SOU 1998:99

Acceptera!

Till statsrådet Lars Engqvist

Regeringen bemyndigade den 28 november 1996 statsrådet Leif Blomberg att tillkalla en nationell samordningskommitté för Europaåret mot rasism (In 1996:O4). Med stöd av detta bemyndigande förordnades samma datum f.d. statsrådet Mona Sahlin till ordförande.

Den 21 januari 1997 förordnades borgarrådssekreteraren Joe Frans till vice ordförande och följande personer till ledamöter: konsulten Ulf Bergenudd, Sverige 2000, verkställande direktören Bengt Owe Birgersson, SABO, fil. kand. Stéphane Bruchfeld, Svenska kommittén mot antisemitism, journalisten och doktoranden Ylva Brune, Göteborgs universitet, informatören Dilsa Demirbag, Riksteatern, fil. dr. José Alberto Diaz, Uppsala universitet, rektorn Börje Ehrstrand, Rinkebyskolan, förbundsordföranden Magdalena Fransson, Centerns ungdomsförbund, konsulten Greger Hatt, prefekten Britt Hultén, Stockholms universitet, ordföranden Syrene Hägelmark, Ungdom mot rasism, riksdagsledamoten Eva Johansson, (s), avtalssekreteraren Hans Karlsson, LO, förbundsordföranden Lars-Åke Lagrell, Svenska fotbollförbundet, författaren Rawia Morra, konsulenten Helene Muller, Sveriges histna råd, journalisten Thabo Motsieloa, förbunds- ordföranden Inger Ohlsson, TCO, fil. dr. Anne Sofie Roald, Lunds universitet, professorn C. G. Sandberg, SAF, programchefen Marlene Terkowsky, Utbildningsradion, verkställande direktören Tjia Torpe, Enter AB, och generalsekreteraren Peter Örn, Röda Korset. Rawia Morra entledigades den 31 maj 1997, Peter Om den 30 september 1997 och Hans Karlsson den 19 oktober 1997. Till nya ledamöter utsågs enhetschefen Lars Carlsson, Röda Korset, den 1 oktober 1997 samt utredaren Jan Edling, LO, den 20 oktober 1997.

Den 21 januari 1997 förordnades till sakkunnig kanslirådet Göran Lindqvist, Inrikesdepartementet, och till experter kanslichefen Erland Bergman, Socialvetenskapliga forskningsrådet, sekreteraren Karl-Axel Johansson, Svenska kommunförbundet, förhandlingsdirektören Staffan Lundin, Arbetsgivarverket, läraren Christer Mattsson, byrådirektören Anne-Marie Norén Offerman, Statens invandrarverk, Diskriminerings- ombudsman Frank Orton, överstelöjtnanten Ulf Siverstedt, Försvars— makten, och Elcim Yilmaz, Elevorganisationen.

Därtill förordnades den 18 februari 1997 till expert informations- direktören Björn Malmberg, Stockholms läns landsting.

Experten Anne-Marie Norén Offerrnan entledigades den 14 augusti 1997 och ersattes den 15 augusti av byrådirektören Bitte Konrad, Statens invandrarverk.

Till huvudsekreterare förordnades den 1 februari 1997 Per Almqvist. Denne ersattes den 9 augusti 1997 av Pontus Ringborg. Till kommittésekreterare förordnades Ingela Håkansson den 1 januari 1997 och Annika Rosing den 12 december 1996. Ingela Håkansson ersattes av Gordana Berjan den 1 april 1997. Till informationssekreterare förordnades Helene Almqvist den 1 april 1997 och till assistent Gonzalo Cifuentes Valdés den 1 april 1997. Den senare ersattes av Emir Efendic den 22 januari 1998.

Den nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism överlämnar härmed betänkandet acceptera! (SOU 1998:99) jämte bilagan Är rasismen slut nu? (SOU 1998: 100). Kommitténs uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm den 30 juni 1998

Mona Sahlin Joe Frans

Ulf Bergenudd Bengt Owe Birgersson Stéphane Bruchfeld Ylva Brune

Lars Carlsson José Alberto Diaz Dilsa Demirbag Jan Edling Börje Ehrstrand Greger Hatt Magdalena Fransson Britt Hultén Syrene Hägelmark Eva Johansson Lars—Åke Lagrell Helene Milller Thabo Motsieloa Inger Ohlsson Anne Sofie Roald C. G. Sandberg Marlene T erkowsky Dia T orpe

/Pontus Ringborg

Innehåll Förord ................................................................................................ 3 Sammanfattning ............................................................................... 5 Summary ......................................................................................... 15 1 Bakgrund ......................................................................................... 25 1.1 Sverige .............................................................................. 25 1.2 EU ..................................................................................... 26 2 Uppdrag ........................................................................................... 29 3 Några allmänna utgångspunkter för arbetet ............................... 31 4 Kommitténs verksamhet ................................................................ 35 4.1 Arbete ................................................................................ 35 4.2 Skola/utbildning ................................................................ 42 4.3 Boende .............................................................................. 45 4.4 Kultur/idrott ...................................................................... 47 4.5 Medier ............................................................................... 5 1 4.6 Opinionsbildning ............................................................... 55 4.7 Övrigt ................................................................................ 57 5 Arbetet mot rasism på EU-nivå .................................................... 63 6 Diskussion och förslag .................................................................... 67 6.1 Arbete ................................................................................ 67

6.2 Skola/utbildning ................................................................ 74

6.3 Boende .............................................................................. 82 6.4 Kultur/idrott ...................................................................... 87 6.5 Medier ............................................................................... 90 6.6 Kampen mot vardagsdiskrimineringen ............................. 94 6.6.1 Mobilisera organisations-Sverige ..................................... 96 6.6.2 Det offentliga Sveriges ansvar .......................................... 99 6.7 Det offentliga samtalet .................................................... 110 6.8 Sverige i EU .................................................................... 115 7 Ett antal stafettpinnar till Integrationsverket ........................... 119 Bilaga 1 Kommittédirektiv .................................................................... 123 Bilaga 2 Kommitténs sammansättning ................................................ 129 Bilaga 3 Arbetsplan ............................................................................... 131 Bilaga 4 Förteckning över publikationer ............................................. 149 Bilaga 5 Förteckning över ”Joes samtal” ............................................ 153 Bilaga 6 Redovisning av användningen av vissa särskilda medel ..... 155

Bilaga 7 Resolution utfärdad av Europeiska rådet ............................ 157

Förord

Alla dessa år för och emot olika saker, kan ge ett lite märkligt intryck. Som om grundläggande samhällsproblem kunde åtgärdas med ett års opinionsbildande arbete. Så enkel är förstås inte verkligheten. Europaåret mot rasism är på många sätt ett evigt projekt. Arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism berör frågeställningar som är centrala för oss alla men är samtidigt något ganska okomplicerat och självklart. Att acceptera! Acceptera att vi är olika vi människor. Olika till kön, ålder, utseende, hudfärg, bakgrund, åsikter. Vi är olika — men lika mycket värda.

Jag har fått många tankeställare under det här årets arbete. Delvis har jag kommit att se ett annat Sverige. Ett Sverige där det finns så mycket rädsla och okunskap och så mycket fördomar men också ett Sverige där det sjuder av lust och engagemang att förändra och söka komma till rätta med passivitet och intolerans.

Vad de ledande skikten i samhället gör och säger är därför så viktigt. Att alltid i ord och handling stå upp mot diskriminering och för mångfald. Där brister det idag — i alla fall i handling. Väldigt mycket behöver göras av myndigheter, av politiska partier, av massmedier och av näringsliv och fackföreningsrörelse. Kampen mot rasismen förutsätter att mångfaldstänkandet blir en del av vardagsarbetet i alla delar av makt—Sverige. Så är det inte idag.

Den svenska samordningskommittén för Europaåret mot rasism har under sitt arbete försökt att koncentrera sina insatser på arbetsformer och projekt som kan ge erfarenheter och idéer i det fortsatta arbetet. Vi ville inte bli bara en flashig kampanj som blinkade förbi under ett år. Om vi lyckats eller ej får andra avgöra men något tror vi att vi bidragit med.

Slutintrycket är att det är bråttom. Alltför många lider av rasismens och intoleransens följder i vårt land. Sverige kan fortfarande gå från segregation till mångfald, och visa att det är en rikedom, och inte en kostnad, att ha så många olika människor i vårt land.

Att acceptera! Det är vad det handlar om. Så enkelt— men ändå så svårt...

Mona Sahlin

r- '_ . bion)?! ._

fl T.":- .ll.i':-.|. ' ' i".. jam! lierÅTEM'nhl-m & mu! ”än? Balticum I'd-3 115! 'rl' Pez-h »an , att! mo bara minimi 'abmnl maiqupiltrlma .!mm-glihmrm mr. mat?. ...om, [Utav 51. är?! ?: andra L-hr ilblrdenuuriqn tum 339th :l'srprqgiäw Bailalhrågä'1ö.mlfh enh (&qu matintaget?! rotad malmarnas lintu := Minnena-mm .maias. M' lögna'w'h m & allt me ...a Medusa ei.-moi- iv Birla tl: .—r m. Stenmark. line mot): MA Millvina. rian it.-iniiqrm du W MW.M# MH,. heltid oli-rl lm Rififi muttrarna ,.

al.-tå..» resignerat—am edit:-1.913 Ensamt? W&Wmmmqmiimmdaal %% WEM mna-rim rn Ett! Bs- rimmad ”hade" in Azalea mm— tamh'rö'l tant?-crf: äe dao qmlarxrdo den man tail. nn m-mmaam-wwmm sat-l ria introt.? M iltb egna-ta ' -umnlonn & m;. lillitiIr-Izq hem mer iii-i anime-zl ååå-ååh _rlao råg ipliadrn [ natalie abnsbai ab ha?! _ rlhognimrli .!i'u lem qqu Hedra rim bmi mils ml. Jamfor redo!!!! MW mullmndi lla! alla | —- gibt Jul.. 1583de 15.1 11wa Bååt d'.-er...... mmm magra-mn m.m ma amten. inom med _Minirwäblnc't doo ”lagunen ve 055,54st Hannarnas-nm m Wii.—ewa; gela atm nitiska .Wl wä- meuhb in:! men iom ISIBWJJCE mamman-nm talas:-.: nail gamma... iq Waern ma mammi m Elim :.i-ni'u m;. intim N Jstad-w aktsam—ii rob ! målat rim rommar-.a s:, rull-no; tahiti-iq rl JD då J]: Jobim id't'öi Manu mot! mmm grann .:: md mis, tai allt? rv mista-1.1 ragånm- Westland? ämne.-aiming! in mo hanliga—ibm organeum ve tabl! egrråm nama. .mmtårdl» "LE tab rie 't! magman rid—fi ig årsmötet otal Jai—NVP. .hrwl NW ! mailat enmwglumi klan ne som Han mami—. m= rl! tal: m. naiv den Militant": Jill nätagg-vigde .hucl när i in Jalmirnmlilh :arråm Jia ar! m Bannern! lla élmänqm —tleilnu å—Z .mc. alarm-l lab law 'n. lea lama-Jaa % ...hir- -

...man omm

Sammanfattning

Den 23 juli 1996 antog EU en resolution om att 1997 skulle vara "Europaåret mot rasism". Syftet var att visa att rasism och främlings- fientlighet hotar grundläggande mänskliga rättigheter, uppmuntra till diskussion och främja erfarenhetsutbyte. Varje medlemsstat uppmana- des att tillsätta en nationell samordningskommitté.

Den svenska kommittén för Europaåret mot rasism inriktade sin verksamhet på konkreta åtgärder som skulle kunna leva vidare efter Europaårets slut. Detta skulle inte få bli en kortlivad och på sikt verkningslös "kampanj ".

Kommitténs verksamhet

En lång rad aktiviteter har genomförts inom ramen för det svenska Europaåret mot rasism. Här är några exempel:

Mångfald & Möjligheter ett mångfaldsmagasin som sänts till samtliga arbetsplatser med fler än 50 anställda.

"Vardagens Dramatik” tillsammans med Utvecklingsrådet för den statliga sektorn har kommittén tagit fram en teaterföreställning om etniska relationer och vikten av mångfald i arbetslivet. "Hur är läget” studiematerial för skolan som sänts till samtliga grund- och gymnasieskolor.

Pow- Wow lokala rådslag mot rasism på 25 olika skolor från norr till söder.

En stipendiefond som ger journalister möjlighet att öka sina kunskaper om invandrares och minoriteters villkor har instiftats på initiativ av kommittén.

Samarbete med bostadsföretag för att bryta segregationen och skapa lokalt engagemang mot främlingsfientlighet i områden med typiska "milj onprogramsproblem" .

Nils Holgersson — ett samarbete med bl.a. Riksteaterns mång- kulturella ensemble Shikasta kring en föreställning om Nils resa genom ett nytt Sverige.

"Starta vågen " — tillsammans med Riksidrottsförbundet har kommittén finansierat projekt som ska motverka rasism och främja integration inom idrottsrörelsen.

En quick response-funktion kommer att inrättas under huvudmanna- skap av Röda Korsets ungdomsförbund på initiativ och med ekono- miskt stöd av kommittén.

Opinionsbildning i form av nyhetsbrev, pressbearbetning och debattartiklar.

Ett stort antal konferenser, seminarier, work-shops och personliga samtal har genomförts under året om bl.a. mångfald i arbetslivet, lärarutbildningen, diskrimineringslagstiftningen och bilden av Sverige i medierna.

Diskussion och förslag

Kommittén har inte haft något uttryckligt uppdrag att lägga förslag. I sitt arbete har man dock inte kunnat undvika att se behov av en rad åtgärder. Vissa av de förslag kommittén presenterar är konkreta, andra mer visionära. Men samtliga är viktiga steg på vägen mot ett mångkulturellt samhälle där varje individ respekteras oberoende av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.

Arbete

Ett arbete innebär egen försörjning och självkänsla. Ett arbete innebär också möten som kan skapa förståelse och kunskap. Därför är arbetslivet av central betydelse när det gäller att minska segregation och motverka rasism och främlingsfientlighet. Arbetet för ökad mångfald hos regering, myndigheter, kommuner, företag och organisationer — måste intensifieras. Kommittén ser fyra viktiga steg på vägen mot en etniskt jämställd arbetsmarknad:

1) Ge alla samma chans ingen får diskvalificeras på grund av till exempel språklig brytning eller annorlunda namn. 2) Arbeta i mångfald — övervinn rädslan för etniskt blandade arbets— miljöer. 3) Se lönsamheten i olikheterna den som har invandrat från ett annat land har värdefull kulturell och språklig kompetens. 4) Skapa dynamisk mångfald — verklig integration där alla anställda påverkas positivt av den etniska mångfalden.

Kommittén har stora förhoppningar på arbetsmarknadens parter och deras nybildade råd för etnisk mångfald. Sverige 2000 är också ett viktigt initiativ— genom ett medlemsskap tar företag offentlig ställning

och kan utbyta erfarenheter. Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) bör kunna få en ännu mer framträdande roll i arbetet för etnisk mångfald genom att till exempel införliva mångfaldsaspekten i sina kvalitets- kriterier. Den offentliga sektorn, från regering till enskilda stadsdels- närnnder, måste i större utsträckning leva upp till sitt ansvar som förebild.

