Prop. 2020/21:2
Höständringsbudget för 2020
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 17 september 2020
Stefan Löfven
Magdalena Andersson (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändringar av statens utgifter för budgetåret 2020.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (avsnitt 3.7).
2. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 240 500 000 000 kronor (avsnitt 3.12).
3. Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag e nligt tabell 1.1.
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2020
Tusental kronor
Utgifts- område Anslag
Beslutad ram/anvisat
anslag
Förändring
av ram/
anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
1 Rikets styrelse 15 903 774 112 500 16 016 274
1:1 Kungliga hov- och slottsstaten
146 400 40 000 186 400
4:1 Regeringskansliet m.m.
7 922 271 7 500 7 929 771
5:1 Länsstyrelserna m.m.
3 232 290 65 000 3 297 290
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 444 014 -17 000 17 427 014
1:1 Statskontoret
100 183 -1 000 99 183
1:9 Statistiska centralbyrån
583 629 -1 000 582 629
1:15 Statens servicecenter
698 581 -15 000 683 581
4 Rättsväsendet 52 734 092 521 000 53 255 092
1:8 Rättsmedicinalverket
465 273 19 000 484 273
1:12 Rättsliga biträden m.m.
3 156 357 507 000 3 663 357
1:14
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
24 174 -5 000 19 174
5 Internationell samverkan
2 079 315 64 000 2 143 315
1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 367 554 49 000 1 416 554
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
14 826 15 000 29 826
6 Försvar och samhällets krisberedskap 64 889 753 40 000 64 929 753
2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.
27 580 40 000 67 580
7 Internationellt bistånd 45 989 153 749 500 46 738 653
1:1 Biståndsverksamhet 44 260 134 749 500 45 009 634
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg 97 809 642 5 660 000 103 469 642
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 21 623 886 5 510 000 27 133 886
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
1 889 490 150 000 2 039 490
Utgifts- område Anslag
Beslutad ram/anvisat
anslag
Förändring
av ram/
anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 124 441 843 170 000 124 611 843
2:1 Försäkringskassan
9 220 593 170 000 9 390 593
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36 585 396 34 000 36 619 396
2:1 Pensionsmyndigheten
638 896 34 000 672 896
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn 103 730 320 531 000 104 261 320
1:8 Bostadsbidrag
5 306 176 531 000 5 837 176
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 94 021 487 4 744 000 98 765 487
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 41 793 125 3 894 000 45 687 125
1:11 Bidrag till lönegarantiersättning
3 504 000 850 000 4 354 000
15 Studiestöd 27 106 900 6 000 27 112 900
1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27 000 6 000 33 000
16 Utbildning och universitetsforskning 84 728 865 15 000 84 743 865
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
190 720 15 000 205 720
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 786 580 39 000 17 825 580
8:1 Centrala museer: Myndigheter
1 473 035 31 000 1 504 035
8:2 Centrala museer: Stiftelser
347 714 8 000 355 714
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 728 522 2 000 3 730 522
2:1 Konsumentverket
169 819 -1 000 168 819
2:2 Allmänna reklamationsnämnden
52 582 3 000 55 582
20 Allmän miljö- och naturvård 12 590 183 400 000 12 990 183
1:8 Klimatbonus
1 760 000 400 000 2 160 000
21
Energi
3 501 932 5 000 3 506 932
1:6 Energimarknadsinspektionen
135 272 5 000 140 272
22 Kommunikationer 67 769 946 579 700 68 349 646
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur 25 782 685 1 000 25 783 685
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 26 829 015 578 700 27 407 715
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel 20 521 036 699 000 21 220 036
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 144 000 9 000 153 000
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 637 376 690 000 4 327 376
24 Näringsliv 158 351 863 4 000 158 355 863
1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 759 268 15 000 774 268
1:4 Tillväxtverket
464 375 4 000 468 375
1:5 Näringslivsutveckling
704 022 -18 000 686 022
1:11 Bolagsverket
47 285 -2 000 45 285
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
24 850 5 000 29 850
2:3 Exportfrämjande verksamhet
372 867 25 000 397 867
2:7
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
50 000 -25 000 25 000
25 Allmänna bidrag till kommuner 156 903 572 1 061 800 157 965 372
1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 4 600 438 61 800 4 662 238
Utgifts- område Anslag
Beslutad ram/anvisat
anslag
Förändring
av ram/
anslag
Ny ram/ny anslagsnivå
1:5
Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden 28 486 000 1 000 000 29 486 000
27 Avgiften till Europeiska unionen 41 989 649 2 683 702 44 673 351
1:1 Avgiften till Europeiska unionen 41 989 649 2 683 702 44 673 351
Summa anslagsförändring på ändringsbudget 18 104 202
Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2020
Tusental kronor
Utgifts- område Anslag
Beslutat
beställnings- bemyndigande
Förändring av
beställnings- bemyndigande
Nytt
beställnings- bemyndigande Tidsperiod
14 1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 4 660 000 4 804 000 9 464 000 2021–2029
19 1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 2 700 000 300 000 3 000 000 2021–2023
20 1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar 500 000 80 000 580 000 2021–2032
1
20 1:16 Klimatinvesteringar
2 100 000 2 400 000 4 500 000 2021–2026
2
Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget
7 584 000
Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2021 t.o.m. angivet slutår. 1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2021–2027 till 2021–2032. 2 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2021–2023 till 2021–2026.
