Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det utkast till beslut om inrättande av Eurojust som utarbetats inom Europeiska unionen på initiativ av Sverige, Portugal, Frankrike och Belgien. Enligt beslutet skall Eurojust vara ett mellanstatligt samarbetsorgan utan egna befogenheter till myndighetsutövning. Eurojusts behörighetsområde skall vara att arbeta mot grov gränsöverskridande brottslighet som berör två eller flera medlemsstater. I propositionen föreslår regeringen vidare en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall som innebär att Europeiska gemenskapernas protokoll om immunitet och privilegier skall tillämpas på den administrativa direktören och på personal som är anställd av Eurojust. Lagförslaget föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner utkastet till beslut om inrättande av Eurojust,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om

immunitet och privilegier i vissa fall.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall¹ skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Bilaga

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Immunitet och/eller privilegier gäller för följande

Tillämplig internationell överenskommelse

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Internationella organ Fysiska personer –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

65.

Den administrativa direktören samt personal som är anställd av Eurojust

Europeiska ministerrådets beslut om inrättande av Eurojust

____________

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

¹ Lagen omtryckt 1994:717.

• Sida 5
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Den 20 juli 2000 tog Sverige, Portugal, Frankrike och Belgien initiativ till Europeiska unionens beslut om ett inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov organiserad brottslighet (EGT C 243, 24.08.2000, s. 15). Samma dag tog nämnda länder även initiativ till Europeiska unionens beslut om ett inrättande av en provisorisk Eurojustenhet (EGT C 243, 24.08.2000, s. 21).

Ministerrådet antog den 14 december 2000 beslutet om inrättande av en provisorisk enhet för rättsligt samarbete (EGT L 324, 21.12.2000, s. 2). Europaparlamentet hade yttrat sig över beslutet. Beslutet trädde i kraft samma dag som det antogs.

Såvitt avser beslutet om ett inrättande av det permanenta Eurojust nådde ministerrådet den 6 december 2001 en principöverenskommelse om innehållet i beslutet. Europaparlamentet har yttrat sig över förslaget. Avsikten är att beslutet skall antas vid rådsmötet för rättsliga och inrikes frågor den 28 februari 2002 eller så snart det är möjligt. Inför principöverenskommelsen lämnades sedvanlig information och samråd ägde rum med EU-nämnden och med berört utskott i riksdagen. Utkastet till beslut i senaste svensk version är fogad till denna proposition som bilaga. Den överenskomna texten avviker från det ursprungliga förslaget. Bl.a. har vissa bestämmelser strukits. I den senaste versionen av den överenskomna texten har detta markerats på så sätt att vissa artiklar saknar innehåll. Omnumrering av artiklarna kommer att ske då texten, efter sedvanlig språkgranskning, erhåller sin slutgiltiga utformning. Beslutet har alltså ännu inte varit föremål för granskning av EU:s juristlingvister. Det kan därför inte uteslutas att vissa språkliga justeringar kommer att göras i texten. Därutöver kommer artikelnumreringen att förändras. Några ändringar av innehållet i sak kan dock inte förutses.

Samma dag som beslutet om att inrätta Eurojust träder i kraft skall den provisoriska enheten för rättsligt samarbete upphöra att existera.

Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Datainspektionen, Ekobrottsmyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Tullverket har beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett utkast till propositionen. Myndigheternas synpunkter redovisas under respektive förslagsavsnitt.

Några större sakliga ändringar har inte gjorts i förhållande till innehållet i utkastet till proposition.

Lagrådet

Den föreslagna lagändringen är av enkel beskaffenhet. Regeringen anser därför att Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

• Sida 6
•  Original

4. Europeiska unionens beslut om inrättande av Eurojust

4.1. Bakgrund

Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte i Tammerfors den 15–16 oktober 1999 medlemsstaterna att inrätta en enhet (Eurojust) bestående av nationella åklagare, förundersökningsdomare eller polismän med motsvarande behörighet, som avdelats från varje medlemsstat i enlighet med dess rättssystem. Eurojusts uppgift skall enligt slutsatserna från Tammerfors vara att underlätta en bra samordning av de nationella åklagarmyndigheterna och stödja brottsutredningar som gäller organiserad brottslighet, särskilt grundade på Europols analyser, samt att bedriva ett nära samarbete med det europeiska rättsliga nätverket, särskilt för att förenkla framställningar om internationell rättslig hjälp. Europeiska rådet anmodade medlemsstaterna att anta det nödvändiga rättsliga instrumentet före utgången av 2001.

Som en följd av Europeiska rådets uppgörelse i Nice i december 2000 kom Eurojusts roll i det europeiska rättsliga samarbetet att ytterligare understrykas och förstärkas genom ett tillägg till Fördraget om Europeiska unionen. I tillägget anges Eurojust som ett av medlen för att uppnå det övergripande målet om en hög säkerhetsnivå för unionens medborgare inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Vidare uppmanas Europeiska ministerrådet att på olika angivna sätt uppmuntra till straffrättsligt samarbete genom Eurojust.

Den 20 juli 2000 tog Sverige, Portugal, Frankrike och Belgien initiativ till Europeiska unionens beslut om ett inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov organiserad brottslighet (EGT C 243, 24.08.2000, s.15). Ministerrådet nådde den 6 december 2001 en principöverenskommelse om innehållet i beslutet. Beslutet kan antas när Sverige häver sin parlamentariska granskningsreservation.

4.2. Beslutets innehåll

Utkastet till beslut i senaste svensk version är fogad till denna proposition som bilaga.

Inrättande

Artikel 1 klargör att syftet med beslutet om inrättande av Eurojust är att inrätta Eurojust-enheten, kallad ”Eurojust”.

Sammansättning

Artikel 2 föreskriver att Eurojust skall bestå av en nationell medlem från varje medlemsstat, utstationerad i enlighet med medlemsstatens rättsliga system. Den nationelle medlemmen skall vara åklagare, domare eller polistjänsteman med motsvarande behörighet. Varje nationell medlem får biträdas av en person. Om det finns behov får flera personer, med

• Sida 7
•  Original

kollegiets medgivande, biträda den nationelle medlemmen. Någon av dessa s.k. assistenter kan även ersätta den nationelle medlemmen. Vad som avses med kollegiet anges närmare i artikel 6 och 6b.

Mål för Eurojust

Artikel 4 innehåller bestämmelser om Eurojusts mål. Inledningsvis klargörs i artikel 4.1 att Eurojusts behörighetsområde sammanfattningsvis skall vara grov gränsöverskridande brottslighet som berör två eller flera medlemsstater. Vid utredningar och rättsliga åtgärder inom Eurojusts behörighetsområde skall målen för Eurojust vara att

a) stimulera och förbättra samordningen mellan de behöriga nationella

myndigheterna av utredningar och rättsliga åtgärder i medlemsstaterna,

b) förbättra samarbetet mellan medlemsstaternas behöriga nationella

myndigheter,

c) på annat sätt stödja medlemsstaternas behöriga myndigheter för att

effektivisera deras utredningar och rättsliga åtgärder. Hur Eurojust skall uppfylla de angivna målen preciseras närmare i artikel 6, 6a och 6b.

På begäran av en behörig myndighet i en medlemsstat kan Eurojust även bistå vid utredningar eller rättsliga åtgärder som endast berör denna medlemsstat och ett tredje land. En förutsättning för Eurojusts bistånd i ett sådant fall är att ett särskilt avtal har slutits med det aktuella tredje landet eller om det i det enskilda fallet föreligger ett väsentligt intresse att bistå (artikel 4.2). Eurojust kan också bistå vid utredningar eller rättsliga åtgärder som endast berör denna medlemsstat och gemenskapen. Sådant bistånd kan lämnas efter begäran antingen av en behörig myndighet i en medlemsstat eller av kommissionen (artikel 4.3).

Eurojusts behörighet

Av artikel 5 framgår att Eurojusts allmänna behörighet omfattar tre block (artikel 5.1). Det första blocket består av de typer av brottslighet och de brott för vilka Europol alltid har behörighet att agera i enlighet med artikel 2 i Europolkonventionen av den 26 juli 1995. Det andra blocket består av följande ytterligare typer av brottslighet: - databrottslighet, - bedrägeri och korruption, liksom alla straffbara gärningar som berör

Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen, - penningtvätt, - miljöbrott, - sådan medverkan i en kriminell organisation som avses i den

gemensamma åtgärden (98/733/RIF) av den 21 december 1998. Det tredje och sista blocket består av andra brott som begås i samband med sådana brott som anges i de två föregående blocken. Vid andra typer av brott än dem som nämns i de tre blocken kan Eurojust dessutom, i enlighet med dess mål och på begäran av en nationell myndighet, medverka i utredningar och rättsliga åtgärder.

• Sida 8
•  Original

Europols behörighet utvidgades, med stöd av artikel 2.2 i Europolkonventionen, genom ett rådsbeslut i december 2001 till att omfatta de allvarliga former av internationell brottslighet som finns förtecknade i en bilaga till Europolkonventionen. Eftersom exempelvis databrott, bedrägeri och miljöbrott ingår i denna förteckning grundas Eurojusts behörighet såvitt avser vissa brottstyper således på behörighet i både block ett och två.

