Till statsrådet Leif Pagrotsky

Regeringen beslutade den 9 december 2004 att tillkalla en nationell samordnare för Mångkulturåret 2006 med uppdrag att på ett nationellt plan svara för samordningen av förberedelser och genomförande av Mångkulturåret 2006 samt med utgångspunkt i de uttalade målen för Mångkulturåret utarbeta ett program för året (Dir. 2004:169).

Som nationell samordnare förordnades samma dag kulturproducenten Yvonne Rock.

Kommittén antog namnet Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 (Ku 2004:09).

Som kommitténs huvudsekreterare förordnades från den 1 april 2005 Edna Eriksson. Samma dag förordnades statsvetaren Emil Plisch som sekreterare i kommittén.

Kommittén får härmed överlämna sitt delbetänkande Agenda för mångkultur. Programförklaring och kalendarium för Mångkulturåret 2006 (SOU 2005:91). En redovisning av hela uppdraget kommer att lämnas i kommitténs slutbetänkande senast den 1 juli 2007.

Stockholm i oktober 2005

Yvonne Rock

Emil Plisch

Sammanfattning

Bakgrund

Regeringen har utlyst 2006 till ett särskilt Mångkulturår i Sverige. En nationell samordnare för Mångkulturåret 2006 har tillkallats för att i samarbete med olika aktörer inom kultursektorn, myndigheter, institutioner, organisationer, fria aktörer och andra utarbeta ett program för Mångkulturåret och att vara ett stöd för berörda aktörer inför och under Mångkulturåret 2006. Till stöd för samordnaren finns en kommitté, Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 (Ku 2004:09).

Syfte och målsättningar med Mångkulturåret 2006

Syftet med Mångkulturåret 2006 är att på ett bestående sätt öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner. Syftet är också att skapa incitament för att offentligt finansierade kulturverksamheter på ett tydligt sätt speglar och införlivar den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige (Direktiv 2004:169).

Mångkulturåret 2006 ska bidra till att följande långsiktiga målsättningar uppfylls:

  • Kulturutbudet under 2006 och därefter skall generellt vara mångfacetterat och i större utsträckning än idag aktualisera andra kulturuttryck än det traditionellt svenska eller västerländska.
  • Andelen konstnärliga upphovsmän, utövare och kulturadministratörer med utomsvensk eller minoritetsbakgrund skall öka permanent och utgöra en större andel av de yrkesmässigt verksamma inom hela det offentligfinansierade kulturlivet.
  • Kulturutbudet skall under 2006 och därefter generellt nå en bredare publik än idag, inkluderande en ökad andel av befolkningen med utländsk bakgrund.
  • Internationella samarbeten och ett aktivt utbyte av kultur över gränser bör öka.

Programförklaring

Mångkulturåret 2006 vill verka för en långsiktig och varaktig förändring och utveckling av det svenska kulturlivet i riktning mot en ökad etnisk och kulturell mångfald. En viktig utgångspunkt i detta arbete är att få såväl offentligt finansierade kulturverksamheter som fria aktörer och andra att i högre utsträckning än idag arbeta för att uppmärksamma och permanent införliva den mångfald som finns i dagens samhälle.

Det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta till vara medborgarnas olika erfarenheter, kunskaper och perspektiv och på ett naturligt och självklart sätt inkludera dem i det ordinarie kulturutbudet.

Centrala ledord i detta förändringsarbete är långsiktighet, dialog, samverkan, medvetandegörande och förändring.

Det interkulturella perspektivet är av särskild vikt att uppmärksamma under Mångkulturåret 2006, inte minst med tanke på att Europeiska kommissionen vill göra 2008 till ”Europeiska året för interkulturell dialog”.

Viktiga frågor och perspektiv att fokusera på under Mångkulturåret 2006 är bl.a. följande:

  • Mångfald i organisationen och bland de anställda
  • Mångfald i produktionen och i det innehållsmässiga
  • Mångfald bland publik och besökare
  • Mångfald inom insamling, dokumentation och arkivering

Kalendarium

Ett stort antal myndigheter, institutioner, stiftelser och bolag inom kulturområdet samt vissa universitet och högskolor och svenska ambassader utomlands har fått i uppdrag att medverka i Mångkulturåret 2006. Samtidigt har samtliga Sveriges kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, vissa myndigheter, övriga universitet

och högskolor, scenkonstinstitutioner, regionala museer, bibliotek, arkivinstitutioner, festivaler och övriga aktörer inbjudits att medverka i Mångkulturåret 2006.

Baserat på de redovisningar som kommittén har fått in från dessa aktörer har ett kalendarium över alla planerade aktiviteter och verksamheter inom ramen för Mångkulturåret 2006 sammanställts. Kalendariet, som är en del av detta delbetänkande, utgör ett unikt samtidsdokument och visar på en stor geografisk och verksamhetsmässig bredd när det gäller arbetet med att främja etnisk och kulturell mångfald i det svenska kulturlivet.

Förord

Människans villkor, skrev den tyskjudiska filosofen Hannah Arendt i boken med samma namn, är mångfald. Vi människor, och detta är själva förutsättningen för att vara människa, är aldrig en utan flera. Det är människor och inte Människan som lever på jorden och befolkar världen. I latinet användes orden ”att leva” och ”att vara bland människor” som synonymer, medan ”att dö” var synonymt med ”att upphöra att vara bland människor”. Utan social kontext inget mänskligt liv.

Ett av mångfaldens grunddrag, menade Hannah Arendt, är det faktum att vi är olika, att varje människa är unik. Vi är alla visserligen desamma, nämligen människor, men ”ingen är det på samma sätt som någon annan människa som någonsin har levat, lever eller kommer att leva”. Mångfalden, skriver hon vidare, kan bara komma till uttryck i en offentlighet där vi kan sluta oss samman. Människan är därför aldrig suverän, aldrig fri i den mening vi kommit att förstå ordet, utan hela tiden del av ett större nätverk, av ett sammanhang. Det är alltså i samspelet mellan människor som själva mänskligheten tar form, och med detta föds också möjligheten till politiskt handlande.

Uppdraget, samt kulturens potential

Regeringen har utsett 2006 till Mångkulturår. Syftet är att ”på ett bestående sätt öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner” samt att ”skapa incitament för att offentligt finansierade kulturverksamheter på ett tydligt sätt speglar och införlivar den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige”. Som nationell samordnare har jag fått i uppdrag att, tillsammans med olika aktörer inom kultursektorn, utarbeta ett program för Mångkulturåret, samt att lämna förslag på hur det fortsatta arbetet för att stärka den

kulturella mångfalden skall bedrivas. Året är tänkt som ett första steg i ett långsiktigt arbete för att skapa och utveckla ett offentligt finansierat kulturliv i Sverige som kan engagera så många människor som möjligt.

Hannah Arendts filosofiska verk kan beskrivas som ett slags dödsruna över en förlorad värld. Den plats hon sörjer är det grekiska polis, demokratins vagga, där en offentlig diskussion utgjorde det vi idag benämner som politik. I vårt moderna samhälle, skriver hon, finns inte längre någon plats för offentliga samtal, för dialog, för det slags handlande vars huvudsakliga syfte ligger i själva akten som sådan, snarare än i de resultat den kan tänkas leda fram till. Processen går förlorad i en värld styrd av resultat och måltänkande, och ett avgörande led i denna förlust är försvinnandet av det offentliga rummet, själva den plats där samtal kan äga rum. En demokratisk infrastruktur kan inte bara bestå av vägar, flygplatser och järnvägar. Lika viktigt är platser där vi kan mötas, samtala, diskutera.

Efter att ha arbetat med kultur i ett trettiotal år ser jag i kulturen en grogrund och potential för återupprättandet av den plats Hannah Arendt sörjer. Verket First Generation, skapat av den franskjudiska konstnären Esther Shalev-Gerz för Mångkulturellt centrum i Botkyrka, är ett av många exempel på hur konsten som sådan kan skapa en offentlig plats för möten. Verket består av ett antal filmade intervjuer med människor som flyttat till Fittja, svenskar såväl som invandrare, och kretsar kring deras upplevelser av att komma till en ny plats. Vad förlorar man och vad får man istället då man som främling bosätter sig någonstans? Vad tillför man platsen genom sin egen historia? De filmade vittnesmålen utgör ett slags artificiell dialog deltagarna emellan, men samtidigt tar ett nytt rum form, ett rum där åskådarna möts, somliga bosatta i Botkyrka, andra ditresta för kanske första gången. Och när installationen sedan exporteras till en rad europeiska länder, vilket den planeras göra, så uppstår ytterligare ett rum, där människor runtom i Europa tillåts möta Botkyrkaborna, somliga etniskt svenska, andra kanske ursprungligen från något av de länder där verket nu visas. Botkyrka kommer ut i världen samtidigt som världen kommer till Botkyrka.

Men för att skapa ett offentligt rum, en plats för dialog och politiskt handlande, måste kulturen vara inkluderande. Det polis Hannah Arendt längtar tillbaka till var få förunnat. Där diskuterade fria män sin tids angelägenheter, medan slavar och kvinnor hölls

utanför. I ett verkligt demokratiskt samhälle räcker det inte med att alla tillåts rösta på valdagen. Alla måste ges samma möjlighet att delta i det offentliga samtalet, och detta måste därför spegla och representera allas behov och erfarenheter, i möjligaste mån. Kultur måste vara en demokratisk rättighet, på samma sätt som skola eller sjukvård. Men vi kan då inte ha ett kulturliv där bara vita män regisserar, producerar, skriver och agerar. Vi kan inte ha en repertoar som bara vänder sig till innerstadsboende medelklassmänniskor. Vi måste släppa in andra röster, andra historier, andra erfarenheter.

Dagens Sverige är ett tydligt exempel på den mångfald Hannah Arendt talar om. Det består av en brokig skara invånare, med olika kulturell, etnisk och religiös bakgrund, och detta måste speglas i kulturlivet. Mångkulturåret 2006 utgör en viktig markering från regeringens sida att vi i grunden måste förändra det offentligt finansierade kulturlivet, så att det blir tillgängligt för, representerar och engagerar en bredare grupp människor än det gör idag. Själva begreppet mångkultur måste, tror jag, förstås i vid mening. Kulturbegreppet som sådant är dynamiskt. Det finns därför heller inga manualer eller facit för hur vi ska arbeta med Mångkulturfrågor. Arbetet har mer risk och äventyr över sig. Istället för att fastna i formuleringstvister och definitioner vill jag därför, liksom Hannah Arendt, mana till handling.

Som nationell samordnare har jag under det gångna förberedande halvåret initierat möten med representanter både från kulturinstitutionerna och det fria kulturlivet. Under en dialogkonferens arrangerad av Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006, som en del av festivalen Subörb i Alby utanför Stockholm (se bilaga), fick vi också en första chans att i större skala möta representanter från kultursektorn, för att ta pulsen på vilka behov som finns och vilka åtgärder som anses mest angelägna.

Långsiktigt förändringsarbete

Den kanske viktigaste slutsatsen vi i Kommittén dragit under förarbetet är att Mångkulturåret under inga förutsättningar får bli ett kortsiktigt jippo eller ett fyrverkeri som under ett år lyser upp den svenska kulturhimlen för att sedan slockna och falla i glömska. Givetvis kommer året att innebära en rad konkreta aktiviteter och arrangemang runt om i landet. Jag planerar bland annat en upplevelserik invigning som kan pågå parallellt i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Umeå. Men huvudsyftet med Mångkulturåret är inte att erbjuda ett mångkulturellt smörgåsbord, utan att långsiktigt förändra de strukturer som styr det offentligfinansierade svenska kulturlivet.

Vems historier skall berättas på svenska teaterscener eller på biografer runt om i landet? Av vem, och för vem, skall de berättas? Vem väljer chefer och ledningsgrupper? Vem väljer repertoaren? Hur marknadsför vi de evenemang som erbjuds? Vilka väljs in i styrelser? Vem undervisar på våra högskolor, och vilka erbjuds plats på scenskolor och konstutbildningar? Vilken slags litteratur finns tillgänglig på våra folkbibliotek? Vem får statliga kulturbidrag? Vad är kvalitetskultur, och vem bestämmer det? Dessa frågor är, som Astrid Assefa, chef på Dalateatern, sa under den konferens som arrangerades i augusti, ”på liv och död”. De får under inga omständigheter förvandlas till tom retorik, utan måste tas på största allvar.

Som av regeringen utsedd nationell samordnare för Mångkulturåret skulle jag vilja initiera en rad seminarier och samtalsserier, lokalt och regionalt, för att sätta igång dialog kring dessa frågor. Jag ser också som min uppgift att vara ”kopplerska”. Jag vill använda det kontaktnät som är frukten av trettio års egen kulturverksamhet, både inom det fria och det statliga kulturlivet, för att initiera nya konstellationer och samarbeten. I det fria kulturlivet finns en massa kompetens och erfarenheter som de större institutionerna kan lära av. Ett sådant arbete har redan satts igång av Forum för världskultur, som under två år (1998−2000) på uppdrag av regeringen bedrev initiativtagande och samordnande försöksverksamhet inom detta område (se rapporten ”Ja jag vill leva jag vill dö i norden”, SOU 2000:118). De skapade olika former av allianser mellan resursmässigt relativt svaga fria producenter och organisatoriskt och resursmässigt starka kulturinstitutioner. Exempel på den här typen av samarbeten är det projekt som Rikskonserter bedrev tillsammans med Selam, Re:Orients samarbete med Stockholms konserthus, och Intercults försök att åstadkomma mer långsiktiga former för samarbete med ett antal institutionsteatrar.

Min erfarenhet är att det fria kulturlivet är de som driver på i mångfaldsfrågor. Intercult, Re:Orient, Selam, Bwana Club, Inkonst, Jeriko, Drömmarnas Hus – samtliga är goda exempel på hur det mångkulturella Sverige speglas helt utan regeringsdirektiv och Mångkulturår. Dessa fria aktörer har frivilligt tagit på sig att vara bärare av de skiftande erfarenheter som präglar dagens Sverige.

Men hur skall vi få de stora aktörerna att hänga med? Hur når man de statliga institutionerna? Här spelar givetvis de regleringsbrev som institutionerna har att följa en central roll. Men hur skall uppdraget formuleras? Och hur kan man kombinera tydliga krav med konstnärlig frihet? Detta är svåra frågor som måste stötas och blötas under det kommande året. Men trots deras komplexitet, och trots att den här typen av förändring givetvis måste få ta tid, ser jag Mångkulturåret som en möjlighet att skynda på processen, att göra vissa grundläggande omstruktureringar som annars är lätta att gång efter annan skjuta på framtiden, för att på så sätt sätta klotet i rörelse. Vi kan inte fortsätta säga ”detta måste göras, men inte just nu”. Mångkulturåret är ”just nu” och därmed en chans att faktiskt genomdriva de förändringar som vi alldeles för länge bara pratat om. Mångkulturår behöver vi varje år, men ett måste bli det första.

Rekryteringsfrågan

Rekryteringsarbetet är helt centralt för denna förändring. Det måste ske en grundläggande omorganisation inom kultursektorn, och detta måste givetvis ske på lång sikt. Här är det förstås viktigt att man inte slentrianmässigt anställer någon med annan kulturell bakgrund än den svenska och därmed anser sig ha ”fyllt kvoten” eller använder detta enda annorlunda inslag som ”mångkulturalibi”. Parametrar som skiftande klass, genus, etnicitet, sexualitet och geografisk spridning är förstås nödvändiga för att skapa verklig mångfald inom kultursektorn. Samtidigt är detta förstås en känslig fråga, eftersom vi inte idkar åsiktsregistrering i Sverige, och eftersom vi i första hand måste se till kompetens och meriter bland dem som rekryteras. Men i ett Sverige där 65 procent av all rekrytering sker via informella nätverk (inom kultursektorn är siffran sannolikt så hög som 75 procent), vet vi också att ett subjektivt urval redan sker. I ett samhälle där en oroväckande stor andel beslutsfattare, professorer och chefer är vita män vore det hyckleri att säga att vi inte redan anställer genom ett slags kvotering.

Jag ser som en av mina huvuduppgifter under Mångkulturåret att, genom ”koppleriverksamhet”, det vill säga genom att skapa dialog och nya möten mellan olika aktörer inom kultursektorn, vidga de nätverk som redan finns och göra dem mer inkluderande. Visst finns det kompetenta kulturutövare med annan bakgrund än den svenska! Men det handlar om att våga se bortom invanda

kontaktnät, samt att rucka på de mallar vi arbetar utifrån, beträffande utbildningskrav och meriter. Vi måste vända på stenar, söka aktivt, och sträcka oss utanför de gamla vanliga nätverken. Detta nya tänk måste gå igen i alla led – inte bara vid anställning. För att skapa kompetens bland invånare med annan etnisk bakgrund än den svenska måste vi ta in dessa svenskar på scenskolor, konstskolor, regiutbildningar och så vidare. Och lärarna på dessa skolor måste bättre spegla det nya Sverige. Givetvis är det också helt centralt att skapa större etnisk och kulturell mångfald bland dem som rekryterar. Alla vet att man är benägen att anställa någon som liknar en själv. De som anställer måste därför bättre spegla det nya Sverige. Utifrån mina egna erfarenheter av att sitta i en rad styrelser vet jag också hur mycket styrelsearbete betyder för skapandet av informella nätverk. De runt 130 styrelser som utses av Utbildnings- och kulturdepartementet måste därför också bättre spegla och representera vårt mångkulturella Sverige, för att en långsiktig förändring skall kunna ske.

Här kommer frågan om regleringsbreven igen. De är idag ganska luddigt formulerade, och innehåller få konkreta krav. Bör de fungera som piska eller morot? Ska de som arbetar med mångkulturfrågor belönas, eller ska arbetet med frågor som dessa helt enkelt bli ett krav, inte bara under Mångkulturåret utan också på längre sikt? Bör man kräva av de aktörer som tar emot statliga pengar att de, för att få ut sina bidrag, måste redovisa hur man arbetat med mångkulturfrågor, samt vilka konkreta resultat som uppnåtts? Och kan man i så fall ställa krav bara på mångkulturarbete, eller måste man inkludera andra mångfaldsparametrar, såsom klass, kön, geografisk hemvist och så vidare? Min uppgift är inte att bestämma hur regleringsbreven ska se ut. Men jag ser Mångkulturåret som en möjlighet att skapa diskussion kring frågor som dessa, med ambitionen att vid slutet av året kunna ”lämna förslag på hur det fortsatta arbetet för att stärka den kulturella mångfalden skall bedrivas”, som det står i de direktiv regeringen formulerat.

Hela Sverige – inte bara storstäderna

Förändringar måste alltså ske inom såväl repertoar som publikarbete och organisation. Vad berättas? För vem? Av vem? En annan viktig parameter är platsen. Var berättar man? Det uppdrag jag tagit

på mig är nationellt, men jag vill betona att arbetet måste ske såväl lokalt som regionalt, nationellt och internationellt. Den redan nämnda utställningen First Generation i Botkyrka är ett utmärkt exempel på hur dessa olika led kan gå in i varandra. Botkyrka är en internationell plats såtillvida att där lever människor från ett stort antal länder. Verket som sådant skapades också av en konstnär bosatt i ett annat land – Frankrike – men det handlade i första hand om en plats – Botkyrka – och de människor som bebor denna plats. Innehållet har alltså lokal förankring. Genom att bjuda in en internationellt erkänd konstnär nådde man däremot inte bara en lokal publik, utan lockade åskådare såväl regionalt som nationellt till Botkyrka. Och när utställningen nu ska visas i en rad europeiska länder blir det som var en lokal satsning en internationell sådan, och man når också en internationell publik.

Kulturens geografiska spridning är helt central då man talar om mångkultur och mångfald. Om vi ser kulturen som en demokratisk rättighet måste ambitionen vara att den ska nå och beröra alla invånare, också de som lever utanför storstäderna. Efter nästan tjugo års erfarenhet som chefsproducent på Västanå Teater i Värmland, vet jag hur mycket en kulturinstitution kan betyda för ett litet samhälle långt från huvudstaden. Vi får under inga villkor låta landsbygden hamna i skymundan då vi talar om mångkulturfrågor och driver på förändringar inom kulturlivet! Här ser jag, bland annat, folkbiblioteken som en viktig resurs. De finns över hela landet, och utgör en möjlig mötesplats. Jag ser gärna en större satsning, både när det gäller kompetensutveckling, organisatoriska förändringar, samt konkreta arrangemang, runtom på landets bibliotek.

Tre andra viktiga aktörer när det gäller den geografiska spridningen är Riksteatern, Riksutställningar och Rikskonserter. Deras verksamhet når ut och berör människor i hela landet, och samtliga arbetar redan aktivt med mångkulturfrågor. Dessutom är de alla viktiga aktörer för möjliggörandet av samarbeten mellan statliga institutioner och det fria kulturlivet. För ett fortsatt lokalt och regionalt arbete är också mångkulturkonsulenterna en viktig resurs. Efter att Forum för världskultur bedrivit sin tvååriga försöksverksamhet föreslogs det att ett antal konsulenter skulle driva dessa frågor runtom i landet. Idag finns det tio konsulenter i åtta län – representanter för olika regioner och olika kulturella uttryck – som kan fungera som ett stöd för de kulturinstitutioner som anser sig sakna den kompetens och den kunskap som krävs för att verkställa

de nya riktlinjer som Mångkulturåret innebär. Dessa konsulenter tar redan ett stort ansvar, och de skapar en viktig dynamik inom de områden där de är verksamma.

Slutligen är förstås förorten en viktig plats då man talar om mångkultur. Här ser man tydligt att mycket redan är på gång, inte minst genom all den musik som under senare år kommit från förorten, men också genom den unga svenska litteratur som speglar erfarenheter från förorten, tidskriften Gringo som ser som sin huvuduppgift att sätta förorterna på den svenska kartan, utvecklingen av Mångkulturellt centrum i Fittja, Riksteaterns lokaler i Botkyrka, Cirkus Cirkörs verksamhet och cirkusskola, festivalen Subörb i Alby, Drömmarnas Hus i Rosengård – listan kan göras lång. I förorterna finns alltså redan stor skaparkraft och det statligt finansierade kulturlivet har mycket att lära av dessa verksamheter och erfarenheter.

Avslutning

Under det gångna halvåret har jag, som nationell samordnare för Mångkulturåret 2006, lärt mig mycket om de brister som finns i svenskt kulturliv, men också om de verksamheter som redan finns och om dem som redan jobbar aktivt med mångkulturfrågor. Det är min förhoppning att ett år där ett extra stort fokus riktas mot frågor som dessa kan få bestående konsekvenser inom det svenska kulturlivet, samt att fler aktörer än jag själv och alla de som redan jobbar med mångkulturfrågor kan få upptäcka de erfarenheter och historier som befolkar det nya Sverige.

För detta krävs hela tiden ett dubbelt seende – en blick som de med annan bakgrund än den svenska automatiskt har med sig, men som majoritetskulturen måste lära sig se och använda. Då vi talar om mångfald är det givetvis också viktigt att medvetandegöra att också den traditionellt svenska kulturen är just en kultur. Precis som jämställdhetsfrågor måste handla lika mycket om män som om kvinnor (det vill säga att vi måste bli varse att också män är könade, att vi måste frångå synen på mannen som synonym med människa medan kvinnan är undantag), måste ett arbete med blick för mångfald också lyfta fram den traditionella svenskheten som ett specifikt kulturellt uttryck snarare än som självklar utgångspunkt. Detta kräver grundläggande omvärderingar i synen på oss själva, vare sig vi anser oss tillhöra det man brukar benämna som ”det nya

Sverige” eller den majoritetskultur vars identitet ter sig som självklar, som norm.

Detta innebär också ett erkännande av att den traditionellt svenska kulturen framstår som så enhetlig just därför att den fungerar exkluderande. Inom våra konstruerade nationsgränser ryms förstås en rad kulturer som skyms av normkulturen. Kultur behöver inte bara ha med etnicitet att göra. ”Det svenska” är skapat kring en norm av vithet, men också kring normerande heterosexualitet, medelklass och allt annat som anses ”normalt”. Under Mångkulturåret har vi chansen att inkludera en rad (sub)kulturer bestående av människor som på olika sätt rör sig utanför normen, för att på så sätt i grunden omdefiniera den kultur vi kallar ”svensk”. Det är för mig därför också självklart att Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 måste föra en kontinuerlig dialog och ett nära samarbete med Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet. Dessa frågor går inte att separera, de måste få gå hand i hand.

Vi står alltså inför svåra utmaningar och förändringsprocesser. Mångkulturåret kan knappast bli annat än början på denna process. Men att processen måste sättas igång, att vi måste börja rucka på gamla strukturer och ta till vara den rikedom av erfarenheter och historier Sveriges invånare bär på – vare sig det handlar om samisk, värmländsk, homosexuell, romsk, turkisk, judisk, stockholmsk, skånsk eller kurdisk kultur – är ett faktum och en uppgift vi inte längre kan skjuta på framtiden. Vi har en gemensam samtid och framtid, men vår historia skiljer sig åt. I Riksteaterns programförklaring inför Mångkulturåret konstaterar man att ”så länge kulturen är ett mötesrum med bara ett perspektiv på såväl historien som samtid och framtid, så länge publik och de som står på och bakom scen inte representerar alla de världar som möts i samtidens rum, så länge behöver vi ett mångkulturår varje år”. Låt det första bli en långsiktig satsning, och låt oss tillsammans återupprätta det offentliga rum för samtal som Hannah Arendt med rätta sörjde och saknade.

Yvonne Rock Nationell samordnare för Mångkulturåret 2006

1. Inledning

1.1. Regeringens direktiv

Regeringen beslutade den 9 december 2004 att tillkalla en nationell samordnare för Mångkulturåret 2006. I uppdraget ingår att i samarbete med olika aktörer inom kultursektorn (kulturarbetare, myndigheter, institutioner och organisationer) utarbeta ett program för Mångkulturåret och att vara ett stöd för berörda aktörer inför och under Mångkulturåret.

I detta delbetänkande presenteras ett program för Mångkulturåret 2006. En redovisning av hela uppdraget i form av ett slutbetänkande ska redovisas senast den 1 juli 2007.

Regeringens direktiv (2004:169) bifogas i sin helhet (se bilaga 1).

1.2. Syftet med Mångkulturåret 2006

Offentligt finansierade kulturinstitutioner och kulturfrämjande organisationer har ett ansvar för att vända sig till och inkludera hela den svenska befolkningen. Utgångspunkten är att alla medborgares erfarenheter, kunskaper och värderingar ska speglas och tas tillvara för att berika och utveckla det offentligt stödda kulturlivet. Mot bakgrund av detta har regeringen utlyst 2006 till ett särskilt Mångkulturår. Den verksamhet som offentligt finansierade kulturinstitutioner och kulturfrämjande organisationer under året ska bidra till är att uppfylla de av riksdagen fastslagna kulturpolitiska målen (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

Syftet med Mångkulturåret 2006 är att på ett bestående sätt öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner. Syftet är också att skapa incitament för att offentligt finansierade kulturverksamheter på ett tydligt sätt speglar och införlivar den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige (Direktiv 2004:169). Mångkultur-

året 2006 bör också bidra till att fler och nya aktörer involveras i kulturlivet, att det ges möjlighet att genom egna initiativ och på ett aktivt sätt bidra till samspelet mellan olika grupper och kulturer, samt till en breddning av det konstnärliga innehållet för att på så sätt bl.a. nå fler och nya grupper av besökare och publik. Målet är också att få fler människor, som sällan eller aldrig tar del av det offentligt finansierade kulturlivet, att besöka och känna sig delaktiga och berörda av den verksamhet som kulturinstitutionerna erbjuder.

1.3. Målsättningar med Mångkulturåret 2006

Mångkulturåret 2006 ska bidra till att följande långsiktiga målsättningar uppfylls:

  • Kulturutbudet under 2006 och därefter skall generellt vara mångfacetterat och i större utsträckning än idag aktualisera andra kulturuttryck än det traditionellt svenska eller västerländska.
  • Andelen konstnärliga upphovsmän, utövare och kulturadministratörer med utomsvensk eller minoritetsbakgrund skall öka permanent och utgöra en större andel av de yrkesmässigt verksamma inom hela det offentligfinansierade kulturlivet.
  • Kulturutbudet skall under 2006 och därefter generellt nå en bredare publik än idag, inkluderande en ökad andel av befolkningen med utländsk bakgrund.
  • Internationella samarbeten och ett aktivt utbyte av kultur över gränser bör öka.

(Regeringsbeslut 1:9, 2005-05-04, U2005/4445/Kr, U2005/2828/Kr)

1.4. Uppdrag och inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006

Regeringen beslutade den 4 maj 2005 (regeringsbeslut 1:9, U2005/4445/Kr, U2005/2828/Kr) att ge i uppdrag åt myndigheter, stiftelser och bolag inom kulturområdet att under 2005 förbereda sin medverkan i Mångkulturåret 2006 och att under 2006 genomföra verksamheter. Regeringen inbjöd samtidigt landets samtliga kommuner, landsting och länsstyrelser samt myndigheter, stiftel-

ser, bolag, föreningar och organisationer att delta i Mångkulturåret 2006.

Regeringen betonar i sitt beslut särskilt de statliga myndigheternas, stiftelsernas och aktiebolagens ansvar att bidra till att uppfylla de långsiktiga målsättningarna för att öka den kulturella mångfalden. En förutsättning för detta är att myndigheter och institutioner genomför ett aktivt arbete under Mångkulturåret 2006 och att detta arbete får ett stort genomslag såväl i deras interna som externa verksamhet. Myndigheterna och institutionerna ska, med utgångspunkt i den egna verksamheten och i de målsättningar som bl.a. anges under punkten 1.3 ovan, överväga vilken eller vilka aktiviteter och verksamheter som är lämpliga att genomföra under 2006.

Även andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå kan på olika sätt bidra till att Mångkulturåret 2006 blir framgångsrikt. I detta sammanhang är kommunernas, landstingens och regionernas kulturverksamhet av särskild betydelse. Också organisationer, föreningar och andra aktörers kulturutbud och medverkan har stor betydelse för att ett brett deltagande och goda resultat av Mångkulturåret 2006 ska kunna uppnås. En inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006 har också gått ut till ett antal myndigheter, institutioner och bolag utanför kultursektorn. Dessa kan bidra till att uppfylla målsättningarna med Mångkulturåret bl.a. genom de olika specialkunskaper som de besitter.

För att uppnå en generellt större etnisk och kulturell mångfald i hela landet är samverkan mellan nationella, regionala och lokala verksamheter av särskilt stor betydelse.

Regeringens beslut om Uppdrag och inbjudan till myndigheter och andra att medverka i Mångkulturåret 2006 bifogas i sin helhet (se bilaga 2).

1.4.1. Alla är inbjudna att medverka i Mångkulturåret 2006

Även aktörer som formellt inte har fått något uppdrag eller inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006 uppmuntras att på olika sätt delta. Mångkulturåret 2006 blir vad vi gemensamt gör det till. Det är därför av största vikt att så många aktörer och enskilda individer som möjligt såväl innanför som utanför kultursektorn engagerar sig i arbetet för att öka den etniska och kulturella mångfalden i det svenska kulturlivet.

Det viktigaste under Mångkulturåret 2006 är inte att göra stora och påkostade produktioner utan att istället arbeta målmedvetet och långsiktigt med det mångkulturella perspektivet i alla delar av den ordinarie verksamheten. Genom att göra detta ökar möjligheterna för att det mångkulturella perspektivet och förhållningssättet blir en självklar och naturlig del av varje offentligt finansierad kulturinstitutions ordinarie verksamhet.

Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 inbjuder härmed alla dem som inte har fått i uppdrag eller inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006 att på olika sätt och efter bästa förmåga bidra till att det viktiga målet att stärka och fördjupa arbetet med etnisk och kulturell mångfald i det svenska kulturlivet uppfylls och blir bestående.

1.5. Förberedelser och genomförande

De myndigheter och institutioner som har fått i uppdrag att medverka i Mångkulturåret 2006 svarar själva för de aktiviteter och verksamheter som ska genomföras under året. Det är tänkt att all verksamhet ska genomföras inom befintliga anslags- och budgetramar eftersom de målsättningar som anges för Mångkulturåret till stora delar hör till de offentligt finansierade kulturinstitutionernas grunduppdrag. För att uppnå en långsiktigt ökad etnisk och kulturell mångfald är det därför viktigt att de aktiviteter och verksamheter som kommer att genomföras under Mångkulturåret 2006 genomförs integrerade inom befintliga strukturer och inom den ordinarie verksamhet som myndigheter och institutioner inom kulturområdet bedriver.

I regleringsbrevet för 2005 har myndigheterna och institutionerna inom kulturområdet fått ett uppdrag att i samverkan med samordnaren för Mångkulturåret 2006 förbereda aktiviteter och verksamheter inför Mångkulturåret 2006. Resultatet av detta arbete ska redovisas till Utbildnings- och kulturdepartementet senast den 31 december 2005. Myndigheterna och institutionerna ska även lämna en slutredovisning över genomförda insatser under Mångkulturåret 2006 senast den 1 mars 2007.

I de fall myndigheterna och institutionerna samarbetar med de sju kommuner (Botkyrka, Göteborg, Haninge, Huddinge, Malmö, Stockholm och Södertälje) med vilka staten har tecknat lokala

utvecklingsavtal (Storstadssatsningen) ska insatserna samordnas med och redovisas i avtalen.

1.6. Samordnarens uppdrag

Det uppdrag som regeringens nationella samordnare har är att på ett nationellt plan svara för samordningen av förberedelser och genomförandet av Mångkulturåret 2006. Samordnaren ska löpande samråda med berörda myndigheter, institutioner, organisationer, fria kulturutövare och andra aktörer och ta initiativ till, främja och samordna långsiktiga samarbeten mellan dessa. Dessutom ska samordnaren särskilt uppmärksamma nya samarbetsformer och nya kontakt- och kommunikationsvägar mellan t.ex. offentligt finansierade kulturverksamheter och kulturutövare respektive publik och besökare med olika etnisk och kulturell bakgrund. Samordnaren ska också inom ramen för den nationella storstadspolitiken samråda med regeringens storstadsdelegation samt med de sju kommuner med vilka staten har tecknat lokala utvecklingsavtal för att hämta in erfarenheter som staten och kommunerna har gjort när det gäller arbetet med främjandet av kulturell mångfald på lokal nivå. Samordnarens roll är också att erbjuda myndigheter, institutioner och andra aktörer ett visst stöd när det gäller vägledning, planering och utveckling av enskilda projekt och samarbeten, särskilt sådana som kan ge bestående, långsiktigt goda effekter.

Samordnaren och kommitténs sekretariat har under 2005 bedrivit ett aktivt arbete för att hjälpa myndigheterna, institutionerna, landstingen, regionerna, kommunerna och de andra aktörerna att förbereda sina planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006. Samordnaren och representanter för kommittén har vid ett flertal tillfällen under året inbjudits att presentera Mångkulturåret på lokal, regional och nationell nivå runt om i hela Sverige.

2. Bakgrund

2.1. Kulturpolitikens mål och inriktning

Under de senaste åren har arbetet med att främja etnisk och kulturell mångfald i kulturlivet och i samhället i stort intensifierats och fördjupats på flera områden. Enligt förordningen (1986:856) om integrationspolitikens genomförande ska alla myndigheter beakta samhällets etniska och kulturella mångfald såväl när de utformar sin verksamhet som när de bedriver den. Myndigheter och institutioner inom kulturområdet har särskilda mål och uppdrag formulerade i sina instruktioner och regleringsbrev där ett av målen bl.a. är att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av respekt och tolerans, och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tas tillvara som en positiv kraft. Dessutom finns mångfaldsaspekten med i de nationella kulturpolitiska målen, som bl.a. anger mål för allas möjlighet till delaktighet i kulturlivet, för en ökad kulturell mångfald och för möten mellan olika kulturer (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).

2.2. Uppdrag och utredningar

Behovet av en ökad etnisk och kulturell mångfald inom det svenska kulturlivet har under senare år uppmärksammats i flera utredningar. Under hösten 2003 fick Mångkulturellt centrum regeringens uppdrag att kartlägga och analysera kulturmyndigheters och institutioners arbete med att främja och stärka mångfalden. Uppdraget redovisades i rapporten Tid för mångfald (Pripp, Plisch & Printz-Werner 2004) samt i form av antologin Mångfald i kulturlivet (Pripp 2004). Rapporten, som bygger på enkäter, intervjuer och en kartläggning av årsredovisningar och verksamhetsberättelser visar att de statliga kulturinstitutionernas arbete med etnisk och kulturell mångfald går långsamt. Enligt Mångkulturellt centrum

avspeglar kulturinstitutionerna inte bl.a. den svenska befolkningens sammansättning utifrån etnisk och kulturell bakgrund samtidigt som få av de anställda, och ännu färre av cheferna, har utomeuropeisk eller minoritetsbakgrund.

I december 2003 överlämnade regeringens särskilda utredare betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121) som var ett resultat av arbetet med att göra en översyn av de statliga insatserna för internationell kulturverksamhet. Enligt utredningen ger dagens mångkulturella samhälle möjligheter till nya kulturella impulser, internationella nätverk och kontakter samtidigt som den framväxande mångkulturen i Sverige bedöms vara en stor tillgång i internationella sammanhang.

Kommittén Forum för världskultur, som var verksam under åren 1998-2000, hade i uppdrag att bedriva en försöksverksamhet för att öka den konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige. Ett resultat av kommitténs slutbetänkande Ja jag vill leva jag vill dö i

Norden (SOU 2000:118) var inrättandet av regionala konsulenter för mångkultur som idag finns i åtta län och regioner i Sverige.

Deras uppgift är att i samarbete med statliga, regionala och lokala aktörer arbeta för att det mångkulturella samhällets skiftande uttrycksformer tas tillvara och att främja mångfalden i kulturlivet.

Statens kulturråd har som central myndighet inom kulturområdet ett särskilt ansvar för mångkulturfrågorna. Kulturrådet har bl.a. till uppgift att ta initiativ till insatser inom det mångkulturella området och ger även särskilda medel till bl.a. mångkulturella organisationer och för insatser som syftar till att främja de nationella minoriteternas språk och kultur. I Kulturrådets fördjupade omvärldsanalys för 2005, Om kulturell mångfald, analyseras konstens och kulturens förutsättningar i ett samhälle som går i riktning mot ökad kulturell mångfald. Kulturrådet har även gett Mångkulturellt centrum i Botkyrka i uppdrag att utvärdera mångkulturkonsulenternas roll och lämna förslag till hur deras arbete kan stärkas och utvecklas ytterligare.

Andra uppdrag med fokus på kulturell mångfald har bl.a. varit Konstnärsnämndens rapport Invandrade konstnärers situation från 2003 och Riksantikvarieämbetets rapport Kulturarv är mångfald.

Fördjupad omvärldsanalys för kulturmiljöområdet 2004 från 2004.

Dessa uppdrag, som båda har varit fördjupade omvärldsanalyser, har redovisats till Utbildnings- och kulturdepartementet.

Även inom ramen för regeringens nationella storstadspolitik har insatser genomförts för att främja en ökad etnisk och kulturell mångfald. Ett av de övergripande målen för den statliga storstads-

politiken är att bryta den sociala och etniska segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare (prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr. 1998/99:34). Sju kommuner med 24 stadsdelar har fått ta del av de särskilda medel som har avsatts för detta arbete. Enligt den underökning som Mångkulturellt centrum gjorde på regeringens uppdrag 2002 (Edström 2002) framgår det att nära en tredjedel av de avsatta medlen har använts för ändamål med kulturinriktning.

3. Programförklaring

3.1. Varför behövs det ett Mångkulturår 2006?

Sverige är idag ett land som kännetecknas av en stor etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald. En mångfald, inte enbart sett utifrån enskilda individers etniska och kulturella ursprung, utan även när det gäller t.ex. olika erfarenheter, åsikter, idéer, perspektiv och levnadssätt. Dagens mångkulturella samhälle är inget nytt påfund. Det har stegvis utvecklats och förändrats under de senaste decennierna och bidragit till att göra Sverige till det land det är idag. Undersökningar har dock visat att samhällets mångfald och den svenska befolkningens sammansättning idag inte avspeglas i tillräckligt stor utsträckning på våra offentligt finansierade kulturinstitutioner runt om i landet. Detta gäller såväl de anställdas sammansättning som valet av produktioner och besökarnas eller publikens sammansättning. Det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta till vara medborgarnas olika erfarenheter, kunskaper och perspektiv och på ett naturligt och självklart sätt inkludera dem i det ordinarie kulturutbudet.

Mångkulturåret 2006 fyller här en viktig funktion genom att det ger de medverkande ett gemensamt sammanhang att verka inom samtidigt som det även ger möjligheten till nya kontakter och samarbeten genom gemensamma mål. De aktörer som redan är verksamma inom det mångkulturella fältet, som t.ex. Intercult och Re:Orient i Stockholm, Mångkulturellt centrum i Botkyrka, Bwana Club i Göteborg och Drömmarnas Hus, Inkonst och Jeriko i Malmö, och som har arbetat med detta och andra perspektiv i många år, får genom Mångkulturåret 2006 en möjlighet att ytterligare uppmärksammas för sitt arbete. Samtidigt får andra aktörer som nyligen har påbörjat detta arbete förhoppningsvis inspiration av de aktiviteter och verksamheter som har gjorts, som görs och som kommer att göras för att främja och ta tillvara den etniska och kulturella mångfalden i kulturlivet.

Viktiga utgångspunkter för ett Mångkulturår är att verka för en långsiktig och varaktig förändring av såväl offentligt finansierade kulturinstitutioners som fria aktörers och andra kulturfrämjande föreningars och organisationers verksamheter med målet att få dessa att i högre utsträckning än idag uppmärksamma den mångfald som finns i dagens samhälle. Centrala ledord i detta arbete är långsiktighet, dialog, samverkan, medvetandegörande och förändring. Samtidigt är det viktigt att det som produceras, spelas och visas känns angeläget och intressant för en majoritet av dagens besökare och publik. Att känna sig berörd av och känna delaktighet med det som produceras på våra kulturinstitutioner är av avgörande betydelse för att få fler människor som sällan eller aldrig tar del av offentligt finansierad kulturverksamhet att ta del av alla de aktiviteter och verksamheter som pågår på lokal, regional och nationell nivå runt om i Sverige.

Det finns samtidigt också en viktig demokratisk aspekt i att offentligt finansierad kulturverksamhet kommer alla medborgare till del eftersom alla via skattsedeln är med och finansierar denna verksamhet. Som skattebetalare har man därför rätt att ställa krav på att kulturlivet speglar Sverige och den svenska befolkningen utifrån den mångfald som finns i dagens samhälle.

Det interkulturella perspektivet är av särskild vikt att uppmärksamma under Mångkulturåret 2006, inte minst med tanke på att Europeiska kommissionen vill göra 2008 till ”Europeiska året för interkulturell dialog”. Syftet med året är bl.a. att främja den interkulturella dialogen och respektera den kulturella mångfalden. Områden som kultur, utbildning, ungdomsfrågor, sport och medborgarskap kommer att stå i centrum under detta år.

3.1.1. Kultur på lokal och regional nivå

För att Mångkulturåret 2006 ska bli framgångsrikt och bidra till en förändring av det svenska kulturlivet i riktning mot ett samhälle som präglas av en ökad etnisk och kulturell mångfald är det viktigt att det mångkulturella perspektivet får en möjlighet att stärkas och utvecklas på såväl lokal, regional, nationell som internationell nivå.

De lokala och regionala nivåerna är i det här sammanhanget av särskilt stor betydelse. Människor möter och tar i första hand del av kultur, olika kulturella uttryck, aktiviteter och verksamheter i den kommun eller region i vilken de är bosatta. Bibliotek, kommunal

och regional kulturverksamhet, barn- och ungdomsverksamhet, förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, fria kulturgrupper och aktörer och länsinstitutioner är viktiga aktörer i arbetet med att ta tillvara och avspegla dagens mångkulturella samhälle. Även riksinstitutioner som verkar på lokal och regional nivå, t.ex. Rikskonserter, Riksteatern och Riksutställningar är viktiga aktörer.

För Mångkulturåret 2006 är det därför av grundläggande betydelse att fördjupa samarbetet med aktörer på lokal och regional nivå och på olika sätt stödja och vägleda dem i deras arbete med mångkultur och kulturell mångfald.

3.2. Viktiga frågor och perspektiv att fokusera på under Mångkulturåret 2006

Under Mångkulturåret 2006 kommer vi (Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006) att arbeta för att bidra till att följande frågeställningar och perspektiv diskuteras, problematiseras och uppmärksammas av det svenska kulturlivets olika aktörer:

  • Mångfald i organisationen och bland de anställda – hur ser sammansättningen ut bland de anställda, i styrelsen samt i arbets- och referensgrupper utifrån aspekter som t.ex. kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund, utbildningsbakgrund, geografisk bakgrund samt när det gäller olika erfarenheter, kompetenser, kunskaper, perspektiv, idéer, synsätt, värderingar, åsikter och vem och vad man identifierar sig med? Speglar myndigheter, institutioner och andra aktörer i kulturlivet det svenska samhällets mångfald utifrån bl.a. ovanstående aspekter och vad behöver i så fall göras för att påskynda denna utveckling? Är kvotering en metod att använda sig av eller är risken att de som kvoteras in istället för att bli anställda för sin kompetens och sina kunskaper blir anställda som ”alibin” eller representanter för ”sin kultur”?
  • Mångfald i produktionen och i det innehållsmässiga – vad väljer man som kulturinstitution i allmänhet att producera och varför? Varifrån hämtar man inspiration och idéer till aktiviteter och verksamheter? Hur gör man specifikt för att spegla den etniska och kulturella mångfalden i samhället i det man producerar, visar, spelar, samlar in och dokumenterar?
  • Mångfald bland publik och besökare – vad gör kulturinstitutionerna för att få fler människor med bl.a. olika etnisk, kulturell

och social bakgrund att ta del av den offentligt finansierade kulturverksamhet som erbjuds? Hur får kulturinstitutionerna publiken och besökarna att känna delaktighet och samhörighet med det som produceras och få dem att bli berörda av det? Vilka kanaler och nätverk använder kulturinstitutionerna för att informera allmänheten om och marknadsföra det de producerar, visar, spelar, samlar in och dokumenterar?

Andra frågeställningar som har relevans för uppdraget och som kommittén vill ta initiativ till och tillsammans med kulturlivets olika aktörer diskutera under Mångkulturåret 2006 är följande:

  • På vilket sätt beaktas det mångkulturella samhällets utveckling i samband med insamling av föremål, dokumentation av det materiella och immateriella kulturarvet samt i samband med initiativ och stöd till t.ex. olika dokumentations- och forskningsprojekt?
  • En breddad syn på vad som ingår i och kännetecknar det svenska kulturarvet.
  • En diskussion kring kultur och kulturpolitik utifrån en lokal, regional, nationell och internationell kontext. På vilket sätt kan de lokala och regionala kulturaktörernas arbete med mångkultur och kulturell mångfald stärkas?
  • En debatt kring anslagsfördelning, bidragsgivning och finansiering av lokala, regionala och nationella kulturverksamheter utifrån bl.a. en mångkulturell kontext.
  • En diskussion om på vilket sätt målen och formerna för återrapporteringen för offentligt finansierade kulturverksamheter kan utvecklas för att effektivisera styrning, genomförande och uppföljning av kulturmyndigheternas och institutionernas arbete med mångfaldsfrågor.
  • En breddad syn på den bild av Sverige och svensk kultur som förmedlas utomlands. Vad ingår i den så kallade ”Sverigebilden” och vem har tolkningsföreträde? Hur kan man skapa en mer nyanserad och verklighetsanpassad ”Sverigebild”?
  • En diskussion om strukturer, tillsättningar av styrelser och arbets- och referensgrupper utifrån bl.a. etniska och kulturella perspektiv.
  • Vad är kvalitet och vem avgör det? Kan kvalitetsbegreppet fungera som ett hinder för främjandet av etnisk och kulturell mångfald i kulturlivet?
  • På vilket sätt kan man stärka de fem nationella minoriteternas ställning i Sverige (samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar) och minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch?
  • På vilket sätt kan satsningar på forskning och utbildning om mångkultur, kulturell mångfald och interkulturellt samarbete utvecklas?
  • På vilket sätt kan det nordiska samarbetet kring mångkultur- och mångfaldsfrågor stärkas, utvecklas och fördjupas?

3.3. Mångfald inom organisation och ledarskap

Undersökningar visar att de offentligt finansierade kulturinstitutionerna idag inte avspeglar den svenska befolkningens sammansättning utifrån t.ex. aspekterna etnisk och kulturell bakgrund. Få av de anställda har utländsk bakgrund medan ännu färre har utomeuropeisk bakgrund samtidigt som ytterst få av kulturinstitutionernas chefer är födda utomlands eller är födda i Sverige av två invandrade föräldrar. I den mån personer med utländsk bakgrund är anställda på myndigheter och institutioner är det vanligast att de återfinns längst ned i organisationen. De vanligaste befattningarna är t.ex. som butiks- och kafépersonal, lokalvårdare, receptionister och tekniker.

I bilaga 3 till regeringsbeslutet om Uppdrag och inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006 (2005-05-04, nr 1:9) betonar regeringen att ”andelen konstnärliga upphovsmän, utövare och kulturadministratörer med utomsvensk eller minoritetsbakgrund skall öka permanent och utgöra en större andel av de yrkesmässigt verksamma inom hela det offentligfinansierade kulturlivet”.

Ett av målen för Mångkulturåret 2006 är att arbeta för att andelen yrkesmässigt verksamma kulturutövare med utländsk bakgrund i det svenska kulturlivet ökar. Detta gäller i synnerhet de offentligt finansierade myndigheterna och institutionerna inom kulturområdet. Dessa har ett särskilt ansvar att spegla den svenska befolkningens sammansättning utifrån aspekter som t.ex. kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund samt utbildningsbakgrund. Frågor att diskutera, problematisera och uppmärksamma under Mångkulturåret 2006 när det gäller mångfald inom organisation och ledarskap är bl.a. följande:

  • Mål och återrapporteringskrav i regleringsbreven

På vilket sätt behöver målen och återrapporteringskraven i myndigheternas och institutionernas regleringsbrev förändras för att bättre än idag främja den etniska och kulturella mångfalden såväl internt på myndigheten eller institutionen som externt i t.ex. valet av produktioner, i det utåtriktade arbetet med publik och besökare samt i insamling, dokumentation och stöd till forskning?

  • Mångfaldsplaner

Hur har myndigheter och institutioner inom kulturområdet utformat sina mångfaldsplaner och vilken funktion fyller de i den dagliga verksamheten?

  • Anslags- och bidragsfördelning

Hur ser anslags- och bidragsfördelningen ut i fråga om stöd till aktiviteter och verksamheter som på något sätt inbegriper aspekter av mångkultur och kulturell mångfald? Är mångkultur och kulturell mångfald prioriterade aspekter att ta hänsyn till vid fördelning av anslag, bidrag och stöd?

  • Nätverksrekrytering

I vilken utsträckning sker rekrytering av anställda till myndigheter och institutioner genom formella och informella nätverk och kanaler? Vad kan myndigheter och institutioner göra för att bredda rekryteringen och inkludera människor som idag inte ingår i dessa nätverk?

  • Ledarskapets betydelse för ett effektivt mångfaldsarbete

Vilken betydelse har chefers och verksamhetsansvarigas intresse och engagemang för frågor om mångkultur och kulturell mångfald för den egna myndighetens eller institutionens arbete med dessa frågor?

3.4. Mångfald inom produktion och innehåll

Tyngdpunkten i kulturinstitutionernas produktion ligger oftast på ämnen och teman om etnisk och kulturell mångfald. Därefter prioriteras produktioner som är för en mångfaldig publik. Produktioner som genomförs tillsammans med personer med utländsk bakgrund eller tillhörande nationella minoriteter är inte lika vanligt förekommande och lägst prioritet har representationen av en bred etnisk och kulturell mångfald bland dem som planerar, skapar, leder och genomför produktioner.

I bilaga 3 till regeringsbeslutet om Uppdrag och inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006 (2005-05-04, nr 1:9) betonar regeringen att ”kulturutbudet under 2006 och därefter skall generellt vara mångfacetterat och i större utsträckning än idag aktualisera andra kulturuttryck än det traditionellt svenska eller västerländska”.

Ett av målen för Mångkulturåret 2006 är att arbeta för att kulturutbudet under 2006 och därefter breddas för att inkludera fler och nya kulturuttryck, subkulturer och andra uttryck som idag helt eller delvis saknas i de offentligt finansierade kulturinstitutionernas utbud och verksamhet. Ett annat mål är att under Mångkulturåret 2006 intensifiera diskussionen och debatten kring frågor som bl.a. rör amatörism och professionalism, kunskap och kompetens samt konstnärlig kvalitet. Frågor att diskutera, problematisera och uppmärksamma under Mångkulturåret 2006 när det gäller mångfald inom produktion och innehåll är bl.a. följande:

  • Vad väljer myndigheter, institutioner och fria aktörer inom kulturområdet att visa i form av t.ex. produktioner, utställningar, uppsättningar, programaktiviteter m.m. och varför?
  • Varifrån hämtar myndigheter, institutioner och fria aktörer inom kulturområdet inspiration, uppslag och idéer till kommande aktiviteter och verksamheter?

Vad gör myndigheter, institutioner och fria aktörer inom kulturområdet för att bättre än idag spegla den etniska och kulturella mångfalden i det man väljer att visa, spela, producera eller dokumentera?

3.5. Mångfald inom publikt- och utåtriktat arbete

I tidigare genomförda undersökningar om kulturinstitutionernas mångfaldsarbete framkommer en bild av att etnisk och kulturell mångfald i det utåtriktade arbetet ofta är synonymt med skola och utbildning, dvs. att många kulturinstitutioner i sitt publik- och målgruppsarbete samarbetar med barn och ungdomar, ofta i storstädernas förortsområden samt med elever och lärare från sfiundervisningen (svenska för invandrare). Däremot är det inte lika vanligt att kulturinstitutionerna samarbetar med välutbildade, yrkesverksamma och språkkunniga personer med utländsk bakgrund som inte är föremål för några arbetsmarknads- eller ut-

bildningsåtgärder och som lever och verkar på andra platser än i storstädernas förortsområden.

I bilaga 3 till regeringsbeslutet om Uppdrag och inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006 (2005-05-04, nr 1:9) betonar regeringen att ”kulturutbudet skall under 2006 och därefter generellt nå en bredare publik än idag, inkluderande en ökad andel av befolkningen med utländsk bakgrund”.

Ett av målen för Mångkulturåret 2006 är att arbeta för att få fler och nya målgrupper och enskilda individer att ta del av myndigheternas, institutionernas och de fria aktörernas aktiviteter och verksamheter. Frågor att diskutera, problematisera och uppmärksamma under Mångkulturåret 2006 när det gäller mångfald inom publikt- och utåtriktat arbete är bl.a. följande:

  • På vilket sätt arbetar myndigheter, institutioner och fria aktörer inom kulturområdet för att få fler människor med bl.a. olika etnisk, kulturell och social bakgrund att ta del av de aktiviteter och verksamheter som produceras?
  • Vilka kanaler och nätverk använder myndigheter, institutioner och fria aktörer inom kulturområdet för att nå ut med information och marknadsföring om det man har valt att producera, visa, spela eller dokumentera?
  • På vilket sätt kan man få fler etniska svenskar att ta del av olika länders kulturer, traditioner och kulturella uttryck?
  • På vilket sätt kan man få fler personer med utländsk bakgrund att ta del av traditionellt svensk kultur, traditioner och kulturella uttryck?

3.6. Mångfald inom insamling, dokumentation och arkivering

Att samla in, dokumentera och arkivera ett samhälles olika berättelser, historier och föremål är en viktig uppgift inte minst när det gäller att förmedla en bild av hur dagens samhälle ser ut till framtida generationer. Dessa berättelser, historier och föremål är en del av det vi kallar för det svenska kulturarvet. Men vad väljer vi idag att inkludera i det svenska kulturarvet och vilken bild av Sverige och svensk kultur väljer vi att förmedla till kommande generationer? På vilket sätt dokumenteras Sveriges förändring i riktning mot ett mer mångkulturellt samhälle? Vems berättelser och historier samlas in, dokumenteras och arkiveras som samtidsdokument

över Sveriges förändring och utveckling? Dessa och andra frågor är viktiga bl.a. för förståelsen av ett mångkulturellt samhälles framväxt och utveckling och är även viktiga att i olika sammanhang och på olika sätt diskutera, problematisera och uppmärksamma under Mångkulturåret 2006. Museernas roll och ansvar är i det här avseendet av särskilt stor betydelse. Det samarbete som redan idag pågår kring dessa frågor inom bl.a. Samdok, som är de svenska kulturhistoriska museernas samarbetsorganisation för samtidsinriktad insamling, dokumentation och forskning, behöver fördjupas ytterligare och följas av fler och andra samarbeten mellan olika aktörer inom det svenska kulturlivet.

3.7. Utveckling och förändring av kulturlivet

Mångkulturåret 2006 är en del i en långsiktig förändringsprocess för att permanent införliva det mångkulturella perspektivet i alla delar av det svenska kulturlivet och i alla delar av varje statligt finansierad kulturinstitutions ordinarie verksamhet. För att åstadkomma en sådan utveckling krävs det en medveten och långsiktig förändringsprocess i vilken kulturlivets samtliga aktörer måste delta. I ett land som Sverige, där nästan var fjärde invånare antingen själv är född utomlands eller har minst en förälder som är det,1 ställs kulturlivet inför helt nya utmaningar när det gäller att spegla den svenska befolkningens sammansättning, inte enbart baserat på etniskt eller kulturellt ursprung, utan även när det gäller den mångfald av olika erfarenheter, kunskaper, historier och perspektiv som är en del av alla Sveriges invånares vardag. Faktorer som globalisering, internationell migration och transnationella gemenskaper innebär att det svenska kulturlivet redan idag spelar på en internationell scen där vi med våra nio miljoner invånare utgör en liten del av världens samlade erfarenheter och kunskaper.

Att utlysa ett Mångkulturår innebär inte att man automatiskt startar från noll. Syftet med Mångkulturåret 2006 är att uppmärksamma och lyfta upp det mångkulturella arbete som i decennier har pågått i Sverige men som behöver utvecklas, fördjupas och stärkas ytterligare samt komma fler av Sveriges invånare till del. Många av det fria kulturlivets olika aktörer, som i många år aktivt har arbetat

1 Enligt SCB:s befolkningsstatistik för 2002 är 11,8% av Sveriges invånare födda utomlands medan 9,6% är födda i Sverige av minst en utrikesfödd förälder. Totalt är 21,4% av Sveriges invånare födda utomlands eller har minst en utrikesfödd förälder.

med och införlivat ett mångkulturellt förhållningssätt och perspektiv i sina respektive verksamheter, kan genom sina erfarenheter och kunskaper vägleda och inspirera de myndigheter, institutioner, organisationer, föreningar och andra aktörer som nyligen har påbörjat sitt utvecklings- och förändringsarbete inom detta område.

3.7.1 ”Skruva upp volymen och göra skillnad”

Mångkulturåret 2006 vill bidra till att ”skruva upp volymen och göra skillnad” genom att belysa och uppmärksamma det arbete som idag pågår med att inkludera det mångkulturella perspektivet i kulturlivets olika verksamheter, men också genom att ställa klara och tydliga krav på att även de offentligt finansierade verksamheter och aktörer som idag inte avspeglar samhällets mångfald, under Mångkulturåret 2006 och därefter börjar göra det. Det mångkulturella samhället är en realitet som vi alla måste förhålla oss till. Det handlar inte längre om att välja om vi ska ha ett mångkulturellt samhälle eller inte. Frågan är istället hur vi ska göra för att samhällets mångfald ska finnas representerad på våra kulturinstitutioner. I det arbetet har vi alla ett stort ansvar. Ett ansvar inte bara för dagens generation av kulturkonsumenter och skattebetalare utan framför allt för morgondagens medborgare i en allt mer globaliserad värld där interkulturell kompetens och mångkulturella erfarenheter kommer att vara nödvändiga för en fortsatt utveckling av det svenska samhället.

4. Kommitténs arbete inför och under Mångkulturåret 2006

4.1. Organisation

Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 (Ku 2004:09) är en statlig kommitté som är tillsatt för att tillsammans med kulturlivets olika aktörer förbereda och utarbeta ett program för Mångkulturåret 2006. Kommittén ska även i ett slutbetänkande som ska överlämnas senast den 1 juli 2007 lämna förslag till hur arbetet med mångkultur och kulturell mångfald i kulturlivet ska stärkas. Organisatoriskt hör kommittén till Utbildnings- och kulturdepartementet. Kommittén består av en ordförande, som även är regeringens nationella samordnare för Mångkulturåret 2006, samt ett sekretariat med två sekreterare. Till kommittén hör även en expertgrupp med sju ledamöter (se bilaga 6) som förutom att representera kulturlivets olika aktörer även består av tjänstemän från Utbildnings- och kulturdepartementet, Justitiedepartementet och Socialdepartementet. Expertgruppen, som endast har en rådgivande funktion, fungerar som ett stöd för kommitténs arbete.

4.2. Uppdrag och arbetsuppgifter

Regeringens nationella samordnare och Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 ska på ett nationellt plan svara för samordning av förberedelser och genomförande av Mångkulturåret 2006. Samordnarens uppdrag är att i samarbete med olika aktörer inom kultursektorn – kulturarbetare, organisationer, institutioner och myndigheter – utarbeta ett program för Mångkulturåret 2006 samt att vara ett stöd för berörda aktörer inför och under Mångkulturåret 2006 (Dir. 2004:169). Ett konkret resultat av detta arbete är bl.a. detta delbetänkande som även innehåller ett omfattande kalendarium över alla de aktiviteter och verksamheter som myndigheter, institutioner, landsting, regioner, länsstyrelser,

kommuner, organisationer, föreningar och andra planerar att genomföra inom ramen för Mångkulturåret 2006.

4.2.1. Samordnarens och kommitténs arbete under 2005

Under 2005 har samordnaren och kommittén bedrivit ett omfattande och aktivt arbete med att hjälpa, stödja och samordna kultursektorns olika aktörer i deras förberedelsearbete inför Mångkulturåret 2006 samt att tillsammans med dem utarbeta ett program för Mångkulturåret 2006. I slutet av maj 2005 skickade kommittén ut en skrivelse till dem som fått i uppdrag eller som inbjudits att medverka i Mångkulturåret 2006 att inkomma med en redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter inom ramen för 2006 års satsning. Gensvaret och intresset för att på olika sätt delta inom ramen för Mångkulturåret 2006 från myndigheter, institutioner, kommuner, organisationer, föreningar och andra har varit mycket stort. Kommitténs förhoppning är att gensvaret och intresset för att medverka i 2006 års satsning kommer att öka ytterligare genom detta delbetänkande som förhoppningsvis kan inspirera ännu fler aktörer i och utanför kultursektorn att på olika sätt medverka.

Samordnaren och sekretariatet har vid ett flertal tillfällen under 2005 i olika sammanhang medverkat i presentationer av Mångkulturåret 2006 på lokal, regional och nationell nivå i hela Sverige. Kommittén har under året själv stått som värd för tre större konferenser som tillsammans har samlat närmare 400 personer från myndigheter, institutioner, stiftelser och bolag inom kulturområdet samt från lokala och regionala kulturinstitutioner i hela landet. Den första konferensen, som ägde rum på kulturhuset Subtopia i Alby i Botkyrka utanför Stockholm den 11 augusti 2005, var en inspirationskonferens för personer verksamma på kulturinstitutioner som fått i uppdrag och som inbjudits att medverka i Mångkulturåret 2006 (se efterordet). Den andra konferensen, som ägde rum på Historiska museet i Stockholm den 14 oktober 2005, vände sig i första hand till de myndigheter och institutioner som av regeringen har fått i uppdrag att medverka i Mångkulturåret 2006. Den tredje konferensen, som ägde rum på Erlandergården i Ransäter i Värmland den 18 oktober 2005, samlade lokala och regionala aktörer från hela Värmland.

Samordnaren och sekretariatet har även under 2005 haft kontakt med kulturråden vid de svenska ambassaderna utomlands, kultur-

attachéer stationerade på utländska ambassader i Sverige samt chefer för utländska kulturinstitut i Sverige med syfte att ta del av deras erfarenheter och kunskaper när det gäller det internationella arbetet med mångkultur och kulturell mångfald.

Ett samarbete har även inletts med Utbildnings- och kulturdepartementets övriga verksamma kommittéer (Aktionsgruppen för barnkultur, Kommittén för jämställdhet inom scenkonstområdet samt Orkesterutredningen) för att hitta former för ett mer långsiktigt samarbete om frågor som bl.a. berör mångkultur, jämställdhet och barnkultur eftersom dessa perspektiv ofta har starka kopplingar till varandra. Som ett direkt resultat av detta arbete planeras flera seminarier under hösten 2005 samt ett seminarium tillsammans med Svensk Scenkonst i början av januari 2006.

4.2.2. Samordnarens och kommitténs arbete under 2006

Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 kommer under 2006 att fungera som ett stöd i kulturinstitutionernas arbete med mångkultur och kulturell mångfald. Kommittén kommer under 2006 att samla in och dokumentera alla de aktiviteter och verksamheter som kommer att genomföras inom ramen för Mångkulturåret 2006 samt det arbete som lokala, regionala och nationella men även internationella aktörer kommer att bedriva för att inkludera det mångkulturella perspektivet i sina respektive verksamheter. Kommittén planerar även att bilda referensgrupper med syfte att fördjupa frågeställningarna kring ett antal viktiga sakfrågor, bl.a. när det gäller kulturpolitisk forskning med inriktning mot mångkultur och kulturell mångfald i kulturlivet. Kommittén planerar även att under 2006 stå som värd för eller tillsammans med andra aktörer anordna ett antal lokala, regionala, nationella och internationella konferenser och seminarier på temat mångkultur och kulturell mångfald.

Kommittén har för avsikt att under 2006 utarbeta ett metodstöd och en ”verktygslåda” för myndigheter, institutioner och andra aktörer att använda sig av i deras arbete med mångkultur och kulturell mångfald.

4.3. Långsiktighet, dialog, samverkan, medvetandegörande och förändring

De fem ledord som ligger till grund för kommitténs arbete är långsiktighet, dialog, samverkan, medvetandegörande och förändring. Kommittén vill genom sitt arbete bidra till att myndigheter, institutioner och andra aktörer i sina respektive verksamheter arbetar med mångkultur och kulturell mångfald på ett långsiktigt sätt med dialog och samverkan i fokus. Kommittén har gjort bedömningen att den process som myndigheter, institutioner och andra aktörer just nu befinner sig i när det gäller att uppmärksamma och permanent införliva det mångkulturella perspektivet i alla delar av sina ordinarie verksamheter måste bygga på långsiktighet samtidigt som det även är viktigt att aktörerna kan uppvisa konkreta resultat av sitt genomförda arbete under 2006 och därefter.

Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 ser de regionala mångkulturkonsulenterna som en av sina viktigaste samarbetspartners under Mångkulturåret 2006. Dessa finns idag i åtta län1 i Sverige och finansieras till hälften med medel från Statens kulturråd och till hälften med medel från de regionala huvudmännen. Mångkulturkonsulenternas uppgift är att fungera som inspiratörer för det lokala och regionala arbetet med mångkultur och kulturell mångfald i de län och regioner där de är verksamma.

En av kommitténs huvuduppgifter är att verka för att långsiktiga och bestående samarbeten mellan olika aktörer i och utanför kulturlivet skapas under Mångkulturåret 2006 och därefter. Kommittén ser som sin uppgift att med utgångspunkt från det rika nätverk av kontakter som kommittén och dess ordförande har etablerat under bl.a. 2005 fungera som en form av ”kontaktförmedling” vilken såväl etablerade som mindre etablerade institutioner, föreningar och aktörer kan ta del av för att få kunskaper och inspiration till sitt arbete med mångkultur och kulturell mångfald. Kommittén ser det dessutom som viktigt att under 2006 även arbeta med bl.a. strukturella frågor samt tillsättningar av ledamöter i styrelser och arbets- och referensgrupper.

1 Blekinge, Jämtland, Skåne, Stockholm, Sörmland, Västerbotten, Västmanland och Västra Götaland.

4.4. Information och marknadsföring

4.4.1. Logotypen

Kommittén har under 2005 tagit fram en logotyp för Mångkulturåret 2006 som fritt får användas av myndigheter, institutioner, kommuner, organisationer, föreningar och andra aktörer för aktiviteter och verksamheter som är tänkta att bedrivas inom ramen för Mångkulturåret 2006. Logotypen, som finns i fyra färger, kan fås genom att kontakta kommitténs sekretariat och kommer senare även att finnas tillgänglig för nedladdning på kommitténs hemsida. Tanken med logotypen är att den ska fungera som en samlande symbol för alla de aktiviteter och verksamheter som på olika sätt berör det mångkulturella perspektivet under 2006.

4.4.2. Informationsmaterial och publikationer

Under 2005 har kommittén tagit fram informationsmaterial och publikationer om Mångkulturåret 2006. Ett resultat av detta arbete är broschyren ”Mångkulturåret 2006” som har tryckts och distribuerats i 10 000 exemplar över hela Sverige. Broschyren, som finns att beställa från kommitténs sekretariat, ger en kort introduktion till och presentation av Mångkulturåret 2006 samt innehåller korta intervjuer med ett antal företrädare för olika institutioner, fria aktörer och forskare som ger sin syn på året och lyfter fram för dem viktiga frågor som de anser behöver belysas och diskuteras under Mångkulturåret 2006.

4.4.3. Hemsidan

Mångkulturårets hemsida på Internet är tänkt att vara ett redskap för kommunikation med myndigheter, institutioner och andra aktörer samt med massmedia och allmänhet i frågor som handlar om året och dess upplägg samt fungera som ett diskussionsforum för utbyte av tankar, idéer och förslag till hur man kan arbeta med mångkultur och kulturell mångfald i sin verksamhet. Hemsidan kommer också att innehålla en presentation av alla medverkande i Mångkulturåret 2006 och på vilket sätt de kommer att delta under året. På hemsidan kommer det även att finnas ett kalendarium över alla de aktiviteter och verksamheter som kommer att genomföras

runt om i Sverige inom ramen för Mångkulturåret 2006. Hemsidans adress är http://www.mangkulturaret.se .

4.4.4. Kalendariet

Det kalendarium som presenteras i detta delbetänkande innehåller redovisningar av planerade aktiviteter och verksamheter inom ramen för Mångkulturåret 2006 från fler än 350 aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 gick i slutet av maj 2005 ut med en skrivelse (Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006, se bilagorna 3 och 4) till dem som av regeringen fått i uppdrag eller inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006. I skrivelsen preciserades utgångspunkterna för året med en uppmaning om att inkomma med en redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006. Gensvaret och intresset för att medverka har varit mycket stort. De inkomna redovisningarna är sorterade efter uppdrag respektive inbjudan och presenteras länsvis.

Kalendariet ger en samlad bild över vad som planeras i de olika länen och regionerna under Mångkulturåret 2006. Det är ett unikt samtidsdokument som innehåller ett stort antal aktiviteter, arrangemang, evenemang, programverksamheter m.m. som under 2006 på olika sätt kommer att beröra det mångkulturella perspektivet runt om i Sverige.

4.4.5. Ekonomiskt stöd

I regeringens beslut om uppdrag och inbjudan till myndigheter och andra att medverka i Mångkulturåret 2006 (Regeringsbeslut 1:9, 2005-05-04, U2005/4445/Kr, U2005/2828/Kr) betonas att varje myndighet och institution själv svarar för de verksamheter och insatser som ska genomföras under Mångkulturåret 2006 samt att all verksamhet ska genomföras inom befintliga anslags- och budgetramar. Eftersom de målsättningar som anges för Mångkulturåret 2006 i de allra flesta fall hör till offentligfinansierade kulturverksamheters grunduppdrag har regeringen gjort bedömningen att inga särskilda extra medel ska tillföras myndigheterna och institutionerna för verksamheter inom ramen för Mångkultur-

året 2006. Det kommer däremot att finnas möjlighet att ansöka om visst ekonomiskt stöd till projekt med en mångkulturell inriktning för framför allt fria aktörer och andra grupper inom kulturlivet. Statens kulturråd har av regeringen fått i uppdrag att administrera de extra resurser som har avsatts för detta ändamål.

I regeringsbeslutet framgår också att myndigheter, institutioner och andra aktörer har möjlighet att söka visst stöd av samordnaren för Mångkulturåret 2006 för vägledning, planering och utveckling av enskilda projekt och till möjliga samarbeten. Samarbeten som kan ge bestående, långsiktigt goda effekter ska särskilt främjas. Detta innebär i första hand hjälp med förslag till metodstöd och nätverksbyggande för såväl myndigheter och institutioner som för fria aktörer, organisationer och föreningar.

5. Teoretiska utgångspunkter

5.1. Begreppsdefinitioner

Kultur, mångkultur och kulturell mångfald är komplexa begrepp med olika innebörder. Inom kultursektorn används i första hand tre olika kulturbegrepp; det estetiska, det antropologiska och kultur som bildning/odling. Med ett estetiskt kulturbegrepp avses konstnärlig verksamhet i betydelsen olika konstnärliga uttryck, dvs. konstområden som t.ex. teater, dans, musik och film. Det antropologiska kulturbegreppet avser en grupp människors normer, värderingar, seder, uttryck och sätt att tolka, något som de ofta förvärvar genom att vara medlemmar i och känna tillhörighet med ett samhälle. Med kultur som bildning och/eller odling avses föreställningen om att människor besitter en ”äkta och ursprunglig” kultur som ofta är förknippad med deras etniska bakgrund eller tillhörighet (jfr Sawyer 2005, Kamara 2005).

I begreppet kultur ligger en rad olika betydelser och sammanhang som ofta har en historisk kontext och som kan användas för att såväl förena och skapa ett mellanmänskligt sammanhang som att särskilja, klassificera och hierarkisera (Brylla 2003). Exempel på detta är bl.a. det prefix som ofta sätts framför begreppet kultur – finkultur, populärkultur, mångkultur, invandrarkultur, förortskultur och världskultur. Dessa särskiljande och hierarkiserande egenskaper som tillförs kulturbegreppet förekommer såväl i de estetiska och antropologiska kulturbegreppen som i kultur som bildning och odling.

Kultur kan också ses och tolkas som en blandning och sammansmältning av olika idéer, perspektiv, normer, traditioner, kunskaper och uttryck – kreolisering (Hannerz 1992, Pripp, Plisch & Printz-Werner 2004). Detta sätt att se på och förhålla sig till kultur är inte lika vanligt förekommande i kultursektorn men tar sin utgångspunkt från att idéer och uttryck förmedlas och sprids på en global arena där faktorer som globalisering, migration, media, marknaden

och kontakter och utbyten över gränserna skapar och omskapar kulturella uttryck utifrån en lokal, regional, nationell och internationell kontext.

Begreppet kulturell mångfald har allt mer kommit att förknippas med etnisk mångfald och en mångfald av kulturer i antropologisk mening. Ursprungligen bygger begreppet på en liberal tanketradition avseende en artrikedom av bl.a. idéer, perspektiv, åsikter och stilar, vilka enligt ett liberalt synsätt främjar individers möjligheter och valfrihet. I 1970-talets kulturpolitiska ambitioner var denna breda innebörd central och den är fortfarande vanligt förekommande i såväl nationella som internationella sammanhang. Kulturell mångfald kan också definieras utifrån sin estetiska innebörd, dvs. som olika separat åtskilda kulturella uttryck, t.ex. teater, dans, musik och film. I denna definition saknas ofta ett etniskt eller socialt perspektiv i så motto att man kan välja att se ett kulturellt uttryck eller en konstform som frikopplad från dess utövares etniska eller sociala bakgrunder. Mångtydigheten av begreppet kulturell mångfald kan innebära att tolkningen av begreppet görs alltför snäv med innebörden att man endast ser kulturell mångfald som klart åtskiljbara kulturer som inte influerar eller samverkar med varandra. Begreppets komplexitet pekar snarare på en djupare innebörd av den kulturella mångfalden som påverkas av den antropologiska men som ofta uttrycks genom den estetiska hållningen och tolkningen av begreppet.

Begreppet social mångfald betecknar samhällets breda sociala kategorier så som kön, ålder, etnicitet/ursprung, utbildningsbakgrund, funktionshinder och sexuell orientering. Etnisk mångfald kan alltså ses som en social kategori som inte nödvändigtvis behöver göra anspråk på att definiera majoritets- och minoritetsmedlemmars egenskaper eller kulturer.

Begreppen mångkultur och mångkulturell relaterar till ett sätt att beskriva och förstå samhället som en enhet bestående av etniska och kulturella grupper. Mångkulturell kan användas både som ett deskriptivt och som ett normativt begrepp (Westin 1999). Deskriptivt i förståelsen av att beskriva samhället som mångkulturellt och normativt i förståelsen av ett politiskt eller filosofiskt samhällsideal med krav på mångkulturell jämlikhet och rättvisa. Fördelen med en deskriptiv innebörd av begreppet mångkultur är att man då syftar på ett pluralistiskt samhälle till skillnad från att antingen framhäva en svensk enhetskultur eller fokusera immigranter och invandrade som en särskild grupp med särskilda

problem (Borevi 2002, SOU 1996:56). Det finns dock en del problem förknippade med mångkulturbegreppet. För det första förutsätter ett mångkulturellt samhälle att man utgår från en enhet av ”avgränsade och åtskiljbara objekt” vilka måste vara så pass lika att de kan jämföras med varandra. Samtidigt som de bör vara likvärdiga till formen förväntas de vara olika när det gäller det kulturella innehållet. I engelskspråkig litteratur används ofta begreppet diversity som dock skiljer sig ifrån begrepp som mångkultur genom att det inte avser många olika kulturer utan istället syftar på en blandning i sig (Lundberg, Malm & Ronström 2000:31). För det andra kan man använda mångkulturbegreppet för att fokusera på gruppers kulturer vilket därmed även fokuserar enskilda individer som kulturbärare. Denna syn stöder ett traditionellt antropologiskt kulturbegrepp som snarare betonar skillnader än likheter mellan människor. Ett tredje problem som är förknippat med mångkulturbegreppet är att det i första hand har använts i samband med så kallade ”invandrarfrågor” och inte för att beskriva samhället i stort eller för att inkludera majoritetsbefolkningen. Innebörden av användningen av ”det mångkulturella samhället” har främst kommit att gälla beskrivningar och förståelse av de immigranter och immigrantättlingar som kategoriseras som ”invandrare”, dvs. i första hand människor med ursprung utanför Västvärlden. Mångkulturbegreppet, i en beskrivande tappning, har därmed fungerat såväl värderande som i vissa fall stigmatiserande. Detta gäller inte minst inom kultursektorn där det är vanligt förekommande att man förknippar mångkultur med minoritetsbefolkningen, dvs. med i första hand immigranter och immigrantättlingar (Pripp, Plisch & Printz-Werner 2004). En fjärde svårighet med att beskriva ett mångkulturellt samhälle är att grupper ofta överlappar varandra samtidigt som många människor rör sig över nationella och subnationella gränser och lever i transnationella och diasporiska gemenskaper.

Mångkulturalism är ett begrepp som står för ett ideologiskt och politiskt samhällsideal med krav på jämlikhet och rättvisa för alla människor, oavsett ursprung, och krav på gruppers rättigheter till sina rötter (Westin 1999, Lundberg, Malm & Ronström 2000).

Mångkulturalismen växte fram som ett alternativ till den liberala välfärdsstatens integrationspolitik och inställningen att det räcker att garantera alla människor lika rättigheter (Borevi 2002:14). Kritikerna menar att det inte räcker med att medborgarna garanteras lika rättigheter eftersom minoriteter i praktiken inte bemöts

som fullvärdiga och blir exkluderade såväl socialt, ekonomiskt som på grund av sina kulturella olikheter (Borevi 2002:29, Kymlicka & Norman 1994, Kymlicka 1999, Taylor 1994). Kritikerna menar vidare att staten inte intar en neutral hållning i förhållande till medborgarnas ursprung och att de som har annan etnisk och kulturell bakgrund än majoritetsbefolkningen därför bör kompenseras för ojämlikheter som innebär att minoriteter underordnas socioekonomiskt och kulturellt (Borevi 2002). Förespråkarna för mångkulturalismen hävdar därmed att det krävs särskilda åtgärder för att åstadkomma jämlikhet. De menar dock att det kan finnas skäl att skilja på ”yttre åtgärder” – för att säkra gruppernas skydd, lika rättigheter, särintressen och representation samt ”interna restriktioner” (Kymlicka 1999) vilket betyder att de rättigheter som stöds inte får innebära en förstärkning av interna restriktioner som hindrar individuell autonomi och som skapar orättvisor och ojämlikhet inom gruppen, t.ex. för kvinnor.

Är Sverige mångkulturellt? I internationella sammanhang kännetecknas Sverige av en mångkulturell politik. Det satsas resurser på bl.a. storstadsarbete, arbetsmarknadsåtgärder, språkutveckling och föreningsverksamhet. Lagar och regler ses över och kraven på ett aktivt mångfaldsarbete framförs. Dock är Sverige inte mångkulturellt i begreppets normativa mening. Många immigrantgrupper är socialt och ekonomiskt marginaliserade och underordnade även när de har vistats länge i landet, har höga utbildningar och behärskar det inhemska språket (Integrationsverket 2003, 2004). Den dominerande integrationsmodellen i Sverige är inte entydigt mångkulturell, varken i begreppets deskriptiva eller normativa mening. De åtgärder som satsas på integration är framförallt minoritetsinriktade och innefattar inte majoritetsbefolkningen som en del av det mångkulturella samhället och som delaktig i segregationen (Hosseini-Kaladjahi 1998, 2002). Detta betyder att man i Sverige i första hand satsar på att förändra minoriteternas egenskaper för att bryta segregationen.

Att denna typ av minoritetsinriktning även återfinns inom kultursektorn bekräftas av rapporten Tid för mångfald som bygger på en undersökning om etnisk och kulturell mångfald inom det statligt finansierade kulturlivet (Pripp, Plisch & Printz-Werner 2004). Kultursektorn är enligt undersökningen varken mångkulturell i begreppets deskriptiva eller normativa mening. Det mångkulturella perspektivet innefattar sällan majoriteten som en naturlig del. Mångfalden förknippas ofta med immigranter utanför Västvärlden,

med människor boende i förorter och som är i behov av lärande, integrationsgynnande aktiviteter, medvetandegörande och som bär på vissa egenskaper. Undersökningen pekar också på att en ökad etnisk och kulturell mångfald i kulturlivet ofta associeras med sänkt kvalitet och amatörism. Detta var exempelvis märkbart inom museisektorn där immigranternas medverkan inte i första hand handlade om professionella producenter och medarbetare utan istället om samarbeten med skola, sfi, föreningar och integrationsprojekt.

Något annat som framkom tydligt i samband med undersökningen var att många myndigheter och institutioner inom kultursektorn var engagerade internationellt samtidigt som de i samband med detta arbete sällan eller aldrig involverade mångfalden på hemmaplan (Pripp, Plisch & Printz-Werner 2004). Detta bekräftades ytterligare vid en genomgång av myndigheternas och institutionernas verksamhetsberättelser och årsredovisningar där det var vanligt att man utförligt beskrev de internationella utbytena och samarbetena och tog upp de som exempel på genomförda mångfaldssatsningar och engagemang inom ramen för det nationella mångfaldsarbetet.

5.2. Olika aspekter av mångfald

Kulturinstitutionernas arbete med att öka den etniska och kulturella mångfalden kan motiveras utifrån en rad olika aspekter och synsätt. Utifrån en rättviseaspekt ska människor ur alla samhällskategorier ges lika möjligheter att utveckla och uttrycka sina kunskaper och färdigheter. En kompletterande aspekt är nyttoaspekten (på engelska ”managing diversity”) som betonar hur mångfald är till nytta för och skapar ökad effektivitet i organisationerna. En sådan effektivitet innebär att en personal med olika bakgrunder och erfarenheter medför en ökad förmåga att flexibelt kunna verka i sammanhang med olika sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar såväl nationellt som internationellt. Eftersom kulturinstitutionernas verksamhetsområden inbegriper olika sociala och kulturella sammanhang kan såväl nytto- som rättviseperspektivet användas som utgångspunkter att utgå ifrån i institutionernas mångfaldsarbete. Ett ytterligare förhållningssätt bygger på att olika befolkningskategorier bör finnas representerade i viktiga samhälleliga organisationer och institutioner. Inom denna representations-

diskussion ryms det i sin tur en mängd olika förhållningssätt där det för kultursektorn i första hand kan vara angeläget att framhålla den så kallade perspektiv- eller horisontaspekten (Young 2000). Utgångspunkten för detta synsätt är att individer som tillhör en och samma marginaliserade befolkningskategori har olika åsikter. Människor röstar t.ex. på olika politiska partier och har motstridiga intressen. Det som däremot förenar dessa personer är det perspektiv som utgår ifrån ett gemensamt sätt att se på den sociala verkligheten utifrån deras positioner i samhället. Detta perspektiv kan därmed ses som relationellt. Olika perspektiv kompletterar varandra och kombinationen bidrar till att ge en mer fullständig bild av hur den sociala verkligenheten ser ut än vad vart och ett av de enskilda perspektiven kan göra. Enligt detta synsätt finns det ingen objektiv sanning som man ska sträva efter. Däremot finns det en samling av horisonter som kastar ljus på verklighetens olika dimensioner. Denna samling av horisonter (på engelska ”fusion of horizons”) ersätter inte sanningen utan utgör en bild av verkligheten som är rikare än en enskild horisont (Gadamer 1989). Komplexiteten av horisonter kastar också ljus på det dominanta perspektivets hävdande av objektivitet och neutralitet. Kulturinstitutioner kan i första hand ses som kunskapsinstitutioner. Kunskap kan i detta fall definieras i en bredare bemärkelse som även innefattar konsten och litteraturen eftersom dessa erbjuder ett rikt kunskapsinnehåll. Utan mångfald riskerar kulturinstitutionerna att tappa sin intellektuella och emotionella rikedom. Konsten, litteraturen och kulturen framställs ofta i officiella sammanhang som gränslösa och som fora för kritiska perspektiv på olika sorters etablissemang och vill därför sällan låta sig begränsas av bestämda ramar och perspektiv. Historiskt sett har konst, litteratur och kultur som på olika sätt har begränsats ofta karaktäriserats av innehållsfattigdom, brist på kreativitet och en oförmåga till kritisk självreflektion. En ökad mångfald inom konsten, litteraturen och kulturen kan därför bidra till att vitalisera och utveckla kulturlivet och öka medvetenheten om olika perspektivs och synsätts betydelse för en samhällsutveckling som går i riktning mot en ökad etnisk och kulturell mångfald.

6. Organisation, styrning och uppföljning

6.1. Regleringsbrev och förordningar

Till Utbildnings- och kulturdepartementets ansvarsområde hör ett antal statliga myndigheter inom kulturområdet. Regeringen beslutar om förutsättningarna för varje enskild myndighets verksamhet, vilket utöver generella regelverk om ekonomisk styrning och myndigheters befogenheter och skyldigheter, även innefattar de årliga så kallade regleringsbreven samt förordningar till myndigheterna. I regleringsbreven finns beskrivet vilka mål den enskilda myndigheten ska uppfylla med sin verksamhet, vilka ekonomiska anslag den har till sitt förfogande samt på vilket sätt pengarna ska fördelas mellan myndighetens olika verksamheter. En förordning är en uppsättning generella administrativa bestämmelser om hur myndigheterna ska utföra sitt arbete.

6.2. Mål, återrapporteringskrav och uppdrag

I myndigheternas årliga regleringsbrev finns mål, återrapporteringskrav och uppdrag som berör den enskilda myndighetens olika ansvarsområden. För myndigheter inom Utbildnings- och kulturdepartementets ansvarsområde finns förutom de sju nationella kulturpolitiska målen fastställda av riksdagen, av vilka tre på något sätt kan sägas beröra det mångkulturella perspektivet, även andra mål och återrapporteringskrav formulerade. Under rubriken Organisationsstyrning finns i regleringsbrevet målet ”att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft samt att bidra till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism”. Vissa myndigheter ska även ”särskilt beakta kulturarvets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling”. Myndigheterna ska i samband

med detta mål ”redovisa åtgärder som vidtagits i myndighetens interna och externa verksamhet för att uppnå målet”. Ett annat mål under samma rubrik är att myndigheterna ska ”verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens”. I samband med detta mål ska myndigheterna bl.a. redovisa ”insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald”.

Myndigheterna kan även få i uppdrag att särskilt redovisa vissa delar av sina verksamheter. I kulturmyndigheternas regleringsbrev för 2005 finns t.ex. uppdraget att ”i samverkan med samordnaren för Mångkulturåret 2006 (Dir. 2004:169), förbereda aktiviteter inför Mångkulturåret 2006”.

6.3. Uppföljning

Regeringen följer i samband med att myndigheterna lämnar in sina årsredovisningar och verksamhetsberättelser samt vid andra tillfällen under året upp myndigheternas måluppfyllelse, återrapporteringar och uppdrag.

Kommittén för samordning av Mångkulturåret har för avsikt att under 2006 närmare undersöka regleringsbrevens utformning, mål, återrapporteringskrav och uppdrag i de fall som berör det mångkulturella perspektivet. Är de mål, återrapporteringskrav och uppdrag som idag finns i myndigheternas och institutionernas regleringsbrev relevanta för deras uppdrag att arbeta för och spegla det mångkulturella samhällets skiftande uttryckssätt? På vilket sätt kan de preciseras och konkretiseras ytterligare för att bättre överensstämma med den svenska befolkningens sammansättning och de krav som en globaliserad värld ställer på det svenska kulturlivet?

7. Utbildning

7.1. Universitet och högskolor

Universiteten och högskolorna i Sverige spelar en mycket viktig roll när det gäller arbetet med att öka den etniska och kulturella mångfalden i kulturlivet. De konstnärliga högskolorna utbildar en majoritet av dem som senare får anställning på kulturinstitutioner runt om i Sverige. Hur representationen på utbildningarna och bland studenter och lärare ser ut idag får därmed en stor betydelse för vilka olika erfarenheter, kunskaper och bakgrunder som kommer att finnas representerade på kulturinstitutionerna i framtiden. Att arbeta med t.ex. bräddad rekrytering och främjandeåtgärder för att få fler studenter med olika bakgrunder att söka sig till universitetens och högskolornas olika utbildningsprogram är därför viktigt om vi i framtiden vill ha ett kulturliv som avspeglar det svenska samhällets mångfald.

Sveriges samtliga universitet och högskolor har erbjudits möjlighet att medverka i Mångkulturåret 2006. De universitet och högskolor som har konstnärliga utbildningar har fått i uppdrag att medverka medan resterande lärosäten har inbjudits att medverka i Mångkulturåret 2006.1

7.2. Folkhögskolor

Folkhögskolorna har, genom sitt urval av olika konstnärliga utbildningar och kurser inom bl.a. dans, musik, teater och drama, en viktig uppgift, inte minst när det gäller att på lokal och regional nivå få fler människor med olika bakgrunder och åldrar intresserade av att utbilda sig inom olika konstnärliga yrken. Även om Sveriges folkhögskolor inte har fått någon formell inbjudan att medverka i

1 För information om vilka universitet och högskolor som har fått i uppdrag respektive inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006 se bilaga 2.

Mångkulturåret 2006 är det viktigt att även de med sina olika perspektiv, kunskaper och erfarenheter är med och bidrar till att belysa det mångkulturella samhällets utveckling och arbetet med att öka den etniska och kulturella mångfalden i kulturlivet.

7.3. Kompletterande och konstförberedande utbildningar

Vid sidan av det offentliga skol- och utbildningsväsendet i Sverige finns det även ett stort antal så kallade kompletterande utbildningar varav många är konstförberedande. Dessa utbildningar förbereder eleverna för fortsatta studier inom t.ex. konst, dans, design, hantverk, mode, musik och teater. Eftersom det i vissa fall är en förutsättning att ha gått någon kompletterande eller konstförberedande utbildning för att ha en chans att komma in på någon av universitetens eller högskolornas konstnärliga utbildningar är det av stor betydelse att arbetet med breddad rekrytering och främjandeåtgärder börjar redan på den nivån. Även om de kompletterande utbildningarna inte har fått någon formell inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006 är det viktigt att dessa också är med och bidrar till den pågående förändringsprocessen i kulturlivet.

Efterord

Skapa mötesplatser. Förändra strukturerna. Rekrytera annorlunda. Jobba långsiktigt. Detta är några av de uppmaningar Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 får då man, under ett dialogseminarium på Subörbfestivalen i Alby, ber de drygt 220 deltagarna att formulera vilka frågor som är viktigast att fokusera under det kommande året.

Vi har placerats runt små bord i den stora loftlokalen på kulturhuset Subtopia. Utanför förbereder man för fullt invigningen av Subörbfestivalen. I indiantipin berättas historier för de yngre. Flera cirkustält håller på att resas. Mona Sahlin förbereder sitt invigningstal i kulisserna. Det bakas pinnbröd och serveras kebab. I träden hela vägen från tunnelbanestationen till festplatsen dinglar färgglada frukter. En fruktsnitslad bana. Svenska lövträd med ananas på tråd.

Det är första gången jag besöker Alby. Det ligger inte så långt från Hornstull, där jag är hemma, men vad skulle jag haft i Alby att göra? Jag känner ingen här. Har aldrig gått i skola här. Röda linjen känns bekant. Jag har ju lyssnat på Latin Kings i åratal. Suttit i bilen på värmländska skogsvägar och sjungit med Dogge om förorten – en djungel av betoooong – men i Alby har jag aldrig varit. Då jag kliver av tåget kan jag genast gissa mig till vilka som också ska till konferensen. Ett litet lämmeltåg av morgontrötta människor som, liksom jag, är nya här. Vi tittar på våra små kartor. Spanar efter frukt i träden. Vissa erkänner en smula generat att de aldrig varit här förut. Andra tycks nästan stolta över att de annars aldrig lämnar innerstan.

Kring borden inne på Subtopia verkar folk mer hemma. Vi är vana att gå på konferens. Vi är journalister och teaterchefer, kuratorer och lärare, bibliotekarier och styrelseledamöter. Bord som dessa har vi suttit kring förr. Vissa är också välbekanta med temat för dagens samtal. Har i åratal brottats med mångkulturfrågor,

arrangerat världsmusikkonserter, initierat gästspel, jobbat med integration. Andra är nya på banan. Hyser kanske en önskan om att vara med och förändra, men har inte verktygen, saknar de rätta kontakterna. Många har som jag dubbel kulturell identitet. Det är helt klart en mer blandad publik än vi är vana vid. Bland Nordströms och Nilssons finns på deltagarlistan en hel del namn med z och w. Namn svåra att uttala.

Konferensen är tänkt som en början till dialog. Vi har bordsplacerats och får vid flera tillfällen frågor att diskutera kring borden. Till en början går det en smula stolpigt. Men redan efter första kafferasten tycks tunghäftan ha lossnat, samtalen blir livligare, vi ger personliga exempel, talar om förändring. Och en sak är alldeles säker: Detta med Mångkulturår är inte bara ett politiskt korrekt påhitt, initierat från ovan. Kulturlivet knakar redan i sömmarna. Yvonne Rock, den av regeringen utsedda samordnaren av Mångkulturåret 2006, talar i sin inledning om hur hon anser sig kunna lita på den process som redan finns. Subörbfestivalen som sådan, och den mediala uppmärksamhet den fått, är bara ett exempel på vilket sug som finns, att en massa redan är på gång. Allt talar för att kulturlivet, för att överleva, måste involvera och engagera de ”nya svenskar” som nu utgör en dryg femtedel av den svenska befolkningen. Frågan är varken om eller när, utan hur.

Och därför är vi här. Tillsammans med en rad inbjudna föreläsare och debattörer ska vi skapa ett slags agenda inför det kommande året. Vad behöver göras? Hur ska det göras? Vem ska göra? Och, kanske främst, hur ska det vi gör bli bestående? Hur jobbar vi långsiktigt?

Organisation, repertoar, publik

Yvonne Rock talar inledningsvis om tre områden där stora förändringar måste komma till stånd. Organisation, repertoar och publik. Vem berättar, vad berättas, och för vem berättar man? Dessa tre hänger intimt samman. Mångfald bland beslutsfattarna och utövarna ger upphov till andra historier och lockar därmed en mer blandad publik. Bara så kan vi uppnå de direktiv som formulerats av regeringen inför Mångkulturåret: Att ”på ett bestående sätt öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner.” Att ”skapa incitament för att offentligt finansierade kulturverksamheter på ett tydligt sätt

speglar och införlivar den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige.”

Statistiken talar sitt tydliga språk. Långt ifrån alla invånare deltar i kulturlivet. Varken som utövare eller publik. Undersökning efter undersökning visar hur illa ställt det är, hur lite kulturutbudet stämmer överens med vår demografiska verklighet, hur etniskt rensat det är på teaterscener och i styrelserum, bland manusförfattare och publik, regissörer och kuratorer. Astrid Assefa, chef på Dalateatern, konstaterar att vi kulturarbetare måste sluta kokettera genom att påstå att ett mångkulturår inte behövs. Mångkulturåret, säger hon, är på liv och död. På liv och död.

Hon är något så ovanligt som en kvinnlig teaterchef med annan kulturell bakgrund än den svenska. Under en paneldebatt om repertoar och kulturellt utbud konstaterar hon att hennes dubbla identitet ger henne ett dubbelt seende som självklart gör att hon väljer annorlunda. På hennes teater arbetar man kontinuerligt med att uppsöka andra historier än de som oftast spelas på svenska scener. Detta trots att man är verksamma i Falun, långt från de storstadsförorter som vanligtvis förknippas med mångkultur. Men hon lägger till att det inte räcker att bara berätta andra historier, så länge de som berättar fortfarande ser likadana ut och talar samma slags svenska. En synligt blandad bakgrund, poängterar hon, är nödvändigt för att en blandad publik skall kunna identifiera sig med det som händer på scen. Organisation, repertoar, publik. De går hand i hand.

Zanyar Adami, chefredaktör på tidskriften Gringo, håller med om att en bred repertoar är viktig för att så många som möjligt ska kunna identifiera sig med det som händer på scen. Han är själv uppvuxen i Hässelby, i en kurdisk familj, och upplevde som liten att han inte var välkommen till svenska kulturarrangemang. De angick inte honom, handlade inte om honom, vände sig inte till honom. Kultur var för svenska svenskar. Kultur handlade om svenska svenskar. Det var först när en svensk kompis bjöd med honom till Konserthuset som han på allvar fick en chans att uppleva kultur. Och visst blev han berörd av stråkorkestern. Men det krävdes att någon från ”andra sidan” sträckte ut en hand. En invit. Du är också välkommen här.

Klyftan och avståndet mellan innerstad och förort är, menar Zanyar Adami, ett stort problem som indirekt hämmar kulturlivet. Förorten bär på en massa spännande historier som angår alla svenskar, nya som gamla. De senaste årens våg av musik från

förorten vittnar om att det finns ett stort intresse för dessa historier. Böcker av författare som Alejandro Leiva Wenger, Johannes Anyuru och Jonas Hassen Khemiri säljer till en bred läskrets trots, eller kanske just därför att de utspelar sig i förorten och/eller speglar en annan slags erfarenhet än den vi är vana vid. Dessa historier angår oss, de berör. Och intresset finns.

Om bara fler från förorten fick en chans att delta i kulturlivet skulle det komma att prägla också andra genrer, tror Zanyar Adami. Men för att detta ens ska bli möjligt, konstaterar han, måste vi upprätta en länk mellan förort och innerstad. Unga grabbar från Hässelby måste våga sig in till Konserthuset. Liksom unga tjejer som jag själv måste få större anledning att komma till Alby. Inte bara då det bjuds till konferens. Bara så uppstår verkliga möten. Bara så blir den andre mindre främmande. Här spelar media en viktig roll menar Adami. En tidskrift som Gringo, som läses av Metros ordinarie läsare, oavsett hemvist, gör förorten tillgänglig och kanske en smula mer verklig också för dem som annars känner sig främmande inför den. Avståndet minskar. Och tidskriftens framgångar, liksom de höga försäljningssiffrorna för svensk hiphop eller tittarstormen som drabbade en film som Jalla Jalla, tyder på att det finns ett sug efter dessa historier. Om de bara får berättas.

Samtidigt är det förstås viktigt att inte ”låsa fast” kulturutövarna i förorten i förutfattade meningar och prefabricerade föreställningar om vilka slags historier de ”bör” berätta. Att inte på förhand utgå från att förortens historier nödvändigtvis är annorlunda och exotiska. Abbas Salehi, kulturproducent och paneldebattör under konferensen, konstaterar att svenskt kulturliv ofta präglas av klyschor och vattentäta skott. Förortskids ska bara göra hip-hop. Punkt. Det finns, hävdar han, dåligt med kunskap om möjligheten att överskrida gränser, att göra det som ingen förväntar sig, och att som utövare ta klivet över på ”andra sidan” – att som kurdisk eller iransk förortsbo spela traditionell svensk teater eller att som ursvensk jämtlänning spela världsmusik med afrikanska eller arabiska rötter. Det är ju egentligen först då ett verkligt möte sker. Först då som ”mångkultur” blir mer än bara retorik.

Publiken

Flera av konferensens deltagare utnämner publiken som den viktigaste parametern för att mäta lyckat mångfaldsarbete. Tittare, läsare och åskådare är de som måste avgöra vad som bör berättas. De är snabbast, de ligger i fronten, kommer ett av borden överens om under dagens första diskussion. Att publiken skulle protestera om en svart snubbe spelade Hamlet är knappast troligt, konstaterar någon. Åskådare har ju i alla tider snällt gått med på att vuxna spelar barn på scen, eller att kvinnor spelar män, i operans byxroller. Det som händer på scen är på låtsas, och det vet publiken. Så länge det som spelas är bra och trovärdigt fungerar denna tysta överenskommelse, och anything goes.

Vid ett annat bord talar man om att en bättre dialog måste upprättas mellan producenter och publik. Bara så kan vi få reda på vad publiken vill ha, vilka erfarenheter och historier de vill se representerade på svenska scener, biografer och museer. En större tillit till publiken alltså. Men är publiken verkligen alltid att lita på? Vet publiken alltid vad den vill ha? Jag som aldrig varit i Alby, inte vet jag mycket om de historier som ryms bakom de parabolklädda fasaderna. Inte vet jag vilka historier som skulle kunna berättas. Därför saknar jag dem inte heller. Det man inte känner till kan man ju knappast sakna.

Men de bakom parabolfasaderna då, de som borde veta vad som faktiskt saknas? De som bär på ”annorlunda” historier? Kan vi lita på den publiken, hoppas att den protesterar om den inte känner igen sig i det som spelas? Dessa människor, konstaterar Chris Torch från InterCult under sitt anförande, har redan talat genom sin blotta frånvaro. Zanyar Adamis känsla av att inte vara välkommen, att kulturen inte angick honom som ung Hässelbybo, vittnar om detta. Kulturlivet inkluderar inte dem. Därmed kan de ju knappast heller tycka. De tillfrågas inte.

Astrid Assefa utfärdar dessutom en varning för blind tillit till publiken. Teater, menar hon, måste våga vara experimentell och därmed ges tid att gå ”emot” publikens behov och önskemål. Publiken, understryker hon, vet inte alltid vad den vill, och den stryker gärna fördomar medhårs. Kultursektorns ansvar är därför att lotsa publiken snarare än bara ge den vad den ”vill ha”. Det handlar om att visa publiken sånt som den kanske inte visste fanns. Öppna nya dörrar. Spela också sånt som upprör, som provocerar.

Men om detta, i sin tur, innebär att spela för tomma hus? Om publiken – den publik som redan går på teater – faktiskt inte är intresserad av teater som den inte anser angår den? Hur kan kulturlivet utmana publiken, väcka nyfikenhet och intresse för andra historier och världar, utan att riskera att blint bortse från det människor ber om, utan att alltså motverka sitt eget syfte genom att bli för smal? Utan att rentav, och detta vore förstås en paradox, bli elitistisk i det att den försöker bli bred? Utan att vi, i våra försök att beröra alla, till slut inte berör någon? Och hur skapar vi, å andra sidan, kultur som angår en bredare publik, samtidigt som vi undgår kommersialisering av det statligt finansierade kulturlivet?

Cecilia Svärd, konsult på Temo, undrar under sin föreläsning varför just kultursfären så gott som aldrig använder deras tjänster. Varför teatrar, museer och andra kulturinstitutioner tycks komplett ointresserade av vad deras målgrupp egentligen vill ha. Hur, undrar hon, möter kulturutövarna publikens behov? Och hur undviker man att stänga folk ute om man bortser från deras behov? Hon menar att kultursfären ofta har förlegade föreställningar om vem som är deras målgrupp. Att vi lutar oss mot en förenklad syn på olika demografiska gruppers intressen. Temo använder till exempel aldrig längre variabler som kön och etnicitet. De vet att dessa spelar rätt liten roll i de val vi gör som konsumenter. Att människor med liknande demografiska variabler är långt ifrån lika. Att tala om ”invandrare” och ”svenskar” är alldeles för grovhugget.

Men samtidigt reproducerar Cecilia Svärd bilden av teaterpubliken som en massa medelålders medelklasskvinnor likt ett mantra. Och frågan är om man verkligen kan mäta kulturintresse på samma sätt som man mäter folks rökvanor eller blöjkonsumtion. Kanske är det trots allt viktigt att hålla isär kommersiell försäljning och kulturproduktion. Annars riskerar det statliga kulturlivet att ”tevefieras”. Tittarsiffror blir viktigare än kvalitet. Och detta gynnar knappast mångfald, utan leder lätt till att allt blir mainstream. Likriktning.

Hur tar vi då reda på vad publiken ”vill ha,” samtidigt som vi vågar lita på kulturens förmåga att utmana, att leda folk in på okända stigar? Och, den kanske viktigaste frågan, hur når vi ut till den publik som lyser med sin frånvaro? Hur skapar vi den länk mellan förort och innerstad som Zanyar Adami efterlyser? Hur gör vi så att fler svenskar, oavsett kulturell bakgrund, känner att kultur angår dem, inkluderar dem, välkomnar dem? Detta tycks bli en av utmaningarna under nästkommande år, och de år som följer. Ett

statsunderstött kulturliv måste rikta sig till alla invånare. Vårt svenska kulturliv riktar sig, idag, till långtifrån alla. Där en av anledningarna till att ett Mångkulturår behövs. På liv och död? Om man ser kultur som en mänsklig rättighet. Om man anser att ”kultur för alla” är en av förutsättningarna för en fungerande demokrati. Om man tror på kulturens förmåga att förändra, att tillföra mening till livet. Om man tror att själen, inte bara kroppen, kan svältas ihjäl.

Utövarna

Den kanske mest brännande frågan under dagen är den om kulturlivets strukturer. Vem får vara med? Vem får skriva, regissera, filma, rollsätta, ljussätta, producera, agera? Vem sätter repertoaren? Vem fattar besluten? Vem kammar hem bidragen? Vem väljs in i styrelserna? Då deltagarna mot slutet av dagen ombeds skriva vilka frågor som de anser viktigast under Mångkulturåret, hamnar strukturförändringen högt på prioriteringslistan. Drygt hälften av de svarande nämner en förändring av strukturerna, genom någon form av rekrytering. Några uppmanar till kvotering, andra bara till att högre krav ska ställas på kulturinstitutionerna vid den nyanställning eller omorganisering som tycks alltmer oundviklig.

Frågan diskuteras livligt under dagen. En kvinna vid ett av borden konstaterar att det känns fantastiskt att så många med en synligt annan bakgrund än den svenska för en gångs skull samlas på konferens. Att nästan inga arbetsplatser är så här blandade. Här representerar även de som står på scen – paneldebattörer och föreläsare – ett blandat Sverige. En journalist vid samma bord protesterar genast. Det är typiskt, säger han, att det blir mer blandat då just frågor som dessa diskuteras. Fler svensk-svenskar borde visa intresse en dag som denna. De här frågorna får ju inte bara intressera invandrarna. De måste angå oss alla.

Klart är att frågan om representation är känsligast av alla de frågor som diskuteras. Många har personliga erfarenheter av diskriminering. Vissa känner sig positivt särbehandlade men placerade i ett fack. Färgade skådespelare som om och om igen får spela ”invandraren” på teater och film. Eller, som skådespelaren och moderatorn för dagen Kelly Tainton berättar, placeras i ett solarium för att bli så där riktigt svarta, så att publiken verkligen förstår att han den där på scen spelar afrikan. Frågan om kvotering är

förstås kontroversiell. Men så gott som alla tycks eniga om att en förändring måste ske vad gäller strukturer och organisation. Att kulturutövare och beslutsfattare är en allt för homogen grupp. Och att detta är en av huvudorsakerna till likriktningen inom det som produceras.

Oscar Pripp, forskare på Södertörns högskola som gjort en utredning om etnisk och kulturell mångfald i den statliga kultursektorn, konstaterar att representationen, bland såväl utövare som beslutsfattare, är oerhört sned. Han pekar ut fyra mekanismer som styr vid rekrytering, och som bromsar utvecklingen mot en mer kulturellt blandad kultursfär. Den första är bristande engagemang och kunskaper bland beslutsfattarna, bland dem som rekryterar. Dessa är ju ofta själva svensk-svenska, och saknar de erfarenheter och det seende som krävs för att våga anställa människor med annan bakgrund än de själva. De känner sällan till fördelarna med andra utbildningar än de traditionellt svenska. De vet inte att uppskatta andra slags meriter, annan kompetens. Och framförallt vet de inte var de ska söka, ens om de skulle vilja anställa någon med annan kulturell bakgrund.

Detta leder oss in på mekanism nummer två, nämligen det faktum att 75 procent av alla tjänster inom kultursektorn (siffran är ungefär tio procent lägre inom andra sektorer) tillsätts genom informella nätverk. Samma personer får jobben om och om igen. De med rätt kontakter har större chans, medan de som är nya i Sverige, eller som befinner sig inom alternativa kontaktnät, lätt faller bort. En stor del av konferensens deltagare nämner just alternativt nätverkande, eller snarare en breddning av de redan existerande nätverken, som en av de viktigaste frågorna under det kommande året. Och Yvonne Rock förklarar att hon ser som sin huvudsakliga uppgift att agera kopplerska – att jobba aktivt för att etablera nya nätverk och bredda gamla dito, samt att finna former och platser för nya möten, som den konferens vi befinner oss på.

En tredje mekanism ligger i själva kulturbegreppet som sådant. Det är mångtydigt och flyktigt, och uppfattas ofta som ett slags bärare av mångfald i sig självt, oavsett om utövarna representerar mångfald eller inte. Kulturen blir på så sätt sitt eget alibi. Genom att vara marginell och kanske lite så där lagom politiskt radikal, genom att gå på tvärs mot gängse föreställningar och lagomhet, skapar man en skev självbild och en uppfattning om att det är högt i tak, att alla får vara med. Alla får inte vara med. Det är i själva verket rätt lågt i tak. Det visar Oscar Pripps undersökning med all

önskvärd tydlighet. Det visar snart nog varenda undersökning som görs på temat mångfald i kulturlivet. Det visar behovet av ett Mångkulturår. Behovet av en konferens som denna.

Den fjärde och sista mekanismen beskriver Pripp som ett slags ambivalens. Mångfald associeras lätt med en mängd problemscenarier och svårigheter, och detta leder till att man gärna skjuter mångfaldsarbetet på framtiden. Man erkänner de problem som finns, man talar vitt och brett om vad som måste göras, hur saker och ting måste förändras. Men man gör inget. Man säger ”i morgon”, ”nästa gång”, ”senare”. Detta tror jag att de flesta känner igen sig i. Mycket snack och liten verkstad. Det är en sak att gå på konferens. En annan att ge upp sin tjänst för att bereda plats åt andra. Om en ska in måste en annan ut. Och ingen vill väl frivilligt ut?

Kvalitet och Kompetens – Vem avgör?

Ett annat problem, skulle man kunna tillägga, är de luddiga kriterier som kännetecknar rekrytering och urval inom kultursektorn. Inom andra sektorer är det lättare att peka på exakt vad som krävs för en viss tjänst. Man blir behörig genom en viss utbildning eller tydligt definierade kunskaper. Måttstocken vid anställning, förklarar Anders Bergstrand, som är jurist hos DO (Diskrimineringsombudsmannen), måste alltid vara att välja ”den bästa.” Men vad innebär egentligen det? Hur avgör vi vilken skådespelare som är bäst? Vilken konstnär som är bäst?

I kultursfären är ju begrepp som kvalitet och kompetens så mycket mer svårdefinierade. Vad kännetecknar till exempel ett bra filmmanus? Utifrån vilka kriterier bör filmkonsulenterna välja vem som ska få statliga miljoner för att förverkliga just sitt projekt? Och hur ska man kontrollera att de gjorde ”rätt” val? Beror det på om filmen får bra recensioner? Om den drar publik? Om den drar en annan publik än den vanliga? En film kan få lysande recensioner men spela för tomma biografer. Eller fullkomligt sågas och bli årets publiksuccé. Den kan slå på landsbygden, medan storstadsborna sviker. Och den kan bli en tittarsuccé utan att fördenskull ses av en etniskt eller kulturellt blandad publik. Hur mäter vi vad som är bra och dåligt? Vem avgör? Vem agerar smakdomare? Vems ord väger tyngst?

Detta, tänker jag, är nog den främsta anledningen till att kulturinstitutionerna är mer etniskt rensade än någon annan arbetsplats –

något som Chris Torch från InterCult konstaterar under sitt anförande. Precis som detta måste vara en av huvudanledningarna till att de är så könssegregerade. Det är svårt att värja sig mot argumentet att just detta manus var ”det bästa”. Även om jag som kvinna, eller jag som judinna, kanske hade valt annorlunda. ”Det bästa” är ju en helt subjektiv värdering. Och den kan därför aldrig vara ”fel”, lika lite som den i egentlig mening kan vara ”riktig”. Det blir därför väldigt uppenbart att också kvinnor, liksom turkar, afghaner, romer, samer, ryssar, iranier och chilenare – bland många andra – också måste få vara med och välja, värdera, och sålla. Att de som bedömer speglar hela Sverige. Först då får begrepp som kompetens och kvalitet betydelse och mening. Först då är de över huvud taget relevanta som begrepp.

Men hur ska vi uppnå detta? Och, kanske ännu viktigare, hur uppnår vi det utan att diskriminera, om än på omvänd väg? Går det att förändra strukturerna utan att kvotera, utan att införa positiv särbehandling, utan att återigen segregera? Oscar Pripp talar om att tuffare mångfaldsplaner krävs. Att kulturinstitutionerna måste få tydligare mångfaldsmål, samt att det måste ställas högre krav på rapportering. Chris Torch berättar att detta redan sker i länder som England, Holland och Belgien, där tydliga krav har formulerats vad gäller mångfaldsstrategier, och där rapporteringen blir det som avgör om man fortsatt ska få bidrag. Han säger ”nej till kvotering” men förespråkar ”tydligare krav”.

Frågan är bara vad som egentligen är skillnaden. Och frågan är om vi verkligen kan tala i termer av kvotering eller icke-kvotering. Sker inte rekrytering och urval inom kultursfären redan genom ett slags kvotering? De svensk-svenska män som får göra filmer och regissera teater – ges de alltid den möjligheten för att de är så himla kompetenta och begåvade, eller är det inte ganska ofta så att de tycks ha fått chansen för att de är just svensk-svenska män? För att de har rätt kontakter? För att de skriver den slags manus filmkonsulenter och teaterchefer – också de svensk-svenska män – kan identifiera sig med?

Större mångfald bland beslutsfattarna är alltså ett viktigt led om strukturerna – och med dem också utbudet – ska förändras. Men det vore naivt att bara stirra sig blind på chefens kön eller kulturella tillhörighet. Att tro att en omrekrytering mirakulöst löser alla problem. Det finns gott om sexistiska kvinnor och rasistiska invandrare. En kvinnlig filmkonsulent eller en turkisk teaterchef kommer inte per automatik att välja andra slags manus eller anställa

andra medarbetare. Det finns till och med risk att dessa väljer, om möjligt, ännu mer enligt normen, av rädsla att pekas ut eller för att värna sin trovärdighet och status. Ingen ska tro att jag favoriserar kvinnliga manusförfattare bara för att jag själv är kvinna. Jag går minsann också på kvalitet, och kvalitet – det vet alla – kännetecknar den slags manus som alltid har valts ut. Manus skrivna av män. Manus skrivna av svenska svenskar. Manus med manliga protagonister, med snygga blonda kvinnliga biroller, gärna ett äktenskap i kris, lite fylla, en och annan älgjakt. Eller, som Linda Zachrison, sakkunnig hos kulturminister Leif Pagrotsky, uttrycker det under det samtal som pågår kring hennes bord: Kvalitet är ”som det alltid har varit”. Kvalitet är ett konserverande begrepp.

Klaga eller inspirera?

Jag målar i svart och vitt. Jag vet. Men ibland måste man förenkla för att problemen ska bli synliga. Flera av deltagarna skriver på sina svarsblanketter att det är viktigt att inte bara klaga. Att klagan och kritik bara paralyserar, att vi fastnar. De påminner om att vi måste lyfta fram positiva exempel, visa på projekt och institutioner där det faktiskt fungerar. Och visst har de rätt. Flera av dem som under dagen deltar i paneldebatter och diskussioner är ypperliga exempel på att det fungerar. Åtminstone ibland.

Peter Skogsberg, lärare på Sunnadalskolan i Karlskrona, berättar till exempel om den verksamhet han i flera år bedrivit på den skola där han som svensk-svensk utgör en försvinnande minoritet. Genom ett samarbete med stadens Marinmuseum ges eleverna en chans att arbeta kreativt. De lär sig guida sina egna föräldrar, förbättrar på så sätt sin svenska, lär sig om den egna bygdens historia, tillåts känna att de har något att ge. Och Patrik Liljegren, chef på Södra Teatern, berättar från publikplats om då han initierade Riksteatern JAM, och om hur detta blev startskottet för en rad satsningar, där en både ung och etniskt blandad samling kulturutövare fått chansen att uppträda, producera och regissera de senaste åren. Hur en tung koloss lyckades med det ovanliga att lyfta fram, och möta, individer. Hur teatern kom att bli en slags trampolin för personliga erfarenheter.

Visst måste dessa exempel lyftas fram, inte minst som inspirationskälla. Visst måste vi lära oss av de erfarenheter som redan gjorts, och ta tillvara den kompetens som fått utrymme att växa

och utvecklas inom ramen för dessa projekt. Visst måste vi synliggöra alla de fantastiska projekt som, framförallt det fria kulturlivet, mot alla odds genomfört och fortfarande genomför. Men samtidigt blir det nästan komiskt då Ingrid Kyrö, ordförande för Svensk Scenkonst, under en paneldebatt kring de kriterier som avgör vem som får stöd och vem som blir utan, gång på gång undviker själva frågan om kvalitetsbedömning och orättvis bidragsgivning genom att plocka fram ”goda exempel”. Dessa exempel är nog så viktiga. Men om vi stirrar oss blinda på dem är det lätt att glömma att en förändring måste komma till stånd. ”Blunda inte för problemen” skriver en av deltagarna i sin uppmaning inför Mångkulturåret. En annan: ”Sluta kartlägga, alla vet att det är åt helvete, agera!”

Det finns givetvis också en massa exempel på projekt med goda intentioner, projekt med syfte att gynna mångfalden, som misslyckas, som av en eller annan anledning går fel. Chris Torch talar självkritiskt om teaterensemblen Chikasta, som under en begränsad tid var verksam på Riksteatern i syfte att på lång sikt förändra strukturerna inom hela organisationen. Det hela blev tyvärr en isolerad försöksverksamhet. Den ordinarie verksamheten förblev mer eller mindre oförändrad. De skådespelare med annan kulturell bakgrund än den svenska som rekryterats försvann i samma ögonblick som ensemblen lades ned. Man lyckades inte ta till vara den interkulturella kompetensen. Också den här typen av projekt måste vi kunna lära av. Vad gjorde man för misstag? Varför lyckades man inte åstadkomma långsiktig förändring? Hur kunde ett projekt som så många såg upp till, som framstod som föregångare, lämna så få bestående avtryck?

Sammanfattningsvis kan man nog ändå konstatera att en himla massa lust och vilja till förändring finns. Det stora deltagarantalet på konferensen vittnar om detta. Och festivalen utanför, kebabstånden, Mona Sahlin i kulisserna, den förväntansfulla publiken – allt detta ger en bild av ett Sverige där Astrid Assefa snart inte behöver beskrivas som ett undantag. Och när jag nu varit i Alby åtminstone en gång, när jag nu tagit det första trevande steget över den magiska tullgränsen, är det ju inte helt omöjligt att jag kommer tillbaka. Nästa gång kanske utan karta och fruktsnitslad bana.

Fanny Söderbäck är frilansskribent, litteraturvetare och doktorand i filosofi.

Intresset för Mångkulturåret 2006 är stort, och året kommer att bli händelserikt. I det följande kalendariet har vi samlat alla planerade aktiviteter och verksamheter. Kalendariet baseras på redovisningar vi tagit emot från fler än 350 aktörer.* För att få det överskådligt har vi gjort följande uppdelning av redovisade evenemang:

-Aktörer som fått i uppdrag av regeringen att genomföra aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006.

-Aktörer som inbjudits att medverka i Mångkulturåret 2006.

-Övriga aktörer vilka varken har fått i uppdrag eller inbjudits att medverka i Mångkulturåret 2006, men som antingen har blivit kontaktade av Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006, eller som själva har hört av sig och önskat vara med.

Aktörerna är sorterade efter län, de med verksamhet i hela landet har en egen avdelning. Vill du veta mer om någon av årets aktiviteter eller verksamheter? Då ber vi dig att ta kontakt direkt med arrangören. Ansvaret för innehåll och förverkligande av de redovisade planerade aktiviteterna och verksamheterna vilar hos de enskilda aktörerna.

*Samtliga redovisningar som Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 tagit emot senast 15 september 2005. Ibland har vårt begränsade utrymme tvingat oss att göra ett urval av de inkomna redovisningarnas innehåll. Vilka som fått i uppdrag och vilka som har inbjudits att medverka i Mångkulturåret 2006 läser du mer om i Bilaga 2.

Program för Mångkulturåret 2006

Uppdrag

Arbetets museum

Arbetets museum har sedan museet öppnade 1991 fokuserat på tre teman; arbetsliv, genus och etnicitet. Som ett av många exempel på utställningar och programverksamhet som vi drivit på temat etnicitet vill vi inledningsvis kort lyfta fram projektet Drömmen om ett bättre liv. Den 2 juni 2001 invigdes 25 utställningar runt om i landet på temat invandrad arbetskraft. Arbetets museum hade då samordnat möten mellan lokala invandrarföreningar och så kallade arbetslivsmuseer (se stycket nedan) som tillsammans skrivit den egna ortens historia om arbetskraftsinvandring. Att på detta sätt få människor ur skilda världar att under en längre tid mötas och intensivt arbeta tillsammans är ett mycket bra exempel på handfast integrationsarbete. Med Drömmen om ett bättre liv i bagaget gick Arbetets museum vidare och startade EU-projektet Migration, Work and Identity som avslutades 2004. Under 2005 har nio av våra utställningar en tydlig mångkulturell profil, 2004 visade vi 11 utställningar på temat.

Arbetets museum är ett centralmuseum för frågor som rör det industriella kulturarvet. En av våra viktigaste uppgifter här består i att vara navet i arbetslivsmuseirörelsen. Vi har ett register som förtecknar 1.400 små museer runt om i landet där eldsjälar driver verksamhet kring det industriella kulturarvet. Vi hyser också kansliet för Arbetslivsmuseernas samarbetsråd – ArbetSam, som är Sveriges största museinätverk. Den katalog om arbetslivsmuseer som besöksmål som vi producerar och distribuerar till bland annat samtliga svenska turistbyråer kommer 2006 att vara inriktad på mångkultur. I katalogen ”ArbetSamma museer 2006” presenteras de museer som ingår i ArbetSam. I planerna ingår också arrangerandet av ett antal seminarier om mångkultur som vänder sig till arbetslivsmuseerna.

Mångfald i Arbetes museums organisation.

Medelantalet anställda är 28, varav 16 är kvinnor och 12 män. Medelåldern på museet är 45 år. Kvinnornas medelålder är 47 år medan männens medelålder är 43 år. Den kulturella bakgrunden hos våra anställda är mestadels helsvensk. 3 kvinnor och 2 män tillhör första generationens invandrare. Fler kvinnor än män har

akademisk bakgrund. Det är en större andel av våra anställda som har akademisk bakgrund jämfört med dem som har gymnasial bakgrund. Vid nyanställningar poängterar vi att där vi har dominans av kvinnor eller män ser vi gärna sökande från det underrepresenterade könet.

Vår styrelse består av 14 styrelseledamöter. 6 är kvinnor och 8 är män. Våra huvudmän och Staten väljer representanter till styrelsen. Inom de organisationerna finns säker olika riktlinjer avseende mångfald.

Projekt som berikar Mångkulturåret 2006

Arbetets museum bygger utställningar, forskar, samlar in underlag för forskning – genom bland annat minnesinsamlingar, arrangerar program- och pedagogisk verksamhet, driver seminarier och är en mötesplats för stora och små samtal. Nedan vill vi visa vilken verksamhet som kommer att pågå under 2006 som berikar Mångkulturåret.

Utställningar

Verkstadsarbetare med nya ögon Verkstadsarbetare med nya ögon produceras av de båda konstnärerna Sira och Lisse Danko, projektanställda på Arbetes museum. Utställningen fokuserar på verkstadsindustrin och på de som arbetar där. Den vill skildra både individer och kollektiv. Många av de porträtt och intervjuer som genomförs i projektet behandlar invandrare. Utställningen öppnar den 22 oktober 2005 och står till den 17 april 2006. Betydelse för Mångkulturåret Utställningen handlar om mångfald och vänder sig därmed till en kulturellt mångfaldig publik. De båda utövande konstnärerna har rötter i andra kulturer. Sira är andra generationens invandrare bördig från Finland. Danko är från Peru.

Jag vill att du ska veta Utställningen Jag vill att du ska veta är fotograf Ulla Lembergs stora retrospektiva utställning som berör hela hennes yrkesverksamma liv. Utställningen produceras i samarbete mellan Ulla

Lemberg. Arbetets museum och Malmö museer. Den öppnar den 24 september 2004 och står fram till våren 2006.

Betydelse för Mångkulturåret Utställningen handlar om mångfald i Sverige och omvärlden och vänder sig därmed till en kulturellt mångfaldig publik.

Ellis Island Portrait Utställningen visar ett urval bilder från Ellis Island, ön där emigranter från de gamla världarna registrerades och fotades vid sitt första möte med Amerika. Som ett komplement till de historiska bilderna om invandring till Amerika vill vi visa nutida bilder över migration. Utställningen visas från den 6 juni till den 20 augusti.

Betydelse för Mångkulturåret Utställningen skildrar migration från Europa till Amerika under 1800- och 1900-tal. Den kan användas som utgångspunkt för diskussioner om ekonomisk och politisk flykt.

Tombrock Hans Tombrock föddes i Tyskland i det sena 1800-talet, deltog vid fronten i det första världskriget och var aktiv socialist och vagabond under 1920-talet och började då i bild att beskriva flyktingarnas, de prostituerades och utstöttas liv. Vid nazisternas maktövertagande tvingades han att fly utomlands. Han reste och målade i bland annat Spanien, Tjeckoslovakien, Polen, Lettland, Finland och Jugoslavien. Han kom till Sverige 1936 och stannade här till krigsslutet. Från 1946 var han verksam som professor i Tyskland. Utställningen visas mellan den 11 februari och 14 maj. Betydelse för Mångkulturåret Utställningen produceras i samarbete med bland annat Frits Hüserinstitutet i Dortmund, Tyskland. Bilderna visar ett liv i flykt i Europa och ger perspektiv på dagens situation som politisk flykting.

Smaka vår läckra pizza! Utställningen behandlar den svenska pizzakulturen, den lyfter fram yrkesgruppen pizzabagare och statistik kring pizzanäringen. Utställningen öppnar den 10 september 2005 och står till den 5 mars 2006.

Betydelse för Mångkulturåret Pizzor bakas i hög grad av män med utländsk bakgrund. Genom att skildra den svenska pizzakulturen får vi syn på en mängd berättelser om migration och kulturell mångfald. Utställningen beräknas locka nya besöksgrupper, bland annat människor med utländsk härkomst.

Normen skaver – på jobbet är väl alla hetero? Utställningen behandlar frågor om homo- bi- och transsexualitet (HBT) och fokuserar på heteronormen och dess fördomar. Utställningen hjälper besökaren att få syn på sina egna fördomar om HBT – personer. Utställningen, som RSFL: Stockholm tilldelade Arbetets museum Regnbågspriset 2005 för, står fram till januari 2006.

Betydelse för Mångkulturåret Utställningen behandlar kulturell mångfald och riktar sig till nya besöksgrupper.

Colònies tèxtils Fotoutställningen Colònies tèxtils visar bilder från den katalanska bruksorten Berga, strax utanför Barcelona. Tillverkningen där las ner under det sena 1900-talet och sedan dess står fabrikerna tysta och tomma. Utställningen står mellan januari och mars. Betydelse för Mångkulturåret I anslutning till utställningen om den spanska bruksorten visar vi en utställning om Gusum, en bruksort i södra Östergötland. Besökarna får genom detta en möjlighet att sätta in det som vi brukar betrakta som något ursvenskt och nästan unikt – bruksorten – i ett internationellt perspektiv. Genom detta blir det möjligt att se hur vi alla gemensamt påverkas av internationella strukturer och system.

Slöjan Utställningen är producerad av Kulturhuset och visar 20 internationella konstnärers kommentarer till de islamska kvinnornas slöja. Den fokuserar på kvinnornas relation till slöjan och problematiserar vad slöjan står för; frihet eller förtryck? Slöjan visas på museet under hösten.

Betydelse för Mångkulturåret Genom att ta frågan om slöjan på allvar och låta flera perspektiv träda fram hoppas vi att nå nya besöksgrupper och stimulera till diskussion.

Det är så mycket man ska vara Fotografen Anna-Lena Lundqvist har velat veta hur unga flickor ser på sig själva och hur de vill bli sedda. Hon har därför fotat tonårstjejer i Sverige och Mexico och försökt att upprätta en dialog med de unga kvinnorna där de själva bestämt hur de ska avbildas. Syftet har varit att komma bortom objektifieringen av kvinnor. Utställningen visas på museet under hösten.

Betydelse för Mångkulturåret Utställningen sätter in en central frågeställning i ett globalt perspektiv och ger möjlighet till reflektion kring såväl etnicitet som genus.

Återkomsten Fotografen Sanna Sjösvärd är uppväxt i Teheran i Iran. Hon har återvänt till sin barndoms stad för att fotografera. Bilderna ställs ut på Arbetet museum mellan juni och augusti. Betydelse för Mångkulturåret Utställningen behandlar kulturell mångfald och vi kan rikta marknadsföringen av den mot nya besöksgrupper.

Planerade utställningar

Samarbetsprojekt med Samhall Arbetets museum planerar i samarbete med Samhall att bygga en fotoutställning om Samhalls anställda. Vi vill skapa ett underlag för utställningen genom en intervjuserie, en samtalsstafett, där ett tiotal av Samhalls anställda deltar som intervjuade och intervjuare. Stafetten inleds med att Samhall väljer ut en av sina anställda som får önska sig en träff med någon inom koncernen och genomföra en intervju med denna. Intervjun ska vara inriktad på såväl privat- som arbetsliv, och spegla både dåtid och nutid och i många fall livet i det gamla landet och det nya. Den intervjuade får i sin tur välja någon som han eller hon vill möta för ett intressant samtal och på detta sätt sprider sig stafetten genom landet.

Betydelse för Mångkulturåret En stor del av Samhalls anställda är födda utanför Sverige. Fotoutställningen med texter och personliga föremål kommer att spegla det mångkulturella Sverige på ett nyskapande och spännande vis. Genom att Samhalls anställda dokumenterar sig själva kommer projektet att genomföras av, handla om och rikta sig till människor med interkulturell bakgrund.

Sarajevo II Vi som stack Under våren 2005 visade Arbetets museum utställningen Sarajevo belägrat. Den var producerad i Sarajevo av två unga kvinnor som bodde i Sarajevo under den tid som kriget på Balkan pågick. Utställningen togs hit till Sverige av Riksutställningar och Kulturarv utan Gränser, den visades först på Arbetets museum. I samarbete med Riksutställningar planerar nu Arbetets museum att gå vidare och producera Sarajevo II med arbetsnamnet Vi som stack. Utställningen ska fokusera på de människor som lämnade krigets Balkan och som kom hit till Sverige. Utställningen planeras att visas i Sverige under 2006 och därpå i Sarajevo. Betydelse för Mångkulturåret Utställningen planeras att byggas i nära samarbete med de människor som utställningen berör. Projektet kommer därmed att genomföras av, handla om och rikta sig till människor med interkulturell bakgrund.

Fogelstad – gruppen Inför 2006 planerar Arbetets museum en utställning om rösträtten och Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad, under förutsättning att vi beviljas de bidrag som vi har sökt. Det är samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning, Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek, Katrineholms kommun, Kulturföreningen Fogelstad, Fogelstad Kvinnokurser, Fogelstad Musikteater och Sörmlands museum. Med utställningen vill vi uppmärksamma en del av svensk historia som går så många generationer bak i tiden att det knappt finns kvar några som kan berätta om skolan.

Betydelse för Mångkulturåret Vi knyter också berättelsen om kvinnorna och verksamheten vid Kvinnliga Medborgarskolan till kampen om kvinnlig rösträtt och ställer frågor om medborgarskap, jämställdhet och demokrati. Vi

vill koppla den tidens kamp för kvinnors rättigheter till dagens aktuella frågor. Målet är att skapa uppmärksamhet och därigenom öka kunskapen om dels rösträtten och dess historia, dels verksamheten vid Kvinnliga Medborgskolan vid Fogelstad. Vi kommer att berätta om både de kända kvinnor som var knutna till Fogelstad som skapare och lärare och om de anonyma kursdeltagare som läste där. I utställningen ska kampen för kvinnors och mäns förändrade villkor i samhällslivet kunna följas

Diamond matters Utställningen är en fotodokumentation om diamanters väg från dagbrotten i Afrika, över sliperierna i Indien, till diamantmarknaderna i Antwerpen och slutligen till konsumenterna i framför allt västvärlden.

Betydelse för Mångkulturåret Utställningen tydliggör hur etnicitet och nationstillhörighet spelar en avgörande roll för människors livssituationer.

Minnesinsamlingar

Under 2006 fortsätter insamlingen av Bosniska flyktningminnen. Det är en minnesinsamling som vänder sig till människor som kom till Sverige som flyktingar från Bosnien och Hercegovina i samband med kriget på 1990-talet. Insamlingen påbörjades i samband med visningen av utställningen Sarajevo belägrat och är ett samarbete med Historiska museet i Sarajevo, Studentförening Campus BiH, Kulturarv utan gränser, Riksutställningar och Bosnisk-Hercegovinska Riksförbundet i Sverige.

Mångfald i publikarbetet

Arbetets museum bedriver idag en utåtriktad verksamhet där kommunikationen med olika målgrupper, bland annat publik med mångkulturell bakgrund, genomförs på ett otal olika sätt. Affischering sker på ca 150 olika ställen runt om i Norrköping, varav många skolor, studieförbund, kommunala och statliga arbetsplatser t ex försäkringskassan, sjukhuset, arbetsförmedlingen och inte minst biblioteket. Inför varje vernissage och programaktivitet annonserar museet i 4 lokala dagstidningar, varav en är en gratis dagstidning.

Varje vecka skickas ett veckobrev ut via E-mail till ca 200 personer. På veckobrevslistan finns ett stort antal personer med utländsk härkomst samt ett antal lokalföreningar med utländsk anknytning.

Under Kulturnatten, som arrangeras årligen i september, knyts mångkulturella kontakter till museet. Under denna dag och natt äger ett stort antal konserter rum på museet där ofta flera band med utländsk härkomst uppträder. På det sättet skapas en naturlig plattform för vidare kontakt och informationsspridning till denna målgrupp.

En stor kontaktyta där museet når stora mångkulturella grupper är naturligtvis skolorna. Den pedagogiska avdelningen kommunicerar löpande med skolorna och lärarna under året och distribuerar program med information om visningar. Under första halvåret 2005 genomfördes 109 skolvisningar med totalt 2 363 deltagande barn/ungdomar. Under skollov arrangerar museet barnaktiviteter som är kostnadsfria och dessa besöks ofta av en mångkulturell publik. Då deltagande endast är tillåtet i målsmans sällskap når museet även ut till föräldrar och andra vuxna i barnens närhet.

Museet är medlem i Destination Norrköping, en marknadsförening där ca 400 företag i Norrköping är medlemmar. Detta nätverk samarbetar gällande turismfrågor och marknadsföring av Norrköping som stad. Dessutom har man som medlem möjlighet att använda nätverket som en kanal för informationsspridning till övriga medlemmar. Ett stort antal av nätverkets medlemmar är av utländsk härkomst.

Programaktiviteter på Arbetets museum

OM – Flicka, OM – Ord och inga visar, OM – Migramovies Arbetets museum driver sedan några år samtalskvällar kring de tre temana etnicitet, genus och arbetsliv. Till hösten 2005 stöps kvällarna om till OM – aktiviteter: OM – Flicka, OM – Ord och inga visor och OM – Migramovies. Varje tisdagskväll på Arbetets museum finns det därmed en möjlighet att lyssna till intressanta föreläsare och att diskutera kring högaktuella ämnen och frågor. OM – Flicka drivs av Flickagruppen i samarbete med Norrköpings kommun, studieförbunden och Arbetets museum. Migramovies drivs i samarbete med Arbetslivsinstitutet (ALI) och Film i öst, Migramovies visar film på temat etnicitet och migration. OM –

Ord och inga visar drivs i samarbete med Östgöta idédabatt, Folkuniversitetet och Census, under 2006 beräknas minst 15 samtalskvällar beröra etnicitet och mångkultur.

Kulturnatten Norrköpings kulturinstitutioner anordnar varje höst en Kulturnatt. Arbetets museum har under denna dag i genomsnitt 5.000 besökare. Vi har för avsikt att hålla ett Mångkulturtema 2006 med musik, teater och dans. Vi planerar dessutom för interkulturella författarpresentrationer under Kulturnatten.

Rättvis julmarknad Sedan ett par år tillbaka arrangerar Arbetets museum Rättvis julmarknad där handel uteslutande sker med varor producerade inom programmet Rättvis handel.

Arbetets museums volontärgrupp – De aktiva vännerna Volontärgruppen uppstod under arbetet med projektet Drömmen om ett bättre liv (se inledningstexten för en kommentar kring detta projekt). Arbetets museum samarbetade där med flera invandrarföreningar såväl lokalt son nationellt. I samband med detta ville museet tillvarata de kompetenser som fanns i de lokala invandrarföreningarna och startade en volontärgrupp – De aktiva vännerna. Detta har inneburit att vi fått tillgång till människor med ett språkkunnande som gör att vi kan erbjuda visningar på museet på språk som spanska, turkiska och bosniska vilket gör det möjligt för oss at vända oss direkt till nya besöksgrupper. Betydelse för Mångkulturåret Volontärgruppens medlemmar har blivit en aktivt utövande kulturpublik, dessutom har gruppen givit oss fler besökare med interkulturell bakgrund.

Kontaktperson:

Niklas Cserhalmi Chef förmedlingsavdelningen Arbetets museum

Arkitekturmuseet

Planerade verksamheter under Mångkulturåret 2006

Utställning

Japansk samtida arkitektur.

Publikation

Att skapa rum för ritualer. Om behovet av nya rum för ritualer I det postmoderna samhället.

Kurs/seminarium

Urban design I det mångkulturellla Sverige. Om svenska exempel på samverkan mellan stadsplanering och aktivt medborgarskap.

Arkitekturpedagogik för grundskola och gymnasium

Utbildning I hembygdens byggnadskonst och stadsplanering för skolklasser från olika geografiska områden.

Biblioteksverksamhet

Bredda utbudet av arkitekturböcker för barn och ungdom på andra språk än engelska och svenska.

Kontaktperson: Fredrik Vial

Beckmans Designhögskola

Formgivare i exil. Utanförskapets form

Ett undersökande projekt med utgångspunkt i Josef Frank och hans tid som arkitekt och formgivare i Wien, Stockholm och New York, sett genom samtida ögon.

Projektet är ett samarbete mellan Beckmans Designhögskola Stockholm, Konstfack Stockholm, Universität für angewandte Kunst Wien, Bezalel Academy of Arts and Design Jerusalem/ Tel Aviv och Parsons School of Design/New School University New York. På initiativ av och i samarbete med Svenskt Tenn Stockholm.

The Josef Frank Humanitarian Design Research Project

Universität für angewandte Kunst, Wien, Bezalel Academy of Arts

and Design, Jerusalem, Intergraded Design Curriculum at the

Parsons School of Design, New York City, Beckmans

Designhögskola, Konstfack, University College of Arts, Crafts and

Design,

Svenskt Tenn, Stockholm

September 11, 2005

Recognizing the growing interconnectedness of the world’s diverse populations, and the public’s increasing awareness of the power of design, Beckmans Designhögskola, Konstfack, University College of Arts, Crafts and Design, Svenskt Tenn, Stockholm, the Intergraded Design Curriculum at the Parsons School of Design, New York City, Universität für angewandte Kunst, Wien, and Bezalel Academy of Arts and Design, Jerusalem are proposing an international initiative, to take place in 2006, which will enable students and faculty to explore the myriad ways that design is an equal partner with technology, science, engineering and urban planning in addressing social and humanitarian needs. This project is first and foremost about discovering the ways in which design can create differences in life. No one knew better that design was a process of discovery than Josef Frank. Though twice an immigrant, refugee,

and expatriate designer, Frank never lost sight of the aesthetic reach of his work, and so we look to his life story and design as the inspiration for this project.

In particular, this international coalition of four institutions of higher education, and Svenskt Tenn, working directly with BIMKOM (http://www.bimkom.org/aboutEng.asp) and the United Nations, is proposing to undertake a two-part Humanitarian Design Research Project - a practice-based project - to evaluate the status and living conditions of the world’s refugee and displaced persons population, and make recommendations to BIMKOM and the United Nations High Commission on Refugees (http://www.unhcr.ch/cgi-bin/texis/vtx/home) on how design, architecture, art and crafts can directly improve the lives of refugees and displaced persons. These recommendations will be creative, innovative, plausible, and demonstrate a high degree of technical resolution.

The first part of this project will be a semester long (spring 06), and take place locally in each city, New York, Jerusalem, Wien, and Stockholm; students will devote themselves to researching and answering the fundamental question: what happens to a culture when artists, designers and craftspeople are displaced and live in exile? Student responses to this question may take a variety of forms from art and design, to direct political action, to community building in local exiled populations or a combination thereof, but ultimately must focus on how design, architecture, art and crafts can make a difference, directly improving the lives of local populations of refugees and displaced persons. This means that students will engage directly with exiled communities in their own city building relationships locally that could have consequence globally.

The second part of this project will be a semester long (fall 06), and take place as students visit each other in their respective cities where “student will teach student” about what they discovered about how art, design, craft and architecture have improved or will improve the lives of local communities. Students will first visit one city for one week (i.e. Israeli students will travel to Stockholm, New York students will find themselves in Wien) and then all students will travel to Jerusalem. In Israel students will use the Beer Sheva urban conurbation as a case study to apply what they have learned and to make recommendations in the form of design, art, craft and architecture research projects. Under consideration will be the difficult and complex issues of permanent displacement, the

urbanization of camps, integration of refugees, the diverse reasons for refugee movement, and the border regimes that attempt to control it. The Beer Sheva urban conurbation, which was the reserve (from 1948) for the temporary resettlement of the Bedouins, will also be the site for seven new towns providing our students the opportunity to make recommendations with potential to come to life. This research project would be conducted through interdisciplinary research studios, research seminars and workshops at each institution, as well as through crucial evaluation and research visits to Bedouin communities inside the Beer Sheva urban conurbation. These visits will insure that the recommendations made will be site-specific and driven by “participatory design” that will depend on a high degree of Bedouin involvement. Working directly with Bedouin communities, BIMKOM and the UNHCR, faculty and students will develop unique entrepreneurial and innovation skills to create tangible, real-world results that help make design even more relevant to contemporary life and the issues of our time. These recommendations would ultimately form a public exhibition that would travel to all participating institutions, and possibly cultural institutions in Africa, Europe, the Americas and Asia.

The life and work of Josef Frank, the internationally known designer, is the key source of inspiration for the research project, and Svenskt Tenn has agreed to open the Frank archives they hold for study during this project. Frank was twice an immigrant, refugee, and expatriate designer. In Vienna, during the first years of his career, Frank designed homes with comfortable interiors for the upper middle class and public housing, known as the Siedlungs Project, which he envisioned with livable spaces responding to everyday needs, rather than as a machine for living. But when the Anti-Semitic Laws of 1933 ended his career in Austria, Frank became a refugee and moved to Sweden. He became chief designer for Svenskt Tenn, and collaborated with Estrid Ericson to pioneer Swedish modern design that would come to exert international influence. With the second world war Frank became a refugee once more moving to New York where he taught at The New School and continued to collect, assemble, and integrate an array of influences that became a hybrid style unafraid to be vibrant, cozy, friendly and eclectic; an uplifting and bracing alternative to the mainstream of high modern design. After the war he returned to Sweden where his vision took hold as nearly random interior

planning that he called "accidentism". This was complimented by an astonishing series of architectural fantasy projects. Frank’s dismissal of the International Style for a presaged appreciation of international globalism must in part be a product of having twice been an expatriate designer. Instead of a narrowing style driven by uniformed and programmatic refinement, he embraced his own vision of a Diaspora style, open to the influence of humanity and dedicated to the complexities of the artistic hybrid.

The possibilities and applications for this Humanitarian Design Research Project are unlimited and its curriculum will be developed and refined in the fall of 2005 with the direct participation of all intuitions. The faculty for this Humanitarian Design Research Project will include Professors from participating institutions, archivists and historians from Svenskt Tenn, and staff from BIMKOM and UNHCR. The curriculum will be developed understanding that as the 21st century unfolds, design will increasingly be called upon to address critical needs, not only with respect to the future of refugees and displaced persons, but also to develop more efficient vehicles and transportation systems for congested cities; water-recovery systems in arid regions and countries; medical devices for rural and inner city areas; new applications for recycled materials; and many other challenges. This Humanitarian Design Research Project, and other like-minded initiatives, will provide valuable resources to each institution’s historical and ongoing commitment to pioneer the use of design as a catalyst for change on a broad scale.

Preliminary Humanitarian Design Research Project Calendar

Fall 05 Meeting in Wien or Jerusalem representatives from each institution (a) plan Humanitarian Design Research Project goals and objectives, curriculum, identify faculty and agree on student selection processes, (b) pre-position the necessities for studios and seminars (c) plan logistics of travel, and lodging (d) budget planning. Each institution begins fund raising for project.

November 05 Humanitarian Design Research Project curricular plan circulated at each institution, with familiarization meetings where faculties

introduce students to the goals and objectives of the course. Svenskt Tenn Archvist notified as to what archives materials will be need for second seminar and workshop.

December 05 Student selection process begins

January 06 Successful student applicants to the Humanitarian Design Research Project informed. Information meetings conducted with faculty at each institution.

Spring 06 First part of the project begins at all schools and as these locallybased courses unfold, faculty and students begin to exchange information on a website devoted to the Frank Project. Working at their home institutions, students carry out interdisciplinary research studios to visualize and realize recommendations that are creative, innovative, plausible, and demonstrate a high degree of technical resolution.

Summer 06 Students present their completed projects and conclusions on line.

September 06 First research seminar and workshop conducted at Universität für angewandte Kunst, Wien. At the conclusion of the seminar and workshop faculty remain in Wien for one day to evaluate progress and recommend revisions to the curriculum and plan forward.

October 06 Second research seminar and workshop conducted at Beckmans Designhögskola, Konstfack, University College of Arts, Crafts and Design, and Svenskt Tenn, in Stockholm. At the conclusion of the seminar and workshop faculty remain in Stockholm for one day to evaluate progress and recommend revisions to the curriculum and plan forward.

November 06 Third research seminar and workshop conducted at Bezalel Academy of Arts and Design, Jerusalem; evaluation and research

visits inside refugee camps take place driven by “participatory design” that will depend on a high degree of refugee and local population involvement. Overall recommendations to UNHCR are agreed to, and individual projects assigned to each institution to complete by January 07.

January – March 07 Inter-institutional plans are made for the exhibition, including a modular exhibition design, marketing, shipping, and schedule.

May 07 Humanitarian Design Research Project Exhibition opens in Wien. It will travel to Stockholm, New York and Jerusalem.

Tom Hedqvist Rektor Beckmans Designhögskola

Centrum för lättläst

Planerade aktiviteter under Mångkulturåret 2006

Centrum för lättläst är i vid mening en förlagsverksamhet. Vi ger ut lättlästa böcker, en lättläst nyhetstidning och har utvecklat en modell med läsombud för grupper med särskilda behov. Vi har även en tjänst med bearbetning av texter till lättlästa versioner samt kurser i att skriva lättläst.

Mycket av det vi gör redan i dag vänder sig till nya svenskar eller personer med en annan etniskt bakgrund. Under Mångkulturåret 2006 kommer vi att lyfta fram den sidan av verksamheten ytterligare.

Här följer en kort sammanställning av aktiviteter m.m. samt möjliga samarbeten.

Lättlästa böcker m.m.

Genom vårt bokförlag LL-förlaget ger vi ut lättlästa böcker som både behandlar mångkulturella frågor och böcker som mycket väl kan läsas av nya svenskar.

Studiecirklar, frukostmöten m.m.

Förlaget har flera titlar som kan användas i studiecirklar m.m. för att diskutera mångfaldsfrågor. Författarna kan även medverka vid t.ex. frukostmöten och programkvällar på bibliotek, museer m.m. Exempel på böcker som kan användas i dessa sammanhang är följande.

Barn i världen

  • en serie med åtta titlar.

Matlådan multikulti – tolv personer berättar om sin bakgrund och sina maträtter m.m.

Nadja Taikon – tjejen från Tanto Nelson Mandel – herdepojken som blev president Jag, Sven Hedin Hakkors och skinnskallar Mannen utan öde – lättläst version av Kertész roman Indianbyn på prärien Mitt nya land Ella-Lia och Anuind – samesyskon från Lappland (ges ut 2006)

Program

På Bokmässan i Göteborg 2006 planeras en mängd program kring serien Barn i världen.

Ella-Lia och Anuind – möjligt program i samarbete med Samemuseet Attje.

Matlådan multikulti – möjligt program tillsammans med Internationella Biblioteket.

Utställningar

En fotoutställning kring Matlådan, möjligt samarbete med t.ex. Arbetets museum.

Jag, Sven Hedin – en utställning är planerad på Världskulturmuseet.

8 SIDOR

Vår lättlästa nyhetstidning 8 SIDOR kommer ut en gång i veckan i tryckt form men finns även tillgänglig som webbtidning och denna utgåva förnyas varje vardag.

Fyra webbtidningar med mångkulturellt innehåll

Under Mångkulturåret sätts fyra webbtidningar i gång under 8 SIDOR:s avdelning för Gästtidningar. Tidningarna kan uppdateras varje dag och bestå av maximalt sex texter och sex bilder. Texterna skrivs av externa skribenter och publiceras efter tidningsredaktionens godkännande som en självständig redaktionell produkt.

Publikationsmöjligheten erbjuds organisationer, personer m.m. som representerar någon grupp i samhället med annan etnisk bakgrund som sällan kommer till tals. Webbtidningarna ger en möjlighet att beskriva sin vardag, sin kultur m.m.

Läsombud

Organisationen men läsombud syftar till att stimulera till läsning bland grupper med stora lässvårigheter och särskilda behov. Under Mångkulturåret finns planer på bl.a. läsecirklar m.m.

Läsombud och läsecirklar m.m.

Utbilda fler läsombud i samarbete med t.ex. ABF. Läsecirklar med lättlästa böcker och tidningar för bl.a. kvinnogrupper i invandrarområden. Mångfaldscirklar med lättlästa böcker för läsombud i äldre- och handikappomsorg. Kampanj för läsningen ”Boktober 2006” med inriktning på lättläst material

Lättläst-tjänsten

Lättläst-tjänsten gör på uppdrag bl.a. lättlästa versioner av informationsmaterial m.m. Kurser i att skriva lättläst anordnas regelbundet.

Mångkulturårets information

Mångkulturårets webbplats och övrig information bör enligt vår mening finnas tillgänglig i lättläst version.

Organisationer och myndigheter som berörs av mångkulturfrågor bör enligt vår mening erbjuda lättläst information m.m.

Utbildningar m.m.

Ett läsprojekt med Lärcentrum i Hyltebruk planeras – utbildning av undersköterskor med utländsk bakgrund.

Frukostmöten för sfi- och sas-lärare planeras i Stockholmsområdet.

Fortsatt samarbete med Nationellt centrum för undervisning i sfi och sas.

Fortsatt samarbete med Statens Kulturråd om kurser kring lättläst information inom bibliotek, teatrar och museer ser vi som en möjlighet.

Centrum för lättläst

Bror Tronbacke Direktör

Danshögskolan

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Danshögskolan har alltsedan starten genomströmmats och utvecklats av lärare och studenter från andra länder. Många dansformer har vuxit upp och är integrerade i den dagliga verksamheten genom utbyten av danskulturer och former. Danshögskolans utbildning i Flamenco är t.ex. en av de 2 i hela världen som finns på högskolenivå. Karaktärsdans, en traditionell benämning på framför allt olika ryska och ungerska/slaviska danser, har länge varit ett träningsämne infört av en från Ryssland invandrad lärare i Danshögskolans barndom. Jazzdansens afrikanska rötter möter i dag afrikanska invandrade dansares utveckling av såväl sceniska som folkliga dansformer.

Det finns i den ordinarie verksamheten inslag av tydlig mångkulturell karaktär. Detta medför att Danshögskolan inte planerar några specifika åtgärder eller verksamheter under 2006 utöver ovan redovisade aktiviteter.

Projekt

Under de senaste åren har Danshögskolan genomfört en mängd olika projekt med medel från Delegationen för breddad rekrytering. Danshögskolan har sökt och skapat nya kontaktytor, framför allt till den s.k. Streetkulturen. Genom dessa projekt har nya kategorier av ungdomar fått chansen att möta dansen och högskolan och högskolan har fått möta en ny kultur, streetdansen. Det har fört med sig ökad kunskap om olika kulturers syn på kropp, rörelse och dans. Det har i sin tur inneburit att mångkulturella frågor blir mer och mer en del av vardagen.

Nystartad högskoleutbildning

Den nystartade högskoleutbildningen i nycirkus har också medfört en breddning av den etniska, språkliga och konstnärliga mångfalden, som berikar samtliga utbildningar på Danshögskolan.

Internationella samarbeten

Danshögskolan har även sedan några år, som en del av internationaliseringsarbetet, samarbete med bl.a. Sydafrika. Danshögskolan är svensk partner för ett 3 årigt samarbete med Moving into Dance, Mophatong, en utbildning och ett compani i Johannesburg, Sydafrika. Danshögskolans pedagogutbildning gästas under året av dansare och pedagoger som kommer att arbeta med dels Afro fusion, en dansteknik där den traditionella dansen möter influenser från västerlandets danskulturer, och även med Edu-dance, en pedagogisk modell för att integrera dans i skolans teoretiska undervisning med barn och ungdomar. Samarbetet forstsätter med lärare och studentutbyten under en treårsperiod och stöds av Kulturrådets Sydafrikafond.

Danshögskolan deltar i projektet PACSEA som stöds av SIDA. Det är ett samarbete mellan ett svenskt nätverk, SVEA, svenska dans- och teaterinstitutioner, och EATI, ett östafrikanskt liknande nätverk. Inom ramen för detta samarbete planerar dansarutbildningen vid Danshögskolan att arbeta tillsammans med dansare från Kenya.

Utbildningar och utbyten

Danshögskolans pedagogutbildning har ett pågående utbyte med St. Petersburg, och under läsåret 05/06 kommer Natalia Kasparaova att undervisa på en repertoarkurs. Det kommer att öppna för möjligheter att betrakta den europeiska danstraditionen utifrån ett land som ligger nära geografiskt, men trots det varit utanför den västerländska danstraditionen.

Danspedagogutbildningen har i år fem gäststudenter från Lettland, Canada, Finland, vilket kan låta lite, men i grupper på 17 studenter har det stor betydelse för gruppsammansättningen och öppnar möjligheter till personliga kulturella möten.

Nedanstående aktiviteter ingår i Danshögskolans utbildningsutbud.

1. Sista delprojektet i Breddad rekrytering: En kurs för ungdomar från streetdanskulturen med scenkonstnärlig inriktning. I detta projekt kommer de studerande att tillsammans med Orion-

teatern skapa en föreställning som sedan i teaterns regi kommer att turnera fr.o.m. mars 2006.

2. Studenterna i åk 3 gör en skolturné: I mindre grupper förbereder studenterna turnéer ute i landet, där barn och ungdomar får möjlighet att möta dansen, dels som scenkonst och dels dansa själva. Under dessa turnéer får barn och ungdomar som normalt inte möter dans möjlighet att göra detta.

3. Under Folkdansutbildningens andra år får dessa studenter möta internationell folkdans och ungersk folkdans.

4. Fortsatta kontakter med Sydafrika. Under 2006 planeras för studentutbyte med Sydafrika.

5. Kursen Många kulturers dans: Detta är en kurs som startade för att ge människor med kunskaper i framför allt andra kulturers (folk)dans, möjlighet till högskoleutbildning. Kursen har genomförts tre gånger. Under 2005 skall behovet av denna kurs kartläggas, och enligt planerna startas nästa kurs ht 06.

6. Internationellt studentutbyte: Även under 2006 kommer studenter från Danshögskolan att delta i studentutbytesprogram med andra länder. Detta innebär att det kommer studenter från andra länder till Danshögskolan.

Kari Sylwan

Dramatiska institutet

Regeringen har uppdragit åt Dramatiska institutet att rapportera om förberedelser för högskolans deltagande i Mångkulturåret 2006.

Allmänt:

Stora delar av det, som Mångkulturåret önskar aktualisera, berörs redan inom andra uppdrag, som DI arbetar med. Sådana områden är internationalisering, breddad rekrytering och likabehandling. Målen för Mångkulturåret flyttar perspektivet men belyser områden, som i flera fall redan är föremål för stort intresse på högskolan.

DI kommer under hösten att inrätta en särskild arbetsgrupp med lärare, personal och studenter som idégivare för hur Mångkulturåret kan sätta spår i skolans verksamhet. Högskolan disponerar inga medel till annat än utbildning och konstnärligt utvecklingsarbete. Förutsättningen för skolans engagemang i Mångkulturåret är därför, att dessa inriktningar giftes ihop med ordinarie verksamhet. I DI:s verksamhet är detta en avsevärd planeringsuppgift. Vi förutser därför att de tyngsta bidragen kommer att kunna presteras under höstterminen 06.

Rekrytering:

Inom ramen för arbetet med breddad rekrytering har redan avsevärd uppmärksamhet ägnats åt att stärka den etniska mångfalden bland skolans studenter. DI:s studenter antas efter prov, intervjuer och workshops. Fr.a. skolans jämställdhetsarbete har bidragit till att förändra ”automatiska” kvalitetskriterier i dessa processer. Detta har varit ett långsamt och pågående förändringsarbete, som rör vid kärnan i vår verksamhet. Jämställdhetsdiskussionen har kraftigt förändrat hur skolan betraktar möjliga kvaliteter. Vi ser fram emot att Mångkulturåret på motsvarande sätt kommer att förändra våra kriterier och medvetenhet. Jämställdhetsarbetet är därvidlag en ledstjärna för hur detta kan gå till.

I arbetet med breddad rekrytering har DI bl.a. kontakt med gymnasier i invandrartäta områden som Botkyrka och Rinkeby för att stimulera ungdomar där, att våga eftersträva de utbildningar, som DI erbjuder.

Verksamheter:

Under året planeras en studieresa för studenterna runt Nazismen under ledning av professorerna Harald Stjerne och Peter Englund.

Inom radioutbildningen finns det arbete lektor Bengt Bok har med unga romer, för att ge dem kunskap om mediet och möjlighet att vidga sina kontaktytor utanför de mer traditionella kanaler som den romska kulturen har.

Ett samarbete med Cineafrica och Rwanda planeras inom institutionen för Dokumentärfilm, Radio och TV.

De skolgemensamma s.k. professorsföreläsningarna kommer under 2006 att rymma inslag, som anknyter till Mångkulturåret.

Internationalisering:

Det finns ett intensivt utbyte mellan världens filmskolor, fr.a. genom organisationen CILECT, som organiserar sådana utbildningar i hela världen. Inom detta sammanhang deltar DI aktivt.

Kontakter har nyligen tagits med filmskolan i Hanoi om att under 2006 inleda ett utbyte inom ramen för den bilaterala biståndsöverenskommelse, som finns mellan Sverige och Vietnam.

Teaterinstitutionen driver sedan flera år ett regelbundet utbyte med Teaterakademien i St Petersburg.

Goda kontakter finns också med afrikansk teater, bl.a. teaterskolan i Bagamoyo.

DI:s största satsning på internationell samverkan gäller det samarbete man sedan 1996 haft med Sida med inriktning på scenkonsten i Mellanöstern. Studenter ur tre årskullar har gjort studie/kontaktresor till Egypten, Jordanien och Syrien. Ett av många resultat är ett samarbete mellan en dramatikerstudent på DI och unga, kvinnliga egyptiska dramatiker.

Projektet har också varit engagerat i konkret teaterutbyte, där Eva Bergman regisserat Shakespeare i Egypten (med gästspel i Sverige) och som fortsatt i bl.a. den palestinska gruppen AlHarahs uppsättning på Backa teater liksom Eva Bergmans uppsättning av Sultanens hemlighet på Dramaten.

DI planerar under2006 att vidga projektet i Mellanöstern med ett forskningsprojekt.

Vidare arbete:

Mångkulturåret kommer att finna ett antal uttryck i DI:s verksamhet 2006. De större elevövningar och produktioner, som skolans studenter planerar att genomföra under året kommer att ta färg av satsningen. Att beskriva exakt hur vore dessvärre att föregripa den konstnärliga process, som fr.a. bör vara studenternas.

Kontaktperson: Per Lysander Rektor www.draminst.se

Forum för levande historia

Uppdraget

Forum för levande historia är en myndighet som har uppdraget att – med utgångspunkt i Förintelsen – arbeta med frågor som rör tolerans, demokrati och mänskliga rättigheter. Myndigheten är en kunskaps- och kulturinstitution som arbetar konkret och långsiktigt med att fördjupa kunskapen om brott mot mänskligheten.

Intolerans, brott mot de mänskliga rättigheterna och kränkningar av alla människors lika värde och rättigheter inträffar varje dag i det svenska samhället. Brott mot mänskligheten, det grövsta övergreppet mot dessa principer, begås runt om i världen dagligen.

Genom att belysa dessa brott, i historien och i samtiden, vill vi påverka framtiden. Vi lär oss se mönster. Vi tvingas till reflexion kring frågor som rättvisa, identitet och personligt ansvar. Vi frågar oss hur det var möjligt och varför det fortfarande är möjligt. Varför vi kan ge upp oss själva och våra värderingar och utföra ofattbara grymheter mot andra?

Vi ska nå ut till unga och gamla över hela landet och vi måste göra det på ett sätt som får människor att lyssna, förstå och agera. Därför rör vi oss i gränslandet mellan kultur och kunskap – ibland fokuserar vi på den känslomässiga förståelsen, ibland på den teoretiska kunskapen. För oss är båda lika viktiga. Arbetet sker i samarbete med organisationer, föreningar, institutioner och andra myndigheter. Det övergripande målet är att stärka människors vilja att verka för allas lika värde.

Verksamhet och aktiviteter

Enligt kulturministern är kunskap makt och likaså är kultur makt, men makten att uttrycka sig är inte allas. Målet är att så många som möjligt ska få höras, synas o närvara i kulturen och i samhället! Ingen ska behöva se sig själv som ett undantag, ingen ska känna sig utesluten.

Flera av de kulturarbetare som talade på dialogkonferensen i Alby betonade att vi måste ta reda på vad publiken verkligen önskar. Kulturen ska inte vara en isolerad spelplats skild från dagens samhälle. Därför måste vi söka nya gränsöverskridande samarbeten, och se till att involvera de etniska grupperna.

Enligt regleringsbrevet 2005 är Forum för levande historias övergripande mål att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Genom detta finns ett mångkulturperspektiv per definition, om alla är lika värda finns inte ett vi och dom. I uppdraget ingår även att främja konstnärlig och kulturell utveckling samt etablera gränsöverskridande arbetsmetoder i syfte att nå grupper av besökare som traditionellt inte tar del av aktiviteter av detta slag.

Forum för levande historia arbetar redan idag med frågor som handlar om kategorisering och sortering och samarbetar över både etniska gränser och minoritetsgränser. Uppdraget innebär att på sikt, om möjligt, stärka den demokratiska samhällsutvecklingen.

Några exempel på verksamhet som Forum för levande historia bedriver:

  • Romer – en glömd offergrupp. Ett prioriterat tema under flera år. I Sverige finns det cirka 50 000 personer med romskt/resande ursprung. Syftet med projektet är att lyfta fram deras gemensamma historia. Bland annat har antologin ”Ett fördrivet folk” getts ut. I den beskrivs nazisternas folkmord Porjamos, på romerna under andra världskriget men även förtrycket och diskrimineringen av romer/ zigenare/ resande i Sverige under efterkrigstiden fram till idag. Ytterligare berättelser av äldre romer och resande om deras liv i Sverige kommer att samlas in i ett separat dokumentationsprojekt, för att dessa historier ska finnas bevarade. Projektet genomförs i nära samarbete med romska- och resandeorganisationer. Konferenser för att stärka lokalsamhällets kunskap om romernas historia och villkor arrangeras också.
  • A queer was here. Under 2005 genomförs ett HBT-projekt för att öka kunskapen om vår historia utanför den heterosexuella normen och om förtryck av HBT-personer under olika perioder. Projektet innehåller bland annat en antologi, en granskning av hur medier skildrar HBT-personer och en inventering av forskning på området. En annan del i rpoejketet utvecklar metoder som ungdomsorganisationer kan använda i sitt arbete mot homofobi. Under våren och sommaren fanns också FLHs rosa taxi, Queer cab, på olika ungdomsfestivaler och evenemang runt om i landet. Queer cab erbjöd gratis skjuts på ett villkor - att man gick med på att få en minilektion om homofobi och normer.
  • Vadå Tolerans? Under hösten 2005 och våren 2006 genomförs ett nationellt filmprojekt på temat tolerans. Projektet vänder sig inledningsvis till skolungdomar och lärare på 16 orter i landet i ett samarbete med nio regionala resurscentra för film och video samt Kulturskolan i Stockholm och ett flertal nationella organisationer. Syftet är att genom filmupplevelser och eget filmskapande få ungdomar att reflektera över sina egna värderingar kring ”Vi och dom” och genom detta skapa ett forum där frågor om tolerans och närliggande frågor såsom moraliska värderingar, etik och fördomar tas upp till diskussion och lever vidare även efter projektets slut. Från och med oktober 2005 kommer en projektwebb finnas med mer information på www.tolerans.levandehistoria.se . U nder våren 2004 genomfördes en pilot, där en klass från vardera Hjulstaskolan och Spångaskolan deltog. I Hjulstaskolan har samtliga elever utomsvensk bakgrund, i Spångaskolan ungefär en tredjedel.
  • Intoleransrapporten. Hösten 2004 presenterades en undersökning av unga människors inställning till antisemitism, islamofobi, homofobi och invandrare. Arbetet med att sprida kunskapen om dessa tendenser i det svenska samhället har skett genom lärarseminarier, fördjupningsmaterial och en utställning med konstinstallationer framtagna av konstnärer i samarbete med ungdomar runt om i Sverige.

Förslag på Nyckelord för FLH:s arbete med Mångkulturuppdraget

MOTOR -att konsekvent och medvetet arbeta utifrån ett mångkulturellt perspektiv, och undvika att tänka i ett vi och dom när vi väljer samarbetspartners, personal och målgrupp. VILJA -att öka tillgängligheten och kunskapen om FLH hos den utomsvenska gruppen, så att de ser FLH som en självklar samarbetspart. Att vilja katalysera deras idéer!

MOD -att inte vara rädd för eventuella problem, ex språksvårigheter eller att kvalitén inte ska vara tillräckligt bra. Ambivalens slukar förtjänsterna och skapar en ambivalensmur. Våga satsa på ”okända” samarbetspartners eller projekt.

NYFIKENHET – att aktivt leta och medverka till att nya kontakter knyts och blir till samarbeten. Att lyssna och fråga människorna i Sverige, både svenskar, utomsvenskar och de som tillhör minoriteterna vad de vill ha.

Man kan definiera kultur som olika former av estetisk eller intellektuell verksamhet, men begreppet kultur innefattar också materiell kultur, värderingar och normer med mera.

Kultur, oavsett definition, är det som ger oss identitet och stolthet. Därför är det grundläggande att ha kunskap om sitt eget ursprung, sin egen kultur. För vem berättar historierna, om man själv inte kan? Eller för den delen, släpps fram?

Grunden för FLH måste vara att bedriva en utåtriktad verksamhet, där vi frågar vad vi kan göra för publiken/ målgruppen, som är alla barn och ungdomar i Sverige, och vuxna i deras närhet . Se vilka behoven är och arbeta utifrån dessa, i kombination med vårt uppdrag.

Detta innebär att vi måste se över både ”organisationen, repertoaren och publiken”. Forum för levande historia kommer, förutom att bedriva verksamheten som bygger på regleringsbrevets uppdrag, att under 2006 verka för följande:

1. FLH:s personal ska arbeta mångkulturmedvetet, dvs. välja konsulter, samarbetspartners och projekt i enlighet med detta. För att nå dit skall interna seminarier hållas och interna styrdokument ses över för att främja en sådan utveckling.

2. Vid nyrekrytering skall större mångfald eftersträvas. Frågan skall tas upp inom ledningsgruppen samt med de fackliga organisationerna.

3. Myndigheten skall verka för en större mångfald i sin egen styrelse, genom att framföra önskemål om detta till Kulturdepartementet.

4. Myndigheten skall i sitt arbete med olika målgrupper analysera det mångkulturella perspektivet. Detta skall ske inom ramen för det arbete med målgruppsundersökningar som sker under 2006.

Heléne Lööw Magdalena Smidova Överintendent Projektledare/producent

Göteborgs universitet

Mångkulturåret 2006 – Externa relationer

Externa relationer har två aktiviteter som är av intresse för Mångkulturåret 2006

Kulturmöten i Bergsjön

Under ett flertal år har Göteborgs universitet tillsammans med medborgarkontoret, biblioteket, folkhögskolan och intresseorganisationer i Bergsjön arrangerat en serie föreläsningar under namnet Kulturmöten i Bergsjön. Målgrupp för föreläsningarna är en bred allmänhet boende i stadsdelen Bergsjön med omnejd. Arrangemangen syftar till att föra universitetet och de boende i Bergsjön närmare varandra. Forskare får möta allmänheten, skapa nya nätverk och inspireras samtidigt som allmänheten får ta del av aktuell forskning och kunskap inom universitetet.

Kulturmötena arrangeras sex gånger per år i Bergsjöns bibliotek. Föreläsningarna hålls på kvällstid för att underlätta för allmänheten att närvara. Ett av föreläsningstillfällena ingår i det årliga evenemanget Universitetets vecka, som syftar till att öppna universitetet för en bredare allmänhet. Föreläsarna till Kulturmöten i Bergsjön hämtas från universitetets samtliga fakulteter och förläsningarna skall ha ett mångkulturellt perspektiv. Ämnena för föreläsningarna tas fram i en arbetsgrupp där personer som är yrkesverksamma i stadsdelen samt engagerade personer inom olika frivilligorganisationer i Bergsjön deltar.

I stadsdelen Bergsjön, som är en av staden Göteborgs förorter, bor människor från många olika länder och kulturer. I stadsdelen Bergsjön är det kulturella avståndet stort mellan medborgarna och den akademiska universitetsvärlden. Arrangemanget Kulturmöten avser att minska det kulturella avståndet och underlätta för Bergsjöborna att studera, forska eller tillgodogöra sig kunskaperna vid Göteborgs universitet.

Några av de ämnen som genom åren har avhandlats vid Kulturmötena är: Röda stugor och jämlikhet – om det typiskt svenska, Samarbete och konflikthantering, Varför flyttar svenskarna från Bergsjön?, Ung, invandrare och kär i fel person, islams nya ansikte

– nya strömningar inom Islam, Humor som konfliktlösning, Hur blir man svensk.

För 2006 planerar vi att arrangera kulturmöten i samma utsträckning som i år, vilket innebär sex kulturmöten mellan universitetet och de boende i stadsdelen Bergsjön. Det finns önskemål från flera andra av Göteborgs stadsdelar att arrangera kulturmöten även i deras stadsdelar.

Stadsdelsprogrammet i Frölunda

I samband med att universitetet genomför Universitetets vecka arrangeras också en föreläsning i Frölunda kulturhus under namnet Stadsdelsprogrammet i Frölunda. Även denna verksamhet har pågått under ett antal år. Arrangemanget på Frölunda kulturhus omfattar en föreläsning med efterföljande diskussioner mellan publiken och föreläsaren. Mellan föreläsningen och diskussionen presenterar studenter från Världsmusikprogrammet sin utbildning samt genomför en kortare konsert. Tanken är att även denna verksamhet ska fortsätta nästa år, 2006. Liksom Kulturmötena i Bergsjön syftar Stadsdelsprogrammet i Frölunda till att minska avståndet mellan allmänheten i stadsdelen och Göteborgs universitet. Föreläsningsämnen tas fram i samarbete med en referensgrupp bestående av medlemmar i frivilligorganisationer i Frölunda.

Magnus Svedmark

Aktiviteter i Göteborgs universitets regi under mångkulturåret

Jonsered Herrgård och Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet planerar ett dialogseminarium om begreppet mångfald. Seminariet skall ta sin utgångspunkt i rapporten ”Thinktank – fördjupat samtal om integration” och ses som ett inlägg i diskussionen kring etablering av en tankesmedja i Västsverige. Dialogseminariet planeras till september 2006 och vänder sig i första hand till verksamma vid Göteborgs universitet.

Anders Franck Ingrid Lomfors Jonsereds Herrgård Grundtviginstitutet

Konstfack

Varför blir det så snett III, Hur blir kvalitet en makt- och mångfaldsfråga? Seminarium den 31 januari 2006 Oönskade krockar uppstår alltför ofta mellan konst- och kulturinstitutioners interna värden och deras strävan att nå nya publikgrupper, ny personal och nya studenter. För att få möjlighet att på ett fördjupande sätt diskutera dessa frågor anordnar Malmö Konstmuseum ett seminarium om kvalitetsbegrepp inom konstvärlden. De inbjudna är chefer på konst- och kulturinstitutioner i hela landet. Syftet är bidra till nya perspektiv och ge stöd i det praktiska beslutsfattandet. Ett öppet erfarenhetsutbyte kan vara till nytta för alla och hjälpa oss att nå bättre resultat i arbetet som rör maktfrågor kopplade till klass, kön, etnicitet och sexualitet. Varför blir det så snett III består av föredrag och workshops. För att få en vidare utblick – och en belysning av situationen på konstfältet – har Malmö Konstmuseum bjudit in forskare och författare som har både teoretiska och praktiska perspektiv på frågor om smak och kvalitet, mångfald och exkludering. Huvuddelen av seminariet består dock av grupparbeten där deltagarna kan berätta om egna erfarenheter, diskutera och tillsammans formulera olika strategier kring makt och tillträde i konstvärlden.