Hänvisningar till S1
2. Inledning
2.1. Ändringar i statens budget
Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.
Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten framför allt är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budgetpropositionen. I de undantagsfall där ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgiftsramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 f.).
I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2020. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
2.2. Utgångspunkter för regeringens förslag
Den pågående spridningen av sjukdomen covid-19 har drabbat Sverige och världen hårt. Konsekvenserna för människors liv och hälsa är allvarliga och den djupa lågkonjunkturen påverkar jobb och framtidsutsikter. Under våren, sommaren och hösten har regeringen lämnat flera förslag till ändringar i budgeten för 2020. Syftet har framför allt varit att begränsa smittspridningen, säkerställa resurser till hälso- och sjukvården, begränsa inverkan på samhällsviktig verksamhet och lindra konsekvenserna för Sveriges befolkning och företag.
Utöver ett flertal åtgärder i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340) har propositionerna avsett bl.a. kreditgarantier till flygföretag (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), ett stort antal åtgärder på inkomst- och utgiftssidan för att omhänderta effekterna i samhället av spridningen av covid-19 (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199–202 och bet. 2019/20:FiU53, rskr. 2019/20:194), kreditgarantier för lån till företag (prop. 2019/20:142, bet. 2019/20:FiU54, rskr. 2019/20:195), åtgärder på skatteområdet (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204), förändringar av arbetslöshetsersättningen och reglerna om studiestöd (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:207–212), skattefrihet för förmån av fri parkering och vissa gåvor till anställda samt stöd till kulturområdet (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276–279), ytterligare stöd till hälso- och sjukvården och utbildningsinsatser (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:293–299), förstärkt stöd till välfärd och företag och insatser mot smittspridning (prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61,
rskr. 2019/20:351–353), ersättning till riskgrupper och kapitalinsatser i statligt ägda bolag (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:361–366) och stöd till enskilda näringsidkare, förlängning av omställningsstödet och vissa åtgärder inom sjukförsäkringsområdet samt stöd till kultur- och idrottsverksamheter (prop. 2020/21:4).
2.3. Konsekvenser för statens budget
De förslag som lämnas i denna proposition innebär att anvisade medel ökar med sammanlagt 18,1 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 18,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,1 miljarder kronor.
Förslagen i denna proposition försämrar statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande med 16,7 miljarder kronor. Skillnaden mellan anvisade medel och effekten på statens budgetsaldo och påverkan på det finansiella sparandet förklaras av att en ökning av anvisade medel för den EU-finansierade delen av landsbygdsprogrammet över tid motsvaras av lika stora inbetalningar från EU, vilka redovisas mot inkomsttitel. Budgetsaldot eller det finansiella sparandet påverkas inte heller av en ökning av anvisade medel för utjämningsbidrag för LSS-kostnader eftersom utjämningsbidraget motsvaras av en lika stor utjämningsavgift från kommunerna, som redovisas mot inkomsttitel på statens budget. Budgetsaldot och det finansiella sparandet påverkas vidare inte av en inomstatlig betalning av en skatteskuld. Slutligen påverkas inte budgetsaldot och det finansiella sparandet av en täckning av en utnyttjad anslagskredit som påverkade saldot och det finansiella sparandet 2019.
Av de sammanlagda anslagsförändringarna avser 10,0 miljarder kronor förändringar hänförliga till ändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Av detta belopp avser 3,9 miljarder kronor ökade utgifter för arbetslöshetsersättning, 2,7 miljarder kronor en höjning av Sveriges EU-avgift och 0,9 miljarder kronor ökade utgifter för lönegarantiersättning. Resterande 8,1 miljarder kronor avser diskretionära beslut. Av dessa utgör 5,5 miljarder kronor medel till kommunsektorn för merkostnader med anledning av spridningen av covid-19 inklusive ett förstärkt traumastöd till personal inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Kommunsektorn föreslås också få 1,0 miljarder kronor i kompensation för minskade skatteintäkter under 2020. Ytterligare medel till det svenska landsbygdsprogrammet står för en ökning med 0,7 miljarder kronor.
De anslagsförändringar som föreslås i denna proposition har beaktats i de prognoser som redovisas i budgetpropositionen för 2021. I budgetpropositionen presenteras i tabellform dels utgiftsförändringarna för 2020 till följd av förslagen i denna proposition, dels utgiftsförändringarna för 2021–2023 till följd av förslagen och aviseringarna i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7 tabell 7.16).
De förändringar av beställningsbemyndiganden som föreslås i denna proposition uppgår sammantaget till 7,6 miljarder kronor. Den största ökningen av statens åtaganden, 4,8 miljarder kronor, är hänförlig till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
Hänvisningar till S2-3
3. Ändringar avseende statens utgifter
I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens utgifter för 2020. Samlade förslag till ändrade ramar och anslag samt beställningsbemyndiganden finns i avsnit t 1, tabell 1.1 och 1.2.
3.1. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
1:1 Kungliga hov- och slottsstaten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 146 400 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 40 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för Kungliga hovstatens och
Kungliga slottsstatens förvaltningsutgifter.
Spridningen av sjukdomen covid-19 har inneburit att intäkterna från visningar av de kungliga slotten har minskat. I syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna behövs ett stöd för uteblivna intäkter. Stödet bör i sin helhet fördelas till Kungliga slottsstaten. Anslaget bör därför ökas med 40 000 000 kronor.
