Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (2022:29) om direktstöd och grundvillkor

Denna författning kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 , 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 , 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 , 4. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464 av den 26 mars 2020 om vissa tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 vad gäller de handlingar som krävs för retroaktivt godkännande av perioder för omställning, produktion av ekologiska produkter och information som ska tillhandahållas av medlemsstaterna , 5. kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2146 av den 24 september 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 vad gäller produktionsregler vid exceptionella omständigheter i ekologisk produktion , 6. kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/771 av den 21 januari 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 genom fastställande av särskilda kriterier och villkor för kontroller av dokumentation inom ramen för offentlig kontroll i ekologisk produktion och offentlig kontroll av aktörsgrupper , 7. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165 av den 15 juli 2021 om godkännande av vissa produkter och ämnen för användning i ekologisk produktion och om upprättande av förteckningar över dessa , 8. kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1691 av den 12 juli 2021 om ändring av bilaga II till Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2018/848 vad gäller kraven på bevarande av dokumentation för aktörer inom ekologisk produktion , 9. kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 av den 7 december 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 enligt

1 EUT L 150, 14.6.2018, s. 1 (Celex 32018R0848). 2 EUT L 435, 6.12.2021, s. 1 (Celex 32021R2115). EUT L 435, 6.12.2021, s. 187 (Celex 32021R2116). 4 EUT L 98, 31.3.2020, s. 2 (Celex 32020R0464). 5 EUT L 428, 18.12.2020, s. 5 (Celex 32020R2146). 6 EUT L 165, 11.5.21, s 25 (Celex 32021R0771). 7 EUT L 253, 16.7.2021, s. 13 (Celex 32021R1165). 8 EUT L 334, 22.9.2021, s.1 (Celex 32021R1891).

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

den förordningen samt om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC) , 10. kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1172 av den 4 maj 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken och tillämpningen och beräkningen av administrativa avdrag för villkor , 11. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 av den 31 maj 2022 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken , och 12. förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Denna författning gäller villkoren, stöden och ersättningarna 1. grundvillkor, 2. gårdsstöd, 3. stöd till unga jordbrukare, 4. nötkreatursstöd, 5. ersättning för precisionsjordbruk – planering, 6. ersättning för mellangröda för kolinlagring, fånggröda och vårbearbetning för minskat kväveläckage, och 7. ersättning för ekologisk produktion.

I dessa föreskrifter betyder:

Anläggning Samma lydelse som i artikel 4.27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) .

Betesmarker och Betesmark slåtterängar

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är

9 EUT L 20, 31.1.2022, s. 52 (Celex 32022R0126). 10 EUT L 183, 8.7.2022, s. 12 (Celex 32022R1172). 11 EUT L 183, 8.7.2022, s. 23 (Celex 32022R1173). 12 EUT L 84, 31.3.2016, s. 1 (Celex 32016R0429).

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Generellt för betesmarker och slåtterängar

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Myrmark som är bevuxen med gräs, halvgräs, fräken och örter och som används, eller kan användas till slåtter, räknas inte som slåtteräng om den ligger i Norrbottens, Västerbottens eller Jämtlands län.

För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd.

Ytor tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement eller som saknar tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet med 2 kap. 7 §. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 2 som är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung ingår alltid i skiftesarealen.

Brukningscentrum Det block eller det närmast belägna blocket där de för jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggnader är belägna.

Blockdatabas Jordbruksverkets digitala register över jordbruksmarken i Sverige.

Ekologisk Djurhållning som har certifierats av ett djurhållning kontrollorgan, enligt reglerna i artikel 3.1 och

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

Den 15 juni det aktuella stödåret ska sökanden förfoga över de skiften som ingår i stödansökan.

För att stöd ska lämnas för gårdsstödet och stödet till unga jordbrukare ska ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar.

Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för en permanent förändring till annat än jordbruksmark påbörjas på skiftet. På skiften som används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där markarbetet utförs. På skiften som inte används för produktion, upphör stödberättigandet på den del av skiftet där markanvändningen ska förändras permanent.

