Planera för effekt!

Slutbetänkande från Samordningsrådet för smarta elnät

Stockholm 2014

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02)

En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Klas Remahl, Urban Form Factory. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2014.

Till statsrådet Ibrahim Baylan

Regeringen beslutade den 24 maj 2012 om kommittédirektiv 2012:48: Samordningsråd med kunskapsplattform för smarta elnät. Kommittén har antagit namnet Samordningsrådet för smarta elnät (samordningsrådet eller rådet).

Samordningsrådets övergripande arbetsuppgifter har varit att genomföra dialogforum, etablera en kunskapsplattform och att ta fram ett förslag på en nationell handlingsplan för utvecklingen av smarta elnät.

Rådets ordförande Maria Khorsand, verkställande direktör, och dess vice ordförande Bo Normark, senior rådgivare, förordnades av regeringen den 28 maj 2012. Samma dag förordnades också ledamöterna: Jonas Abrahamsson, verkställande direktör; Lina Bertling Tjernberg, professor; Erik Brandsma, generaldirektör; Bo Dahlbom, forskningschef; Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör; Yvonne Fredriksson, generaldirektör Bo Hesselgren, verkställande direktör; Pia Brühl-Hjort, verkställande direktör; Christina Malm, överdirektör; Mikael Odenberg, generaldirektör; Carin Torstensson, studio director energy design och Ulf Wahlberg, vice president industry and research relations. Den 28 augusti förordnades Jakub Gubanski; affärsutvecklare smarta elnät. Den 1 februari 2013 entledigades generaldirektören Yvonne Fredriksson. Samma dag förordnades Anne Vadasz-Nilsson, generaldirektör.

En expertgrupp med sakkunniga från Regeringskansliet har förordnats av regeringen och biträtt rådet: Marita Axelsson (12-08-28–14-12-31); Truls Borgström (12-08-28–14-05-13); Thomas Broberg (12-08-28–13-08-27); Helene Forslind (13-08-27–13-12-17); Willy Hallgren (14-09-15–14-12-31); Ola Göransson (12-08-28–13-01-22); Sofia Holmgren (12-08-28–13-12-17); Mats Johnsson (12-08-28–14-12-31); Therése Karlsson (13-12-17–14-12-31); Hedvig Landahl (12-08-28–13-12-17, 14-10-01–14-12-31);

Nicklas Liss Larsson (14-05-13–14-12-31); Jan-Olof Lundgren (13-01-22–13-09-01); Mattias Persson (14-05-13–14-12-21); Jessica Steinmetz (13-12-17–14-05-13); Lena Svendsen (13-08-27–14-12-31); Eva Tarselius Hallgren (13-12-17–14-08-30); Anna Carin Thomér (13-01-22–14-12-31); Anna Törner (14-05-13–14-10-02); Richard Vesterberg (12-08-28–14-12-31); Danielle Zachrisson (12-08-28–14-05-13).

Karin Widegren anställdes som huvudsekreterare den 20 augusti 2012 och därmed inledde rådet sin operativa verksamhet. Därpå anställdes: Karima Björk, sekreterare, den 3 oktober 2012; Helena Lundberg, sekreterare, den 14 januari 2013 och Ilka von Dalwigk, sekreterare, den 18 februari 2013. Därtill har Gunilla Andrée lånats från Energimyndigheten för att tjänstgöra som sekreterare från den 8 april 2013.

Samordningsrådet har tidigare redovisat sitt arbete genom Årsrapport 2012 samt Delårs- och Årsrapport 2013.

Samordningsrådet för smarta elnät överlämnar härmed sitt slutbetänkande.

Stockholm i december 2014

Maria Khorsand Bo Normark Jonas Abrahamsson Lina Bertling Tjernberg Erik Brandsma Bo Dahlbom Anne-Marie Fransson Jakub Gubanski Bo Hesselgren Pia Brühl-Hjort Christina Malm Anne Vadasz-Nilsson Mikael Odenberg Carin Torstensson Ulf Wahlberg

/Karin Widegren Gunilla Andrée Karima Björk Ilka von Dalwigk Helena Lundberg

Sammanfattning

Uppdraget

I maj 2012 beslutade regeringen att tillsätta ett samordningsråd med kunskapsplattform för smarta elnät (dir 2012:48). I samordningsrådets uppdrag ingår att stimulera dialog och samverkan, utveckla en nationell kunskapsplattform och en nationell handlingsplan för utvecklingen av smarta elnät 2015–2030. Förslaget till handlingsplan ska överlämnas till regeringen senast den 15 december 2014.

Samordningsrådets arbete har omfattat smarta elnätslösningar inom hela värdekedjan, från anslutning av produktionsanläggningar till nya tjänster hos elanvändarna så som smarta hemlösningar.

Utifrån direktivets krav har samordningsrådet formulerat följande vision och mål för sin verksamhet:

  • Vision: Sverige är ledande inom smarta elnät som möjliggör ett ökat kundinflytande, hållbar utveckling, försörjningstrygghet och tillväxt.
  • Mål: Att genom ökad samverkan, kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt genom en handlingsplan medverka till tydliga spelregler på marknaden, stärkt kundinflytande, gynnsamma utvecklingsförutsättningar för smarta elnät i Sverige och att smarta elnät blir en svensk tillväxtbransch.

En avgörande utgångspunkt för uppdraget har varit hur elsystemet ska anpassas till de långsiktiga energi- och klimatpolitiska målen i Sverige och EU, vilket är en stor utmaning. Det kräver ett elsystem som är betydligt mer flexibelt än dagens. Men samtidigt underlättar den snabba utvecklingen inom IT och kommunikationsteknik elsystemets modernisering och introduktion av nya marknadslösningar, som kan bidra till att kundernas deltagande på marknaden

förändras på ett avgörande sätt. Ny teknik och nya marknadsmodeller som bidrar till ökad flexibilitet i hela elsystemet kommer att fungera bättre än nuvarande lösningar. Det är i detta perspektiv som behovet av att satsa på smarta elnät ska betraktas.

En nationell kunskapsplattform för smarta elnät är en central del i arbetet, resultatet redovisas närmare i avsnitt 6. Kunskapsplattformen, som också är samordningsrådets webbplats (www.swedishsmartgrid.se), har stimulerat dialog och samverkan. Inom ett flertal områden av betydelse för utvecklingen av smarta elnät har särskilda dialogforum genomförts där resultaten publicerats på webbplatsen. Dessa samverkansformer har gett värdefulla bidrag till arbetet med handlingsplanen.

Viktiga är också referensgrupperna som vi har inrättat för att underlätta samverkan med experter och nyckelaktörer inom viktiga fokusområden. Referensgrupperna har gett betydelsefullt underlag till samordningsrådets arbete med kunskapsplattformen och handlingsplanen tillsammans med våra kartläggningar och analyser utifrån centrala frågeställningar i rådets direktiv.

För att kunna belysa långsiktiga konsekvenser och behov av åtgärder har samordningsrådet tagit fram framtidsscenarier för utvecklingen av smarta elnät i Sverige 2030 och utvecklingen mot 2050. De ”möjliga framtidsbilder” som scenarierna visar har gjort det lättare att identifiera och strukturera tänkbara konsekvenser och behov av åtgärder.

Utgångspunkter för handlingsplanen

En central utgångspunkt för samordningsrådets handlingsplan är att smarta elnät kan öka elkundernas inflytande genom att de får fler valmöjligheter på marknaden och stimulera utveckling av nya produkter och tjänster. Hur stor utbyggnaden av elproduktion från kortsiktigt fluktuerande energikällor så som sol och vind (s.k. intermittent elproduktion) blir är den andra avgörande faktorn för behovet av smarta elnätslösningar i framtiden.

Drivkrafterna för smarta elnät är i första hand marknadsbaserade. Syftet med handlingsplanen är att skapa framförhållning och underlätta anpassning till framtida utmaningar. Utvecklingen bör ske inom ramen för en helhetssyn där nyttan för kunderna är

central tillsammans med ett effektivt och hållbart resursutnyttjande och en säker elförsörjning. Smarta elnät är i första hand ett redskap för kundnytta och samhällsnytta som vi vill uppnå, t.ex. ökad energieffektivitet, elektrifiering av transportsektorn och hållbarhet på energisystemnivå. Att förverkliga dessa mål är ett långsiktigt utvecklingsarbete där smarta elnät kan ge betydelsefulla bidrag.

Utvecklingen av smarta elnät hänger nära samman med utvecklingen av den europeiska elmarknaden och berör komplexa problem som behöver utredas noga. Samtidigt är det viktigt att den process som ska underlätta anpassning till nya förutsättningar på elmarknaden (stor andel lokal och intermittent produktion, aktiva kunder med helt nya förbrukningsmönster etc.) påbörjas redan nu. På detta sätt kan vi få praktiska erfarenheter innan utmaningarna blir mer akuta.

Handlingsplanens övergripande inriktning och uppföljning

För att hantera den osäkerhet som det långa tidsperspektivet innebär (2015–2030) bygger handlingsplanen på ett antal grundläggande mål och rekommendationer, som förväntas vara giltiga också på längre sikt. Dessa täcker in förändringsbehov inom de områden vi bedömer kommer att ha betydelse för behovet av och utvecklingen av smarta elnät. För varje rekommendation har vi tagit fram bedömningar och förslag på åtgärder som behöver genomföras inom de närmaste åren tillsammans med förslag om ansvarsfördelning. Som ett resultat av omvärldsförändringar kommer nya behov av åtgärder kopplat till rekommendationerna kunna identifieras efter hand.

Med denna uppbyggnad får vi ett stabilt ramverk för ett långsiktigt arbete där behovet av konkreta åtgärder kan identifieras steg för steg. En systematisk uppföljning och uppdatering av handlingsplanen är därför betydelsefull. För detta ändamål föreslår vi att ett nationellt forum för smarta elnät inrättas med uppgift att främja dialog mellan berörda aktörer, följa upp genomförandet av handlingsplanen, identifiera behov av kompletterande åtgärder och koordinera genomförande och uppföljning av vissa förslag. Forumet bör också ansvara för att förvalta och utveckla kunskapsplattformen.

Rekommendationer och förslag

Handlingsplanens rekommendationer och förslag har delats in i tre huvudområden som också har sin motsvarighet i samordningsrådets målformulering. Samtliga rekommendationer och förslag är samlade i tabellen på omslagets insida.

Rådet lämnar endast ett förslag som innebär en regelförändring. Rådet föreslår en komplettering av dagens regelverk som innebär att elkunderna får tillgång till information, som minst motsvarar timmätvärden, vid förfrågan utan det krav på elavtal som gäller i dag och utan extra kostnad för kunden.

Konsekvensanalyser för våra förslag finns i avsnitt 7.

Politiska ramverk och marknadsvillkor

Det politiska ramverket bör utvecklas för att ta tillvara de nya möjligheter som smarta elnät kan erbjuda samtidigt som konkurrensen på den avreglerade elmarknaden bevaras. Marknadsvillkoren bör utformas så att de ger tydliga incitament för samhällsekonomiskt kostnadseffektiva smarta elnätsåtgärder utan att begränsa konkurrensen på marknaden för ny teknik.

För att klara elsystemets framtida utmaningar kommer spelreglerna på marknaden att behöva utvecklas så att smarta elnätslösningar kan bidra till både systemnytta och nätnytta. Här är villkoren för efterfrågeflexibilitet och energilagring som behandlas i rekommendationerna 4.2.1 och 4.2.2 av speciellt intresse. Väl så betydelsefullt är försättningarna för modernisering av elnäten som behandlas i rekommendation 4.2.3.

För driften av framtidens smarta energisystem krävs ökad automation, för att kontrollera de fysiska processerna för elproduktion och eldistribution, och mer avancerade IT-system för att hantera stora informationsflöden (mätdata, anläggningsinformation, arbetsorder, kunddata, etc.). Informationshanteringen i de smarta elnäten kräver medvetenhet om säkerhet och integritet, vilket tas upp i rekommendation 4.2.4.

Smarta elnät innebär också nya förutsättningar för samverkan med övriga delar av energisystemet. Integrationen mellan elsystemet och energibärare som gas och fjärrvärme kan ge ökade möjligheter till lagring av värme och kyla. Elektrifieringen av fordonstrafiken

kan medföra krav på ökad flexibilitet i elnätet när bilarna ska laddas. Här kan smarta elnät spela en viktig roll. Även möjligheterna till energieffektivisering påverkas av olika smarta elnätslösningar. I ett framtida elsystem blir effektbehov minst lika viktigt som energibehov. Och det kommer att få betydelse för hur energieffektiviseringen bör utformas och samordnas med olika möjligheter för efterfrågeflexibilitet. Dessa frågor behandlas i rekommendationerna 4.2.5–4.2.7.

Hur stor utbyggnaden blir av intermittent elproduktion i Sverige och Nordeuropa styr kraven på elsystemets olika nivåer. Även sammansättningen och lokaliseringen av den intermittenta elproduktionen är en avgörande faktor. För att kunna hantera dessa långsiktiga utmaningar krävs ökad förståelse för effekterna på systemnivå, så att vi kan ändra reglerna i tid. Rekommendationerna 4.2.8 och 4.2.9 tar upp dessa utmaningar.

Kunddeltagande och samhällsaspekter

Flera av rekommendationerna och förslagen har ett tydligt kundperspektiv, i första hand med fokus på förutsättningar och behov av kundstödjande insatser kopplade till de nya möjligheter till aktivt deltagande som smarta elnät innebär.

I rekommendationerna 4.3.1 och 4.3.2 lyfter vi särskilt fram konsumentperspektivet och den personliga integriteten. Kunskap om vad som styr människors preferenser och intresse för smarta elnätslösningar är också en viktig del av kundperspektivet i rekommendation 4.3.3. Hur mätdata och information kan bli mer lättillgänglig för kunderna behandlas i rekommendationerna 4.3.4–4.3.6. Här ligger fokus på behovet av regelförändringar, tydligare pris- och kostnadsrelaterad information från marknadens aktörer samt funktionskrav för nästa generations smarta mätare.

