& Statens offentliga utredningar % %% SOU 1975 :52 & Bostadsdepartementet

Bostadsförsörjning och bostadsbidrag

Bilagor

Slutbetänkande av boende- och bostads-

fmansieringsutredningarna Stockholm 1 975

• Sida 2
•  Original

ISBN 91-38-02462—4 Göteborgs Offsettryckeri AB Stockholm 1975

• Sida 3
•  Original

InnehåH

Bilaga A Småhusundersökningen Redogörelse utarbetad av sekretariatet och experten Marianne Elg Bilaga B Ortsbundna bostadsvillkor Utarbetad inom arbetsmarknadsdepartementets expert- grupp för regional utredningsverksamhet (ERU) av dess kansli

Bilaga C Kommunala bostadsbyggnadsprogram ............. 115 Promemoria utarbetad av avdelningsdirektör K-G Palmér Bilaga D Begränsningar i fastighetsägares möjlighet att förfoga över sin fasta egendom m m Promemoria utarbetad av experten Lars-Göran Åsbring

Bilaga E Ägarlägenheter i några länder Promemorier utarbetade inom utredningarnas sekretariat och av f d byråchef Just Gustavsson och av byrådirektör Marika af Winklerfelt

Bilaga F Hushåll med bostadstillägg — en statistisk belysning Promemoria utarbetad av Jan-Erik Fahlander Bilaga G Bostadsbidrag i några länder Promemoria utarbetad av byrådirektör Marika af Winkler- felt Bilaga H Normerade kalkyler över olika hushålls hyresbetalnings- förmåga ................................. 181 Promemoria utarbetad inom utredningarnas sekretariat

• Sida 4
•  Original

• Sida 5
•  Original

Bilaga A Småhusundersökningen

Bostadsutgifter och bostadsförhållanden för ägarlägenheter i enfamiljshus

Redogörelse utarbetad av sekretariatet och experten Marianne Elg

1. Sammanfattning 2 Undersökningens tillkomst och genomförande 3 Beståndet

4 Hushåll och bostadsförhållanden 5 Bostadsutgift

Tabellbilaga

• Sida 6
•  Original

• Sida 7
•  Original

1.1. Beståndet

Småhusundersökningen är en urvalsundersökning. Den belyser förhållan- den under 1972 för enfamiljshus som hushållen äger och som inte är förenade med ägarens rörelse, d v s i dagligt tal vanliga egnahem. Undersökningspopulationen omfattade 675 000 hus eller omkring 80 % av alla enfamiljshus utom jordbruksfastigheter.

Urvalet är regionalt fördelat på 4 områden, Stor-Stockholm (A), Stor-Göteborg (B), kommuner i övrigt med minst 50 000 invånare 1969 (C) och övriga kommuner (D).

Beståndet utgörs till ungefär hälften av hus som var högst 20 år gamla, av god kvalitet och genomsnittligt avsevärt större än övriga bostadslägen- heter. Ungefär 85 % av husen var moderna. Den vanligaste storleksklassen var 86—120 m2 (44 %) och en fjärdedel var större än 120 m2.

Sammansättningen av beståndet visar liksom hushållens bostadsförhål- landen, inkomster och bostadsutgifter stora regionala skillnader. Genom- gående gäller att de större kommunerna, regionerna A—C, visar inbördes likartade förhållanden. De mindre kommunerna, som omfattar drygt 70 % av hela undersökningsmaterialet avviker väsentligt från den först- nämnda gruppen. Resultaten bör därför i regel studeras regionalt, varvid bör beaktas att småhus med äganderätt är en mycket vanligare bostads- form i de mindre än i de större kommunerna.

Det genomsnittliga taxeringsvärdet för samtliga hus var enligt 1970 års fastighetstaxering omkring 76 000 kronor. I region D var det emellertid endast 61 000 kronor och i Stor-Stockholm 128 000 kronor.

1.2. Hushåll och bostadsförhållanden

Den största hushållsgruppen i småhusen är hushåll som består av endast makar med barn under 18 år. Den omfattar omkring 225 000 hushåll eller omkring 35 % av samtliga. I senare årgångar av hus utgör dock makar med barn omkring 70 % av hushållen. Skillnaderna mellan småhus och flerfamiljshus ifråga om hushållens fördelning på olika hushållstyper är betydande särskilt i regionerna A—C.

Inkomstnivån är i regionerna A—C avsevärt högre i småhusen än i

• Sida 8
•  Original

hyres- och bostadsrättslägenheterna. För hushållstypen makar med barn i Stor-Stockholm var således medianinkomsten i småhusen ca 67 000 kronor år 1972 medan den i hyres- och bostadsrättslägenheter i flerfa— miljshus ett år senare var ca 53 000 kronor.

Småhusen karakteriseras av en genomsnittligt hög utrymmes- standard för alla hushållstyper. Trångboddhet förekom endast i några procent av hushållen och omkring 90 % av barnfamiljer med högst 2 barn hade så stora lägenheter att barnen skulle kunna ha egna rum.

Brister i utrustningsstandarden förekommer främst bland äldre hushåll.

1.3. Bostadsutgifter

Bostadsutgiften exklusive amorteringar, vilka ej kunnat mätas med den använda metoden, uppgick i genomsnitt för hela riket till omkring 6 800 kronor per hushåll. Utgiften varierar starkt mellan regionerna, 10 400 kronor i region A och 5 800 kronor i region D, samt inom regionerna mellan hus med olika byggnads— eller förvärvsår, olika storlek och olika kvalitet. Skillnaden mellan hushållstyper är också stor. Ungefär en tredjedel av hushållen hade utgifter som understeg 4 000 kronor per år och 5 % hade en utgift av minst 15 000 kronor.

Spridningen i bostadsutgift bestäms väsentligen av kapitalskulder och räntor. Genomsnittligt utjorde räntorna drygt hälften av bostadsutgif- ten, men deras andel var i hus byggda under sista hälften av 1960-talet omkring tre fjärdedelar av utgiften eller 8 400 kronor och i hus byggda före 1950 omkring en tredjedel (1 600 kronor).

För makar med barn var bostadsutgiften i genomsnitt för hela riket drygt 9 000 kronor och i Stor-Stockholm 13 000 kronor, medan den för hushåll i pensionsåldern uppgick endast till mellan tredjedelen och hälften av dessa belopp.

Hushållens bostadsutgifter sänks på grund av att fastighetens under- skott är avdragsgillt vid beskattning och på grund av bostadstillägg. Ungefär fyra femtedelar av fastigheterna visade underskott och skatte- effekten innebär i genomsnitt en sänkning av inkomstskatten med 1 400 kronor.

Skatteeffekten är störst för nya och större hus och den är avsevärt större för barnfamiljer än för andra hushållstyper. I genomsnitt var skatteminskningen för gruppen makar med barn 2 500 kronor och betydde avsevärt mer än bostadstilläggen.

För hushållen i genomsnitt innebar skatteeffekt och bostadstillägg en sänkning av bostadsutgiften med 28 %. Nettoutgiften utgjorde således i genomsnitt 72 % av bruttoutgiften. För makar med barn var sistnämnda andel 64 % och för flerbarnsfamiljer i hus från perioden 1966—70 knappt 50 %.

• Sida 9
•  Original

2. Undersökningens tillkomst och genomförande

2.1. Bakgrund, syfte och redovisning

2.1.1. Bakgrund

Då boendeutredningen började sitt arbete stod det klart att ett utförligt bostadsstatistiskt material fanns eller snart kunde väntas föreligga i fråga om bostadsbeståndets sammansättning och hushållens bostadsförhållan- den samt om priser för hyres- och bostadsrättslägenheter i flerfamiljshus. De viktigaste källorna för sådana uppgifter var folk- och bostadsräk- ningarna (FoB) samt den nya serie bostads- och hyresundersökningar (BHU) som statistiska centralbyrån påbörjat 1969. Däremot var till- gången på ekonomiska uppgifter om småhus mycket begränsad. Utred- ningen ansåg det nödvändigt att skaffa sådan information genom en särskild statistisk undersökning.

lnom statistiska centralbyrån hade en undersökning av småhus plane- rats redan före boendeutredningens tillkomst. Syftet med denna var att för småhusen _ och i första hand då av ägaren bebodda enfamiljshus — åstadkomma en motsvarighet till de större BHU som genomförs med några års intervall. Dessa omfattar uppgifter om såväl hyror och bostads- rättsavgifter som inkomster för hushåll i flerfamiljshus. De har genom- förts 1969 och 1973.

Då boendeutredningen uppdrog åt statistiska centralbyrån att utföra en undersökning kunde denna i huvudsak läggas upp enligt tidigare intentioner. Uppdraget innebar därför främst ett påskyndande av redan planerat arbete. Omfattningen och inriktningen kom givetvis dock att i hög grad påverkas av utredningens behov och frågeställningar. I slut- skedet av planeringen kom också bostadsskattekommittén, som började sitt arbete under slutet av 1972, att medverka i undersökningen. Detta medförde bl a att urvalet utvidgades så att vissa för denna kommitté intressanta frågeställningar skulle kunna belysas.

2.1.2. Syfte

Önskemålen om en småhusundersökning uttrycktes mera allmänt så, att det för denna del av bostadsmarknaden behövdes ungefär samma infor- mationer om bostadskostnader, hushållens inkomster o (1, som för fler-

• Sida 10
•  Original

familjshusens del tillgodoses av BHU. Såväl insamlingsproblemen som problemen med att mäta en bostadsutgift eller bostadskostnad är dock väsentligt andra för småhtis än för flerfamiljshus och olika inom olika delar av småhusbeståndet. För att undersökningen inte skulle bli allt för svårhanterlig var det därför nödvändigt att begränsa den till vanliga egnahem. Dessa definierades som av ägaren bebodda enfamiljshus, vilka inte ingår i ägarens rörelse. Härigenom uteslöts hus på jordbruksfastig- heter, tvåfamiljshus och småhus med annan upplåtelseform än ägande— rätt.

För den angivna populationen syftar undersökningen till att mäta hushållens bostadsutgift under ett år (1972) för hus av olika ålder och storlek, att belysa bostadsutgifter och bostadsförhållanden för olika hushållstyper och inkomstgrupper samt bostadsägandets betydelse för hushållets beskattning. Därutöver syftar den till att belysa innehavstid och former för förvärv samt förvärvspriser under 1960-talet.

Eftersom bostadsstandard och bostadsförhållanden i övrigt frånsett utgifter och andra ekonomiska faktorer belyses utförligt i FoB 70 ligger tyngdpunkten i denna undersökning på ekonomiska faktorer.

Som framhållits syftar undersökningen till att mäta årliga utgifter och således inte någon form av kalkylerad långsiktig kostnad för hushållen. Resultaten ger dock underlag även för kostnadskalkyler med antaganden om avskrivningar, förräntning av eget kapital 0 d.

Syftet att mäta utgiften under ett år, som ivissa avseenden är svår att bestämma entydigt, har inte uppnåtts fullständigt. Avvikelser föreliggeri fråga om dels amorteringar, dels ränteutgift för hus med ränte- och paritetslån, vilket närmare framgår av definitioner och resultatredogörel- sen.

2.1.3. Redovisning

Preliminära resultat av undersökningen har redovisats i boende- och bostadsfinansieringsutredningarnas betänkande Solidarisk bostadspolitik (SOU 1974117 och 18) samt i bostadsskattekommitténs betänkande Neutral bostadsbeskattning (SOU 1974116). Dessa preliminära uppgifter måste på grund av utredningarnas tidsplan redovisas innan all komplette- ring och granskning hade slutförts. Kvaliteten har förbättrats i de slutliga tabellkörningama, men avvikelserna mellan preliminära och slutliga resul- tat är små.

Föreliggande redovisning avser de definitiva resultaten. Den omfattar en beskrivning av undersökningen och en analys av vissa huvudresultat.

Statistiska centralbyrån har lämnat en tämligen utförlig tabellredovis— ning i ”Statistiska meddelanden Bo 19753”. Här återges därför bara ett mindre antal tabeller i bilaga.

• Sida 11
•  Original

2.2. Uppläggning och utförande

2.2.1. Metod och mättidpunkt

Undersökningen är en riksomfattande urvalsundersökning. Uppgifterna har erhållits genom en postenkät samt genom bearbetning av register- uppgifter.

De registermaterial som har använts är dels olika magnetband med demografiska data samt uppgifter om inkomster, skatter och fastigheter, dels blankettmaterial såsom självdeklarationer och fastighetsdeklara- tioner.

Utnyttjandet av registeruppgifter vidgades utöver vad som planerats från början sedan erfarenheter erhållits av en provundersökning. En sådan utfördes under våren 1972. På grundval av denna drogs slutsatsen att bortfallet av uppgifter om bl a belåning och räntor kunde befaras bli så stort vid en enkät att syftet med undersökningen inte skulle kunna uppnås. Enkäten begränsades därför genom uteslutning av frågor som kunde ersättas med registeruppgifter.

Utnyttjande av register har medfört att bortfallet har nedbringats till en acceptabel nivå, i fråga om vissa variabler till nära noll. Det är också sannolikt att registeruppgifterna i vissa avseenden, främst om ekonomiska variabler såsom taxeringsvärden, intäkt av fastigheten och räntor, är mer korrekta än uppgifter som kunnat erhållas i en enkät. Kontrollarbete och komplettering i efterhand har därigenom nedbringats.

En olägenhet med registermetoden är att vissa frågeställningar inte har kunnat besvaras. Främst gäller detta storleken av amorteringar som inte har kunnat fastställas med hjälp av de använda registren.

Undersökningen avser bostadsutgifter och inkomster under år 1972. Uppgifter om kapitalskuld och hushållets sammansättning avser slutet av 1972.

Uppgift om intäkt av fastighet, skuldbelopp, ränta på lån för fastig- heter m m inhämtades från de allmänna självdeklarationerna avseende taxeringsåren 1972 och 1973. Uppgift om taxeringsvärde, fastighetsareal rn rn hämtades från fastighetstaxeringsregistret och avser 1970 års fastig- hetstaxering, frånsett hus som ny- eller omtaxerats därefter.

2.2.2. Undersökningspopulation och urval

Undersökningspopulationen är begränsad till friliggande enfamiljshus, rad- eller kedjehus taxerade som annan fastighet. Huset skall stadigvarande bebos av ägaren och icke ingå i dennes rörelse. Det skall var färdigställt 1970 eller tidigare och ha förvärvats av den som innehade det vid undersökningstillfället senast under 1971. Fastigheten får ej ägas av juridisk person eller av flera fysiska personer gemensamt, makar undan- tagna.

Hus belägna på jordbruksfastighet, tvåfamiljshus, enfamiljshus som hyrs eller disponeras med bostadsrätt och fritidshus ingår alltså inte i undersökningen.

• Sida 12
•  Original

Tabell 2:l Urval inklusive övertäckning per region

Bostads- Byggnadsperiod Samtliga

yta m2 Tax värde, Före 1950 1950—59 1960—64 1 000 kr

standardgrupp 0—2 3—9

71— 85 23 51 59 64 92 289 86—100 23 62 57 70 132 344 101»120 23 62 57 70 132 344 121—140 23 62 57 70 132 344 141—160 23 51 59 62 106 301 161—200 23 51 59 62 106 301

Summa 138 339 348 398 700 1 923

Anm. Utöver i tabellen angivna urval drogs ytterligare 250 enheter, 40 hus med okänd yta och byggnadsår samt taxeringsvärde högst 150 000 kr, 100 hus med yta 56—70 m2, 110 hus med taxeringsvärde över 150 000 kr, varav 50 byggda före 1960 och 60 byggda 1960—70.

Urvalsramen är 1972 års fastighetstaxeringsregister, vilket innehåller uppgifter från 1970 års allmänna fastighetstaxering samt från de särskilda fastighetstaxeringarna 1971 och 1972.

Vid urvalsdragningen, som gjordes med dator stratifierades materialet enligt följande stratifieringsgrunder:

]. Region

2.3. Tillförlitlighet

2.3.1. Bortfall

Resultatens tillförlitlighet får bedömas utifrån olika typer av fel som kan förekomma i undersökningen. Felen kan grovt indelas i tre typer, nämligen fel p g a bortfall, mätfel och slumpfel.

Som tidigare nämnts omfattade bruttourvalet sammanlagt 8 692 små- hus. Vid bearbetningen framkom att den s k övertäckningen uppgick till 1309 enheter. Övertäckningen omfattar fastigheter som inte tillhör undersökningspopulationen, tex fastigheter med rörelse eller som bytt ägare under 1972. Nettourvalet utgjorde 7 383 småhus varav 220 ej bearbetats på grund av att fastigheten var samtaxerad med andra fastigheter. Således bearbetades uppgifter från 7 163 hus.

• Sida 16
•  Original

Eftersom undersökningen är en kombinerad enkät- och registerunder- sökning förekommer inget objektsbortfall i den bemärkelsen att inga som helst data finns för ett givet urvalsobjekt. Däremot förekommer det ett partiellt bortfall för vissa variabler, företrädesvis för sådana variabler där ägaren vägrat lämna uppgifter. Bortfallet kan även bero på att inte ägarens självdeklaration kommit SCB tillhanda. Vad gäller enkätdelen imputerades viktigare variabler i samband med bearbetningen. Det gällde huvudsakligen tre variabler, nämligen utgift för underhåll, utgift för bränsle samt avgifter. lmputationen gick så till att felande värden ersattes med genomsnittsvärden grundade på de enheter för vilka man erhållit mätvärden. Därvidlag tog man hänsyn till region, bostadsyta, byggnads- period och standardklass. För att ett värde skulle godtagas vid imputatio- nen måste det grunda sig på minst 10 observationer

Det högsta partiella bortfallet, 12—13 %, erhölls för uppgifterna om bränsle- och underhållsbelopp, avgifter, låneform samt uppgift om till- och ombyggnad. Tabell 2.2.

Bränslebelopp och avgifter har imputerats med belopp som torde ligga nära de verkliga värdena. lmputationen av underhållsbeloppet var avgjort svårare pga den stora spridningen på de erhållna beloppen och pro- blemet med distinktionen mellan underhåll och förbättring. Uppgifter som avser endast underhåll bör därför hanteras med viss försiktighet. Uppgifterna om låneform och om- eller tillbyggnad har endast använts i någon enstaka tabell vid den slutliga resultatredovisningen. Resterande partiellt bortfall uppgår endast till 2,6 % eller mindre.

Sammanfattningsvis kan sägas, att ingenting tyder på att det partiella bortfallet, med undantag av variabeln underhåll, kan ha någon sned- vridande effekt av betydelse på resultaten.

Tabell 2:2 Partiellt bortfall för vissa variabler

Variabel Urval Uppräknat

Antal 1 % av netto- Antal 1 % av netto- urvalet populationen

(7 383) (674 382)

Bränslebelopp 12,81 Underhållsbelopp 12,7l Avgifter 12,11 Låneform 12,1 Bränsleslag 2,4 Kapitalskuld ,6 Nettoutgift ,5 Bostadsutgift 4 Förvärvssätt 4 Disponibel inkomst ,2 Försäkring 1,21 Beräknad intäkt 9 91 l

0, Sotning 0, 0: Sam manräk nad inkomst

1 lmputerad

• Sida 17
•  Original

2.3.2 Mätfel

Mätfel kan definieras som skillnaden mellan det redovisade värdet för undersökningsenheten och enhetens sanna värde.

Någon mätfelsstudie för att kartlägga mätfelens omfattning och storlek har inte .orts. Här skall endast göras några påpekanden angående uppgifter som insamlats genom postenkäten till ägaren. Uppgifterna om exempelvis bostadsyta, köpeskilling och produktionskostnad kan vara behäftade med vissa fel på grund av att uppgiftslämnaren inte har följt givna definitioner, har haft svårt att särskilja underhåll och förbättring eller minns fel. Dessa uppgifter blir därför osäkra. I fråga om ytan finns dock en viss kontroll. Den har lämnats vid två tillfällen, vid fastighetstaxeringen och i enkäten och de båda uppgifterna visade god överensstämmelse. Likaså tyder en jämförelse mellan antalet rum och yta på att uppgifterna i allmänhet är rimliga.

2.3.3 Slumpfel

På grund av att undersökningen baseras på ett urval överensstämmer de i tabellerna redovisade skattningarna inte med de värden som skulle ha erhållits om den omfattat hela populationen. Eftersom det är ett stratifierat urval som har gjorts slumpmässigt i varje stratum kan dock slumpfel för de olika skattningarna beräknas.

Slumpfelets storlek kan anges genom ett konfidensintervall, som anger gränser innanför vilka populationsvärdet ligger med viss känd sannolikhet. [ denna undersökning redovisas slumpfelen i form av medelfel för skattningen av bostadsutgiften i några väsentliga tabeller.

Om man beräknar ett intervall som skattningen i medelfelet är sannolikheten ungefär 68 % för att detta intervall omsluter det sanna populationsvärdet. Vill man i stället ha ett intervall som med 95 % sanno- likhet innefattar det sanna värdet (95 % konfidensintervall) kan detta beräknas som skattningen i 2 gånger medelfelet.

Det i vissa celler höga relativa medelfelet beror bl a på att främst ränteutgifterna kan variera högst avsevärt mellan hus av samma ålder och storlek. Detta gäller främst äldre hus. Medelfelets storlek beror givetvis även på storleken av urvalet i de olika cellerna. Slumpfelet blir större ju färre antalet observationer är.

Som en allmän regel vid utnyttjande av tabellerna kan anges att värden som baseras på mindre än ett lO-tal observationer måste betraktas som mycket osäkra. I de fall antalet observationer inte direkt redovisasi tabellerna har skattningar baserade på mindre än 10 observationer marke- rats med asterisk (*).

• Sida 18
•  Original

• Sida 19
•  Original

3. Beståndet

3.1. Omfattning och sammansättning

3.1.1. Uppgifter på riksnivå

På grund av undersökningens avgränsning skiljer sig det undersökta be- ståndet väsentligt från hela landets bestånd av enfamiljshus och i ännu högre grad från det totala beståndet av lägenheter i småhus enligt folk— och bostadsräkningen 1970 (FoB 70).

Undersökningen omfattar omkring 675 000 enfamiljshus. Detta mot- svarar omkring hälften av alla lägenheter i småhus och omkring en femte- del av hela landets lägenhetsbestånd 1970. Av samtliga enfamiljshus utom jordbruksfastigheter är uppskattningsvis 80 % representerade i undersök- ningen.

Antalet rumsenheter i undersökningspopulationen är omkring 3,5 miljoner och mätt på detta sätt omfattar den omkring 55 % av småhus- beståndet och omkring 30 % av hela bostadsbeståndet.

Eftersom jordbruksfastigheterna har uteslutits är det i huvudsak tät- orternas bestånd av enfamiljshus som är representerat i undersökningen. En jämförelse med FoB 70 visar också att husens fördelning efter ålder och storlek överensstämmer tämligen väl med tätorternas enfamiljshus. Figur 3.'I.

Ungefär hälften av husen har tillkommit efter 1950 och var alltså högst 20 år gamla och en tredjedel har byggts under 1960-talet. Den starka ökningen av byggandet särskilt under den senare delen av 1960-talet framgår av att husen från femårsperioden 1966—70 är ungefär lika många som hela tioårsklassen 1951—60.

Vid redovisning av ekonomiska uppgifter har husen i regel delats upp regionvis efter lägenhetsyta och med undantag av de minsta husen om högst 85 m2 efter byggnadsår. Små hus utgör visserligen en stor del av beståndet, drygt 30 %, men har huvudsakligen tillkommit före 1960. Figur 3.2.

De största antalet hus tillhör storleksklassen 86—120 ni2 som omfattar 44 % av samtliga hus och nära 60 % av 1960-talets produktion. En fjärde- del av alla enfamiljshus är större än 120 in2 och i 1960-talets produktion uppgår denna storleksgrupp till en tredjedel.

Mycket stora hus om minst 200 rn2 utgör inte mer än drygt 1 % av hela beståndet. De har dock särredovisats i vissa tabeller, dels för att det

• Sida 20
•  Original

% GO % 7 1 00 % 40 % % % % % 20 % % % / / % % % % Figur 3.-1. EnfamiI/shus o % ' ' " % o " ' efter byggnadsår enligt _1950 1951—60 19 1_65 BilgggräZåi' 1—960 197? Total småhusundersökningen & Småhus _72 Byggnadsår OCh POB 70' FoB 70 tätorter ' —85 m2 Figur 3.'2. Hus efter I: " riket 86—120 m22 byggnadsår och lägen— 1 21 —1 60 m hetsyla. Riket, procent. .161— m2

funnits ett intresse av att något belysa extremt stora och dyra hus, som ofta uppmärksammas i bostadsdiskussioner, dels för att genomsnittstal för vanligare storleksgrupper inte skall påverkas av extremvärden.

Kvalitetsgruppering av husen har gjorts endast i 2 grupper enligt fastig- hetstaxeringens indelning i standardklasser. I denna omfattar standard- klasserna 0—2 lägenheter som ej är moderna och i stort sett motsvarar kvalitetsgrupperna 3—7 i FoB 70.

Omkring 100 000 hus, 15 % av samtliga, tillhör dessa låga standard- klasser. Av hus om högst 85 ni2 har dock så hög andel som 38 % låg standard medan det gäller bara 3 % av övriga hus. 1 tabellredovisningarna har endast de förstnämnda delats upp på standardklasser.

Utöver uppgifterna om yta har husen också fördelats efter antal rum och kök enligt samma definitioner som i FoB 70. Den vanligaste lägen- hetstypen är 4 rum och kök och de 3 lägenhetstyperna 3— 5 rum och kök omfattar tillsammans nära 80 % av enfamiljshusen.

Uppgifterna om lägenhetsyta och antal rum kan givetvis innehålla fel som är svåra att bedöma. Särskilt gäller detta ytorna som det kan vara besvärligt att mäta. En kombination av uppgifter om yta och rumsantal visar dock en rimlig fördelning.

Tabell 3.1 Småhusen efter lägenhetsyta och lägenhetst

Lägenhets- l OOO—tal Därav i % yta, m2 hus _ —2 rk 3 rk 4 rk 5 rk 6+rk — 85 210 26 49 23 2 0 86—120 299 1 12 58 25 4 121—160 130 — 3 21 45 31 161— 35 — — 3 15 82

Samtliga 674 8 21 37 21 12

• Sida 21
•  Original

Av hus om högst 85 rn2 har tre fjärdedelar högst 3 rum och 98 % högst 4 rum medan hus som uppgivits ha en yta av mer än 160 m2 till 97 % också har minst 5 rum. Även om det kan antas att den uppgivna ytan ofta inte är någon exakt mätning synes man således knappast behöva befara att precisionen inte är acceptabel för en storleksfördelning av husen. Tabell 3.1.

3.1 .2 Regional fördelning

Undersökningen är, på samma sätt som motsvarande undersökningar av hyres— och bostadsrättslägenheter i flerfamiljshus (BHU), för- delad på Stor-Stockholm och Stor-Göteborg samt landet i övrigt i 2 kommungrupper efter folkmängd, kommuner med minst resp högst 50 000 invånare. De 4 enheterna är liksom i BHU betecknade region A—D.

De 4 redovisningsenheterna är av olika karaktär. Storstadsområdena är geografiskt sammanhängande områden som har avgränsats med hänsyn till centralortens ekonomiska influens och gemensamma planerings- problem. Dessa områden är i stort sett också lokala bostadsmarknader. Av de båda andra redovisningsenheterna representerar region C (ordet region är givetvis inte adekvat men används här liksom i BHU av bekväm- lighetsskäl) ett 20-tal lokala bostadsmarknader av någorlunda likartad karaktär eller delar av sådana områden. Region D slutligen skiljer sig avsevärt från övriga genom att den representerar ett stort antal bostads- marknadsområden med olika förhållanden, från medelstora tätortskom- muner till de minsta tätorterna och kommuner med låg bebyggelsetäthet. Denna region avviker också ifråga om enfamiljshusens sammansättning, priser och boendeförhållanden i hög grad från de övriga.

Region D är med hänsyn till antalet hus i undersökningen 6—7 gånger så stor som någon av de andra regionerna och omfattar 71 % av hela undersökningsmaterialet. Stor-Stockholm och gruppen av kommuner med minst 50 000 invånare omfattar vardera 11 % och Stor-Göteborg 7 %.

Om man med utgångspunkt från undersökningsresultaten skall dra slutsatser om egnahemmens betydelse i stort på bostadsmarknaden bör man beakta att de omfattar olika stora delar av bostadsbeståndet i olika regioner. [ region D är de en vanlig bostadsform för de flesta typer av hushåll och omfattar uppskattningsvis en tredjedel av bostadsbeståndet frånsett jordbruksfastigheter. De är nästan lika många som hyreslägen- heterna i flerfamiljshus och motsvarar omkring tre fjärdedelar av hyres- och bostadsrättslägenheterna tillsammans. I regionerna A—C utgör under- sökningens enfamiljshus endast hälften så stor andel av beståndet, d vs omkring en sjättedel. Hyres- och bostadsrättslägenheter i flerfamiljshus är där 5—6 gånger så många som ägarlägenheter i enfamiljshus. Figur 3.3.

Skillnaderna mellan regionerna består inte bara i att antalet småhus och deras relativa betydelse på bostadsmarknaden är mycket större i gruppen av mindre kommuner än i övriga redovisningsområden. Bestån- dets sammansättning med avseende på husens ålder och storlek samt

• Sida 22
•  Original

Figur 3:3. A ntaI småhus med äganderätt och antal lägenheter i flerfamiljs- hus med hyres- och bo- stadsrätt region vis.

Figur 3:4. Antal hus efter storlek och modernitet resp byggnadsår region-

VIS.

86—120 m2 Iy

1000 lägenheter

BCD

.. 7//////A E' ” Aganderätt småhus 1972 Alloråfåzma' ?,”a byggnadsar

: Hyres- och bostadsrätt, _ BHU 1973 m Byggde 1960 1: 1961—70

taxeringsvärden, förvärvspriser och bostadsutgifter varierar också i hög grad mellan regionerna liksom hushållens sammansättning, inkomster och bostadsförhållanden. I flera avseenden avviker de båda storstadsområdena och gruppen av kommuner med minst 50 000 invånare i hög grad från riksgenomsnittet och från region D. Den sistnämnda kommer givetvis att ligga nära genomsnittet eftersom den omfattar så stor del av beståndet.

Beståndet sammansättning karakteriseras regionalt av att äldre hus med låg standard och små hus utgör en betydligt större andel i region D än i övriga regioner. Figur 3.'4.