4:1 Regeringskansliet m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 7 922 271 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökas med 7 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för Regeringskansliets förvaltningsutgifter, utgifter för utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och gemensamma ändamål.
Vid ministerrådsmötet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i december 2019 utsågs Sverige till ordförande i organisationen 2021. För att förbereda ordförandeskapet behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 7 500 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med motsvarande belopp.
5:1 Länsstyrelserna m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 232 290 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. ökas med 65 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och
andra åtgärder med anledning av coronaviruset tillfördes länsstyrelserna 60 000 000 kronor för att bistå regionerna vid utbyggnaden av kapaciteten för och vid utförandet av tester för covid-19 (prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351). I propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset föreslår regeringen att ytterligare 80 000 000 kronor tillförs anslaget för länsstyrelsernas utgifter för att informera om, handlägga, fatta beslut om och kontrollera utbetalningar av det nya stöd till enskilda näringsidkare som regeringen avser att besluta om (prop. 2020/21:4).
Med anledning av spridningen av covid-19 har länsstyrelserna fått i uppdrag att följa hur rekommendationer, riktlinjer och råd gällande resor inom landet och sommaraktiviteter efterlevs och vid behov vidta åtgärder. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor.
Länsstyrelserna har också till följd av virusutbrottet arbetat i stabsläge för att som geografiskt områdesansvariga myndigheter upprätta ledningsfunktioner för att säkra samordning, informationsutbyte och gemensam inriktning i de åtgärder som behöver vidtas i respektive län samt för att vara en sammanhållande funktion mellan aktörer i länen och den nationella nivån. Utgifterna för länsstyrelsernas uppgift som geografiskt områdesansvariga har därmed blivit högre än vad regeringen tidigare beräknat. För att säkerställa att länsstyrelsernas verksamhet kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt behöver anslaget tillföras medel. Anslaget bör därför ökas med 50 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget ökas med 65 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:15 Statens servicecenter inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas med 15 000 000 kronor.
3.2. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:1 Statskontoret
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 100 183 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statskontoret minskas med 1 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskas anslaget med 1 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:9 Statistiska centralbyrån
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 583 629 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån minskas med 1 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik minskas anslaget med
1 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:15 Statens servicecenter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 698 581 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:15 Statens servicecenter minskas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att bidra till att finansiera ökningen av anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas anslaget med 15 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
3.3. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
1:8 Rättsmedicinalverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 465 273 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket ökas med 19 000 000 kronor.
Anslaget 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar minskas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 ökades anslaget med 10 000 000 kronor för att säkerställa att verksamheten genomförs med bibehållen kvalitet och effektivitet i samband med ett ökande ärendeinflöde inom den rättspsykiatriska verksamheten (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340).
Ärendeinflödet inom den rättspsykiatriska verksamheten har ökat mer än vad som tidigare beräknats. För att även fortsättningsvis säkerställa bibehållen kvalitet och effektivitet behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 19 000 000 kronor.
Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar minskas med 5 000 000 kronor. Till följd av vissa förseningar vid inrättandet av den enhetliga patentdomstolen bedöms utgifterna på anslaget bli lägre för innevarande år än vad som tidigare beräknats. Minskningen bedöms därför inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
1:12 Rättsliga biträden m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 156 357 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. ökas med 507 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för offentliga försvarare, målsägandebiträden, rättshjälpsbiträden och offentliga biträden.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 ökades anslaget med 800 000 000 kronor till följd av ett ökat antal inkomna mål till domstolarna, som hade medfört en ökning av antalet förordnanden av rättsliga biträden (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340).
Statens utgifter för rättsliga biträden påverkas av flera faktorer, bl.a. utvecklingen av antal förordnanden, debiterad tid per förordnande och uppräkningen av timkostnadsnormen. Utgifter för rättsliga biträden har ökat under flertalet år, delvis på grund av det ökade målinflödet till domstolarna. Med anledning av detta beräknas utgifterna på anslaget bli högre än vad regeringen tidigare har beräknat. Anslaget bör därför ökas med 507 000 000 kronor.
3.4. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
1:1 Avgifter till internationella organisationer
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 367 554 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer ökas med 49 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för avgifter avseende
Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst FN, Europarådet, OSSE, Nordiska ministerrådet och OECD.
Utgifterna på anslaget påverkas av såväl valutakursförändringar som antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 ökades anslaget med 39 000 000 kronor för att kompensera för en försvagad kronkurs och ökade utgifter för FN:s fredsbevarande insatser (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340).
Utifrån en ny prognos för utgifterna för FN:s fredsbevarande insatser förväntas Sveriges utgifter för avgifterna bli högre än vad regeringen tidigare har beräknat. Anslaget bör därför ökas med 49 000 000 kronor.
1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 14 826 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet ökas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd, för konsulära insatser vid en kris eller en katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser eller vid liknande händelser.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 ökades anslaget med 10 000 000 kronor på grund av ett ökat behov av konsulärt bistånd till följd av spridningen av covid-19 (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340). Virusutbrottet har dock ökat behovet av konsulärt bistånd med mer än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor.
3.5. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 27 580 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 40 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för att i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor finansiera vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser och finansiera insatser för att bekämpa olja m.m. till sjöss.
Insatserna som genomfördes sommaren 2018 för att bekämpa skogsbränder i flera delar av landet medförde omfattande kostnader för de drabbade kommunerna. För att betala ut den ersättning kommunerna är berättigade till i enlighet med lagen om skydd mot olyckor behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 40 000 000 kronor.
3.6. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
1:1 Biståndsverksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 44 260 134 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ökas med 749 500 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för internationellt bistånd.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 minskades anslaget med 23 024 000 kronor för att finansiera en ökning av anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340).
I biståndsramen ingår kostnader som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC). Kostnader för att ta emot asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer under deras första år i Sverige ingår, i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer, i biståndsramen. Dessa kostnader återfinns inom utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Till följd av spridningen av covid-19 väntas antalet nya asylsökande minska under 2020, vilket även leder till att de kostnader som klassificeras som bistånd minskar jämfört med vad som tidigare antagits. Dessa medel bör återföras till biståndsanslaget. Anslaget bör därför ökas med 757 000 000 kronor.
För att finansiera ökningen av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas anslaget med 7 500 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget ökas med 749 500 000 kronor.
3.7. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 21 623 886 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ökas med 5 510 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för insatser inom regeringens arbete med hälso- och sjukvård och folkhälsa. Anslaget får även användas för utgifter för extraordinära smittskyddsåtgärder som kan behöva vidtas i arbetet med utbrottet av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 samt för att ersätta kommuner för merkostnader inom omsorgen som uppstår i det arbetet.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:201) ökades anslaget med 1 511 000 000 kronor, varav 1 000 000 000 kronor avsåg ersättning till regioner och kommuner för merkostnader inom hälso- och sjukvården och omsorgen till följd av covid-19. Därefter ökades anslaget med 1 000 000 000 kronor för att utöka antalet tester för covid-19 efter förslag i Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:208). Vidare ökades anslaget med 2 000 000 000 kronor för att täcka kommuner och regioners merkostnader efter förslag i Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:294). Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 ökades anslaget för att ersätta regioner och kommuner för merkostnader med anledning av coronaviruset med 2 000 000 000 kronor (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340). Anslaget tillfördes ytterligare 5 800 000 000 kronor för utökad testning för covid-19 och smittspårning efter förslag i Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:352). Slutligen tillfördes anslaget 145 000 000 kronor för att säkra flygambulanstransporter och täcka utgifter för smittbärarpenning efter förslag i Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:363).
Nya beräkningar visar att de hittills tillförda medlen inte är tillräckliga för att täcka kommunernas och regionernas merkostnader till följd av covid-19. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 000 kronor.
Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört inköp av skyddsutrustning, annan materiel och medicinteknisk utrustning under spridningen av covid-19 för att säkra den nationella tillgången i de fall kommuners och regioners egna resurser inte räcker till. Socialstyrelsen har även i uppdrag att på nationell nivå, vid behov, säkra tillgången till sådana läkemedel som behöver användas i vården av patienter som insjuknat i covid-19. För att säkra den nationella tillgången till den utrustning, materiel och läkemedel som köps in till följd av spridningen av covid-19, och möjliggöra Socialstyrelsens lagerhållning av detta, bör anslaget ökas med 160 000 000 kronor.
Personal som arbetar inom hälso- och sjukvården, och som med anledning av sitt arbete har påverkats av spridningen av covid-19, bör kunna erbjudas ett förstärkt stöd
av regionerna i form av krisstöd, samtalsstöd och traumastöd m.m. Anslaget bör därför ökas med 350 000 000 kronor.
Sammantaget bör anslaget därmed ökas med 5 510 000 000 kronor.
4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 889 490 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ökas med 150 000 000 kronor.
Anslaget får även användas för utgifter för förstärkt stöd i form av krisstöd, samtalsstöd och traumastöd m.m. till personal inom kommunal hälso- och sjukvård och äldreomsorg som med anledning av sitt arbete har påverkats av sjukdomen covid-19.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för att genom riktade insatser ge bättre förutsättningar för en ökad bemanning och kvalitet i omsorgen, främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom äldreområdet och öka kunskap och kompetens inom äldreområdet.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:294) ökades anslaget med 462 000 000 kronor för att förstärka de ekonomiska förutsättningarna för att höja kompetensen hos befintlig och ny personal samt öka bemanningen i äldreomsorgen.
Personal som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård och äldreomsorg, och som i sitt arbete har påverkats av spridningen av covid-19, bör kunna erbjudas ett förstärkt stöd av kommunerna. Anslaget bör därför ökas med 150 000 000 kronor. Anslaget bör även få användas för utgifter för förstärkt stöd i form av krisstöd, samtalsstöd och traumastöd m.m. till personal inom kommunal hälso- och sjukvård och äldreomsorg som med anledning av sitt arbete har påverkats av sjukdomen covid-19.
Hänvisningar till S3-7
- Prop. 2020/21:2: Avsnitt 1
3.8. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
2:1 Försäkringskassan
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 9 220 593 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkringskassan ökas med 170 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 130 000 000 kronor för att möta de ökade administrativa kostnaderna till följd av förändringar i reglerna för karensavdrag och ersättning för höga sjuklönekostnader (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:201). Vidare ökades anslaget med ytterligare 283 000 000 kronor för att möta de ökade administrativa kostnaderna till följd av ändringar i regelverket för tillfälligt utvidgad rätt till sjukpenning i förebyggande syfte, smittbärarpenning och tillfällig föräldrapenning efter förslag i
Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:363).
På grund av den pågående spridningen av covid-19 har inflödet av ärenden ökat kraftigt för flera förmåner, och flera reformer har genomförts med anledning av pandemin. Det medför ökad administration och behov av att stärka Försäkringskassans tekniska system i en större omfattning än vad som tidigare har beräknats. Anslaget bör därför ökas med 150 000 000 kronor.
För att socialförsäkringssystemet ska uppfattas som trovärdigt krävs att ersättningar som betalas ut kommer rätt person eller rätt företag till del. Försäkringskassans kontrollarbete bör stärkas så att fler impulser om felaktiga utbetalningar kan utredas. Det medför även en ökad administration avseende återkrav. Anslaget bör därför ökas med 20 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget ökas med 170 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-8
- Prop. 2020/21:2: Avsnitt 3.9
3.9. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
2:1 Pensionsmyndigheten
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 638 896 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten ökas med 34 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 ökades anslaget med 43 000 000 kronor för förberedelser inför införandet av en ny socialförsäkringsförmån i form av ett tillägg till den inkomstgrundade ålderspensionen, det s.k. inkomstpensionstillägget, och för att öka tillgängligheten till kundservice (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340).
Myndighetens arbete med anledning av inkomstpensionstillägget har visat sig vara förknippat med högre utgifter än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 26 000 000 kronor.
Genomförandet av Pensionsgruppens överenskommelse om justerade pensionsåldrar (prop. 2020/21:1 utg.omr. 11 avsnitt 3.8) medför ökad administration och behov av systemutveckling hos Pensionsmyndigheten. Utgifterna för systemutveckling bedöms nu bli högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 8 000 000 kronor.
Sammantaget bör därmed anslaget ökas med 34 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-9
3.10. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:8 Bostadsbidrag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 5 306 176 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökas med 531 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Fler hushåll har rätt till bostadsbidrag till följd av minskade inkomster exempelvis på grund av arbetslöshet. Det har medfört att utgifterna för bostadsbidrag varit högre under det första halvåret 2020 än vad som tidigare beräknats. Vidare utnyttjades anslagskrediten 2019, vilket minskar utrymmet på anslaget 2020. Anslaget bör därför ökas med 531 000 000 kronor.
3.11. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 41 793 125 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ökas med 3 894 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för aktivitetsstöd och statsbidrag till arbetslöshetskassor.
Sedan beslutet om statens budget för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 14, bet. 2019/20:AU2, rskr. 2019/20:127) har riksdagen beslutat att minska anslaget med 167 300 000 kronor (bet. 2019/20:FiU49, rskr. 2019/20:166). Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 5 231 000 000 kronor för att finansiera dels tillfälliga ändringar i arbetslöshetsförsäkringen, dels tillfälligt höjda tak för den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen och grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:212). Därefter ökades anslaget med 1 120 000 000 kronor för att tillfälligt höja taket i arbetslöshetsersättningen efter 100 ersättningsdagar efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:298). Slutligen ökades anslaget efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340) med ytterligare 7 542 000 000 kronor med anledning av den ökade arbetslösheten, vilken medfört ökade utgifter för arbetslöshetsförsäkringen.
Antalet arbetslösa bedöms öka ytterligare jämfört med tidigare bedömningar. Utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen och behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser förväntas därmed öka. Anslaget bör därför ökas med 3 894 000 000 kronor.
1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 10 046 007 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 660 000 000 kronor 2021–2029.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2020 för anslaget 1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 464 000 000 kronor 2021–2029 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.
Ingångna avtal med matchningsaktörer innebär ekonomiska åtaganden och därmed utgifter för kommande budgetår. Den del av ersättningen till fristående matchningsaktörer som enligt dessa avtal är resultatbaserad och utbetalas i efterhand väntas öka mer än vad som beräknats. Därutöver förväntas även utgifterna för
extratjänster och introduktionsjobb där programperioden sträcker sig över årsskiftet öka jämfört med vad som tidigare beräknats. Bemyndigandet bör därför ökas med 4 804 000 000 kronor.
1:11 Bidrag till lönegarantiersättning
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 504 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning ökas med 850 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag till lönegarantiersättning enligt lönegarantilagen (1992:497) och de socialavgifter som ska betalas i samband med lönegarantiutbetalningen enligt socialavgiftslagen (2000:980).
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 ökades anslaget med 1 629 000 000 kronor med anledning av att antalet konkurser och rekonstruktioner bedömdes öka till följd av spridningen av covid-19.
Antalet konkurser och rekonstruktioner till följd av spridningen av covid-19 bedöms öka mer än vad som tidigare beräknats, varför ytterligare medel behöver tillföras. Anslaget bör därför ökas med 850 000 000 kronor.
3.12. Utgiftsområde 15 Studiestöd
Lån i Riksgäldskontoret för studielån
Regeringen har ett bemyndigande att under 2020 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 238 200 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2020 ta upp lån i
Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 240 500 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Upplåningen för studielån och kapitaliserade räntor har ökat mer än vad som tidigare beräknats, vilket i huvudsak beror på ökningen av antalet som studerar och erhåller studiemedel till följd av den pågående spridningen av covid-19. Låneramen bör därför ökas med 2 300 000 000 kronor.
1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 27 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål ökas med 6 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för produktion och distribution av kurslitteratur för högskolestuderande personer som har en funktionsnedsättning i form av läsnedsättning.
På grund av ökningen av studerande till följd av spridningen av covid-19 har efterfrågan på inläst litteratur under året varit större än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 6 000 000 kronor.
Hänvisningar till S3-12
- Prop. 2020/21:2: Avsnitt 1
3.13. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 190 720 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. ökas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag och särskilt stöd för utbildningsverksamhet med särskild inriktning, ersättning till skolhuvudmän för kostnader för nordiska elever och statsbidrag för utlandssvenska elever samt barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige.
Antalet elever har ökat i flera av de målgrupper som omfattas av de ovan angivna bidragen och stöden. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor.
3.14. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
8:1 Centrala museer: Myndigheter
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 473 035 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ökas med 31 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för förvaltningsutgifter för centrala museer som är myndigheter.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 126 000 000 kronor i syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna av den pågående spridningen av covid-19 för vissa verksamheter inom de centrala museerna som endast finansieras med avgiftsintäkter (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:279). Dessa verksamheter var Vasamuseet inom Statens maritima och transporthistoriska museer, Cosmonova inom Naturhistoriska riksmuseet och den uppdragsarkeologiska verksamheten inom Statens historiska museer.
Regeringen anser att ytterligare insatser behövs för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet. Ytterligare medel behöver därför tillföras Nationalmuseum, Statens historiska museer, Moderna museet och Naturhistoriska riksmuseet. Medlen ska bl.a. täcka intäktsbortfall i verksamhet som helt finansieras med avgiftsintäkter. Därutöver anser regeringen att medel även bör tillföras Naturhistoriska riksmuseet för kostnader kopplade till renoveringen av Botanhuset. Anslaget bör därför ökas med 31 000 000 kronor.
8:2 Centrala museer: Stiftelser
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 347 714 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser ökas med 8 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för statsbidrag till vissa centrala museer som är stiftelser, bl.a. Tekniska museet.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 79 000 000 kronor i syfte att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 för de stiftelsemuseer som finansieras från anslaget (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:279). I propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset föreslår regeringen att ytterligare 25 000 000 kronor tillförs för att kompensera museerna för deras intäktsbortfall till följd av spridningen av covid-19 (prop. 2020/21:4).
Stiftelsen Tekniska museets huvudbyggnad Maskinhallen har ett omfattande renoveringsbehov. Detta har medfört oförutsedda kostnader för stiftelsen. Anslaget bör därför ökas med 8 000 000 kronor.
3.15. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
2:2 Allmänna reklamationsnämnden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 52 582 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden ökas med 3 000 000 kronor.
Anslaget 2:1 Konsumentverket minskas med 1 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Allmänna reklamationsnämnden har en ökad ärendetillströmning med ett mycket stort antal ärenden till följd av spridningen av covid-19. För att hantera de tillkommande ärendena, och för att klara de krav som
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG (direktiv om alternativ tvistlösning) ställer på myndighetens handläggningstider, behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 3 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslagen 1:1 Statskontoret och 1:9 Statistiska centralbyrån inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt anslaget 2:1
Konsumentverket minskas med 1 000 000 kronor vardera. Minskningarna bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslagen.
3.16. Utgiftsområde 19 Regional utveckling
1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 527 024 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 700 000 000 kronor 2021–2023.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2020 för anslaget 1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 000 kronor 2021–2023.
Skälen för regeringens förslag: Verksamheten inom regionalfondsprogrammen omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår.
Utbetalningstakten inom programmen har minskat på grund av spridningen av covid-19, vilket innebär att åtagandena inte infriats under 2020 i den omfattning som var planerat. Detta kommer i stället att ske under kommande år. Bemyndigandet bör därför ökas med 300 000 000 kronor.
3.17. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
1:8 Klimatbonus
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 760 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Klimatbonus ökas med 400 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för klimatbonusen, dvs. bidrag till fysiska och juridiska personer som har förvärvat en klimatbonusbil.
Antalet klimatbonusbilar har ökat mer än vad som beräknats under 2020. För att täcka årets utbetalningar av klimatbonusen behöver ytterligare medel tillföras. Anslaget bör därför ökas med 400 000 000 kronor.
1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 255 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 500 000 000 kronor 2021–2027.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2020 för anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 580 000 000 kronor 2021–2032.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för insatser för internationella klimatinvesteringar samt för att utveckla och stödja internationellt klimatsamarbete som syftar till att bidra till ökad ambition i genomförandet av
Parisavtalet.
Verksamheten omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter under kommande budgetår. De fleråriga projekt som nu blivit aktuella hos multinationella utvecklingsbanker, i syfte att stärka genomförandet av Parisavtalet, omfattar större belopp än vad som tidigare beräknats. Projekten löper med utbetalningsår fram t.o.m.
2032 och bemyndigandets tidsperiod behöver anpassas till det. Bemyndigandet bör därför ökas med 80 000 000 kronor och förlängas till 2032.
1:16 Klimatinvesteringar (bemyndigande)
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 1 955 000 000 kronor.
Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 100 000 000 kronor 2021–2023.
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2020 för anslaget 1:16
Klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 500 000 000 kronor 2021–2026.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för klimatinvesteringar på lokal och regional nivå samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon.
