Mångfald mot enfald : slutrapport från Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2014
KÄ_
-wii
mot enfald.
Mångfald
kommissionen mot rasism och Slutrapport från fráimlingsfientlig/øet.
all*
Statens
offentliga utredningar
ag 1989:13
w
Arbetsmarknadsdepartementet
Mångfald
mot enfald
från mot rasism och
Slutrapport l__ommissi0nen
främlingsfientlighet, del 1
Stockholm 1989
Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 06 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-l2078-X.
Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:
Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 Stockholm Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8.10-12.00 (externt och internt)
08/763 10 05 12.00-16.00 (endast internt)
ISBN 91 -38-10289-7 ISSN 0375-250X
Omslag: Christer Jonson Redigering: Kerstin Olsson-Berglund Teckningar: Burhan Misirli Fotografier: MIRA, Reportagebild, Svenskt Pressfoto Dikt: Siv Arb, Einar Heckscher
ISBN 91 -38-10289-7 ISSN 0375-250X
Graphic Systems AB, Göteborg 1989
Till statsrådet Lööw,
Maj-Lis
arbetsmarknadsdepartementet
Genom beslut den 17 1987
september bemyndigade regeringen dåvararande invandrarministern, statsrådet Andersson, att
Georg tillkalla en kommission med att
parlamentarisk uppdrag pröva vilka som bör vidtas för att rasism och främ-
åtgärder bekämpa
och stimulera till sådana lingsfientlighet åtgärder.
Vi får härmed överlämna vår
slutrapport (SOU 1989:13) Mångfald mot enfald. I rapportens del 2 (SOU 1989:14) redovisar vi överväganden och rörande och
förslag lagstiftning rättsfrågor.
I arbetet med har såsom ledamöter för-
slutrapporten deltagit bundsordföranden Leif ordförande, förre
Blomberg, riksdagsledamoten Per Arne Elisabeth Fleet-
Aglert, riksdagsledamoten wood, förste Eva Hjort, Eva
byråsekretaren riksdagsledamoten Johansson, Mats O Karlsson och
landstingsrådet journalisten
Petersson. Ingrid
Som experter har ombudsmannen mot etnisk diskrimi-
deltagit
Peter Nobel, Annika Belkert, sekrenering avdelningsdirektören teraren Erland utvärderaren samt av-
Bergman, Erling Bjurström
Olof Gustafsson, Rune Heiwe, Yvonne Leidelningsdirektörerna mar, Margareta Rönnbäck och Gunilla Upmark.
Avdelningsdirektören Jean-Pierre Zune har varit förordnad som sekreterare åt kommissionen. I sekretariatet har också om-
ingått budsmannen Monica Andersson, Eva-Helena
förbundsjuristen Kling, förre ombudsmannen Yngve Lind och sekreteraren Helena Sandberg.
Till betänkandet är en reservation av ledamöterna fogad Aglert, Fleetwood och Johansson Särskilda har gemensamt. yttranden avgivits dels av dels av och Fleetwood Aglert, Aglert gemensamt. Vi har därmed vårt fullgjort uppdrag. Stockholm i februari 1989
Leif Blomberg LJ
all»
åka-MI] 1601/
M
fu.. Per Arne Elisabeth Eva Aglert Fleetwood Hjort
Eva Johansson Mats O Karlsson Petersson Ingrid
?MW
/Peter Nobel
Jean-Pierre Zune
/møøa
Monica Andersson
Eva-Helena Kling
?wa
Lind
Yngve
Helena Sandberg
E
nfald
Mångfald Gemenskap
Det ar över bron,
på vägen inte vid dess
fästen, som möts
paradoxerna och
dialogen börjar. S I V A R B (Ur diktsamlingen Burspråk från 1971)
Innehåll
SAMMANFATTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Värdemässiga utgångspunkter
2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Begreppsdefinitioner
2.3¶Orsaker till etnisk konflikt och . . . 20
diskriminering
2.3.1 makt- och . . . . . . . 20
Ojämn resursfördelning
2.3.2 Bristande kontakter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 2.3.3 Bristande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
självkänsla
DET AKTUELLA LÄGET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 3.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Invandrarpolitiken
3.2 i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
Attityder Sverige
3.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Flyktingfrågan
3.4 i Sjöbo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Folkomröstningen
3.5 Extremistiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
organisationer
3.6 med och rasistiska
Brottslighet främlingsfientliga
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
inslag
3.7 Behovet av diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34
politisk
GRUNDLÄGGANDE VILLKOR FÖR GODA RE- LATIONER . ._ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 4.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 4.2 Arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 4.2.1 Invandrarna och arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . 38 4.2.2 Samråd med arbetsmarknadens parter. . . . . 42 4.2.3 Kommissionens . . . . . . . . . . . . . 44
synpunkter
4.3 Bostad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 4.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
Språket
SKOLAN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 5.1 Allmänna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52
utgångspunkter
5.2 medverkan i skolan . . . . . . . . . . . 54
Organisationernas
5.3 Läromedel m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 5.4 och av lärare och skolleda-
Utbildning fortbildning
re . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56
5.5 Lokalt i skolan och lärarutbild-
utvecklingsarbete
ningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58
FORSKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 6.1 Allmänna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
utgångspunkter
6.2¶Kommissionens arbete med . . . 61
forskningsfrågorna
6.3 av . . . . . . . . . . 63
Vidareutveckling påbörjad forskning
6.4 Andra områden för . . . . . . . . . 65
angelägna forskning
6.5 resurser . . . . . . . . . . . . . . 66
Sektorsforskningsorganets
6.6 . . . . . . . . . . . . . . . 67
Långsiktig kunskapsuppbyggnad
6.7 Information om resultat . . . . . . . . . . . 67
forskningens
INFORMATION OCH OPINIONSBILDNING . . . . 69 7.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 7.2 Massmedia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 7.3 Folkrörelser och andra . . . . . . . . . . . 74
organisationer
7.3.1 i arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74
Svårigheter
7.3.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76
Många möjligheter
7.3.3 . . . . . . . . . . . 78
Folkbildningsorganisationerna
7.4 Kommunernas informationsansvar . . . . . . . . . . . . . . 78
8.1 Kommissionens arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 8.2 Stöd i framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 8.2.1 Modell för . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85
anslag
8.2.2 Grundstöd för arbete mot rasism . . . . . . . . . 87 8.2.3 till . . . . 87
Anslag folkbildningsorganisationer
LAGSTIFTNING OCH RÄTTSTILLÄMPNING. . . . 89 9.1 Lagstiftning mot rasism . . . . . . . . . . . . . 90
organiserad
9.1.1 Allmänna motiv till . . . . . . . . . . 90
lagstiftning
9.1.2 Särskilda motiv till . . . . . . . . . . . 92
lagstiftning
9.1.3 Hur skall ett förbud utformas? . . . . . . . . . . 94 9.2 av vissa . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96
Skärpning straffregler
9.3 mot etnisk i arbetslivet 96
Lagstiftning diskriminering
9.4 Ny om talerätt och skadestånd . . . . . . . 97
lagstiftning
9.5 Särskilt organ för . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98
klagomål
9.6¶Ny placering av brotten hets mot och
folkgrupp
olaga diskriminering i brottsbalken . . . . . . . . . . . . . 99 9.7 Närradion och dess verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . 100 9.7.1 Yttrandefrihet och . . . . . . . . . 100
sändningsrätt
9.7.2 Kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 9.8 Polisens roll och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103
möjligheter
10 INFÖR FRAMTIDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 107 10.1 Ansvaret för de etniska relationerna . . . . . . . . . . . . . 107 10.1.1 Statens ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 10.1.2 Kommunernas roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 10.1.3 roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110
Organisationernas
10.2 Etniska relationer i framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 10.2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113
Grundtrygghet
10.2.2 av invandrar- och
Förankring flyktingpoli-
tiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 10.2.3 Valfriheten i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114
dag
10.2.4 Valfrihetens gränser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 10.2.5 Vad händer med . . . . . . . . . . . . . 115
opinionen?
10.2.6 En väg värd att beträda . . . . . . . . . . . . . . . . . 116
11.1 Direktiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 11.2 Kommissionens . . . . . . . . . . . . . . . . 119
sammansättning
11.3 Arbetsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 120
12 TIDIGARE ERFARENHETER AV ARBETE MED ETNISKA RELATIONER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 12.1 Statens invandrarverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122
(SIV)
12.1.1¶SIVs arbete med etniska relationer . . . . . . . . 122
12.1.2 SIVs nya organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 12.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 126
Diskrimineringsutredningen
12.2.1 arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126
Utredningens
12.2.2 Delbetänkanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 126 12.23 Rapporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 127 12.2.4 DUs slutsatser och . . . . . . . . . . . . . . 128
förslag
12.3¶Ombudsmannen mot etnisk 129
diskriminering (DO).
12.3.1 DOs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129
uppgifter
12.3.2¶Erfarenheter av hittillsvarande verksamhet . 130
13 EXTREMISTISKA ORGANISATIONER . . . . . . . . . . . 132 Reservation och särskilda
yttranden:
1. Reservation av ledamöterna Fleetwood och
Aglert, Jo-
hansson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 2. Särskilt av ledamöterna och Fleetwood. 140
yttrande Aglert
3. Särskilt av ledamoten . . . . . . . . . . . . . . . . . 141
yttrande Aglert
Bilagor:
1. Kommissionens direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 2. av kommissionens . . . . . . . . 144
Sammansättning idégrupper
3. Projekt som erhållit på av kommissionen 145
bidrag förslag
Förkortningar
ABF Arbetarnas
Bildningsförbund AMU
arbetsmarknadsutbildning BRÅ brottsförebyggande rådet BSS Bevara Svenskt
Sverige DEIFO delegationen för
invandrarforskning DO ombudmannen mot etnisk
diskriminering DU
diskrimineringsutredningen FN Förenta Nationerna JK justitiekanslern LO i
Landsorganisationen Sverige Metall Svenska Metallindustriarbetareförbundet NRP Nordiska Rikspartiet Prop proposition PTK Privattjänstemannakartellen SAF Svenska
Arbetsgivareföreningen SFI svenska för invandrare SIV statens invandrarverk SMU Svenska Missionsförbundets Ungdom
Nationella Förbund SNF Sveriges SO skolöverstyrelsen UHÄ universitets- och
högskoleämbetet
Sammanfattning
Kommissionen mot rasism och tillsattes hös-
främlingsfientlighet ten 1987, med att fram till mot
uppgiften lägga förslag åtgärder rasism och och att stimulera till sådana åt-
främlingsfientlighet
Kommissionen gavs Till gärder. parlamentarisk sammansättning. kommissionen har också varit knuten ledd av
en expertgrupp, ombudsmannen mot etnisk (DO), med företrädare
diskriminering för berörda
myndigheter.
I direktiven sägs bl a att ett centralt mål är att en
skapa folklig
mot rasism och Vidare att mobilisering främlingsfientlighet. sägs kommissionens arbete skall bedrivas med i de sam-
utgångspunkt lade och erfarenheter som redan finns.
kunskaper
Direktiven har givit kommissionen stor frihet när det
gäller arbetets De för kommissionen som
uppläggning. uppgifter preciseras i direktiven kan delas in i tre arbetsområden:
huvudsakliga - att om
pröva gällande lagstiftning och dess kan bli
tillämpning
effektivare när det att rasism och
gäller bekämpa främlings-
fientlighet, - att undersöka hur och medvetenheten om
kunskaperna rasism
och kan förstärkas och
främlingsfientlighet fördjupas genom utbildning och forskning,
- att förstärka mot rasism
opinionsbildningen och främlings-
i samverkan med folkrörelser och andra
fientlighet organisatio-
ner, arbetsmarknadens parter, kommuner, och
myndigheter
massmedia. För att göra kommissionens arbete så effektivt som an-
möjligt visade ett om 12 000 000 kr för informa-
riksdagen engångsanslag tionsinsatser av skilda slag, bidrag till och insatser av andra
projekt som kan engageras i arbetet. Sådana insatser har beslutats av
efter från kommissionen. regeringen framställningar
Kommissionens arbete har i stor bestått av samråd
utsträckning och diskussioner med företrädare för folkrörelser och andra
organisationer, myndigheter m m.
I redovisar kommissionen och erfaren-
föreliggande slutrapport heterna av sitt arbete och sina
förslag.
De för arbetet redovisas, lik-
värdemässiga utgångspunkterna som de som använts. Olika orsaker till etnisk
begreppsdefinitioner konflikt och diskuteras.
diskriminering
Kommissionen redovisar sin bild av det aktuella i
läget Sverige, vad avser invandrarpolitiken och svenska folkets till in-
attityder vandrare och Innebörden av om
flyktingar. folkomröstningen
i kommun diskuteras. Förekomsten av flyktingmottagning Sjöbo extremistiska organisationer med rasistiska i verksamheten
inslag beskrivs, liksom förekomsten av med
brottslighet främlingsfient-
och rasistiska Kommissionen behovet liga inslag. understryker och betydelsen av en levande diskussion om invandrar- och
flyktingfrågor.
De villkoren för etniska relationer dis-
grundläggande goda kuteras. Kommissionen särskilt av arbete,
pekar på betydelsen bostad och att kommunicera.
förmåga
De insatser som kommissionen initierat inom skolområdet redovisas. till insatser fram. Genomförda
Förslag ytterligare läggs och insatser avser främst i
föreslagna organisationsmedverkan skolan, läromedel, och av lärare och skol-
utbildning fortbildning ledare samt lokalt i skolan och
utvecklingsarbete lärarutbildningen.
Kommissionens arbete med redovisas. Det avser do-
forskning kumentation av stöd till och
forskningsresultat, pågående planerad
samt till forskning initiering av nya forskningsprojekt. Förslag vidareutveckling av pågående forskning läggs fram. Vidare föreslås förstärkning av resurserna såväl för inom in-
sektorsforskningen vandrarområdet som för den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden.
Information och diskuteras, i till
opinionsbildning anslutning kommissionens erfarenheter av kontakterna med bl a folkrörelser och andra organisationer. Massmedias roll diskuteras, liksom kommunernas informationsansvar.
Erfarenheterna av arbetet med av de medel som stått
fördelning till kommissionens redovisas. fram rö-
förfogande Förslag läggs rande sådant stöd i framtiden. En modell för stöd till in-
ny formation och föreslås, liksom för
opinionsbildning grundstöd organisationer vars är arbete mot rasism.
huvudsakliga uppgift Vidare föreslås extra insatser inom
folkbildningen.
Förslag rörande lagstiftning och redovisas i en
rättstillämpning särskild 1989:14). sammanfattas i före-
volym (SOU Förslagen liggande rapport. Förslagen rör främst förbud mot rasistiska
organisationer, av vissa i brottsbalken,
skärpning straffregler lagstiftning mot etnisk i arbetslivet samt
diskriminering lagstiftningen rörande närradion.
En utblick mot framtiden görs, där av de etniska
utvecklingen relationerna och ansvaret för arbetet med dessa diskuteras.
1 INLEDNING
Mot rasism
och
främlingsfientlighet
En mot rasism och
folklig mobilisering främlingsfientlighet kräver ett arbete. Kommissionen har försökt
långsiktigt stödja de krafterna i den
goda mobiliseringen.
Det råder en bred om att rasism och
enighet främlingsfientlighet inte hör hemma i vårt samhälle. Att en kommission mot rasism och tillsattes måste därför tolkas som en mar-
främlingsfientlighet kering från regeringens sida av hur det är att
angeläget bekämpa varje för sådana företeelser. Att kommissionen
uttryck givits parlamentarisk den breda
sammansättning speglar politiska enigheten om dessa strävanden.
Vårt och hur vi utfört det redovisar vi närmare i
uppdrag kapitel 11. Som där har vi inte haft traditionellt
framgår något utrednings-
Vi har inte bara haft att fram till uppdrag. uppgiften lägga förslag
mot rasism och utan också att stimuåtgärder främlingsfientlighet, lera till sådana har alltså haft en
åtgärder. Uppdraget mycket konkret och vi har haft kort tid för att utföra det.
inriktning,
Folklig mobilisering I våra direktiv sägs bl a att ett centralt mål är att en
skapa folklig mobilisering mot rasism och Vidare sägs att
främlingsfientlighet. vårt arbete skall bedrivas med i de samlade kun-
utgångspunkt skaper och erfarenheter som redan finns.
Sådana och erfarenheter finns i stor inom
kunskaper omfattning statens invandrarverk (SIV), som i år har arbetat med
många etniska relationer. Ett omfattande utfört av dis-
utredningsarbete, krimineringsutredningen (DU), avslutades så sent som år 1984. Vidare finns sedan den 1 juli 1986 en ombudsman mot etnisk
-
Egentligen vill jag inte att dom där ska bli svenskar en dag. Å andra sidan kan vi belt enkelt inte ba dem sådana som de är.
Burban Misirli
Teckning:
(DO). En av SIVs, DUs och DOs
diskriminering sammanfattning
erfarenheter återfinns i 12.
kapitel
Vårt arbete har i stor bestått av samråd och dis-
utsträckning
kussioner med m m inom ett brett Vi
organisationer spektrum.
har då vägt samman kända fakta och erfarenheter med de stäm-
och uppfattningar som vi mött och denna försökt
ningar på grund
göra vår av
tolkning läget.
Att vi så stor vikt vid samråd och kontakter beror att vi
lagt på
har valt det som för vårt arbe-
folkliga perspektivet utgångspunkt
te. En kan inte endast
folklig mobilisering skapas uppifrån,
inspireras och stimuleras. förutsätter att det finns
Mobiliseringen
ett brett och en att med-
känslomässigt engagemang vilja uttrycka
i ord och Det räcker således inte med
mänsklighet handling.
enbart kunskaper, även om en så korrekt och
aldrig fullständig
bild av verkligheten kunde presenteras.
Den som innehåller inte revolu-
rapport vi nu presenterar några
tionerande eller slutsatser. Den heller inte
analyser gör anspråk på
att vara heltäckande i eller Vi har koncen-
beskrivning förslag.
trerat oss på att fram faktorer som vi tror kan bidra till att
lyfta
förbättra för ett brett i dis-
förutsättningarna folkligt deltagande
kussionen om och arbetet med etniska relationer.
2 ETNISKA MOTSÄTTNINGAR
rädsla
Orättvisor,
och
främlingskap
Det är ofta till i relationer - och
grunden problem mänskliga
också i etniska relationer. och rasism är
Främlingsfientlighet
företeelser som växer när kontakten mellan människor minskar.
Várdemässiga utgångspunkter
Alla har samma
!
Värde
Alla människor har lika rätt och värde, oavsett etniskt eller nationellt Demokrati, rättvisa och ut-
ursprung. mänskliga rättigheter
går alla ifrån denna princip.
I den svenska invandrar- och detta av
flyktingpolitiken uttrycks
målen jämlikhet, valfrihet och samverkan. Det innebär att alla människor som bor i ska ha samma och
Sverige rättigheter skyl-
digheter. Undantagna är endast de fall där skillnad
lagen gör
mellan medborgare och t ex vid val till Män-
utlänning, riksdagen.
niskor ska bedömas efter sina och sitt och
handlingar uppträdande
inte efter sitt ursprung.
Ovanstående
värderingar kan sägas utgöra en gemensam grund
för kommissionens arbete. Vi är också om att
övertygade majori-
teten av står bakom dessa
Sveriges befolkning principer.
Det finns emellertid ibland skäl att sådana till
poängtera synes
självklara principer.
När man talar om rasism och är det
främlingsfientlighet viktigt
att man inser att man inte talar om vilka som helst. Det är
åsikter,
tvärtom att notera att de som förfäktar rasistiska och
viktigt
idéer därmed också tar avstånd från de politiska främlingsfientliga och humanistiska värden som utgör grundvalen för hela det svenska systemet.
- ser man bara ute stan. Var har alla
Nuförtiden flyktingar på
invandrare 60-talet tagit vägen? svartbåriga från - De bar blivit
gråbåriga.
Burban Misirli Teckning:
2.2
Begreppsdefinitioner
Var med
försiktig
orden
Det har ska vara med orden. Det
sagts -att man försiktig gäller framför allt när man talar om negativt laddade som ex-
begrepp
rasism eller Människor tolkar orempelvis främlingsfientlighet. dens innebörd olika beroende på erfarenheter och livssi-
kunskap, tuation.
För i är t ex rasism en
befolkningen Sydafrika mycket påtaglig del av är den vita
vardagen. Rasåtskillnadspolitiken, apartheid,
minoritetens sätt att utnyttja och den svarta förtrycka majoriteten och förhindra att ett demokratiskt införs. styrelseskick När man talar om svenska förhållanden, om rasismen i Sveriär det inte alltid lika vad som menas och inte ge, självklart självklart att den samma sätt av de flesta. I uppfattas på vardagsanvänds dessutom rasism inte sällan som etikett alla språket på för eller diskriminerande uttryck negativa attityder handlingar mot etniska minoriteter, kanske mest som en av det markering egna avståndstagandet.
Kontakten förloras Det finns flera risker med sådana alltför vida och personliga definitioner. En är att man kanske riktar orättvisa och allvarliga beskyllningar mot och därmed förlorar till någon möjligheter diskussion och kontakt. saklig En annan risk med att använda laddade ord eller i slarvigt är att de kan komma att urvattnas sin felaktiga sammanhang på verkliga innebörd. Starka ord måste reserveras för starka situationer. För att göra klart vad vi menar med rasism, främlingsfientlighet och några andra här en av dem. viktiga begrepp följer redovisning Rasism kan beskrivas som en om den föreställning egna folkgruppens överlägsenhet och en om att det finns biouppfattning logiska skillnader mellan som det motiverat att folkgrupper gör dela in dessa i mer eller mindre värda. Vidare innebär det att en folkgrupp som betraktar som en ras” anser ha sig mervärdig sig rätt att eller kontrollera de andra eller förtrycka, utnyttja tvinga dem att leva åtskilda från andra folkgrupper. Främlingsfientlighet (invandrarfientlighet, främlingsovilja) betecknar känslor som, i varierande innebär rädsla styrka, ovilja, inför eller hat andra etniska gentemot grupper. Fördomar är idéer och som förhand dömer föreställningar på (nedvärderar) grupper eller individer av deras på grundval verkliga eller påstådda egenskaper. Etnisk är om etnisk diskriminering enligt lagen diskriminering matt eller i fören person en grupp av personer missgynnas hållande till andra eller annat sätt utsätts för orättvis eller på kränkande av ras, nationellt eller behandling på grund hudfärg, etniskt ursprung eller trosbekännelse. Uttrycket etnisk används för av människor av sambestämning ma folk, med kultur, känneexempelvis språk, religion, fysiska tecken eller ursprung gemensamt.
En som har kultur etc
etnisk grupp är en grupp en gemensam
och om vilken det finns om ett ur-
föreställningar gemensamt
sprung.
En etnisk minoritet i Sverige är en etnisk grupp som är icke-
dominant i det svenska samhället, dvs alla etniska grupper utom
den svenska.
2.3¶Orsaker till etnisk och diskriminering
konflikt
Teorier om konflikt
Etniska konflikter finns håll i världen. Konflikternas
på många
innebörd och utseende varierar liksom den form
svårighetsgrad,
av eventuell som förekommer, om våld utövas etc.
diskriminering
Man kan dock i olika etniska kon-
spåra vissa gemensamma drag flikter.
Det finns olika teorier om orsakerna till etnisk konflikt. Försöks individuell eller nivå eller i
klaringar antingen på samhällelig
en kombination av båda. Försök har också att hitta en
gjorts
modell som skulle kunna ge en mer allmängiltig
övergripande
men sådan har vunnit allmänt erkännande. Of-
förklaring, ingen
tast måste flera teorier användas jämsides.
Vi ska inte närmare in de olika teorierna här, men för den
gå på
som önskar i ämnet finns en utmärkt i
fördjupa sig genomgång
Etnisk och social kon-
Lange-Westins rapport diskriminering
flikt” för (DU) från 1981.
diskrimineringsutredningen
arbete i en flerorsaksteori eller
Lange-Westins utmynnade ge-
nerativ modell” som är av delar av flera andra teorier.
uppbyggd
Denna modell innehåller bl a tre som olika sätt
grundelement, på kan påverkas:
- makt- och
Ojämn resursfördelning
- Bristande kontakter mellan etniska
grupper
- Bristande hos individer
självkänsla
2.3.1 makt- och resursfördelning
Ojämn
Orättvisor
Ekonomiska villkor och i stor
politiska beslut avgör utsträckning
hur våra liv
gestaltar sig.
Konkurrens om har alltid orsakat konflikter mellivsbetingelser lan olika både nationellt och Konflikterna begrupper, globalt. inte ses som ett hot - de leder till höver med nödvändighet och så det rådande systemet erbjuförändringar utveckling länge der till påverkan. möjlighet I ett etniskt är till särskilt perspektiv möjligheten delaktighet eftersom det handlar om utsatta gruppers möjligbetydelsefull, heter att hävda sina intressen gentemot starkare gruppers och de
styrandes värderingar. Den svenska invandrar- och är utformad med flyktingpolitiken detta i åtanke. Lika och ska oberättigheter skyldigheter gälla roende av etniskt ursprung. brister i överensstämmelsen mel- Tyvärr uppvisar verkligheten lan teori och Ett på detta är s k institutionell praktik. exempel dvs när blir en medveten diskriminering, negativ särbehandling eller omedveten konsekvens av en institutions eller regelsystem sätt att Detta kan t ex vara krav svenskt fungera. på medborgarkreditmarknaden, för att erhålla bostadslån eller för att bli skap på medlem i Förutom att invandraren drabbas bostadsrättsförening. av orättvisor riskerar sådan att fungera som legitidiskriminering mering av invandrarfientliga stämningar.
ställs mot varandra Grupper Än blir av makt- och i tydligare betydelsen resursfördelning fråga om arbete. När arbetslösheten är inte tillgång på låg upplevs invandrarna som hot. Tvärtom anser de flesta att invandnågot rarna aktivt bidrar till att öka de gemensamma resurserna. Men om försämras och arbetslösheten stiger kan inkonjunkturerna vandrarna komma att betraktas som konkurrenter om den dagliga framförallt av människor vars livssituation är försörjningen, Utsatta ställs mot varandra och otrygg. grupper främlingsovilja kan bli följden. För att undvika detta måste samhället använda fördelningsinsatser för att människors bepolitiska tillgodose grundläggande hov och sträva efter rättvisa. Makten kan också ta kulturella Det handlar här om sig uttryck. normer och värderingar. Kulturell makt blir alltså med att vissa blir liktydigt värderingar förhärskande. I ett samhälle med en i stort sett dominerande kultur denna som ett ”rikslikare i kulturella hänsefungerar slags enden. De etniska minoriteternas kultur, deras normer och värdefår räkna med att befinna i ett ringar ständigt sig slags underläge.
En bristande kulturell hos och minoritet ökar
självkänsla majoritet
Den som vilar kultur kan lättare framIingss/eapet. tryggt i sin egen möta det Foto: Göran H Fredriksson/Mira.
främmande.
Detta förhållande är dock inte statiskt, eftersom kulturen
något inte är statisk. Det sker ett över de kulturella
ständigt utbyte
en Dominansen från majoritetskultugränserna, ständig påverkan. ren består men förändras under från de etniska minori-
inflytande teternas kulturer.
Etniska konflikter kan t ex också och resultera i främ-
uppstå
när etniska grupper mot svenska värderinglingsfientlighet bryter ar.
Ibland beror det om hur det svenska samhället
på okunnighet
eller av sociala mönster, särskilt hos dem fungerar feltolkningar som Sådana borde kunna minskas med
är nya i Sverige. problem en information.
grundligare
Mer är det när etniska minoriteters moral- och
komplicerat
i kolliderar med varandras eller med rättsuppfattning grunden svenskars. Det kan synen demokrati, brott och straff,
gälla på kvinnans etc. Sådana kol-
ställning, barnuppfostran, skolsystemet lisioner leder ofta till att båda stärks i sin om
parter övertygelse vad som är rätt och fel och att de tillskriver ”de andra diverse negativa I stället för att närma sig varandra distanserar
egenskaper. man sig från vad som vara kulturella och sociala
uppfattas dåliga mönster och därmed förstärks de mekanismer som medverkar till att de kulturella Parternas om
upprätthålla gränserna. uppfattning varandra kan bli och utlösa etniska
självuppfyllande profetior konflikter. För att försöka lösa sådana konflikter, som grundar sig
en faktisk ojämlikhet i att hävda sina på möjligheten värderingar, räcker det naturligtvis inte med grundligare information. Det krävs dessutom både flexibilitet och förståelse hos båda parter och en insikt om den som faktiskt råder. En
maktfördelning utgångspunkt måste dock vara att lika också innebär lika
rättigheter
för alla som bor i får med skyldigheter Sverige. Ingen hänvisning till kulturella sätta sig över
värderingar lagen.
2.3.2 Bristande kontakter
Kontaktlöshet
Om etniska isolerar sig från varandra uppstår lätt
grupper mytbildning och misstänksamhet.
Människor identifierar med dem man uppfattar som lika,
sig dvs dem vilkas erfarenheter och beteenden är likartade med ens
olikheter mister därvid i Gemensamma egna. Objektiva betydelse.
och traditioner och värderingar skapar samhörighetskänsla grund-
lägger perspektivet på omvärlden. Det finns en
klar gräns mellan den egna gruppen och de andra.
Intresset för andra folk och kulturer inskränks lätt till
ytlig exotism eller och berör sällan menar
likgiltighet på djupet. Många dessutom att svenskar ofta är osäkra den kulturella identi-
på egna teten och därför känner rädsla inför andra etniska Pro-
grupper. blemen när de andra inte befinner avstånd
uppstår längre sig på utan kommer nära, och när deras kulturer konfronteras med vår. Det kan ta tid att och kan vara svår.
vänja sig processen
Känslan av riskerar att i
främlingsskap övergå främlingsfientlighet om man inte finner t ex
naturliga kontaktpunkter, i grannskapet, på arbetet eller genom fritidsaktiviteter, där
gränserna mellan vi och dem och blir
sprängs gemensamma upplevelser till nya erfarenheter.
positiva
2.3.3 Bristande
självkänsla
Rädsla
I diskrimineringsutredningens (Majoritet om
attitydundersökning minoritet, Westin 1984) framkom bl a att de som år intoleranta mot också är allmänt intoleranta i sin In-
främlingar livssyn. toleransen bottna i hos individen, vilket tar
tycks dålig självkänsla
i snålhet. Den som är rädd och osäker är sig uttryck känslomässig heller inte generös. Ens inbillade eller tillkorta-
egna, verkliga, kommanden förlorar emellertid i om de kan
betydelse skyllas på
annan. Brister i den självkänslan med någon egna kompenseras förakt för dem som tycks vara ännu svagare.
Bristande självkänsla hos den som utsätts för
diskriminering kan å andra sidan göra konsekvenserna extra Ett förned-
allvarliga. rande bemötande riskerar förstärka känslan av utanförstående och
Därför är det att samhället stimulerar insatser underläge. viktigt som till att stärka identitetskänslan både hos majoriteten
syftar och minoriteterna.
3 DET AKTUELLA LÄGET
Positivt,
negativt,
tolerant
De flesta svenskars till etniska minoriteter är tolerant. I attityd finns av stark intolerans som opinionen visserligen inslag på senare tid fått Men de krafterna är högljudda uttryck. positiva starka...
3.1 I nvandrarpolitiken
valfrihet,
jämlikhet,
samverkan
Det råder stor om den svenska invandrar- och politisk enighet En lade fast de invandrarpolitiska flyktingpolitiken. enig riksdag målen år 1975. Dessa mål fortfarande, och de är jämlikhet, gäller valfrihet och samverkan. innebär att invandrare skall ha samma möjlig- Jämlikhetsmålet heter, och som den övriga rättigheter skyldigheter befolkningen. Valfrihetsmålet innebär att de som tillhör minoriteter språkliga skall kunna i vilken de vill uppgå i en svensk kulturell välja grad identitet eller bibehålla och utveckla den identiteten. ursprungliga Samverkansmålet innebär en strävan efter samverkan mellan och i av gemenminoritetsgrupper majoritetsbefolkningen frågor samt intresse. Det förutsätter tolerans och ömsesidig respekt.
3.2 i Attityder Sverige
-
Ökad tolerans och
polarisering
Det är en att försöka bild av etniska grannlaga uppgift ge en rättvis relationer och människors till och om attityder uppfattningar andra etniska grupper. finns men endast ett Undersökningar ger fågelperspektiv Men med på verkligheten. attitydundersökningarna som kan man uttala om den allmängrund generellt sig na opinionen och också slå hål om på felaktiga föreställningar den. Vad vet vi om svenskarnas åsikter om de etniska minoriteterna? (utförda av Charles Westin 1981 Attitydundersökningar och 1987) visar att av svenskar har en tolerant till majoriteten inställning invandrare och Jämförelser med flyktingar. Invandrarutredningens resultat från 1969 visar också att toleransen ökat och att den toleranta opinionen stabiliserats med åren. Samtidigt möter man ofta vittnesbörd om av diskriminering grupper eller enskilda etnisk invandrare och på grund. Många flyktingar menar att klimatet hårdnat, att de oftare utsätts för nedvärderande än även om de bott behandling idag tidigare, år i Det är inte heller att extremt främmånga Sverige. ovanligt lingsfientliga budskap framförs och aggressivt i närradion öppet eller i av flygblad invandrarfientliga organisationer.
