Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs f1am _förslag som avser sjuk- och föräldraförsäkring- en arbetsskadeförsäkringen samt vårdbidraget- och handikappersättningen inom folkpensioneringen.

Ungdomar som förväerarbetar före 16års ålder föreslås få möjlighet att få sjukpenning. Väntetiden innan en ny. sjukpenninggrundande inkomst '

&.

ww . lä

börjar gälla föreslås generellt förkortad från 30 dagar till.. 14 dagar Motsvar . I. . ' rande förkortning av väntetiden görs för egenfö1etagare som har karenstid i sin sjukförsäkring och.vill övergå till kortare karenstid eller försäkring _- . utan karenstid. Reglerna om timberäkning av sjukpenning och tillfällig föräldrapenning föreslås kompletterade för att klargöra hur beräkningen . skall ske för att ge avsedd kompensation. i fall da den försäkrade är berättigad till ersättning efter olika nivåer — t. ex. hel och halv förmån — under samma ersättningsperiod. ' .

Inom föräldraförsäkringen föreslås vidare att föräldrapenning. som av- ser tid då den försäkrade ges sjukhusvård-skall minskas på i huvudsak

motsvarande sätt som sker vid sjukhusvårdsavdrag frånsjukpenning. .. . _ -

För vårdbidraget föreslås-, med sikte främst på föräldrar .till' barn- med- . diabetes eller allergier. en ny lägre ersättningsnivå, en fjärdedels vårdbi- drag. Vårdbidrag och handikappersättningiskall inte dras in vid tillfällig . '- institutionsvistelse elle1 annan tillfällig vistelse för vård utanför hemmet.

En ändring föreslås i lagstiftningen om arbetsskadeforsakung för att i. rationalise1ingssyfte möjliggöra försök hos nagra forsaknngskassor med tjänstemannabeslut 1 vissa okomplicerade arbetssjukdomsärenden.

Ändringarna beträffande timberäkning av sjukpenning m.m.-, sjuk-- -- husvårdsavdrag på föräldrapenning samt beslutsordningen i vissa arbets— skadeärenden föreslås träda i kraft den ljanuari 1988. I övrigt sker änd-- ringarna den ljuli 1988.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962z381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1.5, 10a och 11 åå, 4 kap. 8 & samt 9 kap. 4 och-5 åå lagen (19621381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

153

Hos allmän försäkringskassa inskriven försäkrad äger enligt vad nedan sägs rätt till sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst sextusen kronor.

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäk- rades tillhörighet till sjukpenning- försäkringen. I fråga om en försäk- rad som avses i 1 5 skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och. om inkomsten helt eller delvis

är att hänföra till anställning, den- - nes årsarbetstid. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenning- grundande inkomsten är att hänföra tillanställning eller till' annat för- värvsarbete. Sjukpenningförsäk- ringen skall omprövas

Villkoret om inskrivning hos för- säkringskassa för rätt till sjukpen- ning anses uppfyllt om det har be- rott på åldersregeln [ [kap. 45 att villkoret inte har kunnat uppfyllas.

553

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäk— rades tillhörighet till sjukpenning- försäkringen. I fråga om en försäk- rad som avses i låförsta stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och, om inkomsten helt el- ler delvis är att hänföra till anställ- ning. dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse-skall också skeförför- säkrad som avses i I .6 andra styc- ket så snart anmälan om hans in- komstförhållanden ' gjorts has kassan. Av beslutet. skall framgå i . vad mån den sjukpenninggrundan- de inkomsten är att hänföra till_ anställning eller till annat förvärvs- arbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan- den, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av betydel- se för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek, _

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller. redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades ' arbets- och inkomstförhållanden. samt d') när tjänstepension beviljas den försäkrade.

' Lagen omtryckt 1982:12(). 2 Senaste lydelse 1985z87. ] Senaste lydelse 19872223.

lx)

• Sida 3
•  Original

Nuvarande lydelse.. Föreslagen lydelse

Ändring skall i fall som avses i Ändring skall i fall som avses i första stycket 3) inte ske förrän 30 första stycket a) inte ske förrän [4 dagar efter det försäkringskassan dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om de ändrade om- fått kännedom om de ändrade om- ständigheterna. Ändring skall i an- ständigheterna. Ändring .skall i an- nat fall ske så snart anledning till nat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit. ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäkrade ]. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973z349'), studiestöd en- ligt lagen ( 198311030) om särskilt vuxenstudiestöd för .arbetslösa eller bi- drag enligt förordningen (l976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2. genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux) eller grundläggande svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för- vård av barn, om den försäkrade är förälder till-barnet eller likställs med förälder enligt l 5 lagen (1978z4l0) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

För en försäkrad som avses i tredje stycket] skall försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpen- . ninggrundande inkomst som, har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av en- bart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavaran- de förvärvsarbete under utbildningstiden. '

Under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte, uppbär studiesocial förmån som anges-i tredje stycket ], skall dock sjuk- penningen för tid efter utgången av en sådan period om 14dagar som anges i 105 beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av förs- ta-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

10aå4

Om den försäkrades' sjukpenning i fall som avses i.lO & svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av enbart anställning, skall till grund för beräkningen av beloppet av hel sjukpenning för dag läggas det tal som erhålls när 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten delas med årsarbetstiden. . '

Skall sjukpenning utges för" endast en dag multipliceras det enligt första stycket erhållna talet med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller där- emot svarande normal arbetstid. Produktcn utgör hel sjukpenning för dagen.

* Senaste'lydelse 1987z223.

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse-

Skall sjukpenning utges för mer än en dag multipliceras det enligt" första stycket erhållna talet med det" sammanlagda antalet timmar av or- dinarie arbetstid eller däremot sva- rande normal arbetstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid er- hålls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör belop- pet av hel sjukpenning fördag.

Föreslagen lydelse

Skall sjukpenning utges- för mer 'än en dag multipliceras det enligt

första stycket erhållna talet med det sammanlagda antalet timmar av or-

' dinarie arbetstid eller däremot sva-

rande normal arbetstid som-belöper på dagarna. Det tal som därvid" er- hålls delas med antalet dagar. med.

sjukpenning.. Kvoten utgör' belop- pet. av- hel sjukpenning för dag.