Konferensen och dess föredrag kommer ges ut i bokform. Varför blir det så snett III arrangeras av Liljevalchs konsthall, Malmö Konstmuseum, Konstfack, Riksutställningar, Statens konstråd och Malmö Museer.

Tensta Konsthalls Fadderprojekt i samarbete med Konstfack – att erbjuda ungdomar vägar in i konst- och designvärlden

Tensta Konsthall vill nu därför erbjuda tjugo ungdomar från Tensta gymnasium en möjlighet att närmare följa och ingå i Konsthallens konstnärliga arbete samt få varsin mentor på Konstfack. Vi vill främja rekryteringen av ungdomar från Tensta till de estetiska högskoleutbildningarna.

Projektet är en fördjupad satsning och handlar inte om att endast delge ungdomarna information. Ungdomarna kommer att arbeta nära konstnärer och inom en konstnärlig verksamhet.

Ny forskning visar att satsningar av allmänkaraktär ger föga resultat – men vi är övertygade om att minst fem av våra ungdomar kommer att kunna ta sig in på en konstnärlig högskoleutbildning. När detta sker kommer dessa ungdomar att göra en stark återverkan både inom sitt närområde och inom kultur– och designvärlden i stort.

The Josef Frank Humanitarian Design Research Project

Universität für angewandte Kunst, Wien, Bezalel Academy of Arts

and Design, Jerusalem, Intergraded Design Curriculum at the

Parsons School of Design, New York City, Beckmans

Designhögskola, Konstfack, University College of Arts, Crafts and

Design,

Svenskt Tenn, Stockholm

September 11, 2005

Recognizing the growing interconnectedness of the world’s diverse populations, and the public’s increasing awareness of the power of design, Beckmans Designhögskola, Konstfack, University College of Arts, Crafts and Design, Svenskt Tenn, Stockholm, the Intergraded Design Curriculum at the Parsons School of Design, New York City, Universität für angewandte Kunst, Wien, and Bezalel Academy of Arts and Design, Jerusalem are proposing an international initiative, to take place in 2006, which will enable students and faculty to explore the myriad ways that design is an equal partner with technology, science, engineering and urban planning in addressing social and humanitarian needs. This project is first and foremost about discovering the ways in which design can create differences in life. No one knew better that design was a process of discovery than Josef Frank. Though twice an immigrant, refugee, and expatriate designer, Frank never lost sight of the aesthetic reach of his work, and so we look to his life story and design as the inspiration for this project.

In particular, this international coalition of four institutions of higher education, and Svenskt Tenn, working directly with BIMKOM (http://www.bimkom.org/aboutEng.asp) and the United Nations, is proposing to undertake a two-part Humanita-

rian Design Research Project - a practice-based project - to evaluate the status and living conditions of the world’s refugee and displaced persons population, and make recommendations to BIMKOM and the United Nations High Commission on Refugees (http://www.unhcr.ch/cgi-bin/texis/vtx/home) on how design, architecture, art and crafts can directly improve the lives of refugees and displaced persons. These recommendations will be creative, innovative, plausible, and demonstrate a high degree of technical resolution.

The first part of this project will be a semester long (spring 06), and take place locally in each city, New York, Jerusalem, Wien, and Stockholm; students will devote themselves to researching and answering the fundamental question: what happens to a culture when artists, designers and craftspeople are displaced and live in exile? Student responses to this question may take a variety of forms from art and design, to direct political action, to community building in local exiled populations or a combination thereof, but ultimately must focus on how design, architecture, art and crafts can make a difference, directly improving the lives of local populations of refugees and displaced persons. This means that students will engage directly with exiled communities in their own city building relationships locally that could have consequence globally.

The second part of this project will be a semester long (fall 06), and take place as students visit each other in their respective cities where “student will teach student” about what they discovered about how art, design, craft and architecture have improved or will improve the lives of local communities. Students will first visit one city for one week (i.e. Israeli students will travel to Stockholm, New York students will find themselves in Wien) and then all students will travel to Jerusalem. In Israel students will use the Beer Sheva urban conurbation as a case study to apply what they have learned and to make recommendations in the form of design, art, craft and architecture research projects. Under consideration will be the difficult and complex issues of permanent displacement, the urbanization of camps, integration of refugees, the diverse reasons for refugee movement, and the border regimes that attempt to control it. The Beer Sheva urban conurbation, which was the reserve (from 1948) for the temporary resettlement of the Bedouins, will also be the site for seven new towns providing our students the opportunity to make recommendations with potential to come to life. This research project would be conducted through

interdisciplinary research studios, research seminars and workshops at each institution, as well as through crucial evaluation and research visits to Bedouin communities inside the Beer Sheva urban conurbation. These visits will insure that the recommendations made will be site-specific and driven by “participatory design” that will depend on a high degree of Bedouin involvement. Working directly with Bedouin communities, BIMKOM and the UNHCR, faculty and students will develop unique entrepreneurial and innovation skills to create tangible, real-world results that help make design even more relevant to contemporary life and the issues of our time. These recommendations would ultimately form a public exhibition that would travel to all participating institutions, and possibly cultural institutions in Africa, Europe, the Americas and Asia.

The life and work of Josef Frank, the internationally known designer, is the key source of inspiration for the research project, and Svenskt Tenn has agreed to open the Frank archives they hold for study during this project. Frank was twice an immigrant, refugee, and expatriate designer. In Vienna, during the first years of his career, Frank designed homes with comfortable interiors for the upper middle class and public housing, known as the Siedlungs Project, which he envisioned with livable spaces responding to everyday needs, rather than as a machine for living. But when the Anti-Semitic Laws of 1933 ended his career in Austria, Frank became a refugee and moved to Sweden. He became chief designer for Svenskt Tenn, and collaborated with Estrid Ericson to pioneer Swedish modern design that would come to exert international influence. With the second world war Frank became a refugee once more moving to New York where he taught at The New School and continued to collect, assemble, and integrate an array of influences that became a hybrid style unafraid to be vibrant, cozy, friendly and eclectic; an uplifting and bracing alternative to the mainstream of high modern design. After the war he returned to Sweden where his vision took hold as nearly random interior planning that he called "accidentism". This was complimented by an astonishing series of architectural fantasy projects. Frank’s dismissal of the International Style for a presaged appreciation of international globalism must in part be a product of having twice been an expatriate designer. Instead of a narrowing style driven by uniformed and programmatic refinement, he embraced his own

vision of a Diaspora style, open to the influence of humanity and dedicated to the complexities of the artistic hybrid.

The possibilities and applications for this Humanitarian Design Research Project are unlimited and its curriculum will be developed and refined in the fall of 2005 with the direct participation of all intuitions. The faculty for this Humanitarian Design Research Project will include Professors from participating institutions, archivists and historians from Svenskt Tenn, and staff from BIMKOM and UNHCR. The curriculum will be developed understanding that as the 21st century unfolds, design will increasingly be called upon to address critical needs, not only with respect to the future of refugees and displaced persons, but also to develop more efficient vehicles and transportation systems for congested cities; water-recovery systems in arid regions and countries; medical devices for rural and inner city areas; new applications for recycled materials; and many other challenges. This Humanitarian Design Research Project, and other like-minded initiatives, will provide valuable resources to each institution’s historical and ongoing commitment to pioneer the use of design as a catalyst for change on a broad scale.

Preliminary Humanitarian Design Research Project Calendar

Fall 05 Meeting in Wien or Jerusalem representatives from each institution (a) plan Humanitarian Design Research Project goals and objectives, curriculum, identify faculty and agree on student selection processes, (b) pre-position the necessities for studios and seminars (c) plan logistics of travel, and lodging (d) budget planning. Each institution begins fund raising for project.

November 05 Humanitarian Design Research Project curricular plan circulated at each institution, with familiarization meetings where faculties introduce students to the goals and objectives of the course. Svenskt Tenn Archvist notified as to what archives materials will be need for second seminar and workshop.

December 05 Student selection process begins

January 06 Successful student applicants to the Humanitarian Design Research Project informed. Information meetings conducted with faculty at each institution.

Spring 06 First part of the project begins at all schools and as these locallybased courses unfold, faculty and students begin to exchange information on a website devoted to the Frank Project. Working at their home institutions, students carry out interdisciplinary research studios to visualize and realize recommendations that are creative, innovative, plausible, and demonstrate a high degree of technical resolution.

Summer 06 Students present their completed projects and conclusions on line.

September 06 First research seminar and workshop conducted at Universität für angewandte Kunst, Wien. At the conclusion of the seminar and workshop faculty remain in Wien for one day to evaluate progress and recommend revisions to the curriculum and plan forward.

October 06 Second research seminar and workshop conducted at Beckmans Designhögskola, Konstfack, University College of Arts, Crafts and Design, and Svenskt Tenn, in Stockholm. At the conclusion of the seminar and workshop faculty remain in Stockholm for one day to evaluate progress and recommend revisions to the curriculum and plan forward.

November 06 Third research seminar and workshop conducted at Bezalel Academy of Arts and Design, Jerusalem; evaluation and research visits inside refugee camps take place driven by “participatory design” that will depend on a high degree of refugee and local population involvement. Overall recommendations to UNHCR are agreed to, and individual projects assigned to each institution to complete by January 07.

January – March 07 Inter-institutional plans are made for the exhibition, including a modular exhibition design, marketing, shipping, and schedule.

May 07 Humanitarian Design Research Project Exhibition opens in Wien. It will travel to Stockholm, New York and Jerusalem.

Utveckling av antagningsarbetet 2006

Konstfack kommer att utveckla antagningsarbetet för att uppnå en breddad rekrytering. Alla som deltar i antagningsarbetet kommer att utbildas med fokus på likabehandling och mångfald. Dessutom kommer riktlinjer för antagning och intervjuer att ses över. Konstfack kommer också att utveckla sin kommunikation med omvärlden för att göra utbildningarna kända för nya grupper.

Kontaktperson Konstfack:

Henrik Ericson www.konstfack.se

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämnden är en statlig myndighet med uppgift att främja bild-, form-, ton-, teater-, dans- och filmkonstnärers möjligheter att ägna sig åt kvalificerat konstnärligt arbete samt att främja internationellt konstnärsutbyte genom att bl.a. erbjuda gästateljéer samt att bidra med ökade kunskaper om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Nämnden fördelar årligen cirka 120 miljoner kronor i form av stipendier och bidrag till enskilda konstnärer.

Regeringen har kontinuerligt sedan år 2000 givit Konstnärsnämnden målsättningen att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft samt att bidra till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. År 2003 och 2004 fick nämnden speciella uppdrag att analysera invandrade konstnärers situation. Analysernas fokus var bild- och formkonstnärer.

År 2006

Konstnärsnämnden presenterar i början av året en handlingsplan över hur kulturell mångfald skall genomsyra myndighetens externa och interna arbete. Handlingsplanen skall formulera det arbete som nämnden har gjort och kommer att göra för att bredda den kulturella mångfalden.

Målsättningar under året:

  • Konstnärsnämnden skall öka antalet ansökningar om bidrag och stipendier från konstnärer med annan kulturell bakgrund.
  • Konstnärsnämndens beslutande grupper i bidrags- och stipendiefrågor skall fördjupa sitt arbete för att bidrags- och stipendiebesluten skall spegla den kulturella mångfald som finns bland professionella konstnärer verksamma i Sverige.
  • Analyser och studier över konstnärernas ekonomiska och sociala villkor skall belysa villkoren för konstnärer med annan kulturell bakgrund.
  • Konstnärsnämnden publicerar under året en större undersökning av konstnärers inkomster i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Undersökningen kommer bl.a. att studera inkomsterna för konstnärer med invandrarbakgrund.

Ann Larsson kanslichef

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Dramaten har fram till dags dato planerat följande programaktiviteter som en del av mångfaldsåret.

Produktioner

Sultanens hemlighet. Text Tawfik El Hakim. Regi Eva Bergman. Premiär 2005-11-19. Spelas t.o.m. 2006-04-30 på Lilla scenen. Vissa av föreställningarna textas till arabiska. Ett ”Letter of intent” har skrivits med Malmö Dramatiska Teater, Göteborgs Stadsteater samt Riksteatern för en turné med sammanlagt 10–15 föreställningar under maj månad 2006.

Lugn i Palestina. Text Kristina Lugn. Regi Eva Bergman. Premiär 2006-01-28 på Tornrummet. Kristina Lugn framför sin egen monolog om sina upplevelser av livsvillkoren i Palestina 2005.

Lampedusa. Text Henning Mankell. Regi Eva Bergman. Premiär 2006-03-18 på Tornrummet. En pjäs om hur en svensk muslimsk kvinna respektive en infödd svenska uppfattar invandrarfrågan i Sverige i dag.

Städerskorna. Text Jörgen Hiertz. Regi Åsa Kalmér. Premiär 2006-04-01 på Stora scenen. Är inspirerad av romanen ”Rapport från en skurhink” men med årtalet 2006.

Projekt

Arabisk kultur

Ett kompetensutvecklingsprojekt för alla anställda på Dramaten samt för publikarbete till nya publikgrupper också för inbjudna från andra teatrar. Projektet omfattar föredrag, seminarier, kurser, workshops m.m. och pågår i huvudsak under 2005 fram till premiären av Sultanens dilemma men också i viss omfattning under hela spelperioden t.o.m. 2006-04-30. Projektet är ett samarbete med och stöds ekonomiskt av Stiftelsen Framtidens Kultur, Kulturrådet,

Myndigheten för skolutveckling, Stockholms Kulturförvaltning och Medioteket.

Projekt enligt fastställd mångfaldsplan

Under hösten 2005 färdigställs en första mångfaldsplan för Dramaten. Våren 2006 planeras utbildning för chefer och arbetsledare på mellannivå i publikarbete, kompetensförsörjning och repertoararbete utifrån ett mångfaldsperspektiv.

Kungl. Konsthögskolan

Bakgrund

Kungl. Konsthögskolan (KKH) har sedan några år tillbaka arbetat med att bredda sin rekrytering. Tillsammans med en grupp studenter på skolan har KKH sammanställt ett material som vi på olika vägar fått ut till ungdomar som normalt inte söker sig till konsthögskolor, framförallt på grund av sociala och kulturella skäl.

Arbetet med breddad rekrytering har gått vidare genom att KKH under våren 2005 etablerat kontakt med ett antal gymnasielärare i bild i Stockholmsområdet. Ett utskick gick ut till samtliga gymnasieskolor i Stockholms län och ett 15-tal lärare kom till ett informations- och diskussionsmöte som hölls i samband med vårt Öppet Hus i februari. Flertalet lärare kom från gymnasieskolor i förorten.

Mångkulturåret 2006

En av tankarna med Mångkulturåret är: "... att fler människor som känner sig distanserade från och sällan eller aldrig besöker offentligt finansierade kulturinstitutioner under detta år och därefter skall kunna finna anledning att besöka och bli delaktiga och berörda av verksamheten."

Vi har tagit fasta på detta i planerandet av vårt fortsatta samarbete med gymnasielärarna och deras klasser. Gymnasielärarna har också fört fram att det bland deras elever finns en stor respekt för konst- och kulturlivet och att det därför är viktigt att komma utanför skolan och besöka kulturinstitutioner. Det är en alltför stor tröskel för många elever att göra detta på egen hand. Det blir särskilt svårt att söka sig till en obekant miljö om man inte har någon kulturell tradition i hemmet. KKH:s bidrag till Mångkulturåret blir därför att bjuda in gymnasieklasser till Konsthögskolan för att bli ”delaktiga och berörda” av verksamheten här på skolan.

Planerad aktivitet

KKH:s studerande, som går femte året på Magisterprogrammet i fri konst, har en separatutställning under sitt sista studieår. Utställ-

ningen äger rum på Galleri Mejan, som ligger mitt emot Moderna Museet och är öppen för allmänheten. Under läsåret 2005/2006 kommer ett antal av dessa studerande visa sin utställning samt Konsthögskolan för en gymnasieklass.

Sista årseleverna kommer att för den besökande klassen presentera sin bakgrund, studietiden på KKH och hur de arbetar konstnärligt. De gör sedan en rundtur bland skolans verkstäder och ateljéer där gymnasieeleverna får träffa andra studerande samt lärare. Besöket avslutas med ett samtal och en visning av deras utställning.

På så vis får den besökande klassen en inblick i hur det är att gå på en konsthögskola och samtidigt stifta bekantskap med den konst som görs där. De unga konststuderande får möjlighet till en dialog med en publik som de annars inte möter i någon större utsträckning. För gymnasieeleverna bidrar detta möte förhoppningsvis till att de vågar söka sig till fler utställningar på Galleri Mejan eller på andra gallerier och att de får en större kunskap om konsthögskolestudier.

Anneli Hovberger, sekreterare i KKH:s arbetsgrupp för Breddad rekrytering

Kontaktperson:

Professor Johan Widén

Kungl. Musikhögskolan

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Mångkultur vid Kungl. Musikhögskolan

Musiksamhället är en i grunden mångkulturell miljö, där olika etniska, sociala och kulturella situationer och sammanhang är företrädda.

Vid KMH bedrivs utbildning i ett antal musikaliska genrer och musikområden som alla är att betrakta som delar av ett mångkulturellt samhälle. Studenterna vid KMH är dedicerade till sitt ämnesval och bedriver studier på en mycket avancerad nivå, såväl inom de rent konstnärliga utbildningarna som de pedagogiskt inriktade program som finns vid högskolan.

Studierna bedrivs inom flera områden; västerländsk konstmusik, afroamerikansk tradition/jazz, folkmusik, kyrkomusik, rytmik med mera. Den beskrivning av mångkultur som finns, där mångkultur i huvudsak ses som icke västerländsk eller svensk är förvisso förståelig, men ur KMH:s perspektiv finns fler och vidare definitioner av begreppet, vilka kan leda till kreativitet, tillgänglighet och nya erfarenheter för såväl utövare som konsumenter. I detta sammanhang är det också viktigt att minnas att även exempelvis svensk folkmusik är sprungen ur en mångkulturell kontext, vilket gäller för den mesta musik som i dag har definierats som en genre eller profil.

Musik är i grunden en kommunikativ process. Möten äger rum där språket, musiken, inte innebär en barriär utan en möjlighet. En möjlighet till kulturella utbyten som skapar kommunikation och integration. Musiken är också en mycket tydlig representation av tillhörighet, till olika grupper och sammanhang. Att förena och att skapa identifikation genom musik är en viktig del av den verksamhet som lärare och studenter vid Kungl. Musikhögskolan deltar i.

Mångfald vid KMH innebär att se alla de situationer och sammanhang där studenter och lärare vid högskolan är delaktiga. I musikaliska och pedagogiska situationer, såväl inom utbildningen som i yrkeslivet, genom utbyten av lärare och studenter över stora

delar av världen, bidrar KMH till att stärka den mångkulturella värld där musik är en av de viktigaste inslagen.

Inför arbetet med Mångkulturåret 2006

Inför arbetet med Mångkulturåret 2006 är en ambition att skapa fler möten mellan den mångfald som representeras av KMH:s utbildningar, studenter och lärare och det samhälle där högskolan är en del. Det mångkulturella arbetet är redan en kontinuerlig del av KMH:s ordinarie verksamhet, vilken kommer att utvecklas ytterligare under 2006.

KMH ser således Mångkulturåret 2006 som en möjlighet till utveckling, inte som ett enstaka tillfälle utan som ett led i den process som kontinuerligt pågår och som genom Mångkulturåret kan fokuseras och prioriteras.

Här nedan redovisas några projekt som är exempel på situationer som utvecklas, där nya möten kommer att äga rum. Dessa möten kommer förhoppningsvis att stärka och utveckla såväl utbildning som yrkesliv, där musik, musiker och publik tillsammans är delaktiga i att skapa en mångfald av kulturella möten.

Exempel på projekt som planeras och diskuteras inför 2006

  • Kammarmusik för alla – ett konsertprojekt där studenter vid den klassiska musikerutbildningen och lärarutbildningen vid KMH går ut i grundskolor och genomför ett projekt, där barn och ungdomar får möta musik och musiker som de vanligtvis inte träffar. Syftet är att öka tillgängligheten till den klassiska musiken samtidigt som nya konsertformer och en ny publik introduceras och utvecklas.
  • Orkesterverksamhet under mångkulturåret – syftar till att analysera de stora orkestrarnas förutsättningar att på olika sätt arbeta för de mål som finns formulerade inom Mångkulturåret 2006. Detta arbete kan leda till en rad olika ställningstagande inför orkesterverksamheten vid KMH, som exempelvis repertoarval, samarbeten med musiker och tvärinstitutionella samarbeten, konsertformer och marknadsföring. Projektet kommer också att inkludera mindre ensembler inom KMH
  • Starthus KMH – ett projekt där studenter och lärare får möjlighet att erhålla professionell hjälp att utveckla idéer och projekt som i förlängningen kan erbjuda en yrkesmässig sysselsättning, byggd på individens egen kreativitet och initiativ. Den seminarieserie som Starthuset arrangerar kommer under 2006 att beröra områden som ”att bredda sin publik”, ”hitta nya konsertformer”, ”gränsöverskridande projekt”.
  • En fortsättning planeras på UR-projektet Världens orkester. Projektet kan ses som en blandning av musik, konstformer och barn, allt förmedlat via TV-mediet:

I Världens Orkester från UR:s barnredaktion flätas musik och dans samman på ett nyskapande sätt. I nio program får barn i 7-årsåldern möjlighet att lära sig svåra saker via dans och musik ? vad sägs om en flamenco om treans tabell, en discopoplåt om plus och minus eller en hårdrockslåt som rabblar månaderna?

I centrum står en arbetslös dirigent, spelad av Ante Skaug, som drömmer om att sätta ihop världens orkester. Längs vägen hamnar han i de mest konstiga sammanhang på väg mot sina drömmars mål. Musiker korsar hans väg och musiken sätter igång. Världens orkester är ett program med hög hitfaktor! Projektet Världens orkester är ett samarbete mellan UR och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm samt Danshögskolan. Musiken är skriven av studenter på Musikhögskolan, koreografin är framtagen av studenter på danshögskolan och UR står för produktionen.

  • Interna och offentliga seminarier kring begreppet mångkultur på KMH. En bredare bas för rekryteringen till högskolan, en möjlighet för musiker från alla kulturer att kunna utvecklas inom högskolans ram, nya kulturella mötesplatser etc.
  • Gästlärarbesök och utbyten under året med en inriktning mot mångkultur – exempelvis nedanstående projekt från Institutionen från Folkmusik:
  • Kulturutbyte, Gästlärare ”Artist in Residence” Under hösten 2006 planerar vi ett längre besök av K A Shivakumar, sydindisk violinist och sångare.

Detta besök ska rikta sig till hela skolan, involverar både studenter och lärare och innebär ett möte med en helt annan kultur än vår egen. Indisk konstmusik representerar en kultur

med ett annat (än i vår västerländska kultur) sätt att se hur man lär sig, vad man lär sig, hur man övar, hur man noterar musiken m.m.. Det kommer att vara möjligt att både jobba i master classes eller med enskild undervisning. Dessutom kommer ett antal forskningsprojekt att knytas till besöket, inom ämnesområden som t.ex. pedagogik, musikteori m.m.

  • Samverkan mellan KMH och Botkyrka kommun: ett långsiktigt samarbete, där många av de rubricerade projekten ingår som en del av ett systematiserat utvecklingsarbete med mångkultur och breddad rekrytering i fokus.

Gunilla von Bahr

Rektor Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kungliga Operan AB

Vi beskriver här urpremiären på en svensk opera med motiv från det mångkulturella Sverige, projekt för att i samverkan med företrädare för publiken bredda dess bas, samt några linjer i vårt personalarbete.

1) Uruppförandet av Svall – en opera i två akter om hedersmord. Musik: Daniel Börtz. Text: Claes Fellbom. Scenografi: Richard Andersson. Kostym: Marika Feinsilber. Dramaturgi: Stefan Johansson. Regi: Elisabeth Ljungar. Den 2 mars 2006 har Operan på Kulturhuset i Stockholm urpremiär på detta beställningsverk, som därefter går ut på en turné med Riksteatern som avslutas hos NorrlandsOperan i Umeå.

Få brott har upprört oss så mycket som hedersmord. Relikter från ett feodalt samhälle, som flyttat in i våra förorter? Eller samma våld mot kvinnor här som där? Debatten går vidare men musiken kan skildra de mänskliga tragedier, som inga reportage kan nå. Och kärlek kontra blodshämnd är ett tema med tradition i nyskriven opera.

Verket är resultat av en beställning från Operan för flera år sedan. Redan från början stod det klart att stycket turnera i samarbete med Riksteatern, senare kom också NorrlandsOperan in i bilden, bl.a. som samarbetspartner på orkestersidan. Men text och musik föddes primärt ur upphovsmännens starka engagemang i några uppmärksammade händelser i det samtida Sverige. Ämnen med denna genomslagskraft förpliktar samhällsengagerade konstnärer att reagera. Att gestalta dem är på intet sätt förbehållet någon särskild grupp. På samma sätt är de också en angelägenhet för en bred publik.

Under 2005 har regissör och dramaturg inlett ett arbete kring produktionen som inkluderat en studieresa till Istanbul, där man mötte historiker, filmare, m.fl. som forskat kring och dokumenterat den aktuella problematiken. Regissören har därefter fått ett stipendium för en studieresa till Östra Turkiet. Under repetitionsarbetet kommer en referensgrupp också att knytas till arbetet.

Riksteaterns lokala föreningar och NorrlandsOperan kommer att för turnén samarbeta med lokala organisationer, som arbetar med hedersrelaterade brott och med de ungdomar, som primärt drabbas av dem. Operan har kontaktat Rädda Barnen för att bl.a. bidra med en utställning i samband med produktionen och vi

hoppas också på att kontakterna med Ingemar Karlsson och hans medarbetare vid Generalkonsulatet i Istanbul skall leda till något slags internationellt arrangemang kring verket under 2006.

Svall är en opera i den musikdramatiska tradition, som gett tonsättaren verktyg att ställa Pelas eller Fadimes och deras anhörigas tragedi bredvid Medeas eller Elektras utan att tappa dess specifika tillhörighet i vår tid. Naturligtvis vänder vi oss både till en operavan publik, som här får bredda sitt engagemang, och till en ny publik, som attraheras av ämnet. Vi har nått en viktig del av vårt mål med denna beställning om ett våldsamt samhällsproblem gestaltat i operans form väcker medkänsla, indignation och en möjlig katharsis, också hos den för vilken detta konstnärliga språk är nytt och kanske till en början främmande.

2) Tre projekt från Operans Marknadsavdelning för Mångkulturåret 2006

Publikarbete med inriktning på nya grupper Publikarbetes- och kommunikationsprojekt i samarbete med ytterstadsområden i Stockholm. Start under hösten 2005. Mål: att bredda publikrekryteringen

Publikarbetes- och kommunikationsprojektet syftar till att hitta sätt att bredda Operans publik, såväl etniskt som socialt. Opera och balett är internationella konstformer som kommunicerar över både språkgränser och sociala och etniska klyftor. Det finns alltså goda förutsättningar för att de skall ha en etniskt och socialt sammansatt publik. Ändå är sannolikt vissa grupper underrepresenterade. Om skälen till detta har det skrivits och spekulerats en hel del. Vårt projekt syftar till att låta representanter för nya besökargrupper själva föreslå sätt att kringgå eventuella hinder för upplevelse och delaktighet, och formulera strategier att nå fram till den nya publiken.

I samarbete med tre stadsdelar, som är underrepresenterade i Operans publik, samlar vi flera referensgrupper om 10–15 personer vardera för att se tre föreställningar och diskutera sin upplevelse, inklusive möjligheter eller hinder för en ovan publik. Grupperna består av personer, som inte tidigare besökt Operan, och som representerar en stor etnisk, social och åldersmässig bredd. Stadsdelar som anmält intresse att delta är bl.a. Rinkeby och Spånga-Tensta.

Detta kan gå till på följande sätt: Tillsammans ser gruppen tre produktioner, operor och balett. Efter varje besök samlas man med samtalsledare och representanter för Operan för att diskutera. Vid första träffen diskuteras upplevelsen i sig: känslan att för första gången sitta i Operans salong, hur man uppfattade föreställningen liksom allt som omger den. Efter andra besöker är ämnet hinder och möjligheter för ett besök på Operan. Vilka faktorer gör att man eventuellt drar sig för att besöka Operan? Är det ”svåra” konstformer, är det svårt att hitta dit, är det för dyrt? Efter tredje besöket diskuterar man information och marknadsföring: hur bör man informera om Operans verksamhet för att nå ut till nya besökare, finns det alternativ till dagens marknadsföring, nya nätverk, etc.

Efter att projektet genomförts finns det möjlighet att formulera en handlingsplan för att bredda publiken, baserad på gruppdiskussionerna och redovisade åsikter och erfarenheter. Målet är att förverkliga denna plan under Mångkulturåret 2006.

Uppsökande produktion Medverkan på Kulturscenen i Kista Galleria m.fl. scener under vintern med program hämtat från Operans ordinarie verksamhet. En av arrangörerna är tidskriften ”Gringo” Mål: att nå ut med vår ordinarie verksamhet till nya publikgrupper. Kopplas till publikarbetsprojektet ovan.

Ett effektivt sätt att nå fram till den nya publik som än så länge inte hitta till Operan, är att helt enkelt söka upp den. I samarbete med lokalarrangör, gärna i ett köpcentrum, galleria eller liknande genomförs framträdanden med delar ur Operans ordinarie repertoar. I samband med detta informerar Operans marknadsavdelning om biljetter, biljettköp, rabattmöjligheter etc., och kan även erbjuda direktförsäljning av biljetter. En lokal arrangör, som visat stort intresse och bjudit in Operan till sin scen, är tidskriften Gringo, som har projekterat en scen i Kista Galleria under året.

Mångkulturell produktion Särskilt program med tydliga mångkulturella förtecken, att framföras under Stockholms Stads teater- och kulturfestival sensommaren 2006. Samma program ges också på Stora Scenen under Operans Öppna husdagar i augusti/september. Mål: att ta plats på den mångkulturella arenan och tänja våra egna gränser.

Dans, dvs. att uttrycka sig med kroppen, är en universell och ursprunglig konstnärlig aktivitet. Likaså musicerande med trummor och annat slagverk. Ett samarbetsprojekt i workshopform där Hovkapellets slagverkare och professionella slagverkare från andra musiktraditioner möter dansare ur Kungliga Baletten planeras för hösten 2006. Ett av projektets mål är att undersöka mötet mellan och tänja på gränser för dans, rytm och musik. Som bas för slagverket används det spektakulära slagverksinstrumentprojektet ”Keramiska Trummor” (stora specialkonstruerade slagverk av keramik).

3) Kungliga Operan är en av landets största arbetsplatser inom kultursektorn. Utredningar och diskussioner kring Mångkulturåret 2006 leder internt till reflektioner över vår organisations arbete med dessa frågor, t.ex. vår rekryteringspolitik.

4) Barn- och ungdomsverksamhet på Operan under mångkulturåret 2006

Uppsökande verksamhet riktad till skolor med särskilt tonvikt på skolor i områden med många nationaliteter representerade. Verksamheten är gratis för skolorna.

En förmiddag på Operan Visning av operahuset + aktivitet såsom kostymprovning, instrumentprövning samt besök på olika typer av repetitioner på stora scenen och i repetitionssalar. Även föreställningsintroduktioner/ generalrepetitioner. Fortsatt satsning på och breddning av arbetet med att aktivt bjuda in skolklasser (grundskola och gymnasium) från områden med många nationaliteter representerade, främst inom Storstockholm med kranskommuner. Denna uppsökande strategi har skolprojektet arbetat med sedan 2002. Kapacitet: omkring 1500 barn och ungdomar per månad.

Ungdomar guidar ungdomar. Gymnasieungdomar får utbildning i Operans historia, teaterhistoria osv. och får lära sig göra en visning i operahuset (scen, salong, kungliga rum m.m.). De får sedan göra en guidad tur för klasskamrater och familjer. Återkommande projekt under hela 2006. Samarbete med svensklärare, historielärare, även träning i muntlig framställning.

Workshop: Profilprojekt med Askebyskolan i Rinkeby med fördjupad verksamhet, två klasser. Operaworkshop samt instudering av en scen ur operan Carmen tillsammans med pianist och sångerska samt pedagoger från Operans skolprojekt. Läraren gör visst förberedelsearbete i skolan och studerar in musiken med klasserna. I övrigt flera workshophalvdagar på Askebyskolan och på Operan. Avslutningsvis ser klasserna Carmen på Operan. Klasserna skall också spela upp sin Carmenscen på skolan. (Biljetter till Carmen på Operan erbjuds till reducerat pris, workshop = gratis för skolorna) Projektteamet skall här prova två metoder i att göra operaworkshops med barn och ungdomar och efter utvärdering tillsammans med klasser och lärare förbereda för att erbjuda många fler intresserade klasser operaworkshops under hösten. (Carmentema: klass/ kön/invandrare). För högstadium och gymnasium.

Mozartår 2006. Liknande workshops som ovan i samband med Trollflöjten under hösten. För låg- och mellanstadiet.

Vänskola/Askebyskolan i Rinkeby m.fl. skolor från områden med många nationaliteter. Operans skolprojekt knyter några skolor närmare till sig med fördjupad verksamhet, fler besök på Operan och besök från Operan i skolorna.

Sommarkollo/Förmiddagskollo på Operan, (kl. 9–12), under sammanlagt två sommarlovsveckor. Varje förmiddagskollo varar måndag-fredag. De veckor som erbjuds är två veckor strax efter skolavslutningen. Visning av Operan, kostymprovning, träffa artister osv. men framför allt workshops, repetera in en scen ur en opera, skapande verkstad. Uppspel inför föräldrar sista dagen. Olika åldersgrupper.

Barnoperan Loranga, Masarin och Dartanjang, premiär i december 2006. Med produktionsteamet har vi provpublik och diskussioner med barnen under repetitionsarbetet. Vi riktar en del av denna provverksamhet till skolor med många nationaliteter.

Familjedag på Operan, en söndag i november (gratis), aktiviteter för allmänheten; visningar, workshops, konserter, instrumentprovningar, kostymprövningar, sagoläsning m.m.. Lorangatema inför premiären. Vi riktar många inbjudningar till vänskolor, lärarnätverk samt de barn/familjer/skolklasser som varit involverade i Lorangaprocessen som provpublik.

Kungliga Operan är inte bara p.g.a. sin tradition – vi har kontinuerligt arbetat med opera och balett i mer än tvåhundratrettio tre år – en institution med ett utomordentligt långt kulturellt minne. Det omfattar inte bara flera seklers internationella kontakter inom

den västerländska operan, dansen och konsertmusiken. Det var på Operans scener som viktiga kulturella dans- och musikformer från Asien och Afrika för första gången presenterades i Sverige och där mottogs artister med avvikande etnisk bakgrund tidigt på ett seriöst sätt. Operan höll också en självständig linje gentemot politiska påtryckningar under åren kring andra världskriget och gav ledande arbetsuppgifter åt en rad kända flyktingar undan nazism och stalinism.

Utredningen Tid för mångfald hävdar att Operan ”ansluter sig till en klassisk liberal hållning, som tar avstånd från särskilda åtgärder för att lyfta fram vissa gruppers representation, det vill säga mångkulturalism”. Vi kan inte se att mångkulturalism är identisk med särbehandling av vissa grupper. Man tycks också mena att begrepp kring representativitet, som hela tiden bör hållas levande i debatten, skulle vara vedertagna inom en diskussion om konstnärlig kvalitet. Dessutom verkan man inte vara klar över att de svenska nationalscenerna – liksom en rad andra aktörer i vårt samhälle – har goda skäl att vara skeptiska mot även en välmenande fokusering på t.ex. etnicitet i frågor om rekrytering eller konstnärlig verksamhet. De flesta yrken inom Operans verksamhet är så specialiserade att den ”nätverksrekrytering”, som kulturlivet ofta kritiseras för, neutraliseras av kraven på extremt hög kompetens. Inom Operan ses också internationellt utbyte och mångkulturellt arbete som grenar på samma träd, ytterst svåra att skilja åt.

Vad gäller verksamhetens tillgänglighet för eftersatta eller underprivilegierade grupper handlar det alltid om ekonomi. Även de största kulturinstitutioner har idag små möjligheter att reparera brister i skolundervisningen eller på allvar bjuda kommersialismens kulturella verkningar motstånd. Som nationalscen – alltså hela folkets scen för balett och opera – kan Kungliga Operan göra sina insatser för tillgängligheten bl.a. genom ett generöst folkbildningsarbete kring våra konstformer, med stark tonvikt på pedagogisk verksamhet för barn och ungdom, liksom genom att tillsvidare hålla i internationell jämförelse synnerligen låga biljettpriser.

Anders Franzén Teaterchef och verkställande direktör Kungliga Operan

Kontaktperson för respektive redovisade områden är chefdramaturg Stefan Johansson (Svall, m.fl. föreställningar), marknadschef Lennart Lundblad (publikprojekt), personalchef Marie Billing (personalrekrytering) och biblioteks- & arkivchef Inger Mattsson (barnverksamhet)

Landsarkivet i Göteborg

Redovisning planerade aktiviteter under Mångkulturåret 2006

Landsarkivet i Göteborg har för avsikt att under 2006 publicera en skrift som har arbetsnamnet ”Arbetskraftsinvandringens källor 1945–1975”. Manuskriptet utgör en studie av vilket källmaterial som finns bevarat i framförallt de statliga arkiven kring de stora arbetsinvandringarna efter andra världskriget.

Ulf Andersson tf landsarkivarie

Landsarkivet i Härnösand

1. Länsstyrelsen Västernorrland anordnar ett Mångfaldskonvent 6–8 oktober 2005 i Sundsvall. Landsarkivets referensgrupp för jämställdhet och mångfald har utsetts att representera landsarkivet.

2. Landsarkivet förvarar statliga arkiv som innehåller samiska förhållanden, bl.a. lappfogdarnas arkiv. Ett projekt som innebär att en stor del av dessa arkiv skannas pågår i samarbete med Ajtte i Jokkmokk.

3. Landsarkivets hemsida kompletteras med text på samiska.

4. Landsarkivet medverkar i arkivutbildning för döva, anordnad av Föreningsarkivet Västernorrland.

5. Intern personalutbildning anordnas på temat mångkultur.

6. ABM-samarbetet (Arkiv-Bibliotek-Museer) är väl utvecklat i Västernorrland. ABM-Resurs anordnar bl.a. gemensamma aktiviteter för anställda och allmänheten. Under 2006 kommer länets olika ABM-verksamheter att samarrangera aktiviteter på temat mångkultur.

7. Arkivens dag 2006 har temat Mat och dryck. Aktiviteter kring detta tema med mångkulturell anknytning kommer att anordnas vid landsarkivet.

8. Landsarkivet deltar i Riksarkivets och övriga landsarkivs aktiviteter som anordnas på temat mångkultur.

Landsarkivet i Lund

1. Förslag om terminologiprojekt för ökad flerspråkighet på nätet inom kulturområdet

Ökad flerspråkighet inom kulturområdet ät angeläget för att bana väg för nya grupper att medverka i kulturaktiviteter och ta del av kulturutbudet i bred mening. Ett sätt att underlätta är att tillgängliggöra ett urval av kulturområdets termer och formuleringar på olika språk. Jag vill föra fram nedanstående förslag mot bakgrund av min erfarenhet av standardiseringsverksamheten inom SIS, från arbete inom ICA, det Internationella Arkivrådet och från arbete med flerspråkiga hemsidor och databaser vid Landsarkivet i Lund och tillsammans med samarbetsparter i Öresundsregionen.

Det finns sedan länge ett behov är att få tillgång till en systematiskt ”katalog” över viktiga termer och fraser som används av kulturinstitutionerna. Ett stort arbete har skett inom standardiseringsverksamheten, inte minst från svenskt håll, men resultatet är inte allmänt tillgängligt och jag vågar påstå att befintliga standarder är okända utom för de närmast berörda. Inom ISO utarbetades en terminologistandard ISO xxxx Information, där Sverige genom SIS och Sten Hedberg vid Universitetsbiblioteket i Uppsala var den drivande kraften.

Flerspråkighet behövs både i löpande text och för att kunna ta del av strukturerade databaser. Ett exempel som i första hand berör löpande text är ett samarbete mellan fyra arkivinstitutioner i Öresundsregionen. De driver sedan flera år den gemensamma siten www.over-oresund.nu som är en webbsite med handledning på svenska om släkt- och personforskning i Danmark och på danska om motsvarande forskning i Sverige. Ett annat exempel på flerspråkiga databaser är landsarkivets site www.ddss.nu där Demografisk Databas Södra Sverige databaserna är tillgängliga på svenska, engelska, tyska och polska. Vid arbetet med dessa översättningar kunde vi notera att det är mycket sällsynt med genomförd flerspråkighet, ofta fanns en översatt förstasida och söksida men när sökresultatet presenterades lämnades användaren utan hjälp.

Inom kulturområdet finns det naturligtvis många andra områden där översättningar behövs såväl ur brukarnas som ur institutionernas och de fria kulturarbetarnas synpunkt och där snabb tillgång till fackterminologi kan vara avgörande för om man satsar på översätt-

ning till olika språk. Det kan gälla att informera om arkivbestånd och museisamlingar, om institutionernas och de fria kulturarbetarnas evenemang, öppettider och programverksamhet. Inte minst skulle tillgången till termer och uttryck på många språk öka pressen på kulturinstitutionerna att informera på minoritetsspråken

Undertecknad har i olika sammanhang aktualiserat behovet, bl.a. inom Internationella Kulturutredningen 2003 (se t.ex. SOU 2003:121, s. 15, 66, 176) och i samband med mitt uppdrag som ledamot i Svenska Unescorådet. Unesco har som bekant ett normativt dokument om flerspråkighet i cyberrymden. Problemet är att alla inser behovet men att ingen tycks vara beredd att ta på sig ett övergripande projekt av detta slag. Jag ser en ny möjlighet att ta upp frågan inför mångkulturårat och hoppas att kommittén antingen tar tag i frågan eller medverkar till att förslaget förs vidare.

2. Planerade aktiviteter vid Landsarkivet i Lund under Mångkulturårat 2006

– Utbildning och information om källor till invandringens historia Både Landsarkivet och Riksarkivet har publicerat handledningar om hur man forskar i invandringens historia. Landsarkivet planerar att särskilt uppmärksamma ämnet inom ramen för vår programverksamhet och i samband med skolverksamhet och visningar för olika grupper av besökare.

– Skolprojekt om finska krigsbarn under Andra världskriget Landsarkivet förvarar ett omfattande material om de finska krigsbarn som kom till Sydsverige under krigsåren och har byggt upp ett kontaktnät bland kvarlevande. Samarbete sker med gymnasieskolorna i Lund.

– Uppföljning av projekt om balt- och tyskutlämningen 1945/46 Landsarkivet har initierat och medverkat i ett projekt i samarbete med Föreningen Gamla Kristianstad, Regionmuseet i Kristianstad, Lunds universitet och Forum för Levande historia. Projektet har resulterat i en bok, många föredrag och en vandringsutställning producerad av Regionmuseet i Kristianstad. Utställningen har bl.a. visats på Forum för Levande historia och kommer under 2006 att visas i Ystad, dit merparten av de berörda balterna anlände i maj 1945.

– Söksidor på finska till Demografisk Databas Södra Sverige, www.ddss.nu Databasen finns tillgänglig på fyra språk som nu blir fem. Översättningen sker bl.a. med stöd av kollegor som medverkar i det nordiska arkivsamarbetet.

Jan Dahlin Landsarkivarie

Malmö Stadsarkiv

Malmö Stadsarkiv kommer att göra en arkivlåda med kopior av dokument rörande utvandringen till Amerika på 1800-talet. Denna låda kan sedan lånas ut till skolorna i Malmö. Eleverna skall få se hur det var när svenskarna lämnade sitt hemland via polisdokument, brev, foton, kartor m.m. Vilka var deras förhoppningar på det nya hemlandet? Hur såg man på utvandrarna i det gamla hemlandet? Kunde de språket innan de reste? Hur var det att resa så långt bort? Detta är en del i ett samarbetsprojekt mellan Malmös kulturarvsinstitutioner kallat Fötter och Rötter.

I övrigt ingår invandrade elever självklart i de grupper från skolor som gör besök på Stadsarkivet, och här lär sig både om Malmös lokala historia men också hur det redan finns uppgifter om dem själva i de svenska arkiven och även om de nu inte kan t.ex. forska i Sverige kring sin egen släkt så kommer deras barn och barnbarn att kunna göra det. Och när det gäller den lokala historien kring deras egen stadsdel eller skola så angår den alla eleverna lika mycket.

Kerstin Martinsdotter Arkivarie/arkivpedagog Malmö Stadsarkiv

Stockholms Stadsarkiv, Landsarkiv för Stockholms Län

Stadsarkivet förvarar arkivinformation som bidrar till att beskriva Stockholms historia från 1400-talet in i 2000-talet. I Stadsarkivets uppdrag ingår att utåtriktat förmedla vad vi förvarar, vad man kan finna hos oss och hur man ska bära sig åt.

Detta gör stadsarkivet sedan lång tid, bland annat genom en omfattande visningsverksamhet med ett 100-tal visningar/år som är riktade mot skolor, föreningar m.fl. Vid dessa visningar lyfter vi också fram exempel som belyser stadens mångkulturella historia. Detta inslag kommer att förstärkas under mångkulturåret

Stadsarkivet planerar också att särskilt erbjuda visningar till föreningar med mångkulturell koppling, t ex invandrarföreningar.

Sedan starten av Arkivens dag för ett tiotal år sedan medverkar Stadsarkivet i början av november varje år. Arkivens dag äger rum i form av öppna hus på landets arkivinstitutioner, med visningar, föreläsningar m.m. Planer finns att i samarbete med andra stora arkivinstitutioner arrangera en gemensam Arkivens dag i november 2006

Vare sig detta samarbete blir av eller ej är Stadsarkivets ambition att temat för Arkivens dag 2006 ska vara tydligt kopplat till Mångkulturåret.

I övrigt kan Stadsarkivets deltagande ske i form av webbaserade utställningar, föreläsningar m.m. med vägledning av Mångkulturårets intentioner.

Kontaktperson:

Lennart Ploom

Björn Jordell Stadsarkivarie

Landsarkivet i Vadstena

Till landsarkivets huvuduppgifter hör att tillhandahålla och tillgängliggöra de arkiv som landsarkivet förvarar. Landsarkivet har skyldighet att ta emot först och främst arkiv från statliga myndigheter i distriktet men tar även emot enskilda arkiv. Innehållet i arkiven speglar det lokala samhället och ger bild av människornas liv. Genom att tillhandahålla arkiven får alla möjlighet att få del av mångfalden.

Landsarkivet planerar att inför nästa år ordna en specialutställning visande spåren av invandrare i arkiven. Det kan röra sig om valloninvandringen på 1600-talet, invandringen av speciella yrkesgrupper som t.ex. inom glasbruksindustrin på 1800-talet och arbetskraftsinvandringen från t ex Italien på 1950-talet.

Vadstena Landsarkiv

Eva Malmberg landsarkivarie

Landsarkiv Värmland

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

I Er skrivelse 2005-05-31 efterfrågas en redovisning av vilka aktiviteter, evenemang och verksamheter som vi planerar att genomföra under Mångkulturåret 2006.

Inledningsvis vill vi poängtera att Värmlandsarkiv har under lång tid, liksom andra arkivmyndigheter/-organisationer arbetat med ett mångkulturellt perspektiv. Som senaste exempel kan nämnas boken

Naboliv. Värmland-Hedmark. Arkiven berättar som har nyligen getts ut i samarbete med Statsarkivet i Hamar och de andra arkivinstitutionerna i Arkivcentrum Värmland, dvs. Folkrörelsernas arkiv, Emigrantregistret och Landstingsarkivet, med anledning av hundraårsmarkeringen av unionens upplösning. Denna bok belyser ett viktigt inslag i Värmlands mångkulturella landskap, nämligen de täta kontakter och utbyten som skett med grannlandet Norge. Vår avsikt är att under nästa år fortsätta att ”marknadsföra” denna bok som presenterar arkivkällorna till den gemensamma historien på varje sidan gränsen.

Under 2006 planerar vi på Arkivcentrum att i samma anda författa en jämförbar – fast kanske i enklare form

  • forskningsguide, som presenterar vilka arkivhandlingar som är tillgängliga hos oss och som belyser invandringens historia i Värmland. Målgruppen är såväl den breda allmänheten som den akademiska forskningen. För att gå ett steg längre i användningen av detta material tänker vi i samarbete med avdelningen för historia vid Karlstads universitet orientera studenter mot uppsatsskrivning om detta ämne.

Resultatet av denna forskning planerar vi att redovisa för allmänheten genom att anordna ett föredragserie där man skulle kunna dra en parallell mellan svensk utvandring till USA och Norge och utländsk invandring till Värmland och dess respektive kulturella betydelse.

Värmlandsarkiv har tio senaste åren arbetat aktivt med arkivpedagogik. Det känns ganska naturligt att under nästa år ha en uppsökande verksamhet i invandrartäta bostadsområden, i första hand på Kronoparken i Karlstad.

Arkivens dag, som nästa år kommer att ha som tema ”Mat och dryck”, tänker vi förstås ge en mångkulturell ”touch”.

Så är i dagens läge våra planer inför nästa år. En gemensam arbetsgrupp har tillsatts vid Arkivcentrum Värmland för att arbeta vidare med en mer detaljerad planering som vi så småningom kommer att informera om på vår hemsida där vi också skulle kunna presentera några dokument med anknytning till Mångkultur.

Alain Droguet Arkivchef

Landsarkivet i Uppsala

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Sedan Landsarkivet anmodats inkomma med uppgifter rörande programaktiviteter med anledning av Mångkulturåret 2006 kan följande uppgifter lämnas:

  • I samband med De Nordiska Arkivdagarna 2006, som hålls i Uppsala den 23–25 augusti, görs en utställning i landsarkivet om Folkbokföringen i Norden.
  • Tillsammans med övriga institutioner i Arkivcentrum hålls en föreläsningsserie för allmänheten en gång per månad under vår och höst. Under 2006 kommer föredragen att behandla ämnesområden som på ett eller annat sätt har med invandrarnas kultur att göra.
  • Landsarkivet ger sedan några år årligen ut en småskrift i skilda ämnen. Nästa nummer kommer att bli en handledning hur man vårdar, bevarar och förtecknar arkivhandlingar. Tanken är att även gå ut till t.ex. invandrarföreningar och göra dem uppmärksamma på vikten att ta till vara sin egen historia.
  • Varje månad presenteras i landsarkivets forskarsal och på vår hemsida något dokument ur samlingarna, kallat Månadens dokument, ofta i ett aktuellt ämne. År 2006 kommer handlingar som berör invandringens historia i Sverige och hur den avspeglas i de offentliga arkiven.

Med vänlig hälsning

Karin Bendixen

Landsarkivet Östersund

Ang. medverkan i Mångkulturåret 2006

Landsarkivet är slutdepå för statliga myndigheters arkiv, men tar också emot enskilda arkiv såsom person-, gårds och företagsarkiv. I Landsarkivet förvaras också ca 1 000 hyllmeter äldre kommunala handlingar. De myndighetsarkiv som bevaras i Landsarkivet speglar på ett rikt sätt samhällets och livets mångfald. Här görs ingen åtskillnad mellan fattig och rik, ung eller gammal, vit eller svart – alla hamnar i våra arkiv. Till skillnad från de kulturhistoriska museernas samlingar, som ibland anklagas för att ge en alltför glättad bild av samhället – en mainstreem-bild som bortser från det annorlunda och historiens mörka sidor – så innehåller de statliga arkiven oftast mer information om det eller dem som avviker.

När det gäller personarkiven som förvaras i Landsarkivet är det annorlunda. Här domineras samlingen av information om den typiske ”arkivpersonen” – male, white, straight and dead – som man säger i England. Här behövs riktade insamlingsinsatser för att ge bredare perspektiv.

Mångfalden finns i våra arkiv, men för att arkiven ska bli tillgängliga för alla, både digitalt och analogt, krävs aktiva insatser över lång tid. De små resurser som i dag står till buds när det gäller att tillgängliggöra våra samlingar och bedriva en kraftfull och målinriktad arkivpedagogisk verksamhet, medför att stora mängder information ligger dolda för skaran av oinvigda.

Vid Landsarkivet i Östersund har vi dock under de senaste åren på olika sätt försökt lyfta fram den historiska information vi förfogar över, vilken såväl omfattar som angår alla grupper i samhället. I vår föredrags- och workshopserie försöker vi ha ett varierat utbud. Genom programpunkter som ”bakom kulisserna”, Arkivens Dag, introduktionskurser osv. försöker vi nå ut till nya grupper i samhället. Tillsammans med Föreningsarkivet i Jämtlands län erbjuds skolorna olika former av program och studiematerial till ”hemlån”. Arkivet har också inbjudit invandrarföreningar till studiebesök, och kommer inom kort att ha en introduktionstext på sydsamiska på hemsidan. Arbetet på den inslagna vägen kommer att fortsätta under Mångkulturåret 2006:

  • Arbetet med att etablera en samisk referensgrupp för arkivfrågor går vidare.
  • I samarbete med Föreningsarkivet i Jämtlands län produceras en nätutställning med samiskt tema.
  • Landsarkivet och Föreningsarkivet bedriver som en del i det utåtriktade arbetet, vilket nämnts ovan, en programverksamhet med föreläsningar, workshops, utställningar osv. Under året kommer teman som samer, judiska kolonin i Östersund, finnbygderna m.m. att tas upp.
  • Det samarbete som inletts med Mångkulturellt nätverk – nu Mångkulturföreningarna i Östersund, Krokoms och Strömsunds kommuner – kommer att fortsätta under 2006.
  • Samarbetet med Statsarkivet i Trondheim kring skolmaterial om Andra Världskriget fortsätter.
  • Arbetet med inom ramen för Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik går vidare och utvecklas.

Eva Sjögren Zipsane landsarkivarie

Linköpings universitet

Introduktion

Denna sammanställning inkluderar de delar av den planerade verksamheten som berör området etnicitet och religion eller annan trosuppfattning. Sammanställningen av aktiviteter och verksamhet är således delvis preliminär - då planering ej är slutförd för alla projekt och budgeten för 2006 inte heller är klar. Det pågår även andra satsningar och aktiviteter inom till exempel utbildning och forskning som inte redovisas här.

Viktiga och samlande delar för Linköpings universitets mångfaldsarbete är mångfalds- och likabehandlingsplanen ”LiU för lika villkor 2006” och universitetets nya organisation för arbetet med lika villkor. Planen arbetas för närvarande fram och beräknas vara klar 6 december i år.

Vi redovisar denna organisation nedan samt en lista på planerade aktiviteter

Ny organisation

Universitetet har nyligen fattat beslut om en ny organisation för arbetet med lika villkor (mångfalds- och likabehandlingsarbetet, inklusive jämställdhetsarbetet). Den nya organisationen kommer att gälla från årsskiftet 2005–2006 och innebär en större samordning av arbetet med att förebygga och motverka diskriminering av anställda och studenter p.g.a. etnicitet, funktionshinder, kön, religion/annan trosuppfattning eller sexuell läggning. Den nya organisationen innebär även stärkt samarbete mellan LiU:s systematiska arbetsmiljöarbete och arbetet med lika villkor.

Den strategigrupp som kommer att driva LiU:s arbete med lika villkor (Strategigrupp för lika villkor) kommer att bestå av representanter för fakulteter eller motsvarande, kårrepresentanter, vice rektor för kvalitets-, student- och mångfaldsfrågor, sakkunniga för respektive diskrimineringsgrund samt två koordinatorer för Lika villkor. Strategigruppen är tänkt att främst arbeta proaktivt och preventivt för såväl lagstadgade diskrimineringsgrunder som övrig kränkande särbehandling. Gruppen föreslås ta fram strategier för hela Linköpings universitet, utforma och följa upp lagstadgade åtgärdsplaner samt samordna planerna så långt det är möjligt.

Vidare har strategigruppen till ansvar att samordna såväl arbetstagar- och studentperspektivet som arbetet med de olika diskrimineringsgrunderna.

Koordinatorerna för lika villkor har i uppgift att driva frågor för Lika villkor i organisationen, vara rådgivande i individärenden och gentemot institutioner/arbetsenheter samt att ansvara för arbetet med de lagstadgade åtgärdsplaner som finns.

Fyra arbetsgrupper kommer att vara kopplade till strategigruppen – en för varje diskrimineringsgrund. En koordinator är med i varje grupp och tanken är att grupperna ska fungera som drivkraft i utvecklingsarbetet inom respektive område samt initiera insatser eller projekt. Sammansättningen i arbetsgrupperna varierar, ambitionen är att alla grupper ska innehålla forskarkompetens inom ämnet.

Planerade aktiviteter Primär målgrupp

Processutvärdering av genomförande av ett collegeår på institutionen för tvärvetenskaplig utbildning och forskning (ITUF). Processutvärderingens syfte är ytterst att besvara frågan om denna typ av satsning leder fram till breddad rekrytering. http://www.ituf.liu.se/college-0.1.pdf?node=286699

Studenter

Delfinansiering av ett akademikerspår som har som syfte att medverka till att skapa en allsidig rekrytering till högre studier samt att medverka till en effektivare introduktion av nyanlända utländska akademiker till fortsatta studier.

Potentiella studenter

Aspirantprogrammet http://www.liu.se/uv/larar/aspirant/pdf/folder_september05.pdf

Studenter

Strategisk annonsering inför antagning Potentiella studenter

Kartläggning av studenternas upplevelse av mottagning, tillgänglighet & bemötande inom LiU

Studenter

Mångfaldsplaner för program – aktivt stöd i utbildningsprogrammens arbete med att upprätta mångfaldsplaner

Studenter och anställda

Mentorprogram på lärarprogrammet i Norrköping – ”Växa i Norrköping”. Detta för att få elever inspirerade att söka högre utbildning och för studenterna att få ta del av en ungdoms livsvillkor – dvs. en ömsesidig nytta.

Studenter och potentiella studenter

Information till studenter (diverse målgrupper) om mångfald och lagen om likabehandling genom utbildnings- och informationsinsatser (seminarier, föreläsningar & utbildning)

Studenter

Information till anställda (diverse målgrupper) om mångfald och rätten till likabehandling genom utbildnings- och informationsinsatser (föredrag, seminarier, föreläsningar, del av personalutbildningar & kurser)

Anställda

Utveckling av en ny hemsida ”LiU för lika villkor’ där det bland annat kommer att finnas uppdaterad information om alla diskrimineringsgrunder, lagar, projekt och satsningar och kalendarium

Studenter och anställda

Medverkan i ett regionalt utvecklingsprojekt kring ökad etnisk mångfald i statlig förvaltning

Anställda

För rektor LiU

Veronica Brodén Koordinator – mångfald Bengt Sandin och likabehandling Dekanus Filosofisk Fakultet Linköpings universitet Linköpings universitet

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

Kalendarium. Mångkulturåret 2006

Utställningar

På Skoklosters slott öppnar vi nästa år utställningen Utsikt mot världen. Utställningslokal är tre rum i slottets bottenvåning.

I utställningen visas ett femtiotal föremål från olika utomeuropeiska kulturer i samspel med kartor och böcker, som beskriver deras ursprungliga hemländer. Det handlar till stor del om föremål som funnits i slottets samlingar sedan det byggdes i mitten av 1600-talet.

Utställningen lyfter särskilt fram några föremål som tycks vara unika i världen och de äldsta daterbara i sitt slag. Hit hör en hängmatta från Orinoco-området i Venezuela, en kajak från Grönland och några föremål, som troligen tillhört Lenape-folket, en ursprungsbefolkning i Nord-Amerika, som hade handelsförbindelser med kolonin Nya Sverige i Delaware.

Förvaringen på Skokloster – tidvis i dolda rum och utan större intresse från omvärlden – gör att dessa kulturskatter fortfarande är i mycket gott skick.

Utställningen kommer att dokumenteras i en katalog. Den kommer också att presenteras på vår hemsida. Utställningslokalen kommer att vara bemannad med visningspersonal, som kan svara på frågor och delta i samtal kring föremålen. Vi hoppas att både experter och besökare skall reagera på detta relativt okända bestånd i våra samlingar och därmed tillföra nya kunskaper.

Utställningstid: 13/5 – 5/11 2006

Kontaktperson: Elisabeth Westin Berg

Luleå tekniska universitet

De arrangemang som vi kommer att genomföra under 2006 planerar vi som en del av vår ordinarie programverksamhet. Programverksamheten för våren 2006 planeras under kommande höst och ett färdigt program föreligger under december månad 2005. På samma sätt planeras hösten 2006 under kommande vår och ett program för de aktiviteterna finns tillgängligt i juni 2006. Luleå tekniska universitet kan i dagsläget inte precisera verksamheten med anledning av Mångkulturåret närmare än så. Vi ber således att få återkomma under december månad med närmare information.

Soy Lundqvist Verksamhetsansvarig Populärvetenskap. www.ltu.se

Lunds universitet

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Efter kontakter med flera av universitetets fakulteter och områden, såsom det humanistiska-teologiska, det samhällsvetenskapliga, de konstnärliga högskolorna i Malmö samt universitets museer och arkiv ber vi att få redovisa följande.

Institutionen för arkeologi och antikens historia har för avsikt att under senvåren 2006 arrangera ett ämnesövergripande seminarium med diskussioner och offentliga föreläsningar om Mångkulturella miljöer i det förflutna. Exempel kommer att väljas såväl från antiken med dess kosmopolitiska storstäder som från norra Europas/Sydskandinaviens handelsplatser under medeltiden.

Filosofiska institutionen planerar att eventuellt knyta ett av institutionens ”Öppet hus” under 2006 till Mångkulturåret.

Teaterhögskolan planerar att göra årets skolresa till Alexandria i samarbete med Svenska Institutet i Alexandria. Besöket kommer att ligga till grund för ett projekt senare under våren som kommer att ha anknytning till mångkultur. Vidare kommer Teaterhögskolan ha ett återkommande tema om Malmö som mångkulturell stad i sina olika projekt. Dessutom kommer Teaterhögskolan i sitt jämställdhetsarbete vidga diskussionen kring genusperspektivet till att gälla andra maktstrukturer kopplat till etnicitet och social tillhörighet, genom olika medvetandegörande seminarier och kurser.

Skissernas Museum kommer under 2006 att anordna nya basutställningar med konst från, förutom Norden, även bl.a. Frankrike, Mexico och Västafrika.

Lunds universitet ber om att få återkomma med mer detaljerad redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter senare i höst.

I tjänsten

Sten Wennerström Carina Johansson

Moderna Museet

Planerade verksamheter under mångkulturåret 2006

Modernautställningen 2006 Vad är det för riktningar och teman som präglar svensk samtidskonst?

Utställning inklusive seminarier: 18 februari – 7 maj 2006.

Africa Remix Omfattar verk av ett 80-tal konstnärer med anknytning till Afrika.

17 oktober 2006 – 7 januari 2007.

Seminarieserie med utgångspunkt i mångkultur Arbetsnamn: ”Is Multiculture Over?”

Kontaktperson Ann-Sofi Noring

Nationalmuseum

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Idéer som ventilerats i programutskottets ordinarie sammanträden sedan hösten 2004. Dessa kommer inte att beslutas förrän myndighetens ekonomiska och personella resurser klarlagts under hösten 2005.

Intern fortbildning Seminarier med gäster från olika kompetensområden (språk, social- och kulturantropologi, kommunikation, historia). Ämnen för seminarier är f.n. nudefinition av mångkultur; fenomenen nationalism, -kolonialism- globalisering; teorierna om den Andre; att nå nya grupper; tolkning- tolkningsföreträde- förståelse; transkulturell bildförståelse, konsthistoriska rötter.

Visningsprojekt Fortsatt arbete med skolor i olika områden.

Utveckling av formen i Sverige. Månadens huvudverk, ett konstverk specialpresenteras, från jan–dec, varje objekt har en relation till ett annat lands konst och har antingen ursprung i ett annat land eller har tillkommit som en kulturell kommentar eller hänvisning till en annan kultur. Objekt gällande Turkiet, Kina, norra och sydvästra Afrika har hittills föreslagits.

Utställning Naturhistoriska museet (u) En utställning om förknippning – begrepp, design och nationell identitet.

Datum: 16 november 2005 t.o.m. 26 feb 2006.

Att sälja svensk identitet En konferens om svenska företag och design i andra länder.

Föreläsningsserie Fyra konstvetare om konstnärsidentiteter genom historien och över gränserna – Den vandrande, den nationelle, den moderne och den globale konstnären.

Tillgänglighetsprojekt inom pedagogik och marknadsföring enligt VP Fortsatt marknadsföringsarbete med förnyelse av språk- och kommunikationsformer.

Plats för aktiviteter: Nationalmuseum

Kontaktperson Lena Munther

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseets verksamhetsområde är naturhistoria och har ämnesmässigt ingen koppling till mångkultur. Naturen känner inte sådana begrepp.

Naturen utgör grunden för kulturella yttringar och företeelser och det är inom det området vi planerar aktiviteter. Det finns idag nya ämnesöverskridande teorier inom exempelvis biokultur, kulturell och språklig mångfald samt kopplingen till biologisk mångfald.

Naturhistoriska riksmuseet har sedan länge prioriterat biologisk mångfald i sin forskningsverksamhet. Språkmångfalden framstår allt tydligare som en av den biologiska mångfaldens viktiga delar och ett markant forskningsintresse riktas mot det faktum att de geografiska områden med det största antalet hotade arter är tillika de där det största antalet hotade språk förekommer.

Naturhistoriska riksmuseet ser nu på möjligheten att fördjupa sitt engagemang i internationella samarbetsprojekt inom området biokulturell mångfald. Som en av aktiviteterna under Mångkulturåret 2006 planerar museet att söka nå ut med den typen av information och kunskap till berörda minoritets- och övriga invandrade språkgrupper i Sverige.

Naturhistoriska riksmuseet har haft en framträdande roll i utvecklingen av den internationaliserade toppdomänen punktmuseum. I den kommer mångkulturella aspekter att förevisas med särskild inriktning på den biokulturella mångfalden.

Människor från andra delar av världen med andra naturförutsättningar och försörjningssystem har med sig sina synsätt och värderingar på naturen till det nya landet, dess organismer och utveckling. Gränssnittet med våra egna uppfattningar och hur de olika synsätten kan förstås och överbryggas kan vara ett intressant område att fördjupa oss i.

Som exempel kan nämnas en idé om ”Naturvägledning för invandrargrupper.”

Stockholm är rikt på både grönska, vatten och kultur! En betydande del av Stockholms befolkning är invandrare från när och fjärran, med olika relation till och kunskap om naturen. Vi vet att många vuxna invandrare upplever naturen som hotfull och farlig, känslor som kan överföras till de unga, oavsett etniskt ursprung, som med minskad närhet till naturen får allt svårare att förstå sammanhang som ekosystem och kretslopp. Vi vet också att

positiva naturupplevelser i tidig ålder påverkar den vuxna individens värderingar och möjligheter att förstå miljöproblematiken. Därför är det viktigt att kunna erbjuda stadens alla invånare en bättre kunskap om stockholmsnaturen.

I samarbete med Stadsdelsförvaltningarna och Naturskolorna på Järvafältet i norra Stockholm har flera informationsinsatser genomförts under året längs områdets vattendrag Igelbäcken. Dessa har genomförts som guidade utflykter till Igelbäcken där barn och ungdomar, samt deras föräldrar, från de närliggande invandrartäta stadsdelarna Rinkeby, Tensta, Kista och Husby– Akalla fått bekanta sig närmare med vattnet och dess djurliv.

Museet har också för avsikt att genomföra seminarier, program- och skolaktiviteter med utgångspunkt från Mångkulturårets intentioner men med vår specifika inriktning och tolkning varav några idéer presenterats ovan.

Omfattning och ämnesval avgörs under höstens budget- och verksamhetsplanering.

Staffan Thorman Avdelningschef, Publika avdelningen

Nordiska museet

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter

Nordiska museet är – som nationellt museum för kulturhistoria och etnologi

  • allt sedan grundandet en central institution i

Sverige. Museet kan i dag definieras som en ABM-institution som både förvaltar kunskap och producerar ny kunskap, såväl utifrån de äldre samlingarna som utifrån en fortlöpande insamling, dokumentation och forskning. Museet gör kunskapen tillgänglig genom framförallt utställningar, publikationer, seminarier och föreläsningar samt direkt service och kontakter med forskare och andra besökare.

Långsiktigt internt arbete

  • att omsätta begreppen i en praktik

Museets uppdrag har alltid varit att dokumentera kulturella uttryck och variationer i tid och rum, vilket också kommit till uttryck i museets utåtriktade verksamhet. Det finns emellertid anledning att skärpa medvetenheten och uttrycken. När ”mångfald” och ”mångkultur” accepteras som en kvalitet, som en demokratisk aspekt på verksamheten, blir orden inte bara pliktskyldiga mantran utan omsätts i en praktik, så att alla i museets olika verksamheter tänker brett, tänker mångfald – och då inte bara etnisk utan även mångfald relaterad till kön, sexualitet, religion, generation och klass. Särskilt ska framhållas vikten av att inte bara fokusera ”de andra” utan också integrera det ”svenska” som en aspekt bland flera, dvs. tänka interkulturellt, i termer av ”kulturmöten”. Utställningar, pedagogik, program, dokumentation och insamling – alla verksamheter bör stämmas av ur mångfalds/kulturmötesperspektiv.

När Nordiska museet 2003 inrättade en intendentstjänst med syfte att bygga upp en samlad kompetens i frågor rörande nationella minoriteter, mångfald och kulturmöten var det ett sätt att långsiktigt placera frågor rörande minoriteter, mångfald och kulturmöten på dagordningen. Museet prioriterar därför att fortsätta den långsiktiga förändringen som inletts framför att satsa på mer synliga och tillfälliga insatser just under 2006. Mångkultur- och mångfaldsaspekter finns ofta med i museets utställningar, vilket speglas i nedanstående sammanställning av aktuella projekt.

En utvecklad problematisering kommer till uttryck i det pågående arbetet med utställningen Samer/Identiteter, som ska stå klar 2007.

Utställningar 2006 som berör mångfald

Nils Nilsson Skum visas 2 september 2005 – oktober 2006 En utställning med teckningar av samen, tecknaren och författaren Nils Nilsson Skum (1872

  • 1951). Med sin skarpa iakttagelseförmåga dokumenterade Skum de renskötande samernas nomadliv. Hans styrka ligger i att han själv levt det liv han skildrat. Skum ville att hans bilder för kommande generationer skulle vara en källa till kunskap om samelivet.

Norrmän och svenskar visas 28 oktober 2005-1 maj 2006. Det är 100 år sedan unionen mellan Sverige och Norge upplöstes. Utställningen, gemensamt producerad av Nordiska museet och Norsk Folkemuseum i Oslo, berättar om förhållandet mellan norrmän och svenskar mellan 1814 och 2005. Med utgångspunkt i nationella likheter och skillnader tar utställningen upp våra föreställningar om varandra och synen på oss själva.

Mössa av och på 17 mars 2006 – 11 mars 2007. En liten utställning med och om huvudbonader, som tar utgångspunkt i hur det ser ut i dag och drar trådarna bakåt. Hur speglar huvudbonaden samhällets skiktningar – socialt, religiöst, politiskt, åldersmässigt, manligt och kvinnligt? Vad kommuniceras med huvudbonaden? Inför utställningen har intervjuer genomförts bland annat med muslimer som bär kalott och slöja. Museet avser att i samband med utställningen förvärva nutida huvudbonader från olika befolkningsgrupper för att komplettera samlingarna.

Röster i Norden 12 november 2005 – 17 april 2006. En vandringsutställning, producerad av Nordiska museet, om språk och litteratur i gränszoner. Om skärningspunkten mellan språk, litteratur och identitet. Tolv författare presenteras, som alla bryter mot det som traditionellt brukar betraktas som typiskt skandinaviskt.

Sommarslöjd 8 juni – 10 september 2006. 2006 års Sommarslöjd har mångkultur som tema. Slöjdarstipendiet 2005 gick till studenterna på fördjupningsåren vid Sätergläntan, hemslöjdens kursgård. Efter studier i Nordiska museet och Etnografiska museet kommer studenterna att resa till Ryssland för att inspireras av rysk folkkonst och möten med ryska slöjdare. Syftet är att de i mötet med ett annat lands kulturarv ska lära sig analysera det egna. Målet är att

ta fram prototyper/produkter som ger en ny och oväntad dimension till den svenska traditionella slöjden och hantverket. Resultaten presenteras på utställningen.

Spår av en befolkning 19 november 2005 – 17 april 2006. En fotoutställning med bilder av Anders Kristensson, som fick KW Gullers stipendium 2004. Under tio års tid har Kristensson tagit hundratals porträtt av människor som genom grupptillhörigheter tillsammans utgör ett land och dess befolkning. Gemenskapen kan baseras på bland annat kön, ålder, etnicitet, religion, arbete, ekonomi eller ideologi. Hur talar de avbildade verkligheterna till våra myter om dem? Ett femtiotal fotografier visas i utställningen.

Månadens föremål. Varje månad visar museet ett föremål ur samlingarna i en särskild monter och på hemsidan. Under 2006 kommer Månadens föremål att ha ett mångkulturellt tema, bland annat med föremål kopplade till etniska minoriteter i Sverige.

Lotten von Düben öppnas i november 2006. Dokumentära bilder av den samiska befolkningen från 1870-talet. Lotten von Düben, en av de tidigaste dokumentär- och reportagefotograferna, deltog som fotograf i sin makes, Gustaf von Düben, etnologiska expeditioner i Lappland. Fotografierna förmedlar den tidens syn på etniska minoriteter och bidrar till kunskapen om hur vår bild av Sverige och det svenska har formats.

Samer – research och utarbetande av synopsis för kommande utställning (2007) om en urbefolknings identitet, historia och framtid. Från de svenska nationella minoriteterna finns stora samlingar i Nordiska museet, särskilt vad avser samerna. Genom att visa och diskutera detta material vill museet bidra till dagens debatt om minoriteters och urbefolkningars rättigheter, representation och identitet i majoritetssamhället.

Programverksamhet

Skolprogram. Mångfaldsfrågorna är en övergripande inriktning på förmedlingssektionens verksamhet med aktiva insatser för att etablera kontakt med skolor, förskolor och vuxna som inte tidigare har brukat besöka museet. Aspekten är aktuell i museets skolverksamhet.

Vad är folkkonst för dig? anslutning till museets utställning Folkkonst startar skolprogrammet ”Vad är folkkonst för dig?” under hösten 2005, med avsikt att fortsätta under 2006. En femteklass i

Rinkeby, där alla elever har invandrarbakgrund, kommer att fotografera vad de tycker är folkkonst i sitt hem. Vid ett besök i utställningen får eleverna fundera kring begreppet folkkonst och välja ett föremål att rita av och skriva en berättelse kring. Vilka likheter och skillnader finns mellan det egna hemmets folkkonst och den som visas på museet? Projektet resulterar i en miniutställning med foton, teckningar och text i direkt anslutning till den stora utställningen på Nordiska museet. Barnens föräldrar bjuds också in för att komma och titta på utställningen. Projektet är ett samarbete med biblioteket i Rinkeby.

Emigration i Lekstugan. I Lekstugan kan nutidsbarn med hjälp av lek och fantasi förflytta sig till 1800-talet för en stund. Där kan också grupper delta i populära Tidsresor, som leds av museipedagoger. Under 2006 utökas Tidsresorna med ett program om emigration. Där kan mellanstadiebarn samlas i ett rollspel kring emigrationen från Sverige i slutet av 1800-talet då många svenskar var i samma situation som dagens invandrare. Programmet väcker många tankar och frågor, och en del barn kommer att känna igen sig. Med utgångspunkt från tidsresan kan klassen arbeta vidare med de här frågorna i sin egen skolmiljö.

Svenska för invandrare (SFI). Många sfi-lärare använder basutställningarna i sin undervisning redan i dag. Museet vill förbättra mottagandet genom att lära mer om hur vi kan möta dessa grupper och hur de kan få ut mer av museet. På olika nivåer kommer förmedlingssektionen att arbeta med detta under 2006.

Övriga program i anslutning till utställningar och publikationer

Slöjd och hantverk. Programverksamhet med fokus på mångkulturell slöjd, hantverk och design planeras i anslutning till utställningarna Folkkonst och Sommarslöjd. Många besökare till Folkkonst säger ”det ser inte svenskt ut” och slöjdens och folkkonstens olika rötter är en mycket lämplig utgångspunkt för tematisk programverksamhet. Det blir ett brett utbud från demonstrationer, visningar och andra öppna evenemang till workshops och seminarier/konferenser för särskilt inbjudna betalande deltagare.

Nordiska museets årsbok, Fataburen, kommer 2006 att handla om dans, även ur ett mångkulturellt perspektiv. Förslag finns därför att jobba med dans som tema för olika programpunkter under

2006. Kombineras eventuellt med hantverk och musik, i anslutning till Sommarslöjd och Folkkonst.

Insamling, dokumentation och forskning

Avgörande för den framtida bilden av mångkultur är den insamling och dokumentation som i dag genomförs. När kulturmötes- och mångfaldsaspekter lyfts fram aktualiseras diskussioner om vad museerna i dag samlar in och dokumenterar och hur vi förhåller oss till de samhällsföreteelser och de människor vars liv och tankar vi skildrar. Nordiska museet kommer vid föremålsförvärven 2006 lägga särskild tyngdpunkt på mångfalds/kulturmötesperspektiv.

Forsknings- och dokumentationsprojekt

  • Museer och minoritetspolitik – inlåsning eller gränsöverskridande, forskningsprojekt under utarbetande
  • Religiösa rum för islam, dokumentationsprojekt tillsammans med Riksantikvarieämbetet och Jönköpings läns museum, slutförande
  • Samer/Identiteter, research och utarbetande av synopsis för kommande utställning 2007 (Se även Utställningar 2006)
  • Svåra saker. Ting och berättelser som upprör och berör, avslutande publikation från projektet med samma namn
  • 6 juni – en mångkulturell nationaldag? Dokumentations/kommunikationsprojekt
  • Kulturella identiteter mellan destabilisering och hållbarhet, övergripande paraplyprojekt vid museet samt delstudier, finansierade genom Kulturrådets bidrag för ansvarsmuseernas forsknings- och utvecklingsanslag

Museet har under de senaste åren låtit praktikanter från universiteten arbeta med mångfaldsaspekter och bekanta sig med museets material utifrån detta perspektiv. Deras insatser har resulterat i att Nordiska museet på Intranätet kunnat lägga ut praktikanternas rapporter om museets samlingar: Översikt av material rörande etniska och nationella minoriteter i Nordiska museet, Översikt av material rörande romer/zigenare i Nordiska museet samt Översikt av material rörande handikapp/funktionshinder i Nordiska museet.

Samverkan och externa samarbeten

Museet verkar fortlöpande genom Samdok i dessa frågor, framför allt i Kulturmötesgruppen och poolerna för Samiskt liv och Samhälle och politik. Ett nummer av Samdoks tidskrift Samtid & museer kommer 2006 att ha mångkultur som tema. Via Samdok, som har mer än 90 medlemsmuseer, tematiseras frågor som har med jämställdhet och mångfald att göra, t.ex. i projektet Svåra saker. En avslutande publikation från projektet Svåra saker. Ting och berättelser som upprör och berör, utkommer kring årsskiftet 2005/06.

Nordiska museet är representerat i Nämnden för centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet och i styrelsen för Mångkulturellt Centrum. Enligt samverkansavtal med Mångkulturellt Centrum tar Nordiska museet emot centrums avställda arkiv och insamlade föremål. Flera av museets intendenter deltar i olika sammanhang utifrån sina ansvarsområden och i anknytning till åtaganden i styrelser, nämnder och referensgrupper. Museet hör också till initiativtagarna till ett löst nätverk, Samiskt i Stockholm, bestående av företrädare för Nordiska museet, Skansen, Etnografiska museet och Stockholms sameförening.

Personal, praktikanter och rekrytering

Hela museet, alla personalkategorier och alla nivåer, behöver dock ökad medvetenhet om frågor rörande mångkultur. Med ökad kunskap och ökad medvetenhet kan en mångkulturell blick bli en del av det vardagliga seendet. Museet vill arbeta såväl internt som externt för att öka och bredda kunskapen om dagens mångkulturella Sverige.

Rekryteringsfrågan är viktig både för långsiktig anställning och för praktiktjänstgöring. Museets mångfaldsplan slår fast att vid samtliga arbetsplatser inom Stiftelsen bör personalsammansättningen spegla den mångfald som finns hos befolkningen i Sverige. Ökad mångfald ska på sikt åstadkommas genom aktiva åtgärder vid rekrytering av ny personal. Ett första steg är att eftersträva att hälften av de praktikanter som gör praktik vid museet kommer från grupper med annan etnisk eller religiös bakgrund än majoriteten.

För att öka mångfalden när det gäller de riktigt unga har Nordiska museet inlett ett samarbete med Skansen när det gäller

praoelever. Vi vänder oss särskilt till S:t Botvids gymnasium i Botkyrka för att erbjuda deras invandrarelever möjlighet till prao. Schemat för intresserade praoelever läggs så att de delar sin tid mellan Skansen och Nordiska museet.

Uppgiftslämnare, sammanställningen: Berit Rönnstedt

Nämnden för hemslöjdsfrågor, NFH

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Bakgrund

NFH tar initiativ till, planerar, samordnar och gör insatser för att främja hemslöjden i hela landet. Nämnden fördelar inom sitt område statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. En betydelsefull del av verksamheten utgörs av information, fortbildning och samordning av hemslöjdskonsulentverksamheten. NFH:s kontaktnät finns framför allt på regional och lokal nivå genom hemslöjdskonsulenterna. Ambitionen inför Mångkulturåret är att initiera diskussioner och nya arbetsformer, höja medvetandet om de mångkulturella frågorna och påverka vårt invanda förhållningssätt. NFH drev 2001

  • 2003 projektet All världens slöjd, som utmynnade i idéskriften Svensk Hemslöjd eller Hemslöjd i Sverige. NFH vill nu fortsätta de tankar som projektet väckte och komma vidare när det gäller mångfald i organisationen, produktionen och publikarbetet. Utifrån dessa perspektiv har NFH lagt följande arbets- och tidsplan inför och under Mångkulturåret 2006.

Juni 2005 NFH gick ut med information till landets hemslöjdskonsulenter och deras regionala huvudmän om regeringens uppdrag till NFH och andra myndigheter inför Mångkulturåret 2006 samt bildandet av Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006. Dessutom ställdes frågan om vad konsulentverksamheten planerar i samband med Mångkulturåret. Denna information och förfrågan var ett startskott för planerings- och tankearbetet inför Mångkulturåret samt ligger som grund för nedanstående redovisning.

15 september 2005 Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006 till Kommittén.

Vecka 39 2005 NFH arrangerar en fortbildningsvecka för landets hemslöjdskonsulenter. Information om Mångkulturåret kommer att stå på dagordningen.

1 november 2005 Konsulenterna skall lämna in verksamhetsplaner för 2006 till NFH. I riktlinjerna för verksamhetsplaneringen har Mångkulturåret betonats.

1 november 2005 Projektansökningstillfälle för medel från NFH. NFH har inför 2006 beslutat att prioritera ansökningar med en mångkulturell inriktning.

Vecka 4 2006 Detta är en informationsvecka för landets hemslöjdskonsulenter som NFH arrangerar. Mångkulturfrågorna kommer att vara ett framträdande tema i form av föreläsningar och seminarier.

Kvartal 1 2006 NFH kommer att göra en sammanställning av aktiviteter och verksamheter med Mångkultur som tema inom hemslöjdsområdet, där hemslöjdkonsulenterna är involverade. Informationen kommer att läggas ut på NFH:s hemsida och hemslöjdsportalen.

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR – planerade aktiviteter/verksamheter

Bakgrund

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR har som mål att stärka hemslöjdens position i samhället både ur ett kulturpolitiskt och näringspolitiskt perspektiv och bedriver en utåtriktad verksamhet för att synliggöra slöjden. SHR är också ett centralt organ för landets ideella hemslöjdsföreningar. Förbundet har i dag till sig anslutna 28 länshemslöjdföreningar/-förbund, 70 lokalföreningar, 14 000 enskilda medlemmar samt 23 hemslöjdsbutiker.

Sommarslöjd Sommarslöjd, en årlig utställning som SHR arrangerar i samverkan med Nordiska museet kommer 2006 att ha temat Mångkultur. Sätergläntans elever i åk 2 har tilldelats 2005 års Slöjdarstipendium med inriktning på mångkultur och resultatet av deras arbete kommer att stå i centrum. Sommarslöjd 2006 kommer att ta upp det mångkulturella perspektivet genom olika utställare och i olika former.

Nord möter syd Nord möter syd – en utställning, där slöjd och design från Skandinavien möter slöjd från Afrika, producerad av Li Edelkoort visades i Paris sommaren 2005. Utställningen planeras att visas på Nordiska museet under sommaren 2006 under förutsättning att medel kan erhållas för utställningskostnader. Utställningen är ett samarrangemang mellan Nordiska museet, SHR, Svensk Slöjd och Li Edelkoort.

Tidskriften Hemslöjden Tidskriften Hemslöjden kommer under Mångkulturåret att fortsätta med slöjd- och hantverksreportage från olika delar av världen. Personer med utomnordisk bakgrund och slöjdverksamhet med mångkulturell karaktär i Sverige kommer också att uppmärksammas, och mångkulturbegreppet diskuteras.

NFH och SHR – gemensamt planerade aktiviteter/verksamheter

Kelim – symbolfyllda vävar från Kurdistan

Utställningen ”Kelim – symbolfyllda vävar från Kurdistan” hade vernissage på Etnografiska museet i april 2005. NFH och SHR har ingått i en samordningsgrupp kring utställningen. Utställningen kommer att byggas om till en vandringsutställning och ses som ett verktyg för att närma sig de mångkulturella frågorna. Vandringsutställningen är inbokad under hösten 2005 och 2006 med hemslöjdskonsulenter, hemslöjdsföreningar och Studieförbundet Vuxenskolan som mottagare. SHR kommer att samordna turnéplanen. Kontakter med Kurdiska Riksförbundet och dess regionala/lokala föreningar har etablerats. Utställningen kan kompletteras med olika ortstypiska vävar för att illustrera likheter och olik-

heter i mönsterformer och val av teknik. En del av utställningen består av en vävverkstad med möjlighet till praktiskt arbete och workshops. Till utställningen hör också en skrift utgiven av Etnografiska museet.

Slöjdcirkus

  • Slöjdklubben

Slöjdcirkus överlämnar nu stafettpinnen till Slöjdklubben, vilket innebär att Slöjdcirkus pedagogiska förhållningssätt förvaltas och utvecklas genom bildandet av nya Slöjdklubbar. Slöjdcirkus kommer att leva vidare genom Slöjdcirkus Mini. Det innebär att två lättransportabla minivarianter av Slöjdcirkus kommer att gestaltas utifrån Slöjdcirkus rekvisita och idé. Slöjdcirkus Mini kommer att kunna lånas av länets hemslöjdskonsulenter som pedagogiskt inspirationsmaterial för att bygga upp Slöjdklubbar och arrangera handledarutbildningar. Slöjdcirkus miljö har hämtat element från hela världen med syftet att barn från alla kulturer skall känna igen sig samtidigt som de möter det som är främmande. Slöjdcirkus är ett samarbete mellan NFH och SHR.

Hemslöjdskonsulenterna – aktiviteter/verksamheter som planeras ute i landet

Den förfrågan som gått ut till hemslöjdkonsulenterna om vad som planeras under Mångkulturåret 2006 indikerar att många län har påbörjat planeringsarbetet men ännu inte har några detaljplaner. En process har inletts och idéerna kommer att utvecklas under hösten och under Mångkulturåret. Några projekt är beroende av om man kommer att erhålla externa projektmedel. Svar har inkommit från 16 av 21 regioner/län. Nedan följer exempel från de län där ett aktivt förberedelsearbete redan pågår:

Gävleborg

  • En förstudie finansierad av NFH pågår Mångkultur, människor, möten möjligheter. Samarbete sker med länsmuseet, bibliotek, SFI, invandrarföreningar, Konst Gävleborg. Kontaktperson: Projektledare Linda Gustafsson
  • Kommer att ta emot Kelimutställningen under november 2005 i Söderhamn. Kontaktperson: Hemslöjdskonsulent Eva Carlborg

Kronoberg

  • Textila uttryck vid livets skeden, ett projekt som syftar till att öka kunskapen om och förståelsen för olika textila traditioner från olika kulturer vid livets olika skeden, ett samarbetsprojekt mellan Kronobergs läns hembygdsförbund, Hemslöjden i Kronobergs län och Studieförbundet Vuxenskolan.

Jämtland

  • Hemslöjdskonsulenterna deltar i Mångfaldsfestivalen i Strömsund under april 2006.
  • Från fälltäcken till Berbermattor ett samarbetsprojekt mellan textilformgivaren Anna Sjons, hemslöjdskonsulenterna, Jämtland-Härjedalens hemslöjdförbund och Jämtlands museum.

Jönköping

  • Hemslöjdskonsulenterna kommer att delta i mångkulturfestivalen i Eksjö sommaren 2006.
  • Att introducera Slöjdklubben i områden med många invandrarbarn.
  • Ingår i samarbetsprojektet Sitt fint som består av en utställning Stolar och dynor – folkkonst och mångfald och ett internationellt stolsseminarium, se nedan under Skåne.

Kalmar

  • Ingår i projektet Sitt fint, se nedan under Skåne.

Skåne I projektet Sitt fint ingår hemslöjdskonsulenterna i Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Skåne, Halland. Projektet består av två delar:

  • Stolar och dynor – folkkonst och mångfald, 21/5
  • 17/9 2006 i

Kristianstad. Utställningen kommer att visa stolar och dynor ur ett folkkonst- och mångfaldsperspektiv. Samarbetsparter är Regionmuseet i Kristianstad och kollegorna i sydlänen. Museet visar föremål ur sina samlingar samt inlånat material från andra kulturer. Konsulenterna gör en utställning med nytillverkade föremål. Efter starten i Skåne kommer denna del att turnera vidare till de övriga sydlänen. Inför utställningen planeras gemensam fortbildning för slöjdare. Till utställningen kopplas programverksamhet med kurser, föreläsningar m.m.

  • Internationellt stolsseminarium 3
  • 5/6 2006 i Kristianstad. Seminariet arrangeras i anslutning till utställningen, även det i samarbete med sydlänen och Regionmuseet. Seminariet kommer att innehålla föreläsningar, seminarier och verkstäder.
  • Kelimutställningen under oktober 2006.

Stockholm

  • Kelimutställningen.

Sörmland

  • Att starta byggandet av ett sörmländskt nätverk bland kvinnor från olika kulturer med utgångspunkt i en textil tradition.
  • Gränslös festival, ett demokrati- och integrationsprojekt i Nyköpings kommun. I festivalen deltar flera av länets kulturkonsulenter, Teater Sörmland, Sörmlands museum och Hemslöjdsföreningen Sörmland. Festivalen äger rum första helgen i maj 2006.
  • Utställning på temat Lika och Olika, där olika föremålsgrupper från hela världen visas. Genom arbetet med utställningen vill man nå hantverkare från olika delar av världen.
  • Att göra virkesstigen på Nynäs slott tillgänglig för fler. I detta ingår bl.a. att översätta informationen om virkesstigen till olika språk.

Uppsala

  • Traditioner i Ny Form, en utställning på Upplandsmuseet med slöjdare och konsthantverkare från Uppsala län med både svensk och icke-svensk etnisk bakgrund som inspireras av Upplandsmuseets samlingar och ger produkterna en ny form. Utställningen äger rum 9 december 2005 – 5 mars 2006.
  • Mångkulturella djupdykningar i olika slöjdtekniker, stickning och korg.
  • Kelimutställningen augusti-september 2006.

Värmland

  • Hemslöjdskonsulenterna ingår i Värmlands museums arbetsgrupp för att ta fram ett handlingsprogram för integrationsarbete och mångkulturell verksamhet.
  • Fortsatt arbete med Slöjdklubbar för barn 7-14 år för att nå barn med olika kulturell bakgrund.
  • Fortsatt samarbete med internationella kvinnoföreningen.

Västerbotten

  • Hemslöjdskonsulenterna samarbetar med länets mångkulturkonsulenter och planerar verksamhet tillsammans.
  • Kelimutställningen

Västernorrland

  • Tankar finns på ett samarbete mellan hemslöjdskonsulenterna, Länsmuseet Västernorrland, Härnösands, Österfärnebo och Hola folkhögskolor och UBV för att studera de traditionella slöjdteknikerna i Västernorrland och i Sydamerikas indiankulturer.
  • Fortsatt uppbyggnad av Slöjdklubbar i länet där den moskéliknande slöjdhyddan spelar en central roll.

Västmanland

  • Kelimutställningen i Sala april 2006.
  • Eventuellt kommer man att fokusera på stickning som teknik under mångkulturåret. Föreningsmedlemmarna skulle kunna knyta nya kontakter över kulturgränserna genom stickningen och arbete med tekniken utifrån ett mångkulturellt perspektiv.

Västra Götaland I Västra Götaland kommer det mångkulturella temat att prägla hela utbudet när det gäller kurser, utställningar, föreläsningar, slöjdcaféer m.m. under 2006.

  • Slöjdlek är en länk mellan Slöjdcirkus och Slöjdklubbar i Västra Götaland. Här kommer man att samarbeta med Musik i Väst för att nå barn från andra kulturer.
  • Kelimutställningen kommer både till Borås i mars 2006 och Surte i november 2006. Samarbete planeras med Vävföreningar, Kurdiska föreningar, Mattföreningar, hembygds- och hemslöjdsföreningar samt Musik i Väst.
  • Hemslöjdskonsulenterna planerar samarbete med Världskulturmuseet.

Östergötland

  • Japansk kulturvecka i samarbete mellan Östergötlands läns hemslöjdförening, Östsam och länets kommuner. Detta är resultatet av hemslöjdsföreningens utställning i Sapporo och kommer att innehåll dans, musik, populärkultur och hantverk i form av seminarier, utställning och prova-på.
  • Slöjd för unga tjejer med invandrarbakgrund – ett projekt som skall starta i det egna bostadsområdet för att deltagarna sedan skall hitta till hemslöjdens ordinarie ungdomsverksamhet.

Till Hemslöjden närstående utbildningar

Sätergläntan Sätergläntans elever i åk 2 har tilldelats 2005-års slöjdarstipendium och skall genomföra en studieresa till Ryssland och arbeta vidare utifrån ett mångkulturellt tema.

HV-skola, Högre hemslöjdsutbildningen Studenterna vid Högre hemslöjdsutbildningen har tilldelats Ingeborg Strömbergs stipendium för att genomföra en studieresa till Polen där de skall besöka Cepelia, den polska hemslöjdorganisationen. Syftet med resan är att de skall förbereda sig inför Mångkulturåret 2006.

Operahögskolan i Stockholm

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

I vårt arbete med breddad rekrytering har vi under läsåret 2004/05 fått goda kontakter med musiklärare i Botkyrka kommun: representanter för Kultur- och fritidsförvaltningen samt pedagoger. Detta samarbete vill vi föröka vidareutveckla för att under 2006 genomföra en musikteaterföreställning med ett mångkulturellt perspektiv enligt följande idéskiss:

Observera att vi bara kan genomföra detta om vi får det ekonomiska bidrag vi ansöker om.

”Identiteter?” Tillsammans med musiker och sångare från Botkyrka samt två operasångare vill ett par registudenter på OHS arbeta fram en mindre musikteaterföreställning, som undersöker frågor om identiteter i en mångkulturell situation:

Vem har tolkningsföreträde? Vem får en identitet? Vem tar en identitet?

Fyra korta historier vävs samman i en musikdramatisk berättelse med inslag av både tablas och improviserad opera, alltså en blandning av andra kulturers musiktradition och västerländsk konstmusik. Programmet ska kunna ges både ute i Botkyrka och på OHS och på så sätt locka publikgrupper i olika åldrar och med olika erfarenheter.

Idén med ett mångkulturellt år är så angelägen och vi ser stora möjligheter att inom musikens värld integrera olika kulturer på ett attraktivt sätt.

Verksamhet: Musikteaterföreställningen

”Identiteter?”

Tidpunkt för genomförande: Oktober 2006 Plats för genomförande: Tumbascenen i Botkyrka samt Operahögskolans studioteater

Genomförs av: Registudenter vid OHS, operasångare och medverkande från Botkyrka. Kontaktperson: Marit Wixell

Därutöver planerar vi att någon gång under 2006 låta våra studenter få en föreläsning och se demonstration om Pekingopera eller annan österländs teaterform.

Birgitta Svendén Rektor

Erik Ljungqvist Administrativ chef

Riksantikvarieämbetet

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Huvudsaklig verksamhet på Riksantikvarieämbetet

Alla människor ska se det som möjligt och intressant att ta del av och använda kulturarvet. RAÄ har därför som ambition att kontinuerligt utveckla mångfalds-/mångkulturperspektiv i alla delar av sin verksamhet.

Under åren 2003

  • 2004 gjorde RAÄ en särskild satsning för att långsiktigt utveckla arbetet med kulturarv och mångfald. Rapporten från denna satsning kommer, tillsammans med myndighetens fördjupade omvärldsanalys från 2004, att ligga till grund för RAÄ:s fortsatta arbetet med att utveckla och tillämpa mångfaldsperspektivet i verksamheten. (Kulturarv och mångfald – RAÄ:s mångfaldsarbete 2004 och Kulturarv är mångfald – fördjupad omvärldsanalys för kulturmiljöområdet 2004)

De fördjupade frågeställningar och ambitioner som uttrycks i de båda rapporterna ska nu följas upp med målsättningen att mångfaldsperspektivet på ska genomsyra hela verksamheten. Perspektivet kommer därför att lyftas fram och ges stort utrymme i verksamhetsplaneringen inför 2006, både i form av skarpare målformuleringar, och konkreta insatser.

Insatser och aktiviteter kommer att konkretiseras och tydliggöras i samband med höstens verksamhetsplanering. Redan nu kan dock nämnas ett antal tänkta satsningar. På besöksmålen Gamla Uppsala och Birka planerar man att låta mångkulturtemat ta stor plats i utställningsverksamheten. På Birkamuseet planeras för att en ny utställning med mångfaldstema ska invigas i april 2006, och Gamla Uppsala museum planerar att komplettera sin utställning med material som tar upp frågor om kulturarv och mångfald. RAÄ har också inlett ett samtal med hantverksskolan Da Capo (en del av Göteborgs universitet) med ambitionen att samlas kring en gemensam satsning där syftet är att lyfta fram traditionellt hantverkskunnande som en resurs för och i det mångkulturella samhället.

Myndigheten planerar också att fortsätta den interna diskussionen kring frågorna genom att till exempel arrangera frukostseminarier för personalen, och att hålla sig fortsatt väl uppdaterad på utvecklingen inom området genom att delta i konferenser, nätverk och liknande aktiviteter. RAÄ planerar även att ta fram ett verktyg för uppföljning av hur verksamheten utvecklas ur ett mångfaldsperspektiv.

Fyra specifika aktiviteter inför Mångkulturåret 2006

I dagsläget planeras för fyra specifika aktiviteter som kommer att genomföras inom ramen för Mångkulturåret 2006. Dessa aktiviteter presenteras i det följande. Fler aktiviteter kan tillkomma i samband med höstens verksamhetsplanering.

Programverksamhet på informationstorget i Östra stallet

Datum: Under året

Plats: RAÄ:s informationstorg i Östra stallet på Storgatan 41 i Stockholm.

Informationstorget är RAÄ:s fönster mot allmänheten i Stockholm. Hit kommer människor som vill läsa eller låna litteratur, eller söker arkivmaterial i ämnen som arkeologi, konst- och byggnadshistoria, numismatik och kulturmiljövård.

Genomförande: RAÄ planerar att producera en utställning på mångkulturtemat som kommer att visas på informationstorget i Östra Stallet. Material från RAÄ:s arkiv, register och bibliotek kommer att användas för att belysa den mångfald kulturarvet rymmer. Ambitionen är att i utställningen ska produceras i samarbete med referensgrupper som tillför olika perspektiv på materialet. En projektplan kommer att utformas under hösten.

Kontaktperson: Annika Richert

Nätverksseminarium för olika aktörer på kulturområdet

Datum: Maj-juni

Plats: Stockholm

Genomförande :RAÄ bjuder in olika aktörer inom kulturområdet till ett seminarium på temat kulturarv och mångfald. Vilken roll spelar kulturarvet och kulturarvsarbetet i det mångkulturella samhället, och hur utvecklar vi våra verksamheter så att de bättre speglar och införlivar den mångfald som finns i dagens Sverige? Dessa och andra frågor kommer att diskuteras utifrån olika utgångspunkter och med olika infallsvinklar. Förhoppningen är att få till en bred och inspirerande diskussion, och att bygga nätverk mellan olika aktörer på kulturområdet. Inspiration till genomförandet hämtas från konferensen SUBÖRB. RAÄ:s forskarnätverk för mångfaldsfrågor kommer att engageras i genomförandet. Kontakter har också tagits med Statens kulturråd.

Kontaktperson: Karin Arvastson

Kulturhusens dag

Datum: 10 september

Plats: Kulturhusens dag genomförs på olika platser runt om i hela landet.

Genomförande: Kulturhusens dag är ett årligen återkommande evenemang med syfte att uppmärksamma en speciell kulturmiljö och bjuda in till gratis besök och guidning. År 2006 genomförs Kulturhusens dag på temat Platser för ankomst och avfärd. Fokus läggs på de historier som ankomst- och avfärdsplatser kan berätta. Just vid sådana platser där människor kommer och går, möts många kulturer och nationaliteter. Dessa platser rymmer såväl resandets glädjeämnen som de sorger som möten och avsked kan innebära.

Möjliga medverkande är ideella föreningar, kommuner, företag i resebranschen, Tullverket, Banverket, Sjöfartsverket, SJ, kommersiella hamnar och Vägverket.

Kulturhusens dag (European Heritage Days) är initierat av Europarådet. Närmare 50 länder deltar och besökarantalet är närmare 20 miljoner. Riksantikvarieämbetet är huvudarrangör av Kulturhusens dag i Sverige.

Kulturhusens dag 2006 genomförs i samverkan med Finland, Estland, Norge och Island.

Kontaktperson : Pia Hedenstedt

Arkeologmöte 2006 – Arkeologi och mångkultur

Datum: 21-22 april

Plats: Södertörns Högskola i Flemingsberg Genomförande: När arkeologin etablerades som modern vetenskap under 1800-talet var den nära förbunden med det nationella projektet. I dag är det annorlunda, men hur ser den etniska och kulturella mångfalden ut inom dagens arkeologi och kulturmiljövård? Speglar den samhället i stort? Vilken betydelse skulle en ökad mångfald ha för våra uttolkningar av det förflutna? Har en ökad mångfald vetenskaplig betydelse, eller är det endast ett uttryck för en strävan efter politisk korrekthet?

För att diskutera dessa och närliggande frågor bjuder Svenska Arkeologiska Samfundet, arkeologiämnet vid Södertörns Högskola och Riksantikvarieämbetet in till Arkeologmöte 2006 på temat Arkeologi och Mångkultur. Arkeologmötet 2006 vänder sig till Arkeologiska Samfundets drygt 600 medlemmar, övriga yrkesverksamma arkeologer samt till studenter och doktorander.

Kontaktperson på RAÄ: Per Lekberg

Riksarkivet

Landsarkivet i Visby inkluderas i föreliggande redovisning.

Uppdrag och arbetssätt Riksarkivet och landsarkiven skall senast den 31 december lämna en redovisning av hur man avser att medverka i Mångkulturåret samt senast den 1 mars 2007 slutredovisa sina genomförda insatser. Det är följaktligen först till årsskiftet som arkivverket kommer att presentera en samlad bild av insatserna under 2006.

Riksarkivets arbete har inledningsvis inriktats mot översiktlig planering och de huvudkategorier av insatser som bedöms relevanta och angelägna.

Begrepp och innebörd I styrdokument, skrifter och diskussion inför Mångkulturåret används omväxlande begreppen mångkultur och mångfald, ofta med bestämningen ”etnisk och kulturell mångfald”. Å ena sidan framstår det klart att ett huvudsyfte med året är att ”inkludera” en större andel av befolkningen med utländsk bakgrund, alltså en betoning av den etniska aspekten. Å andra sidan måste rimligtvis ”mångfald” ses som ett samlingsbegrepp som inbegriper mycket mer än etnisk, språklig och religiös tillhörighet. Riksarkivets tolkning är att den kulturella mångfalden och identiteten dessutom inte bara omfattar genus, generation, klass, sexuell läggning eller funktionshinder utan också ex. identifikation med en rad idé- eller intresseburna organisationer och verksamheter som bidrar till den kulturella mångfalden.

Utgångspunkter och handlingsinriktning Riksarkivets utgångspunkt är att arkivverket under mycket lång tid arbetat med en mångkulturell öppenhet och uttalade mångfaldsperspektiv. Vår strategi inför Mångkulturåret bör därför i första hand vara att synliggöra det arbete vi redan utfört och de principer som legat till grund för detta arbete.

Det andra ledet handlar om det fortsatta inflödet och insamlingen av arkiv. Detta är en fråga som också berör ansvars- och arbetsfördelningen inom arkivsektorn som helhet, dvs. också de enskilda arkivinstitutionerna på folkrörelse- och företagssidan, när det gäller policies och praktiskt arbete m.m.

Den tredje utgångspunkten är uppgiften att ”arbeta för en god arkivhantering”, dvs. uppgiften att främja att arkiv skapas och det dessutom på ett bra sätt. Det är delvis fråga om att etablera relationer till både existerande och nytillkommande organisationer och verksamheter av olika slag, både etniskt baserade och idéburna. Detta är återigen en fråga om arbetsfördelning inom arkivsektorn som helhet.

För Riksarkivet och landsarkiven sätts särskild fokus på dokument på de nationella minoritetsspråken genom det uppdrag som aviserats i arkivpropositionen.

Tre programområden

De angivna utgångspunkterna och handlingsinriktningarna skapar naturligt följande tre programområden:

Att synliggöra arkivens mångkulturella innehåll

En grundfråga när det gäller möjligheten att synliggöra arkivens innehåll är överblicken över arkivbestånd med relevans i sammanhanget. För de statliga arkivbestånden finns ex. ”Källor till invandringens historia i statliga myndigheters arkiv 1840–1990” från 2001 samt flera skrifter om släktforskning över nationella gränser, ex. ”Att söka sina utländska rötter: En vägledning till källor om invandring i svenska statliga myndigheters arkiv under 1900-talet”. Marknadsföring av och spridning av kunskaper om dessa skrifter m.fl. är en prioriterad uppgift. Någon samlad överblick för den enskilda sektorn finns inte. RA kommer att arbeta fram en översikt och presentera ett urval enskilda arkiv.

En samlad och tydligare presentation av arkivverkets bestånd kommer att göras på vår hemsida under arbetsrubriken ”Mångkultur i Riksarkivet och landsarkiven” med diverse länkar. En mindre presentationsbroschyr med skolan som målgrupp görs på samma tema. En pågående verksamhet som under året inriktas mot mångkulturexempel är Månadens dokument.

Arkivens dag den 11 november – på det tidigare planerade nationella temat Mat och dryck – kommer att ges en mångkulturprägel. Diskussioner har startats om att genomföra Arkivens dag i

Stockholm som ett gemensamt arrangemang för arkiven i Stockholm på Nordiska museet under helgen 11–12 november.

Utställningar, föreläsningar, visningar och annan programverksamhet kommer att inriktas mot temat mångkultur. Viss fokusering görs mot de etniska grupper som utgör de nationella språkliga minoriteterna.

Landsarkivet i Visby planerar en utställning, "Multuetnisk Medeltida Mötesplats Gotland" som skall lyftas fram i samband med den årliga medeltidsveckan, men avses pågå hela sommaren 2006. Den skall också på lämpligt sätt presenteras på landsarkivets hemsida.

RA:s avdelning för enskilda arkiv kommer att arrangera ett seminarium/symposium under 2006 med temat Judiska församlingens i Stockholm arkiv. Ett inventerings och registreringsprojekt slutförs under 2005 och har berört drygt 300 hyllmeter arkivmaterial som omspänner 200 år och är mycket mångfasetterat.

Att säkerställa representativ mångfald

Riksarkivet kommer att ta initiativ till en konferens för arkivsektorn som helhet på temat ”Arkiven i det mångkulturella samhället” i början av året. Syftet med konferensen är att redovisa och utvärdera de aktiviteter som ägt rum inom arkivsektorn samt att diskutera principer och praktiska frågor om ansvars- och arbetsfördelningen inom arkivsektorn som helhet när det gäller insamlingspolicies m.m. framöver.

Att främja skapandet av arkiv

En aktion med inriktning på att etablera kontakter med företrädare för invandrarorganisationer och föreningar för att öka medvetenheten om vikten av att skapa och bevara dokumentation planeras. På området finns lång erfarenhet inom RA:s avdelning för enskilda arkiv. Samarbete kommer att sökas med Mångkulturellt centrum i Botkyrka och Romskt Kulturcentrum i Stockholm för diskussioner om lämpliga insatser.

Beslut i detta ärende har fattats av riksarkivarie Tomas Lidman. Närvarande vid ärendets slutliga handläggning har varit kultursekreterare Christer Bogefeldt (föredragande).

Rikskonserter

Sofia Jannok, ung samisk sångerska med eget band, framträder på turné för ung publik i februari 2006.

Ethno on the road med åtta unga folkmusiker från fyra olika länder turnerar våren 2006, eventuellt med fortsättning hösten 2006.

Cinema Volum, belgisk föreställning som förenar stumfilm, musik och breakdance, turnerar i april 2006.

Musik Direkt, riksfestival i Sveriges största musiktävling för ungdomar där alla genrer är välkomna, äger rum i Visby 25–27 maj 2006.

Orkester Norden, ungdomssymfoniorkester med medlemmar från hela Norden plus Baltikum, turnerar i Sverige och Europa sommaren 2006.

Ethno, världens största folkmusikläger för unga, innebär att 80 ungdomar från tolv länder spelar ihop i en vecka och ger konserter under Falun Folkmusikfestival, juli 2006.

Music Crossroads är en afrikansk tävling för unga musikgrupper, där en vinnande ensemble väljs ut för turné i Sverige september– oktober 2006.

Looking through Eardrums, en gränsöverskridande föreställning med belgiska musik- och teaterkompaniet eaRis Company, turnerar hösten 2006.

HGM Big Band, ungdomsstorband från Kroatien med svenske saxofonsolisten Jonas Knutsson, turnerar oktober 2006.

Wiyos, amerikansk trio, spelar folkmusik blandad med jazz, klezmer, swing och andra stilar på skolturné i oktober 2006.

The Bills från Kanada blandar bluegrass, irländskt och franskt med csardas, klezmer, latin och annat på turné i februari 2006.

Ghazal, strängaspel ur två kulturer med Shujaat Hussain Khan, Indien, och Kayhan Kalbor, Iran, som förenar mångtusenåriga traditioner på turné i mars–april 2006.

Joana Amendoeira, en av den portugisiska fadons stora stjärnor, turnerar i april–maj 2006.

Efkar, turkiska musiker boende i Sverige, turnerar våren 2006 med den sorts musik de växt upp med.

Terra Folk, folkmusikensemble från Slovenien, turnerar sommaren 2006.

Die Anarchistische abendunterhaltung från Tyskland blandar inspirationskällor som klezmer, Beatles, Zappa med nutida konstmusik och folkmusik på turné hösten 2006.

Marimba de Concierto de Bellas Artes från Guatemala, tio personer runt två stora konsertmarimbor, spelar alla sorters musik på turné hösten 2006.

Naturally 7, sångensemble från Harlem i New York, turnerar hösten 2006 med R & B, soul, hip hop och annat ur svart amerikansk musiktradition.

Trio Joubran, tre bröder som spelar den arabiska lutan ud med ”jazzflavour” och samtidigt rötter i traditionen, turnerar hösten 2006.

Tre Dragspelare, Regis Gisavo, Madagaskar, Marcel Macias, Aquitanien, och Erik Pekkari från Linköping, turnerar hösten 2006.

Nordic Chamber soloists, en pianotrio plus horn och klarinett med musiker från Norge Island och Sverige, turnerar 15–25 januari 2005.

Altera Veritas, kvartett från Lettland med ackordion, flöjt och två kokle (cittror), turnerar 17–27 februari 2006.

Concerto Copenhagen, en av Skandinaviens främsta barockorkestrar och sångstjärnan Emma Kirkby, turnerar 13–20 mars 2006.

Ahn Trio, pianotrio från USA, ursprungligen från Sydkorea, med en repertoar som både är klassisk och ”cross over”, turnerar 28 mars–12 april 2006.

Zagrebs Filharmoniska Orkester under ledning av Vjekoslav Sutej och med svenska violinisten Cecilia Zilliacus som solist, turnerar 19 mars–1 april 2006.

Macedonian Chamber Orchestra, kammarorkester med musiker ur Makedoniens Filharmoniska orkester, turnerar sommaren 2006.

Renaissance, ensemble från Serbien och Montenegro, spelar tidig musik från de bysantinska och dalmatiska kulturerna på turné sommaren 2006.

Slovenien Chamber Orchestra turnerar sommaren 2006.

Quatuor Bozzini, stråkkvartett från Montreal med modern profil, turnerar sommaren 2006.

Örjan Hultén Trio och fakir Karlsson turnerar hösten 2006 med World Jazz inspirerad av Balkan-musik och arabisk tradition.

Cantus, nutida musikensemble från Kroatien, turnerar september 2006.

Belgrads Filharmoniska Orkester turnerar 29 oktober – 5 november 2006.

Collegium Musicum, flickkör från Serbien och Montenegro, turnerar november 2006.

Wihankvartetten, stråkkvartett med kafémusik från Prag, turnerar hösten 2006.

Triology, crossover-grupp med musiker från England, Ryssland och Indien, turnerar hösten 2006.

Croatian Baroque Ensemble, vokal- och instrumentalensemble specialiserad på barockmusik, turnerar hösten 2006.

Red Priest, ensemble från USA, spelar tidig musik i modern tappning på turné hösten 2006.

Baiba och Lauma Skride, violinist och pianist från Lettland, spelar kammarmusik med inslag av nyare lettisk musik, på turnép hösten 2006.

Tartinikvartetten, stråkkvartett från Slovenien, turnerar hösten 2006.

Caprice records/rikskonserter, Cd-produktioner under mångkulturåret 2006 Efkar – svensk/turkisk grupp makondE – svensk/afrikansk grupp

Riksteatern

Arbete under Mångkulturåret 2006

”Riksteatern ska ge alla möjlighet att uppleva kvalitativ scenkonst, oavsett kön, ålder, utbildning, social- eller etnisk tillhörighet.”

Med denna grundinställning ur Riksteaterns stadgar arbetar hela riksteaterrörelsen centralt, regionalt och lokalt för att bredda och fördjupa arbetet med mångfald på scenen såväl som i salongen, bland anställda såväl som bland medlemmar, i innehållet såväl som i uttrycket.

Riksteatern har under senare år utvecklat en rad nya verksamheter och aktiviteter med den viktiga uppgiften att spegla mångfalds-Sverige. Med mångfald menas inte bara den etniska eller kulturella dimensionen utan även ålder, kön, språk, sexualitet, religion, personlig läggning och erfarenheter. Nedan följer en redovisning över Riksteaterns planerade verksamheter och aktiviteter under Mångkulturåret 2006. Redovisningen är uppdelad i tre grupper som enskilt behandlar mångfald i organisationen, mångfald i produktionen och mångfald i publikarbetet.

Mångfald i organisationen

Riksteaterns jämställdhets- och mångfaldspolicy ingår i den under 2004 antagna mångfaldsplanen. Riksteatern har därmed gjort en utvidgning av begreppen jämställdhet och kulturell mångfald till helhetsbegreppet mångfald. Den nya mångfaldsplanen syftar till att Riksteatern inom hela organisationen, när det gäller det konstnärliga utbudet såväl som personalsammansättningen, ska spegla dagens samhälle. Riksteaterns ledning ansvarar för att teaterns syn på jämställdhet och mångfald förankras och utvecklas hos chefer, medarbetare och i riksteaterrörelsen.

Ett av de viktigaste målen med hänsyn taget till ovanstående är att attrahera och behålla personer med andra erfarenheter och bakgrund än vad som finns på Riksteatern i dag. Det handlar till stor del om rekrytering.

Riksteaterns personalenhet kommer att öka styrningen, stödet och uppföljning och med fokus på mångfaldsaspekten. Riksteatern ska också utveckla nya rekryteringskanaler för att nå fram till grupper och personer som vi i dagsläget inte når. I det lite mindre

formatet kommer alla kortare feriearbeten att utlysas till förmån för mångfaldsaspekten.

Riksteatern kommer att genomföra ett omfattande ledarskapsprogram under 2006 riktat till alla chefer och producenter inom organisationen, där ett block kommer att behandla hur man arbetar med öppna nätverk som metod istället för slutna nätverk. I slutna nätverk söker ”lika lika” och i öppna nätverk söks mångfald.

Mångfald i produktionen

Inom Riksteaterns scenkonstverksamheter pågår en rad projekt med mångfaldsperspektiv under 2006. Nedan presenteras några med tyngdpunkt på våren 2006. Bland annat inbjuder Riksteatern under våren till öppen scen, som är till för alla oupptäckta scengenier runt om i landet. Arrangören av Öppen Scen de Luxe arbetar med att hitta de lokala lovande och blivande stjärnorna inom till exempel spokenword, poesi, dans med mera. Riksteatern står för kringarrangemangen såsom teknik, en konferencier, en dj och ett husband.

I samarbete med Västerbottensteatern och Smålands Musik- och Teater inleder Riksteatern under våren ett projekt i syfte att bryta sönder invanda och förlegade mönster genom att undersöka de nordiska klassikernas relevans i vårt samhälle i dag. Utomnordiska konstnärer sätter upp pjäserna. Först ut 2006 är August Strindbergs Påsk i regi av Voula Kereklidou. I rollbesättningen arbetar man med ”blind-casting”, vilket innebär att man har rollbesatt pjäsen utan avseende på till exempel ålder eller hudfärg. Till föreställningarna kommer även ett antal seminarier samt ett fördjupat arrangörsarbete. Skådespelarna kommer att, tillsammans med arrangörerna, aktivt arbeta med att nå nya målgrupper.

No return är ett internationellt samarbetsprojekt där skådespelare och producent kommer från Teater Viirus i Helsingfors och regissör, kompositör och scenograf från Litauen och Island. I Kafkas kortnovell om ett brodersmord återberättas historien gång på gång och med olika människors perspektiv får orden en ny betydelse för varje gång. Ett mord blir många berättelser och sanningarna blir flera.

Riksteatern och Västanå Teater samarbetar under 2005-06 med norska Rikskonserterne i en nyskapande folkmusikversion av

Mozarts Trollflöjten. Föreställningen har sin premiär i Norge hösten 2005 och spelas på turné i Sverige våren 2006.

Riksteatern kommer också under våren 2006 att ha en miniturné i norra Sverige med kungliga Operans nyskrivna opera Svall, om hedersmord med musik av Daniel Börtz och ett libretto av Claes Fellbom.

En tripp i Alger av den algeriske författaren Aziz Chouaki iscensatt av den franske regissören Jean-Louis Martinelli med tre svenska skådespelare som har blandad etnisk bakgrund har haft sin premiär hösten 2005. Föreställningen fortsätter att spelas på turné i Sverige våren 2006. Pjäsen undersöker de dolda rummen i vårt samhälle och är medvetet vald för att få ett annat perspektiv än det svenska på de frågor om utanförskap och marginalisering som tidigare utforskats i bland annat Lars Noréns KYLA. Till En tripp i Alger anordnas seminarier med fokus på bland annat situationen i Algeriet och Nordafrika.

Riksteatern bedriver också internationell verksamhet. 2006 blir inget undantag. Bland annat medverkar Riksteatern i en barn- och ungdomsteaterfestival i Storbritannien och Tyst Teater fortsätter sitt teaterarbete i Uganda.

Men den stora internationella satsningen 2006 år är ett samarbete med Turkiet. Elektras bröder har spelats i Turkiet sommaren 2005 och under Riksteaterns Teaterdagar i november 2005 gästspelar storstadsteatern från Istanbul. Samarbete sträcker sig över fem år och innefattar bland annat ett dramatikerprojekt för kvinnliga dramatiker och regissörer. Det handlar även om sceniskt utbyte, scenproduktion och ett erfarenhetsutbyte. Förutom Riksteatern finns Istanbul Büyüksehir Tiyatrolari Müdürlügü (Turkiet), Riksteatret (Norge), Betty Nansenteatern (Danmark) och Theater an der Ruhr (Tyskland) med i projektet.

Riksteatern och Regionteatern Blekinge Kronoberg sätter under hösten 2006 upp en gemensam produktion som bygger på Vilhelm Mobergs Utvandrarna. För att bli tillgänglig på flera språk är ensemblen är multietnisk även språkligt. I projektet ingår att utveckla tekniken för att integrera en textmaskin i scenografin och föreställningen. Riksteatern och Regionteatern Blekinge Kronoberg vill undersöka paralleller i vår historia och samtid bortom de geografiska gränserna.

Under året har manusbeställningar med inriktning barn- och unga gjorts av dramatiker från Cuba, Argentina, Kenya, Nigeria, Indien och Brasilien. 2006 ska fyra manus väljas ut och bearbetas

för målgrupp och turné. 2007 sätts pjäserna upp av Unga Riks för att under hösten turnerar i Sverige för en publik från 6

  • 15 år.

Den enskilt viktigaste faktorn för Södra Teaterns framgång i mångfaldsfrågan är dess täta samarbete med nätverken i olika minoritetsgrupper. Därför ska Södra Teatern bredda och fördjupa sina nätverk både i Stockholm, i Sverige och internationellt under 2006. Nya nätverk bygger Södra Teatern för turnéverksamheten i landet. I Stockholm ligger fokus på att nå en ny ung målgrupp till Södra Teaterns föreställningar och konserter. Internationellt är det resor till potentiella samarbetspartners och agenter som är den viktigaste aktiviteten. Södra Teaterns repertoar kommer att breddas ytterligare för att spegla konstnärliga områden som är okända för många. Det mest intressanta är att utforska det musikaliska mellanland som bildas mellan olika geografiska områden och mellan det traditionella och det moderna.

Mångfald i publikarbetet

Under mångfaldsåret 2006 kommer Riksteatern att arbeta målgruppsmedvetet i publikarbetet för att nå människor med annan etnisk bakgrund än den svenska. Hösten 2005 kommer att inriktas på att lära mer om målgrupperna och nya kanaler.

Flera av nästa års produktioner kommer även att generera fler samarbeten med anknytning till mångfald. Riksteaterns samarbetspartners under 2006 är bland annat kommuner som tar emot flyktingar, Alla kvinnors hus, Anorexi/bulimi kontakt, BRIS, Ecpat, Sensus, Rädda Barnen, Hedersmord och hedersrelaterat förtryck, Kriscenter för kvinnor, Kvinnofrid, Kvinnojour, Muslimska systrar, Mångfald och dialog, Mångfaldsföreningen, Nätverk mot rasism, Sverige mot rasism och Elektra.

De lokala riksteaterföreningarna, tillsammans med Riksteatern centralt, ska under 2006 stärka sitt mångfaldsarbete knutet till framför allt medlemsarbetet. Även kön, ålder, utbildning, social eller etnisk tillhörighet är aspekter som ska påverka utformningen av Riskteaterns kommunikation. I samverkan med riksteaterföreningar på orter som har större grupper med viss språkbakgrund eller där det förekommer ett aktivt föreningsliv med etnisk grund ska vi kunna ta fram material på olika språk för att användas i ett samarbete med de olika nationaliteternas kulturföreningar. Tillsammans med riksteaterföreningar i utvalda kommuner ska Riks-

teatern etablera kontakt med SFI (Svenska för invandrare) för att diskutera samarbete där scenkonst skulle kunna vara en del i undervisningen.

Riksteatern turnerar också i skolor i hela Sverige. Riksteatern arbetar därför aktivt med att nå arrangörer som i sin tur når barn från olika kulturella, sociala och ekonomiska miljöer. I projektet ”Lära på riktigt”, ett samarbete mellan Riksteatern och Malmö Lärarhögskola, undersöks estetiska läroprocesser. Det är ett konstnärligt och pedagogiskt projekt där teatern och lärarutbildningen tillsammans med skolan har jämbördiga funktioner i processen. Eleverna går i årskurs 9 och den ena klassen kommer från Hermodsdalskolan och den andra från Backaskolan i Malmö. Skolorna ligger i områden som skiljer sig markant utifrån demografiska perspektiv.

Under 2006 lanseras en ny webbplats för Riksteatern som mer sätter mottagaren i fokus än tidigare. Med tanke på att Riksteaterns publik har en stor bredd vad gäller såväl kön, ålder, utbildning, social eller etnisk tillhörighet, så är målet för www.riksteatern.se att kunna nå dessa olika målgrupper utifrån deras olika villkor. Webbplatsen ska vara utformad så att den inte utesluter grupper av medborgare. Med andra ord ska den vara tillgänglig för alla och ge tillgång till samma eller likvärdig information.

Förutom svenska som huvudsakligt språk ska www.riksteatern.se ha sammanfattningar på ytterligare ett antal språk. Vidare bör möjlighet finnas att via publiceringsverktyget kunna publicera artiklar på språk som har annat alfabet än det svenska eller västeuropeiska.

Teaterdagarna är ett årligen återkommande evenemang i Riksteaterhuset i Botkyrka under tre dagar i november. Programmet innehåller föreställningar, seminarier och workshops. Fria grupper är representerade, liksom institutioner och internationella gäster. Varje år har ett eget tema. Redan i år finns det en anknytning till Mångkulturåret 2006 med rubriken ”Vem bestämmer?”, om makt, demokrati och kvalitet. Teaterdagarna 2006 kommer att bygga vidare på de erfarenheter som inhämtats under nuvarande år. Ett programråd med mångkulturell sammansättning ska aktivt delta i programplaneringen. En målsättning är att ytterligare öka mångfalden, både i programinnehållet och bland besökarna.

Ungkulturdagarna (UKD) är ett samarbetsprojekt mellan Amatörteaterns Riksförbund, Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker, Kontaktnätet, Riksteatern och Plural som stödjer unga föreningsaktiva från hela landet. Mötesplatsen,

Ungkulturdagarna, i mars varje år inspirerar till eget skapande och arrangerande och uppmuntrar till samarbeten lokalt. UKD lever hela året och fungerar som en länk mellan utövare och arrangörer. I arbetet ingår referensgrupper med verkligt inflytande, funktionärsverksamhet, nätverk och samarbete med andra organisationer, föreningar med mera. Inför nästa år utökas de riktade friplatserna på Ungkulturdagarna i syfte att aktivt öka mångfalden bland deltagarna. Arbetet kommer att inriktas på att skapa ännu större mångfald bland de röster som lyfts fram i Ungkulturdagarnas föreställningar och seminarier.

Riksteatern

Birgitta Englin, vd

Riksutställningar

Riksutställningar planerar att genomföra en rad utställningsproduktioner, turnéer och seminarieaktiviteter under 2006 som på olika sätt tar upp mångkulturella och världskulturella perspektiv. Omfattningen av verksamheten gällande nedan angivna aktiviteter kan dock komma att förändras beroende på tillgängliga ekonomiska och personella resurser som i nuläget är svåra att förutse med anledning av Riksutställningars beslutade omlokalisering till Gotland.

Utställningar

Eller hur! – Berättelser på väg Som premiärutställning i vårt nya mobila rum gör vi en utställning för barn i de invandrartäta förortsområdena och uppmanar till att lyfta frågan om barns rätt till kulturupplevelser och delaktighet i kulturlivet. Idéerna till utställningen bygger på tankar om det muntliga berättandet och förmågan att berätta, men också på forskning om barns språkutveckling och läsande. Idag finns ett stort intresse för språkets utveckling i miljöer där barn växer upp omgivna av många olika språk. Med föremål och bilder i en gestaltad miljö kommer utställningen att locka in barnen i olika berättarsituationer. De ska upptäcka möjligheter att experimentera med orden och språket och få pröva en del av berättarknepen. Utställningen blir en blandning av prosa och poesi, av verklighet och dikt. Den skall ge besökaren upplevelser, insikter och tilltro till den egna förmågan att se, tänka och berätta.

Turnén kommer att gå till ett 20-tal platser. Målgruppen är främst barn i åldrarna 9–12 år, men på kvällstid, helger och lov ska utställningen vara tillgänglig för barn och ungdomar i andra åldrar samt för barnens föräldrar och syskon. Utställningen ska nå barn på de platser i Sverige där många olika språk talas. Vi vet att alla kan berätta sin historia, även med ett begränsat svenskt ordförråd. Vi vill besöka platser med många barn i målgruppens ålder och vi vill att turnén rent geografiskt ska omfatta hela landet. Skolor på turnéorterna kommer att ges möjlighet att delta i arbetet med utställningen.

Utställningen växer fram tillsammans med referensgrupper av barn i målgruppens ålder. Den ska utgå från målgruppens livsvillkor, intressen, deras läsning och deras egna berättelser. Barnen möter utställningens projektgrupp vid olika tillfällen under produktionsperioden. I workshops tillsammans med utställningens författare och formgivare testas och prövas förslag till manus och gestaltning. Barnen kommer i stor utsträckning att medverka till utställningens språkliga innehåll. Vernissagen planeras till veckorna strax före skolstarten i augusti 2006 och sedan pågå under ca ett år. I samband med utställningsvernissagen planerar bokförlagen Bonnier Carlsen och Rabén & Sjögren att ge ut en bok med samma namn som utställningen. Boken kommer att bygga vidare på utställningen.

Kontaktperson: Ulla Arnell

Leva i två världar

Vandringsutställningen, som görs av ungdomar, inte om dem, produceras i samarbete med Malmö Museer, Judiska Museet och Samiskt informationscentrum. Idéer och utgångspunkter för utställningen tas fram av judiska, romska och samiska ungdomar. De jobbar enskilt i grupper men också i stormöten och workshops där olika aspekter av att leva i två världar behandlas. Erfarenheterna är lika – upplevelsen av att inte ha ett ”eget” land samtidigt som Sverige är hemma - men också mycket olika. Det intressanta är gränssnittet, när kolliderar de två världarna och när fungerar de? När känner man sig svensk och inte? Kan någon vara mer svensk än någon annan? Under den kommande turnén planeras att arbeta med de grupper och fördomar som finns på de olika turnéorterna. Leva i två världar har planerad vernissage i september 2006 på Malmö Museer.

Kontaktperson: Lina Ahtola

Kongospår Vandringsutställningen produceras i samverkan mellan Riksutställningar och Etnografiska museet/Statens museer för världskultur i samarbete med etnografiska museer i Norden. Utställningsförslaget har fått Nordiska kulturfondens nyinstiftade produktionsbidrag till Årets nordiska utställning. Syftet med utställningen är att sprida kunskap om Nordens delaktighet och roll i kolonisa-

tionen i området runt Kongofloden kring sekelskiftet 1900, och att belysa vilka efterverkningar detta har fått i vår samtid. Utställningen ska rymma en mångfald originalföremål, kartor, fotografier, film, ljud och musik. Den produceras dels i form av en stor vandringsutställning, dels i form av en affischutställning för skolor, bibliotek, kyrkor etc.

Kontaktperson: Mats Brunander

Blod och andra band Blod och andra band gestaltar sociala och kulturella föreställningar kring blod. Genom att ge olika perspektiv på substansen blod vill vi ifrågasätta det normala. I spänningen mellan natur och kultur finns berättelser om HIV, menstruation, religion, medborgarskap och rasism. Här finns också berättelser om hur band knyts och bryts – vänskapsband, äktenskap och blodsband. Pedagogiskt material och inspirationsmaterial för dokumentation ingår. Utställningen är ett samarbete med Mångkulturellt centrum.

Kontaktperson: Helene Larsson

Gud har 99 namn – på resande fot Utställningen, som är en satellit till den stora utställningen med samma namn (i turné 2000–2003), består av två moduler med sammanlagt sju resväskor som innehåller föremål kopplade till de stora världsreligionerna. Utställningen vill väcka vår nyfikenhet på det mångreligiösa Sverige och öka förståelsen för olika sätt att leva, tänka och tro. Turnén genomförs i samarbete med stiftelsen World Wide Wisdom och Sensus studieförbund.

Kontaktperson: Birgitta Nåsby

Kunskapsutveckling

Varför blir det så snett III Tillsammans med Liljevalchs konsthall, Malmö konstmuseum, Malmö Museer, Statens konstråd och Konstfack kommer Riksutställningar att genomföra seminariet ”Varför blir det så snett III. – Hur blir kvalitet en makt och mångfaldsfråga?” i Malmö den 31 januari 2006. Till seminariet kommer i första hand chefer på konst- och kulturinstitutioner att bjudas in samt forskare och författare som har såväl teoretiska som praktiska perspektiv på begrepp som smak, kvalitet, inkludering och exkludering.

Kontaktperson: Björn Westeson

Mångkulturseminarier på väg Med utgångspunkt i Riksutställningars nya mobila rum planeras tre seminarier kring olika frågeställningar relaterade till förverkligandet av ett mer mångkulturellt kulturliv. Seminarierna, som produceras i samarbete med Mångkulturårets kansli, kommer att genomföras på tre olika platser spridda över landet under mars 2006.

Kontaktperson: Helene Larsson

Inspirationsseminarier Under 2005 genomfördes inspirationsseminarier i tre olika kommuner i landet i syfte att inspirera fler att använda sig av utställningsmediet som uttrycksform på ett alltmer kvalificerat sätt. Under 2006 kommer dessa inspirationsseminariet att utökas tack vare det positiva gensvaret. Av dessa kommer några att genomföras i nära samarbete med regionala mångkulturkonsulenter. Syftet är att etablera bättre kontakter med organisationer som på olika sätt arbetar med att bredda de mångkulturella perspektiven i det svenska kulturlivet.

Kontaktperson: Björn Westeson

Nationell konferens om förorten Riksutställningar har under ett par år på olika sätt sökt vägar för att etablera och utveckla kontakterna med personer och organisationer i miljonprogrammets förortsområden. Syftet är att nå ut till grupper i områden med en i flera avseenden svag offentligstödd kulturell infrastruktur, barn och ungdomsgrupper samt personer med andra kulturella referenser än traditionellt svenska.

De gångna åren har inbjudit till många lärorika erfarenheter om bland annat förutsättningar för kulturella samarbetsprojekt i de här förortsområdena samt den närmast totala frånvaron av traditionella kulturinstitutioner/-organisationer. Riksutställningar vill med anledning av detta under 2006 ta initiativ till och genomföra en brett förankrad nationell konferens som skall kretsa kring frågor om hur det offentligfinansierade kulturlivet skall bli en tillgång för de människor som bor och lever i miljonprogrammet förortsområden.

Kontaktperson: Björn Westeson

Lunchsamtal om det offentliga rummet Under 2005 genomförde Riksutställningar tillsammans med Statens konstråd och Uppsala konstmuseum en serie om fyra

mycket uppskattade lunchsamtal om det ”Offentliga rummets möjligheter”. För 2006 finns planer på att göra en uppföljning på tre olika platser och med frågeställningar om det offentliga rummet också är ett offentligt rum vis à vis de mångkulturella perspektiven.

Kontaktperson: Björn Westeson

Fördomsbiblioteket Riksutställningars satsning Fördomsbiblioteket är en idé som ursprungligen kommer från Köpenhamn. Som låntagare får man ett lånekort som berättigar till ett 15 min långt samtal med en vald person, t.ex. en rom, en judinna, en homosexuell, en polis eller en skånsk bonde. Aktiviteten har på kort tid fått stor uppmärksamhet och genererat många förfrågningar om att delta i olika konferenser och festivaler. Förslag finns att utveckla Fördomsbiblioteket till ett projekt att erbjuda bibliotek och andra organisationer. Det kan också vara intressant att kunna erbjuda hjälp att organisera lokala fördomsbibliotek. Diskussioner förs att genomföra Fördomsbibliotek i anslutning till turnén med utställningen Leva i två världar.

Kontaktperson: Josefine Eriksson

Övriga aktiviteter

Tillsättande av ett rådgivande organ Hösten 2005 inrättar Riksutställningar ett rådgivande organ med uppgift att, i dialog med Riksutställningars ledning och personal, reflektera kring utbud, marknadsföringsstrategier, metoder för publikarbete, rekrytering etc. Uppdraget pågår, till att börja med, under en försöksperiod som löper över två år. Målet är att öka representativiteten, skapa en bredare plattform för idéer och olika synsätt samt ett bättre underlag för beslut på ledande nivå.

Intern kompetensutveckling Internseminarier kring attityder och värderingsfrågor och utbildning av personal och chefer kommer löpande att genomföras.

Praktikanter I enlighet med Riksutställningars mångfaldsplan har Riksutställningar arbetat med att aktivt söka praktikanter med varierande

utbildning och kulturell bakgrund för att få en bred spridning på kompetensåterväxten. Arbetet har redan gett resultat.

Mångfald och rekrytering Beslutet att omlokalisera Riksutställningar till Gotland kommer att aktualisera en rad frågor relaterade till rekrytering och mångfald. Myndighetens målsättning är att skapa långsiktiga strukturella förändringar för att öka mångfalden bland egen personal, externa uppdragstagare, samarbetspartners, arrangörer och publik.

Vi hoppas och tror att ovan nämnda aktiviteter skall kunna bidra till att sätta fokus på de mångkulturella frågorna både internt och externt samt nå ut till en bred publik som avspeglar dagens mångfald i samhället.

Ann Follin Generaldirektör

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, SST

Redovisning av planerade aktiviteter under Mångkulturåret 2006

SST planerar för närvarande ej någon mer omfattande självständig aktivitet med anledning av det proklamerade Mångkulturåret.

SST:s uppgift är att fördela statligt stöd till vissa i förordning angivna trossamfund (SFS 1999:974) Många av trossamfunden har deltagare i verksamheten från olika kulturer vilka finner en gemensam punkt i religionen.

Vi vill dock framhålla att i SST:s ordinarie arbetsuppgifter ingår i allra högsta grad att beakta mångkulturen vilket också är fallet för bidragsmottagande trossamfund och deras lokala församlingar/ föreningar. Inom församlingarna finns personer från stora delar av världen med mycket skiftande kulturer.

För SST blir arbetet och det synsätt som torde ligga bakom inrättandet av ett Mångkulturår en naturlig och självklar del av verksamheten. Arbetet innefattar en bearbetning av frågor som är aktuella inom ramen för ett Mångkulturår.

SST vill särskilt framhålla att Regeringen uppdragit åt SST att föra en dialog med de i SST representerade trossamfunden kring frågor om samhällets grundläggande värderingar (Ju 2005/1603 IM). En sådan dialog är till sin karaktär mångkulturell och därigenom får SST tillfälle att medverka till fördjupad medvetenhet om mångkulturella aspekter.

Dialogen är ett kontinuerligt arbete och under året planeras olika träffar och andra aktiviteter, mer preciserade datum finns ännu inte.

Jan-Erik Levy generalsekreterare

Skansen

Planerade verksamheter under Mångkulturåret 2006

Vi planerar att genomföra mångkulturåret 2006 i linje med Stiftelsens ändamål och förutsättningar. Tonvikten kommer att ligga på följande arrangemang och aktiviteter.

Uppmärksamma de svenska historiska minoriteterna

Deras historia, problem, kultur, språk och nutida situation. Detta innebär konkret;

  • flyttning och förnyelse av samevistet, invigning försommaren 2006. Kring samevistet kommer visningar och programverksamhet att arrangeras ex. samernas nationaldag 6 februari i samarbete med Stockholms sameförening och Ursprungsbefolkningarnas dag 9 augusti. Vi kommer även att genomföra programverksamhet kring samiska frågor under sportlovet,
  • aktiviteter kring Skansens finngård, början av juni, för att uppmärksamma den finska minoriteten inklusive Tornedalsfinnarna. Detta innebär berättande, musik, mat och visningar kring historia, samhälle och kultur,
  • kulturprogram som uppmärksammar de romska och judiska minoriteterna.

Planeringen pågår om programmens utformande.

Arbeta för att bättre spegla det mångkulturella samhället i vårt ordinarie utbud.

Vår avsikt är att inom ramen för Skansens stora och varierade utbud till publik visa fram andra kulturuttryck än de traditionellt svenska och ge plats åt utomsvenska kulturutövare.

Detta kommer att ske bl.a. i samband med nationaldagen, Astrid Lindgren Memorial Award, midsommar, temadagar kring bröd, danskvällar m.m.

Satsa målmedvetet för att nå en bredare publik.

I dag är ca 13 % av Skansens svenska besökare födda utomlands och ca 12 % har föräldrar födda utomlands. Vårt långsiktiga mål är att Skansens besökare bättre skall spegla Stockholms mångkulturella befolkning.

Vi kommer att öka marknadsföringen till ”nya svenskar” genom riktade kampanjer.

Genom publikundersökningar kommer vi att avläsa resultatet.

Internt arbete

Skansen har tillsatt en arbetsgrupp för mångkulturåret 2006. Syftet är att planera det utåtriktade arbetet, knyta kontakter för framtiden och se till att de satsningar som görs under 2006 blir början till ett förändrat synsätt inom institutionen.

Vi kommer att under vintern 2005

  • 2006 inbjuda personalen till föredrag och seminarier om det mångkulturella samhället.

Kontaktperson på Skansen: Hasse Jordan, producent på programavdelningen.

Språk- och folkminnesinstitutet

The Second Ritual Year Conference den 7–11 juni 2006 i Göteborg

Konferensen är ett samarbete mellan Språk- och folkminnesinstitutets enhet Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG), Etnologiska och Religionsvetenskapliga institutionerna vid Göteborgs universitet och The International Society for Ethnology and Folklore (SIEF).

Konferensens huvudtema är Det rituella året och rituell mångfald. Genom rituella handlingar och iscensättningar kan grundläggande mänskliga förhållanden gestaltas. Det kan exempelvis röra sig om existentiella frågor, om identitet och tillhörighet. Studiet av ritualer och årsfester är också en inriktning som i tider av folkomflyttningar och förändringar tilldrar sig ett växande intresse inom många universitetsämnen.

Ytterligare information finns på SOFI:s hemsida www.sofi.se . Kontaktperson är vik. arkivchef Annika Nordström

Årets Fester – förändring av sedvänjor

Projektets syfte är att dokumentera och undersöka människors förhållanden till olika fester under en föränderlig tid. Särskild tonvikt läggs vid internationalisering av olika sedvänjor, men också vid den påverkan som invandrade svenskar har på firandet och omvänt, hur de nya svenskarnas firande påverkas av omgivningens festbruk. Projektet omfattar såväl års- som livshögtider.

Till The Second Ritual Year Conference förbereds föreläsningar med utgångspunkt i projektet samt en gemensam fotoutställning. En redaktionsgrupp har bildats för att under 2006 färdigställa en populärvetenskaplig bok kring julen 2004, där mångfaldstemat är bärande.

Projektet sker i samverkan med Nordiska museet, Folklivsarkivet i Lund, Mångkulturellt centrum i Fittja, Göteborgs Stadsmuseum och Etnologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Internationellt är det kopplat till SIEF:s arbetsgrupp för ”The Ritual Year”.

Kontaktpersoner är vik. arkivchef Annika Nordström och vik. forskningschef Bodil Nildin-Wall.

Den samiska kulturen

Under Mångkulturåret kommer Språk- och folkminnesinstitutets enhet Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) att lyfta fram den samiska kulturen, bl.a. genom att göra en informationssatsning i syfte att öka intresset och tillgängligheten för arkivmaterialet.

DAUM samverkar med Västerbottens museum, kommuner, kommunbibliotek m.fl. i Västerbottens län i projektet Informationsöar. Syftet är att sprida information om länsmuseets och arkivets verksamhet till en bredare allmänhet. Utställningar med material från SOFI och länsmuseet byggs upp i biblioteken och i centrum finns en dator, där besökarna kan ta del av en webbpresentation av sin ort. Föreläsningar, bildvisningar och andra aktiviteter anordnas i anslutning till utställningarna. Under året kommer information lämnas om DAUM:s samiska verksamhet och samlingar.

Under året arrangerar Såhkie/Umeå sameförening för sjunde året en samisk vecka i Umeå. Årets tema är urbefolkningar och internationella kontakter. DAUM planerar att medverka bl.a. med ett föredrag om Israel Ruongs inspelningar och med ett bokbord.

Kontaktperson är arkivchef Ola Wennstedt.

Språk- och folkminnesinstitutet

Björn Lindquist Direktör

Statens försvarshistoriska museer

Planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Flygvapenmuseum i Linköping

Kontaktperson: Elisabeth Lagvik, verksamhetsledare Publika enheten Flygvapenmuseum 581 98 Linköping

Rekrytera och utbilda guider

Tillsammans med de övriga i nätverket ”5 museer och en katedral” (Gamla Linköping, Garnisonsmuseet, Linköpings Domkyrka, Slotts- och Domkyrkomuseet och Östergötlands länsmuseum) arbeta för att arrangera visningar på de vanligast förekommande invandrarspråken.

Detta innebär insatser för att såväl rekrytera och utbilda guider som ett omfattande arbete med att nå berörda grupper. För att nå dessa grupper har vi inlett ett samarbete med kommunens samordnare kring invandrarfrågor.

Gemensam informationsfolder produceras inför sommaren. Förberedelsetid: oktober 2005 – februari 2006 Genomförande: 1 mars – 31 december 2006

Bigglesklubben

Satsning på att försöka locka barn med invandrarbakgrund till museets ungdomsverksamhet, Bigglesklubben. Tex. genom att inbjuda invandrarfamiljer till modell- byggar- och modellflygardagar.

Förberedelsetid: oktober – december 2005 Genomförande: 1 januari – 31 december 2006

Tillfälliga utställningar

En tillfällig utställning om arbetskraftinvandring till svensk flygindustri.

Förberedelsetid: november 2005 – januari 2006 Genomförande: februari – t o m juni 2006 Eventuellt en tillfällig utställning om människors egna erfarenheter av flygvapens verkan. Produceras i samarbete med personer som flytt från krigsdrabbade områden.

Programaktiviteter

Programaktiviteter i anslutning till utställningen om arbetskraftsinvandring.

Förberedelsetid: oktober – december 2005 Genomförande: februari – juni 2006

Mångkulturellt arrangemang

Eventuellt samarbete med produktionsbolaget Intercult för samverkan kring mångkulturellt arrangemang, t.ex. med koppling till teman i de tillfälliga utställningarna.

Armémuseum i Stockholm

Kontaktperson: Gundela Pettersson, verksamhetsledare Publika enheten Armémuseum Box 140 95 104 41 Stockholm

Skolverksamhet

Precis som tidigare år kommer vi i vår skolverksamhet rikta oss till alla skolor i Stockholms län med visningar som problematiserar begreppen krig och fred, som ger perspektiv på Sveriges historia och som uppmuntrar till reflektion och eftertanke. Vi har tidigare besökts av ett flertal skolor där majoriteten av eleverna har

invandrarbakgrund, t.ex. Rinkebyskolan, Domarhagsskolan, Tensta gymnasium, Skärholmens gymnasium, Bredängsskolan, Lillholmsskolan, Bussenhusskolan, Interkulturella skolan, Alzahraa Idealiska Akademi m.fl. Det är roligt och stimulerande och vi hoppas kunna fortsätta det gemensamma arbetet!

Genomförande: Löpande

Samarbete skola – museum

Tillsammans med de kontakter vi har i skolvärlden hoppas vi kunna bygga vidare på ett ömsesidigt och långsiktigt samarbete skola

  • museum. Exempel på sådant är t.ex. projektarbeten där skolornas resultat ställs ut på museet. Till vernissagen kan föräldrar och syskon bjudas in och av eleverna få en presentation av museet på sitt språk. Under sommaren 2004 ställde Dalhagsskolan i Kista ut elevernas arbeten i museets entréhall. Temat de arbetat med var idrott, kost och hälsa och några av eleverna hade valt att göra arbeten om soldater.

Under perioden 13 mars till 30 april 2006 ställer Internationella Engelska skolan ut en elevutställning på museet. Det tema de valt är ”Slaget vid Trafalgar”.

Genomförande: Löpande

Samarbete med Kulturenheten i Botkyrka kommun

Tillsammans med Kulturenheten i Botkyrka kommun kommer vi under hösten 2005 att samarbeta under deras kulturveckor och erbjuda skolorna i kommunen en visning på temat Att göra gott – avskräckande och inspirerande exempel. Under visningen kommer eleverna att få möta människor som på gott och ont försökt förändra världen till något, i deras tycke, bättre. Faller projektet väl ut kommer det bli ett permanent inslag i museets visningsverksamhet under 2006.

Fortbildningsdag för lärare

Tillsammans med filmpedagog Jolanta Wadensjö erbjuda en fortbildningsdag för lärare på temat Att arbeta med tolerans.

Förberedelsetid: Planeringsmöten hösten 2005. Inbjudningar etc. vt 2006

Genomförandetid: Mitten av mars 2006

Information och dialog i centrum av sex stadsdelar

På plats i centrum av sex stadsdelar (Spånga, Skärholmen, Vantör, Rinkeby, Kista och Skarpnäck) kommer personal från museet att dela ut information om Armémuseum på ett antal språk samt samtala om förväntningarna på ett museum.

Förberedelsetid: Planeringsmöten ht 2005 Genomförandetid: Två ggr vt 2006, två ggr ht 2006

Samarbete vi vill initiera

Med SFI-skolor och SFI-centrum i Stockholms stad

Tillsammans med SFI-skolor och SFI-centrum i Stockholms stad vill vi hitta former för att integrera museet i språkundervisningen liksom att ge inspiration för fortsatta studier kring Sveriges historia och samtal kring dåtid - nutid, där - här, likheter – skillnader.

Förberedelsetid: Hösten 2005 Genomförande: Terminsvis 2006

Med Livstyckets utbildnings- och kunskapscentrum

Tillsammans med Livstyckets utbildnings- och kunskapscentrum vill vi hitta ett samarbete där människor från olika kulturer möts och där museet blir en plats för utbyte av kulturella erfarenheter.

Förberedelsetid: Hösten – våren 2005-06 Genomförandetid: Hösten 2006

Statens historiska museer (SHMM)

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Inom Statens historiska museer (SHMM) pågår för närvarande ett omfattande arbete med att planera och förbereda Mångkulturåret 2006. Eftersom detta arbete, bl.a. i form av programläggning m.m. för närvarande pågår är följande redovisning att betrakta som inledande, att kompletteras under hand.

SHMM har formulerat sin mission enligt följande:

Statens historiska museer förvaltar kulturarv och ger perspektiv på tillvaron för att stärka en demokratisk samhällsutveckling

Utifrån denna mission ser SHMM det som sin grundläggande uppgift att uppmärksamma olika gruppers kulturarv samt att vara en kulturinstitution som brukas av alla olika grupper i samhället.

De kanske mest grundläggande och angelägna aspekterna av SHMM:s verksamhet under Mångkulturåret 2006 utgår från myndighetens intensiva arbete för att öka tillgängligheten för olika grupper av besökare som en följd av de nya förutsättningar som reformen med fri entré innebär. Detta handlar om att på olika sätt sänka såväl de fysiska som intellektuella ”trösklarna” till myndighetens museer. Inom myndigheten har utarbetats en handlingsplan för det s.k. FEMT-arbetet (Fri Entré, Mångfald och Tillgänglighet). Handlingsplanen, som omfattar drygt 100 punkter av större eller mindre betydelse, innehåller bl.a. sådana åtgärder som översyn av utställningstexter, förbättrad skyltning, åtgärder för att öka kunskapen om vilka brukarna är och hur deras behov ser ut, m.m. Sådana åtgärder som upptas i handlingsplanen är inte sällan av smärre betydelse i det enskilda fallet, men sammantaget innebär de en omfattande förändring och utveckling av museernas publikmöte och förmedlande verksamhet.

  • Under Mångkulturåret 2006 avser SHMM att fortsätta sitt systematiska arbete med att utveckla ökad tillgänglighet för olika grupper i samhället.

För att på ett bra sätt kunna möta myndighetens behov av samordning och utveckling av de mångkulturella aspekterna har myndigheten anställt en särskild samordnare av Mångkulturåret 2006.

  • En person har anställts inom SHMM med uppgift att samordna mångkulturarbetet.

Historiska museet (SHM)

a) Utställningar. På SHM öppnar i april 2006 vårens stora utställning ”Främlingar” (preliminär titel) som direkt berör teman om främlingar och främmande land, om exotiska platser och folk. Om hur ”vi” närmar oss ”de andra” – de som kommer från andra kulturer, med andra seder, andra sätt att leva, andra värderingar och annorlunda tankemönster.

Historiska museet kommer särskilt att berätta om ”historia”; om det förflutna och de människor som är skilda ifrån oss i tid. Hur förvandlas det förflutnas och minnets oklarheter till gåtor och fascinerande mysterier? Varför kan mötet med resterna av svunna kulturer vara så spännande? Är det förflutna kanske i sig självt ett främmande land - fantasieggande, mystiskt, hemlighetsfullt och annorlunda.

Är de människor som levat här, på svensk mark någon gång i vår egen fjärran forntid, mindre främlingar än de människor med annan kulturell bakgrund som vi träffar i dag?

Utställningen ”Främlingar” ställer frågor om ”vi och dom” och vad vi alla använder det förflutna till. I direkt anslutning till utställningen visas sensationella, alldeles nya arkeologiska fynd som gjorts i Guatemala och som sammanställts i den internationellt uppmärksammade utställningen ”Maya – Treasures of Ancient Cancuén: Uncovering the Lost Maya City”.

Utställningarna visas under perioden april 2006 till mars 2007. Kontaktperson: Maria Perstedt

b) Programverksamhet, temadagar m.m. kommer att på olika sätt behandla mångkulturella aspekter. Programläggningen pågår för närvarande.

c) Sommarvärdar. För tredje året planerar SHM att anställa ett större antal sommarvärdar i form av sommararbetande gymnasieungdomar med en varierad etnisk bakgrund. Tidigare års erfarenheter har visat att sommarvärdarna tillför värdefulla kvaliteter till det publika arbetet, bl.a. språkkunskaper.

d) Konferenser och seminarier. SHM samarbetar med Södertörns högskola angående 2006 års Arkeologmöte på temat ”Arkeologi och Mångkultur”. Vid Arkeologmötet ställs bl.a. frågan om hur det ser ut med den etniska och kulturella mångfalden inom arkeologin och kulturmiljövården och vilken betydelse en ökad mångfald skulle ha för våra uttolkningar av det förflutna. Arkeologi dagarna genomförs den 21–22 april på Södertörns högskola och (sannolikt) SHM.

Kungl. myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum (KMK)

a) Mångkulturåret 2006 kommer specifikt att resultera i en tillfällig utställning på Kungl. myntkabinettet. Utställningskommissarie är Frédéric Elfver och utställningsarkitekt är Anna-Lena Carne. Arbetsnamn: Monetära kulturer i tid och rum.

Utställningstemat är korta resp. långa kulturkontakter i tid och rum med utgångspunkt i KMK:s samlingar. Ett ekonomisk-historiskt perspektiv är grundläggande. Preliminär invigningstidpunkt är senvåren 2006. Något datum för nedmontering av utställningen är ej fastställt i dagsläget. I samband med utställningen planeras en smärre utställningskatalog över de utställda föremålen. Katalogen skall ha en resonerande inledning kring begreppet mångkultur i kombination med ekonomi, handel och monetär (mång)kultur.

Utställningen kommer att anmälas i Svensk Numismatisk Tidskrift samt Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad. Information kommer även att finnas tillgänglig på KMK:s hemsida.

Bland de föremål som kommer att användas i utställningen finns en depå med talermynt som påträffades i Linköping i början 1900talet. Depån innehöll talermynt från 1500-talets Tyskland, Nederländerna samt även s.k. blodsklippingar präglade i Vadstena 1568 under hertigarna Johan och Karl. Dirhemer från Kalifatet (800- och 900-talen) samt Pfennige från Köln i Tyska riket får representera långväga – indirekta och direkta – handels- och kulturkontakter under vikingatiden. Vidare får en kinesisk bambusedel från 1928 kontrastera en svensk näverpollett från 1600-talet. Övrigt utställningsmaterial kommer bl.a. att utgöras av betalningsmedel från Osmanska riket under 1800-talet; sidensedlar från Kashgar i det autonoma området Xinjiang i nordvästra Kina; wampum och s.k. ”Indian Peace Medals” från Nordamerika; lokala pengar på Grönland, Irland, Indien, Guatemala, Sydkorea samt Sydafrika.

Trots Sveriges olika religioner, etniska och sociala bakgrunder så har vi åtminstone en gemensam kultur i en aspekt – den monetära kulturen. Vare sig du är svensk medborgare som same, somalier eller stockholmare så betalar du din skatt i svenska kronor och vi handlar med kronor i affärer på gator och torg. Detta är i och för sig något som kan ändras genom att vi eventuellt i framtiden går med i den europeiska monetära unionen. Då blir vi medborgare i den europeiska monetära kulturen. Myntunioner är emellertid ingenting nytt, jfr den latinska och den skandinaviska myntunionen. Såväl idéer som begrepp från olika kulturer har passerat våra gränser under gångna tider – en del av denna historia kommer att skildras i utställningen.

Kontaktperson: Frédéric Elfver, antikvarie, Kungl. myntkabinettet

Statens konstråd

Statens konstråd har som ett av verksamhetsmålen att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, respekt och tolerans där etnisk, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft samt att bidra till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

I likhet med syftet med Mångkulturåret 2006 är målet för Statens konstråd att verksamheten långsiktigt bättre ska spegla och införliva den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige.

Mål och syfte preciseras i direktiven för Mångkulturåret 2006, det innebär att:

  • Kulturutbudet under 2006 och därefter ska generellt vara mångfacetterat och i större utsträckning än i dag aktualisera andra kulturuttryck än det traditionellt svenska eller västerländska.
  • Andelen konstnärliga upphovsmän, utövare och kulturadministratörer med utomsvensk eller minoritetsbakgrund ska öka permanent och utgöra en större andel av de yrkesmässigt verksamma inom hela det offentligfinansierade kulturlivet.
  • Kulturutbudet ska under 2006 och därefter generellt nå en bredare publik än i dag, inkluderande en ökad andel av befolkningen med utländsk bakgrund.
  • Internationella samarbeten och ett aktivt utbyte av kultur över gränserna bör öka.

För att Statens konstråd inom ramen för sitt uppdrag ska nå dessa mål genomförs en grundläggande analys och strategiplanering av verksamheten. Hur kan personal och projektledare utifrån sina positioner implementera mångfald och mångkultur som en naturlig del i arbetsuppgifterna? För att förändra verksamheten planeras mer än aktiviteter och arrangemang. Statens konstråd arbetar för tillgänglighet, transparens och ett mer offensivt förhållningssätt till uppdraget och myndighetens mål.

Planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006 för Statens konstråd.

Varför blir det så snett/III Seminarium om kvalitet och smak. Plats: Malmö konstmuseum Tid: 31 januari 2006 Målgrupp: chefer på konstinstitutioner och konsthögskolor i Sverige Samarrangemang; Malmö museer, Malmö konstmuseum, Riksutställningar, Liljevalchs konsthall, Konstfack och Statens konstråd

Portofoliovisning för projektledarna på Statens konstråd Plats: Statens konstråds nya lokaler Hälsingegatan 45, Stockholm i april 2006 Målgrupp: professionella konstnärer utanför nätverken Syfte: att utvidga Statens konstråds nätverk av professionella konstnärer för beställning uppdrag. Portofoliovisningar ska därefter ske i olika delar av landet, där information till lokala konstnärer sker i samarbete med regionala och lokala konstinstitutioner.

Publikation Statens konstråd genomförde år 2004 tillsammans med Mångkulturellt Centrum ett projekt med konstnären Esther Shalev-Gerz, First generation. Statens konstråd planerar att i samarbete med konstnären ge ut en publikation kring det material som verket bygger på.

Nytt projekt Ett eller flera av Statens konstråds projekt kommer att initieras med utgångspunkt från mångkulturaspekten och en medveten hållning i organisation, produktion, publik.

Statens konstråd i en mer aktiv roll för kompetensförsörjning i mångfaldsfrågor.

Statens konstråd presenterar en mångfaldsplan för myndigheten som ska bli klar under hösten 2005.

Kommunikation med beställare Att genomföra seminarier och information med riktad inbjudan till olika professionella grupper. Att söka upp beställare i de regioner i landet där Statens konstråd inte haft uppdrag de senaste åren.

Kommunikation med konstnärer Att utvidga nätverk genom att besöka nya gallerier, genomföra portofoliovisningar

Kommunikation med besökare Att nå en ny publik Att i samverkan med regional och lokala organisationer fokusera på medborgarperspektivet i projekten

Kommunikation med övriga aktörer Att samarbeta kring seminarier och projekt. Ex. ”Varför blir det så snett III”, om kvalitet.

Upphandling av projektledare Att vid ”lika läge” i upphandling av projektledare ska mångfaldsfrågan vara ett kriterium som ska vägas in i bedömningen.

Intern fortbildning och diskussion Att genom organiserade seminarier och fortbildning definiera mångfaldsbegreppet i förhållande till Statens konstråds verksamhet.

Hemsidan Att arbeta för målsättningen för hemsidan är att den ska vara tillgänglig, transparent och kunna användas som pedagogisk resurs.

Kontaktperson Inger Höjer Aspemyr, konstpedagog

Mikael Adsenius Direktör Statens konstråd

Statens Kulturråd

Sammanfattning

Kulturrådet är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet. Då rådet i huvudsak inte producerar egna aktiviteter och verksamheter kommer denna redogörelse enligt överenskommelse att ta sikte på rådets allmänna arbete med frågan om kulturell mångfald. Senast den 31 december kommer Kulturrådet att lämna en fördjupad redogörelse till regeringen av hur rådets arbete med kulturell mångfald ser ut, samt hur rådet avser medverka i Mångkulturåret 2006.

Redogörelse av Kulturrådets arbete med kulturell mångfald

Målet för Kulturrådets arbete med kulturell mångfald är att ge det mångkulturella samhällets mångskiftande uttrycksformer en naturlig plats i kulturlivet. Rådet verkar för att alla verksamhetsgrenar ska genomsyras av ett mångfaldsperspektiv och i verksamhetsdirektiven för 2006 kommer kulturell mångfald att vara en prioriterad fråga.

Kulturrådets arbete kan delas in i följande fokusområden

  • Kulturell infrastruktur/kulturellt utbud
  • Bidragsgivning
  • Identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet till kultur
  • Konstens villkor

Inom alla dessa områden arbetar rådet med kulturell mångfald. Kulturrådet strävar efter att utveckla bidragsgivningen till ett strategiskt kulturpolitiskt instrument. Detta innebär att rådet bl. a. prioriterar kulturell mångfald, verksamhet för barn och unga samt tillgänglighets- och jämställdhetsaspekter i den löpande bidragsgivningen till institutioner, organisationer och det fria kulturlivet. Ett av rådets viktigaste verktyg för att verka för ökad mångfald i kulturlivet är kraven på återrapportering från bidragsmottagande kulturinstitutioner/organisationer om hur man arbetar med kulturell mångfald. Rådet har även erbjudit metodstöd till institutionerna

utifrån de metoder som redovisas i Tid för mångfald och Bokslut för scenkonst.

Eftersom Kulturrådet prioriterat ansökningar med fokus på tillgänglighet och kulturell mångfald redan tidigare kommer en rad aktiviteter och verksamheter som fått stöd av Kulturrådet att äga rum under 2006. Dessa redovisas dock av de enskilda aktörerna, institutionerna och grupperna.

Inför 2006 kommer Kulturrådet att sätta ett särskilt mångfaldsfokus också på de fria medel rådet har att fördela; allmänna utvecklingsmedel och institutionernas utvecklingsbidrag. Dessutom fördelas medel till mångkulturella organisationer och mångkulturkonsulenter.

Kulturrådet har också ansvar för att utveckla det mångkulturella perspektivet, vilket innebär att rådet initierar och medverkar i en rad seminarier och nätverksmöten. I dessa sammanhang aktualiserar rådet frågan om kulturell mångfald, samt inspirerar andra aktörer till diskussion inom detta område.

Kulturrådets omvärldsanalys 2005 sätter fokus på mångfaldsfrågan. Temat för analysen är konstens och kulturens roll och möjligheter i ett samhälle som utvecklas mot ökad kulturell mångfald. Omvärldsanalysen kommer att lämnas till Utbildnings- och kulturdepartementet den 1 oktober 2005.

Kulturrådet arbetar för närvarande med att ta fram en strategi för det externa arbetet vad gäller kulturell mångfald. Strategin färdigställs under hösten 2005 och tar sikte på Kulturrådets arbete med institutionerna, mångkulturkonsulenterna och övriga omvärlden.

Kulturrådet har även tagit fram en plan för hur rådet ska arbeta internt med kulturell mångfald. Kulturrådet som arbetsgivare ska eftersträva att spegla samhället och dess mångfald. Verksamheten ska säkerställa att alla medarbetare har lika rättigheter oavsett kön, etnisk eller kulturell bakgrund, trosbekännelse, sexuell orientering eller funktionshinder. Genom att anlägga ett medborgarperspektiv på verksamheten skall rådet i sin myndighetsutövning utgå från ett samhälle präglat av mångfald. Det långsiktiga målet är att öka medvetenheten i organisationen om den kvalitets- och kompetenshöjning som kan uppnås genom att främja och tillvarata mångfalden. Både i den ordinarie rekryteringen och inom rådets arbets- och referensgrupper, ska sammansättningen vara allsidig.

Kulturrådet kommer under 2006 att genomföra en intern seminarieserie/serie worskhops som avser att utveckla rådets arbete med kulturell mångfald. Seminarieserien föregås under hösten av en

behovsinventering där rådet ska identifiera de behov av stöd som finns inom området. Syftet med seminarieserien är att ställa samman konkreta mål, metoder och verktyg för arbetet med kulturell mångfald inom ramen för Kulturrådets ansvarsområde.

Kristina Rennerstedt Veronica Lamppa Lönnbro

Statens maritima museer

Medverkan i Mångkulturåret 2006

Statens maritima museers intentioner under mångkulturåret är att fördjupa och bredda en rad aktiviteter och verksamheter enligt de mål och syften som regeringen och Samordningskommittén formulerat för Mångkulturåret 2006. Långsiktighet och enskilda projekts överlevnadsmöjligheter kommer att prioriteras framför tillfälliga punktinsatser.

Statens maritima museer avser att under året med en särskild museipedagogisk satsning och fokusering utveckla det samarbete som redan finns etablerat mellan Marinmuseum och Sunnadalskolan i Karlskrona. En särskild satsning på modersmålslärare i Karlskrona kommun, där de via det etablerade samarbetet med Sunnadalskolan startar projektet ”Inte utan mitt språk”. Vidare planeras en ny konferens i Karlskrona i samband med Sunnadalskolans teaterpremiär, konferensen genomförs i samarbete med Karlskrona kommun och Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006.

Som en del av spridningen av den metod med teaterproduktionsarbete som arbetsmetodik i samarbete mellan kulturinstitution, skola och kulturarbetare som utvecklats i Karlskrona satsas särskilt på ett liknande samarbete mellan Sjöhistoriska museet och Rinkebyskolan i Stockholm.

Statens maritima museer har ambitionen att sprida de metoder man i samarbete med Sunnadalskolan experimentellt prövat och utvecklat. Vägar för spridning är i första hand genom de nätverk som skapas genom konferenserna, de kontakter och samarbete som finns med Stiftelsen framtidens kultur samt Sunnadalskolans medverkan i myndigheten för Skolutvecklings nätverks och skolutvecklingsprojekt ”Idéskola för mångfald”.

Vasamuseet och Marinmuseum har under de senaste två åren sökt samarbete med och prövat olika pilotprojekt för samarbete med SFI-utbildningen i respektive kommun, detta avser myndigheten att fortsätta med och söker former för att bygga upp ett kontinuerligt samarbete med utprövade metoder och kontaktytor.

I en annonskampanj och med gemensamma aktiviteter arbetar Vasamuseet/Statens maritima museer sedan 2005 tillsammans med tidningen Gringo för att föra ut kulturen till förorten och för att

locka nya besöksgrupper till museet. Samarbetet planeras att fortsätta under 2006.

Samarbetet med Sunnadalskolan/Teater i gränslandet

Sedan 1999 har Marinmuseum ett samarbete med Sunnadalskolan i Karlskrona. Sunnadalskolan är Karlskronas enda mångetniska skola där ca 85% av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Årligen arbetas en teaterproduktion fram i samarbete med Marinmuseum, Karlskrona kommuns kulturförvaltning samt fria kulturarbetare.

Elever från skolan utbildas till guider på museet och i världsarvsstaden där de vid olika tillfällen guidar sina föräldrar och släktingar. Sunnadalskolan har också ett antal schemalagda lektioner i veckan förlagda på museet. Syftet har från början varit att finna nya undervisningsmiljöer, goda integrationsytor och att ge eleverna nya utmaningar och krav utifrån mötet med kulturarbetare och pedagoger utanför skolans traditionella miljö.

Vi anser att projektet är värdefullt därför att det uppfyller många olika aspekter av begreppet mångkultur. Dels finns det ett etniskt/kulturellt/språkligt perspektiv eftersom de flesta eleverna kommer från invandrarfamiljer, det finns också ett tydligt mångfaldsperspektiv på publikfrågan i projektet eftersom elevernas ansträngningar, resultat, utställningar, guidningar och föreställningar bjuder in och drar föräldrar, släktingar och kompisar till kulturmiljöer/upplevelser, detta skapar viktiga möten mellan kulturliv och en kategori medborgare som annars är en mycket svår grupp att nå.

En tredje aspekt på mångkulturfrågan är det faktum att Sunnadalskolans/Marinmuseums samarbete verkar som en ”kulturutbildning” där eleverna tillåts vara kulturutövare och intresserade, kunniga kulturkonsumenter. Detta sammantaget stimulerar en kulturell undervegetation i en kommun av Karlskronas storlek. Samarbetet har också genererat en viktig utveckling av Sunnadalskolans verksamhet och dess möjligheter att möta olika elevers behov.

Arbetet följs under 2004 och 2005 av Eva-Kristin Olsson som är dramapedagog, ämneslärare och doktorand i svenska med didaktisk inriktning vid Växjö universitet, avhandlingsarbetet handlar om hur och vad högstadieelever lär när de spelar, ser och diskuterar teater. Mer att läsa om det arbete finns i den skrift som bifogas denna

redovisning. Samarbetet fortsätter och utvecklas ytterligare under 2006. Eleverna har i maj-06 premiär på föreställningen ”Drottninghöjden – en förortssaga baserad på William Shakespeares Romeo och Julia”.

Projektet ”Inte utan mitt språk”

Under hösten-05 förbereder en modersmålslärare från Sunnadalskolan i Karlskrona och Marinmuseums museipedagog ett projekt som skall starta under 2006. Syftet är att modersmålslärare i albanska, serbiska, kroatiska, bosniska, arabiska och ryska ska förlägga delar av sin undervisning på museet. Elevgrupperna i modersmål får då möjlighet att med sitt modersmål som grund reflektera över museet samt producera besöksmanualer på sina hemspråk där den egna kulturaspekten och de egna intrycken av museet ges stort utrymme. Statens maritima museers avsikt med projektet är att stötta modersmålslärarnas komplexa situation i grundskolan, lyfta fram de nya svenskarnas modersmål och att till samtliga besökare/medborgare visa upp en språkmiljö som signalerar att det i dagens Sverige finns svenskar med ett annat modersmål än svenska. Vi vill stärka modersmålets ställning och peka på vikten av goda kunskaper i modersmål för att tillgodogöra sig ett nytt språk, en ny kulturs kulturella koder och historia.

Projektet ”Shakespeare at Sea”

Sedan höstterminen 2005 förbereds ett museipedagogiskt samarbete mellan Sjöhistoriska museet och Rinkebyskolan. En dramapedagog har rekryterats för att med Rinkebyskolan och andra intresserade skolor utifrån Shakespeare-tematik arbeta med dramapedagogisk metod och med erfarenheterna av den arbetsmetodik som använts i samarbetet mellan Statens maritima museer och Sunnadalskolan.

Konferens

Våren 2005 genomfördes i samarbete med Sunnadalskolan, Karlskrona kommun och Stiftelsen framtidens kultur en konferens i Karlskrona med namnet ”Ge skolan själen tillbaka”. Syftet var att

starta en diskussion kring frågor rörande pedagogik, integration och samarbete skola-kulturliv. Under 2006 planeras en ny konferens i samarbetet med Sunnadalskolan, Karlskrona kommun och Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006. Tanken är att låta Sunnadalskolan föreställning, elevernas arbetssätt och metoderna för samarbetet stå i fokus för en bredare diskussion rörande mångfald inom kulturliv/skola.

Huvudansvariga:

Peter Skogsberg – lärare och projektledare för samarbetet Sunnadalskolan-Marinmuseum och ”Teater i gränslandet”

Fredrik Karlsson – museipedagog på Statens maritima museer och projektledare för ”Inte utan mitt språk”

Gaca Radetinac – lärare på Sunnadalsskolan och projektledare för ”Inte utan mitt språk”

Christina Taube-Brandberg – musei-/dramapedagog på Statens maritima museer och projektledare för ”Shakespeare at sea”

Torbjörn Ågren, enhetschef för Undervisningsenheten/Statens maritima museer.

Statens Museer för Världskultur

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Statens Museer för Världskulturs gemensamma huvudtema på de fyra museerna, Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseet och Östasiatiska museet under mångkulturåret är ett globalt perspektiv på mångfald.

Vår verksamhetsidé – ”Världskulturmuseerna – fyra museer som ger perspektiv på världen” skall genomsyra all verksamhet. Det innebär att vi med respekt och ansvar förvaltar, vetenskapligt bearbetar och förmedlar kulturarv i dialog med omvärlden. Vi ska vara fora för kulturmöten och för delaktighet i det demokratiska samtalet. Vidare ska vi bedriva en för många olika brukargrupper relevant och trovärdig verksamhet som stimulerar och inspirerar till dialog och debatt.

Enligt vårt uppdrag från regeringen arbetar vi kontinuerligt med samverkan med inriktning mot mångkulturella och internationella perspektiv. Vi bygger också upp samarbete inom Sverige och internationellt med många olika samarbetspartners. Arbetet sker i nationella och internationella nätverk, i utställningsproduktioner, programverksamhet, kunskapsuppbyggnad, information och marknadsföring etc. Projekt och uppdrag sker även i Asien, Afrika och runt hela Medelhavsregionen. I detta sammanhang kan framhävas ett exempel ”den sektion av Horisonter-uställningen på Världskulturmuseet som är skapad av och med göteborgare som har sina kulturella rötter i området kring Afrikas Horn. Utställningen som helhet behandlar den särskilda kulturella rikedom som den afrikanska diasporan har fört med sig. Uställningsavsnittet handlar också om de sammansatta – och ofta både berikande och konfliktfyllda – identiteter som skapas i den alltmer omfattande globala rörligheten”.

Statens Museer för Världskultur har en fastställd jämställdhets- och mångfaldsplan som innebär att mångfald/mångkultur skall gälla inom hela vår verksamhet.

De aktiviteter som beskrivs nedan kommer dels att äga rum vid respektive museum, dels i samverkan med museerna turnera mellan olika kulturinstitutioner i Sverige och i Norden under mångkulturåret. Exakta datum är ännu inte fastställda. Basutställningarna på

Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet ingår självklart i vårt program för mångkulturåret, men nämns inte specifikt nedan om inte någon större ombyggnad av dessa äger rum. Däremot nämns Världskulturmuseets samtliga öppningsutställningar som visas även 2006.

