Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (2022:29) om direktstöd och grundvillkor

Denna författning gäller villkoren, stöden och ersättningarna 1. grundvillkor, 2. gårdsstöd, 3. stöd till unga jordbrukare, 4. nötkreatursstöd, 5. ersättning för precisionsjordbruk – planering, 6. ersättning för mellangröda för kolinlagring, fånggröda och vårbearbetning för minskat kväveläckage, 7. ersättning för ekologisk produktion, och 8. ersättning för blommade åker och fältkant. (SJVFS:2024:23).

I denna föreskrift används följande begrepp med nedan angiven betydelse.

slåtterängar Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Generellt för betesmarker och slåtterängar

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder

Den 15 juni det aktuella stödåret ska sökanden förfoga över de skiften som ingår i stödansökan.

För att stöd ska lämnas för gårdsstödet och stödet till unga jordbrukare ska ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar. Undantag från första stycket gäller för skiften som ligger i direkt anslutning till ett annat skifte med gårdsstödsberättigande gröda på samma block. Den totala arealen för blocket får dock inte understiga 0,10 hektar.

Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för en permanent förändring till annat än jordbruksmark påbörjas på skiftet. På skiften som används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där markarbetet utförs. På skiften som inte används för produktion, upphör stödberättigandet på den del av skiftet där markanvändningen ska förändras permanent.

Jordbruksmarken ska vara synbart påverkad av jordbruksverksamhet senast den 31 oktober, det år verksamheten ska utföras för att den ska vara godkänd som stödberättigande hektar i berörda stöd. Undantag från första stycket gäller för 1. åkermark som läggs i träda, vilken inte behöver ha jordbruksverksamhet under det första året som träda, 2. mark som ingår i ett åtagande för skyddzoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner, vilka istället får hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av växtnäring och bekämpningsmedel, eller 3. betesmark och slåtteräng som ingår i ett miljöersättningsåtagande vilka ska ha jordbruksverksamhet minst vartannat år enligt villkoren för åtagandet. (SJVFS 2024:23).

För betesmarker och slåtterängar ska tillämpning av pro rata bedömning göras för följande element: 1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter, hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment. 3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 2. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt 50 procent ska arealen minskas med 40 procent. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.

Om det finns särskilda skäl kan den handläggande myndigheten besluta om undantag från 3 och 6 §§. (SJVFS 2024:23).

Som godkänd marktäckning för kraven i GAEC 6 enligt bilaga III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 räknas

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

1. vall, 2. höstsådd, 3. sockerbetor, fodersocker, foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter, 4. sent skördade kålväxter, 5. mellangrödor, 6. fånggrödor, 7. bevuxen träda, 8. stubb som har lämnats obearbetad efter skörd av spannmål eller oljeväxter, och 9. fleråriga grödor som ger upprepade skördar, inbegripet energiskog. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

De grundvillkorselement och övriga landskapselement som räknas upp i 4 kap. 19–20 §§ förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik definieras i bilaga 4.

De grödor som är sådda före den 30 juni med syfte att skördas under sommaren eller hösten räknas som huvudgröda under det året i kraven på växtföljd enligt 4 kap. 10 § förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2023:29).

Reglerna i detta kapitel gäller avdrag på grund av villkorsfel för ersättning för ekologisk produktion, ersättning för mellangröda för kolinlagring, fånggröda och vårbearbetning för minskat kväveläckage,

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

ersättning för precisionsjordbruk – planering samt ersättning för blommande åker och fältkant. (SJVFS 2024:23).

Om den handläggande myndigheten konstaterar att sökanden inte följt ett villkor ska myndigheten göra ett avdrag från utbetalningen. Det framgår av 3–6 §§ i detta kapitel och i bilaga 1 anges hur stora avdragen ska vara. Villkorsavdragen kan inte vara större än årets utbetalning av ersättning för det aktuella skiftet eller den aktuella gruppen enligt 3 kap. 23 § andra stycket förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2023:29).

Den handläggande myndigheten ska bedöma om sökanden har upprepat ett fel när följande förutsättningar är uppfyllda: 1. Felet konstaterades det år som villkoret senast kontrollerades. 2. Den handläggande myndigheten meddelade sökanden om det felet då. 3. Det är samma villkor som inte är uppfyllt. Felet behöver inte vara upprepat på samma mark eller djur. 4. Felet återkommer eller har inte åtgärdats inom strategisk plan 2023– 2027.