Skall sjukpenning utges efter olika .. grader av nedsatt arbetsförmåga sammanläggs dock de timmar som

avser samma gradför sig. Sjukpen-

ning herr'iknas för varje sådan peri- odför. sig.

Det enligt första stycket erhållna talet avrundas till närmaste hela kron- ' tal. Om antalet timmar enligt andra stycket eller det sammanlagda-antalet timmar enligt tredje stycket intc uppgår till ett helt timtal skall avrundning ' ske till närmaste hela timtal. varvid halv timme avrundas uppat. Sjukpen- ning avrundas till närmaste hela krontal. . Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande riksförsäkringsverket far meddela föreskrifter" om' schablonberäkning av ordinarie arbetstid och ' däremot svarande normal arbetstid.

1155.

Om en försäkrad gör anmälan till den allmänna försäkringskassan skall sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte utges för de första 3 eller 30 dagarna "av" varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad (karenstid). Vid beräkning av karenstid skall, om- en

sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut. de båda perioderna anses såsom en sjukperiod.l

' En försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket. fårlövergå till

försäkring med kortare karenstid.

eller utan karenstid, om han inte har fyllt 55 år. En sådan ändring skall bli gällande 30 dagar efter den, då framställningen gjordes hos kassan. men får ej tillämpas vid sjukdom som inträffat innan änd- ringen blivit gällande.

_ 'En försäkrad, som gjort anmälan '.

enligt första stycket. får övergå till

.försäkring med _kortare karenstid

eller utan karenstid. om han inte har fyllt 55 år. En sådan ändring skall bli gällande 14 dagar efter den, då framställningen gjordes hos kassan. men får ej tillämpas vid . sjukdom som inträffat innan änd- . ringen blivit gällande.

4kap". . - '

856 . Föräldrapenning får utges med belopp som motsvarar- hel, halv eller . _ fjärdedels garantinivå när föräldern arbetar högst tre fjärdedelar av normal

arbetstid.

5 Senaste lydelse l987z223. ” Senaste lydelse 1985z87.

Prop. 1987/88z46

• Sida 5
•  Original

Nai-'arande lydelse

Bestämmelserna i 3kap. 45 and- ra stycket tillämpas inte på föräld- rapenning.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 3kap. 45 and- 'ra stycket om minskning av sjuk- penning tillämpas på föräldrapen- ning när den försäkrade får sjuk- husvård. Hel föräldrapenning ut- ges dock 'alltid lägst med belopp motsvarande garantinivån enligt 6.5 första stycket. I den mån den 'försäkrade inte har begärt att för-

månen utges för tid då sjukhusvår- den pågår. skall minskningen i stäl- let göras på föräldrapenning som ' utges till den försäkrade därefter.

9kap. ' 4ä7

Försäkrad förälder äger för vård av barn som ej fyllt sexton är rätt till vårdbidrag om barnet på' grund av sjukdom. psykisk utveck- lingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid be— dömningen av rätt till vårdbidrag skall även beaktas Sådana merkost- nader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Värdar föräldern flera handikappa- de barn som ejfyllt sexton år grun- das bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.

Vårdbidrag utgår allt efter till- syns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.

7 Senaste lydelse _1983z960.

"ll Riksdagen [987/88. ] saml. Nr 46

Försäkrad förälder har för vård "av barn som inte fyllt sexton är rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom. psykisk utveck- lingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid be- dömningen -- av rätt till vårdbidrag skall även beaktas sådana merkost- nader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp.

Vårdbidrag utgår allt efter till- syns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek med belopp motsvarande hel eller halv eller en fjärdedel av hel förtidspen- sion till ensamstående jämte pen- sionstillskott som svarar mot pen- sionen.

Om en förälder vårdar flera han- dikappade barn som inte fyllt 16 år grundas bedömningen av rätten till helt eller halvt vårdbidrag på det sammanlagda behovet 'av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse F öres/agan lydelse

Av vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för merkostnader. Denna ersättning bestäms till följande procent av basbelop-

pet:

l7% om merkostnaderna uppgår till 17 men inte 34% av basbeloppet: 34 % om merkostnaderna uppgår till 34 men inte 50 %: 50% om merkostnaderna uppgår till 50 men inte 65 %: 65 % om merkostnaderna uppgår till 65 % eller däröver. Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall om- prövas minst vart annat år. om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum.

Om föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda barnet-utgår vårdbidrag under sådant avbrott som varar högst sex månader. Föreligger särskilda skäl kan vårdbidrag utgå även under ett avbrott som varar ytterligare högst sex månader.

5 &”

Vid tillämpning av 2 och 3 åå skall såsom blind anses den vars synförmå- ga. sedan ljusbrytningsfcl rättats, är så nedsatt att han saknar ledsyn. Såsom gravt hörselskadad anses den som med hörapparat saknar möjlighet eller har stora svårigheter att uppfatta tal.

Vårdas någon på institution som tillhör eller till vars drift utgår bi- drag från staten. kommun eller landstingskommun. utgives it'ke handikappersättning eller vårdbi- drag. Detsamma gäller om han vår- das utanför institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför institution och staten. kom- mun eller landstingskommun är hu- vudman för vården.

Om någon som avses i andra stycket tillfälligt ej vårdas genom huvudmannens försorg utgives er- sättning för sådan tid om denna uppgår till minst tio dagar per kvar- tal eller till minst tio dagar i följd. Skall i sådant fall ersättning utgivas för del av kalendermånad, utgår er- sättningen för varje dag med en trcttiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste hela krontal.

Vårdas någon på institution som tillhör eller till vars drift utgår bi- drag från staten. kommun eller landstingskommun. utges inte han- dikappersättning eller vårdbidrag om vården kan beräknas pågå ' minst sex månader. Detsamma gäl-

ler om han vårdas utanför institu- tionen genom dcss försorg eller i annat fall vårdas utanför institution och staten. kommun eller lands- tingskommun är huvudman för vår- den.