Utställningar

Etnografiska museet

  • Afrika – Sonja Åkessons afrikanska dansmasker ställs ut samtidigt med utgivandet av en bok som presenterar materialet.
  • Kongospår – Norden i Kongo – Kongo i Norden är en omfattande presentation av de nordiska etnografiska museernas kongolesiska samlingar. Utställningen finansieras av nordisk kulturfond och byggs i samverkan med Riksutställningar, Kulturernas museum Helsingfors, Nationalmuseet Köpenhamn samt Kulturhistorisk museum Oslo. Utställningen öppnar inför årsskiftet 2005–2006 på Etnografiska museet tom april.
  • Då Kongospår vandrar vidare avses samma lokaler vid Etnografiska museet att fyllas med samtida afrikansk skulptur och måleri, ett material som tidigare visats i Paris och London. Utställningen innebär starten för en planerad framtida galleriverksamhet i Etnografiska museets magasin Båthuset.
  • Den planerade utställningen av textilier från hela världen i ett ”open store” – som för första gången tillgängliggör museets unika textilsamlingar för en bred publik – inleds först efter mångkulturåret.
  • Amerika: Museet kommer att inleda en revidering av utställningarna om nordamerikanska och nordvästkustens indianer.
  • Asien: I samverkan med Östasiatiska museet, Riksutställningar, Rädda barnen och Diakonia planeras en utställning och dokumentationsinsats (målgrupp barn och ungdom) i Sverige och i drabbade länder rörande Tsunamikatastrofen. Öppnas på Östasiatiska museet 26 dec 2005. (se även Östasiatiska museet)
  • En fotoutställningen som utgår från ett unikt fotomaterial (glasplåtar) om den indiska staden Jajsamler visas under hösten.
  • Euroasien: Kelimutställningen kommer att turnera till ett flertal svenska museer och kulturinstitutioner i samarbete med studieförbundet Vuxenskolan under hela 2006.

Medelhavsmuseet (stängt för ombyggnad av entré, återöppnas i början av 2006)

  • Mångfaldsperspektiv. Mindre nyuppställning av ett urval av museets samlingar av antik konst och konsthantverk från Medelhavsländerna med tonvikt lagd på ett mångfaldsperspektiv. Utställningen lyfter fram hur ständiga kulturmöten, integration och hybridkulturer är själva nyckeln till förståelse för kulturutveckling genom flera tusen år i Medelhavsområdet. Öppnas i februari 2006.
  • Museet öppnar en utställning av och med barn omkring kulturell identitet. Arbetsnamn: Jag en världsmedborgare. Ett antal utvalda föremål som refererar till mångfaldsperspektivet utgör inspiration för elevernas tankar och uttryck. Elevernas egna alster ställs ut på museet. Arrangeras i samarbete med utvalda lärare på skolor spridda i Sverige.

Världskulturmuseet

De fem utställningarna som museet öppnade med i slutet av 2004 kommer att vara tillgängliga under starten av Mångkulturåret:

  • Horisonter Röster från ett globalt Afrika I denna utställning berättas en rad historier som anknyter till Afrika – som kontinent, om idé eller som kulturell identitet. Röster ur samtiden och röster från det förflutna öppnar upp några av den globaliserade världens horisonter. Kvinnors och mäns livshistorier, konst, föremål och musik berättar alla om sätt att leva och överleva, om kärlek, glädje och hopp, om förtryck, våld och motstånd.
  • Drömmens syster Människor och myter kring Orinocofloden Drömmens syster handlar om gränslandet mellan liv och död. Om den mytiska tillvaron som shamanen kan färdas till och om alltings början. I utställningen får du möta regnskogens män,

kvinnor och barn utmed den väldiga floden Orinoco i södra Venezuela.

  • No name fever AIDS i globaliseringens tid Utställningen placerar HIV/AIDS i ett globalt perspektiv. Genom konst, personliga berättelser, film, musik, foton, exempel på politisk aktivism och kampanjmaterial från olika delar av världen får besökaren en bred och känslomässig förståelse av sjukdomen. Mötet med människors oerhörda vilja att överleva inspirerar till hopp och viljan att själv göra något.
  • Fred Wilson Site Unseen: Dwellings of the Demons Fred Wilson, museets ”visiting artist”, har genomsökt museets undermedvetna. Genom att lyfta fram gömda och glömda föremål och människor presenterar han en personlig betraktelse som sträcker sig utanför museets egna samlingar. I ett rum som rent fysiskt vrider det invanda perspektivet förmedlar Fred Wilson på ett subtilt sätt sina kommentarer om inneboende maktförhållanden i museivärlden.
  • 390m³ Andlighet I det gyllene galleriet finns en kontemplativ plats där besökaren kan samla sina tankar runt ett fåtal väl valda föremål som visar hur människor sökt, uppfattat och avbildat det andliga och gudomliga.
  • Ett mindre utställningsprojekt, med arbetstiteln Post Colonial Objects, är tänkt som en plattform för en offentlig dialog kring de symboliska och samhälleliga betydelserna av föremålen i museets samlingar. Varje vecka väljs ett nytt föremål av någon ur museets personal tillsammans med en personligt utvald extern person. Det blir vernissage på en given tidpunkt varje vecka, då det valda föremålet ställs ut och diskuteras i museets entréhall. På museets hemsida blir det under året gradvis en växande och ganska omfattande utställning och diskussion.
  • Utställningen Contemporary African Design visar kraftfulla sammansmältningar och hybridformer mellan afrikanska traditioner och samtida, globala tendenser och inflytande i möbelkonst, design och konsthantverk. Utställningen har turnerat i Europa och USA och kommer till Sverige med bidrag från AFFA och Franska Institutet.
  • Hösten 2006 öppnas en utställning om Trafficking, som är skapad i samarbete med en räcka svenska organisationer, såsom Kvinnoforum, Åklagarmyndigheten, Caritas, Stockholms Stad och Länskriminalpolisen Vgregionen samt internationella partners i Italien, Lettland och Grekland, med bidrag från Europeisk socialfond. Trafficking med människor, med kvinnor och barn för sexuella ändamål, tillhör, liksom illegal handel med kulturarvsföremål, de områden där den globala asymmetrin i rikedom och klass- och könsbaserade exploateringsformer tydligast framträder.

Östasiatiska museet

  • Indigo. Indigo används över hela världen och i många kulturer. Jeans och blå naglar – en utställning om Indigo (19 februari– 4 juni 2006). Indigo – världens vanligaste färg, nu som i alla tider. På risfälten runt om i Asien, i sandöken Sahara, i kontoren på Manhattan likaväl som gatuarbetarna utanför, överallt ser man människor klädda i indigo. Ingen vet när människan först började färga textilier. Men när man började var indigo en av de allra första färgerna.
  • I samverkan med Etnografiska museet, Riksutställningar, Rädda barnen och Diakonia planeras en utställning och dokumentationsinsats i Sverige och i drabbade länder rörande Tsunamikatastrofen. Öppnas den 26 dec 2005 på Östasiatiska museet (Även nämnd under Etnografiska museet).

Pedagogisk verksamhet, kunskapsuppbyggnad, seminarier och program

1. Inom ramen för projektet Kongspår på Etnografiska museet kommer seminarier och workshops med internationella och svenska föreläsare att presentera och debattera museernas samlingar i postkolonialt perspektiv. Seminarieserien inleds vid Etnografiska museet våren 2006 och fortsätter därefter (tillsammans med utställningen) i Helsingfors under senvåren och i Köpenhamn hösten 2006.

2. Internationell konferens om Cypern kallad ”Finds and results from the Swedish Cypru Expedition – A gender perspective” med ca 30 inbjudna föreläsare från olika länder.

3. Programarbetet inriktas (vid sidan om sådant som ansluter till ovanstående utställningar) bl.a. på Islam som världsreligion, där Etnografiska kan komma att koncentrera på afrikanska tuareger, Mongoliet och Indonesien.

4. Under mångkulturåret kommer pedagogerna vid Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet i Stockholm att samarbeta kring Islam. Arbetet syftar till att hjälpas åt att bryta ner några av de fördomar kring Islam som i dag finns bland barn och ungdomar, men också bland vuxna.

5. Den pedagogiska enheten på Världskulturmuseet kommer under 2006 fortsätta sitt arbete med att skapa möjligheter för dialoger kring en föränderlig och globaliserad värld. Genom att bjuda in till reflektioner kring egna och andras värderingar och synsätt vill pedagogerna synliggöra olika sätt att se på världen. Men också visa på den mångfald av identiteter som finns i varje enskild människa och i alla slags grupper av människor. Verksamheten består dels av program som riktar sig till skolor och elever i alla åldrar. Dels består verksamheten av arrangemang som utarbetas i dialog med museiovana brukargrupper.

6. Till programverksamheten i Bagdad café på Medelhavsmuseet kopplas vissa miniutställningar som t.ex. ”Children of Baghdad” foton av Anna Papoulis, ”Vyer från Istanbul” foton av Guillame Berggren, teckningar grekisk dans (Zeibekiko) av Kostas Ladopoulo etc. Det blir samtal, musik, mat och föredrag till samtliga utställningar.

7. Under programkvällarna 2005 på Världskulturmuseet är 60 % av och med konstnärer, artister och föreläsare med icke-europeisk bakgrund. Därutöver handlar ca 20 % om mångkulturfrågor. (Resterande program behandlar teman som hiv/aids, sociala rörelser och global rättvisa.) Av de 60 % är drygt 20 % internationella grupper, konstnärer och föreläsare, resten verksamma i Sverige.

Det är viktigt för museet att vara väl förankrad i Göteborg och regionen, och att samarbeta med lokala och regionala artister, konstnärer och föreläsare. Det görs i programserien Community

Night, i vilken vi upplåter våra lokaler, teknik och marknadsföring för organisationer och föreningar att skapa egna program på museet. Under 2005 samarbetar museet bl.a. med IETM (internationellt nätverk för scenkonst), Bwana Club (kritisk kulturproduktion) och Cuba Live (ett svensk-karibiskt nätverk i Göteborg). Kulturinstitutioner, organisationer och utbildningar som är viktiga samarbetspartners är b la Musik i Väst, Museion vid GU och Musikhögskolans Världsmusikutbildning. Museet för också en kontinuerlig dialog med Västra Götaland mångkulturkonsulenter. Syftet med programverksamheten, såväl scenkonst och konserter som debatter och seminarier, är att verka för en samhällelig attitydförändring gentemot olikhet och kulturell pluralism. Under Mångkulturåret 2006 ämnar museet fortsätta på den inslagna vägen med lokala, nationella och internationella program av och med artister, konstnärer och föreläsare av olika kulturell och etnisk bakgrund, för att fördjupa, problematisera och komplettera museets utställningar.

Nedan följer några exempel

Internationellt dansresidens Som första internationella gäst på museet efter öppningen kom dansaren och koreografen Koffi Kôkô i januari med sitt suggestiva solo Passage. Kôkô är verksam som vodoupräst i västafrikanska Benin, och som koreograf i Paris och Berlin. Världskulturmuseet och danskonsulenterna i Västra Götaland skriver i dagarna en gemensam ansökan om att engagera Koffi Kôkô i ett dansresidens under 2006. Han skulle då med museet som bas tätt arbeta tillsammans med och inspirera regionens dansare. Masterclasses planeras under både Dansbiennalen i maj och Dans och Teater Festivalen i augusti.

Gringo Ett samarbete, bl.a. i form av debattboxning, har inletts med tidningen Gringo. Eftersom det inte bara är mångkulturår 2006, utan också valår, känns det angeläget att ta pulsen på politiker i frågor kring mångfald och lika villkor. Fram till valet i september programläggs 5–7 debattboxningar, då politiker och makthavare ställs till svars i rinken av initierad debattör. Både politiker och debattör flankeras av rådgivare. Det hela äger rum i en boxningsrink i mitten av museets trappa.

Bwana Club Sedan 2003 har Världskulturmuseet och Bwana Club ett tätt samarbete. En kontinuerlig dialog har manifesterats i aktiviteter och konserter under Clandestino Festival, i en större fest på museet tillsammans med HDK, och under innevarande höst en omfattande seminarieserie under rubriken ABC Rasism #5 Kritik av exotica. Fortsatt samarbete planeras under 2006.

Design factory Factory Individual Design är en symbolisk occupation av museet, där nordiska designers och formgivare under en tre dagars happening bor och lever på museet och möter publiken under en helg, medan påbörjade designprocesser löpande förändras genom dialogen med publiken. Innehållet kommer att skilja sig från plats tillplats. Det är en tältande och nomadisk utställning, som är menad att vandra vidare innanför EU. Den röda tråden är att det i varje land kommer att visas en utställning som bejakar designers ur ett icke nationellt perspektiv.

Göteborg Film Festival Samarbetet med filmfestivalen fortsätter. I år arrangerade festivalen och museet ett symposium om Rwanda, tio år efter folkmordet, med Ingvar Carlsson i panelen. Tre nya filmer om Rwanda visades. I år kommer vi att samarbeta kring teman som europeisk flyktingpolitik och trafficking, samt ställa oss frågan om filmare av annan kulturell bakgrund blir nischade av filmindustrin. Filmer och seminarier.

Dansbiennalen Samarbete med Dansbiennalen manifesteras dels genom en planerad masterclass med Koffi Kôkô (se ovan), dels genom en föreställning av och med Talat Samawi, koreograf och dansare från Angered. Forum för levande historia, Göteborgs Kommun. Samarbetsprojekt kring att utmana fördomar. Målgrupp: 17–25-åringar.

Särskilda uppdrag

Under mångkulturårets inledning kommer totempålen på Etnografiska museet att återföras till Haislaindianerna, British Columbia, Kanada. I Kanada är det ursprungsbefolkningens år

2006. Överförandet kommer att bli en viktig händelse med stor mediabevakning. Statens Museer för Världskulturs samlingar av mänskliga kvarlevor, särskilt från urbefolkningar inventeras 2006. Det är ett regeringsuppdrag. Resultatet kan komma att väcka frågor kring etik och moral, repatriering etc.

Internationella samarbeten och uppdrag

Världskulturmuseet och Red Location Cultural Museum i Port Elisabeth, Sydafrika har inlett ett treårigt samarbetsprojekt, som är ett erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan två institutioner där bland annat utställningssamarbete och utveckling av museiverksamhet i ett mångkulturellt samhälle ingår.

Statens Museer för Världskultur har på uppdrag av Sida inlett ett långsiktigt kulturarvssamarbete med museer i Laos, Vietnam och Kambodja. Programmets upplägg utgår ifrån den senaste versionen av Human Development Report, Kulturell frihet i en mångkulturell värld, där FN-organet UNDP slår fast att en hållbar och fredlig global utveckling kräver att kulturell mångfald tillvaratas som en positiv kraft.

Statens Museer för Världskultur har utsetts till nationell kontaktpunkt för Anna Lindh-stiftelsen – ett uppdrag från Utrikesdepartementet. Stiftelsen, som är ett led i Barcelonaprocessens initiativ för interkulturell dialog, består av 35 nationella nätverk inom EU och Medelhavsregionen. I arbetet som koordinator för det svenska nätverket vill Statens Museer för Världskultur skapa en gemensam utgångspunkt för interkulturell dialog och samtidigt utmana bilden av kulturer som homogena och oföränderliga.

Medelhavsmuseet har etablerat sig som koordinator i ett nätverk för museer i Medelhavsregionen. Förutom kunskaps- och erfarenhetsutbyte, inriktas arbetet på att utveckla en gemensam vandringsutställning med utgångspunkt i temat ”Born in the Mediterranean”.

Hösten 2000 tog Statens Museer för Världskultur initiativ till att bilda ett nätverk mellan museer i Asien och Västeuropa. Utgångspunkten för arbetet i ”the Asia-Europé Museum Network” – ASEMUS – är att utveckla olika former för ett gemensamt utnyttjande av de deltagande museernas föremålssamlingar. Detta har resulterat i en rad pågående projekt inriktade på allt från gemensamma vandringsutställningar till forskningsprojekt och utbyte av

kunskap runt bevarandefrågor. ASEMUS samlar i dag ca 60 museer och Statens Museer för Världskultur innehar sedan starten nätverkets sekretariat och administrerar också dess hemsida.

Övriga aktiviteter

Den mångkulturella museirestaurangen Babajan på Etnografiska museet planeras att renoveras vid årsskiftet 2005/2006 och nyöppnas med ett ännu bredare utbud av ”cross-over”. Restaurangen är en viktig mångkulturell mötesplats. Hela entréfunktionen har omdanats på Etnografiska museet för att möta en ny publik. Museibutiken har utökats och under mångkulturåret kommer varusortimentet att tematiseras för att ansluta till utställningar och programaktiviteter. Till de fysiska förändringar som kopplas till mångkulturåret hör också en ny entrégarderob där ytterplagg från olika kulturer ska presenteras.

Publikarbetet och publikundersökningar

Publikarbetet och publikundersökningar fortsätter inom hela Statens Museer för Världskulturs´ verksamhet under mångkulturåret. Genom nya kanaler – för att bara nämna ett exempel – tidningen Gringo som är en kanal ut i förorten eller Gringos Hoodsfred festival nås nya grupper.

Samtliga fyra museer har samarbete och kontakter med många invandrargrupper. Världskulturmuseet önskar genomföra en undersökning av ”icke-brukarna”. Genom kvalitativa och kvantitativa metoder vill museet veta varför många väljer att inte komma till museet. Särskilt intressant i detta sammanhang är naturligtvis att få kvalitativa data på eventuella systematiska mönster av klass och etnicitet i förhållande till, eller exclusion ur, bestämda grupper. Översättningar till olika språk, bl.a. arabiska.

Statens musiksamlingar

Aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006.

Först bör betonas den generella mångkulturella roll Statens musiksamlingar spelar. Musikens roll som gränsöverskridare är viktig. Musiksamlingarna har i sina samlingar och i sin verksamhet naturligt internationella anknytningar, vilka också delvis präglar verksamheten. I samlingarna finns ju musikinstrument från hela världen. Vi arbetar med genrer som t.ex. konstmusik och jazz som är gränslösa i många bemärkelser. Vi har stor expertis i det internationella musiklivet vid samtliga institutioner, inte minst genom Svenskt visarkivs chef som är professor i musik och mångkultur. Vi har också en tradition med konserter med mångkulturellt innehåll. Detta bara för att nämna några aspekter. Sedan gäller det att alltmer utnyttja detta material och dessa kunskaper ur ett mångkulturellt perspektiv. Därför är vårt första projekt:

Interna seminarier kring mångkulturalitet Det är viktigt att mångkulturellt arbete inte bara blir enstaka projekt, utan att det också blir kunskap om ett förhållningssätt att bruka i det vardagliga arbetet, för den ordinarie personalen. Detta gäller inte minst för kulturarvsinstitutioner, både arkiv, bibliotek och museer. Vi skall därför under 2006 anordna interna personalseminarier kring mångkulturalitet, och försöka koppla detta till det dagliga arbetet med våra olika samlingar.

Vi tänker dels bjuda in externa föreläsare, t.ex. från Mångkulturellt centrum, med frågor som: Vad är innebörden i mångkulturalitet? Vad betyder det? Vi tänker också utgå från den av medarbetare på Statens musiksamlingar skrivna boken: Musik- Medier-Mångkultur, där begreppen och praktiken kring vårt eget material diskuteras. Vi tänker utifrån bl.a. dessa föreläsningar diskutera relevansen av mångkulturalitet i vårt ordinarie arbete.

Men vid sidan av sådan intern verksamhet för den egna personalen skall vi också satsa på och delta i ett antal projekt av mer extern karaktär.

Internationell musiketnologisk konferens i Jokkmokk den 6–10 september 2005 Konferensen arrangeras av Statens musiksamlingar i samarbete med Ajtte fjäll- och samemuseum. Konferensens tema tar upp musikens roll i mångkulturella kontexter. Konferensen har två huvudteman:

1. Administering musical ethnicity – to whom, by whom, with what consequences. Bearers of specific traditions who become introspective about their own art and traditions may tend to idealize, even theatricalise, their own songs, rituals and art, turning them into showcases of ethnic pride and (in the process) perhaps killing their original functions. Do ethnomusicologists, museums and archives have a role to play in this?

a) Music of minorities as cultural heritage

How is music of minorities presented in exhibitions and publications? Their place in archives? Who collects and presents the music of minorities?

b) When ethnic groups become “minorities: What happens to

the music? How is music affected when it is used for representation in multicultural contexts? The role of ethnomusicologists?

2. Music and landscape Do specific landscapes generate specific kinds of music? The relation between nature and culture has been a frequent focus of ethonomusicology. Not least for those living in the circumpolar regions. How are the special circumstances of the Arctic region reflected in music and music making?

Seminarium kring “Herder, nationen och det musikaliska kulturarvet.” Seminariet är ett samarbete mellan Statens musiksamlingar och Kungliga Historie-, Antikvitets och Vitterhetsakademien. Seminariet kommer att bestå av ett dussintal individuella presentationer, ett par panelsamtal samt musikaliska inslag. Det skall vara den 24–26 februari.

Presentation av temat: Det är 2005 och Sverige har just fått en ny helgdag – den tidigare lite tveksamt påbjudna nationaldagen har blivit röd i kalendern. Samtidigt proklameras 2006 som ”mångkulturens” år. Svenskhet och mångkulturalism i samma andetag. Det låter som en mot-

sägelsefull ideologisk hyperventilering över kluven tunga. Man talar också mycket om kulturarv i dessa tider.

Moderna tider; ja, men konceptet är inte nytt. Det formulerades på 1770-talet av Johann Gottfried Herder, som i Königsberg och Riga hade avlyssnat östersjöfolkens poesi och politik i en brytningstid: Arvet, det gemensamma och överlämnade, ligger kodat i språket, dikten och musiken. Det är de symboliska uttrycken som möjliggör tillhörigheten, individens upplevelse av kollektiv strävan. Nationerna är konstnärliga projekt.

Vi tänker oss att symposiet skall diskutera tre aspekter:

  • Tidslinjer och tankespår: Herderreceptionen i Sverige
  • Arvet och samlandet: Herder som ideolog för kulturarvets dokumentation och kanonisering
  • Mångfald i mänskligheten? Herder, identitetsarbetet och mångkulturaliteten ur politiskt perspektiv

Internationella musik- och danskvällar för utvecklingsstörda. Musikmuseet har tidigare satsat på speciella verksamheter för utvecklingsstörda, bl.a. med utställningen ”Lirum”. Denna verksamhetsgren ska nu utvecklas. Grunden är svårigheten för utvecklingsstörda idag att hitta spännande verksamheter, anpassade för dem. Handlar det om dans och musik har det ofta en mycket traditionell gammeldanskaraktär. Vi tänker därför ordna fyra aftnar dit vi bjuder utvecklingsstörda, bl.a. genom det kontaktnät vi redan utvecklat. Varje afton ska ha en specifik internationell karaktär – t.ex. en västindisk afton, en afrikansk afton osv. Vi ska då spela den musik som är typisk för detta land, och pröva lämpliga danser. På t.ex. en Västindisk afton kan man låta ett Steel-pan band stå för musiken. Besökarna kan också få pröva att spela Steel-pan själva. Vi skall också berätta lite om länderna ifråga, anpassat för de utvecklingsstörda. Kanske också bjuda på någon dryck och mat från landsändan.

På så sätt hoppas vi att även i denna grupp öka kunskapen om andra delar av världen, men framför allt att erbjuda något nytt spännande och roligt.

För detta projekt har vi redan fått ekonomiskt stöd av Statens Kulturråd.

Anställning av Mångkulturarkivare Statens musiksamlingar har föreslagit Kulturdepartementet en anslagsförstärkning för att få möjlighet att anställa en ”Mångkulturarkivarie” på deltid med placering på Svenskt Visarkiv. Denna person skall enligt de föreslagna planerna. I arbetet för denna arkivarie ingår:

  • Identifiering av viktiga nya etniska musikformer i Sverige I samarbete med invandrarorganisationer i Sverige och de nytillsatta mångkulturkonsulenterna och Mångkulturellt centrum kommer en inventering av ”Mångkulturens när, var och hur” genomföras. Kartläggningen kommer att inriktas på var etnisk musik spelas och på hur produktionen av levande och medierad musik ser ut för olika etniska grupper i Sverige.
  • Dokumentation genom insamling av befintliga artefakter Inspelningar och andra musikanknutna produkter kommer att samlas in och arkiveras på Svenskt visarkiv. I någon mån kommer egna inspelningar att göras men insamlingen kommer till stor del att inriktas på ljud- och videoinspelningar som gjorts av olika aktörer inom det mångkulturella Sverige. Många invandrarföreningar har egen försäljning av CD och kassetter med sina egna grupper. Initiativ har tagits från Svenskt visarkiv för att få till stånd ett samarbete med Kulturrådet för att arkivera ansökningar och ljudband från musikgrupper och skivbolag som söker turnéstöd respektive fonogramstöd. Dessa ansökningshandlingar kan vara ett bra komplement till insamlingen av ”färdiga” utgivna produkter.
  • Egen aktiv registreringsverksamhet, främst video/foto/ljud och skapande av sökbara kataloger Det material som redan insamlats av Musikmuseet är knapphändigt registrerat i manuella kataloger. I detta projekt kommer detta material överföras till sökbara databaser på Svenskt visarkiv tillsammans med det nya material som samlas in.
  • Samarbete med högskolor och universitet Insamlingsarbeten och annan dokumentation kommer att utföras i samarbete med musikvetenskapliga och etnologiska institutioner. Tanken är att detta arbete ska resultera i ett antal uppsatser på påbyggnads- och fördjupningsnivå.
  • Experthjälp till Vietnam Samarbete med SIDA och kulturministeriet i Vietnam genom

Prof. Nguyen Phuc Linh. Under 2006 och fem år framåt kommer Svenskt visarkiv att bistå vietnamesiska musikforskare och arkivarier i ett insamlingsprojekt i Vietnam. Vietnam är ett mångkulturellt land med många olika folkliga musiktraditioner. Nu har man för avsikt att skapa lokala musikarkiv med Svenskt visarkiv som förebild. För att klara detta projekt har man vänt sig till SIDA som är positiva till samarbete. Under åren 2006- 2011 kommer experter på olika områden inom arkivbildning och mångkulturstudier att regelbundet resa till Vietnam för att bistå deras forskare. I Sverige kommer Svenskt visarkiv (Statens musiksamlingar) att erbjuda experthjälp i form av musiketnologer och arkivarier, Sveriges Radio – inspelningstekniker, Rikskonserter – musikproducent och Musikhögskolan i Malmö – musikpedagogik.

Svenska Filminstitutet

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Den svenska filmen har, tillsammans med bioutbudet i stort, de senaste åren speglat och bidragit till en ökad medvetenhet om det mångkulturella samhället. Filmen har även blivit mer tillgänglig för fler. Utbyggnaden av de regionala resurscentrumen är en faktor som har haft stor betydelse för att ge barn och ungdomar i hela Sverige en första kontakt med filmproduktionen.

Det är dock viktigt att i filmens värld driva ett långsiktigt och systematiskt arbete med mångkulturfrågor, och lyfta fram frågor om publikmönster och produktion ur ett mångfaldsperspektiv, liksom frågor om mångfalden bland konstnärliga upphovsmän och bland dem som arbetar administrativt i filmens värld.

Svenska Filminstitutet kommer under Mångkulturåret att fokusera på ett internt arbete riktat till samtlig personal med syfte att höja kunskapen om mångkulturfrågor, samt ett externt arbete riktat till filmbranschen (distribution, produktion, visning etc.), med syfte att i olika sammanhang lyfta frågorna ovan.

Ett detaljerat program för Filminstitutets aktiviteter under Mångkulturåret kommer att utarbetas under hösten.

Externt arbete

Bland de nu preliminärt planerade aktiviteterna finns seminarier vid Svenska Filminstitutets dag på Göteborg Film Festival/Cinemix (januari 2006, målgrupp filmbransch), och vid vårt årliga evenemang Drömfabriken (april 2006, målgrupp unga filmare).

När det gäller publik verksamhet riktad till allmänheten är vårt främsta fönster Cinemateket, som visar film i Stockholm, Göteborg och Malmö. Film av regissörer från hela världen är en viktig del av Cinematekets program och kommer så vara också under Mångkulturåret.

En av Svenska Filminstitutets huvuduppgifter är att företräda svensk film internationellt och att deltaga i och främja olika typer av internationella samarbeten. Under 2006 kommer en svensk filmvecka att arrangeras i Sydafrika. Svenska Filminstitutets filmarkiv har också undertecknat ett samarbetsavtal med Vietnam.

Internt arbete

Svenska Filminstitutet avser att anordna en intern seminariedag i början av år 2006, för att ge personalen en ökad kunskap om mångkulturfrågor och perspektiv på det egna arbetet. En närmare plan för detta, samt för hur det interna arbetet i övrigt kommer att se ut, utarbetas de närmaste månaderna.

Kontaktperson

Åsa Garnert

Sveriges ambassad, Berlin

Lektorskonferens, Bonn 10-12 februari 2006. Denna gång arrangeras lektorskonferensen tillsammans med Universität Bonn och Riksbankens Jubileumsfond. Ett större symposium kring frågor om migration i och mellan litteraturer planeras, med deltagande av akademiker från Tyskland och Sverige.

Sameutställning i de nordiska ambassadernas Felleshus, Berlin 6 april–12 maj 2006. Ambassaden arrangerar en sameutställning i samarbete med de finska och norska ambassaderna. Projektet bygger på en fotoutställning från Finland. Inom ramen för projektet planeras även en filmvecka med både äldre och nyare samiska filmer, samt ett seminarium om dels det moderna livet sett ur ett socio-juridiskt perspektiv, dels kultur- och språkfrågor. Samisk konsthantverk visas i vitriner och gastronomiska inslag planeras.

Dialoger, Berlin Även under kommande år arrangerar ambassaden möten mellan tyska och svenska aktörer om aktuella kultur- och samhällsfrågor. Dessa äger rum i de nordiska ambassadernas Felleshus och är vanligen mycket välbesökta. Till våren planeras en dialog om integration, där generaldirektören för Integrationsverket, Andreas Carlgren, kommer att diskutera med en tysk gäst.

Det kan inte uteslutas att ytterligare aktiviteter och verksamheter tillkommer.

Aris Fioretos Kulturråd

Sveriges Ambassad, Bryssel

Planerade verksamheter och aktiviteter under Mångkulturåret 2006

Ambassaden i Bryssel hör till de åtta utlandsmyndigheter som fått i uppdrag att medverka i Mångkulturåret 2006. Gemensamt för de övriga sju är emellertid att de har, eller planeras få inom kort, en särskild från utbildnings- och kulturdepartementet utsänd tjänsteman med ansvar för kulturfrågor (kulturråd/kulturattaché) placerad vid myndigheten. I Bryssel finns visserligen en sådan utsänd tjänsteman vid EU-representationen, men denne har enbart till uppgift att delta i det sedvanliga förhandlingsarbetet inom EU på detta område och är sålunda aldrig involverad i några bilaterala projekt eller dylikt. - På ambassaden handläggs kultur- och informationsfrågorna i första hand av en lokalanställd tjänsteman på halvtid. Med så begränsade resurser jämfört med de övriga utsedda utlandsmyndigheterna är ambassadens förutsättningar och möjligheter att medverka i Mångkulturåret naturligtvis mycket mer begränsade, vilket också redan framförts till såväl departementet som kommittén.

Projekt och Seminarium

Det projekt som ambassaden för sin del har i åtanke är att få möjlighet att visa ljud- och videoinstallationen Första generationen här i Bryssel. Detta skulle då ske i samband med ett seminarium som organisationen Kunst en Democratie – Cultur et démocratie planerar nästa år med konstnären Esther Shalev-Gerz på temat konstnärliga och sociala projekt. Eftersom Shalev-Gerz skapat installationen i fråga menar vi att det skulle erbjuda ett alldeles utmärkt tillfälle att parallellt med seminariet anordna en visning. Dessvärre vet vi ännu inte exakt vid vilken tidpunkt under våren 2006 som seminariet kommer att organiseras, men vi hoppas att det skall gå att samordna de två evenemangen, dvs. att den turnering i Europa som Mångkulturcentrum och SI planerar för installationen skall kunna passa in tidsmässigt.

Svenska Ambassaden i Litauen

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Litauen utvecklas så det knakar. Den ekonomiska tillväxten, de internationella kontakterna och kulturlivet andas framtidstro. Gäller det för alla? Romer, homosexuella, kvinnor, barn och förståndshandikappade har det stundtals tufft i ett land som utvecklas.

Vi väljer att diskutera tillgänglighet och delaktighet under Mångkulturåret 2006. Vem tar del av det som bjuds? Och vem är inbjuden? Den som är tjugo år idag i Litauen väljer hellre att gå med kompisarna på klubb, än att gå på teatern. Föräldrar i Vilnius har inte tid och råd att ta sina barn till kulturevenemang. Barn på landsbygden i Litauen har ingen möjlighet att möta kultur. Det finns inga nätverk för att nå ut med turnerande föreställningar och att ta betalt för en biljett ute på landet är otänkbart. En kvinna citerar sin 24-årige son:

Mamma, när ni kämpade för självständighet glömde ni bort min generation. Ni som jobbar med kultur borde göra något bra nu och börja med de små.

Detta bildar underlaget för vår planering under 2006. Vi vill göra VIP-dagar på ambassaden för olika målgrupper, temavecka med lekpark på ambassadens gård blir mittpunkt för utställningar och diskussioner om barns rättigheter och möjligheter och ett traineeprogram på Moomsteatern i Malmö för förståndshandikappade och tjänstemän som arbetar för människor med särskilda behov startar.

Ambassaden i Vilnius vill skapa svenska tankerum i Litauen under Mångkulturåret 2006 och använda växtkraften i ett annorlunda och nära grannland i sydost.

Sveriges ambassad i London

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Ambassaden i London kommer att genomföra en rad av aktiviteter som på olika sätt knyter an till Mångkulturåret 2006

1. Pride&Prejudice Ambassaden initierar under 2005 ett samarbete mellan Beckmans designhögskola samt Central Saint Martins School of Design (CSM). Projektet kommer att innebära att 14 elever från Beckmans kommer att resa till London för att delta i undervisningen på CSM. Därefter kommer 14 studenter från CSM att resa till Stockholm för att studera på Beckmans. Projektet kommer att resultera i en utställning som kommer att visas på Kulturhuset i Stockholm i december 2005 och i London 2006. Ambassaden samarbetar med H&M och British Council UK. Utställningen "Pride & Prejudice" kommer att kretsa kring temat "nationell identitet" och syfta till att belysa såväl föreställningar om "den andre" som synen på den egna nationella identiteten. Ambassaden har för avsikt att visa utställningen i London under Mångkulturåret 2006. Lokal är ej fastställd.

2. Jazz from Sweden Ambassaden samarbetar med den skotska jazzpromotorn Assembly Direct, Rikskonserter och Svenska institutet. Under 2006 kommer 8-10 svenska jazzgrupper att turnera i Skottland. Svensk jazz i dag visar på stor variationsrikedom: förutom de självklara rötterna i amerikansk swing och bebop så märks i dag tydliga influenser av folkmusik från olika delar av världen samt multikulturella blandformer. En uppvisning av svensk jazz 2006 inkluderar självklart musiker med olika etnisk bakgrund och de musikaliska uttrycken hämtar på ett naturligt sätt inspiration från olika kulturer.

3. Svensk/brittisk samtalsserie Ambassaden i London startar under hösten 2005 en svensk/brittisk samtalsserie som ett led i vårt mål att fördjupa våra kulturella relationer med Storbritannien.

Under Mångkulturåret 2006 vill ambassaden genomföra ett seminarium om integration/segregation i den brittiska respektive den svenska skolan. I Storbritannien har en stor mediadebatt följt Trevor Phillips uttalande och förslag, att man i brittiska skolor skulle ha separat undervisning av svarta pojkar ( pojkar av afrikanskt eller karibiskt ursprung) Förslaget syftade till att försöka förbättra deras studieresultat. Trevor Phillips är ordförande för The Commission for Racial Equality. Förslaget har diskuterats häftigt i pressen av både lärarorganisationer och det brittiska Utbildningsdepartementet (Department for Education and Skills.) Ambassaden undersöker möjligheten att i samband med ett seminarium om skolan visa filmen "Nya barn i Jordbro" av Rainer Hartleb, som belyser den svenska skolan i ett mångkulturellt Sverige.

4. Svensk pop Tillsammans med Exportrådet undersöker ambassaden möjligheten att genomföra en satsning på svensk pop. Latin Kings med Dogge Doggelito är ett av de band som vi skulle vilja presentera.

5. Expertinbjudningar till Sverige under 2006 Ambassaden i London har även diskuterat möjligheten att bjuda in brittiska experter inom mångkulturfrågor till Sverige under Mångkulturåret. Då Storbritannien har arbetat med dessa frågor under lång tid och från många olika håll borde det finnas stora möjligheter för Sverige att få nya impulser av brittiska erfarenheter. Ambassaden åtar sig gärna att, i mån av behov, identifiera och bjuda in brittiska experter som kan dela med sig av sin kunskap.

Sveriges ambassad Moskva

Preliminär planering inför Mångkulturåret 2006

Vi ser två aspekter som mest väsentliga att lyfta fram vad gäller verksamheten i Moskva:

a) att vid inbjudningar av svenska kulturarbetare till Ryssland

sträva efter att ge en mer representativ bild av det idag mångkulturella Sverige;

b) genomföra projekt i Ryssland på temat tolerans och civil-

kurage och mot det växande hotet från främlingsfientlighet (i Ryssland såväl som i Sverige). – Vi vill med Wallenbergutställningen i november 2006 sätta

fokus på den enskilda individen och hennes ansvar. I en serie på cirka tre seminarier kommer dessa frågor att belysas. Inriktning, och uppläggning kommer att beslutas tillsammans med den ryska samarbetspartnern. Eventuellt visas också film (t.ex. Stefan Jarl om Cordelia Edvardson). – Vi planerar att försöka få hit en barnteatergrupp från

Sverige som tar upp temat om mobbning och tolerans; och/alternativt visa svensk spelfilm (Jalla Jalla, Vingar av glas, etc.) på temat kollision/möte mellan olika kulturer, religioner och traditioner i två regionstäder (Beslan och någon stad vid Volga). – Vi vill försöka att få hit svensk regissör som arbetat med

ungdomar och dylika frågor i svenska förorter för eventuellt framtida samarbete med teatergrupp här.

Lena Jonson

Svenska ambassaden Paris

Under Mångkulturåret 2006 planerar Svenska Ambassaden och Centre culturel suédois (CCS) följande projekt i Frankrike:

Elektra-projektet Under 2006 avser vi följa upp Elektra-projektet i Paris i maj 2005 (föreställning av Elektras bröder följd av seminarium om hedersrelaterat förtryck). CCS planerar att visa Ulla Lembergs dokumentärfilm om "hedersmord" "Dialogues in the dark", följd av en diskussion. Om möjligt även gästspel av Riksteaterns tredje del i projektet - "Elektras föräldrar". Vi söker även medverka till att en fransk uppsättning av eller annat samarbete med utgångspunkt i "Elektras bröder".

Filmprogram på CCS på temat temat kulturella minoriteter/ invandring Långfilm: Zozo (J. Fares), Populärmusik från Vittula (R. Bagher), Misa mi (L. Torell), dokumentärfilm: Gå loss! (M. Gertten & E. Bäfving), Nabila (H.Berthas, J.Bjerkner), kortfilm: Gömd (H. Heilborn, D. Aronowitsch & M. Johansson), Quinze (R. Larsson)

Henning Mankell och Afrika Pjäsen Antiloperna och temakväll om "Teatro Avenida" på teatrarna Théâtre du Rond Point i Paris respektive La Criee i Marseille. Läsningar av andra pjäser på CCS, filmen "Comedia infantil" på Cinema Le Balzac, litteraturmöten på Boréales, den årligen återkommande nordiska kulturfestivalen i Normandie.

Norra Botkyrka Musik, hiphop, Subörb Franskt-svenskt samarbetsprojekt med Kulturen i Botkyrka. Möten mellan ungdomar/skolor inom olika typer av projekt samt kulturellt program, bl.a. street dance och afrikansk dans. Internationell workshop, seminarium och föreställning på CCS i samarbete med Riksteatern/JAM, Subörb.

Gringo Samarbete med tidskriften Gringo för möten om bilden och närvaron av invandrare i media i Sverige och Frankrike – i samarbete med franska mångkulturella medier och Metro France/Paris. (Gringo utkommer bland annat som bilaga till Metro Stockholm).

Suède vs France Poesiprojekt där två franska och två svenska poeter/performanceartister ger en föreställning med egna specialskrivna texter baserade på deras reaktioner på och iakttagelser av det andra landet. Produktion: Teater Overground i samarbete med bland annat Franska Ambassaden i Stockholm.

Översättarseminarium Möte för i Frankrike verksamma översättare av svensk litteratur. Tema: "Det nya Sverige - den nya svenskan". Workshops och föredrag av inbjudna svenska (bl.a. Jonas Hassen Kemiri) och franska författare. I samarbete med Svenska Institutet, språkvetaren Ulla-Britt Kotsinas och möjligen Gringo.

1,2,3 Cultures Årlig litteraturfestival organiserad av europeiska kulturhus och ambassader i Paris under en vecka i maj. Temat för 2006 är "Passages parisiennes" (utländska författare i Paris). Projekt får stöd av Paris stad.

"Beat Cafe" – Sing/songwriter Följande singsongwriters bor alla i Sverige men med blandade rötter: Jose Gonzales (Parasol), Ane Brun (V2) The Tiny (Eyeball), Wendy McNeill (V2), Anna Ternheim, Lisa Miskovsky, Frida Hyvönen, Laleh ? Tre konserter på CCS under våren 2006 samt minifestival dagen före Fête la Musique (21 juni) - i samarbete med Rawpower, ExMS, rikskonserter och andra.

Samlevnad mellan kulturer Utbyte av erfarenheter om hur vi i Sverige och Frankrike tar emot invandrare och försöker förebygga och lösa problem som kan uppstå i mötet mellan olika (exempelvis Lugna gatan, Elektra-projektet, faddersystem i Sverige, försök att till Frankrike överföra experimentet "låna en människa på biblioteket" - för att kanske bli av med en fördom (Malmö-projektet som fått stor uppmärksamhet i franska medier); correspondants de nuit, écrivain publique (som hjälper till vid skriftliga myndighetskontakter) alfabetisering/ språkundervisning för att främja invandrarkvinnors ställning, skolombud). Miniseminarier, expertutbyten, studiebesök.

Sveriges ambassad i Tokyo

Planerade aktiviteter under Mångkulturåret 2006

  • Pressresor med uppmärksamhet på mångkultur.
  • Hjälp till tillresande svenska akademiker och kulturutövare – kontakter med institutioner och forskare – särskilt där japansk samtida intellektuell debatt tar fasta på postkoloniala/multikulturella tänkare.
  • Introduktioner av japanska relevanta partners till svenska konferenser och events på mångkulturtemat.
  • Seminarium i Tokyo kring barns rätt, barnkulturseminarium under våren 2005, bland annat integration, svenska värderingar om rätt till kultur och hemspråk etc.
  • Tensta konsthall introduceras i japan under Swedish Style 2005 – fortsatt verksamhet i Japan?
  • Cirkus Cirkör planerar ev. ny turné i Japan.
  • Anna Vnuk – dansare – turné?
  • Satoshi Kudo – dansare bosatt i Sverige, föreställning i Japan.
  • I Tokyo: klubbevent med deltagare ur undergroundscenen i Sverige.
  • Utställning: samarbete mellan Konstfack och Tohoku universitet of art and design

Kontaktperson: Anette Masui Kulturråd

Sveriges ambassad i Warszawa, Polen

Mångkulturåret 2006 i Polen

"Mångkultur" så som begreppet definieras i svensk debatt har ingen resonans i dagens Polen. Resultatet av alla grymma händelser under andra världskriget blev ett etniskt rensat Polen. Vårt svenska samtal om mångkultur skulle därför här snarare bli en akademisk fråga, dvs. av intresse för akademiska miljöer.

En polskanpassad tolkning av vårt mångkulturbegrepp skulle kunna vara att lägga fokus på tolerans som en grundbult i ett demokratiskt samhällsbygge. Diskussionen om mänskliga rättigheter och dess innebörd på områden som t ex sexuellt likaberättigande, jämställdhet mellan könen och förbud mot barnaga är känsloladdad i Polen och frågorna mycket kontroversiella. Detta belyses inte minst av utgången av valutgången i parlamentsval och presidentval hösten 2005. Med en sådan tolkning av mångkulturbegreppet skulle vi tala snarare om mångfald i tänkande än i etnicitet.

En annan polskanpassad tolkning skulle kunna och borde vara att ambassaden i sin verksamhet riktad in mot det polska samhället konsekvent söker svenska röster och svenska exempel, som i sig utgör uttryck för vår mångkulturella verklighet. Likaväl som kampen för jämställdhet när den tog sats på 60–70-talen bland annat kom till uttryck genom att media medvetet sökte experter och andra intervjuoffer samt exempel bland kvinnor, i strävan att balansera den maskulina dominansen.

Ambassaden tror sammanfattningsvis, att Mångkulturåret 2006 i Polen snarare bör manifesteras genom ett angreppssätt, en attityd än genom särskilda tematiska arrangemang.

Mika Larsson Kulturråd

Sveriges ambassad Washington, USA

Vi bygger en helt ny ambassad (House of Sweden) som invigs på hösten 2006 och tanken är att koppla något med Mångkulturåret till den tiden.

En annan idé är att göra något på temat "Det Nya Sverige" vid invigningen av House of Sweden, programmet för House of Sweden är ännu inte färdigställt.

Peter Wahlqvist kulturråd

Sveriges Författarfond

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Mot bakgrund av tidsangivelserna i regeringsbeslutet, har författarfondens styrelse planerat att under hösten 2005 påbörja arbetet med att förbereda sin medverkan. Därför har ännu inga aktiviteter planerats som kan rapporteras till den 15 augusti 2005 – enligt önskemålen i samordningskommitténs brev av 31 maj 2005.

Jesper Söderström Direktör

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Planering inför Mångkulturåret 2006

Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, vars övergripande mål är att i samverkan med andra bibliotek tillgodose synskadades och andra läshandikappades behov av litteratur inom ramen för inskränkningen i upphovsrättslagen, planerar följande aktiviteter och verksamheter.

TPB planerar att i sin verksamhet ha ett tydligare fokus på ut- och inlåning av talböcker och punktskriftsböcker på andra språk än svenska. TPB:s produktion/ inlåning är efterfrågestyrd och en ökad satsning innebär först och främst insatser för att öka efterfrågan genom information och samarbete med de olika handikapporganisationerna, invandrarföreningar och med biblioteken.

TPB kommer under 2006 att presentera sin verksamhet på hemsidan på ytterligare språk utöver engelska. Ny broschyr på flera språk kommer att produceras.

TPB kommer att från 2006 anställa en informatör/redigerare med mångkulturell erfarenhet för att kunna stärka TPB:s verksamhet för ökad mångfald i utbudet för personer med funktionshinder som behöver anpassade exemplar för att kunna ta del av verken.

TPB planerar att aktivera sig när det gäller inläsning av de titlar som inom Litteraturstödet får bidrag för litteratur på invandrarspråk. Denna produktion skulle då kunna börja bli tillgänglig även för personer med funktionshinder. TPB kommer att ta kontakt med Kulturrådet för samarbete.

TPB deltar aktivt i det internationella samarbetet mellan bibliotek som producerar talböcker och punktskriftsböcker för att utveckla ett ”Global Library” där de nationella biblioteken kan låna/köpa digitala text- och ljudfiler från varandra inom ramen för inskränkningen i upphovsrättslagen.

TPB kommer också i sin internutbildning satsa på att stärka mångkulturen, med föredrag, studiebesök, m.m.

Ingar Beckman Hirschfeldt Bibliotekschef

Teaterhögskolan i Stockholm

Angående Mångkulturåret 2006

Inför Mångkulturåret besöker Teaterhögskolan Tune In 2005 i Göteborg 30 september-3 oktober. Tune In ser på scenkonst- och musikområdet och dess strukturer utifrån dagens mångkulturella Sverige. Under konferensen kommer konkreta arbetsmetoder och praktiska erfarenheter presenteras, både från projekt i Sverige och utomlands – för att inspirera kulturlivets aktörer att våga pröva nya sätt för att uppnå etnisk mångfald bland kulturarbetare, studenter, kulturutbud och publik. På Teaterhögskolan hoppas vi att Tune In kommer att hjälpa och inspirera oss att tänka i nya banor och skapa nya kontakter när det gäller mångkulturfrågan.

Clowner utan Gränser i Sverige grundades 1996 och är systerorganisation till den internationella organisationen Payasos sin Fronteras. Clowner utan gränser arbetar med kultur som bistånd i katastrof- och kringsområden världen över. Den svenska organisationen har sedan starten genomfört expeditioner till Bosnien, Estland, Lettland, Makedonien, Indien, Nepal, Mexico, och Algeriet. Teaterhögskolan i Stockholm avser att gå vidare i sitt samarbete med Clowner utan gränser och under 2006 arrangera en kurs som avslutas med en resa till och spelperiod i flyktingläger i Uganda.

Teaterhögskolan planerar att som samarbetspartner delta i två olika projekt samt i Rinkeby som syftar till att stötta elever i grundskolan och gymnasiet med utländsk bakgrund att söka sig vidare till högre utbildning.

Varje termin genomför Teaterhögskolan i Stockholm en serie föreläsningar på ett specifikt tema. Hösten 2006 kommer temat att vara Mångkultur. Vår förhoppning är att vi under denna temarubrik kan bjuda in scenkonstnärer som verkar inom mångkulturområdet för att berätta om sitt arbete. Dessa föreläsningar kommer att vara öppna också för yrkesverksamma skådespelare och mimartister.

Inom ramen för Teaterhögskolans kursverksamhet för yrkesverksamma skådespelare och mimartister strävar vi efter att under hösten 2006 genomföra en kurs med inriktning på utomeuropeisk teater. Vi tänker oss en förberedande teoretisk kursperiod i Sverige med läsning av pjäser, teaterhistoria och estetik som sedan går vidare med en resa och ett möte med en utomeuropeisk teater- och

scenkonstkultur. Detta projekt kommer vi under våren att söka särskilda pengar för.

I relation till skådespelarprogrammets examensföreställning hösten 2006 strävar vi också efter att undersöka det mångkulturella perspektivet när det gäller såväl pjäsval som val av regissör och scenograf.

Beslut och mer definitiva ramar för dessa projekt kommer att fattas sent hösten 2005 eller tidig vår 2006.

Tekniska Museet

En sammanställning av Tekniska museets planer inför Mångkulturåret 2006:

Engelska skolans utställning ”Northern lights” Ett naturvetenskapligt projektarbete om ljus och ljusfenomen som Internationella Engelska (IE-) skolorna arbetar med under hösten -05 och som utmynnar i en utställning på Tekniska museet. Cirka 25 olika nationaliteter är representerade på dessa skolor. Utställningen pågår mellan den 30 januari till den 6 februari

EU-contest Under en vecka i september samlas ca 100 ungdomar mellan 15 och 20 år, från 35 länder för att tävla om nio priser. Ungdomarna har vunnit de nationella vetenskapstävlingarna i sina respektive länder och får genom EU Contest en möjlighet att möta andra ungdomar från hela Europa med liknande intresse för naturvetenskap och teknik, samt ta del av det bästa värdlandet har att erbjuda inom forskning och kulturliv. Ungdomarna tävlar genom att presentera sina projekt i montrar med affischer och experimentuppställningar. Projekten bedöms av en jury, bestående av forskare från hela världen. Utställningen pågår mellan den 23 september till den 28 september 2006.

TM:s årsbok Daedalus 2005 Några av årsbokens artiklar har temat mångkultur.

Månadens föremål Varje månad presenteras ett föremål, en arkivhandling, ett fotografi och en bok på museets webbplats. Det mångkulturella perspektivet ska beaktas i urvalet och presentationerna under 2006.

Fotoutställning Det finns planer på en fotoutställning om svenskt järnverksbygge i Indien på 1860-talet, med utgångspunkt från Jan af Geijerstams avhandling ”Landscapes of Technology Transfer. Swedish Ironmakers in India 1860–1864”. Det finns ett rikt och unikt fotomaterial i museets samlingar, som varit en viktig källa i avhandlingen.

Internt arbete Ta fram Mångfaldsplan för Tekniska museet.

Seminarium i mångfald på Mångkulturellt centrum för utökad ledningsgrupp.

Implementering av Mångfaldsplanen sker i en speciellt sammansatt personalgrupp på Tekniska museet.

Kontaktperson Ulrika Forsberg

Umeå universitet

Planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Aktiviteterna för Mångkulturåret är ännu ej fastställda, utan kommer att tas fram av en arbetsgrupp med docent Mohammad Fazlhashemi som ordförande och med representanter från universitetets fem fakulteter och från studentkårerna.

Universitetet kommer att samverka med såväl länsstyrelsen och Umeå kommun i arbetet med Mångkulturåret 2006.

Kontaktpersoner

Mohammad Fazlhashemi, ordförande i arbetsgruppen Planeringschef Ingemar Ericson

Världskulturmuseet

Världskulturmuseet vill i dialog med sin omvärld vara en mötesplats som genom känslomässiga och intellektuella upplevelser verkar för att människor känner sig hemma över gränser, litar på och tar ansvar för en gemensam global framtid i en värld i ständig förändring.

Världskulturmuseet är sedan starten skapat och format utifrån en politisk och professionell ståndpunkt, där mångfald ses som en kvalitet och en rikedom, i såväl kulturyttringar som i samhället i stort. Det är också en del av museets fundament att kulturell mångfald och pluralism omfattar såväl kön, klass, etnicitet, trosuppfattning, utbildning, sexuell orientering etc., och innebär därigenom ett krav på lika bred delaktighet i kulturinstitutionerna. Såväl samarbeten och partnerskap mellan institutioner och externa individer, organisationer och institutioner, som en intern mångfald i personalsammansättning och styrande organ är av grundläggande betydelse för museets arbete.

Utställningsverksamhet

De fem utställningarna som museet öppnade med i slutet av 2004, är alla baserade på en sådan tankegång, och alla kommer att vara aktiva under starten av Mångkulturåret:

HORISONTER Röster från ett globalt Afrika I denna utställning berättas en rad historier som anknyter till Afrika – som kontinent, som idé eller som kulturell identitet. Röster ur samtiden och röster från det förflutna öppnar upp några av den globaliserade världens horisonter. Kvinnors och mäns livshistorier, konst, föremål och musik berättar alla om sätt att leva och överleva, om kärlek, glädje och hopp, om förtryck, våld och motstånd.

DRÖMMENS SYSTER Människor och myter kring Orinocofloden

Drömmens syster handlar om gränslandet mellan liv och död. Om den mytiska tillvaron som shamanen kan färdas till och om alltings början. I utställningen får du möta regnskogens män, kvinnor och barn utmed den väldiga floden Orinoco i södra Venezuela.

NO NAME FEVER AIDS i globaliseringens tid Utställningen placerar HIV/AIDS i ett globalt perspektiv. Genom konst, personliga berättelser, film, musik, foton, exempel på politisk aktivism och kampanjmaterial från olika delar av världen får besökaren en bred och känslomässig förståelse av sjukdomen. Mötet med människors oerhörda vilja att överleva inspirerar till hopp och viljan att själv göra något.

FRED WILSON Site Unseen: Dwellings of the Demons

Fred Wilson, museets ”visiting artist”, har genomsökt museets undermedvetna. Genom att lyfta fram gömda och glömda föremål och människor presenterar han en personlig betraktelse som sträcker sig utanför museets egna samlingar. I ett rum som rent fysiskt vrider det invanda perspektivet förmedlar Fred Wilson på ett subtilt sätt sina kommentarer om inneboende maktförhållanden i museivärlden.

390m³ ANDLIGHET I det gyllene galleriet finns en kontemplativ plats där besökaren kan samla sina tankar runt ett fåtal väl valda föremål som visar hur människor sökt, uppfattat och avbildat det andliga och gudomliga.

I detta sammanhang bör framhävas den sektion av Horisonteruställningen som är skapad av och med göteborgare som har sina kulturella rötter i området kring Afrikas Horn. Utställningen som helhet behandlar den särskilda kulturella rikedom som den afrikanska diaporan har fört med sig. Uställningsavsnittet handlar också om de sammansatta – och ofta både berikande och konfliktfyllda – identiteter som skapas i den alltmer omfattande globala rörligheten.

Utställningen Sites Unseen: Dwelling of the Demons undersöker de historiska och icke ifrågasatta värderingar med vilken västlig vetenskap har mött och lagt under sig andra kulturer genom evolutionsteoretiska och koloniala traditioner. Det är en stark resonans mellan denna utställnings osynliggörande och anonymisering av icke västliga individer och kulturyttringar, och den latent strukturella och personliga rasism som göteborgarna från Afrikas Horn möter.

Ett mindre utställningsprojekt, med arbetstiteln Post Colonial Objects, är tänkt som en plattform för en offentlig dialog kring de symboliska och samhälleliga betydelserna av föremålen i museets samlingar. Varje vecka väljs ett nytt föremål av någon ur museets personal tillsammans med en personligt utvald extern person. Det blir vernissage på en given tidpunkt varje vecka, då det valda föremålet ställs ut och diskuteras i museets entréhall. På museets hemsida blir det under året gradvis en växande och ganska omfattande utställning och diskussion.

Utställningen Contemporary African Design visar kraftfulla sammansmältningar och hybridformer mellan afrikanska traditioner och samtida, globala tendenser och inflytande i möbelkonst, design och konsthantverk. Utställningen har turnerat i Europa och USA och kommer till Sverige med bidrag från AFFA och Franska Institutet.

Hösten 2006 öppnas en utställning om Trafficking, som är skapad i samarbete med en räcka svenska organisationer, såsom Kvinnoforum, Åklagarmyndigheten, Caritas, Stockholms Stad och Länskriminalpolisen Vgregionen samt internationella partners i Italien, Lettland och Grekland, med bidrag från Europeisk socialfond. Trafficking med människor, med kvinnor och barn för sexuella ändamål, tillhör, liksom illegal handel med kulturarvsföremål, de områden där den globala asymetrin i rikedom och klass- och könsbaserade exploateringsformer tydligast framträder.

Kommunikation och marknadsföring

Museet har som helhet inte segmenterat sin målgrupp utifrån demografiska variabler, utan pratat om sin målgrupp baserat på gemensamma intressen, attityder och värderingar. De som har ett intresse i den internationella kulturen, globaliseringen, människan olika världar dvs. helt enkelt tycker att världen är ett spännande

ställe är en potentiell brukare av museet. Trots att vi vet att denna inställning delas av många invånare som har sina rötter i andra kulturer, ser vi i våra undersökningar att dessa grupper är underrepresenterade bland museets brukare.

Museet anser inte att man kommer till rätta med denna skevhet genom masskommunikation, utan att det snarare handlar om skräddarsydda aktiviteter, samtal och samarbetet med och för dessa grupper för att de skall känna att Världskulturmuseet också är en angelägenhet för dem. Redan idag har museet, löpande och tillfälliga, samarbeten och kontakter med många invandrargrupper, men skulle behöva intensifiera det arbetet. Som ett första led i det utökade arbetet önskar museet genomföra en undersökning av ”icke-brukarna”. Genom kvalitativa och kvantitativa metoder måste museet söka förstå varför många väljer att inte komma till museet. Vad är det som gör att de inte kommer och vad skall till för att de skall komma hit och vara en del av detta museum? Särskilt intressant i detta sammanhang är naturligtvis att få kvalitativa data på eventuella systematiska mönster av klass och etnicitet i förhållande till, eller exlusion ur, bestämda grupper. Vi önskar undersöka hur brett mångfalden i samhället avspeglas i en motsvarande mångfald bland museets brukare – och varför den inte gör det.

Pedagogisk verksamhet

Den pedagogiska enheten kommer under 2006 fortsätta sitt arbete med att skapa möjligheter för dialoger kring en föränderlig och globaliserad värld. Genom att bjuda in till reflektioner kring egna och andras värderingar och synsätt vill pedagogerna synliggöra olika sätt att se på världen. Men också visa på den mångfald av identiteter som finns i varje enskild människa och i alla slags grupper av människor.

Verksamheten består dels av program som riktar sig till skolor och elever i alla åldrar. Utifrån utställningarnas olika teman väcks frågor kring mänskliga rättigheter, identiteter, om att vara ”hemma” på flera ställen eller att inte känna sig hemma sig någonstans. Elevernas egna erfarenheter blir utgångspunkten för funderingar kring människors ”fria” val, identiteter, nationaliteter och vad det innebär att respektera varandras olikheter.

Dels består verksamheten av arrangemang som utarbetas i dialog med museiovana brukargrupper. Deras erfarenheter, kunskaper och

intressen är utgångspunkten för innehållet. Det kan vara utövare av hiphop-kulturen, homosexuella invandrare, eritreaner i diasporan eller tjejer som vill bli DJs.

Programverksamhet

Med – Av – Om

Där andra städer har scener med ett mångkulturellt programutbud (t ex Södra Teatern i Stockholm och Jeriko i Malmö) har Göteborg hittills saknat en sådan arena. Världskulturmuseet vill vara platsen där man som publik får möta nya och oväntade uttryck - urbana såväl som traditionella - med ursprung i andra kulturer. För museet är det berikande och stimulerande att arbeta med en tydlig internationell profil, men inte helt oproblematiskt. Dels är internationella gästspel kostsamma (resor, traktamenten, boende etc.), men det är också administrativt omständligt att bjuda medborgare utanför EU att framträda på svenska scener. Världskulturmuseet finns sedan några månader tillbaka på den av Migrationsverket godkända arrangörslistan, vilket torde underlätta administrationen något, men för att även fortsättningsvis kunna vara en arena i Göteborg som erbjuder ett icke kommersiellt internationellt utbud i form av film, konserter, dans och teater krävs en mer solid finansiering än den som förespeglas oss för 2006.

Under programkvällarna 2005 är 60 % av och med konstnärer, artister och föreläsare med icke-europeisk bakgrund. Därutöver handlar ca 20% om mångkulturfrågor. (Resterande program behandlar teman som hiv/aids, sociala rörelser och global rättvisa.) Av de 60% är drygt 20% internationella grupper, konstnärer och föreläsare, resten verksamma i Sverige.

Det är viktigt för museet att vara väl förankrad i Göteborg och regionen, och att samarbeta med lokala och regionala artister, konstnärer och föreläsare. Det gör vi bl.a. i programserien Community Night, i vilken vi upplåter våra lokaler, teknik och marknadsföring för organisationer och föreningar att skapa egna program på museet.

Community Nights och samarbete med små, lokala nätverk och organisationer är en bra början, men vi vill bli ännu bättre på att samarbete med mindre aktörer, för att få in nya idéer i verksamheten, och personer / konstellationer som kan hjälpa oss att ge nya perspektiv på det vi gör.

Världskulturmuseets programenhet är liten, och har varken tillräcklig kunskap eller resurser att på egen hand skapa ett rikt och mångfacetterat programutbud. Därför är nätverk – såväl formella som informella – helt avgörande för verksamheten. Under 2005 samarbetar vi bl.a. med IETM (internationellt nätverk för scenkonst), Bwana Club (kritisk kulturproduktion) och Cuba Live (ett svensk-karibiskt nätverk i Göteborg). Kulturinstitutioner, organisationer och utbildningar som är viktiga samarbetspartners är bl.a. Musik i Väst, Museion vid GU och Musikhögskolans Världsmusikutbildning. Vi för också en kontinuerlig dialog med Västra Götaland mångkulturkonsulenter.

Var All programverksamhet sker i museets lokaler. Det har varit viktigt att under vårt första år profilera huset som en plats när man kan känna sig hemma oavsett ålder, kön eller kulturell bakgrund, och oavsett om man vill delta i ett arrangemang eller bara använda museet som mötesplats.

De olika programmen har ingen inbördes status vad gäller var i huset de presenteras, men vi försöker i möjligaste mån att fysiskt koppla aktiviteterna till de aktuella utställningarna, för att på så sätt låta utställningar och program befrukta varandra. Så har vår lilla scen i Horisonter-galleriet blivit en viktig plats för konserter, film och scenkonst kring afrikansk kultur och diaspora, medan annat program lämpar sig bättre i vår studio eller i den stora trappan i museets foajé.

2006

Syftet med programverksamheten, såväl scenkonst och konserter som debatter och seminarier, är att verka för en samhällelig attitydförändring gentemot olikhet och kulturell pluralism. Under Mångkulturåret 2006 ämnar vi fortsätta på den inslagna vägen med lokala, nationella och internationella program av och med artister, konstnärer och föreläsare av olika kulturell och etnisk bakgrund, för att fördjupa, problematisera och komplettera museets utställningar.

Specifika projekt under Mångkulturåret 2006

Flera samarbetsprojekt är på planeringsstadiet inför Mångkulturåret. Nedan följer några exempel.

Internationellt dansresidens

Som första internationella gäst på museet efter öppningen kom dansaren och koreografen Koffi Kôkô i januari med sitt suggestiva solo Passage. Kôkô är verksam som vodoupräst i västafrikanska Benin, och som koreograf i Paris och Berlin. Passage är en konstnärlig syntes av dessa båda världar, och föreställningen gav oss en fördjupad känsla för vodouns andar i ett strikt modernt formspråk.

Världskulturmuseet och danskonsulenterna i Västra Götaland skriver i dagarna en gemensam ansökan om att engagera Koffi Kôkô i ett dansresidens under 2006. Han skulle då med museet som bas tätt arbeta tillsammans med och inspirera regionens dansare. Masterclasses planeras under både Dansbiennalen i maj och Dans och Teater Festivalen i augusti.

Gringo

Ett samarbete, bl.a. i form av debattboxning, har inletts med tidningen Gringo. Eftersom det inte bara är mångkulturår 2006, utan också valår, känns det angeläget att ta pulsen på politiker i frågor kring mångfald och lika villkor. Fram till valet i september programläggs 5–7 debattboxningar, då politiker och makthavare ställs till svars i rinken av initierad debattör. Både politiker och debattör flankeras av rådgivare. Det hela äger rum i en boxningsrink i mitten av museets trappa.

Bwana Club

Sedan 2003 har Världskulturmuseet och Bwana Club ett tätt samarbete. En kontinuerlig dialog har manifesterats i aktiviteter och konserter under Clandestino Festival, i en större fest på museet tillsammans med HDK, och under innevarande höst en omfattande seminarieserie under rubriken ABC Rasism #5 Kritik av exotica. Fortsatt samarbete planeras under 2006.

Design factory Factory Individual Design är en symbolisk occupation av museet, där nordiska designers och formgivare under en tre dagars happening bor och lever på museet och möter publiken under en helg, medan påbörjade designprocesser löpande förändras genom dialogen med publiken. Innehållet kommer att skilja sig från plats till plats. Det är en tältande och nomadisk utställning, som är menad att vandra vidare innanför EU. Den röda tråden är att det i varje land kommer att visas en utställning som bejakar designers ur ett icke nationellt perspektiv.

Göteborg Film Festival

Samarbetet med filmfestivalen fortsätter. I år arrangerade festivalen och museet ett symposium om Rwanda, tio år efter folkmordet, med Ingvar Carlsson i panelen. Tre nya filmer om Rwanda visades. I år kommer vi att samarbeta kring teman som europeisk flyktingpolitik och trafficking, samt ställa oss frågan om filmare av annan kulturell bakgrund blir nischade av filmindustrin. Filmer och seminarier.

Dansbiennalen Samarbete med Dansbiennalen manifesteras dels genom en planerad masterclass med Koffi Kôkô (se ovan), dels genom en föreställning av och med Talat Samawi, koreograf och dansare från Angered.

Forum för levande historia, Göteborgs Kommun Samarbetsprojekt kring att utmana fördomar. Målgrupp: 17–25-åringar.

Internationella samarbeten

Red Location Världskulturmuseet och Red Location Cultural Museum har inlett ett treårigt samarbetsprojekt, som är ett erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan två institutioner där bland annat utställningssamarbete och utveckling av museiverksamhet i ett mångkulturellt samhälle ingår.

Inbjudan

Blekinge län

Blekinge museum

Prel program,Mångkulturåret 2006:

Utställning

  • “Karlskroniter – alla dessa inflyttade”.

Under 1700-talets slut när Karlskrona var av särskild betydelse strömmade folk från Europas alla hörn genom stadens tullar. Under hela efterkrigstiden har värnpliktiga och militär personal med olika svenskt geografiskt ursprung passerat Marinbasens grindar. Den högteknologiska utvecklingen under 1990-talet lockade hit IT-folket. Befolkningen har under de senaste decennierna internationaliserats pga. arbetskraftsinvandring, oroligheter och krig ute i världen. Alla är vi karlskroniter som gör att staden Karlskrona lever vidare. I utställningen möter du; Nicolas Arraño, Minire Mujaj, Raj Sai Kumar, Marianne Löje, Hans-Jürgen Schmitz, Iwona Slojka, Salahaddin Hussein, Cecilia Franzén, Raffe Alfiero, Sara Shanbedi, Håkan Lindberg Rosalba Penaloza, Nittaya Sancourt , Nenad Niezic, Semira Tahanur Saeed, Leyla Osman Abshir, Sofia Lovisa Wachtmeister, Augustinus Mazetti, Stephanie Lind, Carl Winter, Johan Gottfrid Zaar, Fredrika Zaar de Pauli, Fabian Philip, Pär Götrek, Dominique Tausi, August Bjerén,…

Utställning

  • Sweden Rock

Blekinge museum dokumenterade 2005 Sveriges största hårdrocksfestival som varje år arrangeras i Norje. Juni-september

Utställning

  • Broderiakademien

20 kvinnor med invandrad bakgrund kommer under året tillsammans med 10 blekingska kvinnor studera det blekingska textilarvet. Ett arv med många influenser från andra kulturer. Gruppen ska inspirera varandra och mötas genom textilt skapande. Vi visar resultatet. Samarr: Hemslöjdskonsulenterna i Blekinge, November 2006-feb 2007

Utställning

  • KELIM
  • Symbolfyllda vävar från Kurdistan

Prod: Etnografiska museet, Stockholm. Samarr: Hemslöjdskonsulenterna i Blekinge. December.

Kontaktperson: Christina Berup

Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona

Planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

BTH är en teknisk högskola med begränsad kompetens inom kulturområdet. BTH:s aktiviteter kommer att begränsa sig till satsningar inom ramen för grundutbildningen inom sektionen för Teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad. Sådana aktiviteter genomförs redan i år, och planeras även för Mångkulturåret 2006, inom ramen för en utställning (SAFE) och utställes i den s.k. Båtsmanskasernen förlagd till Världsarvsområdet i centrala Karlskrona.

Kontaktperson: Lars Haikola Rektor www.bth.se

Karlshamns kommun

Region Blekinge har erhållit statliga medel för att driva ett mångkulturellt arbete i länet. En mångkulturkonsulent har anställts som stöd för kommunerna i Blekinge. Konsulentens uppdrag är att samarbeta över både kommun och kulturgränser.

Karlshamns kommun har sedan flera år en tradition att genomföra en kulturnatt i oktober månad. Under år 2006 kommer temat för ”Kulturnatten” att vara mångkultur. Det finns ett stort antal mycket aktiva föreningar i kommunen som är engagerade i arbetet med kulturnatten.

”Alice Tegnér dagarna” kommer att genomföras i april år 2006. Även då kommer mångkulturtemat att tangeras genom bland annat föreläsningar och workshops.

På kulturenheten i kommunen finns följande kontaktpersoner utsedda med särskilt ansvar för aktiviteter och verksamheter som

kommer att bedrivas inom ramen för Mångkulturåret 2006, Brita Elmer, Katarina Henriksson, och Pernilla Ekvall Liljeqvist,

Avsikten med ovanstående exempel på verksamheter är att det mångkulturella perspektivet skall bli en naturlig del i samhällslivet för barn, ungdomar och vuxna i Karlshamns kommun.

Ingrid Stoltz Blekinge

Musik i Blekinge

  • Barn & Ungdoms produktioner som vi genomför i Blekinges skolor under vår och höst 2006: ”Folkmusikparty”
  • musik från

Afrika, Karibiska öarna & Grekland. ”Fy fördom”

  • fängslande berättelser från Balkan blandat med eldiga rytmer och sentimentala melodier. ”Jorden runt på 45 min”
  • musik från

Bulgarien, Australien, Sydostasien. Skolturnéplanen med tid och plats finns på www.musikiblekinge.com

  • Under Musik Direkts lokaluttagningar 4
  • 5/3 (Porslinan, Karlskrona) och länsfinal 1/4 (Stadsteatern Karlshamn) kommer vi att i år genomföra riktade insatser för att nå både deltagare samt publik med olika kulturell bakgrund.
  • I våra musikhus och under våra festivaler med ung musik skapas forum och mötesplatser för olika kulturer. T ex Jändelfestivalen maj 2006 samt Lussesmällen dec 2006.
  • Under 2006 i vårt samarbete med Estetiska programmet (inriktning musik) kommer vi ta tillvara musikinfluenser från de länder som eleverna representerar.
  • Medverkar i ledningsgruppen för integrationsprojektet Teater i Gränslandet, Sunnadalskolan Karlskrona, som har en årlig offentlig föreställning i maj.
  • Jazz & Worldmusic läger genomförs i juni 2006, Bräkne-Hoby. Jam med inbjudna artister samt deltagare från olika länder.
  • Offentlig dansföreställning där riktade insatser görs för att nå publik med olika kulturell bakgrund 2006-12-03, Konserthuset Karlskrona.
  • Utveckla en Mångkulturkatalog i vår region som ska finnas tillgänglig på internet.
  • Genomföra Inspirationsdagar i respektive kommun i Blekinge för att belysa Mångkulturåret 2006.
  • Dessa dagar ska innehålla olika föreläsningar, debatter samt musikunderhållning.
  • Kontaktperson för våra aktiviteter under Mångkulturåret: Christina Vermandis

Olle Lind Länsmusikchef Musik i Blekinge

Dalarnas län

Borlänge bibliotek

Till biblioteket kommer alla sorters människor: barn, vuxna, studenter, skolelever, föräldrar, tonåringar, turister, invandrare, arbetslösa och pensionärer.

Den ordinarie verksamhet vi har är väl anpassad för bland annat invandrargrupper.

Biblioteket tillhandahåller medier på ca 30 språk, antingen i det egna beståndet eller i form av depositioner från länsbibliotek och Internationella biblioteket.

Övergången från VHS-video till DVD gör att många låntagare med andra modersmål än svenska har ett större utbyte av att låna filmer på biblioteket.

Gratis tillgång till Internet i IT-verkstan är ett mycket viktigt medel för invandrare att hålla kontakt med släkt, vänner och nyhetsmedia i sitt ursprungsland.

Bibliotekets stora tillgänglighet (och billiga café) gör det också till en utmärkt träffpunkt. Inte bara för att träffa vänner, utan också för att knyta kontakter med människor man kanske aldrig annars skulle träffa.

Borlänge bibliotek har också personal med rötter i andra kulturer. Den språkkunskap och de erfarenheter den personalen har är ovärderlig i mötet med våra låntagare.

Biblioteket har information på ett flertal språk på hemsida och i form av skriven information, bland annat på persiska, kurdiska och somali.

Under 2006 kommer biblioteket att bedriva ett flertal projekt som kommer att förbättra verksamheten för invandrare.

Tillsammans med Verdandi kommer vi att bedriva läsfrämjande verksamhet i tre bostadsområden där många av de boende har mångkulturell bakgrund, Tjärna ängar, Bullermyren och Jakobsgårdarna.

Biblioteket kommer också att delta i ett Kulturrådsfinansierat projekt i metodutveckling för invandrarverksamhet.

Under 2005 genomför biblioteket och vuxenutbildningen tillsammans ett projekt med studiebibliotekarie som vi hoppas ska kunna fortsätta i någon form. Studiebibliotekarien och en assistent

med kurdiskt ursprung har riktat mycket av sin verksamhet mot sfi.

Även tillgänglighetsprojet biblioteket bedriver påverkar situationen för invandrare då vi kommer att producera information på lätt svenska.

Borlänge bibliotek Kerstin Årre

Dalateatern

Mångkultur på Dalateatern 2006.

Sedan 1960-talet pågår en omfattande förändring av Sveriges befolkningssammansättning. Detta är en av de viktigaste samhällsomvälvningarna i Sverige på mycket lång tid. Dalateatern kommer år 2006 och 2007 i sitt konstnärliga arbete förhålla sig till detta. Tema Sveriges förändring.

Sedan hösten 2004 arbetar vi med ett förhoppningsvis 3-årigt projekt, med stöd från Kulturrådet, som heter Spjutspets Mångfald/Borlängeprojektet. 05/06 arbetar en skådespelare heltid och en producent halvtid med detta. Under september-december 2005 arbetar ytterligare en skådespelare med projektet. Vi har numera ett kontor i Borlänge. Flera av oss andra medarbetare på teatern är också engagerade i projektet. Projektet är till för att nå nya publikgrupper, finna nya berättelser, bygga nya nätverk för teatern m.m. Ansvarig för projektet är teaterchef: Astrid Assefa, producent: Mats Höjer, projektledare/skådespelare: Måns Clausen, dramaturg: Lotta Neuhauser.

Våren 2006. Vuxenföreställning urpremiär på ”I djurens ögon” av Ninna Tersman. Temat i pjäsen är främlingar och främlingskap på många plan. En mycket intrikat och konstnärligt spännande pjäs om möten och samspel mellan människor i Sverige i isolerad jordbruks och skogsbygd. Personerna kommer från Balkan och från ”svensk” glesbygd.

Våren 2006. Eventuellt kommer vi att producera en föreställning speciellt för Spjutspets Mångfald/Borlängeprojektet.

Hösten 2006. Det är inte helt klart vad vi kommer att arbeta med för text, men temat är mångfald med fokus på etnicitet. Troligen kommer föreställningen att knyta an till Spjutspets Mångfald/Borlängeprojektet.

Teatern medverkar sedan två år i Dalarnas Mångfaldsråd som är ett nätverk för myndigheter och institutioner. Genom Mångfaldsrådet kommer vi att medverka i utåtriktade arrangemang som än så länge befinner sig på planeringsstadiet.

De gästspel vi väljer att arrangera eller samarrangera kommer att ha relevans för Mångkulturåret.

Vi strävar efter mångfald bland medarbetarna på teatern och det beaktar vi vid rekrytering av personal. I dagsläget är 15% av de anställda på teatern födda utomlands eller har föräldrar födda utomlands. Alla ålderssegment i arbetsför ålder finns representerade på teatern och fördelningen mellan kvinnor och män är 50

  • 50. Vi har ett brett upplagt kompetensutvecklingsprogram på Dalateatern. I detta ingår bl.a. föreläsningar och diskussioner om mångfald och mångkultur.

Dalateatern

Konstnärliga mål 2005

  • 2010

Dalateatern ska vara en mötesplats för vår tids angelägna samtal. Regionalt, globalt – samtida

Minst en produktion per år ska vara nyskriven, gärna originaldramatik skriven för Dalateaterns publik och ensemble.

Dalateatern ska söka samtidsspeglingar som överraskar och utmanar snarare än bekräftar den gängse ordning som ofta tas för given.

Dalateatern ska genom sina konstnärliga val skildra regionens samspel med och beroende av omvärlden nationellt och globalt.

Dalateatern ska vara en inbjudande mobil mötesplats för länets befolkning. Detta påverkar de konstnärliga valen och det ställer särskilda krav på föreställningens form.

Dalateatern ska via sina teateruppsättningar och via andra aktiviteter aktivt söka nya publikgrupper vad det gäller ålder, etnicitet, genus och klasstillhörighet.

Målsättningen att nå nya publikgrupper ska prägla de konstnärliga valen, val av repertoar, tilltal, spelsätt och val av spelplatser.

För vuxna ska Dalateatern spela angelägen teater i hela länet och därigenom bli en mötesplats för länets befolkning.

Dalateatern ska spela barn och ungdomsteater i länet med det på teatern utformade pedagogiska helhetskonceptet.

Dalateatern ska ha en kontinuerlig soppteaterverksamhet. Dalateatern ska arrangera och ta emot gästspel som kompletterar teaterns egen repertoar.

Dalateatern ska stödja amatörteaterföreningar i länet genom kunskapsförmedling, utlåning av material och konstnärligt samarbete.

Dalateatern ska samarbeta med landets teatrar och då främst de övriga länsteatrarna, med länets kulturinstitutioner och med Högskolan Dalarna.

Dalateatern ska driva och delta i längre och kortare projekt för att nå nya publikgrupper, söka nya ämnesområden, ny dramatik, nya dramatiker etc.

Dalateatern ska aktivt arbeta för att rekrytera medarbetare med hög yrkeskompetens, medarbetare som speglar befolkningssammansättningen i landet vad det gäller genus, etnicitet, ålder och klasstillhörighet.

Dalateatern ska rekrytera medarbetare med hög yrkeskompetens som har erfarenhet av och engagemang för att skildra vår samtid. Teatern ska söka medarbetare som stärker Dalateatern som mötesplats.

Utdrag ur LANDSTINGET OCH KULTUREN

Vision och mål 2005–2010

Dalateatern

Dalateatern som sedan 1975 är regionens länsteater har landstinget som stiftare. Teatern har sina två scener, administrativa lokaler, syateljé m.m. i Falu Folkets Hus. Verkstad och lager är inrymda i andra lokaler i Falun. Dalateatern spelar teater för barn, ungdom och vuxna i länets alla kommuner och gästspelar även utanför länet. År 2002 tilldelades Dalateatern regeringens 3-åriga Nationella Uppdrag för Barn och Ungdomsteater 2003–2005. Dalateatern tar emot gästspel, ordnar föreläsningar och andra aktiviteter. Dalateatern samarbetar med andra kulturinstitutioner i och utanför länet. Teatern har ett särskilt uppdrag att samarbeta med och stödja länets amatörteatergrupper. Dalateaterns ska

  • bli den lockande (mobila) mötesplatsen för länets invånare där tidens angelägna ämnen behandlas och tolkas konstnärligt fantasieggande, överraskande och inspirerande
  • fördjupa teaterns förankring i regionen
  • identifieras som den resurs en för utveckling, framtid och ett gott liv i regionen
  • arbeta för att det finns personella och ekonomiska resurser för att bedriva både barn-, ungdoms- och vuxenteater inom ramen för Dalateaterns verksamhet
  • bli en teater med etnisk mångfald både på och bakom scenen
  • ha en flexibel, lyhörd och experimenterande ensemble
  • verka för större och mer ändamålsenliga lokaler i Falun gärna i samarbete med andra kulturinstitutioner
  • förbättra arrangörsnätet
  • utöka sitt samarbete med övriga kulturinstitutioner i länet och med Högskolan Dalarna
  • utveckla samarbetet med närbelägna länsteatrar

Högskolan Dalarna

Högskolan Dalarna avser att engagera sig i Mångkulturåret 2006 på flera sätt. Dels genom att i högre grad uppmärksamma de mångkulturella aktiviteter som alltid ingår i vår verksamhet, dels genom några nya aktiviteter.

Öppna föreläsningar

Olavi Hemmilä föreläser om Rabindranath Tagore, en indisk författare som fick Nobelpriset i litteratur 1913. Tagore är fortfarande mycket populär både i Indien och Bangla Desh. Därför väckte det stor uppståndelse när hans nobelprismedalj stals från ett museum utanför Calcutta i mars 2004. I maj 2005 överlämnade Sveriges ambassadör i Indien, Inga Eriksson Fogh, två kopior av den stulna medaljen till Indiens utrikesminister. Hemmilä var närvarande vid den högtidliga ceremonin och har även publicerat en skrift i Indien om Tagores båda resor till Sverige 1921 och 1926.

Föreläsningen ger en allmän överblick över intresset för Indien i Sverige genom historien, och hålls i Högskolan Dalarnas huvudbyggnad i Falun, kl 18.00 måndag 30 januari.

Inga-Lena Ångström-Grandien föreläser om en resa till arkipelagen Solovski i september 2004. Föreläsningen har rubriken Solovski i Vita havet

  • från kloster till fångläger. Onsdagen 15 februari kl 18.00 i Högskolans huvudbyggnad i Falun.

Una Cunningham föreläser på temat ”Att växa upp med två språk och kulturer”, Growing up with two languages and cultures. Oktober eller november 2006.

Marit Nybelius belyser mediabevakning i minoritetsgrupper, och tar Sydtyrolen som exempel. Oktober 2006.

Irländskt centrum

Dalarna University Centre for Irish Studies (DUCIS) är en del av ämnet engelska vid Högskolan Dalarna. Syftet med centret är att ge tillfälle till irländska studier i Sverige, att bredda området irländska studier genom att inkludera teoretiska och filosofiska perspektiv, att organisera konferenser och symposium och så vidare. Mer information finns på Högskolans webbsidor.

Integration

Det internationella kontoret ska i samarbete med studentkårerna i Falun och Borlänge intensifiera arbetet med att integrera de internationella studenterna. Här kommer flera mångkulturella aktiviteter att bli aktuella. Våra internationella gästlärare ska också i högre grad synliggöras och användas som resurser under Mångkulturåret.

Seminarieserier

Mångfald: I styrdokument, tankar och fikarum. En seminarieserie som vänder sig till verksamma inom skolan, socialtjänst, landsting, länsstyrelse, försäkringskassa, arbetsförmedling samt andra berörda och intresserade. Syftet är att stimulera deltagarna till reflektion över ”mångfald” och integration, både som politiska strategier och samhällelig verklighet. Serien innehåller 8 träffar.

Tre världsreligioner i möte med varandra. Planerad seminarieserie.

Genusperspektiv i olika kulturer. Bland annat redovisas en studie gjord i Tanzania gällande mäns syn på preventivmedel. Planeras.

Mångkultur inom ljud- och bildproduktion. Seminarieserie inom mediavetenskap. Planeras.

Samarbete

Inledande möten om samarbete mellan olika aktörer i Dalarna under Mångkulturåret 2006 har hållits. Bland annat har det diskuterats en konstutställning i samarbete med Dalarnas Museum.

Professor Anette Timmerlid, Mångfaldssamordnare, Mark Dougherty, Ordförande i Utbildnings- och forskningskansliet vid Högskolan Dalarna och forskningsnämnden vid Högskolan Dalarna

Länsstyrelsen Dalarna

Planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006.

Länsstyrelsen Dalarna kommer att engagera sig i Mångkulturåret 2006, dels genom egna aktivister, dels som partner med andra aktörer i länet, bland annat genom Mångfaldsrådet, ett regionalt nätverk för integration och mångfald, som Länsstyrelsen driver och administrerar.

Några exakta datum är dock, med något undantag, ännu inte fastställda.

Aktiviteter med anknytning till introduktion av länets integrationsstrategi

Under hösten 2005 kommer en integrationsstrategi ”Dalarna ett län för alla”, som tagits fram av Länsstyrelsen i samverkan med en rad aktörer i länet, att beslutas. I samband med att den sedan presenteras och förankras ute i länet planeras aktiviteter under 2006 som också kommer att ha inslag med anknytning till Mångkulturåret. Tider, platser och program ännu inte klart.

Barnens Vasalopp-Integrationsloppet

Förra året ordnade Länsstyrelsen i samarbete med Vasaloppet Barnens Vasalopp-Integrationsloppet. Loppet var öppet för alla men en särskild satsning gjordes på invandrarfamiljer. Syftet var att skapa en mötesplats och ge en inblick i svensk vintersport och den bit av svensk kultur som Vasaloppet utgör. Tanken är att Barnens Vasalopp ska bli en årlig mötesplats och 2006 planeras det gå lördagen före stora Vasaloppet.

Tid: Lördagen den 25 februari 2006 Plats: Mora

Mångkulturella möten i landshövdingeresidenset

Planer finns också på en serie mångkulturella möten i residenset i Falun med landshövding Ingrid Dahlberg som värd. Tanken är att först ha ett inslag med en gäst inom kulturområdet – författare, musiker eller konstnär t ex – och sedan ha diskussioner kring mångkulturfrågor med speciellt inbjudna gäster som representerar t ex kommuner, myndigheter och organisationer i Dalarna. Datum och program ännu inte klara.

Mångkultur i samband med olika aktiviteter under 2006

Länsstyrelsen kommer också att ha mångkulturella inslag i samband med olika aktiviteter under året, t ex seminarier, konferenser och informationsmöten för den egna personalen.

