SOU 1973:36
Miljövårdens informationssystem
Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
Genom beslut den 11 april 1969 bemyndiga- de Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepar- tementet" att tillkalla högst sju sakkunniga med uppdrag att utreda informationen på miljövårdsområdet m. m. Genom beslut den 23 maj samma år utvidgade Kungl. Maj: t de sakkunnigas uppdrag att jämväl avse utred- ning rörande kontrollen av miljöfarliga pro- dukter m. m. samt bemyndigades chefen för jordbruksdepartementet att öka antalet sak- kunniga till högst tretton.
Med stöd av bemyndigandet den 11 april 1969 tillkallade chefen förjordbruksdeparte- mentet, statsrådet Bengtsson, samma dag som sakkunniga riksdagsledamoten Sven Ek- ström, forskningschefen Lennart Hannerz, överdirektören Sven-Olof Hedengren, länsrå- det Allan Johansson, farm. dr Rune Lönn- gren, avdelningschefen Knut Medin och av- delningschefen Fredrik Trotzig. Samtidigt uppdrogs åt Ekström att vara ordförande.
Med stöd av bemyndigandet den 23 maj 1969 tillkallade statsrådet Bengtsson samma dag ytterligare sex sakkunniga. Samtidigt föreskrev departementschefen, att utred- ningsarbetet skulle bedrivas på två avdel- ningar, en för informationen på miljövårds- området m.m. och en för kontrollen av miljöfarliga produkter m.m. Förstnämnda avdelning har under utredningsarbetet be- nämnts avdelning ] och har bestått av de först tillkallade sju sakkunniga.
De sakkunniga antog benämningen miljö- kontrollutredningen (MKU).
Att som experter biträda miljökontrollut- redningen tillkallades den 23 maj 1969 docenten Hans Palmstierna och statistik- chefen Eje Sandqvist, den 18 juli 1969
hovrättsrådet Sigvard Mejegård, den 5 okto- ber 1970 byråchefen Ulla Swarén och den 1 juni 1971 professorn Bert Bolin. Den avdel- ning inom MKU som utrett frågan om kontrollen av miljöfarliga produkter har i sitt arbete biträtts av ytterligare experter.
Härjämte har enligt departementschefens godkännande anlitats ett antal personer vid 5. k. hearings anordnade av utredningen samt för särskilda utredande uppgifter.
Att vara sekreterare åt miljökontrollutred- ningen förordnades den 18 juli 1969 Meje- gård. Som biträdande sekreterare förordna- des den 23 maj 1969 avdelningsdirektören Bengt Malmås och den 5 oktober 1970 departementssekreteraren Karl Olov Öster.
Miljökontrollutredningen har till skilda statsdepartement, myndigheter m. fl. avgett remissyttranden över olika utredningsförslag, framställningar från myndigheter m. m. I ett den 10 maj 1972 överlämnat betänkande (SOU 1972: 31) Lag om hälso- och miljöfar- liga varor har miljökontrollutredningen slut- fört sitt uppdrag rörande kontrollen av miljöfarliga produkter m. m.
Efter hemställan av miljökontrollutred- ningen uppdrog Kungl. Maj:t den 23 april 1971 ät statskontoret att bistå utredningen med dels planering av ett datorbaserat doku- mentationssystem för miljödata, dels inven- tering av pågående och planerad databehand- ling av intresse ur miljösynpunkt, dels ge- nomförande ”av en förstudie till ett miljö- vårdens informationssystem. Rapporter från statskontorets arbete inom dessa områden har överlämnats till utredningen.
Vidare har Kungl. Maj:t och riksdagen efter framställning av miljökontrollutred-
ningen anslagit medel för statskontorets medverkan i ett av utredningen föreslaget projekt för systemutveckling avseende auto- matisk databehandling av information på miljövårdsområdet. Utvecklingsarbetet, som avser information dels rörande tillsyns- och kontrollverksamhet enligt miljöskyddslagen och motsvarande författningar, dels i fråga om den produktkontrollerande verksamhe- ten, dels beträffande svenska forskningsrap— porter m.m. på miljövårdsområdet, har på- börjats under budgetåret 1972/73.
Också statistiska centralbyrån har efter framställning från miljökontrollutredningen tilldelats resurser för utvecklingsarbete på miljöinformationsområdet. Detta arbete har inletts under budgetåret 1973/74.
Kungl. Maj:t har den 29 juni 1973 upp-
dragit åt utredningen att ha ansvaret för det under budgetåret 1973/74 bedrivna utveck- lingsarbetet.
Sedan miljökontrollutredningen nu slut- fört sitt utredningsuppdrag, får utredningen härmed vördsamt överlämna sitt betänkande Miljövårdens informationssystem jämte stats- kontorets rapport över förstudien såsom särskild del av betänkandet (SOU 1973: 37). Dessutom bifogas reservation av ledamoten Medin med instämmande av experten Sand- qvist.
[ betänkandet lämnad redogörelse för gällande rätt och pågående verksamhet på miljövårdsområdet avser som regel förhållan- dena fram t. o. m. juni månad 1973.
Stockholm i augusti 1973.
Sven Ekström
Lennart Hannerz
Allan Johansson
Knut Medin
Sven-Olo f Hedengren
Rune Lönngren
Fredrik Trotzig Sigvard Mejegård Bengt Malmås
Karl Olov Öster
Sammanfattning
Inledning
I direktiven till miljökontrollutredningen (MKU) framhölls att avsaknaden av viss information — om bl. a. sådana kemisk- tekniska preparat som kunde vara skadliga "från hälso- och miljösynpunkt — liksom splittringen av ansvaret för insamling och bearbetning av miljöinformation hade försvå- rat miljövårdsarbetet. Mot denna bakgrund uppdrogs åt MKU att utreda organisationen av ett informationssystem dels på miljövårds- området — vari skulle inbegripas bl. a. vat- ten- och luftvård samt övrig naturvård — dels i fråga om gifter och andra preparat som kunde vara skadliga från hälso- och miljösyn- punkt.
Från samhällets sida har sedan länge vidta- gits åtgärder till skydd för människans hälsa och välbefinnande samt för miljön. De medel som därvid använts har närmare beskrivitsi kap. 2 i betänkandet, I första hand har lagstiftningsåtgärder vidtagits för att reglera den enskildes samt myndigheters och andra organs handlande i frågor av betydelse för miljövärden. Vidare har en administrativ organisation byggts upp för tillämpning av lagstiftningen och för övervakningen av den- nas efterlevnad. Dessutom har lagstiftningen i vissa fall kompletterats med ekonomiska stödåtgärder. Ett nödvändigt element i miljö- vården är kännedomen om hur de levande organismerna, inkl. människan, samspelar
med den omgivande miljön. En allsidig och målinriktad miliövårdsforskning understöds därför från samhällets sida.
Bland de författningar som syftar till s. k. produktkontroll märks den nyligen utfärda- de lagen om hälso- och miljöfarliga varor, som innehåller dels allmänna och grundläg- gande principbestämmelser om förutsätt- ningarna för import, tillverkning, handel eller annan hantering av sådana varor, dels bemyndigande att i administrativ ordning utfärda särskilda föreskrifter. Centrala till- synsmyndigheter på området är statens na- turvårdsverk (SNV) och arbetarskyddsstyrel- sen. Hanteringen av läkemedel och narko- tika regleras i läkemedels-och narkotika förord- ningarna, i båda fallen med socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. För att skydda kon- sumenterna mot skadliga eller på annat sätt från hälsosynpunkt otjänliga livsmedel finns livsmedelslagen. Centralt tillsynsorgan enligt denna är statens livsmedelsverk. För strål- skyddsfrågor och hanteringen av radioaktiva ämnen finns särskild lagstiftning, nämligen strålskyddslagen och atomenergilagen. Till- synsorgan på dessa områden är statens strål- skyddsinstitut och delegationen för atom- energifrågor.
Inom arbetarskyddets område finns arbe- tarskyddslagen. Tillsyn utövas, under arbe- tarskyddsstyrelsens överinseende och led-
Den centrala lagstiftningen till skydd mot olika slags miljöstörningar finns i miljö- skyddslagen, vilken innehåller en samlad reglering till skydd mot vattenförorening, luftförorening, buller och andra störningar från fast egendom. Tillsyn enligt lagen ut- övas centralt av SNV. Hälsovårdsstadgan' ger möjlighet för hälsovårdsnämnd att ingripa mot 5. k. sanitär olägenhet i form av förore- ningar, buller och andra störningar. Beträf- fande renhållning finns särskilda bestämmel- ser i den kommunala renhållningslagen.
Lagstiftning för kontroll av användningen av naturresurserna omfattar bl. a. naturvårds- lagen, vilken reglerar samhällets möjligheter att skydda naturområden som är kulturellt eller vetenskapligt värdefulla eller har bety- delse för allmänhetens friluftsliv. Om byg- gande i vatten, vattenreglering o.d. finns regler i vattenlagen. Däri ingår även bestäm- melser till skydd för grundvattentillgångar. För skötsel och avverkning av skog ges regler i skogsvårdslagen medan rätten att genom 5. k. inmutning undersöka vissa mineralfyn- digheter regleras igruvlagen.
Bestämmelser för skyddet av vilt återfinns främst ijaktlagstiftningen.
Befintlig verksamhet för insamling och bear- betning av miljöinformation
I kap. 3 redovisar MKU resultaten från en i direktiven föreskriven inventering av den datainsamling som f. n. sker inom miljö- vårds- och produktkontrollområdena och av bearbetningar som utförs på basis av insam- lat material. Denna inventering visar att det i Sverige redan förekommer en omfattande insamling och registrering av information om miljön och om faktorer som i olika avseen- den kan påverka miljöförhållanden. I verk- samheten är engagerade ett stort antal cent- rala, regionala och lokala myndigheter, forskningsorgan, laboratorier, företag etc.
På vatten- och luftvårdsområdena sker undersökningar av såväl emissioner som im- missioner-effekter. Vidare insamlas och re- gistreras viss information om sådana industri-
anläggningar etc. som kan förorsaka särskilda problem från miljösynpunkt. I ökande ut- sträckning genomförs insamlingen och re- gistreringen av information på vatten- och luftvårdsområdena som ett led iden lagstad- gade tillsynsverksamheten på dessa områden.
Den inom området ”övrig naturvård" fö- rekommande datainsamlingen sker likaledes delvis inom ramen för viss författningstill- lämpning. Härutöver insamlas och samman- ställs information vid länsvisa naturvårdsin- venteringar, vid vegetationskarteringar, fågel— taxeringar, jordartskarteringar, skogstaxe- ringar etc.
Även beträffande varor och ämnen som kan vara skadliga från hälso— och miljösyn- punkt insamlas och registreras redan i dag åtskillig information av intresse vid uppbygg- naden av ett miljövårdens informationssy- stem. I icke obetydlig utsträckning genom- förs detta inom ramen för den produktkon- trollerande verksamhet som sker enligt för- fattningar på området.
Allmänt om behovet av ett samlat informa- tionssystem på miljövårdsområdet
MKU konstaterar i kap. 4 att nuvarande undersökningsverksamhet på miljövårds— och produktkontrollområdena är i skilda avseen- den behäftad med brister vilka begränsar möjligheterna att mera generellt utnyttja informationen inom ramen för ett landsom- fattande informationssystem. Bristerna sam- manhänger till stor del med att huvudmanna- skapet för undersökningarna är fördelat på ett mycket stort antal organ men beror också på det förhållandet att en stor del av datainsamlingen — även sådan av rent rutin- mässig karaktär — bedrivs i form av forsk- ningsverksamhet för vitt skilda syften. Det förhållandet att ett stort antal organ är engagerade i verksamheten kan innebära betydande risk för dubbelarbete med insam- ling och bearbetning av information. Vidare är undersökningarna ofta begränsade till mindre geografiska regioner. Till följd av problemens lokala karaktär har behov ej funnits av att samordna verksamheten med
andra liknande undersökningar eller att info- ga den i ett större sammanhang.
Ofta har undersökningarna kommit att utföras med sinsemellan starkt varierande teknik och varierande innehåll, vilket inne- bär att en grundläggande förutsättning sak-* nas för att resultaten skall kunna få en mera generell användning inom ett miljövårdens informationssystem. Någon tidsmässig sam- ordning har ej skett av verksamheten ochi stor utsträckning har undersökningarna sak- nat önskvärd kontinuitet.
MKU har vidare funnit att centralt och regionalt ansvariga miljövårdsorgan i dag inte förfogar över någon statistik av officiell karaktär som kan ge en mera total bild av miljösituationen eller av sådana förhållanden i övrigt som är av intresse från miljökontroll- synpunkt. Likaså saknas rutiner för tillhan- dahållande av relevant information till myn- digheter och andra organ som skulle behöva uppgifter av skilda slag för sin verksamhet.
MKU föreslår i kap. 4 att ett ADB-baserat system för insamling, lagring, bearbetning och tillhandahållande av miljödata byggs upp, benämnt Miljövårdens informations- system (MI). Detta skall kunna tillhandahålla en väsentlig del av den information som fortsättningsvis kommer att efterfrågas av miljövårdsorganen. MI bör enligt MKU:s mening i största möjliga utsträckning omfat- ta samtliga led i inforrnationshanteringen såsom insamling, lagring, bearbetning, sam- manställning och presentation. Systemet får således inte bli en databank i den bemärkel- sen att det enbart utgör ett fysiskt system för själva datalagringen.
En nära samverkan bör komma till stånd mellan MI och andra informationssystem så att dubbelarbete undviks. I andra system förekommande information bör således i möjligaste mån utnyttjas för att tillgodose kraven från miljösynpunkt av dylika uppgif- ter.
Utgångspunkter för utformningen av MI
MKU framhåller i kap. 5 vikten av att MI planeras och byggs upp efter en målsättning
som är så formulerad att de organ som skall utnyttja informationen kan ställa preciserade krav på systemet. För det första bör syste- met kunna medverka till uppnåendet av en hög effektivitet i det av myndigheter och andra organ bedrivna arbetet med att för- hindra fortsatt miljöförstöring och återställa redan förstörd miljö. En effektiv kontroll av miljön och en likaledes effektiv styrning av de faktorer som i olika avseenden påverkar eller kan påverka miljön förutsätter kunskap om vitt skilda förhållanden. Sådan kan inte förvärvas på annat sätt än genom systematisk insamling, bearbetning, sammanställning och analys av fakta.
För det andra bör på MI kunna ställas det kravet att det medger en rationell hantering av information på miljövårds- och produkt- kontrollområdena. Detta innebär dels att en samordning av insamling, lagring och bear- betning av information bör komma till stånd, dels att tillhandahållandet av informa— tion från systemet bör ske i sådan form att det bidrar till att effektivisera och underlätta miljövårdsorganens verksamhet.
Med utgångspunkt från de nämnda båda kraven har MKU såsom målsättning för MI angett att det skall ge myndigheter och andra organ underlag för en effektivare kontroll över miljön och styrning av de faktorer som påverkar eller kan påverka denna. Den till miljökontroll och miljöstyr- ning syftande verksamheten skall i möjligaste mån effektiviseras och underlättas. Systemet skall också ge näringslivet, allmänheten, forskare och andra intressenter möjlighet till information om miljöförhållandena och de- ras förändringar. Genom uppbyggnaden av systemet skall vidare skapas former för en samordnad och rationell hantering av sådan information som har betydelse från miljö— kontrollsynpunkt.
Av direktiven till MKU framgår att det i första hand är berörda myndigheter och forskningsorgan som skall ha ett mera direkt inflytande över innehållet i systemet medan kretsen användare av information förutsätts bli vid. Utredningen har räknat med sju huvudsakliga användningsområden för infor-
mationen, nämligen vid tillämpning av för- fattning samt vid verksamhet för planering, kontroll, rådgivning, undersökning och ut- redning, forskning och undervisning.
I direktiven anges helt allmänt såsom principiellt ämnesområde för ett miljövår- dens informationssystem två informationsav- snitt, nämligen information avseende hälso- och miljöfarliga varor samt information be- träffande den s.k. yttre miljön. Informa- tionen i fråga om hälso- och miljöfarliga varor skall enligt MKU: s förslag avse sådana produkter oavsett om de förekommer som riskmoment iden inre miljön — i första hand på arbetsplatserna — eller iden yttre miljön. Informationen om den yttre miljön skall omfatta vatten- och luftvård samt övrig naturvård. Med begreppet ”naturvård” avser MKU allmän naturvård med landskapsplane- ring, dvs. naturskydd, fridlysning av djur, växter m.m., biologiska inventeringar av skilda slag etc. Till naturvården räknas vidare hushållning med de förnyelsebara naturtill- gångarna — luft, vatten, åker, skog och de levande organismerna i övrigt — samt de icke förnyelsebara resurserna (fossila bränslen, malmer, mineraler etc.). Som naturvård be- traktas slutligen också sådan verksamhet som mera direkt syftar till att säkerställa en livsvänlig miljö för människan och som avser åtgärder för att förhindra eller nedbringa föroreningar av vatten, luft, mark och levan- de organismer, för att motverka bullerstör- ningar och olägenheter från avfallshantering, för att säkerställa möjligheter till rekreation etc.
Utredningen har övervägt om inte också information beträffande vad som rubricerats som den inre miljön — främst arbetsplatserna — borde innefattas i det principiella ämnes- området för systemet. Arbetsmiljöfrågoma är emellertid f. 11. föremål för prövning inom den s.k. arbetsmiljöutredningen. I vilken omfattning information från arbetsmiljön skall ingå i systemet bör enligt MKU: s mening bli beroende bl.a. av utfallet av arbetsmiljöutredningens senare förslag.
Statskontoret har biträtt MKU bl. a. med genomförandet av en förstudie till ett miljö-
vårdens informationssystem, presenterad så- som särskild bilaga till betänkandet. I anslut- ning till den genomförda förstudien har i samarbete med MKU företagits inventeringar av de hos olika myndigheter, institutioner och andra organ föreliggande informations- behoven. Inventeringama har visat nödvän- digheten av att få till stånd en samordnad informationshantering på miljövårdsområdet och ett informationssystem som medger ett effektivt och förenklat utnyttjande av infor- mation. Ett omfattande informationsutnytt- jande förutses komma till stånd. Tillfrågade organ har dock ofta haft svårigheter att mera konkret ange kraven på ett miljövårdens informationssystem.
önskemålen hos tillfrågade myndigheter och andra organ avser uppgifter inom flerta- let av de användningsområden som systemet enligt det föregående bör kunna stödja. Vad gäller ämnesområdet för den efterfrågade informationen kan konstateras att informa- tionsbehoven i lika hög grad avser informa- tion om hälso- och miljöfarliga varor som information om den yttre miljön. Framförda behov av information representerar vidare en mångfald olika informationstyper från enkla numeriska uppgifter till information i form av t. ex. forskningsrapporter, artiklar, annan litteratur eller i form av referenser till sådan litteratur. För att myndigheters och andra organs behov av information skall tillgodoses bör uppgifter kunna tillhandahållas dels i form av s. k. individualinformation avseende enskilda objekt, dels i form av statistiska sammanställningar av varierande innehåll och omfattning.
MKU framhåller att de data som skall inordnas i Ml måste samlas in med användan- de av en mätteknik som möjliggör jämförelse av resultaten från olika insamlingsverksam- heter. Förhållandena på miljöinformations— området är härvidlag komplicerade, såtillvida att en stor del av den uppgiftsinsamling som kan bli aktuell har karaktär av observations- verksamhet i vilken ofta ingår momenten provtagning och analys. MKU har undersökt i vilken utsträckning förfaranden för rutin- mässig insamling av information i dag finns
att tillgå och därvid konstaterat att det förefinns en rad olika tekniska möjligheter att rutinmässigt genomföra fysikaliska, ke- miska och även biologiska undersökningar av skilda slag. Flertalet metoder bygger på manuella rutiner. I viss utsträckning finns emellertid möjlighet att redan i dag tillämpa automatiska förfaranden, dvs. metoder där både provtagning och analys sker automa— tiskt. Den löpande mätverksamheten på mil- jöområdet måste emellertid tills vidare i huvudsak bygga på manuella förfaranden till vilka den automatiska tekniken dock kan bli ett viktigt komplement.
Avsaknaden av en standardiserad teknik för genomförande av datainsamling på miljö- vårdsområdet medför att de resultat som f.n. erhålls i skilda undersökningar inte alltid är jämförbara. MKU framhåller vikten av att standardförfaranden blir fastställda och att en regelbunden s.k. interkalibre- ringsverksamhet kommer till stånd.
Vad angår de ADB-mässiga förutsättning- arna för uppbyggnaden av MI konstaterar MKU att man på skilda håll i världen påbörjat utvecklingen av system som kan väntas tillgodose de speciella krav som ställs från miljövårdshåll. Särskilt nämns sådana applikationer som medger direktkoppling av dator till automatiskt registrerande instru- ment för undersökning av föroreningsnivåer m. m. i luft och vatten. Vidare förekommer en stark utveckling inom områdena generella databassystem, dokumentationssystem, mi- nidatorer samt terminaler och dataöverfö— ring.
MKU har funnit att det är förenat med utomordentliga svårigheter att bedöma nyt- tan i relation till kostnaderna av att i ett miljövårdens informationssystem initiera och fortlöpande genomföra datainsamling isyfte att få tillgång till viss information eller att inordna och bearbeta viss befintlig informa— tion i ett sådant system. Några lönsamhets- kalkyler i vanlig mening kan således inte läggas till grund för beslut om vilken infor- mation som bör inordnas i och behandlas inom MI. I stället får sådana beslut i första hand grundas på översiktliga bedömningar
rörande den totala effektivitetsökning i mil- jövårdsarbetet som kan bli resultatet av att viss information tas med i systemet.
Innehållet i MI
I kap. 6 redovisas hur MKU bedömt behoven av olika slag av information som hjälpmedel för att åstadkomma en effektiv styrning och kontroll av miljön. Redovisningen avser fyra grupper av information, nämligen informa- tion rörande a) miljöpåverkande faktorer b) miljösituationen och miljöutvecklingen c) naturresurser och naturresursutnyttjande samt d) viss övrig information.
För varje i kap. 6 angivet informationsom- råde redovisas kortfattat skälen till att infor- mationen i fråga behövs som underlag för miljövårdsarbetet. Vidare anges huruvida hanteringen av informationen bör ske som en del av verksamheten inom Ml eller om den bör utföras i annan organisatorisk form. Ett inordnande i MI av all information av betydelse för miljövårdsarbetet ter sig nämli- gen inte realistiskt. Därför föreslås att verk- samheten inom MI begränsas till sådana typer av information som får en från miljö- kontrollsynpunkt särskilt stor betydelse eller som av särskilda skäl inte kan behandlas inom ramen för annan verksamhet.
De i kap. 6 angivna informationsområdena avser verksamheten med att hantera informa- tionen i fråga, dvs. insamlingen, lagringen, bearbetningen och tillhandahållandet av da- ta. Verksamheter som syftar till framtagning av offentlig statistik redovisas under särskil- da rubriker även i de fall där statistiken avses bli framställd genom bearbetning av i MI lagrade administrativa data. Behovet av sta- tistiska bearbetningar för andra ändamål än den offentliga statistiska redovisningen har inte studerats närmare av MKU varför några förslag i detta avseende inte läggs fram.
Enligt MKU: s förslag i kap. 6 skall MIi ett inledningsskede omfatta inalles ett 20-tal informationsområden. Ett viktigt sådant om- råde är information från produktkontrolle- rande verksamhet omfattande information
om varor som lagts under särskild kontroll enligt lagstiftning beträffande hälso- och miljöfarliga varor samt läkemedel och livsme- del. Informationen föreslås omfatta uppgif- ter om i varorna ingående kemiska ämnen m.m. samt vissa administrativa uppgifter från tillståndsgivning eller andra beslut. Vi- dare föreslås bli inordnad en registrering av referenser till forskningsrapporter och annat material rörande effekter hos varorna.
Den föreslagna registreringen innefattar uppläggningen av ett register över samtliga kemiska substanser vilka direkt eller indirekt är föremål för kontroll. MKU föreslår sålun- da att ett separat substansregister läggs upp med bl.a. identifikationsnummer och be- nämning på varje substans.
För produktkontrollen är det av särskild vikt att information kan erhållas ur MI i en för användningen direkt anpassad form. Ett preliminärt förslag till rutiner härför har utarbetats av statskontoret och återfinns i underlagsmaterial till verkets förstudie- rapport.
I MI skall enligt förslaget vidare ingå viss information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen, hälsovårdsstadgan och strålskyddslagen. De uppgifter som föreslås bli registrerade är information om anlägg- ningar som varit föremål för handläggning enligt miljöskyddslagen eller motsvarande författningar, uppgifter om emissioner, im- missioner och effekter som inrapporteras till myndigheterna samt uppgifter om vatten- verk och vid rå- och renvattenprovtagningar insamlade mätvärden. Även beträffande den- na information återfinns i underlagsmaterial till statskontorets förstudierapport vissa för- slag till rutiner för informationsuttag.
MKU föreslår vidare ett inordnande i MI av viss information från*tillsynsverksamhet enligt vattenlagen, nämligen i form av refe- renser till vattendomar. Dessa bör i princip omfatta nuvarande uppgifter i den s.k. vattenboken samt eventuellt också kortfatta- de data om anläggningars verkningar i skilda avseenden.
Verksamheten inom MI skall enligt MKU: s förslag också omfatta utarbetande av
en offentlig statistik över irnport och hante- ring av hälso- och miljöfarliga varor. Fram- tagningen av en dylik statistik förutsätts kunna ske i huvudsak på grundval av deni MI lagrade informationen från den produkt- kontrollerande verksamheten. En eventuell statistik över den faktiska användningen av bekämpningsmedel förutses dock böra tas fram på annat sätt.
En i MI inordnad offentlig statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet och över emissioner från sådana anläggningar föreslås bli utarbetad på grundval av den i MI lagrade informationen från tillsynsverksam- het enligt miljöskyddslagen. Statistiken kom- mer därmed att begränsas till sådana anlägg- ningar som blivit föremål för åtgärder enligt denna lagstiftning.
MKU föreslår vidare att viss befintlig statistik hos SNV och SCB/Svenska vatten- och avloppsverksföreningen sammanförs till en offentlig statistik över kommunala vatten- och avloppsförhällanden. Statistiken förut- sätts bli baserad på särskilt insamlade uppgif- ter, men det föreslås att förutsättningarna skall undersökas att längre fram, helt eller delvis, grunda statistikredovisningen på så- dan information som kommer att finnas tillgänglig i registerform inom MI (främst information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen och hälsovårdsstadgan).
I vilken utsträckning information om bul- ler, lämpad för lagring och bearbetningiMI, kommer att finnas tillgänglig vid sidan av uppgifter härom från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen kan inte nu anges. MKU har därför inte funnit det möjligt att redan nu föreslå inordnandet av särskild sådan information i MI. Informationsområ- det hör dock till den verksamhet som bör omfattas av MI. Detsamma gäller för områ- dena information om avfall och avfallsbe- handling och information om transport av hälso- och miljöfarliga varor. För ingetdera av dessa har MKU ansett det möjligt att på nuvarande stadium redovisa något förslag till informationsrutiner.
MKU har utarbetat principförslag till pro- gram för s. k. basdataundersökningar avseen-
de permanenta, riksomfattande undersök- ningar för att bl:a. belysa föroreningarnas temporala och regionala variation i den yttre miljön. Denna verksamhet, som förutsätts bli utförd inom MI, skall enligt förslaget omfat- ta undersökningar av luft (inkl. nederbörd), vatten (inkl. grundvatten), mark och vegeta- tion. De föreslagna undersökningarna be- handlas i kap. 7 och beskrivs närmare i det följande under rubriken Basdatanät för mil- jökontroll.
Resultaten från basdataundersökningarna skall, i form av information från basdatanä- tet för miljökontroll, enligt förslaget lagras och bearbetas inom MI. En av MKU föresla- gen offentlig statistik över immissioner m. m. förutsätts komma att i huvudsak erhållas genom bearbetning av sådan i MI lagrad information.
Från olika håll har till MKU framförts önskemål om en förbättrad information om vattentillgångar och vattenutnyttjande. Des- sa frågor anses i och för sig falla inom ämnesområdet för MI. Utredningen har dock på grund av att tillgänglig information är synnerligen bristfällig och att det är svårt att få fram en kompletterande information av- stått från att lägga fram förslag till informa- tionsrutiner på området.
MKU förordar vidare att en geografiskt differentierad statistik över vid jakt nedlagt vilt i princip kommer till stånd inom MI. Uppbyggnaden av en dylik statistik har emellertid ansetts böra föregås av en tärnli- gen omfattande försöksverksamhet. Ett slut- ligt avgörande i frågan om införande av en allmän jaktstatistik föreslås anstå i awaktan på resultaten från denna försöksverksamhet.
I verksamheten inom MI föreslås också ingå information om forsknings- och under- sökningsverksamhet. Verksamheten härmed skall avse registrering av referenser till pågå- ende och avslutad svensk forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårdsom- rådet liksom uppgifter om var den ursprung- liga och fullständiga dokumentationen finns att tillgå. Även referenser till genomförda inventeringar av naturresurser skall registre- ras i detta sammanhang.
MKU föreslår också att information om s.k. ovanliga fenomen samt senare fastställ- da orsaker härtill skall tas in i systemet. Med dylika händelser avses sådana observerade fenomen i naturen, där en omedelbar veten- skaplig förklaring ofta saknas, exempelvis kraftiga insektsangrepp, plötslig fiskdöd etc.
Slutligen skall enligt MKU: s förslag verk- samheten inom MI omfatta framtagning av en offentlig statistik över miljövårdens kost- nader och resultat. Denna förutsätts till en början bli begränsad till att gälla statliga och kommunala insatser.
Åtskillig information av betydelse från miljökontrollsynpunkt kommer enligt MKU: s förslag att behandlas i annan ordning än inom MI. Detta gäller bl. a. följande statistikverksamheter, nämligen statistik över
— försäljning och förbrukning av handels- gödselmedel
— försäljning av bensin, eldningsolja m. m.
— uppmätta halter koloxid m. m. i avgaser från motorfordon
— varutransporter med lastbil
— markanvändning
— uttag m. ni. av grus, sand, lera och torv
_ uttag m. ni. av malmer och mineraler
skogsbestånd, skogstillväxt och skogsav-
verkning
— fiskfångster — sjukdomstillstånd m. m.
Utanför MI föreslås vidare ligga följande allmänna information av intresse för miljö- kontrolländamål, nämligen om
— beslut och planer avseende utnyttjande av mark och vatten
—— meteorologiska, klimatologiska, hydrolo- giska och oceanografiska förhållanden.
Basdatanät för miljökontroll
MKU anser att en väsentlig del av informa- tionen om miljöförändringar bäst kan erhål- las genom undersökningar vid fasta observa- tionsstationer vilka drivs kontinuerligt med utnyttjande av standardiserade metoder, s. k. basdataundersökningar. MKU före slår sålunda
att undersökningar skall bedrivas inom ett landsomfattande s.k. basdatanät med hu- vudsakligt syfte att beskriva den temporala variationen hos olika parametrar av intresse från miljökontrollsynpunkt. Av särskild be- tydelse är att de långtidsmässiga föränd- ringarna blir tillfredsställande klarlagda. Vi- dare bör undersökningarna läggas upp på sådant sätt att regionala variationer så långt möjligt blir belysta.
Undersökningamas utformning behandlas i kap. 7 och bilaga 1.
På en undersökningsverksamhet som skall ge fortlöpande besked om miljöförändringar måste enligt MKU: s uppfattning ställas långtgående krav i olika avseenden. Sålunda måste innehållet i en dylik verksamhet noga avpassas till karaktären av de förändringar som man önskar klarlägga. Kraven innebär vidare att man måste eftersträva representa- tivitet i undersökningsverksamheten och att resultaten får en hög och känd tillförlitlig- het. Med hänsyn till att undersökningarna skall spegla i första hand långtidsutveckling- en är det vidare väsentligt att verksamheten får en säkerställd kontinuitet. Slutligen är det av vikt att en innehållsmässig och tek- nisk-organisatorisk samordning sker av verk- samheten.
MKU: s förslag innebär att landsomfattan- de undersökningar av fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i miljön — inkl. levande organismer — skall bedrivas i en icke obetydligt ökad omfattning jämfört med hittillsvarande verksamhet. Av praktiska skäl har programmet uppdelats på fyra delpro- jekt, nämligen undersökningar avseende för- hållanden i a) luft och nederbörd b) ytvatten c) grundvatten samt d) mark och vegeta- tion. Förslaget är att uppfatta som en principskiss, vilken i första hand är avsedd att visa inriktningen och omfattningen av den för framtiden behövliga verksamheten samt att ligga till grund för en preliminär kostnadsberäkning.
Datainsamlingen förutsätts kunna ske i huvudsak rutinmässigt med tillämpning av vedertagen undersökningsmetodik. Utvär- deringen av resultaten kan emellertid inte på
motsvarande sätt göras enligt rutinmetoder utan måste enligt MKU: s uppfattning bli en viktig uppgift för forskningen på området. Även vid planeringen av undersökningsverk- samheten kommer insatser från forsknings- organen att behövas.
I undersökningarna kommer att insamlas ett mycket stort antal data. Utnyttjande av uppgifterna kräver bl. a. tillgång till goda bearbetningsmöjligheter. De enskilda resulta- ten från undersökningsverksamheten — dvs. som regel mät- och analysdata — bör därför, såsom redan förut nämnts, registreras i M1 och där lagras på sådant sätt att statistiska och andra bearbetningar av materialet lätt kan genomföras.
Samordningen med andra informationssys- tem och internationell samverkan
I kap. 8 granskas informationssystem som utöver MI blir av intresse från miljöinforma- tionssynpunkt och som därför behöver i viss utsträckning samordnas med MI. MKU konstaterar sålunda att en samordning bör ske bl.a. med den inom CFD bedrivna verksamheten avseende uppbyggnad av cen- trala fastighets— och inskrivningsregister. Samordningsbehovet gäller vidare stora delar av den information som omhänderhas av SCB och SMHI. Samverkan behöver också i någon form etableras med de dokumenta- tionscentraler som tillhandahåller dokumen- tarisk information av intresse för miljövår- den. Sådana är i första hand biomedicinska dokumentationscentralen vid karolinska in- stitutet samt dokumentationscentralerna vid tekniska högskolan i Stockholm, FOA och AB A tomenergi.
Planeringen och uppbyggnaden av ett svenskt miljövårdens informationssystem bör enligt MKU: s mening ske med beaktande av utformningen och omfattningen av liknande utländska informationssystem. Utredningen har emellertid inte haft möjlighet att företa annat än en mycket översiktlig genomgång av sådana system och har därför avstått från att lägga fram förslag om samordning eller samverkan med dessa. Även med hänsyn till
att utvecklingen i fråga om informations- system på miljövårdsområdet går mycket snabbt är det enligt MKU: s uppfattning motiverat att dröja något med ett ställnings- tagande i saken.
MKU konstaterar att åtskilliga interna- tionella organisationer är engagerade i eller planerar undersökningsverksamhet och data- insamling av intresse för uppbyggnaden av nationella informationssystem på miljövårds- området. WMO förbereder sålunda ett världs— omfattande väderobservationssystem och har vidare tagit initiativ till uppbyggnad av ett globalt stationsnät för mätning av bak- grundshalter av luftföroreningar. På initiativ av UNESCO har bildats en mellanstatlig organisation för oceanografiska frågor, vil- ken också svarar för utbyggnaden av ett glo- balt nät av oceanografiska observationsstatio- ner. På UNESCO:s initiativ har vidare utar- betats ett långsiktigt program för forskning rörande användningen och värden av natur- miljön och dess resurser. Tillsammans med WMO genomför UNESCO under perioden 1965—1974 den s.k. internationella hydro- logiska dekaden, ivilken ägnas uppmärksam- het åt forskningsfrågor inom hydrologi och geohydrologi.
WHO verkar liksom WMO för upprättan- det av ett globalt mätsystem för luftförore- ningar. FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) har tagit upp till behandling olika sidor av miljöproblemen och därvid bl. a. granskat behoven av och formen för ett internationellt utbyte av miljöinformation. Också organisationen för ekonomisk utveck- ling och samarbete (OECD) har tagit upp miljöinformationsfrågorna till behandling. Arbeten i syfte att åstadkomma en interna- tionell koordinering av miljöstatistiken pågår i första hand i regi av den europeiska statistikerkonferensen, vilken är ett underor- gan till ECE.
Intresset för en utökad internationell sam- verkan på miljöinformationsområdet fick konkreta uttryck genom de beslut som fattades år 1972 vid FN:s konferens i Stockholm om den mänskliga miljön. Det internationella samarbetet på miljöinforma-
tionsområdet torde komma att utvidgas avse- värt efter hand som den av FN-konferensen initierade verksamheten påbörjas. MKU har emellertid kommit till den uppfattningen att en anpassning av MI till internationella akti- viteter inte är möjlig i systemets inlednings- skede. Skälet härtill är främst att det ännu råder oklarhet om de internationella verk- samheternas innehåll och inriktning på lång- re sikt och att man f.n. inte kan precisera vilka krav på de nationella informations- systemen som blir aktuella till följd av dessa aktiviteter.
MKU anser att Sverige på olika sätt bör ta aktiv del i sådant arbete på det internatio- nella planet som syftar till att effektivisera undersökningsaktiviteter av skilda slag och att skapa former för ett meningsfullt infor- mationsutbyte på miljövårdsområdet. Sär- skilt bör ett svenskt engagemang vara av betydelse i verksamhet som syftar till att åstadkomma en standardisering av undersök- ningsförfaranden på miljövårdsområdet (mät- och analysteknik etc.). Angeläget är också, att Sverige aktivt deltar i arbetet med att utforma rekommendationer för en miljö- statistik så avpassad att mellanstatliga resul- tatjämförelser blir möjliga.
Speciella frågor
1 kap. 9 behandlas vissa speciella problem av betydelse för uppbyggnaden och driften av MI. Dessa gäller bl. a. offentlighet och sekre- tess, teknisk säkerhet hos systemet, beteck- ningssystem för substanser och varor, princi- per för beaktande av historiskt material i MI samt gallring och arkivering av information.
Vid uppbyggnaden av informationssystem måste de regler beaktas som gäller för skydd av information mot obehörig åtkomst och användning. Informationen måste således handhas på sådant sätt att såväl kraven på offentlighet och sekretess som kravet på teknisk säkerhet uppfylls.
Den i tryckfrihetsförordningen lagfästa principen om allmänna handlingars offentlig- het innebär att varje svensk medborgare skall äga fri tillgång till sådana handlingar. Genom
riksdagsbeslut våren 1973 har fastställts att huvudregeln om offentlighet även skall vara tillämplig på sådana upptagningar som är avsedda för automatisk databehandling.
För uppbyggnaden och driften av MI är det av vikt att frågan om tillgängligheten av ADB-baserat informationsmaterial blir löst. I fråga om sådan information som är sekretess- belagd men skall genom automatisk databe- handling tillföras MI måste garantier skapas mot obehörig åtkomst av informationen. Effektiviteten hos MI blir beroende av i vilken utsträckning systemet förses med upp- gifter som kan vara av intresse i den miljö- kontrollerande och miljöstyrande verksam- heten. Önskvärt ur denna synpunkt är följ- aktligen att systemet i så stor utsträckning som möjligt tillförs uppgifter som disponeras av olika myndigheter och att därför offent- lighetsintresset vinner särskilt beaktande vid den avvägning som sådan myndighet har att göra då fråga uppkommer om att utlämna en handling eller annat material till MI.
I syfte att uppnå ”teknisk säkerhet” i systemet behöver åtgärder vidtas bl.a. för att förhindra att data sprids till obehöriga, förvanskas eller förstörs. Vidare krävs sär- skilda åtgärder för att göra systemet drift- säkert.
För att kunna få en effektiv återvinning ur MI av information om kemiska ämnen måste de enskilda substanserna betecknas på sådant sätt att de är identifierbara i samtliga register där de förekommer. MKU anser det emeller- tid inte möjligt att utan en mera ingående undersökning av hithörande problematik an- ge vilket eller vilka beteckningssystem för kemiska ämnen som bör komma till använd- ning inom MI.
Något för MI lämpligt fullständigt system för beteckning av varor finns inte att tillgå. MKU rekommenderar därför att frågan om varubeteckningssystemet i MI görs till före- mål för särskild utredning.
MKU anser det inte möjligt att vid upp- byggnaden av MI utnyttja på andra håll befintliga register över företag och an- läggningar. Utredningen understryker dock vikten av att möjligheterna till samordning
och sambearbetning med sådana register fortlöpande bevakas och beaktas.
Av betydelse är att inom MI tillämpas beteckningar av observationsplatser (mät- punkter etc.) som är entydiga och från användningssynpunkt enkla. Denna fråga be- höver ytterligare undersökas av det organ som får ansvar för uppbyggnaden av MI.
För att utnyttja informationen inom MI krävs att uppgifter om industrianläggningar, platser för föroreningsmätningar etc. lagras med någon form av geografisk lägesangivelse. Sådan lägesbestämning bör ske enhetligt för all information i systemet. Den bör vidare utformas så att samordning och datautbyte med andra informationssystem möjliggörs och underlättas. MKU anser övervägande skäl tala för att de uppgifter i MI som behöver lägesanges med långtgående krav på exakthet registreras enligt det system som används av centralnämnden för fastighetsda- ta vid pågående uppbyggnad av ett centralt fastighetsregister. I detta register kommer landets samtliga fastigheter att bli lägesre- gistrerade med koordinater enligt ”rikets nät”, dvs. det system som valts som beteck- ningssystem för Sveriges allmänna kartor.
Från vattenvärdssynpunkt är det härut- över av intresse med en form av lägesangiv- ning som medger att information om förore- ningar i ett och samma vattenområde kan sammankopplas. Härför måste särskild infor- mation som beskriver vattenområdets hydro- grafi användas. Med hänsyn till att endast ett begränsat antal vattenområden inledningsvis kommer att beröras av information som registreras i MI behöver någon total klassifi- cering av svenska vattenområden emellertid inte genomföras.
MKU föreslår, med hänsyn till de praktiska svårigheterna och kostnaderna att överföra historiskt material från icke maskinläsbart till maskinläsbart medium, att lagringen av historiska data i MI begränsas till informa- tion som naturligt kan knytas till de mät- serier som påbörjas genom de föreslagna basdataundersökningarna. Ett förbättrat un- derlag för trendberäkningar kommer härige- nom att bli tillgängligt.
Eftersom MI emellertid principiellt bör ha en betydande beredskap när det gäller att tillhandahålla historisk information räknar utredningen med att gallring och arkivering av uppgifter i MI får ske med relativt stor restriktivitet. Särskilt bör detta gälla under en tämligen lång inledningsperiod innan erfa- renheter ännu vunnits om systemets funk- tion och dess användbarhet i olika avseen- den.
Former för tillhandahållandet av informa- tion
I kap. 10 framhålls betydelsen av att systemet tillhandahåller information i sådan form att uppgifterna kan utnyttjas utan omfattande ytterligare bearbetning. MI be- höver därför förses med ett system för redovisning som innefattar såväl direktrap- portering av information till enskilda använ- dare som publicering av en offentlig statistik över förhållanden av allmänt intresse.
Den direkta rapporteringen förutsätts komma att avse såväl s. k. automatiska rap- porter som rapporter vilka sammanställs efter särskild begäran. En speciell typ av direktrapportering av information från MI blir de uttag som görs i särskilt syfte att bilda underlag för sambearbetning med in- formation i andra informationssystem elleri övrigt för vidare maskinell bearbetning hos annat organ.
Innehållet i den direktrapporterade infor- mationen blir av starkt skiftande slag från enkla utskrifter av isystemet lagrade uppgif- ter om anläggningar, produkter, mätdata, bibliografiska uppgifter etc. till statistiska sammanställningar av i vissa fall mycket kvalificerad natur. Bl.a. mot denna bak- grund framhåller MKU betydelsen av att MI får ett flexibelt mediaoberoende utdata- system.
Enligt MKU blir publicering på årsbasis tillfyllest för huvuddelen av den i kap. 6 upptagna offentliga statistiken. Utredningen föreslår att miljöstatistiken redovisas i form av en årspublikation och framhåller att det från användnings- och kostnadssynpunkt tor-
de bli förenat med betydande fördelar att få en på detta sätt sammanhållen redovisning av den statistik som har betydelse för miljö- vårdsarbetet. Den nya publikationen föreslås bli benämnd Miljöstatistisk årsbok och bli en del av redovisningen i serien Sveriges Offi- ciella Statistik.
Utredningen räknar med att större delen av miljöstatistiken behöver redovisas enbart i årsboken. I de fall behov av ytterligare redovisning uppkommer anses sådan redovis- ning i första hand böra ske i serien Statistis— ka Meddelanden.
Administration för MI
Enligt vad som framgår av det följande föreslås MI i ett inledande skede få formen av en försöksverksamhet. För inlednings- skedet har MKU närmare prövat lämplig- heten av en provisorisk organisation. Under försöksperioden bör värdefulla erfarenheter kunna göras till ledning för fortsatta organi- satoriska överväganden. Det anförda bör enligt MKU: s uppfattning leda till att under försöksverksamheten ett särskilt, fristående organ blir huvudman för MI.
Under försöksverksamheten skall bl. a. så- dana väsentliga frågor avgöras som rör systemets principiella innehåll och använd- ning. Det kan antas att krav i fråga om systemets innehåll och användning kommer att ställas från avnämare representerande skilda intressen. Frågor av denna art måste bli föremål för en så allsidig prövning som möjligt. Till den ansvariga myndigheten bör därför knytas representanter för de organ som i första hand kommer att utnyttja MI.
MKU föreslår i kap. 1] att som huvudman för MI under tiden för försöksverksamheten inrättas ett särskilt organ i form av en nämnd, kallad miljödatanämnden.
Nämnden blir beslutande i principiella frågor om systemets informationsinnehåll, innehållet i och organisationen av viss datain- samling som skall ge systemet dess avsedda innehåll, systemets tekniska uppläggning, drift och användning samt former för tillhan- dahållandet av information från systemet.
Nämnden blir vidare ansvarig för kostnader- na för utvecklingen och driften av MI. Utöver dessa till huvudmannaansvaret höran- de frågor skall miljödatanämnden ansvara för det praktiska arbetet med att bygga upp och genomföra själva systemet. I denna senare egenskap har nämnden att ansvara bl. a. för insamling av information, för lagring av denna information samt för åjour-hållningen av systemet. Vidare skall nämnden svara för bearbetning och sekretesskontroll av informa- tion och för tillhandahållandet av uppgifter från MI till såväl inhemska som utländska intressenter. En viktig uppgift för nämnden blir också att ansvara för utrednings-, sys- temutvecklings- och programmeringsarbete.
Nämnden kan emellertid av praktiska skäl inte fullgöra alla de skiftande uppgifter som blir aktuella inom MI. Sålunda föreslås att statskontoret skall engageras i uppbyggna- den. Vidare föreslås en särskild organisation för insamlingsverksamheterna inom basdata- nätet och för statistikverksamheten.
I fråga om basdatanätet föreslås att miljö- datanämnden får huvudansvaret. När det gäller själva undersökningsarbetet uppdelas detta på tre myndigheter. SNV anvarar för undersökningar avseende luft, ytvatten, exkl. hydrologiska undersökningar, samt mark och vegetation. Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för grundvattenundersök- ningar och Sveriges meteorologiska institut (SMHI) slutligen ansvarar för hydrologiska undersökningar. För analys av insamlade prover fordras en relativt omfattande labora- torieorganisation. Behov föreligger inte en- dast av analyser utan även av en fortlöpande utveckling av analysmetoder och interkali- brering mellan olika laboratorier. MKU har utgått från att laboratorieverksamheten i huvudsak skall förläggas till SNV:s under- sökningslaboratorium. Inledningsvis bör fas- ta laboratorieresurser skapas för att arbetet skall kunna påbörjas inom samtliga verksam- hetsområden.. Vidare bör medel från SNV: s forskningsanslag till en början kunna utgå för speciella tidsbegränsade undersökningari anslutning till basdatanätets uppbyggnad. I detta arbete kan delta expertis från universi-
tet och högskolor i samarbete med labora- toriets personal. Efter hand som verksamhe- ten får karaktär av rutinarbete bör laborato- riet förstärkas under en period av förslagsvis fem år.
I fråga om statistikproduktionen inom MI föreslår MKU, att miljödatanämnden under försöksverksamheten har hand om plane- ringsuppgifter av övergripande karaktär samt att SCB engageras i sådan detaljplanering och verksamhet inom MI som syftar till framtag- ning av statistik vilken inte har karaktär av s.k. driftstatistik. Detta innebär, att SCB tilldelas uppgifterna att genomföra insam- ling, granskning, bearbetning m. nr. av sådan information som i första hand skall användas för statistikframställning samt att ombesörja specialbearbetningar för statistiskt ändamål av sådant i MI lagrat material som insamlats för administrativa syften. Vidare bör SCB svara för publicering av statistikresultaten, innefattande utgivande av Miljöstatistisk års- bok och statistiska sammanställningar i öv- rigt över miljösituationen och miljöutveck- lingen.
Miljödatanämnden föreslås bli organiserad på sådant sätt att den blir representativ för de olika organ som i första hand kommer att delta i utvecklingen av MI eller kommer att utnyttja MI. MKU har inte tagit ställning i fråga om nämndens sammansättning. Nämn- den kan ha en bred sammansättning med ledamöter representerande flertalet intres- senter. Ett alternativ är att antalet ledamöter i nämnden blir snävt begränsat men att till nämnden knyts ett rådgivande expertorgan. Det sistnämnda bör vara representativt för de olika intressenterna så att den planerade försöksverksamheten kontinuerligt kan följas av dessa. Till nämnden knyts ett kansli.
Samarbetet och ansvarsfördelningen mel- lan miljödatanämnden och intressenterna i MI bör ske på sådant sätt att myndighets ansvar för information som uppkommer inom dess verksamhet ej inskränks. Detta kan ske bl.a. på så sätt att ansvaret för kvaliteten på de data som lagras i MI i princip åvilar den sakansvariga myndigheten och ej miljödatanämnden. Frågor rörande
datakvalitet och rekommendationer som kan leda till förbättrad datakvalitet bör dock kunna tas upp av nämnden.
Principer för den tekniska utformningen av MI
I sin förstudierapport har statskontoret skis- serat en principlösning för den tekniska utformningen av Ml, vilken omfattar samtli- ga i kap. 6 föreslagna informationsområden utom den offentliga statistik som systemet skall kunna tillhandahålla. MKU konstaterar i kap. 12 att denna lösning bör kunna tjäna som utgångspunkt för den tekniska uppbygg- naden av MI.
Statistikrutinerna inom MI # vilka således icke omfattats av statskontorets förstudie — bör enligt MKU: s mening i möjlig utsträck- ning samordnas med övrig statlig statistik- produktion vilken huvudsakligen handhas av SCB. Hur en sådan teknisk samordning skall åstadkommas anses böra undersökas av SCB i anslutning till att arbetet på de enskilda statistikprojekten inom MI påbörjas.
Enligt statskontorets principförslag till teknisk lösning skall till MI inkommande information tas om hand av en kontrollfunk- tion som har till uppgift att bl. a. ansvara för kontakter mellan systemet samt dess upp- giftslämnare och användare. Efter konver- tering av informationen till maskinläsbart medium utförs den maskinella bearbetningen i två olika typer av databaser, nämligen i databasen för systematiserad information och i databasen för dokumentarisk informa- tion. Den systematiserade informationen för- delas i sin tur på fem huvudregister, nämligen för anläggningar, mätstationer, varor, ämnen och vattenområden. Vid bearbetningen i databaserna genereras dels kontrollmedde- landen till kontrollfunktionen, dels rappor— ter vilka via kontrollfunktionen senare till- ställs berörda intressenter.
MKU framhåller vikten av att MI ges en sådan teknisk utformning att man vid behov på ett enkelt sätt kan förändra systemet. Angeläget är därför att MI blir så flexibelt att det kan anpassas till ändrade förhållan-
den efter hand som nya datakällor uppstår och nya eller förändrade krav ställs. För ett enkelt och effektivt samarbete med andra informationssystem krävs vidare att MI är anpassningsbart i de delar kontaktytor finns till dessa system. Genom att bygga systemet i modulform med en flexibel registerorgani- sation och genom att i möjligaste mån använda standardiserade koder torde det vara möjligt att skapa ett system som vid behov kan registrera nya datatyper, utföra nya bearbetningar samt presentera och distri- buera utdata på nytt sätt. Flexibiliteten är av särskild betydelse med tanke på att MI längre fram sannolikt skall kunna fungerai ett internationellt sammanhang och svara mot krav som kan komma att från interna- tionella organs sida ställas på nationella informationssystem av MI: s karaktär.
Plan för genomförandet av MKU: s förslag
Förslaget i kap. 6 angående MI: s innehåll och omfattning kan ses som ett uttryck för hur ett miljövårdens informationssystem i princip bör utformas. Ett beslut om den definitiva utformningen av systemet bör emellertid enligt vad MKU framhåller i kap. 13 tas längre fram i tiden. I ett inlednings- skede bör verksamheten inom MI i huvudsak få formen av en försöksverksamhet. Bak- grunden till att MKU inte varit beredd att redovisa ett mera definitivt förslag är en allmän osäkerhet bl. a. om informationsbe— hovens utveckling under de närmaste åren och om datavolymernas omfattning. Ett annat skäl är att det råder oklarhet om vilken roll de nationella miljöinformations- systemen kommer att få i det fortsatta internationella samarbetet och hur de enskil- da ländernas insatser på miljöinformations- området skall kunna knytas samman.
Från försöksverksamhet vill MKU undanta i första hand publiceringen av den statistik som systemet kommer att tillhandahålla. Utgivningen av Miljöstatistisk årsbok bör således redan från början ses som en fast arbetsuppgift inom MI.
MKU förutsätter att försöksverksamheten
skall kunna successivt utvärderas. Detta bör ske i sådan takt att en samlad bedömning av hela försöksverksamheten skall kunna slut- föras senast under första halvåret 1979. Med en sådan tidsplan bör — efter vederbörliga beslut av statsmakterna — en fast organisa- tion för verksamheten kunna inrättas senast under budgetåret 1980/81 då också verksam- heten kan få ett innehåll som svarar mot ett fastlagt mera permanent behov.
I kap. 13 anges översiktliga tids- och arbetsplaner för sådana delprojekt som bör bli föremål för utredning och — i flertalet fall — för försöksverksamhet under tiden t.o.m. budgetåret 1978/79. För merparten av delprojekten gäller därvid att arbetet indelats i en utvecklingsfas och en driftfas. Den senare avses omfatta den period under vilken försöksdrift förekommer.
Den egentliga verksamheten inom MI före- slås bli påbörjad den 1 juli 1974. Som en förberedelse härför bedrivs utvecklingsarbete inorn statskontoret avseende vissa av de i kap. 6 upptagna ämnesavsnitten. Visst förbe- redande utvecklingsarbete såvitt gäller den av MKU föreslagna statistikverksamheten inom MI kommer härutöver att genomföras av SCB under budgetåret 1973/74.
Den föreslagna centrala administrationen med miljödatanämnden som ansvarig för verksamheten inom MI föreslås inrättad den 1 juli 1974 i samband med att uppbyggna- den av systemet inleds. Från samma tid- punkt inrättas kansliet inom nämnden.
Miljödatanämnden förutsätts i stor ut- sträckning vara hänvisad till att för det praktiska arbetet med detaljplaneringen och driften av MI anlita utomstående kapacitet — främst hos statskontoret, SNV, SCB, SGU och SMHI. Med hänsyn till tidsplanen i stort för arbetet med MI synes det angeläget att dessa myn'digheter redan från den 1 juli 1974 kan tillhandahålla miljödatanämnden resurser i den omfattning nämnden anser erforderlig.
De av MKU i kap. 13 upptagna projekten inom MI omfattar utom de i kap. 6 förteck- nade informationsavsnitten följande ytterli- gare problemområden:
— Samordnade uttag av information som registreras i tillsynsverksamhet enligt mil- jöskyddslagen, hälsovårdsstadgan och strålskyddslagen samt information från basdatanätet för miljökontroll
— Samordnade uttag av information ur M1 och ur SMHI : s maskinella register — Samordning av rutiner för informations- återvinning vid akuta förgiftningsfall — Modellförsök med automatisk databe- handling av information avsett att belysa eventuella samband mellan vissa substan- ser och uppkomsten av teratogena effek- ter
— Registrering i MI av material i myndig- heternas akter — Utredning rörande ämnens beteckningar i datorbaserade substansregister — Utredning om registrering i MI av viss information avseende biologiska arkiv
Kostnader och finansiering
De kostnadsuppskattningar som MKU redo- visar i kap. 14 är uppställda så att därav framgår kostnaderna för följande slag av verksamhet inom MI, nämligen utvecklings- arbete och försöksdrift hos statskontoret, basdataundersökningar, statistikverksamhet samt miljödatanämndens verksamhet. Upp- skattningarna har med hänsyn till brister i beräkningsunderlaget ansetts böra begränsas till att avse de båda budgetåren 1974/75 och 1975/76.
De kostnader som preliminärt beräknats för verksamhet inom MI under budgetåren 1974/75—1975/76 framgår av följande tablå.
Verksamhet (t kr) 1974/75 1975/76
Utvecklingsarbete och
försöksdrift 3 500 .. Basdataundersökningar 5 900 5 600 Statistikverksamhet 810 1 060 Miljödatanämndens
verksamhet 1 050 1 040
Summa 11 260
MKU har vid sin kostnadsuppskattning räknat med att statskontorets arbetsområde inom MI väsentligen skall omfatta de pro-
jektavsnitt som verkat avgränsat i sin för- studierapport. För vart och ett av dessa redovisas i kap. 14 en kostnadsberäkning, vilken omfattar kostnader dels för utveck- lingsarbete, dels för försöksdrift.
För den föreslagna verksamheten med basdataundersökningar beräknas driftkostna- derna — exkl. kostnader för datorbehandling — uppgå till sammanlagt ca 8,5 milj. kr per år då verksamheten bedrivs i full skala. Enligt förslaget skall uppgiftsinsamlingen av- seende mark och vegetation bli föremål för viss utvidgning vart tredje år, vilket medför en nettokostnadsökning dessa år om närmare en milj. kr.
För SNV:s engagemang i basdataunder- sökningarna skall enligt MKU: s förslag till- skapas resurser inom verket för såväl mät- och observationsverksamhet som analysverk- samhet. Dessa resurser, jämte personal för bl. a. ledning och utvärdering av verksam- heten, skall organisatoriskt inordnas i verkets undersökningslaboratorium. Kostnaderna för SNV: s medverkan ibasdataundersökningar- na har uppskattats med utgångspunkt från en personaluppsättning om inalles 67 befatt- ningshavare, varav 37 handläggande, under de båda inledande verksamhetsåren.
Oaktat basdataundersökningarna skall in- gå i en verksamhet som till en början får försökskaraktär anser MKU, att SNV: 5 med- verkan i undersökningarna organisatoriskt bör få en fast form redan fr. o. rn. budget- året 1974/75. De angivna befattningarna vid verkets undersökningslaboratorium bör därför inrättas som fasta tjänster och ingå i SNV: s personalstat fr. o. m. den I juli 1974.
Med utgångspunkt från förslaget om SNV:s roll i basdataundersökningarna och med beaktande av att basdatanätet byggs upp under en femårsperiod har MKU även beräknat i vilken omfattning insatser från andra organ än SNV, främst SMHI och SGU, blir erforderliga under budgetåren 1974/75 och 1975/76. Kostnaderna för dessa organs medverkan ingår i det ovan i tablån angivna beloppet för basdataundersökningar.
För statistikverksamhet inom SCB har — utöver kostnader för arbetet inom de enskil-
då statistikavsnitt som MKU föreslagit i kap. 6 och för publiceringsverksamhet — bl.a. även beräknats kostnader för utredningsverk- samhet inom nya statistikområden, allmänt utvecklingsarbete m.m. Sistnämnda kost- nader avser bl. a. utredningsarbeten i syfte att få till stånd en löpande statistik över avfall och avfallsbehandling samt tillhanda- hållande av statistisk expertis vid utformning av program för basdataundersökningar m. m.
De kostnader som kommer att belasta miljödatanämnden avser dels utgifter för nämndens egen kansliverksamhet m. m., dels ersättningar till andra myndigheter m.fl. organ. Kostnaderna under budgetåren 1974/75—1975/76 för miljödatanämndens egen verksamhet har beräknats med utgångs- punkt från att nämndens kansli skall bestå av 8—10 befattningshavare, varav 5 år 6 hand- läggande.
Med hänsyn till att arbetet inom MI inledningsvis skall bedrivas i form av försöks- verksamhet bör kostnaderna för verksamhe- ten vid statskontoret, SNV, SCB och miljö- datanämnden helt bestridas av statsmedel. Med beaktande av att SMHI:s och SGU:s engagemang i basdataundersökningarna till en början bör bekostas med medel som tillhandahålls av miljödatanämnden kan me- delsbehovet för de fyra i första hand berörda myndigheterna uppskattas enligt föl- jande.
Myndighet (tkr) 1974/75 1975/76
Statskontoret 3 500 .. SNV 5 500 5 100
SCB 810 1 060 Miljödatanämnden 1 450 1 540 Summa 11 260
Den av MKU föreslagna verksamheten med basdataundersökningar kommer att i viss utsträckning ersätta redan pågående av staten finansierad verksamhet av basdataka- raktär. Denna finansiering sker i huvudsak från SNV: s anslag för miljövårdsforskning. I samband med att MKU: s förslag genomförs torde detta anslag kunna avlastas kostnader i storleksordningen 2 milj. kr fr. o. m. budget- året 1974/75.
||| .v|....,.|.| ' |_.-|_ ' .. . '; |1,.'..|"» |_'. . .l'—-. *. . |'*3'..|- sl . _|| . lifts... 3.3-q. '|||||""s|f'|.;.f'd;|-, _. -'- 'i'. .-
1|||Hjl|5u ll'll|lll|l|)|l_l||l
"'a'-yta??" '?'*1|*"-'”T.f illan '. |__ , ';»..wa 313,75?" " ; i'- _| .- "_l' ".”—"T ."".er ”hifi"?
Egullul' |_l|._||'||||||| |'||l'.jr _||. Egla|||||| wår-**?" millii... |_ ||
_|; li |
. — 'ö'" ||. _|.7* _ |r| |.—R__ | .l _ .. . ,,m'| _ —l ",—||| . ["L '|
" » '. . . _ ':' '|' | . . |. .. -| | ”| || :- -| ., _ | , . . '.. ' "|| _.'..|| . .. ||..|' | '-|— . _|'||'|..| '_||_j'. |'| ,4 45.911. u | ' .-'.—|.-| n._ ||. .L || '|l'||" || .—
'_'_-'|n|..-.|.._||.|' _ L" ”_ ut."—s. " "' ' '||*'|.|',."»J'|_ .|.||| '_. .. || ..!| £", _ | .|_|||—||||rllk||||_|_'||' ”| £|l|. LTH P||||||| |,|_i|i|| ihr, | :|1|||; hr | _-|. '.,||||; Ly" 'Ef'lr'w” lkg'lf- *' w 'na- *-l'_.' ? | ?m'-||"_.'. . | "1' |||.|||_ . __|, '|'w"":j£ _|. "kiwi; 'l _ |_|_||v_. | _ |l'-|l_ ;_|||| |||l' Uh) 'i' | | _. —: ||._ —|—n * ||,| ||||_|—|||.|_.|_||'|| _irrr||'.*_ |' , |. ' _L.. *|l,,||v| ”ngt.”: ' |||_'.|. »-| 'i | ..'J. ll L| -'| I'll
. ' '..—-. . '» » | .. 5." ? :h', . '.' f f***, . '
[;;—_ || ||||| || _, .:_ | 'ij I -|||_ | hva" .n 4
cu:
..- mi,, |: 1 'a'-'
||_||| Hglrm ..'| +|||l|||I|| |'- År! lll ' ».. |!!! ur- 'i. :[,g
""-if. e rm ”Hä? . | . _||
|T_ ? . ...|r.| ' 3| v'in'jija'il'l'p.
”h_f 5 thi-ne _| 132 än Ill/a'
,|| , .. _ ||.|**|*l| |||-” 'u ..
Smitta.
|||__.|'l_|_|||| _' _ |_ || | _ | _|| || |||— |||.:H__.||| _—||| r.||/| ' . _. 5.4-' ' ||...l . j _ :;|'.'.av|||,'» ' ' || |
Summary
Introduction
The terms of reference issued to the Envir- onmental Committee drew attention to the lack of certain information concerning techno-chemical preparations pot- entially harmful to health and the envir- onment, and to the way in which the Splint- ering of responsibility for the collection and processing of environmental information had made the work of protection more difficult. The Committee was therefore instructed to consider the organisation of a special envir- onmental information system which would include air and water conservancy and other forms of nature conservancy, as well as toxins and other preparations likely to be injurious from the point of view of health and the environment.
The public authorities have long acted both to protect the health and well—being of the individual, and to protect the envir- onment. The means employed are set out in some detail in Ch. 2 of the Committee's Report. Legislative measures have been introduced to regulate the actions of private persons, and official and other bodies, in matters which are of importance for the protection of the environment. An administ- rative organisation has been built up to apply the legislation and supervise its implementation. Legislation has been supple- mented in some cases by the provision of financial assistance. An essential element in the protection of the environment is a know- ledge of how the living organisms, including Man, inter-act with the surrounding envir- onment. All-round purpose-oriented envir-
onmental research is therefore subsidised by the State.
Product control legislation includes the recent Act on Products Hazardous to Man and the Environment, which established fundamental general principles governing the conditions under which goods constituting en risk to health or the environment may be imported, manufactured, disposed of by way of trade, or otherwise handled, as well as authorising the issue through administrative channels of special regulations for their application. The central supervisory author- ities in this field are the Environment Pro- tection Board and the Industrial Safety Board. The handling of dmgs and pharma— ceuticals is regulated under the Drugs and Pharmaceuticals Ordinances, with the Board of Health and Welfare as the supervising authority in both cases. The FoodstuffsAct exists to protect the consumer against food- stuffs which are injurious to the health or otherwise unfit for human consumption. The central supervising authority under this Act is the Food Administration. Special legislation in the form of the Radiation Protection Act and the Atomic Energy Act exists to deal with questions relating to radiation and the handling of radio-active substances. The supervising authorities are the Radiation Protection Institute and the Atomic Energy Council.
The Industrial Safety Act covers the industrial safety field. The implementat- ion of this Act is under the general supervis- ion of the Industrial Safety Board working through the Factory Inspectors.
The central legislation which provides
protection against all forms of threat to the environment is contained in the Envir- onment Protection Act, which assembles the regulations providing protection against water and air pollution, noise nuisance and other nuisance emanating from fixed property. Supervision is exercised under the Act by the Environment Protection Board and the County Administrations. The Public Health Act authorises the Public Health Committees to intervene against 'sanitary offences' in the form of pollution, noise or other nuisances. The Municipal Cleansing Act contains special regulations about public cleansing activities.
Legislation to control the utilisation of natural resources includes the Nature Conservancy A ct, which establishes society's right to intervene in the protection of areas of cultural or scientific importance, or vital to the open-air activities of the general public. Constructions in water etc. are covered by the Water Act. The Forest Conservation Act regulates forest cultivation and felling, and the right to prospect for certain minerals through the grant of mining concessions is regulated under the Mines Act.
Legislation to protect game is to be found primarily in the Game Laws.
Existing activities for the collection and processing of information about the envir- onment.
Ch. 3 of the Committee's Report contains an account of the results obtained from an inventory of data-collecting activities now going on in the product control and envir- onmental protection fields and of the processing done on the basis of the material collected. The inventory revealed that collection and registration of information relating to the environment and of factors capable of affecting the environment in one way or another is already taking place on a considerable scale in Sweden. A large num- ber of central, regional and local authorities,
research bodies, laboratories, business firms etc. are engaged in the work.
In the case of water and air pollution, collection of data is going on concerning emissions, irnmissions, effects etc. Certain information on industrial installations liable to create problems from the point of view of the environment is also being collected and registered. The collection and registration of information on air and water pollution is being done in increasing degree as a feature of statutory supervision in these fields.
The collection of data coming under the heading ”other nature conservancy activities” also occurs to some extent within the frame- work of existing legislation. Information is also collected and stored via nature conserv- ancy inventories, the charting of vegetation, bird censuses, geological surveys, forestry surveys etc.
Much information about products and substances potentially dangerous to health or the environment which might be of interest in the establishment of an envir- onmental information system is already being collected and registered today. This is taking place to & considerable extent within the scope of product control activities taking place in pursuance of official ordinances in this field.
General remarks on the need for a co- ordinated environmental information system
The Committee observes in Ch. 4 that there are shortcomings in existent data collection activities in the product control and environ- mental protection fields and that this limits the chances of more general utilisation of the information available within the frame- work of a national system. These short- comings are largely connected with the fact that responsibility for survey work is distri- buted over a very large number of different bodies, but they stem also from the fact that much of the collection of data, even the purely routine collection, is taking place within the scope of research activities
of a widely differing nature. The fact that a large number of different bodies are engaged in the work can mean a considerable risk of duplication of work in both collection and registration of information. Surveys are fur- thermore frequently confined to small geo— graphical areas. Because of the local nature of the problem under consideration, no need has arisen to co-ordinate activities with other similar projects, or to attempt to integrate it in any wider context.
Surveys have frequently been conducted on the basis of widely differing techniques and with varying content, with the result that one basic conditon necessary to permit more general use of the results in an environ- mental mformation system is missing. There has been no chronological co—ordination, and the work has very largely lacked desirable continuzty.
The Committee also found that the re- sponsible authorities at central and regional level had no statistics of an official nature at their disposal to provide a better overall pic- ture of the environmental situation or other circumstances which might be of interest from the point of view of environmental control. The necessary routines were also lacking for the provision of relevant infor- mation to official and other bodies which might be in need of information of various kinds to assist them in their work.
In Ck. 4 of their Report, the Committee recommends the creation of an automatic data-processing system for the collection, storage, processing and retrieval of environ- mental 1ata, to be known as the Environ- mental Information System. This system would be capable of providing a large pro- portion of the information likely to be requir- ed in future by the environmental protect- ion organisations. In the Committee's view, it would be necessary for this systern to cover every stage in the handling of infor- mation i.e. collection, storage, processing, collatior. and presentation. The system would t'Jus be more than just a data—bank in the sense of simply constituting a physical system for the storage of data.
Close co-operation would be established between the proposed Environmental In- formation System and other information systems in order to avoid the duplication of work. Information already existing in other systems would thus be utilised as far as possible in order to satisfy the need for envi- ronmental information.
Basis for the establishment of an envir- onmental information system
In Ch. 5 of the Report, the Committee draws attention to the importance of plan- ning and building up an environmental infor- mation system in accordance with aims which are unambiguous in respect of the fact that the bodies which are to make use of the system should be able to make specific de- mands of it. In the first place, it should be possible to insist that the system contribute to the achievement of a high degree of efficiency in the work of official and other bodies, should prevent continued damage to the environment, and, where possible, re- store damage already done. Effective control of the environment and effective direction of the factors which affect, or are capable of affecting the environment in different respects presupposes a_ knowledge of widely differing circumstances. This cannot be ob- tained other than by the systematic collec- tion, processing, collation and analysis of factual information.
It ought to be possible, in the second place, to insist that an environmental infor— mation system permits the rational handling of information in the environmental control and product control sectors. This means (a) the co-ordination of collection, storage and processing of information, and (b) the pre- sentation of information in such a form as to contribute to the facilitation and greater efficiency of the environmental control orga— nisations.
Taking these two requirements as a basis, the Committee states that the aim of an en- vironmental information system should be
to provide official and other bodies with a basis for more effective control over the envi- ronment and the direction of factors affect- ing or capable of affecting the environment. Activities aimed at the control and direction of the environment should be facilitated and rendered more effective as far as this is pos- srble. The system should also provide in- dustry, the general public, researchers and other interested parties with access to infor- mation about environmental conditions and environmental change. The establishment of the system should also provide the means for the co-ordination and rational handling of information which is of importance from the point of view of environmental protection.
It is clear from the Committee's terms of reference that it is the competent authorities and the research bodies which should exer- cise direct influence over the content of the system in the first instance, but that the circ- le of users of information from the system should be wide. The Committee expected there to be seven main spheres of usage, viz. in connection with the application of legis- lation, and in the work of control, educat- ion, planning, counselling, investigation and research.
The terms of reference indicate two infor- mation areas as constituting in principle the subject-range of an environmental informa- tion system — information on products harmful to health or to the environment, and information on the external environ- ment. Information on products harmful to health or the environment would include such products regardless of whether they occur as risk-elements in the inner environ- ment i.e. at the work-place in the first in- stance, or primarily in the external environ- ment. Information on the external environ- ment would cover water and air conservancy as well as nature conservancy in general. 'Na- ture conservancy' in this context is taken to mean general conservancy work including landscape-planning i.e. nature protection, the protection of flora and fauna etc., and biological surveys of one kind or another. Nature conservancy is also taken to include
conservation of renewable natural resources such as air, water, arable land, forest, and living organisms in general, and the conserva- tion of non-renewable resources such as fossil fuels, ores, minerals and so on. Lastly, nature conservancy is also taken to mean activities directed at securing a more favour- able environment for Man to live in, inclu- ding action to prevent or reduce the pollu- tion of water, air, soil and living organisms, counter-act noise nuisance and discomfort arising from the disposal of waste, secure opportunities for recreation etc.
The Committee considered whether infor- mation on what has been termed the inner environment (primarily the work-place) should be included in the system's sphere of operation. Questions relating to the working environment are however at present under consideration by the Committee on the Working Environment. The Environmental Committee therefore took the view that the extent to which information on the working environment ought to be included in an En- vironmental Information System should de- pend on the recommendations from the Committee on the Working Environment at a later date.
The Committee had the assistance of the Agency for Administrative Development in the preparation of a preliminary study for an Environmental Information System, and this study is presented in a special Annex to their Report. In connection with the preparation of this preliminary study, the Agency chart- ed existing information needs at the various institutions, official and other bodies, in col- laboration with the Committee. These sur— veys revealed a need for co-ordinated hand- ling of information in the environmental protection field, and for an information sys- tem which would permit the efficient and simplified utilisation of information required for different purposes. It is anticipated that extensive use will be made of the informa- tion provided. The bodies consulted however frequently had difficulty in formulating more concretely what they required of an environmental information systern.
The requirements of official and other bodies consulted covered information in most of the areas listed above. As far as the subject-area is concerned, it can be said that information needs are as great whether they relate to information about products harm- ful to health or the environment or to infor- mation about the external environment. The information needs voiced furthermore cover- ed a wide range of different kinds of infor- mation from simple numerical information to information in the form of research reports, articles, other printed material or re- ferences to other printed material. If the needs of official and other bodies for such information are to be met, the information must be available in the form of (a) indivi- dual information relating to individual cases, and (b) statistical results of varying scope and content.
The Committee points out that the data to be incorporated in an Environmental ln- formation System will have to be collected using measurement techniques which enable comparison of the results obtained from different collection projects. Conditions in the environmental information field are oomplicated to the extent that a large pro- portion of data-collecting work likely to arise will have the character of observation work, often including elements of sampling and analysis. The Committee considered the extent to which established, reliable proce- dures for the routine collection of infor— mation exist for utilisation at the present time, and noted in this connection that a number of different technical possibilities existed for the routine conduct of physical, chemical and even biological surveys of diff- erent kinds. The majority of methods are based on manual routines. To some extent, however, there would be a possibility of applying automatic procedures even to-day i.e. procedures where both sampling and analysis was done automatically. Continuous measurement must, however, continue for the time being to be based in the main on manual procedures.
The Committee observes that as far as
automatic data-processing is concerned in the context of an Environmental Informa- tion System, Work has already started in va- rious different places throughout the world on the development of automatic processing systems which would be capable of satis- fying the special requirements of environ- mental control. In particular, they refer to applications which permit direct connection of computers to automatic recording instru- ments for the monitoring of the level of pol- lution in water and the air. Important devel- opments are also taking place in the fields of general data-base systems, documentation systems, mini-computers, terminals and data transfer systems.
The Committee came to the conclusion that very great difficulties were involved when it came to trying to evaluate the use— fulness, in relation to cost, of establishing and carrying on continuous collection of data with a view to obtaining access to cer- tain information, or incorporating and pro- cessing certain existing information in such 3 system. It was thus impossible to utilise any estimate of profitability in the usual sense as a basis for a decision as to the kind of infor- mation which should be incorporated and processed in an Environmental Information System. Any such decision must be based instead on an overall assessment of the total increase in efficiency in environmental pro- tection work which would result from the inclusion of certain information in the system.
Content of an Environmental Information System
Ch. 6 sets out the Committee's view of the need for different kinds of information as an aid to effective direction and control of the environment. The account given covers four different information fields i.e. (a) factors affecting the environment (b) the environ- mental situation and environmental develop- ments (c) natural resources and their utilisat- ion and ((I) certain other information.
The Chapter states the extent to which information should be handled as a feature of an Environmental Information System or in some other organisational form. Incor- poration of all information of significance for environmental control work in an Envi- ronmental Information System seems unreal- istic. The Committee therefore proposes the work of the Environmental Information Sys- tem be restricted to such types of informa- tion as are of particular significance from the point of view of environmental control or which cannot be dealt with elsewhere for special reasons.
The information-areas indicated in Ch. 6 relate to the work of handling the informa- tion in question i.e. collection, storage, pro- cessing and presentation of data. Activities aimed at the abstraction of official statistics are dealt with under special headings even in cases where it is intended that the statistics be produced by processing administrative data stored in the Environmental Informa- tion System. The need for statistical process- ing for purposes other than the official pub- lication of statistics has not been studied by the Committee in any detail, and no recom- mendations are therefore put forward in this respect.
According to the proposals put forward by the Committee, an Environmental Infor- mation System would cover 20 or so diffe- rent information fields in the initial period. One important such field would be inform- ation from product control work, covering information about products placed under special control in pursuance of legislation dealing with (a) products hazardous to man and the environment (b) pharmaceuticals and (0) foodstuffs. The Committee proposes that information should include facts relat- ing to chemical substances contained in the products, and certain administrative infor— mation deriving from the issue of permits and other rulings. It is also proposed that information available should include a re- gister of references to research reports and other material dealing with the effects pro- duced by the products in question.
The registration process would include the compilation of a register of all chemical substances subject either to direct or indirect control. The Committee thus proposes the preparation of a separate register of substan- ces, containing identification numbers and descriptions for all substances.
It is particularly important in the product control process to be able to obtain informa- tion from an Environmental Information System in a form directly adapted to the mode of use. The Agency for Administrative Development has therefore prepared preli- minary draft routines, which will be found with the base material attached to the Agenci'es report on the preliminary study.
It is further proposed to include certain information deriving from supervisory activities under the Environment Protection Act, the Public Health Act, and the Radia- tion Pratection Act. The information regis- tered would be information about installa- tions which have been the subject of scrutiny under the Environment Protection Act or corresponding ordinances, information about emissions, irnmissions and effects reported to the authorities, and information about water-works and values obtained from sample-testing of purified and unpurified water. The base material attached to the preliminary study carried out by the Agency for Administrative Development also contains suggested routines for the abstract- ion of information of this nature.
The Committee also proposes that certain information from supervisory activities under the Water Act be incorporated in an Environmental Information System viz. in the form of references to rulings in cases before the Water Court. These should in principle embrace current entries in the Water Register.
The scope of an Environmental Informa- tion System as envisaged by the Committee Would also include the preparation of offic- ial statistics on the importation and handling of products hazardous to health and the environment. It is assumed that in the main the preparation of such statistics could be
done on the basis of the information stored in the Environmental Information System deriving from product control activities. It is envisaged however that possible statistics on actual usage of pesticides would be arrived at by some other means.
It is proposed that official statistics on installations engaged in activities which are injurious to the environment and statistics on emissions from such installations incorpo- rated in an Environmental Information System would be compiled on the basis of the information stored in the system and deriving from supervisory activities under the Environment Protection Act. Statistics would thus be restricted to such installations as have been subject to scrutiny under the Act.
The Committee proposes that certain statistics already held by the Environment Protection Board, the Central Bureau of Statistics and the Swedish Water and Sewage Society be put together to comprise official statistics on the municipal water and sewage situation. The statistics would be based on specially-collected information, but the Committee recommends that a study be made of the conditions for basing the statistics at a later date on such information as will then be available in register form in an Environmental Information System (primarily in the form of information deriving from supervisory activities under the Environment Protection Act and the Public Health Act).
It cannot be said at the present time to what extent information about noise nuis- ance, which is suitable for storage and pro- cessing in the Environmental Information System will be available alongside informat- ion on this subject from supervisory activ- ities under the Environment Protection Act. The Committee therefore concluded that it was neither possible nor appropriate to make any recommendations for the incorporation of special information on this subject in the Environmental Information System. This information-field must however be regarded as belonging rightly among those activities
which should in principle be covered by the System. The same applies to information on waste and the treatment of waste, and information on the transport of products hazardous to health and the environment. In neither of these cases, has the Committee found it possible to recommend information routines at the present stage of development.
The Committee has drawn up recom- mendations in principle for basic data invest- igations comprising permanent, nation-wide surveys designed to throw light on temporal and regional variations in the pollution of the external environment. This work, which would fall within the scope of the Environ- mental Information System, would include investigation of the air (including precipita- tion), water (including subsoil water), soil and vegetation. These proposed surveys are dealt with in Ch. 7 and are described in detail under the heading Basic data network for Environmental Control.
The results obtained from these basic data investigations would be stored and processed in the Environmental Information System in the form of information from the basic data network for environmental control. Official statistics on immissions etc. proposed by the Committee would be largely obtained by processing such information stored in the Environmental Information System.
A wish was expressed to the Committee from various sources for improved informat- ion on water resources and utilisation of water. These questions are regarded as falling per se within the Committee's sphere of reference. The Committee refrained, how- ever, from making any recommendations regarding information routines in this field on the grounds that the information avail- able is very deficient and it is difficult to obtain further information to supplement it.
The Committee also recommends in principle the compiling of geographically- differentiated statistics on game killed through hunting within the framework of the Environmental Information System. They felt however that the compilation of such statistics should be preceded by fairly
extensive experirnentation. They therefore propose that & final decision concerning the inclusion of general statistics on hunting should be held, pending the outcome of these experimental activities.
It is proposed that the sphere of action of the Environmental Information System should also include information on research and investigation activities. This work would relate to the registration of references to completed and uncompleted research and investigation activities in the environmental protection field in Sweden and to informat- ion about where original and comprehensive documentation is to be found. References to completed inventories of natural resources would also be included.
The Committee also recommends the inclusion of information on 'unusual phenomena' and their causes as later deter- mined. Such phenomena would be taken to include phenomena observed in nature where an immediate scientific explanation is lacking, as in the case of sudden fish death.
Lastly, the Cormnittee proposes that the Work of an Environmental Information System should include the extraction of official statistics on the costs and results of environmental protection. It is envisaged that this would be limited in the initial stages to government and municipal efforts.
Much of the information which is import- ant from the point of view of environmental control is to be handled by some other means than the Environmental Information System. This applies to the following statis- tical activities:
— consumption and sales of commercial
fertilizers
— sales of petrol, fuel oil etc.
— measurements of carbon monoxide etc. content of exhaust gases discharged by motor vehicles
— transports of goods by road
— land utilisation
— extraction of gravel, sand, clay and turf
— extraction of ores and minerals
— forest growth and felling
— fish catches
— incidence of disease etc. The Committee proposes that the follow- ing general information of interest from the point of view of the protection of the envir— onment should fall outside the scope of the Environmental Information System:
— plans and rulings on the utilisation of
land and water
— meteorological, clirnatological, hydro-
logical and oceanographical conditions.
Basic data network for Environmental Control
The Committee takes the view that an important part of the information on envir- onmental change can best be obtained by means of monitoring from permanent observation stations, which operate contin- uously, using standardised techn'xiues. These 'basic data surveys” would be conducted within the framework of a nationwide basic data network aimed primarily at establishing the temporal variation of different para- meters of interest from the point of view of environmental control. It is particularly important to clarify long-term change satis- factorily, and the surveys should also be organised in such a way as to throw light en regional variations as well, where this is possible. The pattern these surveys would follow is dealt with in Ch. 7 and Annex I .
The Committee states that far-reaching demands must be made of surveys which are intended to provide continuous information about environmental change. This means that the results should be recognised as having a high measure of reliability. In view of the fact that the surveys are intended in the first instance to reflect long-term developments, it is also essential to ensure continuity. Lastly, it is important to co- ordinate activities with regard to content, technique and organisation.
The Committee's proposals mean nation- wide investigation of physical, chemical and biological conditions in the environment on a significantly increased scale. For practical
reasons, the programme has been split up into four part-projects viz. investigations relating to (a) air and precipitation, (b) surface water, (c) subsoil water, and (d) soil and vegetation. The Committee*s proposals should be regarded as a preliminary sketch, intended in the first instance to indicate the direction and scope of necessary future activities and form the basis for a prelimi- nary estimate of cost.
It is assumed that the collection of data would take place on a routine basis using mainly established techniques. The evaluat- ion of results would not however be done on a routine basis but would have to be a major research function. The contributions of the research bodies would also be necessary in the planning stages.
These surveys will result in the collection of a very large volume of data. The utilisat- ion of this information will call for access to good processing facilities. The individual results of survey work i.e. data relating to measurement and analysis, ought therefore to be recorded in the Environmental Information System and stored there in such a form that statistical and other processing can readily be done.
Coordination with other information systems and international co-operation
Ch. 8 looks at information systems other than the proposed Environmental Informat- ion System which Will be of interest from the point of view of information on the environment, and which will therefore require to be co-ordinated to some extent with it. The Committee thus observes that co-operation should be established With the Central Real Estate Board with regard to current work on the establishment of a central register of real estate. The need for co-ordination furthermore applies to large portions of the information currently handled by the Central Bureau of Statistics and the Swedish Meteorological and Hydro- logical Institute. Co-operation should also be
established with the documentation centres already supplying documentary information of interest for the protection of the environ- ment. These are in the first instance the Bio- medical Documentation Centre at the Caroline Institute and the documentation centres at the Royal Institute of Techno- logy, the Defence Research Institute, and AB Atomenergi.
The Committee takes the view that the planning and establishment of a Swedish Environmental Information System should take into account the pattern and scope of similar environmental information systems abroad. The Committee has been unable however to undertake more than a cursory study of such systems and therefore refrains from putting forward any proposals for co— ordination or co-operation with these systems. ln view of the fact that develop- ments are at present very rapid with regard to information systems in the environmental field, the Committee takes the view that there is reason to delay taking a stand in the matter.
The Committee notes that a good number of international organisations are now engaged in, or plan to engage in, investigat- ion work and the collection of data which would be of interest in the establishment of national environmental information systems. The World Meteorological Organisation, for example, is currently preparing a worldwide meteorological observation system, and has also taken the initiative towards the establishment of a global network of observation stations at which to measure background levels of air pollution. An inter- national organisation has been formed on the initiative of UNESCO for oceanographi- cal questions with responsibility for setting up a global network of oceanographical observation stations. A long-term pro- gramme of research into the utilisation and conservation of the natural environment has also been worked out on the initiative of UNESCO. UNESCO is also staging an Inter- national Hydrological Decade during the period 1965—1974 in collaboration with the
World Meteorological Organisation, and attention is being given during this period to research questions in the hydrological and geo—hydrological fields.
Like the World Meteorological Organisat- ion, the World Health Organisation is also campaigning for the establishment of a global system to measure air pollution. The UN Economic Commission for Europe (ECE) has discussed various aspects of the environmental problem and has looked into the need for and pattern of international exchanges of information about the environ— ment. The Organisation for Economic Co- operation and DevelOpment (OECD) has also taken up the question of information on the environment. Work directed toward inter— national co-ordination of statistics on the environment is also going on under the auspices of the Conference of European Statisticians which comes under the ECE.
The widespread interest in increased inter- national co-operation in the environmental information field received concrete express— ion through the decisions taken at the UN Conference on the Human Environment held in Stockholm in 1972. International co- operation in the field of environmental information should expand considerably as the activities initiated at the Conference get under way. The Committee came to the con- clusion however that it would not be possible in the initial stages of a Swedish system to effect any adjustment to inter- national activities, on the grounds that it is still unclear what will be the content and long-term orientation of international activities and that it is impossible to say at present what demands may be made on the national information systems as a result of these activities.
The Committee states that Sweden should play an active role in different aspects of international activities aimed at rendering monitoring work more efficient and creating the conditions for more meaningful ex- changes of information in the environmental protection field. Swedish involvement would be particularly significant in work directed
towards the bringing about of standardised monitoring procedures (measurement and analysis techniques etc.). They also regard it as important for Sweden to take an active part in drawing up recommendations for environmental statistics of such a kind as to enable international comparison of results.
Special q uestio ns
Ch. 9 deals with special problems connected with the establishment and operation of an Environmental Information System. These concern, for example, the question of oonfidentiality and public access, technical security of the system, annotation systems for goods and substances, principles for utilisation of historical material, and weeding and filing of information.
In building up an information system, it is necessary to take account of the rules for the protection of information from un- authorised use and access from unauthorised persons. Information must thus be handled in such a way as to satisfy the requirements of confidentiality and public access as well as the demand for technical security.
The existing principles regarding the public nature of official documents mean that every Swedish citizen must be assured of the right of free access to such docu- ments. It has been established that the basic principles of public access shall also apply to information recorded for the purpose of data—processing.
It is important for the establishment and operation of an Environmental Information System that the question of accessibility of information material based on automatic data-processing is solved. Guarantees must be created against unauthorised access in the case of information covered by the Official Secrets Act but incorporated in the Environ- mental lnformation System through auto- matic data-processing. However the efficien- cy of the system will depend on the extent to which it can be supplied with information of potential interest for the protection and
control of the environment. It is therefore desirable to supply the system with such information as is already at the disposal of various official bodies on as wide a scale as possible, taking the principle of public access particularly into account where the depart- ment concerned has to decide whether or not to pass a document or other material to the system.
If 'technical security, is to be achieved in the system, action will then have to be taken to prevent the spread of information to unauthorised persons, and to prevent its distortion or destruction. Special measures will also have to be taken to ensure operational reliability.
If efficient retrieval of information relating to chemical substances is to be achieved, the individual substances will have to be described in such a way as to render them identifiable in all the registers in which they occur. The Committee, however, did not feel it was possible to say which descriptive system for chemical substances should be employed without making a more detailed study of the problems involved.
Nor does any comprehensive system exist for the description of products. The Com- mittee therefore recommends that further study be given to the subject of a descriptive system for products, in conjunction with the establishment of the Environmental Information System.
The Committee does not consider it would be possible to utilise registers of firms and industrial installations already in existence elsewhere in building up the system. They emphasize, however, the importance of giving continuous attention to the possibilities for co-ordination and co- operation with such registers, and for taking them into account.
It is important for the system to use descriptions of observation stations (mea- surement points etc.) which are ambiguous and simple for the user to under- stand. This question will have to be given further consideration by those bodies which will be responsible for building up the
un-
system. In order to use information from the Environmental Information System, information about industrial installations, pollution measurement points etc. will have to be stored in the form of some sort of statement of geographical location. Such a statement would have to be uniform for all information contained in the system. It would have to be formulated in such a way as to enable and facilitate co-ordination and exchanges of data with other systems. The Committee considers there are convincing reasons in favour of recording information of which a high degree of geographical accuracy will be required in accordance with the system employed by the Central Real Estate Board in connection with the creation of a central register of real estate. All proper- ty in Sweden will be entered in this register, by location, using co-ordinates from the national grid i.e. the system employed to indicate geographical location in Swedish official maps.
It is furthermore of interest from the point of view of water conservancy to have some form of geographical description which will permit the collation of information about pollution in one and the same water- area. It will therefore be necessary to make use of special information describing the hydrography of the water-course concerned. In view of the fact that in the initial stages only a limited number of water-courses will be affected by information recorded in an Environmental Information System, no com- plete system of classification of Swedish water-courses will however be made.
In view of the practical difficulties and expense involved in the transfer of historical material from media which cannot be read mechanically to media which can, the Com- mittee recommends that the storage of historical material in an Environmental Information System be restricted to infor- mation which can be naturally related to the programme of measurements started in con- nection with the proposed basic data sur- veys. This will provide an improved basis on
Since any environmental information system ought, however, to maintain a state of some readiness with regard to the provision of historical material, the Commit- tee assumes that weeding and filing of information included in the system will be done with a considerable measure of restric- tiveness. This should apply particularly throughout a comparatively long running-in period, until experience has been gained of the usefulness of the system and the way it functions in various respects.
Presentation of information
Ch. 10 stresses the importance of making information available in such a form that data can be used without extensive further processing. The Environmental Information System will therefore have to be equipped with a reporting system which covers both direct reporting of information to individual users, and the publication of official sta- tistics about conditions of general interest.
It is envisaged that direct reporting will include both automatic reports and reports compiled in response to special requests. One special mode of direct reporting of information from an Environmental Inform- ation System would take the form of abstracts made specially to provide a basis for joint processing with information from other systems and intended for further mechanical processing by some other agency.
The content of directly—reported informa- tion will necessarily vary widely from simple write-outs of information stored in the system on industrial installations, pro- ducts, measurements, bibliographical inform- ation etc. to statistical compilations which may be of a higher complex nature. The Committee therefore stresses the need to ensure that the system has a flexible write- out system which is independent of medium.
In the Committee's view, annual present- ation should suffice for the bulk of the
official statistics listed in Ch. 6. The Com— mittee recommends that the bulk of environ- mental statistics be published in the form of an annual report, and points out, that from the point of view of usefulness and expense, great advantage would derive from unified reporting in this manner of all statistics of any significance for environmental informa- tion work. They suggest that the new publi- cation might be known as the Environment Statistics Yearbook (Miljöstatistisk Årsbok) and that it should form part of the Swedish Official Statistics series.
The Committee expects that there will be no need to report the great bulk of environ- mental statistics other than in the Yearbook. Where a need for further reporting arises, it is felt that this could be done in the first instance in the Statistical Reports series (Statistiska Meddelanden).
Administration of the Environmental Information System
The Committee takes the view that in the initial stages the Environmental Information System should be operated on an experi- mental basis. The Committee has given close consideration to whether it might not be appropriate to work on the basis of a provisional organisation during the initial stages. Valuable experience would be gained during the experimental period which could be used as a guide in future decisions about the organisation of the system. The Com- mittee therefore concludes that in the ex- perimental period the Environmental Infor- mation System should come under the di- rection of a special, independent body. Essential questions affecting the content and use of the system would be decided during the experimental period. lt can be assumed that users representing different interests will have requirements to put for- ward concerning the content and use of the system. Questions of this nature must be subjected to comprehensive testing. Repre- sentatives of the organisations likely to make
use of the system ought therefore to be associated with the responsible authority.
In Ch. I], the Committee proposes that during the experimental period a special body, in the form of a committee, to be known as the Environmental Data Com- mittee, be set up to act as supervising authority.
The Data Committee Would be empowe- red to take decisions in matters of principle concerning the information content of the system, content of and organisation of cer- tain data-collecting activities aimed at providing the material for the system, technical organisation, operation, use and presentation of information. The Data Com- mittee would further be responsible for the costs of development and operation of the system. In addition to these questions falling to the Committee's responsibility as super- vising body, it would also be responsible for the practical work of setting up the system and putting it into operation. In this capacity, the Committee would be respons- ible inter alia for the collection and storage of information and for keeping it up-to-date. The Data Committee would also be respons- ible for processing, control of confiden- tiality, and supply of information from the system to both domestic and foreign users.
One important task of the Data Committee would also be to assume responsibility for system development and programming.
lt will be impossible, however, for practi- cal reasons, for the Data Committee to cope with all the varying tasks likely to arise in connection with the Environmental Informa- tion System. The Environmental Com- mittee therefore recommends that the Agency for Administrative Development should be involved in the building-up process. They also propose the setting-up of a special organisation to deal with collection work within the scope of the basic data net- work and to deal with statistical work.
The Committee proposes giving the Environmental Data Committee prime responsibility for the basic data network. As far as monitoring Work is concerned,
responsibility is split over three different authorities. The Environment Protection Board is responsible for surveying of air, sur- face water exclusive of hydrological inves- tigations, and soil and vegetation. The Swedish Geological Survey is responsible for surveys of subsoil water, and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute for hydrological surveys. A fairly com- prehensive laboratory organisation is necessary to analyse the samples collected. A need exists not only for analysis, but also for continuous development of analytical techniques and inter-calibration with other laboratories. The Committee has assumed that the bulk of laboratory work will be done within the scope of the Environment Protection Board's laboratory. In the initial stages, permanent laboratory resources would have to be expanded so that work could start immediately in all the different fields. It ought also to be possible in the initial stages to make funds available out of the Board,s research grant for special fixed- term surveys in connection with the estab- lishment of the basic data network. Experts from universities and graduate schools would participate in this work, in collaboration with the laboratory's staff. As the work became routine, the laboratory would be expanded over a proposed five-year period.
With regard to statistical work, the Com- mittee proposes that the Environmental Data Committee take charge of planning of an overriding nature during the experimental period, with the Central Bureau of Statistics brought in on detailed planning and work directed towards the abstraction of statistics which are not of the nature of *operational statistics'. This means that the Central Bureau would be allocated the task of col- lecting, scrutinising, processing and so forth of information destined for use in the first instance in the production of statistics, and would be responsible for special processing for statistical purposes of material which had been collected for administrative purposes. The Central Bureau would also be respons- ible for the publication of statistics, in-
cluding the Environment Statistics Year- book, and statistical tables in general dealing with environmental development and the environmental situation.
The Committee proposes that the Environmental Data Committee be organised in such a way as to make it representative of the various bodies which would participate in the development of the system, or are likely to become important users. The Com- mittee has retained an open mind with regard to the composition of the Data Com- mittee. It might be broadly representative, with members drawn from the majority of interested parties. An alternative solution might be to limit the number of members strictly, but provide the Data Committee with an associated group of experts to advise it. This group would contain representatives of the various different interests to enable them to keep in constant touch with developments during the planned experi- mental period. The Data Committee would be supported by an office.
Co-operation and distribution of respons- ibilities between the Environmental Data Committee and interested parties in the Environmental Information System would have to be managed in such a way as to prevent any encroachment upon the respons— ibility of a government body for information received in the course of its activities. This could be achieved in such a manner that responsibility for the quality of data stored in the system rested in principle with the agency directly responsible and not with the Data Committee. Questions relating to the quality of data and recommendations likely to lead to its improvement should however be a matter for the Committee.
Principles concerning the technical structure of an Environmental Information System
The Agency for Administrative Development included in their preliminary study a sketch plan for a solution in principle of the prob- lem of the technical structure of an Environ-
mental Information System, which would include all the information areas listed in Ch. 6 apart from official statistics. In Ch. 12 the Committee observes that this solution should be capable of serving as & basis for the technical structure of the system. Statistical routines within the system, which are thus not covered by the prelimi- nary study, should in the Committee”s view be co—ordinated as far as possible with other official production of statistics, which is carried out in the main by the Central Bureau of Statistics. It was felt that the Central Bureau should study how to achieve this technical co-operation in conjunction with the start of work at the Environmental Information System on individual statistical
projects. Under the draft proposals for a technical solution, information coming into the Environmental Information System would be fed into a control function which would be responsible for contacts between the system and its users, and suppliers of infor- mation. After conversion, mechanical pro- cessing would take place in two different kinds of data-base, i.e. the data-base for systematised information, and the data-base for documentary information. The syste- matised information would be distributed in its turn over five main registers, dealing with industrial and other installations, observ- ation stations, products, substances and water-areas. During processing in the data bases, control messages would be passed to the control function and reports forwarded through the control function to interested parties.
The Committee points out that it is important to construct the Environmental Information System in such a way as to make it possible to change the system with- out difficulty at need. It is therefore important for the system to be so flexible that it can be adapted to take account of changed conditions, as new sources of information develop and new and different demands are made of it. In order to co- operate simply and effectively with other
systems, it will furthermore be necessary for the Environmental Information System to be adaptable in respect of their contact areas. It should be possible, by constructing the system in module form, with a flexible register organisation, and by using standard- ised codes as far as possible, to obtain a system capable of registering new types of data if required, and of carrying out new processing routines and presenting and distributing new types of write-out. Flexibil- ity is of particular importance in view of the fact that the System will probably function later on in an international context, and Will have to measure up to the requirements placed on national information systems of its type by international bodies.
Plan for realisation of the Committee's proposals
The proposals for the content and scope of the Environmental Information System contained in Ch. 6 may be regarded as an expression of the pattern such a System ought to follow in principle. A decision as to the definitive structure ought however to be taken at a later date, as the Committee indicates in Ch. 13. In the initial stages, the system should be mainly experimental. The background to the Committee's unwilling— ness to present more definite proposals is the general uncertainty about future develop- ments in information needs over the next few years, and about the likely volume of data. Another reason is that it is unclear what role the national information systems Will be allocated in future international co— operation, or how the efforts of individual countries in the environmental information field will be co-ordinated.
The Committee would like to exclude the publication of statistics, in the first instance, from the experimental side of the system. The publication of the Environment Statistics Yearbook would thus be regarded from the outset as a permanent function of the system.
The Committee assumes that successive evaluation of the experiment will be possible. This should be carried out at such a pace as to enable a unified assessment of the experiment as a whole by the first half of 1979 at the latest. Applying such a time- scheme, it ought to be possible to set up a permanent organisation by the 1980/81 fiscal year at the latest, by which time it ought also to be possible to accord activities such a content as corresponds to the more permanent needs which have been establish- ed by that date.
Ch. 13 contains summary time- and work- schedules for part-projects which should be the subject of further review and, in the majority of cases, experiment, during the period up to and including the 1978/79 fiscal year. The work will be split up in most cases into a development phase and an operational phase. The latter would include the period during which experimental operation was taking place.
It is proposed that the real work of the Environmental Information System should start on 1 July 1974. By way of preparation, development Work is already going on at the Agency for Administrative Development in some of the subject-areas listed in Ch. 6. Certain preparatory development Work will also be carried out by the Central Bureau of Statistics during the 1973/74 fiscal year on the statistical activities proposed by the Committee.
The proposed central administration, with the Environmental Data Committee hearing the responsrbility for work within the system, Would be established on 1 July 1974, when work starts on the system. The office of the Committee would be set up at the same time.
It is assumed that the Environmental Data Committee would be compelled to rely on outside expertise — drawn primarily from the Agency for Administrative Development, the Central Bureau of Statistics, the Environ- ment Protection Board, the Swedish Geo- logical Survey and the Swedish Meteoro- logical and Hydrological Institute — with
regard to the practical work of detailed Planning and operation of the system. In view of the overall time-schedule laid down for the system work, it would seem essential to ensure that these bodies would be in a position to afford the Environmental Data Committee such resources as the Data Committee considers it requires, from 1 July 1974 onwards.
The projects listed by the Committee in Ch. 13 include the following in addition to the information areas listed in Ch. 6:
— Co-ordinated abstracts of information registered as a result of supervisory activities under the Environment Protection Act, the Public Health Act, and the Radiation Protection Act, and information obtained from the basic data network — Co—ordinated abstracts of information from the Environmental Information System and the mechanical register operated by the Swedish Meteoro— logical and Hydrological Institute — Co—ordination of routines for retrieval of information in acute instances of poisoning — Model experiments on automatic data processing of information intended to throw light on possible links between certain substances and the incidence of teratogenic effects — Enquiry into the description of substances in computer-based registers —— Enquiry into the registration in the Environmental Information System of Certain information relating to bio— logical records.
Cost and financing
The cost—estimates contained in Ch. 14 are drawn up so that costs are identifiable for the following activities: development work and experimental operation by the Agency for Administrative Development, basic data surveys, statistical work and activities of the Environmental Data Committee. Because of
the inadequacy of the information available on which to base these calculations, the Environmental Committee felt it proper to limit their estimates to the 1974/75 and 1975/76 fiscal years only.
Preliminary cost estimates for the work of an Environmental Information System are given below for the 1974/75 and 1975/76 fiscal years: Activity (in 0005 of kronor) 19 74/75 19 75/76 Development work and
experimental operation 3,500 . . Basic data surveys 5,900 5,600 Statistical work 810 1,060 Environmental Data
Committee 1,050 1,040 Total 11,260
In estimating costs, the Committee assumed that the role of the Agency for Administrative Development would be restricted essentially to the projects indicated by the Agency in its preliminary study. Cost-estimates are given for each of these projects in Ch. 14, covering cost of development as well as experimental operat- ion.
Operating costs of the basic data surveys, exclusive of data processing, are estimated at approx. Kr. 8.5 m per annum, when the programme is fully operational. The Committee recommends that the collection of information on soil and vegetation be expanded every third year, and this will result in an increase of almost Kr. 1 in in net costs in these years.
The Committee recommends the provis- ion of additional resources to cope with the Environment Protection Board's contribut- ion to the basic data surveys, which would cover measurement and observation work as well as analysis. These additional resources, together With staff to direct and evaluate the work, would be incorporated for organisat- ional purposes in the Board's research laboratory. The cost of the Board*s particip- ation in the basic data surveys has been calculated on the basis of a total staff of 67, during the first two years of operation, of whom 37 would be executive staff.
Despite the fact that the basic data surveys will form part of a programme which will be of an experimental nature in the initial stages, the Committee considers that the Environment Protection Board's participation should be given permanent organisational form starting with the 1974/75 fiscal year. The posts at the Board's laboratory should therefore be created as established posts, and should be included in the permanent strength of the Board from 1 July 1974.
On the basis of the proposals regarding the Environment Protection Board”s role in the basic data surveys, and taking into account the fact that a basic data network will be built up over a five-year period, the Committee also drew up estimates of the extent to which contributions from other bodies, in the first instance the Swedish Meteorological and Hydrological Institute and the Swedish Geological Survey, would be necessary during the 1974/75 and 1975/76 fiscal years. The cost of participat- ion by these organisations is included in the figure for Basic Data Surveys in the table of costs.
In the case of the statistical Work carried out by the Central Bureau of Statistics, in addition to the cost of work on special aspects proposed in Ch. 6, and the cost of publication, estimates have also been includ- ed for the cost of investigation work in new statistical fields, general development work aimed at bringing about continuous statistical reporting on waste and treatment of waste, the provision of statistical expert— ise in the formulation of programmes for basic data surveys etc.
