RPSFS 2008:1
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av ordningsbot inom Polisen
Rikspolisstyrelsens författningssamling
ISSN 0347–545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av ordningsbot inom Polisen;
beslutade den 5 februari 2008.
Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 och 9 §§ och 20 § andra stycket ordningsbotskungörelsen (1968:199) samt 13 § första stycket 6 och 13 e § förordningen ( 1989:773 ) med instruktion för Rikspolisstyrelsen och beslutar följande allmänna råd.
Inledning
1 §
Denna författning gäller inte i fråga om föreläggande av ordningsbot
som utfärdas elektroniskt i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK).
Blanketter
2 §
Vid utfärdande av föreläggande av ordningsbot ska blanketten Före-
läggande av ordningsbot (RPS 261.1) användas. Hur denna ska fyllas i
framgår av bilagan .
Kvittering, kontroll och förvaring av blanketter m.m.
3 §
Blanketterna är försedda med löpnummer. Vid polismyndigheten ska
det föras en nummerförteckning över de blanketter som lämnas ut. Av förteckningen ska det framgå namn och organisatorisk tillhörighet avseende den polis som har kvitterat ut blanketterna. Om det är lämpligt med hänsyn till t.ex. myndighetens storlek, får det föras ett huvudregister vid myndigheten och ett register vid varje polisområde eller större arbetsenhet.
4 §
Ett blankettblock ska tilldelas en polis personligen och kvitteras av
honom eller henne när det hämtas ut. Den som har tilldelats ett blankettblock ska ansvara för att blankettblocket och blanketterna hanteras och förvaras på ett säkert sätt.
5 §
Polismyndigheten ansvarar för att blanketter som inte längre får an-
vändas (utgångna) återkallas samt makuleras och förstörs. Detta gäller även blanketter som har makulerats på grund av felskrivning och dylikt enligt 20 §.
Återlämnade blanketter och blanketter som har förstörts ska förtecknas.
RPSFS 2008:1 FAP 261-1
Utkom från trycket den 29 februari 2008
Rikspolisstyrelsens författningssamling
ISSN 0347–545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av ordningsbot inom Polisen;
beslutade den 5 februari 2008.
Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 och 9 §§ och 20 § andra stycket ordningsbotskungörelsen (1968:199) samt 13 § första stycket 6 och 13 e § förordningen ( 1989:773 ) med instruktion för Rikspolisstyrelsen och beslutar följande allmänna råd.
Inledning
1 §
Denna författning gäller inte i fråga om föreläggande av ordningsbot
som utfärdas elektroniskt i samband med automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK).
Blanketter
2 §
Vid utfärdande av föreläggande av ordningsbot ska blanketten Före-
läggande av ordningsbot (RPS 261.1) användas. Hur denna ska fyllas i
framgår av bilagan .
Kvittering, kontroll och förvaring av blanketter m.m.
3 §
Blanketterna är försedda med löpnummer. Vid polismyndigheten ska
det föras en nummerförteckning över de blanketter som lämnas ut. Av förteckningen ska det framgå namn och organisatorisk tillhörighet avseende den polis som har kvitterat ut blanketterna. Om det är lämpligt med hänsyn till t.ex. myndighetens storlek, får det föras ett huvudregister vid myndigheten och ett register vid varje polisområde eller större arbetsenhet.
4 §
Ett blankettblock ska tilldelas en polis personligen och kvitteras av
honom eller henne när det hämtas ut. Den som har tilldelats ett blankettblock ska ansvara för att blankettblocket och blanketterna hanteras och förvaras på ett säkert sätt.
5 §
Polismyndigheten ansvarar för att blanketter som inte längre får an-
vändas (utgångna) återkallas samt makuleras och förstörs. Detta gäller även blanketter som har makulerats på grund av felskrivning och dylikt enligt 20 §.
Återlämnade blanketter och blanketter som har förstörts ska förtecknas.
RPSFS 2008:1 FAP 261-1
Utkom från trycket den 29 februari 2008
RPSFS 2008:1
6 §
Polismyndigheten ska ha dokumenterade rutiner för inventering och
uppföljning av utfärdade ordningsförelägganden samt för kvittering, inventering och uppföljning av lagerhållna och utlämnade blankettblock.
Allmänna råd
Polismyndigheten bör minst två gånger per år utföra inventering och uppföljning av att utlämnade blankettblock har kvitterats personligen och att blanketter som är utgångna, felskrivna eller dylikt har återlämnats och makulerats.
Om polismyndigheten uppmärksammar eller får uppgifter om att ett utfärdat föreläggande inte är inrapporterat i RIOB
,
bör en uppfölj-
ning ske av ärendet.
Vid varje granskning bör ett protokoll upprättas som anger förrättningsdag, förrättningsman, vidtagna åtgärder i respektive ärende samt nummer på de förelägganden som har kontrollerats.
Behörigheter
7 §
En polis får, med de begränsningar som framgår av 8 §, utfärda före-
läggande av ordningsbot.
8 §
En polis får endast i följande fall utfärda förelägganden för bristfällig-
heter på motordrivna fordon och släpfordon eller för brott mot lagen ( 2006:263 ) om transport av farligt gods:
1 om felet eller bristen kan konstateras utan att någon mer ingående un-
dersökning av fordonet behöver göras och bristen är uppenbar, 2 om polisen har förordnande att utföra flygande inspektion; föreläggan-
det får då avse samtliga brister på de slag av fordon som förordnandet avser eller 3 om polisen är behörig att utföra tillsyn av transporter med farligt gods;
föreläggandet får då avse brott mot lagen ( 2006:263 ) om transport av farligt gods.
Sådana fel och brister som avses i 8 § 1 bör en polis kunna se eller höra utan att behöva använda särskild utrustning och utan att göra en ingående undersökning av fordonet. Exempel på sådana brister är:
1 registreringsskylt saknas, 2 belysning ur funktion, 3 däck med profildjup som klart understiger minimimåttet (pro-
fildjupet knappt urskiljbart). Observera att lastbil, buss och andra fordon med totalvikt över 3,5 ton med dubbelmonterade hjul får ha ytterhjul utan profildjup, 4 ljuddämpning helt eller delvis ur funktion (brott på
avgasrör
eller ljuddämpare så skadad att hög ljudnivå uppstår), 5 färgad framruta/främre sidorutor (mörk tejp eller målat färg-
skikt som medför att ögonkontakt med fordonsförare försvåras).
RPSFS 2008:1
6 §
Polismyndigheten ska ha dokumenterade rutiner för inventering och
uppföljning av utfärdade ordningsförelägganden samt för kvittering, inventering och uppföljning av lagerhållna och utlämnade blankettblock.
Allmänna råd
Polismyndigheten bör minst två gånger per år utföra inventering och uppföljning av att utlämnade blankettblock har kvitterats personligen och att blanketter som är utgångna, felskrivna eller dylikt har återlämnats och makulerats.
Om polismyndigheten uppmärksammar eller får uppgifter om att ett utfärdat föreläggande inte är inrapporterat i RIOB
,
bör en uppfölj-
ning ske av ärendet.
Vid varje granskning bör ett protokoll upprättas som anger förrättningsdag, förrättningsman, vidtagna åtgärder i respektive ärende samt nummer på de förelägganden som har kontrollerats.
Behörigheter
7 §
En polis får, med de begränsningar som framgår av 8 §, utfärda före-
läggande av ordningsbot.
8 §
En polis får endast i följande fall utfärda förelägganden för bristfällig-
heter på motordrivna fordon och släpfordon eller för brott mot lagen ( 2006:263 ) om transport av farligt gods:
1 om felet eller bristen kan konstateras utan att någon mer ingående un-
dersökning av fordonet behöver göras och bristen är uppenbar, 2 om polisen har förordnande att utföra flygande inspektion; föreläggan-
det får då avse samtliga brister på de slag av fordon som förordnandet avser eller 3 om polisen är behörig att utföra tillsyn av transporter med farligt gods;
föreläggandet får då avse brott mot lagen ( 2006:263 ) om transport av farligt gods.
Allmänna råd
Sådana fel och brister som avses i 8 § 1 bör en polis kunna se eller höra utan att behöva använda särskild utrustning och utan att göra en ingående undersökning av fordonet. Exempel på sådana brister är:
1 registreringsskylt saknas, 2 belysning ur funktion, 3 däck med profildjup som klart understiger minimimåttet (pro-
fildjupet knappt urskiljbart). Observera att lastbil, buss och andra fordon med totalvikt över 3,5 ton med dubbelmonterade hjul får ha ytterhjul utan profildjup, 4 ljuddämpning helt eller delvis ur funktion (brott på
avgasrör
eller ljuddämpare så skadad att hög ljudnivå uppstår), 5 färgad framruta/främre sidorutor (mörk tejp eller målat färg-
skikt som medför att ögonkontakt med fordonsförare försvåras).
Regler om ägar- och föraransvar, brister av ringa betydelse samt brister som kan ha uppkommit under färd bör särskilt beaktas.
I tveksamma fall bör rapport till åklagare upprättas. Behörighetskrav som avses i 8 § 3 framgår av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (FAP 338-1) om tillsyn av transporter av farligt gods.
Behörighet att besluta om rättelse av utfärdat föreläggande av ordningsbot
9 §
Rättelsebeslut får fattas endast av en polis som av polismyndigheten
förordnats till detta. Polismyndigheten får besluta att denna behörighet ska vara knuten till viss befattning eller tjänst.
Förutsättningar för att beivra brott genom föreläggande av ordningsbot
10 § 10 § Av Riksåklagarens föreskrifter ( 1999:178 ) om ordningsbot för vissa
brott framgår vilka brott som får beivras genom föreläggande av ordningsbot.
Allmänna råd
En polis bör på grundval av gjorda iakttagelser, den misstänktes berättelse och övriga omständigheter bedöma om det finns förutsättningar att utfärda föreläggande av ordningsbot. Den misstänkte bör tillfrågas hur han ställer sig till frågan om godkännande innan föreläggandet skrivs ut.
Vissa av de brott för vilka föreläggande av ordningsbot kan utfärdas blir ibland med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet att bedöma som vårdslöshet i trafik eller annat brott mot lagen ( 1951:649 ) om straff för vissa trafikbrott. Även i andra fall kan gärningen innehålla försvårande omständigheter. Om en polis gör bedömningen att så är fallet, bör ärendet rapporteras till åklagare.
Bötesbeloppen i ordningsbotssystemet har bestämts utan att hänsyn tagits till den misstänktes ålder, ekonomiska förhållanden, intellektuella förmåga m.m. Särskilt vid höga bötesbelopp kan omständigheter av detta slag ibland motivera ett lägre straff än vad som fastställts för normalfallet. Om en polis finner att omständigheterna talar för att en lindrigare bedömning kan göras, bör inte något föreläggande utfärdas. I stället upprättas en rapport till åklagaren, där polisen anger de omständigheter som medför att åklagaren bör göra en särskild prövning.
Att förseelsen omfattas av ordningsbotssystemet utgör inget hinder för att meddela rapporteftergift.
Utfärdande av föreläggande av ordningsbot
RPSFS 2008:1
Regler om ägar- och föraransvar, brister av ringa betydelse samt brister som kan ha uppkommit under färd bör särskilt beaktas.
I tveksamma fall bör rapport till åklagare upprättas. Behörighetskrav som avses i 8 § 3 framgår av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (FAP 338-1) om tillsyn av transporter av farligt gods.
Behörighet att besluta om rättelse av utfärdat föreläggande av ordningsbot
9 §
Rättelsebeslut får fattas endast av en polis som av polismyndigheten
förordnats till detta. Polismyndigheten får besluta att denna behörighet ska vara knuten till viss befattning eller tjänst.
Förutsättningar för att beivra brott genom föreläggande av ordningsbot
10 § 10 § Av Riksåklagarens föreskrifter ( 1999:178 ) om ordningsbot för vissa
brott framgår vilka brott som får beivras genom föreläggande av ordningsbot.
Allmänna råd
En polis bör på grundval av gjorda iakttagelser, den misstänktes berättelse och övriga omständigheter bedöma om det finns förutsättningar att utfärda föreläggande av ordningsbot. Den misstänkte bör tillfrågas hur han ställer sig till frågan om godkännande innan föreläggandet skrivs ut.
Vissa av de brott för vilka föreläggande av ordningsbot kan utfärdas blir ibland med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet att bedöma som vårdslöshet i trafik eller annat brott mot lagen ( 1951:649 ) om straff för vissa trafikbrott. Även i andra fall kan gärningen innehålla försvårande omständigheter. Om en polis gör bedömningen att så är fallet, bör ärendet rapporteras till åklagare.
Bötesbeloppen i ordningsbotssystemet har bestämts utan att hänsyn tagits till den misstänktes ålder, ekonomiska förhållanden, intellektuella förmåga m.m. Särskilt vid höga bötesbelopp kan omständigheter av detta slag ibland motivera ett lägre straff än vad som fastställts för normalfallet. Om en polis finner att omständigheterna talar för att en lindrigare bedömning kan göras, bör inte något föreläggande utfärdas. I stället upprättas en rapport till åklagaren, där polisen anger de omständigheter som medför att åklagaren bör göra en särskild prövning.
Att förseelsen omfattas av ordningsbotssystemet utgör inget hinder för att meddela rapporteftergift.
Utfärdande av föreläggande av ordningsbot
RPSFS 2008:1
11 § 11 § Den misstänktes identitet ska vara styrkt, innan föreläggande av ord-
ningsbot utfärdas. På föreläggandet ska det anges hur identiteten har styrkts.
Allmänna råd
Om identiteten inte omedelbart kan fastställas, bör beaktas möjligheten till kontorsföreläggande enligt 16 §.
12 § 12 § Innan föreläggandet överlämnas till den misstänkte för godkännande,
ska polisen klargöra föreläggandets innehåll och beskriva innebörden av ett godkänt föreläggande. Om den misstänkte är körkortsinnehavare, ska polisen informera denne om att brottet kan komma att påverka körkortsinnehavet.
13 § 13 § Om den misstänkte förnekar brott eller om föreläggande av ordnings-
bot av någon annan anledning inte kan utfärdas, ska polisen delge den misstänkte upplysning om förenklad delgivning enligt 3 b § delgivningslagen (1970:428) . Detsamma gäller om kontorsföreläggande ska utfärdas.
Allmänna råd
I 48 kap. 16 § andra stycket rättegångsbalken anges när ett s.k. kontorsföreläggande kan utfärdas eller när den misstänkte bör medges rådrum. I sådana situationer eller när den misstänkte förnekar brott eller om föreläggande av ordningsbot av någon annan anledning inte kan utfärdas är det, för underlättande av ärendets fortsatta handläggning hos polis, åklagare eller domstol, angeläget att den misstänkte delges upplysning om att förenklad delgivning kan komma att användas. Rikspolisstyrelsens blankett Information om förenklad del-
givning ( RPS 400.8 ) kan lämpligen användas för ändamålet.
Särskilda villkor som rör den misstänkte
14 § 14 § Ett föreläggande av ordningsbot får inte utfärdas, om det är känt att
den misstänkte vid tidpunkten för brottet:
1 är föremål för vård enligt lagen ( 1990:52 ) med särskilda bestämmelser
om vård av unga, 2 är föremål för vård enligt lagen ( 1988:870 ) om vård av missbrukare i
vissa fall, 3 lider av sådan allvarlig psykisk störning som avses i 30 kap. 6 §
brottsbalken eller 4 är intagen i kriminalvårdsanstalt eller på annat sätt verkställer ett fri-
hetsstraff. Om någon av de angivna situationerna föreligger, rapporteras ärendet till åklagare.
Rådrum
15 § 15 § Vid utfärdande av föreläggande av ordningsbot får rådrum med god-
kännandet medges. Till den misstänkte lämnas då exemplar 2 av föreläggandet, inbetalningskort samt svarskuvert.
RPSFS 2008:1
11 § 11 § Den misstänktes identitet ska vara styrkt, innan föreläggande av ord-
ningsbot utfärdas. På föreläggandet ska det anges hur identiteten har styrkts.
Allmänna råd
Om identiteten inte omedelbart kan fastställas, bör beaktas möjligheten till kontorsföreläggande enligt 16 §.
12 § 12 § Innan föreläggandet överlämnas till den misstänkte för godkännande,
ska polisen klargöra föreläggandets innehåll och beskriva innebörden av ett godkänt föreläggande. Om den misstänkte är körkortsinnehavare, ska polisen informera denne om att brottet kan komma att påverka körkortsinnehavet.
13 § 13 § Om den misstänkte förnekar brott eller om föreläggande av ordnings-
bot av någon annan anledning inte kan utfärdas, ska polisen delge den misstänkte upplysning om förenklad delgivning enligt 3 b § delgivningslagen (1970:428) . Detsamma gäller om kontorsföreläggande ska utfärdas.
Allmänna råd
I 48 kap. 16 § andra stycket rättegångsbalken anges när ett s.k. kontorsföreläggande kan utfärdas eller när den misstänkte bör medges rådrum. I sådana situationer eller när den misstänkte förnekar brott eller om föreläggande av ordningsbot av någon annan anledning inte kan utfärdas är det, för underlättande av ärendets fortsatta handläggning hos polis, åklagare eller domstol, angeläget att den misstänkte delges upplysning om att förenklad delgivning kan komma att användas. Rikspolisstyrelsens blankett Information om förenklad del-
givning ( RPS 400.8 ) kan lämpligen användas för ändamålet.
Särskilda villkor som rör den misstänkte
14 § 14 § Ett föreläggande av ordningsbot får inte utfärdas, om det är känt att
den misstänkte vid tidpunkten för brottet:
1 är föremål för vård enligt lagen ( 1990:52 ) med särskilda bestämmelser
om vård av unga, 2 är föremål för vård enligt lagen ( 1988:870 ) om vård av missbrukare i
vissa fall, 3 lider av sådan allvarlig psykisk störning som avses i 30 kap. 6 §
brottsbalken eller 4 är intagen i kriminalvårdsanstalt eller på annat sätt verkställer ett fri-
hetsstraff. Om någon av de angivna situationerna föreligger, rapporteras ärendet till åklagare.
Rådrum
15 § 15 § Vid utfärdande av föreläggande av ordningsbot får rådrum med god-
kännandet medges. Till den misstänkte lämnas då exemplar 2 av föreläggandet, inbetalningskort samt svarskuvert.
RPSFS 2008:1
Den misstänkte ska underrättas om innebörden av rådrum, dvs. att ett godkännande kan ske inom viss tid antingen genom påskrift av exemplar 2 som insänds till utfärdande myndighet eller, om det inte är fråga om förverkande, genom full betalning av den förelagda boten.
Rådrum får medges en person som är bosatt i Sverige eller i annat nordiskt land.
Allmänna råd
Huvudregeln är att ett föreläggande av ordningsbot omedelbart ska godkännas och undertecknas av den misstänkte. Om den misstänkte begär rådrum eller är tveksam i sin inställning till att godkänna men polisen ändå finner det sannolikt att föreläggandet kommer att godkännas, får den misstänkte medges rådrum. Ett skäl att medge rådrum kan vara att den misstänkte vill inhämta råd från en advokat innan godkännande lämnas. Tiden för godkännande bör bestämmas till åtta dagar.
Är den misstänkte under 18 år, bör han medges rådrum för att rådgöra med vårdnadshavare eller annan vuxen person. Detta bör särskilt beaktas om botbeloppet överstiger 2 000 kronor.
Kontorsföreläggande
16 § 16 § Ett kontorsföreläggande innebär att en polis utfärdar ett föreläggande i
den misstänktes frånvaro. Föreläggandet tillställs den misstänkte per post.
Kontorsföreläggande får utfärdas, om den misstänkte bor i eller stadigvarande uppehåller sig i Sverige eller i annat nordiskt land.
Allmänna råd
Kontorsföreläggande bör användas om
1 det före utfärdandet behöver göras ytterligare kontroll av den
misstänktes identitet, 2 polisen vill kontrollera betydelsen eller
giltigheten av en viss
bestämmelse och detta inte går att göra omedelbart på platsen eller om polisen vill rådgöra med sin förman, 3 den misstänkte är upprörd eller har blivit skadad vid den hän-
delse som avses, t.ex. efter en trafikolycka, eller 4 den misstänkte är märkbart påverkad av alkohol vid gärnings-
tillfället. Även i andra fall kan det vara lämpligt eller nödvändigt att använda kontorsföreläggande.
Den misstänkte bör underrättas om vad ett kontorsföreläggande innebär och hur man godkänner detta.
Kompletterande uppgifter angående vissa omständigheter vid förseelsetillfället m.m.
17 § 17 § En polis, som utfärdar ett föreläggande av ordningsbot, ska i vissa fall
lämna kompletterande uppgifter angående förseelsen på blankettens baksida.
RPSFS 2008:1
Den misstänkte ska underrättas om innebörden av rådrum, dvs. att ett godkännande kan ske inom viss tid antingen genom påskrift av exemplar 2 som insänds till utfärdande myndighet eller, om det inte är fråga om förverkande, genom full betalning av den förelagda boten.
Rådrum får medges en person som är bosatt i Sverige eller i annat nordiskt land.
Allmänna råd
Huvudregeln är att ett föreläggande av ordningsbot omedelbart ska godkännas och undertecknas av den misstänkte. Om den misstänkte begär rådrum eller är tveksam i sin inställning till att godkänna men polisen ändå finner det sannolikt att föreläggandet kommer att godkännas, får den misstänkte medges rådrum. Ett skäl att medge rådrum kan vara att den misstänkte vill inhämta råd från en advokat innan godkännande lämnas. Tiden för godkännande bör bestämmas till åtta dagar.
Är den misstänkte under 18 år, bör han medges rådrum för att rådgöra med vårdnadshavare eller annan vuxen person. Detta bör särskilt beaktas om botbeloppet överstiger 2 000 kronor.
Kontorsföreläggande
16 § 16 § Ett kontorsföreläggande innebär att en polis utfärdar ett föreläggande i
den misstänktes frånvaro. Föreläggandet tillställs den misstänkte per post.
Kontorsföreläggande får utfärdas, om den misstänkte bor i eller stadigvarande uppehåller sig i Sverige eller i annat nordiskt land.
Allmänna råd
Kontorsföreläggande bör användas om
1 det före utfärdandet behöver göras ytterligare kontroll av den
misstänktes identitet, 2 polisen vill kontrollera betydelsen eller
giltigheten av en viss
bestämmelse och detta inte går att göra omedelbart på platsen eller om polisen vill rådgöra med sin förman, 3 den misstänkte är upprörd eller har blivit skadad vid den hän-
delse som avses, t.ex. efter en trafikolycka, eller 4 den misstänkte är märkbart påverkad av alkohol vid gärnings-
tillfället. Även i andra fall kan det vara lämpligt eller nödvändigt att använda kontorsföreläggande.
Den misstänkte bör underrättas om vad ett kontorsföreläggande innebär och hur man godkänner detta.
Kompletterande uppgifter angående vissa omständigheter vid förseelsetillfället m.m.
17 § 17 § En polis, som utfärdar ett föreläggande av ordningsbot, ska i vissa fall
lämna kompletterande uppgifter angående förseelsen på blankettens baksida.
RPSFS 2008:1
Allmänna råd
Uppgifterna utgör underlag för länsstyrelsens prövning vid ett eventuellt ingripande såvitt avser körkort eller trafiktillstånd i anledning av den begångna förseelsen. De bör därför dokumenteras så snart som möjligt. Hur uppgifterna fylls i framgår av bilagan.
