Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition lämnas förslag till ändringar av de bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser som rör möjligheten att bilda samordningsförbund som sträcker sig över länsgränser.

I dag begränsas bildandet av samordningsförbund av det geografiska område som ett landsting utgör. Det medför att antalet deltagande parter i ett samordningsförbund avgränsas av ett landstings geografiska sträckning. För att göra den finansiella samordningen mer flexibel föreslås att möjligheterna att vara medlem i ett samordningsförbund utvidgas så att kommuner och landsting i olika län kan vara medlemmar i ett och samma samordningsförbund. För att ett geografiskt delområde ska kunna ingå i ett samordningsområde krävs att både den kommun och det landsting som delområdet tillhör är medlemmar i samordningsförbundet.

Om flera landsting är medlemmar i samma samordningsförbund, ska de med avseende på tillskjutna medel tillsammans anses utgöra en part. Den medelsandel som dessa landsting sammanlagt ska bidra med i ett samordningsförbund ska uppgå till en fjärdedel av medlen till samordningen. Bestämmelserna i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.

I propositionen lämnas också förslag om sjukpenninggrundande inkomst. Förslaget innebär att den som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare har rätt att behålla den sjukpenninggrundande inkomsten. Så länge en försäkrad deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska den sjukpenninggrundande inkomsten dock vid sjukdom fastställas enbart på

• Sida 2
•  Original

grundval av den inkomst av arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

Bestämmelserna i lagen om allmän försäkring föreslås träda i kraft den 1 december 2010.

I propositionen lämnas även förslag till följdändringar i socialförsäkringsbalken.

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

• Sida 5
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

dels att 1, 3, 5 och 25 §§ ska följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § ¹

Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner.

Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfatta en eller flera kommuner eller delar av kommuner. Kommunerna kan vara belägna inom olika landsting.

3 § ²

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och ett landsting samt en eller flera kommuner får delta som samverkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett landsting och minst en kommun deltar. Finansiell samordning får dock bedrivas utan ett landsting, om det i samordningen deltar en kommun som inte ingår i ett landstingsområde.

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och ett eller flera landsting samt en eller flera kommuner får delta som samverkande parter i verksamhet med finansiell samordning. Finansiell samordning får bedrivas endast om Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, minst ett landsting och minst en kommun deltar. För finansiell samordning måste såväl kommun som landsting delta för varje del av samordningsområdet enligt 1 §. Finansiell samordning får dock bedrivas utan ett landsting för en del av samordningsområdet, om det för denna del

¹ Senaste lydelse 2007:411. ² Senaste lydelse 2007:411.

• Sida 6
•  Original

deltar en kommun som inte ingår i ett landsting.

5 § ³

Försäkringskassan skall bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen, landstinget med en fjärdedel samt den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel. Om en kommun, som inte ingår i ett landstingsområde, deltar i finansiell samordning, skall den kommunen bidra med hälften av medlen.

Försäkringskassan ska bidra med hälften av medlen till den finansiella samordningen. Det eller de landsting som deltar ska bidra med en fjärdedel av medlen och den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel.

Om flera kommuner deltar i finansiell samordning inom ett samordningsområde, skall dessa tillsammans anses utgöra en part. Den andel som dessa kommuner sammanlagt skall bidra med fördelas mellan dem på det sätt som de kommer överens om.

Om flera kommuner deltar i finansiell samordning inom ett samordningsområde, ska dessa tillsammans anses utgöra en part. Den andel som dessa kommuner sammanlagt ska bidra med fördelas mellan dem på det sätt som de kommer överens om.

Andra stycket ska tillämpas på motsvarande sätt på landsting, om flera landsting deltar i finansiell samordning inom ett samordningsområde.

5 a §

Om en kommun som inte ingår i ett landsting deltar i finansiell samordning, ska den kommunen bidra med hälften av medlen till samordningen, om det inte deltar något landsting i samordningen.

Om en kommun som avses i första stycket deltar i finansiell samordning i vilken det också deltar ett landsting, ska 5 § andra stycket tillämpas på denna kommun. Vid sådant förhållande ska dessutom 5 § tredje stycket tillämpas på så sätt att denna kommun betraktas som ett landsting.

³ Senaste lydelse 2004:793.

• Sida 7
•  Original

25 § ⁴

Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Revisorer ska såvitt avser kommun och landsting utses av kommun- och landstingsfullmäktige. När kommun- och landstingsfullmäktige utser revisorer ska 14 § denna lag samt 4 kap. 5 § och 6 § första– tredje styckena kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt. Var och en av de samverkande kommunerna och landstinget kan träffa överenskommelse om att utse en eller flera gemensamma revisorer. När en eller flera gemensamma revisorer utses ska 4 kap. 23 a § andra stycket kommunallagen tillämpas på motsvarande sätt.