Avsnittet tar också upp övergripande samhällsaspekter och synergier mellan smarta elnät och annan samhällsutveckling. Smarta elnät är viktiga för ett hållbart samhällsbyggande och utvecklingen av smarta städer. För att kunna utnyttja samhällsplaneringens möjligheter att bidra till utvecklingen av energisystemet och smarta elnät behövs ökat utbyte av information och kunskap, vilket behandlas i rekommendation 4.3.7.

Det finns synergieffekter mellan energisektorn och smarta produkter och tjänster som utvecklas inom andra områden. Även om denna utveckling i första hand är marknadsdriven finns ett behov av information och kunskapsspridning som tas upp i rekommendation 4.3.8.

FoU, innovation och tillväxt

Den tredje delen av handlingsplanen handlar om hur Sverige på bästa sätt ska kunna dra nytta av utvecklingen av smarta elnät och skapa förutsättningar för att smarta elnät ska utvecklas till en svensk tillväxtbransch. Inledningsvis behandlas behovet av kunskaps- och kompetensförsörjning (4.4.1) där vi i två rekommendationer lyfter fram de nya kompetensbehov som utvecklingen inom smarta elnät innebär och betydelsen av att förstärka attraktionskraften för sådan utbildning. Rekommendationerna 4.4.2 och 4.4.3 fokuserar på behovet av att stimulera forskning, utveckling och innovation.

Viktiga delar är förslaget om en tematisk forskningsplan och en samlad strategi för innovation. Betydelsen av att utnyttja och stärka befintliga miljöer och stimulera till ökad samverkan lyfts också fram som viktiga prioriteringar.

Vid satsningar på hela kunskapstriangeln – utbildning, forskning och innovation – spelar test- och demonstrationsprojekt en nyckelroll. Demonstrationsprojekt kan också stödja utvecklingen av nya marknadsmodeller. Avsnitt 4.4.4 ger två rekommendationer för satsningarna.

Sverige har en stark position inom flera av de teknikområden som är relevanta för utvecklingen av det framtida smarta elsystemet och har hävdat sig bra i internationella jämförelser och utlysningar. Men Sverige är ett litet och exportberoende land och fortsatt internationalisering är därför viktig för Sveriges position inom smarta elnät. Vi behandlar frågan i rekommendation 4.4.5 och 4.4.6 där bl.a. standardisering och interoperabilitet lyfts fram som viktiga verktyg.

Handlingsplanens långsiktiga inriktning

Slutligen innehåller också handlingsplanen ett avslutande avsnitt med diskussion om åtgärder på lång sikt som inte direkt knyter an till rekommendationerna i handlingsplanen. Här diskuteras bl.a. hur de styrmedel som används i dag kan behöva utvecklas på längre sikt i takt med att förutsättningarna på marknaden förändras. En viktig sådan förutsättning är reglerna på den europeiska marknaden, vilket i sin tur kommer att medföra förändringar på den svenska elmarknaden. Även ekonomiska styrmedel som elcertifikatssystemet och energiskatter kan behöva ses över i ett långsiktigt perspektiv. Slutligen behöver vi lyfta fram möjligheterna inom offentlig sektor t.ex. genom offentlig upphandling och innovationsupphandling.

Bedömning av smarta elnäts möjligheter

Samordningsrådets uppdrag omfattar också en rad krav på bedömningar, kartläggningar och analyser inom olika områden som kan tänkas påverka utvecklingen av smarta elnät och som ska ligga till grund för handlingsplanen. Resultatet av detta arbete redovisas i avsnitt 5 och har strukturerats så här: 1. Aktörer, ansvar och insatser i Sverige inom smarta elnät. 2. Smarta elnät som tillväxtbransch. 3. Smarta elnäts roll för den långsiktiga utvecklingen av energi-

systemet. 4. Analyser av elmarknadens utveckling och förändringsbehov. 5. Övriga behov av insatser för att främja smarta elnät.

De resultat som redovisas här bygger på en grundlig analys och en bred dialog med olika intressenter. Resultaten från analyserna inom olika områden finns i samordningsrådets egna rapporter och i en rad underlagsrapporter. En fullständig förteckning finns i bilaga 3.

Summary

Our

mission

In May 2012, the Swedish Government decided to appoint a Coordination Council and National Knowledge Platform for Smart Grids (ToR 2012:48). The Coordination Council's mission includes stimulating dialogue and cooperation, developing a national knowledge platform and a national action plan for the development of smart grids in Sweden from 2015 to 2030. The proposal for an action plan shall be submitted to the Government by 15 December 2014 at the latest.

The work of the Coordination Council has covered smart grid solutions all along the value chain, from the connection of power stations to new end user services, such as smart solutions for the home.

Based on the requirements laid down in its terms of reference (ToR), the Coordination Council has formulated the following vision and objective for its activities:

  • The vision: Sweden is a world leader in the field of smart grids that enable greater customer empowerment, sustainable development, security of supply and growth.
  • The objective: Through greater cooperation, knowledge development and knowledge dissemination and by means of an action plan, to help create clear ground rules on the market, strengthened customer empowerment, beneficial development conditions for smart grids in Sweden and to promote smart grids as a Swedish growth industry.

A crucial starting-point for the mission has been how to adapt the electricity system to the long-term energy and climate policy goals in Sweden and the EU – a considerable challenge in itself. This

requires an electricity system that is considerably more flexible than it is today. At the same time, however, rapid developments in information and communication technology (ICT) are facilitating the modernisation of the electricity system and the introduction of new market solutions that can contribute to crucial changes in the way customers participate on the market. New technology and new market models that help to increase flexibility throughout the system will function better than current solutions. It is in this perspective that the need to invest in smart grids is to be considered.

A national knowledge platform for smart grids has been a central part of our work and the results are presented in Section 6. The knowledge platform, which is also the Coordination Council's website, has stimulated dialogue and cooperation (www.swedishsmartgrid.se). In several areas of importance for the development of smart grids, special dialogue forums have been held and the results published on the website. These forms of cooperation have made a valuable contribution to the development of the action plan.

The reference groups that we have established to facilitate cooperation have also been important. These were made up of experts and key actors in primary focus areas and have provided vital background material for the Coordination Council as it developed the knowledge platform and action plan. Our own surveys and analyses based on central questions in the Council's terms of reference have also been of considerable use.

In order to highlight the long-term consequences and the need for measures, the Coordination Council has produced future scenarios for the development of smart grids in Sweden in 2030 and their development towards 2050. These feasible future scenarios have made it easier to identify and formulate potential consequences and the need for measures.

Premises for the action plan

A key premise for the Coordination Council's action plan is that smart grids can increase customer empowerment as they provide customers with more options on the market and stimulate the

development of new products and services. The potential expansion of electricity generation from short-term fluctuating energy sources such as sun and wind (known as "intermittent electricity generation") is the other crucial factor influencing the need for smart grid solutions in the future.

The driving-forces for smart grids are primarily market-based. The aim of the action plan is to ensure long-term planning and facilitate adaptation to future challenges. The plan should take a holistic approach, the main focus of which is on customer benefit coupled with efficient and sustainable resource use and a secure supply of electricity. Smart grids are primarily a tool to achieve the desired level of customer and public benefit, e.g. greater energy efficiency, electrification of the transport sector and a sustainable energy system. The realisation of these goals requires long-term development efforts to which smart grids can make a significant contribution.

The development of smart grids is closely linked to the development of the European electricity market and poses complex problems that need to be carefully analysed. At the same time, it is important that the process to facilitate the adaptation to new conditions on the electricity market (a large percentage of intermittent generation, active customers with entirely new consumption patterns, etc.) gets under way as soon as possible. This will provide us with practical experience before the challenges become more urgent.

Overarching focus and monitoring of the action plan

In order to manage the uncertainty of such a long-term perspective (2015–2030), the action plan is based on a number of basic goals and recommendations that we anticipate will also be valid in the longer term. These cover the need for change in areas that we deem to be of significance for the development of smart grids. For each recommendation, we have made assessments and developed proposals for measures that need to be implemented within the next few years along with a proposal for how to allocate responsibility. As a result of changes in the world around us, it will be possible to

identify new needs for measures linked to the recommendations as they emerge.

This structure will provide us with a stable framework for our long-term efforts where the need for concrete measures can be identified step by step. Systematic monitoring and updating of the action plan is therefore of the utmost importance. To this aim, we propose that a national forum for smart grids be established with the task of promoting dialogue between the actors involved, monitoring implementation of the action plan, identifying the need for supplementary measures and coordinating the implementation and follow-up of certain proposals. The forum should also be responsible for managing and developing the knowledge platform.

Recommendations and proposals

The recommendations and proposals in the action plan have been divided into three main areas, each of which corresponds directly to an area described in the Coordination Council's wording of its objectives. All the recommendations and proposals are listed in the table on the inside cover of the report.

The Council is presenting only one legislative proposal, which is an amendment to the existing legal framework. This amendment gives the electricity customers who ask for it access to information that at least corresponding to hourly meter data without them having to have an hourly based contract and at no extra cost to them.

Impact assessments for our proposals can be found in Section 7.

Political framework and market terms and conditions

The political framework should be developed in order to take advantage of the new possibilities that smart grids can offer while at the same time maintaining competition on the deregulated electricity market. And the market terms and conditions should be designed so that they provide a clear incentive for socioeconomic, cost-effective smart grid measures without restricting competition on the market for new technology.

In order to cope with the future challenges of the electricity system, the ground rules on the market will need to be improved so that smart grid solutions can benefit both the system and the grids. Here, the terms and conditions for demand response and energy storage that are dealt with in Recommendations 4.2.1 and 4.2.2 are of particular interest. Of similar importance are the conditions for modernisation of the electricity grids dealt with in Recommendation 4.2.3.

Operation of future smart energy systems requires greater automation in order to control the physical processes for electricity generation and distribution, and more advanced IT systems to cope with large flows of information (measurement data, site information, work orders, customer data, etc.). Information management of the smart grids requires awareness of security and integrity, which is discussed in Recommendation 4.2.4.

Smart grids also mean new conditions for cooperation with other parts of the energy system. Integration between the electricity system and energy carriers such as gas and district heating can provide greater scope for the storage of heat and cooling capabilities. Electrification of vehicular traffic can give rise to a demand for greater flexibility in the grid when vehicles are to be charged. Smart grids can play an important role in this. The scope for energy efficiency is also affected by different smart grid solutions. In a future electricity system, the capacity need will be just as important as the energy need. And this will have a bearing on how energy efficiency should be designed and coordinated with the various demand response options. These issues are dealt with in Recommendations 4.2.5–4.2.7.

The extent of the expansion of intermittent electricity generation in Sweden and northern Europe will determine the demands placed on the different levels of the electricity system. And the composition and location of the intermittent electricity generation are also decisive factors. In order to deal with these long-term challenges, greater understanding of the effects on the system level is required so that we can change the rules in time. Recommendations 4.2.8 and 4.2.9 discuss these challenges.

Customer participation and societal aspects

Several of the recommendations and proposals have a clear customer perspective, primarily focussing on the pre-conditions and need for initiatives that support customers linked to the new opportunities for active participation that smart grids provide.

In Recommendations 4.3.1 and 4.3.2, we highlight the consumer perspective and personal integrity in particular. Knowledge of what determines people's preferences and their interest in smart grid solutions is also an important part of the customer perspective in Recommendation 4.3.3. How measurement data and information can become more easily accessible for customers is discussed in Recommendations 4.3.4 to 4.3.6. Here the focus is on the need for rule changes, clearer price- and cost-related information from market players and functional requirements for the next generation of smart meters.

This section also looks at overarching social aspects and synergies between smart grids and other societal developments. Smart grids are important for sustainable community development and the development of smart cities. In order to utilize the potential of community planning to contribute to the development of the energy system and smart grids, greater information and knowledge exchange is required, something that is discussed in Recommendation 4.3.7.

There are synergy effects between the energy sector and smart products and services being developed in other areas. Even if this development is primarily market-driven, there is still a need to disseminate information and knowledge, an aspect that is discussed in Recommendation 4.3.8.

R&D, innovation and growth

The third part of the action plan concerns how Sweden can benefit from the development of smart grids in the best possible way and create the conditions for smart grids to develop into a Swedish growth industry. By way of introduction, the need for knowledge and skills supply is discussed (4.4.1) where we highlight, in two recommendations, the new skills requirement created by the development of smart grids and the importance of making educational

programmes in this subject more attractive. Recommendations 4.4.2 and 4.4.3 focus on the need to stimulate research, development and innovation.

Important components are the proposal for a thematic research plan and an integrated strategy for innovation. The importance of utilising and strengthening existing settings and stimulating greater cooperation is also highlighted as a key priority.

As regards initiatives involving the whole knowledge triangle – education, research and innovation – test and demonstration projects play a vital role. Demonstration projects can also assist the development of new market models. Section 4.4.4 gives two recommendations for the initiatives.

Sweden has a strong position in several of the technical areas that are relevant to the development of the future smart electricity system and has asserted itself well in international comparisons and publications. But Sweden is a small, export-dependent country and further internationalisation is therefore important for Sweden's position in the area of smart grids. We discuss the issue in Recommendation 4.4.5 and 4.4.6 where aspects such as standardisation and interoperability are highlighted as important tools.

The long-term focus of the action plan

Finally, the action plan concludes with a discussion on long-term measures that are not directly linked to the recommendations in the action plan. Here we discuss how the tools currently in use today may need to be improved in the longer term to keep up with the constantly changing conditions on the market. One important condition is the rules on the European market, which in turn will lead to changes on the Swedish market. Even economic instruments, such as green electricity certificates and energy taxes may need to be reviewed in a long-term perspective. Finally, we need to highlight the opportunities in the public sector, e.g. in the form of public procurement and innovation procurement.