Jordbruksmarken ska vara synbart påverkad av jordbruksverksamhet senast den 31 oktober, det år verksamheten ska utföras för att den ska vara godkänd som stödberättigande hektar i berörda stöd. Undantag från första stycket gäller för 1. åkermark som läggs i träda och fältkanter som avses i 3 kap. vilka inte behöver ha jordbruksverksamhet under det första året som träda eller fältkant, 2. mark som ingår i ett åtagande för skyddzoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner, vilka istället får hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av växtnäring och bekämpningsmedel, eller 3. betesmark och slåtteräng som ingår i ett miljöersättningsåtagande vilka ska ha jordbruksverksamhet minst vartannat år enligt villkoren för åtagandet.

För betesmarker och slåtterängar ska tillämpning av pro rata bedömning göras för följande element: 1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter, hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment. 3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 2. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt 50 procent ska arealen minskas med 40 procent. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

Som godkänd marktäckning för kraven i GAEC 6 enligt bilaga III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 räknas 1. vall, 2. höstsådd, 3. sockerbetor, fodersocker, foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter, 4. sent skördade kålväxter, 5. mellangrödor, 6. fånggrödor, 7. bevuxen träda, 8. stubb som har lämnats obearbetad efter skörd av spannmål eller oljeväxter, och 9. fleråriga grödor som ger upprepade skördar, inbegripet energiskog. (SJVFS 2023:29).

Som bevuxen träda räknas åkermark som tagits ur produktion från och med den 1 januari till och med den 15 augusti under innevarande stödår. Om marken ska höstsås får trädan brytas tidigast den 16 juli innevarande stödår. Trädan ska vara bevuxen vilket innefattar att den åtminstone ska ha lämnats obearbetad med stubb efter skörd av grödan under föregående år.

Som blommande träda räknas åkermark som har tagits ur produktion från och med den 1 januari till den 20 oktober under innevarande stödår då trädan får brytas i Blekinge, Halland och Skånes län. För övriga landet gäller perioden från och med den 1 januari till den 10 oktober under innevarande stödår då trädan får brytas. Trädan ska vara bevuxen med minst en pollen- eller nektarrik ört enligt bilaga 3 på en övervägande del av marken. Örterna ska vara etablerade på marken senast den 15 juli under stödåret.

Som bevuxen fältkant räknas den yttre kanten på ett skifte som har tagits ur produktion från och med den 1 januari till och med den 15 augusti under innevarande stödår. Om marken ska höstsås får fältkanten brytas tidigast den 16 juli innevarande stödår. Fältkanten ska vara bevuxen vilket innefattar att den åtminstone ska ha lämnats med stubb efter skörd av grödan under föregående år. Fältkanten ska vara minst 2 meter bred. Fältkanten får inte utgöra en övervägande del av skiftets areal och ska ligga på ett skifte där huvudgrödan utgörs av produktion.

Som blommande fältkant räknas den yttre kanten på ett skifte som har tagits ur produktion från och med den 1 januari till den 20 oktober då trädan får brytas i Blekinge, Halland och Skånes län under innevarande stödår. För övriga landet gäller perioden från och med den 1 januari till den 10 oktober då trädan får brytas under innevarande stödår. Fältkanten ska vara minst 2 meter bred. Fältkanten ska vara bevuxen med minst en pollen- eller nektarrik ört enligt bilaga 3 på en övervägande del av marken. Fältkanten

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

får inte utgöra en övervägande del av skiftets areal och ska ligga på ett skifte där huvudgrödan utgörs av produktion. Örterna ska vara etablerade på marken senast den 15 juli under stödåret.

Som gröngödslingsgröda räknas åkermark som har tagits ur produktion från och med den 1 januari till och med den 15 augusti under innevarande stödår och som har såtts in med baljväxter i blandning med gräs med syfte att förbättra jordstrukturen och tillföra näring till marken. Gröngödslingsgrödan ska vara etablerad senast den 15 juli under stödåret. Baljväxterna får utgöra maximalt 50 procent av utsädesvikten. Om marken ska höstsås får grödan brytas den 16 juli stödåret. (SJVFS 2023:29).

Växtskyddsmedel eller gödsel får inte användas på miljöytorna under perioden som de ska finnas på plats under stödåret. Reglerna som rör skötsel av träda enligt 13 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2020:2) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket ska gälla för alla miljöytor.

Jordbearbetning får inte ske på miljöytorna förutom som förberedelse för insådd av pollen- och nektarrika örter eller som förberedelse för insådd av gröngödslingsgrödor.

Under stödår 2023 ska 7 och 8 §§ inte gälla för bevuxen träda enligt 2 § i detta kapitel.

De grundvillkorselement och övriga landskapselement som räknas upp i 4 kap. 19–20 §§ förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik definieras i bilaga 4.

De grödor som är sådda före den 30 juni med syfte att skördas under sommaren eller hösten räknas som huvudgröda under det året i kraven på växtföljd enligt 4 kap. 10 § förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2023:29).

Reglerna i detta kapitel gäller avdrag på grund av villkorsfel för ersättning för ekologisk produktion, ersättning för mellangröda för kolinlagring, fånggröda och vårbearbetning för minskat kväveläckage samt ersättning för precisionsjordbruk – planering i dessa föreskrifter.

Om den handläggande myndigheten konstaterar att sökanden inte följt ett villkor ska myndigheten göra ett avdrag från utbetalningen. Det framgår av 3–6 §§ i detta kapitel och i bilaga 1 anges hur stora avdragen ska vara. Villkorsavdragen kan inte vara större än årets utbetalning av ersättning för det aktuella skiftet eller den aktuella gruppen enligt 3 kap. 23 § andra stycket förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2023:29).

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

Den handläggande myndigheten ska bedöma om sökanden har upprepat ett fel när följande förutsättningar är uppfyllda: 1. Felet konstaterades det år som villkoret senast kontrollerades. 2. Den handläggande myndigheten meddelade sökanden om det felet då. 3. Det är samma villkor som inte är uppfyllt. Felet behöver inte vara upprepat på samma mark eller djur. 4. Felet återkommer eller har inte åtgärdats inom strategisk plan 2023–2027.

Om sökanden har upprepat ett villkorsfel enligt 3 § ska den handläggande myndigheten göra ett dubbelt villkorsavdrag för det konstaterade upprepade felet, under förutsättning att inget annat framgår av bilaga 1.

I följande situationer kan den handläggande myndigheten göra undantag från bestämmelserna i det här kapitlet och göra mindre villkorsavdrag eller inget avdrag alls: 1. Extremt väder som inte är tillräckligt allvarligt för att vara force majeure så som regn under hela skördeperioden. 2. Försenad sådd då grödan blivit förstörd och behöver sås om. 3. Gröda som blivit uppäten eller förstörd av vilt på ett sätt som varit svårt att förebygga. 4. Rovdjursangrepp som var svåra att förutse eller förebygga. 5. Bekämpning av växt- eller djursjukdomar och invasiva arter. 6. Sökanden meddelar själv myndigheten om villkorsfelet. Det gäller dock inte om sökanden är informerad om en kommande kontroll.

Om det finns särskilda skäl kan den handläggande myndigheten medge undantag från bestämmelserna i det här kapitlet.

Räkningsperioden för djurinnehavet är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. För stödår 2023 startar räkningsperioden den 1 augusti 2022.

Enligt 5 kap. 30 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska nötkreatursstöd baseras på det djurinnehav under räkningsperioden som har rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB) på villkor att kraven på identifiering och registrering av djur är uppfyllda. Nötkreatursstöd ska baseras på djurinnehavet och på villkor att kraven på identifiering och registrering

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

av djur är uppfyllda utifrån djurens vistelseperioder i CDB per den 31 juli under det gällande ansökningsåret. Vid bedömningen av om villkoren är uppfyllda ska hänsyn tas till den tidsfrist som registrerad aktör har på sig för rapportering av förändringar av djurinnehavet som avser händelser som inträffat före eller senast detta datum.

Sökanden med åkermark inom nitratkänsligt område kan få ersättning för precisionsjordbruk – planering. Med nitratkänsligt område avses de områden som anges som känsliga i 2 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark i träda eller med permanenta grödor är inte berättigad till ersättning. (SJVFS 2023:29).

