SOU 2007:61

Deluppföljning 2 av den kommunalekonomiska utjämningen

Till statsrådet Mats Odell

Regeringen beslutade den 3 mars 2005 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att löpande följa upp det system för kommunalekonomisk utjämning som infördes den 1 januari 2005 (Dir. 2005:26). Utredningen har antagit namnet 2005 års uppföljning av utjämningssystemet (Fi 2005:02).

Till utredare förordnades fr.o.m. den 29 mars 2005 f.d. verkställande direktören Ulf Wetterberg.

Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den 27 maj 2005 ekonomen Henrik Berggren, ekonomen, numera departementssekreteraren Pontus Johansson, departementssekreteraren Hans Nyström, ämnesrådet Lennart Tingvall och fr.o.m. den 5 september 2005 ekonomen Niclas Johansson.

Som experter förordnades fr.o.m. den 27 maj 2005 departementssekreteraren Uta Bertram, kanslirådet Ingela Englund, departementssekreteraren Annika Hägg, statistikern Tomas Johansson och departementssekreteraren Henrik Tiselius.

I sekretariatet har ingått Ulf Andersson som huvudsekreterare fr.o.m. den 1 maj 2005 och som sekreterare Joakim Feldt fr.o.m. den 9 augusti 2005 och Pia Fagerström fr.o.m. den 1 mars 2007. Eva Gatsinzi har varit utredningens assistent.

Hösten 2006 överlämnade utredningen i enlighet med direktiven delbetänkandet Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen – med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning (SOU 2006:84). Efter remissbehandling tog regeringen i 2007 års ekonomiska vårproposition ställning till förslagen i delbetänkandet. Riksdagen beslutade i juni 2007 i enlighet med regeringens förslag. De därigenom beslutade förändringarna genomförs från 2008.

Jag får härmed överlämna slutbetänkandet Deluppföljning 2 av den kommunalekonomiska utjämningen – med förslag till förändringar i kostnadsutjämningen.

Utredningens arbete är därmed avslutat.

Stockholm i september 2007

Ulf Wetterberg

/Ulf Andersson

Joakim Feldt Pia Fagerström

Sammanfattning

En övergripande ambition för riksdag och regering är att kommunerna och landstingen ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna ge sina invånare likvärdig service oberoende av olika strukturella förhållanden såsom exempelvis kommuninvånarnas ålder och inkomster.

Det stora offentliga åtagande som lagts på kommuner och landsting förutsätter att staten tillskjuter medel till kommunsektorn utöver kommunernas egna skatte- och avgiftsintäkter. Därutöver behövs även en omfördelning mellan kommuner och mellan landsting. Inom ramen för ett särskilt system för kommunalekonomisk utjämning hanteras både de medel som staten tillskjuter och de medel som omfördelas mellan kommunerna och mellan landstingen. Sammantaget ger systemet en långtgående utjämning av kommunernas och landstingens intäkter och strukturellt betingade kostnadsskillnader. Systemet i dess nuvarande utformning infördes den 1 januari 2005.

Behovet av löpande uppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen

Mitt uppdrag har varit att löpande följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. Utöver den löpande uppföljningen har jag haft i uppdrag att analysera ett antal specifika frågeställningar. Detta betänkande utgör utredningens slutbetänkande. I oktober 2006 lämnade jag till regeringen delbetänkandet Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen – med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning (SOU 2006:84).

Jag föreslog i mitt delbetänkande att två nya delmodeller införs i kostnadsutjämningen för utjämning av strukturellt betingade löneskillnader i kommunsektorn, en för kommunerna och en för landstingen. Jag föreslog vidare en förändring av komponenten för

Sammanfattning SOU 2007:61

utjämning av byggkostnader i delmodellen bebyggelsestruktur samt en uppdatering av kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård och av underlaget för beräkning av antalet HIV-patienter.

I 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) behandlade regeringen förslagen i delbetänkandet. Regeringen föreslog att två nya delmodeller för lönekostnadsutjämning införs, men med ett begränsat genomslag i förhållande till mitt förslag. Regeringen föreslog vidare att de av mig föreslagna förändringarna av byggkostnadsutjämningen samt uppdateringen av hälso- och sjukvårdsmodellen genomförs. Samtliga förändringar föreslogs genomföras fr.o.m. 2008. Riksdagen beslutade i juni i år i enlighet med regeringens förslag.

För att den kommunalekonomiska utjämningen ska fungera och upplevas som legitim krävs att den vårdas och utvecklas i takt med demografiska eller andra strukturella förändringar i samhället samt anpassas till de politiska beslut på statsmaktsnivå, som påverkar kommunsektorn och enskilda kommuner och landsting.

Behovet av en aktiv förvaltning gäller hela den kommunalekonomiska utjämningen, men i särskilt hög grad kostnadsutjämningen. Flertalet delmodeller i kostnadsutjämningen baseras i grunden på demografin som uppdateras årligen av Statistiska centralbyrån (SCB), som även uppdaterar vissa data i övrigt i delmodellerna årligen. Vid sidan av de årliga uppdateringarna av de olika delmodellerna krävs emellertid specifika insatser för uppföljning och analys ungefärligen med tre till fem års intervall. Det kan exempelvis handla om att uppdatera regressionsmodeller eller att validera olika antaganden som ligger till grund för beräkningarna. Glesbygdskomponenterna behöver genomgående uppdateras med vissa intervall. Det är också viktigt att fortlöpande förbättra metoderna för att beräkna de strukturellt betingade kostnadsskillnaderna mellan kommunerna, och att ta tillvara eventuella nya datakällor.

Det nuvarande systemet för kostnadsutjämning mellan kommuner och mellan landsting infördes 1996, och flertalet delmodeller i dagens utjämning fanns med i systemet redan från början. Under de dryga tio år som systemet varit i funktion har ett antal kommittéer med några års mellanrum svarat för fördjupade analyser av kostnadsutjämningens olika delmodeller och därmed kompletterat SCB:s årliga uppdateringar. Större översyner har regel-

SOU 2007:61 Sammanfattning

mässigt resulterat i betydande omfördelningseffekter, vilket aktualiserat behovet av införanderegler.

Även mitt arbete har resulterat i förslag som ger förhållandevis stora omfördelningseffekter mellan kommuner och mellan landsting. Detta understryker behovet av löpande uppföljning, och att det är viktigt att uppföljningen görs kontinuerligt. En alltför lång tidsrymd mellan uppföljningarna och uppdateringarna leder till kraftiga omfördelningar när väl uppdateringen implementeras.

Ett av mina uppdrag enligt direktiven har varit att överväga och föreslå en lämplig organisatorisk lösning för en permanent uppföljning av utjämningssystemet. I mitt delbetänkande har jag föreslagit att uppdraget ska läggas på Statskontoret. Regeringen har därefter, i vårpropositionen 2007, aviserat att Statskontoret ska få ett permanent uppdrag att löpande följa upp utjämningssystemet.

Jag pekar i detta slutbetänkande ut ett antal delmodeller i kostnadsutjämningen där fortsatt utvecklingsarbete är angeläget. Det är min förhoppning att mina synpunkter i dessa avseenden ska kunna utgöra ett planeringsunderlag för Statskontoret.

Mina förslag

Jag föreslår som ett led i den löpande uppföljningen av utjämningssystemet uppdateringar och förändringar i kostnadsutjämningen som berör sex av delmodellerna för kommunerna samt en av delmodellerna för landstingen. Förslagen har föregåtts av en översiktlig genomgång av samtliga delmodeller.

Mina förslag till uppdateringar och förändringar motiveras av att den löpande uppföljningen påvisat strukturella förändringar som påverkar enskilda kommuners och landstings förutsättningar för de olika verksamheternas bedrivande. I andra fall motiveras mina förslag av att uppföljningen visat att det finns nya data och metoder som gör det möjligt att mer exakt än tidigare mäta de strukturella skillnader som finns mellan kommunerna. De föreslagna uppdateringarna och förändringarna bör genomföras fr.o.m. den 1 januari 2009.

Sammanfattning SOU 2007:61

Förskola

En viktig strukturell förändring är att nyttjandet av förskolan och skolbarnsomsorgen har blivit jämnare fördelat över landet. Fortfarande är andelen inskrivna barn i förskolan större i storstäder, förortskommuner och större städer än i övriga delar av landet, men under de senaste åren har andelen inskrivna barn i kommuner utanför de större städerna med omgivningar ökat betydligt. Detta har minskat skillnaden i behovet av barnomsorg mellan kommunerna.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella kostnadsskillnader i förskolan:

  • Behovet av barnomsorg skattas med hjälp av ett nytt behovsindex.
  • Den regressionsmodell som används vid skattningen av barnomsorgsbehovet uppdateras.
  • Täthetsvariabeln uppdateras till 2005 års värden.
  • Genomslaget av höga och låga värden i variabeln skattekraft begränsas ytterligare.
  • Enhetskostnaderna per barn i respektive åldersgrupp uppdateras samtidigt som åldersgrupperna görs om och utökas till att även innefatta barn mellan 10 och 12 år.

Grundskola och gymnasieskola

Andra strukturella förändringar som ligger till grund för mina förslag har med demografin att göra. I delmodellerna för grundskola och gymnasieskola har befolkningsförändringar, som inte fångas upp av SCB:s årliga uppdateringar, påverkat utfallet vid uppdateringen av glesbygdskomponenterna. Förslagen till uppdateringar och förändringar av beräkningarna av merkostnader för gles bebyggelsestruktur har även föranletts av bättre tillgång på data. Förändringarna innebär bl.a. att vägavstånden mäts mer exakt.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella kostnadsskillnader i grundskolan:

  • Den fasta ersättningen i komponenten för beräkning av merkostnader för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk uppdateras.

SOU 2007:61 Sammanfattning

  • En ny fiktiv utplacering av grundskolor implementeras, baserat på befolkningen 2005.
  • En ny beräkning av elevernas vägavstånd till grundskolor implementeras, baserat på befolkningen 2005.
  • Kostnadsfunktionerna för små skolor och skolskjutsar uppdateras och ett antal kostnader justeras.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella kostnadsskillnader i gymnasieskolan:

  • Underlaget för beräkningen av kommunernas merkostnader för inackorderingstillägg räknas upp.
  • Underlaget för beräkningen av kommunernas merkostnader för skolresor till gymnasiet räknas upp.
  • En ny beräkning av elevernas vägavstånd till gymnasieskolor implementeras, baserat på befolkningen 2005.

Individ- och familjeomsorg

Inom individ- och familjeomsorgen ökar träffsäkerheten i utjämningen för övrig individ- och familjeomsorg, dvs. för ekonomiskt bistånd, missbrukarvård samt övrig vuxenvård och familjerätt, genom att vissa av de strukturella variabler som används för att mäta behovet i respektive kommun förändras för att fånga målgruppen mer precist. Ingen förändring föreslås av utjämningen för barn- och ungdomsvård.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella kostnadsskillnader för övrig individ- och familjeomsorg:

Den regressionsmodell som används förändras till att innehålla följande variabler

  • arbetssökande utan ersättning (oförändrad variabel).
  • personer som är sambo/gifta, utrikes födda utanför EU,

Norden, USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien, utan introduktionsersättning, med barn (0–17 år) och en inkomst under 150 000 kronor (ny variabel).

  • ensamstående kvinnor i åldern 20–55 med barn 0–17 år och en inkomst som understiger 170 000 kronor per år (ny variabel).

Sammanfattning SOU 2007:61

  • roten ur tätortsbefolkningen i kommunen år 2005 (uppdaterad variabel).

Äldreomsorg

Mitt förslag till uppdateringar och förändringar av delmodellen äldreomsorg motiveras bl.a. av att det nu finns nya data som medför att behovet av omsorg kan skattas på ett bättre sätt än tidigare, samtidigt som modellen förenklas och blir mer stabil. Den nuvarande delmodellen baseras dessutom i vissa avseenden på data från Folk- och bostadsräkningarna, som i längden inte är möjliga att uppdatera eftersom det inte längre görs några Folk- och bostadsräkningar. Förslagen till uppdateringar och förändringar av beräkningarna av merkostnader i glesbygd har grundats på senast tillgängliga befolkningsdata, och på en aktualisering av underliggande kostnadsdata.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella kostnadsskillnader inom äldreomsorgen:

  • Beräkningen av normkostnad indelad efter socioekonomisk tillhörighet upphör och ersätts med indelning efter inkomst. Inkomsten för den äldre befolkningen ska uppdateras årligen av SCB.
  • Skattningen av omsorgsbehov hos äldre görs direkt med hjälp av ADL-beroende. Vårdkonsumtionen som ligger till grund för normkostnaden uppdateras.
  • Män och kvinnor får samma normkostnad givet inkomst, etnicitet, ålder och ADL-beroende.
  • Kostnaderna för hemtjänsttimme och särskilt boende uppdateras.
  • Merkostnaden för hemtjänst i glesbygd uppdateras.
  • Tillägget till glesbygdskommuner för särskilt boende upphör.

SOU 2007:61 Sammanfattning

Administration och räddningstjänst

Merkostnaderna för administration och räddningstjänst till följd av litet befolkningsunderlag eller gles bebyggelsestruktur fångas upp bättre med den nya och förenklade metod för utjämning som jag föreslår.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella kostnadsskillnader för administration, resor och räddningstjänst:

  • Komponenten administration, resor och räddningstjänst ersätts av två komponenter – administration respektive räddningstjänst.
  • Utjämning för lokala resor upphör.
  • I komponenten administration beräknas kommunernas merkostnad med variablerna invånardistans respektive folkmängd.
  • I komponenten räddningstjänst beräknas kommunernas merkostnad med variablerna invånardistans respektive lokalt befolkningsunderlag.

Hälso- och sjukvård

Mitt förslag till uppdatering av beräkningarna av merkostnader för hälso- och sjukvård i områden med gles bebyggelsstruktur innebär bl.a. att kostnadsdata och demografiska data till grund för beräkningarna har aktualiserats, och att vägavstånden mäts mer exakt. Beräkningarna avser merkostnader för sjukhus, vårdcentraler, övernattningsplatser, ambulanscentraler och sjukresor.

Mitt förslag rörande utjämningen för strukturella merkostnader för gles bebyggelsestruktur inom hälso- och sjukvården:

  • Sjukhus: Lönekostnaderna vid sjukhus uppdateras. Ny anknytning av befolkningen till de fiktivt utplacerade sjukhusen.
  • Vårdcentraler: Beräkningen av lönekostnaderna uppdateras och lönekostnader för stafettläkare inkluderas. Lokalkostnaderna exkluderas ur beräkningen av merkostnaderna. Ny fiktiv utplacering av vårdcentraler med ny anknytning av befolkningen till de fiktivt utplacerade vårdcentralerna.

Sammanfattning SOU 2007:61

  • Övernattningsplatser: Kostnaden per övernattningsplats sänks. Ny fiktiv utplacering av övernattningsplatser.
  • Ambulansstationer: Kostnaden för driften av en 1-bils ambulansstation höjs. Ny utplacering av fiktiva ambulansstationer.
  • Sjukresor: Ny beräkning av personkilometer. Kilometerkostnaden för sjukresor uppdateras.

Ekonomiska konsekvenser

De föreslagna förändringarna innebär att 58 kommuner får sänkta standardkostnader med som mest 1 494 kronor per invånare. Av dem får de allra flesta, 44 stycken, sänkta standardkostnader med mindre än 500 kronor per invånare.

Samtidigt får 232 kommuner höjda standardkostnader med upp till 1 895 kronor per invånare. En majoritet av dessa, 127 stycken, får höjda standardkostnader med mer än 500 kronor per invånare.

I dag omfördelas knappt 4,9 miljarder kronor i kostnadsutjämningen mellan kommunerna. Med mina förslag minskar omfördelningen till knappt 4,7 miljarder kronor.

På kommungruppsnivå blir det samlade utfallet av förslagen att storstäder och förortskommuner får sänkta standardkostnader medan övriga kommungrupper får höjda standardkostnader.

Flertalet av de kommuner som får de största negativa förändringarna till följd av mina förslag till uppdateringar och förändringar ligger i Stockholms län.

Utjämningen sker mellan kommuner, men det kan ändå vara av intresse att belysa det samlade utfallet för kommunerna per län. De 26 kommunerna i Stockholms län får sammantaget sänkta standardkostnader med drygt 1,35 miljarder kronor, vilket är den största sänkningen för kommunerna i ett län i kronor räknat. Även kommunerna i Skåne län får totalt sett sänkta standardkostnader. Den största positiva förändringen mätt i kronor per invånare får Gotlands kommun och därnäst kommunerna i Kalmar och Kronobergs län. Kommunerna i ett och samma län får givetvis olika utfall av mina förslag, och i flertalet län finns både kommuner som får sänkta standardkostnader och kommuner som får höjda standardkostnader.

SOU 2007:61 Sammanfattning

För landstingen innebär mina förslag rörande glesbygdstilläggen i delmodellen för hälso- och sjukvård att 8 landsting får sänkta standardkostnader, medan 13 landsting får höjda standardkostnader.

Glesbygdskomponenten i hälso- och sjukvårdsmodellen omfördelar i dag sammanlagt 473 miljoner kronor. Med mitt förslag ökar omfördelningen till 594 miljoner kronor.

Den största negativa förändringen får Stockholms läns landsting med 42 kronor per invånare, eller ca 80 miljoner kronor. Förändringen är mest positiv för Norrbottens läns landsting som får 237 kronor per invånare, eller totalt ca 60 miljoner kronor.

Införanderegler

Införanderegler har vid tidigare större uppdateringar och förändringar av det kommunalekonomiska systemet ansetts nödvändiga för att ge kommuner och landsting som, till följd av förändringarna, fått ett negativt utfall möjlighet att under en angiven tidsperiod anpassa sina kostnader.

Med anledning av att mina förslag för flera kommuner ger relativt sett stora omfördelningseffekter anser jag att det är befogat att även denna gång ge de kommuner som får ett negativt utfall på grund av de nya förslagen en viss tid för anpassning. För att finansiera dessa nya införandebidrag föreslår jag att de kommuner som får ett positivt utfall av mina förslag på motsvarande sätt får acceptera en tidsmässig förskjutning i genomslaget av förändringarna.

Mitt förslag till nya införanderegler:

  • Kommuner som får en negativ förändring av bidrag och av gifter i kostnadsutjämningen till följd av mina förslag erhåller ett särskilt införandebidrag under åren 2009 och 2010, för att möjliggöra en anpassning över tre år till de förslagna förändringarna.
  • Kommuner som sammantaget får en positiv förändring av bidrag och avgifter till följd av mina förslag betalar en särskild införandeavgift åren 2009 och 2010. Avgiften finansierar de särskilda bidragen under införandetiden, och innebär att även de positiva förändringarna får fullt genomslag först efter tre år.
  • Bidrag ska lämnas och avgift betalas

Sammanfattning SOU 2007:61

- år 2009 med ett belopp som motsvarar 33 % av föränd-

ringen år 2009, och

- år 2010 med ett belopp som motsvarar 67 % av föränd-

ringen år 2009.

Då förändringarna för landstingen till följd av uppdateringen av glesbygdskomponenten i delmodellen för hälso- och sjukvård är begränsad är min bedömning att det inte är motiverat med något särskilt införandebidrag för landstingen.

Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

dels att rubriken närmast före 13 § ska lyda ”Införandebidrag och införandeavgift”

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 13 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 a §

En kommun som under utjämningsåret 2009 får en negativ förändring av bidrag och avgifter i kostnadsutjämningen har rätt till ett särskilt införandebidrag åren 2009 och 2010.

En kommun som under utjämningsåret 2009 får en positiv förändring av bidrag och avgifter i kostnadsutjämningen ska betala en särskild införandeavgift åren 2009 och 2010.

Bidrag ska lämnas och avgift betalas om förändringarna har orsakats av de ändringar av beräkningen av standardkostnaden

Författningsförslag SOU 2007:61

för verksamheterna förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, äldreomsorg samt bebyggelsestruktur som gäller från och med utjämningsåret 2009.

Bidrag ska lämnas och avgift betalas

– år 2009 med ett belopp som motsvarar 33 procent av förändringen år 2009, och

– år 2010 med ett belopp som motsvarar 67 procent av förändringen år 2009.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller till och med den 31 december 2010.

1. Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

I detta kapitel beskrivs motiven till den kommunalekonomiska utjämningen som en introduktion till en redovisning av uppdraget för denna utredning. Av redovisningen framgår vilka delar av uppdraget som avrapporterats i utredningens delbetänkande, förslagen i delbetänkandet samt de beslut som fattats av regering och riksdag med anledning av dessa förslag. Avslutningsvis redogörs för slutbetänkandets uppläggning och innehåll samt utredningsarbetets genomförande.

1.1. Varför utjämning?

De offentliga utgifterna utgör i Sverige en hög andel av BNP samtidigt som graden av decentralisering av uppgifter till kommuner och landsting är stor i ett internationellt perspektiv. Kommuner och landsting ansvarar bl.a. för utgiftstunga områden som skola, hälso- och sjukvård samt barn- och äldreomsorg. Samtidigt varierar behoven av olika offentliga tjänster mellan kommunerna och mellan landstingen, liksom även skattekraften, dvs. skattebasen per invånare.

En övergripande ambition för riksdag och regering är att kommunerna och landstingen ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna ge sina invånare likvärdig service oberoende av olika strukturella förhållanden såsom exempelvis kommuninvånarnas ålder och inkomster.

Det stora offentliga åtagande som lagts på kommuner och landsting förutsätter att staten tillskjuter medel till kommunsektorn utöver kommunernas egna skatte- och avgiftsintäkter. Därutöver behövs även en omfördelning mellan kommuner och mellan landsting. Inom ramen för ett särskilt system för kommunal-

Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning SOU 2007:61

ekonomisk utjämning hanteras både de medel som staten tillskjuter och de medel som omfördelas mellan kommunerna och mellan landstingen. Sammantaget ger systemet en långtgående utjämning av kommunernas och landstingens intäkter och strukturellt betingade kostnadsskillnader. Systemet i dess nuvarande utformning infördes den 1 januari 2005. (För en beskrivning av systemet se kapitel 2).

1.2. Utredningens uppdrag och genomförande

Mitt uppdrag enligt direktiven (Dir 2005:26) är att löpande följa upp det system för kommunalekonomisk utjämning som infördes den 1 januari 2005. Utöver den löpande uppföljningen har jag haft i uppdrag att analysera ett antal specifika frågeställningar. Direktiven återges i sin helhet i bilaga 1. Detta betänkande utgör utredningens slutbetänkande. I oktober 2006 lämnade jag till regeringen delbetänkandet Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen – med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning (SOU 2006:84).

Nedan redovisas en sammanfattning av uppdragets olika delar.

I uppdraget ingår att:

  • svara för en löpande uppföljning och utvärdering av systemet och säkerställa behovet av dataunderlag för en sådan uppföljning,
  • följa upp förändringar i inkomstutjämningen och i kostnadsutjämningens olika delar och skapa metoder för en sådan uppföljning,
  • löpande följa verksamhets- och kostnadsutvecklingen i de kommunala verksamheterna,
  • löpande följa förändringar i samhällsutvecklingen och i de kommunala verksamheterna i de delar som har betydelse för utjämningssystemet, samt
  • följa behovet av uppdateringar av kostnadsutjämningens olika delar och vid behov lämna förslag till uppdateringar.

SOU 2007:61 Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

Specifika frågeställningar

I mitt uppdrag ingår att analysera om det finns strukturella kostnadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet. Därvid bör analyser av löneutvecklingen i kommuner och landsting och en översyn av den regionala indelningen för byggkostnadsfaktorn prioriteras.

I uppdraget ingår också att överväga och föreslå lämplig organisatorisk lösning för en permanent uppföljning av utjämningssystemet och inriktningen på det fortsatta arbetet efter ett uppbyggnadsskede. I första hand ska prövas att verksamheten läggs i befintlig myndighet.

Enligt direktiven bör utvecklingen av kommunernas VAkostnader bli föremål för fortsatt uppföljning. Äldreomsorgsmodellen bör följas upp utifrån ett könsperspektiv. Hälso- och sjukvårdsmodellen och andra delar av landstingens verksamhet bör analyseras ytterligare, och då särskilt sjukvårdskostnaderna i Gotlands kommun. Även andra delar av kostnadsstrukturen inom landstingens ansvarsområde, exempelvis psykiatrin och missbrukarvården, bör analyseras ytterligare.

1.3. Förslagen i delbetänkandet samt statsmakternas beslut med anledning av dessa förslag

Mina förslag i delbetänkandet (SOU 2006:84) i sammanfattning

Lönekostnadsutjämningen

Jag föreslår i delbetänkandet att två nya delmodeller införs i kostnadsutjämningen för utjämning av strukturellt betingade löneskillnader i kommunsektorn, en för kommunerna och en för landstingen. I delmodellen för kommunerna beräknas de strukturella löneskillnaderna utifrån följande variabler: medellönen för kommunanställda i angränsande kommuner, köpeskillingen på småhus samt förvärvsarbetargraden i kommunen. I delmodellen för landstingen beräknas de strukturella löneskillnaderna utifrån en variabel: lönerna i den privata sektorn i länet. Utjämningen ska enligt mitt förslag finansieras gemensamt av samtliga kommuner respektive landsting med samma belopp per invånare. Tilläggets storlek bör enligt mitt förslag i huvudsak bestämmas utifrån de framtagna regressionsmodellerna. Den faktiska standardiserade genomsnittliga

Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning SOU 2007:61

lönen för kommunen/landstinget ska dock enligt förslaget utgöra ett tak. Jag föreslår ingen automatisk uppdatering av den indexserie som ligger till grund för utjämningen, utan istället att en större översyn görs vart femte år av såväl indexserierna för de faktiska lönenivåerna som för regressions-modellerna. Därmed blir de nya utfallen för enskilda kommuner och landsting inte möjliga att förutse och påverka.

Byggkostnadsutjämningen

Jag föreslår i delbetänkandet att en förändring görs av komponenten för utjämning av byggkostnader i delmodellen bebyggelsestruktur. Utjämningen föreslås fortsättningsvis bli baserad på regionala skillnader i lönekostnader för byggnadsarbetare samt skillnader i klimat. Uppföljning och uppdatering av lönestatistiken för byggnadsarbetare bör lämpligen ske vart tredje år.

Uppdateringen av delmodellen hälso- och sjukvård

Jag föreslår i delbetänkandet att en uppdatering görs av kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård, baserad på vårdkonsumtionen i Region Skåne år 2004. Även en uppdatering av underlaget för beräkning av antalet HIV-patienter föreslås.

Införanderegler

Jag föreslår i delbetänkandet att de kommuner som år 2008 får de största negativa förändringarna i kostnadsutjämningen till följd av mina förslag avseende utjämning av lönekostnader och byggkostnader, under år 2008 får ett tillfälligt införandebidrag. Det betyder att för dessa kommuner medges en anpassning över två år till de föreslagna förändringarna i utjämningssystemet. Min bedömning i delbetänkandet är att det inte är motiverat med något särskilt införandebidrag för landstingen.

SOU 2007:61 Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

Organisationsfrågan

Jag föreslår i delbetänkandet att en ny permanent uppföljningsorganisation inrättas med uppgift att löpande ge underlag till regeringen om den kommunalekonomiska utjämningen, exempelvis beräkningar, analys och förslag som efter beredning kan ligga till grund för beslut av regeringen eller riksdagen om uppdateringar eller andra förändringar i systemet. Uppdraget att löpande följa upp utjämningssystemet ska enligt mitt förslag läggas på Statskontoret. Jag förordar också att ett av regeringen utsett särskilt beslutsorgan inom Statskontoret ska besluta om inriktningen och prioriteringarna för myndighetens löpande uppföljning av utjämningssystemet och fatta beslut om de rapporter som ska överlämnas till regeringen. Regeringen kan besluta att beslutsorganets ordförande ska vara Statskontorets generaldirektör, alternativt utse en extern ordförande. Den löpande uppföljningen av utjämningssystemet ska enligt mitt förslag vara statligt finansierad.

Statsmakternas beslut

I 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) behandlar regeringen förslagen i utredningens delbetänkande. Regeringen föreslår att lönekostnadsutjämningen införs, men med ett begränsat genomslag och utan det tak som ligger i mitt förslag. Regeringen föreslår i övrigt att de av mig föreslagna förändringarna av byggkostnadsutjämningen samt den föreslagna uppdateringen av hälso- och sjukvårdsmodellen genomförs. Regeringen aviserar även att Statskontoret ska få som ett permanent uppdrag att löpande följa upp utjämningssystemet. Regeringen föreslår inga införanderegler.

Regeringen framhåller i vårpropositionen bl.a. följande:

– Den av utredaren föreslagna lönekostnadsutjämningen införs inte fullt ut enligt förslaget beroende på svårigheten att avgöra hur stor del av skillnaderna i lönekostnad som är strukturellt betingade. Genomslaget begränsas 2008 till 50 procent av utfallet i den föreslagna utjämningsmodellen (regressionen) men utan den föreslagna begränsningen till den faktiska lönenivån i respektive kommun och landsting. Det sistnämnda för att helt eliminera påverkan av den faktiska lönenivån. Att införa en lönekostnadsutjämning förutsätter förslag till lagändring i denna proposition.

Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning SOU 2007:61

De av utredaren föreslagna förändringarna i byggkostnads-

utjämningen genomförs från 2008. Förslaget förutsätter ingen lagändring.

Delmodellen för hälso- och sjukvård i landstingens kostnads-

utjämning uppdateras från 2008 i enlighet med utredningens förslag. En sådan uppdatering kräver ingen lagändring.

En ny permanent uppföljningsorganisation inrättas från 2008 i en-

lighet med utredningens förslag. Uppdraget, som omfattar att löpande följa upp utjämningssystemet, läggs på Statskontoret.

Riksdagen beslutade den 20 juni 2007 i enlighet med regeringens förslag (2006/07 FiU20, rskr. 2006/07:221).

Regeringen aviserar också i vårpropositionen att en parlamentarisk utredning ska tillsättas under mandatperioden med uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning.

Regeringen anför:

I syfte att värna utjämningssystemet kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning under mandatperioden med uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning, inklusive de förändringar som nu föreslås. Alternativa metoder för inkomstutjämning med ett mer långsiktigt perspektiv skall utredas. Utredningen kan bland annat pröva möjligheten att utjämna de ekonomiska förhållandena mellan kommunerna genom förändringar av den kommunala skattebasen. Översynen syftar till att undanröja tillväxthämmande faktorer och stärka incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Utredningen skall även beakta konsekvenser för utjämningssystemet av reformer som påverkar den kommunala sektorn, t.ex. avvecklingen av den statliga fastighetsskatten. Utredningen tillsätts under 2008. Ett slutbetänkande beräknas kunna lämnas i slutet av 2010. Inkomstutjämningen utreds och hanteras med förtur så att ett delbetänkande avseende inkomstutjämningen kan lämnas under 2009.

SOU 2007:61 Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

1.4. Slutbetänkandets innehåll samt arbetets genomförande

I detta slutbetänkande avrapporterar jag ett antal förslag till uppdateringar eller förändringar av kostnadsutjämningens olika delmodeller. Jag har följt upp och utvärderat delmodellerna för utjämning mellan kommuner inom följande områden

  • förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
  • förskoleklass och grundskola
  • gymnasieskola
  • individ- och familjeomsorg
  • äldreomsorg
  • administration, resor och räddningstjänst, som är en komponent inom delmodellen bebyggelsestruktur.

Vidare avrapporterar jag rörande landstingen en uppdatering av glesbygdskomponenten i hälso- och sjukvårdsmodellen. I mitt delbetänkande föreslogs som nämnts en uppdatering av stora delar av hälso- och sjukvårdsmodellen, och i och med den nu avrapporterade glesbygdskomponenten blir uppdateringen av hälso- och sjukvårdsmodellen komplett.

För kommunerna finns för närvarande nio delmodeller i kostnadsutjämningen, och för landstingen tre delmodeller. Från och med 2008 finns därutöver delmodeller för utjämning av lönekostnader för både kommuner och landsting.

I och med detta slutbetänkande har jag följt upp hela eller delar av sex av kommunernas delmodeller samt en av landstingsmodellerna. Jag har vidare föreslagit införandet av de nya delmodellerna för löneutjämning. Urvalet av delmodeller för löpande uppföljning har gjorts efter en översiktlig genomgång av samtliga delmodeller, där respektive delmodells konstruktion och behov av uppföljning, förändring eller uppdatering har värderats efter diskussioner med utredningens experter och sakkunniga.

I kostnadsutjämningen ingår således ytterligare några delmodeller utöver de som jag har följt upp och avrapporterat. Jag har i utredningsarbetet inte behandlat delmodellerna för barn- och ungdom med utländsk bakgrund, befolkningsförändringar eller kollektivtrafik. En uppföljning av dessa delmodeller och komponenter kan enligt min mening med fördel prioriteras av Statskontoret inom ramen för myndighetens kommande uppdrag att

Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning SOU 2007:61

löpande följa upp den kommunalekonomiska utjämningen. I betänkandet fäster jag även uppmärksamhet på vissa brister i den gränsregionala statistiken, som har betydelse för den kommunalekonomiska utjämningen.

Presentation av utredningens förslag till uppdateringar och förändringar av olika delmodeller i kostnadsutjämningen

I bilaga 2a och 2b redovisas det samlade utfallet 2007 av den kommunalekonomiska utjämningen för kommuner och för landsting enligt nu gällande utjämning. I bilaga 3a och 3b redovisas motsvarande utfall för kostnadsutjämningen totalt och för de olika delmodellerna.

För var och en av de delmodeller i kostnadsutjämningen som behandlas i slutbetänkandet redovisas utfallet av förslagen till uppdateringar eller förändringar med de standardkostnader som skulle ha gällt 2007 om förslagen genomförts då. Detta bl.a. för att underlätta jämförelser med den befintliga utjämningen (genomförandet av förslagen föreslås till 2009).

För samtliga delmodeller i kostnadsutjämningen för kommunerna som är föremål för uppdatering eller förändring redovisas en resultatbilaga. Varje resultatbilaga avslutas med en tabell som visar resultatet som ett vägt genomsnitt per län. I respektive av de kapitel som innehåller förslag till uppdateringar eller förändringar av olika delmodeller finns avslutningsvis en tabell som redovisar utfallet per kommungrupp. I denna tabell redovisas genomgående det ovägda genomsnittet. Det vägda snittet, som alltså redovisas länsvis i bilagorna, ger en bild av den regionala eller länsvisa fördelningen av medel totalt sett. Det ovägda snittet, som alltså redovisas per kommungrupp i de olika kapitlen, visar utfallet för en representativ kommun i respektive grupp.

I bilaga 13a visas de samlade effekterna av utredningens förslag per kommun i form av differenser per delmodell och totalt i förhållande till innevarande års utjämning. Eftersom förslagen beträffande landstingen enbart berör delmodellen hälso- och sjukvård redovisas utfallet av utredningens förslag i kapitel 9, som behandlar denna delmodell.

I bilaga 13b visas standardkostnad för respektive kommun 2007 med beaktande av utredningens förslag. Denna avslutande tabell

SOU 2007:61 Utredningens uppdrag och betänkandets uppläggning

kan jämföras med bilaga 3a, som alltså visar motsvarande standardkostnader i den befintliga utjämningen.

Specifika frågeställningar enligt direktiven

I kapitlet om delmodellen för äldreomsorg redovisas även en uppföljning av denna modell ur ett könsperspektiv. I kapitlet om hälso- och sjukvårdsmodellen behandlas förutom en uppdatering av glesbygdskomponenten även sjukvårdskostnaderna i Gotlands kommun samt vissa frågor rörande psykiatri och missbruk. En uppföljning av kommunernas VA-kostnader redovisas under ett särskilt delavsnitt.

Utredningens genomförande

Utredningens sekretariat har kompletterats med konsultmedverkan i delar av arbetet. Glesbygdsverket har tagit fram en ny applikation för tillgänglighetsberäkningar i glesbygd och med stöd av den nya applikationen genomfört nya beräkningar. Statistiska centralbyrån (SCB) har på flera områden gjort statistiska bearbetningar till grund för utredningens arbete. Docent Mårten Lagergren har gjort en uppdatering av normkostnaderna i äldreomsorgsmodellen samt vissa analyser av utfallet av denna uppdatering. Statskontoret gjorde under 2006 en genomlysning av utjämningen inom individ- och familjeomsorgen, som legat till grund för utredningens fortsatta arbete med delmodellen individ- och familjeomsorg. Därtill kommer att flera av utredningens experter och sakkunniga har deltagit aktivt i det operativa utredningsarbetet.

2. Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

I kapitlet ges inledningsvis en kort historik över hur den kommunalekonomiska utjämningen har förändrats genom åren. Därefter redogörs för uppbyggnaden av de fem delarna i utjämningen. Avslutningsvis kommenteras utfallet från systemet innevarande år. Det samlade utfallet år 2007 för respektive kommun och landsting av hela systemet respektive av kostnadsutjämningen framgår av bilagorna 2 och 3. En beskrivning av systemets olika delar återfinns även i utredningens delbetänkande, SOU 2006:84. Den historik som redovisas i avsnitt 2.1 har samma innehåll som motsvarande avsnitt i delbetänkandet. Även vissa av de beskrivande delarna i övrigt har sin motsvarighet i delbetänkandet.

2.1. Kort historik

Under större delen av 1900-talet har kommuner och landsting fått någon form av statligt bidrag i syfte att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar. System med inslag av utjämning mellan kommuner och mellan landsting har funnits sedan år 1966.

1966 års skatteutjämningssystem

Det skatteutjämningssystem som infördes år 1966 bestod av två delar: inkomstutjämning samt ett särskilt utjämningsbidrag till kommuner och landsting med hög utdebitering alternativt ett reducerat bidrag till kommuner och landsting med låg skattesats. Vid sidan av utjämningssystemet fanns ett flertal specialdestinerade statsbidrag. Detta system kom att gälla fram till och med år 1992 även om systemet modifierades i omgångar; exempelvis infördes

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning SOU 2007:61

från och med år 1986 en särskild skatteutjämningsavgift för kommuner med mycket hög skattekraft, för att utjämna de mest extrema skillnaderna i skattekraft mellan kommunerna.

1993 års kommunalekonomiska reform

År 1993 genomfördes omfattande förändringar i de statliga bidragssystemen till kommuner. Den största förändringen var att flertalet av de specialdestinerade statsbidragen ersattes med ett generellt bidrag. Utjämningssystemet kom att bestå av tre delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning samt ett tillägg till kommuner med stor befolkningsminskning. Kommuner med en skattekraft som var högre än den av staten garanterade nivån hamnade utanför bidragssystemet. För landstingen gjordes endast små förändringar år 1993.

1996 års statsbidrags- och utjämningssystem

Från och med 1996 bestod statsbidrags- och utjämningssystemet av fyra delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, ett generellt statsbidrag samt införanderegler. Till skillnad från tidigare system omfattades alla kommuner och landsting, vilket bl.a. innebar att systemet kunde användas vid ekonomiska regleringar mellan staten och kommunerna.

Utjämningen blev statsfinansiellt neutral genom att såväl inkomst- som kostnadsutjämningen finansierades av kommuner och landsting. Den statliga finansieringen utgjordes av det generella statsbidraget. Vissa förändringar genomfördes av delar av kostnadsutjämningen från år 2000, och från år 2001 infördes en justerad inkomstutjämning för vissa kommuner. Orsaken var att man ville undvika negativa marginaleffekter av skatteinkomster efter inkomstutjämningen vid en ökning av skatteunderlaget. I övrigt kom systemet att bestå t.o.m. utgången av år 2004.

SOU 2007:61 Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

2.2. Den kommunalekonomiska utjämningens fem delar

Det nu gällande utjämningssystemet infördes den 1 januari 2005 och består av fem olika delar:

  • inkomstutjämning
  • kostnadsutjämning
  • strukturbidrag
  • införandebidrag
  • regleringsbidrag/avgift

I det följande redogörs närmare för de fem delarna i utjämningssystemet.

Inkomstutjämningen

I inkomstutjämningen sker en långtgående utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting. Staten svarar för merparten av finansieringen av inkomstutjämningen. Den statliga finansieringen härrör från det tidigare generella statsbidraget, som avskaffades i och med införandet av nuvarande system. Avgifter från de kommuner och landsting som har den allra högsta skattekraften svarar för resterande del av finansieringen.

Bidraget/avgiften för kommuner och landsting i inkomstutjämningen beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten per invånare och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 % av medelskattekraften och för landsting 110 %.

TPF

1

FPT

Skatteunderlaget räknas upp med

hjälp av uppräkningsfaktorer till utjämningsårets nivå. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer får betala en inkomstutjämningsavgift.

För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen utifrån 95 % av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 % av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting beräknas avgiften istället utifrån 85 % av medelskattesatsen. Utjämningen är alltså långtgående men inte fullständig.

TP

1

PT

Medelskattekraften är summan av kommunernas och landstingens skatteunderlag (enligt

Skatteverkets årliga taxeringsbeslut) två år före utjämningsåret dividerat med befolkningen per den 1 november året före utjämningsåret.

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning SOU 2007:61

För 2007 är det 12 kommuner som har en skattekraft som överstiger 115 % av rikets uppräknade medelskattekraft. Dessa kommuner betalar tillsammans en inkomstutjämningsavgift på 3,3 miljarder kronor. Flertalet av kommunerna är förortskommuner i Stockholms län. Danderyds kommun har den högsta skattekraften och får betala en inkomstutjämningsavgift på 17 001 kronor per invånare.

Ett antal glesbygdskommuner och vissa små kommuner får de största bidragen per invånare. Lägst skattekraft och högst bidrag har Årjäng som erhåller ett inkomstutjämningsbidrag på 11 935 kronor per invånare. Jämförelsevis befolkningsrika kommuner får givetvis större bidrag totalt sett än små kommuner. Högst bidrag totalt sett får Malmö kommun, med 2,5 miljarder kronor (som jämförelse kan nämnas att samtliga kommuner i Norrbottens län sammantaget får 1,5 miljarder kronor).

Totalt erhåller bidragskommunerna 48,1 miljarder kronor i bidrag. Sammanlagt tillförs kommunsektorn 44.9 miljarder kronor genom inkomstutjämningen för kommuner.

Av landstingen (inklusive Gotland) hade utjämningsåret 2007 endast Stockholms läns landsting en skattekraft som överstiger garantinivån på 110 % av medelskattekraften. Detta medför att landstinget betalar en inkomstutjämningsavgift på 1 019 kronor per invånare. Övriga landsting erhåller inkomstutjämningsbidrag. Högst bidrag får Gotlands kommun med 3 887 kronor per invånare. Totalt sett får Region Skåne det största bidraget, 3 miljarder kronor.

Stockholms läns landsting betalar nära 2 miljarder kronor i avgift medan övriga landsting får totalt 15,8 miljarder kronor i bidrag.

Kostnadsutjämningen

I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturellt betingade kostnadsskillnader, dvs. skillnader som kommunerna och landstingen inte kan råda över. En grundprincip är att endast utjämna för strukturella skillnader i verksamheter som är obligatoriska för kommunerna och landstingen. Utjämning sker i ett antal delmodeller med hänsyn till åldersstruktur och hälsa, socioekonomi samt geografi.

Kostnadsutjämningen baseras på den s.k. standardkostnadsmetoden, som innebär att en teoretiskt beräknad kostnad per

SOU 2007:61 Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

kommun/landsting tas fram för var och en de verksamheter som är föremål för utjämning och att tillägg eller avdrag i modellen baseras på i vilken utsträckning standardkostnaden för den enskilda kommunen/landstinget avviker från den genomsnittliga standardkostnaden i riket. Standardkostnadsmetoden infördes i och med 1996 års utjämningssystem. Kostnadsutjämningen mellan kommunerna finansieras helt av kommunerna, dvs. summan av enskilda kommuners bidrag och avgifter är lika stora. Även landstingens bidrag och avgifter tar ut varandra. Kostnadsutjämningen är således statsfinansiellt neutral.

För kommunerna finns från och med 2005 nio delmodeller i kostnadsutjämningen. För landstingen finns i dag tre delmodeller, men i en av dessa, delmodellen för befolkningsförändringar, sker för närvarande ingen omfördelning eftersom inget landsting uppfyller kriterierna för ett tillägg. Var och en av delmodellerna har unika strukturella faktorer som bas för utjämningen.

Tabell 2.1 Delmodeller och strukturella faktorer samt omfördelning i miljarder

kronor år 2007 i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

Verksamhet Strukturella faktorer Omfördelning, Mdkr Kommuner Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg

Åldersstruktur, föräldrarnas förvärvsfrekvens, skattekraft samt befolkningstäthet

3,83

Förskoleklass och grundskola

Åldersstruktur, hemspråk, glesbygd

3,86

Gymnasieskola Åldersstruktur, programval, bebyggelsestruktur

1,73

Individ- och familjeomsorg

* Utrikes födda flyktingar och nära anhöriga, övriga utrikes födda från länder utanför Norden och EU, arbetslösa utan ersättning, ensamstående kvinnor med barn, andel män med låg inkomst samt bebyggelsetäthet. * Barn till ensamstående föräldrar, lagförda ungdomar, barn med utländsk bakgrund, samt kommunens folkmängd

4,03

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning SOU 2007:61

Verksamhet Strukturella faktorer Omfördelning,

Mdkr

Barn och ungdomar med utländsk bakgrund

Barn 0-19 år med utländsk bakgrund

0,45

Äldreomsorg Åldersstruktur, könsfördelning,

yrkesbakgrund, civilstånd, etnisk bakgrund samt glesbygd

6,21

Befolkningsförändringar * Befolkningsminskning >2%

under senaste 10 åren* Förändring, positiv och negativ, av antalet skolelever* Ersättning för eftersläpning av intäkter vid befolkningsökning

0,98

Bebyggelsestruktur *Uppvärmning* Gator och vägar* Byggkostnader* Glesbygdsspecifika merkostnader för administration, resor och räddningstjänst

1,32

Kollektivtrafik Gleshet, arbetspendling och tätortsstruktur

0,94

Landsting Hälso- och sjukvård Vårdtunga grupper, kön, ålder, civilstånd, sysselsättningsstatus, inkomst samt boendetyp. Tillägg för glesbygd.

1,49

Kollektivtrafik Gleshet, arbetspendling och tätortsstruktur

1,26

Källa: Egen bearbetning och skriften Kommunalekonomisk utjämning, Sveriges Kommuner och Landsting, Finansdepartementet.

Som nämnts lämnade jag i delbetänkandet (SOU 2006:84) förslag till uppdateringar och förändringar i kostnadsutjämningen. Riksdagen har därefter beslutat att införa två nya delmodeller i kostnadsutjämningen för utjämning av strukturellt betingade löneskillnader i kommuner respektive i landsting fr.o.m. 2008.

Utjämningsåret 2007 får 146 kommuner bidrag och 144 kommuner betalar avgift. Totalt omfördelar kostnadsutjämningen för kommuner knappt 4,9 miljarder kronor. Att omfördelningen netto blir lägre än summan av de omfördelningar per delmodell som

SOU 2007:61 Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

redovisas i tabellen ovan beror på att omfördelningarna delvis tar ut varandra.

Förenklat uttryckt sker i kostnadsutjämningen mellan kommunerna en omfördelning från södra Sverige till norra, med undantag för Stockholmsregionen som är mottagare av bidrag. I norra Sverige är det framförallt glesbygdskommunerna i inlandet som får stora bidrag, medan kommunerna längs kusten får betydligt mindre i bidrag eller betalar en avgift i kostnadsutjämningen. I södra Sverige är det framförallt större städer och förortskommuner som betalar en avgift. Bland landstingen går de största bidragen till norrlandslandstingen, men även de tre storstadslandstingen är mottagare av bidrag.

Högst bidrag får Dorotea kommun med 10 122 kronor per invånare. Högst avgift har Umeå kommun som betalar 3 841 kronor per invånare.

Utjämningsåret 2007 får 9 landsting bidrag och de övriga landstingen betalar en avgift. Kostnadsutjämningen för landsting omfördelar knappt 1,2 miljarder kronor.

Högst bidrag får Norrbottens läns landsting med 1 082 kronor per invånare. Högst avgift betalar Uppsala läns landsting, med 1 029 kronor per invånare.

Strukturbidraget

Strukturbidraget inrymmer olika bidrag av regionalpolitisk karaktär. Dessa bidrag ingick i kostnadsutjämningen i 1996 års utjämningssystem, men har nu förts över till strukturbidraget. Strukturbidrag utgår även till kommuner som fått större intäktsminskningar i och med införandet av nu gällande system.

Strukturbidrag på sammanlagt drygt 1,5 miljarder kronor utgår till 94 kommuner. I dessa kommuner bor 22 % av Sveriges befolkning. Högst strukturbidrag erhåller Gällivare kommun med motsvarande 5 438 kronor per invånare.

Fem landsting och den landstingsfria kommunen Gotland erhåller strukturbidrag på sammanlagt 658 miljoner kronor. Sammanlagt bor 11,3 % av landets befolkning i dessa regioner.

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning SOU 2007:61

Införandebidraget

Införandebidraget används för att mildra omställningseffekterna för de kommuner och landsting som får stora intäktsminskningar till följd av det nya utjämningssystemet. Bidraget finns under perioden 2005-2010 och trappas successivt ner.

För utjämningsåret 2007 är det 98 kommuner som tillsammans får dela på cirka 462 miljoner kronor, och fem landsting som får dela på 235 miljoner kronor.

Regleringsbidraget/avgiften

Regleringsbidraget/avgiften motiveras av att staten önskar ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet. Regleringsposten kan alltså ett enskilt år utgöras av antingen ett bidrag eller en avgift, beroende på hur stort statens bidrag är det aktuella året jämfört med summan av övriga bidrag och avgifter i systemet.

År 2007 får alla kommuner ett regleringsbidrag på drygt 913 kronor per invånare. Motsvarande belopp för landstingen är 103 kronor per invånare.

2.3. Något om den kommunalekonomiska utjämningens samlade utfall år 2007

År 2007 uppgår anslaget till den kommunalekonomiska utjämningen till 55,2 miljarder kronor för kommunerna och 15,7 miljarder kronor för landstingen, dvs. totalt till knappt 71 miljarder kronor.

Tabell 2.2 Kommunalekonomisk utjämning totalt år 2007, miljarder kronor

(avrundat till en decimal)

Kommuner Landsting Anslag 55,2 15,7 Inkomstutjämningsbidrag 48,1 15,8 Inkomstutjämningsavgift -3,3 -2,0 Kostnadsutjämningsbidrag 4,9 1,2 Kostnadsutjämningsavgift -4,9 -1,2 Strukturbidrag 1,5 0,7 Införandebidrag 0,5 0,2 Regleringsavgift 8,3 0,9 Källa: SCB

SOU 2007:61 Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

Utjämningens utfall för kommunerna med uppdelning på län och kommungrupp

Utjämningen sker mellan kommuner, men det kan ändå vara av intresse att belysa utfallet för kommunerna samlat per län. På länsnivå blir nettot positivt för samtliga län, eftersom staten skjuter till medel till den kommunalekonomiska utjämningen. Invånarna i kommunerna i Jämtlans län får sammantaget det högsta beloppet; drygt 12 000 kronor per invånare, motsvarande drygt 12 miljarder kronor. Kommunerna i Stockholms län får sammantaget det lägsta beloppet per invånare, drygt 1 500 kronor, vilket motsvarar drygt 3 miljarder kronor totalt till länet.

Tabell 2.3 Det samlade utfallet för kommunerna av den kommunalekonomiska

utjämningen redovisat per län, utjämningsår 2007

Bidrag,

(mkr)

Avgift, (mkr)

Netto, (mkr)

Netto,

(kr/inv)

Stockholm

6 641 -3 604

3 037 1 586

Uppsala

1 930 -365

1 565 4 892

Södermanland 2 023

-72

1 951 7 419

Östergötland 3 157 -232

2 924 6 999

Jönköping

2 556

-67

2 489 7 516

Kronoberg

1 451 -196

1 256 6 993

Kalmar

2 118 -175

1 944 8 311

Gotland

681

-56

625 10 896

Blekinge

1 094 -233

861 5 684

Skåne

10 067 -742

9 325 7 881

Halland

2 023 -132

1 891 6 551

Västra Götaland 9 819 -542

9 277 6 032

Värmland

2 464 -240

2 224 8 130

Örebro

2 157

-25

2 132 7 756

Västmanland

1 633

-69

1 564 6 294

Dalarna

2 395 -133

2 262 8 205

Gävleborg

2 192 -142

2 050 7 437

Västernorrland 1 784 -195

1 589 6 509

Jämtland

1 635 -103

1 532 12 066

Västerbotten

2 635 -466

2 169 8 418

Norrbotten

2 853 -363

2 490 9 885

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning SOU 2007:61

I tabellen nedan redovisas utfallet för kommunerna i stället per kommungrupp. I denna tabell redovisas utfallet i kronor per invånare som ett ovägt genomsnitt, dvs. det samlade utfallet för kommunerna i respektive grupp har dividerats med antalet kommuner i gruppen. De angivna värdena kan sägas representera en typisk kommun i respektive kommungrupp.

Tabell 2.4 Det samlade utfallet, ovägt, av den kommunalekonomiska utjäm-

ningen redovisat per kommungrupp, utjämningsår 2007 (kronor per invånare)

Bidrag Avgift Netto Storstäder 5 946 -546 5 401 Förortskommuner 4 252 -1 802 2 450 Större städer 6 900 -1 090 5 811 Pendlingskommuner 8 305 -604 7 701 Glesbygdskommuner 16 574 -5 16 569 Varuproducerande kommuner 8 669 -239 8 430 Övr. kommuner, över 25 000 inv. 8 402 -518 7 884 Övr. kommuner, 12 500 - 25 000 inv. 9 470 -280 9 190 Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv. 11 078 -237 10 841

Av tabellen framgår att en genomsnittlig glesbygdskommun netto får cirka 16 500 kronor per invånare medan nettobeloppet för en genomsnittlig förortskommun endast uppgår till cirka 2 500 kronor per invånare.

Utjämningens utfall för landstingen

Av landstingen får Stockholms läns landsting betala knappt 1,4 miljarder kronor (729 kronor per invånare), och är därmed det enda landsting som är nettobetalare i systemet. Mest får Norrbottens läns landsting; knappt 1,1 miljarder kronor eller 4 270 kronor per invånare.

SOU 2007:61 Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning

Tabell 2.5 Det samlade utfallet av den kommunalekonomiska utjämningen

redovisat per landsting, utjämningsår 2007

Landsting Bidrag

(Mkr)

Avgift (Mkr)

Netto (Mkr)

Netto (kr/inv.)

Stockholm

555 -1 952 -1 396

-729

Uppsala

564 -329

235

734

Södermanland

630

-60

570 2 167

Östergötland

1 112

-69 1 043 2 496

Jönköping

855 -136

719 2 171

Kronoberg

457 -152

305 1 699

Kalmar

620

0

620 2 650

Gotland

321

-13

309 5 383

Blekinge

455

-43

412 2 719

Skåne

3 250

0 3 250 2 747

Hallands

644 -168

476 1 649

Västra Götaland 3 043

0 3 043 1 979

Värmland

690

-65

626 2 288

Örebro

705

-23

683 2 483

Västmanland

453

-89

363 1 463

Dalarnas

692

-19

673 2 440

Gävleborg

714

0

714 2 590

Västernorrland 598

0

598 2 452

Jämtland

505

0

505 3 979

Västerbotten

834

0

834 3 238

Norrbotten

1 076

0 1 076 4 270

Förändringar i utjämningen 2008

Jag lämnade i delbetänkandet (SOU 2006:84) förslag till uppdateringar och förändringar i kostnadsutjämningen. Riksdagen har därefter beslutat att införa två nya delmodeller i kostnadsutjämningen för utjämning av strukturellt betingade löneskillnader i kommuner respektive i landsting, samt att genomföra en förändring av utjämningen för byggkostnader och en uppdatering av hälso- och sjukvårdsmodellen.

De beslutade förändringarna i kostnadsutjämningen träder i kraft 2008. De kommer givetvis att påverka utfallet för enskilda

Den kommunalekonomiska utjämningen − en beskrivning SOU 2007:61

kommuner och landsting, och därmed även den ovan redovisade fördelningen.

När det gäller utfallet av den nya löneutjämningen kan nämnas att kommunerna och landstinget i Stockholmsregionen i stället får det mest gynnsamma utfallet. Kommunerna i Stockholms län kommer att tillföras i storleksordningen 300 kronor per invånare eller totalt omkring 600 miljoner kronor. Stockholms läns landsting tillförs i storleksordningen knappt 100 kronor per invånare, vilket totalt blir omkring 200 miljoner kronor.

Flertalet kommuner får betala en avgift i löneutjämningen, och en avgift på omkring 100 kronor per invånare är det vanligaste utfallet för de avgiftsbetalande kommunerna. Flertalet landsting får betala en avgift i löneutjämningen på omkring 30 kronor per invånare.

Utfallet av förändringen av utjämningen för byggkostnader respektive för hälso- och sjukvårdsmodellen 2008 redovisas i kapitel 8 och kapitel 9. I korthet kan nämnas att förändringarna i byggutjämningen medför ett negativt utfall för flertalet kommuner i Stockholms län. De samlade effekterna på länsnivå av förändringen av byggkostnadsutjämningen blir negativ även för kommunerna i Jämtland och i mindre utsträckning också för kommunerna i Norrbotten och Blekinge.

Det samlade utfallet 2008 av de beslutade förändringarna blir för kommunerna i Stockholms län en positiv förändring med motsvarande knappt 100 kronor per invånare.

För kommunerna i Jämtlands län blir det samlade utfallet av de beslutade förändringarna ett negativt utfall på drygt 200 kronor per invånare.

För landstingen innebär den uppdatering av delmodellen hälso- och sjukvård som införs 2008 ett negativt utfall för Norrbottens läns landsting, Jämtlands läns landsting och Gotlands kommun, med i storleksordningen 100 kronor per invånare. Motsvarande förändring innebär en positiv förändring för Stockholms läns landsting med i storleksordningen 100 kronor per invånare.

Det samlade utfallet 2008 av de beslutade förändringarna blir för Norrbottens läns landsting, Jämtlands läns landsting och Gotlands kommun ett negativt utfall på drygt 100 kronor per invånare. Motsvarande förändring innebär för Stockholms läns landsting ett positivt utfall med knappt 200 kronor per invånare.

3. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

I kapitlet föreslår jag en uppdatering och vissa förändringar av kostnadsutjämningens delmodell för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Mitt förslag: Behovet av barnomsorg skattas med hjälp av ett nytt behovsindex. Den regressionsmodell som används vid skattningen av barnomsorgsbehovet uppdateras. Täthetsvariabeln uppdateras till 2005 års värden. Genomslaget av höga och låga värden i variabeln skattekraft begränsas ytterligare.

Enhetskostnaderna per barn i respektive åldersgrupp uppdateras samtidigt som åldersgrupperna görs om och utökas till att även innefatta barn mellan 10 och 12 år. De föreslagna uppdateringarna och förändringarna bör införas från och med den 1 januari 2009.

3.1. Kort om nuvarande delmodells utformning

Standardkostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg beräknas utifrån andelen barn i kommunen samt ett antal strukturvariabler. Strukturvariablerna används för att förklara de skillnader i behov av barnomsorg, dvs. skillnader i andelen inskrivna barn och vistelsetider, som kvarstår efter det att hänsyn tagits till andelen barn.

Kommunernas behov av barnomsorg skattas i en s.k. multipel regressionsanalys utifrån följande strukturvariabler: andelen

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg SOU 2007:61

vårdnadshavare som arbetar eller studerar minst 28 timmar i veckan (förvärvsfrekvens), skattekraften i kommunen samt ett mått på bebyggelsetätheten i tätorten. Både skattekraften och täthetsmåttet är begränsade såväl uppåt som nedåt för att begränsa genomslaget av mycket höga eller låga värden.

Delmodellens grundstruktur har förutom vissa mindre justeringar varit oförändrad sedan den infördes 1996. Statistiska centralbyrån (SCB) uppdaterar årligen andelen barn, samt värdena för två av de strukturvariabler som används i regressionsmodellen; andelen vårdnadshavare som arbetar eller studerar samt skattekraften i kommunerna. Andelen vårdnadshavare beräknas som ett medelvärde över två år och skattekraften som ett medelvärde över tre år.

Den genomsnittliga vägda standardkostnaden för rikets samtliga kommuner är 4 903 kronor per invånare. Standardkostnaden varierar mellan 2 713 och 8 403 kronor per invånare.

Den regressionsmodell som används för att skatta behovet av barnomsorg och det täthetsmått som ingår som strukturvariabel har uppdaterats efter förslag från Kommunala utjämningsutredningen (SOU 1998:151) respektive Utjämningskommittén (SOU 2003:88).

3.2. Utvecklingen inom förskolan och skolbarnsomsorgen

Under åren 2001–2003 genomfördes en rad reformer med syfte att öka tillgängligheten till förskola och skolbarnsomsorg. Maxtaxan innebär att avgifterna sätts till mellan 1 och 3 % av föräldrarnas inkomst (beroende av antalet barn) upp till ett tak. Det har även blivit möjligt för arbetslösa och föräldralediga att ha sina barn i förskola några timmar om dagen.

Förskola och familjedaghem

Mellan åren 2000 och 2006 ökade andelen barn 1–5 år i förskola från 66 % till 79 %. Samtidigt minskade andelen barn 1–5 år i familjedaghem från 10 till 6 %. Totalt sett var 85 % av alla barn mellan 1 och 5 år inskrivna i barnomsorgen 2006.

SOU 2007:61 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Diagram 3.1 Andelen barn 1–5 år i förskola och familjeomsorg i riket åren 2000– 2006 (%)

72 74 76 78 80 82 84

2000 2001 2002 2003 2004 2005

Källa: Skolverket

Andelen barn som är inskrivna i antingen förskola eller familjedaghem varierar i dag betydligt mindre mellan kommungrupperna än för några år sedan.

Tabell 3.1 Andelen inskrivna barn i barnomsorgen 1–5 år, ovägt genomsnitt per kommungrupp åren 2000, 2002 och 2006 (%)

2000 2002 2006

Storstäder 76 79 83 Förortskommuner 76 81 86 Större städer 78 82 85 Pendlingskommuner 69 76 83 Glesbygdskommuner 72 78 83 Varuproducerande kommuner 72 77 83 Övr. kommuner, över 25 000 inv. 75 81 85 Övr. kommuner, 12 500 – 25 000 inv. 73 78 84 Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv. 70 77 83

Källa: Egna bearbetningar utifrån grunddata från Skolverkets databas för jämförelsetal

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg SOU 2007:61

Skillnaden mellan de kommungrupper som har den högsta respektive den lägsta andelen inskrivna barn uppgår 2006 enbart till 3 procentenheter. År 2000 var motsvarande skillnad 9 procentenheter. Däremot finns det fortfarande vissa variationer i fördelningen mellan förskola och familjedaghem. Storstäder har den minsta andelen barn i familjedaghem (3 %) men den största andelen barn i förskola (81%), medan förhållandet är det omvända i gruppen övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare (9 % respektive 74 %). I nästan 90 % av landets kommuner går 80–90 % av barnen i förskola eller familjedaghem.

Diagram 3.2 Andel barn 1–5 år i förskola och familjedaghem år 2006 per kommungrupp (%)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

St or st äd er

Föro rt sko mmun er

St örre s tä der

P endl in gsk ommun er

G lesby gd sk ommun er

Va ruprod u ce ra n d e

k ommune r

Övr . ko mmun er ,

ö ver 25 000 i n v.

Övr. k omm u ne r,

12 50 0 - 2 5 00 0 i nv .

Övr. k ommun er,

mi ndre än 12 50 0 i n v.

Förskola Familjedaghem

Källa: Skolverket

I och med att arbetslösa och föräldralediga fick rätt till barnomsorg har den genomsnittliga vistelsetiden i förskolan minskat, från 31 timmar i veckan 1999 till 29 timmar 2005. För de barn vars föräldrar arbetar eller studerar är dock vistelsetiderna desamma som under åren 1999 och 2002, ca 32 timmar i veckan. Längst vistelsetider har storstäder och förortskommuner. Kortast vistelsetider har gruppen övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare samt glesbygdskommuner. Spännvidden mellan kommungrupperna i

SOU 2007:61 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

fråga om genomsnittliga vistelsetider har ökat något mellan åren 2002 och 2005.

Tabell 3.2 Genomsnittliga vistelsetider i den kommunala förskolan 2002 och 2005 (timmar/vecka)

Kommungrupp 2002 2005 Storstäder 32 31 Förortskommuner 32 31 Större städer 29 28 Pendlingskommuner 29 28 Glesbygdskommuner 28 25 Varuproducerande kommuner 28 27 Övr. kommuner, över 25 000 inv. 28 27 Övr. kommuner, 12 500 – 25 000 inv. 28 26 Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv. 28 25 Riket 30 29

Källa: Egna bearbetningar utifrån grunddata från skolverkets databas för jämförelsetal

Skolbarnsomsorgen

Av samtliga barn i åldrarna 6–9 år var 78 % inskrivna i skolbarnsomsorgen 2006. Det är en ökning med 14 procentenheter sedan år 2000. Andelen inskrivna barn mellan 10 och 12 år är betydligt mindre men även den har ökat sedan år 2000, från 7 till 11 %.

Spridningen mellan kommungrupper är betydligt större i skolbarnsomsorgen än vad som är fallet i förskolan. I landets förortskommuner var i genomsnitt 87 % av 6–9 åringarna inskrivna i skolbarnsomsorgen 2006 medan motsvarande siffra för gruppen glesbygdskommuner var 62 %.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg SOU 2007:61

Diagram 3.3 Andelen 6–9 åringar inskrivna i skolbarnsomsorg 2006 per kommungrupp (%)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

St orstä d er

Fö rortsk omm u ne r

Stö rre stä d er

Pen d li ng sk o mmu ne r

Gl esb ygdsk o mmu ne r

Va rup ro duc erande

ko mmun er

Övr. k ommune r,

öve r 2 5 0 00 i nv.

Övr . ko mmun er,

12 5 00 - 25 000 i n v.

Övr. k o mmu ne r,

mi n d re ä n 12 5 00 inv.

Källa: Skolverket

Skolverket saknar aktuella genomsnittliga vistelsetider i skolbarnsomsorgen för 6-åringar. För 7–9 åringar har vistelsetiderna generellt sett minskat från 17 timmar i veckan 1999 till 13 timmar i veckan 2005.

3.3. Mitt förslag till uppdatering och förändring

Kommunernas behov av barnomsorg beräknas med beaktande av skillnader mellan kommunerna i fråga om andelen barn i olika åldersgrupper (demografin), men även med hänsyn till att andelen inskrivna barn samt barnens vistelsetider varierar mellan kommunerna.

Allt fler föräldrar nyttjar förskolan och skolbarnsomsorgen, och nyttjandet har under senare år blivit jämnare fördelat över landet. Andelen inskrivna barn har i och för sig ökat i kommungrupperna storstäder, förortskommuner och större städer, där nyttjandet redan tidigare var relativt sett högt, men den största ökningen har skett i övriga delar av landet, där andelen inskrivna barn tidigare varit jämförelsevis låg.

SOU 2007:61 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Det finns dock fortfarande betydande skillnader i både andelen inskrivna barn och vistelsetider mellan kommunerna och därmed skillnader i behovet av att tillhandahålla barnomsorg även efter att skillnader i andelen barn har beaktats.

Standardkostnaden beräknas i den befintliga delmodellen enligt formeln:

Standardkostnad = Åldersersättning* KVolymindex

Nedan redogörs kortfattat för utredningens förslag till uppdateringar och förändringar. För den som önskar en mer utförlig och detaljerad presentation av delmodellen och de beräkningsförändringar som utredningen föreslår hänvisas till bilaga 6a.

Förändringar i beräkningen av åldersersättningen

Åldersersättningen beräknas genom att andelen barn i åldersgrupperna 1–3, 4–5, 6 och 7–9 år multipliceras med en enhetskostnad för respektive grupp. Jag föreslår att enhetskostnaderna per barn i respektive åldersgrupp uppdateras samtidigt som åldersgrupperna görs om och utökas till att även innefatta barn mellan 10 och 12 år. Motivet till att utöka åldersgrupperna och även inkludera 10–12 åringar är att allt fler av dem deltar i skolbarnsomsorgen.

Tabell 3.3 Förslag till enhetskostnader och åldersgrupper (kronor per barn)

1–2år 3år 4–5år 6år 7–9år 10–12år 66 706 66 212 69 273 27 051 19 031 2 326

Genom att beräkna en åldersersättning per invånare för respektive kommun beaktas den demografiska strukturen, dvs. andelen barn av totalbefolkningen, i respektive kommun. Dessutom beaktas via enhetskostnaden att barn tar olika mycket av barnomsorgens resurser i anspråk beroende på hur gamla de är samt att andelen barn av det totala antalet barn i respektive åldersgrupp som deltar i barnomsorgen varierar. Beräkningen av enhetskostnaden baseras på genomsnittliga värden för riket och är densamma för samtliga kommuner.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg SOU 2007:61

Vid beräkningen av åldersersättningen tar man dock inte hänsyn till om det finns andra strukturella faktorer än andelen barn (demografin) som påverkar efterfrågan på barnomsorg i respektive kommun. Det görs i stället med hjälp av den så kallade KVolymen.

Övergång från KVolym till behovsindex

Vid beräkningen av KVolymen i en kommun tas hänsyn till såväl andelen inskrivna barn som deras vistelsetider samt att det krävs mer eller mindre resurser beroende på barnens ålder. För att resultaten i delmodellen inte ska påverkas av kommunernas självvalda servicenivå skattas efter beräkningen av den faktiska KVolymen en ny KVolym, vilken sedan görs om till ett KVolymindex.

Den skattade KVolymen tas fram genom en multipel regressionsanalys där sambandet mellan den faktiska KVolymen och ett antal strukturvariabler beräknas. De strukturvariabler som används är andelen vårdnadshavare som arbetar eller studerar minst 28 timmar i veckan, skattekraften i kommunen och ett mått på bebyggelsetätheten i tätorten. Att det är just dessa tre variabler som används beror på att de i relativt hög utsträckning visat sig kunna förklara skillnaderna mellan kommunernas faktiska KVolymer.

En viktig komponent vid framtagandet av KVolymen är den genomsnittliga vistelsetiden. Denna har tidigare (exempelvis 1999 och 2002) efterfrågats av Skolverket i verkets föräldraenkät som gått ut till ca 80 000 föräldrar. Resultaten har kunnat brytas ned på kommunnivå. Vid den senaste uppdateringen 2005 valde dock Skolverket att enbart skicka ut enkäten till ca 18 000 personer. Underlaget blev därmed inte stort nog för att resultaten ska kunna användas på kommunnivå. Detta har medfört att det inte finns några aktuella vistelsetider per kommun att tillgå vilket i sin tur gör att en ny KVolym inte kan beräknas. Utredningen har därför konstruerat ett nytt index, kallat behovsindex. Syftet med behovsindex är detsamma som med KVolymen, att få ett mått på det strukturella behovet av barnomsorg i respektive kommun.

Den främsta skillnaden mellan KVolymen och behovsindex är att de vistelsetider som nu används är de genomsnittliga vistelsetiderna för kommungrupperna och inte som tidigare för respektive kommun, samt att andelen inskrivna barn beräknas som ett genomsnitt över två år. Det senare görs för att ge modellen en ökad stabilitet.

SOU 2007:61 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Av samma skäl som anges ovan till varför den faktiska KVolymen inte används för beräkningen av standardkostnader i delmodellen, dvs. risken för påverkbarhet, kommer inte heller det faktiska behovsindex att användas direkt i delmodellen. Liksom i dag kommer istället de tre tidigare nämnda strukturvariablerna även fortsättningsvis att användas för att beräkna skillnader i kommunernas behov. Jag föreslår således att såväl sättet att beräkna KVolymen som begreppet utmönstras och ersätts med ett behovsindex. Enligt utredningens förslag kommer formeln för att räkna ut standardkostnaden för barnomsorg att ha följande utseende;

Standardkostnaden = Åldersersättning * Behovsindex

Jag föreslår även att genomslaget av strukturvariabeln skattekraft begränsas ytterligare. I dag är variabeln begränsad nedåt till 82 % och uppåt till 127 %. Jag föreslår att variabeln skattekraft begränsas till 83 % nedåt respektive 117 % uppåt. Skälet till mitt förslag är att utvecklingen inom förskoleområdet, där efterfrågan på barnomsorg blir allt mer lika mellan landets kommuner, medfört att variabeln med sina nuvarande begränsningar tenderar att överskatta behovet av att tillhandahålla barnomsorg i kommuner med hög skattekraft relativt behovet i andra kommuner och till viss del att underskatta motsvarande behov i kommuner med låg skattekraft. Genom de förändrade begränsningarna kommer enligt min bedömning skillnader i skattekraft på ett bättre sätt än i dag att spegla skillnader i kommunernas behov av att tillhandahålla barnomsorg.

Det täthetsmått som används i dag är från år 2000. Utredningen föreslår att täthetsmåttet uppdateras till 2005 års nivå.

3.4. Resultatet av mitt förslag

Resultatet av mina förslag är att 255 kommuner får höjda standardkostnader medan 35 kommuner får sänkta standardkostnader. I dag omfördelar delmodellen drygt 3,8 miljarder kronor. Med mina förslag minskar omfördelningen till 3 miljarder kronor.

Storstäder och förortskommuner får som grupp något sänkta standardkostnader medan samtliga övriga kommungrupper får höjda standardkostnader.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg SOU 2007:61

Förändringarna av standardkostnaderna beror till största delen på uppdateringen av den regressionsmodell som ligger till grund för det behovsindex som används i delmodellen. Förändringarna är en följd av att efterfrågan på barnomsorg under de senaste åren blivit mera lika över landet vilket minskat de strukturella skillnaderna mellan kommunerna.

De förändringar som jag föreslår när det gäller beräkning av åldersersättningen, uppdateringen av täthetsmåttet samt begränsningen av skattekraftens genomslag ger i allmänhet endast små förändringar av standardkostnaden.

Tabell 3.4 Utredningens förslag till nya standardkostnader i delmodellen för skola och skolbarnsomsorg, redovisade på kommungruppsnivå (kr/invånare)

Nytt förslag Nuvarande Differens

Storstäder

4 986 5 286 -300

Förortskommuner

6 313 6 426 -110

Större städer

4 737 4 682 55

Pendlingskommuner

4 848 4 643 204

Glesbygdskommuner

3 666 3 389 277

Varuproducerande kommuner

4 245 4 030 215

Övr. kommuner, över 25 000 inv.

4 327 4 175 152

Övr. kommuner, 12 500 – 25 000 inv. 3 943 3 736 207 Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv. 3 716 3 482 235

Av de 35 kommuner som får sänkta standardkostnader har 31 fortfarande en standardkostnad, i 2005 års prisnivå, som överstiger den egna kommunens nettokostnad för verksamheten. De tio kommuner som får de största negativa förändringarna får sänkta standardkostnader med mellan 300 och 679 kronor per invånare. De tio kommuner som får de största positiva förändringarna får höjda standardkostnader med mellan 323 och 380 kronor per invånare. Utfallet för respektive kommun presenteras i bilaga 6b.