Förfarande efter utfärdande
18 § 18 § Exemplar 1 ska lämnas till den som ansvarar för registrering i ord-
ningsbotssystemet. Exemplar 2 av föreläggandet samt inbetalningskort ska alltid lämnas eller sändas till den förelagde.
Återkallelse av föreläggande av ordningsbot
19 § 19 § Om ett utfärdat men ej godkänt föreläggande av ordningsbot återkallas
sedan föreläggandet registrerats i ordningsbotssystemet, ska beslutet om återkallelsen antecknas på blanketten Meddelande angående återkallat ord-
ningsföreläggande (RPS 261.4).
Om ett föreläggande av ordningsbot har återkallats enligt 48 kap. 18 § rättegångsbalken , ska på föreläggandet antecknas ”Återkallat enligt 48 kap. 18 § RB ”. Därunder ska utfärdande polis skriva sin namnteckning. Samtliga blankettexemplar av det återkallade föreläggandet ska lämnas till den som ansvarar för registrering i ordningsbotssystemet.
Makulerade blanketter
20 § 20 § Om en polis behöver makulera ett ej godkänt föreläggande av ord-
ningsbot på grund av felskrivning eller av annan anledning, ska det på såväl föreläggandet som inbetalningskortet skrivas texten ”Makulerad”.
Makulerade blanketter ska lämnas till den som ansvarar för registrering i ordningsbotssystemet.
Rättelse av godkänt föreläggande av ordningsbot
21 § 21 § För handläggning av ärende om rättelse av föreläggande av ordnings-
bot ska användas det i ordningsbotssystemet framställda underlaget för rättelse eller blankettsetet Rättelse av godkänt föreläggande jämlikt 48 kap.
12 a och 17 §§ rättegångsbalken (RPS 261.5).
Rättelse av godkänt föreläggande ska göras på följande sätt: 1 vid smärre felaktigheter utan saklig betydelse antecknas det rätta för-
hållandet på föreläggandet (rättelse med tjänsteanteckning) och 2 vid uppenbar oriktighet, som inte kan rättas enligt punkt 1 bereds den
förelagde genom underrättelse tillfälle att yttra sig innan rättelse sker (rättelse enligt 48 kap. 12 a och 17 §§ rättegångsbalken ). Det ankommer på den som enligt 9 § är behörig att besluta om rättelse att avgöra om rättelsen ska göras enligt punkt 1 eller 2 ovan. Rättelse enligt punkt 1 ska signeras av den som beslutat om rättelsen.
Allmänna råd
RPSFS 2008:1
Allmänna råd
Uppgifterna utgör underlag för länsstyrelsens prövning vid ett eventuellt ingripande såvitt avser körkort eller trafiktillstånd i anledning av den begångna förseelsen. De bör därför dokumenteras så snart som möjligt. Hur uppgifterna fylls i framgår av bilagan.
Förfarande efter utfärdande
18 § 18 § Exemplar 1 ska lämnas till den som ansvarar för registrering i ord-
ningsbotssystemet. Exemplar 2 av föreläggandet samt inbetalningskort ska alltid lämnas eller sändas till den förelagde.
Återkallelse av föreläggande av ordningsbot
19 § 19 § Om ett utfärdat men ej godkänt föreläggande av ordningsbot återkallas
sedan föreläggandet registrerats i ordningsbotssystemet, ska beslutet om återkallelsen antecknas på blanketten Meddelande angående återkallat ord-
ningsföreläggande (RPS 261.4).
Om ett föreläggande av ordningsbot har återkallats enligt 48 kap. 18 § rättegångsbalken , ska på föreläggandet antecknas ”Återkallat enligt 48 kap. 18 § RB ”. Därunder ska utfärdande polis skriva sin namnteckning. Samtliga blankettexemplar av det återkallade föreläggandet ska lämnas till den som ansvarar för registrering i ordningsbotssystemet.
Makulerade blanketter
20 § 20 § Om en polis behöver makulera ett ej godkänt föreläggande av ord-
ningsbot på grund av felskrivning eller av annan anledning, ska det på såväl föreläggandet som inbetalningskortet skrivas texten ”Makulerad”.
Makulerade blanketter ska lämnas till den som ansvarar för registrering i ordningsbotssystemet.
Rättelse av godkänt föreläggande av ordningsbot
21 § 21 § För handläggning av ärende om rättelse av föreläggande av ordnings-
bot ska användas det i ordningsbotssystemet framställda underlaget för rättelse eller blankettsetet Rättelse av godkänt föreläggande jämlikt 48 kap.
12 a och 17 §§ rättegångsbalken (RPS 261.5).
Rättelse av godkänt föreläggande ska göras på följande sätt: 1 vid smärre felaktigheter utan saklig betydelse antecknas det rätta för-
hållandet på föreläggandet (rättelse med tjänsteanteckning) och 2 vid uppenbar oriktighet, som inte kan rättas enligt punkt 1 bereds den
förelagde genom underrättelse tillfälle att yttra sig innan rättelse sker (rättelse enligt 48 kap. 12 a och 17 §§ rättegångsbalken ). Det ankommer på den som enligt 9 § är behörig att besluta om rättelse att avgöra om rättelsen ska göras enligt punkt 1 eller 2 ovan. Rättelse enligt punkt 1 ska signeras av den som beslutat om rättelsen.
Allmänna råd
RPSFS 2008:1
Handlingar som är av betydelse för den fortsatta handläggningen av ett ärende rörande föreläggande av ordningsbot bör granskas av en polis som är chef för arbetsenhet. Om behov av rättelse kan antas föreligga, bör den som är behörig att besluta om rättelse informeras. Om en viss uppgift i handlingen ska uppdateras i ordningsbotssystemet, bör på handlingen antecknas när så har skett.
Ordningsbotssystemet RIOB
22 § 22 § Den myndighet som handlägger ett ärende om ordningsbot ska sna-
rast, dock senast inom fem arbetsdagar från godkännandet av föreläggandet, registrera föreläggandet i ordningsbotssystemet.
Systemet ska också omgående kompletteras med uppgifter om: 1 rättelse med tjänsteanteckning, 2 rättelse enligt 48 kap. 12 a och 17 §§ rättegångsbalken , 3 överlämnande av föreläggande av ordningsbot till åklagare för undan-
röjande, 4 beslut av domstol om inhibition av verkställighet, 5 beslut av domstol om undanröjande, 6 i efterhand lämnat skriftligt godkännande eller bestridande, 7 besked från åklagare att godkännandet är utan verkan, 8 återkallelse av ej godkänt föreläggande av ordningsbot, 9 återkallelse av godkänt föreläggande av ordningsbot och 10 makulerade blanketter.
Polismyndighetens manuella register
23 § 23 § Efter registrering i ordningsbotssystemet ska exemplar 1 av föreläg-
gandet sorteras in i polismyndighetens arkiv över utfärdade förelägganden.
Trafikavdelningar och större arbetsenheter får hålla egna arkiv. Arkivexemplaren ska ställas undan årsvis och bevaras i fem år därefter.
Om föreläggande av ordningsbot utfärdats för brott mot lagen om transport av farligt gods ska en kopia av blanketten Kontrollista transport farligt
gods (RPS 338.3.1-2) samt en kopia av blanketten Kontrollista brister transport farligt gods (RPS 338.8.1-2) bifogas föreläggandet och arkiveras
tillsammans med detta.
Allmänna råd
Förelägganden med bilagor får sparas i ett separat arkiv som är upplagt i föreläggandenummer- eller bokstavsordning. Anteckning om detta görs i huvudregistret. Om uppgift behövs till något annat register, får föreläggandet kopieras.
Diarieföring av föreläggande av ordningsbot eller tillkommande handlingar som rör föreläggande av ordningsbot erfordras inte. Makulerade och vid utfärdandet återkallade förelägganden bör efter registrering i ordningsbotssystemet förvaras på lämpligt sätt i nummer
RPSFS 2008:1
Handlingar som är av betydelse för den fortsatta handläggningen av ett ärende rörande föreläggande av ordningsbot bör granskas av en polis som är chef för arbetsenhet. Om behov av rättelse kan antas föreligga, bör den som är behörig att besluta om rättelse informeras. Om en viss uppgift i handlingen ska uppdateras i ordningsbotssystemet, bör på handlingen antecknas när så har skett.
Ordningsbotssystemet RIOB
22 § 22 § Den myndighet som handlägger ett ärende om ordningsbot ska sna-
rast, dock senast inom fem arbetsdagar från godkännandet av föreläggandet, registrera föreläggandet i ordningsbotssystemet.
Systemet ska också omgående kompletteras med uppgifter om: 1 rättelse med tjänsteanteckning, 2 rättelse enligt 48 kap. 12 a och 17 §§ rättegångsbalken , 3 överlämnande av föreläggande av ordningsbot till åklagare för undan-
röjande, 4 beslut av domstol om inhibition av verkställighet, 5 beslut av domstol om undanröjande, 6 i efterhand lämnat skriftligt godkännande eller bestridande, 7 besked från åklagare att godkännandet är utan verkan, 8 återkallelse av ej godkänt föreläggande av ordningsbot, 9 återkallelse av godkänt föreläggande av ordningsbot och 10 makulerade blanketter.
Polismyndighetens manuella register
23 § 23 § Efter registrering i ordningsbotssystemet ska exemplar 1 av föreläg-
gandet sorteras in i polismyndighetens arkiv över utfärdade förelägganden.
Trafikavdelningar och större arbetsenheter får hålla egna arkiv. Arkivexemplaren ska ställas undan årsvis och bevaras i fem år därefter.
Om föreläggande av ordningsbot utfärdats för brott mot lagen om transport av farligt gods ska en kopia av blanketten Kontrollista transport farligt
gods (RPS 338.3.1-2) samt en kopia av blanketten Kontrollista brister transport farligt gods (RPS 338.8.1-2) bifogas föreläggandet och arkiveras
tillsammans med detta.
Allmänna råd
Förelägganden med bilagor får sparas i ett separat arkiv som är upplagt i föreläggandenummer- eller bokstavsordning. Anteckning om detta görs i huvudregistret. Om uppgift behövs till något annat register, får föreläggandet kopieras.
Diarieföring av föreläggande av ordningsbot eller tillkommande handlingar som rör föreläggande av ordningsbot erfordras inte. Makulerade och vid utfärdandet återkallade förelägganden bör efter registrering i ordningsbotssystemet förvaras på lämpligt sätt i nummer
RPSFS 2008:1
ordning. Handlingar i ärenden om ordningsbot, som inte förvaras på något annat sätt, bör efter uppdatering i ordningsbotssystemet förvaras i en samlingspärm i nummer- eller bokstavsordning.
Betalning av ordningsbot vid utfärdandet
24 § 24 § Har ett föreläggande av ordningsbot utfärdats beträffande någon som
endast tillfälligt uppehåller sig i landet kan, om skriftligt godkännande föreligger, betalning tas emot av tjänsteman inom Polisen.
Den som har myndighetens uppdrag att fatta sådana beslut ska i varje särskilt fall godkänna att betalning får tas emot. Vid kontant betalning ska särskilt kvitto utfärdas på blankett Inkomstkvitto (RPS 972.5) och överlämnas till den förelagde. Polismyndigheten ska därefter betala in beloppet på Rikspolisstyrelsens plusgirokonto nr 476 50 03 – 1.
Kvittoblock ska förvaras på ett säkert sätt. Slutanvända kvittoblock med kopior av utfärdade kvitton ska återlämnas och förvaras samlat på ett ställe i polismyndigheten.
25 § 25 § Polismyndigheten ska ha dokumenterade rutiner för hanteringen av
kontant betalning, kvittens, kvittoförvaring, förvaring av kvittoblock samt inventering och uppföljning av kontantbetalning.
Allmänna råd
Polismyndigheten bör minst två gånger per år utföra inventering och uppföljning av kontantbetalningar. Vid granskningen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att kontrollera att kvitterade belopp har betalats in enligt 24 §.
Vid varje granskning bör ett protokoll upprättas som anger förrättningsdag, förrättningsman, vidtagna åtgärder i respektive ärende samt de föreläggande- och kvittonummer som har kontrollerats.
Underrättelse till åklagare
26 § 26 § Om ett föreläggande av ordningsbot har godkänts eller betalning er-
lagts efter det att ärendet har lämnats över till åklagare ska denne underrättas. Underlag för sådan underrättelse framställs i ordningsbotssystemet.
Förverkande i samband med föreläggande av ordningsbot
27 § 27 § Om föreläggandet upptar förverkande av egendom anges i fritextfältet Gärningsbeskrivning texten ”Tas i beslag för förverkande:” Varuslag och
kvantitet ska anges. Därefter görs ett tillägg i fältet för godkännande: ”och förverkandet”. Om den misstänkte motsätter sig förverkandet får föreläggande inte utfärdas. I stället görs beslag i kombination med brottsanmälan.
1. Denna författning träder i kraft den 1 mars 2008 då Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2005:5, FAP 261-1) om tillämpningen av ordningsbot inom Polisen ska upphöra att gälla.
RPSFS 2008:1
ordning. Handlingar i ärenden om ordningsbot, som inte förvaras på något annat sätt, bör efter uppdatering i ordningsbotssystemet förvaras i en samlingspärm i nummer- eller bokstavsordning.
Betalning av ordningsbot vid utfärdandet
24 § 24 § Har ett föreläggande av ordningsbot utfärdats beträffande någon som
endast tillfälligt uppehåller sig i landet kan, om skriftligt godkännande föreligger, betalning tas emot av tjänsteman inom Polisen.
Den som har myndighetens uppdrag att fatta sådana beslut ska i varje särskilt fall godkänna att betalning får tas emot. Vid kontant betalning ska särskilt kvitto utfärdas på blankett Inkomstkvitto (RPS 972.5) och överlämnas till den förelagde. Polismyndigheten ska därefter betala in beloppet på Rikspolisstyrelsens plusgirokonto nr 476 50 03 – 1.
Kvittoblock ska förvaras på ett säkert sätt. Slutanvända kvittoblock med kopior av utfärdade kvitton ska återlämnas och förvaras samlat på ett ställe i polismyndigheten.
25 § 25 § Polismyndigheten ska ha dokumenterade rutiner för hanteringen av
kontant betalning, kvittens, kvittoförvaring, förvaring av kvittoblock samt inventering och uppföljning av kontantbetalning.
Allmänna råd
Polismyndigheten bör minst två gånger per år utföra inventering och uppföljning av kontantbetalningar. Vid granskningen bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att kontrollera att kvitterade belopp har betalats in enligt 24 §.
Vid varje granskning bör ett protokoll upprättas som anger förrättningsdag, förrättningsman, vidtagna åtgärder i respektive ärende samt de föreläggande- och kvittonummer som har kontrollerats.
Underrättelse till åklagare
26 § 26 § Om ett föreläggande av ordningsbot har godkänts eller betalning er-
lagts efter det att ärendet har lämnats över till åklagare ska denne underrättas. Underlag för sådan underrättelse framställs i ordningsbotssystemet.
Förverkande i samband med föreläggande av ordningsbot
27 § 27 § Om föreläggandet upptar förverkande av egendom anges i fritextfältet Gärningsbeskrivning texten ”Tas i beslag för förverkande:” Varuslag och
kvantitet ska anges. Därefter görs ett tillägg i fältet för godkännande: ”och förverkandet”. Om den misstänkte motsätter sig förverkandet får föreläggande inte utfärdas. I stället görs beslag i kombination med brottsanmälan.
1. Denna författning träder i kraft den 1 mars 2008 då Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2005:5, FAP 261-1) om tillämpningen av ordningsbot inom Polisen ska upphöra att gälla.
RPSFS 2008:1
2. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2005:5, FAP 261-1) om tillämpningen av ordningsbot inom Polisen, ska gälla även efter den 1 mars 2008 i fråga om föreläggande av ordningsbot som har utfärdats före denna tidpunkt.
På Rikspolisstyrelsens vägnar
BENGT SVENSON
Bengt Svensson (Polisavdelningen)
RPSFS 2008:1
2. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2005:5, FAP 261-1) om tillämpningen av ordningsbot inom Polisen, ska gälla även efter den 1 mars 2008 i fråga om föreläggande av ordningsbot som har utfärdats före denna tidpunkt.
På Rikspolisstyrelsens vägnar
BENGT SVENSON
Bengt Svensson (Polisavdelningen)
Bilaga
A Blankettens framsida
Tid och plats för gärning
Ange åå mm dd, klockslag, plats (väg nr, gata, terrängområde etc.) och kommun. Undantag kan förekomma då tidpunkt eller plats inte kan fastställas.
Om det vid ett företagsbesök upptäcks flera brott av samma typ och som tillståndsgivande myndighet ska underrättas om, antecknas datumen för gärningstillfällena på blankettens baksida i fältet Anteckningar för registrering . I samma fält antecknas även tid och plats för företagsbesöket.
Namn, person-/samordningsnummer, adress och telefon
Ange efternamn, och tilltalsnamn. Svenskt person- eller samordningsnummer anges med tio siffror. Finns varken svenskt person- eller samordningsnummer anges födelsetid åå mm dd – M eller K (man – kvinna).
Om det framkommer att en person har skyddad identitet utelämnas adressuppgiften. I stället anges ”Skyddad id” i fältet.
Telefonnummer där den förelagde kan anträffas dagtid bör anges. När den förelagde är bosatt utomlands anges land.
Förarbehörighet
Är den misstänkte innehavare av svenskt körkort, traktorkort eller förarbevis, markeras detta i
respektive ruta. Om personen innehar flera behörighe-
ter, markeras den ruta som avser speciell behörighet för det aktuella fordonsslaget, t.ex. markeras förarbevis vid färd med terrängskoter även om den misstänkte innehar körkort utfärdat före år 2000.
Identitet fastställd
Om identiteten är fastställd genom körkort, markeras denna ruta. Fastställs identiteten genom uppvisande av annan handling anges vilken, t.ex. nationellt ID-kort, Postens ID-kort eller pass. Om identiteten är fastställd genom att polisen personligen känner igen den misstänkte, anges detta.
Fastställs identiteten via andra personer eller genom detaljuppgifter i polisiära identifieringsregister, antecknas uppgifter om identifieringssättet i fältet
Anteckningar för registrering på blankettens baksida.
Utländskt körkort
Om den misstänkte är innehavare av ett utländskt körkort, antecknas land, körkortsnummer eller motsvarande och utfärdandedatum om sådant finns. I denna ruta får även anges om den misstänkte har körkortstillstånd.
RPSFS 2008:1
Bilaga
A Blankettens framsida
Tid och plats för gärning
Ange åå mm dd, klockslag, plats (väg nr, gata, terrängområde etc.) och kommun. Undantag kan förekomma då tidpunkt eller plats inte kan fastställas.
Om det vid ett företagsbesök upptäcks flera brott av samma typ och som tillståndsgivande myndighet ska underrättas om, antecknas datumen för gärningstillfällena på blankettens baksida i fältet Anteckningar för registrering . I samma fält antecknas även tid och plats för företagsbesöket.
Namn, person-/samordningsnummer, adress och telefon
Ange efternamn, och tilltalsnamn. Svenskt person- eller samordningsnummer anges med tio siffror. Finns varken svenskt person- eller samordningsnummer anges födelsetid åå mm dd – M eller K (man – kvinna).
Om det framkommer att en person har skyddad identitet utelämnas adressuppgiften. I stället anges ”Skyddad id” i fältet.
Telefonnummer där den förelagde kan anträffas dagtid bör anges. När den förelagde är bosatt utomlands anges land.
Förarbehörighet
Är den misstänkte innehavare av svenskt körkort, traktorkort eller förarbevis, markeras detta i
respektive ruta. Om personen innehar flera behörighe-
ter, markeras den ruta som avser speciell behörighet för det aktuella fordonsslaget, t.ex. markeras förarbevis vid färd med terrängskoter även om den misstänkte innehar körkort utfärdat före år 2000.
Identitet fastställd
Om identiteten är fastställd genom körkort, markeras denna ruta. Fastställs identiteten genom uppvisande av annan handling anges vilken, t.ex. nationellt ID-kort, Postens ID-kort eller pass. Om identiteten är fastställd genom att polisen personligen känner igen den misstänkte, anges detta.
Fastställs identiteten via andra personer eller genom detaljuppgifter i polisiära identifieringsregister, antecknas uppgifter om identifieringssättet i fältet
Anteckningar för registrering på blankettens baksida.
Utländskt körkort
Om den misstänkte är innehavare av ett utländskt körkort, antecknas land, körkortsnummer eller motsvarande och utfärdandedatum om sådant finns. I denna ruta får även anges om den misstänkte har körkortstillstånd.
Fordonsslag
Ange pb, lb, mc, släp, mredI, mredII, mopedI, mopedII, tr, efterf etc. eller vid fordonskombination t. ex. lb + släp.
Registreringsnummer
Ange svenskt eller utländskt registreringsnummer. Om fordonet anmälts för användning i yrkesmässig trafik, ange ”Y”. Även personlig skylt får anges med namn eller siffror.
Efter utländskt registreringsnummer anges land enligt gängse förkortningar (se förteckning över vanligen förekommande landskoder i Ordningsbot, en handbok från Rikspolisstyrelsen, uppslag 14).
Vid fordonskombinationer antecknas samtliga registreringspliktiga fordons registreringsnummer.
Förare/Ägare/Passagerare/Annan
Rutan Ägare markeras, om den misstänkte är registrerad som ägare i Vägtrafikregistret (gäller registrerade fordon). I andra fall antecknas normalt den uppgift om ägarförhållandet som anges av den misstänkte. Rutan Annan används för t.ex. gående, arbetsgivare eller tillståndshavare.
Annan behöver ej preciseras där det är uppenbart obehövligt, t.ex. vid brott mot brottsbalken , ordningslagen (1993:1617) eller lagen om totalförsvarsplikt ( 1994:1809 ).
Hastighet i km/tim
Ange tillåten hastighet (skyltad, bashastighet eller gällande för fordonsslaget eller fordonskombinationen) samt uppmätt hastighet som ska rapporteras.
Förseelsekod och gärningsbeskrivning
Endast om gärningen inte är förtryckt i blankettblocket/blankettens baksida anges förseelsekod och den gärningsbeskrivning som finns i Rikspolisstyrelsens handbok om ordningsbot. Undantag finns där gärningsbeskrivning får kompletteras av polisen.
Vid fartöverträdelse till sjöss anges i detta fält tillåten och uppmätt fart i knop samt den mätmetod som använts.
Om beslag/förverkande förekommer i samband med ett föreläggande antecknas detta på sätt som framgår av 27 §.
Vid rättelse av föreläggande av ordningsbot genom tjänsteanteckning används fältet för att ange det rätta förhållandet.
Rådrum och kontorsföreläggande
Markeras i förekommande fall.
RPSFS 2008:1
Fordonsslag
Ange pb, lb, mc, släp, mredI, mredII, mopedI, mopedII, tr, efterf etc. eller vid fordonskombination t. ex. lb + släp.
Registreringsnummer
Ange svenskt eller utländskt registreringsnummer. Om fordonet anmälts för användning i yrkesmässig trafik, ange ”Y”. Även personlig skylt får anges med namn eller siffror.
Efter utländskt registreringsnummer anges land enligt gängse förkortningar (se förteckning över vanligen förekommande landskoder i Ordningsbot, en handbok från Rikspolisstyrelsen, uppslag 14).
