Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som syftar till enhetliga och tydliga sekretessregler för uppgifter som Statens haverikommission inhämtar vid undersökningar av olyckor och tillbud.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)¹

dels att 29 kap. 12 a § ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 29 kap. 12 a § och 32 kap. 8 § ska utgå,

dels att 17 kap. 4 c § och rubriken närmast före 17 kap. 4 c § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 32 kap. 7 a §, och närmast före 32 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

Undersökningar av sjöolyckor och tillbud, m.m.

Undersökningar av olyckor 2

4 c §³

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet som avser undersökningar av sjöolyckor eller tillbud till sjöss eller preliminära bedömningar av allvarliga sjöolyckor enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor, om det kan antas att syftet med en sådan undersökning eller bedömning motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet som avser undersökningar eller bedömningar enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor, om det kan antas att syftet med en sådan undersökning eller bedömning motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

Sekretessen enligt första stycket gäller även för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet för att biträda verksamhet som avses i första stycket.

Sekretessen gäller inte för uppgift som tagits in i en slutlig rapport om undersökning enligt lagen om undersökning av olyckor.

Sekretessen gäller inte för uppgift som tagits in i ett beslut eller en rapport om undersökning enligt lagen om undersökning av olyckor.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

¹ Senaste lydelse av 29 kap. 12 a § 2011:553 rubriken närmast före 29 kap. 12 a § 2011:553. ² Senaste lydelse 2019:1207. ³ Senaste lydelse 2019:1207.

• Sida 5
•  Original

32 kap.

Undersökningar av och skydd mot olyckor

7 a §

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som hänför sig till myndighets verksamhet som avser undersökningar eller bedömningar enligt lagen ( 1990:712 ) om undersökning av olyckor, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.

Sekretessen enligt första stycket gäller även för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet för att biträda verksamhet som avses i första stycket.

Sekretessen gäller inte för uppgift som tagits in i ett beslut eller en rapport om undersökning enligt lagen om undersökning av olyckor.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2025.

• Sida 6
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Den 22 april 2020 kom Statens haverikommission in till Regeringskansliet med en framställan om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i syfte att skapa enhetliga sekretessbestämmelser för verksamhet som gäller undersökningar av olyckor och tillbud enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. Myndighetens framställan och lagförslag finns i bilaga 1.

Frågan om ändring av sekretessreglerna för uppgifter vid undersökning av olyckor har även behandlats i propositionen Genomförande av tredje sjösäkerhetspaketet – del 2 (prop. 2010/11:116). En särskild utredare har också haft i uppdrag att inom ramen för en översyn av bestämmelserna om undersökning av olyckor, överväga om det finns skäl att införa en mer likartad sekretessordning för olika olyckstyper (dir. 2013:65). Uppdraget redovisades i betänkandet Nya bestämmelser om säkerhetsutredning av olyckor (SOU 2014:82). Betänkandet har remissbehandlats (N2014/5227/TE). Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2.

En promemoria med förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) har utarbetats inom Regeringskansliet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissyttrandena finns tillgängliga i Landsbygds- och infrastrukturdepartementet (LI2024/01233).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 28 november 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslaget i bilaga 5. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. I förhållande till lagrådsremissen har vissa mindre språkliga och redaktionella ändringar gjorts.

4. Enhetliga sekretessregler bör gälla för uppgifter vid undersökning av olyckor

Regeringens förslag: Sekretess ska gälla för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet som avser undersökningar eller bedömningar enligt lagen om undersökning av olyckor, om det kan antas att syftet med en sådan undersökning eller bedömning motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Sekretesstiden för uppgift i en allmän handling ska vara högst fyrtio år.

Sekretess ska gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som hänför sig till myndighets verksamhet som avser undersökningar eller bedömningar enligt lagen om undersökning av olyckor, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Sekretesstiden för uppgift i en allmän handling ska vara högst femtio år.

Sekretessen ska inte gälla för uppgift som tagits in i ett beslut eller en rapport om undersökning enligt lagen om undersökning av olyckor.

