Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det i skollagen (1985: 1 100) förs in bestämmelser om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar. Det föreslås att speciellt anpassad gymnasieutbildning, kombinerad med särskilda om- vårdnadsinsatser i form av boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering, skall kunna anordnas i gymnasieskolan i de kommuner som regeringen bestämmer. För närvarande finns det underlag för att anordna specialanpassad utbildning i norra planeringsregioncn, utöver den som redan finns i Stockholm och Göteborg.

Vidare föreslås att svårt rörelsehindrade ungdomar ges rätt enligt skolla- gen att få specialanpassad utbildning i gymnasieskola efter den obligatoriska skolgångens slut. Denna rätt skall gälla intill utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år, eller om det behövs för att avsluta dessförinnan påbörjad utbildning. t.o.m. vårterminen det år eleven fyller 23 år.

Frågor om intagning till specialanpassad utbildning i gymnasieskola skall avgöras av en nyinrättad särskild nämnd. Nämndens beslut skall kunna överklagas till kammarrätt.

Kostnaderna för boende i elevhem, omvårdnad i boendet och den habi- litering som eleven behöver för att kunna gå i skolan, skall täckas av statsbidrag via anslag till nämnden för vårdartjänst. Elev som bor i elev- hem i anslutning till sådan skola, skall betala skälig avgift för kost och logi.

För budgetåret 1990/91 beräknas för vårdartjänst åt studerande med svåra rörelsehinder vid folkhögskolor, universitet och högskolor, ett me- delsbehov av 40092 000 kr. För omvårdnadsinsatser i anslutning till gym-

• Sida 2
•  Original

nasieskolor med specialanpassad utbildning för svårt rörelsehindrade elever beräknas 39086000 kr. Vidare beräknas kostnaden för nämndens för vårdartjänst kansli till 4539 000 kr. Riksdagen föreslås i enlighet härmed under förslagsanslaget Nämnden för vårdartjänst anvisa medel med 83 717 000 kr.

De nya bestämmelserna i skollagen om gymnasieskolutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar föreslås träda i kraft den 1 januari 1991. Det nya intagningsförfarandct skall tillämpas första gången för elever som tas in till höstterminen 1991. Det föreslagna statsbidraget för finansieringen av boendet i elevhem, övriga omvårdnadsinsatser och habilitering vid den specialanpassade utbildningen skall kunna ges fr.o.m. höstterminen 1990 för elever som då går i sådan utbildning.

• Sida 3
•  Original

Lagförslag Förslag till

Lag om ändringi skollagen (1985: 1 100)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985: 1 100) dels att 1 kap. 7 5 och 5 kap. 7 5 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 1 kap. 5 a 5, 3 kap. l9a &, 5 kap. 5 a 5, 12 a 5 och 14 a 5 samt 12 kap. 10 %, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

I denna lag avses med

5a5

För svårt rörelsehindrade ungdo- mar får de kommuner, som rege- ringen bestämmer. i sin gymnasie- skola anordna speciellt anpassad ut- bildning (gymnasieskola med Rh- anpassad utbildning).

det offentliga skolväsendet grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, spe- cialskolan och sameskolan,

fristående skola en skola för vil— ken en fysisk eller enskild juridisk person är huvudman.

fristående skola en skola för vil- ken en fysisk eller enskild juridisk person är huvudman,

svårt rörelsehindrad den som på grund av ett rörelsehinder eller, om även annat funktionshin- der föreligger, sitt samlade handi- kapp inte kan följa reguljär studie- gång i gymnasieskolan och som för att kunna genomföra gymnasiala studier behöver tillgång till en gym- nasieskola med Rit-anpassad utbild- ning oeh sänt/(iida om vårdnadsinsat- ser iform av boende i elevhem, om- vårdnad i boendet och habilitering.

3 kap.

19aå'

Ungdomar som är svårt rörelse- hindrade har rätt att efter fullgjord skolplikt få utbildning i en sådan gymnasieskola med Rit-anpassad ut- bildning som avsesi 1 kap. 5 a _? intill utgången av vårterminen det ka- lenderår då eleven fyller 21 år.

Orti en elev har påbörjat utbild- ning i en gymnasieskola med Rh- anpassad utbildning före utgången av vårterminen det kalenderår då

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

han fyller 21 år, skall han beredas möjlighet att fortsätta utbildningen till utgången av vårterminen det ka- lenderår då han fyller 23 år. om det behövsför att slutföra utbildningen.

5 kap.

Sdf

I fråga om gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i 1 kap. 5 af skall för den speciellt anpassade utbildningen hela riket utgöra elevområde.

Den som är bosatt i riket och uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor har rätt i mån av plats få utbildningi gymnasieskolan, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Föreskrifter om behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Föreskrifter om svårt rörelsehind- rade ungdomars rätt till utbildningi gymnasieskolan finns i 3 kap. 19 a 5.

]2af

Frågor om intagning till Rh-an- passad utbildning vid vissa gymna- sieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 3 kap. 19 a _? prövas av en särskild nämnd. gemensam för sådana gymnasiesko- lor.

Nämnden skall ha minst sju och högst elva ledamöter. Bland dessa skall finnas företrädare för gymna- sieskolan och grundskolan. för skol- överstyrelsen. för sådana länsskol— nämnder som svarar för regional samverkan i fråga om undervisning för elever med handikapp samt för nämnden för vårdartjänst. Ledamö- terna uises av sko/överstyrelsen.

Nämndens beslut i fråga om in- tagning eller i övrigt om rätt till ut- bildning får överklagas endast av den som begärt utbildningen. Beslu- tet överklagas hos kammmarrätten. Ett beslut får dock inte överklagas såvitt det gäller placering vid viss gymnasieskola.

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 92

I4a9'

Avgifter får inte tas utför insatser för om vårdnad i boendet och habili— tering som tillhandahålls av staten. kommun eller landstingskommun i anslutning till gymnasieskola med Rit-anpassad utbildning. Reger— ingen eller den myndighet som reg- eringen bestämmer får meddela fö- reskrifter om avgifter för kost och logi.

12 kap. 10.6

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmerfår med- dela föreskrifter om svårt rörelse- hindrade elevers utbildning i gym- nasieskola med Rit-anpassad utbild- ning som avses i 1 kap. 5 af. I sådana föreskrifterfår undantag gö- ras från de allmänna regler om gymnasieskola som finns i denna lag.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i fråga om den som sökt eller tas in till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskola från och med höstterminen 1991.

• Sida 6
•  Original

Socialdepartementet Prop. 1989/90: 92

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 februari 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin. Dahl. R. Carlsson. Hellström, Johansson. Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist, Thalén, Engström. Frei- valds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin

Föredragande: statsrådet Lindqvist

Proposition om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar

1. Inledning

Efter bemyndigande av regeringen år 1988 tillkallade jag en kommitté för att kartlägga och analysera insatser för funktionshindrade inom social- tjänsten samt inom habiliteringen och rehabiliteringen (dir. 1988153). Utredningen antog namnet 1989 års handikapputredning. Genom tilläggs- direktiv (dir. l988:65) i december 1988 fick utredningen i uppdrag att utreda frågor om svårt rörelsehindrade ungdomars gymnasiestudier.

1 1989 års budgetproposition (1988/89: 100 bi1.7) anmäldes att regering- en gett 1989 års handikapputredningi uppdrag att utreda och lämna förslag om gymnasieutbildning, omvårdnad och habilitering för svårt rörelsehind- rade elever i gymnasieskolan.

Vid riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen avstyrkte socialut- skottet fyra motioner som avsåg statens ansvar och kostnadsansvar för rörelsehindrade ungdomars gymnasiestudier. Likaså avstyrkte utskottet en motion om att riksdagen skulle anvisa ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt belopp avseende omvårdnad och habilitering för svårt rörelsehindrade gymnasieelever. Utskottet, som konstaterade ( 1988/89:50U 19) att frågan om ansvaret för gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar skulle behandlas med förtur av 1989 års handi- kapputredning. ansåg att kommitténs arbete borde avvaktas innan riksda- gen övervägde något initiativ i frågan. Till utskottsutlåtandet var fogade ett antal reservationer.

Vid riksdagens behandling av frågan bifölls (rskr. 1988/89:217) en reser- vation med följande lydelse.

En betydligt mindre andel av de svårt rörelsehindrade ungdomarna än av andra ungdomar genomgår gymnasieutbildning. Ett av skälen till detta är att små kommuner finner det betungande att betala för de boende- och vårdkostnader som uppkommer, ca 500000 kr. per elev och år, vid Skär- holmens gymnasium. Staten bör ha ansvaret för de svårt rörelsehindrade 6

• Sida 7
•  Original

ungdomarnas gymnasiestudier. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

Däremot avslog riksdagen en reservation med följande lydelse.

Till följd av vad utskottet ovan anfört om att staten bör ha ansvaret för kostnaderna för svårt rörelsehindrade ungdomars gymnasiestudier bör riksdagen till anslaget G 4 Nämnden för vårdartjänst utöver vad regering- en föreslagit anvisa 30 000000 kr.

1989 års handikapputredning avlämnade ijuni 1989 delbetänkandet (SOU 1989:54) Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdo- mar.

Utredningens sammanfattning av betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en redovisning av deras ställningstaganden bör fogas till proto- kollet i detta ärende som bilaga 2.

Jag lämnar i det följande förslag som i korthet syftar till att ge svårt rörelsehindrade ungdomar rätt till utbildning i gymnasieskola med special- anpassad utbildning. att ge förutsättningar att anordna ytterligare sådan utbildning vid en gymnasieskola i norra planeringsregionen samt att kost- naderna för boende i elevhem, omvårdnad i anslutning till boendet och habilitering skall täckas av statsbidrag. Beträffande avgränsningen av be- greppet svårt rörelsehindrad i detta sammanhang återkommer jag i det följande (se lagförslag och avsnitt 3.3). Jag har vid mina överväganden samrått med statsrådet Persson.

2. Gällande ordning

Handikappolitiken syftar till att förverkliga de allmänpolitiska målen även för människor som till följd av funktionshinder och bristfälligheter i sam- hället möter betydande svårigheter. Människor med funktionshinder skall ha möjlighet att delta i samhällsgemenskapen och att leva på ett sätt som är likvärdigt andras. Ett förverkligande av handikappolitiken förutsätter att alla tar ansvar för att funktionshindrade kan vara med i samhället på likartade villkor. Staten, landstingskommunema och kommunerna och andra organisationer eller enskilda bör beakta handikappaspekterna i sin verksamhet.

En av målsättningarna för gymnasieskolan är att alla ungdomar under 20 år skall beredas plats där. Utbildningen i gymnasieskolan skall förutom att ge goda kunskaper och färdigheter också bereda för ett rikt yrkes- och vuxenliv. Även elever med funktionshinder bör så långt möjligt få fullgöra sin skolgång på eller nära hemorten och därmed ges möjlighet att bo kvar i sina hem under skoltiden. Detta förutsätter att skolmiljön och undervis- ningen är utformade så att de är tillgängliga för elever med funktionshinder. De svårigheter som elever med funktionshinder möter i skolan beror ofta på brister i skolmiljön. otillräckligt pedagogiskt och socialt stöd och hård

• Sida 8
•  Original

konkurrens. Här krävs anpassning av dels skolans lokaler, dels under- visning, varvid också hänsyn tas till eventuellt behov av lugnare studie- takt. Vidare måste också frågor om boende och omvårdnad i boendet, habiliteringsinsatser. personlig assistcns m.m. lösas.

För gymnasieskolans geografiska spridning finns i gymnasieförordningen (1987: 743) angiven en princip för planeringen: Fördelningen av studievägar och clevplatser mellan kommunerna skall utgå från att ett antal orteri landet (gymnasieorter) för sökande från ett för respektive gymnasieort naturligt upptagningsområde (gymnasieregion) skall kunna erbjuda ett allsidigt urval av vanliga studievägar i en gymnasieskola med ortens kommun såsom huvudman (gymnasieortskommun). Gymnasieregioner bestäms av skol- överstyrelsen.

Kommunerna och på vissa områden landstingskommunerna är huvud- män för huvuddelen av samhällets undervisning av barn, ungdomar och vuxna. Ett särskiljande av olika grupper av elever i undervisningssitua- tionen bör så långt möjligt undvikas. För vissa grupper, som på grund av sina handikapp inte kan gå i den vanliga skolan, har säranordningar på skolområdet ändå ansetts nödvändiga. Sålunda finns särskola för psykiskt utvecklingsstörda (med träningsskola, grundsärskola och yrkessärskola). vanligen med landstingskommun som huvudman. För syn-, hörsel- eller talskadade elever på grundskolenivå finns statliga specialskolor. Dessa skolformer regleras huvudsakligen i 6 och 7 kap. skollagen. Skollagen innehåller inga särskilda bestämmelser om utbildning på gymnasial nivå efterspecialskolan. Utbildningcfterfullgjord skolplikt byggerpå frivillighet. Det förutsätts att även handikappade ungdomar genom särskilda åtgärder skall kunna gå i den vanliga gymnasieskolan.

För döva och gravt hörselskadade ungdomar som är beroende av teck- enspråkig undervisning anordnas dock utbildning. under tiden 1975— 1980 på försök och därefter reguljärt, i Örebro kommuns gymnasieskola (prop. 1980/81: 123, UbU27, rskr. 333). Fr.o.m. läsåret 1984/85 anordnas också utbildning för mindre gravt hörselskadade i Örebro kommuns gym- nasieskola (prop. 1983/84:27, UbU8, rskr. 112). 1 13 kap. gymnasieförord- ningen (1987: 743) finns bestämmelser för dessa utbildningar.

Av elever med rörelsehinder har de flesta möjlighet att fullgöra sin utbildning i den reguljära skolan utan särskilda anordningar. Det finns emellertid en grupp svårt rörelsehindrade elever som har behov av särskil- da insatser av pedagogisk och social art för att klara sin skolgång.

För elever i gymnasieskolan, som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen, finns i gymnasieförordningen (1987:743) regler om specialklasser.

En kommun kan, enligt bestämmelserna i förordningen (1987:738) om statsbidrag till särskilda insatser inom skolområdet. få statsbidrag till undervisningsinsatser som kommunen vidtar för elever med handikapp eller med andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan. För elever med handikapp får bidraget användas även för insatser i anslutning till undervisningen, exempelvis personlig assistent.

Landstingskommunerna skall, enligt lagen (1965: 136) om elevhem för

• Sida 9
•  Original

vissa rörelsehindrade barn m.fl.. sörja för att rörelsehindrade eller eljest fysiskt handikappade barn, som behöver inackordering för att kunna delta i förskola eller i grundskoleundervisning, erhåller inackordering i särskilt elevhem samt erforderlig vård. Elevhem finns för närvarande i anslutning till regionala habiliteringscentra i Umeå, Uppsala/Stockholm, Örebro. Linköping och Göteborg.

För regional samverkan i fråga om undervisning för elever med handi- kapp är landet indelat i fem regioner, med en planeringsberedning knuten till en länsskolnämnd i resp. region (SFS 1984: 75). Beredningarnas uppgift är att samordna insatserna inom varje region för elever med handikapp i vissa skolformer och i övrigt planera så att befintliga resurser utnyttjas på bästa sätt. Vid länsskolnämnderna på resp. huvudort finns en handikapp- konsulcnt med uppgift att samordna handikappåtgärderna inom regionen och ute i länen i övrigt särskild tjänst som konsulent för rörelsehindrade elever.

* Skärholmens gymnasium

År 1964 startade en försöksverksamhet med viss gymnasial utbildning för rörelsehindrade elever vid Norrbackainstitutet i Solna. Från år 1971 an- ordnades en fullständig gymnasial skola av rikskaraktär vid institutet. För den pedagogiska verksamheten svarade Solna kommun, medan dåvarande styrelsen för vårdartjänst var huvudman för omvårdnadsverksamheten. En utflyttning av verksamheten påbörjades år 1974 då försöksverksamhet med gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade och andra svårt han- dikappade startade vid Skärholmens gymnasium i Stockholm. Försöksverk- samheten grundade sig på avtal mellan staten och Stockholms kommun. Genom avtalet åtog sig kommunen att som försöksverksamhet bedriva gymnasieutbildning för ca 20 svårt rörelsehindrade elever från hela landet. Efter riksdagsbeslut med anledning av förslag i propositionen (1983/84z27) om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skol- väsendet m. m. (UbU8. rskr. 1 12) skapades — genom indelning av landet i fem regioner och inrättande av planeringsberedningar i dessa — bättre förutsättningar för regional samverkan föri första hand barn och ungdomar med olika former av handikapp. Därigenom skulle möjligheterna öka att på flera platser än i Stockholmsregionen få specialanpassad gymnasial utbild- ning för rörelsehindrade. Försöksverksamhcten med särskilda anordningar för riksrekryterande utbildning för svårt rörelsehindrade m.fl. vid Skärhol- mens gymnasium upphörde därför med utgången avjuni 1985. Inget hinder förelåg dock för att elever från hela landet skulle kunna tas in i Skärholmens gymnasium som ett resultat av samarbete inom och mellan regionerna. Dåvarande styrelsen för vårdartjänst svarade för att de elever som behövde bostad och personlig omvårdnad fick detta i anslutning till sko- lan. 1 mars 1979 uppdrog regeringen åt statens förhandlingsnämnd att ta upp förhandlingar om att överföra verksamheten med omvårdnad åt svårt handikappade elever vid Skärholmens gymnasium till Stockholms läns landstingskommun. I propositionen (l983/84:27) om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m.m. föreslogs att medel för omvårdnad m.m.

• Sida 10
•  Original

för de rörelsehindrade eleverna vid Skärholmens gymnasium skulle dispo- neras av styrelsen för vårdartjänst i avvaktan på förhandlingar om kom- munalt övertagande av verksamheten. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (UbU8. rskr. 112). Fram till år 1987 svarade staten för finansi- eringen av elevhem och personlig omvårdnad.

[ december 1986 uppdrog regeringen. på förslag av statens förhandlings- nämnd, åt styrelsen för vårdartjänst att fr.o.m. den 1 januari 1987 tills vidare — i avvaktan på att slutlig överenskommelse kunde träffas — debitera berörda landstingskommuner och primärkommuner kostnaden för omvårdnad och därmed sammanhängande verksamhet för svårt rörel- sehindrade elever vid Skärholmens gymnasium. Hemkommunen skulle därvid betala 60% och hemlandstingskommunen 40% av omvårdnads- kostnaden. Departementschefen tillkännagav detta i 1987 års budgetpro- position (1986/87:100 bi1.7). Socialutskottet anförde följande (1986/87: SoUl8).

Enligt utskottets uppfattning åvilar det ekonomiska ansvaret för omvård- naden om de rörelsehindrade ungdomarna under deras gymnasieskolgång principellt vederbörande primär- och landstingskommuner. Staten måste emellertid vara beredd att svara för att den begränsade grupp det här är fråga om verkligen kan erbjudas en fungerande gymnasieskolgång. De av dessa ungdomar som vill studera vidare måste då garanteras den omvård- nad som är en förutsättning för att de skall kunna fullfölja sina studier. Deras möjligheter får inte vara beroende av hemortskommun. Statens ansvar för dessa ungdomars möjligheter till gymnasiestudier bör slås fast.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår fortfarande förhandlingar mellan statens förhandlingsnämnd och kommun- och landstingsförbunden om hur kostnaden för elevernas omvårdnad skall fördelas. Utskottet vill un- derstryka att förhandlingarna om kostnadsfördelningen därför bör bedri- vas med inriktning på att frågan måste bringas till en skyndsam lösning. 1 avvaktan härpå har utskottet ingen erinran mot att berörda kommuner och landstingskommuner debiteras en preliminär avgift i enlighet med vad som anförts i budgetpropositionen.