Vid fordonskombinationer antecknas samtliga registreringspliktiga fordons registreringsnummer.
Förare/Ägare/Passagerare/Annan
Rutan Ägare markeras, om den misstänkte är registrerad som ägare i Vägtrafikregistret (gäller registrerade fordon). I andra fall antecknas normalt den uppgift om ägarförhållandet som anges av den misstänkte. Rutan Annan används för t.ex. gående, arbetsgivare eller tillståndshavare.
Annan behöver ej preciseras där det är uppenbart obehövligt, t.ex. vid brott mot brottsbalken , ordningslagen (1993:1617) eller lagen om totalförsvarsplikt ( 1994:1809 ).
Hastighet i km/tim
Ange tillåten hastighet (skyltad, bashastighet eller gällande för fordonsslaget eller fordonskombinationen) samt uppmätt hastighet som ska rapporteras.
Förseelsekod och gärningsbeskrivning
Endast om gärningen inte är förtryckt i blankettblocket/blankettens baksida anges förseelsekod och den gärningsbeskrivning som finns i Rikspolisstyrelsens handbok om ordningsbot. Undantag finns där gärningsbeskrivning får kompletteras av polisen.
Vid fartöverträdelse till sjöss anges i detta fält tillåten och uppmätt fart i knop samt den mätmetod som använts.
Om beslag/förverkande förekommer i samband med ett föreläggande antecknas detta på sätt som framgår av 27 §.
Vid rättelse av föreläggande av ordningsbot genom tjänsteanteckning används fältet för att ange det rätta förhållandet.
Rådrum och kontorsföreläggande
Markeras i förekommande fall.
Förseelsen/-erna
Förseelsernas kodnummer anges alltid oavsett om de är förtryckta eller hämtas från handboken. Högst fem förseelser får anges på ett föreläggande.
Två likadana koder får ej anges på samma föreläggande.
Botbelopp
Vid flera brott anges beloppet efter reduktion, dvs. den högsta boten (eller en av de högsta vid flera lika belopp), adderas med 50 procent av summan av övriga belopp. Maximalt botbelopp efter reduktion är 10 000 kr.
Utfärdandedatum och polisens namn och tjänstenummer
Om utfärdandedatum är annat än datum för gärningen anges detta. Underskrift av polis är obligatorisk och tjänstenummer ska anges.
Underskrift av den misstänkte
Godkännandet dateras och den misstänkte skriver under. Vid rådrum eller kontorsföreläggande ifylls inte datum av polisen. Något annat, t.ex. förbehåll av den förelagde, får inte finnas.
Platskod/Förvaras hos/Uppföljningskod
Vissa koder är förtryckta. Öppna fält ifylls enligt myndighetens rutiner. Detta kan göras i efterhand om utfärdande polis inte säkert känner till aktuella koder. Innan föreläggandet lämnas för registrering bör uppgifterna vara ifyllda. I förekommande fall får förtryckta koder ändras.
B Blankettens baksida
Anteckningar angående vissa omständigheter vid förseelsetillfället m.m. Kod markerad med * innebär att blankettens baksida ifylls i tillämpliga delar.
Metod vid hastighetsövervakning
Aktuell ruta för mätmetod markeras alltid vid hastighetsöverträdelse.
Trafikmiljö
Ange skyltad hastighet eller bashastighet på platsen. Gäller även i terräng i förekommande fall.
Trafikintensitet
Den rapporterande polisens kännedom om de lokala trafikförhållandena avgör vilken ruta som ska markeras.
RPSFS 2008:1
Förseelsen/-erna
Förseelsernas kodnummer anges alltid oavsett om de är förtryckta eller hämtas från handboken. Högst fem förseelser får anges på ett föreläggande.
Två likadana koder får ej anges på samma föreläggande.
Botbelopp
Vid flera brott anges beloppet efter reduktion, dvs. den högsta boten (eller en av de högsta vid flera lika belopp), adderas med 50 procent av summan av övriga belopp. Maximalt botbelopp efter reduktion är 10 000 kr.
Utfärdandedatum och polisens namn och tjänstenummer
Om utfärdandedatum är annat än datum för gärningen anges detta. Underskrift av polis är obligatorisk och tjänstenummer ska anges.
Underskrift av den misstänkte
Godkännandet dateras och den misstänkte skriver under. Vid rådrum eller kontorsföreläggande ifylls inte datum av polisen. Något annat, t.ex. förbehåll av den förelagde, får inte finnas.
Platskod/Förvaras hos/Uppföljningskod
Vissa koder är förtryckta. Öppna fält ifylls enligt myndighetens rutiner. Detta kan göras i efterhand om utfärdande polis inte säkert känner till aktuella koder. Innan föreläggandet lämnas för registrering bör uppgifterna vara ifyllda. I förekommande fall får förtryckta koder ändras.
B Blankettens baksida
Anteckningar angående vissa omständigheter vid förseelsetillfället m.m. Kod markerad med * innebär att blankettens baksida ifylls i tillämpliga delar.
Metod vid hastighetsövervakning
Aktuell ruta för mätmetod markeras alltid vid hastighetsöverträdelse.
Trafikmiljö
Ange skyltad hastighet eller bashastighet på platsen. Gäller även i terräng i förekommande fall.
Trafikintensitet
Den rapporterande polisens kännedom om de lokala trafikförhållandena avgör vilken ruta som ska markeras.
Väglag, väderleksförhållanden, ljusförhållanden och gatu- eller vägbelysning
Anteckningar om trafikmiljö, trafikintensitet, väderleksförhållanden m.m. görs vid brott där koden markerats med *. Anteckningar får göras även i andra fall.
Endast en (1) ruta markeras. Vid behov kan komplettering göras i fältet
Anteckningar för registrering .
Kört mot rött ljus
Uppgift om avstånd från fordonets front till stopplinje eller signal, när signalen slog om till rött, anges om det är möjligt. Om korsande fordon och/eller fotgängare befunnit sig i rörelse, markeras aktuell ruta/-or.
Mottaget belopp i svenska kronor
Belopp som mottas i svenska kronor efter beslut som anges i 24 § antecknas i denna ruta. Om beloppet är erlagt med kontokort/betalkort, anges det i fältet Övriga anteckningar .
Helt/delvis i utländsk valuta
Om utländsk valuta (helt eller delvis) mottagits efter beslut som anges i 24 § kryssmarkeras denna ruta och valutaslag anges. Mängd och valutans värde omräknat i svenska kronor (dagsaktuellt värde) anges i fältet Övriga anteck-
ningar . Den som fattat beslut om kontant betalning bör på lämpligt sätt in-
hämta uppgift om kurs på den utländska valutan. Endast växlingsbar utländsk valuta får mottagas.
Vid mottagande av utländsk valuta anges efter det att växling skett beloppet omräknat i svenska kronor i rutan Mottaget belopp i svenska kronor . Uppgiften bör föreligga innan ärendet registreras i ordningsbotssystemet.
Förfarandet används då en viss värdedifferens kan uppstå från mottagningstillfället till dess att växling sker.
Kvittonummer
Vid mottagande av kontant betalning av ordningsbot anges det kvittonummer som finns på blankett Inkomstkvitto (RPS 972.5).
Bilaga är i första hand avsedd att användas vid föreläggande av ordningsbot som gäller transport av farligt gods. Även i andra fall får rutan markeras, om det finns en bilaga som bör åtfölja föreläggandet.
OF och bilaga förvaras i separat arkiv
RPSFS 2008:1
Väglag, väderleksförhållanden, ljusförhållanden och gatu- eller vägbelysning
Anteckningar om trafikmiljö, trafikintensitet, väderleksförhållanden m.m. görs vid brott där koden markerats med *. Anteckningar får göras även i andra fall.
Endast en (1) ruta markeras. Vid behov kan komplettering göras i fältet
Anteckningar för registrering .
Kört mot rött ljus
Uppgift om avstånd från fordonets front till stopplinje eller signal, när signalen slog om till rött, anges om det är möjligt. Om korsande fordon och/eller fotgängare befunnit sig i rörelse, markeras aktuell ruta/-or.
Mottaget belopp i svenska kronor
Belopp som mottas i svenska kronor efter beslut som anges i 24 § antecknas i denna ruta. Om beloppet är erlagt med kontokort/betalkort, anges det i fältet Övriga anteckningar .
Helt/delvis i utländsk valuta
Om utländsk valuta (helt eller delvis) mottagits efter beslut som anges i 24 § kryssmarkeras denna ruta och valutaslag anges. Mängd och valutans värde omräknat i svenska kronor (dagsaktuellt värde) anges i fältet Övriga anteck-
ningar . Den som fattat beslut om kontant betalning bör på lämpligt sätt in-
hämta uppgift om kurs på den utländska valutan. Endast växlingsbar utländsk valuta får mottagas.
Vid mottagande av utländsk valuta anges efter det att växling skett beloppet omräknat i svenska kronor i rutan Mottaget belopp i svenska kronor . Uppgiften bör föreligga innan ärendet registreras i ordningsbotssystemet.
Förfarandet används då en viss värdedifferens kan uppstå från mottagningstillfället till dess att växling sker.
Kvittonummer
Vid mottagande av kontant betalning av ordningsbot anges det kvittonummer som finns på blankett Inkomstkvitto (RPS 972.5).
Bilaga
Bilaga är i första hand avsedd att användas vid föreläggande av ordningsbot som gäller transport av farligt gods. Även i andra fall får rutan markeras, om det finns en bilaga som bör åtfölja föreläggandet.
OF och bilaga förvaras i separat arkiv
Om polismyndigheten finner det lämpligare att förelägganden med bilaga förvaras i separat register, markeras denna ruta (se 23 §). Signeras av den som i förekommande fall sorterat in ärendet i detta register.
Registrerat i RIOB
Signeras av den som registrerat föreläggandet i ordningsbotssystemet.
Tillstånd lämnat av
Om föreläggande av ordningsbot utfärdas för brott mot förordningen ( 2004:865 ) om kör- och vilotider samt färdskrivare m.m., brott mot förordningen ( 1993:185 ) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter, brott mot förordningen ( 1994:1297 ) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet eller brott mot yrkestrafikförordningen (1998:779) kryssmarkeras en eller i förekommande fall två av rutorna. Uppgiften avser tillstånd till yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och uppgiften fylls i endast vid brott som avses med tillämpliga koder.
Länsstyrelse anges med numerisk kod enligt förteckning i Rikspolisstyrelsens handbok om ordningsbot, uppslag 14.
Anteckningar för registrering
Fältet används när det behövs för komplettering av uppgifter. Antecknade uppgifter registreras i ordningsbotssystemet. Exempel på när anteckningar kan göras är vid brott mot stopplikt (korsande eller sväng höger/vänster etc.), när fordonslasten ej varit fastgjord (vad lasten bestod av, bristfällighetens art, risken att tappa lasten etc.) och vid avståndsrapportering (hur lång sträcka, avstånd mellan fordonen, hastighet etc.).
Vid brott som orsakat trafikolycka antecknas ”Orsakat trafikolycka”. När brott är begånget i yrkesmässig trafik antecknas tillståndshavarens namn eller, om tillståndshavaren är en juridisk person, tillståndshavarens firma och organisationsnummer.
Vid brott mot sjötrafikförordningen (1986:300) antecknas typ av fartyg, fartygets identitet (signalbokstäver, IMO – nummer, registreringsnummer i det frivilliga båtregistret etc.), vilken eventuell behörighet som befälhavaren är innehavare av samt väderleks- och ljusförhållanden vid tidpunkten.
Vid kontroll av yrkesmässig trafik genom företagsbesök, antecknas tid och plats för besöket samt, i förekommande fall, andra gärningstillfällen än det som har antecknats på blankettens framsida i fältet Tid och plats för gär-
ningen .
Övriga anteckningar
Fältet används för anteckningar rörande betalning i samband med utfärdandet. Om det för lokala rutiner bedöms lämpligt kan även uppgift om körkortsomhändertagande antecknas.
RPSFS 2008:1
Om polismyndigheten finner det lämpligare att förelägganden med bilaga förvaras i separat register, markeras denna ruta (se 23 §). Signeras av den som i förekommande fall sorterat in ärendet i detta register.
Registrerat i RIOB
Signeras av den som registrerat föreläggandet i ordningsbotssystemet.
Tillstånd lämnat av
Om föreläggande av ordningsbot utfärdas för brott mot förordningen ( 2004:865 ) om kör- och vilotider samt färdskrivare m.m., brott mot förordningen ( 1993:185 ) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter, brott mot förordningen ( 1994:1297 ) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet eller brott mot yrkestrafikförordningen (1998:779) kryssmarkeras en eller i förekommande fall två av rutorna. Uppgiften avser tillstånd till yrkesmässig trafik enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och uppgiften fylls i endast vid brott som avses med tillämpliga koder.
Länsstyrelse anges med numerisk kod enligt förteckning i Rikspolisstyrelsens handbok om ordningsbot, uppslag 14.
Anteckningar för registrering
Fältet används när det behövs för komplettering av uppgifter. Antecknade uppgifter registreras i ordningsbotssystemet. Exempel på när anteckningar kan göras är vid brott mot stopplikt (korsande eller sväng höger/vänster etc.), när fordonslasten ej varit fastgjord (vad lasten bestod av, bristfällighetens art, risken att tappa lasten etc.) och vid avståndsrapportering (hur lång sträcka, avstånd mellan fordonen, hastighet etc.).
Vid brott som orsakat trafikolycka antecknas ”Orsakat trafikolycka”. När brott är begånget i yrkesmässig trafik antecknas tillståndshavarens namn eller, om tillståndshavaren är en juridisk person, tillståndshavarens firma och organisationsnummer.
Vid brott mot sjötrafikförordningen (1986:300) antecknas typ av fartyg, fartygets identitet (signalbokstäver, IMO – nummer, registreringsnummer i det frivilliga båtregistret etc.), vilken eventuell behörighet som befälhavaren är innehavare av samt väderleks- och ljusförhållanden vid tidpunkten.
Vid kontroll av yrkesmässig trafik genom företagsbesök, antecknas tid och plats för besöket samt, i förekommande fall, andra gärningstillfällen än det som har antecknats på blankettens framsida i fältet Tid och plats för gär-
ningen .
Övriga anteckningar
Fältet används för anteckningar rörande betalning i samband med utfärdandet. Om det för lokala rutiner bedöms lämpligt kan även uppgift om körkortsomhändertagande antecknas.
Vid utfärdande av föreläggande avseende fordonsbrist enligt de allmänna råden i 8 § antecknas här till exempel däcksmönsterdjup vid okulärbesiktning, vilken lykta som varit ur funktion, vilken skada avgassystemet haft.
I övrigt används fältet för egna minnesanteckningar. Det som antecknas i fältet registreras ej i ordningsbotssystemet. Fältet får användas även om blankettens baksida i övrigt inte är ifylld.
Foto/video
Rutan kryssmarkeras om det rapporterade brottet foto- eller videodokumenterats.
C Inbetalningskort
Utfärdandedatum och belopp anges på inbetalningskortet innan det överlämnas eller sänds till den förelagde.
RPSFS 2008:1
Vid utfärdande av föreläggande avseende fordonsbrist enligt de allmänna råden i 8 § antecknas här till exempel däcksmönsterdjup vid okulärbesiktning, vilken lykta som varit ur funktion, vilken skada avgassystemet haft.
I övrigt används fältet för egna minnesanteckningar. Det som antecknas i fältet registreras ej i ordningsbotssystemet. Fältet får användas även om blankettens baksida i övrigt inte är ifylld.
Foto/video
Rutan kryssmarkeras om det rapporterade brottet foto- eller videodokumenterats.
C Inbetalningskort
Utfärdandedatum och belopp anges på inbetalningskortet innan det överlämnas eller sänds till den förelagde.