Om någon som avses i andra stycket tillfälligt inte vårdas genom huvudmannens försorg utges er- sättning för sådan tid om denna uppgår till minst tio dagar per kvar- tal eller till minst tio dagar i följd. Skall i sådant fall ersättning utges för del av kalendermånad. utgår er- sättningen för varje dag med en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste hela krontal.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 3 kap. lOaä och 4kap. Slå den ] januari l988. och i övrigt den ljuli 1988.

2. Äldre föreskrifter i 3 kap. 5 & andra stycket och 11 & gäller fortfarande när fråga om ändring uppkommit före ikraftträdandet.

" Senaste lydelse 1982z778.

• Sida 7
•  Original

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (l976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 bä och 8 kap. 4 &. lagen (19762380) om-

arbetsskadeförsäkringl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 5 b lå:

Om den försäkrades sjukpenning i fall som avses i Sää svarar mot ett sjukpenningunderlag i form av enbart inkomst av anställning, skall till grund för beräkningen av beloppet av hel sjukpenning för dag läggas det tal som erhålls när sjukpenningundcrlaget delas med den försäkrades årsar- betstid enligt 3 kap. lagen (196238!) om allmän försäkring.

Skall sjukpenning utges för endast en dag multipliceras det enligt första stycket erhållna talet med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller där- emot svarande normal arbetstid. Produkten utgör hel sjukpenning för

dagen.

Skall sjukpenning utges för mer än en dag multipliceras det enligt första stycket erhållna talet med det sammanlagda antalet timmar av or- dinarie arbetstid eller däremot sva- rande normal arbetstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid er- hålls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör belop- pet av hel sjukpenning för dag.

Skall sjukpenning utges för mer än en dag multipliceras det enligt första stycket erhållna talet med det sammanlagda antalet timmar av or- dinarie arbetstid eller däremot sva- rande normal arbetstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid er- hålls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör belop- pet av hel sjukpenning för dag. Ska/I sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt arbetsförmåga sammanläggs dock de timmar som avser samma grad för sig. Sjukpen— ning beräknas för varje sådan peri- od för sig.

Det enligt första stycket erhållna talet avrundas till närmaste hela kron- tal. Om antalet timmar enligt andra stycket eller det sammanlagda antalet timmar enligt tredje stycket inte uppgår till ett helt timtal skall avrundning ske till närmaste hela timtal. varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpen- ning avrundas till närmaste hela krontal.

Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och däremot svarande normal arbetstid.

8 kap. 4.53 ,

Ärende angående livränta till den försäkrade och i annat ärende upp- kommen fråga huruvida den försäk-

1 Lagen omtryckt 19771264. 3 Senaste lydelse 19872225. 3 Senaste lydelse l986zl45.

Ärende angående livränta till den försäkrade och i annat ärende upp- kommen fråga huruvida den försäk-

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse rade har ådragit sig arbetsskada till

följd av annat än olycksfall skall i . försäkringskassa avgöras av social- försäkringsnämnd.

Omprövning av beslut som gäller fråga som avses i 3 kap. 55 och 6kap. 55 skall, om beslutet har fat- tats av tjänsteman, göras av social- försäkringsnämnd.

Föreslagen lydelse

rade har ådragit sig arbetsskada till följd av annat än olycksfall skall i försäkringskassa avgöras av social- försäkringsnämnd. Regeringen får dock meddela föreskrifter om behö- - rig/let för tjänsteman has försäk-

ringskassan att avgöra ärenden som är av enkel beskaffenhet och inte angår livränta till den försäkra- de. .

Omprövning av beslut som gäller fråga som avses i 3 kap. 5ä_och 6kap. Så skall, om beslutet har fat- tats av tjänsteman. göras av social- försäkringsnämnd. Omprövning av beslut som tjänsteman fattat med stöd av föreskrifter av regeringen enligt/örsta stycket skall också gå- ras av sociaUörsäkringsnämnd .

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1988.

• Sida 9
•  Original

Soeialdepartementet PrOP- 1987/88:46

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson. S. Andersson, Göransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson. Hellström. Johansson. G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Proposition om vissa socialförsäkringsfrågor 1 Ändringar i 'sjukpenningförsäkringen

Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen omfattar alla personer som är inskrivna hos allmän försäkringskassa. Den som är bosatt i Sverige skall vara inskriven hos försäkringskassan fr.o.m. den månad han fyller 16år.

För rätt till sjukpenning krävs, förutom inskrivning, en årlig inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete som uppgår till minst 6000 kr.

För varje person som uppfyller de nämnda förutsättningarna fastställer försäkringskassan en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Därmed avses den årliga inkomst i pengar eller naturaförmåner i form av kost. bostad eller bil som personen i fråga kan antas komma att tills vidare få för eget arbete antingen som inkomst av anställning eller som inkomst av annat förvärvsarbete. Inkomsten avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Vid beräkningen bortses från den del av årsinkomstcn som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet (180 700 kr. för år 1987). Om den försäkra- des inkomstförhällanden ändrats så att det påverkar rätten till sjukpenning- en eller sjukpenningens storlek skall en ändring av SGl ske 30 dagar efter det att försäkringskassan fått kännedom om ändringen. Den försäkrade är skyldig att senast inom två veckor anmäla sådana ändringar ilsina inkomst- . förhållanden till försäkringskassan.

1.1 16 - årsgränsen i sjukpenningförsäkringen

Mitt förslag: Den som inte fyllt löår men som i övrigt uppfyller villkoren för rätt till sjukpenning skall efter anmälan till försäkrings- kassan ha rätt till sjukpenning.

Skälen för mitt förslag: För rätt till sjukpenning enligt lagen (1962z381) - om allmän försäkring. AFL, krävs bl. a. inskrivning hos allmän försäk- . ringskassa. Den som är bosatt i Sverige skrivs in den månad han fyller l6år. Denna åldersgräns har sin motsvarighet i viss annan lagstiftning. I

• Sida 10
•  Original

arbetsmiljölagen (1977: 1 160) går gränsen för tillträde till arbete enligt hu- vudregeln vid det kalenderår då den minderårige fyller l6år. Dessförinnan får han dock anlitas till lätt arbete som inte är ägnat att inverka menligt på hans hälsa. utveckling eller skolgång. Skolplikten upphör normalt även vid 16års ålder (3 kap. 10ä skollagen /1985:1100/). Före 16års ålder krävs samtycke frän vårdnadshavare för ingående av anställningsavtal (6 kap. 12 & föräldrabalken). Det kan alltså förekomma att någon har förvärvsarbe- te trots att han inte fyllt l6år.

