SJVFS 2015:25

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2015: 25

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd

om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk

produktion och kompensationsstöd;

Utkom från trycket

den 21 augusti 2015

beslutade den 20 augusti 2015.

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 1 kap. 41 och 42 §§ förordningen

(2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder och efter samråd med Havs-

och vattenmyndigheten, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen,

Vattenmyndigheterna,

Riksantikvarieämbetet,

Sametinget,

Skogsstyrelsen,

Tillväxtverket

och

de

organisationer

som

har

representanter

i

övervakningskommittén, följande;

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER………………………..……. s. 3

2 kap.

SKALA FÖR AVDRAG PÅ GRUND AV VILLKORSFEL..…….s. 17

3 kap.

BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR………………...…….s. 19

4 kap.

RESTAURERING

AV

BETESMARKER

OCH

SLÅTTERÄNGAR…………………………………………….…...s. 26

5 kap.

FÄBODAR……………………………………………………...…..s. 28

6 kap.

VALLODLING…………………………………………….…...…..s. 31

7 kap.

SKÖTSEL AV VÅTMARKER OCH DAMMAR……..………….s. 32

8 kap.

EKOLOGISK

PRODUKTION

OCH

OMSTÄLLNING

TILL

EKOLOGISK PRODUKTION…………………………….....…….s. 33

9 kap.

KOMPENSATIONSSTÖD….……………………………………..s. 38

Bilaga 1

Kombinationer av åtaganden i programperiod 2007-2013 med

åtaganden i programperiod 2014-2020……..……..……………….s. 41

Bilaga 2

Basvillkor…………………………………………….……………..s. 43

Bilaga 3

Skalor för avdrag på grund av villkorsfel…………………………..s. 60

Bilaga 4

Kombinationer av markklasser och allmän/särskild skötsel i

betesmarker och slåtterängar………………………………………..s. 70

Bilaga 5

Kombinationer av komplementen i betesmarker och slåtterängar….s. 71

Bilaga 6

Definitioner av värdefulla landskapselement……………………….s.72

SJVFS 2015:25

2

Bilaga 7

Kombinationer åtaganden i programperiod 2014-2020 med vissa

insatser inom Utvald miljö i programperiod 2007-2013…………....s. 73

SJVFS 2015:25

3

1 kap.

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Ersättningsformer

1 § Denna författning gäller följande former av ersättningar:

1. Miljö- och klimatvänligt jordbruk (miljöersättningar):

a. betesmarker och slåtterängar

b. restaurering av betesmarker och slåtterängar

c. fäbodar

d. vallodling

e. skötsel av våtmarker och dammar

2. Ekologisk produktion:

a. ekologisk produktion

b. omställning till ekologisk produktion

3. Kompensationsstöd

Definitioner

2 § I denna författning förstås med:

Besättning:

Samtliga djur som hålls av en lantbrukare på ett sådant

sätt att de smittskyddsmässigt räknas som en enhet.

Betesmarker och

slåtterängar:

Med samlingsnamnet betesmarker och slåtterängar i

denna föreskrift avses ägoslaget betesmark. Det innebär

för miljöersättningar följande typer av marker: betesmark,

slåtteräng,

alvarbete,

skogsbete,

mosaikbetesmark,

gräsfattig mark samt fäbodbete.

Det innebär för ersättningarna för ekologisk produktion

och kompensationsstöd följande typer av betesmarker och

slåtterängar: betesmark, slåtteräng samt fäbodbete som

berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd.

Betesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts

med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med

gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används

på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat

med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen

med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som

foder.

Fäbodbete

som

berättigar

till

gårdsstöd

och

kompensationsstöd

SJVFS 2015:25

4

Ett jordbruksskifte som uppfyller definitionen för

fäbodbete samtidigt som marken uppfyller definition för

betesmark.

Generellt för betesmark, slåtteräng och fäbodbete som

berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till

renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog

samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna

trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng.

För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng

ska marken klassificeras som ägoslaget betesmark i

blockdatabasen. Mark som inte är klassificerad som

ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras

som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga

inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller

kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd.

Ytor tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment

eller värdefulla landskapselement eller som saknar

tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet

med 1 kap. 3 §. Naturliga impediment och värdefulla

landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med

gräs, örter eller hävdad ljung ingår alltid i skiftesarealen.

Skogsbete

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används

till bete. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen

används till renbete räknas inte som skogsbete.

Som skogsbete räknas endast mark som länsstyrelsen

fastställt som skogsbete. Marken ska betas av djurslagen

nötkreatur,

får,

get

eller

häst.

Skogsbetet

ska

huvudsakligen bestå av skog med ett till övervägande del

spontant uppkommet trädbestånd. Trädbeståndet ska ha

inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på att en lång

kontinuitet råder i trädskiktet. Området ska sakna

påtagliga indikationer på storskaliga kontinuitetsbrott till

exempel trakthygge eller på att marken använts som inäga

annat än i liten omfattning före jordbrukets mekanisering.

Områdets markvegetation ska vara betespräglad och det

ska finnas gräs, örter och ris som är dugligt som foder.

Vegetationen ska innehålla växtarter eller ha en

vegetationsstruktur som visar på en långvarig beteshävd.

Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för

betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund

av ett tätt träd- eller buskskikt, naturliga impediment eller

värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge

dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var

för

sig

överstiger

0,1

hektar.

De

värdefulla

landskapselement som berörs är fornlämningslokal,

SJVFS 2015:25

5

odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet

dike som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga

impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga

6 som är bevuxna med gräs, örter eller ris ingår alltid i

skiftesarealen. Mindre områden inuti skiftet som i sig

skulle uppfylla definitionen för betesmark, alvarbete eller

mosaikbetesmark ska räknas som skogsbete om dessa

områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta

under förutsättning att skiftet huvudsakligen är skogsbete.

Alvarbete

Ett jordbruksskifte på Öland eller Gotland som inte är

åkermark och som används till bete. Marken ska vara

alvarmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att

väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som alvarbete.

Som alvarbete räknas endast mark som länsstyrelsen

fastställt som alvarbete. Områdets markvegetation ska

bestå av gräs, örter och ris som är dugligt som foder men

de gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte

växa

så

tätt

att

marken

klarar

kraven

i

betesmarksdefinitionen för betesmark. Ytor med ett träd-

eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller

som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd-

och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla

landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor

inte utgör sammanhängande områden som var för sig

överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som

berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp,

byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller

definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och

värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är

bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i

skiftesarealen.

Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla

definitionen för betesmark eller skogsbete ska räknas som

alvarbete under förutsättning att skiftet huvudsakligen är

alvarbete.

Mosaikbetesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används

till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som

huvudsakligen används till renbete räknas inte som

mosaikbetesmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts

för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som

mosaikbetesmark. Mark på Öland och Gotland räknas inte

som mosaikbetesmark. Som mosaikbetesmark räknas

endast

mark

som

länsstyrelsen

fastställt

som

mosaikbetesmark.

SJVFS 2015:25

6

Marken ska vara bevuxen med gräs, örter eller ris som är

duglig som foder.

Mosaikbetesmarken ska ha ett så stort inslag av element

enligt pro rata bedömningen för betesmarker och

slåtterängar i 1 kap. 3 § att dessa tillsammans täcker mer

än 50 procent men mindre än 90 procent av skiftet som

helhet.

Mark som kan klassas som betesmark, slåtteräng,

alvarbete, skogsbete eller fäbodbete får inte räknas som

mosaikbetesmark. Ytor med ett träd- eller buskskikt som

är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs,

örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt,

naturliga impediment eller värdefulla landskapselement

får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör

sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1

hektar.

De

värdefulla

landskapselement

som

berörs,

är

fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund,

stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i

bilaga 6.

Naturliga

impediment

och

värdefulla

landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs

örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen.

Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng,

alvarbete, skogsbete eller fäbodbete om igenväxning röjs

bort eller om marken restaureras och det är lämpligt för

markens natur- och kulturvärden får inte räknas som

mosaikbetesmark. Mindre områden inuti skiftet som i sig

skulle uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete

ska räknas som mosaikbetesmark om dessa områden

uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under

förutsättning

att

skiftet

huvudsakligen

är

mosaikbetesmark.

Gräsfattig mark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används

till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som

huvudsakligen används till renbete räknas inte som

gräsfattig mark. Områden där åtgärder gjorts för att

väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som gräsfattig

mark. Som gräsfattig mark kan räknas endast mark som

länsstyrelsen fastställt som gräsfattig mark. Alvarmark på

Öland och Gotland räknas inte som gräsfattig mark. Som

gräsfattig mark räknas marker som inte uppfyller

definitionerna för betesmark, slåtteräng, skogsbete,

fäbodbete,

alvarbete

eller

mosaikbete.

Områdets

markvegetation ska bestå av gräs, örter eller ris som är

dugligt som foder men de gräs och örter som växer på

marken ska som helhet inte växa så tätt att marken klarar

kraven i definitionen för betesmark.

SJVFS 2015:25

7

Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för

betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund

av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller

värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge

dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var

för

sig

överstiger

0,1

hektar.

De

värdefulla

landskapselement som berörs, är fornlämningslokal,

odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet

dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga

impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga

6 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i

skiftesarealen.

Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng,

alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark eller fäbodbete om

igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och

detta är lämpligt för markens natur och kulturvärden, får

inte räknas som gräsfattig mark.

Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och detta är lämpligt får inte räknas.

Gräsfattiga marker ska ha höga naturvärden som är

beroende av bete eller slåtter för att bevaras eller

utvecklas. De höga naturvärdena ska vara beroende av att

det finns ett tätare träd- och buskskikt eller bero på att

marken har en permanent vattenspegel.

Marker med permanent vatten ska vara tydligt

betespåverkade och avgränsade till exempel genom att ej

avbetad

vegetation

utgör

yttergräns.

Med

höga

naturvärden för gräsfattiga marker avses förekomst av

hotade arter, arter och biotoper som omfattas av

åtgärdsprogram för hotade arter eller arter i art- och

habitatdirektivet

(92/43/EEG)

samt

fågeldirektivet

(2009/147/EG).

Höga

naturvärden

avser

också

naturtyperna löväng och trädbärande betesmark enligt art-

och habitatdirektivet (92/43/EEG). Höga naturvärden kan

också avse hävdberoende nyckelbiotoper. Nyckelbiotop är

ett begrepp definierat av Skogsstyrelsen. Mindre områden

inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för

betesmark, skogsbete eller mosaikbetesmark ska räknas

som gräsfattig mark om dessa områden uppgår till

maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att

skiftet huvudsakligen är gräsfattig mark.

Fäbodbete

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används

till fritt bete eller bete i storhägn vid en fäbod som

länsstyrelsen har godkänt. Marken ska betas av djurslagen

nötkreatur, får, get eller häst, häst i kombination med

övriga

djurslag.

Mark

i

renskötselområdet

som

huvudsakligen används till renbete räknas inte som

fäbodbete. Som fäbodbete räknas endast mark som

länsstyrelsen fastställt som fäbodbete.

SJVFS 2015:25

8

Brukningscentrum:

Det block eller det närmast belägna blocket där de för

jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggander är

belägna.

Blockdatabas:

Jordbruksverkets digitala register över jordbruksmarken i

Sverige.

Djurenhet:

Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr

808/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpning av

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

(EJFLU)¹.

Ekologisk djurhållning:

Djurhållning som har certifierats av ett godkänt

kontrollorgan, enligt reglerna i rådets förordning

(EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk

produktion och märkning av ekologiska produkter och om

upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91².

Ekologisk odling:

Ekologisk odling som har certifierats enligt reglerna i

förordning (EG) nr 834/2007.

Ekologisk produktion:

Fodertillverkning, växtodling eller djurhållning, som

kontrolleras

enligt

reglerna

i

rådets

förordning

(EG) nr 834/2007.

Flerfäbodsystem:

System där djur flyttas mellan en huvudfäbod och en eller

flera kompletterande fäbodar under fäbodsäsongen.

Fäbod i bruk:

Fäbod som är godkänd av länsstyrelsen och som används

till fritt bete eller bete i storhägn med minst

1,2 djurenheter av djurslagen nötkreatur, får och get.

Därutöver får bete ske med häst. Under fäbodsäsongen ska

dessa djur vid fäboden ha tillgång till minst 6 hektar fritt

bete eller bete i storhägn. Fäboden ska ha kvar inslag av

traditionell bebyggelse och den del som används för

fäbodbruket får inte användas som permanentbostad. Två

eller flera besättningar som sköts gemensamt inom ett

fäbodområde berättigar till en ersättning för fäbod i bruk.

Fäbodsäsong:

Fäbodsäsongen är 1 juni till och med 15 september.

Förna:

Dött växtmaterial på marken som fortfarande har kvar

sin struktur och ännu inte brutits ner.

¹

EUT L 227, 31.7.2014, s 18 (Celex 32014R0808).

² EUT L 189, 20.7.2007, s 1 (Celex32007R0834).

SJVFS 2015:25

9

Godkänt kontrollorgan:

Ett oberoende kontrollorgan som godkänts av Styrelsen

för ackreditering och teknisk kontroll, enligt förordningen

(1995:702) om EG:s förordning om ekologiskt framställda

produkter.

Grässvål:

Hävdad markvegetation med sammanhållet rotskikt.

Jordbruksmark:

Definitionen grundar sig på artikel 28 punkt 2 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för

landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av

rådets förordning (EG) nr 1698/2005³. Utöver detta räknas

som jordbruksmark även den mark som ingår i ett

miljöersättningsåtagande

där

stödmyndigheten

har

fastställt marken som våtmark eller damm, skogsbete,

alvarbete, mosaikbetesmark, gräsfattig mark, fäbodbete

eller mark som restaureras eller röjs till ägoslaget

betesmark.

Klippande eller

skärande redskap:

Redskap använda på ett sådant sätt att de ger en distinkt

snittyta.

Lövtäktsträd:

Lövträd och hassel präglade av kontinuerlig lövtäkt eller

möjligt att återuppta i hamling eller som kan ersätta

utgående sådana träd inom eller bredvid samma betesmark

eller slåtteräng. Till kontinuerlig lövtäkt räknas åtgärder

som är väl synliga. Alla grenar behöver inte tas bort och

det är också tillåtet att ta bort en del av en gren.

Naturliga impediment:

Med

naturliga

impediment

menas

naturligt

förekommande sandområden, stenar, hällar, berg i dagen

och naturliga vattensamlingar.

Omställning till

ekologisk produktion:

Fodertillverkning, växtodling eller djurhållning, under

omställning, som kontrolleras enligt reglerna i rådets

förordning (EG) nr 834/2007⁴.

Skadlig ansamling

av förna:

En ansamling av förna som kan leda till uppluckring av

grässvålen, kvävning av nya plantor eller på annat sätt

skadar markens natur- och kulturmiljövärden.

Slaktsvin

Djur som enligt Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 1998:127) om klassificering av slaktkroppar ska

hänföras till benämningarna slaktsvin eller unggalt. Djuren

ska

även

ha

godkänts

vid

besiktning

enligt

Europaparlamentets

och

rådets

förordning

(EG)

³ EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305).

⁴ EUT L 189, 20.7.2007, s 1 (Celex32007R0834).

SJVFS 2015:25

10

nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av

särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig

kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att

användas som livsmedel och enligt föreskrifter som har

meddelats med stöd av livsmedelslagen (2006:804).

Tillskottsutfodring:

Extra utfodring på bete som kan leda till ökad tillförsel

av växtnäring till marken.

Träd och buskar av

igenväxningskaraktär:

Träd och buskar som kunnat etablera sig på grund av att

hävden blivit för svag och som kan skada natur- eller

kulturmiljövärden

eller

den

foderproducerande

markvegetationen. Hit räknas varken de träd eller buskar

som haft en funktion i, eller visar spår av, den äldre

markanvändningen eller har ett särskilt natur- och

kulturvärde. Inte heller deras ersättningsträd och

ersättningsbuskar eller sådana träd och buskar som behövs

som skydd för betesdjur i betesmarker eller slåtterängar

ska räknas som igenväxningsvegetation.

Vall:

En gröda på åkermark som består av vallgräs eller vall-

baljväxter eller en blandning av dessa.

Våtmark:

Sådan mark där vatten under stor del av året finns nära

under, eller strax över markytan samt vegetationstäckta

vattenområden och vatten med vegetationsfria ytor och där

vattennivån tillåts variera med de naturliga

säsongsvariationerna.

Växtskyddsmedel:

Samma betydelse som i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1107/2009⁵ om utsläppande av

växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av

rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG.

Åkermark:

Jordbruksmark som används för växtodling eller som

hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för

växtodling. Marken ska kunna användas utan någon

särskild förberedande åtgärd annat än användande av

gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Marken

ska kunna användas för växtodling varje år. Undantag kan

göras för ett enskilt år om särskilda omständigheter

föreligger.

Äldre markanvändning:

Hävd som i allt väsentligt motsvarar den som tillämpades

före jordbrukets storskaliga mekanisering och

introduktionen av mineralgödsel efter andra världskriget.

⁵ EUT L 309, 24.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1107).

SJVFS 2015:25

11

Metod för bedömning, enligt pro rata av betesmark, slåtteräng samt fäbodbete

som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd ⁶

3 § I betesmarker, slåtterängar och fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och

kompensationsstöd ska tillämpning av pro rata bedömning göras för följande

element:

1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter, hävdad

ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren.

2. Ytor med naturliga impediment.

3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad

ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse,

stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i

bilaga 6.

Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de

tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element

täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas

med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt

50 procent ska arealen minskas med 40 procent.

Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller

mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket.

Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.

Tvärvillkor och basvillkor

4 § I förordning (EU) nr 1305/2014⁷ art. 28, 29 och 31 och (EU) nr 808/2014 ⁸

bilaga 1. punkt 8-10 och 12 finns bestämmelser om tvärvillkor och basvillkor för

miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd.

5 § I 7-17 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd

finns bestämmelser om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ska

iakttas för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och

kompensationsstöd.

6 § Utöver tvärvillkor gäller även viss annan nationell lagstiftning, dessa utgör

tillsammans basvillkor för respektive mark, enligt bilaga 2.

Villkorsperiod för kompensationsstödet

7 § Villkoren för kompensationsstödet gäller under det år som ansökan avser.

⁶ Begrepp i förordningen (EU) 640/2014 för proportionell bedömning av vissa marker

EUT L 181, 20.6.2014, s 48 (Celex32014R0640).

⁷ EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305).

⁸ EUT L 227, 31.7.2014, s 18 (Celex 32014R0808).

SJVFS 2015:25

12

Åtagande

Åtagandeperiod för miljöersättningar och ekologisk produktion

8 § Åtagandeperioden börjar den 1 januari det år ansökan om åtagande för

miljöersättning eller ersättningar för ekologisk produktion avser.

När får miljöersättning beviljas efter miljöinvestering eller restaurering?

9 § Senast den 31 december året innan ett åtagande för betesmarker och slåtterängar

samt fäbodar startar ska lantbrukaren ha utfört åtgärderna i länsstyrelsens beslut om

miljöinvestering eller restaurering inom miljöersättning och meddelat länsstyrelsen

att de kan slutbesiktiga miljöinvesteringen. Länsstyrelsen ska slutbesiktiga

restaureringen senast den 15 juni det år ansökan om åtagande görs.

För att få ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar gäller att

miljöinvesteringen ska vara godkänd vid slutbesiktning senast den 15 juni det år

åtagandet startar.

Vilka krav finns för att få ett åtagande godkänt?

10 § För att få ett åtagande för miljöersättningar eller ersättningarna för ekologisk

produktion godkänt, ska sökanden ansöka om utbetalning samma år som sökanden

ansöker om åtagande.

För att ett åtagande om miljöersättningar ska godkännas ska dessutom det

beräknade värdet av utbetalningen innan avdrag vara minst 1 000 kr.

11 § För de lantbrukare som söker kompensationsstödet, ersättning för ekologisk

produktion eller omställning till ekologisk produktion gäller kravet på aktiv

jordbrukare enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 1307/2013 ⁹, artikel 29 punkt 1 förordningen (EU) 1305/2013, artikel 31 punkt 2 i

förordningen (EU) 1305/2013¹⁰17 § förordningen (2014:1101)¹¹ och 9 a § (SJVFS

2014:41)¹².

Hur kan åtaganden kombineras?

12 § Vilka åtaganden från programperiod 2007-2013 som är möjliga att kombinera

med åtaganden i programperiod 2014-2020 framgår av bilaga 1 och 7.

Möjliga kombinationer inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar

framgår av bilaga 4 och 5.

Skötsel av våtmarker och dammar kan kombineras med ersättningsformen

betesmarker och slåtterängar i programperiod 2014-2020 om länsstyrelsen bedömer

det lämpligt.

⁹ Europaparlamentets och rådets (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för lantbrukare inom de

stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och

rådets förordning (EG) 73/2009.

¹⁰ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling

från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr

1698/2005

¹¹Förordningen (2014:1101) om EU´s direktstöd till jordbrukare.

¹² Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd.

SJVFS 2015:25

13

När får ett åtagande från programperiod 2007-2013 avslutas?

13 § Ett åtagande för miljöersättning skötsel av våtmarker från programperiod 2007-

2013 får inte avslutas om lantbrukaren får ett åtagande för skötsel av våtmarker och

dammar i programperiod 2014-2020.

14 § Ett åtagande för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad

produktion får avslutas om åtagandet i programperiod 2014-2020 omfattar minst 0.1

hektar mer mark sammanlagt inom omställning ekologisk produktion och ekologisk

produktion. Ett åtagande i programperiod 2014-2020 där ekologisk djurhållning lagts

till räknas också som en utökning.

Ett åtagande för omställning till ekologisk produktion och åtagande för ekologisk

produktion i programperiod 2014-2020 ska dessutom sammanlagt innehålla samma

mark och eventuellt åtagande för djurhållning som befintligt åtagande i

programperiod 2007-2013.

15 § Ett åtagande för betesmarker och slåtterängar i programperiod 2007-2013 får

avslutas för den del av åtagandet som berörs om åtagandet för betesmarker och

slåtterängar eller fäbodar i programperiod 2014-2020 omfattar minst 0.1 hektar mer

mark. Åtagandet ska dessutom omfatta samma mark med minst motsvarande

skötselnivå och komplement som berörd del av det befintliga åtagandet.

Ett åtagande för markklassen restaurering av betesmarker och slåtterängar inom

miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar i programperiod 2007-2013 får

inte avslutas när lantbrukaren får ett åtagande för restaurering i programperiod 2014-

2020.

16 § Ett åtagande för vallodling i programperiod 2007-2013 kan inte avslutas genom

att söka ett åtagande i programperiod 2014-2020.

Hur får ett befintligt åtagande utökas?

17 § För betesmarker och slåtterängar, fäbodar och ersättning för ekologisk

produktion är det möjligt att utöka ett åtagande med högst 10 procent mer areal inom

befintligt åtagandeperiod. Detta gäller år två och tre i åtagandeperioden men från och

med år fyra i åtagandeperioden ger en utökning av arealen ett nytt femårigt åtagande.

18 § För restaurering av betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmarker och

dammar samt omställning till ekologisk produktion ger en utökning med ny mark en

ny åtagandeperiod. Utökning med mer mark innebär att åtagandets slutår skjuts fram

men varje enskild mark i åtagandet behåller sitt ursprungliga slutår.

19 § För ekologisk produktion ger en utökning med åtagande för djurhållning en ny

åtagandeperiod. För omställning till ekologisk produktion ger en utökning med

djurhållning eller ett nytt djurslag en ny åtagandeperiod.

20 § För vallodling är det en utökning om lantbrukaren söker för mer än 120 procent

av sitt ursprungliga åtagande. Det blir då ett nytt femårigt åtagande.

SJVFS 2015:25

14

Hur kan ett befintligt åtagande omvandlas?

21 § Ett åtagande för miljöersättningar eller någon av ersättningarna för ekologisk

produktion kan i syfte att uppnå högre miljönytta enbart omvandlas till ett åtagande

för skötsel av våtmarker och dammar. Villkoren i 8 kap. 4§ första och andra stycket

SFS 2015:406 ska vara uppfyllda.

Vilket åtagande styr åtagandeperioden vid övertagande?

22 § Om övertagaren har sökt ett åtagande i programperiod 2014-2020 och tar över

ett åtagande från programperiod 2007-2013, får övertagaren ett åtagande med

åtagandeperiod, omfattning och villkor enligt programperiod 2014-2020.

23 § Om övertagaren har sökt ett åtagande för ersättningar för ekologisk produktion

i programperiod 2014-2020 är det inte möjligt att ta över ett åtagande med

kretsloppsinriktad produktion från programperiod 2007-2013.

Om övertagaren har sökt någon av ersättningarna för ekologisk produktion i

programperiod 2014-2020 och tar över mark eller djurhållning som ingår i ett

åtagande för certifierad ekologisk produktion från programperiod 2007-2013 kan

åtagandet 2014-2020 bli antingen omställning till ekologisk produktion eller

ekologisk produktion eller en kombination av dessa.

Det som avgör vilka eller vilket åtagande som övertagaren får 2014-2020 är om

marken eller djurhållningen i åtagande från 2007-2013 är under omställning eller

ekologisk produktion.

24 § Om övertagaren har sökt ett åtagande för vallodling i programperiod 2014-2020

och tar över ett åtagande vallodling från programperiod 2007-2013 gäller följande

undantag från 18 §:

1. Om övertagandet sker senast sista ändringsdag överförs de skiften som ingår i

ansökan om vallodling 2007-2013, till ansökan om utbetalning för vallodling 2014-

2020 och ingår i åtagandet 2014-2020.

2. Om övertagandet sker efter sista ändringsdag kan inte ansökan om åtagande

2014-2020 godkännas. De skiften som ingår i ansökan om vallodling 2014-2020

överförs då till ansökan om vallodling 2007-2013 och får då samma slutår och ska

skötas enligt de villkor som gäller för det befintliga åtagandet.

Hur får ett befintligt åtagande anpassas?

25 § Om länsstyrelsen eller Jordbruksverket vid en kontroll eller på annat sätt

fastställer att ett åtagandes omfattning skiljer sig från den omfattning sökanden

angivit i sin ansökan om åtagande, ska stödmyndigheten anpassa åtagandets

omfattning till de fastställda uppgifterna.

SJVFS 2015:25

15

Hur får ett befintligt åtagande minskas eller avslutas?

26 § Ett åtagande som minskas eller avslutas i förtid kan leda till återkrav för

aktuella delar.

27 § Ett åtagande får minskas eller avslutas i förtid utan återkrav i vissa fall.

1. Enligt 8 kap 6 § och 9 kap. 11 § i förordningen (2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

2. Åtagandet kan inte överföras till annan lantbrukare enligt artikel 47.2 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013¹³ om något av följande

gäller för marken, eller den ersättningsgrundande enheten:

a. ett arrende eller ett avtal om nyttjanderätt inte kan förlängas,

b. marken, eller den ersättningsgrundande enheten inte längre finns kvar i

sökandens ägo på grund av försäljning,

c. om marken som berörs av åtagandet överlåts.

3. Om sökanden upphör helt med jordbruksverksamhet.

4. Vid force majeure och exceptionella händelser enligt

art. 2 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013¹⁴ och enligt art. 4 i

Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014¹⁵3.

Utbetalning

Vad krävs för att få full utbetalning?

28 § För att lantbrukaren ska beviljas full utbetalning för miljöersättningar eller

ersättningar för ekologisk produktion måste lantbrukaren följa tvärvillkoren och

basvillkoren i bilaga 2.

För att lantbrukaren ska beviljas full utbetalning för kompensationsstöd måste

lantbrukaren följa tvärvillkoren.

29 § För att vara berättigad till utbetalning av ersättning enligt 6, 8 och 9 kap. ska

lantbrukaren ha sått eller planterat grödan senast den 30 juni ansökansåret.

30 § Om potatis, grönsaker, frövall, kryddväxter odlas på ett skifte kan ersättning

lämnas även för vändtegar som hör till skiftet och som behövs för odlingen.

Hur får utbetalningar kombineras?

31 § Utbetalning av ersättning enligt denna författning för våtmarker och dammar

får kombineras med utbetalning av andra motsvarande enligt förordningen (SJVFS

1995:133) om miljöstöd, förordningen (1997:1336) om miljöstöd, förordningen

(2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder, samt förordningen

¹³ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling

från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr

1698/2005

EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305).

¹⁴ Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och

rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations-och kontrollsystemet och villkor för avslag på

eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och

tvärvillkor EUT L 347, 20.12.2013, s 549 (Celex32013R1306).

¹⁵ EUT L 181, 20.6.2014, s 48 (Celex32014R0640).

SJVFS 2015:25

16

(2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder inom samma företag men inte

för samma mark.

32 § Lantbrukare som får ersättning för mark i ekologisk produktion eller ersättning

för omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014-2020 kan inte

samtidigt få ersättning på samma mark för traditionell odling av bruna bönor enligt

åtagande i programperiod 2007-2013

Undantag

33 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från

bestämmelserna i detta kapitel.

Övriga regleringar för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion

och kompensationsstöd

34 § Grundläggande bestämmelser om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk

produktion och kompensationsstöd finns i:

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17

december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden

för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr

1698/2005¹⁶,

2. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 av den 11 mars 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013

om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling (EJFLU) samt om införande av övergångsbestämmelser¹⁷

3. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 av den 17 juli

2014 om regler för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för

landsbygdsutveckling (EJFLU) ¹⁸,

4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17

december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma

jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78,

(EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr

485/2008¹⁹,

5. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli

2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations-och kontrollsystemet,

landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor²⁰,

6. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013

vad gäller det integrerade administrations-och kontrollsystemet och villkor för avslag

på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för

direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor²¹,

¹⁶ EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305).

¹⁷ EUT L 227, 31.7.2014, s 1 (Celex 32014R0807).

¹⁸ EUT L 227, 31.7.2014, s 18 (Celex 32014R0808).

¹⁹ EUT L 347, 20.12.2013, s 549 (Celex32013R1306).

²⁰ EUT L 227, 31.7.2014, s 69 (Celex32014R0809).

²¹ EUT L 181, 20.6.2014, s 48 (Celex32014R0640).

SJVFS 2015:25

17

7. Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk

produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av

förordningen (EEG) nr 2092/91²²,

8. Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om

tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk

produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk

produktion, märkning och kontroll²³,

9. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17

december 2013 om regler för direktstöd för lantbrukare inom de stödordningar som

ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets

förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009²⁴, samt

10. Förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

35 § I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan för vissa

jordbruksstöd, finns bland annat bestämmelser om:

1. ansökan om åtagande,

2. ansökan om utbetalning,

3. sista ändringsdag, och

4. anmälan om övertagande.

2 kap.

SKALA FÖR AVDRAG PÅ GRUND AV VILLKORSFEL

Bestämmelser för alla villkor i alla ersättningsformer

1 § Reglerna i detta kapitel gäller avdrag på grund av villkorsfel och hel eller delvis

hävning av åtaganden för samtliga ersättningar i denna föreskrift.

2 § Om stödmyndigheten konstaterar att en lantbrukare inte följt ett villkor ska

myndigheten göra ett avdrag från utbetalningen eller häva åtagandet helt eller delvis.

Det framgår av 3-10 §§ i detta kapitel och i bilaga 3 hur stora avdragen ska vara samt

när hel eller delvis hävning ska ske.

3 § Om det finns särskilda skäl kan stödmyndigheten medge undantag från

bestämmelserna i det här kapitlet.

Allmänt råd till 3 §

Stödmyndigheten bör göra mindre villkorsavdrag eller inget avdrag

alls om villkorsfelet beror på särskilda skäl.

Följande situationer kan till exempel vara särskilda skäl:

1. Extremt väder som inte är tillräckligt allvarligt för att vara force

majeure så som regn under hela skördeperioden.

2. Försenad sådd då grödan blivit förstörd och behöver sås om.

3. Gröda som blivit uppäten eller förstörd av vilt på ett sätt som varit

svårt att förebygga.

4. Rovdjursangrepp som var svåra att förutse eller förebygga.

5. Bekämpning av växt-eller djursjukdomar och invasiva arter.

²² EUT L 189, 20.7.2007, s 1 (Celex32007R0834).