Eurojusts uppgifter

Artikel 6 innehåller bestämmelser om hur Eurojust skall fullgöra sina uppgifter. För att kunna uppfylla sina mål skall Eurojust fullgöra sina uppgifter genom en eller flera nationella medlemmar, eller som ett kollegium (artikel 6.1). Om Eurojust skall fullgöra sina uppgifter som ett kollegium förutsätter detta att - en eller flera nationella medlemmar som berörs av ett ärende som

behandlas av Eurojust begär det, - fråga är om utredningar eller rättsliga åtgärder som har konsekvenser

för Europeiska unionen eller kan röra andra medlemsstater än de direkt inblandade, - det rör sig om en allmän fråga om genomförandet av Eurojusts

målsättning, eller - det i övrigt föreskrivs i beslutet om inrättande av Eurojust. Eurojust skall, när enheten fullgör sina uppgifter, ange om den agerar genom en eller flera nationella medlemmar, eller som ett kollegium (artikel 6.2).

Eurojusts uppgifter som utförs genom dess nationella medlemmar

Av artikel 6a följer att Eurojust-enheten, när den agerar genom sina berörda nationella medlemmar,

a) får anmoda de behöriga myndigheterna i de berörda

medlemsstaterna att överväga att

i) genomföra en utredning eller vidta rättsliga åtgärder med

anledning av specifika handlingar, ii) godta att en av dem kan vara bättre skickad att genomföra en

utredning eller vidta rättsliga åtgärder med anledning av specifika handlingar, iii) genomföra samordning mellan de behöriga myndigheterna i

berörda medlemsstater, iv) inrätta en gemensam utredningsgrupp i enlighet med relevanta

samarbetsinstrument,

v) tillhandahålla all information som Eurojust behöver för att

fullgöra sina uppgifter,

b) skall sörja för att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna informerar varandra om de utredningar och rättsliga åtgärder som Eurojust har kännedom om och som berör medlemsstaterna,

c) (…)

• Sida 9
•  Original

d) på begäran skall bistå medlemsstaternas behöriga myndigheter för att säkerställa bästa möjliga samordning av utredningar och rättsliga åtgärder, e) skall bidra till ett förbättrat samarbete mellan de behöriga nationella myndigheterna, f) skall samarbeta och samråda med det europeiska rättsliga nätverket, bland annat genom att använda och bidra till att förbättra dess dokumentationsdatabas, g) skall, i de fall som avses i artikel 4.2 och 4.3 och med kollegiets samtycke, bistå vid utredningar och rättsliga åtgärder som berör de behöriga myndigheterna i en enda medlemsstat, h) får, i enlighet med de i artikel 4 uppställda målen och inom ramen för artikel 5.1 för att förbättra samarbetet och samordningen mellan de behöriga nationella myndigheterna, överlämna framställningar om ömsesidig rättslig hjälp när dessa

i) kommer från en behörig nationell myndighet i en medlemsstat, ii) gäller en utredning eller en rättslig åtgärd som genomförs av

denna myndighet med anledning av ett bestämt ärende, och iii) för ett samordnat genomförande kräver ingripande av Eurojust.

Eurojusts uppgifter som utförs genom kollegiet

Av artikel 6b följer att Eurojust-enheten, när den agerar som ett kollegium a) får, vid de brott som anges i artikel 5.1, genom en motiverad begäran uppmana de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna att

i) genomföra en utredning eller vidta rättsliga åtgärder med

anledning av specifika handlingar, ii) godta att en av dem kan vara bättre skickad att genomföra en

utredning eller vidta rättsliga åtgärder med anledning av specifika handlingar, iii) skapa samordning mellan de behöriga myndigheterna i berörda

medlemsstater, iv) inrätta en gemensam utredningsgrupp i enlighet med relevanta

samarbetsinstrument,

v) tillhandahålla den information som Eurojust behöver för att

fullgöra sina uppgifter,

b) skall sörja för att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna informerar varandra om de utredningar och rättsliga åtgärder som Eurojust har kännedom om och som har konsekvenser för Europeiska unionen, eller som kan beröra andra medlemsstater än de direkt inblandade,

c) (...)

d) skall, på deras begäran, bistå medlemsstaternas behöriga

myndigheter för att säkerställa bästa möjliga samordning av utredningar och rättsliga åtgärder,

e) skall bidra till ett förbättrat samarbete mellan de behöriga nationella myndigheterna, bland annat på grundval av Europols analys,

• Sida 10
•  Original

f) skall samarbeta och samråda med det europeiska rättsliga nätverket bland annat genom att använda och bidra till att förbättra dess dokumentationsdatabas,

g) får bistå Europol bland annat genom att lämna yttranden på

grundval av sina analyser,

h) (...) i) får ge logistiskt stöd i de fall som avses i punkterna a, d och e ovan. Detta logistiska stöd kan bland annat utgöras av stöd till översättning, tolkning och anordnande av samordningsmöten.

Motivering

Artikel 6c anger att myndigheterna i den berörda medlemsstaten, om de beslutar att inte efterkomma en begäran från kollegiet enligt artikel 6b a, skall underrätta Eurojust om sitt beslut och om skälen till detta. Undantag kan ske om myndigheterna, i de fall som avses i artikel 6b a, 6b a ii och 6b a v, inte kan avge någon motivering. Förutsättningar för undantag är att ett hörsammande av kollegiets begäran skulle skada viktiga nationella säkerhetsintressen eller äventyra ett korrekt genomförande av pågående utredningar eller en persons säkerhet.

Nationella medlemmar

Enligt artikel 7.1 skall de nationella medlemmarna, med avseende på sin rättsliga ställning, lyda under den nationella lagstiftningen i sin ursprungsstat. Ursprungsstaten fastställer mandatperiodens längd för de nationella medlemmarna. All information som utbyts mellan Eurojust och medlemsstaterna skall gå genom den nationella medlemmen (artikel 7.2). Varje medlemsstat fastställer karaktären på och omfattningen av de rättsliga befogenheter som den ger sin nationella medlem på sitt eget territorium. Medlemsstaten fastställer också rätten för en nationell medlem att agera i förhållande till utländska rättsliga myndigheter, i enlighet med de internationella åtaganden som staten har undertecknat (artikel 7.3). För att kunna uppfylla Eurojusts mål skall en nationell medlem ha tillgång till uppgifterna i de nationella kriminalregistren eller i varje annat register på samma villkor som anges i den nationella lagstiftningen för en åklagare, domare eller polistjänsteman med motsvarande befogenheter (artikel 7.4). En nationell medlem får kontakta de behöriga myndigheterna i sin medlemsstat direkt (artikel 7.5). En nationell medlem skall vid utövandet av sina uppgifter vid behov ange om han eller hon handlar i kraft av de rättsliga befogenheter som meddelas honom eller henne i enlighet med punkt 3 (artikel 7.6).

Kollegium

Artikel 7a innehåller bestämmelser om kollegiet. Kollegiet skall bestå av samtliga nationella medlemmar. Varje nationell medlem har en röst. När det gäller bestämmelserna om behandling av personuppgifter skall rådet, efter att ha hört den gemensamma tillsynsmyndigheten, godkänna Eurojusts arbetsordning efter ett förslag som på förhand enhälligt har

• Sida 11
•  Original

antagits av kollegiet. Sådana bestämmelser i arbetsordningen som gäller behandling av personuppgifter kan bli föremål för rådets separata godkännande. När kollegiet agerar i enlighet med artikel 6b a skall det fatta sina beslut med två tredjedels majoritet. Andra beslut skall fattas i enlighet med de bestämmelser som fastställs i Eurojusts arbetsordning.

Kommissionens roll

Enligt artikel 7b skall kommissionen fullt ut delta i Eurojusts arbete i enlighet med artikel 36.2 i unionsfördraget. Den skall medverka i arbetet på de områden som faller inom dess behörighet. Inom ramen för det arbete inom Eurojust som gäller samordning av utredningar och rättsliga åtgärder får kommissionen anmodas att lämna experthjälp. För att förstärka samarbetet får Eurojust komma överens med kommissionen om de praktiska arrangemang som krävs.

Nationella kontaktpersoner

Artikel 8 föreskriver att varje medlemsstat får placera ut eller utse en eller flera nationella kontaktpersoner med arbetsplats i den medlemsstat som har utsett dem. Förhållandet mellan den nationella kontaktpersonen och de nationella behöriga myndigheterna regleras av nationell lagstiftning. Kontaktpersonen kan även vara nationell kontaktpunkt för det europeiska rättsliga nätverket. Att det finns en eller flera nationella kontaktpersoner utesluter inte direkta kontakter mellan den nationella medlemmen och de behöriga nationella myndigheterna. Som en följd av terrorhändelserna mot bl.a. World Trade Center i USA den 11 september 2001 anges att frågan om kontaktpersoner skall ha hög prioritet när det gäller terrorism.

Utbyte av information med medlemsstaterna

Enligt artikel 9 får medlemsstaternas behöriga myndigheter utbyta all information med Eurojust för att Eurojust skall kunna fullgöra sina uppgifter. Med samma syfte skall Eurojusts nationella medlemmar ha rätt att fritt utbyta information sinsemellan eller med behöriga myndigheter i sina respektive medlemsstater.