Ett samordningsförbunds räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Revisorer ska såvitt avser kommun och landsting utses av kommun- och landstingsfullmäktige. När kommun- och landstingsfullmäktige utser revisorer ska 14 § denna lag samt 4 kap. 5 § och 6 § första– tredje styckena kommunallagen (1991:900) tillämpas på motsvarande sätt. Kommuner och landsting kan träffa överenskommelse om att utse en eller flera gemensamma revisorer. När en eller flera gemensamma revisorer utses ska 4 kap. 23 a § andra stycket kommunallagen tillämpas på motsvarande sätt.

För granskning av ett nybildat förbund ska revisor utses senast när förbundet bildas och avse tiden från tidpunkten för utseendet till dess nästa mandattid för revisorer börjar.

Arvoden till samtliga revisorer ska betalas av samordningsförbundet, om inte annat anges i förbundsordningen. Om förbundsmedlemmarna enligt förbundsordningen ska betala arvode till revisorerna, ska i stället Försäkringskassan betala arvodet till den för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamma revisorn.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.

⁴ Senaste lydelse 2007:1018.

• Sida 8
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap.5 och 5 d §§ lagen (1962:381) om allmänförsäkring¹ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

2

Försäkringskassan ska besluta om en försäkrads tillhörighet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande inkomst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos Försäkringskassan. Av beslutet ska framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen ska omprövas

a) när Försäkringskassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn har beviljats den försäkrade eller sådan ersättning eller pension som redan utges har ändrats med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

d) när tjänstepension har beviljats den försäkrade,

e) när ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 16 kap. 16 § har upphört, samt

f) när livränta har beviljats den försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller redan utgående livränta har ändrats.

Ändring som avses i första stycket ska gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

Under tid som anges under 1–6 får, om inte första stycket b, d eller f är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

Under tid som anges under 1–6 och 8 får, om inte första stycket b, d eller f är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

¹ Lagen omtryckt 1982:120. ² Senaste lydelse 2008:861.

• Sida 9
•  Original

1. bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

2. erhåller periodiskt ekonomiskt stöd, utgivet enligt särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter, enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,

8. deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan som avses i lagen ( 2010:000 ) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 2 eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning ska Försäkringskassan, vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, ska årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under den aktuella tiden.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 2 eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska Försäkringskassan, vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, ska årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under den aktuella tiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning ska Försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

• Sida 10
•  Original

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 ska dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån för studier som avses i tredje stycket 1, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första–tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a ska ej omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant förvärvsarbete som avses i 16 a kap. 2 §.

Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket ska göras senast när den försäkrade gör anspråk på ersättning som betalas ut per dag.

5 d § ³

När Försäkringskassan ska fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten för en försäkrad som omfattas av 5 § tredje stycket 1–6 eller 5 e § och som helt eller delvis saknar anställning ska den sjukpenninggrundande inkomsten i vissa fall räknas om. Detsamma ska gälla för en försäkrad vars anställning upphör under en pågående ersättningsperiod. Omräkningen ska göras när minst ett år har förflutit räknat från den tidpunkt då den anställning upphörde som senast föranlett eller kunnat föranleda beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Därefter görs omräkningen årligen räknat ett år från den senaste omräkningen. Med den tidpunkt då anställningen upphörde jämställs den tidpunkt då den försäkrade helt upphörde med annat förvärvsarbete än arbete som anställd. När omräkning har gjorts enligt 5 c § räknas tidpunkten från utgången av det senaste hela år som avses där.

När Försäkringskassan ska fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten för en försäkrad som omfattas av 5 § tredje stycket 1–6 och 8 eller 5 e § och som helt eller delvis saknar anställning ska den sjukpenninggrundande inkomsten i vissa fall räknas om. Detsamma ska gälla för en försäkrad vars anställning upphör under en pågående ersättningsperiod. Omräkningen ska göras när minst ett år har förflutit räknat från den tidpunkt då den anställning upphörde som senast föranlett eller kunnat föranleda beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Därefter görs omräkningen årligen räknat ett år från den senaste omräkningen. Med den tidpunkt då anställningen upphörde jämställs den tidpunkt då den försäkrade helt upphörde med annat förvärvsarbete än arbete som anställd. När omräkning har gjorts enligt 5 c § räknas tidpunkten från utgången av det senaste hela år som avses där.

Den sjukpenninggrundande inkomsten av annat förvärvsarbete, grundad på annan inkomst än som avses i 2 a § första stycket, ska också räknas om för en försäkrad som inte har upphört med förvärvsarbetet. Omräkning ska göras under en pågående ersättningsperiod efter det att ett

³ Senaste lydelse 2009:1454.