²³ EUT L 250, 18.9.2008, s 1 (Celex32008R0889).

²⁴ EUT L 347, 20.12.2013, s 608 Celex3202013R1307)

SJVFS 2015:25

18

6. När det beräknade avdraget för igenväxning blir orimligt då marken

där igenväxningen finns sammanfaller med den ytan som orsakar

neddragning enligt pro rata.

Om lantbrukaren själv meddelar myndigheten om villkorsfelet kan även

det utgöra särskilda skäl för att göra mindre avdrag eller inget avdrag

alls. Det gäller inte om lantbrukaren är informerad om en kommande

kontroll.

Vad är ett upprepat fel?

4 § Stödmyndigheten ska bedöma om lantbrukaren har upprepat ett fel när följande

förutsättningar är uppfyllda.

1. Felet konstaterades det år som villkoret senast kontrollerades.

2. Stödmyndigheten meddelade lantbrukaren om det felet då.

3. Det är samma villkor som inte är uppfyllt.

4. Felet återkommer eller har inte åtgärdats under programperiod 2014-2020.

Dubbelt villkorsavdrag

5 § Om lantbrukaren upprepat ett villkorsfel enligt 4 § i detta kapitel inom en

ersättningsform ska stödmyndigheten göra ett dubbelt villkorsavdrag, under

förutsättning att inget annat framgår enligt bilaga 3, för det konstaterade upprepade

felet.

Hel eller delvis hävning av åtagande

6 § För miljöersättningen vallodling och ersättningarna för ekologisk produktion ska

stödmyndigheten häva åtagandet om de konstaterar villkorsfel på 30 procent eller

mer av den areal som ingår i ansökan om utbetalning. För kompensationsstödet ska

stödmyndigheten avslå ansökan om utbetalning om de konstaterar villkorsfel på 30

procent eller mer av den areal som ingår i ansökan om utbetalning.

För miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar ska stödmyndigheten häva

åtagandet om de konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av den areal som

ingår i åtagandet. Det gäller inte om de konstaterar fel enligt villkor i 3 kap. 14 eller

16 §§ eller om marken är betad men inte tillräckligt väl avbetad för att uppfylla

villkoren i 3 kap. 11, 13 eller 15 §§ punkt 2.

Utöver första stycket ska stödmyndigheten häva åtagandet för ersättningarna för

ekologisk produktion om de konstaterar ett eller flera villkorsfel som är av stor

betydelse för certifieringen.

7 § För miljöersättningen betesmarker och slåtterängar ska stödmyndigheten häva

åtagandet för all mark inom en markklass på ett skifte om den konstaterar

igenväxning på mer än 30 procent av markklassarealen på skiftet.

8 § Om lantbrukaren har upprepat ett fel på mer än 20 procent av all konstaterad

areal eller antal djur inom ersättningsformen, vid första tillfället felet konstateras

samt det år upprepningen sker, ska stödmyndigheten häva åtagandet.

SJVFS 2015:25

19

9 § För miljöersättningen betesmarker och slåtterängar ska stödmyndigheten, utöver

vad som står i 8 §, häva åtagandet för all mark inom en markklass på ett skifte om

den konstaterar upprepad igenväxning på mer än 20 procent på samma skifte.

Minskning av ersättning vid villkorsfel på en viss areal eller ett visst antal djur

10 § Vid villkorsfel på en viss areal ska stödmyndigheten räkna ut storleken på

avdraget på följande sätt:

1. Om en större areal konstateras på ett skifte än vad lantbrukaren har sökt

utbetalning för ska mellanskillnaden kompensera för areal med villkorsfel på det

skiftet.

2. Det procentuella avdraget av arealen på blocket på grund av pro rata-

neddragning ska användas också vid beräkning av areal med villkorsfel på skiftet.

Villkorsavdrag får inte vara större än årets utbetalning av ersättning,

1. för skiftet eller

2. för det aktuella djurslaget.

3 kap.

BETESMARKER OCH SLÅTTERÄNGAR

Vilka krav finns för att få ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar?

1 § Första året i åtagandeperioden ska all åtagandeareal också omfattas av

lantbrukarens ansökan om utbetalning. De övriga åren räcker det med att skiften

motsvarande 75 procent av befintlig åtagandearal finns med i ansökan om

utbetalning. Varje enskilt skifte måste dock finnas med i ansökan om utbetalning

minst vartannat år.

2 § Lantbrukaren kan få ersättning för skötsel som bevarar och förstärker

hävdberoende natur- och kulturmiljövärden i följande fastställda markklasser:

1. betesmarker och slåtterängar med allmänna värden,

2. betesmarker med särskilda värden,

3. slåtterängar med särskilda värden,

4. mosaikbetesmarker,

5. alvarbete,

6. skogsbete,

7. gräsfattiga marker.

Markklasserna kan inte överlappa varandra. Utöver dessa markklasser kan

lantbrukare få ersättning för mark som saknar fastställd markklass men som uppfyller

definitionen för betesmark eller definitionen för slåtteräng i 1 kap. 2 §. Skötseln ska

utföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

3 § Lantbrukaren kan inte få ersättning för mark som samtidigt får miljöersättning

för restaurering av betesmarker och slåtterängar, fäbodar eller miljöinvestering för

engångsröjning

enligt

förordningen

(2015:406)

om

stöd

för

landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Det är inte heller möjligt att få ersättning för skötsel på mark där länsstyrelsen

bedömer att skötseln motverkar att syftet med stödet uppnås.

SJVFS 2015:25

20

Vilka kriterier måste marken uppfylla för att kunna få en fastställd markklass?

4 § Stödmyndigheten fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning

samt fastställer markklassen. Följande ska framgå:

1. En motivering med beskrivning till vilken markklass skiftet ska ha.

2. En bestämd markklass med en yta och areal.

5 § För att marken ska uppfylla kriterierna för de fastställda markklasserna

betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden eller

mosaikbetesmarker krävs att:

1. Den aktuella definitionen i 1 kap. 2 § är uppfylld.

2. Marken har höga kulturvärden kopplade till odlingslandskapet eller höga

naturvärden som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd. Dessa värden ska gynnas

av särskild skötsel enligt minst ett av de särskilda skötselvillkoren i 14 eller 16 §§,

detta kapitel. Dessa särskilda skötselvillkor ska vara fastställda.

3. Om marken har värden som är kopplade till fältskiktet får den endast i liten

grad vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Om marken

däremot har värden som är kopplade till annat än fältskiktet får den inte vara starkt

påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder.

Stödmyndigheten fastställer de särskilda skötselvillkoren enligt 14 eller 16 §§ i

detta kapitel för marken.

6 § För att marken ska uppfylla kriterierna för de fastställda markklasserna

alvarbete, skogsbete eller gräsfattiga marker krävs att den aktuella definitionen 1 kap.

2 § är uppfylld. Om stödmyndigheten bedömer att marken är i behov av särskilda

skötselvillkor enligt 16 § i detta kapitel ska dessa vara fastställda.

7 § För att marken ska uppfylla kriterierna för den fastställda markklassen

betesmarker och slåtterängar med allmänna värden krävs att marken uppfyller

definition för betesmark eller definitionen för slåtteräng enligt 1 kap. 2 § samt inte

uppfyller kriterierna för betesmark med särskilda värden eller slåtteräng med

särskilda värden enligt 5 § i detta kapitel.

Vilka åtgärder får inte utföras på marken?

8 § På skifte som ingår i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar är det inte

tillåtet att:

1. använda växtskyddsmedel,

2. gödsla,

3. jordbearbeta,

4. göra insådd,

5. bedriva täkt av sten eller jord,

6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla

landskapselement enligt bilaga 6 och

7. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

SJVFS 2015:25

21

Skötsel

9 § Det finns två nivåer av åtagande. Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på

åtagandenivån allmän skötsel eller om ett åtagande på åtagandenivån särskild skötsel.

Allmän skötsel

10 § Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån för allmän skötsel

om lantbrukaren har ansökt om ett åtagande för betesmarker och slåtterängar och om

marken har en fastställd markklass som är betesmarker och slåtterängar med

allmänna värden, betesmarker med särskilda värden eller slåtteräng med särskilda

värden. Detta är även möjligt om marken uppfyller definitionen för betesmark eller

definitionen för slåtteräng enligt 1 kap. 2 §, men saknar fastställd markklass.

Vad krävs för att få ersättning för allmän skötsel?

11 § För att lantbrukaren ska få ersättning för allmän skötsel ska marken skötas på

följande sätt:

1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela

åtagandeperioden.

2. Marken ska varje år skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker.

3. Betesmarker ska varje år betas av. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens

slut, dock senast den 31 oktober. Från och med år två i åtagandet får bete vartannat år

ersättas med slåtter om det utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas.

Slåttern ska då ske under perioden 1 juli till och med 31 oktober och skörden ska tas

bort.

4. Slåtterängar ska varje år slås på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas.

Slåttern ska ske under perioden 1 juli till och med 31 oktober och skörden ska tas

bort.

Det är möjligt att göra undantag från punkt 2, 3 och 4 om den enskilda marken

inte finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren 1 § i detta kapitel är

uppfyllda.

Särskild skötsel

12 § Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån för särskild skötsel

om lantbrukaren har ansökt om det och om marken har en fastställd markklass som

är betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden, skogsbete,

alvarbete, mosaikbetesmarker eller gräsfattiga marker.

Vad krävs för att få ersättning för särskild skötsel för betesmarker med särskilda

värden och slåtterängar med särskilda värden?

13 § För att lantbrukaren ska få ersättning för särskild skötsel för betesmarker med

särskilda värden och slåtterängar med särskilda värden ska marken skötas på följande

sätt:

1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela

åtagandeperioden.

2. Marken ska varje år skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker.

SJVFS 2015:25

22

3. Betesmarken ska varje år betas av. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens

slut, dock senast den 31 oktober. Från och med år två i åtagandet får bete vartannat år

ersättas med slåtter om det utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas.

Slåttern ska ske under perioden 1 juli till och med 31 oktober och skörden ska tas

bort.

4. Slåtterängen ska varje år slås med klippande eller skärande redskap på ett

sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska ske under perioden 1 juli till

31 oktober och skörden ska tas bort. Ängen ska varje år vara fagad.

Det är möjligt att göra undantag från punkt 2, 3 och 4 om den enskilda marken

inte finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren i 1 §, detta kapitel, är

uppfyllda.

14 § Utöver skötselvillkoren i 13 §, detta kapitel, ska lantbrukaren även sköta

marken enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt i 5 §,

detta kapitel:

1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete eller slåtter ska ske,

3. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

4. skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement.

Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av dessa särskilda skötselvillkor för den

enskilda marken.

Vilken skötsel krävs för att få ersättning för särskild skötsel för skogsbete,

alvarbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker?

15 § För att lantbrukaren ska få ersättning för särskild skötsel för skogsbete,

alvarbete, mosaikbete och gräsfattiga marker krävs att marken sköts på följande sätt:

1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela

åtagandeperioden.

2. Marken ska varje år betas av så att det finns en tydlig betespåverkan över hela

skiftet och så att ingen skadlig ansamling av förna sker. Detta ska vara genomfört vid

växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Länsstyrelsen får besluta att bete kan

ersättas med slåtter om den utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas.

Slåttern ska då ske under perioden 1 juli till 31 oktober och skörden ska tas bort.

Det är möjligt att göra undantag från punkt 2 om marken inte finns med i en

ansökan om utbetalning och om villkoren i 1 §, detta kapitel,är uppfyllda.

16 § Utöver skötselvillkoren i 15 §, detta kapitel, ska lantbrukaren även sköta

marken enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt i 5

eller 6 §§, detta kapitel:

1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete ska ske,

3. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid

vegetationsperiodens slut,

4. skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement.

Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den

enskilda marken.

SJVFS 2015:25

23

Undantag

Vilka undantag finns?

17 § För samtliga marker som ger rätt till ersättning för betesmarker och slåtterängar

får länsstyrelsen besluta om:

1. Undantag från förbudet mot att använda växtskyddsmedel, enligt 8 § i detta

kapitel, om detta krävs för att bekämpa växtsjukdomar och invasiva främmande arter

som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden.

2. Undantag från förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada

landskapselement samt natur- och kulturvärden på marken, enligt 8 §, om föreskrifter

har beslutats eller beslut har fattats om förebyggande åtgärder enligt epizootilagen

(1999:657). Av samma anledning får länsstyrelsen även ett enskilt år besluta om

undantag från att marken varje år ska betas av så att ingen skadlig ansamling av förna

sker enligt 11,13 och 15 §§ i detta kapitel.

3. Undantag från att marken måste skötas varje år så att ingen skadlig ansamling

av förna sker, genom bete eller slåtter, enligt 11, 13 och 15 §§ i detta kapitel, om

exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det omöjligt att sköta

marken enligt regelverket. Ersättningen får i detta fall anpassas efter den skötsel som

varit möjlig att genomföra.

4. Att tillåta markstörning, gödsling, täkt av sten eller jord, enligt 8 § i detta

kapitel, eller andra åtgärder om det sker med syfte att bevara eller utveckla natur- och

kulturvärden i området.

5. Undantag från kravet att igenväxning ska hållas borta, enligt 11, 13 och 15 §§ i

detta kapitel, om det görs för att stärka artbeståndet av en hotad art, under

förutsättning att syftet med stödet ändå uppnås. Till hotade arter räknas arter på

Artdatabankens rödlista i någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad

samt arter och biotoper som omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter eller

nämns i Artskyddsförordningen (2007:845).

För blötare slåtterängar som ingår i ett åtagande kan länsstyrelsen besluta om

undantag, när det gäller i vilken omfattning skörden ska tas bort, om det ökar

miljönyttan eller om det är mycket svårt att föra bort skörden. Det samma gäller för

slåtterängar som även ingår i ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar

Komplement till miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

18 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementen lieslåtter, lövtäkt,

efterbete, höhantering, bränning och svårtillgängliga platser. Komplementen ska

syfta till att bevara och förstärka natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen

fastställer omfattning och villkor.

Lieslåtter

Vad kan man få ersättning för?

19 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet lieslåtter om marken

har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild

skötsel. Dessutom ska minst ett av följande kriterier vara uppfyllt:

1. Slåtterängen har natur- eller kulturvärden som gynnas av lieslåtter, eller

SJVFS 2015:25

24

2. Det är inte möjligt att sköta slåtterängen rationellt på grund av att marken är

stenbunden, trädrik, blöt eller sluttande.

Vilken skötsel krävs?

20 § Slåttern ska ske med lie eller motormanuell minislåtterbalk. Högst 25 procent

av marken får slås med traktor och slåtterbalk. Länsstyrelsen får besluta att slåtter

bara får ske med lie eller andra redskap, särskilda metoder för slåtter och när

åtgärderna ska ske.

21 § Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 §,

detta kapitel, är uppfyllda behöver inte slåttern utföras.

Lövtäkt

Vad kan man få ersättning för?

22 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet lövtäkt om marken

har markklassen betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda

värden, mosaikbetesmarker eller gräsfattiga marker och ett åtagande för särskild

skötsel. Dessutom ska följande kriterier vara uppfyllda:

1. Marken har natur- eller kulturvärden som gynnas av lövtäkt.

2. Åtagandet måste omfatta minst tre fastställda lövtäktsträd.

3. Åtagandet får som mest omfatta tjugo fastställda lövtäktsträd per hektar och

block. Träden ska finnas kvar under hela åtagandeperioden.

Vilken skötsel krävs?

23 § Den skötsel som krävs för lövtäkt är följande:

1. Om ett träd ska nyhamlas ska detta göras det första året i åtagandet.

2. Lövtäkt ska utföras på varje enskilt lövtäktsträd minst en gång under

åtagandeperioden och senast den 30 september det sista året i åtagandet.

3. Länsstyrelsen ska besluta om när lövtäkten ska ske, hur lövtäkten ska utföras

och övrig löpande skötsel av lövtäktsträden.

Om det gynnar naturvärdena får länsstyrelsen besluta att enstaka år får undantas

från löpande skötsel.

Efterbete

Vad kan man få ersättning för?

24 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet efterbete om marken

har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild

skötsel. Dessutom ska slåtterängen ha natur- eller kulturvärden som gynnas av

efterbete.

SJVFS 2015:25

25

Vilken skötsel krävs?

25 § Senast den 31 oktober ska återväxten vara avbetad så att ingen skadlig

ansamling av förna sker. Länsstyrelsen får även besluta när efterbetet ska ske, med

vilka djurslag efterbete ska ske och hur efterbetet ska genomföras.

26 § Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 §,

detta kapitel, är uppfyllda behöver inte efterbetet utföras.

Höhantering

Vad kan man få ersättning för?

27 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet höhantering om

marken har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för

särskild skötsel. Dessutom ska slåtterängen ha natur- eller kulturvärden som gynnas

av höhantering.

Vilken skötsel krävs?

28 § Efter slåttern ska höet torka på slåtterängen innan det förs bort. Torkningen av

höet ska ske antingen genom hässjning eller genom vändning.

29 § Länsstyrelsen får förutom skötselvillkoret i 28 §, detta kapitel, även besluta om

följande skötselvillkor:

1. Vilka metoder och redskap som ska användas vid torkning av höet.

2. Vilken typ av hässja, volm eller liknande som ska användas vid hässjning.

3. När bortförsel av höet ska ske.

4. Att lantbrukaren ska meddela länsstyrelsen när åtgärden genomförts.

30 § Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 §,

detta kapitel, är uppfyllda behöver inte höhanteringen utföras.

Bränning

Vad kan man få ersättning för?

31 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet bränning om marken

har markklassen betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda

värden eller mosaikbetesmarker och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska

marken ha natur- eller kulturvärden som gynnas av bränning.

Om det gynnar naturvärdena får länsstyrelsen besluta att enstaka år får undantas

från löpande skötsel.

Vilken skötsel krävs?

32 § Bränning eller andra åtgärder kopplade till bränning ska utföras löpande under

åtagandeperioden.

SJVFS 2015:25

26

33 § Länsstyrelsen ska förutom skötselvillkoret i 31 §, detta kapitel, även besluta om

följande skötselvillkor:

1. Vilket år olika delar av marken ska brännas.

2. Med vilka metoder bränningen ska ske.

3. När på året bränningen ska ske.

Svårtillgängliga platser

Vad kan man få ersättning för?

34 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet svårtillgängliga

platser om marken är belägen på en ö utan fast landförbindelse eller på svåråtkomliga

platser i väglöst land samt har ett åtagande för särskild skötsel på mark med någon av

följande markklasser:

1. betesmarker med särskilda värden,

2. mosaikbetesmarker,

3. alvarbete,

4. skogsbete

5. gräsfattiga marker.

Ersättning får även lämnas för skötsel av svåråtkomliga slåtterängar med särskilda

värden i väglöst land.

Vilken skötsel krävs?

35 § För att få ersättning ska de villkor som anges för aktuell markklass i detta

kapitel vara uppfyllda.

36 § Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning kan lantbrukaren inte

få någon utbetalning för komplementet. Detta gäller även om villkoren i 1 § är

uppfyllda.

4 kap.

RESTAURERING

AV

BETESMARKER

OCH

SLÅTTERÄNGAR

Vilken mark ger rätt till ersättning för restaurering av betesmarker och

slåtterängar?

1 § Lantbrukaren kan få ersättning för mark som har varit brukad som betesmark

eller slåtteräng. Marken ska ha eller kunna återfå höga natur- eller kulturvärden

enligt något av följande:

1. Marken har vegetationstyper eller rester av sådana som visar på långvarig

slåtter- eller beteshävd.

2. Marken har växtarter som visar på långvarig hävd.

3. Marken har andra biologiska värden som gynnas av slåtter- eller beteshävd.

4. Marken har djurarter som är beroende av långvarig betes- eller slåtterhävd eller

har goda förutsättningar att återfå sådana.

5. Marken har eller kan återfå höga kulturhistoriska värden.

SJVFS 2015:25

27

2 § Lantbrukaren kan få ersättning för mark som är igenvuxen, ohävdad eller kan

uppgraderas till annan markanvändning med högre miljönytta. Marken ska under

åtagandeperioden, ha förutsättningar att kunna restaureras till någon av följande

markklasser:

1. betesmarker med särskilda värden,

2. slåtterängar med särskilda värden,

3. mosaikbetesmarker,

4. alvarbete,

5. skogsbete,

6. gräsfattiga marker, eller

7. fäbodbete med komplementet särskild skötsel.

3 § Lantbrukaren kan inte få ersättning för mark som samtidigt ingår i ett åtagande

för betesmarker och slåtterängar eller ett åtagande för fäbodar i programperiod 2014-

2020 eller i programperiod 2007-2013.

Marken får inte heller samtidigt ingå i miljöinvestering för engångsröjning i

programperiod 2014-2020 eller miljöinvestering för restaurering av betesmarker och

slåtterängar i programperiod 2007-2013.

4 § Mark som ingår i ersättningen för restaurering av betesmarker och slåtterängar,

får samtidigt inte uppfylla förutsättningarna för miljöersättning för betesmarker och

slåtterängar eller miljöersättningen för fäbodar i programperiod 2014-2020.

Marken får inte heller tidigare ha ingått i ett åtagande för betesmarker och

slåtterängar eller ha fått miljöinvestering för restaurering av betesmarker och

slåtterängar i programperiod 2007-2013. Länsstyrelsen får besluta om undantag från

detta om:

1. målet för restaureringen är att uppfylla kraven för särskild skötsel av fäbodbete,

2. målet för restaureringen är att uppfylla kraven för annan markanvändning,

3. marken inte längre berättigar till ersättning på grund av ändrade regler för

miljöersättning, eller

4. marken tidigare har brukats av annan lantbrukare.

Vad krävs för att ett åtagande ska godkännas?

5 § Lantbrukaren får påbörja restaureringsåtgärderna först när en ansökan om

restaurering har kommit in till länsstyrelsen och de har lämnat ett skriftligt besked

om att åtgärderna får påbörjas.

6 § Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning samt

fastställer markklassen för restaurering.

7 § Länsstyrelsen ska fastställa en restaureringsplan som innehåller följande:

1. En motivering till markklassen restaurering.

2. En markklass med en yta och areal som är lika stort som skiftet.

3. En beskrivning av befintliga natur- och kulturvärden samt målet med

restaureringen.

4. Vilka åtgärder som ska göras för att restaurera området.

5. Tidpunkt, metoder och omfattning för dessa åtgärder.

SJVFS 2015:25

28

8 § Lantbrukaren ska följa planen för restaurering som länsstyrelsen har fastställt.

Följande åtgärder är förbjudna och får inte göras på skiftet om det inte särskilt tillåts i

restaureringsplanen:

1. använda växtskyddsmedel,

2. gödsla,

3. jordbearbeta,

4. göra insådd,

5. bedriva täkt av sten eller jord

6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla

landskapselement enligt bilaga 6, och

7. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Länsstyrelsens slutbesiktning av restaureringen

9 § Slututbetalning av restaureringen det sista året i åtagandeperioden kan göras

först efter att länsstyrelsen har genomfört slutbesiktningen. Vid slutbesiktningen ska

länsstyrelsen fastställa markklass för marken enligt 3 kap. 4-6 §§ eller 5 kap. 4 §.

Den fastställda markklassen börjar gälla kalenderåret efter att restaureringen har

avslutats.

Marken ska bevaras som betesmark efter restaureringen

10 § Marken som länsstyrelsen fastställer vid slutbesiktning ska uppfylla kriterierna

för aktuell markklass och skötas enligt villkoren för aktivitetskravet 9 § i Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. i fem år från och med

kalenderåret efter att restaureringen har avslutats. Under dessa fem år får inte någon

av de förbjudna åtgärderna enligt 4 kap. 8 § utföras på marken. Länsstyrelsen kan

medge undantag enligt 3 kap. 17 §.

5 kap.

FÄBODAR

Vilka krav finns för att få ersättning för fäbodar?

1 § Lantbrukaren kan få ersättning för att bevara miljön runt fäboden. Minsta tillåtna

åtagande för fäbodar är en godkänd fäbod i bruk och sex hektar sammanhängande

fäbodbete per fäbod. För att berättiga till ett åtagande måste marken vid varje fäbod

betas med minst 1,2 djurenheter per år av djurslagen nötkreatur, får eller get.

2 § För att länsstyrelsen ska kunna fastställa en godkänd fäbod i bruk ska följande

krav vara uppfyllda:

1. Fäboden innehåller minst en byggnad i traditionell stil med fungerande

permanent tak. Byggnaden ska vara ursprunglig, restaurerad eller återuppbyggd.

2. Fäboden har historiskt brukats som fäbod.

3. Byggnader på fäboden används inte som permanentbostad och fäboden är

tydligt avgränsad från hemgården både geografiskt och funktionsmässigt.

4. Fäboden uppfyller de särskilda kriterierna för fäbod som länsstyrelsen har

beslutat om i länets handlingsplan.

5. Djuren vistas inte på fäboden eller fäbodbetet tidigare än 1 maj eller senare än

31 oktober.

SJVFS 2015:25

29

När ett flerfäbodsystem som är godkänt av länsstyrelsen tillämpas är kriterierna de

samma både för huvudfäboden och kompletterande fäbodar.

3 § Länsstyrelsen fastställer arealen för samtliga skiften med fäbodbete.

Åtagandearealen måste vara minst sex hektar sammanhängande fritt bete eller bete i

storhägn per fäbod. Dessutom får den inte vara större än:

1. antal djurenheter på fäboden, eller i flerfäbodsystemet, det första året i

åtagandet multiplicerat med fem hektar,

2. den tillgängliga fäbodbetesarealen per fäbod,

3. det antal djurenheter länsstyrelsen eventuellt beslutat att det maximal får vara

per fäbod, eller flerfäbodsystem, multiplicerat med fem hektar.

Dessutom ska länsstyrelsen ta hänsyn till fäbodens traditionella användande samt

andra uppgifter som har betydelse för åtagandet och som framgår av länets

handlingsplan. Vidare ska länsstyrelsen ta hänsyn till vilket område som används till

bete av djuren vid fäboden.

4 § Länsstyrelsen ska även fastställa om marken har markklassen fäbodbete som ger

rätt till gårdsstöd eller fäbodbete som inte ger rätt till gårdsstöd. Följande ska även

framgå:

1. En motivering med beskrivning till vilken markklass skiftet ska ha.

2. En bestämd markklass med en yta och areal.

Vilka åtgärder får inte utföras på marken?

5 § På skifte som omfattas av åtagande för fäbodar är det inte tillåtet att:

1. använda växtskyddsmedel,

2. gödsla,

3. jordbearbeta,

4. göra insådd,

5. bedriva täkt av sten eller jord,

6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla

landskapselement enligt bilaga 6 och

7. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Vilka villkor ställs på fäbodens skötsel?

6 § Åtagandearealen ska varje år betas med ett betestryck på minst 0,2 djurenheter

per hektar. De tillåtna djurslagen är nötkreatur, får, get och häst. Djuren ska vistas

vid fäboden minst två månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen

fastställer. Vid flerfäbodsystem ska djur vistas vid alla ingående fäbodar minst två

månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställer. Vid

flerfäbodsystem kan länsstyrelsen även bestämma under vilken period djuren ska

vistas vid vilken fäbod. Ett djur kan endast tillgodoräknas en fäbod per säsong.

7 § Länsstyrelsen kan besluta om undantag från hur länge djuren ska vistas vid

fäboden:

1. I de fall djuren under en period efterbetar slåtterängar som ligger vid fäboden.

2. I de fall djuren på grund av särskilda skäl inte bör vistas på fäboden under delar

av säsongen.

SJVFS 2015:25

30

Ersättningen får i dessa fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig att

genomföra.

8 § Utöver skötselvillkoret i 6 §, detta kapitel, ska lantbrukaren även sköta

fäbodbetet enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt:

1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur,

2. när på året bete ska ske,

3. hur många djurenheter samt djur av respektive djurslag som är tillåtna att finnas

vid fäboden,

4. reglering av bete med vissa djurslag.

Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den

enskilda marken.

Vilka undantag finns?

9 § För samtliga marker som ger rätt till ersättning för fäbodbete får länsstyrelsen

besluta om:

1. Undantag från förbudet mot att använda växtskyddsmedel, enligt 5 § i detta

kapitel, om det krävs för att bekämpa växtsjukdomar och invasiva främmande arter

som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden,

2. Undantag från förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada

biotopskyddade landskapselement samt natur- och kulturvärden på marken enligt 5 §

i detta kapitel, om föreskrifter har beslutats eller beslut har fattats om förebyggande

åtgärder enligt epizootilagen (1999:657). Av samma anledning får länsstyrelsen även

ett enskilt år besluta om undantag från kravet på betestryck enligt 6 § i detta kapitel.

3. Undantag från kravet på betestryck i 6 §, detta kapitel, om exceptionella

väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det omöjligt att sköta marken enligt

regelverket. Ersättningen får i detta fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig

att genomföra.

4. Att tillåta markstörning, gödsling, täkt av sten eller jord enligt 5 § i detta kapitel

eller andra åtgärder om det sker med syfte att bevara natur- och kulturvärden i

området.

Komplementet särskild skötsel av fäbodbete

Vad kan man få ersättning för?

10 § Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet särskild skötsel av

fäbodbete om det finns ett åtagande för fäbodbete på marken och följande

förutsättningar är uppfyllda:

1. Marken ska ha natur- och eller kulturvärden knutna till långvarig fäboddrift

som gynnas av den särskilda skötseln. Dessa värden kräver särskild skötsel enligt

minst ett av villkoren enligt 11 § i detta kapitel.

2. Marken ska vara öppen fäbodvall eller bestå av fäbodskog. I fäbodskogen ska

trädbeståndet till övervägande del vara spontant uppkommet och ha inslag av gamla

träd eller på annat sätt visa på lång kontinuitet i trädskiktet. Beståndet ska även sakna

påtagliga indikationer på trakthyggesbruk,

3. Marken uppfyller de särskilda kriterierna för komplementet som länsstyrelsen

fastställt i handlingsplanen.

SJVFS 2015:25

31

4. Ett eller flera av skötselvillkoren i 11 §, detta kapitel, ska vara fastställda.

Länsstyrelsen fastställer omfattning och villkor för komplementet.

Vilken skötsel krävs?

11 § Lantbrukaren ska sköta fäbodbetet enligt de av följande skötselvillkor som

länsstyrelsen fastställt i 10 §, detta kapitel:

1. villkor för vegetationens utseende,

2. villkor för skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement,

3. villkor för användande och synliggörande av fäbodstigar,

4. villkor för att träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort senast 31

oktober första stödåret och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden.

6 kap.

VALLODLING

Vad kan man få ersättning för?

1 § Lantbrukare som odlar flerårig slåtter- och betesvall eller frövall som är korrekt

anlagd och sköts enligt villkoren i 3-7 §§, detta kapitel, kan söka ersättningen.

Vilken variation av areal vall i ansökan om utbetalning är möjlig?

2 § Den som söker ska varje år odla vall enligt villkoren och söka utbetalning på en

areal som motsvarar minst 80 procent av åtagandet och högst 120 procent av

åtagandet.

Vallen ska vara huvudgröda

3 § Vallen ska vara huvudgröda minst tre år i följd. De tre åren räknas från första

året vallen finns med i ansökan om utbetalning. Vallen får brytas tidigast 31 juli det

tredje året.

För stödåret 2015 är det möjligt att räkna de tre åren från och med 2014 om vallen

ingick i ett åtagande för vallodling i programperiod 2007-2013 och om lantbrukaren

sökte utbetalning för det 2014.

Vilka villkor finns det för att få ersättning?

4 § Vallen är korrekt anlagd om följande är uppfyllt:

1. Vallen är sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa.

2. Högst 50 procent insektsfrämjande fröblandning eller andra smakliga örter får

blandas i vid sådden.

5 § Vallen ska bestå av godkänd vallgröda. Vallen är godkänd om grödan som

täcker marken består av vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa och har

ett fodervärde. Dessutom får smakliga smalbladiga gräs och örter också ingå men får

inte vara dominerande. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall.

SJVFS 2015:25

32

Vilka skötselvillkor gäller?

6 § På vallen får inga växtskyddsmedel spridas utom vid brytning av vallen.

7 § Vallen ska skötas varje år genom att någon av följande åtgärder är utförd senast

den 31 oktober:

1. Vallen är slagen minst en gång och skörden är bortförd.

2. Vallen är betad motsvarande en vallskörd.

7 kap.

SKÖTSEL AV VÅTMARKER OCH DAMMAR

Vilka förutsättningar gäller för att få ett åtagande för skötsel?

1 § För att lantbrukaren ska få ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar ska

länsstyrelsen:

1. godkänna våtmarken och dammen och

2. fastställa den areal som kräver skötsel och underhåll.

Detta ska ske senast sista ändringsdag det år ansökan om åtagande för skötsel av

våtmark eller damm avser.

Vad gäller för att länsstyrelsen ska godkänna våtmarken eller dammen?

2 § Länsstyrelsen ska godkänna våtmarken eller dammen för miljöersättningen om

den är en godkänd miljöinvestering. Länsstyrelsen kan också godkänna en våtmark

eller damm som inte är anlagd eller restaurerad med miljöinvestering, men som

motsvarar de krav som ställs på en miljöinvestering när det gäller:

1. omfattning och placering,

2. målet för åtgärderna,

3. vilka metoder eller material som ska användas samt

4. eventuella övriga villkor för projektet.

Vad innehåller åtagandet?

3 § När länsstyrelsen beslutar om åtagande för skötsel av våtmarker eller dammar

ska följande framgå:

1. vilken areal som åtagandet omfattar,

2. om våtmarken eller dammen är anlagd eller restaurerad med syftet

näringsrening, biologisk mångfald eller en kombination av dessa,

3. vilken del av våtmarken eller dammen som tillhör ägoslaget våtmark och vilken

del av våtmarken som tillhör ägoslaget betesmark, om det är aktuellt

4. vilka förbud som gäller och om länsstyrelsen beviljat något undantag, samt

5. vilka skötselvillkor som gäller.

Vilka förbud gäller?

4 § På mark som omfattas av åtagande för skötsel av våtmarker och dammar är det

inte tillåtet att:

1. sprida gödselmedel,

2. använda växtskyddsmedel,

SJVFS 2015:25

33

3. utfodra fisk, kräftor eller andra djur,

4. sätta ut fisk, kräftor eller andra djur,

5. sprida kalk och

6. förstöra eller ta bort våtmarker eller dammar, som ingår i åtagandet.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt punkterna 3, 4 och 5 om

det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen.

Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt punkterna 2-5 vid

bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur-

och kulturmiljövärden.

Vilka skötselvillkor gäller?

5 § För att få ersättning ska lantbrukaren sköta våtmarken eller dammen på följande

sätt:

1. Dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så att deras

funktion består under hela åtagandeperioden.

2. Vegetation som riskerar att försämra våtmarkens eller dammens funktion ska

tas bort.

6 § Utöver skötselvillkoren i 5 §, detta kapitel, ska lantbrukaren även sköta

våtmarken eller dammen enligt de av följande särskilda skötselvillkor som

länsstyrelsen fastställt:

1. förbud mot att tömma våtmarken helt,

2. hur vattennivån får variera,

3. villkor för vegetationens utseende,

4. villkor för bete och slåtter,

5. hur omgivande anläggningar och bebyggelse får uppföras.

Länsstyrelsen får precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den

enskilda våtmarken eller dammen.

Länsstyrelsen får även besluta att villkor som kommer från slutbesiktningen av

miljöinvestering ska gälla för åtagandet för skötseln.

8 kap.

EKOLOGISK PRODUKTION OCH

OMSTÄLLNING TILL EKOLOGISK PRODUKTION

Allmänna regler för växtodling och djurhållning

Hur kan ett åtagande för växtodling kombineras med djurhållning?

1 § För att få ett åtagande för ekologisk djurhållning krävs att den som söker har ett

åtagande för ekologisk växtodling. För att få ett åtagande för omställning till

ekologisk djurhållning krävs att den som söker antingen har ett åtagande för

omställning till ekologisk växtodling eller ett åtagande för ekologisk växtodling.

Vilka krav gäller när den som söker ansluter sin produktion?

2 § För att få ersättning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk

produktion ska den som söker ansluta produktionen till ett godkänt kontrollorgan

senast sista ansökningsdag det första året i åtagandeperioden.

SJVFS 2015:25

34

Den som söker ansluter produktionen genom att skriva under och lämna in ett

anslutningsavtal till ett godkänt kontrollorgan.

3 § Senast den 15 juni ska den som söker:

1. Ansluta all växtproduktion som ingår i åtagandet eller ansökan om åtagande

och

2. Ansluta all djurhållning som ingår i ansökan om utbetalning.

Vilka är skötselvillkoren?

4 § Lantbrukare som har ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till

ekologisk produktion ska följa rådets förordning (EG) nr 834/2007²⁵ och

kommissionens förordning (EG) nr 889/2008²⁶ för att få ersättning.

Nötkreatur över 20 månaders ålder och som hålls på jordbruksföretag med högst

45 platser för uppbundna djur, får hållas uppbundna under stallperioden utan

besättningsspecifikt tillstånd. Detta framgår av artikel 39 i förordning (EG) nr

889/2008²⁷. Nötkreatur i åldern 6-20 månader får vara uppbundna under sammanlagt

tre månader för att vänjas vid uppbindning²⁸.

Kontroll

5 § För att få rätt till ett åtagande och utbetalning ska lantbrukaren godkänna att

stödmyndigheten får kontrollera följande:

1. anslutningen till ett godkänt kontrollorgan,

2. anslutningens omfattning, samt

3. de resultat av kontrollorganets kontroller som har betydelse för bedömning av

om lantbrukaren har uppfyllt villkoren för ersättningen.

Lantbrukaren ska se till att information och handlingar från det godkända

kontrollorganet lämnas till stödmyndigheten inom begärd tid.

6 § Lantbrukaren ska göra det möjligt för länsstyrelsen att kontrollera de uppgifter

som denne har lämnat och som rådets förordning (EG) nr 834/2007 och

kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 ställer krav på. Kontrollerna ska ske

mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande. Uppgifter

behöver inte vara dokumenterade om de inte är relevanta för den typ av produktion

lantbrukaren bedriver. Lantbrukaren ska spara all dokumentation som påverkar

utbetalningen av ersättning under det år som utbetalningen avser.

Regler för växtodling

Vilka särskilda villkor finns för odling av vissa grödor?

7 § För att ge rätt till ersättning ska grödan odlas med sikte på god skörd och för det

syfte som grödan har redovisats för i SAM-ansökan.

²⁵ EUT L 189, 20.7.2007, s. 1–23. (Celex 32007R0834).

26 EUT L 250, 18.9.2008, s. 1–84. (Celex 32008R0889).

²⁷ EUT L 250, 18.9.2008, s. 1–84. (Celex 32008R0889).

²⁸ Jordbruksverket, beslut med dnr 4.7.16-5576/13.

SJVFS 2015:25

35

8 § Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras. Oljeväxter,

oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för att tröskas. Odling av

stärkelsepotatis och hampa ger rätt till ersättning. Grönfoder ska bestå av ettåriga

lantbruksgrödor och vara dugligt som foder för att ge rätt till ersättning. Vallgräs och

vallbaljväxter får endast ingå som insådd i grönfoder.

Grödor som ger rätt till utbetalning inklusive vall får inte användas till

energiproduktion.

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

9 § Den som söker kan få ersättning för hampa endast om villkoren i artikel 32 och

35 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 är uppfyllda.

Länsstyrelsen ska senast den 30 juni stödåret få in etikett från utsädesförpackningen

samt uppgift om sort och utsädesmängd för de skiften där hampa odlas.

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

10 § En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs.

Den som söker ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta

avtal ska finnas tillgängligt vid kontroll på plats.

Vilka särskilda villkor finns för frukt- och bärodling?

11 § För att en fruktodling ska ge rätt till ersättning, ska den ha minst 400 träd per

hektar äpple (Malus spp.), päron (Pyrus spp.), plommon eller körsbär (Prunus spp.).

Odling av surkörsbär (Prunus cerasus) ska ha minst 300 träd per hektar.

12 § För att en bärodling ska ge rätt till ersättning ska den ha minst

1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca) eller lingon (Vaccinium

vitis-idaea),

2. 16 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa), tranbär (Vaccinium

spp.) eller åkerbär (Rubus arcticus, R x stellarcticus),

3. 3 000 plantor per hektar hjortron (Rubus chamaemorus),

4. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar (Rubus

spp.),

5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.), krusbär (Ribes uva-crispa), blåbär

(Vaccinium spp.), nypon (Rosa spp.), aronia (Aronia spp.), rosenkvitten

(Chaenomeles spp.) eller vindruvor (Vitis ssp.),

6. 1 200 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides) eller bärhäggmispel

(Amelanchier alnifolia), eller

7. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

13 § Fruktträd ger rätt till ersättning även de år odlingen etableras eller föryngras.

Den som söker ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp

dokumentationen vid kontroll.

14 § Bärodlingar ger rätt till ersättning även de år den som söker etablerar eller

föryngrar odlingen.

SJVFS 2015:25

36

Regler för djurhållning

Vilket är det minsta antal djur som krävs för att uppfylla djuråtagandet?

15 § Djurhållningen måste varje kalenderår under hela åtagandeperioden minst

omfatta något av följande djurantal:

1. en tacka, en get eller en sugga under hållandeperioden,

2. ett nötkreatur i genomsnitt,

3. två djurenheter av värphöns i genomsnitt,

4. två djurenheter av slaktkycklingar i genomsnitt, eller

5. ett slaktsvin som levererats till slakteri.

Vilken åkermark kan ge ytterligare ersättning för djurhållning?

16 § För utbetalning av ersättning för djurhållning i ekologisk produktion får endast

åkermark med åtagande för ekologisk produktion användas vid beräkningen. För

utbetalning av ersättning för djurhållning i omställning till ekologisk produktion får

både åkermark i omställning till ekologisk produktion och åkermark i ekologisk

produktion användas vid beräkningen.

Åkermarken berättigar till ytterligare ersättning för ekologisk djurhållning i de fall

den odlas med betes- och slåttervall och grödor som ger rätt till ersättning.

Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om utbetalning?

17 § Lantbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor, getter och

suggor som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Lantbrukaren ska hålla

minst det antal djur som anges i ansökan om utbetalning enligt reglerna för

ersättningarna för ekologisk produktion under en hållandeperiod av minst två

månader. Hållandeperioden börjar dagen efter det att ansökan om utbetalning

kommit in till länsstyrelsen.

18 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre

än ett år. Villkoret ska uppfyllas senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor bytas ut?

19 § Tackor, getter och suggor som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut

mot andra ersättningsberättigande tackor, getter eller suggor under hållandeperioden.

Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget.

Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om

utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

20 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli

ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för nötkreatur för

SJVFS 2015:25

37

åtagandet under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli

ansökningsåret.

För lantbrukaren som har haft ett åtagande för omställning till ekologisk

produktion och året efter går över till ett åtagande för ekologisk produktion räknas

nötkreaturen från 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli

ansökningsåret. Om lantbrukaren inte har sökt utbetalning för nötkreatur i

ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med

31 juli ansökningsåret.

För lantbrukaren som har haft ett åtagande för miljöersättning för

kretsloppsinriktad produktion eller certifierad ekologisk produktion i programperiod

2007-2013 och sökt utbetalning för certifierad ekologisk produktion av nötkreatur i

ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 augusti året före

ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk

produktion.

21 § Lantbrukaren får bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

produktionsplatsen och som är anmälda till CDB i tid.

Ett djur får endast tillgodoräknas en lantbrukare vid ett och samma

räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret

tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen medge att

ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

22 § Lantbrukare kan få ersättning för det antal slaktsvin som slakterier rapporterar

för lantbrukarens produktionsplats till Jordbruksverkets slaktregister i enlighet med

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:43) om slakteriers rapportering

avseende slaktade djur.

Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli

ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för nötkreatur för

åtagandet under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli

ansökningsåret.

För lantbrukaren som har haft ett åtagande för omställning till ekologisk

produktion och året efter går över till ett åtagande för ekologisk produktion räknas

slaktsvinen från 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli

ansökningsåret.

För lantbrukaren som inte har sökt utbetalning för slaktsvin i ersättningen under

föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret.

För lantbrukaren som har haft ett åtagande för miljöersättning för

kretsloppsinriktad produktion eller certifierad ekologisk produktion i programperiod

2007-2013 och sökt utbetalning för certifierad ekologisk produktion av slaktsvin i

ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 augusti året före

ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk

produktion

Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen medge att

ett djur som inte är anmält till Jordbruksverkets slaktregister får räknas, om det finns

särskilda skäl.

SJVFS 2015:25

38

Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar?

23 § Lantbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det genomsnittliga antalet

värphöns och slaktkycklingar som hålls under räkningsperioden.

Det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar beräknas genom att

antalet djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden, eller inte,

multipliceras med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden samt delas

med antalet dagar i räkningsperioden. Värphöns ger rätt till ersättning först efter

16 veckors ålder. Vid omgångsuppfödning behöver man inte räkna bort

slaktkycklingar och värphöns som dör eller behöver avlivas innan hela omgången tas

ur produktion.

Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli

ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för djurslaget under

föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret.

För lantbrukaren som har haft ett åtagande för omställning till ekologisk

produktion och året efter går över till ett åtagande för ekologisk produktion räknas

djurslaget från 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret.

Om lantbrukaren inte har ansökt om utbetalning för djurslaget i ersättningen under

föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret.

För lantbrukaren som har haft ett åtagande för miljöersättning för

kretsloppsinriktad produktion eller certifierad ekologisk produktion i programperiod

2007-2013 och sökt utbetalning för certifierad ekologisk produktion av värphöns och

slaktkycklingar i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 augusti

året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret för ersättningen för

ekologisk produktion.

9 kap.

KOMPENSATIONSSTÖD

Vilka villkor gäller grödor som ingår i ansökan om utbetalning?

1 § Lantbrukaren ska sköta sina grödor enligt aktivitetskraven i 9 § i Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41).om direktstöd.

2 § Den som söker kompensationsstöd för vall, grönfoder eller andra

grovfodergrödor på åkermark ska sköta grödan varje år genom att någon av följande

åtgärder är utförd senast den 31 oktober:

1. Grödan är slagen minst en gång och skörden är bortförd.

2. Grödan är betad motsvarande en vallskörd.

3 § Skötselvillkoren för betesmark och slåtteräng är följande:

Marken ska betas eller slås. Om marken slås ska skörden föras bort. Alla delar av

skiftet ska vara synligt påverkade av bete eller slåtter. Det ska vara genomfört vid

växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober.

Om länsstyrelsen har beviljat undantag från villkor för betesmarker och

slåtterängar enligt reglerna i 3 och 5 kap. i denna föreskrift, ska lantbrukaren få

samma undantag i kompensationsstödet.

4 § För att ge rätt till ersättning ska växtodlingsgrödor odlas med sikte på god skörd

och för det syfte som grödan har redovisats för i SAM-ansökan.

SJVFS 2015:25

39

5 § Den som söker ersättning för spannmål måste minst odla den till full axgång

innan odlingen skördas eller avbryts.

Hur ska ersättning beräknas för företag med marker inom flera stödområden?

6 § För lantbrukare med areal över gränsen för nedtrappning och areal i mer än ett

område trappas stödet i första hand ned i områden med lägst hektarbelopp.

Återstående nedtrappning görs i övriga områden efter stigande hektarbelopp.

7 § För lantbrukare med grovfodergrödor inom flera stödområden, för vilka olika

arealfaktorer tillämpas, får lantbrukaren ersättning enligt den arealfaktor som

används för det stödområde där företagets brukningscentrum ligger. Om

brukningscentrum ligger utanför stödområdet, tillämpas den arealfaktor som gäller

för stödområdet med högst krav på antal djurenheter per hektar.

Vilka är kraven på djurhållning och redovisning av djur?

8 § Lantbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som

utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i

ansökan om utbetalning ska lantbrukaren hålla under en hållandeperiod av minst två

månader räknat från dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till

länsstyrelsen.

9 § Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre

än ett år. Villkoret ska vara uppfyllt senast under hållandeperioden för

ansökningsåret.

Hur får tackor och getter som ger rätt till ersättning bytas ut?

10 § Tackor och getter som lantbrukaren angivit i sin ansökan om utbetalning kan

bytas ut mot andra ersättningsberättigande tackor eller getter under hållandeperioden.

Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget.

Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om

utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

11 § Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning

hämtas ur Centrala nötkreatursregistret (CDB).

Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli

ansökningsåret.

12 § Lantbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på

produktionsplatsen och som är anmälda till CDB i tid.

Ett djur får endast tillgodoräknas en lantbrukare vid ett och samma

räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret

tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen.

SJVFS 2015:25

40

Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen, om det

finns särskilda skäl, medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas.

Övergångsstöd

13 § Reglerna i detta kapitel gäller också för övergångsstöd i område 10a.

Om lantbrukaren söker övergångsstöd och har vall, grönfoder eller betesmark inom

mer än ett av de stödområden som gällde 2014 tillgodoräknas djurinnehavet i första

hand i området med högst ersättningsnivå. Återstående djurinnehav tillgodoräknas

mark i övriga stödområden efter fallande ersättningsnivå.

-----------

Denna författning träder i kraft den 20 september 2015 men ska tillämpas från och

med den 1 januari 2015.

HÅKAN HENRIKSSON

Elisabeth Fyhr

(Miljöersättningsenheten)

SJVFS 2015:25

41

Bilaga 1

Kombinationer av åtaganden i programperiod 2007-2013 med åtaganden i programperiod 2014-2020

Ersättningsformer i programperiod 2014-2020 i kolumnen till vänster och ersättningsformer i programperiod 2007-2013 i översta raden.

Betesmarker

och

slåtterängar

Betesmarker

och

slåtterängar-

Fäbodar

Betesmarker

och

slåtterängar-

Restaurering

Vallodling

Skötsel av

våtmarker

Minskat

kväveläckage

Skyddszoner

Traditionell

odling av

bruna bönor

Ekologisk

produktion –

Certifierad eller

kretsloppsinriktad

Natur- och

kulturmiljöer

Betesmarker

och

slåtterängar

D

A

A

A

B

A

A

A

A

A

Fäbodar

A

D

A

A

A

A

A

A

A

A

Restaurering

av

betesmarker

och

slåtterängar

A

A

A

A

A

A

A

A

A

A

Vallodling

A

A

A

D

A

B

vår-

bearbetning

A ^fånggröda

A

A

B

B

Skötsel av

våtmarker och

dammar

A

A

D

A

A

A

A

A

A

A

Minskat

kväveläckage

A

A

A

B

vår-

bearbetning

A ^fånggröda

A

D

A

A

B

B

Skyddszoner

A

A

A

A

A

A

D

A

A

B

Omställning

till ekologisk

produktion

A

A

A

B

A

B

A

C

D

B

SJVFS 2015:25

42

Ekologisk

produktion

A

A

A

B

A

B

A

C

D

B

A Insatserna kan kombineras på samma företag men inte på samma mark

B Insatserna kan kombineras på samma mark

C Åtagande för insatserna kan kombineras men inte utbetalning

D Insatserna är inte möjliga att kombinera

SJVFS 2015:25

43

Bilaga 2 Basvillkor

Tabell över basvillkor för respektive mark.

Ersättningsform

Villkor för

miljöersättningen

Basvillkor

Här finns bara de

villkor som har en

koppling till ett eller

flera basvillkor.

God jordbrukshävd och

goda miljöförhållanden

Tvärvillkor för

Gödsel/Växtnäring

Tvärvillkor för

Växtskydd

Nationell lagstiftning

/övriga tvärvillkor

Regelverk som inte

utgör tvärvillkor,

alternativt övriga

tvärvillkor

* övriga tvärvillkor

Miljöersättning

för betesmarker

och slåtterängar

Marken betas eller slås

enligt villkoren för

resp. markklass.

Endast koppling till de

markklasser som kan få

gårdsstöd:

På all jordbruksmark ska det

årligen utföras aktiv

jordbruksverksamhet. Senast

31 oktober ska alla delar av

skiftet vara synbart påverkade

av den aktiva

jordbruksverksamheten.

Genom ett undantag från

första meningen får betesmark

och slåtteräng som ingår i ett

miljöersättningsåtagande

skötas genom aktiv

jordbruksverksamhet

vartannat år efter år 2015. Det

framgår av 9 § Statens

SJVFS 2015:25

44

jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd

Marken gödslas inte

Det är inte tillåtet att

gödsla betesmarker och

slåtterängar om det kan

skada natur- och

kulturvärden.

Inom ett

biotopskyddsområde

får man inte bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd som man

skada naturmiljön. Det

framgår av Miljöbalken

(1998:808) 7 kap. 11§.

Vilka landskaps-

element som har

biotopskydd och är

biotopskyddsområden

framgår av

5§ i Förordning

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m.m.

Marken behandlas inte

med växtskyddsmedel.

Lantbrukaren använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

Rådets förordning

(EG)nr 1107/2009 får

användas.

Sökanden följer

villkoren om integrerat

växtskydd. Det framgår

av Statens jordbruks-

verks föreskrifter och

allmänna råd (SJVFS

2014:42) om integrerat

växtskydd.

SJVFS 2015:25

45

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Enligt nya förordningen

(2014:425) om

bekämpningsmedel

är det inte tillåtet att

sprida växtskyddsmedel i

ängs- och betesmarker.

Dispens kan ges från den

kommunala nämnden.

Bekämpningsmedel får

inte spridas på

naturbetesmarker eller

på ängar. Det framgår

av 15§ i Statens

Naturvårdsverks

föreskrifter (SNFS

1997:2) om spridning

av kemiska

bekämpningsmedel.

Växtskyddsmedel får

inte användas på ängs-

eller betesmark som

inte är lämplig att plöja

men som kan användas

till slåtter eller bete.

Det framgår av 2 kap.

37§ i förordningen

(2014:425) om

bekämpningsmedel.

Statens Jordbruksverk

får meddela sådana

föreskrifter om

undantag från förbudet

i 37§ om det behövs för

att förhindra spridning

av invasiva främmande

arter. Det framgår av

38 § i förordningen

(2014:425) om

bekämpningsmedel.

Det är förbjudet att

genomföra åtgärder

som riskerar att skada

Inom ett biotopskydds-

område får man inte

bedriva en verksamhet

SJVFS 2015:25

46

landskapselement och

fornlämningar.

eller vidta en åtgärd

som kan skada

naturmiljön. Det

framgår av Miljöbalken

(1998:808) 7 kap. 11§.

Vilka landskaps-

element som har

biotopskydd och är

biotopskyddsområden

framgår av

5§ i förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Fornlämningar får inte

tas bort eller skadas.

Det framgår av 1,2 och

6 §§ Kulturmiljölagen

(1988:950)

Det är inte tillåtet att

göra insådd.

Nyodling eller

kultivering i ängs- och

betesmark får inte ske

om natur- och

kulturvärden kan

skadas. Det framgår av

12§ i Statens

jordbruksverks

föreskrifter (1999:119)

om natur- och

kulturmiljöhänsyn i

jordbruket.

Marken får inte

jordbearbetas.

Nyodling eller

kultivering i ängs- och

betesmark får inte ske

SJVFS 2015:25

47

om natur- och

kulturvärden kan

skadas. Det framgår av

12§ i Statens

jordbruksverks

föreskrifter (1999:119)

om natur- och

kulturmiljöhänsyn i

jordbruket

Miljöersättning

för fäbodar

Marken betas eller slås

enligt villkoren för

fäbodbete.

Själva fäbodbetet kan

bestå av två delar:

Fäbodbete med

gårdsstöd

Fäbodbete utan

gårdsstöd.

Endast koppling till de delar

av fäbodbetet som får

gårdsstöd, det vill säga

markanvändning fäbodbete

med gårdsstöd.

På all jordbruksmark ska det

årligen utföras aktiv

jordbruksverksamhet. Senast

31 oktober ska alla delar av

skiftet vara synbart påverkade

av den aktiva

jordbruksverksamheten.

Genom ett undantag från

första meningen får fäbodbete

som ingår i ett

miljöersättningsåtagande

skötas genom aktiv

jordbruksverksamhet

vartannat år efter år 2015. Det

framgår av 9 § i Statens

jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd.

SJVFS 2015:25

48

Marken gödslas inte

Det är inte tillåtet att

gödsla betesmarker och

slåtterängar om det kan

skada natur- och

kulturvärden.

Inom ett

biotopskyddsområde

får man inte bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd som man

skada naturmiljön. Det

framgår av Miljöbalken

(1998:808) 7 kap. 11§.

Vilka landskaps-

element som har

biotopskydd och är

biotopskyddsområden

framgår av

5§ i förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Fornlämningar får inte

tas bort eller skadas.

Det framgår av 1,2 och

6 §§ Kulturmiljölagen

(1988:950)

Marken behandlas inte

med växtskyddsmedel.

Lantbrukaren använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

Rådets förordning

Sökanden följer

villkoren om integrerat

växtskydd. Det framgår

av Statens jordbruks-

verks föreskrifter och

allmänna råd (SJVFS

2014:42) om integrerat

SJVFS 2015:25

49

(EG)nr 1107/2009 får

användas.

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Enligt förordningen

(2014:425) om

bekämpningsmedel

är det inte tillåtet att

sprida växtskyddsmedel i

ängs- och betesmarker.

Dispens kan ges från den

kommunala nämnden.

växtskydd

Bekämpningsmedel får

inte spridas på

naturbetesmarker eller

på ängar. Det framgår

av 15§ i Statens

Naturvårdsverks

föreskrifter (SNFS

1997:2) om spridning

av kemiska

bekämpningsmedel.

Växtskyddsmedel får

inte användas på ängs-

eller betesmark som

inte är lämplig att plöja

men som kan användas

till slåtter eller bete.

Det framgår av 2 kap.

37§ i förordningen

(2014:425) om

bekämpningsmedel.

Statens Jordbruksverk

får meddela sådana

föreskrifter om

undantag från förbudet

i 37§ om det behövs för

att förhindra spridning

av invasiva främmande

arter. Det framgår av

38 § i förordningen

(2014:425) om

bekämpningsmedel.

Det är förbjudet att

Inom ett

SJVFS 2015:25

50

genomföra åtgärder

som riskerar att skada

landskapselement och

fornlämningar.

biotopskyddsområde

får man inte bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd som kan

skada naturmiljön. Det

framgår av Miljöbalken

(1998:808) 7 kap. 11§.

Vilka landskaps-

element som har

biotopskydd och är

biotopskyddsområden

framgår av

5§ i förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Fornlämningar får inte

tas bort eller skadas.

Det framgår av 1,2 och

6 §§ Kulturmiljölagen

(1988:950)

Det är inte tillåtet att

göra insådd.

Nyodling eller

kultivering i ängs- och

betesmark får inte ske

om natur- och

kulturvärden kan

skadas. Det framgår av

12§ i Statens

jordbruksverks

föreskrifter (1999:119)

om natur- och

kulturmiljöhänsyn i

jordbruket

Marken får inte

Nyodling eller

SJVFS 2015:25

51

jordbearbetas.

kultivering i ängs- och

betesmark får inte ske

om natur- och

kulturvärden kan

skadas. Det framgår av

12§ i Statens

jordbruksverks

föreskrifter (1999:119)

om natur- och

kulturmiljöhänsyn i

jordbruket

Miljöersättning

för restaurering av

betesmarker och

slåtterängar

Marken behandlas inte

med växtskyddsmedel

Lantbrukaren använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

Rådets förordning

(EG)nr 1107/2009 får

användas.

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Sökanden följer

villkoren om integrerat

växtskydd. Det framgår

av Statens jordbruks-

verks föreskrifter och

allmänna råd (SJVFS

2014:42) om integrerat

växtskydd

Miljöersättning

för skötsel av

våtmarker och

dammar

Lantbrukaren får inte

Våtmarken eller

SJVFS 2015:25

52

förstöra eller ta bort

våtmarker eller

dammar som ingår i

åtagandet

dammen får inte tas

bort eller förstöras om

den är biotopskyddad.

Inom ett biotopskydds-

område får man inte

bedriva en verksamhet

eller vidta en åtgärd

som kan skada

naturmiljön. Det

framgår avMiljöbalken

(1998:808) 7 kap. 11§.

Som biotopskydds-

områden räknas

småvatten och våtmark

i jordbrukslandskapet.

Det framgår av (5§)

förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Lantbrukaren sprider

inte gödsel på

vattenspegeln eller

omkringliggande

våtmark

Gödselmedel får inte spridas

på jordbruksmark närmare än

2 meter från kant som gränsar

till vattendrag eller sjö. Gödsel

som betande djur själva tillför

marken räknas inte.

1 kap 9§ Statens

jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd

Inom känsliga områden får

gödselmedel inte spridas

på vattenmättad eller

översvämmad mark (24 §).

Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna

råd (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket

vad avser växtnäring.

Inom ett

biotopskyddsområde

får man inte bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd som kan

skada naturmiljön. Det

framgår av Miljöbalken

(1998:808) 7 kap. 11§.

Som biotopskydds-

områden räknas

småvatten och våtmark

i jordbrukslandskapet.

Det framgår av (5§)

förordningen

(1998:1252) om

SJVFS 2015:25

53

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Lantbrukaren sprider

inte växtskyddsmedel i

våtmarken

Lantbrukaren använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt.

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

Rådets förordning

(EG)nr 1107/2009 får

användas.

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Inom ett

biotopskyddsområde

får man inte bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd som kan

skada naturmiljön. Det

framgår av Miljöbalken

(1998:808) 7 kap. 11§.

Som biotopskydds-

områden räknas

småvatten och våtmark

i jordbrukslandskapet.

Det framgår av (5§)

förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m.m.

Lantbrukaren sprider

inte kalk i våtmarken

Inom ett

biotopskyddsområde

får man inte bedriva en

verksamhet eller vidta

en åtgärd som kan

skada naturmiljön. Det

framgår av Miljöbalken

(1998:808) 7 kap. 11§.

Som biotopskydds-

områden räknas

småvatten och våtmark

i jordbrukslandskapet.

Det framgår av (5§)

förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

SJVFS 2015:25

54

miljöbalken m. m.

Lantbrukaren

respekterar förbudet

mot att plantera in fisk

och kräftor

Det är inte tillåtet att

sätta ut fisk och kräftor

om det kan skada

biotopen och

förekommande arter.

Inom ett biotopskydds-

område får man inte

bedriva en verksamhet

eller vidta en åtgärd

som kan skada

naturmiljön. Det

framgår av Miljöbalken

(1998:808) 7 kap. 11§.

Som biotopskydds-

områden räknas

småvatten och våtmark

i jordbrukslandskapet.

Det framgår av (5§)

Förordningen

(1998:1252) om

områdesskydd enligt

miljöbalken m. m.

Miljöersättning

för vallodling

Vallen ska betas eller

slås. Tidpunkt för bete

och skörd regleras i

svensk förordning och

föreskrift.

På all jordbruksmark ska det

årligen utföras aktiv

jordbruksverksamhet. Senast

31 oktober ska alla delar av

skiftet vara synbart påverkade

av den aktiva

jordbruksverksamheten. Det

framgår av 9 § Statens

jordbruksverks föreskrifter

SJVFS 2015:25

55

(SJVFS 2014:41) om

direktstöd.

Ingen användning av

växtskyddsmedel,

förutom vid brytning

av vall.

Lantbrukaren använder

växtskyddsmedel på ett

korrekt sätt

Endast preparat

godkända i enlighet med

Europaparlamentets och

Rådets förordning

(EG)nr 1107/2009 får

användas.

Växtskyddsmedel

används i enlighet med

de villkor som framgår

av märkningen.

Lantbrukaren följer

villkoren om integrerat

växtskydd. Det framgår

av Statens jordbruks-

verks föreskrifter och

allmänna råd (SJVFS

2014:42) om integrerat

växtskydd

Ekologisk

produktion och

omställning till

ekologisk

produktion

Villkor för ersättningen

Basvillkor

Här finns bara de villkor som har en

koppling till ett eller flera basvillkor.

Tvärvillkor för

djur eller växt

Nationell lagstiftning /övriga tvärvillkor

Regelverk som inte utgör tvärvillkor,

alternativt övriga tvärvillkor

* övriga tvärvillkor

Art. 3.2-3 889/2008

2. Den totala mängd gödselmedel, enligt

definitionen i rådets direktiv 91/676/EEG

( 11 ) om skydd mot att vatten förorenas

av nitrater från jordbruket, som sprids

inom

jordbruksföretaget

får

inte

överstiga 170 kg kväve per år/hektar

utnyttjad jordbruksareal.

Rådets direktiv 91/676/EEG, bilaga 3.

19 a § i Statens jordbruksverks föreskrifter

och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om

miljöhänsyn i jordbruket vad avser

växtnäring

Art. 10.1 889/2008

1. Byggnadens isolering, uppvärmning

och ventilation ska garantera att

I stall ska djuren ha ett klimat som är

anpassat

till

djurslaget

och

SJVFS 2015:25

56

luftcirkulationen, halten av damm,

temperaturen, den relativa

luftfuktigheten och gaskoncentrationen

hålls inom gränser som är ofarliga för

djuren. Byggnaden ska ha god naturlig

ventilation och medge mycket

dagsljusinsläpp.

djurhållningsformen (termisk komfort), 1

kap. 19 §.

I ett stall får djur endast tillfälligtvis utsättas

för luftföroreningar som överstiger följande

värden om inte annat anges i denna

författning:

- ammoniak: 10 ppm,

- koldioxid: 3 000 ppm,

- svavelväte: 0,5 ppm,

- organiskt damm: 10 mg/m³., 1 kap. 21 §.

Djurstallar får vara försedda med andra

ljusinsläpp för dagsljus än fönster. 1 kap. 24

§. Samtliga i Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS

2010:15) om djurhållning inom lantbruket

m.m.

Art. 10.4, bilaga 3

4. Minimikrav för inomhus- och

utomhusytor samt andra krav när det

gäller byggnader för olika arter och

kategorier av djur fastställs i bilaga III.

Djurens utrymme inomhus:

Nötkreatur: 2 kap. 36 § Tabell 2, 37 § Tabell

3, 38 § Tabell 4.

Gris: 3 kap. 19 § Tabell 7, 20 § Tabell 8, 21 §

Tabell 9

Får: 4 kap. 11 § Tabell 13

Getter: 5 kap. 6 § Tabell 15

Höns: 6 kap. 17 § Tabell 16, 18 § Tabell 17,

19 § Tabell 18

Slaktkyckling: 7 kap. 7 § Tabell 23

Djurens utrymme utomhus:

Nötkreatur: Allmänt råd till 2 kap. 28 §.

Gris: Ingen måttangivelse.

Får: Ingen måttangivelse.

Getter: Ingen måttangivelse.

Höns: 6 kap. 11 §.

Slaktkyckling: Ingen måttangivelse.

Samtliga i Statens jordbruksverks föreskrifter

SJVFS 2015:25

57

och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om

djurhållning inom lantbruket m.m.

Art. 12.3a 889/2008

3. Byggnader avsedda för alla typer av

fjäderfä ska uppfylla följande krav:

a) Minst en tredjedel av den totala

golvytan ska vara fast, dvs. inte bestå av

spalt eller nät, och vara täckt med strö,

till exempel halm, spån, sand eller torv.

Utrymme för frigående värphöns 6 kap.

19 §.

Ur tabell 18:

Ströarea:

- 1/3 av golvarean

- dock minst 0,025 m2 / höna

Det framgår av Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS

2010:15) om djurhållning inom lantbruket

m.m.

Art. 14.1d) v)

834/2007

23.2 889/2008

14.1d) v) 834/2007:

Det

är

förbjudet

att

använda

tillväxtfrämjande medel och syntetiska

aminosyror.

23.2 889/2008:

”2. Det är förbjudet att använda

substanser som är avsedda att stimulera

tillväxt

eller

produktion

(inklusive

antibiotika, koccidiostatika och andra

artificiella medel för att stimulera

tillväxt)…”

Artiklarna 3-5 RÅDETS DIREKTIV

96/22/EG om förbud mot användning av

vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk

verkan.

Art. 18.1 stycke 1

889/2008

Ingrepp som att trä gummiband runt

svansen

på

får,

kupera

svansar,

tandklippning,

näbbtrimning

och

avhorning får inte göras rutinmässigt

inom

jordbruk

med

ekologisk

produktion. En del av dessa ingrepp får

dock

tillåtas

av

den

behöriga

myndigheten av säkerhetsskäl eller, från

fall till fall, om ingreppen syftar till att

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

2013:41) om operativa

ingrepp samt skyldigheter för djurhållare

och för

personal inom djurens hälso- och sjukvård

SJVFS 2015:25

58

förbättra djurens hälsa, välbefinnande

eller hygien.

Art. 18.1 stycke 2

889/2008

Djurens lidande ska minimeras genom att

använda bedövning och genom att

kvalificerad personal endast gör sådana

ingrepp vid den lämpligaste åldern för

djuren.

Animaliedirektivet 98/58/EG bilaga 1, 1:

Djuren skall skötas av en tillräckligt stor

personal som besitter lämpliga färdigheter

och kunskaper samt yrkesskicklighet.

Art. 24.1 889/2008

1.

Om

ett

djur

trots

sjukdomsförebyggande åtgärder enligt

artikel 14.1 e i förordning (EG) nr

834/2007 blir sjukt eller skadat ska det

behandlas omedelbart och vid behov

isoleras i lämpliga lokaler.

Animaliedirektivet 98/58/EG, bilaga 1, 4:

Ett djur som verkar vara sjukt eller skadat

skall utan dröjsmål få lämplig behandling

och om ett djur inte svarar på sådan

behandling skall veterinär rådfrågas så fort

som möjligt. Om så krävs skall sjuka eller

skadade djur isoleras i ett lämpligt utrymme

och, i förekommande fall, få en torr och

bekväm ströbädd.

Art. 76e) 889/2008

En stalljournal ska upprättas i form av ett

register som alltid ska finnas tillgängligt

för

kontrollmyndigheterna

eller

kontrollorganen, på jordbruksföretaget.

Detta register, som syftar till att ge en

fullständig beskrivning av skötseln av

besättningen,

ska

minst

innehålla

följande information:

e)

Förebyggande

av

sjukdomar,

behandling och veterinärvård: datum för

behandling, detaljerade uppgifter om

diagnos, dosering, typ av produkt för

behandling, uppgift om de verksamma

farmakologiska ämnena, behandlingssätt

och veterinärens ordination när det gäller

veterinärvård med intyg och den tidsfrist

som ålagts innan animalieprodukter kan

Animaliedirektivet 98/58/EG bilaga 1, 5:

Djurägaren eller djuruppfödaren skall föra

bok över all medicinsk behandling som

givits och över det antal döda djur som

upptäckts vid varje inspektion.

Om det krävs att likvärdiga upplysningar

bokförs för andra ändamål skall detta också

vara tillräckligt för detta direktiv.

SJVFS 2015:25

59

saluföras som ekologiska.

SJVFS 2015:25

60

Bilaga 3

Skalor för avdrag på grund av villkorsfel

Betesmarker och slåtterängar

Villkor kap. 3

Avdrag

Upprepat fel

Skötselvillkor

1 §

I de fall lantbrukaren har sökt

utbetalning för mindre än 75 %

av åtagandearealen ska

avdraget vara 100 % av

ersättningen. I de fall den

godkända arealen är mindre än

75 % av åtagandearealen på

grund av fel gröda eller på

grund av att marken inte är

godkänd jordbruksmark ska

denna regel inte användas.

Om upprepningen beror på att

lantbrukaren har sökt

utbetalning för mindre än 75 %

av åtagandearealen ska

åtagandet hävas. Om

upprepningen beror på fel

gröda eller att marken inte är

godkänd jordbruksmark ska

denna regel inte användas.

Basvillkor/Skötselvillkor

8 § punkt 1

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Basvillkor/Skötselvillkor

8 § punkt 2

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Basvillkor/Skötselvillkor

8 § punkt 3

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Basvillkor/Skötselvillkor

8 § punkt 4

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Basvillkor/Skötselvillkor

8 § punkt 5

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Basvillkor/Skötselvillkor

8 § punkt 6

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

8 § punkt 7

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 % av

skiftet

Större omfattning: Hävning av

skiftet

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

11 § punkt 1

13 § punkt 1

15 § punkt 1

50 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Skötselvillkor

11 § punkt 2, 3 och 4

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Basvillkor

100 % av ersättningen för

Om varken slåtter eller bete är

SJVFS 2015:25

61

9 § Statens Jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2014:41)

om direktstöd.

arealen där villkorsfelet finns

utfört på marken två år i rad ska

detta leda till hävning av

åtagandet för det aktuella

skiftet. Detta gäller även om

varken slåtter eller bete är utfört

på marken endast under 2015.

Om det endast rör en mindre

tydligt avgränsad del av skiftet

ska endast denna del hävas.

Skötselvillkor

13 § punkt 2 och 4

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Om bete har skett på marken

istället för slåtter två år i rad

ska detta leda till hävning av

åtagandet för det aktuella

skiftet. Om det endast rör en

mindre tydligt avgränsad del av

skiftet ska endast denna del

hävas.

Basvillkor

9 § Statens Jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2014:41)

om direktstöd..

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Om slåtter och bortförsel inte är

utfört på marken två år i rad ska

detta leda till hävning av

åtagandet för det aktuella

skiftet. Detta gäller även om

slåtter inte är utfört på marken

under år 2015. Om det endast

rör en mindre tydligt avgränsad

del av skiftet ska endast denna

del hävas

Särskilda skötselvillkor

14 och 16 §§

Alla särskilda skötselvillkor

som finns på skiftet ska

bedömas som en helhet. Om

inga av de aktuella särskilda

skötselvillkoren på skiftet är

uppfyllda ska det leda till ett

avdrag på 50 % av ersättningen

för skiftet. I de fall vissa av de

särskilda skötselvillkoren är

uppfyllda helt eller delvis ska

länsstyrelsen anpassa avdraget

efter villkorsfelet betydelse och

omfattning.

I de fall en avvikelse mot alla

de aktuella särskilda

skötselvillkoren upprepas ska

detta leda till hävning av

skiftet.

Skötselvillkor

15 § punkt 2

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Om varken slåtter eller bete är

utfört på marken två år i rad ska

detta leda till hävning av

åtagandet för det aktuella

skiftet. Detta gäller även om

varken slåtter eller bete är utfört

på marken endast under 2015.

Om det endast rör en mindre

tydligt avgränsad del av skiftet

ska endast denna del hävas

Skötselvillkor

20, 23, 25, 28-29, 32 och 33 §§

Komplementet och

markklassen ska bedömas var

för sig. I de fall inga av de

skötselvillkor som finns i

komplementet är uppfyllda ska

detta leda till ett avdrag på

100 % av ersättningen för

komplementet. I de fall vissa av

skötselvillkoren är uppfyllda

I de fall en avvikelse mot alla

de skötselvillkor som finns i

komplementet upprepas ska

detta leda till hävning av

komplementet på skiftet.

SJVFS 2015:25

62

helt eller delvis ska

länsstyrelsen anpassa avdraget

efter villkorsfelet betydelse och

omfattning.

Skötselvillkor

35 §

Samma % som för de villkor som inte uppfyllts

Fäbodar

Villkor kap. 5

Avdrag

Upprepat fel

Skötselvillkor

1 §

Om det finns under 1,2

djurenheter eller under 6 hektar

godkänd fäbodbetesareal vid

fäboden ska hela åtagandet för

den aktuella fäboden hävas.

Skötselvillkor

5 § punkt 1

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag av skiftet

^{Större omfattning: 100}

%

avdrag för fäboden

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

5 § punkt 2

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag av skiftet

Större omfattning: 100 %

avdrag för fäboden.

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

5 § punkt 3

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag av skiftet

^{Större omfattning: 100}

%

avdrag för fäboden.

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

5 § punkt 4

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag av skiftet

Större omfattning: 100 %

avdrag för fäboden.

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

5 § punkt 5

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag för hela fäboden

Större omfattning: Hävning av

åtagandet för fäboden

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

5 § punkt 6

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag för hela fäboden

Större omfattning: Hävning av

åtagandet för fäboden

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

5 § punkt 7

Obetydlig omfattning: 1000 kr

Mindre omfattning: 100 %

avdrag av skiftet

Större omfattning: 100 %

avdrag för fäboden.

Hävning av åtagandet

Skötselvillkor

6 §

Om djuren har varit två

månader på fäboden och

undantagen i 7 § inte är

uppfyllda ska avdraget vara

100 % för hela fäboden.

Redovisning av djurenheter

I de fall lantbrukaren har

redovisat mindre än 0,2

Om djuren har varit mindre än

två månader på fäboden och

undantagen i 7 § inte är

uppfyllda ska det leda till

hävning av åtagandet för

fäboden.

Redovisning av djurenheter

I de fall lantbrukaren upprepat

SJVFS 2015:25

63

djurenheter per hektar men mer

än 0,1 djurenheter per hektar

ska avdraget baseras på

skillnaden mellan det antal

djurenheter per hektar som

krävs i åtagandet och det

faktiska antalet djurenheter per

hektar.

I de fall lantbrukaren har

redovisat 0,1 djurenheter eller

mindre per hektar ska avdraget

vara 100 % av ersättningen för

fäbodbetet.

Vid kontroll

I de fall länsstyrelsen vid en

kontroll konstaterar färre

djurenheter än vad lantbrukaren

har redovisat samt färre

djurenheter än åtagandet ska

detta leda till ett dubbelt

avdrag. Avdraget ska baseras

på två gånger skillnaden mellan

det antal djurenheter per hektar

som krävs i åtagandet

alternativt har redovisats och

det faktiska antalet djurenheter

per hektar.

I de fall länsstyrelsen vid en

kontroll konstarar färre än 0,1

djurenheter per hektar ska

avdraget vara 100 % av

ersättningen för fäbodbetet.

Åtagandet ska även justeras och

en återkravsutredning göras.

har redovisat mindre än 0,2

djurenheter per hektar men mer

än 0,1 djurenheter per hektar

ska avdraget baseras på

skillnaden mellan det antal

djurenheter per hektar som

krävs i åtagandet och det

faktiska antalet djurenheter per

hektar.

I de fall lantbrukaren upprepat

har redovisat 0,1 djurenheter

eller mindre per hektar ska

avdraget vara 100 % av

ersättningen för fäbodbetet.

Åtagandet ska även justeras och

en återkravsutredning göras.

Vid kontroll

I de fall länsstyrelsen vid en

kontroll upprepat konstaterar

färre djurenheter än vad

lantbrukaren har redovisat samt

färre djurenheter än åtagandet

ska detta leda till ett dubbelt

avdrag. Avdraget ska baseras

på två gånger skillnaden mellan

det antal djurenheter per hektar

som krävs i åtagandet

alternativt har redovisats och

det faktiska antalet djurenheter

per hektar.

I de fall länsstyrelsen vid en

kontroll upprepat konstarar

färre än 0,1 djurenheter per

hektar ska avdraget vara 100 %

av ersättningen för fäbodbetet.

Åtagandet ska även justeras och

en återkravsutredning göras.

Särskilt skötselvillkor

8 §

Alla särskilda skötselvillkor

som finns på skiftet ska

bedömas som en helhet. Om

inga av de aktuella särskilda

skötselvillkoren på skiftet är

uppfyllda ska det leda till ett

avdrag på 50 % av ersättningen

för skiftet. I de fall vissa av de

särskilda skötselvillkoren är

uppfyllda helt eller delvis ska

länsstyrelsen anpassa avdraget

efter villkorsfelet betydelse och

omfattning.

I de fall en avvikelse mot alla

de aktuella särskilda

skötselvillkoren upprepas ska

detta leda till hävning av

åtagandet för fäboden.

SJVFS 2015:25

64

Skötselvillkor

11 §

Komplementet

och

markklassen ska bedömas var

för sig. I de fall inga av de

skötselvillkor

som

finns

i

komplementet är uppfyllda ska

detta leda till ett avdrag på

100 % av ersättningen för

komplementet. I de fall vissa av

skötselvillkoren är uppfyllda

helt

eller

delvis

ska

länsstyrelsen anpassa avdraget

efter villkorsfelet betydelse och

omfattning.

I de fall en avvikelse mot alla

de skötselvillkor som finns i

komplementet upprepas ska

detta leda till hävning av

komplementet på skiftet.