Behandling av personuppgifter

När det är nödvändigt för att nå de mål som anges i artikel 4, får Eurojust enligt artikel 10.1 behandla personuppgifter, oavsett om detta sker automatiserat eller i strukturerade manuella register. Behandlingen måste dock ske inom ramen för Eurojusts behörighet och för att utföra dess uppgifter. Eurojust skall vidare vidta de åtgärder som är nödvändiga för att garantera en skyddsnivå för personuppgifter motsvarande åtminstone den som följer av principerna i Europarådets konvention av den 28 januari 1981 och senare ändringar av denna som skall tillämpas mellan medlemsstaterna (artikel 10.2). Personuppgifter som behandlas av Eurojust skall vara adekvata, relevanta och inte alltför omfattande i

• Sida 12
•  Original

förhållande till syftet med behandlingen samt även riktiga och aktuella. Eurojust skall behandla personuppgifterna på ett korrekt och lagligt sätt (artikel 10.3). Slutligen föreskrivs att Eurojust skall upprätta ett index över uppgifter som rör utredningar och att Eurojust får upprätta tillfälliga arbetsregister som även innehåller personuppgifter (artikel 10.4).

Restriktioner för behandlingen av personuppgifter

Artikel 10a.1 innehåller bestämmelser om restriktioner för behandlingen av personuppgifter. När Eurojust behandlar personuppgifter i enlighet med artikel 10.1 får enheten endast behandla vissa uppgifter om enskilda personer, som enligt de berörda medlemsstaternas nationella lagstiftning är föremål för en brottsutredning eller är åtalade för ett eller flera brott enligt artikel 5. Dessa uppgifter är: i) efternamn, namn som ogift, förnamn och i förekommande fall alias/annat namn, ii) födelsedatum och -ort, iii) medborgarskap, iv) kön, v) den berörda personens hemvist, yrke och vistelseort, vi) personnummer, körkort, identitetshandlingar och passuppgifter, vii) uppgifter om juridiska personer om de inbegriper uppgifter om identifierade eller identifierbara fysiska personer som är föremål för en utredning eller rättsliga åtgärder, viii) bankkonton och konton i andra finansinstitut, ix) beskrivning av de påstådda brotten, tidpunkten då de begicks, brottsrubricering samt uppgift om hur långt utredningen har kommit, x) de fakta som tyder på att fallet kan få en internationell omfattning, xi) upplysningar som rör en förmodad tillhörighet till en kriminell organisation.

När Eurojust behandlar personuppgifter i enlighet med artikel 10.1, får Eurojust enligt artikel 10a.2 endast behandla följande uppgifter om enskilda personer som enligt de berörda medlemsstaternas nationella lagstiftning betraktas som vittnen eller brottsoffer i en brottsutredning eller i ett åtal avseende ett eller flera brott enligt artikel 5: i) efternamn, namn som ogift, förnamn och i förekommande fall alias/andra namn, ii) födelsedatum och -ort, iii) medborgarskap, iv) kön, v) den berörda personens hemvist, yrke och vistelseort, vi) beskrivning av de handlingar som rör dessa personer, tidpunkten då de begicks, brottsrubricering samt uppgift om hur långt utredningen har kommit.

Enligt artikel 10a.3 får dock Eurojust i undantagsfall under en begränsad tid även behandla andra personuppgifter som avser omständigheterna kring ett brott om de är av omedelbar betydelse för och ingår i pågående utredningar till vars samordning Eurojust bidrar. Detta är under förutsättning att dessa särskilda uppgifter behandlas i

• Sida 13
•  Original

överensstämmelse med bestämmelserna i artiklarna 10 och 14. Personuppgiftsombudet skall omgående underrättas om att artikel 10a.3 har åberopats. När dessa andra personuppgifter rör vittnen eller brottsoffer enligt artikel 10a.2, skall beslutet att behandla dem fattas gemensamt av minst två nationella medlemmar.

Personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa eller sexualliv får enligt artikel 10a.4 endast behandlas av Eurojust när sådana uppgifter är nödvändiga för berörda nationella utredningar samt för samordningen inom Eurojust, oavsett om uppgiftsbehandlingen sker automatiserat eller inte. Även vid åberopande av denna bestämmelse skall personuppgiftsombudet omgående underrättas. Sådana uppgifter som anges i denna bestämmelse får inte behandlas i indexet enligt artikel 10b i beslutet om inrättande av Eurojust. När dessa uppgifter rör vittnen eller brottsoffer enligt artikel 10a.2, skall beslutet att behandla uppgifterna fattas av kollegiet.

Index och tillfälliga arbetsregister

Artikel 10b.1 anger att Eurojust, för att uppnå sina mål, skall föra ett automatiserat register som består av ett index över uppgifter som rör utredningar i vilket såväl uppgifter som inte utgör personuppgifter som sådana uppgifter som avses i artikel 10a.1 i–ix och xi samt 10a.2 skall kunna sparas. Detta index skall i) stödja handläggning och samordning av utredningar och rättsliga åtgärder vars samordning Eurojust medverkar i, bland annat genom korsvis hänvisning av information, ii) göra det lättare att få tillgång till uppgifter om pågående utredningar

och rättsliga åtgärder,

iii) underlätta kontrollen av att behandlingen av personuppgifter sker

lagenligt och enligt bestämmelserna i beslutet om inrättande av Eurojust. Indexet skall även innehålla hänvisningar till tillfälliga arbetsregister som behandlas inom ramen för Eurojust (artikel 10b.2). För att kunna fullgöra sina uppgifter enligt artikel 6a och 6b får Eurojusts nationella medlemmar i ett tillfälligt arbetsregister behandla uppgifter som rör bestämda fall som de arbetar med. Personuppgiftsombudet skall ha tillgång till registren liksom, om kollegiet beslutar om detta, övriga nationella medlemmar och bemyndigade tjänstemän. Öppnandet av varje arbetsregister som innehåller personuppgifter skall anmälas till personuppgiftsombudet (artikel 10b.3).

Personuppgiftsombud

Artikel 10c.1 innehåller bestämmelser om att Eurojust skall ha en särskilt utsedd person som personuppgiftsombud, som tillhör personalen. Ombudet skall vara direkt underställd kollegiet. Ombudet skall inte ta emot instruktioner av någon när det gäller fullgörandet av uppgifter enligt artikel 10c. Enligt artikel 10c.2 skall personuppgiftsombudet särskilt ha följande arbetsuppgifter:

• Sida 14
•  Original

i) På ett oberoende sätt kontrollera att behandlingen av

personuppgifter görs lagenligt och med efterlevnad av bestämmelserna i beslutet om inrättande av Eurojust.

ii) Övervaka att en skriftlig registrering av överföring och mottagande

av personuppgifter bevaras enligt vad som anges i bestämmelser i arbetsordningen på de säkerhetsvillkor som föreskrivs i artikel 15, särskilt i enlighet med tillämpningen av artikel 11.2b.

iii) Säkerställa att berörda personer på begäran informeras om sina

rättigheter enligt beslutet om inrättande av Eurojust. I fullgörandet av sina arbetsuppgifter skall personuppgiftsombudet ha tillgång till alla de uppgifter som behandlas av Eurojust och till alla Eurojusts lokaler (artikel 10c.3). Om personuppgiftsombudet konstaterar att personuppgifter behandlas på ett sätt som han eller hon anser avvika från beslutet om Eurojust, skall personuppgiftsombudet enligt artikel 10c.4 underrätta kollegiet, som skall erkänna mottagandet, eller, om kollegiet inte vidtagit åtgärder mot avvikelsen i fråga inom en rimlig tidsfrist, hänskjuta frågan till den gemensamma tillsynsmyndigheten.

Tillgång till personuppgifter

Artikel 11.2 föreskriver att varje person skall ha rätt att få tillgång till personuppgifter som rör honom eller henne och som Eurojust behandlar. Varje person som vill få tillgång till personuppgifter som rör honom eller henne och som finns hos Eurojust, eller som vill kontrollera uppgifterna i enlighet med artikel 12, skall utan kostnad i valfri medlemsstat kunna lämna in en begäran till den myndighet som denna medlemsstat har utsett. Myndigheten skall utan dröjsmål underrätta Eurojust om saken (artikel 11.2a). Rätten för en person att få tillgång till personuppgifter som rör honom eller henne eller att kontrollera dessa uppgifter skall utövas med iakttagande av de rättsliga bestämmelserna i den medlemsstat där den sökande lämnat in sin begäran. Om Eurojust kan fastställa vilken myndighet i en medlemsstat som överfört ifrågavarande personuppgifter, kan denna myndighet kräva att rätten att få tillgång till uppgifterna skall utövas med iakttagande av de rättsliga bestämmelserna i denna medlemsstat (artikel 11.2b). Tillgång till uppgifterna skall vägras om a) sådan tillgång i något avseende kan äventyra Eurojusts verksamhet, b) sådan tillgång kan äventyra någon nationell utredning som Eurojust medverkar i, c) sådan tillgång kan utgöra ett hot mot tredje parts rättigheter eller friheter (artikel 11.3). Vid beslut om att bevilja tillgång måste, beträffande de personer som har lämnat in begäran, vederbörlig hänsyn tas till deras rättsliga status med avseende på de personuppgifter som finns hos Eurojust (artikel 11.3a). De nationella medlemmar som berörs av en sådan begäran skall på Eurojusts vägnar behandla och besluta om denna. Begäran skall behandlas fullständigt inom tre månader efter mottagandet. De nationella medlemmarna skall, om de inte är eniga, hänskjuta ärendet till kollegiet, som skall fatta sitt beslut med två tredjedels majoritet (artikel 11.4). Om tillgång vägras eller om inga personuppgifter rörande den sökande behandlas av Eurojust skall den sökande underrättas av Eurojust om att kontroll har utförts, utan att det avslöjas huruvida uppgifter om den sökande förekommer (artikel 11.5). Om den sökande inte är nöjd med svaret kan han eller hon överklaga

• Sida 15
•  Original

beslutet till den gemensamma tillsynsmyndigheten. Den gemensamma tillsynsmyndigheten skall fastställa om det beslut som fattats av Eurojust är förenligt med rådets beslut om att inrätta Eurojust (artikel 11.6). Samråd skall ske med de behöriga nationella brottsbekämpande organen innan beslut fattas i Eurojust. De nationella myndigheterna skall underrättas genom de berörda nationella medlemmarna (artikel 11.7).