• Sida 11
•  Original

år har förflutit räknat från ersättningsperiodens början. Därefter görs omräkningen årligen räknat ett år från den senaste omräkningen.

Omräkningen ska göras med den procentuella förändringen i det allmänna prisläget räknad från det senast fastställda talet för konsumentprisindex jämfört med motsvarande tal tolv månader dessförinnan. En omräkning som innebär en sänkning av den sjukpenninggrundande inkomsten ska inte beaktas. Den sjukpenninggrundande inkomsten kan aldrig fastställas till ett belopp som överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet.

Denna lag träder i kraft den 1 december 2010.

• Sida 12
•  Original

2.3. Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 26 kap. 19 §, 97 kap. 13 § och 102 kap. 15 § samt rubriken närmast före 26 kap. 19 § ska ha följande lydelse,

dels att det i balken ska införas en ny paragraf, 26 kap. 16 a §, samt närmast före 26 kap. 16 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 kap.

Etableringsinsatser

16 a §

SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan som avses i lagen ( 2010:000 ) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Studier, periodiskt ekonomiskt stöd och arbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m.

Studier, periodiskt ekonomiskt stöd, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och etableringsinsatser m.m.

19 §

För en försäkrad som bedriver studier som avses i 11 § eller får periodiskt ekonomiskt stöd som avses i 12 § eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning gäller vid sjukdom det som föreskrivs i andra stycket.

Vid sjukdom gäller det som föreskrivs i andra stycket för en försäkrad som

– bedriver studier som avses i 11 §,

– får periodiskt ekonomiskt stöd som avses i 12 §,

– deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, eller

– deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan.

Under den tid som avses i första stycket ska sjukpenningen för den försäkrade beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under den tiden. Om den sjukpenninggrundande inkomsten då helt eller delvis är inkomst av anställning, ska årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i det förvärvsarbetet under den aktuella tiden.

• Sida 13
•  Original

97 kap.

13 §

Med vissa andra inkomster enligt 2 § 6 avses följande:

1. inkomst som på grund av 3 kap.9–13 §§inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2. studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser tilläggsbidrag,

3. skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad,

4. skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och

4. skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

5. vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.

5. vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag, och

6. etableringsersättning enligt lagen ( 2010:000 ) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Inkomster som avses i första stycket 2 och 3 och som i slutet av ett år betalas ut i förskott som hänförliga till nästföljande år ska beaktas för det senare året.

102 kap.

15 §

Med vissa andra inkomster enligt 7 § 5 avses detsamma som i 97 kap. 13 § första stycket 1–3 och 5 samt ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukdomsfall som inträffat före år 1991.

Med vissa andra inkomster enligt 7 § 5 avses detsamma som i 97 kap. 13 § första stycket 1–3, 5 och 6 samt ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukdomsfall som inträffat före år 1991.

• Sida 14
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Möjlighet att bilda samordningsförbud över länsgränser

I syfte att uppnå en effektiv resursanvändning kan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting och kommun bedriva finansiell samordning enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, förkortad FSL. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, utgiftsområde 10, s. 29) att det är angeläget att göra den finansiella samordningen mer flexibel för att i större utsträckning kunna bedriva denna form av finansiell samordning utifrån lokala förutsättningar. Regeringen anförde därför att den avsåg att återkomma med förslag som gör det möjligt att bilda samordningsförbund över länsgränserna i syfte att möjliggöra anpassningar till de naturliga geografiska samverkansområdena. Mot denna bakgrund har det inom Socialdepartementet utarbetats förslag till sådana förändringar för den finansiella samordningen av rehabiliteringsinsatser. Förslaget har redovisats i promemorian ”Möjlighet att bilda samordningsförbund över länsgränser” (Dnr 2009/9083/SF). Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. I bilaga 2 finns en förteckning över remissinstanserna. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr 2009/9083/SF).

SGI-skydd för nyanlända som deltar i etableringsinsatser

Regeringen överlämnade den 26 november 2009 propositionen "Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd" (prop. 2009/10:60) till riksdagen. I propositionen föreslås en ny lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och följdändringar i ett antal lagar. Enligt förslaget till lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska Arbetsförmedlingen upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering (etableringsplan).

En fråga som uppkommit är vad som bör gälla avseende sjukpenninggrundande inkomst (SGI) enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, förkortad AFL, för nyanlända som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan. En arbetsgrupp med tjänstemän från Socialdepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet har tagit fram förslag till ändringar i lagen om allmän försäkring avseende SGI-skydd. Dessa förslag har redovisats i promemorian ”SGI-skydd för nyanlända som deltar i etableringsinsatser enligt förslag till lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (prop. 2009/10:60)” (dnr S2010/625/SF). Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. I bilaga 4 finns en förteckning över remissinstanserna. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S2010/625/SF).

