Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd

Stödformer 2 § Definitioner 3 § Ansökan och anmälan 4-13 §§ God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden

All jordbruksmark 5-9 §§ Åkermark 10-13 §§ Betesmark och slåtteräng

Mindre tvärvillkorsöverträdelser 15 § Huvudsaklig användning för jordbruksverksamhet 16 § Förfogandedag 17 § Minsta skiftesstorlek 18 § Landskapselement i betesmark och slåtteräng 19-20 §§ Undantag

Användande av stödrätter 4 § Användande av särskilda stödrätter 5 § Övergångsbestämmelser för industri- och energigrödor som odlas med stödrätter för uttagen areal

Handjursbidrag 13 § Stöd för stärkelsepotatis 14 § Övergångsbestämmelser för stöd för energigrödor

Denna författning innehåller bestämmelser om gårdsstöd inklusive stödrätter, stöd för kvalitetscertifiering, stöd till mervärden i jordbruket, handjursbidrag, stöd för stärkelsepotatis samt stöd för energigrödor.

I denna författning förstås med Aktivitet: En enskild insats som omfattas av ansökan om stöd till mervärden i jordbruket och genom vilken ansökta kostnader har uppstått. Betesmark: Ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som används till bete, samt är bevuxet med gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark. Inom ett skifte är ytor med likartad trädtäthet om minst 0,1 hektar, som innehåller mer än riktvärdet 60 träd per hektar, inte stödberättigande. Träd med stammar som utgår från en gemensam yta på maximalt 1 kvadratmeter räknas som ett träd. Träd med en stam som 1,3 meter över markytan har en diameter som understiger 10 cm räknas inte. Döda eller ringbarkade träd räknas inte. Ytor större än 0,01 hektar där träd- och buskskikt är så tätt att marken är svåråtkomlig för betesdjuren är inte betesmark oavsett typ av vegetation. Ytor med naturliga impediment större än 0,01 hektar är inte betesmark. Den sammanlagda ytan med naturliga impediment och träd-

UPPHÄVD

och buskskikt som är så tätt att marken är svåråtkomlig får inte överstiga 5 % av arealen. Med naturliga impediment menas naturligt förekommande sandområden, stenar och berg i dagen. Trädbärande betesmarker som av länsstyrelsen i förväg fastställts som betesmark med särskilda värden eller tilläggsersättning och som ingår i ett åtagande enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:95) om ersättning för miljövänligt jordbruk eller Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar, räknas som betesmark utan hinder av vad som anges i andra stycket under denna definition.

Trädtätheten på ytor med likartad trädtäthet om minst 0,1 hektar får dock inte överstiga 100 träd per hektar. Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen för enskilda jordbruksskiften med särskilt höga naturvärden eller kulturvärden knutna till odlingslandskapet besluta om undantag från begränsningarna i fjärde stycket under denna definition. Den areal som undantas ska skrivas in i en åtagandeplan eller i ett särskilt beslut samt markeras som ersättningsberättigande element. Slåtteräng: Ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som på eftersommaren används för slåtter med klippande eller skärande redskap eller för sådan slåtter kompletterad med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som slåtteräng. Inom ett skifte är ytor med likartad trädtäthet om minst 0,1 hektar, som innehåller mer än riktvärdet 60 träd per hektar, inte stödberättigande. Träd med stammar som utgår från en gemensam yta på maximalt 1 kvadratmeter räknas som ett träd. Träd med en stam som 1,3 meter över markytan har en diameter som understiger 10 cm räknas inte. Döda eller ringbarkade träd räknas inte. Ytor större än 0,01 hektar där träd- och buskskikt är så tätt att det är omöjligt att genomföra någon slåtter är inte slåtteräng oavsett typ av vegetation. Ytor med naturliga impediment större än 0,01 hektar är inte slåtteräng. Den sammanlagda ytan med naturliga impediment och trädoch buskskikt som är så tätt att det är omöjligt att genomföra någon slåtter får inte överstiga 5 % av arealen. Med naturliga impediment menas naturligt förekommande sandområden, stenar och berg i dagen. UPPHÄVD Mark som av länsstyrelsen i förväg fastställts som

slåtteräng med särskilda värden eller tilläggsersättning och som ingår i ett åtagande enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:95) om ersättning för miljövänligt jordbruk eller Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag, miljöersättningar och miljöinvesteringar räknas som slåtteräng utan hinder av vad som anges i andra stycket under denna definition. Trädtätheten på ytor med likartad trädtäthet om minst 0,1 hektar får dock inte överstiga 100 träd per hektar. Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen för enskilda jordbruksskiften med särskilt höga naturvärden eller kulturvärden knutna till odlingslandskapet besluta

om undantag från begränsningarna i fjärde stycket under denna definition. Den areal som undantas ska skrivas in i en åtagandeplan eller i ett särskilt beslut samt markeras som ersättningsberättigande element.

Snabbväxande

skogsträd: Salix med ett maximalt skördeintervall på 10 år samt poppel och hybridasp med ett maximalt skördeintervall på 20 år. Stödområde 9: Områden enligt bilaga 2 i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Vattendrag: Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm. Åkermark: Mark som används eller kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja.

I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd finns bestämmelser om: 1. ansökan om utbetalning, 2. ansökan om tilldelning av stödrätter från den nationella reserven, 3. ansökan om överföring av stödrätter, 4. anmälan om i vilken ordning stödrätter ska användas, och 5. anmälan om handjursbidrag m.m..

Jordbrukare som bevattnar jordbruksmark ska följa de begränsningar avseende uttag och användning av vatten för bevattningsändamål som gäller enligt 11 kap. miljöbalken eller enligt tillstånd som har meddelats med stöd av 11 kap. miljöbalken eller äldre lagstiftning. Åkermark UPPHÄVD

Åkermark ska hållas fri från 1. flerårigt sly och 2. andra träd och buskar än sådana som utgör grund för direktstöd eller miljöersättning eller som ska skyddas enligt 6 - 7 §§ i Statens jordbruksverks föreskrifter (1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket. Befintlig dränering av åkermark ska underhållas så att marken inte försumpas.

Jordbrukare som omfattas av 11 § i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ska hålla åkermark bevuxen i enlighet med den bestämmelsen. Åkermark som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen.

Inom känsliga områden enligt 5 § i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring ska åkermark med mer än 20 procent lutning i direkt anslutning till hav, sjö eller vattendrag vara bevuxen under perioden 15 september – 15 februari. Åkermark som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen.

Halm efter skörd får inte brännas på åkermark utom i de fall det sker som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter med metoder som inte innefattar plöjning.

De landskapselement som ligger i åkermark i stödområde 9 och som förtecknas i bilaga 1 ingår i den stödberättigande arealen. Dessa landskapselement får inte aktivt skadas eller tas bort. Solitärträd och småvatten ska omges av en minst två meter bred skyddszon där jordbearbetning inte får ske. Småvatten får inte användas för tippning. Undantag från första stycket gäller om ett landskapselement får tas bort enligt en dispens lämnad i enlighet med miljöbalken eller kulturminneslagen (1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen.

Jordbruksverket fastställer för Sverige på nationell nivå den referensandel permanent betesmark som avses i artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 . Konstaterar Jordbruksverket ett visst år att andelen permanent betesmark har minskat med mer än 5 procent i förhållande till referensandelen, får jordbrukare med permanent betesmark ställa om denna till annan användning endast efter förhandsgodkännande från länsstyrelsen. Konstaterar Jordbruksverket ett visst år att andelen permanent betesmark har minskat med mer än 10 procent i förhållande till referensandelen, ska länsstyrelsen ålägga jordbrukare som förfogar över mark som ställts om från permanent betesmark till annan användning att återställa motsvarande antal hektar till permanent betesmark.

Betesmark och slåtteräng ska skötas så att igenväxning som påtagligt skadar naturvärden eller kulturvärden inte förekommer.

UPPHÄVD

Betesmark ska årligen betas med betesdjur. Högst vart tredje år får betet ersättas med slåtter och skörd. Senast den 31 oktober ska alla delar av skiftet vara synbart påverkade av bete eller slåtter och skörd. Undantag från första stycket gäller i de fall en åtagandeplan för betesmark som omfattas av miljöersättning för särskilda värden eller tilläggsersättning innehåller krav på betesdriften. I dessa fall gäller åtagandeplanens betesintervall.

1 Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn. EUT L 316, 2.12.2009, s. 65 (Celex 32009R1122).

Slåtteräng ska årligen skötas med slåtter och skörd. Undantag från första stycket gäller i de fall en åtagandeplan för slåtteräng som omfattas av miljöersättning för särskilda värden eller tilläggsersättning innehåller krav på slåttern. I dessa fall gäller åtagandeplanens slåtterintervall.

I enlighet med artikel 24.2 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 ska avdrag på grund av en tvärvillkorsöverträdelse inte göras om länsstyrelsen har bedömt överträdelsen som mindre.

Jordbruksmark ska huvudsakligen användas för jordbruksverksamhet. Det är dock tillåtet med tillfälliga aktiviteter och aktiviteter utanför växtodlingssäsong respektive betessäsong under förutsättning att det inte på något väsentligt sätt hindrar jordbruksverksamheten.

Utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter ska jordbrukaren förfoga över arealerna i sin stödansökan den 15 juni aktuellt stödår.

För att stödrätter ska tilldelas eller stöd lämnas för de arealbaserade stöden ska ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar. Undantag från första stycket gäller för skiften som ligger i direkt anslutning till ett annat skifte med gårdsstödsberättigande gröda på samma block. Den totala arealen för blocket får dock inte understiga 0,10 hektar.

UPPHÄVD

De landskapselement som förtecknas i bilaga 2 är traditionellt en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande och ingår i den stödberättigande arealen. Linjeelement får inte överstiga en bredd av två meter.

2 Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003. EUT L 30, 31.1 2009, s. 16 (Celex 32009R0073).

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i denna författning.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från 5-9 och 11-13 §§ om sådant undantag inte medför risk för påtaglig skada på miljön eller missgynnar bevarandet av markens naturvärden eller kulturvärden.

En ansökan om tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven ska omfatta minst 0,3 hektar stödberättigande jordbruksmark.

Tilldelning av stödrätter ska ske till jordbrukare som befinner sig i en särskild situation enligt artikel 20, 22 och 23 i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 . Stödrätternas värde ska vara det regionala grundbeloppet för åkermark respektive betesmark. I mån av medel kan tilldelning av stödrätter ske till jordbrukare som restaurerat betesmark eller slåtteräng efter sista dag för ansökan om stödrätter vid gårdsstödets införande (den 20 april 2005) och som kan visa intyg från länsstyrelsen på detta. Marken ska berättiga till gårdsstöd gällande stödår och vara tagen i drift vilket innebär att betesmark ska ha betats och slåtteräng ska ha slagits och skördats. Stödrätternas värde ska vara det regionala grundbeloppet för betesmark. I händelse av brist på medel dras antalet stödrätter ner, dock till minst motsvarande 0,1 hektar.

De stödrätter som innehas av jordbrukaren sista ansökningsdagen för gårdsstöd enligt 2 kap. 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd samt de stödrätter som tilldelas ur den nationella reserven det aktuella stödåret anses som deklarerade i ansökan om UPPHÄVD

gårdsstöd aktuellt stödår. De stödrätter som överförs till jordbrukaren efter sista ansökningsdagen anses som tillagda i ansökan om gårdsstöd aktuellt stödår. De stödrätter som jordbrukaren för över till någon annan jordbrukare efter sista ansökningsdagen anses som återkallade från ansökan om gårdsstöd aktuellt stödår. Om den ansökta arealen som ger rätt till stöd är mindre än vad antalet stödrätter motsvarar används stödrätterna i värdeordning med början av dem med högst värde. De stödrätter som har samma värde används i ordning efter sitt identitetsnummer. En jordbrukare kan anmäla att stödrätterna ska användas i en annan ordning.

3 Kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 av den 29 oktober 2009 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i avdelning III I rådets förordning (EG) nr 73/2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare. EUT L 316, 2.12.2009, s. 1 (Celex 32009R1120).

Den period som avses i artikel 14.5 i kommissionens förordning (EG) nr 1120/2009 och under vilken antalet djurenheter ska uppnå minst hälften av antalet djurenheter under referensperioden ska vara från och med 1 augusti året före stödåret till och med 31 juli stödåret.

Säkerheter som har ställts i enlighet med artikel 158 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 för fleråriga industri- och energigrödor som skördas efter 2009 ska frisläppas senast den 31 juli 2010.

Stöd enligt 3 kap. 19 § i förordningen (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare, m.m. får i mån av tillgång på medel lämnas till jordbrukare.

Stödmottagaren är skyldig att lämna uppgifter som Jordbruksverket eller annat bemyndigat organ begär i samband med utvärdering av stödet.