Medelvärden Det som om åsikterna som toleransen tycks polariserats samtidigt förblivit och stabil. Hur kan så bilder framhög motsägelsefulla träda samtidigt? Hår vill vi för ett till med Ögonblick återknyta svårigheterna De beskriver en sorts medelvärde av attitydundersökningar. befolkningens åsikter men lämnar de facto utrymme för stora skillnader. I realiteten har få människor en helt naturligtvis ytterst antingen positiv eller helt negativ till andra etniska inställning grupper. Flertalet återfinns i det breda mittfältet, med varierande av grad sympatier och antipatier. Men det finns också grupper i vårt
samhälle som har en till etniska minori-
mycket positiv inställning teter, respektive grupper som har en
mycket negativ inställning.
Dessa olika de de
grupper, mycket positiva, mycket negativa och den stora som befinner däremellan existerar
grupp sig parallellt. När man därför talar om att och till och
främlingsfientlighet med rasism förekommer kan man ha lika rätt som när man talar om när det etniska minoriteter.
mycket positiva stämningar gäller Etniska relationer i olika
inrymmer praktiken många sanningar och måste därför beskrivas
nyanserat.
Balansen olika Vi vill emellertid fästa en
ytterligare uppmärksamheten på viktig tendens. I den senaste framkom tecken
attitydundersökningen på att toleransen minskar bland Om så är fallet kan det
ungdomarna. få konsekvenser i framtiden. Det illustrerar också hur
allvarliga skört kan vara. Människor måste fostras till tolerans
opinionslåget likaväl som till demokrati.
Sammanfattningsvis är det alltså tre faktorer i svenskarnas atti-
till etniska minoriteter som vi bedömt vara särskilt tyder viktiga för vårt
uppdrag: - den toleranta
opinionen, - ökad
polarisering, - risk för större intolerans i
ungdomsgrupperna. Det år att att denna ett ett
viktigt påpeka beskrivning bygger på genomsnitt för hela riket. Tar man i stället en kommun, en ort, ett bostadsområde eller en skola som för sitt
utgångspunkt perspektiv kan se annorlunda ut och av en helt annan
verkligheten präglas
balans. attitydmässig
3.3
Flyktingfrågan
F Örtroendekris
På 1960- och 1970-talen dominerade
arbetskraftinvandringen. Idag utgörs invandringen huvudsakligen av och deras
asylsökande anhöriga. 1960- och 1970-talets invandrare kom
huvudsakligen från medan de kommer från län-
Europa asylsökande avlågsnare der. Dagens ställer den etniska toleransen inför
invandring nya
både i och i andra industriländer. påfrestningar Sverige
Det finns flera samband mellan flyktingfrågan och uppkomsten av nya för rasism och främlingsfientlighet. Befolkningens uttryck de närvaro i landet förmåga att acceptera nya främlingarnas hänger nära samman med vad man har för om dessa mänföreställningar niskor och orsakerna till deras från sina hemländer. uppbrott Anser man att flertalet lämnat sina hem av tvingande asylsökande skäl blir det lättare att tolerans och Man hysa medmänsklighet. måste också kunna lita att bedöming av de skäl på myndigheternas de anför för sin är korrekt, och att man efter asylsökande flykt sänder tillbaka dem som inte anfört noggrann granskning fullgoda skäl. Tror man däremot att flertalet kommit för att få del av den välfärd vi eller att och regering låter byggt upp polis, myndigheter luras eller misstänker man att de kontrollen över situasig tappat tionen, då som kan få otäcka uttryck. uppstår en avog inställning, Även debatten om och tenderar att flykting- invandrarpolitiken ett sätt, som i kan rasism och polariseras på sig gynna främlingsfientlighet.
Svårare att komma hit länder i har likt under 1980-talet Samtliga Västeuropa Sverige sin vilket det svårare för skärpt invandringskontroll, gjort flyktingar undan t ex förföljelse, väpnade konflikter eller samhällelig anarki att komma hit för att få asyl. För svenskt vidkommande har bl a ökat dessa viseringspolitiken svårigheter. Krav har ökat, vilket har medfört att dessa i på flygbolagen ökande kontrollerar innehavet av pass och omfattning visering. Vid tveksamhet om är äkta eller om man eljest handlingarna befarar att resenären inte kommer att inresa i destinationsmedges landet, krävs ofta har returbiljett. Diplomatiska åtgärder vidtagits för att stoppa transitvägarna. En markant har märkts av utan pass eller ökning asylsökande andra dokument för fastställande av identitet. Detta anses giltiga av några bero på att ofta har svårt att få sådana handflyktingar Andra på risken för missbruk av rätten att söka lingar. pekar asyl, t ex genom att inte uppge första asylland.
Ekonomiska flyktingar Man kan att det under 1980-talet två försäga uppstått slags troendekriser i och flyktingfrågan. Regering myndigheter beskylls för naivitet eller i och insläpphänthet, inkompetens flyktinginte bara från traditionellt vandrarpolitiken, invandrarfientliga kretsar. Å andra sidan reagerar individer och organisaengagerade
tioner såsom Röda Korset, Rädda Barnen, Amnesty
kyrkorna, International och Svenska ofta med bitterhet och
Flyktingrådet besvikelse både enskilda negativa beslut och mer
på generella restriktiva åtgärder.
Enstaka myndighetspersoner har talat om lycksökare, människosmugglare, lavinartat ökande flyktingströmmar etc, vilket av massmedia på ett både förstorat och förenklat sätt.
återgivits Detta har underblåst de Inte
främlingsfientliga ståmningarna. minst har det talats om ekonomiska
flitigt flyktingar.
Rent existerar inte något sådant. I är det
rättsligt verkligheten sällan att göra åtskillnad mellan dem som uteslutande
möjligt flytt av ekonomiska skål och dem som flytt till följd av politiska, militära eller administrativa skål. Tvärtom alla dessa skål ofta i
går varandra och förvärrar varandra på ett sätt, som gör det ganska
att tala om t ex till meningslöst riktiga politiska flyktingar skillnad från ekonomiska Att och myn-
flyktingar. regeringar
kritiserats från annat håll för en alltför digheter samtidigt släpphånt och har inte situationen lättare.
godtrogen politik gjort
Opinionen viktig Det är att minnas, att varje av antalet
viktigt ökning asylsökande till liksom till alltid har ett
Sverige Övriga asylländer politiskt
har givit till två Fly/etingfrågan upphov slags förtroende/viser. Dels dels beskylls den för
beskylls regeringen för sláppbäntbet, bristande bumanitet. Foto: Stig Almqvist/Reportagebild.
skeende som sin orsak. Det från 1956, gäller Ungernupproret händelserna i Libanon 1975, revolutionen i samma Etiopien år, revolutionen i Iran 1980, i Turkiet och sedan i militärkupperna Polen 1981 och till senare inträffade konflikter som den i Punjab mellan sikher och hinduer eller den i Sri Lanka mellan tamiler och Denna lista kan med singaleser. på exempel kompletteras praktiskt taget varje väpnad konflikt, statskupp eller etnisk sammandrabbning sedan andra världskriget. Hur och i vilka både och i ordalag politiker, på riksplanet kommunerna, liksom företrädare för och myndigheter, företag organisationer talar om har stor för flyktingfrågor betydelse opinionen. Samfällda och klara uttalanden mot rasism och främlingsfientlighet motverkas av avsiktliga eller uttalanden missuppfattade som misstänkliggör asylsökande.
3.4 i Folkomröstningen Sjöbo
Omdiskuterat Val
Sedan år 1985 förhandlar statens invandrarverk med kommunerna om kommun avvisade våren 1987 inflyktingmottagande. Sjöbo vandrarverkets att kommunen skulle ta emot 15 förslag flyktingar. I anslutning till detta väcktes att låta till komförslaget frågan gå munal folkomröstning. i Sjöbo beslöt i oktober 1987, med röstsif- Kommunfullmäktige frorna 25-24, att skulle rum i samband folkomröstningen äga med 1988 års allmänna val. bakom beslutet Majoriteten utgjordes av från kommunfullmäktigeledamöterna centerpartiet (15) och moderata (10). i kommunfullmäktisamlingspartiet Övriga partier ge röstade emot. Inför distribuerade i en folkomröstningen centerpartiet Sjöbo till hushåll i kommunen. En av broschyr samtliga upphovsmännen till är en framträdande medlem i rörelsen. broschyren Nysvenska Detta ledde sedermera till att tre ledande företrädare för centerpartiet i Sjöbo uteslöts ur partiet.
Nej-sidan vann Folkomröstningen genomfördes som den 18 planerat september 1988. Den som ställdes i - ”Bör fråga folkomröstningen Sjöbo
kommun önskemål från statens invandrarverk emot
enligt taga
- besvarades flyktingar/asylsökande? med Ja av 35,5 procent (3 433 röster) och 237 Därtill
Nej av 64,5 procent (6 röster). gick centerpartiet, som lokalt starkt för i folkomröst-
profilerat sig nej
starkt framåt i kommunalvalen, från 15 till 23 mandat. ningen,
minskade centerns röstetal i i Mo- Samtidigt riksdagsvalet Sjöbo. derata som också förordade en
samlingspartiet, folkomröstning, men inte aktivt i debatten i minskade
deltagit sakfrågan, kraftigt från 10 till 6 mandat.
Den övervikten för i väckte
kraftiga nej-sidan folkomröstningen förvåning och på många håll. I den debatt som sedan
bestörtning följde försökte många tolka
folkomröstningsresultatet.
Protest mot överheten? En i diskussionen var att år en
huvudlinje Sjöbo undantagsföreteelse. Opinionen i Sjöbo är inte för svenska folkets
representativ uppfattningar, menade man. Bl a följande till
förklaringar gavs folkomröstningsresultatet.
Sjöbotrakten hade redan under 1930- och 1940-talen
gjort sig känt som ett fäste för svenska nazister. Dess karaktär av isolerad bygd uppmuntrar en avvisande till främmande människor
attityd och företeelser.
Andra menar att mer skall tolkas som
folkomröstningen sjöbobornas mot och ”direktiv
protest yttre påtryckningar uppifrån” hur de skulle rösta, än en faktiskt av deras
beskrivning inställning till
flyktingar.
En annan är att trots allt kan
uppfattning Sjöbo vara ett symptom på främlingsfientliga underströmmar i Man menar
opinionen. att under kan
främlingsovilja ogynnsamma omständigheter uppstå var som helst i landet. Och att avfärda resultatet som för
specifikt Sjöbo vore att sig i en falsk säkerhet.
invagga
- en
Sjöbo varningssignal Vi anser att man bör se händelserna i som en
Sjöbo varningssignal och ta dem allvar. Oavsett om i är ett enstaka
på attityderna Sjöbo undantag eller inte, måste - okun-
främlingsfientlighetens grunder nighet, rädsla för det okända, bristande solidaritet etc -
ständigt motarbetas. Man kan inte ta för att ett tolerant
givet opinionsläge kan etableras en gång för alla, och att det sedan utan vidare blir bestående.
Det är att ta reda vad som hände i
mycket angeläget på Sjöbo och varför utföll som den Om det är
folkomröstningen gjorde.
som många tror, att resultatet är en följd av förut-
specifika
för just Sjöbo, bör dessa förutsättningar göras kända. sättningar Om å andra sidan, i är är det
attityderna Sjöbo representativa, också att detta blir
ytterst angeläget klarlagt.
Kommissionen har därför medverkat i ett omfattande forsk-
om detta, vilket redovisas närmare i 6, inningsprojekt kapitel satser inom
forskning.
Vi anser att händelserna i Sjöbo och andra
belyser politikers förtroendevaldas som föredömen och där-
ställning medborgerliga med deras ansvar för Förtroendevalda förväntas
opinionsbildning. i och 0rd företräda och omfatta moraliska värden.
handlingar goda Vad en i ledande lokalt eller på gör
politiker ställning, riksplanet, och säger bildar lätt norm och deras åsikter anses då allmänt
Ledande i Sjöbo har sitt i accepterade. politiker genom agerande flyktingfrågan medverkat till att främlingsfientliga stämningar framstår som moraliskt och
samhälleligt accepterade ståndpunkter.
Sjöbos betydelse Händelserna i Sjöbo, har medfört en intensiv debatt om rasism,
och I massmedierna har frågan främlingsfientlighet invandring.
I de flesta fall har tendensen .i denna belysts ingående. bevakning varit till och Vi återkommer med en
positiv flyktingar invandring. mer diskussion om massmediernas roll för rasism och
ingående
i allmänhet i 7, Information och främlingsfientlighet kaptitel opinionsbildning.
En effekt av debatten om händelserna i har också varit att
Sjöbo några kommuner som inledningsvis varit tveksamma till flyktingmottagande ändrat
sig.
3.5 Extremistiska organisationer
Små... men ändå
för stora
I debatten hävdas ibland att det inte finns några
betydelsefulla rasistiska i Detta är dock inte helt
organisationer Sverige. riktigt. Det finns i extremistiska organisationer med rasistiska
Sverige
inslag i sin verksamhet. Även om vi inte har för att rasismen
belägg ökar i tilltar aktiviteten från dessa
Sverige grupper.
I är små för närvarande
Sverige grupperingarna och de utgör inget hot mot den demokratiska De arbetar dock
ordningen.
på att finna vägar att nå ut med sitt och energiskt nya budskap erfarenheterna från länderna runt oss visar att de med
omkring skickligare ledare skulle kunna bli en del av den
populistiska hotbilden.
En av extremistiska
noggrannare genomgång organisationer finns i 13.
kapitel
3.6 med ocb rasistiska
Brottslighet främlingsfientliga inslag
Gör rasistisk
brottslighet synlig
Kommissionen gav under året i att
rikspolisstyrelsen uppdrag arbeta med några som vi bedömde att
speciella uppgifter, viktiga ureda. I att kriminalitet med rasistiska
uppdraget ingick kartlägga eller i under 1980-talet, att utreda
främlingsfientliga inslag Sverige förutsättningarna för en intensifierad efter som
spaning personer bedriver rasistisk brevterror och att i
göra polisen delaktig kampen mot rasism i det svenska samhället.
Avsikten med var bl a att ta fram för
undersökningen underlag att kunna bedöma av som har av
omfattningen brottslighet, inslag rasism eller rasistisk kriminalitet
främlingsfientlighet. Begreppet skulle alltså användas i vid bemärkelse och avse inte endast de två brottsbestämmelserna och hets mot folk-
olaga diskriminering grupp. Även annan förutsattes
brottslighet inrymma omständigheter av rasistisk eller karaktär.
främlingsfientlig
Undersökningen omfattade sålunda all där
slags brottslighet målsäganden utsatts för brottet p g a ras, nationellt eller
hudfärg, etniskt ursprung eller trosbekännelse. Även
brottslighet riktad mot gruppen invandrare liksom brott mot som
personer, gjort sig kända i sitt arbete för invandrare Därutöver
medtogs. inbegreps brott förövade av som tillhörde eller
gärningsmän sympatiserade med rasistisk organisation.
redovisade resultatet av sitt arbete i sin rap-
Rikspolisstyrelsen
1988:4. Intresserade läsare hänvisas till den. Här nedan preport senteras resultet kortfattat.
mycket
I avsnitt 9.8 redovisar vi våra slutsatser och rekommendationer i anledning av rapporten.
av undersökningen
Sammanfattning I redovisar 76 av landets 118 att det
undersökningen polisdistrikt förekommit rasistiska eller i den allmän-
främlingsfientliga inslag na under de undersökta åren. De brott, som
brottsligheten fyra
innefattar rasistiska motiv är stöldbrott, vanligast skadegörelse, misshandel, hot och ofredande.
olaga
är en av enkätsvar med upp-
Undersökningen sammanställning
om det antalet brott av nämnt En viss gifter uppskattade slag. subjektiv redan i urvalet av redovisade fall har därmed
bedömning blivit Även om således inne-
oundviklig. undersökningsmetoden håller vissa felkällor kan man ändå av rapporten dra slutsatsen både att rasistiskt förekommer i hela landet och
färgad brottslighet att den omfattar flera olika vid sidan av de två
slags brottslighet brotten och hets mot folkgrupp.
olaga diskriminering
Under år 1985 60 avseende
gjordes anmälningar sammanlagt brotten och hets mot folkgrupp. Beträffande
olaga diskriminering 15 av bedömdes utsiktslöst att finna någon gär-
anmälningarna
Dessa anonymt klotter, av ningsman. anmälningar avsåg spridande
eller av affischer med rasistiskt innehåll. flygblad uppsättning Endast sex fördes till åtal. Två åtal lades ner medan
anmälningar återstående ledde till fällande dom.
fyra
3.7 Behovet av politisk diskussion
Bort med locket!
Det råder en om den svenska
grundläggande politisk enighet
Endast om deinvandrarpolitiken. ifråga några flyktingpolitiska
finns skilda meningar mellan partierna. taljfrågor
Den breda innebär att invandrar- och
politiska enigheten flyk-
inte hett debattämne de tingpolitiken utgör något politiska partierna emellan. Detta också under 1988 års valrörelse,
avspeglades där - med för diskussionen om folk-
invandrarpolitiken undantg
i - en liten roll i valdebatten. Partieromröstningen Sjöbo spelade
nas aktivitet var sällan genomgående låg. Invandrarpolitiken togs
upp i valtal. När så skedde var det oftast för att ta partiledarnas
avstånd från främlingsfientlighet.
Den stora mellan de om invandrarenigheten politiska partierna
och är av stort värde. innebär den en flyktingpolitiken Samtidigt
risk.
- Det var en invandrare det där. Kan varken konstig eller sjunga dansa och inte äter han starkt mat heller. kryddad
Teckning: Burban Misirli
Diskussion behövs
En konsekvens av att partipolitiska skiljelinjer saknas är att också
den diskussionen om invandrar- och politiska flyktingfrågorna
uteblir. Denna kan att den förda tystnad betyda politiken är
förankrad i men det behöver inte vara folkopinionen, så.
Om det finns en som är kritisk opinion mot partiernas i hållning invandrar- och innebär flyktingpolitiken enigheten att locket
läggs på denna De som har dessa kritiska opinion. uppfattningar
och som inte känner från något gensvar riksdagspartierna kan i
värsta fall känna lockade av av sig någon de extremistiska grupper
som försöker
utnyttja främlingsfientliga för att
stämningar sprida ett populistiskt budskap.
Det år att slå vakt om den nuvarande enigheten
självfallet viktigt mellan om och mål. Denna
partierna flykting- invandrarpolitikens
får dock inte innebära att en diskussion om en nödvändig enighet
och av och uteutveckling förnyelse flykting- invandrarpolitiken blir. En sådan diskussion är tvärtom både och nödvändig. I
viktig
10 utvecklar vi vår vilka som bör bli kapitel syn på problem föremål för en sådan diskussion.
4 GRUNDLÄGGANDE VILLKOR FÖR
GODA RELATIONER
bostad
Arbete,
och chans till en
pratstund
Så grunden till gemenskap över de etniska gränserna.
läggs Här den första mot rasism och
går försvarslinjen främlingsfientlighet.
4.1 Allmänt
Vanlig Välfärdspolitik
Som redan nämnts i 2 om orsaker
kapitel diskrimineringens pekade (DU) ut tre grundläggande orsaker
diskrimineringsutredningen till etniska konflikter, nämligen: - makt- och
ojämn resursfördelning - bristande kontakter mellan etniska
grupper - bristande hos individer
självkänsla
DU hade allmänna insatser inom fördelningspolitik, ar-
Enligt
och utbildbetsmarknadspolitik, bostadspolitik, socialpolitik
större effekt för en av de etniska ningspolitik positiv utveckling relationerna än riktade reformer det
på specifikt invandrarpolitiska området.
En för etniska relationer är
grundläggande förutsättning goda att alla kan känna en social och ekonomisk Det är
grundtrygghet.
för alla, oavsett vilken etnisk grupp man tillhör, att ha ett viktigt arbete, en bostad och att kontakter. För
goda möjligheter knyta att det sistnämnda skall vara måste man kunna tala ett
möjligt gemensamt språk.
Vi skall i det här utveckla dessa tre förutkapitlet viktiga sättningar för att minska riskerna för rasism och främlingsfientlighet.
4.2 Arbete
Arbete åt alla
SYNPUNKTER
om innehållet i och värdet av utländsk Kunskaperna utbildning bör liksom om värdet av utländsk förbättras, kunskaperna yrkeserfarenhet. Ökade ansträngningar bör att introducera invandrargöras för na i arbetslivet. introduktionen bör i Riktlinjer for förankras avtal. bär vilka i svenska olika arbeten Arbetsgivare pröva kunskaper kräver och om arbetssökande invandrares
informera sig verkliga
språkkunskaper. Arbetsmarknadens parter bör ge bättre både om information, och till invandrare. bör även Utbildningsinsatser omfatta personer i ledande i och ställning organisationerna företagen.
4.2.1 Invandrarna och arbetslivet
Rätt att rätt för
göra sig
Arbetet är centralt i många människors liv. Genom arbetet får man sin utkomst. Det är också för självkänsla, utviktigt personlig och sociala relationer. I arbetslivet får man en del av sin veckling sociala identitet. För de etniska relationerna arbetslivet Det är betyder mycket. väsentligt för de infödda svenskarnas till invandrarna och attityder vice versa att man träffas och lär känna varandra på arbetsplatserna. Det är svårt att i fördomar och allmän längden hysa fientlighet mot människor som man träffar dagligen. Arbetskamratskapet en för och Att se invandutgör grund ömsesidig respekt vänskap. rarna rätt för arbete bör också sven- ”göra sig genom påverka skarnas till dem i attityder positiv riktning. Eftersom arbetet är så är det att invandbetydelsefullt allvarligt _ rarnas ställning på arbetsmarknaden är svagare än de infödda
svenskarnas. Arbetslösheten bland utländska är kon-
medborgare stant dubbelt så som bland svenska
ungefär hög medborgare. Detta förhållande i stort sett oavsett nivån den totala
gäller på arbetslösheten.
Svårigheterna för invandrare att få är också om-
anställning vittnade. Både enskilda invandrare och deras har
organisationer uppfattningen att det fortfarande förekommer i
diskriminering arbetslivet, både vid och befordran. En av
nyrekrytering följd detta blir att invandrad arbetskraft i större hamnar i
utsträckning monotona och arbeten där risken för arbetsskador är
enformiga stora.
Välutbildade får okvalificerade
jobb Orsakerna till dessa förhållanden är inte enkla och inte heller
Vi menar dock att vissa faktorer som bidrar till entydiga. problemen är att
möjliga urskilja:
förutfattade och osäkerhet
Felaktiga föreställningar, meningar hos såväl som hos
flyktingen/invandraren arbetsgivaren, fackliga företrädare och vid stor roll.
personal arbetsförmedlingarna spelar Det är dock fullt att åt sådana
möjligt göra någonting attityder som beror på bristande kunskaper. Vi återkommer till detta under kapitel 8 om information och
opinionsbildning.
Ett konkret att blir ett
exempel på felaktiga föreställningar hinder är när invandrare inte få ett arbete inom sitt
lyckas yrke eller sin Förutom att det är ett stort slöseri med
utbildning.
resurser är det förnedrande för den enskilde att inte ens mänskliga få en chans att erbjuda sina
specialkunskaper.
har gjorts av universitets- och högskoleämbetet
Ansträngningar
(UHÄ) för att invandrarna skall ha att
möjlighet tillgodoräkna sig utländsk Motsvarande arbete
högskoleutbildning. på gymnasienivån görs nu av arbetsmarknadsverket, som bedömer utländska utbildningar och yrkeserfarenheter i förhållande till kraven den
på svenska arbetsmarknaden. Mycket återstår ändå att detta
göra på område för att invandrarna skall ha I
jämlika förutsättningar. första hand bör insikter förbättras för att en
arbetsgivarnas skapa mer till att anställa invandrare, också kvalificera-
positiv attityd på de
befattningar.
Bryt slentrianen! En annan som hindrar av invandrare
omständighet anställning på kvalificerade är ett alltmer utbrett säkerhetstänkande.
befattningar Restriktioner av säkerhetsskäl inte bara
gäller personkontrollerade
utan motiveras också av eller av rädsla för tjänster, exportvillkor
Detta är särskilt inom databranschen. industrispionage. vanligt
Ett skäl till tveksamhet att anställa invandrare
överhuvudtaget kan vara deras bristande i svenska - eller inte.
kunskaper verkliga Därför är det att så som
nödvändigt skapa goda förutsättningar
för måste göra en möjligt svenskundervisningen. Arbetsgivare
av vilka i svenska ett visst arbete ingående prövning kunskaper faktiskt kräver, men också informera sig om den arbetssökande
Till svenskuninvandrarens/flyktingens verkliga språkkunskaper.
för invandrare, SFI, återkommer vi i avsnitt 4.4. dervisningen
Bostadsbristen bidrar också till de
problem nyanlända flyktingar har arbetsmarknaden. av i kommu-
på Utplaceringen flyktingar nerna till del av bostäder, och de
styrs övervägande tillgången på
bostäderna finns där det är svårast att få lediga huvudsakligen arbete. Vi återkommer till under nästa avsnitt.
bostadsfrågan
är destruktiv
Sysslolöshet
främst statens invandrarverk, kommunernas Många myndigheter, flyktingmottagning och arbetsmarknadsverket har ansvar för olika delar av flyktingens tillvaro mellan ankomsten till Sverige och inträdet i arbetslivet.
Tiden från det en fått och arbetstillstånd till
flykting uppehållsdess han eller hon kan sig genom förvärvsarbete har
försörja hittills varit alltför Detta beror på vistelsetider på
lång. långa
i väntan och att kombiförläggningar på kommunplats svårigheter nera med introduktion arbetsmarknaden.
svenskundervisning på Situationen har haft en rad negativa effekter. Den relativa
sysslolösheten är destruktiv för flyktingens självkänsla och på sikt påverkas också att börja arbeta. Sysslolösheten kan
förutsättningarna också av tolkas som bristande vilja att arbeta.
omgivningen
För att förkorta den tiden utanför arbetsmark-
sammanlagda naden är det nödvändigt att berörda myndigheter finner smidiga samarbetsformer. Ett på sådan samverkan är att svensk-
exempel
och insatser samordnas så att undervisningen arbetsförmedlingens de varandra. Det är också av största vikt att
tidsmässigt överlappar de olika är så konstruerade att de
myndigheternas regelsystem verkar i samma
riktning.
håll för att utveckla nya metoder
Ansträngningar görs på många och finna nya vägar för att flyktingar snabbare skall få arbete. Samarbetet mellan berörda myndigheter har intensifierats. Bl a arbetar personal från arbetsförmedlingen på flyktingförläggningarna för att skaffa arbete åt de som bor kvar där trots att
flyktingar
de har och arbetstillstånd. uppehållskommuner har också konkreta för att Många vidtagit åtgärder ordna såväl åt denna som åt Bl a sysselsättning grupp asylsökande. verkstäder med handledare och möjlighet till praktik organiseras under tid inom kommunala och det lokala begränsad förvaltningar Detta sker halvtid med svenskundervisnäringslivet. på parallellt ning och samhällsinformation. Nuvarande tillåter inte en att ta arbete under regler asylsökande väntetiden. I avvaktan kortare väntetider den ovan bepå fyller skrivna till kontakt med den svenska arbetsmarkmöjligheten naden därför en funktion. Det har också visat att denna viktig sig av introduktion underlättat för invandrare att få fast antyp ställning. kan det konstateras att en del av dessa verksamheter Samtidigt oklarheter. Sådana är bl a hur skall tolrymmer socialtjänstlagen kas och hur för kan lösas. Det försäkringsfrågorna praktikanterna är att som dessa viktigt frågor klarläggs.
Enhetliga regler! Ibland kan vara utformade ett sätt som leder till regelsystem på icke avsedda effekter. får den som är arbetslös Exempelvis flykting vid i kommun utplaceringen utrustningsbidrag enligt socialtjänst- Om han däremot hade arbete ordnat vid utplaceringen lagen. inte samma Förutom att en sådan skillnad kan vara utgår bidrag. svår att förstå kan det också minska motivationen att ta ett arbete. vår bör för bistånd ses över i att Enligt- mening reglerna syfte sådana effekter. Eventuellt bör man i en sådan Översyn undanröja överväga att införa för tiden fram till och med enhetliga regler utplaceringen i kommun.
Väntetiden måste kortas Ett annat är att en del personer får vänta länge på uppeproblem hålls- och arbetstillstånd. Under denna tid får de inte arbeta. Den av invandrarverket och utlänpågående reformeringen till att få ner de alltför väntetiderningslagstiftningen syftar långa na. Vi instämmer i att detta är rätt sätt att uppfattningen angripa Mot av de stora de problemen. bakgrund mycket svårigheter långa väntetiderna innebär är det att reformen verkytterst angeläget får den avsedda effekten. ligen Vi menar dock att väntetiden även för asylsökande bör kunna för en introduktion i det svenska samhälls- och arbetsutnyttjas livet. Det finns dock hinder för att detta skall kunna ske.
Det kan heller inte uteslutas att även i
handläggningstiderna
framtiden kommer att dra ut tiden för
på somliga asylsökande.
Om det visar att så blir fallet i mera ut-
sig någon betydande
finns det skäl att närmare utreda om de
sträckning frågan asylsö-
kandes under väntetiden.
sysselsättning
4.2.2¶Samråd med arbetsmarknadens
parter
insatser!
Otillräckliga
Med arbetets stora för den enskilde i åtanke har vi
betydelse lagt
stor vikt vid kontakterna med arbetsmarknadens såväl med
parter,
parter på det som det området, med centrala
offentliga på privata
organisationer och med enskilda förbund.
Vi har varit särskilt intresserade av de förbund med
många
invandrade medlemmar, vilka företrädesvis finns inom Lands-
organisationen i av LOs medlemmar
Sverige (LO). Ca 15 procent är invandrare. Vi har också intresserat oss för de
organisationer
vars medlemmar i sin kommer i kontakt med eller
yrkesutövning
har särskild för invandrare och Det
betydelse flyktingar. gäller
främst journalisternas, lärarnas och
polisernas fackliga organisa-
tioner.
Vi har särskilt intresserat oss för hur har
parterna förverkligar
mål om information och för invandrare
introduktionsprogram
och vilka som de har stött
problem på. Samtliga organisationer anser att som rör de etniska frågor
relationerna är viktiga. Så här står det i den Invand-
handledning,
i som utarbetats av LO,
rarfrågor företaget, Privattjänstemana-
kartellen (PTK) Svenska och sta-
arbetsgivareföreningen, (SAF),
tens invandrarverk
(SIV):
Invandrarna har betytt mycket för utvecklingen av landets
näringsliv
och för höjningen av den allmänna levnadsstandarden. Invandrarnas be delse för vårt land måste emellertid också bedömas också från an ra synpunkter än ekonomiska. Invandrarna har vidgat medborgars pers ektiv och kontakter med omvärlden och tillfört det svenska sam ället nya kulturella inslag.
Det råder enighet om de rinci erna för hur in-
grundläggande
vandrarna bör tas emot i vårt samhälle. En av fiuvu är att
principerna
utländska medborgare, som tillförsäkrats rätten att bosätta och
sig
arbeta i Sverige, själva får av öra om de vill stanna eller återvända till hemlandet. En annan är att invandrarna skall
grund äggande princi
ha samma rättigheter och som i De
skyldigheter befolkningen övrigt.
skall också ha möjlighet att i det svenska samhället.
integreras
Handledningen har sänts ut till SAFs 40 000
medlemsföretag.
SAF har också informerat sina medlemmar cirkulär.
genom
Trots är det vårt allmän-
parternas positiva principiella hållning
na att är i det
intryck invandrarfrågorna lågt prioriterade praktiska
arbetet, både bland och
arbetstagar- arbetsgivarorganisationer.
Av skäl är aktiviteten störst bland de
naturliga fackliga organisa-
tioner som har flest invandrade medlemmar. Här finns också den
bästa informationen både till den invandrade och den svenska
arbetskraften. Till följd av beslut vid 1986 har
LO-kongressen
invandrarkunskap fått ökat utrymme i LOs informations- och utbildningsverksamhet. Några av de största LO-förbunden har
också utarbetat informationsmaterial om och till invandrare.
eget
esta
Flera vittnar om i arbetslivet. Invandrare inte
diskriminering får
arbete som passar sin och invandrare hamnar i
utbildning, ofta
slitsamma arbeten. Foto:
Reportagebild.
Kunskaperna bristfälliga Vårt är dock att informationen till
helhetsintryck arbetsledning, förtroendevalda och den svenska arbetskraften är I
otillräcklig. flera är den LO har också redo-
organisationer mycket bristfällig. visat att nå ut med information till alla sina med-
svårigheter lemmar.
Personal som enbart arbetar med invandrarfrågor och särskilda kurser i i ordinarie har vi endast
invandrarkunskap kursprogram funnit hos LO och Svenska Metallindustriarbetareförbundet (Metall). Den modellen är att man har någon an-
vanliga visserligen ställd att ansvara för men att detta är en bland
frågorna, uppgift
andra. I de flesta förbunden tas upp vid många invandrarfrågor enstaka informationstillfällen, och då ofta i samband med
någon särskild händelse.
På många håll är om de och andra som
kunskaperna lagar regler
om etnisk Parterna är också ense gäller diskriminering bristfälliga. om att man bättre borde ta reda de enskilda invandrarnas
på
och för att bättre kunna erbjuda ett arbete kunskaper utbildning som passar.
1986 uttalade att invandarfientligheten och dis-
LO-kongressen
i samhället ökat, och att detta är ett förhållande krimineringen som med kraft måste motverkas”. av de som
Några organisationer vi har träffat har bekräftat att det finns åsikter på
främlingsfientliga en del liksom motsättningar mellan olika invandrar-
arbetsplatser,
Den samfällda är emellertid att dessa hängrupper. bedömningen delser är att de är att bemästra och att de i första
tillfälliga, möjliga hand beror på okunskap.
4.2.3 Kommissionens
synpunkter
Hogre prioritet!
Vi har betonat av att invandrarna får en or-
tidigare betydelsen dentlig introduktion i arbetslivet. Några riktlinjer för denna som utgår ifrån nuvarande förhållanden finns inte. Den överenskommelse som finns mellan Metall och om ”rikt-
Verkstadsföreningen
för introduktion av utländsk arbetskraft träffades år 1966. linjer Den var i första hand avsedd för den nordiska arbetskraften, främst för finländarna.
I samband med diskussionerna med oss har dessa
organisationer gemensamt bestämt att arbeta fram ett nytt
introduktionsprogram för den invandrade arbetskraften. Detta material kan
förhopp-
användas av fler arbetsmarknaden. Det är nödningsvis parter på att sådana riktlinjer förankras genom avtal mellan parterna vändigt för att de skall få någon genomslagskraft. Vi anser vidare att informationen om måste förinvandring bättras. Det både det informationsmaterialet och gäller skriftliga Dessa insatser bör vända sig till alla, också utbildningsinsatserna. till förbunds- och avdelföretagsledningar, förbundsledningar, och Vi menar också att man i ningsombudsmän kanslipersonal. större bör på centrala och utsträckning ta upp invandrarfrågor lokala kurser av olika slag. Vi har fått ett gensvar från genomgående positivt organisationerna. I flera fall har våra diskussioner lett till att man påbörjat för ökade insatser. planeringen
4.3 Bostad
fler bostäder!
Bygg
måste hållas en nivå som motsvarar Bostadsbyggandet uppe på efterfrågan. om bör beakta bebovet av bo- Utredningen bostadspolitiken städer mot av bakgrund flyktingmottagningen. bör beslutas Såda- Förtursregler för bostadsförmedling politiskt. na måste och allmänt kända. regler utformas tydligt göras om ocb andra bostadsmarknaden Information lagar regler på redan Detta kan ske i sambör ges på flyktingförlåggningama. verkan med byresgåströrelsen.
Vid sidan av arbetet är en bostad en förutdräglig grundläggande sättning för en tillvaro. fungerande att ordna bostad åt de som fått uppesvårigheterna flyktingar hålls- och arbetstillstånd är just nu det största för den problemet kommunala flyktingmottagningen. Den bostadsbrist som råder för närvarande tvingar en stor del av kommunerna att i av botillämpa förtursregler förmedlingen städer. De som tas emot är definitionsmässigt bostadsflyktingar lösa, och därmed omfattas de av den förtur som för vanligen gäller bostadslösa. Detta i kombination med den utbredda okunnigheten
om vilka som för vara en regler gäller bostadsförmedlingen
kan
för växande grogrund främlingsfientlighet. vår finns sikt bara en detta Enligt mening på lång lösning på problem: att hålls en så nivå att bostadsbyggandet uppe på hög efterfrågan tillgodoses. Man måste också vidta i det korta så att åtgärder perspektivet, tendenser till negativa mot av boattityder flyktingar på grund stadsbristen inte växer starka. sig
Bostadsförmedlingens regler Bostadsförmedlingen år en verksamhet för kommunerna. frivillig I de fall den förekommer den olika sätt. Förorganiseras på delnings- och beslutas av kommunen. förtursregler 1988 fanns i 135 av landets 284 kommuner i bostadsförmedling kommunal I 60 kommuner har det kommunala bostadsregi. företaget fått att sköta riktuppdraget bostadsförmedlingen enligt linjer som kommunen fastställt. Resterande kommuner saknar
organiserad bostadsförmedling.
Skälen till att saknas varierar. I en del kornbostadförmedling muner saknas bostadssökande. I vissa små kommuner finns endast ett som då svarar för kö och bostadsföretag förmedlingsverksamhet. medelstora kommuner har beslutat avskaffa bostads- Några förmedlingen av andra skäl.
Tydliga regler Genom att förhållandena i kommunerna är så olika natiosynes nellt för varken eller enhetliga regler bostadsförmedling möjliga ändamålsenliga. Det är emellertid att de utomordentligt angeläget som i kommun är och regler gäller respektive tydligt utformade att de är kända för kommuninvånarna. Information om de gällande reglerna bör riktas både till den infödda och till befolkningen flyktingarna. Eventuella bör kommissionens vara förtursregler enligt mening fastställda av i kommunen. något ansvarigt politiskt beslutsorgan Att sådana beslut till de som handhar förmeddelegera tjänstemän lingen eller att låta växa fram utan praxis regler skapar utrymme för och kan också till godtycke ge upphov missuppfattningar. Det är också att och andra angeläget flyktingar kommuninvånare inte särbehandlas. som kommer till kommunen Flyktingen från kan få förtur i kraft av att han eller
flyktingförläggningarna
hon år bostadslös, men inte i av att vara Den egenskapen flykting. som detta sätt fått en bostad med förtur omfattas därefter inte på
av några andra än dem som för andra kommu-
förtursregler gäller ninvånare i motsvarande situation.
Öka
bostadsbyggandet! Som vi måste öka. Det är
tidigare påpekat bostadsbyggandet
inte bara för att få bort en allmän bostadsbrist, utan nödvändigt också för att klara om vilken det råder
flyktingmottagningen,
I är ansträngt och kommunerna enighet. dag läget mycket tvingas ofta ta till för att ordna bostad åt För
nödlösningar flyktingarna. 1989 kommer kraven på kommunernas att
flyktingmottagning öka Då blir än värre.
ytterligare. problemen
En utebliven av utgör ett hot mot
ökning bostadsbyggandet flyktingmottagningen, men också mot flyktingpolitiken. När medborgarna ser att bostadsfrågan riskerar att bli akut och till och med att lösa, kan grupper lättare resa
omöjlig främlingsfientliga krav om att hela mer restriktiv. Vi förut-
göra flyktingpolitiken sätter därför att den av bostadsministern tillsatta utred-
nyligen ningen om bostadspolitiken även beaktar bostadsbehovet med anledning av flyktingmottagandet.
Alla krafter bör inriktas på att lösa också flyktingarnas bostadsbehov inom ramen för det I det svåra
vanliga bostadsbyggandet. läge som råder många kommuner att anordna
tvingas tillfälliga bostäder för flyktingarna. För att över huvud taget kunna erbjuda
en att bo anordnas flyktingarna plats speciella genomgångsbostäder, ibland från andra bostadsområden. Dessa sär-
segregerade
är, som alla former av men de lösningar kategoriboende, olyckliga, är i svåra situation.
nödvändiga dagens utomordentligt
Reglerna skall vara kända! Når det gäller boendefrågor har vi samrått med bl a
Hyresgästernas Riksförbund. har en organisation som är
Hyresgäströrelsen decentraliserad i Bland de förtroendevalda finns
ovanligt hög grad. många som inte är i Övrigt, däribland in-
föreningsaktiva många vandrare.
I sina kontakter med invandrade medlemmar har
hyresgästföreningarna många gånger konstaterat att kunskaperna om och
lagar andra den svenska bostadsmarknaden är
regler på bristfälliga. Brist sådana kan ibland leda till konflikter.
på kunskaper onödiga
information om i boendet bör därför
Grundläggande reglerna ges redan på har för-
flyktingförläggningarna. Hyresgäströrelsen klarat att medverka till att sådan information
sig villig ges.
4.4
Språket
Satsa
på språket!
Reglerna för svenska invandrare (SFI) bör ses över i att
för syfte alla invandrare skall i svenska.
tillförsäkras tillräckliga kunskaper Bidrag bör utgå även till dem som studerar inom
påbyggnads-SFI
studieförbunden.
Förmågan att tala, skriva och förstå svenska är en
grundläggande förutsättning för i vårt samhälle. Den som saknar
delaktighet
har svårt att ta till vara sina Han eller språkfärdighet rättigheter. hon blir från den sociala och kulturella
utestängd gemenskapen.
i svenska är direkt för individens Kunskaper avgörande möjligheter att hävda och utvecklas i arbetslivet, liksom för
sig möjligheterna att fritt välja Det måste därför ses som en
utbildning. principiell för invandrare som lever i att för-
skyldighet Sverige söka lära svenska.
sig
Det målet om valfrihet innebär att den som
invandrarpolitiska invandrat till också skall att bevara kontakten med
Sverige ges stöd ursprungslandets kultur och att behålla sitt Barn med ett
språk. annat i hemmet än svenska har rätt till
umgängesspråk hemspråksundervisning i skolan. Målet är att invandrarbarnen skall
uppnå aktiv
tvåspråkighet.
För vuxna invandrare finns sedan år 1973 rätt till
lagstadgad svenskundervisning (SFI). Sedan år 1986 ansvarar kommunerna för som skall omfatta 400-500 timmar.
grund-SFI, Påbyggnads- SFI skall omfatta 200-300 timmar och ges inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU) eller vid något studieförbund.
Bidrag utgår med 46 kr per för dem som
undervisningstimme har inkomstbortfall. För ett med 13
övriga utgår Stimulansbidrag kr per Svenska har
undervisningstimme. arbetsgivareföreningen rekommenderat sina att invandrare en
medlemsföretag ge nya
i de fall det inkomstbortfallet 46 kr utfyllnad verkliga överstiger per timme.
Fackliga informationer mer sällan Grund-SFI skall senast under kalenderåret efter ankoms-
påbörjas ten till Sverige. Under en har kommunerna även
femårsperiod
skyldighet att anordna SFI för invandrare som kom hit före den 1 januari 1985 och som har behov av
svenskundervisning.
Vid våra kontakter med organisationerna på arbetsmarknaden
har kritik mot bestämmelserna om SFI och hur dessa
fungerar
förts fram från håll.
fackligt
Den kritiken är att
vanligaste överflyttningen av ansvaret för
SFI från studieförbunden till kommunerna försämrat
kontakterna
mellan invandrarna och de När
fackliga organisationerna. studie-
förbunden hade ansvaret var det också att
naturligt knyta in-
formation om samhälle och arbetsliv till
SFI-undervisningen.
Denna information har nu blivit sämre.
Kritik har framförts mot att inte till alla som
bidrag utgår
studerar inom studieförbunden.
påbyggnads-SFI Vidare har fram-
förts att nivån för är
på statsbidragen grund-SFI otillräcklig. Detta
liksom det faktum att inte för inkomst-
någon ersättning utgår
bortfall för restiden till och från kan
undervisningen medföra att
en del invandrare avstår från SFI. Kritik har också förts
fram mot
de som för att få SFI.
tidsgränser gäller påbörja
Utbildningsministern aviserade hösten 1988 en av be-
översyn
stämmelserna om SFI. Vi anser det att en sådan
angeläget översyn
snarast kommer till stånd och att de vi berört då kommer
problem
att tas upp till
behandling.
5 SKOLAN
Bänkkarmater,
lekkamrater
I skolans värld för kontakt och förståelse görs mycket positivt mellan människor. Och mer kan uträttas, uppmuntras, stödjas och är - men medlen är puffas på. Möjligheterna obegränsade tyvärr begränsade.
Enligt direktiven har en av våra varit att undersöka hur uppgifter kunskaperna och medvetenheten om rasism och
främlingsfientlig-
het kan förstärkas Vi har därför genom utbildningsinsatser. ägnat stor åt olika delar av främst uppmärksamhet utbildningsväsendet, ungdomsskolan.
Det är skolans att eleverna att och känna uppgift fostra förstå samhörighet med i vårt minoritetsgrupper eget land. (Ur läroplan för grundskolan, Lgr 80) Foto: Ann Eriksson/Mira.
5.1 Allmänna utgångspunkter
Skolan skall
främja
solidaritet
hör i om ett inter- Läroplanen för grundskolan förtydligas fråga kulturellt synsätt i undervisningen.
Arbetet mot rasism och i skolan måste utgå
främlingsfientlighet
skolans och hör inriktas att de goda krafter från vardag på stödja som där.
finns
om kulturer och etniska rela-
Kunskaper främmande religioner, tioner och rasismen och dess ursprung
konflikter, diskriminering, är centrala delar av ämnen som historia, re-
samhällskunskap,
och och här Dessa ligion, geografi biologi lyftas fram ytterligare.
måste också i lärarutbildningen. perspektiv uppmärksammas
Det finns flera skäl för att vi skolan i värt
tungt vägande prioriterat arbete.
är kanske den för ett arbete
Ungdomarna viktigaste målgruppen mot rasism och Under uppväxtåren byggs
främlingsfientlighet. våra och upp. I de
attityder grundläggande värderingar opinions-
som finns tecken som kan tyda på att undersökningar gjorts toleransen bland de sviktar.
yngre åldersgrupperna
Skolan stor roll för att förmedla impulser. Ge-
spelar positiva nom skolan når man alla barn och
praktiskt taget tonåringar.
De som skall den svenska skolan överens-
värderingar prägla stämmer med dem som kommissionen har att verka för,
nämligen tolerans och solidaritet. Därmed är skolans värld en arena
lämplig för att ett sådant förhållningssätt. Läroplanen
ytterligare främja för ger stöd för detta:
grundskolan (Lgr 80) ytterligare
Skolan skall fostra. Det innebär att skolan aktivt och medvetet skall
åverka och stimulera barn och att vilja omfatta vår demo-
ungdomar
och låta dessa komma till uttryck i
kratisgrundläggande värderingar
Skolan skall därför utveckla sådana
praktisk, vardaglig handling.
hos eleverna demokratins
egenskaper som kan bära upp och förstärka
principer om tolerans, samverkan och likaberättigande, mellan människor. Skolan skall söka a solidaritet med eftersatta
grundläg grup-
per inom och utom landet. Den ska l aktivt verka för att invandrarna i
vårt land innefattas i
samhällsgemenskapen.
Invandrarelever och deras föräldrar kan vara en stor tillgång för att
förmedla kännedom om andra länders kultur. Det är skolans ift
upp
att fostra eleverna så att de känner solidaritet med andra län er,
folkslag och kulturer. Det är också skolans att fostra eleverna
uppgift
att förstå och känna med minoritetsgrupper i vårt eget
samhörighet
land.
Skolan är således en värdemiljö för arbete mot rasism och
god främlingsfientlighet. Där finns många positiva krafter och att ge dessa stöd och är därför en viktig del av ett program för
hjälp insatser i skolan.
Vi har från skolans när vi diskuterat
utgått vardag lämpliga insatser. och som initieras utifrån
Kampanjer jippon upplevs ofta - med rätta - som i den verksamheten. Det
störningar dagliga är som med motiv vill komma in i skolan, och
många vällovliga att ställa i denna ”kö är ett effektivt sätt att förstärka
sig knappast och och medvetenheten om rasism och
fördjupa kunskaperna främlingsfientlighet.
delar av ämnena
Viktiga
om främmande kulturer, andra än den pro- Kunskaper religioner testantiska kristendomen, etniska relationer och konflikter, dis-
rasimen, dess historia och dess vetenskapliga förkriminering, klaringar etc är viktiga och nödvändiga delar av ämnen som sam-
historia, och Att hällskunskap, religionskunskap, geografi biologi. förstärka och om rasism och
fördjupa kunskaperna främlings-
är därför med att se till att dessa perspektiv fientlighet liktydigt behandlas på ett korrekt sätt i ämne.
respektive
Om man har ambitionen att förändra intoleranta mås-
attityder te Alla elever måste förberedas för en roll i ett
perspektivet vidgas.
samhälle. Det interkulturella synsättet är en anmångkulturellt
i alla skolor i alla delar av En sida av gelägenhet Sverige. viktig detta är varje lärares kännedom om sitt eget kulturarv, sin egna kulturella identitet, Det innebär att man måste
sina egna rötter. arbeta och lyfta fram de etiska och moraliska
ämnesövergripande frågorna.
Från 1985 finns ett som att ett interkultu-
riksdagsbeslut stadgar rellt synsätt skall i skolan. Detta beslut har
prägla undervisningen ännu ej fått i skolans Det är att
genomslag styrdokument. viktigt
läroplanen förtydligas ytterligare på den och att vikten av punkten dessa konkretiseras i för i första hand svenskfrågor kursplanerna ämnet och de samhållsorienterade ämnena. När det skolan har vi inriktat oss gäller sammanfattningsvis på att bidra till att andra folks kultur och levnadsvillkor fram i lyfts den och att och stärka de dagliga undervisningen på stödja positiva krafterna i skolan.
5.2 medverkan i skolan Organisationernas
krafter
Många goda
FÖRSLAG
Medel bör anvisas i skolan. för föreningsmedverkan
Vi har samrått med de och ideella som är fackliga organisationer verksamma skolans område när vi utformat våra Alla på förslag. de organisationer som vi med, lärarförbund överlagt Sveriges (SL), Svenska facklärarförbundet (SFL), Lärarnas Riksförbund (LR), Svenska Skolledarförbundet, Riksförbundet Hem och Skola (RHS) samt Elevorganisationen i har markerat intresse för Sverige att på olika sätt medverka i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Flera har aktiviteter som varit intressanorganisationer planerat ta ur kommissionens Insatser har också perspektiv. planerats gemensamt av oss och den berörda
organisationemEtt exempel på
ett sådant är en bussturné, som komprojekt Elevorganisationen mer att under hösten 1989 i samverkan med Riksförgenomföra bundet Hem och Skola, vars kommer att distriktsorganisationer arrangera olika aktiviteter i till turnén. RHS anslutning planerar även en central upptaktskonferens. Lärarnas och de ideella fackliga organisationer organisationerna som verkar inom skolan är allierade i arbetet mot rasism och goda främlingsfientlighet. De tidskrifter fackliga organisationernas (Lärartidningen, Fackläraren, Skolvärlden och når en Skolledaren) stor läsekrets, och de är därmed en effektiv informationskanal. till stöd för olika utförda av Möjlighet projekt organisationerna bör finnas även Formerna för detta behandlar vi i fortsättnigsvis. avsnitt 8.
5.3 Läromedel m m
Granska och
sprid
!
kunskap
FÖRSLAG
Servicematerial och lärare bör ut-
praktiska bandledningar för arbetas ocb samt medel detta anvisas.
spridas för
för både och har Läroplanerna grundskolan gymnasieskolan högt ställda mål när det elevernas fostran efter de
gäller grundläggande demokratiska i vårt samhälle. Det innebär att sko-
värderingarna lan måste förmedla kunskaper och medvetenhet om rasism och främlingsfientlighet och att perspektiv på dessa företeelser måste vara centrala i flera ämnen. måste alltså ett
Undervisningen främja tolerant och fördomsfritt
förhållningssätt.
Detsamma de läromedel som används. systema-
gäller Någon tisk av läromedel har inte Vi har ansett
granskning gjorts tidigare. det att en sådan görs, framförallt i ämnena
väsentligt granskning historia, och i såväl som
religion samhällskunskap grundskolan gymnasieskolan. Regeringen har därför på vårt förslag uppdragit åt statens institut för läromedel att utföra en sådan
(SIL) granskning.
Den enskilde läraren måste också få råd och i sitt arbete
hjälp för att leva till mål om tolerans och solidaritet. En
upp läroplanens enkel men konkret insats är att förse lärarna med aktuella sam-
av sådant material som kan användas i undermanställningar
Vi har därför initiativ till att en visningen. tagit sammanställning görs som rasism och som historiska och
belyser diskriminering aktuella företeelser. Fler sådana kan och
sammanställningar göras, de bör löpande hållas aktuella.
En hel del av de som på kommissionens
projekt regeringen
lämnat stöd till kommer att resultera i som kan förslag produkter
för i skolan, och därmed nya läromelämpa sig användning utgöra del. Ett villkor för stöd till ett har varit att
filmprojekt exempelvis produkten skall ställas till AV-centralernas förfogande för fri kopierings- och
visningsrätt.
Att se tendenser tidigt Lärare och andra vuxna ställs ibland inför och ibland svåra nya situationer som beror det ökade av invandrare i vårt på inslaget samhälle. Som ett program för insatser i skolan bör därför ingå stöd och till lärarna att kunna observera, värdera och hjälp tidigt mot och och disingripa främlingsfientliga yttringar processer kriminerande handlingar. Att utarbeta för hur denna av praktiska handledningar typ situationer skall hanteras bör vara en för invandrarverket uppgift och skolöverstyrelsen i samverkan. Lärarnas arbete skulle också kunna underlättas andra genom av servicematerial med t ex hur om slag tips på undervisningen etniska relationer, rn m kan diskriminering läggas upp. Ett annat värdefullt läromedel” är extern medverkan i under- Att ta till vara människor med och visningen. kunskaper engagemang är särskilt när det som handlar betydelsefullt gäller frågor om relationer. I finns sådana mänmänskliga föreningslivet många niskor, som kan tillföra skolan Därför är det att mycket. angeläget skolan har medel för i undertillräckliga föreningsmedverkan visningen.
5.4 och av lärare och skolledare Utbildning fortbildning
Uppmärksamma problemen!
Etniska relationer i och
bör ges ökad prioritet lärarfortbildningen
särskilda insatser bör i och av rektogöras utbildning fortbildning rer och studierektorer.
Frågor om etniska relationer m m måste tas upp i lärarutbildningen för att de skall kunna behandlas ett sätt i skolan. I på riktigt utbildningsplanen för den nya grundskollärarutbildningen anges som mål för bl a utbildningen följande: De studerande skall genom att ges ökad förmåga bygga upp internationell förståelse hos sina e ever och förbereda utbildningen dem för att
vara verksamma i ett samhälle. Med hänsyn till att
mångkulturellt Sverige idag rymmer många olika etniska grupper skall de studerande också ges en sådan utbildning att de som lärare skall kunna medverka till att eleverna lär si förstå och känna samhöri het med minorites-
grupperna i vårt eget and. De studerande skall oc så bli medvetna om
att de själva både som individer och i grupp befinner sig i interkultu-
rella processer. Ett interkulturellt synsätt måste sålunda prägla ut-
bildningens innehåll och uppläggning. Om dessa mål omsätts i kommer den
praktiken nya grundskollärarlinjen att ge goda förutsättningar för att de blivande lärarna skall få förberedelse för att kunna undervisa om etniska
tillräcklig relationer, rasism, etc. Ansvaret för att så sker vilar
diskriminering på de som ger
högskoleenheter utbildning på grundskollärarlinjen.
Vi förutsätter att dessa frågor uppmärksammas fortlöpande och följs upp i samband med att utbildningen på den nya
grundskollärarlinjen genomförs.
Det måste också finnas till av kun-
möjligheter fördjupning skaper och medvetenhet om rasism, mm hos
främlingsfientlighet de lärare som nu är verksamma i skolan. Samhället som skolan verkar i har under de senaste 20-30 åren förvandlats från ett i stort sett samhälle till ett av de lärare
homogent mångkulturellt. Många som i är verksamma i skolan, har inte fått att få
dag möjlighet någon fortbildning om bland annat dessa
frågor.
Också rektorn kan lära Det finns ett stort utbud av inom området,
fortbildningskurser men i Dessvärre verkar intresset för dessa
otillräcklig omfattning. kurser vara främst hos kommunerna svarar för kostna-
lågt, (som derna och därmed för vilka som
fortbildningskurser prioriteras). Intresset för detta av måste ökas eftersom
slag fortbildningskurser behovet är så
uppenbart.
Skolledarna är en i skolan. Utan stöd
självfallet nyckelgrupp från rektor och studierektor är i skolan svårt att
förändringsarbete genomföra. Därför är det ytterst med en
angeläget satsning på både skolledarutbildning och av skolledare. Dessa
fortbildning insatser måste vara så omfattande att alla kan nås inom en
rimlig tidsrymd.
Sedan 1987/88 anordnas en ny Skolöver-
skolledarutbildning.
ansvarar för av denna. Vi har styrelsen genomförandet föreslagit att regeringen skall anvisa medel för ett för att få en
pilotprojekt högre prioritering av etniska relationer mm i och
utbildningen fortbildningen av skolledare.
5.5 Lokalt i skolan och
utvecklingsarbete lärarutbildningen
idéer!
Främja nya
Medel bör anvisas lokalt om etniska relatio-
för utvecklingsarbete ner m m i skolan och i
lärarutbildningen.
kontaktnät skolans arbete med etniska relationer
Regionala för bör byggas ut och alla län.
omfatta
Vår ledstjärna i arbetet har varit att fram
lyfta goda exempel. Många intressanta bedrivs lokalt. Centralt be-
utvecklingsprojekt slutade initiativ blir ofta resultatlösa utan en lokal Vi
förankring. har därför ansett det värdefullt att försöka ta initiativ till fler
både i skolan och inom projekt lärarutbildningen.
Vi har därför länsskolnämnder och
inbjudit högskoleenheter som att komma in med
ger utbildning på grundskollärarlinjen
Vi har att skall anvisa medel projektförslag. föreslagit regeringen för lokalt i skolan och En
utvecklingsarbete lärarutbildningen.
över de vi stöd till finns i 3. förteckning projekt föreslagit bilaga
Genom de och av dem, kan arbetet
goda exemplen, spridning mot rasism och bli Vi anser att
främlingsfientlighet framgångsrikt. särskilda resurser bör anvisas för att stimulera fler lokala initiativ.
För att få kontinuitet och i arbetet med etniska relationer
styrka i skolan behövs personer som tar ansvar för att dessa får
frågor
i Vi har tillsammans med invandrarverket plats undervisningen. tagit initiativ till att länsvisa kontaktnät med sådana s k resurspersoner har på vårt anvisat medel för
byggs upp. Regeringen förslag ett första som har omfattat tio län. Vi anser det att
steg, viktigt arbetet fortsätter och omfattar hela Det bör vara en gemen-
landet.
sam för SIV och SO, som bör anvisas särskilda
angelägenhet medel för
uppbyggnaden.
6 FORSKNING
Rykten,
mytbildning,
fördomar
Okunskapen är en av rasismens om etniska grunder. Forskning relationer, om om invandrarna och deras flyktingpolitiken, barn, är för att och fördomarna. viktig stävja ryktena
En av våra har varit att undersöka hur och uppgifter kunskaperna medvetenheten om rasism och kan förstärkas
främlingsfientlighet
och Att öka vårt vetande och fördjupas genom forskning. att sprida kunskap är av fundamental för såväl utformbetydelse ningen av som av den. invandrarpoltiken förankringen
.V . _ I VA: k, å K w M v. v _b_
Vad händer med invandrarharn och Här behövs mer ungdomar? forskning och Foto: Thor kunskaper. Lindgren/Reportagebild.
Resursema bör i samband med
för invandrarforskning förstärkas
1990 års bör
forskningspolitiska riksdagsbeslut. Förstärkningen
avse såväl basresurserna vid universiteteten som de resurser
för
som står till
sektorsforskning delegationens för invandrarforskning (DEIFO) förfogande.
Vi redovisar ett antal samt idéer
påbörjade forskningsprojekt
till Vi att DEIFO ansvar att
ytterligare några. förordar ges för
utveckla dessa projekt och vidare.
uppslag
6.1¶Allmänna utgångspunkter
Fyra Viktiga
områden
I om 1987 anförde statsmini-
regeringens proposition forskning
stern bl a 1986/87:80, (prop sid 39):
Forsknin en om till Sverige och om dess konsekvenser
invandringen
för samhäl et har ökat under senare år. som belyser invand-
Forskning
rarnas bidrag till vårt kulturliv och de etniska relationernas
utveckling
har relativt börjat intressera forskarsamhället. Sådan forsk-
nyligen
nin är, och kommer att förbli, av största betydelse som för
underlag en ortsatt reformering av invandrarpolitiken. Invandrarforskningen
bör därför bas inom ges en fastare högskolan.
Fyra invandrarpolitiskt särskilt angelägna forskningsområden pe-
kades ut (prop 1986/87:80, 8, sid 18-21):
bilaga
Etniska relationer och etnisk
diskriminering
i hela dess vidd
Flyktingpolitiken
Invandrarnas situation i arbetslivet Invandrarbarnens och situation och framtida
-ungdomarnas möjligheter
I anslutning härtill anförde invandrarministern bl a
följande:
Forskning om etniska relationer och etnisk kan
diskriminering ge
betydande kunskapstillskott för det arbetet att motverka kon-
viktiga
flikter på etnisk grund. Området innefattar också om de etnis-
frågor
ka gruppernas ställning, och om deras att bibehålla
förutsättningar
och utveckla sitt och kulturarv och att i det svenska
språk integreras
samhället. Förekomsten av etnisk diskriminering har under senare tid
fått ökad u Vårt i denna fråga är
pmärksamhet. kunskapsunderlag
alltjämt otil räckligt. Nära till detta är majoritetsbefolkningens attityder till
kopplad
invandrare och Vissa studier har gjorts av hur in-
invandringen.
ställningen från svenskarnas sida har utvecklats över åren. Fortsatta sådana studier och är viktiga. Andra frågor inom detta om-
analyser
råde är massmediernas roll i samt frågor om å
opinionsbildningen
vilket sätt bristande hos invandrare innebär risker fför
språkkunskaper
försämrad social status och för diskriminering, särskilt sådan som tar institutionella former. Invandrares möte med hälso- och sjukvår-
sig
den samt är bl a mot denna att stude-
socialtjänsten bakgrund viktigt
ra. om etnisk boendesegregation är vidare exempel på ett ämne
Frågan
där forsknin ens omfattning inte står i rimlig proportion till den et frågan har ägnats under senare år.
uppmärksam
Behovet av som för det konkreta handlandet är
kunskap underlag
således stort. När man arbetar för att täppa igen de kunskaps-
luckor som finns måste man emellertid vara medveten om att
är ett inriktat arbete. Resultat av den forsk-
forskning långsiktigt
som bedrivs kanske inte förrän om flera år.
ning idag föreligger
Skall en ett vara me-
satsning på utpekat forskningsområde
måste det dessutom finnas och intresserade
ningsfull kompetenta
forskare inom området. Saknas sådana måste den grundläggande
först, innan några riktade satsningar
kompetensen byggas upp
görs.
Vidare måste man beakta att alla där kunskap
problemområden
saknas inte är för åtgärds-
forskningsbara. Problemformuleringen
inriktad måste därför i mellan forskaren
forskning göras samspel
och användaren.
I vårt arbete med har vi försökt att inrikta
forskningsfrågorna
oss sådant som har en och att ta till
på långsiktig prägel hänsyn
den som finns i det svenska forskarsamhället.
kompetens
6.2¶Kommissionens arbete med forskningsfrågoma
och
Stödja sprida
är att använda för att stärka
Möjligheterna begränsade forskningen
och och medvetenheten om rasism och
fördjupa kunskaperna
under en så verksamhet som kom-
främlingsfientlighet kortvarig
missionens. karaktär gör att den forsk-
Forskningens långsiktiga
som kommissionen är med och initierar inte hinner att av-
ning
kasta resultat under den tid vi är verksamma.
några
Med dessa har vi funnit tre begräsningar möjliga anknytningar mellan vår verksamhet och forskningen: a) att medverka till att finansiellt stöd dokumentation ges till och/eller av resultaten av eller spridning pågående genomförd forskning; b) att medverka till att finansiellt stöd till eller ges pågående planerade forskningsprojekt; c) att medverka till initieras. att nya forskningsprojekt
Vi har under vårt arbete alla tre av tillämpat formerna forskningsstöd.
Följande dokumentationsprojekt har på vårt erhållit
förslag ekonomiskt stöd av regeringen: 0 Det mångkulturella Sverige, en handbok har utarbetats inom Centrum för multietnisk vid universitetet i forskning Uppsala och ges ut av Gidlunds Den är en över bokförlag. encykopedi etniska grupper i med 99 varav 79 Sverige sammanlagt artiklar, om etniska grupper. 0 Diskriminerar vi invandrarna? är en skrift av filosofiprofessorn Harald Ofstad, som ges ut av Sveriges invandrarinstitut och museum i Botkyrka. 0 Heder och skam är en skrift av Annick etnologen Sjögren vid universitetet i Stockholm, som också ges ut av Sveriges invandrarinstitut och museum i Botkyrka.
Vidare har vi i samarbete med för delegationen invandrarforskning (DEIFO) anordnat ett symposium om och forskningsresultat forskningsbehov. I symposiet förutom ett antal forskare deltog även representanter för avnämarna samt några journalister. I två fall har vi medverkat till att redan planerade forskningsprojekt har erhållit stöd: O Att möta främlingar: problem kring flyktingmottagande och kulturkonfrontationer Göran (projektledare: Rystad, Lund) 0 i ”Lönediskriminering Sverige” (Bertil Holmlund, Uppsala)
Två har vi initiativ till att forskningsprojekt själva tagit genom formulera det som vi borde studeras och att sedan problem ansåg ta upp en diskussion om detta med forskare som vi trodde kunde vara intresserade: 0 Bemästrande av etnisk mångfald och kulturella skillnader (Billy Ehn, Stockholm) 0 bilder av den toleranta Fördjupade opinionen och nischer av intolerans och Charles (Anders Lange Westin, Stockholm)
Vi beskriver dessa närmare i nästföljande fyra forskningsprojekt avsnitt. Vi menar att det finns att gå vidare nämligen anledning och följa de idéer som utvecklats inom alla fyra områdena. upp
6.3 av Vidareutvec/eling påbörjad forskning
Fördjupa
en !
kunskap
Att möta är ett som engafrämlingar tvärvetenskapligt projekt forskare från bland andra institutionerna för histogerar etnologi, ria, och vid universitetet i Lund. Med sociologi statsvetenskap i debatten skånekommunen vägran att utgångspunkt kring Sjöbos ta emot ett mindre antal studeras förflyktingar befolkningens och massmediernas roll och åthållningssätt, attityder agerande, skilligt annat. Vi anser att man också bör studera framväxten av invandrar- Erfarenheter från andra länder av detta visar att fientliga partier. sådana krafter vid olika kan ha stark atpolitiska tidpunkter traktionskraft. Lokala människor som söker sig till exempel på sådana finns också i om vilka människor partier Sverige. Frågan som bidrar till framväxten av sådana och vilka människor partier som stöder dem bör kunna för en internationell jämförlämpa sig ande studie. som handlar om i Projektet lönedis/eriminering Sverige tar upp en av i arbetslivet. I avsnitt 9.3 och i delaspekt diskrimineringen vår förordar vi att en mot etnisk disdelrapport lagreglering i arbetslivet ånyo övervägs. I härtill menar kriminering anslutning vi också att det behövs om ytterligare systematiska kunskaper förekomsten av detta av Det år särskilt anslag diskriminering. att undersöka förekomsten av av dem som geläget diskriminering redan har Det kan ske genom att utröna anställning. exempelvis om det förekommer vid av systematisk särbehandling fördelning med samma kvalifikationskrav. Man bör även arbetsuppgifter eventuell vid anställning. uppmärksamma diskriminering om de etniska relationernas är inte särskilt Kunskaperna vardag omfattande. Ett av de som kommissionen initierat komprojekt mer att inriktas mot detta område. Det är Ehns Billy projekt
Bemástrande av etnisk och kulturella skillnader. Humångfald vudfrågan för är: hur bemästrar människor i undersökningen Sverige etnisk mångfald och kulturella skillnader i det dagliga livet? Med att bemästra avses i detta inte bara att sammanhang man förstår varandra, håller sams och känner Det kan gemenskap. också handla om undvikanden av konflikter och provisoriska överenskommelser, uppbyggandet av en ny kosmopolitisk blandkultur eller ett mer kontaktlöst och levande sida vid segregerat sida. Ehn är avsikten att studien skall om de Enligt ge kunskap sociala och kulturella initiativ i som utan större åthävor vardagen motverkar rasism och öppen främlingsfientlighet. Ehns projekt är i sin tur en del av en större institutet satsning på för folklivsforskning vid Stockholms universitet som under går namnet Vi har del av till Bland-Sverige. tagit projektansökan
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för
detta Vi anser att det kan bidra till att utveckla kunprojekt. inom ett område och vill därför förorda att det får skaperna viktigt stöd.
bilder Fördjupade Det som kommer att av Anders och projekt genomföras Lange Charles Westin, bilder av den toleranta Fördjupade opinionen och niscber av intolerans, är att bestå av två delar. I den planerat ena görs en bland de i enkätundersökning yngre åldersgrupperna sex kommuner, för att deras kartlägga attityder, föreställningar och I grundläggande värderingar. den andra delen gör djupgående fallstudier av ett mindre antal toleranta intoleranta respektive personer. Inom området finns flera opinionsundersökningar naturligtvis utvecklingslinjer än dem som Lange och Westin kommer att beröra. En sådan - som också nära an till om linje knyter frågan institutionell - är att närmare undersöka inställdiskriminering ningen till invandrare och etniska minoriteter från olika yrkeskategoriers sida. Beroende på den metod man kan en sådan väljer undersökning bli mera eller mindre representativ. Den enda av det här som har i undersökning slaget gjorts var den som lät Sverige diskrimineringsutredningen genomföra. Den omfattade med företrädare för fem intervjuer yrkeskatgorier: högstadielärare, poliser, socialsekreterare, arbetsförmedlare och anställare, 100 personer ur varje Värdet av denna undergrupp. i att man kunde med av sökning låg ledning den göra jämförelser mellan de olika grupperna.
Den som vi nu har i tankarna bör vara mera undersökning omfattande och dessutom kunna som har med ge svar på frågor den institutionella för olika att Avinramningen yrken göra. sikten skulle alltså vara att få svar vilken som på verklighetsgrund resonemangen om institutionell faktiskt har.
diskriminering
6.4 Andra områden angelägna för forskning
hela
Belys politiken!
I vårt arbete har vi funnit områden där det är ytterligare några angeläget med ett bättre Inom de områden
kunskapsunderlag.
som vi tar upp här bör det vår finnas enligt bedömning erforderlig
forskarkompetens.
Den svenska invandrar- och är ibland föremål fiyktingpolitiken för både i sin helhet och delar därav. Vi har för utvärdering, vår del inte haft att sådan En sådan möjlighet göra någon utvärdering. skulle heller falla inom ramen för vårt Detta knappast uppdrag. är dock ett område för viktigt forskning. Vi vill i detta särskilt som sammanhang peka på ett par områden lämpar sig väl för sådan Denna skulle i så fall beröra forskning. discipliner som bara intresserat för området etundantagsvis sig niska relationer, inom fakultet. nämligen juridisk Vad det skulle handla om att närmare studera är den svenska mot etnisk Den är
lagstiftningen diskriminering. huvudsakligen
traktatsstyrd, dvs dess är den FN-konvention som upprinnelse behandlas annat ställe i den och som är ett av på här rapporten ju de internationella instrumenten till för viktiga skydd mänskliga rättigheter. Studiet skulle inriktas hur denna utvecklats och på lagstiftning hur den Som av vår diskussion i denna tillämpas. framgår rapport och i del 2 av vår rörande kan det slutrapport lagstifningsfrågor ibland bli om och andra konflikter. Det vore fråga lag- principiella av stort värde att få alla de i viktiga frågorna samanhanget belysta genom forskning. Sådan skulle även inriktas mot en forskning kritisk av de svenska statsmakternas i utvärdering agerande frågan. Vidare har vi haft att diskutera om kriminalitet anledning frågan med till invandrare och dess de etniska anknytning påverkan på relationerna. Det har framför allt skett i samband med en forskningsansökan från rådet som kom- Brottsförebyggande (BRÅ),
missionen dock inte kunde ställa bakom. Sedermera har på vårt sig initiativ ett samarbete inletts mellan BRÅ, DEIFO och DO i syfte att utarbeta ett härom. Det som synes att inleda projekt lämpligast en med är att utröna i vilken utrikes undersökning utsträckning födda, i bosatta utsätts för brott. Sverige personer begår respektive Det skulle också vara värdefullt med en av brottslighet med analys till andra invandrare och dess orsaker. anknytning generationens Vi anser att särskilda medel bör ställas till BRÅs för förfogande av denna undersökning. genomförande
6.5 resurser Sektorsforskningsorganets
Jämnare tillgång på
medel
området, för invandrarforskning Sektorsorganet på delegationen är en inom DEIFO är i (DEIFO), myndighet regeringskansliet. om beredande organ för regeringen. fråga forskningsanslag De för som fördelar DEIFOs anslag forskning regeringen på är en milj kr år. Som en jämförelse kan förslag blygsamma, per nämnas att det stöd till och dokumentationsprojekt forskningssom av kommissionen till ca 1,5 milj kr. givits på förslag uppgår vår är det att ett ansvar för den Enligt mening naturligt knyta som behövs som för framtillämpningsinriktade forskning grund tida insatser till DEIFO. En för DEIFO bör lämplig uppgift enligt vår vara att svara för av de idéer till mening vidareutvecklingen som vi har redovisat i det Detta kan forskningprojekt föregående. bl a innebär att föranstalta om förstudier, forskare mm. engagera Våra erfarenheter av sådant är positiva. egna initiativtagande Det är av stor för kvalitet att tillgången betydelse forskningens medel inom ett område är jämn över tiden och att på någorlunda också kan arbeta med Under sektorsorgan långsiktig inriktning. senare år har nivån de samlade satsningarna inom invandrarpå varit beroende av verkande och forskningen tillfälligt utredningar liknande. Under den tid som arbetade diskrimineringsutredningen stod till för Även invandpengar förfogande forskningsändamål. finansierade en del Denna i rarutredningen forskning. ryckighet är otillfredsställande, och den kan även få medelstilldelningen
negativa konsekvenser för den
långsiktiga kunskapsuppbyggna-
den. Av de skäl som vi har redovisat här föreslår vi att en ordentlig uppräkning sker av de medel som står till för DEIFO. förfogande
6.6
Långsiktig /euns/eapsuppbyggnad
Stöd
forskningscentra!
Vi har i våra om flera resonemang forskning gånger understrukit betydelsen av den och långsiktiga kunskaps- kompetensuppbyggnaden. Detta förutsätter att har en tillräckinvandrarforskningen ligt fast bas och resurser inom universitet och tillräckliga högskolor. Vid flera av dessa bedrivs om etniska relationer. Reforskning surserna har efter hand och främst baserats intresse byggts upp på och från enskilda forskare. Vid universiteten i Stockengagemang holm och finns som växt fram ur Uppsala Centrumbildningar olika initiativ. Vid universiteten i Lund och är en liknande Göteborg utveckling på väg. Genom beslut 1987 riksdagens forskningspolitiska gavs Centrum för vid universitetet i Stockholm en
invandringsforskning
fastare Dessutom knöts en i ställning. professur invandringsforsktill centret. ning Det är att basresurser av det här viktigt slaget byggs ut ytterligare vid universiteten. Vi förordar därför att i samregeringen band med nästa våren 1990 förslår forskningspolitiska proposition riksdagen kraftiga förstärkningar av universitetens basresurser för
invandrarforskning.
6.7¶Information om resultat
forskningens
resultaten!
Sprid
En av de som statsmakterna
huvuduppgifter har definierat för
universitetens och verksamhet år att högskolornas om
informera
de resultat som inom uppnås forskningen.
är inte minst det område som Forskningsinformation viktig på vi har arbetat Som redan nämnts har vi stött ett par projekt på. som haft denna Men inför framtiden är det långt ifrån inriktning. att enstaka blir Det måste till en kontinog projekt genomförda. av till avnämare av olika Detta nuerlig återföring kunskap slag. kan ske olika sätt. på Den bästa effekten når man sannolikt att ställa krav på genom forskarna att i samband med den vetenskapliga avrapporteringen från ett en sammanfattning i sådan form att den kan projekt göra i vidare kretsar. För detta krävs att man ställer särskilda spridas medel till i och föreskriver att en sådan förfogande varje projekt skall ske. rapportering Ett annat sätt är att DEIFO i samarbete med SIV gör lämpliga urval bland de som och låter projekt regelbundet avrapporteras framställa populärvetenskapliga sammanfattningar. Dessa varianter låter kombineras. Det att sig naturligtvis viktiga framhålla i det här är att i vida kretsar sammanhanget spridningen av resultat inte får försummas. invandrarforskningens
7 INFORMATION OCH
OPINIONSBILDNING
år
silver,
Tiga
tala år
guld
kan tolkas som instämmande. Därför måste främlings- Tystnad
och rasismen alltid bemötas. Alla i vårt samhälle fientligheten bär ett ansvar för att inte tystna.
7.1 Allmänt
CLångsiktig O O O opinionsbildning
Som vi har redovisat de
tidigare tyder opinionsundersökningar som har på att den delen av svenska folket har
gjorts övervägande en tolerant till invandrare och
inställningar flyktingar. Samtidigt förefaller det som denna tolerans i fall mera är för
många uttryck
än på likgiltighet grundad verklig övertygelse.
Man kan i varje fall inte ta för givet att det toleranta opinions-
består utan vidare. Diskussionen och om läget opinionsbildningen invandrar- och måste därför hållas le-
flyktingpolitiken ständigt vande.
Fördomar och låter sig inte informe-
främlingsfientliga attityder ras bort genom några informationskampanjer eller andra kortsiktiga Att sådana är en svår process där
jippon. påverka attityder flera faktorer samverkar. Information och måste
opinionsbildning därför ses i ett och förankras brett i hela
långsiktigt perspektiv samhället.
En blir mest effektiv om den be-
långsiktig opinionsbildning drivs av budbärare. Särskilt människor som i
många trovärdiga kraft av erfarenheter, och i samhället
perspektiv ställning utgör
förebilder för andra och genom sin verksamhet når breda grupper i samhället. Alla måste ta sin del av ansvaret för arbetet med att informera och den allmänna - folkrörelser påverka opinionen massmedia, och andra organisationer, och kommunala statliga myndigheter.
7.2 Massmedia
de etiska
Följ
reglerna!
Det är att de etiska som radio och angeläget regler gäller för press, TV upprätthålls. Det behov av ökad om finns fortbildning invandrarfrågor för journalister.
Press, radio och TV människors bild av präglar många verkligheten, särskilt när det företeelser som man saknar direkt gäller kontakt med eller om. Massmedia
egen förstahandskunskap spelar
därmed en stor roll i och samhällsdebatten. opinionsbildningen Publiciteten invandrare och har dels bestått av kring flyktingar en medkännande om enskilda Det har rapportering flyktingöden. varit en den utsattes villkor”, kritik eller rent av journalistik på kampanjer mot Dels har avvisningsbeslut. uppmärksamheten ägnats talesmän som velat frammana bilden av flyktinginvandringen som en lavin”, bestående av som kommit till Sverilycksökare ge med av Massmedia har, med hänhjälp människosmugglare. till hur ser ut i framförallt de visning attityderna Sverige, speglat opinioner som är positiva till etniska mycket respektive negativa minoriteter. Att den stora svenskar är relativt i majoriteten positiv sin framkommer inte i attityd rapporteringen. Ibland kan det för en artikel eller ett begränsade utrymmet i radio/TV leda till en alltför om inslag fragmentarisk rapportering ett skeende. komplicerat I vissa fall är de skeenden eller som skall skildras sammanhang dessutom så att det kan vara svårt komplicerade att ge en begriplig
bild. på detta kan vara när etniska konflikter är samman-
Exempel
vävda med eller I Mellanöstern
politiska religiösa motsättningar.
finns flera sådana konflikter: kristna-muslimer
israeler-palestinier,
och mellan olika muslimska inbördes i Libanon.
grupper Exempel
finns också andra håll: hinduer-sikher i Indien,
på tamiler-singale-
ser i Sri Lanka. Att beskriva vad som menas med ett folk kan också vara svårt i vissa fall, som i om kurderna.
exempelvis fråga
Medvetenheten finns
De etiska som för massmedierna för första
regler gäller antogs
gången 1923 av Publicistklubben. De nu etiska
gällande reglerna
antogs år 1974 och reviderades år 1978. Bakom dessa
står pressens
huvudorganisationer (Publicistklubben, Svenska Journalistför-
bundet och Svenska samt i
Tidningsutgivareföreningen) företagen
Radio-koncernen.
Sveriges
Flera av dessa etiska har stor för att motverka
regler betydelse
rasism och
främlingsfientlighet:
Framhäv inte i rubriker, å eller annat sätt berörda
på
personers ras, börd, nationa itet e löpsedlar ler kön, om detta är ovidkommande
eller kan uppfattas som misskrediterande. Samma princip gäller om
yrkesbeteckning, politisk tillhörighet eller religiös åskådning.
Publicera inte anmälan om brott utan att noga om anmälan
pröva
kan anses grundad. Återge inte ovidkommande uppgifter om personer, som har nämnts i samband med brott.
”Avstå från namnpublicering, som kan skada, om inte ett up en-
bart allmänintresse kräver att namn anges. Detta bl a till of ent-
gäller
liga myndigheter anmälda, för brott misstänkta eller dömda perso-
ner.
Om inte namn anges undvik att bild eller lämna
publicera uppgift
om t ex titel, ålder, nationalitet, kön, som det möjligt att
yrke, gör
identifiera vederbörande.
Också i Svenska Journalistförbundets som an-
handlingsprogram,
togs år 1986, lyfts de etiska fram. Där bl a:
frågorna sägs
I begreppet journalistisk frihet under ansvar ingår också att
bekämpa
fördomar av alla slag. Därför är det viktigt att journalister i sin
yrkesutövning motarbetar fördomar och inte diskriminerar eller ex-
ploaterar människor.”
Följs etiken? Under de senaste åren har några händelser med till
anknytning
invandrar- och Pressens och
flyktingpolitiken uppmärksammats.
etermedias sätt att skildra dessa har blivit omdiskuterade. Ett är det sätt vilket den kurdiska i
exempel på folkgruppen
blev i massmedia när det stod klart att ett antal
Sverige utpekad
kurder var föremål för intresse i efter Olof Palmes
spaningarna
mördare. Denna medförde stora för den kurpublicitet problem diska gruppen som helhet, och kan eventuellt även ett bepå stående sätt ha till negativa mot bidragit attityder folkgruppen. I maj 1987 inträffade i Mellerud i Dalsland mellan slagsmål svenska och I radio, TV och riksungdomar några flyktingar. täckande detta stort och rubriker och tidningar gavs utrymme, texter talade om ”rasism”, rasbråk etc. När bråket upplopp, ebbade ut lämnade de tillresta journalisterna Mellerud. Någon uppföljning av händelserna eller av orsakerna inte. analys gjordes Resultatet blev att allmänheten bild utan distans gavs en förenklad och proportioner.
Den mest omfattande har föranletts av folkomröstpubliciteten i Sjöbo kommun med för- och ningen efterspel. (Beträffande händelseförloppet, se avsnitt 3.4.) I den omfattande denna händelse förekom rapporteringen kring ambitiösa försök att beskriva Det var bakgrund och göra analyser. dock med sensationsjournalistik inriktad enbart vanligare ytlig på det dramatiska. Det förekom också en del överdrifter vars effekter sannolikt år till skada. Vi tänker den exempelvis på mycket onyanserade av ordet ”rasism och den ibland nästan användningen på föraktfulla av den skånska och dess beskrivningen landsbygden folk. Personjournalistiken var ibland ytterst nedlåtande, särskilt i
fråga om Sven-Olle Olsson. huvudpersonen
Är journalistiken objektiv? Den är ett etiskt ideal för objektive rapportören journalisterna. Men journalisten och journalistens arbete omfattas och i styrs varierande av Såväl branschens etiska grad värderingar. regler (Beakta journalistavtalets bestämmelse om att medarbetaren icke får att skriva mot sin eller utföra åläggas övertygelse förödmjukande som uppdrag?) Journalistförbundets handlingsprogram (journalistiken ska i första hand tjäna de inte maktharöstsvaga, varna?) synes vara skrivna med samma som vår. utgångspunkt Att omfattas av och tar för de demokratiska journalister ställning värdena är vår mening en för samhället. enligt styrka Varje artikel i en och varje i radio/TV är resultatet tidning inslag av en i flera led. har fattat urvalsprocess Redaktionsledningen beslut om vad som skall bevakas och vem som skall utföra upp- Den enskilda journalisten har beslutat vad i ett händelsedraget. förlopp som skall beskrivas och hur det skall beskrivas. Slutligen har bestämt om eventuella bilder redigeraren placering, utrymme, samt rubriksättning.
Det är bl a i denna urvals- eller som den journa-
beslutsprocess listiska prövas. Det händer att denna prövning visar
yrkesetiken att man inte levt upp till de etiska kraven. Här ett
följer exempel: En att 65 procent av en dömts för
tidning rapporterar folkgrupp
Det dock att det rör sig om 65 procent av tillgreppsbrott. förtigs den del av denna folkgrupp som registrerats hos socialförvalt-
dvs man dem som inte har sociala ningen, förbigår svårigheter. Man redovisar inte att det rör sig om en grupp med svår
nyanländ
Inte heller nämns att gruppen är bakgrund. ifråga underrepresenterad i statistiken över våldsbrott. Vad som skett är att fakta valts ut ett sådant sätt att den bild av som ges är falsk.
på verkligheten
Den fria debatten är
nödvändig Den fria debatten är en för att invandrar- och
förutsättning flyk-
skall vara förankrad i det allmänna medvetandet. tingpolitiken Politiken måste kunna diskuteras fritt och utan att vissa är
frågor tabu. Också kritiska och frågor om t ex flyktingpolitiken
oroliga måste få ställas och besvaras utan att som
frågeställaren utpekas rasist. är det önskvärt att debatten förs med den varsam-
Samtidigt het som bör iakttas med till utsatta
hänsyn grupper.
Pressen arbetar under kommersiella villkor. Att få prenumeranter, lösnummerköpare och annonsörer är ett Överlevnadsvillkor. Detta leder till att också kommersiella i
aspekter läggs nyhetsvärderingen. Att beskriva det dramatiska år i de flesta fall lättare och mera säljande än att spegla det vardagliga.
Om en av kommersiella skål alltför lätt låter i
tidning sig fångas förhärskande trender hotas förr eller senare dess som
rykte
och självständig pålitlig.
Behov av fortbildning Invandrar- och flyktingpolitiken kommer att förbli en
viktig fråga i de västerländska samhällena. Den är vilket kräver
komplex, mycket av dem som rapporterar om den. Därför borde den prioriteras i bl a av
fortbildningen journalister.
Vid institutet för av (FOJO) i Kalmar
fortbildning journalister ges kurser med denna Dessutom anordnar SIV journa-
inriktning. listseminarier, också för Dessa in-
minoritetsspråksjournalister. satser når emellertid alltför få. För att bredda
utbildningsinsatserna bör därför även andra former prövas, inte minst de enskilda
på redaktionerna. Ämnesområdet sig vår mening väl
lämpar enligt för studiecirklar. En annan väg kan vara en debatt i
fördjupad Journalistförbundets tidning Journalisten.
7.3 Folkrörelser och andra
organisationer
Naturliga
bundsförvanter
Det stödet till och andra
långsiktiga folkrörelser organisationer bör ökas ut-
för folkhildningsinsatser, projekt, metodutveckling, bildning samt och även
informations- opinionsbildning. (Se kapitel 8.)
De svenska idéburna är en del av vår
organisationerna väsentlig demokrati och vårt samhällsliv. De de omfattar
värderingar gör dem till bundsförvanter i ett arbete för tole-
naturliga solidaritet, rans och För är det
medmänsklighet. många organisationer självklart att motverka fördomar och intolerans. Detta arbete blir effektivt genom i Vi har en stor del
förankringen vardagen. ägnat av arbetet med att finna former för
långsiktigt fungerande opi-
åt med folkrörelser och intresseornionsbildning överläggningar ganisationer. Vi har haft kontakt med och
politiska fackliga organisationer, Svenska kyrkan och de samfunden, idrotts-
frikyrkliga rörelsen, ungdomsorganisationer, invandrarorganisationer, studieförbunden och en rad andra
lång intresseorganisationer.
Många av de och som framförts av
synpunkter förslag organisationerna finns invävda och redovisade under olika sakavsnitt i denna rapport. Här koncentrerar vi oss därför
på organisationernas arbete med etniska relationer och de och
problem möjligheter som är med det.
förknippade
7.3.1 i arbetet
Svårigheter
Kulturkollisioner
Många invandrare att det år svårt att få kontakter
tycker naturliga med och bli av svenskar även om de bott i i
accepterade Sverige många år. Man arbetar eller studerar och sedan hem till sitt,
går umgås med och den men kommer sällan
familjen egna gruppen
samman med svenskar fritiden. har svenska
på Samtidigt många
organisationsföreträdare berättat om motsvarande
upplevelser.
ofta invandrar- och svenska in
Visserligen bjuder organisationer
varandra till olika t ex årsmöten eller
arrangemang, kulturaftnar,
men ofta dessa träffar få en lite och exotisk Mer
tycks ytlig prägel.
sällan leder de till ett samarbete eller till socialt
egentligt naturligt
umgänge. Eftersom man inte utgått ifrån
verkliga gemensamma intressen och behov känns samvaron konstruerad och stel.
I viss mån samman med att båda
hänger förmodligen problemet
parter betraktar varandra som annorlunda, man måste tala
några
med eller bemöta ett speciellt sått. I stället för att ned de
på bryta
kulturella murarna konserveras bådas om varandra.
uppfattningar
Invandrares och svenskars och sätt att
syn på organisationsliv
bedriva verksamhet ibland därför att man har så olika
skiljer sig
Det kan leda till missförstånd och
samarbetssvårig-
ârfarenheter. eter.
Tillsammans med
Många organisationer känner, samtidigt med en stark önskan till närmande, en stor osäkerhet om hur man ska gå Svårig-
tillväga.
heterna kan både bestå i att den verksamhet som bedrivs är alltför anpassad till den egna gruppen och i motstånd och fördomar inom medlemskåren. Man saknar en strategi för hur verksam-
långsiktig
heten kan för andra etniska och till
öppnas grupper anpassas
i Andra
förändringar befolkningsstrukturen. organisationer tycks
helt enkelt strunta i hur relationerna mellan svenskar och invandrare eller mena att det år en för statsmakterna att
fungerar fråga
sköta.
Bristen erfarenhet och metoder leder ofta till att den verk-
på
samhet som bedrivs inom ramen för etniska relationer får fel
Det blir en verksamhet istället för tillsammans
inriktning. för
med. Når frågan kommer upp på drar man, i brist
dagordningen
på bättre idéer, en som i fall blir både
igång kampanj många
kortlivad och
verkningslös.
Sjävklart kan dock ha ett om
kampanjer berättigande de utgör
en start på ett mer arbete. De kan då som
långsiktigt fungera
väckarklocka och
inspirationskälla.
Det är därför att både invandrar- och svenska organi-
väsentligt
sationer är beredda att sin verksamhet mer och inte isolerar
öppna
i sina traditionella Allra är att man försöker
sig grupper. viktigast
skapa en medvetenhet hos de egna medlemmarna om att arbetet med etniska relationer inte ska som moset utan
ligga grädde på
att det är en och i takt med att
naturlig nödvändig utveckling samhället förändrats från relativt homogent till mångkulturellt.
,ä4( ul .
,x
Företrädare för politik, organisationer och ideella krafter spelar en
roll i mot rasism och viktig opinionsbildningen främlingsfientlighet. Företrädare för de riksdagspartierna vid
fem manifestation
mot rasism 1987. Foto: Eurenius/Svenskt
Bengt Pressfoto.
7.3.2 Många
möjligheter
Skapa mötesplatser!
Organisationernas verksamhet kan inte ses isolerat från samhället i övrigt. De är beroende av de hinder och som
praktiska möjligheter faktiskt är för handen men kan, om deras kraft används
potentiella
rätt sätt, ankaret i en för på utgöra folklig mobilisering gemenskap och tolerans över etniska gränser mot rasism och
främlingsfientlighet.
Förutsättningarna för att detta ska ske, och inte reduceras till ett
men slocknande intresse, är dock flera. uppflammande hastigt Dels måste och ta fasta den vilja som finns hos
regering riksdag på organisationerna och följa upp de förväntningar kommissionen väckt genom sin existens att ställa resurser till
genom tillräckliga
för utbildning, information förfogande projekt, metodutveckling, och Dels måste själva vara beopinionsbildning. organisationerna redda att ta ett större ansvar i framtiden, både när det gäller av verksamhet och finansiellt. prioritering Kontakterna emellan och den verksamhet de organisationerna bedriver dock definitivt inte bara av Tvärtom präglas svårigheter. finns också där svenskar och invandrare många goda exempel tillsammans och utvecklande verksamhet. De byggt upp givande som bäst år de som har invandrarorganisationer lyckats många medlemmar och där man arbetar tillsammans för en gemensam sak. detta är olika religiösa Exempel på fackföreningsrörelsen, samfund och och idrottsorganisationer, politiska organisationer rörelsen. Dessutom vet vi att delvis p g a den många organisationer, som senare år, fråmlingsfientliga propaganda spridits öppet på insett att de inte varit aktiva hittills men är beredda att tillräckligt nu se över sina verksamhetsformer. Det verkar som om många först i samband med i blivit medvetna om folkomröstningen Sjöbo att och etniska konflikter inte bara är ett hot främlingsfientlighet mot invandrare och utan allas och flyktingar påverkar vardag framtid. De aktiviteter som och i vissa fall redan är i full gång, planeras, rör om allt från av medlemskåren för att bearbeta sig utbildning och öka medvetenheten till för t ex inattityder mötesplatser vandrar- och svenska ungdomar. har samman i Vänskapsveckan, Många organisationer gått som nu förändrar karaktär från återkommande till kampanjveckor ett mer och arbete med insamlande och kontinuerligt långsiktigt av information, manifestationer och uppspridning gemensamma av lokala nätverk. byggande Vi har också haft kontakt med flera av de s k icke-traditionella som arbetar bland med organisationer ungdomar, många gånger konflikter och som i med våra Det problem ligger linje frågor. bl a i Stockholm och Non fighting generationgäller Fryshuset rörelsen. Deras verksamhet är och ofta okonventionell och viktig når som de traditionella kanske ungdomar organisationerna aldrig kommer i kontakt med.
7.3.3 Folkbildningsorganisationerna
Cirklar i samverkan
Folkbildningsrörelsen har stora att bearbeta möjligheter opinionen invandrar- och dels sin kring flyktingfrågor genom geografiska dels sin En stor del spridning, genom representativitet. mycket av och finns företrätt i de elva förenings- organisations-Sverige studieförbunden. Detta kontaktnät en erbjuder ovärderlig tillgång i arbetet för en och som upplyst opinion mötesplats för människor från skilda kulturer.
I våra samråd med har de dekla-
folkbildningsorganisationerna
rerat sin och önskan att intensifiera arbetet med beredvillighet etniska relationer och att göra detta i större samverkan än tidigare. Det visade att av de man med denna sig många problem upplevt verksamhet var gemensamma och att därför också bör lösningarna sökas gemensamt. Den man vill som ska över flera satsning göra, och löpa år, innehåller bl a: - en central gemensam upptaktskonferens, försöksverksamhet med cirklar där svenskar och invandrare
möts, och
cirkelledarutbildning
- av inventering material inom detta område.
Verksamheten ska bl a fokusera demokrati och på frågor kring delaktighet och till tvärkulturell syfta gemenskap.
7.4 Kommunernas
informationsansvar
Information får effekt
Kommunerna bör se till att allmänheten är väl förberedd inför mottagandet av nya flyktinggrupper. De bör även svara att för allmänheten korrekt om de som berör får information regelsystem invandrare och flyktingar.
Erfarenheterna av den kommunala visar
flyktingmottagningen
bl a att den har bäst i de fall den lokala varit
fungerat opinionen
väl förberedd de nya ankomst. Att ge sådan
på flyktinggruppernas
aktiv information är en som det är att
angelägen uppgift naturligt
kommunerna svarar för.
- Det
verkar som om handlar om oss. En av delta-
konferensen
garna sa till mig
bej”
Teckning: Burban Misirli
Även i andra avseenden är en väl lokal information
fungerande av stor En inte för fördomar är
betydelse. ovanlig grund missuppfattningar om olika Sådana kan
regelsystem. missuppfattningar om de ge till Därför
sprids upphov främlingsfientliga stämningar. är det att allmänheten är korrekt informerad om hur sådana
viktigt regler ser ut.
Vi har i avsnitt 4.3 behandlat för
reglerna bostadsförmedling, som är ett av de områden där och dem
felaktiga föreställningar på grundade fördomar är Ett annat detta är de
vanliga. exempel på sociala förmåner som till och
utgår asylsökande flyktingar.
Kommunerna har i allmänhet ett medvetet arbete med att
gjort föra ut information om detta via skolor, lokala mass-
föreningsliv, media etc. Det är att sådana fortsätter.
angeläget ansträngningar
8¶ANSLAGSFÖRDELNING
Öka stödet till de
krafterna!
goda
Kommissionen vill förorda ett ökat stöd till
kraftigt organisa-
tioner som rasism och Stora
bekämpar främlingsfientlighet.
och värden är av ett starkt försvar.
viktiga förtjänta
8.1¶Kommissionens arbete
mot
Injektioner
rasism
Som vi redovisat har anvisat ett
inledningsvis riksdagen engångs-
anslag om 12 kronor för insatser mot
miljoner speciella rasism och
främlingsfientlighet. Medlen har stått till
regeringens disposition
under år 1988, och de har fördelats efter från förslag kommissionen. Vår ambition har varit att medlen i första hand i skulle tas
anspråk för verksamhet som vi initiativ själva tagit till. Detta
gäller, som vi redovisat i 5 och
kapitel 6, i hög grad aktiviteterna
inom och
utbildnings- forskningsområdena.
En relativt stor del har dock använts för till m rn
bidrag projekt
som initierats andra håll. Sedan på kommissionen tillsatts och de ovannämnda medlen blivit kända ett stort
tog nämligen antal
organisationer, kommuner och enskilda kontakt med sekretariatet
med om förfrågningar möjligheten att få ekonomiskt stöd. Att hantera har därför varit en
bidragsansökningar väsentlig uppgift
för främst sekretariatet. 360 sådana
Sammanlagt ansökningar har
behandlats, varav 188 har föranlett till
framställningar regeringen.
Kommissionen har i sina till
ställningstaganden bidragsansökningarna vägletts av ett antal principer.
En för stöd har varit att den aktivitet ansökan förutsättning avsett stämt överens med den allmänna av kommisinriktningen sionens verksamhet. Vi har främst strävat efter att uppmuntra nya initiativ.
Riktad information Vi har också fäst stor vikt vid kriterierna och samlångsiktighet verkan. Detta innebär att vi har dels verksamhet som prioriterat förväntas fortsätta eller få effekter även efter det att vi avslutat vårt där flera olika samverkat. Det arbete, dels verksamhet parter gäller både i de fall kommissionen samarbetat med mynorganisationer, kommuner etc och de fall där man lokalt velat pröva nya digheter, samarbetsformer. En del av stödet har avsett av informationsmaterial spridning riktat till olika Vi har dock varit återhållsamma med målgrupper. masskommunicerade då sådana visat ha bebudskap, sig mycket effekt. Däremot har vi i fall stött riktade insatser till gränsad några små men betydelsefulla grupper. Vi har fäst ett relativt stort avseende vid den sökandes behov. Främst har vi velat verksamhet som inte kan finansieras på stödja annat sätt. Vi har ansett att och andra med beorganisationer resurser bör ha att bära merparten av tydande egna möjlighet kostnaden för en verksamhet själva. Vi har vidare varit återhållsamma med till kommuner och bidrag Vår har varit att dessa skall finanmyndigheter. grundinställning Vi har dock i ett antal siera sin egen verksamhet. gjort undantag fall, främst för försöksverksamheter som inte omedelbart kunnat i ordinarie inrymmas budget. Vi har inte för i tillstyrkt bidrag projektanställningar organisationer, och heller inte för ordinarie verksamhet, dvs sådana aktiviteter som normalt i en kommuns etc reguljära ligger organisations, uppgifter. De som har erhållit stöd över ett brett fält. Det projekt spänner största antalet avser olika av aktiviteter inom folkrörelser och slag andra däribland flera av de ungdomsrörelorganisationer, nya serna men också I ett antal fall har antirasism-organisationer. lämnats för böcker, filmer, teaterföreställningar produktionsstöd och utställningar. De som har rört från en miljon kr (för belopp utgått sig drygt ”Bekänna till ett par tusen kr. antologin färg) En över de som erhållit stöd återfinns i förteckning projekt 3. bilaga
Bekänna färg Kommissionens största enskilda är Bekänna satsning antologin färg. Boken har i samarbete med producerats Utbildningsradion och statens invandrarverk och i 500 000 tryckts exemplar. Tanken med boken var att vi skulle ett informativt och göra lättillgängligt material som kunde användas i olika sammånga I boken blandas faktaartiklar med berättelser och novelmanhang. ler skrivna av kända svenska och invandrade författare och myndighetspersoner. Varje kapitel innehåller som frågor kan utgöra underlag för en diskussion, t ex i en skolklass eller studiecirkel. Boken, som kan beställas från blev snabbt invandrarverket, mycket efterfrågad. I januari 1989, endast månader efter fyra utgivningsdagen, var boken distribuerad i över 250 000 exemplar. Enligt invandrarverket har Bekänna nått ut brett färg mycket och beställts av utanför deras kundkrets. Bland många vanliga dessa kunder finns t ex och ”nya” bostadsrättsföreningar pensionärsföreningar.
Resurser nästa budgetår I årets föreslår att till inbudgetproposition regeringen anslaget vandrarverket för för invandrare räknas med två åtgärder upp miljoner kronor. I för anför bl a motiveringen förslaget regeringen att som med stöd från kommissionen skall kunprojekt påbörjats na följas upp och att det då bör finnas vissa möjligheter att ge stöd för värdefulla med i den projekt utgångspunkt mångkulturella skolan.
8,2 Stöd i
framtiden
Stora behov
Resurser-na bör till ocb kraftigt förstärkas informations- opinionsbildning kring invandrar- ocb ocb arbete med flyktingfrågor etniska relationer.
Huvudsyftet med kommissionen har varit att stimulera det folkliga i arbetet för bra etniska relationer och att engagemanget föreslå åtgärder som kan bidra till detta.
Det har varit en stor i vårt arbete att ställde 12
tillgång riksdagen
kronor till för insatser under året. milj. förfogande
Mot av de resurser som satsats under år måste
bakgrund tidigare summan betraktas som stor. Vi tolkar det som
anmärkningsvärt att man ansett att situationen de senaste åren utvecklats i en
som större kring relationerna riktning påkallar uppmärksamhet mellan den svenska majoriteten och de etniska minoriteterna.
Det kan förvånande att arbetet med etniska relationer
tyckas
så vid år. prioriterats lågt resurstilldelningen tidigare
finns
Viljan Vi anser att det i hela samhällets intresse att invandrar- och
ligger
år väl förankrad hos allmänheten. Vid våra omflyktingpolitiken fattande kontakter med folkrörelser och andra har
organisationer vi också fått bekräftat att detta år vid handen åtminstone i ett avseende. Det finns en utbredd i teorin gentemot mi-
generositet noriteter och en stor att omsätta denna i
vilja praktisk handling. Men är stor på många håll både om etnis-
okunnigheten samtidigt ka i om och om hur man kan och bör
frågor sig, opinionsläget arbeta för att utveckla kontakter med invandrare och
naturliga deras Det är nästan bara de som har
organisationer. organisationer en andel invandrarmedlemmar som allvar
hög på uppmärksammat
och har erfarenhet av verksamhet. frågan någon egentlig praktisk Det m.a.0. ett stort behov av och
föreligger mycket utbildning
Invandrarverket har försökt under metodutveckling. visserligen
år att väcka intresset hos men de tillmånga organisationerna, delade resurserna har varit alltför små för att räcka till ett verkligt brett genomslag.
Det oss också som om statsmakterna inte haft
tycks någon
för hur skulle användas. Därför har genomtänkt strategi anslagen
insatser mer karaktåriserats av att problem ån att många bekämpa
dem. förebygga
Ett annat är att pga sin otillräcklighet fått
problem anslagen
av hårda Det har försvårat omgärdas avgränsningar. anpassningen till de behoven och till de som skett.
verkliga samhällsförändringar
8.2.1 Modell för anslag
Långsiktighet
,FoLG
Vidare m att det av föresür utformas ett nytt system för fördelning dessa samt att av invandrarverket i anslag, fördelningen görs samråd med folkrörelsema.
till information och invandrar- Anslagen opinionsbildning kring och och till arbete med etniska relationer bör förflyktingfrågor delas en ny modell. Invandrarverket bör tilldelas ett ramanenligt som sedan fördelas i samråd med folkrörelserna (t slag ex genom att ett folkrörelseråd knyts till SIV). Fördelning av anslag bör ske efter ansökningsförfarande. skall två att förankra invandrar- och Ramanslaget fylla syften; och att utveckla arbete med etniska relationer. flyktingpolitiken Inom bör en rad ändamål kunna ramanslaget tillgodoses: - Samverkan och av arbete etniska relationer. utveckling kring Här avser vi i första hand till folkrörelser och projektanslag andra men också att skall kunna ges till organisationer anslag mellan t ex olika myndigheter för utvecksamverkansprojekt av och arbetsformer. bör också i vissa ling nya frågor Anslag fall kunna ges till film, teater etc. - av Utveckling invandrargruppens organisationsliv. Avser främst till nya projektbidrag invandrargrupper. - av invandrar- och Förankring flyktingpolitiken Här avses bl a uppföljning av flyktingmottagningen. Bidrag bör kunna sökas av och kommmuner. Detta organisationer skall ej förväxlas med det kommunerna kan söka anslag bidrag i samband med flyktingmottagning. Vi vill att det är att har stor frihet påpeka viktigt anslagsfördelarna att anpassa sig efter de skiftande behoven. Det bör inte heller göras några fasta avgränsningar mellan olika ändamål eftersom invandrar- och och etniska relationer hela tiden flyktingfrågor hänger samman. Vi menar att ett denna modell bättre skulle ramanslag enligt uppfylla kraven på samordning, kontinuitet och flexibilitet. innebär att till olika sorters insatser bör Samordningen anslagen samlas under ett tak. Därmed underlättas den långsiktiga planeringen och man får en bättre överblick över var behoven finns och hur de förändras.
Län/GW:
;VEZIGE ma,
“EMLAÃJÄETLÅNG-MR
Teckning: Bar/aan Misirli
Kontinuitet behövs om man skall kunna bedriva ett verkningsfullt arbete sikt. Det innebär också att man skall kunna
på lång följa och utvärdera verksamhet på ett sätt än idag.
upp naturligare
Flexibilitet är när man skall arbeta med etniska
nödvändigt relationer. De strikta måste ersättas med en större
reglerna idag
och Det skall vara behoven som öppenhet anpassningsförmåga.
i enskilt fall och och önskemål måste bedömas avgör varje projekt
Vi anser alltså att det skall råda stor efter sina egna förutsättningar. frihet i var skall år från år inom ramen.
tyngdpunkten läggas
8.2.2 Grundstöd arbete mot rasism
för
stöd
Nytt
Ett bör organisationer som bar till huvud-
grundstöd införas för
ändamål att arbeta mot rasism och sakligt främlingsfientlighet.
Grundstöd i till en olika som bl a
utgår dag mängd organisationer kan ha verksamhet mot rasism och sitt
främlingsfientlighet på program. Det saknas däremot möjlighet att ge grundstöd till organisationer vars ändamål är detta.
huvudsakliga just
De som SIV över i är inte
projektbidrag förfogar dag tillräckliga för att täcka telefon och och är
lokalhyror, grundadministration heller inte avsedda för verksamhet. För vissa organisatio-
reguljär ner, t ex Riksförbundet Stoppa Rasismen, innebär detta stora
att klara till medlemmarna och att ha en problem grundservicen bas att bedriva verksamheten ifrån.
Vi föreslår därför att ett införs även för denna typ av
grundstöd organisationer.
8.2.3 till folkbildningsorganisationer
Anslag
Extra
satsning
FÖRSLAG
bör tilldelas extra att Folkbildningsorganisationerna anslag för under tre år utveckla *verksamheten etniska relationer.
kring
Det skall användas till den gemensamma sats-
föreslagna anslaget
som finns beskriven under avsnitt 7.3.3. ning
Vi menar att det är värdefullt att
folkbildningsrörelsen ges
att samverka innehåll, och mate-
möjlighet kring metodutveckling
rial i denna
fråga.
Efter den bör en ske där
gemensamma satsningen utvärdering
frågan om eventuella nya både vad och
åtgärder, gäller bidrag
regler för hur verksamheten bedrivs, in.
vägs
9 LAGSTIFTNING
OCH RÄTTSTILLÄMPNING
Rätten att
slippa
bli d
förfölj
skydda individen från och trakasserier. Rasismens förföljelser organisatörer skall bemötas av och entydigt opinion lag.
- Vaddå bets mot Vi bar turk”. Vi har folkgrupp? inte sagt jävla bara demolerat hans kebab-kiosk. jävla Bar/aan Misirli Teckning:
9.1 mot rasism
Lagstiftning organiserad
mot
Lag attityder?
FÖRSLAG
bör som sig åt att
Sverige förbjuda sammanslutningar, ägnar
eller av av viss ras, med viss
färfölja personer grupper personer
eller visst etniskt ursprung.
budfärg
i sådana verksamhet bör krimi-
Deltagande sammanslutningars
naliseras.
kan resas mot en av angivet Kan
Invändningar lagstiftning slag.
man bort fördomar och Skall vi åsik-
lagstifta attityder? förtrycka
ter i vårt land? inte den för-
Respekteras längre grundlagsfästa
Kan en sådan bli effektiv? är
eningsfriheten? lagstiftning Frågorna
inte heller lätta att besvara. I kommissionen har de diskuterats
Vi är inte eniga om de vi nu vilket
ingående. förslag lägger,
av reservation.
framgår bilagd
I det följande redovisas kortfattat kommissionens förslag. Re-
blir med förenklad. En noggrannare
dogörelsen nödvändighet
av hur vi tänkt oss att en skulle kunna se
genomgång lagstiftning
ut finns redovisad i del 2 (SOU 1989:14).
Vi redovisar alltså inte till Men vi
något fullständigt förslag lag.
har om hur en sådan skulle kunna utformas. Den
uppfattningar
som vill sätta in i mer måste alltså
sig frågeställningarna grundligt
läsa del 2.
9.1.1 Allmänna motiv till
lagstiftning
Dubbelheten
upphör
Vi tror inte att man kan bort rasistiska Vi tror
lagstifta attityder.
däremot att att olika sätt. Vi anser att
attityder går påverka på
är ett av de som skall användas för
lagstiftning politiska redskap,
att styra samhället i den som anvisar. Vi hävdar
riktning, politiken
att till för innebär ett
lagstiftning skydd mänskliga rättigheter
från till om vilka nor-
viktigt budskap lagstiftarna medborgarna
mer och som bör råda i samhället. menar att rätten
värderingar, Yi
att alla former av förföljelse på av ras m m är en
slippa grund
grundläggande mänsklig rättighet. Den kräver värn med alla medel - således även Med den
lagstiftning. föreslagna lagregleringen
dubbelheten i de samhället för närvarande sänder. upphör signaler Det vi är en stor förtjänst.
tycker
Vi tror också på avhållande effekt. En
lagstiftningens kraftigare
i kan rent allmänt förväntas leda till en mer markering lag skärpt uppmärksamhet mot det egna när man i en för-
uttryckssättet, enings namn dess i etc. På sina
sprider budskap invandrarfrågor håll i - kanske framför allt i närradion - ett häm-
grasserar dag
av råa och fördomsfulla uttalanden mot bl a ningslöst spridande etniska minoriteter i landet. En större varsamhet i
språkbruket
vore likaledes en härvidlag förtjänst.
Friheten från
lag förtrycker Vi antar att de flesta kan hålla med om att rasism är med
oförenligt
värden i vårt samhälle. rasism grundläggande Organiserad syftar till att dessa värden. Vi att samhället måste
undergräva tycker skydda sig mot företeelser, som är avsedda att rubba dess
grundvalar. De rasistiska som för närvarande existerar i
organisationer, Sverige, kan inte ett hot mot demokratin.
visserligen sägas utgöra Med skickligare ledare kan de dock i framtiden få större
betydelse
än nu och som då blir svåra att bemästra. Aven av
skapa problem, detta skäl finner vi för att redan nu skaffa
anledning Sverige sig större att mot rasistiska
lagliga möjligheter ingripa organiserade tendenser.
Vi är medvetna om att en i kan
lagstiftning föreslagen riktning anses kollidera med andra demokratiska -fram-
viktiga rättigheter för allt friheten att bilda för fritt av bland annat
föreningar utbyte åsikter. En betraktelse att vårt
ytlig ger lätt intrycket lagförslag skulle införas bekostnad av andra fundamentala
på mänskliga rättigheter. Något sådant är dock inte avsikten och blir vår
enligt
inte heller effekten. I förhållandet mellan den starke och mening den svage är tvärtom just friheten från det som En
lag förtrycker.
frihet att bilda för rasistiska ändaobegränsad sammanslutningar mål, riskerar uppenbart att leda till ofrihet för vissa
grupper.
i är därför inte hot mot Inskränkningen föreningsfriheten något demokratiska, värden. är ett nödvän-
mänskliga Inskränkningen digt försvar för den frihet demokratin vill slå vakt om.
Avvägning Det är inte åsikterna i sig vi vill Men vi vill oss
förbjuda. anstränga för att förhindra att dessa åsikter leder till rasistisk terror i form av
och redan i straffbara Vi måste därför brottsliga sig gärningar. sträva efter att komma åt den där åsikterna Vi
plattform sprids. anser inte att nuvarande räcker för att nå detta mål.
lagstiftning
om en är resultatet av en avvägning mellan Förslaget lagreglering olika intressen, där vi ifrån normen att frihet för en inte får
utgått bli ofrihet för någon annan. En av sådant
rättighetsinskränkning skäl är med såväl svenska som med internationella rätts-
förenlig principer. Den är också den av Sverige ratificerade
påbjuden enligt konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, som redovisas i det
följande.
Vi tillstår att det är svårt att utforma Gräns-
rättsreglerna.
och får dock inte tillmätas avdragningsproblem bevissvårigheter
för om alls skall Vi görande betydelse frågan lagstiftning tillgripas.
ifrån att det är tekniskt att utforma en som utgår möjligt lag, fyller sitt Nedan beskriver vi kortfattat hur vi menar att
syfte. lagreglerna kan utformas. I del 2 för vi
utförligare resonemang omkring problemet.
Vi förstår att ett förbud inte självklart innebär att den samman-
som därmed också försvinner. Vi inser risken slutning, förbjuds, för att den i stället verkar Vi anser ändå att ett
underjordiskt. förbud är av Vi det är bra att samman-
betydelse. tycker nämligen
som i sin verksamhet bedriver etc, får slutningar, rasförföljelse svårare att arbeta effektivt. Genomförs blir det
lagförslaget möjligt att hindra dem från att uppträda offentligt och att använda samhällets resurser, exempelvis radio, press, föreningslokaler etc, för att sitt
sprida budskap.
9.1.2 Särskilda motiv till
lagstiftning
FN-konventionen mot
rasdiskriminering
bundenhet till konventionen om avskaffande Sveriges folkrättsliga av alla former av är ett skäl för att
rasdiskriminering ytterligare föreslå Det år ett starkt skäl, som vi har tillmätt stor
lagstiftning. betydelse för bedömningen av lagstiftningsfrågan. Bakgrunden kan kortfattat beskrivas enligt följande. En noggrannare genom-
av konventionen lämnas i del 2. gång
FN antog konventionen 1965. Sverige ratificerade den 1971. Konventionen staterna både att fördöma
ålägger rasdiskriminering och att föra en som att avskaffa
politik åsyftar rasdiskriminering.
Där anges bland annat att organisationer som främjar och uppmanar till skall förbjudas och i sådarasdiskriminering deltagande na organisationer bestraffas. Bestämmelsen är så formulerad att den inte kan annat sätt än att konventionsstaterna i uppfyllas på sina inhemska med om straff och rättsordningar fullföljer regler förbud. Detta har inte Sverige gjort. År 1977 ändrades därför att man ville tillåta regeringsformen i beträffande bland annat saminskränkningar föreningsfriheten vilkas verksamhet innebar förföljelse på grund av manslutningar, ras m m. alltså då och att vissa Riksdagen tog ställning ansåg i var motiverade. Denna begränsningar föreningsfriheten öppning i har dock ännu inte till regeringsformen utnyttjats uppföljande lagstiftning.
Inga hållbara argument har utsatts för återkommande kritik från den kommitté Sverige som är särskilt tillsatt för att bland annat bevaka efterlevnaden av konventionen. har fredat mot kritiken med invänd- Sverige sig att det med konventionsbestämmelsen är ningen egentliga syftet eftersom av rasistiska verkuppfyllt, yttringarna organisationers samhet är kriminaliserade genom bland annat brotten hets mot och Kommittén har emellertid folkgrupp olaga diskriminering. inte låtit nöja med Sveriges kommittén skall sig förklaring. Enligt rasistiska och i sådana krimiorganisationer förbjudas deltagande naliseras. Kritiken från kommittén har under åren allt skargivits pare formuleringar. Sverige har trots detta inte sin frångått principiella inställning, men inte heller förklarat varför inte skulle behöva införa Sverige Inte heller har framfört påbjuden lagstiftning. Sverige några egenthållbara argument för att inte respektera kritiken från komligt mittén. Den inhemska debatten har till huvudsakligen begränsats om ett är eller verkningsfullt. frågan organisationsförbud lämpligt Våra på detta månniskoråttsliga område folkrättsliga åtaganden har debatten med andra ord i stort sett bortsett ifrån. om ett diskuterades i så Frågan organisationsförbud riksdagen sent som i maj 1988. hade dessförinnan i sitt Lagrådet yttrande över ett förbud främst med tanke på lagrådsremissen förespråkat internationellt. Även Sveriges ställning diskrimineringsombudsmannen hade i skrivelse till sin (DO) regeringen tillkännagivit avsikt att behandla och återkomma till regeringen med frågan till förbud infördes emellertid inte heller förslag åtgärder. Något då. I stället brottet hets mot Riksdagen konskärptes folkgrupp.
staterade att skulle få att återkomma till regeringen anledning i samband med av de som vi i kommisfrågan beredningen förslag sionen skulle komma att lägga.
Vår bedömning Sverige har i FN fått besvärande kritik för att inte ha uppfyllt åtagandet konventionen. har brottet hets mot enligt Sverige skärpt folkgrupp på så sätt att rashetsande även yttranden blir straffbara, om de till en liten krets kan yttras av personer. Lagändringen emellertid komma att få Att från samhällets begränsad betydelse. sida kontrollera uttalanden i en sluten krets är förenat med svårigheter. Det är därför osäkert hur rasistiska interna organisationers verksamhet kommer att även om påverkas genom förändringen, ett uttalande numera kan bestraffas oavsett om gärningsmannen avsett att det skulle spridas. Vi har studerat Vi anser oss kunna frågan ingående. omöjligt förorda att fortsätter att kritiken från kommittén. Sverige kringgå Vi anser till och med kritiken vara eftersom befogad, Sverige faktiskt inte infört i sin de som rättsordning lagbestämmelser, konventionen föreskriver. saknar i verket Sverige själva trovärdiga alternativ till att efterkomma kommitténs krav. Vi bedömer det inte för internationella anseende nämligen längre möjligt Sveriges att gentemot både internationella instanser, inhemska kritiker och bättre vetande fortsätta med att konpåståendet Sverige uppfyllt ventionsåtagandet. Vi har medvetet valt att formulera oss bestämt denna på punkt. Vi vill betona vikten av att ställer samma krav som Sverige på sig det ofta ställer andra länder i internationella på sammanhang. Vi vår fullt medvetna om att inte är det gör bedömning Sverige enda land som saknar i aktuellt avseende. Förhållandet lagregler har vår eftersom ändå inte enligt mening ingen betydelse, Sverige kan att ta sitt ansvar helt oavsett hur andra länder Den undgå gör. svenska demokratin skulle visa sin storhet att verkliga just genom orka med att de som FN och lagstifta enligt riktlinjer respekten för värden kräver. mänskliga
9.1.3 Hur skall ett förbud utformas?
Egna gärningar avgör
När man väl för ett förbud blir den tagit ställning besvärliga frågan vilken räckvidd man skall Vad skall detta ge förbudet. grunda sig på?
Vi anser att förbudet bör träffa i vilkas verk-
sammanslutningar samhet av etniska motiv. Detta är
ingår organiserad brottslighet den mest formen av rasförföljelse. En av sådant
uppenbara regel innehåll riktar alltså mot vilkas teorier över-
sig sammanslutningar
i manifest verksamhet. kvalificegår brottslig Sammanslutningen rar alltså själv sina gärningar, och
sig genom brottsliga handlingar uttalanden etc för ett förbud. De som i sådan samman-
deltager
skall bestraffas. Med avser vi aktivt sådant, slutning deltagande som inte är
oväsentligt.
Detta att förbudet riktar endast mot extrema organi-
betyder sig sationer med rasistisk verksamhet. Andra främlingsfientliga
tydlig
med av kommer inte att sammanslutningar, drag högerpopulism, beröras. Detta kan som en brist men också som en
uppfattas styrka.
Domstolens sak att förbjuda
- eller i förekommande fall saken Åklagaren JK om gäller tryckfrihets- eller - när åtal väcks för
yttrandefrihetsbrott skall, brott, kunna att alternativt ansvarig ut-
göra gällande gärningsmännen,
tillhör en som bedriver rasistisk verksamhet givare, organisation och att sambandet är klart mellan denna verksamhet och brottsligheten. Beviskravet skall vara detsamma som allmänt
naturligtvis
i att skall gäller straffprocessen, nämligen åklagarens påstående vara bortom tvivel. Sedan skall det bli domstolens
styrkta rimligt sak att ta till om skall förbjudas. Vi anser
ställning organisationen att en sådan inte innebär större än vad
utformning inskränkningar, som är för att försvara demokratiska
tillbörligt principer.
Den svenska straffrätten vidare på förutsättningen att
bygger den som medverkar till brott skall straffas såsom i
medansvarig förhållande till sin av medverkan. Det är därför inte främ-
grad mande för vår att rikta mot den
rättsuppfattning straffpåföljder som i form verksamhet, helt oavsett
organiserad främjar brottslig att han inte den Alla som
själv begått brottsliga igärningen. på
sätt aktivt del i verksamheten skall kriminalinågot tagit väsentlig seras, dvs aktiva medlemmar, stiftare, av lokal,
styrelse, upplåtare finansiärer eller andra allt i den mån det kan visas, att de
stödjare, vetat eller borde ha vetat att verksamheten var ägnad att leda till rasistisk brottslighet.
9.2 av vissa
Skärpning straff-regler
Smida
planer
straffbart?
Straffbestämmelserna för normalfallet av misshandel, grovt
olaga tvång, olaga bot, ofredande, grov stöld, stöld och
skadegörelsebrotten bör så sätt att till brotten
skärpas på stämpling bestraffas.
Rasdiskrimineringskonventionen kriminaliserar i artikel 4 olika former av till mot ras m m.
uppmaning våldshandlingar någon Alla former av till våld är emellertid inte
uppmaning straffbelagda i svensk rätt. om straff för eller medverkan
Reglerna uppmuntran av olika förut-
slag (anstiftan, medhjälp, uppvigling, stämpling) sätter vissa för sin Se mer om detta i
omständigheter tillämplighet. del 2.
Brotten ovan är i huvudsak de, som oftast förkommer i samband med rasistisk under-
brottslighet enligt rikspolisstyrelsens
(se avsnitt sökning 3.6).
Till har vi av vår strävan att ett effektivare
förslaget vägletts på sätt det att nå den eller de som
göra möjligt personer, planerar brottsliga för andras Vår nuvarande
handlingar räkning. lagstiftning förutsätter i många fall för straffbarhet att
planerna verkligen sätts i verket. Detta är inte helt tillfredsställande och
tillgodoser inte heller tillfullo konventionens krav att redan till
uppmaning våld skall bedömas som fullbordat brott.
9.3 Lagstiftning mot etnisk i arbetslivet
diskriminering
En kan stöd
lag ge
En mot etnisk i arbetslivet bör
lagreglering diskriminering ånyo övervägas.
Vad till mot etnisk kon-
gäller lagstiftning skydd diskriminering
staterar vi att saknas beträffande delar av arbetsmark-
rättsregler
naden. Nedan redovisar vi kortfattat våra slutsatser. En närmare genomgång återfinns i del 2.
När det arbetsmarknaden har vi erfarit från såväl invand-
gäller
rare som från deras att invandrarna även i
organisationer, dag
känner diskriminerade.
sig
En bör av skäl.
lagstiftning övervägas följade
- Invandrarna
är en utsatt arbetsmarknaden. Det kan grupp på
vara motiverat dem det en mot
att ge förebyggande skydd lag
diskriminerande av deras etniska till-
behandling på grund
hörighet kan utgöra.
- En
lagstiftning med förbud mot etnisk och
diskriminering
möjlighet till skadestånd för dem som svarar mot kra-
kränks,
vet på rättsmedel och ekonomisk rasdis-
gottgörelse enligt
krimineringskonventionen.
- En
lagstiftning skulle öka till kraftfullt
möjligheten ingripande
för att stävja från en tredskande
diskriminering arbetsgivares
sida.
Diskrimineringsombudsmannens ämbete inrättades ursprungligen
för att bl a behovet av mot
kartlägga ytterligare åtgärder etnisk
diskriminering. DOs verksamhet skall snart utvärderas. Vi ser
ingen anledning att detta med slutsatser beträffande
föregripa egna
förekomsten av etnisk i arbetslivet.
diskriminering
9.4 Ny om taleratt och skadestånd
lagstiftning
Grupptalan
Möjligheten till och rätt till skadestånd vid brottet hets
grupptalan
mot bör utredas.
folkgrupp
Rasdiskrimineringskonventionen kräver att konventionsstaterna
skall tillförsäkra envar och rättsmedel mot
skydd kränkningar
enligt konventionen. Dessutom skall den kränkte få ekonomisk gottgörelse. Vi redovisar detta i del 2.
utförligare
Vi finner att svensk
lagstiftning huvudsakligen tillgodoser kon-
ventionens krav på rättsmedel och skadestånd när det straff-
gäller
riktade mot av ras etc. I ett
belagda handlingar någon på grund
avseende saknas dock till för dem, som
möjlighet gottgörelse
utsatts för av rasism. Detta brottet hets mot folk-
yttringar gäller
och det däremot svarande som av
grupp tryckfrihetsbrottet, högs-
ta domstolen bedömts inte ha Därmed saknas
någon målsägande.
till enskild talerätt. Inte heller har de i gruppen in-
möjlighet
kränkta rätt till skadestånd. gående, personerna Vi anser att måste därför att nuvarande
frågan uppmärksammas
inte överensstämmer med Sveriges konventions-
begränsningar
har dessutom tillerkänt den övervakande kom-
åtagande. Sverige
mittén att från enskilda, som anser sig
behörighet pröva klagomål
kränkta till av brott mot konventionen. Vi anser det vara en
följd
fördel om redan nu risken för alltför många
Sverige förebygger
sådana framtida till kommittén om att inte
anmälningar Sverige
följer konventionen.
9.5 Särskilt organ för klagomål
DO
klagoinstans
Ombudsmannen mot etnisk (DO) bör utses att
diskriminering som anser sig diskriminerade på
pröva klagomål från personer,
av ras utan att ba av inhemska
grund fått upprättelse tillgängliga
råttsmedel.
artikel 14:2 i kan kon-
Enligt rasdiskrimineringskonventionen
ventionsstat inrätta ett särskilt inom sitt nationella rättsväorgan sen. Detta skall från eller
organ pröva framställningar personer
som anser ha blivit kränkta men inte fått upprättelse grupper sig inhemska rättsmedel. Finns ett sådant organ
genom tillgängliga
får enskild inte sitt ärende till kommittén, upprättat, hänskjuta
utan att detta särskilt inrättade först Vi
organ prövat klagomålen.
anser att DOs ämbete vore ett sådant Vi föreslår
lämpligt organ.
att denna möjlighet övervägs.
9.6 Ny av brotten hets mot placering folkgrupp och olaga
diskriminering i brottsbalken
Uppmärksamma
!
brotten
Brotten hets mot och
folkgrupp olaga diskriminering bör i
flyttas
brottsbalken brotten mot allmän från ordning (16 kap) till brotten
mot frihet och (4 eller
fred kap) ärekränkningsbrotten (5 kap).
Idag återfinns brotten hets mot och folkgrupp olaga diskrimine-
ring bland brotten mot allmän i ordning brottsbalken.
Brottet riktar i
olaga diskriminering sig hög grad mot den
enskilde. har markerat detta Lagstiftaren ytterligare efter bestäm-
melsens tillkomst att för den genom möjliggöra kränkte att få
ideellt skadestånd samma sätt som i på samband med brott mot
den friheten, etc.
personliga ärekränkning
Visserligen möjliggör nuvarande inte enskild vare lagregler sig
rätt till talan eller till skadestånd vid brottet hets mot folkgrupp.
Men vi menar dock att det måste bli en i
lagstiftningsuppgift
framtiden att reformera process- och skadeståndsrätten så att även
sådana blir att
kränkningar möjliga angripa av dem, som blivit
utsatta för brottet. En sådan förutsätts för möjlighet övrigt i
rasdiskrimineringskonventionen, som finns kommenterad i del 2.
Vi anser att brotten behöver uppmärksammas och lyftas fram
från en bland undanskymd plats ordningsbrotten. De motiverar
bättre sin bland brotten mot frihet och fred plats (kap 4) eller
ärekränkningsbrotten 5) i brottsbalken. (kap
9.7 Närradion och dess verksamhet
Värna
viktiga
!
värden
Vi har intresserat oss för närradion och dess verksamhet därför att den åsikter utan krav och Det sprider på saklighet opartiskhet. förekommer att sändande mediet till att i föreningar utnyttjar nedsättande fördomar och förakt om invandrare. syfte uttrycka Med tanke närradions stora är det att på utbredning angeläget verksamheten. Vi gör följande överväganden, uppmärksamma som sammanfattas nedan. Vi för våra ståndredogör utförligare i del 2 av vår rapport. punkter
9.7.1 och sändningsrätt
Yttrandefrihet
Skärp reglerna!
Den som n bereder om ökat skydd för yttrandefrigrupp f frågan heten bör särskilt överträdelser av gränserna allvarligt överväga i ett etermedium av närradions typ. för yttrandefriheten bör dessutom i att lös- Beredningsgruppen få uppdrag pröva att en snabbare av sändningsningar för möjliggöra omprövning rätten i samband med i närradion. yttrandefrihetsbrott Vi alternativ. föreslår följande - En snabbare av och i handläggning yttrande- tryckfrihetsmålen domstolarna; - En till om beslag motsvarighet tryckfrihetsförordningens regler och pressens område (10 kap TP). konfiskering på
Vi menar att man måste se till vilka eventuellt skilda behov av som finns för olika medier. Vi oss om i en regler frågar yttrandet åsiktsradio av närradions alldeles skall bedömas på typ självklart samma sätt som i andra medier. Kanske finns det anyttrandet att särskilt bevaka och överträdelser av gränserna ledning påtala för i närradion med tanke på dess genomyttrandefriheten just slagskraft.
Vi tror att är olika inte bara i olika medier
genomslagskraften
för olika personer utan också beträffande olika Det kan
budskap.
finnas risk att samhället genom närradion tillhandahåller ett red-
som har stor för att nå med socialt
skap betydelse vissa grupper
oönskade Närradion kan en roll för
budskap. spela avgörande
informationsintaget hos en del grupper, som är särskilt utsatta för en i samhällets ögon oönskad Vi utvecklar detta
attitydbildning.
närmare i del 2.
Ett den närradion kan få för ett
belysande exempel på betydelse
är i valet år 1985.
budskaps genomslag Skånepartiets framgångar
Partiet förlade hela sin verksamhet till närradion, dit alla resurser
koncentrerades. Partiledaren C P Herslow utvecklade
mycket
skickligt närradion till en scen, där han sitt
politisk spred populis-
tiska Från att ha varit i stort sett okänt fick
budskap. tidigare
partiet 7,2 procent av rösterna i Malmö. I sin studie
Skånepartiet
- om i Malmö hänför författarna
folkligt missnöje framgången
till närradion och förklarar resultatet bl a sätt:
på följande
Det är som att dras med i ett miniatyrsamhälle, där de sociala
nätverken byggs upp via etervågorna; där vänner och bekanta deltar
och där förtroendefulla och som
övertygande programledare fungerar
mötesledare, agitatorer och samtalspartners på en och samma gång.
På vissa håll - framför allt i Malmö - en del sändande
utnyttjar
föreningar närradion på ett sätt som närmast skulle kunna be-
tecknas som missbruk. riktas mot andra
Ideliga angrepp programinslag, fördomar får fritt florera och den ton som används är rå och stötande. En del föranleder
program ständiga anmälningar
från upprörda Vi att är
lyssnare. tycker utvecklingen mycket
olycklig, bl a därför att vid
många lyssnare vänjer sig obehagliga
uttalanden och för fördomar. Inom branschen talar
uttryck
man om en sakta av människors sinnen.
förgiftning
Vi att de som deltar i närradioverksamheten
tycker föreningar
har ett stort ansvar - inte bara utan även moraliskt - för
rättsligt
vad som yttras i programmen. Vi anser att det finns att
anledning
se särskilt överträdelser av för
allvarligt på gränserna yttrandefri-
heten i just närradion. Ett uttalande härom i förarbetena till kommande tror vi kan få som
yttrandefrihetsgrundlag betydelse väg-
ledning såväl för själva som i samband med
föreningarna jKs
åtalsprövning och domstolarnas
rättstillämpning.
Vi finner det också att snabbare kunna
angeläget sätta stopp för
sändningar, i vilka rashetsande uttalanden förekom-
regelmässigt
mer. Med nuvarande det månader, under vilka
regler dröjer många
föreningarna kan fortsätta med sina innan närradio-
sändningar,
nämnden kan Vi delar nämndens
ifrågasätta sändningstillståndet. bedömning att det är förargligt och otillfredsställande att man från samhällets sida inte kan mot ett kraft-
ingripa sändningarna på fullare sätt.
När det har vi haft gott samarbete med Närra-
gäller etikfrågor, dioförbundet och Närradions Etiska Nämnd. Det finns utan tvivel en strävan inom närradion att sanera verksam-
allvarlig själv heten utan från samhället.
ingripande
vill vi fästa när-
Avslutningsvis regeringens uppmärksamhet på radioverksamheten och poängtera vikten av att be-
utvecklingen vakas från samhällets sida. Skulle det visa att man inom närra-
sig dion inte förmår att själv komma tillrätta med rådande
problem avseende etiska rn m, finns att en
övertramp anledning överväga strängare av verksamheten.
reglering
9.7.2 Kontroll
Referensbandning
Sittande om vissa bör i att se
utredning närradiøfrågor få uppdrag över reglerna om ansvar för referensbandningen.
Samma bör vidare i att se över
utredning fa uppdrag möjligbetema Etiska Nämnd en starkare Vi
att ge Närradions ställning. föreslår att nämnden tillerkänns samma rätt till
lagliga referensband som i tillkommer ]K m
dag
En sändande skall se till att
förening enligt gällande regler själv varje program som sänds in och bevaras i sex månader. Vid
spelas ifrågasatt yttrandefrihetsbrott förfogar således själv
föreningen över det främsta bevismedlet. att med
Möjligheten manipulera banden är Både närradionämnden, JK och den etiska
uppenbar. nämnden sig ha haft med detta. Vi anser det nöd-
säger problem
att vidtas. vändigt åtgärder
Vi anser det vidare att den etiska nämnden får en
nödvändigt stärkt i förhållande till de som i fullkom-
ställning föreningar dag ligt nonchalerar dess verksamhet. Det är inte att nämn-
ovanligt den, trots sin därom, inte får tillsänt
begäran sig efterfrågade referensband. Nämnden behöver större för att arbetet skall
tyngd bli effektivt. En vore rätt till
väg att ge nämnden laglig samtliga sändande föreningars referensband.
9.8 Polisens roll och
möjligheter
Gör rasistisk
i
synlig
brottslighet
statistiken
Kodsystemet för rättsstatistiken hos bör ses
polismyndigbetema över.
S Y N P U N K T E R Vi betonar vikten av att om
föreskrifterna förnndersökningsledningen beträffande brotten bets mot och dis-
folkgrupp olaga kriminering efterlevs.
Av - refererad i avsnitt 3.6 -
rikspolisstyrelsens rapport (1988:4)
att anmälda brott åsåtts en kod en kodlista, som framgår enligt utarbetats av statistiska i samråd med
centralbyrån rikspolisstyrelsen. Kodlistan 250 olika brottskoder. För av
upptar omkring några brottsbalksbrotten innehåller kodlistan en omfattande
specificering, vilket innebär att faktorer som
exempelvis brottsplatsen, gårningmännens relation till brottsoffret etc åsätts var och en sin
kod. Dessa koder används sedan för bl a statistiska censpecifika
rättsstatistik. Efter där ett omtralbyråns bearbetning publiceras fattande statistiskt material bl a brott, som anmälts till
angående polisen.
Av statistiken kan man utläsa varierande såsom ex-
uppgifter
var brott vissa etc. Rättsstatistiempelvis begås, personuppgifter ken redovisar emellertid av intresse för att
inga omständigheter kartlägga den ”allmänna som av rasistiska
brottslighet, begåtts eller främlingsfientliga skål. Detta beror på att det inte finns
någon särskild kod för offrets nationalitet, etniska
exempelvis ursprung eller någon annan som kan tänkas ha för
omständighet, betydelse en sådan
bedömning.
Räcsstatistiken redovisar inte heller de olika brotten mot allmän
i 16 i brottsbalken var för För att den ordning kapitel sig. kartlägga
direkt rasistiskt sådan den kommer till
färgade brottsligheten,
brotten och hets mot folkuttryck genom olaga diskriminering
måste man göra en manuell av alla grupp, genomgång anmälningar om brott till detta kapitel.
hänförliga
Av rapporten också att förundersökningsledningen be-
framgår träffande och hets mot bedrivs i
olaga diskriminering folkgrupp strid med föreskrifter. dessa (FAP 403-405) skall
gällande Enligt
i sådana ärenden i normalfallet ledas nämligen förundersökningen av länsnivå. Så har dock inte skett i ett stort antal fall.
åklagare på
Slutsatser och rekommendationer Av vad som sagts ovan att det inte finns
framgår någon möjlighet alls att av den förda brottsstatistiken få fram om i vilken
uppgifter mån allmän kan anses av rasistiska eller
brottslighet begångna främlingsfientliga skäl. Beträffande hets mot och
folkgrupp olaga diskriminering ger statistiken så tillvida att den utvisar
vägledning
mot i 16 sammansamtliga brottsanmälningar stadgandena kapitel taget.
Vi anser detta vara en stor brist och som måste I
något åtgärdas. praktiken är det nu inte möjligt att skaffa sig en tillförlitlig uppfattning om hur vanlig den brottsligheten är. För de allmänna” brotten måste man att ett i som
överväga göra tillägg kodsystemet, gör det att hitta denna i statistiken. Brotten
möjligt brottslighet hets mot och måste åsättas var och
folkgrupp olaga diskriminering en sin egen kod.
Först genom sådana kan man i brotts-
ändringar praktiken följa
detta område. Vi ifrån att det är av samutvecklingen på utgår hälleligt intresse att så sker.
Brotten måste beivras! Det bör också att i det
uppmärksammas departementschefen lag-
som av brottet disstiftningsärende, föregick ändringen olaga
1986, särskilt uttalade att en uppföljning var nödvänkriminering
hade dessförinnan antytt att dig. Diskrimineringsutredningen
inte väckte åtal i den de borde både för detta åklagare omfattning brott och för brottet hets mot folkgrupp (DsA 1984:7, sid 108).
fann inte för men Departementschefen fog påståendet påpekade
att ärenden rörande etnisk diskriminering ofta var svåra samtidigt och att bedöma och att det därför vid polisens priorite-
känsliga ring kunde finnas en risk för att de blir styvmoderligt behandlade 1985/86:98, sid betonade
(prop 113f). Departementschefen
vidare sin avsikt följa Aven av detta skäl
att noga utvecklingen.
måste hanteringen av ske i sådana former att
brottsanmälningarna den av departementschefen förordade faktiskt blir
uppföljningen praktisk möjlig.
Vi önskar också betona vikten av att föreskrifterna om förundersökningsledningen beträffande brotten hets mot
folkgrupp och olaga diskriminering efterlevs och att om dessa
anmälningarna brott verkligen tas på allvar. Särskilt när det brottet hets mot
gäller
där enskild åtalsrätt saknas, är det anfolkgrupp, synnerligen
att berörd ser till att denna av geläget myndighet typ brottslighet
beivras. verkligen
Vi noterar vidare som löftesrikt att
något rikspolisstyrelsen föreslår central av hotbrev och liknande för att bättre
bearbetning kunna motverka den företeelsen. Vi vill rent allmänt
understryka betydelsen av intensifierad och spaning mot rasis-
förebyggande tiskt liksom att och
organiserad brottslighet polis åklagare överlag prioriterar av sådana
bekämpningen lagöverträdelser.
Vi framhåller det som tillfredsställande att
mycket rikspolisstyrelsen i rapporten anmäler sin avsikt att verka för att som
frågor rör rasism och behandlas inom ramen för
främlingsfientlighet polisutbildningen.
Avslutningsvis framhåller vi som en allmän att det är
synpunkt värdefullt att ökar sin av
polismyndigheterna rekrytering poliser med
invandrarbakgrund.
10 INFÖR FRAMTIDEN
Uppriktighet,
förståelse
dialog,
Mötet mellan olika kulturer, och råttstänkande stäl-
religioner
ler oss inför svåra om valfrihetens och toleransens
frågor grän-
ser. Men var finns debatten...?
10.1¶Ansvaret de etniska relationerna
för
Alla har ett ansvar
”... Men om du törs se är ljuset din vän
var glad att din väg är svår
För det finns inga lätta
vågar
som är värda att vandra u.
på
EINAR HECKSCHER
(Ur diktsamlingen Minnen från Tivoli, 1981) Ansvaret för att etniska relationer måste vara brett
skapa goda
förankrat i samhället. Att vidmakthålla och befästa ett tolerant samhällsklimat kan inte vara en enbart för staten.
angelägenhet
Alla - såväl enskilda som och - måste
organisationer myndigheter
lämna sitt till detta.
bidrag
Syftet med kommissionen har varit att en mobili-
skapa folklig
mot rasism och En sådan som vi
sering främlingsfientlighet. kan,
inte endast och
tidigare påpekat skapas uppifrån, inspireras
stimuleras. Vi har fasta detta i verksamheten under året
tagit på
och i de till Dessa dels till att
förslag åtgärder vi presenterar. syftar
förbättra de konkreta för bra etniska relationer
förutsättningarna
och ett brett dels till att markera
folkligt engagemang, tydligare
samhällets från rasism och
avståndstagande främlingsfientlighet.
Det handlar både om att satsa riktade insatser och att stärka
på
den allmänna
ideologiska beredskapen.
10.I.I Statens ansvar
En human
politik
Det ansvaret för rörande etniska relationer åvilar
politiska frågor invandrarministern i medan det
arbetsmarknadsdepartementet operativa ansvaret berör tre (eller motsva-
primärt myndigheter rande); statens invandrarverk (SIV), ombudsmannen mot etnisk
(DO), och för diskriminering delegationen invandrarforskning, (DEIFO).
Utöver dessa har även ett antal inom olika sam-
myndigheter hällssektorer, främst de som varit i kommissionens
representerade
ett ansvar i sina verksamheter. expertgrupp, respektive
Många och enskilda har framfört önskemål till
organisationer oss om att kommissionen borde i form. Man
permanentas någon har bl a att det är svårt att veta vart man skall vända
upplevt sig med synpunkter och frågor angående diskriminering och etniska relationer och menar att det därför borde finnas ett samordnande organ med ansvar för detta.
övergripande
Pengar behövs Vi anser dock att detta behov väl inom den nuvarande
tillgodoses
och ser inget skäl för inrättande av något nytt organisationen
organ. Dels har SIV redan i ansvaret för information statligt dag
etniska relationer, dels tror vi att de som nämns kring problem ovan delvis kommer att lösa sig efterhand som DO-ämbetets arbete blir mer känt för allmänheten, liksom dess
arbetsfördelning med SIV.
Dessutom finns risken att en antirasism-kommission
ständig skulle förfela sitt I stället för att stimulera till brett
syfte. folkligt engagemang skulle en sådan kunna tas som ursäkt för att inte göra något själv.
Detta innebär inte att vi anser situationen tillfredsställande i och bör markera av etnis-
dag. Regering riksdag betydelsen goda ka relationer genom att prioritera frågan högre vid resurstilldel-
till berörda De vi -inom ningen myndigheter. förslag lagt lagstiftning och på arbets-och bostadsmarknaden, inom
rättstillämpning, skolan och i etc - kommer, om de genom-
svenskundervisningen förs, också att innebära en starkare från statsmakternas
markering sida. Dels begränsas utrymmet och anledningarna till etnisk diskriminering, dels skapas nya förutsättningar för kontakt och samarbete etniska grupper emellan.
bör i att se
Regeringen ge myndigheterna uppdrag kontinuerligt över sina och rutiner, så att risker för institutionell dis-
regler
av etniska minoriteter undanröjs. Här är också stödet kriminering till och av av stor vikt.
fortbildningen personalen
10.1 .2 Kommunernas roll
i
Mötesplatser Vardagen
Kommunerna har ett stort ansvar för hur svenskar och
mycket invandrare tillsammans i I av
fungerar praktiken. mottagningen
har kommunerna en Kommunerna svarar flyktingar nyckelroll. också för av bostäder och organisation av svensk-
tilldelningen undervisningen.
Genom en bra och förutseende kommunal kan
planering många risker för etniska konflikter Det år att kom-
undanröjas. viktigt munerna strävar efter att omsätta de invandrar- och
flykting-
målen i mål för Den politiska operativa sina egna verksamheter. kommunala servicen måste utformas så att invandrare på lika villkor som svenskar kan få del av den. Kommunerna bör också utveckla sådana samverkansformer med invandrarnas organisationer att de kan få och känna
medinflytande delaktighet.
En annan är att av
viktig uppgift främja skapandet mötesplatser mellan invandrare och svenskar. Detta både i samband med
gäller flyktingmottagande och i ett mer I mötet
långsiktigt perspektiv. om gemensamma intressen eller behov växer de kontak-
naturliga terna fram och kan utvecklas till förståelse och tolerans.
ömsesidig Det kan kultur- och fritidsverksamhet, för-
gälla boinflytande,
i skolan etc. äldrainflytande
Främja kontakter Vi har att det finns tecken som en
tidigare påpekat tyder på sviktande tolerans i de etniska
yngsta åldersgrupperna gentemot minoriteter. Här kan kommunerna aktivt bidra till att stärka och
en tolerant genom att i lokala arbetsplaner upprätthålla opinion för skolan betona vikten av arbete med och
attityd- värderingsfrågor.
Ett annat sätt att medverka till bra etniska relationer och att stärka den kulturella identiteten är att stödja kulturverksamhet och i kommunerna.
föreningsliv
måste det finnas en beredskap att an-
Slutligen övergripande passa servicen inom olika liksom fortbildningen av
förvaltningar,
personalen, till de behov som finns i kommunen, så att även invandrare känner att de möts av och i sina
respekt kunskap kontakter med dem. Det finns behov av och stöd till
handledning
som kommer i kontakt med och konfliktsituapersonal problem tioner rörande såsom lärare, socialarbetare m fl.
flyktingar,
101.3 Organisationerna.: roll
Gemenskap
Som framhållits är insatser för etniska relationer inte
tidigare goda en enbart för och kommunala
angelägenhet statliga myndigheter. Det har också betonats i olika att kontakter mellan
sammanhang etniska grupper måste intressen.
bygga på verkliga gemensamma Folkrörelser och andra organisationer erbjuder stora
möjligheter till sådana i arbetslivet, i bostads-
kontaktpunkter på fritiden, området eller i en
religiös gemenskap.
Vi vet, från våra kontakter med organisationerna, att det finns en vilja till närmande både från svenska och
invandrarorganisationer, men också att många är osäkra hur ett närmande kan ske.
på
Vi menar att bör större vikt vid etniska
organisationerna lägga
i sin och arbeta mer för att få med frågor utbildningsverksamhet invandrare i verksamheten eller utveckla samarbete med invandrarnas organisationer. Insikt och får man
samhörighet av gemensamma och erfarenheter.
upplevelser
Det vore också önskvärt att
invandrarorganisationerna engagerar mer i det svenska samhällslivet och inte enbart koncen-
sig trerar sig till den situation. På så sätt skulle för-
egna gruppens modligen svenskarnas och inför deras krav och
respekt lyhördhet
öka, både i etniska och synpunkter frågor allmänpolitiskt.
Kampanjer av olika kan ha sitt om de
slag berättigande följs upp av ett arbete, annars riskerar de att bli ett kostsamt
långsiktigt !)jipp0)).
Att våga stå för sin åsikt Vi är medvetna om att det behövs ökade resurser till
organisationernas arbete och har även det. idéerna och
föreslagit Initiativen, engagemanget måste dock komma från
organisationerna själva.
Vi vill också betona ledarnas roll som
återigen viktiga opinionsbildare. Att och förändra människors är en
påverka attityder mycket svår process, som ofta kräver flera samverkande faktorer. Ledarna kan i kraft av sin och sitt
position samhällsperspektiv
förebilder för sina medlemmar och andra och med-
urtgöra goda
verka till att människor vågar ta ansvar och stå för sina åsikter. I och botten handlar det om att var och en måste ta
grund ju
ställning och bestämma sig för vilket samhälle man vill ha. Solidari teten och innebär att man väl-
medmänskligheten många gånger
jerr en och svår väg, men också att man inser att det är
konfliktfylld
den vägen som öppnar nya möjligheter.
.å ar, v ,-
Tystnad och förnekelse konserverar oro och
fördomar. Respekten
kan bara växa om samtalet hålls levande. Foto: Lars
Safström/
Mira.
10.2 Etniska relationer i
framtiden
med huvudet
Upp
ur sanden!
till kommer att fortsätta. Antalet människor Invandringen Sverige som av olika skäl tvingas från sina hemländer minskar förfly inte. Det innebär att behovet av att andra exmodligen länder, empelvis Sverige, tar emot också kommer att bestå. flyktingar Det ställer krav på svenskarna och vår invandrar- och på flyktingpolitik. Men vi vill också det samband som finns peka på mellan och invandrar- och Med utrikespolitiken flyktingpolitiken. en aktiv kan bidra till en i utrikespolitik Sverige positiv utveckling världen och därmed bidra till att färre människor Här tvingas fly. kan stora insatser för att minska internationella göras exempelvis och interna konflikter och som var för väpnade miljöförstöringen, sig förstör människors att leva och i sina möjligheter försörja sig hemländer. För del finns att klara en Sveriges mycket goda förutsättningar fortsatt Den som hittills förts detta område invandring. politik på har i många avseenden varit har inte skakats framgångsrik. Sverige av några etniska konflikter. De står allvarliga politiska partierna enade och en stor del av svenskarna en tolerant hyser inställning till andra etniska grupper.
Kulturkrockar Det är ändå inte i ett riskfritt man kan över perspektiv spekulera hur de framtida etniska relationerna kommer att utvecklas. Vi har försökt fram i de etniska relationerna och lyfta problem faktorer som dem. Vi tre olika av påverkar urskiljer typer problem vars kräver olika av insatser. lösningar typer Det för det första som kan lösas med traditionell gäller problem välfärdspolitik för arbete, bostad, social och kontakter trygghet mellan olika grupper. Den andra av typen problem gäller attitydi att förankra den svenska bättre påverkan syfte flyktingpolitiken hos svenskarna. Det området som då tredje gäller problem uppstår moral- och kolliderar. För att lösa desdjupare rättsuppfattningar sa måste de vår diskuteras mer problem enligt mening öppet och uppriktigt än idag.
10.2.1
Grundtrjyggbet
Välfärdspolitiken
Som nämnts måste alla, både den etniska och
tidigare majoriteten den etniska minoriteten, få ett arbete och en bostad.
Det är grunden för ett liv. Det är också att alla har
värdigt viktigt medborgare en social Dessa för
grundtrygghet. grundläggande förutsättningar en trygg tillvaro är också för etniska relationer.
grunden goda Dessutom måste minoriteten chans att förvärva i
ges kunskaper svenska så att kontakterna mellan människorna underlättas.
vår måste dessa för
Enligt mening grundförutsättningar goda etniska relationer tas på stort allvar. för att åstad-
Åtgärderna
komma resultat kan vidtas inom den traditionella
välfärdspolitiken, och kräver oftast riktade insatser för invandrare.
inga just
I0.2.2 Föran/ering av invandrar- ocb
flyktingpolitiken
Tolerans
på prov
Andra med förändrade karak-
problem hänger ihop invandringens tär. 1960- och 1970-talets invandrare kom från
huvudsakligen Europa, och hade alltså en likartad som svenskarna vad
bakgrund gäller grundläggande frågor om och moral. är situa-
religion Idag tionen delvis annorlunda. De flesta som kommer hit är
flyktingar som behöver en fristad obestämd tid, kanske för hela livet.
på Dagens asylsökanden kommer inte sällan från
utomeuropeiska länder och har ofta andra om re-
grundläggande uppfattningar ligion och kultur än de svenska.
Denna situation ställer krav
nya nya på samhällets, organisationernas, folkrörelsernas och enskildas information och för
agitation att förklara den svenska invandrar- och Invand-
flyktingpolitiken. rar- och kräver för att få en
flyktingpolitiken många förespråkare fast bland Här krävs att man
förankring medborgarna. förklarar, sakligt och med kraft, för att hindra att krafter
främlingsfientliga utnyttjar bristen på samtal till att framställa invandrare och
flyktingar som en inte har råd med.
belastning Sverige
Opinionsbildarnas ansvar Vi har i hur det är hur förtroende-
tidigare kapitel påpekat viktigt valda i olika och företrädare för olika
organisationer myndigheter uttalar i om Det handlar om ett
sig frågor invandring. samhälleligt ansvar för att etniska relationer.
upprätthålla goda
Vi vill hur det är att i alla sammankraftigt understryka viktigt ta avstånd från rasism och och hang främlingsfientlighet samtidigt förståelsen mellan människor. främja Vi att företrädare och aktiva alla nivåer inom tycker på politik, rörelser, folkrörelser, ideella organisationer myndigheter, fackliga m fl mer aktivt än måste ta konsekvenserna av hur mycket tidigare stort deras ansvar är för de etniska relationerna och agera därefter. Om - eller rasism - möts av ställs främlingsfientlighet tystnad humana värden på spel. viktiga
10.23 Valfri/seten idag
valfrihet?
Verklig
I den svenska invandrar- och är ett av målen flyktingpolitiken valfrihet. I en ny debatt om detta mål är en majoriteviktig fråga tens och minoriteternas om valfrihetens i uppfattning gränser framtiden. Det är att de beslut som antas detta område viktigt politiska på är utformade så att de kan eller att leva till. genomföras går upp Vidare bör de vara så klara och som och förankentydiga möjligt ras hos allmänheten om de skall få genomslag. Det nuvarande målet om valfrihet inte uppfyller egentligen nå ot av dessa krav. ena sidan deklareras att de minoriteterna ska få i språkliga
i vilken de vill bevara och utveckla sin avgöra grad ursprungliga identitet och i vilken de vill låta försvenskas. grad sig Å andra sidan att sedvänjor och beteenden som poängteras strider mot svenska värderingar kan inte acceptegrundläggande ras. Alltsedan valfrihetsmålet formulerades har debatten om pågått hur det bör tolkas. Flera har det i utredningar påpekat olämpliga att ha ett sådant mål och att diskrimineringsutredningen föreslog det borde ersättas av respekt. Med den nuvarande anser vi risken överhängande utformningen att målet i motverkar sitt Det kan väcka förhoppningar sig syfte. som inte kan infrias hos invandrarna. Eller hos dem som farhågor tror att valfriheten sträcker än den de facto Det sig längre gör. osäkerhet hos dem som försöker omsätta målet i skapar praktiken.
Valfribetens gränser
Har alltid rätt?
majoriteten
Förutsättningarna för etnisk samexistens
år som vi sagt annorlunda när kommer från länder
idag många asylsökande med andra
religioner och kulturer än den kristna och västerländska. Detta faktum varken får eller kan utan måste tas som
tigas ihjäl utgångs-
punkt för ett samtal om de etniska relationerna i framtiden.
Enligt
vår måste ett sådant samtal handla om som
mening problem
uppstår i de etniska relationerna vad värde-
gäller grundläggande
ringar och vad som år rätt
moraluppfattningar, och fel, synen på
människan och hennes roll i samhället. Den här av kontypen flikter Ökar i framtiden.
troligtvis
Vad händer när etniska konflikter som innebär att
uppstår,
svenska rätts- och utmanas?
grundläggande moraluppfattningar
Det finns skäl att anta att av successivt vissa grupper invandrare kommer att i det svenska samhället. Men en
integreras trolig
utveckling är också att andra kommer att behålla och grupper
särskilt betona sin etniska särart. Är det i detta
perspektiv rimligt
att hävda att alltid skall ha företräde? Var
majoritetens värderingar
går egentligen gränsen för hur olikhet som svenskarna är
mycket
villiga att acceptera? Hur ska kulturkonflikter mellan etniska minoriteter hanteras? Vilka år och
kompromisser rimliga nödvändiga
att göra av för de etniska minoriteterna? Kommer
respekt valfri-
hetsmålet för dessa invandrare i realiteten att kunna
upprätthållas?
10.2.5 Vad händer med
opinionen?
Tystnaden farlig
Vi anser att den svenska invandrar- och vad
flyktingpolitiken,
gäller etniska relationer, befinner i ett
sig strutspolitiskt” läge.
Den debatt som förs varken
sparsamma överhuvudtaget speglar
eller förmår svenskarnas och invandrarnas oro och
fånga upp ifrågasättanden.
Vi menar att måste öka för ett samtal om hur de
beredskapen
etniska relationerna kan fortsätta utvecklas i Vi
positiv riktning.
fruktar inte heller att en sådan debatt skulle riskera att öka främ-
lingsfientligheten. Tvärtom anser vi att valfriheten allvar måste
på
ställas under debatt och att och minoriteter
majoritet gemensamt
försöker finna tillfredsställande
lösningar.
Missriktad rädsla
Vi vill i detta också överreaktioner etnissammanhang peka på på ka konflikter. är ofta en rädsla för att främlings- Bakgrunden i skall få liksom de fått i vissa fientliga partier Sverige framgångar länder i Europa. som känner denna rädsla starkt minsta ut- Många reagerar på för mot etniska minoriteter. Vaksamheten tryck negativa attityder mot måste vara stor. Men om främlingsfientliga grupper mycket debatten av övertoner ökar risken för konfrontationer som fylls saknar proportioner. Vi tror att frånvaron av samtal och sansad debatt kan en utgöra del av till den ökade av i grunden polariseringen opinionen flykoch Rädslan för att låta olikheter, farhågor ting- invandrarfrågor. och konflikter komma upp till ytan utgör en grogrund för myter och missförstånd. Men rädslan för debatt förhindrar också möjligheter till kontakt och förståelse. Vi kan inte med bestämdhet säga vilka effekter har den toleranta men polariseringen på opinionen, blotta misstanken om att den kan i är skäl påverka negativ riktning nog att ägna stor uppmärksamhet. frågan Vi tror att om etniska relationer kan förbättra det öppna samtal svenska samhällets att hantera dessa konflikter ett möjligheter på bra sätt. Det stabila för opinionsläget idag är ett gott utgångsläge en sådan debatt.
10.2.6 En väg värd att beträda
Nya möjligheter
Invandring kan aldrig vara problemfri. Invandraren har svårt med sederna, och känslan av att språket, för sina intressen och sin rått ur kämpa underläge. Svenskarna och äldre kan ha svårt att dela invandrargrupper med inte bara av resurser utan också av kulturellt sig, fysiska Mötet med kulturer och levnadssätt blir svårare för utrymme. nya människor med i den egna kulturen. Med växande svag förankring insikt om det och kulturarvet kan också föregna ursprunget till inlevelse och för medmänniskors situation mågan engagemang utvecklas. man är socialt och kulturellt ju lättare blir Ju tryggare till kontakt. möjligheterna Också de invandrare som kommer hit måste bli i delaktiga strävan efter etniska relationer. Denna process måste goda viktiga vara för att bli En rättvis och generös ömsesidig framgångsrik.
av invandrare måste också innebära att man
behandling vågar
ställa krav på dem.
Den information och introduktion som till
ges i anslutning
inresa och den första tiden i är Men själv-
Sverige mycket viktig.
fallet kan stora nås genom med or-
framgångar vardagskontakter
och enskilda. Ett villkor för de relationerna är
ganisationer goda
emellertid att inte avstannar.
dialogen
Konflikter inte alltid att undvika. Men bara om man vågar se
går
om dem, kan toleransen få en chans att växa dem, och tala öppet
fram. och förnekelse konserverar oron och fördomarna.
Tystnad
Då växer också avståndet mellan människorna och förutsättningarna för samexistens minskar.
Kan de etniska tvärtom mötas, ett samtal uppstå och
grupperna
olikheterna bli kan och toleransen öka. I ett
synliga, respekten
kan för då
längre perspektiv möjligheterna medborgarna öppnas
och i stället för att krympa och slutas.
vidgas,
11 UPPDRAGETS GENOMFÖRANDE
11.1 Direktiven
I våra direktiv (dir 1987:40) konstaterar att det råder en regeringen stor och i vårt land om att rasism och politisk folklig enighet främlingsfientlighet skall enskilda, bekämpas. Många organisationer och är olika sätt och ner samhällsorgan på engagerade lägger stora detta. ansträngningar på Men det förekommer trots dessa rasistiska och ansträngningar, främlingsfientliga stämningar i Historien och erfarenheter Sverige. från vår omvärld har lärt oss hur förödande konsekvenserna kan bli om man inte sådana tendenser. I direktiven tidigt öppet stävjar sägs att man måste öka insatserna mot rasism och främlingsfientlighet eftersom dessa företeelser inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle men också sikt år ett hot mot det demopå kratiska samhället. Det centrala målet är att en skapa folklig mobilisering mot rasism och främlingsfientlighet. Vår har varit att till övergripande uppgift ge förslag åtgärder mot rasism och och att stimulera till sådana främlingsfientlighet insatser. Detta innebär att utifrån och erfarenheter befintliga kunskaper i vilken rasistiska och stämbelysa utsträckning främlingsfientliga förekommer i vårt land och tänkbara orsaker till dem, att ningar stimulera organisationer, m fl att sådana myndigheter bekämpa tendenser. Vår har därmed också varit att bidra till att öka uppgift medvetenheten och om rasism och kunskaperna främlingsfientlighet. Däremot har vår inte varit att ta över det arbete som uppgift utförs av m fl, snarare att i samverkan organisationer, myndigheter med dessa försöka fram positionerna i mot rasism flytta kampen och främlingsfientlighet. Vår uppgift har inte heller varit att en genomföra genomgripande och Direktiven förutsätter att kommisdjuplodande utredning. sionens arbete bedrivs med från de samlade kunutgångspunkt och erfarenheter som redan finns. skaper Direktiven gav kommissionen stor frihet i av uppläggningen arbetet, hur och vilket sätt man skulle samverka och samråda på med andra och organisationer och hur kontakterna myndigheter medmedia skulle Kommissionens arbete skulle difungera. enligt
rektiven bedrivas och vara slutfört vid av år
skyndsamt utgången
1988. Sedermera har tiden för till
regeringen förlängt uppdraget
utgången av februari 1989.
Direktiven återfinns i sin helhet i 1.
bilaga
Som stöd för kommissionens arbete tillsköt 12
riksdagen
milj kr 1987/88, 7, sid 25-26, SfU l987/88zl4, rskr
(Prop. bilaga 76) med följande motivering:
Det ligger i sakens natur att en stor del av arbetet för att
bekämpa
rasism och främlingsfientlighet kommer att handla om informationsinsatser av skilda slag, bidrag till projekt och insatser av andra som kan engageras i kampanjer. För att göra kommissionens arbete så effektivt som bör det därför finnas medel för
möjligt disponibla
sådana ändamål. Insatser skall kunna beslutas av regeringen efter framställningar från kommissionen.
11.2¶Kommissionens
sammansättning
Kommissionens skulle vara In-
sammansättning parlamentarisk.
vandrarminister Georg Andersson förordnade den 22 oktober
1987 följande ledamöter att i kommissionen fr o m den 1
ingå
november 1987:
Förbundsordföranden Leif ordförande
Blomberg (s),
F d Per Arne
riksdagsledmoten Aglert (fp)
Riksdagsledamoten Elisabeth Fleetwood
(m)
Förste Eva
byråsekreteraren Hjort (vpk) Riksdagsledamoten Eva Johansson (s)
F d numera Mats O Karls-
riksdagsledamoten, landstingsrådet
son (s)
Journalisten Petersson
Ingrid (c)
En särskild har knutits till kommissionen, ledd av
expertgrupp
ombudsmannen mot etnisk (DO).
diskriminering Expertgruppen
består av företrädare för som har ansvar för
myndigheter frågor
som berörs av kommissionens arbete. Den 14 december 1987
den 22 februari 1988 förordnade invandrarministern
respektive
följande personer att ingå i expertgruppen:
Juris doktor Peter Nobel, ombudsman mot etnisk diskrimine-
ring (DO), ordförande
Annika Belkert, statens invandrarverk
Avdelningsdirektör
Sekreterare Erland Bergman, för invandrarforsk-
delegationen
ning (DEIFO) Utvärderare Erland Bjurström, statens
ungdomsråd
Olof Gustafsson, Avdelningsdirektör rikspolisstyrelsen Rune Heiwe, Avdelsningsdirektör rikspolisstyrelsen Yvonne Leimar, Avdelningsdirektör arbetsmarknadsstyrelsen Avdelningsdirektör Margareta Rönnbäck, skolöverstyrelsen Gunilla DOs kansli Avdelningsdirektör Upmark, I kommissionens sekretariat har följande personer tjänstgjort: Zune, sekreterare, fr 0 m Avdelningsdirektör Jean-Pierre 1987-11-01 Internationell ombudsman Monica Andersson, biträdande sekreterare, fr o m 1988-02-08 sekreterare 1988- (vikarierande 05-01-06-30) Förbundsjurist Eva-Helena biträdande sekreterare, Kling, fr 0 m 1988-01-01, F d ombudsman Lind, biträdande sekreterare fr o m Yngve 1988-06-01 Sekreterare Helena biträdande sekreterare, fr o m Sandberg, 1988-05-02 Assistent Marianne 1988-01-01-04-30 Johansson,
11.3 Arbetsmetoder
Direktiven tre arbetsområden för kommissioanger huvudsakliga nen: att hur och dess kan bli pröva gällande lagstiftning tillämpning effektivare när det att rasism och gäller bekämpa främlingsfientlighet. att undersöka hur och medvetenheten om rasism kunskaperna och kan förstärkas och fördjupas genom främlingsfientlighet och utbildning forskning. att förstärka mot rasism och opinionsbildningen främlingsi samverkan med folkrörelser och andra fientlighet organisationer, arbetsmarknadens kommuner, och parter, myndigheter massmedia. Som av direktiven har vi haft stor frihet i arbetets framgår inom ramen för de arbetsområdena. uppläggning givna Det området, som rör lagstiftningen och dess tillämp-
första
ning, har expertgruppen under av DO Peter Nobel haft ledning ansvar för. De har således utarbetat för de som underlaget förslag kommissionen i dessa fram. stycken lägger För arbetet med och har komutbildnings- forskningsfrågorna missionen tillsatt två en och en forskningsidégrupper, skolgrupp
grupp. På motsvarande sätt har idégrupper tillsatts för att lösa den tredje - en en ungdomsgrupp,
huvuduppgiften folkrörelsegrupp, en och en grupp för kommunala frågor. I
arbetsmarknadsgrupp var och en av dessa grupper har ledamöter från kommissionen,
och sekretariatet ingått. expertgruppen
De olika sammansättning av 2.
idegruppernas framgår bilaga
Kommissionen har samrått med en rad och
myndigheter organisationer m fl. I fall har hela kommissionen i
några deltagit sådana sammanträffanden och i andra fall har delta-
idégrupperna git. Flertalet kontakter har dock skötts av sekretariatet.
Kommissionen har haft 14 sam-
sammanlagt protokollförda manträden, därav två på internat. Expert-
flerdagssammanträden gruppen i sin helhet har sammanträtt två I övrigt har
gånger. arbetet bedrivits direkt mellan berörda experter.
12 TIDIGARE ERFARENHETER AV
ARBETE MED ETNISKA RELATIONER
12.1 Statens invandrarverk (SIV)
12.1 .I SI Vs arbete med etniska relationer
En av SIVs instruktionen är information till alluppgifter enligt mänheten i SIV hör därmed till de invandrarpolitiska frågor. myndigheter som kan arbeta opinionsbildande. Sedan år 1979 har SIV arbetet med att öka kunprioriterat skaperna om invandrar- och och att utveckla flyktingpolitiken metoder för att förmedla erfarenheter och inom påverka attityder området etniska relationer. Detta arbete bedrivs i nuvarande organisation av för etniska relationer och folkrörelsearbetsgruppen sektionen inom samt av samordningsbyrån informationsbyrån. Verksamheten inom för etniska relationer kan arbetsgruppen delas in i funktionerna och erfarenhetskunskapsbank, kunskapsförmedling, och Folkmetodutveckling materialproduktion. rörelsesektionen arbetar i samråd med folkrörelserna med deras roll i och av invandrar- och opinionsbildning förankring flyktingpolitiken. Informationsbyrån svarar för en omfattande publikationsverksamhet samt och för press- upplysningstjänsten.
Stöd de positiva Den kanske erfarenheten av SIVs arbete är att så viktigaste aldrig information och inte förmår att i mycket faktaförmedling någon mån rubba hos avgörande grundinställningen främlingsfientliga personer. Det som kan vara är att rikta till människor meningsfullt sig som redan har en positiv och att de grundinställning hoppas på stärks i sin att opinionen i rätt Dels är de vilja påverka riktning. motiverade att ta till mer information, dels kan de, stärkta i sin sig övertygelse, bidra till att bryta den s k och därtystnadsspiralen igenom på sikt också medverka till att klimatet förbättras eller i vart fall inte försämras. Masskommunicerad information till en ”allmänospecifiserad het används därför inte.
Attityder hänger ihop En persons inställning till invandrare och är inte flyktingar någon separat företeelse utan till ett helt batteri av och kopplad attityder förhållningssätt, såsom till demokrati, inställning kriminalvård, u-hjälp, jämställdhet etc. Den starkt är sannolikt inte intolerant bara invandrarfientlige mot invandrare utan även mot andra avvikare. Det är högst troligt att människor som är solidariska med är svaga grupper, engagerade i fredsrörelsen och för också orkar vara jämställdhet toleranta mot invandrare och Inte minst har denna flyktingar. insikt fått för SIVs arbete i skolan. Slutsatsen är att det betydelse bör vara att hela det meningsfullt stödja positiva attitydknippet. Målet är kanske inte i första hand att förse alla elever med baskunskaper om invandrar- och utan att verka för flyktingfrågor att nya generationer skolelever utvecklas till toleranta människor. Vägarna i skolan skall stärka anges läroplanens portalparagrafer; alla elevers identitet och självkänsla, till demokrati och solidavilja ritet med svaga grupper. Självfallet skall skolan också undervisa om invandrar- och flyktingfrågor, men för en i skolans grunden positiv påverkan ligger samlade arbete med norm- och av värderingsfrågor. ”Upptäkten de positiva och att allt negativa attitydknippena gör det sannolikt arbete som bedrivs i skola och förskola för att främja demokrati, internationell solidaritet, jämlikhet och för att motverka våld och mobbning också bidrar till tolerant mot invandrare och inställning flyktingar. Detsamma bör i etik och samlevgälla undervisningen nadsfrågor.
Ingen automatik i hierarkiskt spridda budskap En annan erfarenhet är att man inte kan förlita en hierarkisk sig på av inom och spridning kunskaper myndigheter organisationer. Insatser initierade central nivå får sällan på genomslag på lägre nivåer i om sakna relevans i det organisationen budskapet upplevs arbetet i eller vardagliga myndigheten organisationen. En slutsats av detta är att bör de utbildningsinsatser bygga på konkreta erfarenheter som berörd m fl har dvs personal själva, i stället för att ett sammansatt bör erbjuda uppifrån program man ifrån de och som finns utgå föreställningar, problem frågor utan att avfärda dem som fördomsfulla eller liknande. Utifrån probleminventeringen kan man gå vidare och varför analysera problemen uppstod, vilka mekanismer som fanns i situinbyggda ationerna och se vad man kan ändra i handslutligen på rutiner,
m m för att arbetet skall läggningsordning, informationsgivning bättre. fungera
Lika och olika
SIVs erfarenheter talar för att det är bättre att i opinionsbildande arbete ifrån det som förenar snarare än från det som skiljer. utgå Det innebär tveksamhet inför den av invandrar- och exotisering som man ofta ser. Den tar i temaflyktingfrågorna sig uttryck eller i skolor och med dans, musik och kulturdagar föreningar av olika etniska - allt framfört utan försök att matlagning grupper vare en bild av ett eller ge en möjlighet till sig presentera vardagsliv helhetsbild. Det innebär också tveksamhet till av typen; invandrarbudskap na år så bättre än vi. De har så starkare och bättre mycket mycket de har en så äldre och finare” familjesammanhållning, mycket kultur, som de dessutom håller och förmedlar till kommande högt med så större än vi själva. Ett annat generationer mycket framgång liknande är temat; invandrare år så mycket budskap uppbyggt på än vi svenskar. De är yngre, arbetar mer, betalar mer billigare skatt, är friskare osv.
Inte bara förmaningar Det har visat att effekter av får man inte sig några riktiga påverkan som följd av allmän eller om vikten av att uppmuntran påbud arbeta med i skola, personalfortbildattityd- ochiopinionsfrågor och Det krävs också handfast om ning föreningsliv. rådgivning hur det faktiskt skall gå till ifråga om pedagogiska metoder, hjälpmedel etc. SIV har därför i ökad åt metoutsträckning ägnat sig detta område samt handledar- och studutveckling på producerat “ diematerial.
Kulturmötesfrågorna Människor från olika kulturer har olika kommunikationsmönster. SIVs arbete ifrån att som kan uppstå i mötet utgår svårigheter mellan människor från skilda kulturella inte alltid kan system av tekniker att bemästra av undanröjas genom utlärning yttringar dessa olika Det handlar också om rollfördelkulturtillhörigheter. och grundläggande värderingar, ning, ömsesidiga förväntningar som ibland är För att förstå vad som händer i sådana oförenliga. möten är det att inte bara försöka skaffa sig kunskaper nödvändigt om den andra kultur utan att kanske först och främst bli partens medveten om och hur man är av sina egna värderingar påverkad
den Att arbeta med svensk kultur och
egna kulturtillhörigheten. identitet är därför av central i arbete med etniska relatio-
betydelse ner. På motsvarande sätt ger SIV stöd till utveckling av kultur och identitet hos medlemmar i invandrarnas inte minst
organisationer, i barn- och
ungdomsverksamheten.
Praktiken ger också kunskap En av faktorerna bakom etniska relationer är ojämlik makt-
dåliga och Det år därför inte ointressant hur en bra
resursfördelning.
omsätts i Man kan sig vilken invandrarpolitik verkligheten. fråga den effekten blir om en skola in till en tema-
pedagogiska bjuder
och med munnen att invandrare är intressanta och minst dag säger lika som de svenska eleverna - medan den till
viktiga vardags sköter t ex och svenska-2-undervis-
hemspråksundervisningen
och småsnålt - om man låter ningen njuggt gymnastikläraren fylla ut sin med två veckotimmar svenska-2 och om klassföre-
tjänst ståndare över elever som jämt måste gå ifrån till hemspråk-
klagar sundervisningen.
12.1.2 SI Vs nya organisation
SIV är f n föremål för en den nya
genomgripande omorganisation;
kommer att träda i kraft den 1 juli 1989. Det organisationen
målet för omorganisationen är att åstadkomma efövergripande fektivare av och därmed kortare
handläggning utlänningsärenden
ett bättre och förbättrad handläggningstider, flyktingmottagande samverkan mellan SIV, andra och kommunerna.
myndigheter Medlet att åstadkomma detta är en omfattande av
regionalisering organisationen.
Vid de i Alvesta, Flen, Mölndal och Sunds-
fyra regionkontoret vall kommer, förutom driften av och samarbetet
förläggningar med kommunerna om också att bedrivas råd-
flyktingmottagning, och stödverksamhet, utåtriktad information samt kontaktverksamhet med bl a folkrörelserna.
Centralt vid huvudenheten i skall finnas resursr för
Norrköping
och av verksamheten. Från en planering, samordning utveckling
leds och kommunarbetet och från en driftsbyrå förläggnings-
arbetet med integrations- och För utvecklingsbyrå relationsfrågor. utvecklingsbyrån anges följande uppgifter: O av det centrala och arbetet med
samordning regionala integra-
tion av invandrare och språkliga minoriteter, särskilt kartlägg-
ning och av situationen för nyanlända grupper,
utvärdering
O samråd och till invandrarnas rådgivning riksorganisationer, folkrörelseorganisationer och centrala statliga myndigheter, O studier och insatser rörande etniska relationer, 0 studier och insatser rörande utarbetsmarknads-, bostads-, bildnings- och samt sociala för att i första tolkfrågor frågor hand stödja och kommunernas för regionkontorens åtgärder flyktingmottagandet, 0 medverkan i intern och extern informations- och utbildningsverksamhet, 0 utarbetande av mål och för invandplaneringsförutsättningar rarverksamheten samt och samordning uppföljning av projektverksamheten.
12.2
Diskrimineringsutredningen (DU)
12.2.1 arbete Utredningens
arbetade mellan 1978 och 1984. Det
Diskrimineringsutredningen
var en med dåvarande i staenmansutredning generaldirektören tens invandrarverk, Kjell som utredare. Sekreterare var
Öberg
Erland Bergman och Bo Swedin. Ett antal och experter (forskare jurister) samt två en med forskare och en med referensgrupper, företrädare för invandrare och etniska var knutna till minoriteter, utredningen.
12.2.2 Delbetän/eanden
Utredningen arbetade fram tolv betänkanden och sammanlagt rapporter. Innan slutbetänkandet, I rätt avlämnades 1984 riktning, hade avlämna: delbetänkanden: utredningen följande - Hets mot folkgrupp (SOU 1981:38, 1981) juni - mot etnisk Lag diskriminering (SOU 1983:18, juni 1983) - Om utlänningar rättsliga ställning (DsA 1984:6, maj 1984) - Om olaga diskriminering (DsA 1984:7, juni 1984)
I Om bets mot behandlades brottsbalkens och folkgrupp tryckfrihetsförordningens bestämmelser om mot för hot skydd uttryck eller etnisk Betänkandet en ändmissaktning på grund. föreslog ring av bestämmelserna. Bestämmelserna de avgränsade nämligen folkgrupper som till av viss ras, med lagen skyddade, folkgrupper viss av viss nationellt eller etniskt eller med viss hudfärg, ursprung
trosbekännelse. till innebar att även kollektiv av Förslaget ändring
sådana invandrare och skulle folkgrupper, exempelvis utlänningar
omfattas av lagen.
Betänkandets resulterade i en i förslag lagändring förslagets
anda. Dessutom kan i vissa fall väcka åtal mot sådant åklagare
beteende som riktar mot enskild sig person.
I mot etnisk i att ar- Lag diskriminering arbetslivet, föreslogs
betsgivare skulle att särbehandla vid förbjudas någon anställning,
befordran eller av etniska orsaker. En sådan bestämmelutbilding
se skulle både de som söker arbete och de som redan skydda är
anställda och både indirekt och direkt förbjuda diskriminering.
Betänkandets har inte resulterat i förslag något lagförslag.
I Om redovisades de bestämutlanningars rättsliga ställning,
melser som leder till av av annat särbehandling utlänning på grund
medborgarskap. Det fanns 80 bestämmelser, och vissa av dem var
gamla. I många fall föreslogs ändringar.
Ett antal ändrades i så att krav lagar förelagen riktning, tidigare
på svenskt avskaffades. medborgarskap
I Om redovisades hur brottsbalkens beolaga diskriminering,
stämmelse om Detta brott anolaga diskriminering tillämpades.
mäls mycket sällan, även inom de samhällsområden där diskrimi-
nering på etnisk förekommer. utredaren grund bevisligen Enligt
berodde de få olika faktorer. En del berodde anmälningarna på på
de invandrare som men fler och diskriminerades, på polis, åklagare
domstolar. Rättsväsendets handlade inte dessa ärenden ett rikpå
tigt sätt under den som undersöktes. Man tioårsperiod föreslog
därför flera för att skulle öka och för att åtgärder anmälningarna
rättsväsendet skulle ärendena bättre. handlägga
12.2.3 Rapporter
Diskrimineringsutredningen avgav också följande
rapporter: - Att leva med mångfalden (Liber Förlag, juni 1981)
- Etnisk diskriminering och social identitet (Liber Förlag, augus-
:i 1981)
- Vittnesmål (Liber maj 1982) Förlag
- i Invandrarna svenskarnas ögon (DsA 1982:6, maj 1982)
- Fostran till tolerans
(Liber Förlag juni 1984)
- om Majoritet minoritet (Liber juni Förlag 1984)
- Invandrare i
tystnadsspiralen (Arbetsmarknadsdepartementet
1985)
Att leva med är en med uppsatser av forskare
mångfalden antologi som beskriver olika fördomar och
aspekter på diskriminering, etnisk konflikt.
Etnisk gör forskarna Anders Lange
I rapporten diskriminering och Charles Westin en av den snabbt
grundläggande genomgång
om etniska relationer och de olika teoexpanderande forskningen rier som utvecklats om fördomar, stereotypier,
diskriminering, etnisk konflikt, etc.
Vittnesmål intervjuas invandrare ur fem etniska
I rapporten
(finnar, italienare, turkar, latinamerikaner och svarta) om grupper deras erfarenheter av i mm.
diskriminering Sverige
I svenskarnas var en av den stora under-
ögon delredovisning
av svenskarnas till, erfarenheter av och kunsökning attityder
om invandrarna och som docent Charles skaper invandringen Westin åt DU.
gjorde
I Fostran till tolerans och diskuteras skolans roll i
analyseras
om de etniska relationerna. I rapporten vad skolstyfråga granskas relserna för att motverka fördomar och Man
gjort diskriminering.
också för och de mest använda granskade läroplanen grundskolan läromedlen i samhällsorienterade ämnen för Lärare
högstadiet. och elever har om sina I rapporten fanns också
tillfrågats attityder.
till inom förslag åtgärder skolsystemet.
stora undersökning om attityder
Diskrimineringsutredningens till invandrare och som utfördes under ledning av
invandring Charles Westin redovisades i Majoritet om minoritet. I rapporten
den vuxna svenska majoritetens till och eranalyseras attityder farenheter av av de etniska minoriteterna i Där analyseras
Sverige. också tänkbara till etnisk tolerans intole-
förklaringar respektive ras. Där finns också en av den toleranta och in-
beskrivning toleranta människan.
Invandrarna i behandlar massmediernas roll
tystnadsspiralen och ansvar för i
opinionsbildningen invandrarfrågor.
122.4 DUs slutsatser och förslag
I ratt hette slutbetänkande
riktning diskrimineringsutredningens där man sammanfattade sitt arbete. Den bild man fått var i många
motsägelsefull och innehöll en mängd självmotsägande stycken slutsatser. Man säger att man noterat ett antal paradoxer.
Man slår dock fast tre orsaker till etnisk kon-
grundläggande flikt, nämligen: - makt- och
ojämn resursfördelning,
- bristnade kontakter mellan etniska grupper, - bristande självkänsla hos individer.
För att motverka fördomar och bör man försöka diskriminering
minska den ojämna makt- och åstadkomma resursfördelningen,
fler kontakter och försöka öka hos individerna. Ensjälvkänslan
DUs har den allmänna och ekonomiska ligt mening politiska
utvecklingen mer inverkan på de etniska relationerna än nytill-
kommande riktade reformer. Således kan man med förpolitiska
delningspolitik, arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik, socialpoli-
tik och de etniska relationerna. utbildningspolitik påverka
DUs huvuduppgift var dock att det invandrarge förslag på
politiska området, där också kan vidtas. viktiga åtgärder
rörde främst och in- Förslagen lagstiftning rättstillämpning,
formation och samt lades opinionsbildning forskning. Förslag
också om de roll, statens invandstatliga myndigheternas speciellt
rarverk. Kommunernas, massmediernas och landstingens, organi-
sationernas roll diskuterades också.
12.3 Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO)
12.31 DOs uppgifter
DO inrättades den 1 om etnisk diskriminejuli 1986 genom lagen
ring (1986:446). Han skall
- verka för att etnisk inte förkommer i arbetslivet diskriminering
eller på andra områden i samhällslivet,
- råd och genom på annat liknande sätt medverka till att den som
utsatts för etnisk kan ta tillvara sina diskriminering rättigheter,
genom överläggningar med och myndigheter, företag organisa-
tioner information och annat samt genom opinionsbildning, på
liknande sätt ta initiativ till mot etnisk åtgärder diskriminering,
- motverka att arbetssökande utsätts för etnisk diskriminering,
- i kontakt med och berörda arbetsgivare arbetstagarorganisatio-
ner mellan olika etniska i främja ett gott förhållande grupper
arbetslivet.
DO kan att komma till eller ålägga arbetsgivare överläggningar
lämna om etnisk Om inte uppgifter diskriminering. arbetsgivare
rättar efter detta får DO vite. sig förelägga
Till DO är knuten en nämnd mot etnisk Nämndiskriminering.
dens är att råd i uppgifter ge DO principiellt viktiga frågor.
Nämnden har liksom DO att hos föreslå regeringen författnings-
eller andra att motverka etnisk disändringar åtgärder ägnade
Nämnden prövar också besvär över DO:s vitesförekriminering. lägganden.
DO är förordnad för tre år. En av DO-ämbetet har
utvärdering förutskickats av Denna kommer att omfatta de
regeringen. fyra första verksamhetsåren, som är att betrakta som en
försöksperiod.
123.2 av hittillsvarande verksamhet
Erfarenheter
DOs arbete har i huvudsak inriktats på tre
uppgifter: - och stöd som anser utsatta för etnisk
att ge råd åt personer sig diskriminering,
- att delta i samhällsdebatten i att och
syfte påverka opinionen
om rättsmedel,
sprida kunskap tillgängliga - att lämna till och andra rörande
förslag regeringen lagstiftning
och andra mot etnisk
åtgärder diskriminering. DO har hittills ca 700 ärenden per år, varav 450-500 är
handlagt
Av dessa avskrivs en såsom ogrunklagomål. ungefär tredjedel dade, utanför DOs eller av andra skäl
liggande kompetensområde omöjliga att bearbeta.
ärenden erbjuder ett brett från praktiskt taget
Övriga spektrum alla delar av samhällslivet. De flesta av dem avslutas med en
om vart man skall vända och upplysning gällande rättsregler, sig hur man skall bära åt för att ta till vara sin rätt.
sig
Återstående ärenden, en blir föremål för mera
knapp tredjedel,
i form av kontakter och föringående behandling utredning,
med och andra. Ibland leder detta handling företag, myndigheter till resultat, ibland nås en där det inte går att
positiva punkt komma Det är t ex inte möjligt att visa att det är etnisk
längre.
som bakom en även om diskriminering ligger anställningsvägran misstanken kvarstår. Ofta händer det att ett ärende dvs
tystnar,
avhörs inte mer. Detta kan bero att lösts klaganden på problemen eller att upp om effektiv hjälp. Ibland får
på klaganden gett hoppet DO senare veta vilket som var fallet.
DOs står den direkta som kan i
Enligt uppfattning nytta göras de enskilda ärendena inte i till arbetsinsatsen, men de
proportion är ändå De tillför DO-ämbetet om
viktiga. kontinuerlig kunskap
Dessutom är det ett värde i sig att mynverkligheten. antagligen
finns och verkar. digheten
De anses desto mera betydelsefulla. Under
generella åtgärderna det andra verksamhetsåret levererade 150 föredrag
myndigheten eller anföranden i olika delar av landet. DO har sett det som
särskilt att utbilda vid de kommunala invandrar-
viktigt personal byråerna, flyktingsamordnare m fl. Ambitionen har varit att
sprida och decentralisera arbetet mot etnisk Dessa
diskriminering. opinionsskapande och insatser förefaller ha
kunskapsspridande haft
god genomslagskraft.
Som ett led i dessa insatser har DO ett antal hand-
utgivit ledningar, t ex: - Etnisk
diskriminering; vad det är, i vilka former det före-
kommer
och hur de kan motverkas, - Hets
mot folkgrupp; en av detta brott dels som i
beskrivning
brottsbalken, dels som yttrandefrihetsbrott, - Polisen
och invandrarna; deras och
ömsesidiga rättigheter skyl-
digheter, illustrerad och finns även
på engelska. DOs med avseende har under år
rådgivande uppgift på lagstiftning 1988 i stor utövats i hans funktion som ordförande i
utsträckning kommissionens Resultatet av detta arbete har redovi-
expertgrupp. sats i 9.
kapitel
DO har uppgivit att
slutligen myndighetens begränsade budget inte medger en del önskvärda initiativ, såsom att ett
organisera arbetsmöte eller att sända en observatör till ett seminarium el
dyl. Det finns därför behov med kort varsel kunna erhålla för
anslag sådant.
13 EXTREMISTISKA
ORGANISATIONER
I detta avsnitt skall lämnas en kortfattad över redogörelse organisationer i som har rasistiska i sin verksamhet. Fram- Sverige inslag är i huvudsak baserad på en uppsats av Heléne Lööw, ställningen doktorand vid Historiska Institutionen i Göteborg.
Nordiska Rikspartiet Nordiska bildades 1956 och har under hela sin Rikspartiet (NRP) existens varit nationalsocialistiskt i klassisk bemärkelse. Göran Assar Oredsson har sedan starten varit ledare. partiets Karaktäristiskt för NRP är interna bråk och utrensningar. Partiet hade under 1960-talet en som emellertid kom uppgångsperiod, av av inre efter konflikter framför allt inom sig på grund splittring göteborgsavdelningen. Efter åtal mot medlemmar i en rad rum partiet ägde rättegångar i under tiden 1985-87. Där framkom om Göteborg uppgifter arbetssätt. Bakgrunden var följande. partiets I av 1980-talet växte partiets göteborgsavdelning början sig stark och hade både inne i och i föreningar själva Göteborg Mölndal. 1983 ett i Folkets omintetgjordes planerat partimöte Hus av antirasistiska demonstranter. Tumult och mötet uppstod fick Efteråt i sin Nordisk avlysas. publicerade partiet tidning en till att identifiera alla Kamp uppmaning partimedlemmarna som fanns bilder i från händelsen. I takt personer på tidningarna med att kom fram skulle vi i publicera uppgifterna NRP-pressen deras namn och adresser, det att skall finnas inför på igenkänning nästa möte och för att nationellt sinnade redan nu skall få möjlighet att dessa vad man anser om deras uppträdandelge personer de. blev starten en av trakasserier och Uppmaningarna på period terror mot som i demonstrationen. personer deltagit Det är intressant att notera att alltid officiellt partiledningen avstånd från sådan terrorverksamhet. Ett närmare studium av tagit NRPs visar emellertid att ger sitt intidningar partiledningen direkta stöd uttalanden förstår de ungas vrede. genom av typ Vi Den ovan citerade i Nordisk att identifiera uppmaningen Kamp motståndarna var undertecknad Göran A Oredsson. 1985-87 är inte unika i partiets historia. Sedan Rättegångarna
1950-talet har medlemmar i NRP varit inblandade i och dömda
för hets mot miss-
brottsliga gärningar, exempelvis folkgrupp,
handel m m. NRP år som de nationalsocialistiska partierna efter
uppbyggt
ledar- och Partiet är ett i vilket
ansvarsprincipen. elitparti, partile-
daren har total makt. För att bli medlem i NRP krävs att man
tillhör nordisk eller närbesläktad ras. Verksamheten finansieras via från medlemmar och Passiva medlemmar
bidrag sympatisörer.
betalar en mot att de i garanteras
högre medlemsavgift gengäld
anonymitet.
NRP Nordisk Nordiska Riks-
ger ut följande tidningar; Kamp,
partiet, Bulletinen och Solhjulet. utges på stencil.
Samtliga
Medlemsantalet i NRP till omkring 300-400. Enligt
uppskattas
obekräftade källor har NRP kontakter med det danska Dansk Nationalsocialistisk och i
Bevegels ingår samlingsorganisationen
Partiet även ha kontakter
Europeiska Samlingsrörelsen. sägs
med Partiet är inte som
västtyska nynazister. registrerat politiskt
men hösten 1988 i kommunalvalet i bl a Nacka.
parti, deltog
ett 1987 med rubrik ”Därför röstar vi
Enligt flygblad utgivet på
Nordiska är
Rikspartiet partiets paroller följande.
- Arbete åt alla svenskar innan vi lämnar landet fritt för invandrin . - Gör slut asocialdaltandet! Skattebetalare skall inte behöva fö a
på
och klåda kriminella, flyktingar och in-
fyllon, arbetsskygga
divider. - Gör slut daltet med i
på förbrytarna! Sjålvförsörjandearbetsläger
stället för anstalter.
dyra
- het för barnen och de äldre! Rensa effektivt Tryg gator och torg från igister, och våldsverkare. Återskänk föräldrar trygg-
fyllon
hetskänslan att kunna skicka sina barn till skolan utan att de blir utsatta för narkotikalangare och otuktsmän. - Utrota inom massmedia och film roduktion!
pornografindustrin
Svenska döttrar får ej bli ett föremål för internatione la prostitu-
tionssyndikat.
- det nationella svenskt och kul-
Stoppa självmordet! Gynna språk
tur. Sätt stopp för all utomnordisk invandring. -
Stoppa plågsamma djurförsök!
- får hindras av andra länders inre Svenska exportvaror ej angelägenheter. Okad export ger även ökad sysselsättning. Exporterar inte vi, så andra det.
gör
Sverigepartiet
bildades i november 1986 en
Sverigepartiet genom sammanslagning av Svenska Framstegspartiet och Bevara Svenskt
Sverige
:BSS). bildades 1982 av Stefan Herrman och var
Framstegspartiet
ett med uttalade rasistiska
högerpopulistiskt missnöjesparti inslag.
Partiet känt som kvinnan gjorde sig genom provokativa paroller tillbaka till och spisen, ”stoppa invandringen släpp spriten fri. Åsikterna framfördes i bl a närradion. I kommunvalet 1985 fick 1 656 röster i Stockholm. partiet BSS bildades i Malmö 1978 som av en grupp raggare en proteströrelse men kom snabbt att tas över av bl a Leif Zeilon och Sven Davidsson, medlem i Rörselsen. BSS ville tidigare Nysvenska och ett nationalistiskt samhället. I bekämpa invandringen skapa tidningen Patrioten, publicerades artiklar med rasistiska undertoner samtidigt som avstånd från rasism. BSS BSS-ledningen tog gjorde sig känt genom och klotter och lockade till flygblad sig ungdomar, framförallt s k skinheads. Med närradions hjälp spreds budskapet genom föreningen Öppet Forum, vars fällsändningar des för brottet hets mot upprepade gånger folkgrupp”. Slutligen drogs föreningens sändningstillstånd in. Sammanslagningen av och BSS till det Framstegspartiet nybildade från ut att kunna utvecklas till en Sverigepartiet såg början växande högerpopulistisk rörelse av samma karaktär som Front National” i Frankrike. Främst berodde detta att det rasistiska på budskskapet var presenterat i en form och att den natiosmaklig nalsocialistiska rekvisitan, uniformer, hakkors m m, var bortplockad. Partiet hade en formellt demokratisk och uppbyggnad även ekonomiska resurser att bedriva en marknadsmässig pro- Partiet satsade att höras och Bl a sändes nårrapaganda. på synas. dio fem i veckan. dagar Partiet ha haft vissa kontakter med National Front i påstås Storbritannien. Av allt att döma härrörde dessa kontakter från tidigare BSS, som sedan 1980 haft ett etablerat samarbete med National Front. utvecklades emellertid inte I Sverigepartiet enligt farhågorna. stället delades partiet hösten 1987 av inre i på grund stridigheter två delar. Den ena fraktionen av med Sven utgjordes BSS-gruppen Davidsson som ledare och den andra fraktionen av det tidigare med Pether Pedersen som formell och Stefan Framstegspartiet Herrman som reell ledare. I mars 1988 skedde en ytterligare genom att bröt ur och bildade splittring några sig en egen falang. Under Lars Lindhs dessa Sveriledning säger sig nu representera gepartiet. Inom den av som leds av Stefan Herrman och falang partiet också numera Veikko är aktiviteten för närvarande Sarnijokki, låg. Det är ovisst om verksamhet alls bedrivs. mednågon Många
lemmar ha över till som beskrivs
tycks gått Sverigedemokraterna,
nedan.
Sverigedemokraterna
bildades i februari 1988 av Sven Davidsson-
Sverigedemokraterna
inom dvs det BSS. Leif Zeilon blev
falangen Sverigepartiet, gamla
Partiet sin verksamhet att
partiets språkrör. byggde upp genom starta och bilda s k kommunföreningtidningar lokalavdelningar,
ar, runt om i landet. På i kommunvalet
några platser deltog partiet
1988.
Partiet bedriver via den av Leif Zeilon och
bokförsäljning
Christoffer Jolin kontrollerade Svenska För-
organisationen
eningen för Dessutom har en kvinno-
Samhällsforskning. partiet
organisation, Kvinnor för Sverige, som sitt till
enligt förslag
i december 1987 kvinnor som blivit
partiprogram säger sig stödja
misshandlade eller rånade. vill
våldtagna, Kvinnoorganisationen
öppna kvinnohus i alla svenska storstäder och verka för jäm-
ställdhet, stöd till barnfamiljer, begränsning av rätten till fri abort, förbud mot adoptioner av barn, höjda straffsatser
utomeuropeiska
för sexbrott och förbud mot
våldspornografi.
I partiorganet som utkom med sitt första
Sverigekuriren,
nummer i februari 1987, lanserar sitt nya
Sverigedemokraterna
partiprogram. Detta har av och kan ses som
drag högerpopulism
ett försök att samla upp existerande missnöje. Flera av program-
punkterna anknyter till den aktuella samhällsdebatten. Rasismen har tonats ned
betydligt.
är en förhållandevis tidskrift i fler-
Sverigekuriren” påkostad
I en artikel om bl a att
färgstryck. flyktingpolitiken sägs flykting-
mottagandet kostar Sverige ”enorma sumnmor” som i stället kunde ha använts till försvaret, och skolväsendet
sjuk- åldringsvården,
och till att hjälpa riktiga Därmed avses
flyktingar. uppenbar-
i Afrika och Asien. I en avslutande artikel -
ligen lägerflyktingar
Fosterlandet åter - heter det:
Det är den svenska arbetarklassen och den svenska arbetarklassens
barn som förlorat mest på de gångna årens ansvarslösa
invandrings-
och flyktingpolitik. Naiva och svenska och
fega politiker byråkrater,
som grovt profiterat på invandringen, up manar hårt arbetande, skat-
tetyngda svenskar att visa solidaritet me mellanösterns besuttna me-
del- och överklass. Medan svenska ungdomar saknar arbete, bostad
och framtidstro frälse av välbe-
i sitt eget land, kräver ett priviligierat
ställda främlin ar allt större livsrum i det svenska folkhemmet.
Sverige
styrs av förräåare och medlöpare som sålt sitt fosterland till
billigt
fräcka internationella lycksökare och skojare... Kom romissernas tid
är förbi. Sanningens och upprättelsens na kas.
ögonblick Morgonda-
gen tillhör oss... Den välfärdsstat som b ggts av oss svenskar skall
tillhöra vårt folk. Det land, som våra för äder offrat liv och blod för
att försvara, skall överlämnas till kommande generationers svenska barn. Varje nation har en historisk Varje människa
speciell uppgift.
och varje folk måste lära sig att vandra sin egen vä mot frälsnin eller
förtappelse. Den väg vi svenskar väljer kommer s och ör all
utgiltigt
framtid att öde.
avgöra Sveriges
och ordvalet i artikeln är detsamma som framfördes av Budskapet de nationalsocialistiska under 1930- och 1940-talen, med
partierna
för att ordet mot invandrare. Partiet undantag judar” utbytts påstår ha 2 000 medlemmar och är egen på
sig drygt enligt uppgift frammarsch. Främst och pensionärer attraheras av
sägs ungdomar dess
budskap.
Nationella Förbund
Sveriges
Nationella Förbund bildades 1934 och har varit verksamt Sveriges sedan dess. Partiet står fär ett starkare försvar,
stoppad invandring och mer makt ät Partiet som en
kungen. fungerar huvudsakligen
för personer verksamma i andra organisationer av likträffpunkt nande karaktär. SNF har ett vitt nät av
förgrenat underorganisationer och ger sedan 1985 ut tidskriften Nationell
Tidning.
rörelsen
Nysvenska
rörelsen bildades 1930 av Per och hade då Nysvenska Engdahl tidvis kontakter med nationalsocialistiska Under andra
grupper. världskriget var klart antisemitisk. Medlemmarna
organisationen var inblandade i flera Under 1950 och 1960-talen
högförräderimål. tonade Per ned den värsta rasismen och odlade inter-
Engdahl nationella kontakter. Under en verkade han aktivt i vad
period som såg ut att bli en fascistisk international, den s k Malmörörelsen.
krävde stopp för all utomnordisk in-
Nysvenskarna tidigare
I talar man bara om att och vandring. dag begränsa invandringen här i riket bosatta skall få vara kvar.
utlänningar
rörelsen har flera och ett eta-
Nysvenska underorganisationer blerat samarbete med Nationella Förbund. På av
Sveriges grund interna är deras inbördes förhållanden dock oklara.
stridigheter
ovan är endast en del av de som
Organisationerna grupperingar för närvarande är verksamma i De som här är
Sverige. medtagits emellertid de största och de grupper som
sammanslutningarna stått för huvuddelen av den rasistiska och, såvitt man
propagandan kan se, det rasistiska våldet. Därutöver finns ett antal
organiserade
och med en mer eller mindre stark främpartier organisationer
Vi har valt att inte behandla dessa i det
lingsfientlig framtoning. här sammanhanget.
Den moderna rasismen
Den moderna rasismen är i samma rasism som
grunden tidigare,
även om den framförs ett annorlunda sätt och har andra grup-
på
sin huvudfiende. Till skillnad från 1930-talets rörelser per som är det nationella inte utan av
budskapet expansionistiskt, präglas
en defensiv revirnationalism med ett utmärkande av främ-
drag lingsfientlighet.
Primärt är den moderna rasismen inte antisemitisk, utan riktar
i första hand mot invandrare som grupp. Grundtanken
sig generell
är att alla människor är lika värda men att de har det bäst i sitt eget hemland. Av ren omtanke bör därför och invandrare
flyktingar
dvs återsändas till sina forna hemländer. Idéerna lan-
repartrieras,
seras i en anda, men i finns förstås tanken om den
positiv grunden
nordiska rasens nog är samtliga grup-
överlägsenhet. Avslöjande
starkt emot av barn.
per adoption utomeuropeiska
Reservation
av ledamöterna Fleetwood och Aglert, Johansson.
Lagstiftning mot rasistiska organisationer Majoriteten i kommissionen föreslår ett förbud mot rasistiska organisationer och av dem som deltar i sådana kriminalisering organisationers verksamhet. Vi motsätter oss dessa av flera olika skäl. förslag Vår är att människors tankar grundläggande uppfattning åsikter, och endast att debatt, attityder går påverka genom opinionsbildning och av den som finns runt oss. Missverklighet omkring hagliga tankar och eller en så odemokratisk männiattityder aldrig kan bort. skosyn aldrig lagstiftas Ett skäl att motsätta oss är att vi menar att det vägande förslaget skulle innebära en av den förinskränkning grundlagsskyddade eningsfriheten. Ett kännetecken för en demokrati är att viktigt olika åsikter får föras fram och mot varandra. Ett demobrytas kratiskt samhälle visar sin att stötande åsikter bestyrka genom i inte med kämpas fri och öppen debatt, undertrycks lagstiftning. Vi som rasism och invandbekämpar främlingsfientlighet gör inte rarna någon tjänst att rasister att under genom tvinga gå jorden. Rasistiska skall med fri och organisationer bekämpas öppen debatt. Deras företrädare skall kunna identifieras och ställas till svars för sina åsikter. som med en aparta Ingen sympatiserar rasistisk skall få chans att känna som för organisation sig martyr att organisationen är skall lockas att delta i förbjuden. Ingen sådana verksamhet i en känsla av och organisationers martyrskap i det fördolda. spänning Ett annat skäl mot som den skisserade är att den lagstiftning sannolikt inte skulle få avsedd verkan. Dessutom finns risker för att den skulle bli direkt i mot rasism. Förbudet är negativ kampen avsett att träffa endast renodlat rasistiska och inte organisationer främlingsfientliga. Det kan medföra betydande gränsdragningsnär de rättsvårdande skall problem myndigheterna tillämpa lagen. Det kan dessutom som om man uppfattas legitimerar främlingsfientliga attityder och Vi vill också risken för handlingar. peka på att som efter inte blir organisationer rättslig prövning förbjudna därigenom, av den allmänna som opinionen, uppfattas godkända av samhället och därmed i moralisk rumsrena. mening
har genom att skriva på FN:s rasdiskrimineringskon-
Sverige vention förbundit att vidta mot såväl rasdiskrimine-
sig åtgärder
som rasistiska Vi har redan i en ring organisationer. dag långt-
sådan som tar sikte på att brännmärka brottsgående lagstiftning
med rasistisk men som också kriminaliserar lighet bakgrund,
av rasistiska Kommissionen föreslår en del spridande budskap.
i som skulle göra det att komma skårpningar lagstiftningen möjligt åt t ex också den som till sådana brott. är att
uppviglar Syftet
skall kunna bl a när ledare lagstiftningen tillämpas organisationers
medlemmar och att handuppmanar sympatisörer begå brottsliga lingar med rasistisk
anknytning.
Den som finns, med de nämnda
lagstiftning kompletterad
anser vi med FN-konventionens skärpningarna, uppfyller syftet krav. Den förhindrar rasistiska att verka, utan att
organisationer något förbud behöver införas.
Vi har inte kunnat hitta utomlands en effektiv
något exempel på
mot rasistiska Tvärtom tycks sådana lagstiftning organisationer.
vara när det att komma åt spridlagstiftningar verkningslösa gäller
av rasistiska idéer. ningen
Vi vill betona att kommissionen i allt är
slutligen väsentligt överens. Denna där våra åsikter isär, kan inte bedömas
fråga, går vara av för av
någon avgörande praktisk betydelse bekämpandet rasism och Det är i
främlingsfientlighet. på styrkan opinionsarbetet för och demokrati som resultatet
gemenskap, mångfald beror.
Per Arne Elisabeth Fleetwood Eva johansson
Aglert
Särskilt
yttrande
av ledamöterna Aglert och Fleetwood
Rätt till arbete för
asylsökande Kommissionen har behandlat om det i att Ökade
frågan angelägna ansträngningar görs för att utveckla nya metoder och finna
nya vägar för att snabbare skall få arbete. det an-
flyktingar Kring
i detta råder i allt gelägna väsentligt enighet.
Däremot är kommissionens majoritet inte beredd att uttala
sig för en rätt för att arbeta redan under väntetiden.
asylsökande Därmed accepterar man också nuvarande som innebär att
ordning, rätten till arbete är förbehållet dem som har blivit beviljade
uppehållstillstånd. Vi anser att kommissionen i detta avseende borde ha gått och att även som väntar
längre föredragit asylsökande på
skall ha rätt att ta ett erbjudet arbete under uppehållstillstånd väntetiden.
Det finns flera skäl till varför det nuvarande arbetsförbudet för asylsökande bör tas bort. Det är självfallet att
viktigaste möjligheten till arbete skulle underlätta för de att uthärda
asylsökande den oftast mycket pressande utredningstiden. I stället för att som i dag tvingas till skulle de få en
passivitet meningsfull sysselsättning. För alla dem som kommer att beviljas kommer
uppehållstillstånd också värdefull tid att ha vunnits inför den framtida i
integreringen det svenska samhället.
Men även utifrån det i att minska
angelägna främlingsfientligheten är det att ge rätt att arbeta. För
angeläget asylsökande många svenskar, som är ovetande om arbetsförbudet, framstår de
asylsökande som och Det finns att
arbetsskygga profiterande. anledning tro att sådana stämningar lättare skulle kunna motverkas om de
gavs att visa att de vill rått för asylsökande möjlighet göra sig”.
anser vi att starka skäl talar för att
Sammantaget asylsökande skall ges rätt att arbeta också under den tid de väntar att
på frågan om prövas. De existerande hindren för att en
uppehållstillstånd sådan skall kunna införas bör därför
ordning avlägsnas.
Med hänsyn till att kommissionens majoritet ansett denna
fråga till en del ligga utanför kommissionens har vi dock velat
uppdrag framföra ovanstående i detta särskilda
synpunkter yttrande.
Per Arne Elisabeth Fleetwood
Aglert
Särskilt
yttrande
av ledamoten Aglert
Invandrarministerns ansvarsområde När kommissionen diskuterar och organisationers
myndigheters framtida ansvar för att motverka sätter man också
diskriminering
min otillfredsställande förhålfingret på det, enligt uppfattning, landet att invandrarministern har två roller. Invand-
motstridiga rarministern har att ansvara för samhällets insatser för flyktingarna efter det att de har blivit dvs i
beviljade uppehållstillstånd, allmänhet som som Men det år också
åtgärder uppfattas positiva. invandrarministern som har att fatta besluten om utvisning och som i denna får möta kritik som försvårar svåra
egenskap mycket beslut.
min innebär invandrarministerns dubbla rol-
Enligt uppfattning ler att för en förtroendefull relation mellan myndig-
möjligheterna heterna, för vilka invandrarministern är ansvarig, och flyk-
högsta
riskerar att försvåras. anser därför att tingarna jag förutsättningarna för att en boskillnad mellan de olika som
göra uppgifter ligger inom invandrarministerns ansvarsområde bör studeras vidare i ett annat sammanhang.
Per Arne Aglert
Bilaga I
Kommittédirektiv
Dir 1987:40
En kommission mot rasism och
främlingsfientlighet
Dir 1987:40
Beslut vid regeringssammanträde 1987-09-17.
Statsrådet G. Andersson anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en parlamentarisk kommission tillkallas för att föreslå insatser
mot rasism och främlingsfientlighet.
Bakgrund
Det råder en bred i vårt land om att
politisk enighet rasism och främlingsfientlighet skall bekämpas. Stora ned
ansträngningar läggs också på att motverka dessa företeelser. Många enskilda, och
organisationer samhällsorgan är på olika sätt engagerade på området. Jag vill särskilt nämna att vi sedan den 1 juli 1986 har en ombudsman
mot etnisk diskriminering (DO).
Trots detta förekommer rasistiska och
främlingsfientliga stämningar i
Sverige. Historien och erfarenheter från vår omvärld har lärt oss hur förödande skadeverkningarna kan bli om man inte
stävjar sådana tendenser. Strävandena att komma till rätta med dessa för ett demokratiskt samhälle ovärdiga yttringar bör därför intensifieras Centralt står
ytterligare. målet att skapa en folklig mobilisering mot rasism och
främlingsfientlighet.
Uppdraget
Som ett led i dessa strävanden bör en särskild kommission
parlamentarisk tillkallas som skall pröva vilka ytterligare som bör vidtas för att
åtgärder bekämpa rasism och främlingsfientlighet och stimulera till sådana åtgärder. Till kommissionen bör en särskild ledd
expertgrupp knytas, av DO, med företrädare för statens invandrarverk som har
och de övriga myndigheter särskilt ansvar för berörda frågor.
Kommissionen skall med utgångspunkt i de samlade kunskaper och erfarenheter som redan finns - av rasistiska i
belysa förekomsten och främlingsfientliga föreställningar vårt land och tänkbara orsaker till dessa,
- undersöka hur och medvetenheten om rasism och
kunskaperna främlingsfientlighet kan förstärkas och fördjupas genom utbildningsinsatser och forskning,
- samråda med bl. a. folkrörelserna och arbetsmarknadens parter om hur dessa kan öka sin medverkan i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet.
- kan bli effektivare
pröva om gällande lagstiftning och dess tillämpning när det gäller att motverka rasism och främlingsfientlighet och
- rasism och
i övrigt klarlägga möjligheterna att ytterligare bekämpa främlingsfientlighet genom åtgärder från statsmaktemas, kommunernas, myndigheternas och berörda enskilda organisationers sida.
Kommissionen bör i övrigt ha stor frihet när det gäller arbetets närmare inriktning och uppläggning liksom formerna för samverkan med kommuner, berörda myndigheter, organisationer och massmedier.
Kommissionen skall arbeta skyndsamt och fortlöpande redovisa sitt arbete genom delrapporter. Uppdraget bör slutföras senast vid utgången av år 1988.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar mig - att tillkalla en kommission med högst sju ledamöter, omfattad av kommittéförordningen (1976:119), med uppdrag att föreslå ytterligare insatser mot rasism och främlingsfientlighet,
- att utse en av ledamöterna att vara ordförande i kommissionen och - att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommissionen.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar
- att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Bilaga
Kommissionens
°
/
idegrupper
Arbetsmarknadsgruppen Eva
Hjort Yvonne Leimar Gunilla
Upmark Yngve Lind
Folkrörelsegruppen Per Arne
Aglert Mats O Karlsson Monica Andersson
Forskningsgruppen Elisabeth Fleetwood Erland
Bergman Jean-Pierre Zune
Gruppen för kommunala
frågor Per Arne
Aglert Eva
Johansson Ingrid Petersson Annika Belkert
Jean-Pierre Zune
S/eolgmppen Elisabeth Fleetwood Eva Johansson Annika Belkert Margareta Rönnbäck Jean-Pierre Zune
Ungdomsgmppen Mats O Karlsson Erling Bjurström Monica Andersson
Bilaga
som erhållit
Projekt
av
bidrag förslag
på.
kommissionen
har av av kommis- Följande anslag beviljats regeringen på förslag sionen mot rasism och I de fall ej främlingsfientlighet. regeringen fattat beslut i ärendet när kommissionen avslutade sitt arbete anges kommissionens med “). förslag (anges
och enskilda Organisationer Non Generation och i samverkan för informa- Fighting Fryshuset tionsturné i skolor; 150 000 kronor. Resande Färnebos informatörer för informationsfolkhögskolan turné våren 1988 i skolor, m m; 20 950 kronor. föreningar för avseende av Ledningsgruppen Vänskapsveckan genomförande densamma i maj 1988; 200 000 kronor. Politiker, olika i för informationsrepresenterande partier, Sjöbo samt möte för kommuninvånarna inför folkomröstbroschyr ningen; 8 000 kronor. ABF Skåne för studie- och informationsaktiviteter i kom- Sjöbo mun inför 25 000 kronor. folkomröstningen; för fred - av Svenska Freds- och Färsingar lokalavdelning skilje- - för mot fördomar” inför domsföreningen projekt Kunskap i 19 000 kronor. folkomröstningen Sjöbo; Studieförbundet Vuxenskolan för och informationsutbildningsinsats i södra 1988-89, delvis motiverat av situationen i Sverige Sjöbo; 25 000 kronor. Sjöbo för avseende aktiviteter inför folkaktionsgrupp flyktingar 25 000 kronor. omröstningen; riksförbundet för och informationskam- Jugoslaviska utbildningspanj 1988; 30 000 kronor. KFUK-KFUMs studieförbund för av ledare m fl avutbildning seende flyktingmottagande; 200 000 kronor.
Sveriges Folkhögskoleelevers Förbund för festival i Stockholm
juni 1988 tillsammans med ett antal freds- och
miljöorganisatio-
ner; 20 000 kronor. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa i av-
Spånga-Järva seende studiecirklar, informationsmaterial, uppsökande verk-
samhet m m invandrares kultur; 65 000 kronor.
gällande
Stockholms IOGT-NTO-distrikt för bland
tvåårigt projekt
främst muslimer och latinamerikaner; 70 000 kronor.
och De Fria Kristna Samfundens Råd för
Sveriges Frikyrkoråd
femårsprojekt mot rasism, etnocentrism och
främlingsfientlig-
het; 15O 000 kronor.
Arbetsgruppen för Folkfest för jordens folk avseende
genomförande av denna aktivitet i 1988; 20 000 kronor.
augusti
Non Generation i Malmö, för 1988;
Fighting verksamhetsbidrag
20 000 kronor.
Folkets Hus, ABF, Fritid Hammarkullen m fl för bland
projekt
ungdomar i Hammarkullen utanför 100 000 kronor.
Göteborg;
SMU i avseende för barn i
Åkersberga dagkoloniverksamhet juni
1988; 1C 000 kronor. Riksförbundet Rasismen för
Stoppa informationsprojekt 1988-89, tidningsannonsering samt utbildning av skolinforma-
törer/ föreläsare; 200 000 kronor.
Internationellt Kulturforum för manifestation norra
på judiska kyrkogården i Stockholm, föreläsningar m m; 25 000 kronor.
Husby 4:ans fritidsgård för projekt Mot våld och rasism - solida-
ritet hemma och borta 1988; 50 000 kronor.
Rosengårds Folkets Hus för teaterverksam-
ungdomssektionens
het; 10 000 kronor. Svenska Simförbundet för i och
projekt Norrköping Finspång;
150 000 kronor.
Umekorpen avseende idrotts- och motionsskola för
flyktingfamil-
jer; 75 000 kronor.
Caritas för socialt arbete bland katolska invandrare;
Sverige
45 000 kronor. Förbundet Vi för konferens om samt lokalt
Unga invandrarfrågor utvecklingsarbete; 20 000 kronor.
Blåkulla, Höörs kvinnoförening, för med kommu-
kulturutbyte
nens flyktingkvinnor; 13 500 kronor.
Jokkmokkbygdens ABF för vandrande olika arbetsutställning på
25 000 kronor.
platser;
LO-sektionen i Eskilstuna för mot rasism och
projekt främlings-
fientlighet augusti 1988 - juni 1989; 10 000 kronor.
Studieförbund, SKS avseende studie- Sveriges Kyrkliga Sydskåne,
cirklar om för invånare i Sjöbo kommun; 8 000
flyktingfrågor
kronor.
Barnens Värld för konferens Kompis i världen Reportagebyrån
15-16 oktober 55 000 kronor.
iStockholm; Arabisk-Svensk för riktat till arabiska
Kvinnoförening projekt
kvinnor hösten 1988; 25 000 kronor.
Aron för riktat till och demo- Föreningen projekt ungdomar
kratiska 25 000 kronor.
folkrörelser;
Anders R Östlund och Sten för och fol-
Hagberg fotoutställning
der om i Gimo; 5 000 kronor.
flyktingförläggningen Rumänska-Ortodoxa i för av
Församlingen Göteborg utställning
rumänska konstföremål m m 17 oktober - 13 november 1988;
5 000 kronor. Sveriges Lärarförbund för konferens Barnen, skolan och rasis-
men i Stockholm i november 1988; 50 000 kronor. Hassela Solidaritet för verksamhet bland föräldrar och
ungdomar
från andra länder samt 1989; 225 000 kronor.
agitationsturné De nordiska och samarbets-
adoptions- föräldraorganisationernas
grupp för konferens och andra in-
Adoptivbarn, flyktingbarn
vandrarbarn; 75 000 kronor.
Invandrarinstitut och Museum, för tre delar Sveriges Botkyrka,
under - dörren till framtidens och
projekt Botkyrka Sverige
Invandrardokumentation i 125 000 kronor.
Botkyrka; Slovenska Planika för i Malmö
kulturföreningen ungdomsfestival
november 1988; 7 000 kronor. Kurdiska Riksförbundet för projekt på Laxå flyktingförläggning
och Hålahults i samarbete med SIV; 120 000
slussförläggning
kronor. Chilenska Riksförbundet och Huelen för på Svappavaara
projekt
och i sam-
flyktingförläggning Rämshyttans slussförlåggning
arbete med SIV; 120 000 kronor. Eritreanska Riksförbundet för på
projekt Markaryds flyktingför-
läggning och Kolboda i samarbete med SIV;
slussförläggning
120 000 kronor.
Fenix för Möt världen; 50 000 Kulturföreningen kulturprojekt
kronor. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen för deras och invand-
flykting-
rararbete samt lokalt arbete i Stockholm,
Uppsala, Göteborg
och 100 000 kronor.
Norrköping; Hans Andersson, Malmö, för av material om
sammanställning
rasistiska organisationer; 10 000 kronor?
Studiefrämjandet i för i Södra
Skövdebygden kultursatsning Ryd
november 1988 - juni 1989; 30 000 kronor.
Riksförbundet Hem och Skola för informationsverksamhet till-
sammans med Elevorganisationen; 240 000 kronor.
Svenska kommittén mot antisemitism för till bok Det
studieplan
med 50 000 kronor.
börjar judarna...;
i Sverige för av mötesledare, pi-
Landsorganisationen utbildning
- av samt
lotprojekt facklig mottagning flyktingar utbildnings-
insatser; 300 000 kronor.
Stiftelsen Globträdet för projekt Mötesplats Strängnäs”; 100 000
kronor.
Verdandi för arbete mot rasism; 150 000 kronor.
Zorbet för Fördomar; 75 000 kronor.
Kulturföreningen projekt
i Sverige för hösten 1988 samt
Elevorganisationen ungdomsfestival
bussturné i samarbete med Riksförbundet Hem och Skola;
200 000 kronor.
Röda Korset, Rädda Barnen, Sveriges Frikyrkoråd/Diakonia,
Svenska och Svenska för aktionen -
Kyrkan Flyktingrådet JA
rum för medmänsklighet; 180 000 kronor. Svenska och Riksförbundet för vid in-
Flyktingrådet personal
avseende 50 000 kronor.
vandrarbyråer utbildningsprojekt;
KFUM för 25 000 kronor?
Jönköping projekt Mötesplats”;
Stockholms Fotbollförbund avseende för bättre relationer
projekt
mellan och svenskar; 50 000 kronor.
invandrargrupper
Världen - 10 000 kronor.
Föreningen Fjärde verksamhetsbidrag;
avseende extrainsatser för att
Kvinnofolkhögskolan, Göteborg,
förbättra relationer mellan svenskor och invandrarkvinnor;
25 000 kronor.
ABF för om invandrarnas situation och mot
Uppsala kampanj
rasism i samarbete med i samt
Hyresgästföreningen Uppsala
LO-sektionen i 15 000 kronor?
Uppsala;
Pensionärernas Riksorganisation för projekt med kontaktverk-
samhet ute i kommunerna; 50 000 kronor. Britt-Marie Friman och Häkan för om
Henning utställning flyk-
på Gimo 9 500 kronor.
tingar flyktingförläggning;
Riksförbundet i för m m;
Syrianska Sverige ledarutbildning
10 000 kronor. Riksförbundet Polska i för verk-
Föreningar Sverige uppsökande samhet och ledarutbildning; 20 000 kronor.
Iran - 5 000 kronor.
IF, Angered verksamhetsstöd;
Västerbottens Läns 4H för av informations-
tryckning persiska
foldrar samt informations-, och studiematerial;
utbildnings-
10 000 kronor.
Förbund, för bild-
Fastighetsanställdas stockholmsavdelningen,
och video; 25 000 kronor.
spel
Helene universitet, historiska institutionen, för
Lööw, Göteborgs
slutförande av som livsform: En studie av
avhandling Kampen
nationalsocialismcn i 1924-1950; 20 000 kronor?
Sverige
Ungdomsorganisationer
insatser i 500 000 kronor enligt
Speciella ungdomsorganisationer;
nedan?” - Schackförbund; 5 000 kronor.
Sveriges
- SOS 10 000 kronor.
Rasism;
- Barnens Rätt i Rädda Barnens Malmöförbund, Non
Samhället,
Generation, Röda Korsets Ungdoms-
Fighting Cityprojekten,
förbund samt Rör inte min 10 000 kronor.
kompis;
- Riksförbundet Fritids- och 25 000 kro-
Sveriges Hemgårdar;
nor. - 25 000 kronor.
Folkpartiets Ungdomsförbund;
- Polska Scoutförbundet i 10 000 kronor.
Sverige;
- Svenska Fotbollförbundet; 50 000 kronor.
- Partiernas gemensamt; 50 000 kronor.
ungdomsorganisationer
- Socialdemokratiska SSU; 25 000
Sveriges Ungdomsförbund,
kronor. - Kristdemokratiska KDU; 25 000 kronor.
Ungdomsförbundet,
- 10 000 kronor.
Sveriges Blåbandsungdom;
- Röda Korset; 60 000 kronor.
- Kroatiska Riksförbundet; 10 000 kronor.
- Riksförbundet; 5 000 kronor.
Japanska
- Katoliker; 25 000 kronor.
Sveriges Unga
- Svenska Scoutförbundet; 20 000 kronor. - Fria Moderata Studentförbundet; 10 000 kronor.
- 20 000 kronor.
Ungdomens Nykterhetsförbund;
- Centerns 25 000 kronor.
Ungdomsförbund;
- 15 000 kronor.
Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund;
- 25 000 kronor.
Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete;
- Chilenska Riksförbundet; 20 000 kronor. - Karlstad Studenters IF; 20 000 kronor.
Myndigheter
Statens invandrarverk för av seriehäfte Bamse och Kalle
tilltryck
svartskalle; 100 000 kronor.
för omfattande m m
Rikspolisstyrelsen utredning 1) kartläggning
av rasistisk kriminalitet, efter rasistisk brevterror, 3)
2) spaning
av mot rasistiskt färgade
skärpning polisens uppmärksamhet
i 25 000 kronor.
inslag våldsbrottsligheten;
Rikspolisstyrelsen för av ovanstående 11 800 tryckning utredning; kronor. Nordiska Museet för lokala i samarbetsprojekt utställning Invandrar-Sverige 1945-1995; 390 000 kronor.
Utbildningsradion för lärarhandledning/ informationsbroschyr till
programserie Olika tro; 60 000 kronor.
Polishögskolan för utvecklingsprojekt DEFOIR; 50 000 kronor.
Skolöverstyrelsens skolledarutbildning, Linköping, för fortbild-
ningsverksamhet Att verka mot rasism och främlingshat; 100 000 kronor?
Rikspolisstyrelsen och statens invandrarverk för utarbetande av informationsmaterial till nyanlända 250 000 kroflyktingar; nor.” Statens institut för läromedel avseende (SIL) granskning av läromedel i och historia, religion
samhällskunskap på grund-och
gymnasieskolan; 150 000 kronor.
Skolöverstyrelsen avseende av material för skosammanställning lans om etniska undervisning relationer; 30 000 kronor. Statens invandrarverk för av ovanstående sammanställtryckning ning; 54 000 kronor?
Kommuner
Socialförvaltningen i Hässleholm för i samarbete med
temadag ABF om våld, droger och rasism; 28 600 kronor. Malmö för
socialförvaltning ungdomsprojekten i
Ungdom City och för
Informationsbyrån ungdom; 390 000 kronor.
Botkyrka kommun för i samarbete med projekt Aramenisk-Syrianska idrotts- och i
kulturföreningen och Hallunda/Norsborg
verdandis 50 000 kronor. botkyrkakrets;
Böcker
för redaktionella kostnader
Utbildningsradion , marknadsföring
tryck och distribution av Bekänna 1 320 000 pocketbok färg; kronor.
Centrum för multietnisk vid forskning Uppsala universitet avseende rörande etniska i encyklopedi grupper Sverige Det mångkulturella Sverige”; 150 000 kronor. Britt Hultén, Anders och Torsten Thurén för Lugn av tryckning Mediernas bild av invandrare och flyktingar; 70 000 kronor. Anna-Lena Lodenius-Wikström och Larsson för Stieg kartläggav svensk rasism och dess ning organiserad kopplingar till internationella 64 000 kronor. extremistgrupper;
Film och video
I have a dream för videofilm om rasism; 150 000
Föreningen
kronor. Informationsfolder om filmen; 18 000 kronor?
Babis Tsokas och Kantor för Rör inte min kom-
Jan filmprojekt
100 000 kronor.
pis;
Antonia D Carnerud för Utan återvändo..?;
filmprojekt
100 000 kronor. Röda Korset för dokumentärfilm till i
utbildning flyktingverk-
samheten; 50 000 kronor. Braniff för Libertad; 73 000 kronor.
Myriam filmprojekt
till enfald - till
Brita Landoff för dokumentärfilm Nej ja mångfald; 75 000 kronor. Helena Danielsson för från möte om i
videoinspelning flyktingar
1988; 6 300 kronor.
Sjöbo församlingshem april
Zorbet för informationsmaterial och film om
Kulturföreningen
och invandrare; 9 800 kronor.
flyktingar
och Mohammad Ghamari för videofilm om barn
Roger Hägglöv
25 000 kronor.
på flykt;
Månharen HB för av två filmer om salvadoransk
komprimering
till en 138 000 kronor.
flyktingfamilj långfilm;
Hildebrand Produktion AB för Gränslös - rockvi-
gemenskap
deo mot rasism; 50 000 kronor.
Teater
Klass M2 Römosseskolan i för av i
Angered uppförande pjäs
Stockholm och 44 000 kronor.
Sjöbo;
Teater 23 i Malmö för m m avseende Vitskal-
trycksaker projekt
lar och svartskallar”; 100 000 kronor.
Oktober i för un-
Musikteatergruppen Södertälje projekt Djupt
der Marens yta; 100 000 kronor.
för turné med Inkastad om flyktingar;
Teaterbolaget pjäs
25 000 kronor.
kommun för musikal Evelina - ett samarbetsprojekt
Södertälje
mellan studieförbund och kommunala förvaltning-
föreningar,
ar; 50 000 kronor.
Hugo för satsning på invandrarungdomar 1989; Teaterföreningen
100 000 kronor. Fria Teatern i för skolbesök med Anne Franks
Högdalen pjäs
20 000 kronor?
dagbok;
för av ”Många lån-
GrO-produktion, Vällingby, uppsättning pjäs
der - 10 000 kronor.
flera rötter;
KUNGL. B|BL.
* 04 -O 3
m.-.? Km*-
Statens 1989
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
l. Rapport av den sarskilde utredaren för granskning
av hotbilder: mot och sakerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. C. Beskattning av famansföretag. Fi. integriteten vid statistikproduktion. C. Fasta Önsundsförbindclser. K. . Samordnad lansförvalming. Del l: Förslag. C. . Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. C. Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. . UD:s presstjänsL UD. . Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi.
10. Två nya treåriga linjer. U. 11. Hushållssparandet - Huvudrapport från Spardelega-
tionens sparundersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och
ränsfrågor. A.
Statens 1989
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Utrikesdepartementet
UD:s presstjänst. [8]
Kommunikationsdepartementet
Fasta Öresundsförbindelser. [4]
Finansdepartementet
Beskattning av fåmansföretag. [2] Särskild inkomstskatt för utländska artister mil. [9] Hushållspaxandet - Huvudxapport från Spardclcgationens sparundersökrting. [1 l]
Utbildningsdepartementet
Vidgad ctableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10]
Arbetsmarknadsdepartementet
Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del l. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrâgor. [14]
Civildepartementet
Rapport av den särskilda utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [l] integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad lansförvalming. Del l: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6]
4... . ..
KUNGL. BIBL.
- 04 -o 3
1989 L..
ALLMÄNNA FÖRLAGET i
ISBN 91-38402897 ( 4 nssm 0375-2s0x . - v , g
i