SOSFS 2014:4

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens

författningssamling

Våld i nära relationer

SOSFS 2014:4 (M och S)

Föreskrifter och allmänna råd

I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

föreskrifter och allmänna råd.

• Föreskrifter är bindande regler.

• Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan

eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses

i författningen.

Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter

och allmänna råd.

SOSFS kan laddas ned eller beställas via

webb: www.socialstyrelsen.se/publikationer

e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se

fax: 035-19 75 29

ISSN 0346-6000, 0346-6019 Artikelnr 2014-5-7

Tryck: Edita Bobergs 2014

SOSFS

2014:4

(M och S)

Utkom från trycket

den 5 juni 2014

Socialstyrelsens författningssamling

Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

3

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

om våld i nära relationer;

beslutade den 6 maj 2014.

Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 § 5 och 5 §

socialtjänstförordningen (2001:937), 2 § 1 och 4 och 4 § 2 förordning-

en (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att med-

dela föreskrifter m.m. samt 13 § andra stycket tandvårdsförordningen

(1998:1338) och beslutar följande allmänna råd.

1 kap. Tillämpningsområde

1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas i socialnämnds och i vårdgivares

arbete med

1. barn och vuxna som är eller har varit utsatta för våld eller andra

övergrepp av närstående (våldsutsatta), och

2. barn som har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot när-

stående (barn som bevittnat våld).

2 § Föreskrifterna i 1–7 och 9 kap. ska gälla för verksamhet som om-

fattas av socialtjänstlagen (2001:453).

Föreskrifterna i 1, 2, 8 och 9 kap. ska gälla för verksamhet som om-

fattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Föreskrifterna i 1 kap., 2 kap., 8 kap. 1–3 §§ och 9 kap. ska även

gälla för verksamhet som omfattas av tandvårdslagen (1985:125).

2 kap. Ledningssystem

1 § Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9)

om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att

vårdgivaren och den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det

ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner

som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som

ställs i det följande.

4

SOSFS

2014:4

SOCIALTJÄNST

3 kap. Socialnämndens planering

Mål och ansvarsfördelning

1 § Socialnämnden ska fastställa mål för arbetet med våldsutsatta och

barn som bevittnat våld samt beskriva när och hur målen ska uppnås.

2 § Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret ligger

för att utreda, fatta beslut i och följa upp ärenden som gäller våldsut-

satta eller barn som bevittnat våld.

Verksamhet som överlämnats

3 § Om socialnämnden har lämnat över genomförandet av insatser

enligt socialtjänstlagen (2001:453) till någon annan, ska nämnden fast-

ställa hur kontroll och uppföljning av sådan verksamhet ska göras.

Rutiner

4 § Socialnämnden ska fastställa rutiner för hur information som har

kommit till nämndens kännedom ska föras vidare till den del av verk-

samheten som enligt 2 § har utredningsansvaret när det har uppmärk-

sammats att ett barn kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld.

5 § Socialnämnden ska vidare fastställa rutiner för hur skyddade per-

sonuppgifter ska hanteras.

6 § Socialnämnden ska även fastställa rutiner för hur barn ska tas om

hand och stödjas av personal med adekvat kompetens om en förälder

har avlidit till följd av våld.

Kartläggning och analys

7 § Socialnämnden ska analysera om utbudet av insatser och andra

sociala tjänster som erbjuds våldsutsatta och barn som bevittnat våld

svarar mot behoven i kommunen.

Allmänna råd

För att kunna göra denna analys bör socialnämnden fortlöpande

kartlägga förekomsten i kommunen av våldsutsatta och barn som

bevittnat våld genom att bl.a.

– gå igenom dokumentationen i pågående ärenden,

– hämta in uppgifter från lokal eller officiell statistik, och

– hämta in uppgifter om förekomsten av våldsutsatta och barn som

bevittnat våld från hälso- och sjukvården och andra myndigheter

samt organisationer.

5

SOSFS

2014:4

Information om socialtjänsten enligt 3 kap. 4 § SoL

Allmänna råd

Socialnämnden bör planera för hur grupper och enskilda, såväl

vuxna som barn, ska nås med information om nämndens verksam-

het för våldsutsatta och barn som bevittnat våld.

Stöd och hjälp enligt 5 kap. 11 § SoL

Allmänna råd

Socialnämnden bör avgöra när och hur personalen i nämndens

verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera

våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver stöd och

hjälp.

Nämnden bör se till att de metoder som används för att ge stöd

och hjälp har utformats med utgångspunkt i bästa tillgängliga kun-

skap.