Rättelse och radering av personuppgifter

Artikel 12.1 föreskriver att varje person har rätt att hos Eurojust begära rättelse, spärrning eller radering av personuppgifter som rör honom eller henne, om uppgifterna är felaktiga eller ofullständiga eller om införandet eller bevarandet av dem strider mot bestämmelserna i rådets beslut om att inrätta Eurojust. Eurojust skall underrätta sökanden om personuppgifter som rör honom eller henne har rättats, spärrats eller raderats. Om sökanden inte är nöjd med Eurojusts svar kan sökanden anhängiggöra frågan vid den gemensamma tillsynsmyndigheten inom 30 dagar efter det att berörd person mottagit Eurojusts beslut (artikel 12.1a). På begäran av en medlemsstats behöriga myndigheter, dess nationella medlem eller dess nationella kontaktperson, om sådan finns, skall Eurojust rätta eller radera personuppgifter som behandlas av Eurojust och som överförts eller registrerats av denna medlemsstat, dess nationella medlem eller dess nationella kontaktperson. Detta sker på ansvar av den som gjort begäran. Medlemsstaternas behöriga myndigheter och Eurojust, inklusive deras nationella medlemmar eller deras nationella kontaktpersoner, om sådana finns, skall i detta sammanhang se till att de principer följs som fastställs i artikel 10.2 och 10.3 samt i artikel 10a.4 (artikel 12.2). Om det visar sig att personuppgifter som behandlats av Eurojust är felaktiga eller ofullständiga eller att de enligt bestämmelserna i beslutet om inrättande av Eurojust inte får registreras eller bevaras, skall Eurojust spärra, rätta eller radera dem (artikel 12.3). I de fall som avses i punkterna 2 och 3 skall alla de som lämnar uppgifter och de som uppgifterna riktar sig till underrättas utan dröjsmål. De som uppgifterna riktar sig till skall därefter vidta rättelse, spärrning eller radering i sina egna system, i enlighet med de regler som är tillämpliga på dem (artikel 12.4).

Tillåten tillgång till personuppgifter

Artikel 13a föreskriver att endast nationella medlemmar och deras assistenter enligt artikel 2.2 samt behörig personal vid Eurojust, får ha tillgång till personuppgifter som behandlats av Eurojust för att uppnå Eurojusts mål.

Tidsfrister för bevarande av personuppgifter

Artikel 14 innehåller bestämmelser om tidsfrister för bevarande av personuppgifter. Personuppgifter som behandlats av Eurojust får inte bevaras längre än vad som är nödvändigt för att enheten skall kunna uppnå sina mål (artikel 14.1). De personuppgifter som anges i artikel 10.1 och som behandlats av Eurojust får inte bevaras längre än till och

• Sida 16
•  Original

med a) den dag då preskription inträtt i den medlemsstat där denna är längst, om två medlemsstater fortfarande berörs av utredningen och de rättsliga åtgärderna, b) den dag då det rättsliga avgörandet blir slutligt fastställt i den sista av de medlemsstater som berörs av den utredning eller de rättsliga åtgärder som föranlett samordning från Eurojust, c) den dag då Eurojust och de berörda medlemsstaterna ömsesidigt konstaterar eller enas om att det inte längre är nödvändigt för Eurojust att samordna utredningen och de rättsliga åtgärderna (artikel 14.2). Efterlevnaden av tidsfristerna för att spara uppgifter enligt punkt 2 skall kontrolleras löpande med lämplig automatiserad behandling (artikel 14.3 a). Vid utgången av någon av de tidsfrister som avses i punkt 2 skall Eurojust kontrollera om det är nödvändigt att undantagsvis bevara uppgifterna längre i enlighet med punkt 1 (artikel 14.3 b). En kontroll av personuppgifter som har behandlats och bevarats av Eurojust skall utföras vart tredje år efter den kontroll som avses i punkt 3 b eller, om punkt 3 a inte tillämpas, efter deras registrering (artikel 14.3a).Vid den kontroll som avses i punkt 3 får Eurojust besluta om att uppgifterna undantagsvis skall fortsätta att bevaras till och med nästa kontroll, om detta fortfarande är nödvändigt för att Eurojust skall kunna uppnå sina mål (artikel 14.4). Om det finns en akt med uppgifter som inte automatiserats eller strukturerats och tidsfristen för att bevara den sista automatiserade uppgiften i denna akt har överskridits, skall var och en av handlingarna i akten sändas tillbaka till den myndighet som lämnat ut dem och eventuella kopior förstöras (artikel 14.4a). Om Eurojust har samordnat en utredning eller rättsliga åtgärder, skall de berörda nationella medlemmarna underrätta Eurojust och de övriga berörda medlemsstaterna om alla slutgiltiga rättsliga avgöranden i ärendet, särskilt för tillämpning av punkt 2b (artikel 14.5).

Datasäkerhet

Artikel 15 innehåller bestämmelser om datasäkerhet. Eurojust och varje medlemsstat, i den utsträckning som medlemsstaten berörs av uppgifter överförda från Eurojust, skall, när det gäller behandling av personuppgifter inom ramen för beslutet om Eurojust, skydda dessa från förstöring genom olyckshändelse eller otillåtna handlingar, förlust genom olyckshändelse eller otillåten spridning, ändring och otillåten tillgång eller all annan otillåten behandling (artikel 15.1). Arbetsordningen skall enligt artikel 15.2 innehålla de tekniska åtgärder och organisatoriska föreskrifter som är nödvändiga för verkställigheten av beslutet när det gäller datasäkerhet och särskilt åtgärder för att

a) förbjuda varje obehörig persons åtkomst till utrustning som

används för behandling av personuppgifter,

b) förhindra att datamedia läses, kopieras, ändras eller avlägsnas av en obehörig person, c) förhindra obehörig registrering av data och obehörig kännedom om, ändring eller radering av personuppgifter, d) hindra att obehöriga personer använder system för automatiserad behandling av uppgifter via utrustning för dataöverföring,

• Sida 17
•  Original

e) se till att behöriga användare av ett system för automatiserad behandling av uppgifter inte kan komma åt andra uppgifter än dem för vilka de är behöriga, f) garantera att det är möjligt att kontrollera och konstatera till vilka instanser personuppgifter överförs vid dataöverföring, g) garantera att det i efterhand kan kontrolleras och konstateras vilka personuppgifter som har registrerats i datasystemen, vid vilken tidpunkt och av vem, h) se till att uppgifterna inte kan läsas, kopieras, ändras eller raderas obehörigen vid överföring av personuppgifter eller under transport av datamedia.

Gemensam tillsynsmyndighet

Enligt artikel 15a.1 skall en gemensam oberoende tillsynsmyndighet inrättas för att kollegialt granska den verksamhet vid Eurojust som nämns i artiklarna 10–15 så att det säkerställs att behandlingen av personuppgifter utförs i enlighet med beslutet om inrättande av Eurojust. För att fullgöra sina uppgifter skall den gemensamma tillsynsmyndigheten ha befogenhet att få fullständig tillgång till alla register där sådana personuppgifter behandlas. Eurojust skall förse den gemensamma tillsynsmyndigheten med all information från sådana register som myndigheten begär och på alla andra sätt bistå den i dess uppgifter. Den gemensamma tillsynsmyndigheten skall sammanträda minst en gång i halvåret. Dessutom skall den sammanträda inom tre månader efter det att talan har väckts och kan sammankallas av ordföranden när minst två medlemsstater begär det. För att upprätta denna gemensamma tillsynsmyndighet skall varje medlemsstat, i enlighet med sitt rättsliga system, utse en domare som inte är medlem av Eurojust eller, om det konstitutionella eller nationella systemet så föreskriver, en person som innehar ett ämbete som ger denne tillräckligt oberoende, att tas upp i förteckningen över de domare som kan ingå i tillsynsmyndigheten som medlem eller tillfälligt utsedda domare. Utnämningen får inte gälla kortare tid än 18 månader. Återkallandet av utnämningen skall regleras av de principer för återkallande som tillämpas enligt den nationella lagstiftningen i ursprungsmedlemsstaten. Utnämningen och dess återkallande skall anmälas till rådets generalsekretariat och Eurojust. Den gemensamma tillsynsmyndigheten skall bestå av tre ständiga ledamöter och av tillfälligt utsedda domare (artikel 15a.2). En domare som utses av en medlemsstat skall för en tid av ett år och sex månader bli ständig ledamot ett år innan staten utövar ordförandeskapet för rådet. En domare som utses av den medlemsstat som utövar ordförandeskapet för Europeiska unionens råd skall vara ordförande för den gemensamma tillsynsmyndigheten (artikel 15a.3). Dessutom skall en eller flera tillfälligt utsedda domare utses uteslutande under prövningen av ett överklagande som avser personuppgifter med ursprung i den medlemsstat som har utsett dem (artikel 15a.4). Sammansättningen av den gemensamma tillsynsmyndigheten skall gälla för hela den tid som prövningen av ett överklagande varar, även om de ständiga ledamöterna har nått slutet av sin mandatperiod i enlighet med punkt 3 (artikel 15a.4a). Varje ledamot och varje tillfälligt utsedd domare

