Statens jordbruksverks föreskrifter om direktsstöd

Ersättningsformer 2 § Definitioner 3 § Ansökan 4-6 §§ Verksamhetskrav 7-25 §§ God jordbrukshävd

Åkermark 8-13 §§ Trädad mark 14-17 §§ Fånggröda 18-19 §§ Bekämpningsmedel

Gödselmedel 21-25 §§ Betesmark och slåtteräng

Minsta skiftesstorlek 27 § Undantag

Uppgifter som ska lämnas

Leverans av annan än producenten

Brukarsskifte

Villkor 8-9 § Ut- och införsel av djur

Denna författning innehåller bestämmelser om gårdsstöd inklusive stödrättigheter, handjursbidrag, stöd för energigrödor, stöd för stärkelsepotatis samt bidrag för proteingrödor.

I dessa föreskrifter förstås med Betesmark: Ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som används till bete, samt är bevuxet med gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. Begreppet betesmark omfattar även alvarbete och den del av fäbodbetena som inte är skog. Skogsmark får inte räknas som betesmark. Dock får som betesmark räknas mark som av länsstyrelsen fastställts som skogsbete och som ingår i ett åtagande enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:95) om ersättning för miljövänligt jordbruk. Etablering: Att så utsäde eller plantera växter. Fånggröda: Den gröda som har sin huvudsakliga tillväxt mellan huvudgrödor och som odlas i syfte att minska växtnäringsförluster efter huvudgrödans skörd. Förtida arv: Vid tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 avses med förtida arv helt eller delvis vederlagsfri överlåtelse till legal arvinge. Höstsådd gröda: Gröda som etableras på hösten för att skördas kommande år. Jordbruksskifte: Ett sammanhängande markområde på vilket en enda jordbrukare odlar en enda gröda eller sådana traditionella sambeten på betesmark, alvarbeten och fäbodbeten som godkänts av länsstyrelsen. Långtidsarrende: Arrende på 5 år eller mer.

Representativ

avkastning: 85 procent av normskörden för aktuellt skördeår. Slåtteräng: Ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som UPPHÄVDpå eftersommaren används för slåtter med klippande eller

skärande redskap eller för sådan slåtter kompletterad med bete eller lövtäkt. Skogsmark får inte räknas som slåtteräng. Tilläggsbelopp: Belopp som intjänats under perioden 2000-2002 och härrör från produktion som avses i 3 kap. 7-10 §§

1 Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 4153/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001. EUT L 270, 21.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1782)

förordning (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare, m.m. Träda: Mark som tas ur produktion.

Viltbete på mark

med uttagsplikt: Mark som uppfyller följande villkor 1. inte permanent omgärdad av stängsel, 2. endast betas av vilda djur, 3. odlas med arter angivna i bilaga 1, samt 4. i övrigt uppfyller villkoren för mark som omfattas av uttagsplikt enligt 3 kap. 14-22 §§. Vårsådd gröda: Gröda som etableras och skördas samma år, Åkermark: Mark som används eller kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja.

Bestämmelser om hur ansökan om stödrättigheter och utbetalning ska göras finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:93) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och anmälan av foderareal. Bestämmelser om hur ansökan om tilldelning från den nationella reserven ska göras finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:81) om ändring av underlag för gårdsstödet.

I 2 kap. 2 § förordning (2004:760) om EG:s direktstöd till jordbrukare, m.m.; finns bestämmelser om de föreskrivna verksamhetskrav som ska iakttas.

De bestämmelser som avses i 4 § för verksamheten framgår av nedan angivna författningar: 1. Artskyddsförordningen (1998:179): 1 a § 2 och 4 (endast de delar som avser avser vilda fåglar), 1b § djurarter som markerats med F i bilagan, 1c §, 3 § 2 växter som markerats med N i bilagan, 7 § 1, 7 § 2 växter som markerats med N i bilagan och 9 § 2 växter, fröer och delar av växter som markerats med N i bilagan. 2. Jaktlagen (1987:259): 3 § och 31 § vad avser vilda fåglar. 3. Jaktförordningen (1987:905): 10 §, den del som avser vilda fåglar och vilt som markerats med F i bilagan till artskyddsförordningen och bilaga 5. UPPHÄVD

4. Statens naturvårdsverks föreskrifter om skydd för grundvatten mot förorening med vissa ämnen; (SNFS 1996:11): 4 §. 5. Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket; (SNFS1994:2): 5-10 §§. 6. Förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket): 6 §, 7 § 1 och 11 § (avser känsliga områden enligt förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:79) om miljöhänsyn i jordbruket). 7. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:79) om miljöhänsyn i jordbruket: 1-3 §§, 6, 6 a §, 7 § och 9-13 §§ (avser känsliga områden enligt förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och Statens jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:79) om miljöhänsyn i jordbruket). 8. Miljöbalken: 7 kap. 28 a §.

9. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:190) om märkning och registrering av djur: 2 §, 2 a §, 8-10 §§ och 19-24 §§. 10. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1997:130) om systemet för registrering av nötkreatur: 4 §.

Jordbruksverksamhet definieras i artikel 2 i rådets förordning 1782/2003 . För att en avvikelse mot verksamhetskraven ska föreligga krävs det att avvikelsen skett inom jordbrukarens jordbruksverksamhet. Om avvikelsen skett i en våtmark, i ett dike, på en väg mellan två åkrar, på mark direkt angränsande till en produktionsenhet eller liknande och avvikelsen skett då brukaren gjort något som kan hänföras till dennes normala jordbruksverksamhet anses den ha skett inom jordbrukarens jordbruksverksamhet.

På åkermark får fleråriga skott av sly, buskar och träd, vedartade växter, inte förekomma. Solitärträd, planterad energiskog eller sådana bär som kan berättiga till gårdsstöd undantas dock. Befintlig dränering av åkermark ska underhållas så att marken inte försumpas.

Utöver vad som sägs i 7 § ska för mark som trädas, även 9-20 §§ gälla.

Växtligheten på trädan ska slås av om betydande problem kan förutses med oönskad pollinering eller spridning av ogräsfrö m.m. till annan jordbrukares intilliggande jordbruksskiften.

För ett jordbruksskifte som trädas ska något av följande villkor vara uppfyllt året före första trädesåret: 1. Skiftet har lämnats obearbetat efter skörd. Gäller ej om 3 är uppfylld. 2. En fånggröda har etablerats på skiftet senast den 1 augusti. 3. Sockerbetor, potatis eller liknande grödor har odlats på skiftet som är beläget i Blekinge, Skåne eller Hallands län. 4. Jordbearbetning har skett på hösten, dock tidigast UPPHÄVD

a. den 1 september i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, b. den 20 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Värmlands län, c. den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län samt d. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. 5. Energiskog har avvecklats.

För ett jordbruksskifte som trädas gäller följande under första trädesåret: 1. Under förutsättning att villkoret i 10 § 1 uppfylls ska beträffande

Om trädan ska följas av höstsådd gröda eller om energiskog ska etableras året efter trädesåret får jordbearbetning ske under trädesperioden, dock tidigast den 1 juli. Undantag från första stycket gäller dock om höstsådd av oljeväxter kommer att ske och skiftet ligger i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Gotlands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas, eller Gävleborgs län eller i skördeområde 821 i Kalmar län; då får jordbearbetning ske från och med den 15 juni.

Om trädan inte följs av höstsådd gröda eller etablering av energiskog enligt 12 § första stycket får jordbearbetning efter trädesperiodens slut ske tidigast 1. den 1 september i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, 2. den 20 september i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Värmlands län, 3. den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län samt 4. den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län.

På ett jordbruksskifte med flerårig träda ska fånggröda etableras senast den 15 juli första trädesåret. Om fånggrödan förstörs ska den återetableras så snart detta är UPPHÄVD

möjligt.

Som fånggröda godkänns de arter som anges i bilaga 1 samt vall. Fånggrödans utsäde får bestå av högst 30 viktprocent baljväxter. Undantag gäller för befintlig vall som har skördats eller betats föregående växtodlingssäsong.

Fånggrödan ska sås med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från kravet på etablering av fånggröda om sådant undantag gynnar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet utan att orsaka påtagliga negativa miljöeffekter.

Användning av totalbekämpningsmedel är förbjuden från och med skörd hösten före trädesperioden. Om fånggröda har etablerats efter vårbruket på ettårig träda får totalbekämpning inte utföras på detta skifte förrän tidigast de datum som gäller för jordbearbetning enligt 13 §. I övriga fall gäller förbudet fram till de datum som gäller för övriga bekämpningsmedel enligt 12 § andra stycket.

Under trädesperioden är all användning av kemiska bekämpningsmedel förbjuden. Undantag från första stycket gäller dock 1. alla skiften i Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län där kemiska bekämpningsmedel får användas från och med den 1 juli sista trädesåret, 2. om trädan ska följas av höstsådd gröda eller om energiskog ska etableras året efter trädesåret; då får kemisk bekämpning ske tidigast den 1 juli, samt 3. om höstsådd av oljeväxter kommer att ske och skiftet ligger i område som anges i 19 § andra stycket; då får kemisk bekämpning ske från och med den 15 juni.

Gödselmedel får inte spridas på trädan under perioden från den 1 augusti året före trädesåret till och med trädesperiodens slut. Undantag från första stycket gäller om trädan ska följas av höstsådd gröda eller om energiskog ska etableras det följande året. Då får gödsling ske tidigast den 1 juli. Undantag från första stycket gäller också om höstsådd av oljeväxter kommer att ske och skiftet ligger i område som anges i 12 § andra stycket; då får gödselmedel spridas på trädan från och med den 15 juni.

Jordbruksverket fastställer för Sverige på nationell nivå den referensandel permanent betesmark som avses i artikel 3 i förordning (EG) nr 796/2004 . Konstaterar Jordbruksverket ett visst år att andelen permanent betesmark har minskat med mer än 5 procent i förhållande till referensandelen, får jordbrukare med permanent betesmark ställa om denna till annan användning endast efter förhandsgodkännande från länsstyrelsen. UPPHÄVD

Konstaterar Jordbruksverket ett visst år att andelen permanent betesmark har minskat med mer än 10 procent i förhållande till referensandelen, ska länsstyrelsen ålägga jordbrukare som förfogar över mark som ställts om från permanent betesmark till annan användning att återställa motsvarande antal hektar till permanent betesmark.

Betesmark och slåtteräng ska skötas så att igenväxning som påtagligt skadar natur- eller kulturvärden inte förekommer.

3 Kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare bestämmelser för tillämpning av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare. EUT L 141, 30.4.2004, s. 18 (Celex 32004R0796)

Betesmark ska årligen betas med betesdjur. Ett enstaka år får dock betet ersättas med slåtter och skörd.

Slåtteräng ska årligen skötas med slåtter och skörd.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från den årliga skötseln om sådant undantag inte missgynnar bevarandet av markens natur- eller kulturvärden.

För att stödrättigheter ska tilldelas eller ersättning lämnas för de arealbaserade stöden måste ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar. Undantag gäller för skyddszoner enligt 2 kap. 13 § förordning (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder samt för skiften som tas ur produktion enligt 2 kap. 12 § förordning (2004:760) om EG:s direktstöd till jordbrukare m.m.

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i denna författning.

Tilldelning av tilläggsbelopp från den nationella reserven på grund av särskilda omständigheter enligt artiklarna 19–23 i förordning (EG) nr 795/2004 ska ske enligt 2-5 §§.

Tilldelningens storlek kan maximalt fastställas till differensen i produktionsförutsättningarna, enligt 3 kap. 7-10 §§ förordning (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare, m.m., mellan det genomsnittliga djurantalet för perioden den 16 maj 2003-15 maj 2004 och genomsnittet för perioden 2000-2002.

Tilldelning kan även ske där investering skett eller påbörjats i stallbyggnader avsedda för nötköttsproduktion och där minst 20 procent av investeringens totala kostnad ha uppstått senast den 15 maj 2004. I dessa fall tilldelas tilläggsbelopp med 80 euro per djurplats. Tilldelningens storlek kan maximalt fastställas till differensen UPPHÄVD

mellan 80 euro multiplicerat med antalet djurplatser och produktionsförutsättningarna enligt 3 kap. 7-10 §§ förordning (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare, mm. under perioden 2000 till och med 2002.

