19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/1

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1240

av den 12 september 2018

om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av

förordningarna (EU) nr 1077/2011, (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/1624 och (EU)

2017/2226

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 77.2 b och d samt 87.2 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (¹),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (²), och

av följande skäl:

(1)

I

kommissionens

meddelande

av

den

6

april

2016

med

titeln Starkare och smartare informationssystem för gränser och

säkerhet beskrevs unionens behov av att stärka och förbättra sina it-system, sin dataarkitektur och sitt informations­

utbyte när det gäller gränsförvaltning, brottsbekämpning och terrorismbekämpning. I meddelandet betonades också

behovet av att förbättra interoperabiliteten mellan informationssystemen. Det är betydelsefullt att det i meddelandet

fastställs möjliga alternativ för att maximera nyttan av de befintliga informationssystemen och vid behov utveckla

nya och kompletterande system för att ta itu med de informationsbrister som fortfarande finns.

(2)

I

meddelandet

av

den

6

april

2016

identifierades

ett

antal

informationsbrister.

En

av

bristerna

är

att

gränsmyn­

digheterna vid de yttre Schengengränserna saknar information om resenärer som är undantagna från kravet att

inneha visering när de passerar de yttre gränserna (nedan kallat viseringskravet). I meddelandet av den 6 april 2016

angavs att kommissionen skulle inleda en undersökning av genomförbarheten av att inrätta ett EU-system för

reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Genomförbarhetsstudien slutfördes i november 2016. Systemet skulle avgöra

huruvida tredjelandsmedborgare som är undantagna från viseringskravet uppfyller kraven för inresa innan de reser

till Schengenområdet, och huruvida sådana resor utgör en säkerhetsrisk, en risk för olaglig invandring eller en hög

epidemirisk.

(3)

I

meddelandet

av

den

14

september

2016

med

titeln Att höja säkerheten i en rörlig värld – starkare yttre gränser och

förbättrat informationsutbyte i kampen mot terrorism bekräftades att det är en prioritering att säkra de yttre gränserna

och det lades fram konkreta initiativ för att påskynda och utöka unionens insatser i det fortsatta arbetet med att

stärka förvaltningen av de yttre gränserna.

(¹) EUT C 246, 28.7.2017, s. 28.

(²) Europaparlamentets och rådets ståndpunkt av den 5 juli 2018 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 5 september

2018.

L 236/2

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

(4)

Det är nödvändigt att precisera målen för Etias, fastställa den tekniska och organisatoriska utformningen, fastställa

regler för driften och användningen av de uppgifter som sökanden ska föra in i systemet och regler för att utfärda

eller neka resetillstånd, fastställa för vilka ändamål uppgifterna ska behandlas, identifiera vilka myndigheter som är

behöriga att få åtkomst till uppgifterna samt säkerställa skyddet av personuppgifter.

⁽⁵⁾ Etias

bör

tillämpas

på

de

tredjelandsmedborgare

som

är

undantagna

från

viseringskravet.

(6)

Det bör också tillämpas på tredjelandsmedborgare som är undantagna från viseringskravet och som är familje­

medlemmar till en unionsmedborgare som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (¹)

eller till en tredjelandsmedborgare som i enlighet med ett avtal mellan unionen och dess medlemsstater, å ena

sidan, och ett tredjeland, å andra sidan, åtnjuter fri rörlighet som är likvärdig med unionsmedborgarnas och som

inte innehar ett uppehållskort enligt direktiv 2004/38/EG eller ett uppehållstillstånd enligt rådets förordning (EG)

nr 1030/2002 (²). Enligt artikel 21.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska varje

unionsmedborgare ha rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, om inte annat

följer av de begränsningar och villkor som föreskrivs i fördragen och i bestämmelserna om genomförande av

fördragen. Dessa begränsningar respektive villkor återfinns i direktiv 2004/38/EG.

⁽⁷⁾ Såsom

bekräftats

av

domstolen

(³) har sådana familjemedlemmar rätt att resa in till medlemsstaternas territorium

och erhålla en inresevisering för detta ändamål. Följaktligen bör familjemedlemmar som är undantagna från

viseringskravet ha rätt att erhålla ett resetillstånd. Medlemsstaterna bör ge dessa personer all den hjälp de behöver

för att erhålla ett nödvändigt resetillstånd som bör utfärdas kostnadsfritt.

(8)

Rätten att erhålla ett resetillstånd är inte ovillkorlig eftersom den kan nekas familjemedlemmar som innebär en risk

för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten eller ett hot mot folkhälsan i enlighet med direktiv

2004/38/EG. Mot denna bakgrund kan familjemedlemmar åläggas att lämna de personuppgifter som rör deras

identifiering och status endast i den mån som dessa är relevanta för bedömningen av den säkerhetsrisk som dessa

personer kan utgöra. På liknande sätt bör ansökningarna om resetillstånd uteslutande prövas i förhållande till

säkerhetsfrågor och inte de frågor som rör migrationsrisker.

⁽⁹⁾ Etias

bör

tillhandahålla

ett

resetillstånd

för

tredjelandsmedborgare

som

är

undantagna

från

viseringskravet,

vilket

gör det möjligt att avgöra om dessa personers närvaro på medlemsstaternas territorium inte innebär eller inte

kommer att innebära en säkerhetsrisk, en risk för olaglig invandring eller en hög epidemirisk. Ett resetillstånd bör

därmed utgöra ett beslut om att det inte finns några faktiska indikationer på eller rimliga skäl att anta att en

persons närvaro på medlemsstaternas territorium innebär sådana risker. Eftersom ett sådant resetillstånd till sin

natur skiljer sig från en visering, kommer det inte att kräva mer information eller lägga större börda på den

sökande än vad en visering gör. Att ha ett giltigt resetillstånd bör vara ett nytt villkor för att resa in till medlems­

staternas territorium. Innehav av ett resetillstånd bör dock inte i sig automatiskt ge rätt till inresa.

(10)

Etias

bör

bidra

till

en

hög

säkerhetsnivå

och

till

att

förebygga

olaglig

invandring

och

skydda

folkhälsan

genom

att

tillhandahålla en bedömning av besökarna innan de anländer till gränsövergångsställena vid de yttre gränserna.

⁽¹¹⁾ Etias

bör

bidra

till

att

underlätta

de

in- och

utresekontroller

som

utförs

av

gränskontrolltjänstemän

vid

gräns­

övergångsställena vid de yttre gränserna. Det bör också säkerställa en samordnad och harmoniserad bedömning av

de tredjelandsmedborgare som omfattas av kravet på resetillstånd och som planerar att resa till medlemsstaterna.

Vidare bör systemet göra det möjligt för de sökande att få bättre information om huruvida de uppfyller villkoren

för att resa till medlemsstaterna. Etias bör dessutom bidra till att underlätta in- och utresekontrollerna genom att

antalet nekade inresor vid de yttre gränserna minskar och genom att gränskontrolltjänstemän tillhandahålls vissa

ytterligare uppgifter rörande flaggningar.

(¹) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt

att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om

upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG

och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

(²) Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i

tredjeland (EGT L 157, 15.6.2002, s. 1).

(³) Domstolens dom av den 31 januari 2006, kommissionen mot Spanien, C-503/03, ECLI:EU:C:2006:74.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/3

(12)

Etias

bör

också

stödja

målen

för

Schengens

informationssystem

(SIS)

avseende

registreringar

av

tredjelandsmed­

borgare som har nekats inresa och vistelse, av personer som är efterlysta för att gripas i syfte att överlämnas eller

utlämnas, av försvunna personer eller av personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande samt av personer

som är registrerade för diskreta kontroller eller särskilda kontroller. För detta ändamål bör Etias jämföra relevanta

uppgifter i ansökningsakterna med relevanta registreringar i SIS. Om jämförelsen visar att en motsvarighet före­

ligger mellan personuppgifter i ansökningsakten och registreringar av tredjelandsmedborgare som har nekats inresa

och vistelse eller av personer som är efterlysta för att gripas i syfte att överlämnas eller utlämnas bör ansöknings­

akten behandlas manuellt av den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten. Den nationella Etias-

enhetens bedömning bör leda till ett beslut om att utfärda eller neka ett resetillstånd. Om jämförelsen visar att en

motsvarighet föreligger mellan personuppgifter i ansökningsakten och registreringar av försvunna personer, av

personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande samt av personer som omfattas av diskreta kontroller eller

särskilda kontroller bör denna information överföras till Sirenekontoret och behandlas i enlighet med relevant

lagstiftning om SIS.

(13)

Villkoren

för

att

utfärda

ett

resetillstånd

bör

överensstämma

med

de

särskilda

mål

som

är

sammankopplade

med

de olika typerna av registreringar i SIS. I synnerhet bör det faktum att sökande är föremål för registrering av

personer som är efterlysta för att gripas i syfte att överlämnas eller utlämnas eller för registrering av personer som

omfattas av diskreta kontroller eller särskilda kontroller inte hindra att de får ett resetillstånd utfärdat med sikte på

att medlemsstaterna vidtar lämpliga åtgärder i enlighet med rådets beslut 2007/533/RIF (¹).

(14)

Etias bör bestå av ett storskaligt it-system, Etias informationssystem, Etias centralenhet och de nationella Etias-

enheterna.

(15)

Etias centralenhet bör vara en del av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Etias centralenhet bör, i de fall

där den automatiserade behandlingen av ansökan har gett en träff, ansvara för att kontrollera om sökandens

personuppgifter motsvarar personuppgifterna för den person som gett upphov till denna träff. Om en träff har

bekräftats eller om tvivel kvarstår bör Etias centralenhet inleda en manuell behandling av ansökan. Centralenheten

bör säkerställa att de uppgifter den för in i ansökningsakterna är aktuella och den bör definiera, fastställa, bedöma

på förhand, genomföra, utvärdera i efterhand, se över och stryka de särskilda riskindikatorerna, för att säkerställa

att de kontroller som utförs och resultaten av dem registreras i ansökningsakten. Centralenheten bör också

regelbundet granska hur ansökningarna behandlas och hur Etias sökregler genomförs, däribland genom att regel­

bundet utvärdera hur de grundläggande rättigheterna påverkas, särskilt med avseende på rätten till privatliv och

skyddet av personuppgifter. Centralenheten bör vidare ansvara för att utföra ett antal stöduppgifter, såsom att

säkerställa att nödvändiga anmälningar skickas och tillhandahålla information och stöd. Den bör vara operativ

dygnet runt alla dagar i veckan.

⁽¹⁶⁾ Varje

medlemsstat

bör

inrätta

en

nationell

Etias-enhet

som

är

ansvarig

för

att

bedöma

ansökningar

och

besluta

huruvida resetillstånd ska utfärdas, nekas, ogiltigförklaras eller återkallas. De nationella Etias-enheterna bör sam­

arbeta med varandra och med Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) i syfte

att bedöma ansökningar. De nationella Etias-enheterna bör förses med tillräckliga resurser så att de kan utföra sina

uppgifter i enlighet med de tidsfrister som fastställs i denna förordning. I syfte att underlätta beslutsfattandet och

informationsutbytet mellan medlemsstaterna och att minska översättningskostnader och svarstider är det önskvärt

att alla nationella Etias-enheter kommunicerar på ett enda språk.

⁽¹⁷⁾ För

att

nå

sina

mål

bör

Etias

tillhandahålla

ett

elektroniskt

ansökningsformulär

där

sökanden

ska

lämna

uppgifter

om sin identitet, resehandling, hemvist, kontaktuppgifter, utbildningsnivå och yrkesgrupp, sin ställning som fa­

miljemedlem till en unionsmedborgare eller en tredjelandsmedborgare som åtnjuter rätten till fri rörlighet utan

uppehållskort i enlighet med direktiv 2004/38/EG eller uppehållstillstånd i enlighet med förordning (EG) nr

1030/2002 och, om sökanden är underårig, uppgifter om den person som ansvarar för honom eller henne,

samt svar på ett antal bakgrundsfrågor.

(18)

Etias bör godta ansökningar som lämnas in på sökandens vägnar för resenärer som inte själva kan lämna in en

ansökan, oavsett vad orsaken är. I sådana fall bör ansökan lämnas in av en tredje part som resenären anlitar eller

som har juridiskt ansvar för honom eller henne, förutsatt att denna persons identitet anges i ansökningsformuläret.

(¹) Rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens infor­

mationssystem (SIS II) (EUT L 205, 7.8.2007, s. 63).

L 236/4

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

Det bör vara möjligt för resenärer att anlita kommersiella mellanhänder för att upprätta och lämna in en ansökan

på deras vägnar. Etias centralenhet bör på lämpligt sätt följa upp rapporter om missbruk från kommersiella

mellanhänders sida.

(19)

Parametrar för att säkerställa att en ansökan är fullständig och att de inlämnade uppgifterna är samstämmiga bör

fastställas i syfte att kontrollera om ansökningarna om ett resetillstånd är prövningsbara. Till exempel bör en sådan

kontroll förebygga användning av resehandlingar som kommer att upphöra att gälla om mindre än tre månader,

som har löpt ut eller som utfärdats för mer än tio år sedan. Kontrollen bör göras innan sökanden uppmanas att

betala avgiften.

⁽²⁰⁾ I

syfte

att

slutföra

ansökan

bör

sökandena

vara

skyldiga

att

betala

en

avgift

för

ett

resetillstånd.

Betalningen

bör

förvaltas av en bank eller en finansiell intermediär. De uppgifter som krävs för att garantera den elektroniska

betalningen bör endast tillhandahållas den bank eller den finansiella intermediär som utför den finansiella trans­

aktionen och inte utgöra en del av de uppgifter som lagras i Etias.

(21)

De flesta resetillstånd bör utfärdas inom några minuter, men för ett begränsat antal tillstånd kan det krävas längre

tid, framför allt i undantagsfall. I sådana undantagsfall kan det vara nödvändigt att begära att sökanden lämnar

ytterligare information eller dokumentation, att behandla den ytterligare informationen eller dokumentationen och

att, efter en granskning av den information eller dokumentation som sökanden tillhandahållit, bjuda in sökanden

till en intervju. Intervjuer bör endast genomföras i undantagsfall, som en sista utväg och när allvarliga tvivel

kvarstår vad gäller den information eller dokumentation som tillhandahållits av sökanden. Intervjuernas exceptio­

nella karaktär bör leda till att mindre än 0,1 % av sökandena bjuds in till en intervju. Antalet sökande som bjuds in

till en intervju bör ses över regelbundet av kommissionen.

⁽²²⁾ De

personuppgifter

som

sökanden

tillhandahåller

bör

behandlas

av

Etias

endast

för

att

bedöma

om

sökandens

inresa i unionen kan innebära en säkerhetsrisk, en risk för olaglig invandring eller en hög epidemirisk i unionen.

⁽²³⁾ Bedömningen

av

sådana

risker

kan

inte

utföras

utan

behandling

av

de

personuppgifter

som

ska

tillhandahållas

i

en

ansökan om resetillstånd. Personuppgifterna i ansökan bör jämföras med de uppgifter som finns i ett register, en

akt eller en registrering i ett EU-informationssystem eller en EU-databas (Etias centrala system, SIS, Informations­

systemet för viseringar (VIS), in- och utresesystemet eller Eurodac), Europoluppgifterna eller Interpols databaser

(Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar (SLTD) eller Interpols databas för resehandlingar som

är föremål för ett meddelande (TDAWN)). Personuppgifterna i ansökningarna bör också jämföras med Etias

bevakningslista och särskilda riskindikatorer. De kategorier av personuppgifter som bör användas för jämförelser

bör begränsas till de uppgiftskategorier som förekommer i dessa genomsökta EU-informationssystem, i Europol­

uppgifter och i Interpol-databaser, i Etias bevakningslista eller i särskilda riskindikatorer.

⁽²⁴⁾ Jämförelsen

bör

äga

rum

på

ett

automatiserat

sätt.

När

en

sådan

jämförelse

visar

att

en

motsvarighet

(en träff)

föreligger mellan personuppgifter eller en kombination av dessa i ansökan och de särskilda riskindikatorerna eller

personuppgifter i ett register, en akt eller en registrering i de ovannämnda informationssystemen eller i Etias

bevakningslista, bör ansökan behandlas manuellt av den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten.

Den nationella Etias-enhetens bedömning bör leda till ett beslut om att utfärda eller neka resetillståndet.

⁽²⁵⁾ En

övervägande

majoritet

av

ansökningarna

kommer

troligen

att

få

ett

positivt

svar

på

automatiserad

väg.

Rese­

tillstånd bör inte nekas, ogiltigförklaras eller återkallas enbart med hänvisning till den automatiserade behandlingen

av personuppgifterna i ansökan. Därför bör de ansökningar som lett till en träff behandlas manuellt av en nationell

Etias-enhet.

(26)

Sökande som nekas resetillstånd bör ha rätt att överklaga beslutet. Överklagande bör ges in i den medlemsstat som

fattade beslut om ansökan, i enlighet med den medlemsstatens nationella rätt.

(27)

Etias sökregler bör användas för att analysera en ansökningsakt, eftersom de gör det möjligt att jämföra de

uppgifter som registrerats i den med särskilda riskindikatorer som tyder på tidigare fastställda säkerhetsrisker,

risker för olaglig invandring eller en hög epidemirisk. De kriterier som används för att fastställa de särskilda

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/5

riskindikatorerna bör under inga omständigheter grundas enbart på personens kön eller ålder. De bör heller inte

under några omständigheter grundas på information som avslöjar en persons hudfärg, ras, etniska eller sociala

ursprung, genetiska särdrag, språk, politiska eller andra åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i

en fackförening, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder eller sexuella läggning.

Etias centralenhet bör definiera, fastställa, bedöma på förhand, genomföra, utvärdera i efterhand, se över och stryka

de särskilda riskindikatorerna efter att ha hört en av Etias granskningsnämnder, bestående av företrädare från de

nationella Etias-enheterna och de berörda byråerna. I syfte att bidra till att säkerställa att de grundläggande

rättigheterna respekteras vid tillämpningen av Etias sökregler och de särskilda riskindikatorerna bör en Etias-

rådgivningsnämnd för grundläggande rättigheter inrättas. Sekretariatet för dess möten bör tillhandahållas av Eu­

ropeiska gräns- och kustbevakningsbyråns ombud för grundläggande rättigheter.

(28)

En bevakningslista för Etias bör inrättas i syfte att identifiera kopplingar mellan uppgifter i en ansökningsakt och

uppgifter som rör personer som misstänks ha begått eller deltagit i ett terroristbrott eller ett annat grovt brott eller

avseende vilka det, utifrån en allmän personbedömning, finns faktiska indikationer på eller rimliga skäl att anta att

de kommer att begå ett terroristbrott eller ett annat grovt brott. Etias bevakningslista bör ingå som en del av Etias

centrala system. Uppgifter bör föras in på Etias bevakningslista av Europol, utan att det påverkar tillämpningen av

de relevanta bestämmelserna om internationellt samarbete i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

2016/794 (¹), och av medlemsstaterna. Innan uppgifter förs in på Etias bevakningslista bör det fastställas att

uppgifterna är lämpliga, riktiga och tillräckligt viktiga för att tas med på Etias bevakningslista och att införandet

av uppgifterna inte skulle leda till att ett oproportionerligt stort antal ansökningar behöver behandlas manuellt.

Uppgifterna bör regelbundet granskas och kontrolleras för att säkerställa att de är fortsatt riktiga.

(29)

Framväxten av nya säkerhetshot, nya mönster för olaglig invandring och höga epidemirisker kräver effektiva,

moderna åtgärder. Eftersom dessa åtgärder ofta innebär att betydande mängder personuppgifter behandlas, bör

lämpliga skyddsåtgärder införas för att se till att intrång i rätten till skydd av privatlivet och skydd av person­

uppgifter begränsas till vad som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle.

(30)

Personuppgifterna i Etias bör därför skyddas. Enbart behörig personal bör ha åtkomst till dem. Åtkomsten bör

under inga omständigheter användas för att fatta beslut som grundas på någon form av diskriminering. De

personuppgifter som lagras bör förvaras säkert i lokalerna till Europeiska byrån för den operativa förvaltningen

av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) i unionen.

(31)

Ett utfärdat resetillstånd bör ogiltigförklaras eller återkallas så fort det står klart att villkoren för utfärdandet inte var

eller inte längre är uppfyllda. Särskilt om en ny registrering görs i SIS av nekad inresa och vistelse eller av en

resehandling som anmälts som förkommen, stulen, förskingrad eller ogiltig bör SIS informera Etias. Etias bör då

kontrollera om den nya registreringen motsvarar ett giltigt resetillstånd. Om en ny registrering om nekad inresa

och vistelse har gjorts bör den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten återkalla resetillståndet. Om

resetillståndet är kopplat till en resehandling som anmälts som förkommen, stulen, förskingrad eller ogiltig i SIS

eller som förkommen, stulen eller ogiltig i SLTD bör den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten

behandla ansökningsakten manuellt. Enligt ett liknande tillvägagångssätt bör nya uppgifter som förts in på Etias

bevakningslista jämföras med de ansökningsakter som lagrats i Etias för att kontrollera om dessa nya uppgifter

motsvarar ett giltigt resetillstånd. Om så är fallet bör den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som förde in

de nya uppgifterna eller, om det är Europol som fört in uppgifterna, i medlemsstaten för den första planerade

vistelsen eller transiteringen bedöma träffen och, vid behov, återkalla resetillståndet. Det bör också vara möjligt att

återkalla ett resetillstånd på sökandens begäran.

(32)

Om en medlemsstat i undantagsfall anser att det är nödvändigt att låta en tredjelandsmedborgare resa in på dess

territorium av humanitära skäl, av hänsyn till nationella intressen eller på grund av internationella förpliktelser, bör

den ha möjlighet att utfärda ett tillfälligt resetillstånd med begränsad territoriell giltighet.

(¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom

brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF,

2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

L 236/6

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

(33)

Före ombordstigning bör transportörer som bedriver luft- och sjötrafik och internationella transportörer som

ansvarar för grupptransporter med buss vara skyldiga att kontrollera att resenärerna har giltigt resetillstånd.

Transportörerna bör inte ha åtkomst till själva Etias-akten. Transportörerna bör ha säker åtkomst till Etias infor­

mationssystem för att göra det möjligt för dem att inhämta uppgifter med hjälp av uppgifterna i resehandlingarna.

(34)

De tekniska specifikationerna för åtkomst till Etias informationssystem via nätportalen för transportörer bör

påverka passagerartrafiken och transportörerna i så liten utsträckning som möjligt. I detta syfte bör integrering

med in- och utresesystemet övervägas.

⁽³⁵⁾ I

syfte

att

begränsa

effekterna

av

de

skyldigheter

som

anges

i

denna

förordning

för

internationella

transportörer

som ansvarar för grupptransporter med buss bör användarvänliga mobila lösningar göras tillgängliga.

(36)

Inom två år efter det att Etias har tagits i drift bör kommissionen, med avseende på Etias-bestämmelserna om

transporter med buss, bedöma lämpligheten, förenligheten och samstämmigheten vad gäller de bestämmelser som

avses i artikel 26 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i

Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de

gemensamma gränserna (¹). Den senaste utvecklingen vad gäller transporter med buss bör tas i beaktande. Det bör

övervägas om de bestämmelser om transporter med buss som avses i artikel 26 i den konventionen eller i denna

förordning behöver ändras.

(37)

I

syfte

att

säkerställa

efterlevnaden

av

de

reviderade

villkoren

för

inresa

bör

gränskontrolltjänstemännen

kontrollera

om resenärerna har ett giltigt resetillstånd. Under standardförfarandet för gränskontroll bör gränskontrolltjäns­

temännen därför elektroniskt avläsa uppgifterna i resehandlingen. Denna åtgärd bör utlösa en sökning i olika

databaser, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 (²) (kodex om Schengeng­

ränserna), inbegripet en sökning i Etias som bör visa resetillståndets aktuella status. Om giltigt resetillstånd saknas

bör gränskontrolltjänstemannen neka inresa och avsluta gränskontrollförfarandet i enlighet med detta. Om det

finns ett giltigt resetillstånd bör gränskontrolltjänstemannen fatta beslut om att tillåta eller neka inresa. Vissa

uppgifter i Etias-akten bör vara tillgängliga för gränskontrolltjänstemännen för att underlätta deras arbete.

(38)

Om den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten anser att vissa delar av ansökan om ett resetill­

stånd behöver granskas ytterligare av gränsmyndigheterna bör den kunna flagga det resetillstånd den utfärdar och

rekommendera en fördjupad kontroll vid gränsövergångsstället. Det bör också vara möjligt att flagga ett sådant

resetillstånd på begäran av en rådfrågad medlemsstat. Om den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlems­

staten anser att en specifik träff som uppkommit i samband med behandlingen av ansökan var en felaktig träff,

eller om en manuell behandling har visat att det inte föreligger något skäl att neka resetillstånd, bör den kunna

flagga det resetillstånd den utfärdar i syfte att underlätta in- och utresekontroller genom att tillhandahålla gräns­

myndigheterna information om de kontroller som utförts och i syfte att begränsa de negativa följder som felaktiga

träffar för med sig för resande. Operativa instruktioner för gränsmyndigheterna avseende hantering av resetillstånd

bör tillhandahållas i en handbok.

(39)

Eftersom innehav av ett giltigt resetillstånd är ett villkor för inresa och vistelse för vissa kategorier av tredjelands­

medborgare bör medlemsstaternas invandringsmyndigheter kunna inhämta uppgifter från Etias centrala system om

en tidigare sökning har gjorts i in- och utresesystemet och denna sökning visat att in- och utresesystemet inte

innehåller någon registrering som visar att tredjelandsmedborgaren har vistats på medlemsstaternas territorium.

Medlemsstaternas invandringsmyndigheter bör få åtkomst till vissa uppgifter som är lagrade i Etias centrala system,

särskilt i återvändandesyften.

(40)

I kampen mot terroristbrott och andra grova brott och på grund av de kriminella nätverkens globalisering är det av

största vikt att de utsedda myndigheter som ansvarar för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terro­

ristbrott och andra grova brott (nedan kallade de utsedda myndigheterna) har den information de behöver för att

(¹) EGT L 239, 22.9.2000, s. 19.

(²) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer

(kodex om Schengengränserna) (EUT L 77, 23.3.2016, s. 1).

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/7

effektivt kunna utföra sina uppgifter. Åtkomsten till uppgifter i VIS för sådana ändamål har redan visat sig vara till

hjälp för att utredarna ska kunna göra betydande framsteg i ärenden som rör människohandel, terrorism och

olaglig narkotikahandel. VIS innehåller inte några uppgifter om tredjelandsmedborgare som är undantagna från

viseringskravet.

⁽⁴¹⁾ Åtkomst

till

informationen

i

Etias

är

en

förutsättning

för

att

kunna

förebygga,

förhindra,

upptäcka

och

utreda

terroristbrott som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 (¹), eller andra grova brott som

avses i rådets rambeslut 2002/584/RIF (²). I samband med en särskild utredning och för att säkra bevisning och

uppgifter avseende en person som misstänks för att ha begått ett grovt brott eller avseende en person som fallit

offer för ett grovt brott, kan de utsedda myndigheterna behöva åtkomst till de uppgifter som genererats av Etias.

De uppgifter som lagras i Etias kan också vara nödvändiga för att möjliggöra identifiering av gärningsmannen vid

terroristbrott eller andra grova brott, särskilt när brådskande åtgärder krävs. Åtkomst till Etias för att förebygga,

förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott utgör ett intrång i den grundläggande rätten

till skydd för privatlivet och skydd av personuppgifter för de människor vars personuppgifter behandlas i Etias.

Uppgifterna i Etias bör därför endast lagras och göras tillgängliga för medlemsstaternas utsedda myndigheter och

för Europol med förbehåll för de strikta villkor som fastställs i denna förordning. Detta kommer att säkerställa att

behandlingen av de uppgifter som lagras i Etias begränsas till vad som är strikt nödvändigt för att förebygga,

förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott, i enlighet med de krav som fastställs i

domstolens rättspraxis, i synnerhet i målet Digital Rights Ireland (³).

(42)

I

synnerhet

bör

åtkomst

till

uppgifter

som

lagrats

i

Etias

för

att

förebygga,

förhindra,

upptäcka

eller

utreda

terroristbrott eller andra grova brott endast beviljas på grundval av en motiverad begäran från den operativa

enheten vid en utsedd myndighet med en förklaring om varför åtkomst till uppgifterna är nödvändig. I brådskande

fall där det är nödvändigt att avvärja en överhängande fara för en persons liv som är kopplad till ett terroristbrott

eller ett annat grovt brott bör verifieringen av huruvida villkoren var uppfyllda äga rum efter det att de utsedda

behöriga myndigheterna har beviljats åtkomst till sådana uppgifter. Denna efterhandsverifiering bör äga rum utan

onödigt dröjsmål, dock senast sju arbetsdagar efter det att begäran har behandlats.

(43)

Det är därför nödvändigt att utse de myndigheter i medlemsstaterna som har behörighet att begära sådan åtkomst

med det specifika syftet att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

(44)

Den eller de centrala åtkomstpunkterna bör agera oberoende av de utsedda myndigheterna och verifiera att

villkoren för att begära åtkomst till Etias centrala system är uppfyllda i det konkreta aktuella fallet.

(45)

Europol är navet för informationsutbytet i unionen. Den spelar en central roll i samarbetet mellan medlems­

staternas myndigheter med ansvar för gränsöverskridande brottsutredningar genom att stödja brottsförebyggande

verksamhet, analyser och utredningar av brott i hela unionen. Följaktligen bör också Europol ha åtkomst till Etias

centrala system inom ramen för sina arbetsuppgifter och i enlighet med förordning (EU) 2016/794 i särskilda fall

när det är nödvändigt för att Europol ska kunna stödja och stärka medlemsstaternas arbete med att förebygga,

förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott.

⁽⁴⁶⁾ För

att

utesluta

systematiska

sökningar

bör

behandling

av

uppgifter

som

lagrats

i

Etias

centrala

system

äga

rum

endast i specifika fall och när det är nödvändigt i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda ett terro­

ristbrott eller ett annat grovt brott. De utsedda myndigheterna och Europol bör begära åtkomst till Etias endast om

de har rimliga skäl att anta att sådan åtkomst kommer att ge dem information som hjälper dem att förebygga,

förhindra, upptäcka eller utreda ett terroristbrott eller ett annat grovt brott.

(47)

Personuppgifter får inte lagras i Etias under längre tid än vad som är nödvändigt för ändamålet med uppgifts­

behandlingen. För att Etias ska fungera är det nödvändigt att lagra uppgifter om sökande under resetillståndets

giltighetstid. Efter det att resetillståndets giltighetstid gått ut bör uppgifterna endast lagras med sökandens uttryck­

liga samtycke, och endast för att underlätta en ny Etias-ansökan. Ett beslut om att neka, ogiltigförklara eller

(¹) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets

rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6).

(²) Rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna

(EGT L 190, 18.7.2002, s. 1).

(³) Domstolens dom (stora avdelningen) av den 8 april 2014 i de förenade målen C-293/12 och C-594/12, Digital Rights Ireland Ltd,

ECLI:EU:C:2014:238.

L 236/8

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

återkalla ett resetillstånd kan tyda på att sökanden utgör en risk för säkerheten eller för olaglig invandring eller en

hög epidemirisk. Om ett sådant beslut har utfärdats bör uppgifterna därför lagras i fem år från dagen för det

beslutet för att Etias ska kunna ta vederbörlig hänsyn till den högre risk som sökanden eventuellt utgör. Om de

uppgifter som gav upphov till beslutet raderas tidigare bör ansökningsakten raderas inom sju dagar. Efter utgången

av denna period bör personuppgifterna raderas.

(48)

Personuppgifter

som

lagras

i

Etias

centrala

system

bör

inte

göras

tillgängliga

för

ett

tredjeland,

en

internationell

organisation eller en privat part. Som ett undantag till den regeln bör det emellertid vara möjligt att under särskilda

strikta villkor överföra sådana personuppgifter till ett tredjeland om överföringen är nödvändig i enskilda fall i

återvändandesyften. I avsaknad av ett beslut om adekvat skyddsnivå genom en genomförandeakt enligt Europa­

parlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (¹) eller överföringar som omfattas av lämpliga skyddsåtgärder

enligt den förordningen, bör det undantagsvis vara möjligt att överföra uppgifter som lagrats i Etias till ett

tredjeland i återvändandesyften, men endast om överföringen är nödvändig av sådana viktiga skäl som rör all­

mänintresset som avses i den förordningen.

(49)

Det bör även vara möjligt att överföra personuppgifter som medlemsstaterna erhållit i enlighet med denna för­

ordning till ett tredjeland i brådskande undantagsfall om en överhängande fara föreligger som är kopplad till ett

terroristbrott eller om en persons liv är i omedelbar fara med anledning av ett grovt brott. Med begreppet

omedelbar fara för en persons liv avses en fara som kommer av ett grovt brott som begåtts mot den personen,

såsom grov misshandel, olaglig handel med mänskliga organ och vävnader, människorov, olaga frihetsberövande

och tagande av gisslan, sexuell exploatering av barn, barnpornografi och våldtäkt.

(50)

I syfte att säkerställa att allmänheten, särskilt tredjelandsmedborgare som omfattas av krav på resetillstånd, är

medvetna om Etias bör information om Etias, inbegripet relevant unionslagstiftning, och om hur man ansöker om

resetillstånd göras tillgänglig för allmänheten genom en offentlig webbplats och en applikation för mobila enheter,

som används för ansökningar till Etias. Denna information bör även spridas genom en gemensam broschyr och på

andra lämpliga sätt. Personer som ansökt om ett resetillstånd bör dessutom få ett e-postmeddelande med infor­

mation om deras ansökan. Detta e-postmeddelande bör innehålla länkar till tillämplig unionslagstiftning och

nationell lagstiftning.

(51)

Det

bör

fastställas

specifika

bestämmelser

om

vilket

ansvar

som

åligger

eu-LISA

för

konstruktionen,

utvecklingen

och den tekniska förvaltningen av Etias informationssystem. Det bör också fastställas regler för Europeiska gräns-

och kustbevakningsbyråns, medlemsstaternas och Europols ansvarsområden med avseende på Etias. eu-LISA bör

särskilt beakta riskerna för kostnadsökningar och säkerställa tillräcklig övervakning av entreprenörer.

(52)

Europaparlamentets

och

rådets

förordning

(EG)

nr

45/2001

(²) är tillämplig på eu-LISA:s och Europeiska gräns-

och kustbevakningsbyråns verksamhet när de utför sina arbetsuppgifter enligt den här förordningen.

⁽⁵³⁾ Förordning

(EU)

2016/679

är

tillämplig

på

medlemsstaternas

behandling

av

personuppgifter

vid

tillämpningen

av

denna förordning.

⁽⁵⁴⁾ Europaparlamentets

och

rådets

direktiv

(EU)

2016/680

(³) är tillämpligt i de fall medlemsstaternas behandling av

personuppgifter i syfte att bedöma ansökningar utförs av de behöriga myndigheterna i syfte att förebygga, för­

hindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

(55)

Direktiv (EU) 2016/680 är tillämpligt på behandling av personuppgifter av medlemsstaternas utsedda myndigheter

i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott i enlighet med denna

förordning.

(¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän

dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(²) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskaps­

institutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8,

12.1.2001, s. 1).

(³) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på

behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa

straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119,

4.5.2016, s. 89).

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/9

(56)

De

oberoende

tillsynsmyndigheter

som

har

inrättats

i

enlighet

med

förordning

(EU)

2016/679

bör

övervaka

att

medlemsstaternas behandling av personuppgifter är laglig, medan Europeiska datatillsynsmannen, som inrättades

genom förordning (EG) nr 45/2001, bör övervaka unionsinstitutionernas och unionsorganens verksamhet vad

gäller behandling av personuppgifter. Europeiska datatillsynsmannen och tillsynsmyndigheterna bör samarbeta när

det gäller övervakningen av Etias.

⁽⁵⁷⁾ Det

bör

fastställas

strikta

regler

för

åtkomst

till

Etias

centrala

system

och

inrättas

nödvändiga

skyddsåtgärder.

Det

är också nödvändigt att tillgodose den enskildes rätt till åtkomst, rättelse, begränsning, komplettering, radering och

prövning med avseende på personuppgifter, särskilt rätten till rättslig prövning och oberoende offentliga myndig­

heters övervakning av behandlingen.

(58)

För att bedöma om en resenär utgör en säkerhetsrisk, en risk för olaglig invandring eller en hög epidemirisk bör

interoperabilitet upprättas mellan Etias informationssystem och andra EU-informationssystem. Interoperabiliteten

bör inrättas i full överensstämmelse med unionens regelverk om grundläggande rättigheter. Om ett centraliserat

system för att identifiera medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och

statslösa personer inrättas på unionsnivå bör Etias kunna sända förfrågningar till det.

(59)

Denna förordning bör innehålla tydliga bestämmelser om skadeståndsskyldighet och rätten till ersättning vid otill­

låten behandling av personuppgifter och vid någon annan åtgärd som är oförenlig med denna förordning. Sådana

bestämmelser bör inte påverka rätten till ersättning från den personuppgiftsansvarige eller personuppgiftsbiträdet

enligt förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680 och från den registeransvarige eller registerföraren

enligt förordning (EG) nr 45/2001 eller deras skadeståndsansvar. eu-LISA bör ansvara för den skada som den

orsakat i dess egenskap av personuppgiftsbiträde om byrån inte har fullgjort sina särskilda skyldigheter enligt den

här förordningen eller om byrån har agerat utanför eller i strid med lagenliga instruktioner från den medlemsstat

som är personuppgiftsansvarig respektive registeransvarig.

(60)

En effektiv övervakning av tillämpningen av denna förordning kräver regelbundna utvärderingar. Medlemsstaterna

bör föreskriva sanktioner för överträdelser av denna förordning och säkerställa att dessa sanktioner tillämpas.

(61)

I syfte att fastställa de tekniska bestämmelser som är nödvändiga för tillämpningen av denna förordning bör

befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende

på

— definierande av kraven avseende den säkra kontotjänsten,

— fastställande av en på förhand fastställd förteckning över yrkesgrupper, som används i ansökningsformuläret,

— angivande av innehåll och utformning för frågor till sökanden som rör fällande domar i brottmål, vistelser i

krigs- eller konfliktområden och beslut om att lämna territoriet eller återvändandebeslut,

— angivande av innehåll och utformning för ytterligare frågor till sökande som svarat jakande på en av frågorna

som rör fällande domar i brottmål, vistelser i krigs- eller konfliktområden och beslut om att lämna territoriet

eller återvändandebeslut samt angivande av en på förhand fastställd förteckning över svar,

— fastställande av betalningssätt och betalningsförfarande för att uppbära avgiften för resetillstånd samt ändringar

av avgiftens storlek, med beaktande av eventuella ökningar av Etias kostnader,

— fastställande av innehåll och utformning för en på förhand fastställd förteckning över alternativ när sökanden

uppmanas att tillhandahålla ytterligare information eller dokumentation,

— ytterligare definierande av kontrollverktyget,

— ytterligare definierande av säkerhetsrisker, riskerna avseende olaglig invandring och höga epidemirisker som ska

användas för att fastställa de särskilda riskindikatorerna,

L 236/10

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

— angivande av vilken typ av ytterligare uppgifter rörande flaggningar som får föras in i Etias-ansökningsakten

samt angivande av format, språk och skäl för dessa flaggningar,

— fastställande av lämpliga skyddsåtgärder genom regler och förfaranden för att undvika konflikter med registre­

ringar i andra informationssystem och fastställande av villkor, kriterier och varaktighet med avseende på

flaggningen,

— ytterligare definierande av det verktyg som ska användas av den sökande för att ge och återkalla sitt samtycke,

— förlängande av den övergångsperiod under vilken inget resetillstånd krävs samt av den anståndsperiod under

vilken gränskontrolltjänstemän kan tillåta tredjelandsmedborgare som inte innehar det resetillstånd som krävs

att i undantagsfall resa in under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda,

— fastställande av det ekonomiska stödet till medlemsstaterna för utgifter i samband med anpassning och auto­

matisering av in- och utresekontroller vid genomförandet av Etias.

⁽⁶²⁾ Det

är

särskilt

viktigt

att

kommissionen

genomför

lämpliga

samråd

under

sitt

förberedande

arbete,

inklusive

på

expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den

13 april 2016 om bättre lagstiftning (¹). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter

erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter

ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade

akter.

(63)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genom­

förandebefogenheter att anta närmare bestämmelser om

— ett formulär för rapportering av missbruk som begås av kommersiella mellanhänder som sökande anlitar för att

lämna in ansökningar för deras räkning,

— driftsvillkoren för den offentliga webbplatsen och appen för mobila enheter samt närmare bestämmelser om

dataskydd och säkerhet som är tillämpliga på den offentliga webbplatsen och appen för mobila enheter,

— kraven avseende formatet för de personuppgifter som ska föras in i ansökningsformuläret samt parametrar och

kontroller för att säkerställa att ansökan är fullständig och att uppgifterna är samstämmiga,

— kraven för samt utprovningen och driften av audiovisuella kommunikationsmedel som används för intervjuer

med sökande samt närmare bestämmelser om dataskydd, säkerhet och konfidentialitet som ska tillämpas på

sådan kommunikation,

— säkerhetsrisker, risker för olaglig invandring och höga epidemirisker på vilka de särskilda riskindikatorerna

grundar sig,

— de tekniska specifikationerna för Etias bevakningslista och för det verktyg som ska användas för att bedöma

den potentiella effekten av införandet av uppgifter i Etias bevakningslista på andelen ansökningar som behand­

las manuellt,

— ett formulär för nekande, ogiltigförklaring eller återkallande av ett resetillstånd,

— driftsvillkoren för att säkerställa transportörernas säkra åtkomst till Etias informationssystem och om de datas­

kydds- och säkerhetsregler som är tillämpliga för denna åtkomst,

— ett autentiseringssystem för vederbörligen bemyndigad transportörpersonals åtkomst till Etias informations­

system,

— de reservförfaranden som ska följas om det är tekniskt omöjligt för transportörerna att sända förfrågningar till

Etias informationssystem,

(¹) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/11

— mallar för beredskapsplaner om det är tekniskt omöjligt för gränsmyndigheterna att inhämta uppgifter från

Etias centrala system eller vid fel på Etias,

— en mall för en säkerhetsplan och en mall för en kontinuitets- och katastrofplan med avseende på säkerheten

vid behandling av personuppgifter,

— åtkomst till uppgifter i Etias informationssystem,

— ändring och radering av uppgifter och radering av uppgifter i förtid,

— registerföring och tillgång till loggarna,

— prestationskrav,

— specifikationer för de tekniska lösningarna för anslutning av de centrala åtkomstpunkterna till Etias centrala

system,

— en mekanism och förfaranden för samt tolkning av efterlevnaden av kvalitetskraven på uppgifterna i Etias

centrala system,

— gemensamma broschyrer för att informera resenärerna om kravet på innehav av giltigt resetillstånd,

— driften av ett centralregister som innehåller uppgifter som enbart används för rapportering och statistik, och de

dataskydds- och säkerhetsregler som är tillämpliga på registret,

— specifikationerna för en teknisk lösning för att underlätta insamlingen av de statistiska uppgifter som krävs för

rapporteringen om hur effektiv åtkomsten till uppgifter i Etias centrala system har varit för brottsbekämpande

ändamål.

Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (¹).

(64)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen inrättandet av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd och

införandet av gemensamma skyldigheter, villkor och förfaranden för användningen av de uppgifter som lagras i

systemet inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens

omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med sub­

sidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i

samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(65)

Drift- och underhållskostnaderna för Etias informationssystem, Etias centralenhet och de nationella Etias-enheterna

bör täckas helt av intäkterna från avgifterna för resetillstånd. Avgifterna bör därför vid behov anpassas med

beaktande av de kostnader som uppkommit.

(66)

Intäkterna från de inbetalda avgifterna för resetillstånd bör avsättas för att täcka de återkommande drift- och

underhållskostnaderna för Etias informationssystem, Etias centralenhet och de nationella Etias-enheterna. Med

tanke på systemets specifika karaktär är det lämpligt att behandla intäkterna som interna inkomster avsatta för

särskilda ändamål. Eventuella intäkter som återstår efter det att dessa kostnader har täckts bör tillföras unionens

budget.

⁽⁶⁷⁾ Denna

förordning

påverkar

inte

tillämpningen

av

direktiv

2004/38/EG.

(68)

Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska

unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(69)

I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-

fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på

Danmark. Eftersom denna förordning är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med

artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter det att rådet har beslutat om denna förordning, besluta huruvida

landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning.

(¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och

principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011,

s. 13).

L 236/12

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

(70)

Denna

förordning

utgör

en

utveckling

av

bestämmelser

i

Schengenregelverket

i

vilka

Förenade

kungariket

inte

deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG (¹). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av denna

förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket.

(71)

Denna förordning utgör en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet

med rådets beslut 2002/192/EG (²). Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är

bindande för eller tillämplig på Irland.

(72)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionens råd och

Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och

utvecklingen av Schengenregelverket (³), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket som omfattas av

det område som avses i artikel 1.A i rådets beslut 1999/437/EG (⁴).

⁽⁷³⁾ När

det

gäller

Schweiz

utgör

denna

förordning,

i

enlighet

med

avtalet

mellan

Europeiska

unionen,

Europeiska

gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, till­

lämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (⁵)

som omfattas av det område som avses i artikel 1.A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut

2008/146/EG (⁶) och med artikel 3 i rådets beslut 2008/149/RIF (⁷).

(74)

När det gäller Liechtenstein utgör denna förordning, i enlighet med protokollet mellan Europeiska unionen,

Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtens­

teins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om

Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket,

en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket (⁸) som omfattas av det område som avses i artikel 1.A i

beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU (⁹) och med artikel 3 i rådets beslut

2011/349/EU (¹⁰).

⁽⁷⁵⁾ I

syfte

att

fastställa

villkoren

för

de

finansiella

bidragen

från

tredjeländer

som

är

associerade

till

genomförandet,

tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket bör ytterligare överenskommelser ingås mellan unionen

och dessa länder i enlighet med relevanta bestämmelser i deras associeringsavtal. Sådana överenskommelser bör

utgöra internationella avtal i den mening som avses i artikel 218 i EUF-fördraget.

(¹) Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att

få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, 1.6.2000, s. 43).

(²) Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket

(EGT L 64, 7.3.2002, s. 20).

(³) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(⁴) Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska

unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen

och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31).

(⁵) EGT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(⁶) Rådets beslut 2008/146/EG av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska

unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet,

tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 1).

(⁷) Rådets beslut 2008/149/RIF av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska

unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet,

tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EUT L 53, 27.2.2008, s. 50).

(⁸) EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(⁹) Rådets beslut 2011/350/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska

unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins

anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska eds­

förbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, om avskaffande av kontroller vid

de inre gränserna och om personers rörlighet (EUT L 160, 18.6.2011, s. 19).

(¹⁰) Rådets beslut 2011/349/EU av den 7 mars 2011 om ingående på Europeiska unionens vägnar av protokollet mellan Europeiska

unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins

anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska eds­

förbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, särskilt om polissamarbete och

straffrättsligt samarbete (EUT L 160, 18.6.2011, s. 1).

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/13

(76)

För att integrera denna förordning med den befintliga rättsliga ramen och för att återspegla de nödvändiga

operativa ändringar som avser eu-LISA och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bör Europaparlamentets

och rådets förordningar (EU) nr 1077/2011 (¹), (EU) nr 515/2014 (²), (EU) 2016/399, (EU) 2016/1624 (³) och (EU)

2017/2226 (⁴) ändras.

(77)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 och avgav ett

yttrande den 6 mars 2017 (⁵).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1. Genom

denna

förordning

inrättas

ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) för tredjelandsmedborgare som

är undantagna från kravet på visering för att passera de yttre gränserna (nedan kallat viseringskravet) vilket gör det möjligt

att avgöra huruvida dessa tredjelandsmedborgares vistelse på medlemsstaternas territorium skulle innebära en säkerhets­

risk, en risk för olaglig invandring eller en hög epidemirisk. I detta syfte införs bestämmelser om resetillstånd samt om de

villkor och förfaranden som gäller för att utfärda eller neka sådana tillstånd.

2. I denna förordning fastställs de villkor enligt vilka medlemsstaternas utsedda myndigheter och Europol får inhämta

uppgifter som lagras i Etias centrala system i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott eller andra

grova brott som omfattas av deras behörighet.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Denna

förordning

är

tillämplig

på

följande

kategorier

av

tredjelandsmedborgare:

a) Medborgare i tredjeländer som förtecknas i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 539/2001 (⁶) som är undantagna

från viseringskravet för planerad vistelse på medlemsstaternas territorium i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod.

b) Personer som enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 539/2001 är undantagna från viseringskravet för planerade

vistelser på medlemsstaternas territorium som inte överstiger 90 dagar under en 180-dagarsperiod.

c) Tredjelandsmedborgare som är undantagna från viseringskravet och som uppfyller följande två villkor:

i) De är familjemedlemmar till en unionsmedborgare som omfattas av direktiv 2004/38/EG eller familjemedlemmar

till en tredjelandsmedborgare som i enlighet med ett avtal mellan unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och

ett tredjeland, å andra sidan, åtnjuter fri rörlighet som är likvärdig med unionsmedborgarnas.

ii) De innehar inte ett uppehållskort i enlighet med direktiv 2004/38/EG eller ett uppehållstillstånd i enlighet med

förordning (EG) nr 1030/2002.

(¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den

operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 286, 1.11.2011, s. 1).

(²) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre

säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT

L 150, 20.5.2014, s. 143).

(³) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning

och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).

(⁴) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 av den 30 november 2017 om inrättande av ett in- och utresesystem för

registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas

yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av

konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011 (EUT L 327,

9.12.2017, s. 20).

(⁵) EUT C 162, 23.5.2017, s. 9.

(⁶) Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är

skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är

undantagna från detta krav (EGT L 81, 21.3.2001, s. 1).

L 236/14

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

2. Denna

förordning

är

inte

tillämplig

på

följande:

a) Flyktingar, statslösa personer eller andra personer som inte är medborgare i något land och som är bosatta i en

medlemsstat och innehar en resehandling som utfärdats av denna medlemsstat.

b) Tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till en unionsmedborgare, omfattas av direktiv 2004/38/EG samt

innehar ett uppehållskort i enlighet med det direktivet.

c) Tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som i enlighet med ett avtal mellan

unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och ett tredjeland, å andra sidan, åtnjuter fri rörlighet som är likvärdig

med unionsmedborgarnas och som innehar ett uppehållskort i enlighet med direktiv 2004/38/EG eller ett uppehålls­

tillstånd i enlighet med förordning (EG) nr 1030/2002.

d) Innehavare av sådana uppehållstillstånd som avses i artikel 2.16 i förordning (EU) 2016/399.

e) Innehavare av enhetliga viseringar.

f) Innehavare av nationella viseringar för längre vistelse.

g) Medborgare i Andorra, Monaco eller San Marino samt innehavare av pass som utfärdats av Vatikanstaten eller Heliga

stolen.

h) Tredjelandsmedborgare som innehar ett tillstånd för lokal gränstrafik som utfärdats av medlemsstaterna i enlighet med

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1931/2006 (¹) om innehavaren utnyttjar sin rätt enligt ordningen

för lokal gränstrafik.

i) Sådana personer eller kategorier av personer som avses i artikel 4.1 a–f i förordning (EG) nr 539/2001.

j) Tredjelandsmedborgare som innehar ett diplomatpass eller tjänstepass och som har undantagits från viseringskravet i

enlighet med ett internationellt avtal som ingåtts mellan unionen och ett tredjeland.

k) Personer som ålagts ett viseringskrav i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EG) nr 539/2001.

l) Tredjelandsmedborgare som utövar rörlighet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU (

²)

eller (EU) 2016/801 (³).

Artikel 3

Definitioner

1. I denna förordning gäller följande definitioner:

1) yttre gränser: yttre gränser enligt definitionen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2016/399.

2) brottsbekämpning: förebyggande, förhindrande, upptäckt eller utredning av terroristbrott eller andra grova brott.

3) fördjupad kontroll: sådana fördjupade kontroller som definieras i artikel 2.13 i förordning (EU) 2016/399.

4) gränsmyndighet: den gränskontrolltjänsteman som i enlighet med nationell rätt tilldelats uppgiften att genomföra in-

och utresekontroller enligt definitionen i artikel 2.11 i förordning (EU) 2016/399.

5) resetillstånd: ett beslut utfärdat i enlighet med denna förordning som krävs för att de tredjelandsmedborgare som avses

i artikel 2.1 i denna förordning ska ha fullgjort inresevillkoret enligt artikel 6.1 b i förordning (EU) 2016/399 och

som anger

a) att det inte har konstaterats några faktiska indikationer på, eller rimliga skäl på grundval av faktiska indikationer

att anse, att personens vistelse på medlemsstaternas territorium innebär eller kommer att innebära en säkerhets­

risk, en risk för olaglig invandring eller en hög epidemirisk,

(¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1931/2006 av den 20 december 2006 om lokal gränstrafik vid medlemsstaternas

yttre landgränser och om ändring av bestämmelserna i Schengenkonventionen (EUT L 405, 30.12.2006, s. 1).

(²) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare

inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (EUT L 157, 27.5.2014, s. 1).

(³) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och

vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete

(EUT L 132, 21.5.2016, s. 21).

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/15

b) att det inte har konstaterats några faktiska indikationer på, eller rimliga skäl på grundval av faktiska indikationer

att anse, att personens vistelse på medlemsstaternas territorium innebär eller kommer att innebära en säkerhets­

risk, en risk för olaglig invandring eller en hög epidemirisk, men att tvivel fortfarande råder om huruvida det finns

tillräckliga skäl för att neka resetillstånd i enlighet med artikel 36.2,

c) att den territoriella giltigheten för tillståndet har begränsats i enlighet med artikel 44, i de fall där det har

konstaterats faktiska indikationer på att personens vistelse på medlemsstatens territorium innebär eller kommer

att innebära en säkerhetsrisk, en risk för olaglig invandring eller en hög epidemirisk, eller

d) att resenären är föremål för en registrering i SIS avseende personer som omfattas av diskreta kontroller eller

särskilda kontroller eller en registrering i SIS avseende personer som är efterlysta för att gripas och överlämnas

enligt en europeisk arresteringsorder eller som är efterlysta för att gripas i syfte att utlämnas, till stöd för målen för

SIS enligt artikel 4 e, i de fall där det har konstaterats faktiska indikationer på att personens vistelse på medlems­

statens territorium innebär eller kommer att innebära en säkerhetsrisk.

6) säkerhetsrisk: en risk för hot mot den allmänna ordningen, den inre säkerheten eller de internationella förbindelserna

för någon av medlemsstaterna.

7) risk för olaglig invandring: en risk för att en tredjelandsmedborgare inte uppfyller villkoren för inresa och vistelse i

enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2016/399.

8) hög epidemirisk: alla sjukdomar med epidemisk potential enligt definitionen i Världshälsoorganisationens (WHO)

internationella hälsoreglemente eller enligt Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC)

och andra infektionssjukdomar eller smittsamma parasitsjukdomar om de omfattas av skyddsbestämmelser som är

tillämpliga på medlemsstaternas medborgare.

9) sökande: en sådan tredjelandsmedborgare som avses i artikel 2 och som lämnat in en ansökan om resetillstånd.

10) resehandling: ett pass eller motsvarande handling som ger innehavaren rätt att passera de yttre gränserna och i vilket

eller vilken en visering kan föras in.

11) kortare vistelse: en vistelse på medlemsstaternas territorium i den mening som avses i artikel 6.1 i förordning (EU)

2016/399.

12) person som överskridit den tillåtna vistelsen: en tredjelandsmedborgare som inte uppfyller, eller inte längre uppfyller, de

villkor som gäller för en kortare vistelse inom medlemsstaternas territorium.

13) app för mobila enheter: programvara avsedd för sådana mobila enheter som smarttelefoner och datorplattor.

14) träff: förekomst av överensstämmelse som fastställts genom en jämförelse av de personuppgifter som registrerats i en

ansökningsakt i Etias centrala system med de särskilda riskindikatorer som avses i artikel 33 eller med personupp­

gifter som förekommer i ett register, en akt eller en registrering som gjorts i Etias centrala system, i ett annat EU-

informationssystem eller databas som förtecknas i artikel 20.2 (nedan kallade EU-informationssystem), i Europolupp­

gifter eller i en Interpol-databas som genomsöks av Etias centrala system.

15) terroristbrott: brott som motsvarar eller är likvärdiga med ett av de brott som avses i direktiv (EU) 2017/541.

16) grova brott: brott som motsvarar eller är likvärdiga med ett av de brott som avses i artikel 2.2 i rambeslut

2002/584/RIF, om de enligt nationell rätt kan bestraffas med fängelse eller annan frihetsberövande åtgärd i minst

tre år.

17) Europoluppgifter: sådana personuppgifter som behandlas av Europol för det syfte som avses i artikel 18.2 a i för­

ordning (EU) 2016/794.

18) elektroniskt undertecknad: samtycke som bekräftas genom att lämplig ruta ikryssas i ansökningsformuläret eller begäran

om samtycke.

19) underårig: en tredjelandsmedborgare eller en statslös person under 18 år.

L 236/16

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

20) konsulat: en medlemsstats diplomatiska beskickning eller en medlemsstats konsulat i enlighet med definitionen i

Wienkonventionen om konsulära förbindelser av den 24 april 1963.

21) utsedd myndighet: myndighet som utsetts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 50 och som är ansvarig för att

förebygga, förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott eller andra grova brott.

22) invandringsmyndighet: den behöriga myndighet som i enlighet med nationell rätt ansvarar för att

a) inom medlemsstaternas territorium kontrollera om villkoren för inresa till eller vistelse på medlemsstaternas

territorium är uppfyllda,

b) granska villkoren för och fatta beslut när det gäller tredjelandsmedborgares bosättning inom medlemsstaternas

territorium i den mån den myndigheten inte är en beslutande myndighet enligt definitionen i artikel 2 f i Europa­

parlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU (¹) och, i tillämpliga fall, ge råd i enlighet med rådets förordning (EG)

nr 377/2004 (²).

c) hantera tredjelandsmedborgares återvändande till ett ursprungs- eller transittredjeland.

2. De termer som definieras i artikel 2 i förordning (EG) nr 45/2001 ska ha samma betydelse i denna förordning när

personuppgifter behandlas av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och eu-LISA.

3. De termer som definieras i artikel 4 i förordning (EU) 2016/679 ska ha samma betydelse i denna förordning när

personuppgifter behandlas av medlemsstaternas myndigheter för att uppnå målen i artikel 4 a–e i den här förordningen.

4. De termer som definieras i artikel 3 i direktiv (EU) 2016/680 ska ha samma betydelse i denna förordning när

personuppgifter behandlas av medlemsstaternas myndigheter för att uppnå målen i artikel 4 f i denna förordning.

Artikel 4

Etias syften

Till stöd för medlemsstaternas behöriga myndigheter ska Etias göra följande:

a) Bidra till en hög säkerhet genom att göra en noggrann bedömning av säkerhetsrisker förknippade med sökande före

deras ankomst till gränsövergångsställena vid de yttre gränserna i syfte att avgöra om det finns faktiska indikationer på,

eller rimliga skäl på grundval av faktiska indikationer att anta, att personens vistelse på medlemsstaternas territorium

innebär en säkerhetsrisk,

b) Bidra till att förebygga och förhindra olaglig invandring genom att bedöma risken för olaglig invandring förknippad

med sökande före ankomsten till gränsövergångsställena vid de yttre gränserna.

c) Bidra till att skydda folkhälsan genom att göra en bedömning av om sökanden utgör en hög epidemirisk i den mening

som avses i led 8 i artikel 3.1 före hans eller hennes ankomst till gränsövergångsställena vid de yttre gränserna.

d) Öka in- och utresekontrollernas effektivitet.

e) Stödja syftet med SIS avseende registreringar av tredjelandsmedborgare som har nekats inresa eller vistelse, registre­

ringar av personer som är efterlysta för att gripas i syfte att överlämnas eller utlämnas, registreringar av försvunna

personer eller registreringar av personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande samt registreringar av personer

som ska omfattas av diskreta kontroller eller särskilda kontroller.

f) Bidra till att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott eller andra grova brott.

(¹) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla

internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60).

(²) Rådets förordning (EG) nr 377/2004 av den 19 februari 2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring

(EUT L 64, 2.3.2004, s. 1).

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/17

Artikel 5

Etias allmänna struktur

Etias ska bestå av

a) Etias informationssystem enligt artikel 6,

b) Etias centralenhet enligt artikel 7,

c) de nationella Etias-enheterna enligt artikel 8.

Artikel 6

Inrättande och teknisk utformning av Etias informationssystem

1. Den

Europeiska

byrån

för

den

operativa

förvaltningen

av

stora

it-system

inom

området

frihet,

säkerhet

och

rättvisa

(eu-LISA) ska utveckla Etias informationssystem och säkerställa dess tekniska förvaltning.

2. Etias

informationssystem

ska

bestå

av

a) Etias centrala system, bland annat Etias bevakningslista som avses i artikel 34,

b) ett enhetligt nationellt gränssnitt i varje medlemsstat som grundas på gemensamma tekniska specifikationer och som

är identiskt för alla medlemsstater och möjliggör säker anslutning av Etias centrala system till de nationella gräns­

infrastrukturerna och centrala åtkomstpunkterna i medlemsstaterna som avses i artikel 50.2,

c) en kommunikationsinfrastruktur mellan Etias centrala system och de enhetliga nationella gränssnitten som ska vara

säker och krypterad,

d) en säker kommunikationsinfrastruktur mellan Etias centrala system och de informationssystem som avses i artikel 11,

e) en offentlig webbplats och en app för mobila enheter,

f) en

e-posttjänst,

g) en säker kontotjänst som ger sökande möjlighet att lämna ytterligare upplysningar eller handlingar som krävs,

h) ett kontrollverktyg för sökande,

i) ett verktyg som ger sökande möjlighet att ge eller återkalla sitt samtycke till att deras ansökningsakt lagras under

ytterligare en period,

j) ett verktyg som ger Europol och medlemsstaterna möjlighet att bedöma hur införandet av nya uppgifter i Etias

bevakningslista potentiellt inverkar på andelen ansökningar som handläggs manuellt,

k) en nätportal för transportörer,

l) en

säker

webbtjänst

som

möjliggör

för

Etias

centrala

system

att

kommunicera

med

den

offentliga

webbplatsen,

appen

för mobila enheter, e-posttjänsten, den säkra kontotjänsten, nätportalen för transportörer, kontrollverktyget för

sökande, samtyckesverktyget för sökande, betalningstjänsten och Interpols databaser,

m) programvara som ger Etias centralenhet och de nationella Etias-enheterna möjlighet att behandla ansökningarna och

att sköta samrådet med andra nationella Etias-enheter enligt artikel 28 och med Europol enligt artikel 29,

n) ett centralregister med uppgifter som används för rapportering och statistik.

3. Etias centrala system, de enhetliga nationella gränssnitten, webbtjänsten, nätportalen för transportörer och Etias

kommunikationsinfrastruktur ska så långt som tekniskt möjligt dela och återanvända maskinvara och programvara för in-

och utresesystemets centrala system, enhetliga nationella gränssnitt, webbtjänst och kommunikationsinfrastruktur som

avses i förordning (EU) 2017/2226.

4. Kommissionen

ska

anta

delegerade

akter

i

enlighet

med

artikel

89

i

syfte

att

fastställa

kraven

för

den

säkra

kontotjänst som avses i punkt 2 g i den här artikeln.

L 236/18

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

Artikel 7

Etias centralenhet

1. Härmed

inrättas

Etias

centralenhet

vid

Europeiska

gräns-

och

kustbevakningsbyrån.

2. Etias centralenhet ska bedriva verksamhet dygnet runt alla dagar i veckan. Den ska ansvara för att

a) i de fall där den automatiserade behandlingen har gett en träff, kontrollera i enlighet med artikel 22 om sökandens

personuppgifter motsvarar personuppgifterna för en person som gett upphov till denna träff i Etias centrala system,

inbegripet Etias bevakningslista enligt artikel 34, i något av de EU-informationssystem i vilka uppgifter inhämtats,

Europoluppgifterna, någon av Interpols databaser som avses i artikel 12 eller de särskilda riskindikatorer som avses i

artikel 33 och, om motsvarighet har bekräftats eller om tvivel kvarstår, inleda en manuell behandling av ansökan

enligt artikel 26,

b) säkerställa att de uppgifter som den för in i ansökningsakterna är aktuella och följer relevanta bestämmelser i

artiklarna 55 och 64,

c) definiera, fastställa, bedöma på förhand, genomföra, utvärdera i efterhand, se över och radera de särskilda risk­

indikatorer som avses i artikel 33 efter att ha hört Etias granskningsnämnd,

d) säkerställa att de kontroller som utförs i enlighet med artikel 22 och resultaten av dem registreras i ansöknings­

akterna,

e) genomföra regelbunden granskning av hur ansökningarna handläggs och av hur artikel 33 tillämpas, bland annat

genom att regelbundet utvärdera hur de grundläggande rättigheterna påverkas, särskilt med avseende på rätten till

privatliv och skydd av personuppgifter,

f) vid behov ange vilken medlemsstat som ansvarar för den manuella behandling av ansökningar som avses i arti­

kel 25.2,

g) i händelse av tekniska problem eller oförutsedda omständigheter, vid behov underlätta sådana samråd mellan med­

lemsstater som avses i artikel 28 och mellan den ansvariga medlemsstaten och Europol som avses i artikel 29,

h) meddela transportörerna vid fel på Etias informationssystem, i enlighet med vad som avses i artikel 46.1,

i) meddela de nationella Etias-enheterna i medlemsstaterna vid fel på Etias informationssystem, i enlighet med vad som

avses i artikel 48.1,

j) behandla begäranden från Europol om inhämtande av uppgifter i Etias centrala system i enlighet med vad som avses i

artikel 53,

k) förse allmänheten med alla de upplysningar som är relevanta för att ansöka om ett resetillstånd i enlighet med vad

som avses i artikel 71,

l) samarbeta med kommissionen med avseende på den informationskampanj som avses i artikel 72,

m) ge skriftligt stöd till resenärer som har stött på problem vid ifyllandet av ansökningsformuläret och som begärt stöd

via ett standardiserat kontaktformulär; upprätthålla och tillgängliggöra en förteckning över vanliga frågor och svar

online,

n) säkerställa uppföljning och regelbunden rapportering till kommissionen om rapporterade missbruk som begås av

kommersiella mellanhänder som avses i artikel 15.5.

3. Etias centralenhet ska offentliggöra en årlig verksamhetsrapport. Rapporten ska innehålla

a) statistik över

i) antalet resetillstånd som utfärdats automatiskt av Etias centrala system,

ii) antalet ansökningar som kontrollerats av centralenheten,

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/19

iii) antalet ansökningar som behandlats manuellt per medlemsstat,

iv) antalet ansökningar som avslagits per tredjeland och skälen till avslagen,

v) i vilken utsträckning de tidsfrister som avses i artiklarna 22.6, 27, 30 och 32 har iakttagits,

b) allmän information om hur Etias centralenhet fungerar, dess verksamhet enligt denna artikel samt information om den

senaste utvecklingen och utmaningar som påverkar utförandet av uppgifterna.

Den årliga verksamhetsrapporten ska översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast den 31 mars

nästföljande år.

Artikel 8

De nationella Etias-enheterna

1. Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet som ska fungera som den nationella Etias-enheten.

2. De

nationella

Etias-enheterna

ska

ansvara

för

att

a) undersöka och besluta om ansökningar om resetillstånd i de fall där den automatiserade behandlingen har gett en träff

och en manuell behandling av ansökan har inletts av Etias centralenhet,

b) säkerställa att de uppgifter som utförs i enlighet med led a och resultaten av dem registreras i ansökningsakterna,

c) säkerställa att de uppgifter som de för in i ansökningsakterna är aktuella och följer relevanta bestämmelser i artiklarna

55 och 64,

d) besluta om att utfärda resetillstånd med begränsad territoriell giltighet i enlighet med artikel 44,

e) säkerställa samordning med andra nationella Etias-enheter och Europol avseende sådan begäran om samråd som avses

i artiklarna 28 och 29,

f) informera sökande om vilket förfarande som ska följas vid överklagande, i enlighet med artikel 37.3,

g) ogiltigförklara och återkalla ett resetillstånd i enlighet med artiklarna 40 och 41.

3. Medlemsstaterna ska förse de nationella Etias-enheterna med tillräckliga resurser så att de kan utföra sina uppgifter i

enlighet med de tidsfrister som anges i denna förordning.

Artikel 9

Etias granskningsnämnd

1. Etias

granskningsnämnd

med

en

rådgivande

funktion

inrättas

härmed

inom

Europeiska

gräns-

och

kustbevaknings­

byrån. Den ska bestå av en företrädare för var och en av de nationella Etias-enheterna, Europeiska gräns- och kustbevak­

ningsbyrån och Europol.

2. Etias

granskningsnämnd

ska

höras

a) av Etias centralenhet när det gäller definition, fastställande, förhandsbedömning, genomförande, efterhandsutvärdering,

översyn och radering av de särskilda riskindikatorer som avses i artikel 33,

b) av medlemsstaterna när det gäller tillämpningen av Etias bevakningslista i enlighet med artikel 34,

c) av Europol när det gäller tillämpningen av Etias bevakningslista i enlighet med artikel 34.

3. Etias

granskningsnämnd

ska

utfärda

yttranden,

riktlinjer,

rekommendationer

och

bästa

metoder

för

de

ändamål

som

avses i punkt 2. När Etias granskningsnämnd utfärdar rekommendationer ska den ta hänsyn till de rekommendationer

som utfärdats av Etias rådgivningsnämnd för grundläggande rättigheter.

4. Etias granskningsnämnd ska sammanträda när så krävs och minst två gånger om året. Europeiska gräns- och

kustbevakningsbyrån ska stå för kostnader och tjänster i samband med granskningsnämndens möten.

L 236/20

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

5. Etias granskningsnämnd får samråda med Etias rådgivningsnämnd för grundläggande rättigheter om särskilda frågor

som rör grundläggande rättigheter, särskilt när det gäller rätten till privatliv, skydd av personuppgifter och icke-dis­

kriminering.

6. Etias

granskningsnämnd

ska

anta

sin

arbetsordning

vid

sitt

första

möte

med

enkel

majoritet

av

nämndens

leda­

möter.

Artikel 10

Etias rådgivningsnämnd för grundläggande rättigheter

1. Härmed

inrättas

Etias

oberoende

rådgivningsnämnd

för

grundläggande

rättigheter

med

en

rådgivande

och

utvär­

derande funktion. Utan att det påverkar deras respektive befogenheter och oberoende ska den bestå av Europeiska gräns-

och kustbevakningsbyråns ombud för grundläggande rättigheter, en företrädare för Europeiska gräns- och kustbevak­

ningsbyråns rådgivande forum för grundläggande rättigheter, en företrädare för Europeiska datatillsynsmannen, en fö­

reträdare för Europeiska dataskyddsstyrelsen, som inrättades genom förordning (EU) 2016/679, och en företrädare för

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

2. Etias

rådgivningsnämnd

för

grundläggande

rättigheter

ska

genomföra

regelbundna

utvärderingar

och

utfärda

re­

kommendationer till Etias granskningsnämnd om inverkan på de grundläggande rättigheterna av behandlingen av an­

sökningar och genomförandet av artikel 33, särskilt när det gäller rätten till privatliv, skydd av personuppgifter och icke-

diskriminering.

Etias rådgivningsnämnd för grundläggande rättigheter ska också stödja Etias granskningsnämnd i utförandet av dess

uppgifter när den senare samråder med rådgivningsnämnden i särskilda frågor som rör grundläggande rättigheter, särskilt

när det gäller rätten till privatliv, skydd av personuppgifter och icke-diskriminering.

Etias rådgivningsnämnd för grundläggande rättigheter ska ha tillgång till de granskningar som avses i artikel 7.2 e.

3. Etias

rådgivningsnämnd

för

grundläggande

rättigheter

ska

sammanträda

när

så

krävs

och

minst

två

gånger

om

året.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska stå för kostnader och tjänster i samband med granskningsnämndens

möten. Mötena ska äga rum i Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns lokaler. Sekretariatet för mötena ska till­

handahållas av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Etias rådgivningsnämnd för grundläggande rättigheter ska

anta sin arbetsordning vid sitt första möte med enkel majoritet av nämndens ledamöter.

4. En företrädare för Etias rådgivningsnämnd för grundläggande rättigheter ska bjudas in att delta i Etias gransknings­

nämnds möten i en rådgivande funktion. Ledamöterna av Etias rådgivningsnämnd för grundläggande rättigheter ska ha

tillgång till Etias granskningsnämnds uppgifter och akter.

5. Etias

rådgivningsnämnd

för

grundläggande

rättigheter

ska

utarbeta

en

årsrapport.

Rapporten

ska

göras

tillgänglig

för

allmänheten.

Artikel 11

Interoperabilitet med andra EU-informationssystem

1. Interoperabilitet

mellan

Etias

informationssystem,

andra

EU-informationssystem

och

Europoluppgifter

ska

upprättas

för att möjliggöra den kontroll som avses i artikel 20.

2. Ändringarna av rättsakterna om inrättande av de EU-informationssystem, vilka krävs för att upprätta interopera­

bilitet mellan dessa system och Etias, samt tillägget av motsvarande bestämmelser i denna förordning ska omfattas av ett

separat rättsligt instrument.

Artikel 12

Sökningar i Interpols databaser

Etias centrala system ska söka i Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar (SLTD) och Interpols databas

för resehandlingar som är föremål för ett meddelande (TDAWN). Varje sökning eller kontroll ska genomföras på ett

sådant sätt att inga uppgifter avslöjas för Interpol-registreringens ägare.

Artikel 13

Åtkomst till uppgifter som lagrats i Etias

1. Åtkomst till Etias informationssystem ska endast beviljas vederbörligen bemyndigad personal vid Etias centralenhet

och de nationella Etias-enheterna.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/21

2. Gränsmyndigheters åtkomst till Etias centrala system i enlighet med artikel 47 ska begränsas till sökningar i Etias

centrala system för att kontrollera om en resenär som befinner sig vid ett gränsövergångsställe vid de yttre gränserna har

resetillstånd och till de uppgifter som avses i artikel 47.2 a, c och d. Därutöver ska gränsmyndigheterna automatiskt

informeras om de flaggningar som avses i artikel 36.2 och 36.3 samt om skälen till dessa flaggningar.

Undantagsvis, om en fördjupad kontroll vid gränsen rekommenderas enligt en flaggning eller om ytterligare kontroller

krävs inom ramen för en fördjupad kontroll, ska gränsmyndigheterna få åtkomst till Etias centrala system för att

kontrollera de ytterligare uppgifter som avses i artikel 39.1 e eller 44.6 f.

3. Transportörers åtkomst till Etias informationssystem i enlighet med artikel 45 ska begränsas till sökningar i Etias

informationssystem för att kontrollera om en resenär har resetillstånd.

4. Invandringsmyndigheters åtkomst till Etias centrala system i enlighet med artikel 49 ska begränsas till sökningar för

att kontrollera om en resenär som befinner sig på medlemsstatens territorium har resetillstånd och till vissa uppgifter som

avses i den artikeln.

Invandringsmyndigheters åtkomst till Etias centrala system i enlighet med artikel 65.3 ska begränsas till de uppgifter som

avses i den artikeln.

5. Varje medlemsstat ska utse de behöriga nationella myndigheter som avses i punkterna 1, 2 och 4 i den här artikeln

och ska utan dröjsmål överlämna en förteckning över dessa myndigheter till eu-LISA, i enlighet med artikel 87.2. I denna

förteckning ska det anges för vilka ändamål vederbörligen bemyndigad personal vid varje myndighet ska ha åtkomst till

uppgifterna i Etias informationssystem i enlighet med punkterna 1, 2 och 4 i den här artikeln.

Artikel 14

Icke-diskriminering och grundläggande rättigheter

En användares behandling av personuppgifter i Etias informationssystem får inte leda till att tredjelandsmedborgare

diskrimineras på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller över­

tygelse, politiska eller andra åsikter, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller

sexuell läggning. Behandlingen ska fullt ut respektera mänsklig värdighet och integritet samt grundläggande rättigheter,

inbegripet rätten till respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter. Särskild hänsyn ska tas till barn, äldre och

personer med funktionhinder. Barnets bästa ska sättas i främsta rummet.

KAPITEL II

ANSÖKAN

Artikel 15

Praktiska bestämmelser om inlämning av en ansökan

1. Sökande

ska

lämna

in

ansökan

genom

att

fylla

i

ett

elektroniskt

ansökningsformulär

på

den

särskilda

offentliga

webbplatsen eller i appen för mobila enheter i tillräckligt god tid före den planerade resan eller, om de redan befinner sig

på medlemsstaternas territorium, innan giltighetstiden för ett befintligt resetillstånd som de innehar löper ut.

2. Innehavare av ett resetillstånd får lämna in en ansökan om ett nytt resetillstånd från och med 120 dagar innan det

giltiga resetillståndet löper ut.

Etias centrala system ska via e-posttjänsten 120 dagar innan resetillståndet löper ut automatiskt underrätta innehavaren av

detta resetillstånd om:

a) sista giltighetsdagen för resetillståndet,

b) möjligheten att lämna in en ansökan om ett nytt resetillstånd,

c) skyldigheten att ha ett giltigt resetillstånd för hela varaktigheten av en kortare vistelse på medlemsstaternas territorium.

3.

Alla underrättelser till sökanden i samband med dennes ansökan om ett resetillstånd ska skickas till den e-postadress

som sökanden lämnat på ansökningsformuläret i enlighet med artikel 17.2 g.

L 236/22

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

4. Ansökan får lämnas in av den sökande eller av en annan person eller en kommersiell mellanhand som sökanden

anlitar för att lämna in ansökan för hans eller hennes räkning.

5. Kommissionen ska genom en genomförandeakt skapa ett formulär för rapportering av missbruk som begås av de

kommersiella mellanhänder som avses i punkt 4 i den här artikeln. Formuläret ska göras tillgängligt via den särskilda

offentliga webbplats eller den app för mobila enheter som avses i punkt 1 i den är artikeln. Sådana ifyllda formulär ska

skickas till Etias centralenhet som ska vidta lämpliga åtgärder, bland annat genom att regelbundet rapportera till kom­

missionen. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.2.

Artikel 16

Den offentliga webbplatsen och appen för mobila enheter

1. Den offentliga webbplatsen och appen för mobila enheter ska ge tredjelandsmedborgare som omfattas av kravet på

resetillstånd möjlighet att ansöka om resetillstånd, lämna de uppgifter som krävs på ansökningsformuläret enligt arti­

kel 17 och betala avgiften för resetillståndet.

2. På den offentliga webbplatsen och appen för mobila enheter ska ansökningsformuläret kostnadsfritt vara allmänt

tillgängligt och lätt åtkomligt för de sökande. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt tillgängligheten för den offentliga

webbplatsen och appen för mobila enheter för personer med funktionshinder.

3. Den

offentliga

webbplatsen

och

appen

för

mobila

enheter

ska

vara

tillgängliga

på

medlemsstaternas

alla

officiella

språk.

4. Om de officiella språken i länderna i bilaga II till förordning (EG) nr 539/2001 inte motsvarar de språk som avses i

punkt 3 ska faktablad med förklarande information om Etias, ansökningsförfarandet, användningen av den offentliga

webbplatsen och appen för mobila enheter samt en stegvis handledning för ansökan ställas till förfogande av eu-LISA på

den offentliga webbplatsen och i appen för mobila enheter på åtminstone ett av de officiella språken i de länder som

avses. Om ett sådant land har mer än ett officiellt språk krävs sådana faktablad endast om inget av dessa språk motsvarar

de språk som avses i punkt 3.

5. Den

offentliga

webbplatsen

och

appen

för

mobila

enheter

ska

upplysa

sökandena

om

vilka

språk

ansöknings­

formuläret kan fyllas i på.

6. Genom

den

offentliga

webbplatsen

och

appen

för

mobila

enheter

ska

sökandena

tillhandahållas

en

kontotjänst

som

gör det möjligt för dem att lämna ytterligare upplysningar eller handlingar om så krävs.

7. På

den

offentliga

webbplatsen

och

i

appen

för

mobila

enheter

ska

sökandena

informeras

om

sin

rätt

att

överklaga

i

enlighet med denna förordning om ett resetillstånd har nekats, återkallats eller ogiltigförklarats. I detta syfte ska de

innehålla information om tillämplig nationell rätt, behörig myndighet, hur man överklagar, tidsfrist för att lämna in ett

överklagande och information om eventuellt stöd som kan tillhandahållas av den nationella dataskyddsmyndigheten.

8. Genom den offentliga webbplatsen och appen för mobila enheter ska sökandena kunna ange att den planerade

vistelsens syfte hör samman med humanitära skäl eller internationella förpliktelser.

9. Den offentliga webbplatsen ska innehålla den information som avses i artikel 71.

10. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om driften av den offentliga webbplat­

sen och appen för mobila enheter samt närmare bestämmelser om dataskydd och säkerhet för den offentliga webbplatsen

och appen för mobila enheter. Dessa närmare bestämmelser ska grunda sig på riskhantering avseende principerna om

informationssäkerhet samt inbyggt dataskydd och dataskydd som standard. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet

med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.2.

Artikel 17

Ansökningsformulär och sökandens personuppgifter

1. Alla

sökande

ska

lämna

in

ett

ifyllt

ansökningsformulär

tillsammans

med

en

försäkran

om

att

de

lämnade

upp­

gifterna är riktiga, fullständiga, korrekta och tillförlitliga samt en förklaring om att de utsagor som gjorts är tillförlitliga

och sanningsenliga. Alla sökande ska också ange att de har förstått de inresevillkor som fastställs i artikel 6 i förordning

(EU) 2016/399 och att de kan uppmanas att lämna relevanta styrkande handlingar vid varje inresa. Underåriga ska lämna

in ett ansökningsformulär som undertecknats elektroniskt av en permanent eller tillfällig vårdnadshavare eller en för­

myndare.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/23

2. Sökanden

ska

på

ansökningsformuläret

ange

följande

personuppgifter:

a) Efternamn (familjenamn), förnamn, efternamn som ogift, födelsedatum, födelseort, födelseland, kön, nuvarande

medborgarskap, föräldrarnas förnamn.

b) Eventuella andra namn (alias, artistnamn eller pseudonymer, smeknamn).

c) Eventuella andra medborgarskap.

d) Resehandlingens typ, nummer och utfärdandeland.

e) Resehandlingens utfärdandedatum och sista giltighetsdag.

f) Sökandens

bostadsadress

eller,

om

uppgiften

inte

finns

tillgänglig,

bosättningsort

och

bosättningsland.

g) E-postadress samt, om tillgängligt, telefonnummer.

h) Utbildning (primärskola, sekundärskola, högre utbildning eller ingen utbildning).

i) Nuvarande sysselsättning (yrkesgrupp). Om ansökan behandlas manuellt i enlighet med förfarandet i artikel 26 får den

ansvariga medlemsstaten, i enlighet med artikel 27, begära att den sökande lämnar ytterligare upplysningar om exakt

yrkestitel och arbetsgivare eller, för studenter, utbildningsanstaltens namn.

j) Medlemsstaten för den första planerade vistelsen och (valfritt) adress för den första planerade vistelsen.

k) För underåriga: vårdnadshavarnas eller förmyndarnas efternamn och förnamn, bostadsadress, e-postadress och, om

tillgängligt, telefonnummer.

l) För personer som uppger sig vara sådan familjemedlem som avses i artikel 2.1 c

i) ställning som familjemedlem,

ii) efternamn, förnamn, födelsedatum, födelseort, födelseland, nuvarande medborgarskap, bostadsadress, e-postadress

och, om tillgängligt, telefonnummer för den familjemedlem till vilken sökanden har familjeband,

iii) typ av familjeband till familjemedlemmen i enlighet med artikel 2.2 i direktiv 2004/38/EG.

m) När någon annan än sökanden lämnar in ansökan: efternamn, förnamn, i förekommande fall företagets eller or­

ganisationens benämning, e-postadress, postadress och, om tillgängligt, telefonnummer för den personen, anknytning

till sökanden och en undertecknad fullmakt.

3. Sökanden

ska

ange

sin

nuvarande

sysselsättning

(yrkesgrupp)

från

en

på

förhand

fastställd

förteckning.

Kommis­

sionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att upprätta denna på förhand fastställda förteckning.

4. Sökanden

ska

även

besvara

frågor

om

a) huruvida han eller hon fällts för något av de brott som förtecknas i bilagan under de senaste tio åren och när det

gäller terroristbrott de senaste tjugo åren samt i så fall när och i vilket land,

b) huruvida han eller hon vistats i ett visst krigs- eller konfliktdrabbat område under de senaste tio åren och av vilket

skäl,

c) huruvida han eller hon varit föremål för ett beslut genom vilket vederbörande ålagts att lämna en medlemsstats

territorium eller territoriet för något av de tredjeländer som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 539/2001 eller

huruvida ett beslut om återvändande utfärdats för hans eller hennes räkning under de senaste tio åren.

5. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 med närmare bestämmelser om innehållet i och

utformningen av de frågor som avses i punkt 4 i den här artikeln. Dessa frågors innehåll och utformning ska göra det

möjligt för sökandena att lämna tydliga och exakta svar.

L 236/24

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

6. Om

någon

av

de

frågor

som

avses

i

punkt

4

besvarats

jakande

ska

sökanden

besvara

ytterligare

en

uppsättning

på

förhand fastställda frågor på ansökningsformuläret genom att välja i en på förhand fastställd förteckning över svars­

alternativ. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 med avseende på dessa ytterligare frågors

innehåll och utformning samt de på förhand fastställda svarsalternativen.

7. De uppgifter som avses i punkterna 2 och 4 ska föras in av sökanden med latinska bokstäver.

8. När

ansökningsformuläret

lämnas

in

ska

Etias

informationssystem

registrera

den

IP-adress

som

användes

för

att

lämna in ansökningsformuläret.

9. Kommissionen

ska

genom

genomförandeakter

fastställa

kraven

avseende

formatet

för

de

personuppgifter

i

enlighet

med punkterna 2 och 4 i den här artikeln och som ska föras in i ansökningsformuläret samt parametrar och kontroller

för att säkerställa att ansökan är fullständig och att uppgifterna är samstämmiga. Dessa genomförandeakter ska antas i

enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.2.

Artikel 18

Avgift för resetillstånd

1. Den som ansöker om resetillstånd ska betala en avgift på 7 EUR för varje ansökan.

2.

Avgiften för resetillstånd ska inte tas ut för sökande som är under 18 år eller över 70 år vid tidpunkten för ansökan.

3. Avgiften för resetillstånd ska tas ut i euro.

4. Kommissionen

ska

anta

delegerade

akter

i

enlighet

med

artikel

89

med

avseende

på

betalningssätt

och

betalnings­

förfarande för avgiften för resetillstånd samt förändringar av avgiften. Förändringar av avgiften ska ta hänsyn till ökningar

av de kostnader som avses i artikel 85.

KAPITEL III

SKAPANDE AV EN ANSÖKNINGSAKT OCH PRÖVNING AV ANSÖKAN VIA ETIAS CENTRALA SYSTEM

Artikel 19

Ansökans prövningsbarhet och skapandet av ansökningsakten

1. När

ansökan

lämnats

in

ska

Etias

informationssystem

automatiskt

kontrollera

följande:

a) Att alla fält på ansökningsformuläret fyllts i och innehåller de upplysningar som avses i artikel 17.2 och 17.4.

b) Att avgiften för resetillståndet har betalats in.

2. Om villkoren i punkt 1 a och b har uppfyllts ska ansökan anses vara prövningsbar. Etias centrala system ska då

automatiskt och utan dröjsmål skapa en ansökningsakt och tilldela akten ett ansökningsnummer.

3. När

ansökningsakten

skapats

ska

Etias

centrala

system

registrera

och

lagra

följande

uppgifter:

a) Ansökningsnummer.

b) Statusinformation som visar att ett resetillstånd sökts.

c) De personuppgifter som avses i artikel 17.2 och, i tillämpliga fall, 17.4 och 17.6, däribland trebokstavskoden för det

land som utfärdat resehandlingen.

d) De uppgifter som avses i artikel 17.8.

e) Datum och tidpunkt för inlämning av ansökningsformuläret samt hänvisning till genomförd betalning av avgiften för

resetillståndet och betalningens unika referensnummer.

4. När

ansökningsakten

skapats

ska

Etias

centrala

system

fastställa

om

sökanden

redan

har

en

annan

ansökningsakt

i

Etias centrala system genom att jämföra de uppgifter som avses i artikel 17.2 a med personuppgifterna i de ansöknings­

akter som finns lagrade i Etias centrala system. I så fall ska Etias centrala system koppla den nya ansökningsakten till alla

eventuella tidigare ansökningsakter som skapats för samma sökande.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/25

5. När ansökningsakten skapas ska den sökande omedelbart erhålla ett meddelande via e-posttjänsten med en för­

klaring om att sökanden under behandlingen av ansökan kan komma att uppmanas att lämna in ytterligare uppgifter eller

handlingar eller, i undantagsfall, att kallas till en intervju. Meddelandet ska innehålla följande uppgifter:

a) Statusinformation med bekräftelse av inlämningen av en ansökan om resetillstånd.

b) Ansökningsnummer.

Meddelandet ska ge sökanden möjlighet att använda kontrollverktyget i artikel 6.2 h.

Artikel 20

Automatiserad behandling

1. Ansökningsakterna ska behandlas automatiskt av Etias centrala system för att kontrollera träffar. Etias centrala

system ska granska varje ansökningsakt individuellt.

2. Etias

centrala

system

ska

jämföra

de

relevanta

uppgifter

som

avses

i

artikel

17.2

a,

b,

c,

d,

f,

g,

j,

k

och

m

och

17.8

med uppgifterna i ett register, en akt eller en registrering i Etias centrala system, SIS, in- och utresesystemet, VIS, Eurodac,

Europoluppgifter och Europols databaser SLTD samt TDAWN.

I synnerhet ska Etias centrala system kontrollera följande:

a) Om den resehandling som använts för ansökan motsvarar en resehandling som anmälts som förkommen, stulen,

förskingrad eller ogiltig i SIS.

b) Om den resehandling som använts för ansökan motsvarar en resehandling som anmälts som förkommen, stulen eller

ogiltig i SLTD.

c) Om registrering om nekad inresa och vistelse har gjorts för sökanden i SIS.

d) Om sökanden är föremål för en registrering i SIS om personer som är efterlysta för att gripas och överlämnas enligt

en europeisk arresteringsorder eller som är efterlysta för att gripas i syfte att utlämnas.

e) Om sökanden och resehandlingen motsvarar ett nekat, återkallat eller ogiltigförklarat resetillstånd i Etias centrala

system.

f) Om de uppgifter som lämnats i ansökan avseende resehandlingen motsvarar en annan ansökan om resetillstånd i

Etias centrala system som lämnats in tillsammans med andra sådana identitetsuppgifter som avses i artikel 17.2 a.

g) Om sökanden för närvarande är registrerad som en person som överskridit den tillåtna vistelsen eller tidigare har

registrerats som en person som överskridit den tillåtna vistelsen i in- och utresesystemet.

h) Om sökanden är registrerad som en person som nekats inresa i in- och utresesystemet.

i) Om

sökanden

varit

föremål

för

beslut

om

nekande,

ogiltigförklaring

eller

återkallande

av

visering

för

kortare

vistelse

enligt registrering i VIS.

j) Om

uppgifterna

i

ansökan

motsvarar

registrerade

Europoluppgifter.

k) Om sökanden är registrerad i Eurodac.

l) Om den resehandling som använts för ansökan motsvarar en resehandling som registrerats i en akt i TDAWN.

m) I de fall sökanden är underårig, huruvida sökandens vårdnadshavare eller förmyndare

i) är föremål för en registrering i SIS om personer som är efterlysta för att gripas och överlämnas enligt en europeisk

arresteringsorder eller som är efterlysta för att gripas i syfte att utlämnas,

ii) är föremål för en registrering om nekad inresa och vistelse i SIS.

L 236/26

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

3. Etias

centrala

system

ska

kontrollera

om

sökanden

har

besvarat

någon

av

frågorna

i

artikel

17.4

jakande

och

om

sökanden har underlåtit att lämna en bostadsadress, utan i stället bara har lämnat uppgift om bosättningsort eller

bosättningsland i enlighet med artikel 17.2 f.

4. Etias

centrala

system

ska

jämföra

de

relevanta

uppgifter

som

avses

i

artikel

17.2

a,

b,

c,

d,

f,

g,

j,

k

och

m

och

17.8

med uppgifterna i Etias bevakningslista i enlighet med artikel 34.

5. Etias centrala system ska jämföra de relevanta uppgifter som avses i artiklarna 17.2 a, c, f, h och i med de särskilda

riskindikatorer som avses i artikel 33.

6. Etias

centrala

system

ska

till

ansökningsakten

foga

en

hänvisning

till

alla

sådana

träffar

som

uppkommer

enligt

punkterna 2–5.

7. Om de uppgifter som registrerats i ansökningsakten motsvarar de uppgifter som ger upphov till en träff i enlighet

med punkterna 2 och 4 ska Etias centrala system, om tillämpligt, fastställa vilken eller vilka medlemsstater som förde in

eller tillhandahöll de uppgifter som gav upphov till träffen eller träffarna och registrera detta i ansökningsakten.

8. Efter en träff i enlighet med punkterna 2 j och 4 och om det inte var en medlemsstat som tillhandahöll den

information som gav upphov till träffen ska Etias centrala system fastställa om Europol fört in uppgifterna och registrera

detta i ansökningsakten.

Artikel 21

Resultat av den automatiserade behandlingen

1. Om

den

automatiserade

behandlingen

enligt

artikel

20.2–20.5

inte

ger

någon

träff

ska

Etias

centrala

system

auto­

matiskt utfärda ett resetillstånd i enlighet med artikel 36 och underrätta sökanden i enlighet med artikel 38.

2. Om den automatiserade behandlingen enligt artikel 20.2–20.5 gett en eller flera träffar ska ansökan bedömas i

enlighet med förfarandet i artikel 22.

3. Om kontrollen enligt artikel 22 bekräftar att de uppgifter som registrerats i ansökningsakten motsvarar de uppgifter

som gett en träff vid den automatiserade behandlingen enligt artikel 20.2–20.5, eller om det råder tvivel om sökandens

identitet efter en sådan kontroll, ska ansökan behandlas i enlighet med förfarandet i artikel 26.

4. Om den automatiserade behandling enligt artikel 20.3 visar att den sökande har svarat jakande på någon av

frågorna i artikel 17.4 och det inte förekommer någon annan träff ska ansökan skickas till den nationella Etias-enheten

i den ansvariga medlemsstaten för manuell behandling i enlighet med artikel 26.

Artikel 22

Kontroll som utförs av Etias centralenhet

1. Om den automatiserade behandlingen enligt artikel 20.2–20.5 ger upphov till en eller flera träffar ska Etias centrala

system automatiskt konsultera Etias centralenhet.

2. Om

Etias

centralenhet

konsulteras

ska

denna

beviljas

åtkomst

till

ansökningsakten

och

eventuella

anknytande

ansökningsakter samt till alla träffar som uppkommit vid den automatiserade behandlingen enligt artikel 20.2–20.5

och till de upplysningar som kartlagts av Etias centrala system i enlighet med artikel 20.7 och 20.8.

3. Etias

centralenhet

ska

kontrollera

om

de

uppgifter

som

registrerats

i

ansökningsakten

motsvarar

en

eller

flera

av

följande uppgifter:

a) de särskilda riskindikatorer som avses i artikel 33,

b) uppgifterna i Etias centrala system, inbegripet Etias bevakningslista enligt artikel 34,

c) uppgifterna i ett av de genomsökta EU-informationssystemen,

d) Europoluppgifterna,

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/27

e) uppgifterna i Interpols databaser SLTD eller TDAWN.

4. Om uppgifterna inte motsvarar andra uppgifter och inga andra träffar uppkommit vid den automatiserade behand­

lingen enligt artikel 20.2–20.5 ska Etias centralenhet radera den felaktiga träffen från ansökningsakten och Etias centrala

system ska automatiskt utfärda ett resetillstånd i enlighet med artikel 36.

5. Om uppgifterna motsvarar sökandens uppgifter eller om det fortfarande råder tvivel om sökandens identitet ska

ansökan behandlas manuellt i enlighet med förfarandet i artikel 26.

6. Etias

centralenhet

ska

utföra

den

manuella

behandlingen

inom

högst

12

timmar

från

det

att

ansökningsakten

mottogs.

Artikel 23

Stöd för målen för SIS

1. Vid

tillämpningen

av

artikel

4

e

ska

Etias

centrala

system

jämföra

de

relevanta

uppgifter

som

avses

i

artikel

17.2

a,

b

och d med uppgifter i SIS för att avgöra om sökanden är föremål för någon av följande registreringar:

a) Registrering av försvunna personer.

b) Registrering av personer som söks för att delta i ett rättsligt förfarande.

c) Registrering av personer som omfattas av diskreta eller särskilda kontroller.

2. Om

den

jämförelse

som

avses

i

punkt

1

leder

till

en

eller

flera

träffar

ska

Etias

centrala

system

skicka

ett

auto­

matiserat meddelande till Etias centralenhet. Etias centralenhet ska kontrollera huruvida sökandens personuppgifter mot­

svarar personuppgifterna i den registrering som gav upphov till denna träff, och om motsvarighet har bekräftats ska Etias

centrala system skicka ett automatiserat meddelande till Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten. Det berörda

Sirenekontoret ska kontrollera huruvida sökandens personuppgifter motsvarar personuppgifterna i den registrering som

gav upphov till träffen och vidta lämpliga uppföljningsåtgärder.

Etias centrala system ska även skicka ett automatiserat meddelande till Sirenekontoret i den registrerande medlemsstaten

vid en träff i SIS under den automatiserade behandling som avses i artikel 20, om registreringen, efter kontroll av Etias

centralenhet i enlighet med artikel 22, lett till manuell behandling av ansökan i enlighet med artikel 26.

3. Det

meddelande

som

skickas

till

Sirenekontoret

i

den

registrerande

medlemsstaten

ska

innehålla

följande

uppgifter:

a) Efternamn, förnamn och eventuella andra namn (alias).

b) Födelseort och födelsedatum.

c) Kön.

d) Medborgarskap och eventuellt andra medborgarskap.

e) Medlemsstaten för den första planerade vistelsen och, om tillgängligt, adressen för den första planerade vistelsen.

f) Sökandens bostadsadress eller, om uppgiften inte finns tillgänglig, bosättningsort och bosättningsland.

g) Information om status på resetillståndet, som visar om ett resetillstånd har utfärdats, nekats eller om ansökan är

föremål för manuell behandling i enlighet med artikel 26.

h) En hänvisning till den eller de träffar som erhållits i enlighet med punkterna 1 och 2, inbegripet datum och tid för

träffen.

4. Etias

centrala

system

ska

till

ansökningsakten

foga

en

hänvisning

till

alla

sådana

träffar

som

uppkommer

enligt

punkt 1.

L 236/28

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

Artikel 24

Särskilda bestämmelser om familjemedlemmar till unionsmedborgare eller till tredjelandsmedborgare som har

rätt till fri rörlighet enligt unionsrätten

1. För sådana tredjelandsmedborgare som avses i artikel 2.1 c ska det resetillstånd som avses i led 5 i artikel 3.1

fungera som ett beslut enligt denna förordning som fastställer att det inte finns några faktiska indikationer på, eller

rimliga skäl på grundval av faktiska indikationer att anta, att personens vistelse på medlemsstaternas territorium innebär

en säkerhetsrisk eller en hög epidemirisk i enlighet med direktiv 2004/38/EG.

2. När

en

sådan

tredjelandsmedborgare

som

avses

i

artikel

2.1

c

ansöker

om

resetillstånd

ska

följande

särskilda

bestämmelser vara tillämpliga:

a) Sökanden ska inte besvara den fråga som avses i artikel 17.4 c.

b) Den avgift som avses i artikel 18 ska inte tas ut.

3. Vid

behandling

av

en

ansökan

om

resetillstånd

för

tredjelandsmedborgare

enligt

artikel

2.1

c

ska

Etias

centrala

system inte kontrollera huruvida

a) sökanden för närvarande är registrerad som en person som överskridit den tillåtna vistelsen, eller som tidigare har

överskridit den tillåtna vistelsen enligt in- och utresesystemet, på det sätt som avses i artikel 20.2 g,

b) sökanden motsvarar en person som registrerats i Eurodac på det sätt som avses i artikel 20.2 k.

De särskilda riskindikatorer för olaglig invandring som avses i artikel 33 ska inte tillämpas.

4. En ansökan om resetillstånd får inte nekas med hänvisning till risken för olaglig invandring enligt artikel 37.1 c.

5. Om

den

automatiserade

behandlingen

enligt

artikel

20

har

gett

en

träff

som

motsvarar

en

registrering

om

nekad

inresa och vistelse enligt artikel 24 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 (¹), ska den nationella

Etias-enheten kontrollera grunden för det beslut enligt vilket registreringen lades in i SIS. Om denna grund är kopplad till

en risk för olaglig invandring ska registreringen inte beaktas vid bedömningen av ansökan. Den nationella Etias-enheten

ska agera i enlighet med artikel 25.2 i förordning (EG) nr 1987/2006.

6. Följande

regler

ska

också

gälla:

a) I det meddelande som aves i artikel 38.1 ska sökanden upplysas om att han eller hon vid passage av de yttre gränserna

måste kunna styrka sin ställning som familjemedlem i enlighet med artikel 2.1 c; denna information ska även innehålla

en påminnelse om att även med resetillstånd har en familjemedlem till en medborgare som utövar rätten till fri

rörlighet bara rätt till inresa om familjemedlemmen åtföljer eller förenas med unionsmedborgaren eller annan tredje­

landsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet.

b) Sådana överklaganden som avses i artikel 37.3 ska lämnas in i enlighet med direktiv 2004/38/EG.

c) Lagringsperioden för ansökningsakten enligt artikel 54.1 ska motsvara

i) resetillståndets giltighetstid,

ii) fem år från den dag då det sista beslutet om att neka, ogiltigförklara eller återkalla resetillståndet fattades i enlighet

med artiklarna 37, 40 och 41. Om uppgifter som finns i ett register, en akt eller en registrering i något av EU-

informationssystemen, i Europoluppgifterna, i Interpols databaser SLTD eller TDAWN, i Etias bevakningslista eller i

Etias sökregler, och som gett upphov till ett sådant beslut, raderas tidigare än utgången av den femårsperioden ska

ansökningsakten raderas inom sju dagar från det datum då uppgifterna i registret, akten eller registreringen

raderades. I detta syfte ska Etias centrala system regelbundet och automatiskt kontrollera om villkoren för lagring

av ansökningsakter som avses i detta led fortfarande är uppfyllda. Om så inte längre är fallet ska det radera

ansökningsakten på ett automatiserat sätt.

(¹) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av

andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 381, 28.12.2006, s. 4).

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/29

För att underlätta en ny ansökan efter utgången av giltighetstiden för ett Etias-resetillstånd får ansökningsakten lagras i

Etias centrala system under ytterligare en period på högst tre år efter utgången av giltighetstiden för resetillståndet, och

endast om sökanden efter en begäran om samtycke frivilligt och uttryckligen samtycker genom en elektroniskt under­

tecknad försäkran. Begäran om samtycke ska presenteras på ett sätt som tydligt kan skiljas från andra frågor, i en

begriplig och lätt tillgänglig form och med användning av ett klart och tydligt språk, i enlighet med artikel 7 i förordning

(EU) 2016/679.

Samtycke ska begäras efter tillhandahållandet av den automatiska information som föreskrivs i artikel 15.2. Den auto­

matiska informationen ska erinra sökanden om ändamålet med lagringen av uppgifter i enlighet med den information

som avses i artikel 71 o.

KAPITEL IV

PRÖVNING AV ANSÖKAN VID DE NATIONELLA ETIAS-ENHETERNA

Artikel 25

Ansvarig medlemsstat

1. Den medlemsstat som ansvarar för den manuella behandlingen av ansökningar enligt artikel 26 (nedan kallad den

ansvariga medlemsstaten) ska fastställas av Etias centrala system på följande sätt:

a) Om bara en medlemsstat konstateras ha fört in eller tillhandahållit de uppgifter som gav upphov till träffen i enlighet

med artikel 20 ska den medlemsstaten vara den ansvariga medlemsstaten.

b) Om flera medlemsstater konstateras ha fört in eller tillhandahållit de uppgifter som gav upphov till träffarna i enlighet

med artikel 20 ska den ansvariga medlemsstaten vara

i) den medlemsstat som har fört in eller tillhandahållit de senaste uppgifterna om en registrering i enlighet med

artikel 20.2 d, eller

ii) om ingen av dessa uppgifter motsvarar en registrering i enlighet med artikel 20.2 d, den medlemsstat som har fört

in eller tillhandahållit de senaste uppgifterna om en registrering i enlighet med artikel 20.2 c, eller

iii) om ingen av dessa uppgifter motsvarar en registrering i enlighet med artikel 20.2 c eller d, den medlemsstat som

har fört in eller tillhandahållit de senaste uppgifterna om en registrering i enlighet med artikel 20.2 a.

c) Om flera medlemsstater konstateras ha fört in eller tillhandahållit de uppgifter som gav upphov till träffar i enlighet

med artikel 20 utan att någon av dessa uppgifter motsvarar en registrering i enlighet med artikel 20.2 a, c eller d ska

den ansvariga medlemsstaten vara den som förde in eller tillhandahöll de senaste uppgifterna.

Med avseende på tillämpningen av första stycket a och c ska träffar som uppkommit till följd av uppgifter som inte förts

in eller tillhandahållits av någon medlemsstat inte beaktas vid fastställandet av den ansvariga medlemsstaten. Om den

manuella behandlingen av en ansökan inte har sitt upphov i uppgifter som förts in eller tillhandahållits av någon

medlemsstat ska den ansvariga medlemsstaten vara medlemsstaten för den första planerade vistelsen.

2. Etias centrala system ska ange den ansvariga medlemsstaten i ansökningsakten. Om Etias centrala system inte kan

fastställa den ansvariga medlemsstat som avses i punkt 1 ska Etias centralenhet fastställa den.

Artikel 26

Manuell behandling av ansökningar vid de nationella Etias-enheterna

1. Om

den

automatiserade

behandling

som

avses

i

artikel

20.2–20.5

gett

en

eller

flera

träffar

ska

ansökan

behandlas

manuellt av den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten. Den nationella Etias-enheten ska ha åtkomst till

ansökningsakten och eventuella anknytande ansökningsakter samt till alla träffar som uppkommit vid den automatiserade

behandlingen enligt artikel 20.2–20.5. Etias centralenhet ska informera den nationella Etias-enheten i den ansvariga

medlemsstaten om huruvida en eller flera andra medlemsstater eller Europol konstaterats ha fört in eller tillhandahållit

de uppgifter som gav upphov till träffen enligt artikel 20.2 eller 20.4. Om en eller flera medlemsstater konstaterats ha fört

in eller tillhandahållit uppgifter som gett upphov till en träff ska Etias centralenhet också ange berörda medlemsstater.

L 236/30

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

2. Efter den manuella behandlingen av ansökan ska den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten

a) utfärda resetillstånd, eller

b) neka resetillstånd.

3. Om den automatiserade behandling som avses i artikel 20.2 gett en träff ska den nationella Etias-enheten i den

ansvariga medlemsstaten

a) neka resetillstånd om träffen motsvarar en eller flera av de kontroller som avses i artikel 20.2 a och c,

b) bedöma säkerhetsrisken eller risken för olaglig invandring och fatta beslut om att utfärda eller neka resetillstånd om

träffen motsvarar någon av de kontroller som avses i artikel 20.2 b och d–m.

4. Om

den

automatiserade

behandlingen

enligt

artikel

20.3

visar

att

sökanden

besvarat

någon

av

frågorna

i

artikel

17.4

jakande ska den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten bedöma säkerhetsrisken eller risken för olaglig

invandring, varefter beslut ska fattas om att utfärda eller neka resetillstånd.

5. Om den automatiserade behandlingen enligt artikel 20.4 gett en träff ska den nationella Etias-enheten i den

ansvariga medlemsstaten bedöma säkerhetsrisken, varefter beslut ska fattas om att utfärda eller neka resetillstånd.

6. Om den automatiserade behandlingen enligt artikel 20.5 gett en träff ska den nationella Etias-enheten i den

ansvariga medlemsstaten bedöma säkerhetsrisken, risken för olaglig invandring eller den höga epidemirisken, varefter

beslut ska fattas om att utfärda eller neka resetillstånd. Den ansvariga medlemsstatens nationella Etias-enhet får under inga

omständigheter fatta beslut automatiskt på grundval av en träff baserad på de särskilda riskindikatorerna. Den ansvariga

medlemsstatens nationella Etias-enhet ska i samtliga fall göra en individuell bedömning av säkerhetsrisken, risken för

olaglig invandring eller den höga epidemirisken.

7. Etias

informationssystem

ska

föra

register

över

all

uppgiftsbehandling

som

utförs

vid

bedömningar

enligt

denna

artikel av den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten eller av den nationella Etias-enheten i de medlems­

stater som rådfrågats i enlighet med artikel 28. Registren ska skapas och matas in automatiskt i ansökningsakten. De ska

visa datum och tid för varje operation, de uppgifter som legat till grund för genomsökning av andra EU-informations­

system, de uppgifter som är kopplade till träffen samt uppgifter om vilken tjänsteman som utfört riskbedömningen.

Resultaten av bedömningen av säkerhetsrisken, risken för olaglig invandring eller den höga epidemirisken och skälen till

beslutet att utfärda eller neka ett resetillstånd ska registreras i ansökningsakten av den tjänsteman som utfört riskbedöm­

ningen.

Artikel 27

Begäran om ytterligare upplysningar eller handlingar från sökanden

1. När

den

nationella

Etias-enheten

i

den

ansvariga

medlemsstaten

bedömer

att

de

uppgifter

som

sökanden

lämnat

på

ansökningsformuläret är otillräckliga för att den ska kunna besluta om att utfärda eller neka resetillstånd får den begära

ytterligare upplysningar eller handlingar från sökanden. Den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten ska

begära ytterligare upplysningar eller handlingar på begäran av en medlemsstat som rådfrågats i enlighet med artikel 28.

2. Begäran

om

ytterligare

upplysningar

eller

handlingar

ska

via

den

e-posttjänst

som

avses

i

artikel

6.2

f

lämnas

till

den

e-postadress som registrerats som kontakt i ansökningsakten. Begäran om ytterligare upplysningar eller handlingar ska

tydligt ange vilka upplysningar eller handlingar som sökanden uppmanas att lämna, samt en förteckning över de språk

som upplysningarna eller handlingarna kan lämnas in på. Denna förteckning ska omfatta åtminstone engelska, franska

eller tyska, såvida den inte omfattar ett officiellt språk i det tredjeland som den sökande har sagt sig vara medborgare i.

Om ytterligare handlingar begärs ska också en elektronisk kopia av originalhandlingarna begäras. Sökanden ska lämna

ytterligare upplysningar eller handlingar direkt till den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten via den

säkra kontotjänst som avses i artikel 6.2 g inom tio dagar från mottagandet av begäran. Sökanden ska tillhandahålla

sådana upplysningar eller handlingar på ett av de språk som meddelas i begäran. Sökanden ska inte vara skyldig att

tillhandahålla en officiell översättning. Endast sådana ytterligare upplysningar eller handlingar som krävs för bedömningen

av ansökningen till Etias får begäras.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/31

3. Vid begäran om ytterligare upplysningar eller handlingar i enlighet med punkt 1 ska den nationella Etias-enheten i

den ansvariga medlemsstaten använda en på förhand fastställd förteckning över alternativ. Kommissionen ska anta

delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att fastställa innehållet i och utformningen av den på förhand fastställda

förteckningen över alternativ.

4. Om

det

efter

behandling

av

ytterligare

upplysningar

eller

handlingar

fortfarande

råder

allvarliga

tvivel

om

de

upplysningar eller handlingar som sökanden har lämnat in, får den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlems­

staten, i undantagsfall och som en sista utväg, kalla sökanden till intervju i sökandens bosättningsland på det av den

ansvariga medlemsstatens konsulat som ligger närmast sökandens bosättningsort. Om det är i sökandens intresse får

intervjun undantagsvis äga rum på ett konsulat som är beläget i ett annat land än sökandens bosättningsland.

Om det konsulat som ligger närmast sökandens bosättningsort är beläget på mer än 500 kilometers avstånd ska

sökanden erbjudas möjlighet att genomföra intervjun på distans med hjälp av audio- och videokommunikation. Om

avståndet är mindre än 500 kilometer får sökanden och den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten

tillsammans komma överens om att använda sådan audio- och videokommunikation. Om sådan audio- och videokom­

munikation används, ska intervjun genomföras av den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten eller,

undantagsvis, av ett av den medlemsstatens konsulat. Audio- och videokommunikation på distans ska säkerställa en

lämplig säkerhets- och konfidentialitetsnivå.

Skälet till att en intervju begärs ska registreras i ansökningsakten.

5. Kommissionen

ska

genom

genomförandeakter

fastställa

kraven

för

de

audio-

och

videokommunikationsmedel

som

avses i punkt 4, även vad gäller regler om dataskydd, säkerhet och konfidentialitet, och ska anta regler om testning och

välja ut lämpliga verktyg samt anta regler för deras drift.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.2.

6. Kallelsen till en intervju ska meddelas sökanden av den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten via

den e-posttjänst som avses i artikel 6.2 f på den e-postadress som registrerats som kontakt i ansökningsakten. Kallelsen

till intervjun ska skickas inom 72 timmar efter det att sökanden lämnat in ytterligare upplysningar eller handlingar i

enlighet med punkt 2 i den här artikeln. Kallelsen till intervjun ska inbegripa upplysningar om vilken medlemsstat som

skickar ut kallelsen, om de alternativ som avses i punkt 4 i den här artikeln och relevanta kontaktuppgifter. Sökanden ska

kontakta den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten eller konsulatet så snart som möjligt och senast fem

dagar efter det att kallelsen till intervjun utfärdades, i syfte att komma överens om en för båda parter lämplig tidpunkt

och dag för intervjun och om huruvida intervjun ska ske på distans. Intervjun ska äga rum inom tio dagar efter kallelsen.

Kallelsen till intervjun ska registreras i ansökningsakten av Etias centrala system.

7. Om sökanden inte kommer till intervjun i enlighet med punkt 6 i denna artikel efter att ha kallats till intervju, ska

ansökan nekas i enlighet med artikel 37.1 g. Sökanden ska utan dröjsmål informeras av den nationella Etias-enheten i den

ansvariga medlemsstaten.

8. Vid

en

intervju

som

avses

i

punkt

4

ska

den

nationella

Etias-enheten

i

den

ansvariga

medlemsstaten

ange

de

uppgifter som intervjuaren ska ta upp. Dessa uppgifter ska grunda sig på skälen till att intervjun har begärts.

Om intervjun äger rum på distans med hjälp av audio- och videokommunikation, ska den genomföras på det språk som

används vid den nationella Etias-enhet i den ansvariga medlemsstaten som begär intervjun eller på det språk som enheten

har valt för inlämning av ytterligare upplysningar eller handlingar.

Om intervjun äger rum på ett konsulat ska den genomföras på ett av de officiella språken i det tredjeland där konsulatet

är beläget, eller på något annat språk som sökanden och konsulatet har kommit överens om.

Efter intervjun ska intervjuaren avge ett yttrande med en motivering till sina rekommendationer.

De uppgifter som har tagits upp och yttrandet ska ingå i ett formulär som ska registreras i ansökningsakten samma dag

som intervjun äger rum.

9. Om

ytterligare

upplysningar

eller

handlingar

lämnas

in

av

den

sökande

i

enlighet

med

punkt

2

ska

Etias

centrala

system registrera och lagra upplysningarna eller handlingarna i ansökningsakten. Ytterligare upplysningar eller handlingar

som läggs fram under en intervju i enlighet med punkt 6 ska fogas till ansökningsakten av den nationella Etias-enheten i

den ansvariga medlemsstaten.

L 236/32

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

Det formulär som används för intervjun och de ytterligare upplysningar eller handlingar som registreras i ansöknings­

akten får konsulteras endast i syfte att bedöma och fatta beslut om ansökan, hantera ett överklagandeförfarande eller

behandla en ny ansökan från samma sökande.

10. Den

nationella

Etias-enheten

i

den

ansvariga

medlemsstaten

ska

återuppta

prövningen

av

ansökan

så

snart

sökanden har lämnat ytterligare upplysningar eller handlingar eller, där tillämpligt, från och med dagen för intervjun.

Artikel 28

Samråd med andra medlemsstater

1. Om en eller flera medlemsstater konstateras ha fört in eller tillhandahållit de uppgifter som gav upphov till träffen i

enlighet med artikel 20.7 ska Etias centralenhet, efter den kontroll som avses i artikel 22, underrätta den nationella Etias-

enheten i den eller de berörda medlemsstaterna, varigenom ett samrådsförfarande inleds mellan dem och den nationella

Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten.

2. De

nationella

Etias-enheterna

i

de

rådfrågade

medlemsstaterna

ska

beviljas

åtkomst

till

ansökningsakten

med

hänsyn

till samrådet.

3. Den

nationella

Etias-enheten

i

den

rådfrågade

medlemsstaten

ska

a) i ett motiverat yttrande tillstyrka ansökan, eller

b) i ett motiverat yttrande avstyrka ansökan.

Tillstyrkandet eller avstyrkandet ska registreras i ansökningsakten av den nationella Etias-enheten i den rådfrågade

medlemsstaten.

4. Den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten får också rådfråga den nationella Etias-enheten i en eller

flera medlemsstater med anledning av en sökandes svar på begäran om ytterligare upplysningar. Om sådana ytterligare

upplysningar begärs på en rådfrågad medlemsstats vägnar i enlighet med artikel 27.1 ska den nationella Etias-enheten i

den ansvariga medlemsstaten rådfråga den nationella Etias-enheten i den rådfrågade medlemsstaten efter sökandens svar

på denna begäran om ytterligare upplysningar. I sådana fall ska den nationella Etias-enheten i de rådfrågade medlems­

staterna även ha åtkomst till relevanta ytterligare upplysningar eller handlingar som lämnats av sökanden på begäran av

den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten i det ärende om vilket de rådfrågas. Om flera medlemsstater

rådfrågas ska den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten samordna arbetet.

5. Den nationella Etias-enheten i den rådfrågade medlemsstaten ska svara inom 60 timmar från den dag samrådet

meddelades. Om svar uteblir inom utsatt tid ska ansökan anses tillstyrkt.

6. Under samrådet ska begäran och svaren överföras via den programvara som avses i artikel 6.2 m och ska ställas till

förfogande för den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten.

7. Om den nationella Etias-enheten i minst en av de rådfrågade medlemsstaterna avstyrker ansökan ska den nationella

Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten neka resetillstånd i enlighet med artikel 37. Denna punkt påverkar inte till­

lämpningen av artikel 44.

8. Vid

behov,

i

händelse

av

tekniska

problem

eller

oförutsedda

omständigheter,

ska

Etias

centralenhet

fastställa

vilken

medlemsstat som är ansvarig och vilka medlemsstater som ska rådfrågas samt underlätta samråd mellan medlemsstater

enligt denna artikel.

Artikel 29

Samråd med Europol

1. Om Europol konstateras ha tillhandahållit de uppgifter som gett upphov till träffen i enlighet med artikel 20.8 i den

här förordningen ska Etias centralenhet underrätta Europol, varigenom ett samrådsförfarande inleds mellan Europol och

den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten. Ett sådant samråd ska äga rum i enlighet med förordning

(EU) 2016/794, särskilt kapitel IV.

2. Vid samråd med Europol ska Etias centralenhet till Europol överlämna relevanta uppgifter i ansökningsakten och de

träffar som behövs för samrådet.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/33

3. Europol

får

inte

ha

åtkomst

till

de

personuppgifter

som

avser

sökandens

utbildning

enligt

artikel

17.2

h.

4. Vid samråd i enlighet med punkt 1 ska Europol lämna ett motiverat yttrande om ansökan. Europols yttrande ska

göras tillgängligt för den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten, vilken ska registrera det i ansöknings­

akten.

5. Den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten får samråda med Europol med anledning av en

sökandes svar på begäran om ytterligare upplysningar. I sådana fall ska den nationella Etias-enheten till Europol över­

lämna relevanta ytterligare upplysningar eller handlingar som lämnats av sökanden avseende den ansökan om resetillstånd

som Europol rådfrågas om.

6. Europol ska svara inom 60 timmar från den dag samrådet meddelades. Om Europol inte svarar inom utsatt tid ska

ansökan anses tillstyrkt.

7. Under samrådet ska begäran och svaren överföras via den programvara som avses i artikel 6.2 m och ska ställas till

förfogande för den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten.

8. Om Europol avstyrker ansökan och den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten ändå beslutar att

utfärda resetillståndet ska den motivera beslutet och registrera den motiveringen i ansökningsakten.

9. Vid

behov,

i

händelse

av

tekniska

problem

eller

oförutsedda

omständigheter,

ska

Etias

centralenhet

fastställa

vilken

medlemsstat som är ansvarig samt underlätta samråd mellan den ansvariga medlemsstaten och Europol enligt denna

artikel.

Artikel 30

Tidsfrister för meddelande till sökanden

Inom 96 timmar efter inlämning av en ansökan som är prövningsbar enligt artikel 19 ska sökanden tillställas ett

meddelande som anger

a) om resetillståndet utfärdats eller nekats, eller

b) att ytterligare upplysningar eller handlingar begärs och att sökanden kan kallas till en intervju, med angivande av de

maximala handläggningstider som är tillämpliga enligt artikel 32.2.

Artikel 31

Kontrollverktyg

Kommissionen ska sörja för att ett kontrollverktyg inrättas som ger sökanden möjlighet att kontrollera status för sin

ansökan och kontrollera giltighetstid och status för sitt resetillstånd (giltigt, nekat, ogiltigförklarat eller återkallat). Verk­

tyget ska göras tillgängligt via den särskilda offentliga webbplats eller den app för mobila enheter som avses i artikel 16.

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ytterligare definiera kontrollverktyget.

Artikel 32

Beslut om ansökan

1. Beslut om ansökan ska fattas senast 96 timmar efter inlämning av en ansökan som är prövningsbar enligt

artikel 19.

2. När

begäran

om

ytterligare

upplysningar

eller

handlingar

meddelas

och

när

en

sökande

kallas

till

intervju

ska

den

period som anges i punkt 1 i denna artikel undantagsvis förlängas. Beslut om sådana ansökningar ska fattas inom 96

timmar från det att ytterligare upplysningar eller handlingar lämnats av sökanden. När en sökande kallas till intervju enligt

artikel 27.4 ska beslut om ansökan fattas senast 48 timmar efter det att intervjun har ägt rum.

3. Före utgången av de tidsfrister som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska ett beslut fattas om

a) att utfärda ett resetillstånd i enlighet med artikel 36, eller

b) att neka resetillstånd i enlighet med artikel 37.

L 236/34

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

KAPITEL V

ETIAS SÖKREGLER OCH BEVAKNINGSLISTA

Artikel 33

Etias sökregler

1. Etias sökregler ska vara en algoritm som möjliggör profilering i enlighet med definitionen i artikel 4.4 i förordning

(EU) 2016/679 genom en jämförelse i enlighet med artikel 20 i den här förordningen av de registrerade uppgifterna i en

ansökningsakt i Etias centrala system med särskilda riskindikatorer fastställda av Etias centralenhet enligt punkt 4 i den

här artikeln, som tyder på säkerhetsrisker, risk för olaglig invandring eller höga epidemirisker. Etias centralenhet ska

registrera Etias sökregler i Etias centrala system.

2. Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 89 för att ytterligare definiera säkerhetsrisker eller

risk för olaglig invandring eller höga epidemirisker på grundval av följande:

a) Statistik från in- och utresesystemet som tyder på att onormalt många överskridit den tillåtna vistelsen eller att

onormalt många inresor nekats en viss kategori av resenärer.

b) Statistik från Etias enligt artikel 84 som tyder på att onormalt många resetillstånd nekats en viss kategori resenärer

med hänvisning till en säkerhetsrisk, risk för olaglig invandring eller hög epidemirisk.

c) Statistik från Etias enligt artikel 84 och från in- och utresesystemet som tyder på kopplingar mellan uppgifter som

samlats in från ansökningsformulär och personer som överskridit den tillåtna vistelsen eller nekats inresa.

d) Information från medlemsstaterna, bestyrkt med fakta och evidensbaserade uppgifter, om särskilda riskindikatorer för

säkerhetsrisker eller hot som identifierats av den medlemsstaten.

e) Information från medlemsstaterna, bestyrkt med fakta och evidensbaserade uppgifter, om onormalt många personer

som överskridit den tillåtna vistelsen eller onormalt många nekade inresor för en viss kategori av resenärer till den

medlemsstaten.

f) Information från medlemsstaterna om särskilda höga epidemirisker och information om epidemiologisk övervakning

och riskbedömningar från ECDC samt sjukdomsutbrott som rapporterats av WHO.

3. Kommissionen

ska

genom

en

genomförandeakt

specificera

de

risker

som

anges

i

denna

förordning

och

i

den

delegerade akt som avses i punkt 2 i den här artikeln och på vilka de särskilda riskindikatorer som avses i punkt 4 i

den här artikeln ska vara baserade. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses

i artikel 90.2.

De särskilda riskerna ska ses över minst var sjätte månad, och när så är nödvändigt ska en ny genomförandeakt antas av

kommissionen i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.2.

4. På

basis

av

de

särskilda

risker

som

anges

i

enlighet

med

punkt

3

ska

Etias

centralenhet

fastställa

en

uppsättning

särskilda riskindikatorer som ska bestå av en kombination av en eller flera av följande uppgifter:

a) Åldersgrupp, kön, medborgarskap.

b) Bosättningsland, bosättningsort.

c) Utbildningsnivå (primärskola, sekundärskola, högre utbildning eller ingen utbildning).

d) Nuvarande sysselsättning (yrkesgrupp).

5. De särskilda riskindikatorerna ska vara målriktade och proportionella. De får under inga omständigheter vara

baserade enbart på en persons kön eller ålder. De får under inga omständigheter grundas på information som avslöjar

en persons hudfärg, ras, etniska eller sociala ursprung, genetiska särdrag, språk, politiska eller andra åsikter, religiösa eller

filosofiska övertygelse, medlemskap i en fackförening, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, börd, funk­

tionshinder eller sexuella läggning.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/35

6. De

särskilda

riskindikatorerna

ska

definieras,

fastställas,

bedömas

på

förhand,

genomföras,

utvärderas

i

efterhand,

ses

över och raderas av Etias centralenhet efter det att Etias granskningsnämnd har hörts.

Artikel 34

Etias bevakningslista

1. Etias

bevakningslista

ska

bestå

av

uppgifter

om

personer

som

misstänks

ha

begått

eller

deltagit

i

ett

terroristbrott

eller annat grovt brott eller personer för vilka det utifrån en allmän personbedömning finns faktiska indikationer på eller

rimliga skäl att anta att de kommer att begå ett terroristbrott eller annat grovt brott. Etias bevakningslista ska utgöra en

del av Etias centrala system.

2. Etias

bevakningslista

ska

upprättas

på

grundval

av

information

som

är

relaterad

till

terroristbrott

eller

andra

grova

brott.

3. Den information som avses i punkt 2 ska föras in på Etias bevakningslista av Europol, utan att det påverkar till­

lämpningen av förordning (EU) 2016/794, eller av medlemsstaterna. Europol och den berörda medlemsstaten ska var och

en ansvara för alla uppgifter de för in. Av Etias bevakningslista ska för varje uppgift framgå datum och tidpunkt då

Europol eller den medlemsstat som fört in uppgifterna förde in dem.

4. På grundval av den information som avses i punkt 2 ska Etias bevakningslista vara sammansatt av uppgifter som

består av en eller flera av följande poster:

a) Efternamn.

b) Efternamn som ogift.

c) Födelsedatum.

d) Andra namn (alias, artistnamn eller pseudonymer, smeknamn).

e) Resehandling(ar) (typ, nummer och utfärdandeland).

f) Bostadsadress.

g) E-postadress.

h) Telefonnummer.

i) Företags eller organisationers namn, e-postadress, postadress och telefonnummer.

j) IP-adress.

Om följande uppgifter finns tillgängliga ska de läggas till i motsvarande post som består av minst en av de uppgifter som

anges ovan: förnamn, födelseort, födelseland, kön och medborgarskap.

Artikel 35

Ansvarsområden och uppgifter beträffande Etias bevakningslista

1. Innan

uppgifter

förs

in

på

Etias

bevakningslista

ska

Europol

och

medlemsstaterna

a) fastställa om informationen är lämplig, riktig och tillräckligt viktig för att tas med på Etias bevakningslista,

b) bedöma uppgifternas potentiella inverkan på andelen ansökningar som handläggs manuellt,

c) kontrollera huruvida deras respektive uppgifter motsvarar en registrering i SIS.

2. Med

avseende

på

bedömningen

enligt

punkt

1

b

ska

eu-LISA

införa

ett

särskilt

verktyg.

3. Om

kontrollen

enligt

punkt

1

c

visar

att

uppgifterna

motsvarar

en

registrering

i

SIS

ska

de

inte

föras

in

på

Etias

bevakningslista. Om villkoren för att använda uppgifterna i syfte att föra in en registrering i SIS är uppfyllda, ska prioritet

ges åt införandet av en registrering i SIS.

4. Medlemsstaterna respektive Europol ska vara ansvariga för att de uppgifter som avses i artikel 34.2 och som de för

in på Etias bevakningslista är riktiga och hålls uppdaterade.

L 236/36

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

5.

Europol ska regelbundet och minst en gång om året granska och kontrollera att de uppgifter som Europol fört in på

Etias bevakningslista är fortsatt riktiga och uppdaterade. Medlemsstaterna ska likaså regelbundet, och minst en gång om

året, granska och kontrollera att de uppgifter som de fört in på Etias bevakningslista är fortsatt riktiga och uppdaterade.

Europol och medlemsstaterna ska utarbeta och införa ett gemensamt förfarande för att säkerställa och fullgöra sina

skyldigheter under denna punkt.

6. Efter en granskning ska medlemsstaterna och Europol ta bort uppgifter från Etias bevakningslista om det fram­

kommer att skälen till att de fördes in inte längre är giltiga, eller att uppgifterna är föråldrade eller inte uppdaterade.

7. Etias bevakningslista och det bedömningsverktyg som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska utvecklas

tekniskt och hysas av eu-LISA. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa de tekniska specifikationerna för

Etias bevakningslista och för bedömningsverktyget. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det gransknings­

förfarande som avses i artikel 90.2.

KAPITEL VI

UTFÄRDANDE, NEKANDE, OGILTIGFÖRKLARING ELLER ÅTERKALLANDE AV RESETILLSTÅND

Artikel 36

Utfärdande av resetillstånd

1. När prövningen av en ansökan enligt kapitel III, IV och V visar att det inte finns några faktiska indikationer på, eller

rimliga skäl på grundval av faktiska indikationer att anta, att personens vistelse på medlemsstaternas territorium innebär

en säkerhetsrisk, risk för olaglig invandring eller hög epidemirisk ska resetillstånd utfärdas av Etias centrala system eller

den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten.

2. Om tvivel råder huruvida det föreligger tillräckliga skäl att neka resetillstånd ska den nationella Etias-enheten i den

ansvariga medlemsstaten ha möjlighet, även efter en intervju, att utfärda ett resetillstånd med en flaggning som innebär en

rekommendation till gränsmyndigheterna att utföra en fördjupad kontroll.

Den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten får också göra en sådan flaggning på begäran av en rådfrågad

medlemsstat. En sådan flaggning ska endast vara synlig för gränsmyndigheterna.

Flaggningen ska tas bort med automatik när gränsmyndigheterna har utfört kontrollen och infört inreseposten i in- och

utresesystemet.

3.

Den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten ska ha möjlighet att lägga till en flaggning som talar om

för gränsmyndigheter och andra myndigheter med tillgång till uppgifterna i Etias centrala system att en specifik träff som

uppkommit vid behandlingen av ansökan har bedömts och att det har kontrollerats att träffen var en felaktig träff eller att

den manuella behandlingen har visat att det inte fanns något skäl att neka resetillstånd.

4. Kommissionen

ska

anta

delegerade

akter

i

enlighet

med

artikel

89

för

att

införa

lämpliga

skyddsåtgärder

genom

fastställande av regler och förfaranden som syftar till att undvika konflikter med registreringar i andra informationssystem

och fastställa villkor, kriterier och varaktighet för flaggningen enligt den här förordningen.

5. Resetillståndet ska vara giltigt i tre år eller till dess att den resehandling som legat till grund för ansökan löper ut,

beroende på vilket som infaller först, och ska gälla på medlemsstaternas territorium.

6. Ett

resetillstånd

ska

inte

automatiskt

ge

rätt

till

inresa

eller

vistelse.

Artikel 37

Nekat resetillstånd

1. Resetillstånd

ska

nekas

om

sökanden

a) använt en resehandling som har anmälts som förkommen, stulen, förskingrad eller ogiltig i SIS,

b) innebär en säkerhetsrisk,

c) innebär en risk för olaglig invandring,

d) innebär en hög epidemirisk,

e) är en person för vilken en registrering införts i syfte att neka inresa och vistelse,

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/37

f) inte besvarar en begäran om ytterligare upplysningar eller handlingar inom de frister som anges i artikel 27,

g) inte inställer sig till en intervju i enlighet med artikel 27.4.

2. Resetillstånd ska också nekas om det vid tidpunkten för ansökan finns rimliga och allvarliga skäl att ifrågasätta

uppgifternas äkthet, tillförlitligheten vad gäller sökandens påståenden, de styrkande handlingar som sökanden lämnat eller

innehållets sanningshalt.

3.

Sökande som nekats resetillstånd ska ha rätt att överklaga beslutet. Överklaganden ska ges in i den medlemsstat som

fattade beslut om ansökan, i enlighet med den medlemsstatens nationella rätt. Den nationella Etias-enheten i den

ansvariga medlemsstaten ska informera sökande om överklagandeförfarandet. Informationen ska tillhandahållas på ett

av de officiella språken i de länder som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 539/2001 och som sökanden är

medborgare i.

4. Att resetillstånd tidigare nekats ska inte automatiskt leda till avslag på en ny ansökan. En ny ansökan ska bedömas

på grundval av all tillgänglig information.

Artikel 38

Meddelande om utfärdat eller nekat resetillstånd

1. När

resetillståndet

har

utfärdats

ska

sökanden

omedelbart

erhålla

ett

meddelande

via

e-posttjänsten

som

bland

annat

ska innehålla följande:

a) Tydlig uppgift om att resetillståndet utfärdats och ansökningsnumret för resetillståndet.

b) Första och sista giltighetsdag för resetillståndet.

c) Tydlig angivelse av att sökanden vid inresa måste visa upp samma resehandling som den som angetts i ansöknings­

formuläret och att ett eventuellt byte av resehandling får till följd att en ny ansökan om resetillstånd måste göras.

d) En påminnelse om de inresevillkor som anges i artikel 6 i förordning (EU) 2016/399 och om att en kortare vistelse

endast är möjlig i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod.

e) En påminnelse om att innehav av ett resetillstånd inte i sig automatiskt ger rätt till inresa.

f) En påminnelse om att gränsmyndigheterna får begära styrkande handlingar vid de yttre gränserna för att kontrollera

att villkoren för inresa och vistelse är uppfyllda.

g) En påminnelse om att innehav av ett giltigt resetillstånd är ett villkor för vistelse som måste uppfyllas under hela

varaktigheten av en kortare vistelse på medlemsstaternas territorium.

h) En länk till den webbtjänst som avses i artikel 13 i förordning (EU) 2017/2226 som ger tredjelandsmedborgare

möjlighet att när som helst kontrollera sin återstående tillåtna vistelse.

i) I tillämpliga fall, de medlemsstater som sökanden har rätt att resa till.

j) En länk till Etias offentliga webbplats med information om att sökanden kan begära att resetillståndet ska återkallas,

om möjligheten att resetillståndet kan komma att återkallas om villkoren för utfärdandet inte längre är uppfyllda och

om möjligheten att det ogiltigförklaras om det står klart att villkoren för att utfärda tillståndet inte var uppfyllda vid

utfärdandet.

k) Information om förfarandena för att utöva rättigheterna enligt artiklarna 13–16 i förordning (EG) nr 45/2001 och

artiklarna 15–18 i förordning (EU) 2016/679 och om kontaktuppgifterna till uppgiftsskyddsombuden vid Europeiska

gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska datatillsynsmannen och den nationella tillsynsmyndigheten i medlems­

staten för den första planerade vistelsen, om resetillståndet har utfärdats av Etias centrala system, eller av den ansvariga

medlemsstaten, om resetillståndet har utfärdats av en nationell Etias-enhet.

2. Om

resetillstånd

nekats

ska

sökanden

omedelbart

erhålla

ett

meddelande

via

e-posttjänsten

som

bland

annat

ska

innehålla följande:

a) Tydlig angivelse om att resetillstånd nekats och ansökningsnumret för resetillståndet.

L 236/38

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

b) En hänvisning till den nationella Etias-enhet i den ansvariga medlemsstaten som nekat resetillståndet samt enhetens

adress.

c) Uppgift om skäl för att neka resetillstånd med angivande av tillämpligt skäl bland dem som förtecknas i artikel 37.1

och 37.2, för att ge sökanden möjlighet att överklaga.

d) Information om rätten att överklaga och frist för ingivande av överklagande, en länk till den information som avses i

artikel 16.7 på webbplatsen.

e) Information om förfarandena för att utöva rättigheterna enligt artiklarna 13–16 i förordning (EG) nr 45/2001 och

artiklarna 15–18 i förordning (EU) 2016/679, kontaktuppgifterna till uppgiftsskyddsombuden vid Europeiska gräns-

och kustbevakningsbyrån, Europeiska datatillsynsmannen och den nationella tillsynsmyndigheten i den ansvariga

medlemsstaten.

3. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta ett standardformulär för nekat, ogiltigförklarat eller återkallat

resetillstånd. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.2.

Artikel 39

Information som ska läggas till i ansökningsakten efter beslut om utfärdat eller nekat resetillstånd

1. Om beslut fattats om att utfärda resetillstånd ska Etias centrala system eller, i de fall beslutet fattats efter manuell

behandling enligt kapitel IV, den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten utan dröjsmål lägga till följande

uppgifter i ansökningsakten:

a) Statusinformation som visar att resetillstånd utfärdats.

b) En uppgift om huruvida resetillståndet utfärdats av Etias centrala system eller efter manuell behandling; i det sist­

nämnda fallet en hänvisning till den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten som fattade beslutet och

denna enhets adress.

c) Datum för beslutet att utfärda resetillstånd.

d) Första och sista giltighetsdag för resetillståndet.

e) Eventuell flaggning som resetillståndet är föremål för i enlighet med artikel 36.2 och 36.3, åtföljt av en uppgift om

skälen till sådan flaggning, samt ytterligare uppgifter av betydelse för fördjupade kontroller när det gäller artikel 36.2,

och ytterligare uppgifter av betydelse för gränsmyndigheter när det gäller artikel 36.3.

2. Kommissionen

ska

anta

delegerade

akter

i

enlighet

med

artikel

89

för

att

ytterligare

definiera

vilken

typ

av

ytterligare uppgifter som får föras in, språk och format för dessa, samt skälen till flaggning.

3. Om beslut fattats om att neka resetillstånd ska den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten lägga till

följande uppgifter i ansökningsakten:

a) Statusinformation som visar att resetillstånd nekats.

b) En hänvisning till den nationella Etias-enhet i den ansvariga medlemsstaten som nekat resetillståndet samt enhetens

adress.

c) Datum för beslutet att neka resetillstånd.

d) Skäl för att neka resetillstånd med angivande av relevant skäl bland dem som förtecknas i artikel 37.1 och 37.2.

4. Utöver de uppgifter som avses i punkterna 1 och 3 ska den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten,

om beslut fattats om att utfärda eller neka resetillstånd, också ange skälen för sitt slutgiltiga beslut utom i de fall beslutet

är ett nekande som grundas på ett negativt yttrande från en rådfrågad medlemsstat.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/39

Artikel 40

Ogiltigförklaring av resetillstånd

1. Resetillstånd ska ogiltigförklaras om det framgår att villkoren för att utfärda tillståndet inte var uppfyllda vid

utfärdandet. Resetillstånd ska ogiltigförklaras med hänvisning till ett eller flera av de skäl för att neka resetillstånd som

anges i artikel 37.1 och 37.2.

2. Om en medlemsstat har bevis för att villkoren för att utfärda ett resetillstånd inte var uppfyllda vid utfärdandet ska

den nationella Etias-enheten i den medlemsstaten ogiltigförklara resetillståndet.

3. En

person

vars

resetillstånd

ogiltigförklarats

ska

ha

rätt

att

överklaga

beslutet.

Överklaganden

ska

ges

in

i

den

medlemsstat som fattade beslut om ogiltigförklaring och i enlighet med den medlemsstatens nationella rätt. Den natio­

nella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten ska informera sökande om överklagandeförfarandet. Informationen ska

tillhandahållas på ett av de officiella språken i de länder som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 539/2001 och

som sökanden är medborgare i.

4. Skälen

till

beslutet

att

ogiltigförklara

ett

resetillstånd

ska

registreras

i

ansökningsakten

av

den

tjänsteman

som

utfört

riskbedömningen.

Artikel 41

Återkallande av resetillstånd

1. Resetillstånd

ska

återkallas

om

det

framgår

att

villkoren

för

utfärdandet

inte

längre

är

uppfyllda.

Resetillstånd

ska

återkallas med hänvisning till ett eller flera av de skäl för att neka resetillstånd som anges i artikel 37.1.

2. Om en medlemsstat har bevis för att villkoren för att utfärda ett resetillstånd inte längre är uppfyllda ska den

nationella Etias-enheten i den medlemsstaten återkalla resetillståndet.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska SIS informera Etias centrala system när en ny registrering görs i

SIS av en ny nekad inresa och vistelse eller av en resehandling som anmälts som förkommen, stulen, förskingrad eller

ogiltig. Etias centrala system ska kontrollera om den nya registreringen avser ett giltigt resetillstånd. Om så är fallet ska

Etias centrala system överlämna ansökningsakten till den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som gjorde regi­

streringen. Om en ny registrering av nekad inresa och vistelse har gjorts ska den nationella Etias-enheten återkalla

resetillståndet. Om resetillståndet är kopplat till en resehandling som anmälts som förkommen, stulen, förskingrad eller

ogiltig i SIS eller i SLTD, ska den nationella Etias-enheten manuellt behandla ansökningsakten.

4. Nya

uppgifter

som

förs

in

på

Etias

bevakningslista

ska

jämföras

med

uppgifterna

i

ansökningsakterna

i

Etias

centrala

system. Etias centrala system ska kontrollera om dessa nya uppgifter avser ett giltigt resetillstånd. Om så är fallet ska Etias

centrala system överlämna ansökningsakten till den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som infört den nya

uppgiften, eller i de fall det är Europol som fört in den nya uppgiften, till den nationella Etias-enheten i den medlemsstat

som sökanden uppgett som den första planerade vistelsen enligt artikel 17.2 j. Denna nationella Etias-enhet ska bedöma

säkerhetsrisken och återkalla resetillståndet om den konstaterar att villkoren för att bevilja resetillstånd inte längre är

uppfyllda.

5. Om

en

post

om

nekad

inresa

förs

in

i

in-

och

utresesystemet

avseende

innehavare

av

ett

giltigt

resetillstånd,

och

den

registreringen är motiverad med hänvisning till skäl B eller I i förteckningen i del B i bilaga V till förordning (EU)

2016/399, ska Etias centrala system överlämna ansökningsakten till den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som

nekat inresa. Den nationella Etias-enheten ska bedöma huruvida villkoren för att bevilja resetillståndet fortfarande är

uppfyllda och, om så inte är fallet, återkalla resetillståndet.

6. Skälen till beslutet att återkalla ett resetillstånd ska registreras i ansökningsakten av den tjänsteman som utfört

riskbedömningen.

7. Sökande vars resetillstånd återkallats ska ha rätt att överklaga beslutet. Överklaganden ska ges in i den medlemsstat

som fattade beslut om återkallandet, i enlighet med den medlemsstatens nationella rätt. Den nationella Etias-enheten i den

ansvariga medlemsstaten ska informera sökande om överklagandeförfarandet. Informationen ska tillhandahållas på ett av

de officiella språken i de länder som förtecknas i bilaga II till förordning (EG) nr 539/2001 och som sökanden är

medborgare i.

8.

Resetillstånd får återkallas på sökandens begäran. Ett återkallande av resetillstånd på denna grund får inte överklagas.

Om sökanden befinner sig på en medlemsstats territorium när en sådan begäran lämnas in ska återkallandet få verkan i

det ögonblick då sökanden utreser ur landet och från det ögonblick då motsvarande in- och utresepost har skapats i in-

och utresesystemet i enlighet med artiklarna 16.3 och 17.2 i förordning (EU) 2017/2226.

L 236/40

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

Artikel 42

Meddelande om ogiltigförklaring eller återkallande av resetillstånd

Om resetillstånd ogiltigförklarats eller återkallats ska sökanden omedelbart erhålla ett meddelande via e-posttjänsten som

ska innehålla följande:

a) Tydlig uppgift om att resetillståndet ogiltigförklarats eller återkallats och ansökningsnumret för resetillståndet.

b) En hänvisning till den nationella Etias-enhet i den ansvariga medlemsstaten som nekat eller återkallat resetillståndet

samt enhetens adress.

c) En uppgift om skäl för att ogiltigförklara eller återkalla resetillstånd, med angivande av tillämpliga grunder bland dem

som förtecknas i artikel 37.1 och 37.2, för att ge sökanden möjlighet att överklaga.

d) Information om rätten att överklaga och fristen för ingivande av överklagande, en länk till den information som avses

i artikel 16.7 på webbplatsen.

e) En tydlig uppgift om att innehav av ett giltigt resetillstånd är ett villkor för vistelse som måste uppfyllas under hela

varaktigheten av en kortare vistelse på medlemsstaternas territorium.

f) Information om förfarandena för att utöva rättigheterna enligt artiklarna 13–16 i förordning (EG) nr 45/2001 och

artiklarna 15–18 i förordning (EU) 2016/679, om kontaktuppgifterna till uppgiftsskyddsombuden vid Europeiska

gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska datatillsynsmannen och den nationella tillsynsmyndigheten i den ansva­

riga medlemsstaten.

Artikel 43

Information som ska läggas till i ansökningsakten efter beslut om att ogiltigförklara eller återkalla resetillstånd

1. Om beslut fattats om att ogiltigförklara eller återkalla resetillstånd ska den nationella Etias-enhet i den ansvariga

medlemsstaten som ogiltigförklarat eller återkallat resetillståndet utan dröjsmål lägga till följande uppgifter i ansöknings­

akten:

a) Statusinformation som visar att resetillstånd ogiltigförklarats eller återkallats.

b) En hänvisning till den nationella Etias-enhet i den ansvariga medlemsstaten som återkallat eller ogiltigförklarat rese­

tillståndet samt enhetens adress.

c) Datum för beslutet att ogiltigförklara eller återkalla resetillståndet.

2. Den

nationella

Etias-enhet

i

den

ansvariga

medlemsstaten

som

ogiltigförklarat

eller

återkallat

resetillståndet

ska

i

ansökningsakten också ange antingen grunderna för ogiltigförklaringen eller återkallandet som är tillämpliga enligt

artikel 37.1 och 37.2 eller att resetillståndet återkallats på sökandens begäran i enlighet med artikel 41.8.

Artikel 44

Utfärdande av resetillstånd med begränsad territoriell giltighet av humanitära skäl, av nationellt intresse eller på

grund av internationella förpliktelser

1. Om en ansökan konstaterats vara prövningsbar i enlighet med artikel 19 får den medlemsstat dit den berörda

tredjelandsmedborgaren planerar att resa undantagsvis utfärda ett resetillstånd med begränsad territoriell giltighet om

denna medlemsstat anser det vara nödvändigt av humanitära skäl i enlighet med nationell rätt, av hänsyn till nationella

intressen eller på grund av internationella förpliktelser trots att

a) den manuella behandlingen enligt artikel 26 ännu inte har avslutats, eller

b) ett resetillstånd har nekats, ogiltigförklarats eller återkallats.

Sådana tillstånd kommer i allmänhet endast vara giltiga på den utfärdande medlemsstatens territorium. De får dock i

undantagsfall utfärdas så att de äger giltighet på fler än en medlemsstats territorium, förutsatt att varje sådan medlemsstat

ger sitt samtycke genom sina nationella Etias-enheter. Om en nationell Etias-enhet överväger att utfärda ett resetillstånd

med begränsad territoriell giltighet som omfattar flera medlemsstater, ska den nationella Etias-enheten i den ansvariga

medlemsstaten samråda med dessa medlemsstater.

Om ett resetillstånd med begränsad territoriell giltighet har begärts eller utfärdats under sådana omständigheter som avses

i led a i denna punkt ska detta inte avbryta den manuella behandlingen av ansökan om att tillåta utfärdande av ett

resetillstånd som inte har begränsad territoriell giltighet.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/41

2. Vid tillämpningen av punkt 1 och i enlighet med hänvisningarna på den offentliga webbplatsen och i appen för

mobila enheter, får sökanden kontakta Etias centralenhet med angivande av sitt ansökningsnummer, den medlemsstat dit

han eller hon planerar att resa och att syftet med hans eller hennes resa grundas på humanitära skäl eller hör samman

med internationella förpliktelser. Om en sådan kontakt har tagits med Etias centralenhet ska den underrätta den nationella

Etias-enheten i den medlemsstat dit tredjelandsmedborgaren planerar att resa och registrera uppgifterna i ansökningsakten.

3. Den

nationella

Etias-enheten

i

den

medlemsstat

dit

tredjelandsmedborgaren

planerar

att

resa

får

begära

ytterligare

upplysningar eller handlingar från sökanden och får fastställa en frist inom vilken sådana ytterligare upplysningar eller

handlingar ska lämnas. En sådan begäran ska meddelas genom den e-posttjänst som avses i artikel 6.2 f till den e-

postadress som registrerats som kontakt i ansökningsakten och ska ange en lista över de språk som upplysningarna eller

handlingarna får lämnas in på. Denna förteckning ska omfatta åtminstone engelska, franska eller tyska, såvida den inte

omfattar ett officiellt språk i det tredjeland som den sökande har sagt sig vara medborgare i. Sökanden ska inte vara

skyldig att tillhandahålla en officiell översättning till dessa språk. Sökanden ska lämna ytterligare upplysningar eller

handlingar direkt till den nationella Etias-enheten via den säkra kontotjänst som avses i artikel 6.2 g. Om ytterligare

upplysningar eller handlingar läggs fram ska Etias centrala system registrera och lagra upplysningarna eller handlingarna i

ansökningsakten. De ytterligare upplysningar eller handlingar som registreras i ansökningsakten ska inhämtas endast i

syfte att bedöma och fatta beslut om ansökan, hantera ett överklagandeförfarande eller behandla en ny ansökan från

samma sökande.

4. Ett

resetillstånd

med

begränsad

territoriell

giltighet

ska

vara

giltigt

i

högst

90

dagar

från

dagen

för

den

första

inresan

på grundval av detta tillstånd.

5. Resetillstånd utfärdade enligt denna artikel får bli föremål för flaggning enligt artikel 36.2 eller 36.3.

6. Om

resetillstånd

med

begränsad

territoriell

giltighet

utfärdas

ska

följande

uppgifter

läggas

till

i

ansökningsakten

av

den nationella Etias-enhet som utfärdat tillståndet:

a) Statusinformation som visar att ett resetillstånd med begränsad territoriell giltighet utfärdats.

b) Den eller de medlemsstater dit resetillståndets innehavare har rätt att resa och resetillståndets giltighetstid.

c) Den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som utfärdat resetillståndet med begränsad territoriell giltighet och

enhetens adress.

d) Datum för beslutet att utfärda resetillståndet med begränsad territoriell giltighet.

e) En hänvisning till det humanitära skälet, det nationella intresset eller de internationella förpliktelserna som åberopas.

f) Eventuell flaggning som resetillståndet är föremål för i enlighet med artikel 36.2 och 36.3, åtföljt av en uppgift om

skälen till sådan flaggning, samt ytterligare uppgifter av betydelse för fördjupade kontroller när det gäller artikel 36.2,

och ytterligare uppgifter av betydelse för gränsmyndigheter när det gäller artikel 36.3.

Om en nationell Etias-enhet utfärdar ett resetillstånd med begränsad territoriell giltighet utan att några upplysningar eller

handlingar lämnats in av sökanden ska denna nationella Etias-enhet registrera och lagra lämpliga upplysningar eller

handlingar i den ansökningsakt som ligger till grund för beslutet.

7.

Om resetillstånd med begränsad territoriell giltighet utfärdats ska sökanden via e-posttjänsten erhålla ett meddelande

som innehåller följande:

a) En tydlig uppgift om att resetillstånd med begränsad territoriell giltighet utfärdats och ansökningsnumret för resetill­

ståndet.

b) Första och sista giltighetsdag för resetillståndet med begränsad territoriell giltighet.

c) Tydlig uppgift om de medlemsstater som innehavaren av resetillståndet har rätt att resa till och att han eller hon

endast kan resa inom dessa medlemsstaters territorium.

d) En påminnelse om att innehav av ett giltigt resetillstånd är ett villkor för vistelse som måste uppfyllas under hela

varaktigheten av en kortare vistelse på den medlemsstats territorium för vilken ett resetillstånd med begränsad

territoriell giltighet utfärdats.

L 236/42

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

e) En länk till den webbtjänst som avses i artikel 13 i förordning (EU) 2017/2226 som ger tredjelandsmedborgare

möjlighet att när som helst kontrollera den återstående tillåtna vistelsen.

KAPITEL VII

TRANSPORTÖRERS ANVÄNDNING AV ETIAS

Artikel 45

Transportörers åtkomst till uppgifter i kontrollsyfte

1. Lufttrafikföretag, transportörer som bedriver sjötrafik och internationella transportörer som ansvarar för grupp­

transporter med buss ska sända en förfrågan till Etias informationssystem för att kontrollera om tredjelandsmedborgare

som omfattas av kravet på resetillstånd innehar ett giltigt resetillstånd.

2. Säker åtkomst till den nätportal för transportörer som avses i artikel 6.2 k, med möjlighet att använda mobila

tekniska lösningar, ska ge transportörerna möjlighet att göra den förfrågan som avses i punkt 1 i den här artikeln innan

passageraren går ombord. Transportören ska tillhandahålla de uppgifter som finns i resehandlingens maskinläsbara fält

och ange den medlemsstat där den första inresan äger rum. Som ett undantag ska transportören vid flygplatstransitering

inte vara skyldig att kontrollera huruvida tredjelandsmedborgaren har ett giltigt resetillstånd.

Etias informationssystem ska, via nätportalen för transportörer, ge transportörerna ett svar i form av OK/NOT OK som

anger huruvida personen har ett giltigt resetillstånd eller inte. Om ett resetillstånd i enlighet med artikel 44 har utfärdats

med begränsad territoriell giltighet ska svaret från Etias centrala system ta hänsyn till i vilka medlemsstater resetillståndet

är giltigt samt vilken medlemsstat där den första inresan äger rum som transportören har angett. Transportörer får lagra

den skickade informationen och det mottagna svaret i enlighet med tillämplig rätt. Svaret i form av OK/NOT OK får inte

betraktas som ett beslut om att tillåta eller neka inresa i enlighet med förordning (EU) 2016/399.

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om driftsvillkoren för nätportalen för trans­

portörer och de dataskydds- och säkerhetsregler som är tillämpliga. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det

granskningsförfarande som avses i artikel 90.2.

3. Kommissionens

ska

genom

genomförandeakter

inrätta

ett

autentiseringssystem

som

enbart

förbehålls

transportörer

för att ge transportörernas vederbörligen bemyndigade personal åtkomst till nätportalen för transportörer vid tillämpning

av punkt 2 i denna artikel. Vid inrättandet av autentiseringssystemet, ska hänsyn tas till riskhantering avseende infor­

mationssäkerhet samt principerna om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard. Dessa genomförandeakter ska

antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.2.

4. Nätportalen för transportörer ska använda en separat skrivskyddad databas som uppdateras dagligen via en envägs­

extraktion av minsta nödvändiga delmängd uppgifter som lagrats i Etias. eu-LISA ska ansvara för säkerhetsaspekterna i

fråga om nätportalen för transportörer och personuppgifterna i denna och för förfarandet för extrahering av person­

uppgifter till den separata skrivskyddade databasen.

5. De transportörer som avses i punkt 1 i denna artikel ska omfattas av de sanktioner som fastställs i enlighet med

artikel 26.2 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Benelux­

staterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma

gränserna (nedan kallad Schengenavtalets tillämpningskonvention) och artikel 4 i rådets direktiv 2001/51/EG (¹) när de

transporterar tredjelandsmedborgare som trots att de omfattas av kravet på resetillstånd inte innehar ett giltigt resetill­

stånd.

6. Genom undantag från punkt 5 i denna artikel ska de sanktioner som föreskrivs i den punkten inte vara tillämpliga

om de transportörer som avses i punkt 1 i denna artikel, i fråga om samma tredjelandsmedborgare, redan omfattas av de

sanktioner som fastställs i enlighet med artikel 26.2 i Schengenavtalets tillämpningskonvention och artikel 4 i direktiv

2001/51/EG.

7. Vid tillämpning av punkt 5 eller för att lösa eventuella tvister i samband med dess tillämpning ska eu-LISA föra

loggar över all uppgiftsbehandling som utförs av transportörer via nätportalen för transportörer. Dessa loggar ska visa

datum och tidpunkt för varje behandling, vilka uppgifter som använts för förfrågan, vilka uppgifter som överförts av

nätportalen för transportörer och den berörda transportörens namn.

(¹) Rådets direktiv 2001/51/EG av den 28 juni 2001 om komplettering av bestämmelserna i artikel 26 i konventionen om tillämpning

av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (EGT L 187, 10.7.2001, s. 45).

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/43

Loggarna ska lagras under en tvåårsperiod. Loggarna ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst.

8.

Om tredjelandsmedborgare nekas inresa ska den transportör som fört dem till de yttre gränserna luftvägen, sjövägen

eller landvägen vara skyldig att omedelbart ta på sig ansvaret för dem igen. På begäran från gränsmyndigheterna ska

transportörerna vara skyldiga att ombesörja tredjelandsmedborgarnas återvändande antingen till det tredjeland som de

transporterades från, till det tredjeland som utfärdat tredjelandsmedborgarnas resetillstånd eller till något annat tredjeland

som med säkerhet tillåter inresa.

9. Genom undantag från punkt 1 ska, för transportörer som ansvarar för grupptransporter med buss, under de första

tre åren efter det att Etias tagits i drift, den kontroll som avses i punkt 1 vara frivillig och de bestämmelser som avses i

punkt 5 inte gälla för dessa transportörer.

Artikel 46

Reservförfaranden om det är tekniskt omöjligt för transportörerna att få åtkomst till uppgifterna

1. Om det är tekniskt omöjligt att göra den förfrågan som avses i artikel 45.1 på grund av fel på någon del av Etias

informationssystem, ska transportörerna inte vara skyldiga att kontrollera passagerarens innehav av giltigt resetillstånd.

Om eu-LISA upptäcker ett sådant fel ska Etias centralenhet informera transportörerna. Den ska även informera trans­

portörerna när felet är åtgärdat. Om transportörerna upptäcker ett sådant fel får de informera Etias centralenhet.

2. De sanktioner som avses i artikel 45.5 ska inte åläggas transportörer i de fall som avses i punkt 1 i den här artikeln.

3. Om det av andra skäl än fel på någon del av Etias informationssystem är tekniskt omöjligt för en transportör att

under en längre tid göra den förfrågan som avses i artikel 45.1, ska transportörerna informera Etias centralenhet.

4. Kommissionens

ska

genom

en

genomförandeakt

fastställa

närmare

bestämmelser

om

de

reservförfaranden

som

avses i den här artikeln. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i

artikel 90.2.

KAPITEL VIII

GRÄNSMYNDIGHETERS ANVÄNDNING AV ETIAS VID DE YTTRE GRÄNSERNA

Artikel 47

Åtkomst till uppgifter för kontroll vid de yttre gränserna

1. Gränsmyndigheter med behörighet att utföra in- och utresekontroller vid gränsövergångsställen vid de yttre grän­

serna i enlighet med förordning (EU) 2016/399 ska söka i Etias centrala system med de uppgifter som finns i resehand­

lingens maskinläsbara fält.

2. Etias

centrala

system

ska

svara

med

uppgift

om

a) huruvida personen har ett giltigt resetillstånd eller inte samt, i det fall det rör sig om ett sådant resetillstånd med

begränsad territoriell giltighet som utfärdats enligt artikel 44, för vilken eller vilka medlemsstater som tillståndet är

giltigt,

b) eventuella flaggningar som resetillståndet är föremål för enligt artikel 36.2 och 36.3,

c) huruvida resetillståndet kommer att löpa ut under de närmaste 90 dagarna samt den återstående giltighetstiden,

d) de uppgifter som avses i artikel 17.2 k och l.

3. Om resetillståndet kommer att löpa ut under de närmaste 90 dagarna ska gränsmyndigheterna informera inneha­

varen av det resetillståndet om den återstående giltighetstiden, om möjligheten att lämna in en ansökan om ett nytt

resetillstånd även under vistelsen på medlemsstaternas territorium samt om skyldigheten att inneha ett giltigt resetillstånd

för hela varaktigheten av en kortare vistelse. Informationen ska tillhandahållas antingen av gränskontrolltjänstemannen

vid tidpunkten för in- eller utresekontroller eller med hjälp av utrustning som installerats vid gränsövergångsstället och

som ger tredjelandsmedborgare möjlighet att hämta information från det kontrollverktyg som avses i artikel 31. Infor­

mationen ska dessutom tillhandahållas genom den offentliga webbplats som avses i artikel 16. Etias centrala system ska,

via e-posttjänsten, även automatiskt tillhandahålla innehavaren av ett resetillstånd samma information.

L 236/44

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

4. Om

Etias

centrala

system

svarar

med

uppgift

om

en

sådan

flaggning

som

resetillståndet

är

föremål

för

enligt

artikel 36.2 ska gränsmyndigheterna utföra en fördjupad kontroll. För denna fördjupade kontroll ska gränsmyndigheterna

ha tillstånd att söka i de ytterligare uppgifter som lagts till i ansökningsakten i enlighet med artikel 39.1 e eller 44.6 f.

Om Etias centrala system svarar med uppgift om en sådan flaggning som avses i artikel 36.3 och det krävs ytterligare

kontroller får gränsmyndigheter ha åtkomst till Etias centrala system för att erhålla de ytterligare uppgifter som föreskrivs

i artikel 39.1 e eller 44.6 f.

Artikel 48

Reservförfaranden om det är tekniskt omöjligt att få åtkomst till uppgifterna vid de yttre gränserna

1. Om det är tekniskt omöjligt att göra den sökning som avses i artikel 47.1 på grund av ett fel på någon del av Etias

informationssystem ska Etias centralenhet underrätta gränsmyndigheterna och de nationella Etias-enheterna i medlems­

staterna.

2. Om det är tekniskt omöjligt att göra den sökning som avses i artikel 47.1 på grund av ett fel på den nationella

infrastrukturen vid gränsen i en medlemsstat ska gränsmyndigheten underrätta Etias centralenhet och den nationella Etias-

enheten i den medlemsstaten. Etias centralenhet ska därefter omedelbart informera eu-LISA och kommissionen.

3. I båda de fall som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska gränsmyndigheterna följa sina nationella

beredskapsplaner. I enlighet med förordning (EU) 2016/399 får gränsmyndigheten enligt den nationella beredskapsplanen

ges tillstånd att tillfälligt avvika från den skyldighet att söka i Etias centrala system som avses i artikel 47.1 i den här

förordningen.

4. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta mallar för beredskapsplaner för sådana fall som avses i punk­

terna 1 och 2 i denna artikel, inbegripet de förfaranden som gränsmyndigheter ska följa. Dessa genomförandeakter ska

antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.2. Medlemsstaterna ska anta sina nationella

beredskapsplaner med hjälp av mallarna för beredskapsplaner som en grund och därvid vid behov anpassa dem på

nationell nivå.

KAPITEL IX

INVANDRINGSMYNDIGHETERS ANVÄNDNING AV ETIAS

Artikel 49

Invandringsmyndigheters åtkomst till uppgifter

1. För att kunna kontrollera eller verifiera om villkoren för inresa till eller vistelse på medlemsstatens territorium är

uppfyllda och för att kunna vidta lämpliga åtgärder i detta avseende ska medlemsstaternas invandringsmyndigheter ha

åtkomst till Etias centrala system med de uppgifter som avses i artikel 17.2 a–e.

2. Åtkomst

till

Etias

centrala

system

enligt

punkt

1

i

denna

artikel

ska

endast

tillåtas

när

följande

villkor

är

uppfyllda:

a) En tidigare sökning har gjorts i in- och utresesystemet enligt artikel 26 i förordning (EU) 2017/2226.

b) Sökresultatet visar att in- och utresesystemet inte innehåller någon registrering som stämmer överens med att tredje­

landsmedborgaren befinner sig på medlemsstaternas territorium.

Vid behov ska uppfyllandet av villkoren i första stycket a och b i denna punkt kontrolleras genom att man i in- och

utresesystemet tar fram de loggar, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 46 i förordning (EU) 2017/2226, som

motsvarar den sökning som avses i första stycket a i den här punkten och det svar som avses i första stycket b.

3. Etias

centrala

system

ska

svara

med

uppgift

om

huruvida

personen

har

ett

giltigt

resetillstånd

eller

inte

och,

i

det

fall

det rör sig om ett sådant resetillstånd med begränsad territoriell giltighet som utfärdats enligt artikel 44, för vilken eller

vilka medlemsstater som det resetillståndet är giltigt. Etias centrala system ska också ange huruvida resetillståndet kommer

att löpa ut under de närmaste 90 dagarna och den återstående giltighetstiden.

När det gäller underåriga ska invandringsmyndigheterna även ha åtkomst till den information om resenärens vårdnads­

havare eller förmyndare som avses i artikel 17.2 k.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/45

KAPITEL X

FÖRFARANDE OCH VILLKOR FÖR ÅTKOMST TILL ETIAS CENTRALA SYSTEM FÖR BROTTSBEKÄMPANDE ÄNDAMÅL

Artikel 50

Medlemsstaternas utsedda myndigheter

1. Medlemsstaterna ska utse de myndigheter som har rätt att begära sökning i de uppgifter som registrerats i Etias

centrala system i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova brott.

2. Varje medlemsstat ska utse en central åtkomstpunkt som ska ha åtkomst till Etias centrala system. Den centrala

åtkomstpunkten ska verifiera att de villkor för att begära åtkomst till Etias centrala system som anges i artikel 52 är

uppfyllda.

Den utsedda myndigheten och den centrala åtkomstpunkten får ingå i samma organisation om detta tillåts enligt nationell

rätt, men den centrala åtkomstpunkten ska agera helt oberoende av de utsedda myndigheterna när den fullgör sina

uppgifter enligt denna förordning. Den centrala åtkomstpunkten ska vara åtskild från de utsedda myndigheterna och får

inte ta emot instruktioner från dessa vad avser resultatet av verifieringen, som den ska utföra självständigt.

Medlemsstaterna får utse fler än en central åtkomstpunkt för att avspegla sina organisatoriska och administrativa struk­

turer vid fullgörandet av sina konstitutionella eller andra rättsliga skyldigheter.

Medlemsstaterna ska underrätta eu-LISA och kommissionen om sina utsedda myndigheter och centrala åtkomstpunkter

och får vid vilken tidpunkt som helst ändra eller ersätta sina underrättelser.

3. På nationell nivå ska varje medlemsstat föra en förteckning över de operativa enheter inom de utsedda myndig­

heterna som har tillstånd att begära sökning i uppgifter som lagras i Etias centrala system genom de centrala åtkomst­

punkterna.

4. Endast

vederbörligen

bemyndigad

personal

vid

de

centrala

åtkomstpunkterna

ska

ha

åtkomstbehörighet

till

Etias

centrala system i enlighet med artiklarna 51 och 52.

Artikel 51

Förfarande för åtkomst till Etias centrala system för brottsbekämpande ändamål

1. En operativ enhet som avses i artikel 50.3 ska till en central åtkomstpunkt som avses i artikel 50.2 lämna in en

motiverad elektronisk eller skriftlig begäran om sökning i en viss uppsättning uppgifter som lagras i Etias centrala system.

När sökning begärs i uppgifter som avses i artikel 17.2 i och 17.4 a–c ska den motiverade elektroniska eller skriftliga

begäran även innehålla skälen till att det är nödvändigt att söka i just dessa uppgifter.

2. Vid mottagande av en begäran om åtkomst ska den centrala åtkomstpunkten verifiera om de villkor för åtkomst

som avses i artikel 52 är uppfyllda, däribland genom att kontrollera huruvida en eventuell begäran om sökning i uppgifter

som avses i artikel 17.2 i och 17.4 a–c är motiverad.

3. Om de villkor för åtkomst som avses i artikel 52 är uppfyllda ska den centrala åtkomstpunkten behandla begäran.

De uppgifter i Etias centrala system till vilka den centrala åtkomstpunkten har åtkomst ska överföras till den operativa

enhet som framställde begäran på ett sådant sätt att uppgifternas säkerhet inte äventyras.

4. I brådskande fall där det är nödvändigt att avvärja en överhängande risk för en persons liv som är kopplad till ett

terroristbrott eller ett annat grovt brott ska den centrala åtkomstpunkten behandla begäran omedelbart och först i

efterhand verifiera att alla villkor som avses i artikel 52 är uppfyllda, däribland om det verkligen var fråga om ett

brådskande fall. Efterhandsverifieringen ska äga rum utan onödigt dröjsmål, dock senast sju arbetsdagar efter det att

begäran behandlats.

Om det vid en efterhandsverifiering framkommer att sökningen i eller åtkomsten till uppgifter som registrerats i Etias

centrala system inte var motiverad ska alla myndigheter som haft åtkomst till uppgifterna radera de uppgifter från Etias

centrala system som de haft åtkomst till. Myndigheterna ska informera den berörda centrala åtkomstpunkten i den

medlemsstat i vilken begäran ställts om att raderingen skett.

L 236/46

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

Artikel 52

Villkor för medlemsstaternas utsedda myndigheters åtkomst till uppgifter som registrerats i Etias centrala system

1. Utsedda myndigheter får begära sökning i uppgifter i Etias centrala system om alla nedanstående villkor är upp­

fyllda:

a) Åtkomst för sökning är nödvändig för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda terroristbrott eller andra grova

brott.

b) Åtkomst för sökning är nödvändig och proportionell i ett särskilt fall.

c) Det finns bevis för eller rimliga skäl att anta att sökningen i uppgifter i Etias centrala system kommer att bidra till att

brotten i fråga förebyggs, förhindras, upptäcks eller utreds, särskilt om det finns välgrundade skäl att tro att en person

som misstänks för, har begått eller har utsatts för ett terroristbrott eller ett annat grovt brott ingår i en kategori av

resenärer som omfattas av denna förordning.

2. Sökning

i

Etias

centrala

system

ska

begränsas

till

sökningar

med

en

eller

flera

av

följande

uppgiftsposter

som

registrerats i ansökningsakten:

a) Efternamn (familjenamn) och, om tillgängligt, förnamn.

b) Andra namn (alias, artistnamn eller pseudonymer, smeknamn).

c) Resehandlingens nummer.

d) Bostadsadress.

e) E-postadress.

f) Telefonnummer.

g) IP-adress.

3. Sökning i Etias centrala system med de uppgifter som förtecknas i punkt 2 får kombineras med följande uppgifter i

ansökningsakten för att begränsa sökningen:

a) Medborgarskap.

b) Kön.

c) Födelsedatum eller åldersgrupp.

4. Sökning i Etias centrala system ska vid en träff på grundval av uppgifter som registrerats i en ansökningsakt ge

åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 17.2 a–g och j–m och som registrerats i ansökningsakten samt uppgifter som

förts in i ansökningsakten avseende utfärdande, nekande, ogiltigförklaring eller återkallande av ett resetillstånd i enlighet

med artiklarna 39 och 43. Åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 17.2 i och 17.4 a–c och som registrerats i

ansökningsakten ska endast ges om sökning i dessa uppgifter uttryckligen begärts av en operativ enhet i en motiverad

elektronisk eller skriftlig begäran som lämnats in i enlighet med artikel 51.1 och den begäran har varit föremål för en

oberoende verifiering och godkänts av den centrala åtkomstpunkten. Sökning i Etias centrala system får inte ge åtkomst

till de uppgifter om utbildning som avses i artikel 17.2 h.

Artikel 53

Förfarande och villkor för Europols åtkomst till uppgifter som registrerats i Etias centrala system

1. För tillämpningen av artikel 1.2 får Europol begära sökning i uppgifter som lagras i Etias centrala system och till

Etias centralenhet lämna in en motiverad elektronisk begäran om sökning i en viss uppsättning uppgifter som lagras i

Etias centrala system. När sökning begärs i uppgifter som avses i artikel 17.2 i och 17.4 a–c ska den motiverade

elektroniska begäran även innehålla skälen till att det är nödvändigt att söka i just dessa uppgifter.

2. Den

motiverade

begäran

ska

styrka

att

alla

följande

villkor

är

uppfyllda:

a) Sökningen är nödvändig för att stödja och stärka medlemsstaternas arbete med att förebygga, förhindra, upptäcka eller

utreda terroristbrott eller andra grova brott som omfattas av Europols behörighet.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/47

b) Sökningen är nödvändig och proportionell i ett särskilt fall.

c) Sökningen ska begränsas till sökning med de uppgifter som avses i artikel 52.2, vid behov i kombination med de

uppgifter som förtecknas i artikel 52.3.

d) Det finns bevis för eller rimliga skäl att anta att sökningen kommer att bidra till att brotten i fråga förebyggs,

förhindras, upptäcks eller utreds, särskilt om det finns välgrundade skäl att tro att den person som misstänks för,

har begått eller har utsatts för ett terroristbrott eller ett annat grovt brott ingår i en kategori av resenärer som omfattas

av denna förordning.

3. Europols begäranden om sökning i uppgifter i Etias centrala system ska verifieras på förhand av en specialiserad

enhet med vederbörligen bemyndigade Europoltjänstemän, som effektivt och snabbt ska kontrollera huruvida begäran

uppfyller alla villkor i punkt 2.

4. Sökning i Etias centrala system ska vid en träff på grundval av uppgifter som lagrats i en ansökningsakt ge åtkomst

till de uppgifter som avses i artikel 17.2 a–g och j–m samt uppgifter som lagts till i ansökningsakten avseende utfärdande,

nekande, ogiltigförklaring eller återkallande av ett resetillstånd i enlighet med artiklarna 39 och 43. Åtkomst till de

uppgifter som avses i artikel 17.2 i och 17.4 a–c och som lagts till i ansökningsakten ska endast ges om sökning i dessa

uppgifter uttryckligen begärts av Europol. Sökning i Etias centrala system får inte ge åtkomst till de uppgifter om

utbildning som avses i artikel 17.2 h.

5. När

den

specialiserade

enheten

med

vederbörligen

bemyndigade

Europoltjänstemän

har

godkänt

begäran

ska

Etias

centralenhet behandla begäran om sökning i uppgifter som lagras i Etias centrala system. Den ska överföra de begärda

uppgifterna till Europol på ett sådant sätt att uppgifternas säkerhet inte äventyras.

KAPITEL XI

LAGRING OCH ÄNDRING AV UPPGIFTER

Artikel 54

Lagring av uppgifter

1. Alla

ansökningsakter

ska

lagras

i

Etias

centrala

system

under

a) resetillståndets giltighetstid,

b) fem år från den dag då det sista beslutet om att neka, ogiltigförklara eller återkalla resetillståndet fattades i enlighet

med artiklarna 37, 40 och 41.Om uppgifter som finns i ett register, en akt eller en registrering i något av EU-

informationssystemen, i Europoluppgifterna, i Interpols databaser SLTD eller TDAWN, i Etias bevakningslista eller i

Etias sökregler, och som gett upphov till ett sådant beslut, raderas tidigare än utgången av den femårsperioden ska

ansökningsakten raderas inom sju dagar från det datum då uppgifterna i registret, akten eller registreringen raderades. I

detta syfte ska Etias centrala system regelbundet och automatiskt kontrollera om villkoren för lagring av ansöknings­

akter som avses i detta led fortfarande är uppfyllda. Om så inte längre är fallet ska det radera ansökningsakten på ett

automatiserat sätt.

2. För

att

underlätta

en

ny

ansökan

efter

utgången

av

giltighetstiden

för

ett

Etias-resetillstånd

får

ansökningsakten

lagras i Etias centrala system under ytterligare en period på högst tre år från utgången av giltighetstiden för resetillståndet

och bara om sökanden efter en begäran om samtycke frivilligt och uttryckligen samtycker genom en elektroniskt

undertecknad försäkran. Begäran om samtycke ska presenteras på ett sätt som tydligt kan skiljas från andra frågor, i

en begriplig och lätt tillgänglig form och med användning av ett klart och tydligt språk, i enlighet med artikel 7 i

förordning (EU) 2016/679.

Samtycke ska begäras efter det automatiska tillhandahållandet av information enligt artikel 15.2. Den automatiskt till­

handahållna informationen ska erinra sökanden om ändamålet med lagringen av uppgifter i enlighet med den infor­

mation som avses i artikel 71 o och om möjligheten att när som helst återkalla samtycket.

Sökanden får när som helst återkalla sitt samtycke, i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EU) 2016/679. Om sökanden

återkallar samtycket ska ansökningsakten automatiskt raderas ur Etias centrala system.

eu-LISA ska utveckla ett verktyg som ger sökande möjlighet att ge och återkalla sitt samtycke. Verktyget ska göras

tillgängligt via den särskilda offentliga webbplatsen eller appen för mobila enheter.

L 236/48

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 89 för att ytterligare definiera det verktyg som de sökande

ska använda för att ge och återkalla sitt samtycke.

3. När

lagringsperioden

löpt

ut

ska

ansökningsakten

automatiskt

raderas

ur

Etias

centrala

system.

Artikel 55

Ändring av uppgifter och radering av uppgifter i förtid

1. Etias centralenhet och de nationella Etias-enheterna ska vara skyldiga att uppdatera de uppgifter som lagras i Etias

centrala system och säkerställa att uppgifterna är korrekta. Etias centralenhet och de nationella Etias-enheterna får inte

ändra uppgifter som lagts till i ansökningsakten direkt av den sökande i enlighet med artikel 17.2, 17.3 eller 17.4.

2. Om Etias centralenhet har bevis för att uppgifter som registrerats i Etias centrala system av Etias centralenhet

innehåller faktiska fel eller för att uppgifter behandlats i Etias centrala system i strid med denna förordning ska Etias

centralenhet kontrollera de berörda uppgifterna och vid behov utan dröjsmål ändra dem eller radera dem ur Etias centrala

system.

3. Om

den

ansvariga

medlemsstaten

har

bevis

för

att

uppgifter

som

registrerats

i

Etias

centrala

system

innehåller

faktiska fel eller för att uppgifter behandlats i Etias centrala system i strid med denna förordning ska den nationella Etias-

enheten kontrollera de berörda uppgifterna och vid behov utan dröjsmål ändra dem eller radera dem ur Etias centrala

system.

4. Om

Etias

centralenhet

har

bevis

som

tyder

på

att

uppgifter

som

lagrats

i

Etias

centrala

system

innehåller

faktiska

fel

eller för att uppgifter behandlats i Etias centrala system i strid med denna förordning ska den kontakta den nationella

Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten inom 14 dagar. Om en annan medlemsstat än den ansvariga medlemsstaten

har sådana bevis, ska den kontakta Etias centralenhet eller den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten

inom 14 dagar. Etias centralenhet eller den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten ska inom en månad

kontrollera att uppgifterna är korrekta och att behandlingen sker lagligt och ska vid behov utan dröjsmål ändra upp­

gifterna eller radera dem ur Etias centrala system.

5.

Om en tredjelandsmedborgare förvärvat medborgarskap i någon av medlemsstaterna eller omfattas av artikel 2.2 a–c

ska myndigheterna i den medlemsstaten kontrollera om personen har ett giltigt resetillstånd och ska vid behov utan

dröjsmål radera ansökningsakten ur Etias centrala system. Den myndighet som har ansvar för att radera ansökningsakten

ska vara följande:

a) Den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som utfärdat resehandlingen enligt artikel 2.2 a.

b) Den nationella Etias-enheten i den medlemsstat i vilken medborgarskapet erhållits.

c) Den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som utfärdat uppehållskortet eller uppehållstillståndet.

6. Om en tredjelandsmedborgare omfattas av artikel 2.2 d, e, f eller l får han eller hon upplysa de behöriga myndig­

heterna i den medlemsstat som utfärdat uppehållstillståndet, den enhetliga viseringen eller den nationella viseringen för

längre vistelse som avses i den artikeln om att han eller hon har ett giltigt resetillstånd samt begära att motsvarande

ansökningsakt raderas ur Etias centrala system. Myndigheterna i medlemsstaten ska kontrollera huruvida denna person

har ett giltigt resetillstånd. Om det bekräftas att personen har ett sådant tillstånd, ska den nationella Etias-enheten i den

medlemsstat som utfärdat uppehållstillståndet, den enhetliga viseringen eller den nationella viseringen för längre vistelse

utan dröjsmål radera ansökningsakten ur Etias centrala system.

7. Om

en

tredjelandsmedborgare

omfattas

av

artikel

2.2

g

får

han

eller

hon

upplysa

de

behöriga

myndigheterna

i

den

medlemsstat som han eller hon därnäst reser in i om denna ändring. Den medlemsstaten ska kontakta Etias centralenhet

inom 14 dagar. Etias centralenhet ska kontrollera att uppgifterna är korrekta inom en månad och ska vid behov utan

dröjsmål radera ansökningsakten ur Etias centrala system.

8. Utan att det påverkar tillgängliga administrativa prövningsförfaranden eller prövningsförfaranden utanför domstol

ska personen i fråga även ha tillgång till effektiva rättsmedel för att kunna säkerställa att uppgifterna som lagrats i Etias

ändras eller raderas.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/49

KAPITEL XII

DATASKYDD

Artikel 56

Dataskydd

1. Förordning

(EG)

nr

45/2001

ska

vara

tillämplig

på

behandling

av

personuppgifter

som

utförs

av

Europeiska

gräns-

och kustbevakningsbyrån och eu-LISA.

2. Förordning (EU) 2016/679 ska vara tillämplig på behandling av personuppgifter som utförs av de nationella Etias-

enheter som bedömer ansökningarna, gränsmyndigheter och invandringsmyndigheter.

Direktiv (EU) 2016/680 ska vara tillämpligt i de fall de nationella Etias-enheternas behandling av personuppgifter utförs

av behöriga myndigheter som bedömer ansökningarna för att förebygga, förhindra, avslöja eller utreda terroristbrott eller

andra grova brott.

Om den nationella Etias-enheten beslutar om utfärdande, nekande, återkallande eller ogiltigförklaring av ett resetillstånd

ska förordning (EU) 2016/679 vara tillämplig.

3. Direktiv (EU) 2016/680 ska vara tillämpligt på behandling av personuppgifter som utförs av utsedda myndigheter i

medlemsstaterna i de syften som avses i artikel 1.2 i denna förordning.

4. Förordning (EU) 2016/794 ska vara tillämplig på behandling av personuppgifter som utförs av Europol i enlighet

med artiklarna 29 och 53 i denna förordning.

Artikel 57

Personuppgiftsansvarig

1. Europeiska

gräns-

och

kustbevakningsbyrån

ska

anses

vara

personuppgiftsansvarig

i

enlighet

med

artikel

2

d

i

förordning (EG) nr 45/2001 med avseende på behandling av personuppgifter i Etias centrala system. När det gäller

hanteringen av informationssäkerhet för Etias centrala system ska eu-LISA anses vara personuppgiftsansvarig.

2. När

det

gäller

en

medlemsstats

behandling

av

personuppgifter

i

Etias

centrala

system

ska

den

nationella

Etias-

enheten anses vara personuppgiftsansvarig i enlighet med artikel 4.7 i förordning (EU) 2016/679. Den ska ha centralt

ansvar för denna medlemsstats behandling av personuppgifter i Etias centrala system.

Artikel 58

Registerförare

1.

eu-LISA ska anses vara registerförare enligt artikel 2 e i förordning (EG) nr 45/2001 med avseende på behandling av

personuppgifter i Etias informationssystem.

2. eu-LISA

ska

säkerställa

att

Etias

informationssystem

sköts

i

enlighet

med

den

här

förordningen.

Artikel 59

Säkerhet vid behandling

1. eu-LISA,

Etias

centralenhet

och

de

nationella

Etias-enheterna

ska

sörja

för

säkerheten

när

personuppgifter

behandlas

enligt den här förordningen. eu-LISA, Etias centralenhet och de nationella Etias-enheterna ska samarbeta i datasäkerhets­

relaterade frågor.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22 i förordning (EG) nr 45/2001 ska eu-LISA vidta nödvändiga

åtgärder för att sörja för säkerheten i Etias informationssystem.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22 i förordning (EG) nr 45/2001 och artiklarna 32 och 34 i

förordning (EU) 2016/679 ska eu-LISA, Etias centralenhet och de nationella Etias-enheterna anta nödvändiga åtgärder,

däribland en säkerhetsplan, en kontinuitetsplan och en katastrofplan, för att göra följande:

a) Fysiskt skydda uppgifter, bland annat genom att utarbeta beredskapsplaner för att skydda kritisk infrastruktur.

L 236/50

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

b) Hindra obehöriga från åtkomst till den säkra webbtjänsten, e-posttjänsten, den säkra kontotjänsten, nätportalen för

transportörer, kontrollverktyget för sökande och samtyckesverktyget för sökande.

c) Hindra obehöriga från åtkomst till utrustning för uppgiftsbehandling och till nationella anläggningar i överensstäm­

melse med ändamålen för Etias.

d) Hindra obehöriga från att läsa, kopiera, ändra eller avlägsna datamedier.

e) Hindra obehörig registrering av uppgifter och obehörig läsning, ändring eller radering av registrerade personuppgifter.

f) Hindra

obehöriga

från

att

med

hjälp

av

datakommunikationsutrustning

använda

automatiserade

system

för

uppgifts­

behandling.

g) Hindra obehörig behandling av uppgifter i Etias centrala system och obehörig ändring eller radering av uppgifter som

behandlats i Etias centrala system.

h) Säkerställa att personer som är behöriga att använda Etias informationssystem har åtkomst endast till de uppgifter för

vilka de är behöriga och bara med hjälp av individuella och unika användaridentiteter och skyddade åtkomstmetoder.

i) Säkerställa att alla myndigheter med rätt till åtkomst till Etias informationssystem skapar profiler som beskriver

funktioner och ansvar för personer som är behöriga att få åtkomst till uppgifter samt ger tillsynsmyndigheterna

åtkomst till dessa profiler.

j) Säkerställa att det finns möjlighet att kontrollera och fastställa till vilka organ personuppgifter får överföras via

datakommunikationsutrustning.

k) Säkerställa att det finns möjlighet att kontrollera och fastställa vilka uppgifter som har behandlats i Etias infor­

mationssystem, när detta har gjorts, av vem och i vilket syfte.

l) Hindra obehörig läsning, kopiering, ändring eller radering av personuppgifter dels i samband med överföring av

personuppgifter till eller från Etias centrala system, dels vid transport av datamedier, särskilt med hjälp av lämplig

krypteringsteknik.

m) Säkerställa att installerade system i händelse av driftavbrott kan återställas till normal drift.

n) Säkerställa driftsäkerhet genom att se till att eventuella driftfel i Etias rapporteras på korrekt sätt och att nödvändiga

tekniska åtgärder vidtas för att säkerställa att personuppgifter kan återställas om de skadas till följd av att Etias inte

fungerar som det ska.

o) Övervaka att de säkerhetsåtgärder som avses i denna punkt är verksamma och vidta nödvändiga organisatoriska

åtgärder i fråga om intern övervakning för att säkerställa att denna förordning efterlevs.

4. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta en mall för en säkerhetsplan och en mall för en kontinuitets-

och katastrofplan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.2.

eu-LISA:s styrelse, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns styrelse och medlemsstaterna ska anta sina respektive

säkerhetsplaner och sina respektive kontinuitets- och katastrofplaner när det gäller eu-LISA, Etias centralenhet respektive

de nationella Etias-enheterna. De ska använda de mallar som har antagits av kommissionen som grund, efter nödvändiga

anpassningar.

5. eu-LISA ska underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen om de

åtgärder som byrån vidtar i enlighet med denna artikel.

Artikel 60

Säkerhetstillbud

1. Alla händelser som har eller kan ha inverkan på Etias säkerhet och som kan orsaka skada på eller förlust av

uppgifter lagrade i Etias ska betraktas som säkerhetstillbud, särskilt om obehörig åtkomst till uppgifter kan ha inträffat

eller uppgifters tillgänglighet, integritet och konfidentialitet har äventyrats eller kan ha äventyrats.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/51

2. Säkerhetstillbud

ska

hanteras

på

ett

sätt

som

säkerställer

snabba,

effektiva

och

välavvägda

motåtgärder.

3. Utan

att

det

påverkar

anmälan

av

och

information

om

personuppgiftsincidenter

i

enlighet

med

artikel

33

i

för­

ordning (EU) 2016/679, artikel 30 i direktiv (EU) 2016/680 eller båda, ska medlemsstaterna underrätta kommissionen,

eu-LISA och Europeiska datatillsynsmannen om säkerhetstillbud. Om ett säkerhetstillbud inträffar i Etias informations­

system ska eu-LISA underrätta kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen. Europol ska underrätta kommissionen

och Europeiska datatillsynsmannen i händelse av ett Etiasrelaterat säkerhetstillbud.

4. Information om säkerhetstillbud som har eller kan ha inverkan på Etias drift eller på Etias-uppgifternas tillgäng­

lighet, integritet och konfidentialitet ska tillhandahållas kommissionen och, om de är berörda, Etias centralenhet, de

nationella Etias-enheterna och Europol. Sådana tillbud ska också rapporteras i enlighet med den incidenthanteringsplan

som eu-LISA ska tillhandahålla.

5.

Medlemsstaterna, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, eu-LISA och Europol ska samarbeta om ett säkerhets­

tillbud inträffar.

Artikel 61

Egenkontroll

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europol och medlemsstaterna ska säkerställa att varje myndighet som har

rätt till åtkomst till uppgifter i Etias informationssystem vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att följa denna

förordning och vid behov samarbetar med tillsynsmyndigheten.

Artikel 62

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla

nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Artikel 63

Skadeståndsskyldighet

1. Utan att det påverkar rätten till ersättning från den personuppgiftsansvarige eller registerföraren, eller deras skades­

tåndsansvar i enlighet med förordning (EU) 2016/679, direktiv (EU) 2016/680 och förordning (EG) nr 45/2001, ska

följande gälla:

a) Varje person eller medlemsstat som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en otillåten behandling av

personuppgifter eller av någon annan åtgärd från en medlemsstats sida som är oförenlig med denna förordning ska ha

rätt till ersättning från den berörda medlemsstaten.

b) Varje person eller medlemsstat som har lidit materiell eller immateriell skada till följd av en åtgärd från eu-LISA:s sida

som är oförenlig med denna förordning ska ha rätt till ersättning från den byrån. eu-LISA ska ha skadeståndsansvar för

otillåten behandling av personuppgifter i enlighet med dess roll som registerförare eller, i tillämpliga fall, person­

uppgiftsansvarig.

En medlemsstat eller eu-LISA ska helt eller delvis undantas från detta ansvar enligt första stycket om de bevisar att de inte

är ansvariga för den händelse som orsakade skadan.

2. Om

en

medlemsstats

underlåtenhet

att

fullgöra

sina

skyldigheter

enligt

denna

förordning

skadar

Etias

centrala

system, ska den medlemsstaten vara skadeståndsskyldig för denna skada, såvida inte och i den mån eu-LISA eller en

annan medlemsstat som deltar i Etias centrala system har underlåtit att vidta rimliga åtgärder för att förhindra skadan eller

för att begränsa dess verkningar.

3. Skadeståndsanspråk

mot

en

medlemsstat

för

sådan

skada

som

avses

i

punkterna

1

och

2

ska

regleras

av

den

medlemsstatens nationella rätt. Skadeståndsanspråk mot den personuppgiftsansvarige eller eu-LISA för sådan skada som

avses i punkterna 1 och 2 ska omfattas av de villkor som föreskrivs i fördragen.

L 236/52

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

Artikel 64

Rätt till tillgång, rättelse, komplettering och radering samt begränsning av behandlingen av personuppgifter

1. Utan att det påverkar rätten till information enligt artiklarna 11 och 12 i förordning (EG) nr 45/2001 ska sökande

vars uppgifter lagras i Etias centrala system när uppgifterna inhämtas upplysas om förfarandena för att åberopa rättig­

heterna enligt artiklarna 13–16 i förordning (EG) nr 45/2001 och artiklarna 15–18 i förordning (EU) 2016/679. De ska

samtidigt även förses med kontaktuppgifterna till uppgiftsskyddsombuden vid Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån

och vid Europeiska datatillsynsmannen.

2. För att utöva sina rättigheter enligt artiklarna 13–16 i förordning (EG) nr 45/2001 respektive artiklarna 15–18 i

förordning (EU) 2016/679 ska varje sökande ha rätt att vända sig till Etias centralenhet eller den nationella Etias-enhet

som ansvarar för ansökan. Den enhet som tar emot begäran ska pröva och besvara den så snart som möjligt, och senast

inom 30 dagar.

Om prövningen av en begäran visar att de uppgifter som lagrats i Etias centrala system innehåller faktiska fel eller har

registrerats i strid med bestämmelserna ska Etias centralenhet eller den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlems­

staten utan dröjsmål korrigera eller radera uppgifterna i Etias centrala system.

Om prövningen av en begäran enligt denna punkt leder till att resetillståndet ändras av Etias centralenhet eller en av de

nationella Etias-enheterna under giltighetstiden ska Etias centrala system utföra den automatiserade behandling som avses

i artikel 20 för att se om den ändrade ansökningsakten ger en träff enligt artikel 20.2–20.5. Om den automatiserade

behandlingen inte ger någon träff ska Etias centrala system utfärda ett ändrat resetillstånd med samma giltighetstid som

det ursprungliga och underrätta sökanden. Om den automatiserade behandlingen ger en eller flera träffar ska den

nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten bedöma säkerhetsrisken, risken för olaglig invandring eller den

höga epidemirisken, i enlighet med artikel 26. Den ska därefter fatta beslut om att utfärda ett ändrat resetillstånd eller, om

villkoren för att bevilja resetillstånd inte längre är uppfyllda, återkalla resetillståndet.

3. Om Etias centralenhet eller den nationella Etias-enheten i den medlemsstat som ansvarar för ansökan inte håller

med om påståendet att de uppgifter som lagras i Etias centrala system innehåller faktiska fel eller har registrerats i strid

med bestämmelserna ska Etias centralenhet eller den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten anta ett

administrativt beslut för att utan dröjsmål skriftligen förklara för den berörda personen varför uppgifterna om denne inte

kan korrigeras eller raderas.

4. Det

beslutet

ska

även

ge

den

berörda

personen

information

om

möjligheten

att

invända

mot

det

beslut

som

fattats

om den begäran som avses i punkt 2, och vid behov även om hur överklagande eller klagomål kan inges till behöriga

myndigheter eller domstolar samt möjligheterna till bistånd, även från behöriga nationella tillsynsmyndigheter.

5. En

begäran

som

görs

enligt

punkt

2

ska

innehålla

den

information

som

behövs

för

att

den

berörda

personen

ska

kunna identifieras. Denna information får endast användas för att de rättigheter som avses i punkt 2 ska kunna utövas

och ska sedan omedelbart raderas.

6. Etias centralenhet eller den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten ska spara skriftlig dokumentation

som visar att en sådan begäran som avses i punkt 2 gjorts och hur den behandlats. Den ska utan dröjsmål, och senast sju

dagar efter det beslut om att korrigera eller radera uppgifterna som avses i punkt 2 eller efter det beslut som avses i

punkt 3, ställa denna handling till förfogande för den behöriga nationella tillsynsmyndigheten med ansvar för dataskydd.

Artikel 65

Utlämning av personuppgifter till tredjeländer, internationella organisationer eller privata aktörer

1. Personuppgifter

i

Etias

centrala

system

får

inte

överföras

eller

göras

tillgängliga

för

tredjeländer,

internationella

organisationer eller privata aktörer, med undantag för överföring till Interpol för den automatiserade behandling som

avses i artikel 20.2 b och l i den här förordningen. Överföringar av personuppgifter till Interpol omfattas av artikel 9 i

förordning (EG) nr 45/2001.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/53

2.

Personuppgifter som en medlemsstat eller Europol fått åtkomst till via Etias centrala system i enlighet med de syften

som anges i artikel 1.2 får inte överföras eller göras tillgängliga för tredjeländer, internationella organisationer eller privata

aktörer. Förbudet ska också gälla vidarebehandling av dessa uppgifter på nationell nivå eller mellan medlemsstater.

3. Genom

undantag

från

artikel

49

i

denna

förordning,

och

om

så

krävs

för

återvändandesyften,

kan

invandrings­

myndigheterna få åtkomst till Etias centrala system för att hämta uppgifter som i enskilda fall får överföras till ett

tredjeland och då endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) En tidigare sökning har gjorts i in- och utresesystemet i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) 2017/2226.

b) Denna sökning indikerar att in- och utresesystemet inte innehåller uppgifter om den tredjelandsmedborgare som ska

återvända.

Vid behov ska kontroll av att dessa villkor är uppfyllda göras genom åtkomst till de loggar, i enlighet med artikel 46 i

förordning (EU) 2017/2226, som svarar mot den sökning som avses i led a i första stycket i denna punkt och det svar

som svarar mot led b i det stycket.

Om dessa villkor är uppfyllda ska invandringsmyndigheterna ha åtkomst till sökning i Etias centrala system vad gäller

samtliga eller vissa av de uppgifter som avses i artikel 17.2 a–e i denna förordning. Om en Etias-ansökningsakt motsvarar

dessa uppgifter kommer invandringsmyndigheterna att ha åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 17.2 a–g i denna

förordning och, när det gäller underåriga, punkt 2 k i den artikeln.

Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får de uppgifter i Etias centrala system som invandringsmyndigheterna fått

åtkomst till överföras till ett tredjeland i enskilda fall, om så krävs för att styrka tredjelandsmedborgares identitet ute­

slutande i återvändandesyften och då endast om ett av följande villkor är uppfyllt:

a) Kommissionen har antagit ett beslut om den adekvata skyddsnivån för personuppgifter i det aktuella tredjelandet i

enlighet med artikel 45.3 i förordning (EU) 2016/679.

b) Lämpliga skyddsåtgärder enligt artikel 46 i förordning (EU) 2016/679 har vidtagits, till exempel genom ett återtagan­

deavtal som är i kraft mellan unionen eller en medlemsstat och det aktuella tredjelandet.

c) Artikel 49.1 d i förordning (EU) 2016/679 är tillämplig.

De uppgifter som avses i artikel 17.2 a, b, d, e och f i denna förordning får överföras endast om samtliga följande villkor

är uppfyllda:

a) Överföringen av uppgifterna utförs i enlighet med relevanta bestämmelser i unionsrätten, särskilt bestämmelser om

dataskydd, däribland kapitel V i förordning (EU) 2016/679, återtagandeavtal, och den nationella rätten i den medlems­

stat som överför uppgifterna.

b) Tredjelandet samtycker till att endast behandla uppgifterna för de ändamål som de tillhandahållits för.

c) Ett beslut om återvändande som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG (¹) har

utfärdats med avseende på den berörda tredjelandsmedborgaren, förutsatt att verkställigheten av beslutet om återvän­

dande inte har skjutits upp och inget överklagande har ingetts som kan leda till att verkställigheten skjuts upp.

4. Överföring

av

personuppgifter

till

tredjeländer

i

enlighet

med

punkt

3

ska

inte

påverka

rättigheterna

för

personer

som ansöker om eller har beviljats internationellt skydd, särskilt när det gäller principen om non-refoulement.

5.

Genom undantag från punkt 2 i den här artikeln får de uppgifter i Etias centrala system som avses i artikel 52.4 och

som de utsedda myndigheterna fått åtkomst till i enlighet med de syften som anges i artikel 1.2 överföras till eller göras

tillgängliga för ett tredjeland av den utsedda myndigheten i enskilda fall, men endast om samtliga följande villkor är

uppfyllda:

a) Det rör sig om ett brådskande undantagsfall och det föreligger

i) en överhängande fara som är kopplad till ett terroristbrott, eller

(¹) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för

återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98).

L 236/54

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

ii) en persons liv är i omedelbar fara och denna fara är kopplad till ett grovt brott.

b) Uppgiftsöverföringen är nödvändig för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda ett terroristbrott eller grovt brott

på medlemsstaternas territorium eller i det berörda tredjelandet.

c) Den utsedda myndigheten har åtkomst till sådana uppgifter i enlighet med det förfarande och de villkor som anges i

artiklarna 51 och 52.

d) Överföringen utförs i enlighet med tillämpliga villkor i direktiv (EU) 2016/680, särskilt kapitel V.

e) En vederbörligen motiverad skriftlig eller elektronisk begäran från tredjelandet har lämnats in.

f) Det har säkerställts att det begärande tredjelandet å sin sida kommer att tillhandahålla de medlemsstater som har tagit

Etias i drift eventuell information som det har inom ramen för system för resetillstånd.

Om en överföring görs enligt första stycket i denna punkt ska den dokumenteras och dokumentationen, inbegripet datum

och tidpunkt för överföringen, information om mottagande behörig myndighet, skälen för överföringen samt överförda

personuppgifter, ska på begäran göras tillgänglig för den tillsynsmyndighet som inrättats i enlighet med artikel 41.1 i

direktiv (EU) 2016/680.

Artikel 66

Tillsynsmyndighetens övervakning

1. Varje

medlemsstat

ska

säkerställa

att

den

tillsynsmyndighet

som

inrättats

i

enlighet

med

artikel

51.1

i

förordning

(EU) 2016/679 på ett oberoende sätt kontrollerar att den berörda medlemsstatens behandling av personuppgifter enligt

den här förordningen, inbegripet överföringen av dem till och från Etias, är laglig.

2. Varje medlemsstat ska säkerställa att de nationella lagar och andra författningar som antagits i enlighet med direktiv

(EU) 2016/680 också är tillämpliga på deras nationella myndigheters åtkomst till Etias i överensstämmelse med kapitel X

i den här förordningen, också vad gäller rättigheterna för de personer vars uppgifter åtkomsten gäller.

3. Den

tillsynsmyndighet

som

inrättats

i

enlighet

med

artikel

41.1

i

direktiv

(EU)

2016/680

ska

övervaka

att

medlems­

staternas åtkomst till personuppgifter i enlighet med kapitel X i den här förordningen är laglig, inbegripet uppgifternas

överföring till och från Etias. Artikel 66.5 och 66.6 i den här förordningen ska gälla i tillämpliga delar.

4. Den eller de tillsynsmyndigheter som inrättats i enlighet med artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/679 ska säker­

ställa att en granskning av behandlingen av uppgifter i de nationella Etias-enheterna genomförs i enlighet med relevanta

internationella revisionsstandarder minst vart tredje år från och med driftsstarten för Etias. Resultaten av granskningen får

beaktas vid de utvärderingar som utförs inom ramen för den mekanism som inrättats genom rådets förordning (EU) nr

1053/2013 (¹). Den tillsynsmyndighet som inrättats i enlighet med artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/679 ska varje år

offentliggöra antalet begäranden om rättelse, komplettering, radering eller begränsning av behandling av uppgifter,

åtgärder som vidtagits till följd av detta och antalet rättelser, kompletteringar, raderingar och begränsningar av behandling

som gjorts till följd av begäranden från berörda personer.

5. Medlemsstaterna

ska

säkerställa

att

deras

tillsynsmyndighet

som

inrättats

i

enlighet

med

artikel

51.1

i

förordning

(EU) 2016/679 har de resurser och den sakkunskap som krävs för att fullgöra de uppgifter som den anförtros inom

ramen för denna förordning.

6.

Medlemsstaterna ska tillhandahålla all information som begärs av den tillsynsmyndighet som inrättats i enlighet med

artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/679. De ska särskilt förse den med information om verksamhet som bedrivs i

enlighet med deras ansvarsområden såsom dessa fastställs i denna förordning. Medlemsstaterna ska bevilja den tillsyns­

myndighet som inrättats i enlighet med artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/679 åtkomst till sina loggar och den ska när

som helst ges tillträde till alla de lokaler i medlemsstaterna som används för Etias syften.

(¹) Rådets förordning (EU) nr 1053/2013 av den 7 oktober 2013 om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism för

kontroll av tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av verkställande kommitténs beslut av den 16 september

1998 om inrättande av Ständiga kommittén för genomförande av Schengenkonventionen (EUT L 295, 6.11.2013, s. 27).

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/55

Artikel 67

Europeiska datatillsynsmannens tillsyn

1. Europeiska datatillsynsmannen ska ansvara för att övervaka eu-LISA:s, Europols och Europeiska gräns- och kust­

bevakningsbyråns behandling av personuppgifter som rör Etias och för att säkerställa att sådan verksamhet utförs i

enlighet med förordning (EG) nr 45/2001 och med den här förordningen.

2. Europeiska

datatillsynsmannen

ska

säkerställa

att

en

granskning

av

eu-LISA:s

och

Etias

centralenhets

behandling

av

personuppgifter genomförs minst vart tredje år i enlighet med relevanta internationella revisionsstandarder. En rapport

om granskningen ska sändas till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, eu-LISA och tillsynsmyndigheterna. eu-LISA

och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ska ges tillfälle att yttra sig innan rapporten antas.

3. eu-LISA

och

Etias

centralenhet

ska

tillhandahålla

de

upplysningar

som

begärs

av

Europeiska

datatillsynsmannen,

ge

honom eller henne tillgång till alla dokument och till sina loggar samt bevilja honom eller henne tillträde till alla sina

lokaler när som helst.

Artikel 68

Samarbete mellan tillsynsmyndigheter och Europeiska datatillsynsmannen

1. Tillsynsmyndigheterna och Europeiska datatillsynsmannen ska var och en inom ramen för sina respektive befogen­

heter aktivt samarbeta inom sina ansvarsområden. De ska säkerställa en samordnad tillsyn av Etias och de nationella

gränsinfrastrukturerna.

2. Tillsynsmyndigheterna

och

Europeiska

datatillsynsmannen

ska

utbyta

relevant

information,

bistå

varandra

vid

granskningar och inspektioner, utreda svårigheter med tolkningen eller tillämpningen av denna förordning, undersöka

problem i samband med utövandet av oberoende tillsyn eller i utövandet av den registrerades rättigheter, utarbeta

harmoniserade förslag till gemensamma lösningar på eventuella problem samt i förekommande fall främja medvetenheten

om rätten till uppgiftsskydd.

3. Vid

tillämpningen

av

punkt

2

ska

tillsynsmyndigheterna

och

Europeiska

datatillsynsmannen

sammanträda

minst

två

gånger om året inom Europeiska dataskyddsstyrelsen, som inrättades genom förordning (EU) 2016/679. Den styrelsen ska

stå för kostnaderna och arrangemangen för dessa möten. En arbetsordning ska antas vid det första sammanträdet.

Ytterligare arbetsmetoder ska utvecklas gemensamt efter behov.

4. Europeiska

dataskyddsstyrelsen

ska

vartannat

år

sända

en

gemensam

verksamhetsrapport

till

Europaparlamentet,

rådet, kommissionen, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och eu-LISA. Denna rapport ska innehålla ett kapitel

om varje medlemsstat, vilket utarbetats av den medlemsstatens tillsynsmyndighet.

Artikel 69

Registerföring av loggar

1. eu-LISA ska föra loggar över all uppgiftsbehandling inom Etias informationssystem. Dessa loggar ska omfatta

a) syftet med åtkomsten,

b) datum och tidpunkt för varje operation,

c) vilka uppgifter som använts för automatiserad behandling av ansökningarna,

d) de träffar som uppkommit vid den automatiserade behandlingen i enlighet med artikel 20,

e) de uppgifter som legat till grund för identitetskontrollen och som lagrats i Etias centrala system eller andra infor­

mationssystem och databaser,

f) resultaten av de kontroller som avses i artikel 22, och

g) uppgifter om vilken tjänsteman som gjort dem.

2. Etias

centralenhet

ska

föra

register

över

de

tjänstemän

som

är

vederbörligen

bemyndigade

att

utföra

identitets­

kontroller.

Den nationella Etias-enheten i den ansvariga medlemsstaten ska föra register över den tjänsteman som är vederbörligen

bemyndigad att föra in eller hämta uppgifter.

L 236/56

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

3. eu-LISA

ska

föra

logg

över

all

uppgiftsbehandling

inom

Etias

informationssystem

som

rör

den

åtkomst

för

gräns­

myndigheter som avses i artikel 47 samt den åtkomst för invandringsmyndigheter som avses i artikel 49. Loggarna ska

visa datum och tid för varje operation, de uppgifter som legat till grund för sökningen, de uppgifter som överförts av

Etias centrala system och namn på de gränsmyndigheter och invandringsmyndigheter som fört in eller hämtat upp­

gifterna.

Dessutom ska de behöriga myndigheterna föra register över de tjänstemän som är vederbörligen bemyndigade att föra in

eller hämta uppgifter.

4. Loggarna får bara användas för övervakning med avseende på om behandlingen är tillåten och för att säkerställa

datasäkerheten och dataintegriteten. Loggarna ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst. De ska raderas ett år

efter det att den lagringsperiod som avses i artikel 54 har löpt ut, om registret inte behövs för övervakningsförfaranden

som redan pågår.

eu-LISA och de nationella Etias-enheterna ska på begäran ställa loggarna till förfogande för Europeiska datatillsynsmannen

och för de behöriga tillsynsmyndigheterna.

Artikel 70

Registerföring av loggar avseende begäran om uppgiftssökning i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka och

utreda terroristbrott eller andra grova brott

1. eu-LISA

ska

föra

logg

över

all

uppgiftsbehandling

i

Etias

centrala

system

som

innebär

åtkomst

för

de

centrala

åtkomstpunkter som avses i artikel 50.2 i de syften som avses i artikel 1.2. Loggarna ska visa datum och tid för varje

operation, de uppgifter som legat till grund för sökningen, de uppgifter som överförts av Etias centrala system och namn

på den vederbörligen bemyndigade personal vid de centrala åtkomstpunkterna som fört in och hämtat uppgifterna.

2. Därutöver

ska

varje

medlemsstat

och

Europol

föra

logg

över

all

uppgiftsbehandling

som

sker

i

Etias

centrala

system

inom ramen för begäran om sökning eller åtkomst till uppgifter i Etias centrala system i de syften som avses i artikel 1.2.

3. Av de loggar som avses i punkt 2 ska följande framgå:

a) Det exakta syftet med begäran om sökning i eller åtkomst till uppgifter i Etias centrala system, däribland uppgifter om

det terroristbrott eller den andra grova brottslighet som berörs samt, för Europols del, det exakta syftet med begäran

om sökning.

b) Beslutet om huruvida begäran är prövningsbar.

c) Referensnummer för den nationella akten.

d) Datum och exakt klockslag för den centrala åtkomstpunktens begäran om åtkomst till Etias centrala system.

e) När så är tillämpligt, användning av det förfarande för brådskande undantagsfall som avses i artikel 51.4 och resultatet

av efterhandskontrollen.

f) Vilka uppgifter eller vilken uppsättning uppgifter enligt artikel 52.2 och 52.3 som har använts för sökningen.

g) I enlighet med nationella regler eller förordning (EU) 2016/794, beteckningen för den tjänsteman som utförde

sökningen och för den tjänsteman som beordrade sökningen eller uppgiftsöverföringen.

4. De loggar som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel får bara användas för att kontrollera att begäran var

prövningsbar, övervaka att uppgiftsbehandlingen skett lagligt samt för att säkerställa dataintegriteten och datasäkerheten.

Loggarna ska på lämpligt sätt skyddas mot obehörig åtkomst. De ska raderas ett år efter det att den lagringsperiod som

avses i artikel 54 har löpt ut, om loggarna inte behövs för övervakningsförfaranden som redan pågår. Europeiska data­

tillsynsmannen och de behöriga nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för att uppgiftsbehandlingen sker lagligt och

för dataintegriteten och datasäkerheten ska ha åtkomst till dessa loggar på begäran, för att kunna fullgöra sina uppgifter.

Den myndighet som kontrollerar om begäran är prövningsbar ska också ha åtkomst till dessa loggar i samma syfte.

Utöver sådana syften ska personuppgifter raderas i alla nationella akter och i Europols akter efter en månad, om inte

uppgifterna behövs för den pågående brottsutredning för vilken de begärdes av en medlemsstat eller av Europol. Endast

loggar som inte innehåller personuppgifter får användas för den övervakning och utvärdering som avses i artikel 92.

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/57

KAPITEL XIII

ALLMÄNHETENS MEDVETENHET

Artikel 71

Information till allmänheten

Efter att ha hört kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen ska Etias centralenhet förse allmänheten med alla

upplysningar som är relevanta för att ansöka om resetillstånd. Dessa upplysningar ska vara tillgängliga på den offentliga

webbplatsen och ska inbegripa följande:

a) Vilka kriterier, villkor och förfaranden som gäller för att ansöka om resetillstånd.

b) Vilken webbplats och vilken app för mobila enheter som kan användas för att lämna in ansökan.

c) Information om att en ansökan kan lämnas in av en annan person eller en kommersiell mellanhand.

d) Information om möjligheten att rapportera missbruk som kommersiella mellanhänder gör sig skyldiga till med

användning av det formulär som avses i artikel 15.5.

e) Inom vilken tidsfrist beslut ska fattas om ansökan i enlighet med artikel

32.

f) Information om att resetillståndet är kopplat till den resehandling som uppgavs i ansökningsformuläret och att en

resehandling som löpt ut eller ändrats kommer att medföra att resetillståndet inte är giltigt eller inte erkänns vid

gränspassage.

g) Information om att sökandena är ansvariga för riktigheten, fullständigheten, korrektheten och tillförlitligheten i de

uppgifter som lämnas in och för sanningshalten och tillförlitligheten i de uttalanden de gör.

h) Information om att beslut om ansökningar måste meddelas sökanden, att det i sådana beslut, om ett resetillstånd har

nekats, måste anges av vilka skäl ansökan avslagits och att sökande vars ansökningar avslås har rätt att överklaga,

med information om vilka förfaranden som gäller för överklagande, däribland detaljerad information om vilken

myndighet som är behörig, samt tidsfristen för att lämna in ett överklagande.

i) Information om att sökandena har möjlighet att kontakta Etias centralenhet med angivande av att syftet med deras

resa grundas på humanitära skäl eller hör samman med internationella förpliktelser samt information om villkoren

och förfarandena för att göra detta.

j) Information om de inresevillkor som anges i artikel 6 i förordning (EU) 2016/399 och om att en kortare vistelse

endast är möjlig i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod, med undantag för tredjelandsmedborgare som åtnjuter

förmånligare bestämmelser i ett bilateralt avtal som ingåtts före Schengenavtalets tillämpningskonvention.

k) Information om att innehav av ett resetillstånd inte i sig automatiskt ger rätt till inresa.

l) Information

om

att

gränsmyndigheterna

får

begära

styrkande

handlingar

vid

de

yttre

gränserna

för

att

kontrollera

att

villkoren för inresa är uppfyllda.

m) Information om att innehav av ett giltigt resetillstånd är ett villkor för vistelse som måste uppfyllas under hela

varaktigheten av en kortare vistelse på medlemsstaternas territorium.

n) En länk till den webbtjänst som avses i artikel 13 i förordning (EU) 2017/2226 som ger tredjelandsmedborgare

möjlighet att när som helst kontrollera hur mycket som återstår av den tillåtna vistelsen.

o) Information om att de uppgifter som förs in i Etias informationssystem används för gränsförvaltningsändamål,

däribland sökningar i databaser, och att medlemsstaterna och Europol kan få åtkomst till uppgifterna i syfte att

förebygga, förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott eller andra grova brott i enlighet med förfarandena och

villkoren i kapitel X.

p) Information om den period under vilken uppgifterna kommer att lagras.

q) De registrerades rättigheter enligt förordningarna (EG) nr 45/2001, (EU) 2016/679 och (EU) 2016/794 samt direktiv

(EU) 2016/680.

r) Information om möjligheten för resenärer att få stöd i enlighet med artikel

7.2

m.

L 236/58

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

Artikel 72

Informationskampanj

Kommissionen ska i samarbete med Europeiska utrikestjänsten, Etias centralenhet och medlemsstaterna, inklusive deras

konsulat i de berörda tredjeländerna, i samband med att Etias tas i drift anordna en informationskampanj för att

informera tredjelandsmedborgare som omfattas av denna förordning om kravet att de ska inneha giltigt resetillstånd

såväl för att passera de yttre gränserna som under hela varaktigheten av sin kortare vistelse på medlemsstaternas

territorium.

Denna informationskampanj ska genomföras regelbundet och på minst ett av de officiella språken i de länder vars

medborgare omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.

KAPITEL XIV

ANSVARSOMRÅDEN

Artikel 73

eu-LISA:s ansvarsområde under utformnings- och utvecklingsfasen

1. Etias

centrala

system

ska

hysas

av

eu-LISA

i

dess

tekniska

enheter

och

tillhandahålla

de

funktioner

som

beskrivs

i

denna förordning i enlighet med de krav på säkerhet, tillgänglighet, kvalitet och hastighet som anges i punkt 3 i den här

artikeln och artikel 74.1.

2. De infrastrukturer som ska stödja den offentliga webbplatsen, appen för mobila enheter, e-posttjänsten, den säkra

kontotjänsten, kontrollverktyget för sökande, samtyckesverktyget för sökande, bedömningsverktyget för Etias bevaknings­

lista, nätportalen för transportörer, webbtjänsten, programvaran för att behandla ansökningarna och centralregistret och

de tekniska lösningar som avses i artikel 92.8 ska inhysas i eu-LISA:s tekniska enheter eller kommissionens lokaler.

Infrastrukturerna ska fördelas geografiskt för att tillhandahålla de funktioner som fastställs i denna förordning i enlighet

med de krav på säkerhet, dataskydd, datasäkerhet, tillgänglighet, kvalitet och hastighet som anges i punkt 3 i den här

artikeln och artikel 74.1. Etias bevakningslista ska hysas av eu-LISA.

3. eu-LISA

ska

ansvara

för

den

tekniska

utvecklingen

av

Etias

informationssystem,

all

teknisk

utveckling

som

krävs

för

interoperabiliteten mellan Etias centrala system och de EU-informationssystem som avses i artikel 11, och för att

möjliggöra den sökning i Interpols databaser som avses i artikel 12.

eu-LISA ska fastställa utformningen av systemets fysiska struktur, inklusive dess kommunikationsinfrastruktur, och dess

tekniska specifikationer och vidareutvecklingen av dem och de enhetliga nationella gränssnitten. Dessa tekniska specifi­

kationer ska antas av eu-LISA:s styrelse efter det att kommissionen avgivit ett positivt yttrande. eu-LISA ska också

genomföra alla de anpassningar till in- och utresesystemet, SIS, Eurodac eller VIS som interoperabiliteten med Etias kräver.

eu-LISA ska utveckla och genomföra Etias centrala system, inklusive Etias bevakningslista, de enhetliga nationella gräns­

snitten och kommunikationsinfrastrukturen så snart som möjligt efter det att denna förordning trätt i kraft och kom­

missionen antagit

a) de åtgärder som avses i artiklarna 6.4, 16.10, 17.9, 31, 35.7, 45.2, 54.2, 74.5, 84.2, 92.8, och

b) de åtgärder, antagna i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.2, som krävs för utvecklingen och

det tekniska genomförandet av Etias centrala system, de enhetliga nationella gränssnitten, kommunikationsinfrastruk­

turen och nätportalen för transportörer, i synnerhet genomförandeakter om

i) åtkomst till uppgifter i enlighet med artiklarna 22–29 och 33–53,

ii) ändring, radering och radering i förtid av uppgifter i enlighet med artikel 55,

iii) registerföring av och åtkomst till loggarna i enlighet med artiklarna 45 och 69,

iv) prestationskrav,

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/59

v) specifikationer för de tekniska lösningarna för anslutning av centrala åtkomstpunkter i enlighet med artiklarna

51–53.

Utvecklingen ska bestå av att utarbeta och genomföra de tekniska specifikationerna, testerna och den övergripande

projektsamordningen. I detta avseende ska eu-LISA också

a) utföra en säkerhetsriskbedömning,

b) under hela Etias utvecklingsfas följa principerna om inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard, och

c) utföra en säkerhetsriskbedömning med avseende på den interoperabilitet mellan Etias och EU-informationssystem och

Europoluppgifter som avses i artikel 11.

4. En

stödgrupp

för

programmet

bestående

av

högst

tio

medlemmar

ska

inrättas

under

utformnings-

och

utvecklings­

fasen. Stödgruppen ska bestå av sex medlemmar som eu-LISA:s styrelse utser bland sina ledamöter eller suppleanter, av

ordföranden för den rådgivande grupp för in- och utresesystemet och Etias som avses i artikel 91, av en företrädare för

eu-LISA som utsetts av byråns direktör, av en företrädare för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån som utsetts av

den byråns direktör samt av en medlem som utses av kommissionen. De medlemmar som utses av eu-LISA:s styrelse ska

väljas enbart bland de medlemsstater som enligt unionsrätten fullt ut omfattas av de lagstiftningsinstrument som reglerar

utveckling, inrättande, drift och användning av samtliga stora it-system som förvaltas av eu-LISA och som kommer att

delta i Etias. Stödgruppen ska sammanträda regelbundet och minst tre gånger per kvartal. Den ska säkerställa att

utformnings- och utvecklingsfasen av Etias förvaltas på lämpligt sätt. Stödgruppen ska varje månad lämna skriftliga

rapporter till eu-LISA:s styrelse om projektets utveckling. Den ska inte ha befogenhet att fatta beslut eller mandat att

företräda ledamöterna i eu-LISA:s styrelse.

5. eu-LISA:s styrelse ska fastställa stödgruppens arbetsordning, som särskilt ska innehålla bestämmelser om följande:

a) Ordförandeskap.

b) Mötesplatser.

c) Mötesförberedelser.

d) Tillträde för experter till mötena.

e) Kommunikationsplaner som säkerställer att icke deltagande ledamöter i eu-LISA:s styrelse är fullständigt informerade.

Ordförandeskapet ska innehas av en medlemsstat som enligt unionsrätten fullt ut omfattas av de lagstiftningsinstrument

som reglerar utveckling, inrättande, drift och användning av samtliga stora it-system som förvaltas av eu-LISA.

Medlemmarna i stödgruppen för programmet ska få alla utgifter för resa och uppehälle ersatta av eu-LISA. Artikel 10 i

eu-LISA:s arbetsordning ska gälla i tillämpliga delar. eu-LISA ska tillhandahålla stödgruppens sekretariat.

Den rådgivande gruppen för in- och utresesystemet och Etias ska sammanträda regelbundet till dess att Etias tas i drift.

Den ska efter varje möte rapportera till stödgruppen. Den rådgivande gruppen ska tillhandahålla teknisk expertis för att

hjälpa stödgruppen och ska följa upp medlemsstaternas förberedelser.

Artikel 74

eu-LISA:s ansvarsområde efter det att Etias tagits i drift

1. När

Etias

tagits

i

drift

ska

eu-LISA

ansvara

för

den

tekniska

förvaltningen

av

Etias

centrala

system

och

de

enhetliga

nationella gränssnitten. eu-LISA ska också ansvara för all teknisk provning som krävs för inrättandet och uppdateringen

av Etias sökregler. Byrån ska i samarbete med medlemsstaterna om inte annat följer av en kostnads-nyttoanalys säkerställa

att bästa tillgängliga teknik alltid används. eu-LISA ska också ansvara för den tekniska förvaltningen av kommunikations­

infrastrukturen mellan Etias centrala system och de enhetliga nationella gränssnitten samt för den offentliga webbplatsen,

appen för mobila enheter, e-posttjänsten, den säkra kontotjänsten, kontrollverktyget för sökande, samtyckesverktyget för

sökande, bedömningsverktyget för Etias bevakningslista, nätportalen för transportörer, webbtjänsten, programvaran för att

behandla ansökningarna och det centralregister som avses i artikel 6.

L 236/60

SV

Europeiska unionens officiella tidning

19.9.2018

Den tekniska förvaltningen av Etias ska bestå av alla de arbetsuppgifter som krävs för att Etias informationssystem ska

kunna fungera dygnet runt alla dagar i veckan i enlighet med denna förordning, särskilt det underhåll och den tekniska

utveckling som krävs för att säkerställa att systemet fungerar med tillfredsställande teknisk driftskvalitet, särskilt vad gäller

svarstiden vid sökningar i Etias centrala system i enlighet med de tekniska specifikationerna.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän vid Europeiska unionen, som

fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (¹) ska eu-LISA tillämpa lämpliga regler avseende tystnads­

plikt eller andra likvärdiga krav på konfidentiell behandling på all personal som arbetar med uppgifter som lagras i Etias

centrala system. Denna skyldighet ska också gälla efter det att den anställda lämnat sin tjänst eller anställning eller

upphört med sin yrkesverksamhet.

3. Om eu-LISA samarbetar med externa entreprenörer i samband med Etias-relaterade arbetsuppgifter ska den noga

övervaka entreprenörernas verksamhet för att säkerställa att alla bestämmelser i denna förordning följs, i synnerhet de

som rör säkerhet, konfidentialitet och dataskydd.

4. eu-LISA ska även utföra arbetsuppgifter som rör tillhandahållande av utbildning i den tekniska användningen av

Etias informationssystem.

5. eu-LISA ska utveckla och upprätthålla en mekanism och förfaranden för att utföra kvalitetskontroller av uppgifterna

i Etias centrala system och ska regelbundet rapportera till medlemsstaterna och Etias centralenhet. eu-Lisa ska regelbundet

rapportera till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om de problem som konstateras. Kommissionen ska, genom

genomförandeakter, fastställa och utveckla mekanismen, förfarandena och de lämpliga kraven för efterlevnad av kva­

liteten. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 90.2.

Artikel 75

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns ansvarsområde

1. Europeiska

gräns-

och

kustbevakningsbyrån

ska

ha

ansvar

för

a) inrättandet och driften av Etias centralenhet och säkerställandet av förutsättningarna för en säker hantering av de

uppgifter som lagrats i Etias,

b) den automatiserade behandlingen av ansökningar, och

c) Etias sökregler.

2. Innan den personal vid Etias centralenhet som har rätt att få åtkomst till Etias centrala system bemyndigas att

behandla uppgifter som registrerats i det centrala systemet ska de få lämplig utbildning om datasäkerhet och grund­

läggande rättigheter, i synnerhet dataskydd. De ska även få utbildning av eu-LISA i den tekniska användningen av Etias

informationssystem och om uppgifternas kvalitet.

Artikel 76

Medlemsstaternas ansvar

1. Varje

medlemsstat

ska

ha

ansvar

för

a) uppkopplingen till det enhetliga nationella gränssnittet,

b) organisationen, förvaltningen, driften och underhållet av de nationella Etias-enheterna för den manuella behandlingen

av ansökningar om resetillstånd i de fall där den automatiserade behandlingen gett en träff i enlighet med artikel 26,

c) organisationen av centrala åtkomstpunkter och deras anslutning till det enhetliga nationella gränssnittet i syfte att

förebygga, förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott eller andra grova brott,

d) förvaltningen av och arrangemangen för hur vederbörligen bemyndigad personal vid de behöriga nationella myndig­

heterna ska ges åtkomst till Etias informationssystem i enlighet med denna förordning och upprättande och regel­

bunden uppdatering av en förteckning över denna personal och deras profiler,

e) inrättande och drift av de nationella Etias-enheterna,

f) införande av uppgifter i Etias bevakningslista avseende terroristbrott eller andra grova brott i enlighet med artikel 34.2

och 34.3, och

(¹) EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

___________

___________

19.9.2018

SV

Europeiska

unionens

officiella

tidning L

236/61

g) säkerställandet av att varje myndighet i medlemsstaten som har rätt till åtkomst till Etias informationssystem vidtar de

åtgärder som är nödvändiga för att följa denna förordning, inklusive de åtgärder som krävs för att säkerställa att de

grundläggande rättigheterna och datasäkerheten respekteras.

2. Varje

medlemsstat

ska

använda

automatiserade

processer

för

att

söka

i

Etias

centrala

system

vid

de

yttre

gränserna.

3. Innan den personal vid de nationella Etias-enheterna som har rätt att få åtkomst till Etias informationssystem

bemyndigas att behandla uppgifter som registrerats i Etias centrala system ska de få lämplig utbildning om datasäkerhet

och grundläggande rättigheter, i synnerhet dataskydd.

De ska även få utbildning av eu-LISA i den tekniska användningen av Etias informationssystem och om uppgifternas

kvalitet.

Artikel 77

Europols ansvarsområden

1. Europol

ska

säkerställa

behandlingen

av

de

sökningar

som

avses

i

artikel

20.2

j

och

20.4.

Den

ska

anpassa

sitt

informationssystem i enlighet med detta.

2. Europol

ska

ha

de

ansvarsområden

och

uppgifter

beträffande

Etias

bevakningslista

som

fastställs

i

artikel

35.1

och

35.3–35.6.

3. Europol ska ansvara för att lämna ett motiverat yttrande efter sådant samråd som avses i artikel 29.

4. I

enlighet

artikel

34.2

ska

Europol

ansvara

för

att

föra

in

uppgifter

i

Etias

bevakningslista

avseende

terroristbrott

eller andra grova brott som erhållits av Europol.

5. Europols

personal

ska

få

lämplig

utbildning

om

datasäkerhet

och

grundläggande

rättigheter,

i

synnerhet

dataskydd,

innan den bemyndigas att utföra någon av de uppgifter som avses i artiklarna 34 och 35. De ska även få utbildning av

eu-LISA i den tekniska användningen av Etias informationssystem och om uppgifternas kvalitet.

KAPITEL XV

ÄNDRINGAR AV ANDRA UNIONSRÄTTSAKTER

Artikel 78

Ändringar av förordning (EU) nr 1077/2011

Följande artikel ska införas i förordning (EU) nr 1077/2011:

”Artikel 5b

Uppgifter som rör Etias

Med avseende på Etias ska byrån utföra de uppgifter som tilldelas den enligt artikel 73 i Europaparlamentets och rådets

förordning (EU) 2018/1240 (*).

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 av den 12 september 2018 om inrättande av ett

EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 1077/2011, (EU)

nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/1624 och (EU) 2017/2226 (EUT L 236, 19.9.2018, s. 1).”

Artikel 79

Ändring av förordning (EU) nr 515/2014

I artikel 6 i förordning (EU) nr 515/2014 ska följande punkt införas:

”3a. Under

utvecklingsfasen

av

EU-systemet

för

reseuppgifter

och

resetillstånd

(Etias)

ska

medlemsstaterna

tilldelas

ytterligare anslag på 96,5 miljoner EUR utöver grundanslaget som de i dess helhet ska använda för finansieringen av

Etias för att säkerställa att systemet utvecklas snabbt och effektivt i överensstämmelse med genomförandet av Etias

centrala system på det sätt som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 (*).

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1240 av den 12 september 2018 om inrättande av ett

EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 1077/2011, (EU)

nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/1624 och (EU) 2017/2226 (EUT L 236, 19.9.2018, s. 1).”