• Sida 7
•  Original

Sekretessen för uppgift i myndighets verksamhet och uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ska även gälla för uppgift som hänför sig till verksamhet hos en annan myndighet för att biträda Statens haverikommissions verksamhet.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstansernas synpunkter på förslaget i SOU 2014:82: Polismyndigheten ser positivt på att utredaren föreslår ett mer enhetligt och verkningsfullt sekretesskydd för olycksutredningar oavsett olyckstyp.

Transportstyrelsen har inga synpunkter på förslagen. Statens haverikommission anser att sekretess inte ska gälla för uppgift som tagits in i ett beslut om undersökning enligt lagen om undersökning av olyckor.

Remissinstansernas synpunkter på promemorian: Majoriteten av remissinstanserna, bland andra Försvarsmakten, Integritetsskyddsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm, Polismyndigheten och Reportrar utan gränser, har inga synpunkter eller tillstyrker förslagen. Journalistförbundet och Tidningsutgivarna avstyrker förslaget om sekretess för alla typer av olyckor och anser att det inte framgår att en inskränkning av offentlighetsprincipen och därmed möjligheten till insyn i frågor av stort allmänintresse är motiverad beträffande samtliga olyckstyper. När det gäller förslaget om sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden avstyrker Journalistförbundet och Tidningsutgivarna det även med motiveringen att en helt ny sekretessbestämmelse införs som inte bara gäller namn, kontaktuppgifter, hälsotillstånd m.m. utan även uppgifter om hur någon till exempel agerat i olyckssituationen liksom att en viss person lämnat vissa uppgifter. Vidare anser man att den bestämmelsen bör gälla med ett rakt skaderekvisit, i stället för ett omvänt, om regeringen väljer att gå vidare med förslaget.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap noterar att både den föreslagna paragrafen 32 kap. 7 a § offentlighets- och sekretesslagen och den redan gällande 32 kap. 8 § kan bli tillämpliga på samma uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden och att paragraferna har olika skaderekvisit.

Skälen för regeringens förslag

Behovet av enhetliga sekretessregler

Statens haverikommission genomför undersökningar från säkerhetssynpunkt av allvarliga olyckor och tillbud. Det är luftfartsolyckor, sjöolyckor, järnvägsolyckor, vägtrafikolyckor och andra allvarliga olyckor som myndigheten ska undersöka. Utredningsuppdraget omfattar både civil och militär verksamhet. Reglerna finns i lagen (1990:712) om undersökning av olyckor och förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor. Olycksundersökningar inom den civila luftfarten regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 av den 20 oktober 2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart och om upphävande av direktiv 94/56/EG.

I 7–10 §§ lagen om undersökning av olyckor finns bestämmelser om undersökningens genomförande. Statens haverikommission har omfattande befogenheter att inhämta uppgifter under utredningsarbetet. Myndigheten får exempelvis granska handlingar och hålla förhör med den som

• Sida 8
•  Original

antas ha upplysningar av betydelse för utredningen. Myndigheten har också rätt att få tillträde till en olycksplats eller plats för tillbud och kan begära hjälp från Polismyndigheten om tillträde vägras. Statens haverikommission anger i sin framställan att den också själv, eller med hjälp av experter, producerar tekniska utredningar och beräkningar, dokumentation över olycksplatsen och annat material.

Det framgår av SOU 2014:82, s. 223 f., att Statens haverikommission tillämpar flera sekretessbestämmelser för att skydda information. Bestämmelserna skiljer sig åt beroende på inom vilken verksamhet olyckan eller tillbudet inträffade.

Enligt Statens haverikommission är det angeläget att införa enhetlig utredningssekretess för samtliga olyckstyper. Myndigheten menar att skyddsbehoven och de hänsyn som ska tas till olika medverkande aktörer är desamma oavsett olyckstyp och att det därför inte finns anledning att göra åtskillnad på sekretesskyddet för olika typer av olycksundersökningar.