Nämnden bör såväl vid planering av verksamheten som i enskil-

da ärenden beakta de särskilda behov som en våldsutsatt kan ha på

grund av bl.a.

– sin ålder,

– funktionsnedsättning,

– könsöverskridande identitet eller uttryck,

– sin sexuella läggning,

– att hon eller han tillhör en nationell minoritet,

– att hon eller han har en utländsk bakgrund,

– missbruk och beroende, eller

– risken för hedersrelaterat våld.

Samverkan

8 § Bestämmelser om att kommunen tillsammans med landstinget

ska upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser

både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården finns i 2 kap. 7 §

socialtjänstlagen (2001:453).

9 § Socialnämnden ska samverka för att samordna sina insatser så att

de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska

samtliga insatser samordnas. Detta ska göras med beaktande av beho-

vet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat

våld.

Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för

vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretessla-

gen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 § socialtjänstlagen

(2001:453).

6

SOSFS

2014:4

10 § Socialnämnden ska vidare samverka externt med andra verk-

samheter, myndigheter och organisationer som berörs för att skapa

förutsättningar för att samordna insatserna från de olika aktörerna så

att de inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj,

ska nämnden även samverka för att skapa förutsättningar för att sam-

ordna samtliga insatser. Detta ska göras med beaktande av behovet av

trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld.

Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för

vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretess-

lagen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 § socialtjänstla-

gen (2001:453).

11 § Socialnämnden ska fastställa var i verksamheten ansvaret för

den interna och externa samverkan ska ligga.

4 kap. Kompetens enligt 3 kap. 3 § andra stycket SoL

Handläggning och uppföljning

Allmänna råd

Den personal som arbetar med handläggning och uppföljning av

alla slags ärenden som gäller enskilda enligt socialtjänstlagen

(2001:453) bör ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller

mot närstående samt ha förmågan att omsätta kunskaperna i det

praktiska arbetet.

Om ärendena avser våldsutsatta vuxna, bör personalen dessutom

ha socionomexamen.

Genomförande av insatser

Allmänna råd

Personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453)

bör ha kunskap om våld och andra övergrepp för att kunna upp-

märksamma att en person är våldsutsatt och se till att hon eller han

får hjälp för sin våldsutsatthet.

Vidare bör personal som genomför insatser i verksamheter som

särskilt är inriktade på att ge stöd och hjälp till våldsutsatta ha kun-

skap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående samt ha

förmågan att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet.

Barn

Allmänna råd

Personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ären-

den som gäller våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld bör

dessutom ha kunskaper om

7

SOSFS

2014:4

– hur man för samtal med ett barn om våld och andra övergrepp,

och

– vilka konsekvenser det kan få för ett barn att utsättas för eller

bevittna våld eller andra övergrepp av eller mot närstående.

1 § Bestämmelser om att socialnämnden ska använda handläggare

som har avlagt svensk socionomexamen eller annan motsvarande ut-

bildning för att utföra vissa uppgifter i socialtjänsten som gäller barn

och ungdom finns i 3 kap. 3 a och b §§ socialtjänstlagen (2001:453).

5 kap. Utredning av våldsutsatta vuxna och barn i vissa

situationer

Utredning enligt 11 kap. 1 § SoL

Allmänna råd

I ärenden som gäller

– våldsutsatta vuxna,

– den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra över-

grepp av sin partner, eller

– den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld

bör socialnämnden, med anledning av våldet, utreda bl.a.

– behovet av stöd och hjälp akut,

– våldets karaktär och omfattning,

– våldets konsekvenser för den våldsutsatta,

– hur den våldsutsatta hanterar sin situation,

– hur den våldsutsattas nätverk ser ut,

– om den våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap, och

– behovet av stöd och hjälp på både kort och lång sikt.

Riskbedömning

1 § I en utredning som gäller

1. våldsutsatta vuxna,

2. den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp

av sin partner, eller

3. den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld

ska socialnämnden bedöma risken för ytterligare våld.

Allmänna råd

När socialnämnden gör riskbedömningen bör den använda en stan-

dardiserad bedömningsmetod.

8

SOSFS

2014:4

Nämnden bör, med samtycke från den våldsutsatta, ta del av po-

lisens bedömning av risken för fortsatt våld. Nämnden bör vidare

delge polisen sin riskbedömning, om det inte finns hinder enligt of-

fentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

2 § Om den som är under 18 år har utsatts för våld eller andra över-

grepp av sin partner eller hedersrelaterat våld, ska även bestämmel-

serna om utredning i 6 kap. gälla.

6 kap. Utredning av våldsutsatta barn och barn som

bevittnat våld

1 § När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha

1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller

2. bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående

ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om barnets behov av

stöd och hjälp.

Nämnden ska vidare bedöma risken för att barnet kommer att ut-

sättas för eller bevittna ytterligare våld.

Allmänna råd

Socialnämnden bör utreda bl.a.

– barnets behov av stöd och hjälp akut, inklusive vård eller boende

i ett annat hem än det egna,

– våldets karaktär och omfattning,

– våldets påverkan på barnet och dess relation till föräldrarna,

– barnets egen uppfattning om våldet,

– vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för bar-

net, och

– barnets behov av stöd och hjälp på både kort och lång sikt.

Nämnden bör vidare utreda om någon åtgärd behöver vidtas i fråga

om vårdnad, umgänge, förmynderskap eller målsägandebiträde en-

ligt 5 kap. 2 § första stycket socialtjänstförordningen (2001:937).

7 kap. Insatser

Insatser till våldsutsatta vuxna och barn i vissa situationer

Stöd och hjälp

1 § Socialnämnden ska erbjuda

1. våldsutsatta vuxna,

2. den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp

av sin partner, eller

3. den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld

9

SOSFS

2014:4

insatser akut och på kort och lång sikt med utgångspunkt i behovet av

skydd, stöd och hjälp. Utredningen, inklusive riskbedömningen, ska

ligga till grund för bedömningen av vilka insatser som ska erbjudas.

Allmänna råd

Socialnämnden bör kunna erbjuda stöd och hjälp i form av bl.a.

– information och råd,

– stödsamtal,

– hjälp att ordna stadigvarande boende,

– stöd i föräldraskap,

– förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra ak-

törer, och

– hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra myndig-

heter, t.ex. Polisen och Skatteverket.

Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL

Allmänna råd

Socialnämnden bör ha beredskap att kunna handlägga ett ärende

om ekonomiskt bistånd som gäller en våldsutsatt och är akut.

Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2013:1) om ekono-

miskt bistånd framgår det när våld eller andra övergrepp av eller

mot närstående särskilt bör beaktas i bedömningen av den enskil-

des rätt till ekonomiskt bistånd.

Tillfälligt boende

2 § Socialnämnden ska vid behov erbjuda

1. våldsutsatta vuxna,

2. den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp

av sin partner, eller

3. den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld

stöd och hjälp i form av lämpligt, tillfälligt boende som motsvarar den

våldsutsattas behov av skydd med utgångspunkt i utredningen och

riskbedömningen.

Allmänna råd

Om den våldsutsatta behöver stöd och hjälp i ett skyddat boende,

bör boendet ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanord-

ningar för att kunna erbjuda skydd mot hot, våld och andra över-

grepp.

Det boende som erbjuds den våldsutsatta bör vara lämpligt för

eventuellt medföljande barn oavsett ålder och kön.

10

SOSFS

2014:4

Om det skyddade boendet tar emot barn, bör det i boendet finnas

personal med kunskaper om barns behov.

Insatser till barn

3 § Om ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld behöver

stöd och hjälp med anledning av våldet, akut eller på kort eller lång

sikt, ska socialnämnden erbjuda barnet insatser med utgångspunkt i

dess olika behov av

1. skydd,

2. råd och stöd, och

3. vård och behandling.

Allmänna råd

Socialnämnden bör kunna erbjuda barnets föräldrar och andra till

barnet närstående råd och stöd med utgångspunkt i barnets behov.

Insatser till våldsutövare enligt 4 kap. 1 § SoL

Allmänna råd

Socialnämnden bör med utgångspunkt i barnets behov kunna er-

bjuda insatser dels till våldsutövande föräldrar, dels till andra vålds-

utövande vuxna som bor tillsammans med barn. Insatserna bör syf-

ta till att våldet upphör och att våldsutövaren får en ökad förståelse

för hur våld påverkar barn. De bör genomföras med beaktande av

barnets behov av trygghet och säkerhet.

Nämnden bör vidare, utöver vad som anges i första stycket, kun-

na erbjuda våldsutövare insatser som syftar till att de förändrar sitt

beteende och upphör med att utöva våld. Insatserna bör genomföras

med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsut-

satta och barn som bevittnat våld.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

8 kap. Vårdgivarens ansvar

Rutiner

1 § Varje vårdgivare ska fastställa de rutiner som behövs för att ut-

veckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som

bevittnat våld.

2 § Vårdgivare som i sin verksamhet tar emot barn eller deras när-

stående ska fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten enligt

14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska fullgöras vad gäller ett

barn som kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld.

11

SOSFS

2014:4

3 § Bestämmelser om rutiner som säkerställer att det är möjligt att

föra patientjournal även när en patient har skyddade personuppgifter

finns i 3 kap. 5 § Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om

informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården.

Planering och ledning av verksamheten enligt 3 kap. 1 §

patientsäkerhetslagen

Allmänna råd

Vårdgivaren bör avgöra när och hur personalen i hälso- och sjuk-

vårdens och tandvårdens verksamheter ska ställa frågor om våld för

att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som

behöver vård och omvårdnad.

Samverkan

4 § Bestämmelser om att landstinget tillsammans med kommunen

ska upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser

både från hälso- och sjukvården och socialtjänsten finns i 3 f § hälso-

och sjukvårdslagen (1982:763).

5 § Vårdgivaren ska samverka internt för att samordna hälso- och

sjukvårdsåtgärderna så att de inte motverkar varandra. Om åtgärder

riktas till flera i en familj, ska samtliga åtgärder samordnas. Detta ska

göras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsut-

satta och barn som bevittnat våld.

Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för

vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretessla-

gen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 6 kap. 12–16 §§ patientsäker-

hetslagen (2010:659).

6 § Vårdgivaren ska vidare samverka externt med andra verksamhe-

ter, myndigheter och organisationer som berörs för att skapa förutsätt-

ningar för att samordna insatserna från de olika aktörerna så att de

inte motverkar varandra. Om insatser ges till flera i en familj, ska

vårdgivaren även samverka för att skapa förutsättningar för att sam-

ordna samtliga insatser. Detta ska göras med beaktande av behovet av

trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld.

Skyldigheten att samverka gäller endast för sådana uppgifter för

vilka det inte föreligger sekretess enligt offentlighets- och sekretessla-

gen (2009:400) eller tystnadsplikt enligt 6 kap. 12–16 §§ patientsäker-

hetslagen (2010:659).

7 § Vårdgivaren ska fastställa var i verksamheten ansvaret för den in-

terna och externa samverkan ska ligga.

12

SOSFS

2014:4

Personal enligt 2 e § HSL och 4 a § tandvårdslagen (1985:125)

Allmänna råd

Vårdgivaren bör se till att personalen i hälso- och sjukvårdens och

tandvårdens verksamheter har kunskap om våld och andra över-

grepp av eller mot närstående för att kunna ge god vård samt har

förmågan att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet.

Vård och omvårdnad

8 § Om ett barn visar symtom eller tecken som väcker misstanke om

att barnet har utsatts för eller bevittnat våld eller andra övergrepp av

eller mot en närstående, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjuk-

vårdspersonalen

1. gör en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstla-

gen (2001:453),

2. ställer frågor till en medföljande vuxen om orsaken till symtomen

eller tecknen,

3. frågar barnet i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen när

så är möjligt och med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad

samt vårdnadshavarens samtycke, om sådant behövs, och

4. beaktar vilka behov barnet kan ha av vård såväl fysiskt som psy-

kiskt med anledning av våldet.

Åtgärderna enligt första stycket samt vilka symtom eller tecken som

har observerats och som väckt misstanke om att barnet har utsatts för

eller bevittnat våld ska dokumenteras i patientjournalen.

9 § Om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om

att hon eller han har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstå-

ende, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen frågar

den vuxne i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen. Om miss-

tanke kvarstår om våld eller andra övergrepp, ska vårdgivaren se till

att personalen

1. tar reda på om det finns barn i den vuxnes familj,

2. gör en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstla-

gen (2001:453), om det finns barn i familjen,

3. informerar om möjligheten till vård och omvårdnad från hälso- och

sjukvården eller stöd och hjälp från socialtjänsten och frivilligorga-

nisationer, och

4. beaktar vilka behov den vuxne kan ha av vård såväl fysiskt som

psykiskt med anledning av våldet.

Åtgärderna enligt första stycket 1, 3 och 4 samt vilka symtom eller

tecken som har observerats och som väckt misstanke om att den vuxne

13

SOSFS

2014:4

har utsatts för våld eller andra övergrepp ska dokumenteras i patient-

journalen.

9 kap. Undantagsbestämmelse

1 § Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa

föreskrifter, om det finns särskilda skäl.

1. Denna författning träder i kraft den 1 oktober 2014.

2. Författningen ersätter Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22)

om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som

bevittnat våld.

Socialstyrelsen

TAINA BÄCKSTRÖM

Marit Birk