• Sida 18
•  Original

skall ha rösträtt. Vid lika röstetal skall ordföranden ha utslagsröst (artikel 15a.5). Den gemensamma tillsynsmyndigheten skall pröva överklaganden enligt artikel 11.6 och artikel 12.1a och utföra kontroller enligt artikel 13.1. Om den gemensamma tillsynsmyndigheten i sitt yttrande anser att ett beslut som fattats eller uppgifter som behandlats av Eurojust inte överensstämmer med de regler som fastställs i rådets beslut om att inrätta Eurojust skall ärendet hänskjutas till Eurojust, som skall rätta sig efter det (artikel 15.5a). Den gemensamma tillsynsmyndighetens beslut skall vara slutgiltiga och bindande för Eurojust (artikel 15a.6). De personer som utses av medlemsstaterna enligt punkt 1, och som leds av ordföranden i den gemensamma tillsynsmyndigheten, skall anta en arbetsordning och procedurregler som när det gäller prövning av överklaganden föreskriver objektiva kriterier för utnämningen av myndighetens ledamöter (artikel 15a.9). Kostnaderna för tillsynsmyndighetens sekretariatet skall täckas av Eurojusts budget. Sekretariatet skall vara oberoende i sin verksamhet inom Eurojusts sekretariat (artikel 15a.10). Den gemensamma tillsynsmyndighetens ledamöter skall iaktta sekretesskyldigheten enligt artikel 13 (artikel 15a.11). Den gemensamma tillsynsmyndigheten skall avlägga en årlig rapport till rådet (artikel 15a.12).

Ansvar för otillåten eller felaktig behandling av uppgifter

Artikel 15b innehåller bestämmelser om ansvar för otillåten eller felaktig behandling av personuppgifter. Eurojust skall, i enlighet med den nationella lagstiftningen i den stat där enheten har sitt säte, vara ansvarig för all skada som åsamkas en person till följd av otillåten eller felaktig behandling av uppgifter som utförts av Eurojust (artikel 15b.1). Klagomål mot Eurojust som rör dess ansvar enligt punkt 1 skall lämnas in till en domstol i den stat där Eurojust har sitt säte (artikel 15b.1a). Varje medlemsstat skall, i enlighet med sin nationella lagstiftning, vara ansvarig för all skada som har åsamkats en person till följd av otillåten eller felaktig behandling av personuppgifter som har utförts av medlemsstaten och överförts till Eurojust (artikel 15b.2).

Sekretess

Artikel 15c innehåller bestämmelser om sekretess. De nationella medlemmarna och deras assistenter enligt artikel 2.2, personal vid Eurojust och de nationella kontaktpersonerna, om sådana finns, samt personuppgiftsombudet har tystnadsplikt, dock utan att bestämmelserna i artikel 7.1 åsidosätts, dvs. att de nationella medlemmarna, med avseende på sin rättsliga ställning, lyder under den nationella lagstiftningen i sin ursprungsstat (artikel 15c.1). Tystnadsplikten gäller samtliga personer och samtliga organ som skall samarbeta med Eurojust (artikel 15c.2). Tystnadsplikten kvarstår även efter avslutad tjänstgöring, anställning eller avslutad verksamhet (artikel 15c.3). Utan att detta påverkar bestämmelserna i artikel 7.1 skall tystnadsplikten gälla all information som lämnas till Eurojust, särskilt sådan information som omfattas av ett krav på att den skall hemlighållas (artikel 15c.4).

• Sida 19
•  Original

Förbindelser mellan parterna

Artikel 16a innehåller bestämmelser om förbindelser mellan Eurojust och vissa andra organ. Eurojust skall inleda och upprätthålla ett nära samarbete med Europol när det är nödvändigt för att enhetens arbetsuppgifter enligt artikel 6 skall kunna fullgöras och för att uppnå målen, samt med hänsyn till att onödigt dubbelarbete måste undvikas. De grundläggande beståndsdelarna i samarbetet skall fastställas i ett avtal som rådet skall godkänna efter att ha hört den gemensamma tillsynsmyndigheten vad gäller bestämmelser om uppgiftsskydd (artikel 16a.1). Eurojust skall vidare upprätthålla goda förbindelser med det europeiska rättsliga nätverket, grundade på samråd och komplementaritet, särskilt mellan den nationella medlemmen, kontaktpunkterna i samma medlemsstat och den nationella kontaktpersonen, om sådan finns (artikel 16a.2). För att säkerställa effektivt samarbete skall följande åtgärder vidtas: a) Eurojust skall ha tillgång till centraliserad information från det europeiska rättsliga nätverket i enlighet med artikel 8 i den gemensamma åtgärden av den 29 juni 1998 (98/428/RIF) och till det telekommunikationsnät som upprättats i enlighet med artikel 10 i denna gemensamma åtgärd. b) Med avvikelse från artikel 9.3 i den gemensamma åtgärden av den 29 juni 1998 (98/428/RIF) skall det europeiska rättsliga nätverkets sekretariat placeras inom Eurojusts sekretariat. Det skall där utgöra en separat enhet och utöva sina funktioner självständigt. Det skall kunna använda de resurser inom Eurojust som krävs för att nätverkets uppgifter skall kunna fullgöras. I den utsträckning som det är förenligt med nätverkets sekretariats funktionella oberoende skall de bestämmelser som tillämpas på Eurojusts personal även tillämpas på medlemmarna i nätverkets sekretariat. c) Eurojusts nationella medlemmar får delta i det europeiska rättsliga nätverkets möten på inbjudan av nätverket. Det europeiska rättsliga nätverkets kontaktpersoner får, från fall till fall, inbjudas till Eurojusts möten. Eurojust skall även upprätta och upprätthålla ett nära samarbete med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF). OLAF får härvid bidra till Eurojusts arbete för att samordna utredningar och rättsliga åtgärder i fråga om skydd för Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen, antingen på Eurojusts initiativ eller på begäran av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, förutsatt att de behöriga nationella myndigheterna inte motsätter sig ett sådant deltagande (artikel 16a.4). Medlemsstaterna skall se till att de nationella medlemmarna i Eurojust, dock endast i den omfattning som anges i förordningarna nr 1073/1999 och 1074/1999 av den 25 maj 1999, betraktas som medlemsstaternas behöriga myndigheter för mottagande och överföring av uppgifter mellan Eurojust och OLAF, utan att artikel 7 därför åsidosätts. Informationsutbytet mellan OLAF och de nationella medlemmarna får inte åsidosätta den information som skall lämnas till andra behöriga myndigheter enligt nämnda förordningar (artikel 16a.5). För att kunna uppfylla sina mål får Eurojust ta kontakter och utbyta erfarenheter av icke-operativ art med andra organ, särskilt med internationella

• Sida 20
•  Original

organisationer (artikel 16a.7). Eurojust får från fall till fall samarbeta med medlemsstaternas åklagare/domare som är sambandsmän enligt den gemensamma åtgärden av den 22 april 1996 (96/277/RIF) (artikel 16a.8).

Utbyte av information mellan parterna

Enligt artikel 16b.1 får Eurojust under iakttagande av bestämmelserna i rådets beslut om att inrätta Eurojust utbyta all information som är nödvändig för att enheten skall kunna fullgöra sina uppgifter med

i) behöriga organ enligt de bestämmelser som fastställts inom

ramen för fördragen, ii) internationella organisationer eller organ, iii) myndigheter i tredje land som är behöriga för utredningar och

rättsliga åtgärder.