Vallodling

Villkor kap. 6

Avdrag

Upprepat fel

Skötselvillkor

2 §

I de fall lantbrukaren har sökt

utbetalning för mindre än 80 %

av åtagandearealen ska

avdraget vara 100 %. I de fall

den godkända arealen är mindre

än 80 % av åtagandearealen på

grund av fel gröda eller att

marken inte är godkänd

jordbruksmark ska denna regel

inte användas.

Om upprepningen beror på att

lantbrukaren har sökt

utbetalning för mindre än 80 %

på åtagandearealen ska

åtagandet hävas. Om

upprepningen beror på fel

gröda eller att marken inte är

godkänd jordbruksmark ska

denna regel inte användas

Skötselvillkor

3 §

100 % avdrag för den arealen

där felet finns för de aktuella

åren.

Annan gröda

4 §

100 % avdrag för arealen där

felet finns. Det ska däremot inte

bli någon arealsanktion under

förutsättning att marken är

godkänd jordbruksmark.

Annan gröda

5 §.

100 % avdrag för arealen där

felet finns. Det ska däremot inte

bli någon arealsanktion under

förutsättning att marken är

godkänd jordbruksmark.

Skötselvillkor/Basvillkor

6 §

1 000 kr om endast i obetydlig

omfattning i annat fall

100 procent av ersättningen för

skiftet.

Hävning av åtagandet vid

upprepning i annat fall än i

obetydlig omfattning.

Skötselvillkor

7 §

50 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns

Basvillkor

9 § Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2014:41)

om direktstöd.

100 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns.

Om inte aktivitetskravet är

uppfyllt två år i rad är den

aktuella marken inte godkänd

för vallersättning.

SJVFS 2015:25

65

Skötsel av våtmarker och dammar

Villkor 7 kap.

Avdrag

obetydlig omfattning

Avdrag

mindre omfattning

Avdrag

större omfattning

Allvarligt fel

Basvillkor och

skötselvillkor:

4 § punkt 1

1 000 kr

100 % av ersättningen

för våtmarken. (kan

vara flera block)

Hävning av åtagandet

på våtmarken som

berörs.

Hävning av hela åtagandet

Basvillkor och

skötselvillkor:

4 § punkt 2

1 000 kr

100 % av ersättningen

för våtmarken. (kan

vara flera block)

Hävning av åtagandet

på våtmarken som

berörs.

Hävning av hela åtagandet.

Skötselvillkor:

4 § punkt 3

1 000 kr

100 % av ersättningen

för våtmarken. (kan

vara flera block)

Hävning av åtagandet

på våtmarken som

berörs.

Hävning av hela åtagandet.

Basvillkor och

skötselvillkor:

4 § punkt 4

1 000 kr

100 % av ersättningen

för våtmarken. (kan

vara flera block)

Hävning av åtagandet

på våtmarken som

berörs.

Hävning av hela åtagandet.

Basvillkor och

skötselvillkor:

4 § punkt 5

1 000 kr

100 % av ersättningen

för våtmarken. (kan

vara flera block)

Hävning av åtagandet

på våtmarken som

berörs.

Hävning av hela åtagandet..

Basvillkor och

skötselvillkor:

4 § punkt 6

-

-

-

Hävning av hela åtagandet.

Procent av ersättningen som ska dras av per våtmark

Upprepat fel

Skötselvillkor:

5 § a.

5 %

25 %

50 %

Hävning av hela åtagandet

om felet upprepas.

Skötselvillkor:

5 § b

100 % av ersättningen ska dras av från den yta villkorsfelet finns på

Hävning av hela åtagandet

om felet upprepas

Avdrag

Allmänt råd

SJVFS 2015:25

66

Särskilda

skötselvillkor:

6 §

Länsstyrelsen ska bedöma alla särskilda skötselvillkor som finns på skiftet

som en helhet. Länsstyrelsen ska anpassa avdraget efter villkorsfelens

betydelse och omfattning.

Allmänt råd

Vid bedömningen av de

särskilda skötselvillkoren

bör länsstyrelsen ta hänsyn

till hur många villkor som

har brutits av de villkor som

har ställts samt betydelsen

av dessa för syftet med

ersättningen. Om alla villkor

har brutits och/eller de har

stor betydelse för syftet med

ersättningen ska hävning av

åtagandet för våtmarken

vara ett alternativ.

SJVFS 2015:25

67

Ersättning för omställning till ekologisk produktion och ersättning till ekologisk

produktion

Villkor 8 kap. samt

landsbygdsförordningen

Avdrag

Allvarligt fel

Skötselvillkor:

9 kap. 7 § i förordningen

(2015:406) om stöd för

landsbygdsutvecklingsåtgärder

100 % av ersättningen ska dras

av från den yta villkorsfelet

finns på.

Vid stor omfattning ska

åtagandet hävas.

Skötselvillkor:

7-8 §§.

50 % av ersättningen ska dras

av från den yta villkorsfelet

finns på.

Vid stor omfattning ska

åtagandet hävas.

9-10 §§

100 % av ersättningen ska dras

av från den yta villkorsfelet

finns på.

-

Skötselvillkor:

11-12 §§

100 % avdrag för arealen där

felet finns. Det ska däremot inte

bli någon arealsanktion under

förutsättning att marken är

godkänd jordbruksmark.

-

Skötselvillkor:

15 §

Hävning av djuråtagandet

Obetydlig omfattning

Mindre omfattning

Större omfattning

Villkor i 834/2007 samt

889/2008 för

djurhållning och

växtodling

-Fel som omfattar

högst tre djur.

- Fel som har mycket

liten betydelse för

syftet med

ersättningsformen.

-Fel som varken är

obetydliga eller större

fel.

-Fel som har stor

betydelse för syftet

med ersättnings-

formen.

Avdrag i procent av ersättningen för marken som omfattas.

Villkor för växtodling:

834/2007 art.

9,11,12,16,17

samt 889/2008 art 3-6,

37, 40, 45, 47, 63-69

samt 70-73.

(Om villkoret avser ett

allvarligt fel eller rör

dokumentationskrav ska

påföljden bedömas efter

skalorna nedan under

”Allvarligt fel” samt

”Dokumentationskrav”).

5

25

50

Avdrag i procent av ersättningen för djurslaget.

Villkor för

djurhållning:

834/2007 art.

9,10,11,14,16,19

samt 889/2008 art 7-24

37, 38, 39, 40, 42, 43,

46, 47, 63-69, 74-77, 79.

(Om villkoret avser ett

allvarligt fel eller rör

dokumentationskrav ska

påföljden bedömas efter

skalorna nedan under

5

25

50

SJVFS 2015:25

68

”Allvarligt fel” samt

”Dokumentationskrav”)..

Allvarliga fel

Obetydlig omfattning

Större omfattning än obetydlig

Skötselvillkor:

Djurens skötsel, art.14

834/2007, art. 10,11 och

24 i (EU) nr 889/2008

1 000 kr, med

obetydlig omfattning

avses i detta fall

enstaka djur.

Hävning av djuråtagandet

Skötselvillkor:

Kemiskt betat utsäde, art

45.2 (EU) nr 889/2008

1 000 kr

Hävning av djur- och växtåtagandet.

Skötselvillkor:

Använt kemiskt

växtskyddsmedel, art 12

g (EU) nr 834/2007; art

12 h (EU) nr 834/2007;

16.1 a (EU) nr 834/2007;

art 5.1 (EU) nr

889/2008; Bilaga II (EU)

nr 889/2008). För

ogräsmedel gäller: art 12

g (EU) nr 834/2007; art

12 h (EU) nr 834/2007;

16.1 a (EU) nr 834/2007;

16.2 c (EU) nr 834/2007;

1 000 kr

Hävning av djur- och växtåtagandet.

Basvillkor:

Rådets direktiv

91/676/EEG, bilaga 3.

SJVFS 2004:62 art 19a

50 % av ersättningen

år 1

100 % av ersättningen

år 2

År 3: Hävning av djur- och växtåtagandet

Basvillkor:

Artiklarna 3-5 RÅDETS

DIREKTIV 96/22/EG

om förbud mot

användning av vissa

ämnen med hormonell

och tyreostatisk verkan.

Avdrag för den/de djur

som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

Animaliedirektivet

98/58/EG bilaga 1, punkt

1.

Avdrag för den/de djur

som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

Animaliedirektivet

98/58/EG, bilaga 1,

punkt 4.

Avdrag för den/de djur

som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

SJVFS 2013:41, 5 kap.

Avdrag för den/de djur

som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

Animaliedirektivet

98/58/EG bilaga 1, punkt

5.

Avdrag för den/de djur

som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

SJVFS 2010:15, 6 kap.

19 §

Avdrag för den/de djur

som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

SJVFS 2010:15 för

utrymme inomhus och

utomhus.

Avdrag för den/de djur

som berörs.

Hävning av djuråtagandet

Basvillkor:

SJVFS 2010:15, 1 kap.

19 och 24 §§

Avdrag för den/de djur

som berörs.

Hävning av djuråtagandet

SJVFS 2015:25

69

Dokumentationskrav enligt art 63-68 (i tillämpliga delar), art 70-73 samt art 74-77, 79 i

889/2008. Dokumentationskrav kopplade till basvillkoren ovan ska inte bedömas enligt denna

tabell.

Omfattning av fel på dokumentation och

stödjande handlingar

Avdrag i procent av ersättningen eller högsta

belopp

-

Mer än två enskilda uppgifter saknas

som inte är avgörande för att kunna

kontrollera att villkor är uppfyllda.

-

Högst två enskilda uppgifter saknas,

som båda är avgörande för att kunna

kontrollera att villkor är uppfyllda

5 % eller högst 5 000 kr

-

Tre eller fler enskilda uppgifter saknas

som alla är avgörande för att kunna

kontrollera att villkor är uppfyllda.

10 % eller högst 10 000 kr

-

Lantbrukaren har inte aktivt

dokumenterat någon uppgift utan kan

enbart visa stödjande handlingar.

Dessutom saknas tre eller fler enskilda

uppgifter som alla är avgörande för att

kunna kontrollera att villkor är

uppfyllda.

25 %. Upprepat fel ger hävning av åtagandet.

Kompensationsstödet

Villkor kap. 9

Avdrag

Skötselvillkor

1 §

100 % avdrag på stödet på den areal där felet finns.

Skötselvillkor

2 §

100 % avdrag på stödet på den areal där felet finns.

Skötselvillkor

3 §

100 % avdrag på stödet på den areal där felet finns.

Skötselvillkor

4 §

100 % avdrag på stödet på den areal där felet finns.

Skötselvillkor

5 §

100 % avdrag på stödet på den areal där felet finns.

SJVFS 2015:25

70

Bilaga 4

Kombinationer av markklasser och allmän/särskild skötsel i åtagande för

betesmarker och slåtterängar

Typ av betesmark och

slåtteräng

Markklass

Allmän

skötsel

Särskild

skötsel

Betesmark

Ingen fastställd markklass

X

Betesmark

Betesmarker och slåtterängar

med allmänna värden

X

Betesmark

Betesmarker med särskilda

värden

X

X

Slåtteräng

Ingen fastställd markklass

X

Slåtteräng

Betesmarker och slåtterängar

med allmänna värden

X

Slåtteräng

Slåtterängar med särskilda

värden

X

X

Alvarbete

Alvarbete

X

Skogsbete

Skogsbete

X

Mosaikbetesmark

Mosaikbetesmarker

X

Gräsfattig mark

Gräsfattiga marker

X

SJVFS 2015:25

71

Bilaga 5

Kombinationer av komplementen i betesmarker och slåtterängar

Komplement

Markklass

Lie-

slåtter

Lövtäkt Efterbete Höhant-

ering

Bränning Svårtillgängliga

platser

Betesmarker med

särskilda värden

-

+

-

-

+

+

Slåtterängar med

särskilda värden

+

+

+

+

+

+

Alvarbete

-

-

-

-

-

+

Skogsbete

-

-

-

-

-

+

Mosaikbetesmark

er

-

+

-

-

+

+

Gräsfattiga

marker

-

+

-

-

-

+

+ går att kombinera på samma mark

- går inte att kombinera på samma mark

SJVFS 2015:25

72

Bilaga 6

Definitioner av värdefulla landskapselement

Utöver vad som för varje enskilt värdefullt landskapselement redovisas nedan gäller

även att de till väsentlig del ska ha tillkommit före den storskaliga mekaniseringen av

jordbruket, d.v.s. före 1940.

Värdefullt

landskapselement

Definition

Allé

Anläggning av minst 5 träd ursprungligen planterade längs en

väg. Anläggningen kan vara enkel eller dubbelsidig.

I en allé ingår de träd som planterats i restaureringssyfte efter

det att åtagandet ingåtts.

Brunn, källa

Brunn eller vattenkälla, eventuellt med ursprunglig

konstruktion av trä eller sten.

Byggnadsgrund

Byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör

samman med tidigare markanvändning/hushållning. Grunden

består av en eller flera tydliga grund- eller hörnstenar samt

eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens ytterväggar

inkluderas. Vid bedömning av pro rata får byggnadsgrunden

vara högst 200 kvadratmeter stor.

Fornlämnings-

lokal

Fasta fornlämningar ovan jord, enligt Kulturmiljölagen

(1988:950), med kringliggande skydds- eller

fornlämningsområde.

Fägata

Drivningsväg för boskap mellan gården eller byn och

betesmarken, omgiven av stenmurar eller trägärdsgårdar.

Gärdsgård av trä

Gärdsgård uppförd i syfte att hägna in eller stänga ute boskap.

Hägnaden är uppförd i traditionell konstruktion av trä till

exempel bestående av störar, gärdsel/slanor och hank, vidja

eller ståltråd.

Hamlat träd

Träd präglat av kontinuerlig lövtäkt eller möjligt att återuppta i

hamling.

Som ett hamlat träd räknas även de träd som planterats i

restaureringssyfte efter det att du har ingått ett åtagande.

Odlingsröse,

stentipp

Odlingssten samlad i rösen eller tippar.

Stenmur

Murarna är uppförda i syfte att hägna in eller stänga ute boskap

eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är ursprungligen

upplagd med huvudsakligen flera skikt sten.

Öppet dike

Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering. Diket ska vara

vattenförande någon del av året.

Överlopps-

byggnad

Byggnad som hör samman med tidigare markanvändning eller

hushållning. Byggnaden ska ha ett fungerande permanent tak

och i övrigt autentiskt utseende på utsidan. Byggnader som

används för boende eller som är viktig för företags produktion

räknas inte som en överloppsbyggnad.

SJVFS 2015:25

73

Bilaga 7

Kombinationer åtaganden i programperiod 2014-2020 med vissa insatser

inom Utvald miljö i programperiod 2007-2013

Möjliga kombinationer åtagande i programperiod 2014-2020 med miljöersättning för

naturfrämjande insatser på åkermark eller för att minska växtnäringsläckage från

åkermark samt skötsel av landskapselement med särskilda värden inom Utvald miljö

i programperiod 2007-2013.

Ersättningsformer i programperiod 2014-2020 finns i kolumnen till vänster och

ersättningarna i programperiod 2007-2013 i översta raden.

Naturfrämjande insatser på åkermark eller för

att minska växtnäringsläckage från åkermark

Natur- och

kulturmiljöer i

odlingslandskape

t

Bevarande av

hotade

åkerogräs

Mångfalds-

träda

Fågel-

åker

Anpassade

skyddszoner

Skötsel av land-

skapselement

med särskilda

värden

Betesmarker och slåtterängar

-

-

-

-

-

Fäbodar

-

-

-

-

-

Restaurering av betesmarker och

slåtterängar

-

-

-

-

-

Vallodling

-

-

-

-

+

Skötsel av våtmarker och dammar

-

-

-

-

-

Minskat kväveläckage

+

-

-

-

+

Skyddszoner

-

-

-

-

+

Traditionell odling av bruna bönor

-

-

+

-

+

Omställning till ekologisk produktion

- växt

-*

-*

-*

-*

+

Ekologisk produktion

-*

-*

-*

-*

+

+ Du kan få utbetalning för båda åtgärderna på samma mark

- Du kan inte få utbetalning för båda åtgärderna på samma mark

-* Du kan inte få utbetalning för båda åtgärderna på samma mark, du kan kombinera

med åtagande för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion

på marken