Frågan om rätt till sjukpenning för ungdomar som inte fyllt 16år har behandlats i flera utredningar. Såväl socialpolitiska samordningsutred- ningens betänkande (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring som sjuk— penningkommitténs betänkande (SOU 1981:22) Sjukersättningsfrägor in— nehöll förslag av innebörd att möjlighet skulle ges för ungdomar under 16 år att få sjukpenning om övriga förutsättningar för rätt till sjukpenning var uppfyllda. Riksdagens socialförsäkringsutskott har vid flera tillfällen behandlat motioner med yrkanden om att 16-årsgränsen för rätt till sjuk- penning skall tas bort. Riksdagen har senast vid sin behandling av social- försäkringsutskottets betänkande om bidrag till sjukförsäkringen m.m. (SfU 1986/87zl4. rskr. 234) begärt ett förslag från regeringen om slopande av lö—årsgränsen i sjukpenningförsäkringen.

Jag anser i likhet med riksdagen och de båda utredningarna att det inte finns några bärande skäl att avskära ungdomar som förvärvsarbetar innan de fyllt 16är från rätten till sjukpenning. Äldergränsen vid 16år för rätt till sjukpenning bör därför upphävas. Det är ett relativt begränsat antal under 16 års ålder som har sådan förvärvsinkomst att de uppfyller förutsättning- arna för rätt till sjukpenning. För att inte de administrativa rutinerna skall bli alltför svårhanterliga bör försäkringskassorna inte åläggas att undersö- ka inkomstförhållandcna och fastställa den sjukpenninggrundande inkoms- ten för alla som inte fyllt l6år. Bestämmande av SGI för den som är under |6år bör göras först efter anmälan av den enskilde.

Till inskrivningen hos försäkringskassa är kopplade föreskrifter som avser tillämpning av bl. a. s_iukpenningförsäkringen. Eftersom inskrivning inte sker före 16års ålder behövs vissa föreskrifter för tillämpningen av sjukpenningförsäkringen för den kategori ungdomar som genom lagförsla- get blir berättigade till sjukpenning. Det får ankomma på riksförsäkrings- verket att meddela sådana föreskrifter.

Mitt förslag leder till ändring i 3 kap. 1 och 5 åå AFL.

1.2 Väntetiden för ändring av sjukpenninggrundande inkomst

Mitt förslag: Ändring av den försäkrades sjukpenninggrundande in- komst (SGI) eller årsarbetstid skall träda i kraft 14dagar efter det att försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna. Motsvarande förkortning av väntetiden skall ske för den som är försäkrad för sjukpenning som svarar mot inkomst av annat för- värvsarbete än anställning och som vill övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid.

• Sida 11
•  Original

Skälen för mitt förslag: Enligt 3kap. 5 .5 andra stycket AFL skall en ändring i en försäkrads SGI och årsarbetstid som beror på ändrade in- komstförhållanden eller andra sådana omständigheter ske 30dagar efter det att försäkringskassan fått kännedom om de ändrade förhållandena.

Sjukpenningkommittén (S 1978z09) behandlade frågan om tidpunkten för ändring av SGI i sitt betänkande (SOU1981z22) Sjukersättningsfrågor. Kommittén föreslog att väntetiden för en sådan ändring förkortades till' 14dagar. I remissyttranden över departementspromemorian (DsS 1986z8) Förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn tog bl.a. riksförsäkringsverket upp frågan om en förkortning av väntetiden för en SGI-ändring. Verket förordade en förkortning till 14da- gar. Riksdagen har vid behandlingen av socialförsäkringsutskottets betän- kande om förbättrad kompensation vid kortidssjukdom och vid tillfällig vård av barn gett till känna att väntetiden för en SGI- ändring bör förkortas (SfU I.986'/87:12, rskr. 182). _

Reglerna om att en väntetid på 30dagar skall iakttas innan en anmäld eller påannat sätt uppmärksammad inkomständring som innebär att en ny SGI skall fastställas får verkan tillkom dels för att undvika spekulation i det tidigare gällande systemet med sjukpenningklasser. dels av administra- tiva skäl för att kunna genomföra ändringsåtgärderna och fastställa ny SGI. Eftersom det numera inte finns. någon koppling mellan sjukförsäk- ringsavgiftens storlek och fastställd SGI finns inte denna risk för att speku- lation skall förekomma. Möjligheterna till en snabbare registrering av inkomstuppgifter har också förbättrats. Det finns mot denna bakgrund inte, skäl att behålla en väntetid på 30dagar innan en" SGI-ändring skall börja gälla. '

Med hänsyn till vadjag nu anfört anserjag att väntetiden för en SGI-änd- ring kan förkortas. Riksförsäkringsverket har i en rapport till regeringen angående sitt regelförändringsarbete ifrågasatt om väntetiden helt kan slopas (RFV anser l987:5). Verket avser att i samband med utvärderingen av erfarenheterna av de nya reglerna om_ ersättning från sjukpenningför- säkringen vid korttidsfrånvaro pröva om detta är möjligt. Det finns emel- lertid enligt min mening inte skäl att i avvaktan på en sådan utvärdering bibehålla den nuvarande väntetiden för en SGI-ändring. Jag föreslår därför att ändring av SGI — liksom även årsarbetstid —' skall ske med verkan 14 dagar efter det att försäkringskassan fått kännedom om inkomständring- en. Denna väntetid bör vara tillräcklig för att ge försäkringskassan utrym- me för erforderlig handläggning av ett ärende om' ändrad SGI och årsar- betstid. Genomförande av förslaget förutsätter ändring i 3 kap. Så AFL.-.

