1 §  1 mom. Svenskt aktiebolag, som utskiftar tillgångar, skall, på sätt i denna lag stadgas, till staten erlägga skatt (utskiftningsskatt) å därvid utskiftat belopp, i den mån detta icke är att anse såsom återbäring av tillskjutet belopp.

Å sålunda bestämt beskattningsbart belopp skall utskiftningsskatt utgå med fyrtio kronor för varje fullt hundratal kronor därav. Lag (1987:659).

2 §  Med utskiftat belopp förstås vad bolaget i samband med nedsättning av aktiekapital eller vid bolagets upplösning utgiver i penningar eller annat till delägare i förhållande till hans andel eller efter annan i bolagsordningen eller i anslutning till beslutet om nedsättningen bestämd grund, i den mån vad sålunda utgivits icke enligt lagen om statlig inkomstskatt är att hänföra till utdelning från bolaget. Om bolag mot vederlag förvärvat egen aktie annorledes än i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller vid inrop å auktion av för bolagets fordran utmätt aktie eller om dotterbolag annorledes än vid inrop, som nyss sagts, mot vederlag förvärvat aktie i moderbolaget, skall sådant vederlag, i den mån det icke hänföres till utdelning, likaledes anses såsom utskiftat belopp. I utskiftat belopp skall inräknas jämväl det belopp bolaget har att i utskiftningsskatt utgöra. Förordning (1953:108). (Jämför 1974:770 ö.b.)

3 §  1 mom. Med tillskjutet belopp förstås bolags ingångsvärde, beräknat på sätt i 2 mom. här nedan sägs, med tillägg av vad som efter den tidpunkt, till vilken ingångsvärdet hänför sig, av delägare tillskjutits i penningar eller annat men med avdrag av vad som efter nämnda tidpunkt dels utskiftats till delägare, i den mån detta, enligt vad i 4 §a) och b) här nedan sägs, är att anse såsom återbäring av tillskjutet belopp, dels ock utdelats till delägare och för vilket restitution av inkomst- och förmögenhetsskatt (B-skatt) ägt rum. Vid beräkning av tillskjutet belopp i fall, som i 3 och 4 mom. avses, skall iakttagas jämväl vad i nämnda moment är stadgat. Förordning (1950:587).

4 §  Med återbäring av tillskjutet belopp förstås:

1. vad som utskiftas i samband med nedsättning av aktiekapital eller vid sådant förvärv av aktie som i 2 § sägs, i den mån bolagets egna fonder därigenom nedbringas under tillskjutet belopp;
2. vad som - ändå att bolagets egna fonder därigenom icke nedbringas under tillskjutet belopp - i samband med inlösen av aktier enligt i fastställd bolagsordning gällande grunder utskiftas, i den mån det sålunda utskiftade beloppet icke överstiger vare sig vad till bolaget för dessa aktier inbetalats eller vad som utgör i bolaget befintligt tillskjutet belopp; dock att vad sålunda stadgas icke skall äga tillämpning om aktierna i bolaget till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer; och
3. vad som vid bolagets upplösning utskiftas, i den mån det utskiftade beloppet icke överstiger tillskjutet belopp. Förordning (1953:108).

5 §  Nedsättning av aktiekapital, som avses i denna lag, anses hava skett, när de utskiftade medlen blivit för delägarna tillgängliga för lyftning.

När aktiebolag skall anses upplöst, därom är i allmän lag stadgat. Lag (1987:659).

6 §  Taxering till utskiftningsskatt skall äga rum året efter det då nedsättning av aktiekapital, förvärv av aktie som i 2 § avses eller upplösning skett.

Har beslut om likvidation vunnit laga kraft och fördröjes likvidationen oskäligt, må dock taxering ske, innan bolaget skall anses upplöst. Förordning (1950:587).

7 §  Beslut om eftertaxering till utskiftningsskatt skall meddelas inom fem år efter det år bolaget upplösts. Lag (1990:334).

8 §  Taxering till utskiftningsskatt skall ske i den kommun, där bolaget skall taxeras till statlig inkomstskatt. Förordning (1950:587).

9 §  Uppgift till ledning för egen taxering (deklaration) till utskiftningsskatt skall i enlighet med formulär, som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, innehålla upplysning angående såväl vad i bolaget tillskjutits som vad därifrån utskiftats.

Deklaration för taxering enligt 6 § andra stycket skall lämnas efter föreläggande.

Deklaration för taxering till utskiftningsskatt i andra fall än i andra stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som gäller för bolags deklaration för statlig inkomstskatt, lämnas under det år, då taxeringen skall äga rum.

Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration lämnas av det bolag, som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgetts, att utskiftningsskatteskulden får tas över av moderbolaget, skall deklarationen innehålla uppgifter för beräkning av det belopp varmed moderbolagets tillskjutna belopp skall minskas.

I övrigt gäller bestämmelserna i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt taxeringslagen (1990:324) i tillämpliga delar.

Riksskatteverkets beslut i ärende, som avses i 1 § 2 mom.andra stycket, får inte överklagas. Lag (1990:334).

Anvisningar.

Såsom tillskjutet belopp räknas i allmänhet tillskott av delägarna, vare sig det tillförts aktiekapitalet eller ej. Belopp, som inbetalts å aktie, för vilken aktierätt förverkats, ävensom tillskott enligt 92 och 209 §§ i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse räknas ej såsom tillskjutet belopp.

Med bolags egna fonder förstås i denna förordning skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder enligt balansräkning (eller av likvidator upprättad redogörelse). Balanserad förlust, förbindelser å oguldet aktiebelopp, garantiförbindelser och dylikt anses härvid icke såsom tillgång. Så kallad förnyelsefond är att anse som skuld, i den mån fonden uppfyller villkoren i 56 § 4) lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag, varemot fond, som avsetts för ökning av tillgångar för stadigvarande bruk, ej må avdragas.

Vid beräknande av ingångsvärdet för bolag, för vilket något dess räkenskapsår gått till ända före den 1 mars 1925, skall såsom skuld upptagas bolaget år 1925 påförd inkomst- och förmögenhetsskatt (A-skatt) samt bevillning för inkomst.

Har delägare för bolagets bildande eller eljest tillskjutit annat än penningar, skall vad sålunda tillskjutits, därest detsamma åsatts värde, överstigande dess verkliga värde, vid det tillskjutna beloppets bestämmande upptagas till sitt verkliga värde.

Utskiftas tillgångar i fall som i 4 § a) sägs, måste en värdering göras av bolagets tillgångar vid tiden för utskiftningen. Till grund för detta värdes beräknande bör läggas den av bolaget senast före utskiftningen upprättade balansräkningen. Vid bestämmandet av vilka å balansräkningen upptagna tillgångar skola medräknas i värdet, skola givetvis samma grunder gälla, som i fråga om beräknande av storleken av bolags ingångsvärde.

Därest aktiebolag till delägare utskiftar annat än penningar, skall värdet av det sålunda utskiftade upptagas till belopp, som motsvarar saluvärdet vid tiden för utskiftningen.

Vid tillämpning av 6 § andra stycket måste uppskattning ske av de bolagets tillgångar, vilka ännu icke blivit realiserade.

Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden må övertagas av moderbolaget, skall dotterbolagets till utskiftningsskatt beskattningsbara belopp utgöra skillnaden mellan, å ena sidan, summan av dotterbolagets aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond och, å andra sidan, dotterbolagets tillskjutna belopp. Aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond skola vid denna beräkning upptagas till de belopp, vilka angivits i den fastställda balansräkningen för det räkenskapsår, som gått till ända närmast före fusionstillfället.

Där vid tillämpning av bestämmelsen i 3 § 4 mom. det belopp, varmed moderbolagets tillskjutna belopp skall minskas, är större än sistnämnda belopp, skall skillnadsbeloppet läggas till moderbolagets egna fonder, då fråga är om nedsättning av aktiekapitalet eller om förvärv av aktie som i 2 § avses, och till det utskiftade beloppet, då fråga är om upplösning av moderbolaget. Förordning (1953:108).