En förutsättning för att medlen på anslaget ska kunna användas på ett effektivt sätt är att det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora, långsiktiga och effektiva klimatinvesteringar komma till stånd. Bemyndigandets storlek och dess slutår 2023 begränsar Naturvårdsverkets möjligheter att besluta om fler projekt för effektiva klimatinvesteringar. Ett ökat och förlängt bemyndigande skulle innebära ökade möjligheter att ingå åtaganden om större och långsiktiga projekt, som även främjar en grön återhämtning efter pandemin. Bemyndigandet bör därför ökas med 2 400 000 000 kronor och förlängas till 2026.
3.18. Utgiftsområde 21 Energi
1:6 Energimarknadsinspektionen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 135 272 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Energimarknadsinspektionen ökas med 5 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Utbyggnaden av Sveriges elnät behöver ske i en snabbare takt för att säkerställa försörjningen i hela landet. Av denna anledning bör bl.a. Energimarknadsinspektionens handläggningstider för tillståndsprocesser förkortas. För att möjliggöra detta behöver anslaget tillföras ytterligare medel.
Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
3.19. Utgiftsområde 22 Kommunikationer
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 25 782 685 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ökas med 1 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för utbetalning av medel från Kammarkollegiet till andra myndigheter för rättegångskostnader.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 minskades anslaget med 1 297 000 kronor för att bidra till finansieringen av anslaget 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340).
Ersättningskraven på staten har blivit högre än vad som tidigare beräknats. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 kronor.
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 26 829 015 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökas med 578 700 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för drift av statliga järnvägar.
Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 1 020 000 000 kronor (prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:299). Ytterligare 200 000 000 kronor tillfördes anslaget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Slutligen tillfördes efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 anslaget 954 000 000 kronor för att täcka Trafikverkets kostnader för en upplupen skatteskuld för perioden januari 2018 t.o.m. juni 2019 för förbrukning av el inom järnvägssektorn.
Sedan beslutet med anledning av Vårändringsbudgeten för 2020 har skatt för förbrukning av el inom järnvägssektorn avseende perioden augusti 2019 t.o.m. maj 2020 tillkommit. Trafikverket är i behov av ytterligare medel för att betala denna skatt. Anslaget bör därför ökas med 578 700 000 kronor.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 att lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ändras så att Trafikverket ges rätt till nedsättning av skatten för den el som förbrukas (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 13.21). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Hänvisningar till S3-19
3.20. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 144 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. ökas med 9 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för offentlig lagring, övrig intervention, stöd i form av produktions-, konsumtions- och marknadsföringsbidrag, fiberberedning samt exportbidrag.
På grund av förändrade regler och rutiner för stödhanteringen har utbetalningar av framför allt 2019 års skolmjölksstöd försenats. För att möjliggöra utbetalning av stöd till skolmjölk och producentorganisationer för frukt och grönt behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 9 000 000 kronor.
1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 3 637 376 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökas med 690 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter motsvarande
EU:s finansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige 2014– 2020.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 ökades anslaget med 380 000 000 kronor för att Sverige skulle kunna tillgodoräknas en ökning av EU:s finansieringsandel av landsbygdsprogrammet. Dessutom ökades anslaget med 270 000 000 kronor för att täcka ett utnyttjande under 2019 av krediten på anslaget (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340).
Till följd av att regeringen har beslutat att föreslå fler ändringar av programmet samt ännu en justering av programmets växelkurs (programändring 5 och 6), har EU:s finansieringsandel ökat ytterligare. Ökningen sker i euro. Programmets totala budget är oförändrad, eftersom den svenska medfinansieringen minskar med motsvarande belopp. För att kunna utnyttja de i euro tilldelade EU-medlen för programperioden bör anslaget ökas med 690 000 000 kronor. Behovet av 270 000 000 kronor av det totala beloppet 690 000 000 kronor är avhängigt att programändring 6 godkänns av kommissionen, vilket väntas ske i oktober 2020.
3.21. Utgiftsområde 24 Näringsliv
1:3 Institutens strategiska kompetensmedel
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 759 268 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel ökas med 15 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag för strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten inom och under RISE
Research Institutes of Sweden AB, liksom utgifter för RISE Research Institutes of Sweden AB:s verksamhet, samt vissa omstruktureringsutgifter för RISE-instituten.
RISE är ett s.k. anmält organ i Sverige för certifiering av medicintekniska produkter enligt gällande regelverk. EU har beslutat om ett nytt, mer omfattande regelverk som ska börja tillämpas i maj 2021. För att säkerställa att Sverige också enligt det nya regelverket har ett anmält organ för certifiering av medicintekniska produkter måste RISE ansöka om att kvarstå som anmält organ, vilket medför ökade utgifter. Spridningen av covid-19 understryker vikten av att ett sådant organ finns i Sverige även i fortsättningen. Anslaget bör därför ökas med 15 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling minskas med motsvarande belopp.
1:4 Tillväxtverket
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 464 375 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:4Tillväxtverket ökas med 4 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset ökades anslaget med 20 000 000 kronor för hanteringen av ansökningar om stöd vid korttidsarbete (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:202). Anslaget ökades med ytterligare 160 000 000 kronor för hanteringen av ansökningar om stöd vid korttidsarbete och genomförande av kontrollbesök efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:278).
I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen att arbetsgivare inom ramen för systemet med korttidsarbete ska kunna få ersättning för kompetensinsatser som arbetstagaren erhåller under korttidsarbetet (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24 avsnitt 4.7). För att förbereda införandet av ersättning för kompetensinsatser vid korttidsarbete behöver Tillväxtverket tillföras ytterligare resurser. Anslaget bör därför ökas med 4 000 000 kronor.
1:5 Näringslivsutveckling
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 704 022 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5Näringslivsutveckling minskas med 18 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel minskas anslaget med 15 000 000 kronor. Vidare minskas anslaget med 3 000 000 kronor för att bidra till finansieringen av anslaget 1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag.
Sammantaget bör därmed anslaget minskas med 18 000 000 kronor. Minskningen bedöms innebära att vissa planerade insatser inte kommer att kunna genomföras under innevarande år.
1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 24 850 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag ökas med 5 000 000 kronor.
Anslaget 1:11 Bolagsverket minskas med 2 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande.
Spridningen av covid-19 har haft en stor påverkan på ett antal bolag med statligt ägande. Riksdagen har därför bemyndigat regeringen att delta i rekapitaliseringen av SAS AB samt besluta om kapitaltillskott till Swedavia AB och Lernia AB (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). För att säkerställa att
kapitaltillskotten inte strider mot EU:s statsstödsregler inhämtas utlåtanden från externa rådgivare. Externa rådgivare har även anlitats för att tillvarata statens intressen i rekapitaliseringen av SAS AB. Med anledning av detta beräknas utgifterna för extern rådgivning bli högre än beräknat. Anslaget bör därför ökas med 5 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslagen 1:5 Näringslivsutveckling och 1:11 Bolagsverket minskas med 3 000 000 kronor respektive 2 000 000 kronor. Minskningen av anslaget 1:11 Bolagsverket bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
2:3 Exportfrämjande verksamhet
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 372 867 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet ökas med 25 000 000 kronor.
Anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning minskas med 25 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende exportfrämjande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden), och för näringslivsfrämjande på strategiska marknader och områden.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 tillfördes anslaget 6 000 000 kronor med anledning av de ökade kostnader som den försvagade svenska kronkursen medfört för Business Swedens verksamhet (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340).
På grund av spridningen av covid-19 har världsutställningen Expo2020 i Dubai senarelagts med ett år. Dessutom har bygget av den svenska paviljongen fördyrats. Det medför ökade kostnader för det svenska deltagandet. Anslaget bör därför ökas med 25 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Hänvisningar till S3-21
3.22. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 4 600 438 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader ökas med 61 800 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för kostnadsutjämning mellan kommuner för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
De slutliga beräkningarna av LSS-kostnaderna som redovisats av Statistiska centralbyrån visar att bidragen till kommunerna kommer att överstiga anvisade medel för 2020. Anslaget bör därför ökas med 61 800 000 kronor.
Den utjämningsavgift som vissa kommuner betalar till staten ökar med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel.
1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 28 486 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden ökas med 1 000 000 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat att föra upp ett nytt anslag
Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden om 2 486 000 000 kronor på statens budget (bet. 2019/20:FiU49, rskr. 2019/20:163). Anslaget används för statsbidrag till kommuner och regioner för att stärka välfärden. Medlen på anslaget ska fördelas med 70 procent till kommunerna och 30 procent till regionerna. Medlen fördelas proportionellt utifrån befolkningsmängd, dvs. lika mycket i kronor per invånare.
Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020 ökades anslaget med 20 000 000 000 kronor för att öka kommunsektorns förutsättningar att trygga tillgången till en bra vård, skola och omsorg (prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340). Vidare ökades anslaget med 6 000 000 000 kronor med anledning av den försvagade arbetsmarknaden som medför både minskade kommunalskatteintäkter och ökade utgifter inom olika områden efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61, rskr. 2019/20:351).
Möjligheten för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag att göra avsättningar till periodiseringsfonder har utökats (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204). Detta påverkar kommunsektorns skatteunderlag. Underlaget minskar för 2019, men ökar 2020–2025 när avsättningarna till periodiseringsfonder återförs till beskattning. Över tid kommer de ändrade reglerna vara neutrala för kommunsektorn. Kommunsektorns skatteintäkter och därmed resultat för 2020 kommer dock att minska med 1 000 000 000 kronor. Anslaget bör därför ökas med 1 000 000 000 kronor. Även detta tillskott bör fördelas proportionellt utifrån befolkningsmängd, men fördelningen mellan kommuner respektive regioner bör ske utifrån deras respektive genomsnittliga skattesats.
3.23. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
1:1 Avgiften till Europeiska unionen
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 41 989 649 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen ökas med 2 683 702 000 kronor.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för betalning av Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget.
Sveriges avgift för 2020 beräknas öka jämfört med tidigare beräkningar och uppgå till 44 673 351 000 kronor. Ökningen beror bl.a. på att EU beslutat om flera
ändringsbudgetar för 2020. Ändringsbudgetarna beror främst på den pågående krisen, som orsakats av spridningen av covid-19, och som medför betydande konsekvenser för EU:s budget. Anslaget bör därför ökas med 2 683 702 000 kronor.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 2020
Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Bolund, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Micko
Föredragande: statsminister Löfven och statsråden Lövin, Johansson, Baylan, Hallengren, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Eneroth, Nilsson, Lindhagen, Lind, Hallberg, Micko
Regeringen beslutar proposition 2020/21:2 Höständringsbudget för 2020