Riksdagen biföll (rskr. 1986/87: 173) vad utskottet hemställt.

Höstterminen 1989 var antalet inskrivna rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium 50. varav 19 elever bodde på elevhem i anslut- ning till skolan.

* Angereds gymnasium

Verksamheten med gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever vid Angereds gymnasium har sitt ursprung i den habiliteringsverksamhet som sedan år 1958 bedrivits vid anläggningen Bräcke Östergård i Göteborg av Stiftelsen Bräcke Diakonigård. Habiliteringsverksamhetcn kom även fr.o.m. år 1961 att omfatta skolverksamhet för rörelsehindrade barn och ungdomar, varvid Göteborgs allmänna skolstyrelse åtog sig huvudmanna- skapet för utbildningen. Fr.o.m. år 1964 fanns här en gymnasieskola.

År 1987 överflyttades gymnasieskolan från Bräcke Östergård till Ange- reds gymnasium i Göteborg. De rörelsehindrade eleverna vid skolan är i

• Sida 11
•  Original

huvudsak hemmahörande inom den västra planeringsregionen. Göteborgs kommun är huvudman för skolverksamheten medan Stiftelsen Bräcke Diakonigård är huvudman för den sociala omvårdnaden och habilitering- en. Stiftelsen debiterar sedan den 1 januari 1987 elevernas hemkommuner och hemlandstingskommuner kostnaden för dessa verksamheter efter samma principer som gäller för Skärholmens gymnasium.

Höstterminen 1989 omfattade verksamheten 18 elever, varav 12 elever bodde på elevhem.

3. Överväganden 3.1 Gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade

Mitt förslag: Åtgärder vidtas så att speciellt anpassad utbildning kombinerad med boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habi- litering säkerställs för svårt rörelsehindrade ungdomar vid några gymnasieskolor. l skollagen ( 1985: 1 100) förs in ett bemyndigande för regeringen att bestämma vilka kommuner som får anordna sådan" utbildning i sin gymnasieskola.

Utredningens förslag: Överensstäm mer med mitt. Remissinstanserna: Flera remissinstanser framhåller betydelsen av att svårt rörelsehindrade ungdomar ges möjlighet till gymnasieutbildning på hemorten eller i dess närhet. Ingen instans ifrågasätter emellertid att det också behövs gymnasieskolor med specialanpassad utbildning.

Skälen för mitt förslag: Begreppet handikapp har alltmer kommit att uppfattas som brister i det omgivande samhället och inte — som tidigare — som en egenskap hos individen. Detta synsätt skall prägla de åtgärder som vidtas inom handikappolitiken. En rad orsaker till handikapp kan undan— röjas genom att samhället görs tillgängligt för människor med funktions- hinder. Som jag tidigare redovisat syftar handikappolitiken till att förverk- liga de allmänpolitiska målen även för människor med funktionshinder. Mot den bakgrunden är det inte bara naturligt, utan en självklar utgångs— punkt att barn och ungdomar med funktionshinder bör ges förutsättningar att gå i grundskolan eller gymnasieskolan i det upptagningsområde där de normalt hör hemma. Detta förutsätter emellertid att skolans huvudmän anpassar lokaler, undervisning och läromedel också efter de handikappade elevernas behov. Många elever i dagens samhälle behöver av skilda orsaker särskilt pedagogiskt stöd för att kunna följa undervisningen. Olika handi- ' kappgrupper behöver också från skilda utgångspunkter en speciellt anpas- sad undervisningssituation. För att ge elever med funktionshinder adekvat undervisning krävs bl. a. att lärare har kunskap om vad funktionshinder innebär och vad det betyder för elevens utveckling och möjligheter att följa undervisningen. Också skolans personal i övrigt behöver kunna sätta sig in i de rörelsehindrade elevernas svårigheter och ge erforderligt stöd. Som jag tidigare nämnt lämnas ett särskilt statsbidrag till kommunernas undervis-

Prop. 1989/90: 92

• Sida 12
•  Original

ningsinsatser för elever med handikapp eller med andra särskilda behov.

Numera fullföljer elever med funktionshinder i allmänhet sina studier i gymnasieskola på den egna gymnasieorten. Det finns emellertid ett mindre antal — ca 20 per årskull — svårt rörelsehindrade ungdomar som har behov av så stora och samordnade resurser och personal med speciell kompetens vad gäller utbildning och habilitering, att det inte är praktiskt möjligt att anordna detta på den egna gymnasieorten. Med hänsyn till att denna grupp endast omfattar ett fåtal elever i en gymnasieregion, har det visat sig svårt att på kommunal nivå tillgodose deras behov av anpassad utbildning, social service och habilitering. Det har också visat sig svårt att ute i kommunerna skapa och vidmakthålla erforderlig kunskap och kompetens på detta om- råde. För denna elevgrupp behövs således gymnasieutbildning i skolor med stora upptagningsområden och särskilda resurser.

Jag anser därför att det för gruppen svårt rörelsehindrade elever bör finnas speciellt anpassad utbildning vid några gymnasieskolor som är anordnade efter dessa elevers särskilda behov av utbildning och boende, personlig omvårdnad och habilitering. Målet för verksamheten vid sådan anordnad utbildning bör vara detsamma som vid gymnasieskolor i övrigt, dvs. att ge eleverna kunskaper och att utveckla deras färdigheter. Utbild- ningen bör också vara så upplagd att den förbereder eleverna för vidare studier och yrkesliv samt medverkar till deras sociala och personliga utveckling. Det är här frågan om elever med komplicerade funktionshin- der -— rörelsehinder regelmässigt i kombination med annat funktionshin- der - för vilka det vardagliga livet och olika former av behandling och habilitering tar mycket tid och kraft i anspråk. Det är därför nödvändigt att pedagogisk verksamhet, boende, omvårdnad och habilitering samver- kar så att eleverna får verklig möjlighet att tillgodogöra sig studierna. Detta innebär att elevens skolgång måste planeras individuellt med hänsyn till de övriga insatser som behövs för att han eller hon skall kunna fungera i det dagliga livet. Det är vidare väsentligt att gränserna mellan habiliteringen en å ena sidan och undervisningen å den andra är flexibel.

[ skollagen bör föras in en regel som ger de kommuner som regeringen bestämmer rätt att anordna denna specialanpassade utbildning i sin gymna- sieskola. [ anslutning till gymnasieskolor med sådan utbildning måste, som framgått. finnas elevhem och resurser för omvårdnad och för habilitering. [ fråga om huvudmannaskapet för denna verksamhet återkommer jag i det följande.

• Sida 13
•  Original

3.2. Anordnande av specialanpassad utbildning i ytterligare en gymnasiekommun

Min bedömning: För svårt rörelsehindrade bör anordnas speciellt anpassad utbildning kombinerad med särskilda omvårdnadsinsat- ser vid gymnasieskolan i ytterligare en kommun utöver dem som i dag finns i Stockholm och Göteborg, nämligen i norra planeringsregio- nen.

Utredningens bedömning; Överensstämmer med min bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar utredningens be- dömning. Riksrevisionsverket anser dock, mot bakgrund av att utredning- ens uppgifter är ganska osäkra. att det är svårt att ta ställning till behovet av ytterligare ett specialanpassat gymnasium. Riksförbundet för rörelse- hindrade barn och ungdomar och Neurologiskt handikappades riksförbund anser det inte tillräckligt utrett hur behovsbilden ser ut när det gäller antalet platser på gymnasiema.

Umeå kommun och Västerbottens läns landstingskommun uttalar sig positivt om att ett speeialanpassat gymnasium tillkommer i Umeå.

Skälen för min bedömning: För att åstadkomma en regional samverkan för elever med handikapp är landet indelat i fem planeringsregioner med en planeringsberedning i varje region knuten till en länsskolnämnd. För när- varande finns specialanpassad utbildning för svårt rörelsehindrade elever anordnad vid gymnasieskola i Stockholm och Göteborg (östra resp. västra planeringsregionen). Dessa utbildningar behövs också framdeles och bör omfattas av den reglering som föreslås. Av övriga planeringsregioner är det endast den norra som har planerat och ansett sig ha tillräckligt underlag för en sådan specialanpassad utbildning i gymnasieskola. Som jag nyss redo- visat anser jag att speciellt anpassad gymnasieutbildning bör tillhandahållas elever, som på grund av svåra funktionshinder fordrar stora och samord- nade resurser samt personal med speciell kompetens vad gäller utbildning och habilitering. Sådana resurser bör koncentreras till ett mycket begränsat antal skolor. Jag bedömer såsom utredningen, att behovet av en specialan- passad gymnasial utbildning i södra Sverige, utöver den som redan finns i Göteborg, för närvarande inte är klarlagt. Jag ansluter mig till utredningens uppfattning, att gymnasieutbildning med pedagogiska och medicinska specialresurser samt övriga omvårdnadsresurser för svårt rörelsehindrade ungdomar bör anordnas i den norra planeringsberedningens område.

Prop. 1989/90: 92

• Sida 14
•  Original

3.3. Rätt till gymnasial utbildning för vissa svårt rörelsehindrade ungdomar

Mitt förslag: Svårt rörelsehindrade ungdomar som på grund av handikappet inte kan följa reguljär studiegångi gymnasieskolan, skall ha lagstadgad rätt att efter fullgjord skolplikt genomgå specialanpas- sad utbildning för svårt rörelsehindrade vid gymnasieskola. Denna rätt skall gälla intill utgången av vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år. Om det behövs för att slutföra dessförinnan påbörjad utbildning. skall eleven beredas möjlighet att fortsätta gymnasiesko- lan till 23 års ålder.

Frågor om intagning till speciellt anpassad gymnasial utbildning skall avgöras av en särskild nämnd. Nämndens beslut skall kunna överklagas till kammarrätt av den som söker till sådan utbildning.

Utredningens förslag: Innebär en lagstadgad rätt till gymnasieutbildning för alla svårt rörelsehindrade ungdomar.

Remissinstanserna: Av 38 remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyr- ker 35 utredningens förslag. Flera av de remissinstanser som tillstyrker utredningens förslag, anger uttryckligen att en lagstadgad rätt till gymna- sieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar skulle stärka denna grupps möjligheter till utbildning.

Kammarrätten i Jönköping anmärker att det inte har utretts huruvida landets intagningsnämnder har tillämpat bestämmelsen i 9 kap. 16 & gym- nasieförordningen (1987:743) om den s.k. fria kvoten på ett för svårt rörelsehindrade elever ofördelaktigt sätt. Kammmarrätten kan inte finna att det i betänkandet på ett övertygande sätt motiverats att en lagfäst rätt till gymnasiestudier för gruppen svårt rörelsehindrade ungdomar är be- hövlig. Frågan om rätten att överklaga bör enligt kammarrätten bli före- mål för ytterligare överväganden. När det gäller att fördela ett begränsat antal gymnasieplatser kan möjligheten för den som klagar att få framgång bli skenbar. En besvärsprövning kan vidare komma att dra ut på tiden, vilket kan omöjliggöra en studiestart. Kammarrätten anser att ett överkla- gande i första hand bör prövas av länsrätt.

Umeå kommun hävdar att intagningsnämndema vid behov alltid place- rar de svårt rörelsehindrade ungdomarna i fri kvot och att de därför inte behöver en särställning genom lagstiftning. Lagstiftningen kommer dessut- om att ge upphov till tolkningsproblem vad gäller gränsdragningen mellan dem som omfattas resp. inte omfattas av lagen.

Mellersta planeringsberedningen ställer sig tveksam till den föreslagna lagstiftningen, eftersom den innebär en särbehandling som kan ha negativa konsekvenser för den enskilde eleven. Planeringsberedningen anser att en lagstiftning om rätt till gymnasieskola inte heller innebär någon förbättring av nuvarande situation, eftersom nuvarande system med antagning via den s.k. fria kvoten fungerar utmärkt och ingen elev torde löpa risk att ej få tillgång till gymnasieplats.

• Sida 15
•  Original

Skälen för mitt förslag * Rätten till gymnasieutbildning

Ett viktigt mål för skolpolitiken är att skolan skall vara en skola för alla. Detta innebär bl.a. att det inom det allmänna skolväsendets ram skall finnas goda möjligheter att anpassa undervisningen till elever med skilda förutsättningar. Elever med funktionshinder bör ha samma möjligheter som andra elever till en god utbildning i en miljö som är anpassad efter deras förutsättningar.

För att göra fler studievägar öppna för elever med funktionshinder är det nödvändigt med ett regionalt samarbete inom större delar av landet. Som jag nyss redovisat är riket indelat i fem regioner, med en planerings- beredning knuten till en länsskolnämnd i resp. region. Beredningarnas uppgift är att samordna insatserna för elever med handikapp inom varje region och i övrigt planera så att befintliga resurser utnyttjas på bästa sätt. Vid länsskolnämnderna på resp. huvudort finns en handikappkonsulent med uppgift att samordna handikappåtgärderna inom regionen och ute i länen i övrigt särskild tjänst som konsulent för rörelsehindrade elever.

Enligt föreskrifter i gymnasieförordningen (1987: 743) om intagningsför- farandct skall ett skäligt antal platser avsättas för dem som på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga, den s.k. fria kvoten. Detta kan göra det möjligt för rörelsehindrade ungdomar att få en gymnasieplats i den s.k. fria kvoten. om handikappet varit till men för deras inlärning. Av ett par remissyttranden framgår också att rörelsehindrade elever, när så erfordras. regelmässigt placeras i gymnasieskolan enligt gymnasieförordningens bestämmelser om fri kvot. Som jag nyss redovisat finns det också regler om specialklasser _ med bl. a. lägre elevantal — för elever som på grund av bl.a. rörelsehinder inte kan följa den vanliga undervisningen i gymnasieskolan. Vidare finns medel anslagna till statsbi- drag till särskilda insatser inom skolområdet för elever med handikapp eller med andra särskilda behov.

Det finns emellertid en mera begränsad grupp svårt rörelsehindrade ungdomar, som inte kan följa den reguljära studiegången i gymnasieskolan och har speciella behov av social omvårdnad och habilitering, vilket gör att de för att kunna genomföra sina gymnasiestudier är helt beroende av att gå i specialanpassad utbildning för rörelsehindrade elever i gymnasieskolan kombinerad med särskilda omvårdnadsinsatser.

Dessa ungdomar som jag här betecknar som svårt rörelsehindrade har utöver ett rörelsehinder vanligen också tilläggshandikapp av skilda slag. De är alltså i regel flerhandikappade. Det är fråga om elever som behöver personlig hjälp både i skolan och under sin fritid och som dessutom är beroende av habiliterande insatser av t.ex. kurator, sjukgymnast eller logoped. De är i regel beroende av att ha en betydligt lugnare studietakt än andra elever. Det är inte ovanligt att studietiden behöver förlängas, ibland upp till det dubbla. Det kan vara fråga om att handikappet direkt påverkar möjligheterna att tillgodogöra sig undervisningen, men också ger mer indirekta följdverkningar, som t. ex. att den behandling som funktionshind- rct nödvändiggör tar så mycket tid och energi i anspråk att skolgången på

• Sida 16
•  Original

grund härav blir lidande. Specialanpassad utbildning i gymnasieskolan kombinerad med särskilda omvårdnadsinsatser är det enda alternativet för dem att fortsätta sin utbildning efter skolpliktstiden.

Handikapputredningen har för sin del föreslagit en lagstadgad rätt att få utbildning i gymnasieskolan för en vidare krets av svårt rörelsehindrade och för en mindre krets av de mest behövande dessutom en rätt att gå ijust sådan gymnasieskola som har utbildning särskilt anpassad för dessa svårt rörelsehindrade i kombination med speciella omvårdnadsinsatser i form av boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering.

[ sin vällovliga ambition att genom lagfäst rätt tillförsäkra hela den större kretsen av svårt rörelsehindrade en gymnasial utbildning har utred— ningen tagit som förebild den lagreglering som gäller för psykiskt utveck- lingsstörda ungdomar. Dessa har en i 3 kap. 19 Q' skollagen inskriven rätt till utbildning efter fullgjord skolplikt, en utbildning som äger rum antingen i särskolan eller i vissa fall specialskolan. För rätten till fortsatt utbildning gäller vissa angivna åldersgränser vid 21 och 23 års ålder. Denna rätt till fortsatt utbildning tillkom genom 1985 års skollag och hade före dess motsvarats av skolplikt som sträckte sig till dessa åldersnivåer. Såsom återgavs i skollagspropositionen ( 1 98 5/86: 10 del A 5. 45) hade socialutskot- tet tidigare framhållit vikten av att psykiskt utvecklingsstörda ungdomar verkligen får all den undervisning som de kan tillgodogöra sig (SoU l984/85:27 s. 18 f.).

Det kan ligga nära till hands att vad gäller rätt till utbildning vilja jämföra den mindre gruppen svårt rörelsehindrade som jag nyss beskrivit med psykiskt utvecklingsstörda ungdomar som slutar den obligatoriska skolan.

När man söker jämförelser i denna fråga finns också anledning att påminna sig de anordningar för gymnasial utbildning som är etablerad för en annan grupp ungdomar med funktionshinder, nämligen döva och hör- selskadade ungdomar. Som jag tidigare redovisat har deras särskilda hjälp- behov tillgodosetts genom särskilda anordningar inom gymnasieskolan i Örebro kommun. Årliga avtal träffas mellan kommunen och staten som bl.a. innebär att staten tillskjuter extra medel. Närmare föreskrifter om denna speciella utbildning finns intagna i ett särskilt kapitel i gymnasieför— ordningen (13 kap.). Där framgår bl.a. att i utbildningen skall tas in sökande oberoende av var i landet de är bosatta. dvs. hela landet utgör elevområde. och att antalet elevplatser skall bestämmas av regeringen för varje'redovisningsår. Någon ovillkorlig rätt att få plats i denna speciella utbildning finns inte, lika litet som i fråga om gymnasieskolan i övrigt. Rätten att få utbildning i gymnasieskolan gäller ”i mån av plats” (5 kap. 7 %$ skollagen).

Bakgrunden till denna villkorlighet är främst att en uttrycklig rätt för ungdomar måste motsvaras av en skyldighet för någon att förverkliga den utfästa rätten.

Vad gäller rätten till fortsatt utbildning efter skolpliktstiden för psykiskt utvecklingsstörda är skyldighetssidan täckt genom att landstingskommu- nerna. i vissa fall kommunerna. är ålagda att anordna särskola (6 kap. 1 & skollagen) och. för det fall utbildningen behöver ske i spccialskolan, genom att dessa skolor har staten som huvudman.

• Sida 17
•  Original

Gymnasieskolan däremot är en frivillig skolform, inte bara för eleverna. Den "får anordnas av kommuner och landstingskommuner efter medgi- vande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall” (5 kap. 2 & skollagen). En kommun kan alltså i gällande system inte åläggas att inrätta gymnasieskola eller att anordna någon viss sorts utbildning i sin gymnasieskola.

Frågan är då om man trots allt kan finna någon möjlighet att tillmötesgå de starka önskemålen att åtminstone för den mindre kretsen av svårt rörelsehindrade som förut beskrivits införa en lagstadgad rätt till utbildning i gymnasieskolan. en rätt till för dem specialanpassad utbildning som kombineras med särskilda omvårdnadsinsatser och som bör anordnas på några få gymnasieorter i riket.