• Sida 15
•  Original

4. Möjlighet att bilda samordningsförbund över länsgränser

4.1. Allmänt om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting och kommun har sedan den 1 januari 2004 kunnat bedriva finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser för att uppnå en effektiv resursanvändning. Bestämmelser om denna samordning finns i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, förkortad FSL.

I geografiskt hänseende omfattar finansiell samordning, i enlighet med vad som avtalats mellan de samverkande parterna, en eller flera kommuner som ligger i samma landsting. Den finansiella samordningen kan även begränsas till att omfatta en del av en kommun.

Målgruppen för den finansiella samordningen utgörs av människor som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. De åtgärder som får finansieras genom den finansiella samordningen ska ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. Den finansiella samordningen omfattar de resurser som, i enlighet med vad som avtalats mellan samverkansparterna, ska användas för att finansiera samordnade rehabiliteringsinsatser för den aktuella målgruppen.

Den finansiella samordningen bedrivs genom ett fristående samordningsorgan, benämnt samordningsförbund, vari de samverkande parterna är representerade. Samordningsförbundet beslutar om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen samt finansierar insatser i enlighet med syftet för den finansiella samordningen. Samordningsförbundet stödjer dessutom samarbetet mellan samverkansparterna, t.ex. genom att bistå bedömargrupper som huvudmännen svarar för. Däremot beslutar inte samordningsförbundet om förmåner eller rättigheter för enskilda. Samordningsförbundet vidtar inte heller i övrigt några åtgärder som innefattar myndighetsutövning.

Samordningsförbundet utgör en offentligrättslig juridisk person som har rättskapacitet. De bestämmelser som gäller för kommunalförbund med förbundsdirektion gäller i tillämpliga delar för ett samordningsförbund. För ett samordningsförbund ska det finnas en förbundsordning. I denna ska bl.a. anges de principer som ska gälla för de ekonomiska transaktionerna inom den finansiella samordningen.

Till ledamot eller ersättare i ett samordningsförbunds styrelse får utses den som är ledamot eller ersättare i kommun- eller landstingsfullmäktige eller anställd vid Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen.

• Sida 16
•  Original

4.2. Förslag till att möjliggöra bildandet av samordningsförbund över länsgränser

Regeringens förslag: Möjligheterna att vara medlem i ett samordningsförbund utvidgas så att kommuner och landsting i olika län kan vara medlemmar i ett och samma samordningsförbund. För att ett geografiskt delområde ska kunna ingå i ett samordningsområde krävs att både den kommun och det landsting som delområdet tillhör är medlemmar i samordningsförbundet.

Om flera landsting är medlemmar i samma samordningsförbund, ska de med avseende på tillskjutna medel tillsammans anses utgöra en part. Den medelsandel som dessa landsting sammanlagt ska bidra med i ett samordningsförbund ska uppgå till en fjärdedel av medlen till samordningen.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i frågan är samtliga positiva till möjligheten att bilda samordningsförbund över länsgränser. Statskontoret tillstyrker förslaget, men framhåller att en utvärdering bör göras en viss tid efter genomförandet av de nya reglerna.

Förslagsvis ska denna utvärdering ske efter 3 år. Landstinget i Skåne län är positivt till förslaget, men efterlyser ett förtydligande i frågan om vad som avses med att ett samordningsområde kan omfatta delar av ett landstingsområde. Vingåkers kommun ställer sig i stort sett positiva till förslaget. Kommunen påpekar dock risken med att små kommuner ges mindre möjligheter till deltagande i dessa större samverkansområden samt pekar på risken för ökad byråkrati. Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) och Samordningsförbundet Skellefteå godkänner förslaget men understryker samtidigt vikten av tidig och fördjupad dialog mellan statliga och kommunala organ med tanke på de skillnader som finns i organisationsstruktur. Samordningsförbundet Skellefteå menar vidare mot bakgrund bl.a. av effekterna av den nuvarande statliga finansieringsprincipen att det bör göras en partsgemensam analys och översyn när det gäller tilldelningen och fördelningen av ekonomiska medel till samordningsförbund. Samordningsförbundet RAR i Sörmland är positiva till förslaget, men anser precis som NNS att om flera landsting och kommuner ingår i ett samordningsförbund bör den inbördes ekonomiska fördelningen hos respektive part redovisas i förbundsordningen.

Skälen för regeringens förslag: För att uppnå en effektiv resursanvändning kan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting och kommun bedriva finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser genom s.k. samordningsförbund. Målgruppen för finansiell samordning utgörs av människor som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Utgångspunkten är att den finansiella samordningen av rehabiliteringsinsatser bedrivs utifrån de lokala förutsättningar som finns i ett samverkansområde och för den målgrupp som är bosatt där.