Tilldelning av tilläggsbelopp enligt 1-3 §§ kan endast ske om tilläggsbeloppet i förhållande till referensperioden ökat eller kommer att öka med minst 20 procent, dock minst 1000 euro.

4 Kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 av den 21 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare. EUT L 141, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004R0795)

En investering som påbörjats senast den 15 maj 2004 som har eller kommer att öka antalet hektar för odling av grönsaker, bär och matpotatis med minst 20 procent, jämfört med antalet hektar för sådan odling år 2003, kan berättiga till tilldelning av sådana tillstånd som krävs för att även den utökade eller inledda odlingen ska berättiga till gårdsstöd. Tilldelningen av tillstånd ska dock motsvara minst 0,10 hektar. För att en påbörjad investering ska beaktas ska minst 20 procent av investeringens totala kostnad ha uppstått senast den 15 maj 2004.

Vid tilldelning av stödrättigheter ska jordbrukare, i mån av tillgängliga medel, ha rätt till tilldelning motsvarande det regionala grundvärdet per hektar betesmark respektive åkermark vid: 1. restaurering av betesmark eller slåtteräng, efter det att mark har restaurerats och godkänts av länsstyrelsen som värd att bevara. 2. omställning av mark från odling av permanenta grödor i plantskoleverksamhet till ersättningsberättigande jordbruksmark, efter det att omställning skett. Marken får inte i något fall ha legat till grund för tilldelning av stödrättigheter tidigare.

Tilldelning för innehav av jordbruksmark ska ske till ett värde motsvarande det regionala grundvärdet per hektar såsom det fastställts i enlighet med 3 kap. 3-4 §§ förordning (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m.

En oväntad vinst uppstår om det totala tilläggsbeloppet i förhållande till referensperioden minskat med minst 1000 euro. Minskningen ska bero på att jordbruksverksamheten som gav upphov till tilläggsbeloppet har upphört, överlåtits, eller arrenderats ut på 6 år eller mer, senast den 15 maj 2004.

Vid upphörande eller överlåtelse minskas tilläggsbeloppet med 90 procent. Vid arrende på 6 år minskas tilläggsbeloppet med 50 procent. 10 § En oväntad vinst dras in i samband med att beslut fattas om tilldelning av UPPHÄVD

stödrättigheter om inte jordbrukaren senast i samband med Jordbruksverkets utredning av saken har visat att något undantag enligt artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 är tillämpligt.

En stödrättighet med tillstånd för odling av grönsaker, bär och matpotatis får på grund av särskilda omständigheter bytas mot stödrättigheter utan tillstånd utan att motsvarande hektar jordbruksmark medföljer. Bytet får endast ske mellan jordbrukare inom samma region. Blanketten ska ha kommit in till Jordbruksverket senast den 15 juni för att den nya innehavaren ska kunna använda stödrättigheten i sin ansökan om gårdsstöd 2005.

En jordbrukare ska ansöka hos Jordbruksverket för att överföra ett tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis från en stödrättighet för uttagen areal till en annan stödrättighet som jordbrukaren innehar. I ansökan ska jordbrukaren ange vilka stödrättigheter som berörs av överföringen. Ansökan ska ha kommit in senast sista dag för inlämnande av ansökan om gårdsstöd för att tillståndet ska kunna användas det år ansökan avser.

Industri- och energigrödor ska efter skörd hållas fysiskt åtskilda från övriga grödor tills de är invägda hos uppköparen.

För rörflen som skördas som industri- eller energigröda i nedvissnat tillstånd under vintern eller våren gäller artikel 148 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 . Vid skörd under annan tid gäller artikel 147 i samma förordning.

Bestämmelserna i 4-13 §§ gäller industri- och energigrödor som odlas på uttagspliktig areal enligt artikel 147 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 .

Följande handlingar ska lämnas till länsstyrelsen i det län där den jordbrukare som odlar industri- och energigrödor lämnar in sin ansökan om gårdsstöd: 1. kontrakt för industri- och energigrödor, och 2. leveransförsäkran. Endast en gröda får tecknas per kontrakt. I kontraktet ska anges vilken vattenhalt den kontrakterade mängden gröda är beräknad på. Den kontrakterade mängden ska avse rensad vara. I leveransförsäkran ska uppgifter om leveransdatum ingå.