Förslag:

. Alla arbetsplatser bör utse mångfaldsansvariga. . Alla arbetsgivare bör ha en plan för hur man ska hantera fall av etniska trakasserier eller rasistiska tillmälen. . Sverige 2000 bör erbjuda företag en handlingsplan för mångfald. . Inrätta en mångfaldsutrnärkelse för företag och organisationer— SIQ och Sverige 2000 kan ta initiativet. . Öka den etniska mångfalden i de statliga myndigheterna — använd regleringsbreven. . Sprid information om yrkesnätverk för personer med utländsk bakgrund. ' Sammanjämka disloimineringslagstiftningen avseende diskrimine- ring på grund av kön, etnicitet, funktionshinder respektive sexuell

läggning.

Skola/utbildning

Ett interkulturellt synsätt måste genomsyra all verksamhet i skolan, även lärarutbildningama. Ett sådant synsätt utgår från att alla elever är olika, med skilda erfarenheter och bakgrunder, och tydliggör vilka nationella och internationella omständigheter som formar den enskildes liv och möjligheter. Centrala begrepp är mänskliga rättigheter, tolerans och demokrati. Först när detta perspektiv är en självklar grund för undervisningen kan man på allvar ta itu med främlingsfientlighet, rasism och antisemitism bland elever, föräldrar, lärare och övrig skolpersonal.

För att klara det mångkulturella samhällets krav måste kompetensen öka hos lärarna. Lärarkåren måste avspegla befolkningens etniska sammansättning och lärarutbildningama måste ta fram strategier för hur det interkulturella synsättet ska få genomslag i utbildningen. Lärarna behöver också fler och bättre konkreta, pedagogiska redskap som stöd i sitt dagliga arbete. Läromedlen bör ses över och en kunskaps- och idébank inrättas.

Förslag:

. Öka andelen studerande med utländsk bakgrund på lärarutbildningama. . Erbjud kompletterande ettårig utbildning till lärare med utländsk utbildning. . Ålägg lärarutbildningama att ta fram policydokument som visar hur de arbetar för att ett interkulturellt synsätt ska få genomslag i den utbildning de erbjuder. . Utveckla och sprid arbetssättet i projektet Pow-Wow, med lokala rådslag i skolan mot rasism och främlingsfientlighet. . Se över bilden som läromedlen ger av andra länder, religioner och kulturer. . Skapa en kunskaps- och idébank för skolan om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism. . Avsätt kommunala medel till skolanknutna organisationer, t.ex. Hem & Skola och Elevorganisationen, för att utvärda hur det interkulturella perspektivet präglar undervisningen.

Boende

Det är mycket som saknas i storstädernas utsatta förortsornråden; arbetstillfällen, social och kommersiell service, riskkapital, utbildnings- möjligheter m.m.. Socialbidragsberoende, kriminalitet och tomma lägenheter är samtidigt alltför vanligt. Åtgärder är angelägna för att hejda utvecklingen mot ett klassamhälle med etniska förtecken.

Dessa ornrådens styrka är dynamiken, kraften och givetvis deras geografiska läge i tillväxtregioner. Näringslivet borde kunna hitta ut i förorterna med rätt lockbeten. En möjlighet är att låta de stödformer som finns för särskilt prioriterade glesbygdsornråden också omfatta utsatta bostadsområden, något som bl.a. skulle kunna innebära slopade arbetsgivaravgifter.

Stat och kommun måste också se över den offentliga servicen i de utsatta bostadsområdena med kravet på jämlikhet för ögonen. Hög kvalitet i skola, vård och omsorg höjer ett områdes attraktionskraft och kan vända en nedåtgående spiral.

Förslag:

. Ställ högre krav på jämlikhet vad gäller offentlig service (skola, barnomsorg, post, apotek m.m.).

. Undersök möjligheten att sänka de sociala avgifterna och slopa arbetsgivaravgiftema i de mest utsatta bostadsområdena. ' Utlokalisera statlig och kommunal verksamhet. . Utveckla modeller för att räkna ut samhällsekonomisk vinst vid förebyggande arbete i utsatta bostadsområden.

Kultur/idrott

Genom kulturen, idrotten och religionen möts hundratusentals människor varje dag på sin fritid. Alla dessa positiva möten måste tas tillvara på ett bättre sätt i integrationsarbetet.

Statens bidragsgivning måste återspegla den etniska, religiösa och kulturella mångfalden i befolkningen. I dag är t.ex. den europeiska konstrnusiken överrepresenterad inom det offentligt stödda musiklivet. Indelningen i "vanlig" kultur och "världskultur", dvs. all kultur som inte är västerländsk, är olycklig.

Ingen folkrörelse engagerar fler ungdomar än idrottsrörelsen. Integrations- och antirasistarbetet inom idrotten måste därför få särskilt stöd — en uppgift för det nyinrättade Integrationsverket. Kulturellt och idrottsligt utbyte med länder från vilka många människor invandrat till Sverige måste underlättas.

Religionen spelar en stor roll för många som invandrat. Därför behövs mer information, diskussion och reflektion om andra religiösa inriktningar och religionens roll i det relativt sekulariserade Sverige.

Förslag:

. Kartlägg de kommunala musikskolomas verksamhet i relation till det mångkulturella Sverige. . Säkerställ att de statliga kulturinstitutionema— inte minst national- scener som Operan och Dramaten har ett utbud som speglar mång- falden i Sveriges befolkning. . Verka för att de konstnärliga högskolorna gör särskilda insatser för att öka andelen lärare och elever med invandrarbakgrund. 0 Se över den offentliga bidragsgivningen så att den bättre återspeglar den etniska, religiösa och kulturella mångfalden i befolkningen. . Inrätta en särskild enhet inom Statens invandrarverk som band- lägger ansökningar om visum och uppehålls- och arbetstillstånd från kulturutövare och idrottsmän.

Medier

Alltför ofta saknas mångfaldsperspektivet i mediernas världsbild. Människor med utländsk bakgrund tillfrågas sällan när allmänna samhällsfrågor skildras. Rapporteringen innehåller generaliseringar och stereotyper. En förklaring är bristen på kunskap hos journalistkåren i frågor som rör invandring och etniska relationer. Utbildningen behöver fler inslag om mångfald och etniska relationer för att kompetensen ska öka. Dessutom är det viktigt att komma till rätta med den tydliga etniska — såväl som sociala snedrekryteringen till joumalistyrket.

Förslag:

. Verka för att joumalistutbildningama gör särskilda insatser för att öka andelen studenter med invandrarbakgrund. . Verka för att arbetsgivarna på mediaområdet anställer fler jouma- lister med utländsk bakgrund. . Vidta åtgärder för att stimulera till diskussion och reflektion inom medierna om rapporteringen i frågor som rör invandring och etniska relationer. . Inrätta särskilda högskolekurser för journalister om invandring, etniska relationer, rasism och främlingsfientlighet. . Ge medel till forskning om mediernas roll och deras skildring av det mångkulturella Sverige.

Kampen mot vardagsdiskrimineringen

I Sverige 1997 händer sådant vi förknippar med apartheid eller amerikanska södern. Människor får sina ansökningshandlingar returnerade olästa, vägras inträde till restauranger, nekas socialbidrag och uppmanas att åka hem av främmande människor på gatan— enbart på grund av sin hudfärg eller hårfärg eller sitt etniska ursprung. Det talas mycket om vit-makt-musik och nynazistiska demonstrationer, men vardagsdiskrimineringen är på sikt på många sätt en större fara för stabiliteten i samhället.

Mobilisera organisations-Sverige

Ny lagstiftning är på väg, liksom ett Integrationsverk som ska arbeta långsiktigt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Men vi måste göra mer. Facket måste bli bättre på att identifiera och åtgärda fall av etnisk diskriminering. Företag och branschorganisationer måste

ta offentlig ställning och ingripa mot etnisk särbehandling. Möjligheten att inrätta lokala antidiskiimineringsbyråer drivna av ideella organisa- tioner bör prövas.

Anpassa den offentliga verksamheten

Det finns många exempel på hur god vilja slår fel elever med invandrarbakgrund särbehandlas, arbetsförmedlingar hänvisar alla med utländsk bakgrund till särskilda tider och särskilda tjänstemän. Vi tenderar att klumpa ihop människor med vitt skilda erfarenheter och förutsättningar under begreppet "invandrare". Offentliga institutioner måste se individen och anpassa sin verksamhet till det nya, mång- kulturella Sverige. Och den offentliga sektorn måste också ställa krav på det omgivande samhället, t.ex. i samband med upphandling av varor och tjänster, men också i samband med offentliga stödåtgärder i vid bemärkelse. Skattemedel skall inte finansiera verksamhet i vilken etnisk diskriminering förekommer!

Tillämpa lagen!

Det finns tydliga brister i hur polis och åklagare hanterar utredningar rörande brottet olaga diskriminering. Och det är få fall av diskriminering som polisanmäls. En orsak är att de drabbade upplever att anmälningar inte leder någonvart. Samtidigt är ett fungerande rättsväsen en förutsättning för att vi ska kunna stävja vardags- diskrimineringen. Åtgärder av olika slag, bl.a. en översyn av hur den aktuella lagstiftningen tillämpas samt utbildningsinsatser riktade mot hela rättsväsendet, är angelägna.

Förslag:

. Pröva möjligheten att inrätta lokala antidiskrimineringsbyråer. . Driv frågan om antidislo'imineringsklausuler i samband med offent- lig upphandling. o Utred möjligheten att beakta frågan om etnisk diskriminering och mångfald i samband med offentliga stödåtgärder. . Prioritera brottsutredningar om olaga diskriminering. Se över lagstiftningen om olaga diskriminering. Ge polis-, åklagar- och domstolsväsende utbildning i frågor som rör etnisk diskriminering, rasistiskt våld m.m.

Det offentliga samtalet

Det viktigaste redskapet i försvaret för demokratiska värden är den öppna diskussionen. Men hur undviker vi att grupper med öppet främlingsfientliga åsikter får parlamentariskt inflytande? De folkvalda, från statsministern till kommunpolitiker, måste ta offentlig ställning mot varje kränkning av mänskliga rättigheter. De politiska partierna bör ha ett genomtänkt förhållningssätt till främlingsfientliga krafter i samhället. Partierna måste också rekrytera fler med utländsk bakgrund och släppa fram dem i sina organisationer.

Mediernas ansvar är uppenbart. Kommittén har anslagit medel för att Röda Korsets ungdomsförbund ska kunna inrätta en "quick response-funktion". Målet är att nyansera debatten i frågor som rör rasism och främlingsfientlighet genom att snabbt förse massmedier, opinionsbildare och organisationer med fakta och bakgrundsinfor- mation när felaktiga eller onyanserade uppgifter sprids i debatten. För att quick response-funktionen på sikt ska kunna fortleva och utvecklas krävs ekonomiskt stöd från regeringen.

Förslag:

. Stöd den nyinrättade "quick response-hinktionen" ekonomiskt.

Det fortsatta arbetet mot rasism och främlingsfientlighet

Det finns mycket för många att ta tillvara på i det arbete som bedrivits i samband med Europaåret mot rasism. Arbetet mot rasism och främ- lingsfientlighet måste fortsätta på alla plan, överallt i samhället. Vi har alla ett ansvar!

På nationell nivå har det nya Integrationsverket en central roll. Det är viktigt att verket blir den offensivt arbetande och pådrivande kraft som tanken varit. Det är också viktigt att kunskaper och uppgifter inte faller mellan stolarna i den omstrukturering av arbetet mot rasism och främlingsfientlighet som nu pågår.

På EU-nivå gjordes under Europaåret viktiga landvinningar som måste förvaltas. Efter toppmötet i Amsterdam innehåller fördragstexten numera en allmän artikel om förbud mot diskriminering, artikel 13. Ett europeiskt centrum för övervakning av rasism, främlingsfientlighet och antisemitism har inrättats. Och ett nätverk för NGO:s inom EU har bildats med stöd från Europeiska kommissionen. Mot bakgrund av de resultat som uppnåtts under Europaåret lade kommissionen i mars 1998

fram en handlingsplan för att bekämpa rasismen inom EU fram till millennieskiftet.

Kommittén menar att regeringen, inför och under Sveriges ordförandeskap i EU 2001, bör spela en aktiv roll. Det är viktigt att man stödjer den kontaktgrupp som bildats av svenska NGO:s, vars uppgift bl.a. är att följa vad som händer på EU-nivå. Kommittén föreslår också att regeringen under första halvåret 2001 anordnar en stor, europeisk konferens som följer upp och utvärderar Europaåret mot rasism 1997 och det arbete som blivit följden av den av kommissionen framlagda handlingsplanen.

' '?"=..—;-!Ff-1LÄD'A." "|""".',-..'!r ' . '.'- TJ" .' '_', ' .1.. '.'-.""

' . i. ': 'F'-"'z1"-Z" - ' _ . - ""tält— - i _ __I __ _l _ _”__' _ "J— ' |-'.'__'J'_'_t. -, ,_ . . _ " .' ' , "'i'—."—'—ll :; " _ 'id', " . ', . 'i ', ' __ ". .- - ' '. .- " . . '. ' ' f _- . ... ...,.—. ;.'- . ur.". | ,', :, . . . .'_ .a. ..' r . , . _. ._ . —l__| . f- .' ..' ':' . : ',llr'." _ ' .. . . ' || Giv” _. _" l|_ |' ._' . . . [Qiu— . . " ,"'. " ._ . ,,',. _.| ...l.'| ' '. '_' ' ,'lr" | .'l|""" " ..l . "'_' '_'Fi' '_' ;" -' ' - ,_—,,.—,_, _ '. "._' ' _ ' |.--" ,-.-:- _ , " - --. '_- _ _' |; '| J | - - ..'-'i . ' |. & | -. . . "- l' ' .. :; I.. _ . '. . . . ' | ?I' : ' " ____.-.__ _ _; , r:. ,__',|—| '.',,'.. T .','.'| _. | . ' ' ' ,' _.' , ' J.L'_"£l_ __" = " .. ;. - ." n l_l _. | ' . —".' '" ' ' . _l_ l._l__ _|_._. .: '_ __ _ _ ' ”fl "'311TLT'"..||_'. " [, " _ " Iz'.'l.J' :l '.'1. Dl.”..l .'"' ' j_. ' _"'"r ;"f."_—| " l—_|_l' '| "I _ . l , .,' "LME: tid!-l? '.TC ”_.HFL lb” ':. ' ' ' rn".uTi.j.'..I_F.:;._u._.-'r'.:::' ,. _ _ - " ,' . if" 'Cli' .”'. ipn—”"- . '|'"'_| . .- ': M L ' ""'|_" i "'n 53 : ."' __. .. "" är. !"_J—'.'::'_|:"_"El _” 'J".!l":;' | ll ' ' ..—_ ' " 'if-'i |

.L_|.,.,., -.. __ |

Summary

On 23 July 1996, the EU adopted a resolution that 1997 was to be designated "European Year Against Racism". It was to show that racism and xenophobia threaten fundamental human rights, to encourage discussion and to promote the exchange of experience. Each member state was encouraged to appoint a national co-ordinating committee.

The Swedish Committee for the European Year Against Racism wanted to concentrate on concrete measures that would continue after the Year ended. It was not to be just another short-lived and in the long run ineffective "campaign".

Committee activities

A large number of activities have taken place within the framework of the European Year Against Racism. The following examples illustrate their range:

Mångfald & Möjligheter (Diversity and Opportunities)— a magazine about diversity distributed to all workplaces with more than 50 employees.