3.2. Taxeringsvärden

3.2.1. Regional spridning

Uppgifter om taxeringsvärden för såväl mark som byggnad finns för 95 % av fastigheterna, eller ca 643 000. Att uppgift saknas beror främst på att flera fastigheter kan vara samtaxerade eller att husen ligger på ofri grund. Bortfallet är störst för hus med ytor under 86 och över 200 in2 , 7—8 %, medan det för hus i de vanligaste storleksklasserna uppgår till 3—4 %. Uppgifterna avser 1970 års taxeringsvärden som höjts avsevärt vid taxeringen 1975. Relationerna mellan olika regioner och olika grupper av hus synes dock inte ha förändrats väsentligt genom den nya taxeringen.

• Sida 23
•  Original

Tabell 3:2 Småhusen efter region och totalt taxeringsvärde, ] 000 kronor. Genom- snitt, median- och kvartilvärden

Region Taxeringsvärde 1 000 kr

Genomsnitt Median Q 1 Q 3 A 128 123 100 154 B 107 103 76 132 C 95 93 66 120 D 61 59 36 86 Riket 76 72 43 103

Det genomsnittliga taxeringsvärdet för samtliga hus var 76 000 kronor med en spridning från 61 000 kronor i region D till drygt det dubbla, 128 000 kronor, i Stor-Stockholm. Denna spridning har naturligtvis sam- band med de skillnader i beståndets sammansättning som har belysts förut, men är också ett uttryck för ortsbundna skillnader iprisnivån för hus som i storleks- och standardavseende är likvärdiga.

Skiktningen regionvis och spridningen inom regionerna framgår tydligt av de kvartilvärden som redovisas i tabell 3:2.

Endast 6 % av fastigheterna i hela landet hade taxeringsvärden som överstiger 150 000 kronor, dvs den gräns vid vilken schablonintäkten ökar från 2 % till 4 % av taxeringsvärdet. I Stockholmsområdet ligger dock en fjärdedel av fastigheterna över denna gräns, medan det gäller 16 % i Göteborgsområdet, 10 % i region C och bara 1 % i region D.

3.2.2. Storleks- och åldersklasser

Inom varje region ökar taxeringsvärdet med husets storlek —figur 3.15 — och i de flesta fall har också nyare hus högre taxeringsvärden än äldre i samma storleksklass. Det sistnämnda gäller dock inte alltid i storstads- områdena, där de med husets ålder minskade byggnadsvärdena kompen- seras av stigande tomtvärden för äldre hus.

Den högre värderingen av äldre tomter gäller främst Stor-Stockholm där markvärdet för fastigheter bebyggda före 1950 var nära dubbelt så

Tabell 3:3 Genomsnittligt taxeringsvärde för mark efter region och husets bygg- nadsperiod, 1 000 kronor

Byggnadsperiod Markvärde, 1 000 kr Region

A B C D —l950 44 20 20 8 1951—1960 32 19 16 8 1961—1965 28 18 16 9 1966—1968 26 16 16 9 1969—1970 23 15 15 10 Samtliga 35 19 17 8

• Sida 24
•  Original

Figur 3.15. Genomsnittliga taxeringsvärden för hus av olika storlek. Riket och regioner.

Tax värde 1000 kr Mer än 160 200 m2 lv

121—160 2

Samtliga hus

15

W

% Riket Region C % Region A i:] Region D "”$”sz Region B

stort som för den senaste bebyggelsen — 44 000 respektive 23 000 kro- nor. Tabell 3.'3. Att tomtvärdet inte ökar lika starkt med husets ålder i de övriga regionerna — i region D inte alls — är troligen inte enbart en följd av att de äldre husens lägesfördelar där är mindre. Andra förklarings- faktorer är att tomtytan har minskat med åren och att inslaget av områ- den med låg exploateringsstandard kan vara större än i Stor-Stockholm.

3.3. Förvärv

3.3.1. Förvärvsår

Uppgifterna om förvärvsår visar att en stor del av fastigheterna innehas av samma ägare under lång tid. Ungefär hälften av de hus som var byggda senast 1950 var förvärvade senast samma år och hade alltså vid

undersökningstillfället innehafts i minst 22 år. Nära fyra femtedelar av dem som bodde i hus från 1950-talet hade också förvärvat husen under samma årtionde som de byggdes. Figur 3:6.

Uppgifterna ger inget direkt mått på omsättningen i beståndet efter— som en del hus kan ha bytt ägare under samma period som de är byggda och eventuellt flera gånger senare. Under den senaste av de redovisade förvärvsperioderna, som omfattar endast de 3 åren 1969—1971 kan man dock anta att endast en obetydlig del av husen har bytt ägare mer än en

• Sida 25
•  Original

% 1 00 80 60

40

20

kWWWN

mm W

(1 / aa _ . Samtliga före 1951 19 1—60 1961— 1966— hus 1965 1970 Byggnadsperiod m Förvärv före 1951 Förvärv 1966_1968

% " 1951—1960 i: " 1969—1971 ' " " 1961—1965

gång, varför antalet förvärv kan användas som ett ungefarligt mått på omsättningen. Under de 3 åren hade förvärvats 10 % av de hus som var byggda 1965 eller tidigare. Den årliga omsättningen i det äldre beståndet var alltså omkring 3 %.

Även uppgifterna om förvärvsform tyder på relativt stabila ägareför- hållanden. Således har 44 % av ägarna själva varit byggherrar, dvs antingen byggt huset eller uppdragit åt en byggmästare att bygga det, 9 % uppger att de har övertagit huset genom arv, gåva eller genom släktköp och 45 % att de förvärvat genom rena köp. Av köpen avser sannolikt en betydande del nybyggda hus, t ex i senare års gruppbyggen. (Återstående 2 % är annat eller okänt förvärvssätt.) Betydligt mer än hälften av husen synes aldrig ha varit i handeln efter färdigställandet.

En låg relativ omsättning i beståndet innebär i och för sig inte att utbudet av begagnade hus i absoluta tal är obetydligt. Beståndet ärju stort och en årlig omsättning av 3 % motsvarar omkring 20 000 hus. Under den senaste förvärvsperioden 1969—71 gjordes totalt omkring 105 000 förvärv genom rena köp eller eget byggande. I dessa ingår 2 års nyproduktion med omkring 27 000 hus per år och 3 års förvärv av begagnade hus med omkring 17 000 per år. Omsättningen i beståndet var alltså mindre än nyproduktionen under dessa år.

Omsättningen av begagnade hus under tidigare perioder är svårare att bedöma. Vi har bara uppgifter om hur många som 1972 bodde kvar i hus

Figur 3:6. Samtliga hus samt hus från olika bygg- nadsperioder procentuellt fördelade efter förvärvsår. Riket.

• Sida 26
•  Original

Tabell 314 Antal förvärv genom rena köp eller eget byggande åren 1966—71 efter husens byggnadsperiod. Regioner

Region Förvärv 1966—68 Förvärv 1969—71

Byggda Byggda Byggda Byggda —l965 1966—68 41968 1969—70

4 500 7 400 7 800 9 200 2 900 5 400 4 300 4 500 5 100 7 800 7 800 6 800 22 200 36 100 31400 34 000

34 700 56 700 51 300 54 500

byggda under en viss period och inte om den faktiska omsättningen under någon period. Uppgifterna i tabell 3:4 tyder dock på att det åt- minstone under åren 1966—68 var betydligt vanligare med förvärv av nya än av begagnade hus och uppgifterna ger i varje fall inget stöd för antagande om att det förhållit sig annorlunda under tidigare perioder.

3.3.2. Förvärvspriser

För hus som förvärvats 1960 eller senare inhämtades uppgifter om för- värvspriser. Dessa avser köpeskilling eller, för dem som byggt i egen regi, byggnadskostnad eller entreprenadpris samt tomtkostnad.

Ser man till perioden 1969—71, synes det i regionerna A—C endast i få fall ha varit möjligt att köpa ett äldre och enklare hus till lägre prisi stället för att skaffa ett nytt. Priserna för hus byggda före förvärvsperio-

Tabell 3:5 Förvärvspriser, ] 000 kr, för äldre och nyare hus förvånade genom rena köp åren 1966—68 och 1969—71. Regioner

Region Hus byggda före Hus byggda under Förvärvsperiod förvärvsperioden förvärvsperioden”

Median Q ] Medaian Q 1 Q 3

Region A 1966—68 150 120 200 175 140 1969—71 180 145 C 165 135 Region B 1966468 115 80 150 140 120 1969—71 145 125 185 155 130 Region C 1966—68 100 75 130 135 115 1969—71 135 105 180 145 130 Region D 1966—68 d d 90 110 95 1969471 9 80 120 130 110

a för förvärvsperioden 1969—71 ingår endast hus byggda 1969—70 17 27 % av förvärven överstiger 200 000 kr C 39 % av förvärven överstiger 200 000 kr d 65 % av förvärven understiger 75 000 kr e 46 % av förvärven understiger 75 000 kr

• Sida 27
•  Original

den var i region B och C nästan lika höga som för hus byggda 1969—70 och i region A är prisnivån högre för de äldre husen. Tabell 3:5.

En förändring i prisrelationerna syns ha inträffat mellan de två redo- visade förvärvsperioderna 1966—68 och 1969—71. Prisnivån har ökat mer för äldre än för nyare hus. Mest utpräglat är detta i region A, där median- värdet för förvärv av äldre hus ökade med 20 % mellan perioderna 1966/68 och 1969/71 samtidigt som medianvärdet för nya hus sjönk något.

Orsaken bakom denna förskjutning har inte kunnat analyseras närma- re. Som framgått av tidigare uppgifter ökade dock utbudet av nya hus kraftigt mellan de båda perioderna — från ca 2 500 till 4 600 per år i region A. » Ökningen av byggpriserna var svag dessa år och en stor del av nyproduktionen var statligt belånade gruppbyggen med kontrollerade överlåtelsepriser. Flera faktorer synes alltså ha medverkat till att dämpa priserna för nya hus just dessa år.

• Sida 28
•  Original

• Sida 29
•  Original

4. Hushåll och bostadsförhållanden

4.1. Hushållens sammansättning och inkomster

4.1 .1 Hushållstyper

Liksom i SCB:s undersökning av hyres- och bostadsrättslägenheter (BHU) har fördelningen på hushållstyper gjorts med utgångspunkt från inkomst- enheter. På grund av att vissa hushållstyper är ovanliga i småhusen har dock en konsekvent sådan uppdelning kunnat göras endast för makar. De har fördelats på grupperna ”endast makar”, ”makar med barn", som består endast av föräldrar och barn under 18 år samt ”övriga makar”, som omfattar hushåll med minst 3 vuxna med eller utan barn under 18 år. Alla andra hushåll har förts till en grupp "övriga hushåll”, som kan bestå av tex en person, ensamstående med barn eller 2 eller flera vuxna som inte utgör en inkomstenhet. De sistnämnda grupperna omfattar tillsam- mans endast 15 % av hushållen medan 85 % är makar.

Hushållsfördelningen i egnahemmen karakteriseras av att makar med barn under 18 år och hushåll med minst 3 vuxna —- bl a makar med vuxna barn — utgör stora grupper. De hushåll som inte har barn består till stor del av äldre makar eller äldre ensamstående. Figur 4:l.

Endast

makar_54 årsXXXXXXXXXXXXH XXXXXXXXXXX XXXXXXXXXXXXXXXW X79 ooo

iiiiiteeårx sxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Yggfgmed xxxxxxxxxxxxxxXXX xxxxxxxxxxxxxxx

yggfgmed sxxxxxxxxxxxxxnmmxxxxxxxx

Makarmed __ sxxxxxxxxxxxxtaamxoxxxxxxxxxxx 3 + barn

Övriga makark Övriga hus- håll —64 år

Övriga hus- xxx—N W håll 65— år kXXXXXXxXXXXXX W

_.__ _L— Figur 4:1. A ntal hushåll 80 100 120 140 efter hushållstyp i små- 1000 hushåll hus. Riket.

• Sida 30
•  Original

Figur 42. Hushåll i små- husen 1972 och i hyres- och bostadsrättslägenhe- ter 19 73 (BH U) procen- tuellt efter hushållstyp.

Ungefär 35 % av hushållen i egnahemmen bestod av endast makar och barn under 18 år och totalt var andelen hushåll med barn under 18 år 47 %. Det är 10 procentenheter mer än i hela bostadsbeståndet enligt Fob 1970.

Hushållsstrukturen skiljer sig påtagligt från hyres- och bostadsrätts- lägenheterna enligt BHU 1973. Särskilt är det relativa antalet makar med minst 2 barn och gruppen ”övriga makar (till stor del hushåll med vuxna barn) större i egnahemmen och andelen ”övriga hushåll” mycket lägre. Figur 4.'2.

Skillnaden mellan upplåtelseformerna är mest påtaglig i Stor-Stock- holm där andelen makar med barn i egnahemmen 1972 var dubbelt så stor som i hyres— och bostadsrättslägenheterna 1973, 42 resp 19%. l region D är skillnaden i fråga om barnfamiljerna inte alls så stor — 32 resp 23 % i de båda undersökningarna. Tabell 4:I.

Förhållandet sammanhänger med husens ålder och med egnahemmens andel av det totala bostadsbeståndet. I region D är husen genomsnittligt äldre än i Stor-Stockholm och andelen kvarboende makar med barn över 18 år blir därför större. Eftersom ägarlägenheter i småhus och hyres- och bostadsrättslägenheter i flerfamiljshus är någorlunda jämnstora grupperi region D, finns det också större möjlighet för en mer likartad hushålls- sammansättning i båda boendeformerna.

Endast Endast Makar Makar Makar Övriga Övriga Övriga makar makar med med med makar hushåll hushåll -64 år 65- år 1 barn 2 barn 3 + barn -64 år 65- år

BHU1973 :] Små'hus 1972

• Sida 31
•  Original

Tabell 4:l Hushållstyper i småhusundersökningen 1972 och i hyres- och bostads- rättslägenheter i Herfamiljshus 1973 enligt BHU. Region A och D. Procent

Hushållstyp Region A Region D

BHU BHU 1973 1973

Endast makar 25 27 Makar med barn 19 23 Övriga makar 6 6 Övriga hushåll 50 44

Summa 100 100 Antal 1 000 hushåll 417 566

4.1.2. Sammanräknad inkomst

Det i undersökningen mest använda inkomstbegreppet är sammanräknad inkomst, som utgör summan av de i självdeklarationen upptagna in- komsterna efter avdrag endast av utgifter för inkomstens förvärvande (resor till arbetsplats o d). Detta inkomstbegrepp används även i den årliga inkomststatistiken.

De olika hushållstyperna kan sammanföras till två grupper med helt olika inkomstnivå: Å ena sidan ensamma makar med mannen i åldern över 64 år samt ensamstående oavsett ålder, tillsammans 28% av hushållen, å andra sidan alla andra makar. Medianinkomsterna är i den första gruppen på riksnivå omkring eller under 20 000 kronor och i den sistnämnda mellan 45 000 och 50 000 kronor.

Skillnaderna mellan de två grupperna beror inte bara på att den först- nämnda till stor del består av icke yrkesverksamma utan också på att inkomstuppgiften för denna — frånsett makar ipensionsåldern — avser endast en person, medan den andra gruppen till stor del består av makar som båda har inkomst.

Inkomstnivån skiljer sig avsevärt mellan regionerna och medianin- komsterna är, som framgår av följande tablå, i Stor-Stockholm omkring 50—70 % högre än i region D.

Hushållstyp Medianvärde av sammanräknad inkomst, 1 000 kr

Riket Region

A B C D

Endast makar —64 år 50 68 63 59 44 Makar med barn 56 74 60 63 50 Övriga makar 52 84 60 63 45

Den stora inkomstskillnaden mellan regionerna A och D kommer ock- så till uttryck i olika inkomstprofiler. För barnfamiljerna i Stor—Stock- holm ligger således tyngdpunkten i fördelningen på inkomstklasserna mellan 50 000 och 80 000 kronor, medan de största klasserna i region D ligger mellan 30 000 och 60 000 kronor. Figur 4.'3.

• Sida 32
•  Original

Figur 4.'3. Makar med barn fördelade procen- tuellt på inkomstklasser efter sammanräknad in- komst 1972. Region A och D.

Trilili-ni—rr—lr—i—r—jrr'" 0 50 100 150

Sammanräknad inkomst, 1000 kr

_- Region A

lll-lll Region D

Den årliga inkomststatistiken är inte redovisad på ett sådant sätt att det går att göra adekvata jämförelser av inkomster för småhusägare och andra hushåll. Som tidigare nämnts är emellertid småhusundersökningen och uppgifterna om hushåll i hyres- och bostadsrättslägenheter enligt BHU 1973 jämförbara med hänsyn till hushållstyper, inkomstbegrepp och regional indelning.

På riksnivå kan konstateras att medianinkomsten för småhusägare 1972 låg omkring 10 % högre än för hushåll i hyres- och bostadsrätts- lägenheter 1973 då det gäller gruppen makar med barn. Eftersom det skiljer ett år mellan uppgifterna och de nominella inkomsterna ökat av- sevärt är de faktiska inkomstskillnaderna större än denna jämförelse visar. För andra grupper av makar i åldern under 65 år var medianinkomsten i småhusundersökningen 1972 lägre än i BHU 1973.

Fördelas materialet regionalt blir bilden en helt annan än på riksnivå. 1 regionerna A—C hade alla grupperna av småhusägare högre rnedian- inkomst 1972 än jämförelsegruppen 1973. Skillnaden är mest påtaglig för

Tabell 4:2 Medianvärde av sammanräknad inkomst. 1 000 kr, för vissa hushålls- typer enligt småhusundersökningen 1972 och enligt BHU 1973. Regioner

Hushållstyp Riket Region

A

Endast makar —64 år Småhus 1972 63 BHU 1973 58 Makar med barn Småhus 1972 67 BHU 1973 53 Övriga makar Småhus 1972 73 BHU 1973 62

• Sida 33
•  Original

makar med barn och särskilt iregion A, med medianinkomsterna 67 000 kronor respektive 53 000 kronor i denna grupp. Tabell 4:2.

De olika inkomstnivåerna innebär i region A — och även i regionerna B och C om än inte lika påtagligt — att barnfamiljer med låg inkomst utgör en liten andel i ägarlägenheterna jämfört med hyres- och bostadsrätts- lägenheterna. Av makar med barn i region A hade i småhusen 12% inkomster under 40 000 kronor 1972, medan det gällde ungefär 30 % i hyres- och bostadsrättslägenheter ett år senare. För de högsta inkomst- klasserna är förhållandet motsatt, 32 respektive 10 % hade inkomster om minst 80 000 kronor.

4.1.3. DiSponibel inkomst

Som disponibel inkomst har räknats sammanräknad inkomst minskad med skatt (utom skatt på garantiavgift för fastigheten) och ökad med barnbidrag.

Definitionen överensstämmer inte helt med BHU 1973, eftersom stat- ligt bostadstillägg till barnfamiljer där inräknades i den disponibla in- komsten. En betydelsefullare skillnad är emellertid att den disponibla inkomstens storlek för den som äger sin lägenhet är direkt beroende av bostadsinnehavet, eftersom detta påverkar skattens storlek.

Som tidigare framgått var medianvärdet av sammanräknad inkomst för exempelvis makar med barn i hela riket ca 50 00 kronor och hälften av hushållen hade alltså högre inkomst. Den disponibla inkomsten överstiger 50 000 kronor för endast 15 % av hushållen och medianvärdet är 36 000 kronor.

Som ett exempel på regionala skillnader kan nämnas att 10 % av makar med barn i Stor-Stockholm hade mindre disponibel inkomst än 30 000 kronor, medan 39 % hade minst 50 000 kronor. I region D var fördel- ningen omvänd, 35 % under 30 000 kronor och 10 % över 50 000 kro- nor.

4.2. Hushållens bostadsstandard

4.2.1. Översikt

De olika hushållstypernas fördelning i egnahemsbeståndet följer i allt väsentligt samma mönster som gäller de andra upplåtelseformerna. Barn- familjerna dominerar i mycket hög grad det nybyggda beståndet och hushållsgruppen makar med barn utgör ca 70 % av hushållen i hus byggda 1966—70, medan deras andel är låg i äldre årgångar. 1 den mån enfamiljs- husen är samlade till enhetliga områden som byggts ut på kort tid får man alltså en åldersmässig skiktning av befolkningen, som inte i högre grad avviker från områden med flerfamiljshus. Figur 4.'4.

Utrymmesstandarden är god för alla hushållstyper ijämförelse med bostadsbeståndet i övrigt, men en stor del av de äldre hushållen främsti region D har en låg utrustningsstandard. Tabell 4.3.

• Sida 34
•  Original

Figur 4:4. Hushållstyper ismåhus och flerfamiljs- hus (BHU) från olika byggnadsperioder. Pro- cent. Riket

BHU1973 Småhus 1972 Byggnads-

Endast makar ' Övriga makar

& Makar med barn Övriga hushåll

Av makar med barn bor 87 % i lägenheter om minst 4 rum och kök, medan motsvarande andel i hyres- och bostadsrättslägenheterna enligt BHU 1973 var endast 20 %. Omkring 90 % av hushållen med 1 eller 2 barn hade så stora lägenheter att barnen kunde få eget rum, medan detsamma gällde drygt hälften av hushållen med minst 3 barn.

Trångboddhet förekommer i liten omfattning. Av alla hushåll var 3 % trångbodda enligt normen mer än 2 boende per rum utöver kök och vardagsrum och för makar med minst 3 barn var andelen 7 %. Detta kan jämföras med motsvarande frekvenser i BHU 1973, 13 % och 59 %.

Tabell 4:3 Hushåll efter hushållstyp, lägenhetens modernitet och typ samt antal rumsenheter per 100 personer. Riket. Procent

Hushållstyp 1 000 Därav i % boende i Rumsen- hushåll . ' heter lzj moder- Moderna hus per 100

na hus __ —3 rk 4 rk personer

Endast makar —64 år 31 37 65— år 35 22 Makar med barn 8 45 1 barn 12 48 2 barn 8 48 3+ barn 5 33 Övriga makar 16 33 Övriga hushåll —64 år 27 27 65— år 21 19 Samtliga 19 35

• Sida 35
•  Original

4.2.2. Bostadsstandard och inkomst

Utrymmesstandarden för olika hushållstyper ökar i småhusen med inkomsten i stort sett enligt samma mönster som visats för hyres- och bostadsrättslägenheter i t ex BHU 1969 och 1973. Antalet rumsenheter per person ökar för makar med barn relativt svagt vid stigande inkomst och liksom i flerfamiljshusen är ökningen svagast inom den lägre delen av inkomstskalan. Figur 4.'5.

Sambandet mellan inkomst och bostadsstandard kommer också till ut- tryck om man studerar inkomstnivån i olika standard- och storleksklasser av lägenheter. I de moderna husen ökar den genomsnittliga sammanräkna- de inkomsten för makar med barn i riket från omkring 45 000 kronor för hushåll med lägenheter om högst 3 rum till över 80 000 kronor för hushåll i lägenheter om minst 6 rum. Motsvarande tal i Stor-Stockholm är omkring 50 000 och 95 000 kronor. Figur 4.6.

Re/ person Endast makar

3.0

! | | _|- —1 |—_ 100 Sammanräknad inkomst, 1000 kr

Figur 4.'5. Makar med oli- ka antal barn efter sam- manräknad inkomst och antal rumsenheter per person. Riket.

• Sida 36
•  Original

Figur 4.'6. Genomsnittlig sammanräknad inkomst 1972 för makar med barn i moderna lägenheter med olika rumsantal. Riket, region A.

Inkomst 1000-kr

100

Region A

_3 r k

%%

4rk

% ' . ' % % % % % % % % % % % % z-z-z» %%

l:] 6+rk

:D " »:-:-:»:-:':

• Sida 37
•  Original

5. Bostadsutgifter

5.1. Utgiftsbegreppet

Syftet har som angetts i avsnitt 2.1 varit att mäta hushållets faktiska utgift för bostaden under 1972. Utgifter för trädgård har dock undan- tagits, dels för att denna utgiftspost över huvud taget visade sig svår att definiera och mäta med tillräcklig precision, dels emedan det kan anses tveksamt om den i sin helhet bör betraktas som en bostadsutgift. En del mindre utgifter för underhåll av mark, växter o d är visserligen i de flesta fall ofrånkomliga, men det kan i många fall också bli fråga om betydande belopp som mera har karaktär av utgift för hobby än för bostad.

l årsutgiften ingår inte amortering på lån. Å andra sidan har inte heller gjorts något avdrag för den uppskjutna ränteutgiften — d v 5 den nomi- nella skuldökningen » vid ränte- och paritetslån. Båda posterna har visat sig svåra eller omöjliga att mäta med den använda insamlingsmetoden och det är inte heller självklart hur de bör behandlas vid skattning av bostads- utgifter. Vill man skatta en utgift som kan anses ”normal” för den som äger en viss typ av enfamiljshus kan det hävdas att det också bör ingå en amortering som i normalfallet är ofrånkomlig. Att amorteringen ien del fall, tex vid topplån med korta amorteringstider, kan framstå som ett tvångssparande är i och för sig ovidkommande om man fasthåller vid utgiftsbegreppet. Eftersom direkta frågor om amorteringarnas storlek inte ställdes, bestod möjligheterna att mäta dem i att jämföra kapital- skuldens storlek vid två tidpunkter. Det visade sig dock att denna metod inte var användbar på grund av förändringar, som torde ha bestått i omplacering av län eller kapital.

5.2. Utgift för olika grupper av hus

5.2.1. Utgiftsnivån regionalt

Eftersom vi har ett så heterogent bestånd visar bostadsutgifterna givetvis en stor spridning med utgiftsnivåer som skiljer sig regionalt, dock med rätt måttliga skillnader mellan de tre mest tätortsbetonade regionerna A—C. Den genomsnittliga årsutgiften för samtliga hus i dessa varierar mellan 10 400 kronor i Stor-Stockholm och 8 600 kronor i region C,

• Sida 38
•  Original

Tabell 5:l Hushåll efter bostadsutgiftens storlek, i procent. Regioner

Bostadsutgift Riket Region kronor

A

— 3 999 11 4 000— 7 999 28 8 000—11 999 24 12 000—14 999 19 15 000— 18

Summa

Genomsnitt per hus 1 000 kronor

men sjunkeri D-regionen till 5 800 kronor.

Tyngdpunkten i fördelningen ligger i region D på de lägsta utgiftsklas— serna med nära 40 % under 4 000 kronor i årsutgift och mindre än en tiondel över 12 000 kronor. I Stor-Stockholm är förhållandena i stort sett omvända; inemot 40 % har utgifter över 12 000 kronor och omkring en tiondel under 4 000 kronor. Tabell 5.'I.

5.2.2. Byggnadsår och lägenhetsyta

De regionala skillnader, som har visats i tabell 511, är till stor del en följd av beståndets olika sammansättning. Ser man till en viss storleksklass av hus är skillnaderna i flertalet fall mindre. För den i alla regioner vanligas- te storleksklassen, 86—120 m2 är således genomsnittsutgiften i Stor— Stockholm 9 500 kronor och i region D 6 400 kronor, d v 5 en tredjedel lägre. Figur S:].

Utgiften ökar i stort sett proportionellt med husets storlek och kan per rn2 lägenhetsyta för hus i storleksklassen 86—200 m2 grovt skattas till drygt 90 kronor i Stor-Storckholm och till respektive 85, 80 och 55—60 kronor i regionerna B, C och D. Den varierar emellertid också i hög grad med husets ålder och tidpunkt för förvärvet.

Hus som byggts senast 1950 har, mått på riksnivå, mindre än hälften så stora utgifter som hus från senare hälften av 1960-talet, 4 700 respektive 1 1 400 kronor per år. Figur 52. Den stora skillnaden är delvis en följd av att de olika årgångarna har olika sammansättning med hänsyn till storlek och kvalitet samt olika regional fördelning.

En viktigare faktor är dock att ränteutgiften år bestämd av produk- tionskostnader och förvärvspriser vid olika tidpunkter samt av gjorda amorteringar. Detta framgår tydligt om man studerar en viss storleksklass av hus.

Inom varje storleksklass av hus finns en skiktning mellan olika är- gångar, som liknar den i hyreslägenheter. För den vanligaste storleks- klassen är således utgiften för hus byggda 1966—70 drygt 50 % högre än för hus från 1950-talet. Tabell 5.2.

• Sida 39
•  Original

Bostads utgift kr 20 000 Bostads utgift kr 15 000

i

Region

_as m2|y

////////////

m 86—120m2 Iy 121—160m2ly W 1951—60

8

//////./

%%

%&

32 1961 —65

& & Zl 09 Oulr ___c

wzm mma .M

3

nadsperioder.

bostadsutgi ft, kr per år för hus från olika bygg bostadsutgi ft, kr per år Figur 5 :2. Genomsnittlig, Figur 5:I. Genomsnittlig för hus av olika storlek.

• Sida 40
•  Original

Tabell,5z2 Genomsnittlig bostadsutgift, 1 000 kr per år, för hus om 86—120 m2 från olika byggnadsperioder. Regioner

Region Bostadsutgift ] 000 kr

Byggnadsperiod Före 1950 1951—60 1961—65 1966—70

8,7 10, 12,9 7,3 9 11,1 7,2 9 11,2 6,0 7 9,5 6,5 8, 10,1

Som framgått av tidigare uppgifter (se 323) anpassas priserna vid för- säljning i stort sett till prisnivån i nyproduktionen vid förvärvstillfället. Hus från samma byggnadsår får därigenom olika bostadsutgifter beroende på tidpunkten för senaste förvärv. Ett exempel på vad detta innebär framgår av figur 5.3. De som under perioden 1966—71 förvärvat hus byggda under 1950—talet hade ungefär 70 % större bostadsutgifter under 1972 än hushåll vilka innehaft husen sedan produktionsperioden, ige- nomsnitt för riket 5 800 respektive 10 000 kr.

Bostads— utgift kr

>

Region

Samtliga byggda 1951—60 Figur 5 :3. Genomsnittlig _. .. .. bostadsutgift för hus :] darav forvarvade 1951—60 byggda ] 951 — 60 och för— % " 1961 —65 värvade under olika perioder. " 1 966—70

• Sida 41
•  Original

Kr/år A ¹⁰ 000]

m ( in co :! :» Q. III mo .,

1961—6

._. 41950 j1951—eo 1961—65 ,1966—70 11951—62 '-1966—70

(U ... C nu I 6

300

Underhåll Underhåll

% Å . _ Figur 5 :4. Bostadsutgif- = Å tens sammansättning. : Genomsnitt kr per år,

' Riket.