Som framgått finns redan etablerad specialanpassad utbildning för svårt rörelsehindrade i gymnasieskolan i Göteborgs kommun (Angered) och i Stockholms kommun (Skärholmen). Förslag om en motsvarande utbild- ning i den norra planeringsregionen, närmare bestämt i gymnasieskolan i Umeå har mötts av en positiv inställning från den kommunens sida. I samförstånd med statsrådet Persson bedömer jag att från de hittills aktu- ella kommunerna får anses föreligga så pass starka garantier för att den specialanpassade utbildningen fortsätter och kommer att följa de regler som nu föreslås, att jag anser mig kunna förorda en i skollagen inskriven rättighet. Likaså finns goda förhoppningar beträffande den tredje gymna- siekommunen. Avsikten är dock att så snart som möjligt begära bekräftel- ser från de aktuella kommunerna beträffande anordnande av den special- anpassade utbildningen. Detta kan lämpligen ske i anslutning till att plane- rade avtal förbereds med vederbörande huvudman om ansvar för elev- hem, omvårdnad i boendet och habilitering (se avsnitt 3.4 slutet).

Den förordade rätten till gymnasial utbildning bör såsom gäller för utvecklingsstörda sträcka sig till och med vårterminen det år eleven fyller 21 år. Vissa elever kan ha behov av ytterligare skolgång för att avsluta dessförinnan påbörjad utbildning. Om det behövs bör eleven därför ha rätt att få fortsätta sin skolgång till och med vårterminen det år då eleven fyller 23 år.

Rätten till den specialanpassade utbildningen i gymnasieskolan förut- sätts givetvis inträda först när skolplikten fullgjorts. (3 kap. 2 och 3 55)

Omständigheter som kan ytterligare försvara att man nu lagfäster en rätt till gymnasial utbildning för en grupp svårt rörelsehindrade är dels att det rör sig om mycket få ungdomar, dels att verksamheten knyts till några få orter, såvitt nu kan bedömas tre gymnasiekommuner. Detta bör bidra till att verksamheten och ansvaret blir hanterligt. Utredningen har uttalat sig om antalsmässiga skattningar av behovet med mycket stor försiktighet. Möjligen kan antalet behövande för riket som helhet röra sig om storleks- ordningen 20 per årskull och totalt för samtidigt undervisade i en ofta fy- raårig studiegång omkring ett hundratal.

Det bör understrykas att det både för den begränsade grupp svårt rörel- sehindrade som här föreslås få en i skollagen inskriven rätt till gymnasial utbildning och för en vidare krets av något mindre svårt rörelsehindrade har stor betydelse och bör innebära en trygghet, att de fem planeringsbe- redningarna vid länsskolnämnderna genom de till verksamheten knutna

• Sida 18
•  Original

konsulentema för rörelsehindrade (Rh-konsulenter) följer dessa handikap- pade bam och ungdomar på deras väg genom skolväsendet. Detta liksom de förut berörda möjligheterna till intagning i den fria kvoten och till undervisning i specialklass i gymnasieskolan är tillgångar som inte bör underskattas.

Till sist kan noteras att ett förslag om lagstadgad rätt till gymnasial utbildning för alla ungdomar nyligen lagts fram av Skola — Arbete — utredningen (U 1988111). som har haft i uppdrag att göra en översyn av det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar under 18 år. Förslaget finns i betänkandet (SOU 1989: 1 13) Ungdomars kompetens. Vägar in i framtidens kunskapssamhälle, som nu skall remissbehandlas.

* Intagningen till specialanpassad utbildning för röretrehindrade i gym nasieskolan

Frågor om intagning i gymnasieskolan skall i allmänhet prövas av en intagningsnämnd. Det finns en intagningsnämnd i vart och ett av landets drygt 100 gymnasieområden. En intagningsnämnd skall ha minst fem ledamöter som länsskolnämnden utser. Bland ledamöterna skall det finnas en SYO-funktionär. Minst en av ledamöterna skall vara skolledare, studie- rektor eller lärare i gymnasieskolan och minst en skall ha en sådan tjänst i grundskolan.

Utredningen har föreslagit att frågan om intagning av svårt rörelsehind- rade elever i gymnasieskolan skall avgöras av vederbörande intagnings- nämnd, dvs. intagningsnämnden för den gymnasieregion som skolan till- hör.

Jag anser att en nämnd som skall bedöma behov av utbildning i special- anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever bör ha en sammansättning som tillgodoser nämndens behov av sakkunskap om rö- relsehinder i kombination med andra handikapp, erfarenhet av utbildning av svårt rörelsehindrade elever samt erfarenhet av grundskola och gymna- sial utbildning och överblick över utbildningssituationen vid gymnasiesko- lor med specialanpassad utbildning. Sådan sakkunskap finns enligt min mening för närvarande framför allt hos skolöverstyrelsen. nämnden för vårdartjänst, planeringsberedningama samt utbildningshuvudmänncn och ledningen för skolor. elevhem och habilitering på de berörda orterna.

Som jag tidigare har framhållit bör det anordnas specialanpassad utbild- ning för svårt rörelsehindrade endast vid ett mycket begränsat antal gym- nasieskolor. Utbildningen bör därför vara avsedd för elever från hela landet. Om intagningen enligt utredningens förslag skulle göras av resp. intagning- snämnd, skulle detta innebära att tre olika intagningsnämnder skulle komma att göra sådan prövning. Komplikationer kan därvid uppstå vid en behov5prövning. Bl.a. skulle en sökande kunna komma att tvingas föra tre parallella processer. om han sökt plats i samtliga tre skolor och fått avslag.

Mot bakgrund av vad jag nu har sagt bedömer jag att intagningen till specialanpassad utbildning i gymnasieskola med fördel bör kunna samord- nas i en särskild nämnd som är gemensam för de aktuella gymnasieskolor- na. Därigenom ges förutsättningar för en likvärdig bedömning vid intag-

• Sida 19
•  Original

ningsförfarandet oavsett var i landet eleven bor. En gemensam nämnd ger alltså samordningsvinster i samband med själva förfarandet. ] en sådan nämnd bör ingå representanter för skolöverstyrelsen, nämnden för vårdar- tjänst, planeringsberedningarna samt någon representation för huvudmän- nen eller ledningen för skola. elevhem eller habilitering på resp. gymnasie- ort. Skolöverstyrelsen är den centrala myndighet som har en överblick över hela det offentliga skolväsendet. l skolöverstyrelsens tillsynsuppgifter ingår bl. a. att följa utvecklingen av skolväsendet i olika avseenden och att ge stöd i syfte att främja utvecklingen mot fastställda mål och likvärdig utbildningsstandard i hela landet. Med hänsyn härtill anser jag att det bör vara skolöverstyrelsen som utser ledamöter i den särskilda nämnden. Vidare anser jag att nämden bör vara knuten till skolöverstyrelsen men att nämndens behov av kansliresurser bör kunna tillgodoses av nämnden för vårdartjänst. Det är en uppgift för regeringen att meddela närmare före- skrifter om den särskilda nämnden och dess sammansättning.

* Överklagande av beslut

En sökande bör enligt min mening kunna överklaga ett beslut som innebär att han eller hon inte anses ha rätt till specialanpassad gymnasieutbildning. De bestämmelser om överklagande som nu finns enligt skollagen innebär i flertalet fall att överklagande skall ske hos skolöverstyrelsen. Skolöversty— relsens beslut kan i vissa fall överklagas till regeringen. Överklagade ären— den av nu förevarande slag avser frågor om enskilds rättigheter gentemot det allmänna. Prövningen är av sådant slag att den enligt min mening bör göras av domstol. Kammarrätten är redan i dag klagoinstans i en del skolärenden. Övervägande skäl talar enligt min mening för att kammar— rätten bör anförtros även uppgiften att pröva överklagade beslut rörande de svårt rörelsehindrade ungdomarnas rätt till specialanpassad gymnasie- utbildning i gymnasieskola. Jag vill emellertid inte utesluta att frågan om lämplig domstolsinstans kan behöva omprövas mot bakgrund av vad som kommer att föreslås av den nyligen tillsatta domstolsutredningen (Ju 1989:06).

• Sida 20
•  Original

3.4. Huvudmannaskap

Min bedömning: Den specialanpassade utbildningen för svårt rörel- sehindrade clever anordnas som en del av en kommuns befintliga gymnasieskola. Huvudmannaskapet för själva utbildningen är där- med givet.

Huvudmannaskapet för boende i elevhem, omvårdnad och habi- litering i anslutning till gymnasieskolan i Stockholms kommun vid den skolenhet som kallas Skärholmens gymnasium bör i avvaktan på överenskommelse med annan huvudman åvila nämnden för vårdartjänst.

Motsvarande huvudmannaskap för omvårdnadsinsatser i anslut- ning till gymnasieskolan i Göteborgs kommun vid den skolenhet som kallas Angereds gymnasium utövas av Stiftelsen Bräcke Diako- nigård. Jag anser inte att någon ändring av huvudmannaskapet för denna verksamhet är motiverad.

Beträffande huvudmannaskapet för boende i elevhem, omvård- nad och habilitering i anslutning till den tilltänkta gymnasieskolan i den norra planeringsregionen bör eftersträvas ett åtagande av kom- munen eller landstingskommunen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med min. Remissinstanserna: Utredningens bedömning får stöd av samtliga re- missinstanser som yttrar sig i frågan.

Skälen för min bedömning: Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för gymnasieskolan i landet.

Kommunens socialnämnd skall enligt socialtjänstlagen (1980: 620) ver- ka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Den person, som inte får sitt behov av stöd och hjälp tillgodosett på annat sätt, har enligt socialtjänstlagen rätt till bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt.

1 hälso- och sjukvårdslagen (19821763) sägs att landstingskommunen skall erbjuda god hälso- och sjukvård åt den som är bosatt inom landstings- kommunen. Även i övrigt skall landstingskommunen verka för en god hälsa hos hela befolkningen.

Som jag nyss sagt ställer den specialanpassade gymnasieutbildningen för Svårt rörelsehindrade elever stora krav på samspel mellan de pedagogiska insatserna, elevhem och habilitering. För att säkerställa en samordning mellan insatserna är det enligt min mening angeläget att ansvaret för dessa inte delas upp på fler huvudmän än nödvändigt.

Såvitt gäller den specialanpassade utbildningen vid gymnasieskolorna är som nämnts huvudmannaskapet givet i och med att utbildningen anord- nas som en del av kommunens gymnasieskola, inte som en separat skol- form.

När det gäller huvudmannaskapet för boendet i elevhem, den omvård- nad som bedrivs i anslutning till boendet samt habilitering, anser jag att det bör åvila en och samma huvudman vid resp. gymnasieskola.

• Sida 21
•  Original

Som jag nyss redovisat, uppdrog regeringen redan år 1979 åt statens förhandlingsnämnd att ta upp förhandlingar om att överföra verksamhe- ten med elevhem och omvårdnad vid Skärholmens gymnasium från nume- ra nämnden för vårdartjänst till Stockholms läns landstingskommun. Nå- gon överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för verksamheterna" har inte träffats. Jag anser emellertid att det är angeläget att frågan åter aktualiseras med anledning av de nya förutsättningar som nu kommer att gälla. I avvaktan härpå bör huvudmannaskapet för boendet i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering ligga kvar på nämnden för vårdar— tjänst.

Beträffande huvudmannaskapet för boende i elevhem, omvårdnad och habilitering vid Angereds gymnasium, har jag erfarit att förutsättningama är goda för att Stiftelsen Bräcke Diakonigård kan kvarstå som huvudman för dessa. Jag anser därför inte någon ändring vad gäller huvudmanna- skapet för omvårdnadsverksamheterna i anslutning till utbildningen vid Angereds gymnasium är motiverad.

Jag har nyss redovisat att jag anser att specialanpassad utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar bör anordnas i ytterligare en gymnasie- kommun. nämligen i den norra planeringsregionen. Jag har fått veta att förutsättningama är goda för att Umeå kommun i samarbete med Väster- bottens läns landstingskommun skall kunna åta sig denna uppgift.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om avtal med vederbörande huvudmän om ansvaret för boende i elevhem, omvårdnad samt habilitering i anslutning till den specialanpassade gymnasieutbild- ningen.

3.5. Kostnader för omvårdnadsinsatser

Mitt förslag: Till kostnaderna för boende i elevhem, övriga sociala omvårdnadsinsatser samt habilitering i anslutning till specialanpas- sad utbildning för svårt rörelsehindradc ungdomar vid gymnasie- skola skall lämnas statsbidrag via anslag till nämnden för vårdar- tjänst.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Flertalet instanser delar utredningens bedömning. Flera remissinstanser framhåller att en elev inte skall vara beroende av kommunalekonomiska överväganden och att det är naturligt att staten åtar sig ekonomiskt ansvar för de svårt rörelsehindrade elevernas gymna— sieutbildning.

Sacialstyre1sen förordar att det statliga stödet beräknas så att kommu- nernas kostnader för de aktuella eleverna blir ungefär lika stora som vid ett boende på hemorten. Riksförbundet för trafik- och polioskadade anser att utredningens förslag vänder upp och ner på den hittillsvarande ordningen och från många synpunkter är helt oacceptabelt. Neurologiskt handikappa- des riksförbund tillstyrker förslaget men uttrycker viss förståelse för farhå-

• Sida 22
•  Original

gor som framförs i ett särskilt yttrande till betänkandet, om att den Prop. 1989/90: 92 föreslagna finansieringen kan leda till att kommunernas strävan att anpas- sa gymnasieutbildningen minskar.

Skälen för mitt förslag: Som jag nyss har redovisat beslutade regeringen år 1986 att dåvarande styrelsen för vårdartjänst fr.o.m. den [januari 1987 skulle debitera elevernas hemkommuner och hemlandstingskommuner avgift för boende, sociala omvårdnadsinsatser och habilitering i anslutning till utbildningen vid Skärholmens gymnasium. Beslutet har gällt tills vida- re i avvaktan på den slutliga överenskommelsen, som avsågs kunna träffas i anslutning till de förhandlingar som statens förhandlingsnämnd förde med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om huvudman- naskapet för verksamheten vid Skärholmens gymnasium. Någon sådan överenskommelse har emellertid inte träffats. Frågan om finansieringen av dessa kostnader har sedan dess vid flera tillfällen uppmärksammats av riksdagen. Med hänsyn till frågans tidigare behandling i riksdagen, utred- ningens bedömning samt flertalet av remissinstansernas ställningstagan- den föreslårjag att staten övertar ansvaret för finansieringen av boendet i elevhem, övriga sociala omvårdnadsinsatser och habilitering vid den spe- cialanpassade gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade elever. Be- greppet omvårdnadsinsatser använder jag som en sammanfattande be- nämning på alla de insatser som den svårt rörelsehindrade eleven vid sidan av den specialanpassade utbildningen behöver under sin utbildningstid, nämligen boendei elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering.

Statens kostnadsansvar för svårt rörelsehindrade gymnasieungdomars boende i elevhem bör avse driften av elevhem, inte anordnandet av dem.

Med omvårdnad i boendet avserjag den personliga och praktiska hjälp i anslutning till boendet som eleverna behöver för att kunna klara sina gymnasiestudier.

Med habilitering avser jag omvårdnad i form av det särskilda sociala, psykologiska och medicinska stöd som eleven behöver.

Mitt förslag innebär att staten skall finansiera kostnader för boende i elevhem, omvårdnadsinsatser och habilitering för svårt rörelsehindrade elever som bor i elevhem. Staten skall också svara för kostnaderna för habilitering för svårt rörelsehindrade elever som är hemmahörande i an- nan landstingskommun än den som skolan ligger i, men som bor i annan bostad än elevhem. Förslaget innebär inte att hemkommunernas och hem- landstingens ansvar för de berörda eleverna helt försvinner. Ansvaret för att ungdomarna får den omvårdnad och habilitering som de behöver kvarstår under de helger och skollov då eleverna vistas i sina hemkom- muner. Hemkommunerna svarar också för vissa kostnader i anslutning till undervisningen genom att interkommunal ersättning tas ut enligt bestäm- melserna i skollagen (1985:100) och förordningen (1986:572) med vissa tillämpningsföreskrifter till denna lag.

ls) lx)

• Sida 23
•  Original

3.6. Inackorderingsavgifter

Mitt förslag: Av en elev som uppbär hel förtidspension eller helt sjukbidrag eller har inkomst av eget arbete eller har viss studiehjälp och som bor i elevhem i anslutning till gymnasieskola med special- anpassad utbildning för svårt rörelsehindrade elever, får tas ut skälig . avgift för kost och logi. Föreskrifter rörande sådana avgifter meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Utredningens förslag: Avgiftsreglerna för boende i elevhem vid special- gymnasium för svårt rörelsehindrade elever skall motsvara dem som gäller för psykiskt utvecklingsstörda.

Remissinstans'erna: Umeå kommun och Stockholms läns landstings om- sorgsnämnd stöder utredningens förslag om elevavgift. Stiftelsen Bräcke Diakonigård anser inte att utredningens jämförelse med omsorgsverksam- heten för psykiskt utvecklingsstörda är bra, eftersom de rörelsehindrade eleverna inte bor stadigvarande på elevhem.

Skälen för mitt förslag: Ungdomar som studerar vid gymnasieskola med specialanpassad utbildning har i allmänhet förtidspension eller sjukbidrag. Dessa medel avses täcka ungdomarnas kostnader för boende och liknande utgifter. En inackorderingsavgift som på ett realistiskt sätt avspeglar nor- malkostnader för boende och mat bidrar till att förbereda ungdomarna inför de ekonomiska förhållanden som kommer att möta dem som vuxna. Jag anser därför att elever som har hel pension eller helt sjukbidrag eller egen inkomst och som bor i elevhem under studietiden skall erlägga en avgift för kost och logi. Elever som har studiehjälp i form av inackorde- ringstillägg eller utbildningsbidrag i form av traktamente skall också erlägga sådan avgift.

Beträffande avgifternas storlek föreslår utredningen att regler bör infö- ras som motsvarar dem som gäller för psykiskt utvecklingsstörda som bori gruppbostad eller elevhem enligt lagen (1 985568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (omsorgslagen).

Avgifter för kost och logi får enligt omsorgslagen tas ut av dem som har stadigvarande bostad på landstingskommunens bekostnad. 1 den förord- ning (1986: 565) som utfärdats i anslutning till omsorgslagen har föreskri- vits att avgifterna för kost och logi för kalendermånad får uppgå till högst tio procent av basbeloppet enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring. Svårt rörelsehindrade elever som bor i elevhem i anslutning till gymnasie- skola med specialanpassad utbildning bor dock — liksom flertalet psykiskt utvecklingsstörda som gåri yrkessärskola — inte stadigvarande i elevhem, utan endast under skoltid. De har i allmänhet kvar sin bostad på hemorten och har därför ofta en dubbel bostadskostnad. Jag anser att hänsyn bör tas till detta och att de avgifter för kost och logi som tas ut av de svårt rörelsehindrade ungdomarna som endast under skoltid bor på elevhem så- ledes bör vara lägre än dem som tas ut av ungdomar som bor stadigvarande på elevhem. Avsikten är att föreskrifter om sådana avgifter skall meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den författ-

• Sida 24
•  Original

ningsmässiga regleringen av avgifterna bör avse endast elevhem som drivs av staten, kommun eller landstingskommun. Det får dock förutsättas att Stiftelsen Bräcke Diakonigård i allt väsentligt tillämpar motsvarande ord- ning.