4. Förskoleklass och grundskola

I kapitlet föreslår jag en uppdatering och vissa förändringar av kostnadsutjämningens delmodell förskoleklass och grundskola.

Mitt förslag:

Den fasta ersättningen i komponenten för beräkning av merkostnader för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk uppdateras. En ny fiktiv utplacering av grundskolor implementeras, baserat på befolkningen 2005. En ny beräkning av elevernas vägavstånd till grundskolor implementeras, baserat på befolkningen 2005. Kostnadsfunktionerna för små skolor och skolskjutsar uppdateras och ett antal kostnader justeras.

De föreslagna uppdateringarna och förändringarna bör införas den 1 januari 2009.

4.1. Kort om nuvarande delmodells utformning och utredningens arbete

Grunden för utjämningen i delmodellen förskoleklass och grundskola är kommunens åldersstruktur. Standardkostnaden för förskoleklass och grundskola beräknas utifrån andelen 6-åringar och andelen 7-15 åringar. Vidare beräknas merkostnader för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk utifrån andelen 7-15 åringar som antingen är födda utanför Sverige, Danmark och Norge eller där båda föräldrarna är det. Därutöver beräknas merkostnader för små skolor och skolskjutsar utifrån elevernas geografiska spridning i kommunen. Grunden i delmodellen har sedan den infördes 1996 varit relativt oförändrad. Störst förändring skedde 2005 efter förslag från Utjämningskommittén (SOU 2003:88) då underlaget för att beräkna merkostnader för modersmålsundervisning och svenska som andra-

Förskoleklass och grundskola SOU 2007:61

språk ändrades från finskt och utomnordiskt medborgarskap till utländsk bakgrund (födda utanför Sverige, Norge och Danmark eller där båda föräldrarna är födda utanför dessa länder), samtidigt som delmodellen anpassades för att ta hänsyn till att förskoleklass hade blivit en verksamhet inom grundskolan.

Den genomsnittliga vägda standardkostnaden uppgår 2007 till 8 640 kronor per invånare, och varierar mellan 5 070 och 11 676 kronor per invånare. Delmodellen omfördelar innevarande år ca 3,86 miljarder kronor.

Utredningen har gjort en genomgång och validering av delmodellen förskoleklass och grundskola. Vid genomgången framkom att det finns ett behov av att uppdatera den fastställda ersättningen per elev för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Även beräkningen av merkostnader för små skolor och skolskjutsar behövde uppdateras. Andelen barn och kostnaderna per barn uppdateras årligen av SCB, vilket innebär att en anpassning av den del av utjämningen som direkt tar fasta på åldersstrukturen sker löpande. Mitt förslag till uppdatering av delmodellen avgränsas således till att avse ersättningen per elev för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk samt komponenten bebyggelsestruktur.

Merkostnader för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk

Tillägget eller avdraget för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk beräknas enligt följande: Först multipliceras andelen 7-15 åringar som är födda utanför Sverige, Norge eller Danmark samt andelen i åldersgruppen som har föräldrar födda utanför dessa länder med den totala andelen 7-15 åringar i kommunen. Resultatet multipliceras i sin tur med en för delmodellen fastställd ersättning per elev på 6 739 kronor. Ersättningen uppdaterades senast av Utjämningskommittén (SOU 2003:88).

Utjämningsåret 2007 är det största avdraget för modersmålsersättning och svenska som andra språk 101 kronor per invånare, medan det största tillägget är 304 kronor per invånare.

SOU 2007:61 Förskoleklass och grundskola

Merkostnader för små skolor och skolskjutsar

Glesbygdsverket har vid olika tillfällen på uppdrag av de kommittéer som arbetat med den kommunalekonomiska utjämningen utvecklat modeller för att beräkna merkostnader som uppkommer i områden med gles bebyggelsestruktur. Gemensamt för dessa modeller är att de utgår från statistik om befolkningens bosättningsmönster i olika åldersklasser samt en databas över vägnätet. För analyserna har specialutvecklade program baserade på geografiska informationssystem (GIS) använts.

Glesbygdsverkets modeller används i delmodellen förskoleklass och grundskola för en fiktiv utplacering av skolor i enlighet med vissa kriterier, som givet elevunderlaget och dess geografiska spridning ska avspegla kommunens strukturellt betingade behov. Modellen skapar således en teoretisk skolorganisation för respektive kommun. Utplaceringen av skolorna är fiktiv för att kommunerna inte ska kunna påverka utfallet av utjämningen.

Efter utplaceringen av de fiktiva skolorna anknyts samtliga elever till de utplacerade skolorna med utgångspunkt från vägavstånden från folkbokföringsorten till skolan, varpå vägavståndet för varje elev registreras och ackumuleras per kommun.

De geografiska beräkningarna enligt ovan knyts därefter samman med kostnadsfunktioner som tagits fram med utgångspunkt från olika antaganden om kostnaderna för små skolor och skolskjutsar.

Slutligen kan merkostnaden per invånare för små skolor och skolskjutsar beräknas för var och en av kommunerna.

Den nu gällande beräkningen av merkostnader för små skolor och skolskjutsar i områden med gles bebyggelsestruktur har sin grund i en fiktiv utplacering av grundskolor som senast genomfördes av Glesbygdsverket år 2003 och avrapporterades av Utjämningskommittén (SOU 2003:86). Beräkningarna implementerades 2005.

Vid den fiktiva utplaceringen av skolor för elever i åldrarna 7-12 år (tidigare benämnda låg- och mellanstadieskolor) har beräkningsförutsättningarna varit att en skola förutsätter ett underlag på minst 7 elever, och att alla elever som har längre än 3 kilometer till skolan har rätt till skolskjutsar, och att ingen elev ska ha längre än 30 kilometer till skolan. Vid den fiktiva utplaceringen av skolor för elever i åldrarna 13-15 år (tidigare benämnda högstadieskolor) för-

Förskoleklass och grundskola SOU 2007:61

utsätts minst 20 elever, ett högsta reseavstånd på 50 kilometer, och skolskjutsar vid avstånd överstigande 4 kilometer.

Modellen har i den nu gällande beräkningen inte använts fullt ut i tätorter med mer än 20 000 invånare. I dessa orter bildar modellen i allmänhet endast en skola. För att undvika att skolskjutskostnaderna överskattas i de berörda kommunerna, har samtliga elevers elevkilometer inom dessa tätorter plockats bort. I de fall en kommun därefter inte når upp till en samlad merkostnad om 25 kronor per invånare har kommunen i den nuvarande modellen fått värdet 25 kronor som en schablon.

Kompensation för merkostnader utgår enligt den gällande kostnadsfunktionen för skolor med elever i åldrarna 7-12 år från en minsta skolstorlek på sju elever och avtar därefter med stigande befolkningsunderlag för att helt upphöra vid 300 elever. För skolor med elever i åldrarna 13-15 år utgår kompensation på motsvarande sätt i storlek från 20 elever upp till 350 elever.

Merkostnaderna för små skolor har i nu gällande tillämpningen beräknats baserat på elevunderlaget som ett genomsnitt av åren 1997, 1999 och 2001. Detta för att undvika att små demografiska förändringar föranleder variationer av antalet små skolenheter mellan uppdateringarna, med relativt stora omfördelningseffekter som konsekvens.

I kostnadsfunktionen för små skolor beaktas merkostnader för lokaler, skolmåltider, lärarkostnader, samt kostnader för läromedel.

Merkostnaderna för skolskjutsar beräknas med antaganden om kostnader per personkilometer, dvs. kostnader för personal och fordon vid skolskjutsar.

Det största avdraget för små skolor och skolskjutsar är innevarande år 251 kronor per invånare, medan det största tillägget är 2 089 kronor per invånare.

4.2. Mitt förslag till uppdatering och förändring

Modersmålsundervisning och svenska som andraspråk

Jag föreslår en uppdatering av lönekostnaderna per elev för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting uppgick den genomsnittliga månadslönen för en grundskolelärare år 2006 till 24 000 kronor. Den totala årliga kostnaden för samtliga lärare för

SOU 2007:61 Förskoleklass och grundskola

modersmålsundervisning och svenska som andraspråk, inklusive arbetsgivaravgifter enligt lag och avtal, var omräknat till årsarbetskrafter drygt en miljard kronor. Läsåret 2005/06 uppgick antalet elever som deltog i modersmålsundervisning respektive svenska som andra språk till totalt 148 080 elever.

Mitt förslag till ny ersättning per elev blir 7 170 kronor. Det största avdraget för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk blir med mitt förslag 108 kronor per invånare, medan det största tillägget blir 323 kronor per invånare.

Små skolor och skolskjutsar

Glesbygdsverket har på mitt uppdrag utvecklat en ny applikation för tillgänglighetsberäkningarna bl.a. avseende delmodellen förskoleklass och grundskola. Den nya applikationen beskrivs närmare i bilaga 5.

Glesbygdsverket har vidare med tillämpning av den nya applikationen dels gjort en ny fiktiv utplacering av grundskolor, dels även uppdaterat de aktuella kostnadsfunktionerna för små skolor och skolskjutsar. Därefter har uppdaterade standardkostnader och nya tillägg/avdrag beräknats.

Jag föreslår att de uppdaterade standardkostnaderna läggs till grund för utjämningen i delmodellen förskoleklass och grundskola.

De grundläggande geografiska antagandena för placeringen av de fiktiva skolorna är desamma i det nya förslaget som i den befintliga modellen. Merkostnader beräknas även i det nya förslaget för skolor i storlek från sju upp till 300 elever för de yngre eleverna, och från 20 upp till 350 elever för de äldre eleverna.

Med den nya applikationen har det varit möjligt att placera de fiktiva skolorna på ett ännu mer realistiskt sätt än vid föregående uppdatering, till följd av att befolkningens koncentration inom skolans geografiska upptagningsområde i större utsträckning än tidigare har påverkat utplaceringen av skolan. Den nya placeringen är därmed inte lika känslig för smärre variationer av antalet elever mellan uppdateringarna, varför modellen ger en ökad stabilitet över tid i utplaceringen av skolor. Beräkningen av merkostnader har därför gjorts baserat på elevunderlaget för ett år, 2005, och inte som vid föregående uppdatering som ett genomsnitt över tre år.

Den nya applikationen använder en vägdatabas som innehåller samtliga farbara allmänna och enskilda vägar, och mäter även i

Förskoleklass och grundskola SOU 2007:61

övrigt vägavstånden mer exakt. Den tidigare använda applikationen använde endast allmänna vägar.

Vid körningarna med den nya applikationen har modellen använts fullt ut i samtliga kommuner, dvs. även i större tätorter.

Kostnadsfunktionerna för små skolor och skolskjutsar har uppdaterats och ett antal kostnader har justerats. Den största förändringen gällande kostnadsfunktionen för små skolor är att de antagna lärarlönerna och lärartätheten har anpassats till dagens nivå. En viss uppräkning har även skett av de antagna merkostnaderna för skolmåltider och lokalkostnader. En annan förändring är att de antagna merkostnaderna för läromedel tas bort, eftersom en kontroll mot kommunernas redovisade kostnader inte har gett vid handen att det finns merkostnader för läromedel i små skolor. För skolskjutsar är den största förändringen av kostnadsfunktionen att kostnaden per kilometer har justerats upp.

Det största avdraget för små skolor och skolskjutsar är efter mitt förslag 298 kronor per invånare, medan det största tillägget är 2 078 kronor per invånare.

4.3. Resultatet av mitt förslag

Resultatet av mina förslag är att 187 kommuner får höjda standardkostnader medan 103 kommuner får sänkta standardkostnader. På kommungruppsnivå innebär förslaget att storstäder, förortskommuner och större städer får ett negativt utfall. Men även glesbygdskommuner får som grupp ett negativt utfall. Övriga kommungrupper får ett positivt utfall.

SOU 2007:61 Förskoleklass och grundskola

Tabell 4.1 Utredningens förslag till nya standardkostnader i delmodellen för-

skoleklass och grundskola, redovisade på kommungruppsnivå (kronor per invånare)

Nytt förslag Nuvarande Differens Storstäder 7 038 7 101 -63 Förortskommuner 9 905 9 944 -39 Större städer 8 389 8 439 -50 Pendlingskommuner 9 761 9 682 79 Glesbygdskommuner 9 321 9 346 -24 Varuprod. kommuner 9 357 9 203 154 Övriga kommuner över 25 000 inv. 8 797 8 756 41 Övriga kom. 12 500 – 25 000 inv. 8 968 8 825 143 Övriga kom. < 12 500 inv. 9 149 8 910 239

Förändringen av standardkostnaderna härrör främst från beräkningen av merkostnader för små skolor och skolskjutsar. Förändringarna beror delvis på förändringar i antalet elever och elevernas geografiska spridning från föregående uppdatering. Förändringarna beror även på att de underliggande kostnaderna för lärarlöner m.m. har anpassats till dagens nivå. De tekniska förbättringarna i utplaceringen och den mera exakta mätningen av vägavstånden, bl.a. genom att även enskilda vägar beaktas, ger också upphov till förändringar. Utfallet av mina förslag avseende delmodellen förskoleklass och grundskola för respektive kommun redovisas i bilaga 7.

5. Gymnasieskola

I kapitlet föreslår jag en uppdatering och vissa förändringar av komponenten bebyggelsestruktur i delmodellen gymnasieskola.

Mitt förslag: Underlaget för beräkningen av kommunernas merkostnader för inackorderingstillägg räknas upp med utgångspunkt från prisbasbeloppet 2007. Underlaget för beräkningen av kommunernas merkostnader för skolresor till gymnasiet räknas upp med utgångspunkt från aktuella kostnadsuppgifter från samtliga länstrafikbolag. En ny beräkning av elevernas vägavstånd till gymnasieskolor implementeras, baserat på befolkningen 2005. De föreslagna uppdateringarna och förändringarna bör införas den 1 januari 2009.

5.1. Kort om nuvarande delmodells utformning samt utredningens arbete

Standardkostnaden för gymnasieskolan beräknas utifrån andelen ungdomar 16–18 år, bebyggelsestruktur samt elevernas programval de senaste två åren.

Komponenten bebyggelsestruktur avser att utjämna kommunernas strukturellt betingade kostnader för elevernas dagliga resor och inackorderingstillägg. Anledningen till att elevernas programval beaktas vid beräkningen är att kostnaderna varierar mellan olika gymnasieprogram samtidigt som gymnasieelevernas programval skiljer sig åt mellan kommunerna. Allmänt gäller att de teoretiskt orienterade programmen är billigare än de mer praktiskt orienterade programmen.

Gymnasieskola SOU 2007:61

Delmodellen gymnasieskola omfördelar innevarande år 1,7 miljarder kronor mellan kommunerna.

Den genomsnittliga vägda standardkostnaden för rikets samtliga kommuner är 3 345 kronor per invånare. Standardkostnaden varierar mellan 1 746 och 5 133 kronor per invånare. Det största tillägget för bebyggelsestruktur uppgår till 400 kronor. Det största avdraget uppgår till 96 kronor.

Delmodellen gymnasieskola har i stort varit oförändrad sedan den infördes 1996. Från och med 2005 genomfördes dock en förändring som innebär att elevernas programval beaktas som ett genomsnitt över två år. Tidigare beaktades programvalet på basis av uppgifter från ett år. Förändringen genomfördes efter förslag från Utjämningskommittén. Syftet med förändringen är att utjämna variationerna i utfall för enskilda kommuner från ett år till ett annat.

Samtliga data som används i denna delmodell förutom de som är att hänföra till bebyggelsestrukturen uppdateras årligen av SCB.

Jag har gått igenom och validerat delmodellen gymnasieskola. Vid genomgången framkom behov av att uppdatera komponenten bebyggelsestruktur. Därutöver aktualiserades inte något behov av förändringar eller uppdateringar av delmodellen (som nämnts uppdateras övriga delar av delmodellen årligen av SCB).

Mitt förslag till uppdatering av delmodellen gymnasieskola avgränsas således till att avse komponenten bebyggelsestruktur.

Nuvarande beräkning av merkostnader för bebyggelsestruktur

Den nu gällande beräkningen av merkostnader för bebyggelsestruktur, dvs. för elevernas dagliga resor och inackorderingstillägg, har sin grund i en fiktiv utplacering av gymnasieskolor som senast genomfördes år 2003 (baserat på befolkningen 2001) och avrapporterades av Utjämningskommittén (SOU 2003:88. Beräkningarna implementerades 2005.

Beräkningen av merkostnader för bebyggelsestruktur har skett enligt följande:

I ett första steg har fiktiva gymnasieskolor placerats ut i kommuner med minst 600 personer i åldern 16–18 år eller minst 15 000 invånare. Dessa kommuner bedöms ha ett tillräckligt elevunderlag för att bedriva egen gymnasieutbildning utan merkostnader till följd av lågt elevunderlag. En manuell justering har gjorts för ett

SOU 2007:61 Gymnasieskola

fåtal kommuner, för att få en rimlig anpassning till verkliga förhållanden.

I ett andra steg har fiktiva gymnasieskolor placerats ut i övriga kommuncentra om minst 500 personer i åldern 16–18 år finns inom 50 kilometers vägavstånd samtidigt som vägavståndet till andra gymnasieorter överstiger 35 kilometer.

I ett tredje steg har vägavståndet för samtliga elever i landet till de närmast belägna utplacerade gymnasieskolorna beräknats.

Slutligen har kostnader för dagliga skolresor och inackordering beräknats. För elever med kortare vägavstånd än 6 kilometer beräknas inga resekostnader. För elever med ett avstånd till närmaste gymnasieskola på mellan 6 och 50 kilometer beräknas en resekostnad motsvarande den genomsnittliga kostnaden för resor under ett läsår. Av elever med mer än 50 kilometer till närmaste gymnasieskola har 90 % antagits bo inackorderade under 9 månader till en kostnad som motsvarar inackorderingstillägget. Därutöver har 5 % av samtliga elever antagits bo inackorderade.

Den genomsnittliga kostnaden per år för elevernas resor har fastställts till 4 500 kronor. Kostnaderna för inackordering har beräknats som en månatlig ersättning motsvarande 1/30-del av 2003 års prisbasbelopp, som är 38 600 kronor. Beloppet har därefter multiplicerats med 9 (ett läsår uppgår till 9 månader). Beloppet är 11 580 kronor per år.

Tillägg/avdrag för bebyggelsestruktur erhålls genom att kommunens beräknade merkostnader för bebyggelsestruktur reduceras med det vägda medelvärdet för bebyggelsestruktur i riket.

5.2. Mitt förslag till uppdatering och förändring

Glesbygdsverket har som nämnts utvecklat en ny applikation för tillgänglighetsberäkningar i den kommunalekonomiska utjämningen (se även bilaga 5). Den nya applikationen använder en vägdatabas som innehåller samtliga farbara allmänna och enskilda vägar. Den tidigare använda applikationen använde endast allmänna vägar. Den nya applikationen använder i likhet med den tidigare SCB:s befolkningsdatabas, men upplösningen i s.k. befolkningsrutor har förbättrats. Sammantaget innebär förändringarna att elevernas vägavstånd mäts mer exakt.

Glesbygdsverket har på utredningens uppdrag med stöd av den nyutvecklade applikationen gjort en ny beräkning av vägavståndet

Gymnasieskola SOU 2007:61

för samtliga elever i landet till de närmast belägna tidigare utplacerade gymnasieorterna, med 2005 års befolkning. Glesbygdsverket har alltså inte haft i uppdrag att göra någon ny fiktiv utplacering av gymnasieskolor.

Underlaget för kostnadsberäkningen gällande inackorderingstilläggen och de dagliga resorna har uppdaterats. Den nya beräkningen av inackorderingstilläggen baseras på prisbasbeloppet för 2007, som är 40 300 kronor. Den nya beräknade kostnaden för inackorderingstillägg blir därmed 12 090 kronor. De antagna resekostnaderna har höjts till 5 150 kronor, efter att Glesbygdsverket har samlat in uppgifter från samtliga länstrafikbolag.

Nya beräkningar har gjorts av tillägg/avdrag baserat på den nya beräkningen av vägavstånden samt de uppdaterade kostnaderna för inackordering och resor. För övrigt har beräkningen gjorts med samma förutsättningar som de nu gällande beräkningarna.

5.3. Resultatet av mitt förslag

Resultatet av mina förslag är att 191 kommuner får ett positivt utfall, dvs. höjda standardkostnader, i intervallet 1–173 kronor per invånare, medan 96 kommuner får ett negativt utfall, alltså sänkta standardkostnader, i intervallet 1–35 kronor per invånare (för tre kommuner innebär förslaget ingen förändring).

På kommungruppsnivå innebär förslaget den största ökningen för glesbygdskommunerna, som i genomsnitt får en ökning med 58 kronor per invånare. Den största minskningen får storstäderna, med minus 17 kronor per invånare.

SOU 2007:61 Gymnasieskola

Tabell 5.1 Utredningens förslag till nya standardkostnader i delmodellen gymnasieskola, redovisade på kommungruppsnivå (kronor per invånare)

Nytt förslag Nuvarande Differens

Storstäder

2 617

2 634

-17

Förortskommuner

3 472

3 468

3

Större städer

3 307

3 313

-6

Pendlingskommuner

3 876

3 853

23

Glesbygdskommuner

4 190

4 132

58

Varuprod. kommuner

3 831

3 813

18

Övr. kom. över 25 000 inv.

3 546

3 548

-3

Övr. kom. 12 500 - 25 000 inv. 3 740

3 733

7

Övr. kommuner < 12 500 inv.

3 882

3 854

28

Förändringarna av standardkostnaderna beror i huvudsak på demografiska förändringar och på förändringar av vägavstånd vid beräkningen av merkostnader för bebyggelsestruktur. Till en del förklaras förändringarna av att de underliggande kostnaderna för inackordering och dagliga resor har anpassats till aktuell kostnadsnivå. Även de tekniska förbättringarna i applikationen i övrigt kan ge upphov till vissa förändringar.

Utfallet av de föreslagna förändringarna i delmodellen för samtliga kommuner framgår av bilaga 8.

6. Individ- och familjeomsorg

I kapitlet föreslår jag en uppdatering och vissa förändringar av kostnadsutjämningens delmodell för individ- och familjeomsorg.

Mitt förslag:

Den regressionsmodell som används för att beräkna strukturella kostnadsskillnader för ekonomiskt bistånd, missbrukarvård, övrig vuxenvård och familjerätt förändras till att innehålla följande variabler:

  • arbetssökande utan ersättning
  • personer som är sambo/gifta, utrikes födda utanför

EU, Norden, USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien, utan introduktionsersättning, med barn (0–17 år) och en inkomst under 150 000 kronor

  • ensamstående kvinnor i åldern 20–55 med barn 0–

17 år och en inkomst som understiger 170 000 kronor per år.

  • roten ur tätortsbefolkningen i kommunen år 2005.

De föreslagna förändringarna bör införas från och med den 1 januari 2009.

6.1. Kort om nuvarande delmodell

Delmodellen för individ- och familjeomsorg består av två delar som tillsammans summeras till en standardkostnad. Den första beräknar strukturellt betingade kostnadsskillnader för barn- och ungdomsvård och den andra för övrig individ- och familjeomsorg, dvs. för

Individ- och familjeomsorg SOU 2007:61

ekonomiskt bistånd, missbrukarvård samt övrig vuxenvård och familjerätt. Båda delarna beräknas med hjälp av regressionsmodeller.

Kommunernas behov av barn- och ungdomsvård beräknas utifrån följande strukturvariabler;

  • Andel barn 0–12 år som bor med ensamstående föräldrar
  • Antal lagförda ungdomar 15–17 år per hemkommun under en treårsperiod dividerat med antalet år. Beräknas sedan som en andel baserat på befolkningen per den 31 december
  • Antal barn 16–19 år som är födda utanför Norden och EU

(2003 års medlemsländer) eller barn 16–19 år som är födda inom Norden och EU med minst en förälder som inte är född där

  • Roten ur kommunens folkmängd upptill 75 000

Kommunernas behov av övrig individ- och familjeomsorg beräknas utifrån följande strukturvariabler;

  • Utrikes födda flyktingar och nära anhöriga som vistats i landet

3–9 år samt övriga utrikes födda från länder utanför Norden och EU som vistats i Sverige 0–19 år

  • Arbetssökande utan ersättning
  • Ensamstående kvinnor i åldern 18–44 med barn 0–17 år
  • Roten ur tätortsbefolkningen i kommunen år 2000.
  • Män 25–64 med årsinkomst under 140 000 kronor

Variablerna uppdateras årligen av SCB med undantag av variabeln roten ur tätortsbefolkningen. Variablernas vikter i regressionsmodellerna uppdaterades senast 2005 efter förslag av Utjämningskommittén (SOU 2003:88).

Delmodellen omfördelar innevarande år ca 4,1 miljarder kronor mellan kommunerna. Den genomsnittliga vägda standardkostnaden för rikets samtliga kommuner är 2 927 kronor per invånare. Standardkostnaden varierar mellan 1 046 och 5 133 kronor per invånare.

SOU 2007:61 Individ- och familjeomsorg

6.2. Utvecklingen inom individ- och familjeomsorgen

Individ- och familjeomsorgen omfattar barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd, missbrukarvård för vuxna, övrig vuxenvård och familjerätt.

De totala nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen uppgick 2005 till drygt 26 miljarder kronor. Barn- och ungdomsvården stod för 41 % av kostnaderna och ekonomiskt bistånd för 36 %. Mellan åren 1999–2001 var kostnaderna för individ- och familjeomsorgen i stort sett oförändrade. Mellan 2001 och 2005, ökade kostnaderna med ca 14 %. Den främsta orsaken är ökade kostnader för barn- och ungdomsvården och missbrukarvården.

Diagram 6.1 Nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen 2001–2005 (miljoner kronor)

0

5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000

2001

2002

2003

2004

2005

Miljone r kron or

Ekonomiskt bistånd Barn- och ungdomsvård Missbrukarvård Övrig vuxenvård Familjerätt

Källa SCB

Sedan 2001 har barn- och ungdomsvårdens andel av de totala kostnaderna ökat med ca 4 procentenheter medan det ekonomiska biståndets andel har minskat i motsvarande utsträckning. De övriga verksamheterna har, som andel av de totala nettokostnaderna, varit relativt konstanta.

Individ- och familjeomsorg SOU 2007:61

6.3. Mitt förslag till uppdatering och förändring

Behovet av insatser från kommunernas individ- och familjeomsorg påverkas kontinuerligt av olika förändringar i samhället. Detta har föranlett förändringar av delmodellen vid ett flertal tillfällen. Den senaste förändringen skedde efter förslag från Utjämningskommittén (SOU 2003:88). Delmodellen delades då upp i två komponenter. Den första beräknade med samma variabler som den tidigare delmodellen för hela individ- och familjeomsorgen behovet av ekonomiskt bistånd, missbrukarvård samt övrig vuxenvård och familjerätt. Den andra komponenten beräknade med nya variabler behovet av barn- och ungdomsvård.

Skälet till kommitténs förslag att dela upp delmodellen i två delar var att kostnaderna för barn- och ungdomsvården utgjorde en allt större del av de totala kostnaderna för individ- och familjeomsorgen samtidigt som den dåvarande delmodellen innehöll variabler som främst fångade upp skillnader i det ekonomiska biståndet. I takt med att insatserna förändrades, från ekonomiska transfereringar till insatser med större inslag av vård och stöd, kunde den dåvarande delmodellen i allt mindre utsträckning förklara de kommunala kostnadsskillnaderna.

Det av Utjämningskommittén presenterade modellförslaget, som implementerades 2005, kunde förklara 65 % av kostnadsskillnaderna för övrig individ- och familjeomsorg samt 39 % av kostnadsskillnaderna för barn- och ungdomsvård 2001. Förklaringsvärdet för delmodellen som helhet var 66 %.

Jag har gjort en genomgång och validering av delmodellen individ- och familjeomsorg. Vid genomgången framkom att förklaringsvärdet för delmodellen har sjunkit till 52 %. Den främsta förklaringen till detta är att enbart 21% av kostnadsskillnaderna för barn- och ungdomsvård kan förklaras med hjälp av nuvarande delmodell. Delmodellen kan inte heller förklara variationer i kostnader för övrig individ- och familjeomsorg lika bra som tidigare. Jag har därför försökt hitta andra variabler än de som används i dagens delmodell för att förklara kostnadsvariationerna mellan kommunerna.

SOU 2007:61 Individ- och familjeomsorg

Utredningens arbete med komponenten barn- och ungdomsvård

Mot bakgrund av det bristfälliga förklaringsvärdet i den komponent inom delmodellen individ- och familjeomsorg som utjämnar för kostnadsskillnader för barn- och ungdomsvård har jag försökt att dels byta ut variabler i den regression som ligger till grund för utjämningen, dels hitta en ny komponent som inte baseras på en regression.

Jag har i utredningsarbetet uppdragit åt först Statskontoret och senare SCB att försöka ta fram nya komponenter för utjämningen av barn- och ungdomsvården. I uppdraget till Statskontoret ingick att se över hela delmodellen samt om möjligt ta fram en icke regressionsbaserad delmodell för kostnadsutjämning inom individ- och familjeomsorgen.

Statskontoret avrapporterade uppdraget i oktober 2006 med rapporten Kostnadsutjämning för individ- och familjeomsorgen (IF) – analys och förslag. Statskontoret redovisar i sin rapport bl.a. en alternativ regressionsbaserad komponent för utjämning av barn- och ungdomsvården. Statskontoret förordar dock en icke regressionsbaserad utjämningsmodell för såväl ekonomiskt bistånd och missbrukarvård som barn- och ungdomsvård.

I modellen beräknas kommunernas standardkostnader genom att kommunernas egna antal prestationer eller insatser mätt som ett genomsnitt över en femårsperiod multipliceras med genomsnittskostnaden i riket för respektive prestation eller insats.

Min bedömning är dock att den modell som Statskontoret tagit fram inte kan ligga till grund för kostnadsutjämningen mellan kommunerna inom individ- och familjeomsorgen. Förslaget är inte förenligt med en av grundprinciperna i den kommunala kostnadsutjämningen, nämligen att enskilda kommuner inte ska kunna påverka utfallet av utjämningen genom valet av inriktning, ambitionsnivå eller redovisningsprinciper för den berörda verksamheten. Visserligen är individ- och familjeomsorgen i stor utsträckning lagstyrd, och kommunerna styr inte individ- och familjeomsorgens dimensionering i första hand utifrån en ekonomisk kalkyl. Men det får inte finns några möjligheter för kommunerna att påverka utfallet av utjämningen.

När det gäller den regressionsbaserade komponent för barn- och ungdomsvård som Statskontoret också har tagit fram kan jag konstatera att denna regression – i likhet med den gällande regres-

Individ- och familjeomsorg SOU 2007:61

sionen - inte kunde förklara annat än en mindre del av kostnadsskillnaderna mellan kommunerna.

SCB har på mitt uppdrag upprättat en databas med samtliga barn födda i Sverige mellan åren 1983 och 2005 och barnens biologiska föräldrar. Uppdraget till SCB utformades i samråd med Socialstyrelsen. Hypotesen har varit att ett sviktande föräldraskap kan förklara varför vissa barn blir föremål för insatser av barn- och ungdomsvården. Till föräldrarna har därför en mängd attribut knutits som var för sig eller i förening skulle kunna ha ett samband med sviktande föräldraskap; exempelvis fängelsevistelser, arbetssituation, vård på institution, ersättningar från socialförsäkringar etc.

SCB beräknade sambandet mellan olika kombinationer av attribut hos föräldrarna och förekomsten av heldygnsinsatser inom barn- och ungdomsvården för deras barn. Exempelvis kunde SCB visa att risken för en heldygnsinsats är fyra gånger högre än genomsnittet för barn som har en förälder som fått vård för alkoholmissbruk. SCB använde därefter dessa samband för att skatta antalet barn per kommun som kommer att behöva få heldygnsvård.

Jag bedömer att hypotesen om sviktande föräldraskap som en grundläggande förklaring till varför barn och ungdomar behöver insatser från kommunernas individ- och familjeomsorg innebär en lovade ansats. Det visade sig att den framtagna modellen kunde ge en god skattning av antalet barn med behov av insatser inom barn- och ungdomsvården i riket, men tyvärr inte på kommunnivå för enskilda kommuner.

Jag tvingas därför konstatera att jag inte har lyckats finna strukturella variabler som på ett tydligt sätt speglar skillnaderna mellan kommunerna i behovet av barn- och ungdomsvård. Det är enligt min mening angeläget att Statskontoret inom ramen för myndighetens kommande löpande uppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen prioriterar ett fortsatt utvecklingsarbete med komponenten barn- och ungdomsvård.

SOU 2007:61 Individ- och familjeomsorg

Utredningens arbete med komponenten Övrig individ- och familjeomsorg

Min validering av komponenten övrig individ- och familjeomsorg visade som nämnts ovan att förklaringsvärdet sjunkit även för denna del. Det visade sig också att variabeln män 25–64 med årsinkomst under 140 000 kronor inte längre uppfyllde de statistiska kraven för att kunna ingå i regressionsmodellen som en förklarande variabel. En uppdaterad regression, exklusive män med låg inkomst, ger ett förklaringsvärde på 55 %.

De variabler som används för att förklara skillnader i övrig individ- och familjeomsorg tar sin utgångspunkt i studier som genomförts av Socialstyrelsen för att förklara variationer i kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd.

Då det avgörande för att få ekonomiskt bistånd är individens eller familjens inkomst i förhållande till försörjningsbördan har jag försökt avgränsa de urvalsgrupper som används i dagens komponent genom att koppla på inkomstnivåer. På detta sätt kan man bättre fånga in de personer som får bistånd, vilket ökar komponentens träffsäkerhet.

Mitt förslag till variabler framgår nedan. Variabeln arbetssökande utan ersättning kvarstår i mitt förslag oförändrad från den befintliga modellen, medan övriga variabler är nya.

  • arbetssökande utan ersättning
  • personer som är sambo/gifta, utrikes födda utanför EU,

Norden, USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien, utan introduktionsersättning, med barn (0–17 år) och en inkomst under 150 000 kronor

  • ensamstående kvinnor i åldern 20–55 med barn 0–17 år och en inkomst som understiger 170 000 kronor per år

De föreslagna nya variablerna ersätter:

  • utrikes födda flyktingar och nära anhöriga som vistats i landet

3–9 år och övriga utrikes födda från länder utanför Norden och EU som vistats i Sverige 0–19 år

  • ensamstående kvinnor i åldern 18–44 med barn 0–17 år

Jag föreslår även att variabeln roten ur tätortsbefolkningen i kommunen år 2000 uppdateras att avse förhållanden för år 2005. Varia-

Individ- och familjeomsorg SOU 2007:61

beln män 25–64 med årsinkomst under 140 000 kronor utmönstras eftersom den som nämnts inte längre är statistiskt godtagbar.

De av mig föreslagna förändringarna gör att komponenten övrig individ- och familjeomsorg kan förklara 62 % av de genomsnittliga kostnadsskillnaderna mellan kommunerna för åren 2004 och 2005. Totalt sett kan den uppdaterade delmodellen, inklusive komponenten barn- och ungdomsvård, förklara 55 % av kostnadsskillnaderna 2005.

6.4. Resultatet av mitt förslag

De föreslagna förändringarna innebär att 82 kommuner får sänkta standardkostnader med maximalt 261 kronor per invånare. Samtidigt får 208 kommuner höjda standardkostnader med upp till 215 kronor per invånare. Samtliga förändringar beror på att variablerna i komponenten övrig individ- och familjeomsorg förändrats något för att på ett bättre sätt än i dag fånga upp de strukturellt betingade kostnadsskillnaderna som finns mellan landets kommuner.

Tabell 6.1 Utredningens förslag till nya standardkostnader i delmodellen indi vid- och familjeomsorg (kronor per invånare)

Nytt förslag Nuvarande Differens

Storstäder

4 755 4 841 -87

Förortskommuner

2 444 2 477 -33

Större städer

3 022 2 999 23

Pendlingskommuner

2 023 1 962 61

Glesbygdskommuner

1 555 1 511 44

Varuproducerande kommuner

1 890 1 860 31

Övr. kommuner, över 25 000 inv.

2 435 2 385 50

Övr. kommuner 12

500 -25 000 inv

2 027 1

976 51

Övr. kommuner, mindre än 12

500 inv.

1 796 1 771 26

På kommungruppsnivå innebär förändringarna att gruppen storstäder och förortskommuner får något sänkta standardkostnader medan övriga kommungrupper får höjda standardkostnader. Generellt sett är dock förändringarna på kommungruppsnivå att beteckna som relativt små. Utfallet för respektive kommun presenteras i bilaga 9.

7. Äldreomsorg

I kapitlet föreslår jag uppdatering och förändring av kostnadsutjämningens delmodell för äldreomsorg.

Mitt förslag: Normkostnad: Beräkningen av normkostnad indelad efter socioekonomisk tillhörighet upphör och ersätts med indelning efter inkomst. Inkomsten för den äldre befolkningen ska uppdateras årligen av SCB. Skattningen av omsorgsbehov hos äldre görs direkt med hjälp av ADL-beroende. Vårdkonsumtionen som ligger till grund för normkostnaden uppdateras. Män och kvinnor får samma normkostnad givet inkomst, etnicitet, ålder och ADL-beroende. Kostnaderna för hemtjänsttimme och särskilt boende uppdateras. Hemtjänst i glesbygd: Merkostnaden för hemtjänst i glesbygd uppdateras. Tillägg för institutionsboende: Tillägget till glesbygdskommuner för särskilt boende upphör. De föreslagna uppdateringarna och förändringarna bör införas från och med den 1 januari 2009.

7.1. Kort om nuvarande delmodells utformning

Standardkostnaden för äldreomsorg beräknas med tre komponenter. Först beräknas en s.k. normkostnad för varje kommun som speglar vårdbehovet för befolkningen över 65 år. Kommuner med gles bebyggelsestruktur får ett tillägg till normkostnaden för merkostnad för resor inom hemtjänsten, och kommuner som tillhör kommungruppen glesbygdskommuner får dessutom ett tillägg för särskilt boende.

Beräkningen av normkostnaden för kommunerna utgår från att den äldre befolkningen delas in i sammanlagt 240 delgrupper efter

Äldreomsorg SOU 2007:61

socioekonomi, etnicitet, kön och ålder. Ohälsan och vårdkonsumtionen skattas för varje delgrupp. Därefter beräknas en normkostnad för respektive delgrupp. Den totala normkostnaden för kommunen beräknas genom att alla invånares normkostnad summeras. En detaljerad beskrivning av modellen för normkostnadsberäkning för delgrupper och kommuner återfinns i bilaga 10a.

Med anledning av stora avstånd i områden med gles bebyggelsestruktur antas att det uppstår en merkostnad för personalens resor i hemtjänsten. För resor till invånare 80 år och äldre som bor 15 kilometer eller längre från en ”servicepunkt”, varifrån hemtjänstpersonalen antas utgå, beräknas en merkostnad. Möjliga servicepunkter är tätorter med minst 200 invånare. Rikets snitt används för att beräkna antalet personer i respektive kommun som har hemtjänst av de över 80 år. För att beräkna merkostnaden används en schablon på 52 kronor milen. I ersättningen ingår kostnader för fordon och lön för två besök om dagen alla dagar på året. Totalt är merkostnaden för hemtjänst till följd av gles bebyggelsestruktur beräknad till drygt 158 miljoner kronor.

Det antas även uppstå en merkostnad för särskilt boende för glesbygdskommuner. Behovet av särskilt boende antas uppstå tidigare, dvs. vid ett lägre omsorgsbehov, i glesbygdskommuner än i andra kommuner, där mer omfattande omsorgsbehov kan tillgodoses av hemtjänsten. Ersättningen utgår med 5 % av kommunens beräknade normkostnad och ges till 29 glesbygdskommuner (de kommuner som Kommunförbundet före 2005 klassificerade som glesbygdskommuner). Den totala merkostnaden för särskilt boende för glesbygdskommuner är drygt 116 miljoner kronor.

År 2007 omfördelar delmodellen drygt 6,2 miljarder kronor, vilket gör att äldreomsorg är den delmodell som i absoluta tal svarar för den största omfördelningen i kostnadsutjämningen. Den genomsnittliga vägda standardkostnaden för rikets samtliga kommuner är 7 958 kronor per invånare. Standardkostnaden i de olika kommunerna varierar mellan 3 018 och 16 862 kronor per invånare.

Delmodellens grundstruktur infördes efter förslag från Strukturkostnadsutredningen (SOU 1993:53). SCB uppdaterar årligen, till grund för normkostnadsberäkningen för respektive kommun, antal invånare över 65 år fördelat på ålder, kön, civilstånd och etnicitet. Indelningen efter socioekonomi, som också påverkar normkostnadsberäkningen, har uppdaterats efter förslag från Kommunala utjämningsutredningen (SOU 1998:151) respektive Utjämningskommittén (SOU 2003:88). I samband med den senare togs

SOU 2007:61 Äldreomsorg

tillägget för färdtjänst och handikappomsorg bort. Även tilläggen för gles bebyggelsestruktur har uppdaterats efter förslag från kommittéerna.

7.2. Beräkning av normkostnaden

Den största delen av kommunernas standardkostnad för äldreomsorgen är normkostnaden. Normkostnaden ska mäta strukturella skillnader i omsorgsbehov mellan kommunerna. Den nu gällande beräkningen av normkostnaden genomfördes 2002 och avrapporterades av Utjämningskommittén (SOU 2003:88). Beräkningen av normkostnaden sker enligt följande:

Först uppskattas omsorgsbehovet för den äldre befolkningen. Det görs med hjälp av en undersökning av levnadsförhållanden (ULF), som genomförs av SCB vartannat år. I undersökningen intervjuas 2 000 till 3 000 personer 65 år och äldre, vilket motsvarar 3 % av Sveriges befolkning i den åldersgruppen. I undersökningen ställs frågor om självupplevd hälsa, funktionsnedsättning och långvarig sjukdom.

I nästa steg kopplas kunskapen om de äldres ohälsa till olika delgrupper av den äldre befolkningen efter kön, civilstånd, etnicitet och socioekonomisk tillhörighet. För detta ändamål tas ett ohälsoindex fram som grupperar de intervjuade enligt fyra nivåer av hälsa; full hälsa, lätt ohälsa, måttlig ohälsa och svår ohälsa.

För att koppla ohälsan för respektive grupp till omsorgsbehov i form av hemtjänst och särskilt boende används en fältundersökning i åtta kommuner. Den fältundersökning som ligger till grund för den befintliga beräkningen genomfördes 2003, och omfattade drygt 5 000 vårdtagare som hade antingen hemtjänst eller särskilt boende. Materialet har breddats genom att motsvarande data avseende 1 500 äldre från sju andra kommuner, som deltar i det s.k. SNAC-projektet (Swedish National study on Ageing and Care) har tillförts. I båda dessa undersökningar klassas behovet i förhållande till ADL, aktiviteter i dagligt liv. ADL-beroende avser behov av hjälp i följande fyra aktiviteter: bad eller dusch, stiga upp och lägga sig, på- och avklädning samt födointag. Klassificering enligt ADL används allmänt i vård- och utbildningssammanhang för att bedöma vård- och omsorgsbehov.

Ohälsoindex översätts därefter till det ADL- index som används i fältundersökningen. Varje delgrupp ges en normkostnad genom

Äldreomsorg SOU 2007:61

att respektive delgrupps omsorgsbehov i form av hemtjänst eller särskilt boende prissätts med hjälp av schablonkostnader.

Nästa steg i beräkningen är att alla i befolkningen över 65 år placeras in i en av de 240 delgrupperna för att kunna tilldelas motsvarande normkostnad. Kön, ålder i femårsgrupper, civilstånd och etnicitet – född utom eller inom Norden, uppdateras varje år. Den socioekonomiska indelningen sker i fem grupper: ej facklärd arbetare, facklärd arbetare, företagare och jordbrukare, tjänstemän på lägre och mellannivå, högre tjänstemän.

Beräkningen per socioekonomisk grupp förutsätter ett underlag som medger uppdelning av befolkningen i dessa grupper. Det underlaget finns i de s.k. Folk- och bostadsräkningarna (FOB). Sådana genomfördes tidigare vart femte år. Sedan år 1990 har ingen ny undersökning gjorts, vilket innebär att allt färre i den äldre befolkningen har en identifierbar socioekonomisk grupp. De som inte har en klassificering grupperas med hjälp av den fördelning som delgruppen har i den egna kommunen. Finns det inte någon i den aktuella delgruppen sker klassificeringen efter kommungruppens fördelning. Att undersökningen inte har genomförts sedan 1990 medför bl.a. ett växande problem genom att inte någon som invandrat sedan dess kan klassificeras utan måste ges en schablonmässig indelning enligt ovan. Vid 2002 års undersökning kunde 86 % av de äldre återfinnas i Folk- och bostadsräkningarna, medan 14 % fick klassificeras schablonmässigt.

Alla över 65 år erhåller en normkostnad enligt den delgrupp som de har placerats i. Den totala normkostnaden för kommunen beräknas genom att antalet personer i varje delgrupp multipliceras med respektive delgrupps normkostnad för att därefter summeras.

7.3. Mitt förslag till uppdatering och förändring

Under senare år har andelen äldre i Sverige stadigt ökat och allra störst förändring har andelen äldre över 80 år haft. Det motsvarar också den grupp äldre som har störst behov av omsorg. Samtidigt har gruppen 65 år och äldre som helhet fått högre inkomst genom de nya årskullar som blivit 65 år. Demografin kan förklara en stor del av skillnaderna i kostnad mellan kommuner. Andelen 65+ varierar från 10 % till närmare 30 % mellan kommunerna. 70 % av kostnadsskillnaden förklaras av detta. Med mina förslag enligt

SOU 2007:61 Äldreomsorg

nedan förklarar delmodellen äldreomsorg sammantaget 82 % av kostnadsskillnaderna mellan kommunerna.

Normkostnader

På mitt uppdrag har docent Mårten Lagergren år 2007 genomfört en ny bearbetning av ett aktuellt ULF-material och en ny fältundersökning. I fältundersökningen har företrädare för samtliga av de åtta kommuner som deltog vid föregående uppdatering medverkat, och material från SNAC-studien har tillförts. För en djupare beskrivning av fältundersökningen och en jämförelse med de två tidigare fältundersökningarna gjorda 1994 och 2002, se bilaga 10b.

Jag föreslår att denna uppdatering ska läggas till grund för beräkningen av normkostnaderna.

Uppdateringen fångar upp förändringar i fördelning av omsorgsbehov och vårdkonsumtion mellan olika grupper av äldre. Dessutom anpassas de antagna kostnaderna för hemtjänst respektive särskilt boende till aktuell nivå. Uppdateringen har visat att förändringarna har varit begränsade i omsorgsbehov och vårdkonsumtion från föregående uppdatering. De förhållandevis stora förändringarna i den relativa fördelningen av andelen äldre mellan kommunerna fångas upp av den årliga uppdateringen.

ULF-undersökningen innehåller numera frågor om ADL, vilket inte var fallet vid föregående uppdatering. De intervjuade får svara på direkta frågor kring olika aktiviteter i det dagliga livet (se ovan).

ADL- beroende har en direkt koppling till behovet av service och omvårdnad och ger därmed ett skarpare mått på omsorgsbehovet än ohälsoindex. ADL används för att mäta det faktiska omsorgsbehovet till skillnad från ohälsoindex som ger en mer allmän hälsobedömning. Att ULF-materialet numera innehåller frågor om ADL medför också att behovet av översättning mellan upplevd ohälsa och vårdbehov inte längre är nödvändig, varigenom en möjlig felkälla kan elimineras.

Jag föreslår därför att, vid beräkningen av normkostnad, indelningen i ohälsa ersätts med en indelning efter ADL-beroende.

Det skarpare måttet på omsorgsbehov som ADL-klassningen är ger vissa omfördelningseffekter mellan kommunerna, i och med att skillnaderna i vårdbehov mellan olika samhällsgrupper framträder tydligare.

Äldreomsorg SOU 2007:61

Skillnaderna i omsorgsbehov mellan olika grupper av äldre mäts som framgått i den befintliga utjämningen bl.a. efter den klassificering av de äldre i olika socioekonomiska grupper som finns i Folk- och bostadsräkningarna. Äldre som exempelvis har varit tjänstemän under de förvärvsaktiva åren har generellt sett lägre omsorgsbehov än äldre som varit arbetare

Ett alternativ till socioekonomisk gruppindelning är att dela in befolkningen efter inkomstgrupp. Undersökningar har visat ett starkt samband mellan inkomst och ohälsa. Detta beror både på att högre inkomster leder till bättre hälsomöjligheter och att dålig hälsa ofta medför lägre inkomster. Samtliga i gruppen 65 år och äldre kan klassificeras med hjälp av aktuella och individuella uppgifter om inkomst. Inkomst är också möjlig att uppdatera varje år. Vid uppdateringen utifrån socioekonomi innevarande år kunde endast 81 % klassificeras via Folk- och bostadsräkningen, vilket alltså är en sänkning från föregående uppdatering då 86 % kunde inplaceras utan schablonisering. Det kommer i längden inte att vara möjligt att beräkna normkostnaderna med utgångspunkt från de befintliga Folk- och bostadsräkningarna, som alltså senast genomfördes 1990.

Jag föreslår därför att indelningen av den äldre befolkningen i fem socioekonomiska grupper ersätts av en indelning i inkomstgrupper. Jag föreslår en indelning i tre inkomstgrupper efter genomsnittlig inkomst på riksnivå för dem som fyllt 65 år. Vidare föreslår jag att inkomst uppdateras årligen av SCB liksom i dag civilstånd, etnicitet och ålder.

Skillnaderna i omsorgsbehov mellan grupperna är något större med indelning efter inkomst än med socioekonomisk indelning (se bilaga 10a, tabell 3 och 4). En övergång från socioekonomi till inkomst vid gruppindelningen ger därför effekten att kommuner där de äldre har relativt höga inkomster får sänkta normkostnader jämfört med i dag, medan kommuner där de äldre har låga inkomster får höjda normkostnader. Anledningen till detta är att de skillnader i omsorgsbehov som finns mellan olika samhällsgrupper fångas upp bättre med en gruppering efter inkomstnivå jämfört med motsvarande gruppering efter socioekonomisk grupp enligt Folk- och bostadsräkningarna.

Jag ska enligt direktiven följa upp äldreomsorgsmodellen bl.a. utifrån ett könsperspektiv. I dag fastställs skilda normkostnader för kvinnor och män, utifrån en uppskattning av den faktiska konsumtionen av äldreomsorg i riket för män respektive kvinnor. För att

SOU 2007:61 Äldreomsorg

analysera betydelsen för normkostnaden av skillnaden i konsumtion av omsorg mellan män och kvinnor har beräkningar gjorts för samtliga kommuner på två sätt, en könsneutral beräkning och en uppdelad efter kön. Skillnaderna mellan kommunerna visade sig totalt sett vara små, för samtliga kommuner mindre än en procentenhets förändring i förhållande till den framräknade normkostnaden i den befintliga utjämningen.

En fördel med att upphöra med skilda normkostnader för män och kvinnor är att modellen blir mera logisk, när ett ADL-beroende tilldelas samma kostnad oberoende av kön. Modellen blir också enklare och stabilare då antalet delgrupper minskar till hälften genom detta. Med en sådan förändring vid beräkningen av normkostnader kommer dessa fortfarande att påverkas av skillnader i ADL-beroende, men normkostnaden givet samma grad av ADL-beroende kommer att vara densamma för män och kvinnor

.

Jag föreslår således att uppdelningen på delgrupper per kön upphör och ersätts av en könsneutral beräkning.

För att omsätta omsorgsbehovet till en årlig kostnad behövs en schablon för dels hemtjänst med en timme i veckan, dels särskilt boende med heldygnsomsorg. I tabellen nedan redovisas aktuella kostnadsuppgifter (2005) från Sveriges kommuner och Landsting, och även de uppgifter som används i dagens utjämning.

Tabell 7.1. Förslag till uppdaterad schablonkostnad för äldreomsorgen (kronor)

Förslag Nuvarande Hemhjälp per år (en timme i veckan) 19 700 11 180 Årsplats i boende med heldygnsomsorg 483 500 438 000

Timkostnaden för hemtjänst har räknats upp med 76 % medan kostnaden för boendet har räknats upp med 10 %. Den stora höjningen av kostnaden för hemtjänst är till största delen en korrigering, då kostnadsuppgiften tidigare var betydligt underskattad. Korrigeringen innebär att förhållandet mellan de två olika vårdformerna har förändrats och att ett vårdbehov på 25 timmar i veckan med hemtjänst motsvarar kostnaden för en årsplats på särskilt boende.

Jag föreslår att dessa kostnader används för att få fram kostnaden för helårsboende samt årskostnaden per hemtjänsttimme vid beräknandet av normkostnaden.

Äldreomsorg SOU 2007:61

I dagens modell beräknas normkostnaden för 240 delgrupper. Med mina förslag sjunker antalet delgrupper till 72 (sex åldersgrupper * två grupper för etnicitet * två grupper för civilstånd * tre inkomstgrupper). Med färre grupper förenklas modellen samtidigt som underlaget blir mer stabilt då antalet individer i varje delgrupp blir större. Dessutom möjliggörs en uppdatering av samtliga variabler.

Tillägg för hemtjänst i glesbygd

Glesbygdsverket har på mitt uppdrag gjort en ny utplacering av fiktiva servicepunkter och anknutit personer 80 år och äldre till dessa punkter samt beräknat deras avstånd till dessa punkter. Glesbygdsverket har vidare validerat den milkostnad samt de antaganden som används för beräkningen av merkostnad i dag. Jag föreslår att Glesbygdsverkets nya utplacering och anknytning ska gälla som grund för beräkning av tillägg för hemtjänst.

Institutionstillägg

Jag föreslår att tillägget för särskilt boende i glesbygdskommuner tas bort. Anledningen till mitt förslag är att med de uppdaterade kostnaderna för hemtjänst och särskilt boende som redovisats ovan har kostnadsrelationen mellan särskilt boende och hemtjänst förändrats. Med dagens schablonkostnader är hemtjänst mindre kostsamt upp till 39 timmars hemtjänst i veckan. Med mitt förslag till uppdaterade kostnader återfinns den gränsen vid 25 timmar i veckan. Därmed bortfaller i huvudsak behovet att kompensera glesbygdskommuner för en tidigare överflyttning av äldre till särskilt boende.

7.4. Resultatet av mitt förslag

Mina förslag till förändringar av normkostnadsberäkningen motiveras av att skillnaderna i omsorgsbehov mellan olika grupper av äldre skattas mer precist än vad som är fallet i den befintliga utjämningen. Övergången till klassificering efter inkomst motiveras dessutom av att det på sikt inte är möjligt att upprätthålla den nuvarande indelningen efter socioekonomi med utgångspunkt från de befintliga Folk- och bostadsräkningarna.

SOU 2007:61 Äldreomsorg

Mina förslag leder till att kommuner med en större andel pensionärer med bakgrund som tjänstemän, eller annorlunda uttryckt med relativt sett högre inkomster, får ett negativt utfall efter uppdateringen, medan det omvända gäller för kommuner som har en större andel pensionärer med bakgrund som arbetare, dvs. med relativt sett lägre inkomster.

Mitt förslag att uppdelningen på kön vid beräkningen av normkostnaderna ska ersättas av en könsneutral beräkning motiveras bl.a. av att modellen blir mera logisk när ett ADL-beroende tilldelas samma kostnad oberoende av kön. Modellen blir också enklare och får en större stabilitet när antalet delgrupper minskar. Effekten på utfallet av utjämningen blir jämförelsevis begränsad.

Den uppdatering som gjorts av de antagna kostnaderna för hemtjänst respektive för särskilt boende har resulterat i en relativt kraftig ökning av kostnaderna för hemtjänst, medan kostnaderna för särskilt boende ökat mindre. Uppdateringen har möjliggjorts av att Sveriges Kommuner och Landsting i dag förfogar över bättre kostnadsdata än vad som var fallet vid föregående uppdatering. Min omviktning av kostnader mellan hemtjänst och särskilt boende har föranlett förslaget att ta bort institutionstillägget. Detta leder till att 29 glesbygdskommuner får ett negativt utfall, som dock för flertalet av dessa kommuner helt eller delvis uppvägs av ett positivt utfall av uppdateringen av normkostnaderna.

Glesbygdsverket har på mitt uppdrag gjort en ny utplacering av fiktiva servicepunkter och anknutit personer 80 år och äldre till och beräknat deras avstånd till dessa punkter. Därigenom kan de demografiska förändringar som skett från föregående uppdatering fångas upp vid uppdateringen av tillägget för hemtjänst. Även här är effekterna på utfallet av utjämningen relativt sett begränsad.

Resultatet av mina förslag är att 200 kommuner får höjda standardkostnader medan 89 kommuner får sänkta standardkostnader. I dag omfördelar delmodellen drygt 6,2 miljarder kronor. Med mina förslag ökar omfördelningen till drygt 6,7 miljarder kronor.

Storstäder och förortskommuner får som grupp sänkta standardkostnader, gruppen större städer får oförändrade standardkostnader, medan samtliga övriga kommungrupper får höjda standardkostnader.

Äldreomsorg SOU 2007:61

Tabell 7.2. Utredningens förslag till nya standardkostnader i delmodellen äldre-

omsorg, redovisade på kommungruppsnivå (kr/per invånare)

Nytt förslag Nuvarande Differens

Storstäder

7 938 8 101 -163

Förortskommuner

5 384 5 497 -113

Större städer

7 657 7 658 -0

Pendlingskommuner

7 725 7 598 127

Glesbygdskommuner

12 161 12 065 96

Varuproducerande kommuner

9 689 9 475 214

Kommuner, över 25 000 inv.

9 145 9 052 92

Kommuner, 12 500 - 25 000 inv.

10 035 9 815 220

Kommuner, mindre än 12 500 inv.

10 609 10 286 323

De tio kommuner som får de största negativa förändringarna får sänkta standardkostnader med mellan 246 och 712 kronor per invånare. De tio kommuner som får de största positiva förändringarna får höjda standardkostnader med mellan 546 och 841 kronor per invånare. Utfallet för respektive kommun presenteras i bilaga 10c.

8. Bebyggelsestruktur

I mitt delbetänkande (SOU 2006:84) har jag lagt förslag om en uppdatering av komponenten byggkostnader i utjämningen för bebyggelsestruktur. Efter riksdagens beslut i juni i år kommer denna uppdatering att genomföras den 1 januari 2008.

Nedan föreslår jag en uppdatering och vissa förändringar av komponenten administration, resor och räddningstjänst i delmodellen bebyggelsestruktur. Slutligen avrapporterar jag också min analys av övriga komponenter i denna delmodell, dvs. gator och vägar samt uppvärmning.

Mitt förslag: Komponenten administration, resor och räddningstjänst ersätts av två komponenter – administration respektive räddningstjänst. Jag föreslår samtidigt att utjämning för resor upphör. I komponenten administration beräknas kommunernas merkostnad med variablerna invånardistans respektive folkmängd. I komponenten räddningstjänst beräknas kommunernas merkostnad med variablerna invånardistans respektive lokalt befolkningsunderlag.

De föreslagna uppdateringarna och förändringarna bör införas från och med den 1 januari 2009.

8.1. Kort om delmodellens utformning

Delmodellen bebyggelsestruktur består av fyra komponenter – byggkostnader, gator och vägar, uppvärmning samt administration, resor och räddningstjänst. Delmodellen kompenserar för merkostnader uppkomna på grund av geografiskt läge och/eller gles bebyggelsestruktur.

Bebyggelsestruktur SOU 2007:61

År 2007 erhåller 86 kommuner ett tillägg på cirka 1,32 miljarder kronor. Den genomsnittliga merkostnaden för riket är 173 kronor per invånare. Utfallet för kommunerna varierar mellan ett avdrag på 313 kronor och ett tillägg på 1 793 kronor per invånare.

De fyra komponenterna i delmodellen bebyggelsestruktur infördes 1996 efter förslag från Strukturkostnadsutredningen (SOU 1993:53), men varje komponent utgjorde då en egen delmodell.

Efter förslag från Utjämningskommittén (SOU 2003:88) slogs delmodellerna gator och vägar, uppvärmning, byggkostnader och administration, resor och räddningstjänst samman till en ny gemensam delmodell, fr.o.m. 2005. Ersättningsbeloppen fastställdes då på nytt.

SCB har årligen räknat upp de fastställda kostnaderna med nettoprisindex, (NPI).

8.2. Mitt förslag till uppdatering och förändring av komponenten administration, resor och räddningstjänst

Grundtanken med komponenten administration, resor och räddningstjänst är att kommuner med en liten folkmängd och kommuner som är stora till ytan med ett litet befolkningsunderlag samt kommuner där en liten andel av invånarna bor i tätorter har högre kostnader per invånare för administration, lokala resor och räddningstjänst. Kommunerna grupperas efter variabler som bedömts ha inverkan på kostnadsnivån. Kommunerna i varje grupp erhåller sedan en ersättning som motsvarar gruppens genomsnittliga merkostnad.

I nuvarande komponent delas kommunerna in efter invånare per kvadratkilometer, folkmängd samt tätortsgrad. För invånare per kvadratkilometer kan ersättning ges för kommuner med färre än 6 invånare per kvadratkilometer och med mellan 6 och 10 invånare per kvadratkilometer. Indelning efter folkmängd ger ersättning för kommuner med färre än 10 000 invånare och för kommuner med mellan 10 000 och 20 000 invånare. När det gäller tätortsgraden delas kommunerna in i två grupper som kan ge ersättning - kommuner med upp till 60 % täthet och mellan 60 och 80 % täthet.

År 2007 erhåller 49 kommuner ett tillägg på knappt 340 miljoner kronor. Den genomsnittliga merkostnaden för riket är 39 kronor per invånare. Mellan kommunerna varierar det från avdrag med

SOU 2007:61 Bebyggelsestruktur

39 kronor per invånare för de 241 kommuner som inte har någon merkostnad till tillägg med 1 381 kronor per invånare för de 21 kommuner som har högst merkostnad.

Nedan redovisas beräkningen av merkostnaderna för administration, resor och räddningstjänst. I samband därmed redovisas mitt förslag till uppdateringar och förändringar.

Administration

Av kommunernas personalstatistik framgår lönekostnaderna för den administrativa personalen. Kostnaderna för politisk verksamhet, som kan ses som en administrativ kostnad, kan urskiljas ur kommunernas räkenskapssammandrag.

Det kan antas att en mindre kommun får högre kostnad per invånare än en större för den obligatoriska verksamheten, eftersom en viss administrativ personal för myndighetsutövning och vissa ledningsfunktioner måste finnas i kommunen oavsett kommunstorlek. Därtill är den politiska verksamheten obligatorisk. Även den politiska verksamheten kan antas bli dyrare per invånare i en liten kommun.

I nuvarande komponent ges ersättning till kommuner indelat efter folkmängd, tätortsgrad och invånare per kvadratkilometer. Underlagen till ersättningsbeloppen och gränserna har inte uppdaterats sedan 1996. Jag bedömer att komponenten behöver ses över både vad gäller ersättningsbeloppen och vilka kommuner som har merkostnader för dessa verksamheter i dag.

Den genomsnittliga administrativa kostnaden per invånare i riket är 1 809 kronor för den administrativa personalen och 445 kronor per invånare för den politiska verksamheten. För kommuner med en folkmängd under 20 000 finns ett stigande samband mellan kostnaderna och minskad folkmängd. För de riktigt små kommunerna med en folkmängd under 8 000 är sambandet än tydligare. Kommungruppen glesbygdskommuner är också en grupp med högre kostnader än riket i snitt.

Nuvarande modell använder antalet invånare per kvadratkilometer för beräkning av ersättning. Invånare per kvadratkilometer visar ett samband mot de aktuella kostnaderna och kan förklara 16 % av skillnaderna i kostnader mellan kommunerna.

Ett annat mått för att beskriva befolkningens spridning över kommunens yta är invånardistans. Den mäter, uttryckt i kvadrat-

Bebyggelsestruktur SOU 2007:61

kilometer per invånare, avståndet mellan en kommuns invånare om de placeras ut jämt över kommunens yta. Ju högre värde desto glesare kommun. Invånardistans har ett högre förklaringsvärde för skillnaderna i kostnad för administrativ personal än invånare per kvadratkilometer. Invånardistans förklarar 36 % av skillnaderna mellan kommunerna. Även för kostnaden för politisk verksamhet ökar förklaringsgraden något med invånardistans och ger ett förklaringsvärde på 41 %. När kommuner grupperas efter invånardistans framgår att kommuner med invånardistans 0,35 eller högre som grupp har högre kostnad än rikets snitt.

Min bedömning är att de variabler som bäst fångar upp vilka kommuner som har strukturella merkostnader för sin administration är invånardistans samt folkmängd. Med dessa variabler kommer fler kommuner än i dag att uppfylla kriterierna för ersättning.

Jag föreslår att utjämningen för administration utgör en enskild komponent i delmodellen bebyggelsestruktur. De kostnader som ligger till grund för utjämningen ska vara lönekostnader för den administrativa personalen inom den obligatoriska verksamheten samt kostnader för den politiska verksamheten. Vidare föreslår jag att kommunerna indelas efter invånardistans och folkmängd enligt de gränser som framgår av tabell 8.1 nedan. För de kommuner som uppfyller kriterierna vad gäller invånardistans och lokalt befolkningsunderlag ska ersättningsbeloppen i tabell 8.1 utgöra grund för beräkning av standardkostnad. Beloppen har beräknats som skillnaden mellan kostnaden för respektive grupp av kommuner och snittet för riket.

Tabell 8.1 Förslag till komponenten administration

Invånardistans Folkmängd Ersättning kr/inv >0,35 <8 000 1 000

<20 000

410

>20 000

0

<0,35 <8 000 300

<20 000

0

>20 000

0

I mitt förslag delas kommunerna först in efter gleshet (invånardistans) och därefter efter folkmängd. Detta sker för att systemet inte primärt ska kompensera för liten folkmängd och därmed skapa negativa incitament för kommunsammanläggningar.

SOU 2007:61 Bebyggelsestruktur

Mitt förslag ger ersättning till 66 kommuner med en sammantagen ersättning på 275 miljoner kronor. Jämfört med nuvarande modell är det 18 kommuner som tillkommer medan en kommun mister sin ersättning. De tillkommande kommunerna är små kommuner som i nuvarande modell inte bedöms glesa nog.

Resor

De ersättningsbelopp som utjämningen för resor i dag grundar sig på fastställdes 1996. Ersättningsbeloppen varierar mellan 50 och 150 kronor per invånare för de kommuner som uppfyller kriterierna för folkmängd och täthet. Den reskostnad man avsåg att kompensera för vid modellens skapande går inte exakt att återfinna i kommunernas räkenskaper. Modellen är tänkt att fånga eventuella merkostnader som uppstår av att vissa centrala tjänstemän och personer som sköter viss myndighetsutövning måste röra sig över stora geografiska områden. De resekostnader som redovisas enligt kommunernas kontoplan i dag innefattar mer, som till exempel traktamenten, än vad modellen är tänkt att kompensera för. Man kan även diskutera om utvecklingen inom informationstekniken har skapat ett mindre behov av personliga möten och därmed minskat reskostnaderna.

Jag finner sammantaget att det är osäkert om lokala resor innebär strukturella merkostnader av en storleksordning som gör det motiverat att beakta dessa kostnader i kostnadsutjämningen. Jag föreslår därför att resor tas bort ur underlaget för utjämning.

Räddningstjänst

Enligt lag har kommunerna skyldighet att ansvara för räddningstjänsten. Detta kan ske i egen eller annans regi. Kostnaderna för kommunernas räddningstjänst redovisas i kommunernas räkenskapssammandrag. Totalt uppgick kommunernas kostnader för räddningstjänsten till 5,3 miljarder kronor, motsvarande 572 kronor per invånare.

I nuvarande komponent ges ersättning till kommuner med indelning efter folkmängd, tätortsgrad och invånare per kvadratkilometer. Ersättningsbeloppen och gränserna ligger fast sedan 1996. Jag bedömer att komponenten behöver ses över både vad

Bebyggelsestruktur SOU 2007:61

gäller ersättningsbeloppen och vilka kommuner som har merkostnader för räddningstjänst i dag.

Den kommungrupp som har högst kostnader för räddningstjänst är glesbygdskommuner. Men även varuproducerande kommuner och de tre grupperna övriga kommuner oavsett storlek har kostnader som överstiger genomsnittet i riket.

Dagens ersättningsnivå för modellen grundar sig på antalet invånare per kvadratkilometer. Det måttet relaterat till kostnaden för räddningstjänst ger ett förklaringsvärde med 49 %. Om vi istället använder måttet invånardistans höjs förklaringsvärdet till 54 %. De 75 kommuner som har en invånardistans över 0,3 har högre kostnad än rikets snitt. Men differensen i kostnad är stor mellan dessa kommuner och därför är det sannolikt något mer än invånardistans som kan förklara kostnadsskillnaderna mellan kommunerna för räddningstjänsten.

Kommunerna har enligt lag möjlighet att genom avtal låta en annan kommun sköta de åtaganden som åvilar dem inom räddningstjänstområdet. Vidare finns det möjlighet för den enskilda kommunen att tillsammans med andra kommuner, genom ett kommunalförbund, utföra verksamheten. År 2005 deltog 111 kommuner i 31 olika kommunalförbund för räddningstjänsten. I samtliga storleksklasser utom bland de allra största kommunerna har de kommuner som bildat kommunalförbund lägre kostnader, i vissa grupper med upp till 10 procent.

Förutsättningarna att bilda räddningstjänstförbund skiljer sig åt i olika delar av landet. I de fall där avstånden mellan tätorterna i de aktuella kommunerna inte är allt för stora är det möjligt att dela på vissa resurser, vilket gör det ekonomiskt lönsamt att bilda förbund. I andra delar kan avstånden vara så stora att det geografiskt inte går att dela på resurser. Detta leder till att det inte är den enskilda kommunens storlek som är avgörande för kostnaden för räddningstjänsten utan antalet personer som bor inom den omgivande regionen.

Utredningen har studerat sambandet mellan kostnader för räddningstjänst och lokalt befolkningsunderlag

TPF

1

FPT

. Det lokala befolkningsunderlaget kan förklara 45 % av skillnaderna i kostnader för räddningstjänsten mellan kommunerna. Sambandet visar att desto fler personer som bor inom det omgivande geografiska området, desto lägre kostnader. Sambandet mellan kostnaden för räddnings-

TP

1

PT

Här definierat som antalet personer som bor inom en radie av 37,5 kilometer från

kommunens centralort

SOU 2007:61 Bebyggelsestruktur

tjänst och kommunstorlek (vilket är en av kriterierna för att få ersättning för räddningstjänst i dag) är däremot endast drygt 20 procent.

Jag föreslår att utjämningen för verksamheten räddningstjänst utgör en enskild komponent i delmodellen bebyggelsestruktur. Vidare föreslår jag att kommunerna indelas efter invånardistans och lokalt befolkningsunderlag enligt de gränser som framgår av tabell 8.2 nedan. För de kommuner som uppfyller kriterierna vad gäller invånardistans och lokalt befolkningsunderlag ska ersättningsbeloppen i tabell 8.2 utgöra grund för beräkningen av standardkostnad. Beloppen har beräknats som skillnaden mellan kostnaden för respektive grupp av kommuner och snittet för riket.

Tabell 8.2 Förslag till ersättning för räddningstjänst efter invånardistans och

lokalt befolkningsunderlag

Invånardistans Lokalt befolkningsunderlag Ersättning kr/inv >0,30 <8 000 500

<20 000

300

>20 000

180

Med mitt förslag omfördelas 185 miljoner kronor till 75 kommuner. Dagens komponent för räddningstjänst inom ramen för delmodellen bebyggelsestruktur omfördelar 73 miljoner kronor till 40 kommuner.

T

Samtliga kommuner som i dag erhåller ersättning kommer att göra det även fortsättningsvis. Då ersättningsnivåerna blir högre

T

med mitt förslag kommer de flesta kommuner som får ersättning i dag att få högre ersättning.

Det är 33 kommuner som tillkommer i föreslagen delmodell jämfört med nuvarande. Till största delen är det kommuner med ett lokalt befolkningsunderlag över 20 000.

Bebyggelsestruktur SOU 2007:61

8.3. Resultatet av mitt förslag

Sammantaget är det fler kommuner som får ersättning för administration och räddningstjänst i den uppdaterade delmodellen jämfört med den nuvarande. Sammantaget erhåller 86 kommuner dryga 447 miljoner kronor. Samtliga kommuner finansierar tilläggen med ett avdrag på 54 kronor per invånare.

Genom mitt förslag att dela upp komponenten administration, resor och räddningstjänst i två komponenter ökar träffsäkerheten. I dag ges ersättning för samtliga ingående merkostnader efter samma variabler – tätortsgrad, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Med mitt förslag beräknas ersättning i båda komponenterna med invånardistans medan administration även beräknas efter folkmängd i kommunen medan räddningstjänstens ersättningsbelopp tilldelas efter måttet lokalt befolkningsunderlag.

Resultatet av mina förslag är att 67 kommuner får förbättrat utfall medan 223 kommuner får försämrat utfall. I dag omfördelar denna del av delmodellen drygt 340 miljoner kronor. Med mina förslag ökar omfördelningen till drygt 449 miljoner kronor.

Den kommungrupp som får störst höjning är övriga kommuner med som mest 12 500 invånare. Även pendlingskommuner, varuproducerande kommuner och övriga kommuner med invånarantal på mellan 12 500 och 25 000 får som grupper en höjning. Övriga kommungrupper får en sänkning.

Tabell 8.3. Utredningens förslag till utfall för komponenterna administration

och räddningstjänst, redovisade på kommungruppsnivå (kronor per invånare)

Nytt Nuvarande Differens

Storstäder -55 -40 -15 Förortskommuner -55 -40 -15 Större städer -41 -40 -1 Pendlingskommuner 21 -15 36 Glesbygdskommuner 1 120 1 133 -13 Varuproducerande kommuner -11 -31 21 Övr. kommuner, över 25 000 inv. -49 -40 -10 Övr. kommuner, 12 500 - 25 000 inv. 14 -25 39 Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv. 296 28 268

SOU 2007:61 Bebyggelsestruktur

De tio kommuner som får störst negativt utfall får en minskning med mellan 259 och 737 kronor per invånare. De tio kommuner som får störst positiv förändring får tillägg med mellan 473 och 967 kronor per invånare. De allra flesta kommuner, 204, får sänkt ersättning med 15 kronor per invånare. Utfallet för respektive kommun presenteras i bilaga 11a.

8.4. Samlat utfall av mina förslag i delmodellen för bebyggelsestruktur

I delbetänkandet (SOU 2006:84) lämnade jag förslag till förändringar av komponenten byggkostnader i delmodellen bebyggelsestruktur. Riksdagen beslutade i juni i år i enlighet med förslaget. Förändringarna införs 2008.