. Figur 5 :5. Bostadsutgif— WZ Samtliga hus ._233 Hus byggda tens sammansättning för

1969—70 " hus från olika bygg- __. Underhåll nadsperioder och av Bränsle olika storlek. Riket.

f— Övriga utgifter Procent.

Figur 5. 4 Figur 5.5

5.2.3. Bostadsutgiftens sammansättning

Uppdelningen på olika utgiftsslag visar, att spridningen i bostadsutgift väsentligen bestäms av kapitalskuld och räntor. I de senaste årgångar, byggnadsåren 1969—70, är räntorna nära 6 gånger så stora som i hus byggda före 1950-talet, 9 400 respektive 1 600 kronor eller omkring tre fjärdedelar och en tredjedel av hela utgiften. Övriga utgiftsposter, med undantag för underhåll, varierar inom tämligen snäva gränser mellan olika ålders- och storleksklasser av hus. Figur 5:4 och 5.6.

Tabell 5.3 Genomsnittlig utgift för räntor och underhåll för hus om 86—120 mz, kronor per år. Riket och region A

Byggnads- Riket Region A period

Ränta Underhåll Ränta Underhåll kr kr kr kr

_1950 1500 1 100 2 900 2100 1951—1960 2 800 1 600 4 000 2 000 1961—1965 4 600 1 400 5 900 1400 1966—1970 7 400 450 9 500 500

Samtliga 3 800 1 100 5 200 1 600

• Sida 42
•  Original

Utgifter för underhåll visar givetvis en stor spridning mellan olika objekt när man mäter den ett visst är, eftersom stora utgifter återkommer periodiskt. Genomsnittligt visar utgiften för underhåll dock ungefär samma förändring över tiden för alla storleksgrupper av hus. Den är mycket låg den första femårsperioden, omkring 500 kronor, varefter den ökar till 2 a 3 gånger så mycket och sedan visar tämligen små föränd- ringar i tiden. I absoluta tal är förändringen av underhållsutgiften mycket mindre än förändringen i ränteutgift. Tabell 5. 3.

5.3. Utgifter för olika hushållsgrupper

5.3.1. Hushållstyper

Bostadsutgiften skiljer sig i hög grad mellan olika hushållstyper. Gruppen övriga hushåll med bostadsföreståndare i åldern över 64 år, d v s huvud- sakligen pensionärer, har en genomsnittsutgift av endast 2 700 kronor, medan makar med 2 eller flera barn betalar över 10 000 kronor. Skill- naden mellan hushållstyperna är likartad i samtliga regioner. Barnfamil- jerna har i region A—C två till tre gånger så stora utgifter som pensionärs- grupperna, skillnaderna i region D är ännu större. Tabell 5:4.

Varje hushållstyp visar en avsevärd spridning efter bostadsutgiftens storlek, dock med en stark koncentration av pensionärshushållen till de lägsta utgiftsklasserna och av större barnfamiljer till högre utgiftsklasser. Av makar och övriga hushållsföreståndare i åldern över 64 år hade således 52 respektive 64 % utgifter som understeg 3 000 kronor och endast 8 respektive 3 % hade utgifter om minst 8 000 kronor. För makar med 2 eller flera barn är fördelningen omvänd med 2 % i den lägre och 64 % i den högre utgiftsklassen.

Tabell 5.4 Genomsnittlig bostadsutgift, 1 000 kr, för olika hushållstyper. Regioner

Hushållstyp Riket

U

Endast makar, —64 år Endast makar, 65— år Makar med barn

1 barn 2 barn 3+ barn Övriga makar Övriga hushåll, —64 år Övriga hushåll, 65— år

U- Nåmooooxioowui oo wowoochwwulw

Samtliga hushåll

• Sida 43
•  Original

5.3.2. Inkomst och bostadsutgift

För hyres- och bostadsrättslägenheter har i bl a BHU-materialet konsta- terats att bostadsutgiften ökar med antalet barn i hushållet och med inkomsten. Detsamma gäller i stort sett även för ägarlägenheterna. Skill- naden i bostadsutgift mellan familjer med olika barnantal är dock inte så stor som i hyres- och bostadsrättslägenheter, medan däremot utgiften ökar påtagligt vid stigande sammanräknad inkomst. Figur 56.

Tidigare har framhållits att det föreligger stora regionala skillnader i såväl inkomst- som utgiftsnivå. Det kan ligga nära till hands att anta, att dessa skillnader utjämnar varandra och att hushåll iolika inkomstklasser använder ungefär lika stor del av inkomsten till bostad, oavsett var de bor. Så är dock inte fallet. Bostadsutgiften är för en given inkomst och hushållstyp med få undantag högst i region A och lägst i region D. Så

Bostads- utgift kr

l _ l | 80 100 120 Sammanräknad inkomst, 1000 kr

_ Endast makar, 64 år

————— Makar med 1 barn 2 ,, 3+"

Figur 56. Makar med olika antal barn efter bostadsutgift och sammanräknade inkomst. Riket

• Sida 44
•  Original

Tabell 5:5 Makar med 2 barn efter sammanräknad inkomst och bostadsutgift, 1 000 kronor. Regioner

Sammanräknad Riket Region inkomst, 1 000 kr

A B (*.

—39,9 11,4 10,2 8,8 40,0—49,9 12,0 10,1 9,1 50,0—59,9 12,7 11,6 9,8 60,0—79,9 12,1 12,9 11,7 80,0— 15,1 15,7 13,0

Samtliga 13,1 11,9 10,5

hade tex tvåbarnsfamiljer med en inkomst mellan 50 000 och 60 000 kronor i Stor-Stockholm en bostadsutgift av i genomsnitt 12 700 kronor, medan motsvarande belopp i region D var ungefär 4 000 kronor lägre. Tabell 5.5.

För hushåll i hyres- och bostadsrättslägenheter har den disponibla inkomsten använts bla vid efterfrågeanalyser grundade på uppgifter i bostads- och hyresundersökningarna. Den disponibla inkomsten för hus- hållen i småhusen redovisas i tabell 6 i tabellbilagan i kombination med uppgifter om bostadsutgift m in. Det bör dock understrykas att inkomst- skatten för den som äger sin bostad är beroende av fastighetens netto— intäkt. Den disponibla inkomstens storlek blir därför beroende av bostadsutgiftens storlek. Sambanden mellan disponibel inkomst och bostadsutgift blir härigenom svårtolkade och är inte jämförbara med mot- svarande uppgifter för hyres- och bostadsrättslägenheter. Vi behandlar därför inte här den disponibla inkomsten.

5.3.3. Skatteeffekter

Med skatteeffekt avses den minskning eller ökning av inkomstskatten som uppkommer på grund av deklarerat underskott eller överskott på fastigheten.

Ungefär fyra femtedelar av fastigheterna visade underskott som i ge- nomsnitt uppgick till 3 300 kronor per hus. En femtedel visade resultatet noll eller överskott, som i genomsnitt uppgick till omkring 500 kronor. Andelen fastigheter med underskott är störst för de senaste årgångarna av hus och uppgår till 99 % för hus byggda 1969—70. För övriga 1960-tals- hus är andelen 96—97 %, för hus från 1950-talet drygt 90 % och för äldre hus 65 %.

I genomsnitt för samtliga hushåll innebär fastighetens resultat en minskning av inkomstskatten med 1 400 kronor. Skillnaden mellan olika årgångar av hus, mellan regioner samt mellan olika hushållstyper och inkomstklasser är betydande.

Skatteeffekten är störst för nyare hus med stora kapitalskulder och uppgick för hus byggda 1966—70 till i genomsnitt 3 600 kronor, vilket motsvarar nära en tredjedel av bostadsutgiften. För hushåll i det äldre beståndet av hus med låg standard var skattesänkningen endast omkring

• Sida 45
•  Original

Kr

Procent av bostadsutgift

Genomsnitt per _ hushåH

Byggda ——1 950 Ej moderna

Moderna

Byggda åren 7///////% 1951—60

1961—65 i:! 1966—70

250 kronor, vilket motsvarar knappt 10 % av bostadsutgiften. Figur 57.

Regionalt kan konstateras, att Skatteeffekten i genomsnitt för samtliga hushåll i regionerna A—C ligger på ungefär samma nivå, skatteminskning med drygt 2 000 kronor, medan beloppet i region D är endast omkring hälften så stort. I alla regioner är skatteminskningen störst för makar med barn, 2 100—3 700 kronor, medan den är relativt obetydlig för de äldre hushållen. 1 region A visar fastigheter som ägs av personer i åldern 65 år och däröver i genomsnitt t o 111 ett mindre överskott som medför beskatt- ning. Tabell 5:6.

I samtliga regioner motsvarade Skatteeffekten för makar med barn om- kring en tredjedel av bostadsutgiften. Skatteeffekten ökar med in- komsten från omkring 900 kronor för hushåll med en sammanräknad in- komst under 30 000 kronor, till omkring 5 000 kronor i inkomstklassen 100 000—120 000 kronor. Figur 5.8.

Tabell 5:6 Genomsnittlig skatteeffekt i kronor för olika hushållstyper. Regioner

Hushållstyp Riket Region

A

Endast makar —64 år 65— år Makar med barn Övriga makar Övriga hushåll —64 år 800 65— år 70

1 400

Anm. Minustal innebär överskott på fastigheten som medför beskattning.

1 000

160 2 500 1 200

1 300

—70 3 700 2 100

1 400

340 3 200 1 600

1 300

260 3 000 2 000

1 600 —60

2 300

1 100 150

2 000

1 200 290

2 100

Samtliga

Figur 57. Genomsnittlig skatteeffekt i kronor samt i procent av bostads- utgiften för hushåll i olika årgångar av hus. Riket.

• Sida 46
•  Original

Figur 5 :8. Genomsnittlig skatteeffekt i kronor för hushåll i olika inkomst- klasser (sammanräknad inkomst). Riket.

Skatteeffekt, kronor

6 000

__,- —,— > 80 100 120

Sammanräknad inkomst, 1000 kronor Endast makar, 64 år

------------- Makar med barn

————— Övriga makar

5.3.4. Bostadstillägg

Följande uppgifter om hushåll med bostadstillägg avser inte samma upp— delning på hushållstyper som i övriga sammanhang. Hushållen har gruppe— rats endast efter antal barn under 18 år och för hushåll utan barn efter hushållsföreståndarens ålder.

Bostadstillägg kunde vid undersökningstillfället utgå till folkpensionärer (kommunalt bostadstillägg) och till barnfamiljer (statligt och/eller kom— munalt tillägg) samt i vissa kommuner till handikappade. Drygt 180 000 hushåll eller 29 % av samtliga hade någon form av tillägg.

För hushållsföreståndare i åldern över 64 år och för hushåll med barn var bostadstilläggen av stor betydelse. De utgick till 40 % av hushållen i båda grupperna och täckte i'genomsnitt nära hälften respektive en fjärdedel av bostadsutgiften för dessa hushåll. Genomsnittsbeloppen var omkring 1 300 resp 2 000 kronor. Tabell 5:7.

Tabell 5:7 Hushåll med bostadstillägg i % av samtliga hushåll efter antal barn samt genomsnittligt tilläggsbelopp i kronor och i% av bostadsutgiften. Riket

Barnantal Andel (%) Tilläggsbelopp Hushållsföreståndarens hushåll med

ålder bostads- Kr per 1 % av bo— tillägg hushåll stadsutgiften

Hushåll utan barn —64 år 940 26 65— år 1 300 46 Hushåll med barn 2 000 23 1 barn 1 150 16 2 barn 1 800 20 3+ barn 2 800 31

• Sida 47
•  Original

Tabell 5:8 Det relativa antalet barnfamiljer med bostadstillägg iolika inkomstklas- ser sannt tilläggsbelopp i procent av bostadsutgiften. Riket

Sammanräknad Andel (”a) Tillägg i % av bostadsutgiften inkomst, 1 000 kr barnfam med bostads Hushåll med Samtliga tillägg tillägg hushåll

—19 .79 31 24 20—29 78 32 25 30—39 62 25 17 40—59 44 19 9 60— 7 13 1

Bostadstilläggen är inkomstprövade och innebär därför en sänkning av bostadsutgiften främst för hushåll i de lägre inkomstklasserna. För hus— håll med barn som hade bostadstillägg utgjorde tilläggsbeloppen såledesi genomsnitt omkring en tredjedel av bostadsutgiften vid en samman— räknad inkomst upp till 30 000 kronor och omkring en femtedel i inkomstklassen 40 000—60 000 kronor.

Beräknat man tilläggens utgiftssänkande effekt på genomsnittsutgiften för samtliga barnfamiljer i olika inkomstklasser framgår tydligare hur bostadstilläggens betydelse avtar vid ökande inkomster. Som framgår av tabell 5.8 är detta främst en följd av att det relativa antalet hushåll med bostadstillägg minskar vid stigande inkomst.

5.3.5. Nettoutgifter

Nettoutgiften har definierats som bostadsutgiften justerad med skatte- effekt och minskad med bostadstillägg. Denna utgift uppgick i genom- snitt för samtliga hushåll till ca 5 000 kronor och utgjorde 72 % av hela bostadsutgiften. Genomsnittligt utgjorde skatteeffekterna 21 % och bo- stadstilläggen 7 % av bostadsutgiften.

Tabell 5:9 Nettoutgift i kronor samt i procent av bostadsutgiften för olika hushållstyper. Riket

Hushållstyp Nettoutgift, 1 000 kr Nettoutgift i% av bostadsutgift

Samtliga Hus byggda Samtliga Hus byggda hus 1966—70 hus 1966—70

Endast makar —64 år 7,5 83 68 65— år 6,6 83 76 Makar med barn 6,4 64 56 1 barn 6,9 72 64 2 barn 6,5 64 57 3+ barn 5,9 56 49 Övriga makar 7,4 78 63 Övriga hushåll —64 år 6,9 79 62 65— år 3,9 81 82 Samtliga hushåll 5 0 6,7 72 59

• Sida 48
•  Original

Figur 5 :9. Bostadsutgift, bostadstillägg, skatte— effekt och nettou tgift för makar med bara efter sammanräknad inkomst. Riket.

Skillnaden mellan bostadsutgift och nettoutgift är störst för makar med barn. Man kan också konstatera att bostadstillägg och skatteeffekter medför en ändrad fördelning mellan olika stora barnfamiljer. Den totala bostadsutgiften var således större för makar med minst 3 barn än för en- barnsfamiljerna. De förstnämnda hade däremot lägre nettoutgift. 1 hus byggda 1966—70 utgjorde nettoutgiften för samtliga hushåll knappt 60 % och för makar med minst 3 barn endast omkring hälften av bostads- utgiften. Tabe115:9.

Bostadstillägg och skatteeffekter påverkar givetvis hushållens utgifter i olika hög grad beroende på barnantal och inkomstens storlek. Genom- snittligt gäller för makar med barn att såväl bostadstillägg som skatte- effekt reducerar bostadsutgiften upp till ett inkomstläge omkring 60 000—70 000 kronor. Endast inom den första delen av inkomstskalan. upp till 25 000—30 000 kronors inkomst, är bostadstilläggen i genom- snitt större än skatteeffekterna. Uttryckt i kronor per hushåll kan man konstatera att skillnaden mellan bostadsutgiften och nettoutgiften för barnfamiljerna ökade med inkomsten upp till omkring 35 000 kronor, därefter var den oförändrad i ett brett inkomstskikt till omkring 80 000 kronor, varefter skillnaden åter ökade med inkomsten. Figur 59.

1000- kr

i

14

Bostads— utgift

Skatteeffekt

-Nettoutg|ft

100 Sammanräknad inkomst, 1000 kr

• Sida 49
•  Original

Tabellbilaga

Tabell 1 Antal hus efter region, lägenhetsyta och byggnadsperiod samt efter genom- snittligt totalt taxeringsvärde, byggnadsvärde och tomtvärde.

Region Antal Upp- Genomsnittligt I5ägenhetsyta, hus i räknat taxeringsvärde

byggnadsperiod urvalet antal 1 000 — kr

hus Totalt Bygg—

nade— värde

Riket 85 6 1 067 210 168 86 _ 120 % 2 545 299 192

— 1950 677 111 329 1951 _ 1960 478 58 609 1961 _ 1965 599 59 458 1966 _ 1970 791 69 816 121 - 160 % 296 150 000

_ 1950 656 51 844 1951 - 1960 565 18 128 1961 - 1965 477 895 1966 _ 1970 798 155 161 - 200 6 001 588

- 1950 526 999 1951 - 1960 169 961 1961 — 1965 197 525 1966 _ 1970 509 505

,.200 6 474 387

- 1960 227 012 1961 - 1970 247 375

Samtliga hus 383 334

— 1950 430 432 1951 — 1960 273 379 1961 — 1965 513 887 1966 — 1968 200 461 1969 — 1970 967 175

Stor-Stockholm (A) 85 % 224 558

86 _ 120 % 625 552

_ 1950 176 256 1951 - 1960 117 655 1961 - 1965 156 986 1966 _ 1970 194 455 121 - 160 % 619 508

— 1950 180 192 1951 - 1960 95 554 1961 - 1965 120 400 1966 - 1970 224 162

161 - 200 i 254 841

- 1950 94 576 1951 - 1960 46 625 1961 - 1965 48 599 1966 - 1970 66 045

• Sida 50
•  Original

Forts. tabell 1 _________________________________________________________ Region Antal Upp— Genomsnittligt Lägenhetsyta, hus i räknat taxeringsvärde byggnadsperiod urvalet antal 1 000 - kr

hus Totalt Bygg- Mark- nads- värde värde

___—___—

:>2oo % 105 1 967 154 68

- 1960 54 140 73 1961 - 1970 51 196 54 Samtliga hus 1 825 93 35

_ 1950 629 74 44 1951 - 1960 321 94 32 1961 — 1965 356 110 28 1966 - 1968 279 124 26 1969 — 1970 249 113 23

Stor—Göteborg (B)

85 % 285

86 _ 120 % 592

- 1950 155 1951 - 1960 115 1961 - 1965 123 1966 - 1970 199 121 _ 160 % 600

_ 1950 168 1951 _ 1960 90 1961 _ 1965 128 1966 _ 1970 214

161 _ 200 E 255

— 1950 70 1951 _ 1960 51 1961 _ 1965 59 1966 _ 1970 75

f 200 % 115 - 1960 44 1961 _ 1970 69

Samtliga hus 843

— 1950 581 1951 - 1960 318 1961 — 1965 380 1966 - 1968 333 1969 — 1970 231

__... (I)—-

N #NdUN U'IWUU'l

Kommuner med mer än 50 000 inv (C)

85 % 272

86 _ 120 % 668

- 1950 176 1951 _ 1960 157 1961 _ 1965 166 1966 _ 1970 189

• Sida 51
•  Original

Forts.tabeH ] ___—M

Region Antal Upp- Genomsnittligt Iaägenhetsyta, hus i räknat taxeringsvärde byggnadsperiod urvalet antal 1 000 — kr

hus "

Totalt Bygg- Mark- nade- värde värde

___—___—

121 _ 160 %

8 98 18 — 1950 146 5 83 61 22

1951 — 1960 90 2 101 21 1961 - 1965 126 4 111 16 1966 - 1970 6 115 16 4 1 161 _ 200 % 124 52

_ 1950 99 42 1951 1960 127 51 1961 1965 149 51 1966 1970 142 21

> 200 & 144 42

— 1960 124 53 1961 - 1970 168 30

Samtliga hus 78 17

— 1950 50 20 1951 — 1960 78 16 1961 - 1965 98 16 1966 - 1968 16 1969 - 1970 15

Kommuner med högst 50 000 inv (D)

85 5 288

86 _ 120 % 662

_ 1950 170 1951 _ 1960 109 1961 _ 1965 174 1966 - 1970 209 121 _ 160 % 526

_ 1950 162 1951 — 1960 90 1961 _ 1965 105 1966 _ 1970 171

161 _ 200 % 222

— 1950 78 1951 - 1960 18 1961 — 1965 41 1966 — 1970 85

> 200 &

— 1960 77 1961 - 1970 55

• Sida 52
•  Original

Forts. tabell 1

Region Antal Upp- Genomsnittligt Lägenhetsyta, hus i räknat taxeringsvärde byggnadsperiod urvalet antal 1 000 - kr

hus Totalt Bygg— Mark- nads— värde värde

Samtliga hus 1 850 481 155 61 55

_ 1950 658 258 987 41 54 1951 _ 1960 274 78 471 68 60 1961 _ 1965 584 68 084 85 74 1966 _ 1968 275 41 517 94 85 1969 _ 1970 261 54 294 94

___—___—

• Sida 53
•  Original

Tabell 2 Antal hus efter region, lägenhetsyta och lägenhetstyp samt antal rumsenheter per 100 hus

_________.—.—.————-——-—

Region Samt- Högst 3 5 5+ Re/ lägen- liga 2 rk rk rk rk 100 Eetsyta, hus rk hus m

___—”___—

Riket

- 70 228 44 680 44 17 71 85 940 10 052 58 30 716 86 - 084 2 519 28 96 101 109 - 8 76 121 95 682 1 24 141 34 317 1 3 161 - 25 588 201 — 9 387

Summa 674 335

Stor-Stockholm (A)

— 70 6 324 71 — 85 8 234 86 - 100 13 351 101 — 120 14 982 121 140 17 360 141 160 5 948 161 — 200 5 841 201 1 967

Summa 74 007

Stor-Göteborg (B)

- 70 5 544 71 85 6 266 86 100 7 612 101 120 10 832 121 140 8 477 141 160 3 645 161 - 200 2 296 201 — 976

Summa 45 648

Kommuner med mer än 50 000 inv (C)

70 5 585 85 9 914 100 15 660 120 18 346 140 13 209 160 4 931 200 4 252

1 629

73 527

• Sida 54
•  Original

FonatadeZ ______________________________________—____________________ Region Samt- Iiögst Re/ lägen- liga 2

getsyta, hus rk

___———_____________

Kommuner med högst 50 000 inv (D)

— 70 89 776 39 296 35 250 15 181 49 - 364 - 85 78 526 8 898 44 294 21 812 3 063 460 426 100 115 461 2 344 20 344 74 600 16 138 2 035 496 120 102 948 — 6 689 58 212 33 801 4 246 535 140 56 636 896 17 431 27 403 10 906 587 160 19 792 1 748 2 171 6 601 9 272 629 200 13 199 - 669 3 157 9 373 716

4 815 — - 276 4 539 849 481 153 109 221 190 076 90 488 40 831 494

• Sida 55
•  Original

Tabell 3 Kapitalskuld och fastighetens resultat i genomsnitt per hus efter region, lägen- hetsyta och standardgrupp resp byggnadsperiod

Region Ly m2 (stand- ardgrupp) Sanu- Därav byggnads- nga ägande- period kr rätt till tomt

___________________._.___——-————-—

Kapitalskuld 1 000 kr

Fastighetens resultat. kr

________—————————

Underskott

Antal Re s ul -

hus tat kr

Samt- liga

Överskott

Antal Resul- hus tat kr

Riket

Ly högst 85 m2

Stgr 0-2 3—9

Ly 86— 120 m

-1950 1951-60 1961-65 1966-70

Ly 121- 160 m

-1950 1951—60 1961-65 1966-70

Ly 161- 200 m

—1950 1951-60 1961-65 1966-70

Ly mer 2 än 200 m

-1960 1961—70

Samtliga

-1950

1951-60 1961-65 1966-68 1969—70

2

2

2

• Sida 56
•  Original

Forts. tabell 3

_________________________________________________________ Regio Kapitalskuld Fastighetens resultat Ly ni 1 000 kr

_ "__—__—_—'—___ _______T_______—_____—________'_____ (stand Därav Sarnt— Overskott Underskott ardgrupp) ' ägande- h a 7___T____—___ 1 R 1 byggnads- g Antal Resul— Anta esu-

— rätt kr hus tat hus period till kr

tomt

._______________________________________________________________ Stor- stock— holm (A)

Ly högst 85 m2

Stgr 0—2 3—9

Ly 86- 120 m

—1950 1951-60 1961—65 1966-70

Ly 121- 160 m

—1950 1951-60 1961-65 1966—70

Ly 161— 200 m

—1950 1951-60 1961—65 1966—70

Ly mer än 200 m

—1960 1961—70

Samtliga

—1950 1951—60 1961-65 1966-68 1969-70

2

2

2

2

• Sida 57
•  Original

Forts. tabell 3

___—__————-————-———

Regia? Kapitalskuld Fastighetens resultat Ly m 1 000 kr (Stand' Samt— Därav Sanqb- Överskott Underskott ardgrupp) byggnads— liga ägande— Hga Antal Resul- Antal Resul-

. rätt kr hus tat hus tat period till kr kr

tomt

________._——.———_——-———————

Stor— göte— borg (B)

Ly högst 85 m2 _881 4 461

Stgr 0-2 —81 0 969 3—9 -904 492

Ly 86— 2 120 m 96 2 538

—1950 46 100 1 768 1951—60 50 913 638 1961—65 73 482 68 1966-70 110 236 64

Ly 121- 160 m 104 346

-1950 57 525 1951—60 86 754 1961—65 106 804 1966—70 143 121

Ly 161— 2 200 m 137 270

—1950 78 001 1951-60 119 672 1961—65 158 790 1966-70 211 110

Ly mer 2 än 200 m 171 903

-1960 151 925 1961-70 244 494

Samtliga 74 595

-1950 40 643 1951—60 56 164 1961-65 88 103 1966-68 123 465 1969-70 143 704

___—___—

2

• Sida 58
•  Original

Forts. tabell 3 _______________________________________________________________

Region Kapitalskuld Fastighetens resultat, kr Lyrnz (stand— ardgrupp) Därav Sarnt- Qzezahei£____ Underskott

byggnads- ' äsande- Hga Antal ResuL— Antal Resul—

' rätt kr hus tat hus period till kr

tomt ______.___________________________________________________________ Kommuner med mer än 50 000 inv. (C)

Ly högst 85 m2 23

Stgr 0-2 10 10 3-9 26 26

Ly 86— 2 120 m 62 59

—1950 29 29 1951-60 47 47 1961—65 74 1966-70

Ly 121- 160 m 96 93

—1950 51 51 1951—60 76 79 1961—65 96 94 1966—70 135 137

Ly 161— 200 m 136 134

—1950 113 113 1951—60 110 108 1961-65 136 137 1966-70 175 178

Ly mer än 200 m 166 162

—1960 134 134 1961-70 204 201

Samtliga 69 66.

-1950 55 55 1951-60 52 55 1961-65 84 84 1966-68 120 124 1969-70 141 144

2

2

2

• Sida 59
•  Original

Forts. tabell 3

___—___—

Region Kapitalskuld Fastighetens resultat, kr Ly m2 1 000 kr (stand- ardgrupp) Samt- Därav Sann- Överskott Underskott byggnads- li'ga ägande- liga Antal Resul- Antal Resul—

period rätt kr hus tat hus tat till kr kr tomt ______________________——————————-————

___—__—_-———-——

Kommuner med högst 50 000 inv. (D)

Ly högs 85 m5 133 418 —1 197 Stgr 0—2 51 464 -445 5-9 295 954 —1 512

Ly 86- 2 120 m 454 650 -2 925

-1950 447 793 —1 113 1951-60 532 462 548 1961-65 980 661 183 1966—70 246 734 649

Ly 121— 160 m 420 447 795 —1950 355 196 114 1951—60 696 723 037 1961-65 420 805 266 1966—"0 945 722 610

Ly 161- 200 m 80 80 740 169 195 -1950 58 58 474 228 138 1951—60 41 41 831 218 780 1961—65 79 78 442 539 700 1966-"O 760 183 478

Ly mer 2 än 200 m 77 76 489 844 787 -1960 57 57 2 309 3 164 850 1961-”0 163 143 681 140 Samtlzga 40 40 303 357 529 650 -1950 16 16 277 150 982 252 1951-60 36 36 538 70 155 599 1961-65 60 60 286 64 094 332 1966—68 89 89 422 38 697 178 1969—"0 114 1 591 33 600 915

—_—_—__———_—

2

2

• Sida 60
•  Original

Tabell 4 Bostadsutgift (utom amortering) i genomsnitt per hus fördelad på delposter samt medelfel för total bostadsutgift efter region, lägenhetsyta och standardgrupp resp byggnadspenod

Region Utgift 1972 i genomsnitt per hus, kr hAedel- Ly mZ ___—___— fel f. (stand- ardgrupp) byggnads— period

Ränta Garan— Bräns— Av— Under- Totalt ti— 18 gif— håll skatt ter

Riket

Ly högst 85 m2

Stgr 0-2 3—9 1 Ly 86-120 m23

_ 1950 1 1951-60 1961-65 1966-70

Ly 121- 160 m

- 1950 1951—60 1961—65 1966—70

Ly 161 - 200 m

- 1950 1951-60 1961-65 1966-70

0 m den Ox-Ä & xw

_:

2

2

Ly mer 2 än 200 m

564 - 1960 1961—70 Samtliga

- 1950 1951-60 1961-65 1966-68 1969—70

___—___—

162 964

621 698

976 486 694 615 176

XO—l-P—I'Od &» J>OX (I)

• Sida 61
•  Original

Forts. tabell 4

Region Utgift 1972 i genomsnitt per hus, kr Ly n12 —————————-—-——————————————————————————————————-fe1f. (stand- Ränta Garan— Bräns— Under—

—_ 1 ardgrupp) ziatt e byggnads- period

___—___”—

Stor— Stock— holm (a)

Ly högså 85 m

Stgr 0—2 3—9

Ly 86— 2 120 m — 9

— 1950 7 1951_60 8 1961-65 10 1966—70 12

Ly 121- 160 m 12

_ 1950 10 1951-60 11 1961-65 15 1966-70 14

Ly 161— 2 200 m 15

- 1950 15 1951—60 14 1961—65 296 18 1966-70 20

Ly mer än 200 m2 986

_ 1960

1961-70 687 Samtliga

- 1950

1951-60 688 569 1961—65 206 1966-68 680 647 14 1969—70 565 617 14

___—__—__———————

2

17

16 22

10

8 9 11

_l—l—L—l—L _; _k__l __.x _x__x._.n_x._x ._L ._L_x _n

• Sida 62
•  Original

Forts. tabell 4

Region Utgift 1972 i genomsnitt per hus kr lny naz (stand— Ränta Garan- Bräns- Av- Under— Totalt ardgrupp) ti- 16 gif— håll byggnads- skatt ter period

Stor- Göte— borg (B)

Ly högst 85 m2 1 Stgr 0-2 1 3—9 1 Ly 86-120 6 5

— 1950 1951-60 1961-65 1966-70

Ly 121— 160 m

- 1950 1 8 1951-60 11 1961-65 11 1966—70 14

Ly 161— 2 200 m 14

-1950 10 1951-60 1 13 1961-65 16 1966-70 19

Ly mer 2 än 200 m 19

—1960 1 16 1961-70 1 23 Samtliga 9

—1950 6 1951-60 7 1961-65 10 1966-68 12 1969-70 14

___—___—

*kalxl (I) un.» J=—

_.

2

.. _.

• Sida 63
•  Original

Forts. tabell 4 _____________________________________________________________ Region Utgift 1972 i genomsnitt per hus, kr Ly m'—

(stand-

ardgrupp) Ränta Garan- Bräns- Av— Under- Totalt byggnads— ti— 18 gif- håll period 'skatt ter

Kommuner med mer än 50 000 inv (C)

Ly högst

85 1112 1 683 Stgr o-2 685 " 3—9 921 Ly 86-120 % 460 -1950 091 1951-60 266 1961-65 . 260 1966—70 210

Ly 121— 160 m 130 794

-1950 774 7 515 1951-60 448 879 1961—65 001 1 039 1966—70 108 13 243

Ly 161— 2 200 m 780 222

-1950 907 620 1951—60 714 1 616 1961—65 624 1 333 1966-70 020 803

Ly mer 2 än 200 m 712 517

—1960 561 1 470 1961—70 256 936

Samtliga 999 577

-1950 553 014 1951-60 619 606 1961-65 980 855 1966-68 758 677 007 1969—70 795 806

891 272 377

973

486 175 992 197

*leU'l N] U'lkAb

_.

2

_. O

___—___—

• Sida 64
•  Original

Forts. tabell 4 ________________________________________________________________________ Region Utgift 1972 i genomsnitt per hus, kr hdedel— Ly m2 fel f. (stand— Ränta Garan— Bräns- Av— Under- Totalt total ardgrupp) ti- le gif— håll ' byggnads— skatt ter

period _________________________________________________________________ Kommuner med

högst 50 000 inv (D)

Ly 25335 1 487 083 Stgr 0—2 334 807 " 3—9 1 591 269 Ly 86-120 11125 670 996

— 1950 1 571 851 1951-60 701 576 1961—65 748 1 385 1966-70 727 419

Ly 121— 2 160 m 758 212

— 1950 691 1 536 1951-60 781 355 1961-65 832 187 1966—70 825 528 Ly 161— 2 200 m 784 227

-1950 793 1 800 1951-60 739 1 047 1961-65 723 717 1966-70 816 407

Ly mer än 200 m

—1960 1961-70

Samtliga

—1950 1951-60 1961-65

kOxlU1Ul ON .::-mu:

'_'kOONUl x]

_.

... WkDU'lm kD

963 951

937 990 080 773

628 067

544 1 099 675 1 362 731 1 283 1966-68 1 760 694 1969-70 1 736 188

___—___—

max-bm— N OU! UT OkOxlUlU Ul abxl (D

_.

• Sida 65
•  Original

Tabell 5 Antal hushåll efter region hushållstyp och sammanräknad inkomst 1972 samt efter genomsnittlig bostadsutgift, nettoutgift, skatteeffekt och antal boende per 100 rumsenheter

Region Antal hushåll Bostadsutgift Skatte- Boende Hushållstyp Urval Upp- per hushåll effekt per 100 Sammanräknad räknat kronor per hus- rums- inkomst Totalt Netto håll enheter 1 000 kronor kronor

Riket

Endast makar Mannen -64 år

'0- 2969

59.9 49.9 59.9 79.9 99.9

100.0-119.9 120.0-

NXD (DNI ONU'lU'lkNON ONOXONU'lå—åwm

_a ._L

Endast makar Mannen 65- år 0- 19.9 20.0— 39.9 40.0-

Makar med 1

9 9 9 9 9 9 9

_l—l—L ONMMCDw—l—J-b—CJ _; Ommmmmmxuox

2

NOXOXONONOXDXO

a_n—x_n å-PNOKOQGJNIXO NDXOODNONkn-h-ÅOX

• Sida 66
•  Original

Forts. tabell 5

Region Antal hushåll Bostadsutgift Skatte- Boende Hushånstyp Urval Upp- per hushåll effekt per 100 Sanunanräknad räknat kronor per hus— rums- inkonist Totalt Netto håll enheter 1 000 kronor kronor

Makar med 3+ barn 0- 29.9 30.0- 39.9 40.0- 49.9 50-0- 59.9 60.0- 79.9 80.0- 99.9 100.0—119.9 120.0-

811 89 254 102 065 94 627 90 133 90 331 85 907 80 474 74 813 73

⁰¹⁰ m-Q-A_h_bxxkn ULAXJNJXN » N Atv

_;

Makar med 1+ barn 0. 30.0- 40.0— 50.0- 60.0- 80.0- 100.0-1 120.0-

555 886 915 189 614 052 928 670 590

)XOKIU'I-Åw IX) kOkONOXDXDKOXO . o

. . . . . XONOXOXOXONDXO 010 m Oxoxxnxaxncn

_-

Övriga makar 1 0- 29.9 30-0- 39.9 40.0- 49.9 5060- 59-9 60.0- 79.9 80.0- 9909 100.0-119.9 120.0-

250 241 703 950 144 004 066 212 443

oxo a>onxn3>t>xnxn

_;

Övriga hushåll Hf -64 år eos 0- 19.9 314 20.0- 59.9 655 40.0- 524

Övriga hushåll Hf 65- år 55 0- 19.9 58 20.0— 3909 120 40.0- —59

Uppgift saknas _

Samtliga

• Sida 67
•  Original

FodstabdlS

Region Antal hushåll Bostadsutgift Skatte- Boende Hushållstyp Urval Upp— per hushåll effekt per 100 Saxnnianräknad räknat kronor per hus- rums— inkonqst Totalt Netto håll enheter 1 000 kronor kronor

Stor-Stockholm !A)

Endast makar Mannen -64 år 252 11 952 8 557 7 052 1 285 59 0- 29.9 12 719 5 875 5 946 -75 50 50.0- 59-9 25 1 782 5 475 5 541 152 45 40.0- 49.9 25 1 522 7 429 6 552 877 41 50-0- 59.9 50 1 515 7 240 6 866 574 59 60.0- 79.9 51 2 707 7 555 6 298 1 055 58 80.0- 99.9 44 1 922 11 515 8 548 2 767 57 100.0-119.9 24 940 12 996 9 758 5 258 50 120.0- 25 824 15 552 10 724 2 608 52 Endast makar Mannen 65- år 152 7 586 5 520 5 405 -74 40 0- 19.9 22 1 581 4 206 5 149 8 44 20.0— 59.9 47 5 209 4 952 4 961 - 9 45 40.0- 65 2 996 6 752 6 915 -181 54 Makar med 1+ barn 827 50 600 12 952 8 657 5 702 68 0- 29. 9 58 1 716 10 217 8 020 1 085 75 50.0— 59. 9 49 1 909 11 512 6 812 2 581 76 40.0- 49.9 94 5 710 11 265 6 879 2 958 70 50.0- 59.9 122 5 299 12 549 7 645 5 692 69 60.0— 79.9 194 8 122 11 699 8 150 5 278 70 80.0- 99.9 156 4 542 14 052 9 691 4 525 64 100.0-119. 9 85 2 641 15 748 10 705 5 054 65 120.0- 109 2 860 18 066 12 145 5 925 60 Ovriga makar 425 14 502 11 064 8 882 2 125 65 0- 29.9 19 712 6 745 6 045 414 75 50.0- 59.9 26 1 147 9 757 8 555 1 251 71 40.0- 49.9 51 1 186 7 585 6 494 924 66 50-0- 59.9 41 1 666 9 277 7 585 1 845 72 60.0— 79-9 100 4 042 9 846 8 218 1 576 64 80.0— 99.9 61 1 878 15 708 10 275 5 455 65 100-0-119.9 55 1 850 12 265 9 675 2 590 65 120.0— 90 2 020 16 141 12 418 5 725 59

• Sida 68
•  Original

Forts. tabell 5 ______________________________________________________________ Region Antal hushåll Bostadsutgift Skatte- Boende Hushåustyp Urval Upp- per hushåll effekt per 100 Sanunanräknad räknat kronor per hus- rums- inkonust Totalt Netto håll enheter 1 000 kronor kronor

Övriga hushåll Hf -64 år 121 5 190 9 556 7 551 1 659 42 0- 19.9 21 977 7 649 6 495 561 45 20.0- 59.9 44 2 047 8 642 6 782 1 097 59 40.0- 56 2 165 11 245 8 282 2 755 44 Övriga hushåll Kf 65— år 51 2 770 4 575 4 405 -58 28 0- 19.9 28 1 419 4 559 5 876 22 52 20.0- 59.9 20 1 264 4 691 4 815 -122 24 40.0- 5 88 6 864 7 548 -484 24 Uppgift saknas 5 124 7 554 - _ 57 Samtliga 1 789 72 705 10 452 7 818 2 282 57 Stor-Götebor B Endast makar Mannen - 64 år 228 6 569 7 816 6 461 1 556 59 0- 29.9 20 607 5 885 5 652 251 5 50-0— 59-9 54 1 265 5 535 4 858 525 45 40.0- 49.9 51 1 074 5 810 5 155 657 41 50.0- 59.9 51 909 7 960 6 448 1 512 56 60.0- 79.9 56 1 659 9 784 7 491 2 295 59 80.0- 99.9 18 540 10 495 7 861 2 655 57 100.0-119.9 12 260 7 654 6 009 1 625 57 120.0— 26 276 15 757 15 297 2 440 26 Endast makar Mannen 65- år 105 5 450 5 165 4 448 555 42 0- 19.9 29 1 205 5 724 2 541 96 45 20.0— 59.9 55 1 409 5 599 5 195 194 45 40.0- 59 818 6 841 5 917 924 55

• Sida 69
•  Original

Forts. tabell 5

Region Antal hushåll Iiushånstyp Urval Upp- Sannnanräknad räknat inkoms t* 1 000 kronor

Makar med 1+ barn 825 0- 29.9 68 50.0- 59.9 125 40.0— 49.9 152 50.0- 59.9 121 60.0- 79.9 155 80.0- 99.9 78 100.0—119.9 57 120.0- 89 Övriga makar 461 0- 29.9 59 50.0- 59.9 49 40.0- 49.9 61 50.0- 59.9 60 60.0- 79.9 71 80.0- 99.9 55 100.0-119.9 53 120.0- 75 Övriga hushåll Hf -64 år 118 ().-1909 24 20.0- 59.9 54 40.0- 40 Övriga hushåll Hf 65- år 51 0- 19.9 50 20.0- 59.9 18 40.0- 3 Uppgift saknas 2 Samtliga 1 786

18 543 1 850 5 562 3 452 5 075 5 218 1 594

934 1 059

9 585 625 261 608 595 615 065 412 601

4.34...»—

5 755 1 154 1 915

686

Bostadsutgift per hushåll

kronor Totalt

11 460 9 184 10 088

9 616 11 144 12 499 15 488 14 990 17 567

905 652 162 885 172 026 158 289

U'IU1 NXOXO CIN—IWC) _l—l—l ON &] :>

559 555 567 650

OOXJÄOX

046 142 001 567

OO'xUJ-b-

5 078

9 091

Netto

_a OXOCD—IU'I O'xON—l 11

& 4x0—q-4u1onm—q

_l—D amam

XOW AW

529 246 121 875 522 468 558 555 501

142 112 002 684 551 208 284 095 805

541 057 264 626

077 955 708 202

Skatte- effekt per hus- rums- enheter

___—___—

håll kronor

158 296 588 624 227 750 955 657 065

OXAWKNWNN—BW

1 615 262 854 988 725 809 859 196 871

WåN—Å—l

1 071 178 915 2 954

154 67 295 1 165

2 012

Boende per 100

• Sida 70
•  Original

Forts. tabell 5

Region Antal hushåll Bostadsutgift Skatte— Boende Iiushåustyp Urval Upp— per hushåll effekt per 100 Sanunanräknad räknat kronor per hus- rums- inkonust Totalt Netto håll enheter 1 000 kronor kronor

Kommuner med mer

än 50 000 inv QC)

Endast makar Mannen - 64 år 274 0- 29.9 35 50.0- 59.9 55 40.0- 49.9 51 50.0- 59.9 52 60.0- 79.9 51 80.0- 99.9 20 100.0-119.9 20 120.0— 50

4—ÅXON1 ONOXOXJä—xl mwxloxwmwwvl

_s._n

Endast makar Mannen 65- år 96 0- 19.9 50 20.0- 59.9 55 40.0- 51

Makar med 1+ barn 797 0— 55 50.0- 95 40.0- 140 50.0— 112 60.0— 147 80.0- 105 55 90

A—xwoxxnvusmxo OXDmNCth'IWON

_s

Övriga makar 0- 29.9 50-0- 39.9 40.0- 49.9 50.0— 59.9 60.0— 79.9 80.0— 99.9 100.0—119.9 120.0-

*AJNWKNNNK) omm—IONONU'IWOX

_x

Övriga hushåll Kf -64 år 0-19-9 20.0— 59.9 40.0-

• Sida 71
•  Original

Forts. tabell 5

Region ' _ Hushånstyp Urval Sanunanräknad inkonust 1 000 kronor ivriga hushåll H? 55— år 56 9-19.9 20.0— 59.9 11 40.0- 10 Uppgift saknas 2 Samtliga 1 845 kommuner med högst ;L_000 inv (0) Endast makar Mannen -64 år 218 0- 29.9 40 50.0— 59.9 50 40.0— 49.9 35 50.0- 59.9 55 60.0- 79.9 29 80.0- 99.9 24 100.0-119.9 10 120.0- 14 Endast makar Mannen 65- år 114 0- 19.9 67 20.0' 5909 42 40.0- 55 Makar med 1+ barn 775 0— 29,9 78 50.0— 59.9 142 40.0— 49.9 140 50.0- 59.9 115 60.0- 79.9 15 80.0— 99.9 62 100.0-119.9 41 120.0— 60

?! Upp- räkn

lx) Å)

TOW—*MD

71 7

18 12 10 10

146 20 55 50 25 25

14

at

A(%U1m xxxnvid

(Tx J=—

10

962 482 271 675 807 094 747 515 575

888 511 559 858

655 928 065 666 587 440 460 778 750

Bostadsutgift

per hushåll kronor Totalt

_D.—

oxUWh

MChov4(hv1bxxkn

_.L

OXkN row

cocoa-iman

11 12 12

681 170 626 882

279 555 655 589 298 695 925 612 452

460 904 529 277

254 056 941 986 409 964 052 428 559

netto

www—iw

ON

mw—am xowwmaspbwa

m—JdchULb.meU

948 512 406 782

128

569 274 028 460 978 822 126 468 440

724 917 256 652

167 291 640 909 525 177 555 982 019

Skatte- Boende effekt per 100 per hus- runs- håll enheter kronor 285 55 205 40 220 26 1 100 18

= 55

2 065 60 892 41 241 45 576 40 929 40 1 506 41 1 875 41 1 797 59 1 144 57 2 992 50 172 44 105 46 15 44 645 57

2 118 75 854 81 1 827 80 2 017 76 2 287 72 2 665 71 5 468 71 4 446 68 4 504 69

• Sida 72
•  Original

Forts. tabell 5 ____________________________________________—____________________ Region Antal hushåll Bostadsutgift Skatte- Boende HushåUstyp Urval Upp— per hushåll effekt per 100 Sanunanräknad räknat kronor per hue- rums- inkornst Totalt Netto håll enheter 1 000 kronor kronor Övriga makar 427 103 211 5 691 4 462 942 75 0- 29-9 65 24 244 5 925 5 185 250 75 50.0- 39.9 66 22 658 4 897 4 004 626 78 40.0— 47.9 84 22 089 5 645 4 275 958 79 50-0— 59.9 52 15 729 5 950 4 954 928 69 60.0— 79.9 65 11 551 8 207 6 193 1 970 75 80.0- 99.9 48 4 271 9 652 6 754 2 878 64 100.0-119.9 25 970 11 351 7 917 5 414 67 120.0- 28 1 699 8 804 6 898 1 905 62 Övriga. hushåll Hf -64 år 102 55 921 4 048 5 217 602 44 0— 19.9 27 14 054 5 554 2 964 555 48 20.0- 59.9 45 15 910 5 757 5 026 487 42 40.0— 29 5 956 7 050 4 883 2 011 40 Övriga hushåll Hf 65- år 79 45 291 2 340 1 829 50 57 0- 19.9 60 57 926 2 081 1 464 49 58 20.0- 59.9 15 4 594 5 850 5 677 155 29 40.0- 4 971 5 459 5 828 —589 9 Uppgift saknas 2 596 10 061 — - 67 Samtliga 1 745 454 524 5 778 4 145 1 125 62

• Sida 73
•  Original

Tabell 6 Antal hushåll efter region hushållstyp och disponibel inkomst 1972 samt efter genomsnittlig bostadsutgift, nettoutgift, skatteeffekt och antal boende per 100 rums- enheter

Region Antal hushåll Bostadsutgift Skatte- Boende Hushåustyp Urval Upp- per hushåll effekt per 100 Disponibel räknat kronor per hus- rums- inkonist Totalt Netto håll enheter 1 000 kronor kronor

Riket

Endast makar Mannen -64 år 0-19.9 20.0-24.9 25-0-29—9 30.0—54.9 55.0-59.9 40.0-49.9 50.0-

⁴ m-q oum.ux»(h m owwxw.>.uxwxm

_)

Endast makar Mannen 65- år O-14.9 1500_24-9 25.0-

Makar med 1 barn O-19.9 20.0-24.9 25-0'2909 5000-34n9 5500-5909 40—0-49.9 50.0—

UIQ-Q(D—JU1h.m ND—Jan1ULåNwth

_å—A

Makar med 2 barn 0-1 20.0-2 25.0-2 50.0-5 55-0'5 40.0-4 . 50.0-

Ul—ÅmXO—JOVQXO UD—JUTULh.h-å(h

_a—n

• Sida 74
•  Original

Fonstabdl6

Region Antal hushåll Bostadsutgift Skatte- Boende HushåUstyp Urval Upp- per hushåll effekt per 100 Disponibel räknat kronor per hus- rums- inkonist Totalt Netto håll enheter 1 000 kronor kronor

Makar med 5+ barn O-19.9 20.0-24.9 25.0-29.9 50.0”34-9 55-0-59-9 40.0-49-9 50.0-

Ul

4 OKC—IND —IJ> _lU'l _! XD onm.>xw M.ÅNJ .h1J1J N 4 4 4 N

Makar med 1+ barn 0-19.9 20.0—24.9 25.0—29.9 50.0-34.9 55.0-59-9 40.0—49-9 50.0-

4.4 &» C)G)G)—JOR&DXD

%3—JU1ULÅNWNJ(%

Övriga makar 1

O-19.9 20.0-24.9 25.0-29.9 30.0-54-9 55.0-59-9 40.0—4909 50.0-

4 kHMD—JONULAXNlä XO—JknlåJäikakD

övriga hushåll Kf -64 år 0—14.9 1500-2409 25.0-

Övriga hushåll Ef 65- år 0-14o9 15-0—24-9 25.0—

Uppgift saknas

Samtliga

• Sida 75
•  Original

Forts. tabell 6

Region Antal hushåll liushåustyp Urval Upp- Disponibel räknat inkomst

1 000 kronor ________________

Stor-Stockholm SA)

Endast makar Mannen -64 år 252 O-19.9 12 20.0—24.9 15 25.0—29.9 20 50.0-54.9 29 55-0—59-9 28 40.0-49.9 48 50.0— 80 Endast makar Mannen 65- år 152 0-1469 16 15.0-24a9 40 2500- 74 Makar med 1+ barn 827 0-19.9 15 20.0-24.9 16 25.0-29.9 51 50.0-54.9 76 55.0—59-9 94 40.0—49.9 202 50.0- 546 Övriga makar 425 o-19.9 14 20.0-24.9 17 25.0-29.9 21 50.0—54o9 28 55-0-59o9 45 4090-49-9 95 50.0— 195 Övriga hushåll Hf —64 år 121 0-1409 19 1500-24.9 35 25.0- 66

11

vr” 4 4 A 4

orm 4-4

50

—xmxwxw &

14

UHJ

N A-Akn

952 719 067 551 795 475 474 025

586 043 777 745

600 655 757 641 227 764 484 015

502 608 689 045 979 888 546 528

190 015 480 665

Bostadsutgift per hushåll kronor

Totalt Netto

8 557 7 052 5 875 5 946 5 411 5 474 5 508 5 194 7 245 6 691 8 444 7 275 7 525 6 462 15 049 9 766 5 520 5 405 4 067 2 675 4 679 4 759 6 547 6 640 12 952 8 657 9 511 7 165 8 185 7 544 10 924 7 786 10 954 7 205 11 204 6 716 11 997 7 971 15 642 10 497 11 064 8 882 6 285 5 725 6 818 6 651 5 816 5 460 9 155 7 713 10 057 8 549 10 258 8 291 14 571 10 950 9 556 7 551 6 975 6 146 7 787 7 070 11 469 7 959

Skatte- Boende effekt per hus— rums- håll kronor 1 285 59 —75 50 -64 48 114 44 554 40 1 169 57 1 061 58 5 285 55 -74 40 56 44 -90 46 -95 56 5 702 68 208 78 299 74 1 964 71 2 492 70 5 264 72 5 402 69 5 069 64 2 125 65 299 71 155 71 501 69 1 528 67 1 584 67 1 900 65 5 400 65 1 659 42 281 42 522 52 2 769 47

per 100

enheter

• Sida 76
•  Original

Forts. tabell 6

Regibn Antal hushåll Bostadsutgift Skatte— Boende IiushåUstyp Urval Upp- per hushåll effekt per 100 Disponibel räknat kronor per hus- rums- inkonmst Totalt Netto håll enheter 1 000 kronor kronor ________________________________________—____________________

Övriga hushåll Hf 65- år _se o-14.9 15.0-24.9 -87 25.0- 2

Uppgift saknas 5

Samtliga 1 789

Stor-Göteborg QB!

Endast makar Manner -64 år 228 O-19.9 15 20.0-24.9 28 25.0—29.9 55 50.0—54—9 25 55.0-59.9 50 40.0-49.9 48 5000_ 53

816 571 257 655 707 826 770 452

461 262 190 975 102 500 251 766

ruxocnxnxnxnkn—q

& XD—J—thå—U1UTO

Endast makar Mannen 65- år 105 165 448 0-14.9 19 964 061 15.0-24.9 50 158 658 25.0- 55 695 875

Makar med

1+ barn 825 460 . 21 284 - 59 906 _ 105 917

529 009 961 546 141 108 206 501

_1 20. O— 2 25. 0- 2 50. O- -5 126 ' 918 55 0— 5 119 990 40. O— -4 . 162 228 50. 0- 250 700

O(D—JOXU1h-m-d

4

905 142 243 961 450 664 295 401 297 058 854 519 557 451 104 11 206

övriga makar 461 0-19-9 45 20.0-24u9 57 25.0-29.9 52 5000-5409 57 55-0—59-9 49 40.0-49-9 77 50.0- _ 146

4.4.4 4.4 J.Axo

• Sida 77
•  Original

Forts. tabell 6

Region Antal hushåll Bostadsutgift Skatte— Boende Hushåustyp Urval Upp- per hushåll effekt per 100 Disponibel räknat kronor per hus- rums- inkornst Totalt Netto håll enheter 1 000 kronor kronor

Övriga hushåll

Hf -64 år 118 5 755 6 559 5 541 1 071 42 0-14.9 26 1 218 4 542 4 297 155 42 15.0-24.9 40 1 504 5 501 4 566 655 41 25.0- 52 1 014 10 796 7 716 2 820 42 Övriga hushåll Hf 65— år 51 2 199 4 046 5 077 154 51 0-14.9 51 1 582 5 144 1 976 62 28 15.0-24.9 16 466 5 465 5 575 88 28 25.0- 5 100 11 701 9 785 1 916 74 Uppgift saknas 2 65 5 078 - - 41 Samtliga 1 786 45 924 9 091 6 644 2 012 59 Kommuner med mer än 50 000 inv QC) Endast makar Mannen -64 år 274 12 505 7 025 5 755 1 264 41 O-19.9 26 1 581 4 552 4 148 142 49 20.0-24.9 57 1 989 5 228 4 595 635 46 25.0—29.9 59 2 526 6 558 5 686 672 44 50.0-54.9 51 1 586 7 052 6 052 1 000 41 55.0-59.9 54 1 764 6 654 5 459 1 '195 40 40.0-49.9 45 1 851 8 074 6 528 1 746 57 50.0- 60 1 578— 12 156 8 552 5 804 54 Endast makar Mannen 65- år 96 4 802 4 446 5 955 265 41 0-14.9 18 1 159 5 079 2 585 24 41 15.0-24.9 41 2 190 4 021 5 667 111 45 25.0- 55 1 559 6 274 5 566 708 58 Makar med 1+ barn 797 29 451 10 455 6 708 5 042 69 0-19.9 18 798 7 712 5 211 545 74 20.0-24.9 57 1 471 7 116 5 189 785 72 25.0-29.9 91 4 040 7 775 5 257 1 515 75 50.0-54.9 124 5 128 9 084 5 525 2 579 72 55.0-59.9 105 4 760 9 562 6 509 2 647 71 40.0—49.9 166 6 774 11 257 7 085 5 688 67 50.0- 251 6 504 14 170 9 067 5 016 65

• Sida 78
•  Original

Forts. tabell 6 Region Antal hushåll Bostadsutgift Skatte- Boende llushåustyp Urval Upp- per hushåll effekt per 100 Disponibel räknat kronor per hus- rums— inkornst Totalt Netto håll enheter 1 000 kronor kronor Övriga makar 512 17 516 8 795 6 605 1 984 67 0-19.9 55 1 708 4 286 5 559 216 70 20.0-24.9 55 1 475 5 555 5 069 542 70 25.0-29.9 60 5 040 7 405 6 177 1 085 70 50.0-54.9 58 2 776 6 987 5 809 977 71 55.0-59.9 69 2 552 8 529 6 245 2 056 69 40.0-49-9 79 2 852 10 555 7 465 2 957 68 50.0- 176 5 522 14 001 9 527 4 418 60 övriga hushåll Kf -64 år 106 4 429 6 752 5 145 1 209 42 0-14.9 22 1 051 4 569 5 527 95 40 15.0-24.9 55 1 762 5 858 4 647 959 41 25.0- 48 1 595 9 515 6 895 2 242 44 övriga hushåll Hf 65- år 56 2 961 4 681 5 948 285 55 0-14.9 50 1 802 5 756 2 929 112 41 15.0-24.9 17 859 5 955 5 559 414 25 25.0— 7 165 8 559 7 022 1 558 18 Uppgift saknas 2 64 4 579 - - 55 Samtliga 1 845 71 710 8 577 6 128 2 065 60 Kommuner med högst 50 000 inv QD) Endast makar Mannen —64 år 218 65 962 5 279 4 569 892 41 0-19.9 28 14 747 5 169 2 975 175 45 20.0-24.9 50 12 182 4 255 5 868 565 41 25.0-29.9 51 11 198 5 205 4 554 796 40 50-0-54-9 55 8 957 5 891 4 767 1 106 59 55.0-59.9 26 6 865 7 147 5 484 1 165 41 40-0-49.9 55 6 915 7 855 5 886 1 967 41 50.0— 54 5 006 8 125 6 076 2 047 56 Endast makar Mannen 65- år 144 62 888 5 460 2 724 172 44 0—14.9 50 27 245 2 902 1 841 62 46 15.0—24.9 51 24 657 5 240 2 720 172 45 25-0- 45 11 005 5 507 4 868 458 59

• Sida 79
•  Original

Forts. tabell 6 Region HushåUstyp Urval Disponibel inkomst 1 000 kronor

Makar med 1+ barn 775 19.9 51

20. 0— 24. 9 50 25. 0- -29. 9 118 50. 0- 54- 9 159 55 0— 59 9 121 40 0- 49 9 140 50. O— 172 Övriga makar 427 0—19.9 46 20.0-24.9 44 25.0-2959 64 50.0-54.9 69 55-0—59.9 57 40.0-49.9 65 50.0— 80

Övriga hushåll Hf -64 år 102 0-14.9 27 15.0-24.9 41 25.0- 54 Övriga hushåll Hf 65- år 79 0-14.9 55 15.0-24.9 16 25.0- 2 Uppgift saknas 2 _Samtliga 1 745

Upp- räkn

146

12 50 50 26 25 15

105 19 14 20 20 15

454

Antal hushåll

at

655 174 521 411 089 485 666 990

211 855

574 607 216 295 152 045

921 556 762 605

291 499 046 592 596

524

Bostadsutgift

per hushåll kronor Totalt Netto

AO—lmxlO'X-b-m

__|—;

Om ONUl-Iä-P—WU'I

_L NWWÄ

O WWNM

254 906 284 456 254 685 147 889

691 711 200 978 944 951 785 764

048 258 867 524

540 215 558 487

061

778

NIOXWAWWW-P— NlUXXJTJääwkNm

43me Ww—Å—Å

167 175 570 544 955 072 678 755

462 068 851 777 640 465 427 644

217 759 274 592

829 515 599 614

145

Skatte- Boende effekt per hus- rums- håll kronor 2 118 75 429 70 955 77 1 591 85 2 124 77 1 941 74 5 097 70 4 086 71 942 75 176 76 270 70 785 79 985 75 1 255 75 2 295 77 5 120 66 602 44 248 46 505 41 2 088 45 50 57 56 52 140 51 -127 58 _ 67 1 125 62

per 100

enheter

• Sida 80
•  Original

• Sida 81
•  Original

Bilaga B Ortsbundna bostadsvillkor

Utarbetad inom arbetsmarknadsdepartementets expertgrupp för regional utredningsverksamhet (ER U) av dess kansli

] Inledning

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet, ERU, vid arbetsmark- nadsdepartementet har vid flera tillfällen utarbetat bilagor till statliga utredningar. Syftet med dessa har varit att visa hur forskningsresultat kan sättas in som underlag vid utarbetandet av förslag till åtgärder på olika områden. Glesbygdens och storstädernas utvecklingsproblem har sålunda belysts på detta sätt. En rapport har också utarbetats till 1970 års långtidsutredning.

I föreliggande bilaga till boende- och bostadsfinansieringsutredningar— nas betänkande diskuteras bosättningsmönstret från den regionalpolitiska forskningens utgångspunkter. Bla utnyttjas en inom ERU:s ram utveck- lad karteringsteknik för att beskriva sambanden mellan bostäder, arbets- platser och servicetillgång. Kartor som tidigare presenterats i ERU:s publikationer har kompletterats med kartor över de senaste årens utveckling.

Rapporten har utarbetats inom ERU:s kansli.

2 Lokala bostads- och arbetsmarknader # en presentation av synsätt

Tillgången till goda bostäder och bosättningsmiljöer är betydelsefulla komponenter i befolkningens levnadsvillkor. För politik och planering är det viktigt att ha en rättvisande information om hur dessa förhållanden ser ut i skilda delar av landet. Sedan mellankrigstiden har också en omfattande information tagits fram om både bostadsbestånd och bo- stadsproduktion. Bostadsräkningama och den årliga statistiken över bostadsproduktionen kan här nämnas, liksom speciella undersökningar som utförts av statliga utredningar och av forskare.

I föreliggande rapport belyses bosättningsförhållandena från delvis nya utgångspunkter. Bostaden ses som en baspunkt för hushållens aktiviteter. Tillgängligheten till arbete och service diskuteras. Utgångspunkten är det synsätt som vuxit fram inom forskningen om det svenska ortssystemet. Hushållens dagliga aktivitetsfält med bostäderna som baspunkt utgör där den minsta enheten.

• Sida 82
•  Original

1 De tlesta av de kartor som presenteras i rap- porten baseras på infor- mation om landets för- samlingar. Ca 1 200 mät- punkter har lagts ut med församlingskyrkorna som bas. I några kartor har televerkets automatsta- tioner, ca 6 000, i stället valts som mätpunkter. Då värdet av en god- tyckligt vald ort skall beräknas slås en cirkel med 30 km radie runt orten. Alla värden för församlingar vars kyrkor faller inom cirkeln sum- meras till total för den utvalda orten. 2 Som framgår av be- skrivningen i ”Samhälls- utvecklingen i storstä- derna”, Ds A 19745, gäller detta främst stor— städerna.

mellan barn och vuxna är påtagliga, liksom mellan dem som har tillgång till bil och dem som saknar bil. Det är motiverat att utskilja olika tillgänglighetszoner för skilda befolkningsgrupper.

Varken löpande statistik eller folk- och bostadsräkningar medger emellertid sådana uppdelningar. Relativt enkla schabloner måste tillgripas för att åskådliggöra hur bosättningsmiljöerna skiljer sig åt. l föreliggande rapport utnyttjas en sådan schablon. Syftet är att ge en lättöverskådlig rikstäckande beskrivning av bosättningsförhållandena. Med enkla kartor illustreras hur bostäder, arbetsplatser och vissa serviceinstitutioner bildar strukturer inom lokala zoner som omspänner områden inom 30 km från baspunkten.l I andra sammanhang har ERU visat hur dessa strukturer ser ut inom närzoner som omspänner ned till 2 km från varje mätpunkt.2 Uppgifter av detta slag kan emellertid inte sammanställas för hela landet. Här har därför den grövre indelningen följts. Liksom tidigare ERU- rapporter baseras de beskrivande avsnitten främst på analyser av folkräk- ningsmaterial.

I viss utsträckning har emellertid också den löpande befolkningsstati- stiken utnyttjats. Inte minst gäller detta i avsnitt 3, där besättnings- mönstrets utveckling ses ur ett demografiskt perspektiv. Med ERU:s karteringsteknik visas där befolkningsutvecklingen i närzoner som är lika stora i hela landet. Missvisningar t ex på grund av att kommunerna i norra Sverige till ytan är större än i södra Sverige elimineras. En lättöverskådlig men samtidigt detaljerad bild av den regionala befolkningsutvecklingen under de senaste åren kan jämföras med bilder för perioder då urbanise- ringen gick snabbt och då invandringen till Sverige var stor.

Bilderna visar att den yttre ramen för bostadspolitiken delvis ändrats. Idag växer inte storstäderna så snabbt. Expansiva områden finns främst kring landets primära centra oavsett om dessa ligger i södra eller norra Sverige. Dessa tillväxtområdens storlek återspeglar att pendlingsomlandet blivit allt större. Som framhålls i avsnitt 5 kan detta ses som en indikation på att avstånden mellan bostäder och arbetsplatser har ökat. Avsnitt 4 tar upp bostadsbyggandets del i detta utvecklingsförlopp.

ERU har i flera sammanhang betonat att de ortsbundna tillgångarna och närmiljöerna är viktiga välfärdskomponenter. Kartläggningen av individens egna tillgångar, såsom de presenteras i levnadsnivåundersök- ningar, måste kompletteras med information om de ortsbundna levnads- villkoren. I föreliggande rapport exemplifieras detta med kartläggningen av barnomsorgens regionala fördelning.

Vilka möjligheter har föräldrarna i skilda delar av landet att utnyttja kollektiv barnomsorg? Hur återspeglas detta i bl a den kvinnliga yrkes- verksamhetsgraden? Hur skall bostäder, arbetsplatser och service lokalise- ras för att ett för välfärden rimligt bosättningsmönster skall skapas?

Frågor av det här Slaget är naturliga att ställa i en tid då ett omfattande bostadsbyggnadsprogram genomförts och då debatten alltmer kommit att gälla boendets yttre miljö. Från forskarnas sida har den nya bostadssitua- tionen tagits upp från olika utgångspunkter.

Det har också ställts frågor om miljökraven kommer att leda till att bostadsstocken behöver förnyas för fjärde gången sedan storskiftesrefor-

• Sida 83
•  Original

men. Professor Torsten Hägerstrand framhåller i sitt inlägg i rapporten Bygg mänskligt (Stockholm 1975) att den första stora förskjutningen i bebyggelsens totala geografiska struktur inträffade när skiftesreformen sprängde sönder dåtidens byar. När stationssamhällena byggdes upp i anslutning till järnvägsnätet förnyades bostadsbeståndet en andra gång. Det inträffade för tredje gången med jordbrukets omvandling och efterkrigstidens omfattande urbanisering.

Frågan är nu om detta kommer att inträffa en fjärde gång. Vissa aspekter på denna fråga tas upp i rapporten. Spänningen mellan de omständigheter som talar för spridning och de som talar för koncentra- tion tas upp. Informationen om denna spänning är viktig för dem som skall lägga upp bostadspolitiken. Torsten Hägerstrand menar att denna information kanske inte är så viktig så länge man ser kortsiktigt till de rent yttre arrangemangen under produktions- och inflyttningsfasen. Men så snart förhållandena ses i ett längre perspektiv måste den vidare ramen komma in i bilden.

370041300. NOD ISOO IoOO VOC IYOO '1300 1400 ISOO 1500 1700 1000 WOO

Figur 3.9 Förändring av befolkningen i åldern 65—w år 1950—1965, 1965—1970 och 1970—1975. Källa: Folk- och bostadsräkningarna 1950, 1965 och 1970 samt Register över totalbefolkningen (RTB) vecka 3, 1975.

• Sida 94
•  Original

Figur 3.1 () Inrikes flytt— ningar. Antal årliga flytt- ningsrörclser per 1 000 invånare över försam- lingsgrånser. Femårsme— delta! åren 1 910—1 96 0 och 1 968—1 972 för samtliga församlingar.

K alla: Arne Jakobsson, Om flyttningen i Sverige 1950—1960, Lund 1969 samt SOS och SOU ] 9743.

Övertorneå, Pajala, Kiruna och Gällivare i Norrbottens län samt vissa kommuner i Stockholmsregionen har stora andelar i de lägsta ålders- klasserna, figur 3.6. I de förra områdena förklaras detta av de höga födelsetalen. I vissa av Stockholms förortskommuner är det däremot den kraftiga inflyttningen av barnfamiljer som åstadkommit denna ålders- struktur.

3.4. Flyttning mellan lokala bostadsmarknader var lika vanligi början av seklet som nu

De förändringar i befolkningens fördelning mellan åren 1950 och 1974 som visas i figur 3.3 orsakades främst av dels den inrikes omflyttningen, dels invandringen. Antalet registrerade flyttningar över församlingsgrän- ser uppgår till drygt 700 000 per år. Den andel av befolkningen som under ett år flyttat över församlingsgränser, har i stort sett varit densamma under hela 1900-talet, se figur 3.10. Varje år byter ungefär 8 av 100 svenskar boendeförsamling. Omkring 40 % av dem som flyttar byter bostad inom den egna kommunen, medan 50% flyttar utanför kommunen. Resten utgörs av flyttningar till och från utlandet. Flytt- ningama mellan lokala bostadsmarknader har främst samband med byte av arbete, medan flyttningarna inom dessa till stor del kan förklaras av ändrade bostadspreferenser.

Nettoinvandringen från utlandet har haft stor betydelse för befolk- ningsökningen inom främst de befolkningstäta regionerna. År 1973 uppgick antalet utländska medborgare i Sverige till 406000. Dessa återfinns framför allt i Stockholm och Mälardalen samt i Västsverige och Skåne.

Antal flyttningar/ 1000 invånare

IIIIIII

1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970

• Sida 95
•  Original

%

20

IS

10

Figur 3.11 Befolknings- utvccklingcn 18 70—1 990 fördelad på riksområden.

Källa: Historisk statistik, Statistisk årsbok. Folk- mängd 31.12. 74 samt prognos i [.iz'nsplanering

l974 |B70 1900 1930 l960 1970 1980 1990 74-

• Sida 96
•  Original

3.5 Prognoserna pekar mot ökad balans mellan olika landsdelar

Hur kommer det framtida bosättningsmönstret att se ut? Kommer en allt större andel av befolkningen att återfinnas inom de regioner som hade den största tillväxten under perioden 1950—1974? Eller ändras mönstret i riktning mot att befolkningen i större utsträckning stannar kvar i den region där de är födda och uppväxta? En mellanform utgörs av att in- och utflyttning balanseras, vilket innebär att den fördelningsbild som gäller år 1970 kommer att bestå.

Enligt de framtidsbedömningar som redovisas i länsstyrelsernas prog- noser i Länsplanering 74 kommer Sverige att öka sin folkmängd med drygt 50 000 personer fram till år 1990. [figur 3.11 visas befolknings- utvecklingen från år 1870 till år 1990 fördelad på riksområden. Takten i den koncentration som skett av befolkningen — framför allt under 1960-talet — till områden som funktionellt har stort samband med storstäderna synes komma att avta. Denna utveckling pekar mot ett framtida besättningsmönster som är relativt likt det vi har idag. Bosätt- ningsmönstret kommer sålunda även i framtiden att vara tätortsbundet. . Prognoser visar att de riksområden som tidigare fått kännas vid en befolkningsminskning kommer att bibehålla dagens invånarantal. Var ; människorna kommer att bosätta sig sammanhänger dock ytterst med var de framtida arbetstillfällena kommer att lokaliseras.

4.3. Ett modernt bostadsbestånd har byggts upp

Trängboddhet

Som redan nämnts var trångboddheten svår i slutet av 1930-talet. Barnfamiljer boende i ett rum och kök var mycket vanligt. Under de senaste decennierna har utrymmesstandarden avsevärt förbättrats. Som exempel kan nämnas att utrymmesstandarden, mätt som antalet rum per person, har ökat med 63 % mellan åren 1940 och 1973. Utvecklingen från år 1945 kan studeras i figur 4. 3.

Kartan över hushåll med minst 2 personer per bostadsrum, figur 4.4 visar andelen trångbodda hushåll. Av denna framgår att de nordöstra delarna av Norrland år 1970 hade en andel på över 5 % trångbodda hushåll. Till viss del kan detta förklaras med den höga andel barn i åldern 0—1 5 år som finns i området. Se avsnitt 3, figur 3.6. Trångboddheten är här angiven enligt den norm som var riktmärke för bostadspolitiken fram till senare delen av 1960-talet.

Bostadsstandard

Enligt den i bostadsräkningarna utnyttjade klassificeringsnormen utgjor- de år 1960 lägenheterna i de fyra lägsta kvalitetsgrupperna (4—7) 34 % av det totala antalet lägenheter. År 1970 hade andelen sjunkit till 12 %.

Utökas begreppet omodern till att också omfatta kvalitetsgrupp 3, lägenheter utan bad, ökar andelen omoderna lägenheter till 23 % eller ca 700 000. En jämförelse mellan kartorna över andelen lägenheter i småhus, figur 4.2, och kartan med lägenheter utan bad,figur 4.5, visar en klar överensstämmelse. De glest bebyggda områdena i landet har både en hög småhusandel och hög andel omoderna lägenheter. Svårigheterna med kommunal service i dessa områden ger klart utslag.

%

20

Figur 4.3 Procentuell andel trångbodda hushåll.

Källa: B Johansson och L Borgnäs: Bostäder och boendeförhållanden 1945— 1 960, Lund 1968. Folk- och bostadsräk- ningarna 1965 och 1970.

• Sida 100
•  Original

Hushåll med högst ] person per bo- stadsrum, pro- centuell för- delning

r*

G (60 ! ' ' (*"-_: *1_ EBM—70 ! , : ; [BEEN-75 * .' '. & >75 7500!__ » __ ' '

© nomader . primära cunlro

7100 7000

0900 6800 6700 6600 6200.

1200 1300 1400 1500 1000 1700

Hushåll med 1—2 personer per bo- stadsrum, procen-

tuell fördelning 1

l 1 l % 1 ' [:| (20 111111 210-25 555 25-30 lllll'llllll 30-35 7500 % 35-40 " >AO

© llornadu . primärn (Inne

7100 7200

7100 _

1.00

7000_. . 6900

6800 _

6700

—O__

'#.—

Eöo ' 1300 1400 " 1560 "1000 1700

Figur 4.4 Hushållen fördelade efter antal personer per bostadsrum 1970.

_ A_Ifälla: sou 1974-1.

. pnmalo unna

1700 1300 1400

Hushåll med minst ² personer per bo- stadsrum, procentu- ell fördelning

4'15004'” 1500 1700

• Sida 101
•  Original

% |:] (70 minn—75 5533—00 Millan—es m >05

Lägenhet med vatten, avlopp, WC, central- värme och badrum, procentuell fördelning Lägenhet med vatten, avlopp, WC och central- värme, procentuell för- delning

nation med WC eller centralvärme eller

ingendera, procentu- ell fördelning

% '?

:] (10.0 Mum 11.5 55115 150 Mua 17.5 Mus 200

% I: 410 Ewan Mao—so & >so

_

7600

7500 __ __ _ ___H'

> 200

© uomudu ' primera cenlro

7100

7000 .. c

6900 6800 6700 6600 6500 6400

6300! .

1200 111100 1400 1500 "1000 A ”17064 #

74001

© named-r . pråmöln Cunha

7300 7100

7100 7000 6900

0000 %* kx .

6700 _

6500 3

L,

Q "omid-r . primära (unna

7300 7200

7100 _ _ _ _

%

7l00

1000

7000 ' W

6900 6700

1206 1:00

Figur 4.5 Lägenheter fördelade på kvalitetsgrupper 1970.

Källa: SOU I974:I.

| 1 __Å

1500 1000 1700

6300 __

1000

& , ¹ ' 4

1200 4 1300—

• Sida 102
•  Original

Tabell 4.3 Lägenheternas medianålder fördelat på riksområden 1960 och 1970

1960 1970 Minskning

1960—70 i är Stockholm 36 21 15 Östra mellansverige 38 20 18 Småland med öarna 38 25 13 Sydsverige 39 25 14 Västsverige 33 22 11 Norra mellansverige 34 24 10 Mellersta Norrland 26 25 ] Övre Norrland 20 19 1

Källa." B. Johansson, L. Borgnäs: Bostäder och boendeförhållanden i Sverige 1945—1960, Lund 1968. Folk- och bostadsräkningen 1970.

4.4. Medianåldern för bostäder i övre Norrland alltjämt lägst tro ts la'ngsam förnyelse

De senaste decenniernas uppgång inom bostadsbyggandet har bidragit till en kraftig föryngring av bostadsstocken. År 1961 byggdes 73 000 lägenheter och år 1970 nära 106 700. Detta medförde ett påskyndande av föryngringsprocessen vilket framgår av tabell 4. 3.

Skillnaderna i bostadsstockens ålderssammansättning i olika riksområ- den har därigenom utjämnats. Medianåldern på lägenheterna varierade år 1970 mellan 19 och 25 år. Föryngringsprocessen mellan 1960 och 1970 visar på en stor regional skillnad. I Stockholm och östra Mellansverige sjönk medianåldem med över 15 år under denna period. De låga värdena i de nordligaste riksområdena beror på en ung bostadsstock redan 1960.

4.5. Vem äger lägenheterna?

Fördelningen av lägenheter på ägarkategorier redovisas på följande sätt: — stat, kommun och allmännyttigt företag

— bostadsrättsförening

— enskild ägare.

Som framgår av figur 4.6 skiftar ägarförhållandena i olika delar av landet. Ett generellt drag är enskilt ägande i glesbygd medan allmännytti- ga företag och bostadsrättsföreningar dominerar ägandet i de tätt bebygg- da delarna av landet. Det är främst den höga andelen småhus i glesbyg- den, som ger detta resultat. Jämför den goda överensstämmelsen med figur 4.2.

De allmännyttiga bostadsföretagens största andel av lägenheterna finns i vissa områden med stort befolkningsunderlag. Stockholm, Mälardalen, Göteborg samt Kiruna är exempel på sådana områden.

Av de tre här upptagna ägandeformema är bostadsrättsförening den minst förekommande. År 1970 ägdes endast 14% av lägenheterna i denna form. Den regionala fördelningen är snarlik den för det allmännyt- tiga ägandet, med de högsta andelarna i och kring de större städerna. Att notera är de låga andelarna i vissa delar av Småland.

En påfallande skillnad beträffande ägarförhållanden kan noteras mel-

• Sida 103
•  Original

allmännyttigt Bostadsrätts- Enskild ägare företag förening

% S (10 [1111] 10-15 555 15-20 Mmmm—25 mis-so & >50

© nor-rad., . primera canlru

1 02001

1300 1400 1500 7000 17004 ' 1200 1300 1400 715700 "1000 "1700

1 ^{1 1 1} 1

¹ * 1 l.. 1 _1 1 _ 1 1

¹ _ . _ _ _ . . L. 200 1300 1400 500 1600 1700 1200

Figur 4.6 Lägenhetsbeständet är 1970 fördelat på ägarkategorier. Källa: Folk- och bostadsräkningen 1970.

• Sida 104
•  Original

Figur 5.1 Utveckling enligt alternativa mål för expansion i ett lokalt tätortssystem.

Källa: SO U 1 9 74.2.

lan Göteborgs- och Malmöregionerna. Göteborg har en högre andel lägenheter ägda av stat, kommun och allmännyttiga företag, medan Malmö har en större andel lägenheter med bostadsrätt.

5.4. Bilistens övertag

I likhet med vad som gäller beträffande arbetsmarknaden, ökar service- utbudets kvantitet och kvalitet med ökande lokalt befolkningsunderlag. Det föreligger emellertid påfallande små skillnader i det faktiska dagliga aktivitetsmönstret, dvs uträttandet av olika serviceärenden, deltagandeti fritidsaktiviteter etc mellan boende i orter av olika typ. Likheterna i tidsanvändningsmönstren mellan boende i olika ortstyper är likaså avse- värt mer påfallande än olikheterna. Dessa förhållanden gäller åtminstone om man endast ser till genomsnittsvärden.1 1 Jämför man däremot indi- vider eller grupper boende i samma ort kan betydande skillnader noteras. De största skillnaderna finner man även här mellan individer/grupper med

Tabell 5.2 De lokala arbetsmarknadernas storlek ivissa ortstyper. Antal arbetsplat- ser inom 1 timmes restid

Ortstyp Bilist Kollektivtrafikant 08.00—17.00 Större stad” 88 000 37 000 Mellanortb 67 000 7 000 GlesbygdC 15 000 600

a Örebro, b Tingsryd, Hässleholm, C Bergsjö, Malå, Sveg Källa.” SOU I974:I.

, F

• Sida 111
•  Original

Tabell 5.3 Räkneexempel visande vid vilken tidpunkt två makar i 75 av 100 fall kan sammanträffa i bostaden efter det att var och en utfört ett ärende. Enligt förutsättningama startar båda från bostaden kl 12.00. Förutom restider tar ärendet en timme att uträtta. Mätningarna är grundade på 100 slumpvis utvalda hushåll i varje ort. Resmålet är slumpvis lokaliserat i förhållande till bostaden

Område Färdmedel Differens i minuter

Bil Kollektiv

Örebro 13.26 14.10 Västerås 13.26 14.15 Vällingby— Bromma 13.25 14.06

Kalla: B. Lenntorp 1 SOU 1974:2.

skilda transportresurser.

1 Örebro tar det exempelvis i genomsnitt ca 20—30 minuter för en bilist att förflytta sig med 40 kmzs hastighet mellan en fixerad startpunkt i staden och ett godtyckligt resmål inom staden. I resan ingår ett påslag på 12 minuter för gångtid till och från fordonet samt en tid för själva parkeringen. De som är hänvisade till kollektiva transportmedel i Örebro får resa mellan ca 50 och 80 minuter för samma förflyttning. Servicere- san antages vid beräkningarna starta kl 12 på dagen.1 2 Av tabell 5.3 framgår hur den interna samordningen mellan exempelvis hushållsmedlemmar förorsakar ytterligare handikapp för dem som är hänvisade till kollektivtrafik. En undersökning av förutsättningarna att genomföra vissa relativt alldagliga handlingsprogram i Hässleholm, Örebro och Lycksele kommu- ner visar att förhållandena är mycket likartade i de tre centralorterna.13 Detta gäller således trots skillnaderna i storlek. För boende i orter utanför centralorten är förutsättningarna genomgående betydligt sämre. Dessa skillnader framträder speciellt då man jämför bilistens och kollek- tivresenärens situation. De inomregionala kontrasterna är mest markanta i Lycksele och något större i Örebro än i Hässleholm. Att pendla till arbete i centralorten är överallt möjligt för den bilburne. Det är däremot omöjligt för den icke-bilburne i ett par orter i Hässleholm respektive Örebro och i alla orter i Lycksele. Den totala ärendetiden för sådan kvalificerad service som läkarvård varierar för bilister något mellan de tre områdena, medan skillnaderna är mycket stora för kollektivresenärerna, som behöver en hel dag på sig i Lycksele mot maximalt sex timmar i Hässleholm och sju timmar i Örebro. Möjligheter till två timmars fritidssysselsättning i hemorten finns överallt för bilpendlarna medan de för en kollektivresenär saknas förutom i Lycksele även i ett par orter i Hässleholm och i hälften av orterna i Örebro.

” Exemplet är hämtat från Bo Lenntorps bidrag i SOU 197422. 13 Undersökningen som utförts av Solveig Mår- tensson redovisas i SOU 197412.

• Sida 112
•  Original

6. Bostadsförsöijningen i framtidens ortssystem

[ de föregående avsnitten presenterades översiktligt vissa utvecklingsten- denser i det regionala bostadsmönstret. Sådana tendenser kan ge informa- tion om den framtida utvecklingen. Beskrivningen av de demografiska faktorerna bakom boendets regionala förändringar ger vid handen att en viss balans nåtts i regionernas befolkning och att därmed behovet minskat av nybyggnation i tidigare inflyttningsområden. Andra tendenser verkar dock i motsatt riktning. I avsnitt 4 påvisades den ökande andelen personer boende i småhus och i avsnitt 5 behovet av att skapa robusta lokala arbetsmarknader. Båda dessa tendenser verkar i riktning mot en omfattande nybyggnation.

I föreliggande kapitel görs en uppsummering av vissa långsiktiga utvecklingstendenser som i delvis olika riktningar påverkar de regionala boendemönstren. Något definitivt ställningstagande om vilka tendenser som väger tyngst görs ej. Ambitionen är begränsad till att enbart ge ett allmänt underlag för de bedömningar som görs inom boendeutredningen om den framtida bostadsförsörjningen.

En bedömning av framtidens boendemönster måste utgå från att bostäder normalt har en mycket lång livslängd. Dagens lokala och regionala fördelning av bostäder har skapats under en period då betingel- serna för näringslivets och arbetstillfällenas lokalisering väsentligt för- ändrats. Dagens bostadsstock kommer att lägga bindningar på motsva- rande fördelning långt in i framtiden. Samtidigt innebär drastiska föränd- ringar i näringslivets regionala produktionsbetingelser, som leder till stora nettoflyttningar, att individ och samhälle kan bibringas avsevärda eko- nomiska och sociala välfärdsförluster. Det är således av vikt att i nutidens bostadsplanering försöka ta hänsyn till kunskap om de långsiktiga utvecklingstendenserna i arbetstillfällenas regionala och lokala fördelning.

Sedan industrialismens genombrott har näringslivets och boendets utveckling kännetecknats av en ökad koncentration. Bondesamhällets utspridda bebyggelse har gradvis bytts ut mot industrisamhällets stads- centrerade, trots den motverkande tendens radikalt förbättrade tran- sportmedel erbjudit. Denna process hade redan i början av efterkrigstiden passerat sin kulmen i stora delar av landet. I Sverige till skillnad från det kontinentala Europa karakteriserades dock även industrin av en utspridd lokalisering som bidrog till många små orters fortbestånd. Detta var möjligt genom dels förankringen av industriproduktionen iarealt bundna råvaror såsom skog, malm och vattenfall, dels tillkomsten av många verkstäder som antingen försörjde lokala marknader eller hade en specialiserad produktionsinriktning. Typexempel på sådana förhållanden var Borås-regionen med dess textila tradition och Småland vars mekanis- ka industri har rötter i länge sedan uttömda järnmalmstillgångar.

Under loppet av de senaste decennierna har betingelserna för en sådan utspridd industri radikalt förändrats genom minskade handelshinder regionalt och internationellt. Detta har inneburit att många arbetsställen försvunnit. Tung processbetonad industri har blivit alltmer koncentrerad till ett fåtal storskaleproducerande enheter. Minskade relativa transport-

• Sida 113
•  Original

kostnader, sänkta tullar o d har minskat betydelsen av närhetsfördelar. Många mindre verkstäder med en bart lokal avsättning har fått läggas ner. I stället har framvuxit industrier med starkt specialiserad produktion. De kännetecknas av ett större beroende av marknader mm utanför det närmaste omlandet.

Mot denna ökade industriella koncentration kan ställas industrins stagnation vad gäller dess relativa betydelse för sysselsättningen i landet. I stället har expansionen burits av de tjänsteproducerande verksamheterna. Detta märks för övrigt även inom industrisektorn därigenom att andelen tjänstemän vuxit kraftigt i antalet anställda. Tjänsteexpansionen ligger i själva verket helt i linje med de långsiktiga utvecklingstendenserna från bondesamhället mot ett mera sammansatt eller komplext konsumtions- mönster och en därmed sammanhängande ökande betoning av tillverk- ning av högt förädlade varor och tjänster.

Tjänsteproduktionens tillväxt har inneburit en förstärkning av tenden- sen till ökad bebyggelse- och befolkningskoncentration. Framväxten av storsjukhus, centrala ämbetsverk, utbildningscentra men också industriel- la forsknings- och utvecklingsenheter är exempel på detta. Inte heller för denna utveckling har de starkt förbättrade och relativt sett förbilligade transporterna av gods, människor och information kunnat annat än dämpa koncentrationstendenserna.

Mot denna bakgrund kan man fråga sig om inte även det framtida ortssystemet kommer att utmärkas av en ökad koncentration med täta kommunikationer mellan orter och ett allmänt ökat beroende av föränd- ringar i omvärlden bortom den lokala avsättnings- och arbetsmarknaden. Utgör de senaste årens dramatiska ökning av energi- och därmed trans- portkostnaderna annat än en tillfällig andhämtningspaus i denna sekulära omdaning? Kan vi förvänta oss att tjänstesamhället på något avgörande sätt förbättrar betingelserna för ett mera utspritt boende? Kommer framtidens tjänstemän att sysselsättas i små specialiserade produktionsen- heter till följd av de förbättrade möjligheterna till långväga informations- utbyte utan varu- eller persontransporter. Kan han/hon rentav liksom bonden förlägga sitt arbete till hemmet snarare än bosätta sig nära arbetet? Eller blir detta ett privilegium för ett fåtal tjänstemän medan den stora mängden sysselsätts i storskaleproducerande enheter lokalise- ringsbara enbart till ett fåtal orter i Sverige? Står vi på tröskeln till en period av en tjänstemannaproduktionens mekanisering och automatise- ring som leder till manschettarbetarnas löpande band? Sker detta under en period då den traditionella industrin i Sverige tvärtom försöker avveckla sådana produktionsprocesser? Kommer framtidens arbetare att liksom nutidens industrikomplex — eller brobyggare och 1870-talets järnvägsrallare — få räkna med täta byten av orter med boende i tillfällighetsbostäder? Innebär kvinnornas ökade förvärvsintensitet, den ökade utbildningen m rn, att större krav reser på den lokala arbetsmark- nadens kvalitet med ty åtföljande koncentrationstendenser?

Utvecklingstendenserna är motstridiga. Det är knappast möjligt att bedöma vad nettoresultatet för bostadsförsörjningen kommer att bli även om de krafter, som verkar i koncentrerande riktning för närvarande synes

• Sida 114
•  Original

dominera. Två slutsatser kan ändå dras. De senaste årens utveckling synes tala för en dämpad takt i den framtida koncentrationen av arbetsställen och bostäder jämfört med 1960-talets koncentrationstakt. En annan slutsats är att kombinationen av lång livslängd för bostäderna och stor osäkerhet i framtidsbedömningarna talar för att samhällets boendeför- hållande bör utvecklas så att ett flexibelt bostadsutnyttjande möjliggörs. Kanske skall dagens höga kvalitetskrav på bostäder mera sikta på inbyggda möjligheter till förändrat boende än till åtgärder som ökar den fysiska livslängden på hus med omgivningar.

• Sida 115
•  Original

Bilaga C Kommunala bostadsbyggnadsprogram

Promemoria utarbetad av avdelningsdirektör K-G Palmér

] Bakgrund

Ansvaret för bostadsförsörjningen — främst planering och genomförande av bostadsbyggandet — åvilar i stor utsträckning kommunerna. Detta ansvar går tillbaka på 1947 års lag om kommunala åtgärder för bostadsförsörjningens främjande m m. Kommunerna är enligt denna lag ålagda att upprätta bostadsbyggnadsprogram för att bostadsbyggandet inom kommunen skall förberedas och genomföras på ett ändamålsenligt sätt.

Mot slutet av 1950-talet blev man mer och mer medveten om att en lösning av bostadsproblemen och en avveckling av bostadsbristen krävde en mer utvecklad, långsiktig planering. Bostadsproduktionen måste bättre samordnas med andra investeringsområden. Bättre möjligheter att be- döma framtida bostadsbehov och bostadsefterfrågan måste tillskapas liksom en metod för tidplanering av bostadsbyggandet. Efter olika försök beslöt riksdagen år 1962 att alla kommuner med minst 10 000 invånare eller ett bostadsbyggande av större betydelse som försöksverksamhet skulle åläggas att upprätta kommunala bostadsbyggnadsprogram.

Den första programomgången avsåg åren 1964—1969. I början av år 1975 redovisades den tolfte programomgången avseende perioden 1975—1979. Sedan år 1967 är verksamheten inte längre en försöksverk- samhet utan har blivit permanent. I samband med kommunsammanlägg- ningen den 1 januari 1974 ålades landets alla 278 kommuner att upprätta bostadsbyggnadsprogram. Sedan programperioden 1974—78 skall ocksåi bostadsbyggnadsprogrammet för 116 av kommunerna ingå ett bostads- saneringsprogram.

7. Erfarenheter och utvecklingstendenser

Enligt bostadsstyrelsens uppfattning är kommunerna i huvudsak positiva till verksamheten med kommunala bostadsbyggnadsprogram, även om önskemål om revidering av vissa avsnitt framförts. Programarbetet har befunnits vara ett lämpligt medel för att få till stånd en bättre planering och en bättre bedömning av bostadsbehoven. Det har också skapat en medvetenhet hos de i produktionsprocessen deltagande personerna om vikten av en realistisk behovsbedömning och resursplanering. Verksam- heten med programmen torde också ha medverkat till att föra ut kunskaper om de bostadspolitiska medlen och de bakomliggande intentionerna till kommunerna.

Under sextiotalet översteg redovisningen i programmen den tillgängliga ramen för bostadslån. Det planerade bostadsbyggandet översteg sålunda vissa år det faktiska påbörjandet med mer än 25 %. Detta bör dock ses mot den rådande bostadsbristen och den hårda konkurrensen om låneramar.

Realismen i programmen har alltmer ökat och för närvarande, då ingen egentlig rambegränsning föreligger, torde skillnaden mellan planerat bostadsbyggande och faktiskt påbörjade inte utgöra mer än ca 5 %. Detta innebär att programmen torde ge en ganska god uppfattning om det kommande bostadsbyggandet.

Det kommunalpolitiska intresset för programverksamheten framgår av att för programperioden 1975—1979 har 180 av 278 kommunfullmäktige beslutat eller fått information om innehållet i programmen medan i återstoden av kommunerna endast kommunstyrelsen behandlat program- men.

Verksamheten med kommunala bostadsbyggnadsprogram ses över regelbundet. För närvarande pågår en mer omfattande översyn som sannolikt kommer att påverka utformningen av arbetsmetoder och blanketter. Översynen grundas dels på synpunkter som inhämtats från kommunerna, dels på samordning med den kommunplaneringsmodell kommunförbundet utformat (verksamhetsplanering). I detta förslag till planeringssystem ingår bostadsbyggnadsprogrammet som en viktig del.

De synpunkter kommunerna framfört innefattar främst önskemål om bättre metoder att bedöma bostadsbehov samt en förenkling av redovis- ningen av det planerade bostadsbyggandet.

Utformningen av det framtida bostadsbyggnadsprogrammet inriktas mot att i möjlig mån tillgodose framförda önskemål samtidigt som utformningen skall underlätta ett ställningstagande till programmen för kommunala förtroendemän samt ge en god anpassning till kommunför- bundets kommunplaneringsmodell.

• Sida 121
•  Original

Bilaga D Begränsningar i fastighetsägares möjlig- het att förfoga över sin fasta egendom m m

Promemoria utarbetad av experten Lars-Göran Åsbring

] Inledning

Strävandena under senare tid är — inte minst från statsmakternas sida — att öka hyresgästernas inflytande över förvaltningen av hyreshus. Ett viktigt steg har tagits genom 1974 års ändringar i allmänna hyreslagen (12 kap jordabalken), bostadssaneringslagen och anläggningslagen. Beträffan- de den nuvarande innebörden av ändringarna hänvisas i första hand till lagtexten (SFS 1974z820—822, jfr prop 1974:150 och CU 197436).

En fastighetsägares befogenhet med avseende på fastigheten1 är på olika sätt inskränkt. Dels lägger lagstiftningen hinder i vägen för ägaren att företa vissa åtgärder med fastigheten (s k legala begränsningar i ägande- rätten), dels kan ägaren ha avhänt sig sin dispositionsfrihet genom avtal eller på liknande sätt (5 k konventionella begränsningar i äganderätten).

Till gruppen legala begränsningar i äganderätten kan också föras bestämmelser som inte innebär förbud mot vissa åtgärder utan i stället ålägger fastighetsägaren skyldighet att i olika hänseenden vidta vissa åtgärder eller att vara verksam på visst sätt.

1 den mån lagstiftningen eller beslut som fattats med stöd av denna förbjuder fastighetsägaren att företa sig något med sin fastighet eller påbjuder honom att vidta någon från samhällelig synpunkt önskvärd åtgärd måste en överflyttning av beslutsfunktionerna från ägaren till hyresgästerna rimligen innebära också att ansvaret flyttas över på hyresgästerna med motsvarande befrielse för ägaren. Kan denne inte hindra att viss åtgärd vidtas, bör han inte heller drabbas av ansvar i form av straff eller ekonomiska sanktioner därför att åtgärden företas av hyresgästerna.

I det följande skall — utan anspråk på fullständighet — behandlas situationer, i vilka utrymmet för fastighetsägarna att fritt bestämma över fastighetens användning är begränsat i den förut angivna meningen, dvs antingen genom förbud eller påbud.

Avsikten med denna PM är närmast att tjäna som underlag för en fortsatt diskussion om överförandet av vissa befogenheter på hyresgäster- na eller hyresgästkollektivet. I PM tas emellertid inte upp verkan av att svensk fastighetsrätt bygger på principen om enskild äganderätt. På denna princip grundar sig den civilrättsliga regleringen. Det är normalt fastig- hetens ägare som ensam kan förfoga över fastigheten i rättsligt

' Här och i fortsätt- ningen likställs tomträtt med fast egendom.

• Sida 122
•  Original

hänseende. Det är således ägaren som avgör om och när han vill överlåta sin fastighet till annan och som kan träffa avtal i fråga om fastigheten, t ex hyres- eller servitutsavtal, och upplåta panträtt i densamma.

2.6. Byggnads- och fornminnen

Enligt l 5 i 1960 års lag om byggnadsminnen kan riksantikvarien förklara byggnad för byggnadsminne. 1 så fall kan skyddsföreskrifter meddelas. Från dessa kan riksantikvarien dispensera.

Genom skyddsföreskrifter kan anges i vilka delar byggnad inte får ändras och i vilka hänseenden och på vad sätt byggnadens ägare har att sörja för vården av byggnaden. Föreskrifterna kan även innehålla att område kring byggnaden skall hållas i sådant skick att byggnadens utseende och karaktär inte förvanskas (2 & första stycket). Försummar ägare av byggnadsminne den värd som åligger honom kan han föreläggas av länsstyrelsen att inom skälig tid vidta erforderliga åtgärder. Fullgörs inte föreläggandet, kan länsstyrelsen låta utföra åtgärden på ägarens bekostnad (4 å).

Den som — ägaren eller brukare eller annan — river eller på annat sätt förstör byggnadsminne eller ändrar det utan tillstånd kan dömas till böter (17 å). Ägaren kan vid otillåten ändring vid vite åläggas att återställa ändringen (18 5 första stycket).

Med ägare jämställs fideikommissarie och den som innehar byggnaden med ständig besittningsrätt (20 5).

Det förekommer fall där hyreshus har förklarats som byggnadsminne (t ex vissa s k kulturhus i Stockholm). Beroende på hur långt hyresgäst— kollektivets förvaltande uppgifter skall sträcka sig kan det bli nödvändigt att jämka lagen om byggnadsminnen så att de sanktioner som nu gäller ägaren kan göras gällande mot hyresgästkollektivet.

[ 1942 års lag om fornminnen är i detta sammanhang bestämmelserna om fasta fornlämningar av intresse. Huvudstadgandet innehåller förbud för var och en att utan tillstånd ”utgräva, rubba, överhölja eller eljest genom plantering eller bebyggelse eller på annat sätt förändra eller skada eller borttaga fast fornlämning (] å andra stycket). Till skydd för fast fornlämning får länsstyrelsen meddela särskild föreskrift och utsätta vite.

Lagen om fornminnen torde redan i sin nuvarande utformning vara tillämplig i förhållande till andra än markens eller byggnadens ägare. De bestämmelser som uttryckligen riktar sig mot markägaren är av mindre intresse för hyresgästerna (jfr t ex 3 & andra stycket, 4 & första stycket, 5 & tredje stycket, 6 å andra stycket).

2.7. Koncessionslagstiftningen

Enligt åtskilliga författningar krävs särskilt tillstånd för att en fastighet skall få användas på visst sätt eller för visst ändamål. Bland sådana författningar kan nämnas luftfartslagen (inrättande och drift av flyg- plats), atomenergilagen (uppförande, innehav eller drift av atomreaktor m m), strålskyddslagen (radiologiskt arbete), 1974 års gruvlag, 1974 års lag om vissa mineralfyndigheter, lagen om kontinentalsockeln samt lagen, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, (framdragan- de och begagnande av elektrisk starkströmsledning).

De ändamål som avses i den nu angivna koncessionslagstiftningen torde

• Sida 127
•  Original

vara helt främmande för hyresgästkollektivet och kan därför i detta sammanhang lämnas åsido.

2.8. Civilförsvarslagen

l civilförsvarslagcn från 1960 har kommunerna tillagts särskilda uppgifter i samband med anordnandet av civilförsvaret. Kommun är sålunda skyldig bl a att bygga skyddsrum och vidta vissa reservanordningar för brandförsvarets vattenförsörjning. För att kommunen skall kunna full- göra sina uppgifter kan för kommunens räkning åtskillig egendom som t ex markområde, byggnader m m tas i anspråk (68 5). I viss utsträckning får förfoganderätten utövas av länsstyrelsen. Tas egendom ianspråk är ägaren eller innehavaren skyldig att tåla eller vidta ändring eller flyttning av inredningen eller utrustning som hör till egendomen och att även i övrigt tåla de åtgärder beträffande egendomen som är nödvändiga.

Såvitt kan bedömas lägger civilförsvarslagcn inte hinder i vägen för att hyresgästerna tilläggs ökat inflytande över förvaltningen av hyreshuset. Det får anses ligga i sakens natur att de i sin förvaltning får ställa sig till efterrättelse de föreskrifter rn ni som meddelats med stöd av lagen.

2.9 Hälsovårdsstadgan m m

1958 års hälsovårdsstadga innehåller bl a föreskrifter som syftar till att förhindra att sanitär olägenhet uppstår i bostadsbyggnad (3 kap).

Allmänt föreskrivs att byggnad som inrymmer bostadsrum skall vara så anordnad och inredd samt underhållas och skötas så att sanitär olägenhet inte uppstår för dem som uppehåller sig i byggnaden (15 å). I följande paragrafer anges tämligen detaljerat de krav som ställs på bostadslägenhet och boningsrum. Bla gäller i fråga om boningsrum att det skall hållas tillfredsställande uppvärmt och vara försett med anordningar som medför betryggande skydd mot olägenheter i form av lukt, vattenånga, värme, ljud och dylikt från angränsande utrymmen. Bostadslägcnhet skall ha lätt tillgång till hushållsvatten och bör vara försett med avlopp. Sådan lägenhet och därtill hörande utrymmen skall skötas så av lägenhetens innehavare att sanitär olägenhet inte uppstår i lägenheten eller huset i övrigt. Särskilda föreskrifter gäller om renhållning och uppsamling av sopor (9 kap).

Hälsovårdsstadgans föreskrifter kan kompletteras med föreskrifteri lokal hälsovårdsordning, som antas av kommunfullmäktige. Inom kom- munen ankommer det på hälsovårdsnämnden att ha överinseendet över de förhållanden som regleras i hälsovårdsstadgan. Nämnden har rätt att meddela de särskilda föreskrifter som behövs utöver hälsovårdsstadgan och lokal hälsovårdsordning (70 å). Bl a kan nämnden meddela förbudi olika hänseenden (jfr 72 €). Föreläggande och förbud kan, allt efter omständigheterna, riktas mot ägare eller nyttjanderättshavare eller mot bådadera (735 första stycket). Föreläggande och förbud kan förenas med vite. I vissa fall kan nämnden på den försumliges bekostnad låta utföra åtgärd som åligger honom enligt hälsovårdsstadgan, hälsovårdsord-

• Sida 128
•  Original

ning eller föreskrift (75 å andra stycket).

Hälsovårdsstadgans bestämmelser är neutrala, dvs de riktar sig mot den som bryter mot bestämmelse eller föreskrift (83 och 84 åå).

Beträffande sambandet mellan hälsovårdsstadgan, å era, och BS resp bostadssaneringslagen, å andra sidan, hänvisas till prop 1973122 (5 72 0 f).

Också i allmänna ordningsstadgan från år 1956 ges föreskrifter som i olika hänseenden begränsar användningen av mark och byggnad eller ålägger medborgarna att vara verksamma på visst sätt. Allmän plats — varmed bl a menas område som är upplåtet till eller annars nyttjas för allmän samfärdsel, tex gång- eller cykelstig på privat mark mellan två hyreshus — får inte utan tillstånd användas för vissa änjamål, t ex för upplag, eller tas i anspråk för ställningar o d. Allmän plats skall också hållas i visst skick, bl a under vintern då det kan bli fråga om snöröjning och åtgärder mot halka (3 5).

Byggnader m m skall ägnas tillsyn så att fara inte uppkommer för trafikanter m fl. Snö och is skall avlägsnas från tak, rärnor och dylikt (& 4). Vid grävning och liknande skall erforderliga skyddsåtgärder vidtas (t ex stängsel) (5 5).

Allmänna ordningsstadgan kan kompletteras med lokal ordningsstadga, som antas av kommunfullmäktige.

Sanktionssystemet är utformat i stort sett som hälsovårdsstadgans. Ytterst torde emellertid ordningsstadgans föreskrifter urprätthållas ge- nom den risk för skadestånd som en fastighetsägare utsätcr sig för, om han underlåter att vidta de åtgärder till förebyggande av )lyckshändelse som föreskrivs. Den skadeståndsskyldighet som kan föreligga torde emellertid inte vara knuten till äganderätten till fastigheter utan föreligga för den eller dem som har ansvaret för åtgärden men försunmat att vidta den.

Särskilda bestämmelser om skyldighet för kommun att svara för renhållning m m finns i 1970 års kommunala renhållningslag.

I princip åligger bl a de åtgärder som avses i 3 & allmänm ordningsstad- gan kommunen inom område med stadsplan. Kommun kan ålägga fastighetsägare eller den som skattar för fastigheten att fullgöra kommu- nens skyldighet i fråga om gångbana och liknande utr/mme utanför fastigheten (2 5).

De författningar som har behandlats i detta avsni't lägger vissa funktioner och visst ansvar på den som innehar och förvaltar fastighet. Något hinder i och för sig mot att lägga dessa funktione på hyresgäst- kollektivet torde regleringen inte innebära, men det är klart att övertagandet av ägarens uppgifter i berörda hänseendet kommer att medföra en inte oväsentlig ökning av hyresgästkollektivets insvar, låt vara att detta i viss utsträckning kan begränsas genom ansvarsfö'säkring.

2.10. Brandlagen

Enligt 8 % brandlagcn åligger det ägare eller innehavare av byggnad m m att anskaffa och underhålla erforderliga brand— och livräcdningsredskap och att även i övrigt vidta nödiga åtgärder för att förebyggr och bekämpa

• Sida 129
•  Original

brand. Underlåter någon — ägare eller innehavare av fastighet — att fullgöra denna skyldighet, kan han föreläggas vite av länsstyrelsen (14 å).

Brandlagen kompletteras av brandstadgan från 1962 och lokala brandordningar.

2.1 l Gemensamhetsanläggningar

Enligt anläggningslagen från 1973 kan inrättas anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadig- varande betydelse för dem (l & första stycket). Som exempel på sådana anläggningar kan anföras vägar, parkeringsanläggningar, förbindelseleder, gårdsutrymmen, lekplatser, anordningar för vattenförsörjning eller av- lopp, ledningar, värmeanläggningar och tvättstugor. Lagen gäller dock inte ifråga bl a om allmän va-anläggning.

Inrättande eller förändring av gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning som normalt handläggs av fastighetsbildningsmyndigheten.

Till gemensamhetsanläggning ansluts de fastigheter som har nytta av anläggningen. Anslutningen kan i viss utsträckning ske tvångsvis. Rätten att bruka anläggningen är knuten till fastigheten som sådan och tillkommer inte ägaren eller innehavaren personligen. Delaktigheten i anläggningen hör s a s till fastigheten och kan inte överlåtas för sig.

Kostnaderna för anläggningens inrättande, drift och underhåll fördelas mellan delägande fastigheter, i princip efter deras nytta och utnyttjande av anläggningen. I sista hand svarar fastigheten för att bidraget betalas. Delägande fastighet kan således säljas exekutivt och bidraget tas ur köpeskillingen. Utdebiterat bidrag har förmånsrätt i deltagande fastighet före inteckning.

Gemensamhetsanläggning förvaltas enligt 1973 års lag om förvaltning av samfälligheter antingen av de deltagande fastighetsägarna själva (sk delägarförvaltning) eller av särskilt bildad samfällighetsförening (före- ningsförvaltning). För samfällighetsförening, som består av ägarna till de deltagande fastigheterna skall finnas stadgar och styrelse.

Genom de ändringar i anläggningslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1975 (SFS 1974:822) har hyresgästernas ställning enligt lagen förstärkts avsevärt. Bla skall vid förrättning hyresgästernas mening tillmätas lika stor betydelse som de berörda fastighetsägarnas. De kan också ansöka om förrättning. Hyresgästerna företräds av sin organisation. De nya bestämmelserna gäller tills vidare i första hand i de tre storstadsområdena. När anläggningen väl har kommit till stånd upphör emellertid hyresgästernas befogenheter med avseende på gemensamhets- anläggningen. De har således inte möjlighet att delta i förvaltningen. Denna tillkommer ägarna till de deltagande fastigheterna.

Detta är naturligt med hänsyn till att det ekonomiska ansvaret för anläggningen ytterst vilar på de till anläggningen anslutna fastigheterna.

Vad som har anförts äger motsvarande tillämpning i fråga om enskilda vägar (jfr ovan).

• Sida 130
•  Original

2.12. Ledningsra'tt

Enligt 1973 års ledningsrättslag kan den som vill utnyttja utrymme inom fastighet få rätt till det. Fråga om ledningsrätt prövas vid förrättning. Ledningsrätt omfattar befogenhet att inom fastigheten vidta de åtgärder som behövs för att dra fram och begagna ledningen. Det slags ledning som avses i lagen är tele- och annan svagströmsledning, starkströmsled- ning, va-ledning och ledning för fjärrvärme, olja m m (2 5).

Befogenheterna för ledningens innehavare motsvaras av skyldighet för ägaren till fastigheten att tåla intrånget av ledningen. Fråga om ledningsrätt kan omprövas vid ändrade förhållanden (33 å).

Ledningsrättsfrågor prövas i stort sett som frågor om fastighetsbildning enligt fastighetsbildningslagen (se 16 & ledningsrättslagen). Frågorna uppfattas i första hand som en angelägenhet för fastighetsägarna. Talerätt har bara de nyttjanderättshavare som direkt berörs av företaget.

2.13 Fastighetsbildningsfrågor m m

All fastighetsbildning sker vid förrättning. Genom fastighetsbildning kan ny fastighet tillskapas (avstyckning, klyvning, sammanläggning) eller bestående fastighet ändras (fastighetsreglering). Genom fastighetsregle- ring kan servitut (se legaldefinitionen i 14 kap 1 åjordabalken) bildas, ändras eller upphävas.

De grundläggande bestämmelserna om fastighetsbildning finns i 1972 års fastighetsbildningslag.

Nyttjanderättshavare har ställning som sakägare i den mån hans rätt berörs av den tillämnade åtgärden (jfr 5 kap 34 5).

På motsvarande sätt som har skett i anläggningslagen kan man tänka sig en förstärkning av nyttjanderättshavarnas ställning enligt fastighets- bildningslagen så att de kollektivt ges ett reellt inflytande vid förrättning också när deras rätt bara berörs mera indirekt. Övervägande skäl synes dock tala för att man åtminstone tills vidare inte genomför någon ändring på denna punkt. All fastighetsbildning skall nämligen i princip ske i överensstämmelse med de planer för marks användning som har fastställts (3 kap 2 och 3 åå). Det kan vid sådant förhållande förutsättas att hyresgästernas inflytande, liksom övriga medborgares, då kan utövas i samband med planläggningen. Utanför planlagt område torde den ifrågasatta ändringen till förmån för hyresgästkollektivet inte få någon större praktisk betydelse. Även andra skäl talar mot en ändring.

Vad som har anförts gäller som nämnts i tillämpliga delar i fråga om hyresgästinflytande i ledningsrättsfrågor.

Vissa åtgärder enligt fastighetsbildningslagen kan få betydelse för förvaltningen av en fastighet. Sålunda kan med stöd av lagen åtgärder vidtas med avseende på servitut; sådant kan tillskapas och förändras. Det får anses ligga i sakens natur att ett hyresgästkollektiv, om det ges befogenhet att förvalta fastigheten, respekterar sådant s k förrättningsser- vitut på samma sätt som det förutsätts att ägaren respekterar det. Såvitt kan bedömas bör det inte föreligga några svårigheter att få en rättelse till

• Sida 131
•  Original

stånd, om mot all förmodan hyresgästerna på den tjänande fastigheten skulle hindra eller försvåra utövandet av servitutsrätten.

Tvångsservitut kan tillskapas också på annat sätt än genom fastighets- bildning. Viktigast är därvid expropriationslagen från 1972 och VL. Vad som har anförts om förrättningsservitut gäller också andra slags tvångsser- vitut.

2.14. Bostadssaneringslagen

Bostadssaneringslagen (BSL) som tillkom 1973 är tillämplig på fastighet på vilken finns bostadslägenhet som fastighetens ägare regelmässigt hyr ut för annat ändamål än fritidsändamål och som inte utgör del av hans bostad. Om bostadslägenhet inte har den lägsta standard som kan godtas, får hyresnämnd under vissa förutsättningar meddela upprustningsåläggan- de eller användningsförbud. Bestämmelser om vad som skall förstås med lägsta godtagbara standard har tagits upp i 2 b &. Upprustningsåläggande och användningsförbud får förenas med vite. Efterkommer fastighetsäga- ren inte upprustningsåläggande, kan hyresnämnden i sista hand ställa fastigheten under tvångsförvaltning.

BSLzs regelsystem utgår från att upprustningsåläggande och använd- ningsförbud skall riktas mot fastighetens ägare (jfr t ex 3 & första stycket). Det är denne som skall vara verksam och det är mot honom tvångsmedlen riktar sig.

2.15. Tvängsförvaltning

Lagen om tvångsförvaltning av bostadsfastighet, som kom till år 1970, syftar till att möjliggöra ingripande mot fastighetsägare som mera systematiskt eftersätter skötseln av bostadsfastighet. Lagen har i stort sett samma tillämpningsområde som BSL.

Om en fastighetsägare väsentligen försummar vården av fastigheten eller underlåter att vidta uppenbart angelägna åtgärder för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten, kan hyresnämnden ställa fastigheten under förvaltning av annan, om det finns anledning anta att rättelse inte kommer att ske. Förvaltaren skall bla verka för att de olägenheter som har föranlett förvaltningsbeslutet undanröjs och att fastigheten genomgår sådana förbättringar och moderniseringar som kan beräknas ge skäligt ekonomiskt utbyte.

Tvångsförvaltningslagen är uppbyggd på samma sätt som BSL. Regel- systemet utgår m a 0 från att det är fastighetens ägare som har försummat sig och beslut som meddelas med stöd av lagen riktar sig mot ägaren.

Tvångsförvaltningslagen ses f n över av bostadsförvaltningsutredningen.

• Sida 132
•  Original

1.4. Beskattning av aktielägenheter

Ägaren av en aktielägenhet som är ägarens stadigvarande bostad inkomst— beskattas för lägenheten enligt en schablonmetod. Som inkomst, sk bostadsinkomst, upptas 3 % av den del av lägenhetens beskattningsvärde som överstiger 150 000 mark. Beskattningsgränsen är så avvägd att aktielägenheter av normal standard i allmänhet inte inkomstbeskattas. Utgifter i anslutning till bostadsinkomst är i princip inte avdragsgilla vid beskattningen. Dock får avdrag göras för räntor på lån som avser lägenheten.

Ägaren av en aktielägenhet som uthyrs inkomstbeskattas för lägenhe- ten enligt en konventionell metod. Som inkomst upptas hyran från vilken avdrag görs för avgifter till bostadsaktiebolaget och egna kostnader som hänför sig till lägenheten.

Ägare av aktielägenheter förmögenhetsbeskattas för värdet av aktier i bostadsaktiebolaget efter avdrag för skulder. Ägaren av en aktielägenhet, som är ägarens stadigvarande bostad, medges dock nedsättning av aktiernas beskattningsvärde med 40 % av den del detta inte överstiger 100000 mark. Vid förmögenhetsbeskattningen år 1975 tillämpas en skatteskala som för fysiska personer innebär att förmögenhetsskatt börjar utgå vid en beskattningsbar förmögenhet på 50 000 mark och då med 50 mark. På överskjutande belopp intill 100 000 mark utgår förmögenhets- skatt med 0,7 %.

Realisationsvinst (sk tillfällig försäljningsvinst) är skattepliktig in- komst. Realisationsvinst kan uppkomma vid försäljning av aktier i bostadsaktiebolag om aktierna varit isäljarens ägo under kortare tid än 5 år. Dock gäller i princip att ägaren av en aktielägenhet som han stadigvarande bebott är befriad från realisationsvinstskatt om han i anslutning till försäljningen köper en annan aktielägenhet som skall användas som hans stadigvarande bostad.

Bostadsaktiebolaget betalar i praktiken sällan skatt för inkomst och förmögenhet.

2.4. Hur kommer ägarlägenheter till stånd?

Ägarlägenheter kan komma till stånd på två sätt. Antingen kan en överenskommelse träffas mellan blivande medägare till en bostadsfastig- het eller också kan ägaren till en sådan fastighet ta initiativ till dennas uppdelning i syfte att sedan söka finna köpare av de olika enheterna. I båda fallen måste lagfart sökas, och i båda fallen skall ägarlägenheterna redovisas separat i fastighetsboken, var och en på sitt blad. Ingenting hindrar att uppdelningen görs redan på planeringsstadiet, men enskild äganderätt grundas först när huset är uppfört och lägenheterna blivit färdigställda.

Numera är det nästan bara det andra alternativet som tillämpas. I regel rör det sig om bostadsbyggnadsbolag som inrättar ägarlägenheter i av dem uppförda hus.

2.5. Finansiering och beskattning

Varken finansiering eller beskattning av ägarlägenheter syns föranleda några specialproblem. Det faller utom ramen för denna kortfattade orientering rörande dessa lägenheter att närmare redogöra vare sig för det tyska systemet för finansiering av bostadshus eller för beskattningen av bostadsfastigheter. Här må endast följande anföras.

Under den första tiden hade man vissa svårigheter beträffande hypo- teksbelåningen, då kreditinstituten inte ville gå med på annan form av

• Sida 143
•  Original

långivning än till hela den bostadsfastighet, i vars finansinering de hade engagerat sig. Det medförde ju att de som hade köpt en ägarlägenhet blev kollektivt medansvariga för alla de andras betalningsförmåga. Detta problem existerar emellertid inte längre, då kreditinstituten helt har accepterat separat belåning av de enskilda ägarlägenheterna. Erfarenheten har visat att detta inte äventyrar säkerheten för hypoteken. Därtill kommer att det inte heller saknas en marknad för vidare försäljning av ägarlägenheter, när en låntagare måste göra sig av med sin lägenhet.

Ur finansieringssynpunkt skiljer man ju inom förbundsrepubliken mellan tre slag av bostadsbyggande: offentligt understött, genom skatte- lättnader gynnat och fritt finansierat. Sedan några år skiljer man mellan två former av offentligt understött bostadsbyggande, den första och den andra stödformen. Den sistnämnda innebär en kompromiss mellan offentligt understött och beskattningsgynnat. Härigenom ges offentligt stöd i mera begränsad omfattning åt personer som friställer en med offentligt stöd tidigare tillkommen lägenhet (med begränsad storlek och hyra) eller vilkas årsinkomst med högst 40 % överstiger det relativt låga inkomststrecket för dem som är berättigade att erhålla finansieringshjälp enligt den första stödformen. Ägarlägenheter förekommer inom samtliga fyra kategorier av bostadsbyggande. Det fritt finansierade bostadsbyggan- det med höga produktionskostnader och krav på höga ägarinsatser torde dock dominera produktionen av ägarlägenheter.

Det framgår av det redan sagda att beskattningen av ägarlägenheter påverkas i den mån dessa representerar sådana delar av bostadsbyggandet där olika slag av skattelättnader medges.

11. Antal bidrags- tagare | % av antalet hushåll 1970 Totalutgift för bi- dragsverksamheten

Boendeformer som omfattas av bi- dragssystemet

Hushållskategorier som kan erhålla bidrag

Villkor för bidrag: Bostadsstandard

Lägsta utrymmes- standard för att bidrag skall utgå

Högsta gräns för utrymmesstandarden vid beräkning av

den bidragsgrun- dande bostadsutgif- ten

Hyreslägenheter, bostadsrättslägen- heter (i allm.nytt. fören.)

Alla hushållskate- gorier (barn under 18 år inräknas i hushållet)

Ej mer än 2 boende per rum, köket oräknat

Ej mer än 1 rum ut- över 1 rum per hus- hållsmedlem, köket oräknat

11) 130 200 perso- ner (1974) 120 milj mk (1974) Delas mellan

stat och kommunen

[) Hyreslägenheter, vissa ägarbo— städer

11) Alla boendefor-

mer

I) Hushåll med barn under 16 år, barnlösa makar som inte varit gifta mer än 2 är, vissa stu- derande

II) Pensionärshus- hushåll (även ensamstående) Ingen begränsning

Max.gräns förekom- mer som är beroende av hushållets

storlek

Alla självständiga boendeformer förut- satt att bostaden

är statligt belånad och/eller byggd efter viss tidpunkt Hushåll med barn under 18 år

Pensionärshushåll (även ensamstående)

Ingen begränsning

Ej mer än ³ rok för 1 pers

⁴ rok för 2—3 pers ⁵ rok för 4—5 pers (för större hushåll inga begränsningar)

11) 695 000 perso- ner (1974)

43 % av antalet pen-

sionärer

¹ 300 milj Skr (1974)

Kommun 100 %

I—II) Alla boende- former (för Ib)

måste dock egen

Alla boendeformer

bostad disponeras)

Ia) Hushåll med barn under 17 år

Ib) Barnfamiljer och hushåll utan barn där någon är minst 20 år (men ej folkpen- sionär)

II) Pensionärshushåll

Ingen begränsning

la) Inga be-

gränsningar

Ib) Högst 2 boende/ rum, 1 rum, var- dagsrum och kök oräknade

II) Beror av

kommunala

... .v...

Alla hushållskatego- rier utom a) arbets- föra makar som varit gifta mer än fem år utan försörjnings— börda för barn el. annan person

b) ensamstående ar- betsföra personer mellan 25 och 65 år

Bostaden måste ha en en viss min.yta som varierar med hushål- lets storlek 0. sam- mansättning

För ungdomshushåll får bostaden ej överstiga viss max.- yta

Alla boendeformer

Alla hushållskatego- rier

Ingen begränsning Ingen begränsning

• Sida 178
•  Original

Danmark

Finland

Norge

Sverige

Frankrike

Tyskland, förb.rep.

Lägsta utrustnings- standard för att bidrag skall läm- nas

Bostadsutgift Minimigräns för den faktiska bostads— utgiften

Maximigra'ns för den faktiska bostadsutgiften

Bidragsgrundande inkomst

Bostaden måste va— ra försedd med vat- ten, avlopp och elektricitet samt ha WC i omedelbar anknytning till lä- genheten

Bostadsutgiften mås- te uppgå till 15 % av hushålls- inkomsten upp

till 35 000 Dkr, dock lägst 2 400 Dkr per år, och 25 % av överskjutande inkomstbelopp

Bostadsutgiften bör ej överstiga hälf- ten av hushålls- inkomsten Hushållets samman- lagda beskattnings- bara inkomst enligt senaste taxering justerad med ett procentuellt till— lägg i förhållande till inkomstut— vecklingen

I) Bostaden måste anses duglig att använda som bo- stad Il) Inga standard- krav

I—II) Bostadsutgif- ten måste över— stiga en fast- ställd grun- andel som är graderad efter hushållets stor- lek och inkomst

! o. Il) Maxgränser finns som är beroen- de av relationen mellan hushållets och bostadens stor- lek

I) Hushållets sam- manlagda beskatt- ningsbara inkomst enligt senaste taxering till kom- munal inkomstskatt

Il) Pensionärens sidoinkomster ut- över folkpension och sociala under— stöd

Inga standardkrav utöver belånings- och åldersvillkoren nämnda under boendeform

Min.gränsen varierar från 1 600 Nkr per år för 1-personshus- håll till 3 000 Nkr per år för hus-

håll på 5 eller

fler personer

Max.gränsen varierar från 8 600 Nkr per år för l-persons- hushåll till

12600. Nkr per år för hushåll på 6

eller fler personer

Hushållets samman- lagda nettoinkomst enligt senaste taxering

I—II) Inga stan— dardkrav

Min.gräns förekom- mer endast för Ib) där den utgör 325 Skr per månad

för ensamstående (med eller utan barn) och 425 Skr för makar

Ib) Max.gränser vilka varie-

rar från 550

Skr per månad för l-personshushåll till 1 025 Skr per månad för makar med 5 el fler barn II) Max.gräns beror av kom- munala regler

Ia) 0. b) Familje- försörjarens eller makars sammanlagda taxerade inkomst enligt senaste taxering till stat-

lig inkomstskatt ll) Pensionärens sidoinkomster utöver folkpension och

Bostaden måste upp- fylla vissa sundhets- krav och ha tillgång till dricksvatten,

WC och möjligheter till uppvärmning. För pensionärshushåll kan undantag beviljas

Min.gräns, ”loyer minimum”, förekom- mer som varierar med hushållets stor- lek och inkomst Max.gränser finns som är beroende av hushållets storlek och bostadens typ

Hushållets samman- lagda beskattnings- bara inkomst

enligt taxeringen året före bidrags- året

lnga standardkrav

Ingen min.gräns fö- rekommer

Max.gränser finns som är beroende av hus- hållets storlek, bo- stadens ålder och standard samt dess belägenhet med hänsyn till bostadsortens storlek

Hushållets samman- lagda årsinkomst be- räknad på grundval av senaste 6-måna- dersperiod efter av- drag för vissa skat- tefria förmåner m m samt ett schablonbe-

lopp på 30 % för skatt

• Sida 179
•  Original

Inkomsttak

Bidragets storlek

Utbetalning

Danmark

Boligsikring ut- betalas ej om hus- hållsinkomsten över» stiger 75 000 Dkr

Bidraget beräknas med varierande pro- cent av bidrags- grundande bostads- utgift beroen-

de på hushållets storlek, inkomst och sammansättning med förmånligare regler för bl a pensionärshushåll Månadsvis i för- skott i regel di- rekt till hushållen

Finland

l—ll) Bostadsbidrag utgår inte om den bidragsgrundande inkomsten överstiger ett visst fast-

ställt inkomsttak

l—II) Bidraget utgör 55 —90 % av skillna- den mellan den fak- tiska bostadsutgif- ten och grundande- len beroende på hushållets storlek och inkomst

I o. 11) Månadsvis i förskott i regel direkt till hus- hållen

Norge

I praktiken genom sättet att beräkna bidragets storlek

Bidraget skall täcka 65 % av skill- naden mellan den faktiska bostadsut- giften och en i för- hållande till hus- hållets storlek och inkomst beräknad rimlig bostadsut- gift

Halvårsvis i för- skott i regel di- rekt till hushål- hållen

Sverige

I) I praktiken genom sättet att beräkna bidragets storlek

II) Sidoinkomsterna får ej överstiga

viss nivå

la) Det statliga bo- stadstilläggets storlek bestäms en- bart i förhållande till inkomst och barnantal

Ib) Statskommu- nalt bostadstillägg beräknas till högst 80 % av den del av bostadsutgiften som ligger mellan min. och maxgränsen för bostadsutgiften

II) Reglerna va- rierar mellan olika kommuner

Månadsvis i förskott i regel direkt till hushållen

Frankrike

I praktiken genom sättet att beräkna bidragets storlek

Bidraget beräknas med varierande pro— cent av skillnaden mellan den faktiska bostadsutgiften och ”loyer minimum” beroende på hushål- lets storlek och in- komster

Månadsvis i förskott i regel direkt till hushållen

Tyskland, förb.rep.

800. DM per månad för ensamstående med tillägg av 200 DM för varje ytterligare familjemedlem

Bidragets storlek bestäms i förhållande till hushållets stor- lek, inkomst och bo- stadsutgift

Månadsvis i förskott i regel direkt till hushållen

• Sida 180
•  Original

• Sida 181
•  Original

Bilaga H Normerade kalkyler över olika hushålls hyresbetalningsförmåga

PM utarbetad inom utredningarnas sekretariat

] Inledning

I bilaga 9 av betänkandet Solidarisk bostadspolitik (SOU 1974:18) redovisades vissa kalkyler för att belysa de ekonomiska förutsättningarna för hushållens bostadskonsumtion. De byggde på antaganden om förhål- landen som gällde år 1972.

Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna har nu med samma teknik belyst situationen år 1974. Antalet hushållstyper som medtagitsi kalkylerna är fler än förra gången. Valet har emellertid inte gjorts med andra anspråk än att belysa verkligheten för några vanligt förekommande hushållstyper.

3.5. Kalkylernas aktualitet

Vissa förändringar har skett från år 1974 till år 1975 i flertalet av de förutsättningar som kalkylerna i det föregående bygger på.

• Sida 193
•  Original

Inkomsterna har höjts. Hur ökningen har fördelats är känt endast såtillvida att vi vet att låglönegrupperna i likhet med föregående år fick ett extra lönepåslag även år 1975. De basbeloppsanknutna transfere— ringarna har stigit genom att basbeloppet höjts från 8 400 kr i maj 1974 till 9 400 kriju1i1975.

Folkpensionens grundbelopp höjdes den 1 januari 1975 för ensam- stående från 90 till 95 % av basbeloppet och för pensionärspar från 140 till 155 %. Med det basbelopp som kalkylerna i det föregående bygger på motsvarar dessa höjningar en ökning med 420 kr per år för ensamstående och med 1 260 kr per år för pensionärspar. Därutöver höjs folkpensionen årligen med 3 % av basbeloppet. Denna förmån, det 5 k pensionstillskot- tet, tillkommer de pensionärer som inte kunnat förvärva ATP eller som har lågt ATP-belopp. Pensionstillskottet uppgår fn till 18 % av basbelop- pet för en ensam pensionär och till 36 % för pensionärspar. Nästa höjning inträffar den 1 juli 1975.

Reglerna för inkomstprövningen av bostadsbidragen ändrades den 1 januari 1975. För statligt och statskommunalt bostadstillägg gäller nu att bidraget reduceras med 15 % av inkomstökningen upp till en inkomst på 54 000 kr och därefter med 24 % i stället för som tidigare med resp 12, 18 och 24 %. Ökningen från 12 till 15 % i de lägre inkomstlägena har ansetts kompenserad med att inkomstgränsen för fullt bidrag samtidigt höjdes från 23 000 kr till 26 000 kr för barnfamiljer och från 18 000 kr till 21 000 kr för hushåll utan barn.

Reglerna för inkomstprövningen av kommunalt bostadstillägg till folkpension ändrades så, att detta nu reduceras med en tredjedel av inkomsten utöver det avdragsfria beloppet mot tidigare hälften. Eftersom det avdragsfria beloppet utgör summan av folkpension och pensionstill- skott och därutöver 1 500 kr för den som är gift och 2 000 kr för den som är ensamstående kommer tilläggsbeloppets storlek att hållas oföränd- rat med hänsyn till såväl nominella höjningar av folkpensionerna som reella förbättringar genom de successiva höjningarna av pensionstill- skotten.

År 1975 sänktes statsskatten för flertalet inkomsttagare, under det att den genomsnittliga kommunala utdebiteringen ökade. Nettoeffekten härav har blivit positiv för de flesta. Förbättringen är dock mindre för hushåll med låga inkomster än för dem som ligger i normalinkomstlägen och något högre upp på inkomstskalan.

Flertalet av de angivna faktorerna har gett den från bostadspolitiska utgångspunkter bästa effekten för hushåll med medelhöga inkomster och med inkomster en bit över denna nivå. För hushåll med låga inkomster och/eller hög försörjningsbörda är bostadstilläggen alltjämt otillräckliga när det gäller att komplettera den egna hyresbetalningsförmågan.

• Sida 194
•  Original

lägenhet av tillräcklig storlek. Utgående bostadstillägg (alt 1), kr/år, vid nämnda hyra och inkomst

llusliållstyp

Behövlig bruttoinkomst vid ett utrymme enligt

1 norm II Prisalternativ

2

förslag

1

utredningarnas

Prisalternativ

2

Utgående bostadstillägg vid ett utrymme enligt

norm II

Prisal ternativ

1

Tabell 1 Inkomst kr/år, vid vilken ett hushåll av viss sammansättning kan betala hyran för en nyproducerad

utredningarnas förslag

2 1 Prisalternativ

Ensamstående förv arb utan barn Ensamstående pensionär, hel pension Ensamstående förtidspensionär, halv pension Ensamstående med studiemedel utan barn Makar, en förv arb, utan barn Makar, två förv arb, utan barn inkomstförd alt 1 inkomstförd alt 2 Makar, båda pensionärer med hel pension Två vuxna, båda har studie- medel Två vuxna, den ena med studie- medel, den andra med förv arb, utan barn Ensamstående förv arb med ett barn under 10 år

10— 15 år

Ensamstående med studiemedel med ett barn under 10 år Makar, en förv arb, med ett barn under 10 år Makar, två förv arb, med ett barn under 10 år inkomstförd alt 1 inkomstförd alt 2 Två vuxna, båda med studie— medel, med ett barn under 10 år Två vuxna, den ena med studie- medel, den andra med förv arb, med ett barn under 10 år Makar, en förv arb, med ett barn 10— 15 år Makar, två förv arb, med ett barn 10— 15 år inkomstförd alt 1 inkomstförd alt 2 Makar, en förv arb, med två barn, ett under 10 år och ett 10—15 år Makar, två förv arb med två

barn, ett under 10 år och ett 10—15 år inkomstförd alt 1 inkomstförd alt 2

20 500 13 500 17 700

14 900 29 100

33 500 31400

20 500 24 400

26 100

19 400 20 000

16 500

38 600

38 500 42 100

28 900

31 700

41 300

40 700 39 400

48 400

46 700 48 500

21 300 14 200 20 600

15 400 30 400

34 600 32 900

21 800 25 100

27 100

20 400 20 900

17 700 39 300

40 200 43 500

29 600

33 200 42 900

42 100 40 500

49 900

49 800 50 300

23 400 16 500 18 500

16 900 29 100

33 500 31400

20 500

24 400

26 100

21 600 21 800

17 100

38 600

38 500 42 100

28 900

31 700

41 300

40 700 39 400

51 500

50 500 51 500

24 400 17 500 21 700

18 000 30 400

34 600 32 900

21 800

25 100

27 100

23 300 23 100

18 500

39 300

40 200 43 500

29 600

33 200

42 900

42 100 40 500

54 000

53 000 53 400

700 3 460”

720 700

440 730

5 060” 1 200

1 200

3 060 3 060

3 060

2120

2 480 1 980

2 580

2 580

1 730

2 200 2 380

1610

2 230 1 980

1 200

3 580”

960 1 000

780 1 000

5 050”

1 680

1 680

3 540 3 540

3 540

2 740

2 990 2 520

3 780

3 780

2 230

2 700 2 920

2 040

2 520 2 420

2 200 3 700”

2 160 700

440 730

5 060" 1 200

1 200

4 020 4 020

4 020

2120

2 480 1 980

2 580

2 580

1 730

2 200 2 380

2180

2 860 2 710

3 780

2 230

2 700 2 920

1 750

2 420 2 330

• Sida 195
•  Original

Tabell 1 (forts)

Hushållstyp Behövlig bruttoinkomst vid ett Utgående bostadstillägg vid utrymme enligt ett utrymme enligt

norm ll utredningarnas norm ll utredningarnas forslag förslag

Prisalternativ Prisalternativ Prisalternativ Prisalternativ

1 2 1 2 1 2 1 2

Makar, en förv arb med tre

barn, två under 10 år och . ett 10—15 år 58 600 61000 66 700 69 400 1700 1210 Makar, två förv arb, med tre

barn, två under 10 år och ett 10—15 år inkomstförd alt 1 57 600 60100 65 900 70 100 2 460 2 360 1 550 inkomstförd alt 2 57 300 59 000 62500 64 900 2 510 2 990 2 560

a KBT har antagits utgå med hela bostadskostnaden före inkomstreduceringen.

• Sida 196
•  Original

Tabell 2 Hyresbetalningsförmåga för olika hushållstyper vid olika inkomst

llushållstyp

Normalbc— lopp, exkl hyra, enligt

socialhjälps—

normen

Faktisk inkomst

kr/år

Skatt kr/år

Barnbidrag Disp Bidrags— förskott kr/år

inkomst

kr/år

Skillnad disp ink — normalbe- lopp enl soci- alhjälpsnormen = egen hyresbe- talningsförmåga

Ensamstående för- värvsarbetande utan barn

Makar, en förvärvs- arbetande, utan barn

Makar, två för— värvsarbetande, utan barn inkomstförd alt 1

Makar, två för— värvsarbetandc, utan barn inkomstförd alt 2

Ensamstående för— värvsarbetande med ett barn under 10 år

10 260

15 300

18 000

18 000

14 280 + barnom- sorgskostn 690 690 690 690 690 690 920 1 150 1 380 1 610

10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000 26 000

16 000 18 000 20 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000

22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000 34 000 36 000

22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000 34 000 36 000

8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000

2 112 2 724 3 432 4 044 4 656 5 400 6 204 6 900 7 740

2 244 2 856 3 600 4 404 5 100 5 940 6 828 7 632 8 688

4 128 4 836 5 448 6 060 6 804 7 608 8 304 9 144

4 248 4 824 5 604 6 240 6 888 7 476 8 112 8 700

300 1 008 1 632 2 244 2 952 3 660 4 356

4 900 4 900 4 900 4 900 4 900 4 900 4 900 4 900 4 900

7 888 9 276 10 568 11 956 13 344 14 600 15 796 17 100 18 260

13 756 15144 16400 17 596 18 900 20060 21 172 22 368 23 312

17 872 19 164 20 552 21 940 23 196 24 392 25 696 26 856

17 752 19 176 20 396 21 760 23 112 24 524 25 888 27 300

12 900 14 900 16 600 17 892 19 268 20 656 21 948 23 240 24 544

+

+

+

+

+

2 372 984 308 1 696 3 084 4 340 5 536 6 840 8 000

1 544

156 1 100 2 296 3600 4 760 5 872 7 068 8 012

128 1 164 2 552 3 940 5 196 6 392 7 696 8 856

248 1 176 2 396 3 760 5 112 6 524 7 888 9 300

2 070

70 1 630 2 922 4 298 5 686 6 748 7 810 8 884

• Sida 197
•  Original

Tabell 2 (forts)

Hushållstyp Normalbe- Faktisk Skatt Barnbidrag Disp Skillnad disp

lopp, exkl inkomst kr/år Bidrags- inkomst ink , normalbe— hyra, enligt kr/år förskott kr/år lopp enl soci—

socialhjälps- kr/år alhjälpsnormen normen = egen hyresbe-

talningsförm åga

i Ensamstående för- 15 540 8 000 — 4 900 12 900 — 2 640 värvsarbetande med 10 000 —— 4 900 14 900 — 640 ettbarn10415 år 12 000 300 4 900 16 600 + 1 060

14 000 1008 4 900 17 892 2 352 16 000 1632 4 900 19 268 3 728 18 000 2244 4900 20 656 5116 20 000 2 952 4 900 21 948 6 408 22 000 3 660 4 900 23 240 7 700 24 000 4 356 4 900 24 544 9 004 Makar, en förvärvs- 19 320 22 000 4 404 1 500 19 096 — 224 arbetande. med ett 24 000 5 100 1 500 20 400 + 1 080 barn under 10 år 26 000 5 940 1 500 21 560 2 240 28 000 6 828 1 500 22 672 3 352 30 000 7 632 1 500 23 868 4 548 32 000 8 688 1500 24 812 5 492 34 000 10 008 1 500 25 492 6 172 36 000 10 752 1500 26 748 7 428 38 000 12 288 1 500 27 212 7 892 40 000 13 836 1500 27 664 8 344 42 000 14 580 1 500 28 920 9 600

i Makar, en förvärvs- 20 580 22 000 4 404 1 500 19 096 — 1 484 1 arbetance, med ett 24 000 5 100 1 500 20 400 — 180 barn 10—15år 26 000 5 940 1500 21 560 + 980

* 28 000 6 828 1 500 22 672 2 092 30 000 7 632 1 500 23 868 3 288 ; 32 000 8 688 1500 24 812 4 232 i 34 000 10 008 1500 25 492 4 912 1 36 000 10 752 1500 26 748 6168 1 38 000 12 288 1 500 27 212 6 632 , 40 000 13 836 1 500 27 664 7 084

42 000 14 580 1 500 28 920 8 340 44 000 16 116 1 500 29 384 8 804 46 000 17 652 1 500 29 848 9 268

Makar, två förvärvs- 22 020 22 000 4 128 1 500 19 372 — 2 648 arbetance, med ett 24 000 4 836 1 500 20 664 , 1 356

* barn under 10 år 26 000 5 448 1 500 22 052 + 32 * inkomstförd alt 1 28 000 6 060 I 500 23 440 1 420 . 30 000 6 804 1 500 24 696 2 676 i 32 000 7 608 1500 25 892 3 872 1 34 000 8 304 1 500 27 196 5 176 1 36 000 9 144 1 500 28 356 6 336

38 000 10 032 1 500 29 468 7 448 40 000 10 836 1 500 30 664 8 644

9 588

• Sida 198
•  Original

Tabell 2 (forts)

Hushåll styp Normalbe- Faktisk Skatt Barnbidrag Disp Skillnad disp

lopp, exkl inkomst kr/år Bidrags- inkomst ink — normalbe- hyra, enligt kr/år förskott kr/år lopp enl soci-

socialhjälps- kr/år alhjälpsnormen normen = egen hyresbe-

talningsförmåga

Makar, två förvärvs— 22 020 arbetande, med ett + barnom- barn under 10 år sorgskostn inkomstförd alt 2 1 610 26 000 5 604 1 500 21 896 — 1 734 1 840 28 000 6 240 1 500 23 260 — 600 1840 30 000 6 888 1500 24 612 + 752 2 070 32 000 7 476 1 500 26 024 1 934 2 300 34 000 8 112 1 500 27 388 3 068 2 530 36 000 8 700 1 500 28 800 4 250 2 530 38 000 9 480 1 500 30 020 5 470 2 760 40 000 10152 1500 31348 6568 2 760 42 000 10 860 1 500 32 640 7 860 2 990 44 000 11 664 1 500 33 836 8 826 3 220 Makar, två förvärvs- 23 280 24 000 4 836 1 500 20 664 — 2 616

arbetande med ett 26 000 5 448 1 500 22 052 — 1 228 barn 10—15 år 28 000 6 060 1 500 23 440 + 160 _ inkomstförd alt 1 30 000 6 804 1 500 24 696 1 416 ; 32 000 7 608 1500 25 892 2 612 ' 34 000 8 304 1500 27196 3 916 36 000 9 144 1 500 28 356 5 076 38 000 10 032 1 500 29 468 6 188 40 000 10 836 1 500 30 664 7 384 42 000 11 892 1500 31608 8 328 44 000 13 212 1500 32 288 9 008 Makar, två förvärvs- 23 280 26 000 5 604 1 500 21 896 — 1 384 arbetande, med ett 28 000 6 240 1 500 23 260 — 20 bam10—15 år 30 000 6 888 1500 24 612 + 1332 inkomstförd alt 2 32 000 7 476 1 500 26 024 2 744 34 000 8 112 1 500 27 388 4 108 36 000 8 700 1 500 28 800 5 520 38 000 9 480 1 500 30 020 6 740 40 000 10152 1500 31348 8 068 42 000 10 860 1 500 32 640 9 360 Makar, en förvärvs- 24 600 26 000 5 940 3 000 23 060 — 1 540 arbetande, med två 28 000 6 828 3 000 24 172 — 428 barn, ett under 10 30 000 7 632 3 000 25 368 + 768 år, ett 10—15 år

• Sida 199
•  Original

Tabell 2 (forts)

Hushållstyp

Normalbe- lopp, exkl hyra, enligt socialhj älps— normen

Faktisk inkomst kr/år

Skatt kr/år

Barnbidrag Disp Bidrags- förskott kr/år

inkomst kr/år

Skillnad disp ink — normalbe- lopp enl soci- alhjälpsnormen = egen hyresbe- talningsförmåga

Makar, två förvärvs- arbetande, med två barn, ett under 10 år, ett 10—15 år inkomstförd alt 1

Makar, två förvärvs- arbetande, med två barn, ett under 10 år, ett 10—15 år inkomstförd alt 2

Makar, en förvärvs- arbetande, med tre barn, två under 10 år, ett 10—15 år

27 300

27 300 + barnom- sorgskostn 1 610 1 840 2 070 2 070 2 300 2 300 2 530 2 760 2 760 2 990 2 990 3 220

28 620

30 000 32 000 34 000 36 000 38 000 40 000 42 000 44 000 46 000 48 000 50 000 52 000 54 000 56 000 58 000

32 000 34 000 36 000 38 000 40 000 42 000 44 000 46 000 48 000 50 000 52 000 54 000

32 000 34 000 36 000

6 804 7 608 8 304 9 144 10 032 10 836 11 892 13 212 13 956 15 492 17 040 17 784 19 320 20 856 21 600

7 476 8112 8 700 9 480 10152 10 860 11 664 12 204 13 056 13 920 14 664 15 432

8 688 10 008 10 752

3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000

3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000

4 500 4 500 4 500

26 196 27 392 28 696 29 856 30 968 32 164 33 108 33 788 35 044 35 508 35 960 37 216 37 680 38 144 39 400

27 524 28 888 30 300 31 520 32 848 34 140 35 336 36 796 37 944 39 080 40 336 41 568

27 812 28 492 29 748

_ 2 360 _ 1 104 + 92 1 396

2 556 3 668 4 864 5 808 6 488 7 744 8 208 8 660 9 916 10 380 10 844 12 100

_ 1386 - 252 + 930 2 150

3 248 4 540 5 506 6 736 7 884 8 790 10 046 11 048

— 808 — 128 + 1128

• Sida 200
•  Original

Tabell 2 (forts)

Hushållstyp Normalbe- Faktisk Skatt Barnbidrag Disp Skillnad disp lopp, exkl inkomst kr/år Bidrags- inkomst ink — normalbe- hyra, enligt kr/år förskott kr/år lopp enl soci- socialhja'lps- kr/år alhja'lpsnormen normen = egen hyresbe-

talningsförmåga

Makar, två förvärvs— 31 320 32 000 7 608 4 500 28 892 — 2 428 arbetande, med tre 34 000 8 304 4 500 30 196 — 1 124 barn, två under 10 36 000 9 144 4 500 31 356 + 36 år, ett 10—15 år 38 000 10 032 4 500 32 468 1 148 inkomstförd alt 1 40 000 10 836 4 500 33 664 2 344 42 000 11 892 4 500 34 608 3 288 44 000 13 212 4 500 35 288 3 968 46 000 13 956 4 500 36 544 5 224 48 000 15 492 4 500 37 008 5 688 50 000 17 040 4 500 37 460 6 140 52 000 17 784 4 500 38 716 7 396 54 000 19 320 4 500 39180 7 860 56 000 20 856 4 500 39 644 8 324 58 000 21 600 4 500 40 900 9 580 60 000 23 136 4 500 41 364 10 044 62 000 24 684 4 500 41816 10 496 64 000 25 464 4 500 43 036 11 716 66 000 26 976 4 500 43 524 12 204 68 000 28 500 4 500 44 000 12 680 70 000 29 250 4 500 45 244 13 924 72 000 30 744 4 500 45 756 14 436

Makar, två förvärvs- 31 320 arbetande, med tre + barnom- barn, två under 10 sorgskostn år, ett 10—15 år, 2 760 36 000 8 700 4 500 31 800 — 2 280

inkomstförd alt 2 2 760 38 000 9 480 4 500 33 020 — 1 060 2 760 40 000 10 152 4 500 34 348 + 268 2 760 42 000 10 860 4 500 35 640 1 560 3 220 44 000 11 664 4 500 36 836 2 296 3 220 46 000 12 204 4 500 38 296 3 756 3 220 48 000 13 056 4 500 39 444 4 904 3 680 50 000 13 920 4 500 40 580 5 580 3 680 52 000 14 664 4 500 41 836 6 836 3 680 54 000 15 432 4 500 43 068 8 068 3 680 56 000 16392 4 500 44108 9 108 4140 58 000 17 460 4 500 45 040 9 580 4 140 60 000 18 000 4 500 46 500 11 040 4140 62 000 18 828 4 500 47 672 12 212 4 140 64 000 19 980 4 500 48 520 13 060 4 140 66 000 21 264 4 500 49 236 13 776 4 600

• Sida 201
•  Original

Tabell 3 Hyresbetalningsförmåga för vissa grupper av pensionärer

Hushållstyp Normalbe- Folkpen- Pensions- ATP Skatt Disp Skillnad lopp, exkl sion tillskott kr/år kr/år ink disp ink — hyra, enligt kr/år kr/år kr/år normalbe- socialhjälps— lopp enligt normen socialhjälps- kr/år normen =

egen hyres- betaln — förmåga

Ensamstående 7 560 7 560 1512 — _ 9 072 + 1512 ålderspensionär 7 560 1 512 1 000 — 10 072 2 512

7 560 520 2 000 — 10 080 2 520 7 560 -— 4 000 456 11 104 3 544 7 560 — 6 000 1284 12 276 4 716 7 560 — 8 000 2108 13 452 5 892 7 560 — 10 000 2 936 14 624 7 064 7 560 — 12 000 3 764 15 796 8 236 7 560 — 14000 4588 16 972 9412

Makar, båda 12 600 11 760 3 024 — — 14 784 + 2 184 ålderspensionå- 11 760 3 024 1 000 — 15 784 3 184 rer. Makarna 11 760 3 024 2 000 — 16 784 4 184 har lika stora 11 760 1 040 4 000 88 16 712 4 112 inkomster 11 760 — 6 000 464 17 296 4 696 11760 — 8 000 1290 18 470 5 870 11 760 _ 10 000 2 120 19 640 7 040 11760 — 12000 2944 20816 8216 11760 — 14 000 3 770 21990 9 390 Folkpen- ATP Lön sion kr/år kr/år kr/år Ensamstående 7 560 7 560 9 360 — 2 449 14 471 + 6 911 förtidspensio— när, hel pension Ensamstående 10 260 3 780 4 680 4 000 589 11 871 + 1 611 förtidspensio- 6 000 1 426 13 034 1 774 när, halv 8 000 2 232 14 228 3 968 pension 10 000 3 069 15 391 5 131 12 000 3 906 16 554 6 294

• Sida 202
•  Original

Tabell 4 Hyresbetalningsförmåga för vissa hushåll med studiemedel

Hushållstyp Normalbe- Faktisk Skatt, Utgående Bambi- Disponibel Skillnad disp lopp, exkl inkomst, kr/år studie- drag inkomst, belopp—social- hyra, enl kr/år medel, Bidrags- kr/år hjälpens nor- social- kr/år förskott, malbelopp = hj älps- kr/år egen hyresbe- normen taln förmåga

+1500

En vuxen med stu- 10 260

diemedel

18 000 +5 520

Två samboende vuxna med stu— diemedel

En vuxen med 14 280 studiemedel, + barnom- ett barn un- sorgskostn der 10 år 690

Två samboende 22 020 vuxna med stu- + barnom- diemedel, ett sorgskostn barn under 10 år 690

Makar, en med 18 000 förv arbete, en 22 000 4 404 11 760 — 29 356 +11 356 med studiemedel 24 000 5 100 11 760 — 30 660 +12 660

Två samboende, en 22 020 med förv arbete, + barnom- en med studie- sorgskostn medel, med ett 920 20 000 3 600 13 860 1 500 31 760 + 8 820 barn under 10 år 1 150 22 000 4 404 13 860 1 500 32 956 + 9 786 1 380 24 000 5 100 13 860 1 500 34 260 +10 860 1610 26 000 5 940 13 860 1 500 35 420 +11 790 1 840 28 000 6 828 13 860 1500 36 532 +12 672 1 840 30 000 7 632 13 860 1 500 37 728 +13 868 2 070 32 000 8 688 13 860 1500 38 672 +14 582 2 300 34 000 10 008 13 700 1 500 39192 +14 872 2 530 36 000 10 752 12 900 1 500 39 648 +15 098 2530 38000 12288 12100 1500 39312 +14 762

2 760 40 000 13 836 11 300 1 500 38 964 +14 184 2 760

• Sida 203
•  Original

Tabell 5 Skillnad, kr per år, mellan subventionsbehov och utgående bostadstillägg vid olika bostadspriser

Hushållstyp

Faktisk inko mst kr/ år

⁴ 000 ⁵ 000 ⁶ 000 ⁷ 000

Ensamstående förv arb utan barn

Makar, en förv arb utan barn Makar, två förv arb, utan barn, inkomstförd alt 1 Makar, två förv arb, utan barn, inkomstförd alt 2

10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000 26 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000 34 000 36 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000 34 000 36 000 —3 760 —3 760 —3 452 —2 064 — 676 + 580 +1 776 +3 080

m

—4 040 —4 040 —3 732 —2 344 — 956 + 960 +1 496 +2 800 +3 792

Anm. [ de inrutade fälten utgår inte bostadstillägg.

—4 080 —4 080 —3 772 -—2 384 — 996 + 260 +1 456 +2 760 +3 752 —5 040 —5 040 —3 940 —2 744 —1440 — 448 + 472 +] 416 —4 600 ——4 600 —4 292 —2 904 —1 516 — 260 + 936 +2 240 +3 232 —5 320 —5 320 —4 220 —3 024 —1 720 — 728 + 192 +1 136 +] 792 —5 320 —4 156 —2 768 —1 500 — 412 + 532 +] 548 +2 420 —5 320 —4 144 —2 924 —1676 »- 496 + 664 +] 740 +2 864

Skillnad mellan subventionsbehov och utgående bostadstillägg (alt 1) vid nedanstående bostadSpris, kr/år

11 000

⁸ 000

⁹ 000 10 000 12 000 13 000

—5 600 —5 600 —5 292 —3 904 —2 516 _1 260 _ 64 +1 240 +2 232 —5 600 ——5 600 —4 500 —3 304 —2 000 —1 008 — 88 + 856 +1 512 —5 600 —4 436 —3 048 —1 780 — 692 + 252 +1 268 +2 140 —5 600 —4 424 —3 204 —1 960 — 776 + 384 +1 460 +2 584

• Sida 204
•  Original

Tabell 5 (forts)

Hushållstyp

Faktisk inkomst kr/ år

Skillnad mellan subventionsbehov och utgående bostadstillägg (alt 1) vid nedanstående bostadspris, kr/år

⁴ 000 ⁵ 000 ⁶ 000 ⁷ 000 ⁸ 000 ⁹ 000

10 000

11000

12 000 13 000 14 000

Ensamstående förv arb med ett barn under 10 år Ensamstående förv arb med ett barn 10—15 år

Makar, en förv arb, med ett barn under 10 år

⁸ 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000 26 000 ⁸ 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000

20 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000 34 000 36 000 38 000 40 000 42 000

—2 860 —2 860 —1 230 + 62 +1 438 +2 826 +3 888 +4 950 +6 024 +7 026 —2 860 —2 860 —1 800 — 508 + 868 +2 256 +3 548 +4 840 +6 144 —3 100 —3 100 —2 020 — 860 + 252 +1 448 +2 272 +2 760 +3 752 +3 892 +4 344 +5 600 —3 140 —3 140 —1 510 — 218 +1 158 +2 546 +3 608 +4 670 +6 746 +7 746 —3 140 —3 140 —2 080 — 788 + 588 +1 976 +3 268 +4 560 +5 864 —4 100 —4 100 —3 020 —1 860 — 748 + 448 +] 272 +] 760 +2 752 +2 892 +3 344 +4 600 —3 180 —3 180 —1 550 — 258 +1 118 +2 506 +3 568 +4 630 +5 704 +6 706 —3 180 —3 180 —2 120 — 828 + 548 +] 936 +3 228 +4 520 +5 824 —4 140 —4 140 —3 060 —1 900 — 788 + 408 +1 232 +1 720 +2 712 +2 888 +3 088 +4 056 —3 460 —3 460 —1 830 -— 538 + 838 +2 226 +3 288 +4 350 +5 424 +6 426 —3 460 —3 460 —2 400 —1 108 + 268 +] 656 +2 948 +4 240 +5 544 ——4 420 —4 420 —3 340 —2 180 —1 068 + 128 + 952 +1 440 +2 432 +2 608 +2 808 +3 776 —3 740 —3 740 —2 110 —— 818 + 558 +] 946 +3 008 +4 070 +5 144 +6 146 —3 740 —3 740 —2 680 —1 388 — 12 +1 376 +2 668 +3 960 +5 264 —4 700 —4 700 —3 620 —2 460 —1 348 4 152 + 672 +1 160 +2 152 +2 328 +2 528 +3 496 —4 740 —4 740 —3 110 —1 818 — 442 + 946 +2 008 +3 070 +4 144 +5 146 -—4 740 —4 740 —3 680 —2 388 —1 012 + 376 +1 668 +2 960 +4 264 —4 740 —4 740 —3 660 —2 500 —1 388 — 192 + 632 +1 120 +2 112 +2 288 +2 488 +3 456

• Sida 205
•  Original

Hushållstyp Faktisk Skillnad mellan subventionsbehov och utgående bostadstillägg (alt 1) vid nedanstående bostadspris, kr/ar

' ! Lei/(årms 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 11 000 12 000 13 000 14 000

Makar, en förv 22 000 43 100 —4 100 —4 140 —4 420 —4 700 —4 740 arb, med ett barn 24 000 —3 100 —4 100 —4 140 —4 420 —4 700 —4 740 10—15 år 26 000 —2 120 —3 120 —3 160 —3 440 v3 720 —3 760 28 000 ——1 008 —2 008 —2 048 —2 328 —2 608 —2 648 30000 + 188 — 812 — 852 —1132 -—1 412 —1 452 32 000 +1012 + 12 —- 28 , 308 — 588 -— 628 34 000 +1 500 + 500 + 460 + 180 - 100 — 140 36 000 +2 492 +1492 +1452 +1 172 + 892 + 852 38 000 +] 628 +1 348 +] 068 +1 028 40 000 +1 828 +] 548 +1 268 +] 228 42 000 +2 796 +2 516 +2 236 +2 196 44 000 +2 972 +2 692 +2 412 +2 372 46 000 +2 868 +2 588 +2 548 Makar, två förv 22 000 —3 100 —4 100 —4 420 —4 700 —4 740 arb, med ett barn 24 000 —3 100 —4 100 —4 420 —4 700 —4 740 under 10 år, in- 26 000 —3 068 —4 068 —4 388 —4 668 —4 708 komstförd alt 1 28 000 —1 680 —2 680 -—3 000 —3 280 —3 320 30 000 — 424 —1424 —1744 —2 024 —2 064 32 000 + 772 — 228 — 548 — 828 — 868 34 000 +2 004 +1 004 + 684 + 404 + 364 ³⁶ 000 +2 972 +1972 +1652 +1372 +1332 38 000 +3 844 +2 844 +2 524 +2 244 +2 204 40 000 +4 788 +3 788 +3 468 +3 188 +3 148 42 000 +5 588 +4 588 +4 124 +3 844 +3 804 Makar, två förv 26 000 —3 100 —4 100 —4 420 —4 700 —4 740 arb, med ett barn 28 000 —3 100 —4 100 —4 420 —4 700 —4 740 under 10 år, in- 30 000 —2 348 —3 348 —3 668 —3 948 —3 988 komstförd alt 2 32 000 —1 166 —2 166 —2 486 ——2 766 —2 806 34 000 — 104 —1 104 —1424 —1 704 —1 744 36000 + 886 — 114 — 434 — 714 — 754 38 000 +1 866 + 866 + 546 + 266 + 226 40 000 +2 712 +1712 +1392 +1 112 +1072 42 000 +2 396 +2 116 +2 076 44 000 +3 074 +2 794 +2 754 46 000 +4 016 +3 736 +3 696

• Sida 206
•  Original

Tabell 5 (forts)

Hushållstyp Faktisk Skillnad mellan subventionsbehov och utgående bostadstillägg (alt 1) vid nedanstående bostadspris, kr/år

inkomst kI/år 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 11 000 12 000 13 000 14 000

Makar, två förv 24 000 —-3 100 —4 100 —4 140 —4 420 ——4 700 —4 740 arb, med ett barn 26 000 —3 100 —4 100 ——4 140 —4 420 -—4 700 —4 740 10—15 år, in- 28 000 —-2 940 —3 940 —3 980 ——4 260 —4 540 —4 580 komstförd alt 1 30 000 —1 684 —2 684 —2 724 —3 004 -—3 284 —3 324 32 000 — 488 —1488 —1 528 —1808 —2 088 —2 128 34 000 + 744 — 256 — 296 — 576 — 856 - 896 36000 +1712 + 712 + 672 + 392 + 112 + 72 38 000 +2 584 +1 584 +1 544 +1 264 + 984 + 944 40 000 +3 528 +2 528 +2 488 +2 208 +1 928 +1 888 42 000 +3 144 +2 864 +2 584 +2 544 44 000 +3 536 +3 256 +2 976 +2 936 Makar, två förv 26 000 —3 100 —4 100 —4 140 —4 420 —4 700 —4 740 arb, med ett bam 28 000 —3 100 —4 100 —4 140 —4 420 —4 700 —4 740 10—15 år, in- 30 000 —1 768 —2 768 —2 808 —3 088 —3 368 —3 408 komstförd alt 2 32 000 — 356 —1 356 —1 396 —1 676 »1 956 —1 996 34 000 + 936 » 64 — 104 — 384 — 664 — 704 36 000 +2156 +1156 +1 116 + 836 + 556 + 516 38 000 +3 136 +2 136 +2 096 +] 816 +1 536 +1 496 40000 +4 212 +3 212 +3172 +2 892 +2 612 +2 572 42 000 +5 360 +4 360 +4 176 +3 896 +3 616 +3 576 Makar, en förv 26 000 —2 200 —3 200 —3 240 —3 520 —3 800 —3 840 —4 840 —5 840 arb, med två barn, 28 000 —2 200 —3 200 —3 240 —3 520 43 800 —3 840 —4 840 —5 840 ett under 10 år 30 000 —1432 —2 432 —2 472 —2 752 —3 032 —3 072 —4 072 —5 072 och ett 10—15 år 32 000 — 608 —1608 —1648 —1928 —2 208 —2 200 . —3 200 —4 200 ³⁴ 000 — 120 —1120 —1 160 41440 41720 —1760 —2 760 —3 760 36 000 + 872 — 128 — 168 — 448 — 728 — 768 —1 768 —2 768 38 000 +1048 + 48 + 8 — 272 — 552 — 592 —1592 —2 592 40 000 +1 248 + 248 + 208 — 72 — 352 — 392 —1 392 —2 392 42000 +2 216 +1216 +1176 + 896 + 616 + 576 — 424 —1424

• Sida 207
•  Original

Hushållstyp Faktisk Skillnad mellan subventionsbehov och utgående bostadstillägg (alt 1) vid nedanstående bostadspris, kr/år

' k t f,,åms 4 000 5 000 6 000 7 000 s 000 9 000 10 000 11 000 12 000 13 000 14 000

44 000 +] 352 +1072 + 792 + 752 + 248 —1 248 46 000 +] 528 +1 248 + 968 + 928 — 72 —1 072 48 000 +2 460 +2 180 +] 900 +1 860 + 860 — 140 50 000 +2 588 +2 308 +2 028 +1 988 + 988 — 12 52 000 +2 376 +2 096 +2 056 +1 056 + 56 54 000 +2 932 +2 892 +1 892 + 892 56 000 +3 016 +2 976 +1 976 + 976 58 000 +3 088 +2 088 +1 088 Makar, två förv 28 000 —3 840 —4 840 —5 840 arb, med två barn, 30 000 —3 840 »4 840 —5 840 ett under 10 år 32 000 —3 748 —4 748 —5 748 och ett 10—15år, 34000 —2 516 ——3 516 —4 516 inkomstförd alt 1 36 000 —1 548 —2 548 ——3 548 38 000 — 676 —1 676 —2 676 40 000 + 268 — 732 —1 732 42 000 + 924 — 76 —1076 44000 +1316 + 316 — 684 46 000 +2 284 +1 284 284 48 000 +2 460 +] 460 460 50 000 +2 660 +1 660 + 660 52000 +3 532 +2 532 +1532 54000 +3 612 +2612 +1612 56 000 +3 692 +2 692 +] 692 58 000 +4 564 +3 564 +2 564

Makar, två förv 32 000 —3 840 —4 840 —5 840 arb, med två barn, 34 000 —3 912 —4 912 —5 912 ett under 10 år 36 000 —3 174 —4 174 —5 174 och ett 10—15 år, 38 000 —2 194 —3 194 —4 194 inkomstförd alt 2 40 000 —1 348 —2 348 —3 348 42 000 —- 344 —1 344 —2 344 44 000 + 334 — 666 —1 666 46 000 +1 276 + 276 — 724 48 000 +2136 +1 136 + 136 50 000 +2 790 +] 790 + 790 52 000 +3 662 +2 662 +1 662 54 000 +4 280 +3 280 +2 280

+ +

• Sida 208
•  Original

Tabell 5 (forts)

Hushållstyp Faktisk Skillnad mellan subventionsbehov och utgående bostadstillägg (alt 1) vid nedanstående bostadspris, kr/år

inkomst kI/ål 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000 11 000 12 000 13 000

Makar, en förv 32 000 —1 300 —2 300 —2 340 —2 620 —3 020 —3 060 —3 340 —3 620 —4 620 —5 620 arb med tre barn, 34 000 —1420 —2 420 —2 460 —2 740 —3 212 —3 252 —3 532 —3 812 —4 812 —5 812 två under 10 år 36 000 — 484 —-1484 —1 524 —1 804 —2 348 —2 388 —2 668 —2 948 —3 948 —4 948 och ett 10—15 år 38 000 — 284 —1284 —1324 —1604 —2 172 —2 212 —2 492 —2 772 —3 772 —4 772 40 000 — 120 —1 120 —1 160 ——1 440 —1972 —2 012 -—2 292 —2 572 —3 572 —4 572 42 000 + 884 — 116 — 156 —— 436 —1004 —1044 —1 324 —1604 —2 604 —3 604 44000 +1060 + 60 + 20 — 260 — 828 — 868 —1 148 —1428 _2428 —3 428 46 000 +1236 + 236 + 196 — 84 _ 652 — 692 —— 972 —1252 —2 252 —3 252 48 000 +2 204 +1 204 +1 164 + 884 + 280 240 — 40 — 320 —1 320 —2 320

+ 50 000 +2 344 +1344 +1 304 +1024 + 408 + 368 + 88 — 192 —1 192 —2 192

52 000 +1420 +1 140 + 476 + 436 + 156 _ 124 —1 124 —2 124 54 000 +2 256 +1976 +1 312 +1272 + 992 + 712 — 288 —1288 56 000 +2 360 +2 080 +1416 +1376 +1096 + 816 — 184 —1 184 58 000 +2172 +1 508 +1468 +1 188 + 908 — 92 —1 092 60 000 +3 024 +2 408 +2 368 +2 096 +1 816 + 816 — 184 62 000 +2 544 +2 504 +2 224 +1 944 + 944 —— 56 64 000 +2 632 +2 352 +2 072 +1 072 + 72 66 000 +3 504 +3 224 +2 944 +] 944 + 944 68 000 +3 352 +3 072 +2 072 +] 072 70 000 +3 504 +3 224 +2 224 +] 224 72 000 +3 988 +2 988 +] 988

Makar, två förv 32 000 —3 500 —4 500 —5 500 arb, med tre barn, 34 000 —3 572 —4 572 —5 572 två under 10 år 36 000 —3 728 —4 728 ——5 728 och ett 10—15 år, 38 000 42 856 —3 856 —4 856 inkomstförd alt 1 40000 —1 912 —2 912 —3 912 42 000 —1 256 —2 256 —3 256 44 000 — 864 —1 864 —2 864 46 000 + 104 — 896 —1 896 48 000 + 280 — 720 —1 720 50000 + 480 — 520 —1520 52 000 +1 352 + 352 — 648

• Sida 209
•  Original

Hushållstyp

Faktisk inkomst kr/år

Skillnad mellan subventionsbehov och utgående bostadstillägg (alt 1) vid nedanstående bostadspris, kr/ar

⁴ 000 ⁵ 000 ⁶ 000 ⁷ 000 ⁸ 000 ⁹ 000

10 000

11000

12 000 13 000 14 000

Makar, två förv arb, med tre barn, två under 10 år, ett 10—15 år, in- komstförd alt 2

54 000 56 000 58 000 60 000 62 000 64 000 66 000 68 000 70 000 72 000 36 000 38 000 40 000 42 000 44 000 46 000 48 000 50 000 52 000 54 000 56 000 58 000 60 000 62 000 64 000 66 000 68 000 +2 592 +2 672 +2 312 +2 392 +3 264 +3 392 +2 032 +2112 +2 984 +3112 +3180 +4 016 +1 992 +2 072 +2 944 +3 072 +3 140 +3 976 +4 080 +4 172 +5 080 +1 712 +1 792 +2 664 +2 792 +2 860 +3 696 +3 800 +3 892 +4 800 +4 928 —3 484 —3 724 —3 708 »2 704 42 256 —1 084 — 224 + 200 +1 072 +1 920 +2 576 +2 664 +3 788 +4 576 +5 040 +5 372 +5 256

+1432 +1512 +2 384 +2512 +2 580 +3416 +3 520 +3612 +4 520 +4 648

—3 764 —4 004 —3 988 —2 984 —2 536 —1 364 — 504 — 80 + 792 +1 640 +2 296 +2 384 +3 508 +4 296 +4 760 +5 092 +4 976

+ 432 + 512 +1384 +1512 +1580 +2416 +2520 +2612 +3 520 +3 648

—4 764 —5 004 —4 988 —3 984 —3 536 —2 364 —1 504 —1 080 — 208 + 640 +] 296 +1 384 +2 508 +3 296 +3 760 +4 092 +3 976

— 568 _ 488 384 512 + 580 +1416 +1520 +1612 +2 520 +2 648

—5 764 —6 004

+ +

"—5 988

—4 984 —4 536 #3 364 —2 504 —2 080 —1 208 — 360 + 296 + 384 +1 508 +2 296 +2 760 +3 092 +2 976

—1568 —1488

+ + +

616 488 420 416 520 612

+1520 +1648

—6 764 —7 004 —-6 988 »5 984 —5 536 —4 364 —3 504 —3 080 —2 208 —1 360

704 616

+ 508 +1 296 +] 760 +2 092 +] 976

• Sida 210
•  Original

Tabell 6 Subventionsbehov samt faktiskt utgående bostadstillägg (KBT) för några typer av pensionärshushåll

Hushållstyp Folkpension ATP Subventionsbehov vid ett årligt KBT vid alt 2 och ett årligt + pensions- + lön bostadSpris av ..... kr bostadspris av . . . . . kr

tillskott kr/år kr/åj 3 000 4 000 5 000 3 000 4 000 5 000

Ensamstående ålders- 9 072 — 1 488 2 488 3 488 3 000 4 000 5 000 pensionär 9 072 1 000 488 1 488 2 488 3 000 4 000 5 000 ⁸ 080 2 000 480 1 480 2 480 3 000 4 000 5 000 ⁷ 560 4 000 — 456 1 456 2 756 3 756 4 756 ⁷ 560 6 000 — + 284 1 756 2 756 3 756 ⁷ 560 8 000 — + — 756 1 756 2 756 ⁷ 560 10 000 — — 756 1 756 ⁷ 560 12 000 — — — 756 7 560 - 14 000 — —- — — Makar, båda ålders— 14 784 — 4 000 5 000 pensionärer. Makar— 14 784 1 000 4 000 5 000 na har lika stora 14 784 2 000 4 000 5 000 inkomster 12 800 4 000 4 000 5 000 11 760 6 000 4 000 5 000 11760 8000 3012 4012 11760 10000 2012 3012 11760 12000 1012 2012 11760 14000 12 1012 Ensamstående för- 7 560 9 360 1 076 2 076 tidspensionär, hel pension Ensamstående för- 3 780 8 680 1 038 2 038 tidspensionär, 10 680 1 038 halv pension 12 680 38 14 680 — 16 680 — 18 680 —

• Sida 211
•  Original

Hushållsty p

En vuxen med studiemedel

Två samboende vuxna med studiemedel

En vuxen med studie- medel med ett barn under 10 år

Två samboende vuxna med studiemedel med ett barn under 10 år

Makar, en med förv arb, en med studie— medel

Två samboende vuxna, en med förv arb, en med studie- medel, med ett barn under 10 år

Tabell 7 Skillnad, kr/år, för personer med studiemedel, mellan subventionsbehov och utgående bostadstillägg (alt 2) vid olika bostadspriser

Inkomst

av förv arb kr/år

20 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000 34 000 36 000 38 000 40 000 42 000

20 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000 34 000 36 000 38 000 40 000 42 000

Anm. [ de inrutade fälten utgår inte bostadstillägg.

Skillnad mellan subventionsbehov och utgående bostadstillägg vid nedanstående bostadspris, kr/år

3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

—1500 _ 2260 — 2540 — 2580 + 2520 + 1520 + 520 + 480 — 410 — 1170 + 1450 — 1490 + 2310 + 1310 + 310 + 270 + + + + + + + + + + + +

+

+ 3100

+ 200

+ 1770

— 10 ¹

2 050

+5100

—1080 '

-—3 050

— 330

+ 6 720 + 5 720 + 4 720 4 680 + 7 686 + 6 686 5 686 5 646 + 8 760 + 7 760 6 760 6 720 + 9450 + 8450 7450 7410 +10032 + 9032 8032 7992

+ 9868

+++++++++++ © Ul 00 N ++++++++++++

+11582 +10582 +11872 +10 872 9 872 +12098 +11098 10 098 +11762 +10 762 9 762 +11184 +10184 9184 +11640 +10 640 9 640

4400 5 366 6440 7130 7 712

+

+++++++++++

++++++++++++ ++++++++++++

4 120 5 086 6160 6 850 7 432

+3 900 +5 046 +6 120 +6 810 +7 392 + 8228

+8582 +8512 +8378 +7622 +6564 +6540

• Sida 212
•  Original

Tabell 8 Sammanräknad inkomst 1973 för olika hushållstyper Hushållstyp Samtliga Därav med nedanstående inkomst, 1 OOO-tal kr

inkomst- tagap Icke dekla— O,1+9,9 10,0—14,9 15,0—19,9 20,0+24,9 25,0+29,9 30,0—34,9 35,0—39,9 40,0—49,9 50,0—59,9 60,0—

enheter retad + icke registrerad

Makar båda ink tag ¹ barn 303 098 2 524 107 915 % 100 1 36 ² barn 283 919 2 534 97 780 % 100 1 34 ³ barn 87 101 1 106 29 277 % 100 1 37

Makar en ink tag lbarn 64 418 4 391 6 977 10 535 7 610 % 100 7 11 16 12 ² barn 96 896 4 728 9 340 16 948 11 078 % 100 5 10 17 11 ³ barn 40 428 2 250 4 268 7123 4 981 % 100 6 11 18

Ensamst män 0 barn (67 år 1 186 765 293 252 127 802 105 456 104 509 127 344 132 741 % 100 25 11 9 9 11 11 267 år 162 250 53 981 31662 37 078 9 859 5 060 2 961 % 100 33 20 23 6 3 2

Ensamst kvinnor 0 barn (67 år 856 881 287 674 106 944 84 786 63 695 % 100 34 12 10 7 267 år 382197 163 762 63 376 77 735 6 203 % 100 43 17 20 2

Ensamst män+kvinnor ¹ barn 149 800 29 974 19 089 % 100 20 13

Makar 0 barn (67 år 643 554 6 939 112 608 102 484 188 396 % 100 1 18 16 29 267 år 275 394 2 253 16 528 9 247 15131 % 100 1 6 3 6

• Sida 213
•  Original

Statens offentliga utredningar 1975

Kronologisk förteckning

_________———————————

Demokrati på arbetsplatsen. A Psalmer och visar. Del 1:1. U. Psalmer och visor. Del 112. U. Psalmer och visor. Del 1:3. U, Bättre bosättning för flera. S. Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. U. Framtida studerandehälsovård. U. Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. Individen och skolan. U. . Rörlig pensionsålder. S. . Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi. . Totalfinansiering. B. Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader. S. . Konstnärerna i samhället. U. . Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. . Kriminalvårdens nämnder. Ju. Markanvändning och byggande. Remissammanställning ut- given av bostadsdepartementet. B. 18. Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. Kn. 19. Konsumentskydd pä låsområdet. H. (Utkommer hösten 1975) 20. Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. Ju. 21. Pensionsförsäkring. Fi. 22. Lag om allmänna handlingar. Ju. 23. JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. R. 24. Tre sociologiska rapporter. Ju. 25. A jour. Om journalistutbildning. U. 26. Forskningsräd. U. 27. Politisk propaganda på arbetsplatser. A. 28. Program för ljud och bild i utbildningen. U. 29. Medborgarliga fri—och rättigheter i vissa länder. Ju. 30. Barnens livsmiljö. S. (Utkommer hösten 1975) 31. Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens rap- port 1. S. (Utkommer hösten 1975) 32, Barns hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. S. (Utkommer hösten 1975) 33. Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöutredningens rap- port 3. S. (Utkommer hösten 1975) 34. Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiliöutredningens rapport 4. S. (Utkommer hösten 1975) 35. Barnfamiliemas ekonomi. Bernmiljöutredningens rapport 5. S. (Utkommer hösten 1975) 36. Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutredningens rapport 6. S. (Utkommer hösten 1975) 37. Barn och föräldrars arbete. Barnmiliöutredningens rapport 7. S. (Utkommer hösten 1975) 38. Barnkultur. Barnmiljöutredningens rapport 8. S. (Utkommer hösten 1975) 39. Statsbidrag till kommunerna. Fi. 40. Trafikolyckor och statistik. K. 41. Kommunal demokrati. Kn. 42. Kommunal demokrati. Sammanfattning. Kn. 43. Kvinnor i statlig tjänst. Fi. 44. Etablering av miljöstörande industri. B. 45. Vidareutbildning i internationell marknadsföring. H. 46. Kommunal organisation och information. Kn. 47. Kollektivtrafik i tätort. K 48. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. K 49. Massmediegrundlag. Ju. 50. Internationella koncerner i industriländer. I. 51. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. B. . Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Bilagor. B.

SPP.”.OUJlPS—Jlgf

__________ NmmbPN—DO

• Sida 214
•  Original

Systematisk förteckning

Riksdagen JO—ämbetet. Uppgifter och organisation. [23]

Justitiedepartementet

Utlandssvenskernes rösträtt. [8] Kriminalvårdens nämnder. [16] Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. [20] Lag om allmänna handlingar. [22] Tre sociologiska rapporter. [24] Medborgarliga fri- och rättigheter i vissa länder. [29] Massmediegrundleg. [491

Socialdepartementet

Bättre bosättning för flera. [5] Rörlig pensionsålder. [10] Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader. [13] Barnmiljöutredningen. 1. Barnens livsmiljö. [30] (Utkommer hösten 1975) 2. Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 1. [31] (Utkommer hösten 1975) 3. Barns hälsa. Barn- miljöutredningens rapport 2. [32] (Utkommer hösten 1975) 4. Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöutredningena rapport 3. (33] (Utkommer hösten 1975) 5. Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljöutredningans rapport 4. [34] (Utkommer hösten 1975) 6. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5. [35] (Utkommer hösten 1975) 7. Barnen och den fysiska miljön. Barn- miljöutredningens rapport 6. [36](Utkommar hösten 197518. Barn och föräldrars arbete. Bernmiljöutredningens rapport 7. [37] (Ut- kommer hösten 1975) 9. Barnkultur. Barnmiljöutredningens rap— port 8. [38] (Utkommer hösten 1975)

Kommunikationsdepartementet

Trafikolyckor och statistik [401 Utredningen om kollektivtrafik i tätorter. 1. Kollektivtrafik i tätort. [47] 2. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. [48]

Finansdepartementet

Svensk press. Tidningar i samverkan. [11] Pensionsförsäkring. (211 Statsbidrag till kommunerna. [39] Kvinnor i statlig tjänst. [43]

Utbildningsdepartementet

1969 års psalmkommitté., 1. Psalmer och visor. Del 1:1. [2] 2. Psalmer och visor. Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 1:3. [4] Utredningen om skolan, staten och kommunerna.

1. Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. [6] 2. In- dividen och skolan. [9] Framtida studerandehälsovård. [7] Konstnärerna i samhället. [14] A jour. Om journalistutbildning. [251 Forskningsräd. [26] Program för ljud och bild i utbildningen. [28]

Handelsdepartementet

Konsumentskydd på låsomrädet. [19] (Utkommer hösten 1975) Vidareutbildning i internationell marknadsföring. [451

Statens offentliga utredningar 1975

___—___—

Arbetsmarknadsdepartementet

Demokrati pa arbetsplatsen. [1] Politisk propaganda på arbetsplatser. [27]

Bostadsdepartementet

Totalflnensiering. [12] Markanvändning och byggande. Remissammanställning utgiven av bostadsdepartementet. [ 1 7)

Etablering av miljöstörande industri. [44] Boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. Bostadsför— sörjning och bostadsbidrag. [51]

2. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Bilagor. [52]

Industridepartementet Internationella koncerner i industriländer. [501 Kommundepertementet

Kommunal rösträtt för invandrare. [15] Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. (18l Utredningen om den kommunala demokratin. 1. Kommunal de- mokrati. [41] 2. Kommunal demokrati. Sammanfattning. [42] 3. Kommunal organisation och information. [46]

___—___— Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

• Sida 215
•  Original

Nordisk utredningsserie (Nu) 1975

Kronologisk förteckning

________.__——————_————————

. Nordisk överenskommelse om förmlnar vid sjukdom, havan- deskap och barnsbörd . Peruskoulu pohjoiamaiaaa . Litteratur om nordiskt samarbete . Nordisk kommunal rösträtt och valbarhet

. Bötesstraffet

• Sida 216
•  Original

• Sida 217
•  Original

• Sida 218
•  Original