Sökanden ska upprätta en växtodlingsplan för innevarande stödår, som ska finnas tillgänglig för kontroll senast sista dag för SAM-ansökan. I växtodlingsplanen ska företagets alla åkermarksskiften finnas med. Skiftena ska anges med samma ordningsnummer för block och bokstav för skifte som i SAM-ansökan. För varje skifte ska sökanden ange 1. förfrukt och årets planerade gröda eller grödor, 2. areal, 3. grödans behov av fosfor och kalium, 4. grödans behov av kväve enligt uppskattad skördenivå, förfruktseffekt, mulljord (om mulljord odlas) och långtidseffekt av stallgödsel, och 5. mängden mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som sökanden planerar att använda samt mängden lättillgängligt kväve, fosfor och kalium i gödselmedlen. Med lättillgängligt kväve avses ammoniumkväve, nitratkväve och urea. Den sökande kan välja att ersätta uppgifterna i punkt 5 med uppgifter om genomförd spridning av mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel och tillförd mängd lättillgängligt kväve, fosfor och kalium per hektar när spridningen av gödsel genomförts på skiftet. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2023:29).

Undantag från 2 § gäller för skiften som inte ingår i ansökan om ersättning för Precisionsjordbruk – planering och som förvärvats eller arrenderats efter sista dag för SAM-ansökan aktuellt stödår. Sökande kan utesluta dessa skiften ur växtodlingsplanen. (SJVFS 2023:29).

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

Växtnäringsbalans

Varje produktionsenhet i sökandens företag ska ha en egen växtnäringsbalans. Om driften är gemensam mellan produktionsenheterna kan en gemensam växtnäringsbalans göras. Detta gäller för växtnäringsbalansen: 1. Den ska vara baserad på uppgifter från en period på 12 månader under något av de tre föregående kalenderåren. 2. Den ska finnas tillgänglig för kontroll senast sista dagen för SAM-ansökan. 3. Den ska innehålla uppgifter om skillnaden mellan tillförda och bortförda produkter i växt- och djurproduktion som innehåller kväve, fosfor eller kalium. 4. Den ska innehålla uppgifter om tillförsel av kväve genom kvävefixering. 5. Den ska beräknas per hektar åkermark som används för produktion. För en produktionsenhet där majoriteten av skiftena är frilandsodling av grönsaker och bär kan den sökande istället välja att göra växtnäringsbalansen per skifte enligt 1– 4 för bara dessa skiften på produktionsenheten. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2023:29).

I följande situationer kan undantag från 4 § göras: 1. När en produktionsenhet tillkommit sökandes företag under föregående år eller aktuellt stödår. Sökande behöver i dessa fall inte uppdatera eller upprätta en växtnäringsbalans med uppgifter som tillhör denna produktionsenhet. 2. När sökande har förvärvat ett jordbruksföretag under föregående år eller aktuellt stödår. Sökande behöver i dessa fall inte upprätta någon växtnäringsbalans med uppgifter som tillhör det förvärvade jordbruksföretaget. (SJVFS 2023:29).

Markkartering

Alla skiften som ingår i ansökan om ersättning för precisionsjordbruk – planering ska vara markkarterad. Markkarteringen ska uppfylla dessa villkor: 1. Markkarteringen får inte vara äldre än 10 år vid sista dag för SAM-ansökan det aktuella stödåret. 2. Jordprovplatserna ska märkas ut på en karta och lätt kunna utläsas. 3. Analys ska göras av pH, P-AL (lättlösligt fosfor) och K-AL (lättlösligt kalium) på tagna jordprover. 4. Minst ett jordprov ska tas per hektar markkarterad mark men på skiften som är mindre än tre hektar där jordprov tagits räcker det med ett jordprov. 5. Markkarteringen ska vara upprättad och finnas tillgänglig för kontroll senast sista dag för SAM-ansökan. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2023:29).

Skiften med ett åtagande om skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner omfattas inte av kraven i 6 §. (SJVFS 2023:29).

Stallgödselanalys

Om flytgödsel används i företaget ska minst en stallgödselanalys göras per år. Analysen ska vara upprättad och finnas tillgänglig för kontroll senast sista ändringsdag

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

för SAM-ansökan och får vid den dagen inte vara äldre än ett år. Analysen ska påvisa mängden ammoniumkväve, fosfor och kalium i flytgödseln.

Undantag från 8 § kan göras vid överlåtelse av hel SAM-ansökan om överlåtelsen sker efter sista ansökningsdag. Sökande behöver då inte göra en stallgödselanalys för aktuellt stödår. (SJVFS 2023:29).

Dräneringsbrunnar

Alla dräneringsbrunnar ska vara omgivna av en bevuxen zon som minskar risken för att växtskyddsmedel transporteras ut i vattenmiljön om dräneringsbrunnen 1. ligger ovan mark, 2. har ytvattenintag, 3. ligger på ett skifte som ingår i ansökan om ersättning för precisionsjordbruk – planering, och 4. är helt omgiven av åkermark. Den omgivande zonen ska 1. vara sådd eller redan bevuxen senast i samband med etablering av huvudgrödan och ligga obruten resten av det år som ansökan avser, 2. ha växtlighet som är tillräcklig med hänsyn tagen till lokala förhållanden och väderlek, 3. till största del bestå av vallgräs, och 4. vara minst två meter bred runt hela dräneringsbrunnen, räknat från mark lämplig för sådd. En bevuxen zon får sås om i samband med höstsådd av nästa års huvudgröda. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2023:29).

Ersättning för precisionsjordbruk – planering kan inte kombineras med ett åtagande med anpassade skyddszoner på samma skifte om det finns dräneringsbrunnar som ligger ovan mark och har ytvattenintag. Sökande måste i ansökan om precisionsjordbruk – planering lämna information om förekomsten av dräneringsbrunnar som ligger ovan mark och har ytvattenintag om skiftet ingår i ett åtagande för anpassade skyddszoner. (SJVFS 2023:29).

Sökanden med åkermark inom nitratkänsligt område kan få ersättning för odling av fånggröda för minskat kväveläckage. Sökanden med åkermark inom nitratkänsligt område kan få ersättning för vårbearbetning för minskat kväveläckage. Med fånggröda avses växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syftet att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd. Slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda får inte vara

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

huvudgröda under stödåret. Stöd får inte lämnas för odling av fånggröda om majs har odlats på marken under samma år. Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker efter skörd av en huvudgröda, efter en vall eller efter en bevuxen träda förrän efter årets slut. Med nitratkänsligt område avses de områden som anges som känsliga i 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. (SJVFS 2023:29).

Sökanden med åkermark inom stödområde 6–12 samt inom område 13 utan kompensationsstöd kan få ersättning för odling av mellangröda för kolinlagring. Stödområdena definieras i bilaga 6 förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Med mellangröda avses växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syftet att öka inlagringen av kol i marken efter huvudgrödans skörd. Slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda får inte vara huvudgröda under stödåret. Stöd får inte lämnas för odling av mellangröda om majs har odlats på marken under samma år. (SJVFS 2023:29).

Fånggrödan ska sås vid en tidpunkt och på ett sådant sätt att den utvecklas väl och tar upp kväve efter skörden av huvudgrödan. Mellangrödan ska sås vid en tidpunkt och på ett sådant sätt att den utvecklas väl och lagrar in kol efter skörden av huvudgrödan.

Uppkomsten av fång- eller mellangrödan ska vara tillräcklig med hänsyn tagen till lokala förhållanden och väderlek.

Hur får fång- eller mellangröda inte användas?

Sökanden får inte använda fång- eller mellangrödan för slåtter, bete, foder eller annan produktion före det datum då fång- eller mellangrödan tidigast får brytas. Fångeller mellangrödan får inte övergå i huvudgröda.

När får gödselmedel spridas?

Gödselmedel får inte spridas på marken mellan skörd av huvudgrödan och det datum då fång- eller mellangrödan tidigast får brytas.

Följande utsäde är godkänt vid sådd av fånggröda: 1. Vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Fånggrödan ska sås in i en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. 2. Vitsenap, oljerättika eller rättika. Fånggrödan ska sås in i eller direkt efter skörd av en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. Den kan också sås direkt efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker.

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

3. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Fånggrödan ska sås direkt efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker.

När och hur får fånggrödan brytas?

Om fånggrödan är vallgräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter, vitsenap, oljerättika eller rättika, får den brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 10 oktober. I Blekinge, Skåne och Hallands län får dessa fånggrödor brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 20 oktober. Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs får den brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 1 januari året efter stödåret.

Mellangrödan ska vara insådd i eller sådd efter skörd av huvudgrödan. Om huvudgrödan är potatis, rotfrukter eller grönsaker ska mellangrödan sås in direkt efter skörd av huvudgrödan. Högst 30 viktprocent av frön i utsädet till mellangrödan får vara baljväxter.

När och hur får mellangrödan brytas?

Mellangrödan får brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 10 oktober. I Blekinge, Skåne och Hallands län får mellangrödan brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 20 oktober.

Sökanden kan få ersättning för vårbearbetning om följande villkor är uppfyllda: 1. Markanvändningen det aktuella stödåret är huvudgröda, vall eller bevuxen träda, 2. marken inte jordbearbetas mellan skörd av huvudgröda, vall eller bevuxen träda och den 31 december det aktuella stödåret. Sökanden får dock utföra en grund jordbearbetning inför sådd av fånggrödorna vitsenap, oljerättika eller rättika och inför sådd av mellangrödan samt 3. marken sås med ny huvudgröda eller vall senast den 30 juni året efter aktuellt stödår.

Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning. Därför kan huvudgrödan potatis, rotfrukter eller grönsaker inte kombineras med vårbearbetning.

När får gödselmedel och växtskyddsmedel spridas?

Efter skörd av en huvudgröda, efter den sista skörden av en vall eller efter en bevuxen träda får gödselmedel spridas på marken tidigast den 1 mars året efter stödåret.

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

Efter skörd av en huvudgröda, efter den sista skörden av en vall eller efter en bevuxen träda får växtskyddsmedel som avdödar växtlighet spridas på marken tidigast den 1 januari året efter stödåret. (SJVFS 2023:29).

Villkoren för ekologisk produktion gäller under det år som ansökan avser. Sökanden ska följa villkoren för ekologisk produktion hela stödåret.

För att vara ersättningsberättigad till ekologisk djurhållning krävs att sökanden har ekologisk växtodling och söker utbetalning för denna.

För att få ersättning för ekologisk produktion ska sökanden anmäla produktionen till ett kontrollorgan senast sista ansökningsdag det aktuella stödåret. Sökanden anmäler produktionen genom att skriva under och lämna in ett avtal till ett kontrollorgan.

Senast den 15 juni ska sökanden 1. anmäla all växtproduktion som ingår i ansökan om utbetalning till ett kontrollorgan, och 2. anmäla all djurhållning som ingår i ansökan om utbetalning till kontrollorgan.

Den som söker ersättning för ekologisk produktion ska följa Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464, kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2146, kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/771 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165.

Kontroll

För att få rätt till utbetalning ska sökanden godkänna att den handläggande myndigheten får kontrollera 1. anslutningen till ett kontrollorgan, 2. anslutningens omfattning, och 3. de resultat av kontrollorganets kontroller som har betydelse för bedömning av om sökanden har uppfyllt villkoren för ersättningen. Sökanden ska se till att information och handlingar från kontrollorganet lämnas till den handläggande myndigheten inom begärd tid.

Sökanden ska göra det möjligt för den handläggande myndigheten att kontrollera de uppgifter som denne har lämnat och som Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464, kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2146, kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/771, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1691 ställer krav på. Kontrollerna ska ske mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande. Uppgifter behöver inte vara dokumenterade om de inte är relevanta för den typ av produktion sökanden bedriver. Sökanden ska spara all dokumentation som

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

påverkar utbetalningen av ersättningen. Dokumentationen ska sparas under det stödår som ansökan avser samt det efterföljande året.

För att ge rätt till utbetalning av ersättning ska grödan odlas för det syfte som grödan har redovisats för i SAM-ansökan.

Vallen är godkänd som gröda om växterna som täcker marken har ett fodervärde och består av vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa, dessutom får smakliga smalbladiga gräs och örter ingå. Smakliga örter och insektsfrämjande fröblandning får blandas in vid sådden av slåtter- och betesvall. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som en vall och används som foder.

Grönfoder ska bestå av ettåriga lantbruksgrödor och vara dugligt som foder för att ge rätt till ersättning. Vallgräs, vallbaljväxter och andra arter för vallodling får ingå som insådd i grönfoder.

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Den som söker ersättning för frövall ska följa de regler som finns för en certifierad fröodlare. Sökanden ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta avtal ska finnas tillgängligt vid kontroll på plats.

För att en fruktodling ska ge rätt till utbetalning av ersättning, ska den ha minst 1. 300 träd per hektar surskörsbär (Prunus cerasus) eller 2. 400 träd per hektar a) äpple (Malus spp.),

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

b) päron (Pyrus spp.), c) plommon eller körsbär (Prunus spp.), d) persika (Prunus spp.), eller e) aprikos (Prunus spp).

Fruktodling ger rätt till utbetalning av ersättning även de år odlingen etableras eller föryngras. Sökande ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll.

För att en nötodling ska ge rätt till utbetalning av ersättning, ska den ha minst 1. 400 buskar per hektar hassel (Corylus spp), eller 2. 150 träd per hektar valnötter (Juglans spp).

Nötodling ger rätt till utbetalning av ersättning även de år odlingen etableras eller föryngras. Sökanden ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll.

För att en bärodling ska ge rätt till utbetalning av ersättning ska den ha minst 1. 30 000 plantor per hektar a) smultron (Fragaria vesca), eller b) lingon (Vaccinium vitis-idaea), 2. 16 000 plantor per hektar a) jordgubbar (Fragaria ananassa), b) tranbär (Vaccinium spp.), eller c) åkerbär (Rubus arcticus, R x stellarcticus), 3. 3 000 plantor per hektar hjortron (Rubus chamaemorus), 4. 2 000 plantor per hektar a) hallon (Rubus spp.), b) björnbär (Rubus spp.), eller c) björnbärskorsningar (Rubus spp.), 5. 1 500 plantor per hektar a) vinbär (Ribes spp.), b) krusbär (Ribes uva-crispa), c) blåbär (Vaccinium spp.), d) blåbärstry (Lonicera spp), e) sibiriskt blåbär (Lonicera spp), f) nypon (Rosa spp.), g) aronia (Aronia spp.), h) rosenkvitten (Chaenomeles spp.), i) vindruvor (Vitis ssp.) eller j) gojibär (Lycium spp), 6. 1 200 plantor per hektar a) havtorn (Hippophae rhamnoides) b) bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia) eller c) kiwi och minikiwi (Actinidia spp), eller 7. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

Bärodling ger rätt till utbetalning av ersättning även de år odlingen etableras eller föryngras. Sökanden ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll.

Det är endast åkermark som är certifierad för ekologisk produktion som ska användas vid beräkningen av ersättningen för ekologisk djurhållning. Åkermarken berättigar till utbetalning av ersättning för ekologisk djurhållning, endast i de fall den odlas med slåtter- och betesvall eller med grödor som ger rätt till utbetalning av ersättning för växtodling.

Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om utbetalning?

Sökanden ska hålla minst det antal djur som anges i ansökan om utbetalning enligt reglerna för ersättningen för ekologisk produktion under en hållandeperiod av minst 60 dagar.

Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än ett år. Villkoret ska uppfyllas senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigade tackor, getter och suggor bytas ut?

Tackor, getter och suggor som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra ersättningsberättigade tackor, getter eller suggor under hållandeperioden. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning hämtas ur centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för nötkreatur i ekologisk produktion under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. För sökanden som har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 och sökt utbetalning för ekologisk produktion och ersättning för omställning till ekologisk produktion av nötkreatur i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion. Om sökanden inte har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret.

Sökanden får bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på anläggning och som är anmälda till CDB i tid.

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

Ett djur får endast tillgodoräknas en sökande vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en anläggning anses djuret tillhöra den utrapporterande anläggningen. Under förutsättning att det inte beror på sökanden kan den handläggande myndigheten medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl. (SJVFS 2023:29).

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

Sökanden kan få utbetalning av ersättning för det antal slaktsvin som slakterier rapporterar för sökandens anläggning till Jordbruksverkets slaktregister i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:43) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur. Räkningsperioden är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för slaktsvin i ekologisk produktion under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. För sökanden som har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 och sökt utbetalning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion av slaktsvin i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion. Om sökanden inte har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. Under förutsättning att det inte beror på sökanden kan den handläggande myndigheten medge att ett djur som inte är anmält till Jordbruksverkets slaktregister får räknas, om det finns särskilda skäl.

Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar?

Sökanden ska få utbetalt för det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar som hålls under räkningsperioden. Det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar beräknas genom att antalet djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden, eller inte, multipliceras med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden samt delas med antalet dagar i räkningsperioden. Värphöns ger rätt till utbetalning av ersättning först efter 16 veckors ålder. Vid omgångsuppfödning behöver man inte räkna bort slaktkycklingar och värphöns som dör eller behöver avlivas innan hela omgången tas ur produktion. Räkningsperioden är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för värphöns och slaktkycklingar under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. För sökanden som har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 och sökt utbetalning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion av värphöns och slaktkycklingar i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion. Om sökanden inte har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

2014–2022 är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret.

Vilka undantag finns vid omställning till ekologisk produktion?

Den som söker utbetalning för ekologisk djurhållning och som antingen ställer om till ekologisk växtodling eller lägger till en djurart till sin djurhållning undantas, under nedanstående förutsättning, från kraven på ekologiskt foder i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464, kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2146, kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/771 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165 för den eller de djurarter som omställningen berör. Undantaget gäller under förutsättning att sökanden inte fått ersättning för ekologisk produktion föregående ansökningsår för den aktuella djurarten eller djurarterna. Undantaget gäller från och med den 1 januari det år sökanden lägger till djurarten i sin ansökan till och med den dag sökanden anmäler djurhållningen till ett kontrollorgan. Senast sista ansökningsdag det år sökanden börjar med att ställa om till ekologisk djurhållning för den aktuella djurarten eller djurarterna ska sökanden anmäla djurhållningen till ett kontrollorgan.

Annan gröda 100 % av ersättningen för arealen där felet finns. 2 § Bristfällig Obetydlig omfattning: växtodlingsplan 0 % av ersättningen Mindre omfattning: 5 % av ersättningen Medelstor omfattning: 15 % av ersättningen Större omfattning: 25 % av ersättningen 2 § Växtodlingsplan 100% av ersättningen saknas helt eller är för gammal 4 § Bristfällig Obetydlig omfattning: växtnäringsbalans 0 % av ersättningen Mindre omfattning: 5 % av ersättningen Medelstor omfattning: 15 % av ersättningen Större omfattning: 25 % av ersättningen 4 § Växtnäringsbalans 100% av ersättningen saknas helt eller är för gammal 6 § Bristfällig Obetydlig omfattning: markkartering 0 % av ersättningen Mindre omfattning:5 % av ersättningen Medelstor omfattning: 15 % av ersättningen Större omfattning: 25 % av ersättningen 6 § Markkartering saknas 100% av ersättningen helt eller är för gammal 8 § Bristfällig Mindre omfattning: stallgödselanalys 5 % av ersättningen Medelstor omfattning: 15 % av ersättningen

Stallgödselanalys 50% av ersättningen saknas helt eller är för gammal

Godkänd 2023-11-30 av Christina Nordin

Bevuxen zon runt 100 % av ersättningen för dräneringsbrunn saknas skiftet där felet finns helt eller är bristfällig

Inte uppgett att 15 % av ersättningen dräneringsbrunn finns på skifte med åtagande om anpassad skyddszon