I tabell 8.4 redovisas resultatet av mitt förslag från från delbetänkandet med de ovan presenterade förslagen avseende administration och räddningstjänst. I tabellen presenteras det sammantagna resultatet som om samtliga förändringar genomförts summerat för utjämningsåret 2007.

Tabell 8.4. Utredningens samlade förslag till nytt utfall för delmodellen bebyg-

gelsestruktur, redovisade på kommungruppsnivå (kronor per invånare)

Nytt Nuvarande Differens

Storstäder 117 177 -60 Förortskommuner -95 34 -128 Större städer -59 -123 65 Pendlingskommuner -76 -184 108 Glesbygdskommuner 1 243 1 272 -29 Varuproducerande kommuner -164 -232 68 Övr. kommuner, över 25 000 inv. -147 -207 60 Övr. kommuner, 12 500 – 25 000 inv. -64 -166 101 Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv. 177 -147 323

Storstäder, förortskommuner och glesbygdskommuner får försämrat utfall medan övriga kommungrupper, främst övriga kommuner med färre än 12 500 invånare får förbättrat utfall efter mina samlade förslag för bebyggelsestruktur. Det samlade utfallet för respektive kommun presenteras i bilaga 11b. Både mitt förslag vad gäller byggkostnader som alltså genomförs från och med 2008 och

Bebyggelsestruktur SOU 2007:61

mitt föreliggande förslag beträffande komponenterna administration och räddningstjänst presenteras även i bilaga 11b som om de införts utjämningsåret 2007.

8.5. Komponenten gator och vägar

Komponenten gator och vägar syftar till att utjämna för strukturellt betingade merkostnader för drift och underhåll av det kommunala gatu- och vägnätet, som utgörs av s.k. tätortsvägar samt enskilda gator och vägar i anslutning till fastigheter som kommunerna själva äger.

Komponenten baseras på två tillägg: ett klimattillägg som kompenserar för högre vinterväghållningskostnader och ett ortstillägg som kompenserar för merkostnader för hög trafikbelastning. Klimattillägg utgår till samtliga kommuner men med varierande belopp. Särskilda hänsynstaganden berättigar vissa glesbygdskommuner (främst i Norrland), ett antal förortskommuner, de tre storstäderna samt vissa större städer till ett ortstillägg. Även ortstillägget utgår med varierande belopp till berörda kommuner.

Utjämningen för gator och vägar infördes fr.o.m. 1996 efter förslag från Strukturkostnadsutredningen (1993:53), och var som nämnts en egen delmodell t.o.m. utgången av 2004. Standardkostnaderna för drift och underhåll av gator och vägar beräknas på samma sätt i dag som när modellen utformades 1993. Varken komponenterna eller beloppen i modellen har förändrats över tid, annat än att beloppen har räknats upp med NPI till bidragsårets kostnadsnivå.

Beräkningarna av standardkostnaden i modellen baseras inte på reala kostnadsdata utan bygger på en skattning av respektive kommuns strukturella kostnader, som gjorts med underlag från bl.a. Vägverket.

Summan av respektive kommuns klimattillägg och eventuella ortstillägg utgör kommunens standardkostnad för gator och vägar. Den vägda genomsnittliga standardkostnaden uppgår till 135 kronor per invånare för utjämningsåret 2007. Stockholms kommun har högst standardkostnad, 564 kr per invånare, och totalt 48 kommuner har den lägsta standardkostnaden, 23 kronor per invånare. Bidragsåret 2007 omfördelas cirka 415 miljoner kronor för gator och vägar inom kostnadsutjämningen. Tillägg utgår till 58 av landets kommuner och finansieras med avdrag från resterande 232 kommuner.

SOU 2007:61 Bebyggelsestruktur

Validering av komponenten

Utjämningskommittén (SOU 2003:88) redovisar som ett led i en validering av komponenten vissa jämförelser för enskilda kommuner mellan tillägg eller avdrag och från genomsnittet avvikande nettokostnad för drift och underhåll enligt en enkät angående kommunernas väghållning från Kommunförbundet. Enkäten avsåg förhållandena år 2001.

Utjämningskommittén fann att utfallet av utjämningen stämde relativt väl för större städer i norra Sverige, för vissa utvalda förortskommuner till Stockholm och till Göteborg samt för Stockholm och Göteborg. För vissa andra kommuner stämde utfallet av utjämningen relativt dåligt mot avvikande nettokostnad. Utjämningskommittén föreslog dock inte någon förändring av modellen.

Jag har också validerat komponenten med hjälp motsvarande enkät från Sveriges Kommuner och Landsting, avseende år 2005. Ett problem med enkäterna är att bortfallet varit stort. Enligt uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting kan det också finnas andra svagheter med enkäterna, bl.a. att kommunerna inte tillämpar samma kostnadsbegrepp och redovisningsprinciper.

Min analys indikerar att modellen som helhet ger en relativt god skattning såväl av kommunernas samlade kostnader som för flertalet kommungrupper av kostnaderna på kommungruppsnivå. Men valideringen har också påvisat en del svagheter i modellen, som gör det motiverat att göra fortsatta analyser.

Jag vill understryka behovet av att Sveriges Kommuner och Landsting arbetar för att förbättra kvaliteten och svarsfrekvensen i den enkät som ligger till grund för uppgifterna om drift- och underhållskostnader för gator och vägar. En möjlighet som jag anser bör övervägas är att låta förtrycka kostnadsuppgifter från räkenskapssammandraget i enkäten, och att efterfråga en nedbrytning av dessa kostnadsuppgifter.

Jag konstaterar att en bättre statistik över kommunernas kostnader för drift och underhåll av gator och vägar skulle öka förutsättningarna att validera och vid behov förändra komponenten för utjämning av kostnader för drift och underhåll av gator och vägar.

Jag bedömer att det finns anledning för Statskontoret att inom ramen för verkets kommande löpande uppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen prioritera en validering och eventuella förslag till förändring av komponenten gator och vägar.

Bebyggelsestruktur SOU 2007:61

8.6. Komponenten uppvärmningskostnader

Komponenten uppvärmningskostnader syftar till att utjämna för skillnader i kostnader för uppvärmning av kommunala fastigheter mellan olika delar av landet. Kostnaderna avses täcka all lokalyta som kommunen förfogar över.

Komponenten beräknas utifrån tre faktorer. Dels den riksgenomsnittliga lokalytan per invånare i kommunerna, dels den genomsnittliga uppvärmningskostnaden per kvadratmeter i riket och dels ett rikstäckande energiindex.

Kommuner med ett gynnsamt klimat får innevarande år ett avdrag på som högst 43 kronor per invånare medan kommuner med ett strängt klimat får ett tillägg på som högst 190 kronor per invånare.

Bidragsåret 2007 omfördelar komponenten drygt 121 miljoner kronor. Totalt får 182 kommuner tillägg och 108 kommuner avdrag i modellen. Högst tillägg på 190 kronor per invånare utgår till Kiruna kommun och högst avdrag på 43 kronor per invånare får sammanlagt 57 kommuner huvudsakligen i Skåne och Blekinge samt kommuner belägna utmed västkusten.

Utjämningen för uppvärmningskostnader infördes fr.o.m. 1996 efter förslag från Strukturkostnadsutredningen (1993:53), och var en egen delmodell t.o.m. utgången av 2004, då den blev en del av delmodellen bebyggelsestruktur.

Varken den genomsnittliga lokalytan, den genomsnittliga uppvärmningskostnaden eller energiindexet har uppdaterats sedan modellen infördes. Tillägg respektive avdrag räknas däremot årligen upp med hjälp av NPI.

Validering av komponenten

Jag har validerat komponenten med utgångspunkt från en enkät angående kommunernas lokalytor från Sveriges Kommuner och Landsting.

Den faktiska genomsnittliga lokalytan år 2003 uppgick enligt enkäten till 4,4 kvadratmeter per invånare i kommunanvända fastigheter eller 5,3 kvadratmeter per invånare om även inhyrd area för kommunal verksamhet inräknas, vilket kan jämföras med 6,1 kvadratmeter per invånare som antas i modellen. På riksnivå förfogar kommunerna över någonstans mellan 39 – 50 miljoner kvadratmeter lokalyta enligt egna beräkningar gjorda med hjälp av uppgif-

SOU 2007:61 Bebyggelsestruktur

ter från Sveriges Kommuner och Landsting, vilket kan jämföras med de 55 miljoner kvadratmeter som antas i modellen.

Den genomsnittlige uppvärmningskostnaden per kvadratmeter har enligt uppgifter från enkäten ökat från 57 kronor per invånare år 2001 till 65 kronor per invånare år 2003. Kostnadsvariationer förekommer dels mellan kommuner, dels mellan olika lokaltyper. I den befintliga komponenten antas en genomsnittlig kostnad på 60 kronor per kvadratmeter.

Jag kan konstatera att underlaget för att utvärdera de regionala skillnaderna i uppvärmningskostnader är bristfälligt, varför det är svårt att avgöra om det finns behov av att göra förändringar av modellen.

Möjligheten att få fram bättre data på området framöver bedöms dock som goda eftersom en ny energideklaration för byggnader har införts den 1 februari 2007. Den nya energideklarationen innebär att samtliga byggnader över en viss storlek ska besiktigas, och att vissa uppgifter om byggnaders energianvändning och inomhusmiljö ska deklareras.

Jag bedömer att det finns anledning för Statskontoret att inom ramen för verkets kommande löpande uppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen prioritera en validering och eventuella förslag till förändring av komponenten uppvärmningskostnader.

8.7. Mina överväganden om behovet av kostnadsutjämning för landstingens bebyggelsestruktur

I mitt delbetänkande (SOU 2006:84) reser jag frågan om byggkostnadsutjämning bör införas även för landsting, och redovisar i samband därmed vissa uppgifter om landstingens investeringar i byggnader och anläggningar. Enligt de analyser jag redovisar i delbetänkandet skulle en tänkt utjämning av landstingens byggkostnader ha omfördelat drygt 40 miljoner kronor år 2006. Det högsta tilläget skulle ha varit 16 kronor per invånare och det högsta avdraget 17 kronor per invånare.

Jag konstaterar i delbetänkandet att jag inte är beredd att föreslå att en byggkostnadsutjämning för landsting, eftersom det vore att i onödan komplicera utjämningssystemet att införa en utjämning av en så liten omfattning som det skulle bli fråga om. Jag konstaterar dock att det kan finnas skäl att överväga en utvidgad kostnads-

Bebyggelsestruktur SOU 2007:61

utjämning för landsting, där en uppsamling sker av effekterna av flera strukturella faktorer som var för sig har liten omfattning, men som sammantaget skulle kunna summera till större belopp. Som exempel på sådana strukturella faktorer nämner jag förutom byggkostnader även uppvärmningskostnader.

Jag har nu analyserat om det finns skäl att utvidga kostnadsutjämningen för landsting till att omfatta även andra verksamhetsområden än hälso- och sjukvård respektive kollektivtrafik, som är föremål för kostnadsutjämning i dag.

Jag kan först konstatera när det gäller uppvärmningskostnader att grunden för en tänkbar utjämning mellan landsting är densamma som för kommunerna. De variabler som är används vid utjämning på kommunsidan är även relevanta för landstingen. Variablerna skulle dock ha andra värden till följd av bl.a. en annan geografisk indelning, annan totalvolym och att de olika objekten har olika karaktäristika.

Enligt en undersökning av Sveriges Kommuner och Landsting år 2005 uppgår den genomsnittliga lokalytan till 1,5 kvadratmeter per invånare för de fastigheter som landstingen disponerar. Spridningen mellan landstingen var dock relativt stor. Den vägda genomsnittskostnaden för uppvärmning per kvadratmeter var 2005 enligt Sveriges Kommuner och Landsting 58 kronor. Även här var spridningen relativt stor.

Det finns ett energiindex för landsting, som bygger på samma principer som det som tillämpas i komponenten uppvärmningskostnader för kommuner, men med annan regional indelning. Index är beräknat utifrån den landstingsindelning som gällde i början av 1980-talet. Lägst index får landstingen belägna utmed syd- och västkusten (0,90) medan Norrbottens läns landsting får högst index (1,30).

Mina analyser visar att en modell som utjämnar för skillnader i uppvärmningskostnader mellan landsting givet samma matematiska utformning som i dag tillämpas för utjämning mellan kommuner uppskattningsvis skulle omsluta cirka 28 miljoner kronor.

Även en samlad utjämning för byggkostnader och uppvärmningskostnader skulle således för landstingens del omsluta relativt små belopp. Jag anser därför inte att det finns anledning att utvidga kostnadsutjämningen för landsting utöver de verksamhetsområden den i dag omfattar.

9. Hälso- och sjukvård

I mitt delbetänkande (SOU 2006:84) har jag lagt förslag om en uppdatering av matrismodellerna i utjämningen för hälso- och sjukvården. Efter riksdagens beslut i juni i år kommer denna uppdatering att genomföras den 1 januari 2008.

Nedan föreslår jag en uppdatering av glesbygdskomponenten i delmodellen hälso- och sjukvård. I och med förslagen i detta kapitel blir utredningens uppdatering av delmodellen hälso- och sjukvård komplett. I kapitlet avrapporterar jag också min analys av sjukvårdskostnaderna för hälso- och sjukvården i Gotlands kommun samt utredningens arbete med kostnadsstrukturen inom psykiatrin och missbrukarvården. Avslutningsvis redovisar jag en genderanalys av utjämningen genom kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård.

Mitt förslag: Merkostnader för gles bebyggelsestruktur i delmodellen hälso- och sjukvård ska beräknas med utgångspunkt från följande. Sjukhus: Lönekostnaderna vid sjukhus uppdateras. Ny anknytning av befolkningen till de fiktivt utplacerade sjukhusen. Vårdcentraler: Beräkningen av lönekostnaderna uppdateras och lönekostnader för stafettläkare inkluderas. Lokalkostnaderna exkluderas ur beräkningen av merkostnaderna. Ny fiktiv utplacering av vårdcentraler med ny anknytning av befolkningen till de fiktivt utplacerade vårdcentralerna. Övernattningsplatser: Kostnaden per övernattningsplats sänks. Ny fiktiv utplacering av övernattningsplatser. Ambulansstationer: Kostnaden för driften av en 1-bils ambulansstation höjs. Ny utplacering av fiktiva ambulansstationer. Sjukresor: Ny beräkning av personkilometer. Kilometerkostnaden för sjukresor uppdateras.

Hälso- och sjukvård SOU 2007:61

De föreslagna uppdateringarna bör införas från och med den 1 januari 2009.

9.1. Kort om delmodellen

Delmodellen hälso- och sjukvård är en del av kostnadsutjämningen mellan landsting med syfte att utjämna för strukturellt betingade kostnadsskillnader inom hälso- och sjukvården.

Delmodellen består av tre komponenter:

  • en kostnadsmatris som fångar upp skillnader i faktisk sjuklighet för ett antal vårdtunga sjukdomar som är kostsamma tillsammans med en särskild beräkning för HIV-patienter,
  • en ytterligare kostnadsmatris som fångar upp skillnader i behov utifrån demografiska och socioekonomiska skillnader samt,
  • en glesbygdskomponent som fångar upp merkostnader till följd av gles bebyggelsestruktur

Delmodellen omfördelar innevarande år knappt 1,49 miljarder kronor. Den genomsnittliga vägda standardkostnaden för landstingen är 15 858 kronor per invånare. Standardkostnaden varierar mellan 17 031 och 14 911 kronor per invånare. Det största tillägget för gles bebyggelsestruktur är 712 kronor per invånare. Det största avdraget uppgår till 136 kronor per invånare.

I anslutning till uppdateringen av de första två av de ovan nämnda komponenterna i utredningens delbetänkande (SOU 2006:84), återfinns även en beskrivning av delmodellens historik och uppbyggnad. Uppdateringen av glesbygdskomponenten avrapporteras nedan.

9.2. Glesbygdsutjämningens utformning

Kompensation utgår för merkostnader till följd av gles bebyggelsestruktur för sjukhus och vårdcentraler, övernattningsplatser vid vårdcentraler, sjukresor till sjukhus och vårdcentraler, samt för ambulanscentraler.

Komponenten för beräkningar av merkostnader för hälso- och sjukvård i glesbygd togs fram av Kommunala utjämnings-

SOU 2007:61 Hälso- och sjukvård

utredningen (SOU 1998:151). Vissa modifieringar gjordes i beräkningsmodellen efter förslag från Utjämningsdelegationen (SOU 2000:17). Den nu gällande beräkningen genomfördes av Utjämningskommittén (SOU 2003:88), baserat på befolkningen 2001. De gällande beräkningarna implementerades 2005.

Beräkningen av merkostnader för hälso- och sjukvården till följd av gles bebyggelsestruktur har sin grund i en fiktiv utplacering av sjukhus, vårdcentraler och ambulanscentraler och en anknytning av befolkningen till dessa institutioner som utförs av Glesbygdsverket med hjälp av en befolkningsdatabas och en vägdatabas samt en för ändamålet särskilt framtagen dataapplikation.

Beräkningen av merkostnader för hälso- och sjukvård i glesbygd sker schematiskt enligt följande:

I ett första steg görs en fiktiv utplacering av sjukhus, vårdcentraler, ambulanscentraler och övernattningsplatser i samtliga landsting med utgångspunkt från olika antaganden om rimliga avstånd för medborgarna.

Därefter anknyts samtliga medborgare i riket till de fiktivt utplacerade vårdinrättningarna med utgångspunkt från vägavstånden från respektive medborgares folkbokföringsort till vårdinrättningarna, och vägavståndet till sjukhus och vårdcentraler för varje individ summeras per landsting.

De geografiska beräkningarna enligt ovan knyts därefter samman med kostnadsfunktioner som tagits fram med utgångspunkt från olika antaganden om kostnaderna för respektive verksamhet.

Slutligen kan merkostnaden per invånare för verksamhet i glesbygd beräknas för vart och ett av landstingen, och det landsting som vid beräkningen får högre merkostnader per invånare än genomsnittet för riket får ett tillägg, medan de landsting som har lägre kostnader än genomsnittet får ett avdrag. Avdragen och tilläggen summeras med de kostnader som beräknas i de två övriga delkomponenterna i hälso- och sjukvårdsmodellen. Sammantaget resulterar beräkningen i landstingens standardkostnad för hälso- och sjukvård i delmodellen.

Hälso- och sjukvård SOU 2007:61

9.3. Mitt förslag till uppdatering och förändring

Glesbygdsverket har på mitt uppdrag utvecklat en ny applikation för tillgänglighetsberäkningar i utjämningen, och gjort nya beräkningar till grund för mitt förslag till uppdatering av utjämningen för hälso- och sjukvård i glesbygd. Den nya applikationen mäter bl.a. vägavstånden mer exakt än tidigare. En närmare beskrivning av den nya applikationen redovisas i bilaga 5.

För att få underlag för att uppdatera de befintliga kostnadsfunktionerna har jag skickat ut en enkät till landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Värmland.

Nedan redovisas först resultatet av uppdateringen av glesbygdskomponentens olika delar, och därefter det samlade utfallet av uppdateringen. Slutligen presenteras det samlade resultatet av mina förslag till uppdateringar av hälso- och sjukvårdsmodellen från utredningens delbetänkande (SOU 2006:84) och från mina förslag till uppdatering av glesbygdskomponenten i detta slutbetänkande.

Sjukhus

Merkostnader beräknas uppstå för personal och lokaler när landstingen driver ett så kallat bassjukhus med ett svagt befolkningsunderlag. Med bassjukhus avses ett akutsjukhus med jourkedjor inom kirurgi, medicin, anestesi och röntgen, där avstånden är långa till alternativa sjukhus, även BB.

Kompensation för merkostnader utgår enligt den gällande kostnadsfunktionen när befolkningsunderlaget uppgår till 25 000 invånare, och avtar därefter med stigande befolkningsunderlag för att helt upphöra vid 75 000 invånare. För Norrlandslandstingen anses det lägsta befolkningsunderlaget för att driva ett bassjukhus vara 20 000 invånare.

Merkostnader beräknas med beaktande av antaganden om incidens och besöksfrekvens vid de olika vårdavdelningarna.

Jag har efter en validering inte funnit anledning att föreslå någon förändring av de antaganden om befolkningsintervall som ligger till grund för utjämningen. Jag har inte heller ändrat de antaganden om incidens och besöksfrekvens vid de små sjukhusen som ligger till grund för utjämningen.

Jag har uppdaterat den del av merkostnaderna i kostnadsfunktionen som härrör från personalens löner till 2006 års nivå. Jag

SOU 2007:61 Hälso- och sjukvård

har inte räknat upp de antagna lokalkostnaderna som ingår i kostnadsfunktionen eftersom de fortfarande avspeglar dagens merkostnader för lokaler.

Jag finner inte skäl att föreslå någon ny fiktiv utplacering av sjukhusen, utan gör endast en ny anknytning av befolkningen till de tidigare fiktivt utplacerade sjukhusen. Den nya anknytningen är baserat på 2005 års befolkning. Beräkningarna är gjorda av Glesbygdsverket. Motsvarande uppdatering gjordes senast av Utjämningskommittén (SOU 2003:88).

Vårdcentraler

Merkostnader antas uppstå för personal och lokaler vid vårdcentraler när befolkningsunderlaget är litet.

Merkostnaderna beräknas uppstå vid ett befolkningsunderlag om 1 500 invånare, för att avta med stigande befolkningsunderlag och upphöra vid 5 600 invånare. Jag har efter att tagit del av enkätsvaren validerat de antaganden om befolkningsintervall som ligger till grund för utjämningen för vårdcentraler och finner ingen anledning till förändring av dessa.

Glesbygdsverket har på mitt uppdrag gjort en ny fiktiv utplacering av vårdcentraler. Sammantaget har Glesbygdsverket placerat ut 872 fiktiva vårdcentraler varav 241 har ett befolkningsunderlag på mindre än 5 600 personer. Jag föreslår att Glesbygdsverkets nya utplacering ska gälla som grund för beräkning av merkostnader för vårdcentraler.

Jag föreslår vidare att personalkostnaderna i kostnadsfunktionen uppdateras. I mitt förslag har jag inkluderat kostnaderna för stafettläkarna i underlaget vid uppdateringen av personalkostnaderna. Av enkätsvaren framgår att stafettläkare svarar för en femtedel av läkartimmarna och att kostnaderna för stafettläkarna är betydligt högre än kostnaderna för de av landstingen anställda läkarna vid vårdcentralerna. Mellan 50 och 80 % av de små vårdcentralerna i enkätunderlaget har också haft stafettläkare under 2005.

Jag har vidare med stöd av enkätsvaren i mitt förslag sänkt antagandet om antalet besök per distriktsläkare och år från 2 100 till 2 000.

Jag har exkluderat kostnaden för lokaler ur beräkningen då lokalkostnaderna enligt enkätmaterialet inte har något tydligt samband med storleken på befolkningsunderlaget.

Hälso- och sjukvård SOU 2007:61

Övernattningsplatser

Utjämningen för övernattningsplatser vid vårdcentraler baseras på antagandet att det vid vårdcentraler som har långt till närmaste sjukhus behövs särskilda platser med jourlinje för patienter med behov av övervakning och observation. Detta antas medföra merkostnader för personalens löner.

Vårdcentraler som ligger 8 mil eller mer ifrån ett sjukhus anses behöva övernattningsplatser. Behovet antas vara en plats per 1 000 av de invånare som är knutna till vårdcentralen.

Jag föreslår efter att ha tagit del av enkätsvaren att merkostnaderna per övernattningsplats uppdateras och fastställs till 345 000 kronor. Mitt förslag innebär en sänkning i förhållande till dagens schablonkostnad, som är 500 000 kronor.

Glesbygdsverket har gjort en utplacering av övernattningsplatser baserat på avstånden från de fiktiva vårdcentralerna till de fiktivt placerade sjukhusen. Totalt placerar modellen ut 115 övernattningsplatser i sex landsting. Vid föregående körning placerades 99 platser ut i fem landsting. Jag föreslår att Glesbygdsverkets nya utplacering ska gälla som grund för beräkning av merkostnader för övernattningsplatser.

Ambulanscentraler

Vid utjämningen för ambulanscentraler antas merkostnader uppstå när befolkningsunderlaget är litet och det samtidigt är långt till närmaste bassjukhus. Vid beräkningen förutsätts ett behov av en 1bils ambulanscentral.

Merkostnader för ambulansstationen antas uppstå vid 1 500 invånare, för att därefter avta med stigande befolkning för att helt upphöra vid 10 000 invånare.

Jag har med stöd av enkätmaterialet uppdaterat kostnaden för driften av en ambulans. Jag föreslår att antagandet om merkostnad per år för driften av en ambulans höjs från dagens 2 miljoner kronor till 3 miljoner kronor.

Glesbygdsverket har utifrån placeringen av de fiktiva sjukhusen gjort en ny utplacering av fiktiva ambulansstationer. Inom en radie om 40 kilometer från ett bassjukhus anses inga merkostnader för ambulanstransporter uppkomma. Invånare som bor inom 40 kilometer från ett fiktivt sjukhus har därför exkluderats vid beräk-

SOU 2007:61 Hälso- och sjukvård

ningen. Fiktiva ambulanscentraler har därefter placerats ut i tätorter med minst 1 500 invånare inom 50 kilometers radie.

Beräkningen har resulterat i att 92 ambulanscentraler har placerats ut med befolkningsunderlag på under 10 000 invånare, vilket innebär en ökning med 3 små ambulanscentraler jämfört med den gällande utplaceringen. Jag föreslår att Glesbygdsverkets nya utplacering ska gälla som grund för beräkning av merkostnader för ambulanscentraler.

Sjukresor

Landstingen ger ersättning till patienter för vissa sjukresor till sjukhus och vårdcentraler. Merkostnader antas uppstå i områden där avstånden för patienterna är längre till dessa inrättningar. Landstingens kostnader för sjukresor beräknas utifrån befolkningens avstånd till närmaste fiktiva vårdcentral och sjukhus, med antaganden om olika åldersgruppers besöksfrekvenser vid vårdcentraler och sjukhus samt med utgångspunkt från den totala kostnaden för sjukresor i riket.

Jag har med enkätsvaren som underlag uppdaterat besöksfrekvenserna för olika åldersgrupper för primärvårds- och sjukhusbesök.

Glesbygdsverket har beräknat antalet personkilometer för de olika åldersgrupperna från folkbokföringsorten till närmaste fiktivt utplacerade vårdcentral eller sjukhus. Kilometerkostnaden har därefter beräknats som en kvot mellan den totala kostnaden i riket, vilken var dryga 1,5 miljarder kronor 2005, och det totala antalet personkilometrar. Jag föreslår att kilometerpriset för sjukresor höjs från 2,50 till 3,17 kronor.

Beräkningen har resulterat i att antalet personkilometer för sjukresor till sjukhus har ökat medan de har minskat för resor till vårdcentraler. Anledningen till att antalet beräknade kilometer för resor till vårdcentraler minskar är främst att antalet fiktivt utplacerade vårdcentraler har ökat. I viss utsträckning har det uppdaterade vägnätet ändrat avståndet till såväl vårdcentraler som sjukhus. Sammantaget minskar antalet personkilometer.

Hälso- och sjukvård SOU 2007:61

Samlat utfall av glesbygdsuppdateringen

Resultatet av mina förslag är att 13 landsting får en positiv förändring av glesbygdstillägget. Glesbygdskomponenten omfördelar i dag sammanlagt 473 miljoner kronor. Med mitt förslag ökar omfördelningen till 594 miljoner kronor. Förändringen är mest positiv i kronor för Norrbottens läns landsting som får 237 kronor per invånare. Den största negativa förändringen får Stockholms läns landsting med 42 kronor per invånare.

I tabell 9.1 redovisas mitt förslag till nya avdrag och tillägg för glesbygdskomponenten jämfört med avdragen och tilläggen i dagens utjämning.

SOU 2007:61 Hälso- och sjukvård

Tabell 9.1 Utfall för landstingen av förslagen till förändring av glesbygds komponenten i delmodellen hälso- och sjukvård utjämningsåret 2007

Landsting Förslag

Nytt tillägg/avdrag, (kr/inv)

Nuvarande tillägg/avdrag, (kr/inv)

Förändring, (kr/inv)

Förändring (tkr)

Stockholm -178 -136 -42 -79 615 Uppsala -71 -35 -36 -11 097 Södermanland -41 -42 0 65 Östergötland -111 -87 -23 -9 709 Jönköping 42 27 15 4 845 Kronoberg 65 63 3 499 Kalmar 124 102 22 5 145 Gotland 342 279 63 3 627 Blekinge 3 37 -34 -5 196 Skåne -108 -92 -16 -18 595 Halland -100 -81 -20 -5 631 Västra Götaland -3 -7 5 6 963 Värmland 289 226 63 17 192 Örebro 21 7 14 3 735 Västmanland -71 -60 -11 -2 978 Dalarna 62 58 4 1 064 Gävleborg 53 40 13 3 592 Västernorrland 84 83 1 181 Jämtland 528 454 74 9 417 Västerbotten 296 230 66 17 063 Norrbotten 950 712 237 59 773

9.4. Det samlade utfallet av mina förslag för hälso- och sjukvård

I delbetänkandet (SOU 2006:84) lämnade jag förslag till förändringar av delmodellen hälso- och sjukvård. Riksdagen beslutade i juni i år i enlighet med förslaget. Förändringarna införs 2008. I tabell 9.2 nedan redovisas resultatet av mina förslag från delbetänkandet summerat med de ovan presenterade förslagen avseende glesbygdskomponenten. Resultatet av den i delbetänkandet avrapporterade uppdateringen av matrismodellerna benämns i tabellen nedan ”Hälso- och sjukvård”.

Hälso- och sjukvård SOU 2007:61

Utfallet som presenteras i tabell 9.2 är beräknat som om förslagen genomförts i utjämningen för 2007.

Norrbottens läns landsting får sammantaget den största ökningen av standardkostnaden, totalt 128 kronor per invånare, medan Landstinget Blekinge får den största minskningen av standardkostnaden, totalt 89 kronor per invånare.

Tabell 9.2 Det samlade utfallet av utredningens uppdatering av delmodellen hälso- och sjukvård. Samtliga uppgifter gäller 2007

Landsting Förändring

glesbygdstillägg, (kr/inv)

Förändring hälso- och sjukvård, (kr/inv)

Förändring totalt, (kr/inv)

Förändring totalt, (mkr)

Stockholm

-42

110

68 128,3

Uppsala

-36

-13

-49 -15,7

Södermanland

0

-26

-26

-6,7

Östergötland

-23

11

-12

-5,1

Jönköping

15

-4

11

3,5

Kronoberg

3

-51

-48

-8,6

Kalmar

22

-90

-68 -15,9

Gotland

63

-136

-73

-4,2

Blekinge

-34

-55

-89 -13,5

Skåne

-16

-34

-50 -58,4

Hallands

-20

-16

-36 -10,2

Västra Götaland

5

15

20

29,9

Värmland

63

-62

1

0,2

Örebro

14

-19

-5

-1,5

Västmanland

-11

-13

-24

-6,0

Dalarna

4

-88

-84 -23,2

Gävleborg

13

-65

-52 -14,3

Västernorrland

1

-39

-38

-9,3

Jämtland

74

-99

-25

-3,2

Västerbotten

66

-51

15

3,9

Norrbotten

237

-109

128

32,3

SOU 2007:61 Hälso- och sjukvård

9.5. Sjukvårdskostnaderna i Gotlands kommun

Enligt mina direktiv har jag att särskilt analysera sjukvårdskostnaderna i Gotlands kommun. I mitt delbetänkande konstaterar jag att de faktiska kostnaderna för Gotland uppvisar en god överensstämmelse med den kostnadsstruktur som antas i utjämningen, om hänsyn tas också till utgående strukturbidrag (tidigare fasta tillägg och tillägg för små landsting). Den då avrapporterade uppdateringen av kostnadsmatriserna resulterade för Gotland i en negativ förändring med 136 kronor per invånare (omräknat till 2007 års nivå).

Den ovan föreslagna uppdateringen av glesbygdskomponenten resulterar i ett ökat tillägg för Gotland med 63 kronor per invånare. Den samlade effekten för Gotland av mina förslag blir således ett en negativ förändring med 72 kronor per invånare.

De faktiska kostnaderna per invånare för hälso- och sjukvården i Gotlands kommun överstiger de genomsnittliga kostnaderna i riket med 1 269 kronor per invånare. De samlade bidragen till Gotlands kommun i den kommunalekonomiska utjämningen avseende hälso- och sjukvård (inklusive de i strukturbidraget ingående tidigare fasta tilläggen och tilläggen för små landsting) summerar, uttryckt i 2007 års nivå, till 1 416 kronor per invånare.

Jag kan därför på nytt konstatera att de faktiska kostnaderna för Gotlands kommun för hälso- och sjukvård uppvisar en god överensstämmelse med den kostnadsstruktur som antas i utjämningen.

9.6. Kostnadsstrukturen inom psykiatri och missbruk

I direktiven till min utredning anges rörande kostnadsutjämningen för hälso- och sjukvården att delar av kostnadsstrukturen inom landstingens ansvarsområde, exempelvis psykiatrin och missbrukarvården, bör analyseras närmare. En central fråga i detta sammanhang är om det finns skäl att anta att storstäderna har en tyngre belastning av psykiatri och missbruk än vad som fångas upp av delmodellen för hälso- och sjukvård.

I delmodellen hälso- och sjukvård ingår en kostnadsmatris som fångar upp skillnader i faktisk sjuklighet för nio vårdtunga grupper av patienter. En av dessa vårdtunga grupper är övriga psykoser. Gruppen övriga psykoser innehåller bl.a. personer med psykiska störningar orsakade av alkohol eller narkotika. En annan av de

Hälso- och sjukvård SOU 2007:61

vårdtunga grupperna i kostnadsmatrisen är schizofreni. En förutsättning för att patienter med psykiatriska problem eller missbruksproblem ska fångas upp i någon av de två ovan nämnda grupperna är dock att patienterna någon gång under den senaste treårsperioden behandlats inom slutenvården.

En annan kostnadsmatris i hälso- och sjukvårdsmodellen fångar upp demografiska och socioekonomiska skillnader. I viss utsträckning fångas patienter med psykiatrisk eller missbruksproblematik upp i denna kostnadsmatris, och det även om patienterna endast behandlas i den öppna vården.

Den större belastningen av psykiatri och missbruksproblem som finns i storstadsregionerna fångas alltså åtminstone delvis upp av de två kostnadsmatriserna i den befintliga delmodellen hälso- och sjukvård.

Min analys har därför främst inriktats på att utröna om det finns grupper inom slutenvården som har psykiatriska problem eller missbruksproblem men som inte fångas upp av de två ovan nämnda vårdtunga grupperna.

Konsultbolaget Inregia AB har på mitt uppdrag med utgångspunkt i data från Region Skåne utrett hur många personer med psykiatriska eller missbruksrelaterade diagnoser inom den slutna vården som inte finns med i de vårdtunga grupperna samt beräknat vårdkostnaderna för dessa patienter. Ett större antal patienter utanför dessa grupper skulle alltså motivera en översyn av delmodellen, och en eventuell komplettering med flera vårdtunga grupper.

Inregias analys visar att det finns ett icke obetydligt antal patienter inom slutenvården med diagnoser som relateras till psykiatri eller missbruk som inte fångas upp i diagnosgrupperna övriga psykoser respektive schizofreni. En del av dessa patienter fångas inte heller upp i någon av de övriga vårdtunga grupperna som ingår i matrismodellen. De genomsnittliga kostnaderna för dessa patientgrupper är i vissa fall ungefär på samma nivå som kostnaderna för ett antal av de vårdtunga grupperna.

Det kan således finnas anledning att eventuellt komplettera matrismodellen. Ett problem i sammanhanget är dock att en förändring av denna modell kräver att även kostnaderna för andra diagnosgrupper som i dag inte omfattas av matriserna prövas i relation till kostnaderna för de befintliga grupperna. Det är heller inte möjligt att på ett enkelt sätt lägga till en vårdtung grupp i matrismodellen, eftersom hela modellen då påverkas. Den nuvarande

SOU 2007:61 Hälso- och sjukvård

matrismodellen med nio vårdtunga grupper är framtagen efter ett omfattande utredningsarbete, som även inkluderat kontakter och förankring med den medicinska professionen.

Till stor del vårdas patienter med psykiatriska problem eller missbruksproblem sker inom den öppna vården. Idealt sett borde även öppenvårdsregistret inkluderas när antalet vårdtunga grupper tas fram. Registreringen av patienter i öppenvården är dock långt ifrån komplett och av varierande kvalitet. Jag påpekar i mitt delbetänkande (SOU 2006:84) att det är angeläget att Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting i det pågående gemensamma arbetet med att förbättra uppföljningen inom hälso- och sjukvården, ger prioritet åt frågan om sjukvårdshuvudmännens registrering av patienter inom öppenvården.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera jag inte har haft tillgång till ett underlag som möjliggjort att föreslå förändringar av matrismodellerna i delmodellen hälso- och sjukvård. Jag anser därför att Statskontoret inom ramen för myndighetens kommande uppdrag att löpande följa upp den kommunalekonomiska utjämningen bör prioritera ett utvecklingsarbete av delmodellen hälso- och sjukvård.

9.7. En genderanalys av sjukvårdsmodellen

I kommittéförordningen (1998:1474) föreskrivs bl.a. att om förslagen i ett betänkande har betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män, ska dessa konsekvenser anges i betänkandet (15 § kommittéförordningen).

I utredningens delbetänkande (SOU 2006:84) presenterade jag som nämnts inledningsvis ett förslag till uppdatering av kostnadsmatriserna för ”ej vårdtung befolkning” respektive ”vårdtung befolkning” i delmodellen hälso- och sjukvård. Uppdateringen gjordes baserat på vårdkonsumtionen i Region Skåne 2004. I den nu gällande delmodellen är kostnadsmatriserna baserade på vårdkonsumtionen år 2000.

Fördelningen av vårdkostnaderna i Region Skåne används i den kommunalekonomiska utjämningen för hälso- och sjukvården som rikslikare. Detta innebär bl.a. att kostnadsrelationerna mellan de olika grupperna vid utjämningen förutsätts vara desamma som i Region Skåne i samtliga landsting.

Det bör understrykas att den kommunalekonomiska utjämningen inte öronmärker medel för enskilda grupper av brukare eller

Hälso- och sjukvård SOU 2007:61

patienter. Fördelningen av vårdkostnaderna i utjämningen är således inte på något sätt normerande för landstingen. Mina förslag kan därmed heller inte anses ha betydelse i ett genderperspektiv. Däremot kan frågan om vårdkonsumtionens fördelning mellan kvinnor och män, och eventuella förändringar av denna fördelning över tid, ha ett allmänt intresse.

I bilaga 12 redovisas en genderanalys för sjukvårdsmodellen uppdelad på de två kostnadsmatriserna ej vårdtung befolkning respektive vårdtung befolkning. Analysen visar bl.a. att kvinnornas sjukvårdskostnader generellt sett är högre från 15 års ålder och upp till omkring 70-årsåldern. De högre sjukvårdskostnaderna för kvinnor mellan 25 och 40 år kan till stor del förklaras av barnafödande. Männens kostnader är högst i de yngsta åldrarna samt i de allra äldsta. Vad gäller de vårdtunga grupperna är kostnaderna relativt likartade mellan män och kvinnor generellt sett.

10. Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag

I det följande redovisas och kommenteras de samlade ekonomiska effekterna för kommunerna av mina förslag. Motsvarande redovisning för landstingen finns i kapitel 9. Av redovisningen framgår skillnaden i bidrag och avgifter till följd av förslagen. Redovisningen visar för jämförelsens skull utfallet som om förslagen hade gällt innevarande år. Det samlade utfallet för var och en av kommunerna återfinns i bilaga 13a. Som en bakgrund till redogörelsen för de ekonomiska konsekvenserna av förslagen kommenterar jag behovet av löpande uppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen.

10.1. Behovet av löpande uppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen

För att den kommunalekonomiska utjämningen ska fungera och upplevas som legitim krävs att den vårdas och utvecklas i takt med demografiska eller andra strukturella förändringar i samhället samt anpassas till de politiska beslut på statsmaktsnivån, som påverkar kommunsektorn och enskilda kommuner och landsting.

Behovet av en aktiv förvaltning gäller hela den kommunalekonomiska utjämningen, men i särskilt hög grad kostnadsutjämningen. Flertalet delmodeller i kostnadsutjämningen baseras i grunden på demografin som uppdateras årligen av SCB, som även uppdaterar vissa data i övrigt i delmodellerna årligen. Vid sidan av de årliga uppdateringarna av de olika delmodellerna krävs emellertid specifika insatser för uppföljning och analys ungefärligen med tre till fem års intervall. Det kan exempelvis handla om att uppdatera regressionsmodeller eller att validera olika antaganden som ligger till

Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag… SOU 2007:61

grund för beräkningarna. Det är också viktigt att fortlöpande förbättra metoderna för att beräkna de strukturellt betingade kostnadsskillnaderna mellan kommunerna, och att ta tillvara eventuella nya datakällor.

Det nuvarande systemet för kostnadsutjämning mellan kommuner och mellan landsting infördes 1996, och flertalet delmodeller i dagens utjämning fanns med i systemet redan från början. Under de dryga tio år som systemet varit i funktion har ett antal kommittéer med några års mellanrum svarat för fördjupade analyser av kostnadsutjämningens olika delmodeller och därmed kompletterat SCB:s årliga uppdateringar. Större översyner har regelmässigt resulterat i betydande omfördelningseffekter, vilket aktualiserat behovet av införanderegler.

Även mitt arbete har resulterat i förslag som ger förhållandevis stora omfördelningseffekter mellan kommuner och mellan landsting. Detta understryker att det finns ett behov av löpande uppföljning, och att det är viktigt att uppföljningen görs kontinuerligt. En alltför lång tidsrymd mellan uppföljningarna och uppdateringarna leder till kraftiga omfördelningar när väl uppdateringen implementeras.

Ett av mina uppdrag enligt direktiven har varit att överväga och föreslå en lämplig organisatorisk lösning för en permanent uppföljning av utjämningssystemet. I mitt delbetänkande (SOU 2006:84) har jag föreslagit att uppdraget ska läggas på Statskontoret. Regeringen har därefter, i vårpropositionen (prop. 2006/07:100), aviserat att Statskontoret ska få som ett permanent uppdrag att löpande följa upp utjämningssystemet.

Jag har i mitt delbetänkande påpekat att det är naturligt att uppdraget till Statskontoret ges en närmare precisering inom ramen för budgetdialogen mellan myndigheten och Finansdepartementet, och att det kan vara lämpligt att myndigheten redovisar en flerårsplan över arbetet, där det bl.a. framgår när och med vilken frekvens Statskontoret avser att följa upp de olika delarna av systemet.

Jag har därför inte vid min genomgång av delmodellerna lagt några förslag om lämpliga tidsintervall för uppdatering av respektive modell. Jag utgår från att Statskontoret i sin flerårsplan för arbetet med uppföljning av utjämningssystemet gör tydliga prioriteringar av fortsatta behov av översyner och uppdateringar. Jag pekar i detta slutbetänkande ut ett antal delmodeller där fortsatt utvecklingsarbete är angeläget. Det är min förhoppning att mina syn-

SOU 2007:61 Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag…

punkter i dessa avseenden ska kunna utgöra ett planeringsunderlag för Statskontoret.

10.2. Ekonomiska konsekvenser för kommunerna

Jag har tidigare i betänkandet som ett led i den löpande uppföljningen av utjämningssystemet föreslagit uppdateringar och förändringar i kostnadsutjämningen som berör sex av delmodellerna för kommunerna samt en av delmodellerna för landstingen. Förslagen har föregåtts av en översiktlig genomgång av samtliga delmodeller.

Mina förslag till uppdateringar motiveras av att den löpande uppföljningen påvisat strukturella förändringar som i olika utsträckning påverkar enskilda kommuners och landstings förutsättningar för de olika verksamheternas bedrivande. I andra fall motiveras mina förslag av att uppföljningen visat att det finns nya data och metoder som gör det möjligt att mer exakt än tidigare mäta de strukturella skillnader som finns mellan kommunerna.

En viktig strukturell förändring är att nyttjandet av förskolan och skolbarnsomsorgen har blivit jämnare fördelat över landet. Fortfarande är andelen inskrivna barn i förskolan större i storstäder, förortskommuner och större städer än i övriga delar av landet, men under de senaste åren har andelen inskrivna barn i kommuner utanför de större städerna med omgivningar ökat betydligt. Detta har minskat skillnaden i behovet av barnomsorg mellan kommunerna. Andra strukturella förändringar som ligger till grund för mina förslag har med demografin att göra. I delmodellerna för grundskola och gymnasieskola har exempelvis befolkningsförändringar påverkat utfallet vid uppdateringen av glesbygdskomponenterna.

Mina förslag till uppdateringar och förändringar av delmodellen äldreomsorg motiveras bl.a. av att det nu finns nya data som medför att behovet av omsorg kan skattas på ett bättre sätt än tidigare, samtidigt som modellen förenklas och blir mer stabil. Den nuvarande delmodellen baseras dessutom i vissa avseenden på data från Folk- och bostadsräkningarna, som i längden inte är möjliga att uppdatera, eftersom det inte längre görs några Folk- och bostadsräkningar.

Förslagen till uppdateringar och förändringar av beräkningarna av merkostnader för gles bebyggelsestruktur i delmodellerna förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, samt delmodellen

Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag… SOU 2007:61

äldreomsorg har föranletts av bättre tillgång på data. Förändringarna innebär bl.a. att vägavstånden mäts mer exakt.

Även merkostnaderna för administration och räddningstjänst fångas upp bättre med den nya och förenklade metod för utjämning som jag föreslår.

De föreslagna förändringarna innebär att 58 kommuner får sänkta standardkostnader med som mest 1 494 kronor per invånare. Av dem får de allra flesta, 44 stycken, sänkta standardkostnader med mindre än 500 kronor per invånare. Samtidigt får 232 kommuner höjda standardkostnader med upp till 1 895 kronor per invånare. En majoritet av dessa, 127 stycken, får höjda standardkostnader med mer än 500 kronor per invånare.

Tabell 10.1 Antal kommuner i olika förändringsintervall

Förändringar kr/ invånare Antal kommuner mindre än -1200 2 mellan -1200 och -800 6 mellan -800 och -500 6 mellan -500 och +500 149 mellan +500 och +800 59 mellan +800 och +1200 43 över +1200 25 290

Av de tio kommuner som får de största negativa förändringarna ligger alla utom Vellinge i Stockholms län. Störst negativ förändring får Lidingö och Danderyd med närmare 1 500 kronor per invånare. Av de tio kommuner som får störst positiv förändring är samtliga små kommuner med ett litet invånarantal. Störst positiv förändring får Högsby och Färgelanda med 1 895 respektive 1 781 kronor per invånare.

SOU 2007:61 Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag…

Tabell 10.2 Kommuner med de största förändringarna (kronor per invånare)

Störst negativ förändring Störst positiv förändring Lidingö -1 494 Högsby 1 895 Danderyd -1 468 Färgelanda 1 781 Sollentuna -1 019 Kinda 1 753 Solna -1 016 Gullspång 1 745 Täby -1 008 Aneby 1 672 Nacka -985 Torsås 1 625 Stockholm -980 Robertsfors 1 622 Sundbyberg -876 Nordmaling 1 580 Vellinge -663 Ljusnarsberg 1 525 Upplands Väsby -649 Essunga 1 512

I dag omfördelas knappt 4,9 miljarder kronor i kostnadsutjämningen mellan kommunerna. Med mitt förslag minskar omfördelningen till knappt 4,7 miljarder kronor. Utjämningen sker mellan kommuner, men det kan ändå vara av intresse att belysa det samlade utfallet för kommunerna per län. De 26 kommunerna i Stockholms län får sammantaget sänkta nettokostnader med drygt 1,35 miljarder kronor, vilket är den största sänkningen för kommunerna i ett län i kronor räknat. Även kommunerna i Skåne län får totalt sett sänkta standardkostnader. Kommunerna i övriga län får sammantaget höjda standardkostnader. Den största positiva förändringen mätt i kronor per invånare får Gotlands kommun och därnäst kommunerna i Kalmar och Kronobergs län.

Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag… SOU 2007:61

Tabell 10.3 Total förändring av utredningens förslag per län utjämningsåret

2007

Län Sammantagen

förändring totalt (mkr)

Sammantagen förändring (kr/inv)

Stockholm

-1 351

-715

Uppsala

31

96

Södermanland

37

143

Östergötland

94

225

Jönköping

123

373

Kronoberg

95

535

Kalmar

136

582

Gotland

45

777

Blekinge

54

359

Skåne

-63

-54

Halland

88

309

Västra Götaland

110

72

Värmland

112

409

Örebro

63

231

Västmanland

25

99

Dalarna

92

332

Gävleborg

69

251

Västernorrland

76

311

Jämtland

12

93

Västerbotten

81

313

Norrbotten

71

283

I tabell 10.4 redovisas utfallet för kommunerna istället per kommungrupp. I denna tabell redovisas utfallet i kronor per invånare som ett ovägt genomsnitt, dvs. det samlade utfallet för kommunerna i respektive grupp har dividerats med antalet kommuner i gruppen. De angivna värdena kan sägas representera en typisk kommun i respektive kommungrupp.

På kommungruppsnivå blir det samlade utfallet av förslagen att storstäder och förortskommuner får sänkta standardkostnader medan övriga kommungrupper får höjda standardkostnader. Störst positiv förändring får gruppen övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare som får en positiv förändring med 1 118 kronor per invånare.

SOU 2007:61 Samlade effekter för kommunerna av utredningens förslag…

Tabell 10.4 Total förändring av utredningens förslag per kommungrupp (kronor

per invånare)

Kommungrupp Total förändring Storstäder -644 Förortskommuner -306 Större städer 21 Pendlingskommuner 530 Glesbygdskommuner 438 Varuproducerande kommuner 651 Övr. kommuner, över 25 000 inv. 324 Övr. kommuner, 12 500 - 25 000 inv. 666 Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv. 1 118

11. Införanderegler

I detta kapitel redovisas mitt förslag till nya införanderegler.

Mitt förslag: Kommuner som får en negativ förändring av bidrag och avgifter i kostnadsutjämningen till följd av mina förslag erhåller ett särskilt införandebidrag under åren 2009 och 2010, för att möjliggöra en anpassning över tre år till de förslagna förändringarna. Kommuner som sammantaget får en positiv förändring av bidrag och avgifter till följd av mina förslag betalar en särskild införandeavgift åren 2009 och 2010. Avgiften finansierar de särskilda bidragen under införandetiden, och innebär att även de positiva förändringarna får fullt genomslag först efter tre år. Bidrag ska lämnas och avgift betalas - år 2009 med ett belopp som motsvarar 33 % av förändringen år 2009, och - år 2010 med ett belopp som motsvarar 67 % av förändringen år 2009.

Införanderegler har vid tidigare större uppdateringar och förändringar av det kommunalekonomiska systemet ansetts nödvändiga för att ge kommuner och landsting som, till följd av förändringarna, fått ett negativt utfall möjlighet att under en angiven tidsperiod anpassa sina kostnader.

Med anledning av att mina förslag för flera kommuner ger relativt sett stora omfördelningseffekter anser jag att det är befogat att även denna gång ge de kommuner som får ett negativt utfall på grund av de nya förslagen en viss tid för anpassning.

De nuvarande införandereglerna som infördes efter förslag från Utjämningskommittén (2003:88) tillämpas under åren 2005-2010. Att bygga på och förändra dessa skulle innebära en beräknings-

Införanderegler SOU 2007:61

tekniskt komplicerad lösning. Jag anser inte att det är en önskvärd lösning eftersom det ytterligare skulle komplicera modellen och minska transparensen.

Jag föreslår i stället att kommuner som får en negativ förändring av bidrag och avgifter i kostnadsutjämningen till följd av mina förslag erhåller ett särskilt införandebidrag under åren 2009 och 2010, för att möjliggöra en anpassning över tre år till de förslagna förändringarna.

Dessa nya införandebidrag måste finansieras inom ramen för utjämningssystemet. Jag föreslår att införandebidragen under år 2009 och 2010 finansieras av alla de kommuner som genom mina förändringsförslag får ett positivt utfall i utjämningen. Det innebär att kommuner som sammantaget får en positiv förändring av bidrag och avgifter till följd av mina förslag ska betala en särskild införandeavgift åren 2009 och 2010. Avgiften finansierar de särskilda bidragen under införandetiden, och innebär att även de positiva förändringarna får fullt genomslag först efter tre år.

Bidrag ska lämnas och avgift betalas

- år 2009 med ett belopp som motsvarar 33 % av förändringen år 2009, och

- år 2010 med ett belopp som motsvarar 67 % av förändringen år 2009.

De föreslagna införandereglerna ska löpa parallellt med befintliga införanderegler.

Då förändringarna för landstingen till följd av uppdateringen av glesbygdskomponenten är begränsad är min bedömning att det inte är motiverat med något särskilt införandebidrag för landstingen.

Utfallet av mitt förslag till införanderegler framgår för samtliga kommuner av bilaga 14.

12. Övriga frågor

I detta kapitel redovisar jag min analys av kostnadsutvecklingen avseende kommunernas vattenförsörjning och avloppshantering (va-verksamhet). Dessutom redogör jag för vissa frågor av betydelse för den kommunalekonomiska utjämningen rörande den gränsregionala statistiken.

12.1. Kommunernas va-verksamhet

I kostnadsutjämningen mellan kommuner fanns tidigare en delmodell som benämndes vattenförsörjning och avloppshantering. Denna delmodell avskaffades fr.o.m. utjämningsåret 2005 efter förslag av Utjämningskommittén (SOU 2003:88). Jag har enligt direktiven haft att följa upp utvecklingen av kommunernas va-kostnader. Nedan redovisas min analys.

Allmänt om vattenförsörjning och avloppshantering

Enligt uppgifter från Va-lagutredningens betänkande Allmänna vattentjänster (SOU 2004:64) ingick i den allmänna kommunala va-verksamheten år 2001 ca 2 000 vattenverk och ungefär lika många avloppsreningsverk samt 6 700 mil vattenledningar och 9 200 mil avloppsledningar av vilka 3 200 mil avsåg dagvattenledningar. Va-verksamheten sysselsatte omkring 6 000 personer. Den årliga omsättningen översteg 10 miljarder kr (drygt 1 000 kronor per invånare) och de allmänna va-anläggningarnas återanskaffningsvärde har uppskattats till 500 miljarder kronor.

Förvaltningsformen är den absolut vanligaste organisationsformen för kommunal va-verksamhet. I ett antal kommuner har vaverksamheten emellertid brutits ut och organiserats i ett kommunalt bolag, vanligen ett helägt kommunalt aktiebolag och ibland

Övriga frågor SOU 2007:61

tillsammans med annan kommunalteknisk verksamhet. I några fall finns det inslag av privat ägande i sådana bolag. I ett fall har hela den tidigare kommunala va-verksamheten överlåtits till en privat intressent som därigenom blivit huvudman för den allmänna vaanläggningen.

När det gäller driften av allmänna va-anläggningar är det däremot betydligt vanligare med privata inslag. En stor del av vahuvudmännen anlitar externa utförare för begränsade uppdrag. Det förekommer också att kommunen behållit huvudmannaskapet och ägandet av anläggningen men låtit driften av anläggningen skötas av en privat entreprenör.

Förutom de kommunala anläggningarna finns det ett antal mindre allmänna va-anläggningar i landet. Det rör sig om sådana anläggningar som förklarats för allmänna enligt va-lagstiftningen och som i regel betjänar ett begränsat område, ofta beläget avskilt från den kommunala va-anläggningens verksamhetsområde. De allra flesta sådana allmänförklarade anläggningar är mycket små.

Kommunen får endast ta ut va-avgifter som motsvarar verksamhetens självkostnader. Dock kan överskott medges enskilda år.

Den tidigare gällande kostnadsutjämningen för vattenförsörjning och avloppshantering

I den tidigare gällande delmodellen vattenförsörjning och avloppshantering kompenserades kommuner med merkostnader för Vaverksamheten till följd av gles bebyggelsestruktur samt geotekniska förhållanden (markförhållanden). Gles bebyggelsestruktur antogs ge höga kostnader per invånare, främst till följd av långa vatten- och avloppsledningar. De geotekniska förutsättningarna beaktade markens schakt- och grävbarhet.

År 2003 erhöll 133 kommuner ett bidrag på sammanlagt ca 350 miljoner kronor.

SOU 2007:61 Övriga frågor

Motiven till avskaffandet av kostnadsutjämningen för vattenförsörjning och avloppshantering

Utjämningskommittén (SOU 2003:88) framhöll att för merparten av kommunerna är kostnadstäckningen inom va-verksamheten över 90 procent. Kommittén bedömde att en lägre kostnadstäckning ofta är ett uttryck för en politisk vilja som andra kommuner inte ska finansiera via utjämningen. Kommittén föreslog därför att vaverkamheten skulle utgå ur kostnadsutjämningen.

I propositionen 2003/04:105 anför regeringen:

”I merparten av kommunerna finansieras kostnaderna för vatten och avlopp till över 90 procent med avgifter. I vissa kommuner finns det dock ett större inslag av skattefinansiering. I sammanhanget finns anledning att notera att de kommuner som har den högsta ersättningen i nuvarande kostnadsutjämning finansierar denna verksamhet helt med avgifter och att dessa avgifter inte överstiger genomsnittet i riket. Detta talar enligt regeringens mening för att kostnadsutjämningen inte skall omfatta vatten och avlopp, eftersom kostnaderna för denna verksamhet bör, såsom i mycket stor utsträckning redan är fallet, kunna täckas med anslutnings- och brukaravgifter. Till detta skall läggas att kommuner, som under en tioårsperiod minskat sin folkmängd med mer än två procent, i nuvarande kostnadsutjämning får en särskild kompensation för att täcka de merkostnader detta kan medföra. I underlaget för denna kompensation ingår bl.a. den merkostnad som kan uppkomma i berörda kommuners VA-verksamhet till följd av att fasta kostnader skall betalas av färre personer än anläggningarna är dimensionerade för. Flertalet kommuner som får ersättning för vatten och avlopp i nuvarande kostnadsutjämning får samtidigt denna kompensation för befolkningsminskning. Det finns indikation på att berörda kommuner överkompenseras, vilket är ytterligare ett skäl för att verksamheten vatten och avlopp skall utgå ur utjämningssystemet. Mot bakgrund av vad som nu anförts anser regeringen att verksamheten vatten och avlopp skall utgå ur utjämningssystemet. Utvecklingen av kommunernas VA-kostnader bör emellertid bli föremål för fortsatt uppföljning.”

Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.

Övriga frågor SOU 2007:61

Min analys av kommunernas kostnader och avgiftstäckning för va-verksamheten

Jag har gjort vissa analyser av nettokostnaderna och avgiftsuttaget i kommunernas va-verksamhet.

År 2005 hade enligt räkenskapssammandraget 64 kommuner ett överskott i va-verksamheten, medan 192 kommuner hade ett underskott. Analysen kan inte göras för de 33 kommuner som bedriver va-verksamheten i bolagsform. Många kommuner ligger nära ett noll-resultat, särskilt bland kommuner med underskott. Om vi exkluderar alla som hade ett över/underskott på +/- 25 kronor per invånare, så har 47 kommuner fortfarande ett överskott, medan 34 kommuner fortfarande uppvisar ett underskott.

Det kan vara av intresse att studera om de kommuner som har betydande underskott i va-verksamheten även tar ut höga avgifter. Om dessa kommuner också har höga standardkostnader för verksamheten mätt på det sätt som gällde före 2005, så kan detta sammantaget ses som indikationer på att kommunerna inte förmår få full kostnadstäckning.

Min analys visar att det för de kommuner som omfattas av redovisningen i räkenskapssammandraget inte finns något tydligt samband mellan nettokostnaderna för va-verksamheten och kommunernas va-avgifter. Det finns ett visst samband mellan höga nettokostnader och höga standardkostnader. Samtidigt är det inte kommunerna med de högsta nettokostnaderna som har de högsta standardkostnaderna enligt den tidigare gällande beräkningsmodellen.

Jag finner därför sammanfattningsvis att de skäl som anfördes när beslut fattades om att utmönstra va-verksamheten ur kostnadsutjämningen fortfarande är giltiga.

Från och med år 2007 trädde lag (SFS 2006:412) om allmänna vattentjänster i kraft. I lagen regleras bl.a. att huvudmannen ska se till att verksamheten bokförs och redovisas i enlighet med god redovisningssed där resultat- och balansräkningar redovisas särskilt och där det av tilläggsupplysningar framgår hur huvudmannen har fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet. Den nya lagen bör medföra att det framöver blir enklare att bedöma samtliga kommuners kostnadstäckning för va-verksamheten. Jag anser att det finns anledning för Statskontoret att inom ramen för myndighetens kommande löpande uppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen över tid följa kostnadsutvecklingen, avgifts-

SOU 2007:61 Övriga frågor

uttagen och kostnadstäckningen i kommunernas va-verksamhet.

12.2. Vissa frågor rörande den gränsregionala statistiken

I detta avsnitt fäster jag uppmärksamhet på vissa brister i den gränsregionala statistiken, som har betydelse bl.a. för den kommunalekonomiska utjämningen.

Allmänt om problemet med den gränsregionala statistiken

I gränsområden mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge sker på olika håll och i varierande omfattning arbetspendling över gränserna. I gränsregioner med ett relativt stort utbyte av arbetskraft mellan länderna får detta till konsekvens att den officiella statistiken ger en felaktig bild av situationen i vissa kommuner. Den statistik som omfattas av detta problem är främst sysselsättnings- och inkomststatistik som ligger till grund för viktiga beslut för kommuner och andra regionala organ. Personer som är folkbokförda i ett land och arbetar i ett annat ingår inte i den registerbaserade statistiken över sysselsatta i vare sig det land där personerna är folkbokförda eller i det land där de arbetar. I den registerbaserade inkomststatistiken från det land där personerna är folkbokförda ingår inte heller personernas inkomster.

Arbetspendlarna över landsgränserna svarar för en begränsad andel av det totala antalet sysselsatta och av de samlade arbetsinkomsterna i riket. Under 2004 beräknades 25 000 svenskar arbeta i de andra nordiska länderna, vilket motsvarar inte fullt en halv procent av sysselsättningen i Sverige. Nära 8 000 kommer till Sverige från grannländerna.

För enskilda kommuner kan däremot arbetspendlingen över landsgränsen vara betydande. Den största utpendlingen år 2004, ca 13 500 personer, skedde från västra Sverige, främst från Värmland, över till Norge. I Eda och Årjäng arbetade år 2004 omkring 15 % av de förvärvsarbetande invånarna i Norge och i Strömstad drygt 10 %. En annan stor pendlingsström, ca 8 500, gick från Region Skåne till Danmark. Region Skåne har beräknat att om några år kan 10 % av de förvärvsarbetande boende i Malmö komma att arbeta på

Övriga frågor SOU 2007:61

Själland. I Haparanda arbetade år 2004 nära 14 % av de sysselsatta i Finland.

Betydelsen för den kommunalekonomiska utjämningen av bristerna i den gränsregionala statistiken

I den kommunalekonomiska utjämningen används såväl inkomststatistik som sysselsättningsstatistik. Brister i statistiken riskerar därmed att få återverkningar på utfallet i utjämningen.

I kostnadsutjämningen mellan kommunerna används i olika delmodeller variabler som är sammansatta av data om förvärvsfrekvens, skattekraft och inkomst. Bristerna i den gränsregionala statistiken påverkar därmed utfallet i utjämningen totalt sett och särskilt för ett antal gränskommuner.

I kostnadsutjämningen mellan landsting används variabler som är sammansatta av data om sysselsättning och inkomst i delmodellen hälso- och sjukvård. Även kostnadsutjämningen mellan landsting påverkas därmed av bristerna i den gränsregionala statistiken. Region Skåne är ett av de landsting som har en jämförelsevis stor arbetspendling över landsgränsen. Det är därför i sammanhanget ett särskilt problem att kostnadsdata från Region Skåne används som rikslikare i delmodellen hälso- och sjukvård. De gränsregionala arbetspendlarna utgjorde 2004 ca 1 % av den förvärvsarbetande befolkningen i Region Skåne.

Vad gäller inkomstutjämningen utgör bristerna i den gränsregionala statistiken ett mindre problem. Inkomststatistiken ligger till grund för inkomstutjämningen som utjämnar för skillnader i skattekraft mellan kommunerna och mellan landstingen. Arbetsinkomster som intjänas i ett annat land beskattas inte i Sverige. Utan inkomstutjämningen skulle det vara ett problem för enskilda kommuner och landsting att vissa medborgare har rätt till service utan att betala kommunalskatt på sina arbetsinkomster. Men den långtgående inkomstutjämningen mellan kommuner och mellan landsting minimerar problemet med ”bortfallet” av skattekraft.

Det är svårt att kvantifiera betydelsen av bristerna i den gränsregionala statistiken. Problemen ökar givetvis i takt med att den gränsregionala arbetspendlingen ökar.

SOU 2007:61 Övriga frågor

Åtgärder för att komma till rätta med bristerna i den gränsregionala statistiken

SCB har i en promemoria (SCB, dnr 2007/357), som utgör verkets avrapportering av ett särskilt uppdrag, föreslagit regeringen att SCB framöver ska publicera löpande gränsregional statistik som även omfattar folkbokförda i Sverige som arbetar i Danmark, Finland eller Norge. I förslaget ingår att förutom uppgifter om antalet arbetspendlare över landsgränserna även pendlarnas arbetsinkomster ska registreras. Regeringen har ännu inte tagit ställning till SCB:s förslag.

Jag vill framhålla att det i syfte att hävda tillförlitligheten och legitimiteten i kommunalekonomiska utjämningen är angeläget att bristerna i den gränsregionala statistiken på sikt åtgärdas.

Vid kommande uppdateringar av de berörda delmodellerna i kostnadsutjämningen mellan kommunerna och mellan landstingen är det angeläget att om möjligt införliva registerbaserad statistik om de gränsregionala arbetspendlarna i underlaget för uppdateringen. Möjligheterna att införliva statistiken är dock avhängiga av att SCB får i uppdrag av regeringen att löpande producera den gränsregionala statistiken.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Löpande uppföljning av systemet för kommunalekonomisk utjämning

Dir. 2005:26

Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2005

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare får i uppdrag att löpande följa upp det system för kommunalekonomisk utjämning som infördes den 1 januari 2005.

Sammanfattningsvis skall utredaren

  • svara för en löpande uppföljning och utvärdering av systemet och säkerställa behovet av dataunderlag för en sådan uppföljning,
  • följa upp förändringar i inkomstutjämningen och i kostnadsutjämningens olika delar och skapa metoder för en sådan uppföljning,
  • löpande följa verksamhets- och kostnadsutvecklingen i de kommunala verksamheterna,
  • löpande följa förändringar i samhällsutvecklingen och i de kommunala verksamheterna i de delar som har betydelse för utjämningssystemet, samt
  • följa behovet av uppdateringar av kostnadsutjämningens olika delar och vid behov lämna förslag till uppdateringar.

Dessutom skall utredaren analysera om det finns strukturella kostnadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet. Därvid bör analyser av löneutvecklingen i kommuner och landsting och en översyn av den regionala indelningen för byggkostnadsfaktorn prioriteras. Äldreomsorgsmodellen bör följas upp bl.a. utifrån ett könsperspektiv. Hälso- och sjukvårdsmodellen och andra delar av landstingens ansvarsområde bör analyseras ytterligare.

Slutligen skall utredaren överväga och föreslå lämplig organisatorisk lösning för en permanent uppföljning av utjämningssystemet

Bilaga 1 SOU 2007:61

och inriktningen på det fortsatta arbetet efter ett uppbyggnadsskede. I första hand skall prövas att verksamheten läggs i befintlig myndighet.

Bakgrund

Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem infördes 1996

Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting infördes den 1 januari 1996 (prop. 1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5, rskr. 1995/96:116). Systemet utformades som två separata delsystem, ett för kommuner och ett för landsting, men med likartad uppbyggnad. Den principiella uppbyggnaden av systemet, som bestod av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, generellt statsbidrag och införanderegler, gällde t.o.m. 2004, men vissa förändringar i systemet genomfördes under dess fortlevnad.

Tidigare förändringar i 1996 års system

I tillämpningen av 1996 års kostnadsutjämning låg en fortlöpande anpassning till förändringar av behovs- och kostnadsstrukturen i de kommunala verksamheterna. Detta skedde genom att kostnadsutjämningen uppdaterades årligen när det gällde åldersstruktur och de viktigaste behovsvariablerna inom skola, barnomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt hälso- och sjukvård. Övriga faktorer uppdaterades med längre tidsintervall. Beräkningarna av inkomstutjämningen gjordes årligen med utgångspunkt från senaste fastställda taxeringsutfall.

Beräkningarna av inkomst- och kostnadsutjämningen reglerades t.o.m. 2004 i förordningen (1995:1645) om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting. Regeringen beslutade inför varje bidrags- och avgiftsår om de förändringar som skulle göras i beräkningarna för de olika verksamheter och kostnadsslag som ingick i kostnadsutjämningen. Förändringarna avsåg uppdateringar av kostnadsdata, befolkningens ålder och sociala struktur m.m. Förordningen ersattes den 1 januari 2005 av förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning.

Systemet följdes upp och utvärderades av fyra kommittéer under perioden 1995–2003. Förändringar i både kostnads- och inkomstutjämningen genomfördes efter förslag från dessa kommittéer. En

SOU 2007:61

Bilaga 1

del av förändringarna har haft karaktären av uppdateringar av underlaget för kostnadsutjämningen.

Utifrån Kommunala utjämningsutredningens förslag (SOU 1998:151) genomfördes förändringar i delar av kostnadsutjämningen och i införandereglerna från och med den 1 januari 2000 (prop. 1998/99:89, bet. 1998/99:FiU25, rskr. 1998/99:253).

Utjämningsdelegationens föreslagna förändringar (SOU 2000:127) i inkomstutjämningen och i delar av kostnadsutjämningen infördes den 1 januari 2001 (prop. 1999/2000:115, bet. 2000/01:FiU9, rskr. 2000/01:26).

Förslag på ändringar i systemet lämnades också av Expertgruppen för förenklad kommunal utjämning (SOU 2000:120). Dessa ledde inte till några lagstiftningsåtgärder, men några av förslagen återfinns i Utjämningskommitténs förslag (SOU 2003:88).

Ett förändrat kommunalt utjämningssystem 2005

Riksdagen fattade den 27 oktober 2004 beslut om ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning (prop. 2003/04:155, bet. 2004/05:FiU7, rskr. 2004/05:13). Det nya systemet infördes den 1 januari 2005 och regleras i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.

Den nya lagen bygger huvudsakligen på Utjämningskommitténs förslag (SOU 2003:88). Målet med utjämningen, nämligen att ge samtliga kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att ge sina invånare service trots skillnader i beskattningsbara inkomster och strukturella förutsättningar, kvarstår oförändrat. Kostnadsutjämningen skall utjämna för strukturella kostnadsskillnader, men däremot inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller effektivitet. Kostnadsutjämningen skall baseras på mätbara och för kommuner och landsting opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader.

Ett nytt system för inkomstutjämning införs som i huvudsak innebär att staten finansierar utjämningen. Samtidigt avvecklas det nuvarande generella statsbidraget och utjämningsbidraget till kommuner och landsting. Kommuner och landsting får i stället ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent och för landsting 110 procent av medelskattekraften i landet.

Bilaga 1 SOU 2007:61

Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer skall i stället betala en särskild inkomstutjämningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner beräknas bidragen utifrån 95 procent av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting skall avgiften i stället beräknas utifrån 85 procent av medelskattsatsen 2003. Vid fastställandet av skattesatserna skall hänsyn även tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting till följd av huvudmannaskapsförändringar i respektive län från och med 1991.

Nuvarande system för kostnadsutjämning mellan kommuner och landsting bibehålls men vissa ändringar görs, främst att kostnadsutjämningen för vatten och avlopp samt kallortstillägg slopas.

Ett statligt finansierat strukturbidrag vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet införs. Strukturbidrag betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av 1996 års system för kostnadsutjämning samt den del av bidragsminskningen till följd av de föreslagna förändringarna som överstiger 0,56 procent av kommunens respektive 0,28 procent av landstingets uppräknade skatteunderlag.

Särskilda införandebidrag tillämpas för åren 2005–2010. Genom införandebidrag begränsas den årliga negativa bidragsförändringen under perioden.

Vidare införs regleringsavgifter och regleringsbidrag dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, dels för att kunna upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomstutjämningen.

Behov av löpande uppföljning

Flertalet kommittéer som utrett utjämningssystemet har föreslagit att systemet bör följas upp löpande. De föreslagna formerna för denna uppföljning har dock varierat. Uppgiften har hittills ingått i de tidsbegränsade kommittéernas uppdrag. Därför finns det i dag inte någon permanent organisation för en löpande uppföljning. En informell arbetsgrupp, med tjänstemän från Regeringskansliet, Statistiska centralbyrån och de två kommunförbunden, har främst ägnat sig åt underlaget i de delar av kostnadsutjämningen som årligen uppdateras. Denna arbetsgrupp bör bibehållas med nuvarande uppgifter.

Utjämningskommitténs erfarenheter är att uppdateringen av olika delar av kostnadsutjämningen i många fall leder till stora

SOU 2007:61

Bilaga 1

omfördelningar mellan kommuner respektive landsting. En förklaring till de stora omfördelningarna är att vissa delar av underlaget är gammalt och att ingen uppdatering gjorts sedan systemet infördes. När ett nytt underlag tas fram kan uppdateringen innebära att förändringar som pågått under loppet av flera år slår igenom fullt ut vid ett enda tillfälle. Enligt kommitténs uppfattning bör uppdateringar, även av det underlag som inte sker årligen i nuvarande system, göras oftare än som hittills skett. Om systemet följs upp kontinuerligt, förbättras enligt kommittén förutsättningarna för att göra uppdateringar när sådana behövs och vid lämpliga tillfällen (SOU 2003:88 s. 302 f.).

Regeringen redovisar i propositionen Ändringar i det kommunala utjämningssystemet den bedömningen att utjämningssystemet kontinuerligt bör följas upp och utvärderas och att en permanent organisation med denna uppgift bör tillskapas. I propositionen redovisas även vilka uppgifter en sådan organisation bör ha. I uppföljningsorganisations uppdrag bör enligt regeringen ingå att analysera om det finns strukturella kostnadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet (prop. 2003/04:155 s. 6163).

Utjämningskommittén konstaterade att det finns regionala löneskillnader mellan kommuner respektive landsting, men gjorde bedömningen att dessa inte skall beaktas i kostnadsutjämningen, bl.a. med motiveringen att kostnaderna går att påverka och att högre lönekostnader i tillväxtregionerna kan vara av övergående natur. I fråga om dessa skillnader framhöll en rad remissinstanser, bl.a. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, att det för närvarande saknas tillräcklig kunskap för att ta ställning till i vilken utsträckning som nuvarande löneskillnader kan förklaras av strukturen på arbetsmarknaden eller konjunkturen eller har andra orsaker. Regeringen instämde i detta men framhöll att det samtidigt är principiellt viktigt att en eventuell kompensation för höga löner, i likhet med övriga delar av kostnadsutjämningen, skall utgå från opåverkbara strukturella faktorer. Löneutvecklingen i kommuner och landsting bör därför bli föremål för fortsatt utredning i syfte att fastställa om och i så fall hur stor del av skillnader i lönenivåer som kan anses vara strukturellt betingade (a. prop.).

Vidare bör enligt vad regeringen anger i propositionen byggkostnadsfaktorn analyseras ytterligare. Även utvecklingen av kommunernas VA-kostnader bör bli föremål för fortsatt uppföljning. Äldreomsorgsmodellen bör följas upp utifrån ett könsperspektiv

Bilaga 1 SOU 2007:61

där framtagna analyser skall belysa om män och kvinnor med samma ålder, civilstånd och ohälsa har skilda vårdbehov.

Finansutskottet har, i likhet med regeringen, framfört att det är angeläget att utveckla en löpande uppföljning och utvärdering av systemet. En sådan permanent organisation skulle, enligt utskottets mening, försäkra en regelbunden utvärdering och sammanställning av relevant information om den kommunala verksamhetens resultat och utveckling. Därför förutsätter utskottet att regeringen snarast återkommer till frågan om i vilken form en fortsatt uppföljning av det nya systemet bör ske. Finansutskottet förutsätter också att analyserna, utöver de delar som särskilt anges i propositionen, dessutom kommer att omfatta övriga delmodeller i kostnadsutjämningen, inklusive hälso- och sjukvårdsmodellen där enligt utskottet strukturella aspekter på sjukvårdskostnaderna i Gotlands län särskilt bör uppmärksammas. Utskottet utgår från att även andra delar av kostnadsstrukturen inom landstingens ansvarsområde, exempelvis psykiatrin och missbrukarvården, noggrant kommer att analyseras (2004/05:FiU7 s. 35 f.).

Uppdraget

En särskild utredare får i uppgift att löpande följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning.

Utredaren skall svara för den löpande uppföljningen och utvärderingen av systemet och säkerställa behovet av dataunderlag för en sådan uppföljning. Utredaren skall följa upp förändringar i inkomstutjämningen och i kostnadsutjämningens olika delar och skapa metoder för uppföljningen.

Utredaren skall löpande följa verksamhets- och kostnadsutvecklingen i de kommunala verksamheterna och redovisa en utvärdering och sammanställning av relevant information om den kommunala verksamhetens resultat och utveckling. I uppdraget ingår att jämföra utfallet i kostnadsutjämningen med de faktiska kostnaderna.

Utredaren skall löpande följa förändringar i samhällsutvecklingen och de kommunala verksamheterna i de delar som har betydelse för utjämningssystemet.

Utredaren skall följa behovet av uppdateringar av kostnadsutjämningens olika delar samt, vid behov lämna förslag till uppdateringar och se till att det tas fram underlag för uppdateringarna.

Utredaren skall analysera om det finns strukturella kostnadsskillnader som inte beaktas i utjämningssystemet. Utredaren bör

SOU 2007:61

Bilaga 1

därvid prioritera analyser av löneutvecklingen i kommuner och landsting i syfte att fastställa om och i så fall hur stor del av skillnader i lönenivåer som kan anses vara strukturellt betingade. Om skillnaderna i lönenivåer är strukturellt betingade, skall förslag lämnas på hur dessa skillnader kan beaktas i utjämningssystemet på ett för enskilda kommuner och landsting opåverkbart sätt.

Vidare bör den regionala indelningen för byggkostnadsfaktorn analyseras ytterligare och utvecklingen av kommunernas VA-kostnader bör bli föremål för fortsatt uppföljning. Äldreomsorgsmodellen bör följas upp utifrån ett könsperspektiv, där framtagna analyser skall belysa om män och kvinnor med samma ålder, civilstånd och ohälsa har skilda vårdbehov. Även hälso- och sjukvårdsmodellen bör uppmärksammas och då särskilt sjukvårdskostnaderna i Gotlands län. Även andra delar av kostnadsstrukturen inom landstingens ansvarsområde, exempelvis psykiatrin och missbrukarvården, bör analyseras ytterligare.

Om utredaren lämnar förslag till sådana förändringar i utjämningssystemet som föranleder ändringar i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning eller i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning skall även förslag till författningstext ingå.

Utredaren skall överväga och föreslå lämplig organisatorisk lösning för en permanent uppföljning av utjämningssystemet och inriktningen på det fortsatta arbetet efter ett uppbyggnadsskede. I första hand skall prövas att verksamheten läggs i befintlig myndighet.

Utredaren skall biträdas av en eller flera referensgrupper, med god insikt i kommunala och kommunalekonomiska förhållanden.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa resultaten av sitt arbete till regeringen årligen senast den 15 september 2005, 2006 och 2007. Utredaren skall senast i samband med redovisningen i september 2006 redovisa förslag om framtida organisatorisk lösning för uppföljningen och den fortsatta inriktningen av uppföljningsarbetet. Det står utredaren fritt att redovisa delresultat av sitt arbete under arbetets gång. Resultat från analyserna av skillnader i lönekostnader och byggkostnader skall redovisas senast den 1 november 2006.

(Finansdepartementet)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall 1(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Hela riket 9 107 935 55 156 733 997

Stockholms

Botkyrka 77 432 8 109 1 931 0 0 913 10 953 848 129 319

Danderyd 30 503

-17 001

4 118 65 905 913

-11 000 -335 526 452

Ekerö 24 267

-942

1 752 0 0 913 1 723 41 817 251

Haninge 72 838 4 459

-424

0 0 913 4 948 360 418 061

Huddinge 89 899 3 144 1 051 0 0 913 5 108 459 223 391

Järfälla 62 146

-112 -129

0 0 913 672 41 775 453

Lidingö 42 262

-10 309

3 189 0 69 913

-6 138 -259 395 083

Nacka 82 196

-2 891

2 604 0 0 913 626 51 472 341

Norrtälje 54 783 6 371

-434

0 0 913 6 850 375 275 311

Nykvarn 8 562 1 641

-853

0 0 913 1 701 14 565 800

Nynäshamn 24 977 4 419

-21

0 0 913 5 311 132 658 209

Salem 14 655 2 470 2 090 0 0 913 5 473 80 209 961

Sigtuna 36 931 3 125 447 0 0 913 4 485 165 643 463

Sollentuna 60 441

-2 956

2 329 0 0 913 286 17 299 101

Solna 61 738

-825 -3 337

0 2 913

-3 247 -200 450 032

Stockholm 782 344

-1 637

1 270 0 0 913 546 427 327 774

Sundbyberg 34 428 229

-1 746

0 0 913

-604 -20 787 121

Södertälje 81 439 5 684 420 0 0 913 7 017 571 474 946

Tyresö 41 415 1 223 754 0 0 913 2 890 119 698 241

Täby 61 046

-7 853

1 234 0 0 913

-5 706 -348 315 371

Upplands Väsby 37 876 1 461

-800

0 0 913 1 574 59 624 955

Upplands-Bro 21 557 3 532

-57

0 0 913 4 388 94 596 744

Vallentuna 27 743 2 122 813 0 0 913 3 848 106 761 020

Utfall

SOU 2007:61 Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall 2(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Utfall

Vaxholm 10 406

-192

2 232 0 0 913 2 953 30 731 152

Värmdö 35 616 2 586 817 0 0 913 4 316 153 726 302

Österåker 37 713 990

-600

0 0 913 1 303 49 148 135

Uppsala

Enköping 38 441 6 373

-457

0 0 913 6 829 262 521 841

Heby 13 556 9 777 160 0 0 913 10 850 147 085 510

Håbo 18 646 2 472

-2 191

0 0 913 1 194 22 267 327

Knivsta 13 519 2 255

-723

0 0 913 2 445 33 056 857

Tierp 19 926 8 999 866 0 0 913 10 778 214 766 706

Uppsala 185 218 4 320

-1 500

0 0 913 3 733 691 458 556

Älvkarleby 9 084 7 013

-1 177

0 0 913 6 749 61 309 866

Östhammar 21 444 5 646

-392

0 0 913 6 167 132 249 752

Södermanlands

Eskilstuna 92 232 7 604 65 242 0 913 8 824 813 874 968

Flen 16 263 7 800 588 37 0 913 9 338 151 867 385

Gnesta 9 941 6 584

-162

0 0 913 7 335 72 919 369

Katrineholm 32 050 8 032 1 244 0 0 913 10 189 326 564 330

Nyköping 50 141 5 395

-376

0 0 913 5 932 297 447 176

Oxelösund 11 095 2 754

-2 875

0 0 913 792 8 789 622

Strängnäs 31 073 4 154

-153

0 0 913 4 914 152 699 393

Trosa 10 956 2 687

-1 358

0 0 913 2 242 24 565 704

Vingåker 9 234 9 414 771 0 0 913 11 098 102 480 914

Östergötlands

Boxholm 5 244 7 907 573 0 403 913 9 796 51 371 350

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall 3(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Utfall

Finspång 20 823 5 450

-37

0 253 913 6 579 136 998 987

Kinda 9 893 8 635 1 481 0 62 913 11 091 109 725 387

Linköping 138 606 4 877

-1 471

0 0 913 4 319 598 669 069

Mjölby 25 305 7 755

-521

0 0 913 8 147 206 165 267

Motala 41 931 7 383 61 0 0 913 8 357 350 426 369

Norrköping 125 356 7 042 95 0 0 913 8 050 1 009 142 711

Söderköping 14 053 6 643

-582

0 0 913 6 974 98 008 639

Vadstena 7 545 6 275

-227

0 0 913 6 961 52 522 365

Valdemarsvik 8 039 9 051

-566

0 425 913 9 823 78 968 823

Ydre 3 825 8 582 3 210 0 0 913 12 705 48 597 446

Åtvidaberg 11 770 7 993 1 143 0 0 913 10 049 118 279 257

Ödeshög 5 446 10 216 917 0 0 913 12 046 65 603 685

Jönköpings

Aneby 6 568 8 982 1 502 0 38 913 11 435 75 106 490

Eksjö 16 487 6 384 119 0 0 913 7 416 122 271 131

Gislaved 29 358 5 965 759 0 37 913 7 674 225 299 594

Gnosjö 9 614 3 799 483 0 489 913 5 684 54 648 040

Habo 10 073 7 419

-1 637

0 0 913 6 695 67 440 897

Jönköping 121 987 5 845

-319

0 0 913 6 439 785 500 481

Mullsjö 7 076 7 694

-1 533

0 0 913 7 074 50 057 143

Nässjö 29 396 7 549 698 0 0 913 9 160 269 273 671

Sävsjö 10 979 9 283 1 908 0 145 913 12 249 134 484 128

Tranås 17 747 7 789 150 0 0 913 8 852 157 100 254

Vaggeryd 12 786 7 295 552 0 282 913 9 042 115 613 757

Vetlanda 26 353 7 158

-10

0 0 913 8 061 212 437 190

SOU 2007:61 Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall 4(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Utfall

Värnamo 32 796 5 385 321 0 95 913 6 714 220 199 384

Kronobergs

Alvesta 18 753 7 400 333 0 0 913 8 646 162 142 464

Lessebo 8 066 8 127 2 288 0 0 913 11 328 91 373 380

Ljungby 27 115 6 851

-492

0 0 913 7 272 197 186 101

Markaryd 9 612 8 619 382 0 26 913 9 940 95 545 343

Tingsryd 12 705 8 900 1 828 0 3 913 11 644 147 939 747

Uppvidinge 9 499 8 307 4 042 0 130 913 13 392 127 212 647

Växjö 78 429 5 724

-2 288

0 0 913 4 349 341 104 558

Älmhult 15 407 5 323

-181

0 0 913 6 055 93 292 693

Kalmar

Borgholm 11 020 10 781 1 419 308 0 913 13 421 147 901 786

Emmaboda 9 468 6 948 840 0 84 913 8 785 83 178 413

Hultsfred 14 345 9 428 1 668 0 0 913 12 009 172 272 185

Högsby 6 022 11 110 4 265 0 0 913 16 288 98 087 629

Kalmar 61 299 6 604

-1 955

0 0 913 5 562 340 958 197

Mönsterås 13 097 7 603

-550

0 0 913 7 966 104 333 514

Mörbylånga 13 506 8 225

-446

0 0 913 8 692 117 397 051

Nybro 19 648 8 662

-433

0 0 913 9 142 179 626 234

Oskarshamn 26 282 5 090

-1 057

0 0 913 4 946 129 996 414

Torsås 7 190 9 783 757 0 243 913 11 696 84 095 784

Vimmerby 15 597 8 887

-332

0 0 913 9 468 147 675 744

Västervik 36 419 8 038 338 0 0 913 9 289 338 303 909

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall 5(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Utfall

Gotlands

Gotland 57 317 9 646

-979

1 316 0 913 10 896 624 538 337

Blekinge

Karlshamn 31 199 6 022

-2 422

0 0 913 4 513 140 807 785

Karlskrona 61 833 5 939

-1 068

0 0 913 5 784 357 655 346

Olofström 13 369 5 945 40 0 64 913 6 962 93 077 848

Ronneby 28 438 7 132

-1 912

130 0 913 6 263 178 113 299

Sölvesborg 16 637 6 791

-2 216

0 0 913 5 488 91 307 428

Skåne

Bjuv 14 136 9 858

-762

0 0 913 10 009 141 490 259

Bromölla 12 117 6 937

-1 211

0 0 913 6 639 80 447 364

Burlöv 15 582 8 296 269 0 0 913 9 478 147 689 541

Båstad 14 175 4 720

-414

0 0 913 5 219 73 982 368

Eslöv 30 403 9 054

-61

0 0 913 9 906 301 178 645

Helsingborg 123 232 5 358 43 138 0 913 6 452 795 119 319

Hässleholm 49 351 8 638 705 0 0 913 10 256 506 154 450

Höganäs 23 790 3 558

-461

0 0 913 4 010 95 403 007

Hörby 14 499 10 682

-707

0 0 913 10 888 157 868 225

Höör 14 747 8 685

-392

0 0 913 9 206 135 764 048

Klippan 16 105 9 712

-496

0 0 913 10 129 163 131 002

Kristianstad 76 587 7 320

-9

0 0 913 8 224 629 867 929

Kävlinge 27 347 4 677

-1 282

0 0 913 4 308 117 816 747

Landskrona 40 019 9 625 1 073 37 0 913 11 648 466 149 903

Lomma 19 422

-1 783 -110

894 650 913 564 10 958 177

SOU 2007:61 Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall 6(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Utfall

Lund 103 407 4 488

-3 345

0 0 913 2 056 212 626 991

Malmö 275 564 8 953 819 394 0 913 11 079 3 053 032 713

Osby 12 625 8 474 1 042 0 62 913 10 491 132 451 585

Perstorp 6 903 7 742 611 0 0 913 9 266 63 964 680

Simrishamn 19 425 8 495 729 0 80 913 10 217 198 469 395

Sjöbo 17 654 10 304

-1 832

0 0 913 9 385 165 686 580

Skurup 14 620 8 861

-1 024

0 0 913 8 750 127 928 139

Staffanstorp 20 832 3 236

-959

0 0 913 3 190 66 458 552

Svalöv 13 044 9 660

-335

0 0 913 10 238 133 547 272

Svedala 18 968 5 527

-983

0 0 913 5 457 103 512 448

Tomelilla 12 762 10 617

-963

0 0 913 10 567 134 858 794

Trelleborg 40 301 8 013

-758

0 0 913 8 168 329 187 220

Vellinge 32 303

-1 260 -913

0 0 913

-1 260 -40 694 845

Ystad 27 297 6 617

-1 466

0 0 913 6 064 165 534 868

Åstorp 13 866 10 389 144 0 0 913 11 446 158 713 213

Ängelholm 38 674 5 701

-251

0 0 913 6 363 246 090 964

Örkelljunga 9 519 9 927

-213

0 0 913 10 627 101 160 456

Östra Göinge 13 884 8 602 1 246 0 0 913 10 761 149 408 705

Hallands

Falkenberg 39 828 8 664 275 0 0 913 9 852 392 394 006

Halmstad 88 934 6 482

-934

0 0 913 6 461 574 621 666

Hylte 10 370 8 320 1 509 0 196 913 10 938 113 429 286

Kungsbacka 70 926 1 339 272 0 0 913 2 524 179 032 450

Laholm 23 134 9 131

-607

0 97 913 9 534 220 564 522

Varberg 55 460 7 119

-621

0 0 913 7 411 411 025 966

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall 7(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Utfall

Västra Götalands

Ale 26 733 6 227

-817

0 0 913 6 323 169 038 498

Alingsås 36 371 5 716

-192

0 0 913 6 437 234 127 935

Bengtsfors 10 110 8 733 2 404 80 305 913 12 435 125 720 020

Bollebygd 8 147 4 934

-2 262

0 0 913 3 585 29 208 744

Borås 100 147 6 369 403 0 0 913 7 685 769 651 194

Dals-Ed 4 906 10 291 1 184 306 12 913 12 706 62 336 689

Essunga 5 664 8 936

-294

0 384 913 9 939 56 295 712

Falköping 31 231 8 603 904 0 0 913 10 420 325 433 725

Färgelanda 6 768 9 138 910 0 435 913 11 396 77 129 581

Grästorp 5 800 8 492

-45

0 232 913 9 592 55 634 845

Gullspång 5 465 9 396 580 130 467 913 11 486 62 772 163

Göteborg 489 696 3 644 19 0 0 913 4 576 2 240 954 022

Götene 12 929 7 310

-677

0 38 913 7 584 98 056 312

Herrljunga 9 248 8 058

-214

0 0 913 8 757 80 986 721

Hjo 8 857 8 374

-1 078

0 0 913 8 209 72 709 014

Härryda 32 342 1 998

-355

0 0 913 2 556 82 673 095

Karlsborg 6 885 7 794 884 0 20 913 9 611 66 173 213

Kungälv 38 898 3 348

-1 561

0 0 913 2 700 105 032 950

Lerum 37 070 2 946 278 0 0 913 4 137 153 366 548

Lidköping 37 519 6 396

-717

0 0 913 6 592 247 333 302

Lilla Edet 12 854 7 491

-1 268

0 0 913 7 136 91 728 903

Lysekil 14 680 5 816 120 0 0 913 6 849 100 546 471

Mariestad 23 942 7 547

-1 464

0 0 913 6 996 167 503 372

Mark 33 533 8 367 718 0 0 913 9 998 335 270 133

SOU 2007:61 Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall 8(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Utfall

Mellerud 9 613 10 224 201 0 48 913 11 386 109 455 682

Munkedal 10 254 9 295 105 0 14 913 10 327 105 895 259

Mölndal 58 803 1 913

-462

0 0 913 2 364 139 022 916

Orust 15 198 5 560

-1 147

0 62 913 5 388 81 890 087

Partille 33 661 1 944 783 0 0 913 3 640 122 533 266

Skara 18 593 6 725

-479

0 0 913 7 159 133 111 278

Skövde 50 181 5 750

-2 205

0 0 913 4 458 223 717 671

Sotenäs 9 300 5 818

-226

0 275 913 6 780 63 055 996

Stenungsund 23 156 3 842

-2 120

0 0 913 2 635 61 021 031

Strömstad 11 561 8 833

-1 163

783 0 913 9 366 108 282 808

Svenljunga 10 409 8 744 1 242 0 0 913 10 899 113 449 926

Tanum 12 254 8 874

-532

0 167 913 9 422 115 459 819

Tibro 10 644 8 965

-424

0 0 913 9 454 100 630 661

Tidaholm 12 601 9 116 130 0 0 913 10 159 128 016 264

Tjörn 14 944 3 097

-2 201

0 0 913 1 809 27 036 904

Tranemo 11 764 6 890 1 238 0 0 913 9 041 106 360 849

Trollhättan 53 820 5 470 295 0 0 913 6 678 359 421 514

Töreboda 9 403 10 970 692 28 79 913 12 682 119 250 865

Uddevalla 50 539 7 146

-128

0 0 913 7 931 400 835 658

Ulricehamn 22 447 7 524

-68

0 0 913 8 369 187 863 762

Vara 15 988 9 038

-104

0 74 913 9 921 158 620 380

Vårgårda 10 869 8 716

-789

0 0 913 8 840 96 084 293

Vänersborg 37 052 5 719

-804

0 0 913 5 828 215 947 010

Åmål 12 747 8 136 1 156 296 0 913 10 501 133 858 983

Öckerö 12 231 3 808

-143

0 0 913 4 578 55 996 144

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall 9(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Utfall

Värmlands

Arvika 26 142 8 642

-4

0 0 913 9 551 249 687 854

Eda 8 680 11 520

-294

294 33 913 12 466 108 206 743

Filipstad 10 891 8 670 2 258 137 278 913 12 256 133 482 434

Forshaga 11 491 9 282

-405

0 113 913 9 903 113 797 840

Grums 9 348 7 194

-204

0 0 913 7 903 73 879 251

Hagfors 13 192 7 325 976 646 0 913 9 860 130 075 952

Hammarö 14 497 2 919

-1 011

0 0 913 2 821 40 899 149

Karlstad 82 855 5 368

-2 545

0 0 913 3 736 309 564 067

Kil 11 796 7 944

-340

42 0 913 8 559 100 964 496

Kristinehamn 23 883 7 331

-49

24 0 913 8 219 196 299 504

Munkfors 3 946 8 178 1 236 681 499 913 11 507 45 407 469

Storfors 4 521 8 214 2 166 388 62 913 11 743 53 091 074

Sunne 13 592 9 985 1 186 112 341 913 12 537 170 405 822

Säffle 15 952 8 386 1 111 0 0 913 10 410 166 063 745

Torsby 12 957 9 727 3 984 186 3 913 14 813 191 934 823

Årjäng 9 801 11 935 1 160 4 285 913 14 297 140 127 001

Örebro

Askersund 11 465 7 082

-225

0 0 913 7 770 89 085 511

Degerfors 10 007 6 272 811 392 531 913 8 919 89 254 581

Hallsberg 15 267 7 013

-161

0 81 913 7 846 119 788 159

Hällefors 7 568 8 028 1 443 848 0 913 11 232 85 005 401

Karlskoga 30 212 4 051 846 128 0 913 5 938 179 405 342

Kumla 19 580 7 624

-320

0 0 913 8 217 160 893 063

SOU 2007:61 Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall

10(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Utfall

Laxå 6 073 6 606 1 014 0 0 913 8 533 51 822 213

Lekeberg 7 100 8 282

-1 192

0 0 913 8 003 56 822 824

Lindesberg 23 071 6 549 944 0 0 913 8 406 193 939 779

Ljusnarsberg 5 269 8 987 3 246 720 0 913 13 866 73 061 085

Nora 10 472 6 320 400 0 0 913 7 633 79 935 024

Örebro 128 863 6 524

-39

0 0 913 7 398 953 356 138

Västmanlands

Arboga 13 385 7 282 341 8 0 913 8 544 114 364 313

Fagersta 12 175 3 959

-16

0 392 913 5 248 63 897 014

Hallstahammar 15 020 7 274

-174

470 515 913 8 998 135 153 184

Kungsör 8 217 6 215

-531

0 0 913 6 597 54 209 313

Köping 24 701 6 473

-183

0 0 913 7 203 177 926 606

Norberg 5 866 6 828 718 0 0 913 8 459 49 621 753

Sala 21 338 8 284 220 0 0 913 9 417 200 944 527

Skinnskatteberg 4 735 7 324

-200

792 495 913 9 324 44 150 156

Surahammar 10 123 5 913

-1 004

78 528 913 6 428 65 072 817

Västerås 132 886 4 389

-347

0 0 913 4 955 658 478 657

Dalarnas

Avesta 21 960 5 224

-785

57 538 913 5 947 130 600 834

Borlänge 47 323 6 358

-1 040

0 0 913 6 231 294 879 772

Falun 55 354 5 149

-656

0 0 913 5 406 299 255 607

Gagnef 10 133 8 958

-62

0 135 913 9 944 100 764 727

Hedemora 15 355 7 788 873 188 497 913 10 259 157 530 241

Leksand 15 444 7 187 13 0 0 913 8 113 125 300 487

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall

11(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Utfall

Ludvika 25 495 5 848 1 448 571 531 913 9 311 237 389 418

Malung 10 478 8 615 1 875 1 182 0 913 12 585 131 867 879

Mora 20 140 7 095

-548

112 420 913 7 992 160 963 204

Orsa 7 021 10 543 2 483 746 0 913 14 685 103 104 892

Rättvik 10 902 9 110 2 605 41 0 913 12 669 138 119 778

Smedjebacken 10 720 4 611

-1 538

697 537 913 5 220 55 960 701

Säter 11 018 7 927

-192

0 157 913 8 805 97 015 855

Vansbro 6 991 9 639 3 688 0 0 913 14 240 99 553 341

Älvdalen 7 413 9 650 3 999 2 518 469 913 17 549 130 092 328

Gävleborgs

Bollnäs 26 301 8 158

-276

727 494 913 10 016 263 436 462

Gävle 92 410 4 855

-1 276

120 0 913 4 612 426 214 758

Hofors 10 111 5 170 1 078 407 536 913 8 104 81 941 715

Hudiksvall 36 965 7 108

-452

292 0 913 7 861 290 589 800

Ljusdal 19 240 8 091 1 947 835 479 913 12 265 235 982 730

Nordanstig 9 799 9 083 1 121 326 449 913 11 892 116 531 812

Ockelbo 6 038 7 990 1 842 222 0 913 10 967 66 220 042

Ovanåker 11 780 8 439 664 158 480 913 10 654 125 506 649

Sandviken 36 750 4 148 110 53 545 913 5 769 212 018 639

Söderhamn 26 289 7 156 435 300 14 913 8 818 231 822 046

Västernorrlands

Härnösand 25 129 6 718

-65

64 0 913 7 630 191 739 665

Kramfors 19 851 7 552 1 493 502 499 913 10 959 217 551 371

Sollefteå 20 888 8 267 3 051 855 494 913 13 580 283 663 524

Sundsvall 94 550 3 712

-1 653

0 0 913 2 972 281 022 898

SOU 2007:61 Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall

12(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Utfall

Timrå 17 828 6 090

-749

374 159 913 6 787 121 002 463

Ånge 10 603 7 924 4 392 324 0 913 13 553 143 704 735

Örnsköldsvik 55 244 5 851

-426

0 0 913 6 338 350 148 332

Jämtlands

Berg 7 608 10 764 7 792 1 389 0 913 20 858 158 689 297

Bräcke 7 189 9 872 8 641 1 688 0 913 21 114 151 790 089

Härjedalen 10 765 9 146 5 681 2 273 203 913 18 216 196 097 551

Krokom 14 236 9 124 3 533 770 0 913 14 340 204 147 296

Ragunda 5 793 9 143 8 687 324 0 913 19 067 110 456 375

Strömsund 12 807 9 714 7 580 2 131 0 913 20 338 260 471 515

Åre 9 986 10 480 2 580 1 512 0 913 15 485 154 635 354

Östersund 58 560 5 553

-1 762

341 0 913 5 045 295 447 771

Västerbottens

Bjurholm 2 555 10 570 6 221 432 0 913 18 136 46 338 028

Dorotea 3 048 9 083 10 122 2 539 245 913 22 902 69 805 950

Lycksele 12 603 7 913 3 019 1 792 354 913 13 991 176 331 279

Malå 3 361 6 105 3 833 2 157 522 913 13 530 45 475 052

Nordmaling 7 424 8 628 2 515 433 76 913 12 565 93 284 154

Norsjö 4 454 9 100 4 965 1 368 34 913 16 380 72 957 476

Robertsfors 7 006 8 968 3 707 382 49 913 14 019 98 218 618

Skellefteå 71 927 6 788

-535

401 512 913 8 079 581 113 674

Sorsele 2 880 9 926 9 738 2 444 473 913 23 494 67 663 338

Storuman 6 444 9 602 4 473 3 534 477 913 18 999 122 430 939

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi December 2006 Utfall

13(13)

Bilaga 2a Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsår 200 7

Län

Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

Kommun 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-) ,

kr/inv kr/inv kr/inv

Utfall

Umeå 111 273 6 257

-3 841

0 0 913 3 329 370 451 705

Vilhelmina 7 295 10 377 6 601 2 736 0 913 20 627 150 475 531

Vindeln 5 664 8 958 5 970 385 40 913 16 266 92 131 840

Vännäs 8 432 8 608 1 429 890 478 913 12 318 103 867 186

Åsele 3 282 10 454 9 906 2 237 351 913 23 861 78 312 507

Norrbottens

Arjeplog 3 152 8 239 6 641 2 714 497 913 19 004 59 901 285

Arvidsjaur 6 797 7 322 4 639 2 893 401 913 16 168 109 895 355

Boden 28 023 6 126

-106

2 732 525 913 10 190 285 560 386

Gällivare 19 006 3 698

-196

5 438 552 913 10 405 197 761 510

Haparanda 10 198 11 167

-1 528

3 428 105 913 14 085 143 641 019

Jokkmokk 5 480 7 231 3 627 4 771 505 913 17 047 93 418 736

Kalix 17 408 7 194

-453

3 429 512 913 11 595 201 849 497

Kiruna 23 257 3 555

-632

5 255 555 913 9 646 224 342 015

Luleå 73 233 5 151

-2 831

2 197 542 913 5 972 437 363 197

Pajala 6 694 10 082 8 109 4 832 470 913 24 406 163 375 201

Piteå 40 960 6 279

-2 713

1 348 525 913 6 352 260 186 713

Älvsbyn 8 657 8 348 1 882 2 542 494 913 14 179 122 749 461

Överkalix 3 845 8 875 4 423 3 757 494 913 18 462 70 987 215

Övertorneå 5 174 10 683 5 883 5 049 461 913 22 989 118 946 197

Bilaga 2b Kommunalekonomisk utjämning för landsting, utjämningsår 2007

Bilaga 2b Kommunalekonomisk utjämning för landsting, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Bila ga 2b

Kommunalekonomisk ut jämnin g för landstin g, ut jämnin gsår 200 7

Landsting/ Folkmängd Inkomst-K ostnads-S truktur-Införande-Reglerings-

kommun utanför den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor

landsting 2006 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv reglerings-

avgift(-), avgift(-), avgift(-)

kr/inv kr/inv kr/inv

Hela rike t 9 107 93 5 15 656 473 99 7

Stockholms 1 915 213

-1 019

187 0 0 103

-729 -1 396 424 951

Uppsala 319 834 1 660

-1 029

0 0 103 734 234 718 966

Södermanlands 262 985 2 291

-227

0 0 103 2 167 569 856 271

Östergötlands 417 836 2 558

-165

0 0 103 2 496 1 042 867 458

Jönköpings 331 220 2 478

-410

0 0 103 2 171 719 038 035

Kronobergs 179 586 2 214

-848

230 0 103 1 699 305 094 609

Kalmar 233 893 2 526 21 0 0 103 2 650 619 787 791

Gotlands kommun 57 317 3 887

-221

1 426 188 103 5 383 308 530 388

Blekinge 151 476 2 401

-286

501 0 103 2 719 411 844 683

Skåne 1 183 160 2 602 42 0 0 103 2 747 3 249 995 546

Hallands 288 652 2 129

-583

0 0 103 1 649 475 951 779

Västra Götalands 1 537 827 1 701 175 0 0 103 1 979 3 043 171 201

Värmlands 273 544 2 421

-236

0 0 103 2 288 625 835 154

Örebro 274 947 2 462

-82

0 0 103 2 483 682 659 711

Västmanlands 248 446 1 719

-359

0 0 103 1 463 363 446 056

Dalarnas 275 747 2 405

-68

0 0 103 2 440 672 788 892

Gävleborgs 275 683 2 322 165 0 0 103 2 590 713 985 190

Västernorrlands 244 093 1 553 546 0 250 103 2 452 598 486 127

Jämtlands 126 944 2 545 101 979 251 103 3 979 505 094 621

Västerbottens 257 648 2 365 69 448 253 103 3 238 834 232 654

Norrbottens 251 884 1 953 1 082 869 263 103 4 270 1 075 513 816

Utfall

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Stockholms

Botkyrka 6 313 9 944 3 482 5 010 799 3 825 0 0 415 856 30 644 1 931

Danderyd 7 595 10 288 2 714 1 885 0 8 916 162 0 415 856 32 831 4 118

Ekerö 7 291 11 494 3 913 1 964 0 4 379 153 93 415 856 30 465 1 752

Haninge 5 898 9 799 3 343 3 757 216 4 005 0 0 415 856 28 289

-424

Huddinge 6 869 9 841 3 384 3 824 318 4 224 33 0 415 856 29 764 1 051

Järfälla 6 604 9 167 3 133 3 317 237 4 855 0 0 415 856 28 584

-129

Lidingö 7 604 8 951 2 767 2 125 0 9 023 46 0 530 856 31 902 3 189

Nacka 7 827 9 875 2 961 3 021 88 5 548 611 523 530 856 31 317 2 604

Norrtälje 4 015 9 145 3 628 2 381 0 8 327 0 0

-73

856 28 279

-434

Nykvarn 6 566 11 335 3 625 1 890 0 3 661 0 0

-73

856 27 860

-853

Nynäshamn 5 210 9 697 3 552 2 585 0 6 865 0 0

-73

856 28 692

-21

Salem 7 381 11 676 3 753 2 702 81 3 833 106 0 415 856 30 803 2 090

Sigtuna 6 361 9 957 3 469 3 391 235 4 429 47 0 415 856 29 160 447

Sollentuna 8 403 10 015 3 123 2 952 180 5 098 0 0 415 856 31 042 2 329

Solna 5 239 5 070 1 746 2 975 110 8 699 151 151 530 856 25 376

-3 337

Stockholm 5 965 6 736 2 391 4 741 207 8 154 0 0 933 856 29 983 1 270

Sundbyberg 5 717 6 403 2 218 3 477 224 7 542 0 0 530 856 26 967

-1 746

Södertälje 5 568 9 102 3 236 4 046 402 5 939 0 0

-16

856 29 133 420

Tyresö 7 202 10 700 3 604 2 885 31 3 662 112 0 415 856 29 467 754

Täby 7 716 9 805 3 116 2 246 0 5 793 0 0 415 856 29 947 1 234

Upplands Väsby 6 512 9 021 3 145 3 375 150 4 439 0 0 415 856 27 913

-800

Upplands-Bro 6 251 9 949 3 879 3 126 122 4 054 4 0 415 856 28 656

-57

Vallentuna 7 102 10 777 3 602 2 285 0 4 305 184 123 415 856 29 526 813

Vaxholm 7 702 10 435 3 302 1 871 0 5 459 905 803 415 856 30 945 2 232

Värmdö 7 084 11 173 3 343 2 263 0 3 655 741 473 415 856 29 530 817

Österåker 6 939 10 229 3 512 2 258 0 3 835 69 34 415 856 28 113

-600

SOU 2007:61 Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Uppsala

Enköping 4 816 9 369 3 696 2 526 0 7 748 0 0

-73

174 28 256

-457

Heby 3 667 9 866 4 567 1 505 0 8 696 126 0

-53

499 28 873 160

Håbo 6 691 10 633 3 825 2 253 0 3 018 36 0

-73

139 26 522

-2 191

Knivsta 7 407 10 691 3 992 1 680 0 3 898 183 176

-73

212 27 990

-723

Tierp 3 890 9 659 3 446 2 167 0 9 809 0 0

-53

661 29 579 866

Uppsala 5 317 8 303 3 256 3 428 79 6 150 0 0

-16

696 27 213

-1 500

Älvkarleby 3 799 9 224 3 370 2 102 0 8 859 0 0

-53

235 27 536

-1 177

Ö sthamma r 3 738 9 549 4 101 1 840 0 8 561 203 0

-73

402 28 321

-392

Södermanlands

Eskilstuna 4 532 8 517 3 397 3 758 36 8 221 0 0

-16

333 28 778 65

Flen 4 063 9 201 3 761 2 546 0 9 101 297 0

-73

405 29 301 588

Gnesta 4 435 10 075 3 658 2 146 0 7 498 21 0

-94

812 28 551

-162

Katrineholm 4 221 9 014 3 475 2 945 0 9 870 165 0

-73

340 29 957 1 244

Nyköping 4 628 8 505 3 632 2 587 0 8 622 0 0

-94

457 28 337

-376

Oxelösund 3 749 7 775 3 450 2 127 0 8 304 395 0

-94

132 25 838

-2 875

Strängnäs 5 107 9 570 3 761 2 306 0 7 505 0 0

-73

384 28 560

-153

Trosa 5 525 10 212 3 480 1 740 0 6 096 0 0

-94

396 27 355

-1 358

Vingåker 4 075 9 888 3 885 1 982 0 8 945 401 0

-73

381 29 484 771

Östergötlands

Boxholm 3 724 9 760 3 442 1 332 0 9 937 529 0

-73

635 29 286 573

Finspång 4 081 8 686 3 891 2 016 0 8 915 771 0

-94

410 28 676

-37

Kinda 3 829 9 745 4 153 1 574 0 9 922 374 0 99 498 30 194 1 481

Linköping 5 050 8 271 3 118 3 074 0 7 167 0 0

-36

598 27 242

-1 471

Mjölby 4 227 9 391 3 591 2 039 0 8 577 78 0

-73

362 28 192

-521

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Motala 4 317 9 081 3 553 2 691 0 8 733 65 0

-94

428 28 774 61

Norrköping 4 666 8 637 3 391 3 735 70 7 900 0 0

-36

445 28 808 95

Söderköping 4 329 10 115 4 286 1 744 0 7 280 28 0

-94

443 28 131

-582

Vadstena 3 946 8 741 3 171 1 426 0 10 982 37 0

-94

277 28 486

-227

Valdemarsvik 3 166 8 751 3 817 1 677 0 9 800 695 0

-94

335 28 147

-566

Ydre 3 443 9 886 4 060 1 049 0 10 699 1 046 0 1 395 345 31 923 3 210

Åtvidaberg 4 336 9 902 3 841 1 581 0 9 388 477 0

-73

404 29 856 1 143

Ödeshög 3 726 9 522 4 003 1 689 0 9 845 563 0

-94

376 29 630 917

Jönköpings

Aneby 3 326 10 026 5 133 1 443 0 9 178 928 0

-73

254 30 215 1 502

Eksjö 4 034 8 620 3 670 1 669 0 9 907 630 0

-51

353 28 832 119

Gislaved 4 739 10 380 3 905 2 355 120 7 801 33 0

-51

190 29 472 759

Gnosjö 4 930 10 618 4 425 2 232 225 6 455 158 0

-51

204 29 196 483

Habo 5 638 10 537 4 421 1 233 0 4 906 74 0

-94

361 27 076

-1 637

Jönköping 4 948 8 789 3 435 2 725 35 8 093 0 0

-36

405 28 394

-319

Mullsjö 4 371 9 973 3 919 1 713 0 6 777 230 0

-73

270 27 180

-1 533

Nässjö 4 257 9 096 3 562 2 043 0 9 965 213 0

-51

326 29 411 698

Sävsjö 3 962 10 094 4 026 1 621 0 10 169 566 0

-51

234 30 621 1 908

Tranås 4 485 8 704 3 176 1 935 0 10 369 0 0

-51

245 28 863 150

Vaggeryd 4 749 9 704 4 065 1 785 48 8 645 66 0

-51

254 29 265 552

Vetlanda 4 174 9 585 3 474 1 628 0 9 361 291 0

-51

241 28 703

-10

Värnamo 4 906 9 319 3 666 2 259 121 8 592 0 0

-51

222 29 034 321

Kronobergs

Alvesta 4 179 9 288 4 013 1 904 0 8 943 473 0

-94

340 29 046 333

SOU 2007:61 Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Lessebo 4 395 9 612 3 749 2 037 0 10 247 780 0

-71

252 31 001 2 288

Ljungby 4 118 9 176 3 689 1 796 0 9 266 0 0

-71

247 28 221

-492

Markaryd 3 529 8 425 3 528 1 509 0 11 198 817 0

-94

183 29 095 382

Tingsryd 3 349 8 534 3 683 1 545 0 12 179 1 070 0

-71

252 30 541 1 828

Uppvidinge 3 778 9 837 3 976 1 773 0 12 020 688 0 295 388 32 755 4 042

Växjö 4 748 8 297 3 208 2 767 3 7 138 0 0

-36

300 26 425

-2 288

Älmhult 4 406 8 994 3 638 1 414 0 9 790 191 0

-94

193 28 532

-181

Kalmar

Borgholm 3 012 8 183 4 286 1 751 0 12 194 607 0

-116

215 30 132 1 419

Emmaboda 3 447 9 055 3 503 1 611 0 11 260 595 0

-71

153 29 553 840

Hultsfred 3 103 8 877 4 094 2 050 0 10 751 1 327 0

-51

230 30 381 1 668

Högsby 2 889 9 462 4 127 1 913 0 12 364 1 560 0 274 389 32 978 4 265

Kalmar 4 233 8 131 3 330 2 619 0 8 170 0 0

-36

311 26 758

-1 955

Mönsterås 3 796 9 476 3 953 1 669 0 8 995 57 0

-94

311 28 163

-550

Mörbylånga 3 939 9 699 3 956 1 458 0 8 871 231 0

-116

229 28 267

-446

Nybro 3 474 8 505 3 535 2 002 0 10 331 346 0

-71

158 28 280

-433

Oskarshamn 4 464 8 549 3 339 1 888 0 9 094 154 0

-94

262 27 656

-1 057

Torsås 3 512 8 461 3 776 1 662 0 11 247 813 0

-94

93 29 470 757

Vimmerby 3 876 9 512 3 799 1 645 0 9 241 119 0

-51

240 28 381

-332

Västervik 3 621 8 704 3 493 2 281 0 10 154 665 0

-94

227 29 051 338

Gotlands

Gotland 3 485 8 970 3 797 2 513 0 8 727 73 0

-94

263 27 734

-979

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Blekinge

Karlshamn 4 036 8 093 3 154 2 048 0 8 886 0 0

-140

214 26 291

-2 422

Karlskrona 4 546 8 222 3 233 2 495 0 8 916 6 0

-82

309 27 645

-1 068

Olofström 3 574 9 030 3 746 2 068 0 9 397 823 0

-118

233 28 753 40

Ronneby 3 820 8 140 3 372 2 136 0 9 071 170 0

-140

232 26 801

-1 912

Sölvesborg 4 016 8 123 3 335 1 975 0 8 912 69 0

-140

207 26 497

-2 216

Skåne

Bjuv 4 643 9 782 3 877 2 554 18 6 721 0 0

-140

496 27 951

-762

Bromölla 4 297 8 660 3 752 1 866 0 8 418 153 0

-140

496 27 502

-1 211

Burlöv 5 560 9 033 3 752 3 505 360 6 364 0 0

-88

496 28 982 269

Båstad 3 305 8 165 3 258 1 761 0 11 370 84 0

-140

496 28 299

-414

Eslöv 4 860 9 481 3 705 2 696 37 7 517 0 0

-140

496 28 652

-61

Helsingborg 5 037 8 092 3 104 3 531 146 8 432 0 0

-82

496 28 756 43

Hässleholm 3 980 9 102 3 657 2 633 0 9 690 0 0

-140

496 29 418 705

Höganäs 5 126 9 049 2 894 1 856 0 8 971 0 0

-140

496 28 252

-461

Hörby 3 714 8 909 3 950 2 203 0 8 874 0 0

-140

496 28 006

-707

Höör 4 487 9 580 4 035 2 170 0 7 693 0 0

-140

496 28 321

-392

Klippan 3 939 8 808 3 591 2 311 0 9 212 0 0

-140

496 28 217

-496

Kristianstad 4 282 8 776 3 485 3 095 19 8 633 0 0

-82

496 28 704

-9

Kävlinge 6 487 9 358 3 329 1 956 0 5 490 403 403

-88

496 27 431

-1 282

Landskrona 4 585 8 312 3 400 3 923 291 8 919 0 0

-140

496 29 786 1 073

Lomma 7 388 10 111 3 045 1 334 0 6 250 67 0

-88

496 28 603

-110

Lund 5 239 7 430 2 910 3 259 25 6 021 18 0

-30

496 25 368

-3 345

Malmö 4 647 7 337 2 760 5 133 460 8 672 0 0 27 496 29 532 819

Osby 3 767 9 066 3 778 1 670 0 10 554 542 0

-118

496 29 755 1 042

Perstorp 4 297 8 941 4 707 2 292 0 8 305 426 0

-140

496 29 324 611

SOU 2007:61 Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Simrishamn 3 187 8 302 3 640 1 827 0 11 918 212 0

-140

496 29 442 729

Sjöbo 3 860 8 819 3 745 2 282 0 7 819 0 0

-140

496 26 881

-1 832

Skurup 4 723 9 618 3 797 2 049 0 7 146 0 0

-140

496 27 689

-1 024

Staffanstorp 6 772 10 351 3 506 2 305 0 4 375 37 0

-88

496 27 754

-959

Svalöv 4 435 9 897 3 964 2 220 0 7 506 0 0

-140

496 28 378

-335

Svedala 6 175 10 048 3 879 1 864 0 5 349 7 0

-88

496 27 730

-983

Tomelilla 3 633 8 129 3 940 2 202 0 9 481 9 0

-140

496 27 750

-963

Trelleborg 4 620 8 779 3 502 2 668 0 7 978 0 0

-88

496 27 955

-758

Vellinge 6 379 10 382 3 407 1 622 0 5 552 50 0

-88

496 27 800

-913

Ystad 4 090 7 809 3 115 1 941 0 9 936 0 0

-140

496 27 247

-1 466

Åstorp 4 871 9 940 3 779 2 860 145 6 906 0 0

-140

496 28 857 144

Ängelholm 4 361 8 789 3 410 2 176 0 9 370 0 0

-140

496 28 462

-251

Örkelljunga 3 547 8 967 4 242 1 700 0 9 647 41 0

-140

496 28 500

-213

Östra Göinge 3 933 9 621 4 502 1 900 0 9 070 577 0

-140

496 29 959 1 246

Hallands

Falkenberg 4 105 9 416 3 694 2 357 0 9 314 0 0

-140

242 28 988 275

Halmstad 4 385 8 308 3 345 3 090 36 8 409 0 0

-82

288 27 779

-934

Hylte 3 905 10 085 4 163 2 028 0 9 566 343 0

-97

229 30 222 1 509

Kungsbacka 6 316 10 895 3 558 1 943 0 5 391 300 217

-62

644 28 985 272

Laholm 3 807 9 038 3 910 1 880 0 9 393 38 0

-140

180 28 106

-607

Varberg 4 576 8 951 3 690 2 265 0 8 522 0 0

-140

228 28 092

-621

Västra Götalands

Ale 5 459 10 493 3 944 2 362 0 5 544 0 0

-17

111 27 896

-817

Alingsås 4 736 9 089 3 802 2 225 0 8 424 19 0

-94

320 28 521

-192

Bengtsfors 3 091 8 370 3 587 1 731 0 12 956 1 091 0

-51

342 31 117 2 404

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Bollebygd 4 881 10 148 3 847 1 321 0 6 073 75 0

-71

177 26 451

-2 262

Borås 4 677 8 657 3 306 3 040 49 8 803 0 0

-13

597 29 116 403

Dals-Ed 3 662 9 104 3 774 1 797 0 9 938 671 0 503 448 29 897 1 184

Essunga 3 557 9 341 4 136 1 426 0 9 742 310 0

-94

1 28 419

-294

Falköping 4 201 9 020 3 753 2 236 0 10 110 85 0

-73

285 29 617 904

Färgelanda 3 514 9 748 4 543 1 798 0 9 196 734 0

-73

163 29 623 910

Grästorp 3 767 9 354 4 104 1 328 0 9 570 581 0

-94

58 28 668

-45

Gullspång 3 051 8 641 4 593 1 570 0 9 996 1 341 0

-73

174 29 293 580

Göteborg 5 245 7 229 2 751 4 650 233 7 478 0 0 111 1 035 28 732 19

Götene 4 196 9 984 3 602 1 700 0 8 132 443 0

-94

73 28 036

-677

Herrljunga 3 816 9 485 4 129 1 491 0 9 145 352 0

-73

154 28 499

-214

Hjo 4 153 8 957 3 515 1 538 0 9 275 221 0

-94

70 27 635

-1 078

Härryda 6 433 11 194 3 739 1 947 0 4 631 42 0 53 319 28 358

-355

Karlsborg 3 443 8 315 3 894 1 286 0 11 755 906 0

-94

92 29 597 884

Kungälv 5 260 9 773 3 826 1 900 0 6 196 0 0

-62

259 27 152

-1 561

Lerum 6 230 11 292 3 992 2 158 0 5 103 0 0

-17

233 28 991 278

Lidköping 4 508 9 086 3 500 2 030 0 8 673 0 0

-94

293 27 996

-717

Lilla Edet 4 035 10 239 4 262 2 270 0 6 519 108 0

-94

106 27 445

-1 268

Lysekil 3 698 8 263 3 763 1 876 0 10 332 423 0

-140

618 28 833 120

Mariestad 4 042 8 746 3 626 1 724 0 8 768 139 0

-94

298 27 249

-1 464

Mark 4 147 9 690 3 799 2 057 0 9 589 0 0

-94

243 29 431 718

Mellerud 3 198 8 842 3 504 2 272 0 10 416 669 0

-73

86 28 914 201

Munkedal 3 545 9 128 3 810 1 887 0 9 550 623 0

-118

393 28 818 105

Mölndal 6 249 9 330 3 271 2 598 0 6 402 0 0 53 348 28 251

-462

Orust 3 700 9 235 4 245 1 609 0 8 355 99 0

-140

463 27 566

-1 147

Partille 6 694 10 525 3 689 2 546 30 5 747 0 0 53 212 29 496 783

SOU 2007:61 Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Skara 4 272 9 157 3 705 2 083 0 8 940 0 0

-73

150 28 234

-479

Skövde 4 565 8 403 3 351 2 339 0 7 650 0 0

-73

273 26 508

-2 205

Sotenäs 3 729 7 843 3 285 1 424 0 11 677 392 0

-140

277 28 487

-226

Stenungsund 5 555 10 009 3 685 1 951 0 5 010 65 0

-62

380 26 593

-2 120

Strömstad 4 000 8 441 3 399 1 993 0 9 368 0 0

-140

489 27 550

-1 163

Svenljunga 3 789 9 819 3 919 1 714 0 9 937 504 0

-51

324 29 955 1 242

Tanum 3 284 8 669 4 105 1 621 0 10 051 12 0

-140

579 28 181

-532

Tibro 3 865 9 205 3 814 1 961 0 9 112 382 0

-73

23 28 289

-424

Tidaholm 4 010 9 333 3 802 1 995 0 9 288 404 0

-73

84 28 843 130

Tjörn 4 050 9 384 4 283 1 493 0 6 963 128 0

-62

273 26 512

-2 201

Tranemo 4 146 9 838 3 957 1 515 0 9 893 267 0

-51

386 29 951 1 238

Trollhättan 4 986 9 135 3 449 3 018 86 7 997 0 0

-94

431 29 008 295

Töreboda 3 393 9 228 4 290 1 871 0 9 743 856 0

-73

97 29 405 692

Uddevalla 4 348 8 987 3 609 2 691 0 8 660 0 0

-140

430 28 585

-128

Ulricehamn 4 294 9 174 3 490 1 693 0 9 707 31 0

-51

307 28 645

-68

Vara 3 648 9 146 3 749 1 797 0 9 836 315 0

-94

212 28 609

-104

Vårgårda 4 184 10 175 4 249 1 830 0 7 282 12 0

-94

286 27 924

-789

Vänersborg 4 656 9 011 3 815 2 343 0 7 981 0 0

-94

197 27 909

-804

Åmål 3 931 8 615 3 846 2 237 0 10 901 284 0

-73

128 29 869 1 156

Öckerö 5 649 9 794 4 137 1 330 0 7 114 0 0 53 493 28 570

-143

Värmlands

Arvika 3 547 8 583 3 497 2 199 0 10 496 43 0 28 316 28 709

-4

Eda 3 323 9 000 3 515 2 067 0 9 886 383 0 28 217 28 419

-294

Filipstad 3 412 8 284 3 218 1 897 0 12 544 1 215 0 201 200 30 971 2 258

Forshaga 4 571 10 209 3 976 2 058 0 7 077 239 0

-16

194 28 308

-405

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Grums 3 523 9 014 3 672 2 332 0 9 073 694 0

-16

217 28 509

-204

Hagfors 3 080 7 987 3 580 1 623 0 11 467 1 284 0 453 215 29 689 976

Hammarö 5 824 10 467 3 722 1 612 0 5 969 0 0

-16

124 27 702

-1 011

Karlstad 4 402 7 651 3 070 2 754 0 7 717 0 0 41 533 26 168

-2 545

Kil 4 267 10 043 4 240 2 064 0 7 462 121 0

-16

192 28 373

-340

Kristinehamn 3 764 8 289 3 378 2 240 0 10 094 551 0

-16

364 28 664

-49

Munkfors 3 152 7 972 3 532 2 148 0 11 722 1 239 0 28 156 29 949 1 236

Storfors 3 549 9 151 4 374 2 008 0 10 455 1 094 0 28 220 30 879 2 166

Sunne 3 579 9 893 3 624 1 845 0 10 634 76 0 28 220 29 899 1 186

Säffle 3 499 9 078 3 715 1 694 0 10 913 670 0

-16

271 29 824 1 111

Torsby 3 051 8 750 3 865 1 751 0 12 830 1 067 0 1 107 276 32 697 3 984

Årjäng 3 782 9 276 3 252 1 794 0 10 954 0 0 604 211 29 873 1 160

Örebro

Askersund 3 658 8 575 3 679 1 531 0 9 891 555 0

-73

672 28 488

-225

Degerfors 3 854 8 767 3 577 1 876 0 10 167 985 0

-51

349 29 524 811

Hallsberg 3 850 9 465 3 998 2 157 0 8 137 460 0

-73

558 28 552

-161

Hällefors 3 070 8 521 3 551 2 044 0 11 215 1 080 0 315 360 30 156 1 443

Karlskoga 4 340 7 890 3 220 2 348 0 10 893 639 0

-51

280 29 559 846

Kumla 5 285 9 464 3 407 2 306 0 7 653 0 0

-73

351 28 393

-320

Laxå 3 181 8 660 3 843 1 479 0 10 776 1 416 0

-73

445 29 727 1 014

Lekeberg 4 237 8 966 4 017 1 846 0 7 652 161 0

-73

715 27 521

-1 192

Lindesberg 3 721 9 358 3 893 2 187 0 9 477 463 0

-30

588 29 657 944

Ljusnarsberg 3 158 8 592 3 553 1 858 0 12 734 1 314 0 337 413 31 959 3 246

Nora 3 993 9 598 3 728 2 272 0 8 799 103 0

-30

650 29 113 400

Örebro 4 858 8 446 3 332 3 855 109 7 674 0 0

-16

416 28 674

-39

SOU 2007:61 Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Västmanlands

Arboga 4 248 8 525 3 524 2 087 0 9 566 653 0

-73

524 29 054 341

Fagersta 3 996 7 747 3 251 2 093 0 10 435 663 0

-30

542 28 697

-16

Hallstahammar 3 824 9 020 3 620 2 462 0 8 894 495 0

-73

297 28 539

-174

Kungsör 4 723 9 063 3 848 1 865 0 8 343 0 0

-73

413 28 182

-531

Köping 3 969 8 214 3 512 2 585 0 9 329 460 0

-73

534 28 530

-183

Norberg 3 340 9 037 3 808 1 997 0 9 813 894 0

-8

550 29 431 718

Sala 3 657 9 136 3 897 2 295 0 9 219 136 0

-53

646 28 933 220

Skinnskatteberg 3 505 8 439 3 942 1 669 0 9 120 907 0 315 616 28 513

-200

Surahammar 4 419 9 078 4 048 2 124 0 7 059 726 0

-53

308 27 709

-1 004

Västerås 5 086 8 657 3 205 3 610 77 7 228 30 0

-16

489 28 366

-347

Dalarnas

Avesta 3 572 7 969 3 607 2 144 0 9 568 761 0 50 257 27 928

-785

Borlänge 4 249 8 462 3 607 2 954 0 7 796 104 0 50 451 27 673

-1 040

Falun 4 382 9 063 3 672 2 617 0 7 733 17 0 107 466 28 057

-656

Gagnef 4 259 10 210 4 230 1 404 0 7 935 144 0 50 419 28 651

-62

Hedemora 3 526 8 845 4 019 2 130 0 10 049 719 0 50 248 29 586 873

Leksand 3 698 9 241 3 802 1 463 0 10 245 0 0 50 227 28 726 13

Ludvika 3 663 8 179 3 651 2 120 0 11 289 785 0 50 424 30 161 1 448

Malung 3 487 8 722 3 798 1 638 0 11 068 555 0 1 129 191 30 588 1 875

Mora 3 582 8 800 3 690 1 789 0 9 518 228 0 70 488 28 165

-548

Orsa 3 437 9 037 4 198 2 040 0 10 668 338 0 1 194 284 31 196 2 483

Rättvik 3 199 8 712 3 531 1 434 0 12 750 188 0 1 086 418 31 318 2 605

Smedjebacken 3 330 8 496 3 751 1 292 0 8 368 1 616 0 50 272 27 175

-1 538

Säter 3 810 9 498 4 307 1 671 0 8 319 658 0 50 208 28 521

-192

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Vansbro 3 512 9 075 3 933 1 528 0 11 870 503 0 1 539 441 32 401 3 688

Älvdalen 3 432 8 458 4 116 1 545 0 12 331 995 0 1 582 253 32 712 3 999

Gävleborgs

Bollnäs 3 573 8 313 3 455 2 163 0 10 054 467 0 50 362 28 437

-276

Gävle 4 494 8 230 3 252 3 148 0 7 699 0 0 85 529 27 437

-1 276

Hofors 3 768 8 360 3 812 1 966 0 10 684 892 0 50 259 29 791 1 078

Hudiksvall 3 892 8 777 3 621 2 428 0 8 787 323 0 50 383 28 261

-452

Ljusdal 3 632 8 322 3 714 1 981 0 11 010 632 0 1 107 262 30 660 1 947

Nordanstig 3 284 9 169 4 143 1 568 0 9 810 1 154 0 453 253 29 834 1 121

Ockelbo 3 407 8 974 4 111 1 384 0 10 702 459 0 1 518 0 30 555 1 842

Ovanåker 3 319 8 644 3 994 1 466 0 10 344 982 0 474 154 29 377 664

Sandviken 4 196 8 455 3 734 2 290 0 9 413 391 0 28 316 28 823 110

Söderhamn 3 354 8 589 3 609 2 246 0 9 994 773 0 50 533 29 148 435

Västernorrlands

Härnösand 4 105 8 372 3 438 2 442 0 9 228 568 0 202 293 28 648

-65

Kramfors 3 382 7 978 3 431 1 785 0 11 812 1 398 0 222 198 30 206 1 493

Sollefteå 3 382 8 505 3 886 2 027 0 12 048 1 230 0 398 288 31 764 3 051

Sundsvall 4 726 8 097 3 264 2 680 0 7 709 0 0 259 325 27 060

-1 653

Timrå 4 788 9 082 3 477 2 181 0 7 676 342 0 202 216 27 964

-749

Ånge 3 375 9 062 4 108 1 667 0 12 210 959 0 1 435 289 33 105 4 392

Örnsköldsvik 4 103 8 682 3 518 1 965 0 8 995 432 0 279 313 28 287

-426

Jämtlands

Berg 3 250 10 624 4 482 1 489 0 13 365 914 0 1 888 493 36 505 7 792

Bräcke 3 501 11 159 4 438 1 789 0 12 886 1 226 0 1 867 488 37 354 8 641

SOU 2007:61 Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Härjedalen 3 242 9 176 3 666 1 497 0 13 838 865 0 1 512 598 34 394 5 681

Krokom 4 407 10 725 4 305 1 667 0 9 052 313 0 1 455 322 32 246 3 533

Ragunda 3 209 9 568 4 401 1 705 0 14 410 1 427 0 1 867 813 37 400 8 687

Strömsund 3 034 9 842 4 345 1 657 0 13 959 1 569 0 1 455 432 36 293 7 580

Åre 3 722 10 208 4 078 1 429 0 9 398 35 0 1 888 535 31 293 2 580

Östersund 4 360 7 849 3 136 2 510 0 8 170 54 0 433 439 26 951

-1 762

Västerbottens

Bjurholm 3 312 9 936 3 748 1 159 0 13 675 855 0 1 734 515 34 934 6 221

Dorotea 2 789 9 038 4 970 1 377 0 16 862 1 614 0 1 909 276 38 835 10 122

Lycksele 3 770 9 462 3 818 1 926 0 10 385 861 0 1 132 378 31 732 3 019

Malå 3 811 9 304 4 526 1 049 0 10 509 1 347 0 1 564 436 32 546 3 833

Nordmaling 3 780 8 911 4 385 1 505 0 10 594 865 0 799 389 31 228 2 515

Norsjö 3 307 10 207 4 546 1 046 0 11 035 1 240 0 1 909 388 33 678 4 965

Robertsfors 3 792 9 607 4 809 1 113 0 9 933 922 0 1 713 531 32 420 3 707

Skellefteå 4 116 9 080 3 624 2 220 0 8 304 281 0 301 252 28 178

-535

Sorsele 3 135 10 065 4 590 1 351 0 15 515 1 339 0 1 930 526 38 451 9 738

Storuman 3 278 10 095 3 688 1 268 0 11 244 1 160 0 1 909 544 33 186 4 473

Umeå 4 683 8 275 3 191 2 854 0 5 074 0 0 279 516 24 872

-3 841

Vilhelmina 3 653 10 151 4 565 1 756 0 11 590 1 314 0 1 909 376 35 314 6 601

Vindeln 3 317 9 656 4 339 1 412 0 12 645 1 070 0 1 734 510 34 683 5 970

Vännäs 4 446 10 208 4 286 1 556 0 8 901 219 0 265 261 30 142 1 429

Åsele 3 400 9 353 4 244 1 316 0 16 128 1 666 0 1 966 546 38 619 9 906

Norrbottens

Arjeplog 3 122 9 231 4 174 1 415 0 13 441 1 525 0 1 930 516 35 354 6 641

Arvidsjaur 3 632 8 353 4 152 1 142 0 12 897 1 189 0 1 585 402 33 352 4 639

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Bilaga 3a Kostnadsutjämning för kommuner, utjämningsår 2007

Län Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-Barn och Äldre-Befolk-

Därav

Bebygg-Kollektiv-kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och ungdomar omsorg nings-Efterelsetrafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familjemed förändsläpstruktur avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927 80 7 958 158 12 173 529 28 713

Boden 4 159 8 885 3 517 2 148 0 8 383 528 0 287 700 28 607

-106

Gällivare 3 702 8 750 3 604 1 916 0 8 586 1 242 0 482 235 28 517

-196

Haparanda 3 246 8 919 3 651 2 289 0 7 993 589 0 265 233 27 185

-1 528

Jokkmokk 3 143 9 405 3 974 1 752 0 10 632 1 490 0 1 585 359 32 340 3 627

Kalix 3 771 8 407 3 744 1 783 0 9 004 706 0 438 407 28 260

-453

Kiruna 4 567 9 333 3 677 1 994 0 6 417 909 0 504 680 28 081

-632

Luleå 4 421 8 208 3 296 2 817 0 5 947 0 0 322 871 25 882

-2 831

Pajala 3 132 9 412 4 475 1 260 0 14 601 1 644 0 1 930 368 36 822 8 109

Piteå 4 336 8 724 3 555 2 024 0 6 913 20 0 265 163 26 000

-2 713

Älvsbyn 3 735 8 978 4 150 1 689 0 9 708 697 0 1 410 228 30 595 1 882

Överkalix 2 713 8 191 4 126 1 540 0 12 692 1 611 0 1 909 354 33 136 4 423

Övertorneå 2 952 9 780 4 384 1 301 0 12 625 1 324 0 1 909 321 34 596 5 883

Bilaga 3b Kostnadsutjämning för landsting, utjämningsår 2007

Bilaga 3b Kostnadsutjämning för landsting, utjämningsår 2007 SOU 2007:61

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi Mars 2007

Bilaga 3b Kostnadsutjämning för landsting utjämningsår 2007, kr/inv

Landsting / Folkmängd

Standardkostnad Struktur-Utjämnings-

kommun utanfö r den 31 dec Hälso- och Befolknings-Kollektiv-

kostnad bidrag (+)/

landsting 2005 sjukvård därav förändringa r trafik

utjämnings-

Hälso- och glesbygds-

avgift(-)

sjukvård tillägg

Genomsnittlig strukturkostnad:

Vägt riksgenomsnitt:

15 858 15 858 0 0 619 16 477

Kr/inv.

Stockholms 1 889 945 15 377 15 513

-136

01 2 87 16 664 187

Uppsala 318 001 14 911 14 946

-35

0 537 15 448

-1 029

Södermanlands 261 895 15 869 15 911

-42

0 381 16 250

-227

Östergötlands 416 303 15 830 15 917

-87

04 82 16 312

-165

Jönköpings 330 179 15 756 15 729 27 0 311 16 067

-410

Kronobergs 178 443 15 349 15 286 63 0 280 15 629

-848

Kalmar 233 944 16 249 16 146 102 0 249 16 498 21

Gotlands kommun 57 488 15 993 15 715 279 0 263 16 256

-221

Blekinge 150 696 15 934 15 897 37 0 257 16 191

-286

Skåne 1 169 464 16 022 16 114

-92

0 497 16 519 42

Hallands 285 868 15 549 15 630

-81

0 345 15 894

-583

Västra Götalands 1 528 455 16 110 16 117

-7

0 542 16 652 175

Värmlands 273 288 15 910 15 684 226 0 331 16 241

-236

Örebro 274 121 15 952 15 945 7 0 443 16 395

-82

Västmanlands 247 757 15 623 15 683

-60

04 95 16 118

-359

Dalarnas 275 755 16 034 15 976 58 0 375 16 409

-68

Gävleborgs 275 994 16 243 16 202 40 0 399 16 642 165

Västernorrlands 243 736 16 727 16 643 83 0 296 17 023 546

Jämtlands 127 028 16 106 15 653 454 0 472 16 578 101

Västerbottens 257 652 16 132 15 902 230 0 414 16 546 69

Norrbottens 251 740 17 031 16 318 712 0 528 17 559 1 082

Bilaga 4 Kommungruppsindelningen

Kommungruppsindelning fr.o.m. 1 januari 2005

Kommungruppsindelningen har gjorts av Svenska Kommunförbundet. Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är:

1. Storstäder (3 kommuner) Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare.

2. Förortskommuner (38 kommuner) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna.

3. Större städer (27 kommuner) Kommun med 50 000 – 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.

4. Pendlingskommuner (41 kommuner) Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun.

5. Glesbygdskommuner (39 kommuner) Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare.

Bilaga 4 Kommungruppsindelningen SOU 2007:61

6. Varuproducerande kommuner (40 kommuner) Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. (SNI92)

7. Övriga kommuner, över 25 000 inv. (34 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 invånare.

8. Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv. (37 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har 12 500-25 000 invånare.

9. Övriga kommuner, mindre än 12 500 inv. (31 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare.

SOU 2007:61 Bilaga 4 Kommungruppsindelningen

Storstäder Uppsala Nordmaling Älmhult

Sala

Göteborg Varberg

Norsjö Örkelljunga Simrishamn

Malmö

Västerås

Ockelbo Östra Göinge Skara

Stockholm Växjö

Orsa

Övriga kommuner, Sollefteå

Förortskommuner Örebro

Ovanåker mer än 25 000 inv. Sunne

Ale Örnsköldsvik Pajala

Alingsås Säffle

Bollebygd Östersund

Ragunda Arvika Sölvesborg

Botkyrka

Pendlingskommuner Robertsfors

Boden

Tidaholm

Burlöv

Bjuv

Rättvik

Bollnäs

Tierp

Danderyd Boxholm

Sorsele

Borlänge Tingsryd

Ekerö

Bromölla

Storuman Enköping Tomelilla

Haninge Eslöv

Strömsund Falkenberg Vimmerby

Huddinge Essunga

Torsby

Falköping Åmål

Håbo

Forshaga

Vansbro

Gotland

Östhammar

Härryda Gagnef Vilhelmina Hudiksvall

Övriga kommuner,

Järfälla Gnesta

Vindeln

Härnösand mindre än 12 500 inv.

Kungsbacka Grästorp

Ydre Hässleholm Aneby

Kungälv Habo

Ånge

Karlshamn Askersund

Lerum

Hammarö

Åre

Karlskoga Bengtsfors

Lidingö Höganäs

Årjäng Katrineholm Borgholm

Lilla Edet Hörby

Åsele Landskrona Degerfors

Lomma Höör

Älvdalen

Lidköping Eda

Mölndal Kil

Älvsbyn

Ludvika

Filipstad

Nacka

Knivsta

Överkalix Mark Färgelanda

Partille Krokom Övertorneå Mjölby

Gullspång

Salem

Kumla

Varuproducerande

Motala

Haparanda

Skurup Kungsör

kommuner

Norrtälje Hjo

Sollentuna Kävlinge

Alvesta

Nyköping Hällefors

Solna

Lekeberg

Emmaboda Piteå

Högsby

Staffanstorp Mullsjö

Fagersta Ronneby Karlsborg

Sundbyberg Munkedal

Finspång Sandviken Kinda

Svedala Mörbylånga Gislaved Skövde Ljusnarsberg Tjörn Norberg Gnosjö Strängnäs Mellerud Tyresö Nykvarn Grums Söderhamn Munkfors Täby Nynäshamn Götene Trelleborg Nora Upplands Väsby Orust Herrljunga Uddevalla Nordanstig Upplands-Bro Sigtuna Hofors Västervik Skinnskatteberg Vallentuna Sjöbo Hylte Ystad Smedjebacken Vaxholm Stenungsund Laxå Ängelholm Strömstad Vellinge Storfors Lessebo

Övriga kommuner, Tanum

Värmdö Svalöv

Ljungby

12 500-25 000 inv.

Torsås

Öckerö Säter

Markaryd Arboga

Töreboda

Österåker Söderköping Mönsterås Avesta

Vadstena

Större städer

Timrå

Nybro

Båstad Valdemarsvik

Borås

Trosa

Nässjö

Eksjö

Vingåker

Eskilstuna Vänersborg Olofström Flen Åtvidaberg Falun Vännäs Osby Hagfors Ödeshög Gävle Åstorp Oskarshamn Hallsberg Halmstad Älvkarleby Oxelösund Hallstahammar Helsingborg Glesbygdskommuner Perstorp Heby Jönköping Arjeplog Sotenäs Hedemora Kalmar Arvidsjaur Surahammar Hultsfred Karlskrona Berg Svenljunga Kalix Karlstad Bjurholm Sävsjö Kiruna Kristianstad Bräcke Tibro Klippan Linköping Dals-Ed Tranemo Kramfors Luleå Dorotea Tranås Kristinehamn Lund Gällivare Ulricehamn Köping Norrköping Härjedalen Uppvidinge Laholm Skellefteå Jokkmokk Vaggeryd Leksand Sundsvall Ljusdal Vara Lindesberg Södertälje Lycksele Vetlanda Lysekil Trollhättan Malung Vårgårda Mariestad Umeå Malå Värnamo Mora

Bilaga 5 Glesbygdsverkets beräkning av merkostnaden för gles bebyggelsestruktur

Jag har uppdragit åt Glesbygdsverket att utveckla en ny applikation för att inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen beräkna merkostnader i områden med gles bebyggelsestruktur. Den nya applikationen har använts till vissa av de beräkningar som ligger till grund för mitt förslag till uppdateringar och förändringar av delmodeller i kostnadsutjämningen. Applikationen ersätter en liknande applikation som senast användes vid föregående uppdatering av de aktuella delmodellerna.

I det följande beskrivs först bakgrunden och motiven till uppdraget till Glesbygdsverket. Därefter beskrivs kortfattat på vilket sätt den nya applikationen använts i de nu aktuella beräkningarna.

Bakgrund

Bebyggelsestruktur och bosättningsmönster varierar kraftigt mellan kommuner och även mellan landsting. En gles bebyggelsestruktur med litet underlag för olika former av offentlig service ger höga enhetskostnader.

För att kunna erbjuda tjänster inom rimliga avstånd för den enskilde måste kommuner och landsting i områden med gles bebyggelse bedriva verksamhet med fler men mindre enheter än kommuner eller landsting med lika många invånare på en mindre yta. Små enheter blir oftast dyrare att driva än större då de fasta kostnaderna inte kan fördelas på lika många personer. Andra typer av merkostnader för gles bebyggelsestruktur är t.ex. kostnader för skolskjutsar och skolresor.

Bilaga 5 Glesbygdsverkets beräkning av merkostnaden för gles bebyggelsestruktur SOU 2007:61

Glesbygdsverket gör fortlöpande s.k. tillgänglighetsanalyser baserade på geografiska informationssystem (GIS) dels för verkets interna arbete, dels även på uppdrag av andra myndigheter. Analyserna utgår från en gemensam IT-plattform, som innehåller statistik om befolkningens bosättningsmönster i olika åldersklasser (SCB:s befolkningsdatabas) samt en databas över vägnätet. För var och en av analyserna används specialutvecklade program.

Glesbygdsverket har vid olika tillfällen på uppdrag av de kommittéer som arbetat med den kommunalekonomiska utjämningen utvecklat applikationer för att beräkna merkostnader som uppkommer i områden med gles bebyggelsestruktur.

Glesbygdsverkets modeller för beräkningar av merkostnader i områden med gles bebyggelsestruktur används i delmodellerna förskoleklass och grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård.

Beräkningarna av merkostnader till följd av gles bebyggelsestruktur behöver uppdateras i takt med att samhället genomgår demografiska förändringar eller för att fånga upp förändringar av befolkningens bosättningsmönster. Även de underliggande kostnadsfunktionerna behöver uppdateras för att inte bli inaktuella.

De nu gällande beräkningarna genomfördes av Glesbygdsverket år 2003, avrapporterades av Utjämningskommittén (SOU 2003:88) och implementerades 2005.

Jag har bedömt att det inom ramen för mitt uppdrag att löpande följa upp den kommunalekonomiska utjämningen funnits anledning att uppdatera de glesbygdskomponenter som baseras på Glesbygdsverkets geografiska analyser och beräkningar.

De beräkningar som tillämpas i den befintliga utjämningen är gjorda med hjälp av en applikation som utvecklades under mitten av 1990-talet som en påbyggnad på Glesbygdsverkets dåvarande plattform för tillgänglighetsanalyser.

Glesbygdsverket har under 2003-2004 utvecklat en ny plattform för tillgänglighetsanalyser. Denna plattform är anpassad till dagens krav på förbättrade prestanda och klarar av mer detaljerade indata.

Glesbygdsverkets nya plattform har alltså bättre prestanda och har därmed skapat förutsättningar för att förbättra beräkningarna av merkostnader för gles bebyggelsestruktur inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen. Att Glesbygdsverket har bytt plattform för tillgänglighetsanalyser har också medfört att det i praktiken varit mycket svårt att använda den applikation från mitten av 1990-talet som använts i de nu gällande beräkningarna.

SOU 2007:61 Bilaga 5 Glesbygdsverkets beräkning av merkostnaden för gles bebyggelsestruktur

Mot denna bakgrund har jag gett Glesbygdsverket uppdraget att utveckla en ny applikation för beräkningarna inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen, och att med stöd av den genomföra nya beräkningar.

Glesbygdsverkets IT-plattform och applikation för beräkning av merkostnader

Den nya plattformen

Glesbygdsverkets nya plattform för tillgänglighetsanalyser inrymmer Nationella Vägdatabasen (NVDB) från Vägverket. Vägdatabasen innehåller samtliga farbara allmänna och enskilda vägar. Plattformen innehåller även SCB:s befolkningsdatabas i s.k. 250meters rutor (f.n. befolkningen 2005). Det betyder att hela landets areal delas in i rutor om 250 meter, varefter befolkningen inom rutan ”uppsamlas” till centrum av respektive 250-meters ruta, varifrån vägavståndet till exempelvis olika kommunala inrättningar därefter kan mätas. Båda databaserna uppdateras årligen.

Motsvarande plattform som användes vid föregående uppdatering av beräkningarna för den kommunalekonomiska utjämningen innehöll Lantmäteriverkets vägdatabas Röda kartan. Den då använda plattformen innehöll i likhet med den som används nu SCB:s befolkningsdatabas, men befolkningen var då kodad i ett rutnät med 1-kilometersrutor.

Den nya plattformen medger att vägavstånden vid de olika beräkningarna mäts mer exakt, genom att vägnätet är mer detaljerat, men även till följd av en finare indelning av befolkningsdata.

Bilaga 5 Glesbygdsverkets beräkning av merkostnaden för gles bebyggelsestruktur SOU 2007:61

Den nya applikationen och tillämpningarna

Generellt om applikationen och beräkningarna

Glesbygdsverkets nya applikation för beräkningar av merkostnader i områden med gles bebyggelsestruktur baseras på verkets aktuella plattform för tillgänglighetsanalyser, vilket alltså innebär att applikationen använder den vägdatabas och den befolkningsdatabas som inryms i plattformen. Den nya applikationen medger att även de enskilda vägarna används vid beräkningar av vägavstånden. Av prestandaskäl kunde inte de enskilda vägarna användas vid beräkningarna med den gamla applikationen.

Glesbygdsverkets nya applikation kan, i likhet med den applikation som använts i de befintliga beräkningarna, användas dels för fiktiv utplacering av kommunernas eller landstingens inrättningar för utbildning, vård och omsorg, dels för anknytning av befolkningen till de utplacerade inrättningarna.

Utplaceringen av kommunernas eller landstingens olika inrättningar är fiktiv med anledning av att kommunerna inte ska kunna påverka utfallet av utjämningen.

Den fiktiva utplaceringen görs med utgångspunkt från vissa kriterier som givet befolkningsunderlaget och dess geografiska spridning ska spegla kommunens strukturellt betingade behov. Modellen placerar den första fiktiva inrättningen i den punkt där placeringen är mest gynnsam med hänsyn till befolkningens fördelning. Från denna punkt expanderar modellen längs en sökradie, som följer vägavstånd, tills ett visst antal invånare, eller (beroende på verksamhetens målgrupp) invånare i vissa åldrar har samlats in, alternativt tills en viss radie har uppnåtts, varpå en inrättning fiktivt placeras ut.

Processen upprepas därefter tills hela kommunens yta är täckt och samtliga invånare i målgruppen har samlats in (varje invånare medräknas endast en gång i underlaget till respektive inrättning). I nästa steg anknyts samtliga invånare i målgruppen till den närmast belägna av de fiktivt utplacerade inrättningarna. Om inte ett visst för varje beräkning specificerat antal invånare anknyts bortfaller den fiktivt utplacerade inrättningen.

Modellen skapar på ovan angivet sätt en teoretisk organisation i varje kommun och landsting för respektive verksamhet.

SOU 2007:61 Bilaga 5 Glesbygdsverkets beräkning av merkostnaden för gles bebyggelsestruktur

De geografiska beräkningarna enligt ovan knyts därefter samman med kostnadsfunktioner som tagits fram med utgångspunkt från olika antaganden om kostnaderna respektive verksamhet.

Slutligen kan merkostnaden per invånare beräknas för var och en av kommunerna respektive landstingen.

De viktigaste specifika antagandena som använts vid utplaceringen, anknytningen och beräkningen av merkostnaderna i respektive delmodell anges i det kapitel i huvudtexten där delmodellen behandlas.

Bilaga 6a Beräkningarna till grund för delmodellen förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

I denna bilaga redogörs i detalj för de beräkningar som ligger till grund för utredningens förslag till standardkostnader för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Standardkostnaden för barnomsorg beräknas i dag utifrån kommunens åldersstruktur och ett KVolymindex, som är ett mått på andelen inskrivna barn i olika verksamhetsformer samt deras vistelsetider, enligt formeln;

Standardkostnad = Åldersersättning *KVolymindex Utredningen föreslår att KVolymindex ersätts med ett behovsindex med anledning av att KVolymen, som ligger till grund för KVolymindex, inte går att uppdatera (se kapitel 3). Enligt utredningens förslag kommer formeln för att räkna ut standardkostnaden för barnomsorg att ha följande utseende;

Standardkostnad = Åldersersättning*Behovsindex

Beräkning av åldersersättningen

Beräkningen av åldersersättning sker utifrån andelen barn i åldrarna 1–3, 4–5, 6 och 7–9 år. Andelen barn i respektive kommun multipliceras med en för riket framtagen kostnad per åldersgrupp, en så kallad enhetskostnad. Vid beräkning av enhetskostnaderna beaktas även kostnaderna för de barn under 1 år samt de mellan 10 och 12 år som är inskrivna i barnomsorgen då de ingår i det underlag som ligger till grund för enhetskostnaderna för barn 1–3 år respektive 7–9 år. I dagens delmodell uppgår enhetskostnaderna till följande:

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet… SOU 2007:61

1–3 år 4–5 år 6 år 7–9 år 42 827 41 863 26 547 15 273

Eftersom enhetskostnaderna inte uppdateras årligen behöver åldersersättningen justeras upp med en justeringsfaktor för att summan av samtliga kommuners åldersersättning ska motsvara kommunernas totala nettokostnad för barnomsorgen. I dag uppgår justeringsfaktorn till 1,59.

Exempel utjämningsår 2007 Åldersersättning = (42 827*andelen barn 1–3 år + 41 863*andelen barn 4–5 år + 26 547*andelen 6 åringar + 15 273*andelen barn 7–9 år)*justeringsfaktor (1,59)

Beräkning av enhetskostnaderna

Enhetskostnaderna beräknas på följande sätt:

Först beräknas antalet heltidsbarn i respektive verksamhetsform, dvs. i förskola, familjedaghem och skolbarnsomsorg (fritids). Detta görs genom att antalet inskrivna barn i respektive kommun multipliceras med en för deras ålder uppskattad kostnadsvikt. Kostnadsvikterna uppskattas utifrån antagande om hur stor personaltäthet som behövs vid en given ålder i jämförelse med andra åldrar samt barnens genomsnittliga vistelsetider i respektive verksamhetsform. Exempelvis krävs det generellt sett en större personaltäthet i förskolan än i skolbarnsomsorgen samtidigt som vistelsetiderna i skolbarnsomsorgen är betydligt kortare. Att exempelvis 4–5 åringar har kostnadsvikten 1 medan 7–9 åringar har kostnadsvikten 0,35 följer av att en 4 åring antas spendera mer än dubbelt så lång tid i barnomsorgen som en 7 – åring, som vanligtvis går i skolan under större delen av dagen, samtidigt som 4-åringen antas kräva något mer personalresurser.

Utredningen föreslår att åldersgrupperna görs om och utökas till att även innefatta barn mellan 10 och 12 år. Skälet till detta är att 10–12 åringarna blir allt fler i skolbarnsomsorgen. Utredningen föreslår även att åldersersättningen för 1–2 åringar respektive för 3åringar beräknas separat. Skälet till att dela upp gruppen 1–3 år är att en betydligt större andel av 3 – åringarna är inskrivna i förskolan

SOU 2007:61 Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet…

jämfört med 1–2 åringarna samtidigt som det är rimligt att anta att de inte behöver lika mycket tillsyn som de allra yngsta barnen.

Utredningens förslag till kostnadsvikter

Förskola Fritidshem Familjedaghem 1–2 år 1,4 1 3 år 1 1 4–5 år 1 1 6 år 0,45 0,45 0,45 7–9 år 0,35 0,35 0,35 10–12 år 0,3 0,3

Genom att antalet inskrivna barn i riket i respektive verksamhetsform multipliceras med en för deras ålder uppskattad kostnadsvikt erhålls ett mått på antalet heltidsbarn.

Förskola Fritids Familjedaghem Antal heltidsbarn 427 872 118 849 33 155

De totala nettokostnaderna i riket för barnomsorgen uppgick 2005 till ca 41,6 miljarder kronor. Denna summa divideras med det totala antalet heltidsbarn vilket ger 71 769 kronor per heltidsbarn oaktat verksamhetsform.

En enhetskostnad beräknas för respektive åldersgrupp genom att antalet heltidsbarn i åldersgruppen divideras med det totala antalet barn i åldersgruppen i riket. Därefter multipliceras den framräknade kvoten med 71 769.

Exempel; Antalet heltidsbarn i 3-årsåldern uppgår enligt utredningens sätt att räkna till 90 307. Det totala antalet 3-åringar i landet uppgår till 97 886. Kvoten 0,92 multipliceras med 71 769 kronor och vi får enhetskostnaden 66 212 kronor.

Liksom tidigare ingår de barn som ännu inte hunnit fylla 1 år enbart i täljaren (antalet inskrivna) vid beräkning av enhetskostnaden för 1–2 åringar.

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet… SOU 2007:61

De beräknade enhetskostnaderna uppgår till följande;

1–2 år 3 år 4–5 år 6 år 7–9 år 10–12 år 66 706 66 212 69 273 27 051 19 031 2 326

Beräkning av åldersersättningen per kommun

Vid beräkningen av åldersersättningen per invånare för respektive kommun multipliceras andelen barn av kommunens befolkning per den 31 december i respektive åldersgrupp med den för gruppen framtagna enhetskostnaden. För utjämningsår 2007 används uppgifter från den 31 december 2005.

Exempel Kommun A 0,03 (1–2 år)*66 706+0,01 (3 år)*66 212+0,02 (4–5 år)*69 273+0,01 (6 år)*27 051+0,03 (7–9 år)*19 031+0,04 (10–12 år)*2 326 = 5 223 kronor per invånare

Genom att en åldersersättning beräknas med uppdaterade enhetskostnader och en något förändrad åldersindelning motsvarar den genomsnittliga kommunala åldersersättningen i 2005 års prisnivå (4 605 kronor) nästan exakt den genomsnittliga kommunala nettokostnaden 2005 (4 600 kronor). I och med att staten skjutit till extra medel för 2007 ska den genomsnittliga standardkostnaden uppgå till 4 821 kronor. Den framräknade åldersersättningen behöver därför multipliceras med en justeringsfaktor som motsvarar kvoten mellan 4 821 och 4 605 dvs. 1 047.

Exempel Kommun A Den slutliga åldersersättningen uppgår i exemplet till 5 223 *1,047 = 5 469 kronor.

SOU 2007:61 Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet…

Beräkning av behovsindex

Genom att en åldersersättning beräknas per invånare för respektive kommun beaktas den demografiska strukturen, dvs. andelen barn av totalbefolkningen, i respektive kommun. Dessutom beaktas via enhetskostnaden att barn tar olika mycket av barnomsorgens resurser i anspråk beroende på hur gamla de är samt att andelen barn av det totala antalet barn i respektive åldersgrupp som deltar i barnomsorgen varierar. Vad man däremot inte tagit hänsyn till är om det finns andra faktorer än demografin som påverkar efterfrågan på barnomsorg i respektive kommun. Det görs i beräkningen av behovsindex.

Syftet med behovsindex är detamma som syftet med den nuvarande KVolymen, att mäta andelen inskrivna barn i barnomsorgen samt deras vistelsetider i respektive kommun. Skillnader i andelen inskrivna barn samt skillnader i vistelsetider mellan kommunerna betraktas som skillnader i behovet av barnomsorg.

För att beräkna behovet i en kommun används uppgifter från Skolverket avseende andelen inskrivna barn i barnomsorgen per den 15 oktober i respektive kommun samt uppgifter om den genomsnittliga vistelsetiden i förskolan för 1–5 åringar per kommungrupp. Andelen inskrivna barn beräknas som ett genomsnitt över två år (2004 och 2005) för att ge modellen en ökad stabilitet. Dessutom tas hänsyn till hur stor del av resurserna som barnen tar i anspråk beroende av sin ålder.

Uppgifter om vistelsetider kommer från Skolverkets föräldraenkät. Under åren 1999 och 2002 gick föräldraenkäten ut till ca 80 000 föräldrar. Resultaten kunde då brytas ned på kommunnivå. Vid den senaste uppdateringen 2005 valde dock Skolverket att enbart skicka ut enkäten till ca 18 000 personer. Underlaget blev därmed inte stort nog för att resultaten ska kunna användas på kommunnivå. Detta har medfört att det inte finns några aktuella vistelsetider per kommun att tillgå vilket är skälet till att en ny KVolym inte kan beräknas. Vid beräkning av behovet i kommunerna används därför uppgifter om vistelsetider i förskolan för 1–5 åringar per kommungrupp vilket innebär att samtliga kommuner i en kommungrupp tilldelas samma värde. Inga vistelsetider används för 6–12 åringar då det saknas tillförlitliga data.

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet… SOU 2007:61

Tabell 1 Genomsnittliga vistelsetider (timmar/vecka) för 1–5 åringar i den kommunala förskolan per kommungrupp

Kommungrupp Vistelsetider Index-vistelstider Storstäder 31,2 1,08 Förortskommuner 30,6 1,06 Större städer 28,2 0,97 Pendlingskommuner 28 0,97 Glesbygdskommuner 25,2 0,87 Varuproducerande kommuner 27,1 0,93 Övr. kommuner, över 25 000 inv. 26,9 0,93 Övr. kommuner, 12 500–25 000 inv. 26,1 0,90 Övr. kommuner, mindre än 12 500 inv. 24,6 0,85 Riket 29 1,00

Källa: Skolverket

Beräkningsförfarandet av behovsindex

Behovsindex beräknas i flera steg. Först beräknas ett faktiskt behov av att tillhandahålla barnomsorg. Detta beräknas genom att andelen inskrivna barn av det totala antalet barn i samma åldersgrupp, som ett genomsnitt över två år, multipliceras med åldersgruppens totala andel av kostnaderna för barnomsorgen. Inskrivna barn som ännu inte fyllt 1 år räknas in i gruppen 1–2 åringar. Därefter multipliceras summan av produkterna för åldersgrupperna 1–5 med den genomsnittliga vistelsetiden för den kommungrupp som den egna kommunen räknas till. Slutligen adderas det framräknade behovet för 1–5 åringar (inklusive vistelsetider) med det framräknade behovet för 6–12 åringar (exklusive vistelsetider).

Exempel Kommun X

Åldersgrupp 1–2år 3år 4–5år 6år 7–9år 10–12år Andel inskrivna 0,70 0,95 0,97 0,88 0,79 0,12 Kostnadsvikt 0,33 0,16 0,31 0,06 0,13 0,02 Vistelsetid 1,06 Behov 0,88

SOU 2007:61 Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet…

Behovet (0,88) = ((0,70*0,33 + 0,95*0,16 +0,97*0,31)* 1,06) + (0,88*0,06 + 0,79*0,13 + 0,12*0,02)

På motsvarande sätt som beskrivs ovan beräknas ett behov eller en efterfrågan för varje kommun vilket resulterar i ett behovsindex.

För att resultaten i delmodellen inte ska påverkas av kommunernas självvalda servicenivå skattas efter beräkningen av det faktiska behovsindex ett nytt behovsindex. Det nya behovsindex tas fram genom en multipel regressionsanalys där sambandet mellan det faktiska behovsindex och ett antal strukturvariabler beräknas. De strukturvariabler som används är desamma som används idag vid beräkningen av KVolymindex dvs. andelen vårdnadshavare som arbetar eller studerar minst 28 timmar i veckan, skattekraften i kommunen samt ett mått på hur tätbefolkad kommunen är.

De exakta definitionerna på de variabler som används i dagens delmodell är följande;

  • Andelen mammor eller ensamstående pappor med barn i åldern

1–9 år som arbetar eller studerar minst 28 timmar per vecka. Snitt över två år. (A28R)

  • Skattekraftens andel av medelskattekraften beräknat som ett medelvärde för tre år begränsat nedåt till 82 % och uppåt till 127 % av medelskattekraften. (SkkrB)
  • Täthetsmått enligt 2000 års förhållanden. Täthetsmåttet beräknas på följande sätt: AT00200B = (Andel som bor i tätorter > 199 inv.) (befolkning i tätorter > 199 inv.) / (ytan för tätorter > 199 inv.) / 100. Täthetsmåttet är begränsat nedåt till 0,05 och uppåt till 0,23. (AT00200B)

Både skattekraften och täthetsindex är således begränsade såväl uppåt som nedåt. Utredningen föreslår att variabeln Skattekraft begränsas ytterligare såväl uppåt som nedåt till 117 % respektive 83 % av medelskattekraften. Skälet till förslaget är att utvecklingen inom förskoleområdet, där efterfrågan på barnomsorg blir allt mer lika mellan landets kommuner, medfört att variabeln med sina nuvarande begränsningar tenderar att överskatta behov av att tillhandahålla barnomsorg i kommuner med hög skattekraft och till viss del underskatta behovet i kommuner med låg skattekraft. Genom de förändrade begränsningarna kommer skillnader i skattekraft på ett bättre sätt än i dag att spegla skillnader i kommunernas behov

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet… SOU 2007:61

av att tillhandahålla barnomsorg. Utredningen föreslår även att täthetsmåttet uppdateras till 2005 års nivå.

Regressionsmodellen ger följande formel;

Behovet = 0,151 + 0,435*A28R + 0,282*SkkrB + 0,597*AT05200B

En teknisk beräkning måste sedan göras av det i regressionen skattade behovet. Först multipliceras varje kommuns befolkning med den framräknade åldersersättningen. Därefter beräknas en produktsumma av det skattade behovet och produkten av kommunens befolkning och den framräknade åldersersättningen. Slutligen divideras det skattade behovet i respektive kommun med den ovan framräknade produktsumman. Resultatet blir ett skattat behovsindex. Skälet till detta något komplicerade förfarande är att den genomsnittliga vägda standardkostnaden på 4 821 kronor inte ska påverkas när vi multiplicerar åldersersättningen med behovsindex.

Totalt kan regressionsmodellen förklara 66 % av de skillnader i behov som finns mellan kommunerna efter det att vi tagit hänsyn till demografin.

Diagram 1 Sambandet mellan det faktiska behovsindex och det skattade behovsindex

0,70 0,80 0,90 1,00 1,10 1,20 1,30

0,70 0,80 0,90 1,00 1,10 1,20

Skattat behovsindex

Fa k ti s k t be ho v s in d e x

SOU 2007:61 Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet…

Den slutliga standardkostnaden för respektive kommun beräknas sedan genom att åldersersättningen multipliceras med behovsindex.

Resultatet av utredningens förslag och orsakerna till förändringar av tillägg och avdrag

Resultatet av förslagen är att 255 kommuner får höjda standardkostnader medan 35 kommuner får sänkta standardkostnader. Storstäder och förortskommuner får som grupp något sänkta standardkostnader medan samtliga övriga kommungrupper får höjda standardkostnader. De tio kommuner som får de största negativa förändringarna får avdrag med mellan 295 och 668 kronor per invånare. De tio kommuner som får de största positiva förändringarna får tillägg med mellan 318 och 374 kronor per invånare.

Det är i uppdateringen av regressionsmodellen man finner förklaringen till de största förändringarna i kommunernas tillägg och avdrag. Syftet med regressionen är att fånga skillnader i behov eller efterfrågan på barnomsorg. I och med att behoven blivit allt mer lika i landet blir strukturvariablernas inbördes vikter i regressionsmodellen annorlunda än vad de var för 4 år sedan då det fanns större skillnader i behov mellan kommunerna. Resultatet blir att även skillnaderna i behovsindex minskar. De nuvarande max och min värdena i KVolymindex (där man använder vikter – regressionskoefficienter - som beräknades 2003) uppgår till 1,28 respektive 0,77. Max och min värdena för det av utredningen framtagna behovsindex är 1,18 respektive 0,82. Förändringarna i behovsindex speglar således de förändringar som har skett i det verkliga behovet av barnomsorg under de senaste åren.

Övriga föreslagna förändringar avseende beräkningen av åldersersättningen, uppdateringen av tätortsmåttet samt begränsningen av skattekraftens genomslag ger i allmänhet endast små förändringar av standardkostnaden. För ett fåtal kommuner spelar dock även den ytterligare begränsningen av skattekraften en viss roll för att deras tillägg minskar.

Den uppdaterade delmodellen kan förklara 64 procent av kostnadsskillnaderna för barnomsorg mellan kommunerna vilket är något bättre än den nuvarande delmodellen.

Bilaga 6a Beräkningar till grund för delmodellen förskoleverksamhet… SOU 2007:61

Diagram 2 Sambandet mellan kommunernas standardkostnader och nettokostnader 2005

R

2

= 0,6387

1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000

Nettokostnad

S tandar d kost nad

Totalt har 171 kommuner en standardkostnad i 2005 års prisnivå (exklusive särskilda medel för 2007) som avviker med 10 procent eller mindre från sin nettokostnad 2005. Enbart sju kommuner avviker med mer än 30 procent från sin faktiska nettokostnad.

Diagram 3 Procentuell skillnad mellan kommunernas standardkostnader,

exklusive särskilda medel, och deras nettokostnader i 2005 års

prisnivå

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180

under 70 % 70 %-89% 90%-109% 110%-129% över 129%

d

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg SOU 2007:61

Bilaga 6b Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Kommunnamn Stockholms län

Botkyrka

6 136

6 313

-177 -13 557

Danderyd

7 012

7 595

-583 -17 622

Ekerö

7 272

7 291

-19 -456

Haninge

5 848

5 898

-50 -3 592

Huddinge

6 778

6 869

-91 -8 076

Järfälla

6 291

6 604

-313 -19 326

Lidingö

6 952

7 604

-652 -27 314

Nacka

7 321

7 827

-506 -40 605

Norrtälje

4 227

4 015

212 11 574

Nykvarn

6 717

6 566

151 1 261

Nynäshamn

5 128

5 210

-82 -2 021

Salem

7 359

7 381

-22 -315

Sigtuna

6 174

6 361

-187 -6 865

Sollentuna

7 724

8 403

-679 -40 302

Solna

4 921

5 239

-318 -19 263

Stockholm

5 483

5 965

-482 -371 640

Sundbyberg

5 417

5 717

-300 -10 205

Södertälje

5 435

5 568

-133 -10 714

Tyresö

7 179

7 202

-23 -946

Täby

7 125

7 716

-591 -35 811

Upplands Väsby

6 251

6 512

-261 -9 820

Upplands-Bro

6 041

6 251

-210 -4 479

Vallentuna

7 163

7 102

61 1 671

Vaxholm

7 646

7 702

-56 -567

Värmdö

7 193

7 084

109 3 808

Österåker

6 962

6 939

23

859

Uppsala län

Enköping

4 982

4 816

166 6 378

Heby

3 991

3 667

324 4 417

Håbo

6 780

6 691

89 1 653

Knivsta

7 593

7 407

186 2 478

Tierp

4 145

3 890

255 5 114

Uppsala

5 221

5 317

-96 -17 598

Älvkarleby

3 974

3 799

175 1 589

Östhammar

3 940

3 738

202 4 365

Södermanlands län

Eskilstuna

4 605

4 532

73 6 689

Flen

4 265

4 063

202 3 315

Gnesta

4 676

4 435

241 2 400

Katrineholm

4 306

4 221

85 2 736

SOU 2007:61 Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Bilaga 6b Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Nyköping

4 702

4 628

74 3 686

Oxelösund

3 805

3 749

56

624

Strängnäs

5 203

5 107

96 2 943

Trosa

5 662

5 525

137 1 484

Vingåker

4 364

4 075

289 2 679

Östergötlands län

Boxholm

3 971

3 724

247 1 295

Finspång

4 225

4 081

144 3 008

Kinda

4 122

3 829

293 2 914

Linköping

5 042

5 050

-8 -1 101

Mjölby

4 424

4 227

197 4 976

Motala

4 453

4 317

136 5 700

Norrköping

4 681

4 666

15 1 870

Söderköping

4 544

4 329

215 3 015

Vadstena

4 040

3 946

94

708

Valdemarsvik

3 384

3 166

218 1 771

Ydre

3 739

3 443

296 1 144

Åtvidaberg

4 558

4 336

222 2 603

Ödeshög

3 969

3 726

243 1 340

Jönköpings län

Aneby

3 558

3 326

232 1 526

Eksjö

4 246

4 034

212 3 514

Gislaved

4 920

4 739

181 5 338

Gnosjö

5 085

4 930

155 1 512

Habo

5 849

5 638

211 2 077

Jönköping

4 998

4 948

50 6 048

Mullsjö

4 560

4 371

189 1 339

Nässjö

4 492

4 257

235 6 889

Sävsjö

4 205

3 962

243 2 670

Tranås

4 687

4 485

202 3 589

Vaggeryd

4 951

4 749

202 2 558

Vetlanda

4 404

4 174

230 6 086

Värnamo

5 092

4 906

186 6 082

Kronobergs län

Alvesta

4 439

4 179

260 4 858

Lessebo

4 622

4 395

227 1 845

Ljungby

4 342

4 118

224 6 069

Markaryd

3 805

3 529

276 2 642

Tingsryd

3 632

3 349

283 3 620

Uppvidinge

4 057

3 778

279 2 641

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg SOU 2007:61

Bilaga 6b Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Växjö

4 868

4 748

120 9 284

Älmhult

4 673

4 406

267 4 097

Kalmar län

Borgholm

3 314

3 012

302 3 342

Emmaboda

3 650

3 447

203 1 937

Hultsfred

3 348

3 103

245 3 542

Högsby

3 107

2 889

218 1 322

Kalmar

4 354

4 233

121 7 372

Mönsterås

4 030

3 796

234 3 066

Mörbylånga

4 222

3 939

283 3 794

Nybro

3 719

3 474

245 4 845

Oskarshamn

4 597

4 464

133 3 491

Torsås

3 799

3 512

287 2 078

Vimmerby

4 114

3 876

238 3 716

Västervik

3 786

3 621

165 6 023

Gotlands län

Gotland

3 804

3 485

319 18 339

Blekinge län

Karlshamn

4 157

4 036

121 3 752

Karlskrona

4 731

4 546

185 11 356

Olofström

3 714

3 574

140 1 875

Ronneby

3 975

3 820

155 4 395

Sölvesborg

4 191

4 016

175 2 898

Skåne län

Bjuv

4 859

4 643

216 3 026

Bromölla

4 454

4 297

157 1 899

Burlöv

5 486

5 560

-74 -1 134

Båstad

3 453

3 305

148 2 079

Eslöv

5 110

4 860

250 7 522

Helsingborg

4 900

5 037

-137 -16 722

Hässleholm

4 198

3 980

218 10 714

Höganäs

5 160

5 126

34

798

Hörby

3 977

3 714

263 3 754

Höör

4 780

4 487

293 4 279

Klippan

4 137

3 939

198 3 178

Kristianstad

4 432

4 282

150 11 387

Kävlinge

6 606

6 487

119 3 178

Landskrona

4 591

4 585

6

236

Lomma

7 018

7 388

-370 -6 976

Lund

5 103

5 239

-136 -13 907

SOU 2007:61 Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Bilaga 6b Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Malmö

4 483

4 647

-164 -44 488

Osby

4 002

3 767

235 2 961

Perstorp

4 519

4 297

222 1 529

Simrishamn

3 384

3 187

197 3 827

Sjöbo

4 161

3 860

301 5 268

Skurup

5 004

4 723

281 4 051

Staffanstorp

6 675

6 772

-97 -1 998

Svalöv

4 757

4 435

322 4 190

Svedala

6 206

6 175

31

580

Tomelilla

3 943

3 633

310 3 931

Trelleborg

4 699

4 620

79 3 147

Vellinge

6 190

6 379

-189 -5 995

Ystad

4 192

4 090

102 2 766

Åstorp

5 050

4 871

179 2 424

Ängelholm

4 445

4 361

84 3 221

Örkelljunga

3 832

3 547

285 2 723

Östra Göinge

4 200

3 933

267 3 736

Hallands län

Falkenberg

4 330

4 105

225 8 911

Halmstad

4 478

4 385

93 8 205

Hylte

4 233

3 905

328 3 401

Kungsbacka

6 419

6 316

103 7 191

Laholm

4 098

3 807

291 6 704

Varberg

4 747

4 576

171 9 374

Västra Götalands län

Ale

5 571

5 459

112 2 957

Alingsås

4 835

4 736

99 3 565

Bengtsfors

3 318

3 091

227 2 321

Bollebygd

5 137

4 881

256 2 070

Borås

4 747

4 677

70 6 953

Dals-Ed

3 990

3 662

328 1 604

Essunga

3 825

3 557

268 1 532

Falköping

4 434

4 201

233 7 266

Färgelanda

3 833

3 514

319 2 177

Grästorp

4 046

3 767

279 1 608

Gullspång

3 284

3 051

233 1 304

Göteborg

4 992

5 245

-253 -122 690

Götene

4 457

4 196

261 3 361

Herrljunga

4 067

3 816

251 2 336

Hjo

4 364

4 153

211 1 867

Härryda

6 536

6 433

103 3 301

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg SOU 2007:61

Bilaga 6b Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Karlsborg

3 711

3 443

268 1 849

Kungälv

5 288

5 260

28 1 084

Lerum

6 372

6 230

142 5 184

Lidköping

4 649

4 508

141 5 271

Lilla Edet

4 245

4 035

210 2 707

Lysekil

3 801

3 698

103 1 510

Mariestad

4 214

4 042

172 4 110

Mark

4 436

4 147

289 9 680

Mellerud

3 467

3 198

269 2 593

Munkedal

3 792

3 545

247 2 540

Mölndal

6 196

6 249

-53 -3 086

Orust

3 914

3 700

214 3 250

Partille

6 480

6 694

-214 -7 178

Skara

4 462

4 272

190 3 530

Skövde

4 659

4 565

94 4 698

Sotenäs

3 799

3 729

70 652

Stenungsund

5 793

5 555

238 5 461

Strömstad

4 169

4 000

169 1 945

Svenljunga

4 112

3 789

323 3 369

Tanum

3 576

3 284

292 3 578

Tibro

4 063

3 865

198 2 095

Tidaholm

4 227

4 010

217 2 720

Tjörn

4 118

4 050

68 1 021

Tranemo

4 388

4 146

242 2 857

Trollhättan

4 969

4 986

-17 -906

Töreboda

3 691

3 393

298 2 822

Uddevalla

4 470

4 348

122 6 138

Ulricehamn

4 550

4 294

256 5 730

Vara

3 948

3 648

300 4 802

Vårgårda

4 489

4 184

305 3 281

Vänersborg

4 746

4 656

90 3 326

Åmål

4 106

3 931

175 2 229

Öckerö

5 692

5 649

43

526

Värmlands län

Arvika

3 767

3 547

220 5 778

Eda

3 623

3 323

300 2 580

Filipstad

3 640

3 412

228 2 512

Forshaga

4 838

4 571

267 3 075

Grums

3 682

3 523

159 1 496

Hagfors

3 262

3 080

182 2 427

Hammarö

5 927

5 824

103 1 481

SOU 2007:61 Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Bilaga 6b Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Karlstad

4 478

4 402

76 6 239

Kil

4 459

4 267

192 2 268

Kristinehamn

3 900

3 764

136 3 250

Munkfors

3 410

3 152

258 1 031

Storfors

3 800

3 549

251 1 140

Sunne

3 902

3 579

323 4 388

Säffle

3 682

3 499

183 2 943

Torsby

3 324

3 051

273 3 538

Årjäng

4 090

3 782

308 3 018

Örebro län

Askersund

3 884

3 658

226 2 590

Degerfors

3 966

3 854

112 1 130

Hallsberg

4 038

3 850

188 2 879

Hällefors

3 268

3 070

198 1 510

Karlskoga

4 394

4 340

54 1 630

Kumla

5 481

5 285

196 3 817

Laxå

3 351

3 181

170 1 043

Lekeberg

4 553

4 237

316 2 238

Lindesberg

3 958

3 721

237 5 505

Ljusnarsberg

3 372

3 158

214 1 138

Nora

4 206

3 993

213 2 231

Örebro

4 873

4 858

15 1 916

Västmanlands län

Arboga

4 392

4 248

144 1 927

Fagersta

4 061

3 996

65

798

Hallstahammar

3 965

3 824

141 2 109

Kungsör

4 909

4 723

186 1 544

Köping

4 091

3 969

122 3 007

Norberg

3 513

3 340

173 1 015

Sala

3 873

3 657

216 4 632

Skinnskatteberg

3 754

3 505

249 1 185

Surahammar

4 615

4 419

196 1 998

Västerås

5 022

5 086

-64 -8 444

Dalarnas län

Avesta

3 726

3 572

154 3 381

Borlänge

4 354

4 249

105 4 934

Falun

4 522

4 382

140 7 738

Gagnef

4 533

4 259

274 2 776

Hedemora

3 745

3 526

219 3 393

Leksand

3 898

3 698

200 3 088

Ludvika

3 798

3 663

135 3 447

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg SOU 2007:61

Bilaga 6b Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Malung

3 765

3 487

278 2 923

Mora

3 861

3 582

279 5 639

Orsa

3 753

3 437

316 2 218

Rättvik

3 423

3 199

224 2 438

Smedjebacken

3 460

3 330

130 1 406

Säter

4 062

3 810

252 2 769

Vansbro

3 772

3 512

260 1 836

Älvdalen

3 702

3 432

270 2 010

Gävleborgs län

Bollnäs

3 830

3 573

257 6 743

Gävle

4 544

4 494

50 4 610

Hofors

3 910

3 768

142 1 448

Hudiksvall

4 065

3 892

173 6 402

Ljusdal

3 885

3 632

253 4 904

Nordanstig

3 503

3 284

219 2 156

Ockelbo

3 675

3 407

268 1 622

Ovanåker

3 592

3 319

273 3 241

Sandviken

4 293

4 196

97 3 559

Söderhamn

3 532

3 354

178 4 718

Västernorrlands län

Härnösand

4 217

4 105

112 2 825

Kramfors

3 602

3 382

220 4 424

Sollefteå

3 629

3 382

247 5 181

Sundsvall

4 816

4 726

90 8 464

Timrå

5 035

4 788

247 4 384

Ånge

3 635

3 375

260 2 780

Örnsköldsvik

4 284

4 103

181 9 945

Jämtlands län

Berg

3 582

3 250

332 2 555

Bräcke

3 799

3 501

298 2 143

Härjedalen

3 547

3 242

305 3 321

Krokom

4 787

4 407

380 5 369

Ragunda

3 520

3 209

311 1 803

Strömsund

3 334

3 034

300 3 879

Åre

4 089

3 722

367 3 658

Östersund

4 450

4 360

90 5 259

Västerbottens län

Bjurholm

3 671

3 312

359

917

Dorotea

3 082

2 789

293

903

Lycksele

4 002

3 770

232 2 947

Malå

4 091

3 811

280

958

SOU 2007:61 Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Bilaga 6b Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Nordmaling

4 094

3 780

314 2 346

Norsjö

3 608

3 307

301 1 344

Robertsfors

4 155

3 792

363 2 565

Skellefteå

4 325

4 116

209 15 029

Sorsele

3 443

3 135

308

895

Storuman

3 551

3 278

273 1 776

Umeå

4 809

4 683

126 13 956

Vilhelmina

3 955

3 653

302 2 213

Vindeln

3 569

3 317

252 1 450

Vännäs

4 754

4 446

308 2 591

Åsele

3 664

3 400

264

877

Norrbottens län

Arjeplog

3 422

3 122

300

948

Arvidsjaur

3 865

3 632

233 1 588

Boden

4 356

4 159

197 5 551

Gällivare

3 843

3 702

141 2 690

Haparanda

3 485

3 246

239 2 434

Jokkmokk

3 352

3 143

209 1 157

Kalix

4 024

3 771

253 4 423

Kiruna

4 636

4 567

69 1 596

Luleå

4 478

4 421

57 4 147

Pajala

3 332

3 132

200 1 360

Piteå

4 557

4 336

221 9 033

Älvsbyn

3 932

3 735

197 1 705

Överkalix

2 909

2 713

196

759

Övertorneå

3 221

2 952

269 1 407

Bilaga 6b Resultatbilaga för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg SOU 2007:61

Bilaga 6b Utfall för kommunerna av förslagen till uppdatering och förändring av förskola och skolbarnomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Länssnitt (vägt genomsnitt)

Stockholms

6 018

6 348

-330 -624 321

Uppsala

5 139

5 113

26 8 397

Södermanlands

4 639

4 538

101 26 556

Östergötlands

4 653

4 583

70 29 242

Jönköpings

4 815

4 666

149 49 227

Kronobergs

4 527

4 330

196 35 055

Kalmar

4 008

3 817

190 44 528

Gotland

3 804

3 485

319 18 339

Blekinge

4 321

4 160

161 24 275

Skåne

4 771

4 767

4 5 180

Hallands

4 944

4 790

153 43 785

Västra Götalands

4 874

4 867

7 10 916

Värmlands

4 131

3 959

173 47 165

Örebro

4 523

4 422

101 27 627

Västmanlands

4 604

4 564

39 9 771

Dalarnas

4 043

3 862

181 49 997

Gävleborgs

4 114

3 972

143 39 403

Västernorrlands

4 396

4 240

156 38 002

Jämtlands

4 136

3 916

220 27 987

Västerbottens

4 417

4 220

197 50 765

Norrbottens

4 217

4 063

154 38 796

Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola

Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola SOU 2007:61

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Kommunnam n

Stockholms lä n

Botkyrka 9 936 323 -252 9 944 304 -225 -8 -613

Danderyd 10 235 -13 -293 10 288 -12 -241 -53 -1 602

Ekerö 11 535 -60 112 11 494 -56 67 41 984

Haninge 9 685 68 -176 9 799 64 -58 -114 -8 189

Huddinge 9 820 106 -270 9 841 100 -243 -21 -1 864

Järfälla 9 132 92 -280 9 167 87 -240 -35 -2 161

Lidingö 8 872 -29 -280 8 951 -28 -203 -79 -3 309

Nacka 9 725 22 -268 9 875 20 -116 -150 -12 037

Norrtälje 9 353 -65 369 9 145 -61 157 208 11 356

Nykvarn 11 447 -57 -60 11 335 -54 -175 112 936

Nynäshamn 9 704 -28 41 9 697 -26 33 7 173

Salem 11 702 29 -225 11 676 27 -249 26 373

Sigtuna 9 918 85 -129 9 957 80 -85 -39 -1 432

Sollentuna 9 983 62 -258 10 015 58 -222 -32 -1 899

Solna 5 047 26 -275 5 070 25 -251 -23 -1 393

Stockholm 6 696 65 -293 6 736 61 -249 -40 -30 842

Sundbyberg 6 376 73 -282 6 403 69 -251 -27 -918

Södertälje 9 044 184 -178 9 102 173 -109 -58 -4 672

Tyresö 10 687 -9 -251 10 700 -9 -239 -13 -535

Täby 9 730 -18 -298 9 805 -16 -224 -75 -4 545

Upplands Väsby 9 005 65 -270 9 021 61 -251 -16 -602

SOU 2007:61 Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Upplands-Bro 9 802 49 -155 9 949 46 -5 -147 -3 135

Vallentuna 10 868 -35 -11 10 777 -33 -104 91 2 493

Vaxholm 10 457 -46 179 10 435 -43 154 22 223

Värmdö 11 249 -58 240 11 173 -54 161 76 2 655

Österåker 10 301 -35 -41 10 229 -33 -115 72 2 688

Uppsla län

Enköping 9 479 -38 139 9 369 -36 27 110 4 226

Heby 10 148 -70 549 9 866 -66 263 282 3 845

Håbo 10 734 -39 14 10 633 -36 -90 101 1 875

Knivsta 10 807 -43 88 10 691 -40 -31 116 1 546

Tierp 9 907 -72 597 9 659 -68 345 248 4 974

Uppsala 8 230 23 -101 8 303 22 -26 -73 -13 381

Älvkarleby 9 217 -55 -36 9 224 -52 -32 -7 -64

Östhammar 9 802 -83 539 9 549 -78 281 253 5 467

Södermanlands län

Eskilstuna 8 450 38 -108 8 517 36 -38 -67 -6 140

Flen 9 345 6 256 9 201 6 112 144 2 363

Gnesta 10 269 -61 252 10 075 -57 54 194 1 932

Katrineholm 9 073 3 60 9 014 3 1 59 1 899

Nyköping 8 567 -31 124 8 505 -29 60 62 3 089

Oxelösund 7 735 -41 -289 7 775 -38 -251 -40 -445

Strängnäs 9 591 -43 114 9 570 -40 90 21 644

Trosa 10 232 -39 7 10 212 -37 -16 20 217

Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola SOU 2007:61

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Vingåker 10 224 -58 366 9 888 -54 27 336 3 114

Östergötlands län

Boxholm 9 779 -84 225 9 760 -79 201 19 100

Finspång 8 723 -45 203 8 686 -42 163 37 773

Kinda 10 079 -94 604 9 745 -88 265 334 3 322

Linköping 8 216 -1 -118 8 271 -1 -63 -55 -7 570

Mjölby 9 385 -62 46 9 391 -59 48 -6 -152

Motala 9 057 -24 -40 9 081 -23 -17 -24 -1 006

Norrköping 8 571 29 -126 8 637 27 -58 -66 -8 226

Söderköping 10 187 -82 378 10 115 -77 301 72 1 010

Vadstena 8 834 -68 29 8 741 -64 -68 93 700

Valdemarsvik 9 184 -74 678 8 751 -69 240 433 3 517

Ydre 10 700 -88 1 450 9 886 -83 631 814 3 147

Åtvidaberg 10 134 -74 313 9 902 -70 76 232 2 720

Ödeshög 9 672 -72 367 9 522 -68 213 150 827

Jönköpings län

Aneby 10 456 -69 596 10 026 -64 162 430 2 828

Eksjö 8 742 -56 203 8 620 -53 78 122 2 022

Gislaved 10 299 71 152 10 380 67 237 -81 -2 389

Gnosjö 10 681 128 151 10 618 121 96 63 614

Habo 10 714 -76 159 10 537 -71 -23 177 1 742

Jönköping 8 709 9 -109 8 789 8 -28 -80 -9 677

SOU 2007:61 Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Mullsjö 10 014 -56 -51 9 973 -52 -95 41 291

Nässjö 9 209 -20 150 9 096 -19 35 113 3 312

Sävsjö 10 281 -20 326 10 094 -18 138 187 2 055

Tranås 8 843 -36 15 8 704 -34 -126 139 2 469

Vaggeryd 9 788 29 246 9 704 28 164 84 1 064

Vetlanda 9 726 -43 380 9 585 -41 237 141 3 731

Värnamo 9 462 61 187 9 319 57 48 143 4 676

Kronobergs län

Alvesta 9 365 -28 295 9 288 -27 216 77 1 439

Lessebo 10 082 -32 595 9 612 -30 123 470 3 820

Ljungby 9 330 -17 333 9 176 -16 178 154 4 172

Markaryd 8 516 -28 137 8 425 -26 44 91 871

Tingsryd 8 918 -55 590 8 534 -52 203 384 4 913

Uppvidinge 10 186 -9 1 010 9 837 -9 661 349 3 304

Växjö 8 293 -6 -18 8 297 -6 -14 -4 -309

Älmhult 9 155 -38 259 8 994 -36 96 161 2 471

Kalmar län

Borgholm 8 550 -90 723 8 183 -84 350 367 4 062

Emmaboda 9 130 -28 304 9 055 -26 227 75 716

Hultsfred 9 172 -43 473 8 877 -41 175 295 4 265

Högsby 9 743 -4 620 9 462 -4 339 281 1 705

Kalmar 8 098 -37 -26 8 131 -35 5 -33 -2 010

Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola SOU 2007:61

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Mönsterås 9 700 -67 339 9 476 -63 111 224 2 935

Mörbylånga 9 546 -85 292 9 699 -80 440 -153 -2 051

Nybro 8 667 -43 270 8 505 -40 106 162 3 204

Oskarshamn 8 685 -37 207 8 549 -35 68 136 3 570

Torsås 8 665 -69 323 8 461 -65 115 204 1 477

Vimmerby 9 644 -43 409 9 512 -40 275 132 2 061

Västervik 8 735 -55 170 8 704 -51 136 31 1 132

Gotlands län

Gotland 9 144 -89 368 8 970 -83 189 174 10 003

Blekinge län

Karlshamn 8 084 -52 -81 8 093 -49 -76 -9 -279

Karlskrona 8 243 -55 94 8 222 -51 70 21 1 289

Olofström 9 145 -1 62 9 030 -1 -53 115 1 540

Ronneby 8 191 -53 143 8 140 -50 89 51 1 446

Sölvesborg 8 096 -49 20 8 123 -46 44 -27 -447

Skåne län

Bjuv 9 641 2 -195 9 782 2 -54 -141 -1 975

Bromölla 8 703 -67 -39 8 660 -63 -86 43 520

Burlöv 9 058 130 -233 9 033 122 -250 25 383

Båstad 8 344 -47 233 8 165 -44 51 179 2 514

Eslöv 9 568 11 75 9 481 10 -12 87 2 618

Helsingborg 7 997 55 -225 8 092 52 -127 -95 -11 596

SOU 2007:61 Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Hässleholm 9 050 -20 39 9 102 -19 90 -52 -2 556

Höganäs 8 993 -37 -125 9 049 -35 -72 -56 -1 315

Hörby 9 151 -53 251 8 909 -49 6 242 3 454

Höör 9 770 -42 120 9 580 -39 -72 190 2 775

Klippan 8 821 -47 10 8 808 -44 -5 13 209

Kristianstad 8 716 8 -4 8 776 8 56 -60 -4 555

Kävlinge 9 227 -74 -143 9 358 -69 -17 -131 -3 498

Landskrona 8 305 125 -148 8 312 117 -133 -7 -275

Lomma 9 957 -59 -210 10 111 -56 -60 -154 -2 904

Lund 7 294 -4 -236 7 430 -4 -100 -136 -13 907

Malmö 7 285 178 -284 7 337 167 -221 -52 -14 106

Osby 9 146 -35 116 9 066 -33 34 80 1 008

Perstorp 8 958 2 -93 8 941 2 -110 17 117

Simrishamn 8 432 -61 206 8 302 -58 72 130 2 525

Sjöbo 8 952 -84 239 8 819 -79 101 133 2 328

Skurup 9 742 -58 41 9 618 -54 -86 124 1 787

Staffanstorp 10 291 -41 -190 10 351 -39 -132 -60 -1 236

Svalöv 10 166 -42 410 9 897 -39 139 269 3 500

Svedala 9 936 -79 -104 10 048 -74 4 -112 -2 096

Tomelilla 8 311 -71 201 8 129 -67 15 182 2 308

Trelleborg 8 824 -2 -42 8 779 -2 -88 45 1 792

Vellinge 10 062 -84 -163 10 382 -79 152 -320 -10 151

Ystad 7 894 -64 -21 7 809 -61 -110 85 2 305

Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola SOU 2007:61

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Åstorp 9 956 64 -103 9 940 60 -116 16 217

Ängelholm 8 750 -53 -24 8 789 -50 12 -39 -1 496

Örkelljunga 9 171 -37 202 8 967 -35 -4 204 1 949

Östra Göinge 9 710 -64 258 9 621 -60 165 89 1 245

Hallands län

Falkenberg 9 510 -11 145 9 416 -10 50 94 3 723

Halmstad 8 277 12 -100 8 308 11 -68 -31 -2 735

Hylte 10 300 -2 459 10 085 -2 244 215 2 229

Kungsbacka 10 646 -78 -66 10 895 -73 178 -249 -17 384

Laholm 9 181 -47 257 9 038 -44 111 143 3 294

Varberg 8 904 -48 29 8 951 -45 73 -47 -2 576

Västra Götalands län

Ale 10 327 -5 -75 10 493 -4 90 -166 -4 383

Alingsås 9 087 -52 -30 9 089 -49 -31 -2 -72

Bengtsfors 8 762 -79 633 8 370 -75 236 392 4 008

Bollebygd 10 378 -77 303 10 148 -72 69 230 1 860

Borås 8 571 34 -131 8 657 32 -43 -86 -8 542

Dals-Ed 8 951 -66 288 9 104 -62 437 -153 -748

Essunga 9 580 -103 367 9 341 -97 122 239 1 366

Falköping 9 162 -37 227 9 020 -35 83 142 4 428

Färgelanda 10 127 -78 631 9 748 -73 247 379 2 586

Grästorp 9 510 -92 146 9 354 -86 -16 156 899

SOU 2007:61 Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Gullspång 9 268 -74 814 8 641 -70 183 627 3 508

Göteborg 7 133 83 -272 7 229 78 -171 -96 -46 554

Götene 10 153 -61 275 9 984 -57 103 169 2 177

Herrljunga 9 853 -49 511 9 485 -46 140 368 3 424

Hjo 9 106 -86 64 8 957 -80 -90 149 1 319

Härryda 11 041 -36 -58 11 194 -34 93 -153 -4 903

Karlsborg 8 532 -97 356 8 315 -92 133 217 1 497

Kungälv 9 741 -49 3 9 773 -46 32 -32 -1 238

Lerum 11 106 -55 -139 11 292 -52 43 -186 -6 790

Lidköping 9 219 -41 82 9 086 -39 -53 133 4 972

Lilla Edet 10 324 -18 218 10 239 -17 132 85 1 096

Lysekil 8 446 -55 176 8 263 -52 -10 183 2 682

Mariestad 8 892 -57 139 8 746 -53 -10 146 3 489

Mark 9 846 -54 302 9 690 -51 142 156 5 225

Mellerud 9 160 -54 401 8 842 -51 79 318 3 065

Munkedal 9 439 -81 423 9 128 -76 107 311 3 198

Mölndal 9 155 -4 -235 9 330 -3 -60 -175 -10 191

Orust 9 390 -80 487 9 235 -75 328 155 2 354

Partille 10 466 7 -262 10 525 7 -203 -59 -1 979

Skara 9 205 -37 28 9 157 -35 -23 48 892

Skövde 8 421 -26 -51 8 403 -25 -71 18 900

Sotenäs 7 947 -92 51 7 843 -86 -59 104 968

Stenungsund 9 940 -67 -0 10 009 -63 65 -69 -1 583

Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola SOU 2007:61

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Strömstad 8 628 -53 273 8 441 -50 83 187 2 152

Svenljunga 10 077 -65 672 9 819 -61 410 258 2 691

Tanum 9 119 -84 700 8 669 -79 245 450 5 513

Tibro 9 314 -31 -32 9 205 -29 -143 109 1 153

Tidaholm 9 523 -55 132 9 333 -51 -61 190 2 382

Tjörn 9 418 -82 306 9 384 -77 267 34 511

Tranemo 10 213 -26 567 9 838 -24 191 375 4 427

Trollhättan 9 071 50 -193 9 135 47 -126 -64 -3 411

Töreboda 9 402 -59 297 9 228 -56 120 174 1 648

Uddevalla 8 990 -3 -23 8 987 -3 -27 3 151

Ulricehamn 9 441 -62 399 9 174 -59 128 267 5 976

Vara 9 403 -63 414 9 146 -60 153 257 4 114

Vårgårda 10 468 -30 377 10 175 -28 82 293 3 152

Vänersborg 9 037 -37 9 9 011 -35 -19 26 961

Åmål 8 880 -46 181 8 615 -43 -86 265 3 375

Öckerö 9 850 -102 -41 9 794 -96 -103 56 685

Värmlands län

Arvika 8 682 -62 326 8 583 -58 223 99 2 600

Eda 9 341 -93 828 9 000 -87 482 341 2 933

Filipstad 8 382 -73 374 8 284 -69 271 98 1 080

Forshaga 10 175 -70 -22 10 209 -66 8 -34 -392

Grums 9 198 -82 219 9 014 -77 30 184 1 731

SOU 2007:61 Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Hagfors 8 272 -74 438 7 987 -70 148 285 3 801

Hammarö 10 464 -78 -179 10 467 -74 -181 -3 -43

Karlstad 7 561 -41 -129 7 651 -39 -42 -90 -7 389

Kil 10 265 -72 181 10 043 -68 -45 222 2 622

Kristinehamn 8 380 -66 24 8 289 -62 -71 91 2 175

Munkfors 7 933 -89 60 7 972 -84 94 -39 -156

Storfors 9 112 -37 383 9 151 -34 420 -39 -177

Sunne 10 160 -83 668 9 893 -78 396 267 3 627

Säffle 9 202 -75 413 9 078 -71 285 124 1 994

Torsby 8 725 -95 824 8 750 -90 844 -25 -324

Årjäng 9 588 -69 817 9 276 -65 501 312 3 058

Örebro län

Askersund 8 864 -86 578 8 575 -81 284 289 3 312

Degerfors 8 851 -69 15 8 767 -65 -73 84 848

Hallsberg 9 666 -41 332 9 465 -39 129 201 3 078

Hällefors 8 504 -6 99 8 521 -5 116 -17 -130

Karlskoga 7 902 -44 -189 7 890 -41 -203 12 362

Kumla 9 504 -33 -117 9 464 -31 -159 40 779

Laxå 8 862 -51 443 8 660 -48 238 202 1 239

Lekeberg 9 276 -95 380 8 966 -89 65 310 2 195

Lindesberg 9 387 -48 250 9 358 -45 218 29 674

Ljusnarsberg 8 633 -58 238 8 592 -55 194 41 218

Nora 9 670 -42 75 9 598 -39 1 72 754

Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola SOU 2007:61

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Örebro 8 426 48 -131 8 446 45 -108 -20 -2 555

Västmanlands län

Arboga 8 636 -49 -13 8 525 -46 -127 111 1 485

Fagersta 7 677 -31 -211 7 747 -29 -143 -70 -859

Hallstahammar 9 054 -21 -122 9 020 -20 -157 34 508

Kungsör 9 115 -58 -28 9 063 -54 -83 52 432

Köping 8 271 -18 -16 8 214 -17 -74 57 1 405

Norberg 9 030 -66 -39 9 037 -62 -36 -7 -41

Sala 9 418 -42 328 9 136 -39 43 282 6 048

Skinnskatteberg 8 712 -74 575 8 439 -70 298 273 1 300

Surahammar 9 295 -29 134 9 078 -27 -84 217 2 213

Västerås 8 628 35 -171 8 657 33 -140 -29 -3 826

Dalarnas län

Avesta 8 082 -70 81 7 969 -66 -37 113 2 481

Borlänge 8 488 -26 -116 8 462 -24 -144 26 1 222

Falun 9 039 -54 16 9 063 -51 36 -24 -1 327

Gagnef 10 396 -41 467 10 210 -38 278 186 1 884

Hedemora 8 943 -62 179 8 845 -58 77 98 1 518

Leksand 9 302 -87 293 9 241 -82 227 61 942

Ludvika 8 205 -76 178 8 179 -72 148 26 664

Malung 8 665 -92 711 8 722 -87 763 -57 -599

Mora 8 894 -86 249 8 800 -81 150 94 1 900

Orsa 9 063 -77 21 9 037 -72 -10 26 183

SOU 2007:61 Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Rättvik 8 911 -88 537 8 712 -82 333 199 2 166

Smedjebacken 8 658 -90 274 8 496 -84 106 162 1 752

Säter 9 736 -89 408 9 498 -84 165 238 2 615

Vansbro 9 145 -98 731 9 075 -92 655 70 494

Älvdalen 8 475 -107 1 006 8 458 -100 983 17 127

Gävleborgs län

Bollnäs 8 341 -75 157 8 313 -70 125 28 735

Gävle 8 162 -29 -134 8 230 -28 -67 -68 -6 270

Hofors 8 389 -73 -14 8 360 -69 -47 29 296

Hudiksvall 8 738 -73 201 8 777 -69 235 -39 -1 443

Ljusdal 8 216 -84 486 8 322 -79 587 -106 -2 055

Nordanstig 9 626 -105 953 9 169 -99 489 457 4 500

Ockelbo 9 023 -82 392 8 974 -77 338 49 296

Ovanåker 8 871 -101 395 8 644 -95 162 227 2 695

Sandviken 8 468 -49 27 8 455 -46 12 13 477

Söderhamn 8 608 -73 117 8 589 -68 94 19 504

Västernorrlands län

Härnösand 8 415 -55 57 8 372 -52 10 43 1 085

Kramfors 8 169 -86 458 7 978 -81 261 191 3 840

Sollefteå 8 378 -72 530 8 505 -68 652 -127 -2 664

Sundsvall 7 976 -62 -27 8 097 -58 90 -121 -11 379

Timrå 9 093 -72 55 9 082 -68 40 11 195

Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola SOU 2007:61

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Ånge 9 395 -87 1 003 9 062 -82 664 333 3 560

Örnsköldsvik 8 781 -74 327 8 682 -70 223 99 5 439

Jämtlands län

Berg 10 687 -101 1 762 10 624 -94 1 693 63 485

Bräcke 10 913 -66 1 744 11 159 -62 1 986 -246 -1 769

Härjedalen 8 926 -102 1 176 9 176 -96 1 420 -250 -2 722

Krokom 10 759 -82 1 177 10 725 -77 1 138 34 480

Ragunda 9 725 -97 1 352 9 568 -91 1 189 157 910

Strömsund 9 599 -93 1 361 9 842 -87 1 599 -243 -3 142

Åre 10 201 -99 1 517 10 208 -93 1 518 -7 -70

Östersund 7 809 -88 -26 7 849 -83 9 -40 -2 337

Västerbottens län

Bjurholm 9 740 -90 1 149 9 936 -85 1 340 -196 917

Dorotea 9 128 -62 1 745 9 038 -58 1 651 90 277

Lycksele 9 404 -63 667 9 462 -60 721 -58 -737

Malå 9 193 -89 684 9 304 -83 790 -111 -380

Nordmaling 9 080 -108 686 8 911 -101 511 169 1 262

Norsjö 9 714 -61 872 10 207 -58 1 361 -493 -2 202

Robertsfors 10 265 -87 1 184 9 607 -81 520 658 4 649

Skellefteå 9 071 -78 266 9 080 -73 270 -9 -647

Sorsele 10 050 -61 2 078 10 065 -57 2 089 -15 -44

Storuman 9 596 -105 1 318 10 095 -99 1 811 -499 -3 247

SOU 2007:61 Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Umeå 8 208 -49 -59 8 275 -46 5 -67 -7 421

Vilhelmina 10 195 -87 1 474 10 151 -81 1 425 44 322

Vindeln 9 480 -97 1 166 9 656 -91 1 336 -176 -1 012

Vännäs 10 413 -95 291 10 208 -89 80 205 1 724

Åsele 9 128 -90 1 204 9 353 -85 1 423 -225 -747

Norrbottens län

Arjeplog 9 034 -88 1 398 9 231 -83 1 590 -197 -622

Arvidsjaur 8 066 -98 567 8 353 -92 848 -287 -1 956

Boden 8 868 -79 203 8 885 -74 216 -17 -479

Gällivare 8 805 -89 405 8 750 -83 345 55 1 049

Haparanda 8 807 127 305 8 919 119 425 -112 -1 141

Jokkmokk 9 438 -72 1 081 9 405 -68 1 044 33 183

Kalix 8 469 -70 294 8 407 -66 228 62 1 084

Kiruna 9 325 -89 287 9 333 -83 290 -8 -185

Luleå 8 167 -60 -27 8 208 -57 11 -41 -2 983

Pajala 9 078 -80 1 489 9 412 -75 1 818 -334 -2 271

Piteå 8 663 -89 97 8 724 -84 153 -61 -2 493

Älvsbyn 9 001 -89 336 8 978 -84 308 23 199

Överkalix 7 800 -100 552 8 191 -94 937 -391 -1 514

Övertorneå 9 559 -35 1 268 9 780 -33 1 487 -221 -1 156

Bilaga 7 Resultatbilaga för förskoleklass och grundskola SOU 2007:61

Bilaga 7 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av förskoleklass och grundskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav modersmålsundervisning och svenska som andraspråk kr/inv

Varav små skolor och skolskjuts kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Länssnitt (vä gt

genomsnitt)

Stockholms 8 345 59 -219 8 376 56 -185 -31 -57 868

Uppsala 8 958 -10 60 8 931 -9 33 27 8 488

Södermanlands 8 914 -5 33 8 888 -4 7 25 6 673

Östergötlands 8 760 -13 3 8 762 -12 4 -2 -839

Jönköpings 9 335 5 87 9 296 5 49 39 12 739

Kronobergs 8 875 -19 226 8 760 -18 109 116 20 679

Kalmar 8 777 -48 231 8 687 -45 138 90 21 063

Gotland 9 144 -89 368 8 970 -83 189 174 10 003

Blekinge 8 265 -49 56 8 241 -46 30 24 3 549

Skåne 8 404 34 -113 8 436 32 -78 -33 -38 111

Hallands 9 293 -30 16 9 340 -28 61 -47 -13 449

Västra Götalands 8 672 5 -37 8 669 4 -39 3 4 405

Värmlands 8 685 -64 195 8 622 -60 129 63 17 141

Örebro 8 715 -4 4 8 676 -3 -35 39 10 775

Västmanlands 8 695 2 -68 8 660 1 -103 35 8 664

Dalarnas 8 822 -65 190 8 764 -62 128 58 16 022

Gävleborgs 8 454 -59 105 8 455 -55 103 -1 -265

Västernorrlands 8 397 -69 200 8 397 -64 196 0 77

Jämtlands 9 040 -90 745 9 105 -85 803 -64 -8 165

Västerbottens 8 879 -67 340 8 913 -63 370 -34 -7 284

Norrbottens 8 640 -68 264 8 689 -64 309 -49 -12 284

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola SOU 2007:61

Bilaga 8 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Kommunnamn Stockholms län

Botkyrka

3 479

-1 3 482

1

-3 -230

Danderyd

2 689 -110 2 714 -87 -25 -756

Ekerö

3 927 10 3 913

-3 14 336

Haninge

3 344 -40 3 343 -42

1 72

Huddinge

3 386 -13 3 384 -16

2 178

Järfälla

3 107 -102 3 133 -79 -26 -1 605

Lidingö

2 750 -104 2 767 -88 -17 -712

Nacka

2 966 -15 2 961 -20

5 401

Norrtälje

3 643 46 3 628 31

15 819

Nykvarn

3 657 120 3 625 89

32 267

Nynäshamn

3 570

3 3 552 -16

18 444

Salem

3 762

7 3 753

-3

9 129

Sigtuna

3 489 61 3 469 43

20 734

Sollentuna

3 095 -108 3 123 -81 -28 -1 662

Solna

1 722 -119 1 746 -96 -24 -1 454

Stockholm

2 373 -61 2 391 -44 -18 -13 879

Sundbyberg

2 195 -116 2 218 -94 -23 -782

Södertälje

3 231 -56 3 236 -52

-5 -403

Tyresö

3 612 -33 3 604 -40

8 329

Täby

3 093 -104 3 116 -82 -23 -1 394

Upplands Väsby 3 121 -107 3 145 -85 -24 -903 Upplands-Bro 3 881 -14 3 879 -16 2 43 Vallentuna 3 597 -46 3 602 -41 -5 -137 Vaxholm 3 352 101 3 302 52 50 506 Värmdö 3 376 28 3 343 -5 33 1 153 Österåker 3 508 -60 3 512 -56 -4 -149

Uppsala län

Enköping

3 705 10 3 696

1

9 346

Heby

4 590 99 4 567 77

23 314

Håbo

3 833 -45 3 825 -54

8 149

Knivsta

4 010 133 3 992 117 18 240

Tierp

3 452 38 3 446 33

6 120

Uppsala

3 244 -17 3 256

-6 -12 -2 200

Älvkarleby

3 391 91 3 370 71

21 191

Östhammar

4 126 82 4 101 58

25 540

Södermanlands län

Eskilstuna

3 394 -32 3 397 -29

-3 -275

Flen

3 781 25 3 761

5 20 328

Gnesta

3 688 121 3 658 93

30 299

Katrineholm

3 462 -28 3 475 -15 -13 -418

Nyköping

3 631 -20 3 632 -19

-1 -50

Oxelösund

3 441 81 3 450 92

-9 -100

Strängnäs

3 772 25 3 761 14

11 337

Trosa

3 470

4 3 480 14 -10 -108

Vingåker

3 916 125 3 885 97

31 287

SOU 2007:61 Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

Bilaga 8 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Östergötlands län

Boxholm

3 428 88 3 442 103 -14 -73

Finspång

3 888 -22 3 891 -19

-3 -63

Kinda

4 225 153 4 153 82

72 716

Linköping

3 114 -12 3 118

-8

-4 -551

Mjölby

3 595

6 3 591

3

4 101

Motala

3 538 -44 3 553 -30 -15 -629

Norrköping

3 389 -39 3 391 -38

-2 -249

Söderköping

4 322 143 4 286 110 36 505

Vadstena

3 198 90 3 171 64

27 203

Valdemarsvik

3 815 22 3 817 24

-2 -16

Ydre

4 089 129 4 060 101 29 112

Åtvidaberg

3 875 121 3 841 88

34 399

Ödeshög

4 032 130 4 003 104 29 160

Jönköpings län

Aneby

5 187 200 5 133 147 54 355

Eksjö

3 662 -11 3 670

-4

-8 -133

Gislaved

3 913 45 3 905 37

8 236

Gnosjö

4 483 164 4 425 108 58 566

Habo

4 449 155 4 421 130 28 276

Jönköping

3 436 28 3 435 28

1 121

Mullsjö

3 932 134 3 919 123 13

92

Nässjö

3 562

-5 3 562

-4

0

0

Sävsjö

4 075 140 4 026 92

49 538

Tranås

3 165 -67 3 176 -57 -11 -195

Vaggeryd

4 079 134 4 065 121 14 177

Vetlanda

3 468 10 3 474 17

-6 -159

Värnamo

3 662

-7 3 666

-5

-4 -131

Kronobergs län

Alvesta

3 999 21 4 013 35 -14 -262

Lessebo

3 770 114 3 749 94

21 171

Ljungby

3 688

-5 3 689

-4

-1 -27

Markaryd

3 514 -16 3 528

-1 -14 -134

Tingsryd

3 691 51 3 683 44

8 102

Uppvidinge

4 002 59 3 976 33

26 246

Växjö

3 195 -24 3 208 -11 -13 -1 006

Älmhult

3 641

-9 3 638 -12

3 46

Kalmar län

Borgholm

4 306 187 4 286 169 20 221

Emmaboda

3 507 86 3 503 83

4 38

Hultsfred

4 115 36 4 094 16

21 304

Högsby

4 160 134 4 127 103 33 200

Kalmar

3 326 -10 3 330

-5

-4 -244

Mönsterås

4 006 141 3 953 90

53 694

Mörbylånga

3 979 126 3 956 106 23 308

Nybro

3 526 -31 3 535 -22

-9 -178

Oskarshamn

3 325 -46 3 339 -32 -14 -367

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola SOU 2007:61

Bilaga 8 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Torsås

3 777 11 3 776 11

1

7

Vimmerby

3 801

5 3 799

4

2 31

Västervik

3 473 -17 3 493

3 -20 -730

Gotlands län

Gotland

3 827 81 3 797 51

30 1 725

Blekinge län

Karlshamn

3 139 -43 3 154 -29 -15 -465

Karlskrona

3 224

-9 3 233

1

-9 -552

Olofström

3 774 112 3 746 85

28 375

Ronneby

3 337 -22 3 372 12 -35 -993

Sölvesborg

3 321 -24 3 335 -10 -14 -232

Skåne län

Bjuv

3 897 111 3 877 92

20 280

Bromölla

3 764 96 3 752 85

12 145

Burlöv

3 731 -106 3 752 -86 -21 -322

Båstad

3 256 86 3 258 89

-2 -28

Eslöv

3 708

-9 3 705 -13

3 90

Helsingborg

3 101 -46 3 104 -44

-3 -366

Hässleholm

3 667 29 3 657 21

10 491

Höganäs

2 882 -47 2 894 -36 -12 -282

Hörby

3 982 127 3 950 98

32 457

Höör

4 076 130 4 035 90

41 599

Klippan

3 586 -15 3 591 -10

-5 -80

Kristianstad

3 492 17 3 485 11

7 531

Kävlinge

3 327

-8 3 329

-7

-2 -53

Landskrona

3 388 -57 3 400 -46 -12 -472

Lomma

3 045 -19 3 045 -19

0

0

Lund

2 886 -54 2 910 -31 -24 -2 454

Malmö

2 728 -87 2 760 -55 -32 -8 681

Osby

3 805 118 3 778 94

27 340

Perstorp

4 762 156 4 707 103 55 379

Simrishamn

3 661 19 3 640

-3 21 408

Sjöbo

3 757 22 3 745

9 12 210

Skurup

3 829 112 3 797 81

32 461

Staffanstorp

3 490 -98 3 506 -84 -16 -330

Svalöv

4 003 132 3 964 95

39 507

Svedala

3 869 -12 3 879

-2 -10 -187

Tomelilla

3 968 114 3 940 88

28 355

Trelleborg

3 493 -43 3 502 -35

-9 -358

Vellinge

3 434 50 3 407 25

27 856

Ystad

3 094 -53 3 115 -32 -21 -570

Åstorp

3 803 114 3 779 91

24 325

Ängelholm

3 404 -16 3 410 -10

-6 -230

Örkelljunga

4 286 150 4 242 108 44 420

Östra Göinge

4 546 152 4 502 108 44 616

SOU 2007:61 Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

Bilaga 8 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Hallands län

Falkenberg

3 687 -16 3 694

-9

-7 -277

Halmstad

3 328 -25 3 345

-8 -17 -1 500

Hylte

4 170 34 4 163 27

7 73

Kungsbacka

3 591 62 3 558 29

33 2 304

Laholm

3 919 43 3 910 34

9 207

Varberg

3 694

7 3 690

3

4 219

Västra Götalands län

Ale

3 962

4 3 944 -15

18 475

Alingsås

3 794 -22 3 802 -14

-8 -288

Bengtsfors

3 603 23 3 587

6 16 164

Bollebygd

3 869 118 3 847 97

22 178

Borås

3 303 -18 3 306 -15

-3 -298

Dals-Ed

3 791 112 3 774 97

17

83

Essunga

4 188 144 4 136 93

52 297

Falköping

3 737

3 3 753 19 -16 -499

Färgelanda

4 579 150 4 543 116 36 246

Grästorp

4 124 132 4 104 113 20 115

Gullspång

4 664 164 4 593 95

71 397

Göteborg

2 750

-6 2 751

-5

-1 -485

Götene

3 611 108 3 602 102

9 116

Herrljunga

4 153 135 4 129 113 24 223

Hjo

3 519 100 3 515 98

4 35

Härryda

3 742 15 3 739 12

3 96

Karlsborg

3 927 126 3 894 96

33 228

Kungälv

3 835

1 3 826

-8

9 348

Lerum

4 012 22 3 992

2 20 730

Lidköping

3 494 -30 3 500 -24

-6 -224

Lilla Edet

4 289 137 4 262 111 27 348

Lysekil

3 773

9 3 763

-1 10 147

Mariestad

3 625 -29 3 626 -28

-1 -24

Mark

3 813 31 3 799 17

14 469

Mellerud

3 513

9 3 504

-0

9 87

Munkedal

3 824 114 3 810 101 14 144

Mölndal

3 268 -31 3 271 -29

-3 -175

Orust

4 281 95 4 245 60

36 547

Partille

3 666 -77 3 689 -55 -23 -771

Skara

3 694 -15 3 705

-5 -11 -204

Skövde

3 337 -25 3 351 -11 -14 -700

Sotenäs

3 300 84 3 285 70

15 140

Stenungsund

3 695

-6 3 685 -16

10 229

Strömstad

3 456 115 3 399 59

57 656

Svenljunga

3 955 132 3 919 97

36 375

Tanum

4 150 88 4 105 44

45 551

Tibro

3 834 114 3 814 94

20 212

Tidaholm

3 837 122 3 802 87

35 439

Tjörn

4 326 158 4 283 118 43 646

Tranemo

3 985 123 3 957 97

28 331

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola SOU 2007:61

Bilaga 8 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Trollhättan

3 438 -58 3 449 -48 -11 -586

Töreboda

4 326 145 4 290 111 36 341

Uddevalla

3 614 -15 3 609 -21

5 252

Ulricehamn

3 483 18 3 490 23

-7 -157

Vara

3 778 54 3 749 24

29 464

Vårgårda

4 292 145 4 249 104 43 463

Vänersborg

3 826 -17 3 815 -29

11 406

Åmål

3 897 121 3 846 70

51 650

Öckerö

4 178 132 4 137 92

41 501

Värmlands län

Arvika

3 499

-8 3 497 -11

2 53

Eda

3 531 87 3 515 72

16 138

Filipstad

3 209 -28 3 218 -19

-9 -99

Forshaga

4 010 127 3 976 94

34 392

Grums

3 705 99 3 672 67

33 310

Hagfors

3 588

5 3 580

-3

8 107

Hammarö

3 745 114 3 722 93

23 331

Karlstad

3 062 -32 3 070 -25

-8 -657

Kil

4 296 151 4 240 96

56 662

Kristinehamn

3 353 -60 3 378 -37 -25 -597

Munkfors

3 555 103 3 532 82

23

92

Storfors

4 446 160 4 374 90

72 327

Sunne

3 639 21 3 624

6 15 204

Säffle

3 718

-9 3 715 -13

3 48

Torsby

3 888 187 3 865 166 23 298

Årjäng

3 282 159 3 252 130 30 294

Örebro län

Askersund

3 690 99 3 679 89

11 126

Degerfors

3 617 106 3 577 67

40 404

Hallsberg

4 006

8 3 998

0

8 123

Hällefors

3 564 90 3 551 78

13

99

Karlskoga

3 209 -87 3 220 -77 -11 -332

Kumla

3 383 -87 3 407 -64 -24 -467

Laxå

3 836 111 3 843 120

-7 -43

Lekeberg

4 028 128 4 017 119 11

78

Lindesberg

3 901 27 3 893 19

8 186

Ljusnarsberg

3 614 106 3 553 45

61 324

Nora

3 745 106 3 728 89

17 178

Örebro

3 323 -49 3 332 -41

-9 -1 150

Västmanlands län

Arboga

3 549 104 3 524 80

25 335

Fagersta

3 256 88 3 251 85

5 61

Hallstahammar

3 624 -45 3 620 -50

4 60

Kungsör

3 879 124 3 848 93

31 257

Köping

3 502 -41 3 512 -31 -10 -246

Norberg

3 790 98 3 808 118 -18 -106

SOU 2007:61 Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

Bilaga 8 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Sala

3 902

-7 3 897 -13

5 107

Skinnskatteberg 3 943

6 3 942

4

1

5

Surahammar

4 114 138 4 048 73

66 673

Västerås

3 192 -56 3 205 -43 -13 -1 715

Dalarnas län

Avesta

3 594 -42 3 607 -30 -13 -285

Borlänge

3 599 -41 3 607 -34

-8 -376

Falun

3 669 -11 3 672

-7

-3 -166

Gagnef

4 279 146 4 230 99

49 496

Hedemora

4 024

3 4 019

-0

5 77

Leksand

3 805 24 3 802 21

3 46

Ludvika

3 664

4 3 651 -10

13 332

Malung

3 893 344 3 798 253 95 999

Mora

3 669 -40 3 690 -19 -21 -424

Orsa

4 249 149 4 198 100 51 358

Rättvik

3 569 108 3 531 71

38 414

Smedjebacken

3 761 93 3 751 84

10 108

Säter

4 355 154 4 307 108 48 527

Vansbro

4 046 356 3 933 247 113 798

Älvdalen

4 131 189 4 116 177 15 112

Gävleborgs län

Bollnäs

3 455

1 3 455

1

0

0

Gävle

3 250 -31 3 252 -29

-2 -184

Hofors

3 865 121 3 812 69

53 540

Hudiksvall

3 627 22 3 621 16

6 222

Ljusdal

3 726 54 3 714 44

12 233

Nordanstig

4 159 149 4 143 135 16 158

Ockelbo

4 188 148 4 111 73

77 466

Ovanåker

4 036 145 3 994 106 42 499

Sandviken

3 736 -24 3 734 -26

2 73

Söderhamn

3 630 13 3 609

-8 21 557

Västernorrlands län

Härnösand

3 422 -47 3 438 -32 -16 -404

Kramfors

3 438 34 3 431 26

7 141

Sollefteå

3 899 84 3 886 72

13 273

Sundsvall

3 267

1 3 264

-2

3 282

Timrå

3 488 -18 3 477 -29

11 195

Ånge

4 206 369 4 108 276 98 1 048

Örnsköldsvik

3 507 17 3 518 29 -11 -604

Jämtlands län

Berg

4 545 307 4 482 248 63 485

Bräcke

4 506 313 4 438 249 68 489

Härjedalen

3 719 319 3 666 270 53 577

Krokom

4 342 202 4 305 168 37 523

Ragunda

4 438 317 4 401 284 37 214

Strömsund

4 391 385 4 345 345 46 595

Åre

4 168 336 4 078 250 90 897

Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola SOU 2007:61

Bilaga 8 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Östersund

3 133

-8 3 136

-5

-3 -175

Västerbottens län

Bjurholm

3 786 315 3 748 282

38 917

Dorotea

5 115 462 4 970 323 145 447

Lycksele

3 797 -27 3 818

-5 -21 -267

Malå

4 628 423 4 526 327 102 349

Nordmaling

4 429 345 4 385 306

44 329

Norsjö

4 646 394 4 546 299 100 447

Robertsfors

4 835 397 4 809 377

26 184

Skellefteå

3 619 31 3 624 37

-5 -360

Sorsele

4 763 470 4 590 302 173 503

Storuman

3 671 310 3 688 333 -17 -111

Umeå

3 173 -30 3 191 -13 -18 -1 994

Vilhelmina

4 571 399 4 565 400

6 44

Vindeln

4 428 353 4 339 268

89 512

Vännäs

4 360 153 4 286 81

74 622

Åsele

4 305 354 4 244 298

61 203

Norrbottens län

Arjeplog

4 190 358 4 174 348

16 51

Arvidsjaur

4 244 391 4 152 303

92 627

Boden

3 514 -21 3 517 -18

-3 -85

Gällivare

3 601 -37 3 604 -35

-3 -57

Haparanda

3 714 318 3 651 259

63 642

Jokkmokk

4 096 389 3 974 272 122 675

Kalix

3 748

7 3 744

4

4 70

Kiruna

3 666 -18 3 677

-8 -11 -254

Luleå

3 292 -27 3 296 -24

-4 -291

Pajala

4 557 382 4 475 305

82 557

Piteå

3 551 17 3 555 21

-4 -163

Älvsbyn

4 226 225 4 150 151

76 658

Överkalix

4 182 342 4 126 291

56 217

Övertorneå

4 470 420 4 384 339

86 450

SOU 2007:61 Bilaga 8 Resultatbilaga för gymnasieskola

Bilaga 8 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av gymnasieskola, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Nuvarande standardkostnad kr/inv

Varav bebyggelsestruktur kr/inv

Förändring kr/inv

Förändring tkr

Länssnitt (vägt genomsnitt)

Stockholms

2 856 -51 2 866 -41 -10 -18 655

Uppsala

3 501

9 3 502 10

-1 -301

Södermanlands 3 551

-1 3 550

-2

1 300

Östergötlands

3 436

-3 3 435

-4

1 615

Jönköpings

3 664 36 3 659 31

5 1 744

Kronobergs

3 514

1 3 519

6

-5 -863

Kalmar

3 611 21 3 610 20

1 285

Gotland

3 827 81 3 797 51

30 1 725

Blekinge

3 287

-9 3 300

3 -12 -1 867

Skåne

3 277 -19 3 283 -12

-6 -6 941

Hallands

3 590 11 3 587

7

4 1 026

Västra Götalands 3 397 11 3 392

6

5 7 717

Värmlands

3 472 27 3 465 20

7 1 901

Örebro

3 486 -13 3 488 -12

-2 -474

Västmanlands

3 422 -15 3 425 -13

-2 -569

Dalarnas

3 773 37 3 762 26

11 3 016

Gävleborgs

3 564 14 3 555

5

9 2 563

Västernorrlands 3 463 24 3 459 20

4 931

Jämtlands

3 750 162 3 721 134 28 3 605

Västerbottens

3 636 78 3 632 74

4 1 824

Norrbottens

3 625 57 3 612 45

12 3 095

Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg

Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg SOU 2007:61

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Kommunnam n

Stockholms län

Botkyrka 4 974 2 672 2 302 5 010 2 708 2 302 -36 -2 757

Danderyd 1 805 877 928 1 885 957 928 -80 -2 418

Ekerö 1 894 852 1 042 1 964 922 1 042 -70 -1 681

Haninge 3 648 1 863 1 785 3 757 1 972 1 785 -109 -7 830

Huddinge 3 667 1 898 1 769 3 824 2 055 1 769 -157 -13 934

Järfälla 3 235 1 687 1 548 3 317 1 769 1 548 -82 -5 063

Lidingö 2 015 988 1 027 2 125 1 098 1 027 -110 -4 608

Nacka 2 957 1 494 1 463 3 021 1 558 1 463 -64 -5 136

Norrtälje 2 364 1 222 1 142 2 381 1 239 1 142 -17 -928

Nykvarn 1 761 789 972 1 890 918 972 -129 -1 078

Nynäshamn 2 525 1 274 1 251 2 585 1 334 1 251 -60 -1 479

Salem 2 601 1 128 1 473 2 702 1 229 1 473 -101 -1 448

Sigtuna 3 258 1 649 1 609 3 391 1 782 1 609 -133 -4 883

Sollentuna 2 856 1 428 1 428 2 952 1 524 1 428 -96 -5 698

Solna 2 719 1 438 1 281 2 975 1 694 1 281 -256 -15 507

Stockholm 4 669 3 064 1 605 4 741 3 136 1 605 -72 -55 515

Sundbyberg 3 250 1 665 1 585 3 477 1 892 1 585 -227 -7 722

Södertälje 4 000 2 210 1 790 4 046 2 256 1 790 -46 -3 705

Tyresö 2 758 1 320 1 438 2 885 1 447 1 438 -127 -5 224

Täby 2 188 1 063 1 125 2 246 1 121 1 125 -58 -3 514

Upplands Väsby 3 162 1 627 1 535 3 375 1 840 1 535 -213 -8 014

SOU 2007:61 Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Upplands-Bro 3 046 1 445 1 601 3 126 1 525 1 601 -80 -1 706

Vallentuna 2 207 1 056 1 151 2 285 1 134 1 151 -78 -2 137

Vaxholm 1 752 733 1 019 1 871 852 1 019 -119 -1 205

Värmdö 2 220 1 007 1 213 2 263 1 050 1 213 -43 -1 502

Österåker 2 220 1 040 1 180 2 258 1 078 1 180 -38 -1 419

Uppsala län

Enköping 2 553 1 358 1 195 2 526 1 331 1 195 27 1 037

Heby 1 647 946 701 1 505 804 701 142 1 936

Håbo 2 299 1 080 1 219 2 253 1 034 1 219 46 854

Knivsta 1 805 901 904 1 680 776 904 125 1 666

Tierp 2 297 1 356 941 2 167 1 226 941 130 2 607

Uppsala 3 374 1 970 1 404 3 428 2 024 1 404 -54 -9 899

Älvkarleby 2 263 1 271 992 2 102 1 110 992 161 1 462

Östhammar 1 957 1 032 925 1 840 915 925 117 2 528

Södermanlands län

Eskilstuna 3 814 2 300 1 514 3 758 2 244 1 514 56 5 132

Flen 2 536 1 393 1 143 2 546 1 403 1 143 -10 -164

Gnesta 2 218 1 292 926 2 146 1 220 926 72 717

Katrineholm 3 018 1 818 1 200 2 945 1 745 1 200 73 2 350

Nyköping 2 656 1 463 1 193 2 587 1 394 1 193 69 3 437

Oxelösund 2 234 1 175 1 059 2 127 1 068 1 059 107 1 191

Strängnäs 2 351 1 280 1 071 2 306 1 235 1 071 45 1 379

Trosa 1 815 937 878 1 740 862 878 75 812

Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg SOU 2007:61

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Vingåker 2 123 1 278 845 1 982 1 137 845 141 1 307

Östergötlands län

Boxholm 1 476 917 559 1 332 773 559 144 755

Finspång 2 118 1 242 876 2 016 1 140 876 102 2 131

Kinda 1 606 865 741 1 574 833 741 32 318

Linköping 3 101 1 917 1 184 3 074 1 890 1 184 27 3 716

Mjölby 2 156 1 253 903 2 039 1 136 903 117 2 955

Motala 2 748 1 627 1 121 2 691 1 570 1 121 57 2 389

Norrköping 3 810 2 285 1 525 3 735 2 210 1 525 75 9 348

Söderköping 1 808 923 885 1 744 859 885 64 898

Vadstena 1 547 956 591 1 426 835 591 121 911

Valdemarsvik 1 766 1 025 741 1 677 936 741 89 723

Ydre 1 126 645 481 1 049 568 481 77 298

Åtvidaberg 1 719 1 006 713 1 581 868 713 138 1 618

Ödeshög 1 752 1 022 730 1 689 959 730 63 348

Jönköpings län

Aneby 1 537 855 682 1 443 761 682 94 618

Eksjö 1 694 1 037 657 1 669 1 012 657 25 414

Gislaved 2 322 1 179 1 143 2 355 1 212 1 143 -33 -973

Gnosjö 2 076 979 1 097 2 232 1 135 1 097 -156 -1 521

Habo 1 397 786 611 1 233 622 611 164 1 614

Jönköping 2 788 1 637 1 151 2 725 1 574 1 151 63 7 621

SOU 2007:61 Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Mullsjö 1 924 1 170 754 1 713 959 754 211 1 495

Nässjö 2 051 1 170 881 2 043 1 162 881 8 235

Sävsjö 1 725 994 731 1 621 890 731 104 1 143

Tranås 2 017 1 159 858 1 935 1 077 858 82 1 457

Vaggeryd 1 736 890 846 1 785 939 846 -49 -621

Vetlanda 1 695 985 710 1 628 918 710 67 1 773

Värnamo 2 205 1 129 1 076 2 259 1 183 1 076 -54 -1 766

Kronobergs län

Alvesta 1 945 1 070 875 1 904 1 029 875 41 766

Lessebo 2 094 1 229 865 2 037 1 172 865 57 463

Ljungby 1 791 1 016 775 1 796 1 021 775 -5 -135

Markaryd 1 507 874 633 1 509 876 633 -2 -19

Tingsryd 1 580 907 673 1 545 872 673 35 448

Uppvidinge 1 804 1 123 681 1 773 1 092 681 31 293

Växjö 2 768 1 607 1 161 2 767 1 606 1 161 1 77

Älmhult 1 429 794 635 1 414 779 635 15 230

Kalmar län

Borgholm 1 625 968 657 1 751 1 094 657 -126 -1 394

Emmaboda 1 617 1 009 608 1 611 1 003 608 6 57

Hultsfred 2 100 1 230 870 2 050 1 180 870 50 723

Högsby 1 783 986 797 1 913 1 116 797 -130 -789

Kalmar 2 636 1 518 1 118 2 619 1 501 1 118 17 1 036

Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg SOU 2007:61

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Mönsterås 1 724 970 754 1 669 915 754 55 721

Mörbylånga 1 492 847 645 1 458 813 645 34 456

Nybro 1 998 1 122 876 2 002 1 126 876 -4 -79

Oskarshamn 1 952 1 086 866 1 888 1 022 866 64 1 680

Torsås 1 664 999 665 1 662 997 665 2 14

Vimmerby 1 780 1 087 693 1 645 952 693 135 2 108

Västervik 2 368 1 442 926 2 281 1 355 926 87 3 176

Gotlands län

Gotland 2 478 1 365 1 113 2 513 1 400 1 113 -35 -2 012

Blekinge län

Karlshamn 2 091 1 235 856 2 048 1 192 856 43 1 333

Karlskrona 2 507 1 474 1 033 2 495 1 462 1 033 12 737

Olofström 1 991 1 074 917 2 068 1 151 917 -77 -1 031

Ronneby 2 217 1 358 859 2 136 1 277 859 81 2 297

Sölvesborg 1 991 1 147 844 1 975 1 131 844 16 265

Skåne län

Bjuv 2 590 1 318 1 272 2 554 1 282 1 272 36 504

Bromölla 1 967 1 118 849 1 866 1 017 849 101 1 222

Burlöv 3 397 1 865 1 532 3 505 1 973 1 532 -108 -1 655

Båstad 1 742 957 785 1 761 976 785 -19 -267

Eslöv 2 686 1 488 1 198 2 696 1 498 1 198 -10 -301

Helsingborg 3 466 2 031 1 435 3 531 2 096 1 435 -65 -7 934

SOU 2007:61 Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Hässleholm 2 679 1 607 1 072 2 633 1 561 1 072 46 2 261

Höganäs 1 944 1 154 790 1 856 1 066 790 88 2 066

Hörby 2 202 1 214 988 2 203 1 215 988 -1 -14

Höör 2 138 1 162 976 2 170 1 194 976 -32 -467

Klippan 2 355 1 369 986 2 311 1 325 986 44 706

Kristianstad 3 074 1 813 1 261 3 095 1 834 1 261 -21 -1 594

Kävlinge 2 064 1 060 1 004 1 956 952 1 004 108 2 884

Landskrona 3 842 2 184 1 658 3 923 2 265 1 658 -81 -3 187

Lomma 1 398 745 653 1 334 681 653 64 1 207

Lund 3 087 1 907 1 180 3 259 2 079 1 180 -172 -17 588

Malmö 4 970 3 113 1 857 5 133 3 276 1 857 -163 -44 217

Osby 1 748 1 012 736 1 670 934 736 78 983

Perstorp 2 305 1 260 1 045 2 292 1 247 1 045 13 90

Simrishamn 1 826 1 103 723 1 827 1 104 723 -1 -19

Sjöbo 2 335 1 288 1 047 2 282 1 235 1 047 53 928

Skurup 2 125 1 220 905 2 049 1 144 905 76 1 096

Staffanstorp 2 357 1 192 1 165 2 305 1 140 1 165 52 1 071

Svalöv 2 198 1 199 999 2 220 1 221 999 -22 -286

Svedala 1 897 969 928 1 864 936 928 33 618

Tomelilla 2 255 1 301 954 2 202 1 248 954 53 672

Trelleborg 2 669 1 469 1 200 2 668 1 468 1 200 1 40

Vellinge 1 673 860 813 1 622 809 813 51 1 618

Ystad 2 027 1 202 825 1 941 1 116 825 86 2 332

Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg SOU 2007:61

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Åstorp 2 864 1 571 1 293 2 860 1 567 1 293 4 54

Ängelholm 2 267 1 314 953 2 176 1 223 953 91 3 490

Örkelljunga 1 672 876 796 1 700 904 796 -28 -267

Östra Göinge 1 971 1 115 856 1 900 1 044 856 71 993

Hallands län

Falkenberg 2 446 1 346 1 100 2 357 1 257 1 100 89 3 525

Halmstad 3 106 1 788 1 318 3 090 1 772 1 318 16 1 412

Hylte 2 030 1 031 999 2 028 1 029 999 2 21

Kungsbacka 2 057 1 046 1 011 1 943 932 1 011 114 7 959

Laholm 1 960 1 169 791 1 880 1 089 791 80 1 843

Varberg 2 326 1 288 1 038 2 265 1 227 1 038 61 3 344

Västra Götalands län

Ale 2 340 1 205 1 135 2 362 1 227 1 135 -22 -581

Alingsås 2 304 1 251 1 053 2 225 1 172 1 053 79 2 845

Bengtsfors 1 794 1 110 684 1 731 1 047 684 63 644

Bollebygd 1 479 781 698 1 321 623 698 158 1 278

Borås 2 970 1 690 1 280 3 040 1 760 1 280 -70 -6 953

Dals-Ed 1 811 1 106 705 1 797 1 092 705 14 68

Essunga 1 582 912 670 1 426 756 670 156 892

Falköping 2 303 1 395 908 2 236 1 328 908 67 2 089

Färgelanda 1 797 1 008 789 1 798 1 009 789 -1 -7

Grästorp 1 399 788 611 1 328 717 611 71 409

SOU 2007:61 Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Gullspång 1 596 911 685 1 570 885 685 26 145

Göteborg 4 625 3 089 1 536 4 650 3 114 1 536 -25 -12 124

Götene 1 756 865 891 1 700 809 891 56 721

Herrljunga 1 558 824 734 1 491 757 734 67 623

Hjo 1 683 991 692 1 538 846 692 145 1 283

Härryda 1 990 1 019 971 1 947 976 971 43 1 378

Karlsborg 1 501 1 018 483 1 286 803 483 215 1 483

Kungälv 1 938 950 988 1 900 912 988 38 1 471

Lerum 2 234 1 180 1 054 2 158 1 104 1 054 76 2 774

Lidköping 2 101 1 187 914 2 030 1 116 914 71 2 654

Lilla Edet 2 357 1 276 1 081 2 270 1 189 1 081 87 1 121

Lysekil 1 917 1 168 749 1 876 1 127 749 41 601

Mariestad 1 783 981 802 1 724 922 802 59 1 410

Mark 2 160 1 206 954 2 057 1 103 954 103 3 450

Mellerud 2 221 1 342 879 2 272 1 393 879 -51 -492

Munkedal 1 883 1 039 844 1 887 1 043 844 -4 -41

Mölndal 2 602 1 485 1 117 2 598 1 481 1 117 4 233

Orust 1 689 957 732 1 609 877 732 80 1 215

Partille 2 502 1 325 1 177 2 546 1 369 1 177 -44 -1 476

Skara 2 170 1 155 1 015 2 083 1 068 1 015 87 1 616

Skövde 2 382 1 416 966 2 339 1 373 966 43 2 149

Sotenäs 1 481 858 623 1 424 801 623 57 531

Stenungsund 2 004 1 110 894 1 951 1 057 894 53 1 216

Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg SOU 2007:61

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Strömstad 1 732 911 821 1 993 1 172 821 -261 -3 003

Svenljunga 1 680 908 772 1 714 942 772 -34 -355

Tanum 1 482 772 710 1 621 911 710 -139 -1 703

Tibro 2 025 1 210 815 1 961 1 146 815 64 677

Tidaholm 2 051 1 099 952 1 995 1 043 952 56 702

Tjörn 1 596 916 680 1 493 813 680 103 1 547

Tranemo 1 567 777 790 1 515 725 790 52 614

Trollhättan 3 067 1 770 1 297 3 018 1 721 1 297 49 2 612

Töreboda 1 920 1 220 700 1 871 1 171 700 49 464

Uddevalla 2 665 1 523 1 142 2 691 1 549 1 142 -26 -1 308

Ulricehamn 1 817 1 051 766 1 693 927 766 124 2 775

Vara 1 869 1 082 787 1 797 1 010 787 72 1 153

Vårgårda 1 790 876 914 1 830 916 914 -40 -430

Vänersborg 2 384 1 320 1 064 2 343 1 279 1 064 41 1 515

Åmål 2 271 1 357 914 2 237 1 323 914 34 433

Öckerö 1 462 785 677 1 330 653 677 132 1 614

Värmlands län

Arvika 2 218 1 222 996 2 199 1 203 996 19 499

Eda 1 880 1 052 828 2 067 1 239 828 -187 -1 608

Filipstad 1 984 1 193 791 1 897 1 106 791 87 958

Forshaga 2 161 1 216 945 2 058 1 113 945 103 1 186

Grums 2 417 1 411 1 006 2 332 1 326 1 006 85 800

SOU 2007:61 Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Hagfors 1 692 913 779 1 623 844 779 69 920

Hammarö 1 728 998 730 1 612 882 730 116 1 667

Karlstad 2 759 1 618 1 141 2 754 1 613 1 141 5 410

Kil 2 144 1 246 898 2 064 1 166 898 80 945

Kristinehamn 2 266 1 343 923 2 240 1 317 923 26 621

Munkfors 2 122 1 081 1 041 2 148 1 107 1 041 -26 -104

Storfors 2 163 1 367 796 2 008 1 212 796 155 704

Sunne 1 872 1 033 839 1 845 1 006 839 27 367

Säffle 1 764 975 789 1 694 905 789 70 1 126

Torsby 1 746 1 010 736 1 751 1 015 736 -5 -65

Årjäng 1 548 858 690 1 794 1 104 690 -246 -2 411

Örebro län

Askersund 1 607 975 632 1 531 899 632 76 871

Degerfors 1 987 1 077 910 1 876 966 910 111 1 120

Hallsberg 2 167 1 185 982 2 157 1 175 982 10 153

Hällefors 2 135 1 336 799 2 044 1 245 799 91 694

Karlskoga 2 406 1 339 1 067 2 348 1 281 1 067 58 1 751

Kumla 2 334 1 273 1 061 2 306 1 245 1 061 28 545

Laxå 1 493 891 602 1 479 877 602 14 86

Lekeberg 2 009 1 143 866 1 846 980 866 163 1 154

Lindesberg 2 258 1 310 948 2 187 1 239 948 71 1 649

Ljusnarsberg 1 833 1 179 654 1 858 1 204 654 -25 -133

Nora 2 303 1 261 1 042 2 272 1 230 1 042 31 325

Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg SOU 2007:61

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Örebro 3 887 2 363 1 524 3 855 2 331 1 524 32 4 087

Västmanlands län

Arboga 2 124 1 153 971 2 087 1 116 971 37 495

Fagersta 2 198 1 249 949 2 093 1 144 949 105 1 288

Hallstahammar 2 426 1 309 1 117 2 462 1 345 1 117 -36 -538

Kungsör 1 823 907 916 1 865 949 916 -42 -349

Köping 2 644 1 499 1 145 2 585 1 440 1 145 59 1 454

Norberg 2 061 1 243 818 1 997 1 179 818 64 375

Sala 2 318 1 310 1 008 2 295 1 287 1 008 23 493

Skinnskatteberg 1 733 1 061 672 1 669 997 672 64 305

Surahammar 2 205 1 186 1 019 2 124 1 105 1 019 81 826

Västerås 3 637 2 200 1 437 3 610 2 173 1 437 27 3 562

Dalarnas län

Avesta 2 170 1 333 837 2 144 1 307 837 26 571

Borlänge 2 971 1 678 1 293 2 954 1 661 1 293 17 799

Falun 2 746 1 673 1 073 2 617 1 544 1 073 129 7 130

Gagnef 1 558 792 766 1 404 638 766 154 1 560

Hedemora 2 198 1 228 970 2 130 1 160 970 68 1 054

Leksand 1 559 881 678 1 463 785 678 96 1 482

Ludvika 2 179 1 307 872 2 120 1 248 872 59 1 507

Malung 1 595 883 712 1 638 926 712 -43 -452

Mora 1 865 1 072 793 1 789 996 793 76 1 536

Orsa 2 102 1 244 858 2 040 1 182 858 62 435

SOU 2007:61 Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Rättvik 1 465 837 628 1 434 806 628 31 337

Smedjebacken 1 471 832 639 1 292 653 639 179 1 935

Säter 1 659 913 746 1 671 925 746 -12 -132

Vansbro 1 671 1 042 629 1 528 899 629 143 1 010

Älvdalen 1 607 1 020 587 1 545 958 587 62 462

Gävleborgs län

Bollnäs 2 222 1 311 911 2 163 1 252 911 59 1 548

Gävle 3 219 1 922 1 297 3 148 1 851 1 297 71 6 547

Hofors 1 989 1 232 757 1 966 1 209 757 23 235

Hudiksvall 2 511 1 484 1 027 2 428 1 401 1 027 83 3 071

Ljusdal 2 052 1 176 876 1 981 1 105 876 71 1 376

Nordanstig 1 651 976 675 1 568 893 675 83 817

Ockelbo 1 405 779 626 1 384 758 626 21 127

Ovanåker 1 577 985 592 1 466 874 592 111 1 318

Sandviken 2 329 1 373 956 2 290 1 334 956 39 1 431

Söderhamn 2 281 1 276 1 005 2 246 1 241 1 005 35 928

Västernorrlands län

Härnösand 2 446 1 490 956 2 442 1 486 956 4 101

Kramfors 1 853 1 119 734 1 785 1 051 734 68 1 367

Sollefteå 2 060 1 238 822 2 027 1 205 822 33 692

Sundsvall 2 722 1 569 1 153 2 680 1 527 1 153 42 3 950

Timrå 2 208 1 244 964 2 181 1 217 964 27 479

Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg SOU 2007:61

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Ånge 1 689 1 015 674 1 667 993 674 22 235

Örnsköldsvik 2 143 1 326 817 1 965 1 148 817 178 9 780

Jämtlands län

Berg 1 501 799 702 1 489 787 702 12 92

Bräcke 1 761 975 786 1 789 1 003 786 -28 -201

Härjedalen 1 429 826 603 1 497 894 603 -68 -740

Krokom 1 720 902 818 1 667 849 818 53 749

Ragunda 1 731 961 770 1 705 935 770 26 151

Strömsund 1 678 963 715 1 657 942 715 21 272

Åre 1 355 752 603 1 429 826 603 -74 -737

Östersund 2 580 1 474 1 106 2 510 1 404 1 106 70 4 090

Västerbottens län

Bjurholm 1 246 684 562 1 159 597 562 87 917

Dorotea 1 458 859 599 1 377 778 599 81 250

Lycksele 2 084 1 213 871 1 926 1 055 871 158 2 007

Malå 1 151 559 592 1 049 457 592 102 349

Nordmaling 1 648 987 661 1 505 844 661 143 1 068

Norsjö 1 192 730 462 1 046 584 462 146 652

Robertsfors 1 279 785 494 1 113 619 494 166 1 173

Skellefteå 2 356 1 380 976 2 220 1 244 976 136 9 780

Sorsele 1 371 800 571 1 351 780 571 20 58

Storuman 1 330 835 495 1 268 773 495 62 403

SOU 2007:61 Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Umeå 2 843 1 772 1 071 2 854 1 783 1 071 -11 -1 218

Vilhelmina 1 860 1 055 805 1 756 951 805 104 762

Vindeln 1 482 902 580 1 412 832 580 70 403

Vännäs 1 709 979 730 1 556 826 730 153 1 287

Åsele 1 396 792 604 1 316 712 604 80 266

Norrbottens län

Arjeplog 1 371 852 519 1 415 896 519 -44 -139

Arvidsjaur 1 298 821 477 1 142 665 477 156 1 063

Boden 2 217 1 274 943 2 148 1 205 943 69 1 944

Gällivare 1 924 1 112 812 1 916 1 104 812 8 153

Haparanda 2 135 1 306 829 2 289 1 460 829 -154 -1 568

Jokkmokk 1 666 870 796 1 752 956 796 -86 -476

Kalix 1 858 1 130 728 1 783 1 055 728 75 1 311

Kiruna 2 010 1 114 896 1 994 1 098 896 16 370

Luleå 2 821 1 638 1 183 2 817 1 634 1 183 4 291

Pajala 1 251 722 529 1 260 731 529 -9 -61

Piteå 2 180 1 302 878 2 024 1 146 878 156 6 376

Älvsbyn 1 871 1 165 706 1 689 983 706 182 1 575

Överkalix 1 640 1 025 615 1 540 925 615 100 387

Övertorneå 1 296 821 475 1 301 826 475 -5 -26

Bilaga 9 Resultatbilaga för individ- och familjeomsorg SOU 2007:61

Bilaga 9 Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av individ- och familjeomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till ny standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Nuvarande standardkostnad kr/inv Varav IFO kr/inv Varav Barn- och ungdomsvård kr/inv Förändring kr/inv Förändring tkr

Länssnitt (vägt genomsnitt)

Stockholms 3 698 2 164 1 533 3 786 2 252 1 533 -88 -166 110

Uppsala 2 876 1 633 1 243 2 869 1 626 1 243 7 2 192

Södermanlands 2 974 1 727 1 247 2 912 1 665 1 247 62 16 161

Östergötlands 2 942 1 769 1 173 2 879 1 705 1 173 63 26 406

Jönköpings 2 258 1 276 982 2 223 1 241 982 35 11 489

Kronobergs 2 184 1 259 925 2 172 1 247 925 12 2 123

Kalmar 2 115 1 232 883 2 082 1 199 883 33 7 708

Gotland 2 478 1 365 1 113 2 513 1 400 1 113 -35 -2 012

Blekinge 2 264 1 331 933 2 240 1 307 933 24 3 601

Skåne 3 179 1 887 1 293 3 224 1 932 1 293 -45 -52 964

Hallands 2 477 1 372 1 105 2 414 1 309 1 105 63 18 103

Västra Götalands 2 992 1 833 1 159 2 979 1 820 1 159 13 19 936

Värmlands 2 222 1 279 943 2 200 1 257 943 22 6 016

Örebro 2 963 1 754 1 209 2 918 1 709 1 209 45 12 303

Västmanlands 3 004 1 766 1 238 2 972 1 734 1 238 32 7 912

Dalarnas 2 218 1 296 922 2 148 1 226 922 70 19 234

Gävleborgs 2 527 1 493 1 034 2 464 1 430 1 034 63 17 398

Västernorrlands 2 352 1 392 959 2 283 1 324 959 68 16 604

Jämtlands 2 047 1 154 894 2 018 1 125 894 29 3 674

Västerbottens 2 340 1 416 924 2 272 1 348 924 68 18 155

Norrbottens 2 202 1 290 913 2 158 1 245 913 44 11 200

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007 - redovisning av resultat, av docent Mårten Lagergren

1 Inledning

Modellen för utjämning för strukturellt betingade kostnadsskillnader inom äldreomsorgen togs ursprungligen fram år 1993 av Strukturkostnadsutredningen (SOU 1993:53). Modellen ansluter till de generella principerna för utjämningssystemet. Målet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal verksamhet med given ambitionsnivå samt att kostnadsutjämningen skall grundas på förhållanden som kommunen inte kan påverka. Modellen har sedan successivt reviderats i olika avseenden men dess grundläggande struktur består. Den modell som nu tillämpas infördes den 1 januari 2005. Den helt dominerande delen av kostnadsutjämningen fördelas efter en normkostnad som avser avspegla vårdbehoven för den äldre befolkningen i kommunen. Till denna kommer sedan ett tillägg som avser kompensera för merkostnader vid gles bebyggelsestruktur.

De beräkningar som redovisas nedan avser huvuddelen av utjämningssystemet för äldreomsorgen - normkostnaderna. Beräkningen av dessa bygger på en indelning av den äldre befolkningen i delgrupper. Med utnyttjande av kostnadsdata och data som avser delgruppens utnyttjandet av äldreomsorg erhålles en beräknad normkostnad per delgrupp. Kommunens normkostnad för äldreomsorg erhålles sedan genom att denna normkostnad per delgrupp multipliceras med antalet personer i kommunen i delgruppen i fråga, varefter resultatet summeras över alla delgrupper.

Indelningen i delgrupper avsåg ursprungligen ålder (65–74 år, 75– 84 år, 85– år), kön, sam- eller ensamboende samt socio-ekonomisk grupp (ej facklärd arbetare, facklärd arbetare, lägre tjänsteman, övriga

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

tjänstemän). I senare revideringar har antalet åldersgrupper utökats genom uppdelning i femårsgrupper (65–69, 70–74, …., 90+) , sam/ensamboende ersatts med civilstånd (gifta, övriga), en etnicitetsvariabel införts (nordisk, utomnordisk) samt de socioekonomiska grupperna utökats med gruppen företagare/jordbrukare. Skälet till att ta hänsyn till etniciteten är att äldre invandrare från länder utanför Norden genomsnittligt sett har sämre hälsa än personer födda i de nordiska länderna. Kommunens normkostnad påverkas av andelen invandrare genom inverkan på antalet personer i resp. ohälsograd. Normkostnaden per ohälsograd är däremot densamma. Indelningen i socio-ekonomiska grupper har gjorts med hjälp av Folk- och bostadsundersökningarna 1970– 1990. Genom att sådana undersökningar inte genomförts sedan 1990 har ett växande andel personer måst klassas indirekt genom s.k.imputering.

Beroende på de växande svårigheterna att genomföra indelningen efter socio-ekonomisk grupp prövades tidigare även indelning efter inkomstgrupp (kvintilgrupper; summa förvärvs- och kapitalinkomst). Ett skäl härför var också att analyser av ULF-undersökningen (se t.ex. rapporten ”Rik och frisk”, Stockholms Läns Äldrecentrum rapport 2000:4) visat att de äldres inkomstnivå har ett mycket starkt samband med förekomsten av ohälsa. Kommittén beslutade dock att behålla indelningen efter socio-ekonomisk grupp. För att möjliggöra jämförelser redovisas i denna PM resultatet av beräkningar med båda metoderna.

I diskussionen av normkostnaderna har ibland förts fram att det är principiellt felaktigt att använda olika normkostnader per kön, eftersom vid given grad av ohälsa eller vårdberoende, detta endast avspeglar skillnader i tillgången till informell omsorg (anhörigstöd mm) och eventuellt andra könsbundna skillnader i omsorgstilldelningen. I denna PM redovisas normkostnaderna såväl separat uppdelat på kön som sammantaget.

Principen i normkostnadsberäkningarna för äldreomsorgen är att ställa vårdbehoven i den äldrebefolkningen mot omsorgsinsatserna. Detta kräver dels data som beskriver ohälsa och vårdbehov för olika delgrupper i befolkningen, dels data som beskriver insatserna i relation till ohälsan för samma grupper. För beskrivningen av ohälsan i befolkningen har utnyttjats SCB:s s.k. ULFundersökningar (Undersökningar av Levnadsförhållanden). Dessa undersökningar är baserade på ett stort urval av befolkningen (2 000–3 000 personer 65 år och äldre, vartannat år) och avser en

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

rad olika aspekter på levnadsförhållanden och tillgången till olika slag av resurser. Bland de frågor som ställs i intervjuundersökningen ingår frågor rörande ohälsa och behov av hjälp för olika aktiviteter.

ULF-undersökningarna har bedrivits sedan slutet av 1970-talet med en i allt väsentligt oförändrad metodik och de kan bedömas ge en i stort sett tillförlitlig bild av förekomsten av ohälsa hos den äldre befolkningen. Sedan år 2002 genomförs undersökningen också utan övre åldersgräns, vilket tidigare har varit ett problem. Genom det begränsade antalet intervjuade personer går det dock inte att direkt beräkna förekomsten av ohälsa per kommun. Man är därför hänvisad till indirekta beräkningar, s.k. regressionsberäkningar, baserade på variabler som visat sig vara bestämmande för ohälsofördelningen.

Nästa steg i beräkningarna är att bestämma insatserna av äldreomsorg givet ohälsa och vårdbehov. Detta görs med utnyttjande av särskilda undersökningar avseende alla vårdtagare inom äldreomsorgen i ett urval av kommuner. Tre sådana undersökningar har genomförts i samband med uppdateringar av normkostnaderna – 1994, 2002 och den senaste under februari/mars 2007. Samma åtta kommuner har deltagit i undersökningarna. En jämförande sammanställning av resultatet av de tre undersökningarna redovisas i bilaga. Som underlag för beräkningen av normkostnaderna har dessutom utnyttjats data som insamlats i det s.k. SNAC-projektet (Swedish National study on Ageing and Care). Uppläggning, genomförande och resultat av den senaste fältundersökningen redovisas nedan.

Indelningen av befolkningen efter grad av ohälsa i ULF-undersökningen har tidigare skett med utnyttjande av SCB hälsoindex. Personerna grupperas därvid i fyra grupper - full hälsa, lätt ohälsa, måttlig ohälsa och svår ohälsa – utgående från variablerna självskattad hälsa, förekomst av långvarig sjukdom med funktionsnedsättning samt rörelsehinder. Vid den revidering av normkostnaderna, som redovisas i denna PM, har indelningen i ohälsograder ersatts med en indelning efter antal beroenden för aktiviteter för dagligt liv (ADL). Skälet härför är att dessa beroenden har en mer direkt koppling till behovet av service och omvårdnad. Härigenom bortfaller också behovet att översätta mellan SCB ohälsoindex och de index som kan skapas utifrån variabler, som mätts vid fältundersökningarna resp. i SNAC-studien.

I fortsättningen redovisas i tur och ordning underlaget för beräkningarna, den utnyttjade beräkningsmetoden samt resultaten

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

uttryckta som beräknade normkostnader per person och ålder, kön, civilstånd och grad av ADL-beroende samt per socio-ekonomisk grupp och inkomstgrupp. Härtill har sedan fogats en diskussion innefattande jämförelser med tidigare beräkningar, tillförlitligheten i underlaget och begränsningar i beräkningsmetodiken. Dessutom redovisas en jämförande analys av fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007 i bilaga 11b.

2 Beskrivning av den tillämpade beräkningsmetoden

Grundprincipen för beräkningen av kommunernas normkostnader för äldreomsorgen är att den äldre befolkningen indelas i delgrupper. För varje sådan delgrupp beräknas en normkostnad utgående ifrån empiriska data, som beskriver vårdinsats och kostnad för gruppen i fråga. Dessa normkostnader per delgrupp multipliceras sedan med antalet personer i kommunen i resp. delgrupp och produkten summeras över alla delgrupper.

Indelningen av kommunens innevånare 65 år och äldre görs efter

  • åldersgrupp (5-årsgrupper : 65–69 år, …, 90–år)
  • kön
  • civilstånd (gifta, övriga)
  • etnicitet (nordisk resp. utomnordisk härkomst)
  • socio-ekonomisk grupp (ej facklärd arbetare, facklärd arbetare, företagare och jordbrukare, tjänstemän på lägre och mellannivå, högre tjänstemän) alternativt
  • inkomstgrupp (kvintilgrupper totalt för riket, sammanräknad inkomst, dvs. inkl. kapitalinkomst)

Detta ger sammanlagt 6*2*2*2*5= 240 delgrupper. Antalet personer per delgrupp kan givetvis i många fall vara lågt och i många kommuner saknas personer i ett antal delgrupper, speciell de som avser utomnordisk härkomst.

Antalet personer i resp. socio-ekonomisk grupp per åldersgrupp, kön, civilstånd (gifta och övriga), etnicitet (nordisk resp. utomnordisk härkomst) i Sveriges kommuner år 2005 har bestämts utgående från Folk- och bostadsräkningarna 1990, 1985, 1980 och

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

1970 (FoB 1990, etc.). Metoden har därvid varit att först söka klassa personen utgående från FoB 1990. För de personer, som inte var förvärvsarbetande år 1990 eller inte var klassningsbara i någon av de ovan nämnda kategorierna, har sedan en sökning gjorts i FoB 1985 och de som då var förvärvsarbetande har getts socio-ekonomisk kod från denna FoB. För de sedan återstående har därefter sökning gjorts i FoB 1980 på samma sätt osv. Totalt kunde genom detta förfarande socio-ekonomisk kod bestämmas för 81 % av den äldre befolkningen. Detta är 5 %-enheter lägre än vid den förra revideringen av normkostnaderna år 2002, vilket avspeglar de växande svårigheterna att använda en indelning i socio-ekonomiska grupper i avsaknad av aktuella folk- och bostadsräkningar.

De personer som efter dessa sökningar fortfarande inte kunnat ges någon socio-ekonomisk kod har fördelats ut proportionellt på de fem socio-ekonomiska kategorierna i den aktuella delgruppen. Om det i kommunen inte funnits några personer i denna delgrupp har i stället använts motsvarande fördelning i kommungruppen enligt Kommunförbundets gruppindelning. De personer, som på detta sätt måst placeras ut schablonmässigt, utgörs bland annat av invandrare som invandrat efter 1990. Fördelningen på socio-ekonomisk grupp per kommungrupp enligt den gruppindelning som används av SKL (Sveriges kommuner och Landsting) framgår av nedanstående tabell.

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

t¡¢¥¬¬ Q N f ö ²¤ ¥¬®©®§¥® ¢¥¦ ¯ ¬«®©®§¥ ® VU å² ¯£¨ 䬤²¥ °å ³ ¯ £©¯¥« ¯® ¯­©³ «¡ §²µ °°¥² °¥ ² «¯ ­­µ® § ²µ °° HEI

Stor-

städer Förorts-

kommuner Större städer Medel-

stora

städer

Industri-

kommuner Landsby gds-

kommuner Glesbygdskommuner Övriga

större

kommuner

Övriga mindre

kommuner

Ej fa cklärda

arbetar e 25 23,4 32,3 34,8 43,6 42,2 36 37,6 41

Fa cklärda

arbetar e 10,7 11,2 12,8 26,9 20 20 14 20 20

Lägr e

tjänstem än 25 21,6 18,1 14,4 11,5 12 15,3 13,4 11,9

Mellan/hö gre

tjänstem än 33,1 35,9 28,4 22,4 17 17,4 23 20,5 18,6

Föret ag are/

jordbrukare 6,2 7,9 8,5 14,2 13,3 14,1 11,8 14,3 15

Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Fördelningen på grad av ADL-beroende per socio-ekonomisk grupp resp. kvintilgrupp inom resp. delgrupp (ålder, kön etc.) har skattats med hjälp av data från SCB:s undersökning av levnadsförhållanden (ULF). ADL-beroende avser behov av hjälp i följande fyra aktiviteter: bad eller dusch, stiga upp och lägga sig, på och avklädning, födointag. En indelning har härvid gjorts i fyra kategorier: oberoende i samtliga aktiviteter, beroende i en eller två, beroende i tre samt beroende i samtliga fyra aktiviteter.

De genomsnittliga insatserna av vård och omsorg per person i resp. delgrupp och ohälsograd har bestämts utifrån empiriska data, som tagits fram dels genom en särskild fältundersökning februari/mars 2007 i åtta svenska kommuner, dels genom SNAC- projektet (Swedish National study on Ageing and Care). Samtliga de kommuner som deltog i 2007 års fältundersökning medverkade också i de motsvarande undersökningar som genomfördes åren 1994 och 2002. Genomförande och resultat av ovan nämnda undersökningar redovisas i följande avsnitt.

De empiriska undersökningarna har syftat till att bestämma antalet mottagare av äldreomsorg i resp. deltagande kommun per åldersgrupp, kön, civilstånd och etnicitet samt att för dessa personer ge uppgift om vårdbehov – uttryckt i lämpligt mått – och vård- och omsorgsinsats.

Vårdbehovet har i undersökningarna uttryckts genom ett antal variabler som beskriver beroende i aktiviteter för dagligt liv (ADL) samt olika slag av funktionsnedsättning. Utgående ifrån dessa variabler kan olika index bestämmas. I den senaste undersökningen har dels ett index skapats som anger antalet ADL-beroenden, dels det s.k. Katz ADL-index. Det förra indexet är det som använts i normkostnadsberäkningarna. Grupperna med en och två ADL-beroenden har därvid slagits samman.

Nästa steg är att bestämma vård- och omsorgsinsatsen per grad av ADL-beroende i resp. delgrupp. Som mått på vård- och omsorgsinsatsen per delgrupp har i undersökningen använts antal personer och totala antalet veckotimmar hemtjänst i ordinärt boende (eller särskilt boende med beslut om hemtjänstinsats, s.k. serviceboende) samt antalet personer i särskilt boende med heldygnsomsorg. Uppgiften på antalet personer används för att i resp. delgrupp bestämma andelen personer per grad av ADL-beroende, som får hemtjänst resp. bor i särskilt boende med heldygnsomsorg. Med hjälp av en standardkostnad per veckotimme hemtjänst resp.

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

per år i boende med heldygnsomsorg kan sedan beräknas kostnaden per person med resp. grad av ADL-beroende i resp. delgrupp.

I följande avsnitt beskrivs närmare de olika material och undersökningar som legat till grund för normkostnadsberäkningen. Härefter redovisas i nästa avsnitt det erhållna resultatet i form av normkostnaden per delgrupp och grad av ADL-beroende.

3 Underlag för beräkningarna

3.1 Material

3.1.1. ULF-undersökningen

Dessa s.k. ULF-undersökningar har genomförts av Statistiska Centralbyrån (SCB) sedan mitten av 1970-talet. Dessa omfattar årliga intervju-undersökningar i syfte att beskriva välfärden och levnadsförhållandena. Totalt har intervjuats omkring 5 000–6 000 personer per år, varav cirka 25 % i åldrarna 65–84 år med ett bortfall kring 20 %. I syfte att få ett tillräckligt stort material har för här redovisade beräkningar ULF-årgångarna 2002–2004 slagits samman. För ULF 2005 saknas än så länge inkomstuppgifter. Sedan år 2002 görs undersökningarna utan övre åldersgräns. Detta innebär att normkostnadsberäkningen är säkrare jämfört med tidigare då vårdbehovsuppgifterna för de 85 år och äldre fick skattas genom extrapolation.

Till intervjudata förs sedan olika registeruppgifter avseende som exempel olika slag av inkomster. I ULF-undersökningen ingår bland annat frågor avseende oberoende i aktiviteter för dagligt liv – bad eller dusch, stiga upp och gå och lägga sig, på- och avklädning samt födointag. Utgående från svaren på dessa frågor har, som beskrivits ovan, ett index konstruerats med fyra nivåer: ADL=0; ADL=1–2; ADL=3; ADL=4. Fördelningen av den äldre befolkningen på dessa fyra nivåer enligt ULF-undersökningen framgår av tabell 2 nedan.

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Tabell 2 Fördelningen av Sveriges befolkning 65 år och äldre på grad av ADL-beroende enligt ULF-undersökningen, procent (Sammanslagning av ULF-undersökningarna; utjämnad modell)

Kön

Ålder ADL=0 ADL=1 - 2 ADL=3 ADL=4

Kvinnor 65–69 år 98,7 0,7 0,4 0,2 Män 98,8 0,7 0,4 0,2 Kvinnor 70–74 år 97,0 1,6 0,9 0,5 Män 97,3 1,5 0,8 0,4 Kvinnor 75–79 år 92,5 3,9 2,4 1,2 Män 93,4 3,5 2,1 1,1 Kvinnor 80–84 år 86,1 7,0 4,5 2,4 Män 88,2 6,0 3,8 2,0 Kvinnor 85–89 år 73,3 12,4 9,1 5,3 Män 77,1 10,8 7,7 4,4 Kvinnor 90–år 55,2 17,5 16,1 11,2 Män 59,5 16,4 14,4 9,7

Förekomsten av ADL-beroende påverkas också av civilstånd – ensamstående har generellt sämre hälsa än gifta och därmed också mer ADL-beroende – och nationell härkomst – personer som bor i Sverige, men är födda utanför Norden, har sämre hälsa än nordiskfödda svenskar. Andra faktorer som starkt påverkar förekomsten av ohälsa och ADL-beroende är socio-ekonomisk bakgrund eller inkomst. Tabell 3 visar som exempel fördelningen på grad av ADL-beroende vid en indelning efter socio-ekonomiska grupper för gifta nordiskfödda kvinnor resp. män i åldersgruppen 75–79 år.

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

Tabell 3 Fördelning på grad av ADL-beroende per socio-ekonomisk grupp i åldersgruppen 75–79 år för gifta nordiskfödda personer, procent, kvinnor resp. män (ULF-undersökningen 2002-2004; utjämnad modell)

A. Kvinnor

Socio-ekonomisk bakgrund

ADL=0 ADL=1–2 ADL=3 ADL=4

Ej facklärda arbetare 91,2 %

4,6 %

2,6 %

1,5 %

Facklärda arbetare

93,3 %

3,6 %

2,0 %

1,1 %

Företagare/jordbrukare 91,9 % 4,3 % 2,4 % 1,4 % Lägre tjänstemän 94,2 % 3,1 % 1,7 % 1,0 % Mellan/högre tjänstemän 94,7 % 2,9 % 1,6 % 0,9 %

B. Män

Socio-ekonomisk bakgrund

ADL=0 ADL=1–2 ADL=3 ADL=4

Ej facklärda arbetare 92,3 %

4,1 %

2,3 %

1,3 %

Facklärda arbetare

94,1 %

3,2 %

1,7 %

1,0 %

Företagare/jordbrukare 92,9 % 3,8 % 2,1 % 1,2 % Lägre tjänstemän 94,9 % 2,7 % 1,5 % 0,8 % Mellan/högre tjänstemän 95,3 % 2,5 % 1,4 % 0,8 %

Som framgår av tabell 3 ovan finns betydande skillnader mellan de socio-ekonomiska grupperna när det gäller förekomsten av ADLberoende. I tabell 3 visas motsvarande uppgifter med indelning i stället efter inkomst i s.k. kvintilgrupper, där de 20 %-en med lägst inkomst utgör kvintilgrupp 1, de följande 20 %-en kvintilgrupp 2 o.s.v.

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Tabell 4 Fördelning på grad av ADL-beroende per inkomstkvintilgrupp i åldersgruppen 75–79 år för gifta nordiskfödda personer, procent, kvinnor resp. män (ULF-undersökningen 2002-2006; utjämnad modell)

A. Kvinnor

Inkomstgrupp ADL=0

ADL=1–2

ADL=3

ADL=4

kvintil 1

91,0

4,7

2,8

1,5

kvintil 2

94,0

3,2

1,9

0,9

kvintil 3

95,2

2,6

1,5

0,8

kvintil 4

95,1

2,6

1,5

0,8

kvintil 5

97,0

1,6

0,9

0,5

B. Män

Inkomstgrupp ADL=0

ADL=1 - 2

ADL=3

ADL=4

kvintil 1

89,3

5,6

3,4

1,8

kvintil 2

92,8

3,8

2,3

1,2

kvintil 3

94,2

3,1

1,8

0,9

kvintil 4

94,0

3,2

1,9

0,9

kvintil 5

96,3

2,0

1,1

0,6

En jämförelse mellan tabell 3 och tabell 4 visar att skillnaderna i ADL-beroende mellan inkomstgrupperna är större än skillnaderna mellan de socio-ekonomiska grupperna.

Antalet observationer i ULF-undersökningen är inte tillräckligt för att det skall vara möjligt att direkt uppskatta förekomsten av ADL-beroende bland de äldre i varje kommun i Sverige. Eftersom denna förekomst är i så hög grad bestämd av faktorerna ålder, kön, civilstånd, härkomst och socio-ekonomisk grupp resp. inkomstgrupp är dock möjligt att på statistisk väg skatta fördelningen på grad av ADL-beroende i resp. kommun givet dessa faktorer. Detta är den metod som här använts.

3.1.2 Fältundersökningen 2007

Som beskrivits ovan bygger metoden för beräkning av normkostnaderna på en koppling av vårdinsatserna till behoven hos den äldre befolkningen baserat på ett empiriskt underlag. Vid den ursprungliga normkostnadsberäkningen var detta underlag hämtat

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

från mätningar i Solna och Sigtuna kommuner (SOU1993:53). Då det fanns anledning att bredda detta underlag genomfördes våren 1994 en fältundersökning i nio kommuner. År 2002 gjordes en ny undersökning där åtta av de ursprungliga kommunerna deltog. I den undersökning som nu gjorts under februari/mars 2007 medverkade samma åtta kommuner som år 2002.

Undersökningen har omfattat drygt 5 000 vårdtagare med hemhjälp eller i särskilt boende med heldygnsomsorg. Den har skett utan identifiering av individerna. Vid undersökningen har noterats – förutom ålder, kön och sam/ensamboende och nordisk resp. utomnordisk härkomst – personernas ADL-beroende avseende bad, klädsel, toalett, förflyttning och födointag. Vidare har noterats förekomsten av rörelsehinder, urin - resp. avföringsinkontinens samt kognitiv nedsättning (demens). På basis av de registrerade variablerna är det möjligt att bestämma såväl antalet ADL-beroenden (av de fyra som ingår i ULF-undersökningen, jfr ovan) som Katz ADL-index. Insatserna har noterats genom boendeform – ordinärt boende, serviceboende eller heldygnsomsorg – samt för de med hemtjänst i ordinärt boende eller serviceboende insatsens omfattning uttryckt i timmar per vecka. De erhållna uppgifterna är helt jämförbara med dem som samlats in vid de föregående undersökningarna.

3.1.3 SNAC-studien

Förutom den ovan beskrivna fältundersökningen har beräkningen av normkostnaderna också kunnat stödjas på material som insamlats i den s.k. SNAC-studien - the Swedish National study on Ageing and Care. I den nu aktuella normkostnadsberäkningen har använts data som insamlats i studiens vårdsystemdel i Kungsholmens stadsdel i Stockholms kommun (2005) samt Nordanstigs kommun i Hälsingland (2006). Bland de variabler som registreras i SNAC-studien, vårdsystemdelen, ingår de ovan angivna variablerna i fältundersökningen med samma definitioner. Totalt avser de nu utnyttjade uppgifterna cirka 1 500 personer.

Till skillnad från fältundersökningen innefattar SNAC-materialet identifierade individer. Insamlingen av uppgifterna har förutsatt de registrerade personernas samtycke. Bland annat av detta skäl har registreringen inte varit fullständig. Det finns också ett visst bortfall av uppgifter när det gäller variabler, som belyser graden av

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

funktionsnedsättning. En uppräkning har därför gjorts till det totala antalet vårdtagare med hemtjänst resp. i boende med heldygnsomsorg.

Som beskrivits ovan bygger beräkningen av normkostnaderna på att man för varje delgrupp i den äldre befolkningen beskriver dels behoven av äldreomsorg, dels omfattning och kostnader av de erhållna omsorgsinsatserna. Behoven av äldreomsorg kan relateras till graden av ohälsa eller funktionsnedsättning. Denna uttrycks genom ett index som avser graden av ADL-beroende. Genom ULF-materialet erhålles uppgift på förekomsten av funktionsnedsättning i befolkningen, genom fältundersökningen och SNAC-studien kan funktionsnedsättningen hos vårdtagarna kopplas samman med erhållna insatser.

Tidigare användes SCB:s hälsoindex som mått på ohälsan och ett problem uppstod då genom att detta index inte hade någon motsvarighet i fält- resp. SNAC-undersökningarna. För att lösa detta krävdes en särskild översättning med imputering av ohälsoindex i fält- och SNAC-materialen. Detta problem är nu eliminerat genom att ADL-beroendet mäts med samma variabler i ULF-undersökningen som i fältundersökningen och SNAC-studien. Emellertid kvarstår ett problem genom att mätningen sker på olika sätt. I ULF-undersökningen anger personen själv om man behöver hjälp med olika aktiviteter för dagligt liv. I fältunder-sökningen och SNAC-studien är det ansvarig personal inom äldreomsorgen som svarar för bedömningen.

Många studier har visat att de äldre personerna själva bedömer sin förmåga som bättre än vad professionella bedömare anser. ULF-undersökningen har vidare ett bortfall, som bland de äldre till relativt hög grad består av sjuka, funktionsnedsatta personer. Detta får till följd att förekomsten av funktionsnedsättning systematiskt underskattas i ULF-studien. En följd härav blir då att i vissa fall antalet vårdtagare med höggradig funktionsnedsättning överstiger det beräknade totala antalet personer i kommunen i motsvarande delgrupp. För att undvika detta har andelarna funktionsnedsatta justerats upp så att detta problem elimineras. Detta förfarande medför ingen märkbar förändring i normkostnaden per socio-ekonomisk grupp eller inkomstgrupp, eftersom beräkningsmetodiken medför att normkostnaden per ADL-grupp justeras i samma mån

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

som fördelningen på ADL-grupper ändras. Ett liknande justeringsförfarande har använts också i tidigare normkostnadsberäkningar och av samma skäl. Det förefaller dock som att avvikelsen och därmed behovet av justering nu blivit större än tidigare.

Efter det att insatserna i form av hemtjänst resp. särskilt boende med heldygnsomsorg uppskattats per delgrupp räknas insatserna om till kostnader enligt nedanstående:

En hemhjälpstimme 379:- D:o per år 19 700:- Plats i boende med heldygnsomsorg 483 500:-

Med hjälp av data från ULF-undersökningen har för varje delgrupp skattats antalet personer per grad av ADL-beroende i hela befolkningen – således även inklusive icke-vårdtagarna – i de kommuner som deltagit i fält- resp. SNAC-undersökningen. På detta sätt har bestämts kostnaden per invånare per delgrupp och grad av ADLberoende i varje undersökt kommun. Utifrån dessa kostnader har sedan slutligen medelvärden beräknats över samtliga fältkommuner resp SNAC-kommuner och totalt.

Liksom vid tidigare undersökningar har det i såväl fält- som SNAC-undersökningen visat sig att personer med utomnordisk härkomst får mindre insatser givet graden av ADL-beroende än personer som är födda i Norden. Då det är uppenbart orimligt att detta skulle leda till lägre normkostnader givet graden av ADL-beroende har uppdelningen med avseende på härkomst tagits bort vid normkostnadsberäkningen. Utomnordisk härkomst påverkar med denna inskränkning fortfarande ohälsofördelningen, men inte normkostnaden givet denna ohälsa.

4 Resultat

4.1 Fältundersökningen

Tabell 5 visar antalet personer över 65 år, antalet vårdtagare, antalet personer i undersökningen, andelen vårdtagare i befolkningen samt vårdtagarnas fördelning på ordinärt resp. särskilt boende i de deltagande kommunerna i fält- resp. SNAC-undersökningen. Som framgår av tabellen varierar andelen vårdtagare ganska starkt mellan

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

kommunerna, liksom även andelen med heldygnsomsorg resp. hemhjälp i ordinärt boende eller särskilt boende. Tillsammans motsvarar dock de undersökta kommunerna mycket väl riksgenomsnittet. Sammanlagt innefattar de undersökta kommunerna omkring 3 % av den svenska befolkningen över 65 år. Bortfall av olika anledningar gjorde att antalet personer i undersökningen uppgick till totalt 86 % av samtliga vårdtagare i de deltagande kommunerna. Detta bortfall bedöms inte ha någon betydelse för resultatets tillförlitlighet.

Tabell 5 Antal innevånare, vårdtagare, boende med heldygnsomsorg resp. mottagare av hemtjänst i de undersökta kommunerna år 2006

Antal

personer över 65 år

Antal vårdtagare 2006

Antal personer i undersökningen

Vårdtagare i procent av samtl. 65+

Andel av vårdtagare med

ord. boende

särskilt boende

Fältkommunerna Oskarshamn 5 165 757 692 15 % 64 % 36 % Ragunda 1 526 316 283 21 % 68 % 32 % Luleå 11 545 1 599 1 572 14 % 50 % 50 % Krokom 2 409 411 349 17 % 52 % 48 % Nordmaling 1 648 273 258 17 % 48 % 52 % Vilhelmina 1 653 274 257 17 % 53 % 47 % Kalmar 10 564 1 748 1 458 17 % 61 % 39 % Surahammar 1 879 222 228 12 % 50 % 50 %

Samtliga fältkommuner 36 389 5 600 5 097

15 % 57 % 43 %

SNAC-kommunerna Nordanstig 2 049 331 151 16 % 61 % 39 % Kungsholmen (stadsdel) 8 069 1 750 1 384 22 % 56 % 44 % Samtliga SNACkommuner 10 118 2 081 1 535 21 % 57 % 43 % Samtliga undersökta kommuner 46 507 7 681 6 632 16,5 % 57 % 43 %

Riket

1 581 437 238 515

15,1 % 59 % 41 %

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

Den följande tabell 6 visar fördelningen av de boende med heldygnsomsorg på grad av ADL-beroende per kommun – fält- resp. SNAC-kommunerna.

Tabell 6 Fördelning av de boende med heldygnsomsorg på ADL-grupper, procent

ADL=0 ADL=1 - 2 ADL=3 ADL=4 Medelvärde

Fältkommunerna

Oskarshamn 2 20 24 54 3,19 Ragunda 5 36 14 45 2,74 Luleå 3 31 18 48 3,02 Krokom 4 29 30 36 2,83 Nordmaling 2 38 24 37 2,75 Vilhelmina 7 30 18 45 2,87 Kalmar 0 25 25 50 3,17 Surahammar 2 27 22 49 3,07 Samtliga fältkommuner 3 29 22 47 3,01 SNAC-kommunerna

Nordanstig 0 30 20 50 3,15 Kungsholmen (stadsdel) 3 27 20 50 3,04 Samtliga SNAC-kommuner 3 27 20 50 3,06

Samtliga undersökta kommuner 3 28 21 47 3,02

Det framgår här att nästan hälften av vårdtagarna med heldygnsomsorg tillhör den grupp som kan betecknas helt nedsatta, dvs. personer med behov av hjälp för samtliga ADL-aktiviteter. En mycket liten andel av de boende med heldygnsomsorg är helt ADL-oberoende. Variationen är relativt stor mellan kommunerna – framför allt när det gäller andelen helt utan ADL-beroende, som men som genomsnitt ligger SNAC-kommunerna mycket nära fältkommunerna. Man kan se ett regionalt mönster. Generellt verkar gälla att ju högre andel vårdtagare, som har heldygnsomsorg, ju mindre nedsatta är vårdtagarna som genomsnitt.

Den motsvarande fördelningen på grupper av ADL-beroende för vårdtagarna med hemtjänst framgår av den följande tabellen 7.

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Tabell 7 Fördelning av de boende med hemtjänst ADL-grupper i procent

ADL=0 ADL=1 - 2 ADL=3 ADL=4 Medelvärde

Fältkommunerna Oskarshamn 39 36 15 10 1,38 Ragunda 47 36 8 10 1,14 Luleå 38 42 12 8 1,31 Krokom 25 58 13 4 1,36 Nordmaling 39 53 7 1 0,98 Vilhelmina 39 40 19 2 1,20 Kalmar 36 42 15 8 1,34 Surahammar 33 45 10 11 1,34 Samtliga fältkommuner 37 42 13 8 1,31

SNAC-kommunerna Nordanstig 36 50 7 7 0,90 Kungsholmen (stadsdel) 53 34 11 3 1,14 Samtliga SNAC-kommuner 52 35 10 3 0,92

Samtliga undersökta kommuner 41 40 12 7 1,21

Det framgår här klart att vårdtagarna med hemtjänst i ordinärt eller särskilt boende (s.k. serviceboende) som genomsnitt är betydligt mindre nedsatta än de med heldygnsomsorg. Fyra av tio vårdtagare med hemtjänst är oberoende i samtliga ADL-aktiviteter och mindre än en av tio är helt ADL-beroende. Även här är dock variationerna stora – speciellt när det gäller den senare gruppen. I Nordmaling och Vilhelmina, finns det knappast några helt ADL-beroende vårdtagare med hemtjänst. Även på Kungsholmen i Stockholm och i Krokom är det mycket få. Kopplingen till hög andel boende med heldygnsomsorg är här påtaglig. Kvarboendeprincipen, dvs. att vårdtagarna så länge som möjligt skall kunna bo kvar i eget boende, har fått ett betydligt högre genomslag i kommunerna söderut, vilket givetvis beror på att möjligheterna att fullt ut tillämpa denna princip i hög grad sammanhänger med kommunens bebyggelsestruktur.

Möjligheterna till kvarboende beror också av hur stora insatser som ges till de boende. I den följande tabellen 8 visas det genomsnittliga antalet veckotimmar hemhjälp per ADL-grupp i resp. kommuner. Genom att på detta sätt dela upp efter graden av funktionsnedsättning är det möjligt att jämföra ”generositeten” i

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

biståndsgivningen. Som man kan se inverkar ADL-beroendet i mycket hög grad är det gäller insatsernas storlek som genomsnitt räknat. Inte överraskande visar det sig dock även här att det råder betydande skillnader mellan de undersökta kommunerna. Det framgår som exempel att man i Oskarshamn ger mer än dubbelt så mycket hjälp till vårdtagare med en eller två ADL-beroenden som i Surahammar och Krokom. Variationen verkar annars vara högst när det gäller insatserna till personer som är helt ADL-beroende. Något överraskande är den kommun, som ger de största insatserna till denna grupp, Nordmaling, samtidigt den kommun som har högst andel vårdtagare i heldygnsomsorg. Slumpmässig statistisk variation kan dock spela en roll här eftersom det rör sig om mycket få vårdtagare.

Tabell 8 Genomsnittligt antal veckotimmar hemhjälp per ADL-grupp

ADL=0 ADL=1–2 ADL=3 ADL=4 Medelvärde

Fältkommunerna Oskarshamn 3,1 12,8 21,9 35,9 12,7 Ragunda 2,7 7,5 16,1 18,8 7,0 Luleå 2,6 9,9 17,2 26,8 9,3 Krokom 2,7 6,6 18,1 29,0 8,1 Nordmaling 2,1 8,4 13,1 48,5 6,6 Vilhelmina 3,6 8,4 18,0 38,0 9,0 Kalmar 3,7 9,8 19,2 23,7 10,1 Surahammar 1,5 6,2 16,5 32,5 8,9 Samtliga fältkommuner 3,0 9,5 18,7 27,9 9,8

SNAC-kommunerna Nordanstig 5,9 17,7 42,9 - 14,5 Kungsholmen (stadsdel) 3,3 10,2 18,9 27,1 8,1 Samtliga SNAC-kommuner 3,4 10,8 19,7 27,1 8,4

Samtl. undersökta kommuner 3,1 9,8 18,9 27,8 9,4

Genom att fältundersökningen 2007 genomförts med en motsvarande metodik som den som användes vid undersökningarna 1994 och 2002 och i samma kommuner är det möjligt att direkt jämföra resultaten. Man kan därmed skapa en klar bild av de förändringar som skett med äldreomsorgen de senaste tretton åren när det gäller andelen vårdtagare, i vilken utsträckning behoven tillgodoses med

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

hemhjälp eller med heldygnsomsorg, förändringarna i graden av funktionsnedsättning i resp. boendeform samt hemhjälpsinsatserna givet funktionsnedsättningen. Den jämförande redovisningen presenteras i bilaga 10b.

Sammanfattningsvis visar denna jämförelse att andelen vårdtagare i den äldre befolkningen fortsätter att sjunka, men att det skett ett trendbrott såtillvida att en högre andel än för fem år sedan har hemtjänst i ordinärt boende och en lägre andel heldygnsomsorg. Jämförelsen visar vidare att den genomsnittliga vårdtyngden i både heldygnsomsorg och bland vårdtagarna med hemhjälp fortsätter att öka, men i betydligt långsammare takt än tidigare. Skillnaderna mellan kommunerna när det gäller vårdtyngd och insatser som förut var ökande tenderar nu att minska. Det är dock svårt att säga om detta är en generell tendens. Det kan ju möjligen vara så att tidigare undersökningar gett de deltagande kommunerna möjlighet att jämföra sig med varandra och rätta sig mer mot mitten.

4.2 Normkostnad per grad av ADL-beroende

För varje kommun som deltagit i fältundersökningen samt för de kommuner, som bidragit med data som insamlats i SNAC-studien, har uppskattats den årliga kostnaden för äldreomsorgen per person i befolkningen uppdelat på delgrupper med avseende på åldersgrupp (65–69 år,… ….,90+), kön och civilstånd (gifta resp. övriga) samt grad av ADL-beroende enligt ULF (fyra nivåer: ADL-oberoende, 1–2 ADL-beroenden, 3 ADL-beroenden, 4 ADL-beroenden). Metoden för denna beräkning har redovisats ovan. Resultatet har därefter slagits samman till fältkommunerna resp. SNACkommunerna totalt och sedan till samtliga kommuner. I tabell 9 visas det sammanslagna resultatet i form av beräknad årlig normkostnad för äldreomsorgen per person givet grad av ADL-beroende, ålder, kön och civilstånd. Den följande tabell 10 visar motsvarande resultat för könen sammantagna.

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

Tabell 9 Normkostnader för äldreomsorgen per person per grad av ADLberoende, ålder, kön och civilstånd

ADL=0

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85–89 år 90- år

Kvinnor Gifta 57 395 709 1 170 5 350 20 371

Övriga 1 192 2 072 3 432 6 636 18 064 46 616

Män Gifta 37 230 320 1 889 2 780 13 793

Övriga 1 530 3 867 5 638 10 161 25 710 61 128

ADL=1 - 2

Kvinnor Gifta 19 627 68 993 77 234 99 411 200 972 307 356

Övriga 225 181 313 392 232 612 277 301 300 043 350 969

Män Gifta 9 721 27 166 67 287 90 479 103 275 128 766

Övriga 436 389 262 900 358 923 281 725 282 640 287 289

ADL= 3

Kvinnor Gifta 64 924 136 470 112 151 148 845 186 853 243 414

Övriga 366 660 328 510 380 222 349 624 315 275 358 348

Män Gifta 102 687 121 456 194 960 197 763 246 353 268 482

Övriga 437 339 538 801 452 580 377 399 371 953 300 816

ADL= 4

Kvinnor Gifta 251 057 318 065 293 809 443 321 232 442 377 826

Övriga 498 531 674 451 514 978 482 045 375 462 389 626

Män Gifta 32 953 437 261 292 505 302 365 264 988 326 700

Övriga 547 230 523 777 483 226 462 613 370 725 286 339

Några observationer kan göras. För personer utan ADL-beroende ökar kostnaden starkt med åldern, men denna effekt är mindre utpräglad för ADL-beroende personer – speciellt för ”övriga”, dvs. ogifta, änkor/änklingar och frånskilda. Gifta har nästan genomgående betydligt lägre normkostnader än ”övriga”. Förklaringen ligger i tillgången till informell omsorg, men kan också vara ett utslag av kommunernas prioritering. Normkostnaden för gifta kvinnor är i allmänhet högre än för gifta män, men det finns undantag.

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

För ”övriga” är det blandat – ibland har kvinnorna högre kostnad, ibland lägre.

Begränsningarna i underlagets omfattning visar sig i att siffrorna hoppar en del. Det är här givetvis möjligt att utjämna siffrorna med hjälp någon statistisk metod. Det är dock svårt att undvika att en sådan utjämning förvrider resultatet i något avseende. Genom att det är så många olika delgrupper erhålls en naturlig utjämning. Det spelar då mindre roll om stegen mellan två grupper inte är likformiga. Den mycket låga normkostnaden för gifta män, 65–69 år med fyra ADL-beroenden, sammanhänger med att antalet i denna grupp är mycket litet varför slumpen spelat roll. Detta har ingen större betydelse, eftersom det låga antalet gör att det får en obetydlig inverkan på den sammanlagda normkostnaden per kommun.

Tabell 10 Normkostnader för äldreomsorgen per person per grad av ADLberoende, ålder och civilstånd – båda könen

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år

ADL=0 Kvinnor Gifta 47 307 487 1 616 3 578 15 264 och män Övriga 1 338 2 748 4 098 7 509 19 758 49 529

ADL=1–2 Kvinnor Gifta 14 733 48 829 72 197 94 484 139 584 183 155 och män Övriga 324 924 293 219 269 280 278 391 296 414 339 354

ADL= 3 Kvinnor Gifta 83 561 129 248 153 762 175 537 223 616 260 390 och män Övriga 400 090 412 647 401 133 356 462 326 976 348 028

ADL= 4 Kvinnor Gifta 143 433 375 308 293 156 366 888 252 338 343 862 och män Övriga 521 594 614 129 505 828 477 264 374 489 371 285

Sammanläggning av normkostnaderna till båda könen gemensamt ger stadigare siffror. För gifta finns inverkan av ålder i samtliga fall, men för ”övriga” försvinner denna om personerna är ADL-beroende och den blir för de med flera ADL-beroenden t o m omvänd. Inverkan av åldern kommer naturligtvis in ändå, eftersom andelen med ADL-beroende växer starkt med åldern.

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

En jämförelse med tidigare beräknade normkostnader är svår att göra, eftersom dessa inte beräknandes per grad av ADL-oberoende utan efter grad av ohälsa enligt SCB hälsoindex. Kostnadsläget har också förändrats. Tabell 11 visar de normkostnader som beräknades på basis av undersökningen år 2002 med uppdelning efter hälsoindex. I huvudsak kan man se att mönstren går igen. Äldre hade även år 2002 betydligt högre normkostnader än yngre och gifta lägre än ej gifta – med undantag för de äldsta kvinnorna med full hälsa eller lätt ohälsa.

Tabell 11 Normkostnader för äldreomsorgen per person per ohälsograd, ålder, kön och civilstånd, 2002

Full hälsa eller lätt oälsa

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80–84 år 85-89 år 90- år

Kvinnor Gifta 260 190 1 640 2 236 13 882 103202

Övriga 1 582 3 571 7 906 18 061 32 565 99 927

Män

Gifta

58 141 144 4 329 10 566 63 063

Övriga 2 577 4 192 8 575 15 984 37 068 136099

Måttlig ohälsa

Kvinnor Gifta 434 2 258 2 812 16 392 77 284 162639

Övriga 7 518 16 103 21 394 55 764 14 2543 186274

Män

Gifta

36 1200 1172 12 384 3 3276 83936

Övriga 12 238 18 845 22 004 51 453 103 180 184303

Svår ohälsa

Kvinnor Gifta 12 697 47 807 93 994 136 760 143 164 212508

Övriga 59 199 131 928 136 535 202 808 253 243 320285

Män

Gifta 27 179 37 835 83 597 114 077 125 628 143958 Övriga 122677 101770 162660 211225 287607 333480

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

4.3 Normkostnader per socio-ekonomisk grupp resp. inkomstgrupp

Utgående från kostnaden per grad av ADL-beroende och fördelningen på dessa grader inom resp. delgrupp kan normkostnaden för delgruppen beräknas. Beräkningarna har gjorts dels med uppdelning på socio-ekonomiska grupper, dels med uppdelning på kvintilgrupper avseende sammanräknad inkomst. Skillnaden i normkostnad mellan resp. grupper samt beroende på nordisk eller utomnordisk härkomst avspeglar då skillnaderna i ADL-beroende mellan dessa grupper, medan normkostnaden givet graden av ADLberoende är densamma. I tabell 12 redovisas de beräknade normkostnaderna per person givet kön, civilstånd, socio-ekonomisk grupp, härkomst och åldersgrupp.