Enligt 3 kap. 11 & AFL har den som är försäkrad för en sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete än anställning — alltså en egenföretagare — rätt att välja sjukpenningförsäkring med en karenstid. som efter den försäkrades val kan bestämmas till'3 eller 30 dagar. Den som vill ha karenstid för sin försäkring måste anmäla detta till försäkringskas- san. Den som har valt karenstid kan därefter övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid om han är under 55 är. En sådan ändring gällde tidigare fr.o.m. månaden närmast efter den då framställ- ningen gjordes hos kassan.

I samband med att bestämmelserna om ändring av SGl för egenföreta-

• Sida 12
•  Original

garna anpassades till den 30-dagarsregel som redan tidigare gällde för anställda och som jag i det föregående närmare har redogjort för, ändrades också väntetiden för de egenföretagare som ville övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid. Även en sådan förändring av ka- renstiden blir med nuvarande regler gällande först 30 dagar efter den då framställningen gjordes hos kassan.

I överensstämmelse med mitt förslag om en förkortning av väntetiden för ändring av SGI anserjag att också väntetiden för ändring av karensti- den kan förkortas till 14 dagar. Genomförande av förslaget förutsätter en ändring i 3 kap. 11 & AFL.

Enligt min bedömning kan de förändringarjag här behandlat genomföras utan administrativa förstärkningar till _försäkringskassorna. Förslagen be— räknas medföra en kostnadsökning för försäkringen på 5 milj. kr. per är.

1.3 Beräkning av ersättning vid korttidssjukdom och tillfällig vård av barn

Nya regler för timberäkning av ersättning från den=allmänna försäkringen m.m. vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn träder i kraft den ldecember 1987 (prop. 1986/87:69, SfU 12. rskr. 182. SFS 1987z223—225). Riksförsäkringsverket hari samband med förberedelserna för ikraftträdan- 'det funnit det angeläget att vissa beräkningsregler görs klarare i syfte att

undvika tolkningsproblem. Verket har därför tillskrivit regeringen och- lämnat förslag i frågan._ -

Mitt förslag: Vid timberäkning av ersättning till en försäkrad som för samma period är berättigad till ersättning efter olika nivåer. t.ex.- både hel och halv sjukpenning. skall dagar med ersättning delas upp på varje nivå för sig.

Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Skälen för mitt förslag: Enligt föreskrifterna om timberäkning av sjuk-

penning i 3kap. iOaå AFL skall .— för den som har en sjukpenninggrun-l dande inkomst av anställning — till grund för beräkningen av beloppet för hel sjukpenning per dag läggas det tal som erhålls när 90% av den sjukpen- ninggrundande inkomsten delas med årsarbetstiden. Resultatet härav är ett uttryck för storleken av sjukpenningen-för varje timme. Skall sjukpenning utges för mer än en dag multiplicerasdet erhållna talet med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid som belöper på de ifrågavarande dagarna. Det tal man då får fram delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör beloppet av hel sjukpenning per dag. Vid halv sjukpenning betalas hälften av denna summa ut. Motsvarande regler tillämpas vid timberäkning av bl. a. sjukpenning från arbetsskadeför- säkringen Och tillfällig föräldrapenning.

Om den försäkrade 1 ett och samma sjukfall skulle vara berättigad till ersättning efter olika nivåer, t. ex. hel och halv sjukpenning. skulle beräk- ningssättet — när den försäkrades arbetstid varierar från dag till dag .—

• Sida 13
•  Original

kunna ge en kompensation för utebliven inkomst som väsentligt avviker från den avsedda, dvs. 90% av inkomstförlusten. Motsvarande problem skulle kunna uppstå när den försäkrade under en period av föräldraledighet har flera olika nivåer av tillfällig föräldrapenning. Ett sätt att undvika sådana olikheter i kompensation är att vid timberäkning av ersättningen under en sjuk- eller föräldraledighet räkna dagar med ersättning efter skilda nivåer för sig.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört förordar jag att timberäkning av ersättning .vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn sker så att dagar under en ersättningsperiod med ersättning efter olika nivåer delas upp på resp. nivå för sig. Detta bör klargöras genom tillägg till bestämmel- serna_i 3 kap. 10aå AFL. En motsvarande komplettering bör göras i 3 kap. 5 bä lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

3. Avdrag från föräldrapenning vid förlossningsvård

Mitt förslag: 1 väsentlig överensstämmelse med reglerna-om avdrag från sjukpenning vid sjukhusvård skall också föräldrapenning mins— kas när den försäkrade får sjukhusvård. Avdrag görs med 55 kr. per dag. dock högst med en tredjedel av föräldrapenningens belopp. Hel föräldrapenning skall emellertid alltid utges med minst 60kr. om dagen (garantinivån). Om den försäkrade väljer att inte ta ut föräld- rapenning för den eller de dagar som sjukhusvården pågår görs avdraget i stället på föräldrapenning som utges till den försäkrade efter sjukhusvårdens slut.

Skälen för mitt förslag: För varje dag som en'försäkrad vårdas på sjukhus görs avdrag från hans sjukpenning med f.n. 55 kr. per dag. dock högst med en tredjedel av sjukpenningens belopp. Avdraget avser kostnader för mat, hygien m.m. och inte själva vården. Något motsvarande avdrag från föräldrapenningen görs inte vid förlossningsvård m.m. Vid tiden för till- komsten av lagen om allmän försäkring gav försäkringen ett begränsat ekonomiskt skydd mot inkomstbortfall när nyblivna föräldrar önskade vara lediga i samband med ett barns födelse. Det fanns då starka skäl för att underlåta att göra avdrag för förlossningsvården på kvinnans sjukpen- ning.-Det ekonomiska stödet till nyblivna föräldrar har sedan dess radikalt förbättrats genom tillkomsten av föräldraförsäkringen och den successiva utbyggnaden av denna. Det är därför inte längre motiverat att ha skilda regler beträffande matkostnader o.d. beroende på om sjukpenning eller - föräldrapenning utges vid sjukhusvården. Det kan också nämnas att sjuk- . penning kan komma att utges -i stället för föräldrapenning i samband med förlossningen. nämligen om komplikationer tillstöter och kvinnan till följd därav blir sjukskriven under en viss tid. I likhet med andra försäkrade som

• Sida 16
•  Original

får sjukhusvård får hon då vidkännas ett avdrag på sjukpenningen. Mot bakgrund av vad som nu sagts föreslog regeringen i budgetpropositionen (l986/87: 100 bil. 7) att avdrag skulle göras från föräldrapenningen vid sjuk- husvård.

Riksdagen beslöt med anledning av propositionen och socialförsäkrings- utskottets betänkande om bidrag till sjukförsäkringen m.m. (SfU 1986/87214, rskr. 284) att ge regeringen till känna att vissa modifiering- ar i förslaget borde göras för att undvika att avdrag för förlossningsvård inte kunde göras till följd av att kvinnan inte tog ut föräldrapenning-de dagar hon fick sjukhusvård. I enlighet med riksdagsbeslutet har därför förslaget bearbetats ytterligare.

Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna och kan utges längst till dess barnet fyller fyra år. En försäkrad kan inom denna ram välja den tidpunkt när han - vill att föräldrapenningen skall utges. Det är alltså tänkbart att föräldrapen- ning inte tas ut för just de dagar som kvinnan vistats på sjukhuset. För att systemet skall bli rättvist och för att förhindra spekulation vid uttaget av föräldrapenning bör sjukhusvårdsavdraget kunna göras också från föräld- rapenning som utges först sedan förlossningsvården har upphört. Liksom för sjukpenningavdragct bör gälla att avdraget görs med högst en tredjedel av föräldrapenningens belopp. Jag anser dessutom att hel föräldrapenning alltid skall utges med belopp som svarar mot garantinivån. Det innebär att inget avdrag skall göras för dem som enbart uppbär föräldrapenningens garantibelopp. Förslaget innebär sammanfattningsvis att ett avdrag verk- ställs fullt ut när kvinnans årsinkomst uppgår till för närvarande ungefär 67 000 kr. . Mitt förslag innebärländring i 4 kap. 8 & AFL.

4. Ytterligare ersättningsnivå för vårdbidraget

Mitt förslag: Vårdbidrag för handikappade barn skall kunna utges även som fjärdedels vårdbidrag, dvs. med belopp som motsvarar en fjärdedel av hel förtidspension jämte pensionstillskott. '

Skälen för mitt förslag: Vårdbidrag utges till föräldrar för vård av barn som inte fyllt l6 år och som på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstör- ning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningenav rätten till vårdbidrag beaktas för- utom vård- och tillsynsbehovet även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller handikapp.-Vårdbidrag kan för närvarande utges med belopp som motsvarar folkpension. i form av hel eller halv förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott (f. n. 47 040 resp. 23 520 kr. per år). Vårdbidragetzär skattepliktigt och ATP-grundande. En del av vårdbidraget — 17. 34. 50 eller 65 % av basbeloppet — kan bestämmas som merkostnads- del och är då inte skattepliktig eller ATP—grundande. '

' Prop. 1987/88:46

• Sida 17
•  Original

Det förhållandevis höga belopp som för närvarande utgör vårdbidragets lägsta nivå innebär att bidraget har en hög tröskelnivå. Stora krav på merarbete och merkostnader måste uppfyllas för att vårdbidrag skall kun- na beviljas, vilket gör att många föräldrar till sjuka eller handikappade barn inte får något ekonomiskt stöd för sitt merarbete och sina merkostnader. Detta har föranlett flera motioner i riksdagen med förslag om en lägre ersättningsnivå inom vårdbidragct. I socialförsäkringsutskottets betänkan- de (SfU 1986/87: 18) om vårdbidrag för handikappade barn och handikapp- ' ersättning anförde utskottet att utskottet såg det som en angelägen reform att möjligheten att få ett fjärdedels vårdbidrag snarast infördes. Vidare hemställde utskottet att riksdagen skulle ge regeringen detta till känna. Riksdagen följde utskottet (rskr. 239).

Mot denna bakgrund förordarjag att ytterligare en ersättningsnivå införs inom vårdbidraget. en ljärdedels vårdbidrag. Bidraget bör motsvara en fjärdedel av-hel förtidspension från folkpensioneringen till ensamstående jämte pensionstillskott," vilket för närvarande utgör 48% av basbeloppet eller 11 760 kr. per år. En fjärdedels vårdbidrag bör, liksom helt eller halvt bidrag, utges antingen enbart för merarbete som orsakas av vård- och tillsynsbehovet eller för både merarbete och merkostnader. Den nya bi- dragsnivån kan tillgodose en del av dem som enligt nuvarande bestämmel- ser inte anses berättigade till bidrag. Det gäller i synnerhet dem som har regelbundna. ofrånkomliga kostnader i kombination med visst merarbete. Till denna kategori hör främst föräldrar till barn med diabetes och barn med betydande allergiska besvär av olika slag.

Jag har i detta sammanhang också tagit ställning till frågan om en lägre nivå bör införas även avseende merkostnadsdelen i vårdbidraget. Det har hävdats att en sådan nivå skulle ligga vid t. ex. 10% av basbeloppet, vilket för närvarande motsvarar ca 200 kr. per månad. Eftersom en sådan kost- nadsnivå ryms inom normala variationer i konsumtionsmönstret även för friska barn. anser jag det emellertid inte lämpligt att så låga kostnader kommer att kompenseras med skattefri ersättning. De befintliga nivåerna för merkostnadsdelen bör vara tillräckliga även för den nya bidragsnivån.

Vid bedömning av rätten till vårdbidrag tas hänsyn till familjens totala situation. Det innebär att en förälder med flera handikappade barn kan beviljas vårdbidrag på grundval av det sammantagna vårdbehovet och de sammanlagda merkostnaderna, även om situationen för varje barn för sig inte motiverar att vårdbidrag beviljas. Att beakta familjens totala situation vid bedömning av rätten till en fjärdedels vårdbidrag skulle emellertid innebära att föräldrar till barn med relativt obetydliga handikapp skulle kunna ges rätt till vårdbidrag. Enligt min uppfattning bör vårdbidraget förbehållas föräldrar tillbarn vars sjukdomar eller handikapp medför sär- skilda behov som klart överstiger de individuellt varierande behoven hos friska barn. Det skulle motverka vårdbidragets syfte att beakta ganska obetydliga sjukdomar och handikapp. Jag anser därför att rätten till en fjärdedels vårdbidrag bör knytas enbart till det vård- och tillsynsbehov och de merkostnader som hänför sig till varje barn för sig. Däremot skall som tidigare familjens totala situation beaktas vid bedömningen av rätt till helt eller halvt vårdbidrag.