Bedömningen är att på lokal nivå finns kunskapen om vilka insatser som behöver vidtas samt hur en optimal och ändamålsenlig indelning av samverkansområdet ser ut.

• Sida 17
•  Original

I dag begränsas bildandet av samordningsförbund av det geografiska område som ett landsting utgör. Det medför att antalet deltagande parter i ett samordningsförbund avgränsas av ett landstings geografiska sträckning. När lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, förkortad FSL, infördes hade tre av de fyra samverkande parterna i ett samordningsförbund en länsstruktur. Detta gäller inte längre på den statliga sidan eftersom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som har ersatt de allmänna försäkringskassorna respektive länsarbetsnämnderna, inte har någon länsindelning. I dag är denna regionala indelning aktuell enbart för landstingen. Som en följd av inrättandet av de nationella myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har nya geografiska samverkansområden uppstått som inte nödvändigtvis sammanfaller med tidigare optimala samverkansområden. De statliga myndigheterna är nu organiserade i fyra övergripande gemensamma områden för att underlätta samarbete mellan myndigheterna. Nya arbetsmarknadsområden har uppstått som sträcker sig över flera kommuner som i sin tur kan ligga i olika län.

Regeringen anser att det är angeläget att en effektiv samverkan sker på lokal nivå så att rehabiliteringsinsatser till personer med behov av samordnade insatser inte hindras av gamla strukturer. I syfte att möjliggöra anpassningar till de naturliga geografiska samverkansområdena anser regeringen att det bör bli möjligt att bilda samordningsförbund över länsgränser.

Samordningsförbundet Skellefteå föreslår en översyn av tilldelningen och fördelningen av ekonomiska medel till finansiella samordningsförbund. En sådan översyn, som förutsätter ytterligare beredning och remissförfarande, kan inte genomföras i detta sammanhang.

Fördelningen av resurser mellan parterna

Det ankommer på samverkansparterna att bestämma hur mycket resurser som ska tillföras den finansiella samordningen. Av resurserna till den finansiella samordningen ska Försäkringskassan bidra med hälften, medan kommun och landsting ska bidra med vardera en fjärdedel. Om det i ett samordningsförbund ingår flera kommuner betraktas kommunerna vad gäller resursandelarna som en part i den finansiella samordningen. I sådana fall ska kommunerna komma överens om hur mycket resurser som respektive kommun ska bidra med till den finansiella samordningen. Om det ska ingå fler än ett landsting i en finansiell samordning anser regeringen att landstingen på motsvarande sätt vid resursfördelningen ska betraktas som en part i den finansiella samordningen. Detta innebär att landstingen tillsammans ska bidra med en fjärdedel av samordningsförbundets medel. Då ska landstingen också komma överens om hur mycket resurser som respektive landsting ska bidra med till den finansiella samordningen.

Nationella Nätverket för Samordningsförbund (NNS) och Samordningsförbundet RAR i Sörmland anser att den inbördes ekonomiska fördelningen hos respektive part bör redovisas i förbundsordningen.

Bestämmelser om vad en förbundsordning ska ange finns i 9 § FSL. Enligt 9 § 8 ska förbundsordningen ange medlemmarnas andelar i för-

• Sida 18
•  Original

bundets tillgångar och skulder samt fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna, allt i förhållande till de andelar som medlemmarna skall bidra med enligt 5 §. Vidare ska enligt 9 § 18 förbundsordningen ange vad förbundsmedlemmarna anser nödvändigt för att ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar samt förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning. Några hinder mot att i förbundsordningen redovisa den ekonomiska fördelningen torde därför inte föreligga.

Fyrpartssamverkan

Förutsättningen för att ett samordningsförbund ska kunna bildas är att det i grunden finns en fyrpartssamverkan, dvs. att samtliga huvudmän som finns i den geografiska del som avser att ingå samordningsförbund deltar i samordningsförbundet. Det innebär t.ex. att om ett befintligt samordningsförbund avser att utöka verksamheten med en kommun som ligger i ett annat landsting än övriga kommuner så är detta möjligt endast om även det landsting som den nya kommunen ligger i väljer att ingå i samordningsförbundet. Detta är en förutsättning för att upprätthålla att det i samordningsförbundet finns en fyrpartssamverkan. Ett undantag från denna förutsättning bör kunna förekomma om det i samordningen deltar en kommun som inte ingår i ett landstingsområde. I sådana fall får finansiell samordning enligt FSL bedrivas utan ett landsting.

Regeringen anser att det är en grundprincip för den finansiella samordningen att de fyra huvudmännen, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting, ska delta för att samverkan ska bli effektiv och heltäckande. Denna fyrpartssamverkan ska finnas för varje geografisk del av ett samordningsområde. Det är också av värde att både landsting och kommun deltar för varje sådan geografisk del för att upprätthålla den lokaliseringsprincip som gäller enligt 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900). Denna princip innebär att kommunala åtgärder ska ha anknytning till kommunens eller landstingets geografiska område eller deras medlemmar för att anses som kompetensenliga. Om t.ex. ett landsting skulle ställa sig utanför en finansiell samordning som bedrivs inom dess geografiska område, kan det medföra en risk för att ett annat landsting i den aktuella samordningen finansierar åtgärder som saknar anknytning till det landstingets egna geografiska område. En fyrpartssamverkan inom alla delar av ett samordningsområde är ägnad att motverka ett åsidosättande av lokaliseringsprincipen. De kan tilläggas att de undantag från kravet på kommunal anknytning som medges i 1 kap. 2 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter inte tar sikte på finansiell samordning.

Enligt Landstinget i Skåne län bör det förtydligas vad som i lagtexten avses med att ett samordningsområde kan omfatta delar av landstingsområden.

För att finansiell samordning ska kunna bedrivas i dag krävs inte att samtliga kommuner i ett landsting deltar. I sådana fall omfattar ett samordningsområde endast den del av ett landstings område som utgörs av de deltagande kommunernas område. Detta förhållande förändras inte av att det blir möjligt att bedriva finansiell samordning över länsgränserna.

• Sida 19
•  Original

Till skillnad från vad som föreslås i promemorian anser regeringen därför att det inte behöver införas någon uttrycklig föreskrift om att ett samordningsområde kan omfatta del av ett landstings område. Möjligheten att bedriva finansiell samordning över länsgränserna bör dock med avseende på själva samordningsområdet i lagtexten kunna uttryckas med att ett sådant område kan omfatta kommuner som kan vara belägna inom olika landsting.

4.3. Ekonomiska konsekvenser

Förslaget medför inte ökade kostnader för någon part. Om flera landsting är medlemmar i samma samordningsförbund ska dessa tillsammans anses utgöra en part vid bestämmande av hur mycket medel de ska bidra med. Den medelsandel som dessa landsting sammanlagt ska bidra med i ett samordningsförbund ska uppgå till en fjärdedel, dvs. samma andel som landstingen redan i dag ska bidra med. För att ett utökat antal medlemmar i ett samordningsförbund ska kunna komma till stånd förutsätts att alla fyra parter är villiga att delta och bidra med medel enligt den fastställda andelsfördelningen i fyrpartssamverkan.

Förslaget påverkar inte det kommunala självstyret. Landsting avgör själva hur mycket resurser de vill bidra med till den finansiella samordningen. När landsting bestämmer sina resursinsatser har de att beakta att de använder sina skattemedel på ett sådant sätt som är förenligt med landstingets uppdrag.

4.4. Ikraftträdande

De nya bestämmelserna i FSL föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.

5. SGI-skydd för nyanlända som deltar i etableringsinsatser

5.1. Allmänt om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och SGI-skydd

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är ett beräkningsunderlag för arbetsbaserade försäkringsförmåner som betalas ut per dag i form av sjukpenning, föräldrapenning m.m. Till grund för SGI ligger den årliga inkomst i pengar som en person kan antas få tillsvidare för eget arbete, dvs. inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete. När en SGI fastställs har ett antagande gjorts om en persons framtida inkomst. Avsikten är att ge ekonomiskt skydd när en person behöver avstå från förvärvsarbete på grund av t.ex. sjukdom eller vård av barn.

• Sida 20
•  Original

SGI-skydd

Om den försäkrade inte längre har inkomst av arbete ska han eller hon som regel inte längre omfattas av sjukpenningförsäkringen. Reglerna om SGI-skyddad tid är ett avsteg från denna huvudregel och innebär att den försäkrades SGI skyddas mot sänkning vid vissa avbrott i förvärvsarbete. SGI kan t.ex. vara skyddad vid föräldraskap (föräldraledighet), arbetslöshet och studier. För att ha rätt att behålla SGI måste den som inte arbetar oavbrutet befinna sig i någon situation som regleras i bestämmelserna om så kallad ”SGI-skyddad tid”.

5.2. Förslag om SGI-skydd för försäkrade som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan

Regeringens förslag: Den som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (prop. 2009/10:60), ska omfattas av en skyddad sjukpenninggrundande inkomst (SGI) under sådan tid. Vid sjukdom under den aktuella tiden ska sjukpenningen beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Vidare ska SGI:n i vissa fall årligen kunna räknas om. Bestämmelser om detta förs in i 3 kap.5 och 5 d §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring. Motsvarande ändringar görs också i socialförsäkringsbalken.

Vidare görs vissa följdändringar i socialförsäkringsbalken.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Fyra av de fem remissinstanser som har yttrat sig har inga invändningar mot förslaget. Arbetsförmedlingen välkomnar regeringens förslag att säkerställa SGI-skydd för nyanlända som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv vill

Arbetsförmedlingen särskilt framhålla SGI-skyddets betydelse för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. Försäkringskassan har inga synpunkter på förslaget. ILO-kommittén har mot bakgrund av vad som framgår av promemorian inte funnit att förslagen står i strid med någon ILO-konvention ratificerad av Sverige. Kommittén konstaterar dock att ILO-konvention nr 102 visserligen inte innehåller regler om överhoppningsbar tid, men väl detaljerade regler om hur ersättning ska beräknas, och förutsätter att förslagen analyseras mot dessa krav. Migrationsverket tillstyrker att de föreslagna ändringarna genomförs. Sveriges

Kommuner och Landsting (SKL) är positivt till förslaget om att de som har haft en anställning innan etableringsinsatserna ska omfattas av SGIskydd. SKL anser dock att det vore rimligt att alla som på grund av sjukdom måste göra uppehåll i etableringsinsatserna får sin försörjning av staten. I och med att det inte finns ett allmänt SGI-skydd för dem som deltar i etableringsinsatserna kommer de som inte haft ett arbete innan etableringsinsatserna bli tvungna att söka ekonomiskt bistånd hos kommunen. SKL anser att det bör vara staten som har det ekonomiska ansvaret gentemot alla individer under hela etableringsperioden.

• Sida 21
•  Original

Skälen för regeringens förslag: De nyanlända som snabbt fått arbetsinkomster och rätt till en SGI skulle kunna få ett sämre försäkringsskydd än vad som annars vore fallet efter det att de deltagit i aktiviteter enligt en etableringsplan om inte någon ändring av reglerna om SGIskydd görs. Dessutom är det rimligt att den aktuella gruppen försäkrade får motsvarande skydd som försäkrade som t.ex. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd. För den som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan, enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (prop. 2009/10:60), föreslås därför att den sjukpenninggrundande inkomsten skyddas under sådan tid. Så länge en försäkrad deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska Försäkringskassan vid sjukdom dock beräkna sjukpenningen på en SGI som har fastställts enbart på grundval av den inkomst av arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Bestämmelser om detta införs i 3 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Motsvarande bestämmelser med samma innehåll i sak införs även i socialförsäkringsbalken (26 kap. 16 a och 19 §§) som börjar gälla den 1 januari 2011.

För en försäkrad som helt eller delvis saknar anställning kan SGI:n i vissa fall räknas om med hänsyn till konsumentprisindex. Detta föreslås gälla även för försäkrade som omfattas av den föreslagna bestämmelsen om SGI-skydd för försäkrade som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan.

ILO-kommittén efterfrågar bakgrunden till slutsatsen i promemorian att förslaget inte strider mot Sveriges åtaganden enligt någon ILO-konvention. ILO-konvention nr 102 innehåller som ILO-kommittén framfört detaljerade regler om hur ersättning ska beräknas. De aktuella artiklarna berör visserligen beräkning, men är inte relevanta för förslaget.

SKL anser att det vore rimligt att alla som på grund av sjukdom måste göra uppehåll i etableringsinsatserna får sin försörjning av staten. Det aktuella förslaget avser endast de nyanlända som genom arbetsinkomster kan få inkomstrelaterade förmåner från socialförsäkringen.

I propositionen 2009/10:69 Kompletteringar av Socialförsäkringsbalken föreslog regeringen följdändringar i 97 kap. 13 § och 102 kap. 15 §socialförsäkringsbalken med anledning av föreslagna ändringar beträffande beräkningar av bostadsbidrag och bostadstillägg i propositionen (2009/10:60) Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. Riksdagen (bet. 2009/10:SfU11, rskr. 2009/10:194) antog inte dessa lagförslag på grund av att riksdagen ännu inte behandlat regeringens förslag om införandet av en lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Eftersom riksdagen nu har antagit förslagen (bet. 2009/10:AU7, rskr. 2009/10:208) bör följdändringar införas i socialförsäkringsbalken.

Lagförslagen

Regeringen beslutar denna dag även propositionen 2009/10:160 Modern personalförsörjning för ett användbart försvar – vissa frågor om Försvarsmaktens personal. I den propositionen föreslås att en ny punkt 7 införs i 3 kap. 5 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring med ikraftträdande den 1 juli 2010. I nu föreliggande proposition föreslås

• Sida 22
•  Original

en ändring i samma lagrum, dock med en senare ikraftträdandetidpunkt. Följden härav blir därför att en ny punkt 8 föreslås eftersom punkten 7 föreslås träda i kraft dessförinnan. Motsvarande gäller också ändringen i 3 kap. 5 d § lagen om allmän försäkring.