Innan Eurojust utbyter någon information med de enheter som avses i punkt 1 ii och 1 iii skall emellertid den nationella medlemmen i den medlemsstat som överlämnade informationen ge sitt samtycke till överföringen av denna information. I förekommande fall skall den nationella medlemmen rådgöra med de behöriga nationella myndigheterna (artikel 16b.2). Eurojust får sluta samarbetsavtal som har godkänts av rådet med tredje land och de enheter som avses i punkt 1. Sådana avtal får särskilt innehålla bestämmelser om formerna för utstationering av tjänstemän eller åklagare/domare som sambandsmän vid Eurojust. De får även innehålla bestämmelser om utbyte av personuppgifter; i det fallet skall den gemensamma tillsynsmyndigheten höras. För att lösa brådskande frågor får Eurojust också samarbeta med de enheter som avses i punkt 1 ii och 1 iii utan att något avtal ingåtts, förutsatt att detta samarbete inte innebär att några personuppgifter överförs från Eurojust till dessa enheter (artikel 16b.3). Utan att punkt 3 åsidosätts får endast överföring av personuppgifter från Eurojust till de enheter som avses i punkt 1 ii och till de myndigheter som avses i punkt 1 iii i ett tredje land, som inte omfattas av tillämpningen av Europarådets konvention av den 28 januari 1981, ske om en tillräcklig jämförbar skyddsnivå kan garanteras (artikel 16b.4). Om det tredje landet eller den enhet som avses i punkt 1 ii och 1 iii inte uppfyller villkoren enligt punkt 4, eller det finns starka skäl att anta att de inte gör det, skall detta omedelbart anmälas till den gemensamma tillsynsmyndigheten och de berörda medlemsstaterna. Den gemensamma tillsynsmyndigheten kan förhindra vidare utbyte av personuppgifter med de berörda enheterna tills dess att den har försäkrat sig om att lämpliga åtgärder har vidtagits (artikel 16b.5). Även om de villkor som anges i punkterna 3 och 4 inte uppfyllts får en nationell medlem likväl, i sin egenskap av nationell företrädare, i undantagsfall och endast i syfte att vidta brådskande åtgärder för att undvika en omedelbar och allvarlig fara för en person eller för den allmänna säkerheten, utbyta information om personuppgifter. Den nationella medlemmen skall ha ansvaret för att tillståndet till överföringen är rättsenligt. Den nationella medlemmen skall registrera uppgiftsöverföringar och skälen till dessa överföringar. Tillstånd till överföring av personuppgifter skall endast lämnas om mottagaren garanterar att personuppgifterna inte kommer att användas för något annat syfte än det som de överfördes för (artikel 16b.6).

• Sida 21
•  Original

Juridisk person

Artikel 17 föreskriver att Eurojust skall vara en juridisk person.

Organisation och funktion

Artikel 18 innehåller bestämmelser om Eurojusts organisation och funktion. Det är kollegiet som skall ansvara för Eurojusts organisation och funktion (artikel 18.1). Kollegiet skall bland de nationella medlemmarna välja en ordförande och får, om det finner det nödvändigt, välja högst två vice ordförande. Resultatet av valet skall föreläggas rådet för godkännande (artikel 18.2). Ordföranden skall utöva sina uppgifter på kollegiets vägnar och under dess överinseende. Ordföranden skall leda kollegiets arbete och övervaka den administrativa direktörens löpande förvaltning. Det skall i arbetsordningen anges i vilka fall ordförandens beslut eller åtgärder skall föregås av ett bemyndigande eller rapporteras till kollegiet (artikel 18.2a). Ordförandens mandattid skall vara tre år. Han eller hon får återväljas en gång. Eventuella viceordförandes mandattid skall fastställas i arbetsordningen (artikel 18.3). Eurojust skall bistås av ett sekretariat under ledning av en administrativ direktör (artikel 18.4). Eurojust skall gentemot sin personal utöva sina befogenheter som tillsättningsmyndighet. Kollegiet skall anta lämpliga regler för genomförandet av denna punkt enligt arbetsordningens bestämmelser (artikel 18.5).

Administrativ direktör

Artikel 18a innehåller bestämmelser om Eurojusts administrativa direktör. Den administrativa direktören skall utses enhälligt av kollegiet. Kollegiet skall inrätta en urvalskommitté som efter intresseanmälan skall upprätta en förteckning över kandidater bland vilka kollegiet väljer en administrativ direktör (artikel 18a.1). Den administrativa direktörens mandattid skall vara fem år. Mandatet kan förlängas (artikel 18a.2). Den administrativa direktören skall omfattas av de förordningar och regler som tillämpas på tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (artikel 18a.3). Den administrativa direktören skall arbeta under överinseende av kollegiet och dess ordförande i enlighet med artikel 18.2a. Han eller hon kan med två tredjedels majoritet avsättas av kollegiet (artikel 18a.4). Den administrativa direktören skall under överinseende av ordföranden ansvara för Eurojusts dagliga förvaltning och personaladministration (artikel 18a.4a).

Personal

Artikel 18b innehåller bestämmelser om Eurojusts personal. De regler och förordningar som gäller för tjänstemän och övriga anställda vid Europeiska gemenskaperna skall, särskilt vad gäller rekrytering och tjänsteföreskrifter, gälla även för personal vid Eurojust (artikel 18b.1). Eurojusts personal skall utgöras av personal som har rekryterats i enlighet med de förordningar och regler som avses i punkt 1, varvid alla

• Sida 22
•  Original

de kriterier som anges i artikel 27 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna, inbegripet deras geografiska fördelning, skall beaktas. Personalen skall utgöras av fast anställda, tillfälligt anställda eller lokalt anställda tjänstemän. På begäran av den administrativa direktören och i samförstånd med ordföranden på kollegiets vägnar kan gemenskapens institutioner utstationera fast anställda tjänstemän att tillfälligt tjänstgöra vid Eurojust. Medlemsstaterna får utstationera nationella experter vid Eurojust. I detta fall skall kollegiet anta de genomförandebestämmelser som är nödvändiga (artikel 18b.2). Under kollegiets överinseende skall personalen utföra sina uppgifter med beaktande av Eurojusts mål och uppdrag, utan att begära eller godta instruktioner från någon regering, myndighet, organisation eller person utanför Eurojust (artikel 18b.3).

Hjälp till tolkning och översättning

Artikel 19.1 anger att den officiella språkordning som gäller för Europeiska unionens råd skall gälla för Eurojusts arbete. Bestämmelsen föreskriver vidare att årsrapporten till rådet enligt artikel 20.1 andra stycket skall avfattas på de officiella språk som gäller för Europeiska unionens institutioner (artikel 19.2).

Information till Europaparlamentet och rådet

Artikel 20 innehåller bestämmelser om den information som skall lämnas till Europaparlamentet och rådet. Inledningsvis anges att ordföranden, på kollegiets vägnar, varje år skall lämna rådet en skriftlig redogörelse beträffande Eurojusts verksamhet och förvaltning, inklusive förvaltningen av budgeten. För detta ändamål skall kollegiet utarbeta en årsrapport om Eurojusts verksamhet och om de problem rörande kriminalpolitiken inom Europeiska unionen som har uppdagats genom Eurojusts verksamhet. I denna rapport får Eurojust även formulera förslag till förbättring av det straffrättsliga samarbetet. Ordföranden skall även lägga fram de rapporter och all annan information om Eurojusts verksamhet som rådet eventuellt begär (artikel 20.1). Rådets ordförandeskap skall varje år översända en rapport som omfattar både Eurojusts arbete och verksamheten i den gemensamma tillsynsmyndigheten till Europaparlamentet (artikel 20.2).

Ekonomi

Enligt artikel 21 skall löner och arvoden för de nationella medlemmarna och deras assistenter, enligt vad som anges i artikel 2.2, betalas av deras ursprungsmedlemsstater.

Budget

Enligt artikel 21a.1 skall Eurojusts samtliga inkomster och utgifter beräknas för varje budgetår, som skall sammanfalla med kalenderåret. De skall tas upp i Eurojusts budget som skall inbegripa en tjänsteförteckning

• Sida 23
•  Original

vilken skall läggas fram för den behöriga budgetmyndigheten för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. I tjänsteförteckningen, som skall omfatta fasta eller tillfälliga tjänster samt uppgift om utstationerade nationella experter, skall anges antal, lönegrad och kategori för den personal som är anställd vid Eurojust under det aktuella budgetåret. Inkomster och utgifter i Eurojusts budget skall balansera varandra (artikel 21a.2). Utan att det inverkar på andra inkomster kan Eurojusts inkomster innefatta ett bidrag som förs upp i Europeiska gemenskapernas allmänna budget (artikel 21a.3). Eurojusts utgifter skall särskilt omfatta utgifter för tolkning och översättning, kostnader för säkerhet, utgifter för administration och infrastruktur, kostnader för drift och hyror, resekostnader för Eurojusts medlemmar och dess personal samt utgifter i samband med överenskommelser som träffas med tredje part (artikel 21a.4).

Fastställande av budgeten

Artikel 21b innehåller bestämmelser om fastställande av budgeten. Den administrativa direktören skall varje år upprätta ett preliminärt förslag till budget för Eurojust som omfattar utgifterna för det kommande budgetåret. Direktören skall lägga fram det preliminära budgetförslaget för kollegiet (artikel 21b.1). Kollegiet skall senast den 1 mars varje år anta budgetförslaget för det kommande året och lägga fram det för kommissionen (artikel 21b.2). På grundval av detta budgetförslag skall kommissionen i samband med budgetförfarandet lägga förslag om fastställande av det årliga bidraget till Eurojusts budget (artikel 21b.3). På grundval av det årliga bidrag som på detta sätt fastställs av den behöriga budgetmyndigheten för antagande av Europeiska gemenskapernas allmänna budget, skall kollegiet anta Eurojusts budget i början av varje budgetår och anpassa den till de olika bidragen till Eurojust och till anslag från andra håll (artikel 21b.4).