• Sida 18
•  Original

Med en ny lägre bidragsnivä kommer antalet vårdbidragstagare att öka. Prop. 1987/88:46 Utöver de som enligt nuvarande bestämmelser är berättigade till helt eller halvt vårdbidrag tillkommer ett antal försäkrade föräldrar som'hittills inte kunnat få vårdbidrag. därför att merarbetet och merkostnaderna inte upp- gått till vad som krävs för halvt vårdbidrag. En bedömning av antalet nya bidragstagare vid en utvidgning av vårdbidraget till att omfatta en fjärde- dels bidrag har gjorts av anhörigvårdskommittén ' i betänkandet (,DsS 1981zl5) Vårdbidrag för handikappade barn under 16år. Kommittén uppskattade antalet nya bidragsmottagare med en fjärdedels vårdbidrag till ca 4000. Med nuvarande basbelopp innebär detta en kostnadsökning med 47 milj. kr. per år.

Förslagets konsekvenser avseende försäkringsadministrationen kommer att behandlas i budgetpropositionen (prop. 1987/88: 100. bilaga7) i samband med anslaget för försäkringskassorna.

Enligt riksdagen bör de nya reglerna träda i kraft den ljanuari 1988. Jag vill emellertid framhålla att ett ikraftträdande vid denna tidpunkt inte ger riksförsäkringsverket och försäkringskassorna tillräcklig tid för att klara de förberedelser som behövs för att lagtillämpningen skall fungera på ett godtagbart sätt. I förberedelserna ingår att utarbeta allmänna råd. genom- föra utbildning och ge information.

Jag föreslår därför att de nya reglerna om en fjärdedels vårdbidrag, vilka tas in i 9kap. 45 AFL. träder i kraft den ljuli 1988.

5. Handikappersättning och vårdbidrag i' samband med institutionsvistelse

Mitt förslag: Handikappersättning och vårdbidrag betalas ut även vid tillfällig vistelse på sjukhus eller annan institution.

Skälen för mitt förslag: Enligt 9 kap. 5 å AFL utges inte handikappersätt- ning eller vårdbidrag för den tid då någon vårdas på institution som tillhör eller till vars drift utgår bidrag från stat eller kommun. Detsamma gäller om någon vårdas utanför institutionen men genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför institution och stat eller kommun är huvdman för vården. '

Rätten till handikappersättning grundas på det hjälpbehov och de mer- kostnader som handikappet medför. Beträffande värdbidraget är det vård- och tillsynsbehovet jämte merkostnaderna i anledning av sjukdom eller annat handikapp som är avgörande för rätten till förmånen. Vid en kortare vård utanför hemmet kvarstår i regel många av de behov och kostnader som handikappersättningen och vårdbidraget är avsedda för. För vårdbi- draget gäller dessutom att detta bl. a. kan avse kompensation för en förlo- rad förvärvsinkomst om barnets omvårdnad kräver att en förälder måste avstå från förvärvsarbete. Om vården endast pågår under en kortare tid kan alltså nuvarande regler leda till att denna kompensation faller bort utan

• Sida 19
•  Original

att föräldern under den korta tid som står till buds har möjlighet att skaffa sig förvärvsarbete eller utöka sin arbetstid.

Det kan visserligen hävdas att vissa behov och kostnader bortfaller vid t. ex. sjukhusvistelse och att ersättning i sådana fall inte bör utges. Att i varje särskilt fall av kortare institutionsvistelse försöka särskilja vilka behov och kostnader som bortfaller och vilka som kvarstår skulle emeller- tid innebära komplicerade. tidsödande och kanske också kostsamma ut- redningar. Ersättningen hinner vidare ofta inte dras in under tiden för institutionsvistelsen eftersom ersättningen utbetalas månadsvis och viss tid förflyter för avisering till försäkringskassan m.m.

Jag anser att det är rimligt att beviljade förmåner av handikappersättning ' och vårdbidrag betalas ut också under tillfällig vård utanför hemmet. även om det allmänna bidrar till eller svarar för vårdkostnadcn. Om däremot vistelsen varar under längre tid får man utgå ifrån att en anpassning sker till den nya situationen och att det saknas fog för att utge förmånerna. Detta innebär att försäkringskassan när vården påbörjas måste göra en bedöm- ning av vårdtidens längd. Om vårdtiden beräknas bli sex månader eller mer bör handikappersättning och vårdbidrag dras in. Bedöms vårdtiden bli kortare än sex månader bör vården betraktas som tillfällig och handikapp- ersättning och vårdbidrag fortsätta att betalas ut. Självfallet kan de förhål- landen som föranledde försäkringskassan att göra bedömningen att vårdti- den inte skulle bli sex månader eller längre komma att ändras. En ny bedömning måste då ske. Om vid denna förnyade bedömning institu- tionsvården kan beräknas sammanlagt komma att uppgå till sex månader eller mer skall handikappersättning eller vårdbidrag fortsättningsvis inte betalas ut. -

Vadjag nu föreslagit fordrar en komplettering i 9kap. 5 & AFL. Den nya lydelsen bör gälla fr. o. m. den ljuli l988.

Enligt min bedömning kan mitt här framförda förslag genomföras utan administrativa förstärkningar till försäkringskassorna. Förslaget beräknas medföra en kostnadsökning för försäkringen på högst ?. milj. kr. per år.

6. Upprättade lagförslag

] enlighet med vad jag anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till

]. lag om ändring i lagen (1962338l) om allmän försäkring.

2. lag om ändring i lagen ('l976:380) om arbetsskadeförsäkring.