Enhetliga sekretessregler bör införas

Det har länge funnits behov av enhetliga sekretessregler för den information som Statens haverikommission inhämtar vid sina undersökningar. Redan när det tredje sjösäkerhetspaketet genomfördes konstaterade den dåvarande regeringen att det var otillfredsställande att olika sekretessordningar gäller för verksamheter som bedrivs enligt lagen om undersökning av olyckor och att det fanns skäl att i ett annat sammanhang överväga att införa en sekretessordning som är så likartad som möjligt (prop. 2010/11:116, s. 89). I betänkandet SOU 2014:82 föreslogs bland annat nya sekretessbestämmelser i syfte att införa en mer enhetlig ordning för alla olyckstyper. De ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som föreslogs där har dock inte genomförts. Betänkandet har varit ute på remiss. Ett fåtal remissinstanser uttalade sig om förslaget och var överlag positiva.

De skäl som genom åren framförts för att ändra reglerna i offentlighets- och sekretesslagen är fortfarande aktuella, vilket framgår av den framställan som Statens haverikommission har gjort. Haverikommissionens undersökande verksamhet har dessutom vuxit och utvecklingen har gått mot att fler olyckstyper än tidigare har behövt utredas. Det är angeläget att införa en likartad reglering av sekretesskyddet som är lätt att tillämpa vid undersökning av samtliga olyckstyper. Enhetliga och tydliga sekretessregler underlättar myndighetens arbete och medför även ökad förutsebarhet för enskilda som lämnar upplysningar. Bristen på sådana regler kan, inte minst i fråga om enskildas benägenhet att lämna uppgifter, påverka både kvalitet och utfall i den undersökande verksamheten negativt. Sekretesskyddet bör därför utvidgas till att avse uppgifter i undersökningar av alla olyckor och tillbud som ska undersökas från säkerhetssynpunkt enligt lagen om undersökning av olyckor. Beroende på vilka uppgifter som förekommer i en undersökning kan innebörden av de föreslagna lagändringarna bli att fler uppgifter skyddas än enligt nuvarande regler. Eftersom skyddsbehoven och de hänsyn som ska tas till medverkande aktörer är desamma oavsett olyckstyp är en sådan följd motiverad.

Journalistförbundet och Tidningsutgivarna anser inte att det är visat att det finns ett behov av att sekretessbelägga uppgifter om bland annat järn-

• Sida 9
•  Original

vägsolyckor och vägtrafikolyckor. Enligt regeringens mening har dock ett sådant behov identifierats under en längre tid och behovet har snarare ökat än minskat. Det är när en undersökning pågår som uppgifter analyseras och behöver skyddas, inte minst från spekulationer. Känsliga uppgifter bör ha ett starkt sekretesskydd. De uppgifter som kommer att omfattas av sekretess under utredningen är sådana som i hög utsträckning blir offentliga genom den rapport som ska upprättas enligt regelverket om undersökning av olyckor. De uppgifter som tas in i ett beslut eller en rapport är, enligt uppgift från Statens haverikommission, alltid anonymiserade så att inga namn på uppgiftslämnare eller befattningshavare anges.

Skaderekvisit för sekretessbestämmelsen till skydd för myndighetens verksamhet

När det övervägs att införa en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen ska det alltid göras en avvägning mellan sekretessintresset och insynsintresset (prop. 1979/80:2, Del A, s. 75 f.). När skälen för att införa en sekretessbestämmelse anses väga tyngre än insynsintresset kommer avvägningen mellan sekretessintresset och allmänhetens intresse av insyn normalt till uttryck genom att sekretessbestämmelsen förses med ett skaderekvisit. Om insynsintresset anses väga tyngst införs en presumtion för offentlighet, vilket innebär att en uppgift som omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde får hemlighållas endast om det kan antas att en viss angiven skada inträffar om uppgiften lämnas ut, dvs. bestämmelsen är försedd med ett s.k. rakt skaderekvisit. I de fall sekretessintresset anses väga tyngst införs en presumtion för sekretess, dvs. ett omvänt skaderekvisit. Detta innebär att en uppgift som omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde inte får lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att en viss i bestämmelsen angiven skada inträffar.

Det finns ett allmänintresse av insyn i myndigheters verksamheter. Detta ger offentlighetsprincipen uttryck för. Det konstaterades i propositionen Genomförande av tredje sjösäkerhetspaketet – del 2 (prop. 2010/11:116 s. 91) att när det gäller sjöolyckor finns det ett övervägande allmänintresse i att lämna ut en uppgift om den inte kan antas motverka en utredning av en olycka eller ett tillbud eller en preliminär bedömning av en allvarlig sjöolycka eller skada Statens haverikommissions framtida verksamhet. Därför ansåg den dåvarande regeringen att den föreslagna bestämmelsen till skydd för Statens haverikommissions undersökande verksamhet, skulle omfattas av ett rakt skaderekvisit.

De bedömningar som gjordes när sekretessbestämmelsen för sjöolyckor infördes gäller också nu när sekretessbestämmelser föreslås för uppgifter som förekommer vid undersökningar av andra typer av olyckor. Därför bör skaderekvisitet vara rakt i fråga om sekretess för uppgifter som hänför sig till myndighetens verksamhet. Presumtionen bör alltså vara offentlighet. Det innebär att en uppgift som omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde får hemlighållas endast om det kan antas att en viss angiven skada inträffar om uppgiften lämnas ut.

• Sida 10
•  Original

Skaderekvisit för sekretessbestämmelsen till skydd för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden

I promemorian föreslås att sekretessbestämmelsen till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden ska ha ett omvänt skaderekvisit. Det innebär en presumtion för sekretess så att en uppgift som omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde inte får lämnas ut om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att en viss i bestämmelsen angiven skada inträffar. Journalistförbundet och Tidningsutgivarna avstyrker förslaget med motiveringen att en helt ny sekretessbestämmelse införs som inte bara gäller namn, kontaktuppgifter, hälsotillstånd m.m. utan även uppgifter om hur någon till exempel agerat i olyckssituationen liksom att en viss person lämnat vissa uppgifter. Journalistförbundet och Tidningsutgivarna anser att bestämmelsen ska gälla med ett rakt skaderekvisit, i stället för ett omvänt om regeringen väljer att gå vidare med förslaget.

Det kan konstateras att uttrycket personliga förhållanden kan avse fler uppgifter än namn, kontaktuppgifter, hälsotillstånd och liknande. I propositionen Genomförande av tredje sjösäkerhetspaketet – del 2 (prop. 2010/11:116 s. 99) angavs följande:

”Begreppet personliga förhållanden innefattar bl.a. namn och kontaktuppgifter avseende enskilda fysiska personer (prop. 1975/76:160 s. 109, 1979/80:2 Del A s. 84 och 2003/04:93 s. 45 samt RÅ 1994 not 516). Uppgifter som en enskild lämnar om sitt agerande i en viss situation får också anses vara hänförliga till dennes personliga förhållanden. Likaså det faktum att det är en viss person som har att lämna vissa uppgifter. För att en enskild ska lida skada eller men om uppgifter lämnas ut krävs dock att uppgifterna kan kopplas till en viss individ. Det innebär att man i allmänhet kan lämna ut avidentifierade uppgifter utan risk för att skada eller men uppkommer. I enstaka fall kan det dock tänkas att en avidentifiering inte är tillräcklig för att hindra att sambandet mellan uppgiften och individen spåras. Huruvida en sådan risk föreligger får bedömas efter omständigheterna i det enskilda fallet (prop. 1979/80:2 Del A s. 84). Uppgifter som lämnas till Statens haverikommission och som indirekt kan avslöja en uppgiftslämnares identitet kan exempelvis vara uppgifter om olycksförloppet, om att viss utrustning inte fungerat eller om andras agerande, som bara en viss person eller befattningshavare kan ha iakttagit. Även sådana uppgifter kan således hemlighållas med stöd av sekretessen till skydd för enskilds personliga förhållanden om de kan röja den enskildes identitet.”

Allmänintresset av insyn är normalt större när det gäller myndigheters verksamheter än när det gäller uppgifter om enskilda. I Statens haverikommissions undersökande verksamhet kan det förekomma många känsliga uppgifter som motiverar ett starkt sekretesskydd. Det finns också behov av ett sådant skydd för att enskilda ska känna sig trygga i att lämna uppgifter. Mot bakgrund av detta väger sekretessintresset tyngre än intresset av insyn i fråga om uppgifter i Statens haverikommissions undersökande verksamhet som avser enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Därför bör det införas en presumtion för sekretess, dvs. ett omvänt skaderekvisit, i sekretessbestämmelsen till skydd för sådana uppgifter.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap noterar att både den föreslagna paragrafen 32 kap. 7 a § offentlighets- och sekretesslagen och den

• Sida 11
•  Original

redan gällande 32 kap. 8 § kan bli tillämpliga på samma uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden och att paragraferna har olika skaderekvisit. Det är undersökningar enligt två olika regelverk som avses i den föreslagna 7 a § och den nuvarande 8 §. Den bestämmelse som finns i 8 § avser sekretess för uppgifter som förekommer i sådan verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som avser utförande av räddningsinsatser, undersökningar av olyckor, eller tillsyn. Av 10 § lagen om skydd mot olyckor framgår att kommunen ska se till att en olycka undersöks när en räddningsinsats är avslutad för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför undersökningen ska få tillträde till olycksplatsen. När sekretessbestämmelsen i 8 § offentlighets- och sekretesslagen infördes förordade vissa remissinstanser att personalen inom räddningstjänsten borde omfattas av lika starkt sekretesskydd som personalen inom hälso- och sjukvård. I propositionen Reformerad räddningstjänstlagstiftning (prop. 2002/03:119 s. 93) angavs dock att de uppgifter om enskildas personliga förhållanden som räddningstjänstpersonal kommer i kontakt med typiskt sett inte är lika omfattande som inom hälso- och sjukvården och att uppgifter inom hälso- och sjukvården ofta lämnas i en förtroendesituation. Uppfattningen var att det därför räckte med ett rakt skaderekvisit. Den motsatta bedömningen kan göras när det gäller uppgifter i Statens haverikommissions verksamhet som avser undersökningar från säkerhetssynpunkt. Statens haverikommission har omfattande befogenheter att inhämta uppgifter under en utredning. I den verksamheten kan det förekomma uppgifter som är lika omfattande som inom hälso- och sjukvården och de lämnas ofta i en förtroendesituation.

Biträdessekretess och sekretess hos en annan myndighet

De föreslagna sekretessbestämmelserna ska gälla för uppgift som hänför sig till verksamhet hos en annan myndighet för att biträda Statens haverikommission. Det innebär att s.k. biträdessekretess blir tillämplig hos den biträdande myndigheten både för uppgifter som myndigheten får från Statens haverikommission och för uppgifter som den biträdande myndigheten avser att lämna till Statens haverikommission. En förutsättning är att skaderekvisitet är uppfyllt.

De föreslagna bestämmelserna är utformade så att de gäller ”för uppgift som hänför sig till” myndighetens verksamhet, dvs. undersökningar av olyckor och tillbud eller preliminära bedömningar av allvarliga sjöolyckor enligt lagen om undersökning av olyckor. En sådan konstruktion innebär att sekretessen gäller för uppgiften även om den lämnas till andra myndigheter i flera led. Sekretessbestämmelsen utgör således en primär sekretessbestämmelse hos alla de myndigheter där uppgiften finns.

Utformningen av bestämmelserna

Sekretessbestämmelserna bör, enligt både utredningen och Statens haverikommission, utformas i enlighet med det som gäller för undersökningar av sjöolyckor enligt 17 kap. 4 c § offentlighets- och sekretesslagen och 29 kap. 12 a § samma lag. Det framgår av betänkandet att Statens haverikommission anser att den regleringen är tillfredsställande och att tillämpningen av den är klarlagd (SOU 2014:82 s. 282). Ett liknande förslag

• Sida 12
•  Original

lämnas i framställan. En skillnad mot utredningens förslag är dock att myndigheten anser att sekretess inte ska gälla för uppgift som tagits in i ett beslut om undersökning enligt lagen om undersökning av olyckor. Förslaget i framställan omfattar inte heller alla förslag på ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som framfördes av utredningen. Det beror på att den nya säkerhetslag som föreslogs i betänkandet inte har beslutats.

De ändringar som föreslås i offentlighets- och sekretesslagen bör i huvudsak utformas på det sätt som Statens haverikommission föreslår. Sekretess bör varken gälla för uppgifter som tas in i en rapport eller i ett beslut. Den ordningen tillämpas i praktiken redan i dag. Ordet slutlig bör utgå ur lagtexten så att bestämmelsen gäller uppgifter i alla typer av rapporter som Statens haverikommission offentliggör enligt regelverket om undersökning av olyckor. Uppgifterna i rapporter och beslut anonymiseras och inga namn på uppgiftslämnare eller befattningshavare nämns.

Till skillnad mot förslaget i framställan bör lagtexten utformas så att sekretessen även gäller för uppgifter som hänför sig till myndighets verksamhet som avser bedömningar. Det finns en särskild reglering om preliminära bedömningar av allvarliga sjöolyckor i lagen om undersökning av olyckor (2 a §). Bedömningarna ska göras i syfte att utreda om en undersökning av olyckor eller tillbud ska inledas eller inte.

Placeringen av de föreslagna sekretessbestämmelserna

Bestämmelsen om sekretess för uppgifter i Statens haverikommissions undersökande verksamhet bör fortsatt vara placerad i 17 kap. 4 c § offentlighets- och sekretesslagen, där den nuvarande bestämmelsen om sekretesskydd vid undersökningar av sjöolyckor och tillbud till sjöss finns. Kapitlet avser sekretess till skydd främst för myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn.

Den nuvarande bestämmelsen om sekretess för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som hänför sig till Statens haverikommissions undersökningar av sjöolyckor och tillbud till sjöss finns i 29 kap. offentlighets- och sekretesslagen. Det kapitlet avser sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör transporter och andra former av kommunikation. Eftersom den föreslagna sekretessbestämmelsen inte endast avser transporter och andra former av kommunikation bör den i stället placeras i 32 kap. som avser sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning m.m. Den nuvarande sekretessbestämmelsen i 29 kap. 12 a § bör strykas. Några övergångsbestämmelser föreslås inte. De uppgifter hos Statens haverikommission som skyddas av den bestämmelsen kommer att få samma skydd med den bestämmelse som föreslås i 32 kap. 7 a §.

Sekretesstid

När det gäller uppgifter i allmänna handlingar som hänför sig till Statens haverikommissions verksamhet som avser undersökningar av sjöolyckor och tillbud till sjöss är sekretesstiden satt till fyrtio år. När bestämmelsen infördes var motiveringen att det är den längsta sekretesstiden för uppgifter som ingår i en förundersökning i brottmål och vars röjande kan skada bland annat den brottsutredande verksamheten (prop. 2010/11:116, s. 93).

• Sida 13
•  Original

Samma motivering kan åberopas för den bestämmelse som nu föreslås och som ska omfatta undersökningar av alla olyckstyper. Sekretesstiden bör därför sättas till fyrtio år.

Sekretesstiden för uppgifter i allmänna handlingar om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden vid undersökningar av sjöolyckor och tillbud till sjöss är femtio år. När bestämmelsen infördes ansågs det vara tillräckligt med femtio år i stället för sjuttio år. Motiveringen var att den kortare tiden brukar användas när det är fråga om arbetsrelaterad sekretess (prop. 2010/11:116, s. 98 f.). Av samma skäl bör sekretesstiden sättas till femtio år i detta ändringsförslag.

Meddelarfrihet

Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är inte inskränkt när det gäller uppgifter som omfattas av de befintliga bestämmelserna i 17 kap. 4 c § och 29 kap. 12 a §offentlighets- och sekretesslagen. Det bedöms inte heller finnas skäl att inskränka meddelarfriheten med anledning av det aktuella förslaget.

5. Ikraftträdande

Regeringens förslag: De föreslagna ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska träda i kraft den 1 april 2025.

Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens. Enligt promemorians förslag ska lagändringarna träda i kraft den 1 mars 2025.

Skälen för regeringens förslag: Ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen bör träda i kraft så snart det är möjligt. Det tidigaste datumet för ikraftträdande bedöms vara den 1 april 2025.

6. Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen bör leda till högre effektivitet och kvalitet i Statens haverikommissions undersökningsverksamhet. Tydliga sekretessregler bör även bidra till ett ökat förtroende för undersökningsverksamheten hos allmänheten. Förslagen bedöms inte påverka de offentliga finanserna.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Skälen för regeringens bedömning: Den föreslagna sekretessregleringen bör få endast positiva effekter för Statens haverikommission. Myndigheten har vid flera tillfällen påpekat att det finns ett behov av tydliga och enhetliga sekretessbestämmelser både för att öka effektiviteten i myndighetens arbete och för att de som lämnar uppgifter ska ha förtroende för att uppgifterna skyddas. Förslagen bör därför leda till högre effektivitet och kvalitet i myndighetens verksamhet. Tydliga sekretessregler bör också bidra till ökat förtroende för undersökningsverksamheten hos allmänheten.

Beroende på vilka uppgifter som förekommer i en undersökning kan inne-

• Sida 14
•  Original

börden av de föreslagna lagändringarna bli att fler uppgifter skyddas under undersökningen än enligt nuvarande regler. Sekretess kommer enligt förslagen inte att gälla för uppgifter som tas in i ett beslut eller en rapport om undersökning enligt lagen om undersökning av olyckor. De uppgifter som publiceras där får allmänheten ta del av.

Bedömningen är att förslagen inte kommer att påverka de offentliga finanserna. Domstolarnas arbete kommer inte att påverkas annat än i positiv riktning då förslagen innebär att sekretessreglerna blir enhetliga och tydliga att tillämpa. Myndigheter som biträder Statens haverikommission vid undersökningar gynnas också av tydliga sekretessregler.

• Sida 15
•  Original

7. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

17 kap. Sekretess till skydd främst för myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn

Undersökningar av olyckor

4 c §

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet som

avser undersökningar eller bedömningar enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor, om det kan antas att syftet med en sådan undersökning eller bedömning motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.

Sekretessen enligt första stycket gäller även för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet för att biträda verksamhet som avses i första stycket.

Sekretessen gäller inte för uppgift som tagits in i ett beslut eller en rapport om undersökning enligt lagen om undersökning av olyckor.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

I paragrafen finns bestämmelser om sekretess för uppgifter som hänför sig till myndighets verksamhet som avser undersökningar eller bedömningar enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor.

Paragrafen ändras så att sekretesskyddet för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet utvidgas till att avse undersökningar av alla olyckor och tillbud som ska undersökas från säkerhetssynpunkt enligt lagen om undersökning av olyckor. Bestämmelsen gäller även för bedömningar som ska göras enligt den lagen. Formuleringen ”hänför sig till” i första stycket innebär att sekretessen följer uppgiften. Bestämmelsen är en primär sekretessbestämmelse hos alla myndigheter där uppgiften finns. En myndighet som tar emot en sådan uppgift från Statens haverikommission har att göra en självständig prövning av sekretessen för det fall uppgiften begärs utlämnad. Det finns dock ingenting som hindrar att den mottagande myndigheten samråder med Statens haverikommission i en sådan situation. Skaderekvisitet är rakt. Det innebär att presumtionen är offentlighet och att en uppgift som omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde får hemlighållas endast om det kan antas att det syfte som anges motverkas eller att skadan som beskrivs inträffar om uppgiften lämnas ut.

I andra stycket görs inga ändringar. Författningskommentaren till paragrafens dåvarande beteckning, 17 kap. 4 a §, finns i propositionen Genomförande av tredje sjösäkerhetspaketet – del 2 (prop. 2010/11:116 s. 115). Paragrafen har därefter bytt beteckning vid två tillfällen, se bet. 2010/11:TU28 och prop. 2019/20:15.

Sekretessen ska enligt tredje stycket inte gälla uppgifter som tagits in i en rapport om undersökning. Ordet slutlig utgår. Bestämmelsen avser uppgifter i alla slags rapporter som Statens haverikommission offentliggör enligt regelverket om undersökning av olyckor. Regleringen om att sekretess inte ska gälla för uppgifter som har tagits in i ett beslut är ny. De beslut som avses är beslut om att inleda eller inte inleda undersökning,

• Sida 16
•  Original

eller beslut efter en preliminär bedömning enligt lagen om undersökning av olyckor.

I fjärde stycket görs inga ändringar. Författningskommentaren till paragrafens dåvarande beteckning, 17 kap. 4 a §, finns i propositionen Genomförande av tredje sjösäkerhetspaketet – del 2 (prop. 2010/11:116 s. 115). Paragrafen har därefter bytt beteckning vid två tillfällen, se bet. 2010/11:TU28 och prop. 2019/20:15.

Övervägandena finns i avsnitt 4.

32 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m.

32 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m.

förhållanden som hänför sig till myndighets verksamhet som avser undersökningar eller bedömningar enligt lagen ( 1990:712 ) om undersökning av olyckor, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.

Sekretessen enligt första stycket gäller även för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet för att biträda verksamhet som avses i första stycket.

Sekretessen gäller inte för uppgift som tagits in i ett beslut eller en rapport om undersökning enligt lagen om undersökning av olyckor.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

I första stycket regleras sekretess för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som hänför sig till myndighets verksamhet som gäller undersökningar av alla olyckor och tillbud som ska undersökas från säkerhetssynpunkt enligt lagen om undersökning av olyckor. Bestämmelsen gäller även för bedömningar som ska göras enligt den lagen. Skaderekvisitet är omvänt, dvs. sekretess gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Begreppet personliga förhållanden innefattar bl.a. namn och kontaktuppgifter avseende enskilda fysiska personer. Begreppet innefattar vidare uppgifter om t.ex. den enskildes hälsa. Uppgifter som en enskild lämnar om sitt agerande i en viss situation får också anses vara hänförliga till dennes personliga förhållanden. Likaså det faktum att det är en viss person som har lämnat vissa uppgifter. För att en enskild ska lida skada eller men om uppgifter lämnas ut krävs att uppgifterna kan kopplas till en viss individ. Det innebär att man i allmänhet kan lämna ut avidentifierade uppgifter utan risk för att skada eller men uppkommer. I enstaka fall kan det dock tänkas att en avidentifiering inte är tillräcklig för att hindra att sambandet mellan uppgiften och individen spåras. Huruvida en sådan risk finns får bedömas efter omständigheterna i det enskilda fallet. Uppgifter som lämnas till Statens haverikommission, och som indirekt kan avslöja en uppgiftslämnares identitet, kan exempelvis vara uppgifter om olycksförloppet, om att viss utrustning inte fungerat eller om andras agerande som bara en viss

• Sida 17
•  Original

person eller befattningshavare kan ha iakttagit. Även sådana uppgifter kan således hemlighållas om de kan röja den enskildes identitet, förutsatt att skaderekvisitet är uppfyllt.

Enligt andra stycket ska sekretessen enligt första stycket gälla även för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet för att biträda verksamhet som avses i första stycket. Bestämmelsen blir tillämplig hos den biträdande myndigheten både på uppgifter som myndigheten får från Statens haverikommission och på uppgifter som den biträdande myndigheten avser att lämna till Statens haverikommission. Detta innebär att bestämmelsen t.ex. kommer att omfatta uppgifter som andra myndigheter får avseende olyckor och tillbud och som dessa myndigheter har skyldighet att i sin tur rapportera till Statens haverikommission (prop. 2010/11:116 s. 91). Vidare blir bestämmelsen tillämplig både på det utkast till rapport som Statens haverikommission skickar ut för synpunkter och på de synpunkter som den mottagande myndigheten avser att lämna avseende utkastet. Bestämmelsen blir också tillämplig om Statens haverikommission t.ex. begär ett utlåtande av en offentliganställd expert. Se 10 kap. 14 § i fråga om utlämnande av uppgift till enskild med förbehåll.

Sekretessen ska enligt tredje stycket inte gälla uppgifter som tagits in i en rapport om undersökning. Bestämmelsen avser uppgifter i alla slags rapporter som Statens haverikommission offentliggör enligt regelverket om undersökning av olyckor. Det regleras också att sekretess inte ska gälla för uppgifter som har tagits in i ett beslut. De beslut som avses är beslut om att inleda eller inte inleda undersökning, eller beslut efter en preliminär bedömning enligt lagen om undersökning av olyckor.

Sekretessen ska enligt fjärde stycket gälla i högst femtio år. Övervägandena finns i avsnitt 4.

• Sida 18
•  Original