”Vardagens Dramatik" ("The drama of everyday life") — a joint production for the theatre about ethnic relations and the importance of diversity in working life, commissioned by the Committee in collaboration with the Development Council for the Public Sector.

"Hur är läget" ("How's things?") — study materials for schools distributed to all compulsory 9-year schools and all upper secondaries.

Pow- Wow (Pow—Wow) — local teach-ins and workshops against racism in 25 different schools throughout Sweden.

A grant fund was set up on the initiative of the Committee to provide journalists with the opportunity of improving their knowledge of immigrants' and minorities' living conditions.

Cooperation with housing companies and associations to break down segregation and to involve local people in activities to combat xenophobia in areas with typical problems associated with the mass urban housing development schemes of the 1970s.

Nils Holgersson (Nils Holgersson) a collaboration with groups including the Swedish National Touring Theatre's multicultural ensemble Shikasta on a production of Nils Holgersson's journey through a new Sweden.

"Starta vågen " (Start the wave) projects funded jointly with the Swedish Sports Confederation to counteract racism and promote integration within the Swedish sports movement.

A quick-response function will be set up under the aegis of the youth association of the Red Cross on the initiative of and with economic support from the Committee.

Moulding public opinion by way of newsletters, using the press and publishing articles on various aspects of the drive against racism.

A large number of conferences, seminars, workshops and personal conversations have been conducted during the year concerning such issues as diversity in working life, teachers training, legislation relating to discrimination and the image of Sweden generated by the media.

Comments and proposals

The Committee was not explicitly commissioned to draw up proposals. In its work, however, it could not fail to see a number of measures that needed to be implemented. Certain of the proposals presented by the Committee are concrete, while others are more Visionary in character. But all of them represent significant steps on the path to a multicultural society without segregation.

Employment

A job means being able to support yourself. It also involves encounters which can create opportunities for understanding and knowledge. For these reasons the labour market is of decisive significance in the battle to reduce segregation and to counteract racism and xenophobia. Efforts to increase diversity — in government, agencies, local authorities, companies and organizations — must be intensified. The Committee sees four important steps that need to be taken in the creation of a labour market with ethnic equal rights:

1) Everyone must be given the same opportunities — no one should be disqualified on the basis of such things as an accent or an unusual name.

2) Work-environment diversity fears of ethnically mixed work environments must be conquered.

3) The profitability in difference must be made visible— immigrants from other countries have valuable cultural and linguistic competence.

4) Dynamic diversity — real integration - must be created, a situation with positive effects for all employees.

The Committee places great hopes on employers and unions and their newly—started Council for Ethnic Diversity. Sweden 2000 is also an important initiative by becoming members, companies take a public stand and are enabled to exchange experience. The Institute for Quality Development (SIQ) should be able to play an even more prominent role in the national effort to promote ethnic diversity by such means as introducing diversity aspects into its quality criteria. The public sector, from the government to individual municipal district committees, must better live up to its responsibilities in providing a social model.

Proposals:

All workplaces should appoint diversity officers. All employers should have 3 plan for dealing with cases of ethnic harassment or racist abuse. . Sweden 2000 should offer companies an action plan for diversity. . A diversity award for companies and organizations should be founded — it would be appropriate for SIQ and Sweden 2000 to take the initiative in this.

. The government should put pressure on agencies to increase their ethnic diversity — letters of spending authority are suitable instruments for this. . Disseminate information on professional networks of persons with foreign backgrounds. . Harmonize legislation on discrimination with respect to gender, ethnic origin, disability or sexual preference.

Education

An intercultural perspective must pervade all activities in the education sector including teachers training. Such a perspective regards it as axiomatic that all students are different, with different experiences and backgrounds, and clarifies the national and international circumstances that shape an individual's life and opportunities. Central ideas in this respect are human rights, tolerance and democracy. Not until this perspective forms a natural foundation for all teaching will it be

possible to tackle racism and xenophobia among students and parents or teachers and other school employees.

It is necessary to enhance the competence of teachers to meet the demands made by a multicultural society. The teaching community must reflect the ethnic composition of the population and teachers training must develop strategies to ensure that the intercultural perspective takes root in future educators.

Teachers also need more and better educational tools to support them in their daily work in the classroom. Teaching materials should be reviewed and a knowledge bank of ideas and expertise should be set up. Proposals:

. Increase the proportion of students with foreign backgrounds in teachers training. . Offer supplementary one-year programmes to teachers with foreign training. . Make it compulsory for teachers training colleges to produce policy documents showing how they intend to ensure the effective impact of intercultural perspectives in the programmes they offer. . Develop and disseminate the Pow-Wow approach, with local teach- ins and workshops for school students on racism and xenophobia. ' Review and revise the images of other countries, religions and cultures presented in educational materials. . Create a knowledge bank for ideas and expertise about racism and xenophobia. . Earmark local authority funding for school-linked organizations for parents, teachers and students to evaluate the extent to which intercultural perspectives characterize teaching.

Housing

There are far too many shortcomings in the hard-pressed suburbs of Sweden's big cities: employment opportunities, social and commercial services, venture capital, educational opportunities and so on. At the same time, crime, empty flats and dependence on social security allowances are all far too common.

The strength of these areas is to be found in their dynamism, the power they generate and of course their geographical situation in growth regions. The business community should be able to find its way into the suburbs with the right inducements. One possibility is to let

forms of support available for high—priority sparsely populated areas also embrace vulnerable and hard-pressed urban housing estates, an approach that might include such measures as exemption from employer's contributions.

Central and local government must also review the public services available in vulnerable housing areas with an eye to equality requirements. High quality in educational and health and community care provision enhances the attractiveness of an area, and can reverse a downward spiral.

Proposals:

' Make greater demands in relation to equality in public services such as education, child care, postal services, pharmacy provision, etc., in hard—pressed and vulnerable housing areas in the big cities. 0 Study the feasibility of reducing or eliminating social security or employers contributions in vulnerable housing areas. . Relocate central and local government offices to vulnerable housing areas. . Develop models for calculating the profit to the community generated by preventive work in vulnerable housing areas.

Culture and sport

Culture, sport and religion bring hundreds of thousands of people into contact every day during their leisure time. All of these positive encounters must be utilized better in our integration efforts.

State funding must reflect the ethnic, religious and cultural diversity among the population. At the moment, for instance, European art music is overrepresented in publicsector-funded music activities. The distinction between "ordinary" culture and "world culture", that is all culture that is not Western, is unfortunate.

No popular grassroots movement attracts more youngsters than the sports movement. Special support should therefore be given to integration and antiracist efforts in sport a task for the newlyestablished Integration Agency.

Religion plays an important part in the lives of many immigrants, and therefore there is a need for more information, discussion and reflection about other religious tendencies and about the role of religion in Sweden's relatively secularized community.

Proposals:

0 Survey the activities of municipal music schools in relation to Sweden's multicultural character.

0 Ensure that statefunded cultural institutions not least national stages like the Royal Opera and the Royal Dramatic Theatre — have a repertoire that reflects the diversity of Sweden's population.

. Encourage colleges of fine arts to make special efforts to increase the number of teachers and students from immigrant backgrounds. . Review public funding and revise it to better reflect the ethnic, religious and cultural diversity in the population. . Create a special unit Within the Swedish Immigration Board to process applications for visas and work permits by cultural workers and sportsmen and women.

The media

Far too often the diversity perspective is missing from the picture of the world presented by the media. People with foreign backgrounds are seldom asked their opinion when general issues concerning society and the community are discussed. Reports contain generalizations and stereotypes. One explanation is that journalists lack knowledge about issues such as immigration and ethnic relations. Their training needs more focus on diversity and ethnic relations to enhance the general level of joumalistic competence. It is also important to deal with the obvious ethnic and social — biases to be found in recruitment to the joumalistic profession.

Proposals:

. Encourage colleges of journalism to make special efforts to increase the proportion of students with a foreign background. . Encourage employers in the media field to employ more journalists with a foreign background. . Take measures to stimulate discussion and reflection within the media on immigration and ethnic relations. . Create special college- and university-level courses for journalists on immigration, ethnic relations and racism and xenophobia. . Provide funds for research into the role of the media and the way they depict multicultural Sweden.

The battle against everyday discrimination

In 1997 things are happening in Sweden that we associate with apartheid or the American South. People get applications returned unread, they are refused entry to restaurants, denied social security benefits and told to go back where they came from by strangers in the street — purely on account of the colour of their skin or their hair or because of their ethnic origin. There is a lot of talk of White Power music and nec—Nazi demonstrations, but in many ways everyday discrimination represents a greater longtenn threat to the stability of society.

Mobilize all Swedish organizations

New legislation is on its way, as is an Integration Agency that is to combat racism, xenophobia and discrimination. But we must do more. The trade unions must get better at identifying and dealing with cases of ethnic discrimination. Companies and sectoral organizations must take a public stand against singling people out for special treatment for ethnic reasons. The possibility of establishing local anti-discrimination offices run by voluntary organizations should be examined.

Adjust public sector activities

There are many examples of good will alone being inadequate to solve this kind of problem. School students with immigrant backgrounds receive discriminatory treatment, employment offices refer everyone with a foreign background to special times and special officials. We tend to categorize people with widely differing qualifications and experience crudely together under the label of "immigrants". Public institutions must start seeing the individual behind the label and adjust their activities to the reality of a new multicultural Sweden. And the public sector must also make demands on the community in general, for instance in its purchasing of goods and services, but also in connection with measures of public support in a broad sense. Tax money must not be allowed to fund activities in which ethnic discrimination occurs!

Apply the law!

There are clear shortcomings in the way the police and public prosecutors manage inquiries into crimes involving illegal discrimination. And few cases of discrimination are ever reported. One reason is that victims feel that their reports will not lead anywhere. At the same time a smoothly-functioning legal system is one of the central prerequisites for tackling and reducing everyday discrimination. Concrete measures of various kinds, such as a review of the way in which the law is applied and a training programme targeting the whole legal system, have become an urgent necessity.

Proposals:

. Examine the possibility of setting up local anti-discrimination offices. . Try and introduce anti-discrimination clauses into public purchasing instructions. . Study the possibility of taking the issue of ethnic discrimination and diversity into account in connection with the provision of public funding. Review the legislation relating to illegal discrimination. Give higher priority to criminal investigations concerning illegal discrimination. ' Provide training for the police, the public prosecutor's office and the judiciary in issues concerning ethnic discrimination, racist violence, etc.

Public debate

The most important instrument for the defence of democratic values is open debate. But how are we to prevent groups with openly xenophobic views from obtaining parliamentary influence? Elected politicians, from the prime minister to local councillors, must take a stand against every violation of human rights. Political parties need a well-thought- out approach to counter xenophobic forces in society. They must also start recruiting more people with foreign backgrounds and promoting them in their organizations.

The media bear a great and obvious responsibility in these questions. The Committee has allocated funds perrnitting the youth association of the Red Cross to set up a quick response function. The goal is to moderate public debate in issues involving racism and

xenophobia by rapidly providing the media, organizations and moulders of opinion with facts and briefing materials as soon as false information is disseminated in the debate. If the quick response function is to survive and develop in the long term, financial support from the government will be needed.

Proposals:

. Provide financial support for the quick response function.

Continuity in the battle against racism and xenophobia

There are a lot of things that a lot of people can make good use of in the work that has already been done in connection with the European Year Against Racism. The battle against racism and xenophobia must continue at all levels throughout society. All of us share a responsibility for this!

At national level the new Integration Agency will have a central role. It is important that the agency becomes the powerhouse of initiative and energetic action that it was intended to be. It is also important that knowledge and tasks do not fall between two stools in the restructuring of efforts against racism and xenophobia currently in progress.

At EU-level significant progress was made during the European Year Against Racism, and this must now be consolidated. After the Amsterdam summit the treaty text now contains a general article on the prohibition of discrimination, article 13. A European centre for the surveillance of racism, xenophobia and anti-semitism has been set up, and a network for NGOs in the EU has been created with the backing of the European Commission. Given the results achieved during the European Year Against Racism, the Commission presented an action plan in March 1998 for combating racism within the EU up to the turn of the millenium.

It is the Committee's view that the government, before and during Sweden's presidency of the EU in 2001, should play an active role in these issues. It is important to support the newly-formed contact group of Swedish NGOs whose tasks include the monitoring of developments at EU-level. The committee also proposes that the government should organize a large-scale european conference during the final six months of the year 2001 to follow up and evaluate the European Year Against Racism 1997 and the work resulting from the action plan presented by the Commission.

_, ,_,'.,_;"=i ,,','" . , ,'. ."f' '..”7' ,,_; 1,,_,____,_,_,_—5_,,,J_, .a _'—.—, '.'._-.| . -,.. '-_'. "" ._ . _ . '.'. _,u,.,- ». . = "w"-" tets... -..-:c" - . - 5- E".'.. ". _1' ' '_.' "..,. —|- ' —|.,r'.. ihr-. ,,,_.._5.,,..,, 3,1. ,!'".-. ' .. ' .' . .. . ' .- '_ _.L. - _ _ . ' . _”..r ;._- ,. ._ gnuf”, .,,—,_. [' InI' wil-” _ .-_,,,,.. __ .,-|i— r,”. al -_,.."f..- '. . '_'- ,' ' ' ..,,'—',':" " ",. . - .* . . .'l,| ',?iri'ä än 13,',, l'.,r._'.1:åäg'"')1'gk"'_'|"'r, "'I'H'H. hifi-U il" ' ' ' .....t. ' ul "-.:"._ ". .'--:.—|_rtt..=,....-|_-_,—..'-'#' .; ;, i:. ...är-"1. ,T.-||l't,'u.|8ul .. | ...,-.ru .. |. . , _ ,"??? F***LPL, -_,.-,'1F..|', Mji' _.'fu'l'l—JJL _...” 3,13. ”1552?" ., .,: "..'l. . - ||. L. .;J'." .|'..J,.

HH? ii'.' . JT”:.meW.-'FW"mw* ] _., ,_,||. ,. ,. ,, '. . , ' .,., . ' '. l " FH . ' . _ |" . ._ " r __ .L. _, _ , __ ,, __ ...,_ ,, ,,_ _. _ _ , __ , .- "'"! ' -|'l ' '— ' ”m. . '— —' " .,... . . 1-' ' :|. . ; :, ' ha! , 'J,, ' . | 59.41. * Hut l:. .':'.1-|'"" " l .. |.t, ' "". . " ||"_'. .. ;—.' -_ .' '*— _ , "' _ '." . , , _ _, __ , _ . __ I ,_ __f, _| _I_ I | ', 'l..'.J' "'.'—" " __|.Ii',|-' .E'L'L. _:U'-'— ' "_ i'1 Du; L' ätit—135125. _ | ' 'I _.|, H.. I! _.'__ ll " Fu, ... ',"|' .,;n.""li[,'."-.* . an..."..r näring.; I" "| |.- 515 endl”

355131; ,..,.r.._.'v.:1;o,_.'_.3",..,,..i't.f.'€u..n l..;w'". 1; ' .'l ..51.'J,.'1.'1 _,.— __,” _:,, 5. ”'"-""I _; ':',-hå "Sääf?" M, ,. ""åh" m;;"l .,. "" '" "13,15"! '='?

.,.'=- ' i;.r mår ' ""t':|'.?l,"" ' r'"r1| | ."! ||...v|.' .'riå _

5,1 '. antog,) 3.315? '_..£.|(_l._'.'[.'| ,:,l ,_',"I__':',,,j..'j,

',. '| ',n.',' _.'.r.,_."|' .=_ ,- '&' inn, .m,.4'"1'.,54 Fu,5-_5(1,.."... ...1'; .=|.;'..'l'.|7i — — . .,. _ ,,å'"'l--:. .fr '|'! _J:_. ui1_t:,3'._|";'3|l9:l',l?|$l,1uh—3iu" ' .' &..: IHF-lhqtru ju!"! "'in'"?! -—a, n=-.".'.'.'.'='ii".;'”: 1' ,'b'. fl'å 1-1 !— Trtl ""t"—3; pli,

#.; -. 'F' .-_ , _.| ' , .. '__,,L_, _;_,, ,_ _ ':'IEL "|:" 'J_ ' Hi.-'.' _ ___|__'_,______ll_l,l.;"_..li'_l..,._14'! +|._'.|1,Pf'.,-'|'.fq-"-' MM: ":F—M CU”. ut'-åh: .'c tlf-'li- id "tft.

m,m.. .'r'

,? -',, ,såågh1grq' '- .'_" f". ?,t, || |F.','l.'. ....I | *. .—| fälg.". |£.'|.. "'i'.-"."; ”i: %Åunn ' .15,|'|'.'1|_'r.r.u..'» ”JL'JL'L': "M ' uj,, "åt,," j,. 33. &;L;,FL;1;?F,-,m...||_ " Ju a.;z'ilhrltifj'

"' .,abr_|':'_13"-."wli,l",,._ --_"—, "MNF” 1251:th " ' audit ut. ' . ._lf fin...: " Piltz ut'”. '..'-. .. men 5. Fr | " ' ' ' ' "',,q'L" anCp'llfl "(U' .t'" mt: wall? _ www-"|.' mt; ..L'I'I'Fi'I-gllmchäflfe mur-.. ) *$ng ,_ "" gum mm.; ' %,,»qu ";. Il

..|| 13%

bud:,m "WEW " "LW "ändlig-'? "E'ni myr W '."wi'u'ailm

1. Bakgrund

1.1. Sverige

I regeringsförldaringen från mars 1996 sägs bl.a: "Arbetslösheten, segregationen och rasismen är de mest oroande problemen i dagens samhälle. Om vi inte lyckas befästa idén om människors lika värde riskerar samhället att brytas sönder av inre motsättningar. Därför måste hela Sverige mobiliseras för att medverka till en ökad integration". Under senare år har det i Sverige bedrivits arbete mot rasism och främlingsfientlighet och för tolerans och goda relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund. Bl.a. har Statens invandrarverk, Skolverket, Ungdomsstyrelsen och Statens kulturråd på uppdrag av regeringen under tre år i början av 1990 arbetat för att långsiktigt påverka ungdomars attityder och förhållningssätt till invandring, invandrare och etniska minoriteter. Arbetet har bl.a. inneburit att olika typer av praktiskt arbete för goda etniska relationer har initierats, getts stöd och dokumenterats.

Vidare bedrevs under åren 1994-1995 kampanjen "Ungdom mot rasism" som var en del av Europaårets "Plan of Action" som våren 1993 antogs av rådsstatemas regeringschefer. Kampanjens syfte var bl.a. att uppmuntra ungdomar till ett aktivt arbete på lokal nivå mot rasism och främlingsfientlighet.

Enligt regeringens uppfattning borde emellertid arbetet mot rasism och främlingsfientlighet kunna intensifieras och bli mer strukturerat och målmedvetet. Inte minst gäller detta dem som arbetar i företag, folkrörelser, myndigheter och kommuner. Utgångspunkten i arbetet måste emellertid vara förhållandena i det enskilda företaget eller den enskilda organisationen och det måste för att kunna leda till verklig förändring engagera de människor som är närmast berörda.

1.2. EU

1995 lade Europeiska kommissionen fram ett meddelande om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism, i vilket man beskrev den verk- samhet som dittills bedrivits på området och fastställde de viktigaste områdena för den framtida verksamheten. Den strategi som formulera— des omfattade hur befintliga politiska verktyg skulle utnyttjas i kampen mot rasismen och olika nya initiativ som skulle tas.

Meddelandet var viktigt i två avseenden. För det första lyfte det upp debatten kring rasism, främlingsfientlighet och antisemitism till europeisk nivå och innebar en ram för diskussion kring EU:s insatser. För det andra innebar det början på den process som skulle leda till Europaåret mot rasism.

Det var den 23 juli 1996 som EU:s ministerråd, och företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet, antog en resolution om att år 1997 skulle vara "Europaåret mot rasism".

I resolutionen hänvisas till den plattform som tidigare EU-initiativ kn'ng arbetet mot främlingsfientlighet, rasism och segregation utgör. Enligt resolutionen skall syftet med Europaåret 1997 mot rasism vara att:

— betona det hot som rasism, främlingsfientlighet och antisemitism utgör för respekten för de grundläggande rättigheterna och för den ekonomiska och sociala sammanhållningen i gemenskapen — uppmuntra till eftertanke och diskussion om de åtgärder som krävs för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och antisemitism i Europa främja erfarenhetsutbyte och sprida information om fungerande metoder och effektiva strategier som utarbetats på lokal, nationell eller europeisk nivå för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och anti- semitism.

Varje medlemsstat uppmanas att tillsätta en nationell samordnings- kommitté som kan företräda samtliga organisationer som engagerar sig i kampen mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intole- rans.

I resolutionen framhålls vidare att dessa fenomen måste angripas på lokal och nationell nivå. Riktlinjerna för det nationella arbetet är vaga, men bl.a. föreslås följande:

projekt och manifestationer, på regional eller nationell nivå, som anknyter till teman för Europaåret — informations- och annonskampanjer som inbegriper samarbete med medierna

tävlingar som belyser de framsteg som gjorts i kampen mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism — att Europaårets gemensamma logotyp och slogan används under "medvetandegörandekampanjer" och i samband med de olika nationella manifestationema.

'=- ' . SIF _.å JE? 0'" [nu ”13 lir-M llink!!! 11:39 (M_bq Pff,—d mm Ta...-..,. [v.m _ 'DN! "'_' , "Ha-_ lånar"! ...m'

|;- ... ___.F'L ||- J

,._. '.!l .m ”dy. —' vråla: v- . li,-warajgu .. "IL' "man MVM m _ *Fi' ...-$"I'hålå-t—H'H .___ "I-”ll "[_u' 1|_"u' ' || 15%)??? åql— 'JPETWQLPF'? 'w

.'IL -' '. ,..'-.'l' -' ' ." -" '—' -' ". " [utiliz'uwiå 345.173”! -l . . . ». _ -- .- .. .

—'- i." __-

.' :": r '" . _ '1. . , LI.- .!_ J j_! .1' ._ - J..-..... .:... ..' 141 . ';1 -. .- ",-';';..H' ,_. 41" 'na-.nu :, J N..-IFA ååå!- . . _ . . ' ..... | .,... .. :. ...... . .'lu- "'|'" ' .'."'i.. . ' 4' '|_ "' ' _ 'n: '.i' .. ...-- -—.+_..J——l

" "' H." ! LL-IL'ILI'- ". rhtls' u." nit

|- ...,-m;] fur-!.. men

H..]: um: ill.—|.'

2. Uppdrag

Kommitténs uppdrag har varit att initiera, leda och samordna de svenska aktiviteterna under EU:s Europaår mot rasism. SyRet har varit att på "bredast möjliga sätt förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och antisemitism samt verka för goda relationer mellan människor med olika etnisk bakgrund och för att den etniska mångfalden, som är en självklar och ständigt närvarande del av det svenska samhället, skall respekteras i det dagliga livet". Kommittén skall enligt direktiven, som återges i sin helhet i bilaga 1, arbeta med:

opinionsbildning

främjande av lokala aktiviteter främjande av nya arbetsformer och förhållningssätt åtgärder för att uppmuntra företag, folkrörelser, myndigheter och kommuner att överväga och ta ställning till hur man bör förhålla sig till och agera i det mångkulturella samhället . utarbetande och spridning av material . spridning av idéer och erfarenheter

Kommitténs verksamhet skall utvärderas.

Uppdraget skiljer sig från ett traditionellt kommittéuppdrag genom att det i allt väsentligt är inriktat på konkreta åtgärder av olika slag. Detta förhållande avspeglas av naturliga skäl i den följande framställningen.

331qu L] S

Elli) aulan.-uma fina shqi ,mh. .: Pn !.in 1-1 —j..-i.'iqrru grindarna)! ji'nw ml mr.... malen ion. imam—4 .r'lJEl '..w'mt. mmlminulu futurism. maten mha-nom Hau samm HE.» 'urthm miss-IE är. nu vandalen sbo... lö] ait-v nm.? n.:iLm'rjf u. "'J' '.':äillmilagn'lnnåfl animata mi. "i.u. 18"! den an...-m l'alma ...till; mm mm..... Milan; hh vn. lab abmq'uln rämnar... rim manligt.. r..; :a inc-. .ru-ahlémriåm härinne-nål ."ta'arl rallarna 'ah t rakar-sm» In:». .-..':L.l.m':z salu-mm

:bDHFEJSÖYb .) Lgdid | mani.—mm...: m..-.! fi:. 13.-'|th12'llm Elmia

guuåndsnu'uri'qu

man 5 _l & amiral '.': ubmimm

Magni”! [Elba tia-:: man adm ; Ul; w; ;.Dneumlil

Han nr.:—adawi: mala-mim .men-t mim-mun; HH 1.6! "willing! &. nu»... utmanat md maud lll: minimum utan ngn—11315]: m mum-mm;? rallufm alla. ”talman lab : mg.. rim

i...-ämm .:,n g?r-Minn?! Emir anammar: — —-:r-..nm::rru den ':'-Mai J.: 'mli'thi'tqa !

116115?!) Hm.? Jarla-zulu. Mmmm)! man mwåUmJ 11 lml'mi' .a.- rié'ft 5... nu..». 133anqu .ghle mlrlo '.'» mlnägllt ..:mlnnzl. .'Vf IGM-mn 11” . B&Hm'mw Illa ': 1511 nu ...min". l:al- .- [Stila agila-im W P.:lg'iqws "hl'lb'lllähöl nm

nagninlll'dams'å

3. Några allmänna utgångspunkter för arbetet

Kommittén antog i februari 1997 en arbetsplan (bilaga 3). I arbets- planen formuleras ett antal utgångspunkter för kommitténs verksamhet. Andra utgångspunkter formulerades i de principiella diskussioner som initialt fördes i kommittén.

Enligt direktiven har kommittén haft uppdraget att verka "för att den etniska mångfalden, som är en självklar och ständigt närvarande del av det svenska samhället, skall respekteras i det dagliga livet". I arbetsplanen uttrycks det som att Sverige "de facto" är mångkulturellt. Det innebär att även om Sverige från och med i dag helt stängde sina gränser för invandring skulle Sverige förbli ett mångkulturellt land. Det är något som var och en som bor i Sverige måste acceptera, oavsett om man tycker det är bra eller ej.

I direktiven sägs vidare uttryckligen att inriktningen på aktiviteterna skall vara sådan att "de i största möjliga utsträclming kan ses som ingående i ett kontinuerligt arbete som skall fortsätta efter Europaåret". En utgångspunkt i kommitténs arbete har därför varit att i första hand stödja redan pågående aktiviteter eller processer och bygga på tidigare erfarenheter i olika delar av samhället.

En annan utgångspunkt för kommittén, nära relaterad till ovan- nämnda, har varit att det svenska Europaåret inte skall vara någon "kampanj " i den meningen att den skall kännetecknas av produktion av affischer, pins, klistermärken m.m. eller av isolerade manifestationer av olika slag. Kommittén har, för att citera framlidne integrationsminister Leif Blomberg, velat undvika att "bara bli en raket" och hela tiden reflekterat över hur aktiviteter och processer som initierats eller givits stöd ska kunna drivas Vidare och fortgå efter Europaårets slut.

Kommittén har haft en ambition att i samråd med myndigheter, organisationer och enskilda med kunskap och engagemang på området, men samtidigt relativt självständigt identifiera mer generella behov av åtgärder på olika samhällsområden och mot bakgrund därav inrikta och koncentrera sina insatser. Denna ambition har bl.a. inneburit att kommittén haft en mycket restriktiv policy vad gäller inkomna bidrags- ansökningar (jfr. s. 62).

Kommittén har inte gjort någon djupgående målgruppsanalys utan utgått ifrån direktivens formulering om att uppdraget innebär att på "bredast möjliga sätt förebygga och motverka rasism, främlings- fientlighet och antisemitism...". I någon mening utvecklas emellertid detta resonemang i arbetsplanen. Dels slås där fast att kommittén ser som sin uppgift att söka vägar för att påverka "den institutionaliserade och strukturbärande främlingsfientligheten", dels konstateras att det är den stora grupp människor som åsiktsmässigt befinner sig "i mitten" på en skala när det gäller synen på människor med annan etnisk bakgrund som är "potentialen för framtida förändring".

I arbetsplanen lyfts bl.a. också fram att det för kommittén rent allmänt är "mindre angeläget...att arbeta med frågeställningar som rör invandringsregleringen eller flyktingpolitiken". Frågan om hur en stats invandringspolitik förhåller sig till dess integrationspolitik och strävan att slå vakt om alla invånares lika rättigheter och skyldigheter är kom- plicerad. Självklart finns det kopplingar. Men trots detta menade kommittén att det finns en viktig principiell skillnad mellan, å ena sidan, den internationellt sett accepterade särbehandling av andra länders medborgare som en reglerad invandring innebär, å andra sidan, den fientlighet, den särbehandling och det våld som människor är utsatta för i det svenska samhällslivet på grund av sitt etniska ursprung.

I arbetsplanen står vidare att kommittén i sitt arbete vill söka ha den "drabbades perspektiv". Det konstateras att terminologi och definitioner i detta perspektiv är av underordnad betydelse och att detär handlingen i sig som är förkastlig och förnedrande, men att en diskussion om begrepp och uppsåt förstås ändå kan vara av värde vid val av strategi och för att kunna få gehör för en ståndpunkt i olika grupper i samhället.

Kommittén gjorde inledningsvis det valet att verkligen ta fasta på formuleringen i direktiven om att man inte enbart skulle motverka utan även "förebygga" rasism och främlingsfientlighet. I ett samhälle där människor med olika etnisk bakgrund aldrig möts, där boende, utbildningsväsende, arbetsliv och kulturliv präglas av segregation, och där marginaliseringen av grupper tilltar finns en grogrund för rasism och främlingsfientlighet. Och i det perspektivet ansåg man att vissa projekt som syftade till att mer allmänt främja integration också var angelägna och väl motiverade för kommittén att satsa på.

Under det senaste två åren har inom Inrikesdepartementet en arbetsgrupp arbetat med att föreslå åtgärder för att ”motverka och förebygga rasistiskt och annat etniskt relaterat våld”. Arbetsgruppen presenterade i juni 1998 sina slutsatser i en rapport. Under 1997 arbetade vidare Utredningen om översyn av lagen mot etnisk diskri- minering Vilket i december resulterade i slutbetänkandet "Räkna med

mångfald" (SOU 1997: 174). Dessa båda utredningsuppdrag har kommittén beaktat då man beslutat om inriktningen på sitt arbete.

?)

mm!-JH? IT:" _ IJ lll..- In i. '1 ...i! | ...i?

i" ' ' | 1 ' '.fmlålb Whil©df Elli-..." TU

.- |". _l & |.'

- 4 ”. .

O

#3! .

. l- . . ["-';."T.-f- , - _u- n. 1... l.| __ A LW .. ||. ...i. se. .. _. |... -. .... L- |._ I.. HI

H.. .- 'i

., '|' rm

4. Kommitténs verksamhet

I enlighet med direktiven delade kommittén in sig i ett antal olika arbetsgrupper med ansvar för frågor rörande olika delar av samhälls- livet. Till en början var det fyra arbetsgrupper, nämligen "Arbete", "Skola/utbildning", "Boendemiljö/kultur" samt "Medier", men ganska snart beslöts att av arbetsgruppen ”Boendemiljö/kultur” göra två arbetsgrupper, "Boende/fritid" respektive Kultur/idrott". Samman- sättningen av de olika arbetsgruppema framgår av bilaga 2.

Mycket av diskussionerna om vad kommittén skulle göra på res- pektive område fördes i arbetsgruppema, även om de slutliga ställ- ningstagandena gjordes av kommittén. Den följande redovisningen av kommitténs verksamhet har, som framgår, i stor utsträckning styrts av arbetsgruppsindelningen.

4.1. Arbete

Utgångspunkter

Mer morot än piska; så kan det principiella vägval som kommittén inledningsvis gjorde när det gällde aktiviteter på arbetslivets område beskrivas. Att till arbetsgivare och andra sprida kunskap om de fördelar som en större mångfald på arbetsplatsen kan föra med sig och söka påverka dem att arbeta aktivt på området framstod för kommittén som den mest framkomliga vägen när det gällde att generellt motverka främlingsfientliga attityder och etnisk diskriminering i arbetslivet. För kommittén var det viktigt att framhålla vidden i begreppet "mångfald", att det kunde inrymma såväl etnicitet, kön, ålder, sexuell läggning, social bakgrund osv.. Samtidigt var det av naturliga skäl den etniska dimensionen i begreppet som stod i fokus för kommitténs intresse.

Att arbete för större etnisk mångfald i arbetslivet redan bedrevs på olika håll i samhället var kommittén medveten om, men man menade ändå att anledning fanns att koncentrera insatser till detta. Kommittén

ville söka komma vidare, bortom vällovliga men till intet förpliktigande uttalanden om mångfaldens fördelar, något som bl.a. innebar att betona att det för att man ska kunna dra nytta av en ökad etnisk mångfald på arbetsplatsen krävs såväl särskilda kunskaper som särskilda insatser.

Dessutom menade kommittén att uppmärksamheten kring och kunskapen om behovet av arbete med etnisk mångfald, trots allt, fortfarande var relativt begränsad. Och att det särskilt i tider av nedskärningar och omstruktureringar då det kunde vara svårt för arbetsgivare att mäkta med att tänka nytt, långsiktigt och strategiskt fanns ett behov av åtgärder för att öka intresset för att arbeta med frågoma.

För kommittén stod det klart att den offentliga sektorn hade ett särskilt ansvar i sammanhanget. Förutom de rent verksamhetsmässiga vinsterna man i olika typer av offentlig verksamhet kan göra genom att ha anställda med olika etnisk bakgrund är det uppenbart att det också finns viktiga förtroende— och demokratiaspekter. Det torde dessutom var mycket svårt för det offentliga Sverige att med trovärdighet försöka påverka privata företag i riktning mot större etnisk mångfald i personalstyrkan i det fall man själv inte går i bräschen rent konkret. Företagen gör knappast, i en fråga som denna, som staten säger utan— i bästa fall — som staten gör.

Samtidigt som kommittén menade att resurser måste satsas på kunskapsspridning rörande de positiva aspekterna med etnisk mångfald och att nya former måste prövas i detta arbete såg kommittén ett behov av att öka kunskapen om den etniska diskrimineringen i arbetslivet. Bakgrunden till detta var inte minst den diskussion som med jämna mellanrum blossar upp om huruvida sådan diskriminering faktiskt förekommer eller ej.

Skrift om mångfald i arbetslivet

I början av juni 1998 presenterade kommittén skriften "Mångfald & Möjligheter". Skriften är utformad så att den ska vara praktiskt användbar på i första hand medelstora arbetsplatser, såväl privata som offentliga.

Skriftens första del innehåller ett antal "goda exempel" samt intervjuer med människor i olika funktioner på arbetsmarknaden som argumenterar för mångfald på arbetsplatsen och beskriver sina erfarenheter av mångfaldens effekter. I denna del ges också en bild av hur man i andra länder som USA och Storbritannien arbetar med mångfald. Skriftens andra del innehåller en "mångfaldguide" med fakta om hur det ser ur på den svenska arbetsmarknaden i dag samt tips och

idéer om vart man kan vända sig om man är intresserad av att konkret arbeta med mångfald på sin arbetsplats.

Skiiften presenterades i samband med kommitténs avslutningskon- ferens och har distribuerats till personalchefema på samtliga arbets- platser i Sverige med över 50 anställda. Därutöver har kommittén spritt skriften inom såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationer samt, särskilt, till företag och organisationer som under kommitténs verk- samhetstid visat intresse för frågan och deltagit i arrangemang inom ramen för Europaåret.

Broschyr om yrkesnätverk för personer med invandrarbakgrund

En generell iakttagelse efter de informella samtal med närings- livsföreträdare som kommittén genomfört och de kontakter man haft med företrädare för den offentliga sektorn (se nedan) var att det fanns ett stort behov av att sammanställa information om den resurs som högutbildade — och tyvärr alltför ofta arbetslösa — personer med invandrarbakgrund utgör. Mot den bakgrunden har företrädare för kommittén sammanträffat med representanter för olika yrkesnätverk för högutbildade med invandrarbakgrund och för intresseorganisationer för yrkesverksamma invandrare. Vidare har kommittén producerat en broschyr i vilken befintliga yrkesnätverk för personer med invandrar- bakgrund presenteras. I juni distribuerades broschyren till bl.a. arbetsförmedlingar, rekryteringsföretag och arbetsgivarorganisationer.

Insatser riktade mot sociala nätverk

Skriften "Mångfald & Möjligheter" har alltså spritts mycket brett. Erfarenheten säger dock att en förhållandevis liten del av sådana breda utskick verkligen när och läses av den målgrupp man vill nå. Som ett kvalitativt inriktat komplement till spridningen av skriften har kommittén under hösten 1997 sökt närma sig olika nätverk och kontaktnät av personer på arbetsmarknaden. Målet har varit att komma i direkt kontakt med personer i nyckelposition i företag och organi- sationer och hos dem söka sätta igång processer av "självreflektion" genom att få dem att se att arbete med mångfaldsfrågor kan utgöra en affärsstrategi och att fundera över såväl svårigheter som möjligheter med att öka mångfalden på deras respektive arbetsplatser.

I november och december 1997 hölls möten med företrädare för små och mellanstora företag samt rekryteringsföretag. Ett 30-tal företagare deltog vid varje träff. Kommittén har kommit i kontakt med

intresserade företagare genom olika företagarorganisationer. Vid samtalen medverkade bl.a. kommitténs ordförande Mona Sahlin, ledamöter från arbetsgruppen, Johan Hiller, VD för Sverige 2000, Rafael Bermejo, VD för Internationella Företagarföreningen samt Bo Granqvist från Handelskammaren Södertörn.

Vid samtalen framkom att många företagare vill göra något konkret, men man efterlyste kunskap, information och redskap i arbetet. Okunskapen om hur det verkligen ser ut på arbetsmarknaden för arbetssökande med utländskt ursprung var stor. Vad gäller små-före— tagen var bilden att dessa knappast tycker att de har resurser och kraft för att tänka i termer av ökad mångfald. En mening som många uttryckte var att skatter och regleringar allvarligt försvårar för företag som vill göra något på området.

Ett motsvarande möte genomfördes i samarbete med Föreningen Sveriges Executive Search Konsulter med företrädare för olika headhuntingföretag. Syftet var att få sådana som rekryterar på hög nivå att ta med mångfaldsaspekten i sitt arbete. Förutom kommitténs ordförande Mona Sahlin medverkade också kommittéledamoten Inger Ohlsson, ordförande i TCO, samt Björn Wolrath, dåvarande ordförande i Intressentföreningen Sverige 2000.

Erfarenheterna från detta möte var delvis desamma som vid ovannämnda möten. Här fanns emellertid fler tecken på att en "själwefleldionsprocess" faktiskt kom till stånd. Det diskuterades hur man bland headhuntingföretagen egentligen arbetar i den egna organisationen, hur rutiner och utnyttjandet av sociala nätverk i sig exkluderar vissa människor.

Möjliga åtgärder som diskuterades var bl.a. att man borde anställa fler "headhunters" och också fler "researchers" — dvs. de som sköter de första stegen av reld'yteringsarbetet — med invandrarbakgrund. En möjlighet som också aktualiserades var om företagen skulle kunna ha som policy att vid varje presentation av kandidater för en uppdragsgivare presentera en kandidat med utländskt påbrå.

Headhuntingföretagama visade sig särskilt intresserade av mer kunskap om olika yrkesnätverk för högutbildade personer med invandrarbakgrund samt av möjligheterna att på Högskoleverkets hemsida hitta värderingar av utländska betyg och examina.

Seminarier/kunskapsöversikter

Kommittén har anordnat ett antal seminarier/konferenser på temat mångfald i arbetslivet. Detta har skett i samarbete med olika företag och organisationer som redan arbetar med frågan.

Tillsammans med The Body Shop AB anordnades i oktober 1997 en konferens om mångfald och företagens sociala ansvar. Målgruppen var främst företagare, vilka emellertid inte dök upp i någon större utsträckning. I stället var det framför allt offentliganställda som deltog. Konferensen hölls i Stockholm och bland de medverkande fanns före— trädare för ett antal utländska och svenska företag som praktiskt arbetar med mångfald, bl.a. Levi's, The Body Shop och Stockholm Energi.

I december 1997 anordnades en konferens med rubriken "Den offentliga sektorns ansvar i och för det mångetniska Sverige". Syftet var att fokusera den offentliga sektorns särskilda ansvar att arbeta aktivt mot större etnisk mångfald. Vid konferensen diskuterades både mer övergripande frågor som t.ex. förutsättningama för aktivt mångfaldsarbete i tider av ekonomisk åtstramning, och mer specifika frågor som t.ex. det särskilda behovet av ökad mångfald inom socialtjänst och polisväsende. Medverkade gjorde bl.a. den dåvarande integrationsministem Leif Blomberg samt kommitténs ordförande Mona Sahlin.

Som en uppföljning till denna konferens anordnades i mitten av maj 1998 ett expertseminarium vid vilket diskuterades olika juridiska aspekter på användande av s.k. antidiskrimineringsklausuler i samband med offentlig upphandling (se också 5. 97 f.).

I mars 1998 anordnade kommittén tillsammans med Rådet för arbetslivsforslcning (RALF) och Institutet för Framtidsstudier två konferenser på temat etnisk diskriminering respektive "diversity". Vid konferenserna presenterades nya kunskapsöversikter på dessa områden.

Docenten Sten Höglund vid sociologiska institutionen på Umeå universitet har i en studie försökt systematisera kunskapsläget om diskrimineringen av invandrare i svenskt arbetsliv. Höglund konstaterar bl.a. att vi i stor utsträckning saknar underlag för att bedöma hur stor omfattning som diskrimineringen har, men att tillgängliga data gör det sannolikt att åtminstone den ”indirekta diskriminering”, som hänger samman med nätverksrekrytering, har ökat under senare år eftersom nätverksrelcryteringens roll har ökat och invandrare samtidigt exkluderats från nätverken. Vad gäller den ”direkta” diskrimineringen och det Höglund kallar för ”statistisk diskriminering” saknas data för att göra en bedömning av huruvida den ökat eller ej.

Höglunds översikt slutar i en genomgång av på vilka områden ytterligare forskning behövs, för att vi ska kunna säga mer om omfattningen av och karaktären på den etniska diskrimineringen i svenskt arbetsliv.

Den amerikanska professorn Lois Wise har i en omfattande studie kartlagt den forskning som har utförts om mångfald i arbetslivet. Kartläggningen visar att det finns starkt stöd för att arbetsgruppers

produktivitet och förmåga att lösa problem ökar om de är könsblandade istället för enkönade. Motsvarande stöd för att ökad etnisk mångfald skulle öka produktivitet etc. är svårare att påvisa, men det finns inte heller stöd för att hypotesen skulle kunna avvisas. Däremot finns entydiga resultat som visar att deltagande i arbetsgrupper präglade av etnisk mångfald ökar människors tolerans gentemot grupper som upplevs som avvikande.

Lois Wise efterlyser ny forskning om mångfald i arbetslivet. Det behövs fler studier som kan ligga till grund för praktiska rekommendationer om hur mångfalden ska kunna ökas. Likaså behövs fler studier om hur effektiviteten påverkas av ökad mångfald.

En skrift som tar sin utgångspunkt i vad som framkom vid de båda konferenserna och som bl.a. kommer att innehålla populariserade sammanfattningar av de båda kunskapsöversiktema är under produk- tion och beräknas föreligga i början av hösten.

I slutet av april 1998 anordnade kommittén tillsammans med Mångfald och Dialog samt Röda Korsets idé- och utbildningscenter en konferens på temat "Lokala anti-diskrimineringsbyråer i Sverige?”. Utgångspunkten för konferensen var hur man i Nederländerna, genom organisationen "Landerjlijk Bureau ter Bestrijding van Rassen- discriminatie" (LBR) och dess nät av antidiskrimineringsbyråer, valt att arbeta mot etnisk diskriminering på lokal nivå. Men huvudfrågan var förstås vilket behov av, och vilka förutsättningar för, ett sådant lokalt arbete som finns i Sverige. Vid konferensen deltog bl.a. företrädare för LBR och lokala antidislqimineringsbyråer, kommitténs ordförande Mona Sahlin, Diskrimineringsombudsman Margareta Wadstein och Jämställdhetsombudsman Lena Svenaeus.

Diskussionen vid konferensen kom huvudsakligen att kretsa kring Vikten av att på alla områden och alla nivåer arbeta för att motverka etnisk diskriminering. Arbetslivsområdet lyftes emellertid fram som särskilt betydelsefullt. Många efterlyste ett närmare samarbete mellan de i dag existerande ombudsmannafunktionema med uppgift att motverka diskriminering av olika slag och menade samtidigt att lokala antidiskrimineringsbyråer borde ses som värdefullt ett komplement till dessa ämbeten.

Forumteater om mångfald i arbetslivet

Tillsammans med Utvecklingsrådet för den statliga sektorn har kommittén finansierat produktionen av en forumteaterföreställning att använda i arbetet för att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet och få arbetsgivare att inse vikten av etnisk mångfald i den egna

organisationen. Produktionen inryms inom ramen för Utvecklingsrådets satsning "En statsförvaltning som speglar Sverige".

Kommittén menade att frågomas komplexitet och inte minst det förhållande att känsloupplevelser ofta är det effektivaste sättet att få människor att ifrågasätta invanda föreställningar och värderingar motiverade denna mer okonventionella satsning.

Föreställningen, som utformats av teatergruppen Vardagens Dramatik, kommer i första hand att erbjudas de sex statliga arbets- givare som ingår i Utvecklingsrådets projekt, bl.a. Vägverket, CSN och Kriminalvårdsstyrelsen, men den är utformad för att fungera även i privata organisationer.

Föreställningen framfördes i samband med kommitténs avslut- ningskonferens i juni 1998.

Enkät om kommunernas arbete

Under perioden april till juni 1998 genomförde kommittén tillsammans med Högskolan i Örebro/Novemus en enkätundersökning om hur landets kommuner, bl.a. i deras egenskap av arbetsgivare, arbetar med, och förhåller sig till, frågor om mångfald, rasism, främlingsfientlighet och etnisk diskriminering.

Förutom att få reda på hur det verkligen ligger till i landets kommuner i de aktuella avseendena var syftet med enkäten att hos kommunala befattningshavare söka initiera processer av "själv- reflektion", med förhoppningen att detta förstås i förlängningen skall leda till konkret och konstruktiv handling, samt att, om möjligt, sprida tips och idéer om arbets- och förhållningssätt på området till kommunerna.

Undersökningens resultat finns tillgängliga i rapporten ”Etnisk mångfald, delaktighet och diskriminering. En enkätstudie av kommuner med över 16 000 invånare". Av den framgår bl.a. att andelen anställda med invandrarbakgrund i de undersökta kommunerna generellt sett är låg. I synnerhet gäller detta, kanske inte så överraskande, andelen med utomeuropeisk invandrarbakgrund i chefspositioner. Också när det gäller kommunernas beredskap och benägenhet att vidta åtgärder för att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering framgår att mer borde kunna göras. Det område där kommunerna visar störst aktivitet är skolområdet.

Rapporten kommer till hösten att genom Svenska kommun- förbundets försorg spridas till landets samtliga kommuner och resul- taten har också särskilt förmedlats till det nyinrättade Integrations- verket.

4.2. Skola/utbildning

Utgångspunkter

Vikten av att skolans arbete mot rasism och främlingsfientlighet och för tolerans och uppfattningen om alla människors lika värde är kon- tinuerligt och integrerat i den reguljära ämnesundervisningen kan inte nog understrykas. I detta perspektiv bedömde kommittén att det avgörande var att försöka få igång ett långsiktigt lokalt arbete på de enskilda skolorna. Kommittén menade nämligen att det endast är lokalt, på den enskilda skolan, som ett genuint förändringsarbete kan komma till stånd. Det är, menade kommittén, de personer som är verksamma inom skolan — elever, lärare och övrig skolpersonal — som kan förändra den.

För att förändra synen inom skolan på rasism och främlings- fientlighet och därtill relaterade frågor menade kommittén att det krävdes dels vidareutbildning för verksamma lärare jämte obligatoriska kurser i den reguljära utbildningen för blivande lärare, dels bra pedagogiskt material som ett konkret stöd i lärarens dagliga arbete. Vidare såg man ett stort behov av att bättre söka ta tillvara det enga- gemang som finns bland eleverna genom att utveckla metoder för hur dessa på sin skola ska kunna initiera arbete mot rasism och främlingsfientlighet.

Studiematerial till landets samtliga skolor —"Hur är läget? "

I oktober 1997 skickade kommittén ut studiematerialet "Hur är läget" till landets samtliga grund- och gymnasieskolor, skolstyrelser och elevråd. Materialet hade tagits fram i samarbete med Tidningen i Skolan Stockholm (TiS), men bakom det stod dessutom Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Skolledama, Hem & Skola samt Elevorganisationen.

Syftet med projektet är att få igång ett lokalt och långsiktigt arbete mot främlingsfientlighet, rasism, antisemitism och mobbning. Det viktiga är att ett arbete inleds och att en dialog kring dessa, ofta mycket svåra, frågor kommer igång. Förhoppningsvis kan materialet ge idéer och inspirera till ytterligare aktiviteter.

"Hur är läget?" består av ett diagnos- eller diskussionsunderlag, ett metodmaterial med tillhörande lärarhandledning samt ett referens- material (litteraturförslag, tips på annat pedagogiskt material, förslag på

organisationer man kan vända sig till m.m.). En del i materialet, "Jag tänker på en familj", tar upp en judisk familjs öde under andra världskriget och bygger på en självbiografisk bok av Benny Gränfeld. Kommittén har samarbetat med projektet ”Levande Historia” inom Statsrådsberedningen och Utbildningsradion kring "Jag tänker på en familj".

"Hur är läget" kan liknas vid en verktygslåda ur vilken läraren väljer olika delar beroende på tid till förfogande och elevgruppens ålder och sammansättning. Materialet är utformat så att det ska vara användbart flera år framöver.

En svårighet med "Hur är läget?" har varit att man inte kunnat se i vad mån materialet faktiskt kommit till användning. Många skolor har dock hört av sig till kommittén och velat beställa ytterligare exemplar av materialet. Under våren 1998 spreds kunskap om "Hur är läget" genom annonser och affischer ideellt framtagna av reklambyrån Rififi. Annonsema fick stort gensvar och beställningarna av materialet ökade påtagligt.

I mars 1998 gick en utvärderingsenkät ut till samtliga rektorer. Syftet med enkäten var dels att sprida kunskap om och puffa för användning av "Hur är läget?", dels att försöka se om metoden att nå ut till skolorna slagit väl ut. Bearbetning av enkäten sker inom ramen för den övergripande utvärderingen av kommitténs arbete som skall vara färdigställd senast den 1 september 1998.

Pow— Wow rådslag mot rasism på skolor landet runt

Om förhoppningen med "Hur är läget" var att det skulle verka på bredden så har projektet "Pow-Wow" nordamerikas indianer kallar sina rådslag så — gått mer på djupet. Pow-Wow har bedrivits i samarbete med riksorganisationen Ungdom mot rasism och syftat till att ge engagerade elever på 25 högstadie- och gymnasieskolor runt om i landet ett forum där de aktivt kan arbeta med frågor som rör rasism och främlingsfientlighet.

En särskilt anställd projektledare har besökt samtliga skolor, som är spridda över landet från Gällivare i norr till Simrishamn i söder, och genomfört rådslagen.

Målsättningen har varit att arbetet skall resultera i en handlingsplan som utgår från förhållandena på den enskilda skolan. Projektet har dokumenterats i skriften "Pow-Wow — en handbok för rådslag mot rasism", och förhoppningen är att de skolor där arbetet slagit väl ut ska kunna tjäna som exempel för elever och skolor som vill ta tag i dessa frågor.

En uppföljningskonferens hölls på Barnens Ö i maj 1998. Då fick elever från samtliga deltagande skolor tillfälle att träffas, utbyta erfarenheter och diskutera hur man kan arbeta vidare med de aktuella frågorna.

Arbetet med Pow-Wow har visat att det behövs ett ökat elevinflytande på skoloma. Elever har ofta ingen eller liten möjlighet att påverka sin vardagliga situation. Elever som på eget initiativ vill arbeta praktiskt mot rasism och främlingsfientlighet möter inte sällan hinder, det kan t.o.m. förekomma att man passivt motarbetas av skolpersonalen. Självklart finns det dock samtidigt många goda exempel som visar på motsatsen.

När handlingsplaner tas fram på den enskilda skolan är det viktigt att alla inom skolan involveras i arbetet med den. Rådslagen har fungerat bäst i skolor där det redan funnits ett intresse och ett engagemang för att arbeta med demokratifrågor och där rådslaget varit, eller blivit, en del i ett större sammanhang. Det är också på sådana skolor som rådslaget har lett till fortsatt verksamhet. Eleverna som deltagit i projektet har framhållit vikten av samarbete mellan klasser på den egna skolan och mellan olika skolor. Man menar att samarbetet tydliggör skillnader och likheter och ger möjlighet till konstruktivt erfarenhetsutbyte. Ett problem har varit kommunikationen inom skolorna, att eleverna helt enkelt inte fått nödvändig information om projektet.

Massmediabevakningen av Pow-Wow har varit god. Lokala medier har så gott som vid varje genomfört Pow-Wow uppmärksammat händelsen, något som bl.a. fungerat som en uppmuntran för de elever som engagerat sig.

Konferens om lärarutbildningen

I december 1997 anordnade kommittén en konferens på temat "lärarut- bildning med ett interkulturellt perspektiv". Konferensen arrangerades i samarbete med Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet. Samtliga ansvariga lärarutbildare bjöds in att diskutera vad som faktiskt görs och vad som borde göras på området inom lärarutbildningen i Sverige idag. De flesta av de universitet och högskolor som erbjuder lärarutbildning deltog. Deltog i konferensen gjorde också Lärarutbildningskommittén (LUK).

Enligt ett riksdagsbeslut 1985 skall lärarutbildningen genomsyras av ett interkulturellt perspektiv. Deltagarna på konferensen var eniga om att det måste finnas en större tydlighet och konsekvens i utbildningsinstitutionemas arbete med att förverkliga detta. Som

skrivningen i examensordningen för lärarutbildningen är i dag är det möjligt att i praktiken i hög grad bortse från det interkulturella perspek- tivet. Och det sker också ofta genom att de kurser som erbjuds på området är frivilliga för studenterna och sällan särskilt omfattande. Dessutom finns dessa kurser inte vid alla utbildningsinstitutioner. Det är också viktigt, menade man, att särskilt betona vikten av att det interkulturella perspektivet skall gälla i alla ämnen och i all undervisning. Och det är alltså inte så att det enbart är t.ex. ett ämne som svenska som andraspråk som berörs.

Vad som kom fram vid konferensen, inklusive de "papers" som presenterades, finns samlade i rapporten "Lärarutbildning med ett interkulturellt perspektiv".

4.3. Boende

Utgångspunkter

Också på detta område var kommitténs utgångspunkt att aktiviteterna måste ha en långsiktig prägel och bygga på lokalt engagemang samt dessutom att de måste utgå från förhållandena i det enskilda bostadsområdet.

Det var vidare naturligt att utnyttja den kontakt kommittén hade med SABO genom dess VD Bengt Owe Birgersson, tillika ledamot i kommittén. Härigenom kunde man bygga på den kunskap som redan fanns inom SABO:s organisation genom det reguljära arbete företaget under längre tid bedrivit på området.

Samarbete med SABO

Tillsammans med SABO valde kommittén ut fem bostadsföretag verksamma i bostadsområden i olika delar av landet i syfte att där söka få igång ett lokalt förankrat arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Man har strävat efter att skapa mötesplatser för de boende och de som är verksamma i respektive område samt att få igång en samverkans- process. Kommun, skola, daghem, företagare och föreningar i respek- tive område har aktivt involverats och målet har förstås varit att få fram ett antal goda — eller dåliga exempel att dra lärdom ifrån.

De fem bostadsföretag som deltagit är:

AB Halsrngborgshem Högaborg ochNarlunda (Helsingborg)

Kommunfastigheter Råbergstorp och Lagersberg (Eskilstuna)

Gårdstensbostäder Gårdsten (Göteborg) Bostads AB Vätterhem Råslätt (Jönköping) AB Nynäshamns Bostäder Backlura (Nynäshamn)

De flesta av de bostadsområden som ingått i projektet uppvisar den problematik som är typisk för miljonprogramsområden runt om i Sverige fattigdom, arbetslöshet, utanförskap och bidragsberoende. Projekten i de fem olika områdena har främst syftat till att försöka ta tillvara och bygga på de möjligheter som finns lokalt, både i området som sådant och hos människorna som bor där. Utvecklingsarbetet i de olika områdena har kommit olika långt och man har haft vitt skilda ”angreppssätt”, men i de flesta fall har sysselsättningen varit i fokus.

I Backlura har ett framgångsrikt ungdomsarbete initierats och i Råslätt har man drivit ett projekt kallat ”Jobb istället för bidrag”. Gårdestensbostäder försöker stödja de boende att starta egna företag och arbetar med självförvaltning och i Lagersberg och Råbergstorp har man bl.a. byggt upp en träffpunkt i området med datortek och café. I Närlunda och Högaborg har man inte kommit lika långt som i övriga områden utan där pågår fortfarande disksusisioner kring den konkreta inriktningen på arbetet.

Projektledare och representanter för bostadsföretagen har haft två erfarenhetsutbytesträffar under 1997 respektive 1998 och sådana träffar kommer att genomföras även efter det att Europaåret mot rasism har avslutat sin verksamhet.

Projektet har dokumenterats i en rapport som kommer att distribueras bl.a. till samtliga SABO-anslutna företag och landets samtliga kommuner.

4.4. Kultur/idrott

Utgångspunkter

I det svenska samhället saknas alltför ofta naturliga arenor där människor med olika etnisk bakgrund kan mötas. I det perspektivet menade kommittén att såväl kulturlivet som idrottsrörelsen har en oerhört viktig roll att spela. Kultur kan utgöra en plattform där nyfikenhet väcks, förutsättningar för förståelse skapas och möten sker. Och idrottens internationella karaktär och dess inneboende förmåga att svetsa samman ett kollektiv i kamp för att nå ett gemensamt mål gör att också den på ett särskilt Vis kan främja gemenskap mellan människor oavsett etnisk bakgrund.

En ytterligare utgångspunkt för kommittén var att konst inte uppstår i ett vakuum det är naturligt att konsten i ett föränderligt samhälle söker nya uttryck och målgrupper. En oundviklig fråga i det perspektivet var emellertid hur det svenska kulturlivet egentligen har påverkats av de stora förändringar som ägt rum i fråga om den svenska befolkningens etniska sammansättning.

Religionens betydelse för många av dem som på senare tid invandrat till Sverige är omvittnad. Kommittén såg mot den bakgrunden ett behov av ytterligare insatser för att dels till majoritetsbefolkningen sprida kunskap om andra religioner, dels tillsammans med företrädare för sådana religiösa riktningar som många nyhitkomna omfattar fundera över vilken roll religionen kan ha i det förhållandevis sekulariserade svenska samhället.

Samarbete kring teaterföreställningen "Nils Holgersson "

Kommittén beslutade i april 1997 att samarbeta med Riksteatern kring det stora tältteaterprojektet "Nils Holgersson". Förutom Riksteatern och deras mångkulturella ensemble Shikasta, är Västanå Teater, Samiska Teatern och "Stockholm Europas kulturhuvudstad 98" involverade. Pjäsen Nils Holgersson "har sagan och myten som utgångspunkt och ansluter till Selma Lagerlöfs berättelse, men Nils resa genom geografin blir här en resa i det nya Sverige där frågor om människans förhållande till naturen och individens förhållande till sina medmänniskor står i centrum.

Kommittén har bidragit med resurser till produktionen av en särskild bilaga till ungdomstidningen Chili och till ett aktivt publikarbete under

hösten 1997 och Våren 1998. Publikarbetet har bl.a. syftat till att locka fler med utländsk bakgrund till teatern.

Tidningen Chili delas ut på landets alla gymnasieskolor med fler än 100 elever, på samtliga universitet och vissa folkhögskolor samt i landets alla J C-butiker. Den är gratis för eleverna och upplagan på runt 75 000 exemplar beräknas nå minst det dubbla antalet läsare. Chili gör regelbundet bilagor som tar upp frågor som är brännande för en ung generation.

Den aktuella Chilibilagan, "Nisses Magazine", publicerades i maj 1998 och behandlar mot bakgrund av föreställningen Nils Holgersson frågor om möten mellan olika kulturer och människor. Att såväl före- ställningen som tidningsbilagan berör samisk kultur och samernas för- hållande till majoritetssamhället har särskilt värdesatts av kommittén.