Uppköparens exemplar av leveransförsäkran ska vara inlämnad till länsstyrelsen senast den 15 november skördeåret. Leveransförsäkran ska lämnas på blankett fastställd av Jordbruksverket eller, efter särskilt medgivande av länsstyrelsen, på annat vis.

Följande handlingar samt kompletteringar och ändringar till dessa ska lämnas till Jordbruksverket: UPPHÄVD

1. föreskriven säkerhet, 2. information om förädlingskedjan, 3. information om ändring av slutprodukt, och 4. förädlingsdeklaration.

Säkerheten eller del av säkerheten släpps efter det att en förädlingsdeklaration har kommit in och godkänts av Jordbruksverket. Säkerheten släpps med lägst 10 000 kronor per tillfälle eller när hela kvantiteten är upparbetad.

6 Kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror. 7 EUT L 345, 20.11.2004, s. 1 (Celex 32004R1973)

Förutom de i artikel 163 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 nämnda kraven ska uppköparens journaler innehålla upplysningar om 1. namn och adress (adress kan ersättas med person- eller organisationsnummer) på jordbrukaren som odlat grödan, 2. vattenhalt på köpta och sålda varor, 3. avrens, och 4. hanteringssvinn.

Förutom de i artikel 163 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 nämnda kraven ska förädlarens journaler innehålla upplysningar om 1. namn och adress (adress kan ersättas med person- eller organisationsnummer) på den som sålt grödan till förädlaren, och 2. kvantiteter av mellanprodukter för vidareförädling.

Uppköparen och förädlaren ska kronologiskt föra de journaler som avses i 8 och 9 §§.

För industri- och energigrödor ska den representativa avkastningen som avses i artikel 153 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 fastställas per skördeområde .

Den förväntade skörd som anges i kontraktet ska minst motsvara 90 procent av senast tillgängliga normskörd, där sådan finns, för aktuell gröda i området. Förväntad skörd kan under växtodlingssäsongen ändras i enlighet med artikel 150-152 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 .

Levererad mängd får reduceras till 90 procent av den fastställda representativa avkastningen för marken ifråga om särskilda skäl föreligger. Om mängden vid leverans visar sig understiga denna nivå kan jordbrukaren fylla ut med gröda av samma art, som odlats på icke uttagen areal.

Utöver vad som sägs i 1 kap. 8-20 §§ ska för mark som omfattas av uttagsplikt även vad som föreskrivs i 15-22 §§ gälla.

UPPHÄVD

Om jordbruksskiftet ligger i träda mer än ett år, är trädesperioden från den 15 januari första trädesåret till den 31 augusti sista trädesåret. Under tiden från den 15 januari till och med den 31 augusti får växtmaterial som slagits av inte samlas ihop och inte heller föras bort från jordbruksskiftet. Växtmaterial som skördas på trädan under tiden från den 1 september till och med den 14 januari får inte saluföras.

8 EUT L 345, 20.11.2004, s. 1 (Celex 32004R1973) 9 EUT L 345, 20.11.2004, s. 1 (Celex 32004R1973) 10 EUT L 345, 20.11.2004, s. 1 (Celex 32004R1973) Av statistiska centralbyråns "Meddelande i samordningsfrågor" 1998:1, "Områdesindelningar i lantbruksstatistiken 1998" framgår var skördeområdena är belägna. 12 EUT L 345, 20.11.2004, s. 1 (Celex 32004R1973)

Växtligheten på trädan får inte vara avsedd för utsädesproduktion.

Ska en anläggning av skog eller våtmark påbörjas på uttagen areal som ligger i träda, ska detta anmälas till länsstyrelsen senast i samband med ansökan om gårdsstödet. Anmälan ska göras på blankett fastställd av Jordbruksverket eller, efter särskilt medgivande av länsstyrelsen, på blankett fastställd av Jordbruksverket jämte elektroniskt dokument. Efter det att anmälan har gjorts får nödvändiga åtgärder för anläggningen genomföras. Arealen betraktas som liggande i träda till dess åtgärderna genomförts och godkänts.