3.7. Nämnden för vårdartjänst

Min bedömning: Nämnden för vårdartjänst bör vid sidan av de uppgifter den hari dag för vårdartjänst m.m. och i fråga om huvud- mannaskapet för elevhem, omvårdnad och habilitering i anslutning till Skärholmens gymnasium, årligen lägga fram förslag till regering- en om statligt anslag till statsbidrag till boende i elevhem, omvård- nad i boendet och habilitering i anslutning till gymnasieskolorna med specialanpassad utbildning. Nämnden för vårdartjänst bör vara den statliga myndighet som fördelar de här åsyftade statsbi- dragcn enligt de regler som regeringen föreskriver.

Nämnden för vårdartjänst bör också bistå med kansliresurser för den särskilda nämndens verksamhet.

Utredningens bedömning: Överensstäm mer delvis med min bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrar sig i frågan delar utredningens bedömning.

Nämnden för vårdartjänst är positiv till att åta sig uppgifter i samband med genomförande av förslagen. ] dagsläget anser sig nämnden emellertid inte ha resurser att utföra de ytterligare uppgifter som utredningen före- slår.

Skälen för min bedömning: Nämnden för vårdartjänst organiserar verk- samhet med vårdartjänst för svårt rörelsehindrade ungdomar som stude— rar i eftergymnasial utbildning eller vid folkhögskola. Nämnden har också ansvaret för verksamheten med omvårdnad m.m. för svårt rörelsehindra- de elevcr vid Skärholmens gymnasium.

Jag anser att nämnden har både kunskap inom själva sakområdet och lång erfarenhet av sådana uppgifter som det här är frågan om. Jag anser därför att nämnden bör vara den statliga myndighet som lägger fram förslag till regeringen om anslag till statsbidrag för boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering i anslutning till gymnasieskolorna med specialanpassad utbildning samt som fördelar bidragen till vederbö- rande huvudman enligt de regler som regeringen utfärdar. Nämnden bör också enligt min mening bistå med kansliresurser för den särskilda nämn- dcn. Nämnden för vårdartjänst har emellertid anmält att den i dagsläget inte utan en förstärkning på kanslisidan har resurser att utföra föreslagna uppgifter. Jag anser att en viss förstärkning av nämndens kansli är befogad och återkommer strax till detta.

Prop. 1989/90: 92

• Sida 25
•  Original

3.8. Ikraftträdande och övergångsfrågor

De föreslagna ändringarna i skollagen bör träda i kraft den 1 januari 1991. De nya reglerna bör tillämpas i fråga om elever som söker eller påbörjar Rh-anpassad utbildning i gymnasieskola från och med höstterminen 1991.

Detta innebär att den föreslagna särskilda nämnden kan inrättas fr. o. m. januari 1991 och under första halvåret genomföra intagningsförfarandet enligt de nya reglerna till utbildning som börjar höstterminen 1991. I den gymnasiekommun som reguljärt borde ta emot den unge behöver man kanske använda tiden att parallellt överväga eventuella lösningar för den händelse han eller hon visar sig inte ha förutsättningar att tas in i special- anpassad utbildning i Göteborg eller Stockholm eller på den tredje plane- rade orten, om start där skulle kunna ske redan höstterminen 1991.

För svårt rörelsehindrade elever som redan läsåret 1989/90 är eller till läsåret 1990/91 blir intagna i den hittillsvarande utbildningen i Göteborg (Angered) och i Stockholm (Skärholmen) avses nuvarande förhållanden gälla tills de slutfört sin utbildning eller eventuellt slutat i förtid av någon anledning. Genomförandet av det nya systemet blir alltså successivt.

Utan hinder av att ändringarna i skollagen inte träder i kraft tidigare än att de första gången tillämpas vid intagningen till läsåret 1991/92, bör det föreslagna statsbidraget lämnas fr. o. m. budgetåret 1990/91 för elever som då går i gymnasieskolor med specialanpassad utbildning. Bidraget bör begränsas till att avse sådana av de nuvarande eleverna som hör till de svårt rörelsehindrade, vilka — enligt nämndens för vårdartjänst bedömning — skulle omfattas av de nya lagreglerna.

3.9. Anslagsfrågor

I gymnasieförordningen (1987: 743) finns det regler om bl. a. specialklas- ser för elever som på grund av bl. a. rörelsehinder inte kan följa den vanliga undervisningen i gymnasieskolan. Vidare finns anslag till särskilda insatser inom skolväsendet för elever med handikapp eller andra särskilda behov.

Resurser för undervisningen beräknas enligt bestämmelserna i gymna— sieförordningen. I 1990 års budgetproposition för utbildningsdepartemen- tets verksamhetsområde (1989/90: 100 bil. 10) har således medel beräknats för de nuvarande utbildningarna vid Skärholmens resp. Angereds gymna- sium. Jag har fått veta att statsrådet Persson avser att återkomma till me- delsberäkningar i nästa års budgetproposition till följd av nu lämnade för- slag.

I 1990 års budgetproposition (1989/90: 100 bil.7) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Nämnden för vårdartjänst för budgetåret 1990/91 beräkna ett förslagsanslag på 34 928 000 kr. Jag återkommer nu till denna anslagsfråga.

• Sida 26
•  Original

Femte huvudtiteln ProD- 1989/90: 92

G. Omsorg om äldre och handikappade G 4. Nämnden för vårdartjänst

1988/89 Utgift 31698130 1989/90 Anslag 34 928 000 1990/91 Förslag 83717000

4. Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har upprättats förslag till lag om ändring i skollagen (1985: 1100). Förslaget har upprättats i samråd med statsrådet Persson.

5. Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i skollagen ( 1985: 1 100)

1 kap. 5 a 9'

I denna nya paragraf bemyndigas regeringen bestämma vilka kommuner som skall få rätt att i sin gymnasieskola anordna speciellt anpassad utbild- ning för svårt rörelsehindrade. Det är fråga om gymnasieskola med tillgång till pedagogiska, sociala och medicinska specialresurser som är nödvändiga för att en svårt rörelsehindrad elev skall kunna tillgodogöra sig gymnasie- utbildningen. Dessa skolor kallas i förslaget av praktiska skäl gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. För närvarande finns sådana skolor i Skär- holmen och Angered med Stockholms resp. Göteborgs kommun som huvudman för själva utbildningen. Avsikten är att utöver dessa kommuner ge en kommun i norra planeringsregionen rätt att anordna sådan utbildning vid sin gymnasieskola.

7.6

I paragrafen anges innebörden av vissa termer som förekommer i lagen. Rätten till specialanpassad utbildning i gymnasieskola skall gälla vissa svårt rörelsehindrade ungdomar enligt vad som närmare beskrivits i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.3). l paragrafen har därför tagits in en definition av vad som skall förstås med svårt rörelsehindrad i förevarande sammanhang. Svårt rörelsehindrad är den som på grund av ett rörelsehin- der eller, om även annat funktionshinder föreligger, sitt samlade handi- kapp inte kan följa den reguljära studiegången i gymnasieskolan och som för att kunna genomföra gymnasiala studier har behov av såväl speciellt

• Sida 28
•  Original

för handikappet anpassad gymnasieutbildning som de särskilda omvård- nadsinsatser -— i form av boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering — som är knutna till en skola med sådan utbildning.

3kap. 19:15

Som framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 3.3) skall vissa svårt rörelsehindrade ungdomar ha rätt till utbildning i gymnasieskola med Rh- anpassad utbildning. Vad som skall avses med svårt rörelsehindrad har definierats i 1 kap. 7 5 och vidare utvecklats i den allmänna motiveringen. Vid bedömning av kriteriet svårt rörelsehindrad skall rörelsehindret inte betraktas isolerat. Det väsentliga är om det samlade handikappet medför så stora svårigheter att den unge inte kan följa reguljär studiegång. Det behöver inte vara fråga om handikappets direkta inverkan på elevens möjligheter att tillgodogöra sig undervisning, utan det kan också vara så att habilitering och behandling tar så mycket tid och energi i anspråk att skolgången blir lidande. En förutsättning för gymnasieutbildningen är givetvis att eleven har fullgjort sin skolplikt. Eleven förutsätts vidare vara beroende av de särskilda omvårdnadsinsatser som erbjuds vid de Rh- anpassade gymnasieskolorna för att kunna genomföra gymnasiala studier.

I allmänhet hinner gymnasieutbildningen fullföljas före utgången av vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år. Undantag finns emellertid. För att en påbörjad utbildning skall kunna slutföras även om det innebär att den ordinarie övre åldersgränsen överskrids något föreskrivs i paragra- fens andra stycke att utbildningen i sådant syfte skall få fortgå till slutet av vårterminen det år eleven fyller 23 år.

5 kap. 5 a 9'

I paragrafen anges att hela riket utgör elevområde för den speciellt anpas- sade utbildningen. Vid de gymnasieskolor med Rh-anpassad utbildning som kommer att finnas i landet skall alltså riksintagning gälla. Detta innebär att en elev i sin ansökan bör ange vid vilken skola han eller hon önskar genomföra sin utbildning. I allmänhet torde det bli den skola som geografiskt ligger närmast hemorten. I största möjliga utsträckning bör givetvis önskemålen om skola beaktas. Det har dock inte ansetts möjligt att föreskriva om en ovillkorlig rätt att välja viss skola.

7 .t'

Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om rätt till gymnasieutbild- ning. Som framgår av paragrafens lydelse är denna rätt inte ovillkorlig utan gäller i mån av plats. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan vidare meddela föreskrifter om behörighetsvillkor och om urval bland inträdessökande.

Prop. 1989/90: 92

• Sida 29
•  Original

I ett nytt tredje stycke erinras om att svårt rörelsehindrade elevers rätt till gymnasieutbildning regleras i 3 kap. 19aå. Definitionen på svårt rörelsehindrad framgår av 1 kap. 7 &.

IZaå'

I paragrafen anges att frågor om intagning till Rh- anpassad utbildning i gymnasieskola skall avgöras av en särskild nämnd. För sådan utbildning skall riksintagning gälla. Det har därför bedömts lämpligt att frågor om intagningtill utbildning vid dessa skolor prövas av en nämnd gemensam för hela landet. Det får anses självklart att nämnden skaffar sig det underlag som behövs för att kunna göra en riktig bedömning. I detta kan ligga att bl. a. inhämta yttrande från skolledningen för den avlämnande skolan och den skola som är aktuell.

Den särskilda nämnden skall bestå av minst sju och högst elva ledamö- ter. Med hänsyn till de särskilda förutsättningar som skall gälla för att en elev skall ha rätt till Rh-anpassad gymnasieutbildning skall i nämnden. förutom företrädare för gymnasieskolan och grundskolan, finnas personer med särskild kompetens att göra en sådan bedömning. Detta tillgodoses genom att i nämnden skall finnas företrädare från skolöverstyrelsen, läns- skolnämndernas planeringsberedningar och nämnden för vårdartjänst. [ nämnden bör också ingå någon representation för huvudmännen eller ledningen för skola, elevhem eller habilitering på resp. gymnasieort. Nämndens ledamöter skall utses av skolöverstyrelsen.

Enligt paragrafens tredje stycke får nämndens beslut överklagas hos kammarrätten. Behörig att överklaga ett beslut av nämnden i fråga om intagning skall endast vara den elev som sökt den Rh- anpassade gymnasie- utbildningen. Elevens rätt att överklaga gäller i första hand beslut att helt vägra honom utbildning vid skola med Rh-anpassad utbildning. Också an— dra frågor om rätt till utbildning enligt 3 kap. 19 a 5 skall kunna överklagas av den som gjort ansökan hos nämnden i sådant avseende. Rätt att överklaga nämndens beslut gäller dock inte placering vid viss gymnasieskola.

14a9'

I anslutning till gymnasieskolorna med specialanpassad utbildning skall erbjudas särskilda omvårdnadsinsatser i form av boende i elevhem, om- vårdnad i boendet och habilitering för att eleven skall kunna tillgodogöra sig undervisningen. Omvårdnadsinsatserna i boendet och habiliteringen skall tillhandhållas kostnadsfritt för eleven. Detta beror på att statsbidrag lämnas till sådana kostnader (jfr avsnitt 3.5). Av elever som bor i elevhem skall emellertid huvudmannen kunna ta ut en skälig avgift för kost och logi. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela före— skrifter om sådana avgifter. Avsikten är att avgift skall kunna tas ut om eleven uppbär folkpension i form av hel förtidspension eller helt sjukbidrag eller har inkomst av eget arbete. Av elev som inte har sådana pcnsionsför- måner eller inkomster men har studiehjälp i form av inackorderingstillägg eller utbildningsbidrag i form av traktamente skall avgift få tas ut som högst

• Sida 30
•  Original

motsvarar dessa förmåner. Förevarande reglering avser boende i elevhem under kommunalt eller annat offentligt huvudmannaskap. Det får dock förutsättas att Stiftelsen Bräcke Diakonigård för om vårdnadsverksamhcten ianslutning till Angereds gymnasium i allt väsentligt tillämpar motsvarande ordning.

12 kap. 105

Genom en ny paragraf har öppnats möjlighet för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om svårt rörel- sehindrade elevers specialanpassade utbildning i gymnasieskola. Det kan förutses att det för denna utbildning kan finnas behov av att göra undantag från de allmänna bestämmelser om gymnasieskola som gäller enligt skol- lagen. Den nya bestämmelsen möjliggör sådana undantag.

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

dels att anta förslaget till

1. lag om ändring i skollagen (1985: 1 100), dels att

2. godkänna vadjag förordat om statlig finansiering av kostnader- na för boende i elevhem, omvårdnad samt habilitering i anslutning till gymnasieskolor med specialanpassad utbildning för svårt rörel- sehindrade ungdomar (avsnitt 3.5).

3. till Nämnden för vårdartjänst under femte huvudtiteln för bud- getåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 83 717000 kr.

Vidare hemställerjag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

4. anordnande av specialanpassad utbildning för svårt rörelse- hindrade i en gymnasieskola i den norra planeringsregionen (avsnitt 3.2).

5. huvudmannaskap för Rh-anpassad utbildning och för omvård- nadsinsatser i anslutning till skola med sådan utbildning (avsnitt 3.4),

6. uppgifter för nämnden för vårdartjänst (avsnitt 3.7).

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.

• Sida 31
•  Original

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989: 54) Prop. 1989/90: 92 Rätt till utbildning för svårt rörelsehindrade B'laga ' ungdomar 1 Sammanfattning

1989 års handikapputredning, vars huvudsakliga uppdrag är att kartlägga och analysera insatser för funktionshindrade inom socialtjänsten samt inom habiliteringen och rehabiliteringen, har genom tilläggsdirektiv den 1 december 1988 (dir. 1988:65) fått i uppdrag att utreda frågan om svårt rörelsehindrade ungdomars gymnasiestudier.

Den utveckling som skett under en följd av år har inneburit att allt fler rörelsehindrade ungdomar kunnat få sin gymnasieutbildning i sina hem- kommuner. En liten grupp svårt rörelsehindrade har emellertid behov av mycket stora och specialiserade insatser av pedagogisk, social och medi- cinsk art för att klara sin skolgång. För denna grupp finns i dag särskilt anpassad undervisning. kombinerad med elevhemsboende, omvårdnad i boendet samt habilitering, på två platser i landet. Dessa är Skärholmens gymnasium i Stockholm (ca 40 elever) och Angereds gymnasium i Göte- borg (ca 15 elever). Huvudmän för utbildningen vid dessa skolor är resp. kommun. Huvudmän för habilitering, elevhem och omvårdnad i boendet är vid Skärholmsgymnasiet en statlig myndighet, nämnden för vårdar- tjänst (som försöksverksamhet) och vid Angeredsgymnasiet en kyrklig stiftelse, Bräcke Diakonigård.

I detta betänkande används termen ”omvårdnad" som'en sammanfat- tande benämning för verksamheterna med habilitering, elevhemsboende och den omvårdnad ungdomarna får i elevhemmen.

Vi har fått i uppdrag att kartlägga och lämna förslag som undanröjer de hinder som kan finnas för svårt rörelsehindrade ungdomars gymnasieut- bildning. Vi har därvid utgått från att det bästa egentligen vore att alla rörelsehindrade ungdomar kunde få sin utbildning i den vanliga gymnasie- skolan och på samma sätt som andra. Detta skulle stämma bäst överens med de principer om normalisering och integrering, som sedan flera år utgör riktlinjer för handikappolitiken.

Vi har emellertid måst konstatera att detta av praktiska skäl inte är en framkomlig väg när det gäller de svårast handikappade. Dessa är så få och har så speciella behov att det inte går att lokalt i landets alla kommuner ha resurser och kompetens för deras utbildning och omvårdnad. Speciellt anpassade gymnasieplatser måste för denna grupp anordnas på ett begrän— sat antal platser i landet. Vi har koncentrerat vårt arbete till frågan om gymnasieutbildning för denna svårast handikappade grupp av rörelsehind— rade.

Vi har därvid urskilt framför allt två problem. Det första är att speciellt anpassad utbildning bara finns på två orter i landet. 1 södra och norra delarna av landet saknas sådan utbildning. Det andra problemet rör finan- sieringcn av kostnaderna för elevernas omvårdnad vid de specialanpassa- de gymnasiema.

När det gäller det första problemet har vi genom enkäter fått in vissa 31

• Sida 32
•  Original

Sammanfattningsvis innebär våra förslag alltså:

1. En lagstadgad rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar

2. Ett specialanpassat gymnasium för svårt rörelse hindrade ungdomar bör tillkomma i Umeå, utöver de som i dag finns i Skärholmen och Angered.

3. Kostnader för omvårdnad vid de specialanpassade gymnasierna täcks av statsbidrag via anslag till nämnden för vårdartjänst. Med den lösning vi valt i finansieringsfrågan anser vi inte att någon mer allmän författningsreglering av de frågor vi behandlat är nödvändig. För- utom beträffande rättighetslagstiftningen (punkt 1 ovan) föreslår vi författ- ningsreglering endast i vissa speciella frågor. 33

• Sida 34
•  Original

Bilaga 1

Beträffande det kommunala huvudmannaskapet för utbildningen och finansieringen av utbildningskostnadema föreslår vi inga ändringar. Det kommunala ansvar som föreligger i dessa avseenden kvarstår alltså, liksom kommunernas och landstingens ansvar för omvårdnad då de aktuella eleverna är hemma under helger och lov.

Vi vill inför vårt fortsatta arbete framhålla, att det förslag vi här fram- ställer är en särlösning för denna speciella grupp och att denna lösning inte skall ses som uttryck för en princip, som kan åberopas i andra samman- hang.

• Sida 35
•  Original

Innehåll Prop. 1989/90: 92

Propositionen ................................................ ] Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Propositionens lagförslag ...................................... 3 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 februari 1990 . 6 1 Inledning .................................................. 6 2 Gällande ordning ........................................... 7 3 Överväganden ............................................. 11 3.1 Gymnasieutbildningen för svårt rörelsehindrade ............ 1 1 3.2 Anordnande av specialanpassad utbildning i ytterligare en gymnasiekommun ...................................... 13

3.3 Rätt till gymnasial utbildning för vissa svårt rörelsehindrade ungdomar ............................................. 14 3.4 Huvudmannaskap ...................................... 20 3.5 Kostnader för omvårdnadsinsatser ........................ 21 3.6 Inackorderingsavgifter .................................. 23 3.7 Nämnden för vårdartjänst ............................... 24 3.8 Ikraftträdande och övergångsfrågor ....................... 24 3.9 Anslagsfrågor .......................................... 25 4 Upprättat lagförslag ........................................ 27 5 Författningskommentar ..................................... 27 6 Hemställan ................................................ 30 7 Beslut .................................................... 30

Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989:54) Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar . . . 31 Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden ................... 35

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 45

• Sida 46
•  Original