Om sökanden har upprepat ett villkorsfel enligt 3 § ska den handläggande myndigheten göra ett dubbelt villkorsavdrag för det konstaterade upprepade felet, under förutsättning att inget annat framgår av bilaga 1.

Villkor som följs upp genom uppföljning av jordbruksmark med ny teknik omfattas inte av reglerna för upprepade fel i 3 och 4 §§. (SJVFS 2024:23).

I följande situationer kan den handläggande myndigheten göra undantag från bestämmelserna i det här kapitlet och göra mindre villkorsavdrag eller inget avdrag alls: 1. Extremt väder som inte är tillräckligt allvarligt för att vara force majeure så som regn under hela skördeperioden. 2. Försenad sådd då grödan blivit förstörd och behöver sås om. 3. Gröda som blivit uppäten eller förstörd av vilt på ett sätt som varit svårt att förebygga. 4. Rovdjursangrepp som var svåra att förutse eller förebygga. 5. Bekämpning av växt- eller djursjukdomar och invasiva arter. 6. Sökanden meddelar själv myndigheten om villkorsfelet. Det gäller dock inte om sökanden är informerad om en kommande kontroll.

Om det finns särskilda skäl kan den handläggande myndigheten medge undantag från bestämmelserna i det här kapitlet.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Räkningsperioden för djurinnehavet är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. För stödår 2023 startar räkningsperioden den 1 augusti 2022.

Enligt 5 kap. 30 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska nötkreatursstöd baseras på det djurinnehav under räkningsperioden som har rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB) på villkor att kraven på identifiering och registrering av djur är uppfyllda. Nötkreatursstöd ska baseras på djurinnehavet och på villkor att kraven på identifiering och registrering av djur är uppfyllda utifrån djurens vistelseperioder i CDB per den 31 juli under det gällande ansökningsåret. Vid bedömningen av om villkoren är uppfyllda ska hänsyn tas till den tidsfrist som registrerad aktör har på sig för rapportering av förändringar av djurinnehavet som avser händelser som inträffat före eller senast detta datum.

Sökande med åkermark kan få ersättning för precisionsjordbruk – planering. Åkermark i träda eller med permanenta grödor är inte berättigad till ersättning. Det framgår av 5 kap. 24 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:23).

Sökanden ska upprätta en växtodlingsplan för innevarande stödår, som ska finnas tillgänglig för kontroll senast sista ansökningsdag. I växtodlingsplanen ska företagets alla åkermarksskiften finnas med. Skiftena ska anges med samma ordningsnummer för block och bokstav för skifte som i SAM-ansökan. För varje skifte ska sökanden ange 1. förfrukt och årets planerade gröda eller grödor, 2. areal, 3. grödans behov av fosfor och kalium, 4. grödans behov av kväve enligt uppskattad skördenivå, förfruktseffekt, mulljord (om mulljord odlas) och långtidseffekt av stallgödsel, och 5. mängden mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som sökanden planerar att använda samt mängden lättillgängligt kväve,

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

fosfor och kalium i gödselmedlen. Med lättillgängligt kväve avses ammoniumkväve, nitratkväve och urea. Den sökande kan välja att ersätta uppgifterna i punkt 5 med uppgifter om genomförd spridning av mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel och tillförd mängd lättillgängligt kväve, fosfor och kalium per hektar när spridningen av gödsel genomförts på skiftet. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2023:29).

Undantag från 2 § gäller för skiften som inte ingår i ansökan om ersättning för Precisionsjordbruk – planering och som förvärvats eller arrenderats efter sista dag för SAM-ansökan aktuellt stödår. Sökande kan utesluta dessa skiften ur växtodlingsplanen. (SJVFS 2023:29).

Växtnäringsbalans

Varje produktionsenhet i sökandens företag ska ha en egen växtnäringsbalans. Om driften är gemensam mellan produktionsenheterna kan en gemensam växtnäringsbalans göras. Detta gäller för växtnäringsbalansen: 1. Den ska vara baserad på uppgifter från en period på 12 månader under något av de tre föregående kalenderåren. 2. Den ska finnas tillgänglig för kontroll senast sista dagen för SAMansökan. 3. Den ska innehålla uppgifter om skillnaden mellan tillförda och bortförda produkter i växt- och djurproduktion som innehåller kväve, fosfor eller kalium. 4. Den ska innehålla uppgifter om tillförsel av kväve genom kvävefixering. 5. Den ska beräknas per hektar åkermark som används för produktion. För en produktionsenhet där majoriteten av skiftena är frilandsodling av grönsaker och bär kan den sökande istället välja att göra växtnäringsbalansen per skifte enligt 1–4 för bara dessa skiften på produktionsenheten. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2023:29).

I följande situationer kan undantag från 4 § göras: 1. När en produktionsenhet tillkommit sökandes företag under föregående år eller aktuellt stödår. Sökande behöver i dessa fall inte uppdatera eller upprätta en växtnäringsbalans med uppgifter som tillhör denna produktionsenhet. 2. När sökande har förvärvat ett jordbruksföretag under föregående år eller aktuellt stödår. Sökande behöver i dessa fall inte upprätta någon växtnäringsbalans med uppgifter som tillhör det förvärvade jordbruksföretaget. (SJVFS 2023:29).

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Markkartering

Alla skiften som ingår i ansökan om ersättning för precisionsjordbruk – planering ska vara markkarterad. Markkarteringen ska uppfylla dessa villkor: 1. Markkarteringen får inte vara äldre än 10 år vid sista dag för SAMansökan det aktuella stödåret. 2. Jordprovplatserna ska märkas ut på en karta och lätt kunna utläsas. 3. Analys ska göras av pH, P-AL (lättlösligt fosfor) och K-AL (lättlösligt kalium) på tagna jordprover. 4. Minst ett jordprov ska tas per hektar markkarterad mark men på skiften som är mindre än tre hektar där jordprov tagits räcker det med ett jordprov. 5. Markkarteringen ska vara upprättad och finnas tillgänglig för kontroll senast sista dag för SAM-ansökan. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2023:29).

Skiften med ett åtagande om skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner omfattas inte av kraven i 6 §. (SJVFS 2023:29).

Stallgödselanalys

Om flytgödsel används i företaget ska minst en stallgödselanalys göras per år. Analysen ska vara upprättad och finnas tillgänglig för kontroll senast sista ändringsdag för SAM-ansökan och får vid den dagen inte vara äldre än ett år. Analysen ska påvisa mängden ammoniumkväve, fosfor och kalium i flytgödseln.

Undantag från 8 § kan göras vid överlåtelse av hel SAM-ansökan om överlåtelsen sker efter sista ansökningsdag. Sökande behöver då inte göra en stallgödselanalys för aktuellt stödår. (SJVFS 2023:29).

Dräneringsbrunnar

Alla dräneringsbrunnar ska vara omgivna av en bevuxen zon som minskar risken för att växtskyddsmedel transporteras ut i vattenmiljön om dräneringsbrunnen 1. ligger ovan mark, 2. har ytvattenintag, 3. ligger på ett skifte som ingår i ansökan om ersättning för precisionsjordbruk – planering, och 4. är helt omgiven av åkermark. Den omgivande zonen ska 1. vara sådd eller redan bevuxen senast i samband med etablering av huvudgrödan och ligga obruten resten av det år som ansökan avser, 2. ha växtlighet som är tillräcklig med hänsyn tagen till lokala förhållanden och väderlek,

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

3. till största del bestå av vallgräs, och 4. vara minst två meter bred runt hela dräneringsbrunnen, räknat från mark lämplig för sådd. En bevuxen zon får sås om i samband med höstsådd av nästa års huvudgröda. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2023:29).

Ersättning för precisionsjordbruk – planering kan inte kombineras med ett åtagande med anpassade skyddszoner på samma skifte om det finns dräneringsbrunnar som ligger ovan mark och har ytvattenintag. Sökande måste i ansökan om precisionsjordbruk – planering lämna information om förekomsten av dräneringsbrunnar som ligger ovan mark och har ytvattenintag om skiftet ingår i ett åtagande för anpassade skyddszoner. (SJVFS 2023:29).

Sökanden med åkermark inom nitratkänsligt område kan få ersättning för odling av fånggröda för minskat kväveläckage. Sökanden med åkermark inom nitratkänsligt område kan få ersättning för vårbearbetning för minskat kväveläckage. Det framgår av 5 kap. 22 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Med fånggröda avses växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syftet att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd. Jordgubbar, slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda får inte vara huvudgröda under stödåret. Stöd får inte lämnas för odling av fånggröda om majs har odlats på marken under samma år vilket framgår av 5 kap. 21§ förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Åkermark med permanenta grödor är inte berättigad till ersättning vilket framgår av 5 kap. 22 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker efter skörd av en huvudgröda, efter en vall eller efter en bevuxen träda förrän efter årets slut. Med nitratkänsligt område avses de områden som anges som känsliga i 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark med permanenta grödor är inte berättigad till ersättning vilket framgår av 5 kap. 22 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:23).

Sökanden med åkermark inom stödområde 6–12 samt inom område 13 utan kompensationsstöd kan få ersättning för odling av mellangröda för

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

kolinlagring. Stödområdena definieras i bilaga 6 förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det framgår av 5 kap. 22 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik Med mellangröda avses växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syftet att öka inlagringen av kol i marken efter huvudgrödans skörd. Jordgubbar, slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda får inte vara huvudgröda under stödåret. Stöd får inte lämnas för odling av mellangröda om majs har odlats på marken under samma år vilket framgår av 5 kap. 21§ förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Åkermark med permanenta grödor är inte berättigad till ersättning vilket framgår av 5 kap. 22 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:23).

Fånggrödan ska sås vid en tidpunkt och på ett sådant sätt att den utvecklas väl och tar upp kväve efter skörden av huvudgrödan. Mellangrödan ska sås vid en tidpunkt och på ett sådant sätt att den utvecklas väl och lagrar in kol efter skörden av huvudgrödan.

Uppkomsten av fång- eller mellangrödan ska vara tillräcklig med hänsyn tagen till lokala förhållanden och väderlek.

Hur får fång- eller mellangröda inte användas?

Sökanden får inte använda fång- eller mellangrödan för slåtter, bete, foder eller annan produktion före det datum då fång- eller mellangrödan tidigast får brytas. Fång- eller mellangrödan får inte övergå i huvudgröda.

När får gödselmedel spridas?

Gödselmedel får inte spridas på marken mellan skörd av huvudgrödan och det datum då fång- eller mellangrödan tidigast får brytas.

Följande utsäde är godkänt vid sådd av fånggröda: 1. Vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Fånggrödan ska sås in i en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

2. Vitsenap, oljerättika eller rättika. Fånggrödan ska sås in i eller direkt efter skörd av en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. Den kan också sås direkt efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker. 3. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Fånggrödan ska sås direkt efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker.

När och hur får fånggrödan brytas?

Om fånggrödan är vallgräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter, vitsenap, oljerättika eller rättika, får den brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 10 oktober. I Blekinge, Skåne och Hallands län får dessa fånggrödor brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 20 oktober. Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs får den brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 1 januari året efter stödåret.

Mellangrödan ska vara insådd i eller sådd efter skörd av huvudgrödan. Om huvudgrödan är potatis, rotfrukter eller grönsaker ska mellangrödan sås in direkt efter skörd av huvudgrödan. Högst 30 viktprocent av frön i utsädet till mellangrödan får vara baljväxter.

När och hur får mellangrödan brytas?

Mellangrödan får brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 10 oktober. I Blekinge, Skåne och Hallands län får mellangrödan brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 20 oktober.

Sökanden kan få ersättning för vårbearbetning om följande villkor är uppfyllda: 1. Markanvändningen det aktuella stödåret är huvudgröda, vall eller bevuxen träda, 2. marken inte jordbearbetas mellan skörd av huvudgröda, vall eller bevuxen träda och den 31 december det aktuella stödåret. Sökanden får dock utföra en grund jordbearbetning inför sådd av fånggrödorna vitsenap, oljerättika eller rättika och inför sådd av mellangrödan samt 3. marken sås med ny huvudgröda eller vall senast den 30 juni året efter aktuellt stödår.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning. Därför kan huvudgrödan potatis, rotfrukter eller grönsaker inte kombineras med vårbearbetning.

När får växtskyddsmedel spridas?

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

Efter skörd av en huvudgröda, efter den sista skörden av en vall eller efter en bevuxen träda får växtskyddsmedel som avdödar den totala växtligheten spridas på marken tidigast den 1 januari året efter stödåret. (SJVFS 2024:23).

Villkoren för ekologisk produktion gäller under det år som ansökan avser. Sökanden ska följa villkoren för ekologisk produktion hela stödåret.

För att vara ersättningsberättigad till ekologisk djurhållning krävs att sökanden har ekologisk växtodling och söker stöd för denna. Sökanden får fortfarande vara berättigad till ersättning för ekologisk djurhållning även om villkoren för den ekologiska djurhållningen inte uppfylls efter räkningsperioden eller hållandeperioden. Sökanden måste dock fortfarande uppfylla kravet att ha ekologisk växtodling och söka stöd för växtodlingen. (SJVFS 2024:23).

För att få ersättning för ekologisk produktion ska sökanden anmäla produktionen till ett kontrollorgan senast sista ansökningsdag det aktuella stödåret. Sökanden anmäler produktionen genom att skriva under och lämna in ett avtal till ett kontrollorgan.

Senast den 15 juni ska sökanden 1. anmäla all växtproduktion som ingår i ansökan om ersättning för ekologisk produktion till ett kontrollorgan, och 2. anmäla all djurhållning som ingår i ansökan om ersättning för ekologisk produktion till ett kontrollorgan. (SJVFS 2024:23).

Den som söker ersättning för ekologisk produktion ska följa Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464, kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2146, kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/771 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Kontroll

För att få rätt till ersättning för ekologisk produktion ska sökanden godkänna att den handläggande myndigheten får kontrollera 1. anslutningen till ett kontrollorgan, 2. anslutningens omfattning, och 3. de resultat av kontrollorganets kontroller som har betydelse för bedömning av om sökanden har uppfyllt villkoren för ersättningen. Sökanden ska se till att information och handlingar från kontrollorganet lämnas till den handläggande myndigheten inom begärd tid. (SJVFS 2024:23).

Sökanden ska göra det möjligt för den handläggande myndigheten att kontrollera de uppgifter som denne har lämnat och som Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464, kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2146, kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/771, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1691 ställer krav på. Kontrollerna ska ske mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande. Uppgifter behöver inte vara dokumenterade om de inte är relevanta för den typ av produktion som sökanden bedriver. Sökanden ska spara all dokumentation som påverkar ansökan om ersättning för ekologisk produktion. Dokumentationen ska sparas under det stödår som ansökan avser samt det efterföljande året. (SJVFS 2024:23).

För att ge rätt till ersättning för ekologisk produktion ska grödan odlas för det syfte som grödan har redovisats för i SAM-ansökan. (SJVFS 2024:23).

Vallen är godkänd som gröda om växterna som täcker marken har ett fodervärde och består av vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa, dessutom får smakliga smalbladiga gräs och örter ingå. Smakliga örter och insektsfrämjande fröblandning får blandas in vid sådden av slåtter- och betesvall. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som en vall och används som foder.

Grönfoder ska bestå av ettåriga lantbruksgrödor och vara dugligt som foder för att ge rätt till ersättning för ekologisk produktion. Vallgräs, vallbaljväxter och andra arter för vallodling får ingå som insådd i grönfoder. (SJVFS 2024:23).

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Den som söker ersättning för frövall ska följa de regler som finns för en certifierad fröodlare. Sökanden ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta avtal ska finnas tillgängligt vid kontroll på plats.

För att en fruktodling ska ge rätt till ersättning för ekologisk produktion, ska den ha minst 1. 300 träd per hektar surskörsbär (Prunus cerasus) eller 2. 400 träd per hektar a) äpple (Malus spp.), b) päron (Pyrus spp.), c) plommon eller körsbär (Prunus spp.), d) persika (Prunus spp.), eller e) aprikos (Prunus spp). (SJVFS 2024:23).

Fruktodling ger rätt till ersättning för ekologisk produktion även de år odlingen etableras eller föryngras. Sökande ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll. (SJVFS 2024:23).