5.3. Ekonomiska och administrativa konsekvenser

Förslaget bedöms inte påverka statens utgifter jämfört med dagens situation. Detta på grund av att förslaget endast innebär att de nyanlända som under nuvarande förhållanden arbetar och har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) även framgent kan få en SGI. Förslaget bedöms endast ha marginella administrativa effekter för Försäkringskassan, vilka kan hanteras inom givna ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte ha några effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

5.4. Övriga konsekvenser

Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser avseende jämställdhet. Inte heller bedöms förslaget ha några konsekvenser gällande Sveriges förpliktelser enligt ILO-konventioner.

5.5. Ikraftträdande

De nya bestämmelserna i AFL föreslås träda i kraft den 1 december 2010.

6. Författningskommentar

6.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

1 §

Ändringen i paragrafen innebär att finansiell samordning kan bedrivas inom ett samordningsområde som sträcker sig över länsgränserna. Detta kommer till uttryck på så sätt att ett samordningsområde, dvs. det geografiska område inom vilket ett samordningsförbund är verksamt, kan omfatta kommuner som kan vara belägna inom olika landsting. Samordningsområdet definieras fortfarande av de deltagande kommunernas områden. Tillägget om att kommunerna kan vara belägna inom olika landsting avser kommunerna inom ett samordningsområde. Detta tillägg innebär att ett samordningsområde inte behöver vara begränsat till kommuner inom ett och samma landsting. Möjligheten att bedriva finansiell samordning inom kommundelar behålls.

• Sida 23
•  Original

3 §

5 §

5 a §

Denna paragraf är ny. Bestämmelsen i första stycket motsvarar i huvudsak den hittillsvarande bestämmelsen i 5 § första stycket andra meningen. Med anledning av att finansiell samordning ska kunna bedrivas över en länsgräns har bestämmelsens tillämpningsområde begränsats så att en kommun som även är sjukvårdshuvudman och därför inte ingår i ett

• Sida 24
•  Original

landsting ska svara för hälften av medlen till den finansiella samordningen endast om det inte deltar något landsting i samordningen. Bestämmelser om när finansiell samordning kan bedrivas utan deltagande av något landsting finns i 5 §.

I andra stycket anges hur bestämmelserna i 5 § andra och tredje styckena ska tillämpas om det i en finansiell samordning, förutom ett landsting, även deltar en kommun som är sjukvårdshuvudman. En sådan kommun ingår inte i ett landsting. I det angivna fallet ska bestämmelserna i 5 § andra stycket tillämpas på den landstingsfria kommunen, vilket innebär att den kommunen tillsammans med övriga samverkande kommuner ska bidra med en fjärdedel av medlem till den finansiella samordningen.

Vidare ska bestämmelserna i 5 § tredje stycket tillämpas som om den landstingsfria kommunen hade varit ett landsting, vilket innebär att kommunen tillsammans med deltagande landsting ska bidra även med den fjärdedel som belöper på landstingen.

Sammanfattningsvis ska den landstingsfria kommunen bidra med medel i två poster, nämligen dels i egenskap av kommun, dvs. som huvudman för socialtjänsten, dels som om kommunen hade varit ett landsting, dvs. som huvudman för hälso- och sjukvården. Vid en finansiell samordning som utöver den landstingsfria kommunen omfattar t.ex. två kommuner och ett landsting skulle medelsfördelningen, beroende på vad parterna kommer överens om enligt 5 § andra och tredje stycken, kunna bli den att respektive kommunandel bestäms till 33 procent av en fjärdedel (dvs. 8,33 procent), medan respektive landstingsandel bestäms till 50 procent av en fjärdedel (dvs. 12,5 procent). Den landstingsfria kommunen skulle i detta exempel bidra med 20,83 (8,33 + 12,5) procent av medlen till den finansiella samordningen.

25 §

6.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

3 kap.

5 §

I tredje stycket införs en ny punkt 8, i vilken anges att de som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan kan få en s.k. skyddad sjukpenninggrundande inkomst (SGI), dvs. SGI:n får sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast före förvärvsavbrottet om Försäkringskassan då hade känt till samtliga förhållanden.

• Sida 25
•  Original

I fjärde stycket, som reglerar hur sjukpenningen ska beräknas vid sjukdom i vissa fall, anges nu att dessa regler också ska gälla för försäkrade som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan.

5 d §

6.3. Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

26 kap.

16 a och 19 §

97 kap.

13 §

102 kap.

15 §

Se kommentaren till 97 kap. 13 §.

• Sida 26
•  Original

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 2010

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Krantz, Ohlsson

Föredragande: Cristina Husmark Pehrsson

Regeringen beslutar proposition Utökad finansiell samordning, m.m.