Med början i maj 1998 kommer Nils Holgersson att under fem månader turnera landet runt och spelas på femtio olika orter. Sammanlagt räknar man med att mellan 30 000 och 40 000 personer kommer att se föreställningen. Chilibilagan kommer att finnas tillgänglig för teaterbesökarna under turnén.

Kommittén har delvis finansierat samarbetet med Riksteatern med vissa särskilda medel som regeringen genom beslut i maj 1997 gett kommittén dispositionsrätt över. Medlen har varit öronmärkta för insatser syftande till att öka barns och ungdomars kunskaper om andra kulturer och religioner. En samlad redovisning av dessa medels användning ges i bilaga 6.

Seminarium för högre konstnärliga utbildningar

I mars 1998 arrangerade kommittén ett seminarium för företrädare för samtliga högskolor i landet som erbjuder högre konstnärlig utbildning. Syftet med seminariet var att uppmuntra högskolor med konstnärlig inriktning att vid utformningen av olika utbildningar beakta dels det förhållande att Sverige idag är mångetniskt, dels den potential som ligger i konstnärligt skapande när det gäller att ge möjligheter till identifikation och möten mellan människor. M.a.o., att sätta igång den process av "självreflektion" som efterlyses i kommitténs direktiv. Vid seminariet medverkade bl.a. Marco Helles, Röda korsets idé- och utbildningscentrum, och Gillis Herlitz, författare och kulturvetare. Under seminariet diskuterades främst rekrytering till de högre konstnärliga utbildningarna. Få personer med utländsk bakgrund söker till dessa utbildningar. En del menade att förklaringen var klassmässig, andra framhöll betydelsen av att få unga med utländsk bakgrund söker sig till de kommunala kulturskoloma som främst har ett traditionellt

västerländskt musikaliskt utbud. Att ämnen som musik, bild och teater har fått stryka på foten i tider av nedskärningar i skolan, vilket inneburit att rekryteringsbasen till de högre konstnärliga högskolorna generellt minskat, var ytterligare något som nämndes.

Samarbete med Riksidrottsförbundet/"Starta vågen "

Inom ramen för Riksidrottsförbundets pågående satsning "Starta vägen" har kommittén finansierat ett projekt syftande till att motverka rasism och främlingsfientlighet genom att bl.a. öka andelen aktiva, funktionärer och domare med invandrarbakgrund inom idrotten. Fyra specialidrottsförbund — Svenska bordtennisförbundet, Svenska inne- bandyförbundet, Svensk basket och Svenska boxningsförbundet har valts ut och utifrån sina respektive förutsättningar börjat arbeta med olika proj ekt.

Svenska bordtennisförbundet kommer att revidera befintliga "handledningar" för instruktörsutbildningama på de två första av fyra "utbildningssteg" och infoga ett avsnitt om kulturrnöten. En fråga som särskilt uppmärksammats av Bordtennisförbundet är hur man "tar tillvara" invandrarungdomar i verksamheten. Bakgrunden är att många flickor med invandrarbakgrund i undersökningar uppgett att bordtennis är den sport de helst ägnar sig åt, vilket emellertid inte är något som avspeglar sig bland de aktiva i föreningarna. De nya utbildnings- materialen beräknas kunna börja användas under hösten 1998.

Också Svenska Innebandyförbundet inriktar sitt arbete på att revidera det utbildningsmaterial som används i tränarutbildningama. Frågor om rasism, främlingsfientlighet och etniska motsättningar skall integreras i det "etikblock" som skall ingå i de grundläggande utbildningarna för såväl tränare som domare. Redan i dag föreligger det material som ska användas på tränarutbildningama.

Svensk Basket vill med sitt arbete bl.a. förbättra kunskapen om olika etniska grupper, anpassa det "utestängande" regelverket, visa på "goda exempel" såväl inom den egna idrotten som inom andra samt helt få bort disciplinärenden "som bottnar i etniska motsättningar". Som stöd i arbetet har man bildat en referensgrupp med företrädare från bl.a. invandrarföreningar. Materialproduktion är påbörjad och arbetet kommer bl.a. också att innebära särskilda insatser i samband med skolturneringar och andra tävlingar.

Boxningen är en sport där andelen utövande med utländsk bakgrund är mycket hög, utan att man för den skulle vidtagit några särskilda åtgärder för att "bredda rekryteringen". Svenska boxningsförbundet kommer emellertid nu att i olika sammanhang särskilt uppmärksamma

vikten av att aktiva med utländsk bakgrund i större utsträckning blir delaktiga i den demokratiska processen i föreningarna.

Samtal med företrädare för ortodoxa kyrkor respektive muslimska organisationer

Syftet med samtalen var att erbjuda ett forum för reflektion över förutsättningarna för samexistens i Sverige. Därutöver fanns en förhoppning om att de religiösa ledarna genom sin särskilda ställning, i än högre grad än vad som nu är fallet, skulle kunna spela en attitydpåverkande och kunskapsförmedlande roll i olika sammanhang. Under perioden september till november 1997 anordnades tre olika samtal. Bl.a. sammanträffade kommittén med företrädare för ett antal shiitiska organisationer och församlingar. Härvid framkom att shia som grupp i olika avseenden upplever stora svårigheter i Sverige.

Sammanträffandet är ett exempel på hur viktigt det är att staten initierar — och förstås helst också upprätthåller — en dialog även med grupper av relativt nyinvandrade vilka saknar starka riksomfattande organisationer som kan föra deras talan. Här bör det nya Integrationsverket ta ett aktivt ansvar.

Distributionsstöd avseende skriften "Sveriges Judar"

Med de särskilda medlen för insatser för att öka barns och ungdomars möjligheter att lära känna andra kulturer och religioner än sin egen (jfr. bilaga 6), har kommittén gett Judiska Muséet i Stockholm ett distributionsstöd för spridande av skriften "Sveriges Judar", om judar i Sverige och deras historia, tro och traditioner.

Skriften är producerad av muséet och den har tack vare kommitténs stöd kunnat tillställas samtliga högstadie- och gymnasieskolor i landet.

Stöd till utgivningen av en nyöversättning av Koranen

Kommittén har också med de ovan nämnda särskilda medlen stött utgivningen av en nyöversättning av Koranen. Den senast utgivna svenska översättningen av Koranen är från 1917. Mot bakgrund av Okunskapen om, och de fientliga attitydema som förekommer mot, islam och muslimer i det svenska samhället har kommittén sett ett stort behov av en tidsenlig översättning av Koranen för användande inte minst inom utbildningsväsendet, men även t.ex. inom massmedierna, på myndigheter och i socialt arbete av olika slag.

Särskilt positivt med den aktuella översättningen är, enligt kom- mittén, den omfattande notapparaten som sätter in Korantexten i ett historiskt och socialt sammanhang.

4.5. Medier

Utgångspunkter

Utgångspunkten för kommitténs arbete inom medieområdet har varit att det inom medierna — för att dessa ska kunna klara sin uppgift att på ett rättvisande sätt spegla samhället — krävs mångkulturell kompetens och medvetenhet. Därför har man valt att arbeta efter två huvudlinjer. Dels genom utbildningsinsatser riktade mot journalistkåren och joumalist- studeranden, dels genom att söka påverka rekryteringen till media— utbildningar och till redaktioner.

På utbildningsområdet menade kommittén att det förutom en bredare och fördjupad kunskap och medvetenhet om olika kulturer och det mångkulturella samhället och om företeelser som främlings- fientlighet och rasism behövdes en starkare professionell medvetenhet om effekterna av att på olika sätt att skildra invandrare, flyktingar och samhällets etniska mångfald.

Bakom kommitténs intresse för rekryteringsfrågoma låg bl.a. en föreställning om att en joumalistkår som speglade befolkningens etniska sammansättning förbättrar möjligheterna för medierna att erbjuda befollmingen gemensamma identifikationspunkter och referensramar.

Kommittén hade alltså ambitionen att med sina aktiviteter täcka in såväl den reguljära utbildningen på området som vidareutbildningen av redan yrkesverksamma journalister samt att stimulera till sj älvreflektion och debatt inom journalistkåren.

"Samtal ", seminarier m.m.

I syfte att uppmärksamma frågeställningar som rör medier och det mångkulturella samhället har kommittén medverkat i eller arrangerat flera diskussioner och seminarier. I november 1997 anordnades en workshop tillsammans med Sveriges Radio på temat "Väljer vi bort mångfalden". I januari 1998 genomfördes ett seminarium tillsammans

med Föreningen för Svensk Medie och Kommunikationsforslming (FSMK) på temat "Främlingssynen i journalistiken".

I juni 1998 arrangerades tillsammans med Svenska Joumalistförbundet (SJF) ett seminarium där frågorna delvis tacklades ur ett politiskt perspektiv. Seminariets överrubrik var "Är mediemass Sverigebild demokratisk?" och mer specifika frågor som diskuterades var: "Har människor med invandrarbakgrund möjlighet att göra sig hörda i mediema?", "Vilket ansvar tar politikerna för att etniska minoriteter kan delta i det offentliga samtalet?" och "Följer de etniska minoriteterna svenska tidningar, tv och radio?".

I september 1998 kommer Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet att med stöd av kommittén anordna ett seminarium där företrädare för utbildningen och olika medier kommer att diskutera hur man konkret kan arbeta för att bredda rekryteringen till joumalistutbildningar och redaktioner.

Stöd till stipendiefond

Kommittén har initierat stiftandet av, och bidragit ekonomiskt till, en stipendiefond som ger journalister möjlighet att öka sina kunskaper om invandrares och minoriteters villkor, om kulturella betingelser och förändringar samt om fenomen som rasism och främlingsfientlighet. Stipendiefonden förvaltas av Publicistklubben (PK). För att garantera en lång "livslängd" på stipendiet, och också för att understryka den breda samhälleliga uppslutningen i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet, har Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet involverats. Med även deras bidrag till fonden så kommer stipendiet att kunna delas ut i många år framöver. Stipendiefonden instiftades i oktober 1997 och i januari 1998 erhöll en journalist anställd på Svenska Dagbladet det första stipendiet ur fonden.

Vidareutbildning för yrkesverksamma journalister

För att lyfta fram frågor om främlingsfientlighet, det mångetniska samhället och journalistiken kring detta har kommittén i samarbete med Fojo (Fortbildning för journalister) i Kalmar arrangerat två mindre seminarier i Göteborg respektive Linköping. Fojo är landets enda utbildningsinstitut på högskolenivå för yrkesverksamma journalister. Vid vardera tillfället samlades mellan tjugo och trettio journalister och redaktörer från såväl tidningar, tv och radio. ”Rubriken för seminarierna var "Rasism som journalistiskt dilemma". Genom

diskussion och analysövningar med utgångspunkt i konkreta fall försökte man höja medvetenheten och väcka insikt om de särskilda svårigheterna i det journalistiska arbetet vid rapporteringen kring invandrare, kulturmöten, främlingsfientlighet m.m..

Med kommitténs stöd kommer också Fojo att till hösten arrangera ett intemseminarium för de egna kursledama för att uppmärksamma de aktuella frågeställningarna. Förhoppningen är att seminarier av det slag kommittén finansierat ska kunna bli en del av den reguljära verksamhet som Fojo bedriver vid institutet i Kalmar.

Projektstöd till insatser inom journalistik och medieutbildningar

Landets alla joumalistutbildningar på universitet och folkhögskolor, samt högskolelinjer och program inom ämnesområdet medie och kommunikationsvetenskap fick i maj 1997 en inbjudan att söka bidrag till arbete med frågor som knyter an till den etniska mångfalden i samhället, rasism och främlingsfientlighet. En rad universitet och folkhögskolor inkom med ansökningar för genomförande av i huvudsak kurser på det aktuella temat. I mitten av oktober 1997 beviljade kommittén bidrag för genomförandet av följande verksamhet:

— Kursen "Journalistik i ett mångkulturellt samhälle", Institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation (JMK) vid Stockholms universitet. — Projektet "Kulturöverskridande journalistik", också JMK. Joumalistisk studie av "andrahandsgenerationssvenskama" i bostadsområdet Råslätt i Jönköping, Joumalistlinjen vid Södra Vätterbygdens Folkhögskola. — Kursen "Journalistik i ett mångkulturellt samhälle", Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

Nämnas särskilt kan JMK:s projekt "Kulturöverskridande journalistik", inom ramen för Vilket en seminarieserie under rubriken "Medier och mångkultur" arrangerats för studenter och lärare. Bl.a. deltog Mats Eric Nilsson, nyhetschef på Svenska Dagbladet, som talade om hur tidningens policy är när det gäller publicerandet av känsliga uppgifter om rasister och diskriminering, Ylva Brune, kommittéledamot och medieforskare, som talade om den "koloniala" synen på flyktingar i medierna och om hur mediers sätt att hitta kulturella förklaringar till beteenden är ett sätt att undvika de verkliga problemen, Héctor Barajas, Östgöta Correspondenten, som talade om invandrares svårigheter att såväl få som kunna utföra ett journalistiskt jobb, samt Jan Lewenhagen,

chef för DN Stockholm, som talade om hur en "mångkulturell nyhetsbevakning" kan ge nya läsare och annonsörer.

Utgivning av antologi

En antologi på temat "Journalistik i ett mångkulturellt samhälle" med bidrag från medieforskare och verksamma journalister kommer att publiceras hösten 1998. Carlsson Bokförlag ger ut boken, för vilken kommittéledamoten Ylva Brune är redaktör. Medverkande sloibenter är Ylva Brune, Christian Catomeris, Håkan Hvitfelt, Bosse Lindquist, Anna-Lena Lodenius och Mats Wingborg, Birgitta Löwander, Oivvio Polite och Per-Markku Ristilammi.

Stöd till tidskriften Expo

Tidskriften Expo, som utkom mellan åren 1995 och 1997, spelade en betydelsefull roll när det gällde att sätta frågor kring organiserad rasism och främlingsfientlighet samt— inte minst det "vardagliga" rasistiska våldet mot enskilda invandrare på dagordningen.

Expo hade mer eller mindre permanenta ekonomiska problem och under hösten 1997 blev dessa akuta. Kommittén beslutade då att dels stödja tidningen ekonomiskt för att försöka säkra utgivningen året ut och ge Expos redaktion ett andrum och en möjlighet att finna en mer långsiktig lösning, dels tillskriva regeringen med förslag om att den skulle ge Expo ytterligare, mer långsiktigt ekonomiskt stöd. Kommittén åtog sig också att distribuera Expos oktobernummer till landets samtliga högstadie- och gymnasieskolor och allmänna bibliotek med en uppmaning till dem att prenumerera på tidskriften.

Tyvärr lyckades emellertid inte Expo klara ut sin ekonomiska situation utan i februari 1998 meddelade redaktionen att tidskriften inte längre skulle komma ut i pappersupplaga. Expo har dock sedan dess fortsatt att arbeta med sitt arkiv och med research. Visst material har också publicerats på Internet.

Diskussioner pågår om det på något sätt skulle kunna vara möjligt att åter ge ut en papperstidning.

4.6. Opinionsbildning

Flera av kommitténs olika projekt har i sig syftat till att bilda opinion. Inte sällan har de varit inriktade mot särskilda, strategiskt utvalda grupper i samhället. Därutöver har emellertid ett löpande, mer traditionellt opinionsbildande arbete, i första hand via massmedier, bedrivits.

Nyhetsbrevet

Kommittén har under sin verksamhetstid givit ut tre stycken nyhetsbrev. I dessa har funnits kortfattad, löpande information om kommitténs arbete samt tankeväckande bidrag från krönikörer. Nyhetsbreven har haft en mycket bred spridning. Runt 4 000 exemplar av varje nummer har nått medier, myndigheter, kommuner, organi- sationer och privatpersoner m.fl..

Övrig information till massmedier

Inför samtliga av kommitténs anordnade evenemang, såsom seminarier, konferenser, möten m.m. har pressreleaser skickats ut såväl till rikstäckande medier som till större lokala medier. Detta har också skett i anslutning till andra typer av verksamhet och särskilda händelser av olika slag, t.ex. utgivningen av skrifter, annonskampanj starten, uppsatstävlingen, instiftandet av stipendiet, nyheter på hemsidan, särskilda uttalanden av kommittéledamöter och Vissa arrangemang inom ramen för Europaåret mot rasism på europeisk nivå.

En arrangemangslista över alla kommittéaktiviteter som varit nära förestående har Vidare spridits till större medier vid ett antal tillfällen.

Inför vart och ett av de tjugofem "Pow-Wow — rådslag mot rasism", som hållits runt om i landet, har också riktade pressreleaser till lokala medier gått ut, något som gett mycket god respons.

Debattartiklar

Den 18 april 1997 publicerade Aftonbladet en debattartikel av kommitténs ordförande Mona Sahlin. Den tog sin utgångspunkt i att kommittén nu på allvar dragit igång sitt arbete (invigningsceremonin hölls dagen därpå, den 19 april 1997). Huvudtesen kan beskrivas med ett citat; "Sverige är ett mångkulturellt land! Det är dags för oss alla att

dra slutsatser av det. Att varje framropat eller fegt viskat "svartskalle är ett slag i magen på oss alla!".

Den 30 september 1997 publicerade Dagens Nyheter en debattartikel av Mona Sahlin och kommitténs huvudsekreterare Pontus Ringborg. I artikeln uppmärksammades rättsväsendets oförmåga att tackla den utbredda diskrimineringen i samhället. Flera konkreta exempel gavs på den brist på engagemang och insikt som präglade polis respektive åklagarväsendets hantering av utredningar rörande brottet olaga diskriminering. Artikeln väckte mycket uppmärksamhet och såväl Mona Sahlin som Pontus Ringborg deltog dagarna efter publiceringen flitigt i massmedier diskuterandes dessa frågor.

Den 3 februari 1998 återkom Mona Sahlin och Pontus Ringborg med en debattartikel i Dagens Nyheter i vilken man pekade på konsekvenserna av rättsväsendets likgiltighet och framhöll att regeringen har det yttersta ansvaret för att få till stånd en förbättring av situationen.

Den 1 mars 1998 publicerades en debattartikel av Mona Sahlin i Dagens Nyheter som lyfte fram den ofullständiga bild som medier ger när de utesluter "invandrare" ur den offentliga debatten och den allmänna samhällsbeskrivningen.

Den 15 juni, i anslutning till kommitténs avslutningskonferens, infördes ytterligare en debattartikel av Mona Sahlin och Pontus Ringborg i DN. I denna fokuserades behovet av att anpassa den offentliga verksamheten i stort till mångfalden i vårt lands befokningen. Olika exempel gavs på hur ”invandrare” som kollektiv särbehandlades hos myndigheter och i regelverk samt på bristande ”etnisk kompetens” inom myndigheterna.

Enskilda kommitteledamöter, bl.a. Ylva Brune, José Alberto Diaz och Anne Sofie Roald, har härutöver publicerat debattartiklar under året i olika ämnen och i olika tidningar.

Samarbete med P3

Sveriges Radio, P3, kontaktade på ett tidigt stadium kommittén för ett cv. samarbete kring en särskild kampanjvecka, under vilken alla inslag under dagtid i P3 på skilda sätt skulle ta upp frågor om rasism och främlingsfientlighet. Kampanjveckan, som genomfördes 1723 mars 1997, kom att bli ett slagkraftigt arrangemang, dels genom de sända inslagen, dels genom en telefonlinje som hölls öppen för intresserade lyssnare där man både kunde få vädra sina åsikter och få råd och idéer av en expertpanel.

I panelen medverkade, förutom representanter för kommittén samt dåvarande integrationsministem Leif Blomberg, företrädare för bl.a. Ungdom Mot Rasism, Amnesty International, tidskriften Expo, Adoptionscentrum, Ungdomens IT-råd och DO. Enligt Telia registrerades 1250 samtal till telefonslussen, vilket är en något högre siffra än normalt i kampanj sammanhang i svensk radio. Som jämförelse kan nämnas att brittiska BBC 1, med sina 10 miljoner lyssnare, fick ca 1000 samtal under en motsvarande kampanjvecka, "Listen without prejudice", som de hade vid samma tid.

Kommittén bidrog med resurser till den öppna telefonlinjen och för tryckningen av en broschyr som skickades ut till alla som hörde av sig.

4.7. Övrigt

Invigning och avslutning

Den 19 april 1997 arrangerade kommittén en något senkommen ”invigningsceremoni” på biografen Skandia i Stockholm. Syftet var att inför medier och de olika intressenter som arbetar mot främlingsfientlighet och rasism synliggöra Europaåret, dess syfte och verksamheter. Huvudtalare var kommitténs ordförande Mona Sahlin, EU:s dåvarande "High Representative" i Bosnien Carl Bildt, justitieminister Laila Freivalds samt kommittéledamoten Thabo Motsieloa. Ca 200 av drygt 400 inbjudna mötte upp, varav ett trettiotal journalister bidrog till en mycket god press och etermedietäckning av evenemanget.

Den 15 juni 1998 gick kommitténs avslutningskonferens av stapeln. Syftena med denna var två. Dels var den ett tillfälle till erfarenhets- utbyte med sikte på framtiden för aktiva på området, dels ville kommittén få tillfälle att till medier sprida kunskap om de förslag som återfinns i detta betänkande.

Offentliga framträdanden

Företrädare för kommittén, och då i första hand dess ordförande, har under kommitténs verksamhetstid gjort ett hundratal offentliga framträdande runtom i landet. Det har varit allt från midnattsgudstjänst i Uppsala domkyrka "för ett mångkulturellt Uppsala" till

Länsarbetsnämnden i Stockholms län som samlade samtliga anställda vid arbetsförmedlingar, arbetsmarknadsinstitut och Länsarbetsnämnden för att vid två tillfällen diskutera ”det mångkulturella Sverige".

Också vid arrangemang som olika institutioner "självständigt", dvs. utan att kommittén har varit involverad, anordnat med anledning av Euopaåret mot rasism har företrädare för kommittén medverkat. Bl.a. har Kommunförbundet i Kronoberg respektive Kalmar län arrangerat varsin temakonferens.

Kontakter med NGO:s

Kommitténs vice ordförande, Joe Frans, genomförde under 1997 under rubriken "Joes samtal" ett tjugotal samtal med företrädare för invandrarorganisationer, andra ideella organisationer verksamma i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet samt fristående debattörer (se bilaga 5). Samtalen var offentliga, men det primära syftet var att personer med kunskap och engagemang i de aktuella frågorna skulle få möjlighet att inför representanter för kommittén sammanhängande utveckla sin syn på arbetet mot rasism och främlingsfientlighet.

Under våren 1998 vidareutvecklades kommitténs kontakter med de ideella organisationerna. Två större möten ägde rum, i februari i ABF- huset med ett sjuttiotal deltagare och i maj i kommitténs lokaler då ett 40-tal personer deltog.

De centrala frågeställningar som avhandlades var hur arbetet mot rasism och främlingsfientlighet skulle gestalta sig efter årets slut, om det finns ett behov av mer samordning och samarbete mellan organisationer aktiva på området, hur en sådan samordning i så fall skulle se ut samt vilken roll Europaåret kunde spela i denna process. Det framgick i dessa diskussioner tydligt att flera NGO:s ansåg att kommittén mer aktivt borde stödja de ideella organisationerna i deras arbetet mot rasism, såväl moraliskt som ekonomiskt. Det framfördes bland annat kritik mot den svaga representationen i kommittén från frivilligorganisationernas sida — något som ju kommittén i sig inte har något ansvar för, och också mot kommitténs policy vad gällde projektbidrag. Man menade dessutom att kommittén tidigare borde ha inlett en mer organiserad dialog med de ideella organisationerna. Vid det avslutande rundabordssamtalet i maj bildades en kontaktgrupp med uppgift att främja dels samarbete mellan svenska NGO:s i deras arbete mot rasism m.m., dels erfarenhetsutbyte mellan svenska NGO:s och NGO:s i EU:s övriga medlemsstater inom ramen för det NGO-nätverk som bildats på EU-nivå (se också 5. 109 f.).

Vid kommitténs kontakter med ideella organisationer föddes också en idé om att etablera en "quick response-funktion" inriktad på att snabbt bemöta uttryck för rasism eller främlingsfientlighet i den offentliga debatten. Kommittén tog så småningom kontakt med Röda Korsets ungdomsförbund som åtog sig att ansvara för att inrätta och administrera en sådan funktion mot att kommittén initialt bidrog ekonomiskt (se vidare 5. 106 ff.).

"Tankar inför drakens tid "

Inom ramen för kommitténs kontakter med NGO:s fördes även samtal med ordförandena i de politiska ungdomsförbunden. Samtalen resulterade i en skrift, "Tankar inför drakens tid", i vilken samtliga ordförande för riksdagspartiemas ungdomsförbund ger sin syn på det framtida mångkulturella Sverige.

Inte minst värdefullt med denna skrift var just att de ledande företrädarna för det unga politiska Sverige, oavsett politisk färg, gemensamt manifesterade sitt engagemang i arbetet för att skapa ett samhälle för alla, oberoende av ras, hudfärg eller etniskt ursprung.

Utnyttjande av informationsteknologin i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet

Kommittén hade redan från början en uttalad vilja att utveckla arbetet mot rasism och främlingsfientlighet genom att utnyttja den nya informationstelmologin. Ambitionen var att på Internet skapa en plats där kunskap och idéer skulle kunna samlas och vara lättillgängliga för den intresserade och också att bygga upp ett nätverk för enskilda och organisationer som arbetar aktivt på området. Under våren 1997 kom kommittén i kontakt med Den Digitala Salongen (DDS), som med sitt projekt Den Mångkulturella Salongen (DMS) visade sig ha mycket näraliggande ambitioner. Mot denna bakgrund inledde kommmittén ett samarbete med DDS.

Syftet med DMS är effektivisera arbetet för att motverka rasism, främja mångkultur och underlätta integration genom ett mer organiserat IT—användande bland dem som är engagerade på området. DMS har byggt upp en gemensam resurs på Internet, samt genomfört regelbunden utbildning på ett tiotal orter i Sverige.

DDS medverkade även aktivt i arrangemanget av kommitténs avslutningskonferens den 15 juni 1998. Bl.a. utnyttjades det nätverk DDS byggt upp för information och kommunikation inför konferensen

och under konferensen gavs tillfälle att aktivt kommunicera med intresserade på andra orter i landet. Allmänheten erbjöds även möjligheten att direkt under eftermiddagen "chatta" med kommitténs ordförande Mona Sahlin.

Internationell konferens på temat "Racism, Ideology and Political Organisation "

Den 5-7 december 1997 anordnade kommittén i samarbete med Centrum för invandringsforskriing (CEIFO) vid Stockholms universitet en internationell konferens på temat "Racism, Ideology and Political Organisation". Konferensen bestod av en akademisk del till vilken ett mindre antal framstående internationella forskar hade inbjudits och en allmän del med deltagande av företrädare för Europeiska kommis— sionen, nationella samordningskommittér i andra EU-länder och olika NGO:s verksamma på området. De båda sessionerna var delvis integrerade då ett syfte med konferensen just vara att skapa tillfälle till kontakter och kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker. Sammanlagt deltog runt 120 personer. En dokumentation från konferensens allmänna del har producerats. De akademiska "papers" som presenterades vid den akademiska delen av konferensen har dessutom CEIFO, med ekonomiskt stöd av kommittén, låtit trycka i en separat volym.

Uppsatstävling för studenter vid universitet och högskolor

Kommittén har genomfört en uppsatstävling för högskolestuderande, öppen för alla som ännu inte avlagt sin grundexamen. Syftet med tävlingen var att uppmuntra unga människor att reflektera över, och ta ställning till, frågor om rasism, främlingsfientlighet m.m. samt att på högskolor och universitet uppmärksamma vikten av kunskap i dessa frågor. Information om uppsatstävlingen spreds till samtliga universitet och högskolor i Sverige samt till alla studentkårer.

En jury bestående av skådespelerskan Bibi Andersson, journalisten och översättaren Yukiko Duke, chefredaktören Arne Ruth, professor Charles Westin samt kommittéledamoten José Alberto Diaz utsåg tre pristagare. De tre prisbelönade bidragen samt ytterligare fyra uppsatser har publicerats i antologin "Unga tankar om rasism".

"Respekt " webtidning om krogdiskriminering

Den utbredda etniska diskrimineringen i samhällslivet är ett problem som engagerat kommittén mycket (jfr.avsnitt 6.6). Särskilt synlig och uppmärksammad är den diskriminering som förekommer i restaurangbranschen. Rättsliga åtgärder för att stävja denna är nödvändiga men det är uppenbart att det krävs kompletterande insatser. Kommittén har tillsammans med företrädare för Kulturkrogen K, inom restaurangkoncemen Hannas Krogh (SRM), initierat projektet "Respekt". "Respekt" skall bli ett slags webtidning om krogvärlden samt om musik och film, genomsyrad av en diskussion om olaga diskriminering. Målgruppen är folk som går, eller arbetar, på krogen, inklusive krogägare. Projektet syftar till att få igång en debatt bland allmänheten och skapa en medvetenhet hos krogbesökare, krogpersonal och krogägare om den diskriminering som förekommer och om att diskriminering är såväl olagligt som oacceptabelt rent mänskligt.

"Mångfald och jämställdhet "

På initiativ av ARUF Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Stockholm har boken "Mångfald och jämställdhet givits ut på svenska. Boken är skriven av Khalid Salimi som under flera år varit chef på Antirasistiskt Senter i Oslo. Bakom utgivningen står även Stockholms läns landsting och Europaåret mot rasism.

Enligt författaren är syftet med "Mångfald och jämställdhet" att "öppna en väg till djupare kunskap om rasism och därvid förhoppnings- vis bidra till en mer nyanserad debatt och inte minst till handling". Kommitténs bidrag har utgjorts av att kommitténs vice ordförande Joe Frans, tillsammans med Ove Rådberg vid ARUF, svarat för textbearbetrringen. Boken har spritts i stora upplagor till skolelever i Stockholm. Den finns också till försäljning i bokhandeln.

Samtal med skivbolagsföreträdare

Ett samtal med företrädare för olika skivbolag ägde rum i juni 1997. Syftet med samtalet var att få skivbolagen att mer medvetet fundera över vilken betydelse musik och musiker kan ha när det gäller rasism och främlingsfientlighet, samt att informera om förekomsten och utbredningen av den s.k. vit makt-musiken. Kommitténs initiativ mot- togs positivt aV de som mötte upp.

Ett uppföljande samtal med flera inbjudna planerades men genomfördes aldrig på grund av bristande intresse. Erfarenheten säger

emellertid att denna typ av "civila" motåtgärder ofta är mycket effek-