Bland annat pågår dialog med ett mångkulturellt centrum, Barawuloo som är en mötesplats med ambition att korsbefrukta kultur och tankar. Verksamheten präglas av afrikansk kultur (sång, dans, utställningar, berättelse om afrikansk kultur och tradition, m.m.). En aktivitet för Länsstyrelsens personal planeras redan i höst, 2005.

Mångkultur i Länsstyrelsens nyhetsbrev Dalia

Länsstyrelsens nyhetsbrev för jämställdhet och integration, Dalia följer Mångkulturåret och i nästa upplaga som kommer ut i oktober startas en reportageserie om Mångkulturåret i Dalarna som sedan kommer att fortsätta under 2006.

Webbplats för mångkulturåret i Dalarna – www.dalarna.se/mångkulturåret

Om behov finns kan Länsstyrelsen även åta sig att skapa en särskild informationsplats för mångkulturåret i Dalarna på länets gemensamma webbplats Dalarna.se. Något liknande gjordes i år inför nationaldagsfirandet i länet med kalendarium, informerande bakgrundstexter, länkar m.m. Innehållet i en mångkulturwebb för Dalarna är beroende av hur den nationella webbinformationen utformas.

Seminarium om fortsättningen

Länsstyrelsen kan tänka sig att ta initiativ till ett seminarium i slutet av 2006 för att med andra aktörer i länet diskutera hur man följer upp och utvecklar erfarenheterna från Mångkulturåret.

Inger Eriksson Länsråd

Malungs kommun

Inför det mångkulturella året 2006 planerar vi att

1. ha olika utställningar bl.a. en fotoutställning från Bosnien

2. visa ett bildspel om hur kulturmöten sker

  • svårigheter och

glädjeämnen

3. samarbeta med sfi-elever, som ska göra olika specialarbeten om

sina hemländer och redovisa dem i samband med olika programinslag ev. med mat och dryck

4. dräktutställningar

  • svenska och utländska

5. samarbeta med Internationella föreningen om olika temata

6. förhoppningsvis ordna musikprogram m.m.

7. Skyltningar/information om litteratur från de olika invandrarländerna. Margaretha Hedblom, Kulturchef

Gotlands län

BAC- planerade aktiviteter under 2006

Under 2006 kommer Baltic Art Center i Visby (BAC) att arbeta med följande konstnärer: Hassan Khan, Kairo, Egypten, Rosa Barba, Sicilien/Amsterdam, Jonas Mekas, Vilnius/New York Fiona Tan, Pekan Baru/Amsterdam, Ibon Aranberri, Bilbao, Baskien.

BAC program har en internationell karaktär och en inriktning på konstnärliga projekt som har en politisk dimension. Under 2006 kommer BAC att arbeta med konstnärer från Indonesien, Baskien, Litauen, Italien och Egypten.

Programmet är redan lagt, men då Yvonne Rock besökte BAC diskuterade vi möjligheten att Mångkulturåret samarbetar med BAC om ett seminarium som diskuterar aktuella frågeställningar som kan kopplas till något av BAC´s produktionsprojekt under året.

Som exempel kan nämnas Fiona Tan, som är född i Pekan Baru i Indonesien med en kinesisk far och en australisk mor, uppväxt i Australien och bosatt i Europa sedan hon var 18 år har frågeställningar om identitet och etniskt ursprung haft en central roll i Fiona Tans konstnärskap. Ett intresse som omfattar en granskning av eget och andras seende. Blicken som ”upptäcker det okända”, den koloniala, turistiska, objektifierande blicken.

Genom att använda sig av det dokumentära både som material och som metod lyckas Fiona Tan peka på hur bilder på olika sätt kan förmera vår kunskap. Konstnärens intresse för dokumentation utifrån en antropologisk utgångspunkt tar sig uttryck i att hon själv använder sig av denna form som en undersökande kritik riktad mot den underförstått objektiva sanningen i dokumentära skildringar och arkiv. Hon fokuserade tidigt på hur sammanställandet av arkiv har utvecklats till att i vidare mening behandla hur makt kan utövas genom kategorisering, systematisering och historieskrivning.

Baltic Art Center är ett center för internationell samtidskonst. 2001 startade BAC en konsthall i Björkanderska magasinet i Visby. Förra året, 2004, påbörjades programmet Production-in-Residence (PIR) som innebär att BAC flyttat fokus från det aktiva pedagogiska publikarbetet till den konstnärliga processen, produk-

tionen. BAC tar här på sig rollen som producent och bjuder in konstnärer till ett mer långsiktigt och fördjupande arbete, en kreativ process, samt att under arbetets gång kunna redovisa den.

Varje år får fyra stycken juryutvalda konstnärer denna chans. Just nu är det Annika von Hausswolff som arbetar i programmet. Tidigare i år har Henrik Andersson och Alexander Gutke haft samma möjlighet vilket har resulterat i två uppmärksammade utställningar.

Programmet är ensamt i sitt slag i Sverige men liknande idéer finns, och PIR tillför just nu den nationella konstscenen en unik plats för både oetablerade som redan etablerad konstnärer. En plats att experimentera och utvecklas i.

För mer information besö k www.balticartcenter.com Prel. verksamhetsplan bifogas. se sid 2 Johan Pousette verksamhetsledare

Bac prel. planering 2006 period

Hassan Khan feb-mars 06 Rosa Barba april – maj 06 Jonas Mekas maj – aug 06 Fiona Tan aug – sept 06 Ibon Aranberri nov – dec 06

Gävleborgs län

Gävle kommun

Gävle kommun genom förvaltningen Kultur & Fritid Gävle har gjort en inventering över planerade satsningar under 2006 som vi nu känner till.

Det mesta ligger fortfarande på planeringsstadiet så därför har vi inga datum inplanerade.

Biblioteksaktiviteter:

Kontaktperson, bibliotekschef Lisbeth Forslund 026/17 94 03

Valbo bibliotek

Mångkulturellt bord och bokprat. All personal på filialen är engagerad.

Andersbergs bibliotek

I stadsdelen Andersberg planeras ett samarbete mellan Helges fritidsgård, Andersbergsskolan och biblioteket som syftar till att jobba med text och musik för invandrarbarn.

Stadsbiblioteket

En barnbokshelg med inriktning på berättande och böcker på olika språk planeras. Det blir även föreläsningar och författarbesök som vänder sig till en vuxen publik samt skyltning av författare från olika länder.

Musikprojekt: Kontaktperson konserthuschef Hans ”Surte” Norin, 026/17 29 04

Världsmusikensemble i Gävle Konserthus

Det här är ett treårigt projekt som tar sin början under mångkulturåret 2006. Projektet skall lägga den konstnärliga, organisatoriska och ekonomiska grunden för en fast ensemble med mångkulturell profil i Sverige. Ensemblen skall turnera nationellt och internationellt och genomföra konstnärligt utvecklingsarbete i form av workshops och seminarier tillsammans med kvalificerade musiker med olika kulturell bakgrund. Regionalt i Dalarnas och Gävleborgs län skall ensemblen genomföra bl.a. pedagogiska projekt i samarbete med skolor, musik/kulturskolor och folkmusikorganisationer.

Syftet är att främja kulturell mångfald inom musiklivet. Projektet kommer också att skapa nya regionala nätverk och kontaktytor mellan musiker, producenter och arrangörer.

Projektet presenterades i en av lokaltidningarna från vilken några kopior bifogas denna redovisning. Håkan Arkeby Adm chef

Gävle Symfoniorkester

Gävle Kommunen har 9,2 %, 8405 personer med utländsk bakgrund

(2003-12-31, SCB). Som personer med utländsk bakgrund räknas de som har utländskt medborgarskap eller som är födda utomlands. Den klart största gruppen med utländsk bakgrund i Gävle kommer från Finland, sedan följer personer från Irak, Iran, Turkiet och Norge.

Planerat arrangemang under våren 2006:

Gävle Konserthus, Gevaliasalen, lördag den 11 februari 2006

Familjekonsert i samarbete med Gävle Kulturskola där barn från andra kulturer medverkar. Föräldrar till medverkande barn får tillgång till en fribiljett per familj.

Kommande konserter och aktiviteter

Vi har tyvärr inte planerat fler aktiviteter för våren 2006. Vi har hittills inte haft personalresurser att söka upp och aktivt samarbeta med de föreningar som finns med syfte att verka för andra kulturer och då särskilt kulturer med annan än västerländsk bakgrund. Sedan en månad tillbaka har vi dock anställt en producent på heltid vilket ger möjligheter till längre framförhållning och ett fördjupat kontaktnät med människor och organisationer i Gävle med omnejd.

Planeringsarbetet gällande säsongen 2006/07 påbörjas inom kort där hösten 2006 kommer att innehålla konserter och aktiviteter som berör det mångkulturella perspektivet. Vi har för avsikt att samarbeta med Invandrarcentrum i Gävle Kommun och kommer redan den 29 september 2005 att medverka i samband med deras 20-årsjubileum. Gävle Symfoniorkester är den mest invandrartäta arbetsplatsen i Gävle Kommun där 27 % av de anställda kommer från andra kulturer och 11 nationer förutom Sverige finns representerade bland musikerna.

Vi kommer också att söka upp och aktivt samarbeta med de föreningar som finns med syfte att verka för andra kulturer. Vi tror att det är nödvändigt med personlig kontakt från orkestern till dessa föreningar för att tillsammans komma fram till hur vi ska få medborgare från flera kulturer att ta del av det vi producerar.

Vi ber att få återkomma med redovisning gällande hösten 2006 i månadsskiftet februari-mars 2006 när säsongsprogrammet 2006/07 börjar ta form.

Beryl Lunder Gävle Symfoniorkester Intendent

Högskolan i Gävle

Under 2006 är följande kurser med mångkulturell inriktning inplanerade vid Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi:

  • Fyra musiktraditioner i ett mångkulturellt Sverige A 5p
  • Musik i den mångkulturella barngruppen B 5p
  • Musik i undervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv B, 5 p
  • Music, Dance and Art in Children´s Everyday Life A 5p
  • European Cultural Encounters A 5p
  • Kulturmöte, lärande, lek och barns utveckling i intern. persp. I A 10p
  • Kulturmöte, lärande, lek och barns utv. i intern. persp. II B 10p
  • Kulturmöten. Barns och ungas identitet och subjektskapande B 5p

Utöver ovanstående är vi även delaktiga i följande:

The XXII European Seminar in Ethnomusicology (ESEM) will take place from September 6 to 10, 2006 in Jokkmokk, Sweden. The seminar venue will be Ajtte

  • the Swedish Sámi Museum. The seminar organizer will be The Swedish National Collections of Music in co-operation with Ajtte museum and the Department of Education and Psychology at the University of Gävle.

Jokkmokk is on the Arctic Circle and in the heart of Swedish Lapland. Ajtte is perhaps the most important cultural centre for the Sámi in all parts of Fennoscandia.

Preliminary themes for the conference:

Administering musical ethnicity

  • to whom, by whom, with what

consequences.

Multicultural societies are often compared to mosaics. The multicultural society comprises a frame in which different groups or "cultures" form a pattern like the tiles of a mosaic. The mosaic presupposes difference to be entitled to a place the tiles must be clearly distinguishable. Accordingly ethnic awareness in this context can reinforce, change and even destroy local musical traditions. Bearers of specific traditions who become introspective about their own art and traditions may tend to idealize, even theatricalize, their own songs, rituals and art, turning them into showcases of ethnic pride and (in the process) perhaps killing their original functions. Outsiders may contribute to this, or they may even lead and completely stage such developments, while claiming shared ownership of a tradition (some governments do this). Do ethnomusicologists, museums and archives have a role to play in this? And if we wish to play such a role, is this not just a different way of claiming shared ownership?

Music of minorities as cultural heritage.

How is music of minorities presented in exhibitions and publications? What is the place of music of minorities in museums and archives (national and other)? Who has the responsibility for collecting, maintaining and presenting the music of minorities?

When ethnic groups become 'minorities': what happens to the music?

How is music affected when it is used for representation in multicultural contexts? What are the roles of ethnomusicologists?

Music and landscape.

Do specific landscapes generate specific kinds of music? The relation between nature and culture has been a frequent focus of ethnomusicology. For all peoples, not least for those living in the circum-polar regions, nature is present in daily life and in music. How are the special circumstances of the Arctic region reflected in music and music making? This theme has a comparative perspective and is an invitation to a discussion of musical forms that are characterised by their existence in the circum-polar regions.

Förslagen har tagits fram i samarbete med Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.

Högskolan i Gävle Bo Malmström Tf prorektor

Söderhamns kommun

Under mångkulturåret kommer projektet: Världskultur i Söderhamn att dras igång. Utgångspunkten har varit att arrangera föreställningar främst genom Södra Teatern. De enskilda föreställningarna kommer förhoppningsvis att vara intressanta och ha ett högt konstnärligt värde. Men även organisationen runt föreställningarna med att nå publiken kan vara intressant.

Ett nätverk bildas med syfte att nå publiken. Till detta nätverk bjuds människor och organisationer som sitter på strategiska kontakter. Genom nätverket kommer informationen om föreställningarna att spridas till nya grupper som man kan förmoda normalt inte känner sig berörda av t ex kommunens annonsering.

Nätverket kommer att bildas under hösten, medan föreställningarna kommer att dra igång i vår. Två beställningar är gjorda inför våren (och minst ytterligare två planeras inför nästa höst). Vårens föreställningar kommer förhoppningsvis att bekräftas i mitten av november.

Anna Lindqvist, kultursekreterare Söderhamns kommun Kultur- och fritidsförvaltningen

Landstinget Gävleborg

Kultur Gävleborg och Hemslöjd Gävleborg

Planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Kelim – symbolfyllda vävar från Kurdistan

Utställningen visar kelimvävar från verkstaden i Van. Vävarna är traditionella med mönster och symboler från de kurdiska områdena Van och Hakkari. Bilder av den omgivning som inspirerar och ”färgar” kelimerna; människorna, fåren, bergen, snön, blommorna, visas tillsammans med texter.

Kelim – symbolfyllda vävar från Kurdistan är en utställning framtagen av Etnografiska museet i samarbete med Kurdiska biblioteket. Under hösten 2005 och under hela året 2006 kommer utställningen att turnera runt i landet. Turnén sker i samarbete mellan Etnografiska museet, Studieförbundet Vuxenskolan och Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund.

I Gävleborgs län visas utställningen på CFL (Centrum för flexibelt lärande, S. Järnvägsgatan 7) i Söderhamn och på Gävle Slott.

Öppettider, Söderhamn: 7 november – 9 december 2005, måndag, onsdag, fredag 08.00– 16.00, tisdag, torsdag 08.00–18.00. Prova på verksamhet: torsdagar 14.00-18.00.

Öppettider, Gävle: 1–29 januari 2006, tisdag-söndag 12.00–16.00. Prova på verksamhet: lördagar. Kontaktperson: Länshemslöjdskonsulent Eva Carlborg

Hem till mig eller hem till dig?

Idé Att ha tak över huvudet är något grundläggande för hela mänskligheten. Hemmen formar vi som vi vill ha dem och de blir på så sätt en spegling av våra personligheter samtidigt som de påverkas av kultur och klimat.

Hem till mig eller hem till dig? är ett pedagogiskt dokumentärprojekt om kulturell mångfald/kulturmöten.

Länsmuseet Gävleborg, Film Gävleborg och FILMA Hälsingland vill visa på de olika hem som finns i dagens mångkulturella Gävle och Gävleborg. Vi kommer att visa hem från olika kulturer, hem i Sverige, hemma i Sverige. Invandrarhem och behållit mycket av den egna kulturen, hem som blandats upp med svenska traditioner och svenska hem.

Aktiviteter Under hösten 2005 får sex ungdomar, med varierande kulturella bakgrunder i Gävleborg, i uppdrag att filma sina hemmiljöer. Ett antal gemensamma träffar kommer att hållas i Gävle under hösten då ungdomarna får utbildning i praktisk filmteknik och en inspirationsföreläsning om föremål och dess betydelse.

Filmarbetet i hemmet pågår under två veckor och resultatet av varje ungdoms filmade material blir 5 minuter. Under filmarbetet finns en handledare tillgänglig. De sex korta filmerna sammanfogas och ljudläggs sedan enhetligt och professionellt i en slutredigering.

Mål och resultat En 30 minuter lång film om ung mångfald i Gävleborg län med tillhörande filmhandledning. Visning av filmen kommer att ske hos

Film Gävleborg, Länsmuseet och FILMA Hälsingland. Filmen är tänkt att fungera som pedagogiskt verktyg i samtal kring mångkultur. Samarbetspartners: Länsmuseet Gävleborg, Film Gävleborg och FILMA Hälsingland. Projektet har tilldelats stöd från Kulturrådet.

Kontaktperson: Jörgen Dahl Kultur Gävleborg www.lg.se

Hemslöjd Gävleborg

Inför Mångkulturåret 2006 genomför Hemslöjd Gävleborg en förstudie, med medel från bl.a. Nämnden för Hemslöjdsfrågor. Inom förstudien bollas just nu många idéer som ännu inte är helt färdigformulerade. Vår ambition är att kunna sy ihop ett projekt tillsammans med olika aktörer för att öka vårt kontaktnät med etniska grupper som vi i vardagen har svårt att få kontakt med. En annan viktig del är att lära oss ett nytt förhållningssätt för att det mångkulturella ska få en naturlig plats i det dagliga arbetet.

Länsmuseet Gävleborg och Studieförbundet Vuxenskolan ingår i förstudiens ledningsgrupp och samarbetet fortsätter, under förutsättning att vi får medel till ett fortsatt projekt.

Idéer

  • Broderiutställning med workshops Samarbete med Bildkonst Gävleborg, Studieförbundet Vuxenskolan Afrika, Kusona, Broderande mödrar, African Ladies Club of Sweden.
  • Berättelser och slöjd Samarbete med Bibliotek Gävleborg. Tre skolor i Gästrikland, tre skolor i Hälsingland.
  • Föreläsningsserie Kultur Gävleborg, öka kunskapen om och förståelsen för olika kulturer.
  • Workshops På temat slöjd tillsammans med IFFI.
  • Musik och slöjd I samarbete med Musik Gävleborg.

Kontaktpersoner: Linda Gustafson Eva Carlborg Förstudieledare Länshemslöjdskonsulent

Hallands län

Högskolan i Halmstad

Planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Refererande till skrivelse från Länsstyrelsen Halland (Dnr 100-4855-05) vill Högskolan i Halmstad anmäla följande aktiviteter under Mångkulturåret 2006:

En paneldiskussion kommer att anordnas av medarbetare på Sektionen för hälsa och samhälle.

En fördragsserie med prel fyra föredrag kommer att anordnas av medarbetare på Sektionen för humaniora Kontaktperson: Hugo Palmsköld

Länsmuseet Varberg

Följande aktiviteter/programpunkter med koppling till Mångkulturåret är inplanerade vid Länsmuseet Varberg under 2006:

Blod och andra band 29 jan – 2 april,

En utställning om identitet, tillhörighet och konsten att vara människa. Utställningen är producerad av Mångkulturellt centrum i Botkyrka och inlånad till Varberg där den kommer att ställas ut i Kungssalen, länsmuseets lokal för tillfälliga utställningar på Varbergs fästning. Med Blod och andra band vänder vi oss i första hand till skolan som erbjuds en pedagogisk verksamhet, anpassad till temat. Museet har goda erfarenheter av värderingsövningar, ett arbetssätt som är särskilt lämpat för en utställning av det här slaget. Härtill kommer en programverksamhet som vänder sig till allmänheten. Denna är alltjämt under planering och kan därför inte presenteras i detalj.

Medeltidsdagen den 2 juli

Äger rum i Varberg och tar hela fästningsområdet i anspråk. Detta är en årligen återkommande programpunkt som under 2006 kom-

mer att få en mångkulturell inriktning. Hallands kontakter med främmande kulturer var under denna tid periodvis intensiv och därmed tacksam att lyfta fram. Denna programpunkt sker mitt under turistsäsongen i semesterstaden Varberg och den publik vi vänder oss till är självfallet den turistande allmänheten

Mickelsmäss den 30 september och 1 oktober.

Mickelsmäss är museets årligen återkommande flaggskepp, en skördefest med den övergripande ambitionen att profilera Halland som matlän. Hit hör en omfattande matmarknad, underhållning och miniseminarier med inriktning på mat och livsmedel. Under 2005 går så, startskottet för en matolympiad av stapeln. Denna kommer att äga rum vid samma tid 2006 och riktar sig till hallänningar med en bakgrund i främmande kulturer vilka inbjuds att delta med egna produkter och egna kryddblandningar men där halländska råvaror utgör basen. Målet är att syresätta den halländska matkulturen med tillskott från främmande kök genom att utnyttja den kulturella mångfald som invandringen givit upphov till i länet.

Medarrangör för detta publika evenemang är bland många andra, invandrarföreningar i Halland som deltar med eget mattält på borggården och med underhållning från scenen. Medfinansiär är Region Halland som i samarbete med länsmuseet avser att via en etablerad historisk tradition som Mickelsmäss utnyttja maten som dörröppnare för att slussa in nya medborgare i det svenska samhället. Genom att skapa möten mellan det genuint halländska och det exotiska berikar vi den halländska matkulturen För museet ligger det nära till hands att använda historien för att visa hur kulturmöten i alla tider berikat vår region.

För vidare information vänd er till: Agneta Boqvist Christina Andersson-Wiking

Länsstyrelsen Halland

Länsstyrelsen har inför Mångkulturåret 2006 samrått med Högskolan i Halmstad och Länsarbetsnämnden i Hallands län. Vi har därvid enats om att genomföra följande aktiviteter.

En föredragsserie och ev paneldiskussion på Högskolan i Halmstad

Tidpunkterna för föredragen och den ev paneldiskussionen är ännu inte bestämda, men tanken är att sprida ut evenemangen under läsåret. Såväl föredrag som ev paneldiskussion kommer att äga rum på Högskolan och vara tillgängliga för alla. Närmare planering av arrangemangen kommer att ske under hösten 2005. Högskolan i Halmstad ansvarar för planering och genomförande. Kontaktperson på Högskolan är sektionschefen för Humaniora Hugo Palmsköld.

Seminarium på länsstyrelsen (för de anställda) om hur integrationsfrågorna skall beaktas inom de verksamhetsområden som länsstyrelsen har ett ansvar för.

Tidpunkt kommer att bestämmas under hösten 2005 då även planering genomförs. Ansvarig på länsstyrelsen är den internationella sekreteraren Lovisa Ljungberg,

Projektverksamhet.

Akademikerkompetens

Projektet syftar till att ge 15 deltagare med utländsk bakgrund och 10 deltagare med svensk bakgrund ett års praktisk och teoretisk utbildning om svenskt arbetsliv. Tre dagar per vecka genomförs projektarbete på företag medan två dagar per vecka ägnas åt utbildningsaktiviteter på Högskolan i Halmstad. Projektet pågår under 2006 med Högskolan i Halmstad som projektägare. Kontaktperson för projektet är handläggare Göran Nilsson på Länsarbetsnämnden i Hallands län.

Mickelsmässomarknad på Varbergs fästning

Länsmuseet i Halland har under fem år genomfört en Mickelsmässomarknad på Varbergs fästning där man lanserat Halland som matlän och erbjudit lokala matproducenter att torgföra sina produkter. Samtidigt genomförs ett antal kortföredrag och workshops

som riktar sig mot konsumenterna. Årets och 2006 års marknad kommer att ha temat mat, mångkultur och tillväxt. Detta innebär att matkunniga, invandrade hallänningar med ambitioner att utveckla sitt kunnande till en affärsidé erbjuds möjlighet att marknadsföra sig.

Ytterligare projekt med bäring på mångkultur och invandrares kompetensutveckling kan bli aktuella under 2006.

Mångkulturårets kontaktperson på länsstyrelsen kommer att vara den internationella sekreteraren Lovisa Ljungberg

Region Halland

I Region Hallands vision Halland

  • bästa livsplatsen är en strategi att göra mångfalden till en tillgång. För mångkulturåret har regionkansliet bildat en samordningsgrupp som speglar en bred syn på mångkulturbegreppet över sektorsgränser.

Region Halland har skrivit överenskommelser om samverkan med 38 regionala organisationer, studiedistrikt, idrottsrörelsen, ungdomsorganisationer och pensionärsorganisationer. Ett gemensamt mål inskrivet i avtalen är att framhålla vikten av verksamhet som främjar internationell förståelse och gemenskap, befrämjar integrering av flyktingar och invandrare i samhället, samt motverkar främlingsskap, rasism och diskriminering.

Liknande överenskommelser om samverkan kommer att skrivas med Regionala kulturinstitutioner. Den övergripande frågan är vad den regionala kulturpolitiken ska göra för att förstärka kulturens kraft och göra Halland till den bästa livsplatsen, där mångfalden kulturuttryck, kulturutövare och kulturutbud är en tillgång.

Region Hallands planering kan ännu inte redovisas i detalj. Planerna omfattar bl.a:

  • Att medverka i projektet Framtidens medarbetare
  • Att se med andra ögon. Projektet syftar kortsiktigt till att få till stånd ett aktivt arbete på företagen kring lokalt anpassade handlingsplaner för mångfald. Långsiktigt är syftet att projektet ska tjäna som förebild för andra företag och organisationer som önskar ändra inriktning gentemot en mångkulturell arbetsplats.
  • Att genomföra Matolympiad på Mickelsmässomarknaden på Varbergs fästning
  • Att starta studiecirklar i varje kommun med bas i den studieplan som hembygdsrörelsen har producerat, ”Tack vare en invandrare”. Region Halland stöder hembygdsrörelsen genom en hembygdskonsulent
  • Hembygdsgårdens dag 2006 med tema mångkultur
  • Att arrangera ett Skrivarläger och producera skriften Skrivare i Halland 1
  • 06 med tema mångkultur och med bidrag från ungdomar, ”Hela världen i Halland”
  • Att i samverkan med Hallands bildningsförbund och kulturarbetsförmedlingen anställa musiker för att genomföra musikaktiviteter inom demensvården och psykiatrin riktade till patienter/boende med utländsk bakgrund. Dementa patienter tappar ibland svenska språket men minns sitt modersmål och kan dessutom känna igen musik från sitt hemland.
  • Att i samverkan med Länsbibliotek Jönköping och Regionbibliotek Halland arrangera två utbuds- och idédagar kring mångkulturella program och goda exempel som syftar till att stärka bibliotekens roll som kulturinstitution och mötesplats.
  • Att verka för att utveckla minst ett folkhälsoprojekt med sambandet kultur, mångfald och hälsa.

Ulrika Bertilsson Enhetschef

Jämtlands län

Bergs kommun

  • I februari månad planerar kommunens bibliotek och kulturskola att samarbeta under en vecka med fokus på samisk kultur .
  • I samband med besök av våra tyska vänner från vänortskommunen ”Gemeinde Berg” i Tyskland finns också planer på att uppmärksamma mångkultur på olika sätt.
  • Dessutom avser vi från bibliotekets sida att arrangera utställningar och inbjuda föreläsare, kulturella aktörer m.m. med inriktning mot mångkulturella yttringar.

Madeleine Odén-Göranson Biblioteks- och kulturchef Bergs kommun

Jämtlands läns bibliotek

Jämtlands läns bibliotek kommer att under Mångkulturåret 2006 genomföra ett antal aktiviteter och verksamheter. Planeringen för detta är emellertid ännu inte klar.

Jämtlands läns bibliotek är ett integrerat läns- och kommunbibliotek.

Länsbiblioteket kommer att regionalt ägna Mångkulturåret speciell uppmärksamhet och under året ha dagar med föreläsningar och programverksamhet för biblioteks- och skolpersonal i länets kommuner.

Kommunbiblioteket i Östersund har en uppdragsgrupp som särskilt arbetar med uppdraget att planera ett program för mångkulturåret. Uppdragsgruppen är inte klar med planeringen och några datum finns ännu inte. Bl.a. har uppdragsgruppen etablerat ett samarbete med länets mångkulturkonsulent som är knuten till Jämtlands läns muséum.

Biblioteket diskuterar också hur vi ska kunna lyfta fram och exponera våra samlingar på såväl invandrarspråk som övriga språk så att vi bättre når ut med dem till rätt målgrupper. Vi planerar att

under år 2006 göra förändringar som förbättrar tillgängligheten för våra besökare.

Vi kommer vidare att under år 2006 utveckla vår samesamling och planerar att få till stånd ett samarbete med Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, för att kunna ha utställningar och aktiviteter i anslutning till samesamlingen.

Ansvariga för verksamheten på Jämtlands läns bibliotek som kan besvara frågor om Mångkulturåret 2006 är

Bodil Köpsen, bibliotekschef och länsbibliotekarie Maj Eriksson, chef för arbetslag barn- och unga Stephanie Norén, chef för arbetslag vuxna

Jämtlands läns museum

Området Gestaltning och lärande:

  • 12 februari – 9 april Möt Buddha. Fotografier av Kärsti Stighe. En meditativ fotoutställning med bilder från Bodh Gaya, buddismens främsta pilgrimsort. Platsen där Siddharta Gautama upplystes och blev Buddha. Fotografier, lättfattlig text om buddismens grundtankar, stämningsskapande tyger, buddha-staty, musik och bildspel. Utställningens syfte är att ge en introduktion till buddhismen och skapa en stunds stillhet och eftertanke – ett andrum. Har visats på Östasiatiska museet och lockat många ungdomar till museet. Programverksamhet med mandalamålning och blocktrycksverkstad samt ungdomscafé ev. i samarbete med Sensus.
  • 18 juni – 15 oktober Det BLÅ. Den totala utställningen om blått! En utställning om världen med blå aspekt. Det blå i konsten. Det blå i poesi och musik. Det milda jämtlandsblå. Ungerska och japanska blåtryck. Det blå för kejsare och gudar. Vår blåa jord i Universum och längtans blå blomma. Blå folkkonst, jeans och blåvitt porslin. Blått glas, blå blommor och blå öar. Om ultramarin och den magiska stenen lapis lazuli. Om vejde och indigo – färgernas konung. Om blues och feeling blue, om det blå i Överhogdalsbonaderna, och om den blå timmen……..
  • Två veckor under hösten På Flykt. På Flykt är ett värdegrundsprogram kring flyktingfrågor, främst riktat till åk 9. Med hjälp av ett interaktivt drama/rollspel i Jamtlis utomhusmiljöer får

deltagarna konkret och intensivt uppleva situationer som en asylsökande ställs inför då den anländer till Sverige. Deltagaren får genom en konstruerad identitet, och i möte med ett antal aktörer, följa en flykting genom hela asylprocessen. Programmet ger inblick i den asylsökandes situation, men också i migrationsverkets regelsystem. Syftet med programmet är att ge kunskap och redskap för att förstå och kunna delta i den ständigt aktuella debatten kring flyktingfrågor.

  • 5 november – 28 januari Klädedräktens magi. Om textil över gränsen 1750–1905. Klädedräktens magi handlar om hur vi har varit klädda i Jämtlands län och Tröndelag åren 1750 till 1900. Men, vi är mer nyfikna på vad som förenar än vad som särskiljer klädedräkten. Moden, tyger och mönster har gjort spännande resor mellan länderna. Kattuner, kalminker och Ylledamast producerades i fjärran länder och hamnade till slut i ett livstycke eller väst i en till synes isolerad trakt. Tro inte att kläder är knätofs! De berättar spännande ting om sin tid, kontakter med yttervärlden, om status, ekonomi och ger närkontakt med historien.
  • En eller två veckor under hösten Vad ser du hos mig? Aktionsrollspel i programform för barn och vuxna med utgångspunkt i en multikulturell och multietnisk bröllpsceremoni. Föreningen av två människor i äktenskap kan ses i många, många olika former och har runt om i världen, både i dag och historiskt tillbaka, många olika traditioner och icke minst flera symboliska språk knutna till sig. Men trots alla olikheter runt om i världen är det fortfarande i grunden detsamma som försiggår. Med aktionsspelet som grund ges deltagerna möjlighet till en kunskapsbaserad diskussion om ämnena som ”individ/släkt”, ”Arrangerat äktenskap/förälskelse”, ”kärleksäktenskap/skilsmässa” o. s. v.
  • En eller två veckor under hösten All världens bröd. Aktivitet med deltagande i en multikulturell brödproduktion för alla åldrar med utgångspunkt från vad man kan göra i Jamtlis fina bakstug. Det planeras en koncentrerad aktivitet, där deltagarna samlas i en programverksamhet med målet att föra vidare kunskap och färdigheter i och om brödbakning samt att få respekt för andra brödtraditioner.

Området Dokumentation och forskning:

Romska spår – vägar, platser, berättelser. Ett etnologiskt och byggnadsantikvariskt projekt som löper över två år med inriktning på romska kulturarv i det moderna samhället. Genomförs i samarbete med Länsstyrelsen i jämtlands län. Syftet är att dokumentera såväl platser som immateriella vittnesbörd om romer i Jämtlands län. Arbetet sker i samverkan med representanter ur den romska gruppen och ska bl.a. resultera i en skrift med medföljande cd-rom.

Området Vård och samlingar:

Nya människor – nya högtider? Projektet ska studera vad som händer med högtider och traditioner i en tid av migration och nya kulturmöten. Ett övergripande syfte med projektet är att det ska verka inkluderande och att det ska planeras och genomföras tillsammans med föreningar, nätverk och enskilda personer som representerar länets ”nya invånare” på ett sådant sätt att de ges inflytande över arbetsprocessen. Genomförandet består av olika former av dokumentation, tillgängliggörande och publika aktiviteter som bl. a. syftar till att öppna museet som en arena för nya gruppers högtider och traditioner.

Området Härjedalens Fjällmuseum

  • Volontärläger. Vi planerar att anordna ett läger i samarbete med Internationella Arbetslag. Lägret har 6
  • 7 deltagare från olika länder. Man kommer att arbeta med att levandegöra historia genom dramatisering. Syftet med lägret är att aktivt arbeta för fred genom att ungdomar från olika länder träffas och lever tillsammans samtidigt som de lär sig om ett annat lands kultur och historia.
  • Samiskt bildspel. Vi kommer att producera ett bildspel där samerna själva lyfter fram det de vill visa i sin kultur. Genom detta bildspel berikar vi museets utställning. Detta är ytterligare ett sätt att visa en minoritetsbefolknings liv och förutsättningar.
  • Sydsamiska kulturdagar. En festival anordnas i samarbete med Guideföreningen. Festivalen syftar till att väcka frågor om same-

kulturen och att öka medvetenheten om samer hos turister och lokalbefolkning.

Området Organisation

I samband med framtagandet av en strategiplan för museet för perioden 2007

  • 2010 – en process som räknas ta upp det mesta av år

2006 – kommer det att undersökas hur museet i sin arbetsmiljöplan och i sin personalpolitik kan göra insatser som stimulerar utvecklingen av museet till en arbetsplats som på alla sätt speglar det multietniska samhället.

Jag vill dock göra er uppmärksam på att det här handlar om den aktuella översikten.

Det kan naturligtvis tillkomma mindre ändringar i programmet.

Henrik Zipsane, Landsantikvarie

Länsstyrelsen Jämtlands län

Länsstyrelsen verkar som regional myndighet med många olika verksamhetsområden. Beträffande mångfaldsfrågor hanterar vi dessa främst genom att stödja andra organisationer med projektmedel samt delta i arbetsgrupper. Vi har således inte egna aktiviteter att redovisa.

1. Länsstyrelsen deltar i ett strategiskt viktigt projekt för integrations- och mångfaldsfrågor som heter ”Mångfaldsnärverk för arbetsgivare” med Strömsunds kommun som huvudman. Inom ramen för detta projekt kommer man under 2006 att anordna en Mångfaldsfestival under april eller maj. Festivalen pågår under flera dagar och kommer att innehålla föreläsningar och uppträdanden varvat. Kontaktpersoner: Anna Åslund, och Lasse Norlander.

2. Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion har beviljats medel för 2005 till den första delen av projektet ”Romska spår – vägar, platser, berättelser”. Projektet kommer att fortsätta år 2006. Syftet med detta projekt är att dokumentera och synliggöra såväl platser som immateriella vittnesbörd om den romska gruppens kringresande liv i Jämtlands län i det moderna samhället. Arbetet ska genomföras i samarbete med representanter ur den romska

folkgruppen och resultera i en skrift med medföljande cd-rom och i ett underlag som ska leda fram till skyltning av ett antal romska platser i länet.

Arbetet utförs av Jämtlands läns museum. Kontaktperson: Ola Hanneryd

I övrigt stödjer länsstyrelsen flera projekt inom områdena mångfald, integration och jämställdhet.

Denna redovisning är gjord av Hans Halvarsson, avdelningen för regionalekonomi och näringsliv.

Strömsunds kommun

Strömsunds kommun kommer under 2006 ha Mångfaldsfestival 5

  • 7 maj. En festival för hela Jämtlands län. Vi vill lyfta fram den resurs som länets invandrare är. Mångfaldsfestivalen är full av föreläsningar, workshops, musik, mat, och människor från hela världen. Det är en festival som invandrare och svenskar arrangerar tillsammans. Läs mer på www.mangfald.se

Vi har mångfaldscafé varje sista lördag i månaden, en mötescafé med människor och kakor från världens alla hörn. En mötesplats för nya och ”gamla” Strömsundsbor.

Föreningen EQ/ Mångfald jobbar på att ha dagliga aktiviteter där svenskar och invandrare deltar. Olika kulturer möts i bl..a.samtal och mat. Vi sportar, har kurser ,spelar schack, får vänner och hittar på sakar som förenar oss.

Dessa aktiviteter pågår i Mångfaldshuset.

Vivian projekt Mångfald

Jönköpings län

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping vill redovisa följande aktiviteter:

Inom lärarutbildningen ges kurserna Intercultural Teacher, 20 poäng samt Kulturmöten 5 poäng. – Därtill bedrivs uppdragsutbildning på Balkan med inriktning på Community Youth Work.

Inom vårdutbildningen planeras olika aktiviteter som diskussionsfora, att bjuda in olika trossamfund, invandrargrupper, filmvisning; allt i syfte att arbeta långsiktigt och förändra perspektiven i undervisningen och därmed integrera mångkulturfrågorna i sina naturliga sammanhang.

Därtill har vi tillfälle att ta tillvara alla de kompetenser som våra utländska gäststudenter för hit. Regelmässigt ordnar de en ”international day” ibland finns även speciella färdigheter nu aktuellt en grupp studenter från Afrika som framträder med körsång.

Helena Streijffert utvecklingschef

Jönköpings Läns Landsting

Förvaltningen för Regional utveckling, Landstinget i Jönköpings län, kommer att genomföra följande aktiviteter, som ligger inom ramen för Mångkulturåret.

Länsmuseet

Mångkultur – Rena rama religionen? Årsbok 2006

Vad sägs om SEX?

Länsbiblioteket

Vi träffas på bibblan! Utbuds- och idédagar kring mångkulturella program.

Smålands Musik och Teater

August Strindbergs drama ”Påsk” inleder ett nytt scenkonstprojekt, vars syfte är att arbeta med nordiska klassiker i nydanande iscensättningar, sedda ur nya perspektiv. För regin svarar Voula Kereklidou och en av de sex skådespelarna är Märit Carlsson från Smålands Musik och Teater. ”Påsk” har premiär på Västerbottensteatern i november och turnerar med Riksteatern våren 2006. Spelas på Smålands Musik och Teater i april.

Samarbetsprojektet genomförs av Riksteatern, Västerbottensteatern och Smålands Musik och Teater med stöd från Framtidens Kultur och Kulturrådet.

Från och med år 2006 kommer Västanågruppen (se nedan) att svara för ett mångkulturellt inslag med anknytning till Brahefestivalen, en kulturfestival som arrangeras av Smålands Musik och Teater varje år i någon av länets 13 kommuner. Festivalen innehåller program för alla åldrar och smakriktningar. Här blandas professionell musik, teater och dans med allt som det lokala kulturlivet har att erbjuda.

Hösten 2006 är det premiär på NorrlandsOperan för ”Bagage”, en världsmusikteater i två akter. Musiken är komponerad av Ale Mölle och Hans Ek, Mats Lodén m fl svarar för texten och Stalle Ahrreman för regi och idé. Föreställningen är en förlängning av Ale Möllers och Hans Eks framgångsrika sätt att blanda europeisk konstmusik med all världens folkmusik. ”Bagage” innehåller berättelser som framförs av ensemblen på olika språk och på olika sätt. ”Bagage” har premiär hösten 2006 och kommer att ges över hela landet. Under turnén i södra Sverige våren 2007 medverkar Jönköpings Sinfonietta.

Smålands Musik och Teater, NorrlandsOperan och Riksteatern producerar och finansierar projektet och delar det konstnärliga ansvaret. Detta tar sig bland annat uttryck i att auditions genomförs i både Jönköping och Umeå.

Länshemslöjdskonsulenterna

Medverkar i Internationellt stolsseminarium i Skåne. Seminariet ingår som en del i ett utställningsprojekt om Stolar och dynor som startar på Regionmuseet i Kristianstad till sommaren 2006. Utställningen kommer sedan att arbetas om till en vandringsutställning

för att gå runt till samtliga sydlän (Skåne, Blekinge, Halland, Kalmar, Kronoberg, Jönköping) som ingår i projektet. Sommaren 2007 visas utställningen på Jönköpings läns museum, som en del i en särskild smålandssatsning.

Medverkar i Västanågruppens projekt i samband med Brahe-festivalen. Projektet kommer att rikta sig till barn och unga och bygga på ett utbud av länets kulturarter.

Medverkar i mångkulturfestival i Eksjö, sommaren 2006 Initiera ett samarbete mellan en skola i Nässjö och Tegnerska Stiftelsen, Södra Äng. Samarbetet ska utmynna i en lägerskola/ dagverksamhet som drivs som en Slöjdklubb, där flera barn får möjlighet att delta. På den tänkta skolan finns många invandrarbarn. Eleverna fick inte möjlighet att besöka Slöjdcirkus.

Västanågruppen

Västanågruppen arbetar för gemensamma kultursatsningar i Jönköpings län. Gruppen består av cheferna för Smålands Musik och Teater, Landstinget i Jönköpings län, Länsbibliotek Jönköping, Jönköpings läns museum, Länshemslöjdskonsulenterna samt Film i Jönköpings län.

Inför Mångkulturåret 2006 har initierats ett tvärkulturellt projekt. En särskild arbetsgrupp med representanter från alla konstarter arbetar fram projektidé.

Anders Waldau Regional utvecklingsdirektör

Jönköpings läns museum

Härmed på begäran information om hur Jönköpings läns museum deltar i Mångkulturåret:

Aktiviteter etc. sker i form av etnologisk Samdok-undersökning av de nya kyrkorna i Smålands Jerusalem med speciell inriktning på invandrarkvinnors strategier och upplevelser.

Projektet startade redan hösten 2004 med deltagande av studenter från Etnologen i Lund och från Nord-Europa Institut vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Det fortsätter denna höst i samarbete med forskare från RaÄ och Nordiska museet. Aktiviteten

innebär intervjuer och deltagarobservation samt fotodokumentation bland invandrare främst i Jönköping.

Det insamlade materialet kommer att sammanställas av 5–7 författare och presenteras i museets årsbok Småländska kulturbilder 2006. Om det är möjligt och lämpligt kommer delar också att presenteras i utställningsform.

Ansvarig för projektet är undertecknad Eva Londos, fil. dr i etnologi och forskningssamordnare vid museet. Assistent är mångåriga medarbetaren Gabriella Bonis, fil.kand., etnolog och invandrare från Ungern.

Ytterligare planerade aktiviteter under Mångkulturåret 2006 vid länsmuseet: Det omfattande projektet Vad sägs om SEX? finansierat av stiftelsen Framtidens kultur. Projektet faller på flera sätt under begreppet mångkultur och mångfald, både vad det gäller innehåll, form (debatter, föreläsningar, utställningar), medverkande (generationer, religioner, sexuell läggning), metod (intervjuer, deltagarobservationer, konstnärligt arbete, arkivforskning etc.), teknik (foto, film, installationer) och förhållningssätt (en process som bygger publikens medverkan under hela projektet). Under projektets gång genomföres minst sex arrangemang, sex föreläsningar och 3x6, d v s 18 utställningar.

Eva Londos

Länsbibliotek Jönköping

Vi träffas på bibblan!

Två utbuds- och idédagar kring mångkulturella program och goda exempel som syftar till att stärka bibliotekens roll som kulturinstitution och mötesplats.

Plats: Linnésalen, Råslätt, Jönköping Datum: 26 januari (kl 12) till 27 januari 2006 (kl 15) Arrangörer: Länsbibliotek Jönköping och Regionbibliotek Halland

Målgrupp: biblioteks- och skolpersonal, studieförbund samt övriga intresserade

Medverkande: invandrarförfattare bosatta i Jönköpings län, historieberättare, bibliotekarier från Halmstad, Värnamo och Jönköpings kommuner som presenterar projekten ”Brobyggarbiblioteken” (Jönköping), ”Läsa & växa” (Värnamo), ”Alfons öppnar

dörren” (Halmstad), ”Berättaråret 2006 i Jönköpings län” (Folkets Hus och Parker och ABF Norra Småland)

Ur programmet: länens invandrarförfattare presenterar sig, moderator Karl Lindqvist, lärare i litteratur/skapande svenska på Högskolan i Jönköping. Den muntliga berättarkonsten (tre olika berättarprojekt i Jönköpings län, ”Berättaråret 2006”). Biblioteksprojekten presenteras (se ovan). Intressanta projekt från andra håll kommer också att visas, t ex ”Låna en fördom” (Malmö) samt ”Språkkaféet” och ”Café Ordbron” (båda i Göteborg).

Dessutom: Bokmässa, visning av Råslätts bibliotek som har genomgått ”total makeover” under medverkan av skolelever och en scenograf inom ”Mars 2020” projektet.

Kontaktperson: Uli Wollrab

Teater ”i”

Teater ”i” är en mångkulturell barn och ungdomsteater med säte i Huskvarna. Vi har funnits sedan 1997 och satsar i huvudsak på föreställningar som tar sig an aktuella teman men även klassiker för barn ligger på repertoaren sen ett par år tillbaka. Det mångkulturella spelar en stor roll i våra produktioner. Framförallt märks det på vårt internationella arbetsteam men också i vårt val av teman och pjäser.

Vi turnerar mest till skolor och har därför anpassat våra föreställningar efter deras behov, både vad gäller innehåll och längd. Dessutom arbetar vi fram handledarmaterial för varje föreställning. Dessa har visat sig vara högt uppskattade bland lärare och varit till en ovärderlig hjälp inför och efter föreställningarna.

Under Mångkulturåret 2006 planerar vi flera produktioner. Bl. a fortsätter vi att turnera med ”Trädgårdsmästaren

  • en pjäs om ett hedersmord” av Börje Lindström. Vi kommer också att ha en ny föreställning på repertoaren, ”Mr Green får besök” av Jeff Baron, en prisbelönt pjäs om två judiska män med olika syn på livet som tvingas tillsammans och formar en varm vänskap. För den yngre publiken planerar vi att sätta upp vår bearbetade version av ”Turandot” i commedia del arte stil.

Vi hoppas med detta kunna bidra till att Mångkulturåret 2006 blir en lyckad satsning. Christian Arin / Vera Veljovic Konstnärliga ledare

Vetlanda kommun

I vår kommun är vi i startgroparna av planeringen, men det sammanfaller mycket bra med skolutvecklingsområden som prioriterats för nästa år.

En grupp, som tidigare utarbetat ”Riktlinjer för svenska som andraspråk, modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning”, har fått i uppdrag att planera vidare hur vi ska uppmärksamma Mångkulturåret i vår kommun.

Eva Ivarsson Vetlanda kommun, Utvecklingsledare inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Kalmar län

Byteatern Kalmar Läns Teater

Mångkultur

Ofta när det talas om mångkultur i teatersammanhang avses ett pedagogiskt projekt gärna i en förort eller i ett bostadsområde med integrativt syfte. Vad som då ofta förbises är att hovkapellet på Operan eller Cullbergbaletten sedan länge är en av de mest mångkulturella arbetsplatserna. Kultur är i form, innehåll och kan ur medarbetarsynpunkt vara gränsöverskridande – mångkulturell. Det gränsöverskridande arbetet på Byteatern kan sägas ha arbetat efter den senare modellen, att vara en smältdegel för olika konstformer och det finns inget specifikt ”program” på teatern. Däremot har Mångkulturåret 2006 föranlett oss att mer medvetet diskutera frågorna.

Aktiviteter under 2006

Publikarbete

Hösten 2006 inleds Astrid Lindgrens jubileumsår. Teatern avser att skapa ett Berättarprojekt baserat på Astrid Lindgrens kärnvärden eller ”hjärteteman” (2006 är även utsett till berättarår). Med frågor om barndom, lek, hemlängtan, hembygd och samhälle kommer ensemblen att skapa ett berättarprogram som följs av öppna berättarstunder för publiken. Tanken är att aktivera publiken till eget berättande och på så sätt samla material till en större uppsättning kring Astrid Lindgren hösten 2007. Ensemblen kommer att spela i hembygdsgårdar, skolor och föreningar. I samband med detta kommer vi aktivt att arbeta uppsökande för att nå olika åldrar och samhällsgrupper. Ett konkret mål är att invandrarföreningar och internationella kulturaktörer i varje kommun i hela länet ska nås av projektet. Genom publikens medskapande hoppas vi kunna engagera nya grupper till teatern och vi ser detta som början på ett nytt publikarbete. I och med att vi börjar med ett förprojekt 2006 (Berättarprojektet) som sedan leder över till den större uppsätt-

ningen hösten 2007, motverkar vi att publikarbetet blir en ”engångsföreteelse”.

Gästspel

Teatern deltar i SIDAs samarbete med EATI (East African Theatre Institute). Efter ett besök av en afrikansk delegation under hösten 2003, och teaterns kompositör Peder Nabos besök hos EATI hösten 2004, undersöker vi nu möjligheterna att få ett gästspel från Kalmar kommuns vänort Entebe i Uganda till teatern, i kombination med en workshop hösten 2006.

Mångfald i personalen

Vad det gäller internationell mångfald på Byteatern Kalmar Läns Teater ser läget ut som följer: Jan Dzedins, som är teaterchef, är andra generationens invandrare från Lettland. Våren 2006 anställs regissören Öllegård Goulos som också har en far med annan ursprungsnationalitet (Grekland). I höst ”arbetar vi nordiskt” med två danska cirkusartister och våren -06 med den norska nycirkusregissören Siw Pedersen.

Byteatern Kalmar Läns Teater hade framförallt under 90-talet ett rikt utbyte av internationella gästspel. Under senare år har anslagen inte medgett sådana aktiviteter. Urholkningen av anslagen påverkar möjligheten att anställa frilansare eller nyanställa varför arbetet med att förnya personalen ur mångfaldsperspektiv försvåras.

Om man även inbegriper ett jämställdhetsperspektiv i mångfaldsarbetet kan nämnas att teatern de senaste fem åren enbart haft kvinnor som konstnärliga ledare/iscensättare för att enbart nämna uppgifter i ledande position. Vi har lyckats knyta tre intressanta regissörer till teatern för de två kommande spelåren. Det är Åsa Johannisson, Öllegård Goulos och Lena Stefensson, tre relativt unga regissörer, kvinnor, som passar och kan utveckla Byteaterns gränsöverskridande formspråk med rörelse, bild och teater. Vi har ett lönesystem som länge varit mycket rättvist i könsperspektivet.

Som den lilla men frimodiga länsteater vi är ser vi fram emot Mångkulturåret 2006.

Jan Dzedins Länsteaterchef

Kalmar läns Arkivförbund, Oskarshamn

Planerad verksamhet under Mångkulturåret 2006

Kalmar läns Arkivförbund planerar att göra en inventering av invandrarföreningar för att försöka förmå dessa att i större utsträckning lämna in sina arkiv till föreningsarkivinstitutionerna, som idag innehåller väldigt få invandrarföreningars arkiv. En förutsättning för att en sådan inventering skall kunna utföras är dock att vi får bidrag till den.

Kontaktperson: Martin Lundgren Länsarkivarie

Kalmar Läns Musikstiftelse

Kalmar Läns Musikstiftelse bifogar härmed en sammanställning av planerade skolprogram inför Mångkulturåret 2006. Programmen ingår i det barn- och ungdomsutbud som distribueras till skolor och andra konsertarrangörer i Kalmar län. Eftersom beställningarna kommer in under senhösten vet vi ännu inte exakta tider och spelplatser för varje föreställning, utan har i förekommande fall noterat planerade perioder för produktionerna

I Kalmar Läns Musikstiftelses ordinarie verksamhet finns alltid ett stort antal nationaliteter representerade, både på frilanssidan och i kammarorkestern Camerata Nordica. I Musikstiftelsen ingår också den multietniska folkmusikgruppen Kesergö.

Vi planerar också ett samarbete med Kalmar läns museum om ett program om romer. Dessvärre har dock produktionen blivit framflyttad pga. sjukdom. Det är därför osäkert om den kan genomföras under 2006.

Dessutom erbjuds under året Västafrikadagar, alternativt Trumworkshop med Sadie Haidara för alla åldrar

Ett erbjudande som ligger kvar från förra året, är ett större mångkulturellt projekt, ”Olé Djambo Hej!”, med västafrikansk-, svensk- och spansk musik (flamenco).

Vi kommer givetvis också att ta vara på de lokala idéer och projekt som utvecklas i länet.

Produktionerna kommer från den 20 oktober att finnas under www.kulturbus.se som är Kalmar läns barnkulturfönster.

Kjell Lindström Länsmusikchef

Planerade skolprogram för 2006 – Mångkulturåret

Cant Colrin Tania Naranjo spelar, sjunger och berättar om Chile och Sydamerika barn 3–5 år v 6 + ht?

Sikilej sa kamelen, Föreställning + eventuell fortbildning med Sadie Haidara och Susanne Lind barn 6–9 år samt deras personal v 7 + 41

Vit sand Vit snö (Intercult) barn 7–9 år v 10 Afenginn Bastardetno, danskt 5-mannaband (klezmer, balkan, nordiskt) barn/ungdom 9-12/13/15/16-19 år v 9

Kesergö Mångkulturellt med arabiskt inslag ungdom 12

  • 19 år

efter ök

Willie Mbuende Band Africa today, om Sydafrika, ungdom 12–16/16-19 år v 11 + ht?

Kronobergs län

Kammarorkestern Musica Vitae, Växjö

Mångkultur

Syfte

  • att möta musik från andra kulturer och att bygga en konsert med denna musik och Musica Vitaes klassiska repertoar
  • att låta barngrupper och musikgrupper från ett område med hög invandrarandel möta Musica Vitae
  • att knyta kontakter för andra projekt och erfarenhetsutbyte

Araby i Växjö

I bostadsområdet Araby i Växjö bor människor från många olika kulturer. Man kan säga att området i hög grad är segregerat. Människor härifrån hittar sällan till kulturarrangemang i Växjö centrum. Vi är dåliga på att ta till vara den kultur människorna här bär på. Tillsammans med invandrarföreningar i området och fritidsgården Tallgården planerar Musica Vitae olika projekt. I augusti genomför Musica Vitae en familjekonsert i Araby centrum. I området finns en Musikverkstad dit musikgrupper från olika kulturer är knutna. Tillsammans med Musik-verkstaden planerar vi att samarbeta med dessa grupper. En annan projektidé är att inventera olika folksånger/barnvisor från olika kulturer i området och arrangera dessa för barnkör och Musica Vitae. Avslutning blir en stor konsert i Växjö Konserthus där barn från Araby medverkar tillsammans med Musica Vitae.

Genomförande 2006

  • under våren förbereds projekten. Vi inventerar musik, arrangerar och repeterar
  • i augusti genomför vi konserter tillsammans med barn- och musikgrupper från Araby.
  • konserterna spelas in för dokumentation.

Kontaktperson: Staffan Langemark

Landstinget Kronoberg

Planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006 Kronobergs län.

Inledningsvis vill vi påpeka att en stor del av den ordinarie verksamheten som utövas t.ex. på våra kulturinstitutioner i länet har berör det mångkulturella perspektivet. T.ex. arrangerar vår länsmusik Musik i Syd en stor musikfestival med rubriken Word Mix redan under hösten 2005 – kan ses som en inledning på Mångkulturåret men också som en naturlig del av den ordinarie verksamheten. En annan aspekt att ta hänsyn till är att många aktiviteter ännu inte är planerade och därför inte ingår i denna något översiktliga rapport.

Aktiviteter, arrangemang, programverksamheter m. m. vilka på något sätt berör det mångkulturella perspektivet

Regionteatern Blekinge Kronoberg planerar en Internationell dramafestival i Kronobergs län under oktober 2006 med migrationstema. Festivalen blir återkommande men hålls alltså första gången under Mångkulturåret.

Emigrantinstitutet i Växjö planerar en Mångkulturfestival tillsammans med musikföreningen Valshuset.

Institutet arbetar också en inventering av arkivmaterial från invandrarföreningarna i samarbete med Hembygdsföreningarna.

Vidare arbetar Emigrantinstitutet med en satsning kring Linnés lärljungar (utställning/film) med fokus på betydelsen av det mång-

kulturella mötet för utvecklingen i det isolerade Sverige. Slutförs under Linnéjubileumsåret 2007.

Kronobergsarkivet arbetar tillsammans med Emigrantinstitutet med att samla in material från invandrarföreningarna i samarbete med Emigrantinstitutet.

Musik i Syd startar Mångkulturåret med en stor musikfestival med världsmusiken i fokus redan den 1

  • 16 oktober 2005. Word

Mix festival, bl.a. i Växjö. Mera information www.wordmix.nu Man arbetar också vidare tillsammans med träffpunkten Tallgården i Växjös segregerade område där man arbetar både med konsertverksamhet och med att stötta amatörer.

Korröfestivalen, med fokus på folkmusik, i juni 2006, har som vanligt en mångkulturell inriktning.

Ljungby berättarfestival går av stapeln i juni 2006 och har då nordiskt tema. Festivalen fokuserar på den muntliga traditionen.

Hemslöjden kommer att arbeta med ett integrationsprojekt i samarbete med dräktrådet och Länsstyrelsen i Kronoberg.

Som ovan nämnts är detta bara ett axplock av de aktiviteter som kommer att äga rum i samband med Mångkulturåret i Kronobergs län, men vi ber att få återkomma med mera information.

Vi kommer inte ha någon person hos oss som särskilt kommer att ansvara för att samordna aktiviteterna, utan ser arbetet mera som en del i att mångfaldsperspektivet ska finns med i alla insatser som vi stödjer. Vi arbetar just nu med ett kulturpolitiskt program som bl.a. har som mål att ta större hänsyn till kulturell mångfald.

Erica Månsson, Kulturansvarig Länsutveckling, Landstinget Kronoberg

Växjö kommun

Kultur/Fritid

Kulturnämnden tog tidigare under 2005 över integrationskommitténs bidrag till invandrarorganisationer gällande kulturarrangemang. Inför 2006 införs ett nytt regelverk för kulturstödet som innebär att alla föreningar som bedriver kulturverksamhet behandlas likvärdigt. Förutsättningarna för att integrations- och mångkulturperspektiv appliceras i den löpande verksamheten stärks

härmed. Kulturnämnden kommer genom sin förvaltning att informera hela föreningslivet i kommunen om innebörden av Mångkulturåret 2006 och uppmana alla aktörer att medverka i genomförandet därav.

Exempel på specifika händelser/arrangemang där Växjö kommun Kultur Fritid särskilt kommer att beakta och arbeta aktivt med mångkulturperspektiv är Kulturnatten 28 januari och Sveriges nationaldag 6 juni.

Margareta Krieg Maria Lundqvist Kulturstrateg Kultursekreterare

Växjö universitet

Planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Universitetet håller på med en uppdatering av de handlingsprogram som berör såväl mångfaldsarbetet som kulturarbetet. Nedanstående uppräkning måste därför ses som preliminär. Till exempel är det för tidigt att säga något om konsekvenserna av de pågående inventeringarna, som nämns nedan.

Akt

i

viteter:

Vi kommer att vara en av de statliga myndigheter som deltar i Utvecklingsrådet för den statliga sektorns stora projekt ”Olikhet som tillgång”. Projektet initieras under senhösten –05 och avslutas före sommaren –06. Projektet innebär att 3

  • 4 grupper om 15
  • 20 anställda under 4 heldagar kommer att deltaga i avancerade värderingsövningar för att utveckla ett demokratiskt arbetssätt. Uppföljningen och avslutningen av projektet är mycket öppen och kan mycket väl resultera i ett samlat program med inslag av kulturaktiviteter för att ytterligare utveckla de tillgångar som människors olikheter utgör.

Inom ramen för vår Handlingsplan för kulturarbetet finns några aktiviteter som berör Mångkulturåret.

  • Vi skall skapa ett samarbetsråd mellan Växjö universitet, Växjö kommun och Landstinget Kronoberg, för att utveckla samarbetet

inom kulturområdet. Utgångspunkten kommer att vara en inventering av samarbetsmöjligheter med olika aktörer i regionen. En av drivkrafterna är naturligtvis att i samverkan finna nya kulturella uttrycksformer.

  • Vi ska utveckla en informations- och marknadsföringsstrategi kring kulturaktiviteter och som omfattar universitetet, studentföreningarna, kommunen, privata aktörer.

Kontaktperson: Lars Andersson Prorektor www.vxu.se

Älmhults kommun

En arbetsgrupp med representanter för Omsorgs- och Kultur- fritidsförvaltningen har bildats. Gruppen kommer under hösten att utvidgas med bl.a. studieförbunden och skolornas kulturombud. Arbetsgruppen har dragit upp följande riktlinjer för Mångkulturåret.

  • Ordinarie aktiviteter och arrangemang ges i möjligaste mån en mångkulturell prägel.
  • Under året genomförs därutöver ett antal arrangemang och aktiviteter med anledning av Mångkulturåret.
  • 2006 är också Berättarår. Eftersom berättandet har en mycket stark tradition i Älmhult ( som en del av den s.k. Sagobygden) och är ett inslag som återkommer inom alla kulturer, kommer berättandet att användas som en plattform i arbetet med Mångkulturåret.

Kontaktperson: Karin Fredriksson Franzen Kultursekreterare / Älmhults Kommun

www.almhult.se

Norrbottens län

Ájtte samiskt huvudmuseum

Förutom att Ájtte i egenskap av samiskt huvudmuseum är ett uttryck i sig för mångkultur tog vi upp två evenemang.

Det första var Jokkmokks vintermarknad som varit en mångkulturell mötesplats ända sedan starten 1605. Marknaden 2006 hålls den 30 jan

  • 5 feb. Den tre första dagarna hålls den "historiska marknaden" dvs ett evenemang på historiskt tema och de fyra följande dagarna hålls den vanliga vintermarknaden med allt vad därtill hör.

Seminariet i etnomusikologi är preliminärt planerat till 6-10 september 2006. Det är ett samarangemang med Svenskt visarkiv och ESEM (European Seminar in Ethnomusicology). Seminarieprogrammet är inte klart ännu. Kjell-Åke Aronsson Museichef

Utställningar på Ájtte

1–24/2: Duodji ealáhus. Arrangörer Ájtte och Sámi Duodji/ Sameslöjdstiftelsen. Lokal: Tillfälliga utställningshallen, Ájtte

30/1–5/2: Konstutställning: Helena Adolfsson, måleri. Arrangör Ájtte. Lokal: Ája, Ájtte

30/1–5/2: Minnesutställning om Vifast Björklund. Arrangörer SV-Nord och Föreningen Gamla Apoteket. Lokal: Ája, Ájtte

31/1–2/3: Samerna och markrättigheterna. Böcker från biblioteket och material ur arkivet. Lokal: Ájttes arkiv och bibliotek samt Samernas bibliotek, Ája, Ájtte

Övriga arr. på Ájtte

Onsdag 1/2 kl 19.00: Duodjirundan (se särskid annons) Arr: Ájtte och SámiDuodji/Sameslöjdstiftelsen, Lokal: Gamla hallen, Ájtte

Fredag 3/2 kl. 20.00: Kvällskonsert i Gamla hallen, Ájtte. Aššogáttis. Konsert med Sofia Jannok med musiker och Lars-Ante Kuhmunen som gästartist. Arr: Ájtte, KUPP och SV-Nord

Program Jokkmokks vintermarknad 2006

Söndag 29/1:

  • 13.00: Vernissage/utställning. Konstutställning: Helena Adolfsson, måleri. Ája, Ájtte
  • 13.00: Vernissage/utställning. Minnesutställning om Vifast Björklund Arr: SV-Nord och föreningen Gamla Apoteket. inget samarr m Ájtte. Ája, Ájtte
  • 14-15: Film: Från vinterviste till sommarfjäll. En film av Stig Wesslén om samer i Jokkmokk under 1940-talet. Hörsalen, Ájtte

Måndag 30/1

12

  • 13: Film. Från vinterviste till sommarfjäll. En film av Stig Wesslén om samer i Jokkmokk under 1940-talet. Hörsalen, Ájtte

Tisdag 31/1

  • 12–13: Film Från vinterviste till sommarfjäll. En film av Stig Wesslén om samer i Jokkmokk under 1940-talet. Hörsalen, Ájtte
  • 16.00: Föreläsning: Kina i brytningstid – från kejsare till satelliter. Intryck från en resa i Kina Museichef Kjell-Åke Aronsson. Ájtte Musei Vänner. Hörsalen, Ájtte
  • 18.00: Årsmöte: Årsmöte för Ájtte Musei Vänners medlemmar (medtag medlemskort). Ájtte Musei Vänner. Hörsalen, Ájtte
  • 19.00: Vernissage/utställning. Duodji ealáhus se annons. Sámi Duodji/Sameslöjdstiftelsen. Tillfälligautställnings-hallen, Ájtte.

Onsdag 1/2

  • 13.00: Föreläsning: Möte med människor. Hans Anderson. Ájtte Musei Vänner. Hörsalen, Ájtte
  • 19.00: Övrigt: Duodjirundan. se annons. Sámi Duodji/Sameslöjdstiftelsen. Gamla hallen, Ájtte.

Torsdag 2/2

  • 12–13: Film: Från vinterviste till sommarfjäll. En film av Stig Wesslén om samer i Jokkmokk under 1940-talet. Hörsalen, Ájtte.
  • 13.00: Föreläsning: Matematik i samisk kultur. Ylva Jannok Nutti. ABF Sparbankssalen i Ája, Ájtte, 40kr/20kr
  • 13–15: Barn: Marknaden för hundra år sedan. Marknadsbodarna är öppna – gör en fantasiresa till år 1900. Barnrummet, Ájtte
  • 14.00: Konsert: Trio Ann-Kristin Hedmark med Tommy Lakså och Hans de Waard. Hans de Waard. Gamla hallen, Ájtte
  • 14.30: Föreläsning: Ur arkivet: Glömda hemligheter. Projektledare Ulf Stefan Winka. Sparbankssalen i Ája, Ájtte. 40kr/20kr
  • 16.00: Föreläsning: Där orden tar slut, tar jojken vid. Projektledare Per Niila Stålka. Sparbankssalen i Ája, Ájtte. 40kr/20kr
  • 17–18: Film: Enda bilden av pappa - en film av Kine Bohman. Prod Filmateljen AB 2003, samprod Filmpool Nord och Fotograf Hans Olof Utsi AB. Hörsalen, Ájtte
  • 16–19: Utomhus: Poesistigen Museiparken

Fredag 3/2

  • 10.00: Föreläsning: Samebyarna och rättsprocesserna. Förbundsdirektör Malin Brännström, Samernas Riksförbund. SSR Sparbankssalen i Ája, Ájtte 40kr/20kr
  • 10–11 Film: Kronans rallare – så byggdes inlandsbanan. Prod. SVT, Hörsalen, Ájtte
  • 10–11: Sagostund: Om Stállo och andra berättelser. Elli-Karin Pavval berättar på Svenska. SV-Nord. Trumtid, Ájtte
  • 11.30 Föreläsning: Med renen som redskap – om hur människan med hjälp av renen använder markerna. Öje Danell, professor vid

enheten för renskötsel, SLU Uppsala. SLU Uppsala och SV-Nord. Sparbankssalen i Ája, Ájtte. 40kr/20kr

  • 12–13 Film Från vinterviste till sommarfjäll. En film av Stig Wesslén om samer i Jokkmokk under 1940-talet. Hörsalen, Ájtte
  • 13–14: Berättelser/jojk. Minnen från lägerelden. Jojk och berättelser med Johan Märak, Lars Pirak och Lars Guttorm Blind. ABF. Gamla hallen, Ájtte
  • 13–14: Sagostund: Om Stállo och andra berättelser. Elli-Karin Pavval berättar på Lulesamiska. SV-Nord, Trumtid, Ájtte
  • 13.30: Föreläsning: Att spåra sin historia – sydsamer dokumenterar sina marker. Ewa Ljungdahl, arkeolog Gaaltije Sparbankssalen i Ája, Ájtte 40kr/20kr
  • 13–15 Barn: Marknaden för hundra år sedan. Marknadsbodarna är öppna – gör en fantasiresa till år 1900. Barnrummet, Ájtte
  • 14–15: Film: Från vinterviste till sommarfjäll. En film av Stig Wesslén om samer i Jokkmokk under 1940-talet, Hörsalen, Ájtte
  • 15.00: Föreläsning: När kronan tog över – Lappskattenlanden under 1800-talet. Historikern Lennart Lundmark. ABF. Sparbankssalen i Ája, Ájtte. 40kr/20kr
  • 15.00-16.30: Föreläsning: Lapplands världsarv – Laponia. Edvin ”Sarek” Nilsson berättar och visar bilder om natur, växter och djur i Laponia. Hörsalen, Ájtte
  • 16.30: Föreläsning: Rödingsträskrensköteln. Den historiska utvecklingen av en skogssamisk renskötargrupps rätt till renbete nedom lappmarksgränsen. Agneta Mikaelsson Silversparf, Sparbankssalen i Ája, Ájtte, 40kr/20kr
  • 16–19: Utomhus: Poesistigen, Museiparken
  • 20–22: Konsert; Aššogáttis. Konsert med Sofia Jannok med musiker och Lars-Ante Kuhmunen som gästartist. Entré 200 kr, Förköp på Ájtte 170 kr (se annons), KUPP, SV-Nord, Gamla hallen, Ájtte, 200kr,förköp 170kr

Lördag 4/2

  • 10.00: Föreläsning; Med renen som redskap – om hur människan med av hjälp renen använder markerna. Öje Danell, professor vid

enheten för renskötsel, SLU Uppsala SLU Uppsala och SV-Nord. Sparbankssalen i Ája, Ájtte. 40kr/20kr

  • 10–11: Film; Från vinterviste till sommarfjäll. En film av Stig Wesslén om samer i Jokkmokk under 1940-talet, Hörsalen, Ájtte
  • 10–11; Sagostund: Om Stállo och andra berättelser. Elli-Karin Pavval berättar på Lulesamiska, SV-Nord, Trumtid, Ájtte
  • 11.30; Föreläsning: När kronan tog över – Lappskattenlanden under 1800-talet. Historikern Lennart Lundmark. ABF Sparbankssalen i Ája, Ájtte 40kr/20kr
  • 12–13: Film: Kronans rallare – så byggdes inlandsbanan. Prod. SVT. Hörsalen, Ájtte
  • 13.30: Föreläsning: Att spåra sin historia – sydsamer dokumenterar sina marker. Ewa Ljungdahl, arkeolog, Gaaltije, Sparbankssalen i Ája, Ájtte, 40kr/20kr
  • 13–14; Sagostund: Om Stállo och andra berättelser. Elli-Karin Pavval berättar på Svenska: SV-Nord: Trumtid, Ájtte
  • 14.00: Jojkkonsert: Lars-Ante Kuhmunen se annons. KUPP, Gamla hallen
  • 15.00: Föreläsning: Samebyarna och rättsprocesserna. Förbundsdirektör Malin Brännström, Samernas Riksförbund. SSR. Sparbankssalen i Ája, Ájtte, 40kr/20kr
  • 16–17. Film: Från vinterviste till sommarfjäll. En film av Stig Wesslén om samer i Jokkmokk under 1940-talet. Hörsalen, Ájtte.
  • 16.30: Föreläsning: Om synliga platser och osynliggjorda människor: Svenska staten och vattenkraftsexploatering av ursprungsbefolkningars landområden. May-Britt Öhman, doktorand vid KTH. ABF Sparbankssalen i Ája, Ájtte, 40kr/20kr
  • 16–19: Utomhus: Poesistigen, Museiparken

Söndag 5/2

  • 10.00: Film: Från vinterviste till sommarfjäll. En film av Stig Wesslén om samer i Jokkmokk under 1940-talet, Hörsalen, Ájtte
  • 12.00: Föreläsning: Där orden tar slut, tar jojken vid. Projektledare Per Niila Stålka, Hörsalen, Ájtte
  • 14–15: Film: Enda bilden av pappa - en film av Kine Bohman. Prod. Filmateljen AB 2003; samprod. Filmpool Nord och Fotograf Hans Olof Utsi AB, Hörsalen, Ájtte
  • 16
  • 17: Film; Kronans rallare – så byggdes inlandsbanan. Prod. SVT Hörsalen, Ájtte

Filmpool Nord

Presentation av Filmpool Nord

Filmpool Nord är Sveriges nordliga produktionscentrum och pionjär inom Regional film- och tv-produktion. Filmpool Nord finansierar, samproducerar, distribuerar och marknadsför kort-, dokumentär- och långfilmer. Filmpool Nord genomför också utbildningar nom olika filmyrken och bidrar med kompetens till film- och tv-produktioner som planeras och genomföras i Norrbotten.

Filmpool Nords aktiviteter under 2006

  • samproduktion av fyra-sex långfilmer
  • en – två tv-produktioner
  • tio – femton dokumentärer
  • tio – femton korta fiktioner
  • filmpedagogisk/filmkulturell verksamhet i regionens 14 kommuner
  • utbildningsprojekt
  • filmkommissionsverksamhet
  • projekt med fokus på ungdomar
  • projekt med fokus på äldre kvinnor

Utöver vår ordinarie verksamhet kommer Filmpool Nord under Mångkulturåret 2006 att speciellt fokusera på;

Genusfrågan

Filmbranschen och då främst långfilmsbranschen har länge i huvudsak gett utrymme för en kultur, ett tolkningsföreträde och en slags berättelse. Filmpool Nord vill förändra denna kultur och har därför startat projektet ”Tantfilm” som ska ta fasta på äldre kvinnors erfarenheter. Projektet syftar till att ge äldre kvinnors chansen att synas och vara verksamma genom filmmediet och i filmbranschen.

Projektet ska också lyfta fram invandrarkvinnornas situation, som har det ännu svårare.

Ungdomskulturen

Vi har under hösten 2005 startat ungdoms projektet ”TILT” som ska synlig-göra unga flickor och specifikt flickor i invandrargrupper i åldrarna 17

  • 25 år. Projektet pågår i tre år.

Minoritetskulturer

Under 2005 startade ett arbete med animering på Tornedalsfinskan, Mienkeli. Detta arbete har fått fin uppmärksamhet och vi går nu vidare för att utveckla ytterligare projekt i den andan.

Inom den ordinarie dokumentära satsningen är det värt att nämna att vi har fyra produktioner på gång som behandlar den samiska kulturen.

Långfilmsproduktion

Vi har valt att samproducera långfilm som tar upp mångkultur problematik som fokuserar på unga invandrarkvinnors längtan efter kärlek och tillhörighet i det svenska samhället. Vår förhoppning är att filmen ska väcka uppmärksamhet och skapa debatt bla genom det intressen en av våra största tv-bolag har visat. Filmen får premiär under 2006.

Dramaproduktion/tv

Under 2006 går vi ingång med vår hitintills största dramaproduktion på 12 x 1 timme. Den dramaproduktionen kommer att spelas in över hela Norrbotten och röra sig mellan svensk, tornedalsk, samisk och invandrarkultur.

Samarbeten på Nordkalotten

Arbetet mellan Nordnorge, Norra Finland och Norra Sverige produktionscentra intensifieras under 2006 med syftet att lyfta fram Barentregionens speciella förutsättningar med dess mångkultur i form av olika språk, levnadssätt och livsvillkor. I det samarbetet ingår arbetet med att skapa ett ”Skrivarnas hus” i riksgränsen som ska bli en samlande plats för kreativt skapande och möten för filmbranschen i Norden.

Ett sådant samarbetsprojekt utgörs av Arkivprojektet AFBARE som är ett projekt där norra Sverige, norra Finland och Ryssland samarbetar för att bevara arkivfilm och utveckla det dokumentära språket.

Per-Erik Svensson VD/ långfilmskonsulent

Sirel Peensaar-Miell Kort och dokumentärfilms konsulent

Stina Almqvist Studiochef/ utbildningsansvarig

Filmpool Nord Kronan A2 974 42 Luleå

Kiruna kommun

Bakgrund

Kiruna kommun vill gärna vara en aktiv samverkanspartner under mångkulturåret 2006. Vi kommer också att vara delaktiga i ett

flertal arrangemang under året med syftet att lyfta den flerkulturella kommunen. Kiruna kommun är förvaltningsområde för minoritetsspråken samiska, meänkieli (Tornedalsfinska) och finska. Kommunstyrelsen har beslutat att ett mångkulturellt handlingsprogram ska arbetas fram med målsättningen att under 2006 ska det fattas beslut om riktlinjer för programmet. I det mångkulturella programmet inräknas också ”de nya svenskarna” dvs. de som söker asyl och önskar bo i Kiruna.

Syftet är att arbetet med det mångkulturella handlingsprogrammet tar tillvara de olika erfarenheter och bakgrunder som finns i det mångkulturella samhället – Kiruna, där människors lika värde är en av grundpelarna för en framåtsträvande samhälls-utveckling.

Målet är att ta fram ett underlag för ett mångkulturellt handlingsprogram som bidrar till att ge människorna stöd för sin egen identitet vilket möjliggör att individerna växer och blir trygga i sig.

Det övergripande målet är att öka förståelsen människor emellan för att överbrygga motsättningar som främjar en positiv samhällsutveckling. Det mångkulturella handlingsprogrammet skall utgå ifrån den svenska minoritets-politiken.

Planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006.

Kiruna Snöfestival

  • arrangör ej klar,

Hundkapplöpning, samisk kultur, snöskotercross, modeuppvisning, musikal, uppträdanden en mötesplats i vintertid då kylan kan gå under -30 grader. Snöfestivalen i Kiruna preliminärt 26

  • 29

januari, den tjugoförsta sedan starten.

Kiruna Marknad – IFK Kiruna

Mångkulturell mötesplats på den urgamla marknadsplatsen mitt i stan, mittemot Kiruna kyrka, Sveriges vackraste byggnad 2001. Preliminärt 16-19 februari 2006

Kirunafestivalen – Kiruna Lappland Ek.förening

Kiruna Centrum. Sveriges nordligaste musikfestival där svenska och utländska storstjärnor lyser ikapp med midnattssolen. En musik-och kulturfestival, den 10:e största sommarfestivalen i Sverige(enl.Expressen0605), Torsdag 29/6

  • Integration&Culture performance, en mångkulturell helkväll med spännande uppträdanden med olika etniska kulturer, en mötesplats över gränserna. Den 29/6 – 2/7 2006.

Jukkasjärvi Höstmarknad – Jukkasjärvi IF

Mångkulturell mötesplats i Jukkasjärvi, den traditionella marknadsplatsen sedan urminnes tider .Preliminärt 4-6 augusti 2006

Andersmäss, samisk kykohelg – Kiruna Sameförening

Jukkasjärvi kyka och Kiruna Samegård, ett samiskt kyrko- och kulturarrangemang. 2

  • 3 december 2006

Musikensemble Tre Folk i Norr

  • Föreningen Rallarfesten

Med denna trekulturella orkester från Nordkalotten skall vi genomföra en turne i de Skandinaviska huvudstäderna. Kulturexport från Nordkalotten. Turneperiod våren och hösten 2006.

Årets Lapplandskniv

  • Föreningen Rallarfesten

Våra knivhantverkare deltar i utställningar, workshops och tävling samt kan fungera som lärare och förebilder. Våra knivhantverkare deltar även på Kniv-SM i södra Sverige. Arrangemangen genomförs bl.a. under festivalveckan v.44 i Kiruna samt på turne i Barentsområdet genom projektet PUK 2005.

Hantverksprojekt PUK 2005.

  • Föreningen Rallarfesten

Ett mångkulturellt hantverksprojekt kommer att genomföras i samarbete med Sverige Finska Folkhögskolan som huvudman. Projektet genomförs med alla befolkningsgrupper i Barents-området.

Musikklubb Reenstierna

  • Föreningen Rallarfesten

10 arrangemang utspridda över hela året, med artister och grupper från hela världen i samarbete med Rikskonserter.

Det muntliga mångkulturella berättandet

  • Föreningen

Rallarfesten.

I samarbete med Stiftelsen Fabula Storytelling Festival – berättarpoolen arrangeras föreställningar, workshops, utbildningar, möten samt identifiera lokala berättarförmågor. Våra lokala berättare får möta mångkulturella berättare från andra delar i världen. Hela berättarprojektet skall pågå under 2006 och avslutas under festivalveckan 2006, v.44.

Festivalveckan (Rallarfesten) 2006, v.44 30/10-5/11.

Föreningen Rallarfesten

En festival som skall manifestera det mångkulturella Kiruna. Vidareutveckla och utöka de aktiviteter och arrangemang som genomförs under festivalveckan 2005.

Övrigt

Under året kommer det att tillkomma arrangemang som genomförs av och med kulturföreningar, byaföreningar, hembygdsföreningar m.fl. med teman som riktar sig till Kirunas mångkulturella samhälle, exv. midsommarfestligheter i Kiruna C och i landsbygden, marknader i Karesuando och Vittangi, hemvändardagar etc. etc.

Föreningen Rallarfesten

Initiera och utveckla trekulturella samarbetsprojekt, t.ex

  • Matfestival på Nordkalotten
  • Våra älvar & vattensystem - ett världsarv
  • Arrangera seminarier och debatter under hela året med trekulturella och mångkulturella teman. Genomföra en seminarieserie om den trekulturella värdegrunden.
  • Internationellt kulturutbyte genom bl.a CIOFF. Initiera, sammanställa, sammanföra och skapa nätverk mellan olika mångkulturella institutioner och organisationer, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Detta arbete ger oss möjlighet att i Kiruna skapa en levande mötesplats mellan Kiruna och världen. Bl.a är Föreningen Rallarfesten medlem i organisationen CIOFF som är underställd FN/UNESCO har 73 medlemsländer. Genom CIOFF kan lokala och regionala kulturgrupper från hela världen besöka och skapa utbyte med Kiruna och regionen. Detta internationella och mångkulturella arbete och tankesätt kan även förankras och introduceras i andra organisationer, föreningar och näringsliv i Kiruna som arbetar internationellt.

Norrbottens länsbibliotek

Planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturårat 2006

Landets läns- och regionbibliotek har Statens kulturråds uppdrag att ”verka för ett mångkulturellt perspektiv i kulturutbudet”. För Norrbottens länsbibliotek innebär detta i första hand att vi söker främja utvecklingen av de nationella minoritetsspråken meänkieli och samiska i samverkan med övriga aktörer inom detta språkområde i länet.

Meänkieli

Meänkieli klassificeras sedan den 1 april 2000 som ett nationellt minoritetsspråk. Meänkieli är primärt ett talat språk, men det håller på att utvecklas också till ett skriftspråk. En grammatik har nyligen publicerats, Meänkieli rätt och lätt (Barents Publisher, 2005), ord-

böcker har tagits fram, en del skönlitteratur för barn och vuxna har skrivits, några översättningar från svenskan har också gjorts.

Norrbottens länsbibliotek presenterar på sin hemsida, under samlingsrubriken Läs om Norrbotten på Litteratursidan, i princip all litteratur som skrivs på meänkieli. Med denna webbpresentation, informationsfoldrar och annat informationsmaterial om meänkieli verkar Länsbiblioteket för språkets fortlevnad och vidareutveckling. För barn producerar Norrbottens länsbibliotek Barnens Polarbibliotek, ett virtuellt bibliotek i vilket ingår en version på meänkieli.

2006

För 2006 planerar Länsbiblioteket att gå vidare i detta arbete dels genom uppdateringar av befintligt material och dels genom att göra inläsningar i Daisy-format, dvs. talböcker, av ett antal av de böcker som givits ut på meänkieli.

Samiska

Liksom meänkieli är samiskan (med dess olika varieteter) ett godkänt minoritetsspråk sedan år 2000. Utvecklingen av biblioteksfrågorna i det samiska samhället drivs i första hand av den samiske bibliotekskonsulenten, anställd av Sametinget och stationerad vid Ájtte i Jokkmokk. Norrbottens länsbibliotek har en samisk version av det virtuella barnbiblioteket Barnens Polarbibliotek.

2006

För 2006 planerar Länsbiblioteket att i samverkan med den samiske konsulenten producera informationsmaterial om litteratur på samiska och om samiska författare översatta till svenska. En del av detta material kommer att läggas ut på Länsbibliotekets hemsida. Jimmy Gärdemalm, länsbibliotekschef

Norrbottens läns landsting

Följande aktiviteter och verksamheter kan i dagsläget specificeras för 2006.

Kontinuerliga verksamheter

I länet finns ett antal institutioner med ett mångkulturellt uppdrag:

  • Sámi Tèahter, stationerad i Kiruna men med uppdrag att främja samisk teater inom hela Sápmi. Bl.a. planerar man uppsättningar och seminarier 2006 som ska belysa språkets betydelse för en minoritet.
  • Tornedalsteatern, stationerad i Pajala men med uppdrag att producera teater främst i Tornedalen och med meänkieli som huvudsakligt språkområde.
  • Ájtte fjäll- och samemuseum, stationerat i Jokkmokk men med uppdraget att vara huvudmuseum för hela Sápmi.
  • Länskulturinstutionerna har uppdraget att tillvarata länets kulturella mångfald. Detsamma gäller de länskonsulenter inom dans, konst och ungdomsmusik som arbetar med landstingets medel.
  • Organisationer med verksamhetsbidrag från landstinget som arbetar med mångkulturella frågor, t ex folkhögskolor, studieförbund, organisationer för länets minoriteter m.m.

Regionala tillväxtprogrammet (RTP)

I programområdet kultur och kulturarv (där Norrbottens läns landsting har processansvaret) finns uppdraget ”att tillvarata och utveckla ett mång-kulturellt Norrbotten”. Det ska ske i alla delar av programarbetet som ett genomgående tema. Under 2006 planeras dessutom speciella seminarieaktiviteter i samverkan med Sametinget.

Speciella projekt

Norrbottens läns landsting ger årligen stöd till ca 250 kulturprojekt i länet. Ansökningar behandlas kontinuerligt och vad som blir aktuellt 2006 kan därför inte anges i sin helhet i dagsläget. Några projekt som redan är beslutade och som kommer att genomföras 2006 är:

  • Reportagebok om kurdiska män i Luleå (fortsättning på bok om kurdiska kvinnor). Journalisten och författaren Ulrika Vallgårda driver projektet.
  • Musikgruppen Jord på Sverige-turné med tornedalsk musik och mat av matkreatören Björn Ylipää i projektet Maimale (Ut i världen).
  • Samiska konsulenter för bildkonst.
  • Dokumentärfilmsprojekt ”Inför liv eller död” om renskötselns utveckling och framtid som näring. Projektet drivs av Kine Boman.
  • Folkoperatrilogi på meänkieli och svenska med teman ur Tornedalens historia. Författaren Bengt Pohjanen driver projektet i samverkan med Tornedalsteatern.
  • Länets deltagande i Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2006 kommer att ske under rubriken ”Norrbotten-de många språkens län”.
  • Den första romska familjen i gruvsamhället Gällivare, utställning av familjen Dimitris till kommunen överlämnade vagn med inventarier m.m.

Program/projekt vid länskulturinstitutionerna

  • Norrbottensmusiken har i sin programkatalog för 2006 fem program för turné i länets kommuner. De består både av världsmusik och samisk/tornedalsk musik och riktar sig till övervägande del till barn och ungdom.
  • Norrbottens museum har stående utställningsdelar om samisk kultur och story-line projekt i skolorna om samernas liv och historia. Museet har omfattande programverksamhet, där mångkulturen och världskulturen alltid har sin plats, något som kommer att intensiferas under 2006.
  • Norrbottensteatern har samverkan med norrbottniska författare, under 2006 bl.a. Mikael Niemi för teaterproduktion med rötter i den tornedalska kulturen.
  • Norrbottens länsbibliotek arbetar bl.a. med hemsidespresentation av länets författare på olika språk och med Barnens Polarbibliotek, där litteratur för barn presenteras bl.a. på våra minoritetsspråk.
  • Analyser görs under 2006 av den mångkulturella representation inom Division kultur och utbildning vad gäller anställda och stöd till projekt och verksamheter.

Vi återkommer gärna med fortlöpande information om både program- och projektverksamhet under 2006 allt eftersom punkterna blir mera fastställda i detalj.

Med hälsning Division kultur- och utbildning Majlis Granström Divisionschef

Norrbottensteatern, Luleå

Planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006

Norrbottens län inrymmer historiskt sett åtminstone tre kulturer, den svenska, den samiska och den tornedalska. Detta förhållande har genom åren präglat teaterns repertoar, delar av Norrbottens historia har återkommande skildrats. Under senare decennier har många fler folkgrupper än dessa kommit till länet. Teaterns finlandssvenske chef Erik Kiviniemi har sitt ursprung i Österbotten, en omständighet som ytterligare påverkat repertoaren.

Spelåret 2006 kommer att innehålla en uppsättning om Vietaskuppen. För manus svarar Mikael Niemi. Teaterns mål är att intressera och engagera publikgrupper som inte med automatik söker sig till våra föreställningar på grund av språkliga och kulturella skillnader. Artister med sitt ursprung i Tornedalen och Finland har redan kontrakterats och ambitionen är att knyta ännu fler till teatern.

Norrbottensteatern har under de senaste åren arbetat för bildandet av en s.k. regipool. Syftet är att dels vidga samarbetet mellan amatörer och professionella, men även att ytterligare närma Tornedalsteater, Samiska Teatern och Norrbottensteatern till varandra,

var och en representant för sin kultur. Även Norrbottens läns landsting bidrar finansiellt och tjänsten kommer att administreras av ATR Norrbotten. Arbetet planeras komma igång under verksamhetsåret 2006.

Kontaktperson: Erik Kiviniemi Teaterchef www.norrbottensteatern.bd.se

Sametinget

Bakgrund

Malmö Museer fick 2004 medel från Kulturrådet för research kring temat dubbla identiteter – om unga människors erfarenheter och situation, som same, jude och rom i Sverige idag. Kontakter med samiska, judiska och romska ungdomar har etablerats under 2004 liksom samarbete med Judiska Museet i Stockholm, Samiskt Informationscentrum i Östersund och Riksutställningar. Samarbetet innefattar tre av Sveriges minoriteter, och handlar om ungdomar och deras förhållningssätt. Enligt minoritetspropositionen från 1999 tillhör samerna också den grupp som erkänns som nationell minoritet. Deras långa sammanhängande historiska anknytning till de områden där de bedrivit sin näring och utvecklat sin kultur går tillbaka till tiden före nationalstatens bildande. Därför är samerna också ursprungsfolk. Idag lever långt ifrån alla samer av renskötsel och många har flyttat utanför Sápmi. Bland unga samer finns både personer som väljer ett liv långt från traditioner och renskötsel och de som aktivt bevarar kulturarv och lever mer traditionellt, liksom personer som kombinerar tradition och förnyelse.

Samiskt Informationscentrum

Samiskt Informationscentrum är Sametingets nyetablerade informationsorgan med placering i Östersund. Centrumets uppgift är att öka allmänhetens kunskap om samer och samisk kultur. Den prioriterade målgruppen är barn och ungdomar. Verksamheten präglas av samarbete med andra aktörer.

Våra samarbetspartners

Malmö Museer, Judiska Museet och Riksutställningar.

Aktivitet under Mångkulturåret

En vandringsutställning kallad Leva i två världar, producerad av samiska, romska och judiska ungdomar.

Tid och plats

Utställningen har premiär i Malmö under hösten 2006, och kommer därefter att vandra runt i hela Sverige under 2006 och 2007.

Syfte

Syftet med vandringsutställningen är att lyfta fram unga romers, judars och samers situation och liv i Sverige idag för en bredare allmänhet. Utställning ska på ett positivt sätt förmedla de ungas erfarenheter av att leva i två världar. Att sammanföra tre till synes ganska olika grupper i en och samma utställning är en metod för att upptäcka nya infallsvinklar och fördjupa diskussionen kring identitet, mångfald, integration, främlingsfientlighet etc., vilket i sin tur ger nya kunskaper som implementeras i verksamheten vid respektive institution.

Romer, samer och den judiska gruppen representerar på ett tydligt sätt det mångkulturella Sverige. Alla tre grupperna har djupa historiska rötter i landet, samerna till och med som ursprungsbefolkning. Genom Leva i två världar åskådliggörs den historiska kontinuitet som det multikulturella har i vårt land.

Marie Enoksson Sametinget Kontaktperson Sametinget: Anna Skielta, verksamhetsansvarig Samiskt Informationscentrum.

Sámi Teáhter, Kiruna

Preliminär planering för Sámi Teáhter år 2006

Giron Siida

En jojkpoetisk rapsodi från Sápmi Produktionen är en hyllning till den samiska litteraturen, poesin, prosan och jojken och de författare som lagt grunden till den moderna samiska diktningen. En rapsodi från Johan Turi via Áillohaš till Inga Stina. Traditionell jojk, dans nykomponerad musik, prosa och poesi från 1600-talets slut in i vår egen tid. Vi har öst ur den samiska litteraturens skattkista för att överraska och hänföra publiken från norr till söder.

Målgrupp: Vuxen, ungdom Medverkande: 5 skådespelare, 2 tekniker Produktionsplan: augusti 2005 – december 2006 Premiär: 3 september 2005 i Karasjok Scen- och turné: september–november 2005, maj–december 2006

Fröken Julie av August Strindberg Ett av Strindbergs mest spelade och älskade verk kommer att få en helt ny form på Samiska Teatern. I vår föreställning möts två kulturer, två språk – samiskan och svenskan, genom våra två samiska skådespelare: Irene Länsman i rollen som Kristin och Biret Rávdná Leammuid som Julie, Jean spelas av Jesper Åvall, från Göteborg.

Jean betjänten är tvungen att anpassa sig till den samiska identiteten och språket för att bemästra sitt utanförskap och sin manlighet. Kristin, tjänsteflickan i grevens kök, står för visdomen, seendet och hörandet. Hon i sin tur slåss i det tysta mot makt och språkmissbruk. Fröken Julie, missbrukar och låter sig missbrukas, genom sin kvinnlighet och status i samhället tar hon sig friheten att vara ansvarslös. Ansvarslös och maktlös i sin egen identitet.

Detta klassiska verk av vår nationalskald August Strindberg, belyser ständiga och universella problem som berör oss människor.

Målgrupp: Vuxen, ungdom Medverkande: 3 skådespelare, 3 tekniker Produktionsplan: maj 2005 – oktober 2006 Premiär: 28 januari 2006, Kiruna

Scen och turné: januari–april, september–oktober 2006

Barnen berättar (Från Sevettijärvi i norr till Snaasa i söder) Teaterns skådespelare, har tillsammans med teaterchefen påbörjat skolteaterprojektet ”Från Sevettijärvi i norr till Snaasa i söder”. Vi vänder oss i första hand till sameskolornas låg- och mellanstadieelever, med två till tre besök, där vi arbetar pedagogiskt med syfte att stimulera barnens berättande. Genom våra gamla samiska och grönländska berättelser och via, jojk, sånger, lekar, bild och djurgestaltning presenterar vi olika sätt att berätta en historia på. Vi vill inte pressa eller styra barnen till att göra det de tror förväntas av dem. Vi vill på ett lustfyllt sätt få dem att utgå ifrån sig själva under hela processen. Utifrån deras berättelser kommer vi att ta fram ett manus som ska leda till en barn- och familjeföreställning med premiär oktober 2006. Projektet täcker in skolt, nord, Lule- och sydsamiskan som kommer att få en stor betydelse och närvaro i föreställningen.

Målgrupp: Barn- och familjeföreställning för turné Medverkande: 3 skådespelare, 1 tekniker Produktionsplan: augusti 2005 – maj 2007 Premiär: 21 oktober 2006 Scen och turné: oktober–december 2006, februari–maj 2007

Människoblivandet I samarbete med Teater Scratch, Luleå kommer vi att producera en barnteaterföreställning för turné i Norrbotten och Västerbotten. Genom samarbetet vill vi mötas konstnärligt och gemensamt undersöka barnteaterprocessen. Föreställningen som går under arbetsnamnet människoblivandet kommer att ta upp problemställningar som rör barns växande i ett mångkulturellt samhälle.

Målgrupp: Mellanstadiet 10–12 år Medverkande: 3 skådespelare, 1 tekniker Produktionsplan: januari 2006 – december 2007 Premiär: februari 2007 Scen och turné: februari–december 2007

Dearnan Sijte

Mjandasj – den heliga vita renen Mjandasj är en dansföreställning, som har skapats ur en Kolasamisk myt om den heliga vildrenen, i form av en ritual utifrån ett Dåtida och Nutida perspektiv. Koreograferna/pedagogerna Ola Stinnerbom och Jeanette Langert har utgått från ungdomarnas identitet, kompetens och kunnande och skapat en föreställning som berättas med musik, dans, text, jojk och trummor. Föreställningen kommer att spelas på turné i Sápmi och då i första hand på festivaler under perioder då de medverkande ungdomarna inte hindras av skolgång.

Målgrupp: Vuxen, ungdom Medverkande: 9 ungdomar Produktionsplan: mars 2005 – augusti 2006 Premiär: 20 juli 2005 Scen och turné: juli–november 2005, mars–juli 2006

Stor Nila Stor Nila av Bo Lundmark kommer att bearbetas och översättas till sydsamiska. Produktionen kommer att läggas över två verksamhetsår med start under 2005. Det huvudsakliga arbetet under året blir i form av seminarier och workshop med tonvikt på språk och historieforskning.

Tidsplan: september 2005 – december 2007 Premiär: preliminärt mars 2007

Ungdoms- och lägerverksamhet

Utvecklings- och rekryteringsarbetet har varit och är en förutsättning för lokal amatörverksamhet. Dearnan Sijte har under många år visat prov på en bred och mångfasetterad verksamhet för barn- och ungdomar, amatörteaterverksamhet samt kurs- och lägerverksamhet med den sydsamiska kulturen som utgångspunkt. Denna del av verksamheten löper parallellt med det övriga produktionsarbetet. Fortsättningsvis arbetar vi vidare tillsammans med ÅST i Mo I Rana, Norge.

Giron Siida / Dearnan Sijte

Fri scen

Mötesplatsen för gränsöverskridande och experimentella projekt i hela Sápmi. På scenen kommer vi att hålla föreläsningar, seminarier, workshop. Fri scen ska också vara en tillgång för utbildning och rekrytering bland samiska ungdomar som vill arbeta och utrycka sig konstnärligt. Scenen är också en gästspelsscen för teater, dans och konsertverksamhet.

Sámi teáhter serva, STS har inkommit med en förfrågan om samarbeten kring utbildningar, seminarier och workshop för samiska teater- och kulturarbetare vilket vi har tackat ja till. STS är en intresseorganisation för samiska teaterarbetare, medlemmarna kommer från hela Sápmi. Vi kommer också att anordna en samisk teaterfestival med förprojektering under 2006 och vår förhoppning är att festivalen hålls under våren 2007.

Att samarbeta med STS är ett steg i rätt riktning, för det första i utbildningssyfte för framtidens behov, men också att stimulera medlemmarna och samiska ungdomar som vill uttrycka sig konstnärligt.

Mål: Etablera Samiska Teatern och att skapa en dialog med vår

publik. Söka nya uttrycksformer och samarbeten. Utbildning och rekrytering.

Samiska veckan i Umeå Under planering men detta år medverkar vi med tre till fyra produktioner. Vi kommer också hålla seminarier och workshop med utgångspunkt ur vår repertoar.

ZIZEL presenterar Minoriteter Tillsammans med producenten/projektledaren Valeria Nagy Seidel kommer vårt fortsatta samarbete leda till ökad kunskap och förståelse om minoritetskulturernas arbete i Sverige i form av föreställningar och seminarier under hösten 2006.

Samarbetsprojekt

Regipool En särskild ”regipool” inrättas, ett samarbete mellan de tre teaterinstitutionerna i Norrbottens län, Samiska Teatern, Tornedalsteatern och Norrbottensteatern, samt Norrbottens läns landsting. Poolen finansieras gemensamt och kommer att gälla från 2006-01-01. Tjänsten administreras av ATR. Amatörteaterföreningar och grupper kan där ansöka om regihjälp för enstaka projekt. Därigenom maximeras resurserna och vi statuerar exempel om hur man kan samarbeta runt en sådan viktig fråga. Den befintliga länsregissörsfunktionen finns kvar men kommer att ha en pedagogisk inriktning och vända sig till unga och nya grupper inom ATR, tjänsten finansieras på samma sätt som tidigare.

Kulturskolan Samiska Teatern har påbörjat ett samarbete med Kulturskolan i Kiruna. Tillsammans med lärare i musik och dans ska vi arbeta fram två mindre föreställningar med elever som deltar i kulturskolans undervisning. Poesi, jojk och musik ur tre minoritetskulturer är grundstenen i detta brobygge. Framförandet av eleverna görs under SmoK (Sveriges musik-och kulturskoleråd) rikskonferens mars 2006 i Kiruna.

Samernas utbildningscentrum Samiska Teatern har påbörjat ett samarbete med Samernas utbildningscentrums språklärare och elever där vi kommer att arbeta med den kreativa språkutvecklingen. Som verktyg i språkutbildningen använder vi oss av teater och drama för att öva upp den muntliga kommunikationen. Under hösten har vi planerat och visat på olika arbetsmetoder för språklärarna. Nästa steg kommer att bestå i fortbildning och praktiskt arbete under temaveckor med eleverna på hel och halvfarts kurser. Målet är att eleverna redovisar sitt arbete under Jokkmokks marknad i februari 2006.

Arrangörsutbildning För samiska föreningar i Norrbottens- och Västerbottens län. Planeringen är i full gång och vi hoppas på samarbete med Västerbottensteatern, Norrbottens läns landsting, Riksteatern i Norr och Västerbotten.

Tornedalsteatern De påbörjade samarbetsfrågorna kring utveckling av minoritetsteater i regionen, föreställnings- och ungdomsverksamhet kommer att intensifieras.

Preliminär planering för år 2006

Kontaktperson: Lillemor Mauritzdotter Nylén Teaterchef www.samiteahter.org

Svenska Tornedalingars Riksförbund

Kulturfestival – I vårt verksamhetsområde lever förutom svenskar 4 minoriteter sida vid sida

  • samer, romer, tornedalingar och sverigefinnar. Målsättningen med festivalen är att låta publiken ta del av varandras kulturer. Det som planeras är sång- och musikframträdanden, utställningar, teater, författarbesök, folkdansuppvisningar, tävlingar m. m.

MET-aviisi som är STR-Ts medlemstidning ska under året berätta och informera om respektive minoritet och deras verksamhet.

Lägerskola för barn och ungdomar från respektive minoritet. Syftet är att deltagarna ska på ett naturligt sätt ta del av varandras kulturer

Ungdomsfestival för ungdomar upp till 25 år. Festivalen planeras av ungdomarna själva och målsättningen är att engagera sång- och musikgrupper från de olika minoriteterna.

Seminarium

  • minoriteterna och framtiden (hösten 2006) Möte och samtal om frågor som berör minoriteterna.

Kulturkvällar

  • mindre arrangemang innehållande föreläsningar, sång- och musik, poesikvällar m.m.
  • i tornedalskommunerna

Övertorneå, Pajala, Kiruna, Haparanda och Gällivare. Fem (5) mindre byar/kommun blir aktuella för dessa arrangemang.

STR-T bildades 1981 och nästa år 2006 blir det följaktligen 25 år sedan förbundet bildades. Under hela året kommer därför en hel del arrangemang och aktiviteter att genomföras runt om i Tornedalen. En del av de planerade arrangemangen/aktiviteterna passar väl in i konceptet Mångkulturåret 2006.

Vi har inte bestämt vilka orter i resp. kommun som blir aktuella för resp. aktivitet

Vi kommer att söka samarbete med resp. minoritet, olika studieförbund, Tornedalsteatern, ungdomsföreningar/råd och andra föreningar/aktörer som är verksamma i Tornedalen. STR-T har beslutat att bidra med 100 000 SEK till arrangemangen. Ytterligare medel och anslag från kommuner, landsting och andra bidragsgivare måste till om allt det som är planerat kan genomföras.

Skåne län

Drömmarnas hus

Med utgångspunkt i ungas skapande kraft, samtidskonsten och mångkulturåret 2006 skall Drömmarnas Hus bygga vidare på de erfarenheter som gjordes i samband med ”Malmö brinner”. Det handlar emellertid inte om att genomföra ”nästa projekt”, utan om att skapa en fristående upplevelse- och lärandeprocess genom ett långsiktigt perspektiv. HITTAD(LÄMNAD) lyfter frågor, gestaltar personliga upplevelser och bygger rum.

Ungas idéer och förmågan att skapa

I projektet ”Malmö brinner” ville Drömmarnas Hus lyfta unga människors skapande kraft genom att ge dem möjlighet att uttrycka åsikter och erfarenheter i ett forum där människor lyssnar på dem och ser dem. I HITTAD(LÄMNAD) vill vi arbeta vidare i den här riktningen genom att göra ungdomar till producenter av egna kulturarrangemang. Den här gången tar vi ytterligare ett steg då vi ger ungdomar fritt spelrum att själva skapa som de vill låta andra ta del av. De står för idéarbetet form- såväl som värderingsmässigt.

Den konstnärliga kontexten och som medium

I HITTAD(LÄMNAD) har vi valt att låta samtidskonsten utgöra ramen för det pedagogiska såväl som det konstnärliga arbetet. Med samtidskonst menar vi konst som tar upp politiska och sociala frågeställningar och som utmanar rådande ideal och attityder. Innehållet och det som kommuniceras är det primära och formen fungerar som fond för nya konstnärliga uttryck och oväntade lösningar. I anslutning till de rent konstnärliga uttrycken innehåller projektet också seminarium och debatter för att vi på ett effektivt sätt skall kunna fånga upp de diskussioner och frågeställningar som projektet väcker.

De mångkulturella perspektiven

I projektet HITTAD(LÄMNAD) arbetar Drömmarnas Hus också med begreppet ”mångkultur” genom att fokusera på hur vårt samhälle skapar ritualer som organiserar människor enligt olika mönster och strukturer. Identiteter skapas genom grupptillhörighet, men också genom exkludering av ”andra”. Dessa ritualer skall vi leka med i HITTAD(LÄMNAD). I kulturvärlden pratar man ofta om ”mångkultur”, och då handlar det många gånger om exotisk dans och orientalisk mat – en ytlig och väldigt liten del av en kultur, oavsett varifrån den härstammar. Drömmarnas Hus vill med det här projektet lägga fokus på en annan aspekt av mångkultur och på detta sätt väcka debatt både hos ungdomar och vuxna. HITTAD(LÄMNAD) är därför ett Malmöbaserat projekt, med en kontextuell och lokal förankring som utgår från Malmös befolkningssammansättning.

HITTAD(LÄMNAD) – Från idé till verk

I HITTAD(LÄMNAD) skall Drömmarnas Hus arbeta med konstens potential i lärande och utveckling. Genom att jobba med olika former av rumslig gestaltning driver unga människor en skapandeprocess som utvecklas tillsammans med etablerade konstnärer och andra professionella kulturutövare. Offentliga såväl som privata rum är idag laddade med samhällets normer och dessa kontrollerar vilka roller vi antar och hur vi agerar. Detta skall HITTAD(LÄMNAD) belysa och ifrågasätta. Genom att bygga upp ”tomma sfärer” som leker med föreställningar och sociala positioner skall barn och unga formge en utställning där de kommunicerar komplexiteten i dessa frågor. I en stor hangar skall man skapa små ”rum i rummet” som bland annat kommer att innehålla ljud och ljusinstallationer, men också arbeta med performancekonst. Språket har på samma sätt en central roll i det här projektet. Verbalt språk, kroppsspråk, bildspråk – alla sätt på vilket vi uttrycker tankar, ställningstaganden och gemenskap. Detta ”rum” skall vara helt ”fritt” i relation till det som skapas. Unga skall själva kunna initiera projekt som sedan skall kunna uppföras som en del av utställningen. Detta kan vara allt fån debatter och seminarium till ”digital storytelling” och poesifestivaler.

Helsingborgs stad

Kulturnämnden i Helsingborg har ställt sig positiv till att delta i Mångkulturåret 2006. Arbetet ska inte i första hand innebära ett stort utbud av projekt och arrangemang med mångkulturell anknytning. Det ska bedrivas i nära samarbete med stadens övriga förvaltningar och ha som mål att utveckla en medvetenhet och en metodik som innebär långsiktiga satsningar och som speglar det mångkulturella samhälle vi lever i.

Kulturförvaltningen har på nämndens uppdrag genomfört disskussionsmöten med kulturinstitutionerna inför Mångkulturåret. En arbetsgrupp under ledning av chefen för Dunkers Kulturhus har inrättats. Gruppen kommer att inleda sitt arbete med en planering av ett större övergripande seminarium i början av året omkring mångkulturfrågorna.

Kulturinstitutionerna kommer att var och en för sig påbörja ett internt arbete med planering inför Mångkulturåret. Var och en utgår från sina speciella förutsättningar. Den gemensamma bilden av hur arbetet under Mångkulturåret ska bedrivas i Helsingborg kommer att stå klar under november månad.

Kulturförvaltningen Helsingborg, Birgitta Freudenthal, Strategisk utvecklare

Helsingborgs Nya Konserthus AB

Helsingborgs Nya Konserthus AB:s verksamheter består av dels arrangemang i egen regi och dels arrangemang där externa arrangörer hyr in sig i Konserthuset. Beträffande den förra delen dominerar Helsingborgs Symfoniorkesters (HSO) verksamhet med c:a 40 produktioner per säsong. HSO:s verksamhet planeras säsongsvis och med 1

  • 3 års framförhållning varför vårsäsongens 2006 planering var avslutad när vi erhöll information om Mångkulturåret 2006.

Vi redovisar därför en del aktiviteter som äger rum även hösten 2005.

Utifrån denna bakgrund kan våra generella målsättningar med mångkultur och integration beskrivas enligt följande:

1. Att verka för att Helsingborgs Konserthuset är en arena med tillgänglighet för ett etniskt brett spektrum av evenemang och

en mötesplats för människor med skilda ursprung och olika förväntningar.

2. Att aktivt erbjuda människor från andra kulturer att ta del av den västerländska konstmusiktraditionen samt att finna repertoar som på ett naturligt sätt skapar kontaktytor. (t.ex. orkesterverk byggd på kinesisk folkmusik)

För att systematisera denna redovisning har vi valt att följa den modell som föreslagits av Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006. Redovisningen är därför delad i följande områden:

1. Aktiviteter

2. Tidshorisont

3. Var

4. På vilket sätt sker aktiviteterna

5. Ansvar inom den egna organisationer

6. Mångfald inom organisationen

7. Mångfald i produktionerna

8. Mångfald i publikarbetet

1. Aktiviteter

  • Vi deltar i World Mix genom Mitwedjeto från Moçambique, vinnare av Music-Crossroad 2005, som kommer hit den 10 oktober 2005 för två konserter. En är riktad till högstadie- och gymnasieungdomar under skoltid och en äger rum under kvällstid för allmänheten. Det andra evenemanget, som går av stapeln den 12 oktober 2005, är ett besök av Soweto Gospel Choir från Sydafrika.
  • Vi har sedan två år tillbaka en mångkulturell aktivitet med stöd av och i samarbete med utvecklingsnämnden i Helsingborg, som vi kallar MUSAIK. Den genomförs för tredje gången i april 2006. Medverkande är 6-8 stycken av de cirka 30 föreningar vi har i Helsingborg som vänder sig till människor med annan etnisk bakgrund.
  • ”Kultur i bostadsområdena” är ett projekt som riktar in sig på ett bostadsområde per år i Helsingborg, där andelen konsumenter av den offentliga kultur som samhället kan erbjuda är förhållandevis låg. Projektet innebär därför automatiskt kontakter med ett flertal människor med invandrarbakgrund.
  • I september 2006 kommer vi att kunna erbjuda publiken ett evenemang från ”Images of the Middle East”, ett projekt som arbetar för att stärka den interkulturella förståelsen mellan Sverige, Danmark och Mellanöstern. Vi har valt ett program som sammanväver arabisk och europeisk musik.
  • Hösten 2006 arrangerar vi en konsert tillsammans med en framstående artist från en annan kultursfär än den västerländska. Vi försöker här hitta en artist som kan attrahera publik från flera kulturer, så att evenemanget inte blir ensidigt inriktad på en publikgrupp.
  • Vi arbetar intensivt med studiebesök, både ”bakom kulisserna” och på konserter och generalrepetitioner.

2. Tidshorisont

  • World Mix startar sin marknadsföring i augusti 2005 och genomförs i oktober 2005.
  • MUSAIK startar sitt förberedelsearbete i oktober 2005 och genomförs i april 2006.
  • Kultur i bostadsområdena pågår kontinuerligt. Skolan, kyrkan och föreningar arbetar tillsammans ute i området under läsåret, konsertdagen där även Helsingborgs Symfoniorkester deltar sker i juni.
  • Studiebesöken återupptar vi efter sommaruppehållet i september 2005 och sedan pågår de hela säsongen, till och med maj 2006.

3. Var

  • De flesta av våra aktiviteter sker i Helsingborgs Konserthus, både i konsertsalen och i våra foajéer.
  • När det gäller ”Kultur i bostadsområdena” är vi för det mesta ute i respektive bostadsområde.

4. På vilket sätt sker aktiviteterna

  • World Mix sker i samarbete med Musik i Syd och med Julius Production AB i Alnarp. Båda produktionerna genomförs med turnerande sällskap som kommer hit, den ena en grupp ungdomar från Moçambique och det andra en stor gospelkör från Sydafrika. De genomför egna konserter i våra lokaler. Vi marknadsför och säljer biljetter.
  • MUSAIK är en heldag, med utställningar och mindre uppvisningar av dans, film och konst i våra foajéer. På kvällen är det föreställning från några av de medverkande föreningarna.
  • Konserten med en utvald artist sker i samarbete med Helsingborgs Symfoniorkester, HSO. Det blir en konsert där vi avser att arrangera en del av artistens musik så att HSO kan medverka.
  • Projektet ”Kultur i bostadsområdena” utmynnar i en heldag i början av juni med aktiviteter på en speciellt ordningsställd festplats med utomhusscen. HSO avslutar evenemanget med en två timmars konsert som består av en traditionell konsertdel samt en del där HSO samverkar med lokala aktörer vilket under de tre åren som projektet genomförts, har inneburit medverkan av körer, sångsolister, afrikansk trumensemble, break dance, rapartister m.m. m.m. Festdagen förbereds under hela säsongen i skolor, på ungdomsgårdar, i kyrkan, föreningar och hos andra aktörer si samarbete med HSO:s personal.
  • Studiebesöken sker med personlig inbjudan till styrelserna i några föreningar i taget. De kommer hit på en guidad tur bakom kulisserna, får lyssna på en stunds repetition med HSO. Därefter bjuder vi in dem till en kvällskonsert med HSO, där vi personligen tar hand om dem före konserten.

5. Ansvar inom den egna organisationer

  • För World Mix ligger ansvaret på den uthyrningsansvarige.
  • MUSAIK är ett gemensamt projekt för hela konserthuset.
  • Övriga projekt och studiebesöken ligger inom HSO:s programavdelning

6. Mångfald inom organisationen

  • Inom HSO har vi nio nationer representerade. Vi har musiker från Danmark, Norge, England, Holland, Polen, Estland, USA, Finland och Tyskland förutom de i Sverige födda.
  • Dirigenter och solister kommer från många länder och världsdelar.
  • På kansliet har vi en bosnier anställd medan resten är födda i Sverige.
  • Vad gäller åldersfördelning har orkestern en ganska låg medelålder, runt 40 år. På kansliet ligger medelåldern något högre. Vi har 42% kvinnor och 58% män i vår organisation.
  • Vi har i vår jämställdhetsplan tagit fram några verktyg som vi tror kan hjälpa oss att bli ännu bättre med avseende på könsfördelningen i alla dess aspekter.
  • Vår styrelse är utsedd av Helsingborgs stads fullmäktige.

7. Mångfald i produktionerna

  • De projekt vi redovisat ovan har som syfte att upplevas som en blandform av kultur. Det är enbart World Mix som kan ses som ett minoritetsuttryck.
  • Symfoniorkesterns repertoar är sprungen ur den europeiska musiktraditionen. Denna konstform har dock idag en global spridning. Vi spelar årligen musik från ett flertal länder och gästas av dirigenter och solister med hemvist över hela världen. Svenska dirigenter och solister är i klar minoritet. Vi har vid flera tillfällen gjort konserter med tydlig etnisk profil som t.ex. en Afton med enbart musik från Kinesiska provinser och så sent som i april 2005 en konsert då vi som första svenska orkester gästades av den världsberömde romske violinisten Roby Lakatos.
  • Vi arbetar gränsöverskridande genremässigt med HSO, vilket också är viktigt. Vi använder olika typer av artister särskilt vid våra barnproduktioner.

8. Mångfald i publikarbetet

  • Vi har en person i organisationen som enbart har till uppgift att ha personlig kontakt med Helsingborgs samtliga skolor och förskolor. Hon besöker de skolor som behöver extra stöd innan en skolkonsert eller ett studiebesök.
  • I vår marknadsföring riktar vi oss till alla medborgare i regionen. HSO har sin publik som vi når med vårt generalprogram och för övriga arrangemang är det arrangören själv som tar fram affischer och annonser. Vi gör sedan en gemensam affisch för allt som händer på Konserthuset, en flyer per månad och veckovisa annonser i samma syfte, nämligen att visa allt vi har att erbjuda.
  • För speciella evenemang som riktar sig mot en mera ovan publik, arbetar vi aktivt genom de föreningar som finns i staden. Vi har nära kontakt med deras samordnare inom kommunen och får på det sättet ut vårt budskap.
  • Vi har sedan åtta säsonger tillbaka en abonnemangsserie som riktar sig speciellt till nya konsertbesökare.

Tomas Löndahl VD, Konserthuschef

Helsingborgs Stadsteater, Helsingborg

Planerad verksamhet under Mångkulturåret 2006

Helsingborgs Stadsteater har sedan 2003 samarbetat med stadens utvecklingsnämnd i integrationsfrågor.

Ett projekt kring att vara invandrare i Helsingborg blev en föreställning med de medverkandes eget-producerade material – texter, sånger, dans, film… H.E.M. (Helt Enkelt Människor) på Stadsteaterns stora scen i maj 2004. Ensemblen bestod av 40 personer från mer än 10 olika nationer.

Sommaren 2005 producerade teatern och utvecklingsnämnden, med hjälp av gatukontor, elverk, osv. en parkturné: Söderkåkar. Återigen med ett 10-tal nationaliteter representerade i rollistan. Förutom att det gavs tillfälle för amatörskådespelare av utländsk härkomst att få göra teater i ett professionellt sammanhang, så möttes föreställningen av en helt ny och till stora delar teaterovan publik ute i sju olika bostadsområden.

Vi avser att utveckla parkteater-idén 2006 och igen, med särskild hänsyn tagen till mångfalds- och mångkulturperspektivet.

Vår ordinarie repertoar i teaterhuset innehåller musicalen Cabaret… i regi av Christian Tomner som tar avstamp i den tyska 30tals-depressionen och det febrila, mångkulturella nöjeslivet i Berlin.

Vidare ger vi 2006 Steinbecks Möss och Människor i regi av Michael Cocke. Michael har arbetat direkt med invandrade ungdomar och deras specifika situation i flera projekt bl.a. ”Elektras systrar”, ”Elektras bröder” och kommer att göra så även här.

Våra barn- och familjeföreställningar är alltid välbesökta och genom skolan når vi automatiskt vår mest integrerade publik – vilket medför höga krav på kvalitet och innehåll. Vi har gett ”Tusen och en natt” i regi av Fadil Jaf från Irak. ”En Julsaga” och ”Bröderna Lejonhjärta” i regi av Francesca Quartey. 2006 kommer ett dansprogram ”Coppelia” med gruppen Art of Spectra.

Vi skall producera ”Elitklassen” av David Powell på Riksteatern. En pjäs där Stalin ställer Prokofjev och Sjostakovitj till svars för att

de är ”formalister” och skapar musik som han och ”vanliga skattebetalare” inte förstår. En provocerande thriller som med Michailis Kostsogiannakis som Stalin kan ge näring till en politisk diskussion om bidragsfinansierad kultur överhuvudtaget.

Kontaktperson: Göran Stangertz www.stadsteatern.helsingborg.se

Höörs kommun

Operasamarbete mellan Höörs musik- och teatersällskap, Danmark och Italien.

Föreningen Mångfald i kulturen ordnar musikarrangemang med bl.a afrikanska musiker.

Koloniföreningens medlemmar, som numera bor i kommunen, kommer från flera olika länder och de ordnar olika aktiviteter tillsammans. Skolan ordnar olika projekt med utbyte mellan olika länder.

Malmö Dramatiska Teater

För Malmö Dramatiska Teater är mångfaldsaspekten och utvecklingen av teatern i samklang med samhällets förändring en del av det ordinarie arbetet.

Under 2006 kommer Malmö Dramatiska Teater att ha flera uppsättningar och andra evenemang i repertoaren som svarar mot de målsättningar som satts upp för landets kulturinstitutioner inför Mångkulturåret.

Vi planerar också för gästspel, diskussioner och andra publika aktiviteter.

Dessa kommer att bestämmas senare i höst/vinter. För närmare information: besök vår hemsida www.malmodramatiska.se

Anders Lerner

Malmö kommun -och det fria kulturlivet

Malmö har med sin representation av 166 länder en mångfald över riksgenomsnittet. Detta innebär stora utvecklingsmöjligheter och i staden finns ett stort antal arenor för mångfaldsarbete, såväl inom kulturförvaltningen och bolagen som i det fria kulturlivet. Flera av aktörerna på kulturområdet har ett medvetet och utvecklat mångfaldsarbete – i val av konstnärligt innehåll, upphovsmän/utövare, personalpolicy och publikarbete. Samtidigt inbegriper arbetet stora utmaningar eftersom Malmö också är unikt i Sverige genom sin etniska mångfald.

Nedan följer en redovisning för Malmö kulturförvaltning och det fria kulturlivet gällande aktiviteter under mångkulturåret 2006:

  • Förvaltningsövergripande Malmö Kulturförvaltning
  • Malmö Konsthall
  • Malmö Konstmuseum
  • Malmö Kulturmiljö
  • Malmö Kulturskola
  • Malmö Museer
  • Malmö Stadsbiblioteket
  • Malmö Stadsarkiv
  • Malmö Kulturstöd och det fria kulturlivet

Bengt Hall Kulturdirektör

Förvaltningsövergripande Kulturförvaltningen

Inom kulturförvaltningens institutioner diskuteras gemensamma strategier och arrangemang inför Mångkulturåret för att ge tyngd och långsiktighet i arbetet. Huvudfrågan är hur man på ett ej fördomsbekräftande sätt kan ställa krav (på sig själv och andra aktörer) och samtidigt ge verktyg i arbetet. Förvaltningens ambition är att genomföra ett samlat och fördjupat arbete kring mångfald i kulturlivet. Ett annat mål är att utveckla en gemensam plattform utifrån vilken vi kan arbeta för att kulturen ännu bättre ska spegla och införliva dagens och framtidens Malmö i all sin diversitet.

Samtidigt vill vi utveckla metoder för att göra arbetet mätbart och påvisa resultat.

Kulturförvaltningen planerar följande inför Mångkulturåret:

Fötter och Rötter - Berättelser om möten och människor

Kulturarvspedagogik i ett samarbete mellan kulturförvaltningens institutioner, ett utbildningspaket i mångfald för skola och allmänhet. Utbildningspaketen ska innehålla berättelser om möten mellan människor och kulturer. Projektet kommer att arbeta tvärvetenskapligt, initieras av kulturarvsinstitutionerna och bearbetas av referensgruppen enligt nedan. Första temat Fötter och rötter... infaller under Mångkulturåret 2006. Temat är valt utifrån diskussionen om hur människor i alla tider har vandrat, flyttat, flytt men även hur vi sökt våra rötter och rotat oss under olika villkor och tider. Hur använder vi vårt kulturarv idag? Exkluderande eller inkluderande? Vad tar vi till oss? Vad bygger vi monument över? Vilka historier och berättelser använder vi? Målgruppen är elever och lärare. Tanken är att bilda en referensgrupp av lärare från förskola, grundskola, gymnasium, bildlärare, Komvux, Utbildningsförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och Malmö Högskola. För 2006 diskuteras även produktion av gemensam miniutställning som visas på varje institution samt pedagogiskt material kring Fötter och Rötter. Utställningen kan förslagsvis lyfta fram det man inte vet, ställa frågorna men inte servera färdiga svar utan låta deltagarna ha tolkningsföreträde. Museer och andra kulturinstitutioner har ett starkt förtroendekapital - det som visas här är ”sanningen”

  • eller?

Vi kan visa olika inriktningar, göra våra användare delaktiga. Undervisningspaket kan fungera ”cirkulärt” så att deltagarna oavsett årskurs, intresse eller inriktning, kan ”stiga på-och-av” som det passar. Kulturarvsinstitutionerna bidrar med var sin bit av ”cirkeln” som en del i helheten.

1

Undersökning/kartläggning

Att ta fram instrument för att mäta hur vi lyckas arbeta med den mångfald som finns i staden, avseende etnicitet, klass, kön, ålder

1

Projektet Fötter och Rötter återfinns som aktivitet under fler a av kulturförvaltningens institutioner

men representerar olika delar av ett gemensamt projekt

etc. Har vi lyckats eller har glappet blivit större? Arbetar vi i dialog med olika grupper eller är besökaren/kulturkonsumententen fortfarande företrädesvis etniskt svensk välutbildad medelklass? Som redskap finns olika metoder, t ex publikundersökningar och andra mätningar. Arbetet kan kopplas till Cultural planning, ett arbete i ett Interreg-projekt som i Malmö utförs av Kulturkansliet och K3/Malmö högskola och som handlar om att utveckla metoder för kartläggning av kulturlivet.

Kompetens- och kunskapshöjning

Att satsa på utbildning. Hösten 2005 genomförs en mångfaldsdag för personalen på Malmö Museer för att öka medvetenheten om mångfaldsperspektivet med utgångspunkt i verksamheten. Ett mål är att se hur museet bättre kan representera stadens invånare med tanke på att 25 procent av befolkningen är invandrade. Dokumentation, utställningar och publikt arbete diskuteras utifrån olika frågeställningar. Dagen blir ett pilotprojekt för hur man konkret kan arbeta med mångfaldsperspektiv och genomförs i samarbete mellan Region Skåne/mångkulturkonsulenten och museet. Utbildningen kan därefter erbjudas hela förvaltningen, Malmö stad samt regionen.

Seminarium på temat mångfald

Arbetet handlar också om kunskapsinhämtning och -uppbyggnad med hjälp av t ex aktuell forskning och organisationers arbete. Detta kan ske i seminarieform, studieresor eller annat kunskapsutbyte. Lunds universitet, Malmö Högskola, Diversity Management-utbildningar etc kan involveras, liksom den stora satsningen Välfärd för alla inom Malmö stad. De erfarenheter som finns i andra förvaltningar (fritid, utbildning, integration, näringsliv etc) bör också ingå i arbetet, för att skapa ett fördjupat arbete inom Malmö stad i mångfaldsfrågor.

Kontaktperson förvaltningsövergripande:

Inger Pedersen Malmö Museer

Malmö Konsthall

Malmö Konsthalls ordinarie verksamhet befinner sig redan i det mångkulturella fältet genom att visa nationella och internationella utställningar. En mötesplats, där man med konsten som medlare får möjlighet att begripa världen och en öppen konstnärlig plattform för både regional självförståelse och global vision. En medveten ambition är att nå ”alla”, oavsett ålder och bakgrund. Speciellt viktig är målgruppen barn och ungdom i publikarbetet. Sedan många år har Malmö Konsthall ett kontinuerligt samarbete med andra kulturinstitutioner, det fria kulturlivet, skolan, högskolan och föreningslivet.

Redan i höst, i samband med designåret, belyser institutionen Malmö som en kreativ, innovativ och multikulturell stad. I utställningen I böckernas grafiska värld visas ett urval av böcker från olika länder som prisats för sin grafisk formgivning. Dessutom inbjuder konsthallen till nya upplevelser och gränsöverskridande möten: seminarier, föredrag, debatt, teater, musik, klubb, film, och ”all världens mat”.

Fötter och rötter

Ett samarbetsprojekt mellan Malmö Konsthall, Stadsbiblioteket, Malmö Kulturmiljö, Malmö Konstmuseum, Stadsarkivet och Malmö Kulturstöd m fl, som tillsammans tar fram ett utbildningspaket för elever och allmänhet. Se rubrik ovan, Förvaltningsövergripande Kulturförvaltningen.

Många Ansikten

Många ansikten är ett samarbetsprojekt mellan Levande Verkstad och Malmö Konsthall för att tillsammans med Malmös skolor bygga upp en kreativ plattform för stadens unga. Projektet har som syfte att stärka unga människors identitet och deras tro på sig själva i ett mångkulturellt Sverige samt att utveckla och stimulera samarbetet mellan skolan och stadens kulturliv generellt. Projektet riktar sig till elever i årskurs 5 i Malmö. Utgångspunkten är mötet mellan skolan och samtidskonsten samt den enskilde elevens möte med konsten. Konsten och den kreativa processen kan utveckla både skolan och dess elever genom att överbrygga skillnader och skapa

nya kunskapsvägar. Varje deltagande femteklass får en visning av pågående utställning på Malmö Konsthall och kommer därefter att producera ett konstverk i större skala. Tanken är att samtliga verk ska visas ute på stan, som en bekräftelse på att även stadens unga människor är en del av stadsrummet. En hemsida för projektet Många ansikten kommer att upprättas, där både eleverna och andra unga i Sverige ges möjlighet att diskutera, kommentera och i förlängningen påverka projektet. Planerad start: hösten 2006 (projektet är tänkt att löpa över tre år). Målgrupp: årskurs 5-elever.

Kontaktperson:

Anna Holmbom Malmö Konsthall

Malmö Konstmuseum

Varför blir det så snett III, Hur blir kvalitet en makt- och mångfaldsfråga?

Seminarium den 31 januari 2006. Oönskade krockar uppstår alltför ofta mellan konst- och kulturinstitutioners interna värden och deras strävan att nå nya publikgrupper, ny personal och nya studenter. För att få möjlighet att på ett fördjupande sätt diskutera dessa frågor anordnar Malmö Konstmuseum ett seminarium om kvalitetsbegrepp inom konstvärlden. De inbjudna är chefer på konst- och kulturinstitutioner i hela landet. Syftet är bidra till nya perspektiv och ge stöd i det praktiska beslutsfattandet. Ett öppet erfarenhetsutbyte kan vara till nytta för alla och hjälpa oss att nå bättre resultat i arbetet som rör maktfrågor kopplade till klass, kön, etnicitet och sexualitet. Varför blir det så snett III består av föredrag och workshops. För att få en vidare utblick – och en belysning av situationen på konstfältet – har Malmö Konstmuseum bjudit in forskare och författare som har både teoretiska och praktiska perspektiv på frågor om smak och kvalitet, mångfald och exkludering. Huvuddelen av seminariet består dock av grupparbeten där deltagarna kan berätta om egna erfarenheter, diskutera och tillsammans formulera olika strategier kring makt och tillträde i konstvärlden. Konferensen och dess föredrag kommer ges ut i bokform. Varför blir det så snett III arrangeras av Liljevalchs konsthall, Malmö

Konstmuseum, Konstfack, Riksutställningar, Statens konstråd och Malmö Museer.

Fötter och rötter

Ett samarbetsprojekt mellan Malmö Konsthall, Stadsbiblioteket, Malmö Kulturmiljö, Malmö Konstmuseum, Stadsarkivet och Malmö Kulturstöd m fl, som tillsammans tar fram ett utbildningspaket för elever och allmänhet. Se rubrik ovan, Förvaltningsövergripande Kulturförvaltningen.

Kontaktperson Varför blir det så snett III, Hur blir kvalitet en makt- och mångfaldsfråga? :

Marika Reuterswärd, Malmö Konstmuseum

Kontaktperson Fötter och Rötter:

Greta Burman Malmö Konstmuseum

Malmö Kulturmiljö

Arkeologi för alla

Arkeologi för alla är ett projekt för utåtriktad verksamhet vid Malmö Kulturmiljös arkeologiska utgrävningar. Målet är att nå ett brett spektrum av samhällsgrupper för att stimulera till reflektion kring historien. Tanken är att de arkeologiska aktiviteterna som utförs skall inspirera människor att fundera över nutid och dåtid samt hur det förflutna påverkar oss i dag och styr vår framtid.

I en mångfaldsstad som Malmö är diskussioner om det förflutna och dess användning i dag angelägna. Därför är den nutida synen på kunskapen om det förflutna i fokus: Hur skapas historia i nuet? Vad är av det förflutna givet? Hur används den som argument och motiv för handling i dagsaktuella diskussioner? Frågor som dessa är utgångspunkt då Malmö Kulturmiljö bjuder in skolor, föreningar,

intressegrupper och allmänhet till olika aktiviteter på sina utgrävningar.

Det malmöitiska kulturarvet – berikat av influenser under 700 år

I Malmö Kulturmiljös byggnadsantikvariska verksamhet arbetas det ofta med att ta fram det särpräglat malmöitiska, som exempelvis i färgprogram och i handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad. Inom projektet Det malmöitiska kulturarvet – berikat av influenser under 700 år är tanken att ”vända på steken”. Genom projektet ska arkitekter och influenser utifrån visas, som bidragit till att skapa det vi idag ser som typiskt för Malmö, och som i vissa sammanhang till och med symboliserar Malmö. Detta kommer att göras i publikationer och seminarier.

Fötter & Rötter

Ett samarbetsprojekt mellan Malmö Konsthall, Stadsbiblioteket, Malmö Kulturmiljö, Malmö Konstmuseum, Stadsarkivet och Malmö Kulturstöd m fl, som tillsammans tar fram ett utbildningspaket för elever och allmänhet. Se rubrik ovan, Förvaltningsövergripande Kulturförvaltningen. Kontaktperson: Anders Högberg Malmö Kulturmiljö

Barn och ungdom samt Malmö Kulturskola

Barnkulturcentrat Blå hästen och pedagogiska resursverksamheten Idébanken samt Unga Filmfabriken deltar under Mångkulturåret med föreställningar, konserter, utställningar av och för barn, ungdomar samt vuxna, i samarbete med Malmös kulturinstitutioner och kulturskapare. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas på barns och ungdomars egen kreativitet och skapande.

Kontaktperson:

Frank Dorawa, Malmö Kulturskola

Malmö Museer

I samband med Mångkulturåret 2006 planerar Malmö Museer följande aktiviteter inom ramen för begreppet mångfald:

God smak

Utställning 2 okt 2005 – 26 feb 2006

Vem bestämmer vad du ska tycka om? Vem äger rätten till din smak? I samband med Designåret 2005 och Mångkulturåret 2006 visar Malmö Museer en utställning om makt och kultur utifrån begreppet ”smak”. Smak sänder signaler och sorterar in oss utifrån klass, kön, etnicitet och generation. Kvinnor förknippas t.ex. med vissa föremål, män med andra. Att utmana gränserna får ofta konsekvenser. Vissa saker förknippas med ”god smak”. Men hur stämmer den egentligen med verkligheten? Utställningen är ett samarbete med Mångkulturellt Centrum i Botkyrka.

Sverige Sverige Fosterland

Utställning 16 okt 2005 – 30 april 2006. Hur är det att vara ung jude i Sverige idag - att ha dubbel identitet? Nio konstnärer och skribenter tolkar sin flerkulturella identitet utifrån den svenska flaggan och nationalsången. Utställningen är producerad av Judiska museet i Stockholm.

Varför blir det så snett?

Seminarium den 31 jan 2006. I samband med utställningen God smak anordnas i samarbete mellan Malmö Museer, Malmö Konstmuseum, Statens konstråd, Konstfack, Riksutställningar samt Nätverket för konst i Skåne ett seminarium på temat Kvalitet och/eller god smak? Syftet är att diskutera kvalitetsbegreppet inom konst och kultur och diskutera inne- och utestängning i kulturens sfär.

Romernas internationella dag den 8 april 2006

Som en del i Malmö Museers samarbete med olika romska grupper firas för fjärde året i rad Romernas internationella dag på museet. Världen över lyfts romerna fram denna dag. Det var vid den första romska världskongressen i London 1971 som dagen firades första gången. Då antogs den romska flaggan och nationalsången Gelem, gelem.

Mölleträdgården, en ekumenisk trädgård 2006

För tredje året i rad kommer Malmö Museer att odla upp den gamla Mölleträdgården intill museet tillsammans med malmöbor. Under våren och sommaren kommer gamla och nya kulturväxter att planteras med olika betydelser inom våra religioner på temat en ekumenisk oas. Arbetet avslutas med en höstfest första helgen i september. I samarbete med ABF och K3, specialkurs grafisk design, Malmö Högskola.

Bilden av Den Andre

  • seminarium 2006

Seminariet ska belysa hur museer förmedlar bilden av ”den andre”. Är det så att vi i vår iver att inte förmedla stereotyper skapar nya stereotyper? Tanken är att hämta inspiration från andra områden, t.ex. utövare inom dokumentärfilm, konst, regeringsarbete osv. Seminariet är ett samarbete mellan regionens mångkulturkonsulent och Malmö Museer.

Världens almanacka 2006

För tredje året i rad ger Malmö Museer ut Världens almanacka - fylld med högtider och festdagar som ger oanade möjligheter till firande! Religiösa fester samsas med namnsdagsfirande, världsmiljödagen, äppelfestens tid etc. Temat för Världens almanacka 2006 är musik. Föreningar, kyrkor, religiösa sammanslutningar, privatpersoner och forskare bidrar med faktaunderlag.

Fötter och rötter

Ett samarbetsprojekt mellan Malmö Konsthall, Stadsbiblioteket, Malmö Kulturmiljö, Malmö Konstmuseum, Stadsarkivet och Malmö Kulturstöd m fl, som tillsammans tar fram ett utbildningspaket för elever och allmänhet. Malmö Museer har samordningsansvar för projektet. Se rubrik ovan, Förvaltningsövergripande Kulturförvaltningen.

Språk – Kultur – Identitet

Ett samarbete med klasser från årskurs 6 till Komvux för att använda museet för språkinlärning för nyinvandrade. Tillsammans med lärare har pedagogiska metoder utarbetats som prövas under två år.

Externa guider

Malmö Museer ska vara malmöbornas museum och som ett led i detta utbildas guider med specialkunskaper till följande utställningar. Romer och resande visas av romer och resande, Makt över människor visas av representanter från föreningen Kris samt forskare från Malmö högskola. Samurajutställningen visas av budosportsföreningen Enighet och Skånsk nazism av Röda Korsets ungdomsgrupp etc. Konceptet utvecklas under 2006. Utställningen God smak kommer bl.a. att visas av dramaelever och transpersoner.

Zenit

Under Mångkulturåret kommer verksamheten vid Zenit att användas. Zenit är ett globalt forum för unga och ett samarbete mellan Malmö Museer och Sida. Målet är att ge en nyanserad bild av omvärlden och att väcka och kanalisera ungdomars engagemang. Zenit tar kostnadsfritt emot skolklasser och genom diskussioner och värderingsövningar ges eleverna en introduktion till fattigdomsproblematik och utvecklingssamarbete. Under besöken diskuteras allt från HIV/Aids till mänskliga rättigheter. Besök i den interaktiva staden Zenit City ingår. Där får man sätta sig in i en roll och lösa demokrati-, jämställdhets- och miljöproblem etc. På

torsdagar är det kultur- och debattkvällar i samarbete med organisationer och enskilda. Utöver detta finns Café Zenit med rättvisemärkta och ekologiska varor.

Leva i två världar

I samarbete med romska, judiska och samiska ungdomar samt Riksutställningar, Judiska museet i Stockholm och Sametingets Informationscentrum i Östersund, planeras en vandringsutställning på temat Leva i två världar: Om att vara ung och tillhöra en minoritet. Turnén planeras starta på Malmö Museer hösten 2006.

Fotografins rum

En permanent plats i Kommendanthuset, Malmö Museer för den fotografiska bilden. 2006 planeras Bilder från Balkan, ett seminarium om det kvinnliga/manliga sättet att berätta etc. Kontaktperson: Eva Hansen Malmö Museer

Stadsbiblioteket

De olika avdelningarna inom Stadsbiblioteket i Malmö har många planer på aktiviteter under 2006. Föreningshörnan, Riksdagshörnan samt EU-information har olika nätverk som man skall samarbeta med på riks-, regional- och lokalplanet. Bibliotekets Malmöavdelning planerar program om Malmö som mångkulturell stad. Stadsbiblioteket hoppas också kunna bjuda på program där författare med invandrarbakgrund medverkar. Designbiblioteket öppnas för konsthantverk från andra länder. Sagoläsning på andra språk än svenska har biblioteket tidigare haft och detta kommer att upprepas under året. Musikavdelningens satsning på musik från andra länder skall intensifieras. Uppsökande verksamhet riktad till somalier och eventuellt till arabisktalande kommer att genomföras.

Ungdomsguiderna

Det uppskattade projektet med Ungdomsguider fortsätter. Det innebär att gymnasister med arabiska, persiska och bosniska som modersmål vid olik dagar i veckan finns till hands på Stadsbiblioteket för att guida sina landsmän runt i biblioteket och hjälpa dem att hitta böcker, musik-cd och annat material, ta emot önskemål etc.

Låna en fördom

Det oerhört uppskattade projektet Låna en fördom, som genomfördes under Malmöfestivalen i augusti i år, skall arrangeras återigen. Projektet innebär att man får låna en "levande bok" under 45 minuter, samtala, och förhoppningsvis bli kvitt sina förutfattade meningar. När projektet ägde rum under Malmöfestivalen lånade Stadsbiblioteket ut personer som en muslimsk och en romsk kvinna, en lesbisk kvinna, en djurrättsaktivist, en imam m fl. Just den mångkulturella aspekten kommer att poängteras.

Fötter och Rötter

Ett samarbetsprojekt mellan Malmö Konsthall, Stadsbiblioteket, Malmö Kulturmiljö, Malmö Konstmuseum, Stadsarkivet och Malmö Kulturstöd m fl, som tillsammans tar fram ett utbildningspaket för elever och allmänhet. Se rubrik ovan, Förvaltningsövergripande Kulturförvaltningen.

Kontaktperson:

Ulla Brohed Malmö Stadsbibliotek

Malmö Stadsarkiv

Fötter och rötter

Ett samarbetsprojekt mellan Malmö Konsthall, Stadsbiblioteket, Malmö Kulturmiljö, Malmö Konstmuseum, Stadsarkivet och

Malmö Kulturstöd m fl, som tillsammans tar fram ett utbildningspaket för elever och allmänhet. Malmö Museer har samordningsansvar för projektet. Se rubrik ovan, Förvaltningsövergripande Kulturförvaltningen. Kontaktperson: Kerstin Martinsdotter, Malmö Stadsarkiv

Malmö Kulturstöd och det fria kulturlivet i Malmö

Malmö Kulturstöd arbetar med stöd till det så kallade fria kulturlivet i Malmö

  • med det menas kulturlivet utanför institutionerna

(med institutionerna menas här t ex Malmö Museer, Malmö Konsthall, Malmö Dramatiska Teater). Malmö Kulturstöd ska genom att stödja det utominstitutionella kulturlivet möjliggöra kultur- och bildningsverksamhet av god kvalitet och intresse för Malmö stads invånare. Detta sker främst genom bidragsgivning och service till kulturorganisationer och studieförbund. Kulturstödet består av bidrag, men också stöd på andra sätt såsom teknisk hjälp, rådgivning och annat.

Den fria kulturlivet i Malmö är brett och aktivt: teater, dans, serier, film, föreläsningar, litteratur, konst, musik, performance med mera. Nedan följer en information kring en del av de aktiviteter som sker inom det fria kulturlivet:

Kontaktperson:

Anna Lyrevik Malmö Kulturstöd

Teater Foratt

Den nystartade, professionella teatergruppen Teater Foratt gör svensk-arabisk teater. Teater Foratt kommer under 2006 att arbeta med flera uttryck för mångkultur. Under våren spelas föreställningen DNA och under hösten Oljans tid. Gruppen planerar att medverka på Malmöfestivalen (i Kulturmanegen samt i Ordtältet). Teater Foratt kommer också att medverka i den samlingsdag som görs sedan fem år tillbaka, Teaterns dag, som är en manifestation för att locka fler besökare till teatrarna - både det fria kulturlivet och institutionerna. Teater Foratt kommer också att jobba fram en

festival under hösten 2006 där teater, dans och musik från arab- och västvärlden kommer att blandas. De kommer att under 2006 spela, såsom som i år, på Verkstan som drivs av Malmö Opera & Musikteater. Kontaktperson: Niclas Sandström

Teater Morianen

Teater Morianen är en mindre teatergrupp som funnits i många år och som framförallt arbetar med barn- och ungdomsproduktioner, ofta med inslag av nykomponerad musik.

Teater Morianen gör produktionen En märklig man med premiär i oktober 2006. Den görs som ett samarbete mellan teater Morianen och Expressteatern och spelas sedan i Malmö på Expressteatern och på Barnens Scen samt på turné genom Skånes teaterförening eller Musik i Syd.

En märklig man är en historia baserad på en bok med samma namn efter den danske författaren Mats Lethén. Den handlar om en man som kommer till en stad där alla är gröna, går baklänges och talar bakvänt. Väl där försöker han smälta in, men de olika människorna har svårt att förstå varandra och han får ingen riktig vän i den nya staden. Han beger sig därför därifrån och kommer så småningom till en stad där alla är lika honom själv, men där på en bänk - i hans stad - sitter en ensam grön man baklänges och ser väldigt ensam ut. Efter lärdom vet han hur den ensamme mannen känner sig, och går därför fram för att prata med honom. De båda hittar ett sätt att kommunicera och blir vänner.

Historien speglar Malmö med sin segregation känns därför extra aktuell. Både Teater Morianen och Expressteatern har i sina föregående produktioner använt sig av detta tema (Expressteaterns uppsättning Runt hörnet, Morianens Grodan och främlingen, Sagan om Vanten, Ivos Hus, Kompis). Den passar båda grupperna mycket bra att arbeta med, då de kan använda sin specifika konstform mim i allt vad som har med udda rörelsemönster att göra, och kunna ge en illusion av baklängesrörelser. I föreställningen kommer det att ingå en del text (både baklänges och framlänges), och mycket musik, som ska specialkomponeras. Mimskådespelare: Anna Karin Sersam och Ed Damron Regi: Vidisha Mallik Musik: Rolf Sersam

Sagan om Vanten

Finns det hjärterum så finns det stjärterum. Och i en vante kan alla samsas och få plats.

Sagan om Vanten är en folksaga från Ukraina som handlar om den borttappade vanten, som blir till ett ombonat hem för alla som går förbi. Fröken Mus som funnit sig ett hus… syster Räv i kjol så snäv…bror Varg som aldrig är arg… Ja, alla finner sig ett bo i vanten.

Det handlar om gästfrihet och om anpassning till varandras olikheter. Sagan framförs av Anna Karin Sersam. Musik av Rolf Sersam. Dockor gjorda av Pia Åhrén. Kostym Kathryn Appelquist. Kontaktperson: Rolf Sersam Teater Morianen

Teatern.nu

Teatern.nu med regissör Ronny Danielsson i spetsen, driver under 2005–2007 det för teatern sista projektet i en rad teaterprojekt som de arbetat med under fyra års tid; Malmö berättar - A Chorus Line. Projektet är tvådelat där delen Malmö berättar är ett mångkulturellt berättarprojekt som syftar till att synliggöra Malmö genom dess malmöbor. Hundra skiftande berättelser och livsöden berättas av hundra malmöbor

  • ett tvärsnitt av populationen, och dokumenteras av en grupp journalister, fotografer, musiker och skådespelare, samtliga ingående i ett kompetensutvecklingsprojekt delfinansierat av AF-kultur och ESF-rådet. Dessa berättelser kommer sedan att exponeras i olika former
  • däribland teater
  • där amatörerna, berättarna själva framför sina berättelser. Sedan följer ett antal exponeringsformer och platser runt om i Malmö under vintern 2005
  • 2006. Dessa berättelser ligger sedan till grund för del två av projektet – A Chorus Line. Regissör Ronny Danielsson anpassar berättelserna för en bearbetning av manuset till musikalen A Chorus Line, som likt tidigare produktioner av Teatern.nu kommer att framföras på en otraditionell spelplats i syfte att nå en publik som vanligtvis inte tar sig till institutionsteatrarna. Kontaktperson: Max Demalva Teater.nu producent & projektledare Clementin Produktion

Teater Terrier

Teater Terrier har under sina fem år som grupp arbetat med tematik som rör både det stora och det lilla, från de stora världspolitiska maktspelen till intima familjedramer. I stort sett samtliga föreställningar (se nedan) tangerar det som teatergruppen vill kalla för ”mångkultur”. För dem är det viktigt att begreppet inte begränsas till att syfta till nationell eller etnisk härkomst, utan värnar om att det innefattar även mångfald av klass, kön, sexuell läggning, fysiska förutsättningar och annat som i dag begränsar mötet mellan människor.

Under hösten 2005 kommer Teater Terrier aktivt att delta i samtalen inför det av regeringen utlysta Mångkulturåret 2006. I samarbete med Natik Awayez på Inkonst kommer ett seminarium eller en paneldebatt arrangeras med fokus på det fria kulturlivet, föreningslivet och subkulturers perspektiv på de frågeställningar ett sådant här initiativ uppifrån kan väcka. Vad menas med det mångkulturella samhället eller etnisk mångfald och hur verkar en central målsättning av det här slaget på kulturlivets aktörer? Frågan till de inbjudna gästerna och publiken kommer också att vara: Hur vill du att kulturen ska vara mångfaldig?

I och med Checkpoints turné i Sverige, Finland och Egypten, erövrar vi flera nya erfarenheter. Vi har i samband med gästspelet i Alexandria fördjupat vårt engagemang i Mellanöstern och vill sprida erfarenheten till en bredare bas i organisationen. Förberedelserna och Anders Carlssons tidigare resor i Palestina, Israel och Egypten har genererat kontakter i ett nätverk av organisationer som bl.a. SIDA, Svenska Institutet, Dramatiska Institutet, International Solidarity Movement och Bibliotheca Alexandrina. Människor och teatrar i dessa länder vill liksom vi bygga nya kulturella broar i en tid då politiska broar bränns. Ambitionen är att under hösten 2005 och det kommande året fortsätta underhålla och stärka våra kontakter och leta efter möjligheter till eventuella samarbeten.

Repertoar 2006

Teater Terriers planerade repertoar för 2006 rymmer flera inslag som faller inom ramarna för Mångkulturårets syften. Året inleds med två mindre produktioner, Jag är här nu och Mirza (arbetsnamn), som båda tar utgångspunkt i rädsla och främlingskap inför

det okända, men också i viljan att förändra. Senare under året planeras en föreställning skriven av Anders Carlsson, som belyser och ifrågasätter det heteronormativa samhället. Vi har också ambitionen att ta in ett gästspel med mellanösternanknytning, som en förlängning och utveckling av våra nuvarande kontakter. Teatern hoppas också på att kunna delta och arrangera samtal kring mångkultur. Teater Terrier har beredskap att omprioritera verksamhetsplanen för 2006 beroende på hur ovan nämnda seminarier och samtal utvecklar sig och om nya idéer till projekt och samarbeten dyker upp. Nedan presenteras kort de projekt som faller inom ramarna för Mångkulturårsprojektet.

Jag är här nu är en monolog med premiär i februari av och med Erik Olsson. Regi: Dennis Sandin. Pjäsen handlar om en man som ser tillbaka på sin tonårstid och närmandet till nazistiska grupperingar och frågar sig vad det var som hände egentligen. Hur blev man ”man”? Vad var priset för att få tillhöra en gemenskap? Temat belyser moderna manlighetsritualer och det samhälle vars värderingar kring könsroller och vuxenhet speglas i unga mäns koder och symbolspråk.

Mirza (även namnet på pjäsen) har överklagat sitt utvisningsbesked. Han har suttit i serbiskt koncentrationsläger och vaknar skrikandes om nätterna. Han kan inte längre dela sovrum med sin familj. Tolken Nusreta, som också är från Bosnien men som varit länge i Sverige, har tagit sig an honom och hans familj och kämpar för att de ska stanna. De har bjudit in publiken till ett möte för att påverka utlänningsnämnden. Texten kom till efter research på flyktingförläggningen i Karlsund och bygger på verkliga berättelser. Den leker med publikmötet som verktyg. Vad har Mirza gjort för att överleva? Kan vi acceptera en flykting som inte bara är ett offer? Har flyktingar rättigheter? Vilka flyktingar kan vi tänka oss att ta emot? Vilka krav ställer vi på dem för att få stanna? Vad vill vi ha ut av att ta emot dem?

Två dukar för tre är arbetsnamnet på en pjäs som under hösten 2005 ska färdigställas av Anders Carlsson och som ska sättas upp i mars-april 2006. Historien kretsar kring ett par som experimenterar med sin sexualitet och bjuder in en tredje part i sin tvåsamhet. Frågan är hur vi använder sexualitet som maktmedel i relationer och vad den så omtalade sexualiseringen av samhället kan betyda på individnivå. När sexuella fantasier förverkligas sker ett verkligt gränsöverskridande som utmanar många föreställningar om hur kärlek bör praktiseras. I pjäsen blir den sexuella utlevelsen ett sätt

att kompensera för tomheten i de borgerliga strukturerna för samlevnad och i slutändan är det främlingen, den avvikande, som får betala för experimentet. Så befästs borgerlighetens vampyrlika iver att sluka alla avvikelser från normen och för att till varje pris kunna berömma sig själv för sin tolerans och vidsynthet.

Gästspel

Under 2006 bjuder Teater Terrier in Bambie 8 från Amsterdam: Ordlös teater av absolut världsklass. De har en helt egen metod som kommer skådespelare i regionen tillgodo i workshops på Teater Terrier förutom att de framför minst en av sina pjäser på Teater Terriers scen på Norra Vallgatan 28. Teatern vill också bjuda in någon av de kontakter de etablerat i Egypten och Palestina för gästspel. Gruppen har fått 30 000 kr av Malmö Kulturstöd för ett Mellanösternanknutet gästspel och diskuterar just nu vad som vore mest intressant för dem och Malmöpubliken. I övrigt beror gästspelsprogrammet på de förfrågningar som kommer till teatern, hur väl dessa passar deras egen planering och hur pass intressanta de är för teatern.

Bad Boy Bubby av Rolf de Heer är en Askungensaga i postmodern tappning där musiken och den frihetskärlek som uttrycks i subkulturer får fritt utlopp. Den ska spelas i december 2005, i augusti 2006 samt i framtida uppföljningar. Berättelsen handlar om hur utanförskap bidrar till en absurd bild av vårt samhälle, där ett vanvett blir blottat i de mest vardagliga ting. Tanken är att projektet ska hållas levande under en längre period, med ett antal publika möten på vägen, och på så vis bryta mot konventionen med stängda repetitioner fram till premiär.

Teater Terrier har en ständigt pågående diskussion om pjäsidéer och arrangemang, vilket gör att ytterligare arrangemang kan komma att dyka upp inom ramen för Mångkulturåret 2006. De hoppas på en pågående kommunikation med samordnare för projektet, och ser fram emot att delta aktivt i ett samtal om mångkultur.

Kontaktperson: Anders Carlsson, teaterchef eller Alexandra Hill, producent Teater Terrier

Dans

  • Dansstationen

Dansstationen vill vara en mötesplats för en mångfald av danskonstens uttryck, gränsande till bildkonst, musik, performance med flera konstarter. Dansstationen vill utvidga begreppet "vi" i mötet med nya samarbetsparter på Palladium kring gästspel, turnékompani och Salto!festivalen.

HWE

  • Hardcore Workshop Exchange

Utbytesprojekt HWE äger rum i november 2005 mellan Balkan och Norden: Skopje, Zagreb, Belgrad, Helsinki, Bergen och Malmö. Städerna möts på scen i en minifestival på Palladium och på Inkonsts nya scen. Genomförs med stöd från Nordisk Kulturfond, Nordscen med flera parter i Norden och Balkan.

Ofelia/Ofelia

Malmö, Moskva och Novosibirsk ligger på samma breddgrad, på gränsen mellan löv- och barrskogsklimat. En författare från Malmö skriver en text på temat Ofelia till en Malmökoreograf, som besöker Sibirien i januari för att arbeta fram en första skiss, och en koreograf och författare från Moskva gör samma sak. Sedan skrivs den svenska texten nummer två utifrån den ryska koreografin, och vice versa inför skiss två. Det samlade resultatet visas i alla tre städerna, i Malmö omkring den 1 september 2006. Projektet är en del av Dansstationens pågående utbyte med Ryssland sedan 1998 med stöd från Svenska Institutet.

Vänta, jag ska bara...:

en thriller om döden, makt och maktlöshet av Kajsa Giertz. Uppföljaren till succén Make Over med genustema, som turnerat över hela landet. Nu är temat synen på livet, döden och livet efter döden i olika kulturer. Medverkar gör dansarna Pablo Fernandez och Sara Ekman plus två andra dansare/skådespelare/musiker. Premiär i slutet av september 2006 för unga vuxna i alla åldrar. Produktionen görs av Dansstationens turnékompani och spelas på turné inom Salto! Och i flera sammanhang 2006

  • 2007.

Om man vaknar en morgon och vill se dans?

Treårigt projekt med stöd från Sparbanksstiftelsen Skåne, där Dansstationen vill knyta samarbeten med olika kommuner, stadsdelar m fl för att ge den unga publiken en starkare bas i mötet med danskonsten. Projektledare är Peter Sunesson och projektet inleddes med det engelska gästspelet Oogly Boogly under Malmöfestivalen för bebisar 12-18 månader. Kontaktperson: Lars Eidevall Dansstationen are/artistic director Palladium

Föreningen Zhagareet

Föreningen Zhagareet har i nuläget ingen planerad aktivitet för 2006 men deltar mycket gärna i Mångkulturåret. Föreningen skulle bland annat kunna framföra föreställningar och/eller prova på verksamhet samt kortare föredrag om dansen.

Föreningen Zhagareet är en ideell förening som vill verka för en kulturell mångfald inom orientalisk dans, inte enbart med tanke på etnisk bakgrund hos utövarna, utan även med tanke på en mångfald inom de dansformer och stilarter som samsas under begreppen "orientalisk dans" och ibland "magdans". (För enkelhetens skull kommer begreppet orientalisk dans att användas fortsättningsvis). Den kommersialiserade makten är stark (också) inom orientalisk dans och under de senaste åren kan man se hur detta ibland ställt till problem både för dansformen som konstart, men också för dess utövare. I storstadsregionerna är detta mest synligt. Framförallt också genom att det blivit allt vanligare att orientalisk dans framförs på restauranger, nattklubbar o dyl. Även sexualisering av orientalisk dans förekommer och kan då ha att göra med vad uppdragsgivare önskar när de anställer en orientalisk dansös.

Orientalisk dans är ett mycket stort och komplext område, kulturellt och geografiskt. Det finns många utövare över hela världen, både i öst och väst vilket är glädjande.

Föreningen Zhagareet vill verka för en positiv utveckling inom orientalisk dans, både med tanke på den konstnärliga kvalitén men också med tanke på att sprida kunskap och väcka debatt inom

området. Föreningen reflekterar kring vad det är som gör orientalisk dans ”etnisk” i motsats till t ex modern dans eller klassisk balett? Varför betraktas inte de sistnämnda dansformerna som ”etniska”? Är det människorna som utövar en viss sorts dans, det geografiska området där dansen utförs eller dansformen i sig som gör den ”etnisk”? Vilka människor och dansformer betraktas som ”etniska”? Är t ex svensk folkdans ”etnisk dans”? Kan orientalisk dans någonsin vara modern (dans), och i så fall är det då ”äkta”? Kontaktperson: Styrelsen i Zhagareet, föreningen för orientalisk dans

Musik

  • Husets Kör

Husets Kör, en Malmökör som består av ca 45 korister, kommer under ledning av körledare Eva Nilsson i november 2006 framföra en uppsättning med arbetsnamnet Flyttfåglar & Springmänniskor. Husets kör ämnar hinna med 10

  • 15 föreställningar under cirka fyra veckor. Genomgående tema i uppsättningen kommer att vara livets möten och avsked. Den kommer att handla om människor som flyttar till något och människor som flyttar ifrån något, människor på flykt undan en ohållbar situation och människor som ständigt befinner sig på resande fot drivna av lusten att lära känna världen. Människor som en dag återvänder ”hem”
  • geografiskt, socialt eller

kulturellt. Och mycket mer… Föreställningen kommer att framställas i form av ”körteater” vilket genom åren har blivit körens sceniska uttryckssätt. Kontaktperson: Louise Haptén-White Malmö Amatörteater Forum - MAF

SOS Musikteater

Gilgamesh - han som vägrade dö. I Mesopotamien för nära 5000 år sedan levde en man som hette Gilgamesh. Han var kung i Uruk, dåtidens största stad. Redan tidigt kom hans livsöde att fängsla folken i främre Orienten. Berättelsen om Gilgamesh innehåller allt som en bra historia skall ha: spänning, äventyr och kärlek. Den hänsynslöse Gilgamesh vill bli berömd och uträtta stordåd. När hans bäste vän dör blir det dock en vändpunkt för honom och han ger sig ut på en vandring för att söka meningen med livet. Vad är berömmelse egentligen värd? Hur uppnår man visdom? Förutom

att vara spännande ställer historien om hjältekungen Gilgamesh en rad frågor som är rent existentiella: vad innebär det att vara människa? Hur skall man leva sitt liv?

Föreställningen har visats i Malmö på Drömmarnas Hus i Rosengård och förhoppningen är att även spela den på festivaler i Egypten och Tunisien. Tanken är att föreställningen skall spelas på olika platser under 2006. Kontaktperson: Sven Kristersson SOS Musikteater

Föreningen Original

Föreningen Original bildades 2001. Föreningen har i huvudsak arrangerat konserter i olika lokaler i Malmö. Förening har till ändamål att främja integrationsprocessen i Malmö, genom att via olika kulturformer skapa möten mellan människor. Föreningen ska verka för ett öppnare klimat för människor av alla etniska och kulturella tillhörigheter i Malmö. Föreningens syfte är framförallt att lyfta fram den afrikanska kulturen, synliggöra människor från den Afrikanska kontinenten och visa en alternativ bild av Afrika. Afrikaner är en utav de mest diskriminerade folkgrupperna i västvärlden och målet med arbetet är att några av de barriärer som finns, ska brytas ned och att förståelsen mellan människorna ska öka.

Under sommaren 2005 anordnade föreningen Afrikanska Kulturdagar i Malmö Folkets Park, för att låta publiken ta del av ett bredare utbud av det glädjefyllda, genuina i afrikansk kultur. Musik, dans, konst, litteratur, mat, mode som kulturbärare presenterades för deltagarna, som med alla sinnen kunde uppleva och njuta av ett traditionellt förankrat evenemang. Under två dagar visades ett brett spektrum från den afrikanska kulturen. Det anordnades workshops i batik, hårflätning, djembe, matlagning, dans m m. Afrikagrupperna hade även informationsbord. Tre föreläsare med olika inriktning pratade kring litteratur, den muntliga traditionen och kulturens villkor i Afrika. Det fanns också en afrikansk marknad, där kan man kunde hitta allt från matvaror, skönhetsprodukter, kläder, hantverk, mat, och böcker. Artister från hela Afrika framträdde, bland andra Alione Kasse, Amie Mbenga, Wakilo, Fore Forte. Ett barnprogram fanns för de mindre med föreställningar, konserter och dansföreställningar, sagoläsning, filmvisning etc. Detta arrangemang (med fri entré), blev mycket

lyckat och uppskattades enormt av publiken. Därför är avsikten att genomföra ett liknande arrangemang sommaren 2006 och föreningen vill gärna att detta skall bli en återkommande händelse i Malmös kulturutbud. Kontaktperson: Ida Jakobsson Ideella föreningen Original

I Malmö finns Mix musik, som är en av de största aktörerna inom mångfald och mångkultur. De har fått regeringens förfrågan direkt och svarar därför själva beträffande sina planer för 2006. Detta gäller även Inkonst, musikscen, men också kulturarrangör i den breda bemärkelsen med mångfald i fokus. Verksamheten flyttar hösten 2005 in i nya lokaler i kvarteret Mazetti, vilket gör att verksamheten kan bli ännu bredare under 2006.

Film/Foto – BUFF

En årlig internationell barn- och ungdomsfilmfestival som arrangeras i Malmö under mars månad. BUFF 2006 är den 23:e festivalen och äger rum den 14-19 mars.

Ambitionen är och har alltid varit att bjuda på ett filmprogram med hög kvalitet. Programmet skall präglas av nyproducerad film från hela världen. BUFF visar cirka 100 filmer under sex dagar. Dagvisningarna vänder sig främst till skolorna (från förskola till och med gymnasiet och eftergymnasiala utbildningar) både i Malmö och i kranskommuner. Kvällsvisningarna vänder sig till allmänheten från cirka 15 år. Helgvisningarna är familjeinriktade. BUFF har en publik på cirka 14-15 000 personer.

BUFF är sedan 1995 svensk officiell filmfestival i samarbete med Svenska Filminstitutet. BUFF har en växande målgrupp som består av filmbranschen, producenter, regissörer, manusförfattare, distributörer, finansiärer men också av pedagoger som arbetar med barn och unga och rörlig bild i någon form. Cirka 1 000 personer i ”filmbranschen” besöker BUFF årligen för att få inspiration, skapa och utveckla nätverk. På BUFF 2005 (den 22:a festivalen) var det även cirka 200 internationella gäster från 16 länder.

BUFF är en mångkulturell festival - inte bara en filmfestival som visar film för barn och unga. BUFF visar filmer från stora delar av världen. Filmen som media är global och vandrar lätt över hela världen genom olika nätverk.

BUFF visar film på originalspråk, vilket betyder att vi värjer oss mot att dubba filmer till svenska. Filmerna är textade på engelska

oftast. Detta ställer höga krav på publiken att läsa engelsk text. De problematiserar inte detta utan rycks oftast med i filmens handling. BUFF menar att det är viktigt att man för HÖRA de olika språken och tonfallen och att detta är en viktig del i ett integrationsarbete. Allt är inte svenskt eller engelskt. Filmerna gör att man kan vänja sig vid olika språk och olika kulturer som skildras i filmerna och att vi är olika men ändå lika.

Många filmer ger en annan bild av olika kulturer som vi inte alltid ser i nyhetssammanhang som annars är vår länk ut i världen. Filmen har en förmåga att träna sin publiks empatiska förmåga eftersom det handlar om identifikation när man berättar med film. BUFF visar film för en publik som består av cirka 50 procent som kommer från ett annat land. BUFF har inga exakta procentsiffror, men Malmö är en mångkulturell stad så det ger sig själv. Den dominerande delen av skolpubliken kommer från områden som Rosengård och Lindängen som har en ännu större andel invandrarbarn.

BUFF besöks av regissörer från stora delar av världen och dessa blir också synliga för publiken vid presentationer. Här skapas förebilder. BUFF har med andra ord redan från starten varit en integrationsfestival och ett mångkulturellt förtecken. Internationellt räknas BUFF som en av de viktigaste barn- och ungdomsfilmfestivalerna i världen. Inte minst på grund av att de ställer höga krav på sitt program och sin publik, som klarar det galant.

1992 fick BUFF Guldbagge för det kreativa arbetet med att sprida bra film till barn och unga. Kontaktperson: BUFF Lennart Ström, Festivalchef

I Malmö finns även Filmcentrum Syd och Folkets Bio som i sina ordinarie verksamheter ständigt verkar för en rad mångfaldsarrangemang. Ett exempel är den numera väl kända festivalen ARF

  • Antirasistiska filmdagarna
  • som arrangeras årligen sedan många år tillbaka med film och föreläsningar i mångkulturens tecken – både i Malmö men även i övriga Skåne och Sverige. Inom fotografiområdet kan nämnas Fotogalleriet FORMAT som verkar i samma lokaler som Folkets Bio och Filmcenrum Syd – Panora. Där visas utställningar med perspektiv från hela världen med fotografer från olika delar av världen.

Poesi

  • Föreningen Encuentro och kulturtidskriften

ENCUENTRO

Tid och rum, poesimöte Vi i Malmö arrangeras den 17

  • 24 mars

2006 (preliminärt datum). Lokaler (preliminärt): Loftet/Lilla torg, Malmö Museer, krogar och caféer, bibliotek i Malmö och i Skåne. Det skall inte bara handla om uppläsningar, utan vara forum för författare, presentation av poesitidskrifter, dikter i tolkning, websidor, film och performance av internationell karaktär skall också presenteras under Poesimötet. Detta som ett bidrag till debatt, stimulering av unga talanger, förnyande av det poetiska språket. En Översättarverkstad skall finnas under festivalen. Där skall utvecklas projektet Blixtpoesi, där en dikt blir skriven någonstans i världen, på ett bestämt språk, sänds till verkstaden där en översättare skapar en svensk version och på några timmar blir nyutgiven i Malmö. Ett dubbelnummer av tidskriften Encuentro (80 sidor) skall innehålla material av de deltagande diktare på originalspråket och svenska. En samlingsvolym planeras med dikter skrivna under Poesimötet, kallat Skrivet i Malmö.

Bakgrund

1998 arrangerades det första Encuentro de Poesía – Poesimöte i Malmö som samlade poeter och översättare från olika delar av Sverige. 1998 föddes också Encuentro, en internationell tidskrift med generöst utrymme för svensk litteratur i spansk tolkning. Publiksiffrorna var höga och publiken entusiastisk och aktiv. Det var början på ett regionalt och internationellt samarbete och nya projekt startades. Under 2001 gjorde de En Hyllning till Tomas Tranströmer som tog diktaren själv till Malmö för att lyssna på sina egna texter på flera språk. Vid detta tillfälle deltog i evenemanget poeter från hela Skåne. Jan Östergren, Paul Nilsson, Anette Masui, Kristian Lewerth, Rodriges da Silva, H Haldórsdóttir, Mohammed Hezareh Nia med flera. Den stora natten för mötet ägde rum på Hipp (Malmö Dramatiska teaters scen). Tidskriften Encuentro gav ut ett speciellt temanummer med dikter på tio olika språk. Under 2002, 2003 och 2004 upprepades poesimöten med nya poeter från Spanien, Sverige, Latinamerika. Föreningen byggde också sin hemsida, http://encuentro.says.it. Under september 2004 hyllade Encu-

entro Pablo Neruda tillsammans med arrangörerna av Nerudaveckan. Den 16

  • 18 december 2005 kommer nästa Poesimöte.

Poesimöte i Malmö främjar framför allt skapande poesi: diktens makt, diktens bräckliga men samtidigt djupa väsen. Å andra sidan är tanken att arrangera ett möte mellan levande nationaliteter, kulturtraditioner och språk. Framför allt utbyte mellan spanska och svenska språket. Att på så sätt främja översättning och utspridning av svensk dikt i Spanien och Latinamerika. Samtidigt framkallar vi kraften och påverkan av dessa språk och litteratur i sin levande närvaro i Sverige under de senaste 30 år. Detta med avsikt också att bidra till den sociala integrationen och till samförstånd. Sådana instanser blir nödvändiga för att skapa tid och rum där segregering bekämpas och besegras gång på gång på det bästa sättet: genom att presentera olikt traditionsbundna kulturprodukter av den högsta nivån på samma plan och på samma villkor.

Workshop

Möte den 20

  • 24 mars 2006 i stuga på Österlen, där några av de inbjudna poeterna lever tillsammans under några dagar, erbjuder workshops till varandra, möter varandra på en personlig nivå, gör utflykter i trakten, planerar tillsammans de framtida mötena. Det kallar vi för en antropologisk- poetisk experiment.

Poesirunda i Skåne

Föreningen kör runt i Skåne och arrangerar uppläsningar och performance på bibliotek, skolor, ålderdomshem och institutioner i Skåne. Kontaktperson: Roberto Mascaró (Redaktör för tidskriften ENCUENTRO, Ordf. Föreningen Encuentro)

Studieförbund

  • Studieförbundet Vuxenskolan

Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö har stort samarbete med olika "invandrarföreningar", både i form av studiecirklar och kulturarrangemang. Tillsammans med dessa kommer SV att ha många aktiviteter under 2006. Här är några av dem: Internationella Musikföreningen, som genom musikframträdanden, utställningar, föreläsningar, arbetar med att sprida romsk kultur, konstföre-

ningen Maracana med konstnärer från Sydamerika, rumänska föreningen Carpati och många fler. Matlagningskurser med internationell mat exempelvis japansk, thailändsk och italiensk kommer att fortsätta. Kurser i American Literature, japanska språket och kulturen (samt alla språkkurser förstås). En idé är att gå ut i skolor med en utställning med afrikanskt yllebroderi jämfört med skånskt yllebroderi. Parallellt med utställningen ska man informera om de "Syende mödrarna" – en grupp kvinnor i Zimbabwe med utvecklingsstörda barn, som har slagit sig samman och arbetar med broderi som de sedan säljer för att finansiera verksamhet för de utvecklingsstörda barnen. Utställningen, som är sammansatt av konstnären Dyveke Zadig, finns redan nu på Studieförbundet Vuxenskolan, Grynbodgatan 20 i Malmö. Kontaktperson: Rita Linders, Verksamhetschef, Studieförbundet Vuxenskolan

Malmö har flera aktiva studieförbund som arbetar med mångkultur och mångfald på olika sätt, ofta mycket utåtriktat. Dessa kommer säkerligen att fortsätta göra så under 2006, men har inte inkommit med specifikt program.

Övrig kultur

  • Hyllie Park Kulturförening

Nystartad kulturförening i Hyllie stadsdel, i området Hyllie Park som består av en kyrka, folkhögskola, äldreboende, förskola samt Världens Hus på Kroksbäck. Det är en förening som vill samverka mellan dessa olika verksamheter vilket innebär en oerhörd mångfald mellan människor i olika åldrar. Förskolan, äldreboendet och kyrkan finns på området. På folkhögskolan och Världens Hus finns också personer med olika religioner och personer från de olika språkgrupperna arabiska, albanska och dari/pasdu. Flera av dessa är modersmålsbaserade lärare inom vuxenutbildning på skolan.

Föreningen arbetar medvetet med interkulturell och interreligiös dialog. De kulturella språken är många men kan mötas över gränserna genom konst, musik, dans och olika kulturuttryck. Detta vill föreningen utveckla mer under år 2006. Ambitionen är att Malmö som en mångkulturell stad ska utveckla förståelse mellan oss som medborgare och förstå vikten och betydelsen av att människor möts. Kulturföreningen vill skapa ett innehåll som stärker individen, skapar förståelse mellan etniska grupper men också till vår svenskhet. Därför skall de under 2006 genomföra en rad kulturaktiviteter på en arena som ger möjlighet till möten mellan

människor som finns i vår närhet, oberoende av religion och kulturskillnader.

Café Pristina

En svensk-albansk cafékväll den 15 mars 2006 med dans, dikt, mat och konst tillsammans med albaner från Kroksbäck och deras nätverk samt svenskar.

En kryddad Valborg

Våren sjungs in den 30 april kl 20 tillsammans med mångkulturella inslag av fikatält och konserter med internationella band på Hyllie Parkområdet och avslutas med en gospelkonsert och dansgruppen Avensis i kyrkan.

En kryddig midsommar

Hela Världens familjedag arrangeras den 23 juni kl 15 på Hyllie Park. Det blir svensk dans kring midsommarstången liksom internationell dans. Klockan 17 ges öppen konsert med mångkulturella band och två timmar senare musikprogram Midsommarnatt. På programmet står också grillning, mat och fika under hela eftermiddagen. Konstinstallation görs i parken och skapande verkstad för barnen.

Café Bagdad

En svensk-arabisk cafékväll den 20 september kl 18 med fokus på Irak, musik och dans poesiläsning på arabiska av Adnan El Sadnan.

Öppet Hus på Hyllie Park

Hela områdets lokaler och verksamhet är öppen för alla den 9 december. Det blir glögg, korv, Lucia och persiska mattor, försäljning och utlottning i olika internationella caféer på området.

Kontaktperson: Eva Johansson Ordförande i Hyllie Park Kulturförening

Malmö högskola

Mångkulturåret 2006

För Malmö högskola är de mångkulturella frågorna en helt naturlig del av vardagen. Vi har ett helt utbildningsområde (IMER) som utbildar inom området. Samtidigt är etnicitet ett av de tre perspektivområden som skall genomsyra all verksamhet. Detta exemplifiseras bla genom att vi varje år har en särskild perspektivvecka för all personal. Man skulle kunna säga att för oss är varje år ett mångkulturår. (Vi har exempelvis lyckats med vår rekrytering så att vi ligger högst i landet när det gäller antalet studerande med invandrarbakgrund med arbetarbakgrund m.m.). En stor del av vår rekrytering sker genom särskilda insatser som vi bl.a. har uppmärksammats för.

Under 2006 fortsätter vår ordinarie verksamhet förstärkt med bl.a. seminarier, workshops, besök ute i samhället m.m. En särskild beskrivning av vad Lärarutbildningen kommer att göra bifogas nedan.

Synpunkter på den av regeringen proklamerade satsningen på Mångkulturåret 2006

År 2006 har av regeringen proklamerats som Mångkulturår, och olika myndigheter och organisationer förväntas redogöra för hur begreppet mångkultur kommer att fokuseras under 2006. För lärarutbildningens del väljer vi dels att fortsätta diskutera innebörden i begreppet mångkultur, dels att fortsätta de konkreta satsningar på mångkulturella frågor som redan görs, och vi vill genom denna text ge en provkarta på de satsningar som redan görs.

Bakgrund: Malmö och begreppet mångkultur

Vid lärarutbildningen i Malmö är mångkultur ett begrepp som omhuldats på olika sätt genom åren. Det är inte förvånande, om man betraktar det närsamhälle där utbildningen bedrivs. Malmö har alltid varit ett mångkulturellt samhälle i olika bemärkelser. I industri- och arbetarstaden Malmö kan begreppet mångkultur tolkas i termer av klass och kön. Genom tillströmningen av flyktingar blev sedan begreppet etnicitet liktydigt med mångkultur, och med etni-

citet menade man annan etnisk bakgrund än den svenska. Invånare med andra språkliga och kulturella förstaspråkstraditioner än svenska utgör en allt större del av befolkningen i Malmö. Om man därtill lägger strukturomvandlingen under det senaste decenniet kan Malmö idag beskrivas som en expansiv informations - och universitetsstad. Såväl flyktingtillströmningen som tillströmningen av både utbildade akademiker och unga människor med skiftande socioekonomisk bakgrund som hungrar efter icke traditionella utbildningsvägar efter avslutade gymnasiestudier, sätter sin prägel på Malmö idag. Icketraditionella akademiska discipliner som kulturstudier har satt sökarljuset på begreppet kultur, och också begreppet mångkultur har härigenom problematiserats och blivit föremål för omtolkningar, framför allt på så sätt att sambanden mellan klass, kön och etnicitet blivit mer komplexa och sammanvävda. Detta är inget som gått utbildningsanordnarna förbi. Vid lärarutbildningen i Malmö står alltså begreppet mångkultur idag liksom tidigare i fokus, med den skillnaden att tolkningen av begreppet idag inte är så självklar som tidigare.

Mångkultur, Malmö högskolas perspektiv och lärarutbildningen

Ett exempel på att mångkulturella frågor värderas högt är de tre perspektiven som ska genomsyra varje kurs vid högskolan: etnicitet, genus och hållbar utveckling. Grupper med representanter för olika enheter vid lärarutbildningen arbetar med speciella åtgärder för att hålla diskussionen kring högskolans tre perspektiv vid liv (se nedan).

Även om vi normalt sett tolkar begreppet hållbar utveckling som hörande till naturvetenskap och miljötänkande, har vi inga svårigheter att också se sambanden mellan mångkultur och hållbar utveckling. En hållbar utveckling kan ses som en miljö som främjar människors välbefinnande i ett samhälle. Ett samhälle eller en miljö där människor trivs och mår bra är i sin tur ett samhälle där människors olikheter ses som en tillgång och ett behov, och inte som en belastning. Det finns en strävan efter att arbeta utifrån ett sådant sätt att tänka inom lärarutbildningen i Malmö. Man kan därför inte se detta som något man enbart kan satsa på under ett speciellt år.

Exempel på konkreta åtgärder i mångfaldsfrågor

Inom lärarutbildningen kan man peka på många insatser/åtgärder som fokuserar begreppet mångkultur. Nedan nämns några av dem.

Perspektivdagar

Ett sätt att särskilt fokusera högskolans olika perspektiv är de perspektivdagar som arrangeras några dagar om året för att erbjuda studenter, lärare och övrig personal möjligheter att ventilera de ovannämnda perspektiven i olika fora.

Nytt ämne i den nya lärarutbildningen

Ett annat konkret exempel på att mångkulturella frågor engagerar lärarutbildare, är den nya lärarutbildningen, där de traditionella skolämnena svenska och svenska som andraspråk har sammansmält till huvudämnet svenska i ett mångkulturellt samhälle på enheten för Kultur, Språk och Medier vid Lärarutbildningen i Malmö. Tanken är att varje lärare genom hela skolsystemet idag behöver utbildas att undervisa i kulturellt heterogena undervisningsmiljöer. Utbildningen ska vara till för alla elever i varje klass, och utgå från varje elevs behov. I utbildningen för blivande grundskollärare (tidigarelärare) skilde vi förut på utbildningen i skolämnena svenska och svenska som andraspråk, medan dessa båda skolämnen i lärarutbildningen nu alltså gått samman i huvudämnet svenska i ett mångkulturellt samhälle i all lärarutbildning i Malmö, från utbildningen till fritidspedagog eller förskolelärare till utbildningen av blivande gymnasielärare. En medveten satsning görs också på att anställa personal med den dubbla kompetensen – både i svenska och svenska som andraspråk.

Exempel på tvärvetenskapliga projekt där mångkultur står i fokus

Inte enbart blivande lärare i svenska utgår från att skolklasser idag är heterogena eller mångkulturella på olika sätt. Ett annat konkret exempel är ett pedagogiskt utvecklingsprojekt på enheten Natur, Miljö och Samhälle, där en grupp blivande lärare i sitt examensarbete har valt att fokusera på frågor som rör språk, etnicitet och naturvetenskap. Här sker ett samarbete över enhetsgränserna på så sätt att lärare med olika kompetenser från enheten för Kultur,

Språk och Medier tillsammans med lärare och studenter på enheten för Natur, Miljö och Samhälle, bildar en seminariegrupp. I gruppen fokuseras speciellt elever med olika förstaspråksbakgrund. I detta projekt står språkliga uttryckssätt i fokus och i gruppen ställer man sig frågor som: Kan vi använda olika språkliga redskap för att alla elever ska få möjlighet att lära sig? Vilka redskap är användbara? Kan en kombination av olika språkliga uttryckssätt leda till ökad förståelse i naturvetenskap?

Ett annat projekt som också bedrivs över huvudämnesgränserna är Näktergalsprojektet.

Detta har initierats av forskare och lärare vid Lärarutbildningen i Malmö, och inspirerats av ett liknande projekt i Israel. Det går ut på att studerande vid Malmö högskola har möjlighet att vara mentorer för grundskoleelever mellan 8 och 12 år. Projektet är mångkulturellt i vidaste bemärkelse, dvs. det berör inte enbart barn med annan etnisk bakgrund än den svenska utan kan likaväl handla om klass och kön eller en kombination av dessa. Tanken är att elever och högskolestuderande ska få möjlighet att träffas efter skoltid och tillsammans göra saker de är intresserade av. Mentorn och barnet förbinder sig att umgås några timmar en gång i veckan under ett läsår.

Mångkulturell forskning

Vid lärarutbildningen har inrättats en forskningsmiljö benämnd Mångfaldens och de många kulturernas förskola och skola. Våren 2005 gjordes en inventering av den forskning som bedrivs inom lärarutbildningen just under paraplybegreppet mångkultur. Denna inventering resulterade i en sammanställning av forskningsprojekt med denna inriktning (samman-ställningen finns att tillgå hos Eva Persson, forskningsnämndens sekreterare vid lärar-utbildningen). Det finns en omfattande forskning kring dessa frågor vid lärarutbildningen. I flera av projekten fokuseras etnicitetsfrågor på olika sätt, ofta i kombination med frågor kring klass och kön.

Samtidigt igångsattes också en diskussionsprocess avseende tolkningen av begreppet mångkultur. Att enbart tolka begreppet som liktydigt med etnicitet anses av forskare idag kunna leda till en stigmatisering av alla dem som har annat etniskt ursprung än svenskt. Forskningen har idag påvisat att etnicitet är ett långt mer

mångfacetterat begrepp än att vi kan dra ”alla invandrare” över en kam. Denna grupp är heterogen, precis som ”alla infödda svenskar” också är det. Med ett sådant sätt att tänka kan man helt enkelt inte tala om en homogen kultur i våra skolklasser överhuvudtaget. En problematisering av begreppet så som nu gjorts är nödvändig och diskussionen kommer att fortsätta.

Inventeringen resulterade också i att en forskardag kring hithörande frågor anordnades. Till denna dag var representanter för skolpolitiker, utbildningsförvaltningen, skolledare och lärare och forskarutbildade lärarutbildare i Malmö inbjudna att delta. Under en hel dag ventilerades lärarutbildningens och kommunens syn på begreppet mångkultur, och man diskuterade hur man skulle kunna arbeta med frågor kring den mångkulturella skolan.

Samarbete kring ett Resurscentrum för Mångfaldsfrågor mellan lärarutbildningen och Malmö kommun

För något år sen togs ett initiativ genom Olle Holmberg, områdeschef för lärarutbildningen, till ett mer långsiktigt arbete med mångkulturella frågor. Kommunens skolpolitiker och tjänstemän kontaktades och tillsammans författades en skrivelse till regeringen i hithörande frågor. Den bärande tanken var att upprätta ett Centrum för mångfaldsfrågor i Malmö, ett centrum där skolfrågor och klassrumsnära forskning skulle stå i fokus.

Statliga medel beviljades, såväl från genom Utbildningsdepartementet som Myndigheten för skolutveckling. Konkreta åtgärder för samarbetet kring detta centrum aktualiserades under ovannämnda forskardag. Olika arbetsprocesser för att förverkliga detta centrum har satts igång. Seminarieverksamheten startade redan i september 2005, med diskussioner kring vad som avses med praxisnära forskning samt vilken forskning Malmös elever behöver.

Seminarier kring mångfaldsfrågor

Inom forskningsmiljön Mångfaldens och de många kulturernas förskola och skola anordnas återkommande seminarier kring hithörande frågor. Dessa seminarier utgör ett forum där gästföreläsare inbjudas att föreläsa, liksom också forskningsrapporter och delar av avhandlingar presenteras och diskuteras.

Internationalisering och mångfaldsfrågor

På lärarutbildningen erbjuds ett allt större utbud av kurser på engelska, för såväl våra egna studenter som inkommande utbytesstudenter. Den äldsta av dessa kurser är rubricerad: Teaching and Learning in the Multicultural Classroom. Kursen har mycket gott rykte internationellt och är varje år välbesökt av studenter från alla världens hörn. I kursens fokuseras just det mångkulturella klassrummet på olika sätt.

En kurs med ett annat internationaliseringsperspektiv har titeln U-landsstudier, en kurs som studenter har möjlighet att välja under sin utbildning. U-landskunskap kombineras med en resa till ett uland, där skolsystem och livsvillkor jämförs.

Satsning på fortbildning av högutbildade studenter med invandrarbakgrund

Sedan flera år satsar lärarutbildningen på kvalificerad yrkesutbildning för högutbildade akademiker med utländsk bakgrund, så att deras kunskaper kan tillvaratas i den svenska skolan.

Slutkommentar om Mångkulturåret

Ovan har några av de satsningar som har gjorts eller som kontinuerligt görs vid lärar- utbildningen i Malmö beskrivits. Vi avser att fortsätta dessa och liknande satsningar, idag särskilt med fokus på hur vi tillsammans med kommunen kan skapa ett ”hållbart” Centrum för mångfaldsfrågor i Malmö, så att det gagnar hela kommunen på olika sätt. Här kommer man bl.a. att satsa på forskarutbildning och seminarier som är öppna för alla intresserade (se ovan).

Dessa och liknande satsningar kommer att fortsätta också år 2006 och framöver. Information om olika åtgärder vad gäller mångkulturfrågor år 2006 kommer efterhand att finnas tillgänglig på www.mah.lut.se. Det vi kan göra inför år 2006 är alltså att hänvisa till vår hemsida för information om kommande aktiviteter när det gäller frågor som har med mångkultur att göra.

Kontaktperson: Lärarutbildningen Kjell Gunnarsson Gun Hägerfelth Förvaltningschef Forskningskoordinator www.mah.se

Malmö kulturmiljö (Malmö kommun)

Projektet ”Fötter & Rötter”

Kulturarvsinstitutionerna i Malmö stad kommer under Mångkulturåret 2006 att samarbeta inom ramarna för ett kulurarvsprojekt som heter ”Fötter och Rötter”.

Projektets förhållningssätt till mångkultur kan illustreras med ett antal ”inte – utan” satser:

Inte mångkultur som många olika kulturer, utan som en mångfald av kulturella uttryck.

Inte om någons rötter respektive fötter, utan om vilken roll denne någon tillskriver sina rötter och fötter.

Inte om deras och vår eller egen och annans kultur, kulturarv och kulturella identitet, utan om vad kultur är, hur kulturarv skapas och hur kulturell identitet konstrueras oavsett vem den tillskrivs.

Inte om det förflutna som berättelses mål, utan om det förflutna som medel för berättelser om nu.

Projektet är ett pedagogiskt skolprogram som riktar sig till skolor i Malmö, från förskolor till komvux och till såväl elever som lärare. Det ska genomföras i Malmö under hela 2006. Projektet omfattar pedagogiska program, skolbesök, besök på stadens kulturarvsinstitutionerna, deltagande i arkeologiska utgrävningar, utställningar och föreläsningar.

Sammankallande för projektet är Birgitta Petrén på Malmö Museer.

Mix musik/jeriko

Föreningen för MixKultur

2005 har varit ett framgångsrikt år för Mix Musik. Föreningen har kommit i fas med tiden. Uppbyggnaden av ungdomsverksamheten har kommit en bra bit på vägen. Inspelningsstudion är invigd. I samarbete med ABF genomförs ett antal kurser i inspelningsteknik, DJ, textskrivning, streetdance. ..Under hösten genomförs en nationell tävling i hiphop, deltävlingar i Malmö, Göteborg och Stockholm. Finalen avgörs i Malmö.

Vår kompetens vad gäller ungdomskulturen har breddats, ungdomsgruppen som är aktiv ökar och vi har fått nya användbara kontakter i Göteborg och Stockholm.

Vi kommer att fortsätta utveckla Föreningens verksamhet under Mångkulturåret 2006. Det betyder inte att vi kommer att göra någon speciell satsning. Mix Musik kommer att fortsätta arbeta som vanligt med det mångkulturella i fokus. Att skapa ett offentligt rum där alla; oavsett etnicitet, kön och ålder, ska känna sig välkomna.

Magnoon

Ungdomssatsningen magnoon kommer att fortsätta sin utveckling.

Verksamheten bygger fortfarande på en stor del ideellt arbete från arbetsgruppen som består av 8 ungdomar. Men det finns ett behov av någon som håller samman helheten. Därför ska en producent på deltid fortsätta att jobba med magnoons verksamhet. Kärnverksamheten i magnoon är de regelbundet återkommande konsertkvällarna som fyller olika behov. Dels en möjlighet för rappare, musiker och dansare att få uppträda på en professionell scen, ungdomar har en mötesplats på relativt neutral mark och ungdomars behov av att skapa fritidsaktiviteter på egna villkor.

Idéerna är många. I planerna ingår ca 8 konsertkvällar, fler kurser i studion och ge möjlighet till så många som möjligt att spela in i studion. Samtal förs också med Kajplats 305/Arenan för ett samarbete angående inspelningar och kurser i studion. Phetaste – stadskamp i hiphop ska fortsätta. Dessutom har samtal inletts om att ev förlägga en Folkhögskoleutbildning i våra lokaler, där magnoons kompetens kommer att spela en stor roll. Det är också i samarbete med ABF.

Mångkulturåret 2006

Som nämnts tidigare kommer Mix Musik inte att göra någon speciell mångkulturell satsning under året. Vi fortsätter i vanlig anda med verksamheten. Det samarbete vi tagit upp med institutionerna i Malmö, främst Malmö Symfoniorkester och Skånes Dansteater, kommer att fortsätta, utvecklas och fördjupas.

För ett antal år sedan startade vi något vi kallade Filosofibaren. Ett oakademiskt samtalsforum där mångkulturella frågor togs upp. En samtalsledare, en inbjuden sakkunnig och publiken samtalar kring aktuella ämnen. Det visade sig vara ett lyckat koncept.

Resursbrist ledde till att Mix Musik inte kunde driva Filosofibaren vidare. Under 2006 planerar vi att återuppta verksamheten under sex tillfällen, tre på våren och tre på hösten. Vi anser att det finns ett starkt behov, hos vanligt folk, att ventilera frågor som är vardag för en stor del av Malmös befolkning.

Konserter

Ett 50-tal konserter planeras under året, lokala, nationella och internationella akter. Några av konserterna gör vi i samarbete med andra föreningar i Malmö. Att vara en inspirations- och kunskapsbank för andra är en del av vår policy. Det nordiska nätverket, Nordisk Triangel, kommer att fortsätta. Under 2006 är ambitionen att hitta samarbetspartners runt Baltikum, för att utöka nätverket.

Mix Studio

Dansstudion verksamhet på kvällstid fortsätter som valigt med olika föreningar och Folkuniversitetet. Vi söker att få in verksamhet i lokalen på dagtid. Lokalen i sig är attraktiv och det samma gäller läget, centralt och som en del i ett Kulturhus där det händer många saker. Eva Omagbemi, producent, mix musik/jeriko

N E O N

Var Ligger Pepparkakeland?

Ett mångkulturellt projekt i Skåne i samband med Mångkulturåret 2006 som arbetar med skolelever, mat, sfi-elever, workshops, musik, professionella artister, möten, konserter, ...

Var Ligger Pepparkakeland? tar sin utgångspunkt i idén om mötet mellan mat och musik. Utifrån detta har ett konkret projekt i flera delar skapats med Mångkulturåret i åtanke. Några av projektets förutsättningar är att det löper under hela 2006, utspelar sig över hela Skåne, vänder sig främst till ungdomar, arbetar med ungdomar på ett djupgående plan, innehåller personer av nationellt intresse, samt har en lokal prägel. Projektet har fått sitt namn från låten Var Ligger Pepparkakeland?, som musikern Jonas Jonasson specialskrivit. Konkret består det av tre delar; en almanacka, ett

workshop- och konsertprogram samt en skivproduktion som sträcker sig över hela året.

Världens Almanacka

Almanackan består av högtider och firande från hela världen och produceras av Malmö Museer och Neon i samarbete med Kommunikationsbyrån Kann/Axnér. Bilderna bygger på att man ställer olika objekt, som representerar olika kulturer på ett tydligt sätt, mot varandra i en bildskön och kittlande kontrast.

Konserter och workshops med elever

Under året kommer en workshop- och konsertserie genomföras i samarbete med tolv mindre kommuner i Skåne. Vi arbetar med en skolklass och elever från sfi i varje kommun. Tillsammans skapar dessa personer utgångspunkten för arbetet och är med och genomför en konsert under ledning av kocken Eva Maltais och musikern Jonas Jonasson. Den konstnärliga idén bygger på att mat och musik lagas, spelas och möts live på scen. Dessa människor; månadens artist, Jonas Jonasson, Eve Maltais, den lokala sfi-gruppen samt skolklassen gör tillsammans scenen till ett forum där många kulturella, personliga och professionella erfarenheter samlas som kommuniceras till publiken. Konserten presenteras både för skolelever och för allmänheten. Som en stor final på projektet gör vi en konsert med alla medverkande.

Låten Var Ligger Pepparkakeland x 12

Kompositionen Var Ligger Pepparkakeland? lämnas till de tolv artisterna som får tolka den som de vill. Dessa tolv låtar blir sedan en ryggrad under projektårets gång. Tolv stycken singlar ges ut, en varje månad, med de olika låtarna. Vår förhoppning är att dessa låtar kan bli väldigt spridda och därigenom skapa stor uppmärksamhet kring projektet och nå en större publik än konsertarrangemangen.

Idé och produktion N E O N www.neongallery.nu

Regionmuseet Kristianstad

Regionmuseet Kristianstad bedriver en bred kulturhistorisk verksamhet och har ansvar för att Skånes del av den globala historien och kulturarvet bevaras, belyses och förmedlas från många olika perspektiv. Regionmuseet strävar efter att vara en tillgänglig mötesplats och ett kunskapscentrum för alla.

Bakgrund

Regionmuseet Kristianstad har arbetat med integration och mångfald i fokus under de senaste åren. Bland de befintliga mål som kan kopplas till frågorna i Regionmuseets måldokument för perioden 2003

  • 2006 finns:
  • att fånga mångfaldens historia
  • att våga se skillnader och visa att mångfalden är berikande
  • att bevara så att kommande generationers människor kan spegla sig i, göra jämförelser med och utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper tolka det som finns bevarat i såväl kulturlandskapet som i museets samlingar.
  • att motverka främlingsfientlighet och rasism
  • att vara en mötesplats där ömsesidigt kunskapsutbyte kan ske mellan majoritetsbefolkning och minoriteter där man lär av och om varandra
  • att bedriva internationella samarbeten och göra globala utblickar
  • att nå nya besökare från en mångfald etniska och kulturella grupper.

Mångkulturarbetet idag

Inom kunskapsuppbyggnaden om industrisamhällets kulturarv har intervjuer gjorts med människor med olika etniska och kulturella bakgrunder, som har erfarenheter inom industrin.

Pedagogisk verksamhet för grundskolor och sfi (svenska för invandrare) genomförs kontinuerligt för att skapa intresse för historia och olika kulturella uttrycksformer (t.ex. film, konst och berättande) för både barn och vuxna med olika etniska och kulturella bakgrunder.

Internationella samarbeten pågår, bl.a. inom Samp (afrikansksvenska museinätverket).

Projektet ”Skog och Historia” arbetar med integrationsfrågor kopplat till arbetsmarknaden.

Under december 2004 påbörjades projektet ”Kulturell mångfald möter biologisk mångfald”. www.regionmuseet.m.se

Projektet ”Kulturell mångfald möter biologisk mångfald” vandrar på Balsberget utanför Kristianstad.

Strategisk plan

Under hösten 2004 påbörjades ett projekt med syfte att ta fram riktlinjer för hur museet kan arbeta med mångfald i den löpande verksamheten. Denna strategiska plan utgör underlag för museets fortsatta arbete med mångfaldsfrågor.

Regionmuseet Kristianstads målsättning är att vara en arbetsplats som:

  • alla känner sig välkomna att söka sig till.
  • är mångfaldsfrämjande och aktivt strävar efter mångfald i personalstyrkan.
  • tillvaratar de perspektiv, resurser och kunskaper som anställda med olika etnisk och kulturell bakgrund tillför verksamheten.

Regionmuseet Kristianstad strävar också efter att vara en mötesplats som:

  • speglar samhällets etniska och kulturella mångfald både inom organisationsstrukturen och i den utåtriktade verksamheten.
  • alla känner sig välkomna att besöka och vara delaktiga i.
  • ökar förståelsen för människors religioner och kulturella identiteter.
  • är en plattform för internationella utblickar och samarbeten.
  • fungerar som en arena för lärande om det mångkulturella samhället för allmänhet, föreningar, skola och utbildningar på alla nivåer.
  • motverkar främlingsfientlighet och rasism.
  • är en regional och lokal resurs i utvecklingen av ett hållbart, mångkulturellt samhälle.
  • skapar nätverk med andra kommunala, regionala och nationella aktörer som arbetar med mångfaldsfrågor.
  • söker nya metoder – samlar berättelser och skapar kunskaper om samtiden genom samarbete med elever och lärare i sfi och skolor.
  • fortsätter samarbetet med skolor, bibliotek och kulturhuset Barbacka inom det berättarprojekt som påbörjades 2004. Inriktningen på skolor ger möjlighet att nå unga, och skapa framtida intresse för kultur och historia som kan leda till att museet ses som en angelägen mötesplats även i fritiden.
  • utvecklar samarbetet med sfi i Kristianstad, i dialog med lärare och elever, för att nå ännu fler vuxna med annan etnisk bakgrund än svensk. Undersöker möjligheten att öppna upp museet i större omfattning som offentlig läroplats för sfi-utbildningar inom det regionala verksamhetsområdet

www.regionmuseet.m.se , Foto: Anna Hadders och Anne Rosengren

Planerat program under Mångkulturåret 2006

Regionmuseet Kristianstad strävar alltid efter mångfald i form av utställningar, projekt och programaktiviteter. Därför utgör inte år 2006 något undantag för denna policy.

Alla programaktiviteter som kopplas till respektive utställning eller projekt under 2006 är inte inplanerade ännu. Men i stora drag ser utställningsplaneringen ut enligt följande:

Våren 2006 visas utställningarna ”Se hjärnan” (producerad av Riksutställningar) t o m 5 februari, samt fotoutställningen ”Shoot” med bilder från musiktidningen Gidappa. Under perioden 21 maj t o m 17 september visas den egenproducerade utställningen ”Folkkonsten och mångfalden – om stolar och dynor”, som är ett samarbete med bl.a. hembygdsföreningar och hemslöjdskonsulenter. Ett internationellt stolseminarium kommer att arrangeras i anslutning till utställningen. Under 2006 kommer även resultatet av projektet ”Kulturell mångfald möter biologisk mångfald” att presenteras som en utställning på biblioteket i Kristianstad.

Regionmuseets kontaktpersoner:

Anna Hadders, programansvarig samt projektledare för ”Kulturell mångfald möter biologisk mångfald”,

Birgitta Leden, konstintendent och projektledare för ”Folkkonsten och mångfalden”,

Johan Dahlén, arkeolog och projektledare för ”Shoot”, www.regionmuseet.m.se Eva Holmestig, informatör Anne Rosengren, etnolog

Rooseum

Rooseum har gennem sit virke de seneste år på olika sätt været involveret i frågan om mångkultur i vores projekter. Vort udgangspunkt har været anskuelsen af kulturel mangfoldighed som et universelt vilkår under stadig udvikling, en omstændighed vi alle må forholde os til ved at indse vi er en del af det. I det følgende vil planlagte initiativer for 2006 der berør temaet kort blive beskrevet:

”Vill du normaliseras?” 5. februar – 14 maj (preliminær dato)

I 2005 vil mångfaldsproblematikken blive berørt gennem gruppeudstillingen Vill du normaliseras? som vil foregå på Rooseum. Udstillingen vil gennem en række eksisterende værker og nye projekter, udviklet specielt til udstillingen, undersøge begrebet ”normalisering” og hvorledes det anvendes og ytrer sig i forskellige sociale og politiske sammenhænge.

Normaliseringsprocesser optræder generelt når noget som er anderledes fra en vis standard ønskes tilpasset denne standard eller norm. Udvidelsen af EU og kravene om tilpasning til EU standarder er ét eksempel hvor normaliseringsprocesser synliggøres og forskelle mellem kulturer træder frem. Senest er dette kommet tydeligst til udtryk i problematikken omkring Tyrkiets eventuelle fremtidige optagelse. Både stat og individ forholder sig til udviklingen og tager sine forholdsregler på forskellige niveauer i mødet. På godt og ondt.

Udstillingen vil blandt andet sætte fokus på dette område, dvs. på forskellene og relationerne mellem olika kulturer. Udstillingen

vil ikke direkte komme til at handle om EU’s udvidelse. Man skal nærmere se det som en klangbund hvorimod forskellige synsvinkler, perspektiver, definitioner og holdninger omkring normaliseringsbegrebet kan komme til udtryk. Andre emner vil også blive berørt såsom forskelle mellem køn, sociale grupperinger med mere.

Udstillingen på Rooseum vil blive delt i to. En del af udstillingen vil være ’permanent’ i udstillings-perioden, med enkelte værker der har indgået i en tidligere udstilling i Zagreb med samme tema, plus nye værker (eksisterende og nyproducerede) som skal vinkle udstillingen i forhold til den nordiske kontekst. En anden del vil være mere fleksibel og vil variere undervejs, som variable elementer der tilfører udstillingen nye momenter. Her vil der under udstillingsperioden sættes fokus på enkelte kunstnere, emner eller lokationer som har været involveret i normaliserings programmet. Et at disse temaer vil blive fokuseret på kulturel mångfald og migration. De konkrete detaljer med kunstner-navne og projektformer er for øjeblikket under udarbejdelse.

”Projekt på plats” Hele 2006

Rooseum har tidligere initieret projekter i relation til emnet mångfald, blandt andet i kunstprogrammet År 2052 kommer Malmö inte längre vara ”svenskt”. År 2052... var en serie af plats-specikke projekter som bestod af direkte samarbejder mellem internationale kunstnere, forskellige sammenslutninger og interessegrupper i Malmö, forskere, malmöiter med flere. Projekterne relaterede sig til dagens multikulturelle samfund og til forestillinger om rörelse, nomadisme og migration. (For yderligere information om dette program, se separat beskrivelse).

Vi vil gerne videreføre aspekter af dette arbejde i 2006 og fremover og har søgt ekstra penge til dette. Projektet har fået arbejdstitlen ”Projekt på plats”. Som led i vor plan om at sætte ekstra fokus på kommunikation med vår publik ønsker vi at organisere et årligt kunstprojekt, som udvikles plats-specifikt i relation til Malmö eller den omkringliggende region. Kunstprojektet har blandt andet til hensigt at afprøve og udvide dialogformerne i relation til en publik. Ligesom i 2006 ønsker vi at invitere en kunstnere til at gøre et projekt i relation til temaet kulturel mångfald, omend med et lidt andet fokus. Eftersom vi endnu ikke har fået svar på vor

ansøgning om bidrag kan vi på nuværende tidspunkt ikke sige om vi får mulighed for at realisere projektet.

Rooseums program for resten af 2006 ligger fortfarende lidt uklart eftersom vi indventer en afgørelse fra Stiftelsen Rooseums huvudmän angående institutionens videre indretning. Vi vil informere om andre relevante initiativer i forhold til fremlagte tematik ved senere lejlighed.

Arbetsrum/ateljévistelse 1 januari – 31 december (löpande)

Rooseum har to arbejdsrum for kunstnere. Arbejdsrummene og ateljeopholdene har en central betydning i Rooseums arbejde med at understøtte ny produktion og tænkning omkring kunst. Internationale og lokale kunstnere inviteres i en kortere periode på et ophold på Rooseum, ofte i samband med en udstilling.

Gennem opholdene er det intentionen at skabe muligheder for kunstnere at arbejde med nye projekter, at bidrage og inspirere til et dynamisk lokalt kunstmiljø, samt at præsentere olika kunstneriske udtryk med en forankring i olika kulturer for vor publik. Sidstnævnte punkt er naturligvis af stor relevans set i forhold til mångkulturåret. I 2006 ligger det endnu ikke helt fast hvilke kunstnere som kommer med undtagelse af den første som ankommer i januar. Hun er fra Serbien-Montenegro. I 2005 har Rooseum haft besøg af kunstnere fra Tyrkiet, Bosnien-Hercegovina, Japan, Israel/Frankrig og Sverige.

”År 2052 kommer Malmö inte längre vara ”svenskt””(realiseret 2004-5)

Da Rooseum iværksatte kunstprogrammet År 2052 kommer Malmö inte längre vara ”svenskt” var det udfra et ønske om at se nærmere på hvordan man gennem kunsten kan åbne et rum hvor det er muligt at forholde sig deltagende, kritisk og refleksivt til aktuelle og komplekse emner som kulturel mangfoldighed, identitet og sameksistens. På den ene side skulle programmet give kunstnere mulighed for stå frem med egne forslag og visioner om et fremtidigt samfund med udgangspunkt i virkelige situationer og forhold. På den anden side skulle der gennem programmet skabes en offentlig deltagelse og dialog omkring hvorledes de kulturelle

forskelle idag præger hverdagen som et grundlæggende eksistentielt vilkår. Til programmet inviterede Rooseum tre kunstnere til Malmö for at skabe nye steds-specifikke værker i Malmö udfra dette emne. De deltagende kunstnere var blandt andet Laura Horelli og Esra Ersen. Der blev taget udgangspunkt i Malmö som et eksempel på forholdene i mange andre byer i Norden.

En viktig aspekt for kunstnerne var at betone den kulturelle mangfoldighed som et grundlæggende vilkår, der ikke bare berør ”de andre” men ”os alle”. De deltagende kunstnere valgte blandt andet på den baggrund at fokusere på de strukturer og institutioner som medvirker til at præge vores holdninger til mangfoldighed.

Esra Ersen valgte at arbejde i forstadsområdet Holma i Malmö, hvor hun så nærmere på de sociale og kulturelle normer som kommer til udtryk gennem boligplanlægning eller intiativer som er sat i gang for at forme et boligområde efter overordnede sociale målsætninger. Projektet fik titlen Parachutists on the third floor, birds in the laundry.

Laura Horelli tog fat i uddannelsessystemet i sit projekt 712 Interviews?. I en periode interviewede hun studerende ved IMER, Internationell Migration och Etniska Relationer på Malmö Högskola, for blandt andet at diskutere uddannelsens rolle i forhold til migration i Malmö.

Et af de væsentligste resultater af År 2052... var den interessante og givtige dialog som blev skabt med udgangspunkt i de enkelte projekter. Til hvert projekt deltog en større gruppe mennesker fra Malmö aktivt med synspunkter og egne berettelser. Ved åbningen af udstillingen blev også arrangeret en debatdag med udgangspunkt i programmet. Der var en rigtig høj deltagelse, diskussionen var engageret og mange synspunkter kom til udtryk. Mange af de tilstedeværende havde aldrig været på en kunstinstitution før, men alle blev grebet positivt af den debat som udsprang af de fælles problemstillinger.

Gennem År 2052... programmet fik både kunstnerne og Rooseum nye relationer med beboere i Malmö. For Rooseum betød dette at vi fik et godt grundlag for vores fremtidige virke, både i arbejdet med at udvikle nye udstillinger og med at skabe gode og anderledes kontakter med vores publikum/anvendere.

Svalövs kommun

Svalövs kommun kommer under Mångkulturåret 2006 att ha följande program.

Onsdagen den 11 oktober 2006 kl. 19.00 – 22.00 på Biblioteket i Svalöv. Mångkulturkväll med följande inslag:

  • matservering från tio olika länder
  • sång- och dansuppträdande från Irak, Iran, Kosovo.
  • föredrag
  • utställningar

För övrigt kommer Svalövs Musikskola att under juni månad ha utbyte med Musikskolan i Kedainiai i Litauen och Lobez i Polen vilka är våra vänorter.

Gösta Eklund Områdeschef/rektor Svalövs kommun

Trelleborgs kommun

Trelleborgs Museum 17/9-26/11, Baltutlämningen, utställning (Vandringsutställning från Regionmuseet i Kristianstad)

Lär känna vårt Museum

En klass från Pilevallsskolan med många tvåspråkiga elever kommer att ha museet som klassrum. Även föräldramöten etc kommer att hållas där. Slutligen ska eleverna kunna guida sina föräldrar, vänner och släktingar runt på museet på sitt eget språk.

Invandrarföreningarna

Musik- och Dansskolan kommer att göra en extra satsning för att rekrytera elever med utländsk bakgrund till skolans verksamhet. Detta ska göras i samarbete med invandrarföreningarna. Jörgen Flink Kulturchef Trelleborgs kommun

Stockholms län

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB)

Materialet

Som förvaltare av arbetarrörelsens (i vid mening) historia och kulturarv kommer vi ständigt i kontakt med personer och material som vittnar om dess internationella och mångkulturella aspekter. Vi fick en intressant utmaning för några år sedan när en arbetsgrupp under ledning av Medelhavsmuseet undrade om vi hade något att bidra med till antologin ”Sverige och den islamska världen”. Visst hade vi det och resultatet blev en skildring av en fredskonferens 1917 i Stockholm, då islamska delegationer från Nordafrika, Mellanöstern och Sovjetunionen i vardande presenterade sina visioner om hur en varaktig fred skulle kunna uppnås. Rapporteringen kring detta var intressant, fokus på sakfrågan och inte alltför mycket exotiserande.

I samlingarna finns arkiv från solidaritetsgrupper, vänskapsförbund och internationella projekt och från olika flyktinggrupper. Här finns också exempel på engagerade individer med ett ärende: förespråkare för en värdigare behandling av romerna, personer engagerade i solidaritetsarbete med Spanien, i motståndet mot apartheid, mot juntan i Grekland, i Chile, för bättre förhållanden för flyktingar osv. Här finns också arbetet inom fackförbunden för att verka för bra förhållanden för alla arbetare, oavsett nationalitet. Och här finns givetvis också dystrare kapitel om njugghet och värre som det också är viktigt att belysa.

Vi har inte givit ut någon heltäckande beståndsöversikt över vårt material (som omfattar c:a 15 000 hyllmeter och ett omfångsrikt bibliotek) utan har digitaliserade kataloger och register. I tryck har vi valt att lyfta fram det utländska och internationella materialet, helt enkelt för att det är mindre känt

  • det är inte så självklart att vi har det. Med antologin ”Världen i källaren” har vi försökt skildra några viktiga materialtyper för att öka intresset för dessa frågor.

Våra utställningar och seminarier utgår ofta från detta material. Just nu har vi en liten utställning med material från det svenskkinesiska vänskapsförbundet. Tidigare i år hade vi en utställning om arbetaresperantismen. Årets seminarier har bla. handlat om påverkan mellan Sverige och Österrike till följd av att Bruno

Kreisky tillbringade en tid som flykting i Sverige. (Ett liknande seminarium hölls förra året om Willy Brandt och tysk/svenska influenser).

I höst arrangerar vi ett seminarium om svenskt samarbete med demokratirörelsen i Polen under 1970- och 1980-talen och ett om Folkhemmet, arbetarrörelsen och flyktingfrågan 1930

1950. (Hur

utformades den svenska flyktingpolitiken och flyktingmottagandet i det tidiga socialdemokratiska folkhemmet i skuggan av diktaturer och världskrig? Hur såg tidens diskussion om flyktingfrågor ut? Vilka föreställningar fanns om Främlingen/Den andre?)

I vårt fall är det en självklarhet att behandla frågor av den här arten. Genom att arbeta aktivt med material som belyser hur idéer utvecklas i kontakterna mellan olika människor och kulturer kan man kanske öka förståelsen och intresset för dagens motsvarigheter. Vår tidskrift Arbetarhistoria, anknyter till de seminarier vi håller och materialet från seminarierna blir ofta tidskriftsnummer. Ett exempel på detta är ett nummer av Arbetarhistoria från 1997, då man fokuserade på Invandrarna och arbetarrörelsen. Sedan dess har frågorna ”mainstreamats” så att integrationsaspekter, mångkulturella infallsvinklar och kulturmöten kommer med i den mån det är naturligt, vilket det ofta är.

Utgivning av böcker, tidskriften och val av seminarieämnen styrs alltså av vårt material, men vi kan

  • inom rimliga gränser
  • välja vad vi vill uppmärksamma. Dessa val påverkar i sin tur vilken typ av kontaktytor vi skapar.

Besökarna

När vi gör en utställning om arbetaresperantismen kommer intresserade gamla internationalister som en gång drömde om ett gemensamt världsspråk i fredens tjänst. När vi arbetar med en kartläggning om kvinnornas intåg i arbetslivet, särskilt industrin, får vi kontakt med kvinnor som utbrister ”varför har ingen frågat mig om detta förut!” Vi försöker blanda akademiker och praktiker på våra seminarier. Om ett seminarium handlar om koncernfacklig samverkan strävar vi efter att t.ex också få med strejkande hamnarbetare (eller motsvarande) så att de kan ge bidra med sina erfarenheter. Ofta ger det nya infallsvinklar på akademikernas redovisningar.

Vi har framförallt många studenter och forskare i forskarsalen, men också studiecirklar och enskilda privatpersoner som av olika skäl vill fördjupa sig i arbetarrörelsens historia. Vi frågar inte besökarna om deras ursprung eller syftet med deras studier. Till skillnad från många liknande institutioner (särskilt utomlands) avkräver vi inte någon akademisk examen eller referenser. Alla ska känna sig välkomna och alla ska få den hjälp de behöver.

Verksamheten under 2006

Vår huvuduppgift

  • som vi också ägnar oss åt under kommande år - är att samla, vårda och göra tillgängliga böcker och handlingar om den pågående samhällsdebatten, om arbetarrörelsens historia (ibland ärorik, ibland inte) och om alla personer som verkat för ett bättre samhälle, rättvist, fullt av möjligheter och med respekt för alla dess invånare, oavsett ursprung. I den mån vi överhuvudtaget har någon ”metod” i vårt arbete här på ARAB är det väl att låta dokument och människor komma till tals. På samma sätt som man kan göra tidsresor genom att ta del av brev, dagböcker och skönlitteratur från tidigare generationer kan man göra interkulturella resor genom skönlitteraturen och personliga vittnesmål.

Seminarier och utställningar planeras med c:a ett halvårs framförhållning och därför är inte programmet fastlagt för nästa år, med undantag för en större utställning i samarbete med Arbetets museum och en mindre vandringsutställning tillsammans med Folkets Hus och Parker om konstnären Hans Tombrocks samarbete med Bertolt Brecht när båda levde som flyktingar i Sverige. Utställningen Bertolt Brecht und Hans Tombrock - eine Künstlerfreundschaft im skandinavischen Exil har ursprungligen skapats i Dortmund, Tyskland, med vår medverkan; se info på Fritz Hüsersällskapets webbsida: www.fritz-hueser-gesellschaft.de/

Seminarierna Svenskt samarbete med demokratirörelsen i Polen och Folkhemmet, arbetarrörelsen och flyktingfrågan 1930

1950

kommer att dokumenteras i vår tidskrift.

Vidare har vi varje år ett trettiotal visningar för studenter, skolungdomar och allmänheten där ett viktigt tema är hur idéer och ideologier utvecklas genom interkulturell påverkan.

Genom en internationell sammanslutning av institutioner som ägnar sig åt ”Social History” (International Association of Labour History Institutions

  • IALHI) får vi många kontakter som ibland

leder till samarbetsprojekt. För närvarande diskuterar vi ett projekt med några institutioner i Sydafrika, som gärna vill vidareutveckla studiecirklar och ”gräv”-verksamhet i samarbete med sina svenska motsvarigheter. Idén är bra och realistisk. I korthet handlar det om att grävcirklar om arbetslivet och arbetsförhållanden inom några yrkesgrupper utbyter erfarenheter. Hotell och Restaurang är ett område som diskuterats, Gruv ett annat. Av allt att döma finns fler likheter än man skulle kunna tro mellan gruvarbetarnas situation i Sydafrika och Sverige, liksom mellan restauranganställda i de båda länderna. Genom de tidigare kontakterna mellan fackliga företrädare finns goda förutsättningar att komma igång, vad som behövs är en viss kontinuitet så att cirkelverksamheten dokumenteras och kan göras tillgänglig mellan de deltagande grupperna. Kort sagt, detta är ett (av många) bra projekt som hittills inte funnit sin finansiering. Information om vår verksamhet finns på www.arbarkiv.nu

Karin Englund Chef för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

Kontaktperson Lars Ilshammar institutionschef Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

ABF

ABF kommer under Mångkulturåret 2006 att medverka med aktiviteter och verksamheter som våra lokalavdelningar genomför.

ABF arbetar aktivt för att motverka främlingsfientlighet och rasism

  • för att hävda alla människors lika värde. I det arbetet har vi tagit fram en verktygslåda med hjälpmedel bestående av studiematerial, studiehandledning, argument och motargument och värderingsövningar. Vi använder oss också av den film, Nazi Goreng som ABF Malmö tagit fram tillsammans med Malmö museer i samband med utställningen Skånsk nazism. Filmen ställer frågor kring våra värderingar och kan användas i ett interaktivt arbete. ABF, liksom våra medlemsorganisationer, har tillgång till och möjlighet att använda verktygslådans alla delar.

Under 2006 genomför ABF, tillsammans med LO, arrangemanget Ordet Fritt. Ordet Fritt genomförs vart fjärde år och samlar mellan 1 500

  • 2 000 personer. Det är personal (funktionärer, assistenter och cirkelledare), förtroendevalda och allmänhet. Under Ordet Fritt arrangerar vi seminarier och genomför en mässa. 2006 års Ordet Fritt kommer att äga rum i Eskilstuna 15
  • 17 juni.

Elsie Bäcklund Sandberg Förbundssekreterare

Barnombudsmannen

Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006:

Barnombudsmannens huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Myndigheten ska utbilda och informera om barnkonventionen, men också bevaka hur konventionen efterlevs i samhället. Barnombudsmannen företräder alla barn oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt, detta i enlighet med barnkonventionens artikel 2.

Ett mångfaldsperspektiv är något som Barnombudsmannen försöker ha i all sin verksamhet. Som ett exempel kan nämnas de enkäter som vi sänder till våra kontaktklasser, utländsk bakgrund finns alltid med som en bakgrundsfaktor. Ett annat exempel är vårt informationsmaterial till barn och unga där barn och unga med olika bakgrund och erfarenheter finns med vid framarbetandet av materialet.

Vi har under 2004 och 2005 särskilt arbetat med de nationella minoriteternas rättigheter och börjat vårt arbete med att låta romska barn och unga komma till tals. Rapporten kommer att presenteras under hösten 2005.

Under 2004 och 2005 har Barnombudsmannen i samarbete med Statens kulturråd tagit fram ett material om barns rätt till kultur som riktar sig till beslutsfattare i kommuner och landsting, mångfaldsperspektivet finns genomgående med i skriften. Skriften kommer att spridas till kommuner och landsting under 2006.

Barnombudsmannen kommer under hösten 2005 att ställa frågor om kultur till kontaktklasserna. En rapport om barns och ungas syn på kultur kommer att presenteras under 2006.

Under 2005 och 2006 arbetar Barnombudsmannen särskilt med de yngsta barnen (0

  • 5 år) som tema, det mångkulturella perspektivet finns med även här.

Kontaktperson: Lena Nyberg, Barnombudsman

Bygdegårdarnas Riksförbund satsar under Mångkulturåret!

Vi har god vägledning i vårt idéprogram som slår fast:

” Med många strängar ...

Kulturen fungerar som en brobyggare, som skapar kontakt mellan människor och ger inblick i likheter

  • och skillnader
  • i vanor och traditioner. Sverige är ett mångkulturellt land och människor med rötter i olika kulturer, religioner, traditioner och nationer måste kunna mötas i ömsesidighet - på lika villkor. I det till synes enkla - att delta i varandras kulturprogram eller att tillsammans skapa - sker ofta det oerhörda: Vyer vidgas och fram växer tolerans, förståelse och uppskattning. Kulturmöten mellan dem som är födda i och dem som är inflyttade till ett land påverkar attityder och därmed samhällsklimatet. Kulturmöten sätter därför sin prägel även på människors förhållningssätt till bland annat jämställdhet, integration och demokrati. Aktörerna som verkar för kulturmöten behöver vara många.

Kulturlivet påverkar människans

  • och därmed samhällets

utveckling.

Vi i bygdegårdsrörelsen vill

  • genom samlingslokaler och egna kulturarrangemang medverka till levande lokalt kulturliv i alla delar av landet: Ett kulturliv med mångfald, god kvalitet och plats för både amatörers skapande och professionella kulturarbetares medverkan,
  • skapa mångfaldens hus med kulturmöten mellan människor med rottrådar i olika länder,
  • främja kulturpolitik som ger den enskilda människan goda förutsättningar att möta kultur i olika former och med skilda uttryck.”

Vid årets förbundsstämma i maj 2005 togs riktlinjer för verksamheten 2006. Stämman beslöt att lyfta mångfaldsfrågorna under 2006 och bl.a. försöka skapa olika kulturmöten.

Styrelsen har under september beslutat om några insatser under Mångkulturåret. Fler kan tillkomma under beredningsprocessen. Slutlig plan för året tas i november.

Erbjuda stöd för fler mötesplatser

Bygdegårdarnas Riksförbund kommer under våren 2006 genomföra en informationsinsats där vi till olika invandrarorganisationer berättar om vår organisation och om de över 50 års erfarenheter vi har av föreningsdrivna allmänna samlingslokaler. Vi vill erbjuda vår kunskap för dem som driver eller vill engagera sig för allmänna samlingslokaler. Informationsinsatser kommer att ske såväl centralt som regionalt.

Kulturmöten genom musikturné

Bygdegårdarnas Riksförbund med sina 1 330 anslutna samlingslokaler har mötesplatser att erbjuda. Tyvärr inte många där mångfalden av människor från andra kulturer är som störs. Vi vill ändå under 2006 bidra till att öka kontakten och förståelsen mellan olika kulturer genom att arrangera kulturmöten mellan dem som är födda i och dem som är inflyttade till vårt land. Det kommer att ske genom några musikturnéer under hösten 2006 med musikgrupper där kulturutövare med utomsvensk bakgrund skall delta.

Kulturmöten genom film

Inom BR drivs 47 biografer i landet. Vårt filmråd planerar att under 2006 erbjuda biopubliken ett mångkulturellt utbud. En turné med

filmer från olika kontinenter planeras. Repertoaren idag är 100% västerländsk.

Bygdegårdarnas Riksförbund Monica Eriksson förbundssekreterare

Botkyrka kommun

Avsiktsförklaring

Botkyrka kommun står för en jämlik, vidgad och föränderlig kultursyn långt ifrån lagom. Vår utgångspunkt är att kulturella upplevelser är en plattform för oväntade möten och nya möjligheter. Av oss som arbetar med kultur krävs att vi ständigt utvecklar och förnyar våra samarbeten på nya platser och i nya sammanhang. Ett starkt kulturliv är en förutsättning för demokratin och det goda samhället. Under Mångkulturåret 2006 inriktar Botkyrka kommun sina krafter på att främja öppenhet och mångfald i kulturlivet. Vårt mål är att Bot-kyrka ska fortsätta att vara en föregångare i det nya mångkulturella Sverige.

Ett gemensamt avstamp

Kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka har tagit initiativ till ett brett sam-arbete inför mångkulturåret 2006. Representanter från Riksteatern, Mångkul-turellt Centrum, Cirkus Cirkör, Subtopia, Hågelbyparken, Biblioteken och Kulturen i Botkyrka har träffats under 2005 för att planera gemensamma ak-tiviteter under 2006.

Alla parter är överens om att planeringen inför 2006 är startskottet på ett för-djupat och medvetet samarbete kring mångkulturfrågor som inte upphör vid årets slut. Avsiktsförklaringen ovan är ett resultat av vår gemensamma ambi-tion och vilja.

Bakgrund

Botkyrka kommun har sju kommundelar

  • Alby, Fittja, Hallunda/

Norsborg, Tullinge, Storvreten, Tumba och Vårsta/Grödinge. Andelen barn 0

  • 17 år är 26% och andelen äldre än 65 år är 11%.

Botkyrka är en av landets mest inter-nationella kommuner. Närmare en tredjedel av våra invånare har sina rötter i 100-talet länder runt om i världen.

Botkyrka är i många avseenden en motsägelsefull kommun. Här finns en fantastisk blandning av olika typer av natur, bebyggelse, sociala strukturer, kulturer, näringsliv – alla med sin speciella särart. Botkyrka är en del av den växande stockholmsregionen och består av jordbruksområden, skärgård, 70-talsförorter, småhusområden. Det är en kommun med en mångkulturell befolkning och en stadigt växande småföretagarkultur.

Även synen på den egna kommunen har ofta varit motsägelsefull. Det fanns en myt – tidigare starkt upphaussad av media – att Botkyrka var en hemsk plats att bo på, ett ställe med hög arbetslöshet

  • ett exempel på miljonprogrammets misslyckande. Men bilden har förändrats. Idag är det är nästan omöjligt att hitta en ledig lägenhet, tidningarna rapporterar omspännande ungdomssatsningar, kultur- och skolprojekt. Både ungdomar och äldre rapporterar om positiva stämningar och framtidstro. Här finns en tydlig stolthet och glädje över ”hembygden”, både manifesterad i ”Norra Botkyrka” och i de tusenåriga anorna med S:t Botvid och hällristningar.

Botkyrkas kanske allra viktigaste fördel är dess ungdomliga befolkningsstruktur. Botkyrka är en ung och barnrik kommun med ca 76 000 invånare med en medelålder på 36 år. Många av ungdomarna har dessutom erfarenhet från olika kulturer. Här finns många skilda livsöden och tusentals oberättade historier. Det är bland invandrarna de nya berättarna finns i den svenska kul-turen. Det som sker nu inom berättandet kanske bara är jämförbart med arbe-tarförfattarnas genomslag i litteraturen på 30-talet. Nu liksom då är det en revolution inom berättandet på gång – fast uttrycksmedlen är många fler idag och intresset för berättandet är mycket högre både bland enskilda individer och näringslivet. Tittar vi på de senaste årens svenska filmsuccéer så ser vi en tydlig trend – det är filmare med invandrarbakgrund som har gjort flera av de mest spännande och publikdragande filmerna. En liknande trend ser vi i bokutgivningen. Vad det gäller mat, musik och mode är det också förorts-, invandrar- och de globala influenserna som slår igenom både bland ungdomar och i de finare salongerna.

Kultur och upplevelser i Botkyrka

I Botkyrka finns en medveten och långsiktig satsning på kultur och utbild-ning för ungdomar. Botkyrka har ett fantastiskt program för ungdomskultur med musik, hiphop, cirkus, sport, media, show, dans, med mera. Här finns både ungdomsverksamhet (Alby Fejmare, Kulturskolan, dans- och musikföreningar, kulturmånaden, Framtidsverkstan, m.m.) och utbildningar (estetiska programmet, mediaprogrammet, cirkushögskola). Här finns starka eldsjälar inom många områden och här finns ett starkt och aktivt föreningsliv med många olika etniska bakgrunder.

I kommunen finns också Riksteatern, Cirkus Cirkör, Clowner utan gränser

  • viktiga aktörer inom scenkonstens område. Här finns en rad rappare, med Latin Kings som lysande ambassadörer för Norra Botkyrka, och en utvecklad hiphop-kultur. I Tumba finns Grafiskt Centrum och Botkyrka Mediacenter med utbildning inom film, media och grafisk kommunikation.

Subtopia är det kreativa navet i kommunens satsning på upplevelser. Området, som ligger i Alby, är ett kultur-, utbildnings- och näringslivscampus. Bland hyresgästerna finns Cirkus Cirkör, Zingo Film, Clowner utan gränser m fl. Här finns också Baklava, Albys egna DO IT YOURSELF-verkstad som blivit en mötesplats för kreativa själar, unga entreprenörer & kreatörer.

Kulturen i Botkyrka är den avdelning inom kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka kommun som har till uppdrag att producera och koordinera kultur-verksamhet i kommunen. Tre perspektiv genomsyrar arbetet:

Samarbetsperspektivet – kommunens uppgift är att skapa förutsättningar för ett rikt och engagerande kulturliv. Vår roll är att koordinera verksamheter och aktörer.

Delaktighetsperspektivet – alla som berörs av vårt utbud skall alltid kunna vara med och påverka både innehåll och form. Delaktighetsperspektivet skall därför alltid tänkas in i alla verksamheter och projekt.

Förändringsperspektivet – vårt uppdrag är att vara nyskapande, ha omvärldskunskap och våga leva i förändring.

Dessa tre perspektiv och förhållningssätt är en stor utmaning för alla medarbetare inför mångkulturåret.

Biblioteken i Botkyrka har haft internationella kontakter under lång tid. Man var en av föregångarna i att bygga upp bestånd på olika invandrarspråk under 1970-talet och den mångkulturella verk-

samheten har en stark ställning inom biblioteket. Utöver böcker på ett stort antal språk finns musik, film, ljudböcker, tidningar och tidskrifter. På datorerna finns fulltextstidningar, e-medier, informationssajter och nyhetsservice på olika språk och med olika slags alfabet.

De nya svenskarna använder sig i stor utsträckning av biblioteken. För många är biblioteket den enda mötesplatsen där man möter svenskar på lika villkor, för många invandrarflickor den enda plats dit de får gå på egen hand. Biblioteken bidrar till integrationen av de nya svenskarna, stöder deras möjlighet att lära sig svenska men också att hålla kontakten med hemlandets språk och kultur.

Aktiviteter 2005

Kulturdialog

Botkyrka kommuns ledning, Riksteaterns ledning och Mångkulturellt centrum för en gemensam och fördjupad dialog kring mångfaldsfrågan för kunskapsutbyte och vidgade erfarenheter.

Utbildningsinsatser

  • Ett flertal tjänstemän inom kommunen samt kulturarbetare från Botkyrka deltog i mångkulturkonferensen den 11 augusti på Subtopia.
  • Chefsträff för kommunens samtliga chefer äger rum den 23 september på temat Mångfald.
  • All personal på kultur- och fritidsförvaltningen har gemensam utbildningsdag den 31 oktober på temat mångfald och mångkultur med medverkan av bl.a. Oscar Pripp och länets mångkulturkonsulent Teshome Wondimu.
  • ”Hellre pil än måltavla” – ett seminarium om mångfald och scenkonst för barn och unga. Samverkande parter Botkyrka kommun, Kungliga Musik-högskolan och Riksteatern. Seminariet äger rum under Riksteaterns teaterdagar 18 november 2005.
  • Kompetensutvecklingsprogram för personal på Kulturen i Botkyrka med fokus på mångkultur och förändringsperspektiv. Fyra heldagar med start i augusti 05
  • maj-06.
  • ”För mänsklighetens bästa, idé 2005” – är ett treårigt samarbetsprojekt med Nobelmuseet, Subtopia och Kulturen i Botkyrka som startar i oktober 2005. Projektet involverar elever och föräldrar från en skola i Alby. Under hösten genomförs dessutom två föreläsningar på temat kreativitet. Fortsättningen kommer att fokusera på unga människors kreativitet och entreprenörskap. Särskild vikt läggs vid föräldrarnas delaktighet.

Aktiviteter 2006

Kulturmånad

Kulturmånaden är till för alla barn och unga i Botkyrka kommun. Minst 13 000 barn och unga i förskolor, grundskolor och gymnasieskolor deltar. Arrangemanget är årligen återkommande och har en stark förankring i kommunen och dess skolor. Kulturmånaden stimulerar många skolor till att använda och utveckla temat för egna projekt. Kulturmånaden är tillgänglig, program och verksamheter sprids över hela kommunen. Programinnehållet är ett reslutat av ett större samarbete mellan Kulturen i Botkyrka och flera kulturaktörer, studieförbund, föreningar i kommunen. Unga kulturombud deltar i planeringen av programinnehållet. Kulturmånanden är finansierad av kultur- och fri-tidsförvaltningen, dvs. kostnadsfritt för alla deltagande skolor och förskolor. Kulturmånaden har stor bredd i sitt innehåll och erbjuder konstnärliga upplevelser och eget skapande, samt även fortbildning för personal i skola/förskola.

Botkyrkas Kulturmånad MUSIK. Tid: 1 oktober - 30 november 2006 Plats: Flera olika spelplatser, lokaler och platser i hela Botkyrka. Bibliotek, skolor och förskolor.

Programinnehåll MUSIK (programmet utarbetas under vintern -06) – några exempel:

  • Musik som ett stort nav i kulturmånaden. Konserter och workshops i samarbete med Selam, Studio Barbarella, Musikhögskolan, Kulturskolan i Botkyrka, Cirkus Cirkör och Riksteatern/JAM m.fl.
  • Ett flertal publika, offentliga program och konserter i samarbete med Studiefrämjandet och ABF m.fl.
  • Utställningen Fördomsturnén (Forum för levande historia) – i Botkyrka 1 oktober – 12 november 06. Byggs på med ett flertal workshops, projekt och verksamheter – musik, drama, bild och film. Vi samarbetar bl.a. med Botkyrka Mediecenter.

Föreläsningar och konferenser

  • Internationell konferens. Mångkulturellt Centrum i samverkan med Kulturen i Botkyrka, Rikstea-tern och Subtopia arrangerar en stor internationell konferens med forsk-ning kring mångkultur och med tema storstad/förort – kreativ utveckling. Tid: hösten 2006
  • Hur bemöter jag den som inte är som jag?. En eftermiddag kring etik och värdegrund i skolan med fokus på både vuxna och barn. Föreläsning för lärare i kommunen med religionshistori-ker Kenneth Ritzén. Tid: 2 februari 2006 kl.1500.

Botkyrkas Kulturbank och kulturella nätverk

Kulturlivet i Botkyrka är stort och här finns många kulturaktörer. För att lyfta fram alla kända och okända krafter avser vi att starta ett aktivt nätverk och bygga en kulturbank. Avsikten är att dessa personer/aktörer blir en mer aktiv resurs i kulturlivet och ger förhoppningsvis ökad sysselsättning för kulturutövare. Start: januari 2006

Nytt stödsystem för ungas kreativa idéer (arbetsnamn verklighetsfonden)

Ett nytt stödsystem införs från årskiftet i syfte att stimulera unga i Botkyrka att producera och genomföra sina egna kulturella och kreativa idéer. Ungdomsfullmäktige och lokala ungdomsråd kommer att involveras i arbetet.

Konst i Botkyrka

Utställningsprogrammet i Konsthallen kommer också att spegla mångfaldsfrågan.

Det mångkulturella biblioteket

Biblioteken i Botkyrka ska spegla en hel värld. Att på nytt bli en föregångare i mångkulturellt biblioteksarbete är en utmaning för biblioteken i Botkyrka. Biblioteksplanen som nyligen antagits av kommunfullmäktige lyfter fram det mångkulturella arbetet som ett viktigt utvecklingsområde för biblioteken som öppna och välkomnande mötesplatser för kunskap och upplevelse.

Exempel på förnyelse och utveckling:

  • En idé vi vill pröva är att spela in och samla de oberättade berättelserna, både livsöden och muntligt berättande på olika språk och göra dem tillgängliga på hemsidan, ”Lyssna på en saga” på arabiska, spanska eller turkiska, ”Röster från Fittja”.
  • En stark satsning på barn och unga på biblioteken i norra Botkyrka. Nya bibliotekarietjänster har inrättats med inriktning mot barn och unga, mot ung IT och ung kultur. Viktigt är att utgå från ungas egen kultur.
  • Tankesultanen ett språkstödjande projekt bland barn i Fittja (samarbete mellan bibliotek och kulturpedagoger).
  • Ord- och skrivarverksstäder, spoken word, poetry slam och internationella läsecirklar är exempel på nya arbetssätt i biblioteken.
  • 24-timmarsbiblioteket, bibliotekets hemsida, ska utvecklas med information och upplevelse på flera språk. Trycksaker och informationsmaterial om biblioteket ska översättas och finnas tillgängligt på fler språk.
  • Mångkultur ska beaktas som en viktig aspekt i allt biblioteksarbete och på alla biblioteken i Botkyrka.

Shoo

special edition

Ungdomstidningen Shoo granskar Mångkulturåret. Ett projekt där ungdomar i Botkyrka kritiskt granskar, vänder och vrider på begreppen och tillsammans gör en tidning med temat mångkultur. Shoo har även en webbplats där fler kan publicera sina tankar i artiklar och insändare. Shooredaktionen har under ett par år arbetat med att publicera sina artiklar och ett flertal ungdomar från norra Botkyrka har fått chansen att skriva om sina erfarenheter och

intressen. Nu vill de göra sina röster hörda och ge sin syn på kultur och mångfald.

Större publika arrangemang och lokala aktiviteter i bostadsområden

  • Postadress Botkyrka. Under våren 2005 genomfördes ett stort arrangemang, Postadress Botkyrka, som inkluderade människor, föreningar, studieförbund och organisationer i hela Botkyrka. Projektet initierades och drevs från Riksteatern. En helg i maj förvandlades Hågelbyparken till en jättelik kulturhappening med allt från arkeologiska ingrävningar till mu-sikuppvisningar, hiphop-berättande till utställningar. Denna manifestation var ett resultat av ett års kulturarbete i alla Botkyrkas områden. Denna fantastiska erfarenhet kommer vi att bygga vidare på och fortsätta tråden med alla de aktörer som deltog i projektet och många, många fler.En projektgrupp bildas som består av representanter från Hågelbyparken, Riks-teatern, Kulturen i Botkyrka och föreningsråden i Botkyrka. Tid: maj/juni 06
  • Nationaldagen äger rum i Hågelbyparken den 6 juni 2006. Under denna dag hälsas nya svenskar välkomna till kommunen vid en högtidlig cere-moni. Tid: 6 juni
  • Världsmusikdag i Hågelbyparken. Tid: sommaren 06
  • Lokala kulturarrangemang och festivaler i bostadsområden planeras tillsammans med föreningar och det kommunala bostadsföretaget (Föreningsdag i Hallunda, Storvretsfestivalen, Albydagen, Familjefestival etc). Tid: sommaren 06
  • Klubb Botkyrka: öppen scen för unga musiker, dansare, cirkusartister, be-rättare, filmare mfl. Arrangeras på Subtopia i samarbete med ungdomsor-ganisationerna och Event Botkyrka. Tid: minst 4 tillfällen (2 på våren och 2 på hösten) under 2006
  • Övriga arrangemang: olika förslag från kulturorganisationer bl.a. Dans-festival och körfestival.

Förnyat tänkande kring kulturarvet

Att lära sig mer om platsen där man bor ger en ökad hemkänsla för sin hemort. Med hjälp av program- och förmedlingsverksamhet

arbetar kommunen för att öka kunskapen, nyfikenheten och stoltheten för sin hembygd.

  • Se dig omkring. Under mångkulturåret kommer vi att förändra de guidade vandringarna som kommunen årligen arrangerar. Detta kommer att ske ur flera aspekter: Hur möter vi publiken, vilka platser besöker vi och hur kommunicerar vi med besökarna. Under våren startar ett projekt där deltagarna får leta efter sina rötter på platsen, både bokstavligt och mentalt. Deltagarna får producera nya informationsbroschyrer om platsens kulturhistoria på sitt eget modersmål.
  • Botkyrkas heliga rum. I Botkyrka finns många av världens religioner re-presenterade. Under våren och hösten 2006 arrangeras guidade bussturer till Botkyrkas heliga rum.
  • Järnåldersverksamheten vid Hogslaby. En verksamhet som bokstavligen har sina rötter i bygdens mylla. Hur förmedlar vi bygdens historia utan att vara exkluderande mot dem som har en annan bakgrund än svensk? Med utgångspunkt i en jämförande pedagogik där paralleller dras till hur livet levdes här och i andra delar av världen. Under 2006 påbörjas ett föränd-ringsarbete av pedagogiken och den fysiska utformningen av järnålders-byn.

Publikarbete och Marknadsföring

Alla medborgare i Botkyrka ska uppleva att kommunen är en bra plats att bo, leva och verka i.

Kulturupplevelser och kulturverksamheter har stor betydelse för många människors liv och skapar mening i tillvaron. Vår uppgift är att se till att alla får möjlighet att delta i kulturlivet och bli medskapare av utbudet. I samarbete med olika aktörer kan vi förnya utbudet, skapa nyfikenhet för olikheter och vidga världen.

Publikarbetet blir en av våra stora utmaningar under mångkulturåret.

Vi har för avsikt att starta ett projekt där både etniska föreningar och enskilda individer involveras i syfte att hitta vägar att nå nya publikgrupper. Här kommer vi att ta hjälp av Intercult, som har lång erfarenhet av nya och okon-ventionella metoder i publikarbete.

En mycket viktig aspekt är att öka dialogen med medborgarna och genom den skapa engagemang för mer gränsöverskridande kulturliv.

Vi ska analysera och förbättra våra marknadsföringskanaler bl.a. ska hemsi-dan bli mer tillgänglig. I kommunen startar också ett klarspråksprojekt som syftar till att skriva och kommunicera mer begripligt.

Kontaktperson: Eva Jansson Verksamhetschef Kultur

Dansens Hus

Dansens Hus sysslar med gästspelsverksamhet, vi anser att alla år är mångkulturella… alltså gör vi inte så många satsningar under själva året.

2005 Har vi ett spanskt gästspel (om det nu är mångkultur…) 17–19.8. Robyn Orlin gästspelar tillsammans med City Theatre and Dance Group med föreställningen We must eat our suckers with the wrappers on... 22–23.9. En föreställning som framförs av dansare, sångare och aktörer från Johannesburg i Sydafrika och som handlar om bla aids. I anslutning till det ett seminarium som arrangeras av Mångkulturåret. Här kommer en viktig frågeställning: När vi går och ser en mångkulturell föreställning förväntar vi oss då som publik att se ngt traditionellt, ursprungligt som representerar det land gruppen kommer ifrån. Vi vill presentera föreställningar som problematiserar, arbetar med moderna uttryck, men som också har en koppling till den kultur man kommer ifrån. Denna tanke genomsyrar nog mycket av programsättningen på Dansens Hus. Rani Nair och Anna Vnuk gör föreställningar, båda har invandrande föräldrar. Är de mångkulturella??? 26.9

  • 1.10.

2006 10–11.2. Vi öppnar säsongen med ett gästspel från Kambodja, som handlar om den 75-åriga tempeldanserskans Em Theays

liv före, under och efter Pol Pot regimen. Föreställningen blandar traditionell dans med samtida uttryck.

Seminarium i anslutning till detta. 21–22.2. Den iransk-norska dansaren Hooman Sharifi visar två verk, ett solo till persisk musik, där han dansar själv och en trio med ett samtida uttryck.

Seminarium och workshops i anslutning till föreställningarna. 24–25.2. Akram Khan dansar klassisk indisk dans, live musik. Akram har tidigare besökt Sverige då som koreograf till samtida dansverk.

Under hösten planeras ytterligare gästspel med bl.a. Lia Rodrigues från Brasilien.

Hösten 06 program kommer att utformas under inkommande höst.

Dansens Hus kommer inte att ha en speciell samordnare för mångkulturåret, eftersom vår organisation är ganska liten.

Ovanstående är vad som visas på scenerna. Under hösten 05 och isynnerhet våren 06 kommer vi att aktivt arbeta med att leta efter nya publikgrupper för våra gästspel. Givetvis har vi ett mångkulturellt tänkande men inte en uttalad agenda, eftersom vi inte tror på en uppdelning, utan ser alla människor som individer, spelar inge roll varifrån man kommer.

Vi tror att Dansens Hus är en plats för alla, med ett intresse för samtida uttryck.

Kenneth Kvarnström

Dansmuseet

Hela det här museet är ett mångkulturmuseum så varje år är ett mångkulturår.

För 2006 planerar vi att utvidga detta. Hela världen dansar blir en upptäcktsresa i dansens värld bland museets samlingar direkt riktad till barn, en version för barn 4-10 år och en version för tio år och uppåt. Reseledare Anna Karinsdotter. Tid: januari – maj, september – december.

Kom och ta Ditt första danssteg lördagar under vår och höst då alla kan komma och prova på danser från hela världen.

Ritualer på Haiti en utställning av den omtalade spanska fotografen Cristina Garcia Rodero. Tid 7 april – 4 juni.

Erik Näslund museichef www.dansmuseet.nu

En bok för alla

En bok för allas utgivning och läsfrämjande verksamhet regleras av ett särskilt avtal med staten där det bland annat fastslås: ”En bok för alla AB skall i utgivning och marknadsföring sträva efter att nå ovana läsare av kvalitetslitteratur.” Detta har tolkats som en uppmaning att i verksamheten beakta mångfald och genusaspekter.

Under 2006 och kommande Mångkulturår kommer En bok för alla bland annat att genomföra nedanstående, som berör det mångkulturella perspektivet. Vi kommer inte ha någon speciell person som arbetar med frågan, utan alla medarbetare medverkar på olika sätt i aktiviteterna.

  • En bok för allas mest framgångsrika bok någonsin ”Barnens första bok”, som under 2005 nådde den anmärkningsvärda upplagesiffran 1 miljon exemplar sedan den först utgavs 1989, bearbetas under hösten 2005 för att bättre avspegla det mångkulturella Sverige som vuxit fram under de senaste decennierna.
  • Projektet ”Läs för mej, pappa!” som genomförs i samarbete med ABF och att antal LO-fack syftar till att stimulera småbarnspappor inom LO-yrken att läsa mer för sina barn och att själva läsa mer, når många pappor med invandrarbakgrund. Vi undersöker möjligheten att utvidga detta projekt så att invandrarpappor ska kunna nås även om de inte är fackligt organiserade.
  • Studieplan framställs till boken ”En plats i paradiset” av den kurdiske författaren Hama Dostan. Hama Dostan bor sedan 1979 i Sverige. Tanken är att boken används tillsammans med studieplanen i studiecirkel eller skola. Studieplanen kan hämtas hem kostnadsfritt på Ebfas hemsida; www.ebfa.se
  • ”Barnbok med cd” är ett projekt där två barnböcker med svensk text ska översättas och spelas in på cd. Den ena boken ”Min tur” av Ernst Jandl och Norman Junge är en bilderbok för de minsta barnen och förutom svenska, ska den översättas till arabiska, spanska, bosniska/kroatiska/serbiska, finska, albanska, farsi, romani chib och tigrinja. Den andra boken, ”Kwela Jamela” av Niki Daly, är för lite större barn och kommer att översättas och

spelas in på svenska, arabiska, spanska, bosniska/kroatiska/ serbiska och engelska. Syftet med projektet är främst att barn med annat modersmål än svenska ska kunna höra barnböcker på både sitt modersmål och på svenska. Böckerna med cd är främst avsedd för förskolan och skolan men kan även användas hemma. Produceras under hösten 2005 för att finnas till försäljning under 2006. Detta är ett samarbetsprojekt med Södertälje Stadsbibliotek.

  • Under året kommer böcker ur vårt sortiment som berör ämnet att särkilt lyftas fram och synliggöras på vår hemsida; www.ebfa.se . Det gäller titlar som till exempel:

”I denna vida värld” – en antologi med verser, sagor och dikter från världens alla hörn. 65 språk finns representerade i denna allåldersbok ”Fotspår” är en novellsamling, hämtad från Sveriges Radio P1, där författare som Ana Martinez, Isabel Allende, Salman Rushdie, Ernst Hemingway och Demir Özlü medverkar med berättelser som rör deras liv som emigranter, immigranter eller hemigranter.

”Ännu talar träden”, av Calixthe Beyala genom huvudpersonen Eden berättas historier om människorna i en by i Kamerun. Vi får möta det myllrande livet i byn, men också de främmande kolonisatörerna –omväxlande fransmän, tyskar och engelsmän.

”En plats i paradiset” av Hama Dostan, vi följer Kadirs svåra tid som kurd i Irak och hans flykt till Sverige och de prövningar som väntar i ett främmande land. Studieplan finns för läsecirklar.

”Hur kunde du, Kelima?” av Ander Drån är en ungdomsroman om Kelima från Bosnien som har svårt att passa in i sin klass, men förståelsen ökar när klasskompisarna börjar förstå vad Kelima varit med om i hemlandet. När Drazena som är serb börjar i skolan växer problemen ytterligare.

”Kamelklockorna” av Janne Carlsson utspelar sig i Afghanistan där Hajdar 10 år bor. En dag får han följa med till storstaden Kabul och där händer det massor av spännande och farliga saker. När hembyn senare bombas bestämmer sig familjen för att fly.

  • Böcker ur vårt sortiment som har mångkulturellt tema listas på ett överskådligt sätt på vår hemsidas information om temaläsning.
  • I diskussionerna kring vilka böcker vi vill ge ut har vi alltid tanken på att söka författare som är utomeuropeiska eller icke engelsktalande.
  • Vi söker medverka och finnas i sammanhang där människor från andra länder och kulturer bor, lever och träffas. Det kan till exempel handla om medverkan på Rinkeby bokmässa, samverka med Fisksätra bibliotek eller tipsa Etnografiska museet om att sälja våra böcker.

Hans Erik Arleskär Maria Carlsson förlagschef konsulent/projektledare

Fabula storytelling

Den muntliga berättarkonsten har ett starkt uppsving i Sverige, Norden och stora delar av Västvärlden. En av de drivande grupperna i Sverige är kretsen kring Fabula Storytelling Festival. Sedan vi höll vår första internationella festival har mycket satts i rörelse. Här beskriver vi våra centrala projekt och de visioner som ligger bakom.

Bakgrund och historik

Muntligt berättande en ursprunglig konstart vars rötter ligger dolda i en fjärran forntid; en grundläggande konstart ur vilken andra narrativa konstarter som litteratur och teater växt fram; en universell konstart som utövats av alla kulturer runt världen. Varje kulturkrets uttrycker sig, förstår sig själv och sin historia med hjälp av berättelser – något som får särskild betydelse när olika kulturer skall leva sida vid sida.

Under 1900-talet har den muntliga berättarkonsten varit undanträngd i västvärlden. Men under 80-talet förändrades situationen i Sverige. Traditionellt berättande flödade in med invandrarna. Berättarkonsten återupptäcktes av artister som började resa runt till skolor, kulturinstitutioner och företag med föreställningar och utbildning. 1990 hölls den första svenska berättarfestivalen, i Ljungby. Berättarcaféer och scener växte fram.

I Sverige ser vi nu en snabb utveckling genom Berättarnätet Sverige som samordnar lokala berättarnätverk. Ett internationellt sam-

arbete har tagit fart, bl.a genom World Storytelling Day den 20 mars varje år, ett evenemang som startades i Sverige och till vilket nu 30 länder är anslutna.

I Stockholm har BerättarStallet som startade 2001 blivit en betydelsefull arena för berättarkonsten. Berättarnätet Öst startade i januari 2003 och har byggt upp en rad verksamheter. Under de senaste åren har Fabula trätt fram som en drivande grupp, med internationella festivaler och andra projekt.

Fabula storytelling

Fabula startades 2003 av erfarna professionella berättare. Den årliga festivalen har hunnit hållas två gånger: mars 2004 och mars 2005 i samband med World Storytelling Day. Den drivs av Stiftelsen Fabula Storytelling Festival. Samma grupp driver i form av en ekonomisk förening Fabula Berättarpool, där man förmedlar storytellers, producerar alla former av berättarföreställningar, anordnar föreläsningar, workshops och konsulttjänster inom berättarområdet. Stiftelsen Fabula har följande målsättning:

1. Främja det muntliga berättandets återkomst och utveckling som konstart genom att visa upp framstående artister från olika kulturer och berättarområden.

2. Stimulera utvecklingen av ett tillämpat berättande genom seminarier och workshops inom områden där storytelling kan erbjuda kraftfulla, professionella arbetsmetoder.

3. Göra det muntliga berättandet känt bland media, kultur- och utbildningsinstitutioner, frivilligorganisationer, näringsliv och allmänhet och därigenom bredda arbetsmarknaden för professionella berättare.

4. Fungera som mötesplats mellan generationerna genom att i programläggningen vända sig till alla åldersgrupper.

5. Skapa en levande, mångkulturell mötesplats där skilda kulturer och grupper kan få stimulans och utbyte av varandra.

6. Skapa en kärna av samarbete och utbyte mellan de nordiska berättarrörelserna samt knyta Norden till det växande internationella berättarnätet.

7. Verka för instiftandet av ett internationellt berättarpris: Fabula Storytelling Award, med syfte att sprida kännedom om framstående artister, skickliga och engagerade organisatörer, nyskapande pedagoger och andra inspiratörer runt om i världen,

som verkat för det muntliga berättandet utveckling och spridning nationellt eller internationellt.

2006 – mångkulturår och berättarår

Den svenska berättarrörelsen agerar tillsammans med flera riksorganisationer för ett nationellt berättarår 2006. Eftersom detta sammanfaller med det av regeringen utlysta Mångkulturåret, kommer Fabula Storytelling att verka för flera projekt som förenar mångkulturperspektivet med berättande.

  • Världsberättande – mångkulturell artistförmedling
  • Ung Berättarscen – utbildning av unga berättare med mångkulturbakgrund
  • BerättarMarathon – med berättare från tre religioner
  • Riksberättarscen – med berättare och musiker ur olika kulturer
  • Fabula Storytelling Festival 2006 – tema Mångkultur

Världsberättande

Vi vill producera, sätta upp, och marknadsföra program med berättelser och musik från olika hörn av världen, där nysvenskar och ursvenskar delar scen. För att det skall bli möjligt söker vi projekt- och produktionspengar för att hitta goda muntliga berättare ur olika invandrargrupper, och dels musiker med med olika kulturell bakgrund för samarbete med svenska scenberättare. Program kommer vi dels att sätta upp på Riksscenen (se nedan), dels kommer vi att marknadsföra dem inför Världsberättardagen den 20 mars till kultursekreterare runt hela regionen som vi samarbetar med. Vi kommer också att ha möjligheter att föra ut dessa artister genom ett årslångt projekt med Skansen kring berättande och mångkultur, och med stor sannolikhet även till kommuner runt landet.

Ung berättarscen

Unga människor behöver stimuleras för att utveckla språk, muntlighet och talekonst. Berättarkonsten behöver en växande kader av

unga, duktiga berättare, som kan bli förebilder för andra ungdomar. Vi har för detta initierat ett långsiktigt projekt under namnet Ung Berättarscen. Om medel beviljas kommer vi under tre år att samarbeta med ledande berättarpedagoger runt om i landet för att på utvalda skolor i mångkulturella områden träna ungdomar, sporra dem att bilda berättargrupper och stå på scen. Varje år kulminerar detta med att ungdomar bjuds in till Fabulafestivalen för att berätta från vår speciella ungdomsscen. Vi har hitintills fått 100 000 fr. kulturrådet för detta, och vi har sökt även från allmänna arvsfonden.

Berättarmarathon

Vi vill anordna ett flera dagar långt berättarmarathon under hösten 2006. Gamla Testamentet återberättas av en hel rad representanter för de tre religioner som delar denna urkund. Vi kommer att söka berättare till detta dels inom projekt ”Världsberättande” och dels inom olika församlingar i Stockholm. För detta har vi sökt medel hos Svenska Kyrkan.

Riksberättarscen 2006.

Tillsammans med Riksföreningen för Folkmusik och Dans arbetar vi för en riksscen för berättande på Stallet i Stockholm under Berättaråret. Idén är att kunna visa berättande i ett mångkulturperspektiv, berättande från olika landsändar och berättande på olika teman. Detta hänger samman med projekt ”Världsberättande”.

Fabula storytelling festival 2006

Festivalen kommer att ha Mångkultur som tema. Den blir nio dagar lång, inträffar under hösten., och hålls över hela Storstockholm i samarbete med olika arrangörer. Den kommer förutom det professionella berättandet att satsa på unga berättare och på amatörers berättande i olika stadsdelar. En del av de internationella artisterna kommer också att turnera i övriga Sverige med föreställningar och workshops i anslutning till festivalen. Vi vill lyfta fram berättare med invandrarbakgrund, och visa program där artister

från olika kulturer samarbetar. Detta hänger samman med projekt ”Världsberättande”.

Mats Rehnman

Farhang

Bakgrund

Föreningen Farhang bildades 1995 med målet att bygga broar mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Föreningen, som är en politisk och religiös obunden ideell förening, organiserar konstnärer, författare och musiker kring frågor om kultur, identitet och kreativitet.

Farhang (”kultur” på persiska) strävar efter att skapa förståelse för den nya kulturen genom konserter, seminarier, tidskrifter… Utöver detta försöker Farhang uppmuntra möten mellan utländsk och inhemsk svensk kultur och bidra till att stödja processen där olika kulturer möts och skapar något nytt tillsammans.

Genom åren har vi märkt av ett enormt behov av information om hur svenskt musikliv fungerar. Farhang har länge fungerat som en rådgivande kunskapsbank för organisationer, föreningar, privatpersoner och professionella musiker. Farhang har varit en enorm tillgång och fortsätter spela en viktig roll i artisters strävan efter att utveckla sig i det svenska kulturlivet.

Bland de kulturella produktionerna som Farhang gett upphov till kan följande nämnas:

  • Kista Världsmusikfestival
  • Minifestivalen Norouz
  • Kankarsh
  • SHOW Stockholm
  • Kulturonsdagar
  • Diverse kursverksamheter
  • Enstaka konserter
  • Kultur i exil*

Kista Världsmusikfestival

2001 startades ett samarbete mellan Farhang föreningen, Kungliga musikhögskolan och Kista stadsförvaltning. (På senare år har även Academus trätt in som samarbetspartner.)

Drömmen var att skapa en permanent scen för världsmusik i Kista och etablera området som en nordisk scen för folk– och världsmusik. Denna dröm har delvis förverkligats även om en del kvarstår. Festivalen hålls i år för femte gången i rad (23–27 november) med konserter både i Kista Science Tower och Kulturhuset. Utöver detta innehåller evenemanget även seminarier, workshops och skolkonserter.

Minifestivalen Norouz

Norouz är namnet på det persiska nyåresfesten (20 mars 2005) och årets största händelse för den iranska communityn, varav de allra flesta bor i Kista. I samarbete med Kista Galleria och Kista Stadsdelsförvaltning har Farhang haft som mål att ta Norouz-traditionen till den offentliga scenen, skapa möten mellan svenskar och iranier och därmed bidra till integrationen.

Kankarsh

Det råder helt klart en brist på möjligheter för ungt musicerande i Kistaområdet och detta är ett stort problem.

Kankarsh är persiska och betyder ”att söka”. Genom Kankarsh (16 april, 23 september och 25 november) vill Farhang etablera en scen för unga musiker (av unga musiker) som spelar olika musikstilar.

Farhang vill uppmuntra till möten mellan musiker i Kista och resten av landet. Det är ett faktum att musiker i storstäderna har olika erfarenheter jämfört med sina kollegor på landet. Vårt mål är att sammanföra dessa.

Farhang har genom projektet Kankarsh börjat samarbeta med länsmusiken i Hälsingland respektive Jämtland.

SHOW Stockholm

Hundratals unga musiker söker varje år i vad som har blivit landets största amatörtävling inom R&B, hip hop och rap. Det årliga evenemanget (12 maj 2005) har en stor och trogen publik och flera tidigare tävlingsdeltagare är nu etablerade artister.

Kulturonsdagar

Tanken med kulturonsdagar uppkom 2002. Grundtanken är att skapa och förvalta ett forum för professionella och icke professionella artister att träffas och utbyta tankar och kunskap i form av workshops, uppträdanden och diskussionsforum. Sedan starten har Farhang arrangerat ca tio kulturonsdagar per år (fem per termin). Eftersom evenemangen blivit väl mottagna vill Farhang fortsätta verksamheten. Höstens säsong börjar onsdag den 21 september.

Kursverksamhet

Från allra första början har Farhang hållit olika kurser i både musik, dans och litteratur. År 2005 har Farhang förening haft sju kurser som har löpt under hela året. I år ligger fokus huvudsakligen på musik. Föreningens lokal har även använts till repetitioner för cirkelmedlemmar.

Enstaka konserter

Tillsammans med andra musikarrangörer anordnar Farhang konserter med extra fokus på iransk musik. Syfte med detta är att stödja iranska artister i deras strävan att komma in i svenska musiklivet. Bland de organisationer som vi har haft samarbete med under 2005 kan man nämna föreningen Honar samt Baluchiska föreningen i Stockholm.

*Kultur i exil

En av Farhangs stora produktioner, tre år i rad (2001–2003), var den turnerande festivalen Kultur i Exil, i samarbete med Södra

Teatern i Stockholm och Postervik Teatern i Göteborg. Festivalen hade som mål att ge invandring ett nytt a