Genomförande av budgeten och ansvarsfrihet

Artikel 21c förskriver att den administrativa direktören, som utanordnare, skall genomföra Eurojusts budget och inför kollegiet redogöra för hur den genomförs. Med utanordnare avses i detta sammanhang den person som har huvudansvaret för utbetalningar. Senast den 31 mars varje år skall ordföranden, biträdd av den administrativa direktören, lägga fram detaljerade räkenskaper över Eurojusts alla inkomster och utgifter för föregående budgetår, för Europaparlamentet, revisionsrätten och kommissionen. Revisionsrätten skall granska dessa i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget (artikel 21c.1). Europaparlamentet skall, på rekommendation av rådet, bevilja Eurojust ansvarsfrihet beträffande budgetens genomförande senast den 30 april det andra året efter budgetens genomförande (artikel 21c.2).

• Sida 24
•  Original

Tillämplig budgetförordning

Artikel 21d föreskriver att den tillämpliga budgetförordningen för Eurojusts budget skall antas enhälligt av kollegiet med beaktande av artikel 142 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget när kommissionen och revisionsrätten har lämnat sina yttranden.

Kontroll

Artikel 21e innehåller bestämmelser om den finansiella kontrollen av Eurojust. Kontrollen av åtaganden om och betalningar av Eurojusts alla utgifter samt kontrollen av fastställandet och mottagandet av alla inkomster skall utövas av den som kollegiet utsett till styrekonom (artikel 21e.1). Kollegiet skall utse en internrevisor med uppgift att bland annat, enligt tillämpliga internationella normer, säkerställa att systemen och förfarandena för genomförande av budgeten fungerar väl. Internrevisorn får varken vara utanordnare eller räkenskapsförare. Kollegiet får anmoda kommissionens internrevisor att fylla denna funktion (artikel 21e.2). Revisorn skall rapportera sina iakttagelser och rekommendationer till Eurojust och överlämna en kopia av denna rapport till kommissionen. Eurojust skall, när enheten har tagit del av revisorns rapporter, vidta nödvändiga åtgärder i anslutning till dessa rekommendationer (artikel 21e.3). Bestämmelserna i förordning (EG) nr 1073/99 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) skall tillämpas på Eurojust. Eurojusts kollegium skall anta nödvändiga genomförandebestämmelser (artikel 21e.4).

Tillgång till handlingar

Artikel 21f föreskriver att kollegiet, på grundval av ett förslag från administrativa direktören, skall anta bestämmelser om tillgång till Eurojusts handlingar med beaktande av de principer och inskränkningar som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

Lokalisering

Artikel 22 skall innehålla en bestämmelse som anger den plats där Eurojusts säte skall upprättas. Europeiska rådet förklarade den 15 december 2001 att sätet i vart fall temporärt skall placeras i Haag i Nederländerna.

Territoriell tillämpning

Artikel 22a föreskriver att beslutet om inrättande av Eurojust skall tillämpas på Gibraltar. Gibraltar skall företrädas av den nationella medlemmen för Förenade kungariket.

• Sida 25
•  Original

Ikraftträdande

Artikel 23 innehåller bestämmelser om ikraftträdande för Eurojust. Utan att åsidosätta punkt 2 i bestämmelsen träder beslutet om inrättande av Eurojust i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Från och med denna dag skall den provisoriska enheten för rättsligt samarbete upphöra att existera (artikel 23.1). Under en övergångsperiod skall, enligt artikel 23.2, följande bestämmelser tillämpas: a) De nationella medlemmar i den provisoriska enheten för rättsligt samarbete som utsetts av medlemsstaterna i kraft av rådets beslut av den 14 december 2000 skall tjänstgöra som nationell medlem i Eurojust enligt artikel 2, fram till dess att den berörda medlemsstatens nationella medlem slutgiltigt utsetts och senast vid utgången av de två månader som följer efter beslutets offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, vid vilket datum deras tjänstgöring upphör. b) De nationella medlemmarna i den provisoriska enheten skall i detta avseende ha alla de befogenheter som de nationella medlemmarna har enligt beslutet om inrättande av Eurojust. c) Den slutgiltiga utnämningen av en nationell medlem skall börja gälla den dag som medlemsstaten fastställt för detta ändamål i en delgivning med brev till rådets generalsekretariat. d) Inom tre månader efter det att beslutet om inrättande av Eurojust trätt i kraft får en medlemsstat förklara att den inte har tillämpat vissa artiklar, särskilt inte artiklarna 7 och 9, under den period som anges i 3 på grund av att denna tillämpning inte är förenlig med den nationella lagstiftningen. Rådets generalsekretariat skall underrätta medlemsstaterna och kommissionen om denna förklaring. e) Så länge rådet inte har godkänt arbetsordningen för Eurojust skall kollegiet fatta alla beslut med två tredjedels majoritet, utom när det i beslutet om inrättande av Eurojust föreskrivs att beslutet skall vara enhälligt.

f) Fram till dess att Eurojust har inrättats slutgiltigt skall

medlemsstaterna vidta alla de åtgärder som är nödvändiga för att garantera att alla ärenden som den provisoriska enheten behandlat, särskilt vad avser samordning av utredningar och rättsliga åtgärder, i fortsättningen kan behandlas effektivt av de nationella medlemmarna. De nationella medlemmarna skall åtminstone säkerställa samma mål och uppdrag som den provisoriska enheten. Medlemsstaterna skall enligt artikel 23.3 utan dröjsmål ändra sin nationella lagstiftning om så är nödvändigt för att få den att överensstämma med beslutet om inrättande av Eurojust, dock senast 18 månader efter det att beslutet om inrättande av Eurojust offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

4.3. Beslutets antagande

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner utkastet till beslut om inrättande av Eurojust.

• Sida 26
•  Original

Berörda myndigheters synpunkter: Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Datainspektionen, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket delar den bedömning som gjorts i utkastet till proposition eller saknar invändningar. Rikspolisstyrelsen och Tullverket har emellertid framhållit att det kan komma att krävas fortsatta överväganden om det nationella tillvägagångssättet, t.ex. beträffande samordningsrutiner. Riksåklagaren har framhållit att det inte kan uteslutas att den kommande operativa verksamheten kan visa på behov av förändringar av regelverket, bl.a. för att säkerställa att den nationelle medlemmen har en effektiv tillgång till nödvändig information och har möjlighet att lämna den vidare till

Eurojust. Brottsförebyggande rådet pekar på att förslaget kan fylla ett behov men anser att det hade varit att föredra om Eurojust genom beslutet uttryckligen hade kunnat ta brottsförebyggande initiativ.

Skälen för regeringens förslag: Den ökande gränsöverskridande brottsligheten skapar behov av andra samarbetsformer än dem som finns i dag. Brottsutredningar är ofta så komplicerade och omfattande att det är nödvändigt att myndigheter från flera länder samordnar sina insatser för att på ett effektivt sätt kunna utreda brott.

Redan i dag samarbetar medlemsstaternas nationella brottsutredande myndigheter med varandra. Svenska brottsutredande myndigheter samarbetar regelbundet med myndigheter från andra medlemsstater i olika brottsutredningar. Ett sådant samarbete äger rum inom ramen för de svenska förundersökningsreglerna. Den ökande gränsöverskridande brottsligheten ställer emellertid ökade krav på det internationella samarbetet. Bestämmelserna i beslutet syftar därför till att stimulera och förbättra samordningen av utredningar och rättsliga åtgärder samt samarbetet mellan de behöriga nationella myndigheterna i medlemsstaterna. Bestämmelserna har även som mål att på andra sätt stödja medlemsstaternas behöriga myndigheter för att effektivisera deras utredningar och rättsliga åtgärder. Beslutet kommer på detta sätt att innebära förbättringar beträffande det straffrättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller den gränsöverskridande brottsligheten. Sådana förbättringar leder till en effektivare bekämpning av internationella och gränsöverskridande brott samt till effektivare lagföring. Sverige bör därför verka för att beslutet antas.

Enligt 10 kap. 2 § första stycket regeringsformen får regeringen inte ingå en för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphävs eller att ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ämne i vilket riksdagen skall besluta. Eftersom ett beslut enligt artikel 34.2 c i Fördraget om Europeiska unionen är bindande för medlemsstaterna och då beslutet om inrättande av Eurojust innehåller bestämmelser som enligt regeringens bedömning föranleder en lagändring, krävs riksdagens godkännande innan Sverige kan rösta för ett antagande av beslutet i ministerrådet. Den lagändring som avses är en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Några ytterligare lagändringar krävs enligt regeringens bedömning inte för att Sverige skall kunna uppfylla åtagandena enligt beslutet.

Mot bakgrund av Riksåklagarens påpekande kan nämnas att förordningen (1995:1006) om registerföring vid åklagarmyndigheterna och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem (SIS) inte

• Sida 27
•  Original

innehåller någon bestämmelse om sekretessgenombrott vid utlämnande av uppgifter till utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer. Ett utlämnande av uppgifter ur dessa register förutsätter således en sekretessprövning i varje enskilt fall.