Stöd får lämnas för deltagande i ett kvalitetssäkringssystem som syftar till att

UPPHÄVD

utveckla jordbruksprodukter av särskilt hög kvalitet. Kvalitetssäkringssystemet ska ha en ackrediterbar standard. Certifieringen ska utföras av en oberoende tredje part som är ackrediterad för att kontrollera det aktuella kvalitetssäkringssystemet enligt standarderna SS-EN 45011, ISO/IEC 17021 eller likvärdig standard.

Stöd får lämnas till jordbrukare som har deltagit i ett kvalitetssäkringssystem under hela stödåret eller anslutit sig under stödåret, dock senast sista ansökningsdag

4 Kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror. EUT L 345, 20.11.2004, s. 1 (Celex 32004R1973).

enligt 2 kap. 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd och landsbygdsstöd.

Stöd lämnas en gång per jordbruksföretag och stödår.

Stödbelopp

Stöd lämnas med ett belopp per jordbruksföretag som Jordbruksverket fastställer och som beror på antalet ansökningar samt tillgången till medel.

Med kvalitets- och marknadsföringsåtgärder enligt 3 kap. 19 § 2 i förordningen (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare, m.m. menas aktiviteter som syftar till att förhöja kvaliteten på livsmedel och jordbruksprodukter på den gemensamma marknaden. Det kan vara kostnader i samband med utveckling av produktionsmetoder eller produkter såsom genomförbarhetsstudier, marknadsundersökningar, testproduktion och specialistutbyten/nätverk av olika slag. Med kostnader för organisering av och deltagande i jordbruksutställningar och livsmedelsmässor inom Europeiska unionen enligt 3 kap. 19 § 3 i förordningen (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare, m.m. menas såväl kostnader relaterade till förberedande aktiviteter som kostnader för själva deltagandet.

Villkor för stöd

Stöd lämnas endast för faktiska kostnader som har direkt koppling till genomförandet av en åtgärd enligt 7 §. Samtliga kostnader ska kunna styrkas med kvitton, fakturor, bokföringsunderlag eller annat som har motsvarande bevisvärde.

Stöd lämnas inte för 1. kostnader som beviljats stöd enligt någon annan stödordning som medfinansieras av Europeiska unionen (EU), 2. kostnader för den tid stödmottagaren avsätter för en åtgärd, 3. kostnader för att ansöka om stöd, UPPHÄVD

4. mervärdesskatt i de fall stödmottagaren är skattskyldig till mervärdesskatt, eller 5. kostnader för åtgärder som enligt lag eller annan författning krävs för den verksamhet som ansökan avser.

Stöd lämnas endast för aktiviteter som genomförts under stödåret och kostnaderna för dessa aktiviteter har betalats tidigast vid stödårets början och senast den 31 januari följande stödår eller, vid senare beslutsdag, dagen för beslut om stöd.

Stödnivå

Stöd lämnas med högst 75 % av de stödberättigande kostnaderna och med högst 50 000 kronor för en enskild stödmottagare under ett stödår. Stödnivån gäller för var och en av åtgärderna enligt 7 §.

För att handjursbidrag ska lämnas ska djuret vara slaktat vid en anläggning som är godkänd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 och som har en godkänd klassificerare av kött enligt 3 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:127) om klassificering av slaktkroppar. Djuret ska vid leverans till slakteriet vara märkt enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:12) om märkning och registrering av nötkreatur. Den slaktredovisning som lämnas av slakteriet ska vara undertecknad av behörig firmatecknare enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:56) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur. För att handjursbidrag ska beviljas för stutar ska 1. djuret ha klassificerats som stut enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:127) om klassificering av slaktkroppar, eller 2. producenten genom intyg kunna styrka att djuret var en stut.

Förskottsutbetalning av stöd för stärkelsepotatis kan ske till de odlare för vilka uppgifter om levererad stärkelsepotatis har kommit in till Jordbruksverket senast den 1 november aktuellt stödår.

De råvaror som skördas 2009 ska förädlas senast den 31 juli 2011. Säkerheter som har ställts i enlighet med artikel 31 i kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 för fleråriga energigrödor som skördas efter 2009 ska frisläppas senast den 31 juli 2010.

UPPHÄVD

Grundläggande bestämmelser om direktstöd finns i: 1. rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr