Prop. 2022/23:39
En pilotordning för distribuerad databasteknik
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 december 2022
Ebba Busch
Niklas Wykman (Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
EU:s förordning om en pilotordning för distribuerad databasteknik ska börja tillämpas den 23 mars 2023. Förordningen ska möjliggöra utveckling av kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och utveckling av teknik för distribuerade liggare (DLT) samtidigt som en hög nivå av investerarskydd, marknadsintegritet, finansiell stabilitet och transparens bibehålls och kryphål i regelverket undviks. I förordningen fastställs bl.a. krav på specifikt tillstånd för DLT-marknadsinfrastrukturer och deras operatörer i fråga om att driva handel med och avveckling av transaktioner med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Med anledning av förordningen föreslås i propositionen ändringar i kontoföringslagen och i lagen om värdepappersmarknaden, vilka innebär att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen. Förslagen innebär också att definitionen av finansiella instrument kompletteras så att det framgår att den inbegriper även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 23 mars 2023.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
2. Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 27 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
27 §2
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler och enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU.
Svenska värdepapperscentraler samt värdepapperscentraler som är etablerade i ett annat land inom EES än Sverige och värdepapperscentraler från tredjeland som har inrättat filial här i landet ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Denna lag träder i kraft den 23 mars 2023.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2016:51. 2 Senaste lydelse 2016:51.
2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
Härigenom föreskrivs1 att 1 kap.4 och 5 §§ och 23 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §2
I denna lag betyder certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet,
finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier:
1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant,
2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör,
3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt,
4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som
– avser råvaror, – kan avvecklas fysiskt, – inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och – som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument,
5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk,
6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858. 2 Senaste lydelse 2021:967.
7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som
– avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och
– anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform,
finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter,
finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, inbegripet sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare,
jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser
1. de produkter som förtecknas i bilaga I, delarna I–XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller
2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000,
penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel,
råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent, utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014,
överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis
1. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier,
2. obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och
3. andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontant-
avveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått.
Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II).
5 §3
I denna lag betyder algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande,
betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338,
blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen,
blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES,
byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument,
börshandlad fond: en fond där minst en andels- eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels- eller aktiepriset på handelsplatsen inte i betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde,
direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,
elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial,
3 Senaste lydelse 2022:192.
finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,
finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen,
finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,
holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,
kapitalbas:
1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, detsamma som i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen,
2. för övriga företag, detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, koncern:
1. i 8 a, 8 b och 25 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution,
2. i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap.11 och 12 §§aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,
koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättats av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående värdepappersbolags eller utländskt värdepappersföretags finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen,
kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,
likvid marknad: en marknad för ett finansiellt instrument eller en klass av finansiella instrument, där det ständigt finns beredda och villiga köpare och säljare, enligt en bedömning utifrån
1. den genomsnittliga transaktionsfrekvensen och transaktionsvolymen under ett antal marknadsvillkor,
2. antalet och typen av marknadsaktörer, och
3. den genomsnittliga storleken på skillnader mellan köp- och säljkurser (spreadar),
make-whole-klausul: en klausul som syftar till att skydda investeraren genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid förtida inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala ett belopp motsvarande summan av
1. nettonuvärdet av återstående förväntade kupongbetalningar fram till förfallodagen, och
2. kapitalbeloppet för den obligation som ska lösas in, matchad principalhandel: en transaktion
1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk,
2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och
3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen,
moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,
moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES- institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett
1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet,
samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,
små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren,
startkapital:
1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värdepappersbolagsdirektivet,
2. för övriga företag, det kapital som avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen,
strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån
1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex,
2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument,
3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar,
4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller
5. andra faktorer, strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av
1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, närvärdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde,
2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och
3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar,
teknik för distribuerade liggare: sådan teknik som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU,
varaktigt medium: ett medel som
1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och
2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen.
23 kap.
12 §4
Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och förordningen om marknader för finansiella instrument.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt
1. denna lag,
2. förordningen om marknader för finansiella instrument, och
3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858.
Denna lag träder i kraft den 23 mars 2023.
4 Senaste lydelse 2020:1157.
3. Ärendet och dess beredning
Europaparlamentet och rådet utfärdade i maj 2022 förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU, kallad EU:s förordning om en pilotordning för DLT, se bilaga 1. Förordningen trädde i kraft den 22 juni 2022 och börjar tillämpas den 23 mars 2023.
Under förhandlingarna om förordningen har en faktapromemoria upprättats och överlämnats till riksdagen (2020/21:FPM15).
Finansdepartementet har därefter tagit fram promemorian Ett likviditetsverktyg för fonder och en pilotordning för distribuerad databasteknik. I promemorian finns bl.a. förslag till kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en pilotordning för DLT. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag som rör en pilotordning för distribuerad databasteknik finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2022/02099).
I denna proposition behandlas promemorians förslag som rör en pilotordning för distribuerad databasteknik.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 17 november 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Regeringen har delvis följt Lagrådets förslag, som behandlas i avsnitt 4.2 och i författningskommentaren (avsnitt 7.1).
Hänvisningar till S3
4. En pilotordning för distribuerad databasteknik
4.1. EU:s förordning om en pilotordning för DLT
Europeiska kommissionen föreslog i september 2020 en förordning för att främja införandet av banbrytande teknik inom finanssektorn, inbegripet införandet av teknik för distribuerade liggare, kallad DLT (COM(2020) 594). Tekniken används av finansiella marknadsinfrastrukturer för att tillhandahålla handels- och avvecklingstjänster eller en kombination av sådana tjänster för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Det är enligt kommissionen viktigt att säkerställa att lagstiftningen om finansiella tjänster inom EU är rustad för den digitala tidsåldern och bidrar till en framtidssäkrad ekonomi för medborgare, bl.a. genom att möjliggöra användning av innovativ teknik.
EU:s förordning om en pilotordning för DLT trädde i kraft den 22 juni 2022 och börjar tillämpas den 23 mars 2023. Enligt förordningen har nuvarande EU-lagstiftning om finansiella tjänster inte utformats med teknik
för distribuerade liggare och kryptotillgångar i åtanke, och innehåller bestämmelser som potentiellt kan förhindra eller begränsa användningen av teknik för distribuerade liggare vid emission, handel och avveckling av kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument (skäl 4). En distribuerad liggare är enligt förordningen ett informationsregister över transaktioner som delas via, och är synkroniserat mellan, ett antal DLTnätverksnoder med hjälp av en konsensusmekanism (artikel 2.2). En DLTnätverksnod är en enhet eller process som ingår i ett nätverk och som innehåller en fullständig eller partiell kopia av register över alla transaktioner med en distribuerad liggare (artikel 2.4). Med konsensusmekanism avses de regler och förfaranden genom vilka en överenskommelse nås mellan DLT-nätverksnoder om att en transaktion är validerad (artikel 2.3).
För att möjliggöra utveckling av kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och utveckling av teknik för distribuerade liggare, samtidigt som en hög nivå av investerarskydd, marknadsintegritet, finansiell stabilitet och transparens bibehålls och kryphål i regelverket undviks, är det enligt förordningen lämpligt att inrätta en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare för att testa sådana DLT-marknadsinfrastrukturer (skäl 6).
Förordningen fastställer bl.a. krav på specifikt tillstånd för DLTmarknadsinfrastrukturer och deras operatörer i fråga om att driva handel med och avveckling av transaktioner med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. DLT-marknadsinfrastrukturer är DLTbaserade multilaterala handelsplattformar, DLT-avvecklingssystem eller DLT-baserade handels- och avvecklingssystem (artiklarna 1 och 8–10). Specifikt tillstånd kan sökas av juridiska personer som har auktoriserats som värdepapperscentraler enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012, kallad EU:s förordning om värdepapperscentraler, eller som har tillstånd som värdepappersföretag eller för att driva reglerad marknad enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, kallat direktivet om marknader för finansiella instrument.
4.2. Hänvisningsteknik
Regeringens förslag: Hänvisningar till EU:s förordning om en pilotordning för DLT i de lagändringar som föreslås ska vara dynamiska, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag: Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje
tidpunkt gällande lydelsen. I flera av de lagändringar som föreslås i denna proposition krävs hänvisningar till EU:s förordning om en pilotordning för DLT. För att ändringar i förordningen ska få omedelbart genomslag i svensk rätt bör hänvisningarna i samtliga fall vara dynamiska. Det är också den hänvisningsteknik som regeringen har använt i flera propositioner på senare tid (se t.ex. prop. 2018/19:38 s. 29, prop. 2020/21:173 s. 132 och 133 och prop. 2021/22:169 s. 46 och 47).
När det gäller de lagändringar som föreslås väcker Lagrådet frågan om inte en mer läsvänlig lösning vore att i lagtexten hänvisa endast till namnet på EU-förordningen eller EU-direktivet och utesluta den information om vilka förordningar eller direktiv som i sammanhanget har ändrats eller upphävts. Sådan information skulle enligt Lagrådet med fördel kunna placeras i en not. Vidare konstaterar Lagrådet att det visserligen skulle vara ett helt nytt sätt att hänvisa till förordningar och direktiv, men eftersom den nuvarande ordningen inte är särskilt lyckad vore det önskvärt att det gjordes en översyn av hänvisningstekniken.
En sådan modell som Lagrådet lyfter fram skulle innebära att delar av en EU-rättsakts namn utelämnas helt i författningstexten. Att ange det fullständiga namnet på en EU-rättsakt första gången den nämns i en svensk författning följer etablerad praxis och de riktlinjer som gäller för författningsskrivning (Gröna boken – Riktlinjer för författningsskrivning [Ds 2014:1]). Någon sådan översyn som Lagrådet förordar är inte aktuell.
Hänvisningar till S4-2
- Prop. 2022/23:39: Avsnitt 3
4.3. Behörig myndighet
Regeringens bedömning: Valmöjligheten enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT att utse en särskild behörig myndighet bör inte utnyttjas.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT kan juridiska personer som är värdepappersföretag, är auktoriserade att driva reglerad marknad eller har auktoriserats som värdepapperscentraler söka specifikt tillstånd för att driva handel med och avveckling av transaktioner med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument (artiklarna 1 och 8–10).
Enligt förordningen ska behörig myndighet för en värdepapperscentral som driver ett DLT-avvecklingssystem eller ett DLT-baserat handels- och avvecklingssystem vara den behöriga myndighet som har utsetts enligt EU:s förordning om värdepapperscentraler (artiklarna 2.21 a och 12.3 i EU:s förordning om en pilotordning för DLT och artikel 2.1.23 i EU:s förordning om värdepapperscentraler). Behörig myndighet för ett värdepappersföretag som driver en DLT-MTF-plattform eller ett DLTbaserat handels- och avvecklingssystem ska vara den myndighet som har utnämnts enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (artiklarna 2.21 b och 12.1 i EU:s förordning om en pilotordning för DLT och artikel 4.1.55 a ii och iii i direktivet om marknader för finansiella
instrument). När det gäller juridiska personer som är auktoriserade att driva reglerad marknad och som enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT har specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-baserat handels- och avvecklingssystem ska behörig myndighet vara den myndighet som utsetts av den medlemsstat där den marknadsoperatör som driver DLT-MTF-plattformen eller det DLTbaserade handels- och avvecklingssystemet har sitt registrerade säte eller, om marknadsoperatören i enlighet med den medlemsstatens rätt inte har något registrerat säte, den medlemsstat där den marknadsoperatören har sitt huvudkontor (artikel 12.2). Enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden kan ett svenskt aktiebolag få tillstånd att som börs driva en reglerad marknad och kan omfattas av den nyssnämnda bestämmelsen i förordningen (12 kap. 1 §).
Direktivet om marknader för finansiella instrument genomförs i svensk rätt i huvudsak i lagen om värdepappersmarknaden. Enligt den lagen är Finansinspektionen behörig myndighet (1 kap. 4 b §). Finansinspektionen kan således enligt den lagen och enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT bevilja specifikt tillstånd för börser och värdepappersbolag (3 kap. 1 § och 12 kap. 2 § och artikel 12.1 och 12.2). Enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, kallad kontoföringslagen, är Finansinspektionen behörig myndighet enligt EU:s förordning om värdepapperscentraler (1 kap. 5 §) och kan således bevilja specifikt tillstånd enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT.
En behörig myndighet kan enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT också utses på annat sätt av en medlemsstat för att övervaka tillämpningen av förordningen (artikel 2.21 c).
Mot bakgrund av att Finansinspektionen är behörig myndighet för svenska aktörer som kan söka specifikt tillstånd enligt förordningen anser regeringen att valmöjligheten att utse en särskild behörig myndighet inte bör utnyttjas.
4.4. Avgifter för Finansinspektionens verksamhet
Regeringens förslag: Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt EU:s förordning om en pilotordning för
DLT.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag: Finansinspektionen ska, i sin egenskap av behörig myndighet, enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT pröva ansökningar om specifikt tillstånd för DLT-marknadsinfrastrukturer och deras operatörer i fråga om att driva handel med och avveckling av transaktioner med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Finansinspektionen ska enligt förordningen också bevilja, ändra och återkalla undantag som hänger samman med ett specifikt tillstånd samt ställa krav på, ändra och återkalla villkor som är knutna till
undantag och ställa krav på, ändra och återkalla kompensationsåtgärder eller korrigerande åtgärder (artikel 1 a–c).
Bestämmelser om möjligheter för Finansinspektionen att ta ut avgifter för prövning av ärenden och årliga avgifter finns i bl.a. kontoföringslagen (9 kap. 27 §) och lagen om värdepappersmarknaden (23 kap. 12 §).
Finansinspektionens kommande verksamhet som avser prövning av ansökningar enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT bör på samma sätt som inspektionens verksamhet med prövning av andra ärenden finansieras genom avgifter. I bestämmelserna om avgifter för prövning av ärenden i de nyss nämnda lagarna bör det därför tas in hänvisningar till den förordningen. Föreskrifter om avgifter för prövning av ärenden finns i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Finansinspektionen får disponera avgifterna, dvs. de redovisas inte mot inkomsttitel på statens budget.
De företag som står under Finansinspektionens tillsyn betalar årliga avgifter till inspektionen enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Eftersom de företag som kommer att stå under Finansinspektionens tillsyn enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT är värdepappersbolag, börser och värdepapperscentraler, betalar de redan årliga avgifter till Finansinspektionen enligt lagen om värdepappersmarknaden respektive kontoföringslagen. Det krävs alltså inte några lagstiftningsåtgärder för att Finansinspektionen ska få ta ut årliga avgifter av sådana företag för att finansiera sin verksamhet enligt EU-förordningen.
Hänvisningar till S4-4
4.5. Finansiella instrument enligt direktivet om marknader för finansiella instrument
Regeringens förslag: Definitionen av finansiella instrument i lagen om värdepappersmarknaden ska kompletteras på motsvarande sätt som definitionen i direktivet om marknader för finansiella instrument så att det framgår att den inbegriper även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare.
En definition av teknik för distribuerade liggare ska införas i lagen.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Svenska Bankföreningen anför att det i promemorian saknas en analys av hur EU:s förordning om en pilotordning för DLT förhåller sig till svensk lagstiftning. Föreningen anser att den föreslagna ändringen av definitionen av finansiella instrument bör kommenteras i ljuset av befintlig lagstiftning på finansmarknadsområdet och pekar på den analys som ska göras av Utredningen om mer ändamålsenliga regler för kontoföring av finansiella instrument och avveckling. Även
Svensk Värdepappersmarknad hänvisar till nämnda utredning och menar att det sannolikt kommer krävas fler lagändringar än de som nu föreslås innan DLT-tekniken kan bli praktiskt tillämpbar.
Skälen för regeringens förslag: Det regelverk som har införts med anledning av genomförandet av direktivet om marknader för finansiella
instrument började tillämpas den 3 januari 2018 (prop. 2016/17:162, bet. 2016/17:FiU35, rskr. 2016/17:353, SFS 2017:679). Regelverket utgör en harmoniserad rättslig ram för de krav som tillämpas på bl.a. värdepappersinstitut, reglerade marknader och andra handelsplatser och företag från tredjeland som tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamhet i Europeiska unionen.
Direktivet om marknader för finansiella instrument innehåller ett stort antal definitioner av olika finansiella instrument, aktörer, tjänster och verksamheter m.m. (artikel 4). Genom den ändring som har gjorts i direktivet genom EU:s förordning om en pilotordning för DLT innefattar definitionen av finansiella instrument uttryckligen även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare (DLT), för att säkerställa att dessa kan handlas på marknaden enligt befintlig lagstiftning (artikel 18.1 och skäl 59 i förordningen).
Definitionen av finansiellt instrument i direktivet om marknader för finansiella instrument har i svensk rätt genomförts i en motsvarande definition i lagen om värdepappersmarknaden (1 kap. 4 §). Definitionen i lagen bör med anledning av ändringen i direktivet kompletteras på motsvarande sätt så att det anges att den inbegriper sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare. Det bör även införas en definition av teknik för distribuerade liggare.
Regeringen konstaterar, såsom Svenska Bankföreningen och Svensk
Värdepappersmarknad påpekar, att
Kontoföringsutredningen
(Fi 2022:10) har i uppdrag att göra en översyn av reglerna om kontoföring av finansiella instrument och anslutande regelverk i syfte att åstadkomma ett innovationsvänligt regelverk som möjliggör tillämpningen av ny teknik (dir. 2022:59). Utredningen ska bl.a. analysera och kartlägga vilka hinder som finns i svensk nationell lagstiftning mot att använda finansiell infrastruktur som baseras på ny teknik såsom DLT samt undersöka och dra lärdomar av hur motsvarande verksamheter regleras i andra medlemsstater. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2023.
Regeringen anser att man inte bör föregripa den analys som utredningen ska genomföra i sin översyn av regelverket på detta område. Det finns inte heller utrymme för att inom ramen för detta lagstiftningsärende göra en sådan analys av hur EU:s förordning om en pilotordning för DLT förhåller sig till svensk lagstiftning som Svenska Bankföreningen efterfrågar.
Hänvisningar till S4-5
- Prop. 2022/23:39: Avsnitt 6
5. Ikraftträdande
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 23 mars 2023.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.
Skälen för regeringens förslag: EU:s förordning om en pilotordning för DLT trädde i kraft den 22 juni 2022 och börjar, i de delar som är relevanta för föreslagna lagändringar, tillämpas den 23 mars 2023
(artikel 19). I fråga om ändringen av definitionen av finansiella instrument i direktivet om marknader för finansiella instrument ska medlemsstaterna senast den 23 mars 2023 anta och offentliggöra de bestämmelser som genomför ändringen samt underrätta kommissionen om det (artikel 18.2 i förordningen och artikel 93.3 a första stycket i direktivet om marknader för finansiella instrument). De föreslagna lagändringarna bör därför träda i kraft den 23 mars 2023.
6. Förslagens konsekvenser
Regeringens bedömning: Förslagen förväntas inte medföra några beaktansvärda konsekvenser för Finansinspektionen eller det allmänna.
Inte heller i övrigt kan förslagen förväntas medföra några beaktansvärda konsekvenser.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Enligt Regelrådet är beskrivningen av berörda företag utifrån antal och bransch tillräckligt tydlig men däremot saknas en storleksbeskrivning av berörda företag, vilket medför att konsekvensutredningen är ofullständig i denna del. Svenska Bankföreningen anför att det i promemorian saknas en analys av hur EU:s förordning om en pilotordning för DLT förhåller sig till svensk lagstiftning. Föreningen anser att det, i likhet med den analys som ska göras av Utredningen om mer ändamålsenliga regler för kontoföring av finansiella instrument och avveckling, bör analyseras om det finns frågor i förhållande till befintlig svensk lagstiftning som kan medföra konsekvenser för investerarskyddet eller berörda företag.
Skälen för regeringens bedömning
Förslagens syfte och alternativa lösningar
I denna proposition finns förslag till lagändringar som kompletterar EU:s förordning om en pilotordning för DLT.
Förslaget att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen innebär att samma ordning ska gälla för finansiering av Finansinspektionens verksamhet med sådana ärenden som den som gäller för ärenden enligt andra författningar. Det saknas alternativa lösningar till att införa en möjlighet för Finansinspektionen att ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen.
Varje medlemsstat ska säkerställa att ändringen av definitionen av finansiella instrument i direktivet om marknader för finansiella instrument genomförs i nationell rätt. Att avstå från att genomföra ändringen i direktivet utgör alltså inte heller något alternativ.
Konsekvenserna för berörda företag och investerare
Förslaget att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT innebär en kostnad för de företag som kommer att kunna ansöka om specifikt tillstånd enligt förordningen. Tillstånd kommer att kunna sökas av värdepappersbolag, börser och värdepapperscentraler. Det går i nuläget inte att säga hur många företag som kan komma att ansöka om tillstånd, men en möjlighet att tillämpa regelverket kommer att finnas för de 98 värdepappersbolag, de två börser och den värdepapperscentral som i dag finns i Sverige. Regelrådet anser att beskrivningen av berörda företag utifrån antal och bransch är tillräckligt tydlig men att en storleksbeskrivning av berörda företag saknas. Regeringen bedömer att endast ett mindre antal företag kommer att tillämpa DLT-förordningen. Med beaktande av förordningens tillämpningsområde är det inte sannolikt att några små eller medelstora företag kommer att ansöka om specifikt tillstånd enligt förordningen. Regeringen anser att det inte finns skäl för att göra någon närmare redovisning av företagens storlek.
Som Svenska Bankföreningen anför, och som nämns i avsnitt 4.5, ska Kontoföringsutredningen göra en analys av befintlig lagstiftning på finansmarknadsområdet. Regeringen bedömer att förslagen i denna proposition inte medför några konsekvenser för enskilda och företag eller deras konkurrensförhållanden. En mer djupgående analys av andra frågor som i förhållande till befintlig svensk lagstiftning kan medföra konsekvenser för investerarskyddet eller berörda företag som Svenska Bankföreningen efterfrågar ryms inte inom ramen för detta lagstiftningsärende.
Konsekvenser för Finansinspektionen, domstolarna och det allmänna
Förslagen i denna proposition bedöms inte leda till några effekter på samhällsekonomin. Förslagen bedöms inte medföra behov av några särskilda informationsinsatser från samhällets sida utöver den sedvanliga informationen om nya regelverk som Finansinspektionen tillhandahåller. Eventuella tillkommande kostnader kan därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för domstolarna.
Övriga konsekvenser
Förslagen i propositionen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt och inte heller för kommuner eller regioner. Det kan inte heller förutses att de medför några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms inte heller medföra några konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv.
I övrigt kan förslagen inte anses medföra några sådana konsekvenser som behöver redovisas enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
Förenlighet med unionsrätten
Förslagen bedöms vara förenliga med unionsrätten.
Hänvisningar till S6
7. Författningskommentar
7.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument
9 kap.
27 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler och enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU.
Svenska värdepapperscentraler samt värdepapperscentraler som är etablerade i ett annat land inom EES än Sverige och värdepapperscentraler från tredjeland som har inrättat filial här i landet ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter som Finansinspektionen får ta ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.
Ändringen i första stycket innebär att Finansinspektionen får ta ut avgifter även för prövning av ansökningar om specifikt tillstånd enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT (artiklarna 1 och 8–10). Stycket utformas delvis enligt Lagrådets förslag.
Hänvisningarna till EU-förordningarna är utformade på så sätt att de avser förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamiska hänvisningar.
Hänvisningar till S7-1
- Prop. 2022/23:39: Avsnitt 3
7.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
1 kap.
4 § I denna lag betyder
certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet,
finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier:
1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant,
2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan
avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör,
3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt,
4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som
– avser råvaror, – kan avvecklas fysiskt, – inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och – som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument,
5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk,
6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och
7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som
– avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och
– anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform,
finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, inbegripet sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare,
jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser
1. de produkter som förtecknas i bilaga I, delarna I–XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller
2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000,
penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel,
råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent, utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014,
överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis
1. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier,
2. obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och
3. andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått.
Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II).
Paragrafen genomför artikel 4.1.15, 4.1.17, 4.1.44, 4.1.45, 4.1.47, 4.1.50, 4.1.59 och 4.1.61 i direktivet om marknader för finansiella instrument och avsnitt C i bilaga I till samma direktiv. Paragrafen innehåller definitioner av termen finansiella instrument och av olika typer av finansiella instrument. Paragrafen omfattar de finansiella instrument som anges i avsnitt C i bilaga I till direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
I första stycket ändras definitionen av finansiella instrument. Definitionen motsvarar den som finns i artikel 4.1.15 i direktivet om marknader för finansiella instrument, i lydelsen enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT (artikel 18.1 i förordningen). Ändringen innebär att definitionen i lagen kompletteras på samma sätt som definitionen i direktivet så att det framgår att den inbegriper även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare. Det innebär inte någon ändring av vilka instrument som omfattas av definitionen (skäl 59 i förordningen). En definition av teknik för distribuerade liggare införs i 5 §, se författningskommentaren till den paragrafen.
5 § I denna lag betyder
algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande,
betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338,
blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen,
blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES,
byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument,
börshandlad fond: en fond där minst en andels- eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels- eller aktiepriset på handelsplatsen inte i
betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde,
direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,
elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial,
finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,
finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen,
finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,
holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,
kapitalbas:
1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, detsamma som i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen,
2. för övriga företag, detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, koncern:
1. i 8 a, 8 b och 25 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution,
2. i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap.11 och 12 §§aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,
koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättats av ett moderföretag inom
EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående värdepappersbolags eller utländskt värdepappersföretags finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen,
kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,
likvid marknad: en marknad för ett finansiellt instrument eller en klass av finansiella instrument, där det ständigt finns beredda och villiga köpare och säljare, enligt en bedömning utifrån
1. den genomsnittliga transaktionsfrekvensen och transaktionsvolymen under ett antal marknadsvillkor,
2. antalet och typen av marknadsaktörer, och
3. den genomsnittliga storleken på skillnader mellan köp- och säljkurser (spreadar),
make-whole-klausul: en klausul som syftar till att skydda investeraren genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid förtida inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala ett belopp motsvarande summan av
1. nettonuvärdet av återstående förväntade kupongbetalningar fram till förfallodagen, och
2. kapitalbeloppet för den obligation som ska lösas in, matchad principalhandel: en transaktion
1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk,
2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och
3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen,
moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom
EES,
moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett
1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet,
samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,
små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren,
startkapital:
1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värdepappersbolagsdirektivet,
2. för övriga företag, det kapital som avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån
1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex,
2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument,
3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar,
4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller
5. andra faktorer, strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av
1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, närvärdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde,
2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och
3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar, teknik för distribuerade liggare: sådan teknik som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en
pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU,
varaktigt medium: ett medel som
1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och
2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen.
Paragrafen genomför artikel 4.1.8a, 4.1.13, 4.1.19, 4.1.25, 4.1.30, 4.1.31, 4.1.34, 4.1.38–4.1.41, 4.1.43, 4.1.44a, 4.1.46, 4.1.48, 4.1.55, 4.1.62 och 4.1.62a i direktivet om marknader för finansiella instrument. I paragrafen samlas de definitioner i lagen som inte finns i 4–4 c §§. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
I paragrafen införs en definition av teknik för distribuerade liggare som motsvarar definitionen i artikel 2.1 i EU:s förordning om en pilotordning för DLT, dvs. en teknik som möjliggör drift och användning av distribuerade liggare. En distribuerad liggare är ett informationsregister över transaktioner som delas via, och är synkroniserat mellan, ett antal DLT-nätverksnoder med hjälp av en konsensusmekanism (artikel 2.2). En DLT-nätverksnod är en enhet eller process som ingår i ett nätverk och som innehåller en fullständig eller partiell kopia av register över alla transaktioner med en distribuerad liggare (artikel 2.4). Med konsensusmekanism avses de regler och förfaranden genom vilka en överenskommelse nås mellan DLT-nätverksnoder om att en transaktion är validerad (artikel 2.3). Tekniken används av finansiella marknadsinfrastrukturer för att tillhandahålla handels- och avvecklingstjänster eller en kombination av sådana tjänster för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. I 4 § finns en definition av finansiella instrument, se författningskommentaren till den paragrafen.
Hänvisningen till EU-förordningen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.
23 kap.
12 § Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som
Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt
1. denna lag,
2. förordningen om marknader för finansiella instrument, och
3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858.
Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter som Finansinspektionen får ta ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.
Ändringen i andra stycket innebär att Finansinspektionen får ta ut avgifter även för prövning av ansökningar om specifikt tillstånd enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT (artiklarna 1 och 8–10). I stycket görs även en redaktionell ändring på så sätt att det införs en punktuppställning.
Hänvisningarna till EU-förordningarna är utformade på så sätt att de avser förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamiska hänvisningar.
26
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/1
I
(Lagstiftningsakter)
FÖRORDNINGAR
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2022/858
av den 30 maj 2022
om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och
om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (
1
),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (
2
),
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (
3
), och
av följande skäl:
(1)
Det är viktigt att säkerställa att unionens lagstiftning om finansiella tjänster är rustad för den digitala tidsåldern och
bidrar till en framtidssäkrad ekonomi för medborgare, bland annat genom att möjliggöra användning av innovativ
teknik. Unionen har ett politiskt intresse av att utforska, utveckla och främja införandet av banbrytande teknik inom
finanssektorn, inbegripet införandet av teknik för distribuerade liggare (DLT). Kryptotillgångar är en av de viktigaste
tillämpningarna när det gäller teknik för distribuerade liggare inom finanssektorn.
(2)
Merparten av kryptotillgångarna omfattas inte av unionslagstiftningen om finansiella tjänster och medför
utmaningar bland annat i fråga om investerarskydd, marknadsintegritet, energiförbrukning och finansiell stabilitet.
Sådana kryptotillgångar kräver därför ett särskilt regelverk på unionsnivå. Däremot klassificeras andra
kryptotillgångar som finansiella instrument i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/65/EU (
4
). I den mån en kryptotillgång klassificeras som ett finansiellt instrument enligt det direktivet är en
(1) EUT C 244, 22.6.2021, s. 4.
(2) EUT C 155, 30.4.2021, s. 31.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 mars 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 12 april 2022.
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av
direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/2
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
fullständig uppsättning unionslagstiftning på finansområdet, inbegripet Europaparlamentets och rådets förordningar
(EU) nr 236/2012 (
5
), (EU) nr 596/2014 (
6
), (EU) nr 909/2014 (
7
) och (EU) 2017/1129 (
8
) samt direktiv 98/26/EG (
9
)
och 2013/50/EU (
10
) potentiellt tillämplig på utgivarna av sådana kryptotillgångar och på företag som utövar
verksamhet i anslutning till sådana kryptotillgångar.
(3)
Den så kallade tokeniseringen av finansiella instrument, det vill säga digital representation av finansiella instrument på
distribuerade liggare eller emission av traditionella tillgångsklasser i tokeniserad form för att göra det möjligt att
emittera, lagra och överföra dem i en distribuerad liggare, förväntas skapa möjligheter till effektivitetsförbättringar
vid handels- och efterhandelsprocessen. Eftersom de grundläggande avvägningarna när det gäller kreditrisker och
likviditet kvarstår i en tokeniserad värld, kommer emellertid framgången för de tokenbaserade systemen att bero på
hur väl de samverkar med traditionella kontobaserade system, åtminstone tills vidare.
(4)
Unionens lagstiftning om finansiella tjänster utformades inte med teknik för distribuerade liggare och
kryptotillgångar i åtanke, och innehåller bestämmelser som potentiellt kan förhindra eller begränsa användningen
av teknik för distribuerade liggare vid emission, handel och avveckling av kryptotillgångar som klassificeras som
finansiella instrument. För närvarande råder det också brist på auktoriserade finansiella marknadsinfrastrukturer
som använder teknik för distribuerade liggare för att tillhandahålla handels- eller avvecklingstjänster eller en
kombination av sådana tjänster för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Utvecklingen av
en sekundärmarknad för sådana kryptotillgångar skulle kunna medföra många fördelar, såsom förbättrad
effektivitet, transparens och konkurrens när det gäller handels- och avvecklingsverksamhet.
(5)
Samtidigt finns det regulatoriska luckor på grund av rättsliga, tekniska och operativa särdrag i samband med
användningen av teknik för distribuerade liggare och kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument.
Det finns till exempel inga krav på transparens, tillförlitlighet eller säkerhet för de protokoll och smarta kontrakt som
ligger till grund för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Den underliggande tekniken skulle
också kunna medföra vissa nya former av risker som inte hanteras på lämpligt sätt i de befintliga reglerna. Flera
ordningar för handel med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och därmed relaterade
tjänster och verksamheter för efterhandel har utvecklats i unionen, men få ordningar är redan i drift och de som är i
drift har begränsad omfattning. Såsom har belysts av Europeiska centralbankens (ECB) rådgivningsgrupp om
marknadsinfrastrukturer för värdepapper och säkerheter och dess rådgivningsgrupp om marknadsinfrastrukturer
för betalningar skulle användningen av teknik för distribuerade liggare dessutom medföra utmaningar liknande dem
som konventionell teknik står inför, såsom problem med fragmentering och driftskompatibilitet, och potentiellt
även skapa nya problem, t.ex. när det gäller tokens rättsliga giltighet. Med tanke på den begränsade erfarenheten när
det gäller handel med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och därmed relaterade tjänster
och verksamheter för efterhandel är det för närvarande för tidigt att göra betydande ändringar av unionens
lagstiftning om finansiella tjänster för att möjliggöra ett fullständigt införande av sådana kryptotillgångar och deras
underliggande teknik. Samtidigt begränsas för närvarande skapandet av finansmarknadsinfrastrukturer för
kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument av krav i unionslagstiftning om finansiella tjänster
som inte är väl anpassade till kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument eller till användningen av
teknik för distribuerade liggare. Exempelvis ger plattformar för handel med kryptotillgångar vanligtvis icke-
professionella investerare direkt tillträde, medan traditionella handelsplatser vanligtvis ger icke-professionella
investerare tillträde enbart via finansförmedlare.
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar
(EUT L 86, 24.3.2012, s. 1).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruks
förordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG,
2003/125/EG och 2004/72/EG (EUT L 173, 12.6.2014, s. 1).
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska
unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012 (EUT
L 257, 28.8.2014, s. 1).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper
erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG (EUT L 168,
30.6.2017, s. 12).
(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar
och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45).
(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/50/EU av den 22 oktober 2013 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på
en reglerad marknad, av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG om de prospekt som skall offentliggöras när
värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och av kommissionens direktiv 2007/14/EG om tillämpningsföreskrifter
för vissa bestämmelser i direktiv 2004/109/EG (EUT L 294, 6.11.2013, s. 13).
27
28
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/3
(6)
För att möjliggöra utveckling av kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och utveckling av
teknik för distribuerade liggare, samtidigt som en hög nivå av investerarskydd, marknadsintegritet, finansiell
stabilitet och transparens bibehålls och regelarbitrage och kryphål undviks, vore det lämpligt att inrätta en
pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare för att testa sådana DLT-
marknadsinfrastrukturer (pilotordningen). Pilotordningen bör göra det möjligt för vissa DLT-marknadsinfrastrukturer
att tillfälligt undantas från vissa särskilda krav i unionslagstiftningen om finansiella tjänster som annars skulle kunna
hindra operatörer från att utveckla lösningar för handel med och avveckling av transaktioner med kryptotillgångar
som klassificeras som finansiella instrument, utan att försvaga några befintliga krav eller skyddsåtgärder som
tillämpas på traditionella marknadsinfrastrukturer. DLT-marknadsinfrastrukturer och deras operatörer bör ha infört
tillfredsställande skyddsåtgärder i samband med användningen av teknik för distribuerade liggare för att säkerställa
ett effektivt skydd av investerare, inbegripet klart definierade ansvarskedjor gentemot kunder för förluster på grund
av operativa fel. Pilotordningen bör också göra det möjligt för den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska
värdepappers- och marknadsmyndigheten), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1095/2010 (
11
) (Esma), och behöriga myndigheter att dra lärdom av pilotordningen och få erfarenhet av
möjligheterna och de specifika riskerna i samband med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella
instrument och av deras underliggande teknik. Erfarenheterna av pilotordningen bör bidra till att identifiera möjliga
praktiska förslag till ett lämpligt regelverk för att göra riktade justeringar av unionsrätt som rör emission, förvaring
och förvaltning av tillgångar, handel med och avveckling av DLT-baserade finansiella instrument.
(7)
För att uppnå pilotordningens mål bör en ny unionsstatus som DLT-marknadsinfrastruktur skapas för att säkerställa
att unionen kan spela en ledande roll när det gäller finansiella instrument i tokeniserad form och för att bidra till
utvecklingen av en sekundärmarknad för sådana tillgångar. Statusen som DLT-marknadsinfrastruktur bör vara
frivillig och inte hindra finansmarknadsinfrastrukturer, såsom handelsplatser, värdepapperscentraler och centrala
motparter, från att utveckla tjänster och verksamheter för handel och efterhandel för kryptotillgångar som
klassificeras som finansiella instrument, eller baseras på teknik för distribuerade liggare, enligt unionens befintliga
lagstiftning om finansiella tjänster.
(8)
DLT-marknadsinfrastrukturer bör endast ta upp till handel eller registrera DLT-baserade finansiella instrument i en
distribuerad liggare. DLT-baserade finansiella instrument bör vara kryptotillgångar som klassificeras som finansiella
instrument och som emitteras, överförs och lagras i en distribuerad liggare.
(9)
Unionslagstiftningen om finansiella tjänster är avsedd att vara neutral när det gäller användningen av en viss teknik i
förhållande till en annan. Hänvisningar till en specifik typ av teknik för distribuerade liggare bör därför undvikas.
Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör säkerställa att de kan uppfylla alla tillämpliga krav oavsett vilken
teknik som används.
(10) Vid tillämpningen av denna förordning bör principerna om teknikneutralitet, proportionalitet, lika villkor och
”samma verksamhet, samma risker, samma regler” beaktas för att säkerställa att marknadsaktörerna har
regulatoriskt utrymme för innovation, i syfte att värna värdena transparens, rättvisa, stabilitet, investerarskydd,
ansvarsskyldighet och marknadsintegritet samt i syfte att säkerställa skyddet av privatlivet och personuppgifter,
såsom garanteras i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
(11) Tillträde till pilotordningen bör inte begränsas till redan etablerade aktörer, utan också vara öppen för nya deltagare.
En enhet som inte är auktoriserad enligt förordning (EU) nr 909/2014 eller direktiv 2014/65/EU skulle kunna
ansöka om auktorisation enligt den förordningen respektive det direktivet och samtidigt ansöka om ett specifikt
tillstånd enligt den här förordningen. I sådana fall bör den behöriga myndigheten inte bedöma om en sådan enhet
uppfyller de krav i förordning (EU) nr 909/2014 eller direktiv 2014/65/EU från vilka ett undantag har begärts enligt
den här förordningen. Sådana enheter bör endast kunna driva DLT-marknadsinfrastrukturer i enlighet med den här
förordningen, och deras auktorisation bör återkallas när deras specifika tillstånd har löpt ut, såvida inte enheterna
lämnar in en fullständig ansökan om auktorisation enligt förordning (EU) nr 909/2014 eller enligt direktiv
2014/65/EU.
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk
tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om
upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/4
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
(12) Konceptet med DLT-marknadsinfrastruktur omfattar DLT-baserade multilaterala handelsplattformar (DLT-MTF-
plattformar), DLT-avvecklingssystem (DLT-SS-system) och DLT-baserade handels- och avvecklingssystem (DLT-TSS-
system). DLT-marknadsinfrastrukturer bör kunna samarbeta med andra marknadsdeltagare för att testa innovativa
lösningar baserade på teknik för distribuerade liggare för olika segment i värdekedjan för finansiella tjänster.
(13) En DLT-MTF-plattform bör vara en multilateral handelsplattform som drivs av ett värdepappersföretag eller en
marknadsaktör som är auktoriserad enligt direktiv 2014/65/EU och som har fått ett särskilt tillstånd enligt denna
förordning. Ett kreditinstitut som auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU och tillhandahåller investeringstjänster
eller utför investeringsverksamheter bör endast ha rätt att driva en DLT-MTF-plattform när det är auktoriserat som
ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör enligt direktiv 2014/65/EU. DLT-MTF-plattformar och deras
operatörer bör omfattas av alla krav som är tillämpliga på multilaterala handelsplattformar och deras operatörer
enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 (
12
), direktiv 2014/65/EU eller enligt annan
tillämplig unionslagstiftning om finansiella tjänster, utom de krav från vilka ett undantag har beviljats av den
behöriga myndigheten i enlighet med den här förordningen.
(14) Användningen av teknik för distribuerade liggare, där alla transaktioner registreras i en distribuerad liggare, kan
påskynda och kombinera handel och avveckling nästan i realtid och skulle kunna möjliggöra en kombination av
tjänster och verksamheter för handel och efterhandel. Kombinationen av verksamheter för handel och efterhandel
inom en enda enhet har dock inte förutsetts i de befintliga reglerna, oavsett vilken teknik som används, på grund av
policyval i samband med riskspecialisering och funktionsseparering i syfte att främja konkurrens. Pilotordningen bör
inte vara prejudicerande för en genomgripande översyn av separationen av verksamheter för handel och efterhandel
eller av landskapet för finansmarknadsinfrastrukturer. Med tanke på de potentiella fördelarna med teknik för
distribuerade liggare när det gäller att kombinera handel och avveckling är det dock motiverat att tillhandahålla en
särskild DLT-marknadsinfrastruktur i pilotordningen, nämligen DLT-TSS-systemet, som kombinerar de
verksamheter som normalt utförs av multilaterala handelsplattformar och avvecklingssystem för värdepapper.
(15) Ett DLT-TSS-system bör antingen vara en DLT-MTF-plattform som kombinerar de tjänster som tillhandahålls av en
DLT-MTF-plattform och ett DLT-SS-system, och bör drivas av ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör
som har fått ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system enligt denna förordning, eller så bör det vara ett DLT-
SS-system som kombinerar de tjänster som tillhandahålls av en DLT-MTF-plattform och ett DLT-SS-system, och bör
drivas av en värdepapperscentral som har fått ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system enligt denna
förordning. Ett kreditinstitut som auktoriserats enligt direktiv 2013/36/EU och tillhandahåller investeringstjänster
eller utför investeringsverksamheter bör endast ha rätt att driva ett DLT-TSS-system när det är auktoriserat som ett
värdepappersföretag eller en marknadsoperatör enligt direktiv 2014/65/EU. Ett värdepappersföretag eller en
marknadsoperatör som driver ett DLT-TSS-system bör omfattas av de krav som är tillämpliga på en DLT-MTF-
plattform, och en värdepapperscentral som driver ett DLT-TSS-system bör omfattas av de krav som är tillämpliga på
ett DLT-SS-system. Eftersom ett DLT-TSS-system skulle göra det möjligt för ett värdepappersföretag eller en
marknadsoperatör att också tillhandahålla avvecklingstjänster och göra det möjligt för en värdepapperscentral att
också tillhandahålla handelstjänster, är det nödvändigt att värdepappersföretag eller marknadsoperatörer även
uppfyller de krav som är tillämpliga på ett DLT-SS-system och att värdepapperscentralen uppfyller de krav som är
tillämpliga på en DLT-MTF-plattform. Eftersom värdepapperscentraler inte omfattas av vissa auktorisationskrav och
organisatoriska krav enligt direktiv 2014/65/EU när de tillhandahåller investeringstjänster eller investerings
verksamhet i enlighet med förordning (EU) nr 909/2014, är det lämpligt att tillämpa en liknande strategi i
pilotordningen både för värdepappersföretag och marknadsoperatörer och för värdepapperscentraler som driver ett
DLT-TSS-system. Ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver ett DLT-TSS-system bör därför
undantas från en begränsad uppsättning auktorisationskrav och organisatoriska krav enligt förordning (EU)
nr 909/2014, eftersom värdepappersföretaget eller marknadsoperatören kommer att vara skyldig att uppfylla
auktorisationskraven och de organisatoriska kraven enligt direktiv 2014/65/EU. Omvänt bör en värdepapperscentral
som driver ett DLT-TSS-system undantas från en begränsad uppsättning auktorisationskrav och organisatoriska krav
enligt direktiv 2014/65/EU, eftersom värdepapperscentralen kommer att vara skyldig att uppfylla auktorisa
tionskraven och de organisatoriska kraven enligt förordning (EU) nr 909/2014. Sådana undantag bör vara tillfälliga
och bör inte vara tillämpliga på en DLT-marknadsinfrastruktur som drivs utanför pilotordningen. Esma bör kunna
bedöma tekniska standarder för registerföring och operativa risker som antagits enligt förordning (EU) nr 909/2014
för att säkerställa att de tillämpas proportionerligt på värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver ett
DLT-TSS-system.
(16) Operatörer av DLT-TSS-system bör kunna begära samma undantag som dem som är tillgängliga för operatörer av
DLT-MTF-plattformar och DLT-SS-system, förutsatt att de uppfyller de villkor som är knutna till undantagen och
eventuella kompensationsåtgärder som krävs av de behöriga myndigheterna. Överväganden liknande de som är
tillämpliga på DLT-MTF-plattformar och DLT-SS-system bör vara tillämpliga på de undantag som är tillgängliga för
DLT-TSS-system, på eventuella villkor som är knutna till de undantagen och på kompensationsåtgärder.
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om
ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).
29
30
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/5
(17) För att tillhandahålla ytterligare flexibilitet vid tillämpningen av vissa krav i förordning (EU) nr 909/2014 på
värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver ett DLT-TSS-system och samtidigt säkerställa lika villkor i
förhållande till värdepapperscentraler som tillhandahåller avvecklingstjänster inom ramen för pilotordningen, bör
vissa undantag från kraven i den förordningen när det gäller åtgärder för att förhindra och hantera utebliven
avveckling, från kraven på deltagande och transparens och från kraven på att använda särskilda kommunikationsför
faranden med deltagare och andra marknadsinfrastrukturer, vara tillgängliga för värdepapperscentraler som driver
ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system, och för värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver ett
DLT-TSS-system. De undantagen bör vara underställda villkor som är knutna till dem, inbegripet särskilda
minimikrav, och eventuella kompensationsåtgärder som den behöriga myndigheten kräver i syfte att uppfylla målen
i de bestämmelser i förordning (EU) nr 909/2014 från vilka ett undantag begärs eller, i syfte att skydda
investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten. Operatören av ett DLT-TSS-system bör visa
att det begärda undantaget är proportionerligt och motiverat av användningen av teknik för distribuerade liggare.
(18) Ett DLT-SS-system bör vara ett avvecklingssystem som drivs av en värdepapperscentral som auktoriserats enligt
förordning (EU) nr 909/2014 och som har fått ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-SS-system enligt denna
förordning. Ett DLT-SS-system och den värdepapperscentral som driver det bör omfattas av alla relevanta krav
enligt förordning (EU) nr 909/2014 och annan eventuell tillämplig unionslagstiftning om finansiella tjänster, utom
krav från vilka ett undantag har beviljats i enlighet med denna förordning.
(19) När ECB och nationella centralbanker, eller andra institutioner som drivs av medlemsstater som utför liknande
funktioner, eller andra offentliga organ som har fått i uppdrag att förvalta eller ingriper i förvaltningen av offentlig
skuld i unionen, driver ett DLT-SS-system bör de inte vara skyldiga att ansöka om ett specifikt tillstånd från en
behörig myndighet för att omfattas av ett undantag enligt denna förordning eftersom sådana enheter inte är
skyldiga att rapportera till behöriga myndigheter eller följa deras instruktioner, och är föremål för en begränsad
uppsättning krav enligt förordning (EU) nr 909/2014.
(20) Inrättandet av pilotordningen bör ske utan att det påverkar uppgifterna och ansvarsområdena för ECB och de
nationella centralbankerna i det Europeiska centralbankssystemet, vilka föreskrivs i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt och i protokoll nr 4 om stadgarna för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska
centralbanken, i syfte att främja betalningssystemens smidiga funktionssätt och säkerställa effektiva och sunda
avvecklings- och betalningssystem inom unionen och med tredjeländer.
(21) Den tilldelning av tillsynsansvar som föreskrivs i denna förordning motiveras av pilotordningens särskilda särdrag
och risker. Därför bör pilotordningens tillsynsarkitektur inte tolkas som prejudicerande för framtida rättsakter
avseende unionslagstiftning om finansiella tjänster.
(22) Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör vara ansvariga vid förlust av medel, förlust av säkerheter eller förlust
av ett DLT-baserat finansiellt instrument. Det skadeståndsansvar som operatören av en DLT-marknadsinfrastruktur
har bör vara begränsat till marknadsvärdet på den förlorade tillgången vid den tidpunkt då förlusten uppkom.
Operatören av en DLT-marknadsinfrastruktur bör inte vara ansvarig för händelser som inte kan tillskrivas
operatören, särskilt händelser som operatören visar har inträffat oberoende av dennes verksamhet, inbegripet
problem som uppstår till följd av en extern händelse utom operatörens rimliga kontroll.
(23) För att möjliggöra innovation och experiment i ett sunt regelverk, samtidigt som investerarskyddet, marknadsin
tegriteten och den finansiella stabiliteten bevaras, bör de typer av finansiella instrument som tas upp till handel på
eller registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur begränsas till aktier, obligationer och andelar i företag för kollektiva
investeringar som omfattas av undantaget för enbart utförande enligt direktiv 2014/65/EU. I denna förordning bör
det fastställas tröskelvärden som skulle kunna sänkas i vissa situationer. För att särskilt undvika att det uppstår
någon risk för den finansiella stabiliteten bör det aggregerade marknadsvärdet för DLT-baserade finansiella
instrument som tas upp till handel på eller registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur begränsas.
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/6
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
(24) För att närma sig lika villkor för finansiella instrument som tagits upp till handel på traditionella handelsplatser i den
mening som avses i direktiv 2014/65/EU och för att säkerställa höga nivåer av investerarskydd, marknadsintegritet
och finansiell stabilitet bör DLT-baserade finansiella instrument som tas som tas upp till handel på en DLT-MTF-
plattform eller i ett DLT-TSS-system omfattas av bestämmelserna om förbud mot marknadsmissbruk i förordning
(EU) nr 596/2014.
(25) På begäran av en operatör av DLT-MTF-plattformar bör de behöriga myndigheterna ha rätt att bevilja ett eller flera
tillfälliga undantag hos sin behöriga myndighet om operatören uppfyller de villkor som är knutna till sådana
undantag samt eventuella ytterligare krav som fastställs i denna förordning för att hantera nya former av risker som
uppkommer till följd av användningen av teknik för distribuerade liggare. En operatör av en DLT-MTF-plattform
bör också följa eventuella kompensationsåtgärder som den behöriga myndigheten kräver i syfte att uppfylla de mål
som eftersträvas med den bestämmelse från vilken ett undantag har begärts, eller i syfte att skydda investerarskyddet,
marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten.
(26) På begäran av en operatör av en DLT-MTF-plattform bör de behöriga myndigheterna ha rätt att bevilja ett undantag
från förmedlingsskyldigheten enligt direktiv 2014/65/EU. I dagsläget har traditionella multilaterala
handelsplattformar endast rätt att som medlemmar eller deltagare godkänna värdepappersföretag, kreditinstitut och
andra personer som har tillräcklig handelsförmåga och handelskompetens och som upprätthåller lämpliga
organisatoriska arrangemang och resurser. Däremot erbjuder många plattformar för handel med kryptotillgångar
disintermedierat tillträde och ger direkt tillträde för icke-professionella investerare. Ett eventuellt regulatoriskt
hinder för att utveckla multilaterala handelsplattformar för DLT-baserade finansiella instrument skulle följaktligen
kunna vara förmedlingsskyldigheten enligt direktiv 2014/65/EU. På begäran av en operatör av en DLT-MTF-
plattform bör den behöriga myndigheten därför ha rätt att bevilja ett tillfälligt undantag från denna förmedlings
skyldighet, i syfte att ge icke-professionella investerare direkt tillträde och göra det möjligt för dem att handla för
egen räkning, förutsatt att det finns lämpliga skyddsåtgärder avseende investerarskydd, att sådana icke-
professionella investerare uppfyller vissa villkor samt att operatören vidtar eventuella ytterligare åtgärder för
investerarskydd som den behöriga myndigheten kräver. Icke-professionella investerare som har direkt tillträde till en
DLT-MTF-plattform såsom medlemmar eller deltagare enligt ett undantag från förmedlingsskyldigheten bör inte
anses vara värdepappersföretag i den mening som avses i direktiv 2014/65/EU enbart på grund av att de är
medlemmar eller deltagare i en DLT-MTF-plattform.
(27) På begäran av en operatör av en DLT-MTF-plattform bör de behöriga myndigheterna också ha rätt att bevilja ett
undantag från rapporteringskraven för transaktioner enligt förordning (EU) nr 600/2014, förutsatt att DLT-MTF-
plattformen uppfyller vissa villkor.
(28) För att beviljas ett undantag enligt denna förordning bör en operatör av en DLT-MTF-plattform visa att det begärda
undantaget är proportionerligt och begränsat till användningen av teknik för distribuerade liggare enligt
beskrivningen i dess affärsplan och att det begärda undantaget är begränsat till DLT-MTF-plattformen och inte också
omfattar någon annan multilateral handelsplattform som drivs av samma värdepappersföretag eller marknadsaktör.
(29) På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system bör det vara tillåtet för behöriga myndigheter att
bevilja ett eller flera tillfälliga undantag om det uppfyller de villkor som är knutna till sådana undantag samt
eventuella ytterligare krav som fastställs i denna förordning för att hantera nya former av risker som uppkommer till
följd av användningen av teknik för distribuerade liggare. Den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet bör
också följa eventuella kompensationsåtgärder som den behöriga myndigheten kräver i syfte att uppfylla målen med
den bestämmelse från vilken undantaget begärdes, eller i syfte att skydda investerarskyddet, marknadsintegriteten
eller den finansiella stabiliteten.
(30) Det bör vara tillåtet att undanta värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system från vissa bestämmelser i
förordning (EU) nr 909/2014 som sannolikt kommer att skapa regulatoriska hinder för utvecklingen av DLT-SS-
system. Undantag bör till exempel vara möjliga i den mån som de regler i den förordningen som är tillämpliga på
värdepapperscentraler och som hänvisar till begreppen dematerialiserad form, värdepapperskonto eller överföringsuppdrag
inte är tillämpliga på värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system, med undantag av kraven på länkar mellan
värdepapperscentraler, som bör gälla i tillämpliga delar. Vad gäller begreppet värdepapperskonto skulle undantaget
omfatta reglerna om registrering av värdepapper, emissionens integritet och segregering av konton. Medan
värdepapperscentraler driver avvecklingssystem för värdepapper genom att kreditera och debitera sina deltagares
värdepapperskonton, är det kanske inte alltid möjligt att ha dubbel bokföring eller flera poster av
värdepapperskonton i ett DLT-SS-system. En värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system bör därför även
kunna beviljas ett undantag från de regler i förordning (EU) nr 909/2014 som hänvisar till begreppet kontobaserad
form när ett sådant undantag är nödvändigt för att tillåta registrering av DLT-baserade finansiella instrument i en
distribuerad liggare. En värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system bör dock fortfarande säkerställa
integriteten vid emission av DLT-baserade finansiella instrument i den distribuerade liggaren och segregering av
DLT-baserade finansiella instrument som tillhör de olika deltagarna.
31
32
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/7
(31) En värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system bör fortsätta att omfattas av de bestämmelser i förordning
(EU) nr 909/2014 enligt vilka en värdepapperscentral som utkontrakterar tjänster eller verksamhet till en tredje part
förblir fullt ansvarig för fullgörandet av alla sina skyldigheter enligt den förordningen och är skyldig att säkerställa att
ingen utkontraktering leder till delegering av värdepapperscentralens ansvar. Förordning (EU) nr 909/2014 tillåter
endast värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system att utkontraktera en huvudtjänst eller huvudverksamhet
efter att ha erhållit auktorisation från den behöriga myndigheten. En värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-
system bör därför kunna begära ett undantag från detta auktorisationskrav om värdepapperscentralen visar att
kravet är oförenligt med användningen av teknik för distribuerade liggare i enlighet med dess affärsplan.
Delegeringen av uppgifter som rör funktionen av ett DLT-SS-system eller användningen av teknik för distribuerade
liggare för att utföra avveckling bör inte betraktas som utkontraktering i den mening som avses i förordning (EU)
nr 909/2014.
(32) Skyldigheten till förmedling genom ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag för att hindra icke-professionella
investerare att få direkt tillträde till de avvecklings- och leveranssystem som drivs av en värdepapperscentral skulle
kunna skapa ett regulatoriskt hinder för utvecklingen av alternativa avvecklingsmodeller baserade på teknik för
distribuerade liggare som tillåter direkt tillträde för icke-professionella investerare. Därför bör ett undantag tillåtas
för värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system i den meningen att begreppet deltagare i direktiv 98/26/EG
anses innefatta, på vissa villkor, andra personer än dem som avses i det direktivet. Vid ansökan om undantag från
förmedlingsskyldigheten i förordning (EU) nr 909/2014 bör den värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system
säkerställa att de personer som ska tillåtas vara deltagare uppfyller vissa villkor. En värdepapperscentral som driver
ett DLT-SS-system bör säkerställa att dess deltagare har tillräcklig förmåga, kompetens, erfarenhet och kunskap om
efterhandelsverksamhet och om hur teknik för distribuerade liggare fungerar.
(33) Enheter som får delta i en värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014 motsvarar de enheter som har
rätt att delta i ett avvecklingssystem för värdepapper som har betecknats som ett system och anmälts i enlighet med
direktiv 98/26/EG eftersom förordning (EU) nr 909/2014 kräver att avvecklingssystem för värdepapper som drivs av
värdepapperscentraler ska betecknas och anmälas enligt direktiv 98/26/EG. En operatör av ett värdepappersavveck
lingssystem som baseras på teknik för distribuerade liggare och som begär undantag från kraven för deltagande i
förordning (EU) nr 909/2014 skulle därmed inte uppfylla kraven för deltagande i direktiv 98/26/EG. Följaktligen
kan det värdepappersavvecklingssystemet inte betecknas som ett system och anmälas enligt det direktivet och därför
hänvisas det inte till det som ett ”DLT-värdepappersavvecklingssystem” i denna förordning, utan snarare som ett
DLT-SS-system. Denna förordning bör tillåta en värdepapperscentral att driva ett DLT-SS-system som inte
klassificeras som ett avvecklingssystem för värdepapper som betecknas som ett system enligt direktiv 98/26/EG,
och ett undantag från reglerna för slutgiltig avveckling i förordning (EU) nr 909/2014 bör vara tillgängligt, med
förbehåll för vissa kompensationsåtgärder, inbegripet specifika kompensationsåtgärder för att minska risker till följd
av insolvens, eftersom skyddsåtgärder mot insolvens enligt direktiv 98/26/EG inte är tillämpliga. Ett sådant undantag
skulle dock inte hindra att ett DLT-SS-system som uppfyller alla krav i direktiv 98/26/EG betecknas och anmäls som
ett avvecklingssystem för värdepapper i enlighet med det direktivet.
(34) Förordning (EU) nr 909/2014 uppmuntrar avveckling av transaktioner i centralbankspengar. Om avvecklingen av
kontantbetalningar i centralbankspengar inte är praktiskt genomförbar och möjlig bör avvecklingen kunna ske via
värdepapperscentralens egna konton i enlighet med den förordningen eller via konton som öppnats hos ett
kreditinstitut (pengar från kommersiella banker). Den regeln kan dock vara svår att tillämpa för en värdepapperscentral
som driver ett DLT-SS-system, eftersom värdepapperscentralen skulle behöva genomföra kontorörelser samtidigt
som värdepapper som är registrerade i den distribuerade liggaren levereras. För värdepapperscentraler som driver
ett DLT-SS-system bör därför ett tillfälligt undantag tillåtas från bestämmelserna i den förordningen om kontantav
veckling för att utveckla innovativa lösningar inom ramen för pilotordningen genom att underlätta tillgången till
pengar från kommersiella banker eller användningen av e-pengartokens. Det skulle kunna anses att avveckling i
centralbankspengar inte är praktiskt genomförbar och möjlig om avveckling i centralbankspengar i en distribuerad
liggare inte är möjlig.
(35) Förutom de krav som har visat sig vara praktiskt omöjliga i en miljö med teknik för distribuerade liggare förblir de
krav som är kopplade till kontantavveckling enligt förordning (EU) nr 909/2014 tillämpliga utanför pilotordningen.
Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör därför i sina affärsplaner beskriva hur de avser att följa avdelning IV
i förordning (EU) nr 909/2014 för den händelse att de i slutändan lämnar pilotordningen.
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/8
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
(36) Enligt förordning (EU) nr 909/2014 krävs att en värdepapperscentral ger tillträde till en annan värdepapperscentral
eller till andra marknadsinfrastrukturer på icke-diskriminerande och transparenta villkor. Att ge tillträde till en
värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system kan vara tekniskt mer utmanande, betungande eller svårt att
uppnå, eftersom driftskompatibiliteten mellan traditionella system och teknik för distribuerade liggare ännu inte har
testats. Det bör därför också vara möjligt att bevilja ett DLT-SS-system ett undantag från det kravet, om det visar att
tillämpningen av kravet inte står i proportion till omfattningen av DLT-SS-systemets verksamheter.
(37) Oberoende av det krav från vilket ett undantag har begärts bör en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system
visa att det begärda undantaget är proportionerligt och motiverat av användningen av teknik för distribuerade
liggare. Undantaget bör begränsas till DLT-SS-systemet och inte omfatta andra avvecklingssystem som drivs av
samma värdepapperscentral.
(38) DLT-marknadsinfrastrukturer och deras operatörer bör omfattas av fler krav än traditionella marknadsinfra
strukturer. De ytterligare kraven är nödvändiga för att undvika risker i samband med användningen av teknik för
distribuerade liggare eller det sätt på vilket DLT-marknadsinfrastrukturer skulle kunna fungera. Därför bör en
operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur fastställa en tydlig affärsplan där det anges hur teknik för distribuerade
liggare ska användas och tillämpliga rättsliga villkor.
(39) Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör fastställa eller, i förekommande fall, dokumentera regler för hur den
teknik för distribuerade liggare som de använder fungerar, inbegripet regler för tillträde till, och upptagande till
handel på, den distribuerade liggaren, regler för deltagande vad gäller valideringsnoder och regler för hantering av
potentiella intressekonflikter samt riskhanteringsåtgärder.
(40) En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur bör vara skyldig att tillhandahålla information till medlemmar,
deltagare, emittenter och kunder om hur operatören avser att bedriva sin verksamhet och hur användningen av
teknik för distribuerade liggare avviker från det sätt på vilket tjänster normalt tillhandahålls av en traditionell
multilateral handelsplattform eller av en värdepapperscentral som driver ett avvecklingssystem för värdepapper.
(41) DLT-marknadsinfrastrukturer bör ha specifika och robusta it- och cyberarrangemang i samband med användningen
av teknik för distribuerade liggare. Sådana arrangemang bör stå i proportion till arten, omfattningen och
komplexiteten i operatören av DLT-marknadsinfrastrukturens affärsplan. Dessa arrangemang bör också säkerställa
kontinuiteten och fortsatt transparens, tillgänglighet, tillförlitlighet och säkerhet för de tjänster som tillhandahålls,
inbegripet tillförlitligheten hos de eventuella smarta kontrakt som används, oavsett om dessa smarta kontrakt
skapas av DLT-marknadsinfrastrukturen själv eller av en tredje part efter förfaranden för utkontraktering. DLT-
marknadsinfrastrukturer bör också säkerställa integritet, säkerhet, konfidentialitet, tillgänglighet och tillträde för de
uppgifter som lagras genom den distribuerade liggaren. Den behöriga myndigheten för en DLT-marknadsinfra
struktur bör ha rätt att begära en revision för att säkerställa att de övergripande it- och cyberarrangemangen för
DLT-marknadsinfrastrukturen är ändamålsenliga. Kostnaderna för revisionen bör bäras av operatören av DLT-
marknadsinfrastrukturen.
(42) Om en operatör av en DLT-marknadsinfrastrukturs affärsplan omfattar förvaring av kundmedel såsom kontanter
eller likvida tillgångar, eller DLT-baserade finansiella instrument, eller metoder för tillträde till sådana DLT-baserade
finansiella instrument, bland annat i form av krypteringsnycklar, bör DLT-marknadsinfrastrukturen ha lämpliga
arrangemang för att skydda de tillgångarna. Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör inte använda
kundernas tillgångar för de operatörernas egen räkning såvida de inte på förhand erhållit sina kunders uttryckliga
skriftliga godkännande. DLT-marknadsinfrastrukturer bör segregera sina kunders medel och DLT-baserade
finansiella instrument, liksom metoderna för tillträde till sådana tillgångar, från sina egna eller andra kunders
tillgångar. DLT-marknadsinfrastrukturernas övergripande it- och cyberarrangemang bör säkerställa att kundernas
tillgångar är skyddade mot bedrägerier, cyberattacker och andra allvarliga funktionsfel.
(43) När ett specifikt tillstånd beviljas bör operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer även ha infört en trovärdig
utträdesstrategi för det fall att pilotordningen upphör, det specifika tillståndet eller vissa av de beviljade undantagen
återkallas eller de tröskelvärden som anges i denna förordning överskrids. Denna strategi bör omfatta en övergång
eller återgång av deras verksamhet med teknik för distribuerade liggare till traditionella marknadsinfrastrukturer. I
det syftet bör nya aktörer eller operatörer av DLT-TSS-system som inte driver en traditionell marknadsinfrastruktur
till vilken de kan överföra DLT-baserade finansiella instrument sträva efter att ingå avtal med operatörer av
33
34
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/9
traditionella marknadsinfrastrukturer. Detta är särskilt viktigt för registreringen av DLT-baserade finansiella
instrument. Värdepapperscentraler bör därför omfattas av vissa krav att införa sådana arrangemang. Dessutom bör
värdepapperscentraler ingå sådana arrangemang på ett icke-diskriminerande sätt och de bör kunna ta ut en rimlig
kommersiell avgift baserad på faktiska kostnader.
(44) Beviljandet av ett specifikt tillstånd för en operatör av DLT-marknadsinfrastruktur bör i stort följa samma
förfaranden som dem som gäller för auktorisation enligt förordning (EU) nr 909/2014 eller direktiv 2014/65/EU. I
sin ansökan om ett specifikt tillstånd enligt denna förordning bör den sökande dock ange vilka undantag den begär.
Den behöriga myndigheten bör förse Esma med all relevant information innan den beviljar tillstånd för en DLT-
marknadsinfrastruktur. När så är nödvändigt bör Esma avge ett icke-bindande yttrande om de begärda undantagen
eller om lämpligheten i tekniken för distribuerade liggare enligt denna förordning. Ett sådant icke-bindande yttrande
bör inte anses som ett yttrande i den mening som avses i förordning (EU) nr 1095/2010. Esma bör samråda med de
övriga medlemsstaternas behöriga myndigheter när den utarbetar sitt yttrande. Esma bör med sitt icke-bindande
yttrande ha som mål att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet. I syfte att säkerställa
lika villkor och rättvis konkurrens på hela den inre marknaden bör Esmas icke-bindande yttrande och riktlinjer ha
som mål att säkerställa enhetlighet och proportionalitet i de undantag som beviljas av olika behöriga myndigheter i
unionen, inbegripet vid utvärderingen av lämpligheten i de olika typer av teknik för distribuerade liggare som
används av operatörer enligt denna förordning.
(45) Registrering av värdepapper, förvaltning av värdepapperskonton och förvaltning av avvecklingssystem är
verksamheter som också omfattas av icke-harmoniserade bestämmelser i nationell rätt, såsom bolags- och
värdepappersrätt. Det är därför viktigt att operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer följer alla tillämpliga regler
och gör det möjligt för användarna att göra detta.
(46) Den behöriga myndighet som prövar en ansökan som inlämnats av en DLT-marknadsinfrastrukturs operatör bör ha
möjlighet att avslå ansökan om ett specifikt tillstånd om det finns skäl att tro att DLT-marknadsinfrastrukturen inte
kommer att kunna följa tillämpliga bestämmelser i unionsrätten eller bestämmelser i nationell rätt som inte
omfattas av unionsrätten, om det finns skäl att tro att DLT-marknadsinfrastrukturen skulle medföra en risk för
investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten, eller om ansökan utgör ett försök att
kringgå befintliga krav.
(47) Ett specifikt tillstånd som en behörig myndighet beviljar en DLT-marknadsinfrastrukturs operatör bör ange vilka
undantag som beviljats denna DLT-marknadsinfrastruktur. Det bör vara giltigt inom hela unionen men endast
under tiden för pilotordningen. Esma bör på sin webbplats offentliggöra en förteckning över DLT-marknadsinfra
strukturer och en förteckning över de undantag som beviljats för var och en av dem.
(48) Specifika tillstånd och undantag bör vara tillfälliga och beviljas för en period på högst sex år räknat från och med
dagen då det specifika tillståndet beviljades och bör endast vara giltiga under tiden för pilotordningen. Den
sexårsperioden bör ge DLT-marknadsinfrastrukturernas operatörer tillräckligt med tid för att anpassa sina
affärsmodeller till eventuella ändringar av pilotordningen och bedriva verksamhet inom ramen för pilotordningen
på ett kommersiellt bärkraftigt sätt. Detta skulle också ge Esma och kommissionen möjlighet att samla in ett
användbart dataset om pilotordningens tillämpning efter beviljandet av en kritisk massa av specifika tillstånd och
därmed sammanhängande undantag och att rapportera om detta. Slutligen skulle detta också ge DLT-marknadsinfra
strukturernas operatörer tid att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att antingen lägga ned sin verksamhet eller
övergå till en ny regulatorisk ram till följd av de rapporter som ska utfärdas av Esma och kommissionen.
(49) Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) nr 909/2014 och direktiv 2014/65/EU bör de behöriga
myndigheterna ha befogenhet att återkalla ett specifikt tillstånd eller något av de undantag som beviljats en DLT-
marknadsinfrastruktur om en brist har upptäckts i den underliggande tekniken eller i de tjänster och verksamheter
som DLT-marknadsinfrastrukturens operatör tillhandahåller, om denna brist väger tyngre än fördelarna med
tjänsten och verksamheterna i fråga, eller om DLT-marknadsinfrastrukturens operatör har underlåtit att uppfylla
skyldigheter som är knutna till de tillstånd eller undantag som beviljats av den behöriga myndigheten, eller om DLT-
marknadsinfrastrukturens operatör har registrerat finansiella instrument som överskrider de tröskelvärden som
anges i denna förordning eller som inte uppfyller andra villkor som är tillämpliga på DLT-baserade finansiella
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/10
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
instrument enligt denna förordning. En DLT-marknadsinfrastrukturs operatör bör inom ramen för sin verksamhet
ha möjlighet att begära ytterligare undantag utöver dem som begärts vid tidpunkten för den ursprungliga ansökan
om tillstånd. I ett sådant fall bör de ytterligare undantagen begäras från den behöriga myndigheten, på samma sätt
som för dem som begärts vid tidpunkten för den ursprungliga ansökan om tillstånd för DLT-marknadsinfra
strukturen.
(50) Eftersom operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer enligt pilotordningen skulle kunna beviljas tillfälliga undantag
från vissa bestämmelser i befintlig unionslagstiftning, bör de samarbeta nära med de behöriga myndigheterna och
Esma under den period som deras specifika tillstånd är giltigt. Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör
underrätta behöriga myndigheter om alla väsentliga förändringar av sina affärsplaner eller kritiska personal, alla
belägg för cyberattacker eller andra cyberhot, bedrägerier eller allvarliga oegentligheter, alla förändringar av den
information som lämnats vid tidpunkten för den ursprungliga ansökan om det specifika tillståndet, alla tekniska
eller operativa problem, särskilt sådana som är kopplade till användningen av teknik för distribuerad liggare, och
om alla risker för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten som inte förutsetts vid
tidpunkten för beviljandet av det specifika tillståndet. För att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och
finansiell stabilitet bör den behöriga myndighet som beviljade det specifika tillståndet, när den underrättats om en
sådan väsentlig förändring, kunna begära att DLT-marknadsinfrastrukturen ansöker om ett nytt specifikt tillstånd
eller undantag eller vidta alla korrigerande åtgärder som den behöriga myndigheten anser vara lämpliga. Operatörer
av DLT-marknadsinfrastrukturer bör också på begäran lämna all relevant information till den behöriga myndigheten.
Behöriga myndigheter bör vidarebefordra den information som mottagits från operatörer av DLT-marknadsinfra
strukturer och information om korrigerande åtgärder till Esma.
(51) Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer bör regelbundet avge rapporter till sina behöriga myndigheter. Esma
bör anordna diskussioner om dessa rapporter för att alla behöriga myndigheter i unionen ska få kunskap om
effekterna av teknik för distribuerade liggare och förståelse för huruvida eventuella ändringar av unionslagstiftningen
om finansiella tjänster skulle kunna bli nödvändiga för att möjliggöra användningen av teknik för distribuerade
liggare i större skala.
(52) Under pilotordningens löptid är det viktigt att ramen och dess funktionssätt är föremål för regelbunden övervakning
och utvärdering i syfte att ge operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer så mycket information som möjligt. Esma
bör offentliggöra årliga rapporter för att ge marknadsdeltagarna en bättre förståelse av marknadernas funktion och
utveckling och för att klarlägga tillämpningen av pilotordningen. Dessa årsrapporter bör innehålla uppdateringar
om de viktigaste trenderna och riskerna. Dessa årsrapporter bör lämnas in till Europaparlamentet, rådet och
kommissionen.
(53) Tre år från och med denna förordnings tillämpningsdatum bör Esma lägga fram en rapport för kommissionen med
en bedömning av pilotordningen. På grundval av Esmas rapport bör kommissionen rapportera till Europapar
lamentet och rådet. Den rapporten bör bedöma kostnaderna och fördelarna med att förlänga pilotordningen med
ytterligare en period, utvidga pilotordningen till andra typer av finansiella instrument, på annat sätt ändra
pilotordningen, göra pilotordningen permanent genom att föreslå lämpliga ändringar av unionslagstiftningen om
finansiella tjänster eller avsluta pilotordningen. Det vore inte önskvärt att ha två parallella ordningar för DLT-
baserade och icke DLT-baserade marknadsinfrastrukturer. Om pilotordningen blir framgångsrik skulle den kunna
göras permanent genom ändring av relevant unionslagstiftning om finansiella tjänster för att etablera en gemensam,
sammanhängande ram.
(54) Vissa potentiella luckor har identifierats i den befintliga unionslagstiftningen om finansiella tjänster vad gäller dess
tillämpning på kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Framför allt är vissa tekniska
standarder för tillsyn enligt förordning (EU) nr 600/2014 som rör vissa datarapporteringskrav och krav på
transparens före och efter handel inte väl anpassade till finansiella instrument som emitteras med hjälp av teknik för
distribuerade liggare. Sekundärmarknaderna för finansiella instrument som emitterats med hjälp av teknik för
distribuerade liggare eller liknande teknik befinner sig ännu i sin linda och deras egenskaper skiljer sig därför
potentiellt från egenskaperna hos marknader för finansiella instrument som använder traditionell teknik. De regler
som anges i de tekniska standarderna för tillsyn bör vara tillämpliga på alla finansiella instrument, oavsett vilken
teknik som används. I linje med befintliga mandat i förordning (EU) nr 600/2014 att utarbeta förslag till tekniska
standarder för tillsyn bör Esma därför göra en omfattande bedömning av de tekniska standarderna för tillsyn och
föreslå nödvändiga ändringar för att säkerställa att de regler som anges i dessa kan tillämpas effektivt på DLT-
baserade finansiella instrument. Vid genomförandet av den bedömningen bör Esma ta hänsyn till särdragen hos
DLT-baserade finansiella instrument och till huruvida dessa kräver att standarder anpassas för att dessa finansiella
instrument ska kunna utvecklas utan att detta undergräver målen för reglerna i de tekniska standarder för tillsyn
som antagits enligt förordning (EU) nr 600/2014.
35
36
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/11
(55) Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på
grund av regulatoriska hinder, i unionslagstiftning om finansiella tjänster, för utvecklingen av DLT-marknadsinfra
strukturer för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan
unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I
enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte längre än vad som är nödvändigt
för att uppnå dessa mål.
(56) Denna förordning påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 (
13
). När
det gäller enheter som auktoriserats enligt direktiv 2014/65/EU bör samtidigt de mekanismer för rapportering av
överträdelser av förordning (EU) nr 600/2014 eller direktiv 2014/65/EU som fastställs i det direktivet användas. När
det gäller enheter som auktoriserats enligt förordning (EU) nr 909/2014 bör de mekanismer för rapportering av
överträdelser av den förordningen som fastställs i den förordningen användas.
(57) Driften av DLT-marknadsinfrastrukturer skulle kunna inbegripa behandling av personuppgifter. Om det vid
tillämpningen av denna förordning är nödvändigt att behandla personuppgifter, bör denna behandling utföras i
enlighet med unionsrätten om skydd av personuppgifter. Denna förordning påverkar inte tillämpningen av
Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (
14
) och (EU) 2018/1725 (
15
). Europeiska
datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav sitt yttrande den
23 april 2021.
(58) I förordning (EU) nr 600/2014 föreskrivs en övergångsperiod under vilken icke-diskriminerande tillträde till den
centrala motparten eller handelsplatsen enligt den förordningen inte ska tillämpas på de centrala motparter eller
handelsplatser som hos sina behöriga myndigheter har ansökt om att få utnyttja övergångsarrangemangen för
börshandlade derivat. Den period under vilken en central motpart eller en handelsplats av sin behöriga myndighet
skulle kunna undantas från reglerna om icke-diskriminerande tillträde för börshandlade derivat löpte ut den 3 juli
2020. Den ökade osäkerheten och volatiliteten på marknaderna påverkade de centrala motparternas och
handelsplatsernas operativa risker negativt, och därför senarelades tillämpningsdatumet för den nya ordningen för
öppet tillträde för centrala motparter och handelsplatser som erbjuder handels- och avvecklingstjänster för
börshandlade derivat med ett år, till och med den 3 juli 2021, genom artikel 95 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2021/23 (
16
). Skälen till att senarelägga tillämpningsdatumet för den nya ordningen för öppet
tillträde kvarstår. Dessutom skulle systemet med öppet tillträde kunna strida mot parallella politiska mål att främja
handel och innovation inom unionen, eftersom det skulle kunna minska incitamenten för innovation i
börshandlade derivat genom att göra det möjligt för konkurrenter som har öppet tillträde att förlita sig på redan
etablerade aktörers infrastruktur och investeringar i syfte att erbjuda konkurrerande produkter med låga
initialkostnader. Att upprätthålla ett system där derivat clearas och handlas i en vertikalt integrerad enhet är också
konsekvent med långvariga internationella trender. Tillämpningsdatumet för den nya ordningen för öppet tillträde
bör därför skjutas upp med ytterligare två år, till och med den 3 juli 2023.
(59) Definitionen av finansiellt instrument i direktiv 2014/65/EU omfattar för närvarande inte uttryckligen finansiella
instrument som emitterats med hjälp av ett slags teknik som stöder distribuerad registrering av krypterade data,
nämligen teknik för distribuerade liggare. Definitionen av finansiella instrument i direktiv 2014/65/EU bör ändras
så att den innefattar sådana finansiella instrument, för att säkerställa att dessa kan handlas på marknaden enligt det
befintliga regelverket.
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om
överträdelser av unionsrätten (EUT L 305, 26.11.2019, s. 17).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän
dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på
behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt
om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
(16) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 av den 16 december 2020 om en ram för återhämtning och resolution av
centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 806/2014
och (EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132 (EUT L 22,
22.1.2021, s. 1).
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/12
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
(60) Denna förordning fastställer regleringsramen för DLT-marknadsinfrastrukturer, inbegripet sådana som
tillhandahåller avvecklingstjänster, medan den allmänna regleringsramen för värdepappersavvecklingssystem som
drivs av värdepapperscentraler finns i förordning (EU) nr 909/2014, som innehåller bestämmelser om avvecklings
disciplin. Ordningen för avvecklingsdisciplin omfattar regler för rapportering av utebliven avveckling, insamling
och fördelning av sanktionsavgifter och obligatoriska ersättningsköp. Enligt tekniska standarder för tillsyn antagna
enligt förordning (EU) nr 909/2014 är bestämmelserna om avvecklingsdisciplin tillämpliga från och med den
1 februari 2022. Aktörer har dock lagt fram belägg för att obligatoriska ersättningsköp skulle kunna öka likviditets
påfrestningarna och kostnaderna för värdepapper som riskerar att bli föremål för ersättningsköp. Sådana effekter
skulle kunna förvärras ytterligare i fall av marknadsvolatilitet. Mot denna bakgrund skulle tillämpningen av de regler
om obligatoriska ersättningsköp som fastställs i förordning (EU) nr 909/2014 kunna få en negativ inverkan på
effektiviteten och konkurrenskraften på kapitalmarknaderna i unionen. Denna inverkan skulle i sin tur kunna leda
till större spreadar mellan köp- och säljkurser, minskad marknadseffektivitet och färre incitament att låna ut
värdepapper på marknaderna för värdepapperslån och repor och att avveckla transaktioner med värdepappers
centraler som är etablerade i unionen. Kostnaderna för att tillämpa reglerna om obligatoriska ersättningsköp
förväntas därför uppväga de potentiella fördelarna. Med beaktande av dessa potentiella negativa effekter bör
förordning (EU) nr 909/2014 ändras för att möjliggöra olika tillämpningsdatum för varje avvecklingsdisciplinåtgärd,
så att tillämpningsdatumet för reglerna om obligatoriska ersättningsköp kan senareläggas ytterligare. Den
senareläggningen skulle göra det möjligt för kommissionen att, i samband med det kommande lagstiftningsförslaget
om översyn av förordning (EU) nr 909/2014, bedöma hur ramen för avvecklingsdisciplin, särskilt reglerna om
obligatoriska ersättningsköp, bör ändras för att ta hänsyn till och ta itu med ovannämnda frågor. Sådan
senareläggning skulle dessutom säkerställa att marknadsaktörerna, inbegripet de DLT-marknadsinfrastrukturer som
skulle omfattas av ordningen för avvecklingsdisciplin, inte ådrar sig genomförandekostnader två gånger om dessa
regler ändras till följd av översynen av förordning (EU) nr 909/2014.
(61) Driften av en DLT-marknadsinfrastruktur bör inte undergräva medlemsstaternas klimatpolitik. Det är därför viktigt
att ytterligare främja utvecklingen av och investeringar i teknik för distribuerade liggare med låga eller inga utsläpp.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Innehåll och tillämpningsområde
I denna förordning fastställs kraven med avseende på DLT-marknadsinfrastrukturer och deras operatörer när det gäller
a) att bevilja och återkalla specifika tillstånd att driva DLT-marknadsinfrastrukturer i enlighet med denna förordning,
b) att bevilja, ändra och återkalla undantag som hänger samman med specifika tillstånd,
c) att ställa krav på, ändra och återkalla de villkor som är knutna till undantag och när det gäller att ställa krav på, ändra
och återkalla kompensationsåtgärder eller korrigerande åtgärder,
d) drift av DLT-marknadsinfrastrukturer,
e) tillsyn över DLT-marknadsinfrastrukturer, och
f) samarbete mellan operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer, behöriga myndigheter och Europeiska tillsynsmyn
digheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), inrättad genom förordning (EU) nr 1095/2010
(Esma).
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. teknik för distribuerade liggare eller DLT: en teknik som möjliggör drift och användning av distribuerade liggare.
2. distribuerad liggare: ett informationsregister över transaktioner som delas via, och är synkroniserat mellan, ett antal
DLT-nätverksnoder med hjälp av en konsensusmekanism.
37
38
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/13
3. konsensusmekanism: de regler och förfaranden genom vilka en överenskommelse nås mellan DLT-nätverksnoder om att
en transaktion är validerad.
4. DLT-nätverksnod: en enhet eller process som ingår i ett nätverk och som innehåller en fullständig eller partiell kopia av
register över alla transaktioner med en distribuerad liggare.
5. DLT-marknadsinfrastruktur: en DLT-baserad multilateral handelsplattform, ett DLT-avvecklingssystem eller ett DLT-
baserat handels- och avvecklingssystem.
6. DLT-baserad multilateral handelsplattform eller DLT-MTF-plattform: en multilateral handelsplattform som endast tillåter
handel med DLT-baserade finansiella instrument.
7. DLT-avvecklingssystem eller DLT-SS-system: ett avvecklingssystem som avvecklar transaktioner med DLT-baserade
finansiella instrument mot betalning eller leverans, oavsett om avvecklingssystemet har betecknats som ett system och
anmälts i enlighet med direktiv 98/26/EG, och som tillåter inledande registrering av DLT-baserade finansiella
instrument eller tillhandahållande av förvaringstjänster avseende DLT-baserade finansiella instrument.
8. avveckling: avveckling enligt definitionen i artikel 2.1.7 i förordning (EU) nr 909/2014.
9. utebliven avveckling: utebliven avveckling enligt definitionen i artikel 2.1.15 i förordning (EU) nr 909/2014.
10. DLT-baserat handels- och avvecklingssystem eller DLT-TSS-system: en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-SS-system som
kombinerar tjänster som tillhandahålls av en DLT-MTF-plattform och ett DLT-SS-system.
11. DLT-baserat finansiellt instrument: ett finansiellt instrument som emitteras, registreras, överförs och lagras med hjälp av
teknik för distribuerade liggare.
12. finansiellt instrument: ett finansiellt instrument enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2014/65/EU.
13. multilateral handelsplattform: multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.1.22 i direktiv 2014/65/EU.
14. värdepapperscentral: en värdepapperscentral enligt definitionen i artikel 2.1.1 i förordning (EU) nr 909/2014.
15. avvecklingssystem för värdepapper: ett avvecklingssystem för värdepapper enligt definitionen i artikel 2.1.10 i förordning
(EU) nr 909/2014.
16. bankdag: bankdag enligt definitionen i artikel 2.1.14 i förordning (EU) nr 909/2014.
17. leverans mot betalning: leverans mot betalning enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordning (EU) nr 909/2014.
18. kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 575/2013 (
17
).
19. värdepappersföretag: ett värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2014/65/EU.
20. marknadsoperatör: marknadsoperatör enligt definitionen i artikel 4.1.18 i direktiv 2014/65/EU.
21. behörig myndighet: en eller flera behöriga myndigheter som
a) utsetts i enlighet med artikel 67 i direktiv 2014/65/EU,
b) utsetts i enlighet med artikel 11 i förordning (EU) nr 909/2014, eller
c) som på annat sätt utsetts av en medlemsstat för att övervaka tillämpningen av den här förordningen.
(17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring
av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/14
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
Artikel 3
Begränsningar avseende finansiella instrument som tas upp till handel på eller registreras i en DLT-
marknadsinfrastruktur
1.
DLT-baserade finansiella instrument får endast tas upp till handel på en DLT-marknadsinfrastruktur eller registreras i
en DLT-marknadsinfrastruktur om de DLT-baserade finansiella instrumenten vid tidpunkten för upptagandet till handel på
eller registreringen i en distribuerad liggare är
a) aktier, vars emittent har ett börsvärde eller ett preliminärt börsvärde på mindre än 500 miljoner EUR,
b) obligationer, andra former av värdepapperiserad skuld, inbegripet depåbevis för sådana värdepapper, eller
penningmarknadsinstrument, med en emissionsstorlek på mindre än 1 miljard EUR, med undantag för de som
innefattar ett derivat eller har en struktur som gör det svårt för kunden att förstå den därmed förbundna risken, eller
c) andelar i företag för kollektiva investeringar som omfattas av artikel 25.4 a iv i direktiv 2014/65/EU, vars
marknadsvärde för de förvaltade tillgångarna understiger 500 miljoner EUR.
Företagsobligationer som emitterats av emittenter vars börsvärde inte översteg 200 miljoner EUR vid tidpunkten för
emissionen ska undantas från beräkningen av det tröskelvärde som föreskrivs i första stycket b.
2.
Det aggregerade marknadsvärdet för alla DLT-baserade finansiella instrument som tas upp till handel på en DLT-
marknadsinfrastruktur eller som registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur får inte överstiga 6 miljarder EUR vid
tidpunkten för upptagandet till handel eller den inledande registreringen av ett nytt DLT-baserat finansiellt instrument.
Om upptagande till handel eller inledande registrering av ett nytt DLT-baserat finansiellt instrument skulle leda till att det
aggregerade marknadsvärde som avses i första stycket når 6 miljarder EUR, får DLT-marknadsinfrastrukturen inte ta upp
det DLT-baserade finansiella instrumentet till handel eller registrera det.
3.
Om det aggregerade marknadsvärdet för alla de DLT-baserade finansiella instrument som tas upp till handel på en
DLT-marknadsinfrastruktur eller som registreras i en DLT-marknadsinfrastruktur har nått 9 miljarder EUR ska operatören
av DLT-marknadsinfrastrukturen aktivera den övergångsstrategi som avses i artikel 7.7. Operatören av DLT-marknadsinfra
strukturen ska underrätta den behöriga myndigheten om aktiveringen av sin övergångsstrategi och om tidsplanen för
övergången i den månadsrapport som föreskrivs i punkt 5.
4.
Operatören av en DLT-marknadsinfrastruktur ska beräkna det månatliga genomsnittliga aggregerade marknadsvärdet
för DLT-baserade finansiella instrument som handlas på eller registreras i den DLT-marknadsinfrastrukturen. Det månatliga
genomsnittet ska beräknas som genomsnittet av de dagliga slutkurserna för varje DLT-baserat finansiellt instrument,
multiplicerat med det antal DLT-baserade finansiella instrument som handlas på eller registreras i den DLT-marknadsinfra
strukturen med samma internationella standardnummer för värdepapper.
Operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen ska använda detta månatliga genomsnitt
a) vid bedömningen av huruvida upptagandet till handel eller registreringen av ett nytt DLT-baserat finansiellt instrument
under påföljande månad skulle leda till att det aggregerade marknadsvärdet för DLT-baserade finansiella instrument når
det tröskelvärde som avses i punkt 2 i denna artikel, och
b) när den beslutar om de ska aktivera den övergångsstrategi som avses i artikel 7.7.
5.
Operatören av en DLT-marknadsinfrastruktur ska lämna månadsrapporter till sin behöriga myndighet som visar att
alla DLT-baserade finansiella instrument som upptas till handel på eller registreras i DLT-marknadsinfrastrukturen inte
överskrider de tröskelvärden som anges i punkterna 2 och 3.
6.
En behörig myndighet får fastställa lägre tröskelvärden än de värden som anges i punkterna 1 och 2. Om en behörig
myndighet sänker det tröskelvärde som anges i punkt 2 ska det tröskelvärde som anges i punkt 3 anses ha sänkts i
motsvarande grad.
39
40
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/15
Vid tillämpningen av första stycket i denna punkt ska den behöriga myndigheten beakta marknadsstorleken och det
genomsnittliga börsvärdet av DLT-baserade finansiella instrument av en viss typ som har tagits upp till handel på
handelsplattformar i de medlemsstater där tjänsterna och verksamheterna kommer att utföras och ska beakta de risker
som är förknippade med emittenterna, den typ av teknik för distribuerade liggare som används och tjänsterna och
verksamheterna i DLT-marknadsinfrastrukturen.
7.
Förordning (EU) nr 596/2014 är tillämplig på DLT-baserade finansiella instrument som tas upp till handel på en DLT-
MTF-plattform eller i ett DLT-TSS-system.
Artikel 4
Krav och undantag vad gäller DLT-MTF-plattformar
1.
En DLT-MTF-plattform ska omfattas av de krav som är tillämpliga på en multilateral handelsplattform enligt
förordning (EU) nr 600/2014 och direktiv 2014/65/EU.
Första stycket är inte tillämpligt med avseende på de krav från vilka det värdepappersföretag eller den marknadsoperatör
som driver DLT-MTF-plattformen har undantagits enligt punkterna 2 och 3 i denna artikel, förutsatt att värdepappers
företaget eller marknadsoperatören uppfyller
a) artikel 7,
b) punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln, och
c) eventuella kompensationsåtgärder som den behöriga myndigheten anser lämpliga i syfte att uppfylla målen för de
bestämmelser från vilka ett undantag har begärts eller i syfte att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet eller
finansiell stabilitet.
2.
Utöver de personer som anges i artikel 53.3 i direktiv 2014/65/EU får den behöriga myndigheten på begäran av en
operatör av en DLT-MTF-plattform tillåta den operatören att godkänna att fysiska och juridiska personer handlar för egen
räkning som medlemmar eller deltagare, förutsatt att dessa personer uppfyller följande krav:
a) De har tillräckligt gott anseende.
b) De har tillräcklig förmåga, kompetens och erfarenhet när det gäller handel, inklusive kunskap om hur teknik för
distribuerad liggare fungerar.
c) De är inte marknadsgaranter på DLT-MTF-plattformen.
d) De använder inte en teknik för algoritmisk högfrekvenshandel på DLT-MTF-plattformen.
e) De ger inte andra personer direkt elektroniskt tillträde till DLT-MTF-plattformen.
f) De handlar inte för egen räkning när de utför kundorder på DLT-marknadsinfrastrukturen.
g) De har gett informerat samtycke till handel på DLT-MTF-plattformen som medlemmar eller deltagare och har
informerats av DLT-MTF-plattformen om de potentiella riskerna med att använda dess system för att handla med DLT-
baserade finansiella instrument.
Om den behöriga myndigheten beviljar det undantag som avses i första stycket i denna punkt får den kräva ytterligare
åtgärder för skyddet av fysiska personer som godkänns som medlemmar av eller deltagare i DLT-MTF-plattformen. Sådana
åtgärder ska stå i proportion till dessa medlemmars eller deltagares riskprofil.
3.
På begäran av en operatör av en DLT-MTF-plattform får den behöriga myndigheten undanta den operatören eller dess
medlemmar eller deltagare från artikel 26 i förordning (EU) nr 600/2014.
Om den behöriga myndigheten beviljar ett undantag enligt första stycket i denna punkt ska DLT-MTF-plattformen föra
register över alla transaktioner som utförs genom dess system. De registren ska innehålla alla de uppgifter som anges i
artikel 26.3 i förordning (EU) nr 600/2014 som är relevanta med hänsyn till det system som används av DLT-MTF-
plattformen och den medlem eller deltagare som genomför transaktionen. DLT-MTF-plattformen ska också säkerställa att
de behöriga myndigheter som har rätt att ta emot uppgifterna direkt från den multilaterala handelsplattformen i enlighet
med artikel 26 i den förordningen har direkt och omedelbar åtkomst till dessa uppgifter. I syfte att möjliggöra åtkomst till
de registren ska en sådan behörig myndighet ges tillträde till DLT-MTF-plattformen såsom regulatorisk deltagare i
egenskap av observatör.
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/16
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
Den behöriga myndigheten ska utan onödigt dröjsmål ge Esma tillgång till all information som den har fått åtkomst till i
enlighet med denna artikel.
4.
När en operatör av en DLT-MTF-plattform begär ett undantag enligt punkt 2 eller 3 ska den visa att det begärda
undantaget
a) står i proportion till och är motiverat av användningen av teknik för distribuerade liggare, och
b) är begränsat till DLT-MTF-plattformen och inte också omfattar någon annan multilateral handelsplattform som drivs av
den operatören.
5.
Punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel gäller i tillämpliga delar för en värdepapperscentral som driver ett DLT-TSS-system i
enlighet med artikel 6.2.
6.
Esma ska utarbeta riktlinjer för de kompensationsåtgärder som avses i punkt 1 andra stycket c.
Artikel 5
Krav och undantag vad gäller DLT-SS-system
1.
En värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system ska omfattas av de krav som är tillämpliga på en
värdepapperscentral som driver ett avvecklingssystem för värdepapper enligt förordning (EU) nr 909/2014.
Första stycket är inte tillämpligt med avseende på de krav från vilka den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet
har undantagits enligt punkterna 2–9 i denna artikel, förutsatt att värdepapperscentralen uppfyller
a) artikel 7,
b) punkterna 2–10 i den här artikeln, och
c) eventuella kompensationsåtgärder som den behöriga myndigheten anser lämpliga i syfte att uppfylla målen för de
bestämmelser från vilka ett undantag har begärts eller i syfte att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet eller
finansiell stabilitet.
2.
På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta den
värdepapperscentralen från artikel 2.1.4, 2.1.9 eller 2.1.28 eller artikel 3, 37 eller 38 i förordning (EU) nr 909/2014, under
förutsättning att värdepapperscentralen
a) visar att användningen av ett värdepapperskonto enligt definitionen i artikel 2.1.28 i den förordningen eller användningen
av kontobaserad form enligt artikel 3 i den förordningen är oförenlig med användningen av den berörda tekniken för
distribuerade liggare,
b) föreslår kompensationsåtgärder för att uppfylla målen för de bestämmelser från vilka ett undantag har begärts och
säkerställer åtminstone att
i) de DLT-baserade finansiella instrumenten registreras i den distribuerade liggaren,
ii) antalet DLT-baserade finansiella instrument i en emission eller en del av en emission som registreras av den
värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet, är lika stort som det totala antalet DLT-baserade finansiella
instrument som utgör en sådan emission eller del av en emission som är registrerade i den distribuerade liggaren
vid varje givet tillfälle,
iii) den för ett register som gör det möjligt för den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet att utan dröjsmål
vid varje givet tillfälle segregera en medlems, deltagares, emittents eller kunds DLT-baserade finansiella instrument
från varje annan medlems, deltagares, emittents eller kunds instrument, och
iv) den inte tillåter övertrassering av värdepapper, debetsaldon eller orättmätigt skapande eller strykande av
värdepapper.
3.
På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta den
värdepapperscentralen från artikel 6 eller 7 i förordning (EU) nr 909/2014, under förutsättning att den värdepappers
centralen genom robusta förfaranden och arrangemang säkerställer åtminstone att DLT-SS-systemet
a) möjliggör tydlig, korrekt och snabb bekräftelse av detaljerna för transaktioner i DLT-baserade finansiella instrument,
inbegripet alla betalningar i samband med DLT-baserade finansiella instrument, samt frisläppande av säkerhet eller krav
på säkerhet för DLT-baserade finansiella instrument, och
41
42
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/17
b) antingen förhindrar utebliven avveckling eller åtgärdar utebliven avveckling om det inte är möjligt att förhindra en
sådan.
4.
På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta den
värdepapperscentralen från artikel 19 i förordning (EU) nr 909/2014 endast när det gäller utkontraktering av en
huvudtjänst till en tredje part, förutsatt att tillämpningen av den artikeln är oförenlig med den användning av teknik för
distribuerade liggare som planeras av det DLT-SS-system som drivs av den värdepapperscentralen.
5.
På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten tillåta den
värdepapperscentralen att godkänna fysiska och juridiska personer utöver dem som är förtecknade i artikel 2 f i direktiv
98/26/EG som deltagare i DLT-SS-systemet, under förutsättning att dessa personer
a) har tillräckligt gott anseende,
b) har tillräcklig förmåga, kompetens, erfarenhet och kunskap om avveckling, om hur teknik för distribuerade liggare
fungerar och om riskbedömning, och
c) har gett sitt informerade samtycke till att omfattas av den pilotordning som föreskrivs i denna förordning och är
tillräckligt informerade om dess experimentella natur och de potentiella risker som är förknippade med den.
6.
På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta den
värdepapperscentralen från artikel 33, 34 eller 35 i förordning (EU) nr 909/2014, förutsatt att den värdepapperscentralen
föreslår kompensationsåtgärder för att uppfylla målen för de artiklarna och säkerställer åtminstone att
a) DLT-SS-systemet offentliggör kriterier för deltagande som möjliggör rättvist och öppet tillträde för alla personer som
avser att bli deltagare, och att de kriterierna är transparenta, objektiva och icke-diskriminerande, och
b) DLT-SS-systemet offentliggör priser och avgifter för de avvecklingstjänster som det tillhandahåller.
7.
På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta den
värdepapperscentralen från artikel 39 i förordning (EU) nr 909/2014, under förutsättning att den värdepapperscentralen
föreslår kompensationsåtgärder för att uppfylla målen för den artikeln och, genom robusta förfaranden och arrangemang,
säkerställer åtminstone att
a) DLT-SS-systemet avvecklar transaktioner i DLT-baserade finansiella instrument i nära realtid eller under handelsdagen
och i alla händelser senast den andra bankdagen efter avslutad handel,
b) DLT-SS-systemet offentliggör reglerna för avvecklingssystemet, och
c) DLT-SS-systemet minskar eventuella risker till följd av att DLT-SS-systemet inte betecknas som ett system i den mening
som avses i direktiv 98/26/EG, särskilt när det gäller insolvensförfaranden.
Vid drift av ett DLT-SS-system ska definitionen av en värdepapperscentral i förordning (EU) nr 909/2014 såsom en juridisk
person som driver ett avvecklingssystem för värdepapper inte medföra att medlemsstaterna är skyldiga att beteckna och
anmäla ett DLT-SS-system såsom ett avvecklingssystem för värdepapper enligt direktiv 98/26/EG. Medlemsstaterna ska
dock inte vara förhindrade att beteckna och anmäla ett DLT-SS-system såsom ett avvecklingssystem för värdepapper enligt
direktiv 98/26/EG om DLT-SS-systemet uppfyller kraven i det direktivet.
Om ett DLT-SS-system inte betecknas och anmäls som ett avvecklingssystem för värdepapper enligt direktiv 98/26/EG ska
den värdepapperscentral som driver det DLT-SS-systemet föreslå kompensationsåtgärder för att minska risker till följd av
insolvens.
8.
På begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system får den behöriga myndigheten undanta den
värdepapperscentralen från artikel 40 i förordning (EU) nr 909/2014, under förutsättning att den värdepapperscentralen
avvecklar enligt principen leverans mot betalning.
Avvecklingen av betalningar ska ske genom centralbankspengar, inbegripet i tokeniserad form, när så är praktiskt
genomförbart och möjligt eller, när så inte är praktiskt genomförbart och möjligt, via värdepapperscentralens konto i
enlighet med avdelning IV i förordning (EU) nr 909/2014 eller genom pengar från kommersiella banker, inbegripet i
tokeniserad form, i enlighet med den avdelningen, eller med användning av e-pengartokens.
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/18
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
Med avvikelse från andra stycket i denna punkt ska avdelning IV i förordning (EU) nr 909/2014 inte tillämpas på ett
kreditinstitut när det avvecklar betalningar med användning av pengar från kommersiella banker till en DLT-marknadsinfra
struktur som registrerar DLT-baserade finansiella instrument vars aggregerade marknadsvärde vid tidpunkten för den
ursprungliga registreringen av ett nytt DLT-baserat finansiellt instrument inte överstiger 6 miljarder EUR, beräknat i
enlighet med artikel 3.4 i den här förordningen.
När avvecklingen sker med användning av pengar från en kommersiell bank som tillhandahålls av ett kreditinstitut på vilket
avdelning IV i förordning (EU) nr 909/2014 inte är tillämplig enligt tredje stycket i denna punkt, eller om avvecklingen av
betalningar sker med användning av e-pengartokens, ska den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet identifiera,
mäta, övervaka, hantera och minimera de risker som användningen av sådana medel eventuellt ger upphov till.
Tjänster kopplade till e-pengartokens som är likvärdiga med de tjänster som förtecknas i avsnitt C leden b och c i bilagan till
förordning (EU) nr 909/2014, ska tillhandahållas av den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet i enlighet med
avdelning IV i förordning (EU) nr 909/2014 eller av ett kreditinstitut.
9.
Den behöriga myndigheten får på begäran av en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system undanta den
värdepapperscentralen från artikel 50, 51 eller 53 i förordning (EU) nr 909/2014, under förutsättning att den
värdepapperscentralen visar att användningen av teknik för distribuerade liggare är oförenlig med andra värdepappers
centralers eller andra marknadsinfrastrukturers traditionella system eller att beviljande av tillträde för en annan
värdepapperscentral eller en annan marknadsinfrastruktur, som använder traditionella system, skulle leda till
oproportionerliga kostnader med tanke på omfattningen av DLT-SS-systemets verksamheter.
Om en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system har undantagits i enlighet med första stycket i denna punkt ska
den ge andra operatörer av DLT-SS-system eller andra operatörer av DLT-TSS-system tillträde till sitt DLT-SS-system. Den
värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet ska informera den behöriga myndigheten om sin avsikt att ge sådant
tillträde. Den behöriga myndigheten får förbjuda sådant tillträde i den mån sådant tillträde skulle skada stabiliteten i
unionens finansiella system eller den berörda medlemsstatens finansiella system.
10.
Om en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system begär ett undantag enligt punkterna 2–9 ska den visa att
det begärda undantaget
a) står i proportion till och är motiverat av användningen av teknik för distribuerade liggare, och
b) är begränsat till DLT-SS-systemet och inte också omfattar något avvecklingssystem för värdepapper som drivs av samma
värdepapperscentral.
11.
Punkterna 2–10 i denna artikel gäller i tillämpliga delar för värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som
driver ett DLT-TSS-system i enlighet med artikel 6.1.
12.
Esma ska utarbeta riktlinjer för de kompensationsåtgärder som avses i punkt 1 andra stycket c i denna artikel.
Artikel 6
Krav och undantag avseende DLT-TSS-system
1.
Ett värdepappersföretag eller en marknadsoperatör som driver ett DLT-TSS-system ska omfattas av
a) de krav som är tillämpliga på en multilateral handelsplattform enligt förordning (EU) nr 600/2014 och direktiv
2014/65/EU, och
b) i tillämpliga delar, de krav som är tillämpliga på en värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014, med
undantag för artiklarna 9, 16, 17, 18, 20, 26, 27, 28, 31, 42, 43, 44, 46 och 47 i den förordningen.
Första stycket är inte tillämpligt med avseende på de krav från vilka det värdepappersföretag eller den marknadsoperatör
som driver DLT-TSS-systemet har undantagits enligt artikel 4.2 och 4.3 samt artikel 5.2–5.9, under förutsättning att det
värdepappersföretaget eller den marknadsoperatören uppfyller
a) artikel 7,
b) artikel 4.2, 4.3 och 4.4 samt artikel 5.2–5.10, och
43
44
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/19
c) eventuella kompensationsåtgärder som den behöriga myndigheten anser lämpliga i syfte att uppfylla målen för de
bestämmelser från vilka ett undantag har begärts eller i syfte att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet eller
finansiell stabilitet.
2.
En värdepapperscentral som driver ett DLT-TSS-system ska omfattas av
a) de krav som är tillämpliga på en värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014, och
b) i tillämpliga delar, de krav som är tillämpliga på en multilateral handelsplattform enligt förordning (EU) nr 600/2014
och direktiv 2014/65/EU, med undantag av artiklarna 5–13 i det direktivet.
Första stycket är inte tillämpligt med avseende på de krav från vilka den värdepapperscentral som driver DLT-TSS-systemet
har undantagits enligt artikel 4.2 och 4.3 samt artikel 5.2–5.9, under förutsättning att den värdepapperscentralen uppfyller
a) artikel 7,
b) artikel 4.2, 4.3 och 4.4 samt artikel 5.2–5.10, och
c) eventuella kompensationsåtgärder som den behöriga myndigheten anser lämpliga i syfte att uppfylla målen för de
bestämmelser från vilka ett undantag har begärts eller i syfte att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet eller
finansiell stabilitet.
Artikel 7
Ytterligare krav för DLT-marknadsinfrastrukturer
1.
Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska upprätta tydliga och detaljerade affärsplaner som beskriver hur de
ämnar utöva sina tjänster och sin verksamhet, som ska innehålla en beskrivning av kritisk personal, de tekniska aspekterna
och användningen av tekniken för distribuerade liggare, samt den information som krävs enligt punkt 3.
Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska även offentliggöra aktuell, tydlig och detaljerad skriftlig dokumentation
som fastställer de regler enligt vilka DLT-marknadsinfrastrukturers och deras operatörer ska bedriva sin verksamhet,
inbegripet de rättsliga villkor som definierar de rättigheter, skyldigheter, ansvar och förpliktelser som gäller för operatörer
av DLT-marknadsinfrastrukturer, samt för de medlemmar, deltagare, emittenter och kunder som använder deras DLT-
marknadsinfrastruktur. Sådana rättsliga villkor ska ange tillämplig lag, eventuella administrativa tvistlösningsmekanismer,
eventuella skyddsåtgärder mot insolvens enligt direktiv 98/26/EG och i vilka jurisdiktioner talan kan väckas. Operatörer av
DLT-marknadsinfrastrukturer får göra sin skriftliga dokumentation tillgänglig med elektroniska medel.
2.
Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska fastställa eller dokumentera, beroende på vad som är lämpligt, regler
för hur den teknik för distribuerade liggare som de använder fungerar, inbegripet regler för tillträde till den distribuerade
liggaren, för deltagande vad gäller valideringsnoder, för hantering av potentiella intressekonflikter, och för riskhantering
inbegripet riskreducerande åtgärder för att säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet.
3.
Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska på sin webbplats tillhandahålla tydlig och otvetydig information till
sina medlemmar, deltagare, emittenter och kunder om hur operatörerna utför sina funktioner, tjänster och verksamheter
och om hur deras utförande av dessa funktioner, tjänster och verksamheter skiljer sig från dem som utförs av en
multilateral handelsplattform eller ett avvecklingssystem för värdepapper som inte baseras på teknik för distribuerade
liggare. Den informationen ska inkludera vilken typ av teknik för distribuerade liggare som används.
4.
Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska säkerställa att de övergripande it- och cyberarrangemangen i
samband med användningen av deras teknik för distribuerade liggare står i proportion till arten och omfattningen av och
komplexiteten i deras verksamheter. De arrangemangen ska säkerställa kontinuitet och fortsatt transparens, tillgänglighet,
tillförlitlighet och säkerhet för deras tjänster och verksamheter, inbegripet tillförlitligheten hos de smarta kontrakt som
används i DLT-marknadsinfrastrukturen. Arrangemangen ska även säkerställa integritet, säkerhet och konfidentialitet för
uppgifter som lagras av de operatörerna och säkerställa att de uppgifterna är tillgängliga och åtkomliga.
Operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer ska ha särskilda förfaranden för hantering av operativa risker att tillämpa på de
risker som användningen av teknik för distribuerade liggare och kryptotillgångar medför, samt för hur dessa risker ska
hanteras om de förverkligas.
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/20
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
För att den behöriga myndigheten ska kunna bedöma tillförlitligheten hos en DLT-marknadsinfrastrukturs övergripande it-
och cyberarrangemang kan den begära en revision av dessa arrangemang. Om den behöriga myndigheten kräver en
revision ska den utse en oberoende revisor som ska genomföra den. DLT-marknadsinfrastrukturen ska stå för kostnaderna
för revisionen.
5.
Om en operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur säkerställer förvaringen av medlemmars, deltagares, emittenters
eller kunders medel, säkerheter eller DLT-baserade finansiella instrument samt säkerställer metoderna för tillträde till
sådana tillgångar, inbegripet i form av krypteringsnycklar, ska den operatören ha lämpliga arrangemang för att förhindra
att dessa tillgångar används för operatörens egen räkning utan uttryckligt förhandsgodkännande i skriftlig form från den
berörda medlemmen, deltagaren, emittenten eller kunden, vilket även kan lämnas med elektroniska medel.
Operatörer av en DLT-marknadsinfrastruktur ska föra ett säkert, korrekt, tillförlitligt och tillgängligt register över de medel,
säkerheter och DLT-baserade finansiella instrument som deras DLT-marknadsinfrastruktur innehar för medlemmars,
deltagares, emittenters eller kunders räkning samt över metoderna för tillträde till dessa medel, säkerheter och DLT-
baserade finansiella instrument.
Operatörer av en DLT-marknadsinfrastruktur ska segregera medel, säkerheter och DLT-baserade finansiella instrument
tillhörande de medlemmar, deltagare, emittenter eller kunder som använder DLT-marknadsinfrastrukturen, samt
metoderna för tillträde till sådana tillgångar, från sina egna tillgångar och från sådana tillgångar som tillhör andra
medlemmar, deltagare, emittenter och kunder.
De övergripande it- och cyberarrangemang som avses i punkt 4 ska säkerställa att de medel, säkerheter och DLT-baserade
finansiella instrument som innehas av en DLT-marknadsinfrastruktur för sina medlemmars, deltagares, emittenters eller
kunders räkning, samt metoderna för tillträde till dem, är skyddade från risker för obehörigt tillträde, hackande,
försämring, förlust, cyberattacker, stöld, bedrägeri, försummelse och andra allvarliga funktionsfel.
6.
Vid förlust av medel, förlust av säkerheter eller förlust av ett DLT-baserat finansiellt instrument ska operatören av en
DLT-marknadsinfrastruktur som förlorat medlen, säkerheterna eller det DLT-baserade finansiella instrumentet vara
skadeståndsskyldig för förlusten upp till den förlorade tillgångens marknadsvärde. Operatören av DLT-marknadsinfra
strukturen ska inte vara skadeståndsskyldig för förlusten om den bevisar att förlusten har uppstått till följd av en extern
händelse som ligger utom operatörens rimliga kontroll och vars konsekvenser var oundvikliga trots alla rimliga
ansträngningar.
Operatörer av en DLT-marknadsinfrastruktur ska fastställa transparenta och lämpliga arrangemang för att säkerställa
investerarskydd, och de ska fastställa mekanismer för hantering av klagomål från kunder och förfaranden för
kompensation eller gottgörelse i händelse av förluster för investerare till följd av någon av de omständigheter som avses i
första stycket i denna punkt eller till följd av upphörande av verksamheten på grund av någon av de omständigheter som
avses i artiklarna 8.13, 9.11 och 10.10.
En behörig myndighet får från fall till fall besluta att kräva ytterligare skyddsåtgärder från operatören av en DLT-
marknadsinfrastruktur i form av kapitalbas eller en försäkring, om den behöriga myndigheten konstaterar att potentiell
skadeståndsskyldighet för skador som kunder till operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen lidit till följd av någon av de
omständigheter som avses i första stycket i denna punkt, inte i tillräcklig utsträckning täcks av tillsynskraven i förordning
(EU) nr 909/2014, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 (
18
), direktiv 2014/65/EU eller Europapar
lamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 (
19
), i syfte att säkerställa investerarskyddet.
7.
En operatör av en DLT-marknadsinfrastruktur ska fastställa och offentliggöra en tydlig och detaljerad strategi för
reducering av verksamheten i en specifik DLT-marknadsinfrastruktur eller för övergång från eller driftsupphörande av en
specifik DLT-marknadsinfrastruktur (övergångsstrategi), inbegripet en övergång eller återgång av dess verksamhet med
teknik för distribuerade liggare till traditionella marknadsinfrastrukturer, för det fall
a) det tröskelvärde som anges i artikel 3.3 har överskridits,
(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och
om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014 (EUT L 314,
5.12.2019, s. 1).
(19) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföretag och om
ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU (EUT L 314, 5.12.2019,
s. 64).
45
46
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/21
b) ett specifikt tillstånd eller ett undantag som beviljats enligt denna förordning ska återkallas eller på annat sätt upphöra,
inbegripet när det specifika tillståndet eller undantaget upphör till följd av de händelser som anges i artikel 14.2, eller
c) DLT-marknadsinfrastrukturens verksamhet upphör frivilligt eller ofrivilligt.
Övergångsstrategin ska snabbt kunna tas i bruk.
Övergångsstrategin ska ange hur medlemmar, deltagare, emittenter och kunder ska behandlas vid ett återkallande eller
upphörande av ett specifikt tillstånd eller upphörande av verksamheten enligt första stycket i denna punkt. Övergångs
strategin ska ange hur kunder, särskilt icke-professionella investerare, ska skyddas från oproportionerliga konsekvenser av
ett återkallande eller upphörande av ett specifikt tillstånd eller upphörande av verksamheten. Övergångsstrategin ska
uppdateras fortlöpande efter förhandsgodkännande från den behöriga myndigheten.
Övergångsstrategin ska ange vad som ska göras om det tröskelvärde som anges i artikel 3.3 överskrids.
8.
Värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som endast har tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform enligt
artikel 8.2 i denna förordning och som i sina övergångsstrategier inte anger att de avser att ansöka om tillstånd att driva en
multilateral handelsplattform enligt direktiv 2014/65/EU, samt värdepapperscentraler som driver ett DLT-TSS-system, ska
göra sitt yttersta för att ingå arrangemang med värdepappersföretag eller marknadsoperatörer som driver en multilateral
handelsplattform enligt direktiv 2014/65/EU för att ta över deras verksamhet, och ska ange dessa arrangemang i sina
övergångsstrategier.
9.
Värdepapperscentraler som driver ett DLT-SS-system och som endast har tillstånd att driva ett DLT-SS-system enligt
artikel 9.2 i denna förordning och som i sina övergångsstrategier inte anger att de avser att ansöka om tillstånd att driva ett
avvecklingssystem för värdepapper enligt förordning (EU) nr 909/2014, och värdepappersföretag eller marknadsoperatörer
som driver ett DLT-TSS-system, ska göra sitt yttersta för att ingå arrangemang med värdepapperscentraler som driver ett
avvecklingssystem för värdepapper för att de ska ta över deras verksamhet, och ska ange dessa arrangemang i sina
övergångsstrategier.
Värdepapperscentraler som driver ett avvecklingssystem för värdepapper och som mottar en begäran om att ingå de
arrangemang som avses i första stycket i denna punkt ska svara inom tre månader från dagen för mottagandet av begäran.
Den värdepapperscentral som driver avvecklingssystemet för värdepapper ska ingå arrangemangen på ett icke-
diskriminerande sätt och får ta ut en rimlig kommersiell avgift baserad på de faktiska kostnaderna. Den får avslå en sådan
begäran endast om den anser att arrangemangen skulle påverka finansmarknadernas smidiga och ordnade funktion eller
medföra systemrisk. Den får inte avslå en begäran på grund av förlust av marknadsandelar. Om den avslår en begäran ska
den skriftligen informera den operatör av DLT-marknadsinfrastrukturen som lämnat in begäran om skälen till avslaget.
10.
De arrangemang som avses i punkterna 8 och 9 ska ha ingåtts senast fem år efter den dag då det specifika tillståndet
beviljades, eller vid en tidigare tidpunkt om den behöriga myndigheten så kräver i syfte att hantera en eventuell risk för att
det specifika tillståndet avslutas i förtid.
Artikel 8
Specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform
1.
En juridisk person som är auktoriserad som värdepappersföretag eller auktoriserad att driva en reglerad marknad
enligt direktiv 2014/65/EU får ansöka om ett specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform enligt denna förordning.
2.
Om en juridisk person ansöker om auktorisation som värdepappersföretag eller om auktorisation att driva en
reglerad marknad enligt direktiv 2014/65/EU och, samtidigt, ansöker om ett specifikt tillstånd enligt denna artikel, enbart i
syfte att driva en DLT-MTF-plattform, ska den behöriga myndigheten inte bedöma om sökanden uppfyller de krav i direktiv
2014/65/EU från vilka sökanden har begärt undantag i enlighet med artikel 4 i denna förordning.
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/22
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
3.
Om en juridisk person i enlighet med punkt 2 i denna artikel samtidigt ansöker om auktorisation som
värdepappersföretag, eller om auktorisation att driva en reglerad marknad, och om ett specifikt tillstånd, ska den i sin
ansökan lämna den information som krävs enligt artikel 7 i direktiv 2014/65/EU, med undantag för information som är
nödvändig för att visa att de krav från vilka sökanden har begärt undantag i enlighet med artikel 4 i denna förordning är
uppfyllda.
4.
En ansökan om ett specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform enligt denna förordning ska innehålla följande
information:
a) Sökandens affärsplan, reglerna för DLT-MTF-plattformen och eventuella rättsliga villkor enligt vad som avses i
artikel 7.1 samt den information om DLT-MTF-plattformens funktioner, tjänster och verksamheter som avses i
artikel 7.3.
b) En beskrivning av hur den teknik för distribuerad liggare som används fungerar i enlighet med vad som anges i
artikel 7.2.
c) En beskrivning av sökandens övergripande it- och cyberarrangemang, i enlighet med vad som anges i artikel 7.4.
d) Belägg för att sökanden har infört tillräckliga skyddsåtgärder för att kunna uppfylla sin skadeståndsskyldighet och
kompensera sina kunder, enligt artikel 7.6 tredje stycket.
e) I tillämpliga fall, en beskrivning av de förvaringsarrangemang för kundernas DLT-baserade finansiella instrument som
avses i artikel 7.5.
f) En beskrivning av arrangemangen för att säkerställa investerarskyddet och en beskrivning av mekanismerna för att
hantera klagomål från kunder och gottgörelse, i enlighet med vad som anges i artikel 7.6 andra stycket.
g) Sökandens övergångsstrategi.
h) De undantag som sökanden begär enligt artikel 4, motiveringen för varje begärt undantag och eventuella föreslagna
kompensationsåtgärder och hur sökanden avser uppfylla de villkor som är knutna till de undantagen.
5.
Senast den 23 mars 2023 ska Esma utarbeta riktlinjer för att fastställa standardformulär, format och mallar för
tillämpningen av punkt 4.
6.
Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av en ansökan om ett specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform ska
den behöriga myndigheten bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig ska den behöriga
myndigheten fastställa en tidsfrist inom vilken sökanden ska lämna den information som saknas eller eventuell
kompletterande information. När den behöriga myndigheten anser att ansökan är fullständig ska den meddela sökanden.
Så snart den behöriga myndigheten anser att ansökan är fullständig ska den skicka en kopia av den ansökan till Esma.
7.
Om det är nödvändigt för att främja undantags enhetlighet och proportionalitet, eller om det är nödvändigt för att
säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet, ska Esma inom 30 kalenderdagar från mottagandet
av kopian av ansökan avge ett icke-bindande yttrande till den behöriga myndigheten om de begärda undantagen eller om
lämpligheten i den typ av teknik för distribuerade liggare som används enligt denna förordning.
Innan den avger ett icke-bindande yttrande ska Esma samråda med de andra medlemsstaternas behöriga myndigheter och ta
största möjliga hänsyn till deras synpunkter i sitt yttrande.
Om Esma avger ett icke-bindande yttrande ska den behöriga myndigheten ta vederbörlig hänsyn till detta yttrande och på
begäran av Esma lämna en redogörelse för eventuella betydande avvikelser från detta yttrande. Esmas yttrande och den
behöriga myndighetens redogörelse ska inte offentliggöras.
8.
Senast den 24 mars 2025 ska Esma utarbeta riktlinjer för att främja enhetlighet och proportionalitet i
a) undantag som beviljas operatörer av DLT-MTF-plattformar i hela unionen, inbegripet i samband med utvärdering av
lämpligheten i de olika typer av teknik för distribuerade liggare som används av operatörer av DLT-MTF-plattformar
inom ramen för denna förordning, och
b) utnyttjandet av den möjlighet som föreskrivs i artikel 3.6.
47
48
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/23
Dessa riktlinjer ska säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet.
Esma ska regelbundet uppdatera riktlinjerna.
9.
Inom 90 arbetsdagar från mottagandet av en fullständig ansökan om ett specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-
plattform ska den behöriga myndigheten bedöma ansökan och besluta huruvida det specifika tillståndet ska beviljas. Om
en sökande samtidigt ansöker om auktorisation enligt direktiv 2014/65/EU och om ett specifikt tillstånd enligt denna
förordning, får bedömningsperioden förlängas med ytterligare en period, dock högst med den period som anges i
artikel 7.3 i direktiv 2014/65/EU.
10.
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7 och 44 i direktiv 2014/65/EU ska den behöriga myndigheten
avslå en ansökan om specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform om det finns skäl att anta att
a) det finns betydande risker för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten som inte hanteras
och reduceras på lämpligt sätt av sökanden,
b) syftet med det specifika tillståndet att driva en DLT-MTF-plattform och de begärda undantagen är att kringgå rättsliga
eller regulatoriska krav, eller
c) operatören av DLT-MTF-plattformen inte kommer att kunna följa, eller inte kommer att göra det möjligt för sina
användare att följa, tillämpliga bestämmelser i unionsrätten eller i nationell rätt som inte omfattas av unionsrätten.
11.
Ett specifikt tillstånd ska vara giltigt i hela unionen under en period på högst sex år räknat från och med
utfärdandedagen. Det specifika tillståndet ska ange vilka undantag som beviljats i enlighet med artikel 4, eventuella
kompensationsåtgärder och eventuella lägre tröskelvärden som fastställts av den behöriga myndigheten i enlighet med
artikel 3.6.
Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål underrätta Esma om den har beviljat, avslagit eller återkallat ett specifikt
tillstånd enligt denna artikel, inbegripet eventuell information som angetts i första stycket i denna punkt.
Esma ska på sin webbplats offentliggöra
a) förteckningen över DLT-MTF-plattformarna, första och sista giltighetsdag för deras specifika tillstånd, förteckningen
över de undantag som beviljats var och en av dem, och eventuella lägre tröskelvärden som behöriga myndigheter
fastställt för var och en av dem, och
b) det totala antalet begäranden om undantag som har gjorts enligt artikel 4, med angivande av det antal och de typer av
undantag som beviljats eller avslagits, tillsammans med motiveringarna till eventuella avslag.
Den information som avses i tredje stycket b ska offentliggöras på anonym grund.
12.
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 8 och 44 i direktiv 2014/65/EU ska den behöriga myndigheten
återkalla ett specifikt tillstånd eller eventuella därmed sammanhängande undantag när
a) det har upptäckts en brist i hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar, eller i de tjänster och
verksamheter som tillhandahålls av operatören av DLT-MTF-plattformen, som utgör en risk för investerarskyddet,
marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten, och risken väger tyngre än fördelarna med de tjänster och
verksamheter som det experimenteras med,
b) operatören av DLT-MTF-plattformen har brutit mot de villkor som är knutna till undantagen,
c) operatören av DLT-MTF-plattformen har tagit upp till handel finansiella instrument som inte uppfyller de villkor som
fastställs i artikel 3.1,
d) operatören av DLT-MTF-plattformen har överskridit det tröskelvärde som fastställs i artikel 3.2,
e) operatören av DLT-MTF-plattformen har överskridit de tröskelvärden som anges i artikel 3.3 och har inte aktiverat
övergångsstrategin, eller
f) operatören av DLT-MTF-plattformen har erhållit det specifika tillståndet eller därmed sammanhängande undantag på
grundval av vilseledande information eller ett väsentligt utelämnande.
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/24
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
13.
Om en operatör av en DLT-MTF-plattform avser att införa en väsentlig förändring av hur den teknik för
distribuerade liggare som används fungerar eller av sina tjänster eller verksamheter och denna väsentliga förändring kräver
ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring av en eller flera av operatörens befintliga undantag eller av
eventuella villkor knutna till ett undantag ska operatören av DLT-MTF-plattformen begära ett nytt specifikt tillstånd, ett
nytt undantag eller en ändring.
Om en operatör av en DLT-MTF-plattform begär ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring ska
förfarandet i artikel 4 tillämpas. Den begäran ska behandlas av den behöriga myndigheten i enlighet med den här artikeln.
Artikel 9
Specifikt tillstånd att driva ett DLT-SS-system
1.
En juridisk person som auktoriserats som värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014 får ansöka om ett
specifikt tillstånd att driva ett DLT-SS-system enligt den här förordningen.
2.
Om en juridisk person ansöker om auktorisation som värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014 och
samtidigt ansöker om ett specifikt tillstånd enligt denna artikel enbart i syfte att driva ett DLT-SS-system, ska den behöriga
myndigheten inte bedöma om sökanden uppfyller de krav i förordning (EU) nr 909/2014 från vilka sökanden har begärt
undantag i enlighet med artikel 5 i den här förordningen.
3.
Om en juridisk person i enlighet med punkt 2 i denna artikel samtidigt ansöker om auktorisation som
värdepapperscentral och om ett specifikt tillstånd, ska den vara skyldig att i sin ansökan lämna den information som avses
i artikel 17.2 i förordning (EU) nr 909/2014, med undantag för information som är nödvändig för att visa att de krav från
vilka sökanden har begärt undantag i enlighet med artikel 5 i den här förordningen är uppfyllda.
4.
En ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-SS-system enligt denna förordning ska innehålla följande
information:
a) Sökandens affärsplan, reglerna för DLT-SS-systemet och eventuella rättsliga villkor i enlighet med vad som anges i
artikel 7.1 samt den information om DLT-SS-systemets funktioner, tjänster och verksamheter som avses i artikel 7.3.
b) En beskrivning av hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar i enlighet med vad som anges i
artikel 7.2.
c) En beskrivning av sökandens övergripande it- och cyberarrangemang, i enlighet med vad som anges i artikel 7.4.
d) Belägg för att sökanden har infört tillräckliga skyddsåtgärder för att kunna uppfylla sin skadeståndsskyldighet och
kompensera sina kunder, enligt artikel 7.6 tredje stycket.
e) I tillämpliga fall, en beskrivning av de förvaringsarrangemang för kundernas DLT-baserade finansiella instrument som
avses i artikel 7.5.
f) En beskrivning av arrangemangen för att säkerställa investerarskyddet och en beskrivning av mekanismerna för att
hantera klagomål från kunder och gottgörelse, i enlighet med vad som anges i artikel 7.6 andra stycket.
g) Sökandens övergångsstrategi.
h) De undantag som sökanden begär enligt artikel 5, motiveringen för varje begärt undantag och eventuella föreslagna
kompensationsåtgärder samt hur sökanden avser uppfylla de villkor som är knutna till de undantagen.
5.
Senast den 23 mars 2023 ska Esma utarbeta riktlinjer för att fastställa standardformulär, format och mallar för
tillämpningen av punkt 4.
49
50
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/25
6.
Inom 30 arbetsdagar efter mottagandet av en ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-SS-system ska den
behöriga myndigheten bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig ska den behöriga myndigheten
fastställa en tidsfrist inom vilken sökanden ska lämna den information som saknas eller eventuell kompletterande
information. När den behöriga myndigheten anser att ansökan är fullständig ska den meddela sökanden.
Så snart den behöriga myndigheten anser att ansökan är fullständig ska den skicka en kopia av den ansökan till
a) Esma, och
b) de relevanta myndigheter som anges i artikel 12 i förordning (EU) nr 909/2014.
7.
Om det är nödvändigt för att främja undantags enhetlighet och proportionalitet, eller om det är nödvändigt för att
säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet, ska Esma inom 30 kalenderdagar från mottagandet
av kopian av ansökan avge ett icke-bindande yttrande till den behöriga myndigheten om de begärda undantagen eller om
lämpligheten i den typ av teknik för distribuerade liggare som används enligt denna förordning.
Innan den avger ett icke-bindande yttrande ska Esma samråda med de andra medlemsstaternas behöriga myndigheter och ta
största möjliga hänsyn till deras synpunkter i sitt yttrande.
Om Esma avger ett icke-bindande yttrande ska den behöriga myndigheten ta vederbörlig hänsyn till detta yttrande och på
begäran av Esma lämna en redogörelse för eventuella betydande avvikelser från detta yttrande. Esmas yttrande och den
behöriga myndighetens redogörelse ska inte offentliggöras.
De relevanta myndigheter som anges i artikel 12 i förordning (EU) nr 909/2014 ska inom 30 kalenderdagar från
mottagandet av en kopia av ansökan avge ett icke-bindande yttrande till den behöriga myndigheten om egenskaperna hos
det DLT-SS-system som drivs av sökanden.
8.
Senast den 24 mars 2025 ska Esma utarbeta riktlinjer för att främja enhetlighet och proportionalitet i
a) undantag som beviljas värdepapperscentraler som driver DLT-SS-system i hela unionen, inbegripet i samband med
utvärdering av lämpligheten i de olika typer av teknik för distribuerade liggare som används av marknadsoperatörer
enligt denna förordning, och
b) utnyttjandet av den möjlighet som föreskrivs i artikel 3.6.
Dessa riktlinjer ska säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet.
Esma ska regelbundet uppdatera riktlinjerna.
9.
Inom 90 arbetsdagar från dagen för mottagandet av en fullständig ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-
SS-system ska den behöriga myndigheten bedöma ansökan och besluta huruvida det specifika tillståndet ska beviljas. Om
sökanden samtidigt ansöker om auktorisation som värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014 och om ett
specifikt tillstånd enligt den här förordningen, får bedömningsperioden förlängas med ytterligare en period, dock högst
med den period som anges i artikel 17.8 i förordning (EU) nr 909/2014.
10.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i förordning (EU) nr 909/2014 ska den behöriga myndigheten
avslå ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-SS-system om det finns skäl att anta att
a) det finns betydande risker för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten som inte hanteras
och reduceras på lämpligt sätt av sökanden,
b) syftet med det specifika tillståndet att driva ett DLT-SS-system och de begärda undantagen är att kringgå rättsliga eller
regulatoriska krav, eller
c) värdepapperscentralen inte kommer att kunna följa, eller inte kommer att göra det möjligt för sina användare att följa,
tillämpliga bestämmelser i unionsrätten eller bestämmelser i nationell rätt som inte omfattas av unionsrätten.
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/26
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
11.
Ett specifikt tillstånd ska vara giltigt i hela unionen under en period på högst sex år räknat från och med
utfärdandedagen. Det specifika tillståndet ska ange vilka undantag som beviljats i enlighet med artikel 5, eventuella
kompensationsåtgärder och eventuella lägre tröskelvärden som fastställts av den behöriga myndigheten i enlighet med
artikel 3.6.
Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål underrätta Esma och de relevanta myndigheter som anges i punkt 7 i denna
artikel om den har beviljat, avslagit eller återkallat ett specifikt tillstånd enligt denna artikel, inbegripet eventuell
information som angetts enligt första stycket i den här punkten.
Esma ska på sin webbplats offentliggöra
a) förteckningen över DLT-SS-system, första och sista giltighetsdag för deras specifika tillstånd, förteckningen över de
undantag som beviljats för vart och ett av dem, och eventuella lägre tröskelvärden som de behöriga myndigheterna
fastställt för vart och ett av dem, och
b) det totala antalet begäranden om undantag som har gjorts enligt artikel 5, med angivande av det antal och de typer av
undantag som beviljats eller avslagits, tillsammans med motiveringarna till eventuella avslag.
Den information som avses i tredje stycket b ska offentliggöras på anonym grund.
12.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EU) nr 909/2014 ska den behöriga myndigheten
återkalla ett specifikt tillstånd eller eventuella därmed sammanhängande undantagen när
a) det har upptäckts en brist i hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar, eller i de tjänster och
verksamheter som tillhandahålls av den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet, som utgör en risk för
investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten, och risken väger tyngre än fördelarna med de
tjänster och verksamheter som det experimenteras med,
b) den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet har brutit mot de villkor som är knutna till undantagen,
c) den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet har tagit upp till handel finansiella instrument som inte uppfyller
de villkor som anges i artikel 3.1,
d) värdepapperscentralen som driver DLT-SS-systemet har överskridit det tröskelvärde som anges i artikel 3.2,
e) den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet har överskridit de tröskelvärden som anges i artikel 3.3 och har
inte aktiverat övergångsstrategin, eller
f) den värdepapperscentral som driver DLT-SS-systemet har erhållit det specifika tillståndet eller därmed
sammanhängande undantag på grundval av vilseledande information eller ett väsentligt utelämnande.
13.
Om en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system avser att införa en väsentlig förändring av hur den teknik
för distribuerade liggare som används fungerar, eller av sina tjänster eller verksamheter, och denna väsentliga förändring
kräver ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring av en eller flera av värdepapperscentralens befintliga
undantag eller av eventuella villkor knutna till ett undantag ska värdepapperscentralen begära ett nytt specifikt tillstånd, ett
nytt undantag eller en ändring.
Om en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system begär ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en
ändring ska det förfarande som anges i artikel 5 tillämpas. Den begäran ska behandlas av den behöriga myndigheten i
enlighet med den här artikeln.
Artikel 10
Specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system
1.
En juridisk person som auktoriserats som värdepappersföretag, eller auktoriserats att driva en reglerad marknad,
enligt direktiv 2014/65/EU eller auktoriserats som värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014 får ansöka om
ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system enligt den här förordningen.
2.
Om en juridisk person ansöker om auktorisation som ett värdepappersföretag eller om auktorisation att driva en
reglerad marknad enligt direktiv 2014/65/EU eller som värdepapperscentral enligt förordning (EU) nr 909/2014, och
samtidigt ansöker om ett specifikt tillstånd enligt denna artikel enbart i syfte att driva ett DLT-TSS-system, ska den
behöriga myndigheten inte bedöma om sökanden uppfyller de krav i direktiv 2014/65/EU, eller de krav i förordning (EU)
nr 909/2014, från vilka sökanden har begärt undantag i enlighet med artikel 6 i den här förordningen.
51
52
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/27
3.
Om en juridisk person i enlighet med punkt 2 i denna artikel samtidigt ansöker om auktorisation som
värdepappersföretag, eller om auktorisation att driva en reglerad marknad, eller om auktorisation som värdepapperscentral,
och om ett specifikt tillstånd, ska den i sin ansökan lämna den information som krävs enligt artikel 7 i direktiv 2014/65/EU
respektive artikel 17 i förordning (EU) nr 909/2014, med undantag för information som är nödvändig för att visa att de
krav från vilka sökanden har begärt undantag enligt artikel 6 i den här förordningen är uppfyllda.
4.
En ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system enligt denna förordning ska innehålla följande
information:
a) Sökandens affärsplan, reglerna för DLT-TSS-systemet och eventuella rättsliga villkor, i enlighet med vad som anges i
artikel 7.1, samt den information om DLT-TSS-systemets funktioner, tjänster och verksamheter som avses i artikel 7.3.
b) En beskrivning av hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar i enlighet med vad som anges i
artikel 7.2.
c) En beskrivning av sökandens övergripande it- och cyberarrangemang enligt artikel 7.4.
d) Belägg för att sökanden har infört tillräckliga skyddsåtgärder för att kunna uppfylla sin skadeståndsskyldighet och
kompensera sina kunder, enligt artikel 7.6 tredje stycket.
e) I tillämpliga fall, en beskrivning av de förvaringsarrangemang för kundernas DLT-baserade finansiella instrument som
avses i artikel 7.5.
f) En beskrivning av arrangemangen för att säkerställa investerarskyddet och en beskrivning av mekanismerna för att
hantera klagomål från kunder och gottgörelse, enligt artikel 7.6 andra stycket.
g) Sökandens övergångsstrategi.
h) De undantag som sökanden begär enligt artikel 6, motiveringen för varje begärt undantag och eventuella föreslagna
kompensationsåtgärder och hur sökanden avser uppfylla de villkor som är knutna till de undantagen.
5.
Utöver den information som avses i punkt 4 i denna artikel ska en sökande som avser att driva ett DLT-TSS-system
som värdepappersföretag eller marknadsoperatör lämna information om hur sökanden avser att uppfylla de tillämpliga
krav i förordning (EU) nr 909/2014 som avses i artikel 6.1 i den här förordningen, med undantag för information som är
nödvändig för att visa att krav från vilka sökanden har begärt undantag i enlighet med den artikeln är uppfyllda.
Utöver den information som avses i punkt 4 i denna artikel ska en sökande som avser att driva ett DLT-TSS-system som
värdepapperscentral lämna information om hur sökanden avser att uppfylla de tillämpliga krav i direktiv 2014/65/EU som
avses i artikel 6.2 i den här förordningen, med undantag för information som är nödvändig för att visa att krav från vilka
sökanden har begärt undantag i enlighet med den artikeln är uppfyllda.
6.
Senast den 23 mars 2023 ska Esma utarbeta riktlinjer för att fastställa standardformulär, format och mallar för
tillämpningen av punkt 4.
7.
Inom 30 arbetsdagar från dagen för mottagandet av en ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system
ska den behöriga myndigheten bedöma om ansökan är fullständig. Om ansökan inte är fullständig ska den behöriga
myndigheten fastställa en tidsfrist inom vilken sökanden ska lämna den information som saknas eller eventuell
kompletterande information. När den behöriga myndigheten anser att ansökan är fullständig ska den meddela sökanden.
Så snart den behöriga myndigheten anser att ansökan är fullständig ska den skicka en kopia av den ansökan till
a) Esma, och
b) de relevanta myndigheter som anges i artikel 12 i förordning (EU) nr 909/2014.
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/28
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
8.
Om det är nödvändigt för att främja undantags enhetlighet och proportionalitet, eller om det är nödvändigt för att
säkerställa investerarskydd, marknadsintegritet och finansiell stabilitet, ska Esma inom 30 kalenderdagar från mottagandet
av kopian av ansökan avge ett icke-bindande yttrande till den behöriga myndigheten om de begärda undantagen eller om
lämpligheten i den typ av teknik för distribuerade liggare som används enligt denna förordning.
Innan den avger ett icke-bindande yttrande ska Esma samråda med de andra medlemsstaternas behöriga myndigheter och ta
största möjliga hänsyn till deras synpunkter i sitt yttrande.
Om Esma avger ett icke-bindande yttrande ska den behöriga myndigheten ta vederbörlig hänsyn till det yttrandet och på
begäran av Esma lämna en redogörelse för eventuella betydande avvikelser från det yttrandet. Esmas yttrande och den
behöriga myndighetens redogörelse ska inte offentliggöras.
De relevanta myndigheter som anges i artikel 12 i förordning (EU) nr 909/2014 ska inom 30 kalenderdagar från
mottagandet av en kopia av ansökan avge ett icke-bindande yttrande till den behöriga myndigheten angående
egenskaperna hos det DLT-TSS-system som drivs av sökanden.
9.
Inom 90 arbetsdagar från dagen för mottagandet av en fullständig ansökan om ett specifikt tillstånd att driva ett DLT-
TSS-system ska den behöriga myndigheten bedöma ansökan och besluta om det specifika tillståndet ska beviljas. Om
sökanden samtidigt ansöker om auktorisation enligt direktiv 2014/65/EU eller enligt förordning (EU) nr 909/2014 och
om ett specifikt tillstånd enligt denna artikel, får bedömningsperioden förlängas med ytterligare en period, dock högst med
den period som anges i artikel 7.3 i direktiv 2014/65/EU respektive artikel 17.8 i förordning (EU) nr 909/2014.
10.
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 7 och 44 i direktiv 2014/65/EU och artikel 17 i förordning (EU)
nr 909/2014 ska den behöriga myndigheten avslå en ansökan om specifikt tillstånd att driva ett DLT-TSS-system om det
finns skäl att anta att
a) det finns betydande risker för investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten som inte hanteras
och reduceras på lämpligt sätt av sökanden,
b) syftet med det specifika tillståndet att driva ett DLT-TSS-system och de begärda undantagen är att kringgå rättsliga eller
regulatoriska krav, eller
c) operatören av DLT-TSS-systemet inte kommer att kunna följa, eller inte kommer att göra det möjligt för sina användare
att följa, tillämpliga bestämmelser i unionsrätten eller bestämmelser i nationell rätt som inte omfattas av unionsrätten.
11.
Ett specifikt tillstånd ska vara giltigt i hela unionen under en period på högst sex år räknat från och med
utfärdandedagen. Det specifika tillståndet ska ange vilka undantag som beviljats i enlighet med artikel 6, eventuella
kompensationsåtgärder och eventuella lägre tröskelvärden som fastställts av den behöriga myndigheten i enlighet med
artikel 3.6.
Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål underrätta Esma och de relevanta myndigheter som anges i artikel 12 i
förordning (EU) nr 909/2014 om den har beviljat, avslagit eller återkallat ett specifikt tillstånd enligt den här artikeln,
inbegripet eventuell information som angetts enligt första stycket i denna punkt.
Esma ska på sin webbplats offentliggöra
a) förteckningen över DLT-SS-systemen, första och sista giltighetsdag för deras specifika tillstånd, förteckningen över de
undantag som beviljats för vart och ett av dem, och eventuella lägre tröskelvärden som fastställts för vart och ett av
dem, och
b) det totala antalet begäranden om undantag som har gjorts enligt artikel 6, med angivande av det antal och de typer av
undantag som beviljats eller avslagits, tillsammans med motiveringarna till eventuella avslag.
Den information som avses i tredje stycket b ska offentliggöras på anonym grund.
53
54
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/29
12.
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 8 och 44 i direktiv 2014/65/EU och artikel 20 i förordning (EU)
nr 909/2014 ska den behöriga myndigheten återkalla ett specifikt tillstånd eller eventuella därmed sammanhängande
undantag om
a) det har upptäckts en brist i hur den teknik för distribuerade liggare som används fungerar, eller i de tjänster och
verksamheter som tillhandahålls av operatören av ett DLT-TSS-system, som utgör en risk för investerarskyddet,
marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten, och risken väger tyngre än fördelarna med de tjänster och
verksamheter som det experimenteras med,
b) operatören av DLT-TSS-systemet har brutit mot de villkor som är knutna till undantagen,
c) operatören av DLT-TSS-systemet har tagit upp till handel eller registrerat finansiella instrument som inte uppfyller de
villkor som anges i artikel 3.1,
d) operatören av DLT-TSS-systemet har överskridit det tröskelvärde som anges i artikel 3.2,
e) operatören av DLT-TSS-systemet har överskridit det tröskelvärde som anges i artikel 3.3 och har inte aktiverat
övergångsstrategin, eller
f) operatören av DLT-TSS-systemet har erhållit det specifika tillståndet eller därmed sammanhängande undantag på
grundval av vilseledande information eller ett väsentligt utelämnande.
13.
Om en operatör av ett DLT-TSS-system avser att införa en väsentlig förändring av hur den teknik för distribuerade
liggare som används fungerar, eller av sina tjänster eller verksamheter, och denna väsentliga förändring kräver ett nytt
specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring av en eller flera av operatörens befintliga undantag eller av eventuella
villkor knutna till ett undantag ska operatören av DLT-TSS-systemet begära ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag
eller en ändring.
Om en operatör av ett DLT-TSS-system begär ett nytt specifikt tillstånd, ett nytt undantag eller en ändring ska det förfarande
som anges i artikel 6 tillämpas. En sådan begäran ska behandlas av den behöriga myndigheten i enlighet med den här
artikeln.
Artikel 11
Samarbete mellan operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer, behöriga myndigheter och Esma
1.
Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) nr 909/2014 och direktiv 2014/65/EU ska operatörerna av
DLT-marknadsinfrastrukturer samarbeta med de behöriga myndigheterna.
I synnerhet ska operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer utan dröjsmål underrätta sina behöriga myndigheter när de får
kännedom om något av följande:
a) Föreslagna väsentliga ändringar av deras affärsplan, inbegripet ändringar i fråga om kritisk personal, reglerna för DLT-
marknadsinfrastrukturen och de rättsliga villkoren.
b) Belägg för obehörigt tillträde, väsentliga funktionsfel, förlust, cyberattacker eller andra cyberhot, bedrägeri, stöld eller
andra allvarliga oegentligheter som drabbat operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen.
c) Väsentliga förändringar i den information som lämnats till den behöriga myndigheten.
d) Tekniska eller driftsmässiga svårigheter i samband med bedrivandet av de verksamheter eller tillhandahållandet av de
tjänster som omfattas av det specifika tillståndet, inbegripet svårigheter kopplade till utvecklingen eller användningen
av tekniken för distribuerade liggare och DLT-baserade finansiella instrument.
e) Risker som påverkar investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten som uppstått och som inte
förutsetts i ansökan om det specifika tillståndet eller som inte förutsetts vid tidpunkten för beviljandet av det specifika
tillståndet.
Underrättelse om ändringar som avses i andra stycket a ska ske minst fyra månader före den planerade ändringen, oavsett
om den föreslagna väsentliga ändringen kräver en ändring av det specifika tillståndet eller därmed sammanhängande
undantag eller villkor som är knutna till dessa undantag i enlighet med artikel 8, 9 eller 10.
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/30
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
När den behöriga myndigheten underrättas om något av det som förtecknas i andra stycket a–e får den kräva att operatören
av DLT-marknadsinfrastrukturen inkommer med en ansökan i enlighet med artikel 8.13, 9.13 eller 10.13, eller att
operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen vidtar korrigerande åtgärder enligt punkt 3 i den här artikeln.
2.
Operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen ska förse den behöriga myndigheten med all relevant information den
begär.
3.
Den behöriga myndigheten får kräva korrigerande åtgärder beträffande operatören av DLT-marknadsinfrastrukturens
affärsplan, reglerna för DLT-marknadsinfrastrukturen och de rättsliga villkoren för att säkerställa investerarskyddet,
marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten. Operatören av DLT-marknadsinfrastrukturen ska rapportera om
genomförandet av eventuella korrigerande åtgärder som den behöriga myndigheten begärt i de rapporter som avses i
punkt 4.
4.
Var sjätte månad räknat från och med dagen för det specifika tillståndet ska operatören av en DLT-marknadsinfra
struktur lämna en rapport till den behöriga myndigheten. Rapporten ska innehålla
a) en sammanfattning av den information som anges i punkt 1 andra stycket,
b) antalet och värdet av de DLT-baserade finansiella instrument som är upptagna till handel på DLT-MTF-plattformen eller
i DLT-TSS-systemet och antalet och värdet av de DLT-baserade finansiella instrument som registrerats av operatören av
DLT-SS-systemet eller DLT-TSS-systemet,
c) antalet och värdet av transaktioner som handlas på DLT-MTF-plattformen eller i DLT-TSS-systemet och avvecklas av
operatören av DLT-SS-systemet eller DLT-TSS-systemet,
d) en motiverad bedömning av alla eventuella svårigheter i samband med tillämpningen av unionslagstiftningen om
finansiella tjänster eller nationell rätt, och
e) åtgärder som vidtagits för att genomföra de villkor som är knutna till undantagen eller för att genomföra
kompensationsåtgärder eller korrigerande åtgärder som den behöriga myndigheten har krävt.
5.
Esma ska ha en samordnande roll i förhållande till de behöriga myndigheterna i syfte att bygga upp en samsyn på
teknik för distribuerade liggare och DLT-marknadsinfrastrukturer, en gemensam tillsynskultur och samstämmighet i
tillsynspraxis, och i syfte att säkerställa enhetliga tillvägagångssätt och samstämmighet i tillsynsresultaten.
De behöriga myndigheterna ska vidarebefordra den information och de rapporter de mottagit från operatörer av DLT-
marknadsinfrastrukturer enligt punkterna 1, 2 och 4 i denna artikel till Esma med erforderlig skyndsamhet och informera
Esma om eventuella åtgärder som vidtagits enligt punkt 3 i denna artikel.
Esma ska regelbundet underrätta de behöriga myndigheterna om
a) rapporter som lämnas enligt punkt 4 i denna artikel,
b) specifika tillstånd och undantag som beviljats enligt denna förordning samt de villkor som är knutna till de undantagen,
c) en behörig myndighets avslag på en ansökan om ett specifikt tillstånd eller ett undantag, återkallelser av ett specifikt
tillstånd eller ett undantag och upphöranden av en DLT-marknadsinfrastrukturs verksamhet.
6.
Esma ska övervaka tillämpningen av specifika tillstånd och därmed sammanhängande undantag och villkor som är
knutna till undantagen, samt eventuella kompenserande eller korrigerande åtgärder som de behöriga myndigheterna
kräver. Esma ska lämna en årlig rapport till kommissionen om hur sådana specifika tillstånd, undantag, villkor och
kompenserande eller korrigerande åtgärder tillämpas i praktiken.
Artikel 12
Utseende av behöriga myndigheter
1.
Den behöriga myndigheten för ett värdepappersföretag som driver en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-TSS-system
ska vara den behöriga myndighet som utsetts av den medlemsstat som fastställts i enlighet med artikel 4.1.55 a ii och iii i
direktiv 2014/65/EU.
55
56
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/31
2.
Den behöriga myndigheten för en marknadsoperatör som driver en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-TSS-system ska
vara den behöriga myndighet som utsetts av den medlemsstat där den marknadsoperatör som driver DLT-MTF-plattformen
eller DLT-TSS-systemet har sitt registrerade säte eller, om marknadsoperatören i enlighet med den medlemsstatens rätt inte
har något registrerat säte, den medlemsstat där den marknadsoperatör som driver DLT-MTF-plattformen eller DLT-TSS-
systemet har sitt huvudkontor.
3.
Den behöriga myndigheten för en värdepapperscentral som driver ett DLT-SS-system eller ett DLT-TSS-system ska
vara den behöriga myndighet som utsetts av den medlemsstat som fastställts i enlighet med artikel 2.1.23 i förordning (EU)
nr 909/2014.
Artikel 13
Anmälan av behöriga myndigheter
Medlemsstaterna ska till Esma och kommissionen anmäla behöriga myndigheter i den mening som avses i artikel 2.21 c.
Esma ska offentliggöra en förteckning över dessa behöriga myndigheter på sin webbplats.
Artikel 14
Rapportering och översyn
1.
Senast den 24 mars 2026 ska Esma lämna en rapport till kommissionen om
a) hur DLT-marknadsinfrastrukturerna inom hela unionen fungerat,
b) antalet DLT-marknadsinfrastrukturer,
c) vilka typer av undantag som begärts av DLT-marknadsinfrastrukturerna och vilka typer av undantag som beviljats,
d) antalet och värdet av DLT-baserade finansiella instrument som är upptagna till handel på och som är registrerade i DLT-
marknadsinfrastrukturer,
e) antalet och värdet av transaktioner som handlas på eller avvecklas i DLT-marknadsinfrastrukturer,
f) vilka typer av teknik för distribuerade liggare som används och tekniska problem i samband med användningen av
teknik för distribuerade liggare, inbegripet de faktorer som förtecknas i artikel 11.1 andra stycket b, och hur
användningen av teknik för distribuerade liggare inverkat på unionens klimatpolitiska mål,
g) de förfaranden som operatörer av DLT-SS-system eller DLT-TSS-system inrättat i enlighet med artikel 5.3 b,
h) risker, sårbarheter eller ineffektiviteter som användningen av teknik för distribuerade liggare medför för
investerarskyddet, marknadsintegriteten eller den finansiella stabiliteten, inbegripet nya typer av rättsliga, systemiska
och operativa risker, som inte hanteras i tillräcklig utsträckning i unionslagstiftning om finansiella tjänster, och andra
oavsiktliga effekter på likviditet, volatilitet, investerarskydd, marknadsintegritet eller finansiell stabilitet,
i) risker för regelarbitrage eller problem som påverkar de lika villkoren mellan DLT-marknadsinfrastrukturer inom ramen
för den pilotordning som föreskrivs i den här förordningen och mellan DLT-marknadsinfrastrukturer och andra
marknadsinfrastrukturer som använder traditionella system,
j) problem relaterade till driftskompabiliteten mellan DLT-marknadsinfrastrukturer och andra infrastrukturer som
använder traditionella system,
k) fördelar och kostnader till följd av användningen av en teknik för distribuerade liggare, i form av ytterligare likviditet
och finansiering för startup-företag och små och medelstora företag, förbättringar av säkerhet och effektivitet,
energiförbrukning och riskreducering i hela handels- och efterhandelskedjan, inbegripet vad gäller registrering och
förvaring av DLT-baserade finansiella instrument, transaktioners spårbarhet och ökad efterlevnad av krav på
kundkännedom och förfaranden för bekämpning av penningtvätt, bolagshändelser och direkt utövande av investerar
rättigheter genom smarta kontrakt samt rapporterings- och tillsynsfunktioner på nivån för DLT-marknadsinfra
strukturen,
l) avslag på ansökningar om specifika tillstånd eller undantag, ändringar eller återkallelser av sådana specifika tillstånd
eller undantag samt kompensationsåtgärder eller korrigerande åtgärder,
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
L 151/32
SV
Europeiska unionens officiella tidning
2.6.2022
m) vilka DLT-marknadsinfrastrukturer som upphört med sin verksamhet och skälen till detta,
n) lämpligheten av de tröskelvärden som anges i artiklarna 3 och 5.8, inbegripet de potentiella konsekvenserna av en
höjning av dessa tröskelvärden, särskilt med beaktande av systemiska överväganden och olika typer av teknik för
distribuerade liggare, och
o) en övergripande bedömning av kostnader och fördelar med den pilotordning som föreskrivs i denna förordning och en
rekommendation om huruvida, och i så fall på vilka villkor, denna pilotordning ska fortsätta.
2.
På grundval av den rapport som avses i punkt 1 ska kommissionen inom tre månader efter mottagandet av rapporten
lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet. Den rapporten ska innehålla en kostnads-nyttoanalys avseende
huruvida den pilotordning som föreskrivs i denna förordning bör
a) förlängas med ytterligare en period på högst tre år,
b) utvidgas till att omfatta andra typer av finansiella instrument som kan emitteras, registreras, överlåtas eller lagras med
användning av teknik för distribuerade liggare,
c) ändras,
d) göras permanent genom lämpliga ändringar av relevant unionslagstiftning om finansiella tjänster, eller
e) avslutas, inbegripet alla specifika tillstånd som beviljats enligt denna förordning.
Kommissionen får i sin rapport föreslå lämpliga ändringar av unionslagstiftningen om finansiella tjänster eller
harmonisering av nationell rätt som skulle underlätta användningen av teknik för distribuerade liggare inom finanssektorn
liksom eventuella åtgärder som behövs för DLT-marknadsinfrastrukturernas övergång från den pilotordning som föreskrivs
i denna förordning.
Om denna pilotordning förlängs med ytterligare en period såsom föreskrivs i första stycket a i denna punkt ska
kommissionen be Esma att lämna in ytterligare en rapport i enlighet med punkt 1 senast tre månader före utgången av
förlängningsperioden. Efter mottagandet av rapporten ska kommissionen lägga fram ytterligare en rapport för Europapar
lamentet och rådet i enlighet med den här punkten.
Artikel 15
Interimsrapporter
Esma ska offentliggöra årliga interimsrapporter för att förse marknadsaktörerna med information om hur marknaderna
fungerar, för att åtgärda inkorrekta beteenden som operatörer av DLT-marknadsinfrastrukturer uppvisat, för att
tillhandahålla klargöranden angående tillämpningen av denna förordning och för att uppdatera tidigare indikationer på
grundval av utvecklingen av tekniken för distribuerade liggare. Dessa rapporter ska även ge en övergripande beskrivning av
tillämpningen av den pilotordning som föreskrivs i denna förordning med fokus på trender och nya risker, och ska lämnas
till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Den första av dessa rapporter ska offentliggöras senast den 24 mars 2024.
Artikel 16
Ändring av förordning (EU) nr 600/2014
I artikel 54.2 i förordning (EU) nr 600/2014 ska första stycket ersättas med följande:
”Om kommissionen kommer fram till att inte finns något behov av att utesluta börshandlade derivat från
tillämpningsområdet för artiklarna 35 och 36 i enlighet med artikel 52.12 får en central motpart eller en handelsplats, före
den 22 juni 2022 ansöka hos sin behöriga myndighet om tillstånd att använda sig av övergångsarrangemang. Den behöriga
myndigheten får, med beaktande av de risker som tillämpningen av rätten till tillträde enligt artikel 35 eller 36 när det gäller
börshandlade derivat medför för den centrala motpartens eller handelsplatsens korrekta funktionssätt, besluta att artikel 35
eller 36 under en övergångsperiod till och med den 3 juli 2023 inte ska tillämpas på den berörda centrala motparten
respektive handelsplatsen när det gäller börshandlade derivat. När den behöriga myndigheten beslutar att godkänna en
57
58
Prop. 2022/23:39
Bilaga 1
2.6.2022
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 151/33
sådan övergångsperiod får den centrala motparten eller handelsplatsen under övergångsperioden inte utnyttja rätten till
tillträde enligt artikel 35 eller 36 när det gäller börshandlade derivat. Den behöriga myndigheten ska meddela Esma och –
när det gäller centrala motparter – den centrala motpartens kollegium av behöriga myndigheter närhelst den godkänner en
övergångsperiod.”
Artikel 17
Ändring av förordning (EU) nr 909/2014
I artikel 76.5 i förordning (EU) nr 909/2014 ska första stycket ersättas med följande:
”Varje avvecklingsdisciplinåtgärd som avses i artikel 7.1–7.13 ska tillämpas från och med det tillämpningsdatum som
fastställts för varje avvecklingsdisciplinåtgärd i den delegerade akt som antagits av kommissionen enligt artikel 7.15.”
Artikel 18
Ändringar av direktiv 2014/65/EU
Direktiv 2014/65/EU ska ändras på följande sätt:
1. I artikel 4.1 ska led 15 ersättas med följande:
”15. finansiellt instrument: sådana instrument som anges i avsnitt C i bilaga I, inbegripet sådana instrument som
emitteras genom teknik för distribuerade liggare.”
2. I artikel 93 ska följande punkt införas:
”3a.
Senast den 23 mars 2023 ska medlemsstaterna anta och offentliggöra de bestämmelser som är nödvändiga för att
följa artikel 4.1.15 och underrätta kommissionen om dessa. De ska tillämpa de bestämmelserna från och med den 23 mars
2023.
Medlemsstater som inte kan anta de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artikel 4.1.15 senast den 23 mars
2023, på grund av att deras lagstiftningsförfaranden tar mer än nio månader, ska genom undantag från första stycket
beviljas en förlängning på högst sex månader från och med den 23 mars 2023, under förutsättning att de underrättar
kommissionen om att de behöver använda sig av förlängningen senast den 23 mars 2023.”
Artikel 19
Ikraftträdande och tillämpning
1.
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning.
2.
Den ska tillämpas från och med den 23 mars 2023, med undantag av
a) artiklarna 8.5, 9.5, 10.6 och 17, som ska tillämpas från och med den 22 juni 2022, och
b) artikel 16, som ska tillämpas från och med den 4 juli 2021.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 30 maj 2022.
På Europaparlamentets vägnar
På rådets vägnar
R. METSOLA
B. LE MAIRE
Ordförande
Ordförande
Sammanfattning av promemorian
Promemorian innehåller förslag om att reglera fondbolags användning av ett s.k. likviditetsverktyg som på engelska brukar benämnas swing pricing. Syftet med swing pricing är att motverka att de befintliga eller kvarvarande fondandelsägarna påverkas negativt av transaktionskostnader som uppstår för en värdepappersfond vid stora nettoinflöden eller nettoutflöden i fonden. Ett annat syfte är att göra värdepappersmarknaden mindre störningskänslig och därmed bidra till att värna den finansiella stabiliteten. Förslaget innebär att Finansinspektionen ska få ge tillstånd att använda swing pricing bara om
- den metod som fondbolaget tillämpar innebär att ett justerat fondandelsvärde beräknas och används,
- fondbolaget har den organisation, de system och den kompetens som krävs för att tillämpa metoden, och
- det förfarande som fondbolaget tillämpar när det använder metoden
– är förenligt med fondandelsägarnas gemensamma intresse, och – ger betryggande möjligheter till insyn och kontroll.
I fondbestämmelserna ska det anges om justerat fondandelsvärde tillämpas och, i så fall, vilken metod som används för beräkningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om utformningen och tillämpningen av metoder för justerat fondandelsvärde och vilka krav ett fondbolag ska uppfylla när det använder en sådan metod.
Det som föreslås om fondbolag och värdepappersfonder ska gälla också för förvaltningsbolag när de förvaltar värdepappersfonder och AIF-förvaltare när de förvaltar specialfonder.
I promemorian föreslås även ändringar i kontoföringslagen och lagen om värdepappersmarknaden med anledning av EU:s förordning om en pilotordning för distribuerad databasteknik. Förordningen börjar tillämpas den 23 mars 2023. Förslagen innebär att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen. Förslagen innebär också att definitionen av finansiella instrument kompletteras så att det framgår att den inbegriper även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare.
Lagändringarna som gäller fondförvaltare och fonder föreslås träda i kraft den 1 april 2023. Det föreslås övergångsbestämmelser som innebär att fondförvaltare får fortsätta att tillämpa justerat försäljnings- och inlösenpris fram till den 31 december 2023 eller, om ansökan om att få tillämpa justerat fondandelsvärde dessförinnan har getts in, till dess att ansökan har prövats slutligt eller den senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer.
Lagändringarna med anledning av EU:s förordning om en pilotordning för distribuerad databasteknik föreslås träda i kraft den 23 mars 2023.
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 27 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
27 §2
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler och
Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU.
Svenska värdepapperscentraler samt värdepapperscentraler som är etablerade i ett annat land inom EES än Sverige och värdepapperscentraler från tredjeland som har inrättat filial här i landet ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Denna lag träder i kraft den 23 mars 2023.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2016:51. 2 Senaste lydelse 2016:51.
Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
Härigenom föreskrivs1 att 1 kap.4 och 5 §§ och 23 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §2
I denna lag betyder certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet,
finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier:
1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant,
2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör,
3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt,
4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som
– avser råvaror, – kan avvecklas fysiskt, – inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och – som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument,
5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk,
6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858. 2 Senaste lydelse 2021:967.
7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som
– avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och
– anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform,
finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter,
finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, inbegripet sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare,
jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser
1. de produkter som förtecknas i bilaga I, delarna I–XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller
2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000,
penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel,
råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent, utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014,
överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis
1. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier,
2. obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och
3. andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontant-
avveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått.
Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II).
5 §3
I denna lag betyder algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande,
betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338,
blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen,
blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES,
byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument,
börshandlad fond: en fond där minst en andels- eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels- eller aktiepriset på handelsplatsen inte i betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde,
direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,
elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial,
3 Senaste lydelse 2022:192.
finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,
finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen,
finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,
holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,
kapitalbas:
1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, detsamma som i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen,
2. för övriga företag, detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, koncern:
1. i 8 a, 8 b och 25 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution,
2. i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap.11 och 12 §§aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,
koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättats av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående värdepappersbolags eller utländskt värdepappersföretags finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen,
kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,
likvid marknad: en marknad för ett finansiellt instrument eller en klass av finansiella instrument, där det ständigt finns beredda och villiga köpare och säljare, enligt en bedömning utifrån
1. den genomsnittliga transaktionsfrekvensen och transaktionsvolymen under ett antal marknadsvillkor,
2. antalet och typen av marknadsaktörer, och
3. den genomsnittliga storleken på skillnader mellan köp- och säljkurser (spreadar),
make-whole-klausul: en klausul som syftar till att skydda investeraren genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid förtida inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala ett belopp motsvarande summan av
1. nettonuvärdet av återstående förväntade kupongbetalningar fram till förfallodagen, och
2. kapitalbeloppet för den obligation som ska lösas in, matchad principalhandel: en transaktion
1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk,
2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och
3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen,
moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,
moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES- institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett
1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet,
samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,
små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren,
startkapital:
1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värdepappersbolagsdirektivet,
2. för övriga företag, det kapital som avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen,
strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån
1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex,
2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument,
3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar,
4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller
5. andra faktorer, strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av
1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, när värdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde,
2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och
3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar,
teknik för distribuerade liggare: sådan teknik som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2022/858 av den
30 maj 2022
om en pilotordning för
marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU,
varaktigt medium: ett medel som
1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och
2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen.
23 kap.
12 §4
Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och förordningen om marknader för finansiella instrument.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt
1. denna lag,
2. förordningen om marknader för finansiella instrument, och
3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858.
Denna lag träder i kraft den 23 mars 2023.
4 Senaste lydelse 2020:1157.
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden kommit in från Centrala studiestödsnämnden, Euroclear Sweden AB, Finansinspektionen, Fondbolagens förening, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Stockholm, Kammarrätten i Stockholm, Konkurrensverket, Konsumentverket, Pensionsmyndigheten, Regelrådet, Skatteverket, Sparbankernas Riksförbund, Svensk Värdepappersmarknad, Svenska Bankföreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund och Sveriges riksbank.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, juridiska institutionen, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Nasdaq Stockholm AB, Nordic Growth Market NGM AB, Näringslivets Regelnämnd, Sjunde AP-fonden, Spotlight Group AB, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges konsumenter och Swedish Private Equity & Venture Capital Association, SVCA.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 27 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
27 §2
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler och
Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU.
Svenska värdepapperscentraler samt värdepapperscentraler som är etablerade i ett annat land inom EES än Sverige och värdepapperscentraler från tredjeland som har inrättat filial här i landet ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Denna lag träder i kraft den 23 mars 2023.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2016:51. 2 Senaste lydelse 2016:51.
Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
Härigenom föreskrivs1 att 1 kap.4 och 5 §§ och 23 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
4 §2
I denna lag betyder certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet,
finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier:
1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant,
2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör,
3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt,
4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som
– avser råvaror, – kan avvecklas fysiskt, – inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och – som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument,
5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk,
6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858. 2 Senaste lydelse 2021:967.
7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som
– avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och
– anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform,
finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter,
finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, inbegripet sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare,
jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser
1. de produkter som förtecknas i bilaga I, delarna I–XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller
2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000,
penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel,
råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent, utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014,
överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis
1. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier,
2. obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och
3. andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontant-
avveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått.
Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II).
5 §3
I denna lag betyder algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande,
betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338,
blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen,
blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES,
byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument,
börshandlad fond: en fond där minst en andels- eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels- eller aktiepriset på handelsplatsen inte i betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde,
direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige,
elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial,
3 Senaste lydelse 2022:192.
finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen,
finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen,
finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett
1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag,
holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,
kapitalbas:
1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c–g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, detsamma som i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen,
2. för övriga företag, detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, koncern:
1. i 8 a, 8 b och 25 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution,
2. i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap.11 och 12 §§aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag,
koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättats av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående värdepappersbolags eller utländskt värdepappersföretags finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen,
kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget,
likvid marknad: en marknad för ett finansiellt instrument eller en klass av finansiella instrument, där det ständigt finns beredda och villiga köpare och säljare, enligt en bedömning utifrån
1. den genomsnittliga transaktionsfrekvensen och transaktionsvolymen under ett antal marknadsvillkor,
2. antalet och typen av marknadsaktörer, och
3. den genomsnittliga storleken på skillnader mellan köp- och säljkurser (spreadar),
make-whole-klausul: en klausul som syftar till att skydda investeraren genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid förtida inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala ett belopp motsvarande summan av
1. nettonuvärdet av återstående förväntade kupongbetalningar fram till förfallodagen, och
2. kapitalbeloppet för den obligation som ska lösas in, matchad principalhandel: en transaktion
1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk,
2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och
3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen,
moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES,
moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES- institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett
1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller
2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES,
multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet,
samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES,
små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren,
startkapital:
1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värdepappersbolagsdirektivet,
2. för övriga företag, det kapital som avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen,
strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån
1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex,
2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument,
3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar,
4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller
5. andra faktorer, strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument,
teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av
1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, när värdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde,
2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och
3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar,
teknik för distribuerade liggare: sådan teknik som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU,
varaktigt medium: ett medel som
1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och
2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen.
23 kap.
12 §4
Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och förordningen om marknader för finansiella instrument.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt
1. denna lag,
2. förordningen om marknader för finansiella instrument, och
3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858.
Denna lag träder i kraft den 23 mars 2023.
4 Senaste lydelse 2020:1157.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2022-11-29
Närvarande: F.d. justitierådet Martin Borgeke samt justitieråden Leif
Gäverth och Eric M. Runesson
En pilotordning för distribuerad databasteknik
Enligt en lagrådsremiss den 17 november 2022 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och
kontoföring av finansiella instrument,
2. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Karine Arakelian.
Förslagen föranleder följande yttrande.
Allmänt
EU:s förordning om en pilotordning för distribuerad databasteknik antogs den 30 maj 2022 och ska i sin helhet tillämpas från och med den 23 mars 2023. Med anledning av förordningen föreslås i lagrådsremissen ändringar i kontoföringslagen och i lagen om värdepappersmarknaden vilka innebär att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen. Förslagen innebär också att definitionen av finansiella instrument kompletteras så att det framgår att den inbegriper även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare, förkortat DLT. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 23 mars 2023.
Lagrådet har inga invändningar i sak mot remissförslagen. Dock vill Lagrådet väcka ett par frågor med anknytning till dessa.
Förslaget till lag om ändring i lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument
I remissen föreslås att föreskriften i 9 kap. 27 §, som ger Finansinspektionen rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler, ska kompletteras med anledning av den nya EU-förordningen. Den föreslagna lydelsen av paragrafens första stycke blir följande.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik
för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU.
Detta sätt att ange EU:s rättsakter är etablerat. Första gången som rättsakten förekommer i en svensk författning används alltså den fullständiga beteckningen. Denna är emellertid ofta mycket tung att läsa. I de fall det är ett flertal förordningar eller direktiv som det hänvisas till accentueras problemet. Lagrådet vill därför lyfta frågan om inte en mer läsvänlig lösning vore att i lagtexten hänvisa endast till namnet på förordningen eller direktivet och utesluta den information om vilka förordningar eller direktiv som i sammanhanget har ändrats eller upphävts. Sådan information skulle med fördel kunna placeras i en not. Detta skulle visserligen vara ett helt nytt sätt att hänvisa till förordningar och direktiv, men eftersom den nuvarande ordningen inte är särskilt lyckad vore det önskvärt att det gjordes en översyn av hänvisningstekniken.
Eftersom Lagrådet har tagit upp och lämnat synpunkter på den här föreslagna lagändringen vill Lagrådet tillägga att det språkligt sett blir bättre om ordet ”enligt” infogas omedelbart före ”Europaparlamentets och rådets förordning …”.
Förslaget till lag om ändring i lagen om värdepappersmarknaden
1 kap. 5 §
Även här illustreras den i det föregående väckta frågan om hur EU:s rättsakter bör anges i svenska författningar. En jämförelse kan för övrigt göras med den föreslagna nya lagtexten i 23 kap. 12 §.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 2022
Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, J Pehrson, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson
Föredragande: statsrådet Wykman
Regeringen beslutar proposition En pilotordning för distribuerad databasteknik