Assessment of the opportunities for smart grids

The Coordination Council's mission also covers a number of demands for assessments, surveys and analyses within different areas that might feasibly influence the development of smart grids and that are to constitute the basis of the action plan. The results of this work are presented in Section 5 and have been structured as follows: 1. Actors, responsibility and initiatives in Sweden within the field

of smart grids. 2. Smart grids as a growth industry. 3. The role of smart girds in the long-term development of the

energy system. 4. Analyses of the electricity market's development and need for

change.

5.

Other needs for initiatives to promote smart grids.

The results presented here are based on a thorough analysis and a broad dialogue with various stakeholders. The results from the analyses in different areas can be found in the Coordination Council's own reports and in a number of background reports. A complete list can be found in Appendix 3.

Författningsförslag

1. Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857) att det i lagen ska införas en ny paragraf, 3 kap.16 b §, samt att närmast föregående rubrik ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Efterfrågeflexibilitet Efterfrågeflexibilitet och information till elanvändare

16 b §

Om en elanvändare begär det ska en nätkoncessionshavare utan särskild kostnad tillhandahålla information som minst visar elanvändarens förbrukning per timme.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om tillhandahållandet av informationen enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016 .

1. Bakgrund

1.1. Begreppet smarta elnät

Smarta elnät är ett brett begrepp. Det omfattar hela fältet från produktionsapparaten, kraftelektronik och ny teknik i transmissionsnätet till nya produkter och tjänster baserade på informationsteknik, kunskap om energiflöden och styrmöjligheter ute hos elanvändarna. Smarta elnät handlar således inte bara om teknik, utan även om nya affärsmodeller och tjänster samt nya förutsättningar för reglering och marknadsdesign. Den digitala utvecklingen gör det möjligt för kunden att ta en aktivare roll utifrån egna intressen och behov, vilket är en grundpelare för smarta elnät.

Det finns inte heller någon tydlig gräns mellan traditionell teknik och smarta elnät. Introduktionen av smarta elnät sker ofta som en process med successiva förbättringar och uppgraderingar för att möta nuvarande och framtida kunders behov. För att betona detta faktum har man också i många internationella sammanhang börjat använda begreppet ”grid modernization” som komplement till ”smart grid”

0F1.

Detta är också en orsak till att det inte finns någon gemensam global definition på smarta elnät utan många olika varianter förekommer. Ett exempel är den definition som tagits fram av samarbetsorganisationen för EU:s tillsynsmyndigheter för energimarknaderna, European Regulators Group for Electricity and Gas (ERGEG). Definitionen är teknikneutral och utgår ifrån ett användarperspektiv och den nytta som smarta elnät förväntas bidra med.

1 EPRI, Grid modernization, http://www.epri.com/Our-Work/Pages/Grid-Modernization.aspx [2014-11-10]

ERGEG:s definition av smarta elnät

1F2:

”Ett elnät som kostnadseffektivt kan integrera beteenden och beslut hos alla användare som är anslutna till det – elproducenter, elkonsumenter och de som är både och – för att garantera ett hållbart kraftsystem med låga förluster och hög kvalitet, försörjningstrygghet och säkerhet.”

På det tekniska planet är smarta elnät ett elnät som i ökad utsträckning utnyttjar IT och kommunikationsteknik samt avancerad mätning, övervakning och styrning. Ett viktigt inslag är också insamling, bearbetning och analys av mycket stora datamängder genom avancerad beräkningsteknik och ny mjukvara. Härigenom skapas förutsättningar för nya typer av informationstjänster som även riktar sig till elanvändare.

Det smarta elnätet kan använda dubbelriktad kommunikation till elanvändare och elproducenter för styrning och informationsöverföring och klarar även av att hantera produktionsflöden i olika riktningar. Det gäller också så kallad intermittent produktion. Intermittent elproduktion definieras fortsättningsvis som elproduktion från kortsiktigt fluktuerande energikällor, exempelvis sol och vind. Det smarta elnätet kan också göra det lättare för kunderna att styra sin elförbrukning och t.ex. minska belastningstopparna. Det kallas efterfrågeflexibilitet eller demand respons.

Sammanfattningsvis bidrar de smarta elnäten till att flexibiliteten i elsystemet kan utnyttjas mer och effektivare i både produktions- och användningsledet. Utvecklingen är viktig eftersom ett framtida elsystem förväntas bli betydligt mer komplext. Den ökade komplexiteten orsakas bl.a. av en växande andel intermittent och lokal förnybar elproduktion och nya användningsmönster hos kunderna.

1.2. Samordningsrådets uppdrag

I maj 2012 beslutade regeringen att tillsätta ett samordningsråd med kunskapsplattform för smarta elnät (dir 2012:48). Direktivet finns i bilaga 1.

2 ERGEG, 10 juni 2010, Position paper on smart grids – An ERGEG conclusions paper, (E10-EQS-38-05).

Samordningsrådet ska bidra till ökad dialog och samverkan, utveckla en nationell kunskapsplattform samt ta fram en nationell handlingsplan för utvecklingen av smarta elnät för perioden 2015– 2030. Samordningsrådet och kunskapsplattformen ska verka till utgången av 2014 och förslaget till handlingsplan ska överlämnas till regeringen senast den 15 december 2014.

Den övergripande uppgiften för samordningsrådet är att öka samverkan mellan aktörer från offentlig och privat sektor, och öka kunskaperna om möjligheterna med smarta elnät. Viktiga utgångspunkter är att smarta elnät bidrar till att uppfylla klimat- och energimål och till att skapa förutsättningar för ökat konsumentinflytande på elmarknaden. I direktivet framhålls även att smarta elnät är ett område under stark utveckling där Sverige på många sätt ligger i framkant. Produkter, tjänster och systemlösningar kan därför bli en svensk tillväxtbransch och generera exportintäkter.

I sitt arbete ska samordningsrådet involvera aktörer och intresseorganisationer genom dialogforum för olika frågekomplex som behöver behandlas för handlingsplanen. Representationen i varje dialogforum ska anpassas för den specifika frågeställningen. Utgångspunkten ska vara så bred representation som möjligt, så att t.ex. både små och stora företag och företag i olika branscher finns representerade tillsammans med konsumentintressen och myndigheter.

Syftet med den kunskapsplattform som samordningsrådet har i uppdrag att etablera är bl.a. att inhämta, sammanställa och sprida kunskaper om elnätets utveckling och om smarta elnät. Kunskapsplattformen ska utgöra en nationell kontaktyta och informationsbank inom området och kunna stötta pågående arbete. Plattformen bör även utnyttjas för att på ett samlat sätt informera andra länder vad vi gör i Sverige.

Handlingsplanen ska enligt direktivet gälla från 2015 till minst 2030. Den ska vara flexibel och anpassad för uppdateringar i takt med omvärldsförändringar. I direktivet lämnas också en rad krav på bedömningar, kartläggningar och analyser, som ska ligga till grund för handlingsplanen.

Direktivet har också ett antal villkor och prioriteringar för arbetet med handlingsplanen. Möjligheterna för konsumenter samt små och medelstora företag att dra nytta av utvecklingen av smarta elnät ska särskilt beaktas. Förslagen ska utgå från en avreglerad

elmarknad i konkurrens liksom konkurrens- och teknikneutralitet för nya tekniker. Smarta elnäts möjligheter att bidra till målsättningar inom energi- och klimatområdet ska stå i fokus, samtidigt som leveranssäkerheten i ett samhällsperspektiv inte får äventyras. Dessutom ska rådets analyser och förslag omfatta alla delar av elnätet.

1.3. Utgångspunkter och avgränsningar

I vårt arbete har vi utgått från den breda definition av smarta elnät som redovisas i kapitel 1.1 och som även avspeglas i rådets direktiv. Således har arbetet omfattat hela värdekedjan, från anslutning av produktionsanläggningar till nya tjänster hos slutanvändarna så som smarta hemlösningar.

I samordningsrådets årsrapport för 2012

2F3 finns en utförligare

redovisning av rådets syn på uppdraget och smarta elnäts betydelse för omställningen av energisystemet. De energi- och klimatpolitiska målen på nationell nivå och EU-nivå är en viktig utgångspunkt. För att klara dessa utmaningar krävs ett elsystem som är betydligt mer flexibelt än dagens. Ny teknik och nya marknadsmodeller som bidrar till ökad flexibilitet i hela elsystemet är tydliga förbättringar. De nya möjligheter som utvecklingen inom IT och kommunikationsteknik innebär för hela elsystemets utveckling är också en viktig förutsättning, som förväntas få en allt större betydelse.

Figur 1.1 sammanfattar syftet med att främja utvecklingen av smarta elnät.

3 Samordningsrådet för smarta elnät N 2012:03, Årsrapport 2012.

Dessa syften ligger bakom den vision och det mål som vi formulerat för vårt arbete och för utvecklingen av smarta elnät.

Vision: Sverige är ledande inom smarta elnät som möjliggör ett ökat kundinflytande, hållbar utveckling, försörjningstrygghet och tillväxt.

Mål: Att genom ökad samverkan, kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt genom en handlingsplan medverka till

  • tydliga spelregler på marknaden
  • stärkt kundinflytande
  • gynnsamma utvecklingsförutsättningar för smarta elnät i Sverige
  • att smarta elnät blir en svensk tillväxtbransch

Målformulering lyfter också fram uppdragets breda inriktning. På ett övergripande plan kan den sägas omfatta två delar med delvis olika fokus. Den första delen tar sin utgångspunkt i behovet av ökad samverkan samt kunskapsutveckling och kunskapsspridning om möjligheterna med smarta elnät i samhället. Här är kunskapsplattformen och dialogforumen en central verksamhet. Den andra delen av uppdraget är att analysera möjligheter och hinder för

utvecklingen av smarta elnät som underlag för rådets handlingsplan. Även i denna del behövs samverkan och dialog för att få fram beslutsunderlag till de rekommendationer och förslag som presenteras i handlingsplanen.

Direktivet till samordningsrådet innehåller många områden och skilda frågeställningar. För att strukturera och effektivisera arbetet, valde vi redan under hösten 2012 att dela in verksamheten i fokusområden och bilda referensgrupper för dessa fokusområden. Indelningen i fokusområden samt referensgruppernas uppgifter och arbetsformer presenteras i avsnitt 1.4.

I direktivet lämnas också en rad krav på bedömningar, kartläggningar och analyser inom olika områden som kan tänkas påverka utvecklingen av smarta elnät och som ska ligga till grund för handlingsplanen. För att skapa överblick har vi delat in dessa rapporteringskrav i fem huvudområden: 1. Aktörer, ansvar och initiativ i Sverige inom smarta elnät. 2. Smarta elnät som tillväxtbransch. 3. Smarta elnäts roll för den långsiktiga utvecklingen av energi-

systemet. 4. Analyser av elmarknadens utveckling och förändringsbehov. 5. Övriga behov av insatser för att främja smarta elnät.

Under respektive huvudområde har vi identifierat vissa uppgifter som särskilt betydelsefulla för handlingsplanen och kunskapsplattformen. För andra rapporteringskrav har vi valt att genomföra mer begränsade insatser. En fullständig redogörelse för direktivets specifika krav på bedömningar, kartläggningar och analyser samt samordningsrådets prioriteringar och genomförandet av dessa uppgifter finns i kapitel 5.

1.4. Rådets arbetsformer och genomförande av uppdraget

För att strukturera och effektivisera arbetet har vi delat in verksamheten i fokusområden, med speciell betydelse för utvecklingen av smarta elnät. Utifrån direktivet och rådets målformulering har följande fokusområden identifierats:

1. Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv 2. Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden 3. Forskning, teknikutveckling och kunskapsförsörjning 4. Informationssäkerhet och integritet 5. Näringslivsutveckling och internationella kontakter 6. Kommunikation och kunskapsspridning 7. Standardisering 8. Organisation och myndighetsansvar

Arbetets genomförande och delresultat har redovisat i samordningsrådets årsrapporter för 2012 och 2013. Därutöver har även en delårsrapport publicerats hösten 2013. Delårsrapporten är till övervägande del en kunskapssammanställning som utgjort basen för kunskapsplattformen samtidigt som den varit ett viktigt underlag för handlingsplanearbetet.

Referensgrupper

För att underlätta samverkan med experter och nyckelaktörer har särskilda referensgrupper inrättats för de sex första av dessa fokusområden. Frågor inom områdena ”standardisering” och ”organisation och myndighetsansvar” behandlas beroende på tillämpningsområde inom flera referensgrupper.

I referensgrupperna medverkar experter inom olika myndigheter och nyckelorganisationer, såväl inom som utanför rådsledamöternas organisationer. Varje referensgrupp har en ledamot i samordningsrådet som ordförande. Medlemmarna i referensgrupperna

är utsedda av rådet och syftet är att grupperna ska bidra med expertis inom sitt område och medverka till att olika aspekter på samordningsrådets uppdrag lyfts fram och analyseras.

Totalt omfattar grupperna ett 70-tal personer som bidragit till ökad fokusering inom sitt område och medverkat till att olika aspekter på smarta elnäts möjligheter lyfts fram och diskuterats. Referensgrupperna har även fungerat som idégivare och lämnat synpunkter på utredningar och övrigt underlag som tagits fram inom respektive referensgrupp. Referensgruppernas arbete har därför blivit ett betydelsefullt underlag för samordningsrådets handlingsplan. Dessutom har referensgrupperna bidragit till att initiera dialogforum och andra externa aktiviteter. Ordförande och medlemmar i respektive referensgrupp redovisas i bilaga 2.

Kunskapsplattformen

Att utveckla en nationell kunskapsplattform för smarta elnät är en central del av samordningsrådets uppdrag. Den ska öka kunskapen om framtida krav på elnäten, nytta och möjligheter med ny teknik och konsumenternas möjligheter i smarta elnät. Den tänkta målgruppen är bred, men fokus bör enligt direktivet ligga på elmarknadens olika aktörer, sakägare och intresseorganisationer samt närmast berörda branscher. Kunskapsplattformen ska också fungera som en väg in för informationssökning om smarta elnät bland marknadens aktörer, samtidigt som den ska vara underlag för att informera internationellt om Sveriges satsningar på smarta elnät. För att ge stöd i arbetet med kunskapsplattformen har en referensgrupp för kommunikation- och kunskapsspridning inrättats. Resultatet av gruppens arbete finns beskrivet i rådets delårsrapport för 2012 samt i årsredovisningen för 2013.

Kunskapsplattformen är också samordningsrådets webbplats (www.swedishsmartgrid.se) och avsikten är att den ska leva vidare och förvaltas även sedan samordningsrådet avslutat sitt arbete. Plattformen har också varit en mötesplats för interaktiv dialog om smarta elnäts möjligheter samtidigt som relevant information från verksamheten har samlats på webbplatsen. Resultaten från arbetet med kunskapsplattformen presenteras närmare i kapitel 6.

Dialogforum

Enligt direktivet ska samordningsrådet genomföra dialogforum om olika frågor som behöver behandlas för handlingsplanen. Direktivet anger också ramarna för dialogforumen. Representationen i dialogforumen ska anpassas för respektive område, men utgångspunkten ska vara en så bred representation som möjligt. Detta innebär att både stora och små företag, företag i olika branscher, konsumentintressen, myndigheter m.fl. ska finnas representerade.

Samordningsrådet har genomfört många dialogforum och seminarier om flera viktiga områden för utvecklingen av smarta elnät och stimulerat till dialog via rådets kunskapsplattform. Med dessa dialogforum har samordningsrådet kunnat bedriva ett öppet och transparent arbete och få impulser från olika aktörer och intressentgrupper. En förteckning över dialogforumen finns i bilaga 2 och den fullständiga dokumentationen finns på samordningsrådets webbplats.

Framtidsscenarier och konsekvensanalyser

För att belysa mer långsiktiga konsekvenser och åtgärdsbehov för utvecklingen av smarta elnät har samordningsrådet tagit fram explorativa framtidsscenarier som beskriver utvecklingen av smarta elnät i Sverige 2030 och fortsättningen mot 2050.

3F4 Avsikten har

varit att visa på några möjliga framtider som underlättar arbetet med att identifiera och strukturera tänkbara konsekvenser och behov av åtgärder. Framtidsscenarierna gör inget anspråk på att vara fullständiga, utan tar fasta på den centrala frågeställningen, dvs. faktorer av betydelse för behovet och utvecklingen av smarta elnät. Med hjälp av rådets framtidsscenarier har vi belyst och analyserat mer långsiktiga konsekvenser och åtgärdsbehov för utvecklingen av smarta elnät. Scenarierna har på så sätt varit ett viktigt verktyg i arbetet med handlingsplanen. En utförligare redovisning av scenarioarbetet finns i avsnitt 5.3.2.

Utifrån rådets fyra framtidsscenarier har fördjupade konsekvensanalyser genomförts inom fokusområdena med stöd av referensgrupp-

4 Samordningsrådet för smarta elnät, 2014, Rapport om rådets framtidsscenarier - Vilka möjliga förändringar i omvärlden påverkar det långsiktiga behovet av smarta elnät?

erna. De möjliga framtiderna som scenarioarbetet resulterat i har underlättat arbetet med att identifiera och strukturera behovet av åtgärder.

Handlingsplanen

De vägval och prioriteringar som ligger till grund för samordningsrådets handlingsplan tar sin utgångspunkt i de olika syften för att främja utvecklingen av smarta elnät som lyfts fram i samordningsrådets direktiv (figur 1.1).

Som nämnts ovan har samordningsrådets framtidsscenarier varit ett centralt verktyg i arbetet med handlingsplanen. Med stöd av konsekvensanalyserna för framtidsscenarierna har vi tagit fram avgörande nyckelfrågor för den framtida utvecklingen av smarta elnät inom respektive fokusområde både övergripande och mer detaljerat. Detta arbete har genomförts med stöd av rådets referensgrupper, som även lämnat förslag till åtgärder som bör ingå i handlingsplanen.

Arbetet inom referensgrupperna har varit ett betydelsefullt underlag för samordningsrådets handlingsplan, tillsammans med kartläggningar och analyser som genomförts utifrån de centrala frågeställningarna i samordningsrådets direktiv.

Därutöver har synpunkter på centrala frågeställningar som behandlas i handlingsplanen inhämtats vid ett antal dialogforum och seminarier riktade till berörda aktörer. Samordningsrådet har också stimulerat till dialog via rådets webbplats. Bland annat publicerades en första skiss till handlingsplan i juli 2014 för att ge en bred krets av intressenter möjlighet att bidra med förslag och synpunkter. Genom dessa samverkansformer har vi fått värdefulla bidrag till arbetet med handlingsplanen.

1.5. Betänkandets innehåll

I detta betänkande redovisas resultatet av arbetet med samordningsrådets samtliga uppgifter. Fokus för rapporteringen ligger dock på redovisningen av vårt förslag till nationell handlingsplan för smarta elnät.

I avsnitt 2 redogör vi för de centrala frågeställningar som vi utgått ifrån och handlingsplanens strategiska inriktning. Här redovisar vi också vilka avgränsningar som gjorts i arbetet. I avsnitt 3 lämnar vi förslag om hur handlingsplanen bör följas upp och utvecklas samt hur kunskapsplattformen bör förvaltas. En tidplan för denna uppföljning föreslås också.

Handlingsplanen presenteras i sin helhet i avsnitt 4. Inledningsvis (4.1) ges en sammanfattande beskrivning av de mål, rekommendationer och förslag som ingår i handlingsplanen. Därefter presenteras handlingsplanens tre huvuddelar (4.2–4.4). Behovet av åtgärder på lång sikt behandlas i handlingsplanens avslutande del (4.5).

En sammanfattande redovisning av de bedömningar, kartläggningar och analyser som genomförts utifrån direktivets krav lämnas i avsnitt 5. En fullständig förteckning över det underlag som denna redovisning bygger på finns i bilaga 3.

I avsnitt 6 redogör vi för arbetet med uppbyggnad av kunskapsplattformen och de resultat som uppnåtts. Konsekvensanalyser för våra förslag redovisas avslutningsvis i avsnitt 7 och författningskommentarer till det lagförslag vi presenterat återfinns i avsnitt 8.

2. Handlingsplanens utgångspunkter

2.1. Centrala frågor och avgränsningar

Kundperspektiv

En central utgångspunkt för samordningsrådets handlingsplan är att smarta elnät gör det möjligt att öka elkundernas inflytande genom att skapa förutsättningar för fler valmöjligheter på marknaden och stimulera utveckling av nya produkter och tjänster. Avgörande är då hur kundernas intresse och preferenser kommer att se ut på en framtida marknad. Morgondagens konsumenter är uppvuxna med digitala lösningar på ett helt annat sätt än tidigare generationer och det kan påverka vad de i framtiden kommer att efterfråga. Samtidigt har frågor kring datahantering och integritet fått allt större uppmärksamhet vilket mycket väl kan få betydelse för den framtida utvecklingen.

En av de centrala osäkerheterna i rådets framtidsscenarier är hur kundernas intresse för och krav på olika digitala tjänster kommer att utveckla sig. Kundernas acceptans för dessa nya tjänster och produkter kommer i första hand att styras av marknadens aktörer. Deras förmåga att anpassa sig till kundernas behov kommer att vara avgörande för utvecklingen och samhällets roll blir främst att värna konsumenternas intressen. Detta förhållande är en av de grundläggande utgångspunkterna för rådets förslag till handlingsplan.

Kunderna kan av olika skäl välja att vara passiva och inte engagera sig i smarta elnät. Rådet anser dock att en viktig drivkraft för utvecklingen av smarta elnätsfunktioner är att tillräckligt många kunder upplever de nya möjligheter som smarta elnät erbjuder som intressanta och värdeskapande. Aktiva kunder med tillgång till

information om sin energianvändning kan fatta medvetna beslut om sin användning där både ekonomi och andra faktorer kan vägas in. Kunden kan välja manuell eller automatisk styrning av elförbrukningen med uppföljning i realtid. Uppföljningen kan sedan ligga till grund för beslut om att ta till vara möjligheter till efterfrågeflexibilitet. För kunder som inte önskar fatta löpande aktiva beslut kan ett ökat inflytande istället nås på ett helt automatiserat sätt, exempelvis via ett tjänsteföretag. Kunderna kan också vara aktiva genom att producera sin egen el och agerar då både som konsumenter och producenter.

Utveckling inom EU

En annan mycket betydelsefull förutsättning är Sveriges och EU:s långsiktiga klimat- och energipolitiska ambitioner för minskade växthusgasutsläpp och en ökad andel förnybar elproduktion. Målen för perioden fram till 2020

4F1 är en viktig utgångspunkt för rådets

scenarier, rekommendationer och förslag på åtgärder i handlingsplanen.

Den långsiktiga energi- och klimatpolitiken inom EU och medlemsstaterna kommer att påverka kraftsystemets utveckling i våra grannländer och därmed förutsättningarna för smarta elnät i Sverige. I januari 2014 presenterade Kommissionen sitt förslag till en samlad målstruktur för klimat- och energipolitiken fram till 2030. I oktober 2014 enades stats- och regeringscheferna om EU:s ramverk för klimat och energi och vilka mål som ska gälla för 2030. Målen innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 40 procent till 2030, att andelen förnybar energi som används i EU under 2030 ska uppgå till 27 procent samt att energieffektiviseringen ska uppgå till 27 procent.

Hur stor utbyggnaden av förnybar, intermittent elproduktion i Nordeuropa blir avgör behovet av smarta elnät och är därför den en av de centrala osäkerheterna i rådets framtidsscenarier. Beräkningen utifrån rådets scenarier

5F2 visar på en intermittent elpro-

1 De s.k. 20-20-20 målen: 2020 ska unionens utsläpp av växthusgaser ha minskat med 20 procent jämfört med 1990, 20 procent av den energi som används inom EU ska komma från förnybara energikällor och 20 procents primärenergibesparing ska uppnås till 2020. 2 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Fördjupad scenarioanalys och kvantifiering av rådets fyra scenarier.

duktion på cirka 30 TWh 2030 i Sverige i det scenario som har den snabbaste ökningen av intermittent elproduktion. Under 2040– 2050 når andelen intermittent kraftkapacitet över 50 procent såväl i Norden som i Europa som helhet i dessa scenarier. Blir en sådan utveckling verklighet, ställer det mycket stora krav på utvecklingen av smarta elnät. Hanteringen av denna osäkerhet påverkar alltså handlingsplanens inriktning.

Även den fortsatta liberaliseringen av elmarknaden, och hur väl man lyckas förverkliga den politiska ambitionen i EU om en gemensam marknad med lika villkor, påverkar utvecklingen. Rådet behandlar även denna fråga som en strategisk osäkerhet. Rekommendationer inriktade på Sveriges agerande i de processer som styr utvecklingen av den inre marknaden har således inte inkluderats i handlingsplanen. Detta gäller bl.a. arbetet med utformning och introduktion av s.k. nätkoder för den europeiska elmarknaden.

6F3

Men konsekvenser av vissa trender, som introduktion av kapacitetsmarknader i flera länder, är dock ett viktigt underlag för handlingsplanen. I det långsiktiga perspektivet bör både uppföljning och eventuella kompletteringar eller justeringar av handlingsplanen göras med hänsyn till utvecklingen av den inre marknaden för el och angränsande europisk lagstiftning.

Övrig nationell politik

Utvecklingen av smarta elnät kommer i hög grad att påverkas av den övergripande energipolitiken och en rad angränsande politikområden som ligger utanför samordningsrådets uppdrag.

En viktig sådan förutsättning är de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Generationsmålet är det övergripande målet för miljöpolitiken som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen, totalt 16 stycken, beskriver det tillstånd som miljöarbetet ska leda till. De miljökvalitetsmål som främst berör utvecklingen av smarta elnät är Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk

3 Mer information om EU:s arbete med nätkoder finns i samordningsrådets delrapport från 2013.

luft. Men även andra miljökvalitetsmål kan ha betydelse. Även utformningen av de energipolitiska styrmedel som används för att förverkliga olika energipolitiska mål som regering och riksdag enats om är betydelsefulla. Det gäller t.ex. olika former av stödsystem för förnybar elproduktion så som elcertifikatssystemet och förmånliga villkor för egenproducerad el. Med hänsyn till handlingsplanens tidshorisont (2015–2030) har vi inkluderat olika former av styrmedelsförändringar och deras effekter i de analyser och resonemang som legat till grund för handlingsplanen. Däremot innehåller handlingsplanen inte några konkreta förslag om utformning av nuvarande eller framtida stödsystem för förnybar elproduktion, eftersom det ligger utanför rådets uppdrag.

I handlingsplanen presenteras också ett antal rekommendationer och förslag som berör andra generella politikområden t.ex. samhällsbyggande, näringslivsfrämjande, forsknings- och innovationspolitik etc. Utgångspunkten för dessa rekommendationer har varit att i första hand bygga på befintliga strukturer och gällande program inom respektive politikområden. Bara när det saknas generella insatser med rätt inriktning föreslår vi specifika insatser för smarta elnät. I ett mer långsiktigt perspektiv behöver handlingsplanen dock stämmas av mot utvecklingen inom dessa politikområden. Genom sådana avstämningar kan nya erfarenheter och specifika behov relaterade till smarta elnät identifieras.

Regeringens miljöteknikstrategi för perioden 2011–2014 är en viktig förutsättning för näringslivsfrämjandet. Syftet är att genom en sammanhållen satsning skapa goda förutsättningar för framväxt och utveckling av miljöteknikföretag i Sverige men också främja exporten av svensk miljöteknik. Miljöteknikstrategin beskrivs närmare i avsnitt 5.2. En utvärdering av miljöteknikstrategin genomförs för närvarande och kommer att avslutas våren 2015. En grundläggande utgångspunkt är således att resultaten från denna utvärdering bör tas tillvara innan mer specifika förslag formuleras inriktade på konkreta främjandeinsatser för smarta elnät.

Andra viktiga utgångspunkter för handlingsplanens rekommendationer och förslag är den generella innovations- och forskningspolitiken och riksdagens beslut med anledning av regeringens forsk-

ningspolitiska proposition

7F4 samt den innovationspolitiska agendan

inom relevanta områden. Utöver dessa nationella program spelar givetvis även program på EU-nivå som Horisont 2020 en viktig roll. Behovet av mer specifika insatser relaterade till smarta elnät har således identifierats mot bakgrund av dessa mer generella program och insatser.

2.2. Handlingsplanens strategiska inriktning

Utgångspunkten för samordningsrådets handlingsplan är att drivkrafterna för smarta elnät i första hand är marknadsbaserade. Syftet med planen är att skapa framförhållning och underlätta anpassning till framtida utmaningar, så att de mål som uttrycks i direktivet och som rådet formulerat kan uppnås. Vi vill alltså inte styra utvecklingen i en viss riktning t.ex. när det gäller teknikval och olika aktörers roller på en framtida marknad.

Utvecklingen av smarta elnät hänger nära samman med utvecklingen av den europeiska elmarknaden och berör komplexa problemställningar som i många fall kräver ett omfattande utredningsunderlag. Det handlar bl.a. om avvägningar mellan samhällsnytta och kundnytta som inte alltid sammanfaller, förhållandet till EU:s regelverk etc. Förslag på justeringar i marknadsdesignen måste således ta hänsyn till en rad olika omständigheter. För detta krävs omfattande konsekvensanalyser som bör fortsätta också efter att samordningsrådet avslutat sitt arbete. Samtidigt är det viktigt att den process som ska underlätta anpassning till nya förutsättningar på elmarknaden (stor andel lokal och intermittent produktion, aktiva kunder med helt nya förbrukningsmönster etc.) påbörjas redan nu. På detta sätt kan erfarenheter av praktiskt förändringsarbete uppnås i god tid innan utmaningarna blir mer akuta.

En annan grundförutsättning för handlingsplanens strategiska inriktning är den tröghet som gäller förändringar av energi- och elsystemet, liksom för all kapitalintensiv infrastruktur med långa avskrivningstider. Även ganska omfattande förändringar i marknadsförutsättningarna för olika aktörer ger genomslag först på längre

4 Regeringens proposition, 2012, Forsknings- och innovation (Prop. 2012/13:30, bet 2012/13:UbU3, rskr 2012/13:151) med prioriteringar för perioden 2013-2016

sikt. Detta innebär även att en stor del av handlingsplanens resultat inte kan förväntas få fullt genomslag förrän efter 2030. Samtidigt finns det andra mer konsumentnära områden där ny teknik, nya affärsmodeller och förändrade preferenser kan medföra snabba förändringar inom vissa områden som är svåra att förutse (jämför utvecklingen inom telekom).

Ytterligare en utgångspunkt för handlingsplanen är att smarta elnät i första hand är en möjliggörare för olika former av kundnytta/samhällsnytta som vi vill uppnå, t.ex. ökad energieffektivitet, elektrifiering av transportsektorn och hållbarhet på energisystemnivå, bl.a. genom ökad samverkan med andra energibärare. Att förverkliga dessa mål är ett långsiktigt utvecklingsarbete där smarta elnät kan ge betydelsefulla bidrag.

Samtidigt behöver elmarknaden utvecklas genom att nya system, tekniklösningar och marknadsförutsättningar prövas och utvecklas steg för steg. (efterfrågeflexibilitet, lagring, decentraliserad produktion, dubbelriktade flöden, automatisering i elnäten, styrning etc.). Utvecklingen bör ske inom ramen för en helhetssyn där nyttan för kunderna är central tillsammans med ett effektivt och hållbart resursutnyttjande och en säker elförsörjning. Arbetet bör också bygga på förutsägbara och långsiktiga förändringar av spelreglerna på marknaden där det samtidigt finns en beredskap för snabba tekniska förändringar.

Handlingsplanen fokuserar därför på förbättringar och utvecklingsarbete som behöver påbörjas redan nu för att utveckla erfarenheter som kan bidra till att hantera elsystemets utmaningar, som kan förväntas bli mycket omfattande. Planen innehåller således inte några enkla förslag inriktade på snabba förändringar. I stället är förhoppningen att rådets arbete och handlingsplanen ska bidra till ny kunskap och nya erfarenheter som även kan slå hål på vissa myter. Det ger förutsättningar för en mer stabil utveckling utan risk för bakslag och oönskade konsekvenser.

2.3. Handlingsplanens uppbyggnad

För att skapa överblick har vi valt att i ett inledande avsnitt (4.1) ge en sammanfattande beskrivning av de mål, rekommendationer och åtgärder som föreslås. Här redovisas också vissa generella aspekter

på handlingsplanens utformning. Det gäller t.ex. inriktningen på förslagen i handlingsplanen, ansvarsfördelning och tidsperspektivet i arbetets olika faser.

Handlingsplanens rekommendationer och förslag har delats upp utifrån tre skilda perspektiv. Det första perspektivet handlar om hur politiska ramverk och marknadsvillkor påverkar marknadens professionella aktörer och affärsmodeller på elmarknaden och inom andra delar av energisystemet vid utvecklingen av smarta elnät. Rekommendationer och det fortsatta arbetet med de delar av handlingsplanen som har detta perspektiv har samlats i kapitel 4.2.

Kunderna påverkas också av marknadens spelregler, men vi behandlar rekommendationer och förslag med ett tydligt kundperspektiv samlat i en egen del av handlingsplanen (kapitel 4.3). I första hand med fokus på förutsättningar och behov av kundstödjande insatser kopplade till de nya möjligheter till aktivt deltagande som smarta elnät innebär. Här tar vi också upp rekommendationer utifrån hur smarta elnät och annan samhällsutveckling påverkar varandra. I detta kapitel ligger fokus således på både kundnytta och mer övergripande samhällsnyttor.

Det tredje perspektivet inriktar sig på Sveriges möjligheter att ta en ledande internationell roll inom smarta elnät. Rekommendationer och förslag som syftar till att uppnå detta mål behandlas samlat i kapitel 4.4. Rekommendationerna berör hela värdekedjan från kunskapsuppbyggnad och forskning till innovation och tillväxt. Behovet av forskning och utveckling som underlag för förändring av politiska ramvillkor och förutsättningar för aktivt kunddeltagande beskrivs dock i avsnitt 4.2 och 4.3. Avsnittet avslutas med hur Sverige kan positionera sig på en global marknad.

Behovet av åtgärder på lång sikt som inte direkt knyter an till våra rekommendationer är samlade i kapitel 4.5. Handlingsplanens rekommendationer och förslag bygger på ett omfattande analysarbete och en bred dialog med olika intressenter.

3. Uppföljning av handlingsplanen

3.1. Framtida samordning

Förslag: Ett nationellt forum för smarta elnät bör inrättas med uppgift att i bred samverkan mellan berörda myndigheter, bransch och konsumentföreträdare 1. främja dialog om smarta elnäts möjligheter 2. följa upp genomförandet av handlingsplanen för smarta elnät 3. identifiera behov av kompletterande åtgärder och rekom-

mendationer i takt med omvärldsförändringar 4. koordinera genomförande och uppföljning av förslag inrik-

tade på tvärsektoriella frågor och främjandeinsatser 5. förvalta och utveckla kunskapsplattformen

.

Rådets överväganden

Samordningsrådet har arbetat för att utveckla en bred samverkan mellan myndigheter, näringsliv och intresseorganisationer genom samarbete och dialog, samt genom utveckling av rådets kunskapsplattform. Vi har också velat utveckla en nationell samsyn om smarta elnäts förutsättningar och möjligheter.

Vår bedömning är att behovet av ett forum för bred samverkan inom smarta elnät kvarstår, även efter det att samordningsrådet avslutat sin verksamhet. Skälet är i första hand att området smarta elnät spänner över flera sektorer. Det involverar aktörer från många branscher och verksamhetsområden, vilket gör det svårt att peka ut ett tydligt huvudmannaskap. Ett framtida forum kan också spela en viktig roll i arbetet med att följa upp och vid behov uppdatera

handlingsplanen utifrån ett helhetsperspektiv. En förebild för forumet skulle kunna vara Bredbandsforum

8F

1,

9F2,bland annat vad

gäller organisation, ledning och praktiskt genomförande.

Ytterligare en viktig uppgift är att förvalta och vidareutveckla samordningsrådets kunskapsplattform. Syftet med kunskapsplattformen är att sammanställa och sprida kunskap om smarta elnäts möjligheter och olika praktiska erfarenheter. Denna uppgift kommer också att behövas i framtiden eftersom plattformen kan bidra till att hålla handlingsplanen levande. Kunskapsplattformen kan också spela en nyckelroll i informationen om svenska verksamheter inom smarta elnät till en internationell publik. En sådan samlad kontaktpunkt är ett viktigt stöd i arbetet med att göra smarta elnät till en svensk tillväxtbransch.

I forumet bör samtliga myndigheter som föreslagits som ansvariga i rådets handlingsplan ingå. Därutöver bör forumet samla berörda företag inom IT- och energiområdet, kommuner, regionala aktörer samt relevanta bransch- och intresseorganisationer. Forumet bör stödjas av ett mindre kansli. Forumets ordförande och kansli bör också hålla i genomförandet och uppföljningen av de förslag som berör flera huvudmän utan att någon av dessa kan sägas ha det samlande ansvaret. Detta gäller även de rekommendationer som är inriktade på tvärsektoriella frågor och koordinerade främjandeinsatser.

Kansliet kan placeras vid lämplig myndighet och bör vara neutralt i förhållande till parterna i forumet. Genom forumets ordföranden bör regelbunden rapportering om resultatet av arbetet lämnas till regeringen. Detta för att säkerställa ett helhetsperspektiv där samtliga verksamhetsområden som berörs av utvecklingen av smarta elnät beaktas.

Forumet och dess kansli bör också ansvara för att utveckla och förvalta kunskapsplattformen, där man ska kunna utbyta information och kunskap samt informera om pågående verksamhet i Sverige relaterad till smarta elnät. Kunskapsplattformen bör också vara det primära verktyget för att informera om genomförande, planerade uppdateringar och kompletteringar av handlingsplanen.

1 Bredbandsforum, http://www.bredbandivarldsklass.se/ [2014-11-26] 2 Regeringskansliet, 2010, Uppdrag till Post- och telestyrelsen i fråga om administrativt stöd till Bredbandsforum. N2010/2461/ITP.

Forumet bör samla samtliga berörda parter minst en gång per år för att redovisa hur långt genomförandet av handlingsplanen kommit och diskutera behovet av kompletterande insatser. Därutöver kan olika referensgrupper eller projektgrupper med företrädare för olika intressenter knytas till forumet för hantering av tvärsektoriella och prioriterade frågor. Exempelvis hanteringen av förslagen där forumet utpekats som huvudansvarig i handlingsplanen.

3.2. Tidsplan och koordinering

Vi har satt upp tidpunkter för en samlad uppföljning, utvärdering och precisering av handlingsplanen. Tanken är att dessa tidpunkter ska fungera som handlingsplanens milstolpar, där ett samlat underlag tas fram för beslut om verksamhetens fortsatta inriktning. Tidpunkterna är anpassade till förslagen i handlingsplanen, kända omvärldsförändringar och programperioder inom områden som har avgörande betydelse för utvecklingen av smarta elnät. Det är t.ex. kontrollstationerna för elcertifikatssystemet, reglerperioderna för elnätsföretagen och programperioderna för forskningsprogrammen inom energiområdet på nationell och europeisk nivå. Tabell 3.1 visar programmen och våra förslag till tidpunkter.

Med hänsyn till handlingsplanens förslag och omvärldshändelser som påverkar utvecklingen av smarta elnät föreslår vi en första samlad uppföljning i slutet av 2016. Då bör de insatser som handlingsplanen föreslår ha kommit igång. EU:s nätkoder bör ha kommit på plats så att deras inflytande över elmarknaden och utvecklingen av smarta elnät går att bedöma. Detsamma gäller för utvecklingen av en nordisk slutkundsmarknad. Denna tidpunkt ger också utrymme för att resultaten från utvärderingen av miljöteknikstrategin ska kunna utnyttjas, samtidigt som inriktningen på nästa programperiod för forskning och innovation börjar ta form.

Lämplig tidpunkt för en andra samlad uppföljning är 2019. Då bör vi kunna följa upp genomförandet av handlingsplanens samtliga förslag och utvärdera resultatet. Viktiga händelser och program för

den fortsatta verksamhetens inriktning är då bl.a. framtiden för elcertifikatssystemet efter 2020. EU:s nästa samlade program för forskning och innovation liksom nästa nationella programperiod har också betydelse. En annan viktig fråga som kommer att påverka är även måluppfyllelsen för EU:s energi- och klimatmål till 2020 och hur detta påverkar EU:s klimat- och energipolitik.

Eftersom handlingsplanen ska täcka perioden 2015–2030 föreslår vi också ett tredje uppföljningstillfälle 2022. På så sätt kommer de samlade uppföljningarna med treårsintervall, vilket är en rimlig tidperiod. Vi har dock inte bedömt det som meningsfullt att närmare analysera behovet av utvärderingar och koordinering med andra insatser för de uppföljningar som bör ske efter 2020.

Rådets bedömning

Rådets bedömning är att det kommer att behövas fortsatta analyser innan konkreta förslag för utvecklingen av elmarknaden och dess framtida utformning kan tas fram. Kärnan i detta analysarbete är de nya framtida system- och marknadsförutsättningarna. Det handlar bl.a. om hur överföring av el och investeringar i elnäten samverkar med produktionskostnad och marknad och hur samhällsekonomi, försörjningstrygghet och effektivitet påverkas av detta.

Ansvariga för det utvecklingsarbete som behöver genomföras är Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten exempelvis genom myndighetens program för strategisk energisystemforskning. Arbetet bör vidare ske i samråd med berörda intressenter. Framdriften inom området behöver också följas upp i det forum för smarta elnät som vi föreslår.

För detta framtida arbete vill rådet peka ut ett antal principer som är särskilt viktiga att beakta vid utvecklingen av elmarknadens design.

effektivt kapacitetsutnyttjande av elnäten, vilket begränsar behoven av nätutbyggnad. Det kan t.ex. handla om elnätsprissättningen och hur denna påverkas av befintligt regelverk i kombination med intäktsregleringen. Ett annat exempel gäller elnätsföretagets möjligheter att avtala om att reglera effekten i kundens anläggning för att undvika effektproblem (laststyrning). Därför finns en stark koppling mellan denna rekommendation och rekommendationen i avsnitt 4.2.3 om nätinvesteringar.

För introduktionen av efterfrågeflexibilitet inom olika kundsektorer i elmarknaden gör vi bedömningen att en stegvis utveckling är mest effektiv.

10F1

(elanvändare med stora effektuttag) motiveras att göra nytta för systemet dvs. komma med i prisbildningen på Nord Pool Spot och i balansmarknaden.

1 Bakgrunden utvecklas i rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Analysera effekten av olika förändringar i regelverk, rollfördelning och marknadsmodeller som kan bidra till att utnyttja möjligheterna till efterfrågeflexibilitet bättre. 2 Med effekttariff sätts avgiften utifrån den eller de högsta effektuttagen som kunden har under en viss period. Med tidstariff har kunden olika priser beroende på när på dygnet förbrukningen sker.

Bakgrund och fördjupning

Övergripande marknadslösning

På den svenska och nordiska elmarknaden upprätthålls en effektiv och säker balansering mellan utbud och efterfrågan i första hand genom flexibla produktionsresurser, främst i värme- och vattenkraft. Ett effektivt utnyttjande av import och export mellan de nordiska länderna samt mellan Norden och övriga Europa är också betydelsefullt (se avsnitt 5.3).

Efterfrågeflexibilitet används i dag främst inom industrin som en del av den så kallade effektreserven. Stora industrikunder förbinder sig att mot en ersättning snabbt minska sin elanvändning vid extraordinära bristsituationer. Andra industrikunder deltar aktivt på Nord Pools spotmarknad med möjlighet att över en prisnivå minska sin förbrukning och istället bjuda in motsvarande volymer till marknaden. Bland övriga kunder utnyttjas möjligheterna till efterfrågeflexibilitet endast i begränsad omfattning. En liten andel elvärmekunder har börjat anpassa sin användning bl.a. till timvariationerna i spotpriset eller till tidsdifferentierade elnätstariffer i lokalnäten

12F3.

En marknadslösning som frigör mer flexibilitet till elmarknaden kan bidra till ett effektivare resursutnyttjande på olika nivåer. Flexibiliteten uppstår dels genom anpassning av användningen, dels genom mer styrbar produktion. På ett övergripande plan kan den nytta som genereras på detta sätt delas upp i dels systemnytta dels nätnytta. Systemnyttan och nätnyttan uppstår i form av en ökad kostnadseffektivitet och ett förbättrat kapacitetsutnyttjande inom elsystemets produktions- och nätresurser vilket i en förlängning kommer kunderna tillgodo.

En övergripande marknadslösning bör således kunna hantera båda dessa aspekter och ta hänsyn till att de inte alltid verkar i samma riktning. En styrning av elanvändningen efter variationer i spotpriset kan t.ex. innebära påfrestningar på lägre spänningsnivåer i elnätet. Flexibel elproduktion deltar som regel i spot- och reglermarknaden. Denna produktion startas och stoppas eller regleras utifrån behovet att balansera elsystemet eller för att kompensera

3 Energimarknadsinspektionen, 2014, EI R2014:05 Uppföljning av timmätningsreformen.

för överföringsbegränsningar i elnätet. Elanvändarnas flexibilitet bör kunna komplettera denna reglerresurs. Elanvändare som bidrar med flexibilitet i elmarknaden kommer att behöva interagera med elmarknadsprocesserna direkt eller via aggregatorer, som även kan vara balansansvariga. Därmed kommer även slutkundsmarknadens organisering att påverkas med en ökad grad av flexibla elanvändare som ska skapa både system- och nätnytta.

Systemnytta

Dagens marknadslösning öppnar inte effektivt för alla typer av flexibilitet och belönar inte den som bidrar till ökad systemnytta.

Ett sätt för kunden att anpassa sin elförbrukning är att styra användningen utifrån spotpriserna för nästkommande dygn som sätts av Nord Pool Spot vid lunchtid dagen innan. Flera studier har dock visat att om många elanvändare reagerar på elpriset i efterhand så kan det störa prisbildningen och medföra stora obalanser på reglerkraftmarknaden

13F4. Ett sätt att hantera detta är att föra in

efterfrågeflexibilitetet i prisbildningen på spotmarknaden, dvs. att flexibilitet bjuds in vid budgivningen på spotmarknadens i den s.k. dagen före-handeln. Dagen före-handel ger också elanvändarna en bra planeringshorisont för åtgärder i sin elanvändning följande dag.

14F5

I dagsläget, med liten volatilitet i elpriserna, är incitamentet svagt för att flytta last baserat på elpriset 15F6. Det behövs också en belöningsmodell för de elkunder och elproducenter som bidrar med flexibilitet i elmarknaden. En sådan utveckling kan medverka till ett ökat antal aktörer på marknaden som i sin tur kan generera nya former av affärsmodeller och kunderbjudanden.

Incitamentsstrukturen är också komplex. Flexibiliteten bidrar till att utjämna elprisvariationerna och sänka den genomsnittliga prisnivån, vilket gynnar alla elkunder

16F7. Frågan blir då hur de aktiva

elkunderna ska motiveras att fortsätta bidra med den systemnytta de tillför. Det behöver också beaktas att elanvändare som styr sin

4 Elforsk, 2013, 13:95 Efterfrågeflexibilitet på en energy only-marknad. 5 Elforsk, 2014, 14:23 Further development of Elspot. 6 Elforsk, 2012, 12:73 Övergripande drivkrafter för efterfrågeflexibilitet. 7 Elforsk, 2013, 13:95 Efterfrågeflexibilitet på en energy only-marknad.

elanvändning utifrån spotpriset i efterhand skapar risk för ökade balanskostnader för elhandelsföretagen.

Nätnytta

Även elnäten kommer periodvis bli hårt belastade av höga effektflöden och ökade överföringsförluster som konsekvens av förändrade produktions- och användningsmönster. Detta kan kräva kostsamma nätförstärkningar och ökade risker för överbelastning vilket i sin tur kan leda till elavbrott. Marknadsmekanismer som ger incitament till både elanvändare och elproducenter att utjämna sina effektuttag kan bidra till att frigöra kapacitet i näten, öka systemsäkerheten och begränsa överföringsförlusterna, dvs. skapa nätnytta. Marknaden behöver utformas för att ta tillvara ökad nätnytta.

På stamnäts- och regionnätsnivå tillämpas regelmässigt effektprissättning gentemot elnätens kunder vilket dämpar effektanvändningen. Men i lokalnäten saknas som regel incitament för elnätskunderna att styra sin elanvändning mot ett jämnare effektuttag. Från elnätsföretag som generellt infört dynamisk effektprissättning i lokalnäten finns uppmuntrade resultat som visar hur kunderna relativt snabbt lär sig att ändra sitt beteende på ett sätt som skapar både kund- och nätnytta

17F8

18F9.

Det är centralt för marknadslösningen att intäktsregleringen

19F10

säkerställer generella incitament för elnätsföretagen att med stöd av flexibilitet hos elanvändarna och elproducenterna öka sin nätnytta. Energimarknadsinspektionen beslutar om de svenska elnätsföretagens intäktsramar för perioder om fyra år (innevarande reglerperiod är 2012–2015). Elnätsföretagen bestämmer sedan själva inom sin verksamhet hur de ska maximera sina prestationer.

Utvecklingen på området stöds också av den nya regleringen som infördes i ellagen 20F11 1 juli 2014, i samband med genomförandet

8 Bartusch, C. and Alvehag, K., 2014, Further exploring the potential of residential demand response programs in electricity distribution, Applied Energy, Volume 125, 15 July 2014, Pages 39–59. 9 Elforsk, 2012, 12:48 Pilotstudie i Vallentuna – Reflexioner rörande affärsmodeller för förbrukarflexibilitet och självlärande prognosstyrning för kundanpassad effektreglering. 10 Intäktsregleringen och aspekter på denna behandlas utförligare i avsnitt 4.2.3 om nätinvesteringar. 114 kap. 1 § och 5 kap. 7 a §ellagen (1997:857). Dessa förändringar behandlas utförligare i avsnitt 4.2.3 om nätinvesteringar.

av energieffektiviseringsdirektivet. Förändringarna i ellagen handlar bl.a. om att elnätsföretagens elnätstariffer ska utformas på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet.

EU:s regelverk

Området kan inte hanteras endast utifrån ett svenskt perspektiv. Utvecklingen av EU:s inre marknad för el och gas skapar ett gemensamt regelverk som beslutas inom EU och har stor påverkan på förutsättningarna för utvecklingen av elmarknaden i Sverige.

Nationella regelverk m.m.

De grundläggande principerna för elmarknadens design på nationell nivå regleras i huvudsak i ellagen. Här definieras bland annat grunderna för elnätsverksamheten, elnätens prissättning, system- och balansansvar liksom särskilda bestämmelser för överföring och leverans av el till konsumenter. En långtgående utveckling av elmarknadens design kommer därför att avspeglas i ellagen.

4.2.2 Spelregler på elmarknaden – energilagring

Rådets överväganden

En förutsättning för att utnyttja energilagring är att regelverket står i samklang med de möjligheter som lagringstekniken skapar. För värmelager och lager på elanvändarnivå finns inga särskilda legala hinder men det behövs information och kunskapsspridning. Vid användning av energilager på distributionsnivå har rådet identifierat ett antal hinder. Dessa hinder bör undanröjas så att lösningar som ger systemnytta kan vidareutvecklas till en kommersiellt bärkraftig nivå. Exempelvis behöver möjligheterna med att utnyttja fler användningsområden för energilager ses över.

Ett alternativ som särskilt bör belysas är möjligheten att under en övergångsperiod ta bort hinder, bl.a. kopplade till huvudmannaskap, för att skapa kommersiella förutsättningar för energilager på distributionsnivå. Då kan erfarenheter byggas upp kring utnyttjande av olika former av lager där lagringsteknikens samtliga potentiella möjligheter tas tillvara.

Bakgrund och fördjupning

Energilager och dess roll i energisystemet

Energilagring kan vara en förutsättning för samverkan mellan olika energibärare för att öka energieffektiviteten i systemet. Vattenkraften är en form av förnybar elproduktion som även kan fungera som storskaliga lager. Batterilager som kan användas både för nätets stabilitet och kundens behov är ett exempel på lagringslösning. Lagring av värme i hus och fastigheter där den termiska trögheten utnyttjas är ett annat. Ytterligare exempel på tekniska lösningar på användningsnivå är ackumulatortankar som lagrar och fördelar energin under längre tid. I framtiden kan hushållen investera i egna batterilager för att bättre kunna utnyttja sin egenproducerade el och utnyttja möjligheterna med efterfrågeflexibilitet. Samordningsrådet har tagit fram underlag för att belysa framtidsmöjligheterna för lagring och gällande lagstiftning.

21F

12

22F

13

23F14

12 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Översiktlig bedömning av teknikutveckling och tillämpning inom nyckelområden som ställer nya krav på att elnäten utvecklas – elfordon, vindkraft, solceller och energilagring. 13 Rapport till samordningsrådet, STRI, M. Bollen, M. och Westman, O., 2013, Utmaningar för det smarta elnätet.

Stöd till energilager i andra länder

Vissa länder stödjer utvecklingen av batterilager. I Kalifornien har krav ställts av California Public Utilities Commission på kraftbolagen att investera 1 325 MW lagringskapacitet till 2020. Ett stödprogram kallat Self-Generation Incentive Program har etablerats som riktar sig till konsumenten med syfte att öka energilager på kundsidan med 200 MW till 2020. Stödet omfattar 83 miljoner dollar årligen och stödnivån för energilager startar på 1,62 dollar per W med en begränsad lagerstorlek på 3 MW. I Japan införde Ministry of Economy, Trade and Industry i juni 2014 ett stödsystem för litium-jonbatterier riktat mot elanvändare. Stödet omfattar totalt cirka 110 miljoner dollar för 2014. Stödnivån uppgår till 2/3 av priset för litium-jonbatterier om minst 1 kW och är begränsat till max 10 000 dollar för enskilda hushåll respektive runt 1 miljon dollar för industrin. I Tyskland infördes 2013 ett stödsystem för lokala energilager som subventionerar 30 procent av kostnaden upp till 3 000 euro per anläggning.

I Sverige finns inga motsvarande stöd till lokala batterilager, men inte heller några hinder i regelverket. Hur andra ekonomiska incitament utformas påverkar dock kostnaden för och nyttan av investeringar i lokala energilager. Ett system för nettodebitering hade t.ex. kunnat göra tekniker för lokal energilagring mindre intressanta eftersom elanvändare i stället kunnat använda elnätet som energilager. Förslaget om skattereduktion för mikroproduktion påverkar däremot inte lönsamheten för lokal lagring.

Energilagring och gällande lagstiftning

Användningen av energilager behandlas inte explicit i ellagen men styrs av ellagens krav på legal åtskillnad. Elproducenter och elanvändare kan fritt driva och använda sig av energilager. De kan lagra energi eller bygga upp ett lager hos kunden för att dra nytta av elprisvariationerna. Lagring kan leda till nya affärsmöjligheter på den konkurrensutsatta marknaden.

Ett elnätsföretag får bara använda energilager för elnätsverksamhet. Grundprincipen för elnätsverksamhet är att ställa elektriska

14 Rapport till samordningsrådet, Power Circle, 2014, Energilagring i energisystemet.

starkströmsledningar till förfogande för överföring av el. Till nätverksamheten hör också annan verksamhet som behövs för att överföra el.

24F15 I begreppet ”annan verksamhet” skulle därmed ener-

gilager kunna ingå, vilket betyder att elnätsföretag får använda energilager om det behövs för att driva elnätet. Av ellagen 3 kap. 1 a § framgår också att:

En juridisk person som bedriver nätverksamhet får inte bedriva produktion av eller handel med el. Utan hinder av första stycket får produktion av el bedrivas tillsammans med nätverksamhet av samma juridiska person, om produktionen:

1. uteslutande är avsedd att täcka nätförluster, eller

2. sker tillfälligt i syfte att ersätta utebliven el vid elavbrott.

Elnätsföretaget får alltså inte köpa in el till ett energilager utom för att täcka nätförluster eller om en flaskhals uppstår och ett ”motköp” krävs. Endast Svenska kraftnät kan som balansansvarig beordra motköp. Det framgår inte av ellagen om handeln, produktionen eller motköpet måste göras vid samma tidpunkt som elen används för att täcka nätförlusterna. Denna bestämmelse gör att ett svenskt elnätsföretag som äger ett energilager bara kan tillgodoräkna sig vissa av lagrets potentiella nyttor, vilket sannolikt inte är tillräckligt för att energilagret ska vara en intressant affär.

En tredjepartsaktör kan också äga lagret. En sådan aktör får handla med el och tillgodogöra sig arbitragevinster

25F16 och kan sam-

tidigt leverera nättjänster på kommersiella villkor till elnätföretaget. Tjänster som kan bidra till att effektivisera elnätföretagets verksamhet. Köpet är då en driftskostnad för elnätsföretaget och ingår i intäktsramen. Om tredjepartsaktören inte är balansansvarig och vill sälja den lagrade elen till elanvändare krävs avtal med en balansansvarig. Men de kommersiella möjligheterna för en sådan tredjepartsaktör undergrävs av att inmatningen till lagret kommer att betraktas som elanvändning och därmed tillkommer energiskatt på all lagrad el och på förlusterna till och från lagret. Eftersom elnätsföretag inte får diskriminera kunder så måste företag som äger och driver energilager betala samma nättariff och anslutningsavgift som andra kunder i samma område.

151 kap. 4 § ellagen (1997:857). 16 Vinster som kan göras genom att utnyttja skillnaderna i elpriset.

4.2.3 Nya förutsättningar för elnäten – nätinvesteringar

Förslag om utvärdering av intäktsregleringen

Rådets överväganden

Samordningsrådet bedömer att intäktsregleringen behöver utvecklas i en riktning som främjar investeringar i smarta elnätsfunktioner samt ett effektivare utnyttjande av befintliga nät. Incitament att främja investeringar och modernisering av elnäten med hjälp av smarta elnätslösningar bör vara en viktig prioritering.

Regeringen beslutade den 4 september 2014 om en ny förordning om intäktsram för elnätsföretag

26F17. Den ska tillämpas av Energimark-

nadsinspektionen på elnätsavgifterna reglerperioden 2016–2019. Dessutom har en komplettering införts i ellagen

27F18 som innebär att

17 Intäktsram för elnätsföretag (2014:1064). Förordningen trädde i kraft den 1 november 2014. 184 kap. 1 § ellagen (1997:857).

elnätstarifferna ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet.

Regleringen innebär bl.a. att elnätsföretagets tillåtna kapitalavkastning är en funktion av hur anläggningstillgångarna värderas och vilken avskrivningstid som tillämpas. Detta kan innebära att investeringsalternativ med ett större anläggningskapital kan te sig mer lönsamma än investeringar i smart teknik som ur ett helhetsperspektiv skulle vara den mest effektiva lösningen. Det bör därför utredas i vilken omfattning regleringen behöver kompletteras för att minska sådana effekter. De mekanismer i intäktsregleringen som stimulerar elnätsföretagen att investera i den teknik och tillämpa de lösningar som blir mest kostnadseffektiva ur ett helhetsperspektiv kan behöva förstärkas.

Inför den kommande reglerperioden 2016–2019 utvecklar Energimarknadsinspektionen incitamenten i intäktsregleringen som ska stimulera ett effektivt utnyttjande av elnätet och en begränsning av elnätsförlusterna.

Intäktsregleringen bör bidra till att stimulera elnätsföretagen att tillämpa nya metoder för att öka sin effektivitet, såväl vid utnyttjandet av det befintliga elnätet som vid investeringar. Den utvecklingen är mycket viktig och regeringen bör följa upp företagens vilja att investera i ny teknik. Dels i det kortare perspektivet med fokus på investeringsplaner och dels i ett längre perspektiv med fokus på genomförda åtgärder. Om resultaten av utvärderingarna visar att investeringsviljan till teknikförnyelse är svag kan också en kontrollstation på längre sikt övervägas för att bedöma behov av åtgärder.

Bakgrund och fördjupning

Elnätsföretagens ekonomiska ramar styrs av den intäktsreglering som Energimarknadsinspektionen ansvarar för och som gäller för perioder om fyra år (nuvarande reglerperiod är 2012–2015).

Elnätsföretagens intäktsreglering behöver innehålla både incitament för kostnadseffektiva investeringar och incitament för att utnyttja befintlig kapacitet i elnäten effektivare.

Intäktsregleringens principiella uppbyggnad – Innevarande reglerperiod (2012–2015)

Utgångspunkten för besluten om intäktsramarna för innevarande reglerperiod har varit en schablonberäkningsmetod. Utifrån schablonmetoden byggs elnätsföretagens intäktsram upp av kapitalkostnader, löpande påverkbara och löpande opåverkbara kostnader. Hänsyn tas även till elnätsföretagens leveranskvalitet. Efter tillsynsperioden justerar man för bättre eller sämre leveranskvalitet i förhållande till en fastställd norm.

I dag ger regleringen svaga incitament till investeringar i elnäten. Dessutom saknas incitament som stimulerar elnätsföretagen att välja de mest kostnadseffektiva investeringsalternativen, exempelvis med ny smart teknik. Det finns inte heller några incitament i regleringen som styr mot ett effektivare utnyttjande av kapaciteten i elnäten eller en begränsning av elnätsförlusterna eftersom dessa klassas som opåverkbara kostnader som förs vidare till intäktsramen.

Förändringar till följd av energieffektiviseringsdirektivet

När energieffektiviseringsdirektivet infördes i svensk rätt den 1 juli 2014 innebar det nya bestämmelser i ellagen som ska stimulera effektivt utnyttjande av elnätet. Enligt 4 kap. 1 § ellagen ska elnätsföretagen tillämpa elnätstariffer som utformas på ett sätt som är förenligt dels med ett effektivt utnyttjande av elnätet, dels en effektiv elproduktion och elanvändning. Dessutom ska Energimarknadsinspektionen enligt 5 kap. 7 a § ellagen ta hänsyn till om elnätsverksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med eller bidrar till ett effektivt utnyttjande av elnätet när man fastställer intäktsramen. Energimarknadsinspektionen har föreskriftsrätt och har också utfärdat nya föreskrifter inom detta område. Bestämmelserna innebär att elnätsföretagen får ett tillägg eller avdrag från intäktsramen beroende på hur utnyttjandet av det befintliga nätets kapacitet har utvecklats jämfört med föregående reglerperiod.

Kapitalkostnad – Innevarande reglerperiod (2012–2015)

Kapitalkostnadskomponenten i intäktsramen fastställs med utgångspunkt i elnätsföretagets kapitalbas (nuanskaffningsvärde). I kapitalbasen ingår alla anläggningar som elnätsföretagen använder i sin verksamhet och som omfattas av kapitalbasförordningens

28F19 defini-

tion av en anläggningstillgång. Vid värderingen av kapitalbasen används i första hand normprislistan som Energimarknadsinspektionen tagit fram. Utifrån kapitalbasen beräknades företagens intäktsberättigade kapitalkostnader för 2012–2015 med stöd av en real annuitetsmetod.

När elnätsföretagen beslutar om investeringar bör de väga in den sammantagna ekonomiska effekten av reglermodellens olika delar.

Dagens reglering begränsar inte nivån på investeringar. Inte heller art eller teknikval. Elnätsföretagen planerar och genomför själva investeringarna, vilka sedan genererar kapitalkostnad som tillförs kapitalbasen när intäktsramen beräknas.

Ett problem med dagens reglering uppstår när alternativa smarta elnätslösningar kan tillämpas som har potential att kostnadseffektivt begränsa elnätsföretagets behov av att investera i traditionella nätförstärkningar. Detta kan vara investeringar i kvalificerade övervaknings- och styrsystem samt i teknik som ökar överföringsförmågan på befintliga ledningar. Att använda sådana kapitaleffektiva lösningar kan leda till en lägre kapitalbas och intäktsram för det aktuella elnätsföretaget än vad som skulle bli fallet vid en traditionell lösning (nätinvestering). Detta betyder att smarta elnätslösningar kan bli mindre lönsamma för elnätsföretaget om den smarta elnätslösningen samtidigt innebär en viss ökning av elnätsföretagets löpande kostnader. Till exempel ökade kostnader för intrimning av systemet eller ökade elnätsförluster om lösningen innebär att energiflödet i det befintliga nätet ökar.

19 Förordning (2010:304) om fastställande av intäktsram enligt ellagen (1997:857) den s.k. kapitalbasförordningen ersattes den 1 november 2014 av en ny förordning Intäktsram för elnätsföretag (2014:1064) som beslutades av regeringen den 4 september 2014.

Kapitalkostnad – Förändringar inför kommande reglerperioden (2016–2019)

På uppdrag från regeringen har Energimarknadsinspektionen under våren 2014 lämnat förslag till de närmare bestämmelser som ska styra intäktsramarna för reglerperioden 2016–2019.

29F20 Här föreslås

att den reala annuitetsmetoden för fördelning av kapitalkostnader ska ersättas med en real linjär metod som tar hänsyn till anläggningarnas ålder. En normprislista i kombination med åldersbestämning (ekonomisk livslängd) styr direkt värdet för tillgången och därmed elnätsföretagets kapitalavkastning. Om anläggningen ”föryngras” ökar värdet och den tid som den genererar avkastning förlängs

30F21. Syftet är att styra elnätsföretagen mot korrekta avskriv-

ningstider och att ge investeringsincitament både för ny- och ersättningsinvesteringar. Ur ett smarta elnätsperspektiv är frågan om detta ger tillräckliga incitament för att stimulera företagen att göra kapitaleffektiva investeringar genom tillämpning av smarta elnätslösningar som belysts ovan.

Löpande kostnader – Innevarande reglerperiod 2012–2015

För att sänka de s.k. löpande kostnaderna har elnätsföretaget ett tydligt incitament till effektivisering inom den delen av kostnadsmassan som klassas som påverkbar. Här finns också ett generellt årligt effektiviseringskrav i regleringen. Den effektivisering som elnätsföretaget kan åstadkomma utöver den av intäktsregleringen föreskrivna effektiviseringsfaktorn får i dagsläget behållas.

I den så kallade ”opåverkbara” delen, som intäktsregleringen i nuläget tillåter elnätsföretaget att vidareföra till kunderna, finns kostnader för anslutning till överliggande och angränsande nät och kostnader för nätförluster.

20 Energimarknadsinspektionen, 2014, Ei R2014:09 Bättre och tydligare reglering av elnätsföretagets intäktsramar. 21 12 § Förordning om intäktsram för elnätsföretag (2014:1064). Regeringen beslutade den 4 september 2014 om denna förordning. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 november 2014 och ska tillämpas av Energimarknadsinspektionen på elnätsavgifterna reglerperioden 2016– 2019. I denna förordning har vissa tillägg gjorts jämfört med Energimarknadsinspektionens förslag i rapporten Bättre och tydligare reglering av elnätsföretagens intäktsramar.

Löpande kostnader – Förändringar inför kommande reglerperiod (2016–2019)

I enlighet med den nya bestämmelsen i ellagen

31F22 har Energimark-

nadsinspektionen inför kommande reglerperiod (2016–2019) utvecklat intäktsregleringen med incitament som ska stimulera elnätsföretagen till ett effektivt kapacitetsutnyttjande (minska belastningen i gränspunkterna) och en begränsning av elnätsförlusterna genom att tillämpa metoder som begränsar dessa kostnader.

Elnätsföretaget kan med olika smarta elnätslösningar påverka dessa kostnader. Exempelvis genom att tillämpa en dynamisk prissättning för nättjänsten eller genom att införa tjänster för laststyrning som styr mot att jämna ut effekten (uttag/inmatning). På detta sätt kommer väsentliga kostnadskomponenter att kunna begränsas för elnätsföretaget.