The costs ascribed to the Environmental Data Committee relate to the cost of main- taining the Committee office, and compens- ation to official and other organisations. The cost of the Committees own activities during the 1974/75 and 1975/76 fiscal years has been estimated on the basis of an office staff of 8—10, of whom 5—6 would be executive staff.
Since the Environmental Information
System would be operated on an experi- mental basis in the initial stages, the cost of work performed by the Agency fOr Administrative Development, the Environ- ment Protection Board, the Central Bureau of Statistics and the Environmental Data Committee would be met entirely out of public funds. Taking into account the fact that the cost of participation by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute and the Swedish Geological Survey would be met initially out of funds provided by the Environmental Data Committee, require— ments for official bodies primarily affeCted have been estimated as follows: Authority (in OOO's of kronor) 1974/75 1975/76 Agency for Administrative
Development 3,500 . . Environment Protection Board 5,500 5,100 Central Bureau of Statistics 810 1,060 Environmental Data Committee 1,450 1540 Total 11,260
The basic data surveys proposed by the Committee Will to some extent replace Work of a basic data nature already being financed out of public funds. The funds for this work come mainly from the Environment Protec- tion Board's environmental research vote, and with the realisation of the Committee's recommendations, it ought to be possible to disburden this vote of costs of the order of Kr. 2 m per annum starting with the 1974/75 fiscal year.
Förkortningar
CFD CFR DAFA DASK ECE FOA IBP ICES ICSU IHD IMI IOC IVL IVLAB MAB NFR NLU NSL OECD OSK SCB SGU SINFDOK SMHI SNV UNCTAD VAV WHO WMO
Centralnämnden för fastighetsdata Centrala företagsregistret Datamaskincentralen för administrativ databehandling Datasamordningskommitte'n FN : s ekonomiska kommission för Europa Försvarets forskningsanstalt Internationella biologiska programmet Internationella rådet för havsforskning De internationella vetenskapliga unionernas råd Internationella hydrologiska dekaden Internationella meteorologiska institutet Intergovernmental Oceanographic Commission Institutet för vatten- och luftvårdsforskning Industrins Vatten— och Luftvård AB
Man and the Biosphere Statens naturvetenskapliga forskningsråd Naturvårdsverkets limnologiska undersökning Naturvårdsverkets specialanalytiska laboratorium Organisationen för ekonomisk utveckling och samarbete Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommitte'n Statistiska centralbyrån
Sveriges geologiska undersökning
Statens råd för vetenskaplig information och dokumentation Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Statens naturvårdsverk
FN : s konferens för handel och utveckling Svenska vatten- och avloppsverksföreningen Världshälsoorganisationen
Världsmeteorologiska organisationen
I Inledande redogörelse
1. Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning
Chefen för jordbruksdepartementet har med- delat direktiv för Miljökontrollutredningen (MKU) i anförande till statsrådsprotokollet dels den 11 april 1969 i fråga om informatio- nen på miljövårdsområdet m. m., dels den 23 maj samma är såvitt gäller kontrollen av miljöfarliga varor m. m.
I direktiven från den 1 1 april 1969 ifråga om informationen på miljövårdsområdet er- inrade departementschefen till en början om att inom industri, jordbruk, skogsbruk och andra områden i stor utsträckning användes ämnen som var eller kunde vara skadliga från miljövårdssynpunkt. Samlade uppgifter om förbrukningens omfattning saknades. Hos giftnämnden och vid karolinska sjukhusets giftinformationscentral fanns vissa uppgifter om sammansättningen av vissa varor med giftverkningar. Giftnämnden förfogade så- lunda över uppgifter som tillverkarna obliga- toriskt skulle lämna om bekämpningsmed- lens sammansättning. Giftinformationscen- tralen hade information som på frivillig väg lämnats om andra kemiska preparat. Emel- lertid saknades i stor utsträckning uppgifter om det mycket stora antal giftiga ämnen som ingick i många i handeln förekommande kemisk-tekniska preparat. Insamlingen och bearbetningen av information på miljövårds— området i övrigt skedde — förutom hos statens naturvårdsverk — hos en rad andra myndigheter och organ. Avsaknaden av viss statistik liksom splittringen av ansvaret för
statistiken på detta område försvårade miljö- vårdsarbetet. För de myndigheter som hade ansvaret för miljövärden liksom för forsk- ningen inom området var det nämligen av utomordentligt stor betydelse att ha tillgång till en allsidig och lättillgänglig statistik.
De sakkunniga skulle utreda organisatio- nen av ett informationssystem dels på miljö- vårdsområdet — vari inbegreps bl. a. vatten- och luftvård samt övrig naturvård — dels i fråga om gifter och andra preparat som kunde vara skadliga från hälso- och miljösyn- punkt. Departementschefen erinrade i detta sammanhang om 1967 års riksdagsbehand— ling av några motioner angående kemiska preparat (2LU l967:66, rskr l967:405) varvid önskemål framförts om utredning av kontrollåtgärder beträffande kemiska sub- stanser och preparat, samt framhöll att genom den tillsatta utredningen de av riks- dagen framförda önskemålen tillgodosetts.
Direktiven innehåller vidare, att de sak- kunniga som utgångspunkt för sitt arbete borde undersöka i vilken omfattning uppgif- ter redan samlades in av olika myndigheter och organ och vilken statistisk bearbetning som skedde av detta material. Därefter skulle de sakkunniga bedöma det framtida behovet av olika slag av information varvid såväl de administrativa myndigheternas som forsk- ningens behov borde beaktas. En viktig uppgift för de sakkunniga skulle vara att avgränsa det ämnesområde, som informatio-
nen borde omfatta. Under utredningsarbetet borde vidare övervägas hur de arbetsuppgif- ter som var förenade med insamlingen av material skulle fördelas mellan berörda myn- digheter och andra organ. Härvid framhöll departementschefen, att behovet av samord- ning och vikten av att dubbelarbete undveks särskilt borde beaktas, samt fortsatte.
De sakkunniga bör därför undersöka möjligheter- na att centralisera insamling och bearbetning av information på miljövårdsområdet till en myndig- het. I detta sammanhang villjag erinra om att 1960 års riksdag (prop. 104, SU 84, rskr 210) fattat principbeslut om en långtgående centralisering av den statliga statistikproduktionen till statistiska centralbyrån. Verksamheten bör organiseras så att modern ADB—teknik kan utnyttjas. En viktig upp— gift för den myndighet som får hand om denna verksamhet bör vara att lämna information såväl till olika myndigheter och andra organ som till allmänheten. Av särskild betydelse är att de för praktiskt bruk nödvändiga uppgifterna vid behov kan skaffas fram tillräckligt snabbt.
Även frågan om den svenska informationen skall samordnas med motsvarande verksamheter i andra länder och inom internationella organisationer och hur detta i så fall skall ske bör ingå i utrednings- uppdraget.
Enligt direktiven skulle utredningen även omfatta frågan om behovet av en utvidgad uppgiftsskyldighet för tillverkare, förbrukare och andra som berördes i fråga om använd- ningen av miljöfarliga och hälsofarliga äm- nen. Undersökas borde därför om det behöv- des en utvidgad uppgiftsskyldighet med hän- syn till vad som var praktiskt och ändamåls- enligt från såväl teknisk som säkerhetsmässig synpunkt. Särskilt borde övervägas om en utvidgad skyldighet borde vara generell eller om den borde föreligga endast i de fall då en statlig myndighet begärde att uppgift skulle lämnas.
Slutligen angavs i direktiven att de sak- kunnigas förslag borde vara åtföljda av nog- granna kostnadsberäkningar. De sakkunniga borde samråda med statens råd för veten- skaplig information och dokumentation.
I de senare direktiven från den 23 maj 1969 behandlades frågan om lagstiftningsåt- gärder för kontroll över hälso- och miljö- farliga varor samt organisatoriska frågor som sammanhängde med införandet av en ny lagstiftning.
Enligt föreskrift i de senare direktiven har utredningsarbetet bedrivits på två avdel- ningar, en för informationen på miljövårds- området m.m. ("avdelning 1”) och en för kontrollen av miljöfarliga varor m. m. (”av- delning 2”).
I sitt den 10 maj 1972 avlämnade be— tänkande (SOU 1972: 31) Lag om hälso- och miljöfarliga varor har avdelning 2 redovisat resultatet av sitt utredningsarbete. I detta betänkande har utredningen tagit ställning till de frågor som tagits upp i direktiven den 23 maj 1969 men även behandlat den i direktiven från den 11 april 1969 aktualisera- de frågan om en utvidgad uppgiftsskyldighet för tillverkare, förbrukare m.fl. av miljö- farliga och hälsofarliga ämnen. Den redo- görelse för utredningsarbetet som återges i det följande avser i huvudsak arbetet inom avdelning 1.
För att så allsidigt som möjligt få belysta frågorna om den omfattning i vilken upp- giftsinsamling sker av olika organ, om det framtida behovet av olika slag av informa- tion samt om skadligheten av olika kemiska produkter har MKU hållit flera s. k. hearings i saken med företrädare för administrativa myndigheter, vetenskaplig forskning och nå- ringslivet.
I syfte att få en allmän uppfattning om innehållet i och omfattningen av befintligt datamaterial på miljöområdet har MKU vida- re, sedan Kungl. Maj:t ställt särskilda medel till förfogande, låtit utföra en modellstudie för inventering av miljöbeskrivande data. Modellstudien har omfattat Borås kommun- block i Älvsborgs län, Skutskärs kommun- block i Uppsala län samt Sundsvalls och Timrå kommunblock i Västernorrlands län och har gällt informationsmaterial från ge- nomförda eller pågående undersökningar och inventeringar inom dessa regioner av floris- tisk, faunistisk, skogsvetenskaplig, vatten- kemisk, luft- och nederbördskemisk art etc. Uppgifter har också sammanställts om bl. a. vatten- och avloppsförhållanden, strand- skydd, grustäkter, sophantering, byggnads- minnesmärken, fornlämningar och planför-
hållanden i de nämnda kommunblocken. Även sådant material som inte utgjort resul- tat av undersökningsverksamhet (datainsam- ling) i egentlig mening har således i viss utsträckning beaktats vid genomgången. I första hand har inventeringen omfattat sådan undersökningsverksamhet och sådan upp- giftsinsamling i övrigt som utförts under den senaste tioårsperioden men den har i vissa fall utsträckts till att även omfatta vissa äldre uppgifter.
De förslag som MKU lägger fram i detta betänkande — rörande bl. a. innehållet i viss datainsamling _ har delvis utformats i sam- råd med expertis från närmast berörda myn- digheter och vissa andra organ. Särskilt bör nämnas att sådan expertis anlitats för plane- ring av föreslagna långsiktiga undersökningar av föroreningshalter m.m. i luft, vatten, mark och levande organismer samt av rutiner för insamling av statistik över kommunala vatten- och avloppsförhållanden. I arbetet härmed har deltagit representanter för bl. a. statens naturvårdsverk (SNV), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), fiskeristyrelsen, statskontoret, sta- tistiska centralbyrån (SCB), Sveriges geolo- giska undersökning (SGU), länsstyrelsen i Gävleborgs län, lantbrukshögskolan, Inter- nationella meteorologiska institutet i Stock- holm, naturvårdsverkets limnologiska under- sökning (NLU), Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) samt Svenska vat- ten- och avloppsverksföreningen (VAV).
Efter framställning av MKU i samråd med statskontoret har statskontoret den 23 april 1971 erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att biträda utredningen med dels planeringen av ett ADB-baserat dokumentationssystem för miljödata, dels inventeringen av pågående och planerad databehandling av intresse ur miljösynpunkt, dels genomförandet av en förstudie till ett miljövårdens informations- system. Bakgrunden till MKU:s framställ- ning var att enligt utredningens bedömning insatser av särskild expertis med erfarenhet av automatisk databehandling, systemplane- ring och systemarbete skulle kunna bidra till
att underlätta utredningens arbete. I fram- ställningen angavs närmare riktlinjer för hur statskontorets arbete på de tre angivna om- rådena skulle bedrivas.
Inom statskontoret har arbetet varit orga- niserat i projektform och bedrivits så att resultat successivt kunnat redovisas för MKU. Förstudien till ett miljövårdens infor- mationssystem har inletts med att MKU:s sekretariat med biträde av personal från statskontoret genomfört en översiktlig inven- tering av informationsbehov och befintlig databehandling för resp. ämnesområde. Vid inventeringen av informationsbehoven har MKU och statskontoret haft överläggningar och kontakter med företrädare för sådana organ, institutioner etc. som ansetts kunna komma att så småningom utnyttja informa- tion från systemet i sina resp. verksamheter. Sammantagna har dessa överläggningar och kontakter berört ett hundratal olika organ. Därefter har inom statskontoret utförts en systemorienterad intressentanalys där kraven på information ur ett datorbaserat miljö- vårdens informationssystem preciserats och värderats med utgångspunkt från intressen- ternas verksamhet, existerande informations- flödens omfattning m. m. Med utgångspunkt från denna analys har utarbetats förslag till principlösning, som visar hur datorbaserad informationsbehandling på miljövårdsområ- det kan lösas gentemot en vid användarkrets; Samtidigt har utarbetats tre systemskisser för att åskådliggöra hur uppbyggnaden av vissa avgränsade delar av informationssyste- met skulle kunna anordnas. Inom ramen för detta arbete har också utarbetats ett förslag till planering av fortsatt utrednings— och systemarbete för att möjliggöra ett genomfö- rande av föreslagen datorbaserad informa- tionsbehandling på miljövårdsområdet.
Statskontorets uppdrag att inventera på- gående och planerad databehandling av in- tresse ur miljösynpunkt har begränsats till att gälla sådana data som mera regelbundet insamlas och behandlas i större ADB-system. Smärre och mera tillfälliga verksamheter av ren forskningskaraktär har beaktats endast då de ansetts vara av speciellt intresse.
Beträffande slutligen statskontorets uppdrag att planera ett dokumentationssystem för miljödata har verket genomfört en serie intervjuer i syfte att undersöka förekomsten av projektkataloger över forskning på miljö- vårdsområdet samt för att få belyst hur stort intresset är för en samlad redovisning över pågående och avslutade forskningsprojekt. Därefter har statskontoret genomfört ett försök att med användande av s. k. KWOC— teknik (KWOC = Key Word Out of Context) underlätta återvinning av information vad gäller projektkataloger. Försöket har genom- förts med hjälp av automatisk databehand- ling av SNV:s katalog över pågående av verkets forskningsnämnd stödda projekt.
Rapporten statskontorets arbete rörande uppbyggnaden av ett miljövårdens informationssystem med förslag i frågan har överlämnats till MKU i augusti 1973.
Stora delar av statskontorets rapport lik- som väsentliga delar av de till grund för rapporten liggande undersökningarna och redovisningarna av fakta återges av MKU i anslutning till att utredningen redovisar sina överväganden och förslag. Det har emellertid ansetts vara av värde att en fullständig redovisning sker av statskontorets rapport, varför denna fogats såsom särskild del till MKU:s nu föreliggande betänkande. Stats- kontorets underlagsmaterial till rapporten förvaras hos statskontoret.
från
Till MKU har Kungl. Maj: t den 17 decem- ber 1971 överlämnat en skrivelse från riks- dagen angående behandlingen av två motio- ner rörande mätning av luftföroreningar. I de båda motionerna (1971: 210, 1971: 268) på- talas de stora skaderisker som är förenade med de alltmer ökande luftföroreningarna. I den förra motionen hävdas att ett förbättrat internationellt samarbete är nödvändigt för att åstadkomma en varaktig förbättring av luftkvaliteten. Den senare motionen förordar ett nationellt nät av mätstationer för att kontrollera luftens kvalitet, både dess bak- grundsegenskaper och dess tillfälliga överbe- lastningar av skadliga ämnen. I motionen framhålls vidare angelägenheten av att
kopplingen mellan svenska och andra natio- nella nät för mätningar förbättras, särskilt med tanke på att man så småningom måste komma fram till ett globalt nät av mätstatio— ner. Enligt motionen borde också undersö— kas möjligheten att upprätta ett system av kontrollstationer i vårt land för kontinuerlig bevakning av föroreningar och förändringari atmosfären, särskilt på svårt utsatta ställen och i förekommande fall kopplade till larm- anordningar med omedelbar utlösning. Motionerna innehåller en hemställan, den förra att ett nät av fasta stationer för mätning av luftens kvalitet snarast byggs upp och den andra att en utredning tillsätts med uppgift att undersöka möjligheterna att upp- rätta ett landsomfattande nät av mätstatio- ner för kontinuerlig bevakning av luftförore- ningar och förändringar i atmosfären.
Jordbruksutskottet har i anledning av motionerna erinrat om den betydande aktivi- tet som i fråga om mätnings— och varningssy- stem utvecklats inom landet. För de fort- satta strävandena skulle det emellertid enligt utskottet vara av värde med en samlad överblick över det pågående eller planerade arbetet och en på grundval härav företagen prövning av frågan om vilka åtgärder som från svensk sida borde vidtas. Ett effektivt mätsystem borde vara av stor betydelse för framskaffande av sådant informationsmate- rial som MKU hade att behandla.
MKU har under arbetets gång haft kon- takt och samråd med andra statliga kom- mittéer, som behandlat frågor av betydelse för MKU: s ställningstaganden. Likaledes har i direktiven föreskrivet samråd skett med statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK). För att få en inblick i den praktiska verksamheten på miljövårdsområdet har MKU företagit olika studieresor. Så har skett bl. a. till Stenung- sund, där kemiska industrier besökts, till Kristinebergs zoologiska station i Fiske- bäckskil och till Fiskeby AB tillhöriga in- dustrianläggningen i Skärblacka. MKU har också besökt kärnkraftverket Simpevarp vid Oskarshamn.
2. Miljökontroll i Sverige
2.1. Inledning
En ständig förändring av miljön på vår jord sker med eller utan mänskliga ingrepp. I allmänhet råder en viss labil jämvikt. De tekniska framstegen inom olika områden har emellertid ökat människans förmåga att medvetet eller omedvetet störa och ändra krafter och rytmer i naturen. En av de centrala frågorna i miljövårdsproblematiken är hur naturresurserna skall kunna utnyttjas utan att de förstörs.
Miljöproblematiken griper in i praktiskt taget alla aktiviteter. Den möter redan iden omedelbara omgivningen, i hemmet, i bo— stadsmiljön och på arbetsplatsen men inne- fattar även globala aspekter. Människan lik- som hela miljön av levande och dött material påverkas kemiskt-biologiskt av en mångfald ämnen som härstammar från en mängd olika källor i ett inbördes mycket komplicerat samspel. Vid produktionen, distributionen och konsumtionen av varor uppstår ofta avfall och föroreningar.
Föroreningar kan spridas på många olika sätt. Även om åtskilliga kemiska substanser, som förekommer som föroreningar, snabbt bryts ner i miljön är det uppenbart att vissa ämnen sprids med vinden och vattnet från land till land. Spridningen sker via utsläpp av förorenat avloppsvatten i sjöar och vatten- drag, genom emissioner av föroreningar i luften och genom deponering av fast avfall
på soptippar. En stor mängd ämnen sprids också avsiktligt ut i naturen i form av gödnings- och bekämpningsmedel. Vattnet, luften och marken samt de idessa element levande organismerna tillförs på olika vägar kemiska ämnen av olika slag och i olika mängder. Även små mängder av vissa ämnen kan genom anrikning i t. ex. levande material leda till högre och farliga koncentrationer.
Luftföroreningar uppträder i form av ga- ser eller partiklar. De senare förekommer i fast eller flytande form och indelas efter sin storlek i nedfallande och svävande stoft. Storleken av de partiklar som finns i at- mosfären varierar inom vida gränser, men endast partiklar mindre än 0,01 mm (= 10 ju) tillbringar längre tid i lufthavet. Gränsen mellan svävande stoft, även benämnt aerosol, och nedfallande stoft dras därför vanligen vid nämnda storlek.
Luftföroreningar uppkommer huvudsakli- gen vid vissa slag av industriell verksamhet och vid energiutvinning ur fossila bränslen. De tre mest betydande typerna av förore- ningskällor är därför industrier, anläggningar för värme- och kraftalstring samt motor- fordon. Luftföroreningar förorsakas emeller- tid också av bl. a. anläggningar för förbrän- ning av sopor och annat avfall, anläggningar inom lantbruket samt vinderosion av mark.
Luftföroreningarna från industrier är av skiftande slag. Från cement- och stenindu— strin samt från den metallurgiska industrin
sprids partikulära föroreningar. För den ke- miska industrin är framför allt utsläppet av frätande och giftiga gaser ett problem. Om- fattande svaveldioxidemissioner förekommer från industrier med stor förbrukning av eldningsolja liksom från sulfitcellulosafabri- ker med luftförbränning. Utsläpp av illaluk- tande ämnen sker bl. a. från livsmedels- och sulfatcellulosaindustrier.
I anläggningar för värme och kraftalstring utvinns energi genom förbränning av kol, koks, olja, gas, ved eller avfall. Energi för samma ändamål utvinns också genom kärn- kraftreaktioner i atomkraftanläggningar. I Sverige spelar oljan en dominerande roll som bränsle. Huvuddelen av svavlet i eldningsolja omvandlas vid förbränningen till svavel- dioxid som efter tillräcklig uppehållstid i luften omvandlas till svavelsyra. Andra föro- reningstyper av betydelse är nitrösa gaser, som bildas vid förbränning genom reaktion mellan luftens syre och kväve, samt olika metaller.
Vid anläggningar för förbränning av sopor och annat avfall uppstår luftföroreningar av skiftande slag beroende på avfallstyp och förbränningsmetod.
Röken från en typisk industriskorsten når marken först på något avstånd från källan. När det gäller markutsläpp blir däremot koncentrationen störst nära källan och avtar sedan med avståndet. När utsläppet sker från en hög skorsten har de meteorologiska för- hållandena en avgörande inverkan på läget av den punkt i marknivån, där den maximala koncentrationen uppträder.
[ fråga om tillförseln av kemiska ämnen till vatten bör framhållas att inget naturligt vatten är helt fritt från organiska och oorga- niska ämnen. Redan nederbörden innehåller i betydande utsträckning olika kemiska äm- nen vilka har havet, sjöarna, marken och emissioner till lufthavet som källor. De regionala variationer i vattnets halt av olika ämnen som förekommer orsakas bl.a. av klimatologiska, nederbördskemiska, geologis- ka, hydrologiska och topografiska faktorer. Ämnenas säsongvariationer bestämmes hu- vudsakligen av hydrologiska och biologiska
Förskjutningar i den naturliga vattenkvali- teten kan oftast knytas till någon form av mänsklig aktivitet, som kan åstadkomma förändringar. ] första hand påverkas vattnets kvalitet genom direkta föroreningsutsläpp från industriell verksamhet, jordbruket m.m., men även genom ingrepp i den naturliga vattenbalansen genom utdikning, uppodling, kalhuggning m.m. kan föränd- ringar uppkomma.
Såväl i naturen förekommande som av människan syntetiserade kemiska föreningar kan verka stötande på vattenmiljön. I vår industrialiserade och urbaniserade värld kon- centreras organiskt och oorganiskt material från stora områden till punkter — fabriker m.m. — eller snävt avgränsade områden — städer och samhällen. Härigenom kan vissa biologiskt viktiga ämnen, t. ex. s.k. närsal- ter, åstadkomma icke önskvärda föränd- ringar i vattenmiljön och toxiska ämnen åstadkomma skadeverkningar som annars in- te skulle uppkomma.
Hydrologisk-fysikaliska störningar upp- kommer främst vid regleringar och kraft- verksbyggnader, liksom vid utsläpp av kyl- vatten från värmekraftverk etc. Reglering av ett vattendrag innebär oftast en utjämning av vattenföringen och förskjutningar i vatten- föringens naturliga variation. Detta påverkar såväl vattnets temperaturförhållanden som de i vattendraget levande organismema. Ut- släpp av kylvatten åstadkommer temperatur- förhöjningar som påverkar såväl recipientens fysikaliska egenskaper som de biologiska och kemiska processerna.
Genom utsläpp i vatten av organiskt mate- rial, växtnäringsämnen, giftiga ämnen och sjukdomsalstrare uppkommer kemisk-biolo- giska störningar.
Tillförseln till vatten av giftiga ämnen, såsom tungmetaller och klorerade kolväten, härstammar till stor del från industrin. Vida- re sker betydande utsläpp från laboratorier och hushåll, liksom genom användningen av bekämpningsmedel i jord- och skogsbruket. Den totala tillförseln av dessa substanser är inte känd.
Oljeutsläpp medför risk för förändringar av det biologiska livet i vattnet. Stora mäng- der olja töms årligen ut i havet bl. a. genom lastfartygens renspolning av oljetankar. Miss- skötta Oljeavskiljare i verkstäder, garage m.fl., industrier och korroderade underjor- diska oljetankar orsakar föroreningar av grundvatten och vattendrag.
Bakterier och andra sjukdomsalstrare till- förs vattnet bl. a. genom hushållsavloppsvat- ten och genom avrinning från djurstallar. Genom att vattnets hygieniska beskaffenhet förändras minskas dess användbarhet ur vat- tenförsörjningssynpunkt.
Beträffande tillflödet av kemiska ämnen till marken bör framhållas att denna har stor förmåga att ta emot de föroreningar mänsk- lig aktivitet medför. Detta beror på att markpartiklarnas vittring ständigt tillför jor- den kemiskt aktiva ämnen, vilka binder föroreningarna för längre eller kortare tid, under vilken de förändras, nedbryts etc. bl.a. genom mikrobiell aktivitet. Många av de kemiska ämnen som i dag sprids i naturen kan brytas ned av markprocesserna. Även ljusets inverkan bör beaktas i detta samman- hang.
Till' föroreningen av naturen bidrar inte bara utsläppen från industrier m.m. utan även, såsom redan nämnts, ämnen och ke— miska produkter vilka hanteras av allmänhe- ten i hemmen, i yrkeslivet, trafiken m. m.
Många av dessa ämnen och kemiska pro- dukter utgör en risk från hälso- och miljö- synpunkt. En del i hemmen förekommande varor av kemisk-teknisk typ, t.ex. rengö- ringsmedel med tillsatser av polyfosfater, NTA, perborat och vitmedel har diskuterats från miljöskyddssynpunkt de senare åren. Bland sådana varor kan också nämnas färger, lim, klister, lösnings- och polermedel, konst- hartser, plaster och syntetfibrer samt mate- rial som behandlats med kemikalier, t.ex. textilier impregnerade för olika ändamål. I stigande utsträckning har bekämpningsmedel kommit att användas, inte bara i jord- och skogsbruk och industri utan också i betydan- de omfattning i de enskilda hushållen, vilket medfört ett mycket vittförgrenat spridnings-
mönster. Vissa varor används i utomordentligt stora kvantiteter, t. ex. eldningsoljor, motor- bränslen, smörjoljor m.m. Särskilt aktuella har under de senaste åren varit eldningsoljor- nas innehåll av svavel och vissa tillsatser till bensin som t.ex. organiska blyföreningar och alifatiska klorerade kolväten m.m. Andra varor, med stor användning inom jordbruk och skogsbruk, är handelsgödsel- medlen, vilka också förekommit i miljövårds— diskussionen.
En global spridning av vissa pesticider förekommer. Oroande är också de allt högre halterna av vissa tungmetaller i vår omgiv- ning. Metaller och metallföreningar har i stigande grad och i större mångformighet kommit att ingå i handelsprodukter. Vid destruktion av sådana, framför allt genom sopförbränning, har spridning skett till natu- ren. Till detta bidrar också spridningen av vissa metaller, som förekommer såsom föro- reningar i fossila bränslen, och av bly som används som tillsatsmedel i bensin.
Handeln med kemiska produkter följer ofta ett komplicerat mönster där varorna vandrar i olika produktions- och distribu- tionsled. Vid tillverkningen används ofta importerade råvaror såsom kemikalier av skilda slag. Kännetecknande för modern produktion är en ofta långt driven specialise- ring. Detta innebär att varan vid varje hante- ringsställe endast genomgår ett förädlings— stadium och följaktligen passerar många till- verkningssteg innan en för slutlig konsum- tion avsedd vara framkommit. Produktionen av en vara kan därför komma att medföra en förorening på flera platser.
2.2 Lagstiftning och administration 2.2.1 Inledning
Från samhällets sida har sedan länge åtgärder vidtagits till skydd för människors hälsa och välbefinnande samt för miljön. Under senare år har särskilt åtgärderna mot miljöförstö- ringen intensifierats. Den allmänna medve- tenheten om miljöproblemen har också vuxit
sig stark. Inom miljövården har olika medel använts. I första hand har lagstiftningsåtgär— der vidtagits för att reglera den enskildes samt myndigheters och andra organs hand- lande i frågor av betydelse för miljövården. Vidare har en administrativ organisation byggts upp för tillämpning av lagstiftningen och för övervakningen av dennas efterlevnad. Dessutom har i vissa fall lagstiftningen kompletterats med ekonomiska stödåtgär- der. Statliga bidrag ges sålunda till uppbygg- nad och uppförande av kommunala avlopps- reningsverk med i allmänhet 30—50% av anläggningskostnaderna. Från år 1969 har industrin under en 5—årsperiod också kunnat få statsbidrag motsvarande 25 % av anlägg- ningskostnaderna för vatten- och luftvård och från år 1972 även för åtgärder mot buller. Under budgetåren 1971/72 och 1972/73 har dock betydligt högre bidrag medgivits för miljövårdande åtgärder. Statli- ga bidrag ges vidare bl.a. till säkerställande och vård av naturvårdsområden, vattenvårds- undersökningar, sjörestaureringar, beredskap för oljebekämpning till sjöss och viltvård.
Övervakningen från samhällets sida över alla de ämnen och produkter vars hantering medför risk för hälsan och miljön måste bygga på möjligheten till kunskap om deras effekter på den mänskliga organismen och grundas på kunskap om naturens och de däri ingående ekosystemens byggnad och funk- tion. Ett nödvändigt element i miljövården är kännedomen om hur de levande organis- merna, inkl. människan, samspelar med den omgivande miljön. En allsidig och målinrik- tad forskningi dessa hänseenden understöds också från samhällets sida. Forskningsinsat- serna har kompletterats med särskilda åtgär— der för att sprida forskningsresultaten och göra det möjligt att omsätta dem ipraktiskt handlande.
I det följande lämnas en kortfattad redo- görelse för den lagstiftning och den admi- nistrativa organisation som finns på området. En mera omfattande översikt härav har gjorts i MKU: s betänkande (SOU 1972: 31, s. 39 ff) Lag om hälso- och miljöfarliga varor till vilken hänvisas. Vidare ges i ett
senare avsnitt en översikt över den forsk- nings— och undersökningsverksamhet som på- går i Sverige.
2.2.2. Produktkontroll
Förevarande avsnitt ger en kort översikt över de författningar som avser en kontroll över kemiska produkter, deras sammansättning, tillverkning, distribution och hantering i övrigt.
Fram till den 1 juli 1973 har på produkt- kontrollens område gällt bl. a. förordningen (1962: 702) om gifter och andra hälsofarliga varor (giftförordningen), bekämpningsme- delsförordningen (1962: 703) och PCB-lagen (l971:385). Dessa författningar har ersatts av lagen (1973: 329) om hälso- och miljöfar- liga varor. MKU:s liksom statskontorets undersökningar i produktkontrollfrågor samt redogörelserna härför i betänkandet och i statskontorets förstudie har emellertid skett på grundval av bl. a. förstnämnda tre författ- ningar, varför översikten ansetts böra omfat- ta även innehållet i dessa.
Giftförordningen har medgett kontroll över ämnen och beredningar som med hänsyn till varans egenskaper och användning kan befaras förorsaka död, sjukdom eller kropps- skada hos människor. Syftet med lagstift- ningen har varit att skydda mot hälsorisker. Förordningen har omfattat tillverkningen, användandet, införseln, handeln, förvaring- en, transporten, förstöringen och annat handhavande av varan.
Särskilda föreskrifter har gällt om märk- ning av varan. För hälsofarliga varor i allmän- het har inte gällt någon registreringsplikt. Tillsynen över efterlevnaden av giftförord- ningen har utövats av giftnämnden.
Bekämpningsmedelsförordningen har reg- lerat ämnen och beredningar som är avsedda att användas som bekämpningsmedel. Enligt förordningen har gällt att bekämpningsmed- len, som till övervägande delen är hälso- och miljöfarliga, inte fått saluhållas, överlåtas eller användas utan att vara registrerade hos giftnämnden. Registrering har ej fått ske om medlet haft sådan giftighet eller eljest kun-
nat befaras medföra sådan skadlig verkan hos människor, husdjur, vilt, nyttoinsekter eller nyttoväxter att det inte lämpligen bör använ- das i bekämpningssyfte. I anslutning till registreringen har nämnden haft möjlighet och skyldighet att ge föreskrifter som skall tillämpas vid användningen. Genom registre- ringen har varje handelspreparat som sådant godkänts.
Totala antalet inkomna registreringsansök- ningar från tiden för förordningens ikraftträ- dande till den 31 december 1972 utgjorde 1 747. Fram till nämnda tidpunkt hade 1 017 preparat registrerats.
Utöver registreringstvånget har funnits föreskrifter om tillståndstvång för den som velat använda eller driva handel med de farligaste bekämpningsmedlen. Tillverkning- en och införseln har däremot följt reglerna härom i giftförordningen. Särskilda bestäm- melser har gällt om märkning av förpackning till bekämpningsmedel.
Genom PCB-lagen var Kungl. Maj:t be- myndigad förbjuda eller föreskriva villkor för import, tillverkning, saluhållande eller hantering av polyklorerade bifenyler (PCB) och annan vara vars miljöfarliga egenskaper betingas av att PCB ingår i varan. Föreskrif- ter för tillämpning av lagen har utfärdats, PCB-kungörelsen (1972z34), och omfattat bl. a. tillståndstvång för saluförandet och användandet av transformatorer samt målar- färg, tätnings- eller förseglingsmassa, hyd- raulolja och värmeöverföringsmedium, vilkas miljöfarliga egenskaper betingas av att PCB ingår i varan. Tillsynsmyndighet enligt denna lagstiftning har varit SN V.
Bestämmelser för kontroll av produkter med risk för skadlig verkan finns i narkotika- förordningen (l962:704). Denna innefattar en sådan begränsning i hanteringen av narko- tika att den legala förekomsten av narkotika i praktiken nästan helt är begränsad till läkemedelsområdet.
Användning av gift för bekämpning av vissa skadedjur och ogräsfisk regleras delvis genom jaktstadgan (1938:279) och fiskeri- stadgan (1954z607). Tillstånd enligt jakt- stadgan meddelas av SN V och tillstånd enligt
Den fr.o.m. den 1 juli 1973 gällande lagen om hälso- och miljöfarliga varor ger möjlighet till kontroll över ämnen och bered- ningar som med hänsyn till sina kemiska eller fysikalisk-kemiska egenskaper samt han- teringen kan befaras medföra skada på män- niskor eller i miljön samt varor som innehål- ler eller behandlats med sådant ämne eller sådan beredning och som vid hanteringen kan befaras medföra skada. Lagen omfattar således inte blott de varor som reglerats av gift- och bekämpningsmedelsförordningarna samt PCB-lagen utan även andra kemiska varor som kan ha en på kemisk eller fysika- lisk-kemisk effekt grundad skadlig verkan.
Lagen innebär därjämte att Kungl. Maj:t får fullmakt att tillämpa lagens bestämmelser även på andra varor än de kemiska om det är av särskild betydelse från hälso- och miljö- skyddssynpunkt. Genom detta bemyndigan— de ges Kungl. Maj:t möjlighet att, om framdeles behov därav skulle uppkomma, göra ingripanden i form av förbud eller andra restriktioner beträffande material och andra produkter som kan ha från hälso— och miljösynpunkt negativa kemiska, fysika- lisk-kemiska, mekaniska och andra verk- ningar.
I lagen ges Kungl. Maj: t eller myndighet som Kungl. Maj: t bestämmer bemyndigande att utfärda förbud och att föreskriva till- ståndstvång beträffande hanteringen av va- ror.
Vidare tillerkänns myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer befogenhet att meddela föreskrifter om rapporteringsskyldighet för den som importerar eller yrkesmässigt hante- rar ämnen, beredningar och andra varor. Skyldigheten kan avse uppgifter om varans fastställbara sammansättning och toxikolo- gisk-ekologiska egenskaper, dess använd- ningsområde och omsättning samt hantering i övrigt. Rapporteringsskyldigheten kan gälla den som tillverkar, importerar, säljer eller på annat sätt yrkesmässigt hanterar varan och skall kunna omfatta samtliga kemiska varor, oavsett graden av misstanke om varans farlig- het. En viss begränsning ligger dock däri att
rapporteringsskyldigheten skall syfta till att ge underlag för utredning om hälso- och miljöfarligheten hos varan.
Importör och tillverkare åläggs skyldighet att så långt möjligt fastställa produktens eventuella negativa effekter på människans hälsa och på miljön. Häri ligger en skyldighet för vederbörande att förvissa sig om varans sammansättning, inkl. föroreningar av bety- delse, samt att undersöka varans hälso- och miljöeffekter.
Beträffande bemyndigandet att införa rap- porteringsskyldighet understryks i proposi- tionen (1973: 17) betydelsen av att detta bemyndigande utnyttjas till att efter hand söka kartlägga det kemiska varuområdet. Rapporteringsplikten förutsätts till en början inriktas på särskilt hälso- och miljöfarliga varor och avses därefter skola byggas ut efter hand som det till den granskande myndighe- ten inkomna materialet kan tas om hand, bearbetas och utvärderas.
Läkemedlen regleras av läkemedelsförord- ningen (1962: 701 ). Regleringen har till upp- gift att garantera att de varor som används som läkemedel är av fullgod beskaffenhet för uppgivet ändamål och att biverkningarna hålls på tolerabel nivå. Detta syfte söker förordningen tillgodose genom ett system av föreskrifter som uppställer vissa kvalitetskrav på produkterna och reglerar tillverkningen, produktkontrollen och handelsvägarna. I frå- ga om de 5. k. farmacevtiska specialiteterna, dvs. standardiserade läkemedel som är avsed- da att tillhandahållas förbrukaren itillverka- rens originalförpackning, gäller registrerings- tvång. De får inte försäljas utan att vara registrerade hos socialstyrelsen. Registrering får inte ske med mindre läkemedlet befun- nits ändamålsenligt och vissa föreskrifter i förordningen i övrigt iakttagits. Registre- ringen får förbindas med särskilda villkor till förebyggande av skada. I fråga om samtliga läkemedel gäller att de vid utlämnandet skall vara fullständigt deklarerade med avseende på sammansättning samt halt av ingående beståndsdelar. För läkemedel finns alltså såväl kvalitativ som kvantitativ deklarations-
plikt. Tillsynsmyndighet på läkemedelsområ- det är socialstyrelsen.
Ett vid socialstyrelsen fört register över godkända farmacevtiska specialiteter omfat- tade den I januari 1973 sammanlagt 2 600 sådana specialiteter. Av försäljningen vid denna tid av läkemedel utgjorde de farma- cevtiska specialiteterna ca 95 %.
Livsmedelslagen (1971: 511), som syftar till att skydda konsumenterna mot skadliga eller på annat sätt från hälsosynpunkt otjän- liga livsmedel, reglerar bl. a. sådana förhål- landen som användningen av berikningsme- del och andra livsmedelstillsatser samt före- komsten av främmande ämnen i livsmedel. Med berikningsmedel avses vitamin, mineral— ämne och s. k. näringsämne som på konstlad väg tillförs livsmedel för att förbättra dess näringsvärde. Livsmedelstillsats är annan vara eller ämne än berikningsmedel och är avsett att tillföras livsmedel för att påverka dess hållbarhet, konsistens, färg, smak eller lukt eller för att åstadkomma annan bestämd egenskap hos livsmedlet. Exempel på livsme- delstillsatser är färg- och aromämnen, artifi- ciella sötningsmedel, konserveringsmedel, an- tioxidationsmedel, emulgatorer och blek- ningsmedel. I livsmedelslagen avses med främmande ämnen bekämpningsmedel och annan vara som inte utgör berikningsmedel eller livsmedelstillsats och som i livsmedlet kan förändra dess normala sammansättning eller beskaffenhet. Till gruppen främmande ämnen hör vidare bl. a. vissa ämnen som kan ha tillförts levande djur i direkt avsikt att ha effekt på det färdiga livsmedlet, t. ex. färg- ämnen som sätts till hönsfoder för att påverka äggulans färg. Vidare hör hit olika substanser som under tillverkningsprocessen eller lagringen kan tillföras livsmedel.
Kontrollen över berikningsmedel, livsme- delstillsatser och främmande ämnen innebär att möjligheter föreligger antingen till att i ett särskilt prövningsförfarande i förväg be- döma riskerna med att använda produkterna i samband med livsmedelshanteringen eller till att utfärda förbud mot sådan använd- ning. Som livsmedelstillsats får användas
endast sådan tillsats som godkänts för livs- medlet i fråga. Beträffande främmande äm— nen ger lagen Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj: t bestämmer befogenhet att förbjuda eller föreskriva villkor för hante- ringen av livsmedel innehållande sådant äm- ne eller vari sådant ämne överstiger viss halt. Central tillsynsmyndighet på livsmedels- området är statens livsmedelsverk. Länssty- relsen utövar den närmare tillsynen inom länet och hälsovårdsnämnden utövar den omedelbara tillsynen inom varje kommun.
Fodermedelsförordningen (1961 : 381) ger Kungl. Maj:t bemyndigande att inom viss ram utfärda föreskrifter rörande kontroll av fodermedel samt kemiska substanser som tillsätts sådana medel. Kontrollmyndighet på området är statens iordbruksnämnd.
Beträffande eldningsolja gäller en särskild förordning (1968: 551) om begränsning av svavelhalten i eldningsolja. Enligt förord- ningen får eldningsolja med högre svavelhalt än 2,5 viktprocent ej förbrännas inom riket. Kungl. Maj:t har därjämte getts bemyndi— gande att sänka den högsta tillåtna svavel— halten under detta värde. Tillsyn över efter- levnaden av förbudet utövas av länsstyrelsen.
Produkter som är brandfarliga eller explo- siva är på grund av dessa sina egenskaper underkastade kontroll enligt förordningen (1961 : 568) om brandfarliga varor samt för- ordningen (1949: 341) om explosiva varor. Regleringen av brandfarliga varor aVSer för— varingen, hanteringen, transporten och för- säljningen. I allmänhet krävs tillstånd eller särskild anmälan. Närmare föreskrifter om vad som skall iakttas vid hanteringen medde- las av kommerskollegium. Beträffande explo- siva varor gäller att sådana i princip ej får tillverkas, innehas, förvaras eller importeras utan särskilt tillstånd. Tillverkning och inne- hav får endast förekomma beträffande vara som blivit godkänd av kommerskollegium. För tillverkning krävs som regel länsstyrel- sens tillstånd. Handel med explosiva varor och innehav av större eller mindre bruknings-
förråd av sprängämnen kräver tillstånd av polismyndigheten. Tillsynen över efterlevna- den av gällande bestämmelser om explosiva varor utövas av de beslutande myndigheter- na, dvs. till övervägande delen polismyndig- heten.
För strålskyddsfrågor och hanteringen av radioaktiva ämnen finns särskild lagstiftning. Enligt strålskyddslagen (1958: 110), som syftar till att förebygga personskador vid hanteringen, fordras tillstånd för att bedriva radiologiskt arbete. Tillstånds- och tillsyns- myndighet är statens strålskyddsinstitut. Atomenergilagen (1956: 306) stadgar till- ståndstvång för den som vill förvärva, inne- ha, överlåta, bearbeta eller pä annat sätt ta befattning med uran, plutonium eller annat ämne som används som atombränsle iatom- reaktor eller förening van sådant ämne ingår. Lagen, som syftar till att ge skydd mot immission genom joniserande strålning, är även tillämplig i fråga om torium och annat ämne som är ägnat att omvandlas till atom- bränsle. Tillstånd lämnas av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestäm- mer. Tillsyn utövas av delegationen för atomenergifrågor.
2.2.3. Arbetarskydd
Arbetarskyddslagen (1949: ]) föreskriver, att arbetsgivaren skall iaktta allt som skäli- gen kan erfordras för att förebygga att hos honom sysselsatt arbetstagare ådrar sig ohäl- sa i följd av arbetet eller drabbas av olycks- fall däri. Arbetarskyddslagen och den med stöd av denna utfärdade arbetarskyddskun- görelsen (1949: 208) ger särskilda föreskrif- ter till förebyggande av olycksfall och skada iarbetet. Bl. a. finns bestämmelser beträffan- de arbete där gift eller annan hälsofarlig vara kommer till användning eller där arbetsför- hållandena eljest kan medföra förgiftnings- eller smittofara. Arbetsgivare är skyldig att på anmodan av arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektör föranstalta om undersökning av ämne eller material som man använder eller framställer i sin verksamhet. Gift eller annan hälsofarlig vara skall, i den mån så
med hänsyn till förhållandena skäligen kan ske, ersättas med icke hälsofarlig eller mindre hälsofarlig vara. Kungl. Maj:t år bemyndigad att föreskriva särskilda villkor för arbetstagares användande till arbete, som medför särskild fara för ohälsa eller, om arbetet medför synnerlig fara för ohälsa, förordna att arbetstagare inte används där- till. Arbetarskyddsstyrelsen äger vidare till ledning vid tillämpning av arbetarskyddsla- gen meddela råd och anvisningar. Sådana har utfärdats bl. a. i fråga om vissa hälsofarliga arbeten.
Tillsyn över efterlevnaden av arbetar- skyddslagen utövas, under arbetarskydds— styrelsens överinseende och ledning, av yr- _kesinspektionen.
En allmän översyn av arbetarskyddslagen i vad avser bl.a. hälsofarliga arbeten pågår f.n. inom den av Kungl. Maj:t år 1970 tillsatta arbetsmiljöutredningen. Enligt direk- tiven skall översynen syfta till en lagstiftning som svarar mot en breddad målsättning för arbetarskyddet och som allmänt sett ger ett tillfredsställande underlag för vidgade insat- ser mot hälsofarliga arbetsmiljöer. I direkti- ven framhålls bl. a. nödvändigheten av ökade möjligheter till en fortlöpande kontroll av den arbetshygieniska situationen på arbets- platserna. En ny lagstiftning bör ge ett fast underlag för åtgärder och ingripanden från arbetarskyddet på ett betydligt vidare områ- de än den nuvarande lagen. Lagstiftningen bör återspegla kunskapen om och erfaren- heten av att hälsorisker av fysisk och psykisk att ofta har sin grund i missförhållanden inom arbetslivet som kan motverkas genom vidgade insatser från arbetarskyddet. En väsentlig uppgift för utredningen är att uppmärksamma yrkesfaror — ofta av helt ny typ — som hänger samman med den tekniska och strukturella utvecklingen på senare tid. Som exempel på sådana faror nämns i direktiven bl. a. förgiftningsrisker på grund av olika slag av luftföroreningar, risker för hörselskador till följd av ökande bullernivå hos maskiner och anläggningar samt risker för den psykiska hälsan på grund av alltmer specialiserade och mekaniserade arbetspro-
cesser. Vid undersökningen hur lagstift- ningens materiella regler lämpligen bör om- gestaltas skall bl. a. övervägas hur föreskrif- ter rörande utförandet av undersökningar på arbetsplatsen skall vara utformade. I detta sammanhang skall utredningen ta upp frågan om de 5. k. hygieniska gränsvärdena. Vidare skall utredningen enligt direktiven se över reglerna om tillsyn genom offentliga organ och därvid ta upp till behandling arbetar- skyddsstyrelsens och yrkesinspektionens or- ganisation och arbetsformer.
Arbetsmiljöutredningen har i december 1972 avlämnat delbetänkandet (SOU 1972: 86) Bättre arbetsmiljö, med förslag till förändringar lagstiftningsmässigt och i orga- nisatoriskt hänseende. Förslaget innefattar bl.a. nyheter beträffande lagreglerna om skyddsorganisationen på arbetsställena — skyddsombuden och skyddskommittén _ samt om förhandsprövning av arbetslokaler. I fråga om organisationen på arbetarskyddets område föreslås bl. a. inrättande och upp- byggande av en arbetsmedicinsk filial till arbetsmedicinska avdelningen vid arbetar- skyddsstyrelsen. Förslagen har väsentligen genomförts genom beslut av 1973 års vår- riksdag.
2.2.4. Transport
Beträffande transporten av hälso- och miljöfarliga varor finns vissa allmänt hållna bestämmelser i de förut redovisade författ- ningarna angående hälso- och miljöfarliga varor, bekämpningsmedel, läkemedel, brand- farliga och explosiva varor. Vad beträffar individuella transporter av radioaktiva äm- nen åligger det strålskyddsinstitutet att med- dela närmare föreskrifter. För järnväg samt sjöfart och luftfart finns särskilda transport- bestämmelser, vilka i huvudsak utarbetats med stöd av internationella överenskommel- ser. Beträffande transporten av farligt gods på väg finns däremot, bortsett från allmänt hållna bestämmelser i tidigare nämnda för— fattningar, inte någon författningsenlig regle- ring. En europeisk överenskommelse om internationell godstransport på väg har un-
dertecknats år 1957 och trätt i kraft 1968. En särskild utredning har i Sverige tillsatts för att undersöka frågan om anslutning till konventionen. Ett av utredningen år 1971 avlämnat delbetänkande innehåller förslag om att Sverige skall biträda konventionen (SOU 1971: 20—23). Under 1972 har utred- ningen avslutat sitt arbete och framlagt betänkandet (Ds K l972:5) Transport av farligt gods. I det senare betänkandet före- slås en lag om transport av farligt gods, vilken reglerar transport av allt farligt mate- rial, bl. a. explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva och frätande varor. Regleringen avser förflyttning av farligt gods med alla transportmedel. I fråga om transport till lands har angetts bestämd tidpunkt för regleringens ikraftträdande. Lagen, som ut- gör en ramförfattning, innehåller mer gene- rella säkerhetsföreskrifter. Kungl. Maj: t eller ett centralt tillsynsorgan ges bemyndigande att utfärda erforderliga föreskrifter. I be- tänkandet föreslås inrättandet av ett centralt transportsäkerhetsorgan, som tills vidare skall inplaceras som en särskild enhet inom kommerskollegium.
2.2.5. Kontroll över spridning av förorening- ar
Den centrala lagstiftningen till skydd mot olika slags miljöstörningar finns i miljö- skyddslagen (1969: 387) och den med stöd av denna utfärdade miliöskyddskungörelsen (1969: 388), vilka innehåller en samlad regle— ring till skydd mot vattenförorening, luft- förorening, buller och andra störningar från fast egendom. Lagen anger bl. a. under vilka förutsättningar utsläpp från fast egendom får ske och miljöfarlig verksamhet utövas, bl. a. beträffande val av plats för den miljöfarliga verksamheten. Dessutom uppställs vissa reg- ler med förbud mot särskilt skadlig verksam- het. Miljöskyddslagen innehåller vidare ett system med obligatorisk förprövning och fortlöpande offentlig tillsyn. Den obligatoris- ka förprövningen innebär att Kungl. Maj:t har bemyndigande att föreskriva att vissa typer av fabriker och andra inrättningar inte
får anläggas eller ändras eller att vissa utsläpp av avloppsvatten inte får ske, innan särskilt tillstånd har lämnats och erforderliga före- skrifter för att motverka förorening har fastställts. Sådana föreskrifter kan innehålla att vissa reningsanordningar skall införas, att företagaren skall anpassa driften så att föro- reningar undviks eller reduceras samt att kontinuerliga mätningar av emissioner och immissioner skall utföras. Tillstånd lämnas av koncessionsnämnden för miljöskydd. I vissa fall är det tillräckligt med en anmälan hos SNV eller länsstyrelsen. SNV har getts befogenhet att meddela dispens från att söka tillstånd. Befogenhet att meddela dispens har ivissa fall delegerats till länsstyrelsen.
Tillsyn enligt miljöskyddslagen utövas av SNV och länsstyrelserna. Naturvårdsverket har den centrala tillsynen och skall samordna länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Regler för tillsyns- och kontrollverksamheten har utarbetats inom SNV och innehåller bl. a. föreskrifter om förstagångsbesiktning, drift- kontroll, periodisk besiktning, inspektion samt inventerande och kartläggande verk- samhet.
Hälsovårdsstadgan (1958: 663) ger möjlig- het för hälsovårdsnämnd att ingripa mot sanitära olägenheter i form av föroreningar, buller och andra störningar. Vissa i stadgan uppräknade typer av anläggningar och upp- lag får inte anordnas eller inrättas och inte heller förändras med avseende på utförande eller driftsätt utan tillstånd av hälsovårds- nämnden.
Hälsovårdsstadgan föreskriver bl.a. att vatten som tillhandahålls inom tätort skall undersökas kemiskt-fysikaliskt och bakterio- logiskt. I fråga om renhållning fastslås att orenlighet och avfall skall bortforslas till allmän avstjälpningsplats eller allmän de- struktionsanläggning eller på annat sätt tas om hand så att sanitär olägenhet ej uppstår. Allmän avstjälpningsplats och destruktions— anläggning skall vara så belägna och anordna- de samt så underhållna och skötta att sanitär olägenhet ej uppstår. Hälsovårdsnämnd har befogenhet att i lokal hälsovårdsordning meddela de ytterligare föreskrifter avseende
allmänna hälsovården som utöver hälsovårds- stadgan anses erforderliga för kommunen eller del därav.
Beträffande renhållning finns även be- stämmelser i kommunal renhållningslag (1970: 892). Enligt denna är kommun skyl— dig att till allmän avstjälpningsplats eller allmän destruktionsanläggning forsla hirs- hållsavfall och därmed jämförligt avfall. Den enskilde är skyldig att låta kommunen ta bort avfallet. Det obligatoriska kommunala renhållningsmonopolet omfattar däremot in- te industriavfall. Kommun kan emellertid genom föreskrift i lokal hälsovårdsordning utvidga monopolet att avse även sådant avfall.
Slutligen skall nämnas att bestämmelser som kan ligga till grund för ingripanden mot miljöföroreningar finns i bl. a. byggnadslagen (1947z385) och byggnadsstadgan (1959: 612). Föreskrifter finns också som syftar till att minska luftföroreningar genom bilavga- ser.
Här skall även nämnas lagen (1971: 1 154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten vilken föreskriver förbud att inom Sveriges sjöterritorium dumpa avfall från fartyg, luft- fartyg och annat transportmedel. Enligt la- gen får dumpning ej heller ske från svenskt fartyg eller luftfartyg i det fria havet. Avfall som är avsett att dumpas i det fria havet får ej föras ut ur landet. Undantag kan medges av SNV. Central tillsyn enligt lagen utövas av SN V i samråd med generaltullstyrelsen. Länsstyrelsen utövar i samverkan med lokal tullmyndighet fortlöpande tillsyn inom lä— net. — Lagen (1972: 275) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg föreskriver för- bud att från fartyg av närmare bestämd storlek släppa ut olja.
2.2.6. Kontroll över naturresursanvändning
Lagstiftning för kontroll av användningen av naturresurserna syftar till att skydda och vårda dessa. En central ställning härvidlag intar naturvårdslagen (1964: 822) och natur- vårdskungörelsen (1964: 825). Lagen regle- rar samhällets möjligheter att skydda natur-
områden, som är kulturellt eller vetenskap- ligt värdefulla eller har betydelse för allmän- hetens friluftsliv. Den innehåller bestämmel- ser om nationalparker, naturreservat, natur- minnen, fridlysning av växter och djur, strandskydd och landskapsskydd. För att bevara karaktären av ett större område av en viss landskapstyp avsätts nationalparker på statens mark. Arealen uppgår nu till ca 617 000 ha, fördelade på 16 nationalparker. Naturreservaten omfattar områden, som är värdefulla för friluftslivet eller som represen- terar skilda landskapstyper, och har nu en sammanlagd areal av ca 90 000 ha. Dessutom finns 800 reservat, omfattande tillhopa drygt 55 000 ha, upplåtna av domänverket.
Avsikten med strandskyddet är, att all- mänheten skall ha tillträde till bad och friluftsliv vid hav, sjöar och floder. Ett upp till 300 m brett område från strandkanten kan förklaras skyddat, vilket bl. a. innebär att byggnader ej får uppföras inom området utan tillstånd av länsstyrelsen.
För sten- och grustäkt för annat ändamål än markägarens husbehov krävs tillstånd av länsstyrelsen. Skyddet för landskapsbilden tillgodoses bl. a. genom att länsstyrelsen kan för visst område förordna att vissa arbets- företag, som kan inverka menligt på land- skapsbilden, inte får utföras utan länsstyrel- sens tillstånd.
Om byggande i vatten, vattenreglering o. d. finns bestämmelser i vattenlagen (l918:523). För att sådana ingrepp skall tillåtas måste ställas vissa krav i fråga om deras allmänna nytta. Tillståndsprövningen enligt vattenlagen sker vid vattendomstolar- na, vilka provisoriskt inordnats i de allmänna domstolarna. Kungl. Maj: t har samtidigt fått en utvidgad prövningsrätt gällande företag av betydande omfattning eller ingripande be- skaffenhet.
I vattenlagen finns även bestämmelser till skydd för grundvattentillgångar. För att trygga vattenförsörjningen inom tätbebyggel- se kan länsstyrelsen fastställa skyddsområde omkring en grundvattentillgång och meddela
skyddsbestämmelser för området. Till skydd mot förorening av grundvatten kan vatten- domstol också lägga servitut på fastigheter.
Vattenlagen är f.n. föremål för översyn genom den av Kungl. Maj: t tillsatta vatten- lagsutredningen.
För skötsel och avverkning av skog ges regler i skogsvårdslagen (1948: 237). Skogs- vårdsstyrelse åligger att som regionalt organ tillse att skogsmark med växande skog sköts enligt gällande bestämmelser. Skogsstyrelsen som central myndighet övervakar skogsvårds— styrelsernas verksamhet.
Rätten att genom inmutning undersöka vissa mineralfyndigheter regleras igruvlagen (1938: 314). Inmutningsrätt sökes hos berg— mästaren i resp. distrikt. Rätten att bryta och tillgodogöra sig inmutningsbara minera- ler kräver att 5. k. utmål sökts och erhållits. Kommerskollegium för register över inmuta- de områden och utmål. Tillsyn över gruvar- betet utövas av kommerskollegium och berg- mästarna.
Utnyttjandet av andra fyndigheter än de som omfattas av gruvlagen regleras i bl. a. lagen angående stenkolsfyndigheter m. m. (1886140), uranlagen (1960: 679), lagen om kantinentalsockeln (1966: 314) samt lagen om rätt till sand-, grus- och stentäkt inom vissa allmänna vattenområden (1966:319).
Den fysiska planeringen regleras framför allt i byggnadslagstiftningen. I byggnadslagen (1947z385) ges regler för markområdens användning för bebyggelse. Regionplan och generalplan är översiktsplaner, som upprättas av kommun till ledning för markanvänd- ningen i stort. För de större tätorternas detaljplanering används stadsplaner medan detaljplanering i mindre orter sker genom byggnadsplan.
En översyn av byggnadslagstiftningen ut- förs f.n. av den av Kungl. Maj:t år 1968 tillsatta bygglagutredningen. Direktiven för utredningen tar sikte på en genomgripande förnyelse av främst planinstituten i bygg- nadslagstiftningen.
Genom riksdagens besluti december 1972 har fastställts en hela landet omfattande översiktlig markanvändningsplan. Beslutet, som grundar sig på proposition 1972:111 angående regional utveckling och hushållning med mark och vatten, innefattar bl. a. över- siktliga riktlinjer för hushållningen med mark och vatten. Härvid har särskilt fram- hållits angelägenheten av att en ekologisk grundsyn tillämpas. Samtidigt har emellertid svårigheten konstaterats att i den praktiska planeringen fullt ut tillämpa ekologiska prin- ciper bl. a. beroende på de ofullständiga kunskaperna om sambanden i naturen och den otillräckliga kännedomen om landets naturförhållanden. Det har därför framhållits som nödvändigt att forskning och planering inriktas så, att mera välgrundade ekologiska överväganden så snart som möjligt kan in- lemmas i beslutsunderlaget. I en inom civil- departementet upprättad rapport (SOU 1971 : 75) Hushållning med mark och vatten, som utgör ett förarbete till propositionen, har konstaterats att den moderna datatek— niken numera medger, att mycket omfattan- de datamängder används för att angripa de viktiga samhällsekologiska problemen på systemanalytisk väg. Bl.a. för den fysiska samhällsplaneringen är det angeläget att bättre förutsättningar för ett sådant arbete snabbt skapas. I rapporten betonas också betydelsen av att det miljöinformations- system som MKU har att utreda blir tillräck- ligt allsidigt. Vid beslut om markanvändning bör olika handlingsaltemativ helst kunna prövas i ekologiska ”totalmodeller”. En hel- hetsmodell av ett ”ekosystem Sverige” grun- dad på ett informationssystem skulle medge att miljöeffekter i olika planaltemativ kunde prognostiseras till stor del på datateknisk väg. Härvid skulle betydligt fler data och relationer kunna beaktas än vid ett manuellt förfaringssätt.
Skyddet av vilt regleras i lagen (1938: 274) om rätt till jakt och iaktstadgan (1938: 279). Jaktlagstiftningen har som ut- gångspunkt att allt vilt är fredat. För att jakt skall få ske på en viss art måste således denna
undantas från det generella skyddet. Såda- na undantag meddelas för varje år beträffan— de vissa arter.
Enligt lagen (1942: 350) om fornminnen får fasta fornlämningar ej förändras, skadas eller tas bort utan tillstånd. Antalet registre- rade fornminnen uppgår för riket till drygt 400000. Tillsyn över fasta fornlämningar utövas av riksantikvarien. I lagen (1960: 690) om byggnadsminnen ges riksan- tikvarien bemyndigande att förklara som byggnadsminne byggnad som bevarar egenar- ten hos gången tids byggnadsteknik eller minnet av historiskt betydelsefull händelse.
2.3. Forsknings- och undersökningsverksam- het
Grundläggande miljövårdsforskning utförs i Sverige huvudsakligen vid universitet och högskolor. En inriktning på miljöproblemen har vunnits genom särskilda, statliga bidrag. På senare år har en intensifierad samverkan mellan forskningsorgan samt statliga, kom- munala och enskilda intressenter åstadkom- mits. Ett motiv för detta samarbete har varit insikten om behovet av att centrala problem av betydelse för den individuella och sociala miljön angrips på så bred och tvärvetenskap- lig bas som möjligt.
Målbunden forskningsverksamhet å andra sidan bedrivs företrädesvis vid några större laboratorier. Här utförs dels permanenta undersökningar i syfte att bl. a. fastställa långsiktiga utvecklingstendenser, dels special- studier som syftar till att belysa ett speciellt problem eller förhållande. Bland sådana större laboratorier kan nämnas SN V:s un- dersökningslaboratorium. Detta initierar, föl- jer och verkar för samordning av utrednings-, undersöknings-, forsknings- och utvecklings- arbete på vattenvårdens och luftvårdens om- råde inom landet samt följer sådant forsk- nings- och utvecklingsarbete utomlands.
Den till SNV provisoriskt knutna omgiv— ningshygieniska avdelningen vid förutvaran- de statens institut för folkhälsan är ihuvud- sak sysselsatt med utredning om de medicin-
ska effekterna av exponering för företeelseri omgivningen. Härvid utnyttjas bl. a. epide- miologisk teknik.
NLU bedriver ett långsiktigt praktiskt- vetenskapligt undersöknings— och utrednings- arbete rörande den fysikalisk-kemiska och biologiska vattenbeskaffenheten i rikets vat- tensystem. Vid naturvårdsverkets specialana— lytiska laboratorium (NSL) utvecklas analys- metoder för miljögifter. IVL, vilket finansie- ras gemensamt av staten och industrin, äri första hand inriktat på industriella förore- ningsproblem. Information om luftens och nederbördens kemiska sammansättning erhålls genom mätningar som fortlöpande utförs inom ra- men för ett internationellt atmosfärkemiskt stationsnät. Som huvudansvarigt organ för den svenska delen av verksamheten står Internationella meteorologiska institutet i Stockholm (IMI). SMHI har till uppgift att inhämta tillförlitlig kännedom om Sveriges meteorologi och hydrologi samt att delta i det internationella samarbetet på dessa om- råden. Institutet bedriver omfattande fysika- liska undersökningar i såväl inlandsvatten som kust- och havsvatten.
Ett av UNESCO initierat internationellt organ, Internationella hydrologiska dekaden (IHD), som har till syfte bl. a. att öka den hydrologiska kunskapsnivån, utför i Sverige provtagningar inom olika nät av mätsta- tioner. Forskning bedrivs rörande bl. a. den naturliga omsättningen av vattnet samt inver- kan av människans ingrepp i naturen (t. ex. genom urbaniseringen).
Motorfordons avgaser undersöks vid SNV:s bilavgaslaboratorium i Studsvik. Vid Försvarets forskningsanstalt (FOA) bedrivs forskning för försvarsändamål, främst inom de naturvetenskapliga, teknisk-vetenskapliga och medicinska forskningsgrenarna. Här ut- vecklas bl.a. metoder för mätning av luft- och vattenföroreningar genom flygfotografe- ring och annan fjärravkänning av miljöförhål- landen. Vidare bedrivs forskning gällande bl. a. skador av joniserande strålning, under- sökning av mikrobiologiskt material i vatten och luft, aerosoler, luftförsörjning i slutna
rum samt avfalls- och hygienfrågor beträffan- de slutna rum och i andra sammanhang.
Forskning bedriVS vidare vid socialstyrel- sen, statens bakteriologiska laboratorium, statens strålskyddsinstitut och arbetar- skyddsstyrelsen.
Inom statens livsmedelsverk utförs bl. a. undersökningar rörande mikrobiologisk stan- dard hos livsmedel och maträtter, kontroll av vitaminer i livsmedel, undersökningar angå- ende förekomst och verkningar av främman- de ämnen i livsmedel samt toxicitetsbedöm- ningar beträffande ämnen som tillsätts livs- medel. Fiskeristyrelsen utför praktiska och vetenskapliga undersökningar på fiskets om- råde och statens lantbrukskemiska laborato- rium är centralt organ för statlig kemisk analysverksamhet i fråga om produkter av jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Vi- dare utförs forskning och undersökningar vid bl. a. statens växtskyddsanstalt, statens vete- rinärmedicinska anstalt, SGU, statens prov- ningsanstalt, ytkemiska institutet och AB Atomenergi.
Statens utgifter för forsknings— och ut- vecklingsarbete inom området för vård av den yttre miljön uppgick budgetåret 1965/66 till drygt 30 milj. kr. Motsvarande summa i dag torde vara ca 45 milj. kr.
Såsom framgår av den föregående översik- ten är forsknings- och undersökningsverk- samheten uppdelad på ett stort antal olika instanser. För fördelning av statliga anslag finns likaledes ett flertal organ. Ett sådant organ är forskningsnämnden vid SN V, som speciellt stöder miljövårdsforskning för sam- hällets omedelbara behov. Denna forskning omfattar bl.a. den mänskliga organismens reaktioner för störningar i dess miljö, måt- ning av kemiska och biologiska förändringar till följd av olika miljöstörande ingrepp i naturen, dokumentation av nuvarande natur- förhållanden, studier av viltbiologiska pro- blem i rikets kulturskogar samt avloppsre- nings- och slamfrågor. Nämnden har dess- utom en samordnande funktion och uppgift att förbättra informationen mellan forskare och administrativ personal. Tyngdpunkteni de av nämnden finansierade projekten ligger
Styrelsen för teknisk utveckling stöder tekniskt inriktad miljövårdsforskning, som i första hand syftar till att utveckla mät- metoder samt metoder att förbättra och utveckla reningsteknik. I de statliga forsk- ningsråden, vilka har inriktning på olika ämnesområden, fattas besluten om anslags- fördelning av vetenskapsmännen själva. Ofta är forskningen av mera grundforskningsbe- tonad art eller syftande längre framåt i tiden. En icke obetydlig del av denna forskning har ett direkt intresse från miljövårdssynpunkt. Inom forskningsråden har bildats kommit- te'er bl. a. för ekologi, hydrologi och oceano- grafi.
Ekologikommittén har initierat och plane- rat integrerad ekologisk grundforskning inom ramen för s.k. storprojekt. Dessa utgörs bl. a. av undersökningar av Östersjön som ekosystem och av barrskogslandskapets ekologi. Redogörelse för denna verksamhet lämnas i kap. 3.
En är 1972 tillsatt statlig utredning för samordning av miljövårdsforskningen har till uppgift bl.a. att undersöka hur en dylik samordning skall ske och att överväga vilka åtgärder som behövs för att forskningsresul- taten så snabbt och effektivt som möjligt skall kunna omsättas i praktiska åtgärder.
3. Verksamhet för insamling och bearbetning
av miljöinformation
3.1 Inledning
I enlighet med direktiven har MKU under— sökt i vilken omfattning uppgifter av bety- delse för miljövårdsarbetet samlas in av olika myndigheter och organ och vilken statistisk bearbetning som sker av detta material. Inventeringen har avsett områdena vatten- och luftvård samt ”övrig naturvård” jämte det område som innefattar gifter och andra preparat som kan vara skadliga från hälso— och miljösynpunkt. Härutöver har invente- ringen gällt viss annan information som inte varit hänförlig till något av de här angivna ämnesområdena men som ansetts ha eller kunna få betydelse från miljökontrollsyn- punkt.
Kartläggningen av undersökningsverksam- heten har av MKU utförts bl.a. i form av hearings med företrädare för vissa av de berörda undersökningsverksamheterna samt i form av en modellstudie i vilken tre mindre regioner i landet detaljundersökts med av- seende på förekomsten av miljödata av skilda slag (se närmare kap. 1). Vid inventeringen har också tagits ett stort antal direkta kontakter med myndigheter och andra organ som bedriver undersökningsverksamheter av aktuellt slag.
Resultaten från den av MKU utförda inventeringen redovisas i det följande särskilt i fråga om luftvårds- och vattenvårdsområde- na och området ”övrig naturvård” samt
beträffande produkter med hälso- och miljö- farlig verkan. I ett särskilt avsnitt ges där- efter en kort översikt över viss annan infor- mation på hälso- och miljövårdsområdet.
3.2 Luftvårdsområdet
Den undersökningsverksamhet och registre- ring av information som nu förekommer inom luftvårdsområdet kan grovt indelas i fyra kategorier med hänsyn till verksamhe- tens syfte, nämligen
a) registrering av industrier och andra anläggningar som är av intresse från luft- vårdssynpunkt (emittentregzlstrering),
b) undersökningar för fastställande av föroreningsutsläppens sammansättning och storlek (emissiansundersökningar),
c) undersökningar för bestämning av luft- föroreningssituationen inom visst område eller för belysning av luftföroreningars effek- ter (immissions- och effektundersökningar) samt
d) undersökningar rörande luftförore- ningars spridning (spridningsundersök- ningar).
3.2.1 Emittentregistrering
Utövandet av en effektiv kontroll över emis- sioner från fasta anläggningar, däribland ut- släpp av luftförorenande substanser, förut- sätter tillgång till information bl. a. om
föroreningskällornas lokalisering. Som ett led i skapandet av ett sådant informationsun- derlag för kontrollen på luftvårdsområdet har SNV under medverkan av länsstyrelser- na börjat lägga upp ett kartotek över indu- striella anläggningar som förorsakar luftföro- reningar, det s.k. miljöskyddsregistret. Re- gistret förvaras centralt på SNV men länsvisa utdrag finns på länsstyrelserna. Det innehål— ler för resp. anläggningar uppgifter om bl. a. processmetod, produktionsinriktning, pro- duktionskapacitet, produktionsvolym och anläggningsår. Vidare ingår data om utsläpp- ta gasvolymer, gashastighet, gastemperatur, skorstenshöjd, reningseffekt, förorenings- halter i utgående gasutsläppta förorenings- mängder samt periodiska emmissioner (typ, varaktighet, mängd, frekvens).
SNV har vidare, i samråd med industrin, genomfört branschvisa utredningar om de industriella luftvårdsproblemen som bl.a. syftat till att belysa den nuvarande företags- strukturen, utnyttjade processmetoder, ak- tuella föroreningsutsläpp till atmosfären, möjligheterna att minska utsläppen samt kostnaderna härför. Sådana utredningar har hittills slutförts beträffande bl.a. skogsin- dustri, verksamhet för framställning av oorganiska baskemikalier, järn-, stål- och ferrolegeringsverk, verksamhet för framställ- ning av cement, kalk, lättbetong, krita och gipsprodukter, oljeeldade kraftverk, asfalt- verk, verksamhet för användning av kupol- ugnar, slakterier, fettämnesindustri, gödsel- medelsindustri, petroleumindustri samt krossverk. Vidare kan nämnas att en större utredning slutförts rörande luftvårdsproblem i samband med avfallsförbränning och viss djurhållning.
Resultaten från dessa utredningar, vilkai flertalet fall redovisats i naturvårdsverkets löpande publikationsserie, har utnyttjats bl. a. för utformning av riktlinjer för emis- sionsbegränsande åtgärder inom luftvårdsom- rådet. Riktlinjerna är avsedda att underlätta tillämpningen av miljöskyddslagen.
Mot bakgrund av lokaluppvärmningens stora betydelse för luftföroreningssitua- tionen i tätorter har naturvårdsverket under-
sökt hur uppvärmningen var ordnad i sådana tätorter som den 1 januari 1965 hade en folkmängd överstigande 15 000 Genom undersökningen har underlag erhål- lits för bedömning av storleksordningen hos de emissioner — främst beträffande svavel- dioxid och sot — som härrör från anlägg- ningar för lokaluppvärmning.
invånare.
3.2.2 Emissionsundersökningar
Luftförorening genom bilavgaser har sedan mitten av 1960-talet varit föremål för under- sökning vid ett bilavgaslaboratorium placerat vid AB Atomenergis anläggningar i Studsvik. Laboratoriet tillkom som ett led i ett utveck— lingsarbete på bilavgasområdet lett av en till kommunikationsdepartementet knuten ex- pertgrupp. Ansvaret för utvecklingsarbetet vid laboratoriet ligger efter den 1 juli 1970 hos SNV som i samråd med trafiksäkerhets- verket planerar arbetet.
Vid bilavgaslaboratoriet har ett betydande antal undersökningar utförts, vilka i första hand gällt avgasemissioner från bensindrivna fordon och metoder att kontrollera dessa. Vissa undersökningar har emellertid företa- gits också beträffande dieselavgasers sam- mansättning under olika betingelser. Med mobila mätenheter har förekomsten av tra- fikbundna luftföroreningar i gatumiljö kart- lagts i ett antal svenska städer. Laboratoriet redovisar sina resultat i en löpande rapport- serie.
Under senare år har en rad bestämmelser om utrustning av bilar i syfte att begränsa luftföroreningsutsläppen tillkommit. I sam- band med trafiksäkerhetsverkets typbesikt- ning av nya bilmodeller görs därför stick— provsvis uppmätning av utsläpp från bilar i syfte att kontrollera bestämmelsernas efter- levnad. Måtprotokollen förvaras av trafiksä- kerhetsverket.
Löpande kontroll över enskilda motorfor- dons utsläpp av koloxid utövas av AB Svensk Bilprovning. Denna påbörjades den 1 juli 1970 och omfattar praktiskt taget samtliga bensindrivna motorfordon som inlämnas för den årliga kontrollbesiktningen. Syftet med
de därvid utförda mätningarna är att bevaka, att det föreskrivna högsta värdet för koloxid- emission från motorfordon icke överskrids. Resultaten från besiktningarna antecknas i ett för varje fordon upprättat protokoll. Dessa protokoll utgör underlag för framtag- ning av en omfattande allmän statistik utvi- sande bl.a. hur de av besiktningen föran- ledda anmärkningarna varit fördelade på olika bilmärken och årsmodeller av fordon. Vad avser resultaten från företagna mät- ningar av koloxidhalter har redovisningen hittills varit av intermittent karaktär.
I syfte att kartlägga luftföroreningssitua- tionen på olika orter, främst i större samhäl- len, har sedan slutet av 1950-talet genom- förts ett stort antal lokala undersökningari landet (se härom närmare under avsnitt 3.2.3 Immissions- och effektundersökningar). Undersökningarna genomfördes till en bör- jan i svenska silikatforskningsinstitutets regi. Sedan den 1 juli 1971 är denna verksamhet överförd till Industrins Varten- och Luftvård AB (IVLAB). Dessa luftundersökningar har i ökad utsträckning kommit att också om- fatta studier av olika luftföroreningskällors bidrag till föroreningssituationen och inne- fattar även mätningar av olika emissioner t. ex. från industrier.
Här beskrivna undersökningar av lokala föroreningsförhållanden etc. har vanligen planerats och genomförts isamarbete med de kommunala hälsovårdsmyndigheterna och SMHI. I vissa kommuner — bl. a. i Stock- holm och Malmö — har lokala luftundersök- ningar utförts i resp. hälsovårdsmyndigheters egen regi.
Resultaten från de i svenska tätorter genomförda luftundersökningarna förvaras som regel hos resp. hälsovårdsmyndigheter. De har hittills inte blivit föremål för mera utförlig bearbetning och redovisning. En summarisk redovisning har dock skett i anslutning till den tidigare nämnda under- sökningen rörande lokaluppvärmningen i tät- orter med mer än 15 000 invånare.
Särskilt före tillkomsten av miljöskydds- lagen har åtskilliga industrier på eget initiativ genomfört såväl mätningar och analys av de
totala utsläppen genom skorsten som be- stämning av mängd och sammansättning av föroreningar från olika delmoment i fabrika- tionsprocesser. Syftet med undersökningarna har i första hand varit att få underlag för åtgärder för att kunna nedbringa utsläppen av föroreningar på ett ekonomiskt rimligt sätt.
Vid emissionsundersökningama har indu- strierna bl.a. biträtts av IVLAB, som i organisatoriskt hänseende är nära knutet till IVL.
Resultaten från de här nämnda på frivillig väg utförda emissionsundersökningarna har som regel inte offentliggjorts och har inte heller blivit föremål för en samlad bearbet- ning och bedömning. I flertalet fall torde dock resultaten eller utdrag av resultaten ha tillställts de kommunala hälsovårdsmyndig- heterna.
I fråga om kontrollen av emissioner till atmosfären av radioaktiva substanser finns av statens strålskyddsinstitut fastställda kon— trollprogram. Resultaten från de i sådana kontrollprogram ingående undersökningarna skall med vissa intervall insändas till institu- tet.
3.2.3 Immissions— och effektundersökningar
Information om luftens och nederbördens kemiska sammansättning erhålls genom mät- ningar som fortlöpande utförs inom ramen för ett internationellt atmosfär-kemiskt sta- tionsnät. Huvudansvarigt organ för den svenska delen av verksamheten är IMI i Stockholm. Stationer har under kortare eller längre perioder funnits — utom i Sverige — i Finland, Norge, Danmark, Island, Österrike, Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederlän- derna, England och Irland. Antalet stationer utgör ca 90 av vilka ett 25-tal är belägnai Sverige.
I mätprogrammet ingår för såväl neder- börd som luft bestämning av följande stor- heter, nämligen svavel, klorid, nitratkväve, natrium, kalium, magnesium och kalcium.
Nederbördsproverna undersöks härutöver
med avseende på ammoniakkväve samt pH-värde, bikarbonat och elektrolytisk led- ningsförmåga. Analys av insamlade prov sker numera vid centraler i Finland, Västtysk- land, Frankrike, Belgien, Nederländerna, England, Island och Sverige. Resultaten här- ifrån samlas centralt hos lMl i Stockholm som svarar för bearbetning av materialet och för sammanställning av resultaten. Analysre- sultaten för de enskilda mätstationerna stan- sas numera på hålkort, vilka ligger till grund för en årsvis sammanställning av månadsupp- gifter. Sammanställningen omfattar vidare beräkning av årsmedelvärden samt — i fråga om nederbörden — av årssumman av deposi- tioner och årsmedelkoncentrationen. Resul- taten publiceras i stencilform och distri- bueras till intresserade institutioner inom och utom landet.
De av IMI utförda undersökningarna har inte såsom primärt syfte att ge information om halten föroreningar i luft och nederbörd men ger dock värdefull information i dessa hänseenden på grund av att proverna under- söks med avseende på bl. a. pH-värden, svavelhalt samt flera andra ur förorenings- synpunkt intressanta komponenter.
Utöver de provtagningar och analyser som sker inom ramen för det atmosfär-kemiska nätet utför IMI på uppdragsbasis ett antal undersökningar för utomstående institu- tioners räkning, bl.a. korrosionsinstitutet, NLU och statens naturvetenskapliga forsk- ningsråd (NFR). Dessa undersökningar om- fattar mätningar vid 3—15 stationer och avseri första hand prover av nederbörd.
Som tidigare nämnts har sedan slutet av 1950-talet utförts ett stort antal undersök- ningar rörande föroreningar av svaveldioxid och sot i svenska samhällen. I dessa under- sökningar, som nu i flertalet fall utförs av IVLAB, har ofta också ingått att lokalisera större källor till luftföroreningar och att fastställa dessa källors bidrag till de totala immissionerna. Medverkande i denna del av undersökningarna har som regel varit exper- tis från SMHI.
Det har kunnat konstateras att enskilda- s. k. punktkällor kan vid viss turbulenstyp i
luften åstadkomma mycket höga immis- sioner under relativt kort tid och att ofta förekommande exposition för sådana halter kan leda till skador. Med hänsyn till detta förhållande har vid sidan av registreringen av dygnsmedelvärden, som är det vanligast före- kommande undersökningsmomentet, skett en korttidsregistrering av svaveldioxidhalter i begränsad utsträckning. Mätningarna av sot avser likaledes i första hand dygnsmedelvär- den, medan bestämning av korttidsmedelvär- den har kommit till utförande i ringa omfatt- ning.
De utförda mätningarna av luftförore- ningar i tätorter har i regel varit av kortvarig natur, vilket innebär att resultatmaterialet bara i undantagsfall kan utnyttjas för stu- dium av utvecklingstendenser. I några av de större tätorterna pågår emellertid numera kontinuerliga mätningar. Någon systematisk bearbetning av resultaten har hittills inte skett men vissa översiktliga sammanställ- ningar av materialet har företagits.
Immissionsundersökningar av i första hand stoft men även andra substanser, t. ex. luktande svavelföroreningar, omkring större industrier har likaså utförts. Andra under- sökningar av betydelse har gällt nedfall av tunga metaller och bilavgaser i de större städerna.
För att kunna bedöma huruvida i Sverige påvisade sothalter kunde sammanhänga med att sothaltig luft transporteras till landet från kontinenten har under medverkan av sjö- fartsstyrelsen och dåvarande statens luft- vårdsnämnd mätstationer för bestämning av dygnsmedelvärden för sot inrättats på fyrar- na Sandhammaren, Falsterbo, Kullen och Nidingen. Resultaten från dessa mätningar, vilka alltjämt pågår, visar att sotimmissioner i Sverige i viss utsträckning kan härröra från utländska källor.
I syfte att erhålla information om bl. a. utvecklingstendenser när det gäller luftens innehåll av olika substanser har OECD re- kommenderat att mätstationer byggs upp i s.k. renluftsområden och att de mätningar som därvid kommer till stånd i olika länder sker med utnyttjande av en ensartad meto-
dik. I Sverige finns f. n. i bruk en station av den art som här avses, nämligen på Räö söder om Göteborg. Verksamheten, vilken drivs av IVL, har omfattat kontinuerlig provtagning av svaveldioxid, sot och aeroso- ler. Preliminära erfarenheter från verksamhe- ten tyder på att man inom projektets ram så småningom kan få upplysningar om bl.a. långdistanstransporter av vissa föroreningar.
Inom ramen för OECD: s verksamhet har vidare igångsatts ett flerårigt forskningspro- jekt med speciellt syfte att klarlägga hur atmosfäriska föroreningar — i första hand partikelburet sulfat och stark syra — trans- porteras över stora avstånd. Verksamheten inom detta projekt, i vilket Sverige tar aktiv del, omfattar bl. a. mätningar av förorenings- halter i luft och nederbörd samt beräkningar av immissioner med hjälp av data för emis- sioner och meteorologiska förhållanden. För Sveriges del har vid SN V den regionala bilden av svaveldioxidemissioner karterats. Resultatet föreligger i form av årsutsläpps— värden för ca 200 delområden. Uppdelning med hänsyn till emittentkategorier och säsongvariationer har gjorts i översiktlig form.
Ett annat internationellt organ som tagit initiativ till genomförande av en samordnad undersökning av luftföroreningshalter är den världsmeteorologiska organisationen (WMO). Enligt en plan för denna verksamhet som nu håller på att realiseras skall mätningar ske av s.k. bakgrundshalter inom ett nät av fasta mätstationer varvid man räknar med en stationstäthet om minst en station/500 000 km2. Mätningarna skall gälla bl. a. svaveldi- oxid och s. k. turbiditet.
Som ett led i studiet av omgivningsradio- aktivitetens förändringar — speciellt sådana förändringar som härrör från kärnvapenprov — har FOA sedan 1950-talet genomfört två olika typer av undersökningar. Den ena avser provtagning medelst flygplan på hög höjd och sker rutinmässigt ett par gånger per månad men i intensifierad omfattning i anslutning till aktuella kämladdningsexplo- sioner i atmosfären. Den andra undersök- ningstypen avser provtagning av markluft
samt nederbörd vid fem till tio stationer belägna på olika platser i landet. Sistnämnda provtagning sker i regel tre gångeri veckan men proven bearbetas på sådant sätt att man erhåller månadsvärden för halter av radioak- tiva föroreningar. Provtagning av nederbörd sker vanligen veckovis men liksom markluft- proverna bearbetas proverna med avseende på månadsvärden. Proverna arkiveras efter företagen analys.
Resultaten från FOA: s undersökningar av radioaktivitet i atmosfären redovisas inter— mittent i forskningsrapporter och i artikel- form.
Vidare har vissa industrier — enligt över- enskommelse med lokala hälsovårdsmyndig- heter eller med SNV och i vissa fall efter åläggande av hälsovårdsmyndighet — utfört mätningar 'av föroreningshalter i omgivning- arna till sina anläggningar. I första hand har undersökningarna utförts i anslutning till anläggningar med betydande utsläpp av sva- veldioxid. Resultaten från dessa mätningar förvaras som regel hos resp. industri. Utdrag ur resultaten torde dock i flertalet fall ha tillställts den lokala hälsovårdsmyndigheten, i vissa fall även SNV.
Sist angivna undersökningar har ibland utförts med anlitande av extern expertis, bl. a. sådan som är knuten till IVLAB, samt vissa konsulterande ingenjörsfirmor.
Rörande radioaktivitet har undersökning- ar genomförts i omgivningarna kring reaktor- anläggningar. Sådana undersökningar har omfattat exempelvis fastställande av even- tuell strålverkan uppkommen till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen i luften, spå- rande av radioaktiva partiklar i luft och nederbörd m.m. För dessa undersökningar har mätprogram fastställts av statens strål- skyddsinstitut. Strålskyddsinstitutet har här- vid samverkat med SNV. Vid mätningarna erhållna resultat har insänts till institutet, som utfört erforderlig bearbetning och sam- manställning av materialet. Strålskyddsinsti- tutet utför även rutinmässigt undersökningar av strälmiljön i olika delar av landet dels genom ett antal mätstationer för registrering av gammastrålningen från marken, dels ge-
nom analys av vatten- och livsmedelsprover, framför allt mejerimjölk.
Luftföroreningar kan under vissa omstän- digheter spåras och/eller mätas genom analys av växtmaterial. En intressant metod i detta sammanhang är ett inom avdelningen för ekologisk botanik vid Lunds universitet tillämpat förfarande som innebär att analys sker av det kemiska innehållet i mossor, främst vad avser olika tungmetaller. Mossor insamlas därvid från de olika områden vilkas föroreningssituation man önskar få belyst. Såväl regionala studier, avsedda att fastställa nuvarande s. k. bakgrundsnivåer, som lokala undersökningar i anslutning till spridnings- källor, ingår i undersökningsprogrammet. För de förra undersökningarna finns ett observationsnät som täcker stora delar av Skandinavien. Lokala undersökningar av tungrnetallnedfall från atmosfären enligt här redovisad metod har genomförts för inalles ett 10—tal större industriregioner.
De här angivna undersökningarna omfat- tar vanligen analyser av 13 element, nämli- gen arsenik, bly, järn, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, mangan, molyb- den, nickel, vanadin och zink. Resultaten från genomförda undersökningar redovisas dels i form av koncentrationstal, dels i form av isaritmkartor.
Icke obetydliga resurser avdelas numera i syfte att få en ökad kännedom om luftföro- reningarnas verkan i olika hänseenden. Såväl de kortsiktiga effekterna, de akuta skadorna, som de mera långsiktiga verkningarna, de kroniska skadorna, är av intresse i detta sammanhang. Väsentligen är det fråga om målinriktad forskningsverksamhet, där regel- bunden datainsamling sker i mycket begrän- sad utsträckning. På grund av svårigheterna att i vissa fall skilja mellan forskning å ena sidan samt undersökningsverksamhet — data- insamling i egentlig mening å andra sidan omfattar den följande framställningen i prin- cip all viktigare verksamhet syftande till att bestämma luftföroreningarnas effekter.
De undersökningar som förekommer i syfte att belysa luftföroreningarnas effekter på människan är uteslutande av forsknings-
karaktär. Till de organ som utövar sådan verksamhet hör bl. a. omgivningshygieniska avdelningen vid SNV, universitet och hög- skolor, arbetarskyddsstyrelsen, yrkesmedi— cinska kliniker, statens strålskyddsinstitut och FOA.
Undersökning eller forskning rörande luft— föroreningarnas effekter på djur har hittills förekommit i mycket begränsad omfattning. Viss verksamhet inom området har bedrivits bl. a. av veterinärhögskolan, statens strål- skyddsinstitut och AB Atomenergi.
Frågan om luftföroreningars verkan på växter har däremot blivit föremål för en tämligen omfattande undersöknings— och forskningsverksamhet, Resultaten från denna verksamhet ger i vissa fall information som indirekt kan utnyttjas som underlag för att bedöma lokala eller regionala luftförore- ningssituationer.
Undersökningar av luftföroreningars effekter på vegetation företas i första hand av statens växtskyddsanstalt och avser dels akuta förgiftningar där den aktiva substansen uppträder i stark koncentration, dels kronis- ka förgiftningar som uppkommer av ihållan- de begasning med oftast lägre koncentration. Forskning i övrigt när det gäller att klarlägga luftföroreningarnas verkan på växter bedrivs vid flera universitet och högskolor. Viss forskning inom området förekommer vidare vid ett antal institutioner som inte är orga- nisatoriskt knutna till universitet eller hög- skolor.
Luftföroreningamas _ speciellt försur- ningens — inverkan på mark studeras vid skogshögskolan och lantbrukshögskolan och vidare har viss verksamhet inom området förekommit vid bl. a. FOA.
Inverkan av luftföroreningar på material — den s. k. korrosionen — undersöks fortlöpan- de av korrosionsinstitutet. Viss forskning har också förekommit bl. a. vid Chalmers teknis- ka högskola.
Också andra verkningar av luftförore- ningar än de här nämnda, t. ex. inverkan på klimatet, blir föremål för visst studium. Den övervägande delen av denna verksamhet be- finner sig dock ännu på ett förberedande stadium.
Sambandet mellan meteorologiska para- metrar och luftföroreningarnas spridning är ett fundamentalt vetenskapligt problem inom luftvården. I syfte att öka kunskapen om detta samband bedrivs forsknings- och undersökningsverksamhet av skilda organ bl. a. SMHI och meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. Undersökningar på området har även utförts av FOA och AB Atomenergi. Den verksamhet som syftar till att klarlägga luftföroreningarnas spridning har dock endast i undantagsfall omfattat en mera regelbunden insamling av data. Emel— lertid pågår för storstadsområdena framta- gande av s.k. spridningsmodeller som base- ras på data för emissioner, immissioner samt meteorologiska spridningsförhållanden. Här- vid sker ett samarbete mellan SMHI och de lokala myndigheterna. Dessa modeller avses att användas för bl.a. prognos- och plane- ringsarbete.
3 .3 Vatten vårdsområdet
Undersökningsverksamheten på vattenvårds- området kan i likhet med motsvarande verk- samhet på luftvårdsområdet indelas i a) emittentregistrering b) emissionsunder- sökningar samt c) immissions- och effektun- dersökningar. Dessutom utförs olika d) hyd- rologiska och hydrografiska undersökningar avseende vattnets fysikaliska egenskaper och dess fördelning. Sistnämnda undersökningar kan sägas i huvudsak motsvara den verksam- het som på luftvårdsområdet redovisats un— der rubriken ”spridningsundersökningar,'.
Redovisningen i det följande av undersök- ningsverksamhet på vattenvårdsområdet an- sluter i görligaste mån till den här angivna indelningen. Vissa gränsdragningsproblem har dock förelegat eftersom vattenundersök- ningar ofta tar sikte på att klarlägga den totala föroreningsproblematiken, varvid emissioner, immissioner och effekter samt hydrologiska och hydrografiska förhållanden studeras i ett sammanhang.
3.3.1 Emittentregistrering
Emittentregistrering på vattenvårdsområdet har förekommit i första hand beträffande kommunala vatten- och avloppsanläggningar. Statistik häröver för åren 1904—1959 har samlats in av Svenska kommunal-tekniska föreningen och för åren l960—l963 av Svenska vatten- och avloppsverksföreningen (VAV). Fr.o.m. år 1964 samverkar VAV och SCB vid insamling och bearbetning av statistiken som numera — fr.o.m. 1970 — avser data om vatten- och avloppsförhållan- den inom samtliga landets kommuner. Några statistiska uppgifter om resp. anläggningar redovisas däremot ej längre.
Åren 1964—1968 skedde utarbetandet av vatten- och avloppsstatistiken i samarbete också med väg- och vattenbyggnadsstyrel— sen/SNV. År 1971 har SNV påbörjat egna undersökningar som avser att belysa avlopps- förhållandena i tätorter med mer än 200 invånare. Syftet med denna uppgiftsinsam- ling är dels att bygga upp ett register över samtliga tätorters avloppsförhållanden, dels att erhålla underlag för statistikframställ- ning.
Den av VAV/SCB framtagna statistiken över vatten- och avloppsförhållanden redovi- sas i form av dels en detaljstatistik för varje kommun, dels en totalstatistik för hela landet. SNV: s motsvarande statistik avseen- de avloppsförhållandena i tätorter redovisas i huvudsak länsvis och för hela riket varjämte bl.a. lämnas viss information om belast- ningen med föroreningsutsläpp för vissa hu- vudvattendrag.
När det gäller industriell verksamhet sak- nas samlad information om de anläggningar som har betydelse från vattenföroreningssyn- punkt. Beträffande vissa branscher av spe- ciellt intresse isammanhanget — t. ex. skogs- industrin — har dock inom SNV utarbetats översikter i vilka ingått inventeringar av befintliga verksamhetsställen. Vidare bör nämnas att SCB: s industristatistik innehåller viss information — om tillverkning, råvaru- förbrukning, bränsleförbrukning etc. — som också kan ha ett värde, åtminstone som
bakgrundsinformation, vid bedömning av skilda emiltentförhållanden.
3.3.2 Emissionsundersökningar
Undersökringsverksamheten beträffande emissioner i vatten är av ihuvudsak två slag. Det ena avser undersökningar av dels utsläpp från avloppsreningsverk fram t.o.m. år 1968, varfrån vissa resultat årligen publice- rats i den förut nämnda statistiken över vatten- o:h avloppsanläggningar, dels röt- slammets kemiska komponenter. Det andra slaget omfattar utsläpp från industrier.
Under senare år har rötslamsproblemati- ken allt nrer kommit i blickpunkten, i första hand med avseende på halten föroreningar i avloppsvatten, slammets användbarhet som gödningsnedel i jordbruket och dess biolo- giska effekter vid sådan användning. Med medel från SNV bedrivs vid Iantbrukshög- skolan sedan år 1967 forskning för att kartlägga förekomsten av tungmetaller och klorerade kolväten i rötslam. Ett basnät omfattande de större samhällenas avlopps- reningsverk, inalles ca 100, har därvid byggts upp och utnyttjas för fortlöpande kontroll av rötslamsinnehållet. Resultaten av under- sökningarna sammanställs i listor innehållan- de data för vart och ett av de undersökta reningsverken.
Vid lantbrukshögskolan har sedan länge studerats rötslammets användbarhet som jordförbättringsmedel i jordbruket. På senare tid har man. även börjat undersöka olika negativa effekter såsom inlakning till yt- och grundvatten, störningar av markens mikro- organismer samt upptaget av tungmetalleri växter. Därvid framkomna resultat presente- ras i rapporter och vetenskapliga skrifter.
Vid NSL bedrivs studier av rötslam med aVseende på icke kända föroreningar. Därvid funna föroreningskomponenter rapporteras till SNV.
Massa- och pappersindustrins avloppsvat- ten och dess inverkan på recipienten studeras av SN V: s undersökningslaboratorium vid ett 15-tal platser längs ostkusten. Verksam- heten, som är ett led i vattendomstolarnas
och koncessionsnämndens handläggning av enskilda ärenden, pågår vanligen under en lång följd av år. Resultat från dessa under- sökningar redovisas bl. a. i stencilerade med- delanden och rapporter.
Vidare bedriver industrier undersökningar i syfte att fastställa förekomsten av kemiska komponenter i avloppsvatten, främst som underlag för ansökan om utbyggnadstill- stånd. Någon offentlig publicering av resulta- ten från dylika mätningar, vilka ofta utförs under medverkan av extern expertis från t. ex. IVLAB, förekommer som regel ej.
Den tillsyn enligt miljöskyddslagen som successivt igångsätts kommer att medföra en avsevärd ökning av antalet emissionsunder- sökningar vid industrier och vissa andra anläggningar. En översiktlig beskrivning av innebörden i dessa tillsynsrutiner lämnas i avsnitt 3.6.4.
3.3.3 Immissions- och effektundersökningar
Vad avser sådana immissioner och effekter som uppkommer genom föroreningsutsläpp i vatten genomförs s.k. karteringsundersök- ningar, ofta långsiktiga, i syfte att erhålla en totalbild av ett vattenområde. Vidare före— kommer specialundersökningar av skilda slag, s.k. tillfriskningsstudier och restaure— ringsförsök samt grundvattenundersök- ningar.
Naturvårdsverkets limnologiska under- sökning
I undersökningsverksamheten på immissions- och effektområdet medverkar ett stort antal myndigheter och andra organ. Sålunda bedri- ver NLU sedan år 1964 fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningari Mälaren och Hjälmaren, sedan år 1966 i Vättern och sedan år 1969 i Vänern. I samtliga fall inkluderas sjöarnas tillflöden i undersökning- arna. Verksamheten bedrivs i stor utsträck- ning i form av löpande undersökningar. De hydrologiska undersökningarna skall ge in- formation om sjöarnas vattenomsättning,
hydrodynamik samt förutsättningarna för sedimentation av partikulärt material och därigenom lägga grunden till utvärderingen av de kemiska och biologiska undersök- ningarna av såväl sedimenten som det fria vattnet. Det kemiska arbetet är inriktat på att ge information om de kemiska paramet- ramas regionala, temporala och vertikala variation i sjöarna, att fastställa orsakerna till denna variation, att mäta storleken av de ackumulerade föroreningsmängderna och de- ras effekt på biosystemen, att klarlägga sedimenttillväxten och sedimentsammansätt- ningen samt att bestämma nuvarande ”nor— malvärden” för skilda parametrar och vatten- områden. Verksamheten avser också att ge en allsidig belysning av biosystemets struktur och funktioner och de förändringar däri, som förorsakas av ändringar i den fysikalisk- kemiska miljön.
Inom NLU:s verksamhet ligger yt- och markvattenkemiska nätet (YM-nätet). Un- dersökningarna inom detta nät avser att ge information beträffande totaltransport av olika ämnen till sjöar och de Sverige omgi- vande haven, att fastställa trender och så- songvariationer för föroreningar samt att klarlägga de specifika utsläppens omfattning och effekt i recipienter. F. 11. omfattar nätet ett 50-tal stationer, vid vilka företas i princip månadsvis provtagning.
Verksamheten inom NLU leder årligen till en stor mängd fysikaliska, kemiska och biologiska data som lagras och bearbetas i dator. Härför finns ett stort antal bearbet- ningsrutiner för statistisk beräkning, tabelle- ring samt diagram- och kartritning. För varje prov finns ett ”stationskort” med bl.a. stationsidentifikation, positionskoordinater, datum och tidpunkt för provtagning, typ av prov och angivelse av provpunktens admi- nistrativa tillhörighet. Till stationskortet hör ett eller flera parameterkort.
Resultaten från de av NLU utförda under- sökningarna presenteras i tryckta publika- tioner och stencilerade rapporter.
Vid SNV:s undersökningslaboratorium be- drivs omfattande undersökningsverksamhet dels i syfte att erhålla en totalbild över föroreningssituationen i skilda vattenområ- den (s.k. karteringsundersökningar), dels i syfte att fastställa olika föroreningars inver- kan på det biologiska livet. Bland karterings— undersökningarna kan nämnas de år 1965 påbörjade undersökningarna på ostkusten (från Landsort till Gävlebukten), där syftet närmast varit att få fram underlagsmaterial för recipientbedömning. Åren 1968—1970 har vid Landsort pågått särskilda undersök- ningar i samarbete med SMHI i syfte att klarlägga områdets lämplighet som recipient för avloppsvatten från Stockholmsområdet. Undersökningar har vidare under senare år företagits bl. a. i Göteborgs skärgård,i Gam- lebyviken vid Västervik samt i flera älvar.
Sedan år 1966 pågår regelbundna under- sökningar i området Gävle—Barsebäck samt vid Ringhals på västkusten av metallhalter i vatten, sediment, växter, bottendjur och fisk. Vid vissa flodmynningar längs Östersjö- kusten undersöks dessutom sedan år 1967 kvicksilverhalt i vatten, fisk och sediment. En liknande undersökning pågår i ett antal svartlistade insjöar varvid intresset inriktas på jämförande studier av kvicksilverföre- komst i fisk och sediment.
Effekter på miljön av verksamheten vid kärnkraftverk har under 1960-talet ingående studerats vid laboratoriet. I samarbete med SMHI och fiskeristyrelsen pågår sedan år 1962 bakgrundsundersökningar för bedöm- ning av de ekologiska verkningarna av ut- släpp från planerade kärnkraftverk m.fl. Data avseende plankton, bottenfauna, fisk och vegetationstillväxt liksom fysikalisk- kenriska förhållanden samlas därvid regel- bundet in i Forsmark, Bråviken, Marviken, Åsvikslandet, Simpevarp, Karlshamn, Barse- bäck, Ringhals och Stenungsund. Fr. o. m. är 1972 undersöks även kustområdena vid Mönsterås, Mörrum och Värö med avseende på kombinationseffekter vid varmvatten- och industriutsläpp. De senaste åren har genom-
förts regionala undersökningar på nio platser mellan Härnösand och Kalmarsund, varvid primärjroduktion, bottenfauna och sedi- menters kemiska sammansättning studerats i syfte att undersöka förutsättningarna för framtica lokalisering av viss industri, främst kämkriftverk. För att klarlägga ackumula- tionen av radioaktiva substanser i fisk pågår sedan ir 1964 årliga undersökningar på 25 platser längs hela Östersjökusten. Vid lika många platser, i huvudsak längs norrlands- kusten. studeras motsvarande upplagring i sediment.
Vissr s. k. tillfriskningsstudier utförs lika- ledes zv laboratoriet, varjämte bör nämnas att laboratoriet i samarbete med bl. a. SNV:s vattenvårdsbyrå, länsstyrelsernas na- turvårlsenheter samt hälsovårdsnämnderna, utför lemiska analyser av skilda slag.
De av laboratoriet framtagna undersök- ningsresultaten sammanställs vid en särskild enhet inom laboratoriet, beredningssek- tionen. Denna tillfogar externa data, t. ex. om vattenföring, nederbörd, avloppsutsläpp, reningsverk och befolkningstäthet för områ- det, si att ett samlat underlag för beslutsfat- tande erhålls.
Maskinell databehandling förekommer i begränsad utsträckning. Data från de ekolo- gska undersökningarna i Östersjön, i första hand avseende området Marviken—Simpe- varp, lagras maskinellt och olika variabler sätts i relation till varandra i syfte att spåra samband mellan t. ex. temperatur och fisk- bestånd.
De sammanställda resultaten från labora- toriets undersökningsverksamhet redovisas i form av promemorior och yttranden till i första hand berörda myndigheter samt, i begränsad utsträckning, i form av forsknings— rapporter.
En numera till statens livsmedelsverk knu- ten expertgrupp, arbetsgruppen för samord- ning av kvicksilverundersökningar i fisk (AKF), i vilken ingår representanter för bl. a. fiskeristyrelsen, SNV och naturhistoris- ka riksmuseet, arbetar sedan år 1967 med att samordna undersökningar och analysmeto- der avseende kvicksilver i fisk. Inom ramen
för denna verksamhet har bl. a. utvecklats ett system för hantering av de data som erhålls vid skilda kvicksilverundersökningar varvid också företagits viss statistisk utvärde- ring av det insamlade materialet.
Vid den till SNV knutna omgivningshy- gieniska avdelningen undersöks bl. a. oljeför- oreningar i brunnsvatten och ytvatten. Pro- ver sänds in från industrier, kommuner och allmänhet, mängden olja bestäms och resul- taten sänds i rapportform till uppdragsgiva- ren. Ett omfattande material om oljeförore- ningar sedan l950-talet finns lagrat vid avdelningen.
F iskeristy relsen
Undersökningar av fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i havet utförs regel- bundet av fiskeristyrelsens havsfiskelabora- torium. Laboratoriets hydrografiska avdel- ning genomför sålunda med hjälp av under- sökningsfartyg fortlöpande fysikalisk- kemiska observationer på ett stort antal platser i östersjön och i Västerhavet. Mät- ningarna, som har karaktär av basundersök- ningar, syftar bl. a. till att ge information om förändringar i vattnets salthalt, syrehalt och halt av svavelväte samt på senare år även fosfor, kväve, olja, organiskt kol m. m.
De undersökningar som utförs iÖstersjön ingår i ett internationellt hydrografiskt nät, vilket består av inalles ett 50-tal mätplatser.
Vid vissa tillfällen intensifieras undersök- ningarna. Under det 5. k. Baltiska året (1969/70) gjordes sålunda omfattande hyd- rografiska och biologiska observationer i syfte att klarlägga bakgrunden till de försäm- rade syreförhållandena i Östersjön. Liknande projekt har genomförts i Skagerack och Kattegatt.
Resultaten från undersökningarna publice- ras i fiskeristyrelsens publikationsserier samt i internationella facktidskrifter. Primärmate- rialet presenteras på sådant sätt att över- föring till hålkort lätt kan ske, en procedur som utförs i regi av Internationella rådet för havsforskning (ICES). Ett exemplar av stan-
sade data överlämnas av ICES till havsfiskela- boratoriet. Tidigare erhöll även World Data Center i Washington ett exemplar, en rutin som upphörde sedan datacentralen blivit ur stånd att omhänderta en starkt ökande volym insända uppgifter (numera tar World Data Center endast emot material i form av översikter från nationella datacentraler).
Inom havsfiskelaboratoriets biologiska av- delning utförs regelbundna undersökningar av fiskbestånd runt rikets kuster och i Nordsjön. Från Östersjön insamlas sedan år 1956 regelbundet fisk av olika slag från bestämda observationsplatser. Material för dessa undersökningar erhålls dels genom fångster från undersökningsfartyg, dels från kommersiella fångster. F. n. undersöks bl. a. sill/strömming, torsk, plattfisk, hummer, krabba, räka och havskräfta.
Undersökningar av bottenfauna har ut- förts under olika perioder i Östersjön och Västerhavet. Även undersökningar av zoo- plankton m.m. har under en längre tid bedrivits i dessa havsområden.
Den biologiska avdelningens undersök- ningsmaterial bearbetas sedan år 1967 i dator. Materialet bildar underlag för den vetenskapliga utvärderingen. Resultaten av undersökningarna presenteras i fiskeristyrel- sens publikationsserier varjämte viss publice— ring sker i skilda internationella tidskrifter.
Undersökningar i inlandsvatten utförs av fiskeristyrelsens sötvattenslaboratorium. Dess verksamhet är primärt inriktad på ekologiska studier av skilda fiskarter och populationsstudier av de viktigaste arterna. Fisk från ett flertal sjöar och åar blir härvid föremål för analys i olika avseenden. Vissa undersökningar görs också av plankton och bottenfauna i syfte att bestämma fiskens näringsmiljö. Ett relativt stort antal under- sökningar utförs i norrländska vattensystem för att utröna konsekvenser för fiskbestånd— en av vattenreglering och kraftverksbyggen.
Det material som erhålls vid utförda un- dersökningar bearbetas uteslutande manu- ellt. Redovisning av resultaten sker i bl.a. fiskeristyrelsens publikationsserier.
Förekomsten i naturmiljön av klorkolvä- ten (insekticider och PCB) samt vissa tung- metaller, främst kvicksilver och kadmium, studeras i ett samarbete med naturhistoriska riksmuseet, NSL och Tekniska högskolan i Stockholm (institutionen för kärnkemi). Härvid undersöks främst ackumulations- förlopp i näringsvävnad, nedbrytning och transport. Avklingandet av en belastning efter upphörande av utsläpp och transporten till Sverige av olika substanser genom migre- rande djur (exempelvis fiskar och fåglar) studeras också liksom en del effekter av förekommande substanser. Den historiska utvecklingen av kvicksilverförekomsten i svensk natur har beskrivits varvid också de naturliga bakgrundsnivåema kunnat bedö- mas. Skillnader mellan år hålls under upp- sikt, vilket är av betydelse i samband med förbud och begränsningar av olika substan- sers användning.
Sedan år 1967 studeras biocidernas ekolo- giska verkningar i kust- och havsområden i ett forskningsprojekt där expertis från fiske- ristyrelsens havsnskelaboratorium, natur- historiska riksmuseet och NSL deltar. Därvid insamlas fisk, främst sill/strömming och torsk, från 15 områden från Kattegatt till Bottenviken. Gädda och gulål insamlas från drygt 50 olika regioner efter kusten. Prover- na analyseras med avseende på förekomst av klorerade kolväten.
Resultaten från biocidundersökningarna har publicerats i ett antal artiklar i fackpres- sen.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Den av SMHI bedrivna verksamheten med vattenobservationer är i huvudsak inriktad på att ge löpande information om de hydro- logiska och oceanografiska förhållandena i inlandsvatten resp. i kust- och havsvatten. De immissionsundersökningar som SMHI utför har i allmänhet ej som primärt syfte att kartlägga föroreningssituationen som sådan, utan studierna är ihuvudsak inriktade på att klarlägga spridningsbetingelser och vattenut—
bytesförhållanden. Den rådande förorenings- situationen erhålls som ett sekundärt resul- tat. Undersökningar för att beskriva förore- ningssituationen mer allmänt iett vattenom- råde förekommer främst i Vänern, där insti- tutet i samarbete med IVL genomför regel- bundna immissionsundersökningar. Tidigare svarade SMHI också för vissa undersökningar av flodvattnens föroreningsstatus.
Såsom reguljära immissionsundersökning- ar vid SMHI kan vidare räknas de recipient- studier som institutet genomför i anslutning till större avloppsvatten- och kylvattenut- släpp. Sådana undersökningar, som sker på uppdrag av i första hand vattendomstolar, koncessionsnämnden för miljöskydd och SNV, bedrivs f. n. på ett 20-tal olika platser bland vilka särskilt kan nämnas Marviken, Simpevarp, Forsmark och Karlshamn.
Resultaten från sådana undersökningar vid institutet som utförs på uppdragsbasis redo- visas i rapporter tilI resp. uppdragsgivare. Material av allmänt intresse publiceras dess- utom i institutets publikationsserier eller på annat sätt.
Sveriges geologiska undersökning
Vid SGU har ett observationsnät för grund- vatten upprättats inom ramen för IHD:s forskningsprogram. Avsikten är att studera grundvattnets långsiktiga kvantitets- och kva- litetsförändringar inom områden där stör- ningar genom grundvattenuttag icke före- kommer. Stationsnätet består f.n. av 43 observationsområden med 428 mätpunkter för grundvattenstånd, 27 för grundvatten- temperatur, 21 för grundvattenkerrri och 13 för snödjup/tjäle. Materialet från undersök- ningarna bearbetas i huvudsak maskinellt. Jämsides härmed sker viss manuell uppfölj- ning av inkommande data. Redovisning av undersökningsresultaten sker i första hand i en av IHD: s publikationsserier, Hydrological Data, Norden.
SGU registrerar försöksvis sedan ungefär fem år data från en stor del av nytillkomna bergborrade och jordborrade brunnar i det s.k. brunnsarkivet. Registreringen avser Kal-
mar, Gotlands, Hallands, Örebro, Kristian- stads och Malmöhus län men datainsam- lingen har sedan något är begränsad omfatt- ning i de fyra förstnämnda länen. Redovis- ningen av nytillkomna borrade brunnar i de bägge Skånelänen är däremot i princip full- ständig.
I brunnsarkivet, vilket förs manuellt, finns bl. a. uppgifter om brunnarnas belägenhet, kapacitet, lagerföljd m.m. Uppgifter om fysikalisk-kemiska analyser ingår också, om sådana analyser utförts. Även en stor mängd äldre brunns- och borruppgifter ingår i arki- vet.
Korrosionsinstitu tet
Vid korrosionsinstitutet, som är statens och näringslivets gemensamma organ för hand- läggning av korrosionsfrågor, undersöks vat- tenföroreningars inverkan på material. Un- dersökningarna gäller korrosionseffekter på olika material i såväl salt som sött vatten samt metoder att skydda material mot såda- na verkningar. Resultaten från företagna undersökningar offentliggörs vanligen i insti- tutets publikationsserier samt i tidskriftsar- tiklar.
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning
Vid IVL bedrivs forskning över kemiska och biologiska förhållanden i recipienter för in- dustriellt och, i viss mån, kommunalt av- loppsvatten. Syftet med undersökningarna är oftast att utröna vilken effekt avloppsvatt- nets föroreningskomponenter får på vatten- miljön samt vilka åtgärder som bör företas för att begränsa skadeverkan. Undersök- ningarna pågår vanligen under en begränsad tidsperiod. Sedan är 1967 bedrivs sålunda fysikalisk-kemiska vattenundersökningar samt kemiska och biologiska bottenunder- sökningar i ett antal intensivstudieområden på ostkusten. Verksamheten vid institutet omfattar vidare studier av kvicksilvers fördel- ning mellan sediment, bottenfauna, vatten och levande organismer. Syftet är här att söka utröna i vilken utsträckning skilda
fysikalisk-kemiska förhållanden i studerade vattenområden (bl.a. Öresund och Vänern) påverkar kvicksilveranrikningen i vattenmil- jön. En detaljerad kartering av kvicksilver- förekomsten i fyra försöksområden har ock- så genomförts varjämte pågår olika special- undersökningar, bl. a. rörande klorerade kol- vätens inverkan på marina organismer.
Vid IVL är ett ADB-system för lagring och bearbetning av i första hand fysikalisk- kemiska vattendata under uppbyggnad. Ar- betet har hitintills främst varit inriktat på att utnyttja sådana data som framkommer i undersökningar utförda av IVLAB på upp- drag av företag, organisationer och kommu- ner. Dessa data avser skilda recipientförhål- landen och utgörs av mät- och analysresultat. Planer finns på att utvidga systemet till att omfatta även andra typer av information såsom uppgifter om emittenter, t.ex. om belägenhet och utsläppsförhållanden. Vidare planeras att inordna vissa hydrologiska, me- teorologiska, sedimentologiska och biolo- giska data.
Resultaten från av IVL utförda undersök- ningar publiceras i fackpressen, i IVL: s meddelandeserie samt i den årliga verksam- hetsberättelsen. Vidare delges resultaten be- rörda myndigheter och organisationer, såsom SNV och industriförbundet.
Industrins vatten- och luftvård AB
Vid IVLAB bedrivs undersökningar av reci- pienter. Dessa sker på uppdrag främst av industrier och syftar till att kartlägga föro- reningsförhållandena i recipienten vid olika tidpunkter, huvudsakligen som ett led i de för resp. industrier fastlagda kontrollpro- grammen. Som regel pågår undersökningarna under en följd av år. Resultat från undersök- ningarna presenteras direkt för uppdragsgiva- ren. Offentlig publicering förekommer ej.
Lax forskn ingsi nsti tu tet
Vid Iaxforskningsinstitutet specialstuderas i olika projekt laxfiskarnas utveckling. Inom ramen härför har under de senaste 15 åren
märkning skett av ca 1,2 milj. fiskar, av vilka Sedermera ca 150 000 rapporterats återfun- na. För bearbetningen av det aktuella mate- rialet har byggts upp ett datasystem. Resul- taten från Iaxforskningsinstitutets undersök- ningar redovisas i facklitteraturen samt fort- löpande i institutets publikationsserie.
Kristinebergs zoologiska station
Vid Kristinebergs zoologiska station bedrivs undersökningar av miljöpåverkande faktorers samlade inverkan på ett vattenområdes djur- liv samt av specifika föroreningars effekter på marina organismer. Vidare utförs generel- la undersökningar med mätningar vid fasta stationer av bottenfauna, strandfauna och klippfauna i Gullmarsfjorden, Bornholms- djupet, Göta älv, Stenungsund samt Katte- gatt-Skagerack. Framkomna förändringar ställs i relation till eventuella förändringari den hydrografiska, fysikaliska och kemiska miljön som samtidigt studeras i området. Vid stationerna utförs även specialundersök- ningar av skilda slag, bl. a. i form av s.k. tillfriskningsstudier.
Vid stationen insamlade data publiceras i rapporter och skrifter.
Universitet och högskolor
Forskningsverksamhet över immissioner i vatten och över vattenföroreningars effekter i skilda avseenden bedrivs också vid universi- tet och högskolor, både i samarbete med andra organ och i egen regi. Bland mer omfattande sådana undersökningar kan näm- nas mätningar av kemiska parametrar i Gull- marsfjorden, Byfjorden och östra Götalands kustområde, tritiumundersökningar i flod- och sjöområden samt kust- och havsområ- den, alg- och fytoplanktonkarteringar i Öre- sund samt kerrriska och biologiska undersök- ningar av sediment i Östersjön._Vidare före- kommer undersökningar rörande eutrofie- ring av sjöar, biologiskt inriktade specialun- dersökningar, forskningsprojekt rörande nä- ringsämnens verkan i recipienter för Stock- holms avloppsvatten samt marinekologiska
undersökningar på västkusten. Vidare bör nämnas att havsforskningsinstitutet i Hel- singfors fortlöpande följer östersjöns förore- ningsproblematik genom insamling och bear- betning av bottenfaunistiska data. Verksam- heten vid detta institut bekostas delvis med medel från SNV: s forskningsnämnd.
Den f.n. mest omfattande verksamheten förekommer emellertid vid Askölaboratoriet, Stockholms universitets fältstation i Trosa skärgård, där ett 20-tal forskare från olika discipliner arbetar med tvärvetenskaplig eko- logisk grundforskning, främst avseende orör- da biologiska system. På senare år har forskningen samordnats från enskilda fors- karinsatser till ett gemensamt ekologiskt s. k. storprojekt, ”Östersjöprojektet”, i syfte att klargöra sambanden mellan de yttre faktorer och de strukturella enheter inom Östersjön vars förändringar är av väsentligt intresse för människan. Laboratoriet bedriver sålunda regelbunden undersökningsverksamhet i Asköområdet över planktonorganismer, bottensediment, bakterieflora och fiskfauna. Undersökningarna utvidgas successivt till att gälla hela området Landsort—Gotland— Västervik. Provtagning sker även vid s.k. ”biologiska peglar” inom SNV:s Östersjö- program som syftar till att följa långtidsför- ändringari Östersjön. Genom samarbete med övriga Östersjöstater utbyts information från likartade undersökningar utförda i andra delar av Östersjön. Askölaboratoriet samar- betar också med fiskeristyrelsens havsfiske- laboratorium.
Forskningen koncentreras till uppbyggan- det av en totalmodell av Östersjön med ett sådant informationsinnehåll att prognoser för utvecklingen av systemet kan utföras med hjälp av simuleringsteknik. Projektet avses bli genomfört i samråd och samarbete med övriga östersjöstater.
Inom ramen för laboratoriets verksamhet har framställts ekologiska modeller i vilka de dynamiska processerna kan simuleras med hjälp av datamaskin. Datateknik används även för löpande registrering och bearbet- ning av undersökningsdata.
Resultaten från de vid skilda universitet
och högskolor utförda undersökningarna re- dovisas i forskningsrapporter, tidskrifter etc.
Länsstyrelser, kommuner m. fl.
Föroreningsproblem beträffande södra Ös- tersjön, Öresund, Skälderviken och Laholms- bukten behandlas särskilt av sydlänens kust- undersökningar i flera projekt. På ett flertal platser runt Sveriges sydkust studeras sålun- da bl. a. sambandet mellan föroreningar, algflora och bottenfauna — sedimentations- förhållanden.
Immissions— och effektundersökningar i vatten utförs dessutom i betydande omfatt- ning av länsstyrelser, kommuner, vatten- vårdsförbund och privata konsultbolag. Bland sådana mer omfattande undersök- ningar kan nämnas den vattenbesiktning av drygt 300 sjöar längs västkusten som läns- styrelserna i Göteborgs och Bohus, Hallands, Jönköpings, Kronobergs samt Älvsborgs län i samarbete med SNV och fiskeristyrelsen utfört vid två tillfällen åren 1970—71. Syftet med denna undersökning var främst att få en uppfattning om pH-situationen i sjöarna och deras känslighet för pH-förändringar.
Sedan år 1970 utför länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Hallands län fysikalisk-kemiska och bakteriologiska un- dersökningar i 21 större vattendrag på väst- kusten.
Ett stort antal undersökningar över in- dustriella och kommunala avloppsvattens in- verkan på fisk och fiske görs av fiskeriinten- denterna i resp. distrikt. Såsom exempel på undersökningsverksam- het som utförs av kommuner kan nämnas de av Stockholms gatukontor sedan långt till- baka utförda undersökningarna i Stockholms skärgård vilka haft till syfte att klarlägga vattenomsättning och de faktorer som påver- kar syretäringen samt att följa syretillstånd, organismsamhällen och graden av bakteriell förorening vid olika belastning.
Vidare utför gatukontoret i östra Mäla- ren-området fysikalisk-kemiska undersök- ningar i syfte att följa tillståndet i detta vattenområde, vilket tar emot avloppsvatten
från två av Stockholms reningsverk. Catu- kontoret bedriver även fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar i vissa mindre sjöar inom Stockholmsområdet. Undersök- ningarna syftar till att följa tillståndet i sjöarna, vilka är eller har varit mer eller mindre starkt påverkade av avloppsutsläpp, Sedan år 1965 utför gatukontoret också vissa undersökningar som syftar till att ge kunskap om bl.a. vattenutbyte, syretill- stånd, planktonorgam'smer, grumlighet i Himmerfjärden och angränsande fjärdar in- nan driften vid ett nyanlagt avloppsrenings- verk (Himmerfjärdsverket) inleds. Resultaten från de av Stockholms gatu-
kontor genomförda undersökningarna redo- visas i sammandrag till bl. a. SNV.
3.3.4 Hydrologiska och hydrografiska undersökningar
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Såsom huvudman för insamlingen av hydro- logiska och hydrografiska data i Sverige genomför SMHI fortlöpande fysikaliska un- dersökningar i såväl inlands- som kust- och havsvatten. Vattentemperatur mäts sålundai inlandsvatten på ett 150-tal platser, företrä- desvis i älvar och åar, och i kust- och havsvatten vid ca 30 mätstationer. Provtag- ningen är i huvudsak manuell. Automatisk registrering av data sker dock på ett fåtal platser, bland vilka kan nämnas den tele- metrerande stationen på fyrkassunen Truba- duren utanför Göteborg.
Vattenståndets växlingar följs fortlöpande i 650—700 inlandsvatten, varvid manuella mätmetoder utnyttjas vid ca 350 stationer och automatiska förfaranden — stansande peglar eller kontinuerlig registrering % an- vänds vid övriga stationer. För ca 300 platser med sålunda insamlade vattenstånds- uppgifter sker framräkning av vattenförings- data. Härutöver sker bestämning av vatten- föring på annat sätt vid ca 100 punkter.
Vattenståndsmätningar i haven utförs på ett 30-tal platser. Vid ca 25 av dessa station-
er finns registrerande peglar som ger vecko- eller månadsdata. Ett fåtal stationer har 5. k. remsstansande peglar och vid några stationer finns dessutom telefonsvarande peglar.
På uppdrag av vattendomstolarna, kon- cessionsnämnden för miljöskydd, SNV m. fl. bedriver SMHI en omfattande undersök- ningsverksamhet avseende hydrologiska och oceanografiska förhållanden i samband med avlopps- och kylvattenutsläpp från kom- muner, industrier och värmekraftverk. Där- vid studeras vattentemperatur, salthalt, strömmar, grumling, syreförhållanden och andra fysikaliska och kemiska parametrar. Uppdragsverksamheten omfattar även under— sökningar av is- och grumlingsförhållanden i samband med vattenregleringar, främst i de norrländska älvarna. Grumlingsmätningar ut- förs även i samband med muddertippningar m. m. på olika platser i landet.
F.n. planeras inom SMHI upprättandet av ett nät av fasta automatiska mätstationer för såväl meteorologiska som hydrologiska- oceanografiska observationer längs de svenska kusterna och i de större sjöarna. Avsikten med dessa undersökningar, vilka planeras i samråd med sjöfartsverket och SNV, är bl. a. att få underlag för statistik och prognoser för sjöfart och vattenbyggnad liksom för kartläggning och prognosticering av spridnings— och blandningseffekter vid föroreningskatastrofer samt att erhålla infor- mation om vattenförhållandenas långsiktiga variationer. Observationema inom nätet av- ses i första hand omfatta vind, lufttempera- tur, lufttryck, luftfuktighet, vattentempera- tur, salthalt och ström, varvid data skall överföras via telekommunikationsnät till da- tor. Försöksvisa undersökningar av detta slag bedrivs tills vidare vid fyren Trubaduren (se ovan).
I syfte att i olika avseenden förbättra den svenska hydrografiska observationstjänsten genomför SMHI och fiskeristyrelsen i samar- bete med bl. a. generaltullstyrelsen försöks- verksamhet med oceanografiska observa- tioner med anlitande av kustbevakningens fartyg och personal. Verksamheten, som igångsattes under budgetåret 1969/70, finan-
sieras av forskningsnämnden vid SNV. De mätningar som utförs avser tills vidare vat- tentemperatur, salthalt och syrehalt.
SMHI bedriver även en försöksverksamhet med yttemperaturmätningar med remote sensing-metodik från flygplan över Bottniska viken. Flygmätningarna resulterar i tempera- turkartor av betydelse för isprognosverksam- heten, liksom för studier av vattenmassor och deras rörelse.
För hydrologiska och oceanografiska data, insamlade med hjälp av automatiskt registre- rande instrument, har vid SMHI framtagits datorbaserade rutiner för lagring, bearbet- ning i olika steg samt presentation av mätda- ta. För manuellt observerade data (tempera- tur, salthalt, syrehalt) har viss ADB-registre- ring påbörjats. Detsamma gäller för data från den fasta automatiska stationen vid fyren Trubaduren.
Resultaten från SMHI:s reguljära under- sökningsverksamhet publiceras i institutets årsböcker och publikationsserier medan re- sultaten från specialundersökningarna vanli- gen redovisas direkt till resp. uppdragsgivare, oftast vattendomstolarna.
F iskeristyrelsen
Regelbundna mätningar av havsvat tnets tem- peratur och salthalt har tidigare förekommit vid ett 10-tal fyrskepp i Östersjön och på västkusten. Verksamheten, vilken inleddes på 1880-talet, har sedan år 1948 haft fiskeri- styrelsen som huvudman. Fr.o.m. år 1923 har observationerna vid fyrskeppen också innefattat bestämning av strömförhållanden.
Den vid fyrskeppen bedrivna verksam- heten har successivt avvecklats i samband med att fyrskeppen fr. o. m. är 1959 börjat ersättas med automatiska kassunfyrar. Ob- servationer motsvarande dem som utfördes vid fyrskeppen görs dock fortfarande vid den till fiskeristyrelsen hörande hydrografiska stationen på Bornö i Gullmaren. Fiskeri— styrelsen har vidare tillsammans med marin- stabens hydrografiska detalj sedan är 1965 bedrivit försöksverksamhet med automatisk strömmätning vid en mätstation utanför
Hållö i Skagerack. Som framgått av den tidigare redogörelsen bedriver fiskeristyrel- sen tillsammans med SMHI också viss för- söksverksamhet med hydrografiska observa- tioner från kustbevakningens fartyg.
Merparten hydrografiska data från fiskeri- styrelsens undersökningar lagras i maskinläs- bar form och blir föremål för automatisk databehandling. Data från automatiskt regis- trerande instrument lagras vanligen på mag- netband.
Resultaten från fiskeristyrelsens hydrogra- fiska undersökningsverksamhet presenteras i styrelsens publikationsserier varjämte vissa delar av materialet regelmässigt tillställs ICES i Köpenhamn. Tidigare översändes dessutom vissa data till World Data Center i Washington.
Internationella hydrologiska dekaden
UNESCO:s världsomfattande undersöknings- och forskningsprogram IHD avser tiden 1965—1974 och har som syfte att öka den hydrologiska kunskapsnivån. Verksamheten, i vilken nu ett 100-tal länder deltar, beståri datainsamling, forskning och utbildning. Da- tainsamlingen sker inom ett antal globala nät av fasta mätstationer i floder, sjöar och grundvatten samt för avdunstning. I verk- samheten ingår ett antal svenska stationsnät av s.k. IHD-stationer från vilka insamlas data under medverkan av bl. a. SMHI, IMI, SGU, SNV samt universitet och högskolor över vattenparametrar, nederbörd, avdunst- ning, vattenföring, vattenstånd i sjöar, is- tjocklek, glaciärvariationer, markvattenhalt, grundvattenstånd, slamtransport, vattentem- peratur i floder och grundvatten samt ke- misk status i nederbörd, flodvatten och grundvatten. Härutöver bedrivs intensiv- studier inom fem s.k. representativa områ- den samt forskning bl. a. över förhållandena isjöar.
IHD: s verksamhet i Sverige samordnas av en svensk IHD-kommitté som har sitt säte i Stockholm. Bearbetningen av insamlade data sker i stor utsträckning maskinellt under ledning av en till tekniska högskolan i
Stockholm knuten ADB-grupp. Vid bearbet- ningarna erhållna resultat distribueras till de övriga länder som deltar i IHD: s verksamhet, varjämte i Sverige sker viss publicering i bl. a. en särskild publikationsserie vid IHD. Publi- cering av data från basstationsnäten sker samordnat för Norden i en dataårsbok.
Naturvårdsverke ts limnologiska under- sökning
Vid NLU utförs hydrologisk-sedimento- logiska undersökningar i de fyra största sjöarna. Verksamheten inriktas på att klar- lägga salthalt, temperatur, strömningsbild, grumlighet, specifik ledningsförmåga och slamtransport. I samarbete med sjöfartsver- ket har NLU utfört djupmätningar i Vänern. Undersökningsresultaten presenteras och dis- tribueras tillsammans med resultaten från NLU: s övriga verksamhet.
Sjöfartsverket
Vid sjöfartsverket insamlas data om bl.a. djupförhållandena i vatten som underlag för sjökortsframställningen. Detta kan vara av intresse ur miljövårdssynpunkt, särskilt när det gäller bedömning av strömförlopp i recipienter. Vidare bör uppmärksammas att det av verket administrerade fyrväsendet kan komma att få stor betydelse i den framtida observationsverksamheten till havs. Vissa av SMHI planerade undersökningar avses exem— pelvis äga rum med anlitande av kassunfyrar som mätpunkter.
Statens vattenfallsverk
Också vid statens vattenfallsverk insamlas data som är av viss betydelse från miljövårds- synpunkt. Detta gäller dels en till den löpande verksamheten knuten registrering av vattenstånds- och vattenföringsuppgifter, dels en till utbyggnadsverksamheten knuten registrering av grumlingsförhållanden i älvar- na samt observationer av vatten- och luft- recipienter genom andra myndigheters med- verkan.
Som ersättning för observationer som tidiga- re utförts på fyrskeppen pågår — som tidiga- re nämnts — fr.o.m. år 1970 en försöks- verksamhet med oceanografiska observa- tioner med hjälp av kustbevakningens fartyg och personal. Tullverket, SMHI och fiskeri- styrelsen ansvarar tillsammans för verksam- heten, vilken fullt utbyggd avses omfatta observationer från ett 20-ta1 fartyg.
Undersökningar av skilda oceanografiska- hydrologiska förhållanden utförs vidare av flera av de övriga organ som är engagerade i undersökningsverksamhet avseende ”immis- sioner och effekter” (se den föregående framställningen). Dessutom bedriver bl. a. marinen viss löpande verksamhet på områ- det.
3.4 Övrig naturvård
Vid sidan av luftvårds- och vattenvårdsområ- dena bildar området ”övrig naturvård” ett betydelsefullt fält för samhällets miljökon- trollerande verksamhet. Andra viktiga områ- den som icke kan anses ingå i de tidigare nämnda är områdena bullerhygien och av- fallshantering. Beträffande dessa senare om- råden lämnas i avsnitt 3.6 en redogörelse för den förekommande informationsinsamlingen och informationsregistreringen.
Det är knappast möjligt att åstadkomma en allmängiltig och entydig avgränsning av det ämnesområde som traditionellt går under benämningen ”övrig naturvård”. Helt all- mänt kan dock konstateras att området — oavsett hur avgränsningen sker i detalj — är både omfattande och heterogent. Inom om- rådet bör kunna inbegripas merparten av de frågor som — direkt eller indirekt — berör naturresurserna — exkl. vatten och luft — och deras utnyttjande för olika ändamål. Ämnesområdet övrig naturvård skulle sålun- da komma att omfatta bl.a. följande tre delområden, nämligen 1) markresurserna och deras användning 2) förekomsten och utta- get av naturtillgångar samt 3) markens, florans och faunans tillstånd och föränd-
Uppgifter om markresurser och markan- vändning — delområde 1 — innefattar infor- mation om hur marken används och hur den avses bli utnyttjad i framtiden. Ur sist- nämnda aspekter är det av betydelse att förfoga över information om de planer som i olika avseenden kan komma att styra an- vändningen av markområden (främst detalj-, general— och regionplaner men även indu- strins, jordbrukets och skogsbrukets planer).
Vidare bör i delområdet markresurser — markanvändning inbegripas uppgifter om oli- ka typer av skyddsområden liksom uppgifter om grustäkter, skrotupplag och andra från naturvårdssynpunkt betydelsefulla anlägg- ningar. Också uppgifter om de areella nä- ringarnas ianspråktagande av mark bör hän- föras till detta ämnesavsnitt.
I delområde 2 — förekomst och uttag av naturtillgångar — innefattas uppgifter om tillgångar och utvinning av malmer och mineraler samt nyttiga jord- och bergarter. Inom detta område faller också information bl.a. om skogsbestånden och avverkningen av skog samt om uttagen av fisk i olika vattenområden.
Delområde 3 slutligen — markens, florans och faunans tillstånd och förändringar — inbegriper uppgifter om markens status från ekologisk synpunkt, förändringar i den bio- logiska produktiviteten till följd av miljöpå- verkan, jakt- och viltvårdsstatistik rn. m.
En icke obetydlig insamling av uppgifter inom här ovan angivna områden förekommer redan i dag hos skilda myndigheter och andra organ. En översikt häröver lämnas i det följande.
Sta tens naturvårdsverk
Vid SNV förs sammanfattande register över sådana beslut i naturvårdsärenden som med- för inskränkning i rätten att förfoga över fastighet eller eljest är av sådan beskaffenhet att upplysning om dem bör vara lätt tillgäng- lig. Registren — riksregistret _ består av ett kortregister med grundläggande fakta om resp. objekt samt av ett mappregister inne-
hållande bl. a. resolutioner, föreskrifter, pressklipp, fotografier och vetenskapliga rap- porter. l registret finns landets 16 national- parker registrerade liksom naturreservaten, vilka den I juli 1972 uppgick till ett antal av 640. Vidare finns i detta riksregister de ca 1400 naturminnen vilka särskilt skyddas eller vårdas enligt naturvårdslagen samt de växt- och djurarter som är fridlysta. Även djurskyddsområden — ca 225 — finns med i riksregistret. Detta har nyligen publicerats i verkets publikationsserie.
Vid verket förs vidare ett landskapsvårds- register, vilket omfattar beslut vid tillämp- ning av bestämmelserna i naturvårdslagen om skyddet för friluftslivet och landskapsbilden. Det innehåller uppgifter om strandskydds- områden, landskapsskyddsområden, resolu- tioner angående genom dispens medgivna nybyggnader och täkter m. m.
I ett särskilt miljöskyddsregister förs, som tidigare nämnts, anteckningar om åtgärder i fråga om miljöfarlig verksamhet (se även avsnitt 3.6.4).
Länssty relser
Genom bl. a. naturvårdslagstiftningen har länsstyrelserna tillagts viktiga uppgifter inom området för ”övrig naturvård”. Sålunda handlägger länsstyrelserna årligen ett mycket stort antal ärenden beträffande skyddsområ- den av olika slag. Vidare genomförs natur- vårdsinventeringar och andra undersökningar i syfte att få underlag för framtida skydd av olika områden av naturvårdsintresse eller av enskilda objekt med särskilt skyddsvärde.
[ anslutning till verksamheten inom det här behandlade området samlas och registre- ras åtskillig information på länsstyrelserna. Sålunda förekommer registrering beträffande länet av uppgifter om befintliga nationalpar- ker, naturreservat, naturminnen, fågel- skyddsområden, strandskydd, landskaps- bildsskydd m. m. Vidare finns uppgifter om bl. a. fridlysta växter och lämnade täkttill— stånd. Från genomförda naturvårdsinvente- ringar och liknande undersökningar finns härutöver ett ofta mycket omfattande infor- mationsmaterial.
Vid planverket finns ett s. k. planarkiv. Detta utgör en i princip fullständig samling kopior av fastställda planer av olika slag (detaljplaner, generalplaner, regionplaner etc.). Såväl nu som tidigare gällande planer lagras. Arkivet omfattade i slutet av år 1972 drygt 50 000 planer och växer varje år med ca 2 000.
Med detta planarkiv som huvudkälla utar- betas f.n. ett informationssystem rörande markens planläggning för olika ändamål. Som första etapp har härvid påbörjats en undersökning av detaljplaner som fastställts och vunnit laga kraft under år 1971. Avsik- ten är att sådana undersökningar i fortsätt- ningen skall upprepas årligen, så att föränd- ringar över tiden kan noteras och efter hand en helhetsbild erhållas över beståndet av gällande planer i landet. Den väsentliga delen av undersökningen gäller detaljplanernas in- nehåll, främst fördelningen av ytor för olika ändamål.
Till en del utvinns informationen direkt ur beteckningar och text i planerna. För måt- ning av ytstorlek har en speciell mätappara- tur utvecklats, baserad på TV-teknik. Upp- gifterna databehandlas och lagras.
Insamlade data avses nyttjas på så sätt att de distribueras i form av årligen återkom- mande publikationer över det föregående årets planer. Vidare kommer uppgifterna att lagras i ett basregister, varifrån de lätt kan hämtas efter önskemål, t. ex. i samband med planverkets eget arbete eller i samband med institutioners eller enskildas forskningsverk- samhet.
Statens vägverk
Vid statens Vägverk utvecklas ett datorbase- rat informationssystem rörande det allmänna vägnätet. Systemet skall möjliggöra att rele- vant information på ett enkelt sätt kan erhållas lokalt, regionalt och centralt. Upp- byggnadsarbetet är uppdelat i etapper, varvid målet för den första etappen är att insamla och lagra vissa grundläggande tekniska data om vägarna tillsammans med data om deras
trafikbelastning samt inträffade trafik- olyckor. För rumslig lägesbestämning har ett referenssystem täckande hela landet utarbe- tats. Referenspunkterna i detta system ut- görs av s.k. knutpunkter, vilka koordinat- sätts enligt ”rikets system”. Knutpunkterna förläggs till vägskäl, till vägs början eller slutpunkt samt till några andra punkter. Vägnätet kommer på detta sätt att uppdelasi vägavsnitt, länkar, vilka alltid avgränsas av två knutpunkter.
Domänverket
Förvaltningen av sådana skyddsområden _ nationalparker och naturreservat »- vilka är belägna på kronomark utövas av domänver- ket. Över dessa för verket ett kartotek som bl.a. innehåller arealuppgifter för resp. skyddsområde.
Lan tm äteris tyrelsen
På länsstyrelsernas lantmäterienheter förs s. k. bestämmelsekartor. Dessa redovisar med angivande av bestämmelsetyp samt aktbe- teckning i lantmäterienhetens arkiv bl. a. de områden som avsatts som skyddsområden enligt gällande naturvårdslagstiftning (natur- reservat, strandskydd m. m.). Själva besluten finns förtecknade i lantmäterienhetens s.k. plan- och bestämmelseregister.
Sveriges geologiska undersökning
Inom ramen för en omfattande undersök- ningsverksamhet inhämtar SGU fortlöpande viss information om naturresurserna (inkl. grundvatten). Exempel på sådan information är uppgifter om jordlagrens och berggrun- dens beskaffenhet och sammansättning, hal- terna i vanliga bergarter och vissa jordarter av tunga metaller samt radioaktiv strålning. För bearbetningen och utvärderingen av de data som insamlas av SGU tillämpas i viss utsträckning automatisk databehandling.
Resultaten från SGU: s undersöknings- verksamhet offentliggörs mestadels i form av rapporter i egna publikationsserier.
Kommerskollegium, som är central myndig- het för ärenden angående bergshantering, handhar bl. a. ett utmålsregister. I registret finns upptagna ca 5 000 utmål för malmfyn- digheter inmutningsbara enligt gruvlagen. Registret innehåller bl.a. uppgifter om ut- målets namn och geografiska läge, namn på det gruvfält inom vilket utmålet ligger, ägan- derättsförhållandena beträffande utmålet och marken samt uppgift om den mineral för vilken inmutning har skett.
Lantbruksh ögskolan
Vid Iantbrukshögskolan bedrivs bl. a. forsk- ning rörande optimering av biologiska pro- cesser samt preparatprövning på herbicidom- rådet. Sedan år 1966 utförs också regelbund- na undersökningar av klorerade kolvätens förekomst i naturliga miljöer. Dessa under- sökningar, som sker bl. a. inom ett fast stationsnät om ett 30-tal mätområden, har i första hand gällt markprover men i viss utsträckning även prover av sediment från sjöar och kustområden. Finansiering av verk- samheten sker genom anslag från forsknings- nämnden vid SNV.
Fr.o.m. budgetåret 1972/73 har anslag från forskningsnämnden lämnats för en ut— vidgning av de hittillsvarande undersökning- arna av klorerade kolväten till att gälla markkemiska förhållanden i stort. ] dessa undersökningar skall ingå såväl bestämning av olika mark- och kolloidkemiska faktorer _ inkl. markvattenkemiska tillstånd — som studier av markvegetation och biologisk kontaminering. För detta ändamål kommer att byggas upp ett fast stationsnät om ca 100 provtagningsplatser.
Resultaten från de av Iantbrukshögskolan genomförda forskningsprojekten på olika områden redovisas fortlöpande i forsknings- rapporter av olika slag.
Statistiska centralbyrån
Inom ramen för SCB: s areella statistik redo- visas uppgifter om bl. a. landarealens fördel-
ning på ägoslagen åker, kultiverad betes- mark, annan gräsbärande mark, skogsmark samt ”övrig mark”. Den årliga redovisningen av dessa data avser uppgifter för bruknings- enheter med mer än två ha åker och baseras på uppgiftsinsamling till ett av SCB fört register över lantbruksföretagen (”lantbru- kets företagsregister”). Med vissa års mellan- rum utvidgas uppgiftsinsamlingen till att avse bl. a. även de mindre brukningsenheterna och rena skogsföretag.
På basis av det till lantbrukets företagsre- gister insamlade materialet erhålls även in— formation om brukningsenheternas antal och fördelning, åkerjordens användning till olika grödor etc.
Genom att statistikinsamling sker i form av totalundersökning kan statistikresultat redovisas också för mindre geografiska regio- ner som exempelvis församlingar, kommuner och kommunblock.
Löpande information om uttagen av fisk från haven erhålls genom SCB:s fiskestati- stik. Såvitt avser fisket på västkusten bygger denna på månadsvisa rapporter och på redo- visning för de kuststräckor där 5. k. landning av fisk skett.
Vad avser fisket på syd- och ostkusten sker redovisningen av fångstmängder dels årsvis, dels månadsvis. Resultatredovisningen avser här kuststräckor med avseende på fiskarens hemort. En omläggning förbereds emellertid till samma system som för väst- kusten.
SCB har vidare hand om en fortlöpande statistisk redovisning över utvinningen av malmer och mineraler i Sverige. Uppgiftsin- samlingen, vilken är årlig, grundas på bestäm- melser enligt vilka varje gruvidkare ilandet är skyldig att till SCB inrapportera mängden utvunnen malm. Det sålunda erhållna mate- rialet bearbetas på sådant sätt att statistik kan redovisas med fördelning på bl. a. olika slag av malm och olika gruvfält. Vidare sker viss redovisning av uppgifter om utvinningen inom bl. a. de enskilda länen.
Statistiken vid SCB över förhållandena inom lantbruket, kvantiteter fångad fisk samt mängden utvunnen malm utarbetas i
huvudsak med utnyttjande av ADB-teknik. Redovisning av statistikresultaten sker dels i form av redogörelser i serien Statistiska meddelanden, dels i form av årspublika- tioner.
Riksan tikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet, som är central myn- dighet för kulturminnesvården och företrä- der de kulturhistoriska intressena i ärenden rörande fysisk miljö, handhar ett fornläm- ningsregister. Däri finns f.n. redovisade ca 425 000 fasta fornlämningar från förhisto- risk tid och med synligt märke ovan jord. Dessutom finns ett stort antal fornlämningar från medeltid och nyare tid registrerade samt ett antal övriga kulturminnen. I samband med arbetet på den fysiska riksplanen har ämbetet tillsammans med sina regionala en- heter — landsantikvariema — upprättat en preliminär kartering av landets viktigaste och värdefullaste kulturmiljöer och större områ- den av betydelse för kulturminnesvården. Ca 1 000 miljöer har därvid redovisats.
Inordningen av fomlämningsregistret i den centrala fastighetsdatabanken — se avsnitt 8.2.1 — pågår i samarbete med centralnämn- den för fastighetsdata (CFD).
Skogshögskolan
Skogshögskolan har sedan ett 30-tal år tillba- ka insamlat data inom ramen för planterings- försök och förfogar vidare över fasta försöks- ytor i äldre skog vilka varit föremål för mångårig regelbunden datainsamling, i vissa fall sedan början av 1900-talet. Den mest omfattande undersökningen är dock den s.k. riksskogstaxeringen som är en årlig stickprovsinventering av de svenska skogarna med avseende på i första hand virkesförråd, tillväxt och avverkning.
Riksskogstaxeringen, som har pågått se- dan år 1923, utförs fr.o.m. år 1953 i form av en årlig lågprocentig undersökning av hela riket. Provytor läggs ut på all typ av mark men huvudintresset är koncentrerat till skogsmarken. Tidigare avsåg taxeringen i
huvudsak att ge underlag för beräkning av virkesförråd och tillväxt. Den nu tillämpade metoden omfattar även uppskattning av ut- förda avverkningar genom 5. k. stubbinven- tering. Därigenom att ett stort antal borr- kärnor tas från provträd kan även tillväxtens väderleksbetingade variation studeras. Resul- taten härav redovisas i form av s. k. årsrings- index. Under senare år har riksskogstaxe- ringen utökats med nya inventeringsmoment av tillfällig eller mera permanent karaktär som visat sig lämpliga att anknyta till taxe- ringen. Exempel härpå är markkartering, viltfoderinventering, återväxtinventering, ter- rängklassificering och väginventering.
Riksskogstaxeringen avser att lämna upp- gifter över skogstillståndet i landet som underlag för den skogliga planeringen på region- eller riksnivå. De provytor som un- dersöks är fördelade enligt ett s.k. trakt- system. Provytorna inom en ”trakt” är i antal så många att undersökningarna av dessa normalt skall kunna slutföras under en och samma arbetsdag. Provytornas sammantagna areal utgör ca 1/3 000 av landarealen i södra Sverige och ca 1/20 000 i norra Sverige. Varje år genomgås 1/10 av totala antalet trakter.
I anslutning till de genomförda undersök- ningarna har tagits ett stort antal jordprover, vilka lagrats för eventuell senare analys.
Resultaten från de av Skogshögskolan ut- förda undersökningarna offentliggörs dels i högskolans egna publikationsserier, dels i externa publikationer. Bl.a. sker löpande viss redovisning i Skogsstatistisk årsbok.
Det omfattande datamaterialet från riks- skogstaxeringen överförs rutinmässigt till magnetband och är därigenom tillgängligt för bearbetning.
Statens natu rve tenskapliga forskningsråd
Tidigare har nämnts att vid Askölaboratoriet i Stockholms skärgård igångsatts ett s.k. storprojekt, Östersjöprojektet, i syfte att klarlägga vissa grundläggande ekologiska hän- delseförlopp och samband. Ett storprojekt med liknande syfte är det av ekologikom-
mittén inom NFR initierade projektet ”barr- skogslandskapets ekologi”. Dess huvudmål är att skaffa kunskap om landekosystems funk- tion varigenom det på sikt skall bli möjligt att förutsäga effekten av pågående och fram- tida miljöförändringar.
Bakgrunden till projektet är bl. a. att mer än halva Sveriges yta täcks av skog _ mest barrskog. Det förhållandet att barrskogsland- skapet dominerar landets yta och att skogen är av stort nationalekonomiskt värde gör att det är en angelägen uppgift att skapa grund- läggande kunskap om inte bara skogen som ekosystem utan också om samspelet mellan skogslandskapets olika komponenter. Denna kunskap skulle kunna nyttiggöras inom mer tillämpade studier för allsidig förståelse av hela ekosystemet.
Ekosystemets funktion och reglering avses studeras med hänsyn till variationen inom en ”produktionsprofil” i nord-sydlig riktning. I profilen avses ingå ett antal huvudundersök- ningsområden, vilka kompletteras med test- områden på vilka metodutveckling och stu- dier av de olika processerna primärproduk- tion, konsumtion och nedbrytning kan ske parallellt med studier av abiotiska faktorer.
Länsiaktvårdsföreningar m. fl.
I Sverige insamlas genom obligatoriskt an- mälningsförfarande avskjutningsstatistik be- träffande älg, kronhjort, björn, lo, järv och varg. Statistik finns även över säl, för vilken utbetalas statliga skottpengar. För övriga viltslag görs skattningar med ledning av kända jaktresultat inom jaktvårdsområden, bolagsskogar osv. Några egentliga undersök- ningar ligger som regel ej bakom dessa bedömningar. De uppskattningar av jaktre- sultat för hela län som görs med ledning av nämnda skattningar bedöms som mycket osäkra.
Den enligt ovan erhållna statistiken över avskjutningen — eller delar av denna — publiceras i bl. a. Skogsstatistisk årsbok och SNV: s verksamhetsterättelse.
Svenska jägareförbundet har under åren 1966—67 och 1967—68 genomfört två för-
sök med stickprovsbaserad avskjutningssta- tistik med Örebro län som försöksområde. Vid jämförelse med avskjutningsstatistiken för älg visade det sig att det första försöket, då svarsprocenten uppgick till endast 40, gav ett avsevärt högre antal skjutna älgar. Det andra försöket, då 91 % av de tillfrågade svarade, gav ingen statistiskt säkerställd dif- ferens mellan provresultatet och den offi- ciella statistiken.
Naturhistoriska riksmuseet
Inom naturhistoriska riksmuseet i Stock- holm är en särskild projektgrupp, den s.k. biodatagruppen, sysselsatt med studier av metoder för registrering, lagring och utvärde- ring av biologiska data. Som ett delprojekt görs ett praktiskt försök med ADB av information från myrinventeringar. Försöket avser att belysa metoder för geografisk läges- angivelse, objekts relatering till olika geogra- fiska enheter, registrering av uppgifter om hydrologiska förhållanden, klassificering av skyddsvärden, insamling av material etc.
Naturhistoriska museet, Göteborg
Vid naturhistoriska museet i Göteborg be- drivs sedan år 1921 en detaljerad faunistisk- ekologisk inventering av vissa djurgrupper inom den lägre markfaunan. Inventeringen omfattar främst fyra djurgrupper, nämligen landsnäckor, gråsuggor, tusenfotingar och mångfotingar. Vid sidan härav insamlas — ehuru mindre planmässigt — ett omfattande material av insekter, Spindeldjur, diverse sötvattendjur m. m. Inventeringens omedel- bara syfte är en objektiv kartläggning av berörda djurarters utbredning, ekologiska fördelning samt formvariation. Materialet från inventeringen ger goda möjligheter att studera förändringar i markfaunan.
Geografiskt är inventeringen avsedd att täcka området upp till mellersta Dalarna samt längre norrut längs kusten till mellersta Ångermanland. Det insamlade materialet be— räknas i sin helhet komma att omfatta ca 300 000 prover och mellan 5 och 10 miljo- ner exemplar.
Vid sidan av tidigare beskriven verksamhet vid lantbruks- och skogshögskolorna före- kommer vid flera universitet och högskolor en omfattande forsknings- och undersök- ningsverksamhet i syfte att belysa skilda förhållanden inom området ”övrig natur- vård”. Som exempel härpå kan nämnas att vid Umeå universitet utvecklas ett data- system benämnt Rutiner för biologiska in- venteringar (RUBIN). Målsättningen för pro- jektet är att skapa en databas för biologiskt grundmaterial från ekologiska undersök- ningar, fågelinventeringar, vegetationskarte— ringar m.m. Bl.a. sker en anpassning av systemet så att material som erhålls ide s. k. Vindelälvsundersökningarna (VlNA-projek- tet) skall kunna bearbetas ADB-mässigt.
I systemet lagras i första hand obearbeta- de primärdata. Söknycklar gör det möjligt att söka ut uppgifter på basis av systematisk tillhörighet (art, familj, ordning etc.), tid- punkt, insamlingsmetod, insamlare, plats osv. För lokalangivelsema används rikets nät med ett rutsystem med tre noggrannhets— nivåer. RUBIN-systemet, av vilket delar varit i drift sedan år 1968, inkluderar datapro- gram för materialredovisning, kartritning osv. Det material som är överfört till maskin- läsbart medium (hålkort och magnetband) i RUBIN-format uppgår f.n. till 250 000 rap- porter.
Resultaten från den vid universitet och högskolor bedrivna forsknings— och under- sökningsverksamheten bekantgörs i forsk- ningsrapporter, tidskrifter etc.
Svenska häckfågeltaxeringen m. fl.
Bland uppgifter som mera metodiskt insam- las på miljövårdsområdet kan vidare nämnas de som hör samman med utforskandet av fåglarnas geografiska och numerära före- komst. De i landet förekommande fågel- faunistiska inventeringarna utgörs av dels lokala inventeringar, vanligen begränsade till ett eller ett par är, dels riksomfattande undersökningar av enstaka arter, i regel
begränsade till ett år, och dels riksomfattan— de eller regionala inventeringar och taxe- ringar av hela fågelfaunan under längre tids— perioder. Till den senare typen hör det år 1969 av Svenska kommittén för fågeltaxe- ringar skapade inventeringsprojektet, kallat Svenska häckfågeltaxeringen. Syftet med taxeringen är att erhålla kvantitativa uppgif- ter om fåglar i olika biotoper och beskriva fluktuationerna i bestånden från år till år. Taxeringen sker enligt karteringsmetod och baseras på undersökning av provytor flera år i följd. Provytorna är fördelade över hela landet.
Till samma grupp av inventeringar hör ett i Skåne sedan år 1967 bedrivet inventerings- projekt kallat Inventeringen Skånes häckfåg- Iar. Syftet med denna undersökning är att kartlägga de häckande arternas utbredning. Skåne har därvid indelats i kvadratkilometer- rutor enligt rikets koordinatnät varefter in- ventering skett inom ett årligt stickprov av vissa i förväg bestämda rutor. Varje ruta har besökts ett antal gånger under häcknings- säsongen. Ett liknande program har startatsi Värmland år 1972. Fr.o.m. år 1973 skall verksamheten utvidgas till att omfatta hela riket.
Riksomfattande undersökningar av enskil- da fågelarter har under årens lopp förekom— mit i ett tämligen stort antal, flertalet med stöd av Sveriges ornitologiska förening (SOF). En av SOF år 1969 tillsatt ”kommit- té för ornitologiska undersökningar” utväljer årligen ett begränsat antal fågelarter vilka blir föremål för s. k. riksinventering.
Resultaten från i Sverige utförda under- sökningar av fågelbestånd etc. redovisas i tidskrifter, särskilda rapporter eller på annat sätt. Endast i begränsad utsträckning sker bearbetningar av det insamlade materialet maskinellt.
Slutligen bör beträffande förekommande fågelinventeringar nämnas att Sverige deltari ett större internationellt projekt, Interna- tional Wildfowl Census, för undersökning av andfåglar, främst i Europa. Syftet med dessa undersökningar är bl. a. att fastställa de olika arternas utbredning under vinterhalvåret, att
följa förän—lringar i bestånden hos de andfå- gelarter som övervintrar i Europa och an- gränsande delar av Asien och Afrika och att kartlägga tvervintringsområden som är spe- ciellt skyddsvärda ur andfågelsynpunkt. Viss försöksverksamhet har är 1972 inletts i samnordisk regi för andfågelinventeringar under sommarhalvåret.
Ur det material som inkommer vid and- räkningarm i olika länder sammanställs cen— tralt utbredningskartor för de olika arterna. Räkningsrraterialet förbereds f.n. för data- behandling, bl. a. för ått möjliggöra studium av eventuella trender i bestånden i Europa eller delar därav.
3.5 Produktkon troll
l sambanc med den av statskontoret utförda förstudier av ett miljövårdens informations- system hir en kartläggning gjorts av den insamling och bearbetning av uppgifter som förekomrrer hos myndigheter och andra organ villa bedriver produktkontrollerande verksamhet. I det följande lämnas en kort sammanfattning av resultatet av denna kart- läggning kompletterad med visst av MKU insamlat material. I underlagsmaterial till statskontorets förstudie — förvarat hos stats- kontoret — återfinns en detaljerad redogörel- se.
Gi ftnämnien ]
Hos giftnimnden har förts ett register över ärenden enligt bekämpningsmedelsförord- ningen, vlket innehållit vissa basdata beträf- fande registrerade bekämpningsmedel. Re- gistret ha' omfattat ca 1 000 sådana medel. Hänvisnirg sker i registret till expeditions- nummer i konceptsamlingarna, där bl.a. koncept till registreringsbevis skall finnas. Sådant levis upptar regelmässigt registre- ringsvillkir som bl. a. anknyter till uppgifter lämnade av sökanden i ansökningsakten. Inom gftnämnden har i samarbete med datamasl-incentralen för administrativ data- behandlirg (DAFA) tagits fram en ADB- rutin för omläggning av bekämpningsmedels-
registret till magnetband. Förutom av nämn- den fastställda registrerings- och hanterings- villkor m. ni. har därvid överförts fullständi- ga innehållsuppgifter för resp. medel från ansökningsakterna.
Vid giftnämnden har vidare samlats pro- duktuppgifter i anslutning till beslut av nämnden huruvida viss vara varit att anse som hälsofarlig och därvid utgjort gift eller 5. k. vådligt ämne.
Karolinska sjukhuset
Giftinformationscentralen vid karolinska sjukhusets barnklinik har till uppgift att besvara förfrågningar rörande förgiftningstill- bud och behandling av förgiftningsfall. Anta- let förfrågningar till centralen ökar kontinu- erligt och är f. n. uppe ica 22 000 per år, av vilka ca 3 000 rör akuta förgiftningar beträf- fande vuxna personer. Det bör framhållas, att antalet förfrågningar torde vara vida större än det faktiska antalet förgiftningstill— bud.
Giftinformationscentralen använder i sin verksamhet ett kortregister över kemiska preparat, läkemedel och växter, vilket är ordnat i alfabetisk ordning efter preparat- namn. Totalt innehåller registret ca 14 000 kort varav ca 8 500 gäller tekniska preparat. Korten framställs efter kontakt med fabri- kanter och importörer, som meddelar ingre- dienserna, varefter preparatet toxicitetsbe- döms vid centralen med hjälp av uppslags- böcker, löpande facklitteratur och kontakt med konsulter. När centralen för drygt tio år sedan startade, erhölls en kärna av preparat- kort från National Clearinghouse for Poison Control Center.
Korten i kartoteket innehåller, förutom preparatnamn, adress på tillverkare, uppgif- ter om vilka ämnen som ingår i preparatet, om toxicitet, symptom vid akut förgiftning, lämplig behandling rn. in.
Till centralen inkommande förfrågningar bearbetas statistiskt i en ADB-rutin. Vidare har ADB-teknik utnyttjats för att framställa
' Giftnämnden har upphört den 1 juli 1973.
ett nyckelordsregister, s. k. KWIC-index, över tekniska preparat i kartoteket.
Yrkesmedicinska kliniken vid karolinska sjukhuset, vilken har hand om behandlingen av yrkesmedicinska förgiftningsfall, exkl. hudsjukdomar, tar emot och besvarar frågor inom detta speciella område från bl. a. läka- re. Kliniken har f. n. en referensförteckning över kemiska ämnen uppbyggd i form av ett lösbladsregister där klinikens personal fort- löpande för in referat av litteratur, symp- tombeskrivningar etc. som bedöms vara vär— defulla.
Socialstyrelsen
Vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning finns ett antal register av skilda slag. Av intresse i sammanhanget är bl. a. ett register rörande de s.k. farmacevtiska specialiteter- na, specialitetsregistret, samt ett till detta hörande aktregister.
Akten till ett ärende rörande registrering av farmacevtisk specialitet innehåller hand- lingar från de enheter inom socialstyrelsen som tagit befattning med den aktuella varan. Aktsamlingen omfattar f.n. 2 700 akter vartill kommer akter för äldre, avregistrerade farmacevtiska specialiteter. Omkring 100 ny- registreringar och lika många avregistreringar sker varje år.
Själva specialitetsregistret är upplagt i diarienummerföljd i form av ett kortregister, vilket bl.a. innehåller uppgift om namn, läkemedelsform, styrka, förpackningsdekla- ration och tillverkare.
Vid läkemedelsavdelningen förs också ett analysregister, som innehåller dokumenta- tion från utförda analyser av sådana varor som anmälts för registrering. Vidare finns ett register över utförda försök samt kliniska provningar, ett licensregister och ett s.k. biverkningsregister.
A rbetarskyddss ty relsen
Inom arbetarskyddsstyrelsen handläggs bl. a. frågor om varors och ämnens hälsofarlighet från arbetarskyddssynpunkt. För bedömning
av hälsofarlighet hos dessa varor/ämnen be- gär styrelsen från tillverkare och försäljare detaljerade uppgifter om produkters sam- mansättning och innehåll.
Något sammanfattande, systematiskt upp- byggt register över samtliga de uppgifter som sålunda erhålls förs ej inom arbetarskydds- styrelsen. De register som finns är inriktade på särskilda ändamål eller särskilda grupper av varor/ämnen. Här kan nämnas ett kortre- gister över misstänkt hudskadliga ämnen/va- ror (f.n. omfattande ca 3000 kort), ett allmäntoxikologiskt dokumentationsregister över ämnen (f.n. ca 7 000 kort) och ett dokumentationsregister för ämnen med can- cerframkallande egenskaper (f.n. ca 4 000 kort).
Statens li vsmedelsverk
Vid statens livsmedelsverk finns ett antal register, av vilka en del överförts från annan organisation i samband med att verket bilda- des medan övriga är nya och under uppbygg- nad. över godkända livsmedelstillsatser, be- rikningsmedel och s.k. främmande ämneni livsmedel förs ett register, som bl. a. innehål- ler uppgifter om sökandes namn, tillsatsens (ämnets) namn, användning och datum för beslut. över livsmedelsimportörer förs ett register som uppdateras i samband med ett ansökningsförfarande. En särskild rutin finns för kostundersökningar ur näringsfysiologisk synpunkt som omfattar såväl enskilda livs- medel som rätter.
En kartläggning av närvaron av tillsatser samt av den eventuella förekomsten av be- kämpningsmedelsrester planeras. Denna in- formation skall i första hand användas som underlag vid toxikologiska bedömningar. I fråga om konserveringsmedel och färger har kartläggningen påbörjats.
Tullverket
Vid tullverket förs ett register över huvud- sakligen importerade varor och ämnen. I registret finns bl. a. uppgifter om varunamn, tillverkare, mottagare, eventuell deklaration,
användning, undersökningsresultat och sta- tistiskt nummer. Likaså anges huruvida varan eller ämnet är klassad/klassat som gift, nar- kotikum, läkemedel eller explosiv vara. Re- gistret är ett kortregister och omfattar f.n. ca 2 x 80000 kort sorterade dels efter varunamn eller tillverkare/varunamn, dels efter statistiskt nummer.
Statens växtskyddsanstalt
Statens växtskyddsanstalt förfogar över en relativt utförlig dokumentation över såväl i Sverige registrerade bekämpningsmedel som sådana medel vilka används i andra länder eller är under utprovning.
Lantbrukshögskolan
Vid Iantbrukshögskolan finns en preparatför- teckning för herbicider inom jordbruks-, trädgårds- och skogsområdet omfattande preparatnamn, användningsområde, bekämp- ningsobjekt, behandlingstid och slutbedöm- ning rörande preparatens effektivitet m.m. På hålkort lagras primärdata och statistiskt utvärderade resultat från ca 400 jordbruks- försök per år aVSeende verkan av olika herbicider.
Statistiska centralbyrån
Statistikproduktionen vid SCB omfattar så- vitt avser varor och ämnen bl. a. utrikeshan- delsstatistik och industristatistik. Utrikes- handelsstatistiken innehåller uppgifter om importerade och exporterade kemikalier me- dan i indtustristatistiken kemikalier redovisas såväl som råvaror som produkter av kemiska och närstående industrier varvid inbegrips t.ex. viszsa grundämnen och kemiska före- ningar, mineraltjära och kemiska råvaror ur stenkol, mi'reralolja eller naturgas, färgäm- nen och garvämnen, medicinska och farma- cevtiska produkter, flyktiga oljor och lukt- ämnen, toalett-, poler- och rengöringsmedel, gödselmede. och plaster. Vid klassificeringen av varorrna följs den s. k. Brysselnomenklatu- ren. Någon klassning efter hälso- och miljö-
farlighet förekommer inte. Beträffande varu- gruppen kemikalier utgör antalet specifice- rade varor ca 700. Av dessa är endast för ett 70—tal importvärdet större än 10 milj. kr per år.
Råvaruredovisningen omfattar endast vissa råvaror. Då det gäller flytande bränsle och drivmedel sammanställs uppgifter månatligen från Oljebolagen. Denna statistik ger uppgif- ter om dels den kvantitativa omsättningen under resp. månad, dels leveranser till olika förbrukargmpper.
Beträffande SCB1 s statistikproduktion på området bör vidare nämnas att fr.o.m. år 1972 redovisas vissa uppgifter om varutrans- porter med lastbil. I denna statistik, som baseras på löpande undersökningar av kvar- talsvisa urval av lastbilar, redovisas för varje kvartal och år omfattningen av transporter av olika varugrupper, bl.a. produkter av kemiska och närstående industrier.
Här ovan angiven statistik över varor och ämnen publiceras av SCB dels i årspublika- tioner, dels i rapporter i serien Statistiska meddelanden.
Statens jordbruksnämnd m. fl.
I samarbete mellan statens jordbruksnämnd och Stiftelsen svensk växtnäringsforskning inom skogs- och lantbruksakademien utarbe- tas statistik över försäljningen av handelsgöd- selmedel. Statistiken avser totala försälj- ningen (kvantiteterna) av kväve-, fosfor- och kaliumgödsel under s.k. gödselår (tiden juni—maj) och baseras på uppgifter från importörer och tillverkare. Den årliga redo- visningen utförs dels av jordbruksnämnden i form av rikssiffror, dels av akademien i form av uppgifter för enskilda län och för elva större regioner bildade genom sammanlägg- ning av län.
Försvarets forskningsanstalt
Vid FOA har igångsatts viss insamling av data rörande kemiska ämnen med toxisk effekt på människan. De uppgifter som FOA avser att registrera är kemisk formel, allmän-
na kemisk-fysikaliska data, uppgifter om toxisk verkan samt stabilitet i olika lösnings- medel och i luft.
Universitet, högskolor m. fl.
Forsknings- och undersökningsverksamhet med avseende på varors och ämnens egen- skaper i olika hänseenden bedrivs av ett stort antal universitets— och högskoleinstitutioner, laboratorier, enskilda företag etc. Några av de organ som mera rutinmässigt och istörre omfattning utför sådan verksamhet finns angivna redan i kap. 2.
Kooperativa förbundet
Vid Kooperativa förbundets livsmedelslabo- ratorium har lagts upp ett datorbaserat register över det egna sortimentet med avse- ende på ingående tillsatser. Registret finns på s. k. skivminne och uppdateras tre gånger per år. Ur registret kan tas fram listor över artiklar som innehåller ett visst tillsatsmedel samt listor över samtliga ingående tillsats- medel i utvalda artiklar.
3.6 Viss annan information
Utöver den undersökningsverksamhet och statistikbearbetning på hälso- och miljövårds- området som redovisats i det föregående förekommer på vissa områden och för spe— ciella ändamål en del insamling och statistik- sammanställning. Det gäller bl. a. beträffan- de sådana särskilda miljöproblem som buller och avfallshantering. Inom socialstyrelsen förs vidare på hälso- och sjukvårdens område statistik som kan vara av betydelse även från miljökontrollsynpunkt. I det följande ges en kort översikt över dessa verksamheter liksom över det register vilket SNV för såsom tillsynsmyndighet enligt miljöskyddslagen. Slutligen ges en kort redogörelse för den av CFD påbörjade verksamheten för uppbygg- naden av en fastighetsdatabank, vilken kan komma att få betydelse för miljövårdsorga— nen.
Användningen av mark, byggnad eller anlägg- ning på sätt som kan medföra störning för omgivningen genom buller är föremål för kontroll enligt miljöskyddslagen. Vid SNV förs ett verksamhetsregister över behandlade ärenden inom bullerområdet. Detta har hit— tills tillförts ca 100 ärenden/år men antalet ärenden beräknas öka.
I-fråga om buller har länsstyrelsen att behandla, förutom ärenden enligt miljö- skyddslagen, ärenden som rör fullföljd av hälsovårdsnämnds beslut samt planärenden i samband med fastställande av byggnadsplan m.m. Vid länsstyrelserna sker som regel ingen särskild insamling av uppgifter beträf- fande buller.
Den begränsade information som finns beträffande bullerhygien har huvudsakligen samlats hos hälsovårdsnämnderna, vilka har befogenhet att med stöd av hälsovårdsstad- gan ingripa mot s.k. sanitär olägenhet bl. a. genom buller. På eget initiativ men vanligen på grund av anmälan från allmänheten eller på begäran av polis och kommunala organ utförs genom hälsovårdsnämndernas försorg ljudisolerings- och trafikbullermätningar.
På arbetarskyddets område sker en viss insamling av uppgifter om buller på arbets- platser. Flertalet av dessa uppgifter samlas hos arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspek— tionen.
Vid den till SNV knutna omgivningshygie- niska avdelningen vid förutvarande statens institut för folkhälsan bedrivs inom en sär- skild bullersektion och en sociologisk sek- tion forskning rörande bullerstörningar och effekter av dessa störningar samt särskild verksamhet på uppdrag av hälsovårdsnämn- der, länsstyrelser och vissa andra organ. I forskningsarbetet insamlas och bearbetas sto- ra mängder av data från såväl bullermät- ningar som medicinsk-hygieniska intervju- undersökningar.
Beträffande trafikbuller kan nämnas att en av Kungl. Maj:t år 1969 tillsatt utred- ning, trafikbullerutredningen, enligt sina di- rektiv skall utarbeta förslag till normer för
buller från civila och militära luftfartyg samt motordrivna vägfordon och fritidsbåtar. Nor- merna skall omfatta gränsvärden för såväl emission som immission baserade främst på medicinsk-hygieniska men även tekniska, ekonomiska och allmänt sociala övervägan- den. Utredningen skall dessutom undersöka olika möjligheter att kontrollera den prak- tiska tillämpningen av de normer som kan komma att bli fastlagda.
3.6.2 Avfallshantering
Information beträffande utsläpp o.d. från avfallsbehandlingsanläggningar kan i huvud- sak erhållas från tillsyns— och kontrollverk- samheten enligt miljöskyddslagen. På grund av bestämmelserna i miljöskyddskungörelsen (55 2 och 8) blir efter hand som prövning aktualiseras anläggningar för avfallsförbrän- ning och avfallsupplag som är av intresse i miljövården föremål för registrering enligt nämnda lag. Efter hand torde hos primärt länsstyrelserna men även SNV samlas ett stort antal data från nämnda anläggningar. Vad angår själva avfallet är informationen bristfällig. Ett antal utredningar har sökt fastställa mängden hushållsavfall och dess sammansättning i Sverige (se t. ex. betänkan- det SOU 1969: 18 Ett renare samhälle). Svenska kommunförbundet har genom läns- avdelningarna utfört länsvisa översiktliga ut- redningar avseende avfallshantering. I en fortsättning, som pågår, görs mer detaljerad uppföljning, varvid även industriavfall ingår. Rörande kemiskt avfall har giftnämnden i mars 1969 redovisat resultatet av bl. a. en enkät rörande destruktionsbehoven för gift- rester. Vidare har några kommuner gjort inventeringar angående förekomsten och sammansättningen av kemiskt avfall. Inom Örebro län utfördes sålunda våren 1971 en inventering som omfattade ett stort antal industrier. Göteborgs kommun lät 1971 ge- nomföra en inventering, varvid erhölls upp- gifter om olika slag av avfall från ca 1 000 företag och andra inrättningar. Uppsala kom- mun har likaså utrett frågan om det kemiska avfallet. En omfattande undersökning pågår
SNV inhämtar som ett led i den centrala tillsynen vissa uppgifter branschvis om indu- strins avfallshantering, bl. a. rörande baske- mikalieindustrin, järn-, stål— och ferrolege— ringsverk samt oljeraffinaderier. Vissa upp- gifter rörande skogsindustriemas barkupplag rn. m. insamlas också.
3 .6.3 Hälsovård
Inom socialstyrelsen förs en omfattande statistik av patientrelaterad natur. Sedan år 1964 registreras sålunda beträffande visså kroppssjukhus individuella uppgifter för var- je utskriven patient. Registret omfattar f. 11. mer än 70 % av samtliga utskrivningar i landet eller ca 700 000. Materialet innehåller bl. a. uppgifter om patienternas födelsetid, den försäkringskassa patienterna tillhör samt diagnoser beträffande patienterna.
Styrelsen för vidare ett individbaserat s. k. missbildningsregister avseende nyfödda. Re- gistret infördes år 1965 för att kunna avslöja uppdykande stegringar i frekvensen missbild- ningar.
Till styrelsen är också knutet ett cancer- register med uppgift att registrera nyupp- täckta fall av cancer i landet. Registreringen, som är individuell, bygger på ett dubbelan- mälningsförfarande, nämligen dels en cancer- anmälan från sjukvårdsinrättning med klinis- ka uppgifter, dels en canceranmälan angåen- de patologisk-anatomisk diagnos. Till regist- ret är också knuten en registrering av pågåen- de allmän gynekologisk hälsoundersökning. I båda registren finns geografiska uppgifter och i cancerregistret dessutom uppgift om yrke.
Individrelaterade uppgifter från viss hälso- undersökningsverksamhet av mer allmän na- tur registreras också hos styrelsen. I detta sammanhang kan nämnas att viss statistik som berör sjuklighet förs av riksförsäkrings- verket.
Omgivningshygieniska avdelningen vid SN V förfogar tillsammans med karolinska institutets hygieniska institution över ett epidemiologiskt basregister (tvillingregistret)
för studier av sambanden mellan omgivnings- störningar och olika typer av sjukdomar och besvärsreaktioner. Epidemiologiska under- sökningar med användande av detta register kan vara av intresse för såväl hälso- som miljövården.
3.6.4 Tillsynsverksamhet enligt miljöskydds- lagen
Tillsynen enligt miljöskyddslagstif-tningen är så anordnad att SNV, som har den centrala tillsynen, skall samordna länsstyrelsernas till- synsverksamhet och vid behov lämna bistånd till denna verksamhet. Länsstyrelsen utövar den fortlöpande tillsynen inom länet. Inom SNV pågår utarbetande av normalprogram branschvis för tillsyn och kontroll av miljö- farliga anläggningar. Avsikten är att länssty- relserna med stöd av dessa normalprogram skall fastställa kontrollprogram för enskilda industrier och motsvarande. I dessa kontroll- program fastslås vilka löpande emissions-, immissions-, avfalls- och effektundersök- ningar som skall utföras som kontroll av verksamheten samt hur rapportering till myndigheten skall ske.
Informationsflödet rörande anläggningar där miljöfarlig verksamhet bedrivs omfattar dels data rörande emittenter, emissioner och avfallsfrågor, dels data rörande immissions- mätningar ingående i kontrollprogrammen, dels data rörande ärendehandläggning enligt miljöskyddslagen. Beträffande sistnämnda data förs vid SNV det förut nämnda miljö- skyddsregistret som innehåller uppgifter om ansökningar, anmälningar, beslut och andra åtgärder i fråga om miljöfarlig verksamhet.
Förslag om att bygga ut undersöknings- verksamheten på förevarande område har aktualiserats vid flera tillfällen. I mars 1971 har SNV utfärdat råd och anvisningar röran- de tillsyn enligt miljöskyddslagen (se SNV: s publikation l97lz3) för att göra tillsynen avseende likartade anläggningar så enhetlig som möjligt och för att minska riskerna för dubbelarbete från olika myndigheters sida. Enligt anvisningarna skall tillsyn och kon- troll av anläggningar omfatta bl. a. driftkon-
troll, besiktning och inspektion. Anteck- ningar från driftkontrollen avses skola bli införda i en särskild journal för anläggningen i fråga. Besiktning omfattar 5. k. förstagångs- besiktning och periodiskt återkommande be- siktning. Över besiktning skall upprättas särskilt protokoll. Den inspektion som ingår i tillsynen förutsätts bli av stickprovskarak- tär och resultaten härifrån skall antecknas i en inspektionsrapport. Anvisningar ges också i fråga om mätningar av vatten- och luftför- oreningar samt buller. När det gäller former- na för rapportering, insamling och bearbet— ning av data som förekommer i tillsynsverk- samheten sägs följande i anvisningarna.
Informationsflödet av miljödata är redan i dag mycket omfattande och kan förutsättas få en stark ökning under de närmaste åren.
I awaktan på pågående utredning beträffande organisationen av ett informationssystem dels på miljövårdsområdet — vari inbegrips bl.a. vatten- och luftvård samt övrig naturvård — dels i fråga om gifter och andra preparat, som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt, bör rapportering, insamling och bearbetning av data ske enligt ett provisoriskt system på sådant sätt, att myndighe- ternas behov av uppgifter för kontroll och tillsyn inom ramen för givna resurser i största möjliga utsträckning kan tillgodoses.
Systemet bör vara enhetligt och materialet bear- betas och förvaras så, att det blir lätt användbart även i ett framtida system. Handläggningsrutiner bör förenklas och dubbelarbete om möjligt undvi- kas. Vidare bör data samlas så att statistikuppgifter blir lätt tillgängliga.
Med hänsyn till att den löpande tillsynen enligt miljöskyddslagstiftningen åligger länsstyrelsen bör insamling och bearbetning av data i huvudsak utföras där. Hälsovårdsnämnderna bör i största möjliga utsträckning ha tillgång till föreliggande data för fullgörande av sina uppgifter enligt hälso- vårdsstadgan och andra författningar. Naturvårds- verket bör i allmänhet erhålla bearbetade data och sammanställningar och tills vidare endast i speciella fall belastas med löpande datainsamling. Av natur- vårdsverkets dispensbeslut och yttranden till kon- cessionsnämnden framgår i vad mån naturvårds- verket önskar erhålla sådan löpande rapportering.
Behovet av mera detaljerade uppgifter för de branschvisa översikter av emissionsproblem, som naturvårdsverket i samarbete med branschorganisa— tionerna kommer att utföra, kommer i fortsätt- ningen ofta att kräva länsstyrelsernas medver- kan, eftersom i dessa fall de hos länsstyrelserna lagrade uppgifterna från tillsynen beträffande rap- porter om driftstörningar och andra data i detta sammanhang är väsentliga.
I naturvårdsverkets råd och anvisningar uttalas vidare, att länsstyrelsen skall föra
någon form av register för varje anläggning. Detta register anses böra bestå dels av ett data- och villkorskort, dels av ett bevaknings- kort. Data- och villkorskortet bör innehålla alla väsentliga data beträffande den aktuella anläggningen samt uppgifter från förpröv- ning och om villkor, föreskriven kontroll och rapportering. På bevakningskortet bör infö- ras datum då förstagångsbesiktning skett och rapport härom inkommit samt då kontroll- program och skötsel— och driftsinstruktioner upprättats ävensom då rapport om driftkon- troll, emissionskontroll och driftstörningar inkommer eller då inspektion utförts.
3.6.5 Fastighetsregistrering
Enligt riksdagens beslut åren 1968 och 1970 skall ett centralt fastighets- och inskrivnings- register baserat på ADB-teknik byggas upp. Besluten innebär att ett nytt, enhetligt och centralt fastighets- och inskrivningsregister skall införas för hela riket, att ADB skall komma till användning både vid övergången till det nya registret och vid den framtida driften av detta samt att en central datorin- stallatior skall utnyttjas. Arbetet med att bygga upp registren har enligt riksdagsbeslu- ten anförtrotts ett särskilt inrättat organ, CFD.
CFDzs uppgifter är bl.a. att förbereda uppbyggiaden av registren, att utarbeta sy- stem oct metoder för registrens aktualisering och utnyttjande för de ändamål som motsva- rande register har att nu tillgodose, att driva försöksverksamhet samt att utföra koordi- natregistrering av fastigheterna. Sedan våren 1971 har pågått en försöksverksamhet som omfatta” delar av Uppsala län men nu utsträcks till hela länet. En närmare redo- görelse lör fastighetsdatabanken och särskilt för fastghetsregistret, som torde ha störst intresse från miljöinformationssynpunkt, samt för den påbörjade uppbyggnaden av databanren lämnas i det följande, speciellt under a'snitt 8.2.1 .
II
MKU:s överväganden och förslag
4. Behovet av ett samlat informationssystem
Direktiven till MKU att ”utreda organisa- tionen av ett informationssystem” på miljö- vårdsområdet m.m. innefattar ett allmänt hållet uppdrag att pröva formerna för en samordnad hantering av information som är av intresse från miljökontrollsynpunkt. Såväl detta som andra uttalanden i direktiven innebär i och för sig ett konstaterande av behovet av ett samlat informationssystem för verksamheten hos ansvariga miljövårdsor- gan. MKU vill emellertid något ytterligare belysa önskvärdheten av att en samordning kommer till stånd av informationshante- ringen på miljövårdsområdet.
MKU: s inventering av datainsamling som f. n. sker inom miljövårds- och produktkon- trollområdena och av bearbetningar som utförs på basis av insamlat material har gett utredningen underlag för en allmän bedöm- ning av förutsättningarna för att bygga upp ett miljövårdens informationssystem. Inven- teringen har visat att det redan förekommer en omfattande insamling av information om miljön och om de faktorer som i olika avseenden kan påverka miljöförhållandena. Särskilt inom vattenvårdsområdet pågår en livlig aktivitet i syfte att kartlägga förore- ningssituationen inom skilda vattensystem och att följa hur denna förändras vid olika former av påverkan, t. ex. genom avloppsut- släpp. Också inom luftvårdsområdet och andra områden inom miljövården bedrivs undersökningar i syfte att belysa bl. a. miljö-
situationen och miljöförändringar. Likaså insamlas och bearbetas viss information av- seende gifter och andra preparat som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt.
Undersökningsverksamheten är emellertid i skilda avseenden behäftad med brister vilka begränsar möjligheterna att mera generellt utnyttja informationen inom ett landsom- fattande informationssystem. Bristerna sam- manhänger till stor del med att huvudman- naskapet för undersökningarna ligger hos ett stort antal organ. Informationsinsamlingen ingår i regel som ett led i verksamheten hos de enskilda organen och har ej till syfte att ge underlag för en samordnad miljökontroll. Härtill kommer att en stor del av datainsam- lingen — även 'sådan av rent rutinmässig karaktär -— bedrivits i form av forsknings- verksamhet för vitt skilda syften.
I verksamheten med insamling och sam- manställning av miljöinformation deltar bl. a. statliga organ, kommunerna, olika forskningsorgan, industrier och konsultföre- tag. Det förhållandet att ett stort antal organ är engagerade i verksamheten måste allmänt sett innebära betydande risk för dubbelarbe- te.
Bristerna i informationsinsamlingen och informationsbearbetningen sammanhänger vidare med att undersökningarna ofta är begränsade till mindre geografiska regioner såsom kommuner, vattenområden o.d.; un- dersökningarna har ofta igångsatts för att
belysa någon frågeställning av mera lokal betydelse. Till följd av problemets lokala karaktär har behov ej funnits av samordning med andra liknande undersökningar eller att infoga undersökningarna i ett större sam- manhang. Ofta har undersökningarna utförts med sinsemellan starkt varierande teknik och varierande innehåll. Undersökningar av exempelvis vatten- och luftföroreningsför- hållanden har dessutom icke sällan saknat dokumentation om tillämpade mät- och ana- lysförfaranden, vilken information är av största betydelse vid användning av under- sökningsresultaten.
De anförda bristerna i fråga om den tekniska och innehållsmässiga samordningen innebär, att en grundläggande förutsättning saknas för att resultaten skall kunna få en mera generell användning inom ett miljövår- dens informationssystem. En tidsmässig sam- ordning av verksamheten har inte skett och undersökningarna har i stor utsträckning saknat önskvärd kontinuitet. Till inte ringa del är datainsamlingen sålunda av intermit- tent eller tillfällig art.
Ej heller förfogar de centralt och regionalt ansvariga miljövårdsorganen över någon stati- stik av officiell karaktär som kan ge en mera total bild av miljösituationen eller av sådana förhållanden i övrigt som är av intresse från miljökontrollsynpunkt. Vidare saknas ruti- ner för tillhandahållande av relevant infor- mation till myndigheter och andra organ som skulle behöva uppgifter av skilda slag för sina verksamheter. Detta har medfört, att den som för visst syfte önskat få tillgång till information haft svårigheter att klarlägga vilket organ som förfogat över informatio- nen i fråga. Materialets tillgänglighet är också ofta av andra skäl försvårad. Väsentligen sammanhänger detta med att lagringen av information sker hos ett stort antal organ och att informationen till innehåll och bear- betningsgrad är heterogen.
Möjligheten att utöva en effektiv miljö- vård är beroende på inte bara att informa- tion samlas in utan även att den samman-
ställs och finns tillgänglig i en form som är anpassad till användarnas behov. MKU: 5
genomgång av inforrnationskraven på miljö- vårdsområdet har visat, att det på olika håll i samhället finns omfattande behov av infor- mation för olika former av användning. Man har betonat angelägenheten av att informa- tionen - oberoende av hur denna lagras och vilken bearbetningsteknik som utnyttjas — är lättillgänglig och att relevanta sammanställ- ningar av insamlade data skall kunna lämnas utan tidsutdräkt. Dessutom har framhållits värdet av att kunna centralt få tillgång till exempelvis olika undersökningsrapporter, forskningsredogörelser etc. på miljövårdsom- rådet.
Om de informationsbehov på miljö- vårdsområdet som nu föreligger eller kan förutses skall i någon mån tillgodoses, måste ytterligare information insamlas, bearbetas och sammanställas på ett systematiskt sätt och redan insamlad information göras till- gänglig så att den på bästa sätt kan utnyttjas i det miljövårdande arbetet. Dessutom be- hövs en samordnad och målinriktad forsk- ning rörande i första hand de effekter som uppkommer genom olika former av miljöpå- verkan.
Sammanfattningsvis kan sålunda konstate- ras, att den befintliga miljödatainsamlingen samt bearbetningen av insamlat material företer betydande brister och att organ som är verksamma på miljövårdsområdet inte har tillgång till miljödata i erforderlig utsträck- ning. Relevant information bör kunna erhål- las genom uppbyggnaden av ett samlat ADB-system för insamling, lagring och bear- betning av miljödata. Detta skall kunna tillhandahålla en väsentlig del av den infor— mation som fortsättningsvis kommer att behövas och efterfrågas av miljövårdsorga- nen. Uppbyggnaden av ett dylikt informa- tionssystem är så mycket mera angelägen som miljövårdsarbetet i Sverige kan antas successivt öka i omfattning och betydelse. Som ett led i samhällets strävanden mot en förbättrad miljökontroll tillkommer ny lag- stiftning, vars tillämpning förutsätter tillgång till viss information och som dessutom ini- tierar ett ytterligare dataflöde.
Värdet av en samlad kunskapsbank med
miljövårdsdata, genom vilken myndigheter, näringslivet, forskare och andra intressenter kan erhålla relevant information om miljö- förhållandena i landet är sålunda enligt MKU: s uppfattning obestridligt. Genom en dylik kunskapsbank ges möjlighet att utan tidskrävande och omständliga administrativa procedurer utnyttja andra organs informa- tion. Vidare underlättas planering och ge- nomförande av en till miljökontroll och miljöstyrning syftande verksamhet, och ge- nom att länka samman information från skilda verksamhetsgrenar ges utrymme för en bättre samordning och planering av olika forsknings— och undersökningsaktiviteter.
En samordning av den svenska miljöinfor- mationen bör i så stor utsträckning söm möjligt omfatta samtliga led i informations- hanteringen såsom insamling, lagring, bear- betning, sammanställning, presentation etc. Informationssystemet får således inte bli en databank i den bemärkelsen att det enbart utgör ett fysiskt system för lagring av infor- mation utan måste få en sådan utformning att det i praktiken så långt möjligt omfattar samtliga förut nämnda moment. Den om- ständigheten att systemet skall vara ADB- baserat, behöver inte innebära att all infor- mation som omfattas av systemet blir före- mål för automatisk databehandling. Utred- ningen räknar tvärtom med att inom syste- mets ram kan behöva finnas ett betydande utrymme för manuell behandling, såsom t. ex. beträffande tillhandahållandet av forskningsrapporter eller visst grundmaterial från forsknings- och undersökningsverksam- het på miljövårdsområdet.
I anslutning till det anförda vill utred- ningen också framhålla nödvändigheten av att en samverkan med andra informations- system kommer till stånd så att dubbelarbete så långt möjligt undviks. I andra system förekommande information bör således i möjligaste mån utnyttjas för att tillgodose kraven från miljösynpunkt av dylika uppgif- ter.
5. Utgångspunkter för utformningen av ett samlat
informationssystem
5.1 Informationens roll i ett styrsystem för miljövården
I sin förstudie har statskontoret presenterat en systemteoretisk modell som legat till grund för dess arbete och som visar hur ett informationssystem på miljövårdsområdet skulle kunna inordnas i ett s.k. styrsystem (se statskontorets förstudie, avsnitt 5.4). Utgångspunkten för den utarbetade model— len är att samhällets beslutsfattande och verkställande organ genom sin verksamhet styr utvecklingen i olika avseenden.
Verksamheten bildar modellens styr- system. Styrimpulser, som styrsystemet ge- nererar, avser människans påverkan av mil- jön, vilken i modellen utgör det styrda systemet. Styrsystemet kan sägas bestå av två delsystem, nämligen ett beslutssystem i vid bemärkelse och ett informationssystem som förser beslutssystemet med beslutsun- derlag. Beslutssystemet i sin tur får betraktas som sammansatt av ett antal mindre besluts- system, vilka i princip utgörs av de besluts- fattande organ och olika grupper i samhället vilkas åtgärder och beslut påverkar miljöni skilda avseenden. Underlaget för dessa åtgär- der och beslut är information, dvs. uppgifter som insamlas, lagras, bearbetas och tillhanda- hålls på mångahanda sätt.
Ett informationssystem bör ses som en integrerad del av en dynamisk process där de uppgifter som bearbetas inom systemet till
stor del hämtas från det styrda systemet, i detta fall miljön. Viss information genereras också i beslutssystemet medan annan infor- mation härstammar från andra styrsystem. De olika komponenterna i styrsystemet på- verkar varandra och de värderingar som existerar i beslutssystemet förändras konti- nuerligt, vilket gör att exempelvis datainsam- ling till både metod och innehåll ständigt påverkas. Detta medför att informations- systemet efter hand innehållsmässigt föränd- ras, varigenom beslutsunderlagen och där- med styrimpulserna till det styrda systemet också förändras.
Den styrande verksamheten, dvs. vad som i modellen benämns styrsystem, är inom miljövårdsområdet fördelad på bl. a. skilda organ inom den offentliga sektorn. Sålunda har SNV i dag ansvaret för en del av den styrande verksamheten, produktkontroll- nämnden för en annan del samt andra myndigheter och institutioner, såväl statliga som kommunala, för resterande delar.
Verksamheten inom beslutssystemet kan struktureras efter ett mönster, där skiljelin- jerna mellan olika typer av styrande verk- samhet inte dras upp efter olika myndighe- ters verksamhetsområden utan efter typ av målstyrda aktiviteter såsom tillämpning av författning, planeringsverksamhet, kontroll- verksamhet, rådgivningsverksamhet, under- söknings— och utredningsverksamhet, forsk- ningsverksamhet och undervisningsverksam—
STYRSYSTEM
INFORMATIONS- SYSTEM
Besluts- underlag
BESLUTSSYSTEM
Tillämpning av författning
_ Planerings- verksamhet
Kontroll- verksamhet
_ Rådgivnings- verksamhet
Undersökn. och __ utredn. verksamh.
_ Forsknings- verksamhet
Undervisnings- verksamhet
Figur ] Innehållet i ett styrsystem för miljövården
het. Informationssystemet förutsätts kunna leverera underlag till dessa skilda aktiviteter vilket åskådliggörs i figur 1.
5 . 2 Målsättning
Ett miljövårdens informationssystem — i det följande benämnt MI — måste planeras och byggas upp efter en målsättning som är så entydig, att de organ som skall utnyttja systemet har möjlighet att redan i ett tidigt skede ange preciserade krav på detsamma. Utan en sådan målsättning finns risk för att systemet blir ett föga effektivt hjälpmedel för de organ vilkas verksamhet systemet skall stödja.
Enligt MKU bör för det första det kravet kunna ställas på systemet att det medverkar till uppnåendet av en hög effektivitet i det av myndigheter och andra organ bedrivna hälso-
och miljövårdsarbetet. Målet för den svenska miljöpolitiken har i olika sammanhang an- getts vara att förhindra fortsatt miljöförstö- ring och om möjligt återställa redan förstörd miljö. För att uppnå detta mål krävs en effektiv kontroll av miljön och en likaledes effektiv styrning av de faktorer som i olika avseenden påverkar eller kan påverka miljön. Såväl denna kontroll som arbetet i hälsovår— den förutsätter kunskap om skilda förhållan- den. Sådan kan inte förvärvas på annat sätt än genom systematisk insamling, bearbet- ning, sammanställning och analys av fakta.
För det andra bör på ett miljövårdens informationssystem kunna ställas det kravet att det medger en rationell hantering av informationen på miljövårdsområdet. Detta innebär dels att en långtgående samordning av insamling, lagring och informationsbear- betning kommer till stånd, dels att tillhanda—
hållandet av information från systemet skeri sådan form att det bidrar till att effektivisera och underlätta miljövårdsorganens verksam- het. En rationell informationshantering blir en förutsättning för att det tidigare angivna kravet på systemet — att medverka till uppnåendet av en hög effektivitet i miljö- vårdsarbetet — skall kunna uppfyllas.
Med utgångspunkt från de nämnda båda kraven vill MKU som målsättning för ett miljövårdens informationssystem ange att det skall ge myndigheter och andra organ underlag för en effektivare kontroll över miljön och styrning av de faktorer som påverkar eller kan påverka denna. Den till miljökontroll och miljöstyrning syftande verksamheten skall i möjligaste mån effekti- viseras och underlättas. Systemet skall också ge näringslivet, allmänheten, forskare och andra intressenter möjlighet till information om miljöförhållandena och deras föränd- ringar.
Den angivna målsättningen kan med fog sägas vara mycket långtgående, och ett full- ständigt förverkligande av den skulle förut- sätta att större resurser ställdes till förfogan- de för uppbyggnad och drift av systemet än vad MKU, enligt vad som framgår av det följande, anser sig böra föreslå. Emellertid har utredningen ansett det vara en fördel att systemet ges en målsättning som medger att ny information successivt kan införas i syste- met utan att målsättningen behöver modi- fleras.
Med "miljö” avser MKU i detta samman- hang ett begrepp som omfattar inte bara luft, vatten och mark utan även de levande organismerna inkl. människan. I begreppet innefattas såväl den yttre miljön som miljön på arbetsplatser, i bostäder etc., i förevaran- de sammanhang benämnd den inre miljön. Genom den ökade betydelse som arbets- miljöfrågorna fått och med hänsyn till det i många fall nära sambandet mellan problem avseende den inre resp. den yttre miljön har MKU ansett det vara väsentligt att miljöbe- greppet, när det gäller ett miljövårdens infor- mationssystem, omfattar alla lokaliteter.
Beträffande det förut nämnda målet för
samhällets miljöpolitik vill MKU framhålla, att entydiga bestående mål för miljöutveck- ling knappast kan definieras eftersom kon- flikt föreligger mellan kravet på en viss miljökvalitet och kravet på samhälleligt ut- rymme för mänsklig verksamhet. Målen är en del av det nationella värdesystemet och är underkastade kontinuerliga modifieringar ge— nom påverkan av förändringar i de sociala, ekonomiska och politiska värderingarna i samhället. Ett nationellt fastlagt mål för hur livsmiljön bör te sig är med nödvändighet en kompromiss mellan önskan om hög miljö- kvalitet och en samtidig önskan om att bedriva verksamheter, som måste förändras eller rent av upphöra för att bevara miljö- kvaliteten. En preciseringi konkreta operati- va termer av målet för samhällets miljövårds- politik är vidare svår att åstadkomma då samhällets kontroll innebär en successiv framflyttning av positioner i takt med att ökad insikt erhålls om miljöförändringarnas effekter.
5 .3 A nvändningsområde
Av direktiven till MKU framgår att det i första hand är berörda myndigheter och forskningsorgan som skall ha ett mera direkt inflytande över innehållet i systemet men att kretsen användare av information från syste- met förutsätts bli vid och även innefatta allmänheten. Systemet skall således inte vara förbehållet bara de organ som har ett mera direkt miljövårdsansvar.
De som samverkar vid kontrollen av mil- jön och styrningen av de faktorer, som i olika avseenden påverkar denna , stat, kommuner, näringsliv och enskilda — behöver var och en för sin medverkan kunskap/infor- mation i olika avseenden. Informationssyste- met bör läggas upp så att informationen blir lätt tillgänglig och i princip kan utnyttjas av alla som har behov av informationen i fråga. Eftersom alla slags användning av informa- tion givetvis inte kan tillmätas samma värde från miljövårds- och miljökontrollsynpunkt måste man dock utgå från att det i praktiken blir nödvändigt att ge prioritet ät framtag-
ningen av information som blir av särskild betydelse i arbetet på att uppnå målet för den svenska miljöpolitiken. I vilken utsträck- ning information med lägre angelägenhets— grad kan tillhandahållas från systemet får bli beroende bl. a. av hur finansieringen av verksamheten inom MI kommer att ske.
Inom ramen för samhällets strävanden att förverkliga målet för miljöpolitiken före- kommer — och kan väntas förekomma — en mängd olika aktiviteter, för vilkas bedrivan- de information behövs i skilda former. De viktigaste av dessa aktiviteter har redovisats i anslutning till att MKU i avsnitt 5.1 har redogjort för sin syn på informationssyste- mets roll i ett styrsystem för miljövården och beskrivs där som målstyrda verksam- heter ingående i ett beslutssystem. Inalles har utredningen räknat med sju sådana akti- viteter, nämligen tillämpning av författning, planeringsverksamhet, kontrollverksamhet, rådgivningsverksamhet, undersöknings— och utredningsverksamhet, forskningsverksamhet och undervisningsverksamhet.
Miljökontroll och miljöstyrning utövas i huvudsak på grundval av författningsbestäm- melser. Eftersom lagstiftningen på miljöom— rådet måste ses som ett uttryck för hur statsmakterna prioriterar insatser i miljöpoli- tiken är det särskilt angeläget att informa- tionssystemet ges en sådan utformning att det kan underlätta och effektivisera tillämp- ning av författning. Häri ligger inte bara att tillhandahålla information av värde för den rent administrativa handläggningen utan ock- så att kunna ta om hand, bearbeta och sammanställa sådana data som emanerar från den tillsyn och kontroll som inryms i författ— ningstillämpningen. Eftersom effekten av en lagstiftning i hög grad är beroende av omfatt- ningen och inriktningen av tillsyns- och kontrollverksamheten är det av vikt att en väsentlig del av resurserna för ett miljövår- dens informationssystem avdelas för stöd just åt sådan verksamhet.
Utöver den på lagstiftning grundade till- syns— och kontrollverksamheten förekommer viss annan verksamhet som har karaktären av reguljär kontroll. Även aktiviteter av detta
slag -— som bl. a. kan ha till syfte att svara för en mera långsiktig övergripande miljö- övervakning men också kan vara av kortsik- tig och snävt lokal eller regional karaktär — bör kunna underlättas och effektiviseras genom uppbyggnaden av ett miljövårdens informationssystem.
Ett allt mer betydelsefullt inslag i miljö- vårdsarbetet utgör den planeringsverksamhet som på olika vägar syftar till att uppnå och bibehålla kontroll över miljön och styra de faktorer som inverkar på miljöförhållandena. I takt med att planeringsfrågorna ägnats ökad uppmärksamhet har metodiken för planering undergått en betydande utveckling och nu- mera finns avancerad teknik att tillgå för skilda slag av planeringsaktiviteter.
Planeringsverksamheten inom miljövårds- området kommer sannolikt att bli av skiftan- de karaktär och av varierande ambitionsnivå vad gäller planeringens precision. Den kom- mer att omfatta dels detaljplanering — avse- ende enskilda, väl avgränsade objekt — dels en mera översiktlig planering avseende i första hand grupper av objekt. Den sistnämn- da torde till övervägande del komma att utföras av statliga och kommunala organ medan olika slag av detaljplanering väntas förekomma hos ett stort antal myndigheter, organisationer, institutioner, företag m.fl. Båda slagen av planering kommer i stor utsträckning att gälla utnyttjandet av vårt lands fysiska resurser i olika avseenden. I detta sammanhang kan erinras om den plane- ring på översiktlig nivå av användningen av de svenska mark- och vattenresurserna som innefattas i riksdagens beslut i december 1972 i anledning av Kungl. Maj: ts proposi— tion 1972: 111 om regional utveckling och hushållning med mark och vatten.
Av vikt är att underlaget för all planerings- verksamhet som i någon form — direkt eller indirekt — syftar till kontroll och styrning av miljöförhållanden utgörs av ett i alla avseen- den relevant informationsmaterial. Informa- tionssystemet bör därför utformas på sådant sätt, att det blir ett effektivt hjälpmedel för planeringen såväl på central som på regional och lokal nivå.
En omfattande undersöknings- och utred- ningsverksamhet kan förväntas äga rum i syfte att få ett allt säkrare underlag för att vidta skilda miljövårdande och miljökontrol- lerande åtgärder. Dylik verksamhet torde komma att utgöra ett viktigt led i samhällets strävanden att skapa och upprätthålla en livsvänlig miljö. Man bör därför räkna med att ett miljövårdens informationssystem på olika sätt skall kunna stödja också sådana aktiviteter, oavsett om de bedrivs på central, regional eller lokal nivå.
En effektiv miljövård är också beroende av en målinriktad forskningsverksamhet och av de resultat som framkommer genom sådan verksamhet. Kunskapen om orsakerna till miljöförändringar och om de effekter som kan uppkomma genom olika former av miljöpåverkan är i åtskilliga avseenden brist- fällig. Detta medför bl. a. svårigheter att i det praktiska miljövårdsarbetet bedöma ver- kan av alternativa åtgärder eller att förutse konsekvenserna av att en åtgärd ej blir vidtagen. En inhemsk forskning skulle med- verka till att miljövårdsorganen successivt får ett allt säkrare underlag för sitt agerande. En omfattande sådan forskning sker redan nu under ledning av i första hand forsknings- nämnden vid SNV. För att forskningen snabbt skall ge resultat av praktisk betydelse i miljövårdsarbetet är det angeläget att denna verksamhet på allt sätt underlättas och effek- tiviseras. Härvid bör även ett miljövårdens informationssystem kunna vara till god hjälp.
Det är vidare angeläget, att information från systemet kan utnyttjas inom undervis- ning och för rådgivning. Möjligheterna att skapa och upprätthålla en livsvänlig miljö torde i hög grad vara beroende av det gensvar samhällets miljövårdssträvanden får hos den allmänhet som genom sitt beteende i stor utsträckning formar miljön och hos dem som inom offentlig förvaltning, näringsliv etc. kan påverka miljösituationen. För attityd- bildningen på längre sikt spelar undervis- ningen erfarenhetsmässigt stor roll. Informa- tionssystemet bör här kunna få betydelse genom att medverka till att miljöundervis-
ningen på skilda nivåer i samhället successivt kan baseras på ett allt bättre informationsun- derlag.
En rådgivningsverksamhet får betydelse inte blott vid t. ex. akuta fall av förgiftning utan även på längre sikt. Informations- systemet bör sålunda kunna ge underlag för information till allmänheten i frågor som kan medverka till en positiv attitydbildning till hälso- och miljöfrågor och därmed till att vidga förutsättningarna att få till stånd ett av alla omfattat arbete att uppnå och upprätt- hålla en livsvänlig miljö.
Slutligen bör framhållas att uppbyggandet av ett svenskt miljövårdens informations- system också har en internationell aspekt. Internationellt samordnade undersökningar planeras redan i syfte att kontinuerligt följa förändringar i miljön m. m. och det kan förutses att — bl. a. som en följd av FN:s konferens i Stockholm om den mänskliga miljön — ytterligare sådan verksamhet kom- mer att initieras. Det skulle vara helt natur- ligt att den svenska delen av dylika aktivite- ter —— omfattande insamling, bearbetning och sammanställning av material — kom att ske inom ramen för det planerade informations- systemet i den mån de berörda internationel- la organen själva inte kommer att ha ansvar härför. Enligt MKU: s mening är det angelä- get, att systemet utformas så att därur kan erhållas uppgifter för den internationella rapporteringen i övrigt av information röran- de miljösituationen, miljöutvecklingen m. m. i Sverige.
5.4 Ämnesområde
Frågan vilket ämnesområde som skall täckas av informationssystemet lämnas delvis öppen i direktiven. Vid den precisering av området som MKU söker göra i det följande avser utredningen det principiella ämnesområdet. I vilken utsträckning och i vilken takt infor— mation i praktiken skall infogas i systemet behandlas längre fram i betänkandet.
Det i direktiven helt allmänt angivna området för ett miljövårdens informations- system avser två stora delområden, nämligen
dels den s.k. yttre miljön, dels hälso- och miljöfarliga varor. Det sålunda avgränsade ämnesområdet torde på ett tillfredsställande sätt svara mot de allmänna krav som f. n. kan ställas på ett informationssystem med syfte att vara ett medel för styrning och kontroll av miljön.
Utredningen har emellertid övervägt om inte också information beträffande vad som förut rubricerats som den inre miljön (ar- betsplatser, bostäder etc.) borde innefattas i det principiella ämnesområdet för systemet. Enligt MKU: s mening borde åtminstone viss information om miljön på arbetsplatser inbe- gripas i ämnesområdet för systemet. Arbets- miljöfrågoma i stort är emellertid f. n. före- mål för prövning inom den s. k. arbetsmiljö- utredningen och det delbetänkande som lagts fram av utredningen behandlar ej frågor som i detta sammanhang är av intresse. I vilken omfattning information från arbets— miljön principiellt bör ingå i systemet får bli beroende bl. a. av utfallet av arbetsmiljöut- redningens senare förslag. Som framgått av den tidigare redogörelsen föreslår MKU en så vid målsättning för informationssystemet att sådan information naturligt skall kunna bli inordnad.
Vad angår området hälso- och miljöfarliga varor bör informationen avse sådana produk- ter oavsett om de förekommer som risk— moment i den inre miljön — i första hand på arbetsplatserna — eller i den yttre miljön. Informationen om dylika varor kan inte begränsas till uppgifter rörande deras egen- skaper och effekter i den yttre miljön eller beträffande människans hälsa då hon vistas utanför arbetsplatsen. Lagen om hälso- och miljöfarliga varor omfattar också i princip alla ämnen och beredningar som med hänsyn till sina kemiska eller fysikalisk-kemiska egenskaper och hanteringen kan befaras medföra skada på människor eller i miljön. Ämnesområdet för informationssystemet bör lämpligen inte bli snävare än tillämp- ningsområdet för denna lagstiftning.
Informationen om den yttre miljön skall enligt direktiven omfatta ”bl. a. vatten— och luftvård samt övrig naturvård”. Såvitt MKU
har kunnat finna saknas en vedertagen termi- nologi för beskrivning av hela det fält som miljövården i dag omfattar och som den kan förutses komma att omfatta i framtiden. MKU har ej heller funnit anledning att i förevarande sammanhang fastställa en sådan terminologi. Det bör emellertid slås fast att begreppet ”naturvård” här omfattar bl. a. s.k. allmän naturvård med landskapsplane- ring, dvs. naturskydd, fridlysning av djur, växter m.m., biologiska inventeringar av skilda slag etc. Till naturvården räknas vidare hushållning med de förnyelsebara naturtill- gångarna » luft, vatten, åker, skog och de levande organismerna i övrigt — samt de icke förnyelsebara resurserna (fossila bränslen, malmer, mineraler etc.). Som naturvård be- traktas slutligen också sådan verksamhet som mera direkt syftar till att säkerställa en livsvänlig miljö för människan och som avser åtgärder för att förhindra eller nedbringa föroreningar av vatten, luft, mark och levan- de organismer, för att motverka bullerstör— ningar och olägenheter från avfallshantering, för att säkerställa möjligheter till rekreation etc.
Informationssystemet bör principiellt om- fatta dels naturvård i nu angiven vidsträckt bemärkelse, dels frågor om kemiska varor som ligger under lagstiftningskontroll. Ge— nom denna bestämning kommer systemet att täcka hela det tillsynsområde som kan förutses gälla för SNV, vilket är det organ som ålagts det centrala ansvaret för miljö- vårdsarbetet i Sverige och som kan förutsät- tas bli en av de större avnämarna av informa- tion från systemet. Bestämningen medger vidare att nya kategorier information av betydelse för miljövårdsarbetet kan inordnas i systemet utan att någon ny avgränsning av ämnesområdet behöver genomföras; i själva verket är det föreslagna ämnesområdet så vittgående att man först om information rörande den inre miljön skall infogas i systemet torde behöva ge området ett vidgat innehåll. Inom ramen för det av MKU föreslagna principiella informationsområdet torde sålunda finnas reella möjligheter att insamla, bearbeta och lagra information som
erfordras som underlag såväl för miljövård och miljökontroll i strikt mening som för den fysiska planeringen i stort, vilken — såvitt nu kan bedömas — framdeles kommer att ske med stort hänsynstagande till de miljömässiga, speciellt de ekologiska aspek- terna.
5.5 Behoven av information
5.5.1 Inledning
Såsom tidigare nämnts har såväl MKU som statskontoret gjort inventeringar av de hos olika myndigheter, institutioner och andra organ föreliggande informationsbehoven. I det följande lämnas en sammanfattning av de därvid framförda, mera allmänt uttryckta önskemålen. Redovisningen sker med upp- delning på sådan information som erfordras för a) kontrollen av olika kemiska varor och b) vården (kontrollen) av den yttre miljön. Det bör understrykas att redovisningen en- bart avser en presentation av framförda önskemål och att den inte får uppfattas som ett förslag från utredningens sida vad gäller det slutliga innehållet i informationssyste- met. Förslag i detta avseende redovisas i kap. 6—7.
Kontaktade organ har som regel ansett det vgra angeläget att man får till stånd en samordnad informationshantering på miljövårdsområdet och ett informations— system som medger ett effektivt och förenk- lat utnyttjande av den information som kan behövas för skilda ändamål. På många håll har man förutsett, att ett omfattande infor- mationsutnyttjande skall komma att äga rum. Inte sällan har dock förelegat svårig- heter för tillfrågade organ att mera konkret ange kraven på ett miljövårdens informa- tionssystem. Svårigheterna torde samman- hänga med dels att verksamheten i stort på miljövårdsområdet ännu befinner sig i ett uppbyggnadsskede, dels att det allmänt sett alltid möter vissa problem att inom ett relativt nytt informationsområde ange preci- serade krav.
Understrykas bör att de i det följande
redovisade informationsbehoven represente- rar de krav som tillfrågade myndigheter etc. f. n. kan förutse och att nya informations- krav med all sannolikhet kommer att bli successivt aktualiserade efter det att upp- byggnaden av informationssystemet har in- letts. Sistnämnda förhållande ställer krav på en sådan flexibilitet i systemuppbyggnaden att ny information efter hand kan inordnasi systemet.
Önskemålen från myndigheter och andra organ avser uppgifter inom flertalet av de anvåndningsområden som systemet enligt det föregående bör kunna stödja. Särskilt viktig användning skulle informationen kun- na få inom områdena författningstillämpning (inkl. kontroll- och tillsynsverksamhet), pla— neringsverksamhet, utrednings- och under- sökningsverksamhet samt forskningsverksam- het.
Vad gäller ämnesområdet för den efterfrå- gade informationen kan konstateras att in- formationsbehoven i lika hög grad gäller information om hälso- och miljöfarliga varor som information om den yttre miljön. Fram- förda behov av information representerar vidare en mångfald olika informationstyper från enkla numeriska uppgifter till informa- tion i form av t.ex. forskningsrapporter, artiklar eller annan litteratur eller i form av referenser till sådan litteratur. För att beho- ven av information skall tillgodoses bör uppgifter tillhandahållas dels i form av s. k. individualinformation avseende enskilda objekt, dels i form av statistiska samman- ställningar av varierande innehåll och omfatt- ning.
5.5.2 Behoven av information för kontrol- len av kemiska varor
Hanteringen av vissa varugrupper är som tidigare framgått underkastad kontroll ge- nom lagstiftning och ytterligare produkter kan komma att regleras med stöd av den nya lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Genom olika former av tillstånd och därmed sammanhängande villkor kan risker- na för icke önskade effekter från en viss vara
minskas. Tillståndsärenden kan avse import, tillverkning och annan hantering. Det under- lag som behövs i samband med handlägg- ningen av dylika ärenden kan vara av varie- rande sammansättning och omfattning.
Bevakningen av olika varors effekter är helt grundläggande för att författningar och kontrollinstrument skall få avsedd verkan. Denna bevakning kan ske på olika sätt. Den vetenskapliga litteraturen tar i ständigt ökan- de mängd upp redogörelser för forskningsre- sultat och vetenskapliga försök som kan leda till ökad kunskap om varors effekter. Därför kan bl. a. genom litteraturbevakning erfaren— het vinnas om de effekter på människor och miljö som iakttagits inom och utom landet. Rapporter om effekter som iakttagits i sam- band med tillverkning och användning av viss vara ger ytterligare underlag för beslut om åtgärder som kan behöva vidtas i preventivt syfte.
Verksamhet som syftar till en direkt produktkontroll beträffande gifter och andra kemiska preparat som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt utövas bl. a. av den till SNV knutna produktkontrollnämn- den, socialstyrelsen, statens livsmedelsverk, arbetarskyddsstyrelsen och hälsovårdsnämn- derna. En del organ och institutioner med arbetsuppgifter inom den agrara sektorn bedriver en verksamhet rörande produkters effekter m. m.
Den information som berörda myndighe- ter och organ anser sig behöva är grundupp- gifter om varorna och i dem ingående äm- nen, referenser till litteratur inom ämnesom- rådet, uppgifter om utförda försök m. in., uppgifter om givna tillstånd med anknytning till viss vara, visst ämne, visst företag eller uppgifter om högsta tillåtna dos och rekom- mendationer vid användning. Dessutom kan krävas uppgifter om skador och andra effek- ter som rapporterats, uppgifter om importe- rad, tillverkad eller förbrukad mängd av olika varor, information om förbrukning av vara eller ämne ingående i olika varor, uppgifter om hanteringsplatser för varorna, information om lämpliga analysmetoder, destruktion m. m. Av betydelse är vidare att
i vissa fall ha kunskap om i vilken utsträck- ning transporter sker av olika slag av miljö— farliga varor och vilka transportmedel som därvid blir utnyttjade.
Myndigheterna har vid sidan av sin kon— trollerande verksamhet vanligtvis även en rådgivande och informerande funktion. All- mänhet, företag och myndigheter som i olika sammanhang kommer i kontakt med hälso- och miljöfarliga varor har sålunda behov av information om de i varorna ingående äm- nena och deras effekter, varornas märkning, tillverkare, hanteringsregler samt uppgifter om lämpliga åtgärder vid _skada.
5.5.3 Behoven av information för vården och utnyttjandet av den yttre miljön
Samhällets kontroll av den yttre miljön utövas dels genom lagstiftning som bl. a. reglerar i vilken utsträckning utsläpp av föroreningar får ske 1 naturen, dels genom en alltmer omfattande forsknings— och under- sökningsverksamhet, som syftar till att klar- lägga föroreningssituationen och förorenings- utvecklingen samt att påvisa effekter av olika former av miljöpåverkan. Direkt eller indi- rekt engagerade i skyddet av den yttre miljön är ett stort antal organ bland vilka kan nämnas SNV, statens planverk, läns- styrelserna, hälsovårdsnämnderna och olika forskningsorgan.
Från de i skyddet av den yttre miljön verksamma organen har framförts långtgåen- de önskemål om information. MKU redovi- sar de anmälda informationsbehoven med fördelning enligt följande.
— Information om miljöpåverkande fak- torer
— Information om miljösituationen och miljöutvecklingen
— Information om naturresurser och na- turresursutnyttjande
— Viss övrig information.
Information om miljöpåverkande faktorer
Av grundläggande betydelse för de organ som har ansvar för skyddet av den yttre
miljön är att de förfogar över kunskap om de fasta anläggningar — industrier, kommunala avloppsanläggningar, uppvärmningscentraler etc. — som genom föroreningsutsläpp i vat- ten och luft eller som genom buller eller på annat sätt orsakar eller kan orsaka mera omfattande störningar i miljön. Av största intresse härvidlag är uppgifter om den geo- grafiska belägenheten av anläggningen och omfattningen av de emissioner som verksam- heten vid anläggningen ger upphov till. Infor- mation om emissioner behövs dels indivi- duellt för var och en av de ifrågavarande anläggningarna, dels totalt för samtliga an- läggningar inom avgränsade regioner. Av betydelse har vidare ansetts vara att organen förfogar över samlad information om givna tillstånd med tillhörande villkor för verksam- hetens bedrivande, om de mätinstrument och mätmetoder som utnyttjas vid kontroll av förekommande föroreningsutsläpp i vat- ten och luft, bullernivåer etc.
Från olika håll har dessutom framhållits behoven av information om storleken av de emissioner som härrör från mobila föro- reningskällor. Informationsbehoven gäller i första hand sådana föroreningar av luften som orsakas av den allt intensivare fordons- trafiken och som storleksmässigt inte kan fastställas genom aggregering av emissions- värden för de enskilda källorna. Det har framhållits att en viss uppskattning av total- belastningen av aktuella föroreningar från fordonstrafiken skulle kunna åstadkommas genom att ta fram en tillräckligt detaljerad regional statistik över försäljningen av bensin och motorbrännolja.
Från kontrollsynpunkt har det vidare an- setts vara av betydelse att miljövårdande organ kan hålla sig underrättade om omfatt- ningen av de luftföroreningar som uppstår genom användningen av eldningsolja i mind- re anläggningar för lokaluppvärmning. Även för detta ändamål har en regionalt differen- tierad försäljningsstatistik — avseende olika kvaliteter eldningsolja — efterlysts.
De speciella miljörisker som är förknippa- de med användningen av bekämpningsmedel anses också kräva, att löpande information
om förbrukningens omfattning kan erhållas bl. a. för att man skall kunna få en uppfatt- ning om belastningen på den yttre miljön av dylika preparat. En liknande statistik har efterlysts beträffande handelsgödselmedlen, vilka också avsiktligt sprids istora mängderi den yttre miljön.
De ökande avfallsmängderna i samhället representerar ett växande problem från mil- jövårdssynpunkt. Som underlag för en effek- tiv planering och kontroll av avfallshante- ringen anses information behövas dels om befintliga anläggningar för avfallsbehandling, dels om avfallets art, storlek, sammansätt- ning, geografiska fördelning m. rn.
Information om miljösituationen och miljö- utvecklingen
En effektiv miljökontroll förutsätter att man fortlöpande kan följa förändringar i halterna föroreningar i luft, vatten, mark och levande organismer och de förändringar som i övrigt sker i fråga om sådana parametrar som speglar miljöförändringar till följd av föro- reningspåverkan. Behovet av att regelbundet få information av detta slag jämte uppgifter om mätinstrument och mätmetoder som använts vid uppgiftsinsamlingen har också starkt markerats av organ som har till sär- skild uppgift att följa utvecklingen av här aktuella miljöförhållanden.
För den mera långsiktiga, övergripande övervakningen av mark, vatten, luft och levande organismer har föreslagits riksomfat- tande undersökningar inom nät av fasta mätstationer syftande till att klarlägga skilda kemiska, fysikaliska och biologiska paramet- rars temporala och regionala variation. Det har framhållits som önskvärt att dessa under- sökningar, som i första hand bör sikta till att belysa s.k. bakgrundsförhållanden, genom- förs på sådant sätt att resultaten blir genera- liserbara och kan ge representativ informa- tion om förhållandena inom större regioner.
Flertalet av de organ som är verksamma på miljökontrollområdet är emellertid inte betjänta av att enbart ha tillgång till information från undersökningar av bak-
grundsförhållanden; särskilt gäller detta i fråga om den regionala och den lokala kontroll som behöver utföras jämsides med den mera storskaliga bakgrundsövervak- ningen. Till stöd för denna kontroll behövs således även information som bygger på en regional och lokal undersökningsverksamhet avseende bl. a. föroreningarnas tidsmässiga variation inom olika vattenområden och luftregioner.
Myndigheter och forskningsorgan har ock- så framhållit det värde biologiskt museimate- rial skulle kunna få i ett informationssystem för belysning av utvecklingen i tiden av olika substansers ackumulation i organismer. Det har betonats att detta material representerar en från miljökontrollsynpunkt potentiellt viktig information, som skulle kunna nyttig- göras om bättre bearbetningsmöjligheter till- skapades.
Information om naturresurser och naturre- sursutnyttjana'e
Utöver behovet av att kontrollera förore- ningen av mark och vatten finns från samhäl- lets sida ett starkt intresse av att få information om tillgången över huvud taget på dylika naturresurser och deras använd- ning. Från myndigheter och andra organ har framhållits att som underlag för den fysiska planeringen i riket skulle i ökad utsträckning erfordras bl. a. sådan information som be- lyser faktisk och planerad användning av naturresurserna mark och vatten samt allmän information om tillgången på och förbruk- ningen av vissa övriga naturtillgångar i lan- det. Den önskade informationen rörande användningen av mark och vatten är av skilda slag och avser bl.a. uppgifter om fastlagda planer, exempelvis regionplaner och generalplaner, för användning av mark och vatten inom visst område, förekomman— de restriktioner i utnyttjandet av mark och vatten inom skilda delar av landet samt uppgifter om fritidsbebyggelse och områden lämpade för friluftsliv. Vidare avser den efterfrågade informationen en rikstäckande statistisk beskrivning av markutnyttjandet
Behoven av fortlöpande information gäller vidare uppgifter om tillgången på och utta- gen av olika malmer och mineraler, grus, sand, lera samt grundvatten. Beträffande skogsbruk, lantbruk och renskötsel anses informationen böra omfatta bl. a. bruknings- metoder inom skogsbruket, skogsbestånd, skogstillväxt, skogsavverkning, antalet bruk- ningsenheter, åkerarealens användning samt betesförhållanden för rennäringen. Dessutom har efterlysts information om kvantiteter fångad fisk inom olika havsområden och om antalet vid jakt nedlagt vilt av olika arter inom skilda regioner.
En fortlöpande allmän bevakning av växt- och djurlivet har från många håll framhållits vara av betydelse och motiverats främst med att effekter av föroreningar och främmande ämnen i miljön ofta visar sig genom föränd— ringar i flora och fauna. Den information som i denna del efterfrågas är mestadels av rikstäckande slag. Speciellt synes ett behov föreligga av att få kontinuerlig information om förekomsten av sällsynta och hotade arter. Här bör framhållas att denna informa- tion är av annorlunda karaktär än den biologiska information som föreslagits bli insamlad genom undersökningar inom fasta stationsnät (se ovan). I dessa undersökningar skulle ingå enbart sådana parametrar som med säkerhet reagerar på bestämt sätt vid föroreningsexposition eller vid annan form av miljöpåverkan.
Viss övrig information
Från olika håll har understrukits behovet av en lätt tillgänglig information av dokumenta- risk art, dvs. information om litteratur, artiklar och forskningsrapporter inom miljö— vårdsområdet. Behovet av att genom ett informationssystem på miljövårdsområdet erhålla uppgifter i form av resultat från den undersöknings- och forskningsverksamhet etc. som bedrivs i landet är däremot förhål- landevis begränsat. I allmänhet önskar man blott genom informationssystemet få uppgift
hurivida viss dylik verksamhet pågår, plane— ras eller har avslutats.
För bl. a. utvärdering av information om föroreningsförhållanden, föroreningsförlopp etc. och studium av samband mellan viss milgöpåverkan och konstaterade förändringar i miljön krävs många gånger en omfattande s.k bakgrundsinformation. Dylik informa- tior, kan gälla exempelvis meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanogra- fiski förhållanden, sjuklighets- och dödlig- hetsfrekvens m. m.
Slutligen kan nämnas att ett antal kon- taktade organ ansett det angeläget, att upp- gifter om ”ovanliga fenomen” framdeles blir systematiskt inrapporterade och lagrade för samlad bearbetning. Som exempel på händel- ser som skulle behöva registreras på detta sätt har nämnts insektsangrepp, plötslig fisk- död. sjöfågelskador m. m.
5.6 Teknik för insamling och bearbetning av miljödata
5.6.1 Mät- och analysteknik m. m.
Uppgifter som inordnas i ett informations- system och görs till föremål för bearbet- ningar av skilda slag måste ha en hög och känd tillförlitlighet. Häri ligger till en början att informationen måste samlas in enligt metoder som är invändningsfria och möjlig- gör jämförelse av resultaten från olika insam- lingsverksamheter. Förhållandena på miljöin- formationsområdet är härvidlag komplicera- de så till vida att en stor del av den uppgiftsinsamling som kan bli aktuell har karaktär av observationsverksamhet ivilken vanligen ingår momenten provtagning och analys. På detta sätt sker t. ex. i de flesta fall bestämning av vattenföroreningssituationen inom ett visst vattenområde och luftförore- ningssituationen i en tätort. Likartat är förhållandet då man önskar få kännedom om föroreningshalter i mark och i biologiskt ma- terial (växter, djur). I andra fall åter — t. ex. vid undersökning av förekommande buller- nivåer — sker observation genom direkt avläsning på mätinstrument.
Eftersom uppbyggnaden av ett miljövår- dens informationssystem förutsätter använ- dandet av etablerade och säkra förfaranden för rutinmässig insamling av information har MKU undersökt i vilken utsträckning sådana förfaranden i dag finns att tillgå. Härvid har utredningen vad avser metoderna för under- sökningar i vatten och luft biträtts av sär- skild expertis från SNV.
Undersökningen har gett vid handen, att det finns en rad olika tekniska möjligheter att rutinmässigt genomföra fysikaliska och kemiska undersökningar i vatten, både vad avser emissioner och immissioner. Observa- tionsmetoder finns sålunda utarbetade och i bruk för flertalet av de parametrar som kan vara av intresse från miljökontrollsynpunkt. Ännu torde dock i fråga om prov som tas för immissionskontroll och som vanligen inne- håller mycket låga halter saknas möjlighet att med tillräcklig noggrannhet fastställa halter av exempelvis klorerade kolväten.
För bestämning av föroreningshalter i biologiskt material från vattenmiljön torde befintliga metoder i flertalet fall vara till- fyllest.
Även för genomförande av sådana biolo- giska undersökningar i vatten som inte avser haltbestämningar finns metoder framtagna och i bruk. I motsats till de fysikaliska och de kemiska undersökningarna kan dessa se- nare undersökningar emellertid endast i mycket begränsad utsträckning utföras rutin- mässigt.
Också när det gäller undersökningar i luft, där i första hand kemiska undersökningar kommer i fråga, finns ett flertal metoder att tillgå, både när det gäller emissionsundersök- ningar och i fråga om immissionsundersök- ningar. Liksom vid haltbestämningar i vatten torde det dock beträffande vissa parametrar — t. ex. klorerade kolväten — tills vidare vara förenat med svårigheter att korrekt uppmäta de låga halter som kan komma i fråga.
Tekniken för rutinmässiga fysikaliska och kemiska undersökningar av mark — inkl. haltundersökningar av terrestert biologiskt material — torde i stort befinna sig på samma utvecklingsstadium som motsvarande teknik
för observationer i vatten och luft. Vad gäller terrestra biologiska undersökningar torde f. n. möjligheterna att utföra sådana i form av rutinmässiga verksamheter vara mycket små beroende i första hand på svårigheten att definiera relevanta undersök- ningsparametrar.
När det gäller tekniken för mätning av bullernivåer har utredningen kunnat konsta- tera att tillfredsställande metoder finns att tillgå.
Flertalet metoder för fysikaliska och ke- miska undersökningar av luft, vatten, mark och biologiskt material, vilka är de vanligast förekommande observationerna, bygger på manuella rutiner. Därmed avses att både provtagning och analys eller ettdera av dessa moment sker helt manuellt. Vanligtvis trans- porteras de i fält tagna proverna till ett laboratorium för analys.
I viss utsträckning finns emellertid möjlig- het att redan i dag tillämpa automatiska förfaranden vid vatten- och luftundersök- ningar, dvs. metoder där både provtagning och analys sker automatiskt och där mät- resultaten presenteras av ett instrument eller registreras digitalt eller analogt. Mätningarna är kontinuerliga eller intermittenta och ana- lysresultaten anges på olika sätt, exempelvis i form av integrerade värden för mycket korta tidsperioder (momentanvärden), ackumulera- de värden, värden för givna tidsperioder etc.
Nackdelen med det manuella förfarandet är att det vid tät provtagning ställer sig dyrbart och att ofta lång tid förflyter från provtagning till analyssvar. I de fall då behov föreligger av täta mätningar och snabba analysresultat kan en övergång till en — i och för sig mycket kostnadskrävande — automa- tiserad teknik visa sig lönsam. Möjligheterna att i praktiken utnyttja automatiserade för- faranden är dock tills vidare begränsade med hänsyn till att säkra mätmetoder finns fram- tagna blott för ett fåtal parametrar, i första hand fysikaliska. På olika håll i världen — även i Sverige — är dock under utveckling apparatur och metoder som troligen på relativt kort sikt kommer att avsevärt för- bättra förutsättningarna för en ökad använd-
ning av automatiska förfaranden. Enligt MKU:s bedömning måste emellertid mät- verksamheten på miljöområdet under den närmaste framtiden i huvudsak bygga på manuella förfaranden till vilka den automa- tiska tekniken dock kan bli ett viktigt komplement.
En undersökningsteknik som ännu befin- ner sig i ett tidigt utvecklingsstadium men som kan komma att få stor betydelse längre fram som komplement till undersöknings- verksamheten inom flertalet av här ovan nämnda mätområden är den s.k. remote sensing-tekniken. Exempel på utnyttjande av denna teknik utgör tolkningen av flyg- och satellitbilder av jordytan. Med en förfinad teknologi har begreppet emellertid kommit att vidgas och med ”remote sensing" menas i dag närmast en växelverkan mellan elektro- magnetisk strålning och ett avlägset under- sökningsobjekt. Strålkällan kan vara solen och man talar då om ett ”passivt” system i motsats till ett "aktivt” system i vilket exempelvis laser utnyttjas som strålkälla. Genom utnyttjande av denna teknik anses en omfattande insamling av information kunna ske. De parametrar som redan i dag kan observeras genom utnyttjande av remote sensing-förfarande är bl.a. skillnader i vat- tengrumlighet, vattenfärg, temperatur, före- komst av olja på vattenytor, växtlighetens beskaffenhet och variation i markfuktighet.
5.6.2 Behovet av standardisering m. m.
Av det föregående framgår att det i dag finns i bruk ett flertal olika metoder för undersök- ningar avseende vatten, luft, mark och levan- de organismer (biologiskt material) och att det pågår utvecklingsarbeten med sikte på att få fram kompletterande och förbättrade förfaranden. Detta är i och för sig en tillfredsställande grund för uppbyggnaden av ett effektivt fungerande informationssystem på miljövårdsområdet. Emellertid har MKU också funnit att utnyttjandet av befintliga tekniker ofta ger resultat som inte är jämför- bara och att informationssystemets effekti- vitet i hög grad skulle äventyras om det kom
att bygga på information som insamlats med dylik teknik. Problemen härvidlag samman- hänger i första hand med att det ännu inte finns standardiserade metoder för ge- nomförande av undersökningsverksamheten på miljövårdsområdet. Detta gäller såväl i fråga om själva provtagningen som beträffan- de analysmomentet. I brist på en etablerad internationell och nationell standard har hittills i Sverige bl. a. amerikansk, engelsk och tysk standard inom miljömätningsområ— det tillämpats i viss utsträckning. Härutöver utnyttjas metodanvisningar som utgivits av bl.a. dåvarande medicinalstyrelsen och av SNV.
Arbeten i syfte att komma fram till standardiserade mät- och analysförfaranden har emellertid nu igångsatts på såväl det internationella som det nationella planet. Flera av de stora internationella organisa- tionerna har sålunda under senare tid tagit initiativ för att få till stånd en standardise- ring av miljömätmetoderna. Som exempel kan nämnas att världshälsoorganisationen (WHO) har låtit utarbeta förslag till standar- diserade undersökningar rörande ”Water Pol- lution”, vilket sänts på remiss till medlems- länderna. Vidare bör uppmärksammas att det internationella standardiseringsorganet (ISO) under 1971 tillsatt två tekniska kom- mittéer med speciell uppgift att utarbeta förslag till standardiserade metoder för ana- lys av vatten- och luftprover. De första mötena med dessa båda kommittéer har hållits under åren 1971 och 1972.
På det nordiska planet har på norskt initiativ — och sedan frågan aktualiserats inom bl.a. Nordiska rådet — bildats en nordisk standardkommitté för miljömättek- nik. Målsättningen med arbetet inom denna kommitté är att nå fram till likalydande nationella standarder för de nordiska länder- na. Den nordiska kommitténs uppgift är att prioritera arbetet, fördela arbetsuppgifter på de enskilda länderna samt koordinera inkom- na synpunkter och förslag.
Det svenska standardiseringsarbetet inorn miljöundersökningsområdet har genom bil- dandet år 1971 av en nationell standardkom-
mitté för miljömåtteknik kommit in i fastare former. Kommittén har till uppgift att hand- ha standardiseringen i Sverige av mät- och provningsmetoder för bestämning av kemis- ka, fysikaliska och biologiska miljöfaktorer. Det åligger kommittén att i enlighet med stadgarna för Sveriges standardiseringskom- mission och med ledning av regler utfär- dade av kommissionen utarbeta förslag till svensk standard för det angivna området samt att, i den ordning kommissionens sty- relse föreskriver, företräda kommissionen i det internationella standardiseringsarbetet.
Den svenska standardkommittén har se- dermera tillsatt två underkommittéer, nämli- gen en kommitté för ”mätteknik-vatten” och en för ”mätteknik-luft”. Underkommit- téerna har i uppgift att utarbeta konkreta förslag till standardiserade mätmetoder för resp. arbetsområde.
Det nordiska samarbetet syftar även iviss utsträckning till att på området för under- sökning av den yttre miljön skapa former för en regelbunden interkalibreringsverksamhet varmed avses kontroll av att de analysresul- tat som erhålls vid olika laboratorier är i strikt meningjämförbara. I Sverige leds detta arbete av SNV:s undersökningslaborato- rium, som i mitten av år 1971 startade en första större nationell interkalibrering. Er- farenheterna härifrån och från viss fortsatt verksamhet tyder på att tillförlitligheten i de analysresultat som erhålls vid landets labora- torier är sådan att resultaten inte utan vidare är användbara i ett landsomfattande infor- mationssystem.
MKU vill sammanfattningsvis framhålla vikten av att den information om förore- ningshalter etc. som skall inordnas i ett miljövårdens informationssystem erhålls ge- nom undersökningar som bygger på standar- diserade mättekniska metoder. Bl.a. mot denna bakgrund är det angeläget att stöd lämnas åt sådant arbete som på det nationel- la och det internationella planet syftar till stadfästandet av bestämda regler för under— sökningsverksamheten på miljövårdsområ- det. Framhållas bör också nödvändigheten av att resurser ställs till förfogande för att
bedriva en regelbunden och tillräckligt om- fattande interkalibreringsverksamhet i syfte att avstämma de analysresultat som fram- kommer vid olika laboratorier i landet. I sammanhanget vill MKU erinra om att utred- ningen redan i sitt betänkande med förslag till lag om hälso- och miljöfarliga varor (SOU 197223] 5.162) framhållit önskvärdheten av att tillsynsmyndigheten på produktområ- det genomför kalibrering mellan olika labo- ratorier.
Behov föreligger vidare av allmänna rikt- linjer för den undersökningsverksamhet som bedrivs och kommer att bedrivas på miljö- området, dvs. riktlinjer som inte bara anger regler om utnyttjande av standardiserade förfaranden för provtagnings- och analys- momenten utan också innefattar rekommen- dationer beträffande t. ex. val av antal obser- vationspunkter, lokalisering av observations- platser, val av måtfrekvens etc. Eftersom problemen vid undersökningar av skilda mil- jöförhållanden ofta är en fråga om undersök- ningsresultatens representativitet i tid och rum bör utformandet av riktlinjer ske med särskilt beaktande av möjligheterna att erhål- la i statistisk mening generaliserbara resultat. I detta sammanhang bör helt allmänt fram- hållas vikten av att de statistiska metodpro- blemen ägnas ökad uppmärksamhet i den framtida undersökningsverksamheten på mil- jövårdsområdet. Detta framstår som så mycket mera angeläget som en betydande del av verksamheten har till syfte att ge en rent statistisk beskrivning av olika förore- ningssituationer, föroreningsutvecklingen etc.
Längre fram i betänkandet redovisas vil- ken information som enligt MKU: s uppfatt- ning bör insamlas till och inordnas i ett miljövårdens informationssystem. MKU har förutsatt att denna insamling av information i största möjliga utsträckning blir baserad på standardiserade mätförfaranden och att kon- troll av analysresultaten sker genom bedri- vandet av en regelbunden och tillräckligt omfattande interkalibreringsverksamhet.
I syfte att få en allmän uppfattning om de ADB-mässiga förutsättningarna för uppbygg- naden av ett miljövårdens informationssys- tem har MKU anordnat en särskild s.k. hearing med företrädare för sådana före- tag som i Sverige tillhandahåller datorer och datorutrustning samt tjänster i anslutning till utnyttjandet av datorer. Som underlag för utredningens bedömning av hithörande frå- gor har även legat resultaten från den av statskontoret genomförda inventeringen av svenska och vissa utländska ADB-tillämp- ningar med anknytning till miljövårdsområ- det (se statskontorets förstudie, kapitel 4).
Såvitt MKU har kunnat konstatera har inte på något håll i världen tagits i drift eller planerats ett integrerat ADB-system av det slag som MKU enligt sina direktiv haft att utreda och som skulle omfatta hela miljö- vårdsområdet inkl. området kemiska varor. Genomgången har emellertid visat, att man påbörjat utvecklingen av delsystem som kan väntas delvis tillgodose de speciella krav som ställs från miljövårdshåll. Särskilt bör näm- nas sådana applikationer som medger direkt- koppling av dator till automatiskt registre- rande instrument för undersökning av för- oreningsnivåer m.m. i luft och vatten. På några håll i världen finns sådana system redan i bruk, t. ex. i USA, Nederländerna och Japan.
Av särskilt intresse för uppbyggnaden av ett miljövårdens informationssystem är ut- vecklingen inom områdena generella databas- system, dokumentationssystem, minidatorer samt terminaler och dataöverföring.
Utvecklingen på området generella data- bassystem har varit snabb de senaste åren och erfarenheterna av denna typ av program- produkter är nu ganska omfattande. Syste- men innehåller vanligtvis funktioner för lag- ring och s.k. återvinning av information samt för omstrukturering av data. Vissa system innehåller även funktioner för termi- nalkommunikation.
De generella databassystemen ger som regel viss flexibilitet när det gäller datainne-
håll, datastruktur, utsökningsmöjligheter och fysiskt lagringsmedium.
System för lagring och återvinning av s. k. dokumentarisk information, dokumenta- tionssystem, har funnits i ett antal år. Den senaste utvecklingen på området har inne- burit att sökning kan initieras och styras från terminal. Sökningen sker därvid ofta stegvis på så sätt ltt antalet dokument som uppfyl- ler givna sjkvillkor presenteras för använda- ren varefter denne kan ta ställning till om ytterligare villkor skall anges. Innehållet i dokumenten tas ej fram för utskrift förrän önskad begränsning av informationen upp- nåtts. Varligtvis kan sökning ske såväl på identifikatonsbegrepp på dokumenten som på s.k. nyckelord och s. k. fritext. Bearbet- ningstiden vid fritextsökning blir dock avse- värd vid st)ra informationsmängder.
Intresset för mindre datorer, s. k. minida- torer, har starkt ökat under senare år beroen- de dels på deras i förhållande till prestanda låga kostnader, dels på förbättringar av programvara samt anslutningsbar kringut- rustning. Minidatorer har tidigare använts främst inom området processtyrning. De nya verksamhetsområdena är framför allt admi- nistrativ databehandling för t. ex. mindre företag sant regional och lokal databehand— ling inom :törre informationssystem. Minida- torn avlasar härvid den centrala datorn en hel del araete. Genom att viss databehand- ling sker lokalt kan volymen dataöverföring minskas o:h vissa resultat erhållas snabbare. Ökade möjligheter till snabb kontroll av indata är också en faktor som gör minidato- rer attraktiva i många sammanhang.
Vad slltligen avser området terminaler och dataöverföring kan konstateras att det på marknaden finns terminaler för de mest skiftande användningsområden. Man kan sä- ga att i stirt sett alla typer av indataenheter som kan anslutas centralt till dator även kan anslutas i terminalversion. Hastigheten vid terminalema blir dock oftast lägre. Termina- ler av typen bildskärmar med tangentbord har blivit speciellt vanliga då de möjliggör såväl in— som utmatning av information till/från (et centrala systemet. Vad gäller
dataöverföring utreds f. n. möjligheterna att skapa en samordning inom statliga informa- tionssystem. Vidare utreder televerket förut- sättningarna för att skapa ett allmänt nät för dataöverföring och kommer inom kort att starta ett provnät för vissa delar av landet. Utvecklingen inom detta område pekar på en ökning av överföringshastigheter och säker- het i i vissa fall en sänkning av överföringskostnaderna.
Enligt MKU är miljöinformationen i sig knappast en i jämförelse med andra uppgif- ter unik information. Mot bakgrund av detta förhållande och ovan redovisade utvecklings- tendenser på ADB-området anser MKU rent allmänt att själva ADB-tekniken inte skall behöva bli någon inskränkande faktor vid planeringen av ett miljövårdens informa- tionssystem, särskilt som datavolymerna kan antas komma att under en tämligen lång inledningsperiod vara av relativt blygsam omfattning sett från ADB-synpunkt.
transmissionen samt
5.7 Nyttoaspekter m. m.
Vad angår nyttan och fördelen för samhället av ett miljövårdens informationssystem mås- te till en början beaktas att verksamheten hos de myndigheter och andra organ som är engagerade i miljövårdsarbetet befinner sig i ett uppbyggnadsskede, varvid förutsättningar fastställs och rutiner formas. lnvesteringari databehandling på området kan mot denna bakgrund inte på konventionellt sätt vägas mot direkta besparingar. MKU menar att det över huvud taget är förenat med utomor- dentliga svårigheter att just vad avser miljö- vårdsområdet bedöma värdet i relation till kostnaderna av att inom ramen för ett informationssystem initiera och fortlöpande genomföra datainsamling i syfte att få till- gång till viss information eller att inordna och bearbeta viss befintlig information i ett sådant system. Liksom statskontoret vill MKU betrakta uppbyggnaden av systemet som en grund för ett effektivt och rationellt ordnat informationsflöde på området, vilket i sin tur är en viktig förutsättning för
genomförandet av en effektiv miljökontroll och miljöstyrning.
Några lönsamhetskalkyler i vanlig mening kan således inte läggas till grund för beslut om vilken information som bör inordnas i och behandlas inom ett miljövårdens infor- mationssystem. ] stället får dessa beslut i första hand grundas på översiktliga bedöm- ningar rörande den totala effektivitetsökning i miljövårdsarbetet som kan bli resultatet av att viss information tas med i systemet. Annorlunda uttryckt bör prövningen gälla i vilken utsträckning tillgången till viss infor- mation kan medverka till en säkrare miljö- kontroll och miljöstyrning. Detta uppnås om informationssystemet exempelvis kan ge myndigheter och andra organ underlag för en bättre planering av sina resp. verksamheter, leda till en förenklad hand- läggning av löpande ärenden eller medverka till en förbättrad bevakning av fastställda villkor för t. ex. bedrivande av viss miljöfar- lig verksamhet eller hantering av hälso- och miljöfarliga varor. Liknande verkan erhålls om informationen får en sådan användning att samhällets kontroll i vid bemärkelse av människans påverkan på den yttre miljön effektiviseras och underlättas, om den ger ett fylligare beslutsunderlag för fysisk plane- ringsverksamhet etc. Att information av oli- ka slag kan sambearbetas och göras tillgäng- lig för en vid krets användare inom systemets ram bör likaledes allmänt sett leda till förbättringar i olika avseenden. Också värdet av att man genom uppbyggnaden av ett samlat system kan undvika dubbelarbete i fråga om datainsamling och databearbetning bör uppmärksammas.
6.1 Inledning
Såsom framgår av det föregående ställer de på miljövårdsområdet verksamma organen stora krav i fråga om möjligheten för ett informationssystem på miljövårdens område att tillhandahålla information för olika typer av användning. Särskilt har betonats vikten av att informationen blir lätt åtkomlig lik- som behovet av att över myndighetsgränser kunna utnyttja den hos olika myndigheter tillgängliga dokumentationen. Vidare har re- gionala och centrala myndigheter framhållit det värde ett samlat informationssystem skulle kunna få som stöd för den tillsyns- verksamhet som myndigheten utför inom ramen för en viss författnings tillämpning.
[ det följande redovisas hur MKU bedömt behoven av olika slag av information som hjälpmedel för att åstadkomma en effektiv styrning och kontroll av miljön. Som ut- gångspunkt för bedömningen har legat de av olika miljövårdsorgan m. fl. angivna informa- tionsbehoven samt de allmänna förutsätt- ningar för systemuppbyggnaden som tidigare redovisats. Ett viktigt underlag har också varit rapporten från den av statskontoret genomförda förstudien till ett miljövårdens informationssystem.
En jämförelse mellan de av miljövårdsor- ganen redovisade informationsbehoven och den information som i dag tas fram inom miljövårdsområdet ger vid handen, att be-
Innehållet i miljövårdens informationssystem (MI)
hoven endast delvis blir tillgodosedda genom den informationsinsamling och den informa- tionsbearbetning som f. n. sker. Ett framtida informationssystem som skall kunna fylla väsentliga informationskrav torde därför i stor utsträckning behöva bygga på en effekti- vare bearbetning av insamlad information och — inom vissa områden — en utökad informationsinsamling.
Av grundläggande betydelse i informa- tionssystemet måste bli informationen om kemiska ämnen. De påfrestningar vilka såväl människor som djur, växter och andra orga- nismer utsätts för kan ofta hänföras till eller i varje fall misstänkas sammanhänga med förekomst och variationer av olika ämnen i omgivningen. Ett ämne som förekommer i en produkt återförs efter hanteringen i ur- sprungligt eller omvandlat skick till naturen i form av utsläpp i luft, i vatten och på mark eller såsom fast avfall. Återföringen leder ibland till förändringar i naturen, vilka kan observeras dels genom mätningar och direkta analyser av den aktuella substansen iluft, vatten och mark eller delar av de organismer som normalt lever i miljön, dels genom direkta observationer och inventeringar av levande organismer.
Ett ämne kan i sig självt eller då det ingåri en vara utgöra en hälsofara i människans arbets- eller hemmiljö. Information om förekomsten av bl. a. olika ämnen i arbets- processer och om deras eventuella samband
med utbredningen av sjukdomar och andra skador är av väsentligt intresse från produkt- kontrollsynpunkt.
Grundläggande kunskaper krävs emellertid också om olika ämnens biologiska effekter i skilda avseenden på levande organismer. I en prioriteringssituation måste samhällets resur- ser för miljövårdande insatser i första hand avdelas för sådana åtgärder som syftar till att minimera skadeverkningarna av de mest farli- ga ämnena.
En vidgad kunskap om olika ämnens förekomst och effekter samt en förbättrad åtkomst av vunna insikter är nödvändiga för de på miljövårdsområdet verksamma myn- digheterna och övriga organen. Uppgifter om ämnens förekomst i ekosystem och i arbets- processer samt dokumentation om deras biologiska effekter behöver därför samord- nat lagras och bearbetas.
Redovisningen i det följande av utred- ningens ställningstaganden avser fyra grupper av information, nämligen information röran- de 3) miljöpåverkande faktorer (avsnitt 6.2), b) miljösituationen och miljöutvecklingen (avsnitt 6.3), G) naturresurser och naturre- sursutnyttjande (avsnitt 6.4) samt d) viss övrig information (avsnitt 6.5).
För de olika informationsområdena redo- visas skälen till att informationen i fråga behövs som underlag för miljövårdsarbetet. Vidare anges om hanteringen av informa- tionen bör ske som en del av verksamheten inom miljövårdens informationssystem (MI) eller om den bör utföras i annan organisato- risk form, t. ex. inom ramen för något av de övriga informationssystem som nu byggs upp eller planeras. Utredningen har sålunda kom- mit till den uppfattningen att ett inordnande i MI av samtlig information av betydelse för miljövårdsarbetet inte ter sig realistiskt. ] det följande föreslås att verksamheten inom det av MKU planerade informationssystemet be- gränsas till sådana typer av information som får en från miljökontrollsynpunkt särskilt stor betydelse eller som av särskilda skäl inte kan behandlas inom ramen för annan verk- samhet. Utanför verksamheten i Ml skulle i huvudsak falla handhavandet av sådan infor—
mation som kan väntas få större betydelse för annan användning än för kontroll av miljön liksom dokumentation bl, a. rörande olika ämnens effekter, vilken redan i viss utsträckning ligger i internationellt tillgängli- ga databaser. Såsom framgår av det följande anser emellertid utredningen att det är av vikt att en samverkan kommer till stånd mellan de olika informationssystem som skall behandla information av betydelse från miljökontrollsynpunkt.
Den följande redovisningen av miljöinfor- mation som enligt förslaget framdeles skall finnas tillgänglig avser verksamheten med att hantera informationen i fråga, dvs. insam- lingen, lagringen, bearbetningen och tillhan- dahållandet av data. Verksamheter som syf— tar till framtagning av offentlig statistik redovisas under särskilda rubriker. Detta sker även i de fall där statistikframställningen inte förutsätter särskild uppgiftsinsamling utan kan grundas på i systemet redan lagrad information, i första hand av administrativ natur. Önskemålen om statistiska bearbet— ningar för andra ändamål än den offentliga statistiska redovisningen har inte studerats närmare av MKU varför några förslag i detta avseende inte förekommer i betänkandet. Utredningen har räknat med att behovet av dylika bearbetningar — vilka kan bli av såväl löpande som intermittent karaktär — får studeras mera ingående sedan uppbyggnaden av MI inletts.
Det kan framhållas att MKU:s disposition av föreliggande kapitel delvis skiljer sig från statskontorets disposition av motsvarande avsnitt i förstudierapporten. Statskontoret redogör i sitt innehållskapitel (se förstudie- rapporten kap. 6) för de olika informations- mängder som bör omfattas av informations- systemet. I ett senare kapitel (kap. 7) redovi- sas principlösningen av miljövårdens infor- mationssystem. I detta senare kapitel skisse- ras översiktligt informationsflödet i MI var- efter frågorna om datainsamling, datadistri- bution samt lagring och bearbetning av data i MI behandlas. Vidare redovisar statskontoret i nämnda kapitel både generella och använ- darspecifika bearbetningsrutiner som kom-
plement till basrutiner för uppdatering och sökning. Exempel på föreslagna generella bearbetningsrutiner är bl. a. sökning av upp- gifter om varor i vilka angivet kemiskt ämne ingår, dokumentsökningsrutin, sammanställ- ning av föroreningssituationen i visst områ- de, trendberäkningar, statistik m.m. I an— slutning till principlösningen av MI redovisar statskontoret i sin rapport speciella frågor i samband med uppbyggnaden av MI. Dessa speciella frågor behandlar MKU i kap. 9, varefter formerna för tillhandahållande av information från MI redovisas i kap. 10. I ett senare kapitel (kap. 12) redovisar MKU förslag till principlösning för ADB-rutiner.
I detta sammanhang bör även nämnas att statskontoret utarbetat tre olika system- skisser som utgör underlagsmaterial till stats- kontorets förstudierapport. I dessa system- skisser redovisas utförligt olika typer av informationsuttag som kan härledas ur in- tressentemas krav på information för att underlätta och effektivisera den miljökon- trollerande och miljöstyrande verksamheten. Detta underlagsmaterial finns i stencilerad form tillgängligt hos statskontoret.
6.2 Information om miljöpåverkande faktorer
6.2.1 Information från produktkontrolle- rande verksamhet
Samhällets kontroll över varor som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt utö- vas av ett antal organ bland vilka märks produktkontrollnämnden, SNV, socialstyrel- sen, statens livsmedelsverk, arbetarskydds- styrelsen, kommerskollegium, de kommuna- la hälsovårdsnämnderna och yrkesinspektio- nen. Verksamheten är delvis etablerad, delvis under uppbyggnad.
I verksamheten ingår bl. a. insamling, lag- ring och bearbetning av uppgifter rörande de produkter som är föremål för kontroll. I några fall har informationsbearbetningen karaktär av en formell registrering, vilket förfarande innebär att en vara ej får hanteras i något hänseende utan att först ha prövats
och godkänts av myndighet. Registreringen av information om varor som varit föremål för offentlig kontroll kan även tjäna som underlag för framtagning av statistik. Frågor om framställning av statistik beträffande produkter behandlas särskilt under avsnitt 6.2.6.
Som ett led i strävandena att underlätta berörda organs verksamhet har undersökts möjligheterna att skapa en samlad kunskaps- bank för produktkontrollområdet i vilken skulle ingå delar av den information som de offentliga myndigheterna har behov av i sin kontrollverksamhet. I en sådan kunskaps- bank skulle behöva ingå dels grunddata om de produkter som är föremål för kontroll, dels uppgifter av referensnatur om forsk- ningsrapporter m.m. såsom underlag för myndigheternas bedömning av olika produk- ters skadlighet. Kunskapsbanken skulle även, i den mån gällande sekretessbestämmelser inte lägger hinder i vägen, kunna bidra till att tillgodose allmänhetens krav på information om produkter.
Informationsflödet hänförs i det följande till någon av dessa tre huvudgrupper, nämli- gen l) hälso- och miljöfarliga varor däri inbegripet sådana som är av intresse från arbetsmiljösynpunkt 2) läkemedel och 3) livsmedel.
Hanteringen av hälso- och miljöfarliga varor, varmed avses bl. a. ämnen och bered- ningar som med hänsyn till egenskaper och hantering kan befaras medföra förgiftning eller annan skada på människor eller i miljön, kommer att vara reglerad enligt den nya lagen avseende dylika varor. Enligt en preliminär bedömning kan antalet varor som i slutet av 1970-talet centralt har genererat uppgifter till informationssystemet enligt denna lagstiftning beräknas till mellan 5 000 och 8 000 av vilka uppskattningsvis 2 OOO—3 OOO torde bli aktuella för registre- ring eller annan tillståndsprövning. Behovet av att fortlöpande ha kännedom om hante- ringens omfattning beträffande olika varor eller varugrupper kan leda till registrering av mängduppgifter för ett stort antal av de varor som berörs av lagen.
Lagen täcker kemiska varor i alla samman- hang alltså även i arbetslivet, i sistnämnda hänseende med komplettering av de särskilda bestämmelserna i arbetarskyddslagstiftning- en. I sistnämnda fall kommer också frågor om tekniska arbetsprocesser, föroreningshal- ter i luften rn. rn. in i bilden. De myndighe- ter som arbetar inom arbetarskyddets områ- de är arbetarskyddsstyrelsen centralt medan yrkesinspektionen, specialinspektionen och hälsovårdsnämnderna verkar på regional resp. lokal nivå. En stor del av nuvarande information inhämtas genom frivilligt upp- giftslämnande. Kraven på information om vissa varors sammansättning, deras använd- ning i arbetsprocesser, skadliga effekter m.m. är emellertid i dag så höga att endast en del av de förfrågningar som görs kan besvaras tillfredsställande. Inom arbetar- skyddsstyrelsens, yrkesinspektionens och specialinspektionens verksamhetsområden torde relativt stora förändringar komma att ske under den närmaste tioårsperioden. Ar- betsmiljöfrågoma studeras, såsom tidigare nämnts, av den av Kungl. Maj:t tillsatta arbetsmiljöutredningen, vilken torde komma att föreslå vissa förändringar. Det är därför svårt att bedöma det framtida informations- flödet om varor och ämnen till och från arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektio— nen. Med all sannolikhet torde emellertid flödet komma att öka. Även kraven på att myndigheterna inom detta område skall kun- na ge snabb och i sammanhanget väsentlig information kan förväntas öka.
Kontrollen av läkemedel regleras genom läkemedelsförordningen (1962: 701). Vid so— cialstyrelsens läkemedelsavdelning, som har kontrollansvaret, finns etablerade rutiner för verksamheten. I dag är drygt 2 600 preparat, s. k. farmacevtiska specialiteter, registrerade.
Kontrollen av livsmedel regleras enligt livsmedelslagen (1971: 511). Statens livs- medelsverk är högsta centrala organ medan på det regionala och lokala planet länsstyrel- ser resp. hälsovårdsnämnder fungerar som kontrollorgan. Verksamheten inriktas på kontroll av varor, livsmedelsindustrier, im— portörer och försäljningsställen. Antalet va-
rutyper på marknaden kan antas komma att mot slutet av 1970-talet uppgå till mellan 5 000 och 10 000 medan antalet varor av viss typ och visst fabrikat kan uppgå till 20 000.
Information om varor såvitt avser deras hälsoeffekter lämnas i dag bl. a. av giftinfor- mationscentralen och de yrkesmedicinska klinikerna. Giftinformationscentralen besva- rar bl. a. frågor, som rör lämplig behandlings- åtgärd vid akut förgiftning. De yrkesmedicin- ska klinikerna behandlar bl.a. misstänkta förgiftningsfall med ospecifika symptom. Antalet telefonförfrågningar gällande akuta och kroniska yrkesmedicinska förgiftnings- fall var under år 1970 vid exempelvis yrkes- medicinska kliniken vid karolinska sjukhuset ca 400. En betydande ökning av antalet förfrågningar förväntas äga rum de närmaste åren.
Den väsentliga källan till kunskap om olika ämnens effekter är den vetenskapliga litteraturen, vilkens snabba tillväxt och allt- mer ökande svåröverSkådlighet är ett interna- tionellt problem. I övrigt är det framtagna vetandet och de dokumenterade uppgifterna rörande gifter och andra hälso- och miljöfar— liga varor i vårt land i dag spridda över ett stort antal myndigheter och andra organ vilket medför svårigheter att bedöma och utnyttja dem. Då dessutom kraven från regionala och lokala organ samt från allmän- heten vad gäller uppgifter om varorna kan förutses komma att öka starkt, torde auto- matiserad databehandling av grunduppgifter om de varor som är föremål för kontroll från samhällets sida vara nödvändig för att under- lätta och effektivisera verksamheten.
MKU föreslår således att i Ml insamlas och registreras information om sådana varor som blivit föremål för offentlig kontroll enligt lagstiftning beträffande hälso- och miljöfarli- ga varor, läkemedel och livsmedel. Registre- ringen bör omfatta uppgifter om de i varorna ingående kemiska ämnena m.m. samt viss administrativ information om varorna röran— de bl.a. utförd handläggning såsom uppgif- ter om tillståndsgivning. Vidare föreslår MKU att i MI registreras referenser till
forsknngsrapporter och annat dylikt mate- rial scm av de ansvariga myndigheterna bedöma innehålla relevanta uppgifter om effekter hos varorna. Frågan om statistik över importen och hanteringen av hälso- och miljöfarliga varor behandlas nedan under avsnitt6.2.6.
Den av MKU föreslagna registreringen bör innefatta uppläggningen av ett register över samtliga kemiska substanser vilka direkt eller indirekt är föremål för kontroll. MKU föreslår således att ett separat substansre— gister .äggs upp med identifikationsnummer och benämning på varje substans. I andra hand kan annan deskriptiv information regis- treras såsom t.ex. summaformel och sub- stansindexering, varmed förstås sådan in- dexering som gör det möjligt att återvinna information inom eller utom MI beträffande substanser med gemensamma kemiska karak- täristika. I ett senare skede kan, om så anses motiverat. ingå deskriptiv information röran- de t.ex. molekylvikt, smältpunkt och ång- tryck vid olika temperaturer. Detta torde emellertid i praktiken förutsätta, att infor— mation finns tillgänglig i någon internationell databas, från vilken den direkt skulle kunna överföras till MI. Detsamma gäller utvärdera- de dara om kemiska substansers biologiska effekter, ; den mån sådana data inte tas fram i annan ordning.
För den produktkontrollerande verksam- heten är det av vikt att information kan erhållas u: Ml på ett för användaren lämpligt sätt. Ett förslag till hur information skall kunna erhållas från MI har utarbetats av
statskontoret och redovisats ien systemskiss avseende ADB av information i den produkt- kontrolle'ande verksamheten. Systemskissen återfinns bland underlagsmaterialet till stats- kontorets förstudierapport.
I systemskissen har ett antal generella bearbetnirgsrutiner skisserats, som skall kun- na tillgocose användarnas krav och effekti- visera den produktkontrollerande verksam- heten. Erempel på sådana generella rutiner är sökning av varor i vilka viss vara eller visst ämne ingir, sökning av varor/kemiska ämnen som en argiven vara består av, dokumentsök-
ning, framställning av underlag med grund- uppgifter om vara/ämne, framställning av planeringsunderlag för efterkontroll av varor samt framställning av förteckningar över varor med en viss märkning.
Under statskontorets förstudiearbete har från intressenter framställda krav på infor- mation om hälso- och miljöfarliga varor föranlett utarbetande av förslag till informa- tionsuttag omfattande uppgifter om viss vara eller varugrupp, uppgifter om visst ämne, meddelande om att efterkontroll bör utföras och meddelande om att tidsbegränsade till- stånd utlöper. Från bl. a. SNV:s omgivnings- hygieniska avdelning har framförts önskemål om att från MI kunna erhålla omsättnings- uppgifter för vissa ämnen i syfte att kartläg— ga användningen inom olika sektorer samt i samband därmed beräkna utsläpp, återan- vändning, destruktion m. rn.
Exempel på utdatarapporter som kan här- ledas ur intressenternas krav på information från MI om läkemedel är uppgifter om viss registrerad farmacevtisk specialitet, uppgifter om viss substans, meddelande om att efter- kontroll bör utföras, meddelande om att rapport från kliniskt försök ej inkommit samt meddelande om sammansättning och deklaration av registrerad farmacevtisk spe- cialitet. Etablerade rutiner för rapportering och bearbetning av uppgifter om läkemedels- biverkningar finns vid socialstyrelsens läke- medelsavdelning.
Vad beträffar livsmedel har krav fram- ställts om att man på begäran skall kunna erhålla uttag från MI med uppgifter om visst livsmedel, ämne och företag, samt om livs- medelsimportör. Rutiner av intresse i sam- manhanget är också de kostundersökningar livsmedelsverket utför ur näringsfysiologisk synpunkt samt den lagring av analysdata avseende förekomst av kvicksilver i fisk som numera sker hos livsmedelsverket. Rutinen för kostundersökningar, som är baserad på ADB, grundas på relationer mellan etablera- de kostvanor och rekommendationer röran- de kostens sammansättning. Till varje livsme- del och maträtt som rutinen omfattar finns lagrade analysdata beträffande innehåll av
protein, kolhydrater, fett, kalcium, fosfor, järn och vitaminer samt uppgift om energi- innehåll. Ett arbete avsett att utvidga denna rutin till att omfatta även livsmedelstillsatser är under planering. Kartläggningen av metyl- kvicksilverhalter i fisk från svenska vatten omfattar data om fiskar, vikt, kvicksilverhalt och fångstplats. Sammanställningar tas regel- bundet fram för olika vattendrag och sjö- system och ligger till grund för införande av förbud för saluhållande av fisk från visst vattendrag.
Omfattande krav på information har en- ligt statskontoret framförts beträffande va- ror som hanteras i olika arbetsprocesser. Kraven har gällt dylika varors sammansätt- ning, deras användning i olika arbetsproces- ser och deras skadliga effekter m. m. Det kan nämnas att vid arbetarskyddsstyrelsen insam— las rapporter från hälsoundersökningar av personer som i arbetet exponeras för vissa ämnen. Bl.a. har ett manuellt register upp- rättats över rapporter från hälsokontroller avseende dammlunga, det 5. k. silikosre- gistret. Kontroller med inriktning på blyför- giftning rapporteras enligt fastlagd rutin men register är ej upprättat. Behov av maskinell bearbetning av uppgifter av denna art har framförts.
6.2.21nf0rmation från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen
Miljöskyddslagen (1969: 387) innehåller be- stämmelser till skydd mot s.k. miljöfarlig verksamhet. Samhällets tillsyn enligt denna lag intar en central ställning i miljövårdsarbe— tet.
Tillsynsverksamheten enligt miljöskydds— lagen befinner sig ännu i ett uppbyggnads- skede. Enligt en beräkning utförd inom SNV torde i början av 1980-talet ca 5 000 förore- nande industrier och andra anläggningar bli föremål för tillsyn och kontroll från luft- vårdssynpunkt enligt miljöskyddslagen vartill kommer ca 15 000 tjockoljeeldade mindre anläggningar för lokaluppvärmning. Samti- digt torde antalet kontrollerade vattenföro- renande industrier och avloppsverk uppgå
För övervakning av den miljöfarliga verk- samheten vid en anläggning upprättas särskil- da kontrollprogram innehållande föreskrifter om de löpande emissions-, immissions- och effektundersökningar som skall utföras för kontroll av verksamheten. Enligt SNV:s uppskattningar kommer mätningar av luft- emissioner med automatiskt registrerande instrument att i början av 1980-talet resulte- ra i drygt 40 milj. råvärden per år. Härtill kommer ca 115 000 mät- och analysvärden insamlade på konventionellt sätt. Beträffan- de emissioner i vatten uppskattas det årliga dataflödet till ca 150 milj. uppgifter om föroreningar och kringförhållanden. Drygt hälften av dessa uppgifter beräknas komma att samlas in med kontinuerligt registrerande instrument. Till detta kommer s.k. flödes- mätningar som totalt beräknas uppgå till 3 milj. uppgifter per år. Immissionsmätningar- na i luft, inkl. sådana med kontinuerligt registrerande instrument, torde resultera i ca 20 milj. mätvärden per år. Genom de i kontrollprogram stadgade recipientundersök- ningarna beräknas komma att insamlas drygt 4,5 milj. värden, de flesta med manuella metoder.
MKU föreslår med hänsyn till det expan- derande informationsflödet och för att grun- den till en rationellt ordnad behandling av informationen inom tillsynsverksamheten skall kunna skapas att denna information inordnas i MI. Härigenom kommer med tiden att byggas upp en fullständig registre- ring av de anläggningar i landlet där miljöfar- lig verksamhet i miljöskyddslagstiftningens mening bedrivs och underlag erhållas för en effektivare styrning av denna verksamhet. Behandlingen inom MI föreslås omfatta in- formation om samtliga anläggningar som varit föremål för handläggning enligt miljö- skyddslagen eller motsvarandle författningar samt information om emissioner, immissio- ner och effekter som framkommer genom tillsynsverksamheten. Det kommande infor- mationsflödets omfattning crch frågan hur det skall tas om hand i IMI får utredas närmare. I sammanhanget böir anmärkas att
frågan om statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet och emissioner från dylika anläggningar tas upp särskilt i avsnit- ten 6.2.7 och 6.2.8.
MKU: s förslag vad gäller inordnandet i MI av informaton från tillsynsverksamheten en- ligt miljöskyddslagen ansluter i allt väsentligt till de bedömningar och förslag som presen- terats i rapporten från statskontorets för- studie.
Statskontoret har analyserat och bearbe- tat de krav på information som blivande användare av MI ställt för att underlätta och effektivisera tillsynsverksamheten enligt mil- jöskyddslagen. En systemskiss avseende automatisk databehandling av information i denna verksamhet har av statskontoret utar- betats och redovisats i det till statskontorets förstudierapport hörande, förut omnämnda underlagsmaterialet. Önskemål om informa- tionsuttag har framförts från bl. a. SNV, länsstyrelser, kommuner och industrier.
6.2.3 Information från tillsynsverksamhet enligt hälsovårdsstadgan
Hälsovårdsstadgan (1958: 663) innehåller bl.a. allmänna bestämmelser om övervak- ning av hälsovården och därjämte speciella bestämmelser Jm kontroll av bl. a. sådant vatten som tllhandahålles genom allmän anläggning inom hälsovårdstätort.
Eftersom miljöskyddslagen generellt reg- lerar miljöfarlig verksamhet kommer det centrala infornationsbehovet på detta om- råde att tillgoloses genom de i föregående avsnitt föreslagna informationsrutinerna. Kontroll av vrtten som tillhandahålles för konsumtionsärdamål sker däremot endast ge— nom hälsovårdsstadgan, enligt vilken vatten- verken är skyldiga att ta prover på utgående vatten och — i le fall anordning för rening av vattnet finns — på råvatten. Riktlinjer för kontrollens geromförande utfärdas av social- styrelsen, som har det centrala tillsyns— och kontrollansvartt. Regionalt ankommer det på länsläkarorganisationen och lokalt på hälsovårdsnämrden att övervaka verksam-
I riket finns uppskattningsvis ca 2 000 allmänna vattenverk av det slag som avsesi hälsovårdsstadgan. Antalet mätvärden som insamlas enligt det minimiprogram för rå- och renvattenprovtagning som anges i social- styrelsens riktlinjer uppskattas till omkring 150 OOO/år. Mätningarna omfattar fysikalis- ka, kemiska och bakteriologiska parametrar. Vid större vattenverk förekommer inte sällan att vissa variabler kontrolleras med tätare frekvens än vad som föreskrivs i minimipro— grammet. Behov av lättillgänglig åtkomst av uppgifter från den kontroll som sker av rå- och renvatten enligt hälsovårdsstadgan har framförts från såväl de på området ansvariga organen som från andra myndigheter och organ, inkl. forskningen.
Enligt MKU:s mening bör en samlad lag- ring och maskinell behandling av informa- tionen kunna underlätta och effektivisera kontrollverksamheten. Ett värde bör även ligga i att kunna jämföra dessa uppgifter med annan information om vattenkvalitet, före- komst av föroreningar m. m. på olika orter. MKU föreslår med hänsyn till det anförda, liksom statskontoret i sin rapport, att upp- gifter om vattenverk och de vid rå- och renvattenprovtagning erhållna mätvärdena registreras i MI.
6.2.4 Information från tillsynsverksamhet enligt vattenlagen
Vattenlagen innehåller regler för användning av vattnet som fysisk resurs. Av de ca 20 000 mål som hittills avgjorts enligt denna lag utgör övervägande delen s. k. ansökningsmål. Dessa avser huvudsakligen ansökningar om byggande i vatten och gäller framför allt byggande av vattenkraftsstationer och inrät- tande av företag för bortledning av vatten för konsumtion eller industriell förbrukning.
Enligt vattenlagen skall domstols beslut innehålla noggranna bestämmelser om de villkor, som behövs för att tillgodose allmän och enskild rätt vid byggande i vatten. I regel förordnas särskild kontrollant om reglerings-
eller kraftverksföretaget orsakar stor och vidsträckt inverkan på vattenförhållandena samt om vattenhushållningsbestämmelserna är komplicerade. Är företaget däremot av begränsad storlek eller kan företaget bedö- mas få ringa och lokalt begränsad inverkan på vattenförhållandena, tillåts i regel att kontrollen sköts genom anläggningens för- sorg. Som särskild kontrollant förordnas vanligtvis SMHI, vilket f.n. är ansvarigt för kontrollen av ett par hundra vattenkrafts- och regleringsanläggningar.
För upplysningar om de beslut som med- delats rörande företag enligt vattenlagen är man i dag huvudsakligen hänvisad till den vattenbok som förs vid domstol samt till domar och akter. Vattenboken har närmast karaktären av ett domsregister och innehåller bl. a. uppgifter om det berörda företagets namn och typ, dess läge samt referenser till berörd akt och dom. Behovet av en fullstän- digare och mer lättillgänglig information om de anläggningar som berörs av vattenlagen har under MKU:s arbete understrukits från flera håll. Från miljövårdssynpunkt är av särskilt intresse information om anläggningar som påverkar vattenföring och vattenstånd.
MKU föreslår på grund av det anförda, att i MI registreras referenser till vattendomar. Registreringen bör ge möjlighet för intressen— terna att erhålla en relativt fullständig bild av de faktorer som påverkar förhållandena i olika vattenområden. Referenserna bör i princip omfatta nuvarande uppgifter i vat- tenboken samt eventuellt också kortfattade data om anläggningens verkningar i skilda avseenden, t. ex. uppgift om högsta tillåtna dämningsgräns.
önskvärt vore givetvis att kontroll av att vattenhushållningsbestämmelsema följs skul- le kunna utföras på datamaskinell väg. En sådan anordning torde emellertid med tanke på nuvarande villkors komplicerade karak- tär bli alltför kostnadskrävande. Informa- tionsflödet i den kontrollerande verksam— heten enligt vattenlagen bör därför enligt MKU:s uppfattning tills vidare ej inordnasi MI utan även i fortsättningen handhas av förordnade kontrollanter.
MKU:s här redovisade synpunkter och förslag vad avser inordnandet i MI av infor— mation från tillsynsverksamheten enligt vat— tenlagen ansluter till statskontorets bedöm- ning av frågan.
6.2.5 Information från tillsynsverksamhet enligt strålskyddslagen
För uppförande av kärnkraftverk krävs till- stånd såväl enligt atomenergilagen (1956: 306) som enligt miljöskyddslagen. De kontrollprogram som upprättas enligt den senare lagen tar ej upp den del av anlägg- ningens miljöfarliga verksamhet som speciellt angår strålskyddsfrågor. Villkor och före- skrifter för strålskyddskontrollen utfärdas särskilt av statens strålskyddsinstitut med stöd av strålskyddslagen (1958: 110). Insti- tutet ansvarar även för kontrollen av att stadgade bestämmelser idenna del efterföljs.
Kontrollen enligt strålskyddslagen kom- mer är 1974 att omfatta inalles fyra anlägg- ningar, varför informationsflödet blir begrän— sat. År 1974 beräknas 400—500 vattenanaly— ser utföras medan antalet analyser i luft beräknas uppgå till ca 200.
Liksom statskontoret anser MKU att det kan vara lämpligt att i MI inledningsvis även registrera den information som samlas in genom kontrollen enligt strålskyddslagen trots att nuvarande dataflöde ej i sig påkallar datamaskinell bearbetning. Motivet för ett inordnande är att denna information kom- pletterar den information som kommer att samlas in genom tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen.
6.2.6 Statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor
Lagen om hälso- och miljöfarliga varor krä- ver för sin tillämpning att berörda myndighe- ter får tillgång till information i olika avseen- den om de varor som omfattas av lagen och inte minst om sådana varor (ämnen, bered- ningar och övriga varor) som med stöd av lagen läggs under särskild kontroll. En viktig del av denna information måste bli uppgifter
som anger i vilka kvantiteter berörda varor importeras, tillverkas, försäljs, förbrukas (inkl. återanvänds) och förs ut i den yttre miljön som avfall. Dylik statistik skulle också komma att få ett mycket stort värde för kontrollen i stort av den yttre miljön. Enligt MKU: s bedömning vore det önskvärt att statistiken fick en sådan uppläggning, att man fortlöpande kunde följa varornas väg genom samhället och studera hur stor del som återcirkulerar, hur stor del som utnytt- jas och under hur lång tidsperiod detta sker samt hur stor del som försvinner i naturen etc. på sådant sätt att en återanvändning i princip omöjliggörs. En väg att åstadkomma en sådan redovisning är att upprätta model- ler över materialflöden, s. k. materialbalan- ser. Vilken utformning dylika modeller bör få torde bli beroende bl. a. av resultaten från ett av europeiska statistikerkonferensen ini- tierat arbete på detta område.
Befintlig officiell statistik över import, export, tillverkning, försäljning, användning etc. av olika produktslag, vilken bygger på internationellt tillämpad varunomenklatur, är i och för sig långt differentierad. Som underlag i tillsyns- och kontrollverksamhet vad avser hälso- och miljöfarliga varor, kon- troll av den yttre miljön etc. skulle den dock vara otillräcklig eftersom redovisningen van- ligen avser aggregat av varor och ej ger information om en enskild vara som skulle kunna ha intresse från produkt- och miljö- kontrollsynpunkt.
En utvidgning av denna typ av varustati- stik i sådan utsträckning att den skulle tillgodose kraven från miljökontrollorganen torde emellertid knappast vara genomförbar. Särskilt mot bakgrund av att en sådan utökning skulle kunna medföra svårigheter från uppgiftslämnarsynpunkt har MKU, som i detta hänseende samrått med SCB — den myndighet vilken har hand om denna stati- stik # ansett det lämpligt att överväga annan form för insamling av uppgifterna i fråga.
Den metod som därvid närmast står till buds är att basera statistiken på de uppgifter om enskilda varor som myndighet med stöd av lagen om hälso- och miljöfarliga varor
kommer att samla in och förfoga över. I vilken utsträckning myndigheterna kommer att begagna sin rätt enligt denna lag att föreskriva rapporteringsskyldighet kan emel- lertid inte nu bedömas. Det får förutsättas, att rapporteringsskyldighetens omfattning och avgränsning också blir beroende av den uppgiftsmottagande myndighetens egna re- surser och att vid bestämmande av rapporte- ringsskyldigheten en prioritering sker med beaktande av arten och omfattningen av hälso- och miljöfaran hos varugrupperna. Rapporteringsplikten skulle alltså till en bör- jan koncentreras till sådana grupper av varor som bedöms särskilt värdefulla att kartlägga och därefter byggas ut efter hand som inkommet material kan bearbetas och utvär- deras av myndigheten.
MKU föreslår att en offentlig årlig sta- tistik över hanteringen av hälso- och miljö- farliga varor — framtagen enligt här redovi- sad metod och som en del av verksamheteni MI — kommer till stånd. Vilken omfattning denna statistik kan få blir i första hand beroende av rapporteringsskyldighetens om- fattning. De praktiska problem av skilda slag som sammanhänger med utarbetandet av statistiken behöver utredas ytterligare, i vil- ket sammanhang också bör undersökas för- utsättningarna att för de fall då det bedöms angeläget få till stånd en regionalt differen- tierad redovisning av statistikresultaten.
Vissa av de varor som kan utgöra en risk för människans hälsa och miljön intar en särställning så till vida att de blir föremål för avsiktlig spridning i den yttre miljön. Exem- pel på sådana medel är bekämpningsmedel, handelsgödselmedel och vägsalt. Med hänsyn till att åtskilliga av dessa varor sprids i stora mängder, över stora ytor och under lång tidsrymd är det av vikt att man förfogar över information som fortlöpande anger i vilken omfattning dessa används och därmed belas- tar den yttre miljön. Från kontrollsynpunkt bör en sådan statistik helst vara så uppbyggd, att den kan ge informationen i fråga med viss geografisk differentiering.
I fråga om bekämpningsmedlen tog 1964 års naturresursutredning i sitt betänkande
(SOU 1967: 44) Miljövårdsforskning. Del II. Organisation och resurser upp frågan om utarbetandet av en svensk statistik över användningen av biocider (bekämpningsme- del m. m.). I anslutning härtill anförde utred- ningen bl.a., att det mött stora svårigheter att få närmare uppgifter om förbrukningen av olika slags biocider ilandet. Då det gällde sådana biocider, som användes inom jordbru- ket, förelåg vissa uppgifter inom jordbrukets utredningsinstitut. Såvitt angick andra bio- cider fanns inga samlade uppgifter om kon- sumtionen. Icke minst då det gällde att kvantitativt bedöma skadeverkningar av bio- cider var det av värde, att förbrukningssiffror för samtliga använda biocider fanns tillgäng- liga. Utredningen ansåg det angeläget, att en tillförlitlig statistik över biocidförbrukningen erhölls.
I prop. 1968: 37 där på grundval av naturresursutredningens betänkande förslag lades fram om naturvårdsforskningens fram- tida organisation underströks angelägenheten av att en utredning kom till stånd om möjligheterna att upprätta statistik över för- brukningen av biocider och andra produkter. Uttalandet torde få ses som en del av bakgrunden till tillsättandet av MKU.
Enligt MKU:s mening skulle utarbetandet av en löpande statistik över förbrukningen av bekämpningsmedel i vårt land bli förenat med åtskilliga praktiska problem, framför allt på grund av att antalet förbrukare av bekämpningsmedel är omfattande och att det troligen skulle uppstå svårigheter för en stor del av dessa att årligen ange specificerad information om användningen av olika pre- parat. Även om uppgiftsinsamlingen, som skulle behöva gälla i första hand jordbrukare, skogsägare och trädgårdsodlare, kunde be- gränsas till stickprov, skulle en sådan metod för uppgiftsinsamling kunna medföra att de slutliga statistikresultaten blev osäkra. MKU anser därför att man bör pröva någon annan väg för insamling av berörda uppgifter. Den metod som dåi första hand blir aktuell är att basera statistiken på uppgifter om försälj- ningen av preparaten i fråga. Uppgifter här- om ger visserligen inte bestämt besked om
den aktuella förbrukningen eftersom viss tidsförskjutning förekommer mellan försälj- ning och förbrukning på grund av bl.a. lagring. Sett i ett längre tidsperspektiv måste emellertid även försäljningsuppgifter ge en god spegling av förbrukningen. Det synes mot denna bakgrund lämpligt att man grun— dar en officiell statistik över biocidanvänd- ningen i vårt land på uppgifter om försålda kvantiteter. Genom en sådan uppläggning begränsas avsevärt antalet uppgiftslämnare. Det torde också vara möjligt att på detta sätt erhålla tillförlitliga primäruppgifter, vilket medverkar till att den slutliga statistiken får en tillräcklig noggrannhet.
Såsom nyss nämnts kan enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor föreskrivas upp- giftsskyldighet beträffande bl.a. biocider. En statistik över försäljningen av bekämp- ningsmedel är enligt MKU angelägen att få fram, varför befogenheten i detta avseende bör utnyttjas snarast möjligt.
Den angivna metoden för insamling av uppgifter om försäljningen av olika biocid- preparat skulle ge underlag endast för en totalredovisning för hela landet. Från flera håll har emellertid efterlysts en regionalt differentierad statistik, varvid i första hand begärts en redovisning för de enskilda länen. Önskemålet synes kunna delvis tillgodoses genom intermittenta specialundersökningar, i första hand utförda i anslutning till någon existerande rutin för datainsamling inom jordbruksstatistiken, t. ex. de objektiva skör- deuppskattningarna eller någon av de årliga enkätundersökningarna. Den önskade kompletterande informationen bör vid ett dylikt förfarande kunna tas fram till förhål- landevis låga kostnader.
Som tidigare påpekats kan man förutse betydande svårigheter när det gäller att få in korrekta uppgifter direkt från de slutliga användarna av bekämpningsmedlen. Möjlig- heterna att denna väg få underlag för en kvalitetsmässigt godtagbar statistik över an- vändningen av biocider bör därför noga undersökas och övervägas innan en statistik- insamling sker i större skala. I samband härmed bör eventuellt också prövas förut-
sättningarna att knyta insamlingen av sta- tistikuppgifterna i fråga till annan datainsam- ling än den som sker inom jordbruksstatisti- ken.
Beträffande ett antal bekämpningsmedel som används för bekämpning i speciella grödor, t.ex. sockerbetor, raps och bruna bönor, bör uppgifter om försäljningen och om den geografiska fördelningen i landet av odlingen av sådana grödor kunna ge en bild av hur förbrukningen fördelas på skilda delar av landet. Ett rutinmässigt genomförande av sådana uppskattningar för dessa preparat bör kunna ge visst underlag för en geografiskt differentierad statistikredovisning utan att kompletterande datainsamling behöver ske.
Vad härefter angår handelsgödselmedlen kan framhållas att man först under senare tid börjat få kunskap om hur utnyttjandet av olika gödselpreparat påverkar vatten- och markförhållanden på längre sikt. För pro- duktkontroll och från allmän miljöövervak- ningssynpunkr skulle en löpande statistik utvisande förbrukningens omfattning i olika delar av landet vara av värde. En dylik statistik, liksom motsvarande statistik röran- de bekämpningsmedel, måste huvudsakligen bygga på uppgifter om försäljningen, vilka visserligen för enstaka år kan ge en missvisan- de bild av förbrukningen men som sett över perioder om 3—5 år kan antas spegla denna relativt väl.
En statistik över försäljningen av handels- gödselmedel, vilken relativt väl torde svara mot det ang;vna behovet av information, utarbetas redin nu i samarbete mellan sta- tens jordbruksnämnd och Stiftelsen svensk växtnäringsfo:skning inom Skogs- och lant- bruksakademisn. Statistiken framställs årsvis och baseras pi uppgifter från importörer och tillverkare orr. totala försäljningen (kvantite- ter) av kväve-, fosfor- och kaliumgödsel under s.k. gtdselår (avser tiden juni—maj). Den redovisas dels av jordbruksnämnden i form av rikssiffror, dels av Skogs- och lantbruksakacemien i form av uppgifter för enskilda län och för elva större regioner bildade genom sammanläggning av lån.
Vidare har SCB vid genomförandet av de
objektiva skördeuppskattningama år 1971 in- hämtat särskilda uppgifter om förbrukningen av handelsgödsel till olika grödor under tiden augusti 1970—juli 1971. Med ledning härav har senare en statistik utarbetats över för- brukningen av kväve, fosfor och kalium uttryckt i kilogram per hektar för olika grödor och s. k. produktionsområden. Efter- som arealerna av grödorna är kända, skulle en totaluppgift över förbrukningen, dvs. över faktiska användningen av angivna handels- gödselmedel lätt kunna räknas fram. Behovet av att intermittent eller mera löpande ge- nomföra undersökningar av angivet slag som komplement till den årliga försäljningssta- tistiken synes böra undersökas närmare i anslutning till att uppbyggnaden av MI på- börjas.
MKU:s förslag innebär att utarbetandet av en offentlig statistik över import och hante- ring av vissa hälso- och miljöfarliga varor skall ske som en del av verksamheten inom MI. Detsamma gäller genomförandet av de ytterligare utredningar som MKU har aktua- liserat beträffande dylik statistik. Såvitt gäl- ler statistiken över handelsgödselmedlen an- ser dock MKU med hänsyn till att denna statistik har ett stort intresse också för andra områden än miljövården att framtagningen tills vidare inte bör inordnas i MI.
6.2.7 Statistik över anläggningar med miljö- farlig verksamhet
Miljökontroll och verksamhet för fysisk pla- nering förutsätter att tillgång finns till samlade uppgifter om hur de anläggningar vid vilka bedrivs s. k. miljöfarlig verksamhet är fördelade antalsmässigt på olika branscher och på olika delar av landet. Det är därför angeläget att en dylik statistik — omfattande i första hand sådana anläggningar som faller under miljöskyddslagstiftningens bestämmel- ser — kommer till stånd. Underlag för statistiken finns i det register över anlägg- ningar som byggs upp i anslutning till att inom MI samlas information från tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljö- skyddslagen (se utredningens förslag i avsnitt
6.2.2). Visserligen kommer detta register till en början att vara behäftat med brister på grund av att tillsynen och kontrollen inte omfattar samtliga anläggningar vid vilka be- drivs miljöfarlig verksamhet i miljöskydds- lagens mening. I takt med den fortskridande ärendehandläggningen enligt miljöskydds- lagen kommer registret emellertid att få en allt bättre täckning. Vid slutet av 1970-talet kan registret komma att omfatta ungefär 10 000 anläggningar.
Frågan om att ur materialet från tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljö- skyddslagen ta fram statistik över anlägg- ningar får bevakas under registrets uppbyg- gande, varvid särskilt bör prövas möjligheter- na att partiellt utnyttja registerinforma- tionen — t. ex. uppgifter för vissa branscher # för en inledande statistikproduktion.
Statistiken synes böra tas fram årsvis och avse läget vid kalenderårsskiftet. Den föreslås bli redovisad branschvis för kommuner, län och hela riket. Härutöver bör övervägas viss redovisning för sådana regioner som avgrän- sats med speciellt hänsynstagande till de geografiska och miljömässiga förhållandena, t.ex. för s.k. avrinningsområden. Vidare hör av statistiken framgå i vilken utsträck- ning de redovisade anläggningarna represen- terar problem från vattenvårds- eller luft- vårdssynpunkt eller ur båda aspekterna.
Från olika håll har till MKU framförts önskemål om att en statistik över emittenter också skulle omfatta redovisning av bl.a. råvattenförbrukning, använda reningsmeto- der och reningseffekter. Möjligheterna att tillgodose dessa önskemål bör enligt MKU:s uppfattning prövas i anslutning till att upp- byggnaden av MI inleds.
Med hänsyn till den föreslagna statistikens grundläggande betydelse för de organ som är verksamma på miljökontrollområdet anser MKU, att utarbetandet av statistiken skall inordnas i MI och bli en del av den ordinarie verksamheten inom systemet.
6.2.8 Statistik över emissioner från anlägg- ningar med miljöfarlig verksamhet
Av samma skäl som MKU anfört för utarbe- tandet av en regelbunden statistik över miljö- farliga anläggningar — se avsnitt 6.2.7 — behövs en fortlöpande statistik över de emissioner som härrör från sådana anlägg- ningar. Underlag för redovisning av emis- sionerna bör kunna bli de uppgifter om utsläpp, inkl. bullerstörningar, från enskilda anläggningar som kommer att registreras i MI i anslutning till tillsynen enligt miljöskydds- lagen.
Vad utredningen i avsnitt 6.2.7 sagt om den begränsade möjligheten att i systemets inledningsskede ge en mera fullständig stati- stik över anläggningar (emittenter) gäller även för statistiken över emissioner. Det är således inte möjligt att ange vid vilken tidpunkt i uppbyggnaden av MI som stati- stikframställningen kan inledas.
För miljövårdsarbetet är det av stor bety- delse att ha en överblick över hur omfattan— de de totala föroreningsutsläppen är i olika delar av landet och hur dessa utsläpp föränd- ras då miljövårdande åtgärder av skilda slag vidtas. Uppgifter av denna art framstår som särskilt väsentliga när det gäller att bedöma effekten av alternativa åtgärder för att för- bättra vatten — eller luftföroreningssitua- tionen eller för att undvika en försämring. MKU förordar således att emissionsstatisti- ken får en sådan uppläggning att den i första hand lämnar information om den totala belastningen (de totala utsläppen) av olika föroreningar i luft och vatten. Sker en kontinuerlig inmatning av underlagsdata till MI, bör belastningen kunna redovisas vid varje önskad tidpunkt, men eljest bör belast- ningen lämpligen anges i form av statistik halvårsvis över kvantiteter emitterade förore- ningar.
För planering av miljövårdande insatser i allmänhet och för prövning av ärenden enligt gällande miljöskyddslagstiftning är det vidare av vikt att uppgifter kan erhållas om hur de totala utsläppen av en viss förorening förde- las på olika källor. Den föreslagna emissions-
statistiken bör därför omfatta, iandra hand, en redovisning av de enskilda föroreningsut- släppen med hämsyn till utsläppens storlek per halvår. Denna statistik får närmast for- men av en frekvensredovisning.
Statistiken över emissioner bör liksom emittentstatistiken utarbetas som en del av den ordinarie verksamheten inom MI och ges en sådan uppläggning att den speglar förhål- landena branschvis och för skilda kommuner och län samt för hela riket. Också beträffan- de denna statistik bör övervägas behovet av redovisning för exempelvis avrinningsområ- den.
En offentlig statistik över emissioner av här skisserat slag bör i princip omfatta samtliga slag av föroreningar som har bety- delse bl.a. från miljökontrollsynpunkt och för den fysiska planeringen. Det torde dock vara realistiskt att räkna med, att statistiken till en början måste begränsas till att gälla ett fåtal parametrar, för vilka redovisningen kan bli någorlunda fullständig. Statistiken över emissioner i luft torde sålunda —— för att ta ett exempel — inledningsvis få koncentreras till att avse utsläppen av svaveldioxid, vilken kan sägas vara en indikator på luftförore- ningar över huvud taget och som sådan kommer att bli föremål för omfattande emissions- och immissionsmätningar.
6.2.9 Statistik över försäljningen av bensin, eldningsolja rn. m.
Den i avsnitt 6.2.8 föreslagna statistiken över emissioner avser redovisning för sådana fasta anläggningar som inbegrips i gällande miljö- skyddslagstiftning. Emissionsstatistiken i stort bör emellertid i princip omfatta även sådana föroreningsutsläpp som härrör från motorfordonstrafiken och från lokalupp- värmningen genom eldning med mineralol- jor, kol och koks. Det är emellertid förenat med stora svårigheter att få till stånd en redovisning innefattande även sådana emis— sioner.
Information i detta hänseende måste i stor utsträckning baseras på uppskattningar gjor- da på basis av viss översiktlig statistik. Ett
viktigt sådant statistikunderlag är uppgifter om försålda kvantiteter av bensin och eld- ningsolja samt av andra från emissionssyn- punkt intressanta bränsleprodukter, t. ex. motorbrännolja. Av betydelse är vidare att få kännedom om hur dessa kvantiteter är fördelade på olika produktkvaliteter och på olika geografiska regioner. Vad avser bensin finns det enligt utredningens uppfattning också behov av att kontinuerligt kunna följa halterna av sådana ämnen i bensinen som kan utgöra en hälso- och miljöfara.
Befintlig statistik på området kan inte anses på ett tillfredsställande sätt tillgodose de krav som bör ställas från miljökontroll- synpunkt. Undantag utgör statistiken över blyhalter i bensin, vilken tas fram kvartalsvis av Svenska Petroleuminstitutet och i sam- mandrag redovisas i bl. a. SNV:s årsbok.
Utarbetandet av en statistik över försälj- ningen av olika bränsleprodukter bör enligt MKU: s uppfattning inte ske inom MI utani huvudsak inordnas i den offentliga energi- statistiken i stort, vilken omhänderhas av SCB. Underlag för en dylik statistik kan komma att i viss utsträckning erhållas genom uppgiftsinsamlingen i den produktkontrolle- rande verksamheten (avsnitt 6.2.1 ).
Under hand har MKU erfarit, att man inom SCB avser att inom kort påbörja en allmän översyn av den officiella energistati- stiken. MKU har med anledning härav i särskild skrivelse till SCB understrukit vikten av att man i denna översyn beaktar de krav på statistik som föreligger från miljökontroll- synpunkt.
6.2.10 Statistik över uppmätta halter kol- oxid m. m. i avgaser från motorfordon
Vissa möjligheter att approximativt beräkna storleken av emissioner från motorfordon ges också beträffande utsläppen av koloxid. Information härom kan erhållas genom AB Svensk Bilprovnings undersökningar, vilka utförs i samband med att fordonen inlämnas för årlig kontrollbesiktning. Resultaten från dessa undersökningar, vilka syftar till att kontrollera att fordonens avgaser inte inne-
håller högre halt koloxid än 4,5 volympro- cent, redovisas intermittent i statistisk form i särskilda rapporter. Av dessa framgår dels primärt uppmätta halter koloxid, dels de efter justering av förgasare etc. uppmätta koloxidhalterna.
I samband med den obligatoriska s.k. typbesiktningen av motorfordon, vilken ut- förs av statens trafiksäkerhetsverk, görs fr. o. m. 1971 års fordonsmodeller vissa mät— ningar av utsläppta mängder koloxid och kolväten. Även dessa resultat bör kunna få ett värde när det gäller att i vissa samman— hang approximativt beräkna de totala förore- ningsutsläppen från motorfordon.
Möjligheterna att med ledning av den från Svensk Bilprovning och trafiksäkerhetsverket erhållna informationen approximera de tota- la emissionerna från motorfordonsparken blir givetvis i viss utsträckning beroende av om sådan statistik kommer att finnas till- gänglig som löpande redovisar bl. a. fordons— beståndets storlek och geografiska fördelning samt förändringar i dessa avseenden. MKU vill mot denna bakgrund understryka vikten av att en tillräckligt säker dylik statistik blir utarbetad.
Med hänsyn till möjligheterna att fram- deles utnyttja statistiken från Svensk Bil- provnings undersökningar för löpande emis- sionsuppskattningar synes det önskvärt att statistiken får en större regelbundenhet än den f. 11. har. Kontakter som förevarit mellan MKU och företrädare för Svensk Bilprovning har gett vid handen, att en förändring av statistiken i denna riktning skulle kunna åstadkommas utan nämnvärda svårigheter. I anslutning till dessa kontakter har också konstaterats, att det inte finns anledning att inordna framtagningen av denna statistik i rutinerna för verksamheten inom MI.
6.2.11 Statistik över kommunala vatten- och avloppsförhållanden
För olika ändamål finns behov av en löpande statistik över de kommunala vatten- och avloppsförhållandena. Sålunda behövs olika slag av vattendata för bedömning av miljö-
vårdspolitiska åtgärder, fysisk planering m.m., medan data i form av bakteriologiska, fysikaliska och kemiska mätvärden erfordras vid bedömningar av omgivningshygieniska effekter liksom för kontrollen i stort av vattenresursernas kvalitet. Vattenförbruk- ningsuppgifter behövs bl. a. inom den fysiska planeringen, vid vattenbalansberäkningar, byggnadsplanering, projektering av vatten- och avloppsanläggningar etc. Avloppsdata åter behövs exempelvis vid generella bedöm- ningar av vattenvårdspolitiska åtgärder, handläggning av ärenden enligt miljöskydds- lagstiftningen, tillsynsverksamhet, emissions- inventeringar för vattendrag och regioner, fysisk planering och studier av kombina- tionseffekter i avloppsutsläpp.
En ändamålsenligt upplagd statistik över de kommunala vatten- och avloppsförhållan- dena skulle således kunna få stort värde såsom hjälpmedel i såväl det direkta miljö- vårdsarbetet som den fysiska planering vil- ken i ökad utsträckning kommer att sikta till en kontrollerad hushållning med vattenre- surserna. MKU föreslår mot denna bakgrund att utarbetandet av en offentlig dylik stati- stik inordnas i det informationssystem som nu planeras för miljövårdsområdet.
Beträffande de tekniska förutsättningarna för uppbyggnad av en kommunal vatten- och avloppsstatistik kan konstateras, att det re- dan tas fram statistik som i viss mån tillgodo- ser informationsbehoven på området. För en del av denna verksamhet svarar SNV, som via eller, i flertalet fall, direkt från länsstyrelser- na samlar in uppgifter om avloppsförhållan- dena :” landets tätorter. Insamlade uppgifter är i princip ständigt aktuella på grund av att länsstyrelserna senast inom en månad rap- porterar inträffade förändringar. För en an- nan del av statistikverksamheten på området svarar SCB vilken på uppdrag av VAV insamlar och bearbetar uppgifter om vatten- och avloppsförhållandena i rikets kommu- ner. Insamlingen sker i form av en årlig enkät direkt till kommunerna.
Finansiering av den nuvarande statistik- produktionen sker för SNV:s del genom statsmedel medan den för VAV:s del sker
Starka skäl synes tala för en samordning av de båda här omnämnda statistikverksam- heterna. De praktiska förutsättningarna för en sådan samordning har av MKU närmare granskats i samråd med representanter för SCB, SNV, länsstyrelserna och VAV. Resul- tatet av granskningen visar enligt MKU:s mening, att en samordning skulle kunna åstadkommas genom förhållandevis enkla åtgärder och att statistiken skulle kunna tas fram på ett sätt som garanterar en smidig uppgiftsinsamling och en flexibilitet som bl. a. ger möjligheter att inom ramen för det årliga undersökningsprogrammet genomföra specialundersökningar av skilda slag.
MKU föreslår sålunda, att en samordning av den nuvarande statistikinsamlingen hos SNV resp. SCB/VAV kommer till stånd. Utarbetandet av statistiken bör ske som en del av verksamheten inom MI. Vidare föror- dar utredningen att statistiken får karaktär av officiell statistik och att den helt finansie- ras med statsmedel.
Den sålunda samordnade statistiken bör avse information om l)vattenanläggningar, 2)avloppsanläggningar och 3) s. k. verksam- hetsområden.
Med ”verksamhetsområde” avses det om- råde inom vilket vatten- och avloppsförhål- landena har ordnats eller kommer att ordnas av en kommun eller, beträffande vissa an- läggningar, av annan huvudman. Verksam- hetsområdena är fastställda till sina gränser och finns dokumenterade hos de olika läns- styrelserna. MKU föreslår att verksamhets- områdesbegreppet i statistiksammanhang be- stäms så att det endast avser områden som har kommun, kommunalförbund eller huvudsakligen kommunägda aktiebolag som huvudmän. Dessutom bör det villkoret gälla, att minst 200 personer inom området skall betjänas av de allmänna anläggningarna. Dei statistiken ingående enskilda vatten- och avloppsverken skall likaledes betjäna minst 200 personer.
Uppdelningen av uppgiftsinsamlingeni tre kategorier motiveras av att vissa uppgifter är strikt verksbundna — de gäller t. ex. typ av
rening — medan andra data, t. ex. om led- ningsnät, är mer naturliga att insamla per verksamhetsområde. Den föreslagna uppdel- ningen medger att data kan redovisas även för tätorter i full överensstämmelse med SNV:s nuvarande statistik. Till komplet- tering av tätortsredovisningen när det gäller avloppsverk föreslås dock att särskilda upp- gifter samlas in genom en inventering med ett begränsat variabelinnehåll avseende såda- na verk som betjänar mellan 100 och 199 personer.
MKU har inte ansett sig böra ta ställningi detalj till vilka enskilda uppgifter som bör omfattas av den föreslagna statistiken. Bland sådana uppgifter som dock under alla för- hållanden bör samlas in är följande.
Vattenanläggningar
Verksamhetsområdestillhörighet
Anslutna tätorter
Vattentäktsuppgifter Vattenuttag Vattenverksuppgifter (reningsmetod, rå- och renvattenkvalitet m. m) Vattenförbrukning
A vloppsanläggn ingar
Verksamhetsområdestillhörighet
Anslutna tätorter
Anslutna industrier Avloppsverksuppgifter (reningsmetod, re- ningseffekt, funktion, slambehandling m.m.)
Recipientuppgifter
Verksamhetsområden
Ingående vatten- och avloppsanläggningar Antal anslutna personer Ledningsnät
MKU föreslår att statistiken — liksom fallet är med VAV:s nuvarande statistik — blir årlig. För att SNV: s behov av aktuella uppgifter beträffande avloppsförhållanden skall kunna tillgodoses förutsätts dock att den årliga redovisningen kompletteras med
viss löpande information om förändringar som inträffar under redovisningsåret.
Uppgiftsunderlaget till statistiken föreslås bli lämnat av kommunerna. Rapporteringen av förändringar i avloppsförhållanden förut- sätts dock — liksom hittills i SNV:s statistik — ske via länsstyrelserna till SNV.
Under avsnitt 6.2.2 har MKU föreslagit att i MI skall registreras anläggningar som blivit föremål för prövning enligt miljöskyddslagen jämte viss information om anläggningarna. Eftersom de kommunala avloppsverken fal- ler under miljöskyddslagstiftningens bestäm— melser kommer dessa automatiskt att bli registrerade och ingå i MI. I avsnitt 6.2.3 har MKU vidare föreslagit inordnandet i infor- mationssystemet av viss information från de kommunala vattenverken, främst informa- tion om rå- och renvattenkvalitet. Med hän- syn till dessa förslag kan ifrågasättas om inte statistikframställningen vad avser kommuna- la vatten— och avloppsförhållanden skulle kunna helt eller delvis baseras på dessa registeruppgifter. Helt allmänt bör för pro- duktionen av statistik gälla att denna — där så är möjligt med hänsyn till det önskade innehållet och kraven på tillförlitlighet i statistikresultaten — i största möjliga ut— sträckning sker med utnyttjande av befintli- ga administrativa informationsmaterial. I en- lighet härmed skulle särskild uppgiftsinsam- ling för statistiskt ändamål inte ske annat än då möjlighet saknades att utnyttja administ- rativa data som statistikunderlag.
I förevarande fall behövs emellertid en fristående uppgiftsinsamling för statistikän- damål under i varje fall en tämligen lång inledningsperiod. Skälen härtill är flera. Det viktigaste är att den föreslagna registreringen i MI av avlopps- och vattenverk kommer — vilket framgår längre fram i detta betänkan- de — att äga rum försöksvis under en period om 4—5 år varefter en utvärdering skall ske att ligga till grund för beslut om vilka inforrnationsrutiner som permanent bör tillämpas. Med hänsyn till att redan i dag utarbetas en löpande statistik av permanent karaktär om vatten- och avloppsförhållan- dena bör man undvika att övergå till ett
system för statistikframställning som skulle innebära att denna baserades på en försöks- vis bedriven registrering. Understrykas bör dock vikten av att man, i samband med att registreringsrutinerna i MI skall ges en slutlig utformning, undersöker möjligheterna att — helt eller delvis — grunda statistikredovis- ningen på sådan information som kommer att finnas tillgänglig i registerform.
Ett ytterligare skäl till att en särskild uppgiftsinsamling sker för statistiken är att denna kommer att få ett delvis annorlunda innehåll än den nu planerade registreringeni MI av uppgifter om avlopps- och vattenverk. Det torde sålunda inte bli möjligt att genom denna registrering erhålla information för framtagning av statistik över s.k. verksam- hetsområden, vilka uppgifter bedömts kom— ma att få stor betydelse i olika sammanhang. Inte heller synes det möjligt att beträffande vatten- och avloppsverken erhålla all den information som behövs för statistikfram- ställningen.
6.2.12 Information om buller
Med tanke på att buller som regel är lokalt avgränsat och i motsats till exempelvis vissa vatten- och luftföroreningar inte ackumule- ras eller lagras upp i den omgivande miljön, får åtgärder i bullerbegränsande syfte en omedelbar effekt om de avser själva buller- källan. Genom att konkretisera och utforma normer för acceptabel ljudnivå vilka omfat- tar både emissions- och immissionsgränsvär- den underlättas valet av lämpliga åtgärder. I detta sammanhang kan erinras om det arbete som nu utförs inom den s. k. trafikbullerut- redningen, vilken har i uppdrag att utarbeta förslag till normer för buller från civila och militära luftfartyg samt från motordrivna vägfordon och fritidsbåtar. Enligt direktiven för utredningen bör normerna omfatta gräns- värden för såväl emission som immission baserade främst på medicinsk—hygieniska men även tekniska, ekonomiska och allmänt sociala överväganden. De sakkunniga skall dessutom undersöka olika möjligheter att kontrollera den praktiska tillämpningen av
Från flera håll, bl. a. vid kontakter med trafikbullerutredningen, har till MKU fram— förts behov av att kunna följa utvecklingen av bullernivåer vid flygplatser, motorvägar, gator och liknande. Detta skulle kräva en viss återkommande datainsamling, varigenom mätvärden skulle kunna sättas i relation till tidigare uppmätta värden eller till gränsvär- den för bullernivåer.
Buller från sådana fasta anläggningar, där icke acceptabla ljudemissionsnivåer erhålls, är föremål för kontroll enligt miljöskyddsla- gen. Uppgifter om buller från dylika anlägg- ningar skall enligt MKUzs förslag i avsnitt 6.2.2 registreras i MI. I vilken utsträckning information lämpad för lagring och bearbet- ning i MI kommer att alstras i den bullerbe- vakande verksamheten i övrigt får enligt MKU:s och statskontorets bedömning bli beroende bl. a. av de beslut som fattas på grundval av trafikbullerutredningens förslag. MKU har således inte ansett det möjligt att nu lägga fram konkreta förslag om inordnan— det av en mera omfattande information om buller i MI.
6.2.13 Information om avfall och avfallsbe- handling
Från olika håll har för MKU framhållits angelägenheten av att för såväl tillsynen och planeringen inom avfallsområdet som kon- trollen i stort av den yttre miljön kunna förfoga över fortlöpande information röran- de dels anläggningar för avfallsbehandling, dels avfallet självt. Önskad information i fråga om anläggningar för avfallsbehandling bör i huvudsak kunna erhållas från tillsyns- och kontrollverksamheten enligt miljö- skyddslagen (se förslag i avsnitt 6.2.2). Såvitt nu kan bedömas kommer praktiskt taget alla anläggningar för avfallsförbränning och av- fallsupplag som är av intresse i samman- hanget att efter hand bli föremål för registre- ring inom ramen för denna informationsru- tin.
Vad däremot angår själva avfallet, både sådant från processer och sådant från varuan-
vändning (konsumtion), är den befintliga informationen i hög grad bristfällig. Utred- ningen rörande omhändertagande och be- handling av kemiskt avfall m. rn. (UKA) har också i ett delbetänkande (Ds Jo 1971: 8) särskilt påtalat att såvitt gäller kemiskt avfall några säkra uppgifter rörande de kvantiteter som omhändertas och behandlas inte finns tillgängliga för vårt lands del.
En av MKU företagen översiktlig invente- ring av behoven av information inom avfalls- området har gett vid handen, att det förelig- ger vissa svårigheter för närmast berörda organ att åstadkomma erforderliga precise- ringar. Svårigheterna torde till stor del sam- manhänga med att avfallsfrågorna i förhål- lande till exempelvis industriella vatten- och luftvårdsproblem har ägnats en begränsad uppmärksamhet i miljöplaneringen. Avfalls- frågorna tillmäts numera ökande betydelse vilket bl. a. framgår av att SNV nu inrymmer en särskild enhet för renhållnings- och av- fallsfrågor.
Det förhållandet att avfallsfrågorna tidiga- re ägnats förhållandevis ringa uppmärksam- het har medfört, att det ännu inte finns några enhetliga definitioner beträffande oli- ka typer av avfall och behandlingsmetoder. Detta innebär i sin tur att en väsentlig förutsättning saknas för uppbyggnaden av ett system för datainsamling på området.
MKU:s undersökning har gett vid handen, att informationen avseende avfall behöver göras tillgänglig i form av statistik över bl. a. avfallsanläggningar, avfallsslag och avfalls- mängder. Vissa delar av underlaget för en dylik statistik kommer att finnas tillgängliga inom MI genom att en löpande registrering sker av sådana anläggningar - bl. a. avfallsan- läggningar — som prövats enligt miljöskydds— lagen. De avfallsanläggningar som på detta sätt blir registrerade i MI kommer automa- tiskt att omfattas av den statistik över miljöfarliga anläggningar som enligt utred- ningens förslag i avsnitt 6.2.7 skall tas fram inom Ml. MKU anser det emellertid angelä- get att ytterligare statistik rörande avfall, huvudsakligen från varuanvändning (kon- sumtion), blir utarbetad inom MI och före-
slår därför att en kompletterande redovis- ning i princip kommer till stånd. Innehålleti och formen för en sådan statistik torde få undersökas närmare av det organ som får ansvar för statistikverksamheten inom MI. Härvid får bl. a. prövas om datainsamlingeni fråga kan knytas till någon existerande ad- ministrativ rutin eller om den måste ske fristående. Angeläget är också att frågan om enhetliga definitioner beträffande olika ty- per av avfall och behandlingsmetoder blir löst.
MKU vill i sammanhanget erinra om de möjligheter som står till buds att vid tillämp- ningen av lagen om hälso- och miljöfarliga varor insamla uppgifter av betydelse för tillsynsorganen. Eventuellt kan delar av den information som tas in på detta sätt komma att utnyttjas som underlag för framtagning av viss kompletterande statistik över avfall och avfallsbehandling.
6214 Information om transport av hälso- och miljöfarliga varor
Fortlöpande uppgifter om transport av vissa slag av hälso- och miljöfarliga varor skulle enligt MKU:s uppfattning kunna få ett bety- dande värde från kontrollsynpunkt. Ge- nom en systematisk rapportering rörande transporter av närmare angivna varugrupper skulle sålunda kunna erhållas information om varornas fysiska cirkulation i landet och om de miljörisker i olika avseenden som sammanhänger med att varor transporteras över små och stora avstånd och med olika slag av transportmedel.
Transport av hälso- och miljöfarliga varor regleras i dag genom ett flertal olika författ- ningar. Någon central myndighet med sam- ordnat kontrollansvar finns ej. Den av Kungl. Maj:t tillsatta utredningen angående beford- ran av farligt gods på väg m.m. har, såsom nämnts i kap. 2, under 1972 lagt fram ett betänkande (Ds K 1972z5) Transport av farligt gods. Förslaget är nu, sedan det remissbehandlats, föremål för överväganden inom kommunikationsdepartementet. I av— vaktan på resultatet härav synes det tills
vidare ej vara påkallat att inom MI bygga upp ett särskilt registreringssystem för upp- gifter om transport av hälso- och miljöfarliga varor.
Såsom framgått av redogörelsen i kap. 3 finns redan viss allmän statistik över varu- transporter med lastbil. Statistiken, som utarbetas av SCB, innehåller viss information som kan vara av betydelse för miljökontroll- organen. Kvartalsvis redovisas sålunda om- fattningen av transporter av bl. a. mineral- oljor och mineraltjära samt produkter av kemiska och närstående industrier. MKU anser att denna statistik borde kunna ut- vecklas i sådan riktning att uppläggningen i högre grad än f. 11. blev anpassad till behoven av information för miljökontrolländamål. Detta innebär bl. a. att redovisningen skulle behöva utökas med varor som på grund av sin kemiska sammansättning och den form i vilken de transporteras representerar speciel- la problem från miljöskyddssynpunkt. Vida- re ställs ökade krav på den geografiska differentieringen av statistikresultaten. Ur miljöskyddssynpunkt är det av särskilt in- tresse att få upplysning om frekvensen av transporter av farligt gods inom olika regio- ner och utefter olika transportsträckor. Önskvärt vore också att redovisningen kunde gälla även andra transporter än de som sker med lastbil.
MKU föreslår att förutsättningarna för en utvidgning av SCB:s statistik över varutrans- porter undersöks närmare. Något skäl för att inordna statistikverksamheten i MI finns emellertid f. 11. inte.
6.3 Information om miljösituationen och miljöutvecklingen
6.3.1 Information från basdatanät för mil- jökontroll
Information om miljöförändringar kan en- ligt MKU: s uppfattning bäst erhållas genom undersökningar vid fasta observationsstatio- ner, vilka drivs kontinuerligt med utnyttjan- de av standardiserade metoder, s. k. basdata- undersökningar. Utredningen föreslår mot
denna bakgrund att inom ramen för verk- samheten i MI skall utföras sådana undersök- ningar avseende a) luft och nederbörd b) ytvatten c) grundvatten samt d) mark och vegetation. Hur dessa undersökningar enligt MKU:s uppfattning bör vara principiellt utformade för att på bästa sätt svara mot miljökontrollorganens behov av information redovisas i sammanfattning i kap. 7 och mera utförligt i bilaga I till denna del av betänkan- det.
Ett effektivt utnyttjande av den informa- tion som erhålls genom undersökningarna kräver bl. a. tillgång till goda bearbetnings- möjligheter. De enskilda resultaten — dvs. observations— och analysdata — bör därför lagras på ett sådant sätt i MI att datorbase- rade bearbetningar av materialet lätt kan genomföras.
6.3.2 Statistik över immissioner m. m.
MKU anser det vara av stort allmänt intresse att få till stånd en fortlöpande kvantitativ redovisning av miljösituationen och miljöut- vecklingen och föreslår därför att en offent- lig statistik över immissioner m.m. skall byggas upp inom MI. Det huvudsakliga underlaget för denna statistik förutsätts bli de resultat som framkommer genom under- sökningar inom det av MKU föreslagna basdatanätet för miljökontroll (se avsnitt 6.3.1).
6.4 Information om naturresurser och naturresurru tn y ttjande
6.4.1 Information om beslut och planer beträffande marks och vattens utnyttjande
För flerta'et offentliga organ med uppgifter inom främst den kulturella och ekonomiska naturvården skulle en samlad registrering av beslut och planer som reglerar användningen av mark och vatten kunna bli av värde. En viktig typ av information i detta samman- hang är uppgifter om de restriktioner av skilda slag som gäller för mark- och vattenut- nyttjandet.
Beträffande uppgifter om planerad an- vändning av mark och vatten har MKU erfarit att viss information om fastställda region-, general- och detaljplaner avses kom- ma att registreras i de databaser som byggs upp av CFD. Samtliga fastställda planer finns också tillgängliga på statens planverk, där utvecklingsarbete pågår i syfte att skapa rutiner för en förenklad informationsåter- vinning ur arkiverat material.
MKU anser att det skulle vara till fördel om i CFD:s plandatabas också kunde registreras uppgifter om restriktioner för markanvänd- ning genom beslut enligt naturvårdslagen om t. ex. naturreservat och landskapsbildsskydd. Detsamma gäller information om sådana restriktioner som har sin grund i beslut enligt miljöskyddslagen, byggnadslagen, vattenla— gen och skogsvårdslagen, uppgifter om får- digställda men icke fastlagda region- och generalplaner etc. liksom uppgifter om exempelvis industrins samt jord- och skogs- brukets planer.
MKU anser med hänsyn till det anförda och i likhet med statskontoret i dess förstu- dierapport, att skäl inte finns att i Ml ta in uppgifter'om här angivna beslut och planer avseende utnyttjande av mark och vatten.
6.4.2 Information om vattentillgångar och vattenutnyttjande
För en mängd olika ändamål såväl inom den egentliga miljövården som inom den fysiska planeringen i stort behövs information om befintliga vattentillgångar inom skilda regio— ner av landet. I första hand har berörda organ efterlyst information om grundvat- tenkvantiteter medan data rörande tillgången på ytvatten synes ha ett mera begränsat intresse.
När det gäller utnyttjandet av vattentill- gångarna är behoven av information än mer uttalade. Dels efterlyses här uppgifter om de ändamål för vilka vattenutnyttjandet sker, dels efterfrågas information om storleken av förekommande uttag av vatten för konsum- tionsändamål, användning etc.
inom industrin
De här redovisade behoven av information torde böra tillmätas hög prioritet. Tillgänglig information på området är emellertid i hög grad bristfällig och att få till stånd en mera fullständig redovisning torde medföra prak- tiska svårigheter. Någon rikstäckande inven- tering av grundvattentillgångar har ännu inte blivit genomförd och kommer knappast hel- ler till stånd inom överskådlig framtid. MKU vill dock erinra om att utredningen i kap. 7 föreslår att en stickprovsbaserad kontroll av grundvattennivåer utförs inom ramen för de av MKU planerade basdataundersökningarna. Med utgångspunkt från resultaten härifrån bör kunna erhållas viss översiktlig informa- tion om i första hand inträffade förändringar i grundvattenkvantitetema.
I fråga om användningen av vattentill- gångar för olika ändamål — för vattenförsörj- ning, rekreation och kommunikation, som recipienter, för kraftproduktion etc. — sak- nas likaledes i dag en samlad information. Vissa uppgifter har insamlats och samman- ställts dels av IHD och dels inom ramen för de s.k. länsinventeringarna, vilka syftar till att beskriva användningen av och tillstånd för mark och vatten inom regionen som underlag för den fysiska planeringen. MKU förutsätter att referenser till sådant material kommer att ingå i MI — se närmare avsnitt 6.5.1 — men anser sig i övrigt inte kunna lämna förslag som skulle kunna medverka till en förbättrad information om vattenutnytt- jandet för skilda ändamål.
När det slutligen gäller uttagen av vatten kommer viss information att bli tillgänglig genom den statistik över kommunala vatten- och avloppsförhållanden som MKU föreslagit skall bli utarbetad inom MI (se avsnitt 6.2.11). Denna kommer dock inte att ge en fullständig bild av alla vattenuttag i landet eftersom bl. a. större delen av industrins vattenförbrukn'mg faller utanför redovis- ningen. Med hänsyn till önskemålet att få en väl täckande statistik över förekommande vattenuttag vill MKU förorda att, sedan uppbyggnaden av MI inletts, möjligheterna prövas att exempelvis inom ramen för tillsynen enligt miljöskyddslagen samla in
viss information också om industriförbruk- ningen av vatten.
6.4.3 Statistik över markanvändning
Önskemål om en förbättrad information om det faktiska utnyttjandet av markresurserna har också framförts från olika håll. Bl. a. har därvid framhållits behovet av att framdeles få tillgång till en generell markanvändnings— statistik.
Befintliga statistiska uppgifter om mark- användningen är i huvudsak knutna till den statistiska beskrivningen av jordbruket och skogsbruket. SCB redovisar sålunda löpande vissa översiktliga uppgifter om användningen av mark tillhörande de fastigheter som vid senaste fastighetstaxering blivit taxerade som ”jordbruksfastigheter” (denna areal omfattar mer än 90% av den samlade landarealen i Sverige). Vidare erhålls vissa uppgifter om markanvändningen, främst utnyttjandet för skogsbruksändamål, genom den av skogshög- skolan utförda riksskogstaxeringen.
Tillräckligt omfattande statistiska uppgif- ter om markanvändningen i Sverige finns sålunda inte att tillgå. Detta förhållande har tidigare uppmärksammats bl. a. av en av inrikesdepartementet tillsatt expertgrupp för regional utredningsverksamhet (BRU), som i ett av sina betänkanden (SOU 1968: 29) Statistikbehov och statistikproduktion för regionala utredningar, understrukit behovet av att en i princip fullständig markanvänd- ningsstatistik blir utarbetad.
MKU anser, att en ändamålsenligt upplagd statistik över markutnyttjandet skulle kunna få ett betydande värde också från miljökon- trollsynpunkt och förordar därför att en officiell sådan statistik kommer till stånd. Med hänsyn till att statistiken kan väntas få sin huvudsakliga användning utanför miljö- vårdsområdet bör dock utarbetandet av sta- tistiken ske fristående från MI. Angeläget är emellertid att miljöaspekterna vinner beak- tande vid statistikuppläggningen.
6.4.4 Information om uttag m.m. av grus, sand, lera och torv
Även när det gäller naturresurserna grus, sand, lera och torv finns uttalade behov av en fortlöpande information avseende dels tillgången på, dels uttagen (täkterna) av dessa. Befintlig information härom är i hög grad bristfällig. SCB har mot denna bak- grund studerat förutsättningarna att få till stånd en systematisk statistikinsamling inom området. På grund av svårigheter att finna en lämplig utgångsram (verksamhetsregister) för en sådan statistik har dock frågan ännu inte kunnat lösas.
Enligt naturvårdslagen krävs numera täkt- tillstånd för att få starta täktverksamhet. Tillstånd kan kompletteras med täktplan där bl.a. beräknat årligt uttag ur täkten kan anges. Faktiska uttag av exempelvis grus registreras endast i undantagsfall då sådan information föreligger. Skyldighet att lämna uppgift om gjorda uttag finns inte utom vad gäller täkter som kontrolleras enligt miljö- skyddslagen.
Miljöskyddslagstiftningen föreskriver skyl- dighet att till länsstyrelsen göra anmälan om inrättning för täktverksamhet. Denna anmä- lan innehåller bl. a. uppgifter om företagets omfattning vilka skulle kunna läggas till grund för en uppskattning av uttagen. An- mälan registreras även hos SNV.
Det anförda ger vid handen, att informa- tion om de samlade uttagen av grus, sand, lera etc. saknas. På grund av regleringen i naturvårdslagen och miljöskyddslagen om startande och drift av täktverksamhet skulle det emellertid vara möjligt att successivt få fram visst registerunderlag för en framtida statistik vad avser omfattningen av dylik verksamhet. Det synes angeläget att förut- sättningarna härför närmare undersöks var- vid även bör utredas möjligheterna att få till stånd en statistik över tillgången på grus, sand, lera m.m. Vidare bör prövas i vilken utsträckning en statistik över tillgång på och uttag av dessa resurser behöver vara geogra- fiskt differentierad.
Enligt MKU:s mening bör en statistik över
tillgången på och uttagen av grus, sand, lera etc. i viss utsträckning kunna byggas upp på grundval av den i MI lagrade informationen om s. k. miljöfarlig verksamhet (se utred- ningens förslag i avsnitt 6.2.2). Statistikverk- samheten som sådan bör emellertid * med hänsyn till att statistiken skulle få sin huvud- sakliga användning inom andra områden än miljövården — organisatoriskt ligga utanför MI. Denna mening delas av statskontoret.
6.4.5 Information om uttag rn. in. av mal- mer och mineraler
Till de icke förnyelsebara naturresurserna hör bl. a. malmer och mineraler. Utvinningen av dessa medför att möjligheterna att försör- ja landets industri etc. med råvaror successivt minskar varför det är angeläget att utvin- ningens omfattning och art fortlöpande följs. MKU anser det vara av vikt att sådan information kan relateras till uppgifter om tillgången på berörda malmer och mineraler.
För att bryta och nyttiggöra vissa malmer och mineraler krävs enligt gruvlagen (1938: 314) att rätt erhållits att tillgodogöra sig malmerna och mineralerna inom visst område (utmål). Gruvinnehavare är skyldiga att varje år till bergmästarna, vilka lyder under kommerskollegium, inrapportera mängden utvunnen malm. Dessa uppgifter bearbetas och sammanställs av SCB och redovisas i form av officiell statistik. Denna jämte övrig tillgänglig information på områ- det fyller enligt MKU:s bedömning på ett tillfredsställande sätt de krav på information som skäligen kan ställas i fråga om tillgången på och utvinningen av malmer och mineraler. MKU har därför inte haft anledning föreslå någon komplettering av befintliga informa- tionsrutiner. Inte heller har utredningen an- sett det påkallat att förorda att den nuvaran- de verksamheten pä området — helt eller delvis — inordnas i MI. Till samma bedöm- ning i dessa båda avseenden har statskonto- ret kommit i sin förstudie till MI.
6.4.6 Statistik över skogsbestånd, skogstill- växt och skogsavverkning
Skogstillgångarnas stora betydelse för lan- dets ekonomi motiverar att man förfogar över säkra uppgifter om bl. a. skogsbestån- det, skogstillväxten och skogsavverkningen. Behovet av att ha tillgång till en dylik statistik har blivit mera aktuellt sedan sär- skilda undersökningar gett vid handen att en fortsatt försurning av nederbörden eventuellt skulle kunna medföra omfattande national— ekonomiska förluster i form av minskad skogstillväxt.
För att få betydelse från allmän naturre- surssynpunkt bör den skogsstatistiska redo- visningen ha en sådan uppbyggnad att den möjliggör studium av skogsbestånd, skogstill— växt och skogsavverkning beträffande skilda regioner i landet. Enligt MKU:s uppfattning 'kan en på detta sätt upplagd redovisning ge ett i huvudsak tillfredsställande underlag för översiktliga resursbedömningar.
En annan viktig användning kan skogssta- tistiken få som indikator på långsamt inträf- fande miljöförändringar orsakade av t.ex. den ökade försurningen av nederbörden. Det har framhållits under MKU:s arbete med hithörande frågor att en statistik baserad på undersökning av trädens årsringar eventuellt skulle kunna fylla ett sådant miljöövervakan- de syfte.
Den nuvarande skogsstatistiken i Sverige handhas främst av Skogsstyrelsen, SCB, do- mänverket och Skogshögskolan. Statistiken svarar förhållandevis väl mot de allmänna krav som kan ställas på en löpande redovis- ning av skogsresurserna och deras utnyttjan- de. Däremot har statistiken f. n. knappast en sådan uppläggning att den utgör något mera betydelsefullt inslag i den miljöövervakande verksamhet som syftar till att upptäcka miljöförändringar på grund av t. ex. förore- ningspåverkan.
Enligt MKU:s mening finns ingen anled- ning att till någon del inordna skogsstatisti- ken i MI. Angeläget är dock att möjligheter- na att successivt anpassa statistiken till kra- ven från miljöövervakningssynpunkt — se
ovan — fortlöpande beaktas av de för statisti- ken ansvariga organen.
6.4.7 Statistik över fiskfångster
Från olika håll har framhållits det värde en kontinuerlig statistik över kvantiteter fångad fisk i kombination med uppgifter om fiskein- satser skulle ha såsom indikator på miljömäs- sigt betingade förändringar i de vatten där fiske bedrivs. Vidare har betonats att en detaljerad sådan statistik behövs om man skall få en säker uppfattning om uttagen inom olika havsregioner av den resurs som fiskbeståndet utgör.
En löpande svensk statistik över fisk- fångster skulle för att fylla angivna krav från miljökontrollorganen läggas upp på ett sätt som medger en detaljerad regional redovis- ning med hänsyn till fångstplatser. Vidare behöver den svenska statistiken kompletteras med en enligt likartat system framtagen statistik för de övriga länder som bedriver fiske i havsvatten kring Sverige.
Den nuvarande officiella fiskestatistiken i Sverige är emellertid inte så avpassad att den kan få någon mera betydelsefull användning för miljöbedömningar och för uppskatt- ningar rörande uttagen av fisk från skilda havsområden. Statistiken ger visserligen för olika fiskslag en redovisning av fångade kvantiteter men den ärinte fängstplatsorien- terad utan avser kuststräckor där landning av fisk har skett eller — beträffande syd- och ostkusten - där fiskaren har sin hemort.
I anslutning till en allmän översyn under 1960-talet av fiskestatistiken — vilken sked- de i samverkan mellan statens jordbruks- nämnd, fiskeristyrelsen och SCB — föreslogs en omläggning av statistiken till en fångst- platsbaserad redovisning av det slag som nu skulle behövas från miljökontrollsynpunkt. Yrkesfiskarna motsatte sig emellertid en sådan redovisning, vilken ansågs bli alltför betungande för fiskarkåren. Någon omlägg- ning av statistiken har därför inte kommit till stånd. Enligt vad MKU under hand har erfarit har dock frågan om en förändring av den svenska fiskestatistiken ånyo tagits upp
till behandling av SCB, som utreder hithö- rande problem i samarbete med fiskerinä- ringsutredningen, statens jordbruksnämnd, fiskeristyrelsen och Sveriges fiskares riksför- bund.
MKU vill framhålla att tillgången till en fångstplatsorienterad statistik över kvantite- ter fångad fisk skulle innebära förbättrade möjligheter i olika avseenden att genomföra en fortlöpande miljöövervakning och av naturresursutnyttjandet. Mot denna bakgrund vill utredningen understryka vikten av att en omläggning av den officiella fiskestatistiken kommer till stånd. Utred— ningen har dock inte funnit anledning före- slå, att denna verksamhet inordnas i MI. kontroll
6.4.8 Statistik över nedlagt vilt
Frågan om behovet av och förutsättningarna för uppbyggnad av en löpande viltstatistik utvisande antalet vid jakt nedlagda villebråd har närmare granskats av MKU. Från bl. a. SNV har framhållits det värde en dylik statistik skulle kunna få för bl. a. plane- ringen av olika viltvårdsåtgärder. Det har också betonats att statistiken — i kombina- tion med uppgifter om använd jakttid — skulle kunna fungera som indikator på miljö- mässigt betingade förändringar i viltbestån- det. Statistiken skulle således i detta avseen- de komma att tjäna samma syfte som den i föregående avsnitt behandlade fiskestatisti- ken.
Frågan om en utbyggd viltstatistik har tidigare behandlats av 1964 års naturresurs- utredning (SOU 1967:43) som underströk behovet inom viltforskningen att få en så exakt viltstatistik som möjligt och att få denna statistik så utformad, att problem kunde lösas med dess hjälp.
På uppdrag av SNV: s forskningskommitté för viltbiologi har en särskild arbetsgrupp senare utrett enligt vilka metoder och under vilken organisatorisk form en löpande jakt- statistik skulle kunna tas fram. Arbets- gruppens förslag innebär, att envar innehava- re av jaktkort skulle åläggas att årligen redovisa antalet nedlagda villebråd av olika
arter. Redovisningen skulle ske på sådant sätt att de slutliga statistikresultaten kunde presenteras med en långtgående geografisk differentiering.
Befintlig statistik i Sverige över nedlagt vilt är av ringa omfattning och avser i realiteten endast uppgifter beträffande de större rovdjuren (björn, varg, järv, lo), älg samt kronhjort. Också vid en internationell jämförelse kan konstateras att den svenska statistiken har en förhållandevis låg ambi- tionsnivå.
MKU anser att behovet av en förbättrad viltstatistik numera är väl dokumenterat. Från viltvårdssynpunkt torde det vara ett förstahandsintresse att kontinuerligt ha kän- nedom om viltbeståndet, dess numerär och geografiska fördelning. Det är emellertid knappast möjligt att åstadkomma en mera omfattande och generell beståndsredovisning ens på längre sikt även om betydande resur- ser avdelas för ändamålet. När det gäller att bedöma frågan om att bygga upp en allmän statistik över vid jakt nedlagt vilt bör beak- tas, att en sådan statistik under vissa förut- sättningar också kan ge information om beståndet.
En i och för sig angelägen geografiskt differentierad allmän statistik över nedlagt vilt är emellertid svår att åstadkomma, bl. a. på grund av metodologiska svårigheter. Till betydande del sammanhänger detta med att statistikinsamlingen knappast kan utföras enligt stickprovsmetod utan måste avse samt- liga personer som under viss redovisningspe— riod bedrivit jakt. Eftersom antalet uppgifts- lämnare vid ett sådant system skulle uppgå till 200 000—300 000 är det ofrånkomligt att vissa volymmässiga problem kommer att vara förbundna med statistikframställningen. Rent allmänt kan konstateras, att en på detta sätt utarbetad statistik måste dra för- hållandevis höga kostnader. Det kan också antas, att betydande resurser skulle behöva avdelas för kontroll av att redovisningen blir fullständig i den meningen att samtliga jägare inkommer med uppgift om jaktresultat.
En annan väsentlig fråga gäller tillförlitlig- heten i de enskilda statistikuppgifterna.
Mycket talar för att kvaliteten hos primär- materialet — i varje fall under en tämligen lång inledningsperiod — skulle bli relativt låg och att kontrollen av de enskilda uppgifterna därför måste få stor betydelse. En sådan kontroll torde bli så mycket mera angelägen som jaktstatistiken önskas redovisad med en långt gående geografisk differentiering.
Enligt MKU:s mening saknas underlag för att allsidigt bedöma den förut nämnda ar- betsgruppens förslag till uppläggning av en viltstatistik. En i förslaget redovisad skiss till undersökningsplan bör dock kunna läggas till grund för ett vidare utvecklingsarbete. Viss tveksamhet har vid behandlingen av förslaget inom MKU uttryckts beträffande möjlig- heterna att erhålla en detaljerad geografisk redovisning av statistiken i enlighet med arbetsgruppens förslag. Liknande synpunkter har anmälts av Svenska jägareförbundet, vilket under hand har tillställts förslaget för yttrande och som därvid bl. a. har hört landets samtliga länsjaktvårdsföreningari frå- gan.
MKU vill således framhålla värdet av en geografiskt differentierad allmän statistik över nedlagt vilt och förordar att en sådan statistik i princip kommer till stånd. Upp- byggnaden av en dylik statistik måste emel- lertid föregås av en noggrant planerad för- söksverksamhet i vilken bl.a. prövas olika former för insamling av önskade jaktuppgif- ter. Ett slutligt avgörande i frågan om införande av en allmän jaktstatistik bör således anstå i avvaktan på resultaten från denna försöksverksamhet, vilken MKU anser bör prioriteras. Det är angeläget att denna verksamhet, vilken bör utföras som en del av verksamheten inom MI, läggs upp på sådant sätt att de praktiska förutsättningarna för ett genomförande av ovan angivet förslag till
statistikrutiner — eller av en modifierad version av detta förslag — blir allsidigt prövade.
6.5.1 Information om forsknings- och un- dersökningsverksamhet m. m.
Redogörelsen i kap. 3 visar att det i Sverige pågår en mycket omfattande forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårdsom- rådet. Erfarenheter bl.a. från den av MKU utförda modellundersökningen beträffande några kommunblock i landet pekar på att antalet i statlig, kommunal och privat regi bedrivna forsknings- och undersökningspro- jekt för riket som helhet uppgår till flera tusen. Merparten av dessa är av kortvarig natur men icke sällan förekommer att pro- jekt sträcker sig över perioder om tio år eller längre. Samlad redovisning av verksamheten saknas men inom vissa områden — t.ex. vattenvårds- och luftvårdsområdena — har vid några tillfällen sammanställts uppgifter om sådan verksamhet som varit av forsk- ningsinriktad natur. Någon fast rutin för aktualisering av dessa sammanställningar finns dock inte.
Vid sitt arbete med förstudien till MI har statskontoret haft kontakter med ett antal myndigheter och andra organ som är engage- rade i forsknings- och undersökningsverk- samhet på miljövårdsområdet. Den informa— tion som därvid erhållits ger vid handen, att uppgifter om ca 1 000 pågående projekt f. n. finns publicerade i olika projektkataloger.
Forsknings- och undersökningsprojekten inom miljövårdsområdet är av starkt skiftan- de sIag både vad avser innehållet i verksam- heten och fOrmen (metoderna) för dess genomförande. Särskilt med hänsyn till sist- nämnda förhållande är det tveksamt om resultat (enskilda mätdata etc.) från den här aktuella verksamheten bör tills vidare inord- nas i MI. En samlad resultatregistrering förutsätter att verksamheterna baseras på en standardiserad teknik för insamling (provtag- ning, analys etc.) av information och att det bedrivs en regelbunden interkalibreringsverk- samhet. Som MKU redan påtalat saknas ännu i stor utsträckning sådana standardise- rade förfaranden och sådan kalibreringsverk- samhet som här skulle behövas.
De från forsknings- och undersöknings- verksamheten på miljövårdsområdet erhållna resultaten (mätdata m. m.) är emellertid trots dessa brister av betydande intresse för vissa användningar, varför det skulle vara värdefullt att få en överblick över verksam- hetens innehåll, geografiska omfattning, me- todik etc. Den långtgående organisatoriska splittringen av verksamheten har också aktu- aliserat behovet av att tillgängliga uppgifter om forsknings- och undersökningsprojekt, såväl pågående som avslutade, samlat kan redovisas. Referenser till forsknings— och undersökningsprojekt bör kunna ge en över- blick över verksamhet av intresse ur miljö— vårdssynpunkt, t. ex. beträffande utförda bullerundersökningar. Möjlighet kommer också att ges för myndigheter och andra intressenter att snabbt få fram uppgifter om t. ex. samtliga vattenundersökningar som ut- förts inom ett visst område. Redan vunna insikter skulle på detta sätt kunna utnyttjas effektivare utan att själva primärresultaten från forsknings- och undersökningsverksam- heten i fråga behövde bli lagrade i MI. En dylik samlad redovisning av verksamheten bör kunna baseras på information från kata- loger över forskningsprojekt, förteckningar över undersökningsverksamheter, vetenskap- liga och tekniska rapporter m.m. på miljö- vårdsområdet.
Förutsättningarna för en registrering av samtliga vetenskapliga och tekniska rappor- ter som publiceras i Sverige har nyligen utretts i en förstudie på initiativ av statens råd för vetenskaplig information och doku- mentation (SINFDOK). Skulle beslut kom- ma att fattas om uppbyggnaden av en databas över forskningsprojekt och forsk- ningsrapporter bör närmare undersökas i vilken utsträckning behovet av information om pågående och avslutad forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårdsom- rådet kan tillgodoses genom denna databas. I avvaktan på ett sådant beslut föreslås att informationen om forsknings- och undersök- ningsverksamhet på miljövårdsområdet blir registrerad i MI i form av referenser, vilka bl.a. bör ange var den ursprungliga och
fullständiga dokumentationen finns att till- gå. Vidare bör i MI finnas referenser till annan information som ansvariga myndig- heter bedömer vara av särskilt intresse, så- som uppgifter om tillståndsgivning, utförda kontroller och försök samt analyser rörande ämnens förekomst och innehållet i olika varor.
Referenser torde emellertid i vissa fall vara otillräckliga såsom hjälpmedel. Enligt MKU:s uppfattning bör därför undersökas möjligheten att hålla refererade dokument tillgängliga i sådan form att de vid en rekvisition snabbt kan ställas till förfogande i kopierad form eller annorledes. Längre fram bör därför prövas hur grundmaterialet — forsknings- och undersökningsrapporter m.m. — lämpligen kan göras tillgängligt på ett smidigt sätt.
Som MKU tidigare framhållit bör resulta- ten (enskilda mätdata) från de av utred- ningen föreslagna s.k. basdataundersök- ningarna, se avsnitt 6.3.1, registreras i MI. Också beträffande vissa andra undersök- ningsverksamheter har MKU övervägt en mer detaljerad registrering än den av referenser. Gemensamt för dessa aktiviteter är att in- samlade uppgifter har intresse för ett flertal myndigheter och andra organ. I det följande redogörs för dessa verksamheter och för de förhållanden som bestämt valet av registre- ringsalternativ för MI.
Information avseende inventeringar
En särskild typ av undersökningar är de inventeringar, vilka syftar till att kartlägga olika företeelser i den yttre miljön. Invente- ringama kan efter sitt innehåll indelas i tre huvudgrupper, nämligen inventeringar av för- oreningsförhållanden, inventeringar av natur- resurser samt biologiska inventeringar. Inventeringar av föroreningsförhållanden i luft och mark är relativt sällsynta. Vissa vattenområden har däremot noggrant kart- lagts, dels genom speciella s. k. karteringsun- dersökningar med omfattande mätningar av rådande förhållanden, dels genom samman- ställning och systematisering av fakta insam-
lade inom olika undersöknings- och forsk- ningsprojekt.
Vid inventeringar av föroreningsförhållan- den insamlas och sammanställs vanligen ett stort antal data som beskriver skilda områ- dens status i olika avseenden och som kan komma att vara av intresse att inordna i MI. MKU anser emellertid, att i en första etapp av systemets uppbyggnad registreringen i MI bör avse referenser till dessa undersökningar.
Insamling av data om naturresurser sker genom flera aktiviteter. Som exempel härpå kan nämnas, att SGU som ett led i utarbe- tandet av geologiska kartor bedriver en omfattande undersökningsverksamhet röran- de marken. Härvid registreras bl. a. uppgifter om jordlagrens och berggrundens beskaffen- het och sammansättning samt om halterna i vanliga berg- och jordarter av olika metaller. Detta material har visserligen ett intresse från miljövårdssynpunkt men det torde vara tillfyllest att i MI registreras referenser till undersökningarna.
Ett annat exempel är den av skogshög— skolan regelbundet bedrivna undersökningen av skogstillgångarna, den s. k. riksskogstaxe- ringen. Vid denna insamlas också jordprov och registreras ett antal data om marken, t. ex. data om humusskiktets mäktighet, jordart, hydrologi och jorddjup. Denna in- formation kan likaledes vara av intresse från miljövårdssynpunkt, men en detaljerad re- gistrering i MI av insamlade mätvärden etc. synes inte heller här motiverad.
I sammanhanget kan vidare nämnas de markkarteringar som utförs inom jordbru- ket. Därvid insamlade prover analyseras med avseende bl. a. på markens innehåll av fosfor och kalium, varjämte undersöks i vilken utsträckning fosfor, kalium och magnesium kan frigöras ur marken. Uppgifter från mark- karteringarna finns lagrade hos lantbruks- nämnderna och hushållningssällskapen.
Ungefär hälften av Sveriges samlade åker- areal är f.n. markkarterad. Materialet är emellertid mycket heterogent med avseende på karteringstidpunkten och har inte det intresse från miljövårdssynpunkt att deti ett första skede bör tas in i MI.
Genom biologiska inventeringar kan i vissa fall registreras miljöförändringar som har ett betydande intresse från miljöövervaknings- synpunkt. Det föreligger dock svårigheter att för sådana undersökningar finna parametrar som med större säkerhet reagerar för ändringar i miljöpåverkan.
I avvaktan på att principer för genomfö- rande av biologiska inventeringar fastläggs rörande bl. a. inventeringsparametrar och un- dersökningsmetodik föreslås, att i MI tills vidare endast registreras referenser till under- sökningarna. I detta sammanhang kan an- märkas, att SNV nyligen har tagit vissa initiativ som syftar till framtagandet av normer för utförande av biologisk invente- ringsverksamhet.
Information om ämnens biologiska effekter
För åtskilliga myndigheters och andra organs verksamheter är det nödvändigt att ha till- gång till information om effekter av ämnen och andra varor på biologiskt material.
Information om effekter på biologiskt material kan hämtas främst ur följande källor:
l) Vetenskapliga rapporter publicerade i Sverige eller utomlands, vilka kan erhållas genom vissa dokumentationscentraler. 2) Pågående forskningsverksamhet i Sverige som ännu inte resulterat i rapporter. Uppgifter kan hämtas genom registrering av forskningsprojekt. 3) Myndigheternas akter i de fall tillverkare eller importörer fått produkter prövade av kontrollmyndighet. Denna information härrör från vetenskapliga rapporter och från fabrikanters dokumentation om pro— dukters innehåll och egenskaper men upp- kommer även inom ramen för myndighets prövning av ärenden.
Däremot kan information om effekter av en vara eller ett ämne vanligtvis inte erhållas i följande fall:
1) Uppgifterna finns tillgängliga endast i dokumentation som framtagits av tillver- karen och som inte lämnats ut av denne till myndighet eller annat organ.
2) Informationen finns framtagen i forsk- ningsverksamhet utomlands men har ej publicerats. 3) Informationen har publicerats men finns inte tillgänglig hos dokumentationscen- traler m.fl. på grund av att dokumentet ej registrerats eller att det trots registre- ring indexerats bristfälligt och därför inte kan återfinnas.
På sikt skulle det vara väsentligt att bygga upp en datorbaserad registrering av utvärde- rade data rörande ämnens effekter för att underlätta åtkomst av dessa uppgifter för forskare, handläggare inom myndigheter m. fl. intressenter.
Uppbyggnaden av ett datorbaserat register rörande ämnens effekter torde emellertid kräva samarbete på det internationella pla- net. Av speciellt intresse i detta sammanhang är arbeten som igångsatts vid Oak Ridge National Laboratory och vid Columbia Uni— versity i USA, liksom planerna på att inom ramen för FN:s verksamhet upprätta ett samordnat register över effekter av hälso- och miljöfarliga varor.
För att underlätta och effektivisera åt— komsten av information rörande effekter torde det vara angeläget att ett effektivt system för informationsåtervinning skapas. Ett önskemål som framförts från många håll är att ett ämnesrelaterat samlat register över Iitteraturreferenser med selektiv och målin- riktad dokumentationsservice upprättas. I anslutning till ett sådant register skulle, som ovan nämnts, viss relevant dokumentation kunna samlas, främst sådan som åberopats i samband med tillståndsgivning för varor in- nehållande ämnen som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt.
Av intresse i sammanhanget är också de samlingar av biologiskt material som finns bl. a. vid naturhistoriska riksmuseet i Stock- holm, vid de kommunala muséerna i Göte- borg och Malmö samt vid vissa universitetsin- stitutioner. Detta material kan användas bl. a. för att belysa hur ackumulationen av ämnen i organismer har förändrats över tiden. Möjligheterna att effektivt utnyttja materialet försvåras dock bl. a. av bristfälliga
Med ledning av anförda synpunkter i frågan om informationen beträffande biolo- giska effekter föreslår MKU atti första hand referenser till berörd litteratur och andra dokument blir inordnade i MI. Väsentligt är emellertid att på sikt också bygga upp en registrering av utvärderade data rörande ef- fekter. Denna problematik bör lämpligen angripas inom ett väl avgränsat område genom utförande av ett modellförsök inom MI i syfte att belysa sambandet mellan vissa kritiska ämnen och en viss form av effekt. MKU föreslår härvid att i försöket utväljs de s.k. teratogena effekterna. Om detta försök slår väl ut, torde den använda model- len kunna utvidgas till att omfatta ytterligare ämnen och effekter.
6.5.2 Statistik över sjukdomstillstånd m. m.
Syftet med miljövårdsarbetet är bl.a. att förhindra sådana miljöförändringar som kan få skadlig inverkan på människan. Med nuvarande kunskap om sambandet mellan miljöpåverkan och effekter på levande orga- nismer, inkl. människan, kan man dock inte utesluta att människans hälsotillstånd i viss utsträckning påverkas av t.ex. luftförore- ningar eller genom hanteringen av kemiska varor. Inte heller kan uteslutas att denna påverkan i vissa fall kan vara av livshotande karaktär.
Mot denna bakgrund är det av största betydelse att en fortlöpande information finns tillgänglig om effekterna av den miljö— påverkan som befolkningen utsätts för. Ut- redningen har emellertid under sitt arbete kunnat konstatera att det är förenat med utomordentliga svårigheter att erhålla en information som på ett entydigt sätt beskri- ver sådana förhållanden. Därför kan inte heller anvisas de former och det innehåll en informationsverksamhet på området bör ha i framtiden. Emellertid vill MKU i det följan- de ange några av de möjligheter som enligt utredningens uppfattning bör prövas närrna- re.
Undersökningar av sambandet mellan mil-
jöpåverkan och effekter på människan kräver en statistisk ansats som innebär att informa- tion samlas in och bearbetas beträffande ett stort antal individer. Nödvändigt är vidare att denna verksamhet fortgår över en längre tidsperiod. En verksamhet som uppfyller dessa båda grundläggande krav är den av socialstyrelsen förda statistiken över sjuk- domstillstånd m. m., vilken utredningen vill tillmäta stor betydelse då det gäller att utveckla metoder för ett kontinuerligt stu- dium av miljöeffekter på människan. Som framgått av redogörelsen i kap. 3 utarbetas inom socialstyrelsen en omfattande statistik av patientrelaterad natur, vilken baseras på registrering av data för varje utskriven patient (från vissa kroppssjukhus). Detta material innehåller bl.a. uppgifter om pa- tienternas födelsetid och om diagnoser.
Vid socialstyrelsen förs vidare ett individ- baserat s.k. missbildningsregister och ett cancerregister. Viss information från hälso- undersökningsverksamhet av mer allmän na- tur blir likaledes föremål för registrering hos styrelsen.
MKU anser det vara väsentligt att den av socialstyrelsen förda statistiken i möjligaste män kan utnyttjas för att indikera eventuellt samband mellan miljöpåverkan och sjuk- domstillstånd hos människan. Angeläget sy- nes därför att statistiken utvecklas och byggs ut så att den på ett bättre sätt än f. 11. kan användas för sådant ändamål. Av särskild betydelse vore att statistiken fick en sådan utformning att den kunde relateras till be- fintlig eller planerad statistik över emissio- ner, immissioner samt hanteringen av hälso- och miljöfarliga varor. Möjligheterna att för miljökontrolländamål genomföra fördjupade bearbetningar av det av socialstyrelsen in- samlade materialet bör enligt MKU: s mening undersökas närmare. Vid sidan av socialstyrelsens statistik över sjukdomstillstånd m.m. skulle den av SCB förda statistiken över dödsorsaker i och för sig kunna få ett visst värde då det gäller att indikera effekter på människan av en viss miljöpåverkan. Denna statistik behöver dock undergå betydande förändringar om den
skall kunna få någon mera betydelsefull användning i ett sådant sammanhang. Det- samma gäller den statistik rörande sjuklighet som förs av riksförsäkringsverket.
Slutligen vill MKU framhålla att det av SNV och karolinska institutet gemensamt förda tvillingregistret — se kap. 3 — bildar ett värdefullt material för genomförande av epidemiologiska studier i syfte att bl. a. klarlägga eventuella miljöeffekter på männi- skan. MKU anser att sådana studier kan få ett särskilt stort värde om de också innefat- tar ett hänsynstagande till omgivnings- hygieniska förhållanden i form av data om t.ex. emissioner, immissioner samt hante- ringen av hälso- och miljöfarliga varor.
Den här beskrivna verksamheten syftande till att belysa effekter på människan av viss miljöpåverkan synes inte böra inord- nas i MI. Detta utesluter inte att MI
tillhandahåller delar av det informationsun- derlag som behövs för verksamheten, t. ex. viss statistik över emissioner, immissioner och hanteringen av hälso- och miljöfarliga varor.
6.5.3 Information om s.k. ovanliga feno- men
Allmänheten observerar ofta händelser av typen kraftiga insektsangrepp, plötslig fisk- död, sjöfågelskador osv. En omedelbar veten- skaplig förklaring till fenomenen saknas ofta. I vissa fall kan de observerade fenomenen vara utslag av inträffade föroreningar eller andra förändringar i miljön och kan utgöra tecken på miljöstömirrg.
De fenomen som iakttas är ofta av kort- varig karaktär. På lång sikt är det emellertid önskvärt att fenomenen analyseras. Från olika håll har framhållits som värdefullt att händelserna registreras för att möjliggöra senare studier.
Enligt MKU:s uppfattning skulle en regist- rering i MI av uppgifter om ovanliga feno- men och av sedermera fastställda orsaker, vilket föreslagits av statskontoret i dess förstudierapport, kunna bli av ett visst värde från kontrollsynpunkt. En dylik registrering
förutsätter emellertid fasta former för in- rapporteringen och för kontrollen av uppgif- ternas tillförlitlighet i olika avseenden. Lika- så måste en definition fastställas beträffande de händelser som skall betraktas som ”ovan- liga” och som sålunda skulle bli föremål för rapportering.
Det har inte varit möjligt för MKU och statskontoret att mera ingående behandla frågan om organisationen av och innehållet i en dylik verksamhet, varför det inte heller är möjligt att ange vilken volym verksamheten skulle komma att få och vilka kostnader registreringen skulle medföra. MKU anser att en registrering av uppgifter om ”ovanliga fenomen” i princip skall komma till stånd inom MI men räknar med att frågan om verksamhetens innehåll och form måste över- vägas ytterligare sedan uppbyggnaden av systemet påbörjats.
6.5.4 Information om meteorologiska, kli- matologiska, hydrologiska och oceanografis- ka förhållanden
Utvärderingen av information om förore- ningshalter i luft och vatten kräver ofta tillgång till meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska uppgifter rörande t. ex. vindförhållanden, nederbörds- mängder, vattenföring, strömning och skikt- ning. SMHI skall enligt sin instruktion bl. a. anordna och övervaka dylika observationer samt granska, bearbeta och bevara insamlat material. Med hänsyn till att dubbellagring av information så långt möjligt skall undvi- kas anser MKU, i likhet med statskontoret, att den av SMHI insamlade informationen ej bör inordnas i MI. Ett relativt omfattande utbyte av information mellan de två syste- men kan dock förutses.
6.5.5 Statistik över miljövårdens kostnader och resultat
För organ som är verksamma på miljövårds- området är det av intresse att fortlöpande kunna följa vilka kostnader som är förenade med miljövårdsarbetet och vilka resultat som
miljövårdsinsatserna ger på kort och lång sikt. Med hänvisning härtill föreslår MKU, att inom MI byggs upp en allmän statistik som årligen redovisar dessa förhållanden.
En allmän statistik över miljövårdens kost- nader bör principiellt omfatta såväl statliga och kommunala som privata utgifter för miljövårdsinsatser. Likaså bör statistiken över uppnådda resultat i princip gälla både offentliga och privata miljövårdsåtgärder.
Även om den föreslagna statistiken över miljövårdens kostnader och resultat såledesi princip bör vara generell anser MKU att redovisningen till en början måste begränsas till att i praktiken gälla enbart de statliga och kommunala miljövårdsinsatserna. I en del fall kan det vara förenat med svårigheter att avgöra om kostnaden för en viss åtgärd skall anses vara kostnad för miljövård i strikt mening. Det bör emellertid inte möta större svårigheter eller kräva någon mera omfattan- de arbetsinsats att åstadkomma en statistik över statens och kommunernas kostnader för miljövård. MKU anser att en sådan statistik skulle, såvitt gäller statens kostnader, kunna omfatta uppgifter om bl. a. anslag till miljö- vårdsverksamhet i strikt mening, anslag till miljövårdsforskning, kostnader för land- skapsvårdande beredskapsarbete, kostnader för markförvärv (naturvårdsändamål), ersätt- ningar vid bildande av naturreservat, anlägg- ningsstöd m.m. till friluftslivet samt stats— bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder. I statistiken över kommunernas kostnader bör ingå exempelvis kostnaderna för avlopps- rening och renhållning.
Resultaten av miljövårdande insatser torde som regel vara relativt svåra att ange i statistiska termer. I avvaktan på att förut- sättningarna för en sådan redovisning under- söks mera ingående torde statistiken till en början böra begränsas till sådana resultat som är direkt avhängiga av visst beslutsfat- tande. Som resultat i denna mening bör enligt MKU:s uppfattning kunna redovisas statistiska uppgifter bl. a. om arealer skyd- dad mark (naturreservat, nationalparker, strandskyddsområden etc.) och arealer för- värvad mark (för naturvårdsändamål).
MKU vill understryka betydelsen av att statistiken över miljövårdens kostnader och resultat så snart som möjligt byggs ut att omfatta i varje fall uppskattningar av de insatser som görs av näringslivet och av de resultat som uppnås genom dessa insatser. En sådan utvidgning framstår enligt MKU:s uppfattning som särskilt angelägen som kost- naderna för dylika insatser numera uppgår till mycket betydande belopp.
7. Basdatanät för miljökontroll
Genom aktiviteter av skilda slag framkallas fortlöpande större eller mindre förändringar i den yttre miljön. Dessa kan från miljöbe- varandesynpunkt vara av såväl positiv som negativ natur och innebära exempelvis att halten av kemiska ämnen i luft, vatten, mark och levande organismer ändras eller att främmande ämnen tillkommer, att förskjut- ningar inträffar i de biologiska processerna eller att naturresurser — vatten, vatten- kraft, malmer, mineraler, grus, sand, lera rn. rn. samt skog, fisk etc. _ tas i anspråk för produktions- eller konsumtionsändamål. Oavsett karaktären av dylika förändringar är det av största betydelse att förändringarnas inriktning och omfattning kontinuerligt kan följas och beskrivas i numerisk form. För utövandet av en effektiv miljökontroll — innefattande såväl uppföljning av redan vid- tagna åtgärder för miljöskydd som planering av fortsatt verksamhet — torde behovet av en sådan fortlöpande statistik inte kunna ifråga- sättas.
Rent allmänt kan konstateras att kraven på en undersökningsverksamhet som skall tillhandahålla information av här angivet slag blir av mycket kvalificerad natur. Självfallet kan en dylik verksamhet inte ges en sådan omfattning att varje förändring i miljön blir föremål för registrering. Verksamheten mås- te i stället inriktas på att i första hand beskriva sådana förändringar som antingen i sig själva är av intresse från miljösynpunkt
eller kan tjäna som indikatorer på föränd- ringar som man önskar få dokumenterade. En sådan uppläggning av verksamheten bör eftersträvas att relevant underlag erhålls för utarbetande och redovisning av en offentlig statistik över immissioner m. m.
I metodhänseende erbjuder genomföran- det av här aktuella undersökningar i vissa fall betydande svårigheter. Särskilt gäller detta observationer av sådana förhållanden som har samband med förändringar i den biolo- giska dynamiken. Till betydande del sam- manhänger dessa problem med svårigheter att finna för sådana undersökningar lämpliga observationsparametrar medan de rent mät- tekniska svårigheterna kan väntas bli av underordnad betydelse.
I andra fall åter torde problemen mera avse själva mät- och analystekniken än valet av relevanta observationsparametrar. Så är fallet med vissa undersökningar som syftar till att följa halter av kemiska ämnen i luft, vatten, mark och levande organismer. Såsom framhållits i kap. 5 saknas ännu i stor utsträckning standardiserade förfaranden för undersökningar av detta slag.
När det slutligen gäller att undersöka sådana förändringar i miljön som har sam- band med utvinningen av naturresurser — malmer, mineraler, grus, sand, lera m.m. samt skog, fisk etc. - och med naturresurs- användningen i övrigt — främst utnyttjandet av mark och vatten — blir svårigheterna av
delvis annorlunda art och i huvudsak kon- centrerade till problemet att finna en prak- tiskt och ekonomiskt möjlig metod för insamling av de aktuella uppgifterna.
MKU anser att en väsentlig del av infor- mationen om miljöförändringar bäst kan erhållas genom undersökningar vid fasta ob- servationsstationer vilka drivs kontinuerligt med utnyttjande av standardiserade metoder, s.k. basdataundersökningar. Hur dessa un- dersökningar enligt MKU:s uppfattning bör vara principiellt utformade för att på bästa sätt svara mot miljökontrollorganens och forskningens behov av information redovisas i sammanfattning här nedan och mera utför- ligt i bilaga I till denna del av betänkandet.
MKU anser att i Sverige bör bedrivas fortlöpande landsomfattande basdataunder- _sökningar med syfte att beskriva den tempo— rala variationen hos olika parametrar av intresse från miljökontrollsynpunkt. Av sär- skild betydelse är därvid att de långtidsmässi- ga förändringarna blir tillfredsställande klar- lagda. Vidare bör undersökningarna läggas upp på sådant sätt att regionala variationer så långt möjligt blir belysta. Syftet med verksamheten bör vara att klarlägga de all— männa förändringarna inom regioner snarare än att ange förändringarna av mera akut natur i närheten av enskilda föroreningskäl- lor. Sådana lokala förändringar måste enligt MKU: s uppfattning bli föremål för särskilda undersökningar i anslutning bl. a. till tillsy- nen enligt miljöskyddslagstiftningen.
Parallellt med den undersökningsverk- samhet som avser att beskriva förändringari naturen skall material insamlas som ger möjlighet att beräkna miljöns successiva be- lastning med olika föroreningar bl.a. från kommuner och industrier (emissionsunder- sökningar, se avsnitten 6.2.2 och 6.2.8). En väsentlig uppgift för basdatasystemet bör vara att tillhandahålla underlag för belysning av samband mellan emissioner och immissio- ner. Vid planering av användningen av mark- och vattenresurserna är man i hög grad hänvisad till den kunskap och de erfarenhe- ter som erhållits och erhålls av verkningarna av existerande miljöstörande aktiviteter,
Invändningsfria data avseende förorenings- belastning (emissionsdata), resulterande föroreningskoncentrationer i luft, vatteni, mark och organismer (immissionsdati) s.amt beträffande hälsoeffekter (data från epidemi- ologiska undersökningar m. rn.) och biologis- ka effekter i övrigt, t. ex. på artsamrransätt- ning, tillväxt etc., är viktiga som utgångs- material för sådan generaliserad information (kriterier) som behövs såsom beslutsunderlag i olika sammanhang. Enbart data av rämnda slag är emellertid inte tillfyllest. Dessutom krävs ofta data av olika typer som inte avses inrymmas i MI, t. ex. beträffande klimat, vattenföring etc., information av experimen- tell karaktär och resurser för en kvalificerad statistisk-vetenskaplig analys.
MKU finner det angeläget framhilla att emissionsdata (jfr. avsnitten 6.2.2 och 6.2.8), immissionsdata från ett basdatanät och tillräckliga resurser för bearbetning och utvärdering av insamlat datamaterial, alla utgör lika viktiga delelement för att den nämnda generaliserade informationen skall kunna erhållas. Delelementen måste anpassas till varandra för att tillgängliga medel skall kunna utnyttjas på ett optimalt sätt. Erfa- renheterna från hittillsvarande undersök- ningsverksamhet på miljövårdsområdet är att bearbetningsresurserna ofta stått i dispropor- tion tili mängden insamlat material. Viktigt är att datamaterialet såväl av emissions- som immissions- och effekttyp är systematiserat och lagrat på ett sådant sätt att en sambear- betning inte onödigtvis försvåras.
Då MKU har granskat den nuvarande undersökningsverksamheten på miljövårds- området — se närmare redogörelsen i kap. 3 — har utredningen konstaterat att det redan i dag förekommer en relativt omfattande data- insamling av landsomfattande natur i syfte att belysa sådana miljöförhållanden som angetts här ovan. Som exempel kan anföras den verksamhet som på vattenvårdsområdet utförs av NLU, fiskeristyrelsen, SMHI och SGU. Inom det atmosfärkemiska området bedriver IMI i Stockholm sedan länge under- sökningar och vidare företas i ett stort antal
tätorter regelbundna mätningar av luftföro- reningshalter. Vidare bör nämnas att man vid bl. a. Iantbrukshögskolan genomför viss lö- pande observationsverksamhet på det mark- kemiska området.
När det gäller utvinningen av malmer och mineraler liksom uttagen av fisk finns viss statistik hos SCB och i fråga om skogsutta- gen har bl. &. Skogshögskolan vissa uppgifter. I övrigt gäller dock att informationen om ianspråktagandet av våra naturresurser äri hög grad ofullständig. Sålunda saknas i hu- vudsak data om den faktiska användningen av vatten- och marktillgångarna och om uttagen av grus, sand, lera m. m.
På en undersökningsverksamhet som skall ge fortlöpande information om miljöföränd- ringar måste — som tidigare nämnts — komma att ställas långtgående krav i olika avseenden. Sålunda måste innehållet i en dylik verksamhet noga avpassas till karaktä- ren av de förändringar som man önskar klarlägga. Kraven innebär vidare att man skall eftersträva representativitet i undersök- ningsverksamheten och att resultaten får en hög och känd tillförlitlighet. Med hänsyn till att undersökningarna skall spegla i första hand långtidsutvecklingen är det vidare vä- sentligt att verksamheten får en säkerställd kontinuitet. Slutligen är det av vikt att en innehållsmässig och teknisk-organisatorisk samordning sker av verksamheten.
Av särskild betydelse vid genomförandet av miljöundersökningar är att kunna precise- ra vilken representativitet dessa har, dvs. i vilken utsträckning undersökningsresultaten är i statistisk mening generaliserbara. Frågan gäller därvid i första hand i vilken mån den erhållna informationen är representativ för större geografiska områden än den plats där undersökningen skett men också huruvida resultaten är representativa med hänsyn till de tidsmässiga aspekterna.
MKU menar rent allmänt att frågan om undersökningars representativitet är viktig i all undersökningsplanering i samhället och att denna bör tillmätas stor betydelse också på miljövårdsområdet. Utredningen nödgas emellertid konstatera att det just på detta
område ofta torde vara förenat med speciella svårigheter att utforma undersökningarna som statistiskt representativa undersökning- ar. Bakgrunden härtill är att de aktuella undersökningsparametrarna ofta företer mycket stora variationer i såväl tid som rum. MKU har funnit att man f.n. inte kan bestämma graden av representativitet hos observationerna i de existerande fasta obser- vationssystemen i Sverige. Inom området bedrivs emellertid forskningsarbete bl. a. innefattar representativitetsstudier.
som Heterogeniteten i miljöförhållandena i rummet och deras stora naturliga variationer i tiden medför betydande problem då man skall skapa ett observationssystem som är representativt för landet eller en region och som skall belysa förändringar av liten eller måttlig storleksordning. Temporala variatio- ner i biologiska förhållanden på grund av naturliga faktorer, t. ex. klimatiska, är ofta av samma slag som de vilka förorsakas av en förorening. Många förorenande ämnen före- kommer också naturligt och är likaledes underkastade variationer, t. ex. de s.k. när- salterna. Därtill kommer att föroreningar härrörande från 5. k. punktkällor i betydan- de utsträckning resulterar i föroreningsgra- dienter som är underkastade temporala varia- tioner av olika orsaker.
Betydande svårigheter föreligger att skapa ett sådant system av fasta observationspunk- ter att man uppnår en tillfredsställande representativitet för regionala förhållanden vid det enskilda mättillfället. Generellt gäller att man genom att öka antalet observations- punkter kan förbättra systemets geografiska representativitet och att man genom att öka antalet observationstillfällen kan överbrygga de kortsiktiga temporala variationernas infly- tande och därmed vidga möjligheterna till utvärdering av de förändringar som förorsa- kas av en viss förörening.
Vid bedömning av representativitetspro- blemen bör beaktas att vissa naturtyper är geografiskt mera homogena än andra. Vissa typer av djupt belägna bottnar, såväl i havet som i insjöar, är t.ex. med avseende på sedimentens egenskaper, liksom även botten-
faunans sammansättning, mycket uniforma över stora områden, medan bottnar på mind- re djup är mera variationsrika i detta hänse- ende. Liknande skillnader gäller för exempel- vis olika landskapstyper. Självfallet krävs ett tätare system av observationspunkter inom en mosaikartad naturtyp än inom en mera enhetlig.
Vissa typer av naturliga system är vidare mera homogena i tiden än andra. Så är t. ex. bottenfaunan på större vattendjup underkas- tad mindre temporala variationer än botten- faunan i strandzonen. Om en likvärdig repre- sentativitet skall erhållas måste observations- frekvensen göras betydligt högre i det senare fallet än i det förra. Generellt gäller att svårigheterna att bygga upp representativa provtagningssystem är avsevärt större i medi- er som är underkastade hastiga växlingar, t. ex, som svar på väderleksförändringar, än i sådana som är i mindre grad utsatta för kortfristiga variationer.
Utformningen av ett observationssystem för miljöförändringar måste bli i hög grad beroende av den uppsatta ambitionsnivån. Är avsikten att man också skall kunna spåra små förändringar, t. ex. iindividtätheten hos en växt eller ett djur, måste på grund av de avsevärda naturliga variationerna observa- tionsmaterialet göras större än om man kan nöja sig ned att fastställa endast större förändringaf. Man nödgas på denna punkt konstatera att det statistiska materialet istor utsträckning fortfarande är otillräckligt för att avgöra vilken observationsfrekvens som erfordras för att en väntad förändring av viss given storle(sordning skall kunna fastställas med viss önskad precision.
Vid undersökningar av biologiska effekter av föroreningar i naturen är man som regel hänvisad till att välja ett litet antal arter som får tjäna son s. k. indikatorer på de allmän- na biologidm förändringarna i systemet. Även i detta sammanhang föreligger ett representati/itetsproblem.
Vid valet av indikatorarter spelar ett flertal faktcrer in, t. ex. graden av känslighet för föroreringar, graden av rörlighet (ett mindre rörigt djur är mera indikativt för
förhållandena på observationsplatsen än ett som rör sig över större områden) samt individtätheten inom området.
Utredningen har funnit att redan existe- rande undersökningsverksamhet av basdata— karaktär i många avseenden uppfyller här ställda krav på en fortlöpande datainsamling för kontroll av miljöförändringar. Emellertid har utredningen kommit till den uppfatt- ningen att en översyn av verksamheten bör komma till stånd om undersökningarna på ett fullt tillfredsställande sätt skall kunna svara mot samhällets behov av kontinuerlig miljöövervakning. MKU vill understryka att bristerna i den nuvarande verksamheten på området i allt väsentligt sammanhänger med att resurserna för bedrivande av undersök- ningsverksamhet av detta slag f.n. är otill- räckliga och att verksamheten — genom att den i huvudsak finansierats med forsknings- medel — saknar en säkerställd kontinuitet.
Under medverkan av särskild expertis har inom MKU utarbetats ett principförslag vad avser sådan datainsamling vid fasta observa- tionsstationer som enligt utredningens upp- fattning behöver ske framdeles för att sam- hället skall förfoga över någorlunda säkra uppgifter om miljöutvecklingen. Förslaget innebär att landsomfattande undersökningar av fysikaliska, kemiska och biologiska förhål- landen i miljön — inkl. levande organismer — skall bedrivas i en icke obetydligt ökad omfattning jämfört med hittillsvarande verk- samhet. Av praktiska skäl har programmet uppdelats på fyra delprojekt, nämligen un- dersökningar avseende förhållanden i a) luft och nederbörd b) ytvatten c) grundvatten samt (1) mark och vegetation. Vid utform- ningen av förslaget har beaktats de i det föregående angivna kraven på en undersök- ningsverksamhet av här aktuellt slag varjämte särskild hänsyn har tagits till de praktiska möjligheterna att genomföra önskade obser- vationer.
Med hänsyn till bl. a. att kostnaderna för genomförandet av undersökningar på miljö- vårdsområdet som regel är betydande har MKU inriktat sitt arbete på att utforma ett
minimiprogram för den ifrågavarande under- sökningsverksamheten varvid har eftersträ- vats att inpassa de enskilda undersökningsak- tiviteterna i ett samlat system för datainsam- lingen. Härav följer dels att det ställer sig svårt att göra en nedskärning i programmet utan att syftet med verksamheten eftersätts, dels att man vid eventuell ändring i någon del av programmet noga måste överväga vilken effekt ändringen kan få på verksam- heten som helhet.
MKU vill understryka att förslaget skall uppfattas som en principskiss, vilken i första hand är avsedd att visa inriktningen och omfattningen av den för framtiden behövliga verksamheten samt att ligga till grund för en kostnadsberäkning. Sammantaget torde krä- vas ett relativt omfattande ytterligare utred- ningsarbete innan en definitiv detaljplan för verksamheten kan fastställas.
Den av MKU föreslagna datainsamlingen förutsätts kunna ske i huvudsak rutinmässigt med tillämpning av vedertagen undersök- ningsmetodik. Utvärderingen av resultaten kan emellertid inte på motsvarande sätt göras enligt rutinmetoder utan måste enligt MKU:s uppfattning bli en viktig uppgift för forskningen på området. Rent allmänt vill MKU understryka vikten av att detaljplane- ringen av föreslagen undersökningsverksam- het och genomförandet av denna sker inära samverkan med forskningsorganen och med speciellt beaktande av dessa organs krav när det gäller verksamhetens innehåll och ut- formning. Det förtjänar påpekas att MKU redan vid utarbetandet av här framlagda principförslag sökt ta vederbörlig hänsyn till dylika önskemål.
Förslaget till undersökningsplan har, som förut nämnts, begränsats till att gälla lands- omfattande verksamhet. De regionala och lokala undersökningar som utförs och kom- mer att utföras i stort antal omfattas sålunda inte av planen. Frågan hur dessa senare undersökningar skall beaktas i MI behandlar utredningen på annan plats i betänkandet (se främst avsnitt 6.5.1).
Den begränsningen har vidare vidtagits att planen inte innefattar uppföljning av sådana
fysiska förändringar i miljön som samman— hänger med att naturresurser (vatten, mal- mer, mineraler, grus, sand, lera m.m., skog etc.) tagits i anspråk eller utnyttjats på visst sätt.
I det föreslagna systemet för basdatain- samling behöver erfarenheterna från forsk- ningsarbetet successivt utnyttjas. Det blir också nödvändigt med en intensifien'ng av forskningsinsatserna för att basdatasystemet efter hand skall kunna modifieras och bli allt mer effektivt. Vid en utbyggnad av verksam- heten bör eftersträvas att denna så tidigt som möjligt och i så hög grad som möjligt får rutinmässig karaktär varigenom kOntinuitet i mätserierna kan säkras.
De fasta observationssystem som f. n. äri drift har gett information av stor praktisk betydelse men precisionen har för vissa syften varit otillräcklig. MKU räknar med att man genom representativitetsstudier kan mo- difiera och förfina systemen så att de efter hand kan ge den detaljinformation som behövs för skilda ändamål.
Av det föregående torde framgå att ett avsevärt utredningsarbete behöver genomfö- ras innan basdatasystemet kan ges sin defini- tiva utformning. MKU anser att uppbyggna- den av systemet måste ske parallellt med utvärderingen av erhållet datamaterial och med genomförandet av särskilda intensivun- dersökningar.l Dessa senare blir enligt MKU:s uppfattning väsentligen av forsk- ningskaraktär och bör mot denna bakgrund bekostas på annat sätt än genom anslag till verksamheten med basdataundersökningar.
I viss mening kommer basdatasystemet aldrig att få en definitiv utformning. Nya föroreningar kommer till vilket ställer krav på ett ökande antal observerade parametrar medan andra parametrar förlorar i intresse. Helt nya önskemål om miljöövervakningens syfte och omfattning kan medföra att ytter-
l I bilaga 2 återges ett till MKU överlämnat förslag till översiktligt program för sådana intensiv- undersökningar (”Stationsnät av terrestra peglar grundade på små avvattningsområden”). Förslaget har utarbetats under medverkan av expertis från bl.a. ekologikommittén vid statens naturveten- skapliga forskningsråd, skogshögskolan och SMIII.
ligare undersökningsmoment måste införas i systemet. MKU vill i sammanhanget under- stryka vikten av kontinuitet i mätverksamhe- ten och framhålla betydelsen av att inskränk- ningar i undersökningsprogrammet genom- förs bara i de fall där en fortsatt mätning inte ter sig meningsfull. Syftet med basdata- undersökningarna är i första hand att erhålla information om utvecklingstendenser varför det är angeläget att för olika parametrar byggs upp långa serier av mätdata.
Också vid de studier av orsakssamband som skall göras med utgångspunkt från basdataundersökningarnas resultat kommer att krävas tillgång till kvalificerad vetenskap- lig expertis. Ett belysande exempel på beho- vet av expertinsatser för denna typ av utvärdering är den förändrade kemiska situa- tionen i Östersjöns bottenvatten såsom den uppmätts i ett fast observationssystem vilket varit i drift sedan slutet av 1800-talet. De konstaterade förändringarna kan ha flera orsaker, t. ex. förändrade hydrografiska för- hållanden, ökade utsläpp av organiska föro- reningar från industrier och kommuner eller förändrad biologisk produktion till följd av utsläpp av tillväxtpåverkande salter från kommunala avloppsverk, jordbruk etc. Det är här inte möjligt att definitivt binda orsak till verkan utan att hela det invecklade biologiska — kemiska — hydrologiska system som är inkopplat i vattenprocessema har analyserats. Sådana analyser, som kan invol- vera uppbyggandet av matematiska modeller, kräver ingående kunskap om processerna vilken ofta kan vinnas endast genom inten- sivstudier i fält kombinerade med experi- mentella undersökningar.
Relationerna mellan en resulterande kon- centration av en förorening i en vattenreci- pient är i hög grad beroende av vattenom- sättningshastigheten och i vissa fall tempera- turen och den biologiska aktiviteten. Mycket ofta uppnås den maximala effekten av ett kontinuerligt utsläpp först efter lång tid på grund av trögheten i det påverkade systemet. Liknande fördröjning av responserna har man anledning att räkna med när det gäller grundvatten.
MKU vill understryka att det föreslagna basdatasystemet inte kan vara självförsörjan- de med allt det datamaterial som krävs för utvärdering av observationerna. Av särskilt stor betydelse är att data av hydrologisk och meteorologisk natur blir insamlade i annan ordning och hålls tillgängliga för de forsk- ningsorgan som kommer att svara för utvär- deringen.
Att närmare beräkna kostnaderna för ge- nomförandet av föreslagen verksamhet med basdataundersökningar ställer sig synnerligen svårt. En grov uppskattning ger emellertid vid handen att de normala årskostnaderna skulle bli omkring 8,5 milj. kr, varav ungefär hälften skulle utgöra ökade kostnader i förhållande till befintlig av staten redan finansierad verksamhet av basdatakaraktär. Enligt förslaget skall uppgiftsinsamlingen vart tredje år bli föremål för viss utvidgning vilket medför en nettokostnadsökning om knappt 1 milj. kr.
I kap. 11 kommer utredningen senare att redovisa en skiss till organisation av den föreslagna verksamheten. Utredningen vill dock redan här understryka vikten av att de organ som närmast får ansvar för verksam- hetens detaljplanering noga prövar förutsätt- ningarna för en teknisk samordning av de olika delprojekten. En sådan samordning skulle exempelvis kunna innebära att en sammanhållen provtagning avseende luft, vatten, mark och levande organismer kom till stånd. Endast i mycket begränsad ut- sträckning har MKU haft möjlighet att be- handla hithörande frågor.
Om det här framlagda förslaget blir ge- nomfört kommer årligen att insamlas ett mycket stort antal data av skilda slag. Ett effektivt utnyttjande av uppgifterna kräver bl. a. tillgång till goda bearbetningsmöjlighe- ter. De enskilda resultaten från den under- sökningsverksamhet som kommer till stånd — mät- och analysdata m.m. — bör därför registreras i MI och där lagras på sådant sätt att bearbetningar av materialet lätt kan genomföras.
Sammanfattningsvis föreslår MKU sålunda att landsomfattande undersökningar, s.k.
basdataundersökningar, skall genomföras i huvudsakligt syfte att beskriva den tempora- la variationen hos olika parametrar av intres— se från miljökontrollsynpunkt. Av särskild betydelse i sammanhanget är att besked erhålls om de långtidsmässiga förändringar- na. Undersökningarna bör vidare få en sådan uppläggning att regionala variationer så långt möjligt blir belysta. Syftet skall dock i det senare fallet vara att klarlägga de allmänna förändringarna snarare än att beskriva för- ändringar av mera akut natur i närheten av enskilda föroreningskällor. Detta utesluter inte att undersökningarna får en sådan upp- läggning att ett studium av orsakssamband — mellan emissioner och immissioner — möjlig- görs. De bör vidare ges en sådan form och ett sådant innehåll att erhållna mät- och obser- vationsdata kan bilda huvudsakligt underlag för utarbetande och redovisning av en of- fentlig statistik över immissioner m. m.
MKU redovisar i det följande förslag till principprogram för basdataundersökningar avseende a) luft och nederbörd b) ytvatten c) grundvatten samt (1) mark och vegetation. Åter vill utredningen understryka att försla- get, som mera utförligt återges i bilaga 1, skall uppfattas som en skiss, vilken i första hand är avsedd att visa inriktningen och omfattningen av den för framtiden behövliga verksamheten. Ett omfattande ytterligare utredningsarbete behöver sålunda genomfö- ras innan en definitiv detaljplan för verksam- heten kan fastställas.
Basdataundersökningar avseende luft och ne- derbörd
MKU föreslår att undersökningarna av luft och nederbörd skall innefatta bakgrundsma't- ningar i vilka fortlöpande skall följas varia- tionen i vissa atmosfär-kemiska parametrar. Det närmare syftet med undersökningarna är att övervaka de mängder av olika substanser som, särskilt genom mänskliga aktiviteter, tillförs jordytan (s. k. depositionsmätningar). Vidare förutsätts undersökningarna ge vä- sentlig delinformation för studier av samspe- let mellan luft, vatten, mark och organismer. Strävan bör vidare vara att söka klarlägga
svenska och utländska emissioners relativa betydelse för föroreningssituationen i Sveri- ge.
Nätet föreslås omfatta ett femtontal sta- tioner för mätningar av total deposition, vilka skulle samordnas med mätningar på global nivå som planeras av World Meteoro- logical Organisation (WMO), samt ett 85-tal s.k. depositionsstationer avsedda att ge un- derlag för mera detaljerade balansberäk- ningar rörande substansers tillförsel, acku- mulation och avrinning. Vidare föreslås nätet innehålla ca tio stationer för jämförelse mellan luftförhållandena i tätorter och på landsbygd samt en s.k. referensstation. Till de fasta stationsnäten skall enligt förslaget knytas en mobil provtagningskapacitet isyf- te bl.a. att kontrollera nätens representa- tivitet.
I första hand skulle verksamheten avse fysikalisk och kemisk provtagning, men även viss biologisk observationsverksamhet, berö- rande ett 150-tal provtagningslokaler, ingåri det föreslagna nätet.
Basdataundersökningarna i luft föreslås vidare omfatta tätortsmiitningar syftande till att kartlägga och kontrollera den aktuella föroreningsbilden. Det för dessa undersök- ningar föreslagna programmet omfattar mät- ning av olika föroreningskomponenter med intensivare provtagning ju större den under- sökta tätorten är. De mest omfattande mät- ningarna förutsätts komma till stånd inom storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, de därnäst mest omfattande i övriga tätorter med mer än 25 000 innevå- nare.
Liksom hittills bör genomförandet av 10- kala luftföroreningsmätningar vara en kom- munal uppgift och bekostas av kommunerna. Det program för löpande undersökningsverk- samhet som MKU här lägger fram kan mot denna bakgrund inte ges bindande verkan gentemot berörda kommuner. MKU räknar emellertid med att kommunerna — liksom hittills har skett — skall visa förståelse för behovet av en dylik verksamhet och på frivillig väg medverka till att undersökningar- na kommer till stånd.
Undersökningsprogrammet för kvalitets- kontroll av ytvatten omfattar mätningar av fysikalisk-kemiska variabler i vattenfas, sedimentfas och biologisk fas samt vissa undersökningar av vattenområdenas biologis- ka tillstånd. Såväl sötvatten- som saltvatten- undersökningar ingår i programmet. Syftet med undersökningarna är i första hand att möjliggöra en integrerad uppföljning av ut- släppens verkningar i vattenmiljön.
MKU:s förslag vad avser basdatanät för vattenobservationer omfattar inalles sju del- undersökningar, nämligen undersökningar av — materialtransport till Östersjön, Kattegatt
och Skagerack (ca 45 mätstationer) # materialtransport till Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren (ca 45 mätsta— tioner)
— föroreningsförhållanden m. m. i vissa sjöar (ca 20 huvudmätstationer) — jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten (ca 45 mätstationer) — skogsbrukets inverkan på vattenkvaliteten (ca 15 mätstationer)
— biocidförekomst m.m. i biologiskt mate- rial (provinsamling från ett 150-tal loka- ler)
— föroreningsförhållanden m. m. i kust- och havsvatten (ca 50 stationer för fysikalisk- kemiska undersökningar, ca 75 områden för sedimentundersökningar, ca 200 områ- den för biologiska undersökningar) Dessutom lägger utredningen fram förslag om upprättande av
— stationer för koordinering av lokala under- sökningar med basdatanätet (ca 100 mät- stationer)
— en mobil undersökningsresurs (avsedd att utnyttjas för dels specialstudier i de vat- tenområden som blir undersökta inom basdatanätet, dels utprovning av automa- tiska mätinstrument).
Basda taundersökningar avseende grundvat- ten
Föreslagna observationer av grundvatten syf- tar till att fortlöpande kontrollera grundvat-
tennivå och grundvattenkvalitet för att ge besked om bl. a. de föroreningseffekter som kan misstänkas uppträda genom att grund- vattentäkter tillgodogör sig ytvatten av skif- tande kvalitet och genom att främmande substanser tillförs grundvatten via marken. Nätet innefattar provtagning i a) grundvatten som inte utnyttjas som täkt (ca 40 mätsta- tioner) b) grundvattentäkter baserade på s. k. konstgjord infiltration (ca 20 mätstatio- ner) c) grundvattentäkter baserade på i första hand s.k. strand- eller botteninfiltra- tion (ca 10 mätstationer) d) grundvatten- täkter baserade på sprickvatten i berg (ca 10 mätstationer) samt e) vissa grundvattentäk- ter av annan typ (ca 10 mätstationer).
Undersökningarna enligt kategori a) förut- sätts bli utförda i form av fältundersökningar medan övriga undersökningar avses ske vid vattenreningsverken genom analys av inkom- mande råvatten.
Basdataundersökningar avseende mark och vegetation Målsättningen för den föreslagna datainsam- lingen är att kontinuerligt följa förändringar i mark och vegetation med avseende på halterna av kemiska ämnen och att registrera förändringar i de terrestra biologiska förlop- pen. På grund av att — som tidigare nämnts — svårigheter föreligger att utvälja relevanta biologiska parametrar för studium av de biologiska processerna kommer undersök- ningsprogrammet i praktiken att till en början gälla enbart bestämning av markens och vegetationens innehåll av kemiska äm- nen. Verksamheten föresläs bedrivas så att vart tredje år anordnas i statistisk mening representativa undersökningar i syfte att erhålla information om genomsnittliga föroreningshalter inom vissa större regioner av landet medan den årliga insamlingen — i likhet med flertalet övriga observationer inom basdatanätet (avseende luft och vat- ten) -— avses gälla data för enskilda mätsta— tioner. I de förra undersökningarna föreslås antalet mätstationer preliminärt bli ca 600 medan antalet stationer i de årliga undersök- ningarna behöver bli högst 100.
8. Samordningen med andra informationssystem och internationell samverkan
8.1. Inledning
Vägledande för uppdelningen i kap. 6 av information som skall ligga inom resp. utom M] har varit principen att i MI bör infogas i första hand information som får en från miljökontrollsynpunkt särskilt stor be- tydelse och användning samt i övrigt viss information som inte tidigare insamlats och bearbetats. I andra informationssystem skul- le behandlas information som visserligen också är av stort intresse i miljöskyddssam- manhang men som väntas få större betydelse för andra användningar än för miljökontroll- ändamål.
En del av den information som enligt förslaget skall ligga utom MI kan antas bli av tämligen okomplicerad natur och avse exem- pelvis grundläggande statistiska uppgifter av visst slag. För insamlingen, bearbetningen och redovisningen av sådan information kommer knappast att finnas behov av annan samordning med MI än att informationen framställs med beaktande av de principer för klassificering, geografisk differentiering etc. som bör gälla för att uppgifterna skall få en meningsfull användning i miljökontroll- sammanhang. I andra fall åter kan informa- tionen ha det innehåll och den betydelse att en mera kvalificerad samverkan mellan M1 och andra informationssystem bör komma till stånd. Behovet av sådan samverkan kan bl. a. ta sig uttryck i att information från
resp. system skall kunna sammanföras i gemensamma bearbetningar eller att infor— mation skall kunna överföras maskinellt från det ena systemet till det andra. En så långtgående samverkan kräver att i viss utsträckning gemensamma identifikationsbe- grepp tillämpas i systemen.
I det följande (avsnitt 8.2) tas upp några av de informationssystem som blir av intres- se från miljöinformationssynpunkt och som därför behöver i viss utsträckning samordnas med Ml. Behovet av samordning innebäri dessa fall antingen att viss information från dessa andra system skall kunna sambearbetas med i Ml lagrade data eller att viss informa- tion därifrån skall kunna utnyttjas som direkt underlag i de miljökontrollerande organens verksamhet.
MKU vill framhålla att behovet av samord- ning sannolikt kommer att gälla även andra informationssystem än de i avsnitt 8.2 sär- skilt omnämnda. Som exempel på sådana övriga system kan nämnas fiskeristyrelsens informationsverksamhet.
Beträffande den i direktiven behandlade frågan om behovet av samverkan och sam- ordning mellan svensk informationshantering och motsvarande verksamheter i andra län- der och inom internationella organisationer kan helt allmänt konstateras att miljöfrågor- na till stor del är av övergripande internatio- nell karaktär och att en samordning av de enskilda staternas miljövårdsinsatser därför
måste komma till stånd. Behovet av samver- kan, som bl. a. manifesterats genom Stock- holmskonferensen år 1972 om den mänskli- ga miljön, innebär i sin tur att ett samarbete på miljöinformationsområdet måste ske. Formen för och innehållet i ett sådant samarbete får bestämmas med hänsyn till syftet med samordningen. Ändamålet kan vara att bedriva en samplanerad datainsam- ling rörande exempelvis miljöförhållanden och faktorer som inverkar på dessa förhållan- den. Insamlingen skulle möjliggöra relevanta mellanstatliga resultatjämförelser och i sin tur medge bedömningar av exempelvis den storskaliga föroreningssituationen, transpor— ten av föroreningar över stora avstånd och riskerna från global synpunkt av olika for- mer av miljöpåverkan. Ett annat viktigt syfte med en internationell samverkan kan vara att undvika ett dyrbart dubbelarbete, såsom t. ex. vid registrering av hälso- och miljöfarli- ga substanser och deras effekter i olika avseenden eller av forsknings- och undersök- ningsresultat av generell betydelse för de nationella insatserna för hälso- och miljö- kontroll.
I organisatoriskt hänseende synes det internationella samarbetet på miljöinforma— tionsområdet kunna ske efter i huvudsak två linjer. Den ena innebär att något interna- tionellt organ bär huvudmannaskapet för verksamheten och i denna egenskap svarar för att den avsedda samverkan kommer till stånd. Enligt den andra linjen skulle samar— betet grundas på direkta, officiella eller inofficiella, Överenskommelser mellan två eller flera stater om viss samverkan. Det kan förutses att båda formerna kommer att tillämpas.
Frågan om ett intensifierat samarbete på miljöinformationsområdet behandlades vid Stockholmskonferensen. Denna, som hade till syfte att öka medvetenheten på det politiska planet om miljöproblemen och att nå fram till internationella åtgärder på prioriterade områden, resulterade i åtskilliga förslag och beslut om utvecklingen av ett sådant samarbete.
MKU redovisar i avsnitt 8.3.1 hur utred-
ningen principiellt ser på frågan om en samordning av den svenska miljöinformatio- nen med andra länders motsvarande informa- tion. I det därpå följande avsnittet beskrivs kortfattat det samarbete på miljöinforma— tionsområdet som redan nu sker genom internationella organ. Härvid redovisas också innehållet i vissa rekommendationer från Stockholmskonferensen vilka har särskilt intresse i sammanhanget. Slutligen redogör MKU i detta avsnitt för sin syn på frågan om Sveriges deltagande i de samordningssträvan- den på miljöinformationsområdet som be- drivs av skilda internationella organisationer och på den roll som MI bör spela i ett sådant sammanhang.
8.2 Samverkan med svenska informations- system
8.2.1. Centralnämnden för fastighetsdata
Som nämnts i kap. 3 har riksdagen fattat beslut om uppläggningen av nya fastighets- och inskrivningsregister, vilka tillsammans skall bilda en fastighetsdatabank. Vad avser fastighetsregistret, som torde få stort intresse från miljöinformationssynpunkt, innebär be- slutet bl.a. att ADB skall komma till användning både vid övergången till det nya registret och för den framtida driften av detta. Vidare skall ett enhetligt betecknings- system införas för rikets fastigheter. Kom- munen skall vara s.k. registerområde och fastigheterna i registret lägesbestämda enligt den s. k. koordinatmetoden.
Enligt riksdagsbeslutet har arbetet med att bygga upp fastighets- och inskrivningsre- gistren anförtrotts ett särskilt inrättat organ, centralnämnden för fastighetsdata (CFD). En försöksverksamhet såsom förberedelse för uppbyggnaden av databanken pågår sedan år 1971 och omfattar delar av Uppsala län. Ett första driftsystem byggs nu upp och den 1 juli 1974 går databanken i formell drift för hela Uppsala län. Successivt sker en utvidgning så att verksamheten mot slutet av år 1976 innefattar en databanksdrift för 1/4 av Sverige. Erfarenheterna från den första
utvecklingsfasen skall ligga till grund för utformningen av ett slutligt registrerings- system för hela riket.
Fastighetsdatabanken har beräknats vara slutligt uppbyggd med hela rikets fastighets- bestånd under budgetåret 1979/80 varvid rikssystemet tas i full drift. Själva uppbygg- naden planeras ske så att databanken succes- sivt tillförs fastighetsuppgifterna enligt viss turordning mellan län och delar av län.
Det nya fastighetsregistret avses innehålla ett stort antal uppgifter om rikets fastigheter och till dessa knutna objekt, bestämmelser m. m. Sålunda torde registret då uppbyggna- den fullföljts komma att omfatta bl.a. följande information, nämligen
— gällande fastighetsbeteckning (kommun- namn, traktnamn, registernummer m.m.)
? namn på församling, länsnamn m. m. — tidigare gällande fastighetsbeteckning — fastighets adress, omfång, läge m. m. (inkl. arealuppgifter och koordinatangivelse)
— åtgärder, avskild mark — fastighets rättigheter och skyldigheter (vari ingår uppgift om t. ex. servitut) — planer och bestämmelser som berör fastig- het (innefattande beslut och åtgärder med tillämpning av byggnadslagen, naturvårds— lagen och andra offentligrättsliga bestäm— melser som påverkar förfoganderätten till fastighet) — ersättning vid beslut, förordnande m. in. enligt naturvårdslagen och motsvarande äldre lagstiftning.
För viss information kommer redovisning- en i fastighetsdatabanken att under ett relativt långt inledningsskede vara ofullstän- dig. Detta torde bl. a. gälla registreringen av uppgifter om offentligrättsliga bestämmelser.
Ett viktigt syfte med fastighetsdatabanken är att erhålla en generell lägesredovisning av informationen om fastigheterna. Detta sker — som tidigare nämnts — med användande av koordinatmetoden, vilken innebär att ob— jekts lägen anges med X- och Y-koordinateri ett enhetligt koordinatsystem (”rikets sy- stem”).
Koordinatregistreringen i fastighetsdata- banken omfattar såväl fastigheter som re- gistrerade samfälligheter. Består fastighet eller samfällighet av flera områden tas koordinater ut för varje sådant område.
Inom varje fastighets— och samfällighets- område anges koordinater för a) en centralt belägen punkt inom området ("central- punkt") b) befintliga byggnader c) fasta fornlämningar samt (1) vissa andra objekt. De byggnader som omfattas av koordinatuttag- ningen är i princip alla de på kartunderlaget redovisade byggnaderna (som inte utgörs av ekonomibyggnader för jordbruk eller kom- plement till annan bebyggelse). Är arealen för fastighetsområdet mindre än 3 000 m2 och innehåller området bara en byggnad, koordinatregistreras endast områdets central- punkt.
Registrering av koordinater i fastighetsda- tabanken har fram till juni 1973 skett för sex län, vilka representerar ungefär 30 % av det totala fastighetsbeståndet i riket. Det fortsatta arbetet bedriVS med sikte på att koordinatregistret skall vara upplagt för hela landet omkring år 1978.
Integrationsnyckel vid sammanställning av information i fastighetsdatabanken med data i andra informationssystem förutsätts i förs- ta hand bli den nya fastighetsbeteckning som införs i anslutning till databanksuppbyggna- den. Denna anges i fyra nivåer, nämligen registerområde, trakt, block och enhetsnum— mer. De identifikationsbegrepp i övrigt som kan bli aktuella vid sökning av information i databanken är kvartersnamn, adress, plan- och bestämmelsebeteckning, koordinater och ägares personnummer (det sistnämnda dock endast i samband med s.k. satsvis bearbetning). Huruvida något av dessa identi- fikationsbegrepp kommer att kunna använ- das som integrationsnyckel vid kommunika- tion med andra informationssystem kan ännu inte anges med säkerhet.
Den i fastighetsdatabanken lagrade infor- mationen avses bli fördelad på ett antal delregister, nämligen huvudregister (fastighe- ter, samfälligheter), kvartersregister, adress- register, planregister och koordinatregister.
Till fastighetsdatabanken skall höra ett regis- terkartverk, som kan komma att omfatta ett antal olika kartversioner, nämligen fastig- hets-, plan-, bestämmelse- och indelningskar- tor. Den definitiva utformningen av detta kartverk är emellertid ännu inte klarlagd.
Såsom tidigare framhållits är det många av de offentliga organ som handhar uppgifter inom naturvården, inkl. den fysiska plane- ringen i stort, som behöver förfoga över information om beslut och planer som regle- rar användningen av mark och vatten. Viktig information härom är uppgifter om de re- striktioner som gäller för mark- och vatten- utnyttjandet. MKU förutskickade i ett tidi- gare sammanhang att en stor del av denna information skulle kunna erhållas från den centrala fastighetsdatabanken. Om denna fick den av CFD planerade uppläggningen skulle sålunda därur kunna erhållas informa- tion om bl. a. fastställda general- och detalj- planer. Likaså skulle kännedom kunna vin- nas om beslut enligt bl. a. naturvårdslagen avseende exempelvis naturreservat och land- skapsbildsskydd. Detsamma skulle gälla såda- na restriktioner som hade sin grund i beslut enligt byggnadslagen och en del andra för- fattningar liksom meddelade dispenser från förbud enligt byggnadslagen och naturvårds- lagen. Denna information om beslut, planer m. m. skulle kunna tillhandahållas direkt från fastighetsdatabanken utan att sambear- betning behövde ske med information ur MI. Fastighetsdatabankens informationsservice skulle således i detta fall utgöra en från MI helt fristående verksamhet.
I andra fall åter kommer att finnas behov av en direkt kommunikation mellan de båda informationssystemen, vilket ställer krav på gemensamma identifikationsbeteckningar. En dylik samverkan framstår som angelägen inte minst med tanke på att en stor del av informationen i MI skall lägesbestämmas med utnyttjande av samma koordinatmetod som används i fastighetsdatabanken. I de fall då aktuell information i MI kan hänföras till bestämd fastighet synes det önskvärt att koordinaterna kan hämtas från fastighetsda- tabanken genom kommunikation via fastig—
hetsbeteckning. För MI gäller allmänt sett höga krav på noggrannhet i geografiska lägesangivelser.
vilket kräver att de fastighetsbeteckningar som skall bli integrationsnyckel till fastig- hetsdatabanken blir noggrant kontrollerade innan de införs i MI. Denna kontroll bör kunna utföras i samarbete mellan CFD och det (de) organ som får ansvar för driften av MI.
Även i övrigt vill MKU betona det stora värde som fastighetsdatabanken kan komma att få på miljöinformationsområdet. Bl.a. bör denna kunna tjäna som bas för framtag- ning av en offentlig statistik över skilda förhållanden av intresse från miljösynpunkt. Uppbyggnaden av MI och fastighetsdata- banken bör ske under samråd på punkter av väsentligt gemensamt intresse varvid särskilt bör beaktas möjligheterna att via lämpliga identifikationsbegrepp kombinera informa— tion från systemen igemensamma statistiska bearbetningar. Med hänsyn till att viss oklarhet råder om den närmare utformning— fastighetsdatabanken och till att uppbyggnaden under alla förhållanden kom- mer att ta lång tid i anspråk, har utredningen inte ansett det meningsfullt att nu lägga fram konkreta förslag om dylika sambearbetning- ar. Frågan får tas upp av det organ som så småningom får ansvar för statistikverksam- heten inom MI.
en av
8.2.2. Statistiska centralbyrån
Framställningen av viss statistik av betydelse för miljövårdsarbetet skall enligt MKU:s i kap. 6 återgivna förslag inordnas i MI och ske som en del av verksamheten inom detta informationssystem. För denna statistik gäl- ler att den har sådan betydelse från hälso— och miljökontrollsynpunkt och får sådan till miljöområdet koncentrerad användning att statistikuppläggningen väsentligen bör anpas- sas till kraven hos berörda miljövårdsorgan. I andra fall åter får statistik av intresse från miljökontrollsynpunkt viktigare användning- ar inom andra fält än miljöområdet och bör därför tas fram i annan ordning än inom MI.
Över utformningen av sådan statistik kom- mer det för MI ansvariga organet att sakna formellt inflytande. Det förutsätts dock att önskemålen från berörda miljövårdsorgan om statistikens innehåll även i detta fall så långt möjligt beaktas.
De statistikverksamheter m.m. vid SCB som behandlas i det följande faller inom den senare av de båda här ovan nämnda grupper- na av statistik.
Inom den allmänna företagsstatistiken vid SCB finns åtskillig information som har potentiellt värde från hälso- och miljökon— trollsynpunkt. Här kan till en början nämnas det centrala företagsregistret (CFR), som f.n. innehåller uppgifter om ca 400000 företagsenheter i riket. Uppgifterna härrör huvudsakligen från riksförsäkringsverket och skatteadministrationen. Vissa uppgifter in- samlas dessutom direkt av SCB från företa- gen. Ä jourhållningen är i princip löpande med något varierande tidsintervall beroende på den administrativa källan för informatio— nen.
Identifikationsbegrepp i CFR är person- nummer eller registernummer enligt riksskat- teverkets beteckningssystem. För de företag som bedriver verksamhet på flera platser, 5. k. verksamhetsställen, anges både belägen- hets- och postadress. För företagen som institutionella enheter finns oftast endast postadressen registrerad.
Av intresse från miljökontrollsynpunkt är också SCB: s utrikeshandelsrtatistik och dess industristatistik. Den förra, som omfattar uppgifter om export och import av varor, baseras på primärmaterial som tillhandahålls av generaltullstyrelsen och omfattar varje enskild varupost som är upptagen på den av importör och exportör avlämnade varuanmä- lan. Materialet bearbetas av SCB månadsvis.
Industristatistiken avser att årsvis belysa produktionens storlek med fördelning på olika varor och tjänster samt att mäta den insats av arbetskraft, råvaror, förbruknings- material av skilda slag samt maskinell utrust— ning som krävs för produktionen. Från hälso— och miljökontrollsynpunkt är av sär—
skilt intresse sådana data som anger tillverk- ningen av enskilda varuslag, avsaluproduktio- nens värde och kvantitet samt råvaruförbruk- ningen av enskilda varuslag inom olika branscher.
Uppgifter som samlas in till industristati- stiken avser som regel s. k. arbetsställen, för vilka identifikationsbegreppet utgörs av ett speciellt nummer som är unikt för varje enhet. Vidare förekommer koder för bl.a. arbetsställets lokalisering samt branschtill- hörighet enligt standard för svensk närings- grensindelning (SNI).
Slutligen bör uppmärksammas den stati- stik inom SCB som har anknytning till de areella näringarna, främst lantbruket, och som delvis baseras på fältundersökningar. Dessa har metodmässiga likheter med delar av undersökningsverksamheten på miljö- vårdsområdet. Vidare handhar SCB ett cen- tralt register över lantbruksföretagen (lant- brukets företagsregister), vilket i princip omfattar all mark som vid senaste fastighets- taxering blivit hänförd till ”jordbruksfastig— het”. Till registret sker beträffande företag med minst 2,0 ha åker en årlig uppgiftsin- samling medan uppgiftsinsamlingen i övrigt är intermittent.
Den av SCB f. n. producerade statistiken har inte utformats med beaktande av de särskilda behov som på senare år tillkommit för miljöskyddet. Detta innebär att statisti- ken och dess primärmaterial knappast kan få någon mera betydelsefull direkt användningi miljövårdsarbetet. På sikt bör dock kunna åstadkommas vissa modifieringar och viss utbyggnad av statistiken så att den på ett bättre sätt svarar mot de allmänna behoven av information för miljövårdsarbetet. I sam- manhanget vill MKU erinra om att utred- ningen i kap. 6 på flera punkter har föreslagit eller rekommenderat att statistiken hos SCB byggs ut, såsom beträffande bl.a. energistatistiken och fiskestatistiken, och att man undersöker förutsättningarna för upp- läggning av ny statistik, såsom i fråga om bl. a. statistik över markanvändning och över uttag av grus, sand och lera. Vad gäller befintlig statistik över kommunala vatten-
och avloppsförhållanden har föreslagits att denna utvidgas och samordnas med SNV: s statistik över avloppsanläggningar samt att utarbetandet av statistiken fortsättningsvis skall ske som en del av verksamheten inom MI.
Vad särskilt angår den nuvarande statisti- ken över varuhantering — dvs. över import, export, produktion, försäljning, förbrukning, transport etc. — har redan förut framhållits, att möjligheterna till en utvidgning är be- gränsade. Statistiken är som regel uppdelad varu- eller varugruppsvis enligt internatio- nellt och nationellt vedertagen nomenklatur för klassificering, vilken ofta är alltför grov för att kunna tillgodose de speciella kraven från miljökontrollsynpunkt. En annan be- gränsning är att statistiken endast i undan- tagsfall kan redovisas med uppdelning på geografiska regioner.
Det anförda leder enligt MKU:s mening till slutsatsen att en mera detaljerad varusta- tistik, som fyller kraven från miljökontroll- synpunkt, i huvudsak måste bygga på uppgif- ter som med stöd av den nya lagen om hälso- och miljöfarliga varor samlas in för produkt- kontrolländamål. En sådan ordning motive- ras också av att svårigheter skulle föreligga för SCB att med tanke på den redan nu omfattande belastningen på uppgiftslämnar- na ytterligare utöka uppgiftsinsamlingen.
Även om den av SCB sammanställda allmänna varustatistiken inte kommer att i miljökontrollsammanhang få någon mera långtgående användning är det dock av vikt att den speciella varuredovisningen inom MI så långt möjligt samordnas med denna och att därvid särskilt prövas möjligheten att genom ytterligare bearbetning av SCB:s material — eller genom sambearbetning med material i MI — erhålla kompletterande information. Antas kan att för miljökon- trollen viktig information skulle bli till- gänglig om uppgifter rörande enskilda före- tag och deras hantering av kemiska produk- ter kunde ställas till förfogande från SCB:s material. Här kan dock föreligga hinder för utlämnandet på grund av sekretessbestäm- melser. Frågan härom berörs närmare i
Vad här sagts om behovet av samordning mellan informationen om varor i MI och motsvarande information hos SCB medför att vid planeringen av MI uppmärksamheten måste vara riktad på att i viss utsträckning gemensamma identifikationsbeteckningar bör användas. I avsnitt 9.4 tar MKU upp vissa spörsmål som sammanhänger härmed.
8.2.3. Sveriges meteorologiska och hydrolo- giska institut
Sedan mitten av 1950-talet har vid SMHI bedrivits ADB-verksamhet omfattande bl. a. numeriska analyser och prognoser samt klimatologiska beräkningar. Analys- och prognosmetoderna har successivt förbättrats och allt fler manuella arbetsmoment har automatiserats. Därvid har ett omfattande system av databehandlingsprogram utveck- lats inom meteorologi, klimatologi, hydrolo- gi och oceanografi. I synnerhet gäller detta institutets system för väderanalys och väder- prognos.
I SMHI:s verksamhet ingår att samla in och bearbeta information som erhålls vid meteorologiska, hydrologiska och oceanogra- fiska observationsstationer. När det gäller datainsamling har SMHI bedrivit försöks- verksamhet med datorstyrd registrering av observationer från automatiska stationer. Denna verksamhet planeras enligt uppgift från institutet bli kraftigt utökad de närmas- te åren.
Institutets arkiv av data har utvecklats snabbt under senare år efter hand som infor- mationen kunnat överföras till arkivet utan något manuellt mellanled. Huvuddelen av de aktuella uppgifterna samlas nu in direkt via institutets kommunikationssystem. Data lag- ras dels i obearbetad form, dels i form av medelvärden samt analyser och prognoser.
Institutets kommunikationssystem får un- der är 1973 en starkt ökad kapacitet då ett nytt helt datorstyrt system tas i drift. Detta system möjliggör bl. a. åtkomst av realtidsin— formation via lokala telexapparater.
Det har inte varit möjligt för MKU att
mera i detalj undersöka vilka enskilda datai SMHI:s arkiv som kan bli av särskilt värdei den kommande verksamheten på miljövårds- området. Som redan skett i avsnitt 6.5.4 kan dock rent allmänt konstateras, att utvärde- ringen av information i MI om förorenings- halter i luft och vatten ofta kan komma att kräva tillgång till meteorologiska, klimatolo- giska, hydrologiska och oceanografiska upp- gifter av bakgrundskaraktär. Uppgifterna kan avse exempelvis vindförhållanden, neder- bördsmängder, vattenföring, strömning och skiktning. Det åligger SMHI att bl. a. anord- na och övervaka sådana observationer samt att granska, bearbeta och bevara dylikt material. Eftersom dubbellagring av informa- tion så långt möjligt skall undvikas anser MKU — liksom statskontoret i dess förstu- dierapport — att dessa data inte bör inordnas i MI. Vid uppbyggnaden av MI bör däremot tillses att rutiner för ett snabbt och okompli- cerat utnyttjande av den relevanta informa- tionen i SMHI:s arkiv kan komma till stånd. Häri ligger bl. a. att lägesbestämningen bör samordnas beträffande information som be- höver knytas till viss geografisk punkt eller till visst geografiskt område. Hur ett dylikt system bör utformas i praktiken torde få prövas närmare i anslutning till uppbyggna- den av MI.
Sedan några år pågår inom SMHI arbete med att utveckla s. k. spridningsmodeller med vars hjälp prognosberäkningar skall kun- na utföras på uppdrag av olika intressenter. Sådana beräkningar kräver bl.a. kännedom om emissionsförhållanden, om vilka uppgif- ter i viss utsträckning bör kunna hämtas från MI. Också med hänsyn härtill är det av betydelse att väl fungerande rutiner för integration av data tillskapas mellan de båda systemen.
8.2.4. Datorbaserade ter
dokumentationstjäns-
Information av dokumentarisk art för miljö- vårdsarbete återfinns vanligen inom olika etablerade ämnesområden såsom kemi, bio- logi, medicin och teknik. Sedan mitten av
1960-talet existerar inom flertalet ämnesom- råden utländska datorbaserade dokumenta- tionstjänster. Då dessa marknadsförs även inom Sverige av de under senare år uppbygg- da svenska dokumentationscentralerna anser MKU det inte motiverat att föreslå särskilda insatser på dokumentationstjänstområdet. Förbättringar inom litteratursökningsområ- det sker kontinuerligt vid de svenska doku- mentationscentralerna, bl.a. genom intro- ducerandet av s.k. direktsökningsteknik. Detta medger bl. a. retrospektiva sökningar, något som tidigare var förenat med stora kostnader.
Slutsatsen att den svenska verksamheten på miljödokumentationsområdet f.n. inte bör utvidgas grundar sig delvis också på en bedömning av den framtida tekniska utveck- lingen på datakommunikationsområdet. ln— om en inte alltför avlägsen framtid bör det sålunda finnas möjlighet till direktkommuni- kation med utländska datasystem, varvid bl. a. system med information om biologiska effekter av kemiska ämnen blir av speciellt intresse.
Av statskontorets förstudierapport (kap. 4) framgår att det i Sverige finns i drift flera datorbaserade dokumentationssystem av in- tresse för miljövården, bl.a. vid tekniska högskolan i Stockholm, biomedicinska doku- mentationscentralen vid karolinska institu- tet, försvarets forskningsanstalt och AB Atomenergi. De Iitteraturreferenser som be- arbetas vid de olika dokumentationscentra- lerna anskaffas vanligen genom abonnemang på databaser över skilda ämnesområden från speciella informationstjänstföretag (i bl.a. USA och Storbritannien). Nytillskott av sådana referenser levereras i allmänhet må- nadsvis i form av magnetband. Den informa- tion som på detta sätt tillhandahålls doku- mentationscentralerna, gäller i flertalet fall referenser till engelskspråkiga publikationer.
Miljövårdsområdet har tvärvetenskaplig karaktär och omfattas av samtliga här upp- räknade svenska dokumentationscentraler. Centralerna förmedlar dock inte rutinmässigt förfrågningar till varandra beträffande t. ex. dokumentation inom miljövårdsområdet.
Detta medför, att den som vänder sig till endast en dokumentationscentral inte kan vara säker på att få fullständig täckning med sin sökfråga.
Lämpligen bör något av de organ som får ansvar för uppbyggnaden och driften av MI ha en förmedlande funktion när det gäller att få tillgång till dokumentation av betydel— se för miljövårdsarbetet. Den som söker information inom ett visst ämnesområde bör hos MI kunna få upplysning om i vilka databaser _ svenska eller utländska — den eftersökta informationen kan väntas bli funnen. Att organisationen för MI ikläds en sådan uppgift blir ytterligare motiverat om utredningens förslag genomförs att en dator- baserad registrering av svenska undersök- nings- och forskningsrapporter på miljövårds- området skall komma till stånd (se avsnitt 6.5.1) och utföras som en del av verksamhe- ten i MI.
8.3 Samverkan med utländska informations— system m. m.
8.3.1. System i andra länder
Undersökningsverksamhet, som bedrivs på det nationella planet och som syftar till att beskriva bl. a. föroreningssituationen, förore- ningsutvecklingen och föroreningars effek- ter, kan väntas bli effektivare om den samordnas med liknande aktiviteter utom- lands och därmed inplaceras i ett större sammanhang. Svenska undersökningar av haven kring Sverige, observationer av förore— ningshalter i luft etc. får således ett större värde om kringliggande länder också deltari verksamheten.
Särskilt i fråga om de föreslagna basdata- undersökningarna bör det vara av betydelse att en samordning sker med aktiviteter av liknande slag i grannländerna. MKU har emellertid inte haft tillfälle att mera ingåen- de behandla hithörande frågor utan förutsät- ter att dessa tas upp till behandling i anslutning till att detaljprogrammen för de svenska basdataundersökningarna utarbetas. Samtidigt får prövas om mätdata etc. från
utländska undersökningar kan och bör lagras i MI eller om lämpligen enbart referenser lagras med upplysningar om arten av denna verksamhet. I detta sammanhang bör också övervägas om referenser till annan utländsk informationsinsamling än den som har bety— delse för de svenska basdataundersökningar- na bör lagrasi MI.
På statistikområdet har under senare år förekommit en omfattande verksamhet i syfte att koordinera de nordiska staternas industristatistik, handelsstatistik, jordbruks- statistik m. m. MKU förutsätter att liknande insatser kommer att göras på miljöstatistik- området. Frågan om en sådan koordinering av miljöstatistiken har för övrigt på fin- ländskt initiativ tagits upp till förberedande behandling inom det av resp. regeringar utsedda nordiska kontaktorganet för miljö- vårdsfrågor.
Vid planeringen och uppbyggnaden av ett svenskt miljövårdens informationssystem bör självfallet utformningen och omfattningen av liknande utländska informationssystem vara av intresse. Uppmärksamhet bör bl. a. ägnas frågorna om ett svenskt system borde tek— niskt anpassas till något befintligt eller planerat utländskt systern, om MI borde förberedas för direkt informationsutbyte med dylika system eller om de svenska organen med behov av viss miljöinformation helt enkelt borde utnyttja den utländska informationen. Utredningen har emellertid inte haft möjligheter att göra annat än en mycket översiktlig inventering av utländska informationssystem och är inte beredd att med denna som grundval lägga fram förslag om samordning eller samverkan i ena eller andra formen med dessa. Även med hänsyn till att utvecklingen ifråga om informations- system på miljövårdsområdet går mycket snabbt kan det vara motiverat att dröja något med ett ställningstagande i saken. MKU vill dock häri korthet redogöra för ett av de utländska system som är av särskilt intresse i sammanhanget. Framställningen ansluter därvid till den av statskontoret framlagda redogörelsen för viss befintlig utländsk informationsverksamhet (se närma-
I samarbete med National Science Foun- dation, Toxicology Information Program, Chemical Abstracts Services och Dow Che- mical Corporation har Food and Drug Administration i USA utvecklat ett register, den s. k. Common Data Base. Detta omfattar f.n. ca 35 000 av de ämnen av biokemiskt intresse som finns rapporterade i litteratu- ren, exempelvis Merck Index, the Veterinary Blue Book, Pesticides Index och Colour Index. Namnen, ungefär 132 000, har sam- lats och grupperats under Chemical Ab- stracts Registry Number (CAS). Något över 20 000 officiella registreringsnummer avser specifika föreningar medan återstoden reser- verats för blandningar, polymerer och obe- stämbart material.
De 20 000 specifika föreningarna har på basis av CAS-koden konverterats till magnet- bandsregister, som förutom namn innehåller 5. k. Connection Tables och Wiswesser Line Notations (WLN). En kopia av detta magnet- bandsregister skulle eventuellt kunna utnytt- jas som underlag vid uppbyggnaden av ett nyckelregister vad gäller kemiska ämnen registrerade i MI. CAS-koden har för övrigt redan använts i giftnämndens dataregister över bekämpningsmedel.
8.3.2. Verksamhet inom internationella orga- nisationer
På olika områden pågår eller planeras under- sökningsverksamhet och datainsamling i regi av internationella organisationer. Världs- meteorologiska organisationen (WMO) plane- rar sålunda ett världsomspännande väder- observationssystem, World Weather Watch (WWW). Upprättandet av WWW föregås av ett speciellt forskningsprogram, Global At- mospheric Research Programme (GARP). WWW och GARP är viktiga led i arbetet på att bygga ut ett tillförlitligt miljöobserva- tionssystem.
WMO har vidare tagit initiativ till uppbyg- gande av ett globalt stationsnät för mätning av s. k. bakgrundshalter av luftföroreningar.
Upprättandet av detta stationsnät har nyli- gen inletts.
På initiativ av UNESCO har bildats en mellanstatlig organisation för oceanografiska frågor, Intergovernmental Oceanographic Commission (IOC). Denna har av FN fått ansvaret för att utarbeta ett långsiktigt forskningsprogram för att vidga kunskaperna om haven och deras resurser, Long Term and Expanded Programme on Oceanographic Research (LEPOR). Organisationen svarar vidare för utbyggnaden av ett globalt nät av oceanografiska observationsstationer i syfte att få fram en mera utförlig, aktuell och systematisk information om havens tillstånd. Projektet, som i viss utsträckning samplane- ras med WWW, benämns Integrated Global Ocean Station System (IGOSS). Det bygger bl. a. på förutsättningen att ett integrerat observationssystem för meteorologi, hydro- logi och oceanografi senare kan komma till stånd, där observationer, med anknytande miljöparametrar, kan utbytas via telekom- munikationsnät och utvalda data lagras i datacentraler.
UNESCO:s generalkonferens antog år 1970 ett långsiktigt program för forskning rörande användningen och värden av natur- miljön och dess resurser. För genomförandet av detta program, Man and the Biosphere (MAB), har tillsatts ett internationellt koor- dineringsråd.
UNESCO ägnar också uppmärksamhet åt forskningsfrågor inom teoretisk och tilläm- pad hydrologi och geohydrologi. Tillsam- mans med WMO genomför organisationen sålunda ett världsomfattande undersöknings- program för perioden 1965—l974, den s. k. internationella hydrologiska dekaden (IHD). Ändamålet med denna samverkan, som om- fattar mer än 100 länder, däribland Sverige, är främst att vidga studiet av vattentillgång- arna och att göra en världsomfattande inven- tering av de vattenmängder i olika zoner och former som står till förfogande för mänsklig vattenförsörjning. Verksamheten består av datainsamling, forskning och utbildning.
Världshälsoorganisationen (WHO) verkar liksom WMO för upprättandet av ett globalt
mätsystem för luftföroreningar. Mätningarna inom ramen för detta system förutsätts komma till utförande i regioner där förore- ningssituationen representerar akuta pro- blem från hälsosynpunkt.
De internationella vetenskapliga unioner- nas ra'd (ICSU) — forskarnas internationella topporganisation — har sedan länge arbetat med olika delproblem på miljövårdsområdet. En är 1970 bildad miljökommitté, Scientific Committee on Problems of the Environment (SCOPE) utarbetade till FN-konferensen i Stockholm ett samlat program för global miljöövervakning.
Ett av ICSU: s största projekt har varit det internationella biologiska programmet (IBP) som genomförts i samarbete med bl. a. UNESCO. Detta internationella forsknings- samarbete har löpt ut under år 1972.
FN: s ekonomiska kommission för Europa (ECE) har tagit upp till behandling olika sidor av miljöproblemen och därvid bl.a. granskat behoven av och formen för ett internationellt utbyte av miljöinformation. Också organisationen för ekonomisk utveck- ling och samarbete (OECD), som likaledes ägnar miljöproblemen stor uppmärksamhet, har tagit upp informationsfrågoma till be- handling. Organisationen har även initierat ett forskningsarbete rörande transporten av luftföroreningar över stora avstånd, vilket bl. a. innefattar mätning av föroreningshal- ter.
Erfarenheter visar att det inte sällan kan vara förenat med svårigheter att vid utarbe- tandet av nationella statistikprogram förena krav som framförs från viktiga inhemska organ med sådana krav eller önskemål som uttrycks från de internationella organens sida. För att möjliggöra ett meningsfullt internationellt utbyte av statistisk informa- tion och för att underlätta utarbetandet av nationella statistikprogram har inom ett flertal statistikområden utfärdats internatio- nella rekommendationer rörande statistikens principiella innehåll och uppläggning. Arbe- ten i denna riktning, såvitt avser miljöstatisti- ken, pågår i första hand i regi av den europeiska statistikerkonferensen, vilken är
[ takt med ett ökat internationellt intresse för miljövårdsfrågorna har också behovet aktualiserats av en vidgad internationell samverkan på miljöinformationsområdet. En sådan samverkan har ansetts kräva att inter- nationella organisationer tar initiativ i saken och utövar en sammanhållande funktion. Det samarbete som hittills förekommit har bl. a. avsett — fönitom den redan nämnda gemensamma forsknings- och undersöknings- verksamheten — strävanden mot enhetliga definitioner och klassificeringsgrunder inom miljöstatistiken samt försök att avgränsa ämnes- och användningsområden för miljö- informationen i stort. Vidare har utförts ett utvecklingsarbete som syftat till att ta fram standardiserad teknik för genomförande av viss undersökningsverksamhet på miljövårds- området.
Intresset för en utökad internationell samverkan på miljöinformationsområdet fick konkreta uttryck genom de beslut som fattades vid FN:s konferensi Stockholm om den mänskliga miljön. Dessa omfattade, förutom en miljödeklaration, ett antal re- kommendationer (inalles 106 st.) och resolu- tioner (5 st.). Bland rekommendationerna återfinns ett antal punkter av speciellt intresse från miljöinformationssynpunkt av vilka vissa redovisasi det följande.
FN-staternas regeringar rekommenderades sålunda av konferensen att bl.a. medverka till utbyte av informationer om avslutade och pågående forskningsprojekt. Det speciel- la organ för miljöfrågor som skulle bli inrättat inom FN uppmanades att ombesörja erfor- derliga studier rörande behovet av och de tekniska förutsättningarna för att åstadkom- ma internationella normer för bl. a. mätning av bulleremissioner. FAO gavs uppdrag, atti samarbete med berörda fackorgan, förbättra möjligheterna för utbyte av kunskaper och information rörande jordförstöring m. m. UNESCO, FAO och andra berörda fackorgan rekommenderades att intensifiera informa- tionsutbytet på skogsområdet. Vidare före- slogs nya förbättrade program för global övervakning av skogstäcket och dess inver—
kan på miljön (bl. a. genom "remote sen- sing”).
Konferensen konstaterade vidare att det förelåg behov av att studera förorenings- effekter på vilt och av en förbättrad viltsta- tistik. En förbättrad kunskap om havens fiskbestånd ansågs likaledes angelägen.
Inom vattenvårdsområdet föreslogs att visst informationsutbyte skulle komma till stånd, varjämte rekommenderades upprät- tandet av ett internationellt register över större floder katalogiserade efter förore- ningsgrad.
Konferensen föreslog också insamling och analys av data beträffande miljöeffekter av energianvändning genom lämpliga övervak- ningssystem samt informationsutbyte på energiområdet.
Generalsekreteraren rekommenderades att förbättra möjligheten att uppnå internatio- nellt godtagbara metoder för att undersöka förorenande ämnen, dels genom internatio- nell arbetsfördelning vid genomförandet av erforderliga undersökningsprogram i stor skala, dels genom utveckling av ett interna- tionellt testsystem för värdering av bestämda föroreningars eller produkters möjliga inver- kan på miljön (med hänsyn till både kort- tids- och långtidseffekter). I detta system skulle med tanke på nytt vetande och ny teknik ingå upprepad översyn dels genom utveckling och tillämpning av ett internatio- nellt program för att erhålla jämförbarhet mellan länder vad gäller provtagning och analysteknik, dels genom planering av ett internationellt register med uppgifter om omgivningskemikalier (International Reg- istry of Data on Chemicals in the Environ- ment). Det sistnämnda skulle baseras på en sammanställning av tillgängliga vetenskapliga uppgifter angående förekomsten i miljön av de viktigaste kemiska föreningarna tillverka— de av människan. Registret skulle vidare innehålla mängduppgifter rörande produk- tionen av de potentiellt mest farliga kemika— lierna, liksom uppgifter om deras vägar från tillverkning via användning till slutligt om- händertagande eller återanvändning.
WHO rekommenderades att i samarbete
med behöriga FN-organ och inom ramen för ett godkänt program genom förslag till erforderliga åtgärder bistå regeringar, särskilt u-ländernas, med samordning av förorenings- mätningar etc. i luft och vatten och med upprättande av övervakningssystem i områ- den, där föroreningar kunde innebära en hälsorisk.
FAO och WHO rekommenderades att tillsammans upprätta och utveckla interna- tionellt samordnade program för forskning och övervakning rörande förekomsten iföda av kemiskt och biologiskt verkande substan— ser. Resultaten härav skulle skyndsamt sam- las, utvärderas och göras tillgängliga för atti tid ge upplysning om stigande förorenings- nivåer och om sådana koncentrationer som innebar icke önskat eller riskabelt intag genom födan.
Konferensen rekommenderade vidare — att omkring tio s. k. bakgrundsstationer
skulle upprättas, med berörda staters samtycke, i områden avlägsna från förore- ningskällor i avsikt att mäta och följa sådana långsiktiga globala förändringar i atmosfärens sammansättning och egenska- per, som kunde ändra de meteorologiska förutsättningarna och därmed innebära klimatändring,
— att ett åtskilligt större nåt om ca 100 mätstationer skulle upprättas, med berör— da staters samtycke, för att mäta och följa atmosfärens egenskaper och sammansätt- ning på regional nivå och särskilt föränd- ringar i föroreningamas fördelning och halt samt
— att dessa program skulle ledas och samord- nas av WHO.
WHO, i samarbete med de vetenskapliga unionernas råd (ICSU), rekommenderades också att fortsätta genomförandet av det globala forskningsprogrammet för atmosfä- ren (GARP)l och om så erfordrades upprät- ta nya program för att förbättra kunskapen om atmosfärens allmänna cirkulation och orsakerna till klimatändringar.
1 Global Atmospheric Research Programme.
— att regionala och globala nätverk av förefintliga och, där så erfordrades, nya forskningsstationer, forskningscentra och biologiska reservat utsågs eller upprättades inom ramen för UNESCO:s forsknings- program Människan och biosfären (MAB) i alla större ekologiska regioner för att möjliggöra en inträngande analys av eko- systemens uppbyggnad och funktion un- der såväl naturliga som påverkade förhål- landen,
— att lämpligheten undersöktes av att de stationer, som deltog i här avsedda pro— gram, utnyttjades också för att kartlägga inverkan av föroreningar på ekosystemen samt
— att sådana program som MAB skulle användas så långt möjligt för att mäta och följa dels anrikningen av farliga ämnen i biologiskt och icke-biologiskt material på representativa platser, dels inverkan av denna anrikning på förmågan till förök- ning och på populationsstorleken hos utvalda arter.
Regeringarna rekommenderades också
— att stödja nationell forskning och övervak— ning, som utgjorde bidrag till internatio— nellt överenskomna program för forskning och övervakningi den marina miljön, — att, avpassat till behovet av data, förse FN, FAO och UNCTADI med statistik över produktion och användning av giftiga eller eljest farliga ämnen, vilka kunde bli havsföroreningar, särskilt om ämnena var motståndskraftiga mot nedbrytning samt — att utvidga sitt stöd till sådana delar av FN—systemet, som sysslade med forskning och övervakning i den marina miljön, samt att vidta erforderliga åtgärder för att stärka den grundval av konstitutionell och finansiell art samt de arbetsvillkor, på vilka IOC2 verkade, så att denna instans kunde bli en effektiv samarbetsmekanism för regeringar och berörda FN-organ, i avsikt att IOC kunde ta på sig ytterligare ansvar till befrämjande och samordning av vetenskapliga program och tjänster. Generalsekreteraren rekommenderades att
skapa möjlighet för GESAMP3 att årligen överse och vid behov omarbeta sn översikt över farliga kemiska ämnen (”Review of Harmful Chemical Substances”) i avsikt att främja klarläggandet av källor oct. vägar för föroreningar i havet samt av föroreningarna orsakade risker.
IOC rekommenderades av konferensen — att tillse att inom internationell havsforsk-
ning och hithörande verksamhe: underlag skapades för utbyte och spridning med källhänvisningar av uppgifter såväl från mera opåverkade Områden som om havs- föroreningar, därvid u-ländernas speciella behov blev uppmärksammade samt — att tillsammans med FAO, WHO, 1MCO4,
IAEAs, IHDÖ, ICES7 och andra intresse- rade och berörda organisationer ägna största uppmärksamhet åt en förstärkning av pågående utbyte och spridning av uppgifter som berörde haven. Vidare skulle FN på begäran ge länderna erforderlig teknisk och finansiell hjälp med att upprätta nationella rapporter om miljö- situationen samt stödja och uppmuntra projekt för samarbete mellan nationella sociala, utbildningsmässiga och kulturella program.
På grundval av de nationella miljörappor- terna skulle generalsekreteraren vidta åtgär- der för att sammanställa periodiska redo- görelser för miljösituationen i Olika regioner.
Vidare rekommenderades uppläggningen av en internationell databank för miljöinfor- mation. Inrättandet av denna skulle föregås av ett expertmöte.
Rekommendationema av FN-konferensen innebär i sammanfattning en betydande internationell satsning bl.a. när det gäller insamling och utbyte av miljöinformation.
; FN: 5 konferens för handel och utveckling. _ Intergovernmental Oceanographic Commis- ston, 3 Group Of Experts on the Scientific Aspects of Marine Pollution.
4 Mellanstatliga tionen. 5 Internationella atomenergiorganet. 7 Internationella hydrologiska dekaden.
Internationella havsforskningsrådet.
rådgivande sjöfartsorganisa-
Till stor del skulle dessa insatser komma att ske inom ramen för helt nya, av konferensen initierade aktiviteter. Man räknar emellertid också med en icke obetydlig utvidgning av befintliga verksamheter hos bl. a. sådana organisationer som WHO, UNESCO och IOC.
Det internationella samarbetet på miljöin— formationsområdet torde komma att utvid- gas avsevärt efter hand som den av FN- konferensen initierade verksamheten blir genomförd. Vid bedömningen av behoven och möjligheterna att anpassa uppläggningen av MI till dylika, befintliga och planerade, aktiviteter har MKU emellertid kommit till den uppfattningen att en sådan anpassning inte är möjlig i ett inledningsskede av MI. Skälet härtill är främst att det ännu råder oklarhet om de internationella verksamheter- nas innehåll och inriktning på längre sikt och att man f. n. inte kan precisera vilka krav på de nationella informationssystemen som blir aktuella till följd av dessa aktiviteter. I en första etapp av utbyggnaden av MI får därför systemet utformas enbart med hänsynstagan- de till de inhemska organens behov av information.
Ett uppskov med att ansluta det svenska informationssystemet till verksamheter på det internationella planet kan ej heller vara till nackdel för redan pågående aktiviteter inom IOC, OECD, ICES m.fl. organisatio- ner, vilka inte ställer några omedelbara krav på de nationella informationssystemen i frå- ga Om datainsamling, datalagring, bearbet- ning av information etc. I avvaktan på att frågan om sambandet mellan MI och de internationella organisationernas verksamhet blir föremål för en samlad bedömning bör några ändringar i formerna för Sveriges deltagande i internationell undersöknings- verksamhet inte komma till stånd.
Redan i den första etappen i uppbyggna- den av M] måste dock så långt möjligt beaktas att systemet senare kan behöva få en internationell anknytning. Detta ställer krav på att systemet får en så flexibel teknisk konstruktion att det efter ett inledande skede, där hänsyn endast tas till de nationel-
la informationskraven, successivt kan anpas- sas till de internationellt gällande förutsätt- ningarna.
Det kan förutses att en framtida anknyt- ning av M] till informationsaktiviteter hos internationella organ medför att i MI blir lagrad och bearbetad information från miljö- observationer i Sverige, vilka ingår i globala eller liknande övervakningssystem. I sådant sammanhang kan organisationen inom MI komma att få uppgiften att även svara för detaljplanering och genomförande av viss dylik observationsverksamhet. Vidare kan en anslutning innebära att löpande eller inter- mittent information om skilda miljöförhål- landen i Sverige skall tillhandahållas interna— tionella organisationer via MI. Slutligen kan anknytningen väntas få den innebörden att ett eller flera av de internationella organen svarar för insamling och i förekommande fall utvärdering av viss information — t. ex. om kemikaliers biologiska effekter — vilken ställs till de nationella informationssyste- mens, däribland MI, förfogande.
MKU vill slutligen understryka vikten av att Sverige på Olika sätt tar aktiv del i sådant arbete på det internationella planet som syftar till att effektivisera undersökningsakti- viteter av skilda slag och att skapa former för ett meningsfullt informationsutbyte på mil- jövårdsområdet. Dylika insatser från svensk sida bör kunna komma till stånd även om MI till en början är inriktat på att tillgodose de inhemska informationsönskemålen. Särskilt bör ett svenskt engagemang vara av betydelse i verksamhet som syftar till standardisering av undersökningsförfaranden på miljövårds- området (mät- och analysteknik etc.). Ange- läget är också, att Sverige deltar i arbetet med att utforma rekommendationer för en miljöstatistik så avpassad att mellanstatliga resultatjämförelser blir möjliga.
9. Speciella frågor
9.1. Offentlighet och sekretesskydd
Vid uppbyggnaden av ett informations- system 'måste de regler och den praxis beaktas som gäller för skydd av information mot obehörig åtkomst och användning. Informationen måste således handhas på sådant sätt att såväl kraven på offentlighet och sekretess som kravet på teknisk säkerhet uppfylls. Kretsen av dem som skall skyddas och de intressen som berörs är ofta omfat- tande, varför upprättandet av ett sådant skydd som regel innefattar åtskilliga problem av planeringsteknisk natur.
Den i tryckfrihetsförordningen lagfästa principen om allmänna handlingars Offentlig- het innebär att varje svensk medborgare skall äga fri tillgång till sådana handlingar. Såsom ”allmän handling” i förevarande samman- hang avses alla hos statlig eller kommunal myndighet förvarade handlingar, och detta vare sig de kommit in till eller blivit upprättade inom myndigheten. Med allmän handling avses också karta, ritning och bild. Genom avgöranden av Kungl. Maj:t i rege- ringsrätten har fastställts att även magnet- bandsregister, avseende det centrala före— tagsregistret hos SCB samt det hos länsstyrel- se förda registret innehållande persondata för länets befolkning, är att anse som handling itryckfrihetsförordningens mening.
I den itryckfrihetsförordningen stadgade rätten till tillgång till allmän handling gäller
vissa i förordningen fastställda inskränkning- ar, bl. a. sådana som påkallas i anledning av myndighets verksamhet för inspektion, kon- troll och annan tillsyn eller till skydd för statens, myndigheters och enskildas behöriga ekonomiska intresse eller av hänsyn till privatlivets helgd, personlig säkerhet, anstän- dighet och sedlighet. Inskränkningarna preci- seras närmare i lagen (19371249) om in- skränkningar i rätten att utbekomma allmän- na handlingar (sekretesslagen). Denna inne- håller ingående bestämmelser för Olika för- valtningsområden och för Olika slag av handlingar.
Av särskilt intresse i förevarande samman- hang är de långtgående inskränkningar i allmänhetens tillgång till allmänna handling- ar som gäller beträffande utnyttjandet av uppgifter som lämnas för statlig eller kom- munal statistik samt myndighets bearbet- ningar av sådana uppgifter (165 sekretess- lagen). Beträffande sådana för statistiskt ändamål särskilt insamlade uppgifter och bearbetningar därav gäller att de inte får lämnas ut förrän 20 år förflutit från uppgif- tens datum, Om de avser identifierbara enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter. Uppgiften kan dock lämnas ut tidigare om den som avses med uppgiften samtycker därtill eller om med hänsyn till uppgiftens eller bearbetningens natur eller det ändamål för vilket den önskas och omständigheterna i övrigt trygghet föreligger
för att utlämnandet ej kommer att missbru- kas till skada för den som uppgiften gäller. Vissa slag av uppgifter är dock undantagna från sekretessbeläggning. Bl.a. gäller detta uppgifter ur administrativt och annat mate- rial som är offentligt hos den myndighet som ursprungligen samlat in det.
Särskilda sekretessbestämmelser finns vi- dare beträffande material som kan komma fram i tillsyns- och kontrollverksamhet på hälso— och miljövårdsområdet. Sålunda gäller bl.a. att handlingar i ärenden angående arbetarskydd inte får i vidare mån än som kan följa av de i ämnet gällande lagarna utlämnas utan arbetsgivarens samtycke förr- än 20 år förflutit från handlingens datum, om handlingen rör arbetsgivarens yrkeshem- lighet eller innehåller upplysningar om drift- anordning eller affärsförhållande vilkas of- fentliggörande skulle kunna skada arbetsgiva- ren (19 % sekretesslagen).
I fråga om handlingar som rör statlig utredning, kontroll eller stödverksamhet med avseende på näringslivet har Kungl. Maj:t getts bemyndigande att föreskriva inskränkningar i offentligheten i den mån handlingarna innefattar upplysningar om enskilda företags eller sammanslutningars affärs- eller driftförhållanden eller om enskil- da personers, företags eller sammanslut- ningars uppfinningar eller forskningsresultat. Förutsättningen är att offentliggörandet kan lända vederbörande person, företag eller sammanslutning till men (21 5). Med stöd av detta bemyndigande har Kungl. Maj:t (2 & kungörelsen 1939z7 med förordnanden på civilförvaltningens område jämlikt sekretess- lagen, vanligen benämnd civilförvaltningens sekretesskungörelse) föreskrivit inskränk- ningar beträffande bl. a. följande handlingar, nämligen i ärenden angående registrering av farmacevtisk specialitet, i ärenden hos gift- nämnden, i ärenden enligt miljöskyddslagen och beträffande tillsynsverksamhet enligt motsvarande äldre bestämmelser, i andra ärenden hos SNV, i ärenden rörande kontroll över tillverkning eller import av explosiva varor, i ärenden hos statligt forskningsråd och i ärenden avseende tillstånd eller tillsyn
De i civilförvaltningens sekretess- kungörelse föreskrivna inskränkningarna i offentligheten omfattar bl.a. sådana hand- lingar som enligt miljöskyddslagstiftningen ges in till länsstyrelse, koncessionsnämnden för miljöskydd och SNV, i den mån hand- lingarna innefattar upplysningar om affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat. Detsamma gäller hand- lingar som getts in till myndighet i tillsyns- eller kontrollärenden enligt bl. a. läkemedels- förordningen, lagen om hälso— och miljöfarli- ga varor samt atomenergilagen, livsmedelsla- gen och förordningarna om explosiva och brandfarliga varor. Sekretesskyddet gäller under en tid av 20 år från handlingens datum. Handlingar hos bl. a. SNV kan dock lämnas ut om myndigheten finner det böra ske med hänsyn till det allmännas bästa. Beträffande handlingar hos giftnämnden gäll- de en motsvarande regel.
Beträffande tillämpningen hos giftnämn- den och SNV av sistnämnda undantagsregel och andra bestämmelser i sekretess- lagstiftningen har från dessa myndigheter inhämtats följande uppgifter. Handlingar hos giftnämnden om kemiska varor har innehållit uppgifter av ytterst varierande slag, från specifika produktbeskrivningar med informa- tion om sammansättning, tillverkningsmeto— der, marknadsföringsprogram etc. till sam- manställningar av uppgifter ur litteratur. På frågan om utlämnandet av en viss uppgift har inverkat bl. a. huruvida ett utlämnande skul- le kunna lända företaget till men, därvid tidpunkten för ett utlämnande kunde ha betydelse. Generellt har detaljuppgifter om sammansättningen av kemiska varor betrak- tats som sekretesskyddade, intill dess uppgif- terna blivit på något sätt publicerade, t. ex. genom märkning på en produktförpackning. Produktuppgifter, såsom t.ex. varubenäm- ning, användningsområde och förpacknings- typ, har normalt ansetts vara sekretesskyd- dade hos myndigheten till dess varan kom— mit i marknaden. Även en del andra uppgif- ter, t.ex. om produktomsättning hos ett enskilt företag, har betraktats som hemliga.
Vad angår SNV: s tillämpning av sekretess- bestämmelserna har verket uppgivit, att bestämmelserna torde böra åberopas endast för vissa av de uppgifter som verket infordrar i samband med dess prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen. Detta skulle kunna behöva ske för uppgifter om produk- tionskapacitet, processtyp, volym och perio— dicitet i produktionen. Vidare kunde i vissa fall uppgifter om reningsanläggning behöva skyddas, nämligen när reningen utgör en del av en speciell produktionsprocess. ] bety- dande utsträckning används emellertid stan- dardiserade tillverkningsmetoder inom in- dustrin, varför sekretessbehovet normalt en- dast avser vissa detaljer i ett ärende som i Övrigt innehåller Offentligt material. Hän- synen till det allmänna intresset torde däremot enligt SNV inte kunna åberopas för att innehålla uppgifter om t.ex. utsläpps- mängder. Ringa möjligheter torde finnas att via emissionsdata få fram sekretesskyddade uppgifter om produktionsförhållanden o.d.
Kungl. Maj:t har vidare enligt sekretess- lagen (27 &) getts fullmakt att införa be- gränsningar i offentligheten beträffande handlingar, som angår myndighets uppdrags- verksamhet, dvs. verksamhet för inskaffande eller meddelande av upplysningar till enskil- das tjänst, samt handlingar vilka inkommit till myndighet eller där upprättats för utred— ningar eller undersökningar som myndighe- ten utför för enskilds räkning. Civilförvalt- ningens sekretesskungörelse innehåller åtskil- liga förordnanden med stöd av denna be- stämmelse, bl. a. beträffande handlingar rö— rande prövning av bekämpningsmedel som verkställs vid statens växtskyddsanstalt för enskild uppdragsgivares räkning.
Sekretesslagens skränkningar i rätten att utbekomma allmän- na handlingar reglerar blott allmänhetens rätt att få del av handlingarna. Lagen ger således inte direktiv i vad mån myndigheter skall kunna få tillgång till varandras hand- lingar. Helt allmänt tillämpas dock den regeln, att myndigheterna vid prövning av fråga om utlämnande till annan myndighet av handling beaktar de intressen som ligger
bestämmelser om in-
bakom stadgandenai sekretesslagen. Myndig— heter som handlägger samma typ av ärenden anses böra få tillgång till varandras hand- lingar som ett led i det allmänna samarbetet. Den myndighet som vill ha tillgång till handlingen får därvid visa behovet genom att uppge sitt syfte. Även i fall där myndigheten i och för sig har behov av uppgiften kan dock intresset av skydd för den enskilde vara så starkt att myndighetens behov får vika. Regeln innebär, att en begäran om utlämnan- de till annan myndighet av individuella uppgifter prövas lika ingående och noggrant som när en enskild begär ett utlämnande. De intressen som ligger bakom en myndighets begäran om utlämnande skall vägas mot de berörda uppgiftslämnarnas och mot den uppgiftsinsamlande myndighetens intressen. För den händelse myndigheterna inte kan enas, ligger det slutliga avgörandet hos Kungl. Maj:t i statsrådet. Sistnämnda regel gäller dock inte handlingar inom den del av kommunalförvaltningen som inte är reglerad genom specialförfattningar.
Slutligen skall nämnas, att bestämmelser- na om utlämnande av handling kompletteras av föreskrifter i sekretesslagstiftningen samt i särskilda författningar om tystnadsplikt för tjänstemän. Dessa innebär i huvudsak att innehållet i hemliga handlingar också omfat- tas av tystnadsplikt.
En fråga som fått allt större aktualitet under senare år är i vilken utsträckning och på vilket sätt offentlighetsprincipen bör tillämpas på informationsmaterial som tagits upp i annan form än som text, karta, ritning eller bild. Bl.a. har rått tvekan om vilken ställning upptagningar för automatisk data- behandling skall anses inta i offentlighets- hänseende. Den vidgade användningen av automatisk databehandling i samhället har i många länder föranlett farhågor för att den nya tekniken skall leda till intrång i enskildas privatliv eller vad man kallar den personliga integriteten. Den automatiska databehand- lingen har väsentligt ökat myndigheters och organisationers möjligheter att inhämta och utnyttja kunskaper om enskildas förhållan- den, och man har menat att detta bör
motverkas eller åtminstone kontrolleras ge- nom särskilda åtgärder. 1 Sverige har en livlig debatt om dessa frågor förts särskilt i samband med uppgiftslämnandet för 1970 års folk— och bostadsräkning.
Kungl. Maj:t tillsatte år 1969 den s.k. Offentlighets- och sekretesslagstiftnings- kommittén (OSK) med uppdrag att göra en översyn av sekretesslagstiftningen. I direkti- ven för utredningen angavs, att riktmärket för en reform borde vara att undantag från offentlighetsprincipen skulle ske endast i den utsträckning som är nödvändig av hänsyn till viktiga allmänna eller enskilda intressen. Vid översynen skulle även tas upp problemkom- plexet om sekretess mellan myndigheter. Vidare borde behandlas frågan i vilken utsträckning och på vilket sätt offentlighets- principen bör tillämpas på informationsma- terial som tagits upp i annan form än som text eller bild. I samband härmed skulle även behandlas frågan om vilka speciella behov av sekretesskydd som ADB-tekniken för med sig, varvid bl.a. skulle uppmärksammas de risker för ingrepp i den personliga integrite- ten som ADB-teknikens användning kan medföra. Genom tilläggsdirektiv utsträcktes utredningens uppdrag senare till att omfatta frågan om lagstiftning rörande all person- orienterad ADB-information, dvs. använd- ningen av automatisk databehandlingsteknik både på den Offentliga och den privata sektorn.
I ett delbetänkande (SOU 1972: 47) Data och integritet har OSK lagt fram förslag rörande offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat informationsmaterial samt beträffande skyddet för den personliga inte- griteten gentemot intrång genom användning av automatisk databehandling. Den princi- piella utgångspunkten för OSK:s förslag är att reglerna i tryckfrihetsförordningen inte får ändras på sådant sätt att allmänhetens tillgång till information hos myndigheterna försämras genom övergången till automatisk databehandling och att sekretesslagens in- skränkningar i offentligheten i princip görs tillämpliga även på uppgifter som lagras med ADB-teknik.
Enligt Kungl. Maj: ts av riksdagen godtag- na proposition, prop. 1973133, som bygger på betänkandet, skall huvudregeln om of- fentlighet vara tillämplig på bl.a. sådana upptagningar som är avsedda för automatisk databehandling. Propositionen innehåller vi- dare att tillståndstvång införs för inrättande av dataregister som innehåller personuppgif- ter. Speciella regler skall dock gälla i fråga om register som inrättas genom beslut av Kungl. Maj: t och riksdagen. Prövningen skall anförtros en självständig myndighet, data- inspektionen. Enligt den s. k. datalagen skall tillstånd att inrätta personregister som förs med hjälp av automatisk databehandling meddelas om anledning saknas att anta att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet skall uppkomma. Vid tillståndsgiv- ningen skall meddelas föreskrift om bl.a. ändamålet med registret och vilka person- uppgifter som får ingå i detta. Datainspektio- nen har inrättats den 1 juli 1973 men tillståndssystemet skall börja gälla först den I juli 1974.
I detta sammanhang skall nämnas att Kungl. Maj:t år 1971 tillsatt den s.k. datasamordnirrgskommittén (DASK) med uppdrag att utreda frågan om samordning och kontroll av databanker m.m. Kommit- tén har enligt sina direktiv till grundläggande uppgift att mot bakgrund av dagens situation i fråga om etablerade eller planerade data- banker och med hänsyn till den överblick- bara tekniska utvecklingen belysa vilken samordning — främst inom den offentliga sektorn men även i övrigt —— som är möjlig och önskvärd såväl i dagsläget som på sikt.
För uppbyggnaden och driften av ett miljövårdens informationssystem är det av vikt att frågorna om offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat informationsma- terial och om tillgängligheten av sådant material blir lösta. För sådan information som är sekretessbelagd men skall genom automatisk databehandling tillföras miljö- vårdens informationssystem måste garantier skapas mot obehörig åtkomst av informatio- nen. Den i MI samlade informationen kom- mer, såvitt nu kan bedömas, att avse bl. a.
uppgifter beträffande hälso- och miljöfarliga varor, läkemedel samt livsmedel och omfatta noteringar om bl. a. varans benämning och sammansättning samt dess tillverkning, för- säljning och användning. MI är även avsett att innehålla information från tillsynsverk- samhet enligt miljöskyddslagen, vattenlagen, hälsovårdsstadgan och strålskyddslagen samt från det av MKU föreslagna basdatanätet. Informationssystemet kan härutöver komma att bl. a. innefatta uppgifter om naturresur- ser och naturresursutnyttjande, pågående och avslutad forsknings- och undersöknings- verksamhet på miljövårdsområdet forskningsrapporter. Såsom redan nämnts kan också påräknas att en samverkan be- höver ske mellan MI och andra informations- system.
Beträffande de uppgifter som direkt sam- las in till MI i syfte att ge underlag för statistik blir framför allt 16 & sekretesslagen tillämplig. Uppgifter som inom olika förvalt- ningsområden samlats in för andra ändamål och som ställts till förfogande för MI får behandlas enligt de särskilda regler som gäller för förvaltningsområdet i fråga. Härvid bör bl. a. beaktas att även sådana uppgifter om enskilda personer och företag som ansetts offentliga, kan innebära intrångi den enskildes intressesfär då uppgifterna används i ett miljövårdens informationssystem med ADB—teknik. Trots att delarna i informatio— nen är offentliga, kan den i MI samlade informationen nämligen uppfattas som en kränkning av enskilt intresse genom de möjligheter som ADB-tekniken ger att få fram ”kedjad” information.
Av de till MI direkt insamlade uppgifterna kan en stor del komma att avse sådana som härstammar från det föreslagna basdatanätet. Varken dessa eller andra uppgifter som avser immissionsförhållanden kan väntas erbjuda några problem från sekretessynpunkt.
Större problem kan däremot väntas upp- komma i fråga om rätten att få tillgång till annan myndighets handlingar samt upptag- ningar för automatisk databehandling (ADB— lagrat material). Av det inom MI behandlade primärmaterialet kan stora delar, åtminstone
samt
i inledningsskedet, komma att utgöras av sådan hos annan myndighet förvarad eller bearbetad information. I den mån denna information avser identifierbara enskilda per- soner kan förväntas att sekretessfrågan löses på sätt som angetts i prop. 1973: 33, vilket innebär att utlämnandet regleras enligt data- lagen. Beträffande övrig hos annan myndig- het förvarad information, som där samlats in i tillsyns- och kontrollarbetet eller eljest i det administrativa arbetet, ankommer det i förs- ta hand på denna myndighet att ta ställningi sekretessfrågan. Under den tid som sådan information förvaras hos registeransvarigt organ inom MI är det däremot detta organ som har att pröva ett utlämnande.
Effektiviteten hos ett miljövårdens infor- mationssystem blir beroende av i vilken omfattning detta förses med uppgifter som kan vara av intresse i den miljökontrolleran— de och miljöstyrande verksamheten. Önsk- värt ur denna synpunkt är följaktligen att systemet i så stor utsträckning som möjligt tillförs uppgifter som disponeras av Olika myndigheter och att därför offentlighetsin- tresset vinner särskilt beaktande vid den avvägning som sådan myndighet har att göra då fråga uppkommer om att utlämna en handling eller annat material till MI. MKU förutsätter att vid den av OSK fortsatta översynen av offentlighets- och sekretesslag- stiftningen denna fråga vinner uppmärksam- het.
9.2 Teknisk säkerhet
Med begreppet ”teknisk säkerhet” avses i förevarande sammanhang datasäkerhet och systemsäkerhet. Datasäkerhet innefattar åt- gärder för att förhindra att i ett informa- tionssystem data sprids till obehöriga, för— vanskas eller förstörs. Systemsäkerhet inne- fattar åtgärder för att göra systemet driftsä- kert.
I sin förstudie till MI har statskontoret behandlat de säkerhetsmässiga problemen vid uppbyggnaden av ett informationssystem för miljövårdsområdet (se förstudien 7.5.1). Redogörelsen i det följande ansluter till de
Skydd mot obehörig åtkomst av data —- datasäkerhet — får utformas med hänsyn till var data fysiskt befinner sig. Närmast får beaktas om data finns hos användare före eller efter en datamaskinell bearbetning eller om data finns i dataregister med åtkomst via datacentral eller via terminal.
Allmänt kan sägas att skydd utan svårig- het kan skapas vid manuella rutiner genom att entydiga och klara regler utformas för flödet av sekretessbelagd information, för förvaring av handlingar, stansunderlag och utdatarapporter samt materialet. Likaså bör bestämmelser kunna utformas för makulering av material som ej vidare skall användas. Personer som begår tillträde till lokaler där information finns bör kontrolleras beträffande sin behörighet. LO- kalerna måste givetvis också förses med skydd mot inbrott, brand och annan skada.
Åtgärder för datasäkerhet vid datacentra- ler bör också kunna inrymma rutiner för handhavande av skivminnen och magnetband med brand- och stöldsäkra arkiv, avmagneti— sering av temporära datamängder m.m. Vid s. k. multibearbetningar (flera program delar på en dators kapacitet) bör finnas inbyggt skydd mot åtkomst av data som tillhör annan bearbetning. När sekretessbelagd in- formation bearbetas bör till programmen höra instruktioner som rensar datorns inter- na minnen från kvarblivna data i arbetsareor 0. d. Ett skydd mot obehöriga bearbetningar utgörs av automatisk loggning (dvs. registre- ring för att möjliggöra kontroll) av utfört arbete i datorn. När det gäller åtkomst av data via terminal finns dessutom speciella möjligheter till skydd mot obehörigt dataut- nyttjande.
för transporter av
Systemsäkerhet i de manuella kringruti- nerna, drift- och kommunikationsrutinerna, bör i likhet med datasäkerhet kunna erhållas genom regler för behandling av information och genom att dessa regler vinner tillämp- ning genom god utbildning av personalen. En väsentlig del i systemsäkerheten är utform- ning av kontrollrutiner. I driftrutiner för ADB-bearbetningar ingår bl. a. att spara
historiskt material tillsammans med ajourfö- ringsdata i sådan utsträckning att aktuella register skulle kunna rekonstrueras om de av någon anledning skulle gå förlorade eller skadas.
lndata kan automatiskt kontrolleras i bearbetande program med hänsyn till rele- vans och validitet. Skulle driftavbrott inträf- fa under datorbearbetning, kan särskilda kontrollprogram ta hand om den informa- tion som behandlades och göra den tillgäng- lig vid återstart. Driftavbrott behöver således inte förorsaka förlust av data.
Beträffande den tekniska utrustningen är systemsäkerheten till stor del beroende av teknisk service, som i första hand innefattar förebyggande åtgärder för att tillförsäkra användaren driftsäkerhet. Säkerheten bör kunna ytterligare förbättras genom dubble- ring av vitala tekniska enheter och reserv- installationer. Här måste dock en awägning mellan kostnader för driftavbrott och utmst- ning göras.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det i dag föreligger ett antal olika sätt att utforma metoder för att skydda information mot obehörig åtkomst och för att uppnå driftsäkerhet. Många problem finns dock ännu att lösa, vilka gör det nödvändigt med ett vidare utvecklingsarbete på detta område.
I den fortsatta systemutvecklingen av MI bör närmare prövas hur Olika åtgärder för teknisk säkerhet skall byggas in isystemet. Härvid bör bl.a. beaktas resultaten från utredningar som statskontoret f.n. utför rörande säkerhetsnormer för ADB och data- skyddsmetoder.
9.3 Beteckning av kemiska ämnen
För att en effektiv återvinning av informa- tion om kemiska ämnen skall bli möjlig måste de enskilda substanserna betecknas (kodifieras) på ett sådant sätt att de är identifierbara i samtliga register där de förekommer. I avsaknad av ett generellt använt system för beteckning av ämnen hari de vid giftnämnden och livsmedelsverket förda registren hittills använts en nummer-
serie åsatt av Chemical Abstracts Registry Service (CAS) för att identifiera kemiska ämnen, föreningar m. m.
MKU anser, liksom statskontoret, att det inte är möjligt att utan en mera ingående undersökn'ng av hithörande problematik ange vilket eller vilka beteckningssystem för kemiska ämnen som bör komma till använd- ning inom MI. En dylik undersökning bör tillmätas hög prioritet. I undersökningen förutsätts bli beaktade de på olika håll i samhället förefintliga kraven på ett lämpligt beteckningssystem för kemiska ämnen. Sam- arbete i frågan bör därför ske med statens råd för vetenskaplig information och doku- mentation (SINFDOK), vilket organ har ett centralt samordnande ansvar för den statliga informatioas- och dokumentatiOnsverksam- heten.
9.4 Beteckning av varor
Något fullständigt system för kodifiering av varor finns inte. Det vanligaste nu använda systemet för klassificering är den s.k. Brys— selnomenkhturen som utnyttjas bl. a. av tullverket (chi den Officiella varustatistiken. Från produkt- och miljökontrollsynpunkt är denna kodifiering i flertalet fall alltför grov. Då det gäller väl specificerade kemiska för- eningar oct. grundämnen torde kodifieringen docki stort sett vara tillfyllest.
Vid de myndigheter som har tillsyns- och kontrolluppgifter rörande varor tillämpas olika kodsystem. Vid socialstyrelsens läke— medelsavdelning är de farmacevtiska speciali- teterna nurnrerade löpande i kronologisk ordning efter inkommen ansökan med s.k. aspnummer Giftnämnden har likaledes åsatt de varor sam har registrerats ett löpande nummer. Livsmedelsverket har i samband med de kostundersökningar som där utförts kodifierat ivsmedel enligt ett system som delvis ansliter till Brysselnomenklaturen. Koderna är uppbyggda så att t. ex. innehåll av vissa nä:ingsämnen framgår. Vidare kan inom en v.ss grupp av livsmedel specifika märkesvaror kodifieras entydigt.
MKU förutsätter — liksom statskontoret i
dess förstudierapport — att frågan om beteckning av varor i MI görs till föremål för ytterligare utredning i anslutning till upp- byggnaden av systemet. En utgångspunkt i detta sammanhang bör vara att de beteck- ningssystem som redan nu används av olika organ inte onödigtvis ändras. Vidare bör eftersträvas att beteckningssystemet får en sådan utformning att samordnad bearbetning av data mellan olika system möjliggörs och underlättas.
9.5 Registrering av anläggningar och företag
Enligt MKU:s förslag (se avsnitt 6.2) skall inom MI byggas upp register över anläggning- ar som ligger under kontroll enligt miljö- skyddslagen och viss annan lagstiftning. Härutöver kan förutsättas att viss registerin- formation kommer att behövas beträffande de platser (arbetsställen) där hantering i någon form sker av hälso- och miljöfarliga varor. I vilken utsträckning information av sistnämnda slag kan inordnas i MI blir i första hand beroende av hur tillämpningen (tillståndsgivning, tillsyn och kontroll) enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor kom- mer att närmare utformas.
Man kan således förutse att i MI kommer att finnas uppgifter om företag/verksamhets- ställen vid vilka bedrivs s.k. miljöfarlig verksamhet eller annan från produkt- och miljökontrollsynpunkt betydelsefull aktivi- tet. En sådan informationsregistrering synes i och för sig tveksam med hänsyn till att det redan i dag finns ett stort antal register över svenska företag, bl.a. det av SCB förda centrala företagsregistret (CFR), och att en samordning av dessa skulle vara önskvärd. Emellertid har utredningen funnit att det inte är möjligt eller lämpligt att utnyttja befintligt registermaterial för de ändamål som blir aktuella i produkt- och miljökon- trollsammanhang. De företagsbegrepp som tillämpas i befintliga register avviker nämli- gen som regel något från det företags- /anläggningsbegrepp som bör ligga till grund för informationen i MI. Vidare medför själva tillämpningen av gällande lagstiftning för
produkt- och miljökontroll, som i stor utsträckning bygger på tillståndsgivning var- vid villkor föreskrivs för verksamheten vid berörda företag, att ett fysiskt register över företag (anläggningar) successivt byggs upp. Beträffande t. ex. CFR kan dessutom erinras om att gällande sekretessbestämmelser kan komma att utgöra ett hinder för att därur erhålla den för produkt- och miljökontrollen erforderliga informationen.
Enligt MKU:s bedömning är det således inte möjligt att vid uppbyggnaden av MI utnyttja på andra håll befintliga register över företag och anläggningar. Utredningen vill dock understryka vikten av att möjligheterna till samordning och sambearbetning med sådana register fortlöpande bevakas och be- aktas. Viktigt i detta sammanhang är att tillse att de identifikationsbeteckningar som används för företagen (anläggningarna) i MI i möjlig mån kommer att överensstämma med dem som tillämpas i andra register av intresse i sammanhanget. MKU — liksom statskonto— ret i dess förstudierapport — föreslår mot denna bakgrund att det i CFR tillämpade företagsnumret med tillhörande arbetsställe- nummer utnyttjas också inom MI. Härvid bör beaktas resultaten från en pågående utredning inom statskontoret rörande identi- tetsnumrering av juridiska personer.
Utöver företagsnummer torde i MI böra finnas uppgift om företagets officiella namn, den vedertagna benämningen såsom namn eller förkortning samt näringsgrenskod enligt svensk näringsgrensindelning (SNI).
Frågan hur en identifikationsbeteckning för anläggningar bör vara utformad torde få studeras närmare i samband med uppbyggna- den av MI.
9.6 Beteckning av observationsplatser m. m.
MKU:s förslag innebär att registrering i MI av undersökningsresultat (mätdata) inled- ningsvis skall ske i relativt begränsad ut- sträckning och i praktiken inskränkas till att gälla data som framkommer inom tillsyns- verksamheten enligt viss lagstiftning och inom basdatanätet för miljökontroll. Även
om sålunda registreringen av mätdata till en början blir av begränsad omfattning är det likväl nödvändigt att observationsplatserna ges entydiga och från användningssynpunkt enkla identifikationsbeteckningar.
Statskontoret har i dess förstudierapport föreslagit att observationsplatserna (mätsta- tionerna) skall erhålla nummerbeteckningar ur en för hela landet gemensam nummerserie och att man vid åsättandet av dylika koder skall beakta redan förekommande mätsta- tionsbeteckningar på miljövårdsområdet. MKU menar att denna fråga behöver ytterli- gare undersökas varvid bl.a. bör prövas behovet av att ha skilda beteckningssystem för observationsverksamhet avseende vatten, luft, mark och levande organismer. I en sådan utredning, vilken förutsätts bli utförd av det organ som får ansvar för uppbyggna- den av MI, får också närmare undersökas möjligheten att anknyta beteckningssyste- met till redan etablerade koder liksom lämp- ligheten av att utnyttja en för hela landet löpande nummerserie som utgångspunkt vid kodifieringen. En provisorisk lösning av frå- gan undersöks i det redan pågående utveck- lingsarbetet inom MI.
9.7. Lägesredovisning
Utnyttjandet av information inom MI kräver att uppgifter om industrianläggningar, plat- ser för föroreningsmätningar etc. lagras med någon form av geografisk lägesangivelse. Av vikt är att sådan lägesbestämning sker enhet- ligt för all den information i systemet som behöver bli föremål för dylik registrering. Den bör vidare utformas så att samordning och datautbyte med andra informations- system möjliggörs och underlättas.
I det nya centrala fastighetsregistret, vil- ket förutsätts bli enhetligt för hela landet, kommer landets samtliga fastigheter att bli lägesregistrerade med koordinater enligt ”rikets nät”, dvs. det system som valts som beteckningssystem för Sveriges allmänna kar- tor. MKU har, liksom statskontoret, funnit övervägande skäl tala för att de uppgifteri MI som behöver lägesangivas med stora krav
på exakthet registreras enligt detta system. Utnyttjandet av dylika koordinater enligt rikets nät, vilket är ett rätvinkligt koordinat- system, utgör inget hinder för att sambearbe- ta informationen med information som lagrats enligt andra principer för geografisk lägesbestämning. Rikets nät kan således vid behov transformeras till geografiska koordi- nater (longitud och latitud) eller till det 5. k. UTM-nätet som är ett internationellt rätvink- ligt koordinatsystem.
Såvitt nu kan bedömas blir lägesbestäm- ning i MI genom koordinatangivelse aktuelli första hand beträffande anläggningar som ligger under kontroll enligt viss lagstiftning samt i fråga om observationsplatser för föroreningsmätningar rn. m. Beträffande an- läggningarna bör också de fastighetsbeteck- ningar registreras som nu successivt införsi det centrala fastighetsregistret och som bl. a. anger inom vilket län och — som regel — inom vilken kommun fastigheten är belägen.
För huvuddelen av den information i MI som skall ges en geografisk lägesbestämning torde det vara tillfyllest att enbart beskriva objektets läge i horisontalplanet. I vissa fall — t. ex. för att ange den exakta belägenheten av en emission via fabriksskorsten eller av en mätpunkt på stort vattendjup — kan emeller- tid härutöver krävas att registrering sker av läget i vertikalled. En metod för sådan lägesangivelse i MI bör utarbetas av det organ som blir ansvarigt för systemet. Härvid får samråd ske med bl. a. CFD.
I de fall information lagras i MI utan angivande av fastighetsbeteckning får förut- sättas att informationen kan behöva ges särskilda områdesbeteckningar, t.ex. koder för kommun, län etc. Som koder böri dylika fall utnyttjas de officiella beteckningar som SCB fastställt för dessa områden.
För att möjliggöra sammanställning av information på geografiska ytor oberoende av den administrativa områdesindelningen kan det visa sig lämpligt att lägesbestämma viss information med hänsyn till indelningen av landet i rutor enligt rikets nät. Härvid blir tre olika noggrannhetsnivåer aktuella, nämli- gen rutor om 50 x 50 km, 5 x 5 km och 100
x 100 m. I de fall där informationen blir registrerad med angivande av koordinater — vilket förutsätts ske beträffande anläggningar och observationsplatser — är det givetvis obehövligt att redovisa informationen även med avseende på ruttillhörighet.
Från vattenvårdssynpunkt är det härut- över av intresse med en form av lägesangiv- ning som medger att information om föro- reningar i ett och samma vattenområde kan sammankopplas. Enbart en koordinatangivel- se möjliggör ej dylika sammanställningar, utan särskild information som beskriver vattenområdets hydrografi måste därvid an- Med hänsyn till att endast ett begränsat antal vattenområden, ca 6000, inledningsvis kommer att vara berörda av information som registreras i MI behöver någon total klassificering av svenska vatten- områden emellertid inte genomföras. Enligt MKUIS uppfattning bör det vara tillfyllest med en registrering som i första hand omfattar sådana vattenområden som är re- cipienter av föroreningsutsläpp, områden från vilka vatten tas till vattenverk eller eljest vattenområden i vilka mätningar sker vid stationer som registreras i MI.
Vattenområdesregistreringen bör omfatta dels uppgifter av allmänt intresse för olika användare såsom uppgift om exempelvis avrinningsområde, dels speciella uppgifter om berörda områden. Registreringen av av- rinningsområden är motiverad av att sam- manställningar kan behöva göras över den totala avrinningen i dessa områden.
För att kunna göra sammanställningar över föroreningsbelastningen i en begränsad del av ett vattenområde krävs en detaljerad registrering. Sålunda skulle vattenområdesre- gistreringen även kunna omfatta uppgifter som medger länkning av information över valfria vattenregioner. Under arbetet med uppbyggnaden av MI bör mera ingående studeras olika metoder att vid datorbaserade bearbetningar kunna sammanlänka läges- orienterade uppgifter om föroreningari olika vattenområden. vändas.
För miljövårdsarbetet krävs kunskap inte bara om miljösituationen utan även om miljöutvecklingen. I syfte att erhålla känne- dom om hur föroreningshalter m. m. i luft, vatten, mark och levande organismer utveck- las över längre tidsperioder har MKU också föreslagit att särskilda s. k. basdataundersök— ningar skall genomföras. Dessa undersök- ningar förutsätts bli ett viktigt hjälpmedel i den långsiktiga miljöövervakningen.
Om man bortser från viss information från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen och viss annan lagstiftning kan det emellertid knappast bli aktuellt att i MI registrera resultat (mätdata) från den undersöknings— verksamhet i övrigt som kommer till stånd på miljövårdsområdet. Däremot bör referen- ser till dylika undersökningar — såväl pågåen- de som redan avslutade — bli lagrade. Genom MI skulle det alltså bli möjligt att erhålla information om berörda verksamheter me- dan systemet endast i begränsad utsträckning skulle kunna tillhandahålla information från dessa.
Som regel är det förenat med betydande praktiska svårigheter att överföra historiskt material från icke maskinläsbart till maskin- läsbart medium. En erfarenhet som gjorts vid större omläggningar till ADB av manuellt förda register inom den offentliga sektorn är också att sådana överföringar medför stora arbetsinsatser och kostnader. lnordnandet av historisk information i MI måste därför ske med allmän återhållsamhet, och i de fall där ett inordnande blir aktuellt måste noga vägas kostnaderna för en sådan åtgärd mot nyttan av att få informationen lagrad i MI.
MKU föreslår med hänsyn till det anförda att lagringen av historiska data i MI begrän- sas till information som naturligt kan knytas till de mätserier som påbörjas genom de föreslagna basdataundersökningarna. En rikt- punkt för frågan huruvida lagring av visst material skall ske blir alltså att därigenom ökade möjligheter skall erhållas att studera den tidigare utvecklingen av de förhållanden som basdataundersökningarna avser att klar-
lägga. Ett förbättrat underlag för trendberäk- ningar kommer därmed att bli tillgängligt.
Frågan om beaktande av historiskt mate- rial för studium av långtidsmässiga föränd- ringar har tidigare tagits upp av bl. a. 1964 års naturresursutredning som anförde följan- de (SOU 1967: 44, s. 62).
Vid naturvårdsverkets vattenvårdsbyrå finns ett omfattande, från vatteninspektio- nen övertaget analysmaterial från ett tusen- tal fasta provtagningspunkter. Analysresulta- ten insänds regelbundet av industrier och kommuner, som ålagts denna skyldighet i vattendom. I vissa fall finns undersöknings- serier sedan flera årtionden. Till större delen är analysmaterialet obearbetat. Det syns angeläget att en genomgång och redovisning av detta sker så snart som möjligt. I samband därmed bör utredas möjligheten av att ge- nom komplettering med ett antal provtag- ningspunkter erhålla ytterligare material för uppföljning av långtidsmässiga förändringar.
MKU delar naturresursutredningens upp- fattning att det angivna analysmaterialet har ett värde från miljökontrollsynpunkt. Kost- naderna för att systematisera och ta till vara materialet skulle dock enligt MKU: s mening vida överstiga nyttan av att få informationen inordnad i ett ADB-system. Utredningen vill därför inte förorda att materialet inordnas i MI.
Det har inte varit möjligt för MKU att närmare undersöka vilka historiska data som i MI lämpligen skulle kunna komplettera resultaten från de föreslagna basdataunder- sökningarna. MKU föreslår att frågan om inordnande i MI av sådant historiskt material tas upp till närmare prövning längre fram i samband med att slutliga program för basda- taundersökningarna skall utformas.
9.9 Gallring och arkivering av information
Föregående avsnitt behandlar frågan ivilken utsträckning historiskt material, i form av exempelvis mät- och Observationsdata, skall lagras i MI. Med ”historiska data” avses i detta sammanhang material som redan vid tiden för uppläggningen av MI finns tillgäng-
ligt. En annan i sammanhanget betydelsefull fråga gäller vid vilka tidpunkter den i MI lagrade informationen skall anses ha förlorat sin omedelbara aktualitet och av detta skäl antingen definitivt bör uteslutas ur systemet (utgallras) eller överföras till ett billigare minnesmedium för arkivering. En successiv prövning av datamaterialets aktualitet fram- står som angelägen mot bakgrund av att kostnaden för att lagra en viss uppgift måste stå i rimlig relation till nyttan av att vid behov få tillgång till uppgiften.
För delar av informationen torde det knappast bli svårt att bedöma när enskilda uppgifter i MI blivit så föråldrade att de inte längre har ett mera omedelbart intresse för användarna av MI. Att avgöra om sådan information kan slutligt utgallras ur systemet eller om den — eventuellt i komprimerad form efter s.k. datareduktion — bör arkive- ras för framtida användning kan dock i vissa fall komma att erbjuda problem.
I andra fall åter kan redan själva aktuali- tetsbedömningen ställa sig svår att genomfö- ra och innefatta risk för att fortfarande aktuell information blir definitivt utesluten ur MI eller att den överförs till en lagrings- form som med hänsyn till uppgifternas aktualitet ter sig mindre lämplig. Svårigheten sammanhänger med att man inte kan förutse de användningar informationen kan få i framtiden. En i sig själv betydelselös och inaktuell uppgift kan exempelvis få stort värde om den senare kan utnyttjas som komponent i en kedja av data, t.ex. i en tidsserie, eller på likartat sätt kombineras med andra i systemet lagrade data. Mot bakgrund av att verksamheten i MI bl.a. skall sikta till att belysa utvecklingstendenser bör vid aktualitetsprövningen särskilt beak- tas möjligheten att utnyttja data som kom- ponenter i tidsserier. Vidare bör i detta sammanhang bedömas det värde enskilda uppgifter kan få vid sammanställning med information från andra informationssystem. Inte sällan förekommer att man genom kombination av data från skilda informa- tionssystem kan erhålla ett väsentligt bättre informationsunderlag än vad de enskilda
Eftersom MI allmänt sett bör ha en betydande beredskap när det gäller att tillhandahålla historisk information räknar utredningen med att gallring och arkivering av uppgifter i MI får ske med relativt stor restriktivitet. Särskilt bör detta gälla under en tämligen lång inledningsperiod, innan erfarenheter ännu vunnits om systemets funktion och dess användbarhet i olika avseenden. Definitiv utgallring av informa- tion — utan någon form av arkivering — torde under inledningsperioden endast kun- na ske i undantagsfall.
[ sin förstudierapport (kap. 7) har stats- kontoret något berört en teknik som i vissa fall används som komplement till lagring av information i direkt maskinläsbar form, nämligen mikrofilmning. Metoder för kombi- nerad sökning i datamaskin och mikrofilm- system är under utveckling och torde even- tuellt på sikt kunna användas inom MI för lagring av bl.a. sådan information som förlorat sin omedelbara aktualitet men bör sparas i någon form. I sammanhanget bör vidare uppmärksammas den relativt nya 5. k. COM-tekniken (Computer Output Micro- film) som kan komma att bli ett alternativ till lagring av data på lista och magnetband, särskilt då det gäller relativt lågfrekvent information.
Av största betydelse är att den informa- tion i MI som blir arkiverad vid behov kan återvinnas utan stora kostnader och utan lång tidsutdräkt. Valet av arkiveringsform bör ske med speciellt hänsynstagande härtill.
10. Former för tillhandahållandet av information
10.1. Inledning
En av förutsättningarna för att Ml skall bli ett effektivt hjälpmedel för användarna är — såsom statskontoret också framhållit i sin förstudierapport — att systemet tillhandahål- ler information i sådan form att uppgifterna kan utnyttjas utan omfattande ytterligare bearbetning. För att detta mål skall uppfyl- las behöver MI förses med ett system för redovisning som innefattar såväl direktrap- portering av information till enskilda använ- dare som publicering av en offentlig statistik över förhållanden av allmänt intresse. Ett flertal olika sätt för presentation av data — tabeller, listor, diagram, kartor etc. _ kan förutses komma till användning i ett sådant redovisningssystem.
10.2. Direktrapportering
Den direkta rapporteringen av information från MI till enskilda intressenter kan avse såväl s. k. automatiska rapporter som rappor- ter vilka sammanställs efter särskild begäran. De förra blir av i huvudsak två slag, nämligen periodiska rapporter och s. k. undantags- rapporter. Exempel på periodiska meddelan- den, vilka framställs med bestämda tidsinter- valler, är sådana sammanställningar som anger vilka mät- och analysvärden — avseen- de t.ex. vattenförhållandena i ett bestämt område — som blivit registrerade i MI under
en viss tidsperiod. Undantagsrapporterna åter är sådana meddelanden som framställs bara i sådana fall där vissa fastlagda kriterier är uppfyllda, t. ex. rapporter om till MI levererade mät- och analysresultat som över- stiger bestämda gränsvärden eller meddelan- den om att mät- eller analysvärden icke blivit inrapporterade inom beräknad tid.
På grund av MI: s karaktär av databas för bl. a. mät- och analysresultat och för admi- nistrativa uppgifter torde datauttag på begä- ran av användarna bli vanliga. Den informa- tion som därvid skall tas fram kommer ofta att behöva bearbetas och sammanställas innan den kan presenteras för den som begärt att få tillgång till uppgifterna. Ivissa fall torde uttagen bli av sådan natur att standardiserade bearbetningsförfaranden kan användas medan i andra fall bearbetningen blir av engångskaraktär och därför måste förberedas i särskild ordning.
En speciell typ av direktrapportering av information från MI blir de uttag som görsi särskilt syfte att bilda underlag för sambear- betning med information i andra informa- tionssystem elleri övrigt för vidare maskinell bearbetning hos annat organ. För tillhanda- hållandet av sådana uttag kan såväl överfö- ring på transportabla sekundärminnesenheter som direkt överföring via telenät tänkas ifrågakomma. På längre sikt kan kommuni- kation mellan M] och andra system eventu- ellt även komma att ske via terminal.
Innehållet i den direktrapporterade infor- mationen kan väntas bli av starkt skiftande slag från enkla utskrifter av i systemet lagrade uppgifter om anläggningar och pro- dukter, mätdata, bibliografiska uppgifter etc. till statistiska sammanställningar av i vissa fall mycket kvalificerad natur. Bl.a. mot denna bakgrund behöver MI få ett flexibelt mediaoberoende utdatasystem.
Som regel torde det bli nödvändigt att underkasta de maskinellt framtagna rapport- underlagen en manuell granskning innan de tillställs resp. användare. Denna bör i före- kommande fall utföras av det organ som fåri uppgift att ta fram och tillhandahålla infor- mationen i fråga.
MKU anser att informationssystemets ef- fektivitet kommer att i hög grad bli beroen- de av direktrapporteringens innehåll och omfattning, speciellt vad avser den rappor- tering som sker efter särskild begäran. Av största betydelse i detta sammanhang är att intressenterna i MI kontinuerligt hålls under- rättade om vilken information som finns lagrad i systemet och vilka bearbetningar som är möjliga att genomföra av denna information. Likaså bör intressenterna känna till vilka sambearbetningar med information från andra system som kan komma till stånd.
MKU tillmäter den nämnda frågan hög prioritet och förutsätter att det organ som får hand om uppbyggnaden av MI tar initiativ till utgivandet av en förteckning av vilken framgår innehållet i MI och de bearbetningsmöjligheter som står till buds. Av särskild betydelse är att en dylik förteck- ning blir föremål för löpande revidering efter hand som innehållet i systemet utvidgas.
10.3 Publicering av offentlig statistik
Som framgått av framställningen i kap. 6 skall inom ramen för verksamheten i MI utarbetas en löpande statistik över skilda miljöförhållanden, vilken förutsätts få karak- tär av officiell redovisning. MKU har vidare pekat på behovet av viss annan statistik som dock bedömts böra tas frami annan ordning än inom MI. Beträffande denna redovisning
har MKU tidigare i betänkandet anmält vissa synpunkter på det framtida statistikinne- hållet.
En svårighet vid all statistikredovisning är att få statistiken publicerad i sådan form att den blir lätt tillgänglig för dem som behöver utnyttja informationen för olika ändamål. Erfarenheten visar att man regelmässigt mås- te ägna stor uppmärksamhet åt att dels sprida information om att en viss statistik utarbetas, dels redovisa statistikresultaten på ett sätt som är ägnat att underlätta använd- ningen av uppgifterna. Det sistnämnda inne- bär bl. a. att man i möjligaste mån bör undvika en uppsplittring av redovisningen på ett större antal publiceringstillfällen.
Enligt MKU: s uppfattning blir en redovis- ning på årsbasis tillfyllest för huvuddelen av den i kap. 6 upptagna statistiken (ehuru själva datainsamlingen i vissa fall kommer att avse andra redogörelsepen'oder än är). Mot bakgrund härav föreslår MKU att miljöstati- stiken skall redovisas i form av en årspublika- tion, vilken bör omfatta såväl den inom MI som den i annan ordning utarbetade stati- stiken. Från både användnings— och kostnads- synpunkt torde det vara förenat med bety— dande fördelar att få en på detta sätt sammanhållen redovisning av sådan statistik som har betydelse för miljövårdsarbetet.
Kraven i andra sammanhang på en samlad redovisning av statistikresultaten — inom t. ex. skogsstatistiken, fiskestatistiken, lant- bruksstatistiken samt hälso- och sjukvårds- statistiken — har lett fram till beslut att utge särskilda årsredogörelser inom resp. statistik- område (Skogsstatistisk årsbok; Fiskestatis— tisk årsbok; Jordbruksstatistisk årsbok samt Allmän Hälso— och Sjukvård, samtliga ingåen- de i serien Sveriges Officiella Statistik, SOS). Genom att sammanställa en motsvarande publikation för miljöstatistikområdet kan det i MKU:s direktiv angivna kravet att statistiken skall vara lättillgänglig anses bli tillgodosett.
Den föreslagna publikationen bör — som förut nämnts — innehålla resultat från samtliga i kap. 6 upptagna statistikverksam- heter. För att vidga publikationens använd-
ningsområde bör däri även redovisas viss statistik som, utan att vara miljöstatistik i egentlig mening, kan ha ett för vissa använd- ningar betydande värde som bakgrundsdata eller som kompletterande information. Sta- tistik av detta slag kan vara t. ex. viss handelsstatistik, befolkningsstatistik, jord- bruksstatistik, industristatistik, meteorolo- gisk, klimatologisk och hydrologisk informa- tion samt hälso- och sjukvårdsstatistik.
MKU förutsätter att redovisningen av statistikresultaten åtföljs av relativt utförliga redogörelser för dels använda undersöknings- metoder m. m., dels innebörden i de redovi- sade resultaten. Särskilt mot bakgrund av att vissa avsnitt av miljöstatistiken kan väntas bli svårtolkade synes det angeläget att resultaten blir förklarade och kommenterade iomedel— bar anslutning till själva redovisningen.
Ett riktmärke vad gäller tidpunkten för publicering bör vara att redovisning varje år skall ske före juni månads utgång. I princip bör redovisningen avse senast tillgängliga uppgifter från de statistikområden som om- fattas av publikationen. Detta torde beträf- fande kalenderårsbaserad statistik innebära att merparten av statistiken för närmast föregående år hinner färdigställas och kan ingå i redovisningen. Vad gäller budgetårs- baserad statistik bör redovisningen för när- mast föregående år kunna bli fullständig.
Med hänvisning till motsvarande årsredo- visningar inom skogsstatistiken, fiskestatisti- ken och jordbruksstatistiken föreslår MKU att den nya publikationen benämns Mil/'ö- statistisk årsbok och blir en del av redovis- ningen i serien Sveriges Officiella Statistik. Ärtalet i bokens titel förutsätts komma att avse utgivningsåret.
Såvitt nu kan bedömas kommer större delen av miljöstatistiken att behöva redovisas enbart i årsboken. [ de fall behov av ytterligare redovisning uppkommer bör så— dan redovisning i första hand ske i serien Statistiska Meddelanden.
På den officiella statistikredovisning som så småningom kommer till stånd måste, med hänsyn till att uppgifterna förutses få en omfattande användning, ställas höga krav på
tillförlitlighet. Ansvariga för att dessa krav uppfylls bör i första hand vara de organ som svarar för utarbetandet av den ifrågavarande statistiken.
11. Administration för MI
1 1.1 Inledning
I direktiven för MKU har inte givits några närmare anvisningar om hur organisationen för ett miljövårdens informationssystem bör vara utformad i vidare mån än att möjlighe- terna att centralisera insamling och bearbet- ning av informationen till en myndighet skall undersökas. Rent allmänt torde kunna kon- stateras att informationssystemets förmåga att tillhandahålla relevant information i mycket kommer att bero av organisationens utformning. För att informationssystemet skall bli effektivt och fylla de syften som blir fastlagda av statsmakterna måste systemet få en organisation som är ägnad att underlätta användningen av detsamma. Kravet att MI blir ett praktiskt och enkelt fungerande system bör tillmätas stor betydelse. Behovet av samordning bör särskilt beaktas vilket bl. a. innebär att dubbelarbete i möjligaste mån skall undvikas.
Som utgångspunkt för en bedömning av organisationsfrågorna har MKU studerat hur dessa lösts eller avses bli lösta inom några andra större statliga informationssystem som är under uppbyggnad. En översiktlig redogö— relse för dessa system lämnas i följande avsnitt. Därefter preciseras de krav som med hänsyn till bl.a. direktiven och MKU:s förslag om informationssystemets innehåll måste ställas på organisationen för MI. Den därpå följande framställningen innehåller synpunkter och förslag beträffande frågan
om vilket organ som skall ges huvudansvaret för uppbyggnaden av MI samt om den lämpliga organisationen för andra funktio- ner.
11.2. Organisatoriska lösningar inom andra informationssystem
På det statliga området pågår f. n. ett omfattande planerings— och förberedelsear— bete i syfte att bygga upp datorbaserade informationssystem för olika former av användning. I några fall har sådana ADB- system redan tagitsi drift.
Såsom förut nämnts skall enligt beslut av riksdagen en reform ske av fastighetsregistre- ringen. Ett ADB-baserat centralt fastighets- register för hela landet skall byggas upp. Riksdagen har vidare beslutat om en refor- mering av inskrivningsvå'sendet som innebär övergång till ADB-rutiner. Även detta regis- ter skall föras centralt.
En uppbyggnad av dessa register pågår med sikte på att de så småningom skall ingå i en samlad fastighetsdatabank. Arbetet med uppbyggnaden har lagts på ett för ändamålet särskilt bildat organ, centralnämnden för fastighetsdata (CFD). Dessutom medverkar bl. &. domstolsväsendets organisations- nämnd, de allmänna domstolarna, lantmäte- ristyrelsen, fastighetsregistermyndigheterna, statens planverk och rikets allmänna kart— verk.
Arbeten med att skapa ett informations-
system för rättsväsendet (RI) har pågått sedan år 1966. Systemet skall användas för att insamla, lagra, bearbeta och presentera information som har samband med verksam- heten inom polis-, åklagar- och domstols- väsendet samt kriminalvården. Syftet är främst att åstadkomma förenklade rutiner för utbyte och registrering av i första hand data inom rättsväsendet. I systemet samlad information skall bl.a. kunna användas av SCB för att utarbeta rättsstatistik. Rutinerna skall i stor utsträckning baseras på ADB- teknik och successivt sammanföras till del- system för olika områden. Delsystemen, som avser både processdata och rent administrati- va data, skall på sikt integreras till ett stort system men måste av praktiska och andra skäl installeras på olika datamaskinanlägg— ningar. Utbyte av data mellan anläggningarna beräknas behöva ske i viss utsträckning.
Uppläggningen av RI leds av ett för ändamålet särskilt skapat provisoriskt organ, samarbetsorganet för ADB inom rättsväsen- det, i vilket ingår representanter för justitie- och finansdepartementen, rikspolisstyrelsen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminal- vårdsstyrelsen, SCB och statskontoret. Till samarbetsorganet är knuten en rådgivande grupp sammansatt av företrädare för olika myndigheter inom det berörda verksamhets- området. Frågan hur verksamheten skall vara organiserad på längre sikt har ännu inte tagits upp till prövning.
Av de rutiner i RI som redan är i drift ingår flertalet i ett delsystem för brottmåls— förfarandet. För driften av detta system svarar rikspolisstyrelsen. Delsystem för kri- minalvården är under utveckling. Ansvarig för databehandlingen i sistnämnda del av RI är datamaskincentralen för administrativ da- tabehandling (DAFA), vilken också svarar för driften av ett redan utvecklat databehand- lingssystem avseende lagstiftning och rätts- praxis.
I samband med godkännande av riktlinjer för den fortsatta utformningen av fordons- registreringen har riksdagen fattat beslut om inrättandet av en central databank på for- donsområdet, ett bilregister. Detta har till
ändamål bl. a. att skapa informationsunder- lag som kan utnyttjas inom trafiksäkerhets- området för skilda slag av utrednings- och planeringsaktiviteter samt för kontroll i olika hänseenden av fordonsbeståndet. Informa- tion ur registret skall också kunna utnyttjas av polisen i dess trafikövervaknings— och spaningsarbete samt användas som underlag för beredskapsplanläggningen på fordons— och transportområdet. Vidare skall registret kunna användas som hjälpmedel vid debite- ring och uppbörd av fordonsskatt och vid kontroll av att trafikförsäkringsskyldigheten fullgörs. Registreringen skall även ligga till grund för utarbetande av fordonsstatistik. Bilregistret organiseras i ett antal delregister, nämligen ett fordonsregister, ett ägarere- gister och ett chassiregister.
1971 års riksdag fattade beslut om upprät- tande av ett centralt körkortsregister, vilket skall kunna utnyttjas av bl. a. trafiksäker- hetsverket, polisen, länsstyrelserna, tullen, domstolarna och åklagarna. I registret skall lagras uppgifter om körkortsinnehavama i landet.
Bil- och körkortsregistren avses komma att knytas nära till varandra. Huvudmyndig- het för båda registren kommer att bli statens trafiksäkerhetsverk. Fr.o.m. den 1 januari 1971 har en särskild nämnd, bilregisternämn- den, i uppdrag att svara för återstående planerings- och systemutvecklingsarbete samt att sätta det nya bilregistret i drift.
Inom arbetsmarknadsstyrelsen pågår se- dan några år arbete med att på grundval av ett förslag av statskontoret utveckla ADB- system för arbetsmarknadsinformation. Prin- ciperna för detta arbete har godkänts av 1970 års riksdag, som beslöt att arbetet skall inriktas på två etapper. Den första etappen omfattar överförande till ADB av funktioner med omfattande manuellt rutinarbete. Den andra etappen omfattar utnyttjande av ADB i det egentliga arbetsförmedlingsarbetet, så- som registrering av information om lediga platser och platssökande.
Arbetsmarknadsstyrelsens datasystem är ett fleranvändarsystem med terminalfunk- tioner. Systemets databank innehåller omfat-
tande register över bl. a. enskilda individer, beredskapsprojekt, utbildningskurser, skyd- dade verkstäder m. m.
Huvudman för informationssystemet kommer att vara arbetsmarknadsstyrelsen. Planeringen av uppbyggnaden sker inom en särskild ledningsgrupp i vilken ingår repre- sentanter för arbetsmarknadsstyrelsen, stats- kontoret och DAFA.
Översikten över informationssystemen vi- sar att dessa fått varierande — temporära eller permanenta — organisatoriska lösningar. Eftersom uppbyggnaden av systemen pågått endast några få år har något mera omfattan- de erfarenhetsunderlag från praktiskt bruk av olika system ännu inte framkommit. Valet av organisation och dennas uppbygg- nad i de skilda systemen bör emellertid kunna ge viss ledning för utformningen av en administration för MI. Möjligheterna att härvid också utnyttja erfarenheter från upp- byggnad av informationssystem utomlands är begränsade. Som tidigare framhållits har något system för miljöinformation omfattan- de hela miljövårdsområdet ännu inte byggts upp eller planerats på något annat hålli världen.
1 1.3 Principiella krav på organisationen för MI
Oavsett vilken organisationsform som kom- mer att gälla för MI måste vissa grundläggan- de funktioner återfinnas inom organisatio- nen. Dessa omfattar bl. a. att tillse att MI utvecklas enligt de linjer statsmakterna fast- ställer för MI, att ansvara för innehållet i systemet, att fullfölja uppbyggnaden av MI och att ansvara för kostnaderna. Här nämnda uppgifter ingår i vad MKU vill kalla huvud- mannaansvaret för MI.
Andra funktioner inom organisationen innefattar att fysiskt handha olika register m. m. och att svara för det praktiska arbetet med att bygga upp och genomföra själva systemet. Dessa arbetsuppgifter ingår i vad som skulle kunna kallas registeransvaret för systemet.
För utformning av den för MI nödvändiga
organisationen krävs att en närmare analys sker av de uppgifter som skall åvila organisa- tionen. Till en början kan konstateras att innehållsfrågorna måste kontinuerligt beva- kas även sedan informationssystemet eller delar av detta satts i rutinmässig drift. Bevakningen måste gälla både den informa- tion som systemet skall tillhandahålla olika användare och den information som skall tillföras systemet.
I kap. 6 har angetts de huvudsakliga informationsområden som MI enligt MKU:s förslag skall omfatta i ett inledande skede. Där har också redovisats vilka undersök- ningsverksamheter etc. som skall ligga till grund för systemet och vilka bearbetningar av olika slag som regelmässigt bör genomfö- ras inom systemets ram. MKU: s förslag i här nämnda avseenden baseras på en av utred- ningen i samverkan med statskontoret ge- nomförd undersökning av miljökontrollorga- nens behov av information. Resultaten från denna genomgång kan emellertid komma att delvis få kortvarig aktualitet. Organisationen måste därför vara så utformad att den kontinuerligt kan bevaka frågor som gäller systemets innehåll och användning. Bevak- ningen bör ske under aktiv medverkan av expertis från de olika ämnesområden som omfattas av informationssystemet.
Viss information av intresse från miljö- kontrollsynpunkt insamlas och bearbetas redan i dag. Detta gäller bl. a. information om publicerade vetenskapliga dokument in- om sådana ämnesområden som medicin, biologi och kemi. Organisationen för MI bör utreda och bevaka frågor som rör avvägning- en mellan innehållet i MI och den informa- tion som tillhandahålls av andra organ samt formerna för samverkan mellan MI och dessa organ i syfte att göra miljövårdsinforma- tionen så lättillgänglig som möjligt för intressenterna.
Den för MI ansvariga organisationen skall vidare handha frågor rörande systemets tekniska utformning. Härmed avses hur insamling, kvalitetskontroll, lagring, bearbet- ning och tillhandahållande av information skall ske. Kraven i dessa hänseenden är
mångskiftande. Redan i direktiven fastslås att systemet bör organiseras så att modern ADB-teknik kan utnyttjas. Tillgång måste därför finnas till datorutrustning och viss annan maskinkapacitet. Något krav att den för systemet ansvariga myndigheten själv skall ha hand om sådan utrustning kan emellertid inte föreligga. Behovet av dator- kapacitet kan tillgodoses genom anlitande av t.ex. någon extern datacentral, eventuellt med terminalanslutning till sådana organ som kan förväntas komma att använda systemet med hög frekvens. Såvitt nu kan bedömas kommer de datavolymer som skall inordnas i MI att från datorsynpunkt vara tämligen begränsade. Inköp av särskild dator- utrustning för drift av MI torde därför inte behövas.
En viktig del av verksamheten inom MI blir att handha sådan information som insamlas inom ramen för tillsynen enligt viss lagstiftning. Avsikten med denna verksamhet är att stödja de för miljökontroll och miljöstyrning ansvariga myndigheterna i de- ras strävan att bygga upp en effektiv och rationellt ordnad tillsyn inom resp. kontroll- områden. Om detta syfte skall kunna upp- fyllas krävs att MI får en organisation som medger att de berörda myndigheternas be- hov av information i olika beslutssituationer kan tillgodoses utan tidsutdräkt.
På grundval av de uppgifter i MI som erhålls inom ramen för viss författnings- tillämpning skall enligt MKU:s förslag utar- betas en offentlig statistik över skilda förhål- landen av betydelse från miljökontrollsyn- punkt. Verksamheten härmed medför likale- des vissa krav på den organisatoriska utform- ningen av systemet.
Den av MKU föreslagna verksamheten inom MI avser emellertid i stor utsträckning även hantering av sådan information som inte härrör från viss författningstillämpning. Hit hör bl. a. den omfattande dokumenta- riska information som skall ingå i systemet och den information som samlas in i syfte att bilda underlag för en bestämd statistisk redovisning. Av speciell karaktär blir den information som erhålls från det av MKU
Även handhavandet inom MI av informa- tion som erhålls i annan ordning än inom ramen för viss författningstillämpning ställer krav på den organisatoriska utformningen av systemet. Resurser för lagring, bearbetning och presentation av sådan information måste tillskapas. För statistikframställningen och verksamheten med basdataundersökningar behöver härutöver finnas en organisation för den primära datainsamlingen till systemet.
Det eller de organ som får uppdraget att svara för insamling av primärdata inom MI måste ges erforderliga tekniska resurser. Till icke obetydlig del kommer denna informa- tion att utgöras av särskilt insamlade mät- och Observationsdata avseende exempelvis föroreningshalter i luft, vatten, mark och levande organismer samt fysikaliska förhål- landen. För insamlingen krävs apparatur i form av bl. a. mät- och analysinstrument samt personalresurser.
I informationssystemet kommer emeller- tid också att ingå åtskilliga data som inte utgör resultatet av en viss mät— eller observa- tionsverksamhet. Exempel härpå är uppgifter som samlas in inom ramen för en löpande statistik över kommunala vatten- och av- loppsförhållanden, avskjutningen av vissa viltarter samt över avfallsmängder rn. m. Till denna grupp hör också den dokumentariska informationen samt stora delar av den information av administrativ karaktär som kommer att registreras inom ramen för tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen och andra författningar.
På ett informationssystem av Mlzs typ måste rent allmänt ställas höga krav på noggrannhet i data. I organisationen för MI måste därför inordnas resurser för teknisk kontroll av informationen. Av särskild bety- delse är tillförlitligheten hos de mät- och analysinstrument som kommer till använd- ning i viss undersökningsverksamhet. Såsom framhållits i annat sammanhang är det av vikt att interkalibrering av mät- och analys- instrument regelbundet genomförs.
En av huvudfunktionerna för organisatio- nen blir att utföra olika typer av bearbetning
av information såväl rutinmässigt som i form av specialbearbetningar av skilda slag. Av särskild betydelse är att sambearbetning med andra i sammanhanget relevanta informa- tionssystem och register kan genomföras i behövlig utsträckning.
MI måste vidare planeras med tanke på att information från systemet skall kunna till- handahållas användarna vid önskad tidpunkt och i en för användningen anpassad form. Man kan förutse att systemet får ett stort antal användare. Över huvud taget bör gälla att informationsservice på miljövårdsområ- det skall kunna ges till en vid krets av intressenter med varierande informations- behov. Av detta följer bl.a. att åtgärder måste vidtas för samverkan mellan befintliga dokumentationscentraler i syfte att förenkla för användarna att få tillgång till den infor- mation de önskar.
Ett förväntat utvidgat internationellt mil— jövårdsarbete kommer att ställa ökade krav på den internationella rapporteringen av miljöinformation. Det är angeläget att denna rapportering kan ske smidigt och samordnat med annan liknande rapportering. Här kan hänvisas till vad som anförts i kap. 8. I sammanhanget bör också observeras att man inom bl.a. ECE och OECD rent allmänt diskuterat miljöinformationsfrågorna och därvid konstaterat värdet av att nationella ”'miljöinformationscentraler” inrättas vilka skulle ha att svara för erforderlig rapporte— ring till internationella organisationer och även i övrigt delta i det internationella informationsutbytet. Vidare bör uppmärk- sammas de krav beträffande miljöstatistikens utformning och innehåll som kan bli resultat av ett av europeiska statistikerkonferensen igångsatt arbete på miljöstatistikområdet.
Slutligen bör framhållas att redan vid systemets start antalet intressenter kommer att vara betydande och att kretsen av intressenter kan antas komma att snabbt vidgas. Det är därför angeläget att vägar öppnas för systemets användare att i olika avseenden påverka innehållet i och utform- ningen av systemet. Detta kan tillgodoses genom att huvudintressenterna ges formella
och reella möjligheter till inflytande över systemet.
11.4 Val av huvudman för MI
De centrala administrativa funktioner som skall utövas inom MI bör enligt MKU:s mening ankomma på en myndighet. Praktis- ka och statsfinansiella skäl talar i och för sig för att ett redan verksamt statligt organ i första hand skall komma i fråga. Vid valet av sådant organ borde det kunna ligga nära till hands att beakta vilken myndighet som genom sin verksamhet kan förväntas få särskilt stor användning av systemet. Bland sådana intressenter på central myndighets- nivå kan nämnas SNV som har huvudansva- ret för den yttre miljön, den till SNV knutna produktkontrollnämnden som beslutar i frå- gor om hälso- och miljöfarliga varor, arbetar- skyddsstyrelsen som har ansvar för arbets- miljön, livsmedelsverket som har ansvar för livsmedelskontrollen och socialstyrelsen som ansvarar för den allmänna hälsovården.
Av större vikt vid valet av huvudman är emellertid enligt MKU: s mening att myndig- heten i fråga har arbetsuppgifter och erfaren- heter av betydelse för driften av MI. Härvid torde enligt MKU: s mening främst SCB, SNV, SMHI och CFD komma i fråga. Även om utredningen, såsom framgår av det föl- jande, inte anser sig böra förorda någon av dessa myndigheter som huvudman för MI för det första, relativt kortvariga inledningsske- det, har utredningen dock funnit det vara av värde att, främst med tanke på nödvändighe- ten att inom en snar framtid ta ställning till valet av definitiv huvudman, granska dessa fyra myndigheters allmänna lämplighet som huvudman för MI. I det följande lämnas en översikt över myndigheternas lämplighet med hänsyn till deras ämnesområden och deras möjligheter att ta hand om innehålls- frågorna och ombesörja informationsinsam- ling, kvalitetskontroll och bearbetning av information samt att tillhandahålla informa- tion.
Vad först angår det ämnesområde som var och en av de fyra myndigheterna täcker i sin
verksamhet kan konstateras att den grund- läggande arbetsuppgiften för SCB är att framställa statistik som efterfrågas för olika former av användning isamhället. Statistik- produktionen baseras dels på uppgifter som SCB insamlar i egen regi, dels — i ökad utsträckning -— på uppgifter som inhämtas av myndigheter och andra organ för i första hand skilda administrativa ändamål. SCB lämnar vidare biblioteks— och informations- service inom statistikområdet. En omfattan- de uppdragsverksamhet förekommer också, innefattande genomförande av t. ex. större intervjuundersökningar, tillhandahållande av speciella statistiska bearbetningar m. m.
Den reguljära statistikproduktionen vid SCB täcker numera ett stort ämnesområde, omfattande lantbruk, fiske, bostäder och fastigheter, industri, handel, arbetsmarknad, finanser, nationalräkenskaper, hushåll, be— folkning, rätts- och socialvård, utbildning, kultur m.m. För bearbetningen av denna statistik disponerar SCB en egen datamaskin- central.
Inom SNV:s ansvarsområde faller bl. a. arbetsuppgifter inom den s.k. allmänna naturvården. Hit hör ärenden rörande natur- vårdsområden och rörligt friluftsliv, idrotts- anläggningar, landskapsvård samt jakt och viltvård. Inom vattenvårds- och luftvårdsom- rådena handläggs tillståndsärenden, statsbi- dragsärenden m. m. Avfallsfrågor ingår lika- ledes i verksamhetsområdet liksom frågor om planering och uppföljning av forsknings- och undersökningsverksamhet på miljövårds- området. Vidare bedrivs informationsverk- samhet kring aktuella frågor inom miljöom- rådet samt — främst på vattenvårdsområdet — specialutredningar beträffande förore- nings- och recipientfrågor. Frågor rörande hälso- och miljöfarliga varor handläggs av den till SNV knutna produktkontrollnämn- den. SNV är också tillsynsmyndighet enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor.
Arbetet vid SMHI omfattar väderinforma- tion samt klimatologisk verksamhet. Vidare svarar institutet bl. a. för en löpande klimat- statistik och för speciella klimatologiska bearbetningar samt utför mikroklimatologis—
ka undersökningar och utredningar rörande miljövårdsproblem. Inom det hydrologiska området utför SMHI utredningar och under- sökningar m.m. rörande bl.a. vattenstånd och vattenföring, isförhållanden, vattentem- peratur, djupförhållanden i sjöar, värme- och vattenbalans i sjöar och vattendrag. Vidare görs hydrografiska och oceanografiska un— dersökningar. Till SMHI hör en datamaskin- central.
Vid CFD är verksamheten inriktad på att fullfölja uppbyggnaden av de centrala fastig- hets- och inskrivningsregister om vilkas inrät- tande riksdagen har fattat principbeslut. Inom ramen för denna uppbyggnad bedrivs en omfattande försöksverksamhet avseende stora delar av Uppsala län.
Översikten torde visa att den statistikin- samling och de statistiska bearbetningar av administrativt och annat material, som kan behöva ske inom MI, helt faller inom SCB:s principiella ämnesområde. SNV:s verksam- het — inkl. produktkontrollnämndens — motsvarar f. n. huvuddelen av det ämnesom- råde som kan förutses komma att gälla för MI i ett inledningsskede. Vid den tidpunkt då MI kommer att omfatta information om t.ex. arbetsmiljön samt livsmedel blir det dock en viss skillnad mellan SNV: s verksam- hetsområde och ämnesområdet för MI. Nu- varande verksamhet vid SMHI täcker huvud- sakligen ämnesområdena meteorologi, hyd- rologi och oceanografi, vilka är viktiga men knappast centrala avsnitt av MI. CFD:s principiella verksamhetsområde har visserli- gen ännu inte blivit slutligt definierat av statsmakterna men torde knappast komma att få en mera påtaglig ämnesmässig anknyt- ning till MI.
Beträffande de fyra myndigheternas kom- petens att ta hand om innehållsfrågorna i MI kan konstateras, att någon officiell miljösta- tistik i egentlig mening inte utarbetats inom SCB och att denna myndighet därför i huvudsak saknar expertis för bedömning av dessa frågor. En fortlöpande sakkunnig granskning av innehållsfrågorna i MI borde däremot kunna utföras inom SNV. Utanför verkets kompetensområde skulle emellertid
komma att falla bl. a. tidigare angivna frågor om inre miljön och om vissa produkter som inte omfattas av lagen om hälso- och miljö- farliga varor, exempelvis livsmedlen.
Verksamheten vid SMHI har under de senaste åren kommit att i ökad utsträckning omfatta utredningar och undersökningari miljöärenden. SMHI förfogar därigenom över viss expertis som dock knappast täcker hela ämnesområdet för MI. Totalt sett är SMHI: s verksamhetsområde betydligt snävare i rela- tion till ämnesområdet för MI än SNV:s verksamhetsområde. För CFD torde likaså förutsättningarna att kunna utöva en fort- löpande innehållsmässig bedömning av MI vara begränsade med hänsyn till att nämn- dens arbete är koncentrerat till en tämligen speciell uppgift.
När det gäller resurser och förutsättningar i övrigt för informationsinsamling kan kon- stateras att SCB förvärvat en omfattande erfarenhet av statistikinsamling och insam- ling av registerinformation m. m. Insamling- en har ofta avsett stora datamängder. Endast i begränsad utsträckning gäller dock datain— samlingen sådan information som framkom- mer genom provtagning (observationsverk- samhet) och/eller analys. SCB saknar likaså större erfarenhet från behandling av s.k. dokumentarisk information.
SN V har — inom ramen för verksamheten vid sitt undersökningslaboratorium och inom enheter som finansieras med forsknings— medel — förvärvat en betydande erfarenhet från insamling av data och disponerar såväl tekniska resurser (provtagnings— och analys- utrustning, undersökningsfartyg m. in.) som personella resurser för sådan verksamhet. Inte heller vid SNV har emellertid bedrivits någon informationinsamling med särskilt syfte att bygga upp eller underhålla doku- mentationssystem.
SMHI bedriver sedan länge en omfattande verksamhet med insamling av information, i huvudsak avseende meteorologiska, hydrolo- giska och oceanografiska förhållanden. För detta ändamål förfogar institutet över dels en omfattande teknisk utrustning (inkl. datoranläggning), dels personella resurser i
form av bl. a. en observatörskår. I den mån analyser av tagna prover behöver utföras, sker dessa i begränsad utsträckning inom eget laboratorium. Också den av SMHI bedrivna informationsinsamlingen avser vä- sentligen numeriska data av skilda slag.
Verksamheten vid CFD omfattar likale- des insamling (registrering) av stora mängder information. Det torde dock kunna konsta- teras att nämndens arbete härmed avser en tämligen speciell typ av data och att erfaren- heterna härifrån har ett mera begränsat värde från miljöinformationssynpunkt.
Vad gäller kvalitetskontroll samt lagring och bearbetning av information kan generellt konstateras att dessa arbetsmoment ägnas stor uppmärksamhet inom statistikproduk- tionen vid SCB och att verket besitter en betydande erfarenhet på detta område. Prak- tiskt taget all mera omfattande statistik- produktion vid SCB är numera omlagd till automatisk databehandling. I anslutning till genomförda omläggningar har utom rutiner för lagring och bearbetning av information utarbetats datorbaserade kvalitetskontroll- program.
Den av SN V insamlade informationen har hittills till övervägande del behandlats ma— nuellt. På senare år har ansträngningarna att uppnå en förbättrad kvalitetskontroll och effektiva bearbetningsrutiner intensifierats, vilket har lett fram till viss begränsad användning av datorbaserade rutiner. Kvali- tetskontrollfrågoma har på sistone ägnats särskild uppmärksamhet inom SNV och bl. a. medfört att verket genom interkalibre- ringsverksamhet undersökt tillförlitligheteni analysresultat erhållna vid olika laboratorier ilandet.
Insamlingen av information vid SMHI sker i viss utsträckning genom automatisk överfö- ring (on line-förbindelse) till institutets da— tor. På detta sätt erhållen information kvalitetskontrolleras, lagras och bearbetas också maskinellt. Detsamma gäller i stor utsträckning sådan information som utgör resultat av datainsamling (observations- verksamhet) i mera traditionell mening. Sammanfattningsvis kan konstateras att in-
om SMHI finns väl utvecklade rutiner för datorbaserad kontroll, lagring och bearbet- ning av den insamlade informationen.
Också inom CFD utvecklas rutiner för kvalitetskontroll, lagring och bearbetning av information. För de datorbaserade delarna av denna verksamhet har hittills utnyttjats extern datorkapacitet, bl. a. inom DAFA.
Vad slutligen angår förutsättningarna att tillhandahålla information från MI till olika intressenter — inhemska såväl som utländska — gäller att SCB genom sin statistikverk- samhet har utvecklade rutiner för presenta- tion av resultat från statistiska bearbetningar av skilda slag. SCB: s redovisning av statistik- resultaten sker huvudsakligen i publikatio- ner dels i form av korttidsstatistik, dels genom sammanfattande årsredogörelser för de olika statistikområdena. Vid sidan av den reguljära statistikredovisningen utför SCB efter begäran sammanställningar av speciella statistiska uppgifter. Till denna redovisning hör bl. a. den internationella statistiska rap- porteringen.
Den av SN V framtagna informationen har, jämförd med t. ex. den offentliga statistiken vid SCB, intresse för en mera begränsad grupp användare. Behov har därför inte funnits att inom SNV utveckla rutiner för en mera omfattande redovisning av undersök- nings- och utredningsresultaten. Det för- tjänar dock nämnas att viss statistikredovis- ning m.m. numera sker i bl.a. verkets årsbok. SNV svarar vidare för delar av den rapportering av aktuella miljöförhållanden som begärs av skilda internationella organ. Några fasta rutiner för denna rapporterings- verksamhet har dock inte blivit utvecklade.
Den av SMHI framtagna informationen har ofta ett stort antal intressenter, varför institutet sökt utveckla rutiner som säker- ställer en effektiv spridning av informatio- nen. Formen för denna redovisning varierar från korttidsrapporter till periodiska publi- kationer. Såväl traditionell numerisk redovis- ning som resultatredovisning i t.ex. kart- form tillämpas.
Information från den fastighetsdatabank som nu byggs upp vid CFD kommer att
tillhandahållas i skilda former. En grundsten i registersystemet är att olika organ genom terminalanslutning till den centrala datorn skall kunna få önskade uppgifter redovisade på t. ex. bildskärm.
Jämförelsen mellan de fyra myndigheter- nas verksamhetsområden torde visa att fram- för allt SNV och SCB har de arbetsuppgifter och erfarenheter som kan vara av betydelse för driften av MI. Beträffande SNV bör dessutom beaktas att verket blir avnämare av en stor del av informationen från MI. Vidare kan SNV antas komma att svara för betydan- de delar av den datainsamling som skall ligga till grund för MI. Genom att SNV är den centrala förvaltningsmyndigheten på miljö- vårdsområdet är det givetvis angeläget att verket bereds möjlighet att utöva ett avgö- rande inflytande på uppläggningen och ut- vecklingen av informationsrutinema inom ramen för sin verksamhet. Detta skulle kunna tillgodoses om SNV får huvudmanna- ansvaret för MI.
Till förmån för SCB som huvudman talar rent allmänt det förhållandet att en stor del av verksamheten inom MI kommer att innehålla sådana statistiska moment för vilka SCB enligt MKU:s förslag skall ansvara. Vidare har SCB erfarenhet från insamling och bearbetning av stora datavolymer. Ett ytterligare motiv för att välja SCB är att denna utgör ett i miljösammanhang neutralt organ. Från vissa synpunkter skulle det kunna uppfattas som en nackdel att ett i miljövården och miljökontrollen engagerat organ, t. ex. SNV, också har ansvaret för den informationsverksamhet som bl. a. skall ge fortlöpande besked om miljösituationen och miljöutvecklingen.
Enligt vad som närmare utvecklas i kap. 13 kommer MI i ett inledande skede att genomgå utveckling inom ramen för en försöksverksamhet. Detta innebär att arbetet skall bedrivas i form av olika delprojekt som successivt utvärderas. Härefter skall en sam- lad bedömning av informationssystemet gö- ras. Avsikten med försöksverksamheten är bl.a. att bereda användarna möjlighet att
successivt precisera informationsbehoven samt att skapa underlag för beslut om slutlig registerorganisation och om en permanent administration för verksamheten inom MI. I kap. 13 redovisas även en tidsplan för genomförande av försöksverksamheten. En— ligt tidsplanen bör uppbyggnaden kunna vara genomförd senast år 1980. Eftersom det sålunda är fråga om en successiv uppbyggnad av MI och en försöksverksamhet ligger det nära till hands att för inledningsskedet också närmare pröva lämpligheten av en proviso- risk organisation.
Fördelen med att redan i det inledande försöksskedet anförtro ansvaret för verksam- heten till någon av SCB, SNV, SMHI och CFD är att verksamheten skulle kunna i vissa avseenden finna sin form på ett säkrare sätt än som blir fallet med ett inledande proviso- rium. Härvid skulle man också kunna und- vika de övergångssvårigheter som måste uppkomma då en provisorisk organisation överförs till en permanent. En permanent organisation knuten till endera av de nämnda myndigheterna skulle vidare medföra den fördelen att vissa administrativa basresurser skulle vara tillgängliga.
Under försökstiden bör värdefulla erfaren- heter kunna göras till ledning för fortsatta organisatoriska överväganden. Enligt MKU: s uppfattning bör det anförda leda till att under försöksverksamheten ett särskilt, fri- stående organ blir huvudman för MI.
MKU förutsätter emellertid att definitiv ställning tas till frågan om vilken myndighet som efter försöksverksamhetens genomfö- rande skall vara huvudman för MI så snart förutsättningar härför föreligger. Försöks- verksamheten bör såsom nyss nämnts kunna vara genomförd senast år 1980.
Under försöksverksamheten skall bl. a. sådana väsentliga frågor avgöras som rör systemets principiella innehåll och använd- ning. Enligt MKU: s förslag kommer MI efter hand att omfatta ett stort antal sinsemellan vitt skilda ämnesområden, och det kan antas att krav i fråga om systemets innehåll och användning kommer att ställas från avnä- mare representerande skilda intressen. Frå-
gor av denna art måste bli föremål för en så allsidig prövning som möjligt. Till den ansvariga myndigheten bör därför knytas representanter för de organ som i första hand kommer att utnyttja MI. Detta kan komma till stånd genom att myndigheten organiseras som en nämnd.
MKU föreslår med hänsyn till det anförda att som huvudman för MI under tiden för försöksverksamhet inrättas ett särskilt organ, kallat miljödatanämnden.
Såsom huvudman för MI blir miljödata- nämnden beslutande i principiella frågor om systemets informationsinnehåll, innehållet i och organisationen av viss datainsamling som skall ge systemet dess avsedda innehåll, systemets tekniska uppläggning, drift och användning samt former för tillhandahållan- det av information från systemet. Nämnden blir vidare ansvarig för kostnaderna för utvecklingen och driften av MI. Utöver dessa till huvudmannaansvaret hörande frågor skall miljödatanämnden i enlighet med vad MKU anfört i det föregående ha hand om register- ansvaret, dvs. det praktiska arbetet med att bygga upp och genomföra själva systemet. Miljödatanämnden skall således även vara ansvarig för driften av systemet. Nämnden har därvid att bl. a. ansvara för insamling av information, för lagring av denna informa- tion samt för å jour-hållningen av systemet. Vidare skall nämnden svara för bearbetning och sekretesskontroll av information och för tillhandahållandet av uppgifter från MI till såväl inhemska som utländska intressenter. En viktig uppgift för nämnden blir också att ansvara för utrednings-, systemutvecklings- och programmeringsarbete.
Nämnden kan emellertid av praktiska skäl inte fullgöra alla de skiftande uppgifter som blir aktuella inom MI. Man måste anta att nämnden i stor utsträckning hänvisas till att anlita andra myndigheter. Sålunda räknar utredningen med att statskontoret skall kunna biträda nämnden i utvecklingsarbetet och försöksverksamheten inom MI i det inledande skedet. Vidare är det naturligt att SNV anlitas såvitt gäller de i kap. 7 föreslag- na insamlingsverksamheterna inorn basdata-
nätet och att SCB tilldelas särskilda uppgif- ter beträffande statistikverksamheten inom MI. Dessa båda myndigheters medverkan kommer i följande två avsnitt att närmare preciseras.
Källor för informationen i MI blir ett relativt stort antal organ, vilka förutsätts bli i princip ansvariga för att uppgifterna fyller ställda krav på kvalitet, enhetlighet och jämförbarhet med andra data. Det förhållan- det att ansvaret i dessa avseenden läggs på de organ som blir leverantörer av information till MI behöver dock inte innebära att alla i sammanhanget erforderliga kontroller av pri- märmaterialet också skall genomföras av dessa organ. Det föreligger enligt MKU:s bedömning betydande svårigheter att för ett nytt informationsområde av det slag som MI representerar bedöma i vilken utsträckning och för vilka informationstyper en centrali- serad datakontroll är ändamålsenlig. MKU räknar med att dessa frågor får prövas närmare i samband med att detaljplanering sker av informationsrutinema inom MI, var- vid särskild uppmärksamhet bör ägnas for- merna för samarbete vid datakontrollen mel- lan de organ som har att leverera datamate- rial till MI och det centralt ansvariga organet.
1 1.5 Organisation för basdatanätet 1 1.5.1 Planerings- och driftorganisation
De föreslagna översiktliga programmen för basdataundersökningarna innebär att fortlö- pande observationer skall ske av luft (inkl. nederbörd), vatten (inkl. grundvatten) samt mark och vegetation. Syftet med undersök- ningarna är att klarlägga utvecklingen av sådana förhållanden som har särskild bety- delse från miljökontrollsynpunkt, därvidi första hand skall belysas vilka långsiktiga förändringar som sker i fråga om halterna av vissa föroreningar och beträffande de biolo- giska processerna.
Verksamheten inom basdatanätet fordrar noggrann övergripande planering för att den skall kunna uppfylla sitt mål att ge fortlöpande besked om förändringarna i
miljön. Vid planeringen måste därför beak- tas, att innehållet i basdataundersökningarna anpassas till karaktären av de förändringar man önskar klarlägga, att hög grad av representativitet eftersträvas, att resultaten får en hög och känd tillförlitlighet, att kontinuiteten säkerställs samt att en inne- hållsmässig och teknisk-organisatorisk sam- ordning sker av verksamheten.
MKU: s förslag att miljödatanämnden skall ha huvudansvaret för försöksverksam- heten inom MI innebär att nämnden även för basdatanätet får ansvaret för den över- gripande planeringen och bedömningen. De olika delprogram inom vilka basdataunder- sökningarna skall genomföras bör inordnas i ett av nämnden samordnat observations- program. I utarbetandet av programmet bör delta bl. a. SNV och, med hänsyn till att data även är avsedda att bilda underlag för en löpande statistikproduktion, SCB.
För en funktionell utveckling och drift av basdatanätet krävs resurser för löpande pla- nering av detaljprogram, insamling av prover, analys av prover, bearbetning och utvärde- ring av data samt för metodutveckling.
Undersökningsverksamhet av basdataka- raktär bedrivs f.n. av bl.a. SNV, NLU, SMHI, SGU, fiskeristyrelsen och lantbruks- högskolan samt vissa till universiteten knut- na organ. I flertalet fall drivs verksamheten med stöd av forskningsmedel från SNV. Vid sin bedömning av de organisatoriska former- na för basdatanätets utveckling och drift har MKU övervägt tre huvudalternativ, vilka samtliga bygger på den förutsättningen att SNV intar en särställning bland de organ som kan komma att engageras i verksamheten.
Det första alternativet innebär att SNV blir ansvarigt för samordning av den löpande verksamheten men att det praktiska arbetet såväl organisatoriskt som lokalmässigt för- ankras hos de olika organ och institutioner som i dag är verksamma inom området och av vilka några redan nämnts. För att säker- ställa en kontinuitet i datainsamlingen krävs att dessa organ tilldelas medel över stat, vilket i sin tur medför en institutionalisering av de verksamheter som i dag bedrivs med
stöd av forskningsanslag. För denna lösning talar att en naturlig kontakt på detta sätt kan hållas med forskningsverksamheten bl. a. inom universiteten. Mot lösningen talar dock att det torde vara mycket svårt att åstad— komma den samordning av observationspro- grammen som är nödvändig för att en helhetsbild av miljöförändringarna skall kun- na erhållas. Mot alternativet talar även den splittring av analysresursema som uppstår såväl inom basdatanätet som mellan basdata- nätet och den övergripande miljöövervakning som redan nu bedrivs av SNV.
Det andra alternativet innebär att verk- samheten fördelas mellan de organ som nu svarar för de olika typer av undersökningar som skall genomföras inom basdatanätet. En sådan uppdelning skulle i huvudsak innebära att SNV ansvarar för undersökningar avseen- de luft, ytvatten, exkl. hydrologiska under- sökningar samt mark och vegetation, att SGU svarar för grundvattenundersökningar samt att SMHI får ansvaret för hydrologiska undersökningar. För detta alternativ talar att kontinuiteten i verksamheten säkerställs samt att en samordning av de olika delpro- grammen underlättas. Vidare kan behovet av analysresurser för basdatanätet samordnas med behovet av motsvarande resurser för de undersökningar som SNV, SGU resp. SMHIi övrigt utför, varigenom såväl administrativa som laboratoriemässiga resursbesparingar kan åstadkommas. Mot alternativet talar främst att verksamheten inom basdatanätet till stor del skiljs från forskningsmiljön vid universitetsinstitutionerna, vilket kan försvå- ra ett tillräckligt utbyte av erfarenheter och tekniska resurser mellan grundforskningen vid institutionerna och den målinriktade verksamheten inom basdatanätet.
Det tredje alternativet innebär en organi- satorisk centralisering och en lokalmässig decentralisering av ihuvudsak de verksamhe- ter av basdatakaraktär som i dag stöds av SNV:s forskningsnämnd. Verksamheten skulle enligt detta alternativ organisatoriskt inordnas i SNV, SGU resp. SMHI men lokalmässigt ligga kvar i anslutning till de universitetsinstitutioner där den f. n. bedrivs.
För detta alternativ talar i första hand den ovan påtalade sammankopplingen i tekniskt och personellt avseende mellan universiteten och basdatanätet. Vidare underlättas, i för- hållande till det första alternativet, ett samordnat utnyttjande av tekniska och per- sonella resurser inom resp. myndighets nu— varande undersökningsverksamhet och bas- datanätet. Samtidigt försvåras dock en sam- ordning av de olika verksamheterna inom basdatanätet. Vidare medför detta tredje alternativ sannolikt en dyrare och mer ohanterlig administration än det första alter- nativet.
MKU vill för sin del förorda det andra alternativet. Såsom skäl härför kan i första hand framhållas att ansvaret för provtagning och analys i görligaste mån bör samordnas på grundval av det av miljödatanämnden fast- ställda observationsprogrammet. Vidare är det av väsentlig betydelse att basdatainsam- lingen planeras på sådant sätt att koordine- ring sker med främst tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen. En enhetlig organi- sation befrämjar möjligheterna att samman- föra specialister från olika områden, vilket i sin tur verkar stimulerande på arbetet och underlättar samordnad problemlösning. Vi- dare verkar en sådan organisation kostnads- besparande i fråga om serviceresurser och administrativa resurser. Av de olika alterna- tiv som nyss redovisats för provtagnings— och analysverksamhetens organisation tillgodoser alternativet två bäst samordningsbehovet. Enligt detta alternativ uppnås också relativt klara gränser för ansvarsfördelningen. Det får ankomma på SNV, SGU resp. SMHI att för miljödatanämndens slutliga behandling i samråd utarbeta förslag till detaljprogram för undersökningsverksamhetens praktiska be— drivande. Det bör stå SNV, SGU och SMHI fritt att på uppdragsbasis eller på annat lämpligt sätt utforma provtagningsorganisa- tionen inom resp. ansvarsområden.
För analys av insamlade prover fordras en relativt omfattande laboratorieorganisation. Behov föreligger inte endast av analyser utan även av en fortlöpande utveckling av analys- metoder och interkalibrering mellan olika
laboratorier. Av särskild betydelse är också den samordning som kan ske med motsva- rande verksamhet för tillsyn enligt miljö- skyddslagen, eftersom verksamheten inom basdatanätet har samband med denna tillsyn. I görligaste mån bör med hänsyn till basdata- nätet erforderliga analysresurser koncentre- ras. Förutsättningar skapas härigenom för att datamaterialet får känd tillförlitlighet och homogenitet. En centraliserad verksamhet medför också möjligheter till ett mera rationellt utnyttjande av personal och instru- ment. Även när det gäller organisation av analysverksamheten synes därför alternativ två vara att föredra. De analys- och andra laboratorieresurser som behövs för detta ändamål utgör i princip en del av de laboratorieresurser som fordras för miljö- kontrollen i stort. Behovet för basdatanätet sammanfaller i stora delar med det som föreligger för tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen. MKU tar i nästa avsnitt upp de konkreta behov av laboratoriere- surser som basdatanätet ställer. Eftersom det framför allt är hos SNV behovet kommer att ligga begränsar sig MKU till att i förevarande organisatoriska sammanhang behandla detta verks behov. SGU:s och SMHI:s behov av analysresurser bör kunna prövas efter hand i samband med den årliga budgetbehand— lingen.
De data som insamlats skall av SNV, SGU och SMHI överlämnas till miljödatanämnden för att lagras och bearbetas med bl. a. den information som insamlas itillsynsverksam- heten enligt miljöskyddslagen, hälsovårds— stadgan och strålskyddslagen. I lämplig form bör de i basdataundersökningarna erhållna resultaten av miljödatanämnden tillhanda- hållas SCB för framställning av löpande statistik över immissioner m. m.
Av det bearbetade materialet skall kunna göras sammanställningar så att miljösituatio- nen och inträffade förändringar i denna blir belysta genom bl. a. jämförelser mellan emis- sionsdata och immissionsdata. För materia- lets utvärdering fordras i allmänhet att kunskapsnivån hos vederbörande personal är kvalificerad. Eftersom informationen från
basdatanätet skall ligga till grund för be- dömning av den aktuella miljösituationen och miljöutvecklingen och därav påkallade miljövårdsåtgärder bör utvärderingen av in- formationen ankomma på SN V. I utvärde- ringsarbetet bör engageras forskningsorgan representerande skilda discipliner. Forsk- ningsnämnden vid SNV måste spela en aktiv roll för planering av materialets vetenskap- liga bearbetning och för att ställa medel till förfogande för ändamålet.
1 1.5.2 Laboratorieorganisation
I sitt betänkande SOU 1972: 31 behandlade MKU utförligt hur laboratorieverksamheten borde organiseras med hänsyn till det fram- lagda förslaget till lag om hälso- och miljöfar- liga varor. Laboratorieorganisationen var av- sedd att tillgodose de behov den nya lagstiftningen medförde och de behov som förelåg med hänsyn till tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen.
MKU fann att undersöknings— och utred- ningsbehoven för miljöskydd och produkt- kontroll hade så många beröringspunkter att det var rationellt att så långt möjligt tillgodo- se dem genom ett i SNV integrerat undersök- ningslaboratorium. De myndigheter som ha- de arbetsuppgifter inom områden som be- rördes av SNV: s verksamhet borde ha möjlighet att anlita verkets laboratorieresur- ser. Vidare betonades att det för uppbyggna- den av ett miljövårdens informationssystem hade ett betydande värde att olika undersök- ningsverksamheter sammanfördes till ett över stat bekostat centralt utrednings- och undersökningslaboratorium. När det gällde laboratoriets uppgifter i sistnämnda avseende framhöll MKU att den föreslagna organisa- tionen även var att se som en basorganisation för att befintlig datainsamling och metodut- veckling skulle kunna drivas vidare. MKU förutskickade att den i sitt nu föreliggande betänkande skulle närmare behandla frågan om laboratorieresurser för detta ändamål.
Laboratoriet skulle enligt förslaget byggas upp genom sammanförande av i första hand SNV:s nuvarande undersökningslaborato-
rium med NLU och NSL. Dessutom skulle vissa andra med forskningsmedel bekostade enheter, nämligen gruppen för ekologisk biocidforskning och biodatagruppen vid na- turhistoriska riksmuseet samt de grupper vid NLU och meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet som ansvarar för yt- och markvattenkemiska nätet (YM-nätet) resp. luft- och nederbördskemiska nätet (IMI-nätet), ävensom delar av SNV: s omgiv— ningshygieniska avdelning ingå i det nya laboratoriet. Efter vissa förstärkningar skulle laboratoriet bestå av 175 tjänster fördelade på sju centrala och tre regionala enheter. De centrala enheterna utgjordes av en bered- ningsenhet och en serviceenhet samt enheter för vattenundersökningar, luft- och buller- undersökningar, miljögiftfrågor, fysikalisk- kemiska analyser samt för fasta observations- system.
I prop. 1973: 17 med förslag till lag om hälso- och miljöfarliga varor, m. m. anförde föredragande departementschefen bl. a. att MKU:s förslag låg i linje med de organisa- tionsförändringar som de senaste åren ge- nomförts beträffande läkemedelskontrollens, livsmedelshygienens och arbetsmedicinens undersökningsresurser. Förslaget innebar också samordning av olika resurser som SNV disponerade. Emellertid ansåg sig departe- mentschefen, mot bakgrund av bl.a. den kritik remissinstanserna riktat mot utred- ningsförslaget, inte kunna godta den lösning av laboratoriefrågan som MKU föreslagit. I stället förordade departementschefen en till- fällig lösning av laboratoriefrågan i awaktan på bl. a. de vidare förslag som kunde komma att framläggas av arbetsmiljöutredningen och, i fråga om uppbyggnaden av ett miljövårdens informationssystem, av MKU. Denna tillfälliga lösning innebär att särskilda medel lämnades för en förstärkning av såväl SNV:s nuvarande undersökningslaborato- rium som arbetarskyddsstyrelsens arbets- medicinska avdelning. Dessutom skulle pro- duktkontrollnämnden få disponera medel för att utföra vissa undersökningar.
Sedermera har Kungl. Maj: t tillkallat särskilda sakkunniga för att utreda hur en
samordning skulle kunna ske av arbetar- skyddsstyrelsens och SNV:s laboratoriere- surser.
Vid bedömningen av de behov av labora- torieresurser som inrättandet av basdatanätet medför har MKU utgått från att laborato- rieverksamheten i huvudsak skall förläggas till SNV: s undersökningslaboratorium.
Innan verksamheten inom basdatanätet kan i sin helhet genomföras, krävs en detaljplanering av undersökningsprogram- met. Bl. a. måste frågor rörande samordning av observationsprogrammen för luft, vatten samt mark och vegetation studeras liksom frågor rörande representativitet och i sam- band därmed lokaliseringen av provtagnings- stationer, provtagningsfrekvenser och prov- tagningsmetoder. Inledningsvis bör fasta la- boratorieresurser skapas för att det i bilaga 1 till betänkandet föreslagna arbetet skall kunna påbörjas inom samtliga verksamhets- områden. Vidare bör medel från SNV:s forskningsanslag till en början kunna utgå för speciella tidsbegränsade undersökningari anslutning till basdatanätets uppbyggnad. I detta arbete kan delta expertis från universi- tet och högskolor i samarbete med labora- toriets personal. Efter hand som verksamhe- ten får karaktär av rutinarbete bör laborato- riet förstärkas under en period av förslagsvis fem år. Hur uppbyggnaden skall ske är bl. a. beroende på den takt med vilken olika vetenskapliga problem kommer att lösas. Det bör ankomma på SNV att inom ramen för sina årliga anslagsäskanden inkomma med förslag i detta hänseende.
SNV: s undersökningslaboratorium har re- dan nu arbetsuppgifter som i viss utsträck- ning anknyter till dem som bör tillföras laboratoriet med hänsyn till basdatanätets behov. Fördelar kan vinnas vid ett samtidigt tillgodoseende av basdatanätets behov och de behov som föreligger med hänsyn till tillsynsverksamheten enligt miljöskydds- lagen. Sålunda kan de framtida resursbeho- ven för sistnämnda verksamhet i viss ut- sträckning begränsas genom det resurstill- skott som tillförs med hänsyn till basdatanä- tet.
Av bilaga 1 till betänkandet jämte till denna fogade tabell framgår översiktligt den arbetsbelastning i form av provtagning, mät- ning och analys som skulle komma att åvila laboratoriet vid full utbyggnad av basdatanä- tet enligt MKU:s förslag. Erfarenheter som vunnits vid bedrivande av motsvarande verk- samheter bekostade från SNV:s forsknings- anslag ger vid handen att, om det av MKU uppsatta målet med basdatanätet skall kunna uppnås, en personalstyrka behövs vid labora- toriet av ca 120—130 personer, varav ungefär hälften handläggande personal.
När det gäller det tidigare angivna behovet av laboratorieresurser under inledningsskedet har MKU avstått från att göra en närmare analys av hur ett integrerat laboratorium för basdatanätet och SNV:s övriga behov skall organiseras utan inskränker sig till att lämna förslag till den förstärkning som behövs för att utvecklingsarbetet med basdatanätet skall kunna påbörjas. Det torde få ankomma på SNV att organisera verksamheten så att den kan bedrivas på det mest rationella sättet.
MKU förutsätter att provinsamling och vissa enklare observationer och analyser i väsentlig omfattning kan utföras genom anlitande av personer bosatta vid observa- tionsplatsen. Ett intimt samarbete med t. ex. fiskeristyrelsen och kustbevakningen bör va- ra ändamålsenligt. I stor utsträckning kom- mer därför analysmaterial och observations- data att insändas till laboratoriet för bearbet- ning och primär sammanställning. Det är emellertid nödvändigt att laboratoriets per- sonal i viss utsträckning själv insamlar analys- material eller utför observationer. Särskilt är detta angeläget i de fall kvalificerad analys behövs redan på observationsplatsen eller när insamlings- eller konserveringsförfarandena är särskilt komplicerade. Generellt kommer fältarbetet att kräva större insatser av kvalifi- cerad personal under uppbyggnadsperioden än senare, då undersökningarna kommer ini en rutinfas.
Beträffande personalbehovet för under- sökningslaboratoriet under inledningsskedet har MKU utgått från att särskild personal fordras för planering av utvecklingsverksam-
heten och sammanställning av vunna resultat samt för visst förberedelsearbete, leverans av indata och försöksvisa bearbetningar av ma- terialet i samband med utvecklingsarbetet. Vidare har MKU utgått från att personal av i princip alla specialistkategorier skall tillföras laboratoriet för att verksamheten skall kun- na påbörjas inom samtliga planerade sekto- rer. Basdataundersökningama kräver ökad tillgång på specialister för utveckling av instrument samt för underhåll och repara- tion av sådana.
Enligt vad som närmare kommer att framgå av kap. 14 fordras personal för — förutom sammanställning och bearbetning m.m. — undersökningar avseende luft, ne- derbörd, ytvatten, mark och vegetation samt för kemiska analyser. Dessutom fordras per- sonal för administrativa funktioner och ser— vicefunktioner. Totalt uppgår det beräknade behovet av personal till 67 personer, varav 37 handläggande.
11.6 Ansvaret för miljöstatistiken inom MI
Enligt förslaget i kap. 6 kommer framtagan- det av miljöstatistik att ingå som en del i den totala verksamheten i MI. Såsom huvudman för systemet skall miljödatanämnden avgöra principiella frågor om miljöstatistikens inne- håll, formen för dess utarbetande, presenta- tion etc. I vilken utsträckning nämnden själv bör praktiskt engageras i själva statistik- produktionen kan dock inte bedömas utan hänsynstagande till bl.a. de uppgifter på statistikområdet som SCB redan tilldelats av statsmakterna. I direktiven för utredningen har också särskilt erinrats om det av riksda- gen år 1960 fattade principbeslutet om en långtgående centralisering av den statliga statistikproduktionen till SCB. Bl. a. mot bakgrund av detta beslut skulle enligt direk- tiven möjligheterna att koncentrera insam- lingen och bearbetningen av miljöinforma- tion till en myndighet prövas.
I prop. 1960: 104 som låg till grund för beslutet framhöll departementschefen att brister i dåvarande statistik i första hand berodde på otillräcklig samordning av stati-
stikverksamheten. Statistikens uppdelning på skilda verk ledde till att gränser drogs upp eller vidmakthölls olika statistikgrenar emel- lan, som var svåra att eliminera eller föränd- ra. Detta medförde att utvecklingsprojekt och rationaliseringar kunde hämmas på grund av oklarhet om vem som skulle anses ha huvudansvaret för ifrågavarande statistik- område. Allt detta innebar, att de resurser som togs i anspråk för statistikframställning gav en ut samhällsekonomisk synpunkt lägre avkastning än som vore möjligt. — Mot en ökad koncentration av statistiken hade bl. a. anförts att statistiken av administrativa skäl var bunden till producenten. Denna invänd- ning föll enligt departementschefen bort om endast sådan statistik koncentrerades som inte var påtagligt nödvändig för de adminis- trativa myndigheterna.
Enligt den instruktion som nu gäller för SCB skall denna ha hand om löpande statlig statistikproduktion i den mån den ej ankom- mer på annan myndighet, svara för samord- ning av statlig statistik samt verka för samordning mellan sådan och annan statis- tikproduktion. SCB skall vidare i de fall underlaget för statistikproduktionen utgörs av material som annan myndighet insamlar för administrativt ändamål bevaka att de statistiska synpunkterna tillgodoses. SCB skall också svara för de specialbearbetningar av dylika material som fordras för statistik- ändamål och skall vidare tillse att den svenska statistiken anpassas till rekommen- dationer som utfärdas av internationella organ på statistikområdet samt ha hand om den internationella statistikrapporteringen. Enligt ett av Kungl. Maj:t utfärdat cirkulär (1966: 750) om samråd i frågor rörande statistikproduktion m. ni. skall statsmyndig— heterna samråda med SCB i fråga om bl. a. insamling av uppgifter till samt planering och produktion av statistik utom sådan, som är av intresse enbart för den myndighet som utarbetar statistiken.
I överensstämmelse med riksdagsbeslutet har statistikproduktionen efter hand kommit att centraliseras till SCB; utanför verket ligger numera huvudsakligen driftstatistik.
Härmed åsyftas statistik som avser en myn- dighets interna förhållanden och som an- vänds huvudsakligen i myndighetens admi- nistrativa verksamhet.
Det anförda talar i och för sig för att SCB skall svara för statistikproduktionen även inom Ml. Av hänsyn till att verksamheten inom MI under den tid varom här är fråga har karaktären av försök bör emellertid miljödatanämnden såsom huvudman för MI även ha ledningsansvaret för statistikverk- samheten.
MKU föreslär således att miljödata- nämnden tilldelas uppgiften att under för- söksverksamheten ha hand om planerings- uppgifter av övergripande karaktär på sta- tistikområdet samt att SCB engageras i sådan detaljplanering och verksamhet inom MI som syftar till framtagning av statistik som icke har karaktär av s.k. driftstatistik. SCB bör sålunda tilldelas uppgifterna att genomföra insamling, granskning, bearbetning rn. m. av sådan information som i första hand skall användas för statistikframställning samt att ombesörja specialbearbetningar för statis- tiskt ändamål av sådant i MI lagrat material som insamlats för administrativa syften. Vi- dare bör SCB svara för publicering av stati- stikresultaten, innefattande utgivande av Mil- jöstatistisk årsbok och statistiska samman- ställningar i övrigt över miljösituatioren och miljöutvecklingen, utöva fortlöpande bevak- ning av frågor som gäller miljöstatistikens innehåll, uppläggning och anpassni'rg till internationella rekommendationer sant sva- ra för den internationella statistikrappor- teringen.
1 1.7 Miljödatanämndens organisation
Miljödatanämnden bör vara organiserad på sådant sätt att den blir representativ för de olika organ som i första hand kommer att delta i utvecklingen av MI eller kommer att utnyttja MI. Hit hör bl. a. SNV, produktkon- trollnämnden vid SNV, SCB, SMHI. SGU, socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, fis- keristyrelsen, statens livsmedelsverk kon- sumentverket, statens planverk och statskon-
toret. Vidare bör länsstyrelserna, kommuner- na, industrin och den målinriktade forsk- ningen vara representerade.
Nämnden kan ha en bred sammansättning med ledamöter representerande flertalet in- tressenter. En sådan organisationsform skulle innebära att nämnden fick ett stort antal ledamöter och skulle kräva att särskilda arbetsformer utvecklades för verksamhetens bedrivande. Ett alternativ är att antalet ledamöter i nämnden snävt begränsas och att till nämnden knyts ett rådgivande expertor- gan. Det sistnämnda bör vara representativt för de olika intressenterna så att den planera- de försöksverksamheten kontinuerligt kan följas av dessa. Såväl nämndens ledamöter som experter bör utses av Kungl. Maj: t.
Till miljödatanämnden bör knytas ett särskilt kansli som dimensioneras på sådant Sätt att miljövårdsinformation och som sådan även kan delta i det internationella samarbetet på miljöinformationsområdet.
Kansliet bör organiseras efter två huvud- funktioner, nämligen en utvecklingsfunktion och en driftfunktion.
Utvecklingsfunktionen bör svara för dels systemutredningsarbete och fullföljande av de olika projekt som kommer till utföran- de inom ramen för uppbyggnaden av MI, dels systemuppföljning omfattande utvärde- ring och eventuell modifiering av utvecklade rutiner inom MI. Driftfunktionen omfattar sådana arbetsuppgifter som mottagande av indata, å jour-hållning av systemet, lagring och bearbetning av insamlad information, sekretesskontroll samt presentation av bear- betade data.
Erforderlig datamaskinell bearbetning av information i MI torde under försöksverk- samheten böra ske på servicebyrå då beho- ven av datamaskinresurser inte är av den storleksordningen eller den strukturen att de motiverar egen maskinell utrustning. Inom driftfunktionens ansvarsområde faller tills vidare även den informationsservice som kommer att ingåi MI.
Till kansliets båda funktioner hör princi- piellt även den statistiska verksamheten, vars
det kan tjäna som central för
omfattning hos miljödatanämnden dock blir begränsad med hänsyn till att SCB förutsätts bli ansvarig för större delen av denna verksamhet.
Med hänsyn till miljödatanämndens karak- tär bör tills vidare inga fasta tjänster inrättas vid nämndens kansli. Funktioner som kansli- chef resp. enhetschefer måste dock finnas. Medel för personalbehov anges närmare i kap. 14.
Intressentema i den informationsbehand- ling som äger rum inom MI bör ges ett reellt inflytande över systemets innehåll och ut- formning. Kansliet bör därför lämpligen arbeta med bistånd av informella arbetsgrup- per tillkallade för att belysa speciella pro- blem och frågeställningar som bör beaktas i samband med systemutvecklingen. Som exempel på sådana frågeställningar kan näm- nas frågor rörande kontroll och reduktion av mätdata.
Samarbetet och ansvarsfördelningen mel- lan miljödatanämnden och intressenterna i MI bör ske på sådant sätt att de sakansvariga myndigheternas ansvar för information som uppkommer inom deras verksamhet ej in- skränks. Detta tillgodoses bl. a. därigenom att ansvaret för kvaliteten på de data som lagras i MI i princip åvilar de sakansvariga myndigheterna och ej miljödatanämnden. Detta bör dock ej hindra att frågor rörande datakvalitet och rekommendationer som kan leda till förbättrad datakvalitet kan tas upp av nämnden.
Till miljödatanämndens kansli bör längre fram kunna knytas en särskild informations- funktion med uppgift att också svara för informationsservice av förmedlingskaraktär. Den enklaste formen för en sådan informa— tionsservice är att lämna upplysningar om var olika typer av dokumentation i miljö- vårdsfrågor finns att tillgå i Sverige eller utomlands. Med en något högre ambitionsni- vå skulle kansliet även kunna tillhandahålla den dokumentation i form av forsknings- rapporter m.m. som bedöms vara av intres- se.
Det torde vara önskvärt att de sakansvari- ga myndigheterna svarar för spridning av
information på miljövårdsområdet även se- dan miljödatanämnden tillkommit och MI byggts upp. Väsentligt är emellertid att tillhandahållandet av information och doku- mentation från de enskilda myndigheter som är huvudintressenteri MI effektiviserasi takt med att MI byggs upp, så att den informa- tion som lagras och bearbetas i MI kan spridas till en vid krets av användare. MKU anser att miljödatanämndens kansli bör kunna tillhandahålla upplysningar och sprida information om olika informationskällor på miljövårdsområdet medan övrig informa- tionsservice i form av bibliotek, rapport- centraler och utgivandet av publikationer m.m. vari data från MI utnyttjas bör åvila resp. sakansvarig myndighet.
Uppbyggnaden av MI kan komma att aktualisera vissa organisatoriska förändringar hos de myndigheter som är intressenter i systemet. MKU förutsätter att frågor av denna art tas upp i samband med anslags- äskanden allt eftersom frågorna aktualiseras.
Slutligen bör framhållas att det f.n. inte finns tillräckligt underlag för att avgöra hur gränsdragningen i detalj mellan miljödata- nämnden och intressenterna i MI bör ske. Den föreslagna försöksverksamheten kom- mer att ge underlag för bättre bedömning i detta hänseende.
11.8 Fördelning på olika organ av ansvaret för dataleveranser, bearbetning m. m.
I kap. 6 har närmare angetts vilka olika slag av miljöinformation som bör finnas som underlag för myndigheters och andra organs miljökontrollerande verksamhet. Där har också preciserats de uppgifter som blir av den karaktär att informationsbehandlingen bör ske som en del av verksamheten inom MI samt de uppgifter som bör handhas i annan ordning. Beträffande de förra innebär MKU: s förslag att informationshanteringen organisatoriskt inordnas i MI.
Sammanfattningsvis innebär de i kap. 6 redovisade förslagen att verksamheten inom MI till en början skall gälla följande informa- tionsområden.
— Information från produktkon trollerande verksamhet
— Information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen — Information från tillsynsverksamhet enligt hälsovårdsstadgan — Information från tillsynsverksamhet enligt vattenlagen — Information från tillsynsverksamhet enligt strålskyddslagen — Statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor — Statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet
— Statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet — Statistik över kommunala vatten- avloppsförhållanden — Information från basdatanät för miljökon- troll
— Statistik över immissioner m. m.
— Statistik över nedlagt vilt — Information om forsknings- och undersök- ningsverksamhet
— Information om s. k. ovanliga fenomen — Statistik över miljövårdens kostnader och resultat
och
Utredningen har vidare föreslagit att föl- jande information principiellt bör omfattas av verksamheten inom MI men konstaterat att frågan om formen för informationsinsam- ling och om informationens innehåll måste prövas närmare.
— Information om buller
- Information om avfall och avfallsbehand- ling — Information om transport av hälso- och miljöfarliga varor
— Information om vattentillgångar och vat— tenutnyttjande
Utanför verksamheten [ MI tas slutligen fram följande slag av information.
— Statistik över försäljning och förbrukning av handelsgödselme del — Statistik över försäljning av bensin, eld- ningsolja m. m. -— Statistik över uppmätta halter koloxid m. m. iavgaser från motorfordon
- Statistik över varutransporter med lastbil — Information om beslut och planer beträf- fande marks och vattens utnyttjande * Statistik över markanvändning
— Information om uttag m. nr. av grus, sand, lera och torv
— Information om uttag m.m. av malmer och mineraler
— Statistik över skogsbestånd, skogstillväxt och skogsavverkning
— Statistik över fiskfångster
4 Statistik över sjukdomstillstånd m. rn. — Information om meteorologiska, klimato- logiska, hydrologiska och oceanografiska förhållanden.
Av verksamhet som enligt förslaget skall ligga utanför MI är till SCB förlagd statistik- produktion avseende l) försäljning av ben- sin, eldningsolja m.m. 2) varutransporter med lastbil 3) markanvändning 4) uttag m.m. av grus, sand, lera och torv 5) uttag m.m. av malmer och mineraler 6) arealer skog m. m. samt 7) fiskfångster. Härtill kan komma en geografiskt differentierad statistik över 8) förbrukning av vissa handelsgödsel- medel.
Till AB Svensk Bilprovning är förlagd statistiken över halter koloxid m.m. i avgaser från motorfordon. Vid statens jord- bruksnämnd och stiftelsen Svensk växtnä- ringsforskning utarbetas statistik över försälj- ningen av handelsgödselmedel och vid skogs- högskolan, skogsstyrelsen och domänverket förs statistik över skogsbeståndet m. m. Data om meteorologiska, klimatologiska, hydrolo- giska och oceanografiska förhållanden tas fortlöpande fram och redovisas av SMHI. Information om beslut och planer avseende utnyttjande av mark och vatten finns eller beräknas finnas hos bl. a. statens planverk och CFD. Sjukdomsstatistiken har socialsty- relsen hand om.
I det följande lägger MKU fram förslag hur det praktiska arbetet inom vart och ett av dei kap. 6 angivna informationsområdena i MI bör fördelas mellan olika organ.
Information verksam het
lndata till MI från den produktkontrolleran- de verksamheten förutsätts bli levererade av i första hand SNV och den till SNV knutna produktkontrollnämnden samt arbetar- skyddsstyrelsen, vilka myndigheter får be- fattning med kontrollen av hälso- och miljö- farliga varor. Information i detta avseende kan också komma att lämnas från yrkesin- spektionen, länsstyrelserna och hälsovårds- nämnderna. Vidare förutsätts att data läm- nas av socialstyrelsen och statens livsmedels- verk i fråga om läkemedel och livsmedel. På något längre sikt kan som förut nämnts aktualiseras ett inordnande i systemet av information från kontrollen enligt arbetar- skyddslagstiftningen av ämnen och kemiska produkter i arbetsmiljön och arbetsproces- ser, varvid arbetarskyddsstyrelsen och yrkes- inspektionen kommer att bli uppgiftslämna- re.
Information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen
Såvitt nu kan bedömas kommer informatio- nen i MI från tillämpningen av miljöskydds- lagen att härröra från ett relativt stort antal källor. Bland dessa är koncessionsnämnden för miljöskydd, SN V, länsstyrelserna, kom- muner med avloppsreningsverk, företag med miljöfarlig verksamhet samt sådana organ som utför föroreningsmätningar.
Information från tillsynsverksamhet enligt hälsovårdsstadgan
Enligt MKU:s förslag skall i MI också registreras vissa uppgifter om vattenverk samt vid rå- och renvattenprovtagning erhåll- na mätvärden. För insändningen av sådan information till MI förutsätts komma att svara de kommuner som har kontroll- och tillsynspliktiga anläggningar för vattenför- sörjning.
Information från tillsynsverksamhet enligt vattenlagen
Enligt förslaget skall vidare i MI registreras viss information om vattendomar, närmast i form av s.k. referenser. Dessa bör i princip omfatta nuvarande uppgifter i den vattenbok som finns vid landets vattendomstolar.
Information från tillsynsverksamhet enligt strålskyddslagen
Material till MI från tillämpningen av strål- skyddslagen förutsätts bli tillhandahållet av strålskyddsinstitutet.
Statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor
MKU:s förslag till statistikrutiner inom MI innebär att inom systemet skall kunna tas fram en löpande statistik över vissa av de varor (varugrupper) som läggs under kontroll enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Det huvudsakliga underlaget för denna stati- stik avses bli sådana primäruppgifter som myndighet enligt denna lag samlar in från olika företag m. m. Statistiken skulle således komma att i huvudsak bygga på de adminis- trativa uppgifter som registreras i MI inom ramen för den produktkontrollerande verk- samheten.
Vad särskilt angår biociderna innebär MKU:s förslag att förutsättningarna skall undersökas att få till stånd en geografiskt differentierad redovisning av den faktiska förbrukningen. Härvid förutsätts att annat underlag än det av produktkontrollmyndig— heten insamlade måste komma till använd- ning.
Ansvarig inom MI för utarbetandet av en statistik över hälso- och miljöfarliga varor bör bli SCB, som erhåller underlag för sin statistikproduktion från i första hand miljö- datanämnden.
Statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet
Den föreslagna statistiken över anläggningar som prövats enligt miljöskyddslagen förut- sätts bli baserad på den information från tillsynen enligt denna lag som blir lagrad i MI. SCB, som bör svara för statistikframställ- ningen, kommer att erhålla huvuddelen av det behövliga underlaget från miljödata- nämnden.
Statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet
I detta hänseende upptagen statistik bör tas fram enligt samma principer som den förut nämnda statistiken över anläggningar.
Statistik över kommunala vatten— och av- loppsförhållanden
Underlaget för den av MKU föreslagna statistiken över vatten- och avloppsförhållan- den förutsätts komma att lämnas av kommu- ner med anläggningar för vatten och avlopp av viss storleksordning. På längre sikt bör, som framhållits i avsnitt 6.2.11, kunna ske en viss samordning av statistiken på detta område med registreringen i MI av informa- tion från tillsynsverksamheten enligt miljö- skyddslagen och hälsovårdsstadgan. Skulle en sådan samordning bli möjlig iframtiden innebär detta att miljödatanämnden kommer att leverera delar av underlaget för statistik- framställningen. Denna bör utföras av SCB som redan nu upprättar viss statistik på området.
Information från basdatanätet för miljökon- troll
Den löpande datainsamlingen inom basdata- nätet skall enligt MKU: s förslag handhas av SNV, SGU och SMHI. Genomförandet av de i basdataundersökningarna ingående provtag- ningama och mätningarna torde dock i viss utsträckning böra ske genom anlitande även av andra organ som förfogar över särskild
expertis för detta ändamål. Det får ankom- ma på de nämnda tre myndigheterna att bedöma vilka ytterligare organ som skall engageras i insamlingen.
Som tidigare framhållits skall de uppgifter som insamlas genom SNV:s, SGU:s och SMHI:s försorg överlämnas till miljödata- nämnden för att samordnat lagras bearbetas.
Sedan bearbetningen av materialet slut- förts måste en utvärdering av den framtagna statistiken komma till utförande. Eftersom denna statistik skall ligga till grund för bedömning av den aktuella miljösituationen i landet och för miljövårdsåtgärder, bör utvär- deringen ankomma på SNV.
Som förut nämnts måste i utvärderingen av resultaten engageras forskningsorgan re- presenterande skilda discipliner. MKU förut- sätter att forskningsnämnden vid SNV kom- mer att spela en aktiv roll när det gäller att ge detta arbete en lämplig inriktning och omfattning.
och
Statistik över im missioner m. m.
Enligt MKU: s förslag skall de i basdataun- dersökningarna erhållna mätresultaten bilda underlag för framställning av en officiell statistik över immissioner m.m. SCB, som förutsätts bli ansvarig för statistiken, kom- mer således att erhålla erforderligt primär- material från miljödatanämnden.
Statistik över nedlagt vilt
Den av MKU föreslagna försöksverksamhe- ten med s. k. avskjutningsstatistik bör förläg- gas till SCB. Uppgiftslämnare till denna statistik förutsätts bli de personer som under viss period bedrivit jakt eller ett urval av sådana personer.
Information om forsknings- och undersök- ningsverksamhet
Underlaget för registrering i MI av informa- tion om den forskning och den undersök- ningsverksamhet som har betydelse för mil-
jökontrollen kan antas bli tillhandahållet av en mängd olika organ (t. ex. centrala, regio- nala och lokala myndigheter, forskningsråd, universitet och högskolor).
Information om s. k. ovanliga fenomen
Vilka organ som lämpligen bör svara för inrapportering till MI av uppgifter om s.k. ovanliga fenomen behöver undersökas när- mare. Såvitt nu kan bedömas bör emellertid viss sådan information kunna erhållas genom statens veterinärmedicinska anstalt och läns- styrelserna.
Statistik över minövårdens kostnader och resultat
Uppgiften att svara för en löpande samman- ställning över miljövårdens kostnader och resultat bör åvila SCB. Grundmaterial för denna redovisning behöver hämtas från ett flertal olika myndigheter och andra organ, däribland SNV.
Information om buller; avfall och avfallsbe- handling; transport av hälso- och miljöfarliga varor samt vattentillgångar och vattenut- nyttjande
Beträffande viss information har MKU i kap. 6 framhållit önskvärdheten av ett inordnan- de i MI men avstått från att lägga fram förslag om hur informationen i fråga skall samlas in och vilket huvudsakligt innehåll den bör ha. Hit hör information om buller, avfall och avfallshantering, transport av hälso- och miljöfarliga varor samt vattentill- gångar och vattenutnyttjande. I vilken om- fattning och i vilken takt information av detta slag bör tillföras MI får bedömas av miljödatanämnden.
Sammanfattningsvis innebär MKU:s för- slag att huvuddelen av den information som kan komma att få betydelse från miljökon- trollsynpunkt skalli organisatoriskt hänseen- de hanteras som en del av verksamheten inom MI. Innehållet i de utanför MI liggande
verksamheterna kan formellt inte påverkas på annat sätt än genom rekommendationer eller liknande hänvändelser från miljödata- nämnden till de organ som har hand om verksamheterna i fråga.
Den information som omfattas av MI kommer som framgått av det föregående att härröra från ett stort antal källor. I tablån
här nedan sammanfattas dels vilka olika slag av verksamheter som föreslås ingå i MI, dels vilka organ som i första hand väntas bli engagerade som leverantörer av data. Vidare framgår av tablån vilken information av betydelse från miljökontrollsynpunkt som föreslås ligga utanför MI och vilka organ som f. n. har hand om denna information.
Slag av information Organ vilka handhar infor- Organ som förutsätts leverera primär- ' mation som läggs utanför MI
information till MI
Information inom MI
Information från produktkon- trollerande verksamhet
Information från tillsynsverk- samhet enligt miljöskydds- lagen
Information från tillsynsverk- samhet enligt hälsovårdsstad- gan
Information från tillsynsverk- samhet enligt vattenlagen
Information från tillsynsverk- samhet enligt strålskyddslagen
Statistik över import och han- tering av vissa hälso- och mil- jöfarliga varor
Statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet
Statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet
Statistik över kommunala vat- ten- och avloppsförhållanden
Information från basdatanät för miljökontroll
Statistik över immissioner m. m. Statistik över nedlagt vilt
Information om forsknings- och undersökningsverksamhet
SNV och den till SNV knutna produktkon- trollnämnden, arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, statens livsmedelsverk, yrkesinspektionen, länsstyrelser, hälso- vårdsnämnder
Koncessionsnämnden för miljöskydd, SNV, länsstyrelser, kommuner, företag, organ som utför föroreningsmätningar
Kommuner
Vattendom stolar Strålskyddsinstitutet
Statistiken utarbetas i huvudsak på grundval av information i MI erhållen i den produktkontrollerande verk- samheten (se ovan)
Statistiken utarbetas på grundval av infomation i MI erhållen i tillsynsverksamheten enligt mil- jöskyddslagen (se ovan)
Dzo
Kommuner SNV, SGU, SMHI
Statistiken utarbetas på grundval av information i MI från basdatanätet för miljökontroll (se ovan)
Kan ej anges f. n. Centrala, regionala och lokala
myndigheter, forskningsråd, universitet, högskolor m. fl.
Information om s.k. ovanliga fenomen
Statistik över miljövårdens kostnader och resultat
Information om buller, avfall och avfallshantering, trans- port av hälso- och miljöfarliga varor samt vattentillgångar och vattenutnyttjande
Information utanför MI
Statistik över försäljning av handelsgödselmedel
Statistik över förbrukning av handelsgödselmedel; försälj— ning av bensin, eldningsolja m. m.; varutransporter med lastbil; arealer skog m. m.; markanvändning; uttag m. nr. av grus, sand, lera och torv; uttag m.m. av malmer och mine- raler samt fiskfångster
Statistik över uppmätta halter koloxid m. m. i avgaser från motorfordon
Statistik över skogsbestånd, skogstillväxt och skogsav- verkning
Information om meteorologiska, klimatologiska, hydrologiska och oceanografiska förhållan- den
Statistik över sjukdomstill- stånd m. m.
Information om beslut och pla- ner avseende utnyttjande av mark och vatten
Bl. a. länsstyrelser och statens veterinärmedicinska anstalt Bl. a. SNV
Kan ej anges f.n.
Statens jordbruksnämnd stiftelsen Svensk växt- näringsforskning
SCB
AB Svensk Bilprovning
Skogshögskolan, skogs- styrelsen, domänverket
SMHI
Socialstyrelsen
CFD, statens planverk
12. Principer för den tekniska utformningen av MI
12.1. Allmän beskrivning
Inom miljövårdsområdet bedrivs som tidiga- re redovisats en omfattande verksamhet fördelad på ett betydande antal organ. En stor del av denna verksamhet består i att samla och bearbeta information i syfte att erhålla relevanta beslutsunderlag. Den teknis- ka principlösning, som MKU redovisar i det följande, år ett förslag till hur denna del av verksamheten skall kunna effektiviseras och underlättas genom automatisk databe— handling inom ramen för ett miljövårdens informationssystem.
Utöver sådan information som fram- kommer genom redan existerande rutiner för datainsamling skall MI enligt MKU: s förslag i kap. 6 omfatta viss information för vilken särskilda insamlingsrutiner får tillskapas. Exempel härpå är informationen från basda- tanätet för miljökontroll, informationen om s.k. onaturliga fenomen samt delar av den offentliga miljöstatistiken. För hanteringen av denna information i MI måste likaledes utvecklas tekniska lösningar.
I sin förstudierapport har statskontoret skisserat en principlösning för den tekniska utformningen av MI, vilken omfattar samtli- ga i kap. 6 föreslagna informationsområden exkl. den offentliga statistik som systemet skall kunna tillhandahålla. Denna lösning bör enligt MKU: s mening kunna tjäna som utgångspunkt för den tekniska uppbyggna-
den av MI. Förslaget i det följande ansluter därför i huvudsak till statskontorets syn- punkter i frågan.
Statistikrutinema inom MI — vilka således icke omfattas av statskontorets förslag — bör enligt MKU: s mening i möjlig utsträckning samordnas med övrig statlig statistikproduk- tion vilken huvudsakligen utförs vid SCB. Hur en sådan teknisk samordning skall åstadkommas torde få undersökas av SCB i anslutning till att arbetet på de enskilda statistikprojekten inom MI påbörjas. I detta sammanhang får också klargöras hur samban- det skall utformas och samordningen ske mellan sådan information i MI som samlas in uteslutande för statistisk bearbetning och den övriga information som kommer att omfattas av systemet.
I likhet med statskontoret anser MKU att utvecklingen av ett miljövårdens informa— tionssystem bör innefatta en övergripande samordning av planeringen och utvecklingen av datorbaserade system för informations- behandling på miljövårdsområdet. En sådan samordning behöver emellertid inte nödvän- digtvis innebära gemensam lagring av infor- mationen i MI i en och samma databas.
Planeringen av de tekniska rutinerna för MI bör syfta till att åstadkomma lösningar som underlättar samordnad bearbetning av uppgifter från olika sektorer av miljövårds- området. En förutsättning för systemutveck- lingen är att rutiner för databearbetning
GRUNDUPPGIFTER OM
— anläggningar — mätstationer
— personer
— varor
— ämnen
— vattenområden Begäran om
information DATABANK
MÄT- OCH ANALYSDATA SAMT VOLYMUPPGIFTER FRÅN — anläggningar och mätstationer i den yttre miljön -— produktkontroll
REFERENSER TILL
— undersökningar
— forskningsrapporter
- beslut
— s.k. onaturliga fenomen
På begäran sammanställd information
A'utomatiska rapporter
—Zl—|IququZl—u.llI
Informations- utbyte
ANDRA SYSTEM (vid CFD, SCB, SMHI m. fl.)
Figur 2 Översiktlig skiss över informationsflödet i MI
formas utifrån de krav som intressenternas verksamhet ger upphov till med beaktande av de vinster en samordnad informationsbe- handling kan ge.
Sambandet mellan MI, intressenternas verksamhet och andra system har av stats- kontoret åskådliggjorts i en skiss, vilken MKU här vill återge inågot modifierad form (se figur 2). Skissen visar de huvudsakliga uppgifter som kommer att samlas och lagras inom MI. Vidare framgår av skissen att intressenterna i systemet skall tillställas bear- betade uppgifter, ”rapporter", i enlighet med uttryckta önskemål. Dessa rapporter bildar tillsammans med information från intressenternas egna register och arkiv en integrerad del av underlaget för deras verk- samhet.
I följande skiss, som likaledes hämtats från statskontorets förstudierapport, redovi- sas (se figur 3) översiktligt informations- flödet i MI beträffande de av statskontoret föreslagna informationsområdena i systemet. Därav framgår att information inkommer till MI i form av uppgifter om och ur ansök- ningar och anmälningar, beslut och föreläg- ganden, mät- och analysvärden, protokoll från besiktningar, inspektioner och efter- kontroller samt dokumentarisk information avseende bl. a. referenser till forsknings— och undersökningsverksamhet, forskningsrappor- ter och s. k. onaturliga fenomen. Mätvärde- na, vilka förutsätts komma att utgöra en stor del av informationsflödet, avser dels förhål- landena i den yttre miljön, dels de analyser som företagits på olika varor. Vidare inkom- mer från olika användare av MI frågor och vissa andra uppgifter.
Den till MI inkomna informationen tas om hand av en kontrollfunktion som har till uppgift bl. a. att ansvara för kontakter mellan systemet och dess uppgiftslämnare och användare. Efter konvertering av infor- mationen till maskinläsbart medium utförs den maskinella bearbetningen i två olika typer av databaser, nämligen i databasen för systematiserad (strukturerad) information och i databasen för dokumentarisk informa- tion.
Den systematiserade informationen förde— las på fem huvudregister, nämligen för anlägg- ningar, mätstationer, varor, ämnen och vat- tenområden. I anslutning till dessa register men även i andra sammanhang kan vissa personuppgifter komma att lagras, exempel- vis uppgifter om vilka personer som har behörighet att handha vissa varor och uppgif- ter om vilka personer som är kontaktmän på sådana anläggningar vilka är föremål för tillsyn enligt miljöskyddslagen och motsva- rande författningar.
Vid bearbetningen i databaserna genereras dels kontrollmeddelanden till kontrollfunk- tionen, dels rapporter vilka via kontroll- funktionen senare tillställs berörda intressen- ter. Dessa rapporter kan, såsom framgår av innehållet i kap. 10 och uppställningen i figur 2, vara av två typer dels automatiska rapporter som periodiskt sänds till resp. användare, dels rapporter som tas fram på särskild begäran.
En speciell typ av informationsuttag från MI utgör som förut nämnts de uttag som skall bilda underlag för sambearbetning med information i andra informationssystem eller i övrigt för vidare maskinell bearbetning hos andra organ. Hit kan även räknas de uttag av information — avseende anläggningar med miljöfarlig verksamhet, hälso- och miljöfar- liga varor, resultat från basdatanätet för miljökontroll etc. — som skall ligga till grund för utarbetandet inom MI av en officiell miljöstatistik.
För tillhandahållandet av dessa speciella uttag kan såväl överföring på transportabla sekundärminnesenheter som direkt överfö- ring via telenät ifrågakomma. På längre sikt kan kommunikation mellan MI och andra system eventuellt även komma att ske via terminal. De krav på åtkomst av information ur MI som under statskontorets förstudie ställts av intressenterna har inte varit sådana att ett utnyttjande av telenät och terminaler helt kan motiveras. Från flera håll har emellertid framhållits fördelarna med och önskvärdheten av dialogföring, varför denna fråga bör ytterligare prövas sedan försöks- verksamheten inom MI inletts.
Intressenter Vissa användare
Ansökningar och anmälningar
analysvärden
L
Mät- och
I
Dokumentarisk information
Beslut och förelägganden
Protokoll
Övriga upp- gifter och frågor
Kontrollfunktion
Maskinläsbara
indata
Information om — anläggningar — mätstationer — personer
— varor
— ämnen — vattenområden
— volymuppgifter - mätvärden och analysdata
Dokumentarisk information
Kontroll— meddelanden
Uttag och sammanställ- ningar
r
Kontrollfunktion
Uttag och sammanställ- ningar
Intressenter
Figur 3 Översiktlig skiss över den tekniska utformningen av MI
Frågor
Rent allmänt bör gälla att MI ges en sådan teknisk utformning att man vid behov på ett enkelt sätt kan förändra systemet. Angeläget är därför att Ml blir så flexibelt att det kan anpassas till ändrade förhållanden efter hand som nya datakällor uppstår och nya eller förändrade krav ställs. För ett enkelt och effektivt samarbete med andra informations- system krävs vidare att MI är anpassningsbart i sin kontaktyta till dessa system. Genom att bygga systemet i modulform med en flexibel registerorganisation och genom att i möjli- gaste mån använda standardiserade koder torde det vara möjligt att få ett system som vid behov kan registrera nya datatyper, utföra nya bearbetningar samt presentera och distribuera utdata på nytt sätt.
Flexibiliteten är av särskild betydelse med hänsyn till att systemet skall stödja en verksamhet som på många områden är i ett uppbyggnadsskede och på andra områden i ett starkt expansivt skede, där utökade kunskaper kan leda till förändringar iinrikt- ningen av den miljökontrollerande och mil- jöstyrande verksamheten. Att systemet får en inbyggd flexibilitet är vidare angeläget med tanke på att MI längre fram sannolikt skall kunna fungera i ett internationellt sammanhang och svara mot krav som kan komma att från de internationella organens sida ställas på nationella informationssystem av MI: s karaktär.
12.2 Datainsamling m. m.
I MI skall enligt MKU:s förslag samlas uppgifter med skilda ursprung. Dessa gene- reras inom olika myndigheter och vid skilda typer av verksamhet, varför formerna för datainsamling kommer att variera inom vida gränser. Detta ställer krav på flexibilitet i systemet vad gäller förmågan att ta emot olika typer av indatarapporter. I de fall data till MI erhålls på maskinläsbart medium bör direkt inläsning kunna ske och i de fall data inkommer i form av rapporter, artiklar, frågor via telefon, brev och liknande skall en överföring till lämpligt medium kunna göras via den kontrollfunktion som enligt det
föregående förutsätts bli knuten till det maskinella systemet.
De uppgifter som skall lagras och bearbe- tas i MI bör i möjligaste mån rapporteras direkt till systemet utan föregående bearbet- ning. Således bör exempelvis mätvärden från immissions- och emissionskontroller i princip rapporteras direkt från mätstation eller ana— lyslaboratorium till MI. De kontroller av materialet som blir nödvändiga för att upptäcka olika typer av fel bör utföras maskinellt där detta är tekniskt möjligt och ändamålsenligt. En viss kontroll, komplette- ring och kodning kan dock i sådana fall behöva göras manuellt innan datamaterialet överförs till maskinläsbart medium för att sedan i inläsningsprogram och speciella kon- trollprogram utsättas för olika maskinella kontroller.
Det bör framhållas att frågorna om data- insamling och datakontroll i MI år av delvis mycket komplicerad natur och behöver bli föremål för särskild undersökning under försöksperioden. I ett sådant sammanhang får bl. a. prövas i vad mån gällande sekretess— bestämmelser skall påverka insamlings- och kontrollrutinernas utformning.
En databas uppdateras vanligen genom s. k. satsvis bearbetning. Kraven på aktualitet i registren inom MI synes enligt en prelimi- när bedömning inte motivera uppdatering via terminal. Om erfarenheterna under den inledande verksamheten inom MI pekar på behov av modifieringari detta hänseende bör dock även detta alternativ prövas.
Beträffande sådana fall där uppgifter som skall inordnas i MI primärt samlas in till annat informationssystem måste möjligheter- na till s.k. horisontell integration utredas med avseende på format, periodicitet för uppdatering m. m.
12.3 Lagring och bearbetning av data
För att MI skall kunna tillhandahålla en samlad information på miljövårdsområdet krävs en samordnad lagring och bearbetning av informationen i systemet. Detta behöver ej nödvändigtvis vara liktydigt med central
lagring och bearbetning, men en sådan uppläggning har i andra sammanhang hittills ofta visat sig vara den fördelaktigaste lös- ningen. Preliminärt har MKU gjort den bedömningen att lagringen och bearbetning- en inom MI bör ske centralt, men anser att denna fråga bör prövas ytterligare inom ramen för den försöksverksamhet som före- slås inleda uppbyggnaden av MI.
Som förut nämnts har statskontoret i sin förstudie funnit att informationen i tekniskt hänseende bör struktureras itvå huvuddelar, vilka registreras i två olika typer av data- baser. I den ena typen av databas, den för systematiserad information, lagras informa- tion av typ mätvärden och enskilda grund- uppgifter. Databasen innehåller huvudsakli- gen mät- och analysvärden, som oftast är i numerisk form, men också vissa grundupp- gifter om anläggningar, varor etc. för vilka informationen registreras i klartext eller i kodform. Databasen har — såsom redovisatsi det föregående — uppdelats i ett antal huvudregister i vilka skall lagras information från olika myndigheters och organs verksam— hetsområden för att samlad vara tillgänglig för Mlzs intressenter. En förutsättning här- för är bl. a. att identifikationsbegreppen för de olika registerelementen i MI är standardi- serade och allmänt vedertagna.
I den andra typen av databas, den för dokumentarisk information, registreras refe- renser av intresse för olika organ på miljö- vårdsområdet. Informationen utgörs för var- je referens av karaktäristika av innehållet i det aktuella grunddokumentet. Även uppgif- ter om var grunddokumentet förvaras bör registreras.
Den snabba utvecklingen inom miljövårds- området kan medföra att information som är av intresse att registrera i MI successivt ändrar innehåll och karaktär. För att MI skall på smidigt sätt kunna möta sådana förändringar fordras — som MKU förut framhållit — en flexibel registerorganisation.
Konventionell s. k. filhanteringsteknik har i många avseenden visat sig vara otillräcklig då det gäller att bygga lätthanterliga och effektiva informationssystem som dessutom
enkelt skall kunna anpassas till föränderliga behov inom en organisation. Numera finns generella programvarupaket för hantering av data, s. k. filhanteringssystem, vilka avsevärt förenklar bearbetningsprogrammen. I MI bör möjligheterna att anpassa dylika generella system till miljövårdens speciella krav sär- skilt beaktas. Med hjälp av sådana filhante- ringssystem bör utbyggnaden av en databas underlättas på så sätt att någon omfattande ändring av existerande program ej behövs för att utvidga databasen. Likaså kan alternativa sätt att fysiskt lagra databasen på sekundär- minne prövas utan att de bearbetande programmen berörs. Lagringstekniken kan också efter hand optimeras för att möta förändrade krav i fråga om åtkomsttid och effektivitet.
Databastekniken medför vidare att beho- vet att lagra samma data iflera filer minskar genom de möjligheter att definiera logiska datastrukturer som filhanteringssystemen ger. Härigenom uppnås, förutom att visst utrymme på sekundärminnen kan sparas, att å jour-föringen av databasen kan göras enkla- re och enhetligare än av konventionella register. Detta minskar också risken för att informationen kan ha varierande aktualiteti olika filer.
En väsentlig uppgift för MI blir att bearbeta och lagra information för senare åtkomst. För detta ändamål måste i MI byggas in de båda basrutinerna uppdatering och sökning. Vid uppdateringen, som enligt det föregående torde komma att i huvudsak ske genom s. k. satsvis bearbetning, registre- ras information från det indataflöde som förekommit under perioden efter föregående uppdatering. Eftersom några krav på att informationen i MI skall vara dagsaktuell inte framförts torde veckovis uppdatering vara tillfyllest. Datum för datafångsten bör registreras för alla indata så att informatio- nens ålder kan anges vid uttag ur databaser- na.
För att kostnaderna för lagring av data skall stå i proportion till nyttan av lagringen måste bedömningar göras av det medium som skall användas i varje särskilt fall.
Eftersom flertalet data med tiden förlorar sin aktualitet och behovet av snabb återvin- ning i regel minskar successivt med tiden bör man regelbundet överföra data till mindre kostsamma lagringsformer så snart detta är möjligt. I ivsnitt 9.9 har MKU närmare redovisat hur utredningen ser på denna fråga.
En typ av data som kommer att bli aktuell för registrering i MI erhålls från kontinuerligt registrerande mätinstrument. Då mängden av primärdata från dessa förväntas bli mycket stor torde det bli rationellt att redan i anslutning till själva mätverksamheten eller efter en första sammanställning av data till medeltal, medianvärden etc. utföra viss s. k. datareduktion innan lagring av informa- tionen sker i MI. Information från manuellt utförda mätningar torde som regel böra lagras i form av primärdata men även här torde en viss aggregering kunna göras i samband med den första sammanställningen. Under det fortsatta utredningsarbetet bör studeras särskilt vilka principer som skall gälla för lag'ing och datareduktion samt — vilket framgått av redogörelsen i avsnitt 9.9 — gallring och arkivering av informationen i MI.
Sökning av begärd information iMI torde på flertalet områden kunna ske huvudsakli- gen vid satsvisa bearbetningar. Frågeverksam- het från terminal torde kunna bli aktuell när informationen önskas framtagen med dialog- förfarande eller önskas relativt omgående.
Den information som hämtas fram vid sökningar kan antingen utgöras av enskilda uppgifter eller av en större informations- mängd. I det senare fallet kan intressenten begära att informationen sammanställs på visst sätt. I andra fall kan intressenten vilja ha informationsmängden obearbetad på ma- skinläsbart medium för att själv utföra utvärdering av informationen vid annan datoranläggning än den som utnyttjas inom MI.
Basrutiner av typ uppdatering/gallring och sökning torde i MI kunna utföras med utnyttjande av standardiserade programpa- ket, vilka emellertid måste kompletteras med bearbetningsrutiner som är mera direkt an-
knutna till informationen i MI. Dessa rutiner blir av två slag, generella och användar- specifika. De förra rutinerna är sådana som har intresse för ett större antal MI-användare medan de senare är sådana som är av intresse för ett fåtal eller enskilda användare.
l3 Plan för genomförandet av MKU: s förslag
13.1. Inledning
Förslaget i kap. 6 angående Mlzs innehåll och omfattning kan ses som ett uttryck för hur ett miljövårdens informationssystem i princip bör utformas för att tjäna den i kap. 5 angivna målsättningen. Ett beslut om den definitiva utformningen av systemet bör emellertid enligt MKU:s mening tas längre fram i tiden. I ett inledningsskede bör verksamheten inom MI i huvudsak få formen av en försöksverksamhet.
Bakgrunden till att MKU inte är beredd att redovisa ett mera definitivt förslag är en allmän osäkerhet om bl. a. informationsbe- hovens utveckling under de närmaste åren och om datavolymernas omfattning. Osäker- heten i dessa avseenden gör det svårt att bedöma bl.a. hur den maskinella databe- handlingen skall organiseras och hur admi- nistrationen i stort inom MI skall vara utformad för att skäliga krav på systemets effektivitet skall kunna tillgodoses. Ett annat skäl är att det råder oklarhet om vilken roll de nationella miljöinformationssystemen kommer att få i det fortsatta internationella samarbetet och hur de enskilda ländernas insatser på miljöinformationsområdet skall kunna knytas samman.
MKU menar — liksom statskontoret — att under det fortsatta utvecklingsarbetet inom MI fördjupade utredningar måste genom- föras på en rad områden. Av största betydel-
se är att de systemrutiner som läggs upp under försöksperioden görs flexibla och utbyggbara så att användarna av MI inom vida ramar skall kunna påverka utformning- en intill dess att samhällets miljökontroll- verksamhet kommit in i fasta organisatoriska former.
Från försöksverksamhet bör undantas i första hand publiceringen av den statistik som systemet kommer att tillhandahålla. Utgivningen av Miljöstatistisk årsbok, vilken publikation avses ge en fortlöpande siffer- mässig belysning av miljösituationen, miljö- utvecklingen m. m., bör således redan från början ses som en fast arbetsuppgift inom MI. Som föreslagits i kap. 11 bör det ankomma på SCB att — liksom fallet är med huvuddelen av övrig redovisning i serien Sveriges Officiella Statistik — svara för redigeringen och utgivandet av denna publi- kation.
Den av MKU föreslagna försöksverksam- heten inom MI avses kunna tjäna ett flertal olika syften, nämligen — att bereda användarna möjlighet att suc-
cessivt precisera informationsbehoven och påverka utvecklingen av MI — att skapa underlag för beslut om slutlig
registerorganisation och övriga ADB-ruti- ner inom systemet
— att pröva i vilken omfattning och under vilka former MI bör samordnas med motsvarande verksamheter i andra länder
och inom internationella organisationer — att fastlägga behovet av maskinell utrust-
ning inom ett permanent MI — att skapa underlag för beslut om en
permanent administration för verksamhe- ten inom MI Under försöksverksamheten bör möjlighe— ter ges att kunna tillgodose under hand aktualiserade informationsbehov. Härigenom kan strävan hos de för miljökontrollen ansvariga organen att bygga upp en effektiv och rationellt ordnad verksamhet på områ- det stödjas och underlättas. Vidare ges användarna tillfälle att systematiskt studera hur sambanden mellan den egna verksamhe- ten och föreslagen informationsservice ge- nom Ml lämpligen skall utformas.
För att erhålla en ur planeringssynpunkt hanterbar och till omfattning och inriktning flexibel organisation av utvecklingsarbetet och försöksverksamheten inom MI synes arbetet böra organiseras i delprojekt. Härvid bör den i kap. 6 gjorda uppdelningen av informationsområdet i MI kunna följas. Beaktas bör emellertid att några ytterligare projekt tillkommer vilka är av övergripande natur och därför bör behandlas särskilt.
Arbetet inom de enskilda delprojekten skall i flertalet fall leda fram till en försöksverksamhet, vilken bör utvärderas efter en vid projektsstarten fastställd period. De olika delprojekten kan därmed tidsmäs- sigt planeras så att ett jämnt resursutnyttjan- de blir möjligt, att erfarenheter från vissa problemområden kan överföras till projekt som ligger i en senare tidsfas och att nya problemområden med hög angelägenhetsgrad kan behandlas med förtur.
MKU förutsätter — liksom statskontoreti sin förstudierapport — att erfarenheterna under försöksverksamheten skall kunna suc- cessivt utvärderas. försöksverksamheten och utvärderingen av denna bör ske i sådan takt att en samlad bedömning av hela försöksverksamheten skall kunna slutföras senast under första halvåret 1979. Med en sådan tidsplan bör — efter vederbörliga beslut av statsmakterna — en fast organisation för verksamheten kunna
Utredningen anser att
inrättas senast under budgetåret 1980/81 då också verksamheten kan få ett innehåll som svarar mot ett fastlagt mera permanent behov.
Under försöksverksamheten måste i viss utsträckning genomföras förändringar vid berörda användarmyndigheter vilka kan in- nebära t. ex. att nya rapportvägar öppnas för information som skall registreras i MI. Strävan bör dock vara att i möjligaste mån undvika att vidta förändringar i befintliga rutiner, vilka förutsätts tillämpas vid sidan av de för MI gällande rutinerna.
Försöksverksamhetens omfattning torde få bedömas från fall till fall med hänsynsta- gande till de olika delprojektens innehåll, komplexitetsgrad etc. För utvärderingen av vissa enskilda projekt kan det antas vara tillfyllest att försöksverksamheten endast avser bestämda geografiska regioner eller industribranscher. Beträffande andra delprojekt kan det visa sig nödvändigt att försöksverksamheten omfattar hela riket, ett större antal branscher etc. för att ett tillfredsställande erfarenhetsunderlag skall erhållas. Också den möjligheten finns att försöksverksamheten i ett inledningsskede begränsar sig till vissa regioner eller vissa branscher men byggs ut successivt så att den till sist omfattar hela landet och ett större antal branscher.
I det följande anges översiktliga tids- och arbetsplaner för sådana delprojekt som MKU anser bör bli föremål för utredning och — i flertalet fall — för försöksverksamhet under tiden t.o.m. budgetåret 1978/79. För fler- talet av de föreslagna delprojekten gäller att arbetet kan indelas i en utvecklingsfas och en driftfas. Den förra har i statskontorets förstudierapport, såvitt avser de av statskon- toret föreslagna delprojekten inom MI, inde- lats i a) förstudie b) utredning och c) implementering. Förstudien (a) har av stats- kontoret förutsatts komma att bestå av ett problemorienterat utredningsarbete syftande till att ge en bild av problemområdet och möjliggöra en avgränsning av detta. Sedan detta arbete avslutats inleds utredningsarbe- tet (b) som avses leda fram till ett systemför-
slag. Detta förutsätts innehålla detaljerade uppgifter om indata, utdata, registerorgani- sation, bearbetningar i form av avgränsade program med beskrivning av vad dessa skall utföra etc. Härefter vidtar implementeringen (c) som bl. a. omfattar utformning av ruti- ner, framtagning av programförutsättningar, programmering samt program- och system- test t. o. m. driftstart.
Den andra fasen i det av statskontoret föreslagna projektarbetet — driftfasen -— avses omfatta den period under vilken försöksdrift bedrivs.
MKU vill understryka att det tidsschema för arbetet inom MI som redovisas i det följande måste uppfattas som en i hög grad preliminär plan, vilken kan behöva justeras under hand med hänsyn bl.a. till inträffade förskjutningar i informationsbehoven.
13.2 Tidsplan m. m. för uppbyggnaden av MI
13.2.1. Allmänt
Den egentliga verksamheten inom MI före- slås bli påbörjad den 1 juli 1974. Som en förberedelse härför bedrivs, såsom förut nämnts, fr.o.m. budgetåret 1972/73 ett utvecklingsarbete inom statskontoret avseen- de vissa av de i kap. 6 upptagna ämnesavsnit- ten. Visst förberedande utvecklingsarbete såvitt gäller den av MKU föreslagna statistik- verksamheten inom MI kommer härutöver att genomföras av SCB under budgetåret 1973/74.
13.2.2. Administration
Den av MKU föreslagna centrala organisa- tionen med en nämnd, miljödatanämnden, som ansvarig för verksamheten inom MI föreslås inrättad den 1 juli 1974 i samband med att uppbyggnaden av systemet inleds. Från samma tidpunkt inrättas kansliet inom nämnden med de i kap. 11 angivna funktio- nerna. Nämnden kan härigenom redan från systemets start bli i stånd att utföra de arbetsuppgifter som enligt MKU:s förslag
skall åvila det centralt ansvariga organet inom MI.
Miljödatanämnden förutsätts i stor ut- sträckning vara hänvisad till att anlita utom- stående kapacitet — främst hos statskonto- ret, SNV, SCB, SGU och SMHI — för det praktiska arbetet med detaljplaneringen och driften av MI. Med hänsyn till den tidsplani stort som bör gälla för arbetet med MI synes det angeläget att dessa myndigheter redan från den I juli 1974 kan tillhandahålla miljödatanämnden resurser i den omfattning nämnden anser erforderlig.
13.2.3. Delprojekt avseende olika informa- tionsområden
Information verksamhet
från produ ktkon trollerande
Det utvecklingsarbete som enligt det före- gående skall bedrivas budgetåret 1973/74 skall bl. a. omfatta hälso- och miljöfarliga varor enligt den nya lagstiftningen samt läkemedel och syfta till att utforma rutiner för datorbaserad informationshantering be- träffande dessa varor. Detta arbete bör under budgetåret 1975/76 följas av en försöksverk- samhet på området.
Beträffande livsmedel föreslår MKU att ett utvecklingsarbete igångsätts under bud- getåret 1974/75 i syfte att skapa rutiner för registrering i MI av information om dylika varor. Utvecklingsarbetet beräknas kunna avslutas under budgetåret 1975/76 varefter en försöksverksamhet — samordnad med den ovan angivna verksamheten avseende hälso- och miljöfarliga varor samt läkemedel — tar sin början.
Den kontroll av varor och ämnen i arbetsmiljön som utövas av samhället torde delvis komma att baseras på den nya lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Utöver informationsflödet härifrån finns emellertid information som härrör från tillämpningen av bl.a. arbetarskyddslagstiftningen. MKU anser mot denna bakgrund att — med början under budgetåret 1974/75 — inom MI bör bedrivas ett utvecklingsarbete i syfte att
genom särskilda ADB—rutiner underlätta be- arbetningen av detta informationsflöde. En försöksverksamhet på området, samordnad med den försöksvisa behandlingen av infor- mation om hälso- och miljöfarliga varor, läkemedel och livsmedel, beräknas kunna påbörjas under budgetåret 1975/76.
Information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen
Det utvecklingsarbete som f.n. pågår vid statskontoret efter medgivande av Kungl. Maj:t avser bl.a. att skapa rutiner för automatisk databehandling av information i tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen och motsvarande författningar. Detta arbete bör kunna vara slutfört under budgetåret 1974/75, då försöksverksamhet på området inleds.
Information från tillsynsverksamhet enligt hälsovårdsstadgan
Utvecklingsarbete i syfte att förbereda en registrering i MI av sådana uppgifter om vattenverk som erhålls genom tillsynsverk- samhet enligt hälsovårdsstadgan föreslås bli påbörjat under budgetåret 1974/75. Mot slutet av samma år bör utvecklingsarbetet kunna övergå till en försöksverksamhet, vilken såvitt nu kan bedömas bör samordnas med tidigare nämnd verksamhet med för— söksvis bearbetning av information härröran- de från tillämpningen av miljöskyddslagen. Mellan de båda verksamheterna finns ett samband av sådan art att i stor utsträckning gemensamma ADB-rutiner bör kunna an- vändas.
Information från tillsynsverksamhet enligt vattenlagen
Utredningens förslag i kap. 6 innebär att i MI skall registreras referenser till vattendomar för att ge information om de faktorer som påverkar förhållandena i olika vattenområ- den. Dessutom har föreslagits att i systemet skall registreras viss administrativ informa-
tion om själva anläggningarna som berörs av vattenlagen. Ett utvecklingsarbete på områ- det, syftande till att bl.a. klargöra hur den angivna registreringen bör ske i MI och vilken omfattning denna registrering bör få, föreslås bli påbörjat under budgetåret 1974/75. Efter cirka ett år vidtar försöks- verksamhet.
Information från tillsynsverksamhet enligt strålskyddslagen
Ett utvecklingsarbete i avsikt att förbereda en registrering i MI av viss information rörande atomkraftverk bör påbörjas under budgetåret 1974/75. Detta arbete liksom en senare under samma budgetår inledd försöks- verksamhet beräknas kunna samordnas såväl tidsmässigt som innehållsmässigt med tidi- gare angivna verksamheter avseende behand- ling av information i tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen resp. hälsovårdsstad- gan.
Statistik över import och hantering av vissa hälso- och miljöfarliga varor
Möjligheterna att få fram en löpande stati— stik över import, tillverkning, försäljning, användning etc. av vissa varor eller grupper av varor enligt lagen om hälso- och miljöfarli- ga varor blir beroende av i vilken utsträck- ning rapporteringsskyldighet kommer att med stöd av lagen föreskrivas för importörer, tillverkare etc. beträffande hanteringens om- fattning m.m. Det är mot denna bakgrund inte möjligt att på nuvarande stadium ange vid vilken tidpunkt en dylik statistik första gången kan tas fram. Som en förberedelse för statistikframställningen, vilken således i stor utsträckning avses kunna ske på grund- val av den i MI samlade informationen] , bör ett utvecklingsarbete inledas budgetåret 1974/75. I detta bör ingå att studera förutsättningarna att få till stånd en geogra- fiskt differentierad statistik över den faktis-
' Redovisad förut under rubriken "information från produktkontrollerande verksamhet".
ka förbrukningen (användningen) av be- kämpningsmedel. Likaså bör undersökas möjligheterna att åstadkomma en löpande statistisk redovisning av s. k. materialbalan- ser enligt riktlinjer som kan komma att utfärdas av den europeiska statistikerkonfe- rensen inom ECE.
Den statistikframställning inom MI som kan komma att ske beträffande hälso- och miljöfarliga varor torde inledningsvis böra få formen av en försöksverksamhet.
Statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet
Den av MKU föreslagna statistiken över anläggningar med miljöfarlig verksamhet skall helt bygga på information i MI som härrör från tillämpningen av miljöskydds- lagenl. Tidpunkten för påbörjandet av en dylik statistik blir härigenom avhängig av i vilken takt sådan information kan inordnasi MI. Det torde vara realistiskt att räkna med att någon statistikframställning inte kan ske före budgetåret 1975/76. Visst utvecklings- arbete behöver dock inledas redan under budgetåret 1974/75.
Liksom huvuddelen av verksamheten inom MI kommer här behandlad statistik- verksamhet att till en början bli av försöks- karaktär.
Statistik över emissioner frän anläggningar med miljöfarlig verksamhet
För här angiven statistikverksamhet inom MI bör gälla samma tidsplan och samma förut- sättningar i övrigt som för den tidigare beskrivna statistiken över anläggningar.
Statistik över kommunala vatten- och av- loppsförhållanden
Enligt MKU:s förslag skall en samordning ske mellan SNV:s nuvarande statistik av- seende kommunala avloppsverk m. m. och den av SCB och Svenska vatten- och avlopps- verksföreningen utarbetade statistiken över kommunernas vatten- och avloppsför-
hållanden. En sådan statistikframställning föreslås ske första gången budgetåret 1974/75.
Enligt MKU:s uppfattning behöver med hänsyn till att en statistik på området utarbetas sedan lång tid tillbaka något egentligt utvecklingsarbete eller någon för- söksverksamhet inte föregå en samordning av här behandlad statistik.
Information från basdatanät för miljökon- troll
Genomförandet av löpande s.k. basdataun- dersökningar enligt av MKU redovisat prin- cipförslag måste föregås av ett omfattande planeringsarbete. Bl.a. behöver sådana frå- gor detaljstuderas som gäller val av mätpara- metrar, val av mätfrekvens och provtagnings- metoder för dessa, lokalisering av mätstatio- ner och observationsplatser, undersökningar- nas representativitet i tid och rum samt undersökningsverksamhetens organisation.
På miljödatanämnden bör ankomma att upprätta en samlad plan för det utrednings- arbete som blir erforderligt och att leda detta arbete. Syftet bör vara att åstadkomma ett samordnat observationsprogram beståen- de av delprogram för de medier basdata- undersökningarna skall avse (luft, vatten, mark och vegetation).
MKU tillmäter uppbyggnaden av basdata- nätet för miljökontroll hög prioritet. Förbe- redelse- och utredningsarbetet bör därför igångsättas redan under budgetåret 1974/75 och bedrivas i sådan takt att undersökningar- na kan successivt påbörjas fr.o.m. budget- året l975/76. Liksom en stor del av den övriga verksamheten inom MI bör basdata- undersökningarna inledningsvis bedrivas i form av en försöksverksamhet.
Enligt utredningens förslag i kap. 11 skall i detaljplaneringen och i genomförandet av basdataundersökningarna medverka SNV, SGU och SMHI. För planeringsinsatser behö- ver dessa organ förfoga över resurser redan fr. o. m. budgetåret 1974/75.
' Redovisad förut under rubriken "information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen”.
Föreslagen officiell statistik över immissio- ner m.m. förutsätts komma att i huvudsak baseras på de resultat som erhålls inom basdatanätet för miljökontroll (se ovan). Som förberedelse för en sådan statistik- framställning bör fr.o.m. budgetåret 1974/75 bedrivas ett utvecklingsarbete i vilket bl.a. bör ingå att utreda skilda statistiska frågeställningar i samband med utformningen av ett samordnat undersök- ningsprogram för basdatanätet. Försöksvis statistikframställning beräknas kunna bli på- börjad under budgetåret 1975/76.
Statistik över nedlagt vilt
Något definitivt förslag om uppbyggnad av en allmän s. k. avskjutningsstatistik förs inte fram av MKU. Däremot föreslår utredningen att viss tidsbegränsad försöksverksamhet — syftande till att klarlägga möjligheterna atti praktiken genomföra en löpande sådan sta- tistikinsamling — kommer till stånd. MKU anser det angeläget att denna fråga klarläggs snarast varför försöksverksamheten i fråga bör inledas redan under budgetåret 1974/75. En utvärdering av försöksverksamheten bör kunna äga rum senast under budgetåret 1976/77.
Information om forsknings- och under- sökningsverksamhet
MKU har föreslagit att i MI skall registreras uppgifter av referensnatur om avslutade och pågående svenska forsknings- och undersök— ningsprojekt på miljövårdsområdet. Denna registrering bör föregås av ett utvecklings- arbete i vilket bl. a. undersöks omfattningen av den dokumentation från forsknings— och undersökningsverksamheten som här kan vara aktuell. Vidare bör utredas hur doku— mentationen lämpligen kan göras tillgänglig, t.ex. genom utnyttjande av mikrofilmtek- nik.
Det inom statskontoret påbörjade utveck- lingsarbetet avser även detta område. MKU
anser det angeläget att det fortsatta arbetet bedrivs i sådan takt att försöksverksamhet kan inledas under budgetåret 1974/75.
Information om s. k. ovanliga fenomen
MKU har föreslagit att i MI skall registreras information om ovanliga fenomen i miljön vilka uppgifter skulle kunna rapporteras genom kortfattade notiser från t. ex. statens veterinärmedicinska anstalt och länsstyrelser- na för senare statistisk bearbetning. Dessa notiser förutsätts behandlas i MI tillsammans med övrig information av referensnatur.
Ett utvecklingsarbete i vilket bl. a. under- söks närmare vilket innehåll och vilken form inrapporteringen till MI bör få, föreslås starta under budgetåret 1974/75. Försöks- verksamhet med registrering av till MI inrapporterad information beräknas kunna påbörjas under budgetåret 1975/76 och bedrivas samordnat med övrig försöksverk- samhet med registrering av referenser i MI.
Statistik över miljövårdens kostnader och resultat
Den av MKU föreslagna statistiken över miljövårdens kostnader och resultat bör första gången utarbetas under budgetåret 1974/75. Samma år bör inledas ett utveck- lingsarbete siktande till en successiv utbygg- nad av redovisningen. Det synes inte motive- rat att ge uppbyggnaden av denna statistik karaktär av försöksverksamhet.
Information om buller,'avfall och avfallshan- tering; transport av hälso- och miljöfarliga varor samt vatten tillgångar och va ttenutnytt- jande
MKU har beträffande den i rubriken angivna informationen konstaterat att den princi- piellt bör omfattas av verksamheten inom MI men ansett att frågorna om formen för informationsinsamling och om informatio- nens innehåll måste efter utredning i frågan närmare prövas. Sådan utredning inom resp. informationsområden bör påbörjas under
budgetåret 1974/75. I vilken utsträckning utredningen bör följas av försöksverksamhet och vid vilka tidpunkter försöksverksamhet i så fall bör påbörjas kan inte nu anges.
13.2.4. Viss övrig verksamhet
Samordnade uttag av information som re- gistreras i tillsynsverksamhet enligt miljö- skyddslagen, hälsovårdsstadgan och strål- skyddslagen samt information från basdata- nätet för miljökontroll
Förutsättningarna för sambearbetning och samutnyttjande av den i rubriken angivna informationen bör undersökas dels i ett utvecklingsarbete fr. o. m. budgetåret 1975/76, dels genom försöksverksamhet, vilken inleds under budgetåret 1976/77.
Samordnade uttag av information ur M] och ur SMHI:s maskinella register
Enligt en preliminär bedömning kommer den av SMHI insamlade och lagrade informatio nen avseende skilda meteorologiska, hydro- logiska, klimatologiska och oceanografiska förhållanden att få betydelse som komple- ment till den i MI samlade informationen. En närmare undersökning bör ske hur kommunikationen mellan SMHI:s datorba- serade register och MI skall genomföras samt vilka uttag av information som iförsta hand blir aktuella. Ett utvecklingsarbete på om- rådet bör påbörjas under budgetåret 1975/76 och följas av försöksverksamhet fr. o. m. budgetåret 1977/78.
Samordning av rutiner för informationsåter- vinning vid akuta förgiftningsfall
Den informationshantering som förekommer hos giftinformationscentralen vid karolinska sjukhuset och hos de yrkesmedicinska klini- kerna är av speciell karaktär. Vid besvaran- det av förfrågningar, speciellt i akuta förgift- ningsfall, ställs särskilda krav på informa- tionsåtervinning.
MKU förutsätter att, därest produktkon-
trollagstiftning ger möjlighet härtill och hinder ej möter på grund av sekretess- bestämmelser, information om produkter skall kunna lämnas från skilda myndigheter till giftinformationscentralen. I en särskild utredning bör emellertid undersökas olika metoder att snabbt tillhandahålla den infor- mation som bl. a. giftinformationscentralen och de yrkesmedicinska klinikerna behöver för att besvara frågor i akuta förgiftningsfall. MKU föreslår att ett utvecklingsarbete i denna riktning inleds under budgetåret 1975/76 och att viss försöksverksamhet på området bedrivs med början under budget- året 1976/77.
Modellförsök med automatisk databehand- ling av information avsett att belysa even- tuella samband mellan vissa substanser och uppkomsten av teratogena effekter
Information om ämnens effekter är övervä- gande av sådan karaktär att den förutsätter att en sakkunnig bedömning gjorts. Från olika håll har emellertid framhållits svårig- heterna att med rimlig arbetsinsats kunna följa kunskapsutvecklingen beträffande ef- fekterna. Ett önskemål som framförts från många håll är att MI skulle kunna underlätta åtkomsten av i princip all relevant informa- tion om ett visst ämne och dess biologiska effekter i olika avseenden. Uppbyggnaden av dylika informationssamlingar förutsätter en- ligt MKU: s uppfattning att en internationell samverkan kommer till stånd. Det torde emellertid vara möjligt att inom ramen för verksamheten i MI söka angripa problema- tiken inom ett väl avgränsat effektområde. Syftet härmed skulle vara dels att inom landet samla erfarenhet från detta slag av arbete, även datatekniskt, dels att interna- tionellt kunna tillhandahålla information i utbyte mot annan information. Ett sådant område är sambandet mellan vissa ämnen och s. k. teratogena effekter, dvs. fostermiss— bildningar. Här pågår i svensk regi redan visst arbete med litteratursamling jämte redigering av uppgifterna. MKU föreslår att ett modell- försök kommer till utförande på detta
område. Försöket synes böra genomföras under perioden 1974/75—1976/77.
Registrering i MI av material i myndigheter- nas akter
Hos myndigheterna tillgängligt material i form av forskningsrapporter och dokumen- tation samt information från handläggningen av särskilda ärenden, såsom uppgifter om tillståndsgivning, kontroller, utförda analyser och försök rörande en viss vara eller ett visst ämne, föreslås bli registrerat i MI i form av referenser, vari bl. a. anges var den ursprung- liga dokumentationen finns att tillgå. Syftet med en sådan registrering är att underlätta för de olika myndigheterna att ta del av den tillgängliga dokumentationen om viss varas eller visst ämnes verkningar m. m.
Under det fortsatta utredningsarbetet inom MI bör särskilt undersökas omfatt- ningen av den dokumentation i form av forskningsrapporter, försöksresultat m.m. i de produktkontrollerande myndigheternas akter som det kan vara aktuellt att registrera på här nämnt sätt. Vidare bör utredas hur grundmaterialet lämpligen kan göras tillgäng- ligt på ett smidigt sätt, t. ex. genom utnytt- jande av mikrofilmteknik.
Utvecklingsarbetet och en försöksverk- samhet inom det här aktuella området bör samordnas med förut behandlade liknande verksamheter syftande till registrering i MI av s. k. referenser. Projektet föreslås innefat- ta utvecklingsarbete fr.o.m. budgetåret 1974/75 och försöksverksamhet efter cirka två år.
Utredning rörande ämnens beteckningar i datorbaserade substansregister
Behovet av att i MI tillämpa en sådan beteckning på kemiska ämnen som används även i andra system torde ej behöva ifråga- sättas. Det torde vidare vara önskvärt att vid uppbyggnad av ett ämnesregister i MI förvär- va nyttjanderätt till något redan existerande datorbaserat ämnesregister för att undgå resurskrävande och tidsödande initiell regis-
teruppläggning. Eftersom det system för datorbaserad ämnesregistrering som används inom MI kan komma att med tiden bli dominerande inom Sverige vad gäller auto- matisk databehandling av information knu- ten till ämnen är det av vikt att en allsidig utredning ligger som grund för val av system. En sådan utredning bör som förut nämnts genomföras i samråd med statens råd för vetenskaplig information och dokumenta- tion (SINFDOK).
MKU räknar med att här aktualiserat utredningsarbete avseende ämnens beteck- ningar i datorbaserade substansregister skall vara i huvudsak slutfört före ingången av budgetåret 1975/76.
Utredning om registrering i MI av viss information avseende biologiska arkiv
MKU föreslår vidare ett utvecklingsarbete i syfte att undersöka möjligheterna att i MI registrera dokumentarisk information röran- de landets museala samlingar av biologiska objekt. Häri bör ingå bl.a. att klarlägga möjligheterna att genomföra en effektivare bearbetning än f. n. av uppgifter om insamlat material. Museernas existerande rutiner för katalogisering av objekten bör därvid följas.
Arbetet inom det här angivna området bör enligt MKU: s mening anstå något och påbörjas tidigast under budgetåret 1975/76. Behovet av en försöksverksamhet kan f.n. inte bedömas.
l 3. 2.5 Publicering
Tillhandahållandet av information från MI i form av s.k. direktrapportering förutsätts kunna påbörjas i takt med att försöksverk- samheten inom de olika informationsområ- dena inleds. Beträffande sådan information som skall redovisas genom publicering före- slår MKU att första årgången av Miljöstatis- tisk årsbok utkommer under år 1976. Dess- förinnan torde under år 1975 kunna publice- ras resultat från genomförda undersökningar avseende kommunala vatten- och avloppsför- hållanden år 1974. Sistnämnda publicering
förutsätts ske dels i särskild publikation i serien Sveriges Officiella Statistik, dels i serien Statistiska meddelanden.
Förberedelser för utgivande av Miljöstatis- tisk årsbok 1976 synes böra igångsättas under budgetåret 1974/75.
14. Kostnader och finansiering
14.1. Inledning
Såsom förut framhållits kan värdet av att få till stånd en samlad informationsservice på miljövårdsområdet inte anges siffermässigt. Några lönsamhetsberäkningar i vanlig mening av de föreslagna insatserna för uppbyggnad av en sådan service har således inte kunnat genomföras av MKU. De framlagda förslagen grundas i stället på en helt allmän bedöm- ning av värdet, vid vilken MKU beaktat nyttan för såväl myndigheter som andra berörda organ, inkl. forskningen, industrin, allmänheten etc. Såsom framgått av det föregående räknar MKU med att tillkomsten av ett miljövårdens informationssystem — uppbyggt på det sätt utredningen föreslagit — skall bidra till att i avsevärd omfattning effektivisera och underlätta det miljövårds- arbete som bedrivs på olika håll i samhället.
De kostnader som är förenade med ett miljövårdens informationssystem i full drift torde kunna beräknas först mot slutet av den föreslagna försöksperioden i samband med övervägandena om den mera långsiktiga utformningen av systemet. Kostnadsberäk- ningen kommer att kräva bl. a. preciserade uppgifter beträffande de informationsområ- den som skall omfattas av MI, uppkomman- de indatavolymer samt frekvensen informa- tionsuttag från systemet. För beräkningen behövs vidare slutligt utformade planer för datainsamlingen (dataleveransema) till MI,
för kvalitetskontroll av datamaterialet samt för materialets bearbetning. Också frågan om det permanenta organisatoriska ansvaret för systemet behöver klarläggas innan en slutlig kostnadsberäkning kan komma till stånd.
För tiden fram till den 1 juli 1974, då den egentliga försöksverksamheten inom MI av- ses bli påbörjad, har statsmakterna som tidigare nämnts ställt medel till förfogande för genomförande av förstudie och visst annat förberedande utvecklingsarbete. Mer- parten av dessa medel, ca 4,3 milj. kr, avser kostnader för statskontorets medverkan i projektet under budgetåren 1971/72— 1973/74 medan återstoden, ca 100 000 kr, avdelats för att bekosta arbeten inom SCB under budgetåret 1973/74.
De medel som ställts till förfogande för statskontorets medverkan under budgetåret 1973/74, sammanlagt ca 2,2 milj. kr, avser arbeten inom delprojekten Information från tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen (knappt 1,6 milj. kr), Information från produktkontrollerande verksamhet (ca 0,6 milj. kr) och Information om forsknings- och undersökningsverksamhet (ca 50 000 kr). Av de beviljade medlen beräknas ca 0,65 milj. kr tas i anspråk för grundläggande utrednings- arbete och ca 1,55 milj. kr för programfram- ställning och initiell registeruppläggning.
Beträffande de i statskontorets förstudie— rapport föreslagna försöksprojekten har statskontoret framhållit att en säker kost-
nadsberäkning för tiden efter den 1 juli 1974 ställer sig svår att utföra med hänsyn bl. a. till att försöksdriftens omfattning inte är fastställd. En sådan beräkning försvåras också därav att kostnaderna för datainsam- lingen till MI ännu inte kan uppskattas och att tillräckligt preciserade uppgifter om volymen indata och uttagsfrekvenser inte finns tillgängliga.
l förstudierapporten har statskontoret inte ansett sig kunna redovisa annat än en grov skattning av kostnaderna beträffande de projekt som i rapporten föreslagits ingå i MI. Enligt beräkningen skulle för dessa projekt — bortsett från föreslagen försöksdrift — behö- va tas i anspråk inalles 8—10 milj. kr under de tre budgetåren 1974/75—1976/77.
Enligt förslaget till organisationsplan skall huvudansvaret för MI under försöksverksam- heten ligga på miljödatanämnden. Det hu- vudsakliga praktiska arbetet — omfattande bl.a. utvecklingsarbete och försöksdrift — skall emellertid utföras, i fråga om systemeti stort, av statskontoret, beträffande huvud- parten av de föreslagna basdataundersök- ningarna av SN V och såvitt avser statistik- verksamheten av SCB. Den kostnadsupp- skattning som MKU redovisar i det följande är uppställd så att därav framgår kostnaderna för följande slag av verksamhet, nämligen utvecklingsarbete och försöksdrift hos stats- kontoret (avsnitt 14.2.1), basdataundersök- ningar (l4.2.2), statistikverksamhet (14.2.3) samt miljödatanämndens verksamhet (14.2.4). En sammanfattning av kostnaderna redovisas i avsnitt 14.2.5.
Vid kostnadsberäkningarna har förutsatts att den inledande verksamheten inom MI skall bedrivasi överensstämmelse med den 1 kap. 11 föreslagna organisationsformen och enligt den i kap. 13 angivna tidsplanen. Uppskattningarna har med hänsyn till tidiga- re angivna brister i beräkningsunderlaget ansetts böra begränsas till att avse de båda budgetåren 1974/75 och 1975/76. Särskilt beträffande uppgifterna för budgetåret 1975/76 bör betonas att beräkningen är i hög grad preliminär och att det måste ankomma på miljödatanämnden och övriga
berörda myndigheter att senare göra en förnyad samlad kostnadsbedömning.
14.2. Kostnader för budgetåren 1974/75—1975/76
14.2.1. Utvecklingsarbete och försöksdrift
MKU har räknat med att statskontorets arbetsområde väsentligen skall omfatta de projektavsnitt som verket avgränsat i sin förstudierapport. För vart och ett av dessa redovisas på följande sida en preliminär kostnadsberäkning vilken omfattar kostna- der dels för utvecklingsarbete, dels för för- söksdrift. De förra innefattar kostnader för förstudie och utredning samt 5. k. implemen- tering, varmed avses programframställning och initiell registeruppläggning. I kostnader- na för försöksdrift har medräknats såväl personal— som maskinkostnader.
14.2.2. Basdataundersökningar
För den föreslagna verksamheten med basda- taundersökningar beräknas driftkostnaderna — exkl. kostnader för datorbehandling — uppgå till sammanlagt ca 8,5 milj. kr per år då verksamheten bedrivs i full skala. Enligt förslaget skall uppgiftsinsamlingen avseende mark och vegetation bli föremål för viss utvidgning vart tredje år, vilket medför en nettokostnadsökning dessa år om närmare en milj. kr.
För SNV:s engagemang i de föreslagna basdataundersökningarna skall enligt MKU : s förslag inom SNV tillskapas resurser för såväl mät- och observationsverksamhet som ana- lysverksamhet. Dessa resurser, jämte perso- nal för bl.a. ledning och utvärdering av verksamheten, skall organisatoriskt inordnas i verkets undersökningslaboratorium.
Kostnaderna för SNV:s medverkan i basdataundersökningarna har uppskattats med utgångspunkt från en personaluppsätt- ning under de båda inledande verksamhets- åren som framgår av tablån på sid. 217.
1975/76
drift (t kr)l Utveck- lings- arbete
Försöks- Summa Utveck- Försöks— Summa drift lings— drift arbete
Information från produktkontrollerande
verksamhet — hälso- och miljöfarliga varor,
läkemedel (MI-06) 900 — livsmedel (MI-07) 225 — speciella ämnen och varor i arbets-
miliön (MI-08) 225 Information från tillsynsverksamhet
enligt miljöskyddslagen (MI-01) 705 Information från tillsynsverksamhet
enligt hälsovårdsstadgan (MI—02) 145 Information från tillsynsverksamhet
enligt vattenlagen (MI-22) 100 Information från tillsynsverksamhet
enligt strålskyddslagen (MI-02) 25 Information från basdatanätet t'ör
miljökontroll (MI-03) 150 Information om forsknings— och under-
sökningsverksamhet (MI-20) 75 Information om s. k. ovanliga fenomen
(MI-23) 1 10 Samordnade uttag av information som
registreras i tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen, hälso- vårdsstadgan och strålskyddslagen samt information från basdatanätet
för miljökontroll (MI-04) — Samordnade uttag av information ur
MI och SMI-Il: s maskinella register
(MI-05) — Samordning av rutiner för inf orma-
tionsåtervinning vid akuta förgift-
ningsfall (MI-09) — Modellförsök med automatisk databe-
handling av information avsett att belysa eventuella samband mellan vissa substanser och uppkomsten av teratogena effekter (MI-10) 200 Registrering i MI av materiali myndig-
heternas akter (Ml-21) 150 Utredning rörande ämnens beteck-
ningar i datorbaserade substans- register (MI-30) 25 Utredning om registrering i MI av viss
information avseende biologiska
arkiv (MI-32) —
— 900 — 475 475 — 225 300 — 300
— 225 300 — 300 365 1 070 50 880 930 -—1 145 — —1 f _ 100 25 ..3 .. _? 25 _ _2 _ — 150 290 50 340 100 175 — "3 '- -— 110 15 "3 "
— - 175 — 175
— — 100 — 100
— 200 200 — 200 — 150 75 ”3 "
_ 25 _ _ _
— — 150 — 150
Totala kostnader 3 035 465 3 500 1705 " "
' Den efter varje rojektrubrik angivna beteckningen (MI-01, MI-02 osv.) ansluter till statskontorets
projektbeteckningi örstudierapporten.
2 Kostnaderna har av tekniska skäl medräknats i kostnaderna för försöksdrift avseende information från
tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen (se ovan).
3 Kostnaderna för försöksdrift kan f. 11. inte uppskattas.
Med den angivna personaluppsättningen vid SNV kommer ett förberedelse- och utvecklingsarbete att kunna bedrivas i sådan takt att egentlig undersökningsverksamhet kan påbörjas under budgetåret 1975/76.
Utredningen vill framhålla betydelsen av att SNV tilldelas viss statistisk expertis för medverkan i undersökningsplaneringen och i kontakterna med SCB om utformningen av en offentlig statistik över immissioner m. m.
Funktion Hand- Övrig läggande per- personal sonal
Sammanställning, bearbet-
__ ning m. m. Am nesexperter (kemi, ekologi, hydrologi) 3 Statistiker 1 Skriv- och ritpersonal 3
Undersökningar avseende luft _och nederbörd Åmnesexpert (meteorologi) l Ingenjör (mätteknik) 1 Laboratoriebiträde l
Undersökningar avseende __ ytvatten Amnesexperter (bottenfauna 3, zoologi, zooplanktologi 3, botanik 4, fytoplankto- logi 2, sedimentologi 2) 15 Laboratoriebiträden 9
Undersökningar avseende mark
__och vegetation Amnesexpert (botanik) 1 Laboratoriebiträde 1
Analysverksamhet Experter (oorganisk kemi 9,
organisk kemi 5) 14 Laboratoriebiträden 10
Övriga funktioner Administration l Vaktmästeri, verkstad m. m. Gemensam skriv- och ritper-
sonal m. m.
WMI-'—
Summa 37 30
Oaktat basdataundersökningarna skall ingå i en verksamhet som till en början får försökskaraktär anser MKU, såsom framgått av redogörelsen i kap. 11, att SNV:s medverkan i undersökningarna organisato- riskt bör få en fast form redan fr.o.m. budgetåret 1974/75. De i tablån upptagna befattningarna bör därför inrättas som fasta tjänster och ingå i SNV: s personalstat fr. o. m. den 1 juli 1974.
Förutom lönekostnader uppkommer ge- nom SNV: s engagemang i basdataundersök- ningarna kostnader bl. a. för resor, kontors- och laboratorielokaler samt expenser. I sist- nämnda kostnadspost ingår bl.a. engångs- kostnader för inköp av provtagnings— och laboratorieutrustning i form av mät- och analysinstrument m. m. Kostnaderna för dy- lik anskaffning beräknas för försöksperioden
som helhet till ca 2 milj. kr varav 0,8 milj. kr under budgetåret 1974/75 och 0,4 milj. kr under vart och ett av de tre därefter följande budgetåren. MKU har vid sin beräkning av nyanskaffningsbehovet utgått från att stora delar av den apparatur som f. n. utnyttjas för undersökningar av basdatakaraktär överförs till SNV i samband med att verket engageras i verksamheten inom basdatanätet.
Med utgångspunkt från förslaget i avsnitt 11.5 om SNV: s roll i basdataundersökning- arna och med beaktande av att basdatanätet byggs upp under en femårsperiod har MKU sökt beräkna i vilken omfattning insatser från andra organ än SNV, främst SMHI och SGU, blir erforderliga under budgetåren 1974/75 och 1975/76. Kostnaderna för sådana organs medverkan, vilken i första hand kommer att avse planeringsinsatser, har beräknats särskilt.
De preliminärt beräknade kostnaderna för verksamhet med basdataundersökningar för- delar sig på olika kostnadsslag enligt följande tablå. Samtliga där angivna kostnader för löner, sjukvård, resor, lokaler, expenser och utbildning avser SNV: s engagemang i verk- samheten medan kostnaderna för SMHI:s och SGU:s medverkan redovisas under sär- skild rubrik.
Basdataundersökningar 1974/75 1975/76 (t kr) Lönekostnader 4 200 4 200 Sjukvård 10 10 Reseersättningar 200 200 Lokalk05tnader 70 70 Expenser 1 000 600 Därav engångsutgifter 800 400 Utbildning 20 20 Kostnader för SMHI: s och SGUz s medverkan 400 500 Summa 5 900 5 600 Därav engångsutgifter 800 400
14.2.3. Statistikverksamhet
Kostnaderna för miljöstatistikarbetet inom SCB kommer liksom kostnaderna för arbetet inom statskontoret att i huvudsak avse posterna utvecklingsarbete och försöksdrift.
Statistikverksamhet (t kr) 1974/75 1975/76 Utveck- Försöks- Summa Utveck- Försöks- Summa lings- vis sta- lings— vis sta- arbete tistik- arbete tistik- m. m. fram ställ- m. m. fram ställ- ningm.m. ningm.m. Statistik över import och han— tering av vissa hälso— och miljöfarliga varor 45 — 45 65 25 90 Statistik över anläggningar med miljöfarlig verksamhet 10 — 10 20 30 5 0 Statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet 35 — 35 35 40 75 Statistik över kommunala vat- ten- och avloppsförhållanden - - 225 - - .. 225 Statistik över immissioner m. m. 75 — 75 90 25 115 Statistik över nedlagt vilt 75 — 75 75 50 125 Statistik över miljövårdens kostnader och resultat ' ' - - 35 ' ' 35 Miljöstatistisk årsbok -- -- 50 " 110 Annan publicering - - - - 75 ' 50 Utredningar inom nya ämnesav- snitt, allmänt utvecklingsarbete, resor m. m. -- -- 185 185 Totala kostnader - - - ' 810 1 060
Beträffande delar av publiceringsverksamhe- ten samt arbetet inom några enskilda statis- tikavsnitt har utredningen dock, som fram- gått av förslagen i kap. 13, ansett att försöksverksamhet är överflödig varför kost- naderna i dessa fall kommer att avse en verksamhet som redan från början får rutin- karaktär.
För SCB bör — utöver kostnader för arbetet inom de enskilda statistikavsnitt som MKU föreslagit i kap. 6 och för publicerings- verksamhet — även beräknas kostnader för resor, utredningsverksamhet inom nya stati- stikområden, allmänt utvecklingsarbete m. m. Sistnämnda kostnader avser bl. a. utrednings- arbeten i syfte att få till stånd en löpande statistik över avfall och avfallsbehandling, tillhandahållande av statistisk expertis vid utformning av program för basdataundersök- ningar m. m.
Det bör framhållas att MKU vid sin genomgång av statistikfrågoma inom MI inte ställt behovet av miljöstatistik i relation till behovet av annan statistik i samhället (över befolkning, industriproduktion, handel, un- dervisning etc.). Att genomföra en dylik
avvägning har ansetts ligga utanför utred- ningens ämnes- och_kompetensområde.
Kostnaderna för SCB:s medverkan i MI under budgetåren 1974/75—1975/76 har av MKU uppskattats enligt ovanstående tablå.
Verksamheten inom SCB synes böra orga- niseras på det sätt verket finner ändamålsen- ligt och praktiskt. Med hänsyn till att verksamheten i stort inom MI kommer att ha försökskaraktär under 1970—talet bör dock tills vidare inte inrättas fasta tjänster vid SCB för dess verksamhet på miljöstatistikområ- det.
14.2.4. Miljö datanämndens verksamhet
De kostnader som kommer att belasta miljödatanämnden avser dels utgifter för nämndens egen kansliverksamhet m. m., dels ersättningar till de myndigheter m. fl. organ som kan komma att anlitas för genomföran- de av andra arbetsuppgifter inom MI än de som avses i avsnitten l4.2.1—14.2.3. Kostnaderna under budgetåren 1974/75— 1975/76 för miljödatanämndens egen verksamhet har beräknats med utgångs-
punkt från att nämndens kansli skall bestå av 8—10 befattningshavare, varav 5 år 6 hand- läggande. Med hänsyn till att verksamheten till en början får försökskaraktär bör som förut framhållits tills vidare inte inrättas fasta tjänster vid miljödatanämndens kansli. Erforderlig personal torde i stället böra knytas till nämndens verksamhet på arvodes— basis.
Utöver lönekostnader uppkommer hos miljödatanämnden kostnader för ersättning till nämndens ledamöter och experter, ersätt- ning till särskilt anlitad expertis, resekostna— der för kansliets personal, expenser, utbild- ning, publicerings- och serviceverksamhet m.m. Likaså uppkommer kostnader för kontorslokaler.
Kostnaderna för miljödatanämndens verk- samhet kan för vart och ett av budgetåren 1974/75 och 1975/76 beräknas till ca en milj. kr, av vilket belopp ca 200 000 kr utgör ersättningar till andra myndigheter m. fl.
14.2.5. Sammanställning av kostnader för budgetåren 1974/75—1975/76
De kostnader som preliminärt beräknats för verksamhet inom MI under de båda budget- åren 1974/75 och 1975/76 har i det föregå- ende redovisats specificerade för de olika verksamheterna. Nedan följer en samman- ställning över framräknade totalkostnader omfattande såväl driftkostnader som en- gångskostnader.
Verksamhet (t kr) 1974/75 1975/76 Utvecklingsarbete och
försöksdrift 3 500 " Basdataundersökningar 5 900 5 600 Statistikverksamhet 810 1 060 Miljödatanämndens
verksamhet 1 050 1 040
Summa 1 1 260 - '
14.3. Finansiering
Med hänsyn till att arbetet inom MI inled- ningsvis skall bedrivas i form av försöksverk- samhet bör kostnaderna för verksamheten
vid statskontoret, SNV, SCB och miljödata- nämnden helt bestridas av statsmedel. Beho- vet av medel torde under försöksperioden få aktualiseras hos Kungl Maj: t genom anslags- framställningar från envar av de fyra myndig- heterna, för SNV: s, statskontorets och SCB:s vidkommande i enlighet med en av miljödatanämnden för arbetet upprättad plan.
De övriga organ som kommer att engage— ras i verksamhet inom MI, främst SMHI och SGU, bör till en början anlitas på uppdrags- basis, varvid miljödatanämnden tillhandahål- ler dessa organ erforderliga medel. På något längre sikt — sedan innehållet i och formen för organens medverkan i MI blivit klart definierade -— bör dock även dessa organ i egna anslagsframställningar begära medel för sin medverkan i MI.
Med beaktande av att SMHI:s och SGU:s engagemang i basdataundersökningarna till en början skall bekostas med medel som tillhandahålls av miljödatanämnden kan me- delsbehovet för de fyra i första hand berörda myndigheterna uppskattas enligt följande.
Myndighet (t kr) 1974/75 1975/76 Statskontoret 3 500 ' ' SNV 5 500 5 100 SCB 810 1 060 Miljödatanämnden 1 450 1 540 Summa 11 260 ' '
Den av MKU föreslagna verksamheten med basdataundersökningar kommer att i viss utsträckning ersätta redan pågående av staten finansierad verksamhet av basdata- karaktär. Denna finansiering sker i huvudsak från SNV: s anslag för miljövårdsforskning. I samband med att MKU: s förslag genomförs torde detta anslag kunna avlastas kostnaderi storleksordningen 2 milj. kr fr. o. m. bud- getåret 1974/75. Resursbehovet för verksam- heten inom MI kan med hänsynstagande härtill anges till netto ca 9,3 milj. kr för budgetåret 1974/75.
Frågan om den på längre sikt lämpliga finansieringsforrnen för MI bör närmare
behandlas i samband med att erfarenheterna från försöksperioden slutligt utvärderas. Här- vid bör bl. a. prövas frågan om att genom avgifter få en partiell kostnadstäckning för verksamheten.
III
Reservation
Reservation av ledamoten Medin, med in- stämmande av experten Sandqvist, angående förslaget till administration
Som utredningen framhåller i kap. 11 kom- mer effektiviteten i det föreslagna informa- tionssystemet att i hög grad bli beroende av den organisatoriska form inom vilken syste- met skall fungera. MKU har mot denna bakgrund ägnat en betydande uppmärksam- het åt organisationsfrågan vilket jag funnit värdefullt. Utredningen har dock i ett avse- ende stannat för en lösning, som enligt min uppfattning allvarligt kan försvåra arbetet med att skapa ett väl fungerande informa- tionssystem på miljövårdsområdet.
Min huvudsakliga invändning gäller försla- get att den inledande verksamheten inom MI skall bedrivas inom ramen för en provisorisk organisation. Det grundläggande motivet för att förorda en sådan organisationsform — att verksamheten inom MI inledningsvis måste få försökskaraktär — är enligt min uppfatt- ning inte helt relevant. Det grundas på en felaktig föreställning om att utvecklingsarbe- te och försöksdrift av den art som blir aktuell inom MI inte lika bra skulle kunna genom- föras av de myndigheter som närmast berörs av systemet.
En annan av utredningsmajoritetens ut- gångspunkter synes ha varit, att ett vidare utvecklingsarbete i stort sett blir obehövligt efter det att försöksperioden avslutats om-
kring år 1980 och en permanent organisation för MI inrättats. Så kan enligt min uppfatt- ning inte bli fallet. Ett miljövårdens infor- mationssystem måste med hänsyn till an- vändarnas behov och önskemål tvärtom un- dergå en ständig utveckling under vilken successiva preciseringar och omformuleringar av informationskraven kommer till stånd.
Med hänsyn till bristerna i det nuvarande dataunderlaget måste det för de olika myn- digheterna på miljövårdsområdet vara angelä- get att utan onödigt dröjsmål få tillgång till ett rutinmässigt fungerande datasystem. Med den av MKU föreslagna lösningen skulle MI inte kunna fylla denna uppgift förrän tidi- gast om sex å sju år. En sådan tidsutdräkt kan enligt min uppfattning komma att få besvärande långsiktiga konsekvenser för mil- jövårdsarbetet.
Miljövårdsorganens behov av att utan onö- digt dröjsmål bli försedda med relevant informationsunderlag för sin löpande verk- samhet torde å andra sidan — med den organisationslösning som MKU föreslagit — komma att medföra en stark press på syste- met att redan under försöksperioden rutin- mässigt tillhandahålla delar av detta under- lag. I själva verket kan förutses att — med hänsyn till miljövårdsorganens starka behov — relativt omfattande delar av MI i realiteten kommer att tas i praktiskt bruk redan under försöksperioden. Möjligheterna att genom- föra en förutsättningslös samlad bedömning
omkring år 1980 av det totala systemets innehåll och tekniska utformning framstår mot denna bakgrund som närmast illusoris- ka. Enligt min uppfattning borde MKU ha lagt fram sådana förslag att statsmakterna på grundval därav kunnat i ett sammanhang — medan reell handlingsfrihet föreligger — av- göra huvuddragen av systemets innehåll och tekniska utformning samt systemets organi- satoriska placering. Ett sådant beslut synes för övrigt kunna baseras på det av utredning- en presenterade underlagsmaterialet. Till de- taljutformningen och takten i uppbyggnaden torde statsmakterna kunna ta ställning i samband med den ordinarie anslagsbehand— lingen.
För de myndigheter som på olika sätt skulle beröras av verksamheten inom MI kan en provisoriskt bedriven verksamhet antas inverka hämmande, särskilt som provisoriet skulle komma att bestå under ganska lång tid. Sålunda kan riskeras att myndigheterna — så länge omfattningen av deras fasta engagemang i MI inte är preciserad — anser sig förhindrade att ta initiativ till förändring- ar av verksamheten som skulle medföra rationaliseringseffekter eller eljest innebära fördelar. Att verksamheten bedrivs i provi- sorieform kan vidare leda till ett lägre engagemang i myndigheternas insatser än om verksamheten redan från början blev av stadigvarande natur. Självfallet kan detta komma att inverka negativt på systemets effektivitet. Man måste också räkna med svårigheter, att i en provisorisk organisations- form rekrytera och behålla personal med den bakgrund och de speciella kunskaper som behövs för MI. Risken för en hög personal- omsättning och därmed för förseningar och bristande kontinuitet i arbetet synes påtag- lig. Speciella svårigheter uppkommer härut- över då de under försöksperioden utformade tekniska och organisatoriska rutinerna för MI skall anpassas till verksamheten vid det (de) organ som får det slutliga produktions- ansvaret för systemet. En sådan överförings- process kan antas inrymma ett flertal svårbe- mästrade problem, vilkas exakta omfattning dock inte kan förutses.
För statistikverksamheten, vilket område jag närmast får anses ha företrätt i utred- ningsarbetet, torde den provisoriska organi- sationen inte innebära några fördelar. Tvärt- om föreligger risk för att uppbyggnaden av de statistiska tidsserier som måste bli en av grundvalarna i miljövårdsorganens informa- tionsunderlag försvåras eller försenas. Be- handlingen av sådana frågor som rör statisti- kens innehållsmässiga och tekniska utform- ning i relation till skilda administrativa ruti- ner och informationsmaterial kompliceras också onödigtvis om en provisorisk organisa- tion kommer till stånd.
En provisorisk organisationsform kan vi- dare komma att medföra betydande kost- nadsnackdelar jämfört med en permanent lösning. Enligt min uppfattning föreligger sålunda risk för att försöksverksamheten kan komma att bli kraftigt överdimensionerad i förhållande till vad som skulle behövas inom ramen för en från början permanent organi- sation med anknytning till myndigheter med långsiktigt kostnadsansvar. Kostnadsnack- delar uppkommer vidare därigenom att de administrativa informationsrutinema inom MI under hela försöksperioden avses fungera vid sidan av redan existerande rutiner. Under en tidrymd av minst sex å sju år kommer således att utföras ett dubbelarbete av det slag som MKU enligt direktiven skulle söka eliminera.
Mot bakgrund av att utredningen icke allsidigt prövat frågan hur en permanent organisation för MI borde vara konstruerad kan något detaljförslag till utformning av en dylik organisation inte nu presenteras. Ut- redningens förslag att en särskild nämnd, ”miljödatanämnden”, skall utses och tillde- las ett övergripande planerings- och samord- ningsansvar finner jag i och för sig välgrun- dat. En sådan nämnd — sammansatt på det sätt utredningen diskuterat —- bör därför finnas även inom en permanent organisation. Det synes dock tveksamt om nämnden bör tilläggas några mera omfattande beslutsfunk- tioner på områden där de administrativa myndigheterna och statistiska centralbyrån (SCB) instruktionsmässigt eller på annat sätt
Verksamheten inom MI bör enligt min uppfattning förläggas till en eller flera av de myndigheter som enligt ovan har besluts- kompetens på de informationsområden som blir företrädda i MI. Bland dessa myndighe- ter återfinns i första hand statens naturvårds- verk men även socialstyrelsen, statens livs- medelsverk, arbetarskyddsstyrelsen och SCB. Det kan vara lämpligt att utse en av dessa myndigheter till huvudmyndighet för MI. I varje fall bör den föreslagna miljödatanämn— den organisatoriskt knytas till någon av dem.
I detta sammanhang får också beaktas att utvecklingen inom förvaltningen bl. a. med- för att flertalet administrativa myndigheteri framtiden torde komma att använda sig av datorer i sin verksamhet. Den av mig föror- dade organisationen för MI anknyter till denna utveckling.
I direktiven till MKU har utredningen ålagts att pröva förutsättningarna för en koncentration av insamlingen och bearbet— ningen av miljöinformation till en myndig- het. Härvid erinrades om att riksdagen år 1960 fattat principbeslut om en långtgående centralisering av den statliga statistikproduk- tionen till SCB. Med beaktande av detta uttalande i direktiven har MKU räknat med att SCB inom den provisoriska organisatio- nen skall svara för miljöstatistiken, inkl. de- taljplaneringen av denna, medan arbetet inom övriga informationsområden skall an- komma på andra organ. Mot denna princi- piella avgränsning av SCB:s engagemang inom MI har jag ingen erinran, särskilt som systemet avses komma att innehålla en om— fattande rent administrativ information som i förhållandevis ringa utsträckning blir av betydelse för statistikproduktionen. Den av MKU gjorda avgränsningen av SCB:s arbets- område inom MI synes kunna gälla även inom den av mig förordade permanenta organisationen. Dock bör _ i enlighet med vad som sagts ovan — övervägas om inte beslutsfunktionen i frågor som rör statisti- kens innehåll och framställning i större utsträckning än vad som föreslås av MKU bör ankomma på SCB.
I direktiven till MKU har framhållits att det för de myndigheter som har ansvar för miljövården liksom för forskningen är av utomordentligt stor betydelse att ha tillgång till en allsidig och lättillgänglig statistik. De praktiska möjligheterna att ta fram en säker och meningsfull sådan statistik är beroende av en mångfald olika faktorer, vilka kommer att kräva ett omsorgsfullt beaktande då verksamheten inom MI inleds. Av betydelse härvidlag är — såsom MKU också framhållit —- att de statistiska metodproblemen tillmäts stor betydelse i undersökningsplaneringen. Det är bl. a. angeläget att noga beakta sådana frågor som gäller resultatens jämförbarhet i tid och rum, den statistiska representativite- ten hos dataunderlaget samt kravet på klar och lättillgänglig redovisning av statistiken. Det är också av betydelse att man vid uppläggningen av administrativa informa- tionsmaterial inom M1 tar hänsyn till beho- ven och möjligheterna att utnyttja dessa även för statistiska bearbetningar av skilda slag. Också frågan hur den svenska miljösta- tistiken skall samordnas med andra länders statistik behöver ägnas uppmärksamhet.
Såvitt nu kan bedömas kommer i ett inledningsskede av MI att ställas krav på ett omfattande och kvalificerat statistiskt ut- vecklingsarbete. Den av MKU angivna kost- naden — se kap. 14 — för SCB:s medverkan i MI under budgetåren 1974/75—1975/76 får mot denna bakgrund betraktas som en mycket försiktig beräkning.
Ett alternativ till den av mig föreslagna organisatoriska lösningen vore att inrätta miljödatanämnden som en fristående myn- dighet med uppgift att permanent omhän- derha verksamheten inom MI. En sådan lösning skulle emellertid enligt min uppfatt- ning ha åtskilliga av de nackdelar som är förknippade med en provisoriskt inrättad myndighet av det slag utredningens majoritet föreslagit.
IV
Bilagor
Bilaga 1 Principförslag avseende undersökningar av förore- ningshalter m.m. i luft, vatten, mark och levande
organismer (s.k. basdataundersökningar)
1 Inledning
Av avgörande betydelse för en effektiv miljö- vård är förutom en ändamålsenlig lagstift- ning och administration också en ingående kännedom om miljöproblemen och deras orsaker samt tekniska och ekonomiska förut- sättningar för att angripa problemen.
Många av de verkningar som samhället utövar på miljön är gradvisa och ofta så långsamma att de inte kan fastställas utan särskilda undersökningar. Inte desto mindre kan sådana förändringar på lång sikt ofta vara av mycket stor negativ betydelse vid nyttjandet av naturresurserna eller för män- niskans hälsa och välbefinnande.
En viktig uppgift för miljövårdsforsk- ningen är att fastställa sådana långsiktiga förändringar, undersöka orsakssamman- hangen, anvisa de motåtgärder och tekniska lösningar som krävs för att utvecklingen skall kunna påverkas samt följa effekten av vidtag- na åtgärder.
Miljövårdens informationssystem, som det föreslagits av MKU, ger goda möjligheter att vid gemensamma bearbetningar av datama- terial erhållet i tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen, statistik över emissioner från anläggningar med miljöfarlig verksamhet samt statistik över kommunala avloppsför- hållanden å ena sidan och basdatamaterial å andra sidan, söka orsakssammanhang mellan emissioner och effekter i naturen.
I kap. 7 i betänkandet har MKU framhållit behovet av en fortlöpande, hela landet om- fattande undersökningsverksamhet med främsta syfte att beskriva i kvantitativ form de förändringar som'successivt sker i den yttre miljön. Av speciellt intresse från miljö- kontrollsynpunkt är därvid att erhålla kun- skap om hur halterna av kemiska ämnen förändras i luft, vatten, mark och levande organismer samt om långsiktiga förskjut- ningar i de ekologiska förhållandena.
MKU har konstaterat att den nuvarande datainsamlingen på området är splittrad och inte fyller de krav som bör ställas på en dylik miljökontrollerande undersökningsverksam- het. Mot den bakgrunden har MKU i samar- bete med expertis inom berörda ämnesområ- den utarbetat ett principförslag till sådan datainsamling som enligt utredningens upp- fattning oundgängligen bör komma till stånd för att samhället skall kunna utöva en tillfredsställande miljökontroll.
En sammanfattande redogörelse för inne- hållet i den föreslagna datainsamlingen har lämnats i kap. 7, medan utredningens förslag vad avser verksamhetens organisation och utredningens uppskattning av kostnaderna redovisas i kap. 11 och kap. 14. Som utredningen tidigare har framhållit skall för- slaget uppfattas som en tämligen grov skiss till undersökningsprogram, vilken är avsedd att i första hand visa inriktningen och omfattningen av den för framtiden behövliga
verksamheten. Ett relativt omfattande un- dersöknings-, forsknings- och försöksarbete krävs innan ett sådant kontrollsystem får en definitiv form.
Av avgörande betydelse för användbar— heten av insamlat datamaterial, är att det har en känd grad av representativitet för de uppmätta företeelserna. Om man skall ha möjlighet att dra tidiga slutsatser om pågåen- de förändringar i miljön, måste en hög representativitet eftersträvas. Problemet kompliceras av de avsevärda variationer i tid och rum som uppstår hos de företeelser man önskar mäta genom den inverkan som t. ex. klimat, cykliska förlopp etc. utövar.
Generellt sett måste ett avsevärt arbete nedläggas på utplacering av observations- punktema och deras inbördes avstånd och observationsfrekvenser, liksom också vid val av observationsparametrar och observations- metodik.
Utan en kvalificerad tolkning av de upp- mätta företeelserna, grundad på kännedom om dynamiska förlopp i naturen, kan obser- vationsmaterialet inte användas på ett riktigt sätt. Okvalificerad tolkning av materialet kan medföra felaktiga beslut med långtgående konsekvenser. Det är därför nödvändigt att personella resurser avdelas för detta ända- mål. Datamaterialet bör också vara tillgäng- ligt för vetenskaplig bearbetning av personer utanför miljöadministrationen.
Utredningens förslag vad avser innehållet i en framtida undersökningsverksamhet för miljökontroll redovisas i form av delpro- gram för olika kontrollområden. Program har sålunda upprättats för långsiktig övervak- ning av 1) luft och nederbörd 2) ytvatten 3) grundvatten samt 4) mark och vegetation.
Som framhållits i kap. 7 får det ankomma på det eller de organ som närmast får ansvar för undersökningsverksamheten i fråga att svara för detaljplanering av datainsamlingen. I stor utsträckning bör utvecklingen av de olika delprojekten samordnas för att tillgäng- liga resurser skall kunna nyttjas på det mest rationella sättet. Som framgår av kap. 11 föreslår MKU att SNV ges huvudansvaret för utvecklingen av basdatasystemen enligt
punkterna ], 2 och 4 ovan och SGU huvud- ansvaret för punkt 3.
I utarbetandet av det här framlagda försla- get vad avser viss grundläggande datainsam- ling på miljövårdsområdet har — som tidigare nämnts — deltagit ett flertal experter1 från myndigheter m.fl organ. För den slutliga utformningen av förslaget svarar dock MKU ensam.
2 Undersökningar av luft och nederbörd 2.1 Bakgrundsmätningar 2.1.1 Inledning
Luft- och luftföroreningsmätningar kan prin- cipiellt utföras med avsikt att belysa anting- en ”koncentrationseffekter” eller "deposi- tionseffekter”. Med det förstnämnda begrep- pet avser utredningen den påverkan som kan uppstå på människor, djur, vegetation och material genom förhöjda halter av skilda luftförorenande ämnen. Termen ”deposi- tionseffekter” åter vill poängtera att aktuella substanser får en effekt först sedan de, på olika sätt, nått jordytan.
Koncentrationsskador till följd av luft- förorening är i vårt land av lokal karaktär, dvs. begränsade till tätorter och omgivningar kring vissa industrier. I avsnitt 2.2 nedan redovisar MKU hur utredningen ser på be— hovet av undersökningar för kontroll av luftkvaliteten i tätorterna och ianslutning till de industrier som förorsakar eller kan förorsaka särskilda problem från luftskydds- synpunkt.
Depositionseffekter av luftföroreningar kan ha såväl lokal som regional utbredning och är beroende av hur länge olika emittera-
.' I arbetet inom olika delaVSnitt har sålunda deltagit bl.a. laborator Thorsten Ahl, naturvårds- verkets limnologiska undersökning; byrådirektör Ingvar Andersson, SNV; avdelnirrgsdirektör Uleh— lin, SMHI; laborator Gunnar Ekedahl, SNV; lze statsgeolog Jan de Geer, SGU; civilingenjör Lennart Granat, internationella meteorologiska institutet i Stockholm; lze avdelningsingenjör Karl—Gunnar Hellström, SNV; fil.lic. Lars Landner, institutet för vatten— och luftvårdsforskning; byrådirektör Jan-Erling Larsson, SNV; byråchef Göran Persson, SNV; laborator Artur Svensson, fiskeristyrelsen 01th bitr. professor Svante Odén, Iantbrukshög- s oan.
Depositionsbilden karaktäriseras således dels av nedfall av föroreningar från avlägsna källor och källområden, vilket ger ett stor- skaligt variationsmönster, dels av nedfall från mer närbelägna källor (på 5—100 km av- stånd). Detta medför att den totala deposi- tionsbilden visar betydande småskaliga varia- tioner överlagrade de storskaliga.
MKU har -— som utredningen redovisat i kap. 7 i betänkandet — kommit till den uppfattningen att ett nät av fasta mätsta- tioner behöver finnas för observation av atmosfär-kemiska parametrars regionala och temporala variation. Det huvudsakliga syftet med dylika långsiktiga undersökningar — basdataundersökningar — kan formuleras så att man genom dessa skall kunna övervaka de mängder av olika substanser som tillförs jordytan från atmosfären. Särskilt bör därvid uppmärksammas sådana komponenter som emitterats till atmosfären genom mänskliga aktiviteter av olika slag.
Undersökningarna bör därjämte syfta till — att ge delinformation för studier av de
ekologiska sambanden mellan förorening— ar i luft, vatten och mark samt biologiska förhållanden och
— att klarlägga den relativa betydelsen av utländska emissioner för föroreningssitua- tionen i Sverige.
Det bör understrykas att mätningar enbart i Sverige inte är tillfyllest när det gäller att utvärdera sambandet mellan emission och deposition, speciellt vad avser den relativa betydelsen mellan inhemska och övriga emis- sioner. Som underlag för en utvärdering av storskalig transport av luftförorenande och andra ämnen, behövs sålunda ett stationsnät som täcker större delen av Europa. Sådan information erhålls i viss utsträckning från det nuvarande internationella atmosfär- kemiska stationsnätet, det s.k. IMI-nätet, i villken verksamhet Sverige spelar en viktig roll. Om resultaten från det svenska stations- näitet skall kunna utnyttjas effektivt krävs att kontakten med dessa internationella mät- ningar bibehålls.
Först under de senaste åren har påvisats att regionala skador kan uppstå på grund av deposition av luftföroreningar även där kon- centrationema är så låga att någon direkt akut verkan på människor eller vegetation ej anses förekomma. Viss för depositionsmät— ningars utförande väsentlig information sak- nas emellertid fortfarande och det finns exempelvis f. n. inte någon fungerande verk- samhet, som kan stå som mönster för ut- formning av totaldepositionsstudier.
Flödet av olika komponenter från atmo- sfären till jordytan, dvs. depositionen, kan principiellt indelas i fyra delprocesser, nämli- gen l) tillförsel med nederbörd 2) sedimen- tation av större partiklar (torrt utfall) 3) tillförsel genom partiklars kvarhållande på vegetation (genom impaktion) samt 4) gasers absorption på vegetation rn. m.
Mätning av depositionen kan i sin enklaste form ske genom insamling av nederbörd för senare kemisk analys och genom att omräk- ning till totalflöde sker i enlighet med vissa empiriska regler. Detta förfarande kan kom- ma till användning för komponenter där övriga delflöden är små i förhållande till depositionen med nederbörd.
En mera fullständig uppfattning av totala depositionen kan i nuvarande kunskapsläge utgå från koncentrationer av aktuella gaser och aerosoler, vilka mäts på ett sådant sätt att en omräkning till flöden kan utföras. För dessa beräkningar behövs forskning kring aerosolers egenskaper, vissa meteorologiska förhållanden samt de mottagande systemen.
För ämnen som har den egenskapen att de anrikas i mossor — t. ex. vissa tungmetaller — kan depositionen även uppskattas genom analys av på visst sätt insamlade vegetations- prover. Med lämplig provtagning får man med denna teknik sannolikt information om deposition dels med nederbörd, dels genom impaktion och dels med torrt utfall. Efter- som gasabsorption här inte kan bli aktuell erhålls genom dylik analys uppgifter om den totala depositionen över en viss yta.
Hittills utförda mätningar av deposition med nederbörd visar att denna deposition är mycket variabel i tiden. Långa, kontinuerliga
mätserier är därför nödvändiga för att i tid upptäcka en ökande trend i depositionen av skadliga ämnen. Provtagningsfrekvensen bör därvid genomsnittligt vara ungefär ] g/må- nad.
Hur många stationer som är erforderliga för depositionsmätningar i Sverige blir bero- ende främst av variabiliteten i depositionens areella fördelning. Alla stationer behöver förmodligen inte förses med alla typer av insamlingsutrustning och alla insamlade pro- ver behöver inte heller analyseras med avse- ende på alla de föreslagna komponenterna. Genom särskilda utvärderingar av insamlat material får efter hand provtagnings- och undersökningsprogrammen utvecklas och modifieras för att uppsatta mål för verksam- heten skall kunna nås.
2.1.2 Förslag till undersökningsprogram
Med hänvisning till det tidigare angivna syftet med en atmosfär-kemisk observations- verksamhet föreslår MKU att för bevakning av trender i depositionen skall finnas ett nåt om ca 15 s.k. pegelstationer. Dessa böri princip utrustas så att underlag erhålls för beräkning av den totala depositionen. Pågå- ende och planerade undersökningar angåen- de den relativa betydelsen av olika kompo- nenter i depositionen får avgöra i vad mån enbart nederbördsprovtagning kan vara till- fyllest på dessa stationer.
De parametrar som f. n. är föremål för utvärdering inom IMI-nätet, dvs. mm neder- börd, sulfat, klorid, nitrat, ammonium, nat- rium, kalium, magnesium, kalcium, pH, alka- linitet, ledningsförmåga och svaveldioxid, fö- reslås bli bestämda även ifortsättningen. Det är härutöver angeläget att bestämning sker av bl.a. fosfat, organiskt kväve, vanadin, orga- niskt kol, järn, mangan, zink, koppar, bly, aluminium, krom, nickel, kadmium och kvicksilver samt kväveoxider (speciellt kväve- dioxid) och svavelväte.
Beträffande tungmetaller kan deposi- tionen även bestämmas genom återkomman- de mosskarteringar (se nedan), varför dessa ämnen endast behöver analyseras vid ca fem
I den omfattning lämpliga analysmetoder kommer att finnas tillgängliga bör bestäm- ning ske även av vissa klorerade kolväten.
I princip bör en i förhållande till befintlig verksamhet utvidgad provtagning enligt ovan ske vid samtliga pegelstationer (med undan- tag för tungmetaller). Inskränkningar kan dock göras om det erhållna variations- mönstret så motiverar. Provtagning för angiv- na analyser förutsätts ske 12 ggr/år varjämte föreslås särskild provtagning dygnsvis vid samtliga 15 stationer för analys av sot (”smoke”).
Som framgått av redogörelsen för nuva- rande undersökningsverksamhet på luftvårds- området — se kap. 3 — har den världsme- teorologiska organisationen (WMO) tagit ini- tiativ till uppbyggnad av ett globalt stations- nät för atmosfär-kemiska observationer. Vid FN:s konferens år 1972 i Stockholm om den mänskliga miljön, rekommenderades att sådana mätningar skall ingå i det s. k. ”Earth watch” — systemet, vilket har givits hög prioritet av FN:s miljöstyrelse. Insamlings- programmet för dessa WMO-stationer om- fattar nederbörd och torrt utfall med ett provtagnings- och analysschema som i hu- vudsak ansluter till det schema som nu används inom IMI-nätet (endast mätning av turbiditet tillkommer). För Sveriges del skall mätningar inom ramen för detta projekt preliminärt ske vid tre stationer. MKU har funnit att dessa enkelt kan inordnas i det planerade pegelnätet och föreslår att tre av pegelstationema samtidigt skall vara WMO- stationer.
För att få underlag för mer detaljerade balansberäkningar mellan tillförsel (bl. a. med nederbörd), ackumulation i mark samt avrinning, bör härutöver finnas ett 85-tal stationer för insamling av nederbörd, s.k. depositionsstationer. Dessa stationer förut- sätts bli lokaliserade i anslutning till de övriga mätpunkter som omfattas av dylika balansberäkningar. Bestämning föreslås ske med avseende på inalles ett 20—tal paramet- rar, nämligen i första hand mm nederbörd, sulfat, klorid, nitrat, ammonium, natrium,
kalium, magnesium, kalcium, pH, alkalinitet, ledningsförmåga, fosfor, organiskt kväve, järn, mangan, zink, koppar, bly och alumi- nium. Insamlingen bör pågå kontinuerligt och 12 prover tas per år.
MKU föreslår att programmet för atmo— sfär—kemiska observationer också skall inne- fatta undersökningar (analys) av mossor med avseende på vissa ur luftföroreningssynpunkt betydelsefulla parametrar. För den skull bör utväljas totalt ca 150 lokaler för provtagning av mossor. Undersökning bör ske vart tredje år varvid uppgifter erhålls om den under mellantiden ackumulerade depositionen. De insamlade proverna analyseras med avseende på ett 25-tal komponenter, bl. a. tungmetal- ler.
MKU föreslår vidare att observationsverk- samheten skall omfatta en atmosfär-kemisk referensstation. Denna station föreslås få ett mätprogram som utöver programmet för pegelstationerna (se ovan) skall inkludera analys av ytterligare oorganiska gaser samt en mer detaljerad analys av organiska sub- stanser (avseende gaser och aerosoler). Sta- tionen i fråga placeras lämpligen i kombina- tion med någon av pegelstationerna. Avsik- ten är att denna station skall ge en så fullständig information som möjligt beträf- fande atmosfärens sammansättning på en plats som är "representativ" för de atmosfär- kemiska förhållandena i Sverige.
För att möjliggöra jämförelse mellan tät- ortens kemiska klimat och landsbygdens, föreslås slutligen upprättande av tio jäm- förelsestationer. En sådan station bör finnas inom var och en av de tre storstadsregioner- na, medan övriga stationer skall utgöra en länk mellan i detta avsnitt behandlade at- mosfär-kemiska undersökningar och de loka- la luftföroreningsmätningar som kommer till utförande (se närmare avsnitt 2.2 i denna bilaga). Härigenom bör resultaten från de lokala undersökningarna kunna knytas sam— man med resultaten från bakgrundsunder- sökningarna oavsett om insamlings- och ana- lysmetoder varit identiska eller ej.
Som komplement till utrustningen vid ovan föreslagna fasta observationsstationer
bör enligt MKU:s uppfattning finnas en mätresurs bestående av flyttbar insamlings- och mätutrustning. Denna skall användas för särskilda undersökningar i anslutning till de fasta stationerna, bl.a. med den viktiga funktionen att fortlöpande kontrollera dessa stationers representativitet.
2.2. Tätortsmätningar 2.2.1 Inledning
Lokala mätningar av luftföroreningshalter kan ha 1) en kartläggningsfunktion 2) en kontrollfunktion eller 3) en larmfunktion. Kartläggningsfunktionen innebär att kon- centrationen av luftföroreningar inom t. ex. en tätort bestäms i tid och rum. Målsätt- ningen kan därvid vara —att bestämma den aktuella förorenings- bilden i syfte att kunna följa utvecklingen med hänsyn till förändringar av utsläppen, — att undersöka sambandet mellan före- komst och verkan av luftföroreningar eller — att utveckla en matematisk modell
(”spridningsmodell”) för sambandet mel- lan emission och immission i området. Kontrollfunktionen innebär att mätningar sker i syfte att bestämma koncentrationen av luftföroreningar i förhållande till uppsatta gränsvärden (immissionsnormer). Denna funktion kan sålunda träda i kraft först sedan dylika värden etablerats.
Även sådana mätningar som har en larm- funktion är beroende av att gränsvärden finns uppsatta. Dessutom måste finnas en plan för vilka åtgärder som skall vidtas om larmnivån överskrids.
MKU har efter kontakter med expertis på området kommit till den uppfattningen att vare sig föroreningssituationen och utveck- lingstendenserna eller de topografiska och meteorologiska förhållandena är sådana i svenska tätorter att en larmfunktion f. n. är motiverad. MKU vill emellertid i detta sam- manhang peka på en typ av larmsystem som finns och kommer att finnas även ivårt land. I samband med att miljöfarliga anläggningar prövas enligt miljöskyddslagen, kan sålunda
som villkor för viss anläggning stipuleras att den resulterande föroreningshalten i omgiv- ningen skall registreras och att utsläppen skall minskas om halten stiger över ett visst värde. Ett sådant system finns sedan flera år ibruk på Hisingen i Göteborg.
En kartläggning av föroreningssituationen i en tätort eller i ett tätortsområde sker i allmänhet som en tidsbegränsad studie med användning av relativt många stationer. Där- efter bibehålls ofta ett mindre antal repre- sentativa stationer för uppföljning av situa- tionen under längre tid. Av ekonomiska skäl är det knappast möjligt att driva en kartlägg- ningsverksamhet i form av ett permanent stationsnät. Ett sådant får sålunda anses motiverat i första hand av kontrollfunk- tionen.
Föroreningssituationen i svenska tätorter torde vara tämligen väl kartlagd med hänsyn till svaveldioxid och sot (”smoke”). Före- komsten av koloxid från biltrafiken är också relativt väl känd. Vad gäller övriga förore- ningar har mätningarna varit av mera spora- disk natur.
Vad avser behovet av mätningar för kontrolländamål, kan konstateras att det i dag finns immissionsgränsvärden för svavel- dioxid och att motsvarande värden för parti- kulära föroreningar är under utarbetande vid SNV. Det är mot denna bakgrund realistiskt att räkna med att i första hand dessa två föroreningskomponenter blir föremål för re— gelbundna mätningar isvenska tätorter.
Enligt vad MKU har erfarit avser SNV att efter hand utarbeta immissionsgränsvärden för ytterligare föroreningar. Närmast aktuel- la torde därvid bli sådana, vars huvudsakliga källa är biltrafiken, dvs. koloxid, nitrösa gaser, kolväten och vissa reaktionsprodukter (t. ex. ozon). För dessa ämnen torde mät- ningar bli aktuella inom i första hand stor— stadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.
Andra luftföroreningar för vilka gränsvär- den senare kan komma att utarbetas, är illaluktande svavelföroreningar och vissa me- taller.
Nu gällande immissionsgränsvärden för
svaveldioxid innehåller ett månads-, ett dygns- och ett halvtimmesmedelvärde. Det sistnämnda används huvudsakligen för di- mensionering av skorstenar vid stora punkt— källor medan de båda övriga främst är vägledande för vilka åtgärder som skall vidtas mot oljeeldning i mindre anläggningar.
Ett framtida stationsnät i tätorter för kontroll av svaveldioxidhalter bör enligt MKU:s uppfattning baseras på mätning av dygnsmedelvärden. Eftersom de högsta vär- dena regelmässigt uppkommer under de tre vintermånaderna december-februari, torde det i flertalet fall vara tillfyllest med mät- ningar under denna tid. För att bestämma månadsmedelvärdet med tillräcklig nog- grannhet torde en frekvens om 10 dygns- medelvärden, dvs. mätningar var tredje dag, vara tillräcklig.
Immissionsgränsvärden för partikulära föroreningar torde komma att formuleras på liknande sätt som gränsvärdena för svavel- dioxid. Huruvida ett korttidsmedelvärde kommer att finnas med eller om endast månads— och dygnsmedelvärden uppställs är ännu osäkert. Halten partikulära föro- reningar varierar inte lika starkt under året som halten svaveldioxid, varför det even- tuellt kan vara befogat att utsträcka mät— ningarna under hela året. Detta gäller särskilt när viktmängden partiklar bestäms. Sothal— ten (svärtningsgraden) är däremot i huvudsak beroende av oljeeldningens intensitet.
MKU anser således att en fortlöpande kon- troll av luftföroreningshalter i tätorter bör ske med hänsyn till de immissionsgränsvär- den som kommer att finnas fastställda. Liksom hittills bör emellertid genomföran- det av dylika lokala luftföroreningsmät- ningar vara en kommunal uppgift och bekos- tas av kommunerna. Det program för löpan- de undersökningsverksamhet som MKU här lägger fram, kan mot denna bakgrund inte ges bindande verkan gentemot berörda kom- muner. MKU räknar emellertid med att kommunerna — liksom hittills har skett —
skall visa stor förståelse för behovet av en dylik verksamhet och på frivillig väg medver- ka till att undersökningarna kommer till stånd i föreslagen omfattning.
Någon standardiserad metod för angivan- de av det antal mätstationer som bör finnasi en tätort av viss storlek, med viss industriell struktur etc., existerar inte. Den vanligaste modellen torde emellertid vara att man utnyttjar ett förhållandevis tätt nät med enklare stationer som mäter dygnsmedelvär- den samt ett glest nät av automatiska mät- stationer. De svenska tätorterna kan emeller- tid tills vidare för detta ändamål uppdelas i tre klasser, nämligen 1) storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö 2) övriga tätorter med mer än 25 000 innevånare samt 3) tätorter med mindre än 25 000 innevåna- re.
Mätprogrammet för tätorter hänförliga till klass ] bör slutligt utformas med ledning av de spridningsmodeller som nu är under utarbetande. Mätningarna, som till en början bör avse svaveldioxid och partikulära förore- ningar, torde dock vid flertalet stationer kunna begränsas till att gälla tiden decem- ber—februari och ske med angivande av dygnsmedelvärden var tredje dag. Vid ett mindre antal stationer bör mätningarna ut- sträckas till hela året. Möjligheter till konti- nuerlig registrering av halter svaveldioxid och partikulära föroreningar samt av vissa meteo- rologiska data bör härutöver finnas vid 2—3 stationer.
För tätorter tillhörande klass 2 bör mät- programmet innefatta mätningar av svavel- dioxid och partikulära föroreningar vid minst tre stationer. Lämpligen kan antalet utökas med en station per 25 000 innevåna- re. Vid samtliga stationer bör mätningarna ske som dygnsmedelvärden var tredje dag under månaderna december—februari. Vid minst en station bör dock ske en utvidgning av verksamheten så att mätningar företas hela året.
Mätprogrammet för klass 3 slutligen bör omfatta mätningar av svaveldioxid och parti- kulära föroreningar vid tre stationer under månaderna december—februari. Mätningarna
bör ske som dygnsmedelvärden var tredje dag.
Med hänsyn till att immissionsgränsvärden är att vänta för bl. a. koloxid, kolväten, nitrösa gaser och ozon och att dessa förore- ningar i första hand är ett problem i stor- stadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, bör de 2—3 stationer som där förses med kontinuerligt registrerande instrument för bestämning av svaveldioxid och partiku- lära föroreningar också utrustas för senare kontinuerlig registrering av dylika förore- ningar.
Det av MKU här skisserade mätprogram- met bör betraktas såsom ett minimiprogram. Självfallet bör det stå varje kommun fritt att utöka mätningarna t. ex. då förekomsten av viss miljöfarlig verksamhet motiverar detta. Vad som därvid i första hand torde bli aktuellt är att även tätorterna utanför Stock- holm, Göteborg och Malmö finner det moti- verat att utnyttja kontinuerligt registrerande instrument.
3 Undersökningar av ytvatten 3.1 Inledning
Förändringar i den naturliga vattenkvaliteten kan i många fall hänföras till mänskliga aktiviteter av skilda slag. Av betydelse där- vidlag är i första hand emissioner från industriell verksamhet etc. men även åtgär- der i form av gödsling, utdikning, uppodling, kalhuggning m. ni. kan inverka.
Syftet med basdataundersökningar i vat- ten bör vara att genom metodiska och regelbundna observationer på bestämda plat- ser följa upp föroreningarnas spridning, ackumulation och effekter i den yttre mil- jön.
Vattenundersökningar inom fasta stations- nät kan givetvis inte ge svar på alla frågeställ- ningar som har relevans från vattenkontroll- synpunkt, utan måste i första hand inriktas på att belysa långsiktiga förändringar, repre- sentativa för vattenområdena i stort. Ett basdatanät för vattenkontroll kan således
o
aldrig bli sa omfattande — avseende sta-
tioner, parametrar och mätfrekvens — att det ersätter alla andra typer av vattenundersök- ningar.
I Sverige finns i dag inte något integrerat vattenövervakningsnät av det slag som enligt MKU:s uppfattning bör ingå i ett samlat miljökontrollsystem. Vissa delar är dock relativt väl täckta genom verksamhet vid i första hand naturvårdsverkets limnologiska undersökning (NLU), fiskeristyrelsen och SMHI. Utomlands finns iviss utsträckning — bl. a. i Tjeckoslovakien — samordnade vat- tenövervakningsnät i funktion.
Då MKU närmare har diskuterat förutsätt- ningarna för uppbyggnad av ett landsomfat- tande svenskt vattenövervakningsnät, har framkommit att behovet av fysikalisk- kemiska undersökningar är tämligen väl till- godosett vad gäller vissa större inlandsvatten. Däremot har den regelbundna provtagningen i öppna havet en mätfrekvens om i regel endast 4 ggr/år, vilket från kontrollsynpunkt inte ger tillräcklig information. I de kustnära vattnen är den regelbundna observations- verksamheten regionsvis avsevärt mera inten- siv. Detta gäller för t.ex. Stockholms och Göteborgs skärgårdar, Öresund samt vissa vattenområden som belastas med industriella föroreningar, t. ex. vid Stenungsund, atom- kraftverkslägen etc. Verksamheten är emel- lertid i stor utsträckning inte samordnad. Vad gäller observationer av biologiska para— metrar har MKU konstaterat att verksam- heten är i viss mån eftersatt. Den verksamhet som förekommer i dag är uppdelad på ett större antal olika organ med otillräcklig samordning vad avser såväl parametrar som mätmetodik och undersökningsområden.
Ett effektivt vattenövervakningsnät av basdatakaraktär bör enligt MKU: s uppfatt- ning omfatta såväl fysikalisk-kemisk som biologisk provtagning, vilken — så långt som möjligt — bör ske samordnat.
MKU har funnit det ändamålsenligt att dela in de kemiska undersökningarna i tre undergrupper, nämligen undersökningari a) vattenfas b) sedimentfas och c) biologisk fas.
Syftet med att i en basdataverksamhet mäta kemiska parametrar i vattenfas är bl. a.
att få en uppfattning om deras koncentra- tioner i olika typer av vattenområden. I samband med vattenförings- och vattenom- sättningsmätningar, kan transporterade mängder beräknas. Mätningar av detta slag sker i stor utsträckning i anslutning till tillsynen enligt miljöskyddslagen.
Ändamålet med att registrera kemiska parametrar i sedimentfas är bl. a. att belysa sedimentationsplatser och transportvägar för från land transporterat material. Av stor betydelse för förståelsen av vattnets belast- ning med förorenande ämnen är studier av återföringen av sådana ämnen från sediment- fas till vattenfas. Inom detta område krävs en omfattande forskningsverksamhet.
Undersökningar av kemiska ämnens före- komst i biologiskt material — den biologiska fasen — är ett viktigt led för att beskriva föroreningarnas förekomst och effekter i vattenmiljön. Ett särskilt betydelsefullt mo- ment i verksamheten är att observera före- komsten av biocider. Ofta kan en i miljön förekommande förorening spåras endast i det biologiska materialet.
Behovet av en samordning av mätningen av kemiska parametrar i de nämnda tre faserna måste starkt understrykas.
Vid sidan av de kemiska undersökningarna bör också genomföras biologiska undersök- ningar. Dessa tar sikte på studier av verk- ningarna av föroreningarna och kan exempel— vis gälla studier av den geografiska utbred- ningen av en art eller grupp av arter, den biologiska produktionen belyst av artantal, individantal, tillväxtförmåga etc. Ett starkt motiv för att i en basdataverksamhet inordna biologiska undersökningar är att levande organismer ofta snabbt reagerar på en för- ändring i vattenmiljön.
För tolkningen av observationer av föro- reningar, biologiska effekter m. m. samt för beräkning av totalbelastningar etc. är mycket ofta studier av vattenföring och vattencirku- lation oundgängligen nödvändiga. Observa- tioner av detta slag bör utföras vid flera av observationspunktema. I andra fall kan ma- terial erhållas genom de observationer som utförs vid SMHI.
Mätningarna inom ett basdatanät för vat— tenundersökningar kan, av bl. &. ekonomiska skäl, aldrig omfatta samtliga parametrar som kan ha betydelse från miljökontrollsyn- punkt. Ett urval måste sålunda göras, vilket får bli beroende av ett antal faktorer, såsom vattenområdets karaktär, dess geografiska belägenhet, folkmängds- och industrikon- centrationer etc. MKU anser att i ett basda- tanät bör ingå vissa grundläggande paramet- rar som en fast del. Dessa bör helst vara av sådan karaktär att mätresultaten kan använ- das för att indikera vilka ytterligare paramet- rar som bör bli föremål för undersökning.
Undersökningsprogrammet inom ett bas- datanät måste vidare vara utbyggbart, efter- som såväl kunskapen om föroreningarnas effekter m. m. som antalet föroreningskom- ponenter ständigt växer. De parametrar som utredningen föreslår skall bli inordnade i mätprogrammet, bör därför i första hand ses som det behov som finns i dag att mäta vissa grundläggande förhållanden.
Samtidigt som kravet på flexibilitet i uppgiftsinsamlingen bör betonas starkt, vill MKU understryka vikten av kontinuitet i mätverksamheten och framhålla betydelsen av att inskränkningar i undersökningspro- grammet genomförs bara i de fall där en fortsatt mätning icke ter sig meningsfull. Utredningen vill erinra om att basdataunder- sökningarna i första hand är avsedda att ge information om utvecklingstendenser och att det därför är angeläget att för olika paramet- rar byggs upp långa serier av mätdata.
Vilken mätfrekvens som skall tillämpas för vattenundersökningar i ett basdatanät blir i hög grad beroende av vilka parametrar som skall undersökas. Sålunda bör en relativt hög frekvens tillämpas för mätningar av kemiska parametrar i vattenfasen, där förhål- landena visar tämligen stora variationer över tiden. För provtagning i sediment åter, kan en låg frekvens användas eftersom ackumula— tionen av kemiska substanser i sedimenten går relativt långsamt. När det gäller biolo- giskt material måste varierande mätfrekven- ser tillämpas beroende på vilka enskilda parametrar som är aktuella. Som ovan
nämnts, blir det en viktig uppgift att under systemets uppbyggnadstid för olika obser- verade faktorer fastställa observationsnätets utformning och mätfrekvens för att uppställ- da mål skall uppnås. Att bygga upp ett för alla tänkbara situationer heltäckande riksda- tanät ärinte möjligt.
MKU har även diskuterat värdet av att i basdatanätet inordna genomförandet av in- termittenta undersökningar. Utredningen har därvid kommit till den uppfattningen att undersökningar av detta slag, om de syftar till att belysa utvecklingstrenden, bör utföras med stor restriktivitet eftersom erfarenheten visar, att man i tillfälliga studier, på grund av de avsevärda naturliga variationerna, ofta kan få en felaktig bild av det verkliga utvecklingsförloppet. Däremot kan de vara värdefulla instrument för att fastställa den geografiska variationen av t. ex. utbred— ningen av en förorening.
En satsning på jämförelsevis fler stationer i inlandsvatten än i havsområdena har synts motiverad med tanke på att inlandsvatten är separerade system med skilda recipientkarak- täristika. Antalet mätstationer — och även deras placering — i kust- och havsvatten bliri viss mån beroende av tillgången på undersök- ningsfartyg.
Basdatanätets stationer skall inte ligga i anslutning till utsläpp från kommun eller industri då de avser att mera belysa allmänna regionala förändringar än verkningarna av enskilda emissioner. Detta utesluter givetvis inte behovet av stationer för uppföljning av inverkan på vattenförhållandena genom emissioner från punktkällor. Sådana under- sökningar utförs ofta i anslutning till till— synen enligt miljöskyddslagen.
Utredningen anser att basdatanätet för vattenkontroll behöver kompletteras med en mobil undersökningsresurs. Denna bör i första hand användas för intensivstudier i anslutning till de fasta stationerna för att belysa representativiteten hos dessa. Det mobila nätet skall också kunna användas för utprovning av automatiska mätinstrument (se härom nedan).
Utredningen har slutligen också översikt-
ligt behandlat frågan om den mät- och analysteknik som bör komma till användning inom basdatanätet och härvid särskilt prövat förutsättningarna för utnyttjande i större utsträckning av automatisk mätmetodik. Bl. a. har i detta sammanhang studerats vissa utländska tillämpningar med automatiserade förfaranden.
MKU har funnit att automatiska instru- ment för vattenundersökningar i dag inte används i någon större utsträckning i Sverige. Viss verksamhet pågår dock, framför allt vad gäller fysikalisk provtagning (avseende tem- peratur, ström, salthalt, vattenstånd m. m.). I bl. a. USA finns utprovade sensorer för observation av ett stort antal parametrar, däribland flera kemiska. Sensorerna är dock framför allt utprovade i laboratoriemiljö och deras användbarhet under fältmässiga be— tingelser är ännu inte tillräckligt känd.
Vid val mellan automatiska och manuella mätmetoder bör hänsyn tas till främst tre faktorer, nämligen a) behovet av snabb information b) behovet av täta mätvärden och c) kostnaderna.
Utredningen har kommit till den uppfatt- ningen att behoven av snabb information och täta mätvärden från ett svenskt basdata- nät inte blir av sådan karaktär att använd- ning av automatisk apparatur ter sig nödvän- dig. När det gäller kostnadsaspekten kan rent allmänt konstateras att kostnaderna för ma- nuell provtagning i fält redan nu är höga och att de kan förväntas stiga kraftigt i framti- den. En övergång till automatisk metodik kan i vissa fall innebära att undersöknings— kostnaderna på sikt kan begränsas och MKU vill mot denna bakgrund framhålla vikten av att bedriva ett utvecklingsarbete i syfte att få fram en dylik apparatur för vattenundersök- ningar. Som framgår av det följande före— slår MKU att till den tidigare nämnda mobila undersökningsresursen skall knytas en sär- skild funktion för utprovning av automatise- rade mätförfaranden.
MKU: s förslag och rekommendationer avse- ende ett svenskt basdatanät för vattenunder- sökningar redovisas i det följande isamman- lagt sju delprogram, nämligen för undersök- ningar av — materialtransport till Östersjön, Kattegatt och Skagerack, — materialtransport till Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren,
— föroreningsförhållanden sjöar,
— jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, — skogsbrukets inverkan på vattenkvaliteten, — biocidförekomst m. rn. i biologiskt mate- rial samt
— föroreningsförhållanden m. m. i kust- och havsvatten. Dessutom lägger utredningen fram förslag om upprättande av — stationer för koordinering av lokala under- sökningar med basdatanätet samt
— en mobil undersökningsresurs.
m.m. i vissa
Materialtransport till Östersjön, Kattegatt och Skagerack
De föroreningsproblem som finns i svenska kustvatten och i de omgivande haven är orsakade bl. a. av det organiska och oorganis- ka material som transporteras med vatten- dragen till kusten. Därtill kommer de förore- ningar som direkt tillförs havet genom ut— släppsledningar från industrier och kommu- ner. Uppgifter om denna föroreningsbelast- ning för beräkning av totaltillförseln avses kunna hämtas ur den information som blir lagrad i MI från tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen.
En viktig uppgift för ett basdatanät bör vara att belysa storleken av förorenings- transporter med flodvattnet. Noggrannheten i informationen blir härvid i stort avhängig av i vilken utsträckning antalet mätpunkteri
basdatanätet täcker den faktiska avrinningen till haven (”täckningsgraden”). I nedanståen- de tablå visas täckningsgraden för olika stora avrinningsområden vid angivet antal stationer.
Avrinningsområden, Antal Areal, Täcknings- kmz statio- km2 grad, % ner
Mindre än 2000 16 18 000 4 2 000—10 000 15 52 000 12 Större än 10 000 14 340 000 76
Mot bakgrund av här redovisade uppgifter om resulterande täckningsgrad föreslår MKU att undersökningar kommer till stånd vid inalles 45 stationer. Vid dessa stationer insamlade prover undersöks med avseende på bl. a. pH, ledningsförmåga, kalcium, mag- nesium, natrium, kalium, bikarbonat, sulfat, klorid, totalfosfor, totalkväve, nitratkväve, organiskt kväve, kisel, kemiskt syreförbru- kande material, organiskt kol, färg, turbidi- tet, slamhalt, järn, mangan, zink, koppar, bly, aluminium, kvicksilver och temperatur. Vidare föreslås att organisk drift och påväxt undersöks vid 25 av stationerna och att vattenföringsmätningar kommer till utföran- de vid samtliga stationer.
Provtagning enligt ovan föreslås ske 18 ggr/år, vilket är en högre frekvens än den som hittills använts vid motsvarande under- sökningar. Utvidgningen motiveras av att en intensivare provtagning behövs under vår och höst då vattenflödena varierar kraftigt.
Materialtransport till Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren
Landets fyra största sjöar har allmänt sett en mycket stor betydelse som bl. a. vattentäk- ter och rekreationsområden. Då de samtidigt utgör recipienter för såväl kommunala som industriella avloppsvatten uppkommer icke sällan konfliktsituationer mellan olika intres- sen. I sådana sammanhang behöver ansvariga organ förfoga över information om bl. a. belastningsutvecklingen, vilka uppgifter i stor utsträckning kan erhållas genom mät-
ningar i tillflödena till resp. sjöar. Det för sådana undersökningar erforderliga stations- antalet beror därvid i första hand på de enskilda avrinningsområdenas täckningsgrad i förhållande till det totala tillrinningsområ- det för sjöarna.
De aktuella sjöarnas totala tillrinningsom- råden uppgår till 41 250, 4 450, 21 475 resp. 3 575 km2. Täckningsgraden för avrinnings- områden mindre än 100 km2 varierar från 6 till 44% av det totala tillrinningsområdet. En 90—procentig täckningsgrad näs för Vä- nern redan vid 12 stationer, medan man för Mälaren skulle behöva inte mindre än 40 stationer för att erhålla motsvarande relativa omfattning.
Med beaktande av behovet att uppnå en tillfredsställande täckninggrad i undersök- ningarna föreslår MKU följande stationsantal för observation av materialtransport till de större sjöarna.
Sjö Antal Täcknings- stationer grad, % Vänern 12 ca 90 Vättern 12 ca 65 Mälaren 17 ca 8 5 Hjälmaren 4 ca 7 0
Totala antalet stationer blir således 45. Undersökningsmoment, analysomfattning och provtagningsfrekvens blir identiska med undersökningarna för materialtransport till haven.
Föroreningsförhållanden m.m. i vissa sjöar
Vid sidan av undersökningarna av material— transport till de större sjöarna bör sjöarnas allmänna status studeras ingående i under- sökningar omfattande såväl fysikalisk- kemiska som biologiska parametrar.
Stationsantal och provtagningsfrekvens bör vad avser undersökningarna i det fria vattnet bli beroende av bl. a. sjöarnas storlek (volym), morfometri, omsättningstid och un- dersökningsmoment.
Med ledning av nuvarande kunskap om förhållandena i resp. sjöar föreslår MKU att följande antal stationer skall ingå i basdata- undersökningarna.
Vänern 6 stationer Vättern 3 stationer Mälaren 7 stationer Hjälmaren 2 stationer
Med hänsyn till djupförhållandena kom- mer det erforderliga antalet prover per sta- tion att variera inom tämligen "vida gränser. Provtagningsfrekvensen åter måste varieras med hänsyn främst till de undersökta para- metrarnas variation i tiden. De parametrar som i betydande utsträckning påverkar eller påverkas av biosystemet undersöks med hög- re frekvens än de parametrar som varierar huvudsakligen med hydrologiska faktorer.
Undersökningarna i det fria vattnet före— slås omfatta fysikalisk-kemiska observationer avseende bl. a. skiktningsförhållanden, pH, syreförhållanden, jonsammansättning, växt- näringsämnen, organiskt material, slamhalt samt vissa tungmetaller i såväl vatten som detritus (= partikulärt organiskt material).
Jonsammansättningen (7 parametrar) mäts på tio djup två ggr/år (maj och oktober), medan syrgas, pH, nitrit, nitrat, organiskt kväve, totalfosfor, fosfatfosfor, kisel, kemisk syreförbrukning, färg, slamhalt och lednings- förmåga mäts på tio djup fyra ggr/år (mars, maj, september och oktober). Sistnämnda parametrar undersöks dessutom på tio djup åtta ggr/år (januari, februari, april, juni,juli, augusti, november och december). Åtta tungmetaller i det fria vattnet och i detritus mäts två ggr/år (maj och september).
I det fria vattnet följs också primärpro- ducenterna kvalitativt genom artanalys och kvantitativt genom klorofyllbestämningar.
Klorofyll undersöks vid samtliga stationer på tio djup/station en gg/månad. Artbestäm- ningar av fytoplankton görs av fem prover/ station med samma mätfrekvens. Vidare undersöks zooplankton månadsvis vid de 18 stationerna varvid i fält insamlas prover från tio djup/station, vilka vid analysen samman- slås till tre prover/station.
Undersökningarna av sediment i de stora sjöarna bör i sina huvudprinciper överens- stämma med motsvarande undersökningar i kustområdena (se nedan). Preliminärt bör
man här räkna med samma antal stationer som för fysikalisk-kemiska observationer i det fria vattnet, dvs. 18. Man bör vidare så långt möjligt sammankoppla de två under- sökningsmomenten (fysikalisk—kemisk prov- tagning och sedimentprovtagning).
Följande frekvenser synes böra tillämpas för sedimentprovtagningen.
vart 5:e år vart 5:e år
Sedimentkemi Organismkemi Faunasammansättning två ggr/år (vår och höst)
De organogena sedimentens kemiska be- skaffenhet undersöks i djupområden och spe- ciella föroreningsregioner varvid bestämning bör ske av vattenhalt, täthet, organisk halt, växtnäringsämnen, kvicksilver, vissa andra tungmetaller (8 st), PCB och DDT. Vidare undersöks till sedimentets organiska fas bundna ämnen genom analys av fosfatfosfor, nitritkväve och tungmetaller.
Med undersökningsmomentet organismke- mi avses studier av i detta fall tre typorganis- mer uppehållande sig i sedimentet, på sedi- mentet och ovan sedimentet. De analyseras med avseende på energiinnehåll samt inne- håll av tungmetaller, PCB och DDT.
Bottenfaunans kvantitet och kvalitet un- dersöks.
Till observationsprogrammet bör också höra s. k. påväxtundersökningar vilka efter en inledande översiktlig studie vid ett lämp- ligt urval stationer skall ge underlag för en utvärdering av de förändringar som sker i strandzonen. Undersökningsområdenai fråga bör därvid ha en längdutsträckning om mel- lan 50 och 100 m. En undersökningsomgång per år kan för en översiktlig beskrivning anses tillfyllest om undersökningarna genom- förs i juli eller augusti. Med hänsyn till den inbördes jämförbarheten bör påväxten un- dersökas samtidigt i de fyra sjöarna. Totalt bör ca 80 lokaler ingå i undersökningarna.
Slutligen bör undersökningarna i de större sjöarna gälla studier av den högre vattenvege- tationens förändring framför allt vassarnas utbredning. Dessa bör ske medelst flygfoto- grafering och fältkartering och upprepas vart 10:e år enligt en rullande plan.
Utredningen har också prövat frågan huru- vida ett antal mindre sjöar borde undersökas med utnyttjande av ungefär samma observa- tionsprogram som för de stora sjöarna och därvid kommit till den uppfattningen, att ca 15 ytterligare sjöar, representerande olika klimatzoner, lämpligen bör bli föremål för dylika undersökningar. Frågan vilka enskilda sjöar som därvid bör bli aktuella får närmare utredas.
Jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten
Uppodlingen av jordbruksmark har inneburit stora förändringar i de hydrologiska förhål- landena och har dessutom genom sjösänk- ningar kommit att i många fall bidra till en snabb igenväxning av grunda sjöar. Denna process har påskyndats genom de närings- ämnen som bl. a. medföljer dräneringsvatt- net från den odlade arealen. Den tekniska utvecklingen inom jordbruksnäringen inne- bär bl.a. tilltagande mineralgödsling och koncentrerad djurhållning, vilket har lett till större föroreningsproblem än tidigare.
Mätningar av tillförda föroreningar från jordbruket kan iviss utsträckning ske genom mätstationer i vattendragen. Med kännedom om relativ utläckning i vattnet kan i vissa fall överslagsmässiga beräkningar göras.
För att tillgodose behoven av information om jordbrukets föroreningspåverkan bör bas- datanätet för vattenundersökningar inklude- ra ett antal stationer inom landets viktigaste jordbruksområden. Stationerna bör lokalise- ras så att de i princip speglar såväl vegetabi- lie- som animalieproduktionens problem.
Antalet undersökningsområden förordas bli ca 15 med i genomsnitt tre stationer inom varje. Provtagningen föreslås omfatta undersökningar 24 ggr/år (med tätare prov- tagning vår och höst) av växtnäringsämnen och erosion. Insamlade prover analyseras med avseende på i första hand total salthalt, pH, fosfatfosfor, totalfosfor, ammonium- kväve, nitratkväve, organiskt kväve, BS och suspenderade ämnen. Dessutom bör insamlas vattenföringsuppgifter, varigenom mängden transporterade substanser kan framräknas.
Den tekniska utvecklingen har under senare år radikalt förändrat skogsbrukets drivnings- metoder. Kalhuggning av stora arealer åstad- kommer förluster av växtnäringsämnen, vil- ket bl. a. kan resultera i en eutrofiering av vattendragen. Kalhuggningen påverkar även de hydrologiska förhållandena.
Med hänsyn till skogsarealens storlek och skogsproduktionens stora ekonomiska bety- delse för landet är det nödvändigt att noga följa i vilken utsträckning skogsbruket påver- kar vattenkvaliteten i dess vidaste bemärkel- se. Basdatanätet bör därför enligt MKU:s uppfattning också omfatta ett antal skogs- områden, där man kan utvärdera föränd- ringar i vattensystemen mot bakgrunden av bl. a. information om aktuella avverknings- och gödslingsförhållanden. Områdena i fråga bör därvid representera olika klimat- och bonitetsförhållanden.
Inalles ett 15-tal stationer föreslås bli utvalda för dessa undersökningar vilka bör utföras med samma parameterval och mät- frekvens som undersökningarna för uppfölj- ning av jordbrukets inverkan på vattenkvali- teten (se ovan).
Biocidförekomst m. m. i biologiskt material
De allvarliga risker som är förbundna med att miljögifter uppträder i miljön, inte minst för människan själv, utgör motiv för insatser på en kontinuerlig biocid- och tungmetall- övervakning. Effekten av vidtagna restrik- tioner och utfärdade förbud när det gäller hanteringen av berörda substanser är också angelägen att få dokumenterad. Vidare är det av vikt att resurser skapas för snabb detektering av nya beständiga eller eljest svårnedbrytbara föroreningar i miljön.
De områden som bör ingå i ett dylikt rutinövervakningsprogram måste omfatta så- väl söt- som saltvatten. Både exponerade och ”opåverkade” områden bör studeras isyfte att erhålla en så fullständig information som möjligt.
Undersökningarna föreslås omfatta vissa klorerade kolväten och vissa tungmetaller i
fisk. Vad avser klorkolväten bör undersökas dels en fiskart med hög fetthalt i muskula- turen, dels en art med låg fetthalt. Vidare bör undersökningarna inom några regioner kompletteras med studier av sjöfågelungar.
För klorerade kolväten föreslås årliga un- dersökningar avseende sammanlagt ett 30—tal lokaler spridda över landet. För fisk med fet muskulatur görs analyser på enbart muskula- turen, medan i övrigt analysen skall avse muskulatur och lever.
Kvicksilver i fisk föreslås årligen undersö- kas på sammanlagt ca 110 platser, varvid analyserna skall avse lever och muskulatur i en fiskart. Behovet av andra tungmetallana- lyser undersöks under en försöksperiod.
Föroreningsförhållanden m.m. i kust- och havsvatten
Regelbunden provtagning i saltvatten bör ske dels ihavsområdenas djupbassänger, delsi de kustnära vattnen. I det förra fallet bör undersökningarna avpassas så att uppgifter erhålls om långsiktiga förändringar i såväl djupvattnet som de övre vattenskikten. I kustvatten bör undersökningarna förläggas till sådant avstånd från land att förändringar ivattenkvaliteten kan följas utan att mätsta- tionen speglar förhållandena i närområdet kring ett enskilt avloppsutsläpp. Särskilt värde bör tillmätas undersökningar i anslut- ning till industriregioner och i ur fiskeribio- logisk synpunkt betydelsefulla områden.
En generell svårighet vid planering av mätningar i kust— och havsvatten är bristen på lämpliga undersökningsfartyg. Vad gäller här aktuella undersökningar räknar MKU med att viss enklare provtagning skall kunna utföras genom kustbevakningens försorg. Re— dan i dag pågår en försöksverksamhet där kustbevakningen ombesörjer viss provtag- ning. Möjligheter att bygga ut denna verk- samhet föreligger både vad avser antalet stationer och antalet observerade paramet- rar.
Mot här angiven bakgrund föreslår MKU att delar av den fysikalisk-kemiska undersök- ningsverksamheten till havs, som skall ingå i
basdatanätet, sker i form av en utvidgad provtagning med hjälp av kustbevakningens båtar och personal. Totalt bör därvid ett 50-tal stationer besökas ] gg/månad. Vid varje station skall vattenprover tas för analys av salthalt, färg, slamhalt, fosfatfosfor, totalfos— for, totalkväve, nitrit/nitratkväve, ammo- niumkväve, organiskt kol, mineralolja och syrgas. Temperaturregistrering görs direkt vid själva provtagningen liksom noteringar om isförekomst, molnighet, nederbörd, vind och lufttemperatur.
Det möjliga mätprogrammet vid undersök- ningar med kustbevakningens fartyg blir något begränsat eftersom viss provtagning av betydelse från miljökontrollsynpunkt kräver tillgång till specialutbildad personal. MKU föreslår mot denna bakgrund att information från nuvarande fysikalisk-kemiska undersök- ningar med hjälp av fiskeristyrelsens under- sökningsfartyg skall komplettera basdatanä- tet med mätvärden från vissa stationer som besöks av såväl fiskeristyrelsens som kustbe- vakningens fartyg.
Sedimentundersökningar i havs- och kust— vatten bör syfta till att ge information om sedimentens sammansättning, vilken bl.a. belyser sedimentationsplatser och transport- vägar för från'land transporterat material. Eftersom dylika sedimentundersökningar kan utföras med relativt långa tidsintervaller (vart 5:e år) kan antalet undersökta para- metrar vid varje tillfälle göras jämförelsevis stort. För detta ändamål krävs tillgång till specialutrustade undersökningsfartyg.
Totalt bör sediment från ca 75 områden undersökas. Stationernas lägen bör därvid anknyta till kustbevakningens provplatser och till de mätpunkter som blir utnyttjadei bottenfaunaundersökningarna till havs (se nedan) och i undersökningarna av biocid- förekomst i biologiskt material.
Från varje station bör insamlas fem pro- ver. Tre av dessa underkastas kemisk analys, ett används för översiktlig bestämning av sedimentytans struktur och bakteriologi och ett sparas som reserv. På sedimentet görs totalanalys av fosfor, kväve, svavel, pH, järn, mangan, organisk substans samt bestämning
av täthet och vattenhalt. Vidare undersöks sedimentets organiska ämnen genom analys av fosfatfosfor, nitritkväve, tungmetaller (i första hand bly, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel och zink), DDT och PCB.
Den biologiska provtagningen i kust- och havsvatten bör omfatta, förutom tidigare behandlad biocidprovtagning ]) kartering av högre vegetation 2) bottenfaunaprovtagning 3) hårdbottenundersökningar och 4) plank- tonprovtagning.
Antalet undersökningsområden" för karte- ring av högre vegetation föreslås bli mellan fem och tio, alla belägna i Östersjön. Under- sökningarna förutsätts bli utförda med hjälp av flygfotografering och fältkartering och upprepade vart 10:e år enligt en rullande plan.
Vid bedömning av ett vattenområdes till- stånd har kunskapen om bottenfaunans sam- mansättning ett väsentligt informationsvär- de. Djuren lever i mycket känslig miljö — kontaktzonen mellan vatten och sediment — och svarar ofta tidigt på förändringar, t. ex. i föroreningsförhållandena. De olika djursam- hällenas sammansättning ger därmed ett ut- tryck för summan av påverkande faktorer.
Provtagningsmetodema möjliggör förutom studier av artsammansättningen, som redan den ger vissa upplysningar om det biologiska tillståndet, även kvantitativa bedömningar. Djurens individtäthet (abundans) och vikt per ytenhet (biomassa) kan sålunda beräknas med hjälp av kvantitativa provtagningsmeto— der.
De aktuella undersökningarna av botten- fauna föreslås ske vid elva s. k. snitt med i medeltal sex stationer på varje. Provtagnings- frekvensen bör därvid bli fyra ggr/år.
Studier av algbältena i haven ger vanligen en snabb och säker information om en ökad föroreningsbelastning. Metodiken omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa bestäm- ningar av algbältenas temporala variation. På senare tid har i Sverige kommit till använd- ning en fotografisk-fotogrammetrisk metod för undersökning av exakt bestämda prov- ytor på branta bergbottnar, vilken givit goda resultat. Ytoma fotograferas med ett par
MKU föreslår att på västkusten tio fasta stationer blir föremål för sådan dokumenta- tion. Härutöver bör tre ggr/år med konven- tionell metodik undersökas provytor såväl på västkusten som på ostkusten (sammanlagt ett lO-tal).
Av utslagsgivande betydelse för den biolo— giska produktionen i havet i stort är plank- tonproduktionen. Registrering av föränd- ringar i planktonsammansättning och plank- tonmängd är därför ett värdefullt hjälpmedel vid bedömning av den långsiktiga utveck- lingen av havens biologi.
I ett långsiktigt övervakningsprogram för havsvatten bör ingå produktionsstudier ge- nom provtagning (medelst forskningsfartyg) av fyto- och zooplankton vid inalles ett 40-tal mätstationer, varvid mätfrekvensen bör vara ca 4 ggr/år. En månadsvis plankton- provtagning i de 11 djupområden, som be- söks i samband med den fysikalisk-kemiska provtagningen, bör härutöver ske med anli- tande av kustbevakningens fartyg.
Stationer för koordinering av lokala under- sökningar med basdatanätet
Behovet av lokala undersökningar av vatten- förhållanden är vida större än det som kan tillgodoses i ett basdatanät av här behandlat slag. Mot denna bakgrund har det synts angeläget att en koordinering med basdata- nätet sker av de lokala undersökningarna så att likvärdig information erhålls oavsett vil- ket organ som är ansvarigt för verksamheten. MKU föreslår att ett antal om ca 100 basdatastationer på lämpligt sätt skall knytas till lokala undersökningsaktiviteter.
Lokalisering av mätstationer för detta ändamål bör ske i samråd med bl.a. läns- styrelsernas naturvårdsenheter.
Mobil undersökningsresurs
Till de föreslagna fasta mätstationerna inom basdatanätet bör knytas en mobil undersök- ningsresurs. Denna skall kunna utnyttjas för dels intensivstudier i de vattenområden som
blir undersökta inom basdatanätet, dels ut- provning av automatiska mätinstrument.
4 Undersökningar av grundvatten 4.1 Inledning
Programmet för undersökningar inom ett svenskt basdatanät för miljökontroll bör enligt MKU: s uppfattning även avse studier av grundvattenförhållanden. Vad som därvid i första hand är av intresse att belysa är de förändringar som långsiktigt sker i grundvatt- nets kemiska sammansättning. Av vikt är vidare att undersökningarna kan medverka till att klarlägga sambandet mellan förore- ningar i luft, vatten och mark samt biologis- ka förhållanden.
Grundvatten är tillgängligt över nästan hela landet och förekomsten är inom vissa områden betydande. Utnyttjandet av grund- vatten är av betydelse främst för vattenför— sörjningen i de mindre och de medelstora tätorterna och för glesbebyggelsen. Den snabbt expanderande fritidsbebyggelsens vat- tenförsörjning löses vanligen också genom grundvattentäkter. Grundvattnets vanligen höga kvalitet gör det allmänt sett attraktivt som resurs i vattenförsörjningen.
Där den naturliga bildningen av grundvat- ten är otillräcklig jämförd med behovet kan infiltration med ytvatten tillgripas varvid konstgjort grundvatten bildas. Förloppet äri princip detsamma som vid naturlig grund- vattenbildning.
Under senare år har alltmer uppmärksam- mats de risker för grundvattenkvaliteten som är förknippade med den ökade användningen av kemiska produkter av skilda slag. Som exempel på dylika riskabla produkter har i den offentliga debatten nämnts bl.a. be- kämpningsmedel, handelsgödselmedel och vägsalt, vilka har det gemensamt att de blir föremål för avsiktlig spridning i naturen. Likaså har risken för påverkan av grundvat- ten genom utsläpp — avsiktliga eller oavsikt- liga — av oljeprodukter i miljön påtalats i olika sammanhang. Föroreningsrisker upp- kommer också i de fall där grundvattentäk-
ter tillgodogör sig f. d. ytvatten av skiftande kvalitet.
Inverkan på grundvatten — beträffande såväl mängd som beskaffenhet — kan vidare ske genom uppdämning, utdikning, kalhugg- ning av skog etc. På grund av vattnets relativt långa uppehållstid i marken kan effekterna av dylika åtgärder ge sig tillkänna först efter viss tid och kvarstå länge.
Risken för förändringar i viktiga grund- vattenförhållanden genom mänskliga aktivi- teter av skilda slag motiverar således att grundvattenundersökningar inordnas idet av MKU föreslagna basdatanätet för miljö- kontroll. Behovet av att genomföra långsik- tiga sådana undersökningar har tidigare upp- märksammats av 1964 års naturresursutred- ning som i sitt betänkande (SOU 1967: 43, del I) Miljövårdsforskning föreslog upp- byggandet av ett riksomfattande nät för mätning av bl. a. grundvattnets halt av när- salter och andra ämnen, naturfrämmande substanser m.m. Också 1964 års geologiut- redning framhöll att man — som underlag för utredningar om grundvattentillgångar — be— hövde få en förbättrad kunskap om bl. a. grundvattnets sammansättning och hänvisade i sammanhanget till en av SGU påbörjad undersökningsverksamhet inom ramen för ett fast observationsnät.
4.2. Förslag till undersökningsprogram
Utredningen bedömer det inte möjligt att till rimliga kostnader få till stånd i statistisk mening representativa undersökningar av grundvattenförhållandena i Sverige. En kom- mande verksamhet får i stället inriktas på att avse förhållandena i ett antal på lämpligt sätt spridda observationspunkter. Trots att ett dylikt nät måste komma att omfatta endast en ringa del av alla grundvattenförekomsteri landet bör sådana observationer kunna ge en värdefull information om vissa grundvatten- förhållanden av speciell betydelse från miljö- kontrollsynpunkt. Genom att undersök- ningarna inriktas på att belysa de mera långsiktiga aspekterna kan observationsfre- kvensen beträffande flertalet parametrar bli
förhållandevis låg, vilket har betydelse från kostnadssynpunkt.
Grundvattenobservationer bör enligt MKU avse såväl sådant grundvatten från vilket uttag icke sker, som råvatten från grundvat- tentäkter. För dessa senare undersökningar, vilka förutsätts bli utförda vid ett antal kommunala vattenverk, bör gälla samma parameterprogram, samma mätfrekvens etc. som för de undersökningar som görs i fält.
Genom basdatainsamlingen inom det före- slagna nätet skall ske en fortlöpande kontroll dels av grundvattennivåer, dels av grund- vattnets kvalitet (beskaffenhet) i olika avse— enden. Undersökningarna förutsätts läggas upp på ett sådant sätt att de i första hand ger besked om den långsiktiga utvecklingen av nämnda förhållanden.
Utredningen föreslår att för grundvatten- undersökningar skall finnas inalles ca 90 mätstationer (provtagningspunkter), vilka bör fördelas enligt följande med hänsyn till vattenfyndigheternas användning och struk- tur.
Slag av grundvatten Antal mät- stationer l. Grundvatten som icke utnytt- jas som täkt ca 40 2. Grundvattentäkter baserade på s. k. konstgjord infiltra- tion ca 20 3. Grundvattentäkter baserade på övervägande s. k. strand- eller botteninfrltration ca 10 4. Grundvattentäkter baserade på sprickvatten i berg ca 10 5. Grundvattentäkter av annat slag ca 10
Undersökningarna enligt kategori 1 ovan måste genomföras i form av fältundersök- ningar, medan övriga undersökningar avses ske vid vattenreningsverken genom analys av inkommande råvatten.
MKU har inte närmare prövat frågan hur de enskilda mätstationerna i nätet bör vara lokaliserade i geografiskt hänseende. Rent allmänt vill utredningen dock framhålla att stationerna bör förläggas på ett sådant sätt att regioner med särskilda föroreningspro- blem eller föroreningsrisker blir representera- de. Ett antal stationer bör lokaliseras till ”föroreningsfria” områden för att man däri-
genom skall få tillgång till data av referens- karaktär.
Vid sidan av de undersökningar som kom- mer att ske vid fasta mätstationer bör kunna utföras specialundersökningar avseende såda- na frågeställningar som icke lämpligen bör tas upp i det ordinarie undersökningspro- grammet (se undersökningsavsnitten l—5 ovan). Genom denna möjlighet till special- studier tillförsäkras basdatanätet för grund- vattenobservationer en värdefull och nödvän- dig flexibilitet i skilda avseenden.
Enligt MKU: s uppfattning bör undersök— ningsprogrammet för grundvattennätet avse i princip samtliga de fysikalisk—kemiska para- metrar som omfattas av den kontroll som sker av råvatten vid vattenverken och som är obligatorisk enligt hälsovårdsstadgan. Härut- över bör emellertid undersökas ytterligare ett antal parametrar vilka har eller kan väntas få betydelse från miljökontrollsyn- punkt. För att få en uppfattning om grund- vattnets omsättningshastighet bör i under- sökningsprogrammet dessutom ingå bestäm- ningar av tritium.
Genom att undersökningarna inom bas- datanätet inriktas på att fastlägga utveck- lingstendenser och icke på att spegla mera tillfälliga förändringar behöver provtagnings- frekvensen inte bli hög. Utredningen har sålunda räknat med att merparten observa- tioner av fysikaliska förhållanden skall behö- va genomföras endast fyra ggr/år. Detsamma gäller ett stort antal av de kemiska storheter- na. Beträffande vissa parametrar kan prov- tagningen begränsas till endast en gg/år. För undersökningar i fält av grundvattennivå och grundvattentemperatur föreslås en avsevärt högre observationsfrekvens än beträffande övriga parametrar.
De löpande undersökningarna av grund- vatten föreslås avse inalles ett SO-tal para- metrar vilka bestäms med de frekvenser som anges i tablån på nästa sida.
Från allmän miljökontrollsynpunkt är det angeläget att beträffande de kommunala vattenverken få fortlöpande information från verkens löpande kontroll av råvattnets beskaffenhet. MKU anser att det skulle vara
Frekvens Parametrar
2—4 ggr/månad Grundvattennivål , temperatur1 Bottensats, färgstyrka, grumlig- het, lukt, spec, ledningsförmåga, temperatur ,permanganatförbruk- ning, torrsubstans, glödrest, pH, marmoraggressiv kolsyra, alkal- initet, klorid, sulfat, fosfat, fluorid, nitrat, nitrit, ammonium, natrium, kalium, magnesium, kalcium, järn, mangan, aluminium
4 ggr/år
Bly, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, nickel, silver, zink, DDT, lindan, PCB, arsenik, cyanid, fenol, selen, tritium
l gg/år
1 Avser undersökningar av icke utnyttjat grund- vatten (undersökningskategori l). Avser undersökningar av grundvattentäkter (undersökningskategorierna 2—5).
till fördel om denna kontrollverksamhet successivt byggdes ut så att undersöknings- programmet vad avser fysikalisk-kemiska pa- rametrar anpassades till programmet för grundvattenundersökningar inom basdata- nätet.
5 Undersökningar av mark och vegetation 5.1 Inledning
Löpande undersökningar av mark och vege- tation bör enligt MKU:s uppfattning ingå som ett naturligt led i den långsiktiga över- vakningen av skilda miljöförhållanden. Bak- grunden till att en sådan verksamhet ter sig nödvändig är att spridningen av olika kemis- ka ämnen i naturen kan — åtminstone på sikt — förändra markens kemiska balans och därmed eventuellt också betingelserna för den biologiska produktionen. Också andra åtgärder, i form av skogsgallring, kalhuggning av skog etc., torde kunna medverka till större eller mindre rubbningari den kemiska balansen med åtföljande risk för minskad biologisk produktivitet.
Marken står kemiskt sett i dynamisk jämvikt med dels vegetationen, dels olika klimatfaktorer (främst nederbörd och tem- peratur). Ändringar i markens kemiska status kommer därför att spegla förskjutningar i
den dynamiska jämvikten. Det är väsentligt att detta förhållande fortlöpande kan belysas genom undersökningar.
Eftersom vegetationen i nästan alla dess former får sin kemiska sammansättning präg- lad dels av upptag från marken, dels genom direkt absorption från luft och nederbörd, är de vegetationskemiska förhållandena ett ut- tryck för omgivningens kemiska ståndorts— situation. Mot denna bakgrund kan den kemiska analysen av vegetationsprover bli ett viktigt led i samhällets miljökontroll.
Särskilt intresse har under senare tid tilldragit sig frågan hur skogstillväxten kan påverkas på längre sikt av den fortgående försurningen av nederbörden. Enligt vissa beräkningar som från svensk sida presentera- des i anslutning till FN:s konferens iStock- holm om den mänskliga miljön, kan en sådan nedsättning i skogsproduktionen komma till stånd att mycket stora ekonomiska värden går till spillo.
Huvudsyftet med löpande undersökningar av mark och vegetation bör vara att kon- tinuerligt följa förändringar med avseende på halterna av kemiska ämnen och att registrera förändringar i de terrestra biologiska förhål- landena. Vidare bör undersökningarna kunna belysa viktiga delar av sambandet mellan föroreningar i luft, vatten och mark samt de biologiska förloppen.
Mätprogrammets utformning måste bi av- hängigt dels av mätteknikens utveckling, dels av forskningens kunskapsnivå. Efter att ha studerat hithörande problem har MKU kun- nat konstatera att frånvaron av invänd- ningsfria metoder för undersökning av biolo- giska förhållanden utgör den viktigaste be- gränsande faktom när det gäller att utforma ett passande observationsprogram för ter- restra parametrar.
Med hänsyn till att förändringar i den markkemiska balansen så småningom even- tuellt kan orsaka nedgång i den biologiska produktionen — främst skogstillväxten — har MKU närmare behandlat förutsättningarna för att genomföra de mark- och vegetatons- kemiska undersökningarna i form av statis- tiskt representativa undersökningar mei av-
seende på den geografiska beskrivningen. I första hand är det därvid av intresse att beträffande de regioner som utväljs som redovisningsområden erhålla information om genomsnittliga föroreningshalter etc. för så- dana parametrar som påverkar eller kan komma att påverka den biologiska produk- tiviteten i vid mening eller som i övrigt kan orsaka störningar i de terrestra systemen. Av fundamental betydelse är också att vissi sammanhanget relevant bakgrundsinforma- tion finns tillgänglig beträffande de valda redovisningsområdena; särskilt bör under- strykas vikten av att man förfogar över information i form av statistik över tillväxt (för skogsmark) och skörderesultat—avkast- ning (för åkermark). I olika sammanhang har framkommit behov av att kunna relatera information om föroreningssituationen och föroreningsutvecklingen till uppgifter om produktivitetsutvecklingen för skogs- och åkermark. Med hänsyn till att mycket stora nationalekonomiska förluster i form av i första hand minskad skogstillväxt eventuellt kan uppkomma om nuvarande tendenseri föroreningsutvecklingen fortsätter är det så- lunda av största vikt att man framdeles förfogar över informationsunderlag som be- lyser den samtidiga utvecklingen av förore- ningskoncentrationer etc. i mark och vegeta- tion å ena sidan och av skogs- och åkerpro- duktivitet å andra sidan.
I samband med att MKU utformat pro- gram för basdataundersökningar i vatten och luft har utredningen konstaterat att under- sökningarna inom dessa områden inte kan läggas upp så att de blir i statistisk mening representativa. Anledningen härtill är främst att föroreningsförhållandena etc. vanligen fluktuerar kraftigt både i tid och rum, vilket ställer krav på dels ett mycket stort antal mätstationer, dels mycket täta mätningar vid dessa stationer. Eftersom det av kostnadsskäl inte är möjligt att genomföra ett sådant undersökningsprogram har MKU stannat för att undersökningar avseende vatten och luft skall genomföras vid ett relativt litet antal mätstationer men med en förhållandevis hög observationsfrekvens. Det ligger i sakens
natur att resultaten från dessa mätningar principiellt kommer att avse förhållandena i resp. mätpunkter enbart. Genom upprepade undersökningar erhålls dock möjlighet att dels följa hur föroreningshalterna etc. vid de enskilda mätstationerna förändras, dels jäm- föra resultat från olika mätstationer.
Om det sålunda vad avser vatten- och luftundersökningar har visat sig omöjligt att genomföra dessa som representativa under- sökningar, är förhållandet när det gäller terrestra undersökningar annorlunda. Hal- terna föroreningar etc. i mark och vegetation visar erfarenhetsmässigt betydligt mindre tidsmässiga variationer än halterna förore- ningar i luft och vatten, vilket innebär att mätfrekvensen inte behöver bli hög och att kostnaderna för observationsverksamheten därigenom kan begränsas. Representativa undersökningar av mark- och vegetations- kemiska förhållanden m.m. torde vidare — med hänsyn till att även de geografiska variationerna är relativt sett begränsade — gå att genomföra med användande av ett för- hållandevis glest stationsnät, vilket likaledes är fördelaktigt från kostnadssynpunkt.
5 .2 Förslag till undersökningsprogram
Med hänvisning till svårigheterna att utvälja relEvanta biologiska parametrar för rutin- mässigt studium inom ett fast stationsnät föreslår MKU att den terrestra observations- verksamheten tills vidare begränsas till att gälla bestämning av vissa mark- och vegeta- tionskemiska förhållanden. Dessa studier för- utsätts bli utförda dels i form av statistiskt representativa undersökningar, dels i form av undersökningar som i metodikhänseende motsvarar observationerna inom basdata- nätet för luft- och vattenundersökningar. Med hänsyn till att de mark- och vegeta- tionskemiska förhållandena visar en relativt stor permanens i tiden synes det inte nöd- vändigt att genomföra representativa under- sökningar av dessa förhållanden i form av årliga observationer. MKU föreslår att dessa i stället utförs med treårsintervall. För att nå överensstämmelse med programmen för un-
dersökningar i vatten och luft bör emellertid vid ett mindre antal stationer utföras årlig mark- och vegetationskemisk provtagning. Genom resultaten från dessa observationer erhålls möjlighet att a) följa hur förorenings- halterna förändras vid enskilda mätstatio- ner b) jämföra resultat från olika statio- ner samt c) bedöma hur de representativa undersökningarna bör läggas upp och genom- föras.
De vart tredje år återkommande undersök- ningarna föreslås bli representativa i den meningen att de skall ge information om förekommande föroreningshalter etc. inom skilda regioner av landet. I första hand synes redovisningen därvid böra avse de åtta s.k. produktionsområden1 som nu tillämpas som redovisningsgrund inom skogs— och jord- bruksstatistiken och för vilka tillväxt- och skördestatistik antingen redan finns tillgäng- lig eller lätt kan tas fram. Redovisningen bör vidare läggas upp på sådant sätt att resultat kan lämnas för åkermark och skogsmark var för sig.
Den allmänna uppläggningen av undersök- ningsverksamheten föreslås sålunda bli att a) ”representativa undersökningar” genom- förs vart tredje år isyfte att erhålla informa- tion om genomsnittliga föroreningshalter etc. inom åtta s. k. produktionsområden och att b) ”icke representativa undersökningar” ut- förs varje år i syfte att erhålla information om föroreningshalter etc. vid enskilda mät- stationer.
Eftersom även undersökningarna vart tredje år avses bli baserade på observationer inom ett fast stationsnät kan resultaten därifrån utnyttjas på principiellt samma sätt som resultaten från de årliga undersök- ningarna. Det blir således möjligt att dels studera hur föroreningshalterna vid enskilda mätstationer förändras under treårsperioder, dels jämföra resultat från olika stationer. MKU anser att denna information kan bli ett värdefullt komplement till resultaten från de årliga undersökningarna.
För de årliga undersökningarna har antalet mätstationer bedömts böra bli totalt ca 100.
Stationerna förutsätts bli lokaliserade på ett sådant sätt att en fullgod täckning av landet erhålls.
För de vart tredje år återkommande un- dersökningarna har MKU preliminärt räknat med att antalet stationer behöver bli ca 600. Antalet kan dock inte anges med större rnått av säkerhet förrän resultat föreligger från ett a två års mätningar inom ramen för de årliga undersökningarna. F. n. saknas grundläggan- de information om geografiska variationer vad avser föroreningshalter etc. i mark och vegetation, vilket gör det omöjligt att ange exakt vilken stationstäthet som fordras för att erhålla en tillförlitlig områdesstatistik. Det antal stationer som nu anges preliminärt har valts med beaktande bl. a. av den stick— provsstorlek som tillämpas i andra areella undersökningar med likartade krav vad avser slutresultatens precision.
Såväl de årliga som de vart tredje år återkommande undersökningarna förutsätts sålunda preliminärt avse observationer vid fasta stationer. Samband mellan näten bör finnas så till vida att stationsnätet för de årliga undersökningarna bör vara en del av Stationsnätet för undersökningarna vart tred- je år. Detta innebär att man vid lokalise- ringen av mätstationer för de årliga observa- tionerna måste eftersträva en sådan geogra- fisk fördelning att stationerna sedemera kan utnyttjas också i de större undersökningarna.
Undersökningarna skall — som tidigare nämnts — gälla enbart kemiska parametrar med hänsyn till att förutsättningar ännu saknas att definiera lämpliga biologiska para- metrar som skulle kunna ingå iobservations— programmet. Det förutsätts vidare att under- sökningarna begränsas till att gälla skogs- och åkermark.
Såväl markprovtagning som vegetations- provtagning förutsätts komma till stind. Det torde vara realistiskt att räkna med att analys av tagna markprover behöver ske med
1 Götalands södra slättbygder, Götalaids mel- lanbygder, Götalands norra slättbygder, Svealands slättbygder, Götalands skogsbygder, Mellersta Sveriges skogsbygder, Nedre Norrland och Ovre Norrland.
Parameter Undersökning vart tredje år
Årlig undersökning
Markprov Vegetations— Markprov Vegetations- prov prov
DDT PCB Lindan Hydrocarboner Kvicksilver Zink Kadmium Koppar Mangan Nickel Krom Beryllium Vanadin
Fosfor x Kväve Kalcium x Magnesium
Kalium Svavel x Klorid Natrium Parametrar utvisande ko— loidkemiska
tillstånd ' x Humustill- stånd x
xxx
xxxx xxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxx
X
X
' Bl. a. basmättnadsgrad, utbyteskapacitet, pH samt buffertförmåga mot pli-förändringar.
avseende på inalles högst 30 parametrar. Analys av vegetationsprover torde böra ske med avseende på högst 20 å 25 parametrar. I tablån överst på denna sida anges vilka analyser som i första hand bör bli aktuella.
Som framgår av tablån förutsätts de vart tredje år återkommande undersökningarna bli begränsade till att gälla analys av ett relativt litet antal parametrar. Genom att välja sådana parametrar som iviss utsträck- ning fungerar som s. k. indikatorparametrar kan en sådan begränsning, vilken är påkallad av kostnadsskäl, genomföras utan att syftet med undersökningsverksamheten eftersätts i nämnvärd utsträckning.
Provtagningen i såväl de årliga som i de vart tredje år återkommande undersök- ningarna torde som regel böra omfatta minst två prover från varje mätstation. Vid efter- följande haltanalys sammanvägs resultaten från de enskilda proverna till ett genomsnitt för mätstationen, vilket blir det resultat som kommer att redovisas resp. användas för beräkning av genomsnittliga föroreningshal-
ter inom geografiska regioner.
Vegetationsproverna torde i fråga om skogsmark kunna avse t. ex. mossa, löv av björk, barr av gran etc. Motsvarande prover vad avser åkermark bör gälla det växtslag som vid provtagningstillfället odlas på den mark där mätstationen är belägen.
6. Provtagnings- och analysverksamhetens omfattning
Som grund för en uppskattning av behovet av provtagnings- och analysresurser inom det föreslagna basdatanätet har MKU översiktligt beräknat det årliga antal prover och analyser (motsv.) som blir aktuellt då verksamheten bedrivs i full skala. Resultaten härifrån, vilka i sammanfattning återges i följande tablå, har av MKU använts bl. a. vid upprättandet av personalstat — se kap. 14 — för den del av verksamheten som föreslås bli förlagd till SNV: s undersökningslaboratorium .
Delprogram
Undersökningsmoment
Antal prover (motsv.)l år
Antal analyser (motsv.)l år
Luft och nederbörd Undersökning av bak- grundsförhållanden
— Studier av deposition — Fysikalisk- kemiska studier av nederbörd — Kemiska studier av mossor — Atmosfär-kemisk referensstation — Intensivstudier med mobil utrustning — Ovriga studier
Undersökning av tätorts- förhållanden
thatten
Undersökning av mate- rialtransport till haven
— Fysikalisk- kemiska studier i vattenfas — Studier av organisk drift — Studier av påväxt
Undersökning av mate- rialtransport till de stora sjöarna
— Fysikalisk- kemiska studier ivattenfas — Studier av organisk drift — Studier av påväxt
Undersökning av förore-
ningsförhållanden m. m.
ivissa sjöar
— Fysikalisk— kemiska studier i vattenfas — Klorofyllbestämning —— Studier av zoo-
lankton
— tudier av fyto— plankton — Sedirnentkemiska studier — Organismkemiska studier — Studier av botten- fauna — Studier av påväxt — Studier av den högre vattenvegetationens förändringar
Undersökning av jord- brukets inverkan på vattenkvaliteten
Undersökning av skogs;
brukets inverkan på vattenkvaliteten
5 650 1 020 50
810
450 450
810
450 450
2 875 2 160
650
1 080 25
10
175 80
1075
360
10 875 20 400 1 250 500
21 875
21 875
..
33 500
350 100
..
10 750
3 600
förekomst m. m. i biologiskt material
— Studier av klorerade kolväten . — Studier av kvick-
silver — Studier av vissa andra tungmetaller
Undersökning av förore- ningsförhållanden m. m. i kust- och havs- vatten — Fysikalisk- kemiska studier i vattenfas
— Sedirnentkemiska studier — Studier av sediment- struktur och sedi- mentbakteriologi — Studier av botten- fauna — Fotografering av alg- bälten — Konventionell under- sökning av algbälten — Studier av zoo-
lankton
— tudier av fyto- plankton — Studier av den högre vattenvegetationens förändringar
"Koordineringsunder- sö kningar”
Intensivstudier med mobil utrustning
Grundvatten
Fysikalisk-kemiska studier
Mark och vegetation
"Representativa under- sökningar"
— Markkemiska studier — Vegetationskemiska studier
"Icke representativa undersökningar”
— Markkemiska studier — Vegetationskemiska studier
600 220
3 000 50
15 275 (60) (30) 275 275
600
2 500
200 200
100 100
1 800 220
42 000 1 000
14 500
3 000 1 400
2 100 1 600
Bilaga 2 Stationsnät av terrestra peglar grundade på små av vattningsområden1
1 Allmän bakgrund och behov
Mot bakgrunden av en tilltagande förorening av vår miljö ökar även behovet av informa- tion rörande eventuella effekter av dessa föroreningar. Då vidare misstankar och bevis på global spridning av föroreningar växer sig allt starkare, skärps även kraven på förfinade och långvariga observationer. Detta hänger samman med, att vid den utspädning av föroreningarna, som äger rum vid en global spridning, effekterna av dessa kan förväntas vara rätt obetydliga på ett tidigt stadium och därmed svåra att upptäcka. De effekter dessa låga koncentrationer kan medföra är emeller- tid långt ifrån försumbara. Det är tvärtom av synnerlig vikt att effekter av sådan immis- sion fastställs och åtgärdas på ett tidigt stadium.
Avsikten med nedan framförda förslag är, att vissa områden genom långvarig observa- tion avseende fysikalisk-kemiska parametrar skall utgöra väl lämpade undersökningsom- råden för biologisk-ekologiska studier. Utan långa serier av denna typ kan senare biologis- ka observationer ej relateras till bakom- liggande förändringar i biotopens fysikalisk- kemiska karaktär.
Det kan här framhållas, att förslaget dis- kuterats med uppmärksamheten riktad på redan etablerade undersökningsserier av när- besläktad art. Således har bl. a. beaktats verksamheterna vid Internationella Meteoro-
logiska Institutet (Luft- och nederbörds- kemiska stationsnätet), Limnologiska institu- tionen i Uppsala (Yt- och markvattenkemis- ka nätet) samt Internationella Hydrologiska Dekadens stationer och representativa områ- den. I sammanhanget har även tagits hänsyn till Skogshögskolans försöksparker och sta- tionsnätet under Sveriges Hydrologiska och Meteorologiska Institut, samt de undersök- ningslokaler som rekognoserats i samband med ekologikommitténs storprojekt ”Barr- skogslandskapets ekologi”.
2 Projektets huvudinnehåll
Som ovan antytts avses i första hand en långsiktig och kontinuerlig följning av tillför- sel och borttransport av vissa ämnen inom välavgränsade nederbördsområden. Sådana bäcken (mätområden) för detaljstudium av den kemiska balansen torde lämpligen ha en yta om 0,5 nu 2 kmz.
Inom varje mätområde skall följande va- riabler observeras:
1. Det kemiska inflödet registreras genom analys av månadsvisa nederbördsprover. Den- na blandning av regnvatten-snö och däri
* I bilaga 2 återges ett till MKU överlämnat förslag till översiktligt program för s. k. intensivun- dersökningar i anslutning till det föreslagna bas- datanätet för miljökontroll (se avsnitt 6.3.1). För- slaget har utarbetats under medverkan av expertis fran bl.a. ekologikommittén vid statens natur-
vetenskapliga forskningsråd, skogshögskolan och SMHI.
utlösta ämnen från torrt nedfall analyseras till en början, liksom i IMI—nätet, med avseende på: SO4, Cl, NO3, NH3, Na, K, Mg, Ca, alkalinitet, pH och specifik ledningsför- måga. Vid en eventuell senare utvidgning av programmet bör även det torra nedfallet registreras separat samt om praktiskt möjligt den s. k. impactionen, liksom avrinningsvatt- net från träd och buskar. Av betydelse är att både koncentration och mängd av tillförda ämnen registreras. För komplettering av bil- den krävs givetvis en samtidig registrering av meteorologiska standardvariabler, såsom ne- derbörd, temperatur, vindriktning och -styr- ka etc. Värdet av en parallellt löpande luftprovtagning för registrering av det torra nedfallet bör närmare utredas.
2. Det kemiska utflödet registreras i första hand genom analys av ytavrinnings- vattnet med avseende på samma komponen- ter som nämnts under punkt ]. Förutom denna kvalitativa bestämning erfordras en kvantifiering genom registrering av vatten- föringen. Lämpligheten och möjligheten av tätare analyser än en gång per månad liksom registrering av grundvattentransporten måste ytterligare klarläggas.
3. En ingående undersökning av vegeta- tionens och markens utvecklingshistoria skall göras i och med att projektet tar sin början och sedan uppföljas genom förnyade inven- teringar, förslagsvis vart femte år. I fall av markant förändring i markanvändningen (t. ex. gödsling, gallring, hygge, skogsbrand) skall sådana inventeringar intensifieras.
4. Rapporter om mänskliga aktiviteter inom eller i anslutning till mätområdena, t. ex. i form av hygge, anläggning av fabrik eller bostadsområde, dikningar etc. skall upprättas årligen.
3 Mätområdenas praktiska organisation
Ovan beskrivna program avses utföras inom mätområden fördelade över hela landet. I första hand torde skogsbevuxna områden utväljas, vilka ej påtagligt påverkas av lokala föroreningskällor. Om möjligt skall tre (ev.
fyra) mätområden samordnas till en baslokal varvid då gärna olika skogstyper kan vara representerade.
Med hänsyn till breddgrad bör fem olika lägen utväljas, och beaktande avstånd från och höjd över havet tre olika varianter. Här skall hänsyn vidare tas till klimatologiska och geologiska gradienter. Tillsammans skul- le detta göra 5 x 3 = 15 baslokaler.
De till en baslokal sammanförda mätområ- dena skulle lämpligen kunna betjänas av en gemensam klimatstation för registrering av meteorologiska parametrar. Inom varje mät- område skall finnas två, ev. fler, nederbörds- samlare och en avrinningsstation.
En uppenbar fördel med baslokaler upp- delade på smärre sinsemellan oberoende mät- områden är, att yttre mänsklig påverkan inom ett område ej behöver störa program- met vid baslokalen. Kanske ger det istället möjlighet till intressanta jämförelser med de områden som ej berörts av den aktuella förändringen.
Som framgår av den givna beskrivningen av projektets huvuddrag har det mycket gemensamt med redan existerande nät, speciellt då kanske IHD: s arbeten. Den väsentliga skillnaden ligger väl närmast iden strävan mot små, välavgränsade bäcken som här föreslås för studium av den kemiska balansen och senare bio-ekologiska studier. Det anses klart att dubbleringar av stationer bör undvikas, varför vid den slutliga lokalise- ringen möjligheterna att direkt knyta an till befintliga stationer måste beaktas.
4 De terrestra peglarnas ekologiska betydelse
Även om insamlade data är kemiska och fysikaliska, kommer dessa peglar att få en stor ekologisk betydelse. De erbjuder möjlig- heter att studera grundämnenas cirkulation i ett ekosystem. Vattnet är här det viktiga transportmedlet och enheten är avvattnings- området. En hel serie av ekologiska under- sökningar kan baseras på dessa avvattnings- områden där den kemiska balansen är under kontroll. Här kan t. ex. framhållas betydel-
sen av att markförändringar följes genom kontinuerliga undersökningar. Sådana stu- dier är av grundläggande betydelse för en bedömning av det sura regnets betydelse. Inom områdena bör även ekologiska produk- tivitetsstudier kunna utföras. Dessa kan i vissa fall vara relativt enkla, som att följa tillväxten av trädens tjocklek eller mer komplicerade, såsom biomassundersökningar av olika typ. Genom sådana mätningar kan man kontinuerligt följa skogstillväxtens för- ändringar i områden som inte är lokalt påverkade av människan. Sådan information är synnerligen önskvärd vid bedömningen av våra råvarutillgångar. — Över huvud taget kan de terrestra peglarna, genom sin konstans och genom att förändringar av den kemiska miljön är under kontroll, tjänstgöra som mycket viktiga ekologiska referensområ- den.
5 Erforderliga förarbeten
Den detaljplanering, som krävs för ett pro- jekt av den omfattning och varaktighet det här är fråga om, har av praktiska skäl ej kunnat göras. Av ovan skisserade utformning av projektet framgår, att ett nät av referens- områden eftersträvas, inom vilka mer sofisti- kerade biologiska studier senare kan komma till utförande, t. ex. för att påvisa förekoms- ten och effekten av globala föroreningstrans- porter. I detta sammanhang måste rent generellt framhållas vikten av att skogsområ- den avsätts, inom vilka man har full kontroll över situationen. Detta kan innebära, att inom dessa områden omfattande hyggen eller skogsgödsling undvikes, även om det är emot rationellt och praktiskt ekonomiskt skogsbrukstänkande. I de fall det nu är möjligt att undgå sådana ingrepp, och det ej är fråga om naturreservat, innebär det emel- lertid, att medel eller motsvarande måste avsättas att täcka en beräknad förlust för markägaren. Detta kan anses skäligt om privatägd mark berörs.
Även om uppmärksamheten redan nu är fäst vid möjligheten att utnyttja delar av Skogshögskolans försöksparker och IHD:s
representativa områden för ändamålet, och en samordning med redan etablerade under- sökningsnät skall eftersträvas, kvarstår en ingående inventering av lämpliga lokaler in- nan en definitiv spridning av dessa geogra- fiskt kan fastställas. Av speciellt intresse är nu de fältstationer, som upprättas av stor- projektet ”Barrskogslandskapets ekologi”. Dessa fältstationer kommer att förses med en mycket högklassig instrumentering. Stu- dier av små avvattningsområden kommer att ingå i storprojektet, som har en tidsutsträck- ning av 7 år. Efter denna period kan en del av fältstationerna inlemmas i ett pegelnät. Eventuellt kan en ”pilotstation” för det kommande pegelnätet utvecklas i anslutning till detta storprojekt. Storprojektet stödes av naturvetenskapliga forskningsrådet, forsk- ningsnämnden vid naturvårdsverket och sta- tens råd för skogs- och jordbruksforskning.
Vidare förutses nödvändigheten av att en utvald baslokal med samordnade mätområ- den ges tillfälle arbeta som ”pilotstation” under ett inledningsskede för att klarlägga ändamålsenligheten av det tilltänkta pro- grammet innan nätet som helhet byggs upp.
Det fortsatta planeringsarbetet avses be- drivet genom samråd mellan flera enheter, vilka uttryckt klart intresse för etablerandet av och senare delaktighet i det här föreslagna projektet. Sålunda bör följande instanser samråda:
Ekologikommittén vid statens naturveten- skapliga forskningsråd Statens naturvårdsverk Limnologiska institutionen vid Uppsala universitet Internationella meteorologiska institutet Sveriges geologiska undersökning Internationella hydrologiska dekaden Internationella biologiska programmet Skogshögskolan Lantbrukshögskolan, miljövård.
forskningsavd. för
Härigenom kan de samlade kunskaperna utnyttjas för en ändamålsenlig utformning och drift av undersökningen, liksom även för rent praktiska detaljer såsom placering och
konstruktion av nederbördsmätare, instru- mentering för luftprovtagning, peglar för avflödesmätningar etc. Vidare torde flera universitets— och högskoleinstitutioner kunna kontaktas bl. a. för inventerings- och obser- vationsarbeten.
Givetvis skall också Sveriges meteorologis- ka och hydrologiska institut höras. Under hittills hållna diskussioner har även SMHI nämnts som en tänkbar huvudman för pro- jektet, ett avgörande dock som hänskjutes till miljökontrollutredningen.
6 Kostnadsberäkningar
På detta stadium är en detaljerad kostnads- beräkning omöjlig att göra. Priset kommer i hög grad att påverkas av i vilken utsträckning redan befintliga mätstationer och därigenom erhållna analysdata kan anses relevanta för det här föreslagna arbetet.
Totalt beräknas 15 baslokaler ingå.
Till var lokal kan beräknas genomsnittligt 3 mätområden, vilket gör 15 x 3 = 45 mätområden.
Under förutsättning att utrustningsmässigt och i analyshänseende helt nya uppsätt— ningar erfordras kan följande, mycket grova beräkningar göras (enligt 1972 års priser).
alternativ max Nederbördsmätare utan upp- värmning
45x2=90å15kr 1350 alt. Nederbördsmätare med elek- trisk uppvärmning 45x2=90å500kr 45000
Nederbördsmätare med elek- trisk uppvärmning + luftprov- tagare 45x2=90å3200kr 288000 Registrerande pegel för avrin- ningsvatten (ytvatten) 45 a 3 000 kr 1 (skrivare för pappersbyte gång/mån.) 135 000 Anläggning av mätdamm vid pegel (beroende på mark- och terrängförhållanden, samt kon- struktionsmaterial 15 000— 50 000 kr/st.) 45 st. 675 000 2 250 000
Nederbördsanalys prov) 45x2x12=1080å85kr
Luftprovsanalys (månad sprov) 45x2x12=1080å130kr
(Luftprovsanalys avseende end. SO1 i absorptionslösn. (månadsprov) 45x2x12=1080å52kr)
thattenprovanalys varje må- nad 45x12=540å85kr
Rör för grundvatten inkl. ned- rinning (beroende på markför- hållanden 500—1 200 kr/st.) 45 x 2 = 90 st.
Analys av grundvatten 45x2x12=1080å85kr
Observatörsarvoden inkl. em- ballage och frakt beräknat ef- ter 50 kr per insänt prov samt avseende nederbörd, luftprov, ytvatten och grundvatten var månad 45x(2+2+1+2)x12= 3 780 a 50 kr
Kostnader under första året med fullt program med bästa utrustning under svåraste för- hållanden (inkluderande luft- provtagning och grundvatten- studier) skulle enligt dessa be- räkningar bli ca
varav installationskostnader ca
Ett smärre program med ej uppvärmda nederbördsmätare, utan luftprovtagning och utan grundvattenstudier och med mätdammskonstruktion beräk- nad till genomsnittligt 25 000 kr/st. fås för första året totalt ca
varav installationskostnader ca
Häri
91 800
140 400
56 160
45 900
45 000 108 000
91800
189 000
3 340 000 2 780 000
1 480 000 1 260 000
har ej inberäknats kostnaderna i
samband med klimatstationer. Det förutsät- tes nämligen att av SMHI drivna stationer skall kunna utnyttjas, en för varje baslokal, registrerande åtminstone temperatur, vind- riktning, vindstyrka och nederbörd.
Här har ej heller kostnader för ledning och administration upptagits.
Kronologisk förteckning
1. Litteraturen i skolan. U. 2. Högskolan. U. 3. Högskolan. Sammanfattning. U. 4. Fastighetstaxering. Fi. 5. Museerna. U. 6. Data och näringspolitik. I. 7. Trygghet i anställningen. ln. 8. Radio i utveckling. U. 9. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstu— eller inom vuxenutbildningen. U. 10. Reklam Ill. Ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare) 11. Reklam lv. Reklamens kostnader och bestäm- ningsfaktorer. U. 12. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högsko— Ieutbildning. U. 13. Snyltningsbrott och sju kförsäkringsmissbruk. Ju. 14. Mål och medel i skogspolitiken. Jo. 15. Kommunal planering och detaljhandel. H. 16. Samhället och filmen. Del 3. U. 17. Teknisk översyn av studiemedelssystamet. U. 18. Styrelserepresentation för bankanställda. Lag- teknisk översyn. Fi. 19. TRU: s försöksverksamhet 1967—1972. U. 20. Varudeklaration — ett medel i konsumentpo- Iitiken. H. 21. Svensk ekonomi fram till 1977. Fi. 22. Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. Ju. 23. Bättre överblick över lagar och andra bestäm- melser. Ju. 24. Boendeservice 7. In. 25. Unga lagöverträdare lll. Ju. 26. Lag och rätt i grundskolan. Ju. 27. Sanering lll. In. 28. Styrelserapresentation för anställda i statliga myndigheter. Fi. 29. Järn- och metalImanufakturindustrin under 7Gtalet. I. 30. Järn- och metalImanufakturindustrin under 70-talet. Bilagor. |. 31. Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbud. Ju. 32. Vägtrafiken — kostnader och avgifter. K. 33. Ränta och restavgift på skatt rn. rn. Fi. 34. Flygvapnets befäl. Fö. 35. Kriminologisk forskning. Ju. 36. Miljövårdens informationssystem. Förslag och motiv. Jo. SOU 1973: 36
Statens offentliga utredningar 1973
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. [13] Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. [22] Bättre överblick över lagar och andra bestäm- melser. [23] Unga lagöverträdare III. [25] Lag och rätt i grundskolan. [26] _ Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbud. [31] Kriminologisk forskning. [35]
Försvarsdepartementet Flygvapnets befäl. [34]
Kommunikationsdepartementet Vägtrafiken —- kostnader och avgifter. [32] Finansdepartementet Fastighetstaxering. [4]
Styrelserepresentation för bankanställda. LagtekA nisk översyn. [18] Svensk ekonomi fram till 1977. [21] Styrelserepresentation för anställda i statliga myn- digheter. [28] Ränta och restavgift på skatt m. rn. [33]
Utbildningsdepartementet
Litteraturen i skolan. Separat bilagedel litteraturutredningens huvudbetänkande. [1] 1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan [2] 2. Högskolan. Sammanfattning. [3] 3. Försöksverk- samhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. [12] Museerna. [5] Radio i utveckling. [8] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier
4 till
inom vuxenutbildningen. [9] Reklamutredningen. Reklam lll. Ställningstagan- den och förslag. [10] (Utkommer senare) Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfektorer. [11l
Samhället och filmen. Del 3. [16] Teknisk översyn av studiemedelssystemet. [17] TRU: s försöksverksamhet 1967—1972. [19]
Jordbruksdepartementet
Mål och medel i skogspolitiken. [14] Miljökontrollutredningen. 1. Miliövårdensinforma- tionssystem. Förslag och motiv. [36]
Handelsdepartementet
Kommunal planering och detaljhandel. [15] Varudeklaration — ett medel i konsumentpolitiken. [20]
Inrikesdepartamentol Trygghet i anställningen. [7] Boendeservice 7. [24] Sanering III. [27]
Industridepartememet
Data och näringspolitik. [6] Metallmanufakturutredningen. 1. Järn- och metall- manufakturindustrin under 70—talet. [29] 2. Järn— och metallmanufakturindustrin under 70—talet. Bi- lagor. [30]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer iden kronologiska förteckningen.
* -- -- a. Allmanna Forlaget ISBN 91-3301551->