SOU 1994:97

Reglering av vattenuttag ur enskilda brunnar : delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

REGLERING AV

VATTENUTTAG

ENSKILDA BRUNNAR

1994:97 Delbetänkande av Grundvattenutredningen

Statens offentliga utredningar WW 1994:97 Miljö- och naturresursdepartementet

Reglering av

Vattenuttag

ur enskilda brunnar

Delbetänkande av Grundvattenutredningen Stockholm 1994

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds

svarar

Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13735-6 Stockholm 1994 ISSN O375-250X

Till det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden

om planläggning, markanvändning och bebyggelse

Genom beslut den 4 november 1993 bemyndigade regeringen statsrådet Thurdin att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda hur hushållningen med grundvattnet skall kunna förbättras.

Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 16 november 1993

expeditionschefen Fredrik Damgren som särskild utredare.

Den 13 december 1993 förordnades hovrättsassessorn Christer Ganelind att fr.o.m. den 1 januari 1994 sekreterare i utredningen.

vara

Såsom sakkunniga förordnades den 15 februari 1994 enhetschefen Torbjörn

Fagerlind, professorn Malin Falkenmark, hovrättsassessorn Christina

Jacobsson, vatten- och havsresursplaneraren Yngve Malmquist, byrâdirek-

tören Annika Nilsson, civilingenjören Martin Strid, avdelningsdirektören Håkan Wahren och geologen Peter Wenster.

Utredningen, som antagit namnet Grundvattenutredningen M 1993: 15, får

hänned överlämna delbetänkandet Reglering

av Vattenuttag ur enskilda brunnar.

Stockholm i juni 1994

Fredrik Damgren

Christer Ganelind

Innehåll

Sida

Sammanfattning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till Lag om ändring i hälsoskyddslagen 1982:1080 11

. .

Förslag till Förordning om ändring i hälsoskyddsförordningen

1983:616 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Förslag till Lag ändring i vattenlagen 1983:291 15

om . . . . . .

1¶Inledning 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2¶Bakgrund 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Grundvattnet i Sverige 21 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1.1¶Inledning 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.2 Grundvattnets förekomst 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1.3 Grundvattnets kvalitet 26 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2¶Enskild Vattenförsörjning 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2.1¶Inledning 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2.2¶Kvalitetsproblem 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2.3 Problem med vattenbrist 36 . . . . . . . . . . . . . . . . .

3¶Reglering av enskilda grundvattenuttag 39

. . . . . . . . . . .

3.1¶Inledning 39

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2¶Hydrogeologiska undersökningsmetoder 41

. . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Behovet av undersökningar 41 . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.2 Allmänt hydrogeologiska undersöknings-

metoder 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.3¶Hydrogeologiska bedömningar i samband med

enskild Vattenförsörjning 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.4 Kostnader för hydrogeologiska bedömningar 48 . . . . . 3.3 Gällande lagstiftning 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4 överväganden och förslag 56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Allmänna utgångspunkter 56 . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.2¶Behov ändringar i gällande lagstiftning 62

av . . . . . . .

4¶Specialmotivering till författningsförslagen 73

. . . . . . . . .

4.1¶Förslaget till lag om ändring i hälsoskyddslagen

1982:1080 73

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2 Förslaget till förordning ändring i hälsokyddsförord-

ningen 1983:616 75

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3¶Förslaget till lag om ändring i vattenlagen 1983:291 75

. . . .

Bilagor

Bilaga 1 Grundvattnets förekomst, kvalitet och nyttjande i Sverige

Bilaga 2 Hydrogeologiska undersökningsmetoder

Sammanfattning

Utredningen behandlar i detta delbetänkande frågan reglering

om av Vattenuttag ur enskilda brunnar i områden med risk för vattenbrist eller

saltvatteninträngning. Som bakgrund till utredningens överväganden och

förslag redovisas i avsnitt 2 översiktligt vissa uppgifter grundvattnet i

Sverige.

Genom att grundvattnet ingår i vattnets kretslopp år det förnybar

en naturresurs i ständig rörelse. Nybildning grundvatten sker när neder-

börden är större än avdunstningen från markytan och växtligheten. En

grundvattenförekomsts storlek beror på många olika faktorer. Av avgörande

betydelse är områdets areal, nederbörden och de geologiska förhållandena.

För Sveriges Vattenförsörjning är grundvatten av stor betydelse. Den

kommunala vattenförsörjningen sker till fjärdedel med utnyttjande

ca en av naturligt grundvatten. Den enskilda vattenförsörjningen är helt beroende

grundvatten.

Grundvatten förekommer såväl i jordlager i berggrund. Grundvatten-

som förekomsterna i jordlager i Sverige är i allmänhet jämförelsevis små. De största vattenvolymerna finns i de sand- och grusavlagringar som bildades under den senaste nedisningen. Jämfört med t.ex. kontinentala Europa är

också grundvattenförekomsterna i Sveriges berggrund begränsade. Det

mesta grundvattnet i Sveriges berggrund förekommer i sprickor. I vissa

yngre sedimentåra lager av kalksten och sandsten finns dock förutsättningar

för stora grundvattenuttag.

En betydande del av hushållens vattenbehov tillgodoses enskild

genom

Vattenförsörjning. Ca 1,2 miljoner permanentboende baserar sin vattenför-

sörjning på vatten från egna brunnar. Om fritidsboende tas med beräknas drygt 2,5 miljoner människor till större eller mindre del utnyttja vatten från

enskilda grundvattentäkter. Antalet brunnar för sådan Vattenförsörjning

uppskattas till mellan 600 000 och 800 000. Årligen anläggs

genom etablerade brunnsborrare mellan 5 000 och 10 000 brunnar.

Många fastighetsägare har problem med sitt brunnsvatten i form dålig

av kvalitet eller bristande tillgång. Oftast beror kvalitetsproblemen att

grundvattnet innehåller höga halter vissa ämnen det är inte ovanligt

av men att det är brunnens konstruktion, placering eller dåliga underhåll är

som orsaken.

Den vanligaste orsaken till att problem med saltvatten uppstår i brunn

en bedöms vara brunnens tekniska utformning. Problemet kan också bero att uttagen av sötvatten är för stora. De största riskerna för denna typ av

problem föreligger i områden med tät permanent- och fritidsbebyggelse

längs kusterna, på öar och i låglänta delar nära stora sjöar och vattendrag

i Mellansverige. Det är delvis fråga områden där problem med

om samma brist på vatten i enskilda brunnar har visat sig. Risken för brist på

grundvatten för enskild Vattenförsörjning finns lokalt främst längs våra

kuster och på skärgårdsöar i allmänhet och därvid särskilt i Upplands, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Göteborgs och Bohus och Blekinge län samt Gotland och Öland.

Vattenbrist i enskilda brunnar anses generellt ett mindre problem än att

vara vattnet är av dålig kvalitet. Lokalt kan dock Vattenbrist vara en fråga av stor betydelse. Av grundläggande betydelse för att det skall att bedöma vilka närmare problem som föreligger och vilka lösningar som är tänkbara vid

en förmodad brist på grundvatten eller vid saltvatteninträngning har

är att man kunskap om dels nybildningen av grundvatten inom det aktuella området,

dels förutsättningarna för avrinning och magasinering grundvattnet, dels

av också vattenbehovet inom området. För att dessa frågor skall kunna

klarläggas behövs i allmänhet en s.k. hydrogeologisk undersökning. En

översikt lämnas i avsnitt 3.2 över olika metoder för hydrogeologiska bedömningar. Därefter redovisas i avsnitt 3 kortfattat de viktigaste lagarna genom vilka en reglering av uttag ur enskilda brunnar kan ske, nämligen

vattenlagen, hälsoskyddslagen, plan- och bygglagen samt anläggningslagen.

I avsnitt 3.4 redovisar utredningen sina överväganden och förslag vad gäller

reglering av enskilda grundvattenuttag. Utredningens förslag sådana

avser områden där inte kommunerna enligt lagen allmänna vatten- och

avloppsanläggningar är skyldiga att sörja för att vattenförsörjningen ordnas

i ett större sammanhang. Utredningen framhåller att den grundläggande

utgångspunkten bör vara att där problem gäller den enskilda vattenför-

som sörjningen kan sägas vara gemensamma för flera fastigheter måste berörda fastighetsägare i första hand eftersträva lösningar i frivillig samverkan.

Om ett problem med vattenbrist eller saltvatteninträngning inte kan lösas på den enskilda fastigheten eller om en frivillig samverkan mellan berörda fastighetsägare inte kommer till stånd kan en reglering av uttagen bli nödvändig. Med reglering av vattenuttagen från enskilda brunnar inom ett avgränsat bebyggelseområde får då i första hand förstås införandet av bestämmelser som begränsar uttagen från de befintliga brunnarna. Genom en begränsning av uttagen förutsätts den gemensamma grundvattenförekomsten belastas mindre och risker för olägenheter i de drabbade brunnarna därmed minska. En förutsättning för att minskade uttag ur några brunnar skall få denna positiva effekt möjligheterna till uttag ur andra brunnar är dock att det finns samband mellan uttagen i brunnarna. I många fall är en begränsning av uttagen inte tillräcklig. Det kan då krävas nya brunnar eller

andra anläggningar för en gemensam lösning av vattenförsörjningen inom

ett område.

Allmänna utgångspunkter för en reglering har varit att problemen med

vattenbrist eller saltvatteninträngning är lokalt begränsade. Regler om be-

gränsning vattenuttagen bör därför inte gälla allmänt i landet utan bör

kunna göras tillämpliga inom sådana områden där problemen uppkommer.

En reglering måste kunna omfatta såväl existerande uttag. För att

nya som det skall vara möjligt att få överblick och kontroll över uttagen inom ett

problemområde behövs någon form av anmälnings- eller tillståndsplikt.

Utredningen har övervägt reglering vattenuttag genom nya be-

en av

stämmelser i vattenlagen, anläggningslagen eller plan- och bygglagen.

Utredningen har dock funnit att det är lämpligast att införa sådana bestämmelser i hälsoskyddslagen. Kommunerna föreslås därför få möjlighet att föreskriva anmälnings- och tillståndsplikt för inrättande och användning

anläggning för grundvattentäkt inom områden där det råder eller kan av befaras uppkomma brist sött vatten. I tillståndsbeslut skall sedan villkor för användningen av vattentäkt kunna ställas upp. För befintliga anläggningar föreslås dock bara anmälningsplikt. För sådana anläggningar har kommunen sedan möjlighet att ut med råd och anvisningar samt, om dessa inte följs, förelägganden hur vattentäkten får användas. Grunden

om för att hälsoskyddslagstiftningen skall kunna tillämpas är att brist godtagbart vatten för bostads grundläggande behov Sanitär

en anses vara

olägenhet.

Författningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i hälsoskyddslagen 1982:1080

Härigenom föreskrivs i fråga hälsoskyddslagen 1982: 1080

om dels att 23 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 b av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 b §

I områden där knapphet på sött grundvatten råder eller kan be-

uppkomma skall anlägg-

faras

ningar för grundvattentäkter in-

rättas och användas så att sanitär

olägenhet inte uppkommer. Kommunen får föreskriva att det

skall fordras anmälan till eller tillstånd av sådan nämnd som i 4 § för att inrätta och avses

använda anläggning för grundvat-

tentäkt inom sådana områden, om det behövs för att hindra uppkomsten sanitär olägenhet. För av

befintlig anläggning får kommunen endast föreskriva anmälnings-

plikt.

Den kommunala nämnden får i tillståndsbeslut föreskriva de villkor behövs för att hindra som

uppkomsten av sanitär olägenhet

eller för att undanröja sådan

olägenhet. För att tillgodose häl-

soskyddet får nämnden företa

omprövning villkoren och av därvid föreskriva ändrade eller nya villkor. Tillstånd enligt andra stycket

fordras inte om anläggningen har

tillstånd enligt miljöskyddslagen

1969:387 eller vattenlagen 1983:291. Ett tillstånd av nämnden att

inrätta en anläggning gäller i

fem

år men förfaller om arbetet med

anläggningen inte har påbörjats

inom två år.

Till böter döms den med Till böter döms den med som som uppsåt eller av oaktsamhet bryter uppsåt eller oaktsamhet bryter av mot 7 § andra stycket, 7 a § andra mot 7 § andra stycket, 7 § andra a stycket eller 12 § eller mot en stycket, 7 b § andra stycket eller föreskrift som meddelats med stöd 12 § eller mot föreskrift en som av denna lag samt den som inte meddelats med stöd denna lag av uppfyller villkor som meddelats samt den inte uppfyller villsom med stöd av 14 kor meddelats med stöd som av 14 Ansvar enligt första stycket inträder för gärningen kan om ansvar ådömas enligt brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den

Senaste lydelse 1988:926.

2. Förslag till

Förordning om ändring i hälsoskyddsförordningen 1983:616

Härigenom föreskrivs i fråga om hälsoskyddsförordningen 1983:616 att

13 och 14 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Områden som avses i 7 § andra Områden i 7 § andra som avses

stycket tredje meningen och 7 a § stycket tredje meningen, 7 §

a andra stycket andra meningen andra stycket andra meningen och

hälsoskyddslagen 1982:1080 7b § andra stycket hälsoskyddsla-

samt i 11 § andra stycket och 1982: 1080 i 11 § andra gen samt 12 § denna förordning skall mär- stycket och 12 § denna förordning kas ut en särskild karta som skall märkas ut särskild en fogas vid kommunens övriga karta fogas vid kommunens som

föreskrifter om hälsoskyddet i övriga föreskrifter hälsoskyd-

om kommunen. det i kommunen.

Föreskrifter som en kommun meddelar med stöd bestämmelse i av en

denna förordning skall genom länsstyrelsens försorg och kommunens

bekostnad kungöras i länets författningssamling så snart det kan ske. Föreskrifterna skall kommunens försorg anslås samt införas i genom ortstidning. Kommunen skall se till att tryckta exemplar de samlade av föreskrifterna finns att tillgå för allmänheten. Kommunen skall skyndsamt underrätta länsstyrelsen de föreskrifter om som kommunen har meddelat enligt första stycket. Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller också när kommunen har före- också när kommunen har före-

skrivit tillståndsplikt enligt 7 § skrivit tillståndsplikt enligt 7 §

om om

andra stycket tredje meningen och andra stycket tredje meningen och

7 a § andra stycket andra me- 7 a§ andra stycket andra eller

ningen hälsoskyddslagen 1982: anmälnings- och tillståndsplikt

1080. enligt 7 b § andra stycket hälso-

skyddslagen 1982: 1080.

1 Senaste lydelse 1989:71.

2 Senaste lydelse 1990:269.

Kommunen skall skyndsamt underrätta fastighetsregistermyndigheten när

föreskrifter enligt 11 § första stycket 5 meddelats, ändrats eller upphävts.

Denna förordning träder i kraft den

3. Förslag till

Lag om ändring i vattenlagen 1983:291

Härigenom föreskrivs i fråga om vattenlagen 1983:291 att 3 kap 2 § skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ett vattenföretag och anläggningsarbeten som utförs för ett vattenföretag

får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelsen inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Gäller eljest, i andra fall än som Gäller eljest, i andra fall än

som avses i 16, 18 och 20 §§ natur- i 16, 18 och 20 §§ natur-

avses vårdslagen 1964:882, särskilda vårdslagen 1964:882, särskilda bestämmelser för bebyggande bestämmelser för bebyggande eller annan användning av ett eller användning ett

annan av mark- eller vattenområde, skall mark- eller vattenområde eller för

vattenföretaget utföras så att syftet användning grundvatten-

av en med bestämmelserna inte motver- tillgång, skall vattenföretaget utkas. föras så att syftet med bestämmel-

serna inte motverkas.

Denna lag träder i kraft den

Lagen skall inte tillämpas i mål som avgjorts av vattendomstolen före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1987:139.

1 Inledning

I direktiven för utredningen dir. 1993:126 framhålls inledningsvis

att grundvattnet är en begränsad och sårbar naturresurs. Det används för många olika ändamål, exempelvis livsmedel, till bevattning och som som transportmedel av avfall. Ineffektiv och okontrollerad användning kan medföra att

grundvattnet förbrukas i högre takt än det nybildas. Enligt kretslopps-

en principen måste vattnet utnyttjas uthålligt och varsamt så att tillgång och kvalitet bevaras. Nedbrytande och uppbyggande behöver i processer vara

balans, dvs. förbrukningen av grundvatten får inte överstiga bildningen

nytt grundvatten.

Utredningens uppdrag beskrivs i direktiven på följande sätt.

Det övergripande målet för utredaren bör vara att föreslå åtgärder i syfte att bättre skydda våra grundvattentillgångar vid planering och byggande så att de bibehåller sitt värde för framtiden. Utredaren skall under sitt arbete beakta och överväga vad regeringen har anfört i proposition 199293: 180 om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Utredaren skall undersöka vilka möjligheter det finns att förbättra skyddet av grundvattentillgångarna så att de inte föröds eller skadas exploaterande verksamheter såsom av bebyggelse och anläggningar. Det kan handla att utveckla den fysiska planeringen i om syfte att uppnå ett bättre grundvattenskydd. Utredaren skall det behövs föreslå - om ändringar i lagstiftningen i syfte att förbättra skyddet. Grundvattentillgångarnas utsatthet beror bl.a. på ett stort behov vatten för enskild av förbrukning. Utredaren bör undersöka vilka tekniska möjligheter det finns att minska förbrukningen, t.ex. genom nya kretsloppsanpassade tekniska lösningar på VA-omrâdet. Utredaren skall särskilt utreda problemen med för grundvatten för enskild stora uttag av vattenförsörjning. I första hand bör det utredas det finns metoder att främja frivilliga om överenskommelser mellan fastighetsägarna som åstadkommer en bättre reglering av vattenuttagen. I en del fall torde det inte vara möjligt att nå en önskvärd reglering grundvattenuttagen av utan en fastare reglering. Utredaren skall närmare kartlägga bristerna i den lagstiftning som reglerar Vattenuttag ur enskilda brunnar. l uppdraget ingår att lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som ger förutsättningar för att bättre bemästra problemen med överuttag och därav följande vattenbrist, saltvatteninträngning eller andra olägenheter. Härvid bör bl.a. övervägas en lagstiftning om fastare samverkan mellan fastigheter i områden med knappa eller av andra skäl utsatta grundvattentillgångar. Utredaren bör beakta Miljöskyddskommitténs förslag SOU 1993:27 om en ny miljöbalk med en samlad lagstiftning i de delar som berör grundvattenskyddet. Utredaren bör vidare undersöka i vilken utsträckning tekniska lösningar, t.ex. vattentäkters utfornming och tekniken för vattenbehandling, kan minska problem med saltvatteninträngning m.m. Det bör klarläg gas i vilken utsträckning tillämpningen föreslagna styrmedel är avhängig av av en god hydrogeologisk kunskap om möjliga grundvattenuttag. Utredaren bör därvid utvärdera olika metoder att enkelt göra säkra hydrogeologiska bedömningar. Samtidigt bör

utredaren belysa kostnaden för att göra sådana bedömningar i syfte att klarlägga de ekonomiska konsekvenserna av föreslagna styrmedel.

Utredaren bör analysera de berörda myndigheternas ansvarsområden och åtaganden och föreslå nödvändiga ändringar för att åstadkomma en tydligare ansvarsfördelning. Myndighetsorganisationen måste också vara anpassad till den nya lagstiftning som blir resultatet av pågående utredningar.

Enligt direktiven skall förslag i fråga om reglering av enskild vattenförsörj-

ning lämnas senast den 1 juli 1994 medan övriga förslag skall redovisas senast den 1 februari 1995. I detta delbetänkande behandlar utredningen därför frågor reglering Vattenuttag enskilda brunnar. Som

nu om av ur anges i direktiven är Sverige allmänt sett gynnat av en god tillgång

grundvatten. Då grundvattenförekomster ofta är små kan överuttag eller

föroreningar dock få betydande påverkan. Uttag av för mycket grundvatten

kan leda till brist vatten och i vissa områden till saltvatteninträngning. Nu nämnda problem behandlas särskilt i direktiven varvid bl.a. följande framhålls.

Saltvatteninträngning i brunnar kan endast uppstå inom områden under den s.k. högsta kustlinjen, dvs. där det tidigare varit hav. Det innebär främst i skärgårdama, i kustnära områden och i ett bälte tvärs över Sverige från östra Svealand till Bohuslän. Problemet med saltvatteninträngning är främst knutet till grundvatten i berg inom områden där vatten tas

enskilda brunnar. Det gäller särskilt i vissa bebyggda skärgårdsområden i närheten av ur storstäderna. Inträngning uppstår när vattenuttaget bli för stort. Successivt högre VAstandard och inflyttning av permanentboende har ökat vattenbehovet och därmed ökat problemen med saltvatteninträngning. Felaktig lokalisering och ibland felaktigt utförande av enskilda brunnar kan också ha bidragit. Under de senaste årens torrsomrar har problemen med saltvatteninträngning förvärrats ytterligare. Möjligheterna att åtgärda saltvattenpåverkade brunnar är oftast begränsad. I de flesta fall är den enda möjliga åtgärden densamma som vid vattenbrist, dvs. att minska vattenuttaget.

Problemen med saltvatteninträngning behandlades redan i propositionen

199091 :90 god livsmiljö. Bedömningarna i propositionen grundades

om en bl.a. på förslag redovisats Statens naturvårdsverk i rapporten

som av Sötvatten 90. De här aktuella problemen hade dessförinnan också behandlats i ett projekt benämnt Salt grundvatten i kustnära områden som initierats av Länsstyrelsen i Stockholms län och inom ramen för vilket flera rapporter redovisats.

Sveriges geologiska undersökning, SGU, har på uppdrag av utredningen

utarbetat dels rapport grundvattnets förekomst, kvalitet och nyttjande

en om

i Sverige, dels en rapport om hydrogeologiska undersökningsmetoder.

Rapporterna ingår bilaga l respektive 2 till detta delbetänkande. Den

som allmänna bakgrundsbeskrivning lämnas i bilaga 1 är avsedd att utgöra

som

en del av underlaget såväl för behandlingen de frågor redovisas i

av som detta delbetänkande som för utredningens fortsatta arbete.

Utredningen vill framhålla att de frågor reglering Vattenuttag

om av ur enskilda brunnar som utredningen behandlar i detta delbetänkande har ett samband med flera av de frågor som utredningen återkommer till i det fortsatta arbetet.

2¶Bakgrund

2.1 Grundvattnet i Sverige

2.1.1¶Inledning

Vatten är en naturresurs av grundläggande betydelse för allt liv på jorden. Inom ramen för vattnets kretslopp och under inverkan solen avdunstar

vattenånga från världshaven. Merparten denna vattenånga återgår till

av haven som nederbörd. En mindre del vattenångan förs in över kontinen-

av terna där den förenas med vattenånga avdunstat från landområdena.

som Även denna vattenånga återgår i form nederbörd. Nederbörden

av över land avrinner till huvudsaklig del som grund- och ytvatten.

Grundvattnet rör sig under inverkan tyngdkraften och markens egenska-

av per från högre till lägre belägna områden i landskapet. Efter kortare eller längre uppehållstid i marken tränger grundvattnet åter till ytan och

upp avrinner via källor, bäckar, åar, sjöar och floder till havet. Hur fort

transporten går beror lutningen hos grundvattnets tryckyta och jord-

och berglagrens genomsläpplighet för vatten.

Genom att grundvattnet ingår i vattnets kretslopp är det förnybar

en naturresurs i ständig rörelse. Nybildningen grundvatten sker när neder-

börden är större än avdunstningen från markytan och växtligheten. Nybild-

ningen och därmed också tillgången grundvatten i ett område varierar med årstiderna men också mellan olika år.

Som grundvatten betraktas det vatten finns i den s.k. mättade

som zonen eller grundvattenzonen, dvs. den del marken där alla och sprickut-

av porrymmen är fyllda med vatten. Mellan denna mättade och markytan är

zon porer och sprickor fyllda med både vatten och luft. Vattnet i denna omättade zon, markvattenzonen, brukar kallas markvatten. Som ytvatten betecknas det vatten som finns i och avrinner via sjöar och vattendrag.

För att beskriva grundvattnets rörelse och förekomst brukar använda

man begreppet avrirmingsområde, dvs. ett av s.k. vattendelare avgränsat område. Med vattendelare avses därvid sammanbindningslinjen för punkter utifrån

vilka grundvattnet strömmar i diametralt motsatta riktningar. Vattendelarnas lägen kan för svenska förhållanden normalt bestämmas med utgångspunkt

i topografiska uppgifter.

Inom ett avrinningsområde kan man tala om att det finns en eller flera

grundvattenförekomster, även de avgränsade av vattendelare. Grundvatten-

förekomst används härvid som ett centralt begrepp för att ange det grundvatten som finns inom ett avgränsat område. För en grundvattenförekomst

kan bl.a. nybildningen, avrinningen och uttagen av grundvatten beräknas.

Vid sidan av begreppet grundvattenförekomst används i grundvattensam-

manhang ofta också begreppen grundvattentillgång, grundvattemnagasin och

akvifer. Ordet grundvattentillgång kan därvid användas för att beteckna en grundvattenförekomst eller del därav som är tillgänglig för ett visst använd-

ningsområde. Termen grundvattenmagasin och akvifer används vanligen för

en grundvattenförekomst eller del därav som kan utvinnas via en eller flera brunnar och som är så stor att den har betydelse för Vattenförsörjning. Definitionsmässigt anses de båda termerna dock snarare syfta det medium

som grundvattnet förekommer i än grundvattnet i sig. Utredningen kom-

mer i detta delbetänkande att i huvudsak använda begreppet grundvattenförekomst.

En grundvattenförekomsts storlek beror många olika faktorer. Förutom det aktuella områdets areal och nederbörden är också de geologiska

förhållandena av avgörande betydelse. Markens por- och sprickvolym

bestämmer således hur mycket vatten som kan magasineras inom det område som förekomsten omfattar. Exempelvis kan en isälvsavlagring med sand och

mycket vatten, varvid förändringarna i grundvattennivån till

grus rymma följd av tillskott eller bortledande av grundvatten blir långsamma och små. I morän eller urberg med liten por- eller sprickvolym finns mindre vatten i en grundvattenförekomst och variationerna i grundvattennivån blir därmed snabbare och större. Flertalet enskilda vattentäkter i Sverige finns i områden

där grundvattenförekomsterna är av det sistnämnda slaget.

För Sveriges Vattenförsörjning är både ytvatten och grundvatten av stor

betydelse. Den kommunala vattenanvändningen beräknas till närmare l 000 miljoner kubikmeter per år, varav drygt hälften från ytvatten och ca en

fjärdedel från naturligt grundvatten. Den återstående fjärdedelen kommer

från anläggningar med s.k. konstgjord grundvattenbildning där grundvatten-

bildningen förstärkts genom infiltration ytvatten. Den vattenanvändning

av som tillgodoses genom enskild Vattenförsörjning beräknas till 100

ca miljoner kubikmeter per år, varav ca en tiondel fritidsboendet. Den

avser

enskilda vattenförsörjningen är helt beroende grundvatten. Industrin,

av som är den totalt sett dominerande vattenanvändaren i Sverige, och jordbruket tillgodoser däremot sina behov till största delen ytvattentäkter.

genom

2.1.2 Grundvattnets förekomst

Hur mycket grundvatten bildas och det finns är förhållanden

som var som

endast i begränsad utsträckning påverkas mänsklig aktivitet. Nybild-

av ningen av grundvatten styrs i huvudsak klimatiska faktorer, dvs. främst

av nederbördens storlek i olika områden och avdunstningen. Hur snabbt

avrinningen sker och vilken kapacitet för magasinering grundvatten

av som finns inom olika områden är beroende markförhållandena.

Lokalt kan ändock grundvattenförekomster i hög grad påverkas olika

genom åtgärder människan. Å sidan kan ökas

av ena som nämnts nybildningen

infiltration Å andra sidan kan

genom av ytvatten. grundvattenförekomster

hotas genom t.ex. stora täktföretag eller vägbyggen och

genom annan

samhällsutbyggnad som kan inverka både på nybildningen och avrinningen

av grundvatten inom ett omrâde. Också storleken de uttag grundvatten

av av

som sker inom ett område påverkar naturligtvis den aktuella grundvatten-

förekomsten.

I det följande lämnas en översiktlig redovisning grundvattenförekomst-

erna i jordlager resp. berggrund för olika regioner i Sverige.

Grundvatten i jordlager

Grundvattenförekomsterna i jordlager i Sverige är i allmänhet jämförelsevis små. De största vattenvolymerna finns i de sand- och grusavlagringar

som bildades under och efter den senaste nedisningen. I jordlagren förekommer

grundvattnet i porer, dvs. i utrymmet mellan jordpartiklama.

Med avseende på grundvattentillgången i jordlager kan Sverige hydrogeo-

ur logisk synvinkel delas in i ett antal regioner. En sådan är Skåne, med

undantag för de centrala och nordligaste delarna. Sand- och grusavlagringar

intar där förhållandevis stora ytor. Framför allt sådana överlagras

som av

morän har visat sig ha goda förutsättningar för stora grundvattenuttag.

Resten av Sydsverige kan beträffande grundvatten i jordlager delas i

upp flera delområden. Det största omfattar sydsvenska höglandet med

omgivningar vilka också inkluderar Blekinge. I delområdet dominerar olika

moränjordarter, ur vilka vanligen bara små grundvattenvolymer kan

utvinnas. Ett andra delområde är kustlandet och ådalarna i Halland, där

isålvsavlagringar har stor utbredning och nederbörden är riklig. Det gör att

förutsättningarna för stora grundvattenuttag är goda. Mellersta och södra

Kalmar län har skilts ut som ett särskilt delområde beroende på att isälvsavlagringarna i form av rullstensåsar är flera och större än i Smålands inland. I och med att området ligger i regnskugga höglandet är dock

av nederbörden knapp och soltimmama många, vilket innebär att grundvatten-

bildningen är liten. De naturliga grundvattenförekomsterna är därför för-

hållandevis små, men goda möjligheter till förstärkning genom konstgjord

grundvattenbildning finns. I delområdet mellan Oskarshamn och Norrköping

saknas i princip större isälvsavlagringar. Små s.k. läsidesbildningar är dock

vanliga men räcker inte till för några större grundvattenuttag.

På Öland och Gotland förekommer för

jordlager av betydelse grundvatten-

utvinning sparsamt, men där de finns spelar de en betydelsefull roll för den

lokala vattenförsörjningen. Sand- och grusfält är visserligen vanliga, men

de är tunna och ger inga större vattenmängder. Temperatur- och nederbördsförhållandena gör att området är känsligt för utdragna torrperioder.

En annan region omfattar norra Halland, västra Västergötland, Bohuslän, Dalsland och sydvästra Vännland. Även här är större sand- och

grusavlagringar sparsamt förekommande. Sänkorna i terrängen är ofta fyllda med lera och kan inte heller användas för Vattenförsörjning utom i de fall det finns sand- eller gruslager under leran. Tillsammans med området mellan Oskarshamn och Norrköping utgör denna region totalt sett den som från

geologisk synpunkt har de sämsta förutsättningarna i Sverige för grundvat-

tenuttag ur jordlager.

Den östra delen av Svealand, med undantag av östra Uppland, samt södra Norrlands kustland utgör ännu en region. Den karaktäriseras av tämligen rikligt förekommande, stora rullstensåsar, som vanligen ger goda möjligheter till stora Vattenuttag. Även jordtäckta berggrundsdalar kan innehålla

vattentillgångar av intresse, särskilt om jordlagren djupet består

av grovkornigt material. Måttlig nederbörd och tämligen under

hög avdunstning

sommarhalvåret gör att även denna region tidvis kan drabbas

av problem

med vattentillgången.

Östra Uppland skiljer sig från områdena

västerut på så sätt att rullstensåsarna är mindre och färre. Utsikterna till stora grundvattenuttag är därför måttliga, utom lokalt i den nordligaste delen. Roslagens attraktionskraft för fritidsboende i kombination med de begränsade möjligheterna till Vattenuttag

har skapat problem för vattenförsörjningen, främst i form inträngning

av av saltvatten i vissa brunnar.

Mellersta och norra Norrlands kustland kan sammanföras till ytterligare en region, där gynnsamma förutsättningar för stora grundvattenuttag främst finns i sand- och grusavlagringar i älvdalarna. I åsar mellan älvarna är

grundvattenförekomsterna betydligt mindre.

Svealands och Norrlands inland utom fjällområdena kan betraktas ännu som en region, med vissa likheter med inre Götaland. De dominerande jordarterna är morän och torv. Sand- och grusavlagringar förekommer vanligen glest, och rullstensåsarna har ofta terränglägen och kornstorlekssammansättningar som gör att de inte innehåller större grundvattenmängder. I dalgångar kan dock förhållandena bättre, liksom i de

vara deltabildningar

som uppträder vid den s.k. högsta kustlinjen, dvs. där det tidigare varit hav.

Sveriges kalfjällsområden utgör den sista av de regioner som utskilts

beträffande grundvatten i jordlager i landet. De hydrogeologiska för-

hållandena är fortfarande så gott okända, och det har hittills inte heller som ansetts finnas något större behov att undersöka dem närmare annat än för av

vattenförsörjningen för enstaka större fritidsanläggningar.

Grundvatten i berggrund

Jämfört med t.ex. kontinentala Europa är grundvattenförekomsterna i

Sveriges berggrund begränsade. Bara i Skåne och sporadiskt i övriga delar

av landet finns förutsättningar för stora grundvattenuttag. Ytmässigt före-

kommer det mesta grundvattnet i Sveriges berggrund i sprickor. I vissa

yngre sedimentära lager, såsom i Skåne och Listerlandet, finns dock

mycket grundvatten i bergarternas eller i både och sprickor. I

porer porer

kalksten högre ålder, t.ex. Öland och Gotland, liksom i ren av som urberget, är förekomsterna helt bundna till sprickor och krosszoner i

berggrunden.

Med avseende olika förutsättningar för grundvattenuttag i berg kan

Sverige delas upp i fyra typområden. Det första är sydvästra Skåne och

Kristianstadsslätten, som ligger i en randzon mellan det svenska urbergsområdet och mäktiga sedimentbergsområden kontinenten. På Kristianstadsslätten är det främst sandstenen som är intressant, även om den

överlagrande kalkstenen också innehåller betydande vattemnängder. I

sydvästra Skåne är de ytliga, sprickrika och ställvis porösa kalkstenarna av

störst betydelse för grundvattenutvinning ur berggrunden. Grundvattenföre-

komstema i berggrunden är över lag goda i området.

En annan typ av berggrundsområde utgör de delområden med kambrosilu-

risk berggrund och prekambrisk sandstensberggrund som finns spridda över

landet. Från grundvattensynpunkt är de viktigaste bergarterna sandstenar

med por- och sprickakviferer och kalkstenar med sprick- och karstsprick-

akviferer.

Urberget utgör en tredje områdestyp avseende grundvatten i Sveriges berggrund. Det svenska urberget med dess olika strukturer har formats genom en rad bergskedjeveckningar, vulkanisk aktivitet och andra rörelser

i jordskorpan. Förutsättningarna för stora grundvattenuttag får i stort

betraktas som dåliga.

Fjällkedjans berggrund utgör den fjärde områdestypen. Grundvattenför-

hållandena i området är dåligt kända, och det ringa antalet kända brunnar

tillåter inte några tillförlitliga medianvärdesberäkningar. De berggrunds-

geologiska förhållandena låter dock ana att möjligheterna till grundvattenut-

tag varierar i hög grad och att stora grundvattenmängder borde kunna utvinnas på vissa håll.

2.1.3 Grundvattnets kvalitet

Även ytvatten för hälften Sveriges kommunala konsum-

om svarar ca av

tionsvattenförsörjning eftersträvas i första hand grundvatten för detta

ändamål. Orsaken är grundvattnets ofta låga, jämna temperatur, att det är fritt från organiska föroreningar och att det innehåller nyttiga ämnen som

lösts ur marken. Enskild Vattenförsörjning baseras tidigare nämnts så

som gott som uteslutande på grundvatten. Från borrade eller grävda brunnar används vattnet vanligen helt utan behandling. Grundvattnet i Sverige är över lag av god beskaffenhet. Kvaliteten varierar dock, liksom tillgången, mellan olika delar av landet, mellan olika år och under året.

Grundvatten är vanligen klart, färglöst och utan lukt och med angenäm

en frisk smak. Att det är så beror att grundvattnet har genomgått

en reningsprocess. Marken och den omättade kan liknas både vid ett

zonen mekaniskt filter och vid en depå med kemiska substanser för tillsatser till det passerande vattnet. Grundvatten bildas nederbördsvatten. Nederbörds-

av vattnet har ett lågt innehåll av kemiska ämnen i jonform främst natrium, kalium, kalcium, magnesium, ammonium, väte, sulfat, nitrat och klorid samt lösta gaser som kväve, syre och koldioxid. Men kemiska substanser tillförs marken även i form partiklar och s.k. torrt nedfall.

av gaser,

Vilka kemiska substanser och mängden kemiska substanser tillförs

av som vattnet på dess väg genom marken beror vilka mineral ingår i jord-

som materialet, på hur stor kontaktytan är och hur lång kontakttiden är mellan mineral och vatten. Lättvittrade mineral och finkorniga jordarter,

som

innebär både stor kontaktyta och lång kontakttid, befrämjar jonbytesproces-

ser och vittring, vilket generellt ger vattnet stor mängd kemiska

en substanser.

De kemiska substanser naturligt förekommer i marken och därigenom

som

tillförs grundvattnet kan påverka vattnets kvalitet både positivt och negativt.

På många håll tillförs grundvattnet härutöver kemiska substanser härrör

som från människans aktiviteter och påtagligt kan förändra grundvattnets

som sammansättning, ibland så mycket att dess användbarhet begränsas. Det kan

vara fråga om påverkan av långtransporterade luftföroreningar, i stort

som sett berör hela landet eller markanvändningen, t.ex. skogsbruk eller

av jordbruk som har större betydelse den regionala nivån. Det kan också

frågan lokal påverkan från deponier Även oförsiktig

vara om m.m.

användning av grundvattenresursen kan lokalt påverka grundvattnets

kemiska sammansättning t.ex. saltvattenintrångning i bl.a. kustnära

genom områden.

Då vatten både globalt och lokalt är i ständig rörelse är vattnet den kanske

viktigaste transportören av både nyttiga och onyttiga ämnen. Eftersom

grundvattnet är en del i vattnets kretslopp påverkas grundvattnet

av samma hot som andra delar i detta kretslopp. Man kan också vända på detta och säga att det som hotar grundvattnet hotar även vattnet i andra fonner.

Då vattnets uppehållstid i marken genomsnittligt är relativt lång i förhållande till t.ex. i vattendrag och sjöar tar det också relativt lång tid att

omsätta de vattentransporterade föroreningarna i grundvattcnförekomsterna.

Det kan således dröja innan en grundvattenförekomst blivit påverkad de

av föroreningar som tillförts nederbörd, mark och ytvatten. När å andra sidan grundvattnet väl fått en hög belastning förorenade ämnen, t.ex.

av kväveföreningar, kan dessa också under lång tid finnas kvar i en grundvattenförekomst och därifrån sakta läcka ut till vattendrag, sjöar och hav.

De hittills allvarligaste lufttransporterade föroreningarna, som dessutom till

största delen kommer från utländska utsläpp, är svavel och vissa tungmetaller. Den ökade förbränningen av fossila bränslen har medfört att nederbörden blivit allt surare. Den nederbörden har påverkat grundvatt-

sura nets kemiska sammansättning i olika stor utsträckning beroende markens förmåga att neutralisera den sura nederbörden. Jämfört med länder med

övervägande kalkhaltig sedimentär berggrund erbjuder vår berggrund dåliga

förutsättningar för neutralisationsprocessen. Påverkan av sur nederbörd är

mycket stor i huvuddelen av södra Sverige, speciellt i grunda brunnar. I

områden med kalkhaltiga jordar klarar sig grundvattnet dock bättre, trots

stort nedfall.

Försurningen kan också medföra förhöjda halter tungmetaller i grund-

vattnet. Tungmetallhalterna i grundvattnet är i allmänhet mycket lägre än de

halter som betraktas som hälsovådliga. För människan hälsovådliga halter av tungmetaller kan däremot uppkomma genom korrosion vattenled-

ningar, kopplingar, hydroforer m.m. till följd av surt aggressivt vatten.

Detta ses hittills som den allvarligaste hålsoeffekten av det sura nedfallets

påverkan på grundvattnet.

Kärnkraftshaveriet i Tjernobyl gav oss en påminnelse om sårbarheten hos

en stor del av livsmedelsförsörjningen på grund av långtransporterade

radioaktiva föroreningar. Grundvattnet anses dock ha klarat sig väl eftersom

cesium binds till markpartiklar och därför i ringa mängd följer med

markvattnet ned till grundvattennivân.

Brukningsmetodema inom jordbruk och skogsbruk kan innebära risker för

oönskad påverkan grundvattnet framför allt

genom läckage av kväveföreningar men också genom rester

av bekämpningsmedel. Vanligtvis är

nitrathaltema i grundvatten låga. Där inom

användningen jordbruket av

stallgödsel eller kvävehaltigt handelsgödsel år och

stor givorna större än vad grödoma förmår ta kan läckage till

upp grundvattnet dock uppkomma.

Problem med höga nitrathalter förekommer håll

många i södra Sveriges

jordbruksbygder, speciellt i Skåne och Halland och i ytligt grundvatten. På Kristianstadsslätten har höga nitrathalter

uppmätts även i det djupa

grundvattnet i den för vattenförsörjningen sä viktiga sandstensberggrunden.

I tätbebyggda områden är hoten mot grundvattnets kvalitet av många olika slag. Det kan gälla infiltration från läckande

dagvatten- och avloppsvatten-

ledningar, läckage från oljetankar, spill och utsläpp från bensinmackar, t.ex. verkstäder och industrier, lakvatten från

avfallsdeponier m.m. Olyckor vid

miljöfarliga transporter och annan hantering farliga ämnen kan innebära av stora hot mot grundvattenförekomster. Stora inom sådana

grundvattenuttag

områden kan också medföra att från större in vatten djup dras mot brunnarna, vilket kan medföra ökade halter ämnen i av skadliga vattnet.

2.2¶Enskild

Vattenförsörjning

2.2.1¶Inledning

När det gäller vattenförsörjningen för samhällenas och hushållens behov brukar tala antingen kommunal

man om Vattenförsörjning eller enskild

Vattenförsörjning. Till den kommunala hör sådana

vattenförsörjningen

anläggningar som drivs av kommun. Också anläggning drivs som av annan än kommun förklarats för allmän enligt 31 §

men som lagen 1970:244 om

allmänna vatten och avloppsanläggningar brukar i detta

sammanhang

hänföras till kategorien kommunal Samma sak för

Vattenförsörjning. gäller

enskild anläggning ha allmänförklarats, har förordnande som, utan att ett enligt 17 § Livsmedelsverkets SLV FS dricksvat-

kungörelse 1993:35 om

ten.

Gemensamt för nu angivna kommunala eller allmänna

anläggningar är att

de lyder under bestämmelserna i livsmedelslagen 1971:511. Med stöd

denna lag krävs dricksvattenkvalitet fram till

förbindelsepunkten mellan

Vattenförsörjningsanläggningen och den enskilda fastighet är ansluten

som till anläggningen. Vattnets kvalitet skall därigenom

undergå regelbunden

kontroll innan det når konsumenterna. Livsmedelsverket har den

centrala tillsynen över livsmedelslagens efterlevnad. Verket har givit föreskrifter

ut samt allmänna råd för dricksvattenkontrollen. För den lokala tillsynen

svarar

kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Den dricksvattenförsörjning inte utgör kommunal som Vattenförsörjning

enligt vad som ovan nämnts betecknas i stället enskild vattenför-

som sörjning. Vattnet tas därvid i allmänhet från enskild grundvattenbrunn

som försörjer eller ett fastigheter. Även mindre anläggningar i

en par övrigt, bestående av en eller flera vattentäkter med tillhörande ledningssystem, som drivs av ett antal fastighetsägare gemensamt hänförs till

kategorien enskild Vattenförsörjning när förordnanden enligt Va-lagen eller

livsmedelslagen inte finns. För den enskilda vattenförsörjningen gäller

hälsoskyddslagen 1982: 1080 enligt vilken Socialstyrelsen och Naturvårdsverket har centrala tillsynsuppgifter. Också i detta fall är miljö- och hälso-

skyddsnämnderna lokala tillsynsmyndigheter. Någon löpande kontroll från

samhällets sida sker normalt inte när det gäller den enskilda vattenför-

sörjningen utan ingripanden från tillsynsmyndighet förekommer i regel bara

efter anmälningar att hälsorisker föreligger. Ansvaret för det finns

om att tillräckligt med Vatten i enskilda brunnar och att detta Vatten har godtagbar

kvalitet ligger därför i praktiken den enskilde fastighetsägaren.

En betydande del hushållens vattenbehov tillgodoses enskild

av genom Vattenförsörjning. Ca 1,2 miljoner permanentboende baserar sin vattenförsörjning vatten från egna brunnar. Om fritidsboendet tas med beräknas drygt 2,5 miljoner människor till större eller mindre del utnyttja vatten från enskilda vattentäkter. Perrnanentboende med vattentäkter återfinns

egna huvudsakligen utanför tätbebyggda områden och i kommuner utan domine-

rande tätbebyggelse. Andelen pennanentboende med Vattenförsörjning

egen varierar från kommun till kommun från några få procent till över 50 procent.

Antalet enskilda brunnar för perrnanentboendes Vattenförsörjning uppskattas

till ca 400 000, varav cirka hälften är borrade i berg eller i djupa jordlager och övriga är grävda eller anlagda annat sätt. Antalet brunnar för fritidsboende är mycket osäkert uppskattas till mellan 200 000 och

men 400 000. Närmare uppgifter brunnsutföranden saknas. Man vet

emellertid att en stor del brunnarna är enkelt utförda och har dåligt skydd av

mot påverkan.

Årligen anläggs genom etablerade brunnsborrare mellan 5 000 och 10 000 brunnar. Av dessa nytillkomna brunnar uppskattas att mellan 1 000 och

2 000 brunnar anläggs i samband med nybyggnad permanentbostäder

av som inte kan anslutas till kommunal Vattenförsörjning och att lika många

anläggs för fritidsboende. Antalet kan uppskattas med ledning uppgifter

som lämnas enligt lagen 1975:424 uppgiftsskyldighet vid grundvatten-

täktsundersökning och brunnsborrning. Lagen föreskriver att den

som

yrkesmässigt utför grundvattenundersökning eller brunnsborrning är skyldig

att lämna skriftlig uppgift om arbetet och dess resultat till SGU. I ekonomiska termer uppskattas att nyetableringen brunnar omsätter 400

av ca miljoner

kronor årligen.

Det finns i Sverige drygt hundratalet brunnsborrningsföretag. Av dessa är

ca 70 stycken organiserade i de två branschorganisationerna Svenska

brunnsborrares branschorganisation, Geotec, eller Sveriges Avantiborrare

förening.

Förutom de brunnar som anläggs brunnsborrningsföretag anläggs ett

av okänt antal brunnar genom fastighetsägares försorg främst att genom brunnar grävs i egen regi.

2.2.2¶Kvalitetsproblem

Som tidigare nämnts förekommer i huvudsak ingen löpande tillsyn

offentlig

av de enskilda brunnarna. Många fastighetsägare har emellertid problem med sitt brunnsvatten i form dålig Vattenkvalitet eller bristande tillgång av vatten. Oftast beror kvalitetsproblem att grundvattnet innehåller höga halter av vissa ämnen medför komplikationer, det är inte heller som men

ovanligt att det är en brunns eller vattenberedningsutrustnings felaktiga

en konstruktion eller placering eller dåligt underhåll är orsaken. Påverkan som från eget eller närliggande fastigheters avloppsvatten är inte sällan orsak till

problem när det gäller den enskilda vattenförsörjningen.

Livsmedelsverket har regeringens uppdrag kartlagt dricksvattensituationen i Sverige SLV rapport 1990:7. I rapporten konstateras bl.a. att vatten från enskilda brunnar generellt har sämre kvalitet än det levereras från som

allmänna anläggningar. I den allmänna vattenförsörjningen är vatten bara i

undantagsfall otjänligt, men inom den enskilda vattenförsörjningen är

otjänligt vatten inte ovanligt enligt rapporten.

Kunskaperna om vattenkvaliteten i enskilda brunnar är begränsade. Detta gäller framförallt grävda brunnar. Den enda undersökningen nationell

av omfattning initierades Naturvårdsverket under 1980-talet och avsåg

av försurningsproblemen. I SGU:s databaser finns uppgifter från 20 000

ca nyanlagda borrade brunnar som visar vattnets kemiska sammansättning. Ur detta material kan en översiktlig bild fås av hur många brunnar inte

som uppfyller Livsmedelsverkets riktvärden och som dänned i många fall skulle

behöva åtgärdas. I det följande kommenteras några de vanligaste

problemen i sammanhanget.

Vatten med höga halter av mikroorganismer kan ge hälsomässiga effekter.

Orsaken kan vara påverkan från läckande avloppsrör eller gödselhögar i kombination med en brunn i dåligt skick. En undersökning från Skåne visar

att många brunnar har höga halter mikroorganismer speciellt under

av sensommaren. Undersökningen visar att så många som 40 procent av de grävda brunnarna hade otjänligt vatten men endast ca 10 procent av de

bergborrade.

De metaller som kan förekomma i dricksvatten och som har betydelse från hälsosynpunkt är i första hand kadmium, bly, koppar, arsenik och aluminium. De undersökningar år gjorda visar att halterna i grund-

som

vatten normalt ligger långt under gällande gränsvärden. Undantag finns

dock. Förhöjda halter av arsenik har t.ex. registrerats inom områden med sulfidmineraliseringar och av aluminium inom försurade områden. Koppar kan lösas ut när vatten med lågt pH-värde stått i vattenledningar en tid.

Mycket höga halter har därvid registrerats. Förhöjda halter bly och

av kadmium har också noterats effekt utlösning från material i

som en av vatteninstallationer. Halterna minskar kraftigt efter det att vattnet omsatts

i ledningarna.

Naturvårdsverket har uppskattat 70 000 enskilda vattentäkter behöver

att ca åtgärdas på grund av surt vatten. Problemen är störst i södra Sverige men förekommer, om än i mindre omfattning, över hela landet utom i områden med kalkrik jord eller berggrund.

Järn och mangan är de ämnen orsakar mest problem teknisk vid som av art

nyttjande av grundvatten. Vid mycket höga halter kan problem förekomma

med utfållningar, missfärgning vatten, sanitetsporslin och tvätt med

av samt metallisk smak. Problemen finns över hela landet.

Hårt vatten, dvs. vatten med höga halter kalcium, kan problem med av ge kalciumkarbonatutfällningar i vatteninstallationer, t.ex. diskmaskiner och

vännepannor. Problem är vanligt förekommande i regioner med hög kalk-

halt i berg eller jord.

Höga nitrathalter kan hälsomässiga effekter, exempelvis försämrad ge syreupptagning i blodet. Vid förhöjda halter i enskilda vattentäkter är

orsaken ofta påverkan från avloppsinfiltrationsanläggningar eller från

gödsling på närliggande åkennark. Höga halter kan även förekomma

naturligt i bergborrade brunnar i syrefattig miljö. I undersökning från

en Malmöhus län uppskattas att 100 000 svenskar med brunnar dricker egna vatten med för höga nitrathalter.

Förekomst av svavelväte orsakar mycket obehaglig lukt. Problemen är en

vanligast i bergborrade brunnar i syrefattig miljö inom områden med

sedimentär berggrund.

Radon i grundvatten är ett alltmer uppmärksammat problem. Det är främst

grundvatten från täkter anlagda i graniter kan innehålla radon. unga som Radon är lösligt i vatten avgår till större delen till luften vid tvätt, men t.ex. disk och dusch, varvid risk föreligger vid inandning. Undersökningar på senare tid har visat att det också kan risker med att dricka vatten med vara höga radonhalter.

Höga halter av fluorid är vanligt förekommande i bergborrade brunnar över hela landet. Intag höga halter kan medföra hälsoeffekter. Över 30 av procent av nyanlagda brunnar har halter överstiger Livsmedelsverkets som

hälsomässiga gränsvärden.

Salt grundvatten har inom vissa områden blivit ett allt vanligare problem. Grundvatten i Sverige har vanligtvis låga kloridhalter, mellan l och 30 l

vatten. Problem med höga kloridhalter förekommer emellertid i områden som tidigare har varit täckta av salt eller bräckt vatten efter den senaste nedisningen. Sådant så kallat relikt salt havsvatten finns ofta kvar i låglänta

områden, där omsättningen grundvattnet är mycket långsam. I större

av delen av det område som någon gång efter den senaste nedisningen legat under havsvatten har ungefär 10 procent av de kända brunnsvattenanalyserna visat förhöjda kloridhalter varmed avses mer än 100 mg l vatten. För Skåne är procentandelen något större. På Gotland har höga salthalter konstaterats i nästan hälften av de brunnar som undersökts och rapporterats till SGU.

De främsta problemen med salt grundvatten är smaken och korrosiviteten. Att behandla ett salt grundvatten är också dyrt. Enligt Livsmedelsverket ges

anmärkning från teknisk synpunkt om kloridhalten överstiger 100 mg

Anmärkningen föranleds av risken för korrosion. Överstiger halten 300 mg l börjar saltsmakcn ge sig till känna, vilket medför att vattnet också är mindre lämpligt som dricksvatten.

Det kan finnas flera orsaker till att salt grundvatten tränger in i brunnar. En orsak är alltför djupt borrade brunnar. Brunnar kan också genom vatten-

förande sprickor ha kontakt med djupt liggande salta grundvattenförekomst-

er. Stora sötvattenuttag i kustområden och skärgårdsöar liksom i områden med relikt salt grundvatten medför att salt grundvatten kan tränga uppåt och påverka brunnarnas vatten. I strandnära områden vid havet kan stora Vattenuttag också medföra inströmning av havsvatten till brunnarna.

Den vanligaste orsaken till att problem med saltvatten uppstår i en brunn bedöms vara brunnens tekniska utformning, dvs. främst borrdjupet och brunnens läge i förhållande till vattenförande sprickor, som bl.a. kan ha

förbindelse med djupare liggande salta grundvattenförekomster. Problemen

accentueras genom att brunnar borras allt djupare med dagens borrteknik. Problemet är väldokumenterat genom bl.a. uppgifter i SGU:s brunnsarkiv.

Saltvatteninträngning kan också bero på att uttagen av sötvatten är för stora. Det är emellertid inte nämnare belagt hur stor del av problemen med saltvattenintrångning som kan anses förorsakas av för stora sötvattenuttag. De största riskerna för denna typ av problem föreligger i områden med tät permanent- och fritidsbebyggelse längs kusterna, öar och i låglänta delar

nära stora sjöar och vattendrag i Mellansverige. Det är delvis fråga om

samma områden där problem med brist vatten i enskilda brunnar har visat sig. Farhågor för att stora sötvattenuttag kommer att medföra ökade problem med salt grundvatten i brunnar kommer allt oftare till uttryck från bl.a. berörda kommuner.

För att bli av med avloppsvatten väljs inte sällan att infiltrera det förorenade vattnet i marken i stället för att släppa ut det i ett ytvattendrag. Detta gäller

särskilt avloppsvatten från enskild bebyggelse utanför tätbebyggda områden.

En stor mängd av de enskilda hushållen och fritidsboendet infiltrerar sitt

avloppsvatten i marken och därmed till grundvattnet. En stor del de vatten-

lösliga ämnena i avloppsvattnet sprids därvid antingen till grundvattnet eller

till något ytvattendrag. Förutom de mikroorganismer förekommer i

som avloppsvattnet är det främst kväve- och i viss mån fosforföreningar sprids

som och kan påverka grundvattnet genom dessa anläggningar. Givetvis förekommer också i små mängder andra typer av föroreningar i hushållens avloppsvatten, t.ex. tungmetaller och olika organiska föroreningar. Bakterier dör oftast snabbt i marken, varför bakteriepåverkan oftast är mycket lokal.

en Det förekommer dock relativt ofta att bakterier kan påverka näraliggande brunnar.

Avloppsvattnet kan utgöra en betydande del grundvattenbildningen i

av en

grundvattenförekomst där flera infiltrationsanläggningar finns. Vid varje

brunn där ett Vattenuttag sker återförs huvuddelen av vattnet till marken i samma område såsom avloppsvatten, mer eller mindre förorenat. När

avloppsvattnet infiltreras till grundvattnet i brunnens närområde är risken stor att problem kan uppstå för det egna dricksvattnet eller för hela grundvattenförekomsten. Riskerna för påverkan ökar fler fastigheter tar vatten

som

ur samma grundvattenförekomst och samtidigt infiltrerar avloppsvattnet i

brunnarnas omedelbara närhet. Vatten är förorenat avloppsin-

som av filtration åtgärdas genom att föroreningskällan avlägsnas eventuellt i kombination med att vattnet behandlas och marken Alternativt kan

saneras. ny vattentäkt anläggas utanför det förorenade området.

Om problem med vattnets kvalitet uppkommer i hushåll med brunn är

egen

den vanligaste åtgärden att installera någon typ utrustning för vattenbe-

redning. Ca 20 procent av hushållen med Vattenförsörjning uppskattas

egen ha någon typ av beredningsutrustning för sitt vatten. Det finns marknaden olika typer av utrustningar beroende vilket vattenproblem före-

som kommer. Nedan nämns några olika typer av vattenproblem och med vilken metod de vanligen kan åtgärdas i små enskilda vattentäkter:

Sura vatten kan filtreras genom alkalisk massa. -

Järn och manganrika vatten kan oxideras och filtreras sand. - genom

Hårda vatten kan åtgärdas jonbyte.

- genom

Smittförande vatten kan beredas med hypoklorit eller ultraviolett ljus. -

Nitratrika vatten kan i viss utsträckning beredas med jonbyte. -

Fluoridrika vatten kan beredas med jonbyte eller omvänd - osmos.

Kloridrika vatten kan beredas genom omvänd osmos. När det gäller -

problem med saltvatteninträngning grund av för stora sötvattenuttag

är beredning av det salthaltiga vatten som tas ur brunnarna dock inte

någon lämplig åtgärd eftersom den kan medföra ökade uttag som

ytterligare förvärrar problemen.

2.2.3 Problem med vattenbrist

Brist på grundvatten vid enskild Vattenförsörjning kan i och för sig sägas

föreligga både då den vattemnängd som kan utvinnas ur en eller flera brunn-

ar är för liten för att tillgodose fastighetens eller fastigheternas mera ele-

mentära vattenbehov och då vattnets kvalitet är så dålig att vattnet inte kan användas som dricksvatten. Problemen har dock i allmänhet olika orsaker

och lösningarna skiljer sig också normalt från varandra. Utredningen har

därför valt att behandla problemen åtskilda. I det föregående har därvid kortfattat berörts några av de viktigaste problemen som rör vattenkvaliteten i samband med enskild Vattenförsörjning. Generellt kan den bedömningen göras att problemet att vattnet i enskilda brunnar har dålig kvalitet är vanligare och större än problemet att vattnet i brunnarna inte räcker.

I vissa regioner kan dock problemen med egentlig vattenbrist vara betydande, i varje fall lokalt. Problemen kan i vissa områden också

sammanfalla det sättet att ett hårt utnyttjande av begränsade grundvatten-

förekomster kan leda till att man når eller utnyttjar vattenförande lager där vattnet är av sämre kvalitet. I de områden där saltvatteninträngning är vanligt förekommande kan man således säga att det ofta föreligger såväl ett

kvalitetsproblem som ett kvantitetsproblem.

Egentlig brist vatten föreligger när en brunn sinar eller tillrinningen är för liten. Orsaken till detta kan vara att markområden dräneras vid t.ex. vägbyggen, dikningsföretag m.m., att en brunn tar vattnet från en annan brunn, att man är inne i en period med ingen eller endast liten grundvattenbildning eller att man tar ut mer vatten än vad som rinner till.

Den dominerande orsaken till vattenbrist bedöms vara naturliga variationer

i grundvattenbildningen. Att brunn sinar i period med ingen eller

en en endast liten grundvattenbildning är vanligt främst när det gäller brunnar som

utnyttjar ytliga och små grundvattenförekomster, vanligen grävda brunnar.

Man har då helt enkelt använt vatten än vad funnits i den för mer som brunnen åtkomliga grundvattenförekomsten. Det är i detta fall ofta brunnen

i sig själv som utgör begränsningen, inte brist mängden grundvatten i

området. Problemet angrips vanligen nyanläggning brunn.

genom av

Orsaken till att en brunn sinar för att tar ut vatten än rinner man mer som

till kan också vara att brunnskapaciteten är för liten. Brunnskapaciteten är

beroende av markens porositet eller sprickvolym. Dessa faktorer reglerar

den möjliga tillrinningen. I berggrund kan med s.k. högtrycksspolning

man

eller sprängning öka tillrinningen att vidgar sprickor eller når

genom man nya vattenförande sprickor. I jordlager kan förbättringar göras brunnsutav

formningen för att öka tillrinningen.

I de nu berörda fallen kan vattenbristen inte sägas bero att den grundvattenförekomst som i och för sig är tillgänglig för fastigheten eller fastigheterna inte skulle räcka. Problemet är i stället att brunnens utformning, djup eller placering är sådan att det inte går att utnyttja grundvattenförekomsten. Inom flera områden i Sverige, främst vid kusterna

upplever

man emellertid att en verklig brist på grundvatten föreligger. Huruvida bristen faktiskt beror att den grundvattenförekomst skulle som vara möjlig att utnyttja är för liten finns det dock i allmänhet inte närmare utredningar om. Det anses därför svårt att göra samlad bedömning hur en av omfattande de områden är där verklig vattenbrist föreligger i den en meningen att de grundvattenförekomster skulle möjliga att utnyttja som vara inte räcker för att täcka behoven för dem bor i respektive område. som

Översiktliga vattenbalansberäkningar och uppskattningar av grundvatten-

förekomsters storlek visar dock att det finns åtskilliga områden med enskild

Vattenförsörjning och relativt tät bebyggelse där grundvattenförekomsterna

är så begränsade att en verklig bristsituation föreligger.

Faktorer som kan leda till att bristsituation uppkommer är dels en att

grundvattenförekomsterna är begränsade grund av markbeskaffenheten

och att det område inom vilket nybildning kan ske har liten yta, dels att

nybildningen av grundvatten är begränsad grund av klimatförhållandena,

dels att vattenförbrukningen är stor grund relativt tät bebyggelse

av m.m. Risken för att bristsituationer ska kunna uppstå är givetvis större i områden där ovannämnda faktorer samverkar.

I Sveriges östra delar är nederbördsmängderna förhållandevis små 600

mmår i jämförelse med övriga Sverige ca 700-1200 mmär. Detta

innebär också sämre förutsättningar för grundvattenbildning i de östligaste

landskapen, särskilt i kustområdena.

De geologiska miljöer från vilka grundvatten utvinns för enskild Vattenförsörjning är främst berggrund och morän. Moränerna kan generellt sägas ge sämre möjligheter för en säker grundvattenförsörjning såväl kvantitativt som kvalitativt. En mycket stor del brunnarna för enskild Vattenförsörjning

anläggs därför i berggrunden. Områden med små grundvattenförekomster

i berggrunden är därför också områden där särskild risk för brist

grundvatten för enskild Vattenförsörjning kan föreligga. Sådana områden

finns främst i Upplands, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands,

Göteborgs och Bohus och Blekinge län.

I kommuner inom nämnda regioner där det finns stor andel bebyggelse

nu med enskild Vattenförsörjning och ett stort fritidsboende föreligger särskilt stor risk för brist på vatten för enskild Vattenförsörjning i vissa områden. Situationer med brist på grundvatten för enskild Vattenförsörjning bedöms dock endast kunna uppstå i begränsade områden inom kommunerna. Risken bedöms vara särskilt stor där tät permanent- eller fritidsbebyggelse före-

ligger. Sammanfattningsvis bedöms att risken för brist grundvatten för

enskild Vattenförsörjning finns lokalt främst längs Våra kuster och skärgårdsöar i allmänhet och därvid särskilt i de i det föregående stycket nämnda länen samt på Gotland och Öland.

3¶Reglering av enskilda grundvattenuttag

3.1¶Inledning

Av den tidigare redovisningen framgår att det finns vad

åtskilliga problem

gäller den enskilda vattenförsörjningen. De vanligaste och viktigaste

av dessa problem anses vara sådana berör brister i vattnets kvalitet. Till som

övervägande del är problem av detta slag möjliga att lösa tekniska

genom åtgärder inom fastigheten. Svårigheterna består bl.a. i den enskilde att fastighetsägaren ofta har dåliga kunskaper både de brister kan om som föreligga och om vilka lösningar som finns. Genom att samhällets roll är begränsad när det gäller den enskilda vattenförsörjningen och de genom att närmast berörda myndigheterna har små har den enskilde ofta svårt resurser att få det bistånd han sig behöva. Kostnaderna för de insatser anser som

berörda branschföretag erbjuder kan uppfattas höga särskilt det

som som kan vara svårt att få säkra besked vilka åtgärder är de bästa. om som

Även vattenbrist i enskilda brunnar

om generellt är ett mindre problem än

att vattnet är av dålig kvalitet kan vattenbrist ändock lokalt fråga vara en av stor betydelse. Också i dessa fall kan den enskilde fastighetsägarens

bristande kunskap, myndigheternas begränsade och kostnaderna

ansvar utgöra hinder mot att problemen hanteras på effektivt sätt. Som nämnts ett i det föregående kan det också när vattenbrist i brunn

uppstått en vara

brister i utrustning eller brunnens placering, utformning och underhåll som är den egentliga orsaken till att brunnen inte tillräckliga vattenmängder. ger Sedan de fall således kan lösas tekniska den enskilda

som genom åtgärder på

fastigheten skilts ut återstår de situationer då verklig brist kan en vatten sägas föreligga inom ett område och då reglering en av vattenuttagen ur områdets grundvattenförekomst därför är åtgärd kan bli aktuell. Det en som är därmed fråga om situationer kännetecknas bl.a. som av att samma problem berör flera fastigheter och att det därför är naturligt att gemensam-

ma lösningar övervägs.

Också i de situationer då risk för saltvatteninträngning föreligger är en reglering av uttagen en åtgärd som i många fall kan behöva övervägas. Även i dessa fall kan tekniska inte åtgärder sällan lösa problemen. Inom framför allt vissa kust- och skärgårdsområden med tätare bebyggelse kan

emellertid de totala uttagen överstiga den mängd sötvatten som kan utvinnas ur grundvattenförekomsten. Följden av de alltför stora uttagen kan i dessa områden bli, inte att vattnet i brunnarna tar slut, utan att det blir salt. Eftersom de åtgärder som kan behöva övervägas vid risk för saltvatteninträngning således till en del sammanfaller med dem som är aktuella vid en egentlig vattenbrist finns skäl att behandla dessa två problem i ett samman-

hang.

Utredningen kommer i detta delbetänkande att i avsnitt 3.4 redovisa sina

överväganden och förslag vad gäller de problem i samband med den

enskilda vattenförsörjningen där en reglering av vattenuttagen inom ett område är den åtgärd närmast kan aktuell. I sitt fortsatta arbete

som vara kommer utredningen därefter att återkomma till vissa andra frågor som rör

den enskilda vattenförsörjningen.

Eftersom grundvattenförhållanden ofta är komplicerade och bedömningar

vad gäller effekterna uttag m.m. svåra att göra krävs normalt s.k.

hydrogeologiska undersökningar underlag för ställningstaganden. I

som avsnitt 3.2 berörs vissa frågor kan behöva klarläggas genom sådana

som

undersökningar. Redovisningen grundas den rapport av SGU som utgör

bilaga 2 till detta delbetänkande. Redovisningen och rapporten gör inte

anspråk att vara en fullständig beskrivning eller en närmare bedömning

tillgängliga undersökningsmetoder utan syftar främst till att ge en

uppfattning undersökningsbehov, metoder och kostnader samt de

svårigheter som kan föreligga i sammanhanget.

Frågor rörande uttag av grundvatten i samband med enskild vattenför-

sörjning berörs lagstiftning inom flera områden. Till de viktigaste lagarna

i sammanhanget hör vattenlagen 1983:291, hälsoskyddslagen 1982: 180,

plan- och bygglagen 1987: 10 samt anläggningslagen 1973: 1149.

Utredningen lämnar i avsnitt 3.3 kort redovisning för de bestämmelser

en i gällande rätt som är av störst intresse i detta sammanhang.

3.2¶Hydrogeologiska undersökningsmetoder

3.2. 1 Behovet undersökningar

När vattenförsörjningen i ett område med enskilda brunnar framstår som hotad på grund risk för vattenbrist eller

av saltvatteninträngning är det

viktigt att problemets art och närmare omfattning klarläggs och de

att tänkbara orsakerna analyseras. Först därefter är det i allmänhet

meningsfullt

att diskutera olika möjliga lösningar. Väsentligt är bl.a. de fall kan att som lösas med kanske relativt enkla och billiga åtgärder den fastigheten egna identifieras innan mer kostsamma undersökningar och startas gemensamma åtgärder för ett helt område övervägs. För skall kunna konstatera att man att det är storleken vissa enskilda Vattenuttag eller de totala uttagen inom ett område har skapat eller riskerar skapa problem för brunnar som att i området krävs i allmänhet hydrogeologisk undersökning för en att närmare

klarlägga problemen och ange lösningarna.

Av grundläggande betydelse för att det skall bedöma vilka närmare att problem som föreligger vid en förmodad brist grundvatten och vilka

lösningar som är tänkbara är att man har kunskap dels nybildningen

om av grundvatten inom det aktuella området, dels förutsättningarna för avrinning och magasinering grundvattnet, dels också vattenbehovet inom området. av

Klimatiska faktorer såsom temperatur, nederbörd och

avdunstning är

avgörande för grundvattnets nybildning. För att kunna beräkna nybildningen för ett område behöver därför kunskap dessa faktorer med bl.a. man om uppgifter om variationer under året och mellan år med olika väderför-

hållanden. Viktiga grundvattenbildningsperioder är vid snösmältning och

höstregn. Under vår och då växter del sommar suger upp en stor av nederbörden och avdunstningen är hög sker ingen eller endast liten

nybildning av grundvatten. Nybildningen och därmed också grundvatten-

volymerna eller grundvattenförekomsternas fyllnadsgrad kan således variera

såväl under längre perioder säsongsvis.

som

Genom att en grundvattenförekomst fylls den del nederbörden genom av

som kan bilda grundvatten sker också kontinuerlig avrinning från

en grundvattenförekomsten. På så sätt är grundvattnet i ständig rörelse från där det infiltrerar till där det läcker ut i bäckar, åar, sjöar eller i havet. Hur vattnet transporteras och rör sig i marken är beroende topografiska och av

geologiska förhållanden som behöver klarläggas. Grundvattnets omsättningstid varierar avsevärt från några timmar till tusentals år. Förändringarna i

grundvattnets volym registreras genom grundvattennivåernas förändringar.

Grundvattennivåförändringarna är således ett relativt mått förändringar

i grundvattnets volym. För att få ett mått den verkliga vattenvolymen

inom ett område måste också ha kännedom om jordlagrens eller

man berggrundens effektiva porositet. Den varierar från t.ex. 0,01 procent

senare i urberg till cirka 40 procent i en grusavlagring. Också nu berörda förhållanden behöver beräknas.

Grundvattenvolymerna kan också påverkas av människan antingen genom

uttag av grundvatten via brunnar eller genom åtgärder som påverkar avrinningen, t.ex. dikning eller avledning av dagvatten från asfalterade ytor

Är uttaget grundvatten större än vad nybildas till grundvat-

m.m. av som en tenförekomst kommer fortgående sänkning grundvattennivân att ske,

en av

dvs. volymen grundvatten i grundvattenförekomsten kommer kontinuerligt

minska. Även uttaget är mindre än vad nybildas i grundvatatt om som en tenförekomst ger det ändå upphov till en lokal avsänkning av grundvatten-

ytan inom grundvattenförekomsten. Sker uttaget grundvatten via en brunn

av kallas sådan avsänkning brunnens sänktratt. Sänktrattens utbredning

en kallas brunnens influensområde. Ju större uttaget är desto större blir influensområdet. Inom brunnens influensområde sker en grundvattenströmning mot uttagspunkten, dvs. mot brunnen. Hur influensområdet kommer att ut är beroende markens uppbyggnad, dvs. de geologiska

se förhållandena. Dessa varierar vanligtvis i både horisontell och vertikal led. Att säkert fastställa brunns influensområde är därför oftast svårt utan

en närmare undersökningar. Särskilt svårt är det att ange eller bedöma influensområdet i berggrund då influensområdet styrs av berggrundens

spricksystem. Om flera brunnar ligger i grundvattenförekomst och

samma deras influensområden påverkar varandra kompliceras bilden ytterligare.

Ett stort grundvattenuttag kan förutom till konflikter mellan brunnsägare leda till minskad grundvattenvolym och därmed till minskat flöde till ytvattendrag med risk för andra konflikter följd. Stora uttag kan också

som leda till kvalitetsförändringar dels att naturliga kemiska förhållanden

genom störs uttaget och de variationer i grundvattenytan, som uttaget förorsakar,

av dels att brunnens influensområde når områden där grundvattnet

genom förorenats t.ex. avloppsinfiltration. Vidare kan uttagen leda till sänkning

av det hydrostatiska trycket med åtföljande risk för och

marksättningar

skador på t.ex. byggnader eller höjning saltvattengränsen.

På samma sätt som en grundvattenförekomst påverkas grundvat-

av uttag av ten ur brunnar sker en påverkan vid bortledning grundvatten via av

dikningsföretag. Dikningar har en stor ytmässig utbredning medan brunn

är anlagd på en avgränsad plats. Dikningen berör endast den ytligare delen

av grundvattenförekomsten medan en brunn påverkar densamma ned till

större djup. Ett dikningsföretag kan sin ytmässigt genom stora utbredning

dränera avsevärda mängder vatten kort tid. Särskild betydelse har diken i perioder med stor grundvattenbildning, t.ex. vid snösmältning eller omfattande höstregn. Dikena avleder då stora mängder vatten som annars

kunnat bilda grundvatten. På exempelvis Gotland och Öland har

stora kanaler med anslutande mindre diken anlagts för att öka arealen jordbruksmark eller för att utnyttja jordbruksmarken effektivare. De kanalerna stora är grävda genom jordlagren och oftast nedsprängda bit i den övre delen en

av berggrunden. En stor del av det tillgängliga grundvattnet återfinns just

i den övre uppspruckna delen berggrunden. Ju effektivare denna del av av berget dräneras desto mindre tillgång till sött vatten kommer att finnas för

t.ex. sommarperioden.

Även allmänt kan beskriva effekterna om man av stora Vattenuttag eller av bortledning av grundvatten kan det vara svårt att definiera en gräns där man

kan säga att överuttag föreligger. Överuttag kan definitivt föreligga

anses

om uttagen av grundvatten är större än den genomsnittliga årsvisa nybild-

ningen av grundvatten för den aktuella grundvattenförekomsten. I detta fall

är risken för konflikter av olika typer uppenbar. Om är

grundvattenuttagen

större än den periodvisa grundvattenbildningen, t.ex. för sommarmånaderna, kan problem uppstå periodvis i form t.ex. sinande brunnar, saltvattenav påverkan m.m under senare delen av sommaren. Om problem uppstått är det dock inte alltid klart att de beror vad kan betecknas som som överuttag. Problem kan inte alltid hänföras till mängden vatten som tas ut. Problemet kan t.ex. också vara en felaktigt utförd brunnsanläggning. Detta bedöms som vanligt t.ex. vid saltvatteninträngning beroende på brunnen att borrats för djup. För att det skall gå att med någon grad säkerhet bedöma av att ett konstaterat problem på en fastighet beror för stora uttag i närområdet krävs i allmänhet att vissa undersökningar genomförs. Eftersom sambanden ofta kan mycket komplicerade kan det dock så vara vara att osäkerheten kvarstår också när undersökningar genomförts.

Förutom det undersökningsbehov som föreligger när problem redan

uppkommit finns naturligtvis ett behov av tillförlitligt underlag inför beslut

om ny bebyggelse eller nya vattenförsörjningsanläggningar. De närmare

behoven av förundersökningar är varierande bl.a. beroende på hur stora vattenbehoven är och vilken typ av grundvattenförekomst som avses bli utnyttjad. I sommarstugeomrâden och andra områden där många brunnar kan behöva anläggas i ett mycket begränsat område, kan man göra

hydrogeologiska bedömningar baserade vattenbalansberäkningar och be-

räkningar tillgängliga grundvattenförekomster. Det är viktigt att sådana

beräkningar görs innan ett område byggs ut eller när det gäller att avgöra

tillåtligheten att ett område eller enskilda fastigheter omvandlas från

av fritidsboende till pennanentboende, vilket regelmässigt innebär ökade Vattenuttag.

3.2.2¶Allmänt om hydrogeologiska undersökningsmetoder

Syftet med hydrogeologisk undersökning är att undersöka en grundvat-

en tenförekomst, såväl vad avser kvantitet som kvalitet. Generellt kan sägas att valet metoder beror på vattenbehovets storlek och på de geologiska

förutsättningarna på platsen samt eventuellt tillgängligt material från

tidigare gjorda undersökningar i form av kartor, rapporter, uppgifter om

befintliga brunnar och vattenanalyser m.m. Olika tillvägagångssätt tillämpas

beroende på att utnyttja grundvatten i lösa jordlager såsom

om man avser sand- och grusavlagringar, i det kristallina urberget, dvs. i gnejs och granit, eller i lagrade sedimentära bergarter såsom t.ex. sandsten och kalksten.

Vanligen inleds hydrogeologisk undersökning med en inventering av

tidigare rapporter samt tillgängligt kartmaterial, såväl vanliga topografiska

kartor hydrogeologiska, jordartsgeologiska, berggrundsgeologiska och

som

geofysiska kartor. I inledningsfasen av en hydrogeologisk undersökning

ingår även sökning data i SGU:s brunnsarkiv brunnar i området och

av om

vanligen även kompletterande inventering av brunnar i fält. När befintliga

data sammanställts kan nödvändiga, kompletterande undersökningar vidtas.

För att klarlägga uttag grundvatten bäst kan ske inom ett visst

var av

område utnyttjas vanligen olika geofysiska undersökningsmetoder. Dessa

metoder bygger på att större mängder grundvatten i regel förekommer i

särskilda strukturer i jord och i berg. Dessa strukturer har fysiska egenska-

skiljer sig från omgivande geologiska bildningar på ett mer eller

per som

mindre markant sätt. De vanligen använda geofysiska metoderna

utnyttjar

variationer i följande egenskaper: morfologiska, elektriska, magnetiska,

seismiska och gravimetriska.

De geofysiska undersökningarna syftar i första hand till information att ge om sådana förhållanden på djupet, i och

nere jordlagren berggrunden, som

inte kan iakttas från markytan. Med de geofysiska metoderna får man information förhållanden flera platser eller över område om ett större på ett mer tids- och kostnadseffektivt sätt än utföra antal genom att ett stort

borrningar. De geofysiska mätningarna ligger till grund för val av platser

för olika borrningsarbeten. För att sedan nämnare fastställa

grundvatten-

volymerna i t.ex. en isälvsavlagring, grusås, utförs en sonderingsborrningar

samt borrningar för observationsbrunnar och produktionsbrunnar.

Vid sonderingsborrningarna fastställs hur jordarterna är lagrade varandra. Man bestämmer exakt vilka djup olika sand- och förekommer,

gruslager

hur mäktiga de är och hur komstorleksfördelningen är. Dessa

uppgifter

ligger till grund för bedömningar brunnar för observation

var av grundvat-

tennivâer skall placeras samt produktionsbrunnar skall och hur

var anläggas

de skall konstrueras.

Av de olika förundersökningsmetoderna kan man säga att provpumpningar

är de viktigaste, i den meningen att det är först när sådana och

genomförts

utvärderats, kan säker på storleken, kvaliteten och tillförlitsom man vara

ligheten hos en grundvattenförekomst. Provpumpningar kan genomföras på

olika sätt beroende på hur stora ekonomiska eller andra värden berörs, som hur stora grundvattenuttagen skall bli, vilken

typ av grundvattenförekomst

som skall utnyttjas och dess storlek, risken för påverkan

kringliggande

befintliga brunnar, risken för kvalitetsförändring med tiden samt årstids-

variationer i tillgången på grundvatten.

3.2.3¶Hydrogeologiska bedömningar i samband med enskild

Vattenförsörjning

Variationer i tillvägagångssätt och i val metoder förekommer beroende av både på lokala förutsättningar och på utför undersökningen. De vem som metoder som oftast kan bli aktuella för hydrogeologiska bedömningar av möjligheterna till enskilda Vattenuttag kan grovt indelas i tre ambitionsnivåer

vad gäller noggrannhet, tillförlitlighet och kostnad.

Den första nivån innebär studier av tillgängliga hydrogeologiska och geologiska kartor samt uppgifter från SGU:s brunnsarkiv och eventuellt

av andra arkiv och databaser t.ex. kommunala. Den andra nivån innebär

komplettering med vattenbalansberäkningar och beräkningar av tillgängliga

grundvattenmagasin. Den tredje nivån innebär därutöver översiktliga under-

sökningar frågor gäller vattenkvaliteten samt provpumpningar med

av som utvärderingar. Nivå ett innefattar endast skrivbordsarbete med studier av

kartor och sammanställning av uppgifter från befintliga arkiv och databaser

medan den andra nivån även innefattar visst beräkningsarbete och besiktning i fält och den tredje ytterligare arbeten i fält samt provpumpningar med

utvärderingar.

Hydrogeologiska bedömningar i nivå ett kan med ledning av bl.a. hydrogeo-

logiska kartor information de vattenvolymer som allmänt kan vara

ge om möjliga att utvinna från t.ex. brunnar i berggrunden i området eller från en viss sand- och grusavlagring. Vidare bör information kunna erhållas om det i trakten i stort är eller inte är risk för salt grundvatten eller grundvatten med höga fluorhalter. Från SGU:s och eventuellt andra förekommande arkiv och databaser kan information erhållas hur mycket vatten de närmast

kringliggande, registrerade brunnarna ger och i vissa fall även uppgifter om

vattenkvaliteten. Bedömningarna i nivå ett bör kunna ge sådan information att man kan avgöra om det över huvud taget föreligger några möjligheter att erhålla de grundvattenmängder önskas. De kan även peka eventuellt

som förekommande risker beträffande vissa kvalitetsfrågor.

Volymen grundvatten som kan tas ut i ett område begränsas i första hand

två faktorer. Den är den mängd grundvatten som nybildas i området av ena och den andra är förutsättningarna för att detta grundvatten skall kunna magasineras i området. I nivå två utvidgas arbets- och kostnadsinsatserna med konkreta beräkningar vattenbalansen och volymerna hos de inom

området tillgängliga grundvattenförekomstema. Beräkningarna skall då

kunna visa dels grundvattenbildningen i sig skulle kunna räcka till för

berörda fastigheter, dels tillräckliga vattenvolymer kan magasineras i

om området för att förse tomterna med vatten också under t.ex. sommannåna-

der med låg nybildning.

I nivå tre utvidgas arbets- och kostnadsinsatserna ytterligare med arbeten i fält syftar till att samla in data gäller just det aktuella området och

som som den eller de brunnar skall utnyttjas för vattenförsörjningen och som kan

som

ge ett så bra beslutsunderlag som möjligt inom rimliga kostnadsramar. Det kan röra sig om provtagning och analys vatten från brunnar för vilka av data saknas, studier tidsmässiga variationer grundvattenkvaliteten, av av

mätning av grundvattennivåer, geofysiska mätningar för t.ex. bedömning av

risken för salt grundvatten. Det kan också röra sig korta om provpump-

ningar genomförda vid ett visst tillfälle till grund för bedömningar hur

av situationen skulle i slutet under ett torrår. vara av sommaren

För att belysa hur översiktlig vattenbalansberäkning kan göras och

betydelsen av att vatten kan magasineras inom området kan följande

räkneexempel göras. Exemplet avser en större ö i Stockholm skärgård med

dåliga förutsättningar för grundvattenbildning, tät berggrund och tunt

jordlager. Den del av nederbörden kan bilda grundvatten kan för ett som sådant område uppskattas till 75 mmår. Detta

ger en grundvattenbildning

inom l ha 10 000 m2 på 750 m3år. Den genomsnittliga vattenanvändningen per person antas vara 200 ldygn vid pennanentboende eller motsvarande 73 m3år. För fritidsboende motsvarande antas vattenan-

vändning vara drygt 80 ldygn eller ungefär 5 m3 år vattenanvändningen

om sker 60 dagar om året. Nybildningen grundvatten l ha skulle i detta av räkneexempel räcka till cirka 10 personers vattenanvändning vid permanentboende. Omräknat skulle familj 4 vid pennanentboende med en om personer normal vattenanvändning behöva cirka 4 000 m2 markyta för erhålla att

tillräcklig grundvattenbildning för sitt behov.

Eftersom vattenbehoven grund ökat fritidsboende är högre under av

sommarmånaderna är vattemnagasineringen stor betydelse. För

av att

beräkna den magasinerade vattenvolymen under sådan period, exempelvis

månaderna juni och juli, kan följande antaganden göras. Antagandena

grundar sig mindre gynnsamma förhållanden som i exemplet ovan men är inte orealistiska för Stockholms skärgård. I berget antas det söta

grundvattnet kunna utnyttjas ned till 40 meters djup och berget ha

en sprickvolym, dvs. magasinsvolym, om 0,05 procent. För ett område på l ha kan den magasinerade vattenvolymen därmed antas uppgå till 200 m3. Eftersom nybildningen kan i stort sett obefintlig under denna period är vara man helt hänvisad till det vatten som magasinerats. Sannolikt är att endast halva den angivna volymen kan utnyttjas praktiska och tekniska skäl. För av fritidsboende skulle vattnet då räcka till 20 vattenanvändning ca personers under de två sommarmånaderna. Omräknat skulle fritidsboende familj en

om 4 personer med normal vattenanvändning behöva 2 000 m2 markyta

för att grundvattenvolymen skulle vara tillräcklig för familjens vattenbehov.

I Stockholms skärgård varierar fastigheternas tomtareal normalt mellan 700 m2 och 2 000 m2. Mer än fem fritidsfastigheter inom l ha skulle, under ovan angivna antaganden, sannolikt innebära att det uppstod brist vatten. En tätare koncentration av bebyggelse torde inte vara ovanlig i Stockholms

skärgård. Beräkningarna ovan är genomsnittsberäkningar och tar därför inte

hänsyn till de faktiska förhållandena olika fastigheter. För en specifik

fastighet kan därför förutsättningarna för grundvattenbildning bättre

vara eller sämre än vad som framgår av exemplen.

3.2.4 Kostnader för olika hydrogeologiska bedömningar

Det är svårt att närmare ange kostnader för olika hydrogeologiska bedömningar. Kostnadsnivåema för undersökningar avseende ett område av 10-200 hektars storlek med de i det föregående skisserade olika ambitionsnivåema har av SGU översiktligt uppskattats följande sätt. Ambitionsnivå ett, dvs.

studier av tillgängliga hydrogeologiska och geologiska kartor samt av

uppgifter från SGU:s brunnsarkiv samt andra arkiv och databaser, kräver 2-4 arbetsdagar vilket motsvarar en kostnad på mellan l0 000 och 20 000 kronor. Ambitionsnivå två med vattenbalansberäkningar och beräkningar av

tillgängliga grundvattenmagasin kräver 5-10 arbetsdagar. Kostnadsmässigt

motsvarar det mellan 25 000 och 50 000 kronor. Ambitionsnivå tre med

undersökningar som gäller Vattenkvalitet samt provpumpningar med

hydrauliska beräkningar kräver lO-15 arbetsdagar vilket innebär mellan 50 000 och 75 000 kronor. Härtill kommer kostnader för direkta arbetsinsatser för t.ex. brunnsborrning. Ovan angivna kostnader inkluderar inte mervärdeskatt.

3.3¶Gällande lagstiftning

Vattenlagen

Vattenlagen år tillämplig på vattenföretag och vattenanläggningar. I lagen

finns också bestämmelser om skydd för vattenförsörjningen. Med vatten-

företag enligt l kap. 3 § vattenlagen bl.a. byggnadsåtgärder i

avses vattenområden samt åtgärder för att bortleda yt- eller grundvatten. Vattenan-

läggning är en anläggning som har tillkommit ett vattenföretag med

genom

till anläggningen hörande manöveranordningar. Med vattentäkt i avses lagen

bortledande av yt- eller grundvatten för vattenförsörjning,

värrneutvinning

eller bevattning.

För att få utföra ett vattenföretag skall företagaren ha rådighet över

vattnet inom det område där företaget skall utföras. Var och råder 2

en enligt kap.

2 § vattenlagen över det vatten finns inom hans fastighet.

som Rådighet

över fastighets vatten kan också tillkomma någon till följd upplåtelse av av

fastighetsägaren. Även den vill utföra vissa har som företag enligt 2 kap.

4 och 5 sådan rådighet. Detta gäller bl.a. i fråga den vill utföra om som en vattentäkt för allmän vattenförsörjning, allmän eller

värmeförsörjning

bevattning.

Ett vattenföretag får i princip inte utföras tillstånd. Från denna utan

huvudregel finns undantag. Grundprincipen är därvid enligt 4 kap. 2 §

vattenlagen att endast vattenföretag som uppenbart inte skadar allmänna eller enskilda intressen undantas från tillståndsplikten. Det är företagaren som måste visa att det är uppenbart att företaget inte medför någon skada. I 4 kap. 1 a § 1 vattenlagen anges uttryckligen att tillstånd inte krävs i vissa fall. Detta gäller bl.a. i fråga vattentäkt för eller tvåfamiljsfastigom en en-

hets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning.

Till jordbruksfastighets räknas inte en husbehovsförbrukning av vatten

vatten som används för jordbruksbevattning prop. 198182: 130 431. Var s. och en som vill bevattna inom jordbruksfastighet i ett område där en vattentillgången är knapp är skyldig att söka tillstånd till vattentäkt prop. 198182: 130 168, dvs. vattenföretaget kan då inte sådant s. anses vara som

avses i 4 kap. 2 § vattenlagen.

Om ansökningar tillstånd till skilda vattenföretag prövas och

om samtidigt

företagen på grund av att de berör samma vattentillgång eller någon

av annan orsak inte kan utföras vid sidan varandra i enlighet med av an-

sökningarna samt någon samfällighet enligt vattenlagen inte bildas, skall

enligt 3 kap. 8 § vattenlagen företagen möjligt jämkas så att de kan

om komma till stånd utan väsentligt förfång för någon dem. Om sådan av en jämkning inte kan göras, skall företräde det företag från allmän ges som eller enskild synpunkt kan antas medföra störst fördel.

I 5-7 kap. vattenlagen finns exempel former för samverkan mellan fastig-

heter i fråga markavvattning, bevattning och vattenreglering. Sam-

om verkansformerna förutsätter att deltagande vattenföretag är tillståndspliktiga.

Frågor tillstånd till andra vattenföretag än markavvattningsföretag, vilka

vid förrättning, prövas vattendomstolen. En dom tillstånd till

prövas av om

ett vattenföretag kan omprövas enligt bestämmelserna i 15 kap. vattenlagen

för tillgodose allmänna intressen, t.ex. hälsoskyddet. Ansökan om sådan

att

prövning görs Kammarkollegiet, är den myndighet som bevakar

av som allmänna intressen i vattenmål. Ett tillstånd till vattentäkt får omprövas av vattendomstolen även på ansökan den driver eller vill driva en

av som vattentäkt är beroende vattentillgång. Vid en sådan

som av samma

omprövning kan angivna bestämmelser i 3 kap. 8 § vattenlagen

ovan

tillämpas.

Tillsynen över vattenföretag och vattenanläggningar utövas av länsstyrelsen

enligt bestämmelser i 18 kap. vattenlagen. Om någon utför ett vattenföretag

att ha nödvändigt tillstånd till det, får länsstyrelsen enligt 21 kap. 3 §

utan vattenlagen vid vite förelägga honom att vidta rättelse.

Bestämmelser skydd för vattenförsörjningen finns i 19 kap. vattenlagen.

om Enligt den allmänna aktsamhetsregeln i 19 kap. 1 § är alla vill bedriva

som sådan verksamhet eller utföra sådana åtgärder kan skada en yt- eller

som

grundvattentillgång utnyttjas eller kan komma att utnyttjas för

som vattentäkt skyldiga att vidta de anordningar, tåla de begränsningar av

verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan

fordras för att förebygga eller avhjälpa skadan. Länsstyrelsen kan vid vite

förelägga företagare att iaktta den allmänna aktsamhetsregeln. Länsstyrel-

kan vidare enligt l9 kap. 2 § förordna behövligt Skyddsområde för sen om

vattentäkt, s.k. vattenskyddsomrâde. Därvid skall länsstyrelsen föreskriva en

de inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom vattenskyddsom-

rådet behövs för att tillgodose syftet med området. Föreskrifter som

som innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras eller att annans mark i får endast meddelas ansökan kommun eller den i

tas anspråk av

intresse vattenskyddsområdet fastställs. Om sådana föreskrifter vars meddelas har fastighetsägarna och innehavare av särskild rätt till fastighet enligt 19 kap. 7 § rätt till ersättning för skadan. Om synnerliga men uppkommer vid användningen fastigheten, skall den lösas om ägaren begär

av det.

I 2 kap. 9 § vattenlagen finns särskild regel för fall

en av allvarlig

vattenbrist, som orsakas torka eller jämförlig omständighet. I av annan ett sådant fall är den utövar ett vattenföretag eller råder över vattentillsom en

gång skyldig att avstå det vatten är oundgängligen nödvändigt för den

som allmänna vattenförsörjningen eller för något annat allmänt behov. Denna skyldighet gäller oavsett om verksamheten är tillståndspliktig eller ej. Den som avstår vatten är berättigad till ersättning för den skada han härigenom

lider. Länsstyrelsen får vid vite förelägga företagaren eller rådighetshavaren

att iaktta sin skyldighet. Avsikten med bestämmelsen är i första hand att tillfälligt säkerställa den allmänna vattenförsörjningen i katastrotliknande en situation. Även andra allmänna ändamål än kan till-

Vattenförsörjning

godoses. Bestämmelsen skall t.ex. kunna tillämpas när det vid hotande missväxt behövs vatten för att tillgodose jordbrukets behov vatten. Vid av en tillfällig grundvattensänkning skall bestämmelsen också kunna användas

om det är angeläget att till skydd för bebyggelse bibehålla grundvattennivån

på viss höjd prop. 1981822130 s. 410.

I 22 kap. 7 § vattenlagen finns bestämmelser fördelning vatten när om av flera fastigheter är beroende grundvattentäkt för sin husbehovsav samma förbrukning. Vattnet skall då fördelas mellan fastigheterna efter vad är som skäligt om fastigheternas behov inte kan täckas helt. En fastighet fär därvid inte berövas vatten vartill den med hänsyn till läge och naturlig beskaffenhet, äldre bebyggelse eller andra omständigheter bör ha företräde. anses Fördelningen får jämkas vid ändrade förhållanden. Tvister fördelning om enligt denna paragraf prövas av vattendomstolen efter ansökan stämning. om

Hälsoskyddslagen

Hälsoskyddslagen är en s.k. ramlag och innehåller endast ett fåtal materiella föreskrifter om hälsoskyddet. Meningen är att ytterligare föreskrifter till skydd mot sanitära olägenheter skall meddelas dels regeringen, dels med av

regeringens bemyndigande av kommunerna.

I l § hälsoskyddslagen definieras begreppet hälsoskydd. Med begreppet

förstås åtgärder som har till syfte att förhindra att Sanitär olägenhet

uppkommer eller att undanröja en sådan olägenhet. Med sanitär olägenhet

avses alla former av störningar som kan ha skadlig inverkan en människas hälsa. Bedömningen skall göras på hygieniska och medicinska grunder. Dock skall inte alla störningar kan skadliga för som vara

[

människans hälsa betraktas som sanitär olägenhet. Störningar som är ringa eller helt tillfälliga faller utanför definitionen. Frågan huruvida en störning skall vara ringa eller är beroende av hur människor i allmänhet uppfattar

störningen. Helt tillfälliga störningar skall inte räknas som sanitär olägenhet.

Detta innebär att en störning måste ha en viss varaktighet för att anses som sanitär olägenhet. Hit räknas förutom fasta störningar även regelbundna störningar samt störningar som återkommer vid flera tillfällen om än inte

med någon regelbundenhet prop. 198182:219 s. 56.

Av 2 § hälsoskyddslagen framgår att varje kommun svarar för hälsoskyddet

inom kommunen. Vid sin planering skall kommunen verka för att hälsoskyddet tillgodoses. Vid meddelande kommunala föreskrifter till skydd

mot sanitära olägenheter skall tillses, att därigenom inte läggs onödigt tvång

på allmänheten eller görs obefogad inskränkning i den enskildes

annars frihet.

Enligt 6 § hälsoskyddslagen skall ägare eller nyttjanderättshavare till berörd

egendom vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomst-

sanitär olägenhet och för att undanröja sådan sanitär olägenhet. Denna en av

regel är tillämplig sanitära olägenheter av alla slag. Utöver denna

allmänna regel innehåller lagen i 7-12 §§ speciella bestämmelser i vissa hänseenden.

Enligt 13 § hälsoskyddslagen får regeringen eller, efter regeringens be-

myndigande, kommunen meddela ytterligare föreskrifter till skydd mot sanitära olägenheter. Speciella bemyndiganden finns också i bl.a. 7 och 7 a §§ hälsoskyddslagen. Enligt dessa bestämmelser kan en kommun bl.a. införa tillståndstvång inom vissa delar kommunen för avloppsanläggning eller

vännepumpsanläggning.

Enligt 3 § 5 hälsoskyddsförordningen skall en bostad för att hindra

uppkomsten sanitär olägenhet ha tillgång till vatten i erforderlig mängd

och godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och

av andra hushållsändamål. Av rättsfallet R 1988:7 framgår vidare att ett krav

måste ställas bostad är att den har tillgång till vatten för som en

förtäring, livsmedelsberedning och hygien i tillräcklig omfattning och av

kvalitet och brister härvidlag måste hänförliga till sanitär

godtagbar att anses

olägenhet uppkomst det åligger miljö- och hälsoskyddsnämnden att

vars hindra.

I ll § första stycket 5 hälsoskyddsförordningen föreskrivs kommun

att en får meddela föreskrifter skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvat-

om tentäkter för att förhindra sanitär olägenhet.

I 14 § hälsoskyddslagen stadgas att den berörda kommunala nämnden i särskilda fall får meddela de villkor behövs för hindra

som att uppkomsten

av sanitär olägenhet och för att undanröja sådan olägenhet vid viss verksamhet eller i samband med nyttjande plats eller lokal

av en en som allmänheten har tillträde till. Bestämmelsen nämnden möjlighet att be-

ger träffande en viss verksamhet eller i samband med att viss plats eller lokal

en utnyttjas meddela de villkor som kan behövas för att hindra uppkomsten

sanitär olägenhet eller undanröja sådan olägenhet. I praktiken torde

bestämmelsen användas då man i förväg vill villkoren för verksam-

ange en het. Bestämmelsen innebär inte ett bemyndigande för nämnden att meddela generella föreskrifter utan ger endast nämnden rätt att i ett enskilt fall

uppställa de krav som kan behövas från hälsoskyddssynpunkt.

Den omedelbara tillsynen över efterlevnaden hälsoskyddslagen och

av bestämmelser meddelade med stöd lagen utövas inom varje kommun

av av den nämnd som skall fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och

hälsoskyddsområdet. Nämnden får, enligt 18 § hälsoskyddslagen, meddela

de förelägganden och förbud behövs för att lagen eller bestämmelserna

som skall efterlevas. I brådskande fall eller när det finns särskilda skäl får

annars ett föreläggande eller förbud meddelas omedelbart och i andra fall först sedan det visat sig att nämndens råd och anvisningar inte följts. Detta innebär att nämnden bör eftersträva att lagstiftningen följs utan att nämnden tillgriper de maktmedel som står till dess förfogande. Först sedan det visat sig att nämndens råd och anvisningar inte följs bör nämnden ingripa med

förelägganden eller förbud. Är omständigheterna i visst fall sådana

ett att ett dröjsmål inte kan riskeras eller har nämnden grundad anledning anta att dess råd eller anvisningar inte skulle följas får ett föreläggande eller förbud meddelas omedelbart prop. l98182:219 66.

Plan- och bygglagen

För att mark skall få användas för bebyggelse skall den från allmän

vara synpunkt lämplig för ändamålet. Lämpligheten från allmän synpunkt vägs emellertid vid lagens tillämpning mot den enskildes intresse. Denna

avvägning sker bl.a. vid planläggning och vid prövning av ansökningar om

bygglov.

I 2 och 3 kap. plan- och bygglagen finns bestämmelser som bl.a. syftar till skydd av och hushållning med grundvatten. Sålunda skall vattenförhållandena och möjligheterna att ordna Vattenförsörjning beaktas vid

lokaliseringen bebyggelse. Byggnader skall placeras och utformas så att

inverkan grundvattnet som kan vara skadlig för omgivningen begränsas.

Byggnader skall vidare medge god hushållning med vatten. Fritidshus med högst två bostäder skall i skälig utsträckning omfattas av dessa krav. Detta innebär att byggnadsnämnden vid bygglovsprövning kan ställa krav på byggnadernas utförande i nyssnämnt avseende.

Vidare finns sedan år 1991 i 8 kap. 6 § plan- och bygglagen möjlighet att

införa bygglovsplikt för grundvattentäkter i vissa fall. Om grundvattensitua-

tionen i ett område är sådan att det finns risk för att brist eller saltvatteninträngning skall uppkomma kan kommunen detaljplan eller områdes-

genom bestämmelser bestämma att bygglov krävs för att anordna eller väsentligt

ändra sådana anläggningar för grundvattentäkt som enligt 4 kap. l a § 1

vattenlagen inte kräver tillstånd. Syftet med bestämmelsen är att göra det möjligt att genom detaljplan eller områdesbestämmelser införa bygglovsplikt till skydd för grundvattnet inom ett område. Ett bygglov som meddelas kan förenas med villkor t.ex. det största djup till vilket en brunn får borras.

Av motiven till detta stadgande prop. 199091 146 s. 53 f. framgår att det

: infördes i avvaktan en översyn av reglerna om uttag och fördelning av

grundvatten för enskild Vattenförsörjning. Föredragande statsråd anförde i

detta sammanhang bl.a. följande: Problemen med bristande tillgång på grundvatten har emellertid under de senaste åren blivit akuta många

platser. Det är således angeläget att åtgärder vidtas så snart som möjligt. Jag

lägger därför fram vissa förslag gör det möjligt för kommunerna att,

nu som inom områden där det kan befaras att det uppstår problem med vattenförsörjningen, införa restriktioner med avseende på åtgärder som ökar grundvattenuttagen eller som kan medföra risker för förorening av

grundvattenmagasin. De mig föreslagna åtgärderna får sedan övervägas

förutsättningslöst av utredningsmannen.

Anläggningslagen

Enligt anläggningslagen kan inrättas anläggning som är för flera

gemensam

fastigheter och tillgodoser ändamål stadigvarande betydelse för dem.

Sådan anläggning kallas gemensamhetsanläggning. Fråga

om gemen-

samhetsanläggning prövas enligt l §anläggningslagen av fastighetsbildnings-

myndigheten vid förrättning. Rätt att begära anläggningsförrättning

tillkommer enligt 18 § anläggningslagen, förutom ägare fastighet

av som skall delta i anläggningen, bl.a. kommunen samt länsstyrelsen beträffande anläggning som är av större betydelse från allmän synpunkt. Gemensam-

hetsanläggning får enligt 5 § anläggningslagen inrättas bara för fastighet för

vilken det är väsentlig betydelse att ha del i anläggningen, det s.k.

väsentlighetsvillkoret. Villkoret syftar till att skydda fastighetsägare från

anslutning till anläggning som han inte har någon påtaglig nytta Ett

av. annat villkor är det s.k. båtnadsvillkoret i 6 § anläggningslagen, vilket innebär att anläggning skall medföra fördelar ekonomisk eller art

av annan som överväger de därmed förenade kostnaderna eller olägenheterna. Vid sidan av väsentlighetsvillkoret och båtnadsvillkoret finns det s.k. opinions-

villkoret i 7 § anläggningslagen. Om inte behovet gemensamhetsanlägg-

ning är synnerligen angeläget får enligt opinionsvillkoret anläggning inte

inrättas ägarna de fastigheter skall delta allmänt motsätter

om av som mera sig det och har beaktansvärda skäl för det.

Förrättningskostnader för bildande av gemensamhetsanläggning skall enligt

29 § anläggningslagen, om anläggningsbeslut meddelas, fördelas mellan

ägarna av de fastigheter som skall deltaga i anläggningen efter vad är

som

skäligt.

En för flera fastigheter anläggning för Vattenförsörjning,

gemensam som består av vattentäkt med tillhörande pumpanläggning och vattenledningar till olika nyttjare, kan inrättas med stöd av anläggningslagen. Detta är typ

av gemensamhetsanläggning som är vanlig idag.

3.4¶Överväganden och förslag

3.4.1¶Allmänna utgångspunkter

Enligt 2 kap. 3 § plan- och bygglagen skall bebyggelse lokaliseras till mark

som är lämpad för ändamålet med hänsyn bl.a. till möjligheterna att ordna Vattenförsörjning och avlopp. Det angivna kravet skall beaktas såväl vid

planläggning som vid bygglovsprövning. För att problem av den typ som

utredningen behandlar, dvs. främst risk för vattenbrist eller saltvattenin-

nu trängning i enskilda brunnar, skall kunna undvikas är det därför en första förutsättning att ny bebyggelse inte tillåts inom riskområden innan

undersökningar presenterats som visar att vattenförsörjningen kan ordnas på

ett tillfredsställande sätt.

Eftersom vi i Sverige normalt inte behövt betrakta vattenförsörjningen för enskild bebyggelse utanför tätorterna som ett stort problem har kravet på underlag i berört avseende oftast inte heller behövt ställas så högt. Med

nu den kunskap vi nu har finns det emellertid anledning att inom många

områden ägna betydligt större uppmärksamhet problemet att trygga den

enskilda vattenförsörjningen än som tidigare skett. Av den inledningsvis

lämnade redovisningen framgår översiktligt i vilka delar av landet som de

naturliga förutsättningarna för grundvattenuttag är sämre än i övrigt. I den

översiktliga fysiska planeringen bör det vara möjligt att grundval av

tillgängligt material precisera inom vilka delar av en kommun som

grundvattenförekomsterna kan vara begränsade och särskild uppmärksamhet

därför behöver ägnas vattenförsörjningsfrågorna vid bedömningen av om

ny bebyggelse är lämplig.

Utredningen återkommer i sitt fortsatta arbete till frågan om behovet av ett

bättre skydd för grundvattenresurserna i den fysiska planeringen. När det

gäller, att vid prövning bebyggelse kan tillåtas, beakta vattenför-

av om ny

sörjningsfrågorna dock gällande lagstiftning i och för sig ge de

synes möjligheter behövs. Det där frågan om att vid

som synes mera vara

tillämpningen ställa tillräckliga krav på underlag. Eftersom de problem med

vattenuttagen enskilda brunnar alltmer uppmärksammats under

ur som

år finns i redan bebyggda områden räcker det emellertid inte att senare

bevaka den nytillkommande bebyggelsen.

När det gäller befintliga bebyggelseområden med enskild

Vattenförsörjning

är möjligheterna att påverka vattenuttagens storlek åtgärder inom

genom

för bebyggelseregleringen begränsade. Även tillgången

ramen mera om på dricksvatten inte var något problem när många områden för bl.a. fritidsboende korn till har en fortlöpande utbyggnad och förtåtning, ett ökat permanentboende och ökade krav på standard medfört att vattenför-

brukningen många håll ökat kraftigt. Att inom för tillämpningen

ramen av plan- och bygglagstiftningen förhindra en sådan utveckling boendet

av har visat sig svårt.

När vattenbrist eller kvalitetsproblem uppstår inom befintliga bebyggelseom-

råden med enskilda brunnar och det är klarlagt att den grundvattenförekomst som finns i området inte längre räcker för de sammantagna vattenbehoven kan frågan ställas till vilken del det är samhällets uppgift respektive de

enskilda fastighetsågarnas uppgift att lösa de problem uppstått. Av

som betydelse är därvid kommunens enligt lagen 1970:244 allmänna

ansvar om vatten- och avloppsanläggningar. Enligt 2 § nämnda lag skall kommunen sörja för eller tillse att allmän va-anläggning kommer till stånd

Vattenförsörjning och avlopp med hänsyn till hälsoskyddet behöver ordnas

i ett större sammanhang för viss bebyggelse.

Eftersom de områden det här är fråga i regel byggts ut med utgångs-

om punkten att vattenbehovet skall klaras genom enskilda brunnar torde frågan om att kommunen skall ta över ansvaret för vattenförsörjningen oftast inte aktualiseras. Med hänsyn till de nu aktuella områdenas belägenhet torde också kostnaderna för anslutning till existerande kommunala va-nät ofta bli så höga anslutning inte är realistisk. Utredningen vill i detta

att en sammanhang även framhålla att de strävanden finns att söka kretslopps-

som nu nya

anpassade tekniska lösningar syftar till lägre Vattenförbrukning kan tala

som emot att stora kostnader i dag skall läggas ned på omfattande

va-anläggningar för nu aktuella områden. Utredningen återkommer till denna fråga i det fortsatta arbetet.

Det bör dock uppmärksammas att det kan finnas områden aktuellt slag

av nu där situationen visar sig sådan att kommunen med tillämpning den

vara av

nämnda bestämmelsen i va-lagen kan bli tvingad att sörja för vattenförsörj-

ningen. Utredningen ser det inte som sin uppgift att nännare in på i vilka situationer dessa bestämmelser kan bli tillämpliga. Utredningen konstaterar endast att där så sker kommer vattenförsörjningen fortsättningsvis att vara

en kommunal angelägenhet. De frågor om reglering av uttagen från enskilda brunnar som utredningen nu behandlar blir därmed inte längre aktuella. De

överväganden som utredningen gör i det följande avser därför endast de

områden där det också i fortsättningen kommer att vara de enskilda

fastighetsägarnas ansvar att sörja för vattenförsörjningen.

Med nu angivna utgångspunkter blir det utanför områden med kommunal

Vattenförsörjning i första hand en uppgift för de berörda fastighetsägarna att

var och en för sig eller gemensamt finna lösningar när problem med bl.a. vattenbrist eller saltvatteninträngning uppkommer i enskilda brunnar. Kommunens roll blir därvid främst att inom ramen för tillgängliga

resurser medverka med information och rådgivning samt att för att väsentliga

svara samhällsintressen såsom hälso- och miljöskyddet inte åsidosätts. Kommunens närmare uppgifter i sistnämnda hänseenden framgår av den lagstiftning

rör dessa frågor. Även statliga kan självfallet i lagstiftningen ha

som organ

givits tillsynsuppgifter av betydelse i sammanhanget.

Som framgått av den tidigare redovisningen kan problem med vattenbrist

eller saltvatteninträngning i många fall vara hänförliga till förhållanden som

enbart berör den enskilda fastighet där problemen visar sig. Genom tekniska åtgärder som avser den egna brunnen och den egna fastigheten kan fastighetsägaren i sådana fall finna lösningar som inte behöver beröra angränsande fastigheter. Det kan vara fråga om ny eller förbättrad utrustning, bättre underhåll eller i vissa fall en ändrad utformning av en brunn eller anläggande av en ny brunn. Att det ibland kan innebära fördelar från kostnadssynpunkt eller i andra avseenden fastighetsägare samverkar

om i sådana situationer hindrar inte att problemen i de nu berörda fallen i princip får ses som den berörde fastighetsägarens ensak. Eventuell samverkan sker då helt på frivilliga grunder. Självfallet måste beaktas att de

åtgärder som vidtas inte i sig skapar problem som tidigare inte funnits på

grannfastigheter.

I de fall där ett vattenförsörjningsproblem inte kan anses begränsat till en

enstaka fastighet och uttag eller åtgärder som görs på en fastighet påverkar

brunnar på fastigheter i närområdet blir situationen svårare att hantera. Problemen kan i sådana fall endast lösas i samverkan mellan berörda fastighetsägare. Att samverkan underlättas om de berörda fastighetsägarna har en gemensam syn på hur problemen kan lösas är uppenbart. Den första

svårigheten i sammanhanget kan emellertid vara att det inte ens föreligger

enighet om att problemet är gemensamt. Insatser från kommunala eller

statliga myndigheter eller från berörda villaägare- och fritidshusägareföre-

ningar eller andra organ för att öka kunskapen och förståelsen de om av

komplicerade samband som föreligger vid utnyttjandet grundvatten-

av en förekomst kan därvid stor betydelse. När oenighet mellan vara av en fastighetsägarna inom ett område kvarstår hur skall lösa om man en situation med vattenbrist eller kan frågan

saltvatteninträngning om att

påtvinga någon eller några fastighetsägare reglering vattenuttagen

en av aktualiseras.

Med reglering av vattenuttagen enskilda brunnar inom avgränsat ur ett bebyggelseområde får i första hand förstås införandet bestämmelser av som begränsar uttagen från de befintliga brunnarna. Motivet för sådan en begränsning bör då vara att vissa uttag är för stora i den meningen att de medför att vattenbrist eller andra olägenheter uppstår i angränsande brunnar. Genom begränsningen av uttagen förutsätts den grundvattengemensamma förekomsten belastas mindre och riskerna för olägenheter i de drabbade brunnarna därmed minska. En förutsättning för att minskade uttag några ur brunnar skall få denna positiva effekt möjligheterna till uttag andra ur brunnar ur samma grundvattenförekomst är att det finns ett samband mellan uttagen ur brunnarna

En reglering av grundvattenuttagen det sätt angivits kan den

som nu om lyckas få den effekten att problemen för de drabbade inom berörda områden

lindras. Om huvudproblemet är att den tillgängliga grundvattenförekomsten

inte räcker för det sammantagna vattenbehovet krävs emellertid ytterligare åtgärder för att problemen skall kunna lösta. Endast i det fallet att det anses går att hävda att någon eller några fastighetsägares vattenuttag är så stora att de framstår klart onödiga skulle kunna säga regleringen i som man att sig innebär tillräcklig åtgärd den kan begränsa dessa och detta en om uttag

löser de övrigas problem.

I de fall befintliga brunnar och den närmast tillgängliga grundvattenförekomsten inte räcker för områdets vattenbehov kan det bli aktuellt att undersöka möjligheten att ordna vattenförsörjningen brunnar och genom nya

med utnyttjande av längre bort belägna .grundvattenförekomster. I sådana

fall torde gemensamma lösningar nödvändiga. Om ytterligare grund-

vara vattentäkter av praktiska eller ekonomiska skäl inte är tillgängliga kan den återstående lösningen att söka fördela den begränsade

vara grundvatten-

resursen genom en längre gående reglering som kan framstå som skälig med hänsyn till alla berörda intressen.

Syftet med det senast förda resonemanget har varit att framhålla att det inom ramen för vad som kan betecknas som en situation som kräver en reglering av vattenuttagen kan uppkomma en rad olika delproblem som kräver olika slag av åtgärder och där förutsättningarna att åstadkomma lösningar i samverkan mellan berörda fastigheter kan skifta. Som ut-

redningen tidigare framhållit bör den grundläggande utgångspunkten vara

att där problem som gäller den enskilda vattenförsörjningen kan sägas vara

för flera fastigheter måste berörda fastighetsägare i första gemensamma hand eftersträva lösningar i frivillig samverkan.

För de fall där samverkanslösningar inte kan nås frivillig väg är det angeläget att berörd lagstiftning är utformad så att berörda konflikter kan hanteras så smidigt och praktiskt som möjligt och till så låga kostnader som

möjligt. Utredningen kommer i det följande att diskutera vilka förändringar

i gällande regler som kan underlätta en prövning av de aktuella frågorna. Det bör emellertid redan nu framhållas att det finns en klar motsättning mellan intresset smidiga och enkla regler som kan underlätta gemensam- i

hetslösningar även i de fall då vissa fastighetsägare motsätter sig lösningarna

â och kraven på rättssäkerhet och noggrann beredning av komplicerade frågor. x

Ett betydande problem i sammanhanget är svårigheterna att med tillräcklig

säkerhet och samtidigt till rimliga kostnader kunna fastställa de närmare sambanden mellan uppkomna olägenheter en fastighet och de uttag som

görs fastighet. Därav följer också svårigheter att kunna

en annan garantera att lösningar reglering uttagen är effektiva.

genom av

Som tidigare berörts kan överslagsmässiga beräkningar göras av nybild-

ningen grundvatten och de teoretiskt möjliga uttagsvolymerna inom

av av ett område. Sådana beräkningar kan sedan ställas mot det uppskattade vattenbehovet varvid kan få uppfattning om den eventuella

man en vattenbrist kan finnas för området helhet. Överslagsmässigt kan

som som därmed också behovet begränsningar totalt uttagsvolymerna beräknas.

av av Detta innebär emellertid inte i den vanliga situationen där varje fastighets

vattenbehov tillgodoses uttag brunn att man utan vidare

genom ur egen -

kan fördela den beräknade möjliga uttagsvolymen de olika fastigheterna

efter dessas respektive behov eller fördelningsgrund och räkna med

annan

att det faktiskt går att ta ut just den vattenvolym skulle

som belöpa varje

fastighet ur denna fastighets brunn. Att viss begränsning görs

en av uttagen ur en brunn innebär således inte att det automatiskt går i stället att ta ut

motsvarande mängd mer ur en angränsande fastighets brunn.

De komplicerade samband föreligger när det gäller grundvattnets

som rörelse och uttagsmöjligheterna inom olika delar området för av en

gemensam grundvattenförekomst har betydelse för hur reglering

en av vattenuttagen i de aktuella problemområdena skall kunna utfonnas. Regleringen bör därmed snarare få karaktären relativt schabloniserade av

begränsningar av vattenuttagen utifrån försiktighetsprincip än ett

en av

försök till fördelning mera i detalj tillgänglig nyttighet.

av en

Innan utredningen närmare behandlar de olika lagar där det i första hand kan vara aktuellt att överväga förändringar kan underlätta reglering som en av enskilda vattenuttag bör ytterligare några allmänna utgångspunkter för en sådan reglering beröras. Eftersom problem med vattenbrist eller saltvatten-

inträngning är lokalt begränsade bör regler om begränsning vattenuttagen

av inte gälla generellt över hela landet utan kunna göras tillämpliga inom sådana områden där problemen uppkommer. Eftersom problemen förekommer inom områden med befintlig bebyggelse måste reglering en av vattenuttagen, om den skall kunna fylla någon funktion, kunna också avse existerande uttag trots de principiella invändningar alltid kan anföras som

mot vad som kan betraktas som inskränkningar i pågående markanvändning.

En reglering av uttagen inom ett område förutsätts till stor del kunna ske genom råd och anvisningar eller föreskrifter har likartad utformning som en för flertalet eller alla fastigheter inom området. Möjlighet bör dock finnas att meddela särskilda föreskrifter för enstaka fastigheter. För att det skall vara möjligt att få överblick och kontroll över uttagen torde någon form av

amnälnings- eller tillståndsplikt behövas.

Som framhållits inledningsvis är grundvatten att betrakta förnybar som en och samtidigt begränsad naturresurs. Utnyttjandet denna måste av resurs därför ske i former inte medför att grundvattenförekomsterna som långsiktigt hotas. När det gäller de löpande uttagen vatten bör den av grundläggande utgångspunkten vara att de sammantagna vattenuttagen ur en

grundvattenförekomst inte får överstiga den nybildning av grundvatten

som sker inom det berörda området. Härutöver utredningen att det vid anser

bedömningen av frågor om reglering av uttag kan vara rimligt att också

beakta bl.a. vilka bidrag till nybildningen av grundvatten inom ett område

som kan anses hänförliga till olika fastigheter.

För att en bostad skall kunna användas för sitt syfte måste den ha tillgång till vatten av godtagbar kvalitet för att kunna användas bl.a. som dricksvatten, till matlagning och för personlig hygien. Vattnets fundamentala betydelse för levnadsförhållandena är också grunden för att det skall vara

rimligt att lägga restriktioner på en fastighets vattenanvändning för att

trygga en angränsande fastighets elementära vattenbehov. En annan fråga är hur långtgående restriktioner som kan anses motiverade och vilket vattenbehov som det skall anses nödvändigt att trygga. Som tidigare berörts

beräknas den genomsnittliga vattenförbrukningen uppgå till ca 200 liter per

person och dygn när det gäller perrnanentboende och 80 liter när det gäller

fritidsboende. Att det inom områden med vattenbrist kan vara nödvändigt att acceptera uttag på lägre nivåer än dessa är uppenbart. Utredningen ser det dock inte som möjligt att generellt ange nivåer för vad som är ett

grundläggande vattenbehov eller vad som är en rimlig inskränkning i en

pågående vattenanvändning. Sådana bedömningar måste göras från fall till

fall med hänsyn främst till hur stora Vattenuttag som över huvud taget är möjliga samt till övriga omständigheter i de enskilda fallen.

3.4.2¶Behov av ändringar i gällande lagstiftning

Vattenlagen

Eftersom vattenlagen är den lagstiftning som reglerar användningen av

vattenresurserna ligger det nära till hands att överväga möjligheterna att åstadkomma den önskvärda regleringen av vattenuttagen från enskilda brunnar med stöd i första hand av vattenlagen. Som tidigare nämnts innehåller vattenlagen regler om tillståndstvång för vattentäkter varvid

undantag dock gjorts för en en- eller tvåfamiljsfastighets husbehovsför-

brukning. Vattenlagen innehåller också regler bl.a. om skydd för vattenförsörjningen, om former för samverkan mellan fastighetsägare vid vissa typer

av vattenföretag samt om tillsyn över vattenföretag. Allmänt sett kan man

således säga att vattenlagen innehåller just det slag av regelsystem som borde vara aktuellt för de frågor utredningen har att behandla. Den allmänna erfarenheten, dokumenterad i de utredningar av Länsstyrelsen i Stockholms län och Naturvårdsverket som nämnts i inledningen, synes dock vara att

gällande regler i vattenlagen är svåra att tillämpa för att reglera uttag från

enskilda brunnar i samband med sådana med problem vattenbrist och saltvatteninträngning som här berörts. Frågan är då närmast vilka ändringar i vattenlagen skulle kunna underlätta sådan

som en reglering.

Det är därvid naturligt att överväga i

en tillståndsplikt vattenlagen även för

grundvattentäkt för en- eller tvåfamiljsfastigheters

husbehovsförbrukning.

Det är främst sådana vattenföretag finns i aktuella

som problemområden.

Som anförts är det dock inte realistiskt tänka ovan att sig en allmän tillståndsplikt utan en tillståndsplikt bör gälla endast i de delar landet där av problemen förekommer. Vattenlagen är emellertid inte uppbyggd på ett sådant sätt att tillståndsplikt inom vissa områden kan införas en utan omfattande ändringar. Det finns även andra problem. Den ansöker som om tillstånd till ett vattenföretag enligt vattenlagen för den

svarar utredning som

är behövlig i målet. I många fall torde det behövas relativt omfattande utredningar för att avgöra t.ex. och vilka om begränsningar av vattenuttagen som behöver göras. Sådana utredningar bör regel utföras som av experter och kan bli kostsamma. I ansökningsmålen gäller allmän som regel att sökanden för både sina och svarar egna motpartens rättegångskostnader. Om en utvidgad tillståndsplikt skulle införas skulle den enskilde därför riskera

att drabbas av höga rättegångskostnader. Reglerna i vattenlagen om

sökandens utredningsskyldighet och kostnadsansvar skulle behöva ses över för att åstadkomma ett förfarande är till de

som anpassat föreliggande

problemen. Det är enligt utredningen tveksamt problemets omfattning

om motiverar så relativt stora ändringar det här skulle bli som fråga om.

Utredningen gör, som tidigare nämnts, den bedömningen att det krävs

anmälnings- eller tillståndsplikt för att reglering skall bli

en av Vattenuttag effektiv. Det förhållandet att det inte råder för husbehovstäkter

tillståndsplikt

innebär att länsstyrelsen såsom tillsynsmyndighet inte får

vetskap om när en

grundvattentäkt i ett bristområde tillkommer. för

Förutsättningarna att

bedriva en förebyggande samhällelig kontroll med stöd

av vattenlagen är

därför dåliga även länsstyrelsen skulle utvidgade i sin

om ges möjligheter

tillsynsverksamhet. Det kan också ifrågasättas länsstyrelsen har den

om kännedom om de lokala förhållandena behövs för effektiv

som en tillsyn.

Utredningen har övervägt möjligheten att göra mindre ändringar i vattenlagen utan att utvidga tillståndsplikten. Ett alternativ har varit att göra tillägg

i 19 kap. vattenlagen. Syftet med kapitlet är dock främst

att genom begräns-

ningar i markanvändningen skydda vattentäkt bl.a. en mot föroreningar

medan det för utredningens del i detta sammanhang är fråga om begräns-

ningar i utnyttjandet vattentäkten sådan. Det synes därför strida mot

av som

lagens systematik att införa begränsningar i den enskildes vattenanvändning

i detta kapitel. Härtill kommer den ersåttningsregel som finns i 19 kap. 7 §

vattenlagen samt svårigheter för länsstyrelsen att kontrollera att meddelade

föreskrifter efterlevs.

Ett annat alternativ utredningen övervägt är att föreslå ändringar i

som

2 kap. vattenlagen. I 2 kap. 9 § finns regler för fall allvarlig vattenbrist.

av Jordbruksverket har i rapporten Bevattning 2 000 föreslagit ett nytt stadgande i detta kapitel till skydd för naturmiljön vid vattenbrist. Båda

stadgandena gäller tillfälliga inskränkningar företagares rådighet vid

av en

extraordinär situation. Är det, såsom i de fall utredningen behandlar, inte en

fråga tillfälliga inskränkningar i ett vattenföretag får, såsom sker idag

beträffande tillståndspliktiga vattenföretag, begränsningen göras efter

ansökan tillstånd. Också reglering i 2 kap. de enskilda vattenut-

om en av

därför strida lagens systematik. Även det anförts i tagen synes mot som

stycke ersättningsskyldighet och kontrollsvårigheter äger till-

föregående om

lämpning i förevarande fall.

I 22 kap. 7 § vattenlagen finns som tidigare nämnts bestämmelser om fördelning vatten för husbehovsändamål när flera fastigheters behov inte

av kan täckas grundvattentillgång. Bestämmelserna, vars innehåll

av samma inte helt överensstämma med de utgångspunkter utredningen här har

synes

angivit för reglering, torde inte ha fått någon egentlig praktisk an-

vändning. Utredningen bedömer att reglering enligt bestämmelser av

en detta slag i vattenlagen, även bestämmelsernas innehåll modifierades för

om att bättre överensstämma med utredningens utgångspunkter, innebär ett förfarande med delvis praktiska svårigheter som tidigare redovisats

samma

avseende en tillståndsprövning enligt vattenlagen.

Vattenlagen innehåller nämnts också regler om samverkan mellan

som

fastigheter i frågor markavvattning, bevattning och vattenreglering.

om Syftet med bevattningssamfällighet är således bl.a. att vid vattenbrist

en fördela mellan bevattnare inbördes. De samverkansfonner som finns

vattnet i vattenlagen förutsätter emellertid att vattenföretaget år tillståndspliktigt

enligt vattenlagen. Utredningen finner därför att inte heller vattenlagens

former för samverkan är aktuella att tillämpa vad gäller de frågor utredningen nu behandlar.

Med hänsyn till vad anförts har utredningen inte funnit skäl som att nu föreslå några ändringar i vattenlagen i syfte att inom för denna ramen lag underlätta en reglering vattenuttagen från enskilda brunnar. av

Hälsoskyddslagen

En bostad skall enligt hälsoskyddslagstiftningen ha tillgång till i

vatten

erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning,

personlig hygien och andra hushållsändamål. I de områden där det råder verklig brist på sött grundvatten finns inte sådan tillgång till i vatten

tillräcklig omfattning och av godtagbar kvalitet. Brister härvidlag kan

vara att hänföra till Sanitär olägenhet uppkomst det åligger och

vars miljö-

hälsoskyddsnämnden att hindra. Nuvarande regler i hälsoskyddslagstift-

ningen ger nämnden möjlighet att meddela råd och anvisningar samt att

ingripa med förelägganden när problem uppkommit. Reglerna emellertid

ger

inte kommunerna tillräckliga möjligheter förebyggande

att genom åtgärder

hindra uppkomsten dessa problem. De möjligheter finns för kommu-

av som nerna att införa föreskrifter skydd för enskilda grundvattentäkter med om

stöd av 11 § första stycket 5 hälsoskyddsförordningen får anses otillräckliga

i detta sammanhang jfr prop. 198788 239. s.

En förebyggande kontroll grundvattenuttagen i områden där det råder av brist vatten förutsätter bl.a. att myndigheterna har kännedom de om

brunnar och andra anläggningar för Vattenförsörjning finns i problem-

som områdena. Sådan kännedom möjlighet att förhindra

ger en olämplig

lokalisering vad gäller nya uttag och att ställa olika miljö- och hälsomässiga

krav anläggningars utförande och För skapa möjligheter

användning. att

för en sådan kontroll behövs bestämmelser i hälsoskyddslagen som ger kommunen möjlighet att föreskriva eller för

anmälnings- tillståndsplikt

grundvattentäkter i vissa områden inom kommunen. Utredningen föreslår att sådana bestämmelser införs.

Hälsoskyddslagen innehåller redan idag regler kommunen möjlighet som ger att införa tillståndsplikt inom vissa områden kommunen. Sådan möjlighet av

finns för avloppsanordning och värrnepumpsanläggning i 7 och 7 §§

a hälsoskyddslagen. Den nya regleringen bör utformas med dessa stadganden som förebild.

I båda de nämnda fallen har kommunen givits möjlighet att föreskriva att

nu det inom vissa delar av kommunen skall fordras tillstånd för inrättande av respektive typ av anläggning. På motsvarande sätt bör kommunen nu ges möjlighet att föreskriva att det inom områden där risk föreligger för vattenbrist eller för saltvatteninträngning skall krävas tillstånd för inrättande

brunn eller annan anordning för uttag av grundvatten. Som tidigare

av framhållits är det inom många områden de redan pågående uttagen som utgör problemet. För att bli effektiv måste regleringen därför kunna omfatta även uttag från befintliga brunnar. Utredningen har emellertid bedömt att

tillståndsplikt för fortsatta uttag av vatten ur befintliga brunnar dels är en en alltför ingripande åtgärd, dels riskerar att medföra administrativ

en hantering inte är motiverad. Utredningen föreslår därför att kommunen

som i stället skall kunna föreskriva att det inom de berörda områdena krävs en

skriftlig amnälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden för fortsatta uttag av

grundvatten från befintliga brunnar. Redan genom en amnälningsplikt får kommunen möjlighet att skaffa sig den information om uttagsmängder m.m.

behövs för att behovet en närmare reglering skall kunna bedömas. som av Både ett tillstånds- och ett anmälningsförfarande ger sedan miljö- och hälso-

skyddsnämnden möjlighet att lämna råd och anvisningar men också att

meddela de föreskrifter i enskilda fall kan behövas. Sådana föreskrifter

som föreslås i tillståndsfallen kunna meddelas i form av villkor för tillståndet. I

anmälningsfallen kan miljö- och hälsoskyddsnämnden med stöd av 18 §

hälsoskyddslagen meddela förelägganden eller förbud. Det är inte tänkt att det skall föreligga någon skillnad mellan de båda fallen bortsett från att

föreskrifter med stöd 18 § normalt skall föregås råd eller anvisningar

av av

vad gäller möjligheten att meddela inskränkningar i användningen av en

anläggning.

Utredningen vill framhålla de samordningsfördelar det innebär att reglera

frågorna uttag enskilda brunnar med stöd av hälsoskyddslagen.

om ur

Genom att miljö- och hälsoskyddsnämnderna regelmässigt hörs när det

gäller vattenförsörjningsfrågor i samband med planläggning eller bygglovs-

prövning har de redan kompetens att behandla berörda frågor och en god

en kännedom de lokala förhållandena. Det nära samband som föreligger vid

enskild Vattenförsörjning mellan hanteringen av frågorna om dels vattenut-

tag, dels behandling avloppsvatten gör också miljö- och hälsoskydds-

av nämnderna lämpade att pröva frågor reglering vattenuttag. Infiltration

om av

avloppsvatten i närheten berörda brunnar kan ett väl så stort hot av av vara mot brunnarna som vattenbrist och saltvatteninträngning.

Nu föreslagen reglering i hälsoskyddslagen syftar till

av Vattenuttag att förhindra uppkomsten sanitär olägenhet att bostad lider brist av genom en

på sött grundvatten, eller att undanröja sådan olägenhet. Det krävs därför

att det i vart fall föreligger risk för brist sött grundvatten för att

amnälnings- och tillståndsplikt skall få införas. Bedömningen vilket

av underlag som krävs för att kommunen skall kunna införa sådan plikt måste självfallet ske med utgångspunkt i den lokala vattensituationen. Det är svårt att generellt ange vilka krav man skall ställa på underlaget för kommunens ställningstagande. Närmare riktlinjer i dessa avseenden bör utformas av berörd central tillsynsmyndighet i form allmänna råd. Utredningen av redovisar i det följande några tänkta situationer i syfte viss vägledning att ge

i frågan.

En indikation att ett område lider brist på sött eller i fall vatten vart riskerar att drabbas sådan brist är förhöjda salthalter i det av vatten som tas från brunn. Är det endast brunn i

en en en grundvattenförekomst som

drabbats av sådana problem ligger det nännast till hands att misstänka att det är fråga om en felaktig brunnskonstruktion. Vanligen har då borrat man

för djupt och nått ända ner till saltvattengränsen. Uppkomsten ett sådant

av problem visar ändock att det finns risk för att enskilda fastighetsägare kan drabbas av salt vatten vid nyanläggning brunn. Om flera brunnar inom av en samma grundvattenförekomst har eller har haft sådana problem finns det starka skäl som talar för att det råder brist sött vatten eller risk för en sådan brist. Om en kommun vattenprover eller SGU:s genom egna genom

arkiv över kemiska analyser kan påvisa flera fall saltvatteninträngning

inom en grundvattenförekomst kan detta också utgöra tillräckligt underlag

för att införa anmälnings- eller tillståndsplikt. I andra fall kan bristen vatten visa sig genom att brunnar sinar. Finns det flera brunnar i ett område som uppvisar sådana problem måste även detta tillräckligt för att införa vara tillstånds- eller anmälningsplikt för Vattenuttag inom området.

Har en kommun inte tillgång till sådant material visar att problem som redan uppstått men ändå gör den bedömningen att området är sådant att det finns risk för brist sött vatten bör det krävas viss utredning stöder som

detta. En sådan utredning kräver som regel studier tillgängliga hydrogeo-

av logiska kartor och geologiska kartor samt uppgifter från SGU:s arkiv, av

sammanställning av uppgifter om befintlig bebyggelse och befintligt

grundvattenutnyttj ande samt i vart fall översiktliga vattenbalansberäkningar.

Olika grundvattenförekomsters utbredning kan ofta avgränsas med tillräcklig

noggramihet med hjälp av befintligt underlag, främst geologiska och

topografiska kartor. Att bestämma vilket område och därmed vilka fastigheter och brunnar som bör omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt torde därför i allmänhet inte kräva omfattande undersökningar.

I ett område där tillstånds- eller anmälningsplikt införts har miljö- och

hälsoskyddsnämnden sedan möjlighet att ge råd och anvisningar eller

meddela föreskrifter om vattenanvändningen när det gäller fastigheter med

uttag ur samma grundvattenförekomst. Det kan gälla bevattningsförbud

under sommarmånaderna, införande av vattensnål teknik eller förbud mot nya vattentoaletter. Råd och anvisningar bör därvid ofta kunna lämnas redan

i samband med att anmälnings- eller tillståndsplikt införs och grundas på

samma underlag. Kommunen bör i princip också kunna föreskriva att vattnet i ett område med betydande problem får användas endast för förtäring,

livsmedelsberedning och hygien. En sådan föreskrift är givetvis svår att

kontrollera. Ett alternativ kan därför vara att föreskriva ett högsta tillåtet grundvattenuttag. Ett sådant beslut bör kunna förenas med föreskrift om att vattenmätare skall installeras. Vilka krav i denna situation skall ställas

som på underlaget för nämndens beslut är avhängigt bl.a. av hur genomgripande restriktioner som införs. Om situationen inom ett område bedöms som så allvarlig att nämnden avser att föreskriva ett högsta tillåtet grundvattenuttag som innebär en kännbar restriktion för den eller de fastigheter som berörs bör krävas dels att olägenheterna för drabbade fastigheter är dokumenterade, dels att det inte är osannolikt att ett samband mellan uttagen på de olika fastigheterna föreligger. Mera omfattande begränsningar av vattenuttagen behöver dock oftast bara gälla under vissa perioder då belastningen är som

högst och nybildningen av grundvatten som lägst, t.ex. sommarmånaderna.

Sådana tidsbegränsade inskränkningar bör i regel kunna ses som försiktig-

hetsätgärder som inte kräver ett lika omfattande beslutsunderlag som mera bestående restriktioner.

Den föreslagna regleringen enligt hälsoskyddslagen bör endast avse

sådana anläggningar för grundvattentäkt som inte tillståndsprövats enligt vat-

tenlagen. Det bör i sammanhanget observeras brunn för två eller flera

att en

fastigheters husbehovsförbrukning inte är undantagen från tillståndsplikt i

vattenlagen enligt bestämmelsen i 4 kap. l a § Den kräver dock enligt 4 kap. 2 § vattenlagen ofta inte tillstånd eftersom det i de flesta fall är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom

företagets inverkan på vattenförhållandena. I sådana områden där det råder brist på sött grundvatten torde brunnen dock jfr

vara tillståndspliktig prop.

l98l82zl3O 431. Med få undantag torde det så de

s. vara att grundvat-

tentäkter som finns i ett bristområde och förser tvâ eller fler hushåll som inte har tillstånd enligt vattenlagen. Dessa omfattas emellertid då

enligt

förslaget av regleringen enligt hälsoskyddslagen.

För att myndigheter inte skall komma till olika resultat bör vattendomstolen,

i de fall en grundvattentäkt inom ett bristområde prövas enligt vattenlagen,

ta hänsyn till de inskränkningar meddelats med hänsyn till hälsoskydsom det. I 3 kap. 2 § vattenlagen finns idag föreskrivet att vissa bestämmelser utanför vattenlagen skall beaktas vid utförandet ett vattenföretag. Det är av fråga om bestämmelser för bebyggande eller användning ett markannan av eller vattenområde. Det är rimligt att stadgandet görs tillämpligt också

beträffande användningen av en grundvattentillgång.

Troligen är det ett fåtal tillståndsprövade vattenföretag har verksamhet som inom ett bristområde. Normalt har det företag enligt vattenla-

som prövats

gen givits de begränsningar som är behövliga med hänsyn till bristsituatio-

nen. Skulle så inte fallet kan det i vissa fall angeläget införa vara vara att

tillfälliga begränsningar, med stöd av hälsoskyddslagen, går längre än

som vad som angivits i vattendomen 198182: 130 564. I sådana fall se prop. s. torde inskränkning för en grundvattentäkt kunna göras med stöd bestämav melsen i 14 § HL.

Utredningen är medveten om att hälsoskyddslagen för närvarande är föremål

för en genomgripande översyn liksom lagstiftning på miljöområdet.

annan

Enligt en i mars 1994 lämnad lagrådsremiss miljöbalk skall

om en ny hälsoskyddslagen inordnas i miljöbalken. Det är därvid tänkt att grund-

läggande aktsamhetsregler i nuvarande hälsoskyddslagstiftning skall

överföras till miljöbalken medan närmare bestämmelser hälsoskyddet om skall tas in i föreskrifter som beslutas av regeringen eller tillsynsmyndigheten. Utredningen redovisar emellertid sina överväganden och förslag utifrån de nuvarande reglerna i hälsoskyddslagen. De anpassningar till en kommande miljöbalk som kan erfordras får därvid ske vid förslagens

fortsatta beredning.

Plan- och bygglagen

Som nämnts i avsnitt 3.3 har i plan- och bygglagen införts möjlighet att genom detaljplan eller områdesbestämmelser föreskriva bygglovsplikt inom särskilda områden. Bestämmelsen infördes år 1991 i avvaktan den prövning av frågor om reglering av Vattenuttag från enskilda brunnar som utredningen nu har i uppdrag att göra. Bestämmelserna torde inte ha använts

i någon större omfattning. De ändringar utredningen nu föreslagit i

hälsoskyddslagen har i huvudsak samma syfte som bygglovsplikten för

grundvattentäkter. Utredningen kommer i sitt fortsatta arbete i anslutning till

övriga överväganden som rör plan- och bygglagen att också pröva frågan

om den särskilda bygglovsplikten för grundvattentäkter bör finnas kvar.

Anläggningslagen

Som utredningen tidigare framhållit är en samverkan mellan berörda

fastighetsägare oftast en förutsättning för att olägenheter i form av

vattenbrist eller saltvatteninträngning skall kunna få en tillfredsställande

lösning. I de fall då reglering vattenförsörjningen inom ett område

en av innebär att uttagen ur olika brunnar begränsas kan föreskrifter av myndigheter sällan isolerade få tillräckligt genomslag. Kommunen har inte heller möjligheter utöva heltäckande tillsyn över efterlevnaden. Även

att en om

föreskrifter enligt hälsoskyddslagen det slag utredningen föreslagit kan

vara nödvändiga för att ge en stadga regleringen och för att skapa den

legala grunden för ingripanden behöver föreskrifterna kompletteras med

aktiva insatser från de boende inom området där problemen finns. I sådana fall då en reglering av uttagen från befintliga brunnar behöver kompletteras

med åtgärder i form nyanläggning brunnar, ledningssystem m.m. för

av av att öka tillförseln av vatten till den aktuella bebyggelsen är det nödvändigt

att åtgärderna sker i samverkan mellan fastighetsägarna.

Samverkan kan naturligtvis ske i helt frivilliga former genom villa- eller stugföreningar eller på annat sätt. Avtal mellan berörda fastighetsägare, eventuellt kompletterade med servitut kan vara andra former för samverkan. Inte sällan torde dock någon form av fastare reglering av samarbetet vara nödvändig särskilt när det blir fråga om ekonomiska insatser för nya

anordningar för områdets Vattenförsörjning. I sådana fall kan

gemensamma det vara aktuellt att inrätta gemensamhetsanläggning enligt anläggnings-

lagen.

Anläggning för vattenförsörjning är idag en typ av gemensamhetsanläggning

som är vanlig. En sådan består

gemensamhetsanläggning då i regel av brunn

med tillhörande pumpanläggning och vattenledningar till olika nyttjare. Idag

förekommer dock sällan sådana anläggningar i de problemområden som

beskrivits ovan. I dessa områden

tar som regel en fastighetsägare vatten

en egen brunn och använder inte eller

pumpanläggning vattenledning till-

sammans med annan fastighetsägare. Brunnarna förser normalt endast en

fastighet och fastighetsägaren har inte med

annat gemensamt övriga

fastighetsägare än att de tar vatten grundvattenförekomst. Vad ur samma

som då skulle för deltagarna i vara gemensamt en samfällighet skulle

möjligen vara grundvattenförekomsten sådan eller kanske som rätten att ta

ut vatten ur grundvattenförekomsten. Enligt utredningen är det tveksamt om

anläggningslagen kan tillämpas i dessa områden enbart för att reglera

uttagsvolymerna. Även skulle

om man kunna tänka sig att låta nyttighet en

av det slag som grundvattenförekomst är kunna en utgöra en gemensam-

hetsanläggning är det mycket svårt att i grad

tillräcklig precisera och

avgränsa en sådan nyttighet.

I de fall då det alternativ eller

som komplement till en reglering uttagen

kan bli aktuellt med brunnar och andra nya anordningar för områdets

Vattenförsörjning blir en tillämpning anläggningslagen större intresse.

av av

Även i dessa fall kan det emellertid vara svårt att samtliga fastigheter att

delta i en gemensamhetsanläggning.

En regel som kan utgöra ett problem i sammanhanget är 5 §

anläggningslagen. Enligt detta stadgande, det s.k. väsentlighetsvillkoret. måste

det vara

av väsentlig betydelse för fastighet att delta i för

gemensamhetsanläggning

att fastigheten skall kunna anslutas utan medgivande från

fastighetsägaren.

Syftet med regeln är att den enskilde fastighetsägaren i skall

princip skyddas

mot att hans fastighet skall nödgas delta i en anläggning som han inte har

någon påtaglig nytta av. En anslutning till måste

gemensamhetsanläggning

således för hans del innebära någon

förbättring för att 5 § anläggningslagen

inte skall utgöra ett hinder. I problemområde finns ett det som regel brunnar

som aldrig haft problem med bristande vattentillgång eller

saltvatteninträng-

ning. En fastighetsägare själv inte har och inte heller som har haft sådana

problem kan därför att han inte har någon anse påtaglig nytta av en gemen-

samhetsanläggning.

I detta sammanhang bör emellertid ett ingripande enligt hälsoskyddslagen

berör hela området kunna omständighet som visar att också som ses som en den aktuelle fastighetsägaren kan ha nytta av den gemensamhetsanläggning behövs för tillfredsställande helhetslösning för området. Ytterligare som en

omständighet bör kunna betydelse vid bedömningen av

en som vara av

nyttan för fastighet att delta i gemensamhetsanläggning är fastighetens

en en storlek och belägenhet. En liten fastighet inte kan anses bidra med som

än del nybildningen grundvatten inom området kan

annat en begränsad av av hävdas i större behov gemensamma lösningar än en stor fastighet vara av

för betydande del nybildningen av grundvatten för den

vars yta svarar en av

aktuella grundvattenförekomsten.

Gemensamhetsanläggning får inte inrättas om ägarna av de fastigheter som

skall delta i anläggningen allmänt motsätter sig åtgärden och har mera beaktansvärda skäl för det, det så kallade opinionsvillkoret. I förarbetena till syftet med anläggning skulle kunna förfelas om

stadgandet anges att en

anläggningen får inrättas i strid med en allmän fastighetsägaropinion.

gäller dock inte behovet av anläggningen är synnerli- Opinionsvillkoret om

angeläget. I områden där det finns starka motsättningar mot deltagande

gen

i för reglering Vattenförsörjning kan även detta

gemensamhetsanläggning av

hinder bilda gemensamhetsanläggning. I

stadgande utgöra ett mot att en många de fall är aktuella torde dock inte detta villkor vara något av som nu hinder. Samma torde det s.k. båtnadsvillkoret i 6 §

avgörande gälla om

anläggningslagen.

Utredningen har övervägt det finns anledning att i detta sammanhang

om aktualisera ändringar anläggningslagen för att underlätta en tillämpning av i de berörda situationerna. Den balans mellan olika intressen som nu bestämmelserna i anläggningslagen syftar till att tillgodose är emellertid i här aktuella fall. Utredningen har inte funnit att det fram-

viktig även

kommit skäl föreslå ändringar i anläggningslagen vid sidan

tillräckliga att nu

de redan föreslagna ändringarna i hälsoskyddslagen.

4¶Specialmotivering

4.1¶Förslaget till lag ändring i hälsoskyddslagen

1982:1080

7 b § Paragrafen som är ny, innehåller bestämmelser anläggningar för

om grundvattentäkt. Den är utformad med 7 och 7 förebild.

a som

I första stycket slås fast att det grundläggande syftet med bestämmelserna är att, i områden där knapphet sött grundvatten råder eller kan befaras uppkomma, hindra uppkomsten av sanitär olägenhet, dvs. att bostad inte

en har tillgång till vatten i tillräcklig omfattning och godtagbar kvalitet. I

av begreppet knapphet på sött grundvatten inbegrips såväl det fallet att brunnar sinar som att brunnarna drabbas av saltvatteninträngning. Det är alltså fråga

om situationer där brist grundvatten uppstår dä den tillgängliga

vattemnängden är för liten eller då vattnets kvalitet omöjliggör använd-

ningen av vattnet som dricksvatten. Med anläggning för grundvattentäkt

avses anläggning för bortledande av grundvatten grundvattenföre-

ur en komst.

I andra stycket finns bestämmelser att amnälnings- och tillståndsplikt

om kan införas för inrättande och användande anläggning för grundvattentäkt

av inom vissa områden kommunen där det råder eller kan befaras

av upp-

komma brist på grundvatten för den enskilda vattenförsörjningen. Det är

fråga om områden där det antingen finns bostäder inte har tillgång till

som vatten i erforderlig mängd och godtagbar kvalitet eller finns risk för att

sådana problem skall uppkomma och där orsaken är att grundvattenuttagen

från brunnar i området är eller kan befaras bli för stora. I sådana områden har kommunen rätt att föreskriva anmälnings- eller tillståndsplikt, det

om behövs för att hindra uppkomsten sanitär olägenhet. Kommunen får

därigenom möjlighet att förhindra tillkomsten av eller påverka användningen

av nya anläggningar. Härigenom kan kommunen förhindra en olämplig

lokalisering eller ställa krav anläggningens användande. Äldre anläggningar skall dock inte kunna omfattas tillståndsplikt. För dessa

av anläggningar bör endast kunna föreskrivas anmälningsplikt. Genom anmälningsplikten får dock kommunen kännedom alla anläggningar av

ifrågavarande slag. Kommunen kan därefter ge råd och anvisningar för hur anläggningarna skall användas i området. Följs inte dessa har kommunen

möjlighet att meddela förelägganden och förbud enligt 18 § hälsoskydds-

lagen. Ansökan eller anmälan skall ske till nämnd som har att fullgöra

kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

I tredje stycket ges kommunen möjlighet att i ett tillståndsbeslut föreskriva villkor för att en anläggning för grundvattentäkt skall få inrättas och användas. Det är fråga om villkor som behövs för att hindra uppkomsten av

Sanitär olägenhet eller undanröja sådan olägenhet. Som angivits ovan är det

viktigt att kommunen kan ställa krav anläggningen och hur den används. I områden där det finns risk för saltvatteninträngning kan det t.ex. finnas behov av att föreskriva ett maximalt borrdjup som en förutsättning för att tillåta en anläggning. Det måste även finnas möjlighet att begränsa användningen av vattnet. Kommunen kan därför i tillståndsbeslutet

föreskriva olika inskränkningar i användningen. Det kan exempelvis gälla

förbud för bevattning av trädgård eller förbud att inrätta vattentoalett. Andra villkor kan vara krav på vattensnål teknik. I vissa fall kan det finnas behov av att föreskriva ett högsta tillåtna grundvattenuttag. I sådana fall kan kommunen ställa som villkor att vattenmätare installeras så att kommunen har möjlighet att utöva tillsyn över verksamheten. Föreskrifterna får inte medföra oskäliga inskränkningar. I många fall bör villkoren kunna

begränsas till att gälla vissa perioder då belastningen är som högst, t.ex.

sommarmånaderna. Nu nämnda fall bör som en exemplifiering på

ses villkor som kommunen kan tänkas ställa en anläggning för att bevilja tillstånd. Kommunen ges också möjlighet att ompröva villkoren för ett tillståndsbeslut om hälsoskyddet kräver det. I tillståndsbeslutet bör därför erinras om att villkoren kan omprövas.

I jiärde stycket anges att anmälnings- och tillståndsplikten inte gäller om

anläggningen har tillståndsprövats och fått tillstånd enligt miljöskyddslagen

eller vattenlagen.

Föreskriften i femte stycket om giltighetstiden för ett tillstånd har 7 och 7 a som förebild. Ett tillstånd att inrätta en anläggning för grundvattentäkt kanske inte utnyttjas förrän efter flera år. Grunderna för tillståndet kan då ha förändrats och ett nytt ställningstagande från nämnden kan vara önskvärt. Tillståndet för att inrätta en anläggning gäller i fem år men förfaller arbetet med anordningen inte har påbörjats inom två år. En

anläggning som färdigställts inom den angivna femårsperioden behöver

således inte något nytt tillstånd efter utgången denna tidsperiod.

23 § Paragrafen har ändrats så att också överträdelse 7 b § andra stycket

av medför straffansvar på sätt överträdelse de övriga i

samma som av

paragrafen angivna bestämmelserna.

4.2 Förslaget till förordning ändring i hälsoskyddsför-

ordningen 1983:616

13 § Paragrafen har ändrats så att också de områden i vilka införts anmälnings-

och tillståndsplikt enligt 7 b § andra stycket hälsoskyddslagen skall märkas

ut en karta samma sätt som de övriga i paragrafen angivna bestämmelserna.

14 § Föreskrifterna i tredje stycket syftar i nuläget till att informera allmänheten

om att kommunen föreskrivit tillståndsplikt enligt 7 § andra stycket tredje

meningen och 7 a § andra stycket andra meningen hälsoskyddslagen.

Paragrafen har ändrats så att också anmälnings- och tillståndsplikt enligt

7 b § andra stycket omfattas av informationsplikten.

4.3¶Förslaget till lag ändring i vattenlagen 1983:291

3 kap.

2 § Andra stycket har ändrats så att det omfattar, förutom bestämmelser för bebyggande eller annan användning av ett mark- eller vattenområde, även

bestämmelser för användning av en grundvattentillgång. Vid tillståndspröv-

ning av ett vattenföretag, som är tänkt att lokaliseras inom ett område där

det råder anmälnings- och tillståndsplikt enligt 7 b § hälsoskyddslagen, skall

tillståndsmyndigheten ta hänsyn till att kommunen, genom att föreskriva sådan plikt, bedömt att området har eller kan befaras få brist sött

grundvatten.

En ändring av stadgandet har bedömts nödvändig för att det även skall omfatta användandet av en grundvattentillgång. Den definition begreppet

vattenområde som ges 1 kap. 3 § tredje stycket tyder på att grundvatten-

en tillgång inte är att anse som ett vattenområde i vattenlagens mening.

BILAGA 1

SGU

.Sveriguaøloglchaüxderøbzøtg

GRUNDVATTNETS FÖREKOMST,

KVALITET OCH NYTTJANDE I

SVERIGE

Bakgrundsbeskrivning till grundvattenutredningen

M 1993:15, Förbättrad med

hushållning

grundvatten.

Uppsala, Juni 1994

BILAGA 1

SGU

.Sverigesobølogkkallrzdemibzürg

GRUNDVATTNETS FÖREKOMST,

KVALITET OCH NYTTJANDE I

SVERIGE

Bakgrundsbeskrivning till grundvattenutredningen

M 1993:15, Förbättrad hushållning med

grundvatten.

Uppsala, Juni 1994

BAKGRUNDSBESKRIVNINGTILL GRUNDVATTEN-

UTREDNINGEN, KOMMITTEDIREKTIV 1993:126

GRUNDVATTNETS FÖREKOMST,

KVALITET OCH NYTTJANDE I SVERIGE

Sammanfattning Sid 3

A. Inledning Sid 5

B. Vattnets kretslopp Sid 6

Vattenflöden Sid 6 -

Vattnets cirkulation v Sid

6 -

C. Grundvattneti Sverige Sid 10

Grundvattnets förekomst: definitioner, -

egenskaper och variationer Sid 10

Grundvatten i jordlager Sid 18 -

Grundvatten i berggrund Sid 23 -

Grundvattenkvalitet Sid 28 -

Grundvattnet och klimatförändringar Sid 31 -

D. Hot mot grundvattnet. Sid 33

Regional påverkan Sid 34

Lokal påverkan Sid 40 -

1¶Grundvattenuttag Sid 41

2 Deponier, förorenade markområden Sid 45

3 Avsiktlig infiltration förorenat vatten Sid 45

4¶Olyckor Sid 47

E. Användning av grundvatten Sid 47

Dricksvattenförsörjning. Sid 48

1¶Kommunal dricksvattenförsörjning Sid 49

2¶Enskild dricksvattenförsörjning Sid 50

Övrig grundvattenanvändning. Sid 56

1 Jordbrukets Vattenförsörjning Sid 56

2¶Industrins Vattenförsörjning. Sid 56

3 Energi Sid 58

Grundvattnet som recipient Sid 58 -

Grundvattnet i ett ekologiskt perspektiv Sid 59 -

F. Problem i samband med grundvattnets

mängd, kvalitet och nyttjande. Sid 60

Salt Sid 60

grundvatten

Försurning Sid 64

Kväveföreningar i grundvattnet Sid 64

Järnhaltigt grundvatten Sid 68

Radon i Sid 68

grundvattnet

Svavelväte Sid 69 -

7. Fluorid Sid 71 -

Områden där brist på grundvatten för enskild -

Vattenförsörjning föreligger eller

förväntas uppstå Sid 72

Bilagor:

Typ Vattenförsörjning för pennanent boende i småhusfastigheter

enligt fastighetstaxeringen. SCB 1993

2. Typ Vattenförsörjning för fritidsfastigheter enligt fastighets-

taxeringen. SCB 1993

Typ Vattenförsörjning för folkbordförda innevånare inom av kommunerna enligt VAV 1992

SAMMANFATTNING

Grundvattnet är viktig del vattnets kretslopp och är därmed en av också en viktig del i det ekologiska systemet.

Sverige har vid en internationell jämförelse ett gynnsamt klimat för en

relativt stor grundvattenbildning. Grundvattenbildningen utgör förut-

sättningen för de goda grundvattenförekomster generellt kan

som

anses föreligga i Sverige. Volymen utvinnbart grundvatten i marken

beror på de geologiska formationemas egenskaper. I Sverige finns

stora grund-vattenförekomster främst i sand- och grusavlagringar och i vissa sedi-mentära bergarter. Utbredningen sådana geologiska

av formationer är ytrnässigt relativt liten, bra grundvattenförande men formationer finns över hela landet. För stora behov grundvatten, av t ex för kommunal Vattenförsörjning och är således

bevattning, man

hänvisad till vissa fonnationer. För mindre behov för enskild t ex Vattenförsörjning finns i allmänhet goda förutsättningari hela landet.

Grundvattenkvaliteten kan också generellt betraktas god som men variationer föreligger. Grundvattnets kvalitet påverkas dels naturliga av förhållanden som nederbördens kvalitet och markens mineralogiska

sammansättning, dels av olika mänskliga aktiviteter.

Hot mot grundvattnets mängd föreligger generellt inte. Långsiktiga

klimatförändringar kommer att påverka grundvattensituationen. Det är

emellertid inte klarlagt hur temperaturhöjning påverkar grund-

t ex en vattnets mängd. Lokalt kan påverkan ske för stora grundvattengenom uttag så att bristsituationer kan uppstå.

Då vattnet både globalt och lokalt är i ständig rörelse är vattnet kanske den viktigaste transportören både nyttiga och onyttiga ämnen. Ser av man till hoten är det främst transporten miljöfarliga eller miljöav störande ämnen som är aktuella. Grundvattnet tar emot sådana ärrmen från mängd olika aktiviteter, t utsläpp i atmosfären från industrien ex processer och trafik, jordbruk, boende, deponier och olika olyckor. Man kan dela in hoten i två kategorier, dels sådana där spridnin gsprocesserna t ex luftföroreningar eller aktiviterna t ex skogs- och

jordbruk påverkar stora arealer regional påverkan ,dels sådana där

påverkan är att betrakta som areellt begränsad t deponier, avlopps-

infiltration eller grundvattenuttag för Vattenförsörjning påverlokal kan. De allvarligaste regionala hoten bedöms försumingen och

vara kväveföreningar. Lokalt förekommer mängd ämnen utgör hot en som mot t ex Vattenförsörjning och vattendrag. Sådana ämnen är tung-

metaller, organiska miljögifter och växtnäringsämnen. Mikroorganis-

mer är också ett vanligt förekommande problem i samband med enskild vattenförsörjning. Problem med dricksvattnets kvalitet orsakade av naturligt förekommande ämnen, främst järn, fluorid, klomangan, rid salta grundvatten, radon och svavelväte är relativt

vanliga.

De huvudsakliga användningsområdena för grundvatten är för vatten

försörjning och som recipient.

Den kommunala Vattenförsörjningen baseras till i det närmaste 50 %

naturligt och konstgjort grundvatten. Enskild Vattenförsörjning för

permanentboendet omfattar ca 1.2 miljoner människor och baseras nästan uteslutande grundvatten. Fritidsboendet i nära 0.6 miljoner

fastigheter bedöms basera sin Vattenförsörjning till övervägande del

på grundvatten. Jordbruk, industri och vännepumpar använder också

förhållandevis stora grundvattenmängder.

Grundvattnet som recipient bör ses i det ekologiska perspektivet, dvs

del i vattnets kretslopp och som därvid påverkar växter, djur som en och människor.

Brist på grundvatten för enskild Vattenförsörjning kan sägas uppstå

antingen då den tillgängliga vattenmängden för liten för ett rimligt

behov eller då vattnets kvalitet omöjliggör användningen av vattnet som dricksvatten.

Bristsituationer för enskild Vattenförsörjning bedöms endast kunna uppstå i begränsade områden. Risken bedöms särskild stor där ett tätt permanent- och fritidsboentle föreligger och boendets Vattenförsörjning inte är kommunal.

Det finns inte underlag för att nämnare kvantifiera bristen grundvatten för enskild Vattenförsörjning. Områden där sådan brist förekommer eller riskerar att öka finns i begränsad utsträckning främst längs våra kuster och skärgårdsöarna och i låglänta delar nära stora

sjöar och Vattendrag i Mellansverige i allmänhet och särskilt i Upp-

lands, Stockholms, Södermanlanciaöstergötlands, Göteborgs och

Bohus och Blekinge Gotland och Öland.

län samt

A. INLEDNING

Grundvattenutredningen M 1993:15 har givit Sveriges geologiska

undersökning, SGU, i uppdrag att sammanställa bakgrunds-

beskrivning av grundvattnets förkomst, kvalitet och nyttjande i

Sverige. Bakgrundsbeskrivningen skall utgöra ett underlag för olika

ställningstaganden i utredningen.

Syftet med bakgrundsbeskrivningen allmän information

är att ge en om

grundvattnet i Sverige. Informationen skall dels tillgänglig för

vara en lekman, dels utgöra underlag för utredningens överväganden behov

och inriktning av åtgärder.

Bakgrundsbeskrivningen har tagits fram av enheten för hydrogeologi

vid SGU. I arbetet har deltagit olika

en arbetsgrupp representerande specialiteter inom det hydrogeologiska området. Utredningens sakkunniga har bidragit med synpunkter under arbetets gång.

B. VATTNETS KRETSLOPP

B.l Vattenñöden

Av allt vatten finns lagrat på jorden är bara en liten del sötvatten.

som Den allra största delen, eller 96.5 procent. finns i haven. Sötvattnet

ca fördelas i princip i lika delar mellan grundvatten och glaciärer. En liten del, 2 promille, förekommer vattenånga, sjöar, floder och mark-

ca som fuktighet. Det vatten finns i de olika lagren magasinen har olika

som

lång lagringstid uppehållstid. Man räknar med att uppehållstiden, dvs

den tid det tar för ett fullständigt utbyte av vatten, för vattnet i glaciär-

10 000 år, i grundvattenförekomsterna ca 5000 år, i världsema ca haven 2600 år, i sjöarna 10 år, i marken 11 månader, i floderna

ca ca ca

12 dagar och i luften 10 dagar. I tabell B.1.1 redovisas volymerna ca ca

olika vattenförekomster på jorden efter Shiklomanov, The world av water How much do really know about them,

resources: we UNESCO, IHP 25-year commemorzitive symposium, Paris, 1990.

Tabell B.1.1. Vattenförekomster påjorden

Typ vatten- Volym, km3 x 1000 Andel av den totala Andel av sötvattenav

förekomst vattenmängden, % mängden, %

Världshaven	1338000	96.5	-
Sött grundvatten	10530	0.76	30.1
Salt grundvatten	12870	0.92	-
Glaciärer	24064	1.74	68.7
Sötvattensjöar	91	0.007	0.26
Saltvattensjöar	85.4	0.006	-
Vattendrag	2.12	0.0002	0.006
Atmosfären	12.9	0.001	0.04
Total vattenmängd	1385984	100	-
Sötvattenmängd	35029	2.53	100

B.2 Vattnets cirkulation

Vatten är ett förnyelsebart ämne vital betydelse för allt liv på jorden.

av Med solen som energikälla och under inverkan av gravitationskraften drivs gigantisk där avdunstnin lyfter vattenånga från

en process gen världshaven i omfattning 505 000 km3år. Av denna volym åter-

en av bördas 454 500 km till haven nederbörd. 50 500 km3 förs som

som vattenånga över landområdena där den förenas med 68 500 km3 lokalt genererad nederbörd. Tillsammans ger dessa mängder en årlig nederbörd 119 000 km3 över landområdena. Av denna nederbörds-

av mängd avrinner huvuddelen 47 000 km3 som grund- och ytvatten. Grundvattnet rör sig under inverkan tyngdkraften och markens

av egenskaper till lågområden i landskapet där det efter kortare eller längre uppehållstid tränger till markytan och avrinner via bäckar,

upp

åar, sjöar och floder till havet. I fig. lB.2.l visas de olika komponenterna i vattnets kretslopp, den hydrologiska cykeln.. Från Grundvattnet i Sverige, SGU Ser Ah 17, under utgivning. nr

nandevä

Tran spirarbn och avdunsfnrhj

Nederbörd

-o-r w 1 nu - .. aff n .tt ut ; 0 5:43:

3,23. ,

bildr ;A4

i --:;.i;s

-a i i .:3 . i x °“

çrundvaffenjra

Fig. B.2.1. Vattnets kretslopp

Om istället betraktar situationen årsbasis för in

man Sverige Water

Sweden, 1977 kommer till att det totala inflödet vattenånga man av från havsområdena är 2 500 km3. Nederbörden till 325 km3 och

uppgår avdunstningen till 150 km3. Avrinningen grund- och ytvatten till

haven blir då 175 km3 och utflödet 2 325 km3. I tigt

av vattenånga B.2.2 visas medelavrinningen för perioden 1961 1990

- i mm

vattenpelare

Den vattenvolym som står till förfogande för Sveriges invånare är i princip lika med avrinnin Räknat blir det nästan 22 000 gen. per person

m3. Den regionala fördelningen inom landet framgår ñg. B.2.3

, Y

2280012000 Fig. B.2.2 Medelavrinningen i Fig. B.2.3. Den regionala vattentill-

Sverige 1961 90 SMHI gången i Sverige, m3person ån

Water in Sweden, 1977

Medelavrinningens storlek kan sägas vara lika med den teoretiskt

största grundvattenbildningen. Genom att en viss del av grundvattnet

har mycket kort omloppstid kan det betraktas som en övergångsform mellan gmnd- och ytvatten, är underordnad betydelse för

som av uthållig Vattenförsörjning. En del av nederbörden som skulle kunna bilda grundvatten avleds snabbt genom olika anläggningar, tex

dikessystem och hårdgjorda ytor. Storleken av de grundvattenvolymer

är praktiskt utvinnbara påverkas dessutom av olika geologiska som förutsättningar. Ett mera praktiskt uttryck för den för människan

tillgängliga grundvattenbildningen bedöms kunna vara den

genomsnittliga lågvattenavrinningen, vilken i sin tur motsvarar det

gmndvattenflöde som skapas av grundvatten med relativt lång

omsättningstid. Se ñgl B.2.4.

Nederbörd

Tran spiraVon

Avdunstniry

qr-undvhffen

bidniqg

f R

Omálfadzon

mark vafrenzow_.\\

f%.

d A

c a . : s.. Q. I v . . á- . v .- ,

o 4

rZmdvafcnyfa

7 vvvä

Snqbbçsfråmnn

yrg, 101 a

dagar-måna der

Mellanströmnin

.7 mar

Låryaam, djup

.sfrámnW,

regional 0 1000 år

Fig. B.2.4. Grundvattenbildning och grundvattenströmning

C. GRUNDVATTNET I SVERIGE

C.l Grundvattnets förekomst: definitioner, egenskaper och

variationer.

I det föregående redogjordes översiktligt för vilka vattenförekomster

som finns och dessas storlek ur såväl det globala som nationella perspektivet. För praktiska ändamål är det i allmänhet det lokala perspektivet som är intresse för att bedöma vattenförekomster och hur

av dessa kan tas i anspråk för olika syften. Det vatten avrinner via

som vattendragen har till övervägande del under kortare eller längre tid varit grundvatten. Grundvatten är det vatten som finns i den mättade zonen eller grundvattenzonen, d.v.s. den del av marken där alla por-

och sprickutrymmen är fyllda med vatten. Mellan markytan och den

mättade zonen porer och sprickor fyllda med både vatten och luft. Denna del kallas den omättade zonen eller markvattenzonen.

För att beskriva och kvantifiera en grundvattenförekomst kan man för

svenska förhållanden utgå från begreppet avrinningsomrâde.

Ett av-

rinningsområde begränsas av vattendelare. Inom avrinningsområdet finns inströmningsområden, där grundvattnet nedåtriktad

har en

rörelse, och utströmningsområden, där vattnet rör sig uppåt, mot

markytan. Se fig. B.2.3 och B.2.4.

Ett avrinningsområde innehåller minst en men vanligtvis flera grund-

vattenförekomster, även de avgränsade vattendelare. Med begreppet

av vattendelare avses sammanbintlningslinjen för punkter utifrån vilka grundvattnet strömmar i diametralt motsatta riktningar. För svenska förhållanden kan vattendelarnas lägen normalt bestämmas med topo-

grafiska förhållanden som utgångspunkt. Under vissa förutsättningar

kan vattendelaren vara rörlig dvs den kan ändra läge då grundvattnets

trycknivå ändras.

Grundvattenförekomst är det grundläggande och allmänna begreppet för att beskriva grundvattenförhållandena. Genom att man har grän-

av sat en grundvattenförekomst kan det vatten som avrinner från den, grundvattenavrinningerz G bestämmas om man känner till hur mycket nederbörd P som tillförs den och hur stor avdunstningen E är G P E.

A -

Om man betraktar grundvattenförekomst utifrån någon särskild

en aspekt kan man istället tala om att den en tillgång utifrån den

aspekten. Vanliga aspekter på grundvattenförekomster är kommunal och enskild Vattenförsörjning, bevattning, lakvattenrecipient, geoteknik sättningar, bärighet, skred m.m., energilagring, energiutvinning,

grundvattenskydd och ekologi. Med termen grundvattentillgâng avses

således en grundvattenförekomst som betraktas med avseende på något

speciellt syfte. Här kan en analogi göras med begreppen mineralföre-

komst, som är det allmänna begreppet, och malm, är det ekonom-

som iska, baserat ett antal restriktioner kan växla från tid till

som annan.

Av definitionen följer att en grundvattenförekomst inte alltid är

grundvattentillgång, och begreppen är således inte

synonyma.

I grundvattensammanhang används ofta termerna akvifer och grund-

vattenmagasin. Därmed avses vanligen en grundvattenförekomst

som kan utvinnas via en eller flera brunnar och som är så stor att den har

betydelse för Vattenförsörjning. Definitionsmässigt syftar de båda

termerna det medium som grundvattnet förekommer i än på

snarare

grundvattnet självt.

I den förestående beskrivningen grundvattenutvinning i jord och

om berg kap. C 2 och C3 relateras vanligen till grundvattenutvinning i enstaka brunnar. Om emellertid flera brunnar tar sitt vatten från

och samma grundvattenförekomst reduceras den möjliga utvinningen

för den enstaka brunnen, eftersom det totala uttaget inte får överskrida

det totala flödet genom grundvattenförekomsten.

Ett fundamentalt begrepp i sammanhanget är grundvattennivå. Där-

med avses den nivå i grundvattenzonen där det hydrostatiska trycket

är lika stort som atmosfärstrycket. I praktiska sammanhang är denna nivå lika med nivån för vattenytan i brunn.

I figurerna C.1. 1-3 illustreras flertalet av ovanstående begrepp.

ivrinnirgsområde

Varrenddarc

Vaftcndearc

Fig C.1. Avrinningsområde

Vafendeare J d - . . . . i

Grundvañm 1

förekomst

çr-undvarenavrrvninj

xxx

Va tfenvcnk

l .f 49:a... .

çé;

qrundvaren

L %

ngagg

Hkvffec jrundvarfenmfyasfn

J F 4

Fig. C.1.3. Grundvattcntillgång

Genom tyngdkraftens inverkan är grundvattnet alltid i rörelse från

områden med höga grundvattennivåer högt grundvattentryck

mot

sådana med lägre. Flödeshastigheten beror på lutningen hos grundvattnets tryckyta och jord-berglagrens genomsläpplighet

för vatten.

Där grundvattennivån når till markytan och denna

upp om är genomsläpplig för vatten bildas källor eller våtmarker. I tex lertäckta dal-

gångar kan tryckytan ligga högre än markytan. Om det tätande ler-

lagret punkteras fås självrinnande eller artesiskt vatten.

Genom att grundvattnet ingår i vattnets är det

kretslopp en förnybar

naturresurs. Nybildningen sker när nederbörden större än avdunst-

ningen och transpirationen från marken och växtligheten. Den omät-

tade zonen måste dessutom ha ett visst vatteninnehåll.

Påfyllningen

av grundvattnet liksom tärandet på tillgångarna visar sig i variationerna i grundvattennivå. De är olika i olika delar landet, vilket av visas i figur C.1.4. Grundvattnet i Sverige, SGU Ser. Ah 17

ur nr

Tillgången på grundvatten i ett område varierar också mellan olika år och beror dessutom på magasinets eller sprickvolym, dvs porförmågan att lagra vatten. Ett stort magasin i tex isälvsavlagring en med sand och grus rymmer mycket vatten, och förändringarna i grundvattennivån och därmed tillgången vid tillskott eller bortförande av vatten är långsamma och små. I ett litet magasin i morän eller urberg kan variationerna stora och snabba, eftersom vara poreller sprickvolymen är liten. De flesta de enskilda vattentäkterna i av Sverige är anlagda i sådana magasin. Figur C.1.5 visar dels de all-

männa principerna för grundvattenbildning, dels förhållandena i

båda typerna magasin i ett område vid Motala. Grundvattnet

av ur

i Sverige, SGU Ser Ah 17. nr

Även främst till om ytvatten, av gån gs- och tekniskt-ekonomiska skäl, utgör hälften råvaran för kommunala konsum-

ca av Sveriges

tionsvattenförsörjning eftersträvas i första hand grundvatten för detta

ändamål. Orsaken är grundvattnets ofta låga, jämna

temperatur, att det är fritt från organiska föroreningar och det innehåller

att nyttiga

ämnen som lösts ut ur marken. Privat konsumtion baseras så gott som uteslutande grundvatten. Från borrade eller brunnar

grävda

kan vattnet vanligen användas helt

utan behandling. Tillgången på

grundvatten kan ökas på konstgjord väg att ytvatten infiltregenom

ras i sand- och grusavlagringar.

Grundvattnet i Sverige är över lag god beskaffenhet. Kvaliteten av varierar dock, liksom tillgången, mellan olika delar landet, mellan av olika år och under året. De tidsmässiga variationerna i

exemplifieras

figur C.1.6, visar förändringarna i halterna några de som av av ämnen som brukar undersökas vid fysikalisk kemisk vattenanalys. - Exemplet är från en källa i Halland, ingår i SGUs grundvattensom observationsnät. ur Grundvattnet i Sverige, SGU Ser Ah

nr 17.

GRUNDVATTNETS TIDSMÖNSTER

den till antalet vanligaste förändringar i vattentillskott är med liten tidsförskjuming Akviferer som reagerar är olika i olika delar av mönster eller regimer som följer nybildningen av grundvatten i vån land. I sådana årstidsvariationema utjämnade typen avdunstning. I akviferer är skillnader i nederbörd och stora Sverige. Det beror på

vanligen inte. och något mönster syns nedan har fyra av SGUs i olika landsändar. I figuren

i kurvor över grundvattennivån

Regimema kan utläsas huvudmönster finns i Sverige. exempel de fyra som mätstationer valts ut som

Arjeplog

gmndvattenbildningen i norra

Den huvudsakliga

samband med snösmältningen Sveriges inland sker i

Grundvattennivåerna stiger snabbt och senvåren.

försommaren. Sedan kommer när sitt maximum

grundvattnet. i stället vanligen inget tillskott till som

övergång från till vinter En snabb sommar tappas av. kontinuerligt, och de når sitt nivåerna sjunker gör att

före snösmältningen. minimum strax

JHÅHJJASON

Sveg

delen Norrlands område omfattar större av I ett som inland och ñälltrakter och kustland. södra Norrlands

grundvatten för- Svealand sker nybildning av norra också under kort period vid snösmältningen en utom låg och nederbörden hösten. Då är avdunsmingen

mark. Det gör att nivåkurfaller otjälad som regn och två rninima. De högsta får två maxima van våren och de lägsta

grundvattennivâerna finns

under senvintem.

Sigtuna

och mot Gävlebulçten I södra Sveriges inland upp

grundvattennivåerna på sen-

förekommer de lägsta

hösten börjar nybildningen av Under sommaren. uppehåll med sjunkangrundvatten, och efter ett kort

snö fonnivåer när nederbörden mest faller som de

snösmältmngen. När den är avsätter stigningen vid

slutad står grundvattnet som högst.

Vellinge

kustområden och i det Svealands och Götalands I

Sverige är snöperioden så kort. om sydligaste inre av inte nämnvärt påverkar förekommer. att den den ens

Från lägsta grundvatten-

grundvattenbildningen. en

därför kontinuerlig stignivå tidigt hösten sker en

högst våren. JFHAMJJASOND ning, och nivån är som

Fig. C.1.4

Grundvattenbildning

100 mm. - Regn 007 småt vatten

50-

100 ..

J F M A M J A J O N D

För att nytt grundvatten skall kunna bildas. fordras vattenv trots tâlmligen riklig nederbörd. Juli och att de övre marklagren är så fuktiga att ett vattentillaugusti är vanligen de regnrikaste månaderna skott får vatten att rinna vidare nedåt och fylla året. Grundvattennivåerna sjunker och ytavrinning i grundvattenmagasinet. Hur det fungerar kan man se vattendragen av utläckande grundvatten minskar.

när man vattnar en lcrukväxt. Först fylls markfuktigmen upphör vanligen inte helt. heten på. och efter en stund börjar rinna vatten ut ur Varentillskotten består och smaltvatten. av regn hålet i blomkrukans botten. Underskottet i mariduktighet beror avdunstning Hög markfuktighet råder under den kyliga delen och växternas transpimtion. Efter fuktigupptag av av året, då avdunstningen är liten och växterna vilar. het i marken kvarstår den effektiva nederbörden. dvs I samband med och snösmalming under denna regn den bidrar till grundvattenbildningen. som period sker också den mesta grundvattenbildningen. Bilden visar förhållandena i Gävlenakten under Omvänt är marlcfuktigheten ofta låg på sommaren. perioden 1961-1990 och bygger modellberilc-

och därför bildas det inget eller bara litet grundning som gjorts vid SMI-II.

Grundvattennivåer

meter under -1 ü -. 13-.. i i markytan

-Z n q

z - Litet magasin -3. l f

a 1

13111 5-

Stort magasin

Grundvattenytans nivå förändras under året bero- isälvsavlagring med sand och och med t ex en grus

ende på hur och när nybildningen grundvatten porvolym långsamt och med små nivåav stor reagerar sker. Variationsmönstret år olika för skilda områden förändringar. även förhållandevis om stora vatten-

i landet, och det är heller inte riktigt likadant nån år volymer tillförs eller avlägsnas.

till år. Figuren bygger på många års observatioovan Hur stora skillnaderna är mellan högsta och i område vid Motala. Den visar förhållandena ner ett lägsta grundvattennivå under ett år beror förutom i både litet. snabbreagerande magasin med ganska ett tillförda vattenmängder på jordlagrens och berggrun- nivåskillnader under året och i magasin stora ett stort

dens porositet och sprickvolym. I ett litet grund- långsamt och med små variationer. De som reagerar

vattenmagasin i mor-Lineller urberg kan variationema heldrigna kurvorna månadsmedelvärden för avser vara stora och snabba, eftersom por- eller sprickvoly- perioden 1977-1992, och de sueckade visar de hög-

men år liten. De flesta av de privata brunnarna i Sve- och de lägsta uppmätta månadsvärdena under sta rige är nedförda i sådana magasin. Ett stort magasin i perioden.

Fig. 0.1.5

Långtidsvariationer

varierar all misk vittring sönderdelning av mineral, som med- Grundvattnets kemiska sammansättning varierar för vätejoner konsumeras och att a kalcium. tid med tiden. Ungt ytligt grundvatten mera att beläget. Djupt grundvatten rör magnesium, natiium och kalium frigörs och tillförs än äldre och djupare långsamt, och förändringarna det nedsipprande markvattnet. Så länge jonbytes- och sig i allmänhet mycket vittringsprocesserna håller jämna steg med tillförseln är mycket små i detta tröga system. kemi antingen be- vätejoner från det sura nedfallet får inte grundvatt Variationer i grundvattnets är av förändringar i mark- större vätejonkoncentration lägre pH. Däremot tingade av klimatförändringar, net i den kemiska ökar kalcium- och magnesiumkoncentrationema. användning eller förändringar samfrån luf- Om ytterligare vätejoner tillförs grundvattnet. så mansättningen hos det nedfall som kommer bildar dessa tillsammans med vätekarborxat HCO3 ten. kemiska sammansatt- och koldioxid, varvid vätekarbonathalten al- I Sverige har grundvattnets vatten framför allt grund det ned- kaliniteten minskar. ning förändrats av sura vätejoner och sulfat- Svavelutsläppen ökade mycket kraftigt under fallet. Det medför ett tillskott av förs, med viss 1950- och öO-talen, vilket återspeglas i nederbördens joner till marksystemet. Sulfatjoner en till grundvattnet, sulfathalt, i Mellansverige nådde sin kulmen fördröjning, med markvattnet ned som å andra under 1970-talet. Samma utveckling sulfathalterna får högre sulfathalt. Vätejonema av som en joner, kan skönjas i grundvattnet, med större eller mindre sidan byts ut mot så kallade utbytbara som är mark- tidsförskjutning, Diagrammen nedan visar långtids bundna till markpartiklar i den övre delen av kalcium vaiiationema i källa, flödar ut från en isälvsprofilen. Dessa joner är till övervägande del en som magnesium. Längre i markprofilen sker ke avlagring i Halland. och ner

Sulfat. mg 3041 .w . .

i l i 1990

VätejonkoncenuatiorppH

5.0,, T l K l . F i i i r

I . l . 19910 l98O

Fig. C. l.6a

7-0 Viuekzuboxuxt. mg HCOJI g 16 - , n - ..

I I I I I I i 7 xi..

19i0 n

Kalcium. mg Cal

I 9 I

1 W

L950 19á0

8 Magnesium. mg Mgl

1980 1993 i

egen

1-0 Grundvmtennivá. heldragen kurva uppmätta värden staplar årsmedeivarden m 0.5

0.0 e 415

1970 1980 1990

Fig. C.1.6b

C.2 Grundvatten i jordlager

Akviferema och grundvattenmagasinen i Sverige är jämförelsevis

små. De största vattentillgångarna förekommer, förutom i vissa delar av södra Sveriges sandstens- och kalkberggrund, i de sand- och grusavlagringar som bildades under och efter den senaste nedisningen.

En översikt av de geologiska förutsättningarna för grundvattenuttag i

jordlagren visas i figur C.2 från Grundvattentillgångari Sverige,

SGU Rapp. Medd. nr reviderad av SNV.

I jordlagren förekommer grundvattnet porer, dvs i utrymmet mellan jordpartiklarna. Allt vatten är dock inte åtkomligt genom tex pumpning. Trots att porositeten i både grus, sand och grovmo är ca 30-40% är det betydligt lättare att få ut stora vattenmängder ur det grövre materialet än ur det finare. Det har att göra med att de vidhäftande och kvarhållande krafter som påverkar vattnet är större finkomi jordarten är. Lera och vissa moräntyper har porositeter

gare runt 50%, brunnar i sådant material har mycket blygsamma

men kapaciteter. Trots detta är ett stort antal av de enskilda, grävda brunnarna i landet anlagda i morän, eftersom det är Sveriges van-

ligaste jordart Ur grävda brunnar tas ett ytligt grundvatten som är

. utsatt för föroreningsrisker. Stora krav måste därför ställas på brunnsutförande och grundvattenskytld när sådana vattentäkter skall anläggas och användas. Främst grund av nederbörds- och temperaturförhållanden kan grunda grävda brunnar också tidvis sina.

Ur vattentäkter i de stora isälvsavlagringarna kan ofta stora vattenmängder utvinnas. Det finns exempel på brunnar som provpumpats under lång tid med kapaciteter flera hundra liter per sekund. Eftersom jordlagren är genomsläppliga också för

föroreningar är skyddsaspekterna mycket viktiga också i dessa fall.

Med avseende på grundvatten ijordlager kan Sverige ur hydrogeo-

logisk synvinkel delas i ett antal regioner. En sådan är Skåne,

med undantag för de centrala och nordligaste delarna. Sand- och grusavlagrin gar intar förhållandevis stora ytor. Framför allt sådana

som överlagras av morän har visat sig ha goda förutsättningar för

stora grundvattenuttag. Det bäst kända området är den jordfyllda

förkastningsdal som fått namnet Alnarpsdalen. Ett annat är Vomb-

sänkan där de tämligen goda tillgångarna har förstärkts genom

konstgjord grundvattenbildning. Andra intressanta områden är t ex

Fyledalen, Sjöbodeltat och isälvsavlagringama vid Kvidinge och på

Kristianstadsslätten. Även andra sand- och grusområden är intres-

santa genom att de erbjuder goda förutsättningar för konstgjord grundvattenbildning liknande vid Vombsjön. Metoden

sätt som används för övrigt i varierande omfattning i hela landet.

Områden med olika

geologiska förutsättningar för grundvattenutvinning i jordlager

VIKTIGASTE VATTENFÖRANDE BILDNING

TILLGÄNG eiLoNiNGsTYPEn FÖREKOMSTGRAD

makligarulislens- 39 mu 9 Mycketgod å, . . . . Mycketgod- grusIå-alvdalar. mån||g-|åg , j goa runstensásaø

rullstensásarisana- mat lg- H -|åg i min G°d°m9. . can - . . - Ringa- grundagrusavlalåg måttlig gungar ona ler- 4t ., tackla . KamallsomrádenBedommngsunderlagsaknas

AOYIIOGG

Fig. c.2

Resten Sydsverige kan beträffande grundvatten i jordlager delas

i fyra delområden. Det största omfattar sydsvenska höglandet upp

med omgivningar. Stora delar ligger ovanför högsta kustlinjen, HK,

vilket har betydelse för grundvattensituationen. Som benämningen

antyder har områden under HK någon gång efter den senaste nedisningen varit täckta hav eller stora issjöar, vilket har medfört att

jordlagrens uppbyggnad och deras egenskaper som akviferer och

grundvattenmagasin delvis annorlunda än över denna gräns. Att landet legat under havsytan innebär också en ökad risk för att salt

grundvatten skall påträffas vid brunnsborrning.

I delområdet dominerar olika moränjordarter, ur vilka vanligen bara

små grundvattenmängder kan utvinnas. Stora och rikt vattengivande

isälvsavlagringar förkommer dock, tex i Lagans och Nissans dal-

gångar. Vid Apladalen i Värnamo är avlagringarna ca 90 meter mäk-

tiga, och enda brunn har vid provpumpning mer än 200 ls

ur en kunnat tas ut. Vattnet ur de stora avlagringarna har vanligen hygglig kvalitet. Utbredda torvområden i väster orsakar kvalitetsproblem hos

grundvattnet där i form av låga pH-värden, aggressiv kolsyra, dålig

smak, hög vattenfärg och höga järn- och manganhalter. Inom ler-

slätterna i Västergötland finns problem med höga kloridhalter i

grundvattnet.

Ovanför HK har isälvsavlagringarna ofta markerade ytformer, och

de grundvattenmagasin som finns i dem är grunda och har därmed begränsat vatteninnehåll. l sydöstra Småland och östra Blekinge förekommer de dessutom bara sparsamt. Konstgjord grundvattenbildning är tämligen vanlig för kommunal Vattenförsörjning.

I den delen delområdet finns jordlager mycket växlande

norra av av karaktär, främst morän och isälvsmaterial. Där isälvsmaterial domi-

finns stora grundvattentillgångar, t ex i Fjärås bräcka vid

nerar

Kungsbacka, i Rådaåsen vid Linköping och i Mjölbyfältet.

l framför allt centrala Småland finns områden med isälvsavlagringar täckta av morän, som i vissa fall ger vatten för kommunal försörj-

ning i måttlig omfattning.

Ett andra delområde är kustlandet och ådalarna i Halland, där

isälvsavlagrin gar har stor utbredning och nederbörden är riklig. Det gör att förutsättningarna för stora grundvattenuttag är goda. Kvali-

tetsproblem finns, främst i form av förhöjda klorid- och nitrathalter.

Mellersta och södra Kalmar län har skiljts ut som ett särskilt delområde beroende att isälvsavlagringarna i form av rullstensåsar är flera och större än i Smålands inland. I och med att området ligger i regnskugga av höglandet är dock nederbörden knapp och soltimmarna många, vilket innebär att grundvattenbildningen är liten. De

naturliga grundvattentillgångarna är därför förhållandevis små, men

goda möjligheter till förstärkning konstgjord grundvatten-

genom

bildning finns.

Den begränsade nybildningen grundvatten gör särskilt de små

av att magasinen, varur många enskilda, grävda brunnar får sitt vatten, är känsliga beträffande vattentill gången. Periodvis vattenbrist i sådana brunnar är inte ovanlig, liksom för övrigt i kustområdena vid Öster-

sjon.

I delområdet mellan Oskarshamn och Norrköping, slutligen, sak-

nas i princip större isälvsavlagringar. Små k läsidesbildningar är

s dock vanliga men räcker inte till för några större

grundvattenuttag.

Jordtäcket är över lag tunt, och grävda brunnar därför, liksom i nyssnämnda delområde, känsliga för torka. Kommunal Vattenförsörjning baseras till större delen på ytvatten. Ett undantag är Åtvidaberg,

där grundvattenuttag ur jordlager på 40 ls har kunnat göras.

I regionen Öland Gotland förekommer jordlager betydelse för

- av grundvattenutvinning sparsamt, men där de finns spelar de en betydelsefull roll för den lokala, kommunala vattenförsörjningen. Sandoch grusfält är visserligen vanliga, de är tunna och inga men ger större vattenmängder. För enskilda, grävda brunnar är de dock viktiga, liksom de moränområden förekommer. Temperatur- och som nederbördsförhållandena gör att brunnarna känsliga för utdragna

tonperioder. Att grävda brunnar sinar på är inte ovanligt.

sommaren Till detta bidrar också den omfattande utdikning skett på båda som oarna.

En annan region omfattar norra Halland, västra Västergötland, Bohuslän, Dalsland och sydvästra Värmland. Även här är större sand- och grusavlagringar sparsamt förekommande. Ett fåtal an-

vänds för kommunal Vattenförsörjning, de flesta ligger för långt

men från tätortema för att kunna utnyttjas rationellt. Sänkorna i terrängen är ofta fyllda med lera och kan inte heller användas för vattenförsörjning utom i de fall det finns sand- eller gruslager under leran. Ställvis används sådana förekomster för förse mindre samhällen att eller enskilda förbrukare med vatten. Tillsammans med området mellan Oskarshamn och Norrköping utgör denna region totalt sett den som från geologisk synpunkt har de sämsta i

förutsättningarna Sverige för grundvattenuttag jordlager.

Den östra delen av Svealand, med undantag östra Uppland,

av samt södra Norrlands kustland utgör ännu region. Den karaken täriseras av tämligen rikligt förekommande, rullstensåsar, stora som vanligen ger goda möjligheter till stora Vattenuttag. Exempel på detta är Uppsalaåsen, Badelundaåsen och Ljunganåsen. Mellan de stora åsarna finns mindre, också kan utnyttjas för

som vattenförsörjning. Även jordtäckta kan innehålla berggrundsdalar vattentillgångar

av intresse, särskilt jordlagren på djupet består

om av grovkomigt

material. För enskilda förbrukare som hämtar sitt vatten ur de ovan

nämnda avlagringarna är vattenförsörjningssituationen alltså oftast

mycket I övrigt domineras regionen dock av leror och gynnsam. moräner, endast små grundvattenmängder i enskilda uttagssom ger

punkter. Måttlig nederbörd och tämligen hög avdunstning under

sommarhalvåret gör att grunda grävda brunnar även i denna region tidvis kan drabbas av vattenbrist.

Östra Uppland skiljer sig från områdena västerut på så sätt att rullstensåsarna är mindre och färre. Utsikterna till stora grundvattenuttag är därför måttliga, utom lokalt i den nordligaste delen. Förutsättningarna för enskild Vattenförsörjning är i stort sett de samma

i den nyssnämnda regionen. Roslagens attraktionskraft på fri-

som tidsboendet i kombination med de begränsade möjligheterna till

har skapat problem med vattenförsörjningen. Främst

Vattenuttag gäller det inträngning av saltvatten i vissa brunnar.

Mellersta och Norrlands kustland kan sammanföras till norra

ytterligare region, där gynnsamma förutsättningar för stora

grundvattenuttag främst finns i sand- och grusavlagringar i älvdalarna. I åsar mellan älvarna är grundvattentillgången betydligt

sämre. Att ytvatten trots allt används i så stor utsträckning som sker beror främst tillgången på ytvatten av god beskaffenhet och inte

på brist på grundvatten. Regionen karakteriseras för övrigt av stora

arealer morän och närmast kusten blottat berg. Grundvattentillav gångarna i moränen är små, vilket kan ställa till problem för förbrukare som hänvisade till grävda brunnar.

Svealands och Norrlands inland utom fjällomrâdena kan betrakännu region, med vissa likheter med inre Götaland. De tas som en dominerande jordartema är morän och torv. Sand- och grusavlagringar förekommer vanligen glest, och rullstensåsama har ofta

terränglägen och kornstorlekssammansättningar gör att de inte

som innehåller större grundvattenvolymer. I dalgångar kan dock förhållandena bättre, liksom i de deltabildningar uppträder vid vara som högsta kustlinjen. Exempel sådana är Brattforsheden i Värmland och avlagringarna vid Mora. Enskilda vattenförbrukare tar sitt som

urjordlager är oftast hänvisade till moränavlagringarna, som i

vatten detta avseende i denna region än längre söderut. är gynnsammare

Sveriges kalfjällsområden utgör den sista av de regioner som utskiljts beträffande grundvattentillgångarna i jordlageri landet. De

hydrogeologiska förhållandena är fortfarande så gott som okända, och det inte heller finnas något större behov eller intresse av synes undersöka dem närmare för närvarande, annat än för vattenföratt

sörjningen för enstaka större fritidsanläggningar.

C.3 Grundvatten i berggrund

Jämfört med tex kontinentala Europa i

grundvattentillgångarna

Sveriges berggrund liten. Bara i Skåne och sporadiskt i övriga delar

av landet finns förutsättningar för stora grundvattenuttag. De geo-

logiska förutsättningarna för grundvattenutvinning berggrunden

visas översiktligt i figur C.3.1 Grundvattentillgångari

ur Sverige,

SGU Rapp. Medd. reviderad SNV. nr av

Ytmässigt förekommer det mesta grundvattnet Sveriges berggrund i sprickor. I vissa sedimentära lager, såsom i Skåne och yngre på

Listerlandet, finns dock mycket grundvatten i bergarternas

porer eller i både och sprickor. I kalksten högre ålder, porer ren av som tex på Öland och Gotland, liksom i förkomstema

urberget, är helt

bundna till sprickor och krosszoneri berggrunden.

Med avseende olika förutsättningar för i berg

grundvattenuttag

kan Sverige delas i fyra typområden. Det första sydvästra upp Skåne och Kristianstadsslätten, ligger i randzon som en mellan det

svenska urbergsområdet och mäktiga sedimentbergsområden på kon-

tinenten. Även mäktigheter hos 2 000

om berglagren på mer än me-

ter har konstaterats vid bl Höllviken det enbart de ytliga

a lagren,

ned till ca 150 meter, exploateras beträffande konsumtionssom vatten. På Kristianstadsslätten är det främst sandstenen är som intressant, även den överlagrande kalkstenen också innehåller om betydande vattenmängder. Enstaka brunnar i sandstenen kan lämna upp emot 180 000 liter per timme 50 ls. Nonnala uttagsmöjligheter ligger mellan 18 000 och 50 000 liter timme 5 15 ls. per - ca

I sydvästra Skåne är de ytliga, sprickrika och ställvis porösa kalkste-

narna av störst betydelse för grundvattenutvinning berggrunden.

ur De porösa sandstenarna i nordvästra Skåne är också i gynnsamma detta avseende. Uttagsmöjligheterna varierar mellan 18 000 och ca ca 72 000 liter per timme 5 20 ls. -

Där berggrunden är sprickig i ytan och överlagras sand och

av tex

grus finns ofta förutsättningar för stora grundvattenuttag. Så är

t ex fallet i sydvästra Skåne.

med olika geologiska

Qmráden

forutsáttnxngar för grundvatten-

utvinning i berg

VATTENFÖ- VIKTIGASTE GRUNDVATTENTILLGÃNG RANDE aencenuuo

porösa och sprickrika f God måttlig kalk-och sandstenar sprickrika kalkslenar 3 Måttlig. ställvis ringa porösasprickr. sandstanar större sprickzoner i ur- I Ringmställvcs måttlig bergehgfrämst grannar och gne|ser Bedömningsundorlag saknas. Fiäukedyans bergarter

Fig. C.3.l

Genom att grundvattentillgåxigen i berggrunden över är i

lag god

området används sådant vatten i utsträckning för både kommustor nal och enskild Vattenförsörjning. Stora vattenmängder används också för konstbevattning i lantbruket. Eftersom tillgången ytvatten för bevattning tidvis och ställvis begränsad kan konkurrens om grundvattnet tänkas uppstå. Tillskott grundvatten till av ytvattendragen vid extrem lågvattenföring har även diskuterats.

En annan typ av berggrundsområde utgör de delområden med

kambrosilurisk berggrund och prekambrisk sandstensberg-

grund som finns spridda över landet. Fjällkedjans berggrund räknas dock inte in. Delområdena har i flera avseenden likartade

hydrogeologiska förutsättningar. De kambrosiluriska bergartema ligger

vanligen i plana lager ovanpå varandra. Grovt schematiserad kan en genomsnittlig lagerserie underifrån sägas bestå sandstenar, skiffav rar, kalkstenar, skiffrar och kalkstenar. Lagerserierna är dock vanligen inte fullständiga i delområdena. De kan också störda vara av förkastnin gar och större sprickzoner.

De prekambriska sandstenarna har omvandlats i högre

grad och år mera kvaitsitiskzi än de kambrosiluriska.

Från grundvattensynpunkt är de viktigaste bergarterna sandstenar

med por-sprickakviferer och kalkstenar med sprick- och karstsprickakviferer. Delområdena kan karakteriseras på följande sätt:

Delområde Viktigaste

BCFgillTSålLlCl

akviferbergart

Gotland Kambrosilur Kalkstenar

Öland

Kalmarsund, fastlandet Sandstenar

Östergötlands sediment- H II

bergsområde

Billingen, Västergötland Närkes sedimentbergs-

område

Siljansområdets kambro-

silurberggrund

Almesåkraformationen, Prekambrium

Jönköpings län Visingsöformationen

Gävlesandstenen Dalasandstenen

Medianvärdet på kapaciteter i kalkstensbrunnar, mestadels enskilda, varierar i olika områden mellan 600 och 3 600 liter timme, ca ca per vilket måste anses tämligen blygsamt. På delar Gotland och ställav vis på Öland kan dock

mediankapaciteter mer ån 3 600 liter

per

timme påräknas. Kalkstensberggrunden i Östergötland, Väster-

götland och Närke är med avseende på grundvattenutvinning mindre

intressant än den givande, underliggande sandstenen. I Siljans-

mer området är kalkstensberggrunden starkt sönderbruten, vilket torde orsaken till de höga mediankapaciteter som där konstaterats, ca vara 6 000 liter per timme.

Brunnar nedförda i kambrosilurisk sandsten ger i allmänhet mera än kalkstensbrunnarna. Medianvärdet ligger mellan ca 4 000 vatten och 7 000 liter timme. Kapaciteter på 50 000 liter per timme per torde kunna förekomma i extremt gynnsamma lägen.

Den prekambriska sandstenen inte fullt lika mycket, men bättre ger än kalkstenen. Medianvärdena ligger mellan ca 2 000 och 6 000 liter timme. Särskilt förhållanden har konstaterats i den per gynnsamma

porösa och sprickrika Visingsösandstenen.

Urberget utgör tredje områdestyp avseende grundvatten i

en Sveriges berggrund. Det svenska urberget med dess olika strukturer har formats rad bergskedjeveckningar, vulkanisk aktivitet genom en

och andra rörelser i jordskorpan. Förutsättningarna för stora grund-

vattenuttag får i ston betraktas som dåliga.

Figur C.3.2 från Grundvattnet i Sverige, SGU Rapp. Medd.

9 visar fördelningen mediankapaciteteri Syd- och Mellan-

nr av sverige, beräknade efter uppgifter från brunnsborrare och ordnade efter olika bergartsled. Den största delen av urberget hamnar inom intervallet 600 3 600 liter timme. Det finns anledning att för- - per moda indelning skulle 600 ca 2 000 liter att en noggrannare ge ca timme. Tre områden har visat sig ha bättre förutsättningar än de per övriga. Från trakten Kristianstad mot centrala Småland av upp medianvårdet 6 000 liter timme och i Hallandsåsens västligca per del 7 000 liter timme. Ett mindre område vid Lindesberg aste ca per medianvärde på 3 600 liter timme. Några områden har ett ca per

med mycket blygsamma uttagsmöjligheter kan också urskiljas. Om-

råden har under 600 liter timme finns i

som mediankapaciteter per

trakterna kring Mälardalen, delar Östergötland, Blekinge, Bohusav län och Värmland. En modernare och något mera detaljerad bild av förhållandena framgår SGUs länsvisa grundvattenkartor i den av

mån de är färdigställda samt den hydrogeologiska Sverigekarta

som är under framtagande.

Det dock viktigt framhålla att de angivna medianvärdena beatt skriver förutsättningar där oftast slumpen fått avgöra valet av borrplats i stället för de hydrogeologiska förhållandena. Vid val av borr-

platser där hänsyn tas till hydrogeologiska förutsättningar kan uttag

mellan 10 000 och 20 000 liter timme göras. Gynnsamma förpå per

utsättningar föreligger ofta i större sprickzoner och förkastningar.

REGIONER I SYD- OCH MEL-

LANSVERlGES BERGGRUND

MED OUKARTAD GRUND-

VATTENKAPAClTET

S 0CXHOLM

GÖTEBORG

ugnmuvâaoeu I KÅRAKTERISTIK AV KANDA BERGBOR REGIONEN runs BRUNNAR Stor grundvattentillgång i grundvatten nunö förekomster med stor utbredning 7ooo uum och mycket goda uttagsmöjligheter

Måttlig grundvattentillgång i grundvatten ä förekomster med relativt stor utbredning 3eoo ltlm och goda uttagsmöjligheter

Liten grundvattentillgång i vanligtvis GOO-SGOOItlm små grundvattenförekomster med varierande uttagsmöjlighet o so 100 km SGU mzsaaozsd 600ltlm Mycket liten grundvattentillgång

i små grundvattenförekomster med dåliga uttagsmöjligheter

Fig. C.3.2

Fjällkedjans berggrund utgör den fjärde områdestypen. Den inne-

fattar även stora partier öster om kalfjällsområdena, beroende på den

enhet detta område utgör i förhållande till den övriga berggrunden i

Sverige. Grundvattenförhållandena i området är dåligt kända, och det ringa antalet kända brunnar tillåter inte några tillförlitliga

medianvärdesberäkningar. De berggrundsgeologiska förhållandena låter dock att möjligheterna till grundvattenuttag varierar i hög

ana grad och att stora grundvattenmängder ställvis borde kunna utvinnas, tex ur karstifierad kalkberggrund. Det kan likaledes förmodas att stora delar av området har en grundvattenpotential motsvarande

urberget i övriga Sverige.

C.4 Grundvattenkvalitet

Grundvatten är vanligen klart, färglöst och utan lukt och med en angenäm frisk smak. Att det är så beror att grundvattnet har genomgått en reningsprocess. Marken och den omiittade zonen kan liknas vid såväl ett mekaniskt filter som en jonbytarmassa och en depå med kemiska substanser för tillsatser i det passerande vattnet.

Med detta är redan antytt att grundvattnets kemiska karaktär danas på dess väg ner genom marken och därmed intimt förknippad med de

markbiogeokemiska processerna.

Grundvatten bildas av nederbördsvatten. Nederbördsvattnet har ett lågt innehåll av kemiska ämnen ijonform främst natrium, kalium, kalcium, magnesium, ammonium, väte, sulfat, nitrat och klorid samt lösta gaser som kväve, syre och koldioxid. De kemiska substanser som tillförs marken med regn kallas vått nedfall. Men kemiska substanser tillförs även i form av partiklar och gaser, torrt nedfall.

När regnvattnet når marken kommer det först i kontakt med humusskiktet, som består av fönnultnade växtdelar. När växtdelarna bryts

ned frigörs humusämnen som är sura, sk humussyror. Nedbrytningen

av växtdelar och humusämnen innebär att syre förbrukas och koldioxid bildas. Koldioxiden löser sig i vatten och bildar kolsyra, som

sönderdelas i vätejoner och vätekarbonatjoner. Kolsyrans och humussyrornas vätejoner angriper mineralpartiklar i skiktet under humus-

skiktet, urlakningsskiktet, varvid mineralpartiklarna sönderdelas,

vittrar. Vittringen innebär att syrornas våitejoner förbrukas och att

metalljoner, främst kalcium och magnesium, frigörs från mineral-

partiklarna. Genom Vittringen frigörs de för växtligheten nödvändiga

metallema, som tas växternas rötter och förs vidare till växter-

upp av nas övermarksdelar. När dessa dör tillförs de åter humusskiktet, som på så sätt vid sönderdelningen av organiskt material får ett stort förråd

av s k utbytbara joner. Därför sker redan i humusskiktetjonbytes-

reaktioner, varvid en del av de vätejoner som är lösta i regnvattnet byts ut mot främst kalcium och magnesium.

Det vatten som har sipprat genom den översta delen markprofilen

har genom nedbiytningsprocessen, jonbyten och kemisk vittring mins-

kat sitt syre- och vätejoninnehåll ökat pH, men berikats med koldioxid, humusämnen, vätekarbonat, kalcium, magnesium, järn och aluminium. Genom att pH ökar fastläggs järn, aluminium och humusämnena i markskiktet under urlakningsskiktet. Detta skikt färgas

av järnhydroxid och det organiska materialet och kallas därför för rost-

jorden. Små mängderjäm och aluminium lämnar alltid rostjorden,

men de stora kemiska konstituenter som är lösta i det vatten

som sjunker vidare ned mot grundvattnet är kalcium, magnesium, vätekarbonat och de joner som tillförts genom nederbörden såsom sulfat och klorid. Natrium tillförs både mineralvittring och från nederbör-

genom den, vilket även kan vara fallet med sulfat. Mängden natrium och klorid i nederbörden är beroende av närheten till havet. Nu har vattnet i stort sett fått den sammansättning som det kommer att ha grund-

som vatten, även om en viss vittring sker såväl i den omättade zonen som nere i grundvattenzonen, som långsamt förändrar den kemiska

sammansättningen.

Vilka kemiska substanser och mängden av kemiska substanser som tillförs vattnet sin väg genom marken beror vilka mineral

som

ingår jordmztterialen hur stor kontaktytan är och hur lång kontakttiden

är mellan mineral och vatten. Lättvittrztde mineral och finkorniga jordarter, som innebär både stor kontaktyta och lång kontakttid, be-

främjarjonbytesprocesser och vittringsintensiteten, vilket generellt

ger vattnet en stor mängd kemiska substanser.

De mineral som ingår i jordpartiklzirna kommer primärt från berg-

grunden. I Sverige utgörs den till helt övervägande del graniter och

av gnejser som innehåller relativt svårvittrade mineral. Mest svårvittrade är bergarter som i stort sett bara innehåller kvarts, såsom kvartsit och kvartssztndsten. Lättvittrade iir bergarter som innehåller mörka mineral, silikater som i ttllmänhet innehåller olika proportioner kalcium, magnesium och järn. Dessa bergarter brukar sammanföras under benämningen grönstenar. Allra mest lättvittrat är mineralet kalkspat, som utgör huvudbeståntlsdelen i kalksten. Framför allt de

yngre kambrosiluriska bergartema är kalkrika. De finns bevarade inom mycket begränsade områden av landets yta. Lyckligtvis har inlandsisen fört med sig kalk från dessa områden så att kalk finns ijordama inom betydligt större områden figur C.4.1, efter G. Lundqvist i

Atlas över Sverige.

Kalken har en mycket stor betydelse för vattenkvalitén. Den gör vattnet hårt. Detta är både positivt och negativt. Det negativa är att hushållsmaskiner, Varmvattenberedare, ledningar etc sätts igen, vilket dock kan avhjälpas genom k avhärdning vattnet. Positivt är att

s av vattnet är hälsosammare med avseende på hjärt- och kärlsjukdomar, inte år aggresivt ledningar och framför allt att dessa vatten med ävenledes hög vätekarbonathalt mindre känsliga för försurning.

Kalkrik berggrund Rock:rich In lime Kalkrlkarc jordarter Sail: rlchin lime , Kalkmqterialetstranspodrikrning I Transportdirectionof düintegratedrock: richin lime

Fig. C.4.1. Områden med förhöjd kalkhalt

Totalhårdheten i grundvattnet är kalcium- och

som summan av magnesiumhalterna illustrerar mycket väl den intima kopplingen mellan

grundvattnets kemiska sammansättning och de geologiska förutsättningarna, såväl berggrunds- jordartsgeologiska se figur C.4.2.

som

Andra kemiska konstituenter, som uppträder i grundvattnet i betydligt lägre halter kan ha stor inverkan hälsan eller på annat sett begränsa användbarheten. En del dessa har direkt geologiskt såsom

av ursprung tex fluorid, arsenik, järn och mangan medan andra tungmetaller

som

uppträderi grundvatten endast delvis har geologiskt ursprung Egent-

ligen kommer alla metaller ursprungligen från det geologiska materialet

De kemiska substanser som genereras genom människans aktiviteter tillförs grundvattnet och förändrar dess sammansättning, ibland så mycket att dess användbarhet begränsas. Det kan vara fråga påver-

kan av långtransporterade luftföroreningar, som i stort sett berör hela

landet eller av markanvändningen, t ex skogsbruk, jordbruk har

som större betydelse i den regionala skalan eller av lokal påverkan från

deponier

C.5 Grundvattnet och klimatförändring

Grundvattnets förekomst, dess variation i tid och rum bestäms primärt klimatologiska faktorer. Därför råder ett starkt

av samband mellan vattensituationen och klimatförändri ngsproblematik-

Klimatologer förutskickar stora och drastiska förändringar i en. det globala klimatet beroende människans aktiviteter. Det är främst de stora förändringarna i atmosfärens koldioxidinnehåll som oroar. Under de senaste 100 åren har halten ökat med 22 % En fjärdedel av denna Ökning har skett under de Senaste 10 åren

Shiklomanov, 1990. Beräkningar visar att vid slutet av detta

århundrade kommer koldioxidhalten att vara mellan 15 och 20 % över 1980 års nivå. I genomsnitt medför detta global tempera-

en turhöjning l° C jämfört med situationen fram till och med

av 1960. Ar 2030 -2050 har temperaturen stigit medl ytterligare 2

- 30 C.

Vilka följder dessa beräknade temperaturförhöjnimgar kan få är

dock svåra att överblicka. För ekosystemet viktiga faktorer är

markfuktighet, grundvattennivå och avrinning. Dessa bestäms i

första hand som skillnaden mellan nederbörd och: avdunstning. Eftersom såväl nederbörd avdunstning sannolikt ökar vid

som en temperaturhöj ning är det svårt att förutse vad sonn händer med denna skillnad och därmed ovannämnda faktorer.,

7675 - 32 7650 - 7600 - 7550 - 7500 - 7450 - 7400 - 7350 - 7300 7250 - 7200 -

7050- 7000 - 6950 - 6900 - 6850 - 6800 - 6750 - 6700 - 6650 -

m m m. .wm.

Sm m, o

% m m, w m.m

K M

Fig. 0.4.2

D. HOT MOT GRUNDVATTNET

Det finns en mängd företeelser kan utgöra hot grundvattnet. som mot Hoten riktas främst mot grundvattnets kvalitet och i mindre grad mot vattenkvantiteten. Grundvattnet är förnyelsebar naturresurs där de en

klimatiska faktorerna styr nybildningen grundvatten. Ändras inte

av de klimatiska förhållandena avsevärt så påverkas inte heller nybild-

ningsförloppeti stort.

Då grundvattnet är del i vattnets kretslopp påverkas grundvattnet

en av samma hot som andra delar i detta kretslopp. Man kan också vända på detta och säga att det hotar grundvattnet också hotar andra som former av vattnets förekomst.

Då vattnet både globalt och lokalt är i ständig rörelse kanske är vattnet den viktigaste transportören både nyttiga och onyttiga ämnen. Ser av man till hoten är det främst transporten miljöfarliga eller miljöstörav ande ämnen som avses. Grundvattnet mottager sådana ämnen från en mängd olika aktiviteter, tex utsläpp till atmosfären från industriprocesser och trafik, jordbruk, boende, deponier och olika genom olyckor. Man kan dela in hoten i två kategorier, dels sådana där sprid-

ningsprocesserna, tex luftföroreningar, eller aktiviterna, tex skogs-

och jordbruk, påverkar stora arealer regional påverkan , dels sådana

där påverkan är att betrakta lokal, deponier, avloppsinfitra-

som tex

tion eller grundvattenuttag för Vattenförsörjning påverkan.

lokal

Vattnets uppehållstid i marken är genomsnittligt relativt lång i förhåll-

ande till tiden i tex i vattendrag och sjöar. Därigenom utgör grund-

vattnet en buffert för tillgången på sötvatten i landornrådena. Av samma anledning tar det också relativt lång tid att omsätta vattentransporterade föroreningar i grundvattenförekomstema och det kan därför ta lång tid innan en förorening märks i grundvattnet. Tillförsel till grundvattnet av höga punktbelastningar av förorenande ämnen t ex kväveförenin gar kommer därför att under lång tid medföra läckage av dessa föroreningar till vattendrag, sjöar och hav.

Ytterligare ett hot mot grundvatten som är värt att beakta är den brist

på kunskap och medvetenhet om grundvattnets förkomst och uppträd-

ande som generellt kan sägas råda bland planerare och beslutsfattare. Grundvattnet inte, och gmndvattenförhållanden faktorer syns styrs av som kan upplevas komplicerade att förstå. I de kommunala t ex översiktsplanerna har grundvattnet oftast endast berörts summariskt.

D.1 Regional påverkan

Luftburna föroreningar

Föroreningar transporteras med luften kan ha mycket lokala insom hemska källor, kan också ha tranporterats hundratals mil innan de men

deponeras. De hittills allvarligaste lufttransporterade föroreningarna,

dessutom till största delen kommer från utländska utsläpp, är som svavel- och kväveoxider samt vissa tungmetaller.

Den ökade förbränningen fossila bränslen under industriell tid har av medfört att nederbörden blivit allt Svaveldioxiden som emittesurare. vid förbränningen svavelhaltiga bränslen oxideras och bildar ras av

med vattnet svavelsyra. Svavelsyran är helt uppdelad i vätejoner och

Halten sulfat i nederbörden ökade markant under slutet av

sulfatjoner.

1950-talet och början avl960-talet för att nå sin kulmen i mitten av l960-talet. Sedan dess har sulfathalten långsamt sjunkit. Merparten de substanserna som faller ner över landet är långtransporteav sura

rade gränsöverskridande föroreningar från den europeiska kontinenten

och Storbrittanien.

Den nederbörden har påverkat grundvattnets kemiska sammansura sättning i olika stor utsträckning beroende på markens förmåga att neutralisera den nederbörden. Neutralisationen sker genom jonsura och vittringsprocesser. Intensiteten i dessa är beroende av hur

bytes-

lättvittrade mineral det finns i marken ovan. Berggrunden i pass se vårt land utgörs till största delen kristallina bergarter, främst gnejs av och granit. Jämfört med länder med övervägande kalkhaltig sedimen-

vår berggrund dåliga förutsättningar för att tär berggrund erbjuder

neutralisera tillskott av starka syror.

Så och vittringsprocesserna håller jämna steg med till

länge jonbytes-

förseln vätejoner från nederbörden förändras inte pH-värdet i av grundvattnet. Däremot blir marken surare i och med att regnvattnets vätejoner byts ut mot de kalcium- och magnesiumjoner som är bundna till Detta medför att grundvattnets kalcium- och

markpartiklarna.

magnesiumhalter ökar. Svavelsyrans sulfatj oner följer markvattnet

med eller mindre fördröjning till grundvattnet, vars sulfatstörre ner halt således ökar. Skulle vätejoner trots allt läcka ner till grundvattverkar vätekarbonatet buffert, dvs med vätejonet som en reagerar varvid vätekarbonathalten minskar, pH-värdet bibehålls. l nerna, men områden med kalkhaltiga jordar kan vätekarbonathalten i stället öka

vid större syratillskott.

Fasta i SGUs grundvattennät och det s k PMK-

provtagningsstationer

inom Naturvårdsverkets program

nätet grundvattenobservationsnätet för miljökvalitetsövervalcning visar förändringen i grundvattnets

kemi i vissa fall sedan slutet 1960-talet se figur C.l.6 av

Depositionen surt nedfall är störst i sydvästra delen av landet och

av avtar i gradient mot i södra Sverige. l norra Sverige avtar ned-

en norr fallet från kusten mot norska gränsen. För att få en bild av vari landet grundvattnen är påverkade av antropogent betingad sur nederbörd kan

utnyttja det förhållande som beskrivs ovan, att kalcium och magman nesium ökar i förhållande till vätekarbonathalten. Kvoten mellan vätekarbonathalten och totalhårdhet, dvs summan av kalcium och magnesium, är normalt ca men minskar med ökad grad av påverkan. Figu-

D.1.1a och bygger på uppgifter lagrade i brunnsarkivets rerna som databas, visar att påverkan är mycket stor i södra Sverige, speciellt i

grunda brunnar. I områden med kalkhaltiga jordar figur C.4. 1

klarar sig grundvattnet bra, trots stort nedfall. Vid jämförelse med

brunnarnas pH-värde figur D.1.2 framgår att stor påverkan av sur

nederbörd och låga pH-värden i allmänhet sammanfaller men att tyd-

liga avvikelser finns mot Speciellt ytliga grundvatten kan vara

norr.

naturligt sura, dvs ha låga pI-l-värden.

Lösligheten och rörligheten de flesta tungmetaller och aluminium

ökar med sjunkande pH. Det betyder att försurningen kan medföra

förhöjda halter tungmetaller i grundvatten och därmed större transport ut till ytvattendrag. Tungmetaller och aluminium kan lösas ut ur det geologiska materialet, men en mycket stor del av tex tungmetallema kvicksilver, bly och kadmium, transporteras med grundvattnet,

som luftdeponerade. I södra Sverige kommer merparten från utlandet, medan inhemska källor dominerar i norra Sverige.

Tungmetallhaltema i grundvattnet är i allmänhet mycket lägre än rikt-

värdena för dricksvattenkvalitet, men en mycket kraftig ackumulering i marken luftburna metaller bly och kvicksilver inger farhågor

av som för framtiden. Redan vid mycket låga halter, är de tillräckligt höga

nu, för problem i ekosystemet, t för höga halter kvicksilver i

att ge som ex fisk.

För människan hälsovådliga halter av tungmetaller kan uppkomma

genom korrosion på vattenledningar, kopplingar, hydroforer etc på

grund surt aggresivt vatten. Detta är en av de hittills mest påtagliga

av och kända effekterna av det sura nedfallets påverkan på grundvattnet.

Kärnkraftshaveriet i Tjernobyl oss en påminnelse om hur lätt en

gav stor del våra livsmedelsresurser, såsom grödor och köttproduktion

av kan slås radioaktiva långtransporterade föroreningar. Grundvatt-

ut av

torde dock ha klarat sig väl, att Cesium binds till markpartiknet p g a lar och därför i mycket ringa grad följer med markvattnet ner till

grundvattnet. Mer omfattande undersökningar borde dock ha gjorts av

cesiums eventuella spridning till viktiga grundvattentillgångar, vars resultat kunnat tjäna underlag för beredskap inför eventuella

som

framtida kämkraftsolyckor.

7675 36

xjordbrunnar 04 08 10

Fig. D.1.1a

7675 37 7650 - 31 7600 v- 30 7550 - 29 7500 - 28 7450 - 27 7400 - 26 7350 - 25 7300 - 24 7250 - 23

.x . 7000 -

69 7

69 . 3 W 68

6 .

66 1

6 m. 65

Surkvot + Mg

HCOsCo

i bergbrunncr

Fig. D.1.lb

77 I T I I I I I 1 T I I

ur u o u o u o u o u-n o nu

wo o o o o o o o o o o om

Fig. 111.2

Markanvändningen för jordbruk, skogsbruk och tätbebyggda områ-

den kan innebära risker för oönskad påverkan på grundvattnet. Det framför allt växtnäringsläckzige i form kväveföreningar allvarav som

ligt förorenar grundvattnet.

Vanligtvis är nitrathalterna i grundvatten mycket låga. Nitrat bildas

naturligt genom oxidation av ammonium som frigörs vid förmultning av växter. Nedfallet kväveoxider bidrar också till nitratpoolen i av marken. Växternas behov är emellertid så stort att läckaget till grundvattnet under naturliga förhållanden är mycket litet. Avverkning inom

skogsbruket, speciellt kalavverkning av skog, medför att behovet

växtnäring blir mindre än vad produceras förmultningen.

som genom Halterna i grundvatten brukar därför öka under period till 5 en av upp ä 6 år innan det åter råder balans mellan växtupptag och bildning av nitrat. Halterna brukar dock inte bli speciellt höga. Det brukar vara fråga om en ökning från l mgl nitrat till 3 -4 mgl. Sammanlagt ca stora kalavverkade ytor kan dock medföra att arealförlusterna av

nitratkväve via grundvatten till ytvattendragen ökar kraftigt.

Skogstillväxten i sig innebär försurning

en i och med att rotupptaget

av positivt laddade näringsämnen motsvaras avgång väte-

av en av joner till marken. Genom bortförseln avverkad skog tar också av man bort så kallade baskatjoner, främst kalcium och magnesium, som annars skulle tillföras marken igen vid förmultningen och bidra till möjligheten att neutralisera den sura nederbörden. Barrskogen ger också en sur förna.

Samhällets krav hög avkastning från jordbruksmark har gjort att

användningen av stallgödsel och kvävehaltigt handelsgödsel har varit

och är Är vad fönnår stor. givorna större än grödorna ta upp, så kan

läckage uppkomma med markvattnet ner till grundvattnet. Läckagets

omfattning beror på hur stor del året åkrarna bär gröda, hur stora av

gödsel givorna är, vilken jordart åkerjorden utgörs vilket hydrogeo-

av, logiskt läge åkern har och mängden nederbörd inklusive bevattning som åkerjorden utsätts för.

Höga nitrathalteri grundvatten hittar vi i områden med lätta åkerjor-

dar, som sand- och mojordar i inströmningsläge och där gödsel-

stora givor används för en kort växtperiod och där inte så kallade fånggrödor som kan ta kväveöverskottet används. De lätta åkerjordarnas upp dåliga vattenhållande egenskaper medför också att konstbevattning är

vanlig.

Lerjordar å andra sidan kan så täta att inget eller mycket litet vara vatten tränger igenom ner till grundvattnet. Ofta ligger de också i låglägen, som kan innebära att de hydrogeologiskt sett ligger utström-

ningsläge. Där är grundvattnets strömningsriktning uppåtriktad, vilket

medför att grundvattnet blandas nära markytan med det nitratrika markvattnet och bidrar till ytavrinning till närmaste

vattendrag.

Stora problem med halter överstigande både 30 och 44 mgl nitrat

förekommer, speciellt i ytligt grundvatten i södra Sveriges jordbruks-

bygder, särskilt i Skåne och Halland. På Kristianstadslätten har ställ-

vis även det djupa grundvattnet i den för vattenförsörjningen så vik-

tiga sandstensakviferen fått höga nitrathalter.

I tätbebyggda områden och sådana som berörs av befintliga och

planerade infrastrukturprojekt är hoten mot grundvattnets kvalitet

mångahanda. Förutom påverkan under anläggningstider kan det gälla

infiltration från läckande dagvatten- och avloppsvattenledningar, olje-

tankar, spill i anslutning till bensinmackar och verkstäder, lakvatten från avfallsdeponier samt olika industriverksamheter etc. Det kan be

faras att grundvattnet är påverkat av olika miljöstörande ämnen i ett

stort antal tättbebyggda orriråden. En rundringning till ett 20-tal kom-

vid handen att det inte förekom någon kontroll av grundmuner gav vattenkvaliteterna inom tätbebyggda områden annat än i samband med

grundvattenuttag för kommunal Vattenförsörjning. Det finns därför

uppenbart brister i kunskapen hur de tätbebyggda områdena etc

påverkar grundvattnet För att belysa detta kan följande exempel ges:

I kommun gjordes undersökning ett förorenat industriområde

en en av

med analyser grundvattenkvaliteten. Som referens till dessa

a av analyser togs också ett grundvattenprov uppströms industriområdet

Det visade sig att referensprovet var starkare påverkat av miljöstör

ande ämnen än de tagits inom och nedströms industriområdet

som Orsaken till referensprovets dåliga Vattenkvalitet var helt okänd

Vid exploatering av mark för ny bebyggelse eller annan inarkzinvänd ning borde större hänsyn tas till risker för påverkan av grundvattnet Särskilt borde risk för påverkan stora grundvattentillgångar uppmärksammas. För att på ett adekvat sätt kunna göra detta måste flödet

mellan grundvattnets in och utströmningsornråden kartläggas;

Ökade grundvattenuttag kan medföra att vatten från stora djup dras in mot brunnen, vilket kan ge ökande salthalter, järn och i vissa fall svavelväte.

D.2 Lokal påverkan

Sveriges landornråden kan indelas i en stor mängd avrinningsområv

den. Varje avrinningsområde innehåller en eller flera grundvatten-

förekomster. En grundvattenförekomst Sverige har i allmänhet en

liten areell utbredning, från uppskattningsvis någon hektar upp till

några kvadratkilometer. Föroreningar påverkar en eller några få

som grundvattenförekomster kan betraktas som lokala. Man bör emellertid

observera att föroreningar i grundvattenförekomst som avbördar

en sitt vatten till ett ytvattendrag kan påverka betydligt större områden

föroreningstransporten i ytvattendrageti

genom

Nedan beskrivs aktiviteter lokalt kan påverka grundvattenföresom komst och Vattenkvalitet. Dessa aktiviteter kan sammanfattas i följande rubriker:

Grundvattenuttag t ex för enskild Vattenförsörjning

Deponier, förorenad mark mm Infiltration förorenat vatten t avlopp, dagvatten av ex mm

Olyckor

D.2.1 Grundvattenuttag

Grundvattenuttag sker för en mängd olika syften, tex kommunal och

enskild Vattenförsörjning livsmedel, för jordbrukets behov bevatt-

ning och för djurhållning vattenförsörjnin till industri, för

g energiut-

vinning via värmepumpar och för kylning. För närmare beskrivning av omfattningen av grundvattenanvändningen hänvisas till kapitel E.

Grundvattenuttagen beskrives här i första hand med utgångspunkt i

hur dessa påverkar grundvattnet kvantitativt. För att belysa grund-

vattenuttagens effekter grundvattenförekomsterna

görs en jämförelse mellan hur uttagen och de naturliga påverkar processerna

grundvattenvolymen.

Naturliga förändringar av grundvattenbildningen

De klimatiska faktorerna temperatur, nederbörd och

avdunstning styr

grundvattnets nybildning. Vid beräkning av grundvattnets nybildning

utgår man från den del nederbörden skulle kunna bilda grund av som vatten, dvs nederbörden minus avdunstningen nederbörd,

effektiv

vilket anger den teoretiskt största grundvattenbildningen. En del av det grundvatten bildas har vid vissa klimatsituationer och under som särskilda geologiska förhållanden mycket kort omloppstid innan en det övergår i ytvattenfas. Sådant grundvatten kan också avledas genom dikessystem t ex täckdiken. Hårdgjorda ytor, t asfalterade ex

vägar, torg och parkeringsplatser, omöjliggör grundvattenbildning

över huvud taget. Från dem sker direkt ytvattenavrinning. För

en varje grundvattenförekomst som har praktisk betydelse för något ändamål,

tex enskild Vattenförsörjning, måste därför särskild

en beräkning gö-

ras för att bestämma grundvattenbildningen. Den uttrycks ofta i procent av den effektiva nederbörden och kan alltifrån 100 % ned vara till ca 10 % beroende olika tidsmässiga och lokala förhållanden.

Genom att grundvattenförekomsterna fylls den del nederbör-

av av

den som bildar grundvatten sker också kontinuerlig avtappning

från grundvattenmagasinen till ytvattnet. På så sätt är grundvattnet i

ständig rörelse från inströmningsornråden, där det bildas, till utströmningsornråden där det läcker ut i bäckar, åar, sjöar eller havet.

Hur vattnet transporteras och rör sig i marken är beroende av topografiska och geologiska förhållanden. Grundvattnets omsättningstid vari-

avsevärt, från några timmar till IOOO-tals år. erar

Förändringar i grundvattnets volym registreras genom mätningar av

grundvattennivåernas förändringar kapitel C. Dessa är således ett

relativt mått på förändringarna i volym. För att få ett mått på de verkliga volymema vatten i tex m3 måste man ha kännedom om jord-

lagrens eller berggrundens effektiva porositet, mäktighet och utbred-

ning. Porositeten varierar från tex 0.01 % i urberg till 40% i en

grusavlagring.

Grundvattnets mängd eller grundvattenförekomstemas fyllnadsgrad

kan således variera i tid såväl under längre perioder som säsongsvis.

Viktiga för grundvattenbildningen är snösmältningen och höstregnen.

Under vår och då växter tar upp en stor del av markvattnet

sommar

och avdunstningen är hög sker ingen eller endast liten nybildning av

grundvatten.

Påverkade förhållanden

Grundvattenvolynwen kan också påverkas av människan antingen gedränering t likning, avledning dagvatten från asfalterade

nom ex av

täktverksamhet eller uttag grundvatten via ytor, m m genom av brunnar.

Är eller bortledning grundvatten från grundvattenförekomst

uttag av en större än vad nybildas kommer en fortgående sänkning av

som

grundvattnets trycknivå grundvattenytan att ske, dvs volymen vatten i grundvattenförekomsten kommer att minska kontinuerligt.

Även mindre än vad nybildas i grundvattenföre-

om uttaget som en

komst ger det ändå upphov till en lokal sänkning av grundvattenytan

inom grundvattenförekomsten. Sker uttaget grundvatten via en

av brunn kallas sådan avsänkning brunnens sänktratt. Sänktrattens ut-

en bredning kallas brunnens injluensområde. Ju större uttaget är, desto större blir influensområdet. Inom detta sker en grundvattenströmning mot uttagspunkten, dvs mot brunnen. Se tig. C.1.3.

Hur influensområdet kommer att ut är beroende av markens upp-

se byggnad, dvs de geologiska förhållandena. Dessa varierar vanligtvis i både horisontell och vertikal led. Att säkert fastställa en brunns influensområde är därför oftast svårt utan nännare undersökningar. Särskilt svårt är det eller bedöma influensområdet i berggrund, genom

att ange att influensområdet styrs bergrundens spiicksystem. Om flera brun-

ligger i grundvattenförekomst och deras influensområden nar samma

påverkar varandra kompliceras bilden ytterligare.

Samma förhållanden beskrivits rörande uttag av grundvatten ur

som

. brunnar gäller i när det bortledning grundvatten via dik-

stort gäller av

ningsföretag. Dikning påverkar grundvattnet utefter horisontell

en sträcka med närmaste omgivning och berör endast den ytligare delen av grundvattenförekomsten. En brunn däremot influerar vattnet utifrån

en viss punkt på markytan ned till större djup.

Ett dikningsföretag kan sin ytmässigt utbredning dränera

genom stora avsevärda mängder vatten kort tid. Skulle mängd dräsamma vatten neras i form av ett grundvattenflöde skulle omsättningstiden vara avsevärt längre. Särskild betydelse har diken i perioder med stor grundvat-

tenbildning, tex vid snösmältning eller omfattande höstregn. Dikena

avbördar då stora mängder vatten kunnat bidra till som annars grundvattenreserven. För att belysa hur misshushållning med sött vatten kan ske genom dikningar kan Gotland och Öland Där

anges som exempel.

har man anlagt stora kanaler med anslutande mindre diken för få att större områden med jordbruksmark eller för att effektivare utnyttja

jordbruksmarken. De stora kanalema är grävda jordlagren och

genom oftast nedsprängda bit i den övre delen berggrunden. En del en av stor

av det tillgängliga grundvattnet återfinns just i den övre, uppspruckna

delen av berggrunden. Ju effektivare denna del berget dräneras, av desto mindre tillgång till sött vatten kommer finnas för att t ex

sommarperioden.

Ett grundvattenuttztg kan huvudsakligen följande effekter och risker

ge för konflikter:

Minskad grundvattentillgång och därmed risk för

konflikt med

andra brunnsägare.

Minskat flöde till ytvattendrag med risk för olika konflikter som

följd.

Kvalitetsförändringar pga att naturliga kemiska förhållanden störs av uttaget och de variationer i grundvattenytan som uttaget förorsakar förändringar i järnhalt. t ex Kvalitetsföråndringar genom att brunnens influensområde når områden där grundvattnet förorenats t

genom ex avlopps-

infiltration.

Sänkning av det hydrostatiska trycket med åtföljande risk för

marksåttningar och skador t ex byggnader eller risk för höj-

ning av saltvattengränsen.

Överuttag av grundvatten

Av vad som framgår kan det svårt att definiera gräns där ovan vara en man kan såga att överuttag föreligger i den meningen att uttaget medför negativ effekt i något de berörda avseendena. Som för

av grund en

sådan diskussion ska utgå från grundvattenförekomst, dvs man en

grundvattnet i ett område grundvattendelare.

som omges av

Överuttag kan definitivt anses föreligga uttagen grundvatten är om av

större än den genomsnittliga årsvisa nybildningen grundvatten. I

av detta fall är risken för konflikter olika uppenbar. av typer

Om grundvattenuttagen är större än den periodvisa grundvattenbild-

ningen, tex under sommarmånaderna, kan konflikter uppstå, tex med anledning sinande brunnar, saltvattenpåverkan mm. Om den reser-

sött grundvatten finns är tillräckligt stor och är rätt explo-

voar av som aterad behöver emellertid konflikter inte uppstå. Man kan i detta fall tala periodvisa överuttag eller att aktuella uttag ger en störning,

om där risk för periodvisa konflikter kan föreligga.

Uttag av grundvatten från en brunn inom ett grundvattenområde ger en

störning den sänktratt uppstår. Störningen behöver ej, men

genom som kan, upphov till konflikter, Konflikt Vattenuttag från

ge se ovan. genom

enskild brunn kan inom brunnens influensområde. Överut-

en uppträda

tag i den meningen att uttaget av grundvatten från en rätt anlagd en-

skild brunn överstiger grundvattenbildningen i grundvattenornrådet år

inte särskilt vanligt förekommande. Om konflikt uppstått är det inte heller självklart att det är fråga om överuttag. Konflikten kan t ex vara den att brunnen, där uttaget sker, påverkas av grannens avloppsinñltration. Är orsaken till konflikten i brunnen eller avloppsinfrltra-

uttaget tionen Problemet kan inte alltid hänföras till mängden vatten som tas ut- det kan felaktigt utförd brunnsanläggning. Detta bedöms

vara en

vanligt i samband med salt grundvatten och då beroende på som t ex att brunnen borrats för djup eller att den är anlagd nedströms en föroreningskälla. I det fall uttaget förorsakar sättningar i marken med åtföljande skador t byggnader kan man emellertid klart hänföra

skadan till mängden uttaget grundvatten.

Grundvattenbildning i relation till grundvattenuttag för enskild

Vattenförsörjning.

Följande räkneexempel kan belysa förhållandet mellan grundvatten-

bildning och uttag av grundvatten för enskild vattenförsörjning.

Den del nederbörden kan bilda grundvatten är för ett område

av som

200 mmår. Detta grundvattenbildning inom 1 ha 10 000 m2 på

ger en

2000 m3år. Den genomsnittliga vattenanvändningeii per person an-tas

vara 200 ldygn, vilket motsvarar 73 m3år. Nybildningen av grundvatten 1 ha skulle i detta räkneexempel räcka till ca 27 personers

vattenanvändning. Omräknat till nonnal vattenanvändning för en familj

4 skulle den behöva 1480 m3 markyta för att grundvatom personer ca tenbildningen skulle tillräcklig för att fylla vattenbehovet. Detta är

vara

den teoretiskt maximala grundvattenbildningen. I praktiken föreligger

emellertid svårigheter att tillgodogöra sig hela denna volym. Ett prob-

lem är vattenmagasineringen, som bl a yttrar sig i att vattenbehovet i stort sett är konstant under året medan nybildning av grundvatten bara sker under delar detta. För att fånga upp allt nybildat vatten måste

av dessutom sänktratten ständigt vara fullt utbildad när nybildning sker,

vilket inte år praktiskt möjligt. Markens vattengenomsläpplighet är en viktig faktor, kopplad till magasineringsförmågan. Se vidare

annan

bakgrundsbeskrivningen Hydrogeologiska undersökningsmetoder,

avsnitt 4.2.2.1.

D.2.2 Deponier, förorenade markområden

Det finns i Sverige flera tusen platser med gamla avfallsupplag och

förorenade markområden sprider föroreningar till miljön. Statens

som naturvårdsverk har genomfört branschkartläggning industrier

en av och deponier som kan tänkas förorena markområden. Det finns bl

a ca 4000 äldre kommunala deponier, drygt 1000 områden med gruvavfal] och flera tusen områden påverkade industriverksamhet. Bransch-

av kartläggningen syftar bl a till att bedöma behovet efterbehandlings-

åtgärder, dvs i vilken omfattning åtgärder behöver vidtas

i dessa områden för att minska utsläppen miljöfarliga ämnen till omgiv-

ningen.

Föroreningar från deponier och förorenade markområden sprids huvudsakligen genom vattentransport och via luften.

När nederbörden inñltrerar i en deponi eller ett förorenat markområde kommer vattnet i kontakt med föroreningarna och påverkas. Påverkansgraden beror materialets art, vittringsgrad och vattnets kerniska egenskaper t ex surheten. De föroreningar kan vattentrans-

som porteras infiltreras i stor utsträckning till grundvattnet och följer med grundvattenflödet tills det läcker ut till ytvattnet.

Hur omfattande grundvattenpåverkan blir beror dels förorenings-

intensiteten, dels på de hydrogeologiska förhållanden råder vid

som

t ex en deponi. Ligger deponin högt upp i ett avrinningsområde är ris-

ken större för omfattande grundvattenpåverkan än om den ligger nära ett utströmningsområde. Eftersom grundvattenrörelserna i det senare fallet är uppåtriktade sker inget läckage från deponin till det underliggande grundvattnet, och lakvattnet kan via avskärande diken

t ex tas om hand för rening.

De miljöfarliga ämnen som kan läcka från deponier och förorenade markområden är mångskiftande slag egentligen alla ämnen

av som människan i olika tider har hanterat. Dessa ämnen kan grovt hänföras

till kategorierna tungmetaller, organiska miljögifter och växt-

näringsämnen.

D.2.3 Avsiktlig infiltration förorenat vatten

För att bli av med förorenat vatten har man valt att i vissa situationer inñltrera det förorenade vattnet till grundvattnet iställer för att leda det till ett ytvattendrag. Detta gäller särskilt för hantering av avloppsvatten i samband med enskild Vattenförsörjning. I någon omfattning infiltreras också t ex dagvatten från bebyggda områden, banvatten från flygplatser, lakvatten från deponier i härför särskilt utförda

anläggningar.

Det finns sammanlagt uppskattningsvis miljon fastigheter med

ca en

småskaliga avloppslösningar. Många av dessa saknar dock längre gå-

ende rening än slamavskiljning. Tekniken för avloppsinfiltrationen

varierar, dels beroende vilka krav gällde då den anlades, dels

som

markförutsättningarna.

Ett vanligt sätt att ta hand avloppsvattnet förr att bygga k

om var en s stenkista i marken dit avloppsvattnet leddes. Före stenkistan kunde finnas en enkammarbrunn där slammet fekalier, avskiljdes,

rn m

De vanligaste i dag är slamavskiljare konstruerad med infiltration eller

sk markbådd. I slamavskiljaren avskiljs grövre partiklar och avsättba

ra ämnen. Efter slamavskiljaren leds vattnet till infiltrationsan-

en läggning i marken eller en sk markbädd. En markbädd är anlägg

en ning där avloppsvattnet infiltrerar genom en anlagd sandbädd för att sedan ledas ut via ett utlopp. En del av detta avloppsvatten infiltrerar

också i marken. Markbädden anläggs vanligen där jordmaterialet är

alltför ogenomsläppligt för att vanlig infiltration skall möjlig.

vara Gemensamt för dessa anläggningstyper är att viss del de vatten-

en av

lösliga ämnena i avloppsvattnet sprids, antingen till grundvattnet eller

något ytvattendrag. Förutom de mikroorganismer förekommer i

som

avloppsvattnet är det främst kväveföreningar och i någon mån fosfor

som sprids och kan påverka grundvattnet. Givetvis förekommer också

i små mängder andra typer föroreningar i hushållens avloppsvatten,

tex tungmetaller och olika organiska föroreningar. Mikroorganismer

dör oftast snabbt i marken, varför sådan påverkan oftast är mycket lokal. Det förekommer dock relativt ofta att mikroorganismer kan

påverka näraliggande brunnar,

Avloppsvattnet kan utgöra betydande del grundvattenbild-

en av

ningen i en grundvattenförekomst där flera infiltrationsanläggningar

är anlagda. Det betyder att en stor risk för påverkan finns och därmed risk för konflikt med vattenförsörjningsintressen. De lösta växtnäringsämnena kan också medverka till igenväxning av

ytvattendrag.Vid

varje brunn där Vattenuttag sker produceras också avloppsvatten,

mer eller mindre kontarninerat av föroreningar. Genom att

avloppsvattnet vanligen infiltreras till grundvattnet i brunnens när-

område är risken stor att problem kan uppstå både med det

egna dricksvattnet och resten av grundvattenmagasinet. Riskerna för påtaglig påverkan ökar fler brunnar som ligger i samma

grundvattenförekomst,

Omfattningen av infiltration av annat förorenat vatten än avloppsvatten till grundvattnet är lite känd. Däremot diskuteras sådan infiltration ofta idag i samband med kretsloppsanpassade tekniska lösningar. Det finns ett stort intresse för att utveckla teknik för

t ex

lokalt omhändertagande av dagvatten, lakvatten från deponier m m.

I sådan teknik kan just infiltration till grundvattnet ingå

som en

del av den tekniska lösningen. Det lokala

omhändertagandet av vattnet

bygger att man hanterar det sådant sätt att då det lämnar aktivitetsområdet skall miljöstörande. Inñltration vara i marken medverkar till detta markens filtrera

genom förmåga att och fastlägga

olika ämnen. En utvecklad sådan teknik kommer sannolikt inneatt bära att anspråk kommer att ställas grundvattenförekomster i samband med t ex dag- och lakvattenbehandling. Detta måste då relateras till förekomsternas värde i samband med

Vattenförsörjning.

D.2.4 Olyckor

Genom t ex trafikolyckor, flygplanshaverier eller från läckage depåer

eller ledningar och spill olika vätskor finns orsaker av många till att

grundvattnet kan påverkas. Vanligt förekommande är spridning

petroleumprodukter i marken.

l diskussionerna om miljöfarliga transporter har särskilt

uppmärk

sammats risker för olyckor medför hot mot stora grundvatten som

magasin, där grundvattenuttag för kommunal Vattenförsörjning görs.

E. ANVÄNDNING AV GRUNDVATTEN

I följande kapitel redovisas grundvattenanvändningen för olika

områden. I tabellen E.1 sammanfattningsvis förhållandet anges mellan

grund- och ytvattenanvändningen i Sverige.

Tabell E.1: Yt- och grundvattenanvändning i Siffrorna

Sverige.

anger miljoner kubikmeter.

Ytvatten Grundvatten, Grundvatten

naturligt med konstgjord

grundvatten-

bildning

Kommunal

Vattenförsörjning 505 224 230

Enskild

vattenförsörj ning 90

Fritids-

Vattenförsörjning		9
Jordbruk	85	15
Industri	6000	100

Består naturligt grundvatten och inñltrerat

av ytvatten Avser främst vatten för bevattning och djurhållning * Industrins ytvattenanvändning kan adekvat

uppskattas.Angiven

siffra härrör från 1977. Sannolikt är aktuell vattenanvändning mindre.

Industrin är den dominerande vattenanvändaren i Sverige. Sammanlagt används flera miljarder kubikmeter vatten inom främst processindustrin. Endast en mindre del av detta är grundvatten.

För den totala dricksvattenförsörjningen, inklusive den enskilda, nyttjas grundvatten än ytvatten, inräknat vatten från anläggningar

mer med konstgjord grundvattenförstärkning. Det ytvatten som därvid används infiltration få grundvattenkaraktär. Om man bort-

avses genom

från de stora tätortsregionerna såsom Stockholm och Göteborg, ser

genom de stora vattenbehoven är hänvisade till ytvattenbaserad som dricksvattenförsörjning, tryggar det övriga landet till stor del sina behov med grundvatten se tabell Ell-l och fig. E.l.l.

Det finns inga säkra prognoser för utvecklingen av dricksvattenför-

sörjningen avseende yt- kontra grundvattenberoende. Det finns dock

flera exempel att man, där man kan, byter ut ytvattentäkter mot

grundvattentäkter. Många kommuner överväger nyanläggning av

grundvattentäkter och infiltrationsanläggningar, Orsakerna till denna

trend är bl att ytvattnen ofta är svårbehandlat och att det produce-

a rade dricksvattnet är mindre tillfredställande än dricksvatten baserat

grundvatten, ofta har naturligt god kvalitet. Ytvattenanlägg-

som

ningar dessutom sårbara än grundvattenanläggningar.

anses vara mera

E.1 Dricksvattenförsörjning

Dricksvattenförsörjning inom tätorter där många hushåll är anslutna

till distributionssystem sker vanligtvis från s k allmänförkla-

samma rade vattentäkter eller enskilda vattentäkter med någon typ av förordnande. Vattnets kvalitet genomgår regelbunden kontroll innan det nyttjas konsumenterna. Statens livsmedelsverk är den centrala

av myndighet fastställer kraven vattnets kvalitet fram till förbin-

som

delsepunkter till fastigheter med sådan Vattenförsörjning. Kommu-

nens miljö- och hälsoskyddsnämnd är den lokala tillsynsmyndigheten

medan den tekniska förvaltningen ofta sköter genomförandet. Sådan

vattenförsörj ning brukar kallas kommunal Vattenförsörjning.

Övrig Vattenförsörjning till hushåll sker från enskilda vattentäkter utan några förordnanden. Vattnet tas nästan alltid från en grundvattenbrunn försörjer ett mindre antal hushåll, oftast ett till

som två stycket. Vid sådant nyttjande, som benämns enskild Vattenförsörjning, sker ingen kontroll från samhällets sida utan ansvaret för tillgång vatten och dess kvalitet ligger i praktiken helt

den enskilde. Många kommuner har ambitionen att fungera som rådgivare saknar ofta kompetens och att råd

men resurser ge om brunnsutföranden och vattenberedningsut-rustningar. Oftast är det den lokale brunnsborraren eller vattenfilter-försäljaren som står för den

tekniska kompetensen vid anläggning av brunnar eller beredning av

vatten för enskilt bruk.

E.l.1 Kommunal dricksvattenförsörjning

Enligt Svenska vatten- och avloppsverksföreningen, VAV, levererar de kommunala vattenverken ungefär 960 miljoner kubikmeter vatten per år till hushållen och industrin i landet, tabell E 1.1-1. Hus-

se hållen använder 530 miljoner kubikmeter. Kommunerna

ca sörjer på

så sätt för behoven för sju och halv miljon människor, tabell

en se E.1-2. I tätorterna är den totala vattenförbrukningen räknad

per person i genomsnitt 350 liter dygn, ungefär hälften går åt för

per varav konsumtion. Förluster ledningsnäten, vatten för allmän service och avloppshantering och för egen förbrukning vid vattenverken utgör mer än 30% av årsproduktionen. Resten, drygt 10%, används

inmmum.Fmbnmnmgmümrkgmpåsmnmanwåsamn19W%mbL

Tabell E l.1-1: Viltlellllllvillldlllng vid kommunal Vattenförsörjning

fördelad på yt- och grundvatten samt konstgjord grundvatten-

bildning.

TYP Av KOMMUNALT VATTEN

1000 m3

KONST- LANH ToTALT GRUND- GJoRD

YT-

VATTEN INFILTR VATTEN

sTocxaoLM	208768	7033	10753	190982
UppsALA	28678	7785	18795	2098
SÖDERMANLAND	26830	5877	18948	2005
ösTERGöTLAND	45865	1474	5246	39145
JÖNKÖPING	27732	7353	4473	15907
KRONOBERG	14290	4868	3010	6411
KALMAR	22912	7930	7857	7108
GOTLAND	4451	3862	3	586
BLEKINGE	15386	4049	1187	10151
KRISTIANSTAD	25324	21121	4243	0
MALMÖHUS	111717	29475	48082	34160
HALLAND	24084	9693	9575	4816
GBG OCH BOHUS	88575	1561	2991	84023
ÄLVSBORG	34579	8519	821	25239
SKARABORG	23011	7385	606	15020
VÄRMLAND	26707	7062	11262	8377
ÖREBRO	31485	5114	24600	1769
VÃSTMANLAND	33916	7729	23849	2338
KOPPARBERG	31197	23723	733	6741
GÄVLEBORG	28114	10821	10317	6975
VÄSTERNORRLAND	32322	20197	5618	6507
JÄMTLAND	16892	5164	318	11410
VÄSTERBOTTEN	25190	8982	8678	7530
NORRBOTTEN	30596	6953	7687	15956
HELA RIKET	958621	223730	229652	505254
PROCENT		23, 3	24, 0	52, 7

Tabell E l.l-2: Antal länsvis med kommunal respektive en-

personer skild vattenförsörjning. Exklusive fritidsboende. Källa VAV 1992.

LÄN	\| TOTALT KOIVIMUNAL PROCENT ENSKILD PROCENT	INVÅNARE
STOCKHOLM	1669824 1591243	95,3	78581	4,7
UPPSALA	278665 225078	80,8	53587	19,2
SÖDERMANLAND	247918 211666	85,4	36252	14,6
ÖSTERGÖTLAND	408314 352059	86,2	56255	13,8
JÖNKÖPING	309858 258505	83,4	51353	16,6
KRONOBERG	179141 135777	75,8	43364	24,2
KALMAR	241950 199515 57577	82,5 38400 66,7	42435 19177	17,5 33,3

GOTLAND

151292 131829 87,1 19463 12,9 BLEKINGE

KRISTIANSTAD	283313 217637	76,8	65676	23,2
MALMÖHUS	793735 730618	92,1	63117	7,9
HALLAND	250126 205669 747866 669139	82,2 89,5	44457 78727	17,8 10,5

GBG ocn Bonus

ÄLVSBORG		409227 316793	77,4	92434	22,6
SKARABORG		278866 206036	73,9	72830	26,1
VÄRMLAND		284817 219580	77,1	65237	22,9
ÖREBRO		274288 230057	83,9	44231	16,1
VÄSTMANLAND		260140 228614	87,9	31526	12,1
KOPPARBERG		269355 225373	83,7	43982	16,3
GÄVLEBORG		277523 237307	85,5	40216	14,5
VÄSTERNORRLAND		260833 223139	85,6	37694	14,4
JÃMTLAND		135991 106617	78,4	29374	21,6
VÅSTERBOTTEN		244346 213783	87,5	30563	12,5
NORRBOTTEN		266153 243456	91,5	22697	8,5
HELA RIKET	Den kommunala vattenförsörjningen baseras till drygt hälften på ytvatten.	8581118 7417890 Resten utgörs grundvatten, av	86,4 som	1163228 i sin tur är till ungefär	13,6

lika delar naturligt och konstgjort.

E.1.2 Enskild dricksvattenförsörjning

Uppskattningsvis 1,2 miljoner människor i Sverige, främst på landsbygden, är beroende Vattenförsörjning, tabell E 1.l-2. och

av egen fig. E.1.2. Ungefär 20 % fastigheterna med permanent boende i

av småhus berörs, tabell E l.2-l. Vattenförsörjningen baseras nästan

se uteslutande på grundvatten, som utvinns ur borrade eller grävda brunnar. Om räknar med genomsnittlig användning på 200

man en ldygn och vid permanentboende så används ca 90 miljoner

person kubikmeter vatten per år.

Tabell E 1.2-1: Antal fastigheter med småhus för pennanentboende med kommunal respektive enskild Vattenförsörjning. Källa: Fastig-

hetstaxeringen SCB 1993.

LANRIKET TOTALT KOMMUNAL ANsL ENsKILD ANSL

UPPG. sAKNAs ANTAL ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT

STOCKHOLM	188401 166046	88,1	20414	10,8	1941	1,0
VÄSTERBOTTEN	48224 39088	81,1	8300	17,2	836	1,7
NORRBOTTEN	56853 48961	86,1	6843	12,0	1049	1,8
UPPSALA	43498 30122	69,2	12641	29,1	735	1,7
SÖDERMANLAND	42762 33129	77,5	8913	20,8	720	1,7
ÖSTERGÖTLAND	65748 51824	78,8	12785	19,4	1139	1,7
JÖNKÖPING	60479 50471	83,5	9475	15,7	533	0,9
KRoNoBERG	38628 29093	75,3	9142	23,7	393	1,0
KALMAR	56218 43267	77,0	11893	21,2	1058	1,9
GOTLAND	11238 6025	53,6	4970	44,2	243	2,2
BLEKINGE	37312 27611	74,0	9015	24,2	686	1,8
KRISTIANSTAD	71293 55293	77,6	15330	21,5	670	0,9
MALMÖHUS	128887 113815	88,3	14309	11,1	763	0,6
HALLAND	59520 45997	77,3	12983	21,8	540	0,9
GBG OCH BOHUS	111107 84454	76,0	24906	22,4	1747	1,6
ÄLVSBORG	92259 66139	71,7	24812	26,9	1308	1,4
SKARABORG	57198 41292	72,2	15032	26,3	874	1,5
VÄRMLAND	61896 43573	70,4	17200	27,8	1123	1,8
ÖREBRO	51859 39050	75,3	11900	22,9	909	1,8
VÃSTMANLAND	46031 37718	81,9	7768	16,9	545	1,2
KOPPARBERG	66101 52241	79,0	12748	19,3	1112	1,7
GÃVLEBORG	55870 41503	74,3	13443	24,1	924	1,7
VÄSTERNORRLAND	55424 44869	81,0	9680	17,5	875	1,6
JÄMTLAND	25429 17443	68,6	7353	28,9	633	2,5
HELA RIKET	1532235 1209024	78,9 301855		19,7	21356	1,4

Fritidsboendets Vattenförsörjning baseras till 11 % på kommunal

ca och till 59 % på enskild Vattenförsörjning. För ca 30 % finns inga

uppgifter typ Vattenförsörjning, se tabell E 1.2-2. Pro-

som anger av centandelen antalet fastigheter. Med beräkning av vattenför-

avser en

brukning 250 ldygn och fritidsfastighet samt att vattenanvänd-

ning sker 60 dagar om året ger detta en årlig vattenanvändning om

9 miljoner kubikmeter vatten. Den helt övervägande delen av ca detta vatten bedöms grundvatten. Fritidshusens fördelning över

vara landet framgår av fig. E.1.3.

Tabell E 1.2-2: Antal fritidsfastigheter med kommunal, enskild och

sommarvattenförsörjning. Källa: Fastighetstaxeringen SCB 1993.

LÃNRIKET KOMMUNAL ENSKILD SOMMAR TILLG UPPG SUMMA

VATTEN SAKNAS SAKNAS

STOCKHOLM	3075	28944	36561	15743	2848	87171
VÃSTERBOTTEN	1556	4224	8409	11991	1442	27622
NORRBOTTEN	1641 1046	2883 5594	6474 7906	14034 4292	1056 204	26088 19042

UPPSALA

SÖDERMANLAND	1612	7296	9210	6294	153	24565
ÖSTERGÖTLAND	1554	6263	9241	9231	365	26654
JÖNKÖPING	350	3838	3517	4392	121	12218
KRONOBERG	430	5015	1829	2039	17	9330
KALMAR	4701	6104	7736	5088	232	23861
GOTLAND	1011	2524	2292	1796	281	7904
BLEKINGE	2032	2922	4051	1960	147	11112
KRISTIANSTAD	6822	8042	3119	1418	242	19643
MALMÖHUS	7421	5513	5616	964	2657	22171
HALLAND	10067	4757	6530	2066	1649	25069
GBG OCH BOHUS	5468	12324	17988	5863	919	42562
ÄLVSBORGS	470	7746	6114	7197	196	21723
SKARABORG	556	4331	3796	3919	396	12998
VÄRMLAND	606	6113	5168	10291	165	22343
ÖREBRO	748	4443	4861	6143	154	16349
VÃSTMANLAND	897	3988	4272	4429	98	13684
KOPPARBERG	6052	10235	6842	15633	425	39187
GÄVLEBORG	1343	6193	7724	11657	490	27407
VÄSTERNORRLAND	1327	3920	9581	6487	238	21553
JÃMTLAND	3914	7087	3972	9820	125	24918
HELA RIKET	64699 1 1%	160299	182809 59%	162747	14620 585174 30%

Antalet fastigheter för vilka uppgivits att vattentillgång saknas är

anmärkningsvärt stort. Orsaken är inte känd.

KOMMUNAL ANVÄNDNING AV

GRUNDVATTEN, MED ELLER

UTAN KONSTGJ ORD GRUND-

VATTENBILDNIN G VAV

1992.

I75-100%

Åk50-7596

25-50%

0-25%

Uppgift saknas

ñgEll

ANTAL FOLKBOKFÖRDA

KOMMUNINVÄNARE MED

VATTENFÖR-

ENSKILD

SÖRJNING VAV 1992.

ANTAL PERSONER I 5000

3000 - D 3000

Fig E.1.2

ANTAL TAXERADE FRITIDSHUS

PER KOMMUN

SCB FTR93

ANTAL FRITIDSHUS I 5000 2000 5000 - 2000

E.2 Övrig grundvattenanvändning

E.2.l Jordbrukets Vattenförsörjning

Ijordbruket förbrukas knappt 100 miljoner kubikmeter vatten per år

för djurhållning och bevattning, enligt statistiska centranbyrån, SCB.

Av dessa är 15 miljoner kubikmeter grundvatten. En utredning från

jordbruksverket visar att under torrår ca 25 miljoner kubikmeter grundvatten tas ut förjordbruksbevattning. Antalet användare är ca

l 500. Bevattning med grundvatten kräver mycket god tillgång och

förekommer därför mest i Skåne, där brunnar i sedimentbergartema ofta är rikt vattengivande. Lokalt förekommer också bevattning med

grundvatten i områden med kambrisk sandstensberggrund och i

anslutning till större isälvsavlagringar. Fig E.2.l ur Bevattning

2 000, Jordbruksverket, bil SGU visar var mera än 5 liter per sekund kan tas ut enstaka brunnar, vilket är en förutsättning för

ur att bevattning med grundvatten skall kunna övervägas.

Andra användare grundvatten för bevattning är vissa större träd-

gårdsanläggningar och golfbanor.

E.2.2 Industrins Vattenförsörjning

Även industrin använder i viss utsträckning grundvatten för

eget vissa processer. Många bryggerier baserar sin verksamhet vatten från brunnar och använder vattnets egenskaper i sin marknads-

egna föring. Totalt för industrin dominerar dock ytvatten som process vatten. Några säkra siffror för industrins användning av grundvatten har inte stått att erhålla. Från kommunala ledningsnät tas ca 12 miljoner kubikmeter per år. och bortsett från pappers-, massa- och malm- och mineralindtistrin, som till helt övervägande del använder ytvatten i sina processer, produceras ungefär lika mycket från egna vattentäkter. En stor del detta används i verksamheter med höga

av kvalitetskrav, tex livsmedels- och kemisk-teknisk industri. Om det försiktigtvis antas att ltälfteit av detta senare vatten Litgörs av grundvatten och att hälften det kommunalt levererade industrivuttnet är

grundvatten, fås en förbrukning av grundvatten i Sveriges industri av

100 150 miljoner kubikmeter per år.

SGU

guwaumua-...ç

Områden med attt utvinna än 5 l brunn

goda förutsättningar mer s

Öiiç Å ä § + i

0 V.. Q

Kiruna

Ötnoro C

maj I l

, 1

4¶I IFK4

- r

. x

å s l 3 3 Uu vO

@hylooud

Berggund anor vidsträckta m: med sand och grus laalvanvlaçi ng sand och grus

100km t

Fig 5.2.1

E.2.3 Energi

Teknik för energiutvinning från mark och grundvatten utvecklades under slutetet av 1970-talet och början av 1980-talet. Tekniken bygger på att med hjälp av värmepumpar omvandla markens energiinnehåll så att det blir användbart för främst uppvärming av bostäder. Energi-

utvinningen bygger på två principer, nämligen:

Utvinning av grundvattnets energiinnehåll

Utvinning av markens energiinnehåll

Grundvattnets energiinnehåll är 1.1 kWhm3 och grad temperatur-

sänkning. Utvinningen av energin går till så att grundvatten pumpas till en värmepump där värmeväxling och temperaturhöjning sker. Den

grundvattenmängd som behövs för t ex uppvärmning av en normal

villa är ca 30 ggr större än vad som åtgår för dricksvattenförsörjningen i samma villa. Det behövs således förhållandevis stora grund-

vattenmängder när grundvattnet används som energikälla. Grund-

vattenenergianläggningar finns främst i sådana geologiska formationer som har stora grundvattentillgångar, bl a Skånes sedimentära bergarter

och sand- och grusavlagringar. Antalet grundvattenenergianläggningar

är inte exakt känt men kan uppskattas till ca 2000 st.

Risker för problem och konflikter finns främst genom den relativt stora mängd grundvatten som pumpas upp men också genom hante-

ringen av den stora vattenmängden. Det är vanligt att det nedkylda

vattnet återinfiltreras i marken eller avbördas till ett ytvattendrag eller via dagvattensystem.

Markens energiinnehåll Litvinnes genom att s k kollektorer kyler marken och på så sätt startar ett värmeflöde mot kollektorerna, som uppfångar och transporterar energin till en värmepump för tempera-

turhöjning. Kollektorerna är vanligtvis plastslangar med kylvätskor

sprit, glykol som placeras antingen ytnära i jordlager markvärme eller i djupa bergborrade brunnar kylslangsbrunnar. Antalet anlägg-

ningar av denna typ är inte heller känt men uppskattas till fler än 10 000.

Förutom nedkylnin g av marken kan påverkan på grundvattnet ske

genom läckage av kylvätskor.

E.3 Grundvattnet som recipient

Grundvattnet används som recipient, avsiktligt och oavsiktligt, för vatten som i olika grad är förorenat eller för andra vätskor. Det kan

vara nederbörd kontaminerad av luftföroreningar, avlopp, dagvatten

från vägar, lakvatten från deponier eller t ex olja från en trafikolycka.

Enligt SNVs formulering miljömålet för grundvatten skall det kun-

na drickas utan föregående rening. Att använda grundvattnet reci-

som pient strider helt mot detta mål. I praktiken är det ändå så grundatt vattnet mer eller mindre avsiktligt får motta föroreningar, ofta lokalt, i sådana mängder att användbarheten dricksvatten blir starkt besom

gränsad. Det gäller t ex användningen gödsel- och bekämpnings-

medel inom jordbruket. Spridning vägsalt för och

av halkbekämpning

dammbindning kan påverka små akviferer i närheten stora vägar. av

Användningen av grundvattnet som recipient innebär alltid konflikt en mellan olika intressen, främst miljö- och vattenförsörjningsintressen.

E.4 Grundvattnet i ett ekologiskt perspektiv

I det ekologiska perspektivet måste ställa människans man utnyttjande av grundvattensystemet i relation till andra intressenters behov. Hittills har människan ansetts ha självklar förtur en att ut-

nyttja grundvattnet, men idag börjar allt fler röster höjas för ett

annat synsätt. Man frågar sig vad det egentligen är som säger att människans behov i första hand ska tillgodoses. Kanske lekplats en för havsöring i en bäck, som får sitt vatten från utläckande grundvatten, är lika viktig det kommunala vattenbehovet. Eller som

kanske en planerad dragning järnväg får stryka på foten för

av en att den skulle komma att förändra grundvattenförhållandena och därmed inkräkta på en ovanlig flora beroende utläcksom av ande kalkrikt grundvatten.

Våtmarker och grundvatten är beroende varandra flera av ur aspekter. Våtmarker med dess unika flora och fauna skulle endast undantagsvis kunna existera utan grundvatten, till stora deler som är det vatten som tillförs våtmark. Våtmarkens beroende en av grundvattnet är främst ett kvantitativt beroende. Möjligen skulle

våtmarken kunna påverkas förändrad grundvattenkvalitet

av men en sådan påverkan är än så länge outforskad.

Idag förbrukar svenskar för hushållsändamål drygt 200 liter högvärdigt vatten, till stor del grundvatten, och dygn. per person Av denna vattenmängd används 190 liter för bad, dusch, tvätt samt som transportmedium för fekalier. Endast 10 liter används i mat-

lagning och som dryck.

I vissa kommuner har vid utbyggnad bostadsområden förav nya

sök gjorts att anlägga en ekologisk grundsyn planering utifrån

naturens förutsättningar. Statens naturvårdsverk inför det avser

fortsatta utredningsarbetet att nännare belysa frågeställningar

hushållning med grundvatten kretsloppsanpassade

genom

lösningar.

F. PROBLEM I SAMBAND MED GRUNDVATTNETS MÄNGD, KVALITET OCH NYTTJANDE

F.l Salt grundvatten

Grundvatten i Sverige har vanligtvis låga kloridhalter, mellan 1 och 30 mgl vatten. Problem med höga kloridhalter förekommer emellertid i områden tidigare har varit täckta av salt eller bräckt vatten

som efter den senaste nedisningen. Sådant så kallat relikt saltvatten finns

ofta kvar i låglänta områden, där omsättningen av grundvattnet är

mycket långsam. I strandnåra områden vid havet kan stora Vattenuttag medföra inströmning recent havsvatten till brunnama. Nya under-

sökningar har vidare visat att mycket gammalt salt grundvatten före-

kommer stora djup under markytan, förmodligen över hela landet.

Figur F.1.1 Grundvattnet i Sverige, SGU Ser Ah nr 17 visar de

områden som någon gång efter den senaste nedisningen legat under havsytan. I större delen detta område har ungefär 10% av de kända

brunnsvattenanalyserna visat förhöjda kloridhalter, mer än 100 mg

Cll vatten. För Skåne är procentandelen något större. På Gotland har höga salthalter konstaterats i nästan hälften av de brunnar som undersökts och rapporterats till SGU.

De främsta problemen med salt grundvatten är smaken och korrosiviteten. Att behandla ett salt grundvatten är också dyrt. Enligt livsmedelsverket anmärkning från teknisk synpunkt om kloridhalten

ges överstiger 100 1 Cl. Anmårkningen föranleds av risken för korro-

mg sion. Överstiger salthalten 300 mgl Cl börjar också saltsmaken ge sig till känna. Enligt dricksvattenkungörelsen innebär detta dock inte att vattnet år otjänli gt. Något gränsvärde vid vilket detta inträffar finns inte angivet i facklitteraturen.

Det finns flera orsaker till att salt grundvatten tränger in i brunnarna, såsom:

Alltför djupt borrade brunnar. Brunnar vattenförande sprickor har kontakt med

som genom

djupare liggande magasin med salt grundvatten.

Stora sötvattenuttag, som i kustotnråden, på skärgårdsöar och i övriga områden med relikt salt grundvatten medför att detta kan tränga uppåt och påverka brunnarnas vatten.

Omrade belögef

ovanför högsta

kustlinjen HK

Område nedanför HK med risk för höga klorid-

halter i grundvañnef

Fig. 121.1

De vanligaste orsakerna till att problem med salt vatten i brunnar uppstår bedöms vara brunnamas tekniska utformning och saltvatteninträngning genom för stora sötvattenuttag.

Med brunns tekniska utformning främst borrdjupet och

en menas brunnens läge i förhållande till vattenförande sprickor, som bl a kan

ha förbindelse med djupare liggande salta grundvattenmagasin. Denna

orsak, som bedöms som den allra vanligaste till de registrerade problemen, accentueras genom att brunnar borras allt djupare med dagens moderna borrteknik. Problemet är väldokumenterat genom bl.a uppgifter i SGUs brunnsarkiv. Brunnsarkivet bedriver rådgivningsverksamhet för att skapa medvetenhet kring problemen med salt grundvatten.

Det är inte närmare belagt hur stor del av problemen med salt grundvatten som förorsakats av saltvatteninträngning genom för stora sötvattenuttag. De största riskerna för denna typ av problem föreligger i områden med tätt pennanent- och fritidsboende längs kusterna, öar

och i låglänta delar nära stora sjöar och vattendrag i Mellansverige.

Farhågorna för att stora sötvattenuttag kommer att Öka problemet med salt grundvatten i brunnar emellertid stora och kommer till uttryck allt oftare från kommuner och tex sommarstuguägarföreningar.

Saltvattenproblematiken illustreras i figurerna F.1.2 och F.1.3. Från

Salt grundvatten, Länsstyrelsen i Stockholm, 1987, nytryck 1993

Den första bilden visar ett förhållande som vanligt i områden nära havet och på skärgårdsöar. Sött grundvatten iir lättare än salt och kan sägas flyta ovanpå det salta vattnet. Om brunn borras för djupt i ett

en sådant område ökar risken för att den skall påverkas av salt grundvatten.

Figur F.1.3 illustrerar vad kan hända vid ett stort Vattenuttag vid

som bottnen av en djup brunn. Om det finns salt grundvatten på större djup höjs gränsen mellan sött och salt vatten när sötvatten pumpas ur brunnen. Salt vatten kan då tränga via sprickor i berggrunden. Högre placerat vattenintag och mindre Vattenuttag minskar risken för att en skada skall inträffa.

Fig. 91.2 Fig. F13

F.2 Försurning

Surt och försurningspåverkat grundvatten finns inom stora områden av södra Sverige se figurerna D.1il och D.li2 . Surt grundvatten finns också i andra delar landet, även orsakerna inte alltid är

av om helt klara. Även i områden med kalkhaltig berggrund har grund vattnets kemiska sammansättning förändrats p g a försurningen, Men i sådana områden har de för den skull inte blivit korrosiva. Korrosiviteten är den för människan mest påtagliga effekten av försurningen.

En försurningsinventering utförts i Naturvårdsverkets regi visade

som att 70 000 brunnar för perrnanentboende har så korrosivt vatten att

ca vattenledningar av koppar går sönder och att alltför höga kopparhalter erhålls i ledningsnäten, Det betyder att drygt 15% av brunnarna för permanentboende är påverkade Bertills, U., et al., 1989, Försurningsläget i enskilda vattentäkter i Sverige, SNV Rapport 3567. De brunnar som har för surt vatten är framför allt Men i områden med stor belastning av surt nedfall och dålig förmåga att neutralisera det sura nedfallet år även bergbrunnar påverkade figur

Della och b.

Försurningsinventeringen av brunnar visade att kadmiumhalterna är

låga i förhållande till de hygieniska gränsvärdet, däremot var koppar-

halterna i nattståndet kranvatten från kopparledningar mycket höga Således översteg 54% av de 630 undersökta brunnarna 1.0 mgl och 25% översteg 3.0 mgl. Även alurniniumhalterna har befunnits

vara höga. 7% 700 undersökta brunnar hade således halter över 0.5 mgl

av och enstaka halter på upp till 2 ingl Bertills et al, 1989. Aluminium löses ur marken medan kopparn kommer från ledningarna

En undersökning som utfördes av Statens livsmedelsverk i samarbete med SGU visade att ingen av de 280 brunnar som ingick i undersökningen hade vatten med kadmium- och blyhalter som översteg gränsen för vad som bedömdes som tjänligt med anmärkning Stenström, T., 1989, Kadmium och bly i brunns och grundvatten. Vatten, Vol 45 no 2.

Kunskapen om försurningens effekter sikt är emellertid alltför

ofullständig varför utvecklingen bör följas med stor uppmärksamhet

a genom fortsatt forskning.

F13 Kväveföreningar i grundvattnet

Halterna av kväveföreningar i grundvattnet är i allmänhet mycket

låga. Nitrathalterna i grundvatten i skogsekosystem är vanligen

mindre än l mgl. Höga halter förekommer framför allt i kommuner med stor andel jordbruksbygd, vilket framgår av kartan i figur F.3. Kartan är baserad data 9355 brunnar uppgifter från 1982 och

om framåt från brunnsarkivet.

% A 7

SGU,

Brunmarlcivet

Antal 9355

analyser.

Nitrat i dricksvatten.

Kommunmedelvärden

mgU.

20 t05

r..	10t0
m,	515010
v	Ot 5

Fig. F.3.1

Att problem med höga nitrathalter inte är ett nytt problem framgår av

figur F.3.2 den undersökning presenterades av O. Arrhenius i

ur som Den kemiska denudationen i Sverige, Socker, handlingar band

häfte 11, 1954. I den landsomfattande undersökningen som genomfördes under 1940-och 50-talen i regi Statens Institut för

av Folkhälsan ingick nära 10 000 enskilda brunnar. Trots att den genom-

fördes innan handelsgödsel i någon större utsträckning kommit till

användning och det gamla växelbruket med vall fortfarande dominerade ger den i stort sett samma kartbild som den som är baserad på brunnsarkivets data. Löfgren, S., 1992, Jordbrukets inverkan på yt-

och grundvatten: tillstånd, utveckling, orsak och verkan. Underlags-

rapport till delprojektet Eutrofiering inom MIST. SNV Rapport

4150.. Nitrathalterna var högst i södra Sverige och avtog mot norr, med de högsta halterna i landets jordbruksområden med liten andel vinterbevuxen mark. Särskilt höga halter förekom i Skåne och i Halland.

Av brunnsarkivets data framgår att 12% av de grunda brunnama l 100 st hade nitrathalter över 30 mgl, och 5% över 50 mgl. Om även de djupa brunnama inkluderas blir motsvarande siffror 7% och

2% totalt 9 548 analyser.

En sammanställning som gjordes i början av 1980-talet av nitrathalt-

i 15 000 enskilda brunnar i ett 60-tal av landets mer tätbefolkerna ca ade områden visade att 100 000 personer använde vatten med mer

ca än 50 mgl nitrat Thoms, C. och Joelsson, A., 1982, Nitrati grundvattentäkteri Sverige. SNV PM 1598. Vatten med så höga halter skall inte ges till spädbarn under 1 år.

Även anslutna till kommunala vattentäkter konsumerar

personer vatten med förhöjda nitrathalter. SCB har gjort en sammanställning av VAVs data över nitrathaltema i råvatten från kommunala grundvattentäkter Johansson, C., 1992, Vattenverksstatistik. Rapport Miljöstatistik, 6s. Den visade att de flesta vattenverk i landet har låga nitrathalter 2mgl utom i Skåne och Halland, där värden upp mot 80 mgl uppmätts. Förhöjda halter förekommer även vid vissa vattenverk i smålandslänen, Älvsborgs län, Uppsala län och Gävleborgs län.

Tabellen nedan visar hur många personer som är anslutna till vattenverk med olika nitrahalt i råvattnet.

Tabell F.3.1. Nitrathalt i kommunalt råvatten

Nitrathalt mgl	Antal anslutna personer
2	4 700 000
2 5	1 200 000

- 5 10 600 000 - 10 20 200 000

- 20 100 000

67 Fig. F.3.2. Nitrathalteri grundvattnet under 1940- och 1950-talen.

F.4 J ärnhaltigt grundvatten

Höga järnhalter i konsumtionsvatten är förenat med framför allt tekniska problem, men järnhaltigt vatten kan även vara olämpligt för viss matlagning. Halter över 0.4 mgl medför missfärgning av tvätt och sanitetsporslin. Det också lukt och smak till vattnet. Järn kan

ger också falla ut i ledningar och bidra till igensättning.

Järn- och även manganhalterna är beroende av pH- och framför allt

av tillgången på löst syre i vattnet redoxförhållandena. Därför förekommer höga järn- och manganhalter särskilt i djupa brunnar i ur-

bergsornråden, men problem kan även förekomma i mycket grunda

brunnar med bristfällig konstruktion tillåter att humöst ytligt vat-

som ten med organiskt bundet järn tränger in. Statistik brunnsarkivets data visar att ca 30% av alla brunnar har järnhalter som föranleder anmärkning, medan motsvarande siffra för mangan är ca 20%.

F.5 Radon i grundvattnet

I grundvatten kan finnas radongas, huvudsakligen som radon-222.

Radongas frigörs från vatten till inomhusluften sönderfaller i

som radondöttrar. Dessa kan efter inandning öka risken för lungcancer

Även förtäring radonhaltigt vatten utgöra

av anses numera en hälsorisk.

Höga halter radioaktivitet förekommer huvudsakligen i magmatiska bergarter och i synnerhet i unga graniter, pegmatiter, syeniter och porfyrer. Höga halter av radon har särskilt påträffats i Bohuslän, Blekinge

och i Mellansverige. Uppspruckna krosszoner i berggrunden utgör

riskområden för höga radonhalter.

Grävda brunnar möjliggör att radongasen i vattnet kan avluftas. Halterna är därför i regel låga, medan de är högre i djupa brunnar och även i brunnar som utgörs av rörspetsar neddrivna till grundvattenförande lager genom tätande lera.

De data om radonhalt i brunnsvatten som finns lagrade i brunnsarkivet l 191 brunnar visar att ungefär 10% har halter överstigande 500 Bql Becquerel per liter vatten, medan ungefär 4% överskrider l 000 Bql. En undersökning från 1980-talet visade att så mycket 15%

som av enskilda brunnar i berg hade en radonhalt över 1 000 Bql och 5% över 2 000 Bql Nylund, Th., 1987, Radon i grundvatten Ett plane-

ringsproblem KTH, inst f kulturteknik, Meddelande Trita-Kut 3036. Diagrammen i figur F.5 visar den stora skillnaden i haltfördelningen radon i jord- och bergbrunnar data från brunnsarkivet.

69 Radon Ijordbrunnar

900-101

GCD-WD

31-4G

o 100 200 300 400 500 000 700 800 Antal

Radon l bergbtunnot

2ID 19002000 10001900 17001800 15001700 15001500 14001500 13001400 12001300 11001200 10001100 9001000 1100900 700500 600700 500500 400500 300400 200300 100200 0100 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Antal

Fig. F

F.6 Svavelväte

Svavelväte är giftig bara förekommer under mycket en gas, som syrefattiga reducerande förhållanden.. Den obehaglig lukt ger en av ruttna ägg.

Svavelväte i brunnsvatten har blivit ett allt vanligare problem. Varför utvecklingen är sådan är inte tillräckligt utrett. Svavelväte analyseras vanligen inte, men redan mycket låga halter den karaktäristiska ger lukten, som avslöjar dess närvaro. I brunnsarkivet har 104 observationer registrerats. De är med få undantag lokaliserade till områden med sedimentär berggrund figur F.6, kan ha relativt höga se som halter svavel. Ibland kan höga svavelhalter i förklara de

berggrunden

höga halterna, förekomsten i urberg är ibland

men svårförklarlig.

Svavelväte i brünnsumggifter

konstaterat

5 x u zz f 1 3 .

SGU, Brunnsarkivetjf

r .

184 observationer

Fig F.6

F.7 Fluorid

Fluorid förekommer alltid i grundvatten i varierande halter. Halterna är geokemiskt betingade. Dricksvatten med halter mellan 0.75 och 1.5 mgl vatten anses i vårt land ge skydd mot karies tandröta, medan halter som överstiger 1.5 mgl kan ge fläckar på tandemaljen hos småbarn. Halter under 0.75 mgl inget eller ett mycket litet skydd mot

ger tandröta. Halter över 6 mgl innebär risk för skelettskador. Vatten med så höga halter klassas otjänliga.

som

Grundvatten i Sverige har i allmänhet låga fluoridhalter. Enligt

uppgifter från brunnsarkivet har 54% av 9 584 undersökta brunnar halter som understiger 0.8 mgl figur F.7.1, medan endast 24% faller

inom det haltintervall 0.8 till 1.5 mgl kariesprofylax

som ger se figur F.7.2. Halter över 1.5 mgl förekommeri 22% brunnama,

av medan endast 13% har halter över 2.0 mgl se figur F.7.3.

Generellt förekommer grundvatten med förhöjda fluoridhalter i områden med unga graniter och pegmatiter, där förekomsten flusspat

av och fluorapatit lokalt kan skadligt höga halter. Höga halter brukar

ge förekomma i bergborrade brunnar med mjukt vatten och högt pH, medan jordbrunnar sällan ger vatten med tillräckligt höga halter för att ge skydd mot karies.

Fluorid 0.8 mg l i

Antal 5231 st

av totalt 9548 analyser.

SGU,

Brunnsarlcivet,

1992-09-25.

Fluorid 08-75 mgL i brunnszgaftm Antal 2274 totalt 9:548 anafzyger. i st av Fluorid 2.0 mgl i brunnsvatteru;

,ar SGU,

Antal totalt 9548 -.

1287 st av

aznalfer.

Brunnsarlcivet,

SGU. 7992 -03 -25 . Brunvtsarkvuei

1992-031257

Fig. F.7.2 Fig. F.7.3

F.8 Områden där brist på grundvatten för enskild vatten

försörjning föreligger eller förväntas kunna uppstå.

En brist på grundvatten för enskild Vattenförsörjning kan sägas uppstå

antingen då den tillgängliga vattenmängden är för liten för ett rimligt

behov eller då vattnets kvalitet ombjligör användningen av vattnet som dricksvatten.

För liten vattenmängd

Brist vatten i en brunn kan ha olika orsaker

Markornråden dräneras vid tex vägbyggen, dikningsföretag mm se kap. D 2.1

En brunn tar vattnet från en annan brunn. För att belägga detta måste man uppvisa att ett hydrauliskt samband föreligger mellan brunnama. Det krävs vanligen ett relativt omfattande arbete för att säkert belägga ett sådant samband även om man ofta på mer eller mindre sannolika grunder kan bedöma detta. Om en brunn sinat på grund av uttaget ur en annan brunn ligger båda brunnarna i samma grundvattenförekomst. Grundvattenförekomsten, båda parter är beroende av för sin

som Vattenförsörjning, styrs inte av fastighets gränser. Det förefaller därför rimligt att söka lösa konflikten så att parterna enas om hur de samfällt skall utnyttja den gemensamma resursen på bästa möjliga sätt.

Brunnen har sinat under period utan eller med endast liten grunden

vattenbildning. Detta är vanligt främst i vattentäkter belägna i ytliga

och små grundvattenmagasin, vanligen grävda brunnar. Man har helt

enkelt använt vatten än vad funnits i det för brunnen tillgängmera som liga grundvattenmagasinet. Det förekommer att ägare till sinade brunnar lägger skulden för detta grannen fast orsaken till problemet är naturliga förhållanden samt den vattenanvändnin Den helt egna gen. dominerande orsaken till vattenbrist bedöms naturliga vara

variationer i grundvattenbildningen. Det är brunnen i sig själv

som utgör begränsningen, inte mängden grundvatten. Problemet löses vanligen anläggning brunn.

genom av en ny

Brunnen sinar för att man tar ut vatten än vad rinner till. Ormer som saken till detta kan vara att brunnskapaciteten är för liten eller att till-

rinningsområdet grundvattenbildningsområdet är för litet. Ökad

egen användning av vatten kan också medföra att man hamnar i bristsituen

ation. Brunnskapaciteten är beroende markens porositet eller sprick-

volym. Dessa faktorer reglerar den möjliga tillriimirigen. I berggrund

kan man med högtrycksspolning hydraulisk uppspräckning eller sprängning öka tillrinningen genom att vidgar sprickor eller når

man nya vattenförande sprickor. l jordlager kan förbättringar göras av

brunnsutfonnningen t ex filterbrunnar för att öka tillrinningen.

Av ovanstående framgår att brist på grundvatten för enskild vatten-

försörjning är ett relativt begrepp.

I flera områden i Sverige, främst i kustområden, upplever man att brist grundvatten föreligger. Huruvida bristen faktiskt beror på för liten grundvattenvolym är i allmänhet inte närmare klarlagt. Det finns därför inte underlag att närmare kvantifiera eventuell bristsituation en i detta hänseende. Generella bedömningar vattenbalansberäkningar

och beräkningar grundvattenmagasinets storlek i samband med

grundvattenuttag för enskid Vattenförsörjning anger emellertid att brist kan uppstå särskilt inom grundvattenförekomster utnyttjas

som av en stor andel permanentboende och fritidsboende med enskild vattenför-

sörjning. I fortsättningen behandlas frågan därför med utgångspunkt i

risken för att brist på volymen grundvatten för enskild vatten-

försärjning kan uppstå.

De faktorer utgör grund för detta som som

Områden med liten grundvattenbildning

Områden där grundvattenförekomsterna små

Områden där användningen grundvatten för enskild

Vattenförsörjning är stor.

Risken för att bristsituationer ska kunna uppstå är givetvis störst i områden där ovannämnda faktorer samverkar.

I Sveriges östra delar är nederbördsmängdema förhållandevis små ca

600 mmår i jämförelse med övriga Sverige ca 700 1200 mmår.

- Detta innebär också sämre förutsättningar för grundvattenbildning i de östligaste landskapen, särskilt i kustområdena.

De geologiska miljöer från vilka grundvatten utvinnes för enskild vattenförsörjning är främst berggrund och morän. Enskilt boende på stora

grundvattenförekomster t sand- och grusavlagringar bedöms ut-

ex göra endast mindre del. Moränerna kan generellt sägas ge begränen sade möjligheter till stabil grundvattenförsörjning såväl kvantitativt en kvalitativt. En mycket stor andel brunnarna för enskild Vattensom av

försörjning anläggs därför i berggrunden. Områden med små

numera grundvattenförekomster i berggrunden är därför också sådana där särskild risk för brist på Vatten för enskild Vattenförsörjning kan föreligga. Sådana områden finns främst i Upplands, Stockholms, Söder-

manlands,Östergötlands, Göteborgs och Bohus och Blekinge län se

figur C.3.1-2.

I kommuner har stor andel boende med enskild Vattenförsörjning som och stort fritidsboende, tex Norrtälje kommun, risken för att ett brist på vatten för enskild Vattenförsörjning kan uppstå i vissa områden särskilt Genom statistik från VAV och SCB förhållanstor. ges en devis god bild enskild Vattenförsörjning vid permanent- och fritidsav boende fig. E.1.2 och E.1.3 samt bilagorna l 3. -

Situationer med brist på grundvatten för enskild Vattenförsörjning bedöms endast kunna uppstå i begränsade områden inom kommunerna och då i någon eller några grundvattenförekomster. Risken bedöms särskilt vid ett tätt permanent- och fritidsboende utan komvara stor

munal Vattenförsörjning.

Sammanfattningsvis bedöms risken för brist grundvatten för en-

att

skild Vattenförsörjning finns främst längs Våra kuster och skärgårdsöar

i allmänhet samt särskilt i Upplands, Stockholms, Södennanlands, Östergötlands, Göteborgs och Bohus och Blekinge län samt på Gotland och Öland.

Brist på vatten dålig Vattenkvalitet genom

Problem med Vattenkvalitet i enskilda brunnar måste betecknas som

mycket Vanliga. Vattenkvalitetsproblem kan ha sitt ursprung i

naturliga förhållanden i marken människan påverkade förhållanden. av

Vattenkvalitetsproblem naturliga förhållanden i marken kan

pga av höga järn-, fluorid-, kalk-, tungmetall- eller radontex vara mangan-, halter. Salt grundvatten är också naturligt förekommande problemet felaktig anläggning brunnen eller genom för stora

uppstår genom av

uttag av sött grundvatten. Ett grundvatten kan också surt, vara av naturliga orsaker i form att den geologiska miljön är Problemen av sur. åtgärdas vanligen genom att man olika sätt behandlar vattnet. Beträffande salt vatten låter sig dock detta ännu så länge inte göra inom rimliga ekonomiska gränser.

De kvalitetsproblem som kan uppstå på grund människans på-

av verkan är mångskiftandet Man kan strukturera detta i två huvudkate-

gorier, nämligen regional påverkan och lokal påverkan. kapitel D.

Till den första kategorin hör luftföroreningar försurning, tung-

metaller m m och markanvändning av typ skogsbruk, jordbruk och tätbebyggda områden, och till den andra bl avloppsinñltration, a

deponier, förorenad mark och olyckor.

När det gäller föroreningspåverkan på brunnar gäller

som

grundregel i första hand angriper orsaken till föroreningen.

att man Om inte det låter sig göras behandlar vattnet, brunnen ett man ger bättre tekniskt skydd mot föroreningar eller finner ett nytt läge för sin vattentäkt..

En av de vanligaste orsakerna till förorening i enskilda brunnar är att ytvatten eller ett ytligt grundvatten tillåts rinna in i brunnen samt att smådjur eller insekter t ex möss, grodor, maskar tar sig in i den. Många av de befintliga brunnarna har för dålig teknisk konstruktion för att hindra de nämnda typerna föroreningar. Brunnens näromav råde samt brunnskonstruktionen behöver i många fall över och ses åtgärdas. En mycket stor del av nyanläggning brunnar görs därför av att den gamla brunnen har dålig Vattenkvalitet eller kan sina. Nya brunnar utförda seriösa brunnsborrare får oftast ett gott skydd av genom den teknik som tillämpas idag. Det finns emellertid inte några normer detta område, heller fastställda tekniska allmänna råd.

Brist på möjligheter till grundvattenförsörjning grund av att grund-

vattenkvaliteten är för dålig för att kunna användas för enskild vatten-

försörjning kan definieras följande sätt:

Bristande möjligheter till grundvattenjörsörjning för enskild vattenförsörjning föreligger när grundvattnet är sådan kvalitet att det

kan behandlas till godtagbar dricksvattenkvalitetför rimlig kost-

nad och när möjligheter för annan grundvattenutvinning inte före-

ligger.

Med ovanstående definition grund bedöms att det främst är salt som grundvatten som kan ge upphov till sådan brist se kapitel F. l. Skälet till bedömningen är svårigheterna att behandla sådant vatten och de höga kostnaderna för detta. Andra problem är svårlösta som och kan uppträda i sådan utsträckning att definitionen kan tillämpas är

före-komsten av kväve-, järn- och manganföreningar. Förhöjda

kvävehalter kan bl a uppstå genom jordbruksaktiviteter och

avloppsinfiltration och kan påverka större områden och hela

grundvattenförekomster. Måttligt järn- och manganhaltiga vatten ar

vanligt förekommande i hela Sverige men går i regel att behandla med gott resultat med vedertagen teknik och till rimliga kostnader Järn

i mycket höga halter i grundvattnet, vilket förekommer och mangan

sina håll, gör däremot att vattnet inte kan behandlas ett tillfredsställande sätt.

Brist grundvatten för enskild Vattenförsörjning grund av dålig

grundvattenkvalitet kan enligt ovan anses föreligga i begränsade om-

råden främst längs kusterna, öar och i låglänta delar nära stora sjöar

och vattendrag i Mellansverige salt grundvatten, i delar av jord-

bruksintensiva regioner kvävehaltiga vatten samt ställvis i hela

landet mycket höga järn- och manganhalter

Risken för att vattenbrist kvalitetsskäl ska kunna uppstå 1 större

av omfattning än vad som för närvarande fallet hör samman dels med

den mänskliga påverkan grundvattnet se kapitel D och dels med

ökat uttag grundvatten för enskild Vattenförsörjning

avloppsinfiltra-tion, se kapitel D23; salt grundvatten.. se kapitel

F. 1k

BILAGOR

Typ av Vattenförsörjning för permanent boende i

småhusfastigheter enligt fastighetstaxeringen. SCB 1993

2. Typ av Vattenförsörjning för fritidsfastigheter enligt fastighetstaxeringen. SCB 1993.

3.Typ av Vattenförsörjning för folkbokförda innevånare inom kommunerna enligt VAV 1992.

ANTAL SMÅHUS FÖR PERMANENT BOENDE

1 6 Sid

Tabell Typ Vattenförsörjning för permanent boende i småhusfastigheter

enligt fastighetstaxeringen: SCB 1993

SUMMA KOMMUNALT ENSKILT ÖVRIGT KOMMUNER

VATTEN VATTEN

ANTAL ANTAL PROcENT ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT

UPPLANDS VÄSBY 4753 4524			95,1 207		4A	27	05
vALusNruNA	4507 3450		75.3 977 21.7			70	15
ÖSTERAKER	5942 5403		77.9 1419 20A			115	1.7
VÄRMDÖ	4305 2007		41	2550 533		233	50
JÄRFÄLLA	3543 3554		990	73	0.9		0,1
EKERÖ	4714 3239		53,7 1353 233			117	25
HUDDINGE	12154 11530 952			511	42	73	05
BOTKYRKA	3332 7915		950	342	4,1	75	0,9
SALEM	2493 2335		93.7	134 5A		24	1
HANINGE	3973 7720		350	1105 123 - 143			15
TYRESÖ	5359 5719		39.3 597		9A	53	0,3
UPPLANDS-BRO	2393 2395		32.3 452		150	35	1 2
TÄBY	11479 11217 97.7 235				2,1	25	02
DANDERYD	5234 5204		995	15	0,3	14	02
SOLLENTUNA	9395 9235		93,3	37	0,9	23	0,2
STOCKHOUVI	39777 39533 99.3			43	0.1	45 .	0,1
SÖDERTÄLJE	3594 7135		325	1419 153		90	10
NACKA	10539 9173		355	1291 122		125	12
SUNDBYBERG	303	799	995	0	00	4	05
SOLNA	455	452	99A	2	0A	1	02
LIDINGÖ	5259 5124		97.3	103	15	32	0.5
VAXHOLM	1340 397		55.9 399 29,3			44	33
NORRTÄLJE	10015 4552		455 5040 503			414	4,1
SIGTUNA	4073 2950		72.5 1075 25A			42	1 0
NYNÄSHAMN	3579 2533		715	952 25,9		94	25
HÅBO	3375 3335		35.1 520		13A	20	05
ÄLVKARLEBY	2535 2523 4721 2932		97.5 52,1 1552 350	50	1	12 137 2,9	05

TIERP

UPPSALA	21034 14349 532 5432 305				253	12
ENKÖPING	5342 3903	515	2302 353		132 2.1
ÖSTHAMMAR	4940 3074	522	1535 34,1		131 3,7
VINGÅKER	2245 1500	713	599 25.7		45	20
GNESTA	1914 1232 570		531 30A		51	2,7
NYKÖPING	7304 5557	75,1 1559 215			173	2A
OXELÖSUND	2059 2025	933	25	13	3	0A
FLEN	3523 2553	755	793 225		52	1
KATRINEHOLM	5500 4315	77.1 1195 21A			39	15
ESKILSTUNA	12519 10053 303 2340 13,7 125					10
STRÄNGNÄS	5292 3779 2301 1350	71A 1330 25,1 30A	424	13A	133 27	25 12

TROSA ÖDEsHÖG 1453 1007 59,1 404 27,7 47 32

1045 545 51.3 353 34.7 35 3A YDRE

2252 1553 59.1 520 27A 79 35 11NDA BOXHOLM 1311 937 753 304 232 20 15 ÅTVIDABERG 2915 2205 755 552 22A 53 20

1 Källa: SCB PTR93

	ANTAL SMÅHUS FÖR PERMANENT			BOENDE
KOMMUNER	SUMMA KoMMuNALT VATTEN ANTAL ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT	ENSKILT VATTEN		ÖVRIGT
FINSPÅNG	4281 3224 753 981 22A			98	2.2
VALDEMARSVIK	2075 1371 88,1 837 30,7			87	3.2
LINKÖPING	17058 14353 84,1 2507 14.7 198				1
NORRKÖPING	15887 12938 825 2490 15.9 259				1
SÖDERKÖPING	2784 1512 54,7 1184 42,1			88	3,2
MOTALA	8324 8933 833 1277 153			114	1A
VADSTENA	1512 1187 785 312 208			13	0,9
MJÖLBY	5058 3898 77.1 1094 218			84	1,3
ANE8v	1831 1 170 71	423 25.9		38	2.3
GNOSJÖ	2129 1843 77.2 489 220			17	0.8
GISLAVED	8358 5250 828 1047 185			59	0,9
VAGGERYD	2981 2439 82A 487		18A	35	1
JÖNKÖPING	18857 18442 88.1 2097 11.2 118				0,8
NÄSSJÖ	8399 5295 82.7 1051 18A			53	0,8
VÄRNAMO	8303 5077 805 I 183 18,5			83	1
SÄVSJÖ	2844 2154 815 459 17A			31	1,2
VETLANDA	8389 5158 80.7 1178 18A			55	0,9
EKSJÖ	3725 3078 82.8 808 18,3			41	1,1
TRANAs	3285 2787 84,2 495		15,1	23	0,7
UPPVIDINGE	2983 2248 75,9 877 22,8			38	1
LESSEBO	2451 2187 88A 288 10.9			18	0.7
TINGsRvD	3822 2212 81,1 1353 37A			57	1,8
ALVESTA	4482 3309 73,8 1 105 24,7			88	1
ÄLMHULT	3840 2459 87,8 1135 31			48	1,3
MARKARYD	2899 2115 73,0 781 28.3			23	0.8
VÄXJÖ	12835 10514 81,9 2227 17A			94	0,7
LJUNGBY	5738 4089	70,9 1818 28,2		49	0,9
HÖGSBV	2198 1808 73,2		25,1	38	1,7

TORsAs	2335 1207 51,7 1051 45,0			77	3,3
MÖRBYLÅNGA	4095 3122 78,2 881 21			92	2,2
HULTSFRED	4432 3893 83,3 873 15,2			88	1
MONsTERAs	3533 2709 78,7 774 21			50	1
EMMABODA	2872 2188 78,2 842 224			42	1.5
KALMAR	10335 8389 81,0 1851 17,9 115				1,1
NYBRO	5045 3929 77,9 1034 205			82	1
OscARsHAMN	5910 4830	78,3 1138 19.2 144 2,4
VÄSTERVIK	8458 8759 79,9 1503 17,8			194 2,3
VIMMERBY	3820 2740 75,7 831 230			49	1A
BORGHOLM	3387 2313 88.3 985 28.5			109 3,2
GOTLAND	11238 8025 53		4970 44,2 243		2.2
OLOFSTRÖM	3815 2811	73,7 952 25,0		52	1,4
KARLsKRONA	13114 8239 82,8 4558 34,8 317				2,4
RONNEBY	7819 8103	78.1 1801 20,5		I 15	1,5
KARLSHAMN	7828 8391 81,7 1308 18,7 129				18
sOLvEs8ORG	4738 4087	85,8 598 128		73	1 5
OsTRAGOINGE	4018 3104	773 878 21		34	0,8
ÖRKELLJUNGA	2500 1808 72.3 888 28,7			24	1,0
TOMELILLA	3348 2378		917 27,4	53	1
BROMÖLLA	3549 3084	88,9 412 118		53	I
Källa: SCB FTR93			2

	ANTAL SMÅHU S FÖR PERMANENT				BOENDE
KOMMUNER	SUMMA KOMMUNALT VATTEN ANTAL ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT		ENsKILT VATTEN		ÖVRIGT
OSBY	3453 2415	700	998 28.9		39	1
PERSTORP	1481 1135 755		337 22.8		9	0.5
KLIPPAN	4041 2987	73	1004 24.8		50	1
ÅSTORP	3045 2889	94,9 141 45			15	0.5
BASTAD	4209 3050	72.7 1 107 253			42	1,0
KRISTIANSTAD	15455 12510 755 3592 224				153	0.9
SIMRISHAMN	5871 4558	77.5 1259 214			54	0.9
ÄNGELHOLM	7545 5982	793 1521 202			43	0.5
HÄSSLEHOLM	11781 9284	78,8 2395 203			101 0,9
SVALÖV	3392 2152 53.7 1182 34.8				48	14
STAFFANSTORP	4500 4345	945	242	53	13	0.3
BURLÖV	2354 2315	98,0	44	1	4	0,2
VELLINGE	8198 7452 90.9 700			8,5	45	0,5
BJUV	3800 3583	94.3 197 5.2			20	0.5
KÄVLINGE	5430 4428	81	959 17,7 43			0.8
LOMMA	4780 4599	95.2 170 3,5			1 1	0.2
SVEDALA	4124 3734	90.5 352		8,8	28	0,7
SKURUP	3553 3251	91	253	7,4	29	0.8
SJÖBO	4487 3151	70,4 1211 27,0 115				2,5
HÖRBY	3247 2050	534 1 135 35,0			51	1
HÖÖR	3353 2381	70,8 951 28,3			31	0,9
MALMO	19442 19035 97,9 377			1	30	0.2
LUND	12055 10974 91.0 1055 8.8				35	0.3
LANDSKRONA	5302 4575	88,2 591 21,1 35				0.7
HELSINGBORG	14550 13523 92,3 1075 7,3				51	0.3
HÖGANÄS	5935 5355	91	538	7,8	42	0,5
ESLÖV	5758 4227	734 1491 25.9			40	0,7
YSTAD	5350 4753	88.7 571 0.			35	0.7
TRELLEBORG	8037 5791	84,5 I 192 4.8			54	0,7
HYLTE	2732 1983 72,5 720 25,4				29	I
HALMSTAD	1 7047 15270 89,5 1597 0,0				80	0
LAHOLM	5209 4384	70,5 1770 28.5			55	0,9
FALKENBERG	9241 7234	78,3 1912 :0.7			95	1,0
VARBERG	9552 5522	57.5 3010 .31			130	1
KUNGSBACKA	14529 10504 72,5 3874 25.5 151					1,0
HÄRRvDA	5191 3942	53,7 2159 35.0			80	1
PARTILLE	5775 5480	94,9 287 5,0			9	0.2
0cKER0	3574 3488	97.5	55		21	0,5
STENUNGSSUND 4250 2575		50,5 1589 37,4			85	2,0
TJÖRN	4378 2545	504 1512 34,5 220				5,0
ORUST	4293 1519 37,7 2431 55.5 243					5,7
SOTENÄS	3707 3153	85,3 480		2,9	54	1
MUNKEDAL	2932 1585 54.1 1257 42,9				89	3.0
TANUM	3533 1524 45,0 1745 49,4 153					4,5
GÖTEBORG	41385 37482 90.5 3703 8,9				201	0,5
MÖLNDAL	9277 8071	87,0 1150 :2,5			45	0,5
KUNGÄLV	5701 3924	58,5 2542 39,4 135				2.0
LYSEKIL	3942 2710	58,7 1125 28,5 107				2,7
UDDEVALLA	8485 4902	57,8 3440 40.5 144				1
Källa: SCB FTR93			J

	ANTAL SMÅHU S FÖR PERMANENT			BOENDE
KOMMUNER	SUMMA KOMMUNALT VATTEN ANTAL ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT		ENSKILT VATTEN	ÖVRIGT
STRÖMSTAD	2531 1241 453 1300 435			140	52
DALS-ED	1251 745	59.2 479 330		35	2,9
FÄRGELANDA	1721 1013 59.2 549 37,7			54	3,1
ALE	5435 4043	73,7 1401 255		42	0,3
LERuM	3449 5492	75.3 1357 22.1		90	1,1
VÅRGÅRDA	2132 940	43,1 1199 54.9		43	20
TRANEMO	3045 2439	31	529 174	23	0,9
AL1NGAs	5575 4543	59,1 1923		29.2 109	1
BENGTSFORS	3155 2249	713	343 25,7	54	2.0
MELLERUD	2721 1791 55.3 339 30,3			91	33
LILLA EDET	3331 1941 574		1349 39.9	91	2,7
MARK	7513 4532	502 2375 37,3 155			2.0
SVENLJUNGA	2594 1304 570		345 314	44	15
HERRLJUNGA	2055 1205 53.3 331 40.2			30	1.5
VÄNERSBORG	5951 4975	71	1339 25.5 137		2.0
TROLLHÄTTAN	3917 7424 33.3 1429 150			54	0.7
BORÅS	17771 13933 734 3724 21.0			114 0.5
ULRICEHAMN	5142 3492 57,9 1535 30.3			54	1
ÅMÅL	3127 2472	79.1	503 19,3	52	1,7
GRÄSTORP	1334 545	434	554 49,0	34	2.5
EssuNGA	1315 727	553	555 42,2	33	2,5
MULLSJÖ	1344 1525 33,1 209 11.3			10	0.5
HABO	2179 1539 77,5 473 21,7			17	0,3
1ARLs3oRG	1949 1544 79,2 349 17.9			55	2.9
GULLSPÅNG	1715 1233 71.9 440 25.5			43	2,5
vARA	3912 2425 52,0 1411 35,1			75	1,9
GÖTENE	3355 2241 55,5 1055 31,7			59	1,3
TIBRO	2525 2253	35,2 345 13,2		15	05
TÖREBODA	2424 1413 53,3 947 39,1			54	2,5
MARIESTAD	4315 3292	53,4 1449 30,1		75	1
LIDKÖPING	5555 4315	72,3 1729 25.0		1 12	1,7
SKARA	3525 2457	70,0 1017 23,3		42	1
SKÖVDE	3293 5333	75,9 1345 22.2		70	0,3
HJO	2125 1574 73,3 425 20,0			25	1,2
TIDAHOLM	2951 2293	77.7 504 20,5		54	1
FALKÖPING	5152 4551	74,0 1512 24,5		39

11L	2727 2040	74,3 554 24,0	33	1
EDA	2571 1353 52,3 1150 45,1		53	2,1
TORSBY	4122 1712 41,5 2273 55,1 137			3,3
STORFORS	1345 393	55.3 420 31,2	27	20
HAM MARÖ	3310 2950	39,1 309	9.3 51

MUNKFORS	1415 1310 92,5		97	5,9	3	0,5
FORSHAGA	3225 2334	37,3 355 113			25	0,3
GRuMs	2422 1944 30,3 455			13,3	22	0,9
ÅRJÄNG	2221 934	44,3	1150 52,2		77	3,5
suNNE	3143 1519 514		1450 45.1		79	2,5
KARLSTAD	12703 10752 34,7 1332 144				109	0,9
KRISTINEHAMN	4333 3337	73,5 959 19,5			37	1
FILIPSTAD	3371 2434	73,7 312 24,1			75	2.2
Källa: SCB FTR93			4

	ANTAL SMÅHUS FÖR PERMANENT				BOENDE
KOMMUNER	SUMMA KOMMUNALT VATTEN ANTAL ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT		ENSKILT VATTEN		ÖVIHGT
HAGFORS	4422 2913	660 1390 314			114	2,6
ARVIKA	6107 3357 550 2609 42,7				141 2.3
SÄFFLE	3903 2566 65.7 1253 32,1				34	2,2
LAXÅ	1643 1236 733		320 195		37	2,3
HALLSBERG	3962 2799	706 1032 27,3			31	20
DEGERFORS	2332 2336	343	419	14,3	27	10
HÄLLEFORS	2107 1613 76.6 460 21				34	1,6
LJUSNARSBERG	1630 1272 75.7 365 21				43	2.6
ÖREBRO	17540 12462 710 4777 272				301	1,7
KUMLA	4212 3337	79,2 339 19,9 36				0,9
ASKERSUND	3149 2034 662		946 300		1 19	3,3
KARLSKOGA	6509 5777	33.3 671		103	61	0,9
NORA	2463 1733 724		640 25,9		40	1
LINDESBERG	5757 4246	73,3 1331 24.0			130 2,3
SKINNSKATTEBER 1321 362		65,3 406 30.7			53	4,0
suRAHAMMAR	2671 2459 92,1		192	7,2	20	0,7
HEBY	3331 2076 614 1241 36,7				64	1,9
KUNGSÖR	2010 1672 33,2 321 16,0				17	0.3
HALLSTAHAMMAR 3239 2343		364	421	12,3	25	0,3
NORBERG	1333 1003 72,5 343 24,3				37	2,7
VÄSTERÅS	13411 16564 90,0 1693 9,2				149 0,3
SALA	4194 2709	64.6 1404 335			31	1,9
FAGERSTA	2436 2144	33,0 271 1 1			21	0,9
KÖPING	4223 3266	77,3 910 21			47	1,1
ARBOGA	2712 2120	73,2 561 20,7			31	1,1
VANSBRO	2414 1663 69.1 662 27,4				34	3,5
MALuNG	3326 2339	70.3 393 26,3			94	2.3
GAGNEF	3347 2322	343	491	14,7	34	1
LEKSAND	3399 2905	74,5 940 24,1			54	1
RÄ1Tv1K	2905 1742 60,0 1 104 33,0				59	2,0
ORsA	1332 996	52,9 332 44,2			54	2,9
ÄLVDALEN	2421 1731 71		607 25.1		33	3,4
SMEDJEBACKEN	3246 2345	72,2 799 24.6 102				3,1
MORA	5411 4706	37,0 560		10,3 145		2,7
FALUN	10620 7363	74,1 2626 24,7 126				1
BORLÄNGE	9202 3750	95,1 409		4,4	43	0,5
SÄTER	2619 2095	30,0 491 13,7			33	1
HEDEMORA	3313 3093	31	671 17,6		54	1,4
AVESTA	4957 4033	32.5 321 16.6			43	1
LUDVIKA	6034 5093	344	342 14,0		99	1,6
OCKELBO	1537 333	52,5 633 43,0			71	4,5
HOFORS	2417 1972 31		426	17,6	19	0,3
OvANAKER	3062 2141 69,9 369 234				52	1
NORDANSTIG	2739 1337 47,9 1359 43,7				93	3,3
LJUSDAL	5036 3127	62.1 1337 36.5			72	1,4
GÄVLE	13102 1 1434 37,3 1497 11,4 171					1,3
SANDVIKEN	7772 6635	354	1050 13,5		37	1,1
SÖDERHAMN	6023 4633	76,9 1262 21			123 2,1
BOLLNÄS	6100 4136	67,3 1900 31.1			64	1,0
Källa: SCB FTR93			5

	ANTAL SMÅHUS FÖR PER MANENT					BOENDE
KOMMUNER	SUMMA KOMMUNALT ANTAL ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT ANTAL PROCENT	VATTEN		ENSKILT VATTEN		ÖVRIGT
HUDIKSVALL	7932 5255 55,3 2550 32,1					157	2.1
ANGE	3133 1945 52,1 1092 34,9					95	3,1
TIMRÅ	4054 3335 333 530 155					43	1.2
HÄRNÖSAND	5457 4431 31 0 975 17,3					51	1
SUNDSVALL	15095 13904 354 1975 123					215	13
KRAMFORS	5723 5505 31.9 1032 15,1 135 20
SOLLEFTEÅ	5492 4435 533 1335 2910 172 2,5
ÖRNSKÖLDSVIK	13449 11252 33.7 2040 152					147	1
RAGUNDA	1352 352		455 924 49,9			55	3,5
BRÄCKE	1932 1150 535 751 334					51	3,1
KROKOM	3123 2009 542 1033 33,2					31	25
STRÖMSUND	3735 2411 54.5 1134 31.7					141 3.3
ARE	2200 1520 59.1 529 235					51	2.3
BERG	1925 1052 54,5 739 410					34	44
HÄRJEDALEN	3190 2301 72.1 313 255					75	24
ÖSTERSUND	7415 5123 325 1215 154					73	1.0
NORDMALING	1919 1439 750 439 22.9					41	2.1
BJURHOLM	553	343	52.9 295 450			14	2.1
VINDELN	1530 1041 53.9 543 33.3					45	2.3
ROBERTSFORS	1575 1334 325 255 15.3 35						2.1
NORSJÖ	1254 940		744 305 24,2			13	14
MALÅ	935	729	73.0 190 203			15	1.7
sToRUMAN	1939 1311 57,5 510 25.3 113						5.1
soRsELE	357	535	51	301 34.7		31	3.5
DoRoTEA	353	525	50,5 315 353			23	3.2
vÄNNÄs	1347 1370 74.2 455 24,7					21	1,1
VILHELMINA	1794 1159 55.2 519 23,9 105						5.9
ÅSELE	1033 759		59.3 291 25.7			33	35
UMEÅ	14157 12995 91,3 1054 7,5					93	0,7
LYCKSELE	3012 2430 30.7 502 15,7					30	2,7
SKELLEFTEÅ	14571 12113 33,1 2312 15,9 145						1,0
ARVIDSJAUR	2040 1545 30,5 353 17,5					37	1
ARJEPLOG	933	749	75,3 132 134			57	5.3
JOKKMOKK	1322 1299 71			454 24,9		59	3,3
ÖVERKALIX	1235 345		53.4 355 23,3			35	2,3
KALIX	5103 4519 90,4 419				3,2	70	1.4
övERToRNEÄ	1515 1155 75,3 303 20.3					43	2.3
PAJALA	2257 1217 53.9 940 41.5					100 4,4
GÄLLIVARE	4731 4173 37,3 445				9,3	153	34
ÄLVSBYN	2491 2175 37,4 295 11					19	0,3
LULEÅ	11772 10350 37,9 1341 11,4					31	0,7
PITEÅ	9330 9037 92,4 550				5.7	33	0,3
BODEN	5257 5493 37,3 597 11,1 57						1,1
HAPARANDA	2205 2073 94,0 109 4,9					23	1
KIRUNA	4550 4070		39,5 273		5,1	202	44
Källa: SCB FIR93				6

ANTAL FRITIDSHUS

2 6 Sid

Tabell Typ av Vattenförsörjning för fritidsfastigheter enligt

fastighetstaxeringen: SCB 1993

SUMMA IKOMMUNALT ENSKILT SOMMAR- TILLGÅNG UPPGIFT KOMMUNER

	ANTAL	VATTEN ANTAL	% ANTAL	VATTEN	VATTEN ANTAL % ANTAL 91, ANTAL		SAKNAS		SAKNAS
UPPLANDS VÄSBY	257	13	5,1 67 26,1 45			17,5 73 304 54 210
VALLENTUNA	1466	22	15 566 33,6 604 41,2 263 133 6							04
ÖSTERAKER	7232	391	54 2242 31		3332 46.1 1247 17.2 20 03
vÄRMDÖ	15492	335	25 5399 34,9 6910 446 2742 17,7 56 04
JÄRFÄLLA	113	20	16.9 15 12.7 29 24.6 54 45,3 0							00
EKERÖ	3125	143	4,7 1009 32,3 1037 34,3 370 27,3							04
HUDDINGE	2733	119	43 322 295 975 350 369 312						3	0,1
BOTKYRKA	1956	213	10.9 453 23.2 544 27,3 735 376							06
SALEM	137	24	12,3 62 33.2 55 294				45	24,1 1 0,5
HANINGE	7129	153	2,1 2020 23.3 3540 49,7 1321 135 95 13
TYRESÖ	2323	59	2,5 337 36.0 1050 45,1 372 160 10 04
UPPLANDS-BRO	1373	143	10,3 430 31.3 470 34,2 325 23,7 0							00
TÄBY	312	55	17,6 37 11,9 151 43.4 69 22,1 0							00
DANDERYD	134	22	120 20 10,9 133 750				4	2.2	0	0,0
SOLLENTUNA	305	60	19,7 37 12,1 92 30,2 1 16 330						0	0,0
STOCKHOLM	2640	347	13.1 17 0,6			04	116 44 2149 314
SÖDERTÄLJE	4333	236	54 1404 32,0 1407 32.1 1219 27,3 117 2.7
NACKA	3130	134	4.3 916 29,3 1436 475 592 13,9 2							0,1
SUNDBYBERG	2	1	500	0 0.0	0	0,0	1	500	0	00
SOLNA	3	2	66.7 1 33.3		0	0.0	0	00	0	0,0
LIDINGÖ	334	37	26.0 26 7,3 93 29.3 39					1 1,7 34 25,1
VAXHOLM	2270	100	44 560 24,7 1261 55,6 344 15,2 5							02
NORRTÄLJE	25325	236	1,1 10007 33.7 1 1754 45,5 3666 14,2 112 04
SIGTUNA	776	23	3,6 360 46.4 211 27,2 163 216						9	1
NYNÄSHAMN	3556	22	0,6 1637 46,0 131 1 36,9 433 136 103 2,9
HÅBO	1113	257	23,1 359 32.3 362 325				125 112 10 0,9
ÄLVKARLEBY	635	439	64,1 57 3,3		31 1 1		103 150 5			0.7
TIERP	2641	103	3,9 313 30.3 763 29.1 366 32,3 91 34
UPPSALA	6133	39	1 4 1923 31		2337 46.7 1229 19,9 50 0,3
ENKÖPING	3213	12	04 1012 31		1434 44,6 753 234				7	0.2
ÖSTHAMMAR	5202	146	2,3 1425 27,4 2374 45,6 1216 234 41 0,3
v1NGÄKER	1194	110	9,2 334 23,0 334 23,0 413 34,6 3							03
GNESTA	2036	41	2.0 975 46,7 737 35,3 330 15,3 3							0,1
NYKÖPING	4272	264	6.2 1260 29,5 1677 39.3 1031 24,1 40 0,9
OXELÖSUND	939	14	1	69 7,3 633 674 222 236					1 0.1
FLEN	2795	231	10,1 1016 36,4 922 33,0 566 203 10 04
KATRINEHOLM	2394	142	5,9 790 33,0 590 24.6 320 34.3 52 22
ESKILSTUNA	5196	j 402	7,7 901 17,3 1949 375 1912 36,3 32 06
STRÄNGNÄS	3756	60	16 1234 34.2 1653 44,0 753 200						6	02
TROSA	1933	293	154 667 34.5 715 370 247 12,3 6							03
ÖDESHÖG	633	29	46 221 34.9 199 31.4 175 276						9	14

I YDRE	942	155	165 215 22.3 240 25.5 326 346	6 0.6
KlNDA	1750	59	3,4 406 23,2 511 29.2 759 434 15 0,9
BOXHOLM	1 120	35	7,6 239 25,3 345 30,3 379 33,3 22 20
ÅTVIDABERG	1039	14	1,3 237 22.3 237 22,3 549 52,3 2	02
Källa: SCB FTR93			1

ANTAL FRITIDSHUS

KOMMUNER	SUMMA IKOMMUNALT ANTAL	VATTEN ANTAL	L ANTAL % ANTAL L ANTAL % ANTAL %	ENSKILT VATTEN	SOMMAR- VATTEN		TILLGÄNG SAKNAS			UPPGIFT SAKNAS
FINSPÅNG	2124	18	0,8 482 22,7 801 37,7 798 37,6 25 1
VALDEMARSVIK	2435	262	10,8 534 21			974 40,0 645 26.5 20 0,8
LINKÖPING	4052	208	5.1 781 19,3 1504 37.1 1500 37,0 59 1,5
NORRKÖPING	6392	313	4,9 1241 19A 2430 38,0 2283 35,7 125 2
SÖDERKÖPING	2427	32	1 3 731 30,1 1044 43,0 592 24A 28 1
MOTALA	2520	326	12.9 711 28.2 623 24.7 841 33A 19 0,8
VADSTENA	456	33	7,2 116 25A 144 31,6 146 32,0 17 3.7
MJÖLBY	764	20	2,6 299 39,1 189 24,7 238 31.2 18 2A
ANEBY	571	15	26 188 32.9 175 30,6 191 335								2 0A
GNOSJÖ	2%	9	3.2 116 41A 73 26.1					80	28,6 2 0.7
GISLAVED	1020	25	2.5 443 43A 188 18A 336 32.9 28 2.7
VAGGERYD	670	8	1.2 214 31,9 213 31,8 219 32.7 16 2.4
JÖNKÖPING	3324	192	5,8 956 28,8 1086 32.7 1080 32,5 10 0,3
NÄSSJÖ	1432	12	0.8 385 26.9 564 39.4 468 32,7 3									0,2
VÄRNAMO	1164	6	0.5 388 33.3 319 27,4 444 38.1 7 0.6
SAVSJÖ	570	8	1A 206 36.1 131 23,0 202 35A 23 4,0
VETLANDA	1534	47	3.1 466 30.4 336 21					684 44.6			1 0.1
EKSJÖ	927	22	2,4 238 25.7 245 26.4 403 43,5 19 2.0
TRANÅS	726	6	0,8 238 32.8 187 25.8 285 39.3 10 1
UPPVIDINGE	574	22	3,8 267 46.5 142 24,7 143 24.9 0 0.0
LESSEBO	274	22	8.0 127 46A 44 16,1 81 29.6 0 00
TINGSRYD	1338	64	4,8 731 54.6 253 18,9 290 21,7 0									0.0
ALVESTA	994	41	4,1 436 43.9 187 18,8 330 33.2 0									0,0
ÄLMHULT	1132	16	1,4 721 63.7 189 16.7 2C						17.7 6 0.5
MARKARYD	717	40	5,6 527 73.5 89 12,4 61						8.5		0 0,0
VÄXJÖ	1857	77	4,1 749 40,3 469 25,3 557 30								5
LJUNGBY	2444	148	6.1 1457 59.6 456 18.7 377 15A 6 0,2
HÖGSBY	779	70	9.0 269 34,5 185 23,7 252 32,3 3									0A
TORSAS	1043	94	9.0 241 23,1 582 55,8 115 1 1									1,1
MÖRBYLÅNGA	3072	1064 34 782 25,5 754 24,5 447 i 4,6 25 0
HULTSFRED	1038	57	5,5 31 28.9 2G 19,3 462 44,5 19 1
MÖNSTERÅS	1405	599	42,6 303 21,6 165 11					285 20.3 53 3.8
EMMABODA	483	19	3,9 257 53,2 63 13					142 29,4 2 0,4
KALMAR	2472	419	16.9 698 28,2 948 38,3 390 15,8 17
NYBRO	612	55	9.0 268 43.8 98 16,0 1						29,2 12 2
OSCARSHAMN	1878	130	6,9 369 19,6 888 47,3 480 25,6 I 1 3.6
VÄSTERVIK	4388	273	6,2 967 22,0 1851 42,2 1256 28,6 41 0,9
VIMMERBY	1102		1,9 328 29,8 217 19,7 529 48,0 7 3,6
BORGHOLM	5589	1903 34,0 1322 23,7 1785 31,9 551 9,9 31										é
GOTLAND	7904	1011	12,8 2524 31,9 2292 29,0 1796 22,7 281 3 6
OLOFSTRÖM	337	5	1	150 44,5 79 23A				103 30,6 0				0,0
KARLSKRONA	4269	277	6,5 1578 37,0 1472 34,5 905 21								37 0,9
RONNEBY	2520	370	14,7 691 27A 992 39,4 460 18,3 7 0,3
KARLSHAMN	1404	74	5,3 309 22			687 48		332 23.6 2
SÖLVESBORG	2582	1306 50,6 194 7,5 821 31						160 6,2 101 3,9
ÖSTRAGÖINGE	689	48	7,0 404 58,6 107 15,5 106 15A 24 3,5
ÖRKELLJUNGA	1220	164	13,4 768 63,0 207 17,0 67						5,5 14 1,1
TOMELILLA	979	159	16,2 568 58,0 124 12.7 128 13,1 0									00
BROMÖLLA	262	68	26,0 61 23,3 35 13 A					96	36,6 2 0,8
iälla: SCB FTR93				2

ANTAL FRITIDSHUS

KOMMUNER	SUMMA IKOMMUNALT ANTAL	VATTEN ANTAL		ENSKILT VATTEN ANTAL i ANTAL % ANTAL L ANTAL b	SOMMAR- VATTEN			TILLGANG SAKNAS			UPPGIFT SAKNAS
OSBY	7G	25	3,6 421 60.1 137 19,6 113 16.1 4 0,6
PERSTORP	224	4	1,8 122 545			62 27,7 36				16,1 0 0,0
KLIPPAN	822	203	24,7 366 445			144 17,5 103 12,5 6 0,7
ÅSTORP	232	13	5,6 94 40.5 77 33.2 26							11,2 22 9,5
BÅSTAD	3225	2131	66,1 652 20.2 352 10.9 50							1		40 1
KRISTIANSTAD	4722	1982 42,0 1436 30A 950 20,1 234 5,0 120 2,5
SIMRISHAMN	2590	1039 40,1 1175 45A 298 11,5 76								2.9		2 0,1
ÄNGELHOLM	1513	604	39,9 565 37,3 236 15,6 1%							6,9		3 0,2
HÄSSLEHOLM	2465	382	15,5 1410 57.2 390 15.8 278 11									5 0,2
SVALÖV	365	20	5,5 218 59,7 70 19,2 51							14,0 6			1,6
STAFFANSTORP	17	8	47,1 3 17,6 2				11,8 4			23,5 0			0,0
BURLÖV	9	0	0,0	1 11,1 0			0,0		0	0,0		8 88.9
VELUNGE	2608	1854	71	173 6,6 546 20,9 29						1.1 6 0,2
BJUV	61		34A 17 27.9			7	11,5 14 23,0 2 3,3
KÄVLINGE	682	222	32.6 268 39,3 134 19.6 20							2.9 38 5,6
LOMMA	135	97	71.9 6 4A			26 19,3			6	4A		0 0,0
SVEDALA	177	52	29,4 80 45,2 27 15,3 17							9,6		1 0,6
SKURUP	445	291	65A 84 18,9 56 12.6 13							2,9		1 0.2
SJÖBO	2106	223	10.6 1034 49,1 437 20.8 187 8.9 225 10.7
HÖRBY	1603	268	16,7 910 56,8 187 11,7 84							5.2 154 9,6
HÖÖR	2095	410	19,6 1145 54,7 412 19.7 125 6,0									3 0,1
MALMÖ	3031	857	28,3 12 0A 1254 41						8	0,3 90. 29.7
LUND	640	166	25.9 315 49,2 101 15,8 56							8,8		2 0,3
LANDSKRONA	1602	191	1 1,9 204 12.7 888 55A						25	1,6 294 18A
HELSINGBORG	1360	169	12A 59 4.3 596 43,8						19	1A 517 38,0
HÖGANÄS	1404	932	66A 162 11,5 220 15,7 71							5,1 19 1A
ESLÖV	297	20	6,7 164			60 20.2 41				13.8 12 4,0
YSTAD	1839	563	30,6 398 21			335 18,2 118 6,4 425 23,1
TRELLEBORG	1695	1057	62A 260 15,3 258 15,2 76							45		44 2.6
HYLTE	748	10	1,3 420 56.1 105 14,0 206 27,5 7 0,9
HALMSTAD	4978	1998	40,1 516 10A 1470 29.5 179 3.6 815 16A
LAHOLM	4473	2918	65.2 946 21			407 9,1			197 4A			5 0,1
FALKENBERG	4072	2363	58,0 471 11			351 8,6 581 14,3 306 7,5
VARBERG	5474	1239	22,6 1085 19.8 2240 40.9 478							8,7 432 7.9
KUNGSBACKA	5324	1539	28,9 1319 24,8 1957 36,8 425 8,0 84 1,6
HÄRRYDA	2185	41	1.9 1141 52.2 651 29,8 351 16,1 1 0,0
PARTILLE	197	40	20,3 67 34.0 58 29A						32	16.2 0 0,0
ÖCKERÖ	542	31	55A 22 4,1 141 26,0 75							13,8 4 0,7
STENUNGSSUND	1841	115	6.2 661 35,9 816 44,3 243 13.2 6 0,3
TJÖRN	3935	296	7,5 1715 43,6 1508 38,3 392 10,0 24 0,6
ORUST	5152	481	9,3 1755 34,1 2181 42,3 642 12,5 93 1,8
SOTENÄS	2320	1090	47,0 242 10A 803 34,6 163 7,0 22 0,9
MUNKEDAL	1039	22	2,1 397 38,2 350 33.7 264 25A									6 0,6
TANUM	4616	566	12,3 1484 32,1 2111 45,7 407 8,8 48 1.0
GÖTEBORG	6534	1283	19,6 858 13.1 2829 43,3 1167 17,9 397 6,1
MÖLNDAL	718	40	5.6 356 49.6 188 26,2 130 18.1 4 0,6
KUNGÄLV	3262	76	2,3 1053 32,3 1468 45,0 581 17,8 84 2,6					v
LYSEKIL	3335	677	20,3 618 18,5 1578 47,3 304 9,1 158 4,7
UDDEVALLA	4275	58	1A 1205 28.2 2187 51.2 785 18A 40 0,9
Källa: SCB FIR93				3

ANTAL FRITIDSHUS

KOMMUNER	SUMMA [KOMMUNALT ANTAL	VATTEN ANTAL		ENSKILT VATTEN ANTAL		SOMMAR- VATTEN ANTAL % ANTAL	TILLGÅNG SAKNAS			UPPGIFT SAKNAS ANTAL
STRÖMSTAD	2611	333	14,7 750 23,7			1119 42,9 327 125 32 12
DALS-ED	661	16	24 243 375 113 17,9 263						405		1.7
FÃRGELANDA	639	13	2,0	202 31		134 23.3 233 37,2 2 03
ALE	610	9	1,5 302 495 167 274					131	215	1 0,2
LERUM	1626	57	35 721 443 472 290 353 21,7							23 14
vARGARDA	550	2	04 226		41,1 145 264 153 23,7 19 35
TRANEMO	633	29	4,6 229 362 123 194 243						39.2 4		06
AL1NGAs	1623	39	24 636		39,2 445 274 432 29,7 21 13
BENGTSFORS	1173	61	5,2 347 29,6 236 20.1 516 44,0 13 1,1
MELLERUD	1392	61	44 335 27,7 347 24,9 592						425	7 05
L1LLAEDET	1023		1,1 433 42.3 379 37.0 134 13,0 16 1,6
MARK	2036	24	1,2 919 44,1 579 27,3 544 26.1							20 10
SVENLJUNGA	1115	20	1,3 474 42,5 259 23,2 341 30,6 21								1,9
HERRLJUNGA	462	11	2,4 135 29,2 75 16,2 234 50,6 7								1.5
VÄNERSBORG	1673	21	1.3	332 22,3 674 40,3 595 35,6						1 0,1
TROLLHÄTTAN	723	5	0,7 262		36,2 273 335 173 23,9 5 0,7
BORAs	3239	37	1,1 963		29,4 1046 31			1221 37,1 17 05
ULRICEHAMN	1520	30	2,0 607 39,9 371 24,4 503 334							4	03
AMAL	925	24	2,6 270		29,2 216 234 411 444					4	04
GRÄSTORP	197	1	05	33 44,7 35 17,3 67 34,0 6 3,0
EssuNGA	133	2	1,1 91 434			36 19,1 54 23,7 5					2.7
MULLSJÖ	531	20	3,3 175 33,0			195 36,7 119 22,4 22 4,1
HABO	663	53	3,7 191 23.3 202 305					173 26.3 34 5,1
KARLSBORG	1025	55	5,4 356 34,7 357 34.3 249 24,3							3 0,3
GULLSPÅNG	724	30	4,1 239		33,0 212 29.3 239 33,0 4						0,6
VARA	500	21	4,2 259 51,3 119 23,3 99						19,3 2 04
GOTENE	943	13	1,9 379 40,0			255 26,9 230 29,5 16 1,7
TIBRO	713	39	5,5 195 27,3 306 42,9 170 23,3 3 04
TOREBODA	747	13	1,7 236 33.3			215 23,3 225 30,1 3					1,1
MARIESTAD	1195	37	7,3 317 26,5 333 27,9 453 37,9 5								04
LIDKÖPING	1912	79	4,1 471		24,6 664 34,7 653 34.2 45 24
SKARA	495	14	2,3 215 43,4 131 26.5 133 26,9 2								04
SKÖVDE	1127	16	1,4 310 27,5			222 19,7 373 33,1 206 133
HJO	573	63	10,9 147 254 141 24,4 213 37,7 9								1,6
TIDAHOLM	553	25	4,5 230 41,2 155 27,3 140 25,1							3	1,4
FALKÖPING	397	15	1,7	332 42,6 213 24,3 269 30,0 13 1,4
KlL	957	13	1,9 319 33,3 236 29,9 329 344							5	05
EDA	923	24	2,6 293 32,1 149 16,1 452 43,7							5	05
TORSBY	2260	125	5,5 1076 47,6 230 124 743 32,9							36 16
STORFORS	927	5	0,5 174 13,3 269 29,0 479 51,7 0								0,0
HAMMARÖ	673	5	0,7 94 13,9			146 21		404 59,6 29 4,3
MUNKFORS	155	63	40,6 37 23,9 15 9,7					40	25.3 0		00
FORSHAGA	553	17	3,0 121 21			95 17,0 325 53,2				0	0.0
GRuMs	734	23	2,9 154 19,6 246 31,4 356 454							5	0,6
ÅRJÄNG	1741	13	1,0	533 33.3 393 22,9 721 414						16 0,9
suNNE	1746	90	5,2 731 41,9 371 21.2 550 31,5 4 0,2
KARLSTAD	2553	29	1,1 505 19.3 722 23,3 1279 50.1 13 0.7
KRISTINEHAMN	2157	9	0,4 341 15,3 532 27,0 1207 56,0 13 0,3
FILIPSTAD	1153	23	2,0 353 305 243 21,0 533 465							1 0.1
Källa: SCB FFR93				4

ANTAL FRITIDSHUS

SUMMA |KOMMUNALT ENSKILT SOMMAR- TILLGÄNG UPPGIFT KOMMUNER

	ANTAL	VATTEN ANTAL	ia ANTAL	VATTEN	VATTEN SAKNAS ANTAL Ia ANTAL % ANTAL L	SAKNAS
HAGFORS	158	114	7,2 439 27,8 330 20,9 695 44,0 2 0,1
ARVIKA	2443	37	15 567 23,2 666 27,3 1159 47A 14 0,6
SÄFFLE	1718	6	0,3 316 18A 370 21,5 1014 59D 12 0,7
LAXÅ	717	9	1,3 164 22,9 280 39.1 263 36,7			1 0.1
HALLSBERG	KIM	17	1	270 26,9 263 26.2 454 45,2 0 0,0
DEGERFORS	720	9	1.3 141 19,6 213 29,6 355 493			2 0,3
HÄLLEFORS	1284	35	2,7 269 21,0 415 32,3 548 42,7 17 1,3
LJUSNARSBERG	931	54	5.8 356 38.2 211 22.7 298 32,0 12 1
ÖREBRO	5336	236	4,4 1493 28.0 1589 29,8 1955 36,6 63 12
KUMLA	227	8	3,5 85 374		54 23,8 80	35,2 0 0D
ASKERSUND	2024	208	10,3 445 22,0 645 31			703 34,7 23 1,1
KARLSKOGA	902	4	0A 153 17,0 227 25,2 495 54.9 23 25
NORA	1140	30	2,6 386 33.9 410 36,0 314 27.5 0 0,0
LINDESBERG	2064	138	6.7 681 330 554 26.8 678 32.8 13 0,6
SKINNSKATTEBER 1228		32	2.6 371 30.2 489 39,8 328 26.7 8 0,7
SURAHAMMAR	355	12	34	94 26,5 55	155 189 53,2 5	1,4
HEBY	1803	46	2,6 749 41,5 561 31.1 443 24.6 4 0.2
KUNGSÖR	461	7	1,5 103 22,3 133 28.9 218 47,3 0 0,0
HALLSTAHAMMAR 225		16	7.1 72 32.0 63 28,0 72 32,0 2 0,9
NORBERG	574	35	6.1 191 33,3 161 28,0 185 32.2 2 0,3
VÄSTERÅS	3871	457	11 884 22,8 1 130 29,2 1394 36D 6 0,2
SALA	1943	75	3,9 631 32,5 619 31,9 551 28,4 67 3,4
FAGERSTA	770	29	3,8 246 31		237 30,8 257 33A	1 0,1
KÖPING	1512	127	8,4 334 22,1 566 37,4 482 31			3 0,2
ARBOGA	942	61	6,5 313 33,2 258 27,4 310 32,9 0 0,0
VANSBRO	1546	116	7,5 321 20,8 202 13,1 898 58.1 9 0.6
MALUNG	5878	1409	24,0 2400 40,8 394 6,7 1590 27,1 85 1
GAGNEF	2301	482	20.9 299 13.0 421 18,3 1072 46,6 27 1,2
LEKSAND	3533	812	23,0 924 26.2 525 14,9 1253 35,5 19 0,5
RÄTTVIK	2391	385	16,1 799 33,4 413 17,3 776 32,5 18 0,8
ORSA	1151	166	14,4 324 28,1 149 12,9 498 43,3 14 1,2
ÄLVDALEN	3912	873	22,3 1255 32,1 262 6.7 1460 37,3 62 1,6
SMEDJEBACKEN	2111	190	9,0 548 26,0 552 26,1 805 38,1 16 0,8
MORA	4006	601	15,0 636 15,9 558 13.9 21 18 52,9 93 2,3
FALUN	3855	161	4.2 879 22.8 920 23,9 1888 49,0 7 0.2
BORLÄNGE	1727	227	13,1 217 12,6 414 24,0 859 49,7 10 06
SÄTER	1499	110	7,3 286 19,1 405 27,0 696 464			2 0,1
HEDEMORA	1574	152	9,7 355 22,6 440 28,0 604 38,4 23 1,5
AVESTA	1408	141	10,0 410 29.1 435 30.9 410 29,1 12 0,9
LUDVIKA	2295	227	9,9 582 25,4 752 32.8 706 30,8 28 1
OCKELBO	1136	64	5,6 299 26,3 257 22.6 491 43,2 25 2,2
HOFORS	817	18	2,2 187 22,9 239 29,3 360 44,1 13 1.6
OVANAKER	1559	51	3,3 301 19,3 368 23,6 834 53,5 5 0,3
NORDANSTIG	2153	71	3,3 484 22,5 858 39,9 668 31,0 72 3,3
LJUSDAL	3456	244	7,1 1035 29,9 768 22,2 1400 405			9 0.3
GÄVLE	4366	172	3,9 894 205 1264 29,0 1994 45,7 42 1
SANDVIKEN	2687	92	3,4 484 180 764 28,4 1284 47,8 63 2,3
SÖDERHAMN	3719	224	6,0 672 18,1 1080 29,0 1637 44,0 106 2,9
BOLLNÄS	2724	176	6,5 836 30,7 723 26,5 976 35,8 13 0,5
Källa: SCB FIR93				5

ANTAL FRITIDS HUS

KOMMUNER	SUMMA IKOMMUNALT ANTAL	VATTEN ANTAL	% ANTAL % ANTAL % ANTAL 7a ANTAL i	ENSKILT VATTEN		SOMMAR- VATTEN		TILLGÅNG SAKNAS		UPPGIFT SAKNAS
HUDIKSVALL	4790	231	4,8 1001 20,9 1403 29,3 2013 42D 142 3,0
ÅNGE	1318	75	5.7 354 26.9 312 23.7 574 43,6 3									0,2
TIMRÅ	1294	48	3		266 20,6 589 45				385 29,8 6			0,5
HÄRNÖSAND	2427	53	2,2 420 17,3 1241 51						701 28.9 12 0.5
SUNDSVALL	6121	268	4A 989 162 3032 49,5 1731 28,3 101 1.7
KRAMFORS	3249	344	106 506 15.6 1363 42,0 966 29.7 70 2,2
SOLLEFTEÅ	2175	195	9,0 507 23.3 522 24,0 947 43,5 4									0.2
ÖRNSKÖLDSVIK	4969	344	6.9 878 1 7.7 2522 50.8 1183 23.8 42 0,8
RAGUNDA	1012	112	11,1 259 25.6 222 21						408 403			1.1
BRÄCKE	1847	66	3		363 19		468 25.3 936 50,7 14 0.8
KROKOM	2690	323	12,0 614 22.8 498 185 1247 46,4								8	0,3
STRÖMSUND	3080	183	5,9 760 24.7 671 21.8 1444 46.9 22 0,7
ÅRE	3897	757	19A 1420 36.4 435 11						1268 32.5 17 0,4
BERG	3478	370	10,6 1353 38.9 563 16,2 1176 33,8 16 0,5
HÄRJEDALEN	6833	2032	29,7 1987 29.1 583 8.5 2211 32,4 20 0.3
ÖSTERSUND	2081	71	3,4 331 15.9 532 25,6 1 130 54,3 17 0,8
NORDMALING	1394	44	3,2 150 10,8 509 36.5 567 40.7 124 8,9
BJURHOLM	383	9	2,3 72 18,8 141 36.8 157 41								4	1,0
VINDELN	870	35	40 159 18.3 292 33.6 350 40,2 34 3,9
ROBERTSFORS	1565	119	7,6 175 11.2 709 45,3 469 30,0 93 5,9
NORSJÖ	736	19	2.6 83 11,3 154 20,9 444 60,3 36 4,9
MALÅ	290	7	2.4 64 22.1 47 16,2 160 55.2 12 4,1
STORUMAN	3193	457	14.3 951 29,8 507 15,9 1230 38.5 48 1
SORSELE	807	87	10.8 188 23,3 119 14.7 409 50,7 4									0,5
DOROTEA	763	193	25,3 170 22.3 106 13						273 35.8 21 2,8
VÄNNÄS	539	12	2.2 87 16,1 230 42.7 206 38,2 4									0,7
VILHELMINA	2650	96	3,6 591 22,3 471 17,8 1393 52,6 99 3,7
ÅSELE	576	27	4,7 124 21,5 136 23,6 244 42A 45 7,8
UMEÅ	5877	178	3,0 551 9,4 2065 35,1 2620 44,6 463 7,9
LYCKSELE	1255	54	4.3 180 14,3 354 28,2 661 52,7 6									0,5
SKELLEFTEÅ	6724	219	33 679 10,1 2569 38,2 2808 41								449 6,7
ARVIDSJAUR	1001	41	4,1 152 15,2 159 15.9 615 61,4 34 3A
ARJEPLOG	839	74	8,8 127 15,1 115 13,7 446 53,2 77 9.2
JOKKMOKK	1039	20	1,9 132 12,7 135 13,0 648 62,4 104 10,0
ÖVERKALIX	862	82	9.5 184				258 29,9 328 38,1 10 1,2
KALIX	2177	156	7,2 187 8,6 499 22,9 1272 58,4 63 2,9
ÖVERTORNEÅ	720	113	15.7 99 13,8 153 21,3 310 43,1 45 6,3
PAJALA	1782	172	9,7 371 20,8 334 18,7 707 39,7 198 11.1
GÃLUVARE	2103	128	6,1 196 9,3 199 9,5 1539 73.2 41									1,9
ÄLVSBYN	789	64	8,1 92 11,7 202 25,6 431 546								0	0,0
LULEÅ	5085	117	23 477 9,4 1647 32,4 2655 52.2 189 3,7
PITEÅ	3678	325	8,8 273 7.4 1477 40.2 1461 39,7 142 3,9
BODEN	2171	84	3,9 251 11,6 636 29,3 1167 53,8 33 1,5
HAPARANDA	1070	138	12,9 50 4.7 295 27,6 540 505 47 4A
KIRUNA	2772	127	4,6 292 10,5 365 13,2 1915 69,1 73 2,6
Källa: SCB 17mm					6

KOMMUNALENSKILD

3 6 Sid

VATTENFÖRSÖRJNING

Tabell	Typ Vattenförsörjning för folkbokförda av inom kommunerna		enligt VAV 1992		invånare
KOMMUN ER	SUMMA Antal	KOMMUNALT VATTEN Antal	%	ENSKILT VATTEN Antal	%
Upplands-Väsby	35855	34GB	94,8	1855	5.2
Vallentuna	22726	1 83m	80,5	4426	19,5
Österåker	31323	27000	86,2	4323	13.8
Värmdö	24396	181m	742	6296	25,8
Järfälla	57482	57336	99.7	146	0,3
Ekerö	20000	157m	78,5	43m	21
Huddinge	74829	73500	98,2	1329	1
Botkyrka	69639	69GB	99.1	639	0.9
Salem	12808	12200	95,3	608	4,7
Haninge	64166	634m	98.8	766	1
Tyresö	348m	328m	94,3	2000	5,7
Upplands-Bro	20224	18115	89,6	2109	10,4
Täby	57321	568m	99,1	521	0,9
Danderyd	27794	27809	100.1	-15	-0,1
Sollentuna	52434	52185	99,5	249	0,5
Stockholm	684469 68mm		99.3	4469	0.7
Södertälje	81765	71150	87,0	10615	13,0
Nacka	66104	61627	93,2	4477	6,8
Sundbyberg	30715	30710	100.0	5	0,0
Solna	52829	52731	99,8	98	0.2
Udingö	38132 7003	37853 5675	99,3 81D	279 1328	0.7 19,0

Vaxholm

Norrtälje	48406	29095	60.1	19311	39,9
Sigtuna	32202	27762	86	4440	13.8
Nynäshamn	22402	18395	82.1	4007	17.9
Habo	16215	149m	91.9	1315	8.1
Älvkarleby	9372	90m	96.0	372	4D
Tierp	20259	12723	62,8	7536	372
Uppsala	174597 148445 35908	25260	85,0 70.3	26152 10648	15,0 29.7

Enköping

Östhammar	22314	14750	66,1	7564	33.9
Vingåker	9974
Gnesta	9509	7293	76,7	2216	23,3
Nyköping	48095	386m	803	9495	19,7
Oxelösund	12485	1 2353	98,9	132	1
Flen	17316	129m	745	4416	255
Katrineholm	33102	27200	822	5902	17,8
Eskilstuna	98570	820m	83.2	16570	16,8
Strängnäs	27947	21850	78,2	6097	21
Trosa	9894	9470	95,7	424	43
Ödeshög	5974 4339	47m 2425	78.7 55.9	1274 1914	21 44,1

Vdre

10547 69m 65 3647 346 Kinda

5703 4225 74,1 1478 25,9 Boxholm

S92 1 Källa: Statistik VAV

KOMMUNALENSKILD VATTENFORSORJNING

KOMMUNER	SUMMA Antal	KOMMUNALT VATTEN Antal	%	Antal	ENSKILT VATTEN	%
Åtvidaberg	12686	10100	m,	2586		20,4
Finspång	23150	19347	83,6	3803		16A
Valdemarsvik	8872	6432	72,5	2440		27,5
Unköping	126394 113900 90,1			12494		9,9
Norrköping	120787 1106m		91,6	10187		8A
Söderköping	13642 10000		73,3	3642		26,7
Motala	42265	359m	84.9	6365		15.1
Vadstena	7655	6030	78,8	1625		21
Mjölby	263m	215m	81	48m		18,3
Aneby	7200	4670	64.9	2530		35,1
Gnosjö	9782	7200	73,6	2582		26A
Gislaved	29388 23400		79,6	5988		20A
Vaggeryd	12409	9493	76,5	2916		23,5
Jönköping	112789 1015m		90,0	11289		10,0
Nässjö	30799	25400	82	5399		1 7,5
Vörnomo	31372	25000	79,7	6372		20,3
Sävsjö	12119	90m	74,3	3119		25.7
Vetlanda	27938	22842	81,8	5096		18,2
Eksjö	18224	146m	80.1	3624		19,9
Tranås	17838	154m	86,3	2438		13,7
Uppvidinge	10485	7700	73A	2785		26,6
Lessebo	9051	81m	89.5	951		105
Tingsryd	14509	7550	52,0	6959		48,0
Alvesta	19749	1 3803	69,9	5946		30.1
Älmhult	16037 11580		72,2	4457		27.8
Markaryd	10736	7524	70,1	3212		29.9
Växjö	70891	6m30	84.7	10861		15,3
Ljungby	27683	19490	70,4	8193		29.6
Högsby	7049	4885	69,3	2164		30.7
Torsås	8029	4500	56D	3529		44.0
Mörbylånga	13794	10760	78,0	3034		220
Hultsfred	16872	13780	81	3092		l 8.3
Mönsterås	13294	10400	78.2	2894		21
Emmaboda	10636	7490	70A	3146		29,6
Kalmar	56837	499m	87.8	6937		12,2
Nybro	20837	165m	79,2	4337		20.8
Oskarshamn	27123	23000	84,8	4123		15.2
Vöstervik	39791	376m	94,5	2191		5.5
Vimmerby	16050	114m	71.0	4650		29,0
Borgholm	11638	93m	79.9	2338		20,1
Gotland	57577	384m	66.7	19177		33.3
Olofström	14990	11640	77.7	3350		22,3
Karlskrona	59395	50300	84,7	9095		153
Ronneby	29185	26169	89,7	3016		10,3
Karlshamn	31312	29200	93.3	2112		6.7
Sölvesborg	16410	14520	885	1890		11
Östra Göinge	15106	11430	75.7	3676		24,3
Örkelljunga	9770
Tomelilla	12566	8712	69,3	3854		30,7
Källa Statistik VAV s92			2

KOMMUNALENSKILD

		VATTENFORSORJNIN			G
KOMMUNER	SUMMA Antal	KOMMUNALT VATTEN Antal	%	ENSKILT VATTEN Antal	%
Bromölla	12688	106m	83,5	2088	16.5
Osby	13741	104m	75.7	3341	24.3
Perstorp	7491	6350	84,8	1141	15.2
Klippan	16444	13GB	79,1	3444	20.9
Åstorp	13176	127m	96A	476	3.6
Båstad	14039	86m	61	5439	38.7
Kristianstad	72817	526m	72,2	20217	27,8
Simrishamn	20383	15965	78,3	4418	21
Ängelholm	35246	25900	73,5	9346	26.5
Hässleholm	49616	41380	83A	8236	1616
Svalöv	1 2972	8348	64A	4624	35,6
Staffanstorp	17850	15000	84.0	2850	16,0
Burlöv	14498	14230	98.2	268	1
Vellinge	28505	244m	856	4105	14A
Bjuv	14424	13250	91,9	1174	8.1
Kävlinge	23860	186m	78.0	5260	22,0
Lomma	17325	17100	98.7	225	1,3
Svedala	17840	155m	86,9	2340	13.1
Skurup	13799	13610	98,6	189	1A
Sjöbo	16544	12100	73.1	4444	26,9
Hörby	13746	88m	64,0	4946	36,0
Höör	13308	1 1300	84.9	2m8	15.1
Malmö	236709 2356m		99,5	1109	0,5
Lund	92005	870m	94,6	5005	5A
Landskrona	36162	35000	96,8	1162	3.2
Helsingborg	1 10591 105300		952	5291	4,8
Höganäs	23042	2l 370	92	1672	7,3
Eslöv	28255	22610	80,0	5645	20D
Ystad	25451	22000	86A	3451	13
Trelleborg	36879	295m	80.0	7379	20.0
Hylte	1107
Halmstad	81066	740m	91	7066	8,7
Laholm	23043	15474	67,2	7569	32
Falkenberg	38293	27500	71	10793	28,2
Varberg	50489	402m	79	10289	20A
Kungsbacka	57235	48495	84,7	8740	15.3
Härryda	27921	214m	766	6521	23A
Partille	31078	30278	97,4	8m	2.6
Öckerö	11324	11130	98,3	194	1,7
Stenungsund	19417	125m	64A	6917	35,6
Tjörn	14419	9950	69,0	4469	31.0
Orust	14930	8070	54,1	6860	45,9
Sotenäs	9917	8250	83,2	1667	16,8
Munkedal	11lm	6720	60,5	4380	395
Tanum	12366	7200	58,2	5166	41
Göteborg	433783 4226m		97A	11183	2,6
Mölndal	52424	48351	92.2	4073	7,8
Kungälv	34780	25000	71	9780	28,1
Lysekil	15371	12990	84,5	2381	15.5
Källa: Statistik VAV S92			3

KOMMUNALENSKILD VATTENFORSORJNING

KOMMUN ER	SUMMA Antal	KOMMUNALT VATTEN Antal	%	ENSKILT VATTEN Antal	%
Uddevalla	48159	36111	74,8	12159	25,2
Strömstad	10877	87m	80.0	2177	20.0
Dals-Ed	5307	37m	69,7	1607	30.3
Färgelanda	7567	4250	562	3317	43.8
Ale	24528
Lerum	33809	27030	79,9	6779	20.1
Vårgårda	10474	48m	45.8	5674	54.2
Tranemo	12470	9775	78A	2695	216
Bengtsfors	11811
Mellerud	10525	6813	64.7	3712	35.3
Ulla Edet	13199	72m	545	5999	45.5
Mark	33403	224m	67.1	11003	32,9
Svenljunga	11303	6560	58.0	4743	42
Herrljunga	9743	5300	54A	4443	456
Vönersborg	36463	29380	80.6	7083	19A
Trollhättan	51671	46130	89.3	5541	10,7
Alingsås	34098	26405	77,4	7693	22
Borås	102836 90150		87.7	12686	12.3
Ulricehamn	22973	154m	67D	7573	33
Åmål	13386	11500	35.9	1886	14,1
Gröstorp	6182	2730	44.2	3452	55,8
Esunga	6134	2850	46.5	3284	53.5
Mullsjö	7450	6430	86.3	1020	13.7
Habo	9540	7480	78.4	2060	21
Karlsborg	8084	7048	87.2	1036	12,8
Gullspång	6436	4650	72,2	1786	27,8
Vara	17053	9705	56,9	7348	43,1
Götene	13660	90m	65.9	4660	34,1
Tibro	11243	96m	85,4	1643	14,6
Töreboda	10427	61m	58.5	4327	415
Mariestad	24714	18990	76,8	5724	23,2
Lidköping	36294	250m	68,9	11294	31,1
Skara	18705	13926	74,5	4779	25,5
Skövde	48448	41 100	84,8	7348	15,2
Hjo	9286	7027	75.7	2259	24,3
Tidaholm	13265	99m	74,6	3365	25A
Falköping	31945	245m	76,7	7445	23.3
lGl	12307	8850	71,9	3457	28,1
Eda	9474	48m	50.7	4674	49,3
Torsby	15066	8355	555	6711	44,5
Storfors	5235	3720	71	1515	28,9
Hammarö	13876	13410	96,6	466	3A
Munkfors	4749	4650	97	99	2,1
Forshaga	12408	11105	89,5	1303	10,5
Grums	10343	8090	78,2	2253	21
Årjäng	10118	4550	4510	5568	550
Sunne	13957	7110	50,9	6847	49,1
Karlstad	77261	701m	90.7	7161	9,3
Kristinehamn	25955	217m	83,6	4255	16A
Källa: Statistik VAV s92			4

KOMMUNAL ENSKILD VATTENFORSORJNING

KOMMUN ER	SUMMA Antal	KOMMUNALT VATTEN Antal	%	ENSKILT VATTEN Antal	%
Filipstad	13224	110m	83,2	2224	16.8
Hagfors	15859	125m	78.8	3359	21
Arvika	27012	178m	65,9	9212	34,1
Säffle	17973	11840	65.9	6133	34.1
Laxå	7339	6114	83,3	1225	16,7
Hallsberg	16628	12500	75.2	4128	24.8
Degerfors	11630	105m	90,3	1130	9,7
Hällefors	9026	73m	80,9	1726	19.1
Ljusnarsberg	6488	5860	90,3	628	9,7
Örebro	123152 1043m		84,7	18852	15.3
Kumla	18812	150m	79.7	3812	20,3
Askersund	12302	8233	66.9	4069	33,1
Karlskoga	33430	319m	95A	1530	4.6
Nora	10635	82m	77,1	2435	22,9
Lindesberg	24846	20150	81	4696	18.9
Skinnskatteberg	5377	3858	71	1519	28,2
Surahammar	11404	10708	93,9	696	6.1
Heby	13876	86m	62D	5276	38.0
Kungsör	8615	7382	85,7	1233	14,3
Hallstahammar	16485	15076	91.5	1409	8,5
Norberg	6718	5810	865	908	13,5
Västerås	1 20895 1135m		93,9	7395	6,1
Sala	22240	154m	69,2	6840	30,8
Fagersta	13670	134m	980	270	2.0
Köping	26303	21880	83,2	4423	16,8
Arboga	14557	1300	89.3	1557	10,7
Vansbro	7878
Malung	11501	90m	78.3	2501	21
Gagnef	10536	9384	89.1	1 152	10.9
Leksand	15250	10635	69,7	4615	30,3
Rättvik	11423	76m	66.5	3823	33.5
Orsa	7358	4850	65,9	2508	34.1
Älvdalen	8358	6485	77.6	1873	22,4
Smedjebacken	13318
Mora	20920	189m	90,3	2020	9,7
Falun	54653	43700	80,0	1 0953	20,0
Borlänge	47299	445m	94.1	2799	5.9
Sater	1 1917	7450	62.5	4467	37.5
Hedemora	16922	15000	88.6	1922	11,4
Avesta	24540	20769	846	3771	15A
Ludvika	28678	27100	94,5	1578	5
Ockelbo	6491	4105	63,2	2386	36.8
Hofors	1 1876		0.0
Ovanåker	13446	98m	72,9	3646	27.1
Nordanstig	11403	6540	57A	4863	42.6
Ljusdal	21122	166m	78,6	4522	21
Gävle	89199	863m	96.7	2899	3.3
Sandviken	395m	35762	90.5	3738	9,5
Söderhamn	29571	275m	93,0	2071	7,0
Statistik VAV S92			5

Källa:

KOMMUNALENSKILD VATTENFORSORJNING

KOMMUNER	SUMMA Antal	KOMMUNALT VATTEN Antal	%	Antal	ENSKILT VATTEN	%
Bollnäs	28150	217m	77,1	6450		22
Hudiksvall	38641	29GB	75.0	9641		25D
Ånge	12442	92m	73	3242		26.1
Timrå	18756	155m	82.6	3256		17A
Härnösand	27526 25375		92.2	2151		7.8
Sundsvall	94337	825m	87,5	11837		12.5
Kramfors	24081	18115	752	5966		24
Sollefteå	24550	21lm	85.9	3450		14,1
Örnsköldsvik	59141	51349	86,8	7792		13.2
Ragunda	6867	4500	65,5	2367		345
Bräcke	8557	4300	56.1	3757		43,9
Krokom	147m	9254	63.0	5446		37,0
Strömsund	159m	12850	80.8	3050		19,2
Åre	9941	71m	71A	2841		28.6
Berg	8648	4992	57.7	3656		42,3
Härjedalen	12358	10421	84,3	1937		15,7
Östersund	59020	527m	89,3	6320		10,7
Nordmaling	8187
Bjurholm	2909	12m	413	1709		58.7
Vindeln	6621	3950	59.7	2671		40,3
Robertsfors	7835	71m	906	735		9,4
Norsjö	5313	42m	79,1	1113		20,9
Malö	4126	3160	76.6	966		23A
Storuman	7731	4984	64.5	2747		35,5
Sorsele	3525
Dorotea	3756	2490	663	1266		33,7
Vännäs	8771	63m		2471		28,2
Vilhelmina	8409	68m	80,9	1609		19,1
Åsele	4049	3346	826	70a		17A
Umeå	94925	90453	95,3	4472		4,7
Lycksele	14157	123m	86,9	1857		13,1
Skellefteå	75744 675m		89,1	8244		10,9
Arvidsjaur	7966	6950	87,2	1016		12,8
Arjeplog	3723	3060	822	663		17,8
Jokkmokk	6595	4900	74,3	1695		25,7
Överkalix	4718	3895	82,6	823		17A
Kalix	19253 177m		91,9	1553		8,1
Övertorneå	6234	5950	95,4	284		4,6
Pajala	8407	5490	65,3	2917		34.7
Gällivare	22382	22000	98,3	382		1
Älvsbyn	9497	7818	823	1679		17,7
Luleå	68945	64158	93,1	4787		6.9
Piteä	40785	37562	92.1	3223		7,9
Boden	30513	284m	93.1	2113		6,9
Haparanda	10911	10503	96.3	408		3,7
lGruna	26224	25070	95,6	1 154		4.4
Källa: Statistik VAV s92			6

BILAGA 2

SGU

.üøøzgaGøoogtrkaüxdøsábøzg

HYDROGEOLOGISKA

UNDERSOKNINGSMETODER

Bakgrundsbeskrivning till grundvattenutredningen

M 1993:15, Förbättrad hushållning med

grundvatten.

Uppsala, Juni 1994

Innehållsförteckning

Sid

Sammanfattning

Allmänt om hydrogeologiska under-

sökningsmetoder

2.1¶Geojäsiska undersökningsmetoder

2.1.1. Morfologiska metoder 2.1.2. Elektriska metoder 2.1.3. Magnetiska metoder

2.1.4. Elektromagnetiska metoder

2.1.5. Seismiska metoder 2.1.6. Gravimetriska metoder 2.2. Borrni ngar

2.2.1. Sonderingsbormingar

2.2.2. Observationsbrunnar

2.2.3. Produktionsbrunnar 10

2.3. Provpzlmpnirzgar 10

2.3.1. Allmänt 10 2.3.2. Provpumpning brunn i grusås 10

av en 2.3.3. Provpumpning brunn i berggrunden 12

Behov av hydrogeologiska bedömningar i

samband med enskild Vattenförsörjning 13

Metoder för hydrogeologiska bedömningar i

samband med enskild Vattenförsörjning och

deras tillförlitlighet	14
4.1. Allmänt	14
4.2. Hydrogeologiska bedömningar i olika ambitionsrzivâer	15
4.2.1.Bedömningar i nivå 1	15
4.2.2. Bedömningar i nivå 2	15

4.2.2.1. Grunder för bedömningar av grundvattentill gångar

4.2.2.2. Bedömningar grundvattentillgängar 18

av 4.2.3. Bedömningar i nivå 3 20 4.2.3.1. Risken för salt grundvatten 20

Befintligt underlagsmaterial för hydrogeologiska

bedömningar

5.1 Befintligt kartmaterial 23

5.2. Tillgänglighet befintliga rapporter och

ittredningar 23

5.3. Tillgänglighet övrig nödvändig information 24

Kostnader för olika hydrogeologiska

bedömningar 25

HYDROGEOLOGIS KA UNDERSÖKNINGSMETODER

Sammanfattning

Grundvattnet förekommer på olika sätt i sand- och grusavlagringar, i kristallina bergarter graniter och gnejser och i sedimentära som bergarter som sandstenar och kalkstenar. Detta innebär måste att man

tillgripa olika undersökningsmetoder i de olika fallen. Valet

av undersökningsmetod är även beroende av hur stora

grundvattenbehoven är och hur mycket som är känt från tidigare

undersökningar på platsen.

En hydrogeologisk undersökning inleds vanligen med

en inventering

och sammanställning tillgängliga hydrogeologiska, jordarts- och

berggrundsgeologiska samt geofysiska kartor och vanliga topografiska

kartor. Dessutom sammanställs data från tidigare utförda undersökningar. Sådana data finns tillgängliga i SGUs brunnsarkiv, rapportarkiv och kemiarkiv samt i arkiv hos kommuner, länsstyrelser och vattendomstolar. Dessutom finns arkiv på konsultföretag och eventuellt andra företag.

Redan genom studier av befintligt underlagsmaterial kan översiktliga,

hydrogeologiska bedömningar göras avseende grundvattentillgångar och grundvattenkvalité.

Sedan detta gjort får överväga vilka slag

man av geofysiska

mätmetoder som kan behöva användas för att t.ex. identifiera bästa

lägen för undersökningsborrningar och brunnsborrningar, eller för att

undersöka risker för salt grundvatten.

Den viktigaste fasen i de hydrogeologiska undersökningarna ligger i

provpumpningar och utvärdering av provpumpningar. Med ledning

av förhållandevis enkla, väl utförda provpumpningar kan till men man rimliga kostnader göra beräkningar konsekvenserna olika av av stora grundvattenuttag vad gäller påverkan på andra brunnar, inverkan av olika långa torrperioder, vattenkvalitetsvariationer etc.

Man kan uppdela de hydrogeologiska undersökningsmetodema i olika

ambitionsnivåer.

Ambitionsnivå studier tillgängliga hydrogeologiska och av geologiska kartor samt av uppgifter från SGUs brunnsarkiv samt andra arkiv och databaser. Detta kan sådan ge information att kan avgöra det överhuvud är man om taget möjligt att erhålla de grundvattenvolymer önskas. som

Ambitionsnivå studier enligt utökade med

vattenbalansberäkningar och beräkningar av tillgängliga

grundvattenmagasin. Detta ger information om hur stora

grundvattenförekomsterna är och vilka kritiska frågor som kan

behöva utredas närmare.

Ambitionsnivå studier enligt och utökade med

undersökningar som gäller vattenkvalité samt provpumpningar

med hydrauliska beräkningar. Detta ger konkret information

om konsekvenserna av Vattenuttag bl.a. avseende:

Faktiska uttagsmöjligheter

Vattenkvalité

Eventuell påverkan på kringliggande brunnar

Möjligheter till beräkningar av konsekvenserna av olika

långa torrperioder, ökade eller minskade

grundvattenuttzlg m.m.

2. Allmänt om hydrogeologiska undersökningsmetoder

Generellt kan sägas att valet av hydrogeologiska undersökningsmetoder, eller metoder för att undersöka grundvattenförekomsterna, såväl vad kvantitet som kvalitet

avser beror på vattenbehovets storlek och på de givna geologiska

förutsättningarna på platsen samt på eventuellt tillgängligt material

från tidigare gjorda undersökningar kartor, rapporter, befintliga

brunnar, vattenanalyser m.m.. Olika tillvägagångssätt måste tillämpas

beroende på att utnyttja grundvatten i lösa jordlager

om man avser t.ex. sand- och grusavlagringar, i det kristallina urberget t.ex. gnejs och granit eller i lagrade sedimentära bergarter t.ex. sandsten och

kalksten.

Vanligen inleds en hydrogeologisk undersökning med en inventering

tidigare utförda rapporter samt tillgängligt kartmaterial, såväl av

vanliga topografiska kartor som hydrogeologiska, jordartsgeologiska,

berggrundsgeologiska och geofysiska kartor.

I inledningsfasen för en hydrogeologisk undersökning ingår även

utsökning data på brunnar i området som registrerats i SGUs

brunnsarkiv och vanligen även kompletterande inventering av brunnar

i fält.

När befintliga data sammanställts kan nödvändiga, kompletterande

undersökningar vidtas.

Föreliggande beskrivning av hydrogeologiska undersökningsmetoder

avser i första hand frågor i samband med enskild vattenförsörjning. Dessa metoder kan emellertid tillämpas även i många andra

sammanhang t.ex. miljökonsekvensbeskrivningari samband med sådana anläggningar som:

nya vägar och jämvägar -

flygplatser

miljöfarliga industrier

bergtäkter och grustäkter

avfallsdeponier

etc. -

2.] Geofysiska undersökningvsnzetoder

För att i ett visst område finna de största grundvattentillgångama

utnyttjas vanligen olika geofysiska undersökningsmetoder. De olika

metoderna bygger på att större mängder grundvatten i regel

förekommer i särskilda strukturer i jord och i berg. Dessa strukturer

har fysiska egenskaper skiljer sig från omgivande geologiska

som bildningar på ett mer eller mindre markant sätt. De vanligen använda

geofysiska metoderna utnyttjar variationer i följande egenskaper och

benämns efter dessa.

Morfologiska

- Elektriska -

Magnetiska

- Seismiska -

Gravimetriska

2.1.1. Morfologiska metoder

Av markytans former kan ofta dra många slutsatser man om förekomsten av grundvatten, t.ex. isälvsavlagringarnas eller av ryggåsform och av hur branta sluttningarna är i sprickdal. Att studera en markytans morfologi är en av de första åtgärderna när söker efter man

grundvatten i ett område.

I kristallin berggrund, urberg t.ex. granit och gnejs, förekommer

grundvattnet egentligen endast praktiskt tillgängligt i sprickor. Ur

sprickfritt berg kan man inte tillgodogöra sig något vatten. Detta

innebär att man för att erhålla större mängder grundvatten i urbergsområden måste hitta större, vattenförande sprickor eller

sprickzoner.

De morfologiska metoderna innebär i urbergsområden att man försöker identifiera större sprickzoner många eller genom att mer

mindre raka och långsträckta svackor och dalstråk av vittring och erosion preparerats fram just därför att sprickigt och trasigt berg är

mindre motståndskraftigt än sprickfritt berg. Ju brantare dalsidorna är

desto lättare är det att definiera sprickzonens läge.

I sedimentär berggrund har förekomsten av sprickzoner och förkastningar också stor betydelse, dock inte lika stor som i

urbergsområden. Detta beror på att många sedimentära bergarter

t.ex.sandstenar och kritkalkstenar har betydande, vattenförande

en porositet, vilket det kristallina urberget inte har.

Vad gäller prospekteringen efter grundvatten i jordlagren har t.ex. de

från grundvattensynpunkt synnerligen viktiga isälvsavlagringarnas,

rullstensåsamas, morfologi mycket stor betydelse för att lokalisera

bästa uttagsplatser för grundvatten. Morfologiskt beroende har även

förekomsten löst packad, och ofta förhållandevis starkt

av vattenförande så kallad läsideslnorän som avlagrats på läsidan av ett höjdområde i förhållande till inlandsisens rörelseriktning.

De morfologiska studierna är vanligen utgångspunkt för vidare

geofysiska mätningar med kostsamma metoder.

mer

2.1.2. Elektriska metoder

Vid elektriska mätningar sänds likström via elektroder ner i jordlagren

och berggrunden. Strömmen ger på markytan potentialer som mäts

med andra elektroder. Olika jordarter och olika bergarter har olika

elektrisk ledningsförmåga, viket kan registreras med dessa mätningar.

Elektriska metoder kan användas för att lokalisera t.ex. vattenförande sprickor i urberg, därför att en vattenförande sprickzon är mer

elektriskt ledande än omgivande berggrund geoelektrisk profilering.

Elektriska metoder kan också användas för att identifiera olika jordarter eller bergarter med olika grundvatteninnehåll och skilda elektriska ledningsförmågor i sedimentär, mer eller mindre

horisontellt skiktad, lagerserie geoelektrisk sondering.

Senare mätresultat tyder på att man även kan använda

geoelektriska sonderin för att mäta djupet till salt grundvatten i

gar

urbergsområden.

2.1.3. Magnetiska metoder

Magnetiska metoder kan i vissa fall utnyttjas som en indirekt metod

för att prospektera efter grundvatten. Vissa bergarter, t.ex.

diabas gångar innehåller vanligen större mängder av mineralet

magnetit än vad andra bergarter gör, t.ex. gnejs och granit eller de

sedimentära bergarterna sandsten, kalksten och lerskiffer. Diabasgångar är stelnad magma. Magma har för många hundra millioner år sedan från djupt liggande magmakammare trängt i

upp stora sprickor i jordskorpan och sannolikt försett dåtida vulkaner med

lava och aska. Diabasgångama är vanligen några meter till några tiotal

meter breda och ofta mycket långsträckta. De är i allmänhet mycket långsträckta. I Skåne förekommer sålunda ett mycket stort antal

diabasgångar som i nordväst- sydöstlig riktning genomsätter hela

landskapet från kust till kust. Även i andra delar landet

förekommer lika lån gsträckta diabasgån

gar.

Diabasgångar är således alltid indikationer på stora sprickzoner. Det är emellertid inte diabasen bergart är vattenförande utan dess

som som

uppspruckna sidokontakter mot omgivande bergarter.

Diabasens höga magnetithalt kan detekteras med ett instrument

som kallas magnetometer. Med sådana instrument kan göra mätningar

man såväl på marken som från flygplan. Vid SGUs flygbuma mätningar utförs magnetiska mätningar resultat sammanställs till

vars

flygmagnetiska kartor. Diabasgångama framträder vanligtvis mycket

väl på dessa flygmagnetiska kartor. Se SGUs kartkatalog för

information om tillgängligheten dessa kartor.

Magnetiska mätningar kan i första hand utnyttjas för lokalisering

av vattenförande sprickor i kontakten mellan diabasgångar och sidoberget. I vissa fall kan de även användas för lokalisering

vattenförande sprickzoncr lär i bergarten ursprungligen hög

en magnetithalt har reducerats genom oxidation av magnetiten i

sprickzonen.

2.1.4. Elektromagnetiska metoder

För grundvattenprospektering används huvudsakligen två olika

instrument bygger elektromagnetiska metoder. Det är

som ena VLF-instrument, som utnyttjar radiovågor, och det andra är georadar,

som utnyttjar radarvågor. Radio- och radarvågor är elektomagnetiska

vågor vilka kan uppdelas i elektriska och i magnetiska komponenter.

VLF-instrumentet, utnyttjar radiovågor inom VLF-bandet Very Low Frequency i detta fall 10 25 Hz utsända från mycket avlägsen

- en radiosändare. Sådana radiovågor, med låg frekvens och

stor våglängd,

har förmåga att tränga djupt i berggrunden. Om dessa

ner radiovågor

träffar en elektriskt ledande bildning i berggrunden,

t.ex. en

långsträckt, brant stupande, vattenförande sprickzon, uppstår

genom induktion sekundära radiovågor. Med hjälp VLF-instrumentet,

av som är en radiomottagare, kan man med förhållandevis enkla mätningar således lokalisera läget för sådan bildning.

VLF-mâitningar kan i första hand utnyttjas för lokalisering av större,

vattenförande sprickzoner, särskilti urbergsområden.

Georadarmätnin gar utnyttjar egna utsända elektromagnetiska vågor

50 l 000 MHz, som reflekteras från gränsytor där

dielektricitetskonstant och elektrisk ledningsförtnåga står i kontrast till

omgivningen.

Georadannätningar ger information om lagringsstrukturer, grundvattenytans läge och underliggande bergyta i första hand i sand-

och grusavlagringar.

2.1.5. Seismiska metoder

Vid mätningar med seismiska metoder utnyttjas det förhållandet att

ljudhastigheten i olika jordarter och olika bergarter är olika hög. Som

exempel kan nämnas att ljudhastigheten är ca 800 ms i torr sand, 1 500 ms i grundvattenmiittad sand, 2 200 ms i morän, 3 000 ms i sandsten och 5 000 6 000 ms i urberg. I sprickzoner i urberg är

ljudhastigheten 2 500 3 500 ms.

Med seismiska mätningar kan man få infonnation om jordarts- och

bergartstyp, jordartemas mäktighet, sprickzoneri berggrunden och i

vissa fall grundvattenytans läge.

2.1.6. Gravimetriska metoder

Gravimetriska mätningar bygger på att olika bergarter har olika täthet. Gravimetriska mätningar har hittills i första hand utnyttjats för att i jordtäckta och i övrigt dåligt kända områden lokalisera

bergartsgränser som samtidigt skulle kunna vara uppspruckna i

kontakten.

Gravimetriska mätningar utnyttjas mycket sällan i vårt land för

grundvattenprospektering.

På senare tid har det rapporterats att man med gravimetriska

precisionsmätningar skulle kunna bestämma jordlagrens mäktighet.

Detta skulle kunna utnyttjas för bestämning av ett grundvattenmagasins storlek i t.ex. en sand- och grusavlagring.

2.2. Borrningar

Sedan de ovan beskrivna undersöknin i relevanta delar

garna

genomförts kommer arbetet in i fas undersökningsbomiing

en av -

sonderitzgsborrrzirzg och brunnsborrnin g med provtagning och

provpumpning.

De geofysiska undersökningarna har i första hand syftat till

att ge infonnation förhållandena på djupet, i jordlagren och

om nere berggrunden vilka inte kan iakttas direkt från markytan. Med de geofysiska metoderna får man information på ett flertal platser eller över något större område tids- och kostnadseffektivt sätt än

ett mer

genom att utföra ett stort antal borrningar. De geofysiska mätningarna ligger till grund för val platser för olika bormingsarbeten.

För att fastställa grundvattentillgången i t.ex. isälvsavlagring,

grusås, utförs sonderingsborrningar samt borrnin för

gar observationsbrunnar och produktionsbrunnar.

2.2.1¶Sonderingsborrningar

Vid sonderingsborrningarna fastställs hur jordarterna är lagrade på

varandra. Man bestämmer exakt på vilka djup olika sand- och gruslager förekommer, hur mäktiga tjocka de är och hur

kornstorleksfördelningen Dessa uppgifter ligger till grund

för var brunnar för observation av grundvattennivåer skall placeras

samt var

pumpbrunnar filterbrunnar med större diameter skall anläggas och

hur de skall konstrueras.

2.2.2. Observationsbrunnar

I det valda exemplet med grusås utförs observationsbrunnarna i

en allmänhet 2-tums rör med perforerad spets, vilka allmänt kallas

som obsrör. Rören drivs ner så att den perforerade spetsen blir belägen i

det vattenförande gruslager vars grundvatten att exploatera.

man avser

I obsröret kan man sedan mäta grundvattennivån eller grundvattnets

trycknivå och hur denna nivå varierar, antingen naturligt eller beroende på uttag av grundvatten brunnar eller andra störningar.

ur Genom att sammanställa nivåmätningar från flera obsrör kan

man

fastställa grundvattnets strömningsriktning. Obsrör är också mycket

betydelsefulla för att fastställa en brunns influensområde

påverkansområde och vilket håll föroreningar sprids i

grundvattnet m.m.

2.2.3. Produktionsbrunnar

I sand- och grusavlagringar utförs produktionsbrunnar som olika typer

filterbrunnar ofta med diameter storleksordningen 250 500 av en av -

mm. Filtertypen väljs efter kornstorleksfördelningen i sand- och grusavlagringen och filtrets längd bestäms efter lagrets mäktighet.

I det kristallina urberget utförs brunnarna som öppna brunnar, vanligen med en diameter 115 eller 150 utan något

av mm brunnsfilter. Brunnar i urberg är således betydligt enklare till konstruktionen än vad filterbrunnar i sand- och grusavlagringar är.

2.3. Provpumpningar

2.3.1. Allmänt

Av alla olika förundersökningar kan man säga att provpumpningar är

de viktigaste, i den meningen att det är först när sådana genomförts

och utvärderats, som man kan vara säker på storleken, kvalitén och

tillförlitligheten av en grundvattentillgång.

Det är därför nödvändigt att provpumpningar genomförs riktigt och

adekvat sätt. I vissa fall kan det också krävas vattendom innan

provpumpningen påbörjas.

Provpumpningar kan genomföras olika sätt, beroende bl a på

-hur stora ekonomiska eller andra värden som berörs

-hur stora grundvattenuttagen skall bli vattenbehovet

-vilken typ av grundvattenförekomst som skall utnyttjas

-grundvattenbildningens storlek

-grundvattenmagasinets storlek

-risken för påverkan kringliggande, befintliga brunnar

-risken för kvalitetsförändring med tiden

-årstidsvariationer i grundvattentillgången

Två exempel kan belysa olika behov avseende omfattningen

av en

provpumpning.

2.3.2. Provpumpning av brunn i en grusås

I detta första exempel kan det vara en industri eller en kommun som har ett mycket stort vattenbehov storleksordningen 50 ls 180 000

lh. Så stora vattenmängder kan man få endast i de större sand- och

grusavlagringarna utom i vissa bergarter i Skåne. Det kräver också

noggranna och omfattande förundersökningar med t.ex. detaljerade

hydrogeologiska bedömningar, rapportinventering, brunnsinventering,

mätningar med georadar och seismik, sonderingsborrning,

obsrörslagning, grundvattennivåmätningar, sammanställning av

resultaten från dessa förundersökningar, anläggning eller flera av en ñlterbrunnar, eventuellt vattendom och först därefter

provpumpningar.

Sådana provpumpningar brukar inledas med s.k. en stegprovpumpning där man provpumpar brunnen med stegvis ökad kapacitet under kortare tid någon timme steg. Detta en per ger infonnation vilken kapacitet är lämplig för tids om som en längre

provpumpning, med avseende på grundvattenförekomstens

egenskaper och brunnens konstruktion.

Före pumpstart bör samtliga kringliggande brunnar inom

rimligt

avstånd kanske l á 2 km ha inventerats och provtagits för kemisk vattenanalys. Detta måste göras för skall kunna avgöra att man om provpumpningen och den eventuella, framtida produktionspumpningen kan förorsaka försämrad vattenkvalité i brunnarna.

Den egentliga provpumpningen kan i korthet beskrivas på följande

sätt. Efter ett noggrant upprättat tidschema pumpnin och startas gen

grundvattennivåerna mäts med lod i tillgängliga obsrör och i lämpliga

kringliggande brunnar. Grundvattennivåerna mäts till början med en mycket korta tidsintervall. Man kan säga alla obsrör och brunnar att kräver mer eller mindre kontinuerlig tillsyn det första dygnet. Därefter förlängs tidsintervallen mycket att grundvattennivåerna i obsrör och

brunnar behöver mätas någon gång dag och så småningom någon

per gång per vecka. Numera finns instrument för automatisk registrering av grundvattennivåer, vilket kan hålla kostnaderna något. ner

Med matematiska beräkningar sambanden mellan pumpad av

kapacitet, förändringen med tiden av grundvattennivåerna

avsänkitingen i obsrör och brunnar och avstånden mellan pumpbrunnen och de olika mätplatsema kan bestämma man

akviferens hydrauliska egenskaper i första hand hydraulisk konduktivitet mått grundvattnets strömningshastighet,

transmissivitet mått den vattenmängd kan röra sig i den som

geologiska formationen och magasinskoefñcient mått på den

geologiska formationens fönnåga att lagra eller vatten. avge

Med ledning av dessa parametrar kan beräkna det avsedda man om grundvattenuttaget verkligen kan tas ut och vilken effekt olika stora

grundvattenuttag får t.ex. grundvattennivån på olika avstånd från

brunnen; om grundvattenmagasinet tillräckligt för klara

stort att

längre torrperioder etc.

2.3.3. Provpumpning av brunn i berggrunden

I det andra exemplet kan det vara en sommarstugeägare vid kusten,

kan beräknas behöva 600 900 ld 30 lh. I detta fall måste som -

förundersökningama bli mycket mer begränsade därför att

förutsättningarna är helt annorlunda. Sommarstugetomter såväl som

de ekonomiska betingelserna är i allmänhet för små för att medge

några omfattande undersökningar. De enda undersökningar som

vanligtvis görs är provpumpning och vattenanalys.

I de flesta fall får den erforderliga vattenmängden och mer. Men

man om flera sommarstugor med små tomter ligger intill varandra i ett strandnära, låglänt område med tunt jordtäcke är risken stor att vattnet i brunnarna blir salt.

I detta fall utförs provpumpningen vanligen så att brunnen pumpas några timmar direkt efter avslutad borrning vilket kan vara när som helst året.

I ett fall som detta har storleken av det tillgängliga magasinet av sött

grundvatten avgörande betydelse. Magasinet av sött grundvatten har

en gräns i anslutning till stranden, men även en gräns mot salt

grundvatten någonstans på djupet nere i berggrunden.

Borrade brunnar har vanligen ett djup av 50 -60 m. I detta fall har man kanske borrat genom 1,5 m morän och 50 m berg. Den

tillgängliga magasinsvolymen i morän åri allmänhet ca 5 %. I vanligt

urberg är magasinsvolymen av storleksordningen 0,05 % i

bergmassan helhet. I sprickzoner är den större och i sprickfria

som partier mindre. Relationen mellan grundvattenmagasinens storlek kan beräknas: för jordlagren 1,5 5 7,5 och för berggrunden 50 x 0,05

x 2,5. Vid fyllda magasin år grundvattentillgången i detta fall således 3

gånger större ijordlagren än i berggrunden, trots att brunnen

huvudsakligen är borrad i berg.

Eftersom grundvattennivån under tonperioder helt naturligt sjunker

en á två meter i moränområden betyder det att grundvattenmagasinen i områden med motsvarande eller mindre jordmäktighet i stort sett är uttömda vid sådana tillfällen. Något tillskott grundvatten från

jordlagren till berggrunden kan inte längre ske. Pumpar man

ytterligare vatten från brunnarna sker tillskottet huvudsakligen från sidorna, varifrån salt vatten kan tränga in, men salt grundvatten kan även tränga in i brunnen från djup långt under brunnsbotten.

Detta betyder att mycket kortvarig provpumpning av endast en

en brunn under senhösten med höga grundvattennivåer och fyllda grundvattenmagasin i detta fall mycket väl kan förleda till slutsatsen att det inte finns några problem med salt grundvatten på den aktuella tomten.

Skulle provpumpningen skett i mitten augusti och av en torrsommar

pågått ett par veckor samtidigt utnyttjade sina brunnar

som grannarna

skulle man sannolikt ha uppmärksammat saltvattenproblem.

Således är det viktigaste även i detta andra fall

att en provpumpning

genomförs på rätt sätt, men framför allt att den utförs vid rätt tid.

Det kan emellertid av olika skäl vara svårt att genomföra provpumpningen så önskvärt, praktiska och ekonomiska som vore av skäl och kanske även för grannsämjans skull.

3. Behov av

hydrogeologiska bedömningar i samband med enskild Vattenförsörjning

Som tidigare framgått är behoven och möjligheterna till

förundersökningar mycket varierande huvudsakligen beroende på hur

stora vattenbehoven är och vilken typ geologisk formation av som

avses bli utnyttjad.

I det första exemplet 2.3.2. där vattenbehovet ovan var mycket stort är det ofrånkomligt att genomföra ett mycket omfattande och kostsamt

undersökningsprogram.

I det andra exemplet 2.3.3., gällde i som en sommarstuga ett strandnära sommarstugeotnråtle vid kusten, det knappast var ens

praktiskt-ekonomiskt möjligt att genomföra några egentliga

förundersökningar, som skulle kunna avgöra om förutsättningarna för

att få ett bra dricksvatten annorlunda på just den aktuella var tomten än vad de var i området helhet. som

Detta beror på att geologiska och hydrogeologiska förhållanden kan variera över så små avstånd det vanligen år mellan i som tomter ett sommarstugeområtle. Detta gäller speciellt förhållandena för bergborrade brunnar, där varje brunns influensområde kan sträcka sig flera hundra meter ut från brunnen, viket innebär flera

att närbelägna

brunnar i urberg, samtidigt kan interferera med varandra som pumpas

på ett mycket komplicerat sätt.

Den viktigaste undersökningen i det aktuella exemplet

var att

genomföra en provpumpning riktigt sätt och vid rått tid, något

som av praktiska skäl inte alltid år så lätt. En provpumpning blir också förhållandevis kostsam.

I sommarstugeområtlen och andra områden där behovet enskild av Vattenförsörjning är stort, i den meningen att många brunnar kan

behöva anläggas i ett mycket begränsat område, kan

man göra

hydrogeologiska bedömningar av grundvattenförekomsten baserad på

vattenbalansberäkningar och beräkningar av tillgängliga

grundvattenmagasin. Vikten av beräkningar av tillgängliga

grundvattenmagasin har emellertid inte alltid beaktats.

Sådana beräkningar bör naturligtvis göras innan ett område byggs ut.

De bör ingå i beslutsunderlaget innan bygglov ges. Denna typ av

beräkningar kan även ha stor betydelse t.ex. när det gäller att avgöra tillåtligheten att omvandla ett område eller enskilda fastigheter från

av fritidsboende till pennanentboende, vilket oftast innebär ökat vattenbehov, varvid grundvattentillgången kanske inte längre räcker till.

Bedömningarna kan även gälla vattenkvalitén avseende t.ex. salt

grundvatten, kväveföreningar, fluoritl och radon.

4. Metoder för hydrogeologiska bedömningar i samband

med enskild Vattenförsörjning och deras tillförlitlighet

4.1. Allmänt

Vad gäller metoder att göra hydrogeologiska bedömningar av

möjligheterna till enskild Vattenförsörjning, kan dessa grovt indelas i

tre ambitionsnivåer vad gäller noggrannhet. tillförlitlighet och

kostnad.

studier av tillgängliga hydrogeologiska och geologiska

kartor samt av uppgifter från SGUs brunnsarkiv och eventuellt andra arkiv och databaser t.ex. kommunala

studier enligt utökade med vattenbalansberäkningar och

beräkningar av tillgängliga grundvattenmagasin

studier enligt och utökade med översiktliga under-

sökningar frågor som gäller vattenkvalitén samt

provpumpningar med hydrauliska utvärderingar

Nivå 1 innefattar endast skrivbordszlrbete med studier av kartor och

sammanställning uppgifter från befintliga arkiv och databaser.

av Nivå 2 innefattar även visst beräkningsarbete och besiktning i fält.

Nivå 3 innefattar dessutom vissa geofysiska ocheller hydrogeologiska

arbeten i fält samt provpumpningar med utvärderingar.

I de följande kapitlen illustreras de olika bedömningsmetoderna med

olika exempel. I dessa exempel har antagits olika värden på t ex

markens porositet, grundvattenbildningens storlek mm. Dessa värden

bedöms som realistiska men i ett konkret fall kan andra värden gälla beroende hur de särskilda förutsättningarna är.

4.2. Hydrogeologiska bedömningar i olika ambitionsnivâer

4.2.1.Bedömningari nivå l

Hydrogeologiska bedömningar i nivå 1 kan med ledning bl.a.

av hydrogeologiska kartor ge sådan information som t.ex.:

-brunnari berggrunden i området geri allmänhet mellan 600

och 2 000 lh

om de inte ligger så nära varandra så att de påverkar

varandra, d.v.s. mindre än hundra meter

ett par

en viss sand- och grusavlagring kan eller flera

man ur en

filterbrunnar erhålla totalt mellan 5 och 25 ls 18 000

90 000 lh

trakten i stort år det, eller är det inte, risk för salt

grundvatten eller grundvatten med för höga fluorhalter

Från SGUs och eventuellt andra förekommande arkiv och databaser kan man få information om hur mycket de närmast kringliggande, registrerade brunnama ger och i vissa fall även uppgifter

om vattenkvalitén.

Man får även inhämta information, i första hand från kommunen, i

området befintlig bebyggelse och befintligt grundvattenutnyttjande.

Bedömningarna i nivå 1 ger sådan information att man kan avgöra

om det över huvud taget föreligger några möjligheter att erhålla de

grundvattenmängder som önskas.

De kan även peka eventuellt förekommande risker beträffande

vissa kvalitetsfrågor.

4.2.2. Bedömningar i nivå 2

I nivå 2 utvidgas arbets- och kostnadsinsatserna med konkreta beräkningar av vattenbalansen och volymerna de på den aktuella

platsen tillgängliga grundvattenmagasinen. Sådana beräkningar bör

ingå i beslutsunderlagen dels för att vidare med exploatering

en och dels också för ett eventuellt, framtida bygglov.

Följande avsnitt visar hur en beräkning grundvattentillgångarna i

av ett fall som liknar exempel avsnittet 2.3.3., kan utföras.

4.2.2.1¶Grunder för bedömningar grundvartentillgångar

Tillgången på grundvatten i ett område begränsas i första hand av två faktorer. Den ena är den mängd grundvatten nybildas i området

som och den andra är förutsättningarna för att detta grundvatten skall

kunna magasineras i området. Om grundvattenmagasinen är små eller

redan fulla kommer ytterligare tillskott till magasinen att rinna

såsom ett bräddavlopp tillskotten överstiger tillgänglig

magasinsvolym.

Vid pumpning av en bergborrad brunn i ett vanligt urbergsområde

kommer vatten att rinna till från områden långt utanför den villa-

egna eller sommarstugetomten. lnfluensområdets storlek beror i första hand

på vattenuttagets storlek och på berggrundens magasinskoefficient

tillgänglig porvolym. Tillriniiiiigeri till brunnen kan ske från avstånd av ett hundratal meter.

På samma sätt kan tillrinningen ske till ett helt sommarstugeområde

med många brunnar från områden utanför det området. Vid ett

egna visst tillfälle kanske detta vatten inte utnyttjas av ägare till den

omgivande marken och vattentillgången kan synas mycket god.

vara

Det är emellertid inte givet att en fastighetsägare eller motsvarande

sommarstugeförening i framtiden kan utnyttja grundvattentillgångar

som på ett eller annat sätt tillhör, och i framtiden kan komma att

disponeras av en angränsande fastighet.

Därför bör grundvattenbildningens och grundvattenmagasinens

storlek beräknas med utgångspunkt från den fastigheten

egna

storlek, även tillrinning kan ske från angränsande fastigheter.

Jordlagrens mäktighet är i detta fall relativt ringa, i genomsnitt kanske

ca 2 meter, och den vattenförande delen 1,5

Grundvattennivåerna i jord och berg varierar på ett naturligt sätt så att de i stora delar av landet högst vid snösmältningen på våren och

lägst i början av hösten. Det tillgängliga grundvattnet ijordlagren är

beroende av bl.a. dessa nivåvariationer.

Av naturliga skäl är grundvattennivåerna lägst vid torrår. Enligt

uppgifter i SGUs Grundvattennät, där bl.a. de naturliga variationema av grundvattennivåer övervakas och registreras på ett flertal ställen i landet, har grundvattennivån i morän under torrår på de flesta ställen sjunkit med minst 1,5 meter i slutet juli. Detta gäller i första hand

av grundvatten i morän i relativt höga terränglägen, och innebär att grundvattnet dränerats bort och att många grävda brunnar under torrår sinar någon gång under andra hälften av juli, vare sig tar vatten

man från brunnarna eller inte.

Detta är en av utgångspunkterna vid bedömningarna av tillgängligt

grundvatten. En är att den effektiva porositeten i moränen är ca

annan 5%.

Vad beträffar bedömningarna av tillgängligt grundvatten i

berggrunden måste följande synpunkter beaktats.

För att undvika salt grundvatten har den bedömningen gjorts att

grundvattenytan i bergborrade brunnar i allmänhet inte bör avsänkas mer än ett visst antal meter. Beroende bl.a. på den oregelbundna

sprickigheten i berggrunden skulle emellertid grundvattenytan

knappast komma att inställa sig på en helt jämn nivå.

Berggrundens effektiva porositet kan bedömas vara ca 0,05 % i

bergmassan som helhet. I sprickzoner är den större och i sprickfria

partier mindre.

Beträffande beräkningar av nybildning grundvatten finns vid

av sådana översiktliga studier som det här är fråga om i första hand två betraktelsesätt. Det ena. som kan kallas det hydrometeorologiska, utgår från att all nederbörd som inte avdunstar bildar grundvatten. Detta rinner med varierande hastighet via jord och berg ut i havet. Härvid utgår man från en vattenbalansekvation, som rörande längre

tidsperspektiv kan skrivas:

Nederbörden Avdunstnin gen Avrinningen

Grundvattenbildningen

Ett representativt värde avrinningen skulle i detta område kunna

200 mmår, d.v.s. 200 lm2 och år. Detta innebär således att vara denna mängd bildar grundvatten.

En stor del av denna vattenmängd rinner emellertid snabbt bort och

snabbare välfyllda grundvattenmagasinen Man kan också

mer

naturlig avrinning från grundvattenmagasinen pågår så

säga att en

år än havsnivån. i

länge grundvattennivån högre

Det har av praktiska skäl i de flesta fall visat sig vara mycket svårt att

tillgodogöra sig allt grundvatten. Därför har man erfarenhetsmässigt

utbildat ett andra synsätt, grundat tumregler, eller standardberäkningar för hur stor delav nederbörden som man kan räkna med att praktiskt kunna utnyttja. I områden av sådan beskaffenhet som detta räknar man vanligen med 10 % av nederbörden. I beräkningarna nedan har nederbörden under sådana torrår som återkommer vart tionde 475 mrnår använts som underlag.

I detta fall bildas så mycket 200 lm2 ett normalår, men det är

som erfarenhetsmässi endast 47,5 lm2 det är praktiskt möjligt att

som utnyttja under ett torrår.

4.2.2.2. Bedömningar

av grundvattentillgângar

Med hänsyn till vattenbalansen finns det nämnts flera sätt som ovan

att beräkna grundvattentillgån Nedan följer garna. beräkningar enligt

dessa olika sätt.

Följande ingångsvärden för beräkningarna har använts:

Sommarstugeonträdetsareal är 15 ha 15xl04 m2

avrinningen 200 mmår grundvattenbildningen 0,2 m3m2,år

nederbörden torrår 1 475 10 mm,

00% av4475 m3m2

mm 4,7,5xl02

ca 20 % ytan är morän med genomsnittlig mäktighet 2

av av m,

moränens grundvattenförande mäktighet

1,5 m

moränens effektiva porositet 5 %, berggrundens effektiva porositet 0,05 %,

genomsnittlig förbrukning 0,7 m3d,tomt,

Detta värde är valt som exempel. I vissa områden anses förbrukningen vara 0,3 m3d,tomt i andra 0,9. Olika kommuner har olika normer. Den faktiska förbrukningen är i allmänhet okänd. Den varierar med tiden och mellan olika områden.

Hydrometber. 15x104 x0,2 365 82,2 m3 Id, tillåter 82,2 0,7 117 : : tomter om man kunde utnyttja allt grundvatten bildats under normalår. som ett

Standard ber. 15x104 x4,75x10-2 365 19,5 m3 d, tillåter 19,5 0,7 27 : : tomter om man kunde fördela det praktiskt åtkomliga grundvattnet

på

ett utjämnat sätt under ett torrår.

Dessa två beräkningar visar att i sig skulle

grundvattenbildningen

kunna räcka till ett förhållandevis stort antal tomter, men en mycket

viktig fråga är om grundvattenmagasinen är tillräckligt stora för

att klara sommarmånaderna, då det normalt inte

nybildas mycket grundvatten och det under torrår inte nybildas något grundvatten alls

under juni, juli och augusti.

Ber. grundvattenmagasinen

A. i jordlagren

15xl04 x20xlO2 x1,5x5x102 60 37,5 IT13

: per dygn i två månader. Detta motsvarar 53 tomters under

vattenanvändning juni och

juli. Därefter är grundvattenmagasinen i jordlagren tömda under

ett torrår.

Detta innebär att grundvattenmagasinet i jordlagren väl räcker till för att förse magasinet i det underliggande berget med vatten de två första sommarmånaderna, då vattnet sjunker nedåt och håller detta i stort sett fullt. Därefter är magasinet i jordlagren i princip tomt och endast bergmagasinet återstår för den sista torra sommarmånaden.

B. i berggrunden, vid 3 avsänkning

m 15x104 x3x5x10-4 30 7,5 m3 d, tillåter 7,5:0,7 10 under

tomter

augusti.

vid 4 m avsänkning

15x104 x4x5x10-4 30 10 m3 d, tillåter 10:0,7 14 under

tomter

augusti.

vid 5 m avsänkning

15x104 x5x5x10-4 :30 12,5 m3 d, tillåter 12,5:0,7

17 tomter

under augusti.

Hur många meter man kan tillåta en generell avsänkning

av grundvattennivån står i detta fall i relation till hur många meter den ursprungligen låg över havsnivån. l ett strandnära område med

en generell marknivå av ca 10 m ö.h. kan ett grundvattenuttag

som

motsvarar en generell avsâinkning på 5 m av den ursprungliga

grundvattennivån vara så mycket att vattnet kan bli saltpåverkat.

Här kan tilläggas att magasinsberäkningarna här gällt ett normalt

urberg. I t.ex. sedimentådergnejs, en bergart som förekommer på

många ställen, kan magasinskoefñcienten 4 5 gånger lägre,

vara vilket minskar möjligheterna till Vattenförsörjning och därmed

bebyggelse i motsvarande grad.

Beräkningarna i detta fall visar att:

-den mest kritiska tiden ärvslutet innan

av sommaren,

höstregnen åter börjat fylla grundvattenmagasinen

-vad som år dimensionerande- för hur många tomter kan

v som

bebyggas i området år grundvattenmagasinen i berggrunden

vilket innefattar bedömningar .hur mycket kan

av man

avsänka grundvattennivån utan att salt vatten tränger in från

havet eller underifrån d.v.s. att

-saltvattenrisken måste beaktas

4.2.3. Bedömningar i nivå 3

I nivå 3 utvidgas arbets- och kostnadsinsatsema ytterligare med arbeten i fält som syftar till att samla data och data gäller

ny som just det aktuella området och den eller de brunnar skall utnyttjas

som

för vattenförsörjningen, och kan ett så bra beslutsunderlag

som ge som möjligt inom rimliga kostnadsramar. Det kan röra sig

om:

-vattenprovtagning och analys av brunnar varifrån data saknas

-studier tidsmässi grundvattenkvalitén

av ga variationer av

-mätning av grundvattennivåer

-geofysiska mätningar för t.ex:

lokalisering av vattenförande sprickzoneri berggrunden

precisering av jordartsförhållanden

bedömning av risken för salt grundvatten

-hydrauliska beräkningar baserade på korta, strikt utförda,

men

provpumpningar genomförda vid ett visst tillfälle som läggs

till grund för bedömningar hur situationen skulle i

av vara

slutet av sommaren under ett torrår

4.2.3.1. Risken för salt grundvatten

Risken att få salt grundvatten grund direkt inträngning

av av

havsvatten vid anläggande av bergborrade brunnar är av naturliga skäl

större närmare stranden man borrar. På ett avstånd av några hundra meter från stranden torde dock den risken vanligen liten. Det

vara salta grundvatten som påträffas i brunnar på större avstånd från havet härrör från eller mindre stora djup under brunnsområdet.

mer

Beträffande möjligheterna att bedöma risken för salt grundvatten i sådana områden, pekar nuvarande kunskaper på att salt grundvatten förekommer över allt, inte bara nära kusten och inte heller endast i områden som efter senaste istiden varit täckta salta hav. I samband

med djupborrningen vid Gravberg i Siljansonrrådet påträffades salt

grundvatten på ca 4 000 m djup och på ca 6 000 m djup påträffades

en saltlake med salthalt av storleksordningen 100 000 mgl. Motsvarande saltlake har påträffats även i Oskarshamnsområdet och på endast

nu ca 1 000 m djup.

Det salta grundvattnet förekommer således på mycket olika djup och

försöksmätningar med geoelektrisk sonderin g tyder på att

nu man skulle kunna kvantifiera risken för salt grundvatten att mäta

genom hur långt ner det är till gränsen mellan sött och salt grundvatten.

Som exempel på resultat från sådana mätningar kan följande uppgifter

ges:

Djup från markyta till gränsen mellan sött och salt grundvatten

-Liten ö 600x40O i Västerviks skärgård 50

m m

-Harstena i Östergötlands skärgård

50 m

-Gålö i Stockholms skärgård 75 m

-Smådalarö 150 m

-Utö 200 m

-Ornö 250 m

Dessa värden får inte ses som största tillåtna borrdjup utan måste ses som relativa mått på risken att erhålla ett salt grundvatten inne öar.

Detta beror att en brunn inte måste nå ända till ner saltvattengränsen för att den skall kunna bli påverkad det salta av

grundvattnet.

T-á

Grundvattennivá

Det salta 1 - - - - - - ---- --i -- - - - - -- -- -- - - --V-grundvattnets tryckmva Sött grundvatten °°°° °" Tan toderror i hola vägen 195m 200 m

Salt grundvatten 35 Sö

Enligt principen om kommunicerande kärl balanseras en

200 pelare med sött vatten 195 pelare med salt m av en m vatten 3,5 %.

A H60 B LAG

callhall ulthalt

Det salta

- ° grundvattnet

trycknlvl

.of

Sött grundvatten 200m 200 m

...;Ã__a_.j.____.

Salt grundvatten

Brunn A får vatten från i huvudsak dåligt vattenförande

en,

spricka. Den övre delen sprickan töms tid på sitt

av efter en

söta vatten. Via den undre delen sprickan trycks det salta

vattnet upp utan att sina. Brunnen vatten med hög salthalt.

ger

Brunn B får vatten från flera rikligt givande sprickor med sött

vatten och det förhållandevis lilla bidraget salt vatten från

djupet medför att brunnen vatten med låg salthalt,

ger

Om gränsen till det salta grundvattnet ligger 200 m under grundvattennivån den söta och salthalten motsvarar havens salthalt. så innebär de hydrauliska tryckförhållandena att det salta vattnets trycknivå inte ligger på 200 m djup utan endast ca 5 m lägre än

grundvattennivån. Detta medför att salt grundvatten i många fall kan

trycka upp i sprickor som via brunn når ner till saltvattengränsen,

en om man genom pumpnin g dränerar ut sötvattnet i sprickoma. I de flesta fall får man emellertid inte ett rent saltvatten utan tillförsel av

ytterligare vatten från en mycket oregelbunden sprickighet kan ge

vilka blandningsförhållanden som helst.

Av dessa undersökningar torde korrekt utförda provpumpningar

med Övervakning av vattenkvalité åtföljda av hydrauliska

utvärderingar vara bland de viktigaste.

Befintligt underlagsmaterial för hydrogeologiska bedömningar

5.1. Befintligt kartmaterial

Som tidigare nämnts inleds vanligen hydrogeologisk undersökning

med inventering tillgängliga berggrunds-, jordarts- och

hydrogeologiska kartor.

Tillgängligheten av de geologiska kartorna varierar mycket i olika

delar av landet. Berggrundskartor, jordartskanor och hydrogeologiska

kartor i skala 1 : 250 000 finns över stora delar landet. Denna skala

av är dock allt för översiktlig för att än grovt vägledande i

vara mer

samband med konkreta grundvattenundersökningar.

Moderna jordarts- och berggrundsgeologiska kartor skala 50 000

1 : finns huvudsakligen i tättbefolkade områden i södra Sverige och i

Norrlands malmprovinser. Moderna jordartskartori skala 1 100 000

: finns över Västerbottens och Norrbottens kustland. Hydrogeologiska kartori skala l : 50 000 finns i mycket begränsad omfattning i Mellansverige och i Skåne. Se SGUs kartkatalog för närmare information.

Orsaken till att så få hydrogeologiska kartori skala 1 50 000 finns

tillgängliga är att resurserna för hydrogeologisk kartering

inledningsvis koncentrerats länskartering i skala 250 000.

1 :

Regional undersökning och kartläggning av landets

grundvattentill gångar påbörjades mycket sent jämfört med

kartläggningen av berggrund och jordarter. Den första berggrunds-

och jordartskartan i serie Aa kom 1862 och den första grundvattenkartan kom 1970.

SGUs resurser för hydrogeologisk kartering kommer emellertid

nu, allt efter som länskarteringen blir färdig, att successivt överflyttas till

kommunvis kartering i skala l 50 000. Detaljeringsgraden blir

: betydligt större än länskartoma och kommunkartoma kommer att i stor utsträckning kunna anpassas efter de enskilda kommunernas behov.

5.2. Tillgänglighet befintliga rapporter och av utredningar

Uppgifter om resultat från eventuellt tidigare utförda hydrogeologiska undersökningar i området i form rapporter och utredningar kan

av sökas ut från SGUs rapportarkiv samt arkiv hos kommun, länsstyrelse

7 vattendomstol samt konsultföretag och eventuellt andra

företag.

SGUs rapportarkiv har i huvudsak byggts i samband med den

upp

hydrogeologiska länskarteringen. Ett viktigt led i denna kartering är

att sammanställa information från äldre utredningar. Detta har tillgått

så att kommuners, länsstyrelsers och konsultföretags arkiv har

genomgåtts. En stor del av dessa ingår därför i SGUs rapportarkiv.

SGUs rapportarkiv omfattar 5 600 rapporter avseende grundvatten-

frågor.

I SGUs brunnsarkiv finns data från 150 000 brunnar.

I SGUs arkiv över kemiska analyser brunnsvatten finns 35 000

av ca

analysprotokoll.

Samtliga arkiv har fullständig tillgänglighet för och önskar

var en som uppgifter från dessa. Uppgifterna kan lämnas i tabellform ocheller

utplottade kartor.

På SGU finns således omfattande databaser, vilka kan ligga till grund

för översiktliga bedömningar i ett tidigt planeringsskede.

5.3. Tillgänglighet ivrig: nödvändig injbrnzation

Förutom infonnzition om geologiska och hydrogeologiska

förhållanden krävs meteorologisk infonnation, i första hand information om nederbörd, avdunstning och avrinning.

Denna information finns väl tillgänglig från ett stort antal nederbördsstationer runt i landet och tillhandahålls SMHI.

om av

En annan viktig fråga kan sägas höra hit gäller hur stort

som vattenbehovet skall anses vara per hushåll tomt såväl för pennanent boende som för fritidsboende.

l detta avseende varierar kraven på vattentill gång från kommunernas sida i samband med bygglov förhållandevis mycket mellan olika kommuner. Det kan i en kommun röra sig 300 ld och hushåll och

om i en annan 900 ld och hushåll. Detta kan naturligtvis leda till att det på ett ställe tillåts tre gånger så många bostäder på ett annat, även

som om förutsättningarna i övrigt är helt lika. Jfr avsnitt 4.2.2.2.

Kostnader för olika

hydrogeologiska bedömningar

Det är naturligtvis svårt att fullständig överblick hur ge en av stora kostnaderna är för olika hydrogeologiska i

bedömningar, men som

fallet med ett kustnära sommarstugeområde kan kostnadsnivåema för de olika ambitionsnivåerna uttryckas på följande sätt:

Ambitionsnivål, studier tillgängliga hydrogeologiska och

av geologiska kartor samt av uppgifter från SGUs brunnsarkiv samt andra arkiv och databaser, sammanställning

av uppgifter om befintlig bebyggelse och befintligt grundvattenutnyttjande,

2 4 arbetsdagar 10 20 000 kr, plus moms, vilket kan - - ge sådan information att kan avgöra det huvud man om över taget är möjligt att erhålla de grundvattenmängder önskas. som

Ambitionsnivå studier enligt utökade med vatten-

balansberäkningar och beräkningar av tillgängliga

grundvattenmagasin, 5 10 arbetsdagar 25 50 000 kr, plus

- moms och reskostnader. Detta information hur ger om stora

grundvattentillgängarna är och vilka kritiska frågor kan

som behöva utredas närmare.

Ambitionsnivå studier enligt och utökade med under-

sökningar som gäller vattenkvalité samt provpumpningar med

hydrauliska beräkningar, 10 15 arbetsdagar 50 75 000 kr

- plus moms och reskostnader samt eventuella kostnader för arbetsinsatser som rör Lex. brunnsbomiing. Detta konkret ger information konsekvenserna de om av Vattenuttag ur vattentäkter som skall utnyttjas, bl. avseende: a.

-Faktiska uttagsmöjligheter

-Vattenkvalité -Eventuell påverkan på kringliggande brunnar -Möjligheter till beräkningar av konsekvenserna olika av

långa torrperioder, ökade eller minskade grundvatten

uttag m.m.

I samband med Vattenförsörjning för enstaka hushåll kan dessa ambitionsnivåer för kostsamma. Vad i områden i

vara man känsliga

första hand skulle kunna begära kräva i sådana fall bättre är utförda

provpumpningar och utvärderingar dessa än vad i allmänhet

av som gors.

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ändrad ansvarsfördelning för den statliga 35. Vår andes och andras. stämma -

statistiken. Fi. Kulturpolitik och internationalisering. Ku.

2. Kommunerna, Landstingen och Europa 36. Miljö och fysisk planering. M.

+ Bilagedel. C. 37. Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under

3. Mäns föreställningar om kvinnor och Chefskap. S. 1900-talet i Sverige. UD.

4. Vapenlagen och EG. Ju. 38. Kvinnor, bam och arbete i Sverige 1850-1993. UD.

Kriminalvård och psykiatri. Ju. 39. Gamla blivit är unga som äldre. Om solidaritet

Sverige och Europa. En samhällsekonomisk mellan generationerna. Europeiska äldreåret 1993.

konsekvensanalys. Fi. 40. Långsiktig strålskyddsforskning. M.

7. EU, EES och miljön. M. 41. Ledighetslagstiñningen en översyn. A. - Historiskt vägval Följdema för Sverige i utrikes- - 42. Staten och trossamfunden. C.

och säkerhetspolitiskt hänseende att bli, av 43. Uppskattad sysselsättning om skattemas betydelse respektive inte bli medlem i Europeiska unionen. UD. for den privata tjänstesektom. Fi.

Förnyelse och kontinuitet- om konst och kultur 44. Folkbokföringsuppgiftema i samhället. Fi.

i framtiden. Ku. 45. Grunden för livslångt lärande. U.

10. Anslutning till EU Förslag till övergripande 46. Sambandet mellan Samhällsekonomi, - transfereringar

lagstiftning. UD. och socialbidrag.

l Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande 47. Avveckling den obligatoriska av anslutningen

av militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. SB. till studentkårer och nationer. U.

12. Suveränitet och demokrati 48. Kunskap för utveckling bilagedel. + A.

+ bilagedel med expertuppsatser. UD. 49. Utrikessekretessen. Ju.

13. JIK-metoden, m.m. Fi. 50. Allemanssparandet en översyn. Fi. - 14. Konsumentpolitik i en ny tid. C. 51. Minne och bildning. Museernas uppdrag och

15. På väg. K. organisation + bilagedel. Ku.

16. Skoterköming på jordbruks- och skogsmark. 52. Teaterns roller. Ku.

Kartläggning och åtgärdsförslag. M. 53. Mästarbrev för hantverkare. Ku.

l7. Års- och koncemredovisning enligt EG-direktiv. 54. Utvärdering praxis i asylärenden. Ku. av

Del l och ll. Ju. 55. Rätten till reformerat bilstöd. S. ratten -

18. Kvalitet i kommunal verksamhet- nationell 56. Ett för kvinnor centrum som våldtagits och

uppföljning och utvärdering. C. misshandlats. S.

- 19. Rena roller i biståndet- styrning och arbetsfördelning 57. Beskattning fastigheter, del av Principiella i en effektiv biståndsforvaltning. UD. utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. 20. Refonnerat pensionssystem. Fi.

g 21. Reformerat pensionssystem. Bilaga A. 58. 6 Juni Nationaldagen. Ju.

Kostnader och individeffekter. 59. Vilka vattendrag skall skyddas Principer och

22. Refonnerat pensionssystem. Bilaga B. förslag. M.

v Kvinnors ATP och avtalspensioner. 59. Vilka vattendrag skall skyddas Beskrivningar av 23. Förvalta bostäder. Ju. vattenområden. M.

24. Svensk alkoholpolitik en strategi for framtiden. 60. Särskilda skäl - utformning och tillämpning av - 25. Svensk alkoholpolitik bakgrund och nuläge. - 2 kap. 5 § och andra bestämmelser i

26. Att förebygga alkoholproblem. utlänningslagen. Ku.

27. Vård av alkoholmissbrukare. 61. Pantbankemas kreditgivning. N.

28. Kvinnor och alkohol. 62. Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi.

29. Barn Föräldrar Alkohol. 63. Personnummer - - integritet och effektivitet. Ju. - 30. Vallagen. Ju. 64. Med raps i tankarna M.

31. Vissa mervärdeskattefrågor lll Kultur Fi. 65. Statistik och integritet, - m.m. del 2 Lag om - 32. Mycket Under Samma Tak. C. personregister för officiell statistik m.m. Fi.

33. Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, 66. Finansiella tjänster i förändring. m.m. Fi.

Ku 67. Räddningstjänst i samverkan och på entreprenad. 34. Teknisktutrymme for ytterligare TV-sändningar. Ku.

Fo.

68. Otillbörlig lcurspåverkanoch vissa Fi.

insiderfrâg0r.

Statens 1994

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

69. On the General Principles of Environment

Protection. M. 70. lnornkommunal utjämning. Fi. 71. Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso-

och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen. S. 72. sjukpenning, arbetsskada och förtidspension

förutsättningar och erfarenheter. S.

- 73. Ungdomars välfärd och värderingar en under-

sökning om levnadsvillkor, livsstil och attityder. C. 74. Punktskatterna och EG. Fi. 75. Patientskadelag. C. 76. Trade and the Environment towards a

sustainable playing field. M. 77. Tillvarons trösklar. C. 78 Citytunneln i Malmö. K.

. 79. Allmänhetens bankombudsman. Fi. 80. Iakttagelser under en reform Lägesrapport från

Resursberedningens uppföljning vid sex universitet

och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet

för grundläggande högskoleutbildning. U. 81. Ny lag om skiljeförfarande. Ju. 82. Förstärkta miljöinsatser i jordbruket

svensk tillämpning av EG:s miljöprogram. Jo.

- 83. Övergång verksamheter och kollektiva

av upp-

sägningar. EU och den svenska arbetsrätten. A. 84 Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. U.

. 85. Ny lag om skatt energi.

En teknisk översyn och EG-anpassning.

Motiv. Del

Författningstext och bilagor. Del ll. Fi.

- 86. Teknologi och vârdkonsumtion inom sluten

somatisk korttidsvârd 1981-2001. S. 87. Nya tidpunkter för redovisning och betalning av

skatter och avgifter. Fi. 88. Mervärdesskatten och EG. Fi. 89. Tullagstiftningen och EG. Fi.

Kart- och fastighetsverksamhet

finansiering, samordning och

författningsreglering. M. 91. Trafiken och koldioxiden Principer för att minska

trafikens koldioxidutsläpp. K. 92. Miljözoner för trafik i tätorter. K. 93. Levande skärgårdar. Jo. 94. Dagspressen 1990-talets medielandskap. Ku. 95. En allmän sjukvârdsförsäkring i offentlig regi. S. 96. Följdlagstiftning till miljöbalken. M. 97. Reglering av Vattenuttag ur enskilda brunnar. M.

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Civildepartementet

Grunden för livslångt lärande. [45] Kommunerna, Landstingen

och Europa. Avveckling av den obligatoriska anslutningen till

+ Bilagedel. [2] Studentkårer och nationer. [47]

Konsumentpolitik i en ny tid. [l4] Iakttagelser under en reform Lägesrapport från Kvalitet i kommunal verksamhet

- nationell

- Resursberedningens uppföljning vid universitet uppföljning och utvärdering. [18]

sex och högskolor av det nya resurstilldelningssystemet Mycket Under Samma Tak. [32] för grundläggande högskoleutbildning. [80] Staten och trossamfunden. [42] Samvetsklausul inom högskoleutbildningen. [84] Ungdomars välfärd och värderingar

en under-

sökning om levnadsvillkor, livsstil och attityder. ]73]

Jordbruksdepartementet Patientskadelag. [75]

Förstärkta miljöinsatser i jordbruket Tillvarons trösklar. [77]

svensk tillämpning av EG:s miljöprogram. [82] -

Levande skärgårdar. [93] Miljö- och naturresursdepartementet

EU. EES och miljön. [7] Kulturdepartementet Skoterköming påjordbruks- och skogsmark.

Förnyelse och kontinuitet konst och kultur Kartläggning och åtgärdsförslag. [16]

om i framtiden. [9] Miljö och fysisk planering. [36] Vandelns betydelse i medborgarskapsärenden, m.m. [33] Långsiktig strâlskyddsforskning. [40] Tekniskt utrymme för ytterligare TV-sändningar. [34] Vilka vattendrag skall skyddas Principer och Vår andes stämma och andras. förslag. [59]

- Kulturpolitik och internationalisering. [35] Vilka vattendrag skall skyddas Beskrivningar

av Minne och bildning. Museernas uppdrag och vattenområden. [59] organisation + bilagedel. [51] Med raps i tankarna [64] Teaterns roller. [52] On the General Principles of Environment Mästarbrev för hantverkare. [53] Protection. [69] Utvärdering av praxis i asylärenden. [54] Trade and the Environment towards

- a Särskilda skäl utformning och tillämpning 2 kap. sustainable playing field. [76]

- av 5 § och andra bestämmelser i utlänningslagen. [60] Kart- och fastighetsverksamhet Dagspressen i 1990-talets medielandskap. [94] finansiering, samordning och författningsreglering.

[90] Näringsdepartementet Följdlagstiftning till miljöbalken. [96]

Pantbankernas kreditgivning. [61] Reglering av Vattenuttag ur enskilda brunnar. [97]

Arbetsmarknadsdepartementet

Ledighetslagstiftningen översyn [41]

- en Kunskap för utveckling + bilagedel. [48] Övergång av verksamheter och kollektiva

uppsägningar. EU och den svenska arbetsrätten. [83]

Statens 1994

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Sambandet mellan Samhällsekonomi, transfereringar

Statsrådsberedningen

och socialbidrag. [46] Om kriget kommit... Förberedelser for mottagande av

Rätten till ratten reformerat bilstöd. [55] militärt bistånd 1949-1969 + Bilagedel. -

Ett centrum för kvinnor som våldtagits och

misshandlats. [56]

Justitiedepartementet

Om intyg och utlåtanden som utfärdas av hälso- Vapenlagen och EG [4]

och sjukvårdspersonal i yrkesutövningen. [71] Kriminalvård och psykiatri. [5]

sjukpenning, arbetsskada och förtidspension Års- och koncemredovisning enligt EG-direktiv.

förutsättningar och erfarenheter. [72] Del I och Il. Ju. [17] -

Teknologi och vårdkonsumtion inom sluten Förvalta bostäder. [23]

somatisk korttidsvård 1981-2001. [86] Vallagen. [30]

En allmän sjukvårdsförsäkring i offentlig regi. [95] Utrikessekretessen. [49]

6 Juni Nationaldagen. [58]

Kommunikationsdepartementet

Personnummer integritet och effektivitet. [63]

På väg. [15] Ny lag om skiljeförfarande. [81]

Citytunneln i Malmö. [78]

Utrikesdepartementet Trafiken och koldioxiden Principer för att minska

trafikens koldioxidutsläpp. [91] Historiskt vägval Följdema for Sverige i utrikes- och

- Miljözoner för trafik i [92]

tätorter. säkerhetspolitiskt hänseende av att bli, respektive inte bli

medlem i Europeiska unionen. [8]

Finansdepartementet

Anslutning till EU Förslag till övergripande

lagstiftning. [10] Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken. [l]

Sverige och Europa. En samhällsekonomisk Suveränitet och demokrati

konsekvensanalys. [6] + bilagedel med expertuppsatser. [12]

JIK-metoden, m.m. [13] Rena roller i biståndet- styrning och arbetsfördelning

Vissa mervärdeskattefrågor lll Kultur m.m. [31] i en effektiv biståndsförvaltning. [19] -

Uppskattad sysselsättning om skatternas betydelse Sexualupplysning och reproduktiv hälsa under 1900-talet -

för den privata tjänstesektorn. [43] i Sverige. [37]

Folkbokföringsuppgifterna i samhället. [44] Kvinnor, barn och arbete i Sverige 1850-1993. [38]

Allemanssparandet en översyn. [50]

- Försvarsdepartementet Beskattning av fastigheter, del Principiella

utgångspunkter för beskattning av fastigheter m.m. [57] Räddningstjänst i samverkan och entreprenad. [67]

Rationaliserad fastighetstaxering, del Fi. [62]

Statistik och integritet, del 2

Socialdepartementet

Lag om personregister för officiell statistik m.m. [65]

- Mäns föreställningar om kvinnor och Chefskap. [3]

Finansiella tjänster i förändring. [66] Reformerat pensionssystem. [20]

Otillbörlig kurspåverkan och vissa insiderfrågor. [68] Reformerat pensionssystem. Bilaga A.

Inomkommunal utjämning. [70] Kostnader och individeffekter. [21]

Punktskatterna och EG. [74] Reformerat pensionssystem. Bilaga B.

Allmänhetens bankombudsman. [79] Kvinnors ATP och avtalspensioner. [22]

Ny lag om skatt på energi. Svensk alkoholpolitik en strategi för framtiden. [24]

- En teknisk översyn och EG-anpassning. Svensk alkoholpolitik bakgrund och nuläge. [25]

- Motiv. Del Att förebygga alkoholproblem. [26] -

Författningstext och bilagor. Del II. [85] Vård alkoholmissbrukare. [27] -

av för

Nya tidpunkter redovisning och betalning av Kvinnor och alkohol. [28]

skatter och avgifter. [87] Barn Föräldrar Alkohol. [29]

- - Mervärdesskatten och EG. [88] Gamla är unga som blivit äldre. Om solidaritet mellan

Tullagstiftningen och EG. [89] generationerna. Europeiska äldreåret 1993. [39]