Tabell 12 Normkostnader för äldreomsorg per person givet ålder, kön, civilstånd, härkomst och socio-ekonomisk grupp

Gifta kvinnor 65-69 år 70-74år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år Nordisk härkomst ej facklärda arbetare 1 916 8 012 19 270 50 065 93 613 231 571 facklärda arbetare 1 454 6 156 14 814 38 713 76 132 196 263 företagare/jordbrukare 1 762 7 397 17 799 46 343 88 036 220 528 lägre tjänstemän 1 258 5 354 12 870 33 699 67 906 178 868 mellan/högre tj.män 1 152 4 939 11 859 31 056 63 454 169 229

Utomnordisk härkomst ej facklärda arbetare 2 470 10 201 24 472 63 074 111 968 266 684 facklärda arbetare 1 873 7 829 18 839 48 967 91 987 228 365 företagare/jordbrukare 2 270 9 416 22 620 58 466 105 643 254 777 lägre tjänstemän 1 614 6 798 16 365 42 686 82 413 209 191 mellan/högre tj.män 1 483 6 265 15 070 39 370 77 189 198 460

Övriga kvinnor Nordisk härkomst ej facklärda arbetare 9 582 23 856 56 587 91 215 166 528 290 258 facklärda arbetare 7 521 18 545 44 117 72 559 137 956 251 742 företagare/jordbrukare 8 893 22 099 52 492 85 145 157 449 278 333 lägre tjänstemän 6 631 16 233 38 620 64 139 124 412 232 361 mellan/högre tj.män 6 170 15 021 35 744 59 666 117 055 221 483

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

Utomnordisk härkomst ej facklärda arbetare 12 039 30 047 70 966 111 944 196 242 327 462 facklärda arbetare 9 373 23 337 55 375 89 432 163 879 286 810 företagare/jordbrukare 11 156 27 834 65 849 104 673 186 032 314 969 lägre tjänstemän 8 237 20 391 48 475 79 138 148 267 265 983 mellan/högre tj.män 7 636 18 852 44 846 73 649 139 698 254 167

Gifta män

65-69 år 70-74år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år

Nordisk härkomst ej facklärda arbetare 776 7 035 17 663 36 128 71 049 142 404 facklärda arbetare 592 5 361 13 483 28 193 56 459 118 281 företagare/jordbrukare 715 6 478 16 280 33 525 66 336 134 744 lägre tjänstemän 513 4 636 11 659 24 679 49 794 106 816 mellan/högre tj.män 473 4 267 10 711 22 834 46 242 100 577

Utomnordisk härkomst ej facklärda arbetare 995 9 028 22 570 45 217 86 996 167 468 facklärda arbetare 759 6 875 17 252 35 362 69 667 140 169 företagare/jordbrukare 916 8 317 20 818 41 994 81 432 158 861 lägre tjänstemän 656 5 938 14 934 30 970 61 642 126 991 mellan/högre tj.män 603 5 454 13 719 28 654 57 331 119 752

Övriga män Nordisk härkomst ej facklärda arbetare 15 603 28 723 62 490 97 942 163 998 233 559 facklärda arbetare 12 123 22 775 49 094 78 176 136 016 204 753 företagare/jordbrukare 14 441 26 754 58 076 91 500 155 060 224 607 lägre tjänstemän 10 636 20 191 43 198 69 306 122 913 190 381 mellan/högre tj.män 9 864 18 842 40 114 64 628 115 833 182 353

Utomnordisk härkomst ej facklärda arbetare 19 731 35 689 77 965 120 061 193 545 261 649 facklärda arbetare 15 261 28 136 61 183 96 046 161 380 230 962 företagare/jordbrukare 18 239 33 196 72 465 112 272 183 340 252 187 lägre tjänstemän 13 332 24 843 53 757 85 136 146 061 215 363 mellan/högre tj.män 12 329 23 115 49 866 79 348 137 714 206 562

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Normkostnaderna för de olika grupperna sammanhänger givetvis med ohälsofördelningen. Samma mönster som observerats i tabell 3 går igen också här. Ej facklärda arbetare och företagare/jordbrukare har de högsta normkostnaderna, gruppen mellan och högre tjänstemän de lägsta. Detta gäller såväl för kvinnor som för män, gifta som för övriga. Skillnaderna i normkostnad mellan de olika socioekonomiska grupperna tenderar dock att minska med växande ålder. Personer med utomnordisk härkomst har genomgående högre normkostnader än de nordisk-födda, vilket avspeglar högre andelar ADL-beroende per åldersgrupp och kön.

I den följande tabell 13 ges motsvarande normkostnader med uppdelning i stället efter inkomstkvintilgrupp. De två lägsta och de två högsta kvintilgrupperna har härvid slagits samman.

Tabell 13 Normkostnader för äldreomsorg per person givet ålder, kön, civilstånd, härkomst och inkomstgrupp

Gifta kvinnor

65–69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85–89 år 90- år

Nordisk härkomst kvintil 1 - 2 1 966 7 486 18 478 44 758 84 687 215 401 kvintil 3 1 301 4 822 10 743 26 356 55 624 149 389 kvintil 4 - 5 1 084 4 349 7 010 24 092 38 447 109 085

Utomnordisk härkomst kvintil 1 - 2 2 450 9 953 19 376 46 556 92 999 245 444 kvintil 3 1 514 5 570 12 406 30 428 62 764 165 257 kvintil 4 - 5 1 443 3 628 10 179 25 503 53 841 121 204

Övriga kvinnor Nordisk härkomst

65–69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år

kvintil 1 - 2

10 862 26 967 64 174 94 118 165 183 294 938

kvintil 3

7 792 19 407 36 990 66 040 119 989 225 240

kvintil 4 - 5

6 481 16 424 33 532 58 324 109 919 202 668

Utomnordisk härkomst kvintil 1 - 2 13 508 31 866 73 164 128 370 198 068 312 343 kvintil 3 8 904 22 297 42 404 75 139 133 692 244 996 kvintil 4 - 5 7 052 18 824 31 819 63 981 136 463 219 001

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

Gifta män Nordisk härkomst kvintil 1 - 2 1 037 7 977 19 699 40 599 78 326 159 977 kvintil 3 679 5 758 13 702 27 667 55 967 122 063 kvintil 4–5 523 4 706 11 769 23 199 48 027 98 046

Utomnordisk härkomst kvintil 1 - 2 1 417 12 020 27 691 56 414 84 347 183 769 kvintil 3 787 6 699 15 903 31 751 63 679 135 960 kvintil 4–5 606 5 911 11 922 26 783 65 248 118 247

Övriga män Nordisk härkomst kvintil 1 - 2 19 704 31 102 78 880 11 0805 191 647 245 985 kvintil 3 13 106 24 001 54 923 81 344 143 964 207 309 kvintil 4–5 10 958 20 954 48 510 70 030 124 275 181 394

Utomnordisk härkomst kvintil 1 - 2 23 675 40 870 109 233 153 010 184 549 267 563 kvintil 3 15 048 27 345 62 687 91 973 159 308 222 135 kvintil 4 - 5 13 263 28 041 58 757 94 160 117 113 202 304

En jämförelse mellan tabell 12 och tabell 13 visar att skillnaderna mellan inkomstgrupper genomgående är större än skillnaderna mellan de socio-ekonomiska grupperna. Förklaringen till detta är att dålig hälsa ofta leder till låga inkomster och därmed pension beroende förtidspensionering eller allmänt låg förvärvsfrekvens. Även här tenderar dock skillnaderna att utjämnas med växande ålder.

Motsvarande beräkningar har också gjorts utgående ifrån att män och kvinnor ges samma normkostnad givet ålder, kön, civilstånd och grad av ADL-beroende, dvs. de kostnader som redovisades i tabell 10. Resultatet av dessa beräkningar redovisas i tabellerna 14 och 15 avseende dels uppdelning på socio-ekonomiska grupper, dels inkomstkvintilgrupper – sammanslagna på samma sätt som ovan. Att det här uppstår skillnader mellan könen beror på skillnader i ADL-beroendefördelning inom resp. delgrupper.

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Tabell 14 Normkostnader för äldreomsorg per person givet ålder, civilstånd, härkomst och socio-ekonomisk grupp – samma normkostnad per ADL-grupp oberoende av kön

Gifta kvinnor

65-69 år 70-74år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90 - år

Nordisk härkomst Ej facklärda arbetare 1 428 8 016 19 698 44 908 84 313 177 672 facklärda arbetare 1 086 6 128 15 088 34 913 67 766 148 965 företagare/jordbrukare 1 314 7 390 18 176 41 635 79 000 168 622 lägre tjänstemän 939 5 315 13 077 30 487 60 082 135 072 mellan/högre tj.män 861 4 894 12 031 28 152 55 951 127 444

Utomnordisk härkomst Ej facklärda arbetare 1 839 10 248 25 084 56 322 102 028 206 861 facklärda arbetare 1 397 7 829 19 251 43 943 82 761 175 038 företagare/jordbrukare 1 691 9 446 23 166 52 285 95 883 196 895 lägre tjänstemän 1 204 6 781 16 692 38 415 73 676 159 399 mellan/högre tj.män 1 107 6 239 15 352 35 492 68 757 150 732

Övriga kvinnor Nordisk härkomst Ej facklärda arbetare 12 832 26 814 60 357 95 254 169 104 283 126 facklärda arbetare 10 005 21 006 47 174 75 877 140 233 246 153 företagare/jordbrukare 11 888 24 893 56 030 88 950 159 928 271 679 lägre tjänstemän 8 785 18 479 41 360 67 131 126 555 227 548 Mellan/högre tj.män 8 152 17 153 38 317 62 485 119 127 217 105

Utomnordisk härkomst Ej facklärda arbetare 16 197 33 592 75 541 116 781 199 153 318 833 facklärda arbetare 12 546 26 247 59 077 93 402 166 427 279 815 företagare/jordbrukare 14 988 31 168 70 140 109 230 188 826 306 843 lägre tjänstemän 10 987 23 024 51 783 82 711 150 649 259 824 Mellan/högre tj.män 10 164 21 342 47 945 77 009 141 993 248 482

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

Gifta män

65-69 år 70-74år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90 - år

Nordisk härkomst Ej facklärda arbetare 1 249 7 026 17 291 39 713 75 843 163 176 facklärda arbetare 949 5 380 13 240 30 840 60 701 136 214 företagare/jordbrukare 1 150 6 478 15 951 36 799 70 969 154 650 lägre tjänstemän 821 4 667 11 472 26 919 53 729 123 281 Mellan/högre tj.män 755 4 302 10 552 24 862 50 000 116 208

Utomnordisk härkomst Ej facklärda arbetare 1 607 8 979 22 044 49 908 92 215 190 870 facklärda arbetare 1 221 6 868 16 893 38 856 74 416 160 691 företagare/jordbrukare 1 477 8 283 20 348 46 289 86 524 181 394 lägre tjänstemän 1 054 5 948 14 646 33 943 66 098 145 987 mellan/högre tj.män 967 5 472 13 470 31 355 61 610 137 868

Övriga män Nordisk härkomst Ej facklärda arbetare 11 351 23 785 53 498 85 253 154 435 264 704 facklärda arbetare 8 877 18 678 41 836 67 827 127 665 229 092 företagare/jordbrukare 10 524 22 094 49 652 79 574 145 892 253 629 lägre tjänstemän 7 821 16 459 36 710 60 009 115 103 211 349 mellan/högre tj.män 7 273 15 298 34 031 55 885 108 309 201 443

Utomnordisk härkomst Ej facklärda arbetare 14 287 29 757 66 999 104 758 182 622 299 500 facklärda arbetare 11 108 23 280 52 359 83 581 151 933 261 490 företagare/jordbrukare 13 225 27 621 62 197 97 889 172 896 287 771 lägre tjänstemän 9 737 20 454 45 892 73 963 137 284 242 201 mellan/högre tj.män 9 024 18 971 42 507 68 860 129 292 231 327

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Tabell 15 Normkostnader för äldreomsorg per person givet ålder, kön, civilstånd, härkomst och inkomstgrupp – normkostnad per ADLgrupp oberoende av kön

Gifta kvinnor

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år

nordisk härkomst kvintil 1 - 2

1 410 7 485 19 136 41 481 78 378 176455

kvintil 3

936 4 781 11 012 24 704 50 248 119179

kvintil 4 - 5

780 4 304 7 095 22 632 34 052 85681

utomnordisk härkomst kvintil 1 - 2 1 755 9 993 20 080 43 112 86 592 203287 kvintil 3 1 087 5 539 12 758 28 425 57 065 132651 kvintil 4 - 5 1 036 3 573 10 421 23 921 48 606 95646

Övriga kvinnor

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år

nordisk härkomst kvintil 1 -2 13 001 27 190 68 494 94 976 166 527 284839 kvintil 3 9 303 19 767 39 759 66 913 121 380 218942 kvintil 4 -5 7 722 16 838 36 090 59 199 111 331 197558

utomnordisk härkomst kvintil 1 - 2 16 184 32 001 77 966 129 199 199 401 301271 kvintil 3 10 644 22 605 45 495 76 009 135 062 237639 kvintil 4 - 5 8 410 19 195 34 274 64 854 137 829 213024

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

Kostnader per person, män per inkomstgrupp, ålder, civilstånd och härkomst

Gifta män

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år

nordisk härkomst kvintil 1 - 2 1 744 7 950 19 002 43 630 81 714 177 201 kvintil 3 1 135 5 768 13 277 29 535 59 069 136 545 kvintil 4 - 5 871 4 730 11 430 24 684 50 883 110 210

utomnordisk härkomst kvintil 1 - 2 2 394 11 915 26 628 60 925 87 773 202 410 kvintil 3 1 318 6 694 15 379 33 977 66 941 151 580 kvintil 4 - 5 1 012 5 917 11 577 28 579 68 537 132 274

Övriga mänr

65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90- år

nordisk härkomst kvintil 1 - 2 16 608 30 769 68 419 10 8225 186 733 295 420 kvintil 3 11 058 23 463 47 211 78 702 139 034 242 930 kvintil 4 - 5 9 254 20 328 41 578 67 379 119 251 208 278

utomnordisk härkomst kvintil 1 - 2 19 953 40 816 95 454 150 567 179 663 325 004 kvintil 3 12 691 26 904 54 058 89 347 154 411 262 919 kvintil 4 - 5 11 190 27 619 50 601 91 538 112 073 236 307

Gemensamma normkostnader per ADL-grupp för män och kvinnor resulterar i detta fall i något högre normkostnader för kvinnor än för män. Om normkostnaden för en viss delgrupp kvinnor blir lägre eller högre än om man räknar separata kostnader per ADLgrupp beror på om kvinnor eller män hade den högsta normkostnaden i delgruppen ifråga. Som framgått av tabellerna 12 och 13 förekommer båda fallen.

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

4.4 Beräkning av normkostnader med uppdelning endast på grupperna med resp. utan ADL-beroende

Som framgått av de tabeller som visats ovan erhålls det stora steget i ökningen av normkostnaden när man gå från inget ADL-beroende till minst ett beroende. I syfte att förenkla modellen för beräkning av normkostnaderna för äldreomsorgen har därför också prövats ett alternativ där uppdelning av befolkning och vårdtagare endast sker på två grupper: De utan beroende för någon av aktiviteterna för dagligt liv (ADL=0) och de med ADL-beroende (ADL=1 - 4). Dessa beräkningar har endast gjorts med uppdelning på tre inkomstgrupper och sammantaget för könen, d v s motsvarande de resultat som ovan presenterats i tabellerna 10 och 15 ovan. Normkostnaderna per åldersgrupp, civilstånd och ADL-grupp visas i tabell 16 nedan. I den följande tabell 17 visas motsvarande normkostnader per åldersgrupp, kön, civilstånd, härkomst och inkomstgrupp.

Tabell 16 Normkostnader för äldreomsorgen per åldersgrupp, civilstånd för personer utan resp. med ADL-beroende

ADL=0

65–69 år 70 –74 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90 -år

Gifta 47 307 487 1 616 3578 15 264

Övriga 1 338 2 748 4 098 7 509 19 758 49 529

ADL=1 - 4

Gifta 60 943 146 272 146 473 185 249 192 528 257 016

Övriga 389 119 398 588 360 511 350 612 327 984 353 628

Som framgår av tabell 16 är normkostnaden för de utan ADL-beroende mycket låg jämfört med dem som är beroende för minst en ADL-aktivitet. Bland speciellt äldre personer förekommer dock att man är i behov av stöd även om man är oberoende i samtliga ADLaktiviteter. Det handlar så om stödbehov för s.k. instrumentella ADL-aktiviteter: Städning, tvätt, matlagning, matuppköp etc.

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

Tabell 17 Normkostnader för äldreomsorgen per åldersgrupp, kön, civilstånd, härkomst och inkomstgrupp - beräkning med uppdelning endast på personer med resp. utan ADL-beroende.

Gifta kvinnor

65–69 år 70–74 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90– år

nordisk härkomst kvintil 1 - 2 1 407 7 464 19 039 41 180 77 902 17 4366 kvintil 3 937 4 800 11 103 25 058 50 850 12 1638 kvintil 4 - 5 781 4 321 7 193 22 989 34 754 8 8755

utomnordisk härkomst kvintil 1 - 2 1 749 9 914 19 935 42 673 85 592 19 7913 kvintil 3 1 088 5 553 12 826 28 705 57 521 13 4464 kvintil 4 - 5 1 036 3 594 10 505 24 249 49 170 9 8685

Övriga kvinnor

65–69 år 70–74 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90– år

nordisk härkomst kvintil 1 - 2 12 997 27 158 68 238 94 715 166 174 28 4522 kvintil 3 9 307 19 789 39 953 67 284 121 986 21 9767 kvintil 4 - 5 7 727 16 866 36 287 59 600 111 973 19 8465

utomnordisk härkomst kvintil 1 - 2 16 168 31 917 77 440 127 685 197 946 300 514 kvintil 3 10 647 22 617 45 646 76 257 135 493 238 262 kvintil 4 - 5 8 413 19 214 34 476 65 197 138 214 213 820

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

Gifta män

65–69 år 70–74 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90– år

nordisk härkomst kvintil 1 - 2 1 738 7 921 18 898 43 154 81 004 17 4865 kvintil 3 1 135 5 778 13 340 29 787 59 470 13 8127 kvintil 4 - 5 873 4 744 11 505 25 000 51 406 11 2757

utomnordisk härkomst kvintil 1 - 2 2 378 11 774 26 170 59 063 86 686 19 6737 kvintil 3 1 318 6 691 15 402 34 084 67 078 15 2092 kvintil 4 - 5 1 012 5 919 11 648 28 806 68 610 13 3790

Övriga män

65–69 år 70–74 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90– år

nordisk härkomst kvintil 1 - 2 16 591 30 703 68 125 107 514 185 707 29 4823 kvintil 3 11 058 23 466 47 343 78 904 139 400 24 3482 kvintil 4 - 5 9 255 20 344 41 738 67 692 119 803 20 9114

utomnordisk härkomst kvintil 1 - 2 19 918 40 596 94 304 147 824 179 019 32 3504 kvintil 3 12 688 26 881 54 103 89 322 154 472 26 3150 kvintil 4 - 5 11 190 27 591 50 673 91 457 112 761 23 6848

5 Diskussion

De normkostnader som nu beräknats har tagits fram på i princip samma sätt som tidigare. Liksom förut är det ULF-undersökningen som legat till grund och liksom förut har en fältundersökning genomförts för att ge underlag för skattning av sambandet mellan vårdbehov och insatser. Den stora skillnaden mot tidigare är att behovet av vård och omsorg nu är baserat på graden av ADL-beroende i stället för som tidigare SCB ohälsoindex. Förändringen har blivit möjlig genom att ULF-undersökningarna nu till skillnad från tidigare omfattar frågor avseende behov av hjälp med ADL-aktiviteter. Skälet för denna förändring är att ADL-beroende har ett mer direkt samband med behovet av stöd och hjälp. I normkostnaderna blir detta synligt genom den stora skillnad man kan se mellan normkostnaderna för de ADL-oberoende och de som har en eller flera beroenden. ADL ger också tydligare skillnader mellan de

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

socio-ekonomiska grupperna och inkomstgrupperna än vad SCB ohälsoindex gör.

Övergången till att utgå från ADL-beroendet i stället för hälsoindex har även eliminerat behovet av att imputera hälsoindex i datamaterialet från fält- och SNAC-undersökningarna. Imputeringen innebar att man för varje undersökt person slumpade ut ett värde på hälsoindex utgående ifrån observerade värden på variabler, som har ett statistiskt samband med detta index. Den förutsatte tillgång till data som ”översätter” mellan de båda sätten att mäta och innebar en felkälla, som man alltså nu kunnat undvika. En annan förbättring är att underlaget från ULF nu också omfattar personer över 85 år. Tidigare har ohälsan i denna grupp måst skattas utgående en enda ULF-undersökning från 1988/89, vilket självklart inneburit en felkälla.

En nackdel med den nya metoden är dock, som påpekats ovan, att ULF-studien, som bygger på intervjuer med de äldre personerna själva, visat sig ge en systematisk underskattning av ADL-beroendet jämfört med den bedömning, som personalen gjort i fält- och SNAC-undersökningarna. Detta problem fanns redan tidigare när mätningen skedde med hälsoindex, men har förvärrats genom övergången till att mäta i termer av ADL-beroende. För denna avvikelse är det dock möjligt att korrigera genom kalibrering av sannolikheterna i ADL-gradsfördelningen. Korrektionen påverkar endast kostnaden per ADL-grupp – inte den slutliga kostnaden per socio-ekonomisk grupp resp. inkomstgrupp. Detta beror på att en korrektion av sannolikheten för ett visst ADL-beroende automatiskt åtföljs av en motsvarande förändring av normkostnaden för denna beroendegrad.

Till grund för beräkningarna ligger ett mycket fullständigt underlag i form av dels en särskild fältundersökning i åtta kommuner, dels motsvarande data från två områden från den nationella SNACstudien. Dessa kommuner representerar tillsammans omkring 3 % av Sveriges befolkning över 65 år. Representativiteten i underlaget måste bedömas som god, vilket visas av att nyckeltalen sammantaget mycket väl motsvarar riksgenomsnittet.

Beräkningarna har denna gång gjorts såväl med avseende på socio-ekonomiska grupper som inkomstgrupper. Båda gruppindelningarna är definierade på samma sätt som tidigare. Beräkningen av normkostnaden för äldreomsorgen per socio-ekonomisk grupp förutsätter ett underlag som medger uppdelning av befolkningen i dessa grupper. Det underlag som står till buds är Folk- och

SOU 2007:61 Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007…

bostadsräkningarna. Sådana genomfördes tidigare vart femte år, men sedan år 1990 har ingen ny undersökning gjorts. Metoden har tidigare fungerat väl genom att det här rör sig om personer, som till den helt övervägande delen lämnat yrkeslivet, och att man därför ändå måste man gå tillbaka till tidigare undersökningar för att få yrkesuppgifter. Ett växande problem i sammanhanget är dock att de personer som invandrat efter år 1990 inte kan klassas med detta underlag. Andelen som kunnat klassas har sjunkit från 86 % i denna förra undersökningen år 2002 till 81 % i årets undersökning.

Problemet löses genom imputering men denna metod har klara begränsningar. Imputeringen görs i första hand utgående ifrån den socio-ekonomiska fördelningen i kommunen i delgruppen ifråga. Om det saknas personer i kommunen i denna delgrupp används i stället fördelningen i den kommungrupp som kommunen tillhör. Tyvärr är det givetvis inget som säger att alla kommuner, som tillhör denna grupp, har samma socio-ekonomiska struktur. För invandrartäta kommuner, där socio-ekonomisk grupp måste imputeras för många personer, kan det bli stora avvikelser. På sikt torde det bli svårt att beräkna normkostnader på detta sätt om inte folk- och bostadsräkningarna ersätts med en likvärdig registreringsmetod. Beräkning av normkostnaderna utgående från inkomstgrupp är inte behäftat med dessa problem. Som man kunnat se i tabell 3 ovan har också inkomsten ett mycket tydligt samband med behoven av vård och omsorg i befolkningen.

Ett annat problem med uppdelningen på socio-ekonomiska grupper sammanhänger med övergången till att använda ADL-beroende i stället för hälsoindex, som mätare på behovet av stöd och hjälp. ADL-beroende är mer direkt relaterat till behovet av stöd och hjälp än hälsoindex, men eftersom antalet personer med mycket stort ADL-beroende och därmed stort behov av hjälp är ganska litet som andel av befolkningen för detta tyvärr med sig att den statistiska osäkerheten blir större. Detta visar sig på så sätt att skillnaderna i ADL-sannolikheterna mellan de socio-ekonomiska grupperna ”lägre” och ”mellan/högre tjänstemän” inte blir statistiskt säkerställda. Det finns alltså här en osäkerhet i beräkningarna, som dock bedöms vara av liten betydelse när det gäller att bestämma den totala normkostnaden per kommun. För inkomstgrupper föreligger inte detta problem eftersom skillnaderna i ADLsannolikheter mellan inkomstgrupperna är mycket större. Genom att slå ihop ADL-grupperna till endast två – utan resp. med ADLberoende – erhålles också en bättre stabilitet.

Bilaga 10a Normkostnadsberäkningar för äldreomsorg 2007… SOU 2007:61

Det växande problemet med imputeringen av socio-ekonomisk grupp och de relativt små skillnaderna mellan grupperna gör att man starkt kan ifrågasätta metoden att dela upp på socio-ekonomiska grupper. Genom att i dessa beräkningar resultatet av båda metoderna redovisas, är det möjligt att jämföra och se vilka effekter det får generellt och på enskilda kommuner om man för utjämningssystemet väljer den alternativa metoden att i stället räkna på inkomstgrupper. En uppdelning på tre inkomstgrupper gör systemet enklare att hantera och kan därför vara att föredra. Av samma skäl förefaller det fullt tillräckligt att dela in befolkningen i endast två ADL-grupper: oberoende och beroende i minst en ADL-aktivitet. Kontrollberäkningar har visat att detta leder till mycket små förändringar av normkostnaderna jämfört med ett system med fyra ADL-grupper, som ursprungligen prövades.

Vid bestämningen av normkostnaden per ADL-grupp tas ingen hänsyn till socio-ekonomisk grupp, inkomstgrupp eller etnisk bakgrund. Socio-ekonomisk grupp och inkomstgrupp har inte noterats i fältundersökningen och utomnordisk bakgrund visade sig ge ett negativt bidrag med avseende på erhållna insatser givet övriga påverkande faktorer. Det finns naturligtvis inga skäl varför socioekonomisk grupp, inkomstgrupp eller etnisk bakgrund i sig skall påverka tilldelningen av äldreomsorg. Inverkan på normkostnaden kommer i stället in indirekt genom att dessa båda faktorer påverkar ohälsa och vårdbehov.

Slutligen bör noteras att de fältundersökningar, som nu genomförts i ett antal kommuner, gett ett resultat som i sig har stort intresse som underlag för att bedöma utvecklingen av den svenska äldreomsorgen. En närmare diskussion av detta ges i bilaga 10b.

Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007, av docent Mårten Lagergren

Som underlag för de första beräkningarna av normkostnader per kommun för äldreomsorgen genomfördes år 1994 en fältundersökning avseende funktionsnedsättning och beslutade insatser på individnivå i åtta svenska kommuner. I samband med revideringen av normkostnaderna upprepades denna undersökning år 2002 i samma kommuner som år 1994 med undantag för Dorotea kommun, som avböjde att delta. År 2007 har nu en ytterligare undersökning med jämförbar metodik genomförts i samma kommuner som i de två föregående undersökningarna. Genom att jämföra resultaten från dessa undersökningar får man en unik möjlighet att belysa förändringarna i äldreomsorgen sedan början av 1990-talet med ett omfattande, representativt material.

En jämförande redovisning av resultaten från 1994 års och 2002 års undersökningar finns presenterad i betänkandet ”Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn” (SOU 2003:88). Tyvärr finns grundmaterialet från 1994 års undersökning inte bevarat, varför den jämförande resultatredovisningen endast kan omfatta de tabeller, som redovisades 1994 i betänkandet ”Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och landsting”, bilaga 7 (SOU 1994:144).

Vid 1994 års undersökning angavs ”vårdtyngden” (egentligen graden av funktionsnedsättning eller vårdberoende) för de flesta kommunerna genom Katz ADL-index, i några fall (Ragunda, Kalmar) även genom det s.k. ÄSIM-index och i ett fall (Luleå) endast genom ÄSIM-index. I 2002 års undersökning ingick ett antal olika variabler som beskriver funktionsnedsättning. Utgående från dessa konstruerades två index som mått på vårdtagarnas funktionsnedsättning, dels det s.k. SNAC PADL-index (för definition, se

Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007 SOU 2007:61

t.ex. Stockholms läns Äldrecentrum rapport 2006:8 s. 10), dels Katz ADL-index. Samma variabler och variabeldefinitioner har använts i 2007 års undersökning.

Tabell 1 A, B och C visar antalet innevånare över 65 år, antalet vårdtagare, antalet personer i undersökningen samt vårdtagarna som andel av samtliga personer 65 år och äldre och fördelningen av vårdtagarna mellan hemtjänst och boende med heldygnsomsorg år 1994, 2002 och 2007 i de aktuella kommunerna. För år 1994 saknas uppgift på antalet vårdtagare. Andelar etc. avser här i stället personerna i undersökningen.

Tabell 1.1 Antal invånare, vårdtagare samt personer i undersökningen med fördelning på mottagare av hemtjänst resp. boende med heldygnsomsorg i de undersökta kommunerna, 1994, 2002 och 2007

A. År 1994 Antal

personer över 65 år

Antal vårdtagare

Antal personer i undersökningen

Antalet vårdtagare i proc. av samtl. 65+

Fördelning av vårdtagarna

Kommun

hemtjänst heldygnsomsorg.

Oskarshamn 5 106

873 17,1 % 80 % 20 %

Ragunda 1 767 414 23,4 % 67 % 33 % Luleå 9 131 1 551 17,0 % 64 % 36 % Krokom 2 747 562 20,5 % 65 % 35 % Nordmaling 1 718 360 21,0 % 58 % 42 % Vilhelmina 1 737 326 18,8 % 54 % 46 % Kalmar 10 247 1 681 16,4 % 68 % 32 % Surahammar 1 679 225 13,4 % 73 % 27 % Samtliga fältkommuner 34 132 5 992 17,6 % 67 % 33 %

SOU 2007:61 Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

B. År 2002 Antal person

er över 65 år

Antal vårdtagare

Antal personer i undersökningen

Antalet vårdtagare i proc. av samtl. 65+

Fördelning av vårdtagarna

Kommun

hemtjänst heldygnsomsorg

Oskarshamn 5 047

761 722 14,8 % 63 %

37 %

Ragunda

1 609

346 287 21,5 % 61 %

39 %

Luleå

10 459 1 471 1 477 14,1 % 40 %

60 %

Krokom

2 560

419 436 16,4 % 50 %

50 %

Nordmaling 1 645

304 283 18,5 % 49 %

51 %

Vilhelmina

1 740

414 302 23,8 % 54 %

46 %

Kalmar

10 460 1 733 1 517 16,6 % 53 %

47 %

Surahammar 1 733

262 233 15,1 % 56 %

44 %

Samtliga fältkommuner 35 253 5 710 5 257 16,2 % 51 % 49 %

C. År 2007

Oskarshamn 5 165

757 692 14,7 % 64 %

36 %

Ragunda

1 526

316 283 20,7 % 68 %

32 %

Luleå

11 545 1 599 1 572 13,9 % 50 %

50 %

Krokom

2 409

411 349 17,1 % 52 %

48 %

Nordmaling 1 648

273 258 16,6 % 48 %

52 %

Vilhelmina

1 653

274 257 16,6 % 53 %

47 %

Kalmar

10 564 1 748 1 458 16,5 % 61 %

39 %

Surahammar 1 879

222 228 11,8 % 50 %

50 %

Samtliga fältkommuner 36 389 5 600 5 097 15,4 % 57 % 43 %

Riket

1 581 437 238 515

15,1 % 59 % 41 %

Tabell 1:1 visar att antalet vårdtagare minskat i de undersökta kommunerna såväl absolut som mätt som andel av befolkningen. Minskningstakten var dock betydligt lägre under perioden 2002– 2007 än under den föregående perioden 1994–2002. I den första perioden minskade framförallt antalet personer som fick hemtjänst, i den senare perioden gäller minskningen antalet personer i särskilt boende med heldygnsomsorg – från totalt 2 798 till 2 408 personer - medan antalet med hemtjänst ökade något – totalt från 2 912 till 3 192 personer. Utvecklingen den senaste perioden är i huvudsak likartad mellan kommunerna. I tre kommuner – Nordmaling,

Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007 SOU 2007:61

Vilhelmina och Surahammar – har andelen av vårdtagarna som finns i särskilt boende dock ökat, medan den minskat mer eller mindre kraftigt i de övriga. Det är också värt att notera att det råder stora skillnader mellan kommunerna såväl när det gäller andelen vårdtagare – från 11,8 % i Surahammar till 20,7 % i Ragunda – som fördelningen av vårdtagarna mellan hemtjänst och särskilt boende med heldygnsomsorg. Ragunda ligger lägst när det gäller andelen i särskilt boende, men även Oskarshamn ligger betydligt under genomsnittet.

En fråga är då hur nedskärningarna av boendet med heldygnsomsorg har påverkat förekomsten av funktionsnedsättning och vårdtyngden i dessa boenden. De följande tabellerna 1:2A, B och C visar fördelningen av vårdtagarna i heldygnsomsorgen på vårdberoendekategorier enligt Katz ADL för resp. år. För Luleå saknas uppgifter för år 1994, eftersom man då inte använde Katz-index utan den s.k. ÄSIM-skalan. I tabellen har de som ej kan klassificeras enligt Katz-skalan, den s.k. Ö-gruppen, utelämnats. Genomsnittet är beräknat utifrån en kodning: A=1, B=2, osv.

Tabell 1.2 Fördelning av de boende med heldygnsomsorg på Katz /ADL-grupper i procent

A. År 1994 Katz ADL-index

A B C D E F G Medelvärde

Oskarshamn 3 15 8 9 19 23 23 4,87 Ragunda 2 9 16 17 9 14 33 4,96 Luleå Krokom 3 20 5 4 9 28 31 5,04 Nordmaling 1 21 8 5 7 30 28 4,98 Vilhelmina 8 27 7 5 4 27 22 4,39 Kalmar 3 17 7 8 16 15 34 4,98 Surahammar 0 7 5 7 9 49 23 5,57

Samtliga fältkommuner 3 17 8 8 13 22 29 4,95

SOU 2007:61 Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

B. År 2002 Katz ADL-index

A B C D E F G Medelvärde

Oskarshamn 3 9 9 5 7 17 50 5,55 Ragunda 8 11 12 9 9 20 31 4,85 Luleå 5 10 10 8 9 15 43 5,26 Krokom 6 17 9 6 7 25 30 4,86 Nordmaling 3 10 12 5 12 9 48 5,30 Vilhelmina 5 12 17 12 14 12 29 4,70 Kalmar 1 5 9 6 10 10 60 5,90 Surahammar 0 10 10 3 13 13 53 5,65 Samtliga fältkommuner 4 9 10 7 9 15 46 5,35

C. År 2007

Oskarshamn 0 7 6 4 7 20 56 5,96 Ragunda 3 15 9 9 7 10 47 5,20 Luleå 3 7 13 7 11 11 49 5,49 Krokom 5 12 7 8 8 21 40 5,23 Nordmaling 2 13 10 10 9 17 38 5,15 Vilhelmina 7 5 9 13 6 12 48 5,35 Kalmar 0 4 9 8 8 20 52 5,86 Surahammar 2 10 7 7 5 17 52 5,62 Samtliga fältkommuner 2 7 10 8 9 15 49 5,55

Det framgår av tabell 1:2 A, B och C att de boende med heldygnsomsorg i de aktuella kommunerna – med vissa undantag - som genomsnitt nu är mer funktionsnedsatta än för fem resp. 13 år sedan. Ökningen i genomsnittligt ADL-index sedan år 1994 uppgår till 12 % - för den senaste femårsperioden 3,7 %. Ökningstakten har alltså blivit väsentligt lägre. Ökningen gäller samtliga kommuner utom Surahammar, där en mindre initial ökning den senare perioden övergått till minskning. Även i Nordmaling och Kalmar har den genomsnittliga vårdtyngden i det särskilda boendet minskat den senaste femårsperioden. Andelen av de boende med heldygnsomsorg, som klassificerats som tillhörande den mest omsorgskrävande kategorin G ökade mycket kraftigt perioden 1994–2002 från 29 % till 46 % och denna ökning har nu fortsatt fast i lång-

Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007 SOU 2007:61

sammare takt till 49 %. Situationen år 2007 när det gäller ADLfördelningen i heldygnsomsorgen skiljer mycket litet från år 2002. Den redan förut lilla A-gruppen har halverats och G-gruppen alltså ökat något – i övrigt är det som kan se i det närmaste identiskt. Trots nedskärningen i antalet platser är således sammansättningen av vårdtagarna i stort sett oförändrad, vilket talar för att tilldelningen av boendeformen inte blivit striktare. Det kan också noteras att skillnaderna mellan kommunerna i detta avseende har minskat i motsats till vad som var fallet under föregående period.

Den motsvarande utvecklingen för de boende med hemhjälp framgår av tabellerna 1:3 A och B. Liksom ovan är Ö-kategorin utelämnad.

Tabell 1. 3 Fördelning av de boende med hemhjälp på Katz /ADL-grupper 1994, 2002 och 2007

A. År 1994 Katz ADL-index

A B C D E F G Genomsnitt

Oskarshamn 59 13 10 4 4 7 4 2,21 Ragunda 38 23 14 9 5 4 7 2,60 Luleå Krokom 38 19 8 4 6 12 13 3,09 Nordmaling 53 32 8 3 1 2 1 1,77 Vilhelmina 57 20 7 2 4 8 2 2,08 Kalmar 47 26 6 7 4 5 5 2,30 Surahammar 36 27 9 5 3 15 5 2,77

Samtliga fältkommuner 48 22 8 5 4 7 5 2,37

SOU 2007:61 Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

B. År 2002 Katz ADL-index

A B C D E F G Genomsnitt

Oskarshamn 39 20 15 7 6 7 6 2,67 Ragunda 41 22 9 7 9 5 5 2,58 Luleå 25 26 15 11 3 7 12 3,09 Krokom 47 22 10 8 4 7 1 2,25 Nordmaling 36 26 18 9 6 2 3 2,42 Vilhelmina 56 19 9 6 3 3 4 2,07 Kalmar 37 23 14 9 2 4 12 2,74 Surahammar 31 16 20 9 9 9 6 3,01 Samtliga fältkommuner 37 23 14 9 4 6 8 2,72

C. År 2007

Oskarshamn 39 19 13 8 3 9 9 2,80 Ragunda 39 25 15 7 2 1 11 2,52 Luleå 39 20 17 10 4 6 4 2,55 Krokom 24 32 20 7 5 8 4 2,77 Nordmaling 36 31 14 10 3 5 1 2,30 Vilhelmina 42 28 10 6 3 10 2 2,37 Kalmar 36 22 14 9 4 8 7 2,77 Surahammar 32 28 13 8 2 6 11 2,81

Samtliga fältkommuner 36 23 15 9 3 7 7 2,67

De flesta vårdtagarna med hemtjänst i ordinärt eller särskilt boende har en relativt begränsad funktionsnedsättning. Dock har andelen inom de två lägsta ADL-kategorierna sjunkit från 70 % till 59 % under perioden 1994–2007. Utvecklingen av funktionsnedsättningen överensstämmer i mycket med den som redovisats ovan för heldygnsomsorgen.

Den snabba ökningen av genomsnittligt ADL-index under perioden 1994–2002 har övergått i en svag minskning. Fördelningen på ADL-grupper år 2007 i hemtjänsten är i det närmaste identisk med år 2002.

Liksom för heldygnsomsorgen har skillnaderna mellan kommunerna minskat påtagligt. I vissa kommuner har den genomsnittliga vårdtyngden ökat, i andra har den minskat. Kraftigast ökning upp-

Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007 SOU 2007:61

visar Krokom och Vilhelmina, som tidigare lågt långt under genomsnittet. I Krokom minskade antalet vårdtagare i hemtjänsten med 30 % under åren 2002–2007. Ökningen av den genomsnittliga vårdtyngden kan här alltså tolkas som resultatet av en stramare tilldelning. Den största minskningen kan noteras för Luleå, - 12 %. Här har antalet vårdtagare i hemtjänsten ökat starkt med mer än 20 % och det verkar alltså som behovsbedömningen blivit mindre restriktiv.

Inom hemtjänsten synes alltså utveckling mot mer hjälpbehövande vårdtagare ha avstannat. Frågan är då om man nu får mer eller mindre hjälp än tidigare givet behovet. Tabellerna 1:4 A och B visar hur tilldelningen av veckotimmar hemtjänst har förändrats givet KatzADL-kategori.

Tabell 1.4 Genomsnittligt antal veckotimmar hemhjälp per Katz ADL-grupp

A. År 1994 Katz ADL-index

A B C D E F G Genomsnitt Stand. genomsnitt

Oskarshamn 5 13 17 21 28 40 50 13,1 14,4 Ragunda 3,1 7 9 13 16 21 25 8,6 7,9 Luleå Krokom 3 9 14 17 23 23 32 13,0 9,7 Nordmaling 5 11 22 30 42 40 34 10,4 14,5 Vilhelmina 6 10 20 22 32 33 40 12,0 13,6 Kalmar 4 8 13 17 21 25 32 9,6 10,0 Surahammar 1,9 8 12 16 24 28 47 12,0 10,0

Samtliga fältkommuner 4,1 9,4 14,7 18,8 24,8 29,3 36,4 11,2 11,2

SOU 2007:61 Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007

B. År 2002

A B C D E F G Genom-

snitt

Stand.

genomsnitt

Stand.mot

1994 års

fördeln. f

samtl.

Oskarshamn 3,5 7,4 14,6 16,3 16,5 22,6 23,5 10,2 10,3 8,9

Ragunda 3,1 8 11,9 14 19,5 14,4 37,4 9,7 10,6 8,8

Luleå 4,1 7,5 10,7 14,5 16,2 26,6 27,8 11,9 10,4 9,3

Krokom 1,5 6,1 9,6 10,3 31,4 16,9 17 6,5 7,8 6,8

Nordmaling 2 4,4 9,3 8,7 20,1 22,5 32,8 7,0 8,6 7,3

Vilhelmina 5,2 12,4 19,6 19,4 18,1 27,5 50,4 11,7 15,7 13,2

Kalmar 2,6 5,5 9,5 13,4 15,2 21,8 23,9 8,6 8,5 7,4

Surahammar 1,9 3,8 6,2 7,7 10,4 12,7 22,5 6,6 6,1 5,2

Samtliga fältkommuner 3 6,6 10,7 13,4 17,2 21,4 26,1 9,4

8,1

C. År 2007 Genom-

snitt

Stand.

genomsnitt

Stand.mot

2002 års

fördeln. f

samtl.

Stand.

mot

års

fördeln.

A B C D E F G

Oskarshamn 2,6 9,1 13,0 14,3 23,7 22,9 36,8 11,7 11,2 11,4 9,6

Ragunda 2,1 5,2 8,2 11,0 4,7 12,0 18,8 6,4 6,5 6,5 5,5

Luleå 2,5 6,1 12,0 13,6 15,7 25,5 30,5 9,0 9,7 9,8 8,3

Krokom 2,5 5,2 7,3 7,5 10,7 23,1 29,0 7,8 7,8 7,9 6,9

Nordmaling 2,0 5,3 8,1 14,8 16,2 16,8 48,5 6,7 9,5 10,0 8,0

Vilhelmina 3,4 6,0 12,0 8,9 18,2 17,8 45,0 7,9 10,1 10,6 8,8

Kalmar 3,4 7,1 10,8 14,8 14,7 20,6 24,6 9,6 9,4 9,5 8,2

Surahammar 1,5 3,7 7,2 13,9 14,0 12,8 34,4 8,4 7,4 7,8 6,2

Samtliga fältkommuner 2,8 6,4 10,8 13,7 15,8 21,7 29,3 9,4

9,5 8,1

Vid den tidigare jämförelsen mellan år 1994 och år 2002 kunde man notera en avsevärd minskning av insatserna i hemtjänsten såväl totalt som per ADL-grupp. Minskningen i genomsnittligt antal hemtjänsttimmar per vårdtagare uppgick till 16 %. Samtidigt ökade som visats i tabell 1.3 ovan den genomsnittliga vårdtyngden. Genom att ange genomsnittsinsatsen per Katz ADL-kategori kan man beräkna

Bilaga 10b Jämförelse mellan fältundersökningarna 1994, 2002 och 2007 SOU 2007:61

inverkan av denna ökning. I kolumnerna till höger om medelvärdet veckotimmar hemhjälp visas s.k. standardiserade medelvärden. Standardiserat för 1994 års vårdtyngdsfördelning uppgick den genomsnittliga insatsen år 2002 till 8,1 timmar per vecka – en minskning med 28 % jämfört med år 1994. Denna kraftiga minskning har emellertid nu, som man kan se i tabell 1.4, avstannat och den genomsnittliga insatsen är oförändrad jämfört med år 2002. Tar man sedan hänsyn till att det skett en viss minskning av ADL-beroendet hos vårdtagarna finner man att det på detta sätt standardiserade genomsnittet har ökat från 9,4 till 9,5 timmar per vecka.

Tabell 1:4 visar också att det fortfarande råder mycket stora skillnader mellan de undersökta kommunerna, när det gäller omfattningen av hemhjälpsinsatserna, men att dessa skillnader, som ökade under perioden 1994–2002, nu snarare tenderar att minska. Vissa kommuner såsom Oskarshamn, Krokom och Surahammar har ökat sina insatser, andra såsom Ragunda, Luleå och Vilhelmina har minskat. Skillnaderna i tilldelning skulle kunna bero på skillnader i vårdtagarnas grad av funktionsnedsättning. Beräknar man i stället medelvärdet standardiserat, d v s under antagandet att alla kommunerna har samma fördelning på ADL-grupper, minskar skillnaderna något i tilldelning av veckotimmar hemhjälp mellan kommunerna.

Sammanfattningsvis visar jämförelsen mellan de tre undersökningarna att den trend mot minskande insatser och ökande vårdtyngd inom äldreomsorgen, som kunde observeras för perioden 1994–2002, nu verkar ha brutits. För perioden 2002–2007 kan noteras en kraftig minskning av antalet personer i särskilt boende med heldygnsomsorg parat med en ökning av antalet personer med hemtjänst. I ingendera fallen har dock denna förändring lett till någon större förändring av vårdtyngdsfördelningen, vilket antyder att behoven möts på ungefär samma nivå som tidigare. Insatserna i hemtjänst givet behoven ligger också anmärkningsvärt stilla. Det står därmed ganska klart att det är dags att ompröva den massmediala bilden av ständiga försämringar inom äldreomsorgen. Utvecklingen har gått i en ny fas. De jämförbara undersökningar, som gjorts med syfte att ta fram underlag för kostnadsutjämningen för äldreomsorgen, har därmed också kunnat ge värdefullt bidrag till diskussionen om äldreomsorgen nivå och utvecklingstendenser.

Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg

Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg SOU 2007:61

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Kommunnam n

Stockholms län

Botkyrka 3 837 3 854 -17 3 825 3 855 -30 12 930

Danderyd 8 204 8 221 -17 8 916 8 946 -30 -712 -21 521

Ekerö 4 199 4 216 -17 4 379 4 408 -29 -180 -4 322

Haninge 3 929 3 945 -16 4 005 4 035 -30 -76 -5 460

Huddinge 4 144 4 161 -17 4 224 4 254 -30 -80 -7 100

Järfälla 4 713 4 730 -17 4 855 4 885 -30 -142 -8 768

Lidingö 8 402 8 419 -17 9 023 9 052 -29 -621 -26 015

Nacka 5 293 5 310 -17 5 548 5 578 -30 -255 -20 463

Norrtälje 8 307 8 319 -12 8 327 8 348 -21 -20 -1 092

Nykvarn 3 619 3 636 -17 3 661 3 691 -30 -42 -351

Nynäshamn 6 638 6 655 -17 6 865 6 895 -30 -227 -5 595

Salem 3 736 3 753 -17 3 833 3 863 -30 -97 -1 390

Sigtuna 4 373 4 390 -17 4 429 4 459 -30 -56 -2 056

Sollentuna 4 929 4 946 -17 5 098 5 128 -30 -169 -10 031

Solna 8 319 8 336 -17 8 699 8 729 -30 -380 -23 019

Stockholm 7 801 7 818 -17 8 154 8 184 -30 -353 -272 176

Sundbyberg 7 258 7 275 -17 7 542 7 572 -30 -284 -9 661

Södertälje 5 911 5 928 -17 5 939 5 969 -30 -28 -2 255

Tyresö 3 537 3 554 -17 3 662 3 692 -30 -125 -5 142

Täby 5 547 5 564 -17 5 793 5 823 -30 -246 -14 906

SOU 2007:61 Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Upplands Väsby 4 319 4 336 -17 4 439 4 469 -30 -120 -4 515

Upplands-Bro 3 975 3 992 -17 4 054 4 084 -30 -79 -1 685

Vallentuna 4 192 4 209 -17 4 305 4 335 -30 -113 -3 096

Vaxholm 5 318 5 335 -17 5 459 5 489 -30 -141 -1 427

Värmdö 3 578 3 595 -17 3 655 3 685 -30 -77 -2 690

Österåker 3 776 3 793 -17 3 835 3 865 -30 -59 -2 203

Uppsala län

Enköping 7 904 7 921 -17 7 748 7 778 -30 156 5 994

Heby 9 055 9 072 -17 8 696 8 726 -30 359 4 895

Håbo 2 912 2 929 -17 3 018 3 047 -29 -106 -1 968

Knivsta 3 939 3 956 -17 3 898 3 928 -30 41 546

Tierp 10 095 10 101 -6 9 809 9 834 -25 286 5 736

Uppsala 6 122 6 139 -17 6 150 6 180 -30 -28 -5 133

Älvkarleby 8 963 8 980 -17 8 859 8 889 -30 104 944

Östhammar 8 706 8 718 -12 8 561 8 584 -23 145 3 133

Södermanlands län

Eskilstuna 8 188 8 205 -17 8 221 8 251 -30 -33 -3 024

Flen 9 194 9 211 -17 9 101 9 131 -30 93 1 526

Gnesta 7 553 7 570 -17 7 498 7 528 -30 55 548

Katrineholm 10 014 10 031 -17 9 870 9 900 -30 144 4 635

Nyköping 8 532 8 548 -16 8 622 8 649 -27 -90 -4 483

Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg SOU 2007:61

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Oxelösund 8 111 8 128 -17 8 304 8 334 -30 -193 -2 149

Strängnäs 7 350 7 367 -17 7 505 7 535 -30 -155 -4 752

Trosa 5 920 5 934 -14 6 096 6 116 -20 -176 -1 906

Vingåker 9 081 9 098 -17 8 945 8 975 -30 136 1 261

Östergötlands län

Boxholm 10 055 10 027 28 9 937 9 918 19 118 619

Finspång 9 033 9 050 -17 8 915 8 938 -23 118 2 465

Kinda 10 407 10 424 -17 9 922 9 933 -11 485 4 824

Linköping 7 152 7 169 -17 7 167 7 197 -30 -15 -2 065

Mjölby 8 798 8 815 -17 8 577 8 607 -30 221 5 582

Motala 8 858 8 875 -17 8 733 8 763 -30 125 5 239

Norrköping 7 936 7 952 -16 7 900 7 930 -30 36 4 487

Söderköping 7 445 7 293 152 7 280 7 096 184 165 2 314

Vadstena 10 964 10 981 -17 10 982 11 012 -30 -18 -135

Valdemarsvik 10 089 10 085 4 9 800 9 770 30 289 2 347

Ydre 11 132 11 136 -4 10 699 10 723 -24 433 1 674

Åtvidaberg 9 488 9 505 -17 9 388 9 418 -30 100 1 172

Ödeshög 10 256 10 273 -17 9 845 9 850 -5 411 2 267

Jönköpings län

Aneby 9 567 9 584 -17 9 178 9 197 -19 389 2 558

Eksjö 10 193 10 210 -17 9 907 9 937 -30 286 4 740

Gislaved 7 941 7 958 -17 7 801 7 818 -17 140 4 128

SOU 2007:61 Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Gnosjö 6 502 6 519 -17 6 455 6 485 -30 47 458

Habo 5 083 5 100 -17 4 906 4 936 -30 177 1 742

Jönköping 8 095 8 112 -17 8 093 8 119 -26 2 242

Mullsjö 6 894 6 911 -17 6 777 6 807 -30 117 829

Nässjö 10 173 10 190 -17 9 965 9 995 -30 208 6 097

Sävsjö 10 674 10 691 -17 10 169 10 199 -30 505 5 549

Tranås 10 583 10 590 -7 10 369 10 389 -20 214 3 802

Vaggeryd 8 914 8 931 -17 8 645 8 675 -30 269 3 407

Vetlanda 9 753 9 770 -17 9 361 9 386 -25 392 10 372

Värnamo 8 705 8 719 -14 8 592 8 596 -4 113 3 695

Kronobergs län

Alvesta 9 288 9 302 -14 8 943 8 955 -12 345 6 446

Lessebo 10 260 10 277 -17 10 247 10 277 -30 13 106

Ljungby 9 647 9 635 12 9 266 9 271 -5 381 10 322

Markaryd 11 513 11 511 2 11 198 11 196 2 315 3 015

Tingsryd 12 770 12 787 -17 12 179 12 205 -26 591 7 561

Uppvidinge 12 384 12 401 -17 12 020 12 048 -28 364 3 446

Växjö 7 119 7 136 -17 7 138 7 168 -30 -19 -1 470

Älmhult 10 241 10 258 -17 9 790 9 820 -30 451 6 921

Kalmar län

Borgholm 12 974 12 991 -17 12 194 12 224 -30 780 8 632

Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg SOU 2007:61

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Emmaboda 11 489 11 506 -17 11 260 11 290 -30 229 2 185

Hultsfred 11 108 11 125 -17 10 751 10 778 -27 357 5 161

Högsby 13 012 13 029 -17 12 364 12 394 -30 648 3 931

Kalmar 8 195 8 212 -17 8 170 8 200 -30 25 1 523

Mönsterås 9 234 9 251 -17 8 995 9 025 -30 239 3 132

Mörbylånga 9 314 9 314 -0 8 871 8 879 -8 443 5 938

Nybro 10 573 10 590 -17 10 331 10 361 -30 242 4 786

Oskarshamn 9 180 9 197 -17 9 094 9 120 -26 86 2 257

Torsås 12 088 12 105 -17 11 247 11 277 -30 841 6 089

Vimmerby 9 664 9 681 -17 9 241 9 271 -30 423 6 604

Västervik 10 313 10 323 -10 10 154 10 177 -23 159 5 804

Gotlands län

Gotland 9 031 9 038 -7 8 727 8 747 -20 304 17 476

Blekinge län

Karlshamn 8 998 9 015 -17 8 886 8 916 -30 112 3 473

Karlskrona 9 073 9 090 -17 8 916 8 946 -30 157 9 637

Olofström 9 646 9 663 -17 9 397 9 427 -30 249 3 334

Ronneby 9 310 9 327 -17 9 071 9 101 -30 239 6 778

Sölvesborg 9 130 9 147 -17 8 912 8 942 -30 218 3 610

Skåne län

Bjuv 6 785 6 802 -17 6 721 6 751 -30 64 896

SOU 2007:61 Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Bromölla 8 493 8 510 -17 8 418 8 448 -30 75 907

Burlöv 6 353 6 370 -17 6 364 6 394 -30 -11 -169

Båstad 11 549 11 566 -17 11 370 11 400 -30 179 2 514

Eslöv 7 565 7 582 -17 7 517 7 547 -30 48 1 444

Helsingborg 8 431 8 448 -17 8 432 8 462 -30 -1 -122

Hässleholm 9 954 9 971 -17 9 690 9 720 -30 264 12 975

Höganäs 8 993 9 010 -17 8 971 9 001 -30 22 517

Hörby 9 353 9 370 -17 8 874 8 904 -30 479 6 837

Höör 7 833 7 850 -17 7 693 7 723 -30 140 2 045

Klippan 9 380 9 397 -17 9 212 9 242 -30 168 2 696

Kristianstad 8 694 8 711 -17 8 633 8 663 -30 61 4 631

Kävlinge 5 435 5 452 -17 5 490 5 520 -30 -55 -1 469

Landskrona 8 898 8 915 -17 8 919 8 949 -30 -21 -826

Lomma 6 097 6 114 -17 6 250 6 280 -30 -153 -2 885

Lund 5 864 5 881 -17 6 021 6 051 -30 -157 -16 054

Malmö 8 631 8 648 -17 8 672 8 702 -30 -41 -11 122

Osby 10 958 10 975 -17 10 554 10 584 -30 404 5 090

Perstorp 8 526 8 543 -17 8 305 8 335 -30 221 1 522

Simrishamn 12 279 12 296 -17 11 918 11 948 -30 361 7 012

Sjöbo 8 132 8 149 -17 7 819 7 849 -30 313 5 478

Skurup 7 372 7 389 -17 7 146 7 176 -30 226 3 258

Staffanstorp 4 282 4 299 -17 4 375 4 405 -30 -93 -1 916

Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg SOU 2007:61

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Svalöv 7 725 7 742 -17 7 506 7 536 -30 219 2 850

Svedala 5 373 5 390 -17 5 349 5 379 -30 24 449

Tomelilla 9 981 9 998 -17 9 481 9 511 -30 500 6 341

Trelleborg 8 064 8 081 -17 7 978 8 008 -30 86 3 425

Vellinge 5 335 5 352 -17 5 552 5 582 -30 -217 -6 884

Ystad 10 048 10 065 -17 9 936 9 966 -30 112 3 037

Åstorp 7 072 7 089 -17 6 906 6 936 -30 166 2 248

Ängelholm 9 505 9 522 -17 9 370 9 400 -30 135 5 177

Örkelljunga 10 033 10 050 -17 9 647 9 677 -30 386 3 687

Östra Göinge 9 182 9 199 -17 9 070 9 098 -28 112 1 567

Hallands län

Falkenberg 9 615 9 632 -17 9 314 9 344 -30 301 11 921

Halmstad 8 457 8 474 -17 8 409 8 439 -30 48 4 235

Hylte 9 886 9 898 -12 9 566 9 584 -18 320 3 318

Kungsbacka 5 389 5 406 -17 5 391 5 421 -30 -2 -140

Laholm 9 826 9 843 -17 9 393 9 423 -30 433 9 975

Varberg 8 738 8 755 -17 8 522 8 552 -30 216 11 840

Västra Götalands län

Ale 5 514 5 531 -17 5 544 5 574 -30 -30 -792

Alingsås 8 457 8 474 -17 8 424 8 454 -30 33 1 188

Bengtsfors 13 243 13 182 61 12 956 12 884 72 287 2 935

Bollebygd 6 039 6 056 -17 6 073 6 097 -24 -34 -275

SOU 2007:61 Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Borås 8 774 8 791 -17 8 803 8 833 -30 -29 -2 880

Dals-Ed 10 506 10 319 187 9 938 9 713 225 568 2 778

Essunga 10 249 10 266 -17 9 742 9 772 -30 507 2 899

Falköping 10 490 10 507 -17 10 110 10 140 -30 380 11 850

Färgelanda 9 771 9 770 1 9 196 9 200 -4 575 3 924

Grästorp 10 129 10 146 -17 9 570 9 600 -30 559 3 221

Gullspång 10 494 10 511 -17 9 996 10 026 -30 498 2 786

Göteborg 7 382 7 399 -17 7 478 7 508 -30 -96 -46 554

Götene 8 362 8 379 -17 8 132 8 162 -30 230 2 962

Herrljunga 9 490 9 507 -17 9 145 9 170 -25 345 3 210

Hjo 9 659 9 676 -17 9 275 9 305 -30 384 3 398

Härryda 4 578 4 595 -17 4 631 4 661 -30 -53 -1 699

Karlsborg 11 894 11 911 -17 11 755 11 777 -22 139 959

Kungälv 6 215 6 232 -17 6 196 6 226 -30 19 735

Lerum 4 984 5 001 -17 5 103 5 133 -30 -119 -4 344

Lidköping 8 867 8 884 -17 8 673 8 703 -30 194 7 252

Lilla Edet 6 598 6 615 -17 6 519 6 549 -30 79 1 018

Lysekil 10 518 10 535 -17 10 332 10 362 -30 186 2 726

Mariestad 8 927 8 944 -17 8 768 8 798 -30 159 3 799

Mark 9 790 9 807 -17 9 589 9 619 -30 201 6 732

Mellerud 10 826 10 840 -14 10 416 10 446 -30 410 3 952

Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg SOU 2007:61

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Munkedal 9 933 9 950 -17 9 550 9 580 -30 383 3 939

Mölndal 6 302 6 319 -17 6 402 6 432 -30 -100 -5 823

Orust 8 516 8 533 -17 8 355 8 385 -30 161 2 445

Partille 5 641 5 658 -17 5 747 5 777 -30 -106 -3 556

Skara 9 141 9 158 -17 8 940 8 970 -30 201 3 734

Skövde 7 750 7 767 -17 7 650 7 680 -30 100 4 998

Sotenäs 11 726 11 743 -17 11 677 11 707 -30 49 456

Stenungsund 5 057 5 074 -17 5 010 5 039 -29 47 1 079

Strömstad 9 632 9 633 -1 9 368 9 392 -24 264 3 038

Svenljunga 10 329 10 346 -17 9 937 9 950 -13 392 4 089

Tanum 10 621 10 636 -15 10 051 10 081 -30 570 6 984

Tibro 9 362 9 379 -17 9 112 9 142 -30 250 2 645

Tidaholm 9 631 9 648 -17 9 288 9 318 -30 343 4 300

Tjörn 7 118 7 135 -17 6 963 6 993 -30 155 2 328

Tranemo 9 964 9 981 -17 9 893 9 923 -30 71 838

Trollhättan 7 971 7 988 -17 7 997 8 027 -30 -26 -1 386

Töreboda 10 305 10 322 -17 9 743 9 756 -13 562 5 322

Uddevalla 8 715 8 732 -17 8 660 8 689 -29 55 2 767

Ulricehamn 9 919 9 936 -17 9 707 9 736 -29 212 4 745

Vara 10 379 10 396 -17 9 836 9 866 -30 543 8 692

Vårgårda 7 661 7 678 -17 7 282 7 312 -30 379 4 077

Vänersborg 7 980 7 997 -17 7 981 8 011 -30 -1 -37

SOU 2007:61 Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Åmål 11 128 11 141 -13 10 901 10 908 -7 227 2 891

Öckerö 7 294 7 311 -17 7 114 7 144 -30 180 2 202

Värmlands län

Arvika 10 754 10 755 -1 10 496 10 517 -21 258 6 776

Eda 10 175 10 156 19 9 886 9 895 -9 289 2 486

Filipstad 12 634 12 613 21 12 544 12 522 22 90 992

Forshaga 7 164 7 181 -17 7 077 7 107 -30 87 1 002

Grums 9 263 9 280 -17 9 073 9 095 -22 190 1 788

Hagfors 11 647 11 647 -0 11 467 11 481 -14 180 2 401

Hammarö 5 779 5 796 -17 5 969 5 999 -30 -190 -2 731

Karlstad 7 692 7 709 -17 7 717 7 747 -30 -25 -2 052

Kil 7 618 7 635 -17 7 462 7 492 -30 156 1 843

Kristinehamn 10 175 10 192 -17 10 094 10 124 -30 81 1 936

Munkfors 12 069 12 086 -17 11 722 11 752 -30 347 1 386

Storfors 10 643 10 660 -17 10 455 10 485 -30 188 854

Sunne 11 126 11 137 -11 10 634 10 656 -22 492 6 684

Säffle 11 294 11 227 67 10 913 10 854 59 381 6 126

Torsby 12 775 12 625 150 12 830 12 125 705 -55 -713

Årjäng 11 356 11 247 109 10 954 10 791 163 402 3 940

Örebro län

Askersund 10 067 10 084 -17 9 891 9 919 -28 176 2 017

Degerfors 10 166 10 183 -17 10 167 10 197 -30 -1 -10

Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg SOU 2007:61

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Hallsberg 8 232 8 249 -17 8 137 8 167 -30 95 1 455

Hällefors 11 254 11 235 19 11 215 11 185 30 39 297

Karlskoga 10 643 10 660 -17 10 893 10 923 -30 -250 -7 546

Kumla 7 712 7 729 -17 7 653 7 683 -30 59 1 149

Laxå 10 863 10 848 15 10 776 10 728 48 87 534

Lekeberg 7 900 7 917 -17 7 652 7 682 -30 248 1 756

Lindesberg 9 567 9 583 -16 9 477 9 507 -30 90 2 091

Ljusnarsberg 13 123 13 140 -17 12 734 12 764 -30 389 2 068

Nora 8 760 8 774 -14 8 799 8 829 -30 -39 -408

Örebro 7 648 7 665 -17 7 674 7 704 -30 -26 -3 321

Västmanlands län

Arboga 9 627 9 644 -17 9 566 9 596 -30 61 816

Fagersta 10 328 10 345 -17 10 435 10 465 -30 -107 -1 313

Hallstahammar 8 741 8 758 -17 8 894 8 924 -30 -153 -2 288

Kungsör 8 379 8 396 -17 8 343 8 373 -30 36 299

Köping 9 456 9 470 -14 9 329 9 354 -25 127 3 130

Norberg 9 956 9 973 -17 9 813 9 843 -30 143 839

Sala 9 488 9 505 -17 9 219 9 249 -30 269 5 769

Skinnskatteberg 9 170 9 182 -12 9 120 9 135 -15 50 238

Surahammar 6 982 6 999 -17 7 059 7 089 -30 -77 -785

Västerås 7 152 7 169 -17 7 228 7 258 -30 -76 -10 027

SOU 2007:61 Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Dalarnas län

Avesta 9 579 9 596 -17 9 568 9 598 -30 11 241

Borlänge 7 788 7 805 -17 7 796 7 826 -30 -8 -376

Falun 7 696 7 705 -9 7 733 7 756 -23 -37 -2 045

Gagnef 8 078 8 085 -7 7 935 7 959 -24 143 1 449

Hedemora 10 209 10 226 -17 10 049 10 079 -30 160 2 479

Leksand 10 226 10 243 -17 10 245 10 265 -20 -19 -293

Ludvika 11 347 11 356 -9 11 289 11 314 -25 58 1 481

Malung 10 827 10 544 283 11 068 10 268 800 -241 -2 534

Mora 9 692 9 662 30 9 518 9 471 47 174 3 517

Orsa 10 524 10 514 10 10 668 10 179 489 -144 -1 011

Rättvik 12 868 12 828 40 12 750 12 702 48 118 1 285

Smedjebacken 8 547 8 559 -12 8 368 8 390 -22 179 1 935

Säter 8 465 8 482 -17 8 319 8 344 -25 146 1 604

Vansbro 11 940 11 878 62 11 870 11 249 621 70 494

Älvdalen 12 252 11 882 370 12 331 11 388 943 -79 -588

Gävleborgs län

Bollnäs 10 241 10 251 -10 10 054 10 074 -20 187 4 906

Gävle 7 675 7 691 -16 7 699 7 729 -30 -24 -2 213

Hofors 10 492 10 509 -17 10 684 10 714 -30 -192 -1 958

Hudiksvall 8 864 8 879 -15 8 787 8 812 -25 77 2 849

Ljusdal 11 357 11 267 90 11 010 10 909 101 347 6 726

Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg SOU 2007:61

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Nordanstig 10 186 10 195 -9 9 810 9 832 -22 376 3 702

Ockelbo 11 010 11 027 -17 10 702 10 732 -30 308 1 864

Ovanåker 10 710 10 673 37 10 344 10 302 42 366 4 346

Sandviken 9 347 9 364 -17 9 413 9 443 -30 -66 -2 422

Söderhamn 10 054 10 070 -16 9 994 10 021 -27 60 1 590

Västernorrlands län

Härnösand 9 149 9 161 -12 9 228 9 256 -28 -79 -1 993

Kramfors 12 144 12 160 -16 11 812 11 842 -30 332 6 676

Sollefteå 12 316 12 250 66 12 048 12 014 34 268 5 622

Sundsvall 7 655 7 659 -4 7 709 7 719 -10 -54 -5 078

Timrå 7 737 7 750 -13 7 676 7 697 -21 61 1 083

Ånge 11 978 11 778 200 12 210 11 446 764 -232 -2 481

Örnsköldsvik 9 096 9 007 89 8 995 8 932 63 101 5 549

Jämtlands län

Berg 13 703 13 160 543 13 365 12 214 1 151 338 2 601

Bräcke 12 718 12 035 683 12 886 11 600 1 286 -168 -1 208

Härjedalen 13 932 13 344 588 13 838 12 619 1 219 94 1 024

Krokom 9 188 8 724 464 9 052 8 259 793 136 1 922

Ragunda 14 169 13 834 335 14 410 13 331 1 079 -241 -1 397

Strömsund 14 260 13 377 883 13 959 12 666 1 293 301 3 892

Åre 9 404 9 034 370 9 398 8 667 731 6 60

Östersund 8 154 8 152 2 8 170 8 176 -6 -16 -935

SOU 2007:61 Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Västerbottens län

Bjurholm 13 749 13 241 508 13 675 12 463 1 212 74 917

Dorotea 17 242 15 469 1 773 16 862 14 601 2 261 380 1 171

Lycksele 10 152 9 727 425 10 385 9 405 980 -233 -2 959

Malå 10 209 10 130 79 10 509 9 864 645 -300 -1 026

Nordmaling 10 763 10 615 148 10 594 10 284 310 169 1 262

Norsjö 11 062 10 757 305 11 035 10 178 857 27 121

Robertsfors 10 479 10 492 -13 9 933 9 936 -3 546 3 858

Skellefteå 8 391 8 374 17 8 304 8 291 13 87 6 256

Sorsele 15 394 14 486 908 15 515 13 953 1 562 -121 -352

Storuman 11 389 10 683 706 11 244 9 982 1 262 145 944

Umeå 4 993 5 010 -17 5 074 5 104 -30 -81 -8 971

Vilhelmina 11 996 10 777 1 219 11 590 10 115 1 475 406 2 975

Vindeln 12 256 12 032 224 12 645 11 725 920 -389 -2 238

Vännäs 9 065 9 082 -17 8 901 8 922 -21 164 1 380

Åsele 16 223 15 431 792 16 128 14 715 1 413 95 316

Norrbottens län

Arjeplog 13 495 12 551 944 13 441 11 761 1 680 54 171

Arvidsjaur 12 845 12 454 391 12 897 11 965 932 -52 -354

Boden 8 242 8 229 13 8 383 8 383 -0 -141 -3 973

Gällivare 8 586 8 319 267 8 586 8 312 274 0 0

Haparanda 8 361 8 349 12 7 993 7 958 35 368 3 748

Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg SOU 2007:61

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Jokkmokk 10 641 10 110 531 10 632 9 753 879 9 50

Kalix 9 092 9 092 0 9 004 9 002 2 88 1 539

Kiruna 6 423 6 308 115 6 417 6 391 26 6 139

Luleå 5 879 5 891 -12 5 947 5 973 -26 -68 -4 947

Pajala 14 780 13 508 1 272 14 601 12 803 1 798 179 1 217

Piteå 6 922 6 889 33 6 913 6 882 31 9 368

Älvsbyn 10 112 10 123 -11 9 708 9 733 -25 404 3 497

Överkalix 12 801 12 179 622 12 692 11 734 958 109 422

Övertorneå 12 675 12 470 205 12 625 11 772 853 50 261

SOU 2007:61 Bilaga 10c Resultatbilaga för äldreomsorg

Bilaga 10c Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av äldreomsorg, utjämningsår 2007

Förslag till standardkostnad Varav normkostnad Varav hemtjänst Nuvarande standardkostnad Varav normkostnad

Varav hemtjänst och institutionstillägg Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Länssnitt (vägt genomsnitt)

Stockholms 6 307 6 324 -17 6 548 6 578 -30 -241 -456 007

Uppsala 6 691 6 707 -16 6 647 6 676 -29 44 14 147

Södermanlands 8 353 8 370 -17 8 385 8 414 -29 -32 -8 345

Östergötlands 8 147 8 157 -10 8 073 8 093 -20 74 30 790

Jönköpings 8 682 8 698 -16 8 538 8 562 -24 144 47 621

Kronobergs 9 062 9 073 -11 8 858 8 880 -22 204 36 346

Kalmar 9 843 9 858 -15 9 604 9 631 -27 240 56 043

Gotland 9 031 9 038 -7 8 727 8 747 -20 304 17 476

Blekinge 9 159 9 176 -17 8 981 9 011 -30 178 26 831

Skåne 8 184 8 201 -17 8 146 8 176 -30 39 45 158

Hallands 8 084 8 101 -17 7 940 7 970 -30 144 41 149

Västra Götalands 7 966 7 982 -15 7 919 7 947 -28 47 72 546

Värmlands 9 470 9 464 6 9 350 9 328 22 120 32 717

Örebro 8 699 8 714 -15 8 699 8 725 -27 0 81

Västmanlands 8 110 8 126 -16 8 123 8 152 -29 -13 -3 322

Dalarnas 9 334 9 318 16 9 306 9 237 69 28 7 639

Gävleborgs 9 185 9 190 -5 9 115 9 130 -16 70 19 392

Västernorrlands 9 102 9 072 30 9 063 9 023 40 38 9 377

Jämtlands 10 353 10 044 309 10 306 9 736 571 47 5 959

Västerbottens 7 839 7 707 132 7 828 7 588 240 11 3 652

Norrbottens 7 914 7 797 117 7 905 7 737 168 8 2 136

Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur

Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur SOU 2007:61

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Kommunnam n

Stockholms län

Botkyrka -33 -22 -55 -40 -15 -1 145

Danderyd -33 -22 -55 -40 -15 -452

Ekerö -33 -22 -55 -40 -15 -359

Haninge -33 -22 -55 -40 -15 -1 074

Huddinge -33 -22 -55 -40 -15 -1 327

Järfälla -33 -22 -55 -40 -15 -923

Lidingö -33 -22 -55 -40 -15 -626

Nacka -33 -22 -55 -40 -15 -1 200

Norrtälje -33 -22 -55 -40 -15 -816

Nykvarn -33 -22 -55 -40 -15 -125

Nynäshamn -33 -22 -55 -40 -15 -368

Salem -33 -22 -55 -40 -15 -214

Sigtuna -33 -22 -55 -40 -15 -549

Sollentuna -33 -22 -55 -40 -15 -887

Solna -33 -22 -55 -40 -15 -906

Stockholm -33 -22 -55 -40 -15 -11 527

Sundbyberg -33 -22 -55 -40 -15 -509

Södertälje -33 -22 -55 -40 -15 -1 204

Tyresö -33 -22 -55 -40 -15 -615

Täby -33 -22 -55 -40 -15 -906

SOU 2007:61 Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Upplands Väsby -33 -22 -55 -40 -15 -562

Upplands-Bro -33 -22 -55 -40 -15 -319

Vallentuna -33 -22 -55 -40 -15 -410

Vaxholm -33 -22 -55 -40 -15 -151

Värmdö -33 -22 -55 -40 -15 -522

Österåker -33 -22 -55 -40 -15 -558

Uppsala län

Enköping -33 -22 -55 -40 -15 -574

Heby -33 161 128 -40 168 2 292

Håbo -33 -22 -55 -40 -15 -278

Knivsta -33 -22 -55 -40 -15 -199

Tierp -33 -22 -55 -40 -15 -300

Uppsala -33 -22 -55 -40 -15 -2 740

Älvkarleby -33 -22 -55 -40 -15 -136

Östhammar -33 -22 -55 -40 -15 -323

Södermanlands län

Eskilstuna -33 -22 -55 -40 -15 -1 370

Flen -33 -22 -55 -40 -15 -245

Gnesta -33 -22 -55 -40 -15 -149

Katrineholm -33 -22 -55 -40 -15 -481

Nyköping -33 -22 -55 -40 -15 -745

Oxelösund -33 -22 -55 -40 -15 -166

Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur SOU 2007:61

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Strängnäs -33 -22 -55 -40 -15 -458

Trosa -33 -22 -55 -40 -15 -162

Vingåker -33 -22 -55 -40 -15 -139

Östergötlands län

Boxholm 272 161 433 -40 473 2 481

Finspång -33 -22 -55 -40 -15 -312

Kinda 384 283 667 130 537 5 344

Linköping -33 -22 -55 -40 -15 -2 058

Mjölby -33 -22 -55 -40 -15 -378

Motala -33 -22 -55 -40 -15 -627

Norrköping -33 -22 -55 -40 -15 -1 863

Söderköping -33 -22 -55 -40 -15 -210

Vadstena 272 -22 250 -40 290 2 184

Valdemarsvik -33 161 128 -40 168 1 365

Ydre 984 161 1 145 1 404 -259 -1 001

Åtvidaberg -33 -22 -55 -40 -15 -175

Ödeshög 272 161 433 -40 473 2 610

Jönköpings län

Aneby 272 161 433 -40 473 3 112

Eksjö -33 -22 -55 -40 -15 -248

Gislaved -33 -22 -55 -40 -15 -441

Gnosjö -33 -22 -55 -40 -15 -146

SOU 2007:61 Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Habo -33 -22 -55 -40 -15 -147

Jönköping -33 -22 -55 -40 -15 -1 808

Mullsjö 272 -22 250 -40 290 2 056

Nässjö -33 -22 -55 -40 -15 -438

Sävsjö -33 -22 -55 -40 -15 -164

Tranås -33 -22 -55 -40 -15 -266

Vaggeryd -33 -22 -55 -40 -15 -189

Vetlanda -33 -22 -55 -40 -15 -396

Värnamo -33 -22 -55 -40 -15 -489

Kronobergs län

Alvesta -33 -22 -55 -40 -15 -279

Lessebo -33 -22 -55 -40 -15 -121

Ljungby -33 -22 -55 -40 -15 -405

Markaryd -33 -22 -55 -40 -15 -143

Tingsryd -33 161 128 -40 168 2 151

Uppvidinge 384 161 545 300 245 2 323

Växjö -33 -22 -55 -40 -15 -1 157

Älmhult -33 -22 -55 -40 -15 -229

Kalmar län

Borgholm -33 -22 -55 -40 -15 -165

Emmaboda -33 -22 -55 -40 -15 -143

Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur SOU 2007:61

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Hultsfred -33 161 128 -40 168 2 430

Högsby 984 161 1 145 300 845 5 128

Kalmar -33 -22 -55 -40 -15 -911

Mönsterås -33 -22 -55 -40 -15 -196

Mörbylånga -33 -22 -55 -40 -15 -200

Nybro -33 -22 -55 -40 -15 -296

Oskarshamn -33 -22 -55 -40 -15 -392

Torsås 272 -22 250 -40 290 2 101

Vimmerby -33 -22 -55 -40 -15 -233

Västervik -33 -22 -55 -40 -15 -546

Gotlands län

Gotland -33 -22 -55 -40 -15 -859

Blekinge län

Karlshamn -33 -22 -55 -40 -15 -464

Karlskrona -33 -22 -55 -40 -15 -918

Olofström -33 -22 -55 -40 -15 -200

Ronneby -33 -22 -55 -40 -15 -424

Sölvesborg -33 -22 -55 -40 -15 -248

Skåne län

Bjuv -33 -22 -55 -40 -15 -209

Bromölla -33 -22 -55 -40 -15 -181

SOU 2007:61 Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Burlöv -33 -22 -55 -40 -15 -229

Båstad -33 -22 -55 -40 -15 -210

Eslöv -33 -22 -55 -40 -15 -450

Helsingborg -33 -22 -55 -40 -15 -1 825

Hässleholm -33 -22 -55 -40 -15 -735

Höganäs -33 -22 -55 -40 -15 -351

Hörby -33 -22 -55 -40 -15 -213

Höör -33 -22 -55 -40 -15 -218

Klippan -33 -22 -55 -40 -15 -240

Kristianstad -33 -22 -55 -40 -15 -1 135

Kävlinge -33 -22 -55 -40 -15 -399

Landskrona -33 -22 -55 -40 -15 -588

Lomma -33 -22 -55 -40 -15 -282

Lund -33 -22 -55 -40 -15 -1 529

Malmö -33 -22 -55 -40 -15 -4 055

Osby -33 -22 -55 -40 -15 -188

Perstorp 272 -22 250 -40 290 1 998

Simrishamn -33 -22 -55 -40 -15 -290

Sjöbo -33 -22 -55 -40 -15 -262

Skurup -33 -22 -55 -40 -15 -216

Staffanstorp -33 -22 -55 -40 -15 -308

Svalöv -33 -22 -55 -40 -15 -195

Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur SOU 2007:61

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Svedala -33 -22 -55 -40 -15 -280

Tomelilla -33 -22 -55 -40 -15 -190

Trelleborg -33 -22 -55 -40 -15 -595

Vellinge -33 -22 -55 -40 -15 -474

Ystad -33 -22 -55 -40 -15 -405

Åstorp -33 -22 -55 -40 -15 -202

Ängelholm -33 -22 -55 -40 -15 -573

Örkelljunga -33 -22 -55 -40 -15 -143

Östra Göinge -33 -22 -55 -40 -15 -209

Hallands län

Falkenberg -33 -22 -55 -40 -15 -592

Halmstad -33 -22 -55 -40 -15 -1 319

Hylte -33 161 128 -40 168 1 743

Kungsbacka -33 -22 -55 -40 -15 -1 044

Laholm -33 -22 -55 -40 -15 -344

Varberg -33 -22 -55 -40 -15 -820

Västra Götalands län

Ale -33 -22 -55 -40 -15 -395

Alingsås -33 -22 -55 -40 -15 -538

Bengtsfors -33 161 128 -40 168 1 719

Bollebygd -33 -22 -55 -40 -15 -121

Borås -33 -22 -55 -40 -15 -1 485

SOU 2007:61 Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Dals-Ed 984 161 1 145 527 619 3 026

Essunga 272 -22 250 -40 290 1 659

Falköping -33 -22 -55 -40 -15 -466

Färgelanda 272 161 433 -40 473 3 229

Grästorp 272 -22 250 -40 290 1 672

Gullspång 272 -22 250 -40 290 1 623

Göteborg -33 -22 -55 -40 -15 -7 250

Götene -33 -22 -55 -40 -15 -193

Herrljunga -33 -22 -55 -40 -15 -139

Hjo -33 -22 -55 -40 -15 -132

Härryda -33 -22 -55 -40 -15 -479

Karlsborg 272 -22 250 -40 290 2 001

Kungälv -33 -22 -55 -40 -15 -579

Lerum -33 -22 -55 -40 -15 -546

Lidköping -33 -22 -55 -40 -15 -559

Lilla Edet -33 -22 -55 -40 -15 -193

Lysekil -33 -22 -55 -40 -15 -219

Mariestad -33 -22 -55 -40 -15 -357

Mark -33 -22 -55 -40 -15 -501

Mellerud -33 -22 -55 -40 -15 -144

Munkedal -33 -22 -55 -40 -15 -154

Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur SOU 2007:61

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Mölndal -33 -22 -55 -40 -15 -871

Orust -33 -22 -55 -40 -15 -227

Partille -33 -22 -55 -40 -15 -501

Skara -33 -22 -55 -40 -15 -278

Skövde -33 -22 -55 -40 -15 -747

Sotenäs -33 -22 -55 -40 -15 -139

Stenungsund -33 -22 -55 -40 -15 -343

Strömstad -33 -22 -55 -40 -15 -172

Svenljunga -33 161 128 -40 168 1 753

Tanum -33 -22 -55 -40 -15 -183

Tibro -33 -22 -55 -40 -15 -158

Tidaholm -33 -22 -55 -40 -15 -187

Tjörn -33 -22 -55 -40 -15 -225

Tranemo -33 -22 -55 -40 -15 -176

Trollhättan -33 -22 -55 -40 -15 -797

Töreboda -33 -22 -55 -40 -15 -142

Uddevalla -33 -22 -55 -40 -15 -752

Ulricehamn -33 -22 -55 -40 -15 -335

Vara -33 -22 -55 -40 -15 -239

Vårgårda -33 -22 -55 -40 -15 -161

Vänersborg -33 -22 -55 -40 -15 -552

Åmål -33 -22 -55 -40 -15 -190

SOU 2007:61 Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Öckerö -33 -22 -55 -40 -15 -183

Värmlands län

Arvika -33 -22 -55 -40 -15 -393

Eda -33 161 128 -40 168 1 446

Filipstad 384 161 545 130 415 4 575

Forshaga -33 -22 -55 -40 -15 -172

Grums -33 -22 -55 -40 -15 -141

Hagfors 384 161 545 357 188 2 513

Hammarö -33 -22 -55 -40 -15 -215

Karlstad -33 -22 -55 -40 -15 -1 227

Kil -33 -22 -55 -40 -15 -177

Kristinehamn -33 -22 -55 -40 -15 -357

Munkfors 272 -22 250 -40 290 1 159

Storfors 272 161 433 -40 473 2 149

Sunne -33 161 128 -40 168 2 284

Säffle -33 -22 -55 -40 -15 -240

Torsby 384 161 545 979 -434 -5 624

Årjäng 384 283 667 527 141 1 378

Örebro län

Askersund -33 -22 -55 -40 -15 -171

Degerfors -33 -22 -55 -40 -15 -151

Hallsberg -33 -22 -55 -40 -15 -229

Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur SOU 2007:61

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Hällefors 984 283 1 267 300 967 7 379

Karlskoga -33 -22 -55 -40 -15 -451

Kumla -33 -22 -55 -40 -15 -291

Laxå 272 161 433 -40 473 2 904

Lekeberg 272 -22 250 -40 290 2 055

Lindesberg -33 -22 -55 -40 -15 -347

Ljusnarsberg 984 161 1 145 300 845 4 495

Nora -33 -22 -55 -40 -15 -157

Örebro -33 -22 -55 -40 -15 -1 910

Västmanlands län

Arboga -33 -22 -55 -40 -15 -200

Fagersta -33 -22 -55 -40 -15 -183

Hallstahammar -33 -22 -55 -40 -15 -224

Kungsör -33 -22 -55 -40 -15 -124

Köping -33 -22 -55 -40 -15 -368

Norberg 272 -22 250 -40 290 1 702

Sala -33 -22 -55 -40 -15 -321

Skinnskatteberg 984 161 1 145 300 845 4 025

Surahammar -33 -22 -55 -40 -15 -152

Västerås -33 -22 -55 -40 -15 -1 972

Dalarnas län

SOU 2007:61 Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Avesta -33 -22 -55 -40 -15 -328

Borlänge -33 -22 -55 -40 -15 -702

Falun -33 -22 -55 -40 -15 -826

Gagnef -33 -22 -55 -40 -15 -151

Hedemora -33 -22 -55 -40 -15 -232

Leksand -33 161 128 -40 168 2 596

Ludvika -33 -22 -55 -40 -15 -382

Malung 384 283 667 979 -312 -3 279

Mora -33 161 128 -40 168 3 398

Orsa 984 161 1 145 1 065 81 566

Rättvik 384 161 545 979 -434 -4 724

Smedjebacken -33 161 128 -40 168 1 818

Säter -33 -22 -55 -40 -15 -164

Vansbro 984 283 1 267 1 404 -137 -967

Älvdalen 984 283 1 267 1 404 -137 -1 020

Gävleborgs län

Bollnäs -33 -22 -55 -40 -15 -392

Gävle -33 -22 -55 -40 -15 -1 378

Hofors -33 -22 -55 -40 -15 -152

Hudiksvall -33 -22 -55 -40 -15 -553

Ljusdal 384 161 545 979 -434 -8 412

Nordanstig 384 161 545 357 188 1 856

Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur SOU 2007:61

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Ockelbo 984 161 1 145 1 404 -259 -1 567

Ovanåker 384 161 545 357 188 2 237

Sandviken -33 -22 -55 -40 -15 -549

Söderhamn -33 -22 -55 -40 -15 -396

Västernorrlands län

Härnösand -33 -22 -55 -40 -15 -377

Kramfors -33 161 128 -40 168 3 380

Sollefteå -33 161 128 -40 168 3 526

Sundsvall -33 -22 -55 -40 -15 -1 406

Timrå -33 -22 -55 -40 -15 -265

Ånge 384 283 667 979 -312 -3 335

Örnsköldsvik -33 161 128 -40 168 9 236

Jämtlands län

Berg 984 283 1 267 1 404 -137 -1 054

Bräcke 984 283 1 267 1 404 -137 -985

Härjedalen 384 486 871 979 -109 -1 182

Krokom 384 161 545 979 -434 -6 132

Ragunda 984 486 1 471 1 404 66 385

Strömsund 384 283 667 979 -312 -4 033

Åre 384 283 667 1 404 -737 -7 345

Östersund -33 -22 -55 -40 -15 -873

SOU 2007:61 Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Västerbottens län

Bjurholm 984 283 1 267 1 404 -137 -350

Dorotea 984 486 1 471 1 404 66 205

Lycksele 384 283 667 639 28 353

Malå 984 486 1 471 1 065 406 1 389

Nordmaling 984 283 1 267 527 741 5 533

Norsjö 984 486 1 471 1 404 66 297

Robertsfors 984 283 1 267 1 404 -137 -968

Skellefteå -33 161 128 -40 168 12 089

Sorsele 984 486 1 471 1 404 66 193

Storuman 984 486 1 471 1 404 66 432

Umeå -33 -22 -55 -40 -15 -1 656

Vilhelmina 984 486 1 471 1 404 66 487

Vindeln 984 283 1 267 1 404 -137 -788

Vännäs -33 -22 -55 -40 -15 -126

Åsele 984 486 1 471 1 404 66 221

Norrbottens län

Arjeplog 984 486 1 471 1 404 66 210

Arvidsjaur 984 486 1 471 1 065 406 2 767

Boden -33 161 128 -40 168 4 737

Gällivare 384 283 667 -40 707 13 490

Haparanda -33 283 250 -40 290 2 955

Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur SOU 2007:61

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Jokkmokk 984 486 1 471 1 065 406 2 247

Kalix -33 283 250 130 120 2 103

Kiruna -33 161 128 -40 168 3 889

Luleå -33 -22 -55 -40 -15 -1 088

Pajala 984 486 1 471 1 404 66 451

Piteå -33 -22 -55 -40 -15 -611

Älvsbyn 384 283 667 1 065 -397 -3 439

Överkalix 984 486 1 471 1 404 66 257

Övertorneå 984 486 1 471 1 404 66 347

SOU 2007:61 Bilaga 11a Resultatbilaga för bebyggelsestruktur

Bilaga 11a Utfall för kommunerna av förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag administration Förslag räddningstjänst Förslag administration och räddnings-tjänst Nuvarande administration, resor och räddningstjänst Förändring Förändring

kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv kr/inv tk r

Länssnitt (vägt genomsnitt)

Stockholms -33 -22 -55 -40 -15 -28 254

Uppsala -33 -14 -47 -40 -7 -2 258

Södermanlands -33 -22 -55 -40 -15 -3 915

Östergötlands 0 -5 -5 -22 18 7 360

Jönköpings -20 -18 -39 -40 1 436

Kronobergs -11 1 -10 -22 12 2 139

Kalmar 3 -6 -3 -31 28 6 577

Gotland -33 -22 -55 -40 -15 -859

Blekinge -33 -22 -55 -40 -15 -2 253

Skåne -31 -22 -53 -40 -13 -15 382

Hallands -33 -15 -48 -40 -8 -2 376

Västra Götalands -23 -18 -42 -38 -3 -5 325

Värmlands 49 32 80 55 25 6 959

Örebro 30 -6 24 -24 48 13 125

Västmanlands -6 -19 -25 -33 9 2 182

Dalarnas 79 48 127 143 -16 -4 399

Gävleborgs 52 9 61 95 -34 -9 307

Västernorrlands -14 63 49 5 44 10 760

Jämtlands 290 156 446 613 -167 -21 220

Västerbottens 200 132 333 266 67 17 310

Norrbottens 140 146 286 173 112 28 316

Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur, inklusive beslutade förändringar som genomförs 2008

Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur… SOU 2007:61

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Kommunnam n

Stockholms län

Botkyrka -32 -15 -259 242 -274 -20 969

Danderyd -32 -15 -259 242 -274 -8 275

Ekerö -32 -15 -259 242 -274 -6 573

Haninge -32 -15 -259 242 -274 -19 667

Huddinge -32 -15 -259 242 -274 -24 298

Järfälla -32 -15 -259 242 -274 -16 904

Lidingö 83 -15 -259 357 -274 -11 469

Nacka 83 -15 -259 357 -274 -21 970

Norrtälje -32 -15 229 -246 214 11 696

Nykvarn -32 -15 229 -246 214 1 790

Nynäshamn -32 -15 229 -246 214 5 280

Salem -32 -15 -259 242 -274 -3 924

Sigtuna -32 -15 -259 242 -274 -10 051

Sollentuna -32 -15 -259 242 -274 -16 250

Solna 83 -15 -259 357 -274 -16 584

Stockholm 486 -15 -259 760 -274 -211 092

Sundbyberg 83 -15 -259 357 -274 -9 313

Södertälje 26 -15 230 -189 215 17 337

Tyresö -32 -15 -259 242 -274 -11 262

Täby -32 -15 -259 242 -274 -16 589

SOU 2007:61 Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur…

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Upplands Väsby -32 -15 -259 242 -274 -10 301

Upplands-Bro -32 -15 -259 242 -274 -5 839

Vallentuna -32 -15 -259 242 -274 -7 501

Vaxholm -32 -15 -259 242 -274 -2 771

Värmdö -32 -15 -259 242 -274 -9 564

Österåker -32 -15 -259 242 -274 -10 222

Uppsala län

Enköping -119 -15 142 -246 127 4 888

Heby 88 168 146 -226 314 4 284

Håbo -119 -15 142 -246 127 2 362

Knivsta -119 -15 142 -246 127 1 695

Tierp -98 -15 143 -226 128 2 572

Uppsala -61 -15 143 -189 128 23 504

Älvkarleby -98 -15 143 -226 128 1 164

Östhammar -170 -15 91 -246 76 1 647

Södermanlands län

Eskilstuna -112 -15 92 -189 77 7 076

Flen -170 -15 91 -246 76 1 251

Gnesta -190 -15 92 -267 77 769

Katrineholm -170 -15 91 -246 76 2 453

Nyköping -190 -15 92 -267 77 3 847

Oxelösund -190 -15 92 -267 77 860

Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur… SOU 2007:61

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Strängnäs -170 -15 91 -246 76 2 337

Trosa -234 -15 48 -267 33 360

Vingåker -170 -15 91 -246 76 707

Östergötlands län

Boxholm 284 473 57 -246 530 2 779

Finspång -234 -15 48 -267 33 694

Kinda 521 537 58 -74 595 5 920

Linköping -176 -15 48 -209 33 4 573

Mjölby -220 -15 41 -246 26 662

Motala -234 -15 48 -267 33 1 392

Norrköping -176 -15 48 -209 33 4 141

Söderköping -234 -15 48 -267 33 466

Vadstena 77 290 54 -267 344 2 591

Valdemarsvik -47 168 52 -267 220 1 789

Ydre 1 008 -259 45 1 222 -214 -826

Åtvidaberg -213 -15 48 -246 33 389

Ödeshög 263 473 57 -267 530 2 925

Jönköpings län

Aneby 276 473 49 -246 522 3 434

Eksjö -197 -15 42 -224 27 451

Gislaved -197 -15 42 -224 27 803

Gnosjö -197 -15 42 -224 27 266

SOU 2007:61 Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur…

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Habo -241 -15 41 -267 26 258

Jönköping -183 -15 41 -209 26 3 172

Mullsjö 90 290 46 -246 336 2 383

Nässjö -197 -15 42 -224 27 798

Sävsjö -197 -15 42 -224 27 299

Tranås -214 -15 25 -224 10 182

Vaggeryd -197 -15 42 -224 27 345

Vetlanda -197 -15 42 -224 27 720

Värnamo -197 -15 42 -224 27 890

Kronobergs län

Alvesta -257 -15 25 -267 10 191

Lessebo -235 -15 24 -244 9 75

Ljungby -231 -15 28 -244 13 358

Markaryd -257 -15 25 -267 10 98

Tingsryd -48 168 28 -244 196 2 510

Uppvidinge 396 245 29 122 274 2 596

Växjö -200 -15 24 -209 9 714

Älmhult -257 -15 25 -267 10 157

Kalmar län

Borgholm -302 -15 2 -289 -13 -141

Emmaboda -231 -15 28 -244 13 126

Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur… SOU 2007:61

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Hultsfred -24 168 32 -224 200 2 894

Högsby 990 845 44 101 889 5 394

Kalmar -195 -15 29 -209 14 867

Mönsterås -253 -15 29 -267 14 186

Mörbylånga -275 -15 29 -289 14 191

Nybro -231 -15 28 -244 13 261

Oskarshamn -253 -15 29 -267 14 373

Torsås 57 290 34 -267 324 2 347

Vimmerby -210 -15 29 -224 14 222

Västervik -253 -15 29 -267 14 519

Gotlands län

Gotland -283 -15 -1 -267 -16 -907

Blekinge län

Karlshamn -329 -15 -1 -313 -16 -489

Karlskrona -271 -15 -1 -255 -16 -968

Olofström -307 -15 -1 -291 -16 -211

Ronneby -329 -15 -1 -313 -16 -447

Sölvesborg -215 -15 113 -313 98 1 626

Skåne län

Bjuv -167 -15 161 -313 146 2 048

Bromölla -215 -15 113 -313 98 1 188

SOU 2007:61 Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur…

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Burlöv -167 -15 109 -261 94 1 444

Båstad -167 -15 161 -313 146 2 054

Eslöv -215 -15 113 -313 98 2 955

Helsingborg -157 -15 113 -255 98 11 989

Hässleholm -322 -15 6 -313 -9 -431

Höganäs -167 -15 161 -313 146 3 434

Hörby -167 -15 161 -313 146 2 087

Höör -215 -15 113 -313 98 1 434

Klippan -215 -15 113 -313 98 1 576

Kristianstad -157 -15 113 -255 98 7 457

Kävlinge -167 -15 109 -261 94 2 516

Landskrona -215 -15 113 -313 98 3 865

Lomma -167 -15 109 -261 94 1 776

Lund -157 -15 61 -203 46 4 727

Malmö -53 -15 108 -146 93 25 289

Osby -193 -15 113 -291 98 1 238

Perstorp 95 290 118 -313 408 2 811

Simrishamn -215 -15 113 -313 98 1 908

Sjöbo -215 -15 113 -313 98 1 719

Skurup -215 -15 113 -313 98 1 416

Staffanstorp -167 -15 109 -261 94 1 941

Svalöv -167 -15 161 -313 146 1 903

Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur… SOU 2007:61

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Svedala -167 -15 109 -261 94 1 763

Tomelilla -215 -15 113 -313 98 1 246

Trelleborg -215 -15 61 -261 46 1 841

Vellinge -215 -15 61 -261 46 1 466

Ystad -167 -15 161 -313 146 3 966

Åstorp -215 -15 113 -313 98 1 330

Ängelholm -215 -15 113 -313 98 3 767

Örkelljunga -215 -15 113 -313 98 938

Östra Göinge -215 -15 113 -313 98 1 374

Hallands län

Falkenberg -322 -15 6 -313 -9 -348

Halmstad -264 -15 6 -255 -9 -774

Hylte -93 168 9 -270 177 1 837

Kungsbacka -244 -15 6 -235 -9 -613

Laholm -322 -15 6 -313 -9 -202

Varberg -244 -15 84 -313 69 3 795

Västra Götalands län

Ale -198 -15 7 -190 -8 -205

Alingsås -257 -15 25 -267 10 368

Bengtsfors -28 168 28 -224 196 2 006

Bollebygd -235 -15 24 -244 9 75

Borås -177 -15 24 -186 9 916

SOU 2007:61 Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur…

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Dals-Ed 984 619 36 330 654 3 200

Essunga 53 290 30 -267 320 1 831

Falköping -216 -15 45 -246 30 943

Färgelanda 319 473 92 -246 565 3 857

Grästorp 53 290 30 -267 320 1 845

Gullspång 74 290 30 -246 320 1 792

Göteborg -71 -15 6 -62 -9 -4 256

Götene -257 -15 25 -267 10 132

Herrljunga -237 -15 24 -246 9 86

Hjo -257 -15 25 -267 10 90

Härryda -129 -15 6 -120 -9 -281

Karlsborg 53 290 30 -267 320 2 209

Kungälv -303 -15 -53 -235 -68 -2 623

Lerum -257 -15 -52 -190 -67 -2 438

Lidköping -257 -15 25 -267 10 382

Lilla Edet -257 -15 25 -267 10 132

Lysekil -303 -15 25 -313 10 150

Mariestad -257 -15 25 -267 10 244

Mark -257 -15 25 -267 10 342

Mellerud -178 -15 83 -246 68 658

Munkedal -281 -15 25 -291 10 105

Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur… SOU 2007:61

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring Förändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Mölndal -129 -15 6 -120 -9 -511

Orust -303 -15 25 -313 10 155

Partille -129 -15 6 -120 -9 -294

Skara -237 -15 24 -246 9 171

Skövde -237 -15 24 -246 9 461

Sotenäs -303 -15 25 -313 10 95

Stenungsund -244 -15 6 -235 -9 -201

Strömstad -303 -15 25 -313 10 118

Svenljunga -28 168 28 -224 196 2 047

Tanum -303 -15 25 -313 10 125

Tibro -237 -15 24 -246 9 98

Tidaholm -237 -15 24 -246 9 116

Tjörn -303 -15 -53 -235 -68 -1 018

Tranemo -214 -15 25 -224 10 121

Trollhättan -198 -15 84 -267 69 3 690

Töreboda -178 -15 83 -246 68 646

Uddevalla -303 -15 25 -313 10 514

Ulricehamn -214 -15 25 -224 10 229

Vara -257 -15 25 -267 10 164

Vårgårda -257 -15 25 -267 10 110

Vänersborg -257 -15 25 -267 10 378

Åmål -237 -15 24 -246 9 117

SOU 2007:61 Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur…

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Öckerö -129 -15 6 -120 -9 -107

Värmlands län

Arvika -115 -15 45 -145 30 794

Eda 71 168 48 -145 216 1 860

Filipstad 496 415 53 28 468 5 158

Forshaga -158 -15 46 -189 31 360

Grums -158 -15 46 -189 31 294

Hagfors 517 188 49 280 237 3 164

Hammarö -158 -15 46 -189 31 449

Karlstad -101 -15 46 -132 31 2 563

Kil -158 -15 46 -189 31 369

Kristinehamn -158 -15 46 -189 31 746

Munkfors 196 290 51 -145 341 1 363

Storfors 382 473 54 -145 527 2 395

Sunne 71 168 48 -145 216 2 938

Säffle -95 -15 109 -189 94 1 515

Torsby 538 -434 38 934 -396 -5 129

Årjäng 620 141 49 431 189 1 854

Örebro län

Askersund -153 -15 108 -246 93 1 068

Degerfors -130 -15 109 -224 94 951

Hallsberg -153 -15 108 -246 93 1 428

Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur… SOU 2007:61

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Hällefors 1 235 967 126 142 1 093 8 338

Karlskoga -130 -15 109 -224 94 2 844

Kumla -153 -15 108 -246 93 1 815

Laxå 344 473 117 -246 590 3 622

Lekeberg 157 290 113 -246 403 2 855

Lindesberg -113 -15 105 -203 90 2 096

Ljusnarsberg 1 133 845 124 164 969 5 153

Nora -110 -15 108 -203 93 976

Örebro -95 -15 109 -189 94 12 035

Västmanlands län

Arboga -156 -15 105 -246 90 1 207

Fagersta -113 -15 105 -203 90 1 107

Hallstahammar -156 -15 105 -246 90 1 349

Kungsör -156 -15 105 -246 90 749

Köping -156 -15 105 -246 90 2 224

Norberg 219 290 110 -181 400 2 348

Sala -135 -15 106 -226 91 1 956

Skinnskatteberg 1 108 845 121 142 966 4 600

Surahammar -98 -15 143 -226 128 1 307

Västerås -98 -15 106 -189 91 12 036

Dalarnas län

SOU 2007:61 Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur…

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Avesta -60 -15 78 -123 63 1 388

Borlänge -60 -15 78 -123 63 2 971

Falun -3 -15 78 -66 63 3 495

Gagnef -60 -15 78 -123 63 641

Hedemora -60 -15 78 -123 63 980

Leksand 126 168 81 -123 249 3 848

Ludvika -60 -15 78 -123 63 1 615

Malung 717 -312 73 956 -239 -2 510

Mora 147 168 82 -103 250 5 058

Orsa 1 181 81 80 1 021 160 1 125

Rättvik 550 -434 71 913 -363 -3 949

Smedjebacken 126 168 81 -123 249 2 695

Säter -60 -15 78 -123 63 695

Vansbro 1 306 -137 77 1 366 -60 -422

Älvdalen 1 348 -137 76 1 409 -61 -452

Gävleborgs län

Bollnäs 12 -15 150 -123 135 3 548

Gävle 47 -15 150 -88 135 12 468

Hofors 12 -15 150 -123 135 1 379

Hudiksvall 12 -15 150 -123 135 5 004

Ljusdal 642 -434 142 934 -292 -5 656

Nordanstig 622 188 154 280 342 3 370

Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur… SOU 2007:61

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Ockelbo 1 232 -259 146 1 345 -113 -682

Ovanåker 642 188 153 301 341 4 051

Sandviken -10 -15 150 -145 135 4 961

Söderhamn 12 -15 150 -123 135 3 584

Västernorrlands län

Härnösand 59 -15 45 29 30 762

Kramfors 266 168 49 49 217 4 368

Sollefteå 288 168 -105 225 63 1 326

Sundsvall 116 -15 45 86 30 2 842

Timrå 59 -15 45 29 30 536

Ånge 836 -312 -114 1 262 -426 -4 552

Örnsköldsvik 323 168 49 106 217 11 935

Jämtlands län

Berg 1 451 -137 -127 1 715 -264 -2 030

Bräcke 1 431 -137 -126 1 694 -263 -1 890

Härjedalen 1 105 -109 -125 1 339 -234 -2 546

Krokom 717 -434 -131 1 282 -565 -7 980

Ragunda 1 638 66 -122 1 694 -56 -323

Strömsund 841 -312 -129 1 282 -441 -5 700

Åre 841 -737 -137 1 715 -874 -8 708

Östersund 121 -15 -124 260 -139 -8 108

SOU 2007:61 Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur…

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Västerbottens län

Bjurholm 1 519 -137 95 1 561 -42 -107

Dorotea 1 747 66 -55 1 736 11 35

Lycksele 930 28 -57 959 -29 -365

Malå 1 747 406 -50 1 391 356 1 219

Nordmaling 1 476 741 110 626 850 6 351

Norsjö 1 747 66 -55 1 736 11 50

Robertsfors 1 498 -137 95 1 540 -42 -295

Skellefteå 396 168 100 128 268 19 288

Sorsele 1 768 66 -55 1 757 11 33

Storuman 1 747 66 -55 1 736 11 73

Umeå 188 -15 97 106 82 9 107

Vilhelmina 1 747 66 -55 1 736 11 82

Vindeln 1 519 -137 95 1 561 -42 -240

Vännäs 174 -15 97 92 82 692

Åsele 1 804 66 -55 1 793 11 37

Norrbottens län

Arjeplog 1 709 66 -114 1 757 -48 -151

Arvidsjaur 1 709 406 -109 1 412 297 2 025

Boden 323 168 41 114 209 5 895

Gällivare 912 707 -104 309 603 11 508

Haparanda 425 290 43 92 333 3 394

Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur… SOU 2007:61

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring Förändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Jokkmokk 1 709 406 -109 1 412 297 1 645

Kalix 425 120 40 265 160 2 801

Kiruna 386 168 -113 331 55 1 278

Luleå 172 -15 38 149 23 1 690

Pajala 1 709 66 -114 1 757 -48 -325

Piteå 115 -15 38 92 23 949

Älvsbyn 871 -397 32 1 237 -366 -3 166

Överkalix 1 688 66 -114 1 736 -48 -185

Övertorneå 1 688 66 -114 1 736 -48 -250

SOU 2007:61 Bilaga 11b Resultatbilaga för bebyggelsestruktur…

Bilaga 11b Utfall för kommunerna av utredningens sammantagna förslagen till förändring av bebyggelsestruktur, utjämningsår 2007

Förslag Bebyggelsestruktur

varav förändring av administration och räddningstjänst

varav förändring av byggkostnader

(införs 2008)

Nuvarande Bebyggelsestruktur Förändring F örändring

kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v kr/in v tkr

Länssnitt (vägt genomsnitt)

Stockholms 195 -15 -215 425 -230 -435 284

Uppsala -78 -7 140 -211 132 42 117

Södermanlands -158 -15 90 -233 75 19 659

Östergötlands -144 18 48 -210 66 27 496

Jönköpings -179 1 41 -221 42 14 001

Kronobergs -178 12 26 -215 38 6 699

Kalmar -180 28 28 -237 57 13 240

Gotland -283 -15 -1 -267 -16 -907

Blekinge -291 -15 12 -288 -3 -490

Skåne -157 -13 104 -247 91 106 035

Hallands -262 -8 21 -275 13 3 695

Västra Götalands -164 -3 16 -177 12 18 781

Värmlands 20 25 50 -56 76 20 692

Örebro -35 48 110 -192 158 43 182

Västmanlands -86 9 108 -202 117 28 883

Dalarnas 142 -16 78 80 62 17 174

Gävleborgs 141 -34 150 24 116 32 027

Västernorrlands 211 44 26 141 71 17 218

Jämtlands 625 -167 -126 919 -294 -37 285

Västerbottens 587 67 72 447 140 35 959

Norrbottens 498 112 -5 390 108 27 108

Bilaga 12 En genderanalys av kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård

I utredningens delbetänkande (SOU 2006:84) presenterades ett förslag till uppdatering av kostnadsmatriserna för ”ej vårdtung befolkning” respektive ”vårdtung befolkning” i delmodellen hälso- och sjukvård. Uppdateringen gjordes baserat på vårdkonsumtionen i Region Skåne 2004. I den nu gällande delmodellen är kostnadsmatriserna baserade på vårdkonsumtionen år 2000.

Nedan redovisas en genderanalys för sjukvårdsmodellen uppdelad på de två kostnadsmatriserna ej vårdtung befolkning samt vårdtung befolkning. Analysen avser skillnader i standardkostnad uppdelad på män och kvinnor. Denna analys ger inget svar på om vården är likvärdig för män och kvinnor. För att utvärdera om vården är likvärdig mellan könen krävs det djupare analyser på patientnivå och för olika sjukdomar.

Sjukvårdsmodellen för ej vårdtung befolkning

Tabellen nedan visar hur relationerna mellan männens och kvinnornas sjukvårdkostnader har förändrats mellan kostnadsmatriserna år 2000 och 2004. I analysen delas den ej vårdtunga matrisen in efter inkomstkategori samt ålder utöver kön. Alla barn upp till och med 14 års ålder ingår i kategorin 0-inkomst. Huvuddelen av befolkningen i Region Skåne över 24 år (95 procent) befinner sig antingen i kategorin under medianinkomst eller över medianinkomst. Generellt sett är kvinnornas sjukvårdskostnader högre från 15 års ålder och upp till omkring 70-årsåldern. De högre sjukvårdskostnaderna för kvinnor mellan 25 och 40 år kan till stor

Bilaga 12 En genderanalys av kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård SOU 2007:61

del förklaras av barnafödande. Männens kostnader är högst i de yngsta åldrarna samt i de allra äldsta.

Gruppen 0-inkomst uppvisar en liten skillnad mellan männens och kvinnornas kostnader totalt sett. Bakom detta döljer sig dock att pojkarnas sjukvårdskostnader till och med 14 års ålder uppgår till ca 116 % av flickornas sjukvårdskostnader. En delförklaring till denna skillnad kan vara att det oftare uppstår problem i samband med förlossningar av pojkar än av flickor. Risken att skadas är generellt sätt högre för pojkar än flickor, vilket kan förklara skillnaden i standardkostnad. Relationen är den motsatta i åldrarna 15–69 år där männen har en lägre sjukvårdskostnad än kvinnorna. Denna förändring har samband med kvinnornas inträde i fertil ålder, då många kvinnor får kontakt med sjukvården. I de barnafödande åldrarna 25–39 år är kvinnornas standardkostnad av naturliga skäl mer än dubbelt så hög jämfört med männens. Även efter fertil ålder får många kvinnor kontakt med sjukvården exempelvis i samband med screening av bröstcancer. Kvinnornas sjukvårdskostnader mellan 2000 och 2004 har ökat något jämfört med männens i dessa åldrar. I den allra äldsta åldersgruppen har emellertid männens sjukvårdskostnader ökat betydligt snabbare än kvinnornas. I denna inkomstkategori ingår dock bara några hundra individer.

I inkomstkategorin Under medianinkomst uppgår männens sjukvårdskostnader i snitt till drygt 80 procent av kvinnornas. De yngre kvinnorna konsumerar mer sjukvård än männen vars kostnader uppgår till ca 60 procent av kvinnornas kostnader i åldrarna 15– 39 år. Sjukvårdskonsumtionen är likartad i åldrarna 40–74 år, men återigen är männens sjukvårdskostnader i en äldsta åldersgruppen högre än kvinnornas. Skillnaderna mellan de båda åren är relativt liten. Det finns en tendens till minskade skillnader i de äldre åldrarna, medan tendensen går i olika riktningar i de yngre åldrarna.

SOU 2007:61 Bilaga 12 En genderanalys av kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård

Tabell 1 Kostnad per ålder och kön år enligt kostnadsmatris år 2000 och år 2004 samt kvot mellan man och kvinna.

2000

2004 Kvot man / kvinna

Inkomst Ålder Man Kvinna Man Kvinna 2000 2004 0-Inkomst inkl. barn 4 736 4 742 6 272 6 658 100% 94% Under medianinkomst 6 765 8 217 8 429 10 164 82% 83% Över medianinkomst 4 708 6 575 5 493 8 286 72% 66%

0-Inkomst

0-14 4 992 4 249 7 149 6 146 117% 116%

inkl. barn

15-24 3 283 5 729 4 513 7 493 57% 60% 25-39 4 145 7 459 3 514 7 942 56% 44% 40-59 5 077 6 156 6 074 7 753 82% 78% 60-69 5 588 6 052 6 119 8 031 92% 76% 70-74 6 317 6 000 10 632 10 746 105% 99% 75-w 5 595 5 508 8 492 6 332 102% 134%

Under

15-24 3 162 5 773 4 407 6 958 55% 63%

medianinkomst 25-39 5 779 8 129 6 191 10 470 71% 59%

40-59 7 865 8 288 10 587 10 438 95% 101% 60-69 8 521 8 334 10 104 10 311 102% 98% 70-74 9 667 9 044 11 287 11 242 107% 100% 75-w 11 436 10 232 13 349 11 841 112% 113%

Över

15-24 2 927 6 844 3 652 8 243 43% 44% 25-39 3 031 7 138 3 584 10 061 42% 36%

medianinkomst

40-59 4 351 5 873 5 011 6 938 74% 72% 60-69 7 130 6 949 7 748 8 585 103% 90% 70-74 10 189 9 523 11 599 10 507 107% 110% 75-w 13 332 11 411 13 899 13 771 117% 101%

Samtliga

0-14 4 992 4 249 7 149 6 146 117% 116%

inkomstgrupper 15-24 3 166 5 826 4 393 7 206 54% 61%

25-39 3 868 7 677 4 325 10 069 50% 43% 40-59 5 113 6 806 6 236 8 273 75% 75% 60-69 7 579 7 827 8 434 9 538 97% 88% 70-74 9 852 9 046 11 411 11 137 109% 102% 75-w 11 978 10 270 13 469 11 921 117% 113%

Not. En kvot över 100% innebär att männen har en högre vårdkostnad än kvinnorna och tvärs om.

Bilaga 12 En genderanalys av kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård SOU 2007:61

I gruppen Över medianinkomst har männen ännu lägre sjukvårdskostnader än kvinnorna jämfört med gruppen under medianinkomst. Männens kostnader har sjunkit något jämfört med kvinnornas mellan 2000 och 2004, från 72 % till 66 % av kvinnornas sjukvårdskostnader. Den största förändringen har skett för den allra äldsta åldersgruppen. I denna inkomstkategori är kvinnornas sjukvårdskostnader år 2004 i paritet med männens för de allra äldsta.

Sjukvårdsmodellen för vårdtung befolkning

Vad gäller de vårdtunga grupperna är kostnaderna relativt likartade mellan män och kvinnor generellt sett. De största skillnaderna föreligger i grupperna höftfraktur samt schizofreni. I dessa grupper har männens sjukvårdskostnader relativt kvinnorna ökat mellan 2000 och 2004.

Tabell 2 Kostnad per person och kön per vårdtung grupp samt kvot mellan man och kvinna. År 2000 och 2004

Kr per person Kvot man/kvinna

Vårdtung grupp

Kön 2000

2004

2000

2004

Elakartad

Män 94 234 118 645 101% 98%

tumörsjukdom

Kv 93 730 121 536

Cerebrovaskulär

Män 66 500 89 332 104% 106%

sjukdom

Kv 63 807 84 265

Inflammatorisk

Män 70 937 84 547 100% 101%

ledsjukdom

Kv 71 195 84 043

Artros

Män 54 558 62 250 99%

96%

Kv 54 963 65 158

Ischemisk

Män 64 531 85 495 110% 114%

hjärtsjukdom

Kv 58 534 75 162

Höftfraktur

Män 57 290 87 533 110% 127%

Kv 52 121 68 985

Schizofreni

Män 207 964 240 898 109% 126%

Kv 190 302 191 279

Övr psykoser

Män 87 586 105 032 100% 101%

Kv 87 833 104 495

Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner

Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner SOU 2007:61

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Kommunnam n

Stockholms lä n

Botkyrka -177 -8 -3 -36 12 -15 -227 -17 386

Danderyd -583 -53 -25 -80 -712 -15 -1 468 -44 370

Ekerö -19 41 14 -70 -180 -15 -229 -5 497

Haninge -50 -114 1 -109 -76 -15 -363 -26 073

Huddinge -91 -21 2 -157 -80 -15 -362 -32 123

Järfälla -313 -35 -26 -82 -142 -15 -613 -37 845

Lidingö -652 -79 -17 -110 -621 -15 -1 494 -62 585

Nacka -506 -150 5 -64 -255 -15 -985 -79 039

Norrtälje 212 208 15 -17 -20 -15 383 20 913

Nykvarn 151 112 32 -129 -42 -15 109 911

Nynäshamn -82 7 18 -60 -227 -15 -359 -8 847

Salem -22 26 9 -101 -97 -15 -200 -2 866

Sigtuna -187 -39 20 -133 -56 -15 -410 -15 050

Sollentuna -679 -32 -28 -96 -169 -15 -1 019 -60 480

Solna -318 -23 -24 -256 -380 -15 -1 016 -61 541

Stockholm -482 -40 -18 -72 -353 -15 -980 -755 579

Sundbyberg -300 -27 -23 -227 -284 -15 -876 -29 796

Södertälje -133 -58 -5 -46 -28 -15 -285 -22 954

Tyresö -23 -13 8 -127 -125 -15 -295 -12 132

Täby -591 -75 -23 -58 -246 -15 -1 008 -61 076

Upplands Väsby -261 -16 -24 -213 -120 -15 -649 -24 416

Upplands-Bro -210 -147 2 -80 -79 -15 -529 -11 281

SOU 2007:61 Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Vallentuna 61 91 -5 -78 -113 -15 -59 -1 615

Vaxholm -56 22 50 -119 -141 -15 -259 -2 621

Värmdö 109 76 33 -43 -77 -15 83 2 901

Österåker 23 72 -4 -38 -59 -15 -21 -782

Uppsala län

Enköping 166 110 9 27 156 -15 453 17 407

Heby 324 282 23 142 359 168 1 298 17 698

Håbo 89 101 8 46 -106 -15 123 2 285

Knivsta 186 116 18 125 41 -15 471 6 276

Tierp 255 248 6 130 286 -15 910 18 252

Uppsala -96 -73 -12 -54 -28 -15 -278 -50 950

Älvkarleby 175 -7 21 161 104 -15 439 3 987

Östhammar 202 253 25 117 145 -15 727 15 710

Södermanlands lä n

Eskilstuna 73 -67 -3 56 -33 -15 11 1 013

Flen 202 144 20 -10 93 -15 434 7 124

Gnesta 241 194 30 72 55 -15 577 5 746

Katrineholm 85 59 -13 73 144 -15 333 10 719

Nyköping 74 62 -1 69 -90 -15 99 4 934

Oxelösund 56 -40 -9 107 -193 -15 -94 -1 046

Strängnäs 96 21 11 45 -155 -15 3 94

Trosa 137 20 -10 75 -176 -15 31 336

Vingåker 289 336 31 141 136 -15 918 8 509

Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner SOU 2007:61

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Öster götlands län

Boxholm 247 19 -14 144 118 473 987 5 175

Finspång 144 37 -3 102 118 -15 383 8 001

Kinda 293 334 72 32 485 537 1 753 17 438

Linköping -8 -55 -4 27 -15 -15 -70 -9 628

Mjölby 197 -6 4 117 221 -15 518 13 085

Motala 136 -24 -15 57 125 -15 264 11 067

Norrköping 15 -66 -2 75 36 -15 43 5 366

Söderköping 215 72 36 64 165 -15 537 7 532

Vadstena 94 93 27 121 -18 290 607 4 570

Valdemarsvik 218 433 -2 89 289 168 1 195 9 707

Ydre 296 814 29 77 433 -259 1 390 5 374

Åtvidaberg 222 232 34 138 100 -15 711 8 336

Ödeshög 243 150 29 63 411 473 1 369 7 553

Jönköpin gs lä n

Aneby 232 430 54 94 389 473 1 672 10 996

Eksjö 212 122 -8 25 286 -15 622 10 310

Gislaved 181 -81 8 -33 140 -15 200 5 899

Gnosjö 155 63 58 -156 47 -15 152 1 483

Habo 211 177 28 164 177 -15 742 7 303

Jönköping 50 -80 1 63 2 -15 21 2 546

Mullsjö 189 41 13 211 117 290 861 6 103

Nässjö 235 113 0 8 208 -15 549 16 095

Sävsjö 243 187 49 104 505 -15 1 073 11 792

SOU 2007:61 Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Tranås 202 139 -11 82 214 -15 611 10 855

Vaggeryd 202 84 14 -49 269 -15 505 6 396

Vetlanda 230 141 -6 67 392 -15 809 21 407

Värnamo 186 143 -4 -54 113 -15 369 12 068

Kronober gs län

Alvesta 260 77 -14 41 345 -15 694 12 968

Lessebo 227 470 21 57 13 -15 773 6 283

Ljungby 224 154 -1 -5 381 -15 738 19 996

Markaryd 276 91 -14 -2 315 -15 651 6 231

Tingsryd 283 384 8 35 591 168 1 469 18 794

Uppvidinge 279 349 26 31 364 245 1 294 12 253

Växjö 120 -4 -13 1 -19 -15 70 5 419

Älmhult 267 161 3 15 451 -15 882 13 536

Kalmar län

Borgholm 302 367 20 -126 780 -15 1 328 14 698

Emmaboda 203 75 4 6 229 -15 502 4 791

Hultsfred 245 295 21 50 357 168 1 136 16 424

Högsby 218 281 33 -130 648 845 1 895 11 498

Kalmar 121 -33 -4 17 25 -15 111 6 766

Mönsterås 234 224 53 55 239 -15 790 10 352

Mörbylånga 283 -153 23 34 443 -15 615 8 245

Nybro 245 162 -9 -4 242 -15 621 12 281

Oskarshamn 133 136 -14 64 86 -15 390 10 238

Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner SOU 2007:61

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Torsås 287 204 1 2 841 290 1 625 11 766

Vimmerby 238 132 2 135 423 -15 915 14 287

Västervik 165 31 -20 87 159 -15 407 14 859

Gotlands län

Gotland 319 174 30 -35 304 -15 777 44 671

Blekin ge län

Karlshamn 121 -9 -15 43 112 -15 237 7 350

Karlskrona 185 21 -9 12 157 -15 351 21 549

Olofström 140 115 28 -77 249 -15 440 5 893

Ronneby 155 51 -35 81 239 -15 476 13 500

Sölvesborg 175 -27 -14 16 218 -15 353 5 846

Skåne län

Bjuv 216 -141 20 36 64 -15 180 2 522

Bromölla 157 43 12 101 75 -15 373 4 513

Burlöv -74 25 -21 -108 -11 -15 -204 -3 125

Båstad 148 179 -2 -19 179 -15 470 6 601

Eslöv 250 87 3 -10 48 -15 363 10 923

Helsingborg -137 -95 -3 -65 -1 -15 -316 -38 565

Hässleholm 218 -52 10 46 264 -15 471 23 151

Höganäs 34 -56 -12 88 22 -15 61 1 434

Hörby 263 242 32 -1 479 -15 1 000 14 275

Höör 293 190 41 -32 140 -15 617 9 011

SOU 2007:61 Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Klippan 198 13 -5 44 168 -15 403 6 468

Kristianstad 150 -60 7 -21 61 -15 122 9 265

Kävlinge 119 -131 -2 108 -55 -15 24 642

Landskrona 6 -7 -12 -81 -21 -15 -130 -5 113

Lomma -370 -154 0 64 -153 -15 -628 -11 839

Lund -136 -136 -24 -172 -157 -15 -640 -65 439

Malmö -164 -52 -32 -163 -41 -15 -467 -126 670

Osby 235 80 27 78 404 -15 809 10 194

Perstorp 222 17 55 13 221 290 818 5 634

Simrishamn 197 130 21 -1 361 -15 693 13 462

Sjöbo 301 133 12 53 313 -15 797 13 949

Skurup 281 124 32 76 226 -15 724 10 437

Staffanstorp -97 -60 -16 52 -93 -15 -229 -4 717

Svalöv 322 269 39 -22 219 -15 812 10 566

Svedala 31 -112 -10 33 24 -15 -49 -916

Tomelilla 310 182 28 53 500 -15 1 058 13 418

Trelleborg 79 45 -9 1 86 -15 187 7 450

Vellinge -189 -320 27 51 -217 -15 -663 -21 030

Ystad 102 85 -21 86 112 -15 349 9 466

Åstorp 179 16 24 4 166 -15 374 5 065

Ängelholm 84 -39 -6 91 135 -15 250 9 589

Örkelljunga 285 204 44 -28 386 -15 876 8 369

Östra Göinge 267 89 44 71 112 -15 568 7 948

Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner SOU 2007:61

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Hallands län

Falkenberg 225 94 -7 89 301 -15 687 27 211

Halmstad 93 -31 -17 16 48 -15 94 8 297

Hylte 328 215 7 2 320 168 1 040 10 784

Kungsbacka 103 -249 33 114 -2 -15 -16 -1 114

Laholm 291 143 9 80 433 -15 941 21 679

Varberg 171 -47 4 61 216 -15 390 21 381

Västra Götalands län

Ale 112 -166 18 -22 -30 -15 -103 -2 718

Alingsås 99 -2 -8 79 33 -15 186 6 700

Bengtsfors 227 392 16 63 287 168 1 153 11 791

Bollebygd 256 230 22 158 -34 -15 617 4 989

Borås 70 -86 -3 -70 -29 -15 -133 -13 205

Dals-Ed 328 -153 17 14 568 619 1 393 6 811

Essunga 268 239 52 156 507 290 1 512 8 645

Falköping 233 142 -16 67 380 -15 791 24 669

Färgelanda 319 379 36 -1 575 473 1 781 12 155

Grästorp 279 156 20 71 559 290 1 375 7 924

Gullspång 233 627 71 26 498 290 1 745 9 764

Göteborg -253 -96 -1 -25 -96 -15 -486 -235 658

Götene 261 169 9 56 230 -15 710 9 145

Herrljunga 251 368 24 67 345 -15 1 040 9 678

Hjo 211 149 4 145 384 -15 878 7 770

Härryda 103 -153 3 43 -53 -15 -72 -2 306

SOU 2007:61 Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Karlsborg 268 217 33 215 139 290 1 162 8 017

Kungälv 28 -32 9 38 19 -15 47 1 821

Lerum 142 -186 20 76 -119 -15 -82 -2 992

Lidköping 141 133 -6 71 194 -15 518 19 365

Lilla Edet 210 85 27 87 79 -15 473 6 097

Lysekil 103 183 10 41 186 -15 508 7 446

Mariestad 172 146 -1 59 159 -15 520 12 427

Mark 289 156 14 103 201 -15 748 25 055

Mellerud 269 318 9 -51 410 -15 940 9 060

Munkedal 247 311 14 -4 383 -15 936 9 626

Mölndal -53 -175 -3 4 -100 -15 -342 -19 913

Orust 214 155 36 80 161 -15 631 9 584

Partille -214 -59 -23 -44 -106 -15 -461 -15 462

Skara 190 48 -11 87 201 -15 500 9 290

Skövde 94 18 -14 43 100 -15 226 11 298

Sotenäs 70 104 15 57 49 -15 280 2 608

Stenungsund 238 -69 10 53 47 -15 264 6 059

Strömstad 169 187 57 -261 264 -15 401 4 615

Svenljunga 323 258 36 -34 392 168 1 143 11 923

Tanum 292 450 45 -139 570 -15 1 203 14 740

Tibro 198 109 20 64 250 -15 626 6 624

Tidaholm 217 190 35 56 343 -15 826 10 355

Tjörn 68 34 43 103 155 -15 388 5 829

Tranemo 242 375 28 52 71 -15 753 8 889

Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner SOU 2007:61

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Trollhättan -17 -64 -11 49 -26 -15 -84 -4 475

Töreboda 298 174 36 49 562 -15 1 104 10 455

Uddevalla 122 3 5 -26 55 -15 144 7 248

Ulricehamn 256 267 -7 124 212 -15 837 18 734

Vara 300 257 29 72 543 -15 1 186 18 986

Vårgårda 305 293 43 -40 379 -15 965 10 380

Vänersborg 90 26 11 41 -1 -15 152 5 618

Åmål 175 265 51 34 227 -15 737 9 388

Öckerö 43 56 41 132 180 -15 437 5 346

Värmlands län

Arvika 220 99 2 19 258 -15 583 15 314

Eda 300 341 16 -187 289 168 927 7 974

Filipstad 228 98 -9 87 90 415 909 10 017

Forshaga 267 -34 34 103 87 -15 442 5 090

Grums 159 184 33 85 190 -15 636 5 984

Hagfors 182 285 8 69 180 188 912 12 169

Hammarö 103 -3 23 116 -190 -15 34 489

Karlstad 76 -90 -8 5 -25 -15 -57 -4 675

Kil 192 222 56 80 156 -15 691 8 163

Kristinehamn 136 91 -25 26 81 -15 294 7 028

Munkfors 258 -39 23 -26 347 290 853 3 408

Storfors 251 -39 72 155 188 473 1 100 4 997

Sunne 323 267 15 27 492 168 1 292 17 555

SOU 2007:61 Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Säffle 183 124 3 70 381 -15 746 11 996

Torsby 273 -25 23 -5 -55 -434 -223 -2 889

Årjäng 308 312 30 -246 402 141 947 9 277

Örebro län

Askersund 226 289 11 76 176 -15 763 8 745

Degerfors 112 84 40 111 -1 -15 331 3 341

Hallsberg 188 201 8 10 95 -15 487 7 459

Hällefors 198 -17 13 91 39 967 1 291 9 850

Karlskoga 54 12 -11 58 -250 -15 -152 -4 587

Kumla 196 40 -24 28 59 -15 284 5 531

Laxå 170 202 -7 14 87 473 939 5 763

Lekeberg 316 310 11 163 248 290 1 338 9 475

Lindesberg 237 29 8 71 90 -15 420 9 757

Ljusnarsberg 214 41 61 -25 389 845 1 525 8 111

Nora 213 72 17 31 -39 -15 279 2 922

Örebro 15 -20 -9 32 -26 -15 -23 -2 931

Västmanlands lä n

Arboga 144 111 25 37 61 -15 363 4 858

Fagersta 65 -70 5 105 -107 -15 -17 -208

Hallstahammar 141 34 4 -36 -153 -15 -25 -373

Kungsör 186 52 31 -42 36 -15 248 2 060

Köping 122 57 -10 59 127 -15 340 8 381

Norberg 173 -7 -18 64 143 290 645 3 784

Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner SOU 2007:61

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Sala 216 282 5 23 269 -15 780 16 729

Skinnskatteberg 249 273 1 64 50 845 1 482 7 058

Surahammar 196 217 66 81 -77 -15 468 4 772

Västerås -64 -29 -13 27 -76 -15 -170 -22 422

Dalarnas län

Avesta 154 113 -13 26 11 -15 276 6 060

Borlänge 105 26 -8 17 -8 -15 117 5 500

Falun 140 -24 -3 129 -37 -15 190 10 505

Gagnef 274 186 49 154 143 -15 791 8 014

Hedemora 219 98 5 68 160 -15 535 8 290

Leksand 200 61 3 96 -19 168 509 7 861

Ludvika 135 26 13 59 58 -15 276 7 049

Malung 278 -57 95 -43 -241 -312 -280 -2 943

Mora 279 94 -21 76 174 168 770 15 565

Orsa 316 26 51 62 -144 81 392 2 749

Rättvik 224 199 38 31 118 -434 176 1 916

Smedjebacken 130 162 10 179 179 168 828 8 954

Säter 252 238 48 -12 146 -15 657 7 220

Vansbro 260 70 113 143 70 -137 519 3 665

Älvdalen 270 17 15 62 -79 -137 148 1 102

Gävlebor gs län

Bollnäs 257 28 0 59 187 -15 516 13 540

Gävle 50 -68 -2 71 -24 -15 12 1 111

Hofors 142 29 53 23 -192 -15 40 408

SOU 2007:61 Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Hudiksvall 173 -39 6 83 77 -15 285 10 548

Ljusdal 253 -106 12 71 347 -434 143 2 773

Nordanstig 219 457 16 83 376 188 1 339 13 190

Ockelbo 268 49 77 21 308 -259 464 2 807

Ovanåker 273 227 42 111 366 188 1 207 14 336

Sandviken 97 13 2 39 -66 -15 70 2 570

Söderhamn 178 19 21 35 60 -15 298 7 900

Västernorrlands län

Härnösand 112 43 -16 4 -79 -15 49 1 237

Kramfors 220 191 7 68 332 168 986 19 828

Sollefteå 247 -127 13 33 268 168 602 12 630

Sundsvall 90 -121 3 42 -54 -15 -55 -5 168

Timrå 247 11 11 27 61 -15 342 6 070

Ånge 260 333 98 22 -232 -312 169 1 808

Örnsköldsvik 181 99 -11 178 101 168 716 39 345

Jämtlands län

Berg 332 63 63 12 338 -137 671 5 164

Bräcke 298 -246 68 -28 -168 -137 -213 -1 532

Härjedalen 305 -250 53 -68 94 -109 25 278

Krokom 380 34 37 53 136 -434 206 2 911

Ragunda 311 157 37 26 -241 66 356 2 066

Strömsund 300 -243 46 21 301 -312 113 1 462

Åre 367 -7 90 -74 6 -737 -355 -3 538

Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner SOU 2007:61

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Östersund 90 -40 -3 70 -16 -15 86 5 028

Västerbottens län

Bjurholm 359 -196 38 87 74 -137 225 574

Dorotea 293 90 145 81 380 66 1 055 3 253

Lycksele 232 -58 -21 158 -233 28 106 1 343

Malå 280 -111 102 102 -300 406 479 1 639

Nordmaling 314 169 44 143 169 741 1 580 11 800

Norsjö 301 -493 100 146 27 66 147 658

Robertsfors 363 658 26 166 546 -137 1 622 11 461

Skellefteå 209 -9 -5 136 87 168 586 42 147

Sorsele 308 -15 173 20 -121 66 431 1 253

Storuman 273 -499 -17 62 145 66 30 198

Umeå 126 -67 -18 -11 -81 -15 -66 -7 304

Vilhelmina 302 44 6 104 406 66 928 6 802

Vindeln 252 -176 89 70 -389 -137 -291 -1 674

Vännäs 308 205 74 153 164 -15 889 7 479

Åsele 264 -225 61 80 95 66 341 1 134

Norrbottens lä n

Arjeplog 300 -197 16 -44 54 66 195 617

Arvidsjaur 233 -287 92 156 -52 406 548 3 735

Boden 197 -17 -3 69 -141 168 273 7 695

Gällivare 141 55 -3 8 0 707 908 17 324

Haparanda 239 -112 63 -154 368 290 694 7 069

SOU 2007:61 Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Jokkmokk 209 33 122 -86 9 406 693 3 836

Kalix 253 62 4 75 88 120 602 10 530

Kiruna 69 -8 -11 16 6 168 240 5 555

Luleå 57 -41 -4 4 -68 -15 -67 -4 871

Pajala 200 -334 82 -9 179 66 184 1 254

Piteå 221 -61 -4 156 9 -15 306 12 509

Älvsbyn 197 23 76 182 404 -397 485 4 195

Överkalix 196 -391 56 100 109 66 136 528

Övertorneå 269 -221 86 -5 50 66 245 1 283

Bilaga 13a Samlat utfall av utredningens förslag för kommuner SOU 2007:61

Bila ga 13a

Utfall för kommunerna av de sammanta gna

försla gen till förändrin g, ut jämnin gsår 2007

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Administration och räddningstjänst Sammantagen förändring Sammantagen förändring

kr/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv k r/inv tkr

Län (vä gt genomsnitt )

Stockholms -330 -31 -10 -88 -241 -15 -715 -1 351 230

Uppsala 26 27 -1 7 44 -7 96 30 665

Södermanlands 101 25 1 62 -32 -15 143 37 429

Östergötlands 70 -2 1 63 74 18 225 93 575

Jönköpings 149 39 5 35 144 1 373 123 255

Kronobergs 196 116 -5 12 204 12 535 95 480

Kalmar 190 90 1 33 240 28 582 136 203

Gotland 319 174 30 -35 304 -15 777 44 671

Blekinge 161 24 -12 24 178 -15 359 54 137

Skåne 4 -33 -6 -45 39 -13 -54 -63 061

Hallands 153 -47 4 63 144 -8 309 88 239

Västra Götalands 7 3 5 13 47 -3 72 110 195

Värmlands 173 63 7 22 120 25 409 111 898

Örebro 101 39 -2 45 0 48 231 63 437

Västmanlands 39 35 -2 32 -13 9 99 24 638

Dalarnas 181 58 11 70 28 -16 332 91 508

Gävleborgs 143 -1 9 63 70 -34 251 69 183

Västernorrlands 156 0 4 68 38 44 311 75 751

Jämtlands 220 -64 28 29 47 -167 93 11 839

Västerbottens 197 -34 4 68 11 67 313 80 765

Norrbottens 154 -49 12 44 8 112 283 71 260

Bilaga 13b Kostnadsutjämning för kommuner utjämningsår 2007, med beaktande av utredningens förslag

Bilaga 13b Kostnadsutjämning för kommuner utjämningsår 2007… SOU 2007:61

Bilaga 13b Kostnadsut jämnin g för kommuner, ut jämnin gsår 2007, med beaktande av utrednin gens försla g i slutbetänkande t

Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-

Barn och

Äldre-

Befolk-Därav

Bebygg-

Kollektiv-

kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och

ungdomar

omsorg

nings-Efter-

else-

trafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familje-

med förändsläp-

struktur

avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg

utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola

bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927

8 0

7 959

15 8 1 2

52 9

28 694

Stockholms

Botkyrka 6 136 9 936 3 479 4 974

3 837

30 399 1 704

Danderyd 7 012 10 235 2 689 1 805

8 204

162 0

31 345 2 650

Ekerö 7 272 11 535 3 927 1 894

4 199

153 93

30 218 1 523

Haninge 5 848 9 685 3 344 3 648

3 929

27 908

-787

Huddinge 6 778 9 820 3 386 3 667

4 144

33 0

29 384 689

Järfälla 6 291 9 132 3 107 3 235

4 713

27 953

-742

Lidingö 6 952 8 872 2 750 2 015

0

8 402

46 0

497

856

30 390 1 695

Nacka 7 321 9 725 2 966 2 957

88

5 293

611 523

497

856

30 314 1 619

Norrtälje 4 227 9 353 3 643 2 364

0

8 307

00

-107

856

28 643

-52

Nykvarn 6 717 11 447 3 657 1 761

0

3 619

00

-107

856

27 950

-745

Nynäshamn 5 128 9 704 3 570 2 525

0

6 638

00

-107

856

28 314

-381

Salem 7 359 11 702 3 762 2 601

81

3 736

106 0

382

856

30 585 1 890

Sigtuna 6 174 9 918 3 489 3 258

235

4 373

47 0

382

856

28 732 37

Sollentuna 7 724 9 983 3 095 2 856

180

4 929

00

382

856

30 005 1 310

Solna 4 921 5 047 1 722 2 719

110

8 319

151 151

497

856

24 342

-4 353

Stockholm 5 483 6 696 2 373 4 669

207

7 801

00

900

856

28 985 290

Sundbyberg 5 417 6 376 2 195 3 250

224

7 258

00

497

856

26 073

-2 622

Södertälje 5 435 9 044 3 231 4 000

402

5 911

00

-49

856

28 830 135

Tyresö 7 179 10 687 3 612 2 758

31

3 537

112 0

382

856

29 154 459

Täby 7 125 9 730 3 093 2 188

0

5 547

00

382

856

28 921 226

Upplands Väsby 6 251 9 005 3 121 3 162

150

4 319

00

382

856

27 246

-1 449

Upplands-Bro 6 041 9 802 3 881 3 046

122

3 975

40

382

856

28 109

-586

SOU 2007:61 Bilaga 13b Kostnadsutjämning för kommuner utjämningsår 2007…

Bilaga 13b Kostnadsut jämnin g för kommuner, ut jämnin gsår 2007, med beaktande av utrednin gens försla g i slutbetänkande t

Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-

Barn och

Äldre-

Befolk-Därav

Bebygg-

Kollektiv-

kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och

ungdomar

omsorg

nings-Efter-

else-

trafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familje-

med förändsläp-

struktur

avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg

utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola

bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927

8 0

7 959

15 8 1 2

154

52 9

28 694

Vallentuna 7 163 10 868 3 597 2 207

0

4 192

184 123

382

856

29 449 754

Vaxholm 7 646 10 457 3 352 1 752

0

5 318

905 803

382

856

30 668 1 973

Värmdö 7 193 11 249 3 376 2 220

0

3 578

741 473

382

856

29 595 900

Österåker 6 962 10 301 3 508 2 220

0

3 776

69 34

382

856

28 074

-621

Uppsala

Enköping 4 982 9 479 3 705 2 553

0

7 904

00

-107

174

28 690

-5

Heb y 3 991 10 148 4 590 1 647

0

9 055

126 0

100

499

30 156 1 461

Håbo 6 780 10 734 3 833 2 299

0

2 912

36 0

-107

139

26 626

-2 069

Knivsta 7 593 10 807 4 010 1 805

0

3 939

183 176

-107

212

28 442

-253

Tierp 4 145 9 907 3 452 2 297

0

10 095

00

-86

661

30 471 1 776

Uppsala 5 221 8 230 3 244 3 374

79

6 122

00

-49

696

26 917

-1 778

Älvkarleby 3 974 9 217 3 391 2 263

0

8 963

00

-86

235

27 957

-738

Östhammar 3 940 9 802 4 126 1 957

0

8 706

203 0

-107

402

29 029 334

Södermanlands

Eskilstuna 4 605 8 450 3 394 3 814

36

8 188

00

-49

333

28 771 76

Flen 4 265 9 345 3 781 2 536

0

9 194

297 0

-107

405

29 716 1 021

Gnesta 4 676 10 269 3 688 2 218

0

7 553

21 0

-127

812

29 110 415

Katrineholm 4 306 9 073 3 462 3 018

0

10 014

165 0

-107

340

30 271 1 576

Nyköping 4 702 8 567 3 631 2 656

0

8 532

00

-127

457

28 418

-277

Oxelösund 3 805 7 735 3 441 2 234

0

8 111

395 0

-127

132

25 726

-2 969

Strängnäs 5 203 9 591 3 772 2 351

0

7 350

00

-107

384

28 544

-151

Trosa 5 662 10 232 3 470 1 815

5 920

-127

27 368

-1 327

Vingåker 4 364 10 224 3 916 2 123

9 081

401 0

-107

30 383 1 688

Bilaga 13b Kostnadsutjämning för kommuner utjämningsår 2007… SOU 2007:61

Bilaga 13b Kostnadsut jämnin g för kommuner, ut jämnin gsår 2007, med beaktande av utrednin gens försla g i slutbetänkande t

Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-

Barn och

Äldre-

Befolk-Därav

Bebygg-

Kollektiv-

kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och

ungdomar

omsorg

nings-Efter-

else-

trafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familje-

med förändsläp-

struktur

avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg

utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola

bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927

8 0

7 959

15 8 1 2

52 9

28 694

Ö stergötlands

Boxholm 3 971 9 779 3 428 1 476

10 055

529 0

30 263 1 568

Finspång 4 225 8 723 3 888 2 118

9 033

771 0

-127

29 041 346

Kinda 4 122 10 079 4 225 1 606

10 407

374 0

31 939 3 244

Linköping 5 042 8 216 3 114 3 101

7 152

-69

27 154

-1 541

Mjölby 4 424 9 385 3 595 2 156

8 798

78 0

-107

28 691

-4

Motala 4 453 9 057 3 538 2 748

0

8 858

65 0

-127

428

29 020 325

Norrköping 4 681 8 571 3 389 3 810

70

7 936

00

-69

445

28 833 138

Söderköping 4 544 10 187 4 322 1 808

0

7 445

28 0

-127

443

28 650

-45

Vadstena 4 040 8 834 3 198 1 547

0

10 964

37 0

183

277

29 080 385

Valdemarsvik 3 384 9 184 3 815 1 766

0

10 089

695 0

59

335

29 327 632

Ydre 3 739 10 700 4 089 1 126

0

11 132

1 046 0

1 114

345

33 291 4 596

Åtvidaberg 4 558 10 134 3 875 1 719

0

9 488

477 0

-107

404

30 548 1 853

Ödeshög 3 969 9 672 4 032 1 752

0

10 256

563 0

369

376

30 989 2 294

Jönköpings

Aneby 3 558 10 456 5 187 1 537

0

9 567

928 0

390

254

31 877 3 182

Eksjö 4 246 8 742 3 662 1 694

0

10 193

630 0

-84

353

29 436 741

Gislaved 4 920 10 299 3 913 2 322

120

7 941

33 0

-84

190

29 654 959

Gnosjö 5 085 10 681 4 483 2 076

225

6 502

158 0

-84

204

29 330 635

Habo 5 849 10 714 4 449 1 397

0

5 083

74 0

-127

361

27 800

-895

Jönköping 4 998 8 709 3 436 2 788

35

8 095

00

-69

405

28 397

-298

Mullsjö 4 560 10 014 3 932 1 924

0

6 894

230 0

204

270

28 028

-667

SOU 2007:61 Bilaga 13b Kostnadsutjämning för kommuner utjämningsår 2007…

Bilaga 13b Kostnadsut jämnin g för kommuner, ut jämnin gsår 2007, med beaktande av utrednin gens försla g i slutbetänkande t

Standardkostnad, kr/inv. Struktur-Utjämnings-

Förskole-Förskole-Gymnasie-Individ-

Barn och

Äldre-

Befolk-Därav

Bebygg-

Kollektiv-

kostnad, bidrag(+)/

verksamklass skola och

ungdomar

omsorg

nings-Efter-

else-

trafik

kr/inv.

utjämnings-

Kommun het och och familje-

med förändsläp-

struktur

avgift(-),

skolbarnsgrundomsorg

utländsk ringar nings-

kr/inv.

omsorg

skola

bakgrund effekter

Vägt genomsnitt:

4 903 8 640 3 345 2 927

8 0

7 959

15 8 1 2

154

52 9

28 694

Nässjö 4 492 9 209 3 562 2 051

0

10 173

213 0

-84

326

29 942 1 247

Sävsjö 4 205 10 281 4 075 1 725

0

10 674

566 0

-84

234

31 676 2 981

Tranås 4 687 8 843 3 165 2 017

0

10 583

00

-84

245

29 456 761

Vaggeryd 4 951 9 788 4 079 1 736

48

8 914

66 0

-84

254

29 752 1 057

Vetlanda 4 404 9 726 3 468 1 695

0

9 753

291 0

-84

241

29 494 799

Värnamo 5 092 9 462 3 662 2 205

121

8 705

00

-84

222

29 385 690

Kronobergs

Alvesta 4 439 9 365 3 999 1 945

0

9 288

473 0

-127

340

29 722 1 027

Lessebo 4 622 10 082 3 770 2 094

0

10 260

780 0

-104

252

31 756 3 061

Ljungby 4 342 9 330 3 688 1 791

0

9 647

00

-104

247

28 941 246

Markaryd 3 805 8 516 3 514 1 507

0

11 513

817 0

-127

183

29 728 1 033

Tingsryd 3 632 8 918 3 691 1 580

0

12 770

1 070 0

82

252

31 995 3 300

Uppvidinge 4 057 10 186 4 002 1 804

0

12 384