• Sida 20
•  Original

7. Specialmotivering 7.1 Lag om ändring i lagen (1962z38l') om allmän försäkring

3kap. 10115

Paragrafen reglerar timberäkning av sjukpenning under de första 14dagar- na i ett sjukfall när den försäkrades sjukpenning svarar mot sjukpenning- grundande inkomst av enbart anställning. Ändringen av tredje stycket innebär följande. Om den försäkrade under samma fjortondagarsperiod är bcrättigad'till ersättning efter olika nivåer, t. ex._hel och halv förmån. skall ersättning beräknas för varje nivå för sig.

Beräkningssättet kan åskådliggöras med följande exempel. En timan-

ställd arbetar 8 timmar per dag under måndag-onsdag och 4timmar per dag . under torsdag och fredag. Hans timsjukpenning utgör 38 kr. En vecka är den försäkrade helt sjukskriven under måndag- onsdag och halvt under torsdag och fredag. Vid beräkningen av sjukpenningen skall timmarna som belöper på hel sjukskrivning sammanläggas och beräknas för sig. Motsva— rande tillvägagångssätt användsför timmarna som belöper på halv sjuk- skrivning. Sjukpenningberäkningen sker i exemplet alltså med utgångs- punkt från två perioder. Den försäkrade är sålunda berättigad till hel sjukpenning med 912kr. /38 kr. x (8+8+8)/ och till halv sjukpenning med

(4+4)

.,

152 kr. /38 kr. )( /, totalt 1064 kr. för hela s'jukfallet.

Paragrafens fjärde stycke innehåller regler om avrundning. Utges-sjuk- penning för mer än en dag skall — om det sammanlagda antalet timmar inte uppgår till ett helt timtal — avrundning ske till närmaste hela timtal", varvid halv timme avrundas uppåt. Denna reglering får tillämpas för varje beräk- ningsperiod för sig när ersättning skall utges efter olika nivåer i fall som avses med tillägget i tredje stycket.

Enligt 4kap. 14.5 andra stycket skall den tillfälliga föräldrapenningen, i den mån den svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning. beräknas på motsvarande sätt som sjukpenningen enligt 3 kap. 10a få. Hän- visningen innebär att lagändringen blir tillämplig även vid beräkningav tillfällig föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen kan utges i form av hel. halv och fjärdedels tillfällig föräldrapenning. Till grund för beräk- ningen av den tillfälliga föräldrapenningen kan därför komma att läggas fler än två perioder. '

4kap. 8.5

Av andra stycket i dess nya lydelse framgår att sjukhusvårdsavdrag skall göras på föräldrapenning enligt samma regler som gäller för sjukpenning vid sjukhusvård. Det nuvarande avdraget på sjukpenning görs med 55 kr. per dag. men får inte överstiga en tredjedel av sjukpenningens belopp. Hcl föräldrapenning skall alltid utges med lägst garantinivän, 60 kr. om dagen. Om föräldrapenning inte utges till den försäkrade för de dagar som sjuk-

• Sida 21
•  Original

h'us'vården pågår skall avdraget i stället göras på föräldrapenning som utges till den försäkrade efter sjukhusvårdens slut. Detsamma gäller också om enbart halv eller fjärdedels föräldrapenning utges under sjukhusvistelsen och detta innebär ett lägre avdrag än om hel föräldrapenning hade utgetts.

9kap.

4 5

Genom ändringen i paragrafen införs ytterligare en ersättningsnivå inom vårdbidraget. en fjärdedels vårdbidrag. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar en fjärdedelav hel förtidspension till ensamstående jämte pen- sionstillskott. Även för den nya ersättningsnivån skall rätten till vårdbidrag grundas på en sammanvägning _av vård- och tillsynsbehovets omfattning samt merkostnadernas storlek Endast merkostnader ger inte rätt till vård-

bidrag. Vanligtvis kan man emellertid räkna med att den förälder som har "

betydande merkostnader för ett sjukt eller handikappat barn ocksa får avsätta mer tid för vård och tillsyn än vad som är fallet med ett friskt barn. Även för fjärdedels vårdbidrag kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för merkostnader. Sådan merkostnadsersättning kan i sådana fall bestämmas till 17 eller 34 % av basbeloppet.

Som framhållits 1 den allmännå motiveringen skall bedömningen av om rätt till fjärdedels vårdbidrag föreligger grundas på vård- och tillsynsbe- hovets omfattning samt merkostnadernas storlek för varje barn för sig. Inom denna ersättningsnivå skall det alltså inte ske någon samlad bedöm- ning av den totala situationen i de fall när flera sjuka eller handikappade barn finns inom en familj.

5 5

Enligt paragrafens nuvarande lydelse utgår inte handikappersättning eller vårdbidrag när den som behöver hjälp eller vård och tillsyn vistas på institution som tillhör eller till vars drift utgår bidrag från staten eller kommun. Detsamma gäller om denne vårdas utanför institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför institution och staten eller kommun är huvudman för vården. Ändringen i andra stycket innebär att handikappersättning och vårdbidrag i dessa fall fortsätter att betalas ut om vårdtiden kan beräknas understiga sex månader. Bedömningen av vårdti- dens längd skall göras av försäkringskassan när vården påbö1jas. En ny bedömning kan emellertid behöva göras när institutionsvården pågått en tid. Finner försäkringskassan vid detta senare tillfälle — i motsats till vad som förut antagits — 'att den fortlöpande vårdtiden, räknad från den tid- punkt då vården påbörjades, kan beräknas komma att uppgå till eller överstiga sex månader skall handikappersättningen eller vårdbidraget inte längre betalas ut._

Inför ikraftträdandet av den nya regleringen i paragrafen kan det vara lämpligt att respektive försäkringskassa undersöker om vårdbidrag eller handikappersättning som har dragits in på grund av institutionsvistelse eller annan vård utanför hemmet åter kan utges fr. o. m. juli 1988.

• Sida 22
•  Original

7.2 Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeför — säkring .

3kap. 5b5

Beträffande motiven till ändringarna i denna paragraf hänvisas till vad som anförts som kommentar till ändringen i 3kap. 10aå lagen om allmän försäkring.

8. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i lagen (.1962z381) om allmän försäkring. 2. lag om ändring i lagen ( 1976z380) om arbetsskadeförsäkring.

9. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987

IQ IN)