Det år energiskog avvecklas betraktas arealen som planterad med energiskog om ingen vårsådd gröda odlas.

Jordbruksskifte som odlats med industri- eller energigröda och som ska tas ur bruk enligt artikel 151 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 , ska trädas enligt länsstyrelsens anvisningar.

Om det vid kontroll konstateras att något av villkoren i 14-22 §§ i dessa föreskrifter inte är uppfyllda godkänns inte marken som uttagen areal.

Jordbrukare som omfattas av uttagsplikt i mer än en av de regioner som avses i förordning (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m. får 2005 fördela sin uttagna areal valfritt mellan regionerna, förutsatt att det antal hektar för vilken jordbrukaren tilldelas stödrättigheter för uttagen areal tas ur produktion.

En ansökan om undantag enligt artikel 33 i kommissionens förordning 795/2004 ska skickas in till Jordbruksverket.

Jordbrukare ska förfoga över de arealer som omfattas av en stödansökan under perioden den 1 februari till den 1 december under ansökansåret. Länsstyrelsen kan efter ansökan godkänna en annan förfogandeperiod på 10 månader. Startdatum får i detta fall vara tidigast 1 september under kalenderåret före det år ansökan om deltagande i systemet med samlat gårdstöd lämnas in och senast den 30 april följande kalenderår. Ändrad förfogandeperiod ska avse samtliga arealer som omfattas av stödansökan och anmälas till stödmyndigheten senast i samband med ansökan om UPPHÄVD

stöd.

Länsstyrelsen kan ge dispens från förfogandekravet vid force majeure eller exceptionella omständigheter.

13 EUT L 345, 20.11.2004, s. 1 (Celex 32004R1973) 14 Kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 av den 21 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare. EUT L 141, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004R0795)

För att kunna få handjursbidrag ska producenten anmäla sitt deltagande i bidragssystemet. Anmälan ska göras på blanketten ”Anmälan om Handjursbidrag”. Bidrag kan endast erhållas för djur som slaktats efter det att anmälan kommit in till Jordbruksverket.

En anmälan enligt 1 § förfaller om producenten under en treårsperiod inte har lämnat något bidragsberättigande djur till slakt.

För anmälningar som avser handjursbidrag finns särskilda av Jordbruksverket fastställda blanketter. En anmälan ska ges in i original och vara undertecknad av sökanden eller, då denne är en juridisk person, av behörig firmatecknare för sökanden. Sökanden ska efter anmodan styrka sin behörighet.

De uppgifter om slaktade djur som ett sådant slakteri som avses i 7 § lämnar till Jordbruksverket i enlighet med vad som anges i 2 och 4 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:56) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur, ska betraktas som en producents ansökan om handjursbidrag under förutsättning 1. att djuren enligt uppgift från slakteriet uppfyller det krav för bidragsberättigande som gäller i fråga om vikt och 2. att djuret finns registrerat i det centrala nötkreatursregistret (CDB) och det av detta register framgår att kraven för bidragsberättigande vad gäller ålder och hållandeperiod är uppfyllda. Om det centrala nötkreatursregistret innehåller felaktiga uppgifter trots att producenten har uppfyllt sin rapporteringsskyldighet ska, utan hinder av vad som anges i första stycket 2, de av producenten rapporterade uppgifterna istället för uppgifterna i CDB ligga till grund för bedömningen av om ett djur ska anses omfattas av ansökan om bidrag. Leverans av annan än producenten UPPHÄVD

I de fall nötkreatur levereras till slakt av annan person än den bidragsberättigade producenten, ska detta anmälas på blanketten ”Meddelande om producent berättigad till handjursbidrag för nötkreatur som inte levereras direkt från producent till slakteriet”. Blanketten ska lämnas till slakteriet i samband med att djuret levereras till slakt.

Vid brukarskifte då hela jordbruksföretaget övertas i sin helhet enligt artikel 74 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 , får den nye brukaren överta den

15 Kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare bestämmelser för tillämpning av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser

tidigare brukarens anmälan om handjursbidrag. En anmälan om ett sådant övertagande ska göras på blanketten ”Övertagande 2005”. Blanketten ska ha kommit in till länsstyrelsen senast den 15 juni eller två månader efter att överlåtelsen skett och då innehålla uppgifter om 1. vem som har överlåtit jordbruksföretaget, 2. till vem överlåtelsen har skett och 3. datum för övertagandet. En handling, som givits in till Jordbruksverket eller länsstyrelsen och som vid ovannämnda tidpunkt inte uppfyller de ovan redovisade kraven på form och innehåll, utgör och ska behandlas som en anmälan om övertagande först då handlingen har kompletterats så att kraven är uppfyllda.

För att handjursbidrag ska lämnas, ska djuret vara slaktat vid en anläggning som är godkänd enligt Statens livsmedelsverks kungörelse (SLVFS 1996:32) med föreskrifter och allmänna råd om slakt av tamboskap och hägnat vilt, och som har en godkänd klassificerare av kött enligt 3 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:127) om klassificering av slaktkroppar. Vidare ska djuret vid leverans till slakteriet vara märkt enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:190) om märkning och registrering av djur. Den slaktredovisning som lämnas av slakteriet ska vara undertecknad av behörig firmatecknare enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:56) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur. För att handjursbidrag ska beviljas avseende stutar ska 1. djuret ha klassificerats som stut enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:127) om klassificering av slaktkroppar, eller 2. producenten genom intyg kunna styrka att djuret var en stut.

Ansökan om utbetalning av handjursbidrag vid leverans av levande handjur till annan medlemsstat i EU eller tredje land ska ske på blanketten ”Ansökan om handjursbidrag vid utförsel ur Sverige”. Vid utförsel till tredje land ska ansökan komma in till Jordbruksverket efter det att djuret lämnat gemenskapens tullområde, men inom sex månader därefter, dock senast vid utgången av februari påföljande år. Vid utförsel till annan medlemsstat ska ansökan ha kommit in till Jordbruksverket innan djuret lämnar Sverige. Vid utförsel till annan medlemsstat ska även ett UPPHÄVD

avsändarintyg ha kommit in till Jordbruksverket inom tre månader från det att djuret lämnade Sverige. Avsändarintyget ska utgöras av en försäkran från avsändaren med uppgift om den medlemsstat som är djurets destination.

Ansökan om handjursbidrag för handjur som är infört till Sverige från annan medlemsstat i EU ska åtföljas av djurpass eller det nationella administrativa dokument som är utställt av ursprungslandet.

för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare. EUT L 141, 30.4.2004, s. 18 (Celex 32004R0796)

Energigrödor ska efter skörd hållas fysiskt åtskilda från övriga grödor tills de är invägda hos första förädlaren eller dess ombud.

Följande handlingar samt kompletteringar och ändringar till dessa ska lämnas till länsstyrelsen i det län där den jordbrukare som odlar energigrödor lämnar in sin ansökan om gårdsstöd: 1. kontrakt för energigrödor, och 2. leveransförsäkran. Endast en gröda får tecknas per kontrakt. I kontraktet ska anges vilken vattenhalt den kontrakterade mängden gröda är beräknad på. Den kontrakterade mängden ska avse rensad vara. I leveransförsäkran ska uppgifter om leveransdatum ingå.

Förste förädlarens exemplar av leveransförsäkran, som avser leverans av ettåriga energigrödor, ska vara inlämnad till länsstyrelsen senast den 1 februari det år som följer efter skördeåret. Förste förädlarens exemplar av leveransförsäkran, som avser leverans av fleråriga energigrödor, ska vara inlämnad till länsstyrelsen senast den 15 december skördeåret. Leveransförsäkran ska lämnas på blankett fastställd av Jordbruksverket eller, efter särskilt medgivande av länsstyrelsen, på annat vis.

Följande handlingar samt kompletteringar och ändringar till dessa ska lämnas till Jordbruksverket: 1. föreskriven säkerhet, 2. information om förädlingskedjan, 3. information om ändring av slutprodukt, och 4. förädlingsdeklaration.

Säkerheten eller del av säkerheten släpps efter det att en förädlingsdeklaration har kommit in och godkänts av Jordbruksverket. Säkerheten släpps med lägst 10 000 kronor per tillfälle eller när hela kvantiteten är upparbetad.

Förädlarna ska kronologiskt föra de journaler som avses i 6 §.

För energigrödor ska den representativa avkastningen som avses i artikel 30 i 17 18 kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 fastställas per skördeområde .

Den förväntade skörd som anges i kontraktet ska minst motsvara 90 procent av senast tillgängliga normskörd, där sådan finns, för aktuell gröda i området. Förväntad skörd kan under växtodlingssäsongen ändras i enlighet med artikel 27-29 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 .

Levererad mängd får reduceras till 90 procent av den fastställda representativa avkastningen för marken ifråga om särskilda skäl föreligger. Om mängden vid leverans visar sig understiga denna nivå kan jordbrukaren fylla ut med gröda av samma art.

Följande handlingar samt kompletteringar och ändringar till dessa ska lämnas till länsstyrelsen i det län där den jordbrukare som odlar energiskog för eget bruk lämnar in sin ansökan om gårdsstöd: 1. försäkran att använda eller direkt förädla energiskogen vid det egna företaget, och 2. en av opartisk person attesterad vågsedel som visar att skördad råvara har vägts på en godkänd våg. I försäkran enligt 1 ska anges vilken vattenhalt energiskogen är beräknad på. I vågsedeln enligt 2 ska uppgifter om invägningsdatum ingå.

Vågsedeln ska vara inlämnad till länsstyrelsen senast den 15 december skördeåret. Vågsedeln ska lämnas på blankett fastställd av Jordbruksverket eller, efter särskilt medgivande av länsstyrelsen, på annat vis.

Föreskriven säkerhet och förädlingsdeklaration samt kompletteringar och ändringar till dessa ska lämnas till Jordbruksverket.

Säkerheten eller del av säkerheten släpps efter det att en förädlingsdeklaration

UPPHÄVD

har kommit in och godkänts av Jordbruksverket. Säkerheten släpps med lägst 10 000 kronor per tillfälle eller när hela kvantiteten är upparbetad.

Jordbrukare som odlar energiskog för eget bruk ska föra journaler för energiskogen. Sådana journaler ska föras kronologiskt, och minst innehålla upplysningar om 1. de kvantiteter som odlats för förädling, 2. de kvantiteter som bearbetats, 3. svinn vid förädlingen,

17 EUT L 345, 20.11.2004, s. 1 (Celex 32004R1973) 18 Av statistiska centralbyråns "Meddelande i samordningsfrågor" 1998:1, "Områdesindelningar i lantbruksstatistiken 1998" framgår var skördeområdena är belägna. 19 EUT L 345, 20.11.2004, s. 1 (Celex 32004R1973)

4. de kvantiteter som förstörts och anledningen till det, 5. vattenhalt, och 6. hanteringssvinn.

För energiskog ska den representativa avkastningen som avses i artikel 30 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 fastställas per län eller region. Den förväntade skörd som anges i försäkran ska minst motsvara 90 procent av senast tillgängliga normskörd, där sådan finns, för aktuell gröda i området. Förväntad skörd kan under växtodlingssäsongen ändras i enlighet med artikel 27-29 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 . Mängd energiskog som skördats för eget bruk får reduceras till 90 procent av den fastställda representativa avkastningen för marken ifråga om särskilda skäl föreligger. Om mängden visar sig understiga denna nivå kan jordbrukaren fylla ut med gröda av samma art.

Förskottsutbetalning av stöd för kontrakterad stärkelsepotatis kan att ske till de odlare för vilka uppgifter om levererad stärkelsepotatis har kommit in till Jordbruksverket senast den 1 november aktuellt stödår.

Grundläggande bestämmelser om direktstöd finns i 1. rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 , 2. kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 av den 21 april 2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare , 3. kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare UPPHÄVD

föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare , 4. förordning (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare, m.m, 5. förordning (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter,

20 EUT L 345, 20.11.2004, s. 1 (Celex 32004R1973) 21 EUT L 345, 20.11.2004, s. 1 (Celex 32004R1973) 22 EUT L 270, 21.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1782) 23 EUT L 141, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004R0795) 24 EUT L 141, 30.4.2004, s. 18 (Celex 32004R0796)

6. kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror .

--------------------------