Vad gäller de nationella medlemmarnas tillgång till SIS uttalar ministerrådet i en förklaring till artikel 9.2 att ministerrådet skall meddela sådana bestämmelser i Schengenregelverket som tillförsäkrar de nationella medlemmarna i Eurojust tillgång till uppgifterna i SIS. Svenska åklagarmyndigheter har redan enligt 9 § lagen om Schengens informationssystem tillgång till uppgifter ur det svenska SIS-registret. I samband med att de nya bestämmelser som förutskickas i rådsuttalandet skall genomföras på nationell nivå får övervägas om en annan ordning för överlämnande av uppgifter ur SIS bör införas.

I många fall kommer information att behöva lämnas ur en svensk förundersökning. Uppgifter ur en förundersökning kan med stöd av bestämmelserna i sekretesslagen lämnas till Eurojust efter en sekretessprövning i det enskilda fallet.

Förutom av de skäl som nämnts ovan behövs riksdagens godkännande för att beslutet skall få rättsverkningar i förhållande till viss registerlagstiftning, se avsnitt 4.5.

4.4. Ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Regeringens förslag: Ett tillägg görs i bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, vilket innebär att protokollet om

Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier skall tillämpas på den administrativa direktören och på personal som är anställd av Eurojust.

Berörda myndigheter har inte några invändningar mot förslaget. Bakgrund: I artikel 18a.3 och 18b.1 i beslutet om inrättande av

Eurojust fastslås att Eurojusts administrativa direktör och personal som är anställd av Eurojust skall omfattas av de förordningar och regler som tillämpas på tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna. Detta innebär att reglerna i Europeiska gemenskapernas protokoll om immunitet och privilegier skall tillämpas på den administrativa direktören och personal som är anställd av Eurojust.

Protokollets innehåll: Protokollet innehåller bl.a. bestämmelser om tjänstemän och anställda i Europeiska gemenskaperna.

Artikel 7 berör identitetshandlingar som tillika skall gälla som resehandlingar. Enligt artikel 11 åtnjuter företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i gemenskapernas institutioner, deras rådgivare och tekniska experter i sin tjänsteutövning och under resan till och från mötesplatsen sedvanliga privilegier, immunitet och lättnader. Enligt artikel 12 a åtnjuter tjänstemän immunitet mot rättsliga förfaranden för handlingar som de har vidtagit i sin tjänsteutövning, inbegripet såväl muntliga som skriftliga uttalanden. För att tjänstemännen skall kunna utöva sin tjänst i tjänstgöringslandet och i gemenskapens medlemsstater har de beviljats undantag från bestämmelser om begränsning av

• Sida 28
•  Original

invandring och formaliteter för registrering av utlänningar enligt artikel 12 b. Artikel 12 c anger att tjänstemän och övriga anställda skall beviljas samma lättnader i fråga om valuta- och växlingsbestämmelser som normalt beviljas tjänstemän i internationella organisationer. Artikel 12 d medger tjänstemännen, då de tillträder sin tjänst i landet i fråga, rätt att tullfritt införa sitt bohag och sina personliga tillhörigheter samt rätt att tullfritt föra ut sitt bohag och sina personliga tillhörigheter vid tjänstgöringens slut. Även om det inte anges uttryckligen anses även familjemedlemmarna omfattas av rätten att tullfritt införa bohag m.m. Artikel 12 e ger även tjänstemännen rätt att tullfritt föra in ett motorfordon som anskaffats för eget bruk och som antingen förvärvats enligt gällande regler för hemmamarknaden i det land där han senast var bosatt eller i det land där han är medborgare. Samma sak gäller även för utförsel vid tjänstgöringstidens slut. Europeiska gemenskaperna tar med stöd av artikel 13.1 ut en gemenskapsintern skatt på de löner och arvoden som betalas ut till tjänstemännen från gemenskaperna. Artikel 13.2 anger att tjänstemännen är befriade från nationella skatter på dessa löner och arvoden. Artikel 14 innehåller bestämmelser om i vilken stat en tjänsteman skall anses skatterättsligt bosatt om personen enbart på grund av sin tjänsteutövning i gemenskaperna bosätter sig i en annan medlemsstat. När det gäller inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpning av dubbelbeskattningsavtal skall tjänstemannen behandlas som om denne fortfarande var bosatt på sin tidigare bostadsort. Detsamma gäller för tjänstemannens make eller maka, förutsatt att denne inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för tjänstemannens barn. Artikel 15 möjliggör upprättandet av ett eget socialförsäkringssystem för tjänstemännen. Artikel 18.1 anger att immunitet och privilegier endast beviljas i gemenskapernas intresse. Enligt artikel 18.2 är gemenskaperna förpliktade att häva immunitet som har beviljats en tjänsteman eller annan anställd om upphävandet av immuniteten inte strider mot gemenskapernas intresse. Enligt artikel 18.2 i protokollet och artikel 2 i tjänsteföreskrifterna ligger ansvaret för det eventuella hävandet av ett privilegium på respektive institution, dvs. den institution där den berörde tjänstemannen är anställd.

Skälen för regeringens förslag: Enligt beslutet om inrättande av

Eurojust skall, som nyss nämnts, den administrativa direktören och personal som är anställd av Eurojust tillerkännas immunitet och privilegier i den utsträckning som framgår av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier. Detta medför att berörda svenska myndigheter kan behöva tillämpa protokollets bestämmelser om den administrativa direktören är svensk medborgare eller är obegränsat skattskyldig i Sverige. Detsamma gäller om det bland den av Eurojust anställda personalen finns en eller flera svenska medborgare eller om det bland personalen finns personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige.

Tjänstemän i sådana organ som det här är fråga om anses böra åtnjuta viss immunitet och vissa privilegier för att på ett från värdlandet oberoende sätt kunna fullgöra de uppgifter staterna har lämnat organen. Immunitet innebär att en talan inför domstol eller en ansökan om verkställighet skall avvisas. Privilegier innebär vissa undantag från nationell lagstiftning. Genom tillämpning av protokollet får den

• Sida 29
•  Original

administrativa direktören och personal som är anställd av Eurojust immunitet och privilegier motsvarande vad som gäller för andra internationella organ av liknande karaktär, dvs. bl.a. straffrättslig immunitet vid tjänsteutövning och befrielse från nationella skatter beträffande löner och arvoden.

Det bör framhållas att beslutet om inrättande av Eurojust inte tillerkänner den nationelle medlemmen eller dennes eventuella assistenter någon immunitet eller några privilegier.

För att beslutets bestämmelser om immunitet och privilegier för den administrativa direktören och personal som är anställd av Eurojust skall bli gällande inför svenska myndigheter måste beslutet om inrättande av Eurojust införlivas med svensk rätt. Frågor om immunitet och privilegier för internationella organ och personer med anknytning till sådana organ regleras i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Enligt 4 § åtnjuter vissa i en bilaga till lagen angivna organ och personer med anknytning till sådana organ immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. Regeringen föreslår därför att bilagan kompletteras så att den också omfattar den administrativa direktören och personal som är anställd av Eurojust.

4.5. Riksdagens godkännande av annat skäl

Regeringens bedömning: Riksdagens godkännande behövs för att beslutet skall få rättsverkningar i förhållande till viss registerlagstiftning.

Berörda myndigheter delar den bedömning som gjorts i utkastet till proposition eller har inga invändningar.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 9 i beslutet om inrättande av Eurojust får medlemsstaternas behöriga myndigheter utbyta all information med Eurojust som är nödvändig för att fullgöra Eurojusts uppgifter. För att fullgöra Eurojusts uppgifter skall även Eurojusts nationella medlemmar ha rätt att fritt utbyta information sinsemellan eller med behöriga myndigheter i sina respektive medlemsstater. Den information som skall utbytas kan vara information som finns att hämta i svenska register.

Eurojust kan således ha behov av att få sådana uppgifter som behandlas med stöd av lagen (1998:621) om misstankeregister, lagen (1998:620) om belastningsregister, polisdatalagen (1998:622), förordningen (1995:1006) om registerföring vid åklagarmyndigheterna (se även avsnitt 4.3), lagen (2000:344) om Schengens informationssystem (se även avsnitt 4.3) och lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.

Utlämnande av uppgifter ur misstanke- och belastningsregistren samt av uppgifter som behandlas med stöd av polisdatalagen eller med stöd av lagen om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet får ske till en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt. Uppgifter ur dessa register kan därför lämnas till Eurojust om riksdagen

• Sida 30
•  Original

har godkänt beslutet om inrättande av Eurojust. Riksdagen bör även av detta skäl lämna sitt godkännande av överenskommelsen.

5. Ekonomiska konsekvenser

Regeringen gör bedömningen att antagandet av det kommande beslutet medför ökade kostnader för staten. Sveriges del av kostnaderna, dvs. kostnaderna för den nationelle medlemmen och dennes ersättare samt för domaren i den gemensamma tillsynsmyndigheten, är emellertid marginella och finansieras inom befintliga ramar. Driftskostnaderna för Eurojust är gemenskapsfinansierade och en reservation på 3,5 miljoner euro finns i budgeten för år 2002.

• Sida 31
•  Original