Prop. 2015/16:91
Genomförande av mätinstrumentdirektivet och direktivet om icke-automatiska vågar
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 4 februari 2016
Ylva Johansson
Mikael Damberg
(Näringsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnas förslag till ändring i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Ändringen är ett led i att genomföra de omarbetade EUdirektiven om icke-automatiska vågar och om mätinstrument. Ändringen innebär att bestämmelser om sanktionsavgift införs i lagen. Direktiven kräver i övrigt genomförande på förordnings- och föreskriftsnivå.
Ändringen föreslås träda i kraft den 20 april 2016.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon.
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon
Härigenom föreskrivs1 att det i lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon ska införas en ny paragraf, 6 a §, och närmast före 6 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Sanktionsavgift
6 a §
En tillverkare, en tillverkares representant, en importör eller en distributör ska åläggas att betala en sanktionsavgift, om en sådan ekonomisk aktör eller någon som handlar på aktörens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 § för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser.
Sanktionsavgift får inte åläggas någon för en överträdelse av ett förbud eller en underlåtelse att följa ett föreläggande som har förenats med vite.
I övrigt ska i fråga om sanktionsavgift 37 § andra stycket och 39 – 43 §§ produktsäkerhetslagen (2004:451) tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 20 april 2016.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar, i den ursprungliga lydelsen, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument, i den ursprungliga lydelsen.
3. Ärendet och dess beredning
Europaparlamentet och rådet har antagit direktiv 2014/31/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar, nedan kallat NAWI-direktivet, se bilaga 1, och direktiv 2014/32/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument, nedan kallat MID-direktivet, se bilaga 2. Medlemsstaterna ska senast den 19 april 2016 ha antagit de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktiven. Dessa bestämmelser ska tillämpas från och med den 20 april 2016.
Inom Regeringskansliet har promemorian Genomförande av mätinstrumentdirektivet och direktivet om icke-automatiska vågar utarbetats. Promemorian har i allt väsentligt samma innehåll som denna proposition. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissyttrandena finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2015/07717/FÖF).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 14 januari 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 5.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Regeringen följer Lagrådets förslag.
4. Bakgrund
4.1. Direktiv på mätområdet
Genom det nu gällande mätinstrumentdirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG av den 31 mars 2004 om mätinstrument, samlades att antal särdirektiv om mätinstrument i ett direktiv anpassat till rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny metod för teknisk harmonisering och standarder, den s.k. nya metoden. Den nya metoden kan sägas innebära att detaljerade tekniska krav undviks till förmån för väsentliga hälso- och säkerhetskrav och hänvisningar till standarder. En produkt som tillverkats enligt en harmoniserad standard förutsätts uppfylla kraven i det aktuella direktivet. De mätinstrument som omfattas av direktivet är vattenmätare, gasmätare och volymomvandlare, aktiva elenergimätare, värmemätare, mätsystem för kontinuerlig och dynamisk mätning av mängder av andra vätskor än vatten, automatiska vågar, taxametrar, längdmått, dimensionsmätinstrument och avgasmätare.
I det nu gällande direktivet om icke-automatiska vågar, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/23/EG av den 23 april 2009 om icke-automatiska vågar, finns bestämmelser om sådana vågar som kännetecknas av att de kräver medverkan av en operatör vid vägningen.
4.2. Gällande rätt
Lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon trädde i kraft den 1 januari 1994. Lagen innehåller bestämmelser om användning av vissa måttenheter (1 §), om bemyndiganden för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om krav på mätningar och mättekniska metoder och krav på och kontroll av mätdon (2 §). Sådana föreskrifter ska avse skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, kommunikation eller näringsverksamhet och ska syfta till att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser eller vara befogade från konsumentsynpunkt. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får vidare meddela föreskrifter om förpackningsstorlek, mängduppgifter på färdigförpackade varor, krav i fråga om särskild kundvåg i detaljhandeln och krav på och kontroll av elmätare (3 §). I övrigt innehåller lagen bestämmelser om tillsyn (4–6 §§) och om överklagande (7 §).
Av förordningen (1993:1066) om måttenheter, mätningar och mätdon framgår att föreskrifter som meddelas med stöd av förordningen ska vara anpassade till bl.a. nu gällande mätinstrumentdirektiv, direktiv 2004/22/EG (2 §), att det är Styrelsen för ackreditering och tekniska kontroll (Swedac) som meddelar sådana föreskrifter (4 §) och att Swedac också utövar tillsyn enligt lagstiftningen, utom när det gäller föreskrifter om färdigförpackade livsmedel där Livsmedelsverket och berörd kommunal nämnd är tillsynsmyndighet (7 §). Swedac är därmed att betrakta som marknadskontrollmyndighet när det gäller nu gällande direktiv.
Lagen kom till i samband med Sveriges anslutning till EES-avtalet och har, när det gäller bemyndigandena, en tydlig ramlagskaraktär. Merparten av föreskrifterna om mätinstrument och icke-automatiska vågar finns i Swedacs föreskrifter.
Hänvisningar till S4-2
- Prop. 2015/16:91: Avsnitt 5.1
4.3. De omarbetade NAWI- och MID-direktiven
Direktivens innehåll
De omarbetade NAWI- och MID-direktiven har, tillsammans med sju andra harmoniserade produktdirektiv, genom det s.k. anpassningspaket anpassats till ett horisontellt ramverk för produktlagstiftning i EU, Europaparlamentets och rådets beslut 768/2008 av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG. Beslutet utgör det s.k. varupaketet tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 764/2008 av den 9 juli 2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter som lagligen saluförts i en annan medlemsstat och om upphävande av beslut nr 3052/95/ EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordningen (EEG) nr 339/93. Anpassningen innebär att de grundläggande hälso- och säkerhetskraven förblir oförändrade i sak, men att direktiven till form och innehåll görs mer enhetliga.
I direktivens första kapitel finns allmänna bestämmelser. Där anges direktivens tillämpningsområde och vissa centrala begrepp definieras. Vidare
finns där bestämmelser om att icke-automatiska vågar ska uppfylla väsentliga krav (NAWI-direktivet) och mätinstrument grundläggande krav (MIDdirektivet) samt de för den inre marknaden centrala bestämmelserna att vågar och mätinstrument som uppfyller sådana krav omfattas av fri rörlighet och att medlemsstaterna ansvarar för att vågar och mätinstrument som tillhandahålls på marknaden uppfyller uppställda krav. Det inledande kapitlet i MID-direktivet är något mer omfattande då det även innehåller en syftesbestämmelse och bestämmelser om s.k. underenheter.
I direktivens andra kapitel finns bestämmelser om skyldigheter för de ekonomiska aktörerna, dvs. för tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören. Skyldigheterna gäller bl.a. att se till att produkter uppfyller ställda krav, att de är korrekt märkta och att relevant teknisk dokumentation finns.
I det tredje kapitlet finns bestämmelser om produktöverenstämmelse, bl.a. bestämmelser om CE-märkning för produkter som uppfyller ställda krav. I fjärde kapitlet finns bestämmelser om anmälda organ medan det femte kapitlet behandlar marknadskontroll och skyddsåtgärder där bl.a. hänvisning görs till förordning (EG) nr 765/2008.
I ett avslutande kapitel i NAWI-direktivet finns bestämmelser om kommittéförfarande, övergångsbestämmelser och slutbestämmelser. Motsvarande bestämmelser i MID-direktivet är uppdelade på två kapitel, ett om kommittéförfarande och delegerade akter och ett om övergångs- och slutbestämmelser. I de avslutande kapitlen anges bl.a. att medlemsstaterna ska föreskriva om sanktioner för ekonomiska aktörer som överträder bestämmelser som meddelats för att genomföra direktiven. Vidare anges att medlemsstaterna senast den 19 april 2016 ska anta och offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att genomföra direktiven. Dessa bestämmelser ska tillämpas från och med den 20 april samma år.
Nyheter i de omarbetade direktiven
Det kan konstateras att de omarbetade direktiven inte i sig medför ändrade materiella bestämmelser när det gäller uppställda hälso- och säkerhetskrav. Däremot innebär de att skyldigheterna för de ekonomiska aktörerna att produkter som sätts på marknaden faktiskt uppfyller de ställda kraven tydligare betonas. Kraven på de anmälda organen har skärpts, liksom bestämmelserna om marknadskontroll där det uttryckligen anges att artiklarna 15.3 och 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas. Direktiven innehåller också bestämmelser om att medlemsstaterna ska föreskriva om sanktioner för ekonomiska aktörer som överträder bestämmelser som meddelats för att genomföra direktiven.
5. Genomförande av NAWI- och MIDdirektiven
5.1. Utgångspunkter för genomförandet
Regeringens bedömning: De nya direktiven bör, i likhet med de gamla direktiven, genomföras med övergripande bestämmelser på lagnivå och i övrigt på förordnings- och föreskriftsnivå.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna instämmer i bedömningen eller lämnar den utan invändning.
Skälen för regeringens bedömning: I de omarbetade NAWI- och MIDdirektiven regleras skyldigheterna för de ekonomiska aktörerna. Med detta
EU-rättsliga samlingsbegrepp avses i dessa direktiv tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören.
I direktiven klargörs således dels tillverkarens och tillverkarens representants skyldigheter, dels införs skyldigheter för importörer och distributörer. Skyldigheterna för tillverkare innefattar bl.a. att se till att mätdonen uppfyller ställda krav och att upprätta teknisk dokumentation, att utföra eller låta utföra bedömning av överensstämmelse och utfärda EUförsäkran om överensstämmelse, anbringa CE-märkning och annan märkning samt att tillhandahålla bruksanvisningar och kontaktinformation (artikel 6 i NAWI- och artikel 8 i MID-direktivet). Tillverkarens representant kan genom fullmakt få i uppdrag att fullgöra tillverkarens skyldigheter utom när det gäller att mätdonen uppfyller ställda krav och att teknisk dokumentation har upprättats. För en importör, som kan vara den som sätter en produkt på marknaden i det fall tillverkaren inte är etablerad på unionsmarknaden, gäller skyldigheterna i första hand att kontrollera att tillverkaren fullgjort sina skyldigheter och att tillhandahålla egen kontaktinformation (artikel 8 i NAWI- och artikel 10 i MID-direktivet). En distributör, som är den som utöver tillverkaren eller importören kan tillhandahålla ett mätdon på marknaden, ska framför allt se till att mätdonet är försett med CE-märkning och annan relevant märkning och att det åtföljs av relevant dokumentation (artikel 9 i NAWI- och artikel 11 i MID-direktivet). Alla de ekonomiska aktörerna är skyldiga att samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna och att vidta åtgärder om mätdon som tillhandahålls inte uppfyller ställda krav.
De nya direktivens regler om skyldigheter för ekonomiska aktörer har stora likheter med regler i andra EU-rättsakter. Vid genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/ EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet infördes de mest centrala kraven på enskilda aktörer i huvudsak i en ny lag, lagen (2011:579) om leksakers säkerhet, medan andra krav infördes på förordnings- och föreskriftsnivå. På motsvarande sätt har även andra liknande rättsakter genomförts.
För mätdon gäller i stället, som framgår av avsnitt 4.2, att endast övergripande bestämmelser anges på lagnivå medan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om bl.a. krav på och kontroll av mätdon. Sådana föreskrifter om mätinstrument och icke-automatiska vågar har sedan lång tid tillbaka meddelats av Swedac.
Att nu införa omfattande bestämmelser om krav på enskilda aktörer i lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon bedöms inte lämpligt, särskilt som det skulle bryta mot lagstiftningens sedan länge etablerade systematik. Motsvarande uppdelning mellan övergripande lagbestämmelser och närmare föreskifter på förordnings- och föreskriftsnivå finns t.ex. på plan- och byggområdet.
Med detta som utgångspunkt är de lagändringar som behöver göras för att genomföra de nya direktiven av begränsad omfattning. I direktiven ställs krav på att medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats med stöd av direktiven. Som framgår av avsnitt 5.2 bör lagen om måttenheter, mätningar och mätdon kompletteras i detta avseende. I övrigt bör direktiven genomföras på förordnings- och föreskriftsnivå.
Hänvisningar till S5-1
5.2. Sanktionsavgift
Regeringens förslag: En tillverkare, en tillverkares representant, en importör eller en distributör ska kunna åläggas att betala en sanktionsavgift, om en sådan ekonomisk aktör eller någon som handlar på aktörens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 § lagen om måttenheter, mätningar och mätdon för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser.
Sanktionsavgift får inte åläggas någon för en överträdelse av ett förbud eller en underlåtelse att följa ett föreläggande som har förenats med vite.
I övrigt ska vissa bestämmelser om sanktionsavgifter i produktsäkerhetslagen tillämpas.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) och Värmek stöder förslaget. Övriga remissinstanser lämnar det utan invändning.
Skälen för regeringens förslag
Direktivens krav
Medlemsstaterna ska föreskriva om sanktioner mot ekonomiska aktörers överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats med tilllämpning av direktiven och ska vidta alla åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner tillämpas. Med ekonomisk aktör avses som ovan nämnts tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören. Sanktionerna kan omfatta straffrättsliga påföljder och ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (artikel 42 i NAWI- och artikel 49 i MID-direktivet).
Direktiven kräver alltså att det finns sanktioner mot överträdelser av nationella bestämmelser som genomför direktiven.
Sanktionsavgift
Genomförandet av de omarbetade NAWI- och MID-direktiven har som ovan nämnts flera beröringspunkter, inte minst i fråga om sanktioner, med genomförandet av EU-direktivet om leksakers säkerhet (2009/48/EG), som var det första direktivet som fullt ut anpassades till det s.k. varupaketet (se avsnitt 4.3). I 32 § lagen (2011:579) om leksakers säkerhet föreskrivs att en ekonomisk aktör ska åläggas att betala en sanktionsavgift, om den ekonomiska aktören eller någon som handlar på den ekonomiska aktörens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot bestämmelser i lagen eller i föreskrifter som har meddelats i anslutning till bestämmelser i lagen. Genom hänvisning i lagen tillämpas bestämmelserna om sanktionsavgift i produktsäkerhetslagen (2004:451).
Någon möjlighet att ålägga ekonomiska aktörer sanktionsavgift finns inte enligt lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon. För att svara mot direktivens krav och för att sanktionerna som genomför de nu aktuella instrumenten ska motsvara dem som har införts vid genomförandet av liknande EU-lagstiftning, bör det införas bestämmelser om sanktionsavgift i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Med hänsyn till att bestämmelserna motiveras av genomförandet av NAWI- och MID-direktiven bör endast överträdelser av föreskrifter som med stöd av lagen har meddelats för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser kunna föranleda sanktionsavgift.
På flera håll inom produktsäkerhetslagstiftningen, bl.a. som ovan nämnts lagen om leksakers säkerhet, kräver åläggande av sanktionsavgift att en överträdelse har skett med uppsåt eller av oaktsamhet hos den ekonomiska aktören eller någon som handlar på dennes vägnar, se t.ex. 6 § lagen (1992:1328) om farliga livsmedelsimitationer och 37 § produktsäkerhetslagen. I förarbetena till den senare lagen uttalades att bedömningen av överträdelser av olika bestämmelser i produktsäkerhetslagen kan komma att göras på grundval av flera omständigheter av högst varierande karaktär (prop. 2003/04:121 s. 157 f.). Av rättssäkerhetsskäl framstod en lösning med strikt ansvar inte som lämplig vid överträdelse av lagens bestämmelser. Till detta kom att det kan finnas situationer då en näringsidkare objektivt sett bryter mot lagens bestämmelser trots att denne vidtagit alla skadeförebyggande åtgärder som vid en angiven tidpunkt skäligen kunde begäras, dvs. någon vårdslöshet förekom inte när varan tillhandahölls. Det framstod inte som rimligt att näringsidkaren i en sådan situation skulle drabbas av en sanktionsavgift. Regeringen ansåg mot denna bakgrund att sanktionsavgift skulle dömas ut endast vid uppsåt eller oaktsamhet.
Med ett motsvarande resonemang infördes likartade bestämmelser i lagen om livsfarliga livsmedelsimitationer och den då gällande lagen (1992:1327) om leksakers säkerhet (prop. 2003/04:121 s. 171 f.). Vid införandet av lagen (2011:579) om leksakers säkerhet uttalade regeringen att uppsåt eller oaktsamhet även fortsättningsvis bör vara nödvändiga rekvisit för utdömande av sanktionsavgift (prop. 2010/11:65 s. 82).
Bedömningen är att de skäl som har gjort att det i nu nämnda lagar har införts krav på uppsåt eller oaktsamhet är giltiga även när det gäller sanktionsavgift enligt lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. I den lagen bör det därför anges vara en förutsättning för sanktionsavgift att överträdelsen skett med uppsåt eller av oaktsamhet.
Sanktionsavgiftens storlek och begränsningar i skyldigheten att betala sanktionsavgift
Överträdelser av lagen om måttenheter, mätningar och mätdon och de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen kan antas vara av högst varierande art och karaktär. Avgiften bör därmed kunna bestämmas till såväl blygsamma som avsevärda belopp.
I 40 § produktsäkerhetslagen finns bestämmelser om att sanktionsavgiften ska fastställas till lägst 5 000 kronor och högst 5 miljoner kronor, dock högst tio procent av näringsidkarens årsomsättning. Motsvarande belopp gäller även enligt lagen (2011:579) om leksakers säkerhet, se 32 § i den lagen. I förarbetena till produktsäkerhetslagen anges att syftet med sanktionsavgiften inte är att neutralisera den eventuella vinst som näringsidkaren gjort genom att bryta mot reglerna utan att säkerställa att bestämmelserna följs (prop. 2003/04:121 s. 159 f.). Skulle avgiften endast kunna fastställas till den nettovinst som näringsidkaren gjort på att tillhandahålla den farliga varan eller tjänsten antogs lagstiftningen inte kunna få den handlingsdirigerande verkan som är avsedd. Regeringen ansåg sammanfattningsvis att sanktionsavgiften skulle anpassas efter motsvarande regler i marknadsföringslagstiftningen när det gäller avgiftens storlek. För att skydda näringsidkare som bedriver verksamhet i liten skala från att i vissa situationer kunna drabbas oskäligt hårt av en sanktionsavgift föreskrevs också ett maxtak för avgiften.
Det har inte framkommit något som ger anledning att i detta ärende föreslå att andra beloppsgränser ska gälla för ekonomiska aktörer än de som gäller enligt produktsäkerhetslagen och lagen om leksakers säkerhet. Dessa bestämmelser bör därför tillämpas även på sanktionsavgifter enligt lagen om måttenheter, mätningar och mätdon.
I 41 § produktsäkerhetslagen, som enligt 32 § lagen om leksakers säkerhet även ska tillämpas vid överträdelser av den lagen, finns bestämmelser om att det vid fastställande av sanktionsavgift ska tas särskild hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och betydelsen av den bestämmelse som överträdelsen avser. I ringa fall ska någon avgift inte tas ut och avgiften får efterges, om det finns synnerliga skäl för det. Motsvarande bestämmelser bör tillämpas även vid överträdelser av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen om måttenheter, mätningar och mätdon.
Bestämmelser i övrigt om sanktionsavgiften och om förfarandet för utdömande av sanktionsavgift
I 37 § andra stycket produktsäkerhetslagen anges att sanktionsavgifter tillfaller staten. Enligt 39 § samma lag prövas frågor om påförande av sanktionsavgift av förvaltningsrätt efter ansökan av tillsynsmyndigheten. Ansökan ska göras hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets tillsynsmyndigheten är belägen. Enligt 42 § får sanktionsavgift bara dömas ut om ansökan har delgetts den som anspråket riktar sig mot inom fem år från det att överträdelsen upphörde. En sanktionsavgift faller bort, om domen inte har kunnat verkställas inom fem år från det att den fick laga kraft. Av 43 § följer att sanktionsavgifter ska betalas inom trettio dagar efter det att domen har fått laga kraft eller den längre tid som anges i domen. Sanktionsavgifter ska betalas till den myndighet som regeringen bestämmer. Om en avgift inte betalas i rätt tid, ska myndigheten lämna den obetalda
avgiften för indrivning. Det finns också en upplysningsbestämmelse om att bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Bestämmelserna i 37 § andra stycket samt 39, 42 och 43 §§produktsäkerhetslagen gäller även vid överträdelser av lagen om leksakers säkerhet, se 32 § i den lagen. Motsvarande bör gälla även för överträdelser av föreskrifter som meddelas med stöd av lagen om måttenheter, mätningar och mätdon.
Överträdelser som omfattas av vitesföreläggande eller vitesförbud
Enligt lagen om måttenheter, mätningar och mätdon får en tillsynsmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att lagen eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen ska följas. Sådant föreläggande eller förbud får förenas med vite. Ett vitesföreläggande blir i regel aktuellt när en överträdelse redan har pågått under viss tid.
Det finns i princip inte något hinder mot att förena ett föreläggande eller förbud med vite trots att underlåtenhet att vidta den åtgärd som avses också kan leda till någon annan sanktion, t.ex. sanktionsavgift. Detta gör att en handling eller underlåtenhet kan komma att omfattas av såväl ett vitesföreläggande eller vitesförbud som en bestämmelse om sanktionsavgift. För att undvika den dubbla sanktion det skulle innebära att döma ut både vite och sanktionsavgift har det i 38 § produktsäkerhetslagen införts en bestämmelse om att sanktionsavgift inte får åläggas någon för en överträdelse av ett förbud eller en underlåtelse att följa ett föreläggande som har meddelats vid vite enligt lagen. En motsvarande bestämmelse finns också i lagen om leksakers säkerhet. En bestämmelse med denna innebörd bör även införas i lagen om måttenheter, mätningar och mätdon.
Hänvisningar till S5-2
- Prop. 2015/16:91: Avsnitt 5.1, Författningskommentar till 6 a § lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon
6. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Ändringarna ska träda i kraft den 20 april 2016.
Regeringens bedömning: Det behövs inte någon övergångsbestämmelse.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna stöder förslaget och instämmer i bedömningen eller lämnar dessa utan invändning.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Medlemsstaterna ska enligt direktivet senast den 19 april 2016 besluta och offentliggöra de nationella författningar som är nödvändiga för att genomföra direktiven i nationell rätt. Författningarna ska tillämpas från och med den 20 april 2016 (artikel 44 i NAWI- och artikel 51 i MID-direktivet). Samma datum för genomförande och tillämpning gäller för flertalet av de direktiv som ingår i anpassningspaketet.
Medlemsstaterna har uppmanats av Europeiska kommissionen att till denna i god tid anmäla organ som uppfyller kraven i de direktiv som ingår i anpassningspaketet. Detta för att undvika köbildning hos kommissionen mot slutet av den tid under vilken direktiven ska genomföras av medlemsstaterna. Kommissionen har anfört att en medlemsstat kan anmäla organ så snart de nationella bestämmelserna har genomförts.
Den föreslagna lagändringen har inte någon betydelse för möjligheten att anmäla organ till EU. Lagändringen bör därför träda ikraft samtidigt som direktiven ska börja tillämpas, dvs. den 20 april 2016.
Av artikel 43 i NAWI- och artikel 50 MID-direktiven följer att medlemsstaterna inte får förhindra att mätdon, som omfattas av och är förenliga med nu gällande direktiv och som släppts ut på marknaden före ikraftträdandet, tillhandahålls på marknaden eller tas i bruk. Detta får beaktas i samband med genomförandet på föreskriftsnivå av direktivens bestämmelser om krav på mätdon. Någon övergångsbestämmelse behövs därför inte när det gäller den föreslagna sanktionsbestämmelsen.
7. Konsekvenser
Förslagen i propositionen syftar till att uppfylla den skyldighet som Sverige har att genomföra de omarbetade NAWI- och MID-direktiven i de delar som kräver lagändring. För ett fullständigt genomförande krävs också ändringar på förordnings- och föreskriftsnivå. De omarbetade direktiven bygger i stor utsträckning på befintliga regelverk som är genomförda i svensk rätt. De omarbetade direktiven är i allt väsentligt oförändrade när det gäller vilka hälso- och säkerhetskrav som ett mätdon ska uppfylla för att få släppas ut på marknaden (se även avsnitt 4.3).
Förslaget innebär att en ekonomisk aktör ska åläggas sanktionsavgift om aktören eller någon som handlar på aktörens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen om måttenheter, mätningar och mätdon. Förslaget innebär vidare att marknadskontrollmyndigheten, Swedac, får ansöka om påförande av sanktionsavgift hos allmän förvaltningsdomstol. Någon sådan möjlighet finns inte enligt den nuvarande lagstiftningen. Användningen av förbud och viten, som redan i dag är möjlig enligt lagen, är inte särskilt omfattande. Det saknas anledning att tro att användningen av sanktionsavgifter kommer att bli mer frekvent förekommande. Konsekvenserna för Swedac, allmän förvaltningsdomstol och de ekonomiska aktörerna bedöms därför bli marginella.
Hänvisningar till S7
8. Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon
Sanktionsavgift
6 a § En tillverkare, en tillverkares representant, en importör eller en distributör
ska åläggas att betala en sanktionsavgift, om en sådan ekonomisk aktör eller någon som handlar på aktörens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 § för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser.
Sanktionsavgift får inte åläggas någon för en överträdelse av ett förbud eller en underlåtelse att följa ett föreläggande som har förenats med vite.
I övrigt ska i fråga om sanktionsavgift 37 § andra stycket och 39 – 43 §§ produktsäkerhetslagen (2004:451) tillämpas.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om sanktionsavgift vid överträdelser av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Paragrafen har utformats med förebild i motsvarande bestämmelser i t.ex. produktsäkerhetslagen (2004:451) och lagen (2011:579) om leksakers säkerhet. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Bestämmelsen i första stycket, som i allt väsentligt har utformats enligt
Lagrådets förslag, innebär att överträdelser av föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 § för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser kan medföra att en tillverkare, en tillverkares representant, en importör eller en distributör åläggs en sanktionsavgift. De föreskrifter som avses är sådana som genomför direktivens bestämmelser om krav som kan ställas på de uppräknade ekonomiska aktörerna. En ekonomisk aktör ansvarar också för överträdelser orsakade av den som handlar på aktörens vägnar.
Innebörden av uttrycken tillverkare, tillverkares representant, importör, distributör och ekonomisk aktör följer av artikel 2.5–9 i NAWI- och artikel 4.8–12 i MID-direktivet. Med tillverkare avses en fysisk eller juridisk person som tillverkar, eller som låter konstruera eller tillverka, en våg eller ett mätinstrument och som saluför produkten i eget namn eller under eget varumärke, eller – när det gäller mätinstrument – tar det i bruk för egna ändamål. Uttrycket tillverkares representant syftar på en fysisk eller juridisk person som är etablerad i EU och som enligt skriftlig fullmakt från en tillverkare har rätt att i dennes ställe utföra särskilda uppgifter. Med importör avses en fysisk eller juridisk person som är etablerad i EU och som släpper ut en våg eller ett mätinstrument från ett tredjeland på unionsmarknaden. En distributör är en fysisk eller juridisk person i leveranskedjan som tillhandahåller en våg eller ett mätinstrument på marknaden utan att vara tillverkare eller importör. Uttrycket ekonomisk aktör avser tillverkare, tillverkares representant, importör och distributör.
Av andra stycket följer att sanktionsavgift inte får åläggas när överträdelsen omfattas av ett meddelat vitesförbud eller vitesföreläggande.
Genom hänvisningen i tredje stycket ska vissa av produktsäkerhetslagens regler om sanktionsavgift tillämpas. Det gäller bestämmelserna om att avgiften tillfaller staten (37 § andra stycket), om var och av vem ansökan
får göras (39 §), om avgiftens storlek (40 och 41 §§), om preskription (42 §) och om betalning av sanktionsavgifter (43 §).
Ikraftträdande
Övervägandena finns i avsnitt 6.
16
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/31/EU
av den 26 februari 2014
om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av
icke-automatiska vågar
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR
ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions
sätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio
nella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit
téns yttrande ( 1 ),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 2 ), och
av följande skäl:
(1)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/23/EG av
den 23 april 2009 om icke-automatiska vågar ( 3 ) har
ändrats på väsentliga punkter (
4
). Med anledning av nya
ändringar bör det direktivet av tydlighetsskäl omarbetas.
(2)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackredite
ring och marknadskontroll i samband med saluföring av
produkter (
5
) innehåller regler för ackreditering av organ
för bedömning av överensstämmelse och ger ett ramverk
för marknadskontroll av produkter och för kontroll av
produkter från tredjeländer samt ger allmänna principer
för CE-märkning.
(3)
I Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG
av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring
av produkter (
6
) fastställs gemensamma principer och re
ferensbestämmelser som är avsedda att tillämpas som en
enhetlig grund för översyn eller omarbetning av sektor
specifik lagstiftning. Direktiv 2009/23/EG bör därför an
passas till det beslutet.
(4)
Detta direktiv omfattar icke-automatiska vågar som inte
redan finns på unionsmarknaden när de släpps ut på
marknaden. Det betyder att det antingen är nya icke-
automatiska vågar tillverkade av en tillverkare som är
etablerad i unionen eller icke-automatiska vågar, oavsett
om de är nya eller begagnade, som importerats från ett
tredjeland.
(5)
Medlemsstaterna bör ansvara för att skydda allmänheten
mot oriktiga resultat vid vägning med icke-automatiska
vågar när dessa används inom vissa tillämpningsområ
den.
(6)
Detta direktiv bör tillämpas på alla former av leveranser,
inklusive distansförsäljning.
(7)
De ekonomiska aktörerna bör, i förhållande till den roll
de har i leveranskedjan, ansvara för att icke-automatiska
vågar överensstämmer med detta direktiv, så att en hög
nivå säkerställs i fråga om skydd av allmänna intressen
som omfattas av detta direktiv, och så att rättvisa kon
kurrensvillkor på unionsmarknaden garanteras.
(8)
Alla ekonomiska aktörer i leverans- och distributionsked
jan bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att de på
marknaden endast tillhandahåller icke-automatiska vågar
som överensstämmer med detta direktiv. Det måste göras
en tydlig och proportionell fördelning av vilka skyldighe
ter som motsvarar varje ekonomisk aktörs roll i leverans-
och distributionskedjan.
(9)
För att underlätta kommunikationen mellan ekonomiska
aktörer, marknadskontrollmyndigheter och slutanvändare
bör medlemsstaterna uppmuntra ekonomiska aktörer att
utöver postadressen även ange en internetadress.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/107
( 1 ) EUT C 181, 21.6.2012, s. 105.
( 2 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 februari 2014 (ännu ej
offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 februari 2014.
( 3 ) EUT L 122, 16.5.2009, s. 6. Direktiv 2009/23/EG är en kodifiering
av rådets direktiv 90/384/EEG av den 20 juni 1990 om harmoni
sering av medlemsstaternas lagstiftning om icke-automatiska vågar
(EGT L 189, 20.7.1990, s. 1).
( 4 ) Se bilaga V, del A.
( 5 ) EUT L 218, 13.8.2008, s. 30. ( 6 ) EUT L 218, 13.8.2008, s. 82.
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
17
(10)
Tillverkaren, som besitter detaljkunskap om konstruk
tions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan
genomföra förfarandet för bedömning av överensstäm
melse. Därför bör även i fortsättningen endast tillverka
ren vara skyldig att göra en bedömning av överensstäm
melse.
(11)
Det måste finnas garantier för att icke-automatiska vågar
från tredjeländer som förs in på unionsmarknaden över
ensstämmer med detta direktiv, och det måste framför
allt säkerställas att tillverkarna har underkastat dessa vå
gar lämpliga förfaranden för bedömning av överensstäm
melse. Det bör därför slås fast att importörer ska se till
att de icke-automatiska vågar de släpper ut på marknaden
uppfyller kraven i detta direktiv och att de inte släpper ut
icke-automatiska vågar som inte uppfyller dessa krav eller
som utgör en risk. Det bör också slås fast att importö
rerna ska se till att förfaranden för bedömning av över
ensstämmelse har genomförts och att märkning av icke-
automatiska vågar och den dokumentation som tagits
fram av tillverkarna är tillgänglig för kontroll av de be
höriga nationella myndigheterna.
(12)
Vid utsläppandet på marknaden bör varje importör på
den icke-automatiska vågen ange sitt namn, registrerade
firmanamn eller registrerade varumärke och den postad
ress på vilken denne kan kontaktas. Undantag bör med
ges, bland annat i de fall då importören skulle behöva
öppna förpackningen enbart i syfte att sätta sitt namn
och sin adress på vågen.
(13)
Distributörerna tillhandahåller en icke-automatisk våg på
marknaden efter det att den har släppts ut på marknaden
av tillverkaren eller importören, och de bör iaktta veder
börlig omsorg för att se till att deras hantering av den
icke-automatiska vågen inte inverkar negativt på vågens
överensstämmelse.
(14)
Alla ekonomiska aktörer som släpper ut en icke-auto
matisk våg på marknaden i eget namn eller under eget
varumärke eller ändrar en icke-automatisk våg på ett
sådant sätt att det kan påverka överensstämmelsen med
detta direktiv, bör anses vara tillverkare och bör därför
ikläda sig tillverkarens skyldigheter.
(15)
Distributörer och importörer är nära marknaden och bör
därför vara involverade i de behöriga nationella myndig
heternas marknadskontroll, och de bör vara beredda på
att delta aktivt genom att förse dessa myndigheter med
alla nödvändiga uppgifter om den berörda icke-auto
matiska vågen.
(16)
Marknadskontrollen blir enklare och effektivare om man
kan säkerställa en icke-automatisk vågs spårbarhet genom
hela leveranskedjan. Med ett effektivt spårbarhetssystem
blir det lättare för marknadskontrollmyndigheterna att
spåra den ekonomiska aktör som är ansvarig för att på
marknaden ha tillhandahållit icke-automatiska vågar som
inte uppfyller kraven. När den information som enligt
detta direktiv krävs för identifiering av andra ekonomiska
aktörer bevaras, bör ekonomiska aktörer inte vara skyl
diga att uppdatera denna information vad gäller andra
ekonomiska aktörer som antingen har levererat en icke-
automatisk våg till dem eller till vilka de har levererat en
icke-automatisk våg.
(17)
I detta direktiv bör endast de väsentliga metrologiska
kraven och funktionskraven i fråga om icke-automatiska
vågar anges. För att underlätta bedömningen av överens
stämmelse med dessa väsentliga metrologiska krav och
funktionskrav är det nödvändigt att föreskriva om pre
sumtion om överensstämmelse för icke-automatiska vå
gar som överensstämmer med harmoniserade standarder
som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober
2012 om europeisk standardisering (
1
) och som innehål
ler detaljerade tekniska specifikationer av dessa krav, sär
skilt i fråga om metrologiska egenskaper, konstruktion
och uppbyggnad.
(18)
I förordning (EU) nr 1025/2012 fastställs ett förfarande
för invändningar mot harmoniserade standarder som inte
helt uppfyller kraven i detta direktiv.
(19)
Det är nödvändigt att vågarnas överensstämmelse med
tillämpliga metrologiska och tekniska bestämmelser kont
rolleras för att ge användare och tredje man effektivt
skydd.
(20)
För att de ekonomiska aktörerna ska kunna visa, och de
behöriga myndigheterna kunna säkerställa, att de icke-
automatiska vågar som har tillhandahållits på marknaden
uppfyller de väsentliga kraven måste det fastställas för
faranden för bedömning av överensstämmelse. Beslut
nr 768/2008/EG innehåller moduler för mer eller mindre
strikta förfaranden för bedömning av överensstämmelse,
allt efter risknivån och den erforderliga säkerhetsnivån.
För att säkerställa enhetlighet mellan sektorer och und
vika tillfälliga varianter bör förfarandena för bedömning
av överensstämmelse väljas från dessa moduler.
(21)
Tillverkarna bör upprätta en EU-försäkran om överens
stämmelse som innehåller information som enligt detta
direktiv krävs om en icke-automatisk vågs överensstäm
melse med kraven i detta direktiv och i övrig relevant
harmoniserad unionslagstiftning.
SV
L 96/108
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
( 1 ) EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.
18
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
(22)
För att säkerställa faktisk tillgång till information för
marknadskontrolländamål bör den information som
krävs för att identifiera alla tillämpliga unionsakter finnas
tillgänglig i en enda EU-försäkran om överensstämmelse.
För att minska den administrativa bördan för de ekono
miska aktörerna kan denna enda EU-försäkran om över
ensstämmelse utgöras av dokumentation bestående av
enskilda relevanta förklaringar om överensstämmelse.
(23)
CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen
visar att en icke-automatisk våg överensstämmer med
kraven och är, i vid bemärkelse, det synliga resultatet
av en hel process av bedömning av överensstämmelse.
Allmänna principer för CE-märkning och hur den förhål
ler sig till annan märkning fastställs i förordning (EG)
nr 765/2008. Bestämmelser för hur CE-märkningen och
den metrologiska tilläggsmärkningen ska anbringas bör
fastställas i detta direktiv.
(24)
De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som
fastställs i detta direktiv kräver involvering av organ för
bedömning av överensstämmelse, vilka medlemsstaterna
har anmält till kommissionen.
(25)
Erfarenheten har visat att de kriterier i direktiv
2009/23/EG som organen för bedömning av överens
stämmelse måste uppfylla för att kunna bli anmälda till
kommissionen är otillräckliga för att säkerställa en enhet
ligt hög prestationsnivå hos de anmälda organen i hela
unionen. Det är dock av största vikt att alla anmälda
organ utför sina uppgifter på samma nivå och under
rättvisa konkurrensvillkor. Detta kräver att obligatoriska
krav fastställs för de organ för bedömning av överens
stämmelse som vill bli anmälda för att kunna tillhanda
hålla bedömningar av överensstämmelse.
(26)
Om ett organ för bedömning av överensstämmelse visar
att kriterierna i de harmoniserade standarderna är upp
fyllda bör det anses uppfylla motsvarande krav som fast
ställs i detta direktiv.
(27)
För att säkerställa en enhetlig kvalitetsnivå vid bedöm
ning av överensstämmelse måste också krav fastställas för
de anmälande myndigheterna och andra organ som är
involverade i bedömningen, anmälan och övervakningen
av anmälda organ.
(28)
Det system som fastställs i detta direktiv bör komplette
ras av ackrediteringssystemet i förordning (EG)
nr 765/2008. Eftersom ackreditering är mycket viktig
för att kontrollera kompetensen hos organen för bedöm
ning av överensstämmelse bör den också användas i sam
band med anmälan.
(29)
Öppen ackreditering enligt förordning (EG) nr 765/2008,
vilken säkerställer nödvändigt förtroende för intyg om
överensstämmelse, bör av de nationella offentliga myn
digheterna inom unionen betraktas som det bästa sättet
att styrka den tekniska kompetensen hos organen för
bedömning av överensstämmelse. Nationella myndigheter
kan emellertid anse att de har tillräckliga möjligheter att
utföra den bedömningen på egen hand. I så fall bör de
nationella myndigheterna, för att trygga en rimlig trovär
dighetsnivå på bedömningar utförda av andra nationella
myndigheter, ta fram den dokumentation som krävs för
att visa kommissionen och övriga medlemsstater att de
utvärderade organen för bedömning av överensstämmelse
uppfyller de relevanta kraven.
(30)
Organ för bedömning av överensstämmelse lägger ofta ut
verksamhet kopplad till bedömningen av överensstäm
melse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag.
För att säkerställa den erforderliga skyddsnivån för de
icke-automatiska vågar som ska släppas ut på marknaden
är det mycket viktigt vid bedömning av överensstäm
melse att de underentreprenörer och dotterbolag som
utför bedömningarna uppfyller samma krav som de an
mälda organen. Därför är det viktigt att bedömningen av
kompetens och förmåga hos de organ som ska anmälas
och övervakningen av de redan anmälda organen också
täcker den verksamhet som bedrivs av underentreprenö
rer och dotterbolag.
(31)
Anmälningsförfarandet måste bli effektivare och öppnare,
och det måste framför allt anpassas till ny teknik för att
möjliggöra elektronisk anmälan.
(32)
Eftersom de anmälda organen får erbjuda sina tjänster i
hela unionen bör medlemsstaterna och kommissionen
beredas tillfälle att göra invändningar rörande ett anmält
organ. Därför är det viktigt att en period fastställs under
vilken eventuellt tvivel eller osäkerhet om kompetensen
hos organen för bedömning av överensstämmelse kan
redas ut innan de börjar fungera som anmälda organ.
(33)
Av konkurrensskäl är det av avgörande betydelse att an
mälda organ tillämpar förfarandena för bedömning av
överensstämmelse utan att belasta de ekonomiska aktö
rerna i onödan. Av samma skäl och för att säkerställa
likabehandling av de ekonomiska aktörerna måste en
enhetlig teknisk tillämpning av förfarandena för bedöm
ning av överensstämmelse säkerställas. Detta kan bäst
uppnås genom samordning och samarbete mellan de
anmälda organen.
(34)
Medlemsstaterna bör vidta alla lämpliga åtgärder för att
säkerställa att icke-automatiska vågar släpps ut på mark
naden endast om de, när de förvaras på rätt sätt och
används för sitt avsedda ändamål eller under använd
ningsförhållanden som rimligen kan förutses, inte medför
fara för människors hälsa och säkerhet. Icke-automatiska
vågar bör anses vara oförenliga med de väsentliga krav
som fastställs i detta direktiv endast om de används un
der förhållanden som rimligen kan förutses, det vill säga
en sådan användning som skulle kunna vara resultatet av
ett lagligt och lätt förutsebart mänskligt beteende.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/109
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
19
(35)
För att skapa rättssäkerhet är det nödvändigt att klargöra
att de regler om marknadskontroll i unionen och kont
roll av produkter som förs in på unionsmarknaden som
fastställs i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på
icke-automatiska vågar som omfattas av detta direktiv.
Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att
välja vilka behöriga myndigheter som ska utföra dessa
uppgifter.
(36)
Direktiv 2009/23/EG innehåller redan föreskrifter om ett
förfarande i fråga om skyddsåtgärder för att kommissio
nen ska kunna undersöka om den åtgärd som en med
lemsstat vidtagit mot en icke-automatisk våg som den
anser inte uppfyller kraven är berättigad. För att öka
tydligheten och minska handläggningstiden måste det
befintliga förfarandet för skyddsåtgärder förbättras, så
att det blir effektivare och för att dra fördel av den
sakkunskap som finns i medlemsstaterna.
(37)
Det befintliga systemet bör kompletteras med ett för
farande genom vilket berörda parter underrättas om pla
nerade åtgärder när det gäller icke-automatiska vågar som
utgör en risk för aspekter av skydd i allmänhetens in
tresse som omfattas av detta direktiv. Därigenom bör
marknadskontrollmyndigheterna, i samarbete med de be
rörda ekonomiska aktörerna, få möjlighet att agera i ett
tidigare skede med avseende på sådana icke-automatiska
vågar.
(38)
Om medlemsstaterna och kommissionen är överens om
att en medlemsstats åtgärd är berättigad, bör kommissio
nen inte involveras ytterligare, utom i de fall då den
bristande överensstämmelsen kan anses bero på brister
i en harmoniserad standard.
(39)
För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av
detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförande
befogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet
med Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande
av allmänna regler och principer för medlemsstaternas
kontroll av kommissionens utövande av sina genom
förandebefogenheter ( 1 ).
(40)
Det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet
av genomförandeakter för att anmoda den anmälande
medlemsstaten att vidta nödvändiga korrigerande åtgär
der avseende anmälda organ som inte uppfyller eller inte
längre uppfyller kraven för anmälan.
(41)
Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av
genomförandeakter med avseende på icke-automatiska
vågar som överensstämmer med kraven men som utgör
en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för andra
aspekter av skyddet av allmänhetens intresse.
(42)
Den kommitté som inrättas genom detta direktiv kan i
linje med etablerad praxis spela en värdefull roll när det
gäller utredning av frågor som avser tillämpningen av
detta direktiv som tas upp antingen av kommitténs ord
förande eller av en företrädare för en medlemsstat i en
lighet med dess arbetsordning.
(43)
När frågor som har anknytning till detta direktiv, föru
tom frågor om tillämpning eller överträdelse av direkti
vet, behandlas, dvs. i en expertgrupp inom kommissio
nen, bör Europaparlamentet i överensstämmelse med gäl
lande praxis få full information och dokumentation och
vid behov en inbjudan att närvara vid sammanträdena.
(44)
Kommissionen bör genom genomförandeakter och, mot
bakgrund av deras särskilda karaktär, utan att tillämpa
förordning (EU) nr 182/2011, fastställa huruvida åtgärder
som har vidtagits av medlemsstater avseende icke-auto
matiska vågar som inte uppfyller kraven är berättigade
eller ej.
(45)
Medlemsstaterna bör föreskriva sanktioner för överträdel
ser av bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats i
enlighet med detta direktiv och se till att dessa sanktioner
tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella
och avskräckande.
(46)
Det måste fastställas rimliga övergångsbestämmelser om
att icke-automatiska vågar som redan har släppts ut på
marknaden i enlighet med direktiv 2009/23/EG före den
dag då nationella åtgärder för att införliva detta direktiv
börjar tillämpas, ska få tillhandahållas på marknaden utan
att de måste uppfylla ytterligare produktkrav. Distributö
rerna bör därför kunna tillhandahålla icke-automatiska
vågar som har släppts ut på marknaden, det vill säga
varor som redan finns i distributionskedjan före den
dag då de nationella åtgärderna för införlivande av detta
direktiv börjar tillämpas.
(47)
Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att se till att
icke-automatiska vågar på marknaden uppfyller krav som
tillgodoser en hög skyddsnivå avseende allmänna intres
sen som omfattas av detta direktiv samtidigt som man
säkerställer att den inre marknaden fungerar, inte i till
räcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och
det snarare, på grund av dess omfattning och verkningar,
kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åt
gärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i
fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med pro
portionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv
inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta
mål.
SV
L 96/110
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
( 1 ) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
20
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
(48)
Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell
lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör
en innehållsmässig ändring i förhållande till det tidigare
direktivet. Skyldigheten att införliva de oförändrade be
stämmelserna följer av det tidigare direktivet.
(49)
Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldig
heter vad gäller de tidsfrister för införlivande med natio
nell lagstiftning och de datum för tillämpningen av di
rektiven som anges i del B i bilaga V.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Tillämpningsområde
1. Detta direktiv omfattar alla icke-automatiska vågar.
2. I detta direktiv särskiljs följande kategorier av användning
av icke-automatiska vågar:
a) Bestämning av massa i samband med handel.
b) Bestämning av massa för beräkning av tull, taxa, skatt, bo
nus, vite, ersättning, gottgörelse eller liknande betalning.
c) Bestämning av massa vid tillämpning av lag eller förordning
eller för sakkunnigutlåtande vid rättegång.
d) Bestämning av massa inom sjukvården för vägning av pa
tienter i samband med kontroll, diagnostik eller behandling.
e) Bestämning av massa för beredning av medicin enligt recept
på apotek och bestämning av massa vid analyser som utförs
på medicinska eller farmaceutiska laboratorier.
f) Bestämning av pris baserat på massa vid direktförsäljning till
allmänheten och framställning av färdigförpackade varor.
g) Alla andra användningar än de som anges i leden a–f.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv avses med
1. våg: ett mätdon med vilket massan hos en kropp bestäms
med hjälp av tyngdkraftens inverkan på kroppen; en våg
kan också användas till att bestämma andra massrelaterade
storheter, mängder, parametrar eller egenskaper,
2. icke-automatisk våg eller våg: en våg som kräver medverkan
av en operatör vid vägningen,
3. tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en våg för
distribution eller användning på unionsmarknaden i sam
band med kommersiell verksamhet, mot betalning eller
kostnadsfritt,
4. utsläppande på marknaden: första gången en våg tillhanda
hålls på unionsmarknaden,
5. tillverkare: fysisk eller juridisk person som tillverkar eller
som låter konstruera eller tillverka en våg och saluför
den, i eget namn eller under eget varumärke,
6. tillverkarens representant: fysisk eller juridisk person som är
etablerad i unionen och som enligt skriftlig fullmakt från
tillverkaren har rätt att i dennes ställe utföra särskilda upp
gifter,
7. importör: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom
unionen och släpper ut en våg från ett tredjeland på
unionsmarknaden,
8. distributör: fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, fö
rutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller en
våg på marknaden,
9. ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, im
portören och distributören,
10. teknisk specifikation: dokument där det fastställs vilka tek
niska krav som en våg ska uppfylla,
11. harmoniserad standard: harmoniserad standard enligt defini
tionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012,
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/111
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
21
12. ackreditering: ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i
förordning (EG) nr 765/2008,
13. nationellt ackrediteringsorgan: nationellt ackrediteringsorgan
enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EG)
nr 765/2008,
14. bedömning av överensstämmelse: process där det visas huru
vida de väsentliga kraven i detta direktiv för en våg har
uppfyllts,
15. organ för bedömning av överensstämmelse: organ som utför
bedömning av överensstämmelse, innefattande kalibrering,
provning, certifiering och kontroll,
16. återkallelse: åtgärd för att dra tillbaka en våg som redan
tillhandahållits slutanvändaren,
17. tillbakadragande: åtgärd för att förhindra att en våg i leve
ranskedjan tillhandahålls på marknaden,
18. harmoniserad unionslagstiftning: unionslagstiftning som har
moniserar villkoren för saluföring av produkter,
19. CE-märkning: märkning genom vilken tillverkaren visar att
vågen överensstämmer med de tillämpliga kraven i harmo
niserad unionslagstiftning som föreskriver CE-märkning.
Artikel 3
Tillhandahållande på marknaden och ibruktagande
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att endast vågar som upp
fyller de tillämpliga kraven i detta direktiv tillhandahålls på
marknaden.
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att vågar inte tas i drift för
ändamål enligt artikel 1.2 a–f om de inte uppfyller kraven i
detta direktiv.
3. Medlemsstaterna ska säkerställa att vågar som tas i drift
för ändamål enligt artikel 1.2 a–f fortsatt uppfyller de tillämp
liga kraven i detta direktiv.
Artikel 4
Väsentliga krav
Vågar som används eller är avsedda att användas för de ända
mål som anges i artikel 1.2 a–f ska uppfylla de väsentliga krav
som anges i bilaga I.
I de fall där vågen innefattar eller är ansluten till anordningar
som inte används eller är avsedda att användas för de ändamål
som anges i artikel 1.2 a–f behöver dessa anordningar inte
uppfylla dessa väsentliga krav.
Artikel 5
Fri rörlighet
1. Medlemsstaterna får inte hindra att vågar som uppfyller
kraven i detta direktiv tillhandahålls på marknaden.
2. Medlemsstaterna får inte hindra att vågar som uppfyller
kraven i detta direktiv tas i drift för de ändamål som anges i
artikel 1.2 a–f.
KAPITEL 2
DE EKONOMISKA AKTÖRERNAS SKYLDIGHETER
Artikel 6
Tillverkarnas skyldigheter
1. Tillverkarna ska, när de släpper ut sådana vågar på mark
naden som är avsedda att användas för de ändamål som anges i
artikel 1.2 a–f, se till att de har konstruerats och tillverkats i
enlighet med de väsentliga kraven i bilaga I.
2. När det gäller de vågar som är avsedda att användas för de
ändamål som anges i artikel 1.2 a–f ska tillverkarna utarbeta
den tekniska dokumentation som avses i bilaga II och utföra
eller låta utföra den bedömning av överensstämmelse som avses
i artikel 13.
Om förfarandet för bedömning av överensstämmelse har visat
att en våg som är avsedd att användas för de ändamål som
anges i artikel 1.2 a–f uppfyller de tillämpliga kraven ska till
verkarna upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och
anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärk
ningen.
3. När det gäller vågar som är avsedda att användas för de
ändamål som anges i artikel 1.2 a–f ska tillverkarna behålla den
tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstäm
melse i tio år efter det att vågen har släppts ut på marknaden.
SV
L 96/112
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
22
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
4. Tillverkarna ska se till att det finns rutiner som garanterar
att serietillverkningen fortsätter att överensstämma med kraven i
detta direktiv. Det ska också tas hänsyn till ändringar i vågens
konstruktion eller egenskaper och ändringar i de harmoniserade
standarderna eller de andra tekniska specifikationer som det
hänvisas till vid försäkran om överensstämmelse för en våg.
När det anses lämpligt med tanke på riskerna med en våg som
är avsedd att användas för de ändamål som anges i artikel 1.2
a–f ska tillverkarna utföra slumpvis provning av vågar som till
handahållits på marknaden, granska och vid behov registerföra
inkomna klagomål, vågar som inte överensstämmer med kraven
och återkallelser av vågar samt informera distributörerna om all
sådan övervakning.
5. Tillverkarna ska se till att de vågar som de släppt ut på
marknaden är försedda med typnummer, partinummer, serie
nummer eller annan identifieringsmärkning enligt bilaga III.
Tillverkarna ska se till att sådana vågar som är avsedda att
användas för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f är försedda
med de övriga märkningar som anges i punkt 1 i bilaga III.
Tillverkarna ska se till att sådana vågar som inte är avsedda att
användas för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f är försedda
med de övriga märkningar som anges i punkt 2 i bilaga III.
Om en våg som är avsedd att användas för något av de ända
mål som anges i artikel 1.2 a–f innefattar eller anslutits till
någon anordning som inte används eller är avsedd att användas
för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f, ska tillverkarna förse
varje sådan anordning med den symbol som föreskrivs i arti
kel 18 och i punkt 3 i bilaga III och som inskränker använd
ningen av anordningen.
6. Tillverkarna ska på vågen ange sitt namn, registrerade
firmanamn eller registrerade varumärke samt en postadress på
vilken de kan kontaktas. Den angivna adressen ska ange en
enda kontaktpunkt där tillverkaren kan kontaktas. Kontaktupp
gifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slut
användarna och marknadskontrollmyndigheterna.
7. Tillverkarna ska se till att vågar som är avsedda att an
vändas för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f åtföljs av en
bruksanvisning och information på ett språk som lätt kan förs
tås av slutanvändarna och som bestämts av den berörda med
lemsstaten. En sådan bruksanvisning och sådan information
liksom all märkning ska vara tydlig och lättbegriplig.
8. Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en våg som
de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med detta
direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som
krävs för att få vågen att överensstämma med kraven eller,
om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla den. Om vågen
utgör en risk ska tillverkarna dessutom omedelbart underrätta
de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på vilkas mark
nad de har tillhandahållit vågen, och lämna uppgifter om i
synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrige
rande åtgärder som vidtagits.
9. Tillverkarna ska på motiverad begäran av en behörig na
tionell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge myn
digheten all information och dokumentation som behövs för att
visa att vågen överensstämmer med kraven i detta direktiv, på
ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. De ska på
begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åt
gärder som vidtas för att undanröja riskerna med de vågar som
de har släppt ut på marknaden.
Artikel 7
Tillverkarens representanter
1. Tillverkarna får genom skriftlig fullmakt utse en represen
tant.
De skyldigheter som anges i artikel 6.1 och skyldigheten att
upprätta teknisk dokumentation som avses i artikel 6.2 får
inte delegeras till tillverkarens representant.
2. Tillverkarens representant ska utföra de uppgifter som
anges i fullmakten från tillverkaren. Fullmakten ska ge tillverka
rens representant rätt att åtminstone
a) inneha EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska
dokumentationen för att kunna uppvisa dem för de natio
nella marknadskontrollmyndigheterna i tio år efter det att
vågen har släppts ut på marknaden,
b) på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge
den myndigheten all information och dokumentation som
behövs för att visa att vågen överensstämmer med kraven,
c) på begäran samarbeta med de behöriga nationella myndig
heterna om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna
med de vågar som omfattas av fullmakten.
Artikel 8
Importörernas skyldigheter
1. Importörerna får endast släppa ut vågar på marknaden
som överensstämmer med kraven.
2. Innan importörerna släpper ut sådana vågar på mark
naden som är avsedda att användas för de ändamål som anges
i artikel 1.2 a–f ska de se till att tillverkaren har utfört den
bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 13. De
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/113
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
23
ska se till att tillverkaren har upprättat den tekniska dokumen
tationen, att vågen är försedd med CE-märkning och den met
rologiska tilläggsmärkningen och åtföljs av de dokument som
krävs samt att tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 6.5 och
6.6.
Om en importör anser eller har skäl att tro att en våg som är
avsedd att användas för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f
inte överensstämmer med de väsentliga säkerhetskraven i bilaga
I får importören inte släppa ut vågen på marknaden förrän den
överensstämmer med de tillämpliga kraven. Om vågen utgör en
risk ska importören dessutom informera tillverkaren och mark
nadskontrollmyndigheterna om detta.
Innan importörerna släpper ut sådana vågar på marknaden som
inte är avsedda att användas för de ändamål som anges i ar
tikel 1.2 a–f ska de se till att tillverkaren har uppfyllt kraven i
artikel 6.5 och 6.6.
3. Importörerna ska på vågen ange sitt namn, registrerade
firmanamn eller registrerade varumärke och en postadress på
vilken de kan kontaktas. Om detta skulle göra det nödvändigt
att öppna förpackningen får informationen anbringas på för
packningen och i ett medföljande dokument. Kontaktuppgif
terna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvän
darna och marknadskontrollmyndigheterna.
4. Importörerna ska se till att vågar som är avsedda att
användas för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f åtföljs
av en bruksanvisning och information på ett språk som lätt
kan förstås av slutanvändarna och som bestämts av den berörda
medlemsstaten.
5. Importörerna ska, så länge de har ansvar för en våg som
är avsedd att användas för de ändamål som anges i artikel 1.2
a–f, se till att förvarings- eller transportförhållandena för vågen
inte äventyrar vågens överensstämmelse med de väsentliga kra
ven i bilaga I.
6. När det anses lämpligt med tanke på riskerna med en våg
som är avsedd att användas för de ändamål som anges i arti
kel 1.2 a–f ska importörerna utföra slumpvis provning av vågar
som tillhandahållits på marknaden, granska och vid behov regis
terföra inkomna klagomål, vågar som inte överensstämmer med
kraven och återkallelser av vågar samt informera distributörerna
om all sådan övervakning.
7. Importörer som anser eller har skäl att tro att en våg som
de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med detta
direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som
krävs för att få vågen att överensstämma med kraven eller,
om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla den. Om
vågen utgör en risk ska importörerna dessutom omedelbart
underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater på
vilkas marknad de har tillhandahållit vågen, och lämna uppgifter
om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korri
gerande åtgärder som vidtagits.
8. När det gäller vågar som är avsedda att användas för de
ändamål som anges i artikel 1.2 a–f ska importörerna under tio
år efter det att vågen släppts ut på marknaden hålla en kopia av
EU-försäkran om överensstämmelse tillgänglig för marknads
kontrollmyndigheterna och se till att dessa myndigheter på be
gäran kan få tillgång till den tekniska dokumentationen.
9. Importörerna ska på motiverad begäran av en behörig
nationell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge
myndigheten all information och dokumentation som behövs
för att visa att vågen överensstämmer med kraven, på ett språk
som lätt kan förstås av den myndigheten. De ska på begäran
samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som
vidtas för att undanröja riskerna med de vågar som de har
släppt ut på marknaden.
Artikel 9
Distributörernas skyldigheter
1. När distributörerna tillhandahåller en våg på marknaden
ska de iaktta vederbörlig omsorg för att se till att kraven i detta
direktiv uppfylls.
2. Innan distributörerna tillhandahåller en våg som är avsedd
att användas för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f på
marknaden ska de kontrollera att vågen är försedd med CE-
märkning och metrologisk tilläggsmärkning, att den åtföljs av
de dokument som krävs och av en bruksanvisning och infor
mation på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna i
den medlemsstat där vågen ska tillhandahållas på marknaden
samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i ar
tiklarna 6.5, 6.6 respektive 8.3.
Om en distributör anser eller har skäl att tro att en våg som är
avsedd att användas för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f
inte överensstämmer med de väsentliga kraven i bilaga I får
distributören inte tillhandahålla vågen på marknaden förrän
den överensstämmer med de tillämpliga kraven. Om vågen ut
gör en risk ska distributören dessutom informera tillverkaren
eller importören samt marknadskontrollmyndigheterna om det
ta.
Innan distributörerna släpper ut sådana vågar på marknaden
som inte är avsedda att användas för de ändamål som anges i
artikel 1.2 a–f ska de se till att tillverkaren och importören har
uppfyllt kraven i artiklarna 6.5, 6.6 respektive 8.3.
SV
L 96/114
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
24
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
3. Distributörerna ska, så länge de har ansvar för en våg som
är avsedd att användas för de ändamål som anges i artikel 1.2
a–f, se till att förvarings- eller transportförhållandena för vågen
inte äventyrar vågens överensstämmelse med de väsentliga kra
ven i bilaga I.
4. Distributörer som anser eller har skäl att tro att en våg
som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer
med detta direktiv ska försäkra sig om att nödvändiga korrige
rande åtgärder vidtas för att få vågen att överensstämma med
kraven eller, om så är lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla
den. Om vågen utgör en risk ska distributörerna dessutom
omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de med
lemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit vågen, och
lämna uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmel
sen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
5. Distributörerna ska på motiverad begäran av en behörig
nationell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge
myndigheten den information och dokumentation som behövs
för att visa att vågen överensstämmer med kraven. De ska på
begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åt
gärder som vidtas för att undanröja riskerna med de vågar som
de tillhandahållit på marknaden.
Artikel 10
Fall där tillverkarens skyldigheter är tillämpliga på
importörer och distributörer
Importörer eller distributörer ska anses vara tillverkare enligt
detta direktiv och ska ha samma skyldigheter som tillverkaren
har enligt artikel 6 när de släpper ut en våg på marknaden i
eget namn eller under eget varumärke eller ändrar en våg som
redan släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att överens
stämmelsen med detta direktiv kan påverkas.
Artikel 11
Identifiering av de ekonomiska aktörerna
När det gäller vågar som är avsedda att användas för de ända
mål som anges i artikel 1.2 a-f, ska de ekonomiska aktörerna på
begäran identifiera följande aktörer för marknadskontrollmyn
digheterna:
a) Ekonomiska aktörer som har levererat en våg till dem.
b) Ekonomiska aktörer som de har levererat en våg till.
De ekonomiska aktörerna ska kunna ge den information som
avses i första stycket i tio år efter det att de har fått en våg
levererad och i tio år efter det att de har levererat en våg.
KAPITEL 3
VÅGARNAS ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAVEN
Artikel 12
Presumtion om överensstämmelse för vågar
Vågar som överensstämmer med harmoniserade standarder eller
delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Euro
peiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överensstämma
med de väsentliga krav i bilaga I som omfattas av dessa stan
darder eller delar av dem.
Artikel 13
Förfaranden för bedömning av överensstämmelse
1. En vågs överensstämmelse med de väsentliga kraven enligt
bilaga I kan fastställas genom ett av nedanstående förfaranden
för bedömning av överensstämmelse, enligt tillverkarens val:
a) Modul B enligt punkt 1 i bilaga II, följt antingen av modul D
enligt punkt 2 i bilaga II eller modul F enligt punkt 4 i
bilaga II.
Modul B ska dock inte krävas för vågar som inte använder
elektronik och inte har en fjäderbaserad lastgivare. För de
vågar som inte omfattas av modul B ska modul D1 enligt
punkt 3 i bilaga II eller modul F1 enligt punkt 5 i bilaga II
tillämpas.
b) Modul G enligt punkt 6 i bilaga II.
2. De handlingar och den korrespondens som behandlar för
farandena för bedömning av överensstämmelse enligt punkt l
ska upprättas på ett av de officiella språken i den medlemsstat
där kontrollen verkställs, eller på ett språk som accepteras av
det organ som anmälts i enlighet med artikel 19.
Artikel 14
EU-försäkran om överensstämmelse
1. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges att de
väsentliga kraven i bilaga I har visats vara uppfyllda.
2. EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas i enlig
het med mallen i bilaga IV, innehålla de uppgifter som anges i
de relevanta modulerna i bilaga II och regelbundet uppdateras.
Den ska översättas till det eller de språk som krävs av den
medlemsstat där vågen släpps ut eller tillhandahålls på mark
naden.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/115
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
25
3. Om en våg omfattas av mer än en unionsakt där det ställs
krav på EU-försäkran om överensstämmelse ska en enda EU-
försäkran om överensstämmelse upprättas för alla dessa unions
akter. I denna försäkran ska det anges vilka unionsakter som
berörs, och det ska lämnas en publikationshänvisning till dem.
4. Genom att upprätta EU-försäkran om överensstämmelse
tar tillverkaren ansvar för att vågen överensstämmer med kraven
i detta direktiv.
Artikel 15
Märkning om överensstämmelse
För att visa att en våg som är avsedd att användas för ändamål
enligt artikel 1.2 a–f överensstämmer med detta direktiv ska det
på vågen anbringas CE-märkning och metrologisk tilläggsmärk
ning enligt artikel 16.
Artikel 16
Allmänna principer för CE-märkning och metrologisk
tilläggsmärkning
1. CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer
som fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008.
2. Den metrologiska tilläggsmärkningen ska bestå av ett ver
salt ”M” samt de två sista siffrorna i årtalet för märkningens
anbringande, båda inskrivna i en rektangel. Rektangelns höjd
ska vara densamma som CE-märkningens höjd.
3. De allmänna principer som fastställs i artikel 30 i förord
ning (EG) nr 765/2008 ska i tillämpliga delar gälla den met
rologiska tilläggsmärkningen.
Artikel 17
Regler och villkor för CE-märkning, metrologisk
tilläggsmärkning och annan märkning
1. CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen
ska anbringas på vågen eller dess märkskylt så att den är synlig,
lätt läsbar och varaktig.
2. CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen
ska anbringas innan vågen släpps ut på marknaden.
3. Den metrologiska tilläggsmärkningen ska följa omedelbart
efter CE-märkningen.
4. CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen
ska åtföljas av det eller de anmälda organens identifikations
nummer, om organet eller organen medverkar i produktions
kontrollen enligt bilaga II.
Det anmälda organets identifikationsnummer ska anbringas av
organet självt eller, efter dess anvisningar, av tillverkaren eller
dennes representant.
5. CE-märkningen, den metrologiska tilläggsmärkningen och
det eller de anmälda organens identifikationsnummer får åtföljas
av ett annat märke som anger en särskild risk eller ett särskilt
användningsområde.
6. Medlemsstaterna ska utgå från befintliga mekanismer för
att se till att bestämmelserna om CE-märkning tillämpas korrekt
och vidta lämpliga åtgärder i händelse av otillbörlig användning
av den märkningen.
Artikel 18
Symbol för begränsat bruk
Den symbol som avses i artikel 6.5 fjärde stycket och specifi
ceras i punkt 3 i bilaga III ska anbringas väl synligt och var
aktigt på anordningen.
KAPITEL 4
ANMÄLAN AV ORGAN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENS
STÄMMELSE
Artikel 19
Anmälan
Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och övriga med
lemsstater vilka organ som fått i uppdrag att utföra bedöm
ningar av överensstämmelse i enlighet med detta direktiv.
Artikel 20
Anmälande myndigheter
1. Medlemsstaterna ska utse en anmälande myndighet med
ansvar för att inrätta och genomföra de förfaranden som krävs
för bedömning och anmälan av organ för bedömning av över
ensstämmelse och för övervakning av anmälda organ, inklusive
överensstämmelse med artikel 25.
2. Medlemsstaterna får besluta att den bedömning och över
vakning som avses i punkt 1 ska utföras av ett nationellt ac
krediteringsorgan i den betydelse som anges i och i enlighet
med förordning (EG) nr 765/2008.
3. Om den anmälande myndigheten delegerar eller på annat
sätt överlåter den bedömning, anmälan eller övervakning som
avses i punkt 1 till ett organ som inte är offentligt, ska det
organet vara en juridisk person och ska i tillämpliga delar upp
fylla kraven i artikel 21. Dessutom ska detta organ ha vidtagit
åtgärder för att kunna hantera ansvarsskyldighet som kan upp
stå i samband med dess verksamhet.
4. Den anmälande myndigheten ska ta det fulla ansvaret för
de uppgifter som utförs av det organ som avses i punkt 3.
SV
L 96/116
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
26
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
Artikel 21
Krav på anmälande myndigheter
1. En anmälande myndighet ska vara inrättad på ett sådant
sätt att det inte uppstår någon intressekonflikt med organen för
bedömning av överensstämmelse.
2. En anmälande myndighet ska vara organiserad och fun
gera på ett sådant sätt att dess verksamhet är objektiv och
opartisk.
3. En anmälande myndighet ska vara organiserad på ett så
dant sätt att alla beslut som rör anmälan av ett organ för
bedömning av överensstämmelse fattas av annan behörig per
sonal än den som har gjort bedömningen.
4. En anmälande myndighet får inte erbjuda eller utföra så
dan verksamhet som utförs av organ för bedömning av över
ensstämmelse och får inte heller erbjuda eller utföra konsult
tjänster på kommersiell eller konkurrensmässig grund.
5. En anmälande myndighet ska sörja för att erhållen infor
mation behandlas konfidentiellt.
6. En anmälande myndighet ska ha tillgång till tillräckligt
med personal med lämplig kompetens för att kunna utföra
sina uppgifter.
Artikel 22
De anmälande myndigheternas informationsskyldighet
Medlemsstaterna ska informera kommissionen om sina för
faranden för bedömning och anmälan av organ för bedömning
av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ
samt om eventuella ändringar.
Kommissionen ska offentliggöra denna information.
Artikel 23
Krav avseende anmälda organ
1. När det gäller anmälan ska organ för bedömning av över
ensstämmelse uppfylla kraven i punkterna 2–11.
2. Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska inrättas
enligt en medlemsstats nationella rätt och vara en juridisk per
son.
3.
Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ett
tredjepartsorgan som är oberoende av den organisation eller våg
som det bedömer.
Detta organ får vara ett organ som hör till en näringslivsorga
nisation eller branschorganisation som företräder företag som är
involverade i konstruktion, tillverkning, leverans, installation,
användning eller underhåll av de vågar som det bedömer, för
utsatt att det kan styrkas att organet är oberoende och att det
inte finns några intressekonflikter.
4. Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess
högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra
bedömningen av överensstämmelse får inte utgöras av den som
konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använ
der eller underhåller de vågar som bedöms eller av företrädare
för någon av dessa parter. Detta ska inte hindra användning av
bedömda vågar som är nödvändiga för verksamheten inom
organet för bedömning av överensstämmelse eller användning
av vågar för personligt bruk.
Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta
ledning och den personal som ansvarar för att utföra bedöm
ningen av överensstämmelse får varken delta direkt i konstruk
tion, tillverkning, marknadsföring, installation, användning eller
underhåll av dessa vågar eller företräda parter som bedriver
sådan verksamhet. De får inte delta i någon verksamhet som
kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med den
bedömning av överensstämmelse för vilken de har anmälts.
Detta ska framför allt gälla konsulttjänster.
Organ för bedömning av överensstämmelse ska se till att deras
dotterbolags eller underentreprenörers verksamhet inte påverkar
konfidentialiteten, objektiviteten eller opartiskheten i organens
bedömningar av överensstämmelse.
5. Organ för bedömning av överensstämmelse och deras
personal ska utföra bedömningen av överensstämmelse med
största möjliga yrkesintegritet, ha teknisk kompetens på det
specifika området och vara fria från alla påtryckningar och all
påverkan, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka deras om
döme eller resultaten av deras bedömning av överensstämmelse;
detta gäller särskilt påtryckningar och påverkan från personer
eller grupper av personer som berörs av denna verksamhet.
6. Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska kunna
utföra alla de uppgifter avseende bedömning av överensstäm
melse som fastställs i bilaga II för ett sådant organ och för vilka
det har anmälts, oavsett om dessa uppgifter utförs av organet
för bedömning av överensstämmelse eller för dess räkning och
under dess ansvar.
Vid alla tidpunkter och för varje förfarande för bedömning av
överensstämmelse och för varje typ eller kategori av vågar för
vilka det har anmälts ska organet för bedömning av överens
stämmelse ha följande till sitt förfogande:
a) Erforderlig personal med teknisk kunskap och tillräcklig er
farenhet för att utföra bedömningen av överensstämmelse.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/117
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
27
b) Erforderliga beskrivningar av förfaranden enligt vilka bedöm
ningar av överensstämmelse utförs; dessa beskrivningar
måste säkerställa tydlighet och reproducerbarhet hos för
farandena. Organet ska ha lämpliga rutiner och förfaranden
för att skilja mellan de uppgifter som det utför i sin egen
skap av anmält organ och annan verksamhet.
c) Förfaranden som gör det möjligt för organet att utöva sin
verksamhet med vederbörlig hänsyn tagen till ett företags
storlek, bransch och struktur, den berörda vågens tekniska
komplexitet och eventuell massproduktion eller serietillverk
ning.
Organet för bedömning av överensstämmelse ska ha nödvän
diga medel för att korrekt kunna utföra de tekniska och ad
ministrativa uppgifterna i samband med bedömningen av över
ensstämmelse och ska ha tillgång till den utrustning och de
hjälpmedel som är nödvändiga.
7. Den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av
överensstämmelse ska ha
a) fullgod teknisk och yrkesinriktad utbildning som täcker all
slags bedömning av överensstämmelse på det område inom
vilket organet för bedömning av överensstämmelse har an
mälts,
b) tillfredsställande kunskap om kraven för de bedömningar
som de gör och befogenhet att utföra dessa bedömningar,
c) lämplig kännedom och insikt om de väsentliga kraven i
bilaga I, de tillämpliga harmoniserade standarderna och de
relevanta bestämmelserna i den harmoniserade unionslags
tiftningen och nationell lagstiftning,
d) förmåga att upprätta intyg, protokoll och rapporter som
visar att bedömningarna har gjorts.
8. Det ska garanteras att organ för bedömning av överens
stämmelse, deras högsta ledning och den personal som ansvarar
för att utföra bedömningen av överensstämmelse är opartiska.
Ersättningen till den högsta ledningen och den personal som
ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse vid
ett organ för bedömning av överensstämmelse får inte vara
beroende av antalet bedömningar som görs eller resultaten av
bedömningarna.
9. Organ för bedömning av överensstämmelse ska vara an
svarsförsäkrade, om inte staten tar på sig ansvaret enligt natio
nell lagstiftning eller medlemsstaten själv tar direkt ansvar för
bedömningen av överensstämmelse.
10. Personalen vid ett organ för bedömning av överensstäm
melse ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som
de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt bilaga II eller
bestämmelser i nationell rätt som genomför den, utom gente
mot de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verk
samheten bedrivs. Äganderättigheter ska skyddas.
11. Organ för bedömning av överensstämmelse ska delta i,
eller se till att deras personal som ansvarar för bedömningen av
överensstämmelse känner till, det relevanta standardiseringsarbe
tet och det arbete som utförs i samordningsgruppen för an
mälda organ, som inrättats i enlighet med relevant harmonise
rad unionslagstiftning, och de ska som generella riktlinjer an
vända de administrativa beslut och dokument som är resultatet
av den gruppens arbete.
Artikel 24
Presumtion om överensstämmelse för anmälda organ
Ett organ för bedömning av överensstämmelse som kan visa att
det uppfyller kriterierna i de relevanta harmoniserade standar
derna eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentligg
jorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas uppfylla
kraven i artikel 23, förutsatt att dessa krav omfattas av de till
lämpliga harmoniserade standarderna.
Artikel 25
Dotterbolag underentreprenörer till anmälda organ
1. Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter med
anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underen
treprenad eller anlitar ett dotterbolag ska det se till att unde
rentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artikel 23
och informera den anmälande myndigheten om detta.
2. De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för unde
rentreprenörernas eller dotterbolagens uppgifter, oavsett var
dessa är etablerade.
3. Verksamhet får läggas ut på underentreprenad eller utföras
av ett dotterbolag endast om kunden samtycker till det.
4. De anmälda organen ska hålla de relevanta dokumenten
rörande bedömningen av underentreprenörens eller dotterbola
gets kvalifikationer och det arbete som utförts av dem enligt
bilaga II tillgängliga för den anmälande myndigheten.
Artikel 26
Ansökan om anmälan
1. Organet för bedömning av överensstämmelse ska lämna
in en ansökan om anmälan till den anmälande myndigheten i
den medlemsstat där det är etablerat.
SV
L 96/118
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
28
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
2. Ansökan om anmälan ska åtföljas av en beskrivning av de
bedömningar av överensstämmelse, den eller de moduler för
bedömning av överensstämmelse och den eller de vågar som
organet förklarar sig ha kompetens för samt ett ackreditering
sintyg, om det finns ett sådant, som utfärdats av ett nationellt
ackrediteringsorgan och där det intygas att organet för bedöm
ning av överensstämmelse uppfyller kraven i artikel 23.
3. Om organet för bedömning av överensstämmelse inte kan
uppvisa något ackrediteringsintyg ska det ge den anmälande
myndigheten alla underlag som krävs för kontroll, erkännande
och regelbunden övervakning av att det uppfyller kraven i ar
tikel 23.
Artikel 27
Anmälningsförfarande
1. De anmälande myndigheterna får endast anmäla de organ
för bedömning av överensstämmelse som har uppfyllt kraven i
artikel 23.
2. De ska anmäla till kommissionen och de andra medlems
staterna med hjälp av det elektroniska anmälningsverktyg som
utvecklats och förvaltas av kommissionen.
3. Anmälan ska innehålla detaljerade uppgifter om bedöm
ningarna av överensstämmelse, modulerna för bedömning av
överensstämmelse och den eller de berörda vågarna samt ett
relevant intyg om kompetens.
4. Om en anmälan inte grundar sig på ett ackrediteringsintyg
som avses i artikel 26.2 ska den anmälande myndigheten ge
kommissionen och de andra medlemsstaterna de skriftliga un
derlag som styrker att organet för bedömning av överensstäm
melse har erforderlig kompetens och att de system som behövs
för att se till att organet övervakas regelbundet och fortsätter att
uppfylla kraven i artikel 23 har inrättats.
5. Det berörda organet får bedriva verksamhet som anmält
organ endast om kommissionen eller de andra medlemsstaterna
inte har rest invändningar inom två veckor efter anmälan, i de
fall då ett ackrediteringsintyg används, eller inom två månader
efter anmälan, i de fall då ingen ackreditering används.
Endast ett sådant organ ska anses vara ett anmält organ i en
lighet med detta direktiv.
6. Den anmälande myndigheten ska underrätta kommissio
nen och de andra medlemsstaterna om alla relevanta ändringar
av anmälan.
Artikel 28
Identifikationsnummer och förteckningar över anmälda
organ
1. Kommissionen ska tilldela varje anmält organ ett identifi
kationsnummer.
Organet ska tilldelas ett enda nummer även om det anmäls
enligt flera unionsakter.
2. Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över de
organ som anmälts enligt detta direktiv, inklusive de identifika
tionsnummer som de har tilldelats och den verksamhet som de
har anmälts för.
Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad.
Artikel 29
Ändringar i anmälan
1. Om en anmälande myndighet har konstaterat eller har
informerats om att ett anmält organ inte längre uppfyller de
krav som anges i artikel 23 eller att det underlåter att fullgöra
sina skyldigheter, ska myndigheten i förekommande fall, bero
ende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller
fullgöra skyldigheterna är, begränsa anmälan eller återkalla den
tillfälligt eller slutgiltigt. Den ska omedelbart underrätta kom
missionen och de andra medlemsstaterna om detta.
2. I händelse av begränsning, tillfällig återkallelse eller åter
kallelse av anmälan eller om det anmälda organet har upphört
med verksamheten ska den anmälande medlemsstaten vidta
lämpliga åtgärder för att det anmälda organets dokumentation
antingen ska behandlas av ett annat anmält organ eller hållas
tillgänglig för de ansvariga anmälande myndigheterna och
marknadskontrollmyndigheterna på deras begäran.
Artikel 30
Ifrågasättande av de anmälda organens kompetens
1. Kommissionen ska undersöka alla fall där den tvivlar på
att ett anmält organ har erforderlig kompetens eller att ett
anmält organ fortsatt uppfyller de krav och fullgör de skyldig
heter som det omfattas av, och även alla fall där den gjorts
uppmärksam på att det föreligger sådana tvivel.
2. Den anmälande medlemsstaten ska på begäran ge kom
missionen all information om grunderna för anmälan eller hur
det berörda anmälda organets kompetens upprätthålls.
3. Kommissionen ska se till att all känslig information som
har erhållits i samband med undersökningarna behandlas kon
fidentiellt.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/119
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
29
4. Om kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte
uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för anmälan ska den
anta en genomförandeakt för att anmoda den anmälande med
lemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, inbegri
pet att vid behov återta anmälan.
Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgi
vande förfarande som avses i artikel 41.2.
Artikel 31
De anmälda organens operativa skyldigheter
1. Anmälda organ ska utföra bedömningar av överensstäm
melse i enlighet med förfarandena för bedömning av överens
stämmelse i bilaga II.
2. Bedömningarna av överensstämmelse ska utföras på ett
proportionellt sätt så att de ekonomiska aktörerna inte belastas
i onödan. Organen för bedömning av överensstämmelse ska när
de utför sin verksamhet ta vederbörlig hänsyn till ett företags
storlek, bransch och struktur och till vågens tekniska komplex
itet och eventuell massproduktion eller serietillverkning.
Samtidigt ska de dock respektera den grad av noggrannhet och
skyddsnivå som krävs för att vågen ska överensstämma med
detta direktiv.
3.
Om ett anmält organ konstaterar att en tillverkare inte har
tillämpat de väsentliga kraven i bilaga I eller motsvarande har
moniserade standarder eller andra tekniska specifikationer, ska
det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och inget
intyg om överensstämmelse ska utfärdas.
4. Om ett anmält organ vid övervakning av överensstäm
melse efter det att ett intyg har utfärdats konstaterar att en
våg inte längre uppfyller kraven, ska det begära att tillverkaren
vidtar korrigerande åtgärder, och vid behov ska intyget tillfälligt
eller slutgiltigt återkallas.
5. Om inga korrigerande åtgärder vidtas eller om de inte får
önskat resultat, ska det anmälda organet i förekommande fall
belägga intyget med restriktioner eller återkalla det tillfälligt eller
slutgiltigt.
Artikel 32
Överklagande av de anmälda organens beslut
Medlemsstaterna ska se till att det finns ett förfarande för över
klagande av de anmälda organens beslut.
Artikel 33
De anmälda organens informationsskyldighet
1. De anmälda organen ska informera den anmälande myn
digheten om följande:
a) Avslag, begränsningar och tillfällig eller slutgiltig återkallelse
av intyg.
b) Omständigheter som inverkar på omfattningen av eller vill
koren för anmälan.
c) Begäran från marknadskontrollmyndigheterna om infor
mation om bedömningar av överensstämmelse.
d) På begäran, bedömningar av överensstämmelse som gjorts
inom ramen för anmälan och all annan verksamhet, inklu
sive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.
2. De anmälda organen ska ge de andra organ som anmälts
enligt detta direktiv och som utför liknande bedömningar av
överensstämmelse som täcker samma vågar, relevant infor
mation om frågor som rör negativa och, på begäran, positiva
resultat av bedömningar av överensstämmelse.
Artikel 34
Utbyte av erfarenhet
Kommissionen ska sörja för att erfarenhetsutbyte förekommer
mellan de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för
riktlinjerna för anmälan.
Artikel 35
Samordning av anmälda organ
Kommissionen ska säkerställa att lämplig samordning och
lämpligt samarbete sker mellan de organ som anmälts enligt
detta direktiv och att detta bedrivs på ett tillfredsställande sätt
genom en eller flera sektorsspecifika eller sektorsövergripande
grupper av anmälda organ.
Medlemsstaterna ska se till att de organ som de har anmält
deltar i den eller dessa gruppers arbete, direkt eller genom
utsedda representanter.
SV
L 96/120
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
30
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
KAPITEL 5
MARKNADSKONTROLL I UNIONEN, KONTROLL AV VÅGAR
SOM FÖRS IN PÅ UNIONSMARKNADEN OCH UNIONENS
FÖRFARANDE I FRÅGA OM SKYDDSÅTGÄRDER
Artikel 36
Marknadskontroll i unionen och kontroll av vågar som förs
in på unionsmarknaden
Artiklarna 15.3 och 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008 ska
tillämpas på vågar som omfattas av artikel 1 i det här direktivet.
Artikel 37
Förfarande för att på nationell nivå hantera vågar som
utgör en risk
1. Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har
tillräckliga skäl att anta att en våg som omfattas av detta direk
tiv utgör en risk för aspekter av skydd i allmänhetens intresse
som omfattas av detta direktiv, ska de göra en utvärdering av
vågen omfattande alla de relevanta krav som fastställs i detta
direktiv. De berörda ekonomiska aktörerna ska när så krävs
samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna i det syftet.
Om marknadskontrollmyndigheterna vid den utvärdering som
avses i första stycket konstaterar att vågen inte uppfyller kraven
i detta direktiv ska de utan dröjsmål ålägga den berörda ekono
miska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för
att vågen ska uppfylla dessa krav, dra tillbaka vågen från mark
naden eller återkalla den inom en rimlig period som de fast
ställer i förhållande till typen av risk.
Marknadskontrollmyndigheterna ska informera det berörda an
mälda organet om detta.
Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de
åtgärder som avses i andra stycket i denna punkt.
2. Om marknadskontrollmyndigheterna anser att den bris
tande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territo
riet, ska de informera kommissionen och de andra medlems
staterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de
har ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta.
3. De ekonomiska aktörerna ska se till att alla lämpliga kor
rigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda vågar som de
har tillhandahållit på unionsmarknaden.
4. Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga
korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1
andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla
lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa till
handahållandet av vågen på sin nationella marknad, dra tillbaka
vågen från den marknaden eller återkalla den.
Marknadskontrollmyndigheterna ska utan dröjsmål informera
kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgär
der.
5. I den information som avses i punkt 4 andra stycket ska
alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs
för att kunna identifiera den våg som inte uppfyller kraven, dess
ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs
gällande och den risk vågen utgör, vilken typ av nationell åtgärd
som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekono
miska aktörens synpunkter. Marknadskontrollmyndigheterna
ska särskilt ange om den bristande överensstämmelsen beror
på någon av följande omständigheter:
a) Vågen uppfyller inte kraven med avseende på de aspekter av
skydd i allmänhetens intresse som omfattas av detta direktiv.
b) Det förekommer brister i de harmoniserade standarder som
avses i artikel 12, vilka ger presumtion om överensstämmel
se.
6. Andra medlemsstater än den som inledde förfarandet en
ligt denna artikel ska utan dröjsmål informera kommissionen
och de andra medlemsstaterna om vidtagna åtgärder och om
eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med
avseende på den berörda vågens bristande överensstämmelse
med kraven samt eventuella invändningar mot den vidtagna
nationella åtgärden.
7. Om varken en medlemsstat eller kommissionen inom tre
månader efter mottagandet av den information som avses i
punkt 4 andra stycket har rest invändningar mot en tillfällig
åtgärd som vidtagits av en medlemsstat ska åtgärden anses vara
berättigad.
8. Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åt
gärder, till exempel tillbakadragande av vågen från marknaden,
utan dröjsmål vidtas i fråga om vågen.
Artikel 38
Unionens förfarande i fråga om skyddsåtgärder
1. Om det, efter det att förfarandet i artikel 37.3 och 37.4
slutförts, har rests invändningar mot en åtgärd som en med
lemsstat vidtagit eller om kommissionen anser att en nationell
åtgärd strider mot unionslagstiftningen, ska kommissionen utan
dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/121
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
31
berörda ekonomiska aktörerna och utvärdera den nationella
åtgärden. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissio
nen anta en genomförandeakt för att fastställa om den natio
nella åtgärden är berättigad eller inte.
Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och
omedelbart delge dem och den eller de berörda ekonomiska
aktörerna beslutet.
2. Om den nationella åtgärden anses vara berättigad ska alla
medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att
den våg som inte uppfyller kraven dras tillbaka från deras mark
nader och underrätta kommissionen om detta. Om den natio
nella åtgärden anses oberättigad ska den berörda medlemsstaten
upphäva den åtgärden.
3. Om den nationella åtgärden anses vara berättigad och
vågens bristande överensstämmelse kan tillskrivas brister i de
harmoniserade standarder som avses i artikel 37.5 b i detta
direktiv ska kommissionen tillämpa det förfarande som före
skrivs i artikel 11 i förordning (EU) nr 1025/2012.
Artikel 39
Vågar som uppfyller kraven men utgör en risk
1. Om en medlemsstat, efter att ha utfört en utvärdering i
enlighet med artikel 37.1, konstaterar att en våg visserligen
uppfyller kraven i detta direktiv men utgör en risk för aspekter
av skydd i allmänhetens intresse, ska den ålägga den berörda
ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga åtgärder antingen för
att säkerställa att den berörda vågen när den har släppts ut på
marknaden inte längre utgör en sådan risk eller för att dra
tillbaka eller återkalla vågen från marknaden inom en rimlig
period som medlemsstaten fastställer i förhållande till typen
av risk.
2. De ekonomiska aktörerna ska se till att det vidtas korri
gerande åtgärder i fråga om alla berörda vågar som de har
tillhandahållit på unionsmarknaden.
3. Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen
och de andra medlemsstaterna. Informationen ska innehålla alla
tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som krävs för att
kunna identifiera vågen, dess ursprung och leveranskedja, den
risk vågen utgör, vilken typ av nationella åtgärder som vidtagits
och deras varaktighet.
4. Kommissionen ska utan dröjsmål inleda samråd med med
lemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna
och därefter utvärdera de nationella åtgärderna. På grundval
av utvärderingsresultaten ska kommissionen genom genom
förandeakter besluta om den nationella åtgärden är berättigad
eller inte, och vid behov föreslå lämpliga åtgärder.
De genomförandeakter som avses i första stycket i denna punkt
ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i
artikel 41.3.
5. Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater
och omedelbart delge dem och den eller de berörda ekonomiska
aktörerna beslutet.
Artikel 40
Formell bristande överensstämmelse
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 37 ska en
medlemsstat, om den konstaterar något av följande, ålägga den
berörda ekonomiska aktören att åtgärda den bristande överens
stämmelsen:
a) CE-märkningen eller den metrologiska tilläggsmärkningen
har anbringats i strid med artikel 30 i förordning (EG)
nr 765/2008 eller artikel 17 i detta direktiv.
b) CE-märkning eller metrologisk tilläggsmärkning saknas.
c) De övriga märkningar som avses i artikel 6.5 saknas eller har
anbringats i strid med artikel 6.5.
d) Det anmälda organets identifikationsnummer har, i de fall
organet medverkar i produktionskontrollen, anbringats i
strid med artikel 17 eller saknas.
e) Det har inte upprättats någon EU-försäkran om överens
stämmelse.
f) EU-försäkran om överensstämmelse har inte upprättats på
ett korrekt sätt.
g) Den tekniska dokumentationen är antingen inte tillgänglig
eller inte komplett.
h) Den information som avses i artikel 6.6 eller artikel 8.3
saknas, är felaktig eller ofullständig.
i) Något annat av de administrativa krav som fastställs i arti
kel 6 eller artikel 8 är inte uppfyllt.
SV
L 96/122
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
32
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
2. Om sådan bristande överensstämmelse som avses i punkt
1 kvarstår ska den berörda medlemsstaten vidta alla lämpliga
åtgärder för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av
vågen på marknaden eller se till att den återkallas eller dras
tillbaka från marknaden.
KAPITEL 6
KOMMITTÉ, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUT
BESTÄMMELSER
Artikel 41
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för icke-auto
matiska vågar. Kommittén ska vara en kommitté i den mening
som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förord
ning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förord
ning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
4. Kommissionen ska höra kommittén angående alla frågor
för vilka samråd med sektorsexperter krävs enligt förordning
(EU) nr 1025/2012 eller enligt annan unionslagstiftning.
Kommittén får dessutom undersöka alla andra frågor som avser
tillämpningen av detta direktiv som tas upp av dess ordförande
eller av en företrädare för en medlemsstat i enlighet med dess
arbetsordning.
Artikel 42
Sanktioner
Medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för ekonomiska ak
törers överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har
utfärdats med tillämpning av detta direktiv och ska vidta alla
de åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner till
lämpas. Sådana sanktioner kan omfatta straffrättsliga påföljder
för allvarliga överträdelser.
Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckan
de.
Artikel 43
Övergångsbestämmelser
Medlemsstaterna får inte förhindra att vågar som omfattas av
och är förenliga med direktiv 2009/23/EG och som släppts ut
på marknaden före den 20 april 2016 tillhandahålls på mark
naden och/eller tas i bruk.
Intyg som utfärdats i enlighet med direktiv 2009/23/EG ska
vara giltiga enligt det här direktivet.
Artikel 44
Införlivande
1. Medlemsstaterna ska senast den 19 april 2016 anta och
offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar
som är nödvändiga för att följa artiklarna 2.3–2.19, 6–17,
19–43 och bilagorna II, III och IV. De ska till kommissionen
genast överlämna texten till dessa bestämmelser.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 20 april
2016.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla
en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis
ning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om
att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det
direktiv som upphävts genom det här direktivet ska anses som
hänvisningar till det här direktivet. Närmare föreskrifter om hur
hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras
ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten
till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de
antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 45
Upphävande
Direktiv 2009/23/EG, ändrat genom den förordning som för
tecknas i del A i bilaga V, ska upphöra att gälla med verkan från
och med den 20 april 2016, utan att det påverkar medlems
staternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande
med nationell lagstiftning och datumen för tillämpning av di
rektivet som anges i del B i bilaga V.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvis
ningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jäm
förelsetabellen i bilaga VI.
Artikel 46
Ikraftträdande och tillämpning
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det
har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/123
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
33
Artiklarna 1, 2.1, 2.2, 3, 4, 5 och 18 och bilagorna I, V och VI ska tillämpas från och med den 20 april
2016.
Artikel 47
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 26 februari 2014.
På Europaparlamentets vägnar
M. SCHULZ
Ordförande
På rådets vägnar
D. KOURKOULAS
Ordförande
SV
L 96/124
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
34
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
BILAGA I
VÄSENTLIGA KRAV
Samma terminologi används som inom Internationella organisationen för legal metrologi.
Inledande anmärkning
Om en våg innefattar eller är ansluten till fler än en visningsanordning eller utskriftsanordning som används för de i
artikel 1.2 a–f uppräknade användningsområdena behöver inte de väsentliga kraven ställas på sådana anordningar som
återger resultatet av vägningen och inte kan påverka vågens funktion. Förutsättningen är att vägningsresultatet skrivs ut
eller registreras korrekt och beständigt i någon del av vågen som uppfyller de väsentliga kraven och att resultaten är
tillgängliga för de båda parter som berörs av vägningen. När det gäller vågar som används vid försäljning direkt till
allmänheten måste dock anordningar för visning eller utskrift av vägningsresultat för säljaren och kunden uppfylla de
väsentliga kraven.
Metrologiska krav
1. Massenhet
De använda massenheterna ska vara de legala måttenheter som anges i rådets direktiv 80/181/EEG av den
20 december 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter ( 1 ).
Med beaktande av detta får följande enheter användas:
a) SI-enheter: kilogram, mikrogram, milligram, gram, ton.
b) Brittisk enhet: troy ounce (vid vägning av ädelmetaller).
c) Annan icke-SI-enhet: metrisk karat (vid vägning av ädelstenar).
För sådana vågar som använder den brittiska massenheten enligt ovan ska nedanstående tillämpliga väsentliga krav
omräknas med hjälp av enkel interpolation.
2. Noggrannhetsklasser
2.1 Följande noggrannhetsklasser har definierats:
a) I speciell
b) II hög
c) III medelhög
d) IIII ordinär
I tabell l specificeras gränsvärdena för dessa klasser.
Tabell 1
Noggrannhetsklasser
Under-
grupp
Kontrollskaldel (e)
Minsta last (Min)
Antal kontrollskaldelar
n = ((Max)/(e))
minsta värde
minsta värde
högsta värde
I
0,001 g ≤ e
100 e
50 000 —
II
0,001 g ≤ e ≤ 0,05 g
20 e 100
100 000
0,1 g ≤ e
50 e
5 000
100 000
III
0,1 g ≤ e ≤ 2 g
20 e 100
10 000
5 g ≤ e
20 e 500
10 000
IIII
5 g ≤ e
10 e 100
1 000
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/125
( 1 ) EGT L 39, 15.2.1980, s. 40.
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
35
För vågar i klasserna II och III som används för bestämning av frakttariffer minskas minimikapaciteten till 5 e.
2.2
S k a l d e l a r
2.2.1 Den reella skaldelen (d) och kontrollskaldelen (e) ska uttryckas som
1 × 10 k , 2 × 10 k eller 5 × 10 k massenheter,
där k betecknar ett heltal eller talet noll.
2.2.2 För alla vågar som inte har hjälpanordning för avläsning ska gälla att
d = e.
2.2.3 För vågar som har hjälpanordning för avläsning gäller följande villkor:
e = 1 ×
10 k g;
d < e ≤ 10 d.
Dessa villkor gäller inte för vågar i klass I med d < 10
–4
g, där villkoret är att e = 10
–3
g.
3. Klassificering
3.1
V å g a r m e d e t t v ä g n i n g s o m r å d e
Vågar som har hjälpanordning för avläsning ska höra till klass I eller klass II. För dessa vågar gäller att de lägre
gränsvärdena för minsta lasten erhålls ur tabell l genom att kontrollskaldelen (e) i spalt 3 ersätts av den reella
skaldelen (d).
Om d < 10 –4 g får högsta lasten för vågar i klass I underskrida 50 000 e.
3.2
V å g a r m e d f l e r a v ä g n i n g s o m r å d e n
Flera vägningsområden är tillåtna, förutsatt att dessa tydligt anges på vågen. Varje enskilt vägningsområde klas
sificeras enligt avsnitt 3.1. Om vägningsområdena ligger inom olika noggrannhetsklasser ska vågen uppfylla de
strängaste av de krav som ställs på vågar inom de noggrannhetsklasser som vägningsområdena motsvarar.
3.3
F l e r i n t e r v a l l s v å g a r
3.3.1 Vågar med ett vägningsområde kan ha flera delvägningsområden (flerintervallsvågar).
Flerintervallsvågar får inte vara utrustade med hjälpanordning för avläsning.
3.3.2 Varje delvägningsområde för flerintervallsvågar definieras av följande storheter:
— kontrollskaldelen e i
med e (i + 1) > e i
— högsta lasten Max i
med Max r = Max
— minsta lasten Min i
med Min i = Max (i – 1)
och Min 1 = Min
där
i = 1, 2, … r,
i = delvägningsområdets ordningsnummer
r = totala antalet delvägningsområden
Alla laster avser nettolast, oavsett värdet på eventuell tara.
3.3.3 Delvägningsområdena klassificeras enligt tabell 2. Alla delvägningsområden ska ligga i samma noggrannhetsklass
och denna är vågens noggrannhetsklass.
SV
L 96/126
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
36
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
Tabell 2
Flerintervallsvågar
i = 1, 2, … r
i = delvägningsområdets ordningsnummer
r = totala antalet delvägningsområden
Klass
Kontrollskaldel (e)
Minsta last (Min)
Antal kontrollskaldelar
Minsta värde
Minsta värde ( 1 )
n
¼
ððMax iÞ=ðeðiþ1ÞÞÞ
Högsta värde
n
¼
ððMax iÞ=ðe iÞÞ
I
0,001 g ≤ e i
100 e 1
50 000 —
II
0,001 g ≤ e i ≤ 0,05 g
20 e 1
5 000
100 000
0,1 g ≤ e i
50 e 1
5 000
100 000
III
0,1 g ≤ e i
20 e 1
500
10 000
IIII
5 g ≤ e i
10 e 1
50
1 000
( 1 ) För i = r, gäller motsvarande kolumn i tabell 1, med e ersatt av e
r
.
4. Noggrannhet
4.1 När de i artikel 13 fastställda kontrollerna utförs får felet i visningen inte överstiga det största tillåtna felet enligt
tabell 3. Om visningen är digital ska felet korrigeras för avrundningsfelet.
Det största tillåtna felet avser nettovärden och taravärden för alla eventuella belastningsfall, exklusive förinställt
taravärde.
Tabell 3
Största tillåtna fel
Last
Största tillåtna fel
Klass I
Klass II
Typ III
Klass IIII
0 ≤ m ≤ 50 000 e 0
≤ m ≤ 5 000 e 0
≤ m ≤ 500 e 0
≤ m ≤ 50 e
± 0,5 e
50 000 e < m
≤ 200 000 e
5 000 e < m
≤ 20 000 e
500 e < m ≤ 2 000 e 50 e < m ≤ 200 e
± 1,0 e
200 000 e < m
20 000 e < m
≤ 100 000 e
2 000 e < m
≤ 10 000 e
200 e < m ≤ 1 000 e ± 1,5 e
4.2 De största tillåtna felen under drift är dubbelt så stora som de i punkt 4.1 angivna största tillåtna felen.
5.
Vägningsresultatet hos en våg ska vara repeterbart och ska vara detsamma när andra visningsanordningar används
och när andra utbalanseringsmetoder används.
Vägningsresultatet ska vara tillräckligt okänsligt för ändringar av lastens placering på lastbäraren.
6.
Vågen ska reagera på små ändringar av lasten.
7.
Inverkan av influensstorheter och tid
7.1 Vågar i klasserna II, III och IIII som kan komma att användas i snedställt läge ska vara tillräckligt okänsliga för
snedställningar som kan förekomma under normalt bruk.
7.2 Vågarna ska uppfylla de metrologiska kraven inom det av tillverkaren specificerade temperaturintervallet. Detta
intervall ska minst omfatta
a) 5 °C för vågar i klass I,
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/127
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
37
b) 15 °C för vågar i klass II,
c) 30 °C för vågar i klass III och IIII.
Om tillverkarspecifikation saknas ska temperaturintervallet vara – 10 °C till + 40 °C.
7.3 Vågar som är anslutna till nätspänning ska uppfylla de metrologiska kraven vid normalt förekommande näts
pänningsvariationer.
Vågar som är batteridrivna ska indikera när batterispänningen faller under den lägsta nivå som krävs. I ett sådant
fall ska vågen antingen fortsätta att fungera korrekt eller stängas av automatiskt.
7.4 Elektroniska vågar ska, med undantag för dem som hör till klass I och II och för vilka e < l g, uppfylla de
metrologiska kraven vid hög relativ luftfuktighet vid temperaturintervallets övre gräns.
7.5 Långtidsbelastning av en våg i klass II, III eller IIII ska ha försumbar inverkan på belastningsvisningen och på
nollvisningen direkt efter avlastning.
7.6 Under andra betingelser ska vågen antingen fortsätta att fungera korrekt eller stängas av automatiskt.
Konstruktion och utförande
8.
Allmänna krav
8.1 Vågen ska vara så konstruerad och uppbyggd att den behåller sina metrologiska egenskaper när den är korrekt
installerad och används på rätt sätt i den miljö som den är avsedd för. Vågen måste visa värdet på den vägda
massan.
8.2 När en elektronisk våg utsätts för störningar får ett visat resultat inte vara behäftat med ett betydande fel, eller
också ska detta automatiskt upptäckas och indikeras.
När en elektronisk våg automatiskt avkänt ett betydande fel ska den avge en synlig eller hörbar larmsignal, som ska
fortgå tills användaren vidtar korrigerande åtgärder eller felet upphör.
8.3 De krav som ställs enligt punkt 8.1 och 8.2 ska uppfyllas under vågens hela förväntade användningstid.
Digitala elektroniska anordningar ska alltid utöva tillräcklig övervakning av att mätprocessen och indikerings
anordningen fungerar på rätt sätt och att all lagring och överföring av data sker korrekt.
När en elektronisk våg automatiskt avkänner ett betydande hållbarhetsfel ska den avge en synlig eller hörbar
larmsignal, som ska fortgå tills användaren vidtar korrigerande åtgärder eller felet upphör.
8.4 De metrologiska egenskaperna hos en elektronisk våg får inte påverkas negativt av att yttre utrustning ansluts till
vågen via ett lämpligt gränssnitt.
8.5 Vågen får inte ha någon egenskap som kan underlätta att den används i bedrägligt syfte, och möjligheterna att
oavsiktligt missbruka vågen ska vara små. Komponenter som inte får tas isär eller justeras av användaren ska
skyddas mot sådana åtgärder.
8.6 Vågen ska vara så konstruerad att den lätt kan underkastas de föreskrivna kontrollåtgärderna enligt detta direktiv.
9.
Visning av vägningsresultatet och andra viktuppgifter
Vägningsresultatet och andra viktuppgifter ska visas på ett korrekt, entydigt och icke vilseledande sätt. Visnings
anordningen ska vara lätt att avläsa vid normalt bruk.
Benämningarna och beteckningarna på enheterna enligt punkt l i denna bilaga ska följa föreskrifterna i direktiv
80/181/EEG, med tillägget att beteckningen för metrisk karat ska vara ”ct”.
SV
L 96/128
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
38
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
Vågen ska inte kunna visa resultat som överskrider högsta last (Max) plus 9 e.
En hjälpanordning för avläsning får endast användas till höger om decimaltecknet. En anordning för utökad
visning får endast användas temporärt, varvid någon utskrift inte ska kunna utföras.
Sekundärresultat får visas, förutsatt att de inte kan förväxlas med primärresultat.
10. Utskrift av vägningsresultat och andra viktuppgifter
Utskrivna resultat ska vara korrekta, identifierbara och entydiga. Utskriften ska vara tydlig, läsbar, icke raderbar och
beständig.
11. Nivellering
I tillämpliga fall ska vågen vara försedd med en anordning och en indikator för nivellering med tillräcklig käns
lighet för att vågen ska kunna installeras korrekt.
12. Nollställning
Vågen får vara utrustad med nollställningsanordning. En sådan anordning ska medge noggrann nollställning och
får inte ge upphov till felaktiga vägningsresultat.
13. Anordningar för tarering och förinställd tarering
Vågen får ha en eller flera tareringsanordningar och en anordning för förinställd tarering. Tareringsanordningarna
ska medge korrekt nollställning och korrekt vägning av nettovikt. Anordningen för förinställd tarering ska säker
ställa korrekt bestämning av beräknad nettovikt.
14. Vågar som används vid försäljning direkt till allmänheten, med en kapacitet på högst 100 kg: tillkommande krav
En våg som används vid försäljning direkt till allmänheten ska visa all väsentlig information om vägningen. Om
den visar priset ska den tydligt visa kunden hur priset har beräknats på den vara som ska säljas.
Visat pris för betalning ska vara korrekt.
En prisberäknande våg ska visa den väsentliga informationen länge nog för att kunden ska hinna läsa den
ordentligt.
En prisberäknande våg får utföra andra funktioner än vägning per post och prisberäkning, under förutsättning att
all visning som avser någon transaktion skrivs ut tydligt, entydigt och lämpligt utformat på ett kvitto eller en
etikett åt kunden.
En våg får inte ha några egenskaper som direkt eller indirekt kan försvåra eller komplicera tolkningen av en
visning.
En våg ska vara försedd med skydd som förhindrar oriktiga affärstransaktioner som beror på att vågen inte
fungerar korrekt.
Hjälpanordningar för avläsning och anordningar för utökad visning är inte tillåtna.
Tillsatsanordningar som kan användas i bedrägligt syfte är inte tillåtna.
Vågar som liknar dem som normalt används vid försäljning direkt till allmänheten men som inte uppfyller de krav
som anges i detta avsnitt måste nära visningsenheten vara beständigt märkta med texten ”Får ej användas för
direktförsäljning till allmänheten”.
15. Prismärkande vågar
En våg som skriver ut prisetiketter ska uppfylla kraven för vågar som visar priset vid försäljning direkt till
allmänheten, i den mån dessa kan tillämpas för vågen i fråga. Vågen ska inte kunna skriva ut en etikett under
minsta last.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/129
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
39
BILAGA II
FÖRFARANDEN FÖR BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
1.
Modul B: EU-typkontroll
1.1 EU-typkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ
undersöker en vågs tekniska konstruktion och kontrollerar och intygar att den uppfyller de tillämpliga kraven i
detta direktiv.
1.2 EU-typkontroll kan utföras på något av följande sätt:
— Undersökning av ett provexemplar av den kompletta vågen (produktionstyp) som är representativt för pro
duktionen i fråga.
— Bedömning av den tekniska konstruktionens lämplighet för vågen genom granskning av den tekniska doku
mentation och de underlag som avses i punkt 1.3 samt undersökning av provexemplar av en eller flera kritiska
delar av vågen, varvid provexemplaren ska vara representativa för produktionen (kombination av produktions
typ och konstruktionstyp).
— Bedömning av den tekniska konstruktionens lämplighet för vågen genom granskning av den tekniska doku
mentation och de underlag som nämns i punkt 1.3, utan undersökning av provexemplar (konstruktionstyp).
1.3 Tillverkaren ska lämna in en ansökan om EU-typkontroll till ett valfritt anmält organ.
Ansökan ska innehålla följande:
a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens behöriga representant, även dennes
namn och adress.
b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.
c) Den tekniska dokumentationen. Den tekniska dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om vågen
uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredsställande analys och bedömning av
riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs för
bedömningen, även en beskrivning av vågens konstruktion, tillverkning och funktionssätt. Den tekniska doku
mentationen ska i tillämpliga fall innehålla minst följande:
i) En allmän beskrivning av vågen.
ii) Konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delmonteringar, kretsar etc.
iii) Beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur vågen
fungerar.
iv) En förteckning över de harmoniserade standarder som helt eller delvis har följts och till vilka hänvisningar
har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och, i de fall där de harmoniserade standarderna inte
har följts, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de väsentliga kraven i detta direktiv,
inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska specifikationer som följts. När det gäller harmoni
serade standarder som följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har
tillämpats.
v) Resultat av konstruktionsberäkningar och undersökningar etc.
vi) Provningsrapporter.
d) Provexemplar som är representativa för den planerade produktionen. Det anmälda organet kan vid behov
begära in fler provexemplar för att genomföra provningsprogrammet.
e) Underlag som visar att den lösning som valts för den tekniska konstruktionen är lämplig. I underlaget ska alla
dokument som har använts anges, särskilt när de relevanta harmoniserade standarderna inte har tillämpats fullt
ut. Underlaget ska vid behov innehålla resultaten av provningar som utförts i enlighet med andra relevanta
tekniska specifikationer i lämpligt laboratorium som tillhör tillverkaren, eller i något annat provningslaborato
rium för dennes räkning och under dennes ansvar.
SV
L 96/130
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
40
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
1.4 Det anmälda organet ska göra följande:
I fråga om vågen:
1.4.1 Granska den tekniska dokumentationen och underlagen i syfte att bedöma den tekniska konstruktionens lämp
lighet.
I fråga om provexemplaret eller provexemplaren:
1.4.2 Kontrollera att provexemplaret eller provexemplaren har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska doku
mentationen samt identifiera såväl de delar som är konstruerade enligt de tillämpliga bestämmelserna i de relevanta
harmoniserade standarderna som de delar som är konstruerade i enlighet med andra relevanta tekniska specifika
tioner.
1.4.3 Utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att, i de fall tillverkaren har valt att använda
lösningarna i de relevanta harmoniserade standarderna, kontrollera att dessa lösningar har använts på rätt sätt.
1.4.4 Utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att, i de fall där lösningarna i de relevanta
harmoniserade standarderna inte har tillämpats, kontrollera att de lösningar som tillverkaren använt, med till
lämpning av andra relevanta tekniska specifikationer, uppfyller de motsvarande väsentliga kraven i detta direktiv.
1.4.5 I samråd med tillverkaren bestämma på vilken plats undersökningarna och de nödvändiga proven ska genomföras.
1.5 Det anmälda organet ska utarbeta en utvärderingsrapport där det anges vilka åtgärder som har vidtagits i enlighet
med punkt 1.4 och vad de har resulterat i. Utan att det påverkar det anmälda organets skyldigheter gentemot de
anmälande myndigheterna får organet inte offentliggöra hela eller delar av innehållet i rapporten utan tillverkarens
samtycke.
1.6 Om typen uppfyller de krav i detta direktiv som är tillämpliga på den berörda vågen ska det anmälda organet
utfärda ett EU-typintyg till tillverkaren. Det intyget ska innehålla tillverkarens namn och adress, slutsatserna av
undersökningen, eventuella giltighetsvillkor samt de uppgifter som krävs för att identifiera den godkända typen.
EU-typintyget kan ha en eller flera bilagor.
EU-typintyget och bilagorna ska innehålla all information som behövs för att bedöma om de tillverkade vågarna
överensstämmer med den undersökta typen och för att kontrollera produkter i bruk.
EU-typintygets giltighetstid ska vara tio år från dagen för utfärdandet, och det får därefter förlängas för tio år i
taget. Om vågens grundläggande konstruktion ändrats, t.ex. genom att ny teknik tillämpas, kan EU-typintygets
giltighetstid inskränkas till två år, varefter förlängning får erhållas för tre år.
Om typen inte uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska det anmälda organet avslå ansökan om EU-
typintyg och underrätta den sökande om detta samt utförligt motivera avslaget.
1.7 Det anmälda organet ska följa med i den tekniska utvecklingen, och om det visar sig att den godkända typen inte
längre uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska organet fastställa om det krävs ytterligare undersökningar.
Om så är fallet ska det anmälda organet underrätta tillverkaren om detta. Tillverkaren ska underrätta det anmälda
organ som har den tekniska dokumentationen rörande EU-typintyget om alla ändringar av den godkända typen
som kan påverka vågens överensstämmelse med de väsentliga kraven i detta direktiv eller villkoren för det intygets
giltighet. För sådana ändringar krävs ytterligare godkännande i form av ett tillägg till det ursprungliga EU-typin
tyget.
1.8 Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de EU-typintyg och/eller eventuella tillägg till
dessa som det har utfärdat eller återkallat, och det ska regelbundet eller på begäran ge sin anmälande myndighet
tillgång till förteckningen över sådana intyg och/eller tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller
på annat sätt belagt med restriktioner.
Varje anmält organ ska underrätta de övriga anmälda organen om de EU-typintyg och/eller tillägg till dessa som
det har avslagit, tillfälligt eller slutgiltigt återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner och, på begäran, om
sådana intyg och/eller tillägg som det har utfärdat.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/131
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
41
Kommissionen, medlemsstaterna och övriga anmälda organ har rätt att på begäran få en kopia av EU-typintyget
och/eller tilläggen till det. Kommissionen och medlemsstaterna har rätt att på begäran få en kopia av den tekniska
dokumentationen och av resultaten från de undersökningar som utförts av det anmälda organet. Det anmälda
organet ska förvara en kopia av EU-typintyget med bilagor och tillägg samt det tekniska underlaget, inklusive
dokumentation från tillverkaren, så länge som det intyget är giltigt.
1.9 Tillverkaren ska för de nationella myndigheterna kunna uppvisa en kopia av EU-typintyget med bilagor och tillägg
tillsammans med den tekniska dokumentationen i tio år efter det att vågen har släppts ut på marknaden.
1.10 Tillverkarens representant får lämna in den ansökan som avses i punkt 1.3 och fullgöra skyldigheterna enligt
punkterna 1.7 och 1.9, förutsatt att de specificeras i fullmakten.
2.
Modul D: Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av produktionen
2.1 Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av produktionen är den del av ett förfarande för
bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2.2 och 2.5 samt
säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda vågarna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i
EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2.2 Tillverkning
Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för tillverkning, slutkontroll och provning av de berörda
vågarna i enlighet med punkt 2.3 och kontrolleras i enlighet med punkt 2.4.
2.3 Kvalitetssystem
2.3.1 Tillverkaren ska hos ett valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för de berörda vågarna bedömt.
Ansökan ska innehålla
a) tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och
adress,
b) en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ,
c) alla upplysningar av betydelse för den planerade kategorin av vågar,
d) dokumentation av kvalitetssystemet, och
e) den tekniska dokumentationen för den godkända typen, och en kopia av EU-typintyget.
2.3.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att vågarna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och
med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och
överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet
ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll.
Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av
a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter beträffande produktkvaliteten,
b) de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitets
säkring som kommer att användas,
c) de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen samt hur ofta
dessa kommer att utföras,
d) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc.,
SV
L 96/132
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
42
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
e) metoder för övervakning av att den erforderliga produktkvaliteten uppnås och att kvalitetssystemet fungerar
effektivt.
2.3.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 2.3.2.
Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som
överensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard.
Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedöm
ning av det aktuella produktområdet och den berörda produkttekniken, och känna till de tillämpliga kraven i detta
direktiv. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren. Revisionsgruppen ska granska den tekniska
dokumentation som avses i punkt 2.3.1 e för att kontrollera att tillverkaren känner till de relevanta kraven i detta
direktiv och för att utföra de undersökningar som krävs för att säkerställa att vågen överensstämmer med kraven.
Tillverkaren ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och det motiverade
beslutet.
2.3.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att
upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.
2.3.5 Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet.
Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om ett ändrat kvalitetssystem fortfarande
uppfyller de krav som avses i punkt 2.3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.
Organet ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen och
skälen till beslutet.
2.4 Kontroll under det anmälda organets ansvar
2.4.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det
godkända kvalitetssystemet.
2.4.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning,
kontroll, provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om
a) dokumentationen av kvalitetssystemet,
b) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc.
2.4.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och
tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.
2.4.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda
organet vid behov utföra eller låta utföra provningar av vågarna för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar
korrekt. Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en
provningsrapport.
2.5 Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
2.5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv och, under
ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 2.3.1, organets identifikationsnummer på varje enskild våg som
överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta
direktiv.
2.5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje vågmodell och kunna uppvisa
den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att vågen har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om
överensstämmelse ska det anges för vilken vågmodell den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/133
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
43
2.6 Tillverkaren ska under tio år efter det att vågen har släppts ut på marknaden kunna uppvisa följande för de
nationella myndigheterna:
a) Den dokumentation som avses i punkt 2.3.1.
b) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 2.3.5.
c) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkt 2.3.5, 2.4.3 och 2.4.4.
2.7 Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännanden av kvalitetssystem som det har
utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge sin anmälande myndighet tillgång till förteckningen
över de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med
restriktioner.
2.8 Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 2.3.1, 2.3.5, 2.5 och 2.6 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes
ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
3.
Modul D1: Kvalitetssäkring av produktionen
3.1 Kvalitetssäkring av produktionen är det förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilket tillverkaren
fullgör skyldigheterna i punkt 3.2, 3.4 och 3.7 och säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda vågarna
uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
3.2 Teknisk dokumentation
Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentationen. Dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om
vågen uppfyller de relevanta kraven och innehålla en tillfredsställande analys och bedömning av riskerna. Den
tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs för bedömningen, även en
beskrivning av vågens konstruktion, tillverkning och funktionssätt. Den tekniska dokumentationen ska i tillämpliga
fall innehålla minst följande:
a) En allmän beskrivning av vågen.
b) Konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delmonteringar, kretsar etc.
c) Beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur vågen fungerar.
d) En förteckning över de harmoniserade standarder som helt eller delvis har följts och till vilka hänvisningar har
offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och, i de fall där de harmoniserade standarderna inte har
följts, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de väsentliga kraven i detta direktiv,
inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska specifikationer som följts. Om de harmoniserade
standarderna följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats.
e) Resultat av konstruktionsberäkningar och undersökningar etc.
f) Provningsrapporter.
3.3 Tillverkaren ska hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig för de berörda nationella myndigheterna i tio år
efter det att vågen har släppts ut på marknaden.
3.4 Tillverkning
Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för tillverkning, slutkontroll och provning av de berörda
vågarna i enlighet med punkt 3.5 och övervakas i enlighet med punkt 3.6.
3.5 Kvalitetssystem
3.5.1 Tillverkaren ska hos ett valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för de berörda vågarna bedömt.
Ansökan ska innehålla följande:
a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och
adress.
SV
L 96/134
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
44
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.
c) All relevant information om den kategori vågar som avses.
d) Dokumentation av kvalitetssystemet.
e) Den dokumentation som avses i punkt 3.2.
3.5.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att vågarna överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och
överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet
ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll.
Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av
a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter beträffande produktkvaliteten,
b) de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitets
säkring som kommer att användas,
c) de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen samt hur ofta
dessa kommer att utföras,
d) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc.,
e) metoder för övervakning av att den erforderliga produktkvaliteten uppnås och att kvalitetssystemet fungerar
effektivt.
3.5.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 3.5.2.
Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som
överensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard.
Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedöm
ning av det aktuella produktområdet och den berörda produkttekniken, och känna till de tillämpliga kraven i detta
direktiv. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren. Revisionsgruppen ska granska den tekniska
dokumentation som avses i punkt 3.2 för att kontrollera att tillverkaren känner till de relevanta kraven i detta
direktiv och kan utföra de undersökningar som krävs för att säkerställa att vågen överensstämmer med kraven.
Tillverkaren ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och skälen till beslutet.
3.5.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att
upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.
3.5.5 Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet.
Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om ett sådant ändrat kvalitetssystem
fortfarande uppfyller de krav som avses i punkt 3.5.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.
Organet ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen och
skälen till beslutet.
3.6 Kontroll under det anmälda organets ansvar
3.6.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det
godkända kvalitetssystemet.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/135
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
45
3.6.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning,
kontroll, provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om
a) dokumentationen av kvalitetssystemet,
b) den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.2,
c) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer etc.
3.6.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och
tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.
3.6.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda
organet vid behov utföra eller låta utföra produktprovningar för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar
korrekt. Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en
provningsrapport.
3.7 Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
3.7.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen som anges i detta direktiv och,
under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.5.1, organets identifikationsnummer på varje enskild våg
som uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
3.7.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje vågmodell och kunna uppvisa
den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att vågen har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om
överensstämmelse ska det anges för vilken vågmodell den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
3.8 Tillverkaren ska under tio år efter det att vågen har släppts ut på marknaden kunna uppvisa följande för de
nationella myndigheterna:
a) Den dokumentation som avses i punkt 3.5.1.
b) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5.5.
c) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkt 3.5.5, 3.6.3 och 3.6.4.
3.9 Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännanden av kvalitetssystem som det har
utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge sin anmälande myndighet tillgång till förteckningen
över de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt med
restriktioner.
3.10 Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 3.3, 3.5.1, 3.5.5, 3.7 och 3.8 får fullgöras, för dennes räkning och på
dennes ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
4.
Modul F: Överensstämmelse med typ som grundar sig på produktverifiering
4.1 Överensstämmelse med typ som grundar sig på produktverifiering är den del av ett förfarande för bedömning av
överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkt 4.2 och 4.5 samt säkerställer och
försäkrar på eget ansvar att de berörda vågarna, som har genomgått kontroll i enlighet med punkt 4.3, över
ensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
4.2 Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de
tillverkade vågarna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och med de tillämpliga kraven
i detta direktiv.
4.3 Kontroll
Ett anmält organ, som tillverkaren valt, ska utföra undersökningar och provningar för att kontrollera att vågarna
överensstämmer med den godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven
i detta direktiv.
SV
L 96/136
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
46
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
Undersökningarna och provningarna för att kontrollera att vågarna uppfyller de tillämpliga kraven ska utföras
genom undersökning och provning av varje enskild våg enligt punkt 4.4.
4.4 Kontroll av överensstämmelse genom undersökning och provning av varje enskild våg
4.4.1 Alla vågar ska undersökas var för sig och provningar i enlighet med relevanta harmoniserade standarder, och/eller
likvärdiga provningar i andra relevanta tekniska specifikationer, ska utföras för att fastställa om de överensstämmer
med den godkända typen i EU-typintyget och med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Om det inte finns någon harmoniserad standard ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som
ska utföras.
4.4.2 Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse i fråga om de utförda undersökningarna och
provningarna, och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänd våg, eller låta anbringa det under sitt
ansvar.
Tillverkaren ska hålla intygen om överensstämmelse tillgängliga för kontroll av de nationella myndigheterna i tio år
efter det att vågen har släppts ut på marknaden.
4.5 Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
4.5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen som anges i detta direktiv och,
under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 4.3, organets identifikationsnummer på varje enskild våg
som överensstämmer med den godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga
kraven i detta direktiv.
4.5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje vågmodell och kunna uppvisa
den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att vågen har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om
överensstämmelse ska det anges för vilken vågmodell den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
Om det anmälda organ som avses i punkt 4.3 godkänner det får tillverkaren också, under organets ansvar,
anbringa dess identifikationsnummer på vågarna.
4.6 Om det anmälda organet godkänner det och under dess ansvar, får tillverkaren anbringa det anmälda organets
identifikationsnummer på vågarna under tillverkningen.
4.7 Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant,
förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. Tillverkarens representant får inte fullgöra någon av de
skyldigheter som åligger tillverkaren i enlighet med punkt 4.2.
5.
Modul F1: Överensstämmelse som grundar sig på produktkontroll
5.1 Överensstämmelse som grundar sig på produktkontroll är det förfarande för bedömning av överensstämmelse
genom vilket tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkt 5.2, 5.3 och 5.6 samt säkerställer och försäkrar på eget
ansvar att de berörda vågarna, som har genomgått kontroll i enlighet med punkt 5.4, uppfyller de tillämpliga
kraven i detta direktiv.
5.2 Teknisk dokumentation
5.2.1 Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentationen. Dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om
vågen överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredsställande analys och
bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det
krävs för bedömningen, även en beskrivning av vågens konstruktion, tillverkning och funktionssätt. Den tekniska
dokumentationen ska i tillämpliga fall innehålla minst följande:
a) En allmän beskrivning av vågen.
b) Konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delmonteringar, kretsar etc.
c) Beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur vågen fungerar.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/137
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
47
d) En förteckning över de harmoniserade standarder som helt eller delvis har följts och till vilka hänvisningar har
offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och, i de fall där de harmoniserade standarderna inte har
följts, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de väsentliga säkerhetskraven i detta direktiv,
inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska föreskrifter som följts. Om de harmoniserade stan
darderna följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats.
e) Resultat av konstruktionsberäkningar och undersökningar etc.
f) Provningsrapporter.
5.2.2 Tillverkaren ska hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig för de berörda nationella myndigheterna i tio år
efter det att vågen har släppts ut på marknaden.
5.3 Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de
tillverkade vågarna uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
5.4 Kontroll
Ett anmält organ, valt av tillverkaren, ska utföra undersökningar och provningar för att kontrollera att vågarna
uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Undersökningarna och provningarna för att kontrollera att kraven uppfylls ska utföras genom undersökning och
provning av varje enskild våg enligt punkt 5.5.
5.5 Kontroll av överensstämmelse genom undersökning och provning av varje enskild våg
5.5.1 Alla vågar ska undersökas var för sig och provningar i enlighet med relevanta harmoniserade standarder, och/eller
likvärdiga provningar i andra relevanta tekniska specifikationer, ska utföras för att fastställa om vågarna över
ensstämmer med de tillämpliga kraven. Om det inte finns någon harmoniserad standard ska det berörda anmälda
organet bestämma vilka provningar som ska utföras.
5.5.2 Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse i fråga om de utförda undersökningarna och
provningarna, och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänd våg, eller låta anbringa det under sitt
ansvar.
Tillverkaren ska hålla intygen om överensstämmelse tillgängliga för de nationella myndigheterna i tio år efter det
att vågen har släppts ut på marknaden.
5.6 Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
5.6.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen som anges i detta direktiv och,
under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 5.4, organets identifikationsnummer på varje enskild våg
som uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
5.6.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje vågmodell och kunna uppvisa
den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att vågen har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om
överensstämmelse ska det anges för vilken vågmodell den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
Om det anmälda organ som avses i punkt 5.5 godkänner det får tillverkaren också, under organets ansvar,
anbringa dess identifikationsnummer på vågarna.
5.7 Om det anmälda organet godkänner det och under dess ansvar, får tillverkaren anbringa det anmälda organets
identifikationsnummer på vågarna under tillverkningen.
5.8 Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens behöriga repre
sentant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. Tillverkarens representant får inte fullgöra någon
av de skyldigheter som åligger tillverkaren i enlighet med punkt 5.2.1 och 5.3.
SV
L 96/138
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
48
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
6.
Modul G: Överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter
6.1 Överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter är det förfarande för bedömning av över
ensstämmelse genom vilket tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkt 6.2, 6.3 och 6.5 samt säkerställer och
försäkrar på eget ansvar att den berörda vågen, som har genomgått kontroll i enlighet med punkt 6.4, uppfyller
de tillämpliga kraven i detta direktiv.
6.2 Teknisk dokumentation
6.2.1 Tillverkaren ska upprätta den tekniska dokumentationen och göra den tillgänglig för det anmälda organ som avses
i punkt 6.4. Dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om vågen överensstämmer med de tillämpliga
kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredsställande analys och bedömning av riskerna. Den tekniska doku
mentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs för bedömningen, även en beskrivning
av vågens konstruktion, tillverkning och funktionssätt. Den tekniska dokumentationen ska i tillämpliga fall in
nehålla minst följande:
a) En allmän beskrivning av vågen.
b) Konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över komponenter, delmonteringar, kretsar etc.
c) Beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur vågen fungerar.
d) En förteckning över de harmoniserade standarder som helt eller delvis har följts och till vilka hänvisningar har
offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och, i de fall där de harmoniserade standarderna inte har
följts, beskrivningar av de lösningar som har valts för att uppfylla de väsentliga kraven i detta direktiv,
inbegripet en förteckning över andra relevanta tekniska specifikationer som följts. Om de harmoniserade
standarderna följts delvis ska det i den tekniska dokumentationen specificeras vilka delar som har tillämpats.
e) Resultat av konstruktionsberäkningar och undersökningar etc.
f) Provningsrapporter.
6.2.2 Tillverkaren ska hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig för de berörda nationella myndigheterna i tio år
efter det att vågen har släppts ut på marknaden.
6.3 Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att den
tillverkade vågen överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
6.4 Kontroll
Ett anmält organ, valt av tillverkaren, ska utföra eller låta utföra undersökningar och provningar i enlighet med
relevanta harmoniserade standarder och/eller likvärdiga provningar i andra relevanta tekniska specifikationer, för att
kontrollera att vågen uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv. Om det inte finns någon harmoniserad
standard ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras.
Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse i fråga om de utförda undersökningarna och
provningarna och ska anbringa sitt identifikationsnummer på den godkända vågen, eller låta anbringa det under
sitt ansvar.
Tillverkaren ska hålla intygen om överensstämmelse tillgängliga för de nationella myndigheterna i tio år efter det
att vågen har släppts ut på marknaden.
6.5 Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
6.5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen som anges i detta direktiv och,
under ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 6.4, organets identifikationsnummer på varje våg som
uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
6.5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse och kunna uppvisa den för de nationella
myndigheterna i tio år efter det att vågen har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska
det anges för vilken våg den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/139
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
49
6.6 Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 6.2.2 och 6.5 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av
tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
7.
Gemensamma bestämmelser
7.1 Bedömningen av överensstämmelse i enlighet med modul D, D1, F, F1 eller G får utföras hos tillverkaren och på
annan plats under förutsättning att transporten till den plats där vågen ska användas inte kräver att vågen tas isär,
att idrifttagande av vågen inte kräver ihopmontering eller annan teknisk installationsåtgärd som kan påverka
vågens egenskaper och att tyngdkraftens storlek på den plats där vågen ska användas beaktas eller att vågens
egenskaper inte påverkas av variationer i tyngdkraften. I alla andra fall ska kontrollförfarandet genomföras på den
plats där vågen ska användas.
7.2 Om vågen påverkas av variationer i tyngdkraften kan kontrollförfarandet enligt punkt 7.1 utföras i två steg, där det
andra steget ska omfatta all undersökning och provning som påverkas av tyngdkraften, och det första steget
omfattar all annan undersökning och provning. Det andra steget ska utföras på den plats där vågen ska användas.
Om en medlemsstat har lagt fast gravitationszoner inom sitt territorium får uttrycket ”på den plats där vågen ska
användas” tolkas som ”i den gravitationszon där vågen ska användas”.
7.2.1 Om en tillverkare valt att få något av förfarandena enligt punkt 7.1 genomfört i två steg och dessa båda steg
kommer att genomföras av två olika parter, ska en våg som genomgått det första steget i förfarandet märkas med
identifikationsnumret för det anmälda organ som genomfört detta steg.
7.2.2 Den part som genomfört det första steget i förfarandet ska för varje våg utfärda ett intyg som innehåller de
uppgifter som krävs för att vågen ska kunna identifieras och särskild uppgift om vilka undersökningar och
provningar som har utförts.
Den part som utför det andra steget i förfarandet ska utföra de undersökningar och provningar som återstår.
Tillverkaren eller den som representerar honom ska på begäran kunna förete det anmälda organets intyg om
överensstämmelse.
7.2.3 Den tillverkare som valt att i steg ett tillämpa modul D eller D1 kan för steg två antingen välja samma förfarande
eller välja att där fortsätta med modul F eller F1.
7.2.4 När steg två fullgjorts ska CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen anbringas på vågen tillsam
mans med identifikationsnumret för det anmälda organ som utfört steg två.
SV
L 96/140
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
50
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
BILAGA III
ÖVRIGA MÄRKNINGAR
1. Vågar som är avsedda att användas för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f.
1.1 Dessa vågar ska vara försedda med följande övriga märkningar som ska vara synliga, lätt läsbara och varaktiga:
i) I tillämpliga fall numret på EU-typintyget.
ii) Tillverkarens namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke.
iii) Noggrannhetsklassen, omskrivet med en oval eller två vågräta linjer förbundna med två halvcirklar.
iv) Största last uttryckt som ”Max …”.
v) Minsta last uttryckt som ”Min …”.
vi) Kontrollskaldelen uttryckt som ”e = …”.
vii) Typ-, parti- eller serienummer:
Dessutom i tillämpliga fall följande:
viii) För vågar som består av separata men samhörande delar, identifieringsmärken på varje del.
ix) Skaldelen, om den skiljer sig från e, uttryckt som ”d = …”.
x) Maximal adderande tara, uttryckt som ”T = + …”.
xi) Maximal subtraherande tara, uttryckt som ”T = – …”, om den skiljer sig från värdet på Max.
xii) Tareringsintervall om det skiljer sig från d, uttryckt som ”d T = …”.
xiii) Största tillåtna last, om den skiljer sig från värdet på Max, uttryckt som ”Lim …”.
xiv) Det särskilda temperaturintervallet, uttryckt som ”… °C/… °C”.
xv) Förhållandet mellan lastbärare och last.
1.2 Dessa vågar ska ha tillräckliga möjligheter för anbringande av märkning om överensstämmelse och övriga märk
ningar. Det ska vara omöjligt att avlägsna märkningen om överensstämmelse och övriga märkningar utan att skada
dem. Märkningen om överensstämmelse och övriga märkningar ska vara synlig när vågen är placerad i sitt normala
användningsläge.
1.3 Om en märkskylt används ska den kunna förseglas om den kan avlägsnas utan att förstöras. Om märkskylten kan
förseglas ska den kunna förses med ett kontrollmärke.
1.4 De övriga märkningarna med Max, Min, e och d ska också finnas i närheten av visningsenheten, om den inte redan
sitter där.
1.5 Varje lastbestämningsanordning som är förbunden med en eller flera lastbärare ska vara försedd med de tillämpliga
övriga märkningar som hör till respektive lastbärare.
2. Vågar som inte är avsedda att användas för de ändamål som anges i artikel 1.2 a–f ska vara försedda med följande
synliga, lätt läsbara och varaktiga övriga märkningar:
— Tillverkarens namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/141
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
51
— Vågens maximikapacitet, uttryckt som ”Max …”.
Dessa vågar ska inte vara försedda med märkningen om överensstämmelse som avses i detta direktiv.
3. Symbol för begränsat bruk enligt artikel 18
Symbolen för begränsat bruk ska utgöras av bokstaven ”M” tryckt med svart på en röd botten, minst 25 mm ×
25 mm i fyrkant, med två diagonaler som bildar ett kryss.
SV
L 96/142
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
52
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
BILAGA IV
EU-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE (nr XXXX) ( 1 )
1. Vågmodell/våg (produkt, typ, parti- eller serienummer):
2. Namn och adress på tillverkaren och, i förekommande fall, dennes representant:
3. Denna försäkran om överensstämmelse utfärdas på tillverkarens eget ansvar.
4. Föremål för försäkran (identifiera vågen så att den kan spåras; en bild kan bifogas om det är nödvändigt för att vågen
ska kunna identifieras):
5. Föremålet för försäkran ovan överensstämmer med den relevanta harmoniserade unionslagstiftningen:
6. Hänvisningar till de relevanta harmoniserade standarder som använts eller hänvisningar till de andra tekniska speci
fikationer enligt vilka överensstämmelsen försäkras:
7. Det anmälda organet … (namn, nummer) har utfört … (beskrivning av åtgärden) och utfärdat intyg:
8. Ytterligare information:
Undertecknat för:
(ort och datum)
(namn, befattning) (namnteckning)
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/143
( 1 ) Det är frivilligt för tillverkaren att numrera EU-försäkran om överensstämmelse.
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
53
BILAGA V
DEL A
Upphävt direktiv och en förteckning över dess efterföljande ändringar
(se artikel 45)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/23/EG
(EUT L 122, 16.5.2009, s. 6)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1025/2012
(EUT L 316, 14.11.2012, s. 12)
Endast artikel 26.1 i
DEL B
Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och datum för tillämpning av direktiven som anges i del B i
bilaga VII till direktiv 2009/23/EG
(se artikel 45)
Direktiv
Tidsfrist för införlivande
Datum för tillämpning
90/384/EEG
30 juni 1992
1 januari 1993 ( 1 )
93/68/EEG
30 juni 1994
1 januari 1995 ( 2 )
( 1 ) I överensstämmelse med artikel 15.3 i direktiv 90/384/EEG ska medlemsstaterna under tio år från den dag då de tillämpar de lagar,
förordningar och administrativa bestämmelser som antagits av medlemsstaterna för införlivande av det direktivet i nationell lagstiftning
medge att vågar som motsvarar de regler som gällde före den 1 januari 1993 släpps ut på marknaden och/eller tas i drift.
( 2 ) I överensstämmelse med artikel 14.2 i direktiv 93/68/EEG ska medlemsstaterna fram till den 1 januari 1997 tillåta att produkter som
överensstämmer med de märkningsbestämmelser som gällde före den 1 januari 1995 släpps ut på marknaden och tas i bruk.
SV
L 96/144
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
54
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
BILAGA VI
JÄMFÖRELSETABELL
Direktiv 2009/23/EG
Detta direktiv
Artikel 1.1
Artikel 1.1
Artikel 1.2 inledningen
Artikel 1.2 inledningen
Artikel 1.2 a i
Artikel 1.2 a
Artikel 1.2 a ii
Artikel 1.2 b
Artikel 1.2 a iii
Artikel 1.2 c
Artikel 1.2 a iv
Artikel 1.2 d
Artikel 1.2 a v
Artikel 1.2 e
Artikel 1.2 a vi
Artikel 1.2 f
Artikel 1.2 b
Artikel 1.2 g
Artikel 2.1
Artikel 2.1
Artikel 2.2
Artikel 2.2
Artikel 2.3 —
—
Artikel 2.3–2.19
Artikel 3
Artikel 3.1 och 3.2
Artikel 4
Artikel 4
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 6 —
Artikel 7 —
Artikel 8 —
—
Artikel 6
—
Artikel 7
—
Artikel 8
—
Artikel 9
—
Artikel 10
—
Artikel 11
—
Artikel 12
Artikel 9.1 inledningen
Artikel 13.1 inledningen
Artikel 9.1 a
Artikel 13.1 a
Artikel 9.1 b
Artikel 13.1 b
Artikel 9.2
Artikel 13.2
Artikel 9.3 —
Artikel 10 —
Artikel 11 —
Artikel 12 —
—
Artikel 14
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/145
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
55
Direktiv 2009/23/EG
Detta direktiv
—
Artikel 15
—
Artikel 16
—
Artikel 17.1–17.5
—
Artikel 17.6
Artikel 13 första meningen
Artikel 6.5 fjärde stycket
Artikel 13 andra meningen
Artikel 18
—
Artikel 19
—
Artikel 20
—
Artikel 21
—
Artikel 22
—
Artikel 23
—
Artikel 24
—
Artikel 25
—
Artikel 26
—
Artikel 27
—
Artikel 28
—
Artikel 29
—
Artikel 30
—
Artikel 31
—
Artikel 32
—
Artikel 33
—
Artikel 34
—
Artikel 35
—
Artikel 36
—
Artikel 37
—
Artikel 38
—
Artikel 39
—
Artikel 40
—
Artikel 41
—
Artikel 42
Artikel 14
Artikel 3.3
Artikel 15 —
—
Artikel 43
—
Artikel 44.1
Artikel 16
Artikel 44.2
Artikel 17
Artikel 45
Artikel 18
Artikel 46 första stycket
—
Artikel 46 andra stycket
SV
L 96/146
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
56
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
Direktiv 2009/23/EG
Detta direktiv
Artikel 19
Artikel 47
Bilaga I
Bilaga I
Bilaga II punkt 1 —
—
Bilaga II punkt 1
Bilaga II punkt 2 —
—
Bilaga II punkt 2
—
Bilaga II punkt 3
Bilaga II punkt 3 —
—
Bilaga II punkt 4
—
Bilaga II punkt 5
Bilaga II punkt 4 —
—
Bilaga II punkt 6
Bilaga II punkt 5
Bilaga II punkt 7
Bilaga III —
Bilaga IV
Bilaga III
—
Bilaga IV
Bilaga V —
Bilaga VI —
Bilaga VII
Bilaga V
Bilaga VIII —
—
Bilaga VI
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/147
Prop. 2015/16:91
Bilaga 1
57
UTTALANDE AV EUROPAPARLAMENTET
Europaparlamentet anser att endast om och när genomförandeakter i den mening som avses i förordning
(EU) nr 182/2011 diskuteras vid möten med kommittéer kan de sistnämnda anses vara kommittéer inom
ramen för kommittéförfarandet i den mening som avses i bilaga I till ramavtalet om förbindelserna mellan
Europaparlamentet och kommissionen. Möten med kommittéer omfattas således av punkt 15 i ramavtalet
om och när andra frågor diskuteras.
SV
L 96/148
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
58
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/32/EU
av den 26 februari 2014
om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av
mätinstrument (omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR
ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions
sätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio
nella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit
téns yttrande ( 1 ),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 2 ), och
av följande skäl:
(1)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG av
den 31 mars 2004 om mätinstrument ( 3 ) har ändrats
på väsentliga punkter ( 4 ). Med anledning av nya ändringar
bör det direktivet av tydlighetsskäl omarbetas.
(2)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackredite
ring och marknadskontroll i samband med saluföring av
produkter (
5
) innehåller regler för ackreditering av organ
för bedömning av överensstämmelse och ger ett ramverk
för marknadskontroll av produkter och för kontroll av
produkter från tredjeländer samt ger allmänna principer
för CE-märkning.
(3)
I Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG
av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring
av produkter (
6
) fastställs gemensamma principer och re
ferensbestämmelser som är avsedda att tillämpas som en
enhetlig grund för översyn eller omarbetning av sektor
specifik lagstiftning. Direktiv 2004/22/EG bör anpassas
till det beslutet.
(4)
Detta direktiv omfattar mätinstrument som inte redan
finns på unionsmarknaden när de släpps ut på mark
naden. Det betyder att det antingen är nya mätinstrument
tillverkade av en tillverkare som är etablerad i unionen
eller mätinstrument, oavsett om de är nya eller begag
nade, som importerats från ett tredjeland.
(5)
Korrekta och kontrollbara mätinstrument kan användas
för en rad olika typer av mätfunktioner. För sådana mät
funktioner som gäller allmänt intresse, folkhälsa, allmän
säkerhet och ordning, miljöskydd och konsumentskydd,
uttag av skatter och avgifter samt handel på lika villkor,
och som direkt eller indirekt påverkar medborgarnas dag
liga liv på många sätt kan det vara nödvändigt att an
vända sig av lagstadgat kontrollerade instrument.
(6)
Detta direktiv bör tillämpas på alla former av leveranser,
inklusive distansförsäljning.
(7)
Lagstadgad metrologisk kontroll bör inte medföra hinder
för mätinstrumentens fria rörlighet. De tillämpliga före
skrifterna bör vara lika i alla medlemsstater och bevis på
överensstämmelse bör godkännas inom hela unionen.
(8)
Lagstadgad metrologisk kontroll kräver överensstämmelse
med bestämda prestandakrav. De prestandakrav som
mätinstrumenten måste uppfylla bör ge en hög skydds
nivå. Bedömningen av överensstämmelse bör vara myc
ket tillförlitlig.
(9)
Medlemsstaterna bör som en allmän regel föreskriva lag
stadgad metrologisk kontroll. När lagstadgad metrologisk
kontroll föreskrivs, bör endast mätinstrument som över
ensstämmer med gemensamma prestandakrav användas.
(10)
Den valfrihetsprincip som införs genom direktiv
2004/22/EG innebär att medlemsstaterna själva kan be
sluta om huruvida de ska eller inte ska föreskriva om
användningen av de mätinstrument som omfattas av
detta direktiv.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/149
( 1 ) EUT C 181, 21.6.2012, s. 105.
( 2 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 februari 2014 (ännu ej
offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 februari 2014.
( 3 ) EUT L 135, 30.4.2004, s. 1.
( 4 ) Se bilaga XIV, del A.
( 5 ) EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.
( 6 ) EUT L 218, 13.8.2008, s. 82.
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
59
(11)
Nationella specifikationer för de lämpliga nationella kra
ven för användning bör inte påverka bestämmelserna om
ibruktagande i detta direktiv.
(12)
Vissa mätinstruments prestanda påverkas särskilt av mil
jön, i synnerhet det omgivande elektromagnetiska fältet.
Mätinstruments tålighet mot elektromagnetiska stör
ningar bör ingå i detta direktiv och tålighetskraven i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/108/EG av
den 15 december 2004 om tillnärmning av medlems
staternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibili
tet ( 1 ) bör därför inte tillämpas.
(13)
För att den fria rörligheten för mätinstrument i unionen
ska säkerställas bör medlemsstaterna inte förhindra ut
släppande på marknaden och/eller ibruktagande av mät
instrument som är försedda med CE-märkning och till
läggsmärkning i enlighet med bestämmelserna i detta
direktiv.
(14)
Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att för
hindra att instrument som inte uppfyller kraven släpps ut
på marknaden och/eller tas i bruk. Medlemsstaternas be
höriga myndigheter måste därför samarbeta på ett till
fredsställande sätt för att säkerställa att detta mål omfat
tar hela unionen.
(15)
De ekonomiska aktörerna bör, i förhållande till den roll
de har i leveranskedjan, ansvara för att mätinstrument är
i överensstämmelse med detta direktiv, så att en hög nivå
säkerställs i fråga om skydd av de aspekter av allmänhe
tens intresse som omfattas av detta direktiv, och så att
rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden garante
ras.
(16)
Alla ekonomiska aktörer i leverans- och distributionsked
jan bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att de på
marknaden endast tillhandahåller mätinstrument som
överensstämmer med detta direktiv. Det måste göras en
tydlig och proportionell fördelning av vilka skyldigheter
som motsvarar varje ekonomisk aktörs roll i leverans-
och distributionskedjan.
(17)
För att underlätta kommunikationen mellan ekonomiska
aktörer, marknadskontrollmyndigheter och konsumenter
bör medlemsstaterna uppmuntra ekonomiska aktörer att
utöver postadressen även ange en internetadress.
(18)
Tillverkaren, som besitter detaljkunskap om konstruk
tions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan
genomföra förfarandet för bedömning av överensstäm
melse. Därför bör även i fortsättningen endast tillverka
ren vara skyldig att göra en bedömning av överensstäm
melse.
(19)
Det måste finnas garantier för att de mätinstrument från
tredjeländer som förs in på unionsmarknaden är i över
ensstämmelse med detta direktiv, och det måste framför
allt säkerställas att tillverkarna har underkastat dessa mät
instrument lämpliga förfaranden för bedömning av över
ensstämmelse. Det bör därför slås fast att importörer ska
se till att de mätinstrument de släpper ut på marknaden
uppfyller kraven i detta direktiv och att de inte släpper ut
mätinstrument som inte uppfyller dessa krav eller som
utgör en risk. Det bör också slås fast att importörerna
ska se till att förfaranden för bedömning av överensstäm
melse har genomförts och att märkning av mätinstru
ment och den dokumentation som tagits fram av till
verkarna är tillgänglig för kontroll av de behöriga natio
nella myndigheterna.
(20)
Vid utsläppandet på marknaden bör varje importör på
mätinstrumentet ange sitt namn, registrerade firmanamn
eller registrerade varumärke samt den postadress på vil
ken han eller hon kan kontaktas. Undantag bör medges i
de fall då detta inte är möjligt på grund av mätinstru
mentets storlek eller art. Detta gäller bland annat de fall
då importören skulle behöva öppna förpackningen för att
sätta sitt namn och sin adress på mätinstrumentet.
(21)
Distributörerna tillhandahåller ett mätinstrument på
marknaden efter det att det har släppts ut på marknaden
av tillverkaren eller importören. Distributörerna bör
iaktta vederbörlig omsorg för att se till att deras hante
ring av mätinstrumentet inte inverkar negativt på det
instrumentets överensstämmelse med detta direktiv.
(22)
Alla ekonomiska aktörer som släpper ut ett mätinstru
ment på marknaden i eget namn eller under eget va
rumärke eller ändrar ett mätinstrument på ett sådant
sätt att det kan påverka överensstämmelsen med detta
direktiv, bör anses vara tillverkare och bör därför ikläda
sig tillverkarens skyldigheter.
(23)
Distributörer och importörer är nära marknaden och bör
därför vara involverade i de behöriga nationella myndig
heternas marknadskontroll, och de bör vara beredda på
att delta aktivt genom att förse dessa myndigheter med
alla nödvändiga uppgifter om det berörda mätinstrumen
tet.
SV
L 96/150
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
( 1 ) EUT L 390, 31.12.2004, s. 24.
60
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
(24)
Marknadskontrollen blir enklare och effektivare om man
kan säkerställa ett mätinstruments spårbarhet genom hela
leveranskedjan. Med ett effektivt spårbarhetssystem blir
det lättare för marknadskontrollmyndigheterna att spåra
den ekonomiska aktör som är ansvarig för att på mark
naden ha tillhandahållit mätinstrument som inte uppfyl
ler kraven. När den information som enligt detta direktiv
krävs för identifiering av andra ekonomiska aktörer be
varas, bör ekonomiska aktörer inte vara skyldiga att upp
datera denna information vad gäller andra ekonomiska
aktörer som antingen har levererat ett mätinstrument till
dem eller till vilka de har levererat ett mätinstrument.
(25)
I detta direktiv bör endast sådana grundläggande krav
anges som inte hindrar den tekniska utvecklingen, och
de bör helst vara utformade som prestandakrav. För att
underlätta bedömningen av överensstämmelse med dessa
krav är det nödvändigt att föreskriva om presumtion om
överensstämmelse för mätinstrument som överensstäm
mer med harmoniserade standarder som har antagits i
enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om eu
ropeisk standardisering ( 1 ) och som innehåller detaljerade
tekniska specifikationer av dessa krav.
(26)
I förordning (EU) nr 1025/2012 fastställs ett förfarande
för invändningar mot harmoniserade standarder som inte
helt uppfyller kraven i detta direktiv.
(27)
De tekniska specifikationerna och prestandaspecifikatio
nerna i internationellt överenskomna normerande doku
ment får även överensstämma, helt eller delvis, med de
grundläggande kraven i detta direktiv. I dessa fall bör
användning av internationellt överenskomna normerande
dokument tillåtas som ett alternativ till användning av
harmoniserade standarder och under vissa omständighe
ter innebära presumtion om överensstämmelse.
(28)
Överensstämmelse med de grundläggande kraven i detta
direktiv kan även åstadkommas med hjälp av specifika
tioner som inte härrör från någon harmoniserad standard
eller något internationellt normerande dokument. Det
bör därför vara frivilligt att använda harmoniserade stan
darder eller internationellt överenskomna normerande
dokument.
(29)
För att de ekonomiska aktörerna ska kunna visa och de
behöriga myndigheterna kunna säkerställa att de mät
instrument som har tillhandahållits på marknaden upp
fyller de grundläggande kraven måste det fastställas för
faranden för bedömning av överensstämmelse. Beslut
nr 768/2008/EG innehåller moduler för mer eller mindre
strikta förfaranden för bedömning av överensstämmelse,
allt efter risknivån och den erforderliga säkerhetsnivån.
För att säkerställa enhetlighet mellan sektorer och und
vika tillfälliga varianter bör förfarandena för bedömning
av överensstämmelse väljas från dessa moduler. Dessa
moduler måste dock anpassas för att ta hänsyn till sär
skilda aspekter av metrologisk kontroll.
(30)
Bedömningen av överensstämmelsen av underenheter bör
utföras i enlighet med detta direktiv. Om underenheter
tillhandahålls på marknaden separat och oberoende av ett
instrument, bör deras bedömning av överensstämmelse
göras oberoende av instrumentet i fråga.
(31)
Den ständiga utvecklingen inom mättekniken kan leda
till förändringar när det gäller behovet av bedömning
av överensstämmelse. För varje kategori mätinstrument
och i förekommande fall underenheter bör det därför
finnas ett lämpligt förfarande eller möjlighet att välja
mellan olika, lika tillförlitliga förfaranden.
(32)
Tillverkarna bör upprätta en EU-försäkran om överens
stämmelse som innehåller information som enligt detta
direktiv krävs om mätinstrumentets överensstämmelse
med detta direktiv och med övrig relevant harmoniserad
unionslagstiftning.
(33)
För att säkerställa faktisk tillgång till information för
marknadskontrolländamål bör den information som
krävs för att identifiera alla tillämpliga unionsakter finnas
tillgänglig i en enda EU-försäkran om överensstämmelse.
För att minska den administrativa bördan för de ekono
miska aktörerna kan denna enda EU-försäkran om över
ensstämmelse utgöras av dokumentation bestående av
enskilda relevanta förklaringar om överensstämmelse.
(34)
CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen
visar att ett mätinstrument överensstämmer med kraven
och är, i vid bemärkelse, det synliga resultatet av en hel
process av bedömning av överensstämmelse. Allmänna
principer för CE-märkning och hur den förhåller sig till
annan märkning fastställs i förordning (EG) nr 765/2008.
Bestämmelser för hur CE-märkningen och den metrolo
giska tilläggsmärkningen ska anbringas bör fastställas i
detta direktiv.
(35)
För att ta hänsyn till skillnader när det gäller klimatför
hållanden eller till de olika nivåer av konsumentskydd
som kan tillämpas på nationell nivå, är det nödvändigt
att fastställa miljöklasser eller noggrannhetsklasser i form
av grundläggande krav.
(36)
Vissa förfaranden för bedömning av överensstämmelse
som fastställs i detta direktiv kräver involvering av organ
för bedömning av överensstämmelse, vilka medlemssta
terna har anmält till kommissionen.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/151
( 1 ) EUT L 316, 14.11.2012, s. 12.
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
61
(37)
Erfarenheten har visat att de kriterier i direktiv
2004/22/EG som organen för bedömning av överens
stämmelse måste uppfylla för att kunna bli anmälda till
kommissionen är otillräckliga för att säkerställa en enhet
ligt hög prestationsnivå hos de anmälda organen i hela
unionen. Det är dock av största vikt att alla anmälda
organ utför sina uppgifter på samma nivå och under
rättvisa konkurrensvillkor. Detta kräver att obligatoriska
krav fastställs för de organ för bedömning av överens
stämmelse som vill bli anmälda för att kunna tillhanda
hålla bedömningar av överensstämmelse.
(38)
Om ett organ för bedömning av överensstämmelse visar
att kriterierna i de harmoniserade standarderna är upp
fyllda bör det anses uppfylla motsvarande krav som fast
ställs i detta direktiv.
(39)
För att säkerställa en enhetlig kvalitetsnivå vid bedöm
ning av överensstämmelse för mätinstrument måste
också krav fastställas för de anmälande myndigheterna
och andra organ som är involverade i bedömningen,
anmälan och övervakningen av anmälda organ.
(40)
Det system som fastställs i detta direktiv bör komplette
ras av ackrediteringssystemet i förordning (EG)
nr 765/2008. Eftersom ackreditering är mycket viktigt
för att kontrollera kompetensen hos organen för bedöm
ning av överensstämmelse bör det också användas i sam
band med anmälan.
(41)
Öppen ackreditering enligt förordning (EG) nr 765/2008,
vilken säkerställer nödvändigt förtroende för intyg om
överensstämmelse, bör av de nationella offentliga myn
digheterna inom unionen betraktas som det bästa sättet
att styrka den tekniska kompetensen hos organen för
bedömning av överensstämmelse. Nationella myndigheter
kan emellertid anse att de har tillräckliga möjligheter att
utföra den bedömningen på egen hand. I så fall bör de
nationella myndigheterna, för att trygga en rimlig trovär
dighetsnivå på bedömningar utförda av andra nationella
myndigheter, ta fram den dokumentation som krävs för
att visa kommissionen och övriga medlemsstater att de
utvärderade organen för bedömning av överensstämmelse
uppfyller de relevanta kraven.
(42)
Organ för bedömning av överensstämmelse lägger ofta ut
verksamhet kopplad till bedömningen av överensstäm
melse på underentreprenad eller anlitar ett dotterbolag.
För att säkerställa den erforderliga skyddsnivån för de
mätinstrument som ska släppas ut på marknaden är
det viktigt vid bedömning av överensstämmelse att de
underentreprenörer och dotterbolag som utför bedöm
ningarna uppfyller samma krav som de anmälda organen.
Därför är det viktigt att bedömningen av kompetens och
förmåga hos de organ som ska anmälas och övervak
ningen av de redan anmälda organen också täcker den
verksamhet som bedrivs av underentreprenörer och dot
terbolag.
(43)
Anmälningsförfarandet måste bli effektivare och öppnare,
och det måste framför allt anpassas till ny teknik för att
möjliggöra elektronisk anmälan.
(44)
Eftersom de anmälda organen får erbjuda sina tjänster i
hela unionen bör medlemsstaterna och kommissionen
beredas tillfälle att göra invändningar rörande ett anmält
organ. Därför är det viktigt att en period fastställs under
vilken eventuellt tvivel eller osäkerhet om kompetensen
hos organen för bedömning av överensstämmelse kan
redas ut innan de börjar fungera som anmälda organ.
(45)
Av konkurrensskäl är det av avgörande betydelse att an
mälda organ tillämpar förfarandena för bedömning av
överensstämmelse utan att belasta de ekonomiska aktö
rerna i onödan. Av samma skäl och för att säkerställa
likabehandling av de ekonomiska aktörerna måste en
enhetlig teknisk tillämpning av förfarandena för bedöm
ning av överensstämmelse säkerställas. Detta kan bäst
uppnås genom samordning och samarbete mellan de
anmälda organen.
(46)
För att skapa rättslig säkerhet är det nödvändigt att klar
göra att de regler om marknadskontroll i unionen och
kontroll av produkter som förs in på unionsmarknaden
som fastställs i förordning (EG) nr 765/2008 ska tilläm
pas på mätinstrument som omfattas av detta direktiv.
Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att
välja vilka behöriga myndigheter som ska utföra dessa
uppgifter.
(47)
Medlemsstaterna bör vidta alla lämpliga åtgärder för att
säkerställa att mätinstrument släpps ut på marknaden
endast om de, när de förvaras på rätt sätt och används
för sitt avsedda ändamål eller under användningsförhål
landen som rimligen kan förutses, inte medför fara för
människors hälsa och säkerhet. Mätinstrument bör anses
vara oförenliga med de grundläggande krav som fastställs
i detta direktiv endast om de används under förhållanden
som rimligen kan förutses, det vill säga en sådan använd
ning som skulle kunna vara resultatet av ett lagligt och
lätt förutsebart mänskligt beteende.
(48)
Direktiv 2004/22/EG innehåller redan föreskrifter om ett
förfarande i fråga om skyddsåtgärder för att kommissio
nen ska kunna undersöka om den åtgärd som en med
lemsstat vidtagit mot ett mätinstrument som den anser
inte uppfyller kraven är berättigad. För att öka tydlighe
ten och minska handläggningstiden måste det befintliga
förfarandet i fråga om skyddsåtgärder förbättras, så att
det blir effektivare och för att dra fördel av den sakkun
skap som finns i medlemsstaterna.
SV
L 96/152
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
62
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
(49)
Det befintliga systemet bör kompletteras med ett för
farande genom vilket berörda parter underrättas om pla
nerade åtgärder när det gäller mätinstrument som utgör
en risk för aspekter av skydd i allmänhetens intresse som
omfattas av detta direktiv. Därigenom bör marknadskon
trollmyndigheterna, i samarbete med de berörda ekono
miska aktörerna, få möjlighet att agera i ett tidigt skede
med avseende på sådana mätinstrument.
(50)
Om medlemsstaterna och kommissionen är överens om
att en medlemsstats åtgärd är berättigad, bör kommissio
nen inte involveras ytterligare, utom i de fall då den
bristande överensstämmelsen kan anses bero på brister
i en harmoniserad standard eller i ett normerande doku
ment.
(51)
För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av
detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförande
befogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet
med Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande
av allmänna regler och principer för medlemsstaternas
kontroll av kommissionens utövande av sina genom
förandebefogenheter ( 1 ).
(52)
Det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet
av genomförandeakter för att anmoda den anmälande
medlemsstaten att vidta nödvändiga korrigerande åtgär
der avseende anmälda organ som inte längre uppfyller
kraven för anmälan.
(53)
Det rådgivande förfarandet bör även användas vid anta
gandet av genomförandeakter avseende invändningar
mot internationellt överenskomna normativa dokument
vars hänvisningar ännu inte offentliggjorts i Europeiska
unionens officiella tidning, under förutsättning att det rele
vanta dokumentet ännu inte har lett till en presumtion
om överensstämmelse med de tillämpliga grundläggande
kraven.
(54)
Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av
genomförandeakter som gäller invändningar mot interna
tionellt överenskomna normerande dokument som en
medlemsstat eller kommissionen anser vara berättigade
och då hänvisningarna till de normerande dokumenten
i fråga redan offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning, eftersom sådana akter skulle kunna påverka pre
sumtionen om överensstämmelse med de tillämpliga
grundläggande kraven.
(55)
Granskningsförfarandet bör också användas vid antagan
det av genomförandeakter med avseende på mätinstru
ment som överensstämmer med kraven men som utgör
en risk för människors hälsa eller säkerhet eller för andra
aspekter av skyddet av allmänhetens intresse.
(56)
Den kommitté som inrättas genom detta direktiv kan i
linje med etablerad praxis spela en värdefull roll när det
gäller utredning av frågor som avser tillämpningen av
detta direktiv som tas upp antingen av kommitténs ord
förande eller av en företrädare för en medlemsstat i en
lighet med dess arbetsordning.
(57)
När frågor som har anknytning till detta direktiv, föru
tom frågor om tillämpning eller överträdelse av direkti
vet, behandlas, dvs. i en expertgrupp inom kommissio
nen, bör Europaparlamentet i överensstämmelse med gäl
lande praxis få full information och dokumentation och
vid behov en inbjudan att närvara vid sammanträdena.
(58)
Kommissionen bör genom genomförandeakter och, mot
bakgrund av deras särskilda karaktär, utan att tillämpa
förordning (EU) nr 182/2011, fastställa huruvida åtgärder
som har vidtagits av medlemsstater avseende mätinstru
ment som inte uppfyller kraven är berättigade eller ej.
(59)
Med hänsyn till utvecklingen inom mätteknik bör befo
genheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i för
draget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras
till kommissionen när det gäller ändringar av de instru
mentspecifika bilagorna. Det är av särskild betydelse att
kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt för
beredande arbete, inklusive på expertnivå. När kommis
sionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den
se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till
Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt
som möjligt och på lämpligt sätt.
(60)
Medlemsstaterna bör föreskriva sanktioner för överträdel
ser av bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats i
enlighet med detta direktiv och se till att dessa sanktioner
tillämpas. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella
och avskräckande.
(61)
Det måste fastställas rimliga övergångsbestämmelser om
att mätinstrument som redan har släppts ut på mark
naden i enlighet med direktiv 2004/22/EG före den
dag då nationella åtgärder för att införliva detta direktiv
börjar tillämpas ska få tillhandahållas på marknaden utan
att de måste uppfylla ytterligare produktkrav. Distributö
rerna bör därför kunna tillhandahålla mätinstrument som
har släppts ut på marknaden, det vill säga varor som
redan finns i distributionskedjan före den dag då de na
tionella åtgärderna för införlivande av detta direktiv bör
jar tillämpas.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/153
( 1 ) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
63
(62)
Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att se till att
mätinstrument på marknaden uppfyller krav som till
godoser en hög skyddsnivå avseende allmänna intressen
som omfattas av detta direktiv samtidigt som man säker
ställer att den inre marknaden fungerar, inte i tillräcklig
utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snara
re, på grund av dess omfattning och verkningar, kan
uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder
i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördra
get om Europeiska unionen. I enlighet med proportiona
litetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte ut
över vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
(63)
Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell
lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör
en innehållsmässig ändring i förhållande till det tidigare
direktivet. Skyldigheten att införliva de oförändrade be
stämmelserna följer av det tidigare direktivet.
(64)
Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldig
heter vad gäller tidsfristerna för införlivande med natio
nell lagstiftning och de datum för tillämpning av de
direktiv som anges i del B i bilaga XIV.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
Genom detta direktiv fastställs de krav som mätinstrument
måste uppfylla för att få tillhandahållas på marknaden och/eller
tas i bruk för de mätfunktioner som avses i artikel 3.1.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1. Detta direktiv ska tillämpas på de mätinstrument som
anges i de instrumentspecifika bilagorna III–XII (nedan kallade
instrumentspecifika bilagor) rörande vattenmätare (MI-001), gas
mätare och volymomvandlare (MI-002), aktiva elenergimätare
(MI-003), värmeenergimätare (MI-004), mätsystem för kontinu
erlig och dynamisk mätning av mängder av andra vätskor än
vatten (MI-005), automatiska vågar (MI-006), taxametrar (MI-
007), längdmått (MI-008), dimensionsmätinstrument (MI-009)
och avgasmätare (MI-010).
2. I fråga om krav på elektromagnetisk tålighet utgör detta
direktiv ett särdirektiv som avses i artikel 2.3 i Europaparlamentets
och rådets direktiv 2014/30/EU ( 1 ). Det direktivet fortsätter att vara
tillämpligt på utsläppskraven.
Artikel 3
Valfrihet
1. Medlemsstaterna får, i de fall de anser det vara befogat,
föreskriva om användningen av mätinstrument för mätfunktio
ner som avser allmänt intresse, folkhälsa, allmän säkerhet, den
allmänna ordningen, miljöskydd, konsumentskydd, uttag av
skatter och avgifter och handel på lika villkor.
2. Om medlemsstaterna inte föreskriver om sådan använd
ning ska de underrätta kommissionen och övriga medlemsstater
om skälen till detta.
Artikel 4
Definitioner
I detta direktiv avses med
1. mätinstrument: anordning eller system som har en mätfunk
tion som omfattas av artikel 2.1,
2. underenhet: fysisk utrustning såsom den anges i de instru
mentspecifika bilagorna, som fungerar självständigt och
som utgör ett mätinstrument tillsammans med andra un
derenheter med vilka den är kompatibel, eller ett mät
instrument med vilket den är kompatibel,
3. lagstadgad metrologisk kontroll: kontroll av ett mätinstru
ments mätfunktioner avsedda för tillämpningsområdet
med hänsyn till allmänt intresse, folkhälsa, allmän säkerhet,
den allmänna ordningen, miljöskydd, uttag av skatter och
avgifter, konsumentskydd och handel på lika villkor,
4. normerande dokument: dokument som innehåller de tekniska
specifikationer som fastställts av Internationella organisatio
nen för legal metrologi,
5. tillhandahållande på marknaden: varje leverans av ett mät
instrument för distribution eller användning på unions
marknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot
betalning eller kostnadsfritt,
6. utsläppande på marknaden: första gången ett mätinstrument
tillhandahålls på unionsmarknaden,
SV
L 96/154
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den
26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstift
ning om elektromagnetisk kompatibilitet (se sidan 79 i detta num
mer av EUT).
64
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
7. ibruktagande: den första användningen av ett mätinstrument
avsett för slutanvändaren för de ändamål för vilka det är
avsett,
8. tillverkare: fysisk eller juridisk person som tillverkar eller
som låter konstruera eller tillverka ett mätinstrument och
saluför detta mätinstrument i eget namn eller under eget
varumärke eller tar det i bruk för egna ändamål,
9. tillverkarens representant: fysisk eller juridisk person som är
etablerad inom unionen och som enligt skriftlig fullmakt
från en tillverkare har rätt att i dennes ställe utföra sär
skilda uppgifter,
10. importör: fysisk eller juridisk person som är etablerad inom
unionen och släpper ut ett mätinstrument från ett tredje
land på unionsmarknaden,
11. distributör: fysisk eller juridisk person i leveranskedjan, fö
rutom tillverkaren eller importören, som tillhandahåller ett
mätinstrument på marknaden,
12. ekonomisk aktör: tillverkaren, tillverkarens representant, im
portören och distributören,
13. teknisk specifikation: dokument där det fastställs vilka tek
niska krav som ett mätinstrument ska uppfylla,
14. harmoniserad standard: harmoniserad standard enligt defini
tionen i artikel 2.1 c i förordning (EU) nr 1025/2012,
15. ackreditering: ackreditering enligt definitionen i artikel 2.10 i
förordning (EG) nr 765/2008,
16. nationellt ackrediteringsorgan: nationellt ackrediteringsorgan
enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EG)
nr 765/2008,
17. bedömning av överensstämmelse: process där det visas huru
vida de grundläggande kraven i detta direktiv för ett mät
instrument har uppfyllts,
18. organ för bedömning av överensstämmelse: organ som utför
bedömning av överensstämmelse, innefattande kalibrering,
provning, certifiering och kontroll,
19. återkallelse: åtgärd för att dra tillbaka ett mätinstrument
som redan tillhandahålls slutanvändaren,
20. tillbakadragande: åtgärd för att förhindra att ett mätinstru
ment i leveranskedjan tillhandahålls på marknaden,
21. harmoniserad unionslagstiftning: unionslagstiftning som har
moniserar villkoren för saluföring av produkter,
22. CE-märkning: märkning genom vilken tillverkaren visar att
mätinstrumentet överensstämmer med de tillämpliga kra
ven i harmoniserad unionslagstiftning som föreskriver CE-
märkning.
Artikel 5
Tillämplighet på underenheter
När det finns instrumentspecifika bilagor med grundläggande
krav för underenheter ska detta direktiv i tillämpliga delar till
lämpas på sådana underenheter.
Underenheter och mätinstrument får bedömas oberoende och
separat för att fastställa överensstämmelse.
Artikel 6
Grundläggande krav
Ett mätinstrument ska uppfylla de grundläggande krav som
anges i bilaga I och i den relevanta instrumentspecifika bilagan.
Medlemsstaterna får om det behövs för korrekt användning av
instrumentet kräva att den information som anges i punkt 9 i
bilaga I eller i de relevanta instrumentspecifika bilagorna, ska
lämnas på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och
som fastställs av den medlemsstat där instrumentet tillhanda
hålls på marknaden.
Artikel 7
Tillhandahållande på marknaden och ibruktagande
1. Medlemsstaterna får inte, av skäl som omfattas av detta
direktiv, förhindra tillhandahållande på marknaden och/eller
ibruktagande av mätinstrument som uppfyller kraven i detta
direktiv.
2. Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att se
till att mätinstrument tillhandahålls på marknaden och/eller tas i
bruk endast om de uppfyller kraven i detta direktiv.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/155
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
65
3. En medlemsstat får kräva att ett mätinstrument ska upp
fylla de bestämmelser för ibruktagande som motiveras av lokala
klimatförhållanden. I detta fall ska medlemsstaten välja lämpliga
övre och undre temperaturgränser från tabell 1 i bilaga I och får
ange fuktighetsvillkor (kondenserande eller icke-kondenserande)
och om den avsedda placeringen för användning är öppen eller
sluten.
4. När olika noggrannhetsklasser fastställs för ett mätinstru
ment gäller följande:
a) I de instrumentspecifika bilagorna får det under rubriken
”Ibruktagande” anges vilken eller vilka noggrannhetsklasser
som ska användas för särskilda tillämpningar.
b) I alla andra fall får en medlemsstat fastställa vilka noggrann
hetsklasser som ska användas för särskilda tillämpningar
inom de klasser som fastställts, under förutsättning att det
är tillåtet att använda alla noggrannhetsklasser inom dess
territorium.
Vid tillämpning av led a eller b får mätinstrument av högre
noggrannhetsklass användas enligt ägarens val.
5. Medlemsstaterna får inte förhindra att mätinstrument som
inte överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv visas
på mässor och utställningar, vid demonstrationer eller vid lik
nande evenemang, under förutsättning att det tydligt och klart
anges att de inte överensstämmer med bestämmelserna och inte
får tillhandahållas på marknaden och/eller tas i bruk förrän de
uppfyller kraven i bestämmelserna.
KAPITEL 2
DE EKONOMISKA AKTÖRERNAS SKYLDIGHETER
Artikel 8
Tillverkarnas skyldigheter
1. Tillverkarna ska, när de släpper ut mätinstrument på
marknaden och/eller tillhandahåller dem för ibruktagande, se
till att de har konstruerats och tillverkats i enlighet med de
grundläggande kraven i bilaga I och i de relevanta instruments
pecifika bilagorna.
2.
Tillverkarna ska utarbeta den tekniska dokumentation som
avses i artikel 18 och utföra eller låta utföra den tillämpliga
bedömningen av överensstämmelse enligt artikel 17.
Om förfarandet för bedömning av överensstämmelse har visat
att mätinstrumentet uppfyller de tillämpliga kraven i detta di
rektiv ska tillverkarna upprätta en EU-försäkran om överens
stämmelse och anbringa CE-märkningen och den metrologiska
tilläggsmärkningen.
3. Tillverkarna ska behålla den tekniska dokumentationen
och EU-försäkran om överensstämmelse i tio år efter det att
mätinstrumentet har släppts ut på marknaden.
4. Tillverkarna ska se till att det finns rutiner som garanterar
att serietillverkningen fortsätter att överensstämma med kraven i
detta direktiv. Det ska också tas hänsyn till ändringar i mät
instrumentets konstruktion eller egenskaper och ändringar i de
harmoniserade standarderna eller andra tekniska specifikationer
som det hänvisas till vid försäkran om överensstämmelse för ett
mätinstrument.
När det anses lämpligt med tanke på mätinstrumentens pre
standa ska tillverkarna utföra slumpvis provning av mätinstru
ment som tillhandahålls på marknaden, granska och vid behov
registerföra inkomna klagomål, mätinstrument som inte över
ensstämmer med kraven och återkallelser av mätinstrument
samt informera distributörerna om all sådan övervakning.
5. Tillverkarna ska se till att de mätinstrument som de har
släppt ut på marknaden är försedda med typnummer, partinum
mer, serienummer eller annan identifieringsmärkning eller, om
detta inte är möjligt på grund av mätinstrumentens storlek eller
art, se till att den erforderliga informationen lämnas i ett med
följande dokument och på eventuell förpackning i enlighet med
punkt 9.2 i bilaga I.
6. Tillverkarna ska på mätinstrumentet ange sitt namn, regi
strerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den pos
tadress på vilken de kan kontaktas, eller, om detta inte är möj
ligt, i ett medföljande dokument och på eventuell förpackning i
enlighet med punkt 9.2 i bilaga I. Den angivna adressen ska
ange en enda kontaktpunkt där tillverkaren kan kontaktas. Kon
taktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av
slutanvändarna och marknadskontrollmyndigheterna.
7. Tillverkarna ska se till att mätinstrumentet som de har
släppt ut på marknaden åtföljs av en kopia av EU-försäkran
om överensstämmelse och av bruksanvisningar och information
enligt punkt 9.3 i bilaga I på ett språk som lätt kan förstås av
slutanvändarna och som bestämts av den berörda medlemssta
ten. Sådana bruksanvisningar och sådan information liksom alla
etiketter ska vara tydliga och lättbegripliga.
8. Tillverkare som anser eller har skäl att tro att ett mät
instrument som de har släppt ut på marknaden inte överens
stämmer med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrige
rande åtgärder som krävs för att få mätinstrumentet att över
ensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka
eller återkalla det. Om mätinstrumentet utgör en risk ska till
verkarna dessutom omedelbart underrätta de behöriga myndig
heterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har tillhanda
hållit mätinstrumentet, och lämna uppgifter om i synnerhet den
bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som
vidtagits.
SV
L 96/156
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
66
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
9. Tillverkarna ska på motiverad begäran av en behörig na
tionell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge myn
digheten all information och dokumentation som behövs för att
visa att mätinstrumentet överensstämmer med kraven i detta
direktiv, på ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten.
De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten
om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de
mätinstrument som de har släppt ut på marknaden.
Artikel 9
Tillverkarens representant
1. Tillverkarna får genom skriftlig fullmakt utse en represen
tant.
De skyldigheter som anges i artikel 8.1 och skyldigheten att
upprätta teknisk dokumentation som avses i artikel 8.2 får
inte delegeras till tillverkarens representant.
2. Tillverkarens representant ska utföra de uppgifter som
anges i fullmakten från tillverkaren. Fullmakten ska ge tillverka
rens representant rätt att åtminstone
a) inneha EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska
dokumentationen för att kunna uppvisa dem för de natio
nella marknadskontrollmyndigheterna i tio år efter det att
mätinstrumentet har släppts ut på marknaden,
b) på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge
den myndigheten all information och dokumentation som
behövs för att visa att ett mätinstrument överensstämmer
med kraven,
c) på begäran samarbeta med de behöriga nationella myndig
heterna om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna
med de mätinstrument som omfattas av fullmakten.
Artikel 10
Importörernas skyldigheter
1. Importörerna får endast släppa ut mätinstrument på
marknaden som överensstämmer med kraven.
2. Innan importörerna släpper ut ett mätinstrument på
marknaden och/eller tillhandahåller ett mätinstrument för ibruk
tagande ska de se till att tillverkaren har utfört bedömningen av
överensstämmelse som avses i artikel 17. De ska se till att till
verkaren har upprättat den tekniska dokumentationen, att mät
instrumentet är försett med CE-märkning och den metrologiska
tilläggsmärkningen och åtföljs av en kopia av EU-försäkran om
överensstämmelse och de dokument som krävs samt att till
verkaren har uppfyllt kraven i artikel 8.5 och 8.6.
Om en importör anser eller har skäl att tro att ett mätinstru
ment inte överensstämmer med de grundläggande kraven i bi
laga I och i de relevanta instrumentspecifika bilagorna får im
portören inte släppa ut mätinstrumentet på marknaden eller ta
det i bruk förrän det överensstämmer med de tillämpliga kra
ven. Om mätinstrumentet utgör en risk ska importören des
sutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndighe
terna om detta.
3. Importörerna ska på mätinstrumentet ange sitt namn, re
gistrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den pos
tadress på vilken de kan kontaktas, eller, om detta inte är möj
ligt, i ett medföljande dokument och på eventuell förpackning i
enlighet med punkt 9.2 i bilaga I. Kontaktuppgifterna ska anges
på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och mark
nadskontrollmyndigheterna.
4. Importörerna ska se till att mätinstrumentet åtföljs av
bruksanvisningar och information enligt punkt 9.3 i bilaga I
på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändarna och som
bestämts av den berörda medlemsstaten.
5. Importörerna ska, så länge de har ansvar för ett mätinstru
ment, se till att förvarings- eller transportförhållandena för mät
instrumentet inte äventyrar mätinstrumentets överensstämmelse
med de grundläggande kraven i bilaga I och i de relevanta
instrumentspecifika bilagorna.
6. När det anses lämpligt med tanke på mätinstrumentens
prestanda ska importörerna utföra slumpvis provning av mät
instrument som tillhandahålls på marknaden, granska och vid
behov registerföra inkomna klagomål, mätinstrument som inte
överensstämmer med kraven och återkallelser av mätinstrument
samt informera distributörerna om all sådan övervakning.
7. Importörer som anser eller har skäl att tro att ett mät
instrument som de har släppt ut på marknaden inte överens
stämmer med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrige
rande åtgärder som krävs för att få mätinstrumentet att över
ensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, för att dra
tillbaka eller återkalla det. Om mätinstrumentet utgör en risk
ska importörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga
myndigheterna i de medlemsstater på vilkas marknad de har
tillhandahållit mätinstrumentet, och lämna uppgifter om i syn
nerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande
åtgärder som vidtagits.
8. Under tio år efter det att mätinstrumentet har släppts ut
på marknaden ska importörerna hålla en kopia av EU-försäkran
om överensstämmelse tillgänglig för marknadskontrollmyndig
heterna och se till att dessa myndigheter på begäran kan få
tillgång till den tekniska dokumentationen.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/157
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
67
9. Importörerna ska på motiverad begäran av en behörig
nationell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge
myndigheten all information och dokumentation som behövs
för att visa att mätinstrumentet överensstämmer med kraven, på
ett språk som lätt kan förstås av den myndigheten. De ska på
begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åt
gärder som vidtas för att undanröja riskerna med de mätinstru
ment som de har släppt ut på marknaden.
Artikel 11
Distributörernas skyldigheter
1. När distributörerna tillhandahåller ett mätinstrument på
marknaden och/eller tar det i bruk ska de iaktta vederbörlig
omsorg för att se till att kraven i detta direktiv uppfylls.
2. Innan distributörerna tillhandahåller ett mätinstrument på
marknaden och/eller tar det i bruk ska de kontrollera att mät
instrumentet är försett med CE-märkning och den metrologiska
tilläggsmärkningen, att det åtföljs av EU-förklaring om överens
stämmelse genom de dokument som krävs och av bruksanvis
ningar och information enligt punkt 9.3 i bilaga I, på ett språk
som lätt kan förstås av slutanvändarna i den medlemsstat där
mätinstrumentet ska tillhandahållas på marknaden och/eller tas i
bruk samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i
artiklarna 8.5, 8.6 respektive 10.3.
Om en distributör anser eller har skäl att tro att ett mätinstru
ment inte överensstämmer med de grundläggande kraven i bi
laga I och i de relevanta instrumentspecifika bilagorna får dis
tributören inte tillhandahålla mätinstrumentet på marknaden
eller ta det i bruk förrän det överensstämmer med de tillämpliga
kraven. Om mätinstrumentet utgör en risk ska distributören
dessutom informera tillverkaren eller importören samt mark
nadskontrollmyndigheterna om detta.
3. Distributörerna ska, så länge de har ansvar för ett mät
instrument, se till att förvarings- eller transportförhållandena för
mätinstrumentet inte äventyrar mätinstrumentets överensstäm
melse med de grundläggande kraven i bilaga I och i de relevanta
instrumentspecifika bilagorna.
4. Distributörer som anser eller har skäl att tro att ett mät
instrument som de har tillhandahållit på marknaden eller tagit i
bruk inte överensstämmer med detta direktiv ska försäkra sig
om att nödvändiga korrigerande åtgärder vidtas för att få mät
instrumentet att överensstämma med kraven eller, om så är
lämpligt, för att dra tillbaka eller återkalla instrumentet. Om
mätinstrumentet utgör en risk ska distributörerna dessutom
omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de med
lemsstater på vilkas marknad de har tillhandahållit mätinstru
mentet, och lämna uppgifter om i synnerhet den bristande över
ensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
5. Distributörerna ska på motiverad begäran av en behörig
nationell myndighet i pappersform eller elektronisk form ge
myndigheten den information och dokumentation som behövs
för att visa att mätinstrumentet överensstämmer med kraven.
De ska på begäran samarbeta med den myndigheten om de
åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de mät
instrument som de tillhandahållit på marknaden.
Artikel 12
Fall där tillverkarens skyldigheter är tillämpliga på
importörer och distributörer
Importörer eller distributörer ska anses vara tillverkare enligt
detta direktiv och ska ha samma skyldigheter som tillverkaren
har enligt artikel 8 när de släpper ut ett mätinstrument på
marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar
ett mätinstrument som redan släppts ut på marknaden på ett
sådant sätt att överensstämmelsen med detta direktiv kan på
verkas.
Artikel 13
Identifiering av de ekonomiska aktörerna
De ekonomiska aktörerna ska på begäran identifiera följande
aktörer för marknadskontrollmyndigheterna:
a) Ekonomiska aktörer som har levererat ett mätinstrument till
dem.
b) Ekonomiska aktörer som de har levererat ett mätinstrument
till.
De ekonomiska aktörerna ska kunna ge den information som
avses i första stycket i tio år efter det att de har fått mätinstru
mentet levererat och i tio år efter det att de har levererat mät
instrumentet.
KAPITEL 3
MÄTINSTRUMENTENS ÖVERENSSTÄMMELSE MED KRAVEN
Artikel 14
Presumtion om överensstämmelse för mätinstrument
1. Mätinstrument som överensstämmer med harmoniserade
standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offent
liggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas
överensstämma med de grundläggande krav i bilaga I och i
de relevanta instrumentspecifika bilagorna som omfattas av
dessa standarder eller delar av dem.
2. Mätinstrument som överensstämmer med delar av norme
rande dokument, över vilka en förteckning har offentliggjorts i
Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överens
stämma med de grundläggande krav i bilaga I och i de relevanta
instrumentspecifika bilagorna som omfattas av dessa delar av
normerande dokument.
SV
L 96/158
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
68
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
3. En tillverkare får använda de tekniska lösningar som upp
fyller de grundläggande krav som avses i bilaga I och i de
relevanta instrumentspecifika bilagorna. För att kunna åberopa
presumtion om överensstämmelse ska tillverkaren dessutom
korrekt tillämpa de lösningar som anges antingen i de relevanta
harmoniserade standarder eller normerande dokument som av
ses i punkterna 1 och 2.
4. Medlemsstaterna ska förutsätta överensstämmelse med de
lämpliga provningar som anges under led i i artikel 18.3 om
motsvarande provningsprogram har utförts i enlighet med de
relevanta dokument som avses i punkterna 1, 2 och 3, och om
överensstämmelse med de grundläggande kraven säkerställs ge
nom provningsresultaten.
Artikel 15
Offentliggörande av hänvisningar till normerande
dokument
På begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ ska kom
missionen där så är lämpligt
a) identifiera normerande dokument och i en förteckning ange
de delar därav som uppfyller de krav som de omfattar och
som anges i bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika
bilagorna,
b) i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra hänvis
ningar till de normerande dokument och den förteckning
som avses i led a.
Artikel 16
Strykning av hänvisningar till normerande dokument
1. När en medlemsstat eller kommissionen anser att ett nor
merande dokument vars hänvisning offentliggjorts eller är av
sedd att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning inte
till fullo uppfyller de grundläggande krav som den omfattar och
som anges i bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika
bilagorna, ska kommissionen besluta
a) att offentliggöra, inte offentliggöra hänvisningarna till de
berörda normerande dokumenten i Europeiska unionens offici
ella tidning eller att offentliggöra dem med begränsningar,
b) att behålla hänvisningarna till de berörda normerande doku
menten i Europeiska unionens officiella tidning, att behålla dem
med begränsningar eller att dra tillbaka dem.
2. Det beslut som avses i punkt 1 a i den här artikeln ska
antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i
artikel 46.2.
3. Det beslut som avses i punkt 1 b i den här artikeln ska
antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i
artikel 46.3.
Artikel 17
Förfaranden för bedömning av överensstämmelse
Bedömning av huruvida ett mätinstrument överensstämmer
med de tillämpliga grundläggande kraven ska utföras med an
vändning av ett av de förfaranden – enligt tillverkarens val – för
bedömning av överensstämmelse som anges i den relevanta
instrumentspecifika bilagan.
Förfarandena för bedömning av överensstämmelse anges i
bilaga II.
Alla dokument och all skriftväxling rörande förfaranden för
bedömning av överensstämmelse ska avfattas på det eller de
officiella språken i den medlemsstat där det anmälda organet
som genomför förfarandena för bedömning av överensstäm
melse är etablerat, eller på ett språk som godtas av detta organ.
Artikel 18
Teknisk dokumentation
1. Den tekniska dokumentationen ska på ett begripligt sätt
återge mätinstrumentets konstruktion, tillverkning och funk
tionssätt och ska möjliggöra en bedömning av om det uppfyller
de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Den tekniska dokumentationen ska vara tillräckligt detal
jerad för att säkerställa överensstämmelse när det gäller
a) definitionen av metrologiska egenskaper,
b) reproducerbarhet av de tillverkade mätinstrumentens met
rologiska prestanda när de är korrekt inställda med hjälp
av därför avsedda hjälpmedel,
c) mätinstrumentets integritet.
3. Den tekniska dokumentationen ska, i den mån det är av
betydelse för bedömning och fastställande av typ och/eller mät
instrument, omfatta
a) en allmän beskrivning av mätinstrumentet,
b) konstruktions- och tillverkningsritningar samt scheman över
komponenter, underenheter, kretsar etc.,
c) tillverkningsförfaranden som säkerställer en jämn produk
tionskvalitet,
d) om tillämpligt, en beskrivning av de elektroniska anordning
arna med ritningar, diagram, flödesschema över den logiska
och den allmänna information som förklarar deras egenska
per och funktion,
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/159
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
69
e) beskrivningar och förklaringar som behövs för förståelsen av
den information som avses i leden b, c och d, inklusive
mätinstrumentets funktionssätt,
f) en lista över de harmoniserade standarder och/eller de nor
merande dokument som avses i artikel 14 och som tilläm
pats helt eller delvis; referenserna ska ha offentliggjorts i
Europeiska unionens officiella tidning,
g) beskrivningar av de lösningar som använts för att uppfylla
de grundläggande kraven, när de harmoniserade standarder
och/eller de normerande dokument som avses i artikel 14
inte har tillämpats, inbegripet en förteckning över andra
relevanta tekniska föreskrifter som följts,
h) resultat från konstruktionsberäkningar och undersökningar
etc.,
i) lämpliga provningsresultat om så behövs för att visa att
typen och/eller mätinstrumenten stämmer överens med
— kraven i detta direktiv under nominella driftsförhållanden
och under särskilda störningar i miljön,
— hållbarhetsspecifikationer för gas-, vatten- och värme
energimätare samt för andra vätskor än vatten,
j) EU-typintyg eller EU-intyg om konstruktionskontroll för
mätinstrument som innehåller delar som är identiska med
dem som ingår i konstruktionen.
4. Tillverkaren ska specificera var förseglingar och märk
ningar har anbringats.
5. Tillverkaren ska ange villkoren för överensstämmelse med
gränssnitt och underenheter i erforderliga fall.
Artikel 19
EU-försäkran om överensstämmelse
1. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges att de
grundläggande kraven i bilaga I och i de relevanta instruments
pecifika bilagorna har visats vara uppfyllda.
2. EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas i enlig
het med mallen i bilaga XIII A, innehålla de uppgifter som
anges i de relevanta modulerna i bilaga II och regelbundet upp
dateras. Den ska översättas till det eller de språk som krävs av
den medlemsstat där mätinstrumentet släpps ut eller tillhanda
hålls på marknaden.
3. Om ett mätinstrument omfattas av mer än en unionsakt
där det ställs krav på EU-försäkran om överensstämmelse ska en
enda EU-försäkran om överensstämmelse upprättas för alla
dessa unionsakter. I denna försäkran ska det anges vilka unions
akter som berörs, och det ska lämnas en publikationshänvisning
till dem.
4. Genom att upprätta EU-försäkran om överensstämmelse
tar tillverkaren ansvar för att mätinstrumentet överensstämmer
med kraven i detta direktiv.
Artikel 20
Märkning om överensstämmelse
Att ett mätinstrument överensstämmer med detta direktiv ska
anges genom anbringande av CE-märkning samt metrologisk
tilläggsmärkning enligt artikel 21.
Artikel 21
Allmänna principer för CE-märkning och metrologisk
tilläggsmärkning
1. CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer
som fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008.
2. Den metrologiska tilläggsmärkningen ska bestå av ett ver
salt ”M” samt de två sista siffrorna i årtalet för märkningens
anbringande, båda inskrivna i en rektangel. Rektangelns höjd
ska vara densamma som CE-märkningens höjd.
3. De allmänna principer som fastställs i artikel 30 i förord
ning (EG) nr 765/2008 ska i tillämpliga delar gälla den met
rologiska tilläggsmärkningen.
Artikel 22
Regler och villkor för anbringande av CE-märkning och
metrologisk tilläggsmärkning
1. CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen
ska anbringas på mätinstrumentet eller dess märkskylt så att de
är synliga, lätt läsbara och varaktiga. Om detta inte är möjligt
eller lämpligt på grund av mätinstrumentets art ska märkningen
anbringas i de medföljande dokumenten och på eventuell för
packning.
2. När ett mätinstrument består av ett antal enheter, som
inte är underenheter och som fungerar tillsammans, ska CE-
märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen anbringas
på instrumentets huvudenhet.
3. CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen
ska anbringas innan mätinstrumentet släpps ut på marknaden.
4. CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen
får anbringas på instrumentet under tillverkningsprocessen om
detta är motiverat.
SV
L 96/160
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
70
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
5. Den metrologiska tilläggsmärkningen ska följa omedelbart
efter CE-märkningen.
CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen ska
åtföljas av det anmälda organets identifikationsnummer, om
organet medverkar i produktionskontrollen enligt bilaga II.
Det anmälda organets identifikationsnummer ska anbringas av
organet självt, eller efter dess anvisningar, av tillverkaren eller
dennes representant.
Det berörda anmälda organets identifikationsnummer ska vara
outplånligt eller vara sådant att det förstörs automatiskt om det
tas bort.
6. CE-märkningen, den metrologiska tilläggsmärkningen och
i tillämpliga fall det anmälda organets identifikationsnummer får
åtföljas av ett annat märke som anger en särskild risk eller ett
särskilt användningsområde.
7. Medlemsstaterna ska utgå från befintliga mekanismer för
att se till att bestämmelserna om CE-märkning tillämpas korrekt
och vidta lämpliga åtgärder i händelse av otillbörlig användning
av den märkningen.
KAPITEL 4
ANMÄLAN AV ORGAN FÖR BEDÖMNING AV
ÖVERENSSTÄMMELSE
Artikel 23
Anmälan
1. Medlemsstaterna ska anmäla till kommissionen och övriga
medlemsstater vilka organ som fått i uppdrag att utföra bedöm
ningar av överensstämmelse i enlighet med detta direktiv.
2. Om en medlemsstat inte har infört nationell lagstiftning
för sådana mätfunktioner som avses i artikel 3 ska den behålla
rätten att anmäla ett organ för bedömning av överensstämmelse
för att utföra de uppgifter som avser de berörda mätinstrumen
ten.
Artikel 24
Anmälande myndigheter
1. Medlemsstaterna ska utse en anmälande myndighet med
ansvar för att inrätta och genomföra de förfaranden som krävs
för bedömning och anmälan av organ för bedömning av över
ensstämmelse och för övervakning av anmälda organ, inklusive
överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 29.
2. Medlemsstaterna får besluta att den bedömning och över
vakning som avses i punkt 1 ska utföras av ett nationellt ac
krediteringsorgan i den betydelse som anges i och i enlighet
med förordning (EG) nr 765/2008.
3. Om den anmälande myndigheten delegerar eller på annat
sätt överlåter den bedömning, anmälan eller övervakning som
avses i punkt 1 till ett organ som inte är offentligt, ska det
organet vara en juridisk person och ska i tillämpliga delar upp
fylla kraven i artikel 25. Dessutom ska detta organ ha vidtagit
åtgärder för att kunna hantera ansvarsskyldighet som kan upp
stå i samband med dess verksamhet.
4. Den anmälande myndigheten ska ta det fulla ansvaret för
de uppgifter som utförs av det organ som avses i punkt 3.
Artikel 25
Krav på anmälande myndigheter
1. En anmälande myndighet ska vara inrättad på ett sådant
sätt att det inte uppstår någon intressekonflikt med organen för
bedömning av överensstämmelse.
2. En anmälande myndighet ska vara organiserad och fun
gera på ett sådant sätt att dess verksamhet är objektiv och
opartisk.
3. En anmälande myndighet ska vara organiserad på ett så
dant sätt att alla beslut som rör anmälan av ett organ för
bedömning av överensstämmelse fattas av annan behörig per
sonal än den som har gjort bedömningen.
4. En anmälande myndighet får inte erbjuda eller utföra så
dan verksamhet som utförs av organ för bedömning av över
ensstämmelse och får inte heller erbjuda eller utföra konsult
tjänster på kommersiell eller konkurrensmässig grund.
5. En anmälande myndighet ska sörja för att erhållen infor
mation behandlas konfidentiellt.
6. En anmälande myndighet ska ha tillgång till tillräckligt
med personal med lämplig kompetens för att kunna utföra
sina uppgifter.
Artikel 26
De anmälande myndigheternas informationsskyldighet
Medlemsstaterna ska informera kommissionen om sina för
faranden för bedömning och anmälan av organ för bedömning
av överensstämmelse och för övervakning av anmälda organ
samt om eventuella ändringar.
Kommissionen ska offentliggöra denna information.
Artikel 27
Krav avseende anmälda organ
1. När det gäller anmälan ska organ för bedömning av över
ensstämmelse uppfylla kraven i punkterna 2–11.
2.
Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska inrättas
enligt en medlemsstats nationella rätt och vara en juridisk per
son.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/161
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
71
3.
Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ett
tredjepartsorgan oberoende av den organisation eller det mät
instrument som den bedömer.
Detta organ får vara ett organ som hör till en näringslivsorga
nisation eller branschorganisation som företräder företag som är
involverade i konstruktion, tillverkning, leverans, installation,
användning eller underhåll av de mätinstrument som det bedö
mer, förutsatt att det kan styrkas att organet är oberoende och
att det inte finns några intressekonflikter.
4. Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess
högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra
bedömningen av överensstämmelse får inte utgöras av den som
konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använ
der eller underhåller mätinstrument och inte heller av företrä
dare för någon av dessa parter. Detta ska inte hindra använd
ning av bedömda mätinstrument som är nödvändiga för verk
samheten inom organet för bedömning av överensstämmelse
eller användning av mätinstrumenten för personligt bruk.
Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta
ledning och bedömningspersonal får varken delta direkt i kon
struktion, tillverkning, marknadsföring, installation, användning
eller underhåll av dessa mätinstrument eller företräda parter
som bedriver sådan verksamhet. De får inte delta i någon verk
samhet som kan påverka deras objektivitet och integritet i sam
band med den bedömning av överensstämmelse för vilken de
har anmälts. Detta ska framför allt gälla konsulttjänster.
Andra stycket utesluter emellertid inte möjligheten till utbyte av
teknisk information mellan tillverkaren och organet, i syfte att
användas för bedömningen av överensstämmelse.
Organ för bedömning av överensstämmelse ska se till att deras
dotterbolags eller underentreprenörers verksamhet inte påverkar
konfidentialiteten, objektiviteten eller opartiskheten i organens
bedömningar av överensstämmelse.
5. Organ för bedömning av överensstämmelse och deras
personal ska utföra bedömningen av överensstämmelse med
största möjliga yrkesintegritet, ha teknisk kompetens på det
specifika området och vara fria från alla påtryckningar och all
påverkan, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka deras om
döme eller resultaten av deras bedömning av överensstämmelse;
detta gäller särskilt påtryckningar och påverkan från personer
eller grupper av personer som berörs av denna verksamhet.
6. Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska kunna
utföra alla de uppgifter avseende bedömning av överensstäm
melse som fastställs i bilaga II för ett sådant organ och för vilka
det har anmälts, oavsett om dessa uppgifter utförs av organet
för bedömning av överensstämmelse eller för dess räkning och
under dess ansvar.
Vid alla tidpunkter och för varje förfarande för bedömning av
överensstämmelse och för varje typ eller kategori av mätinstru
ment för vilka det har anmälts ska organet för bedömning av
överensstämmelse ha följande till sitt förfogande:
a) Erforderlig personal med teknisk kunskap och tillräcklig er
farenhet för att utföra bedömningen av överensstämmelse.
b) Erforderliga beskrivningar av förfaranden enligt vilka bedöm
ningar av överensstämmelse utförs; dessa beskrivningar
måste säkerställa tydlighet och reproducerbarhet hos för
farandena. Organet ska ha lämpliga rutiner och förfaranden
för att skilja mellan de uppgifter som det utför i sin egen
skap av anmält organ och annan verksamhet.
c) Förfaranden som gör det möjligt för organet att utöva sin
verksamhet med vederbörlig hänsyn tagen till ett företags
storlek, bransch och struktur, den berörda produktteknikens
komplexitet och eventuell massproduktion eller serietillverk
ning.
Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska ha nödvän
diga medel för att korrekt kunna utföra de tekniska och ad
ministrativa uppgifterna i samband med bedömningen av över
ensstämmelse och ska ha tillgång till den utrustning och de
hjälpmedel som är nödvändiga.
7. Den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av
överensstämmelse ska ha
a) fullgod teknisk och yrkesinriktad utbildning som täcker all
slags bedömning av överensstämmelse på det område inom
vilket organet för bedömning av överensstämmelse har an
mälts,
b) tillfredsställande kunskap om kraven för de bedömningar
som de gör och befogenhet att utföra dessa bedömningar,
c) lämplig kännedom och insikt om de grundläggande kraven i
bilaga I och i de relevanta instrumentspecifika bilagorna, de
tillämpliga harmoniserade standarderna och normerande do
kumenten samt de relevanta bestämmelserna i den harmo
niserade unionslagstiftningen och nationell lagstiftning,
d) förmåga att upprätta intyg, protokoll och rapporter som
visar att bedömningarna har gjorts.
8. Det ska garanteras att organ för bedömning av överens
stämmelse, deras högsta ledning och den personal som ansvarar
för att utföra bedömningen av överensstämmelse är opartiska.
SV
L 96/162
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
72
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
Ersättningen till den högsta ledningen och den personal som
ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse vid
ett organ för bedömning av överensstämmelse får inte vara
beroende av antalet bedömningar som görs eller resultaten av
bedömningarna.
9. Organ för bedömning av överensstämmelse ska vara an
svarsförsäkrade, om inte staten tar på sig ansvaret enligt natio
nell lagstiftning eller medlemsstaten själv tar direkt ansvar för
bedömningen av överensstämmelse.
10. Personalen vid ett organ för bedömning av överensstäm
melse ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som
de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt bilaga II eller
bestämmelser i nationell rätt som genomför den, utom gente
mot de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verk
samheten bedrivs. Äganderättigheter ska skyddas.
11. Organ för bedömning av överensstämmelse ska delta i,
eller se till att deras personal som ansvarar för att utföra be
dömningen av överensstämmelse känner till, det relevanta stan
dardiseringsarbetet och det arbete som utförs i samordnings
gruppen för anmälda organ, som inrättats i enlighet med rele
vant harmoniserad unionslagstiftning, och de ska som generella
riktlinjer använda de administrativa beslut och dokument som
är resultatet av gruppens arbete.
Artikel 28
Presumtion om överensstämmelse för anmälda organ
Ett organ för bedömning av överensstämmelse som kan visa att
det uppfyller kriterierna i de relevanta harmoniserade standar
derna eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentligg
jorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas uppfylla
kraven i artikel 27, förutsatt att dessa krav omfattas av de till
lämpliga harmoniserade standarderna.
Artikel 29
Dotterbolag och underentreprenörertill anmälda organ
1. Om det anmälda organet lägger ut specifika uppgifter med
anknytning till bedömningen av överensstämmelse på underen
treprenad eller anlitar ett dotterbolag ska det se till att unde
rentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artikel 27
och informera den anmälande myndigheten om detta.
2. De anmälda organen ska ta det fulla ansvaret för unde
rentreprenörernas eller dotterbolagens uppgifter, oavsett var
dessa är etablerade.
3.
Verksamhet får läggas ut på underentreprenad eller utföras
av ett dotterbolag endast om kunden samtycker till det.
4. De anmälda organen ska hålla de relevanta dokumenten
rörande bedömningen av underentreprenörens eller dotterbola
gets kvalifikationer och det arbete som utförts av dem enligt
bilaga II tillgängliga för den anmälande myndigheten.
Artikel 30
Ackrediterade interna organ
1. Ett ackrediterat internt organ kan användas för att utföra
bedömningar av överensstämmelse för det företag som det är en
del av, i syfte att tillämpa förfarandena i punkt 2 (modul A2)
och punkt 5 (modul C2) i bilaga II. Detta organ ska utgöra en
separat och urskiljbar del av företaget och ska inte medverka i
konstruktion, tillverkning, leverans, installation, drift eller under
håll av de mätinstrument som det ska bedöma.
2. Ett ackrediterat internt organ ska uppfylla följande krav:
a) Det ska vara ackrediterat i enlighet med förordning (EG)
nr 765/2008.
b) Organet och dess personal ska vara organisatoriskt åtskilda
från det företag som de är en del av och ha rapporterings
metoder som säkerställer att de är opartiska och ska visa det
för det berörda nationella ackrediteringsorganet.
c) Organet och dess personal får inte ansvara för utformning,
tillverkning, leverans, installation, drift eller underhåll av de
mätinstrument som det bedömer och får inte delta i någon
verksamhet som kan vara oförenlig med ett oberoende om
döme och integritet i bedömningsarbetet.
d) Organet ska tillhandahålla sina tjänster enbart till det företag
som det är en del av.
3. Ett ackrediterat internt organ ska inte anmälas till med
lemsstaterna eller kommissionen, men information om dess
ackreditering ska lämnas av det företag som det är en del av
eller av det nationella ackrediteringsorganet till den anmälande
myndigheten på denna myndighets begäran.
Artikel 31
Ansökan om anmälan
1. Organet för bedömning av överensstämmelse ska lämna
in en ansökan om anmälan till den anmälande myndigheten i
den medlemsstat där det är etablerat.
2. Ansökan om anmälan ska åtföljas av en beskrivning av de
bedömningar av överensstämmelse, den eller de moduler för
bedömning av överensstämmelse och det eller de mätinstrument
som organet förklarar sig ha kompetens för samt ett ackredite
ringsintyg, om det finns ett sådant, som utfärdats av ett natio
nellt ackrediteringsorgan och där det intygas att organet för
bedömning av överensstämmelse uppfyller kraven i artikel 27.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/163
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
73
3. Om organet för bedömning av överensstämmelse inte kan
uppvisa något ackrediteringsintyg ska det ge den anmälande
myndigheten alla underlag som krävs för kontroll, erkännande
och regelbunden övervakning av att det uppfyller kraven i ar
tikel 27.
Artikel 32
Anmälningsförfarande
1. De anmälande myndigheterna får endast anmäla de organ
för bedömning av överensstämmelse som har uppfyllt kraven i
artikel 27.
2. De ska anmäla till kommissionen och de andra medlems
staterna med hjälp av det elektroniska anmälningsverktyg som
utvecklats och förvaltas av kommissionen.
3. Anmälan ska innehålla information om vilket eller vilka
slags mätinstrument respektive organ har utsetts för och, i till
lämpliga fall, om de noggrannhetsklasser för mätinstrumenten,
det mätområde, den mätteknik och alla de övriga egenskaper
hos mätinstrumenten som begränsar anmälans räckvidd. Anmä
lan ska innehålla detaljerade uppgifter om bedömningarna av
överensstämmelse, modulerna för bedömning av överensstäm
melse och de berörda mätinstrumenten samt ett relevant intyg
om kompetens.
4. Om en anmälan inte grundar sig på ett ackrediteringsintyg
som avses i artikel 31.2 ska den anmälande myndigheten ge
kommissionen och de andra medlemsstaterna de skriftliga un
derlag som styrker att organet för bedömning av överensstäm
melse har erforderlig kompetens och att de system som behövs
för att se till att organet övervakas regelbundet och fortsätter att
uppfylla kraven i artikel 27 har inrättats.
5. Det berörda organet får bedriva verksamhet som anmält
organ endast om kommissionen eller de andra medlemsstaterna
inte har rest invändningar inom två veckor efter anmälan, i de
fall då ett ackrediteringsintyg används, eller inom två månader
efter anmälan, i de fall då ingen ackreditering används.
Endast ett sådant organ ska anses vara ett anmält organ i en
lighet med detta direktiv.
6. Den anmälande myndigheten ska underrätta kommissio
nen och de andra medlemsstaterna om alla relevanta ändringar
av anmälan.
Artikel 33
Identifikationsnummer och förteckningar över anmälda
organ
1. Kommissionen ska tilldela varje anmält organ ett identifi
kationsnummer.
Organet ska tilldelas ett enda nummer även om det anmäls
enligt flera unionsakter.
2. Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över de
organ som anmälts enligt detta direktiv, inklusive de identifika
tionsnummer som de har tilldelats och den verksamhet som de
har anmälts för.
Kommissionen ska se till att förteckningen hålls uppdaterad.
Artikel 34
Ändringar i anmälan
1. Om en anmälande myndighet har konstaterat eller har
informerats om att ett anmält organ inte längre uppfyller de
krav som anges i artikel 27 eller att det underlåter att fullgöra
sina skyldigheter, ska myndigheten i förekommande fall, bero
ende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven eller
fullgöra skyldigheterna är, begränsa anmälan eller återkalla den
tillfälligt eller slutgiltigt. Den ska omedelbart underrätta kom
missionen och de andra medlemsstaterna om detta.
2. I händelse av begränsning, tillfällig återkallelse eller åter
kallelse av anmälan eller om det anmälda organet har upphört
med verksamheten ska den anmälande medlemsstaten vidta
lämpliga åtgärder för att det anmälda organets dokumentation
antingen ska behandlas av ett annat anmält organ eller hållas
tillgänglig för de ansvariga anmälande myndigheterna och
marknadskontrollmyndigheterna på deras begäran.
Artikel 35
Ifrågasättande av de anmälda organens kompetens
1. Kommissionen ska undersöka alla fall där den tvivlar på
att ett anmält organ har erforderlig kompetens eller att ett
anmält organ fortsatt uppfyller de krav och fullgör de skyldig
heter som det omfattas av, och även alla fall där den gjorts
uppmärksam på att det föreligger sådana tvivel.
2. Den anmälande medlemsstaten ska på begäran ge kom
missionen all information om grunderna för anmälan eller hur
det berörda anmälda organets kompetens upprätthålls.
3. Kommissionen ska se till att all känslig information som
har erhållits i samband med undersökningarna behandlas kon
fidentiellt.
4. Om kommissionen konstaterar att ett anmält organ inte
uppfyller eller inte längre uppfyller kraven för anmälan ska den
anta en genomförandeakt för att anmoda den anmälande med
lemsstaten att vidta erforderliga korrigerande åtgärder, inbegri
pet att vid behov återta anmälan.
Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgi
vande förfarande som avses i artikel 46.2.
SV
L 96/164
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
74
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
Artikel 36
De anmälda organens operativa skyldigheter
1. Anmälda organ ska utföra bedömningar av överensstäm
melse i enlighet med förfarandena för bedömning av överens
stämmelse i bilaga II.
2. Bedömningarna av överensstämmelse ska utföras på ett
proportionellt sätt så att de ekonomiska aktörerna inte belastas
i onödan. Organen för bedömning av överensstämmelse ska när
de utför sin verksamhet ta vederbörlig hänsyn till ett företags
storlek, bransch och struktur och till produktteknikens kom
plexitet och eventuell massproduktion eller serietillverkning.
Samtidigt ska de dock respektera den grad av noggrannhet och
skyddsnivå som krävs för att mätinstrumentet ska överens
stämma med detta direktiv.
3.
Om ett anmält organ konstaterar att en tillverkare inte har
tillämpat de grundläggande kraven i bilaga I och i de relevanta
instrumentspecifika bilagorna eller motsvarande harmoniserade
standarder, normerande dokument eller andra tekniska specifi
kationer, ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åt
gärder, och inget intyg om överensstämmelse ska utfärdas.
4. Om ett anmält organ vid övervakning av överensstäm
melse efter det att ett intyg har utfärdats konstaterar att ett
mätinstrument inte längre uppfyller kraven, ska det begära att
tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och vid behov ska
intyget tillfälligt eller slutgiltigt återkallas.
5. Om inga korrigerande åtgärder vidtas eller om de inte får
önskat resultat, ska det anmälda organet i förekommande fall
belägga intyget med restriktioner eller återkalla det tillfälligt eller
slutgiltigt.
Artikel 37
Överklagande av de anmälda organens beslut
Medlemsstaterna ska se till att det finns ett förfarande för över
klagande av de anmälda organens beslut.
Artikel 38
De anmälda organens informationsskyldighet
1. De anmälda organen ska informera den anmälande myn
digheten om följande:
a) Avslag, begränsningar och tillfällig eller slutgiltig återkallelse
av intyg.
b) Omständigheter som inverkar på omfattningen av eller vill
koren för anmälan.
c) Begäran från marknadskontrollmyndigheterna om infor
mation om bedömningar av överensstämmelse.
d) På begäran, bedömningar av överensstämmelse som gjorts
inom ramen för anmälan och all annan verksamhet, inklu
sive gränsöverskridande verksamhet och underentreprenad.
2. De anmälda organen ska ge de andra organ som anmälts
enligt detta direktiv och som utför liknande bedömningar av
överensstämmelse som täcker samma mätinstrument, relevant
information om frågor som rör negativa och, på begäran, po
sitiva resultat av bedömningar av överensstämmelse.
Artikel 39
Utbyte av erfarenhet
Kommissionen ska sörja för att erfarenhetsutbyte förekommer
mellan de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för
riktlinjerna för anmälan.
Artikel 40
Samordning av anmälda organ
Kommissionen ska säkerställa att lämplig samordning och
lämpligt samarbete sker mellan de organ som anmälts enligt
detta direktiv och att detta bedrivs på ett tillfredsställande sätt
genom en eller flera sektorspecifika eller sektorsövergripande
grupper av anmälda organ.
Medlemsstaterna ska se till att de organ som de har anmält
deltar i den eller dessa gruppers arbete, direkt eller genom
utsedda representanter.
KAPITEL 5
MARKNADSKONTROLL I UNIONEN, KONTROLL AV
MÄTINSTRUMENT SOM FÖRS IN PÅ UNIONSMARKNADEN
OCH UNIONENS FÖRFARANDE I FRÅGA OM
SKYDDSÅTGÄRDER
Artikel 41
Marknadskontroll i unionen och kontroll av mätinstrument
som förs in på unionsmarknaden
Artiklarna 15.3 och 16–29 i förordning (EG) nr 765/2008 ska
tillämpas på mätinstrument.
Artikel 42
Förfarande för att på nationell nivå hantera mätinstrument
som utgör en risk
1. Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har
tillräckliga skäl att anta att ett mätinstrument som omfattas
av detta direktiv utgör en risk för aspekter av skydd i allmän
hetens intresse som omfattas av detta direktiv, ska de göra en
utvärdering av mätinstrumentet omfattande alla relevanta krav
som fastställs i detta direktiv. De berörda ekonomiska aktörerna
ska när så krävs samarbeta med marknadskontrollmyndighe
terna i det syftet.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/165
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
75
Om marknadskontrollmyndigheterna vid den utvärdering som
avses i första stycket konstaterar att mätinstrumentet inte upp
fyller kraven i detta direktiv ska de utan dröjsmål ålägga den
berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande
åtgärder för att mätinstrumentet ska uppfylla dessa krav, dra
tillbaka mätinstrumentet från marknaden eller återkalla det
inom en rimlig period som de fastställer i förhållande till typen
av risk.
Marknadskontrollmyndigheterna ska informera det berörda an
mälda organet om detta.
Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på de
åtgärder som avses i andra stycket i denna punkt.
2. Om marknadskontrollmyndigheterna anser att den bris
tande överensstämmelsen inte bara gäller det nationella territo
riet, ska de informera kommissionen och de andra medlems
staterna om utvärderingsresultaten och om de åtgärder som de
har ålagt de ekonomiska aktörerna att vidta.
3. De ekonomiska aktörerna ska se till att alla lämpliga kor
rigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda mätinstrument
som de har tillhandahållit på unionsmarknaden.
4. Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga
korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1
andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla
lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa till
handahållandet av mätinstrumentet på sin nationella marknad,
dra tillbaka mätinstrumentet från den marknaden eller återkalla
det.
Marknadskontrollmyndigheterna ska utan dröjsmål informera
kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgär
der.
5. I den information som avses i punkt 4 andra stycket ska
alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs
för att kunna identifiera det mätinstrument som inte uppfyller
kraven, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse
som görs gällande och den risk mätinstrumentet utgör, vilken
typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt
den berörda ekonomiska aktörens synpunkter. Marknadskon
trollmyndigheterna ska särskilt ange om den bristande överens
stämmelsen beror på någon av följande omständigheter:
a) Mätinstrumentet uppfyller inte kraven med avseende på
aspekter av skydd i allmänhetens intresse som omfattas av
detta direktiv.
b) Det förekommer brister i de harmoniserade standarder eller
normerande dokument som avses i artikel 14, vilka ger
presumtion om överensstämmelse.
6. Andra medlemsstater än den som inledde förfarandet en
ligt denna artikel ska utan dröjsmål informera kommissionen
och de andra medlemsstaterna om vidtagna åtgärder och om
eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med
avseende på det berörda mätinstrumentets bristande överens
stämmelse med kraven samt eventuella invändningar mot den
vidtagna nationella åtgärden.
7. Om varken en medlemsstat eller kommissionen inom tre
månader efter mottagandet av den information som avses i
punkt 4 andra stycket har rest invändningar mot en tillfällig
åtgärd som vidtagits av en medlemsstat ska åtgärden anses vara
berättigad.
8. Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åt
gärder, till exempel tillbakadragande av mätinstrumentet från
marknaden, utan dröjsmål vidtas i fråga om det berörda mät
instrumentet.
Artikel 43
Unionens förfarande i fråga om skyddsåtgärder
1. Om det, efter det att förfarandet i artikel 42.3 och 42.4
slutförts, har rests invändningar mot en åtgärd som en med
lemsstat vidtagit eller om kommissionen anser att en nationell
åtgärd strider mot unionslagstiftningen, ska kommissionen utan
dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de
berörda ekonomiska aktörerna och utvärdera den nationella
åtgärden. På grundval av utvärderingsresultaten ska kommissio
nen anta en genomförandeakt för att fastställa om den natio
nella åtgärden är berättigad eller inte.
Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater och
omedelbart delge dem och den eller de berörda ekonomiska
aktörerna beslutet.
2. Om den nationella åtgärden anses vara berättigad ska alla
medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att
det mätinstrument som inte uppfyller kraven dras tillbaka från
deras marknader och underrätta kommissionen om detta. Om
den nationella åtgärden anses oberättigad ska den berörda med
lemsstaten upphäva åtgärden.
3. Om den nationella åtgärden anses vara berättigad och
mätinstrumentets bristande överensstämmelse kan tillskrivas
brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 42.5
b i detta direktiv ska kommissionen tillämpa det förfarande som
föreskrivs i artikel 11 i förordning (EU) nr 1025/2012.
SV
L 96/166
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
76
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
4. Om den nationella åtgärden anses vara berättigad och
mätinstrumentets bristande överensstämmelse kan tillskrivas
brister i de normerande dokument som avses i artikel 42.5 b
i detta direktiv ska kommissionen tillämpa det förfarande som
föreskrivs i artikel 16.
Artikel 44
Mätinstrument som uppfyller kraven men utgör en risk
1. Om en medlemsstat, efter en utvärdering i enlighet med
artikel 42.1, konstaterar att mätinstrumentet visserligen uppfyl
ler kraven i detta direktiv men utgör en risk för aspekter av
skydd i allmänhetens intresse, ska den ålägga den berörda eko
nomiska aktören att vidta alla lämpliga åtgärder antingen för att
säkerställa att det berörda mätinstrumentet när det har släppts
ut på marknaden inte längre utgör en sådan risk eller för att dra
tillbaka eller återkalla mätinstrumentet från marknaden inom en
rimlig period som medlemsstaten fastställer i förhållande till
typen av risk.
2. De ekonomiska aktörerna ska se till att det vidtas korri
gerande åtgärder i fråga om alla berörda mätinstrument som de
har tillhandahållit på unionsmarknaden.
3. Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen
och de andra medlemsstaterna. Informationen ska innehålla alla
tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som krävs för att
kunna identifiera mätinstrumentet, dess ursprung och leverans
kedja, den risk mätinstrumentet utgör, vilken typ av nationella
åtgärder som vidtagits och deras varaktighet.
4. Kommissionen ska utan dröjsmål inleda samråd med med
lemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna
och därefter utvärdera de nationella åtgärderna. På grundval
av utvärderingsresultaten ska kommissionen genom genom
förandeakter besluta om den nationella åtgärden är berättigad
eller inte, och vid behov föreslå lämpliga åtgärder.
De genomförandeakter som avses i första stycket i denna punkt
ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i
artikel 46.3.
5. Kommissionen ska rikta beslutet till alla medlemsstater
och omedelbart delge dem och den eller de berörda ekonomiska
aktörerna beslutet.
Artikel 45
Formell bristande överensstämmelse
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 42 ska en
medlemsstat, om den konstaterar något av följande, ålägga den
berörda ekonomiska aktören att åtgärda den bristande överens
stämmelsen:
a) CE-märkningen eller den metrologiska tilläggsmärkningen
har anbringats i strid med artikel 30 i förordning (EG)
nr 765/2008 eller artikel 22 i detta direktiv.
b) CE-märkningen eller den metrologiska tilläggsmärkningen
saknas.
c) Det anmälda organets identifikationsnummer har, i de fall
organet medverkar i produktionskontrollen, anbringats i
strid med artikel 22 eller saknas.
d) EU-försäkran om överensstämmelse åtföljer inte mätinstru
mentet.
e) EU-försäkran om överensstämmelse har inte upprättats på
ett korrekt sätt.
f) Den tekniska dokumentationen är antingen inte tillgänglig
eller inte komplett.
g) Den information som avses i artikel 8.6 eller artikel 10.3
saknas, är felaktig eller ofullständig.
h) Något annat av de administrativa krav som fastställs i arti
kel 8 eller artikel 10 är inte uppfyllt.
2. Om sådan bristande överensstämmelse som avses i punkt
1 kvarstår ska den berörda medlemsstaten vidta lämpliga åtgär
der för att begränsa eller förbjuda tillhandahållandet av mät
instrumentet på marknaden eller se till att det återkallas eller
dras tillbaka från marknaden.
KAPITEL 6
KOMMITTÉFÖRFARANDE OCH DELEGERADE AKTER
Artikel 46
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av mätinstrumentkommittén.
Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i
förordning (EU) nr 182/2011.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förord
ning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förord
ning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
4. Om kommitténs yttrande ska erhållas genom skriftligt
förfarande ska detta förfarande avslutas utan resultat om ordfö
randen för kommittén inom tidsgränsen för avgivande av ett
yttrande beslutar detta eller om en enkel majoritet av kommit
téns medlemmar begär det.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/167
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
77
5. Kommissionen ska höra kommittén angående alla frågor
för vilka samråd med sektorsexperter krävs enligt förordning
(EU) nr 1025/2012 eller enligt annan unionslagstiftning.
Kommittén får dessutom undersöka alla andra frågor som avser
tillämpningen av detta direktiv som tas upp av dess ordförande
eller av en företrädare för en medlemsstat i enlighet med dess
arbetsordning.
Artikel 47
Ändringar av bilagorna
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter
enligt artikel 48 med avseende på ändringar av de instruments
pecifika bilagorna avseende följande:
a) Största tillåtna fel och noggrannhetsklasser.
b) Nominella driftsförhållanden.
c) Kritiska avvikelsevärden.
d) Störningar.
Artikel 48
Utövande av delegeringen
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissio
nens med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i
artikel 47 ska ges till kommissionen för en period av fem år
från och med den 18 april 2014. Kommissionen ska utarbeta
en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader
före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogen
het ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av
samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsät
ter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången
av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 47 får
när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett
beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogen
het som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan
dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella
tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar
inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den
samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5. En delegerad akt som antas enligt artikel 47 ska träda i
kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort
invändningar mot den delegerade akten inom en period av två
månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och
rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före ut
gången av den perioden, har underrättat kommissionen om
att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas
med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
KAPITEL 7
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 49
Sanktioner
Medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för ekonomiska ak
törers överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har
utfärdats med tillämpning av detta direktiv och ska vidta de
åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner tillämpas.
Sådana sanktioner kan omfatta straffrättsliga påföljder för all
varliga överträdelser.
Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckan
de.
Artikel 50
Övergångsbestämmelser
1. Medlemsstaterna får inte förhindra att mätinstrument som
omfattas av och är förenliga med direktiv 2004/22/EG och som
släppts ut på marknaden före den 20 april 2016 tillhandahålls
på marknaden och/eller tas i bruk.
Intyg som utfärdats i enlighet med direktiv 2004/22/EG ska
vara giltiga enligt det här direktivet.
2. Artikel 23 i direktiv 2004/22/EG ska gälla till och med
den 30 oktober 2016.
Artikel 51
Införlivande
1. Medlemsstaterna ska senast den 19 april 2016 anta och
offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar
som är nödvändiga för att följa artiklarna 4.5–4.22, 8–11, 13,
14, 19 och 21, 22.1, 22.3, 22.5, 22.6, 23–45, 49 och 50 samt
bilaga II. De ska till kommissionen genast överlämna texten till
dessa bestämmelser.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 20 april
2016.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla
en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis
ning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om
att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det
direktiv som upphävts genom det här direktivet ska anses som
SV
L 96/168
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
78
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
hänvisningar till det här direktivet. Närmare föreskrifter om hur
hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras
ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten
till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de
antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 52
Upphävande
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 50 ska direktiv
2004/22/EG, ändrat genom de akter som anges i del A i bilaga
XIV, upphöra att gälla den 20 april 2016, utan att det påverkar
medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för
införlivande med nationell lagstiftning och datum för tillämp
ning av de direktiv som anges i del B i bilaga XIV.
Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvis
ningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jäm
förelsetabellen i bilaga XV.
Artikel 53
Ikraftträdande och tillämpning
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det
har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artiklarna 1, 2, 3, 4.1–4.4, 5, 6, 7, 15–18, 20, 22.2 och 22.4
samt bilagorna I och III–XII ska tillämpas från och med den
20 april 2016.
Artikel 54
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 26 februari 2014.
På Europaparlamentets vägnar
M. SCHULZ
Ordförande
På rådets vägnar
D. KOURKOULAS
Ordförande
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/169
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
79
BILAGA I
GRUNDLÄGGANDE KRAV
Mätinstrument ska ha hög metrologisk tillförlitlighet, så att de som berörs av dem kan ha förtroende för mätresultatet.
Mätinstrumentens konstruktion och tillverkning ska ligga på en hög kvalitetsnivå i fråga om mätteknik och mätresultatens
säkerhet.
De grundläggande krav som ska uppfyllas av mätinstrumenten redovisas nedan. De kompletteras med särskilda krav i
bilagorna III–XII. Där finns mer detaljerade uppgifter rörande vissa delar av de allmänna kraven.
I de tekniska lösningar som används för att uppfylla de grundläggande kraven ska man ta hänsyn till mätinstrumentets
avsedda användning och till sådan felaktig användning som kan förutses.
DEFINITIONER
Mätstorhet
Storhet som ska mätas.
Influensstorhet
Storhet annan än mätstorheten och som påverkar mätresultatet.
Nominella driftsförhållanden
Nominella värden på den mätstorhet och de influensstorheter som utgör de normala
betingelser under vilka mätinstrumentet används.
Störning
En influensstorhet med ett värde inom de gränser som fastställs i det tillämpliga kravet
men utanför mätinstrumentets specificerade nominella driftsförhållanden. En influens
storhet är en störning om de nominella operativa förhållandena för den influensstor
heten inte specificeras.
Kritiskt avvikelsevärde
Gräns ovanför vilken mätresultatets avvikelse från det sanna värdet betraktas som icke
önskvärd.
Materialiserat mått
Anordning avsedd att, på ett permanent sätt vid användning, återge eller tillhandahålla
ett eller flera kända värden av en given storhet.
Direktförsäljning
En affärstransaktion räknas som direktförsäljning om samtliga följande villkor är upp
fyllda:
— Priset som ska betalas är baserat på mätresultatet.
— Åtminstone en av de parter som är engagerade i den transaktion som avser mät
ning är konsument eller varje annan part som kräver en liknande skyddsnivå.
— Alla parter i transaktionen godtar mätresultatet där och då.
Klimatmässiga miljöer
Villkor under vilka mätinstrument får användas. För att hantera skillnader i klimat
mellan medlemsstaterna har ett område med temperaturgränser definierats.
Distribution
Med distribution avses leverans av el, gas, värmeenergi eller vatten.
GRUNDLÄGGANDE KRAV
1.
Tillåtna fel
1.1 Mätfelet får inte, under nominella driftsförhållanden och i frånvaro av störningar, överskrida det värde på största
tillåtna fel som anges i de tillämpliga instrumentspecifika kraven.
Om inget annat anges i de instrumentspecifika bilagorna, uttrycks det största tillåtna felet som en avvikelse uppåt
eller nedåt från det sanna mätvärdet.
1.2 Under nominella driftsförhållanden och i närvaro av störningar gäller det prestandakrav som anges i de tillämpliga
instrumentspecifika kraven.
När instrumentet är avsett för användning i ett permanent, kontinuerligt elektromagnetiskt fält ska tillåtna pre
standan under inverkan av det utstrålade elektromagnetiska fältet (amplitudmodulerad provning) ligga inom det
största tillåtna felet.
SV
L 96/170
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
80
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
1.3 Tillverkaren ska specificera de klimatmässiga, mekaniska och elektromagnetiska miljöer där mätinstrumentet är
avsett att användas, strömkälla och andra influensstorheter som kan inverka på dess noggrannhet med hänsyn till
de krav som anges i de tillämpliga instrumentspecifika bilagorna.
1.3.1 K l i m a t m ä s s i g a m i l j ö e r
Tillverkaren ska ange den övre och den nedre temperaturgränsen från något av värdena i tabell 1, om inte annat
anges i bilagorna III–XII, och lämna uppgift om huruvida instrumentet är konstruerat för kondenserande eller icke-
kondenserande fuktighet samt om instrumentets avsedda placering, dvs. öppen eller sluten.
Tabell 1
Temperaturgränser
Övre temperaturgräns
30 °C
40 °C
55 °C
70 °C
Nedre temperaturgräns
5 °C
– 10 °C
– 25 °C
– 40 °C
1.3.2 a) Mekaniska miljöer delas in i klasserna M1–M3 enligt följande beskrivning:
M1
Denna klass avser instrument som används i utrymmen med vibrationer och stötar av mindre
betydelse, t.ex. för mätinstrument monterade på lätta bärande konstruktioner som är utsatta för
försumbara vibrationer och stötar från lokala sprängnings- eller pålningsarbeten, slående i dörrar
etc.
M2
Denna klass avser instrument som används i utrymmen med betydande eller höga vibrations- och
stötnivåer, som t.ex. härrör från maskiner och förbipasserande fordon i närheten eller som före
kommer intill tunga maskiner, bandtransportörer etc.
M3
Denna klass avser instrument som används i utrymmen där vibrations- och stötnivåerna är höga
och mycket höga, t.ex. för mätinstrument som monterats direkt på maskiner, bandtransportörer etc.
b) Följande influensstorheter ska beaktas när det gäller mekaniska miljöer:
— Vibration.
— Mekanisk stöt.
1.3.3 a) Elektromagnetiska miljöer delas in i klasserna E1, E2 och E3 enligt beskrivningarna nedan, om inte annat anges
i de relevanta instrumentspecifika bilagorna:
E1
Denna klass avser mätinstrument som används på platser med elektromagnetiska störningar som
motsvarar sådana störningar som sannolikt påträffas i byggnader avsedda för bostäder, handel och
kontor samt lätt industri.
E2
Denna klass avser mätinstrument som används på platser med elektromagnetiska störningar som
motsvarar sådana störningar som sannolikt påträffas i andra industribyggnader.
E3
Denna klass avser mätinstrument som tillförs el från ett fordonsbatteri. Dessa mätinstrument ska
uppfylla kraven för E2 samt följande tilläggskrav:
— Spänningsreduceringar som orsakas av att startmotorkretsarna i förbränningsmotorer aktiveras.
— Belastningstransienter som uppstår när ett urladdat batteri kopplas ur medan motorn är igång.
b) Följande influensstorheter ska beaktas när det gäller elektromagnetiska miljöer:
— Spänningsavbrott.
— Kortvariga spänningsreduceringar.
— Spänningstransienter på matarledningar och/eller signalledningar.
— Elektrostatiska urladdningar.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/171
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
81
— Radiofrekventa elektromagnetiska fält.
— Överförda radiofrekventa elektromagnetiska fält på matarledningar och/eller signalledningar.
— Överspänningar på matarledningar och/eller signalledningar.
1.3.4 Andra influensstorheter som ska beaktas då så är lämpligt:
— Nätspänningsvariation.
— Nätfrekvensvariation.
— Magnetfält som uppstår på grund av spänningsfrekvens.
— Andra storheter som skulle kunna ha en avgörande inverkan på mätinstrumentets noggrannhet.
1.4 Vid genomförandet av provningarna enligt detta direktiv gäller följande:
1.4.1 G r u n d r e g l e r f ö r p r o v n i n g o c h f e l b e s t ä m n i n g
De grundläggande krav som fastställs i punkt 1.1 och 1.2 ska kontrolleras för varje influensstorhet. Om inte annat
anges i den tillämpliga instrumentspecifika bilagan ska dessa grundläggande krav tillämpas när varje influensstorhet
appliceras separat, varvid dess inverkan bedöms, och alla andra faktorer hållas relativt konstanta vid ett värde som
ligger nära det normala.
Metrologiska provningar ska utföras med eller utan applicerad influensstorhet, beroende på vilket förhållande som
är det normala driftstillståndet för mätinstrumentet när den aktuella influensstorheten sannolikt kan uppträda.
1.4.2 L u f t f u k t i g h e t
a) Beroende på vilken klimatmiljö mätinstrumentet är avsett att användas i, kan lämpligt provningsförhållande
vara antingen fuktig värme i stationärt tillstånd (icke-kondenserande tillstånd) eller cyklisk fuktig värme (kon
denserande tillstånd).
b) Provning med cyklisk fuktig värme är lämplig när kondensation är av betydelse, eller när inträngningen av ånga
påskyndas av utandningseffekten. Under förhållanden med icke-kondenserande luftfuktighet är fuktig värme i
stationärt tillstånd lämpligt provningsförhållande.
2. Reproducerbarhet
Mätning av samma mätstorhet på en annan plats eller av en annan användare, med alla övriga omständigheter
oförändrade, ska leda till att de på varandra följande mätresultaten blir nära överensstämmande. Skillnaden mellan
mätresultaten ska vara liten jämfört med största tillåtna fel.
3. Repeterbarhet
Mätning av samma mätstorhet under samma mätningsmässiga omständigheter ska leda till att de på varandra
följande mätresultaten blir nära överensstämmande. Skillnaden mellan mätresultaten ska vara liten jämfört med
största tillåtna fel.
4.
Diskriminationsförmåga och känslighet
Mätinstrumentet ska vara tillräckligt känsligt och diskriminationströskeln tillräckligt låg för den avsedda mätfunk
tionen.
5. Hållbarhet
Mätinstrumentet ska vara konstruerat så att det bibehåller tillfredsställande stabilitet i fråga om sina metrologiska
egenskaper under en tid som tillverkaren beräknat, förutsatt att det är rätt installerat och underhållet samt att det
används i enlighet med tillverkarens anvisningar under de miljöförhållanden som det är avsett för.
6. Tillförlitlighet
Mätinstrumentet ska konstrueras för att så långt som möjligt minska verkan av ett fel som skulle ge ett felaktigt
mätresultat, såvida inte förekomsten av ett sådant fel är uppenbar.
SV
L 96/172
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
82
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
7. Lämplighet
7.1 Mätinstrumentet får inte ha egenskaper som sannolikt underlättar bedräglig användning, samtidigt som möjlighe
terna till oavsiktligt felaktig användning ska vara minimala.
7.2 Mätinstrumentet ska vara lämpligt för det avsedda ändamålet med hänsyn till de praktiska arbetsförhållandena, och
det får inte heller ställas orimliga krav på den avsedda användaren för att erhålla riktiga mätresultat.
7.3 Fel i mätinstrument som används för distribution vid flöden och spänningar utanför det kontrollerade mätområdet
ska inte vara onödigt systematiska.
7.4 När mätinstrumentet är konstruerat för mätning av över tiden konstanta värden, ska mätinstrumentet vara okäns
ligt för små variationer i mätstorhetens värde eller reagera på lämpligt sätt.
7.5 Mätinstrumentet ska vara robust, och de ingående material som används ska vara lämpliga för de omständigheter
under vilka mätinstrumentet är avsett att användas.
7.6 Mätinstrumentet ska vara konstruerat så att det går att kontrollera mätfunktionerna efter det att instrumentet har
släppts ut på marknaden och tagits i bruk. Vid behov ska särskild utrustning eller programvara för denna kontroll
ingå i instrumentet. Provningsförfarandet ska beskrivas i instruktionsboken.
När ett mätinstrument är försett med flera programvaror som erbjuder andra funktioner än mätfunktionen, ska
den programvara som är väsentlig för mätegenskaperna kunna identifieras och får inte på ett oacceptabelt sätt
påverkas av någon av de andra programvarorna.
8.
Skydd mot förvanskning
8.1 Mätinstrumentets metrologiska egenskaper får inte på ett oacceptabelt sätt påverkas av att någon annan anordning
ansluts till det, av någon egenskap hos den anslutna anordningen i sig eller av någon längre bort belägen
anordning som har förbindelse med mätinstrumentet.
8.2 Fysiska utrustningskomponenter som är av avgörande betydelse för de metrologiska egenskaperna ska vara kon
struerade så att de kan skyddas. Det inbyggda skyddet ska vara sådant att eventuell påverkan ska kunna påvisas.
8.3 Programvara som är av avgörande betydelse för de metrologiska egenskaperna ska bära identifikation som sådan
och vara skyddad.
Programvarans identifikation ska lätt kunna tillhandahållas genom mätinstrumentet.
Tecken på gjorda ingrepp ska vara tillgängliga under en rimligt lång tidsperiod.
8.4 Mätdata, programvara som är av avgörande betydelse för mätegenskaperna och metrologiskt viktiga parametrar
som lagras eller överförs ska vara skyddade på lämpligt sätt mot oavsiktlig eller avsiktlig förvanskning.
8.5 För mätinstrument som används vid distribution ska mätvärdesvisaren för totalt levererad kvantitet, eller de
mätvärdesvisare från vilka man kan avläsa den totalt levererade kvantiteten och vars värden helt eller delvis ligger
till grund för avgiftsdebitering, inte kunna nollställas då de är i bruk.
9.
Information som ska vara anbringad på och åtfölja mätinstrumentet
9.1 Mätinstrumentet ska vara försett med följande övriga märkningar:
a) Tillverkarens namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke,
b) Uppgifter om mätinstrumentets noggrannhet.
I tillämpliga fall ska dessutom finnas
c) uppgifter av betydelse beträffande användningsvillkoren,
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/173
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
83
d) mätkapacitet,
e) mätområde,
f) identifikationsmärkning,
g) numret på EU-typintyget eller EU-intyget om konstruktionskontroll,
h) uppgifter om huruvida ytterligare anordningar för metrologiska resultat stämmer överens med bestämmelserna i
detta direktiv om lagstadgad metrologisk kontroll.
9.2 Då mätinstrumentet är för litet eller har för känslig uppbyggnad för att de nödvändiga uppgifterna ska kunna
anbringas, ska lämplig märkning finnas på den eventuella förpackningen och i den åtföljande dokumentation som
krävs enligt bestämmelserna i detta direktiv.
9.3 Mätinstrumentet ska åtföljas av bruksanvisningar, om det inte är så enkelt att använda att detta är onödigt.
Bruksanvisningarna ska vara enkla att förstå och i förekommande fall innehålla
a) uppgifter om nominella driftsförhållanden,
b) mekaniska och elektromagnetiska miljöklasser,
c) den övre och den nedre temperaturgränsen, uppgift om kondensering är möjlig eller ej, öppen eller sluten
placering,
d) anvisningar för installation, underhåll, reparationer och tillåtna justeringar,
e) anvisningar för korrekt användning samt eventuella särskilda användningsvillkor,
f) villkor för överensstämmelse med gränssnitt, underenheter eller mätinstrument.
9.4 För grupper av identiskt lika mätinstrument som används på samma plats eller mätinstrument som används vid
distribution krävs det inte nödvändigtvis separata instruktionsböcker.
9.5 Om annat inte anges i en instrumentspecifik bilaga, ska skaldelsvärdet för ett uppmätt värde ha formen 1 × 10n, 2
× 10n eller 5 × 10n, där n är ett heltal eller noll. Måttenheten eller dess beteckning ska stå nära talvärdet.
9.6 Ett materialiserat mått ska märkas med ett nominellt värde eller en skala som följs av den använda måttenheten.
9.7 Utförandet av de använda måttenheterna med tillhörande beteckningar ska vara i enlighet med de bestämmelser i
unionslagstiftningen som gäller måttenheter och deras beteckningar.
9.8 Alla de märkningar och övriga märkningar som är föreskrivna i de gällande kraven ska vara tydliga, outplånliga,
entydiga och omöjliga att överföra.
10. Indikering av mätresultatet
10.1 Mätresultatet ska presenteras med en display eller en pappersutskrift.
10.2 Mätvärdespresentationen ska vara tydlig och entydig och vara åtföljd av sådana markeringar och övriga märkningar
som behövs för att upplysa användaren om innebörden av mätresultatet. Man ska enkelt kunna läsa av det
presenterade resultatet under normala användningsförhållanden. Ytterligare resultatangivelser får presenteras för
utsatt att förväxling med metrologiskt kontrollerade resultatangivelser inte kan uppstå.
10.3 När utskrift används ska skriften eller registreringen vara lättläst och outplånlig.
10.4 Mätinstrument för affärstransaktioner som utgör direktförsäljning ska vara konstruerade så att, när de är installe
rade på avsett sätt, mätresultatet visas för transaktionens båda parter. Varje kvitto som är väsentligt i samband med
direktförsäljning och som konsumenten erhållit genom en tillsatsanordning som inte stämmer överens med de
tillämpliga kraven i detta direktiv, ska förses med lämpliga begränsande upplysningar.
SV
L 96/174
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
84
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
10.5 Oavsett om ett mätinstrument som är avsett för förbrukningsmätning kan avläsas på avstånd ska det ändå vara
försett med en metrologiskt kontrollerad mätvärdesvisare som är tillgänglig för konsumenten utan att använda
verktyg. Det värde som avläses på denna visare utgör det mätresultat som ska ligga till grund för avgiftsdebite
ringen.
11. Vidarebearbetning av data för avslut av affärstransaktioner
11.1 Mätinstrument som är avsedda för annat än mätning av distribution ska på ett varaktigt sätt registrera mätresultatet
tillsammans med en identifikation av den enskilda transaktionen, när samtliga följande villkor är uppfyllda:
a) Mätningen går inte att upprepa.
b) Mätinstrumentet är normalt avsett att användas då en av affärsparterna är frånvarande.
11.2 Dessutom ska ett varaktigt bevis på mätresultatet och identifikationen av transaktionen tillhandahållas på begäran
direkt efter avslutad mätning.
12. Bedömning av huruvida mätinstrumentet uppfyller kraven i direktivet
Mätinstrumentet ska vara konstruerat så att man lätt kan bedöma huruvida det uppfyller de tillämpliga kraven i
detta direktiv.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/175
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
85
BILAGA II
MODUL A: INTERN TILLVERKNINGSKONTROLL
1. Intern tillverkningskontroll är det förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilket tillverkaren fullgör
skyldigheterna i punkterna 2, 3 och 4 och säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda mätinstrumenten
uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Teknisk dokumentation
Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i artikel 18. Dokumentationen ska göra det
möjligt att bedöma om instrumentet uppfyller de relevanta kraven och innehålla en tillfredsställande analys och
bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs
för bedömningen, även en beskrivning av instrumentets konstruktion, tillverkning och funktionssätt.
3. Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de
tillverkade produkterna överensstämmer med den tekniska dokumentation som avses i punkt 2 och med de till
lämpliga kraven i detta direktiv.
4. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
4.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkning som anges i detta direktiv på varje
enskilt mätinstrument som överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
4.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för en modell av mätinstrumentet och
kunna uppvisa den tillsammans med den tekniska dokumentationen för de nationella myndigheterna i tio år efter det
att mätinstrumentet har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken
modell av mätinstrumentet den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
En kopia av EU-försäkran ska levereras med varje mätinstrument som släpps ut på marknaden. Detta krav kan dock
tolkas som att det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i sådana fall där ett stort
antal instrument levereras till en och samma användare.
5. Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 4 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens
representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL A2: INTERN TILLVERKNINGSKONTROLL OCH ÖVERVAKADE PRODUKTKONTROLLER MED SLUMPVISA
INTERVALL
1. Intern tillverkningskontroll och övervakade produktkontroller med slumpvisa intervall är det förfarande för bedöm
ning av överensstämmelse genom vilket tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2, 3, 4 och 5 och säkerställer
och försäkrar på eget ansvar att de berörda mätinstrumenten uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Teknisk dokumentation
Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i artikel 18. Dokumentationen ska göra det
möjligt att bedöma om instrumentet uppfyller de relevanta kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredställande
analys och bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den
mån det krävs för bedömningen, även en beskrivning av instrumentets konstruktion, tillverkning och funktionssätt.
3. Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de
tillverkade mätinstrumenten överensstämmer med den tekniska dokumentation som avses i punkt 2 och med de
tillämpliga kraven i detta direktiv.
SV
L 96/176
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
86
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
4. Instrumentkontroller
Tillverkaren får välja om ett ackrediterat internt organ eller ett anmält organ, som tillverkaren valt, ska utföra eller
låta utföra instrumentkontroller med slumpvis valda intervall, som fastställts av organet, för att kontrollera kvaliteten
på de interna instrumentkontrollerna, med beaktande av bl.a. instrumentens tekniska komplexitet och produktions
mängden. Ett lämpligt stickprov av de färdiga mätinstrumenten, taget på plats av organet innan produkterna släppts
ut på marknaden, ska undersökas och lämpliga provningar enligt de relevanta delarna av den harmoniserade
standarden och/eller det normerande dokumentet, och/eller likvärdiga provningar i andra relevanta tekniska speci
fikationer, ska genomföras för att kontrollera att instrumenten överensstämmer med de relevanta kraven i detta
direktiv. Om en relevant harmoniserad standard eller ett relevant normerande dokument saknas, ska det berörda
ackrediterade interna organet eller anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras.
Om ett relevant antal instrument i stickprovet inte överensstämmer med en godtagbar kvalitetsnivå, ska det ac
krediterade interna organet eller anmälda organet vidta lämpliga åtgärder.
Om provningarna utförs av ett anmält organ ska tillverkaren, under organets ansvar, anbringa det anmälda organets
identifikationsnummer under tillverkningen.
5. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv på varje
enskilt mätinstrument som uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för en modell av mätinstrumentet och
kunna uppvisa den tillsammans med den tekniska dokumentationen för de nationella myndigheterna i tio år efter det
att instrumentet har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilket mät
instrument den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska levereras med varje mätinstrument som släpps ut på mark
naden. Detta krav kan dock tolkas som att det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda
instrument i sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma användare.
6. Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 5 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens
representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL B: EU-TYPKONTROLL
1. EU-typkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken ett anmält organ
undersöker ett instruments tekniska konstruktion och kontrollerar och intygar att den uppfyller de tillämpliga kraven
i detta direktiv.
2. EU-typkontroll kan utföras på något av följande sätt:
a) Undersökning av ett sådant provexemplar av det kompletta mätinstrumentet (produktionstyp) som är represen
tativt för produktionen i fråga.
b) Bedömning av den tekniska konstruktionens lämplighet för instrumentet genom granskning av den tekniska
dokumentation och de underlag som nämns i punkt 3 samt undersökning av provexemplar av en eller flera
kritiska delar av instrumentet, varvid provexemplaren ska vara representativa för produktionen (kombination av
produktionstyp och konstruktionstyp).
c) Bedömning av den tekniska konstruktionens lämplighet för instrumentet genom granskning av den tekniska
dokumentation och de underlag som nämns i punkt 3, utan undersökning av provexemplar (konstruktionstyp).
Det anmälda organet bestämmer vilket tillämpligt sätt som ska användas och vilka provexemplar som erfordras
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/177
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
87
3. Tillverkaren ska lämna in en ansökan om EU-typkontroll till ett valfritt anmält organ.
Ansökan ska innehålla följande:
a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan inges av tillverkarens representant, även dennes namn och
adress.
b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.
c) Den tekniska dokumentation som beskrivs i artikel 18. Den tekniska dokumentationen ska göra det möjligt att
bedöma om instrumentet uppfyller de relevanta kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredställande analys
och bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån
det krävs för bedömningen, även en beskrivning av instrumentets konstruktion, tillverkning och funktionssätt.
Ansökan ska även i tillämpliga fall innehålla följande:
d) Provexemplar som är representativa för den planerade produktionen. Det anmälda organet kan vid behov begära
in fler provexemplar för att genomföra provningsprogrammet.
e) Underlag som visar att den lösning som valts för den tekniska konstruktionen är lämplig. I underlaget ska alla
dokument som har använts anges, särskilt när relevanta harmoniserade standarder och/eller normerande doku
ment inte har tillämpats fullt ut. Underlaget ska vid behov innehålla resultaten av provningar som utförts i
enlighet med andra relevanta tekniska specifikationer i lämpligt laboratorium som tillhör tillverkaren, eller i något
annat provningslaboratorium för dennes räkning och under dennes ansvar.
4. Det anmälda organet ska göra följande:
I fråga om instrumentet:
4.1 Granska den tekniska dokumentationen och underlagen i syfte att bedöma den tekniska konstruktionens lämplighet.
I fråga om provexemplaret eller provexemplaren:
4.2 Kontrollera att provexemplaret eller provexemplaren har tillverkats i överensstämmelse med den tekniska dokumen
tationen samt identifiera såväl de delar som är konstruerade enligt de tillämpliga bestämmelserna i de relevanta
harmoniserade standarderna och/eller normerande dokumenten som de delar som är konstruerade i enlighet med
andra relevanta tekniska specifikationer.
4.3 Utföra eller låta utföra undersökningar och provningar för att, i de fall där tillverkaren har valt att använda lösning
arna i de relevanta harmoniserade standarderna och de normerande dokumenten, kontrollera att dessa lösningar har
använts på rätt sätt.
4.4 Utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att, när lösningarna i de relevanta harmoniserade
standarderna och/eller normerande dokumenten inte har tillämpats, kontrollera att de lösningar som tillverkaren har
använt med tillämpning av andra relevanta tekniska specifikationer uppfyller de motsvarande grundläggande kraven i
detta direktiv.
4.5 I samråd med tillverkaren bestämma var undersökningar och provningar ska genomföras.
I fråga om övriga delar av mätinstrumentet:
4.6 Granska den tekniska dokumentationen och underlagen i syfte att bedöma den tekniska konstruktionens lämplighet
för mätinstrumentets övriga delar.
5. Det anmälda organet ska utarbeta en utvärderingsrapport där det anges vilka åtgärder som har vidtagits i enlighet
med punkt 4 och vad de har resulterat i. Utan att det påverkar det anmälda organets skyldigheter gentemot de
anmälande myndigheterna får organet inte offentliggöra hela eller delar av innehållet i den rapporten utan till
verkarens samtycke.
SV
L 96/178
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
88
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
6. Om typen uppfyller kraven i detta direktiv ska det anmälda organet utfärda ett EU-typintyg till tillverkaren. Det
intyget ska innehålla tillverkarens namn och adress, slutsatserna av undersökningen, eventuella giltighetsvillkor samt
de uppgifter som krävs för att identifiera den godkända typen. EU-typintyget kan ha en eller flera bilagor.
EU-typintyget och bilagorna ska innehålla all information som behövs för att bedöma om de tillverkade produkterna
överensstämmer med den undersökta typen och för att kontrollera instrument i bruk. För att möjliggöra bedömning
av tillverkade instruments överensstämmelse med den undersökta typen vad avser reproducerbarhet av metrologisk
prestanda, när de är korrekt inställda med hjälp av lämpliga medel, ska innehållet särskilt omfatta
— instrumenttypens metrologiska egenskaper,
— åtgärder som krävs för att garantera instrumentets integritet (försegling, identifikation av programvara, osv.),
— information om andra aspekter som är nödvändiga för en identifiering av instrumentet och för att kontrollera att
det uppvisar yttre typöverensstämmelse,
— vid behov all specifik information som krävs för att verifiera de tillverkade instrumentens egenskaper,
— när det gäller underenheter, all nödvändig information för att säkerställa överensstämmelsen med andra under
enheter eller mätinstrument.
EU-typintyget ska ha en giltighetstid på tio år från datum för utfärdandet och kan förlängas med tio år i taget.
Om typen inte uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska det anmälda organet avslå ansökan om EU-typintyg
och underrätta den sökande om detta samt utförligt motivera avslaget.
7. Det anmälda organet ska följa med i den tekniska utvecklingen, och om det visar sig att den godkända typen inte
längre uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska organet fastställa om det krävs ytterligare undersökningar.
Om så är fallet ska det anmälda organet underrätta tillverkaren om detta.
8. Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som hos sig bevarar den tekniska dokumentationen rörande EU-
typintyget om alla ändringar av den godkända typen som kan påverka instrumentets överensstämmelse med de
grundläggande kraven i detta direktiv eller villkoren för det intygets giltighet. För sådana ändringar krävs ytterligare
godkännande i form av ett tillägg till det ursprungliga EU-typintyget.
9. Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de EU-typintyg och/eller eventuella tillägg till dessa
som det har utfärdat eller återkallat, och det ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång
till förteckningen över sådana intyg och/eller tillägg till dessa som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat
sätt belagt med restriktioner.
Kommissionen, medlemsstaterna och övriga anmälda organ har rätt att på begäran få en kopia av EU-typintyget
och/eller tilläggen till det. Kommissionen och medlemsstaterna har rätt att på begäran få en kopia av den tekniska
dokumentationen och av resultaten från de undersökningar som utförts av det anmälda organet.
Det anmälda organet ska förvara en kopia av EU-typintyget med bilagor och tillägg samt det tekniska underlaget,
inklusive dokumentation från tillverkaren, så länge som det intyget är giltigt.
10. Tillverkaren ska för de nationella myndigheterna kunna uppvisa en kopia av EU-typintyget med bilagor och tillägg
tillsammans med den tekniska dokumentationen i tio år efter det att produkten har släppts ut på marknaden.
11. Tillverkarens representant får inlämna den ansökan som avses i punkt 3 och fullgöra skyldigheterna enligt punkterna
8 och 10, förutsatt att de specificeras i fullmakten.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/179
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
89
MODUL C: ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP SOM GRUNDAR SIG PÅ INTERN TILLVERKNINGSKONTROLL
1. Överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll är den del av ett förfarande för bedöm
ning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör de skyldigheter som föreskrivs i punkterna 2 och 3 och
säkerställer och försäkrar att de berörda mätinstrumenten överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-
typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de
tillverkade mätinstrumenten överensstämmer med den godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och
uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
3. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
3.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv på varje
enskilt instrument som överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga
kraven i detta direktiv.
3.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje modell av mätinstrumentet och
kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att instrumentet har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska levereras med varje mätinstrument som släpps ut på marknaden.
Detta krav kan dock tolkas som att det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma användare.
4. Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 3 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens
representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL C2: ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP SOM GRUNDAR SIG PÅ INTERN TILLVERKNINGSKONTROLL OCH
ÖVERVAKADE INSTRUMENTKONTROLLER MED SLUMPVISA INTERVALL
1. Överensstämmelse med typ som grundar sig på intern tillverkningskontroll och övervakade produktkontroller med
slumpvisa intervall är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör
skyldigheterna i punkterna 2, 3 och 4 samt säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda mätinstrumenten
överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de
tillverkade mätinstrumenten överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och med de tillämpliga
kraven i detta direktiv.
3. Instrumentkontroller
Tillverkaren får välja om ett ackrediterat internt organ eller ett anmält organ, som tillverkaren valt, ska utföra eller
låta utföra instrumentkontroller med slumpvis valda intervall, som fastställts av organet, för att kontrollera kvaliteten
på den interna instrumentkontrollen, med beaktande av bl.a. instrumentens tekniska komplexitet och produktions
mängden. Ett lämpligt stickprov av de färdiga mätinstrumenten, taget på plats av det ackrediterade interna organet
eller det anmälda organet innan produkterna släppts ut på marknaden, ska undersökas och lämpliga provningar
enligt de relevanta delarna av de harmoniserade standarderna och/eller de normerande dokumenten, och/eller lik
värdiga provningar i andra relevanta tekniska specifikationer, ska genomföras för att kontrollera att instrumenten
överensstämmer med typen enligt EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Om ett stickprov inte överensstämmer med en godtagbar kvalitetsnivå, ska det ackrediterade interna organet eller det
anmälda organet vidta lämpliga åtgärder.
SV
L 96/180
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
90
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
Den metod för acceptansprovning som ska användas är avsedd att avgöra om tillverkningen av instrumentet sker
inom godkända gränsvärden, för att säkerställa att instrumentet överensstämmer med de tillämpliga bestämmelserna.
Om provningarna utförs av ett anmält organ ska tillverkaren, under organets ansvar, anbringa det anmälda organets
identifikationsnummer under tillverkningen.
4. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
4.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv på varje
enskilt mätinstrument som överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de till
lämpliga kraven i detta direktiv.
4.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje modell av mätinstrumentet och
kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att instrumentet har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska levereras med varje mätinstrument som släpps ut på marknaden.
Detta krav kan dock tolkas som att det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma användare.
5. Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkt 4 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens
representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL D: ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP SOM GRUNDAR SIG PÅ KVALITETSSÄKRING AV PRODUKTIONEN
1. Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av produktionen är den del av ett förfarande för
bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2 och 5 samt säker
ställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda mätinstrumenten överensstämmer med typen enligt beskrivningen i
EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Tillverkning
Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för tillverkning, kontroll av färdiga produkter och provning av
de berörda mätinstrumenten enligt punkt 3, och ska kontrolleras i enlighet med punkt 4.
3. Kvalitetssystem
3.1 Tillverkaren ska hos ett valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för de berörda mätinstrumenten
bedömt.
Ansökan ska innehålla
a) tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och
adress,
b) en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ,
c) alla upplysningar av betydelse för den berörda kategorin av mätinstrument,
d) dokumentation av kvalitetssystemet,
e) den tekniska dokumentationen för den godkända typen, och en kopia av EU-typintyget.
3.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att mätinstrumenten överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget
och med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/181
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
91
Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och
överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet
ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll.
Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av
a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter beträffande produktkvaliteten,
b) de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitets
säkring som kommer att användas,
c) de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen samt hur ofta
dessa kommer att utföras,
d) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer, etc.,
e) metoder för övervakning av att den erforderliga produktkvaliteten uppnås och att kvalitetssystemet fungerar
effektivt.
3.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 3.2.
Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som över
ensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard.
Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning
av det aktuella produktområdet och den berörda produkttekniken, och känna till de tillämpliga kraven i detta
direktiv. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren.
Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 e för att kontrollera att tillverkaren
känner till de relevanta kraven i detta direktiv och för att utföra de undersökningar som krävs för att säkerställa att
instrumentet överensstämmer med kraven.
Tillverkaren ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och det motiverade be
slutet.
3.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att
upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.
3.5 Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet.
Det anmälda organet ska ta ställning till alla ändringsförslag samt avgöra om systemet med sådana ändringar
fortfarande uppfyller kraven i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.
Organet ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen och skälen
till beslutet.
4. Kontroll under det anmälda organets ansvar
4.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det
godkända kvalitetssystemet.
4.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning, kontroll,
provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om
a) dokumentationen av kvalitetssystemet,
SV
L 96/182
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
92
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
b) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer.
4.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och
tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.
4.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda
organet vid behov utföra eller låta utföra produktprovningar för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar korrekt.
Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en provningsrapport.
5. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv och, under
ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets identifikationsnummer på varje enskilt mätinstrument
som överensstämmer med typen i beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje modell av mätinstrumentet och
kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att instrumentet har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska levereras med varje mätinstrument som släpps ut på marknaden.
Detta krav kan dock tolkas som att det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma användare.
6. Tillverkaren ska under tio år efter det att tillverkningen av ett instrument har upphört kunna uppvisa följande för de
nationella myndigheterna:
a) Den dokumentation som avses i punkt 3.1.
b) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5.
c) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkterna 3.5, 4.3 och 4.4.
7. Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännanden av kvalitetssystem som det har
utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteck
ningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt
med restriktioner.
8. Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.5, 5 och 6 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar,
av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL D1: KVALITETSSÄKRING AV PRODUKTIONEN
1. Kvalitetssäkring av produktionen är den del av ett förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken
tillverkaren fullgör de skyldigheter som föreskrivs i punkterna 2, 4 och 7 och säkerställer och försäkrar på eget ansvar
att de berörda mätinstrumenten uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Teknisk dokumentation
Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i artikel 18. Dokumentationen ska göra det
möjligt att bedöma om instrumentet uppfyller de relevanta kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredställande
analys och bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån
det krävs för bedömningen, även en beskrivning av instrumentets konstruktion, tillverkning och funktionssätt.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/183
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
93
3. Tillverkaren ska hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig för de nationella myndigheterna i tio år efter det att
instrumentet har släppts ut på marknaden.
4. Tillverkning
Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för tillverkning, kontroll av färdiga produkter och provning av
de berörda mätinstrumenten enligt punkt 5, samt vara föremål för övervakning enligt punkt 6.
5. Kvalitetssystem
5.1 Tillverkaren ska hos ett valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för de berörda mätinstrumenten
bedömt.
Ansökan ska innehålla
a) tillverkarens namn och adress och, om ansökan inges av tillverkarens representant, även dennes namn och adress,
b) en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ,
c) alla upplysningar av betydelse för den berörda kategorin av mätinstrument,
d) dokumentation av kvalitetssystemet,
e) den tekniska dokumentation som avses i punkt 2.
5.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att mätinstrumenten överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och
överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet
ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll.
Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av
a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter beträffande produktkvaliteten,
b) de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitets
säkring som kommer att användas,
c) de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen samt hur ofta
dessa kommer att utföras,
d) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer.
e) metoder för övervakning av att den erforderliga produktkvaliteten uppnås och att kvalitetssystemet fungerar
effektivt.
5.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 5.2.
Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som över
ensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard.
SV
L 96/184
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
94
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning
av det aktuella produktområdet och den berörda produkttekniken, och känna till de tillämpliga kraven i detta
direktiv. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren.
Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i punkt 2 för att kontrollera att tillverkaren
känner till de relevanta kraven i detta direktiv och kan utföra de undersökningar som krävs för att säkerställa att
instrumentet överensstämmer med kraven.
Tillverkaren ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och det motiverade be
slutet.
5.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att
upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.
5.5 Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet.
Det anmälda organet ska ta ställning till eventuella ändringsförslag samt avgöra om systemet med sådana ändringar
fortfarande uppfyller kraven i punkt 5.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.
Organet ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen och det
motiverade beslutet.
6. Kontroll under det anmälda organets ansvar
6.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det
godkända kvalitetssystemet.
6.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning, kontroll,
provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om
a) dokumentationen av kvalitetssystemet,
b) den tekniska dokumentation som avses i punkt 2,
c) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer.
6.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och
tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.
6.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda
organet vid behov utföra eller låta utföra produktprovningar för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar korrekt.
Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en provningsrapport.
7. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
7.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv och, under
ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 5.1, organets identifikationsnummer på varje enskilt mätinstrument
som uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
7.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje modell av mätinstrumentet och
kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att instrumentet har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/185
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
95
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska levereras med varje mätinstrument som släpps ut på marknaden.
Detta krav kan dock tolkas som att det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma användare.
8. Tillverkaren ska under tio år efter det att mätinstrumentet har släppt ut på marknaden kunna uppvisa följande för de
nationella myndigheterna:
a) Den dokumentation som avses i punkt 5,1.
b) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 5,5.
c) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkterna 5.5, 6.3 och 6.4.
9. Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännanden av kvalitetssystem som det har
utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteck
ningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt
med restriktioner.
10. Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3, 5.1, 5.5, 7 och 8 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes
ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL E: ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP SOM GRUNDAR SIG PÅ KVALITETSSÄKRING AV INSTRUMENT
1. Överensstämmelse med typ som grundar sig på kvalitetssäkring av produkter är den del av ett förfarande för
bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2 och 5 samt säker
ställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda mätinstrumenten överensstämmer med typen i beskrivningen i EU-
typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Tillverkning
Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för kontroll av färdiga produkter och provning av det berörda
mätinstrumentet enligt punkt 3 och ska kontrolleras enligt punkt 4.
3. Kvalitetssystem
3.1 Tillverkaren ska hos ett valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för de berörda mätinstrumenten
bedömt.
Ansökan ska innehålla
a) tillverkarens namn och adress och, om ansökan inges av tillverkarens representant, även dennes namn och adress,
b) en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ,
c) alla upplysningar av betydelse för den berörda kategorin av mätinstrument,
d) dokumentation av kvalitetssystemet,
e) den tekniska dokumentationen för den godkända typen, och en kopia av EU-typintyget.
3.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att mätinstrumenten överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget
och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och
överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet
ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll.
SV
L 96/186
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
96
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av
a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter beträffande produktkvaliteten,
b) de undersökningar och provningar som ska utföras efter tillverkningen,
c) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer,
d) metoder för övervakning av att kvalitetssystemet fungerar effektivt.
3.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 3.2.
Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som över
ensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard.
Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning
av det aktuella produktområdet och den berörda produkttekniken, och känna till de tillämpliga kraven i detta
direktiv. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren.
Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 e för att kontrollera att tillverkaren
känner till de relevanta kraven i detta direktiv och kan utföra de undersökningar som krävs för att säkerställa att
instrumentet överensstämmer med kraven.
Tillverkaren ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen samt ett motiverat beslut
om bedömningen.
3.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att
upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.
3.5 Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet.
Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om ett ändrat kvalitetssystem fortfarande
uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.
Organet ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen och det
motiverade beslutet.
4. Kontroll under det anmälda organets ansvar
4.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det
godkända kvalitetssystemet.
4.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning, kontroll,
provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om
a) dokumentationen av kvalitetssystemet,
b) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer.
4.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och
tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/187
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
97
4.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda
organet vid behov utföra eller låta utföra produktprovningar för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar korrekt.
Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en provningsrapport.
5. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv och, under
ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets identifikationsnummer på varje enskilt instrument som
överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje modell av mätinstrumentet och
kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att instrumentet har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska levereras med varje mätinstrument som släpps ut på marknaden.
Detta krav kan dock tolkas som att det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma användare.
6. Tillverkaren ska under tio år efter det att mätinstrumentet har släppts ut på marknaden kunna uppvisa följande för de
nationella myndigheterna:
a) Den dokumentation som avses i punkt 3.1.
b) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5.
c) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkterna 3.5, 4.3 och 4.4.
7. Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännanden av kvalitetssystem som det har
utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteck
ningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt
med restriktioner.
8. Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.5, 5 och 6 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar,
av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL E1: KVALITETSSÄKRING AV KONTROLL AV FÄRDIGA INSTRUMENT OCH PROVNING
1. Kvalitetssäkring av kontroll av färdiga instrument och provning är den del av ett förfarande för bedömning av
överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör de skyldigheter som föreskrivs i punkterna 2, 4 och 7 och
säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda mätinstrumenten uppfyller de tillämpliga kraven i detta
direktiv.
2. Teknisk dokumentation
Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i artikel 18. Dokumentationen ska göra det
möjligt att bedöma om instrumentet uppfyller de relevanta kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredställande
analys och bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån
det krävs för bedömningen, även en beskrivning av instrumentets konstruktion, tillverkning och funktionssätt.
3. Tillverkaren ska hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig för de berörda nationella myndigheterna i tio år efter
det att instrumentet har släppts ut på marknaden.
4. Tillverkning
Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för kontroll av färdiga produkter och provning av det berörda
mätinstrumentet enligt punkt 5, samt vara föremål för övervakning enligt punkt 6.
SV
L 96/188
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
98
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
5. Kvalitetssystem
5.1 Tillverkaren ska hos ett valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för de berörda mätinstrumenten
bedömt.
Ansökan ska innehålla
a) tillverkarens namn och adress och, om ansökan inges av tillverkarens representant, även dennes namn och adress,
b) en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ,
c) alla upplysningar av betydelse för den berörda kategorin av mätinstrument,
d) dokumentation av kvalitetssystemet,
e) den tekniska dokumentation som avses i punkt 2.
5.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att mätinstrumenten överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och
överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet
ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll.
Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av
a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter beträffande produktkvaliteten,
b) de undersökningar och provningar som ska utföras efter tillverkningen,
c) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer,
d) metoder för övervakning av att kvalitetssystemet fungerar effektivt.
5.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 5.2.
Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som över
ensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard.
Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning
av det aktuella produktområdet och den berörda produkttekniken, och känna till de tillämpliga kraven i detta
direktiv. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren.
Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i punkt 2 för att kontrollera att tillverkaren
känner till de relevanta kraven i detta direktiv och kan utföra de undersökningar som krävs för att säkerställa att
instrumentet överensstämmer med kraven.
Tillverkaren ska meddelas beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från revisionen och det motiverade be
slutet.
5.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att
upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/189
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
99
5.5 Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet.
Det anmälda organet ska ta ställning till eventuella ändringsförslag samt avgöra om systemet med sådana ändringar
fortfarande uppfyller kraven i punkt 5.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.
Organet ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen och det
motiverade beslutet.
6. Kontroll under det anmälda organets ansvar
6.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det
godkända kvalitetssystemet.
6.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokaler för tillverkning, kontroll,
provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om
a) dokumentationen av kvalitetssystemet,
b) den tekniska dokumentation som avses i punkt 2,
c) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer.
6.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och
tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.
6.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda
organet vid behov utföra eller låta utföra produktprovningar för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar korrekt.
Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en provningsrapport.
7. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
7.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv och, under
ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 5.1, organets identifikationsnummer på varje enskilt mätinstrument
som uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
7.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje modell av mätinstrumentet och
kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att instrumentet har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska levereras med varje mätinstrument som släpps ut på marknaden.
Detta krav kan dock tolkas som att det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma användare.
8. Tillverkaren ska under tio år efter det att mätinstrumentet har släppts ut på marknaden kunna uppvisa följande för de
nationella myndigheterna:
a) Sådan dokumentation som avses i punkt 5.1.
b) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 5.5.
c) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkterna 5.5, 6.3 och 6.4.
SV
L 96/190
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
100
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
9. Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännanden av kvalitetssystem som det har
utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteck
ningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt
med restriktioner.
10. Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3, 5.1, 5.5, 7 och 8 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes
ansvar, av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL F: ÖVERENSSTÄMMELSE MED TYP SOM GRUNDAR SIG PÅ PRODUKTVERIFIERING
1. Överensstämmelse med typ som grundar sig på produktverifiering är den del av ett förfarande för bedömning av
överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör de skyldigheter som föreskrivs i punkterna 2, 5.1 och 6 och
säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda mätinstrumenten, som genomgått kontroll enligt punkt 3,
överensstämmer med typen i beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de
tillverkade mätinstrumenten överensstämmer med den godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och
uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
3. Kontroll
Ett anmält organ, som tillverkaren valt, ska utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att
kontrollera att instrumenten överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de till
lämpliga kraven i detta direktiv.
Undersökningarna och provningarna för att kontrollera att mätinstrumenten överensstämmer med de tillämpliga
kraven ska, enligt tillverkarens val, utföras antingen genom undersökning och provning av varje enskilt instrument
enligt punkt 4, eller genom undersökning och provning av mätinstrument som valts ut på statistisk grund enligt
punkt 5.
4. Kontroll av överensstämmelse genom undersökning och provning av varje enskilt instrument
4.1 Alla mätinstrument ska undersökas var för sig och lämpliga provningar i enlighet med relevanta harmoniserade
standarder och/eller normerande dokument, och/eller likvärdiga provningar i andra relevanta tekniska specifikationer,
ska utföras för att verifiera att de överensstämmer med den godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och
med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Om det inte finns några harmoniserade standarder eller normerande dokument, ska det berörda anmälda organet
bestämma vilka provningar som ska utföras.
4.2 Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse på grundval av de utförda undersökningarna och
provningarna, och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänt instrument, eller låta anbringa det på sitt
ansvar.
Tillverkaren ska hålla intygen om överensstämmelse tillgängliga för kontroll av de nationella myndigheterna i tio år
efter det att instrumentet har släppts ut på marknaden.
5. Statistisk kontroll av överensstämmelse
5.1 Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att varje
tillverkat parti är enhetligt, och ska uppvisa sina mätinstrument för kontroll i form av enhetliga partier.
5.2 Ett slumpmässigt urval ska göras ur varje parti i enlighet med kraven i punkt 5.3. Alla mätinstrument i urvalet ska
undersökas var för sig, och provningar i enlighet med relevanta harmoniserade standarder och/eller normerande
dokument och/eller likvärdiga provningar i andra relevanta tekniska specifikationer, ska utföras för att fastställa om
instrumenten överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och med de tillämpliga kraven i detta
direktiv och för att avgöra om partiet ska godkännas eller inte. Om det inte finns några harmoniserade standarder
eller normerande dokument, ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/191
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
101
5.3 Det statistiska förfarandet ska uppfylla följande krav:
Den statistiska kontrollen ska grundas på egenskaper. Provtagningssystemet ska säkerställa
a) en kvalitetsnivå som motsvarar 95 % sannolikhet för godkännande, med en felkvot på mindre än 1 %,
b) en gränskvalitet som motsvarar 5 % sannolikhet för godkännande, med en felkvot på mindre än 7 %.
5.4 Om ett parti godkänns ska samtliga mätinstrument i detta parti anses vara godkända, utom de mätinstrument i
urvalet som inte klarade provningarna.
Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse på grundval av de utförda undersökningarna och
provningarna, och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänt instrument, eller låta anbringa det på sitt
ansvar.
Tillverkaren ska hålla intygen om överensstämmelse tillgängliga för de nationella myndigheterna i tio år efter det att
instrumentet har släppts ut på marknaden.
5.5 Om ett parti underkänns, ska det anmälda organet vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att detta parti släpps ut
på marknaden. Om det ofta förekommer underkända partier kan det anmälda organet tills vidare upphöra med den
statistiska kontrollen och vidta lämpliga åtgärder.
6. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
6.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv och, under
ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3, organets identifikationsnummer på varje enskilt instrument som
överensstämmer med den godkända typen enligt beskrivningen i EU-typintyget och uppfyller de tillämpliga kraven i
detta direktiv.
6.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje modell av mätinstrumentet och
kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att instrumentet har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska levereras med varje mätinstrument som släpps ut på marknaden.
Detta krav kan dock tolkas som att det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma användare.
Om det anmälda organ som avses i punkt 3 godkänner det och under dess ansvar får tillverkaren anbringa det
anmälda organets identifikationsnummer på mätinstrumenten.
7. Om det anmälda organet godkänner det och på dess ansvar, får tillverkaren anbringa det anmälda organets iden
tifikationsnummer på mätinstrumenten under tillverkningsprocessen.
8. Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant,
förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. Tillverkarens representant får inte fullgöra någon av de
skyldigheter som åligger tillverkaren enligt punkterna 2 och 5.1.
MODUL F1: ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ PRODUKTKONTROLL
1. Överensstämmelse som grundar sig på produktkontroll är den del av ett förfarande för bedömning av överens
stämmelse genom vilken tillverkaren fullgör de skyldigheter som föreskrivs i punkterna 2, 3, 6.1 och 7 och säker
ställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda mätinstrumenten, som genomgått kontroll enligt punkt 4, upp
fyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
SV
L 96/192
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
102
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
2. Teknisk dokumentation
Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i artikel 18. Dokumentationen ska göra det
möjligt att bedöma om instrumentet uppfyller de relevanta kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredställande
analys och bedömning av riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån
det krävs för bedömningen, även en beskrivning av instrumentets konstruktion, tillverkning och funktionssätt.
Tillverkaren ska hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig för de berörda nationella myndigheterna i tio år efter
det att instrumentet har släppts ut på marknaden.
3. Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de
tillverkade mätinstrumenten uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
4. Kontroll
Ett anmält organ, som tillverkaren valt, ska utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar för att
kontrollera att mätinstrumenten överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Undersökningarna och provningarna för att kontrollera att mätinstrumenten överensstämmer med kraven ska, enligt
tillverkarens val, utföras antingen genom undersökning och provning av varje enskilt instrument enligt punkt 5, eller
genom undersökning och provning av instrument som valts ut på statistisk grund enligt punkt 6.
5. Kontroll av överensstämmelse genom undersökning och provning av varje enskilt instrument
5.1 Alla mätinstrument ska undersökas var för sig och lämpliga provningar i enlighet med relevanta harmoniserade
standarder och/eller normerande dokument och/eller likvärdiga provningar i andra relevanta tekniska specifikationer,
ska utföras för att verifiera att instrumenten överensstämmer med de tillämpliga kraven. Om det inte finns några
harmoniserade standarder eller normerande dokument, ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar
som ska utföras.
5.2 Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse på grundval av de utförda undersökningarna och
provningarna, och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänt instrument, eller låta anbringa det på sitt
ansvar.
Tillverkaren ska hålla intygen om överensstämmelse tillgängliga för de nationella myndigheterna i tio år efter det att
instrumentet har släppts ut på marknaden.
6. Statistisk kontroll av överensstämmelse
6.1 Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att varje
tillverkat parti är enhetligt, och ska uppvisa sina mätinstrument för kontroll i form av enhetliga partier.
6.2 Ett slumpmässigt urval ska göras ur varje parti i enlighet med kraven i punkt 6.4.
6.3 Alla mätinstrument i provet ska undersökas var för sig, och lämpliga provningar i enlighet med relevanta harmo
niserade standarder och/eller normerande dokument, och/eller likvärdiga provningar i andra relevanta tekniska
specifikationer, ska utföras för att kontrollera att de överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv
och avgöra om partiet ska godkännas eller inte. Om det inte finns några harmoniserade standarder eller normerande
dokument, ska det berörda anmälda organet bestämma vilka provningar som ska utföras.
6.4 Det statistiska förfarandet ska uppfylla följande krav:
Den statistiska kontrollen ska grundas på egenskaper. Provtagningssystemet ska säkerställa
a) en kvalitetsnivå som motsvarar 95 % sannolikhet för godkännande, med en felkvot på mindre än 1 %,
b) en gränskvalitet som motsvarar 5 % sannolikhet för godkännande, med en felkvot på mindre än 7 %.
6.5 Om ett parti godkänns ska samtliga mätinstrument i detta parti anses vara godkända, utom de mätinstrument i
urvalet som inte klarade provningarna.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/193
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
103
Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse på grundval av de utförda undersökningarna och
provningarna, och ska anbringa sitt identifikationsnummer på varje godkänt instrument, eller låta anbringa det på sitt
ansvar.
Tillverkaren ska hålla intygen om överensstämmelse tillgängliga för de nationella myndigheterna i tio år efter det att
instrumentet har släppts ut på marknaden.
Om ett parti underkänns, ska det anmälda organet vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att detta parti släpps ut
på marknaden. Om det ofta förekommer underkända partier kan det anmälda organet tills vidare upphöra med den
statistiska kontrollen och vidta lämpliga åtgärder.
7. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
7.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv och, under
ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 4, organets identifikationsnummer på varje enskilt mätinstrument
som uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
7.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje modell av mätinstrumentet och
kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att instrumentet har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska levereras med varje mätinstrument som släpps ut på marknaden.
Detta krav kan dock tolkas som att det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda mätinstrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma användare.
Om det anmälda organ som avses i punkt 5 godkänner det och under dess ansvar får tillverkaren anbringa det
anmälda organets identifikationsnummer på mätinstrumenten.
8. Om det anmälda organet godkänner det och på dess ansvar, får tillverkaren anbringa det anmälda organets iden
tifikationsnummer på mätinstrumenten under tillverkningsprocessen.
9. Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av tillverkarens representant,
förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten. Tillverkarens representant får inte fullgöra någon av de
skyldigheter som åligger tillverkaren enligt punkterna 2 första stycket, 3 och 6.1.
MODUL G: ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ KONTROLL AV ENSKILDA PRODUKTER
1. Överensstämmelse som grundar sig på kontroll av enskilda produkter är det förfarande för bedömning av över
ensstämmelse genom vilket tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2, 3 och 5 samt säkerställer och försäkrar
på eget ansvar att det berörda instrumentet, som har genomgått kontroll i enlighet med punkt 4, uppfyller de till
lämpliga kraven i detta direktiv.
2. Teknisk dokumentation
Tillverkaren ska utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i artikel 18 och göra denna tillgänglig för det
anmälda organ som avses i punkt 4. Dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om instrumentet över
ensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredsställande analys och bedömning av
riskerna. Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs för bedöm
ningen, även en beskrivning av instrumentets konstruktion, tillverkning och funktionssätt.
Tillverkaren ska hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig för de berörda nationella myndigheterna i tio år efter
det att instrumentet har släppts ut på marknaden.
3. Tillverkning
Tillverkaren ska vidta alla erforderliga åtgärder för att tillverkningen och övervakningen av den ska leda till att de
tillverkade mätinstrumenten överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
SV
L 96/194
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
104
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
4. Kontroll
Ett anmält organ, som tillverkaren valt, ska utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar och provningar i enlighet
med relevanta harmoniserade standarder och/eller normerande dokument, eller likvärdiga provningar i andra rele
vanta tekniska specifikationer, för att kontrollera att instrumentet uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv. Om
det inte finns några harmoniserade standarder eller normerande dokument, ska det berörda anmälda organet be
stämma vilka provningar som ska utföras.
Det anmälda organet ska utfärda ett intyg om överensstämmelse i fråga om de utförda undersökningarna och
provningarna och anbringa sitt identifikationsnummer på det godkända instrumentet eller låta anbringa det på sitt
ansvar.
Tillverkaren ska hålla intygen om överensstämmelse tillgängliga för de nationella myndigheterna i tio år efter det att
instrumentet har släppts ut på marknaden.
5. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv och, under
ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 4, organets identifikationsnummer på varje instrument som uppfyller
de tillämpliga kraven i detta direktiv.
5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse och kunna uppvisa den för de nationella
myndigheterna i tio år efter det att instrumentet har släppts ut på marknaden. I EU-försäkran om överensstämmelse
ska det anges för vilket mätinstrument den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska levereras med mätinstrumentet.
6. Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 2 och 5 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar, av
tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL H: ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ FULLSTÄNDIG KVALITETSSÄKRING
1. Överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring är det förfarande för bedömning av överensstäm
melse genom vilket tillverkaren fullgör skyldigheterna i punkterna 2 och 5 och säkerställer och försäkrar på eget
ansvar att de berörda mätinstrumenten uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
2. Tillverkning
Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för konstruktion, tillverkning och kontroll av färdiga produkter
samt provning av det berörda mätinstrumenten enligt punkt 3, samt vara föremål för övervakning enligt punkt 4.
3. Kvalitetssystem
3.1 Tillverkaren ska hos ett valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för de berörda mätinstrumenten
bedömt.
Ansökan ska innehålla följande:
a) Tillverkarens namn och adress och, om ansökan lämnas in av tillverkarens representant, även dennes namn och
adress.
b) Den tekniska dokumentationen, enligt beskrivningen i artikel 18, för en modell av varje kategori av produkter
som är tänkt att tillverkas. Dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om instrumentet överensstämmer
med de tillämpliga kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredsställande analys och bedömning av riskerna.
Den tekniska dokumentationen ska innehålla de tillämpliga kraven och, i den mån det krävs för bedömningen,
även en beskrivning av instrumentets konstruktion, tillverkning och funktionssätt.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/195
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
105
c) Dokumentation av kvalitetssystemet.
d) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.
3.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att mätinstrumenten överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och
överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet
ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll.
Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av
a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter beträffande konstruktion och
produktkvalitet,
b) de tekniska specifikationer för konstruktionen, inklusive standarder, som ska tillämpas och, när de relevanta
harmoniserade standarderna och/eller normerande dokumenten inte tillämpas fullt ut, de medel som används
för att säkerställa att de grundläggande krav i detta direktiv som är tillämpliga på mätinstrumenten uppfylls enligt
andra relevanta tekniska specifikationer,
c) de metoder, processer och systematiska förfaranden för kontroll och verifikation av konstruktionen som ska
användas vid konstruktion av mätinstrument inom den berörda kategorin,
d) de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitets
säkring som kommer att användas,
e) de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen samt hur ofta
dessa kommer att utföras,
f) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer,
g) metoder för övervakning av att den erforderliga konstruktions- och produktkvaliteten uppnås och att kvalitets
systemet fungerar effektivt.
3.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 3.2.
Det anmälda organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som över
ensstämmer med motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard.
Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning
av det aktuella produktområdet och den berörda produkttekniken, och känna till de tillämpliga kraven i detta
direktiv. Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren.
Revisionsgruppen ska granska den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1 b för att kontrollera att tillverkaren
känner till de relevanta kraven i detta direktiv och kan utföra de undersökningar som krävs för att säkerställa att
instrumentet överensstämmer med kraven.
Tillverkaren eller dennes representant ska underrättas om beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från
revisionen och det motiverade beslutet.
3.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att
upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.
SV
L 96/196
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
106
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
3.5 Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras i
systemet.
Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om ett ändrat kvalitetssystem fortfarande
uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.
Organet ska meddela tillverkaren sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från undersökningen och det
motiverade beslutet.
4. Kontroll under det anmälda organets ansvar
4.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det
godkända kvalitetssystemet.
4.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokaler för konstruktion,
tillverkning, kontroll, provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om
a) dokumentationen av kvalitetssystemet,
b) de dokument som anges i kvalitetssystemets konstruktionsdel, t.ex. resultat av analyser, beräkningar och prov
ningar,
c) de dokument som anges i kvalitetssystemets tillverkningsdel, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, ka
libreringsresultat och redogörelser för den berörda personalens kvalifikationer.
4.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och
tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.
4.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda
organet vid behov utföra eller låta utföra provningar av produkterna för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar
korrekt. Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en prov
ningsrapport.
5. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
5.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv och, under
ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets identifikationsnummer på varje enskilt instrument som
uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
5.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje modell av mätinstrumentet och
kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att instrumentet har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska levereras med varje mätinstrument som släpps ut på marknaden.
Detta krav kan dock tolkas som att det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma användare.
6. Tillverkaren ska under tio år efter det att mätinstrumentet har släppts ut på marknaden kunna uppvisa följande för de
nationella myndigheterna:
a) Den tekniska dokumentation som avses i punkt 3.1.
b) Sådan dokumentation av kvalitetssystemet som avses i punkt 3.1.
c) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5.
d) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkterna 3.5, 4.3 och 4.4.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/197
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
107
7. Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännanden av kvalitetssystem som det har
utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteck
ningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt
med restriktioner.
8. Tillverkarens representant
Tillverkarens skyldigheter enligt punkterna 3.1, 3.5, 5 och 6 får fullgöras, för dennes räkning och på dennes ansvar,
av tillverkarens representant, förutsatt att dessa skyldigheter specificeras i fullmakten.
MODUL H1: ÖVERENSSTÄMMELSE SOM GRUNDAR SIG PÅ FULLSTÄNDIG KVALITETSSÄKRING OCH KONSTRUK
TIONSKONTROLL
1. Överensstämmelse som grundar sig på fullständig kvalitetssäkring och konstruktionskontroll är den del av ett
förfarande för bedömning av överensstämmelse genom vilken tillverkaren fullgör de skyldigheter som föreskrivs i
punkterna 2 och 6 och säkerställer och försäkrar på eget ansvar att de berörda mätinstrumenten uppfyller de till
lämpliga kraven i detta direktiv.
2. Tillverkning
Tillverkaren ska tillämpa ett godkänt kvalitetssystem för konstruktion, tillverkning och kontroll av färdiga produkter
samt provning av de berörda mätinstrumenten enligt punkt 3, samt vara föremål för övervakning enligt punkt 5.
Att mätinstrumentets tekniska konstruktion är lämplig ska ha kontrollerats i enlighet med punkt 4.
3. Kvalitetssystem
3.1 Tillverkaren ska hos ett valfritt anmält organ ansöka om att få sitt kvalitetssystem för de berörda mätinstrumenten
bedömt.
Ansökan ska innehålla
a) tillverkarens namn och adress och, om ansökan inges av tillverkarens representant, även dennes namn och adress,
b) alla upplysningar av betydelse för den berörda kategorin av mätinstrument,
c) dokumentation av kvalitetssystemet,
d) en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.
3.2 Kvalitetssystemet ska säkerställa att mätinstrumenten överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Alla faktorer, krav och bestämmelser som tillverkaren tagit hänsyn till ska dokumenteras på ett systematiskt och
överskådligt sätt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och instruktioner. Dokumentationen av kvalitetssystemet
ska möjliggöra en enhetlig tolkning av kvalitetssystemets program, planer, manualer och protokoll.
Dokumentationen ska framför allt innehålla en fullgod beskrivning av
a) kvalitetsmål och organisationsstruktur samt ledningens ansvar och befogenheter beträffande konstruktion och
produktkvalitet,
b) de tekniska specifikationer för konstruktionen, inklusive standarder, som ska tillämpas och, när de relevanta
harmoniserade standarderna och/eller normerande dokumenten inte tillämpas fullt ut, de medel som används
för att säkerställa att de grundläggande krav i detta direktiv som är tillämpliga på mätinstrumenten uppfylls enligt
andra relevanta tekniska specifikationer,
c) de metoder, processer och systematiska förfaranden för kontroll och verifikation av konstruktionen som ska
användas vid konstruktion av mätinstrument inom den berörda kategorin,
d) de motsvarande metoder, processer och systematiska förfaranden för tillverkning, kvalitetskontroll och kvalitets
säkring som kommer att användas,
SV
L 96/198
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
108
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
e) de undersökningar och provningar som kommer att utföras före, under och efter tillverkningen samt hur ofta
dessa kommer att utföras,
f) kvalitetsdokumenten, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, kalibreringsresultat och redogörelser för den
berörda personalens kvalifikationer,
g) metoder för övervakning av att den erforderliga konstruktions- och produktkvaliteten uppnås och att kvalitets
systemet fungerar effektivt.
3.3 Det anmälda organet ska bedöma kvalitetssystemet för att avgöra om det uppfyller kraven i punkt 3.2. Det anmälda
organet ska förutsätta att dessa krav är uppfyllda i fråga om de delar av kvalitetssystemet som överensstämmer med
motsvarande specifikationer i relevant harmoniserad standard.
Utöver erfarenhet av kvalitetsledningssystem ska minst en av revisionsgruppens deltagare ha erfarenhet av bedömning
av det aktuella instrumentområdet och instrumenttekniken, och känna till de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Revisionen ska även omfatta en inspektion hos tillverkaren.
Tillverkaren eller dennes representant ska underrättas om beslutet. Meddelandet ska innehålla slutsatserna från
revisionen och det motiverade beslutet.
3.4 Tillverkaren ska åta sig att fullgöra de skyldigheter som är förenade med det godkända kvalitetssystemet och att
upprätthålla det så att det förblir ändamålsenligt och effektivt.
3.5 Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om alla ändringar som planeras av
systemet.
Det anmälda organet ska bedöma de föreslagna ändringarna och avgöra om ett ändrat kvalitetssystem fortfarande
uppfyller de krav som avses i punkt 3.2 eller om en ny bedömning är nödvändig.
Organet ska meddela tillverkaren eller tillverkarens representant sitt beslut. Meddelandet ska innehålla slutsatserna
från undersökningen och det motiverade beslutet.
3.6 Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de godkännanden av kvalitetssystem som det har
utfärdat eller återkallat och ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande myndigheten tillgång till förteck
ningen över de godkännanden av kvalitetssystem som det har avslagit, tillfälligt återkallat eller på annat sätt belagt
med restriktioner.
4. Konstruktionskontroll
4.1 Tillverkaren ska hos det anmälda organ som avses i punkt 3.1 ansöka om kontroll av konstruktionen.
4.2 Ansökan ska göra det möjligt att förstå mätinstrumentets konstruktion, tillverkning och funktionssätt, samt att
bedöma om det överensstämmer med de tillämpliga kraven i detta direktiv.
Ansökan ska innehålla följande:
a) Tillverkarens namn och adress.
b) En skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats till något annat anmält organ.
c) Den tekniska dokumentation som beskrivs i artikel 18. Dokumentationen ska göra det möjligt att bedöma om
instrumentet uppfyller de relevanta kraven i detta direktiv och innehålla en tillfredställande analys och bedömning
av riskerna. Dokumentationen ska omfatta instrumentets konstruktion och funktion, i den mån det är av
betydelse för en sådan bedömning.
d) Det underlag som visar den tekniska konstruktionens lämplighet. I underlaget ska man ange alla dokument som
har använts, särskilt när de relevanta harmoniserade standarderna och/eller normerande dokumenten inte har
tillämpats fullt ut, och ska vid behov innehålla resultaten av provningar som genomförs i enlighet med andra
relevanta tekniska specifikationer i tillverkarens laboratorium eller i något annat provningslaboratorium för dennes
räkning och på dennes ansvar.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/199
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
109
4.3 Det anmälda organet ska pröva ansökan och, om konstruktionen uppfyller de krav i detta direktiv som är tillämpliga
på instrumentet, utfärda ett EU-intyg om konstruktionskontroll till tillverkaren. Det intyget ska innehålla tillverkarens
namn och adress, slutsatserna av undersökningen, eventuella giltighetsvillkor och de uppgifter som krävs för att
identifiera den godkända konstruktionen. Det intyget kan ha en eller flera bilagor.
Det intyget och bilagorna ska innehålla all information som behövs för att bedöma om de tillverkade mätinstru
menten överensstämmer med den undersökta konstruktionen och för att kontrollera instrument i bruk. Det ska
möjliggöra bedömning av tillverkade instruments överensstämmelse med den undersökta konstruktionen vad avser
reproducerbarhet av metrologisk prestanda, när de är korrekt inställda med hjälp av lämpliga medel, inklusive
a) instrumentkonstruktionens metrologiska egenskaper,
b) åtgärder som krävs för att garantera instrumentens integritet (försegling, identifikation av programvara),
c) information om andra aspekter som är nödvändiga för en identifiering av instrumentet och för att kontrollera att
det uppvisar yttre konstruktionsöverensstämmelse,
d) vid behov all specifik information som krävs för att verifiera de tillverkade instrumentens egenskaper,
e) när det gäller underenheter, all nödvändig information för att säkerställa överensstämmelsen med andra under
enheter eller mätinstrument.
Det anmälda organet ska utarbeta en bedömningsrapport om detta och hålla den tillgänglig för den medlemsstat som
utsåg organet. Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 27.10 får det anmälda organet inte offentliggöra hela
eller delar av innehållet i denna rapport utan tillverkarens samtycke.
Intyget ska ha en giltighetstid på tio år från datum för utfärdandet och kan förlängas med tio år i taget.
Om konstruktionen inte uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska det anmälda organet avslå ansökan om
EU-intyg om konstruktionskontroll och underrätta den sökande om detta samt utförligt motivera avslaget.
4.4 Det anmälda organet ska följa med i den tekniska utvecklingen, och om det visar sig att den godkända typen inte
längre uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv ska organet fastställa om det krävs ytterligare undersökningar.
Om så är fallet ska det anmälda organet underrätta tillverkaren om detta.
Tillverkaren ska underrätta det anmälda organ som har utfärdat EU-intyget om konstruktionskontroll om alla
ändringar av den godkända konstruktionen som kan påverka överensstämmelsen med de grundläggande kraven i
detta direktiv eller villkoren för intygets giltighet. För sådana ändringar krävs det också godkännande – från det
anmälda organ som utfärdat EU-intyget om konstruktionskontroll – i form av ett tillägg till det ursprungliga EU-
intyget om konstruktionskontroll.
4.5 Varje anmält organ ska underrätta sin anmälande myndighet om de EU-intyg om konstruktionskontroll och/eller
tillägg till dessa som det har utfärdat eller återkallat, och det ska regelbundet eller på begäran ge den anmälande
myndigheten tillgång till förteckningen över de intyg och/eller tillägg till dessa som det har vägrat utfärda, tillfälligt
återkallat eller på annat sätt belagt med restriktioner.
Kommissionen, medlemsstaterna och övriga anmälda organ har rätt att på begäran få en kopia av EU-typintyget
och/eller tilläggen till det. Kommissionen och medlemsstaterna har rätt att på begäran få en kopia av den tekniska
dokumentationen och av resultaten från de undersökningar som utförts av det anmälda organet.
Det anmälda organet ska förvara en kopia av EU-intyget om konstruktionskontroll med bilagor och tillägg och av det
tekniska underlaget, inklusive dokumentation från tillverkaren, så länge som intyget är giltigt.
4.6 Tillverkaren ska för de nationella myndigheterna kunna uppvisa en kopia av EU-intyget om konstruktionskontroll
med bilagor och tillägg tillsammans med den tekniska dokumentationen i tio år efter det att instrumentet har släppts
ut på marknaden.
SV
L 96/200
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
110
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
5. Kontroll under det anmälda organets ansvar
5.1 Syftet med kontrollen är att försäkra sig om att tillverkaren fullgör de skyldigheter som är förenade med det
godkända kvalitetssystemet.
5.2 För att möjliggöra en bedömning ska tillverkaren ge det anmälda organet tillträde till lokaler för konstruktion,
tillverkning, kontroll, provning och förvaring och tillhandahålla all nödvändig information, särskilt i fråga om
a) dokumentationen av kvalitetssystemet,
b) de dokument som anges i kvalitetssystemets konstruktionsdel, såsom resultat från analyser, beräkningar, prov
ningar etc.,
c) de dokument som anges i kvalitetssystemets tillverkningsdel, t.ex. granskningsrapporter, provningsresultat, ka
libreringsresultat och redogörelser för den berörda personalens kvalifikationer.
5.3 Det anmälda organet ska regelbundet genomföra revisioner för att försäkra sig om att tillverkaren upprätthåller och
tillämpar kvalitetssystemet och ska lämna en revisionsberättelse till tillverkaren.
5.4 Det anmälda organet får dessutom göra oanmälda besök hos tillverkaren. Under sådana besök får det anmälda
organet vid behov utföra eller låta utföra provningar av produkterna för att kontrollera att kvalitetssystemet fungerar
korrekt. Det anmälda organet ska lämna en besöksrapport till tillverkaren och, om provning har utförts, en prov
ningsrapport.
6. Märkning om överensstämmelse och EU-försäkran om överensstämmelse
6.1 Tillverkaren ska anbringa CE-märkningen och den metrologiska tilläggsmärkningen enligt detta direktiv och, under
ansvar av det anmälda organ som avses i punkt 3.1, organets identifikationsnummer på varje enskilt instrument som
uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
6.2 Tillverkaren ska upprätta en skriftlig EU-försäkran om överensstämmelse för varje modell av mätinstrumentet och
kunna uppvisa den för de nationella myndigheterna i tio år efter det att instrumentet har släppts ut på marknaden. I
EU-försäkran om överensstämmelse ska det anges för vilken modell av mätinstrumentet den har upprättats och vilket
nummer intyget om konstruktionskontroll har.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska på begäran göras tillgänglig för de berörda myndigheterna.
En kopia av EU-försäkran om överensstämmelse ska levereras med varje mätinstrument som släpps ut på marknaden.
Detta krav kan dock tolkas som att det snarare gäller en produktserie eller ett varuparti än enskilda instrument i
sådana fall där ett stort antal instrument levereras till en och samma användare.
7. Tillverkaren ska under tio år efter det att mätinstrumentet har släppts ut på marknaden kunna uppvisa följande för de
nationella myndigheterna:
a) Sådan dokumentation av kvalitetssystemet som avses i punkt 3.1.
b) Information avseende sådana godkännanden av ändringar som avses i punkt 3.5.
c) Sådana beslut och rapporter från det anmälda organet som avses i punkterna 3.5, 5.3 och 5.4.
8. Tillverkarens representant
Tillverkarens representant får lämna in den ansökan som avses i punkt 4.1 och 4.2 och fullgöra de skyldigheter som
avses i punkterna 3.1, 3.5, 4.4, 4.6, 6 och 7, för tillverkarens räkning och på dennes ansvar, förutsatt att de
specificeras i fullmakten.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/201
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
111
BILAGA III
VATTENMÄTARE (MI-001)
De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans med de särskilda kraven och de angivna förfarandena för bedömning av
överensstämmelse i den här bilagan, gäller för vattenmätare som är avsedda för mätning av volymer av rent kall- eller
varmvatten som används i bostäder, butiks- och kontorslokaler samt lätta industrier.
DEFINITIONER
Vattenmätare
Mätinstrument utformat för att mäta, registrera och visa volymen av det vatten som pas
serar genom mätgivaren (beräknat vid mätningsförhållandena).
Minsta flöde (Q 1 )
Lägsta flöde vid vilket vattenmätaren inte överskrider största tillåtna fel.
Gränsflöde (Q 2 )
Flödesvärde som ligger mellan det permanenta flödet och minsta flödet och som bildar
gränsen mellan två flödesområden - ”övre området” och ”undre området”. För vardera
området finns ett eget största tillåtet fel fastställt.
Permanent flöde (Q 3 )
Största flöde vid vilket vattenmätaren fungerar tillfredsställande under normala driftsför
hållanden, dvs. vid stationärt eller intermittent flöde.
Överlastflöde (Q 4 )
Största flöde vid vilket mätaren fungerar tillfredsställande under kort tid utan att ta skada.
SÄRSKILDA KRAV
Nominella driftsförhållanden
Tillverkaren ska specificera de nominella driftsförhållandena för instrumentet, särskilt följande:
1. Flödesområde.
Flödesområdets värden ska vara sådana att följande villkor är uppfyllda:
Q 3 /Q 1 ≥ 10
Q 2 /Q 1 = 1,6
Q 4 /Q 3 = 1,25
2.
Vattnets temperaturområden.
Temperaturområdets värden ska uppfylla något av följande villkor:
Från 0,1 °C till minst 30 °C.
Från 30 °C till minst 90 °C.
Mätaren kan vara konstruerad för att fungera inom båda områdena.
3.
Område för vattnets relativa tryck. Detta omfattar värden från och med 0,3 bar till minst 10 bar vid Q 3 .
4.
Kraftförsörjning: nominell växelspänning och/eller gränser för likströmsförsörjning.
Största tillåtna fel
5.
Största tillåtna visningsfel, positivt eller negativt, från sann volym vid flöden från och med gränsflödet (Q 2 ) och
upp till överlastflödet (Q 4 ) är
2 % för vatten med en temperatur av ≤ 30 °C,
SV
L 96/202
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
112
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
3 % för vatten med en temperatur av > 30 °C.
Mätaren får inte utnyttja de största tillåtna felen eller systematiskt gynna någon part.
6.
Största tillåtna visningsfel, positivt eller negativt, från sann volym, vid flöden större än minsta flödet (Q 1 ) och
mindre än gränsflödet (Q 2 ), är 5 % för vatten vid alla temperaturer.
Mätaren får inte utnyttja de största tillåtna felen eller systematiskt gynna någon part.
Tillåten påverkan av störningar
7.1 Elektromagnetisk tålighet
7.1.1 Påverkan av elektromagnetiska störningar på vattenmätaren ska vara sådan
— att förändringen i mätresultatet inte överskrider det kritiska avvikelsevärdet enligt punkt 7.1.3, eller
— det presenterade mätresultatet är sådant att det inte går att tolka som ett giltigt resultat. Ett exempel är en
momentan variation som inte kan tolkas, registreras eller överföras som ett mätresultat.
7.1.2 Efter att ha varit utsatt för en elektromagnetisk störning ska vattenmätaren
— återgå till att fungera inom största tillåtna fel,
— ha alla mätfunktioner intakta,
— medge framhämtning av alla mätdata som förelåg omedelbart före störningen.
7.1.3 Det kritiska avvikelsevärdet är det minsta av följande två värden:
— Den volym som motsvarar hälften av det största tillåtna felets storlek i den uppmätta volymens övre område.
— Den volym som motsvarar det största tillåtna felet för den volym som motsvaras av flödet Q 3 under en minut.
7.2 Hållbarhet
Sedan en lämplig provning genomförts, varvid hänsyn tagits till den tid som tillverkaren beräknat, ska följande
kriterier uppfyllas:
7.2.1 Variationen i mätresultatet efter hållbarhetsprovningen får, i förhållande till det initiala mätresultatet, inte överskrida
följande värden:
— 3 % av den uppmätta volymen i flödesområdet Q 1 < Q 2 .
— 1,5 % av den uppmätta volymen i flödesområdet Q 2 ≤ Q 4 .
7.2.2 Mätfelet för den volym som uppmäts efter hållbarhetsprovningen får inte överskrida följande värden:
— ± 6 % av den uppmätta volymen i flödesområdet Q 1 < Q 2 .
— ± 2,5 % av den uppmätta volymen i flödesområdet Q 2 ≤ Q 4 för vattenmätare avsedda för vattentemperaturer i
området 0,1–30 °C.
— ± 3,5 % av den uppmätta volymen i flödesområdet Q 2 ≤ Q 4 för vattenmätare avsedda för vattentemperaturer i
området 30–90 °C.
Lämplighet
8.1 Mätaren ska kunna installeras i valfritt läge utan att det påverkar funktionen, såvida inget annat är tydligt angivet på
mätaren.
8.2 Tillverkaren ska specificera om mätaren är konstruerad för att mäta reverserat flöde. Om så är fallet ska den
reverserade flödesvolymen antingen subtraheras från den sammanlagt genomströmmade volymen (oavsett flödes
riktning) eller registreras separat. Samma största tillåtna fel ska gälla för båda flödesriktningarna.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/203
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
113
Vattenmätare som inte är konstruerade för mätning av reverserat flöde ska antingen förhindra reverserat flöde eller
klara ett tillfälligt reverserat flöde utan att skadas och utan att de metrologiska egenskaperna förändras.
Måttenheter
9.
Uppmätt volym ska visas i kubikmeter (m 3 ).
Ibruktagande
10. Medlemsstaten ska se till att kraven enligt punkterna 1, 2 och 3 ovan fastställs av distributören eller den person
som lagligen utsetts för att installera mätaren, så att mätaren är lämplig för korrekt mätning av den förbrukning
som förutses eller som kan förutses.
BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 17 och som tillverkaren kan välja mellan är
följande:
B + F eller B + D eller H1.
SV
L 96/204
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
114
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
BILAGA IV
GASMÄTARE OCH VOLYMOMVANDLARE (MI-002)
De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans med de särskilda kraven och angivna förfaranden för bedömning av över
ensstämmelse i den här bilagan, gäller för gasmätare och volymomvandlare avsedda att användas i bostäder, butiks- och
kontorslokaler samt lätta industrier.
DEFINITIONER
Gasmätare
Mätinstrument utformat för att mäta, registrera och visa den bränslegasmängd (volym
eller massa) som passerat genom mätaren.
Omvandlare
Anordning som är kopplad till en gasmätare och som automatiskt räknar om den
uppmätta mängden vid rådande mätbetingelser till motsvarande mängd vid normalför
hållanden.
Minsta flöde (Q min )
Lägsta flöde vid vilket gasmätaren inte överskrider största tillåtna fel.
Största flöde (Q max )
Högsta flöde vid vilket gasmätaren inte överskrider största tillåtna fel.
Gränsflöde (Q t )
Flödesvärde som ligger mellan det största och minsta flödet och som bildar gränsen
mellan två flödesområden - ”övre området” och ”undre området”. För vardera området
finns ett eget största tillåtet fel fastställt.
Överlastflöde (Q r )
Största flöde vid vilket mätaren fungerar under en kort tidsperiod utan att ta skada.
Normalförhållanden
De specificerade förhållanden som den uppmätta flödesmängden räknas om till.
DEL I
SÄRSKILDA KRAV
GASMÄTARE
1.
Nominella driftsförhållanden
Tillverkaren ska specificera de nominella driftsförhållandena för gasmätaren med beaktande av följande:
1.1 Gasens flödesområde ska uppfylla minst följande villkor:
Klass Q
max
/Q
min
Q
max
/Q
t
Q
r
/Q max
1,5
≥ 150
≥ 10 1,2
1,0
≥ 20
≥ 5 1,2
1.2 Gasens temperaturområde, med ett minsta område av 40 °C.
1.3 Förhållanden som hänför sig till bränslegasen
Instrumentet ska konstrueras för det utbud av olika gassorter och de distributionstryck som råder i destinations
landet. Särskilt ska tillverkaren ange
— gasfamilj eller gasgrupp,
— största arbetstryck.
1.4 Ett minsta temperaturområde på 50 °C för den klimatmässiga miljön.
1.5 Nominell växelspänning och/eller begränsningar i fråga om likströmsförsörjning.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/205
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
115
2.
Största tillåtna fel
2.1 Gasmätare som visar volymen eller massa vid mätningsförhållandena
Tabell 1
Klass 1,5 1,0
Q min ≤ Q < Q t
3 %
2 %
Q t ≤ Q ≤ Q max
1,5 %
1 %
Gasmätaren får inte utnyttja de största tillåtna felen eller systematiskt gynna någon part.
2.2 För en gasmätare med temperaturomvandlare som endast visar den omvandlade volymen, ska mätarens största
tillåtna fel ökas med 0,5 % inom ett område av 30 °C, symmetriskt placerat runt den temperatur som tillverkaren
specificerat och som ligger mellan 15 °C och 25 °C. Utanför detta område tillåts en extra ökning av felet med
0,5 % inom varje intervall om 10 °C.
3.
Tillåten påverkan av störningar
3.1 Elektromagnetisk tålighet
3.1.1 Påverkan av elektromagnetiska störningar på gasmätaren eller volymomvandlaren ska vara sådan att
— förändringen i mätresultatet inte är större än det kritiska avvikelsevärdet enligt punkt 3.1.3, eller
— det presenterade mätresultatet är sådant att det inte går att tolka som ett giltigt resultat. Ett exempel är en
momentan variation som inte kan tolkas, registreras eller överföras som ett mätresultat.
3.1.2 Efter att ha varit utsatt för en elektromagnetisk störning ska gasmätaren
— återgå till att fungera inom största tillåtna fel,
— ha alla mätfunktioner intakta,
— medge framhämtning av alla mätdata som förelåg omedelbart före störningen.
3.1.3 Det kritiska avvikelsevärdet är det minsta av följande två värden:
— Den volym som motsvarar hälften av det största tillåtna felets storlek i den uppmätta volymens övre område.
— Den volym som motsvarar det största tillåtna felet för den volym som motsvaras av maxflödet under en minut.
3.2 Effekten av störningar i uppströms- och nedströmsflöden
Under de installationsförhållanden som tillverkaren angett ska inte effekten av flödesstörningar överstiga en
tredjedel av största tillåtna fel.
4. Hållbarhet
Sedan en lämplig provning genomförts, varvid hänsyn tagits till den tid som tillverkaren beräknat, ska följande
kriterier uppfyllas:
4.1 Klass 1,5 meter
4.1.1 Variationen i mätresultatet efter hållbarhetsprovningen får i förhållande till det initiala mätresultatet för flöde
svärden i området Q t –Q max inte avvika från mätresultatet med mer än 2 %.
4.1.2 Visningsfelet efter hållbarhetsprovningen måste ligga inom det dubbla största tillåtna felet i punkt 2.
SV
L 96/206
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
116
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
4.2 Klass 1,0 meter
4.2.1 Variationen i mätresultatet efter hållbarhetsprovningen får i förhållande till det initiala mätresultatet inte avvika
med mer än en tredjedel från det största tillåtna felet i punkt 2.
4.2.2 Visningsfelet efter hållbarhetsprovningen får inte överstiga det största tillåtna felet i punkt 2.
5. Lämplighet
5.1 Gasmätare med kraftförsörjning från elnätet (växel- eller likström) ska vara utrustade med reservkraft eller andra
hjälpmedel så att alla mätfunktioner bevaras intakta under ett fel på huvudkraftkällan.
5.2 En kraftkälla som är speciellt avdelad för en gasmätare ska ha en livslängd av minst fem år. När 90 % av
livslängden förflutit ska en lämplig form av varning visas.
5.3 Anordningar som återger mätresultat ska ha tillräckligt antal sifferpositioner så att den gasmängd som passerar
under 8 000 timmar vid Q max inte gör att siffrorna återställs till sitt utgångsvärde.
5.4 Gasmätaren ska kunna installeras i varje läge som tillverkaren uppgett i sin bruksanvisning.
5.5 Gasmätaren ska ha en provningsenhet som gör det möjligt att utföra provningar under rimlig tid.
5.6 Gasmätaren ska respektera det största tillåtna felet i varje flödesriktning eller endast i en flödesriktning som är
tydligt markerad.
6. Enheter
Uppmätt mängd ska visas i kubikmeter eller i kilogram.
DEL II
SÄRSKILDA KRAV
VOLYMOMVANDLARE
En volymomvandlare utgör en underenhet när den är tillsammans med ett mätinstrument som den är kompatibel med.
För en volymomvandlare gäller de grundläggande kraven för gasmätare, i erforderliga fall. Dessutom gäller följande krav:
7.
Normalförhållanden för omvandlade mängder
Tillverkaren ska specificera normalförhållandena för omvandlade mängder.
8.
Största tillåtna fel
— 0,5 % i en lufttemperatur på 20 °C ± 3 °C, luftfuktighet på 60 % ± 15 %, nominella värden för kraftförsörj
ningen.
— 0,7 % för temperaturomvandlare vid nominella driftsförhållanden.
— 1 % för andra typer av omvandlare vid nominella driftsförhållanden.
Anm.:
Gasmätarens fel har ej beaktats.
Volymomvandlaren får inte utnyttja de största tillåtna felen eller systematiskt gynna någon part.
9. Lämplighet
9.1 En elektronisk mätvärdesomvandlare ska kunna detektera när den ligger utanför de arbetsområden (ett eller flera)
som tillverkaren angivit i fråga om parametrar som är av betydelse för mätnoggrannheten. I sådant fall ska
omvandlaren sluta integrera den omvandlade mängden. Omvandlaren får delsummera den omvandlade mängden
för den tid den legat utanför sina arbetsområden (ett eller flera).
9.2 En elektronisk omvandlare ska kunna visa alla uppgifter som är relevanta för mätningen utan extra utrustning.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/207
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
117
DEL III
IBRUKTAGANDE OCH BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
Ibruktagande
10. a) När en medlemsstat föreskriver mätningar för användning i bostäder, ska den tillåta att sådana mätningar görs
med alla mätare av klass 1,5, och med mätare av klass 1,0 med en Q max /Q min -kvot lika med eller större än 150.
b) När en medlemsstat föreskriver mätningar för användning i butiks- och kontorslokaler och/eller lättare indu
strier, ska den tillåta att sådana mätningar görs med alla slag av mätare av klass 1,5.
c) När det gäller kraven enligt punkt 1.2 och 1.3 ska medlemsstaterna se till att egenskaperna fastställs av
distributören eller den person som lagligen utsetts för att installera mätaren, så att mätaren är lämplig för
korrekt mätning av den förbrukning som förutses eller som kan förutses.
BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 17 och som tillverkaren kan välja mellan är
B + F eller B + D eller H1.
SV
L 96/208
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
118
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
BILAGA V
AKTIVA ELENERGIMÄTARE (MI-003)
De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans med de särskilda kraven och angivna förfaranden för bedömning av över
ensstämmelse i den här bilagan, gäller för aktiva elenergimätare avsedda att användas i bostäder, butiks- och kontors
lokaler samt lätta industrier.
Anm.:
Elenergimätare kan användas i kombination med externa mättransformatorer beroende på vilken mätteknik som till
lämpas. Denna bilaga omfattar dock endast elenergimätare och inte mättransformatorer.
DEFINITIONER
En aktiv elenergimätare är en anordning som mäter den aktiva elektriska energi som förbrukas i en krets.
I = Den elektriska ström som passerar genom mätaren.
I n
= Den specificerade referensström för vilken den transformatorstyrda mätaren är konstruerad.
I st
= Det minsta angivna värde på I vid vilket mätaren registrerar aktiv elenergi vid effektfaktor ett (flerfasiga
mätare med symmetrisk belastning).
I min
= Värde på I över vilket felet ligger inom gränsen för största tillåtna fel (flerfasmätare med symmetrisk
belastning).
I tr
= Värdet på I över vilket felet ligger inom gränsen för minsta tillåtna fel som motsvarar mätarens klass
beteckning.
I max
= Det största värde på I för vilket felet ligger inom gränsen för största tillåtna fel.
U = Den elektriska spänning som tillförs mätaren.
U n
= Den specificerade referensspänningen.
f = Den spänningsfrekvens som tillförs mätaren.
f n
= Den specificerade referensfrekvensen.
PF = Effektfaktor = cos φ = cosinus för fasskillnaden φ mellan I och U.
SÄRSKILDA KRAV
1. Noggrannhet
Tillverkaren ska specificera mätarens klassbeteckning. Klassbeteckning definieras som klass A, B och C.
2.
Nominella driftsförhållanden
Tillverkaren ska specificera mätarens nominella driftsförhållanden, särskilt
de värden f n , U n , I n , I st , I min , I tr och I max som gäller för mätaren. För de aktuella specificerade värdena ska mätaren
uppfylla villkoren i tabell 1.
Tabell 1
Klass A
Klass B
Klass C
För direktanslutna mätare
I st
≤ 0,05 · I tr
≤ 0,04 · I tr
≤ 0,04 · I tr
I min
≤ 0,5 · I tr
≤ 0,5 · I
tr
≤ 0,3 · I
tr
I max
≥ 50 · I tr
≥ 50 · I tr
≥ 50 · I tr
För transformatorstyrda mätare
I st
≤ 0,06 · I tr
≤ 0,04 · I tr
≤ 0,02 · I tr
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/209
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
119
Klass A
Klass B
Klass C
I min
≤ 0,4 · I tr
≤ 0,2 · I tr ( 1 )
≤ 0,2 · I tr
I n
= 20 · I tr
= 20 · I tr
= 20 · I tr
I max
≥ 1,2 · I n
≥ 1,2 · I n
≥ 1,2 · I n
( 1 ) För klass B elektromekaniska mätare ska I
min
≤ 0,4 · I
tr
gälla.
Spänningen, frekvensen och de effektfaktorsområden inom vilka mätaren ska uppfylla de största tillåtna felkrav
som anges i tabell 2. Dessa områden ska känna igen de typiska egenskaperna för den elektricitet som levereras
genom offentliga distributionssystem.
Spänningen och frekvensen ska vara minst
0,9 · U n ≤ U ≤ 1,1 · U n
0,98 · f n ≤ f ≤ 1,02 · f n
Effektfaktorsområdet ska sträcka sig minst från cos φ = 0,5 vid induktiv last till cos φ = 0,8 vid kapacitiv last.
3.
Största tillåtna fel
Effekten av de olika mätstorheterna och influensstorheterna (a, b, c …) bedöms separat, varvid alla andra mäts
torheter och influensstorheter behålls relativt konstanta vid sina referensvärden. Mätfelet, som inte får överstiga det
största tillåtna fel som anges i tabell 2, beräknas som
mätfel
¼ ffi
p
ða 2
þ b 2
þ c 2 …Þ
När mätaren är i drift under växlande belastningsström ska det procentuella antalet fel inte överskrida de gränser
som anges i tabell 2.
Tabell 2
Största tillåtna fel i procent av nominella driftsförhållanden och fastställda belastningsnivåer och driftstemperatur
Driftstemperatur Driftstemperatur Driftstemperatur Driftstemperatur
+ 5 °C … + 30 °C
10 °C … + 5 °C
eller
+ 30 °C … + 40 °C
– 25 °C … – 10 °C
eller
+ 40 °C … + 55 °C
40 °C … – 25 °C
eller
+ 55 °C … + 70 °C
Mätarklass A B C A B C A B C A B C
Enfasmätare; flerfasmätare med symmetrisk belastning
I min
Ï I < I tr
3,5 2 1 5 2,5 1,3 7 3,5 1,7 9 4 2
I tr
Ï I
Ï I max
3,5 2 0,7 4,5 2,5 1 7 3,5 1,3 9 4 1,5
Flerfasmätare med en fas belastad
I tr
Ï I
Ï I max , se undantaget nedan 4 2,5 1 5 3 1,3 7 4 1,7 9 4,5 2
För elektromekaniska flerfasmätare är strömområdet för enfaslasten begränsat till 5I tr
Ï I
Ï I max
När mätaren är i drift inom olika temperaturområden, ska de relevanta värdena för största tillåtna fel vara till
lämpliga.
Mätaren får inte utnyttja de största tillåtna felen eller systematiskt gynna någon part.
4.
Tillåten påverkan av störningar
4.1 Allmänt
Eftersom elenergimätare är direkt anslutna till kraftförsörjningen och eftersom nätströmmen också är en av
mätstorheterna, används en särskild elektromagnetisk miljö för elmätare.
SV
L 96/210
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
120
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
Mätaren ska överensstämma med den elektromagnetiska miljöklassen E2 och de kompletterande kraven i punkt
4.2 och 4.3.
Den elektromagnetiska miljön och tillåten påverkan avspeglar att det förekommer långvariga störningar som inte
får påverka noggrannheten utanför de kritiska avvikelsevärdena samt transientstörningar som kan orsaka att
funktionen eller prestandan tillfälligt försämras eller förloras, men från vilka mätaren ska återställas och som
inte heller får påverka noggrannheten utanför de kritiska avvikelsevärdena.
När det finns en förutsebar stor risk på grund av åska eller där luftledningar dominerar ska mätarens metrologiska
egenskaper skyddas.
4.2 Påverkan av långvarig störning
Tabell 3
Kritiska avvikelsevärden för långvariga störningar
Störning
Procentuell andel av kritiska
avvikelsevärden för mätare av klass
A B C
Motriktad fasföljd 1,5 1,5 0,3
Spänningsosymmetri (gäller endast flerfasmätare) 4 2 1
Övertonsinnehåll i strömkretsen ( 1 ) 1 0,8 0,5
Likström och övertoner i strömkretsen ( 1 ) 6 3 1,5
Snabba transientskurar 6 4 2
Magnetfält, snabba transientskurar magnetfält, elektromagnetiskt fält med
hög frekvens (utstrålad radiofrekvens), ledningsbundna störningar införda
genom radiofrekvensfält samt skydd mot oscillerande vågor
3 2 1
( 1 ) När det gäller elektromekaniska elmätare har inga kritiska avvikelsevärden fastställts för övertonsinnehåll i strömkretsen och för
likström och övertoner i strömkretsen.
4.3 Tillåten påverkan av elektromagnetiska utjämningsfenomen
4.3.1 Påverkan av en elektromagnetisk störning i en elenergimätare ska vara sådan att under och omedelbart efter en
störning
— ska de utgångar som är avsedda för prov av mätarens tillförlitlighet inte framkalla pulser eller signaler som
motsvarar en energi som överstiger det kritiska avvikelsevärdet,
och mätaren ska i rimlig tid efter störningen
— återgå till att fungera inom det största tillåtna felområdet,
— ha alla mätfunktioner intakta,
— medge framhämtning av alla mätdata som förelåg innan störningen applicerades, och
— inte visa på någon avvikelse i den registrerade energin som överstiger det kritiska avvikelsevärdet.
Det kritiska avvikelsevärdet i kWh är m · U n · I max · 10
–6
(där m är antalet mätelement i mätaren, U n uttryckt i volt och I max i ampere).
4.3.2 För överström är det kritiska avvikelsevärdet 1,5 %.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/211
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
121
5. Lämplighet
5.1 Under den nominella driftsspänningen ska mätarens positiva fel inte överstiga + 10 %.
5.2 Displayen för total energi ska ha tillräckligt antal sifferpositioner för att säkerställa att den inte återgår till sitt
initialvärde när mätaren är i drift under 4 000 timmar med full belastning (I = I max , U = U n och PF = 1) och att det
inte går att nollställa den vid användning.
5.3 Vid elbortfall i kretsen ska den summerade mängden uppmätt elektrisk energi kunna avläsas under en period av
minst fyra månader.
5.4 Tomgång
När spänningen appliceras utan ström i strömkretsen (strömkretsen ska vara öppen krets) ska mätaren inte
registrera energi vid spänningar mellan 0,8 · U n och 1,1 U n .
5.5 Start
Mätaren ska starta och fortsätta att registrera med U n , PF = 1 (flerfasmätare med symmetrisk belastning) och en
ström motsvarande I st .
6. Enheter
Den uppmätta elektriska energin ska visas i kilowattimmar eller i megawattimmar.
7. Ibruktagande
a) När en medlemsstat föreskriver mätningar för användning i bostäder, ska den tillåta att sådana mätningar görs
med alla slag av mätare av klass A. För särskilda ändamål får medlemsstaten kräva en mätare av klass B.
b) När en medlemsstat föreskriver mätningar för användning i butiks- och kontorslokaler och/eller lätt industri,
ska den tillåta att sådana mätningar görs med alla slag av mätare av klass B. För särskilda ändamål får
medlemsstaten kräva en mätare av klass C.
c) Medlemsstaten ska se till att strömområdet fastställs av distributören eller den person som lagligen utsetts att
installera mätaren, så att mätaren är lämplig för korrekt mätning av den förbrukning som förutses eller som kan
förutses.
BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 17 och som tillverkaren kan välja mellan är
följande:
B + F eller B + D eller H1.
SV
L 96/212
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
122
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
BILAGA VI
VÄRMEENERGIMÄTARE (MI-004)
De tillämpliga grundläggande kraven i bilaga I, tillsammans med de särskilda kraven och de angivna förfarandena för
bedömning av överensstämmelse i den här bilagan, gäller för de värmeenergimätare som är avsedda att användas i
bostäder, butiks- och kontorslokaler samt lätt industri.
DEFINITIONER
En värmeenergimätare är ett instrument som är utformat för mätning av värmeenergi, som i en värmeenergiväxlarkrets
upptas eller avges av en vätska som kallas värmeenergibärande medium.
En värmeenergimätare är antingen ett komplett instrument eller ett kombinerat instrument bestående av underenheterna
flödessensor, temperatursensorpar samt räknare, enligt definitionen i artikel 4.2, eller en kombination av dessa.
θ = Det värmeenergibärande mediets temperatur.
θ in
= Värdet på θ vid värmeenergiväxlarkretsens inlopp.
θ οut
= Värdet på θ vid värmeenergiväxlarkretsens utlopp.
Δθ = Temperaturskillnaden
θ in – θ οut med Δ θ ≥ 0.
θ max
= Övre värdegräns på θ vid vilket värmeenergimätaren fungerar korrekt inom största tillåtna fel.
θ min
= Undre värdegräns på θ vid vilket värmeenergimätaren fungerar korrekt inom största tillåtna fel.
Δθ max
= Övre värdegräns på Δθ vid vilket värmeenergimätaren fungerar korrekt inom största tillåtna fel.
Δθ min
= Undre värdegräns på Δθ vid vilket värmeenergimätaren fungerar korrekt inom största tillåtna fel.
q = Flödesmängden hos det värmeenergibärande mediet.
q s
= Det största värde på q som är tillåtet under korta tidsperioder för att värmeenergimätaren ska fungera
korrekt.
q p
= Det största värde på q som är permanent tillåtet för att värmeenergimätaren ska fungera korrekt.
q i
= Det minsta värde på q som är tillåtet för att värmeenergimätaren ska fungera korrekt.
P = Värmeenergieffekten från värmeenergiutbytet.
P s
= Övre gräns för P som är tillåten för att värmeenergimätaren ska fungera korrekt.
SÄRSKILDA KRAV
1. Nominella driftsförhållanden
Värdena för nominella driftsförhållanden ska specificeras av tillverkaren enligt följande:
1.1 För mediets temperatur: θ max , θ min ,
— för temperaturskillnader: Δθ max , Δθ min ,
med följande restriktioner: Δθ max /Δθ min ≥ 10, Δθ min = 3 K eller 5 K eller 10 K.
1.2 För mediets tryck: Det största positiva inre tryck som värmeenergimätaren klarar permanent vid temperaturens övre
gräns.
1.3 För vätskans flödesområde: q s , q p , q i , där värdena q p och q i är underställda följande restriktion: q p /q i ≥ 10.
1.4 För värmeeffekten: P s .
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/213
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
123
2. Noggrannhetsklasser
Följande noggrannhetsklasser är fastställda för värmeenergimätare: 1, 2, 3.
3. Största tillåtna fel vad avser kompletta värmeenergimätare
Vad avser kompletta värmeenergimätare är största tillåtna relativa fel, uttryckta i procent av det sanna värdet, för
varje noggrannhetsklass följande:
— Klass 1: E = E f +
E t +
E c , med E f , E t , E c enligt punkt 7.1–7.3.
— Klass 2: E = E f +
E t +
E c , med E f , E t , E c enligt punkt 7.1–7.3.
— Klass 3: E = E f +
E t +
E c , med E f , E t , E c enligt punkt 7.1–7.3.
Den kompletta värmeenergimätaren får inte utnyttja de största tillåtna felen eller systematiskt gynna någon part.
4. Tillåtna elektromagnetiska störningsinfluenser
4.1 Instrumentet får inte påverkas av statiska magnetfält eller av elektromagnetiska fält med nätfrekvens.
4.2 Influensen av elektromagnetiska störningar ska vara sådan att förändringen i mätresultatet inte överskrider det kritiska
avvikelsevärdet enligt punkt 4.3, eller att presentationen av mätresultatet är sådan att det inte kan tolkas som ett
giltigt mätresultat.
4.3 Det kritiska avvikelsevärdet för en komplett värmeenergimätare utgör det absoluta värdet för det största tillåtna fel
som är tillämpligt på den värmeenergimätaren (se punkt 3).
5. Hållbarhet
Sedan en lämplig provning genomförts, varvid hänsyn tagits till den tid som tillverkaren beräknat, ska följande
kriterier uppfyllas:
5.1 Flödessensorer: variationen i mätresultatet efter hållbarhetsprovet får, i förhållande till det initiala mätresultatet, inte
överskrida det kritiska avvikelsevärdet.
5.2 Temperaturgivare: variationen i mätresultatet efter hållbarhetsprovet får, i förhållande till det initiala mätresultatet,
inte överskrida 0,1 °C.
6. Märkning på en värmeenergimätare
— Noggrannhetsklass
— Flödesgränser
— Temperaturgränser
— Temperaturskillnadsgränser
— Plats för flödessensorinstallation: flöde eller retur
— Angivande av flödesriktning
7. Underenheter
Bestämmelserna för underenheter får tillämpas på underenheter som tillverkats av samma eller av olika tillverkare. Då
en värmeenergimätare består av underenheter gäller samma grundläggande krav på värmeenergimätaren som på
underenheterna när detta är lämpligt. Utöver detta gäller följande krav:
7.1 Största tillåtna relativa fel för flödessensorn uttryckt i procent (%) för följande noggrannhetsklasser:
— Klass 1: E f = (1
+
0,01 q p /q), men inte större än 5 %,
— Klass 2: E f = (2
+
0,02 q p /q), men inte större än 5 %,
SV
L 96/214
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
124
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
— Klass 3: E f = (3
+
0,05 q p /q), men inte större än 5 %,
där felet E f sätter det visade värdet i relation till det sanna värdet av sambandet mellan flödessensorns utsignal och
massan eller volymen.
7.2 Största tillåtna relativa fel för temperatursensorparet uttryckt i procent (%):
— E t = (0,5
+
3 · Δθ min /Δθ),
där felet E t sätter det visade värdet i relation till det sanna värdet av sambandet mellan temperatursensorparets
utsignal och temperaturskillnaden.
7.3 Största tillåtna relativa fel för räknaren uttryckt i procent (%):
— E c = (0,5
+
Δθ min /Δθ),
där felet E c sätter det visade värmeenergimängdsvärdet i relation till det sanna värmeenergimängdsvärdet.
7.4 Det kritiska avvikelsevärdet för en underenhet till en värmeenergimätare motsvarar respektive absoluta värde för det
största tillåtna fel som är tillämpligt på underenheten (se punkt 7.1, 7.2 eller 7.3).
7.5 Märkning av underenheterna:
Flödessensor: Noggrannhetsklass
Flödesgränser
Temperaturgränser
Nominella mätarfaktorer (t.ex. liter/puls) eller motsvarande utsignal
Angivande av flödesriktning
Temperatursensorpar:
Typ av identifiering (t.ex. P t 100)
Temperaturgränser
Temperaturskillnadsgränser
Räknare:
Typ av temperaturgivare
— Temperaturgränser
— Temperaturskillnadsgränser
— Erforderlig nominell mätarfaktor (t.ex. liter/puls) eller motsvarande insignal
från flödessensorn
— Plats för flödessensorinstallation – flöde eller retur
IBRUKTAGANDE
8. a) När en medlemsstat föreskriver mätningar för användning i bostäder, ska den tillåta att sådana mätningar görs
med alla slag av mätare av klass 3.
b) När en medlemsstat föreskriver mätningar för användning i butiks- och kontorslokaler och/eller lätt industri, får
den kräva en mätare av klass 2.
c) När det gäller kraven i punkt 1.1–1.4 ska medlemsstaten se till att egenskaperna fastställs av distributören eller
den person som lagenligt utsetts för att installera mätaren, så att mätaren är lämplig för korrekt mätning av den
förbrukning som förutses eller som kan förutses.
BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 17 och som tillverkaren kan välja mellan är
följande:
B + F eller B + D eller H1.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/215
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
125
BILAGA VII
MÄTSYSTEM FÖR KONTINUERLIG OCH DYNAMISK MÄTNING AV MÄNGDER AV ANDRA VÄTSKOR ÄN VATTEN
(MI-005)
De tillämpliga grundläggande kraven i bilaga I, tillsammans med de särskilda kraven och angivna förfaranden för
bedömning av överensstämmelse i den här bilagan, gäller för mätsystem avsedda för kontinuerlig och dynamisk mätning
av mängder (volym eller massa) av andra vätskor än vatten. I förekommande fall kan termerna ”volym och l” i denna
bilaga läsas som ”massa och kg”.
DEFINITIONER
Mätare
Mätinstrument som konstruerats för att kontinuerligt mäta, registrera och visa den
vätskemängd som passerar genom mätgivaren (beräknat vid mätningsförhållandena).
Flödet ska passera i en sluten ledning med full belastning.
Räknare
En del av en mätare som tar emot utsignaler från mätgivaren(-arna) och eventuellt från
tillhörande mätinstrument och visar mätresultaten.
Tillhörande mätinstrument
Ett instrument kopplat till räknaren för mätning av vissa mängder som är karakteristiska
för vätskan i syfte att göra en korrigering och/eller konvertering.
Omvandlare
En del av räknaren som genom att beakta vätskans egenskaper (temperatur, densitet,
osv.) vilka uppmätts med hjälp av tillhörande mätinstrument eller lagrats i ett minne
automatiskt konverterar
— den volym av vätskan som uppmätts vid mätförhållandena till en volym vid normal
förhållanden och/eller till en massa, eller
— den massa av vätskan som uppmätts vid mätförhållanden till en volym vid mät
förhållanden och/eller till en volym vid normalförhållanden.
Anm.:
En omvandlare inbegriper relevanta tillhörande mätinstrument.
Normalförhållanden
De specificerade villkor som den uppmätta vätskemängden konverteras till vid mätbe
tingelserna.
Mätsystem
Ett system som omfattar själva mätaren plus alla anordningar som behövs för att
åstadkomma en korrekt mätning eller som är avsedda att underlätta mätningarna.
Bränslestationspumpar
Ett mätsystem avsett för att fylla på bränsle i motorfordon, småbåtar och mindre flyg
plan.
Självbetjäningssystem
Ett system som ger kunden möjlighet att använda ett mätsystem för att erhålla vätska för
eget bruk.
Självbetjäningsapparat
En särskild apparat som ingår i ett självbetjäningssystem och som gör det möjligt för ett
eller flera mätsystem att fungera i systemet.
Minsta uppmätt mängd
(MMQ)
Den minsta vätskemängd som ur metrologisk synpunkt kan godtas för mätning i mät
systemet.
Direktindikering
Den indikering, antingen massa eller volym, som motsvarar den mätstorhet som mäta
ren fysiskt kan mäta.
Anm.:
Direktindikering kan konverteras till en indikering av en annan mängd med hjälp av en
omvandlare.
Frånkopplingsbar/Icke-från
kopplingsbar
Ett mätsystem anses vara frånkopplingsbart/icke-frånkopplingsbart när vätskeflödet kan/
inte kan hejdas snabbt och enkelt.
Flödesområde
Området mellan minsta flödet (Q min ) och största flödet (Q max ).
SV
L 96/216
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
126
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
SÄRSKILDA KRAV
1.
Nominella driftsförhållanden
Tillverkaren ska specificera de nominella driftsförhållandena för instrumentet, särskilt följande:
1.1 Flödesområdet
Flödesområdet ska uppfylla följande villkor:
i) Flödesområdet för ett mätsystem ska ligga inom flödesområdet för varje ingående del, särskilt mätaren.
ii) Mätare och mätsystem:
Tabell 1
Specifikt mätsystem Vätskeegenskap
Minsta förhållande Q max : Q min
Bränslestationspumpar
Ej kondenserade gaser
10: 1
Kondenserade gaser
5: 1
Mätsystem Kryovätskor
5: 1
Mätsystem på rörledning och system för last
ning av fartygstankar
Alla vätskor
Anpassad för användning
Alla andra mätsystem
Alla vätskor
4: 1
1.2 Egenskaperna hos den vätska som ska mätas av instrumentet genom att vätskans benämning eller typ eller de
egenskaper som är av betydelse anges, till exempel följande:
— Temperaturområde.
— Tryckområde.
— Densitetsområde.
— Viskositetsområde.
1.3 Nominell växelspänning och/eller begränsningar i fråga om likströmsförsörjning.
1.4 Normalförhållanden för omräkning (konvertering) av värden.
Anm.:
Punkt 1.4 påverkar inte medlemsstaternas skyldighet att i enlighet med artikel 12.2 i rådets direktiv 2003/96/EG
av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och
elektricitet ( 1 ) kräva att en temperatur på 15 °C används.
2.
Noggrannhetsklassificering och största tillåtna fel
2.1 För mängder större än eller lika med 2 liter är största tillåtna fel i indikeringen:
Tabell 2
Noggrannhetsklass
0,3 0,5 1,0 1,5 2,5
Mätsystem (A)
0,3 %
0,5 %
1,0 %
1,5 %
2,5 %
Mätare (B)
0,2 %
0,3 %
0,6 %
1,0 %
1,5 %
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/217
( 1 ) EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
127
2.2 För mängder mindre än två liter är största tillåtna fel i indikeringen:
Tabell 3
Uppmätt volym, V
Största tillåtna fel
V < 0,1 l
4 × värdet i tabell 2, beräknat för 0,1 l
0,1 l ≤ V < 0,2 l
4 × värdet i tabell 2
0,2 l ≤ V < 0,4 l
2 × värdet i tabell 2, beräknat för 0,4 l
0,4 L ≤ V < 1 L
2 × värdet i tabell 2
1 l ≤ V < 2 l
Värdet i tabell 2, beräknat för 2 l
2.3 Oavsett hur stor den uppmätta mängden är, bestäms storleken på det största tillåtna felet av det större av följande
två värden:
— Absolutvärdet av det största tillåtna felet enligt tabell 2 eller tabell 3.
— Absolutvärdet av det största tillåtna felet för den minsta tillåtna mängden (E min ).
2.4.1 För minsta tillåtna uppmätta mängder som är större än eller lika med två liter gäller följande villkor:
Villkor 1
E min ska uppfylla villkoret: E min ≥ 2 R, där R är visningsanordningens minsta skaldelsvärde.
Villkor 2
E min bestäms av formeln: E min = (2MMQ)
×
(A/100), där
— MMQ är minsta uppmätta mängd,
— A är det numeriska värdet på rad A i tabell 2.
2.4.2 För minsta tillåtna uppmätta mängder som är mindre än två liter gäller ovanstående villkor och E min är två gånger
större än det värde som anges i tabell 3 och som hänför sig till rad A i tabell 2.
2.5 Konverterade mätresultat
Då det gäller mätresultat som konverteras är de största tillåtna felen de som anges i rad A i tabell 2.
2.6 Omvandlare
Största tillåtna fel i de mätresultat som konverterats av en omvandlare är lika med ± (A-B), där A och B är de
värden som anges i tabell 2.
Delar av omvandlarna som kan provas separat
a) R ä k n a r e
Det största tillåtna felet, positivt eller negativt, i visade mängdvärden som ingår i beräkningen, är lika med en
tiondel av det största tillåtna felet enligt rad A i tabell 2.
b) T i l l h ö r a n d e m ä t i n s t r u m e n t
De tillhörande mätinstrumenten ska ha en noggrannhet som är lika med eller bättre än värdena i tabell 4:
Tabell 4
Största tillåtna fel i mätningar
Mätsystemets noggrannhetsklasser
0,3 0,5 1,0 1,5 2,5
Temperatur
± 0,3 °C
± 0,5 °C
± 1,0 °C
SV
L 96/218
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
128
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
Största tillåtna fel i mätningar
Mätsystemets noggrannhetsklasser
0,3 0,5 1,0 1,5 2,5
Tryck
Mindre än 1 MPa: ± 50 kPa
Från 1 till 4 MPa: ± 5 %
Större än 4 MPa: ± 200 kPa
Densitet
± 1 kg/m 3
± 2 kg/m 3
± 5 kg/m 3
Dessa värden gäller indikeringen av karakteristiska mängder av den vätska som omvandlare visar.
c) N o g g r a n n h e t i b e r ä k n i n g s f u n k t i o n e n
Det största tillåtna felet, positivt eller negativt, i beräkningen av varje typisk vätskemängd ska vara två femtedelar
av det värde som fastställs i b ovan.
2.7 Kravet i led a i punkt 2.6 gäller alla beräkningar, inte bara konvertering.
2.8 Mätsystemet får inte utnyttja de största tillåtna felen eller systematiskt gynna någon part.
3.
Största tillåtna påverkan av störningar
3.1 Påverkan av elektromagnetiska störningar på ett mätsystem ska uppfylla ett av följande krav:
— Förändringen i mätresultatet får inte överskrida det kritiska avvikelsevärdet enligt punkt 3.2.
— Presentationen av mätresultatet ska uppvisa en momentan variation som inte kan tolkas, registreras eller
överföras som ett mätresultat. Om systemet är avstängningsbart kan detta dessutom innebära att mätningar
inte kan utföras.
— Om förändringen i mätresultatet är större än det kritiska avvikelsevärdet, ska mätsystemet tillåta återhämtning
av det mätresultat som gällde precis innan det kritiska avvikelsevärdet överskreds och avbryta flödet.
3.2 Det kritiska avvikelsevärdet ska vara större än en femtedel av det största tillåtna felet för en viss uppmätt mängd
eller E min .
4. Hållbarhet
Efter ett lämpligt test, där den av tillverkaren uppskattade tidsperioden beaktas, ska följande kriterium uppfyllas:
Variationen i mätningsresultatet efter hållbarhetstestet, jämförd med det ursprungliga mätningsresultatet, ska inte
överstiga värdet för mätare som specificeras i kolumn B i tabell 2.
5. Lämplighet
5.1 För varje uppmätt mängd som hänför sig till samma mätning, ska de visningar som tillhandahålls av olika
anordningar inte avvika från varandra mer än ett skaldelsvärde, förutsatt att dessa anordningar har samma skaldel
svärde. Då skilda anordningar har olika skaldelsvärden får inte avvikelsen vara större än det största skaldelsvärdet.
I fråga om självbetjäningssystem ska dock huvudindikatorn i mätsystemet ha samma skaldelsvärde som självbetjä
ningsapparaten och mätresultaten får inte skilja sig sinsemellan.
5.2 Det ska inte vara möjligt att avleda den uppmätta mängden under normala användningsförhållanden om det inte
klart framgår.
5.3 Luft eller gaser med halter som inte enkelt kan upptäckas i vätskan får inte orsaka en ändring i felet som
överskrider
— 0,5 % för andra vätskor än drickbara vätskor och för vätskor med en viskositet som inte överskrider 1 mPa.s,
och
— 1 % för drickbara vätskor och för vätskor med en viskositet som överskrider 1 mPa.s.
Den tillåtna variationen får emellertid inte vara mindre än 1 % av MMQ. Detta värde gäller då luft- eller gasblåsor
förekommer.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/219
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
129
5.4 Instrument för direktförsäljning
5.4.1 Ett mätsystem för direktförsäljning ska vara försett med anordning för nollställning av visningen.
Det ska inte vara möjligt att avleda den uppmätta mängden.
5.4.2 Den mängdangivelse som ligger till grund för transaktionen ska vara permanent till dess att alla parter i trans
aktionen har godtagit mätningsresultaten.
5.4.3 Mätsystem för direktförsäljning ska vara frånkopplingsbara.
5.4.4 Luft eller halter av gas i vätskan får inte orsaka en ändring i felet som överskrider de värden som anges i punkt 5.3.
5.5 Bränslestationspumpar
5.5.1 Displayer på bränslestationspumpar får inte kunna nollställas medan mätning pågår.
5.5.2 Ny mätning får inte kunna påbörjas förrän displayen har nollställts.
5.5.3 När ett mätsystem är utrustat med display som visar priset, får skillnaden mellan det visade priset och det pris som
beräknas ifrån priset per enhet och den visade mängden inte överskrida det pris som motsvarar E min . Skillnaden
behöver emellertid inte vara mindre än den minsta myntenheten.
6. Kraftförsörjningsfel
Ett mätsystem ska antingen vara utrustat med reservkraft som håller i stånd alla mätfunktioner under den tid som
den ordinarie strömförsörjningen inte fungerar eller vara försett med hjälpmedel för att lagra och visa aktuella data,
så att den pågående transaktionen kan avslutas, samt med möjligheter att stoppa flödet vid den tidpunkt felet
uppstår i den ordinarie strömförsörjningen.
7. Ibruktagande
Tabell 5
Noggrannhets
klass
Typer av mätsystem
0,3
Mätsystem på rörledning
0,5
Alla mätsystem som inte är upptagna på annat ställe i denna tabell, särskilt
— bränslestationspumpar (för andra gaser än flytande),
— mätsystem på tankbilar för vätskor med låg viskositet (< 20 mPa.s),
— mätsystem för lastning och lossning av fartygstankar, järnvägstankar och tankbilar ( 1 ),
— mätsystem för mjölk,
— mätsystem för tankning av flygplan.
1,0
Mätsystem för kondenserade gaser under tryck vilka mäts vid en temperatur lika med eller högre
än – 10 °C
Mätsystem som normalt har klass 0,3 eller 0,5 men som används för vätskor
— vars temperatur är lägre än – 10 °C eller högre än 50 °C,
— vars dynamiska viskositet är högre än 1 000 mPa.s,
— vars största volymetriska flöde är mindre än eller lika med 20 l/h.
1,5
Mätsystem för kondenserad koldioxid.
Mätsystem för kondenserade gaser under tryck vilka mäts vid en temperatur under – 10 °C (ej
kryovätskor).
2,5
Mätsystem för kryovätskor (temperatur under – 153 °C)
( 1 ) Medlemsstaterna kan dock kräva mätsystem av noggrannhetsklass 0,3 eller 0,5 när de används för att fastställa avgifter på
mineraloljor vid lossning av fartygstankar, järnvägstankar och tankbilar.
Anm.: Tillverkaren får dock ange en större noggrannhet för vissa typer av mätsystem.
SV
L 96/220
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
130
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
8. Måttenheter
Uppmätt mängd ska visas i millimeter, kubikcentimeter, liter, kubikmeter, gram, kilogram eller ton.
BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 17 och som tillverkaren kan välja mellan är
följande:
B + F eller B + D eller H1 eller G.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/221
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
131
BILAGA VIII
AUTOMATISKA VÅGAR (MI-006)
De tillämpliga grundläggande kraven i bilaga I, tillsammans med de särskilda kraven i den här bilagan och de förfaranden
för bedömning av överensstämmelse som är upptagna i kapitel I av densamma, gäller för nedan definierade automatiska
vågar, som är avsedda för bestämning av massan av en kropp genom utnyttjande av gravitationens inverkan på kroppen.
DEFINITIONER
Automatisk våg
Mätinstrument som utan ingripande av en operatör bestämmer massan av en vara och
som följer ett på förhand fastställt program av automatiska förlopp som är känneteck
nande för mätinstrumentet.
Automatisk catchweigher
Automatisk våg som bestämmer massan av i förväg sammansatta diskreta laster (till
exempel färdiga förpackningar) eller av enstaka laster av löst material.
Automatisk kontrollvåg
Automatisk catchweigher som delar in artiklar av olika massa i två eller flera under
grupper alltefter värdet på skillnaden mellan deras massa och ett nominellt inställt värde.
Viktmärkningsvåg
Automatisk catchweigher som märker enstaka artiklar med vikt.
Vikt- och prismärkningsvåg
Automatisk catchweigher som märker enstaka artiklar med vikt och pris.
Automatisk fyllningsvåg
Automatisk våg som fyller behållare med en förinställd och praktiskt taget konstant
massa av en bulkvara.
Icke-kontinuerlig summe
ringsvåg (summerande behål
larvåg)
Automatisk våg som bestämmer massan hos en bulkvara genom att dela in den i
separata satser. Massorna av de separata satserna bestäms i en följd och summeras. Varje
diskret sats töms sedan över till bulkform.
Kontinuerlig summeringsvåg
(bandvåg)
Automatisk våg som kontinuerligt bestämmer massan av en bulkvara på en bandtrans
portör, utan att det sker någon systematisk uppdelning av varan och utan att avbryta
bandtransportörens rörelse.
Järnvägsvåg
Automatisk våg med lastgivare och spår där spårbundna fordon kan passera.
SÄRSKILDA KRAV
KAPITEL I
Krav som är gemensamma för alla automatiska vågtyper
1.
Specificerade driftsförhållanden
Tillverkaren ska ange de specificerade driftsförhållandena för vågen enligt följande:
1.1 För mätstorheten:
Mätområdet angivet som största och minsta last.
1.2 För de influensstorheter som härrör från strömförsörjningen:
Vid likströmsförsörjning : nominell likströmsspänning eller gränser för likström.
Vid växelströmsförsörjning : nominell och lägsta växelströmsspänning eller gränser för växelström.
1.3 För de mekaniska och klimatmässiga influensstorheterna:
Minsta temperaturintervall är 30 °C om inte annat specificeras i följande kapitel i denna bilaga.
De mekaniska miljöklasserna enligt punkt 1.3.2 i bilaga I är inte tillämpliga. För instrument som används under
särskilda mekaniska påfrestningar, t.ex. instrument som ingår i fordon, ska tillverkaren fastställa de mekaniska
användningsvillkoren.
SV
L 96/222
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
132
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
1.4 För andra influensstorheter (vid behov):
Arbetshastighet.
Egenskaperna hos den vara som ska vägas.
2.
Tillåten påverkan av störningar - Elektromagnetisk miljö
Krävda prestanda och det kritiska avvikelsevärdet anges i kapitlet för respektive vågtyp i denna bilaga.
3. Lämplighet
3.1 Det ska finnas anordningar som begränsar effekterna av lutning, belastning och arbetshastighet, så att de största
tillåtna felen inte överskrids under normal drift.
3.2 Det ska finnas lämpliga anordningar för materialhantering så att vågen inte överskrider största tillåtna fel under
normal drift.
3.3 Vågens manövergränssnitt för operatören ska vara tydligt och ändamålsenligt utformat.
3.4 Operatören ska ha möjlighet att bedöma tillförlitligheten hos displayen (när sådan finns).
3.5 Vågen ska kunna nollställas på lämpligt sätt så att den inte överskrider största tillåtna fel under normal drift.
3.6 Varje resultat utanför mätområdet ska vara markerat på utskriften om en sådan är möjlig.
4.
Bedömning av överensstämmelse
De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 17 och som tillverkaren kan välja mellan
är följande:
För mekaniska system:
B + D eller B + E eller B + F eller D1 eller F1 eller G eller H1.
För elektromekaniska vågar:
B + D eller B + E eller B + F eller G eller H1.
För elektroniska vågar eller vågar som innehåller programvara:
B + D eller B + F eller G eller H1.
KAPITEL II
Automatiska catchweighers
1. Noggrannhetsklasser
1.1 Vågarna indelas i primärkategorierna
X och Y
enligt tillverkarens specificering.
1.2 Dessa primärkategorier indelas ytterligare i de fyra noggrannhetsklasserna
XI, XII, XIII och XIIII
och
Y(I), Y(II), Y(a) och Y(b)
som ska anges av tillverkaren.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/223
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
133
2.
Vågar i kategori X
2.1 Kategori X gäller för vågar som används för att kontrollera varor i färdiga förpackningar som framställts i enlighet
med kraven i rådets direktiv 76/211/EEG av den 20 januari 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lags
tiftning om färdigförpackning av vissa varor efter vikt eller volym ( 1 ) som gäller färdiga förpackningar.
2.2 Noggrannhetsklasserna ska kompletteras med faktor (x) som anger högsta tillåtna standardavvikelse enligt defini
tionen i punkt 4.2.
Tillverkaren ska definiera faktor (x) där (x) ska vara ≤ 2 och ha formen 1 × 10
k
, 2 × 10
k
eller 5 × 10
k
, där k är ett
negativt heltal eller noll.
3.
Vågar i kategori Y
Kategori Y gäller för alla övriga automatiska catchweighers.
4.
Största tillåtna fel
4.1 Medelfel kategori X/Största tillåtna fel för vågar i kategori Y
Tabell 1
Nettolast (m) uttryckt i kontrollskaldelar (e)
Största tillåtna fel
Största tillåtna fel
XI Y(I) XII Y(II) XIII Y(a) XIIII Y(b) X Y
0 < m
≤ 50 000
0 < m
≤ 5 000
0 < m ≤ 500 0 < m ≤ 50
± 0,5 e
± 1 e
50 000 < m
≤ 200 000
5 000 < m
≤ 20 000
500 < m
≤ 2 000
50 < m
≤ 200
± 1,0 e
± 1,5 e
200 000 < m 20 000 < m
≤ 100 000
2 000 < m
≤ 10 000
200 < m
≤ 1 000
± 1,5 e
± 2 e
4.2 Standardavvikelse
Största tillåtna standardavvikelse för klass X (x) vågar är resultatet av att faktor (x) multipliceras med värdet i tabell
2 nedan.
Tabell 2
Nettolast (m)
Största tillåtna standardavvikelse för klass X(1)
m ≤ 50 g
0,48 %
50 g < m ≤ 100 g
0,24 g
100 g < m ≤ 200 g
0,24 %
200 g < m ≤ 300 g
0,48 g
300 g < m ≤ 500 g
0,16 %
500 g < m ≤ 1 000 g
0,8 g
1 000 g < m ≤ 10 000 g
0,08 %
10 000 g < m ≤ 15 000 g
8 g
15 000 g < m
0,053 %
För klasserna XI och XII, ska (x) vara mindre än 1.
För klass XIII, ska (x) inte vara större än 1.
SV
L 96/224
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
( 1 ) EGT L 46, 21.2.1976, s. 1.
134
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
För klass XIIII, ska (x) vara större än 1.
4.3 Kontrollskaldel – vågar med ett intervall
Tabell 3
Noggrannhetsklas
ser
Kontrollskaldel
Antal kontrollskaldelar n = Max/e
Minsta Högsta
XI Y(I)
0,001 g ≤ e
50 000 —
XII Y(II)
0,001 g ≤ e ≤ 0,05 g 100
100 000
0,1 g ≤ e
5 000
100 000
XIII Y(a)
0,1 g ≤ e ≤ 2 g 100
10 000
5 g ≤ e 500
10 000
XIIII Y(b)
5 g ≤ e 100
1 000
4.4 Kontrollskaldel – vågar med flera intervall
Tabell 4
Noggrannhets–klas
ser
Kontrollskaldel
Antal kontrollskaldelar n = Max/e
Minsta värde ( 1 )
n
¼ Max
i
=
e
ðiþ1Þ
Högsta värde
n = Max
i
/e i
XI Y(I)
0,001 g ≤ e i
50 000 —
XII Y(II)
0,001 g ≤ e i ≤ 0,05 g
5 000
100 000
0,1 g ≤ e i
5 000
100 000
XIII Y(a)
0,1 g ≤ e i
500
10 000
XIIII Y(b)
5 g ≤ e i
50
1 000
( 1 ) För i = r ska motsvarande kolumn i tabell 3 användas, där e ersätts med e
r
.
Där:
i = 1, 2, … r
i = partiellt vägningsområde
r = totala antalet partiella vägningsområden
5. Mätområde
När tillverkaren anger mätområdet för vågar i klass Y ska han beakta att den minsta lasten inte får vara mindre än
klass Y(I) : 100 e
klass Y(II) : 20 e för 0,001 g ≤ e ≤ 0,05 g, och 50 e för 0,1 g ≤ e
klass Y(a) : 20 e
klass Y(b) : 10 e
Vågar som används för sortering, t.ex. brevvågar
och avfallsvågar
: 5 e
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/225
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
135
6.
Dynamisk inställning
6.1 Den dynamiska inställningsanordningen ska fungera inom ett lastområde som anges av tillverkaren.
6.2 När vågen är utrustad med dynamisk inställningsanordning, som kompenserar för den dynamiska påverkan av
laster i rörelse, ska denna anordning ha en spärr som gör att den inte fungerar utanför lastområdet, samt kunna
kopplas bort.
7.
Funktion under inverkan av influensfaktorer och elektromagnetiska störningar
7.1 Största tillåtna fel under inverkan av influensfaktorer ska vara följande:
7.1.1 För vågar i kategori X:
— För automatisk hantering enligt tabell 1 och tabell 2.
— För statisk vägning i icke-automatisk hantering, enligt tabell 1.
7.1.2 För instrument i kategori Y:
— För varje last i automatisk hantering i enlighet med tabell 1.
— För statisk vägning i icke-automatisk hantering, som kategori X i enlighet med tabell 1.
7.2 Det kritiska avvikelsevärdet på grund av en störning är en kontrollskaldel.
7.3 Temperaturområde:
— För klasserna XI och Y(I) är minimiområdet 5 °C.
— För klasserna XII och Y(II) är minimiområdet 15 °C.
KAPITEL III
Automatiska fyllningsvågar
1. Noggrannhetsklasser
1.1 Tillverkaren ska ange både referensnoggrannhetsklassen Ref(x) och en eller flera driftsnoggrannhetsklasser X(x).
1.2 Noggrannheten hos en vågtyp anges med en referensnoggrannhetsklass, Ref(x), som motsvarar den bästa möjliga
noggrannheten för vågar av den aktuella typen. Efter installation klassas de enskilda vågarna i en eller flera
driftsnoggrannhetsklasser, X(x), beroende på de varor som ska vägas. Klassfaktorn (x) ska vara ≤ 2 och ha formen
1 × 10
k
, 2 × 10
k
eller 5 × 10
k
, där k är ett negativt heltal eller noll.
1.3 Referensnoggrannhetsklassen, Ref(x), gäller för statiska laster.
1.4 För driftsnoggrannhetsklassen X(x) är X ett system där noggrannheten bestäms i förhållande till lastvikten och (x)
är den faktor som felgränserna för klass X(1) i punkt 2.2 ska multipliceras med.
2.
Största tillåtna fel
2.1 Fel vid statisk vägning
2.1.1 För statiska laster vid specificerade driftsförhållanden ska det största tillåtna felet för referensnoggrannhetsklassen,
Ref(x), vara 0,312 av största tillåtna avvikelse från genomsnittlig fyllning enligt tabell 5 multiplicerad med klass
faktorn (x).
2.1.2 För vågar där fyllningen kan bestå av mer än en last (t.ex. kumulativa eller selektiva kombinationsvågar) ska det
högsta tillåtna felet för statiska laster vara den noggrannhet som krävs för den fyllning som anges i punkt 2.2 (dvs.
inte summan av den största tillåtna avvikelsen för individuella laster).
SV
L 96/226
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
136
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
2.2 Avvikelse från genomsnittlig fyllning
Tabell 5
Värdet på massan, m (g) av fyllningarna
Största tillåtna avvikelse från genomsnittlig fyllning för klass
X(1)
m ≤ 50
7,2 %
50 < m ≤ 100
3,6 g
100 < m ≤ 200
3,6 %
200 < m ≤ 300
7,2 g
300 < m ≤ 500
2,4 %
500 < m ≤ 1 000
12 g
1 000 < m ≤ 10 000
1,2 %
10 000 < m ≤ 15 000
120 g
15 000 < m
0,8 %
Anm.:
Beräknad avvikelse från genomsnittlig fyllning får korrigeras för att kompensera för inverkan av materialets
partikelstorlek.
2.3 Fel i förhållande till förinställt värde (inställningsfel)
För vågar där man kan ställa in en fyllvikt i förväg får den största skillnaden mellan det förinställda värdet och den
genomsnittliga fyllda massan inte överskrida 0,312 av den största tillåtna avvikelsen från genomsnittlig fyllning
enligt tabell 5.
3.
Funktion under inverkan av influensfaktorer och av elektromagnetiska störningar
3.1 Den högst tillåtna standardavvikelsen under inverkan av influensfaktorer anges i punkt 2.1.
3.2 Med vågens angivelse av statisk vikt som utgångsvärde är det kritiska avvikelsevärdet på grund av en störning lika
med den förändring som motsvarar det största tillåtna felet enligt punkt 2.1, beräknat för minsta nominella
fyllning, eller den förändring som har samma effekt på fyllningen i fallet med vågar där fyllningen består av flera
laster. Det beräknade kritiska avvikelsevärdet ska avrundas till närmast högre skaldel (d).
3.3 Tillverkaren ska ange värdet av den minsta nominella fyllningen.
KAPITEL IV
Icke-kontinuerliga summeringsvågar
1. Noggrannhetsklasser
Vågarna är indelade i fyra noggrannhetsklasser, nämligen 0,2, 0,5, 1 och 2. 0,2; 0,5; 1; 2.
2.
Största tillåtna fel
Tabell 6
Noggrannhetsklass
Största tillåtna fel i den summerade lasten
0,2
± 0,10 %
0,5
± 0,25 %
1
± 0,50 %
2
± 1,00 %
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/227
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
137
3.
Summerat skaldelsvärde
Det summerade skaldelsvärdet (d t ) ska ligga i området
0,01 % max ≤ d t ≤ 0,2 % max
4.
Minsta summerade last (Σ
min
)
Den minsta summerade lasten (Σ min ) ska inte vara mindre än den last vid vilken det största tillåtna felet är lika med
det summerade skaldelsvärdet (d t ), och inte mindre än den minsta lasten enligt tillverkarens specifikation.
5. Nollställning
Vågar som inte tarerar vikten efter varje tömning ska ha en nollställningsanordning. Vågen ska upphöra att fungera
automatiskt när det presenterade nollpunktsvärdet varierar med
— 1 d t på vågar med automatisk nollställningsanordning,
— 0,5 d t på vågar med halv-automatisk eller icke-automatisk nollställningsanordning.
6. Operatörsgränssnitt
Under drift i automatiskt läge ska operatören inte kunna göra inställningar eller nollställning.
7. Utskrift
På vågar utrustade med skrivare ska det inte gå att nollställa summan förrän det är utskrivet. Utskrift av summan
ska ske om den automatiska driften avbryts.
8.
Funktion under inverkan av influensfaktorer och elektromagnetiska störningar
8.1 Största tillåtna fel under inverkan av influensfaktorer anges i tabell 7.
Tabell 7
Last (m) i summerat skaldelsvärde (d
t
)
Största tillåtna fel
0 < m ≤ 500
± 0,5 d t
500 < m ≤ 2 000
± 1,0 d t
2 000 < m ≤ 10 000
± 1,5 d t
8.2 Det kritiska avvikelsevärdet på grund av störningar är ett summerat skaldelsvärde av viktangivelsen och en lagrad
totalmängd.
KAPITEL V
Kontinuerliga summeringsvågar
1. Noggrannhetsklasser
Vågarna är indelade i tre noggrannhetsklasser, nämligen 0,5, 1 och 2.
2. Mätområde
2.1 Tillverkaren ska ange mätområdet, förhållandet mellan den minsta nettolasten på vågenheten och den maximala
kapaciteten och den minsta summerade lasten.
2.2 Den minsta summerade lasten Σ min får inte vara mindre än
800 d för klass 0,5,
400 d för klass 1,
200 d för klass 2,
där d står för det summerade skaldelsvärdet av den allmänna summeringsanordningen.
SV
L 96/228
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
138
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
3.
Största tillåtna fel
Tabell 8
Noggrannhetsklass
Största tillåtna fel i den summerade lasten
0,5
± 0,25 %
1
± 0,5 %
2
± 1,0 %
4.
Bandets hastighet
Bandets hastighet ska anges av tillverkaren. Hastigheten får inte variera med mer än 5 % av det nominella värdet
för bandvågar med en hastighet och bandvågar med varierad hastighet som har manuell hastighetsinställnings
kontroll. Varans hastighet får inte avvika från bandhastigheten.
5.
Allmän summeringsanordning
Det ska inte vara möjligt att nollställa den allmänna summeringsanordningen.
6.
Funktion under inverkan av influensfaktorer och elektromagnetiska störningar
6.1 Det största tillåtna felet på grund av influensfaktorer, för en last som inte är mindre än Σ min ska vara 0,7 gånger
det lämpliga värde som specificeras i tabell 8 avrundat upp till närmast högre summerade skaldelsvärde (d).
6.2 Det kritiska avvikelsevärdet på grund av störningar ska vara 0,7 gånger det lämpliga värde som specificeras i tabell
8 för en last som är lika stor som Σ min för den avsedda klassen av bandvågen avrundat till närmast högre
summerade skaldelsvärde (d).
KAPITEL VI
Automatiska järnvägsvågar
1. Noggrannhetsklasser
Vågarna är indelade i fyra noggrannhetsklasser, nämligen
0,2, 0,5, 1 och 2.
2.
Största tillåtna fel
2.1 Största tillåtna fel för vägning under rörelse av en enda vagn eller ett helt tåg, är de värden som anges i tabell 9.
Tabell 9
Noggrannhetsklass
Största tillåtna fel
0,2
± 0,1 %
0,5
± 0,25 %
1
± 0,5 %
2
± 1,0 %
2.2 Vid vägning av kopplade eller icke-kopplade vagnar under rörelse får största tillåtna fel vara ett av följande värden,
beroende på vilket som är störst:
— Värdet beräknat enligt tabell 9, avrundat till närmaste skaldelsvärde.
— Värdet beräknat enligt tabell 9 avrundat till närmaste skaldelsvärde för en vikt som är lika med 35 % av den
högsta vagnsvikten (enligt angivelse på märkningen).
— Ett skaldelsvärde (d).
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/229
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
139
2.3 Vid vägning av tåg under rörelse får största tillåtna fel vara ett av följande värden, beroende på vilket som är störst:
— Värdet beräknat enligt tabell 9, avrundat till närmaste skaldelsvärde.
— Värdet beräknat enligt tabell 9 för vikten av en enda vagn som är lika med 35 % av den högsta vagnsvikten
(enligt angivelse på märkningen) multiplicerat med antalet referensvagnar (högst 10 vagnar) i tåget och av
rundat till närmaste skaldelsvärde.
— Ett skaldelsvärde (d) för varje vagn i tåget men högst 10 d.
2.4 Vid vägning av kopplade vagnar får felen från högst 10 % av vägningsresultaten, utförda under en eller flera
passager av tåget, överskrida respektive största tillåtna fel enligt punkt 2.2, men det får inte överskrida dubbla det
värdet.
3.
Skalintervall (d)
Noggrannhetsklassen och skaldelsvärdet ska förhålla sig till varandra som i tabell 10.
Tabell 10
Noggrannhetsklass
Skalintervall (d)
0,2 d
≤ 50 kg
0,5 d
≤ 100 kg
1 d
≤ 200 kg
2 d
≤ 500 kg
4. Mätområde
4.1 Den minsta kapaciteten ska inte vara mindre än 1 t och inte större än värdet av resultatet av den minsta
vagnsvikten delat med antalet partiella vägningar.
4.2 Den minsta vagnsvikten ska inte vara mindre än 50 d.
5.
Funktion under inverkan av influensfaktorer och elektromagnetiska störningar
5.1 Största tillåtna fel under inverkan av influensfaktorer är specificerade i tabell 11.
Tabell 11
Last (m) i kontrollskaldelar (d)
Största tillåtna fel
0 < m ≤ 500
± 0,5 d
500 < m ≤ 2 000
± 1,0 d
2 000 < m ≤ 10 000
± 1,5 d
5.2 Det kritiska avvikelsevärdet på grund av en störning ett skaldelsvärde.
SV
L 96/230
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
140
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
BILAGA IX
TAXAMETRAR (MI-007)
De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans med de särskilda kraven i denna bilaga och de förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som är upptagna i den, gäller för taxametrar.
DEFINITIONER
Taxameter
En anordning som tillsammans med en signalgenerator ( 1 ) blir ett mätinstrument.
Den mäter varaktighet, beräknar avståndet på basis av en signal som ges från en distanssignalgenerator. Den beräknar och
visar också den färdavgift som ska betalas för transporten, baserad på den beräknade sträckan och den uppmätta
färdtiden.
Färdavgift
Hela det belopp som ska betalas för en färd baserat på en fastställd grundavgift och/eller färdens sträcka och/eller
varaktighet. I färdavgiften ingår inte tillägg för extra tjänster.
Brytpunktshastighet
Det hastighetsvärde som erhålls genom att timtaxan divideras med kilometertaxan.
Normal beräkningsmetod S (tillämpning av enkeltariff)
Avgiftsberäkning som grundas på tillämpning av timtaxan under brytpunkten och tillämpning av kilometertaxan över
brytpunkten.
Normal beräkningsmetod D (tillämpning av summatariff)
Avgiftsberäkning som grundas på en kombination av timtaxan och kilometertaxan under hela färden.
Driftsinställning
Olika inställningar för taxameterns olika beräkningar. Driftsinställningarna kan särskiljas genom följande angivelser:
”Ledig” : Den inställning där avgiftsberäkningen är avstängd.
”Upptagen” : Den inställning där avgiftsberäkningen sker på grundval av en eventuell grundavgift och en taxa
för den tillryggalagda sträckan och/eller tiden.
”Stoppad” : Den inställning där den avgift som ska betalas för färden anges och åtminstone den avgifts
beräkning som grundas på tid är frånkopplad.
KONSTRUKTIONSKRAV
1.
Taxametern ska vara konstruerad så att den mäter färdsträckan och färdens varaktighet.
2.
Taxametern ska vara konstruerad så att den beräknar och visar avgiften samtidigt som den ökar stegvis i över
ensstämmelse med den upplösning som medlemsstaten fastställt i driftsinställningen ”Upptagen”. Taxametern ska
även vara konstruerad så att den slutliga avgiften för färden visas i driftsinställningen ”Stoppad”.
3.
En taxameter ska kunna tillämpa de normala beräkningsmetoderna S och D. Det ska vara möjligt att välja mellan
beräkningsmetoderna med en skyddad inställning.
4.
En taxameter ska kunna visa följande uppgifter genom ett eller flera lämpliga skyddade gränssnitt:
— Driftsinställning: ”Ledig”, ”Upptagen” eller ”Stoppad”.
— Ackumuleringsuppgifter enligt punkt 15.1.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/231
( 1 ) Distanssignalgeneratorn ligger utanför detta direktivs tillämpningsområde.
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
141
— Allmän information: konstanten för distanssignalgeneratorn, skyddsdatum, taxiidentifikation, realtid, tariffiden
tifikation.
— Information om färdavgiften för en transport: totalbelopp, färdavgift, beräkning av färdavgiften, tilläggsavgift,
datum, starttid, sluttid, färdsträcka.
— Tariffinformation: tariffparametrar.
I den nationella lagstiftningen får det fastställas krav på att vissa anordningar ska kopplas till en taxameters
gränssnitt. Om en sådan anordning krävs ska det vara möjligt att, genom en skyddad inställning, automatiskt
hindra att taxametern fungerar om den krävda anordningen saknas eller inte fungerar korrekt.
5.
Vid behov ska det vara möjligt att ställa in taxametern för konstanten för distanssignalgeneratorn som ska vara
ansluten och att skydda denna inställning.
SPECIFICERADE DRIFTSFÖRHÅLLANDEN
6.1 Den mekaniska miljöklassen som tillämpas är M3.
6.2 Tillverkaren ska specificera de nominella driftsförhållandena för instrumentet, särskilt följande:
— Ett minsta temperaturområde på 80 °C för den klimatmässiga miljön.
— De gränser för likströmsförsörjningen som instrumentet har konstruerats för.
STÖRSTA TILLÅTNA FEL
7.
Största tillåtna fel är med undantag av de fel som beror på att taxametern används i en taxi:
— För tid som förflutit: ± 0,1 %
minsta värde på största tillåtna fel: 0,2s;
— För tillryggalagd sträcka: ± 0,2 %
minsta värde på största tillåtna fel: 4 m;
— För beräkning av färdavgiften: ± 0,1 %
minimum, inklusive avrundning: motsvarande den minsta siffran i avgiftsangivelsen.
TILLÅTEN EFFEKT AV STÖRNINGAR
8.
Elektromagnetisk tålighet
8.1 Tillämplig elektromagnetisk klass är E3.
8.2 De största tillåtna fel som anges i punkt 7 ska även gälla i närvaro av elektromagnetiska störningar.
STRÖMFÖRSÖRJNINGSFEL
9.
Om strömförsörjningen sjunker till ett värde som underskrider den undre driftsgräns som tillverkaren angett, ska
taxametern
— fortsätta att fungera korrekt eller återta sin korrekta funktion utan att ha förlorat några uppgifter som var
lagrade i det ögonblick då strömförsörjningsfelet uppstod om felet är tillfälligt, dvs. under förutsättning att
motorn startas igen,
— avbryta den befintliga mätningen och återgå till ”Ledig”-läget om strömförsörjningen är ur funktion en längre
period.
SV
L 96/232
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
142
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
ÖVRIGA KRAV
10. Villkoren för kompatibilitet mellan taxametern och distanssignalgeneratorn ska anges av tillverkaren av taxametern.
11. Om det är en tilläggskostnad för en extra tjänst som förs in av föraren manuellt, ska denna inte vara medräknad i
den visade färdavgiften. Taxametern kan emellertid i sådant fall tillfälligt visa hela färdavgiften inklusive tilläggs
kostnaden.
12. Om avgiften beräknas enligt beräkningsmetod D får en taxameter vara försedd med ett extra visningsläge där
endast tillryggalagd sträcka och färdens varaktighet visas i realtid.
13. Alla värden som visas för passageraren ska kunna identifieras på lämpligt sätt. Dessa värden liksom deras identi
fiering ska vara tydligt läsbara i dagsljus och nattetid.
14.1 Om den färdavgift som ska betalas eller de åtgärder som ska vidtas mot bedräglig användning påverkas genom att
föraren väljer bland färdiga inställningar eller genom fri datainmatning, ska det vara möjligt att skydda instrumen
tets inställningar och inmatade data.
14.2 De skyddsmöjligheter som finns i en taxameter ska vara sådana att det är möjligt att separat skydda inställningarna.
14.3 Bestämmelserna i punkt 8.3 i bilaga I ska också tillämpas på tarifferna.
15.1 En taxameter ska vara försedd med ackumuleringsregister som inte går att nollställa för följande värden:
— Taxins totala färdsträcka.
— Den totala färdsträckan när taxin hyrdes.
— Det totala antalet körningar.
— Det totala belopp som påförts som tilläggsavgifter.
— Det totala belopp som påförts som färdavgifter.
De ackumulerade värdena ska inkludera de värden som lagrats enligt kravet i punkt 9 under strömförsörjnings
bortfall.
15.2 Om strömförsörjningen till en taxameter kopplas bort, ska de ackumulerade värdena kunna lagras i ett år så att
värdena från taxametern kan avläsas till ett annat medium.
15.3 Lämpliga åtgärder ska vidtas för att hindra att de ackumulerade värdena visas för att vilseleda passagerarna.
16. Taxorna får ändras automatiskt med beaktande av
— färdens längd,
— färdens varaktighet,
— tidpunkt på dygnet,
— datum,
— veckodag.
17. Om taxins utrustning är viktig för att taxametern ska fungera korrekt, ska taxametern vara försedd med anord
ningar som skyddar taxameterns anslutning till den taxi som den är installerad i.
18. För att taxametern ska kunna testas efter installationen ska den vara utrustad med möjligheten att separat testa med
vilken noggrannhet tiden och sträckan kan mätas och beräkningarna kan ske.
19. Taxametern och tillverkarens installationsanvisningar ska vara så utformade att det, om taxametern installerats
enligt tillverkarens anvisningar, är näst intill omöjligt att i bedrägerisyfte göra ändringar i den mätsignal som
representerar den tillryggalagda sträckan.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/233
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
143
20. Det allmänna väsentliga kravet som behandlar bedräglig användning ska uppfyllas på ett sådant sätt att kundens,
förarens och hans arbetsgivares samt skattemyndigheternas intressen skyddas.
21. En taxameter ska vara konstruerad så att den utan justering håller sig inom det största tillåtna felet under ett års
normal användning.
22. Taxametern ska vara utrustad med en realtidsklocka som visar tid och datum, och där den ena eller båda
angivelserna kan användas för automatisk ändring av taxorna. Kraven på en realtidsklocka är följande:
— Tidsangivelserna ska ha en noggrannhet på 0,02 %.
— Det ska inte vara möjligt att korrigera klockan mer än 2 minuter per vecka. Korrigering för sommar- och
vintertid ska utföras automatiskt.
— Korrigering, automatiskt eller manuellt, under en färd ska inte kunna göras.
23. När värdena på tillryggalagd sträcka och den tid som förlupit visas eller skrivs ut i enlighet med detta direktiv, ska
följande måttenheter användas:
Tillryggalagd sträcka:
— Kilometer.
— Miles, i de medlemsstater där artikel 1 b i direktiv 80/181/EEG är tillämplig.
Tid som förflutit:
— Sekunder, minuter eller timmar som det kan vara lämpligt att beakta med hänsyn till den upplösning som krävs
och behovet av att undvika missförstånd.
BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 17 och som tillverkaren kan välja mellan är
följande:
B + F eller B + D eller H1.
SV
L 96/234
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
144
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
BILAGA X
LÄNGDMÅTT (MI-008)
KAPITEL I
Längdmått
De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans med de särskilda kraven i detta kapitel och de förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som är upptagna i det, gäller för de längdmått som definieras nedan. Kravet på tillhandahållande av ett
exemplar av försäkran om överensstämmelse kan dock tolkas som gällande ett parti eller en sändning i stället för varje
enskilt instrument.
DEFINITIONER
Längdmått
Ett mätinstrument försett med skalmärken vars inbördes avstånd anges i en
författningsreglerad måttenhet för längd.
SÄRSKILDA KRAV
Referensförhållanden
1.1 För måttband lika med eller längre än fem meter får de största tillåtna felen inte överskridas, när måttbanden utsätts
för en dragkraft av 50 N eller andra kraftvärden som angetts av tillverkaren och markerats på måttbandet i enlighet
därmed, eller i fallet med styva och halvstyva måttband där det inte krävs någon dragkraft.
1.2 Referenstemperaturen är 20 °C, om inte tillverkaren angett något annat och märkt bandet i enlighet därmed.
Största tillåtna fel
2. Det största tillåtna felet, positivt eller negativt i mm, mellan två icke på varandra följande skalmärken är (a + bL), där
— L är värdet på längden avrundat uppåt till helt metervärde, samt
— a och b, som anges i tabell 1 nedan.
När ett avslutande skalintervall (skaldelsvärde) har en yta som gräns, ska det största tillåtna felet för varje avstånd
som börjar i denna punkt ökas med det värde som anges i tabell 1.
Tabell 1
Noggrannhetsklass
a (mm) b
c (mm)
I 0,1 0,1 0,1
II 0,3 0,2 0,2
III 0,6 0,4 0,3
D – särskild klass för pejlingsmåttband ( 1 )
Upp till och med 30 m ( 2 )
1,5 noll noll
S – särskild klass för spännband för tankar.
För varje 30 m-längd när bandet ligger på ett plant underlag
1,5 noll noll
( 1 ) Tillämpas på viktkombinationer måttband/stickan.
( 2 ) Om den nominella längden överstiger 30 meter ska det största tillåtna felet ökas med 0,75 mm för varje 30-meterslängd.
Pejlingsmåttband kan också vara av klasserna I eller II, varvid det största tillåtna felet är ± 0,6 mm för varje längd
mellan två skalmärken, varav det ena på lodet och det andra på måttbandet, när formeln ger ett värde på mindre än
0,6 mm.
Det största tillåtna felet för längden mellan två på varandra följande skalmärken och den största tillåtna skillnaden
mellan två på varandra följande skalintervall anges i tabell 2 nedan.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/235
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
145
Tabell 2
Intervallängden (skaldelsvärde),
i
Största tillåtna fel eller skillnad i millimeter i respektive noggrannhetsklass
I II III
i ≤ 1 mm 0,1 0,2 0,3
1 mm < i ≤ 1 cm 0,2 0,4 0,6
På ett ledat mått ska leden vara sådan att den inte förorsakar några fel, förutom de ovan nämnda, som överstiger
0,3 mm för klass II och 0,5 mm för klass III.
Material
3.1 De material som används i längdmått ska vara sådana att variationer i längd på grund av temperaturskillnader upp
till ± 8 °C i förhållande till referenstemperaturen inte överstiger det största tillåtna felet. Detta gäller inte för längd
mått i klass S och klass D där korrigering för värmeexpansion ska tillämpas vid avläsning när så erfordras.
3.2 Mått som tillverkats av material vars dimensioner kan förändras när de utsätts för hög relativ fuktighet får endast
inbegripas i klasserna II eller III.
Märkning
4. Måttet ska vara märkt med det nominella värdet. Millimeterskalor ska vara numrerade varje centimeter och mått med
ett skalintervall som är större än 2 cm ska ha samtliga skalor numrerade.
BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 17 och som tillverkaren kan välja mellan är
följande:
F1 eller D1 eller B + D eller H eller G.
KAPITEL II
Volymmått för utskänkning
De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans med de särskilda kraven i detta kapitel och de förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som är upptagna i det, gäller för volymmått för utskänkning som definieras nedan. Kravet på till
handahållande av ett exemplar av försäkran om överensstämmelse kan dock tolkas som gällande ett parti eller en
sändning i stället för varje enskilt instrument. Kravet på att instrumentet ska vara försett med information om dess
noggrannhet ska inte heller tillämpas.
DEFINITIONER
Volymmått för utskänkning
Ett volymmått (till exempel dricksglas, kanna eller fingerborgsmått), konstruerat
för bestämning av en angiven volym av en vätska (med undantag för farmaceu
tiska produkter) som säljs för omedelbar förbrukning.
Streckmått
Ett volymmått för utskänkning försett med en streckmärkning för nominell vo
lym.
Bräddmått
Ett volymmått för utskänkning för vilket innervolymen är lika med den nominella
volymen.
Volymmått för överhällning
Ett volymmått för utskänkning från vilket vätskan är avsedd att hällas upp innan
förbrukning sker.
Volym
Innervolymen för bräddmått eller innervolymen upp till ett fyllnadsmärke för
streckmått.
SÄRSKILDA KRAV
1. Referensförhållanden
1.1 Temperatur: referenstemperaturen för volymmätning är 20 °C.
1.2 Läge för korrekt avläsning: stående fritt på en plan yta.
SV
L 96/236
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
146
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
2. Största tillåtna fel
Tabell 1
Streckmått Bräddmått
Volymmått för överhällning
< 100 ml
± 2 ml
– 0
+ 4 ml
≥ 100 ml
± 3 %
– 0
+ 6 %
Mått för utskänkning
< 200 ml
± 5 %
– 0
+ 10 %
≥ 200 ml
± (5 ml + 2,5 %)
– 0
+ 10 ml + 5 %
3. Material
Volymmått för utskänkning ska tillverkas av material som är tillräckligt styva och dimensionsstabila för att volymen
ska hålla sig inom det största tillåtna felet.
4. Form
4.1 Volymmått för utskänkning ska utformas så att en ändring av innehållet motsvarande det största tillåtna felet orsakar
en nivåförändring av minst 2 mm vid brädden eller fyllnadsmärket.
4.2 Volymmått för utskänkning ska utformas så att uthällandet av hela mängden uppmätt vätska inte hindras.
5. Märkning
5.1 Nominell volym ska anges tydligt och outplånligt genom märkning på måttet.
5.2 Volymmått för utskänkning kan även märkas för upp till tre klart urskiljbara volymer, som inte ska kunna förväxlas
med varandra.
5.3 Alla måttstreck ska vara tillräckligt tydliga och beständiga så att största tillåtna fel inte överskrids vid användning.
BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 17 och som tillverkaren kan välja mellan är
följande:
A2 eller F1 eller D1 eller E1 eller B + E eller B + D eller H.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/237
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
147
BILAGA XI
DIMENSIONSMÄTINSTRUMENT (MI-009)
De relevanta kraven i bilaga I, tillsammans med de särskilda kraven i denna bilaga och de förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som är upptagna i den, gäller för dimensionsmätinstrument av nedan definierade typer.
DEFINITIONER
Längdmätningsinstrument
Bestämmer längden på löpande material (till exempel textilier, band, kablar) under
den uppmätta produktens matningsrörelse.
Ytmätningsinstrument
Bestämmer ytan på oregelbundet formade objekt, t.ex. av läder.
Mätinstrument för flera dimensioner Bestämmer kantlängderna (längd, bredd och höjd) för den minsta rätvinkliga
parallellepiped som innesluter en produkt.
KAPITEL I
Gemensamma krav på samtliga dimensionsmätinstrument
Elektromagnetisk tålighet
1. Effekten av elektromagnetiska störningar på ett dimensionsmätinstrument ska vara sådan att
— förändringen i mätresultat inte är större än det kritiska avvikelsevärdet enligt punkt 2, eller
— en mätning inte är möjlig att genomföra, eller
— det uppstår momentana variationer i mätresultatet som inte kan tolkas, registreras eller överföras som ett
mätresultat, eller
— det uppstår variationer i mätresultatet som är såpass uppseendeväckande att alla med intresse av mätresultatet
lägger märke till dem.
2. Det kritiska avvikelsevärdet är lika med ett skaldelsvärde.
BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 17 och som tillverkaren kan välja mellan är
följande:
För mekaniska eller elektromekaniska instrument:
F1 eller E1 eller D1 eller B + F eller B + E eller B + D eller H eller H1 eller G.
För elektroniska instrument eller instrument som innehåller programvara:
B + F eller B + D eller H1 eller G.
KAPITEL II
Längdmätningsinstrument
Egenskaper hos den produkt som ska mätas
1. Textilier kännetecknas av den s.k. K-faktorn, som är baserad på töjbarheten och ytkraften hos den uppmätta
produkten. Den definieras med följande formel:
K = ε · (G A +
2,2 N/m 2 ), där
ε är den relativa förlängningen hos ett tygprov av en meters bredd vid en dragkraft av 10 N,
G A är ytkraften hos ett tygprov i N/m 2 .
SV
L 96/238
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
148
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
Driftsförhållanden
2.1 Område
Dimensioner och K-faktor, där så är tillämpligt, för instrumentet, inom det område som anges av tillverkaren.
Områdena för K-faktorn anges i tabell 1:
Tabell 1
Grupp
K-faktorns värdeområde Produkt
I
0 < K < 2 × 10 –2
N/m
2
låg töjbarhet
II
2 × 10
–2
N/m
2
< K < 8 × 10
–2
N/m
2
medelhög töjbarhet
III
8 × 10 –2 N/m 2 < K < 24 × 10 –2 N/m 2
hög töjbarhet
IV
24 × 10 –2
N/m
2
< K
mycket hög töjbarhet
2.2 Då det uppmätta objektet inte transporteras av själva mätinstrumentet, måste det uppmätta objektets hastighet
begränsas till det område som tillverkaren anger för instrumentet.
2.3 Om mätresultatet är beroende av tjocklek, ytbeskaffenhet och typ av matning (t.ex. från en stor rulle eller från en
bal), ska motsvarande begränsningar anges av tillverkaren.
Största tillåtna fel
3. Instrument
Tabell 2
Noggrannhetsklass
Största tillåtna fel
I
0,125 %, men inte mindre än 0,005 L m
II
0,25 %, men inte mindre än 0,01 L m
III
0,5 %, men inte mindre än 0,02 L m
Där L m är den minsta tillåtna uppmätta längden, det vill säga den minsta längd för vilken instrumentet är avsett att
användas enligt tillverkarens specifikation.
Vid mätningen av de olika materialens sanna längd ska lämpliga instrument användas (till exempel måttband).
Materialet ska vid mätningen läggas på ett lämpligt underlag (till exempel ett lämpligt bord) plant och utan töjning.
Övriga krav
4. Mätinstrumentet måste vara sådant att produkten mäts utan töjning enligt den avsedda töjbarhet som instrumentet
är konstruerat för.
KAPITEL III
Ytmätningsinstrument
Driftsförhållanden
1.1 Område
Dimensioner inom det område som angetts av instrumenttillverkaren.
1.2 Produktförhållanden
Tillverkaren ska specificera instrumentets begränsningar med avseende på den uppmätta produktens hastighet och i
tillämpliga fall tjockleksrelaterad ytbeskaffenhet.
Största tillåtna fel
2. Instrument
Det största tillåtna felet är 1,0 %, dock lägst 1 dm 2 .
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/239
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
149
Övriga krav
3. Presentation av produkten
Om produkten matas tillbaka eller stoppas, ska instrumentet vara sådant att mätfel inte indikeras. Alternativt ska
visningsanordningen visa tomt.
4. Skaldelsvärde
Instrumentet ska ha ett skaldelsvärde av 1,0 dm 2 . Dessutom ska det vara möjligt att erhålla ett skaldelsvärde av
0,1 dm 2 för provningsändamål.
KAPITEL IV
Mätinstrument för flera dimensioner
Driftsförhållanden
1.1 Område
Dimensioner inom det område som angetts av instrumenttillverkaren.
1.2 Minsta dimension
Den undre gränsen för den minsta dimensionen för skalintervallets samtliga värden anges i tabell 1.
Tabell 1
Skalintervall (d)
Minsta dimension (min)
(undre gräns)
d ≤ 2 cm
10 d
2 cm < d ≤ 10 cm
20 d
10 cm < d
50 d
1.3 Produktens hastighet
Hastigheten får inte överskrida det område som angetts av instrumenttillverkaren.
Största tillåtna fel
2. Instrument
Största tillåtna fel är ± 1,0 d.
SV
L 96/240
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
150
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
BILAGA XII
AVGASMÄTARE (MI-010)
De tillämpliga kraven i bilaga I, tillsammans med de särskilda kraven i denna bilaga och de förfaranden för bedömning av
överensstämmelse som är upptagna i den, gäller för nedan definierade avgasmätare avsedda för kontroll och yrkesmässigt
underhåll av motorfordon i bruk.
DEFINITIONER
Avgasmätare
En avgasmätare är ett mätinstrument som fastställer halterna av vissa ämnen som
ingår i avgaserna från motorfordon med gnisttändning vid det analyserade provets
fukthalt.
Dessa ämnen är kolmonoxid (CO), koldioxid (CO 2 ), syre (O 2 ), kolväten (HC).
Mängden kolväten ska uttryckas som koncentration av n-hexan (C 6 H 14 ), mätt
med nära-infraröda absorptionstekniker.
Gasfraktionen uttrycks i procent (volymprocent) för CO, CO 2 och O 2 och i delar
per miljon (ppm vol) för HC.
En avgasmätare beräknar dessutom lambdavärdet, med utgångspunkt från avgas
halterna.
Lambda
Lambda är ett dimensionslöst värde som anger en motors förbränningseffekt
genom förhållandet luft/bränsle i avgaserna. Det fastställs genom en standardise
rad referensformel.
SÄRSKILDA KRAV
Instrumentklasser
1. Två klasser 0 och I är definierade för avgasmätare. De relevanta minsta mätområdena för dessa klasser framgår av
tabell 1.
Tabell 1
Klasser och mätområden
Parameter
Klasserna 0 och I
CO-fraktion
0–5 % vol
CO 2 -fraktion
0–16 % vol
HC-fraktion
0–2 000 ppm vol
O 2 -fraktion
0–21 % vol
λ 0,8–1,2
Nominella driftsförhållanden
2. Nominella värden på driftsförhållandena ska anges av tillverkaren enligt följande:
2.1 För klimatmässiga och mekaniska influensstorheter:
— Ett minsta temperaturområde på 35 °C för den klimatmässiga miljön.
— Tillämplig mekanisk miljöklass är klass M1.
2.2 För influensstorheter som härrör från elkraftförsörjningen:
— Spännings- och frekvensområden för växelströmsförsörjningen.
— Gränser för likströmsförsörjningen.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/241
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
151
2.3 För omgivningstryck:
— Största och minsta värde på omgivningstrycket är för båda klasserna: p min ≤ 860 hPa, p max ≥ 1 060 hPa.
Största tillåtna fel
3. Största tillåtna fel definieras enligt följande:
3.1 För var och en av de uppmätta fraktionerna utgörs det största tillåtna felet, vid specificerade driftsförhållanden enligt
punkt 1.1 i bilaga I, av det större av de två värden som anges i tabell 2 nedan. Absolutvärden uttrycks i % vol eller i
ppm vol varvid procentandelarna är procent av det sanna värdet.
Tabell 2
Största tillåtna fel
Parameter
Klass 0
Klass I
CO-fraktion
± 0,03 % vol
± 5 %
± 0,06 % vol
± 5 %
CO 2 -fraktion
± 0,5 % vol
± 5 %
± 0,5 % vol
± 5 %
HC-fraktion
± 10 ppm vol
± 5 %
± 12 ppm vol
± 5 %
O 2 -fraktion
± 0,1 % vol
± 5 %
± 0,1 % vol
± 5 %
3.2 Största tillåtna fel i lambdaberäkningen är 0,3 %. Det konventionella sanna värdet beräknas med hjälp av den formel
som anges i punkt 5.3.7.3 i föreskrifter nr 83 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa
(FN(ECE) ( 1 ).
I detta syfte används de värden som visas av instrumentet för beräkning.
Tillåten påverkan av störningar
4. För var och en av de volymfraktioner som instrumentet mäter ska det kritiska avvikelsevärdet vara lika med det
största tillåtna felet för respektive parameter.
5. Påverkan av elektromagnetiska störningar ska vara sådan att
— förändringen i mätresultatet håller sig inom det kritiska avvikelsevärdet enligt punkt 4, eller
— mätresultatets presentation är sådan att det inte kan tolkas som ett giltigt mätresultat.
Övriga krav
6. Upplösningen ska vara lika med eller en storleksordning högre än de värden som anges i tabell 3.
Tabell 3
Upplösning
CO CO
2
O
2
HC
Klasserna 0 och I
0,01 % vol
0,1 % vol ( 1 )
1 ppm vol
( 1 ) 0,01 % vol för mätstorheter under eller lika med 4 % vol, annars 0,1 % vol.
Lambdavärdet ska visas med en upplösning av 0,001.
SV
L 96/242
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
( 1 ) EUT L 42, 15.2.2012, s. 1.
152
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
7. Standardavvikelsen för 20 mätningar får inte överskrida en tredjedel av modulen för det största tillåtna felet för varje
tillämplig gasfraktion.
8. Vid mätning av CO, CO 2 och HC måste det instrument som inbegriper det särskilda gashanteringssystemet visa 95 %
av slutvärdet enligt kalibreringsgaserna inom 15 sekunder efter byte från en gas med nollinnehåll, det vill säga
friskluft. För mätning av O 2 måste instrumentet under likartade förhållanden visa ett värde som avviker mindre än
0,1 % vol från noll inom 60 sekunder efter byte från friskluft till en syrefri gas.
9. Andra ingående ämnen i avgaserna än de som ska mätas får inte påverka mätresultatet med mer än halva modulen
av det största tillåtna felet, när sådana ämnen förekommer i nedanstående största volymfraktioner:
6 % vol CO,
16 % vol CO 2 ,
10 % vol O 2 ,
5 % vol H 2 ,
0,3 % vol NO,
2 000 ppm vol HC (som n-hexan),
vattenånga upp till mättning.
10. En avgasmätare ska vara försedd med en inställningsanordning som möjliggör nollställning, gaskalibrering och
internjustering. Inställningsanordningen för nollställning och internjustering ska vara automatisk.
11. Med en automatisk eller halvautomatisk inställningsanordning ska instrumentet inte kunna göra någon mätning så
länge inställning inte är genomförd.
12. En avgasmätare ska detektera kvarvarande kolväterester i instrumentets gassystem. Det får inte vara möjligt att
genomföra en mätning om kvarvarande kolväten före en mätning överskrider 20 ppm vol.
13. En avgasmätare ska ha en anordning för automatisk upptäckt av varje fel i syrekanalens sensor som beror på slitage
eller ett brott i anslutningsledningen.
14. Om avgasmätaren kan fungera med olika bränslen (t.ex. bensin eller flytande gas) ska det finnas möjlighet att välja
lämpliga koefficienter för lambdaberäkning utan osäkerhet om att rätt metod tillämpas.
BEDÖMNING AV ÖVERENSSTÄMMELSE
De förfaranden för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 17 och som tillverkaren kan välja mellan är
följande:
B + F eller B + D eller H1.
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/243
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
153
BILAGA XIII
EU-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE (No XXXX) ( 1 )
1. Instrumentmodell/instrument (produkt-, typ-, parti- eller serienummer):
2. Namn och adress på tillverkaren och i förekommande fall dennes representant,
3. Denna försäkran om överensstämmelse utfärdas på tillverkarens eget ansvar.
4. Föremål för försäkran (identifiering av mätinstrumentet så att det kan spåras; en bild kan vid behov inkluderas för att
möjliggöra identifiering av mätinstrumentet):
5. Föremålet för försäkran ovan överensstämmer med den relevanta harmoniserade unionslagstiftningen:
6. Hänvisningar till de relevanta harmoniserade standarder eller normerande dokument som använts eller hänvisningar till
de andra normerande dokument eller andra tekniska specifikationer enligt vilka överensstämmelsen försäkras.
7. I tillämpliga fall, det anmälda organet … (namn, nummer) har utfört … (beskrivning av åtgärden) och utfärdat intyg:
8. Ytterligare information:
Undertecknat för:
(ort och datum)
(namn, befattning) (namnteckning)
SV
L 96/244
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
( 1 ) Det är frivilligt för tillverkaren att numrera EU-försäkran om överensstämmelse.
154
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
BILAGA XIV
DEL A
Upphävt direktiv och en förteckning över dess efterföljande ändringar
(se artikel 52)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/22/EG
(EUT L 135, 30.4.2004, s. 1)
Rådets direktiv 2006/96/EG
(EUT L 363, 20.12.2006, s. 81)
Endast punkt B.3 i bilagan
Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 1137/2008
(EUT L 311, 21.11.2008, s. 1)
Endast punkt 3.8 i bilagan
Kommissionens direktiv 2009/137/EG
(EUT L 294, 11.11.2009, s. 7)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1025/2012
(EUT L 316, 14.11.2012, s. 12)
Endast artikel 26.1 g
DEL B
Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpningsdatum
(se artikel 52)
Direktiv
Tidsfrist för införlivande
Datum för tillämpning
2004/22/EG
30 april 2006
30 oktober 2006
2006/96/EG
2009/137/EG
1 december 2010
1 juni 2011
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/245
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
155
BILAGA XV
JÄMFÖRELSETABELL
Direktiv 2004/22/EG
Detta direktiv
Artikel 1
Artikel 2.1
Artikel 2
Artikel 3
Artikel 3 första stycket
Artikel 1
Artikel 3 andra stycket
Artikel 2.2
Artikel 4
Artikel 4.1–4.4, 4.6–4.9
—
Artikel 4.5 och 4.10–4.22
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 6.1
Artikel 6
Artikel 6.2 —
Artikel 7.1
Artikel 20
Artikel 7.2
Artikel 22.4
Artikel 7.3 —
Artikel 7.4 —
Artikel 8
Artikel 7
—
Artikel 8
—
Artikel 9
—
Artikel 10
—
Artikel 11
—
Artikel 12
—
Artikel 13
Artikel 9
Artikel 17
Artikel 10
Artikel 18
Artikel 11.1 —
Artikel 11.2 första stycket —
Artikel 11.2 andra stycket
Artikel 23.2
Artikel 12 —
Artikel 13.1 —
Artikel 13.2 —
—
Artikel 14.1
—
Artikel 14.2
Artikel 13.3
Artikel 14.3
Artikel 13.4
Artikel 14.4
Artikel 14 —
Artikel 15.1
Artikel 46.1
Artikel 15.2
Artikel 46.3
SV
L 96/246
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
156
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
Direktiv 2004/22/EG
Detta direktiv
Artikel 15.3 —
Artikel 15.4 —
Artikel 15.5 —
Artikel 16.1
Artikel 15
Artikel 16.2
Artikel 47
Artikel 16.3
Artikel 16
Artikel 16.4 —
Artikel 17.1 —
Artikel 17.2
Artikel 21.2
Artikel 17.3 —
Artikel 17.4 första stycket
Artikel 22.2
Artikel 17.4 andra stycket —
Artikel 17.5 —
Artikel 18 —
—
Artikel 19
—
Artikel 21.1
—
Artikel 22.1
—
Artikel 22.3
—
Artikel 22.5 andra stycket
—
Artikel 22.5 tredje stycket
—
Artikel 22.6
—
Artikel 23
—
Artikel 24
—
Artikel 25
—
Artikel 26
—
Artikel 27
—
Artikel 28
—
Artikel 29
—
Artikel 31
—
Artikel 32
—
Artikel 33
—
Artikel 34
—
Artikel 35
—
Artikel 36
—
Artikel 37
—
Artikel 38
—
Artikel 39
—
Artikel 40
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/247
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
157
Direktiv 2004/22/EG
Detta direktiv
Artikel 19.1 —
Artikel 19.2 a första stycket —
Artikel 19.2 a andra stycket —
Artikel 19.2 a tredje stycket
Artikel 43.4
Artikel 19.2 b —
Artikel 20 —
Artikel 21 —
Artikel 22 —
Artikel 23 —
—
Artikel 41
—
Artikel 42
—
Artikel 43.1
—
Artikel 43.2
—
Artikel 43.3
—
Artikel 44
—
Artikel 45
—
Artikel 48
—
Artikel 49
—
Artikel 50
Artikel 24 —
—
Artikel 51
Artikel 25 —
—
Artikel 52
Artikel 26
Artikel 53 första stycket
—
Artikel 53 andra stycket
Artikel 27
Artikel 54
Bilaga I
Bilaga I
Bilaga A
Bilaga II punkt 1
Bilaga A1
Bilaga II punkt 2
Bilaga B
Bilaga II punkt 3
Bilaga C
Bilaga II punkt 4
Bilaga C1
Bilaga II punkt 5
Bilaga D
Bilaga II punkt 6
Bilaga D1
Bilaga II punkt 7
Bilaga E
Bilaga II punkt 8
Bilaga E1
Bilaga II punkt 9
Bilaga F
Bilaga II punkt 10
Bilaga F1
Bilaga II punkt 11
SV
L 96/248
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
158
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
Direktiv 2004/22/EG
Detta direktiv
Bilaga G
Bilaga II punkt 12
Bilaga H
Bilaga II punkt 13
Bilaga H1
Bilaga II punkt 14
Bilaga MI-001
Bilaga III
Bilaga MI-002
Bilaga IV
Bilaga MI-003
Bilaga V
Bilaga MI-004
Bilaga VI
Bilaga MI-005
Bilaga VII
Bilaga MI-006
Bilaga VIII
Bilaga MI-007
Bilaga IX
Bilaga MI-008
Bilaga X
Bilaga MI-009
Bilaga XI
Bilaga MI-010
Bilaga XII
—
Bilaga XIV
—
Bilaga XV
SV
29.3.2014
Europeiska unionens officiella tidning
L 96/249
Prop. 2015/16:91
Bilaga 2
159
UTTALANDE AV EUROPAPARLAMENTET
Europaparlamentet anser att endast om och när genomförandeakter i den mening som avses i förordning
(EU) nr 182/2011 diskuteras vid möten med kommittéer kan de sistnämnda anses vara kommittéer inom
ramen för kommittéförfarandet i den mening som avses i bilaga I till ramavtalet om förbindelserna mellan
Europaparlamentet och kommissionen. Möten med kommittéer omfattas således av punkt 15 i ramavtalet
om och när andra frågor diskuteras.
SV
L 96/250
Europeiska unionens officiella tidning
29.3.2014
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon
Härmed föreskrivs1 att det i lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon ska införas en ny paragraf, 6 a §, och närmast före 6 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Sanktionsavgift
6 a §
En ekonomisk aktör ska åläggas att betala en sanktionsavgift, om aktören eller någon som handlar på aktörens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 § för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser.
Sanktionsavgift får inte åläggas någon för en överträdelse av ett förbud eller en underlåtelse att följa ett föreläggande som har förenats med vite.
I övrigt ska i fråga om sanktionsavgift 37 § andra stycket och 39 – 43 §§ produktsäkerhetslagen (2004:451) tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 20 april 2016.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar, i den ursprungliga lydelsen, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument, i den ursprungliga lydelsen.
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttrande över promemorian Genomförande av mätinstrumentdirektivet och direktivet om icke-automatiska vågar lämnats av Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstolsverket, Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Boverket, Transportstyrelsen, Statens Energimyndighet, B Meters Norden AB, TLS Energimätning AB, Värmek, Vågexperten.se, Structab, Frogne Svenska AB.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Teknikföretagen, Svensk Handel, Swetic, Kamstrup AB, Landis+Gyr AB, Euromekanik AB, Infometric AB, Vestel AB, Wayne AB, Vetek Weighing AB, KGK Semel AB, Hultafors, Särö Svagström AB har getts tillfälle att yttra sig men har avstått från detta.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon
Härigenom föreskrivs1 att det i lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon ska införas en ny paragraf, 6 a §, och närmast före 6 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Sanktionsavgift
6 a §
En ekonomisk aktör ska åläggas att betala en sanktionsavgift om aktören, eller någon som handlar på aktörens vägnar, uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 § för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser.
Sanktionsavgift får inte åläggas någon för en överträdelse av ett förbud eller en underlåtelse att följa ett föreläggande som har förenats med vite.
I övrigt ska i fråga om sanktionsavgift 37 § andra stycket och 39 – 43 §§ produktsäkerhetslagen (2004:451) tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 20 april 2016.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar, i den ursprungliga lydelsen, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument, i den ursprungliga lydelsen.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-01-22
Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund.
Genomförande av mätinstrumentdirektivet och direktivet om ickeautomatiska vågar
Enligt en lagrådsremiss den 14 januari 2016 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Carl Scheutz.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
6 a §
Den föreslagna ändringen innebär att bestämmelser om sanktionsavgift införs i lagen. Ändringen är ett led i genomförandet av omarbetade EUdirektiv om icke-automatiska vågar och om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument.
I paragrafen föreskrivs sålunda att en ekonomisk aktör ska åläggas att betala en sanktionsavgift vid överträdelse av föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Enligt likalydande definitioner i direktiven ska med ekonomisk aktör avses tillverkaren, tillverkarens representant, importören och distributören.
Uttrycket ”ekonomisk aktör” är oklart och rent av vilseledande. Lagrådet förordar att det ersätts med en uppräkning av de kategorier av aktörer som anges i definitionerna. Författningskommentaren kan förslagsvis innehålla en redovisning av hur dessa kategorier i sin tur definieras i direktiven.
Näringsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari 2016
Närvarande: Statsrådet Y Johansson, ordförande, och statsråden Romson, M Johansson, Baylan, Persson, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Regnér, Andersson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Wikström, Hadzialic
Föredragande: statsrådet Damberg
Regeringen beslutar proposition 2015/16:91 Genomförande av mätinstrumentdirektivet och direktivet om icke-automatiska vågar
Rättsdatablad
Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EU-regler
Lag om ändring i lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon