Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (2022:28) om miljöersättningar, djurvälfärdsersättningar och kompensationsstöd

Denna författning gäller följande former av ersättningar: 1. Fleråriga miljö- och klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden (miljöersättningar): a) skötsel av betesmarker och slåtterängar, b) fäbodar c) skötsel av våtmarker och dammar, d) skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner, och e) hotade husdjursraser. 2. Ettåriga miljö- och klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden (djurvälfärdsersättningar): a) för får, b) för suggor, och c) för mjölkkor 3. Naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar: a) kompensationsstöd.

Grundläggande bestämmelser om miljöersättningar, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar finns i: 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 , 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 , 3. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2290 av den 21 december 2021 om fastställande av regler om beräkningsmetoder för de gemensamma output- och resultatindikatorer som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJPplaner) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)

2 EUT L 435, 6.12.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2115/oj (Celex 32021R2115). 3 EUT L 435, 6.12.2021, s. 187, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2116/oj (Celex 32021R2116).

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 , 4. kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 av den 7 december 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 enligt den förordningen samt om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC) , 5. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/129 av den 21 december 2021 om fastställande av regler för interventionstyper avseende oljeväxtfrön, bomull och biprodukter från vinframställning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 och för informations-, offentlighets- och synlighetskrav som rör unionsstöd och de strategiska GJP , 6. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2022/1172 av den 4 maj 2022 om komplettering av 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt tillämpningen av beräkningen av administrativa sanktioner för grundvillkor , 7. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 av den 31 maj 2022 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken , samt 8. förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2022:30) om ansökan om jordbrukarstöd finns bland annat bestämmelser om: 1. ansökan om åtagande, 2. ansökan om utbetalning, 3. sista ändringsdag, och 4. anmälan om övertagande.

I denna föreskrift används följande begrepp med nedan angiven betydelse

Begrepp Betydelse

Besättning Samtliga djur som hålls på den eller de anläggningar som ingår i åtagandet.

4 EUT L 458, 22.12.2021, s. 486 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/2290/oj (Celex 32021R2290). 5 EUT L 20, 31.1.2022, s. 52, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2022/126/oj (Celex 32022R0126). 6 EUT L 20, 31.1.2022, s 197 ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/129/oj (Celex 32022R129). EUT L 183, 8.7.2022, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2022/1172/oj (Celex 32022R1172). 8 EUT L 183, 8.7.2022, s. 23, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/1173/oj (Celex 32022R1173).

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Begrepp Betydelse

Betesmarker och Med samlingsnamnet betesmarker och slåtterängar slåtterängar i dessa föreskrifter avses ägoslaget betesmark. Det innebär för miljöersättningar följande typer av marker: betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark, gräsfattig mark samt fäbodbete. Det innebär för kompensationsstöd följande typer av betesmarker och slåtterängar: betesmark, slåtteräng samt fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd.

Betesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd

Ett jordbruksskifte som uppfyller definitionen för fäbodbete samtidigt som marken uppfyller definition för betesmark.

Generellt för betesmark, slåtteräng och fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Myrmark som är bevuxen med gräs, halvgräs, fräken och örter och som används, eller kan användas till slåtter, räknas inte som slåtteräng

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Begrepp Betydelse

om den ligger i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands län. För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Ytor med tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement eller som saknar tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet med 1 kap. 5 §. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 5 som är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung ingår alltid i skiftesarealen.

Skogsbete

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som skogsbete. Som skogsbete räknas endast mark med markklass skogsbete. Marken ska betas av djurarterna nötkreatur, får, get eller häst. Skogsbetet ska huvudsakligen bestå av skog med ett till övervägande del naturligt uppkommet trädbestånd med tydlig ålderskiktning. Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på att en lång kontinuitet råder i trädskiktet. Områdets markvegetation ska vara betespräglad och det ska finnas gräs, örter och ris som är dugligt som foder. Vegetationen ska innehålla växtarter eller ha en vegetationsstruktur som visar på en långvarig beteshävd.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Begrepp Betydelse

Ytor med ett träd- eller buskskikt som gör dem svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- eller buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike som uppfyller definitionen i bilaga 5. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 5 som är bevuxna med gräs, örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, alvarbete eller mosaikbetesmark ska räknas som skogsbete om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är skogsbete.

Alvarbete

Ett jordbruksskifte på Öland eller Gotland som inte är åkermark och som används till bete. Marken ska vara alvarmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som alvarbete. Som alvarbete räknas endast mark med markklass alvarbete. Områdets markvegetation ska bestå av gräs, örter och ris som är dugligt som foder, men de gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att marken klarar kraven i betesmarksdefinitionen för betesmark. Ytor med ett träd- eller buskskikt som gör dem svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Begrepp Betydelse

landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 5. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 5 som är bevuxna med gräs, örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete ska räknas som alvarbete under förutsättning att skiftet huvudsakligen är alvarbete.

Mosaikbetesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som mosaikbetesmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som mosaikbetesmark. Som mosaikbetesmark räknas endast mark med markklass mosaikbetesmark. Marken ska vara bevuxen med gräs, örter eller ris som är duglig som foder. Mosaikbetesmarken ska ha ett så stort inslag av element enligt pro rata bedömningen för betesmarker och slåtterängar i 1 kap. 5 § att dessa tillsammans täcker mer än 50 procent men mindre än 90 procent av skiftet som helhet. Mark som kan klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete får inte räknas som mosaikbetesmark. Ytor med ett träd- eller buskskikt som gör dem svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Begrepp Betydelse

sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 5. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 5 som är bevuxna med gräs, örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och det är lämpligt för markens natur- och kulturvärden får inte räknas som mosaikbetesmark. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete ska räknas som mosaikbetesmark om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är mosaikbetesmark.

Gräsfattig mark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Som gräsfattig mark räknas endast mark med markklass gräsfattig mark. Områdets markvegetation ska bestå av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder. De gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att marken uppfyller kraven i definitionen för betesmark. Gräsfattiga marker ska ha höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter för att bevaras eller utvecklas. Med höga naturvärden avses ett eller flera av följande kriterier: 1. öppet vattenområde mellan landstrand och yttre vassbälte där ej avbetad vegetation utgör en yttergräns (blå bård),

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Begrepp Betydelse

2. att marken har förekomst av arter som är beroende av bete eller slåtter och som motsvarar minst ett av följande alternativ: a) är hotade. Med hotade arter avses de arter på rödlistan som finns i kategorierna VU (sårbar), EN (starkt hotad) eller CR (akut hotad), b) är markerade som B eller N i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845), 3. att marken har värden som är beroende av bete eller slåtter och som motsvarar minst ett av följande alternativ: a) består av naturtyperna grässandhed, rissandhed, sandstäpp, torra hedar, rikkärr, löväng eller trädbärande betesmark, listade i bilaga 4 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., b) är skoglig värdekärna, nyckelbiotop eller objekt med naturvärde, biotopskyddstyp enligt förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. eller hänsynskrävande biotop enligt skogsvårdslagen (1979:429). Nyckelbiotop och objekt med naturvärde är begrepp definierade av Skogsstyrelsen. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och detta är lämpligt får inte räknas som gräsfattig mark. Ytor med ett träd- eller buskskikt som gör dem svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike som uppfyller definitionen i bilaga 5. Naturliga

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Metod för bedömning enligt pro rata av betesmarker, slåtterängar och fäbodbete som berättigar till gårdsstöd samt kompensationsstöd

För betesmarker, slåtterängar och fäbodbete som berättigar till gårdsstöd samt kompensationsstöd ska tillämpning av pro rata bedömning göras för följande element: 1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter, hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

3 Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 5. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt 50 procent ska arealen minskas med 40 procent. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.

Miljöersättningar, djurvälfärdsersättningar och kompensationsstöd enligt artikel 70 och 71 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2115 omfattas av grundvillkor. Detta framgår av artikel 12 och 13 samma förordning.

I 3 kap. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2022:29) om direktstöd och grundvillkor finns bestämmelser om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ska iakttas för miljöersättningar och kompensationsstöd.

Villkoren för kompensationsstödet gäller under det år som ansökan avser.

Åtagandeperioden börjar den 1 januari det år ansökan om åtagande för miljöersättningar och djurvälfärdsersättningar avser.

När får miljöersättning beviljas efter miljöinvestering eller

investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder?

För att få ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar gäller att miljöinvesteringen eller investeringsstödet för vattenvårdsåtgärder ska vara godkänd senast den 15 juni det år åtagandet startar. (SJVFS 2023:26).

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Vilka krav finns för att få ett åtagande godkänt?

För att få ett åtagande för miljöersättningar eller djurvälfärdsersättningar godkänt, ska lantbrukaren ansöka om utbetalning samma år som denne söker ett åtagande. För att få ett åtagande godkänt för miljöersättningar och djurvälfärdersättningar ska det beräknade värdet vid utbetalning vara minst 1 000 kronor innan avdrag.

Hur förnyas ett åtagande?

Ett åtagande för miljöersättningen för skötsel av våtmarker och dammar kan förnyas med fem år.

Utöver vad som framgår av bilaga 7 till förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik framgår det av bilaga 1 vilka åtaganden från programperiod 2014–2022 som är möjliga att kombinera med åtaganden i Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken 2023–2027 (strategisk plan 2023–2027). Möjliga kombinationer inom miljöersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar framgår av bilaga 3 och 4.

När avslutas ett åtagande från programperiod 2014–2022 och ersätts med

ett nytt åtagande i strategisk plan 2023–2027?

Ett åtagande för miljöersättning skötsel av våtmarker från programperiod 2014–2022 omvandlas till ett nytt åtagande för skötsel av våtmarker och dammar i strategisk plan 2023–2027 med befintlig löptid och skötselvillkor för de ursprungliga våtmarkerna eller dammarna när lantbrukaren utökar sitt åtagande.

Hur får ett befintligt åtagande utökas?

För skötsel av betesmarker och slåtterängar, fäbodar och skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner är det möjligt att utöka ett åtagande. År två och tre kan åtagandet utökas med högst 20 procent inom befintlig åtagandeperiod. År fyra kan åtagandet utökas med högst 10 procent eller två hektar inom befintlig period. Från och med år fem i åtagandeperioden innebär en ökning av arealen ett nytt femårigt åtagande. (SJVFS 2024:24).

För skötsel av våtmarker och dammar ger en utökning med ny mark en ny åtagandeperiod. Utökning med mer mark innebär att åtagandets slutår skjuts fram men att varje enskild mark i åtagandet behåller sitt ursprungliga slutår.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

För hotade husdjursraser kan åtagandet utökas om lantbrukaren ansöker om utökning och samtidigt söker utbetalning för mer än 150 procent av sitt befintliga åtagande eller lägger till genbank för fjäderfä. En utökning av åtagandet ger ett nytt femårigt åtagande.

Vilket åtagande styr åtagandeperioden vid övertagande?

Om övertagaren har ett åtagande eller har sökt ett åtagande i strategisk plan 2023–2027 och tar över ett åtagande från programperiod 2014–2022 för miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar, får övertagaren ett åtagande med åtagandeperiod, omfattning och villkor enligt strategisk plan 2023–2027 där de övertagna våtmarkerna eller dammarna behåller sin åtagandeperiod.

Vid överlåtelse av ett åtagande för skötsel av betesmarker och slåtterängar, fäbodar, skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner samt hotade husdjursraser, där övertagaren har ett befintligt åtagande för ersättningsformen, får övertagaren ett åtagande med åtagandeperiod och villkor enligt åtagandet med längst kvarvarande åtagandeperiod. Vid övertagande av ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar, där övertagaren har ett befintligt åtagande får övertagaren ett åtagande med åtagandeperiod enligt åtagandet med längst åtagandeperiod där de befintliga våtmarkerna och dammarna behåller sin åtagandeperiod.

Hur får ett befintligt åtagande anpassas?

Om länsstyrelsen eller Jordbruksverket vid en kontroll eller på annat sätt fastställer att ett åtagandes omfattning skiljer sig från den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande, ska handläggande myndighet anpassa åtagandets omfattning till de fastställda uppgifterna.

Hur får ett befintligt åtagande avslutas?

Ett åtagande som minskas eller avslutas i förtid kan leda till återkrav för aktuella delar.

Ett åtagande får minskas eller avslutas i förtid utan återkrav i följande fall. 1. Enligt 7 kap. 8 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. 2. Om: a) ett arrende eller ett avtal om nyttjanderätt inte kan förlängas, b) marken, eller den ersättningsgrundande enheten, inte längre finns kvar i sökandens ägo på grund av försäljning, eller c) marken, eller den ersättningsgrundande enheten, som berörs av åtagandet överlåts och övertagaren inte tar över åtagandet.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

3. Om sökanden upphör helt med jordbruksverksamhet. 4. Vid force majeure och exceptionella händelser enligt artikel 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2116 och enligt 3 kap. 27 och 28 §§ förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Om en revidering av nitratkänsligt område gör att marken som ingår i ett åtagande inte längre tillhör nitratkänsligt område ska ett åtagande för skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner ligga kvar tills åtagandeperioden är fullföljd.

För åtagande för miljöersättningarna för skötsel av betesmarker och slåtterängar, fäbodar, skötsel av våtmarker och dammar samt skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner som avslutas i förtid och där 22 § inte kan tillämpas ska återkrav beräknas för den mark, i respektive ersättningsform, som tas bort enligt följande principer: 1. Om åtagandet avslutas efter att det första eller andra året av åtagandeperioden fullgjorts ska återkrav göras för 100 procent av den utbetalda ersättningen. 2. Om åtagandet avslutas efter att det tredje året av åtagandeperioden fullgjorts ska återkrav göras för 50 procent av den utbetalda ersättningen. 3. Om åtagandet avslutas efter att det fjärde året av åtagandeperioden fullgjorts ska återkrav göras för 25 procent av den utbetalda ersättningen. Enligt 7 kap. 8 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska åtagandet hävas för den areal som tagits bort om minskningen är så stor att den skulle äventyra syftet med åtagandet. I de fall hela åtagandet hävs ska återkrav beräknas på samma sätt som anges i punkterna 1–3.

Hur får ett åtagande minskas när det förlängs eller förnyas?

Ett åtagande för miljöersättningen för skötsel av våtmarker och dammar som förnyas får minskas till en mindre omfattning än det ursprungliga åtagandet. En sådan minskning av omfattningen av åtagandet är möjlig att göra under förutsättning att syftet med åtagandet inte äventyras.

För att vara berättigad till utbetalning av kompensationsstöd och miljöersättning för skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner ska lantbrukaren så eller plantera grödan senast den 30 juni ansökningsåret.

Ersättning lämnas för vändtegar som hör till skiftet och som behövs för odlingen.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Utbetalning av miljöersättning för skyddszoner mot vattenområden lämnas inte om produktvillkor för växtskyddsmedel som används på intilliggande åkermark kräver en skyddszon. Innan lantbrukaren använder växtskyddsmedlet ska denne meddela länsstyrelsen att ansökan om utbetalning för skyddszonen dras tillbaka.

Hur får utbetalningar kombineras?

Utbetalning av ersättning enligt denna författning för skötsel av våtmarker och dammar får kombineras med utbetalning av andra motsvarande ersättningar enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd, förordningen (1997:1336) om miljöstöd, samt förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder inom samma företag men inte för samma mark.

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från 10, 15, 16, 17, 18, 19, 24, och 26 §§ i detta kapitel.

Reglerna i detta kapitel gäller avdrag på grund av villkorsfel och hel eller delvis hävning av åtaganden för samtliga ersättningar i dessa föreskrifter samt avdrag på grund av villkorsfel i kompensationsstödet.

Om handläggande myndighet konstaterar att en lantbrukare inte följt ett villkor ska myndigheten göra ett avdrag från utbetalningen eller häva åtagandet helt eller delvis. Det framgår av 3–11 §§ i detta kapitel och i bilaga 2 hur stora avdragen ska vara samt när hel eller delvis hävning ska ske.

Handläggande myndighet ska bedöma om lantbrukaren har upprepat ett fel när följande förutsättningar är uppfyllda: 1. Felet konstaterades även det år som villkoret senast kontrollerades. 2. Handläggande myndighet meddelade lantbrukaren om det felet då. 3. Det är samma villkor som inte är uppfyllt. Felet behöver inte vara upprepat på samma mark eller djur. 4. Felet återkommer eller har inte åtgärdats under strategisk plan 2023 – 2027.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Om lantbrukaren upprepat ett villkorsfel enligt 3 § inom en ersättningsform eller inom kompensationsstödet ska den handläggande myndigheten göra ett dubbelt villkorsavdrag för det konstaterade upprepade felet under förutsättning att inget annat framgår av bilaga 2. För villkor som följs upp genom uppföljning av jordbruksmark med ny teknik ska den handläggande myndigheten inte göra ett dubbelt villkorsavdrag för det upprepade felet under förutsättning att inget annat framgår av bilaga 2. (SJVFS 2024:24).

För kompensationsstödet ska handläggande myndighet avslå ansökan om utbetalning om den konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av den areal som ingår i ansökan om utbetalning. För miljöersättningarna för skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner samt för skötsel av betesmarker och slåtterängar ska den handläggande myndigheten häva åtagandet om den konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av den areal som ingår i åtagandet. Det gäller inte om marken är betad, men inte tillräckligt väl avbetad, för att uppfylla villkoren i 3 kap. 11 § 2, 13 § 2 eller 15 § 2 eller enligt villkor i 3 kap. 18–30 §§. Det gäller inte heller om marken har skötts med slåtter istället för bete eller tvärtom enligt 3 kap. 11 § 3 och 4, 13 § 3 eller 15 § 2. (SJVFS 2024:24).

För miljöersättningen för hotade husdjursraser ska handläggande myndighet häva åtagandet i den del som omfattar djurarterna nötkreatur, får, getter eller svin om den konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av djuren som ingår i ansökan om utbetalning. Antalet djur som berörs ska vara fler än tre. Om åtagandet innefattar genbank för fjäderfä ska åtagandet hävas i den del som omfattar genbank för fjäderfä om villkorsfel enligt 7 kap. 4 § konstateras på genbanken. (SJVFS 2023:26).

För djurvälfärdsersättningarna för får eller suggor ska handläggande myndighet häva åtagandet om en lantbrukare har villkorsfel på fyra eller fler punkter enligt bilaga 2.

För miljöersättningen skötsel av betesmarker och slåtterängar ska handläggande myndighet häva åtagandet för all mark inom en markklass på ett skifte om den konstaterar igenväxning på 30 procent eller mer av markklassarealen på skiftet.

Om lantbrukaren har upprepat ett fel och felet är 20 procent eller mer av all konstaterad areal eller konstaterat antal djur inom ersättningsformen

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

både det första året felet konstateras och det år man konstaterar en upprepning av samma fel ska handläggande myndighet häva åtagandet.

För miljöersättningen skötsel av betesmarker och slåtterängar ska handläggande myndighet, utöver vad som framgår av 9 §, häva åtagandet för all mark inom en markklass på ett skifte om den konstaterar upprepad igenväxning på 20 procent eller mer på samma skifte.

Vid villkorsfel på en viss areal ska det procentuella avdraget av arealen på blocket på grund av pro rata-neddragning användas också vid beräkning av areal med villkorsfel på skiftet när handläggande myndighet räknar ut storleken på avdraget. Villkorsavdrag får inte vara större än årets utbetalning av ersättning, 1. för skiftet, eller 2. för den aktuella djurarten.

I följande situationer kan handläggande myndighet göra undantag från bestämmelserna i det här kapitlet och göra mindre villkorsavdrag eller inget avdrag alls. 1. Extremt väder som inte är tillräckligt allvarligt för att vara force majeure så som regn under hela skördeperioden. 2. Försenad sådd då grödan blivit förstörd och behöver sås om. 3. Gröda som blivit uppäten eller förstörd av vilt på ett sätt som varit svårt att förebygga. 4. Rovdjursangrepp som var svåra att förutse eller förebygga. 5. Bekämpning av växt-eller djursjukdomar och invasiva arter. 6. När det beräknade avdraget för igenväxning blir orimligt då marken där igenväxningen finns sammanfaller med den ytan som orsakar neddragning enligt pro rata. 7. Lantbrukaren meddelar själv myndigheten om villkorsfelet. Det gäller dock inte om lantbrukaren är informerad om kommande kontroll.

Om det finns särskilda skäl kan handläggande myndighet medge undantag från bestämmelserna i det här kapitlet.

Första året marken ingår i ett åtagande för skötsel av betesmarker och slåtterängar i strategisk plan 2023–2027 ska den också omfattas av lantbrukarens ansökan om utbetalning. Följande år räcker det att skiften

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

motsvarande 75 procent av befintlig åtagandeareal ingår i ansökan om utbetalning. Varje enskilt skifte måste dock ingå i ansökan om utbetalning minst vartannat år.

Lantbrukaren kan få ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar som bevarar och förstärker hävdberoende natur- och kulturmiljövärden i följande fastställda markklasser: 1. betesmarker och slåtterängar med allmänna värden, 2. betesmarker med särskilda värden, 3. slåtterängar med särskilda värden, 4. mosaikbetesmarker, 5. alvarbete, 6. skogsbete, och 7. gräsfattiga marker. Markklasserna kan inte överlappa varandra. Utöver dessa markklasser kan lantbrukare få ersättning för mark som saknar fastställd markklass men som uppfyller definitionen för betesmark eller definitionen för slåtteräng i 1 kap. 4 §. Skötseln ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

Lantbrukaren kan inte få ersättning för mark som samtidigt får miljöersättning för fäbodar, eller miljöinvestering eller miljöersättning för restaurering av betesmark enligt förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder eller stöd för restaurering som Naturvårdsverket hanterar. Det är inte heller möjligt att få ersättning för skötsel på mark där länsstyrelsen bedömer att skötseln motverkar att syftet med stödet uppnås.

Handläggande myndighet fastställer markklass och fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning. För att mark ska kunna fastställas och berättiga till ersättning ska följande framgå av uppgifterna om markklassen: 1. En motivering med beskrivning till vilken markklass skiftet ska ha. 2. En bestämd markklass med en yta och areal. (SJVFS 2023:26).

För att marken ska uppfylla kriterierna för de fastställda markklasserna betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden eller mosaikbetesmarker krävs att: 1. Den aktuella definitionen i 1 kap. 4 § är uppfylld. 2. Marken har höga kulturvärden kopplade till odlingslandskapet eller höga naturvärden som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd. 3. Om marken har värden som är kopplade till fältskiktet får den endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

åtgärder. Om marken däremot har värden som är kopplade till annat än fältskiktet får den inte vara starkt påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder.

För att marken ska uppfylla kriterierna för de fastställda markklasserna alvarbete, skogsbete eller gräsfattiga marker krävs att den aktuella definitionen 1 kap. 4 § är uppfylld.

För att marken ska uppfylla kriterierna för den fastställda markklassen betesmarker och slåtterängar med allmänna värden krävs att marken uppfyller definition för betesmark eller definitionen för slåtteräng enligt 1 kap. 4 § samt inte uppfyller kriterierna för betesmark med särskilda värden eller slåtteräng med särskilda värden enligt 5 §.

På skifte som ingår i ett åtagande för skötsel av betesmarker och slåtterängar är det inte tillåtet att: 1. använda växtskyddsmedel, 2. gödsla, 3. jordbearbeta, 4. göra insådd, annat än när handläggande myndighet på förhand godkänner det, 5. bedriva täkt av sten eller jord, 6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla landskapselement enligt bilaga 5, och 7. vidta andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Det finns två nivåer av åtagande. Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån allmän skötsel eller om ett åtagande på åtagandenivån särskild skötsel.

Allmän skötsel

Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån för allmän skötsel om lantbrukaren har ansökt om ett åtagande för skötsel av betesmarker och slåtterängar och om marken har en fastställd markklass som är betesmarker och slåtterängar med allmänna värden, betesmarker med särskilda värden eller slåtteräng med särskilda värden. Detta är även möjligt om marken uppfyller definitionen för betesmark eller definitionen för slåtteräng enligt 1 kap. 4 §, men saknar fastställd markklass.

För att lantbrukaren ska få ersättning för allmän skötsel ska marken skötas på följande sätt:

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela åtagandeperioden. 2. Marken ska varje år skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker. 3. Betesmarker ska varje år betas av. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Från och med år två i åtagandet får bete vartannat år ersättas med slåtter om det utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska då ske under perioden den1 juli till och med den 31 oktober och skörden ska tas bort. 4. Slåtterängar ska varje år slås på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska ske under perioden den 1 juli till och med den 31 oktober och skörden ska tas bort. Det är möjligt att göra undantag från punkt 2, 3 och 4 om den enskilda marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren i 1 § är uppfyllda.

Särskild skötsel

Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån för särskild skötsel om lantbrukaren har ansökt om det och om marken har en fastställd markklass som är betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden, skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmarker eller gräsfattiga marker.

Vad krävs för att få ersättning för särskild skötsel för betesmarker med

särskilda värden och slåtterängar med särskilda värden?

För att lantbrukaren ska få ersättning för särskild skötsel för betesmarker med särskilda värden och slåtterängar med särskilda värden ska marken skötas på följande sätt: 1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela åtagandeperioden. 2. Marken ska varje år skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker. 3. Betesmarken ska varje år betas av. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Från och med år två i åtagandet får bete ersättas med slåtter vartannat år om det utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska då ske under perioden den 1 juli till och med den 31 oktober och skörden ska tas bort. 4. Slåtterängen ska varje år slås på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern får starta tidigast den 1 juli och skörden ska tas bort. Slåtterängen ska fagas varje år. Det är möjligt att göra undantag från punkt 2, 3 och 4 om den enskilda marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren i 1 § är uppfyllda.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

I 14 § finns ytterligare villkor som gäller för betesmarker och slåtterängar med särskild skötsel.

Utöver skötselvillkoren i 13 § ska lantbrukaren även sköta marken enligt de särskilda villkor som gäller för respektive markklass: 1. För betesmark med särskilda värden gäller förbud mot tillskottsutfodring på betesmark. Som tillskottsutfodring räknas extra utfodring på betesmark. Övergångsutfodring under två veckor vid utsläpp på våren och inför installning om hösten på mindre känsliga delar av marken räknas inte som tillskottsutfodring. Kalv- och lammgömmor samt salt- och mineralstenar som ställs ut på mindre känsliga delar räknas inte heller som tillskottsutfodring. 2. För slåtteräng med särskilda värden gäller förbud mot tillskottsutfodring på slåtteräng. Som tillskottsutfodring räknas extra utfodring av betesdjur som efterbetar slåtterängen. Kalv- och lammgömmor samt salt- och mineralstenar som ställs ut på mindre känsliga delar räknas inte som tillskottsutfodring. 3. För slåtterängar med särskilda värden gäller villkor för när slåttern ska vara utförd. Slåttern ska vara utförd senast den 30 september.

Vilken skötsel krävs för att få ersättning för särskild skötsel för skogsbete,

alvarbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker?

För att lantbrukaren ska få ersättning för särskild skötsel för skogsbete, alvarbete, mosaikbete och gräsfattiga marker krävs att marken sköts på följande sätt: 1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela åtagandeperioden. 2. Marken ska varje år betas av så att det finns en tydlig betespåverkan över hela skiftet och så att ingen skadlig ansamling av förna sker. Detta ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Länsstyrelsen får besluta att bete kan ersättas med slåtter om den utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska då ske under perioden den 1 juli till den 31 oktober och skörden ska tas bort. Det är möjligt att göra undantag från punkt 2 om marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren i 1 § är uppfyllda.

Utöver skötselvillkoren i 15 § ska lantbrukaren även sköta marken enligt de särskilda skötselvillkor som gäller för marklassen: 1. För skogsbete gäller villkor om vegetationens utseende. Skogsbetet ska skötas med plock- och luckhuggning så att dess ålders- och artsammansättning av träd och buskar bevaras, samt att gräs, ris och örter som djuren äter gynnas. Föryngring får endast ske genom självföryngring. 2. För mosaikbete gäller förbud mot tillskottsutfodring på betesmark. Som tillskottsutfodring räknas extra utfodring på betesmark. Övergångsutfodring under två veckor vid utsläpp på våren och inför

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

installning om hösten på mindre känsliga delar av marken räknas inte som tillskottsutfodring. Kalv- och lammgömmor samt salt- och mineralstenar som ställs ut på mindre känsliga delar räknas inte heller.

För samtliga marker som ger rätt till åtagande för skötsel av betesmarker och slåtterängar får länsstyrelsen besluta om: 1. Undantag från förbudet mot att använda växtskyddsmedel, enligt 8 § om detta krävs för att bekämpa växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden. 2. Undantag från förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada landskapselement samt natur- och kulturvärden på marken, enligt 8 §, om föreskrifter har beslutats eller beslut har fattats om förebyggande åtgärder enligt epizootilagen (1999:657). Av samma anledning får länsstyrelsen även ett enskilt år besluta om undantag från att marken varje år ska betas av så att ingen skadlig ansamling av förna sker enligt 11, 13 och 15 §§. 3. Undantag från att marken måste skötas varje år så att ingen skadlig ansamling av förna sker, genom bete eller slåtter, enligt 11, 13 och 15 §§, om exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det omöjligt att sköta marken enligt regelverket. Utbetalning av ersättning får i detta fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra. 4. Att tillåta markstörning, gödsling, täkt av sten eller jord, enligt 8 §, eller andra åtgärder om det sker med syfte att bevara eller utveckla naturoch kulturvärden i området. 5. Undantag från kravet att igenväxning ska hållas borta, enligt 11, 13 och 15 §§, om det görs för att stärka artbeståndet av en hotad eller skyddad art, under förutsättning att syftet med stödet ändå uppnås. Till hotade arter räknas arter på Artdatabankens rödlista i någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad. Till skyddade arter räknas arter markerade med B eller N i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845). För blötare slåtterängar som ingår i ett åtagande kan länsstyrelsen besluta om undantag, när det gäller i vilken omfattning skörden ska tas bort, om det ökar miljönyttan eller om det är mycket svårt att föra bort skörden. Det samma gäller för slåtterängar som även ingår i ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar.

Länsstyrelsen fattar beslut om ersättning för komplement till miljöersättningen för skötsel av betesmarker och slåtterängar. Komplementen som kan beslutas är manuell slåtter, efterbete, höhantering och svårtillgängliga platser. Komplementen ska syfta till att bevara och förstärka naturvärden.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

För att mark ska kunna fastställas med ett komplement och berättiga till ersättning ska följande framgå av uppgifterna om komplementet: 1. En motivering. 2. En bestämd yta och areal för komplementet. (SJVFS 2023:26).

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet manuell slåtter om marken har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska minst ett av följande kriterier vara uppfyllt: 1. Slåtterängen har naturvärden som kan ta skada av andra metoder än manuell slåtter, eller 2. Det är inte möjligt att sköta slåtterängen med andra metoder än manuella på grund av att marken är stenbunden, trädrik, blöt, sluttande eller känslig.

Vilken skötsel krävs?

För komplementet manuell slåtter ska slåttern ske med lie, motormanuell minislåtterbalk eller andra motormanuella metoder med klippande eller skärande resultat. Högst 25 procent av marken får slås med traktorburen slåtterbalk.

Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 § är uppfyllda behöver inte slåttern utföras.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet efterbete om marken har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild skötsel.

Vilken skötsel krävs?

För komplementet efterbete ska slåtterängen efterbetas efter att ängen har slåttrats och skörden förts bort. Senast den 31 oktober ska återväxten vara avbetad så att ingen skadlig ansamling av förna sker.

Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 § är uppfyllda behöver inte efterbetet utföras.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet höhantering om marken har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild skötsel.

Vilken skötsel krävs?

För komplementet höhantering ska höet torka på slåtterängen efter slåttern innan det förs bort. Torkningen av höet ska ske antingen genom hässjning eller genom vändning.

Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 § är uppfyllda behöver inte höhanteringen utföras.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet svårtillgängliga platser om marken är belägen på en ö utan fast landförbindelse eller på svåråtkomliga platser i väglöst land samt har ett åtagande för särskild skötsel på mark med någon av följande markklasser: 1. betesmarker med särskilda värden, 2. mosaikbetesmarker, 3. alvarbete, 4. skogsbete, och 5. gräsfattiga marker. Ersättning får även lämnas för skötsel av svåråtkomliga slåtterängar med åtagande för särskild skötsel i väglöst land.

Vilken skötsel kräva?

För att få ersättning för komplementet svårtillgängliga platser ska de villkor som anges för aktuell markklass i detta kapitel vara uppfyllda.

Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning kan lantbrukaren inte få någon utbetalning för komplementet svårtillgängliga platser. Detta gäller även om villkoren i 1 § är uppfyllda.

Lantbrukaren kan få ersättning för att bevara miljön runt fäboden. Minsta tillåtna åtagande för fäbodar är en godkänd fäbod i bruk och sex hektar sammanhängande fäbodbete per fäbod. För att berättiga till ett

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

åtagande måste marken vid varje fäbod betas med minst 1,2 djurenheter per år av djurarterna nötkreatur, får eller get.

För att länsstyrelsen ska kunna fastställa åtagandet för en fäbod i bruk ska fäboden, förutom att uppfylla definitionen enligt 1 kap 4 §, uppfylla följande krav: 1. fäboden innehåller minst en byggnad i traditionell stil med fungerande permanent tak. Byggnaden ska vara ursprunglig, restaurerad eller återuppbyggd, 2. fäboden har historiskt brukats som fäbod, 3. byggnader på fäboden används inte som permanentbostad och fäboden är tydligt avgränsad från hemgården både geografiskt och funktionsmässigt, 4. fäboden uppfyller de särskilda kriterierna för fäbod som länsstyrelsen fastställer, och 5. djuren vistas inte på fäboden eller fäbodbetet tidigare än den 1 maj eller senare än den 31 oktober. När ett flerfäbodsystem som är godkänt av länsstyrelsen tillämpas är kriterierna de samma både för huvudfäboden och kompletterande fäbodar. (SJVFS 2024:24).

Länsstyrelsen fastställer arealen för samtliga skiften med fäbodbete. Åtagandearealen måste vara minst sex hektar sammanhängande fritt bete eller bete i storhägn per fäbod. Dessutom får den inte vara större än: 1. antal djurenheter på fäboden, eller i flerfäbodsystemet, det första året i åtagandet multiplicerat med fem hektar, 2. den tillgängliga fäbodbetesarealen per fäbod, samt 3. det antal djurenheter länsstyrelsen eventuellt beslutat att det maximalt får vara per fäbod, eller flerfäbodsystem, multiplicerat med fem hektar. Dessutom ska länsstyrelsen ta hänsyn till fäbodens traditionella användning samt andra uppgifter som har betydelse för åtagandet och som länsstyrelsen fastställt. Vidare ska länsstyrelsen ta hänsyn till vilket område som används till bete av djuren vid fäboden.

Länsstyrelsen ska även fastställa om marken har markklassen fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd eller fäbodbete som inte berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd. Följande ska även framgå: 1. En motivering med beskrivning till vilken markklass skiftet ska ha. 2. En bestämd markklass med en yta och areal.

På skifte som omfattas av åtagande för fäbodar är det inte tillåtet att: 1. använda växtskyddsmedel, 2. gödsla, 3. jordbearbeta,

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

4. göra insådd, annat än när handläggande myndighet på förhand godkänner det, 5. bedriva täkt av sten eller jord, 6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla landskapselement enligt bilaga 5, och 7. vidta andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Åtagandearealen i ett åtagande för fäbodar ska varje år betas med ett betestryck på minst 0,2 djurenheter per hektar. De tillåtna djurslagen är nötkreatur, får, get och häst. Djuren ska vistas vid fäboden minst två månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställer. Vid flerfäbodsystem ska djur vistas vid alla ingående fäbodar minst två månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställer. Vid flerfäbodsystem kan länsstyrelsen även bestämma under vilken period djuren ska vistas vid vilken fäbod. Ett djur kan endast tillgodoräknas en fäbod per säsong.

Länsstyrelsen kan besluta om undantag från hur länge djuren ska vistas vid fäboden i följande fall: 1. I de fall djuren under en period efterbetar slåtterängar som ligger vid fäboden. 2. I de fall djuren på grund av särskilda skäl inte bör vistas på fäboden under delar av säsongen. Utbetalning av ersättning får i dessa fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra.

Utöver skötselvillkoret i 6 § ska lantbrukaren även sköta fäbodbetet enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt: 1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur, 2. när på året bete ska ske, 3. hur många djurenheter samt djur av respektive djurart som är tillåtna att finnas vid fäboden, och 4. reglering av bete med vissa djurarter. Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den enskilda marken. (SJVFS 2023:26).

För samtliga marker som ger rätt till åtagande för fäbodbete får länsstyrelsen besluta om: 1. Undantag från förbudet mot att använda växtskyddsmedel, enligt 5 §, om det krävs för att bekämpa växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

2. Undantag från förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada biotopskyddade landskapselement samt natur- och kulturvärden på marken enligt 5 § om föreskrifter har beslutats eller beslut har fattats om förebyggande åtgärder enligt epizootilagen (1999:657). Av samma anledning får länsstyrelsen även ett enskilt år besluta om undantag från kravet på betestryck enligt 6 §. 3. Undantag från kravet på betestryck i 6 § om exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det omöjligt att sköta marken enligt regelverket. Utbetalning av ersättning får i detta fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra. 4. Att tillåta markstörning, gödsling, täkt av sten eller jord enligt 5 § eller andra åtgärder om det sker med syfte att bevara natur- och kulturvärden i området.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet särskild skötsel av fäbodbete om det finns ett åtagande för fäbodbete på marken och följande förutsättningar är uppfyllda: 1. marken ska ha natur- och eller kulturvärden knutna till långvarig fäboddrift som gynnas av den särskilda skötseln. Dessa värden kräver särskild skötsel enligt minst ett av villkoren enligt 11 §, 2. marken ska vara öppen fäbodvall eller bestå av fäbodskog. I fäbodskogen ska trädbeståndet till övervägande del vara naturligt uppkommet och ha en tydlig åldersskiktning. Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på lång kontinuitet i trädskiktet, 3. marken uppfyller de särskilda kriterierna för komplementet som länsstyrelsen fastställt, och 4. ett eller flera av skötselvillkoren i 11 § ska vara fastställda. Länsstyrelsen fastställer omfattning och villkor för komplementet.

Vilken skötsel krävs?

Lantbrukaren ska sköta fäbodbetet enligt de av följande skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt i 10 §: 1. villkor för vegetationens utseende, 2. villkor för skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement, 3. villkor för användande och synliggörande av fäbodstigar, eller 4. villkor för att träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort senast den 31 oktober det första stödåret och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

För att lantbrukaren ska få ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar ska länsstyrelsen: 1. godkänna våtmarken eller dammen, och 2. fastställa den areal som kräver skötsel och underhåll. Detta ska ske senast sista ändringsdag det år ansökan om åtagande för skötsel av våtmark eller damm avser. För åtaganden som följer direkt på ett åtagande inom någon av de tidigare miljöersättningarna för våtmarker och dammar räknas marken som godkänd genom det tidigare åtagandet och genom att villkoren enligt punkt 2 kan fastställas på nytt efter sista ändringsdag.

Länsstyrelsen ska godkänna våtmarken eller dammen för miljöersättningen om den är en godkänd miljöinvestering eller investering för vattenvårdsåtgärder. Länsstyrelsen ska också godkänna en våtmark eller damm som inte är anlagd eller restaurerad med investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder eller miljöinvestering, men som motsvarar de krav som ställs för dessa stöd när det gäller: 1. omfattning och placering, 2. målet för åtgärderna, 3. vilka metoder eller material som ska användas, samt 4. eventuella övriga villkor för projektet. (SJVFS 2023:26).

När länsstyrelsen beslutar om åtagande för skötsel av våtmarker och dammar ska följande framgå: 1. vilken areal som åtagandet omfattar, 2. om våtmarken eller dammen är anlagd eller restaurerad med syftet näringsrening, biologisk mångfald eller en kombination av dessa, 3. vilken del av våtmarken eller dammen som tillhör ägoslaget våtmark och vilken del av våtmarken som tillhör ägoslaget betesmark, om det är aktuellt 4. vilka förbud som gäller och om länsstyrelsen beviljat något undantag, samt 5. vilka skötselvillkor som gäller, inklusive särskilda skötselvillkor när det är aktuellt.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

På mark som omfattas av åtagande för skötsel av våtmarker och dammar är det inte tillåtet att: 1. sprida gödselmedel, 2. använda växtskyddsmedel, 3. utfodra fisk, kräftor eller andra djur, 4. sätta ut fisk, kräftor eller andra djur, 5. sprida kalk, och 6. förstöra eller ta bort våtmarker eller dammar, som ingår i åtagandet. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt punkterna 3–5 om det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt punkterna 2–5 vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden.

För att få ersättning ska lantbrukaren sköta våtmarken eller dammen på följande sätt: 1. dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så att deras funktion består under hela åtagandeperioden. 2. vegetation som riskerar att försämra våtmarkens eller dammens funktion ska tas bort.

Utöver skötselvillkoren i 5 § ska lantbrukaren även sköta våtmarken eller dammen enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt: 1. förbud mot att tömma våtmarken helt, 2. hur vattennivån får variera, 3. villkor för hänsyn till växt- och djurliv, 4 villkor för bete och slåtter eller 5 hur omgivande anläggningar och bebyggelse får uppföras. Länsstyrelsen får precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den enskilda våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får även besluta att villkor som kommer från slutbesiktningen av miljöinvestering eller beslut om stöd för investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder ska gälla för åtagandet för skötsel av våtmarker och dammar. (SJVFS 2023:26).

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Ersättning för skyddszon mot vattenområde och anpassad skyddszon får lämnas i enlighet med 7 kap. 20 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Lantbrukare kan få ersättning om de anlägger eller har skyddszoner i nitratkänsliga områden och sköter dessa enligt villkoren under åtagandeperioden. Med nitratkänsliga områden avses de områden som anges som känsliga i 2 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Med vattenområde avses samma definition som i 11 kap. 2 § miljöbalken. (SJVFS 2024:24).

Första året i åtagandeperioden ska hela åtagandearealen omfattas av lantbrukarens ansökan om utbetalning.

Utöver vad som framgår av 7 kap. 9 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska varje enskild skyddszon vara minst 100 kvadratmeter.

Utöver vad som framgår av 7 kap. 22 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, får det för skyddszoner mot vattenområden inte finnas skog mellan skyddszonen och vattenområdet. Däremot får det finnas spridda träd och buskar. Skyddszon mot vattenområde ska vara minst 6 meter bred och högst 10 meter bred.

Enligt 7 kap. 23 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik är det möjligt att få ett åtagande för anpassade skyddszoner på åkermark där det finns risk för erosion och ytavrinning. Om kriterierna för skyddszon mot vattenområde i 4 § är uppfyllda är det inte möjligt att få ett åtagande för anpassad skyddszon på mark när det finns risk för erosion eller ytavrinning. Utöver vad som framgår i 7 kap. 23 § i förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska länsstyrelsen fatta beslut om vilka marker som berättigar till ersättning för anpassade skyddszoner samt fastställa skyddszonens areal och placering.

Lantbrukaren ska anlägga skyddszonen senast det datum som framgår av 1 kap. 26 § det första året i åtagandeperioden. Skyddszoner som redan är etablerade vid åtagandeperiodens början omfattas inte av kravet på sådd. Växtligheten på skyddszonen ska bestå av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. En insektsfrämjande fröblandning kan blandas in vid sådd. Sådd ska ske med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd.

Växtligheten på skyddszonen är godkänd om den utgörs av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Dessutom får smalbladiga gräs och örter också ingå.

På skyddszonen är det inte tillåtet att: 1. använda växtskyddsmedel, och 2. gödsla.

Skyddszonen får betas under hela betessäsongen. Skyddszonen får slås av och skördas innan den 1 april och efter den 30 juni. Den avslagna växtligheten ska föras bort om det bedöms att den kan skada växtligheten på skyddszonen. Om växtligheten på skyddszonen riskerar att skada närbelägen utsädesodling genom oönskad pollinering får lantbrukaren slå av växtligheten på skyddszonen under hela året.

Växtligheten på skyddszonen ska hållas i fullgott skick samt fri från skador. Vid dikning eller underhåll av diken och dränering får dock jordmassor läggas på skyddszonen. Vid täckdikning av ett intilliggande skifte får skyddszonen brytas igenom. Jordmassorna ska vara bortförda och skyddszonens växtlighet reparerad senast det datum som framgår av 1 kap. 26 §.

En skyddszon ska ligga obruten på samma mark under hela åtagandeperioden. Länsstyrelsen får dock i samband med en kontroll besluta att lantbrukaren ett enstaka år under åtagandeperioden får bryta och lägga om skyddszonen för att få en fullgod växtlighet. Om brytning och anläggning av ny växtlighet sker på skyddszonen ska detta ske under samma stödår och innan sista sådatum.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Det sista året i åtagandeperioden får skyddszonen brytas tidigast den 10 oktober, utom i Blekinge, Skåne och Hallands län, där skyddszonen får brytas tidigast den 20 oktober.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från villkoret att växtligheten inte får slås av tidigare än den 30 juni, enligt 9 § om det krävs för att bekämpa invasiva arter på skyddszonen. Länsstyrelsen får besluta om undantag från villkoret att växtligheten inte får slås av tidigare än den 30 juni, enligt 9 § om det krävs för att bekämpa renkavle (Alopecurus myosuriodes) på skyddszonen.

Har upphävts genom SJVFS 2024:24.

För djurarterna nötkreatur, svin, får och getter gäller att storleken på åtagandet är det antal djurenheter som konstateras vid kontroll på plats eller, om ingen kontroll på plats genomförts, det antal ersättningsberättigande djurenheter som den sökande har sökt utbetalning för det första året i åtagandeperioden. Den sökande ska varje år under åtagandeperioden hålla djuren enligt villkoren för ersättningen och söka utbetalning på det antal djurenheter som motsvarar minst 50 procent av åtagandet och högst 150 procent av åtagandet. (SJVFS 2023:26).

För djurarter av fjäderfä gäller att storleken på åtagandet är det antal genbanker som konstateras vid kontroll på plats eller, om ingen kontroll på plats genomförts, det antal ersättningsberättigande genbanker som den sökande har sökt utbetalning för det första året i åtagandeperioden. Den sökande ska varje år under åtagandeperioden hålla djuren enligt villkoren för ersättningen och söka utbetalning för det antal genbanker som ingår i åtagandet. (SJVFS 2023:26).

Hondjur, inklusive hondjur i genbank för fjäderfä, som omfattas av ansökan om utbetalning får endast ha avkomma av samma ras som hondjuret under det år som hondjuret eller genbanken ingår i ansökan.

Kastrerade djur berättigar inte till ersättning.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Hållandeperioden för får, getter, svin och genbank för fjäderfä är 60 dagar.

Under hållandeperioden är det möjligt att byta ut de får, getter och svin, som den sökande har angivit i ansökan om utbetalning, mot andra ersättningsberättigande får, getter eller svin. Bytet ska göras inom tio dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Den sökande ska meddela Jordbruksverket inom fem arbetsdagar att ett byte av djur har skett. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Djur av djurarterna nötkreatur, får, getter och svin som omfattas av ansökan om utbetalning ska vara införda i huvudavsnittet i en stambok för den aktuella rasen. Stamboken ska ingå i ett godkänt avelsprogram för den ras som djuret tillhör och föras av en erkänd avelsorganisation. För djurarter av fjäderfä ska genbanken vara godkänd av och ansluten till en av Jordbruksverket godkänd genbanksförening. (SJVFS2023:26).

För djurarter av fjäderfä menas med renrasiga djur, djur vilka har känd härstamning av samma ras i minst fyra generationer eller tillbaka till founders. Founders är djur från ursprungsbesättningen eller besättningarna. (SJVFS 2023:26).

Det är enbart de nötkreatur, får, getter och svin som ingår i besättningens bevarande- eller avelsarbete och de genbanker för fjäderfä som ingår i bevarande- eller avelsarbetet som ger rätt till ersättning för hotade husdjursraser. Åldersvillkoret för galtar i 7 kap. 26 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska vara uppfyllt senast under hållandeperioden. Åldersvillkoret för nötkreatur i 7 kap. 26 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska vara uppfyllt senast under räkningsperioden. Får, getter och gyltor ska vara födda senast året före ansökningsåret och ska senast under ansökningsåret sättas i avel för att berättiga till ersättning. Detta framgår av 7 kap. 26 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:24).

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning hämtas ur det Centrala nötkreatursregistret (CDB).

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före det år ansökan avser till och med den 31 juli ansökningsåret.

Den sökande får bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på anläggningen och som är anmälda till CDB. Ett djur får endast tillgodoräknas en sökande vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en anläggning anses djuret tillhöra den utrapporterande anläggningen. Under förutsättning att det inte beror på den sökande kan handläggande myndighet medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Utöver vad som framgår av 7 kap. 13–15 §§ förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska den som söker djurvälfärdsersättning för får 1. under hållandeperioden hålla det antal får som ingår i ansökan om utbetalning, 2. under hela året som ansökan om åtagandet gäller hålla minst ett får, och 3. sköta fåren i besättningen enligt villkoren i 4–15 §§. Samtliga anläggningar där fåren hålls under hållandeperioden ska dokumenteras i stalljournalen.

Hållandeperioden för ersättningen är 60 dagar.

Under hållandeperioden är det möjligt att byta ut enskilda får mot andra ersättningsberättigande får. Bytet ska göras inom tio dagar från det att det utbytta djuret togs från företaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

För att ge rätt till ersättning ska de får som den sökande söker ersättning för, senast under hållandeperioden, vara satta i avel eller vara äldre än ett år.

Den sökande ska ha en dokumenterad och uppdaterad produktionsplan som omfattar genomförda och planerade aktiviteter under det år ansökan gäller. Produktionsplanen ska vara upprättad senast sista ansökningsdag och ska kunna visas vid kontroll enligt 14–15 §§.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Produktionsplanen enligt 5 § ska innehålla beskrivning av rutiner och tidpunkter då minst följande aktiviteter genomförts eller kommer att genomföras: 1. avelsplanering, 2. mottagningsrutiner för får som förs in i besättningen, 3. klippning, 4. hullbedömning, 5. lamning, 6. provtagning för parasiter, 7. betesplanering, 8. avvänjning och könsgruppering, och 9. slakt och försäljning.

Den sökande ska senast den 1 november, det år ansökan avser, göra en foderinventering som denne dokumenterar. Inventeringen ska omfatta både grov- och kraftfoder samt en beräkning av foderbehovet fram till betessläpp. Mängden av varje foderslag ska framgå av dokumentationen. Den sökande ska kunna visa foderinventeringen vid kontroll enligt 14 och 15 §§.

Den sökande ska låta ett ackrediterat laboratorium analysera näringsinnehållet i ett parti grovfoder. Analysen ska avse energi och protein för idisslare. Det gäller för såväl eget producerat foder som inköpt foder. Analysen ska styrkas dels genom analysresultat med analysprotokoll från laboratorium, dels genom att den sökande haft faktiska kostnader för analysen. Analysen ska vara gjord senast den 1 november det år ansökan avser.

Den sökande ska beräkna foderstater för de får som är över ett år och de får som är satta i avel. Foderstatsberäkningar ska omfatta beräkning av foderbehov vid tre stadier. Dessa stadier är lågdräktighet, högdräktighet samt vid digivning. För de besättningar där det inte finns några dräktiga får ska tre foderstater beräknas anpassade efter hullbedömningar och fodertillgång. Foderstaterna ska innehålla uppgifter om daglig giva av olika foder för att täcka djurens olika näringsbehov. Senast den 1 november, det år ansökan avser, ska dessa foderstatsberäkningar vara gjorda. Beräkningarna ska kunna visas vid kontroll enligt 14 och 15 §§.

Den sökande ska vid minst tre tillfällen jämnt fördelade under det år som ansökan avser hullbedöma samtliga får som vid respektive

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

bedömningstillfälle ingår i besättningen och som är över ett års ålder eller satta i avel. Bedömningen ska göras efter den mall som finns i bilaga 6. Den sökande ska dokumentera i produktionsplanen när hullbedömningen utförts i besättningen samt resultatet av hullbedömningen på individnivå. Den sökande ska kunna visa dokumentationen vid kontroll enligt 14 och 15 §§.

Den sökande ska minst två gånger om året klippa eller låta klippa samtliga får över ett års ålder samt de får som är satta i avel. Hela fåret ska klippas vid båda tillfällena. I de fall den sökande, utifrån djurets välfärd, bedömer att det för enskilda får är olämpligt att klippa hela fåret kan den ena klippningen utföras som en hygienklippning. Den sökande ska dokumentera i produktionsplanen när klippningen är utförd samt motivera en eventuell hygienklippning.

Den sökande ska ha särskilda mottagningsrutiner för de får som förs in i besättningen. De får som förs in i besättningen ska hållas avskilda från den övriga besättningen. Dessa mottagningsrutiner ska följas under minst tre veckor. Tillämpningen av mottagningsrutinerna ska dokumenteras på individnivå i produktionsplanen.

Den sökande ska genomföra två träckprovsanalyser för parasiter. Analyserna ska vara gjorda senast den 1 november ansökningsåret. Träckprovsanalyserna ska i första hand göras på nya djur som tas in i besättningen. Om inga nya djur tas in i besättningen ska träckprovsanalyserna göras på tackorna. Analysen av träckproven ska genomföras av laboratorium ackrediterat för analysen. Provresultaten ska dokumenteras på besättningsnivå och den sökande ska även kunna visa faktiska kostnader för provtagningen. Vid kontroll ska den sökande kunna visa dokumentationen enligt 14 och 15 §§.

Den sökande ska göra det möjligt för den myndighet som utför kontroll att kontrollera de uppgifter som den sökande lämnar mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande.

Vid kontroll på plats ska den sökande kunna uppvisa den dokumentation som reglerna föreskriver för ersättningen. Den sökande ska

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

spara all dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättningen. Dokumentationen ska sparas under det år som ansökan avser samt det efterföljande året.

Utöver vad som framgår av 7 kap. 13–15 §§ förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska den söker djurvälfärdsersättning för suggor: 1. hålla minst en sugga eller betäckt gylta i planerad produktion under hela det år ansökan avser, 2. sköta de suggor och betäckta gyltor som ingår i åtagandet enligt villkoren i 4–8 §§ och 3. låta samtliga suggor och betäckta gyltor på redovisade registreringsnummer för anläggningen ingå i åtagandet.

Räkningsperioden är från och med den 1 januari till och med den 31 december året före det år ansökan avser. Det genomsnittliga antalet suggor och betäckta gyltor beräknas genom att antalet djur som finns i besättningen någon gång under räkningsperioden multipliceras med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden och delas med antalet dagar i räkningsperioden. Den sökande ska spara underlaget som visar hur beräkningen har gjorts och ska kunna visa det vid kontroll enligt 9 och 10 §§.

Den sökande ska dokumentera på individnivå när suggorna har grisat och när gyltorna är betäckta.

Den sökande ska ha en dokumenterad och uppdaterad produktionsplan som omfattar genomförda och planerade aktiviteter under det år ansökan avser. Produktionsplanen ska minst innehålla ett djurflödesschema, en stallplan samt skötselrutiner för besättningen. Produktionsplanen ska även innehålla uppgifter om produktionsuppföljningar enligt 8 §. Produktionsplanen ska vara upprättad senast sista ansökningsdag och ska kunna visas vid kontroll enligt 9 och 10 §§. Djurflödesschemat ska minst innehålla uppgifter om antalet suggor och betäckta gyltor, grupper och stallavdelningar samt uppgifter om grisningsintervall. Stallplanen ska visa alla byggnader och stallavdelningar som används i produktionen. Det ska vara en tomtid på minst 5 dagar mellan varje djuromgång i stallavdelningar för smågrisar eller växande grisar och det ska

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

framgå av produktionsplanen. Växande grisar definieras i 1 kap. 6 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:20) om grishållning inom lantbruket m.m. Undantag från att det ska finnas tomtid gäller för de avdelningar som endast används för att hålla egna rekryteringsdjur. Skötselrutinerna ska vara anpassade till den egna besättningen och produktionen.

Den sökande ska under det år ansökan avser låta genomföra minst tre analyser vid ett ackrediterat laboratorium. Analyserna ska göras på antingen foder, vatten eller strömaterial. Varje analys ska omfatta minst en av parametrarna foderstruktur, råproteinhalt, mykotoxiner eller hygienisk kvalitet. Det ska finnas minst en analys gjord på mykotoxiner eller hygienisk kvalitet. Minst två analyser ska vara gjorda senast den 1 november. Den sökande ska kunna styrka dels analysresultat med analysprotokoll från laboratorium, dels att denne har haft faktiska kostnader för analyser.

Den sökande ska göra fyra hullbedömningar av suggorna i varje grisningscykel. Bedömningen ska göras enligt den 4-gradiga skala som framgår av bilaga 7. Bedömningen ska dokumenteras på individnivå. I en suggpool ska navet göra tre hullbedömningar i varje grisningscykel och satelliten ska göra en hullbedömning i varje grisningscykel. Dokumentation från hullbedömningarna ska finnas tillgänglig vid kontroll enligt 9 och 10 §§. I produktionsplanen ska det framgå när hullbedömningarna planeras och när de genomförts under året.

Den sökande ska ha en rutin i sin produktionsplan för att dagligen följa upp den utfodrade mängden foder och konsumerade mängden foder per sugga eller betäckt gylta och justera den utfodrade mängden vid behov. Uppföljningen kan göras på individnivå eller gruppnivå. Om den sökande väljer att göra uppföljningen på gruppnivå ska det framgå vilka individer som ingår i gruppen. Den sökande ska spara protokoll eller annan likvärdig dokumentation som visar att rutinen följs och vem som dagligen skött rutinen. (SJVFS 2024:24).

Den sökande ska göra en produktionsuppföljning fyra gånger under det år ansökan avser. Uppföljningarna ska göras jämnt fördelade över året och varje uppföljning ska omfatta minst fyra av sex nedanstående punkter.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

1. antal producerade grisar per sugga och år eller antal producerade grisar per sugga och omgång, 2. grisningsprocent, 3. andel gyltkullar, 4. antal avvanda grisar per kull, 5. andel omlöp, eller 6. utgångsorsak och antal grisningar för utslagssuggor. Det ska framgå av produktionsplanen vilka punkter som kommer att användas eller som har använts vid varje produktionsuppföljning samt när uppföljningarna har genomförts. Vid kontroll ska den sökande kunna visa resultat och underlag från de produktionsuppföljningar som skett under året.

Den sökande ska göra det möjligt för den myndighet som utför kontroll att mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande kontrollera de uppgifter som lantbrukaren lämnar.

Vid kontroll på plats ska den sökande kunna uppvisa den dokumentation som föreskrivs för ersättningen. Den sökande ska spara all dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättningen. Dokumentationen ska sparas under det år som ansökan avser samt det efterföljande året.

Utöver vad som framgår av 7 kap. 13–15 §§ förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska den som söker djurvälfärdsersättning för mjölkkor: 1. hålla minst ett nötkreatur för mjölkproduktion från sista ansökningsdag till årets slut, och 2. i ansökan om åtagande ange samtliga nötkreatur för mjölkproduktion, som ger rätt till ersättning i 2 §.

Ett nötkreatur för mjölkproduktion ger rätt till ersättning om den: 1. är över 24 månaders ålder senast sista ansökningsdag, och 2. ingår i besättningen under tillräckligt lång tid för att den sökande ska ha möjlighet att uppfylla villkoren i 3–6 §§, på individen. Mjölkkor som tillfälligt hålls som amkor och uppfyller villkoren enligt ovan ska också ingå i ansökan om åtagande.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

För de nötkreatur som är avsedda för mjölkproduktion och som ingår i åtagandet och som ger rätt till ersättning, ska följande villkor vara uppfyllda under det år ansökan avser: 1. Samtliga klövar på nötkreaturet ska besiktigas och vid behov verkas minst två gånger, 2. Verkningen och besiktningen av klövarna ska göras med minst tre månaders mellanrum mellan den första och den sista verkningen och besiktningen, och 3. Verkningen och besiktningen av klövarna ska utföras av en certifierad klövvårdare eller av en lärling under överinseende av en certifierad klövvårdare.

Vid båda verkningstillfällena ska dokumentation och bedömning göras för varje djur i en klövhälsorapport. Klövhälsorapporten ska innehålla följande information: 1. djuridentitet, 2. anläggningens registreringsnummer, 3. vem som utfört besiktningen eller klövverkningen, 4. datum för besiktningen eller klövverkningen, 5. eventuella klövskador, 6. eventuell avvikelse i klövform, 7. eventuell behandling, och 8. eventuell avvikelse i kons rörelsemönster samt eventuell hälta. Klövhälsorapporten ska finnas tillgänglig vid kontroll enligt 7 och 8 §§.

Den sökande ska upprätta en klövhälsoplan senast vid det första verkningstillfället under åtagandeperioden för de nötkreatur som ingår i åtagandet. Klövhälsoplanen ska innehålla en planering av årets verkningar samt tidpunkter då verkningen genomförts eller kommer att genomföras. Det ska även framgå vem som genomfört verkningen. Dessutom ska klövhälsan jämföras med resultatet från senaste verkningstillfället och eventuella förändringar i klövhälsan ska dokumenteras. Klövhälsoplanen ska uppdateras vid varje verkningstillfälle och den ska finnas tillgänglig vid kontroll enligt 7 och 8 §§.

Klövhälsoplanen ska även innehålla en konkret åtgärdsplan i de fall klövhälsoproblemen, på de nötkreatur som ingår i åtagandet för djurvälfärdsersättning för mjölkkor, överstiger följande procentsatser: 1. över 5 procent sammanlagt för klövsulesår eller böld vita linjen, 2. över 5 procent digital dermatit, och 3. över 3 procent limax. I åtgärdsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska genomföras, när dessa åtgärder ska vara utförda samt vem som ska utföra åtgärderna.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Den sökande ska göra det möjligt för den myndighet som utför kontroll att mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande kontrollera de uppgifter som den sökande lämnar.

Vid kontroll på plats ska den sökande kunna uppvisa den dokumentation som föreskrivs för ersättningen. Den sökande ska spara all dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättningen. Dokumentationen ska sparas under det år som ansökan avser samt det efterföljande året.

Den som söker kompensationsstöd ska sköta sina grödor enligt aktivitetskraven i 2 kap. 6 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2022:29) om direktstöd och grundvillkor.

Den som söker kompensationsstöd för vall, grönfoder eller andra grovfodergrödor på åkermark ska sköta grödan varje år genom att någon av följande åtgärder är utförd senast den 31 oktober: 1. Grödan är skördad minst en gång. 2. Grödan är betad motsvarande en vallskörd. Grovfodergrödor får inte tröskas. (SJVFS 2024:24).

Vad gäller för betesmark och slåtteräng?

Betesmark eller slåtteräng ska betas eller skördas. Alla delar av skiftet ska vara synligt påverkade av bete eller slåtter. Villkoren ska vara uppfyllda vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Om länsstyrelsen har beviljat undantag från villkor för skötsel av betesmarker och slåtterängar enligt reglerna i 3 och 4 kap., ska den sökande få samma undantag i kompensationsstödet. (SJVFS 2024:24).

När räknas gröda på åker- eller betesmark som grovfodergröda?

Det framgår av 8 kap. 6 § andra stycket förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik att all åkermark och betesmark på företaget där grödan odlas och skördas eller betas som grovfoder ska redovisas och räknas som grovfodergröda. Undantag gäller för träda som betas eller skördas först efter den 31 juli. Denna ska inte redovisas eller räknas som en grovfodergröda.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

Växtodlingsgrödor ska odlas med sikte på god skörd och för det syfte som grödan redovisas för i SAM-ansökan. (SJVFS 2024:24).

Vilka särskilda villkor finns för spannmål?

Spannmål måste minst odlas till full axgång innan odlingen skördas eller avbryts.

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

Hampa berättigar till ersättning endast om villkoren i artikel 4.4 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2115 är uppfyllda. Den sökande ska senast den 30 juni ansökningsåret till länsstyrelsen lämna in etikett från utsädesförpackningen samt uppgift om sort och utsädesmängd för de skiften där hampa odlas.

Har upphävts genom SJVFS 2024:24.

Vilka särskilda villkor finns för skottskog med kort omloppstid?

Den sökande kan få ersättning för odling av skottskog med kort omloppstid enligt definitionen i 2 kap. 2 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2022:29) om direktstöd och grundvillkor.

Vilka särskilda villkor finns för extensiva grödor?

Har upphävts genom SJVFS 2024:24.

Skyddszon ska, för att räknas som extensiv gröda, ingå i ett åtagande för miljöersättning för skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner. Skyddszonen får skördas eller betas enligt de villkor som gäller för åtagandet.

Vilka villkor gäller särskilt om den sökande söker utbetalning för jordbruk

av typ 1, 2 eller 3?

Den som söker utbetalning för kompensationsstöd för jordbruk av typ 1, 2 eller 3 omfattas av regeln i denna paragraf. Om den sökande redovisar rörflen, gröngödsling där materialet förs bort, vallgröda som används för energiändamål eller levereras till vallfodertork ska den sökande kunna visa att grödan inte har använts som grovfoder. Den sökande ska därvid redogöra för hur grödan har använts, visa upp

För sökande med areal över gränsen för nedtrappning och areal i mer än ett område trappas stödet i första hand ned för areal i områden med lägst hektarbelopp. Återstående nedtrappning görs för areal i övriga områden efter stigande hektarbelopp.

För sökande med grovfodergrödor inom flera stödområden, för vilka kraven på djurtäthet är olika, får den sökande ersättning enligt det krav på djurtäthet som gäller för det stödområde där företagets brukningscentrum ligger. Om brukningscentrum ligger utanför stödområdet, tillämpas det krav på djurtäthet som gäller för stödområdet med högst krav på antal djurenheter per hektar.

Hur ska tackor och getter redovisas i ansökan om utbetalning och

dokumenteras?

Den sökande ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Hållandeperioden är minst 60 dagar. Det ska framgå av stalljournal eller annan likvärdig dokumentation att den sökande håller djuren under hållandeperioden. (SJVFS 2024:24).

Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än ett år. Villkoret ska vara uppfyllt senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får tackor och getter som ger rätt till ersättning bytas ut?

Tackor och getter som den sökande redovisat i sin ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra ersättningsberättigade tackor eller getter under hållandeperioden. Bytet ska göras inom tio dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det antal som redovisats i ansökan om utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av kompensationsstöd hämtas ur Centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret.

Den sökande kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på anläggningen och som är anmälda till CDB i tid. Ett djur får

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

endast tillgodoräknas en sökande vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en anläggning anses djuret tillhöra den utrapporterande anläggningen. Under förutsättning att det inte beror på den sökande kan länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, medge att ett djur som inte är anmält till CDB får tillgodoräknas.

punkt 1 15 § punkt 1 Skötselvillkor – bete och 100 % av ersättningen slåtter vid allmän skötsel för arealen där 11 § punkt 2, 3 och 4 villkorsfelet finns.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn

punkt 2 och 3

av slåtteräng med villkorsfelet finns. slåtter två år i rad ska

Skötselvillkor – bete och skörd 100 % av stödet för arealen där felet finns.

betesmark

Villkor för undantag – Inget avdrag men grödan betraktas som

växtodlingsgrödor

Skötselvillkor - villkor för 100 % av stödet för arealen där felet finns.

spannmål

Skötselvillkor - hampa 100 % av stödet för arealen där felet finns. 7 § Skyddszon i åtagande – Inget avdrag men grödan betraktas som vall

förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik Villkor om deklaration av all Inget avdrag, men vid underdeklaration av grovfoderareal grovfoderareal räknas arealen som 8 kap. 6 § andra stycket grovfodergröda vid beräkning av djurtäthet.

Godkänd 2024-12-19 av Jan Cedervärn