För att en nötodling ska ge rätt till ersättning, ska den ha minst 1. 400 buskar per hektar hassel (Corylus spp), eller 2. 150 träd per hektar valnötter (Juglans spp). (SJVFS 2024:23).

Nötodling ger rätt till ersättning för ekologisk produktion även de år odlingen etableras eller föryngras. Sökanden ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll. (SJVFS 2024:23).

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

För att en bärodling ska ge rätt till ersättning för ekologisk produktion ska den ha minst 1. 30 000 plantor per hektar a) smultron (Fragaria vesca), eller b) lingon (Vaccinium vitis-idaea), 2. 16 000 plantor per hektar a) jordgubbar (Fragaria ananassa), b) tranbär (Vaccinium spp.), eller c) åkerbär (Rubus arcticus, R x stellarcticus), 3. 3 000 plantor per hektar hjortron (Rubus chamaemorus), 4. 2 000 plantor per hektar a) hallon (Rubus spp.), b) björnbär (Rubus spp.), eller c) björnbärskorsningar (Rubus spp.), 5. 1 500 plantor per hektar a) vinbär (Ribes spp.), b) krusbär (Ribes uva-crispa), c) blåbär (Vaccinium spp.), d) blåbärstry (Lonicera spp), e) sibiriskt blåbär (Lonicera spp), f) nypon (Rosa spp.), g) aronia (Aronia spp.), h) rosenkvitten (Chaenomeles spp.), i) vindruvor (Vitis ssp.) eller j) gojibär (Lycium spp), 6. 1 200 plantor per hektar a) havtorn (Hippophae rhamnoides) b) bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia) eller c) kiwi och minikiwi (Actinidia spp), eller 7. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra). (SJVFS 2024:23).

Bärodling ger rätt till ersättning för ekologisk produktion även de år odlingen etableras eller föryngras. Sökanden ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll. (SJVFS 2024:23).

Det är endast åkermark som är certifierad för ekologisk produktion som ska användas vid beräkningen av ersättningen för ekologisk djurhållning. Åkermarken berättigar till ersättning för ekologisk djurhållning, endast i de fall den odlas med slåtter- och betesvall eller med grödor som ger rätt till ersättning för växtodling. (SJVFS 2024:23).

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om ersättning för

ekologisk produktion?

Sökanden ska hålla minst det antal djur som anges i ansökan enligt reglerna för ersättningen för ekologisk produktion under en hållandeperiod av minst 60 dagar. Det ska framgå av stalljournal eller annan likvärdig dokumentation att den sökande håller djuren under hållandeperioden. (SJVFS 2024:23).

Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än ett år. Villkoret ska uppfyllas senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigade tackor, getter och suggor bytas ut?

Tackor, getter och suggor som angetts i ansökan om ersättning för ekologisk produktion får bytas ut mot andra ersättningsberättigade tackor, getter eller suggor under hållandeperioden. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får, genom bytet, inte bli mindre än det som angivits i ansökan om ersättning för ekologisk produktion. (SJVFS 2024:23).

Hur beräknas antalet nötkreatur?

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för ersättning hämtas ur centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om ersättning för ekologisk produktion för nötkreatur i ekologisk produktion under det föregående stödåret är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. För sökanden som har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 och sökt utbetalning för ekologisk produktion och ersättning för omställning till ekologisk produktion av nötkreatur i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion. Om sökanden inte har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. (SJVFS 2024:23).

Sökanden får bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på anläggningen och som är anmälda till CDB i tid.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Ett djur får endast tillgodoräknas en sökande vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en anläggning anses djuret tillhöra den utrapporterande anläggningen. Under förutsättning att det inte beror på sökanden kan den handläggande myndigheten medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl. (SJVFS 2023:29).

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

Sökanden kan få ersättning för det antal slaktsvin som slakterier rapporterar för sökandens anläggning till Jordbruksverkets slaktregister i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:43) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur. Räkningsperioden är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om ersättning för ekologisk produktion för slaktsvin i ekologisk produktion under det föregående stödåret är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. För sökanden som har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 och sökt utbetalning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion av slaktsvin i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion. Om sökanden inte har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. Under förutsättning att det inte beror på sökanden kan den handläggande myndigheten medge att ett djur som inte är anmält till Jordbruksverkets slaktregister får räknas, om det finns särskilda skäl. (SJVFS 2024:23).

Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar?

Sökanden kan få ersättning för det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar som hålls under räkningsperioden. Det ska framgå av stalljournal eller annan likvärdig dokumentation att den sökande håller djuren under hållandeperioden. Det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar beräknas genom att antalet djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden, eller inte, multipliceras med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden samt delas med antalet dagar i räkningsperioden. Värphöns ger rätt till utbetalning av ersättning först efter 16 veckors ålder. Vid omgångsuppfödning behöver man inte räkna bort slaktkycklingar och värphöns som dör eller behöver avlivas innan hela omgången tas ur produktion.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Räkningsperioden är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för värphöns och slaktkycklingar under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. För sökanden som har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 och sökt utbetalning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion av värphöns och slaktkycklingar i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion. Om sökanden inte har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. (SJVFS 2024:23).

Vilka undantag finns vid omställning till ekologisk produktion?

Den som söker ersättning för ekologisk djurhållning och som antingen ställer om till ekologisk växtodling eller lägger till en djurart till sin djurhållning undantas från kraven på ekologiskt foder i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464, kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2146, kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/771 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165 för den eller de djurarter som omställningen berör. Det gäller under förutsättning att sökanden inte fått ersättning för ekologisk produktion föregående ansökningsår för den aktuella djurarten eller djurarterna. Undantaget gäller från och med den 1 januari det år sökanden lägger till djurarten i sin ansökan till och med den dag sökanden anmäler djurhållningen till ett kontrollorgan. Senast sista ansökningsdag det år sökanden börjar med att ställa om till ekologisk djurhållning för den aktuella djurarten eller djurarterna ska sökanden anmäla djurhållningen till ett kontrollorgan. (SJVFS 2024:23).

Sökande med åkermark kan få ersättning för blommande åker och fältkant. Åkermark med permanenta grödor eller permanent gräsmark är inte berättigad till ersättning. Det framgår av 5 kap. 28 a § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. För att räknas som blommande åker och fältkant behöver marken tas ur produktion från och med den 1 januari stödåret och får inte användas för

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

produktion fram till det datum den blommande åkern eller fältkanten får brytas. (SJVFS 2024:23).

Blommande åker och fältkant ska vid etablering sås med minst tre godkända arter av pollen- eller nektarrika örter som framgår av bilaga 3. De godkända örterna ska dominera på skiftet och förekomma i blandning över hela skiftet. Blommande åker och fältkant får inte övergå i huvudgröda avsedd för produktion. (SJVFS 2024:23).

De pollen- och nektarrika örterna ska sås på ett sådant sätt att de utvecklas väl och blommar innan det datum då skiftet tidigast får brytas. Uppkomsten av örterna ska vara tillräcklig med hänsyn tagen till lokala förhållanden och väderlek. (SJVFS 2024:23).

De pollen- och nektarrika örterna ska vara etablerade senast den 15 juli stödåret. (SJVFS 2024:23).

Vad du inte får göra på skiftet?

Blommande åker och fältkant får inte putsas under perioden den 1 april till och med den 30 juni stödåret. (SJVFS 2024:23).

Blommande åker och fältkant får inte jordbearbetas efter att örterna har etablerats fram till det datum när blommande åker och fältkant tidigast får brytas. (SJVFS 2024:23).

När och hur får blommande åker och fältkant brytas?

Blommande åker och fältkant får brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 10 oktober stödåret. I Blekinge, Skåne och Hallands län får dock blommande åker och fältkant brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 20 oktober stödåret. (SJVFS 2024:23).

När får växtskyddsmedel spridas?

Växtskyddsmedel får inte spridas på marken mellan den 1 januari och fram till det datum då blommande åker och fältkant tidigast får brytas under stödåret. (SJVFS 2024:23).

Den handläggande myndigheten får besluta om undantag från förbudet i 8 § om detta krävs för att förhindra introduktion, etablering och spridning av invasiva främmande arter, karantänskadegörare samt flyghavre enligt annan lagstiftning. (SJVFS 2024:23).

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Åkermarken har 100 % av ersättningen inte tagits ur produktion för arealen där felet senast den 1 januari finns. stödåret.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn