SOU 1995:127

Framtida central Europainformation

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Framtida central

Europainførmation

SIM]

1995:127

Betänkande av om

Utredningen

framtida central Europainformation

:AOCC Oz

fix -

w Statens offentliga utredningar

1995 : 127

Utrikesdepartementet

Framtida central

Europainformation

Betänkande

Utredningen om framtida central Europainformation

Stockholm 1995

SOU ochDs kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Dssvarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsförvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss.Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den somskall svara remiss. - som Broschyrenkan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS Q ISBN 91-38-20111-9 OFFSETCENTRAL Stockholm 1995 ISSN O375-250X

Europainformation

Till statsrådetoch föredragande i ärendenom utrikeshandel

Genom beslut den 22 december 1994 bemyndigade regeringen statsrådetoch föredragandei utrikeshandelsärendenatt tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågor som rör framtida central Europainformation m m och att besluta

om sakkunniga,experter och annatbiträde utredaren.

Med stöd av nämnda bemyndigandetillkallades den 9 mars 1995 ambassadörLars Jonssonsom utredare. Biträde under arbetet har varit konsult Lena Norberg.

I enlighet med direktiven har jag beskrivit den Europainformation statliga

som ges av myndigheter m och diskuterat behovetav kompletterandecentral information. Jag redovisar vidare de erfarenheter somgjorts av sekretariatet för Europainformation.

som etableradesinför folkomröstningen i november 1994.

överväganden och ett förslag att inrätta ett kontor för Europainformation i riksdagen, redovisas i kapitel 6 i detta betänkande.

Stockholm i maj 1995

Lars Jonsson

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Inledning Uppdraget Frågeställningar somsärskilt diskuteras Innehållet i betänkandet

2. Nuläget: Behovet av en central Europainformation Inledning Demokratins problem i internationaliseringen Olika gruppers behov av information Den svenskamodellen för samhällsinformation Informationsteknologin

3. Aktörer inom Europainformationen i Sverige 13 Europakommissionen Europaparlamentet Riksdagen Regeringskansliet Länsstyrelser och kommuner Kommerskollegium NUTEK Övriga centrala myndigheter Andra aktörer

4. sekretariatet för Europainformation 20 Politiska riktlinjer Mål, strategier m m Utvärdering

5. Europainformation i andra EU-medlemsländer 28

6. överväganden och förslag 32 Behovet av en kompletterande central Europainformation Arbetsprinciper Strategier och ambitionsnivâ Strategier Behov av samverkan Huvudmannaskap Resursbehov

Personersom intervjuats under utredningsarbetet Referenslitteratur och andra källor

Bilaga l Direktiv Bilaga 2 sekretariatet för Europainformation Bilaga 3 Vad svenskarnatyckte informationen inför folkomröstningen

om Bilaga 4 Folketingets EU-Oplysning

Sammanfattning

Jag föreslår att ett permanentorgan för Europainformation inrättas. Det skall ha som främsta uppgift att ge medborgarna och intressegrupperi samhället information om utvecklingen inom det europeiska samarbetetoch belysa hur Sverige påverkas av olika initiativ. Det är viktigt att frågorna sättsin i ett svenskt lculturanpassat perspektiv för att informationen skall kunna nå ut ett effektivt sätt.

Alla delar av det svenskasamhället berörs medlemskapeti den Europeiska unionen. av Näringslivets behov av EU-relaterad information är väl intäckt. När det gäller allmänheten bör motsvarandebehov tillfredställas som endel av samhällsinfonnationen. Det betyder att Europainformationen skall snabb, aktuell och ha lika tillgänglighet vara över hela landet.

Europainformationen bör placeras i riksdagen för att understryka vikten av allsidighet och saklighet.

Medlemskapet i EU innebär att det kan vara mera komplicerat för medborgarna följa att den politiska processen.Ett permanentinformationsorgan motiveras därför genom behovetav öppenhet och insyn. Det nya organetskall bl kunna hänvisning när det a ge gäller information om ärendenunder beredning i Sverige och i olika EU-instanser. Genom en fortlöpande kunskapsuppbyggnad,bl med hjälp databaser, skall a av egna service kunna ges organisationer och enskilda. Det gäller inte minst journalister, som saknaregnainformationsvägar till EU-miljön.

Det nya organet skall vidare förse skolor och bibliotek med informationsmaterial och ansvaraför utbildningsinsatser.

Europainfonnationen skall användasig av erfarenheternafrån den informationskampanj som gjordes inför folkomröstningen i november 1994.Utredningen visar att de metoder som utvecklats av Sekreteriatet för Europainfonnation, verksamhetupphör den 30 vars juni i år, är delvis nya och framátsyftande samhällsinformationensområde.

Hur den demokratiska förankringen skall kunna förbättras en en av de frågor somkan vänatskomma upp vid EU:s regeringskonferensIGC 1996. Några färdiga lösningar finns knappast för dagen i något av EUs medlemsländer. Den modell för Europainformation som prövats i Sverige, och har drag gemensamma med de motsvarande verksamhetersom byggs upp i Danmark och Finland, bör dock kunna utgöra bidrag ett till diskussionen.

Jag har bedömt att frågan om den offentliga sektorns behov effektiva informationsav kanaler för beredningenav EU-ärenden faller utanför utredningsuppdraget.Vid de kontakter jag har haft under arbetetsgång har dock påpekatsbehovetav att centrala insatser görs även på detta område.

Inledning

Uppdraget

Regeringenbeslöt den 22 december 1994att låta tillkalla en särskild utredare med utreda hur den samladesamhälleligaEuropainformationen bör vara utformad uppgift att efter den 30 juni 1995.

Enligt direktiven Dir 1994:159 skulle utredaren

bakgrund den information om skilda verksamhetsområdensom faller - mot av statliga myndigheter utreda behovetav kompletterandecentral m m Europainformation.

studera och redovisaerfarenheternafrån den verksamhetsom har bedrivits för sekretariatet för Europainformation med särskild inom ramen v uppmärksamhetpå desssamarbetemed folkbiblioteken och pröva i vilken utsträckning verksamhetenskall fortsätta.

Om utredaren fann att ett centralt organ behövdesskulle förslag även lämnasom

resursbehov.

Undertecknad Lars Jonssonutsågsden 9 1995till utredningsman. Lena Norberg, mars Norberg Network AB, har biträtt mig.

arbetet har jag inhämtat vad tidigare skrivits om Europainforrnation i Under som och svensksamhällsinformation. Jaghar tagit del av den dokumentation Sverige om sekretariatet för Europainformation och intervjuat dessnuvarande som finns av arbetet i personal samtett antal andra personer.

Frågeställningar som särskilt diskuteras

Uppdraget har varit bedömabehovet permanentEuropainfonnation sedan att av en medlem i denEuropeiskaunionen EU. Det är naturligt som direktiven Sverige blivit därvid erfarenheternafrån den information sombedrivits av att se anger - november sekretariatet för Europainformation, inrättadesinför folkomröstningen i som Utredningen gör dock inte anspråk att uttömmandeutvärdering av 1994. ge en sekretariatetsarbete.

De frågeställningar jag bedömt vara särskilt viktiga i övervägandenaom en som pemianent Europainformation är

behovet stärka dendemokratiska opinionsbildningen i Europafrâgorna. av att -

hur medborgarnasinsyn i EU:s arbeteskall kunna förbättras. -

- hur det växande antalet lokala aktörer från kommuner till olika

intressegrupper är engageradei Etrmpafrâgoma påverkar behovet

som av en

aktuell, decentraliseradoch snabb infonnation.

l den diskussion som leder fram till förslaget har jag särskilt tagit fasta på:

- den ökade komplexiteten i frågor somberör Europasamarbetetoch behovetav

översiktlig, förklarande infonnation.

— infonnatiorlsteknologins möiligheter och bibliotekens nya roll i

samhällsitrfomtationen

- att en permanent samhällsserviceför infonnation i Europafrägoma kan

motiveras av såväl demokrati- som effcktivitctsskäl.

Innehållet i betänkandet

l kapitel 2 diskuteras behovetav en permanentEuropainfomtation efter den 30 juni i år, då det nuvarande sekretariatet för Europainfomiation upphör. Olika samhällsintressensoch gruppers behov diskuterasmot bakgrund av bl demokratins

a internationalisering och ny infomiationsteknik. Principema för samhällsinformation i Sverige redovisas.

Direktiven anger att det är behovetav en kompletterandeverksamhet skall utredas.

som l kapitel 3 görs mot den bakgrundenen kartläggning av existerandeaktörer inom Europainformationen i Sverige, inklusive Europakommissionensdelegation och Europaparlamentetsblivande kontor.

Kapitel 4 redovisar och utvärderar den verksamhetsom bedrivits av sekretariatet för Europainformation. Det gäller bl a telefonpanelen, nätverket med bibliotekssamarbetet och databaserna.På sid 28 ges ett sammanfattandeomdöme om de strategier som sekretariatet haft.

I kapitel 5 beskrivs kortfattat hur Europainfonnationen är organiseradi Danmark, Finland, Frankrike och Storbritannien.

Förslaget att inrätta ett permanentorgan för Europainformation med placering i riksdagen redovisas i det avslutandekapital Det innefattar bl a arbetsuppgifter, verksamhetsprinciper och resurserför det tilltänkta organet.

2. Nuläget: Behovet av en central Europainformation

Inledning

När Sverige blev medlem i den Europeiska unionen den l januari 1995vidgades det demokratiska beslutsfattandetöver nationsgränsen.Den som vill bevakaett intresseeller behöver information för att delta i opinionsbildningen möter nya hinder i form av främmandespråk och förvaltningskultur. Den förhandlingsmodell som kännetecknat svensktpolitiskt liv ersättsdelvis lagstiftningsmodell med mera begränsade av en möjligheter till insyn och demokratisk förankring.

Behovet central samhällsinformationom Europafrågorna bör bedömasbl a i ljuset av en härav.

Den svenskaregeringen har satt ökad öppenheti EU:s arbetesom ett viktigt mål. l upp regeringsdeklarationenprop 199495:40 slås fast att Sverige bl a ska verka för

ökad öppenhetoch insyn fastareparlamentariskoch folklig förankring samt en av unionsarbetet samt

nätverk för information och kommunikation. - gemensamma

Vid de nordiska statsministrarnasmöte i Tromsö den 15 november 1994 tillsattes en för analyseradet nordiska samarbetetefter folkomröstningarna i arbetsgrupp att Finland, Norge och Sverige. Arbetsgruppenhar senareföreslagit att öppenhetoch offentlighet i EU:s arbete skall prioriterade frågor inom det nordiska samarbetet. vara

Danmark i memoranduminför Allmänna rådets möte i mars i år tre förslag till gav ett ökad öppenhet. Det gäller fler öppna râdsdebatter,obligatoriskt offentliggörande av röstresultatenliksom râdsprotokoll när det gäller rådetslagstiftande verksamhet. av Sverige och Danmark har gjort klart att de förbehåller sig rätten att föra upp öppenhets-

frågorna dagordningen för regeringskonferensenIGC 1996.

Den demokratiska förankringen har i och med denförändrade opinionen efter ökad uppmärksamhetinom EU. Kommissionensbidrag till Maastrichtfördraget ägnats EU-samarbetethar bestått dels i åtgärderför att öka öppenheten,dels att bättre förankra i aktiv informationspolitik. Utgångspunktenär den till Maastrichtfördraget en mer deklarationen rätt till information samt Europeiskarådets behandling av bifogade om ämnetunder 1993.

Kommissionen har bl publicerat lista över frågor, som skall bli föremål för gröna en vitböcker och praktisk handledning för hur dokument kan erhållas. Allmänhetens och en tillgång till kommissionsdokumentföljer den kod, som antogsi december 1993och som skall efter två âr. Även målet sägsvara största möjliga tillgänglighet har sesöver om koden kritiserats för den svepandeundantagsmöjlighetsom anges.

Kommissionen DG X låtit utarbetarapporten Information Communication Vidare har

Openness, som antogsi juni 1993. Där sägsatt information skall vara lätt att nå, överskådlig enkel och klar. Den skavara relevant, efterfrågestyrd samt insatt i ett sammanhang.Målet skall vara

...to promote apositive EU image, to illustrate the Unions valuesbasedon

peace, democracy, prosperity and social justice and create afavourable

general context in which EU policies can be pursued.

Det uppges i konsekvensmed nämndarapport att Kommissionen planerar att öka informationsinsatserna i medlemsländerna a i syfte att peka gemensammaproblem i Europa och demonstrera fördelar av den europeiska integrationen.

Europasamarbetetsgrundläggandekaraktär måste samtidigt få påverka utformningen av informationsinsatserna i de enskilda medlemsländerna.Så länge samarbetetbäst beskrivs som samverkan mellan enskilda nationer kommer informationen att behöva anpassas kulturellt. Internationell forskning har visat att centralt producerad, gränsöverskridande marknadsföring har begränsadframgång. I Bryssel utformade informationsinsatser har sin givna plats när det gäller att förklara EU:s institutioner, mål och verksamhet. Den kan däremot inte, och har heller inte till uppgift, att ge perspektivet Sverige i EU.

Som medlem i Europeiska unionen delar Sverige ansvaretför hur medborgarnas delaktighet och insyn skall kunna förbättras. Regeringskonferensen1996skall pröva på vilka punkter Maastrichtavtalet behöver revideras bl a för att unionen skall kunna fungera effektivt meden utökad medlemskrets. Om unionens legitimitet hos medborgarna skall kunna stärkas måsteen ökad effektivisering åtföljas av en ny syn på hur medborgarna skall kunna engagerasför dess mål. En viss villrådighet betecknar dock dagenssituation; någon färdig modell för hur detta skall kunna åstadkommasfinns för dagen knappast i något medlemsland.

Den efterfrâgestyrda och decentraliseradeinformation till medborgarnasomprövades i Sverige inför folkomröstningen i november 1994 genomsekretariatet för Europain-

formation bör i detta sammanhangutgöra ett intressantexempel.

Behovetav en permanentEuropainforrnation i Sverige behandlasi det följande mot särskild bakgrund av

demokratins problem i intemationaliseringen. -

olika gruppers behov av infonnation. -

den doktrin som utvecklats i Sverige samhällsinformationensområde. -

Demokratins problem i internationaliseringen

Demokratins problem i internationaliseringen har uppmärksammats a i Konsekvensutredningens genomgångav följderna av ett svenskt EU-medlemskap. Docent Magnus Jerneck belyser i ett delbetänkandeSuveränitet och demokrati SOU 1994:12 bl a de ändrade förutsättningarna för demokratisk förankring och svårigheterna för med-

borgarna att hanteraväxande mängderav komplex information informationsöver-

skottet.

Det är troligt att inte bara behovetav sekretessi förhandlingsarbctet, utan också det höga tempot i politiskt beslutfattande europeisknivå kommer att medföra svårigheter att förankra frågor i förväg. Informationsöverskottet i kombination med den tilltagande komplexiteten i samhällsutvecklingen gör att den politiska diskussionenendastkan koncentrerastill vissa problem, medanandramåste lämnasutanför det politiska samtalet.

Jerneckpekar vidare att småstater för att ha en internationell handlingskapacitet är tvingade att tona ned interna konflikter. Detta kan ledatill en svaghemmadebatt,som visserligen underlättar förhandlingarna. Men. påpekarförfattaren. det kan också sikt

medföra avsevärdarisker för demokratin:

debatt är emellertid inte bara ett deinokratiproblem i såmåtto att

En svag

partiprofileringeit och därmedhandlingsalternativeni de internationaliserade

frågorna blir diffus. Den riskerar i längdenocksåatt befästaen i många in-

ternationaliseradedemokratier utbredd brist på insikt och kunskapom svåra

och sammansattainternationella problem.

samtidigt möjliga motkrafter inför 2000-talet. Till dem hör de Författaren anger parlamentariska kontrastrategier, bl syftar till att begränsaregeringarnas

som a informationsmonopol. I sammanhangetkan noterasatt det danskaEuropaudvalget och EU-Oplysningen har utsändmedarbetarei Bryssel. Frågan om ett framtida nordiskt

en samarbetepå detta område har varit till diskussion mellan berörda parlament.

uppe

En uppmärksammadaspekt internationaliseringen år vilka möjligheter Sverige har att

av hävdaoffentlighetsprincipen inom EU-samarbetet.I formell mening råder enligt gällande regler begränsadtillgång till dokumentationvid EUeorganen.

Här bör dock inskjutas att den informella tillgången på information ansesgod inom EU

i dennamening beskrivs öppenorganisation, förutsatt att vederbörandehar som somen goda insikter i EU-systemeteller möjlighet att anlita sakkunnig hjälp.

Juristen Hans-Gunnar Axberger har framhållit att ävenom offentlighetsprincipen tas

EU-rätten i formell mening, berörs den inte i praktiken när det gäller hemmaöver av

EU-ärendenVad händer med offentlighetsprincipen vid ett svenskt EUberedningen av medlemskap, SJF 1994. Samtidigt påpekarAxberger att medlemskapetinnebär en dockning två rättssystemoch att det sikt blir oegentligt att tala om hemma och

av borta. Sverige kommer att påverkas de europeiskanormallösningarna, Sveriges

av möjligheter hävdaöppenheteni EU-arhetetberor mestav allt på vår egenvilja och

att beslutsamhetatt genomdriva vårt synsätt,hävdar författaren,

Problemet i daggäller i första handregler och praxis för det stora antal handlingar som helt eller delvis omfattas utrikessekretess.Lagstiftningen när det gäller utrikessekre-

har förändrats 1994 såatt handlingar numerabetraktas somoffentliga helt eller tess delvis de inte med säkerhetbör sekretesskyddas.Sekretessgäller a för uppgifter

olika länders förhandlingspositioner. Justitiedepartementetger myndigheter anom

visningar om hur de ska tolka offentlighetsprincipen när kontakterna med internationella organ ökar. Enskilda, liksom journalister, möter enligt uppgift i en del fall en ovilja hos myndigheter att lämna ut handlingar om vilkas statusdet råder osäkerhet.

Ett annatproblem är att det arbetesom sker i beredandearbetsgrupper i Kommissionen och Ministerrådet, över huvud taget inte dokumenterasi sådanaformer att det kan bli föremål för offentlighet enligt svensk modell.

Den begränsadeformella öppenhetsompräglar delar av samarbetetinom EU skapar behov av:

rådgivning och vägledning till medborgarnanär det gäller regler och praxis i -

insynsfrágorna, i EU:s organ och i den svenskaförvaltningen.

upplysningar om vilken myndighet i Sverigesom ansvararför en viss sakfråga och -

hur Sverige är representerati beredningenav ett visst ärende i Kommissionens respektive Rådets arbetsgrupper.

Olika gruppers behov av information

När det gäller näringslivets behov av Europainformation kan konstaterasatt Kommerskollegium och NUTEKEIC har byggt upp en kvalificerad service se nedan sid I8. Större företag har egnarepresentanter plats i Bryssel. Inga viktigare brister i informationen har påtalats. Det har dock uppgivits att den slutna förhandlingsprocessen i EU skapar problem när det gäller att tillräckligt snabbt fâ information om utvecklingen i Bryssel i en viss fråga. Som exempel har nämntsEU:s politik mot tredje land, t ex regler om bananimporteller antidumpingbestämmelser.Näringslivets behov av Europainformation behandlasmot denna bakgrund inte vidare i utredningen.

Frågan om den offentliga sektorns behovav effektiva kanaler när det gäller EUinformation torde falla utanför utredningsuppdraget.Under utredningens gång har dock från flera häll påpekatsbehovetav centrala insatseräven i detta avseende.

Allmänhetens kännedomom EU och dess institutioner var begränsadenligt de undersökningar somSIFO hösten 1994 utförde uppdragav sekretariatet för Europainformation. Erfarenheterna från Danmark, somvarit medlem i EG sedanl972, bekräftar att informationsinsatser bör planeras lång sikt.

Utvecklingen under 1995har inte studerats. Vissa antagandenkan dock göras när det gäller skillnader mellan olika gruppersefterfrågan information.

Det sjunkande valdeltagandetoch mindre benägenhetatt identifiera sig med politiska partier sesibland som tecken minskat politiskt intresse. Maktutredningen SOU 1990:44 polemiserar delvis mot denna uppfattning genomatt peka på att vissa former av politisk aktivitet faktiskt har ökat. Från 1968 till slutetav 1980-talet har andelen personer som talat inför ett möte såledesökat från 24 till 40 procent och den andel av befolkningen somskrivit insändareeller artiklar fördubblats från 10 till 20 procent. Tilltron till att kunna hävda sina egnaintressengentemotmyndigheter har vuxit i

motsvarandemån-Den andel som ansersig själv kunna författa en skrivelse eller överklaga ett beslut har ökat från 45 till 68 procent.

Samtidigt finns det avsevärdaskillnader när det gäller att ha tillgång till information och upplevelsen förmågan att kunnapåverka. Det är bl a visat i mångaundersökningar

av att välutbildade oftare än andrautnyttjar sinamedborgerliga rättigheter till insyn och påverkan. Sammantagetkan sägasatt medborgarkompetensenär stigande, men ojämnt fördelad.

Påståendetfår stöd de undersökningarsom sekretariatet för Europainformation låtit

av genomföra. svårigheterna att få tag information om Europafrågorna bedöms mycket olika mellan skilda grupper i samhället.

Direktiven till den nyligen tillsatta utredningen om medborgarnasinflytande och delaktighet i samhällsutvecklingenDir 1995:56 pekar flera problem för deltagardemokratin. Bl a sägs att inträdet i EU har skapatnya frågeteckenkring människors delaktighet i beslutsfattande.

Det finns betydande risker för att klyftorna i samhället ökar mellan dem som engage-

sig och dem som lämnasutanför, sägsdet vidare i direktiven. I svenskdemokratirar tradition spelarfolkrörelser en viktig roll men, påpekasdet, i dag finns inte någon

levandefolkrörelsedemokrati skall kunna bibehållas när många beslut strategi för hur en fattas i Bryssel.

Maktutredningen konstaterardock att 92 procent av medborgarna är medlem i någon förening och att 35 procent innehar förtroendeuppdrag. SCB:s undersökningar om levnadsförhållandenULF 1994 visar att 52 procent av befolkningen är aktiv i någon förening.

Folkrörelser, organisationer och grupper har hittills stått för en betydandedel av efterfrågan Europainformation. Dennaerfarenhetdelasav den danskaEU-Oplysningen se kapitel 5.

Integrationen driver samtidigt fram paneuropeiskaintresseorganisationer.Sådanaagerar redan i dag självständigt deneuropeiskaarenan, ext fackliga organisationer, arbetsgivare- och jordbruksorganisationer.

Nya nätverk och aktionsgrupper bildas likaså. Två procent av svenskamedborgareär medlemmar i lokala aktionsgrupper och tre procent i organisationer som arbetar med internationella frågor. Ungdomar har en framträdande roll. Maktutredningen visar att aktivitetsgraden ofta är hög. Två procent av befolkningen är medlemmar i lokala aktionsgrupper och tre procent i organisationer somarbetar med internationella frågor. De är i allmänhet aktiva och har fler förtroendeuppdrag än medlemmar i de

mer etableraderfolkrörelserna.

. Under tid har i den internationella diskussionenbörjat tala om den tredje

senare man sektornvid sidan den offentliga och denprivata. Människor sluter sig sammanför

av att ta hand verksamheter somdet allmänna inte har resursereller förutsättningar att

om sköta. Denna växandesektor anseskunna bidra till välfärden och vara en grogrund för

vidare politiskt engagemang.Det finns samtidigt en risk att EU-anslutningen skaparett vidgat avstånd mellan berörda grupper och denpolitiska nivån i samhället.

Journalister erhöll särskild service inför folkomröstningen om EU-medlemskapetgenom den s k presspanelen.Det finns alltjämt motiv för att ge stöd ât medier, inte har

som egna kanaler till EU-miljön. Bl a skapar kommunernasoch andra lokala aktörers direktkontakter med EU-institutionerna ett behov av journalistisk bevakning.

Det finns ett behov av:

- grundläggande information om utvecklingen inom Europasamarbetet,insatt i ett

svenskt sammanhang.

- att kunna följa stegeni behandlingenav en fråga inom EU och bedömakonse-

kvenser för Sverige.

- särskilda åtgärder för informationssvaga grupper.

Lokala intressenter och aktörer behöver:

- snabb, aktuell och lokalt tillgänglig information genomdatabaser

och den service som kan gesbl a genom en telefonpanel.

Den svenska modellen för samhällsinformation

Den svenskamodell för samhällsinfomiation som vuxit fram skiljer sig från den i många andra EU-länder se sid 28. Informationen förutsätts liksom i Norden i övrigt

- - vara politiskt neutral och värderingsfri. En tydlig gränsdragninggörs i förhållande till de budskapsom kommer från politiska partier och massmedier.

Informationsansvaret uppfattas vidare som en naturlig del av respektive verksamhetsområde. Det gäller departement, myndigheter, landstingoch kommuner.

Rätten till information är delvis reglerad i lag, delvis baserad den praxis som vuxit fram i utredningar, propositioner och riksdagsuttalanden.

Tryckfrihetsförordningen, 2 Kap, Om allmänna handlingars offentlighet ger varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar. Förvaltningslagen, Myadigheternas serviceskyldigheter, 4 sägeratt varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och amiansådanhjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behovav hjälp och myndighetens verksamhet.

Oftast förutsättesatt medborgaren själv är aktiv. Verksförordningen och vissa speciallagar vänder dock perspektivet. Enligt socialtjänstlagen, lagenom stöd och service m fl lagar skall den somär berörd informeras om sina förmåner och rättigheter. Enligt plan- och bygglagen skall boende och andra berörda informeras redan under det förbe-

redandestadiet.

Allmänna riktlinjer finns vidare i olika utredningar, t.ex. om vidgad samhällsinformation SOU 1969:48, Kommunal demokrati SOU 1975:41, Samordnad samhällsinformation SOU 1984:68, Lokal demokrati i utveckling SOU 1993:90 samt i propositioner och i riksdagsuttalanden.Enligt den doktrin som vuxit fram skall samhällsinfonnationen: .

integrerad del av statliga myndigheters, landstingsoch kommuners verksam- - vara en

het.

i den demokratiska

göra det möjligt för medborgarnaatt delta processen.

underlätta för medborgareatt del av sina rättigheter och fullgöra sina -

skyldigheter.

utgå från medborgarnasbehovav information och inte i första hand från

myndigheternas intresseav att informera.

vara saklig, värderingsfri och politisk neutral.

Den långtgåendedelegeringen informationsansvaretskaparsvårigheter för med-

av borgarna när det gäller att veta vart man ska vändasig. Därför finns också behov av övergripande, orienterande upplysning. Tidskriften Från Riksdag Departement, som speglar riksdagensoch regeringskanslietsarbete, samt medborgarhandboken Samhällsguiden riktar in sig på detta behov.

olika myndighetersverksamheteroch kom första gången Samhällsguiden informerar om

1979. Civildepartementet hadeursprungligen ansvaret, menriksdagens regeringsut kansli övertog detta 1986enligt avtal med regeringskansliet. Upplagan har varierat. Som

har Samhällsguidentryckts i 39 000 exemplar 1983. 1994års utgåva är tryckt i mest 17 O0 exemplar. Det innebäratt guiden finns bibliotek och hosandra

knappasti någonnämnvärd utsträckning i hushållen. Ingen vidareinfonnatörer men komplettering Samhällsguidenhar ägt rum efter det att Sverige blev medlem i EU.

Orienterande information ges ocksåav biblioteken och de medborgarkontor som inrättats i några kommuner. De senaretäcker kommunal verksamhetoch service samt upplyser också den statliga sektorn. Dessutomger de i varierande grad besökare

om möjlighet uträtta ärenden anmälasig till daghemskö,söka byggnadslov etc. I endel

att fall har medborgarkontoret placerats i det lokala biblioteket.

Delegeringen informationsansvarettill myndighetsnivå förklarar tillsammans med

av kravet på åsiktsneutralitet varför regeringskansliet har så begränsade.resurserpå området. I detta avseendeskiljer sig situationen i Sverige, sompåpekatsovan, från den som gäller i många andraeuropeiska länder.

Alla delar detsvenska samhälletberörs medlemskapeti EU. Upplysning om

av av Europafrågorna bör därför vara en del av samhällsinformationen och vägledasav principerna för denna.

Informationsteknologin

Sedan slutet av 1970-talethar man diskuterat hur den sändarorienterade, centralstyrda och katnpanjinriktade samhällsinformationen skall kunna göras mer individualiserad Konstitutionsutskottet 199495 KU:41. För att åstadkommadettahar man velat minska trycksaksproduktionen och över till ny informationsteknologi.

Detta har blivit möjligt under senaretid bl a genom att terminaler ställts upp för allmänhetensbehov. Framför allt är det folkbiblioteken som dettasätt är väg att skaffa sig en ny, utvidgad, roll i samhället.

Den nya informationsteknologin diskuteradesredan 1984 i den s k lnformationsdelegationens arbete Samordnad samhällsinformation, SOU 1984:68. Vid dennatidpunkt var tekniken emellertid inte tillräckligt utvecklad. Därefter har frågan drivits vidare bl a av civildepartementet numera av finansdepartementet inom projektet om medborgarkontor. Datorstöd för bibliotekens infonnationstjänster och kommunernasmedborgarkontor blir nu alltmer vanligt.

Riksdagens fulltextdatabas, RIXLEX, är sedan1993öppenför allmänt bruk och utnyttjas i ökande utsträckning av bibliotek och medborgarkontor. Samhällsguidenfinns sedanett år tillbaka som fulltextbas i RIXLEX och avsikten är att innehållet fortlöpande skall revideras.

Användarna av RIXLEX och andra referensdatabaserbehöveremellertid ha kunskap och träning i sökning samt ett relativt stort mått av samhällsorientering. Sökningen bibliotek sker därför oftast genomassistansav informationsbibliotekarierna.

Biblioteken kommer, såvitt kan utläsasav Utredningenom kulturpolitikens inriktning Dir 1994:146, att en strategisk roll i den framtida lokala informationshanteringen. 60 procent av den vuxna befolkningen besöker årligen ett folkbibliotek och allt fler

enligt vissa undersökningar upp till 40 procent gör det enkom för att söka information.

- Denna utveckling torde ha uppmuntrats genomden informationsverksamhetsom bedrevs inför folkomröstningen.

I kommentarerna till den bibliotekslag man avseratt föreslå betonaskommunernas och bibliotekens självständiga ställning. Biblioteken kan därför bli kanaler för centralt producerad information bara i den utsträckning somde själva önskar det.

Aktörer inom Europainformationen i Sverige

Europakommissionen

Europakommissionensdelegation i Stockholm bevakar i första handden svenska politiska arenan. Vidare informerar man om kommissionensarbetsfonner, planer och

beslut. Det ingår inte i uppdragetatt belysa konsekvensernaför svensktvidkommande av EU:s politik eller att överhuvud sätta EU-frågor i ett svenskt perspektiv. I första hand sägerman sig vara inriktad att betjänaden politiska miljön, dvs förvaltning och medier. Man har inte kapacitet att utreda frågor för allmänhetensräkning.

Kontoret har givetvis tillgång till de databaseroch trycksaker som framställs i Bryssel. Denna information kan utnyttjas olika sätt:

för att besvarafrågor från allmänhetoch företag telefonupplysning, -

material som skickas ut.

genom kontorets månadstidskrift EU Sverige.

genom det nätverk kontoret håller att byggaupp. -

En stor del av informationsmaterialet gesut kostnadsfritt. Att prenumererapå tidskriften kostar emellertid 155krår exkl moms. Vissa skrifter säljs via Fritzes bokhandel och Bibliotekstjänst.

En informationscentral för allmänheten centralai Stockholm, Europe Information Point, planeras. Databaseroch dokument kommer att hållas tillgängliga.

Kontoret vill ha ett nära samarbetemed svenskamyndigheter och andraorgan som arbetar med EU-information. För att uppnå dettautvecklas ett nätverk beståendeav:

Bibliotek. Skriftlig information och databaserställs kostnadsfritt till förfogande för officiella EU-bibliotek, s k depâbibliotek Riksdagsbiblioteket samt SCB:s bibliotek och till k Europeiska dokumentationscentralerEDC 9 universitets- och forskningsbibliot-

s ek. Kontoret samarbetarävenmed de svenskafolkbiblioteken med länsbiblioteken som förmedlingslänk.

Små och mindre företag. I varje medlemslandetablerasett antal s k Eurolnfo- CenterEIC. Ett sådantfår tillgång till dokument och databasersamt utbildning för medarbetareoch ingår sedani ett europeiskt nätverk somomfattar mer än 200 EIC i hela Europa. Huvuduppgiften är att besvaraförfrågningar från små och medelstora företag om den gemensammamarknaden, EU:s forsknings- och utvecklingsprogram, ñnansieringsmöjligheter, etableringsregler m.m.

EIC, vars tjänster i huvudsakär kostnadsfria, åtar sig inte mera omfattande utredningar. När EES-avtaletträdde i kraft inrättades det första EIC i Sverige placerat inom NUTEK, senedan. SedanSverige blivit EU-medlem planerasetableringen av ytterligare sju EIC.

Europaparlamentet

Europaparlamentetskontor i Stockholm beräknasbli öppnat sommaren1995. Informationen om Europaparlamentetsverksamhet kommer att rikta sig framför allt till riksdagen och dessutskott, fackföreningar och andra intresseorganisationer. Man vill

också finna vägar att göra parlamentets resolutioner kända för allmänheten. Vidare planeras seminarier, konferenser och olika besöksarrangemangtill Bryssel och Strasbourg. lnformationen förutses bli mindre profilerad jämfört med den från Kommissionen kontor.

Riksdagen

E U-niirmnden

EU-nämnden är riksdagensorgan för kontakter med regeringen i frågor på

som regeringsnivå bereds i EU-organen. De frågor somför närvarande redovisas i EUorganen är sådanasomhunnit relativt lång i beredningen. l fortsättningen kommer riksdagen att i större utsträckning kunna följa en fråga från initiativ till beslut. Samtidigt kommer fackutskotten att, vid sidan EU-nämnden, delta i arbetet i större omfattning ån idag.

EU-nämndens kansli får for närvarandefrågor från allmänheten bådeom allmänna Europaärenden och om ärendensom ligger inom nämndensansvarsområde.Frågande får svar eller hänvisasberörd myndighet alternativt sekretariatet. Många frågor kommer från studerande från högstadium, gymnasium och högskola. Den tidigare EUdelegationen fick relativt många frågor somhandladeom demokrati och inflytande när beslut förs upp internationell nivå. För närvarande får EU-nämndenskansli frågor framför allt om tillämpning av regler som redan gäller.

Kansliets personal håller i viss utsträckning föredrag framför allt inför grupper av vidareinforrnatörer.

Kansliet förser journalister med föredragningslistor och handlingar inför möten. Några fastställda rutiner för utskick till joumalister i allmänhet finns inte. Frågor om vad som sagtsunder diskussionernabesvarasenbart av nämndensledamötersamt de representanter för regeringskansliet som föredragit ärenden. stenografiska uppteckningar från nämndsammanträdenaföreligger cirka fyra veckor efter ett sammanträde.Dessa anteckningar är offentliga; med undantag för de i praktiken mycket begränsade

- avsnitt som faller under sekretess.

Frågor under beredning kan redovisas för nämndenoch diskuterasvid flera tillñllen. Kansliet kommer därför att upprätta ett register såatt man kan följa vid vilka tillfällen en viss fråga diskuterats i nämnden.

Kansliet uppger att ett organ för Europainfonnation inom riksdagenskulle innebära

en avlastning. Den danska EG-Oplysningen arbetarnära tillsammans med den danska nämndenskansli: chefen får närvara vid nämndenssammanträden,Oplysningen förser medierna med föredragningslistor och andra handlingar och distribuerar dessutomdessa till allmänhet och andra somställer frågor. Ett svensktorgan skall kunna arbeta sammasätt, menar man.

Kansliets inställning uppges vara restriktiv man ska fullgöra sina speciella uppgifter

men ser sig inte som en strategisk resurs i ett större sammanhang.

Riksdagensjörlvaltningskontor

Riksdagensförvaltningskontor genom informationsenheten,viss service när det ger, gäller Europafrågoma, ocksåvad avser allmänheten.

Informationstjänsten har en telefonpanel sombesvararfrågor om riksdagensarbetsformer och ärendehantering.Det hindrar inte att panelenfår ta emot ett brett spektrum frågor ävenom andraverksamheter. Under senareår har allt fler frågor 15-20 % av haft EU-anknytning. Informationstjänsten besvarardagligen 150-200 samtal.

Underperioden 1993-februari 1994utnyttjadestjänstenav enskildaallmänheten mars 22 %,‘-departeincnt 18%, organisationer och företag 16%, massmedier13% och skola 10%. -

Under ett knappt halvåret 1955 l oktober 1994-15mars 1995 fördelade sig de samtal somhadeEU-anknytning enligt följande:

2 500 samtal med allmän koppling till riksdagsarbetet 350 samtal .omledamöter i Europaparlamentetoch EU-nämnden r 20 samtal om EU-nämnden och desssammanträden . u 250 samtal om EU-frâgor som inte direkt berörde riksdagen.

Tidskriften Från Riksdag Departement utkom vid årsskiftet 199394 medett specialnummer om Europa i en upplagaom 45 000 ex.

Riksdagsbiblioteket har sedanbörjan av 1950-talet bevakatEGEU-frâgor och är nu sk nationellt depåbibliotek för EU-inforrnation. Biblioteket förfogar över EU:s officiella dokumentation samtkommersiellt utgivna böcker och tidskrifter och.svensktoffentligt tryck om EU. v

Riksdagsbiblioteketförsta hand ledamöter och-tjänstemän-samt

år i till för riksdagens anställdavid regerings-kansliet. Det år dock öppet för. allmänheten fem timmar per arbetsdag.Bibliotekets informationsservice besvararfrågor vid disk eller per telefon. -

Utredningsgiänstenär-i första handavseddför riksdageninternt. Utredningar och analyseringåriarbetsuppgiftema. En stor del cirka 20 procent av uppdragentill - utredningstjänstenhar internationell anknytning och cirka 10procent har direkt anknytning till EU. Handläggarnahar specialisering. Alla skaha kompetensatt klara EUen viss grad av frâgor inom sittsina områden. Utredningstjänsten har tillgång till EU-infonnation form av dokument och databaser. --

Regeringskansliet

I åretsbudgetproposition förutsesen fortsatt saklig och bred informationsverksamhet deteuropeiska integrationsarbetet.I första handplanerasinom utrikesdepartementet om utgivning av publikationer om EU och, eventuellt, EES. Material skall tas fram som

16t:

beskriver samordningenav EU-frågorna inom regeringskanslietmm.

Utgivningen av skrifter planeras, enligt kompletteringspropositionen, omfatta bl a serien Fakta Europa, en serieom IGC, en populärversion av den årliga EU-rapporten, publikation av Folkets röst om EU, m m.

Ärenden rör samhällsinfomiation handläggsavfinansdepartementet, bl a ut-

som givningen av Samhällsguiden. Enligt ett avtal mellan finansdepartementetoch riksdagens förvaltningskontor ska det senaresvara för att nya uppgifter bearbetasoch läggs i RIXLEX. Med lämpliga intervaller skamaterialet i RIXLEX omarbetastill en handbok som marknadsförs och distribueras av Fritzes. l 1994års utgåva finns vissaavsnitt om EES-avtalet och medlemskapsförhandlingarna.Där finns även ett kort beskrivande avsnitt av EU:s institutioner. Sedan1994har emellertid ingen uppdatering skett.

Utredningen inför 1996 års regeringskonferensmed EU:s medlemsstaterför översyn av föredraget om Europeiska unionen Dir 1995:15 skabl a

... stimulera den offentliga debattenkring regeringskonferenshuvudfrâgor och ge

företrädare för olika åsiktsriktningar utrymme att argumenteraför sina uppfattningar .

Arbetet ska vara slutfört i mars 1996 och kommer att beröra olika sektorer av samhället; allmänheten, beslutsfattare i ett antal olika verksamheteroch den akademiska världen. Avsikten är att belysaEuropafrâgoma ett kvalificerat sätt ur en mångfald perspektiv genom att arrangera hearings, m m. Referat och sammanfattningar kommer att gesut i RIXLEX.

Utredningen ser däremot inte som sin uppgift att tillgodose behovetav en allmän Europainformation.

Länsstyrelser och kommuner

Kommunförbundet och Landstingsförbundetsvarar genomsina internationella avdelningar för kontakter med olika EU-organ. Man förser sina medlemmar, i första hand politiska styrelser och nämndersamtcentrala förvaltningar med information. Vidare besvarasfrågor från institutioner, sjukhus m fl om nya regler. möjligheter till europeiskt samarbeteetc.

Länsstyrelsernaär en samlanderesurs för den regionala Europainformationen, såväl inom den statliga sektorn somnäringslivet. Tillsammans med länsbiblioteken har länsstyrelserna begäranav sekretariatet för Europainformation svarat för utbildning av europabibliotekarier. Länsstyrelserna räknar med att också i fortsättningen ställa sin kapacitet till förfogande i de regionala nätverken.

Kommerskollegium

Kommerskollegium är central myndighet för frågor som gäller utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiets kontakter gäller därför i första handnäringslivet företag och

intresseorganisationer och olika samhällsorgan.

informationstjänst för Europafrågor Europainfo. Kollegiet fick 1992 1989 inrättades en i uppdrag att vara centralpunkt för information om EU:s regelverk och är följaktligen utsett till Document Delivery Agent av EU-dokumentationen.

Kollegiets Inførmations- och dokumentservicebesvarartelefonförfrågningar bl. a. med hjälp av informationssökning i databaseroch andra källor. Antalet telefonsamtal uppgick budgetåret 199394 till i genomsnitt 65 per dag.

Företag och organisationer kan vidare ansluta sig till EuropainForum, ett elektroniskt konferenssystemför information om Europafrågor. I EuropainForum finns

pressmeddelandenoch nyhetsbrevm m, - .

nyhetskonferenser inom 17 ämnesområden, -

diskussionsforum, -

databasersom Kommerskollegiums baser med information om EU-regler, EU:s -

’kommittéväsende, nya kommissionsdokument,EG-domstolensdomar m m

Swedish EDI ReferenceCentre EDI-biblioteken databasöver referenslitteratur. -

I samarbetemed NUTEK ger manut en serie skrifter Europaföretaget med praktisk

- orientering i första hand för småföretag.

Kollegiet arrangerar vidare seminarier och kurser i aktuella Europaämnen.Inför folkomröstningen skeddeen samverkanmed sekretariatet för Europainformation, vars telefonpanel placeradesi kollegiets lokaler.

Målet är att kunna lämna snabb, korrekt och opartisk information. Telefonservicen är kostnadsfri liksom i viss utsträckning användningenav databaserna.Mer omfattande informationssökning och dokumentservice debiteras däremot.

NUTEK

främja näringslivets tillväxt ochförnyelse. Kunder är i första NUTEK:s uppgift är att hand små och medelstoraföretag somerbjuds rådgivning, information och finansiellt stöd. NUTEK har regionala och lokala kontaktnät somomfattar bl a länsstyrelserna, ALMI-företagspartners tidigare Utvecklingsfonderna, universitet och högskolor.

Redan 1992, såledesinnan Sverige omfattadesav EES-avtalet, utsågs NUTEK av EGkommissionen till s k CorrespondenceCentre. Två år därefter blev NUTEK Sveriges

första Europe Information Centre EIC. Pâ dennagrundval byggdesupp en organisation med sju filialer över hela landet. I vissa fall finns filialerna inom ALMI-företagspartner, i andra fall inom speciella lokala samarbetsorgan.EIC i Stockholm drivs t ex av Stockholms Mark- och Lokaliseringsbolag tillsammans med Exportrådet.

Det troligt att ett antal av NUTEK:s EIC-filialer till följd av Sveriges EU-medlemskap får ställning somsjälvständiga kontor. NUTEK kommer då att ha vissacentrala samordningsuppgifter inom ramen for sitt småtöretagsprogram

. EIC sysslar inte bara med frågor om företagandeutan besvararävenbredare spörsmål dvs frågor som berör andra myndigheter som Kemikalieinspektionen, Tullverket etc. I viss utsträckning besvarasäven frågor av social karaktär, t ex om pensionsutbetalningar i EU-länder. EIC har som ambition att inte behöva hänvisa vidare, utan strävar efter att skaffa fram underlag för svar.

EIC avvisar däremot mer omfattande utredningar eller affärsmässigabedömningar för sina kunders räkning.

Övriga centrala myndigheter

Innan medlemskapetvar kännedomenom EU-frågor i stor utsträckning koncentrerad till fackdepartementenoch senaretill sekretariatet för Europainformation. I dag får en rad myndigheter besvarafrågor från företag, organisationer och enskilda. Bland de myndigheter som sekretariatet oftast hänvisat vidare till kan nämnas:

Arbetsförmedlingenutland Jordbruksverket Fiskeristyrelsen Livsmedelsverket Konsumentverket Konkurrensverket Naturvårdsverket Riksförsäkringsverket Riksskatteverket Tullverket Polisen Vägverket Skolverket Verket för Högskoleservice CSNutland

Andra aktörer

Fritzes

Fritzes förlag samt bokhandel med omfattandepostorderservice har i uppdrag av

- både Utrikesdepartementetoch Europakommissionensdelegation att sälja sådana trycksaker som inte delasut kostnadsfritt.

Fritzes marknadsför litteratur inom EU-sfåren bl a genom att sändaut listor över nyproducerat material till dem som önskat särskild bevakning. Denna bevakningstjänst är kostnadsfri.

Fritzes huvudsakliga kundkrets är professionella yrkesgrupper somjurister, organisationsföreträdare, förvaltningstjänstemänetc.

4. sekretariatet för Europainformation

sekretariatet för Europainformation inledde sin verksamhetden 1 augusti 1992 inför folkomröstningen den november 1994. Efter den l januari 1995bedrivs en kraftigt reduceradverksamhet väntani beslut om framtida former förEuropainformation i Sverige.

sekretariatet för Europainformation etableradesig på relativt kort tid i allmänhetens medvetande.Vid tiden för folkomröstningen i november 1994 hade sekretariatets material och tjänster i olika avseendenutnyttjats av cirka 40 procent av medborgarna SIFO oktober 1994.

Metoder är delvis nya inom samhällsinformationen har utvecklats:

som

tryckt information i storaupplagor med strikt neutral inriktning och utformad i -

enlighet med efterfrågan från allmänhet och organisationer

distribution efter principen lätt åtkomligt lokalt pâ den plats där majoriteten är - -

vid att hämta information, dvs 1400folkbiblioteksenheter över hela landet,

van

på postkontor och via prenumerationer

kvalificerad telefonpaneltillgänglig 12 timdygn till en kostnad av ett lokalsam- - en

tal varifrån man än ringde

ständigt aktualiserad information via åtta databasertillgängliga gratis över hela -

landet biblioteken

kvalificerad service till massmediagenom en speciell presspanel

särskilda insatserför gymnasieskolan fri tillgång till databaseroch material - genom

Politiska riktlinjer

Konstitutionsutskottet konstaterade1991l992:KU35 att det rådde enighet över partigränserna beträffande behovet av särskilda informationsinsatser före en folkomröstning om EU-medlemskapet. Utskottet pekade behovetav allsidig och objektiv information, för att det skulle bli möjligt att engageraen bred opinion i det svenska samhället. Informationen skulle inriktas hushållen och gymnasieskolorna, invandrare och andra somhar behov av lättläst och anpassadinformation. informationsinsatserna skulle också belysa effekterna av den europeiskaintegrationen kvinnornas situation i Sverige. Kulturutskottet konstateradeatt informationen borde vara bred och flexibel och bygga de erfarenheter från studie- och informationskampanjer somgenomförts inom folkbildningen, speciellt studieförbunden.

Regeringen föreslog därför dels inrättandetav en delegationför informationsinsatser om europeisk integration för fördelning av bidrag till föreningslivets informationsinsatser, dell att utrikesdepartementetskulle ansvaraför regeringskanslietsinformation inför folkomröstningen Prop l99293:100.

Utrikesdepartementet inrättade för ändamåletSekretariatetför Europainformation och gav dess chef tvâ uppdrag dels att förse Delegationenför informationsinsatserom

europeisk integration med kansliresurser, dels att ledasekretariatet för Europainformation. Kombinationen avsåg att gesekretariatet möjligheter att dra nytta av organisationslivets inforrnationsinsatser, och därmed undvika dubbelarbete. Målet med informationsinsatserna kunde därmed sessamlat när organisationernauppfyllde målet

behövde sekretariatet inte in med ytterligare insatser.

Utrikesutskottets betänkande 199293:UUl4 underströk det specifika i sekretariatets uppgift. Det skulle se till att medborgarna hade god kännedominte bara om omröstningsalternativ utan även om sakfrågor ochfakta omEES-avtalet, EG och E U:

Det är angelägetatt alla i vårt samhälle får möjlighet att ta del av allsidig och saklig information om dessafrågor och om konsekvensernaav de förändringar som väntar... En av sekretariatets angelägnauppgifter blir därför att ge allmänhetentillgång till ett omfattande basmaterial, t ex genom att stödja etableringenav en infrastruktur för grundläggandeinformationsverksamhet på lokal nivå folkbibliotek, databasermm. ...Uppdraget är att sprida bred, saklig och allsidig information utifrån en dsiktsneutral utgångspunkt.

Betoningenav allsidighet och saklighet skall sesmot bakgrund av denpraxis som utvecklats i Sverige samhällsinformationens område. EU-frågans politiska laddning var såledesinte avgörande.

l budgetpropositionen för år 9495 förutsågsatt en saklig och bred informationsverksamhetom det fortsatta europeiska integrationsarbetetskulle komma att behövas ävenefter folkomröstningen. Ansvaret sadesockså fortsättningsvis komma att vila Utrikesdepartementet inför folkomröstningen, men regeringen aviserade också att man torde anledning att återkomma till riksdagen i frågan om den fortsatta EUinformationen.

Mål

De mål som fastställdesför verksamhetenvar att den skulle bidra till att den allmänna kunskapsnivån EESEGEU skulle höjas och att varje svenskinför folkomröstningen

om skulle tillgång till relevant och saklig information om EESEGEU. Sammanfattande sadestatsrådetDinkelspiel att målet var att ingen efter folkomröstningen skulle kunna sägaatt det inte gått att information.

Strategier

Eftersom sekretariatetorganisatoriskt förlagts till UD avsiktenatt det skulle kunna

var repliera på den samladeEU-kunskapeninom regeringskansliet. Samtidigt skulle det på grund den grannlagauppgiften haen självständig ställning i relation till regerings-

av kansliet.

Infonnationsstrategierna ladesfast i början av oktober 1992. De innebar prioritering av vidareinformatörer, identifikation av målgrupper och samarbetspartners,erkännandeav massmedia centrala för såvälkunskapsförmedlingsomopinionsbildning och

som därmedmålgrupp för insatser, organisationslivetscentrala roll och betydelsenav marknadsföring.

Konstruktionen med nätverk bibliotek, databaser.och omfattande neutral trycksaks-

av produktion, liksom inrättandetav telefonpanel och presservice slogsfast.

strategierna kom aldrig till förverkligande. I de ursprungliga strategierna En del av framhölls behovet att göra Europasländer, folk, levnadsförhållandenoch kultur mer

av kända i Sverige. Avsikten att förmå kulturlivets aktörer ta ett större ansvar för

var detta.

Finansiering

Totalt disponeradesekretariatet63 mkr under perioden aug 1992 dec 1994. Utöver

dettafinansierade Stockholms länsarbetsnämndpersonalvid sekretariatetstelefonpanel och presspanelmed 9 milj kr och personalkostnadenför tågturnénMEGA-Express

ca med 3 milj kr. Länsarbetsnämndemaöver hela landetbidrog med finansieringen av

ca ALU-personal vid bibliotek och länsstyrelser, ett 100-tal tjänster.

Personal

Sekretariatetsbemanningunder tiden 1993-94samtvåren 1995framgår av bilaga 2.

Verksamhet

Under hösten 1992 byggdes den k Fälldindelegationens verksamhetupp. Samtidigt tog

s sekretariatet för Europainforrnationsstratagier och organisation form. I februari 1992

var Fälldindelegationens hela första årsanslagfördelat och sekretariatetgick ut offentligt med information över hela landet.

Den första broschyren presenteradeEGEU för samtliga hushåll, Europainformations telefonpanel inledde sin verksamhet med att inbjuda till information via 020-250 000, sekretariatet erbjöd gratisprenumeration på faktabladen Kort om EU och biblioteken samladestill introduktion av Europainformations databaseroch information om det nya infonnationsnätverket inför folkomröstningen.

Verksamheten möttes sina håll med en del skepsis. Den politiska åsiktsneutraliteten tolkades ibland som ett ställningstagandeför EGEU. Så småningom accepteradede flesta att Europainformations profil var ren faktaförmedling. Den breda speglingenav åsikter skulle återfinnas i massmedierna.

sekretariatet byggde upp ett informationsnätverk med folkbibliotek, länsstyrelser, gymnasieskolor och handläggare inom regeringskansliet. För att förse nätverket med ständigt aktuell information byggde sekretariatet i samarbetemed Kommerskollegium, DAFA senare Sema Group Info Data och Riksdagsbiblioteket upp åtta databasersom erbjöds folkbiblioteken och gymnasiebiblioteken gratis.

Redan från början identifierades massmediasnyckelroll i informationsförmedling och opinionsbildning och därmed betydelsenav att erbjuda särskilt massmediautanför storstadsområdenaservice och kunskapsstöd.Till en början planeradesseminarieserier och i förlängningen faktastöd i andra former.

Trycksaksproduktion

Produktionen av informationsmaterial i tryckt form var omfattandeoch kostnadskrävande. Den har dels behandlatEU:s mål, organisation och arbetsformer dels givit fördjupad information om hur svenskaförhållanden skulle påverkas vid ett EU-medlemskap.

Broschyren EG EESEU inför distribuerades i mars 1993 direkt

till 3,1 milj hushåll. Den trycktes på grund av stark efterfrågan i sammanlagt 5 milj ex i totalt elva olika versioner. I januari 1994 gick broschyren Sverige i EES ut via postkontor och bibliotek. Under hösten 1994 fram till folkomröstningen samman-

- fattades sekretariatets information i broschyren EU och Sverige och gick ut i 2.2 milj ex via bibliotek och postkontor. Broschyrerna avpassadessåatt de skulle vara tillgängliga gymnasienivå.

Faktabladserierna Kort omEU, Lätt om EU och Tio frågor om EU trycktes och

distribuerades i sammanlagt28 milj ex. De gick att gratis biblioteken och till portokostnad via prenumeration. Skriftserien Fakta Europa gick ut i en kvarts milj ex och kunde köpas till självkostnadspriseller lånaspå biblioteken. Faktabladen avpassades såatt de skulle vara tillgängliga gymnasienivå Kort om EU och grundskolenivå Lätt om EU. Utgivningen av faktabladenåterspegladei tid de vanligaste frågorna till telefonpanelenmen med en total utgivningsplan som ram.

Invandrare fick sitt genomolika sprâkeditioner av broschyrer. Storadelar av materialet

tillgängligt på kassett genomde synskadadesvanliga prenumerationskanaleroch på var biblioteken. En del material fannsäven i punktskrift.

Inforrnationsmaterialet distribueradestill riksdag, departement,organisationer, opi nionsbildare, länsstyrelser, gymnasielärare, gymnasiebibliotek och massmedier. Det har funnits möjlighet för intresseradeatt abonnera sekretariatetsmaterial under 1993 kostnadsfritt ca 30 000 abonnenter, under 1994 till självkostnadspris ca 9000 abonnenter.

Efter folkomröstningen har trycksaksproduktionenminskat. En stor del av det bas-

sekretariatet producerat finns alltjämt tillgängligt bibliotek. Där finns material som

också basmaterial på svenskafrån Europakommissionenssvenskakontor. numera Förteckning över sekretariatetstrycksaker finns i bilaga

Telefonpanelen

Telefonpanelen öppnadeden l 1993. Allmänheten kunde ringa 020-250 000 och

mars betala markering oavsettvarifrån samtaletkommer eller hur länge samtaletvarar.

en När panelen hade flest telefonsamtal,under perioden oktober-november 1994,

som noteradesöver l 500 samtalper dag.

Hörselskadadekunderinga texttelefon, vilket dock nästaninte utnyttjades alls trots

marknadsföring.

Under våren 1995 har panelendagligen tagit emot 80-120 samtal, trots frånvaro av aktiv marknadsföring. Av de frågande är något fler män än kvinnor 55% mot 45%. Skolungdomar liksom journalister är nu liksom före folkomröstningen relativt stora

- användare.

Fram till folkomröstningen domineradefrågor om EU-institutionerna, om innebörden i medlemskapetoch problem somsärskilt uppmärksammadesav massmedierna,

om såsomallemansrättenoch alkoholmonopolet. Andra frågor hade mer praktisk inriktning och handladet arbeteoch studier utomlands, beskattning i Europa och karantäns-

ex om bestämmelser.

Omedelbart efter EU-inträdet domineradefrågor från företag. I dag handlar cirka en tredjedel frågorna om praktiska konsekvenserav EU:s direktiv.

Generella kan panelen den frågandehänvisas ofta till att kontakta

svar ges av men ansvarig myndighet för individuell rådgivning. I mångafall kan panelenhjälpa till att formulera frågan så, att relevant myndighet kan svarakorrekt och snabbt. Erfarenheten är att många är osäkra vilken myndighet somansvararför en viss fråga. Myndigheterna har heller inte alltid kapacitet och erfarenhet nog för att ge tillfredsställande Detta kan bero att EU-frågorna alltjämt är nya, men också på

svar. att vagt formulerade frågor gärnakommer på avvägar inom och mellan olika myndigheter.

Telefonpanelen har bemannatsav personer med god teoretisk utbildning. Arbetslösa

jurister, ekonomer, samhällsvetareoch journalister anställdesoch fick under de knappt två åren en gedigen skolning i svenskasamhällsförhållandenoch bredaoch djupa EUkunskaper.

Telefonpanelen har lyckats etablera sig väl. I oktober 1994var den känd av hälften av medborgarna SIFO. Panelen har åtnjutit ett gott anseendeoch användesflitigt av myndigheter och departement. Fortfarande får, den idag reducerade,panelen ta emot ett hundratal frågor per dag helt utan marknadsföring.

Presspanel

Service till medierna bedömdestidigt vara en viktig del av sekretariatetsverksamhet. Presseminarier genomfördesöver hela landet. Service i form av faxdistribution av faktablad och kalendariumbevakningslista byggdesupp för redaktioner ochenskilda journalister sombehövde hjälp med research och faktakontroll.

Databaser

Åtta databaserbyggdesupp i samarbetemed Kommerskollegium och DAFA senare Sema Group Info Data. Databasernahadeen dubbel funktion; de skulle fungera som infonnationskanaler till framför allt folkbibliotek, gymnasiebibliotek och länsstyrelser, men de skulle ocksåvara ett stöd för telefonpanelen,presspanelen,regeringskansli och redaktioner.

De åtta databasernaär:

baserad frågor och svar som kommit in till Europainformations telefonpanel. Basen är alltså efterfrågestyrd och speglar de frågor som allmänheten ställt. Den uppdateras veckovis och innehåller i april 1995 knappt 700 frågorsvar. Frågor och svar om EU har varit den i särklassmestutnyttjade databasen folkbiblioteken. Den har utgjort underlag för faktabladserien 10 frågor om EU och för de Frågorsvar-spalter i lokalpress sompresspanelenproducerade för FLT.

Händelserur EGEU-historien och kalendarium för aktiviteter i såväl EU-organ som i det svenska samhället central, regional och lokal nivå. Kalendariet används särskilt av massmedier.

Elm.. Register över 700 kontaktpersoneroch föreläsare från departement, myndigheter, universitet, högskolor och organisationer med kunskaperom EU. Basenarbetasom i april 1995. Utifrån dennya basenuppdaterashandboken Vem Vet Vad om Europa.

Fulltextdatabas med allt informationsmaterial från sekretariatet. Nyproducerat material läggs fortlöpande in.

Termer och förkortningar i Europasamarbetet.Basenproducerasnumera av UDH.

Riksdagsbibliotekets EU-bibliografi, med referensertill litteratur och artiklar om EES och EU. Basenvar och är viktig för folkbiblioteken. Den producerasav Riksdagsbiblioteket.

Baseninnehåller alla rättsaktergällande EES-avtaleti fulltext. Den producerasav Kommerskollegium.

Baseninnehåller sammanfattningarav alla rättsakter som berörs av EU-medlemskapet. Den produceras av Kommerskollegium.

sekretariatet har hittills betalat länsbibliotekens och folkbibliotekens abonnemangför databaserna.Gymnasiebiblioteken har för första halvåret 1995erbjudits subventionerade abonnemang.

Databasernahar använtsflitigt. Tillförlitligheten förutsätter att inget avbrott sker i

materialet. I den nedbantadeverksamhetenefter nyåret 1995 handhar uppdateringen av sekretariatet de fyra första databaserna.De övriga är dock fortfarande tillgängliga för avnämarna.

Bibliotekssatsningen

Folkbiblioteken utgör unik resurs i informationsspridningen, bl a genom sin

en tillgänglighet över hela landet och genomsina öppettider. De har fler besökareän några andraoffentliga institutioner och uppfattassomen neutral miljö. En av sekretariatets viktigaste strategier därför att etableraett samarbetemed biblioteken. Samarbetet

var kom att omfatta praktiskt tagetalla huvudbibliotek och de flesta ñlialbiblioteken. Totalt l 400 biblioteksenheter har fungerat som vidareförmedlare av Europainformation.

sekretariatet försåg biblioteken med:

ett års utbildning personalseminarier högskolenivå arrangerade tillsammans -

med länsstyrelsernaoch länsbiblioteken.

obegränsadtillgång till tryckt informationsmaterial och fri tillgång till åtta

databaser.

exponeringsmaterial skyltar, affischer och ställ för faktablad. -

centrala marknadsföringsinsatser12 milj kr. - A- särskild service handläggare sekretariatet och särskilt telefonnummer till

panelen

Totalt 278 folkbibliotek är i dag anslutna till databaserna.

Allmänhetens användning av biblioteken som informationscentraler ökade successivtfram till folkomröstningen.

En uppföljning av bibliotekens insatserhar genomförts vid Göteborgs universitet. Den visar att biblioteken i allt väsentligt har uppskattat samarbetetmed sekreteriatetoch har biblioteken har en betydande potential som informationsmäldare. Samtidigt konmstaterasatt detta förutsätter återkommandefortbildningsinsatser.

Gymnasiesatsningen

sekretariatet genomförde flera olika gymnasieprojekt i samarbetemed bl a utbildningsdepartementet, civildepartementet, Kommunförbundet, Landstingsförbundet, skolledareförbundet, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Majoriteten av landetsgymnasieskolor 490 av 553 kontaktade skolor deltog.

Rektor utsåg en EU-samordnare, i regel motsvarandehuvudläraren i samhällskunskap. sekretariatet erbjöd vidare skolbibliotekarierna gratis prenumeration på allt informationsmaterial och gratis abonnemang databaserna.Samordnarnaoch bibliotekarierna inbjöds till utbildningsdagar. Gymnasieskolornaanvändesig i första hand av det material som sekretariatet producerat för allmänheten. Över hela landet användes dessutom MegaExpress en utställning och en bok somproduceratsav en oberoende

grupp med stöd av sekretariatet.

MegaExpressvar en rullande utställning inbyggd i ett SJ-tåg och sponsradav SJ, civildepartementet, StatensUngdomsråd och sekretariatet för Europainformation. Utställningen produceradesoch genomfördesav en grupp ungaentusiaster journalister,

formgivare, skådespelare,snickare m fl. MegaExpress produceradeen bok och ett spel som studieplan som efter faktagranskning köptes in 50 000 ex av sekretariatet som huvudbok i gymnasiesatsningen.

En utvärdering gjord vid Göteborgs universitet visar att EU-samordnarna var aktiva, använde sekretariatets information, fungeradesomkunskapsresursför sina kollegor, inbjöd externa föreläsare etc. Nästantvå tredjedelar av EU-samordnarnahade rekommenderat sina elever att ringa Europainformations telefonpanel i sambandmed grupparbeten.

Utvärdering

Verksamheten vid sekretariatet för Europainformation utvärderas för närvarande i sin helhet av forskare vid Göteborgs Universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation. Ett utvärderingsprojekt pågår ävenvid Styrelsenför psykologiskt försvar.

Sammanfattningav erfarenheterna

Enligt utredningens bedömning har sekretariatetsverksamhetinneburit nya startegier inom samhällsinformationen i tre viktiga avseenden:

Bibliotekenhar aldrig tidigare tagits in anspråk pâ ett lika systematisktsätt som -

lokala vidareinformatörer.

Telefonpanelen är den hittills störstainsatsenför att ge en geografiskt likformig

information, byggd medborgarnasegnafrågor.

Informationsteknologi har för första gångenutnyttjats och kommit till

användning i stor skala.

Erfarenheterna metodernahar överlag varit goda. De framstår somrelevanta för en

av eventuell permanent, central Europainformation.

Av särskilt intresseär kombinationen olika strategier för att en sågod täckning

möjligt; produktion informationsmaterial anpassattill olika målgrupper nivåsom av grupperat och för olika språkgrupper, utdelning av material i brevlådan, för avhämtning på post och bibliotek, prenumerationer, svar via 020-nummer med kvalificerad personal, annonseri massmedieroch utbildning av vidareinformatörer informationsförmedlare i stor skala lärare, EU-bibliotekarier, presservicevia seminarier, faktabank, faktakontroll, visst stöd i researcharbete,nyhetsbladm m.

Informationsnätverket har gjort det lättare för allmänhetenatt finna en instansatt ställa frågor till, antingen för direkt svar eller för hänvisning vidare.

Skolorna har särskilt ansvariga lärare arbetatmed informationsmaterial och

genom databaserför att utveckla elevernaskunskaper om Europafrågor.

Många har känt till sekretariatet, utan att utnyttja dessservice. Strax före folkomröstningen 39 procent att de lästnågot i sekretariatetsutgivning. 35 procent

uppgav kände till sekretariatet och 49 procent telefonpanelen. Av dem somkänner till sekretari-

ansåg 62 procent att sekretariatet hademycket hög eller hög trovärdighet. atet

5. Europainformation i andra EU-medlemsländer

I flera medlemsländer Europakommissionenskontor för den övergripande in-

svarar formationen iEuropafrâgorna, medeller utan samarbetemed regeringskanslierna. Som framgår det följande har Danmark och Finland valt att bygga upp självständiga

av informationsenheter.

Danmark

Samhällsinformationen i Danmark följer sedan1970-taletlinjen att vara politiskt neutral och värderingsfri och efterfrågestyrd.

Danmark blev medlem i EG 1972.Något centralt organ för EU-inforrnation har emellertid inte funnits förrän i mars 1994då Folketingets EU-Oplysning inrättades.

Fram till dennatidpunkt sköttesEU-informationen i allt väsentligt av kommissionens representation i Köpenhamn. Den skeptiskahållning till EU somkom till uttryck i de Maastrichtfördraget visadeemellertid på ett informationsgap två folkomröstningarna om mellan politikerexperter och allmänheten.

EU-Oplysningen skall tillfredsställa behovetav neutral information. Det är en administrativt fristående enhetinom riksdagskansliet,men sorterar underEuropaudvalget. EU-Oplysningen består fem chef och fyra handläggare samttvå studeranav personer depraktikanter. Arbetsuppgifterna består främst av telefonservice. Handläggarna har tillgång till tryckt dokumentation och databaser,framför allt kommissionens.

Antalet frågor till EU-Oplysningen är stigande och låg i mars nivån 850 samtalper månad. De flesta frågor till EU-Oplysningen gäller institutionella bestämmelser29%, den inre marknaden 21%, social- och konsumentpolitik 13% och den danska beslutprocessen12%. Merparten de frågande är enskildastuderande 41% men av även företag 15% och offentliga institutionerbibliotek 12% hör av sig. Statistiken återfinns i bilaga

Man inte ut någraegnatrycksaker, men distribuerar föredragningslistor och ger betänkandenfrån Europaudvalget. Om någon frågar efter skriftlig information hänvisar man i regel till Europakommissionen.

Ett nära, inforrnellt samarbetehar utvecklats medEuropakommissionenskontor i Köpenhemn. Bl bygger tillsammans upp ett nätverk medbiblioteken och utbildar a man bibliotekarier.

EU-Oplysningen sina viktigaste uppgifter att ge besvarafrågor av typen ser somen av var ett ärendebefinner sig i EU-processen. Detta är möjligt tack vare den nära kopplingen till Europaudvalgetoch genomatt manhar täta kontakter med regeringskanslietsmedarbetarei Bryssel. Man har ävenmöjlighet att sändaegnamedarbetaredit. Bland dem utnyttjar EU-Oplysningen finns även företag och grupper som har som intressen att följa utrednings- och beslutsprocessenpå olika områden. Man är av angelägenatt god servicetill massmediersom inte själva har rapportörer i Bryssel. ge Bl erbjuds faxservice till ett stort antal tidningar med föredragningslistor och föra teckningar över ärendensom hanteratsav udvalget.

EU-Oplysningen ska enligt sin instruktion ha en samordnandefimktion. Det innebär att Oplysningen

har samarbetspersonerinom samtliga departementsomär ålagdaatt hjälpa till med fakta.

kanfâr besvara frågor somhandläggsav myndigheter; man besvarar cirka 80 -

Finland

Inför folkomröstningen hösten 1994 inrättade man i Finland en Europainførmation med placering inom Utrikesdepartementetpress- och kulturenheten. Verksamheten hade tvâ syften: att förse vidareinformatörer d v s förvaltningen, organisationer och utbildningsväsendet med obearbetadinformation samt att ge medborgarna sådanbearbetad information som inte ges i mediernasrapportering.

Sammagrundprinciper som i Sverige skulle gälla den offentliga informationen. Den skulle inte vara ägnadatt styra medborgarnasåsikter utan tillhandahålla information för den offentliga diskussionensbehov.

I Finland, liksom i Sverige, är ansvaretför samhällsinformationeninordnat i departementetsoch myndigheternasverksamhetsansvar.Informationen inför folkomröstningen gavs därför ut av utrikesministerns handelspolitiska avdelning, av statsrådetskansli regeringens övergripande information samt bidrag till medborgarorganisationer, av justitiedepartementet valteknisk information och av den särskilt inrättade Europainformationen. Varje departementsvaradedessutomför information inom sitt eget verksamhetsomráde. Verksamheten samordnadesav Europainformation.

Europainformation produceradetrycksaker, deltog i mässoroch andra evenemangoch genomförde en turné meden Europabuss. En viktig del i verksamhetenvar telefonservice för allmänheten. Förutom huvudkontor Helsingforsi hade Europainforrnation servicebyråer i varje landskapscentrumsamt i Stockholm. Flera av dessaservicebyråer var placerade i bibliotek. Pâ byråerna delademan ut det egnamaterialet men också trycksaker från medborgarorganisationer. Finland, liksomI i Sverige, distribuerades trycksaker även via folkbibliotek och postkontor.

Efter folkomröstningen har man diskuterat att inrätta ett enhetligt systernför offentlig information till medborgarna. En sådanverksamhetkan motiveras med medborgarnas ökade behov av information och den offentliga förvaltningens förändrade ställning i och med EU-medlemskapet:

För att maximera medborgarnasförmåga att påverka saker och deras rättsskydd

behövsdet effektiv information i EU-frâgor. Man kommer inte att lyckas tillämpa

EU:s närhetsprincip om det inte finns information...

Efter folkomröstningen har Europainforrnations uppdrag förlängts i avvaktan beslut, som väntasi maj 1995, om formerna för fortsatt verksamhet. Det förslag, som utarbetatsav statsrådetskansli och UD, innebär bl a att

medborgartjänsten, dvs telefontjänstoch distribution av material, bibehålls till -

slutet av 1997.

en decentraliserad medborgartjänst organiserasi landsskapsbibliotekenoch en -

tillfällig informatörsbefattning inrättas i varje landskap 19. Informatören skall

bl a ge upplysningar och hâlla kontakter med bibliotek, organisationer, gymnasier

och lokala medier.

statstâdetsinformationsenhet koordinerar medborgartjänstenoch UD:s press- och -

kulturavdelning svarar för verksamhet nationell nivå.

Europainformation skall alltså fungera somstödenhetför de lokala EU-infonnatörema och svara för derasutbildning. Den nya informationsorganisationengenomförs av UD i samarbetemed undervisningsministeriet, landskapsbibliotekenoch Finlands biblioteksförening.

Storbritannien

Citizen s Charter somâlägger statliga och kommunalaorgan i Storbritannien att redovisa vilken service de ger medborgarna,uppställdakvalitetsmâl och hur man lever upp till dem.Liksom i Sverige är folkbiblioteken viktiga kanaler för samhällsinformation. En annanlikhet är att informationen skall vara âsiktsneutral.

När det gäller information om Europafrâgor finns ingensärskild informationstjänst. Central Oflice of Information är en statlig affärsdrivandemyndighet som uppdrag av departement och myndigheter fungerar sominformationsrâdgivare. Det har dock inget eget informationsuppdrag. Inom handelsdepartementetfinns en help-line telefonservice för företag och inom alla departementfinns EU-handläggaremed upplysningsskyldighet. Vit- och grönböcker från Europakommissionenfinns att köpa genom HMSO Her Majestys Stationery Office.

Någon central Europainformation somriktar sig till allmänheten,förutom Kommissionenskontor, saknasalltså.

Frankrike

Den övergripande informationen om Europafrågor till allmänheteni Frankrike lämnas av Sources d Europe, en informationstjänst somdrivs av franska statentillsammans med kommissionen.

SourcesdEur0pe riktar sig framför allt till ungdomar och erbjuder, i motsatstill de nordiska informations-sekretariaten, en lokal där information i alla medier finns samlad. Source dEur0pe innehåller

dokumentationscentrummed databaser,trycksaker, tidningsaniklar -

konferenslokaler -

barnavdelning, där besökarefår veta hur barn lever i andramedlemsländer -

lokaler för kultur- och industriutställningar -

bokhandel samt försäljning av produkter från medlemsländerna. -

Även om SourcesdEur0pe i första hand är inrättad för besökarehar man också telefon- och faxservice.

Sources dEurope finansierasgemensamtav franska statenoch kommissionen. Am~ bitionen är att anläggningen i ökande grad ska finansierasmed intäkter.

EU-information ges vidare av ministeriernas pressekreterare.

5. överväganden och förslag

Behovet av en kompletterande central Europainformation

Jag har i övervägandenaom behovetav enkompletterande, central Europainformation utgått från följande antaganden:

Det svenska samhället pâverkas i sin helhet av EU-medlemskapet. Europafrágorna bör därför vara en del av samhällsinformationen.

- En levande demokrati förutsätter att medborgarna har kunskapom de politiska institutionerna och kan följa frâgors beredning inför beslut.

Det skall vara möjligt att följa utvecklingen inom EU insatt i ett svenskt sammanhang.På liknande sätt skall det vara möjligt att sá tidigt som möjligt överblicka hur förhandlingsarbetet i Bryssel påverkar svenskaförhållanden.

Den trovärdighet someuropapolitiken kan hos medborgarnaär beroendeav att det finns en allsidig och saklig information med en avsändaresomuppfattas som neutral.

Utredningen har visat att:

Det är svårt att för den som inte är expert att orientera sig i det växande informationsflödet i Europafrâgorna. Särskilt informationssvaga individer och grupper möter ökade svårigheter. Informationsteknologi och bibliotekens nya roll som vidareinfonnatörer ger här intressantamöjligheter.

Sverige har en starkt decentraliseradmyndighetsstruktur jämfört med andra länder. Det kan därför vara svårt att hitta information om man inte har en relativt god kunskap om vem som ansvararför vilka EU-relaterade frågor, särskilt när en fråga skär över flera myndighetersverksamhet.

- En central kunskapsbanknär det gäller Europainfonnationen kan innebära effektivitetsvinster för hela samhället.

Det finns efter 1juli 1995 inget samhälleligt organ med övergripande ansvar för - Europainformation till medborgarna,motsvarandeden som står till näringslivets förfogande.

ifortsättningen kallat Europainfonnatio- Jag föreslår därför att ett permanent organ inrättas snarast möjligt efter den l juli 1995.Den skall i tillämpliga delar bygga nen vidare hittills vunna erfarenheter inom Europainforrnationen.

Europainformationen skall ha till uppgift att:

stärka den demokratiska opinionsbildningen genomatt ge medborgare,grupper och medier en till svenskaförhållanden anpassadbasinformation om

utvecklingen inom EU.

besvara frågor om konsekvensernaav det svenskamedlemskapeti EU och kunna ge râd och vägledning till den somvill informera sig om beredningenav

ärenden i Sverige eller i EU-organen.

fungera som sluss för vidarehänvisning. -

svara för utvecklingen av den egnaverksamheten. -

söka samarbetsavtalmedregeringskansliet och berörda myndigheter. -

ta initiativ till samordning mellan olika organ i Sverige somär engageradei - Europainformation.

Europainformationen kan på detta sätt medverka till att:

avlasta departement och myndigheter som första instans för Europainformation. -

genom uppbyggnad av denegnakapaciteten bl a med hjälp av databaser,ge service ât myndigheter och samhället i ston.

ge service och vägledning till journalister och medier, särskilt till dem som saknar egnakontaktvägar till EU-omrâdet.

ge politiker möjlighet att skapasig en bild av vilka EU-relaterade frågor som särskilt engagerar medborgarna.

höja kompetenseni samhället bl a genomatt arrangera seminarier och kurser för bibliotek, medborgarkontor och skolor.

Arbetsprinciper

Europainformationen skall arbeta enligt de allmännaprinciperna för samhällsinforma-

tion. Det innebär att verksamhetenbör:

utgå från medborgarnasefterfrågan och inte i första hand från myndigheternas egna informationsbehov.

präglas av saklighet, vara värderingsfri och politisk neutral. -

vara tillgänglig sammavillkor för medborgare i hela landet. -

l detta sammanhangbör observerasatt Europainfonnationen bl a av resursskäl inte kan ikläda sig en public service-liknande funktion och genom egenjournalistisk verksamhet tillförsäkra allsidighet. I stället får man i förekommande fall hänvisa till de olika ståndpunkter som förekommer i debatten. Detta hindrar givetvis inte att felaktiga sakuppgifter skall kunna läggas till rätta. Ett exempel skulle kunna vara frågan om atomsopor, där varje tredje svensk enligt en undersökning felaktigt tror att med-

- lemskapet tvingar Sverige att ta emot andras avfall.

Strategier och ambitionsnivå

För att uppnå de Verksamhetsmålsombeskrivs ovanbehöver Europainformationen kunna

ge kvalificerad telefoninforination om frågor under beredningoch frågor som -

beslutats i EU-organ samt råd och vägledning för den somvill skaffa information påegenhand. Ett nära samarbetemed EU-nämnden förutsätts.

sammanställaoch bearbeta information i databaseroch trycksaker och sprida

dem genombl a bibliotek och medborgarkontor.

utveckla nätverket av vidareinformatörer, arrangerautbildningar och ställa

material till förfogande.

Det är viktigt att Europainfomiationen får kvalificerade medarbetaremed relevant kompetens, inklusive samhällsvetare,jurister, journalister, dokumentalister. En viss volym på verksamhetenär en förutsättning för att en egenkunskapsbasskall kunna byggas upp och underhållas.

Parlamentsvalet 1995 och regeringskonferensen1996 kan kräva särskilda informationsinsatser.

Såväl Europainformationens egentelefonservicesom samarbetetmed biblioteken förutsättertillgång till databaser, inte bara grund av de stora inforinationsmängderna utan också för att bara elektroniskt distribuerad information klarar höga krav aktualitet. De databaser som sekretariatetbyggt upp bör överföras till Europainformationen och successivtuppdaterasoch kompletteras. Europainformationen, liksom de bibliotek och andra informatörer som ingår i nätverket, bör ha tillgång till Kommerskollegiums databaser.

Samarbetetmedfolkbiblioteken bör fortsätta. Kvalificerad bibliotekariehjälp behövs för att utveckla besökarnasförmåga att söka information i dokument och databaser.

Personer informationsnätverkeni bör också i fortsättningen erbjudasfortbildning om institutioner och arbetsformer i Europaorganenoch om aktiv informationssökning.

En viktig del av kunskapsuppbyggnadenom EU och Europafrâgoma sker skolor ochi

vid högskolor. Statistik från Telefonpanelen och intervjuer med bibliotekspersonal visar att gymnasister och högskolestuderandehar varit storaanvändareav information. Kontakterna med lärare och bibliotekarier för att stödjaundervisningen och stimulera produktion av aktuella läromedel bör alltså vidareutvecklas.

En betydande del av Sekretariatetsresurserhar gått till produktion av skrifter och faktablad. I dag är behovetav nya trycksaker mindre. Många skrifter och faktablad kan successivt uppdaterastill måttliga kostnader. Vissa faktablad behöver inte spridas i massupplagorutan kan producerasoch distribueras med ny teknik print on demand, fax-back.

Synskadadesoch andra handikappadesinformationsbehov underlättasav telefontjänst och decentraliserad informationsspridning under förutsättning att äventexttelefonservice ges. Jag förutsätter att de trycksaker somproducerasockså kommer att finnas tillgängliga pâ ljudmedier.

Europainformationen skall även kunna ta emot specifika uppdrag av regeringskansliet

sätt riksdagensförvaltningskontor åtagit sig att producera Samhällsguiden. samma som Sådanauppdrag skulle kunna aktualiseras i sambandmed förberedelsernainför regeringskonferensen 1996. De skulle också kunnagälla en EU-anpassningav Samhällsguiden.

Behov av samverkan

Inrättandet ett centralt informationsorgan medför inga ändringar när det gäller andra

av instansersuppgifter. Principen att inforrnationsansvaretåvilar den som harsakansvaret betyder när det gäller Europainformationen att

riksdagen har ett ansvarför information om den parlamentariska beredningenav -

frågor som skall beslutas EU-nivå.

regeringskansliet har ansvarför information om arbetet i Europeiska rådet och i

Ministerrådet och om det expertstödsom svenskadepartementger till EU:s institutioner.

berörda verk och myndigheter har ansvar för information om hur EU-direktiv

påverkar svenskaregler inom deras ansvarsområde.

Antalet aktörer, inräknat Kommerskollegium, Europakommissionenskontor m se skissen skaparett behovav samverkan för att:

minska risken för dubbelarbetevid uppbyggnadav databaseroch -

trycksaksproduktion.

utbilda vidareinformatörer och identifiera informationsluckor.

nivâbestämmamaterial för utskick till bl a skolor och bibliotek. -

underlätta slussningen av frågor. -

Företag Grupper Skola

Företagarnas Enskilda organisationer medborgare

Folk- Medborgarbibliotek kontor

Länsstyrelser

EUROP%NFORMATIONEN

6 w-

-L

Europakommissionen Riksdagen Regeringskansli Myndigheter ZO-tal Europaparlamentet

Europainformationen bör få en strategisk roll som första kontakt för mångaenskilda skolor och medier. Det nya organetblir ocksåen möjlig samordnareav distrigrupper, butionen till främst bibliotek och skolor.

Samarbetsavtal

För att kunna god service upplysningar eller hänvisning måsteEuropage en informationen ha tillgång till uppgifter från andra aktörer och kunna vidarebefordra dessa.I länder med inslag ministerstyre kan ministrar åläggamyndigheternaatt förse av ett centralt med information. I Danmark har regeringen fattat beslutom att handorgan läggare i departementenär skyldiga att förse EU-Oplysningen med information. I Sverige har särskilda avtal eller författningar inte krävts för att departementoch myndigheter skall lämna bidrag till gemensammaprojekt somSamhällsguiden.Så har sekretariatet för Europainformation kunnat repliera regeringskanslietskompet ex tensoch kontakter och det informella samarbetethar i huvudsakfungerat bra.

Konstitutionsutskottet diskuterar i ett betänkandeSamhällsinformation 199495:KU41 arbetsfördelningen mellan riksdag och regeringskansli i samhällsinfonnationen principiellt och förordar att fastare regler utformas. Jagföreslår därför att Europamformationen trdflar samarbetsavtaldels medregeringskansliet, dels med myndigheterna.

Huvudmannaskap

pet finns ingen självklar organisatorisk hemvist för en central Europainforrnation. Overvägandeskäl talar emellertid för att den placeras under riksdagenstak. Flera alternativ kandock övervägas:

Självständig myndighetstiftelse

Mot en fristående myndighet talar principen att infonnationsansvar så långt möjligt bör vara en del av ett verksamhetsansvar.

En liten myndighet fâr troligtvis inte heller den auktoritet som krävs för att åstadkomma den nödvändiga samordningen. Erfarenheternafrån den statliga Nämndenför samhällsinformation, skapad 1971 och nedlagd 1982, talar dennai riktning.

Regeringenhar vidare uttalat att det bör undvikas att tillskapa nya myndigheter.

Regeringskansliet

För en placering av Europainfonnationen inom regeringskansliettalar närhetentill fackdepanementenssakkunskap.Denna närhetvar ett skäl till att sekretariatet för Europainforrnation placeradesinom UD. SedanSverige blivit medlem EUi är emellertid Europafrågorna inte länge i första hand utrikespolitiska utan allmänpolitiska.

Mot detta talar att regeringskanslietsuppgift är att beredapolitiska beslut. Europainformationens trovärdighet hänger på att den uppfattas somsaklig och värderingsfri. Erfarenheterna från sekretariatet för Europainforrnation visar att placeringen inom regeringskansliet kan leda till oklarhet denna punkt.

Mot detta talar likaså att departementen,som beredningsorgan,inte bör vara huvudmän för permanentaverksamheter.

Riksdagen

Som framgår ovan sid 16 har riksdagens förvaltningskontor kommit att få ansvar för viss allmän samhällsinformation. Riksdagensinfonnationsservice besvararfrågor utanför riksdagens verksamhetsområde.Förvaltningskontoret redigerar vidare Samhällsguiden.

Riksdagensförvaltningsstyrelse har inför budgetåret 199596 avsatt medelför att inrätta ett kontor för Europainformatiqn. I avvaktan det förslag från regeringen, som aviseradesi budgetpropositionen 199495, har frågan varit vilande.

För en placering av Europainforrnationen i riksdagen talar:

riksdagens information till allmänheten och upparbetadekanaler - erfarenheter av

till bibliotek, gymnasieskolor och högskolor.

- den saklighet och opartiskhet i verksamhetensom ytterst garanterasav

riksdagens parlamentariskt sammansattaförvaltningsstyrelse.

Ytterligare ett skäl för en placering i riksdagenär möjligheterna till nära samverkan med EU-nämnden och därigenom tillgång till löpande information om den svenska beredningsprocessen.

Av marknadsföringsskälär det viktigt att det nya organetframstår utåt med en egen identitet. Det kan noteras att de föreslagna uppgifterna för Europainformationen gär utöver riksdagensallmänna informationsansvar, såsomdet beskrivs konstitutions-

av utskottet 199495 KU:4l, vilket ytterligare stärker argumentet.

Jagförordar därför att Europainformationen fâr arbeta med

eget verksamhetsnamn -

- eget telefonnummer lämpligen sekretariatet för Europainfonnations O20-nummer

- en självständigt fungerandemedarbetargrupp, särskilt rekryterad för ändamålet.

Resursbehov

Europainformationens arbetsmetoderbör somredan framhållits utvärderas löpande. I ett inledningsskedeberäknasett årligt verksamhetsanslagpersonalkostnader, samt köpta varor och tjänster 8,25 mkr per âr räknat en medarbetarstabom 8 tjänster. Detta utgör en miniminivâ för att den nödvändiga kapacitetsuppbyggnadeni databaseretc skall kunna äga rum.

För att Europainformationen skall kunnage kvalificerade svar inom ett brett spektrum av frågor måste den ha resurserför egeninformationssökning och dokumentation. Den behöver därför kvalificerade medarbetaresamttillgång till kompetens inom riksdagens forvaltningskontor och regeringskansliet.

Kunskapsuppbyggnadenblir i stor utsträckning beroendeav volymen efterfrågad information. Ett visst efterfrágetryck och verksamhetsomfattningförutsätts därför. Det förutsätter ocksåatt man har mandatatt lämna sakupplysningar om ärendensom ligger inom andra aktörers verksamhetsområden.

Detta förutsätter att Europainformationen har resurseratt ägnasig en aktiv marknadsföring av sina tjänster. En aktiv marknadsföring kan också motiveras av demokrati- och jämställdhetsskäl. SIFO-undersökningarnabilaga 3 visar att kunskapen om att det finns en central Europainfonnation är ojämnt fördelad med avseendepå ålder, utbildning och socialgrupp.

De strategier som föreslagitsovan kräver vidare att man har resurser att utbilda och stödja sina kontaktpersoner inom bibliotek, undervisningsväsendetoch medierna. Det behöver ävenfinnas resurserför produktion av material riktat både till personer som ingår i nätverken och till allmänheten. Ett fungerandenätverk förutsätter att det finns

visst informationsmaterial biblioteken.

I ett initialskede uppskattar jag att det årliga medelsbehovetom 8,25 mkr fördelar sig enligt följande:

Lönekostnader 2,75 mkr

enhetschef 0,45 mkr projektledare för nätverkskontakterna 0,4 mkr assistent 0,3 mkr redaktör 0,4 mkr

handläggare för telefonpanelen; research,produktion av material, telefonservice,

uppdatering och komplettering av baserna1,2 mkr

Verksamhetskostnader 5,5 mkr Marknadsföring l mkr Datakostnader, underhåll av databaser, abonnemangför folkbiblioteken 0,8 mkr Konferenser, utbildning för personer som ingår i nätverken; bibliotekarier, lärare, journalister 0,1 mkr Produktion av trycksaker; uppdateringav äldre material, kompletterande faktablad, nyhetsblad till personer som ingår i nätverket 3 mkr Telefonpanel och telekostnader 0,6 mkr

I kalkylen ingår inte kostnader för lokaler, vaktmästeritjänsterm m.

PERSONER SOM INTERVJUATS UNDER UTREDNINGSARBETET

Riksdagen RiksdagsledamotBerit Löfstedt s, ordförande i EU-nämnden RiksdagsledamotBjörn von Sydow s, ordförande i utredningen inför 1996 års regeringskonferens

Förvaltningsdirektör Anders Forsberg Kanslichef Magnus Isberg, Konstitutionsutskottet Kanslichef Hans Regnet, EU-nämnden FöredragandeKai Kronvall, Konstitutionsutskottet Informationschef Marianne Carlbom Planeringschef Ulla-Britt Fichtelius PressekreterareEva Rosengren

Regeringskansliet Rättschef Göran Schäder,justitiedepartementet DepartementsrâdetAnders Olander, UD DepartementsradetHarald Sandberg,UD Sakkunnig Ann Linde, UD Sakkunnig Jan Ström, UD DepartementssekreterareHans Aaby-Nielsen, finansdepartementet DepartementssekreterareJan-Erik Billinger, kulturdepartementet Generaldirektör Per Silenstam, civildepartementet Kanslirádet Kent Ivarsson, civildepartementet

Statliga myndigheter Generaldirektör Peter Kleen, Kommerskollegium Kommerserådet Henric Stjemquist, Projektledare Monica Ström, NUTEK Bibliotekarie Britt-Marie Häggström, Statenskulturråd

PressrådetStig Berglind, EU-representationeni Bryssel AmbassadrådetSvenBacklund, EU-representationeni Bryssel

sekretariatet för Europainformation Informationschef SuzanneAskelöf Samtliga medarbetarei tjänst mars 1995

EU-organ i Sverige Informationschef Henrik Olsen, Europaparlamentetsinformationskontor AmbassadrådetHans Jörn Hansen,Europakommissionensdelegation Dokumentalist Kerstin Lindquist,

Övriga - Peter Juul Larsen, Folketingets EU-Oplysning, Köpenhamn Vice VD Börje Risinggård, Grossistförbundet Direktör Carin Lindunger, Grossistförbundet Fil dr Bertil Flodin, Göteborgsuniversitet Sören Kiesmeyer, Kommissionenskontor, Köpenhamn Enhetschef Håkan Gustafsson,Kommunförbundet Dokumentalist Gunilla Ripvall, Kommunförbundet OmbudsmanChrister Arvsten, SvenskaJournalistförbundet

REFERENSLIllERA’l'URocn ANDRA KÄLLOR

tryckfrihetsförordningen Förvaltningslag 1986:223

Prop 199192:l00 Prop 199293:l00 Prop 199394:100 Prop 199495:l00 199192:KU 35 199293:UU 14 199495:KU 41 Diverse riksdagsmotioner

199394:URD Konstitutionsutskottet: Samhällsinfomtation regeringens och

riksdagens roller 199394:URD Konstitutionsutskottet: Samhällsinformation i Riksdagen 199394:lK Reformera riksdagsarbetet3 Riksdagenstörvaltningskontor: Riksdagensinformation på EU-området, PM 1995-03-20

SOU 1969:48 Vidgad samhällsinformation SOU 1984:68 Samordnad samhällsinfomtation SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige SOU 1994:12: Suveränitet och demokrati Ds 1993:4 Servicesamverkanvid medborgarkontor Ds 1994:9 Från Samhällsguidetill medborgarkontor Ds 1995:4 ISO-medlemskapetoch myndigheternasföreskrifter Dir 1995:15 Utredning inför 1996 års regeringskonferens Dir 1995:56 Medborgarnas inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen

Samhällsguiden, Fritzes, 1994 Abrahamsson Kenneth, Medborgaren i samhällsdialogen,Publica, 1993 PeterssonOlof, Makt: en sammanfattningav maktutredningen. Publica, 1993

Verksamhetsberättelse:och infomiationsmaterial från myndigheter Diverse PM från sekretariatet för Europainformation

Information Communication Opemiess,Office for Official Publications of the European Communities. 1994 Background report, Infomation, Communication, Openness,The European Conunission. lSECB2594

Bilaga 1

dä:

Kommittédirektiv

gig

Framtida central Europainformation Dir.

1994:159

Beslut vid regeringssammanträde den 22 december l994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda hur den samlade samhälleliga Europainfonnationen bör vara utformad efter den 30 juni 1995.

Utredaren skall

mot bakgrund av den information skilda - om verksamhetsområden som faller statliga myndigheter

m.m., utreda behovet av kompletterande central Europainformation,

- studera och redovisa erfarenheterna från den verksamhet som har bedrivits inom för sekretariatet För

ramen Europainformation med särskild uppmärksamhet dess

samarbete med folkbiblioteken och pröva i vilken utsträckning

verksamheten skall fortsätta,

i förekommande fall bör förslag även lämnas den - om omfattning, såväl personal-, medels- verksamhetsmässig,

som som en central Europainfonnation behöver anta.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 20 februari 1995.

Utrikesdepartementet

Tryckt REGERINGSKANSLIETSav OFFSETCENTRALStockholmI995

Bilaga 2

SEKRETARIATET FÖR EUROPAINFORMATION i

i Fördelning av kostnader om 63 milj kr i

49% I Produktion och distribution av informationsmaterial I Marknadsföring av biblioteken och Europainformations

telefonpanel och informationsmaterial	20%
Uppbyggnad och utbildning av informationsnätverk	2%
Telefonpaneler, presservice, databaser	9%
Riktade projekt gymnasieskolan m fl	6%
Övrigt	4%

Bemanning okt 1992, okt 1993, okt 1994 och våren 1995

19921993 1994 1995

sekretariatet 4 6,6 13 4,0 Kansli för Fälldindclegationen 3,0 1,5

- - Telefonpanel 19,0 22,0 4,0

INFORMATIONSMATERIAL UTGIVET AV SEKRETARIATET Titlar skrivna med kursiv kan inte längre beställas

BROSCHYRER

EG EES inför folkomröstningen 5 milj ex

EU -

3 olika versionerpå svenska: originalversiønen, Lättläst för förståndshandi-

kappade och bearbetad till lätt svenskainvandrare

8 olika sprâkeditioner de vid utgivningen vanligaste invandrarspråken

- 2. Sverige i EES 840 000 ex

svenskversion

engelsk, tysk och fransk version främst avseddför gymnasiesatsningen

- 3. EU och Sverige 2,2 milj ex

svenskoriginalversion och bearbetadtill lätt svenskaför invandrare

FAKTABLAD

Kort om EU

Förhandlingarna om svensktmedlemskap

Fri rörlighet för personer inom EES Nya regler för livsmedel Tillsatser i maten i Sverige och EU Sverige anpassarproduktsäkcrheten

Unionsmedborgarskap ger nya rättigheter

Svensk alkoholpolitik och EU

Ökad konsumentfrâgor

gränshandel ger nya

Svensk djurskydd långt före EUzs 10 Utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete 11 Svårare jämföra priser i EU 12 Begränsningar för utländskt kämavfall 13 Regler för reklam i EU I4 Starkare miljökrav på EU:s avfall 15 EG-rätten går före svenskalagar 16 Ökat ekonomiskt samarbeteinom EMU 17 Omsorgen en nationell fråga

- 18 E U:s gemensammajordbrukspolitik 19 Sverige EESi en översikt

- 20 Miljöpolitik i utveckling 21 Strävan efter varaktig fred i Europa 22 Såfungerar EU-institutionema 23 Internationaliseringen en bakgrund

- 24 Fördraget om EU utökat samarbete

- 25 E U:s budget och Sverigesbidrag 26 Kulturell mångfald får EU-stöd 27 EG blev EU menfinns ändå kvar

- 28 Kollektivavtalens roll i EU 29 EU-regler för bättre arbetsmiljö 30 Regionalstöd i Sverige och EU 31 Polis samarbetargränslöst i EU 32 Stora satsningar transportnät 33 Offentlighet i Sverigeoch EU 34 Bistånd från EU på olika vägar

tullunion med regler för handel 35 EU - 36 EU sätter gränserför indirekt skatt 37 Utbildningssamarbete i EU 38 Suveränitet och samarbetei EU 39 Parlamentets roll 40 EU:s östeuropapolitik

Lätt om EU 1 Alkoholpolitik och EU 2 Så växteEU fram 3 EES ett gemensamtområde Europai

- 4 Miljön allt viktigare för EU

- 5 Barntillsyn och äldreomsorg i EU-länderna

6 Jämställdhetenökar i EU 7 EU-medlemsskapär inte detsammasomEES-avtal 8 Konsument i EU 9 Livsmedel i EU 10 Vart går EU:s pengar ll EU bekämpar brottsligheten gemensamt 12 Från idé till beslut i EU 13 Jordbruk och djurskydd i EU 14 Studera, arbeta och bo i EU 15 Beslut i EU från A till ö

- 16 Arbetsrätten och EU l7 Vad händer med jobben 18 Skatter i EU 19 Utrikes- och säkerhetspolitik 20 Ekonomiskt samarbete

Tio frågor om EU och att arbeta i EES arbete lön arbetslösheten arbetsmiljö avfall energi EES eller medlemskap tlyktingspolitik utveckling idrott inflytande jord- och skogsbruksfrágor jämställdheten konkurrens kultur massmedier .. livsmedel medtemskapsavgift bidrag .. miljön narkotika offentlig upphandling pensionärerna skola barnomsorg social trygghet standardisering studera i EES transport trafik turism fritid utrikes- och säkerhetspolitik ..

Faktablad utgivna efter januari 1995:

Sverige i EU

Nya beslutsprocesseri Sverige EU påverkar priserna

3. EU-frágor nu svenskafrågor 4. Konferens 1996ger nya EU-ramar 5. Kommissionen lägger förslag 6. Parlamentet politiskt forum under produktion

- 7. Nya regler vid gränserna 8 Ministerrådet fattar beslut

Långsam väg mot EMU l0.Domst0len tolkar regler

Bilaga 3

var SVENSKARNA TYCKTE OM INFORMATIONEN INFÖR FOLKOM- RÖSTNINGEN

sekretariatet för Europainformation lät genomföra tre SIFO-undersökningar november 1993 och oktober 1994 och nov 1994 om svenskafolkets uppfattning om informationen inför folkomröstningen.

Av undersökningarna framgår att svenskarnasbaskunskaperom EGEU inte ökade under kampanjperioden och att kunskapernaär relativt låga. Däremot minskadeden grupp som ansågatt det är svårt att hitta infonnation.

Kännedomenom sekretariatet för Europainfonnation och telefonpanelenökade under perioden liksom utnyttjadet av sekretariatetstjänster. Sekretariatetstrovärdighet ökade under kampanjperioden fram till oktober 1994. I den avslutandeundersökningenhade trovärdigheten sjunkit något, troligen under inverkan av att regeringskansliet gick ut med eget infomiationsmaterial till hushållen, vilket av mångaförväxlades med sekretariatets material.

När det gällde attityder till information om EU i olika medier skeddeknappast nâgra förändringar, inte heller när det gäller medieanvändning.Andelen sombesökt bibliotek under den senastemånadenvar oförändrat drygt 40% men andelen biblioteksbesökare som hade lagt märke till Europainfonnationen där ökade påtagligt.

Sammanställning av svar i SIFO-undersökningar november 1993 respektive oktober 1994 antal intervjuer 1000

Kan du sägahur mångaländer som är medlemmar i EGEU i dag 12 22% 22%

Vet du var EG:s högsta beslutande organ kallas ministerrådet 9% 9%

Kan du nämnade viktigaste institutionerna i EGEU

Parlamentet	12 % 11 %
Ministerrådet	8%	9%
Domstolen	7%	6%
.
Kommissionen	6%	7%

1 EGEU-sammanhang talar man ibland om 1993 1994 de fyra friheterna. Kan du nämna dem

Rörlighet för varor	27% 21%
Rörlighet för personer	25% 20%
Rörlighet för tjänster	21% 14%
Rörlighet för kapital	17% 16%
Tveksam, vet	64% 69%

EU-frågan handlar alldeles för lite om hur den påverkar mig och mitt arbete

Stämmer mkt bra	32% 23%
Stämmer ganska bra	31% 31%
Stämmer ganska dåligt	18% 24%
Stämmer mkt dåligt	7% 10%
Tveksam, vet	11% 12%

Vad är det du skulle vilja veta mer om EGEU

Sysselsättningenjobben	12%
Allmänt mer information	12%
Sveriges självbestämmande	11%
Allt	9%
Matfrågan	7%

Frågor om informatignsvagar

Sekretariatet, alla 25% 35% Har hört talas om

medlemmar i LO	19% 32%
medlemmar i TCO	31% 41%
medlemmar i SACO	30% 65%
telefonpanelen	24% 49%

Har hört talas om

Har du besökt ett bibliotek under senaste månaden 43% 41%

Sågdu då någon EGEU—inf0rmati0n andel av dem som besöktbibliotek 19% 51%

Kommentar: män och kvinnor har besökt bibliotek i ungefär sammaomfattning. Andelen besökare är högst 54% i åldersgruppen 16-29 år. SACOAmedlemmarbesöker bibliotek i nästandubbelt såstor omfattning som LO-medlemmar 66% mot 36%.

På vilket av följande sätt får du 1993 l994 information om EGEU i dag fler kan ges

svar

TV	92% 92%
Morgontidningar	78% 76%
Radio	72% 72%
Vänner och bekanta	47% 55%
Kvällstidningar	46% 42%
Fackliga tidskrifter	32% 32%
Fackpress	26% 29%
Genom mitt arbete	23% 27%
Från kampanjorganisationer	22% 34%
Trycksaker från sekretariatet	11% 28%
På biblioteket	8% 12%
Telefonpanelen	1% 2%

Telefonpanel på EG-fakta Annat 4% 6% Sökt i databaser 2%

Kommentar: SACO-medlemmar uppger 8% fier källor är LO- och TCO-medlemmar. Av dem som sökt information i databaser16 personer hade 5 gjort det bibliotek Vilka informationskällor ger den mestneutrala EGEU—informationen

TV	42% 45%
Radio	34% 33%
Morgontidningar	23% 27%
Inga av de föreslagna alternativen	13%	8%
Biblioteket	10%	16%
Kvällstidningar	9%	11%
Fackpress	9% 11%
Trycksaker från sekretariatet	8% 14%
Värmer och bekanta	8% 12%
Telefonpanelen	7%	7%
Fackliga tidskrifter	6%	9%
Genom mitt arbete	6%	8%
Telefonpanel EG-fakta	4%	5%
Annat	2%	2%
Från kampanjorganisationer	4% 7%
Tveksam, vet	11% 14%

Det är svårt att få tag riktig information om EGEU instämmerinstämmer ej

Stämmer mycket bra	26% 16%
Stämmer ganska bra	29% 21%
Stämmer ganska dåligt	21% 28%
Stämmer mycket dåligt	9% 23%
Tveksam, vet	14% 12%

Äldre instämmer oftare än i att det är svårt att tag pâ information liksom LO-

yngre

SACO-medlemmar och lågutbildademer än högutbildade. medlemmar mer än

Har du läst någottryckt material från

Europainformation 23% 39% sekretariatet för

22% 40% LO-medlem

22% 35% TCO-medlem SACO-medlem 32% 53%

Vilken trovärdighet tycker du att

sekretariatet i UD har

5% 12% Mycket trovärdig

48% 50% Ganska trovärdig

trovärdig 19% 18% Inte särskilt

trovärdig 4% 4% Inte alls

24% 17% Tveksam, vet

Bilaga 4 FOLKETINGETS EU-OPLYSNING Statistik för februari 1995:

Den danska beslutsprocessen	95	12%
Institutionella bestämmelser	225 29%
Ekonomisk och monetär politik, regionalpolitik	29	4%
Socialpolitik, konsumentpolitik	101 13%
Jordbruk, skogsbruk, fiske	26	3%
Den inre marknaden	160 21%
Företagsjuridik och industripolitik	52	7%
Samarbetemed tredje land	41	5%
TEUs 2 och 3 pelare	1Aj2% 770	100%
glfi. u E. ä] .
Privat	155	20%
Studerande, utbildningsorganisationer	164	21%
Offentliga institutioner, bibliotek	98	13%
Branschorganisationer, föreningar, facket	63	8%
Folketinget ledamöter, utskott	73	9%
Medierna	60	8%
Företag	112	15%
Förfrågningar från utlandet	4;__.__6_%

770 100%

Statens 1995

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. 40.Ãlvsäkerhet.K. . ArbetsföretagEnnymöjlighetför arbetslösa.A. 41.Allmänbehörighetförhögskolestudier.U. . - Grön miljö-ochhälsorisker.Fi. 42.FramtidsanpassadGotlandstrañk.K. . diesel-

Lângtidsutredningen1995.Fi. 43.SambandetRedovisningBeskattning.Ju. . - Várdenssvåraval. 44.Aktiebolagetsorganisation.Ju. . slutbetänkandeavPrioriteringsutredningcn.S. 45.Grundvattenskydd.M.

Muskövarvetsframtid.Fö. 46 Effektivarestyrningochrättssäkerhet . . Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.A. i asylprocessen.A. . Pensionsrättigheterochbodelning.Ju. .Tvángsmedelenligt27och28kap.RB . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samtpolislagen.Ju. ..Översynavskattcbrottslagen.Fi. EG-anpassadekörkortsregler.K.

. Nyakonsumentregler.Ju. Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.Fi. . . MervärdesskattNyatidpunkterför .Kunskapslägetkärnavfallsområdet1995.M.

redovisningochbetalning.Fi. Elförsörjningi ofred.N.

. Analys Försvarsmaktensav ekonomi.Fö. .GodtrosförvärvavstöldgodsJu. . .Ny Elmarknad Bilagedel.N.+ .Samverkanför fred.Denrättsligaregleringen.Fö.

.Könshandeln.S. .Fastighetsbildningengemensamuppgiftförstat

— .Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.S. ochkommun.M.

.Homosexuellprostitution.S. Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden.A.

. ,Konsti offentligmiljö. Ku. Förmånerochsanktioner

. Ettsäkraresamhälle.Fö. utgifterför administration.Fi. . - Utanel stannarSverige.Fö. 57.Förslagomettinternationelltflygsäkerhets- . Stadenpávattenutanvatten.Fö. universitetiNorrköping-Linköping.U. . Radioaktivaämnenslårutjordbruki Skåne.Fö. 58.Kompetensochkunskapsutveckling yrkes-- om . .Brist påelektronikkomponenter.Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.S.

.GasmolnlamslârUppsala.Fö. 59.Ohälsoförsäkringochsamhällsekonomi

,Samordnadochintegreradtågtrafik olikaaspekterpâmodeller,finansiering

- Arlandabananochi Mälardalsregionen.K. ochincitament.S.

.Underhállsbidragochbidragsförskott, 60.Kvinnofrid.DelA+B. S.

DelA ochDelB. 61.Myndighetsutövning medborgarkontor.vid C.

.Regionalframtid bilagor.+ C. 62.EttrenatSkåne.M.

.Lagen vissainternationellasanktioner .Översynavskattereglemaför stiftelserochideella

enöversyn.UD. föreningar.Fi. - .Civilt brukavförsvarets 64.Klimatförändringari trañkpolitiken.K.

resurser— regelverken,erfarenheter,helikoptrar.Fö. 65.Näringslivetstvistlösning.Ju.

.AlkylatochMiljöklassningavbensin.M. 66.Polisensanvändning övervakningskamerorav vid

Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju. . .lT ochverksamhetsförnyelseinomrättsväsendet. 67.Naturgrusskatt,m.m.Fi.

Förslagtill nyasamverkansformer.Ju. .lT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB.

Ersättningför ideellskadavid personskada.Ju. 69.Betaltjänster.Fi. . .Kompetensför strukturomvandling.A. 70.Allmännakommunikationer- för alla K.

35.Avgifterinomliandikappomrádet.S. 71.BehörighetochUrval.Förslagtill nyareglerför

36.Förmånerochsanktionerensamladredovisning. antagningtill Universitetochhögskolor.U.

- Fi. 72.Svenskainsatserför internationellkatastrof-och

Vártdagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. flyktinghjälp.Kanläggning,analysochförslag.

. - 38.YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial Fö.

yrkesutbildning.U. 73.Ettaktiebolag serviceför till universitetoch

39.Somereflections Swedishon LabourMarket högskolorm.m.U.

Policy.A. 74.Lägenhetsdata.Fi.

Någrautländskaforskares påsvensksyn 75.Svenskflyktingpolitikiglobaltperspektiv.A.

arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbetetill invandrare.A.

Statens offentliga 1995 utredningar

Kronologisk förteckning

77.RösteromEU:sregeringskonferens 108.Nyellag.N. hearingmedorganisationsföreträdare, 109.Likvärdigutbildning likavillkor. U, — debattörer forskare.och UD. llO. Viljanattvetaochviljanattförstå 78.Den svenskarymdverksamheten.N. Kön, maktochdenkvinnovetenskapliga 79.Vårdnad,boendeochumgänge.JU. utmaningeni högreutbildning.U. 80.EUomregeringskonferensen1996 ll .0mvärld,säkerhet,försvar. institutionernasrapporter FrågoromEU:sandrapelareinförregerings - - synpunkteri övrigamedlemsländer.UD. konferensen1996.UD. 8 .Ny rättshjälpslagochandrabestämmelserom ll2. Svensksjöfart näringför framtiden. rättsligtbistånd.Ju. + Bilagor.K. 82.Finansieringslösningarför Göteborgs-och I13.Friståendegymnasieskolor.U. Dennisöverenskommelserna.K. 114.Indirekttobaksreklam.S. 83.EUkandidater 12ländersomkanbli EU:s 115.Ny lagomeuropeiskaföretagsrâd.A. nyamedlemmar.UD. 116.Jämställdhet måli utvecklingssamarbetet.ett UD. 84.Kulturpolitikensinriktning.Ku. ll7. Jordbrukochkonkurrensjordbruketsställningi - 84.Kulturpolitikensinriktning i korthet.Ku. svenskocheuropeiskkonkurrensrätt.lo. - 85.Tjugoårskulturpolitik1974-1994.Ku. 118.Totalförsvarspliktiga95.Enutvärdering dem av 86.Dokumentationochsocialtjänstregister.S. totalförsvarspliktigasmedinflytandeochavderas 87.Försäkringsrörelsei förändring Fi. socialaochekonomiskasituationunder 88.Denbrukademångfalden.Del 1+2. Jo. grundutbildningen.Fö. ®D.Svenskari EU-tjänst.Fi. 119.Ändringari hyresförhandlingslagen. 90.KärnavfallochMiljö. M. Hyresgästinflytandevid ombyggnadm.m.Ju. 91.Ettreformeratstraffsystem.Dell-lll. Ju. 120.TV ochutbildning.U. 92 EG:sarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför l2l. Riksdagen,regeringen forskningen.och U. . detsvenskaregelsystemet.A. 122.Reform recept.S. 93.Omprövning statligaåtaganden.av Fi. l23.Subsidiaritetsprincipeni EU. UD. 94.Personalavveckling,utbildningochbeskattning. 124.Ettreformerathovrättsförfarande.Ju. Fi. 125.Finansiellverksamheti krisochkrig. Fi. 95.HälsodataregisterVárdregister.S. 126.Kostnaderför denstatligaassistansersättningen. - 96.Jordensklimatförändras.Enanalys hotbildav 127.FramtidacentralEuropainformation.UD. ochglobalaátgärdsstrategier.M. .Miljöklassning Snöskotrar.av M. 98 l990-taletsbostadsmarknad . enförstautvärdering.N. - 99.SMHI:sverksamhetsformK. 100.Hållbarutvecklingilandetsfjällomráden.M. 101.EttutvidgatEU möjligheterochproblem. - Sammanfattning hearingi augusti1995.aven UD. 102.MedborgarnasEU frihetochsäkerhet - Frågoromunionenstredjepelareinförregeringskonferensen1996.UD. 103.Föräldrarisjälvförvaltandeskolor.U. 104.Skattereformen1990-1991.Enutvärdering.Fi. 105.Konkurrensi balans.Åtgärderför ökad konkurrensneutralitetvid offentligprissättning m.m.N. 106.Rapporteringsskyldighetför revisoreri finansiella företag.Fi. l07.Avbytarverksamhetensorganisationoch finansiering.Jo.

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Försvarsdepartementet

lT-kommissionensarbctsprogram1995-96.[68] Muskövarvetsframtid.[6] AnalysavFörsvarsmaktensekonomi.[13]

Justitiedepartementet Ettsäkraresamhälle.[19]

ochbodelning.[8] Utan stannarSverige.[20] Pensionsrättigheter konsumentregler. Staden vattenutanvatten.[21] Nya rättsväsendet. Radioaktivaämnenslårutjordbruki Skåne.[22] lT ochverksamhetsförnyelseinom till samverkansformer.[32] Brist elektronikkomponenter.[23] Förslag nya Ersättningförideellskadavidpersonskada.[33] GasmolnlamslârUppsala.[24]

SambandetRedovisningBeskattning.[43] Civiltbrukavförsvaretsresurser- - helikoptrar.[29] Aktiebolagetsorganisation.[44] regelverken,erfarenheter, Samverkanförfred.Denrättsligaregleringen.[53] Tvángsmedelenligt27och28kap.RB Svenskainsatserför internationellkatastrof-och samtpolislagen.[47] flyktinghjälp.Kartläggning,analysochförslag.[72] Godtrosförvärvavstöldgods[52] [65] Totalförsvarspliktigam95. Enutvärderingavde Näringslivetstvistlösning. övervakningskamerorvid totalförsvarspliktigasmedinflytandeochavderas Polisensanvändningav [66] socialaochekonomiskasituationunder förundersökning. Vårdnad,boendeochumgâinge.[79] grundutbildningen.18]

Nyrättshjälpslagochandrabestämmelserom Socialdepartementet rättsligtbistånd.[81] Enreformeratstraffsystem.Dell-lll. [91] värdenssvåraval. Ändringar hyresförhandlingslagen.i slutbetänkandeavPrioriteringsutredningen.[5]

Hyresgästinllytandevidombyggnadm.m.[119] Könshandeln.[15] Ettreformerathovrättsförfarande.[124] Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige.[16]

Homosexuellprostitution.[17]

Utrikesdepartementet Underhâllsbidragochbidragsförskott.

Lagen vissainternationellasanktioner DelAochDelB.[26] om Avgifterinomhandikappomrádet.[35] enöversyn.[28] - Kompetensochkunskapsutveckling yrkes- EU:sregeringskonferens - om Rösterom organisationsföreträdare,debattörer rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten.[58] - hearingmed OhälsoförsäkringochSamhällsekonomi ochforskare.[77] regeringskonferensen1996 olikaaspekter modeller,finansiering EUom institutionernas ochincitament.[59] - rapporter i övrigamedlemsländer.[80] Kvinnofrid.DelA+B. [60] Asynpunkter bli EU:s Dokumentationochsocialtjänstregister.[86] EU-kandidater12ländersomkan - HälsodataregisterVârdregister.[95] nyamedlemmar.[83] möjligheterochproblem. Indirekttobaksreklam.[114] EttutvidgatEU- [122] Sammanfattning hearingiaugusti1995.[101] Reform recept. aven Kostnaderför denstatligaassistansersättningen.[126] EU frihetochsäkerhet Medborgarnas - Frågoromunionenstredjepelareinförregerings- Kommunikationsdepartementet konferensen1996.[102] Omvärld,säkerhet,försvar. Samordnadochintegreradtågtrafik EU:sandrapelareinförregerings- Arlandabananochi Mälardalsregionen.[25] Frågorom konferensen1996.[111] Ãlvsäkerhet.[40]

Jämställdhetettmáli utvecklingssamarbetet.[116] FramtidsanpassadGotlandstrafik.[42]

Subsidiaritetsprincipeni EU. [123] EG-anpassadekörkortsregler.[48] FramtidacentralEuropainformation.[127] Klimatförändringari trañkpolitiken.[64]

Allmännakommunikationerför alla [70] - Finansieringslösningarför Göteborgs-och

Dennisöverenskommelserna.[82]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

SMHl:sverksamhetsform[99] Jordbruksdepartementet

Svensksjöfart näringför framtiden.— Denbrukademångfalden.Del 1+2. [88] + Bilagor.[112] Avbytarverksamhetcnsorganisationoch

Finansdepartementet finansiering.[107]

Gröndiesel miljö-ochhälsorisker. Jordbrukochkonkurrensjordbruketsställningi-- - [3] svenskocheuropeiskkonkurrensräit.[117] Lángtidsutredningen1995.[4]

Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.[9] Arbetsmarknadsdepartementet

Översyn skattebrottslagen.av [10] Mervärdesskatt ArbetsföretagEn- nymöjlighetför arbetslösa,[2] —Nyatidpunkterför Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösa.[7] redovisningochbetalning.[12] Kompetensför strukturomvandling.[34] Förmånerochsanktionerensamladredovisning.[36] - Somereflections SwedishLabourMarket Prognoseröverstatensinkomsterochutgifter.[49] on Policy.[39] Förmånerochsanktioner utgifterför administration. Någrautländskaforskaressyn svensk - [56] arbetsmarknadspolitik,[39] Översyn skattereglernaav för stiftelserochideella Effektivarestyrningochrättssäkerhet föreningar.[63] i asylprocessen.[46] Naturgrusskatt,m.m.[67] Betaltjänster. Ettsamlatverksamhetsansvarför asylärenden.[55] [69] Lägenhetsdata.[74] Svenskflyktingpolitiki globaltperspektiv.[75]

Försäkringsrörelseförändring Arbetetill invandrare.[76] i [87] EG:sarbetstidsdirektivochdesskonsekvenserför Svenskari EU-tjänst.[89] detsvenskaregelsystemet.[92] Omprövning statligaåtaganden.av [93] Ny lagomeuropeiskaföretagsrád.[115] Personalavveckling,utbildningochbeskattning.[94]

Skattereformen1990-1991.Enutvärdering.[104] Kulturdepartementet

Rapporteringsskyldighetför revisoreri finansiella företag.[106] Konsti offentligmiljö. [18]

Finansiellverksamheti krisochkrig. [125] Vârtdagligablad Pstödtill svenskdagspress.[37[-

Kulturpolitikensinriktning.[84]

Utbildningsdepartementet Kulturpolitikensinriktning i korthet.[84] — Tjugoárskulturpolitik1974-1994.[85] YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial-

yrkesutbildning.[38] Näringsdepartementet Allmänbehörighetför högskolestudier.[41] Förslag internationelltflygsäkerhets- Ett renodlatnäringsförbud.[1] omett universiteti Norrköping-Linköping.[57] Ny Elmarknad Bilagedel.+ [14]

BehörighetochUrval.Förslagtill reglerför Elförsörjningiofred.[51] nya antagning DensvenskaRymdverksamheten.[78] till Universitetochhögskolor.[71] Ettaktiebolag 1990-taletsbostadsmarknad för servicetill universitetoch högskolor [73] - enförstautvärdering.[98] m.m. Föräldrari självförvaltande Konkurrensi balans.Åtgärderför ökad skolor.[103] Likvärdigutbildning lika konkurrensneutralitetvid offentligprissättningm. m. villkor. [109] Viljan ochviljan förstå [105] attveta att - Kön,maktochdenkvinnovetenskapliga Nyellag.[108]

utmaningeni högreutbildning.[110]

Friståendegymnasieskolor.[113]

TV ochutbildning.[120]

Riksdagen,regeringenochforskningen.[121]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Civildepartementet Regionalframtid+ bilagor.[27] Myndighetsutövningvidmedborgarkontor.[61]

Miljödepartementet AlkylatochMiljöklassningavbensin.[30] Ettvidareutvecklatmiljöklassystemi EU. [31] Grundvattenskydd.[45] Kunskapslägetkärnavfallsonirádet1995.[50] Fastighetsbildningengemensamuppgiftförstat

A ochkommun.[54] EttrenatSkåne.[62] KärnavfallochMiljö. [90] Jordensklimatförändras.Enanalysavhotbild ochglobalaátgärdsstrategier.[96] MiljöklassningavSnöskotrar.[97] Hållbarutvecklingilandetsfjällomráden.[100]

FRITZES

POSTADRESS:10647STOCKHOLM FAX08-205021,TELEFON08-6909090

ISBN 91-38-20111-9

ISSN 0375-250X