Förslag om att stimulera investeringar i elnäten utanför intäktsregleringens generella bestämmelser

Rådets överväganden

Vid sidan av de generella ramvillkoren för nätverksamhet finns andra faktorer som påverkar elnätsföretagens intresse för investeringar i ny teknik. Detta gäller inte bara helt oprövade lösningar som kan testas i test- och demonstrationsprojekt, utan även kommersiellt tillgänglig teknik som funnits på marknaden en kort tid och därför ännu inte prövats i större skala eller under svenska förhållanden. Brist på relevanta referenser kan göra det svårt att bedöma de faktiska nyttorna och kostnaderna med att använda den nya tekniken. Den nya teknikens förmåga att samverka med systemet kan vara en osäkerhet och möjligheterna att bedöma hur investeringen kommer att påverka driftskostnaden kan vara en annan. Slutligen kan vissa legala konsekvenser öka osäkerheten, t.ex. att anslutningskostnader för nya anläggningar bestäms utifrån behovet av investeringar vid anslutningstillfället.

Samtliga dessa osäkerheter medför att en konventionell nätutbyggnad oftast bedöms som en säkrare investering än en investering i oprövade smarta elnätslösningar. Den ekonomiska risken är alltså ett reellt hinder för implementering av smart elnätsteknik i elnäten. Som ett komplement till intäktsregleringens mer generella villkor behövs stimulansåtgärder som kan hantera risk- och vinstdelningsproblem på ett mer flexibelt sätt när nätföretag överväger att investera i delvis oprövad teknik.

Sådana insatser kan bidra till att underlätta och påskynda införande av smarta elnätslösningar, bl.a. genom att man bygger upp erfarenheter som hela marknaden har nytta av. Det skapar förutsättningar för att klara de utmaningar som omställningen av energisystemet kommer att innebära.

För investeringar i smart elnätsteknik kan riskerna se olika ut. Det är därför knappast meningsfullt med ett generellt bidrag till den nya tekniken. Stödet bör i stället vara flexibelt och beroende på teknisk lösning ge utrymme för t.ex. villkorslån, bidrag till oförutsedda driftskostnader under en begränsad period etc. Man kan också överväga om stödet kan gå till utbildning och kunskapsuppbyggnad som har betydelse för användningen av smart elnätsteknik.

En möjlig finansiering är en särskild fond för smarta elnätsinvesteringar. En sådan fond skulle kunna finansieras genom en särskild avgift på nätverksamhet. Liknande fasta avgifter tillämpas redan, t.ex. elsäkerhetsavgiften på 6 kronor och elberedskapsavgiften på 45 kronor per uttagspunkt (exkl. moms). Intäkterna skulle kunna förvaltas av Energimyndigheten och branschen skulle kunna få inflytande över beslut om stöd till smarta elnätsprojekt.

En annan möjlig finansiering skulle kunna vara en avgift inom ramen för elcertifikatssystemet. Rådets bedömning är dock att detta bidrar till en ökad komplexitet som försvårar förståelsen för elcertifikatssystemets funktion och att detta behöver beaktas vid beslut om finansiering.

Bakgrund och fördjupning

Inom en reglerad verksamhet finns begränsade förutsättningar för att genom ett ökat risktagande också skapa möjligheter till ökade vinster, vilket heller inte är avsikten. Om man inom nätverksamheten önskar påskynda introduktion av ny teknik som i dagsläget innebär ett ökat risktagande, finns det alltså skäl att införa åtgärder som minskar riskexponeringen eller ökar vinstutrymmet. Men att öka vinstutrymmet för de företag som tar risker (vilket i så fall skulle göras inom ramen för intäktsregleringen) kan innebära oönskade konsekvenser för nätkunderna. Vid en lyckad investering så kommer vinsten enbart delvis kunderna till godo samtidigt som ett misslyckande innebär att kunderna får bära åtminstone delar av kostnaderna. Bättre är då att minska risken för de företag som väljer att gå före och pröva smarta elnätslösningar, som är av stort intresse för utvecklingen men som ännu inte prövats kommersiellt. Kostnaderna för ett sådant riskavlyft finansieras lämpligen av hela kundkollektivet, eftersom nyttan på lång sikt förväntas komma samtliga kunder tillgodo. Det blir en omfördelning av kostnader från dagens kunder till morgondagens kunder.

Ett riskavlyft för projekt som innebär osäkra investeringar kan ske på principiellt olika sätt. Det vanligaste alternativet är kanske någon form av bidrag i proportion till investeringskostnaden, vilket således minskar risken i motsvarande grad. En annan möjlighet är särskilt förmånliga lån eller villkorslån. Grundprincipen för båda dessa alternativ är att lånet löper tills det är återbetalt och att villkoren för ränta och amortering är förmånliga. För villkorslån gäller också att om resultatet från projektet inte har eller väntas ge förväntat resultat så kan lånet helt eller delvis skrivas av. Man kan också i någon form ersätta investeringskostnader som inte gett resultat s.k. ”sunk costs”, utan att ersättningen är knuten till ett specifikt lån.

Den här skisserade stödformen fokuserar på den faktiska investeringskostnaden för den smarta tekniken. Men det finns fler ekonomiska hinder, bl.a. kopplade till intäktsregleringen, som inte kan hanteras på det här sättet. Om investeringen i den smarta tekniken innebär att de löpande rörliga påverkbara kostnaderna ökar (t.ex. för IT-stöd, kontrollrumspersonal etc.) så gör intäktsregleringen att investeringen kan bli en förlustaffär. Detta även om företaget genom investeringen undvikit betydande kostnader för nätför-

stärkningar, kostnader som skulle slagit igenom som ökade nätkostnader för kunderna. Detsamma gäller för ökade nätförluster som under nästa reglerperiod föreslås bli klassade som påverkbara kostnader.

En annan fråga som kan påverka nätföretagens intresse för investeringar i smarta elnätslösningar är kostnadsfördelningen för investeringar som behöver göras vid nätanslutning av nya anläggningar. Här finns drivkrafter som gynnar smarta elnätsinvesteringar och drivkrafter som verkar i motsatt riktning. Huvudprincipen vid anslutning är att den anslutande ska bekosta de delar som enbart denna har nytta av. Övriga kostnader fördelas mellan den anslutande och kundkollektivet. Detta gäller investeringar i både konventionell teknik (t.ex. en ny ledning) och smart teknik. Om de faktiska kostnaderna överstiger vad som anges i normprislistan kan inte dessa merkostnader föras vidare till kunden. Så kallad smart teknik finns oftast inte med i normprislistan och därför kan nätföretaget ta ut hela kostnaden för den typen av investeringar, vilket alltså kan tänkas gynnar investeringar i smart teknik.

För de delar av anslutningen som enbart den anslutande har nytta av och därmed ska bekosta finns däremot incitament för nätbolaget att förespråka konventionell teknik. Detta eftersom den anslutande enbart står för de merkostnader som nätbolaget har för själva anslutningen. Om den smarta tekniken visar sig inte fungera som det var tänkt kan följden bli att en nätförstärkning trots allt blir nödvändig. Om denna förstärkning görs efter det att kunden anslutits så är det inte möjligt för nätbolaget att ta ut merkostnaden för nätförstärkningen av denna kund. Detta gäller om inte annat avtalats mellan parterna.

Det finns också andra hinder för investeringar i smarta elnätslösningar som bristande kunskap hos nätföretagen och berörda myndigheter om teknikens förutsättningar och möjligheter.

4.2.4 Nya förutsättningar för elnäten – säkerhet

Rådets överväganden

Översyn ansvarfrågor

Eftersom säker elektronisk kommunikation och säkra IT-system är en förutsättning för en framgångsrik utveckling av smarta elnät behöver ansvarsgränser och ansvarsnivåer för olika myndigheter tydliggöras. Det är rådets bedömning att säkerhets- och integritetsfrågan bör beaktas ur ett helhetsperspektiv över systemgränser. Vid en framtida integration av olika energibärare behöver därför ansvarsgränserna ses över, då dessa kan komma att förändras, såsom för el och gas. Också den ökade integrationen av kommunikations- och informationssystem innebär en ökad komplexitet vilket medför nya sårbarheter för samhällskritisk infrastruktur. Svenska kraftnät konstaterade också i en förstudierapport

32F23 att det saknas ett tydligt och

enhetligt regelverk för klassificering och hantering av skyddsvärd

23 Svenska kraftnät, 2011, Förstudierapport – branschens behov av stöd inom informationssäkerhetsområdet, Dnr: 2011/1199.

information inom elförsörjningen och att kunskapsnivån inom området generellt sett behöver höjas. Vid översynen bör en balans mellan tvingande lagstiftning och frivilliga branschöverenskommelser eftersträvas. En avtalsreglering kan, så som t.ex. för e-legitimationssystemet, möjliggöra ett snabbt införande och en smidig anpassning om utvecklingen inom området kräver det, medan en författningsreglering huvudsakligen i lag och förordning kan ge andra fördelar. Uppdraget som vi föreslår bör bidra till att ett helhetsperspektiv kring säkerhetsfrågorna utvecklas och medvetenheten och kunskapsnivån kring dessa frågor höjs. Andra myndigheter med expertkompetens inom ramen för uppdraget förutom Svenska kraftnät är t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, Försvarets radioanstalt, Säkerhetspolisen och branschföreträdare.

Nulägesanalys av säkerhet i smarta elnät

Utvecklingen mot smarta elnät med implementeringen av nya ITlösningar och komponenter sker i snabb takt, samtidigt som existerande lösningar redan i dag släpar efter på underhållssidan t.ex. vad gäller programvaruuppdateringar. En noggrann analys av säkerheten i dagens elsystem kan peka på vilka gamla lösningar (teknikskuld) som kommer leva parallellt med den nya tekniken. De gamla lösningarna skulle kunna utgöra hot och attackvägar in mot den nya infrastrukturen när nya tjänster och komponenter introduceras. En analys av bristerna i dagens system behövs för att ta strategiska och kostnadseffektiva beslut om hur mycket av den existerande infrastrukturen som bör uppgraderas och vilka delar som behöver bytas ut. Detta för att klara av framtida säkerhetskrav för smarta elnät. Analysen bör sedan ligga till grund för ett systematiskt arbete med säkerhet vid en fortsatt utveckling mot smarta elnät.

IT- och styrsystem inkluderas i risk- och sårbarhetsanalyser

I takt med ett ökat elberoende ökar också behovet av sårbarhets- och riskanalyser som också tar hänsyn till den ökade integrationen av IT-system. Men föreskrifterna för genomförandet av risk- och

sårbarhetsanalyser fokuserar fortfarande i stor utsträckning på leveranssäkerhet och bör därför kompletteras med särskilt hänseende på IT- och styrsystem.

Bakgrund och fördjupning

Övergången till smarta elnät är en långsiktig process där nya ITlösningar och komponenter introduceras kontinuerligt. Genom att införa elektronisk kommunikation mellan olika produktionsenheter, nätstationer, elanvändare med flera skapar man helt nya sätt att styra och övervaka elnät och möjliggör ett mer aktivt kunddeltagande på elmarknaden.

Själva infrastrukturen förändras samtidigt från ett centraliserat till ett alltmer decentraliserat system, samtidigt som allt fler länder kopplas ihop till en gemensam europeisk elmarknad.

Den ökande komplexitet som ett ökande antal komponenter och aktörer medför kan skapa nya risker och hot samt öka exponeringen för såväl potentiella angripare som oavsiktliga fel

33F24

34F25.

Utvecklingen innebär också att allt större mängder data samlas in, vilket i sin tur medför risk för att datasekretess, inklusive, kundernas integritet, kan äventyras.

Säker tillförsel av energi utgör en av de allra viktigaste och grundläggande funktionerna i samhället som inte bör äventyras vid utvecklingen av smarta elnät. Det är därför nödvändigt att höja medvetenheten hos marknadens samtliga aktörer om vilka nyttor, kostnader och risker som är förknippade med att utveckla ett säkert och robust smart elnät och att se säkerhet ur ett helhetsperspektiv.

Elsystemet är ett sammanhållet system under en systemansvarig organisation, Svenska kraftnät. I takt med att elnäten utvecklas mot ett smart energisystem som inte bara innebär en ökad integration av nya IT-system utan även integration med andra energibärare finns dock en otydlighet om vilka krav som gäller för säkerhet i smarta elnät, och vem som är ansvarig för krav och kontroll av efterlevnad av olika typer av säkerhetsfrågor. Den ökande mängden

24 Rapport till samordningsrådet, 4C Strategies, 2013, Risker och sårbarheter i smarta elsystem. 25 Rapport till samordningsrådet, Robert Malmgren, R., och Johansson, E., 2014, Rapport rörande säkerhet i smarta elnät.

nya kommunikations- och informationssystem ställer också krav på förändrad kompetens. Svenska kraftnät konstaterade i en studie hösten 2011 att svenska elföretag behöver stöd med riskanalys och man efterlyser instruktioner, checklistor, handböcker och mallar. Studien pekar också på behovet av tydligare lagar och andra rättsliga krav.

35F26

För olika regelområden gäller delvis olika förutsättningar. Det straffrättsliga skyddet är sannolikt tillräckligt även inom en infrastruktur för smarta elnät. Men i framtidens smarta nät kommer olika informations- och kommunikationssystem vara allt viktigare delar av hela energisystemet. Kraven på att genomföra informationssäkerhetsarbete behöver därför ses över i förhållande till denna utveckling och de nya aktörer, IT-system och säkerhetsmekanismer som tillkommer. En närmare kravställning av infrastruktur och fördelning av roller och ansvar behöver göras i samverkan – i vart fall från ett juridiskt perspektiv – för att den nya miljön ska kunna inordnas under ett fungerande regelverk. 36F27

Även den Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet ENISA 37F28, rekommenderar att EU-kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna formulerar en tydlig policy och klara regelverk för IT-säkerhet i de smarta elnäten.

38F29

Risk- och sårbarhetsanalyser

En risk- och sårbarhetsanalys av dagens storskaliga energisystem som tar hänsyn till de förändrade förhållanden som den ökande integrationen av IT-system innebär är ett sätt att undvika oacceptabla risknivåer för framtiden. I dag har Svenska kraftnät som elberedskapsmyndighet, rätt att meddela föreskrifter om företagens skyldigheter enligt elberedskapslagen. 39F30 Dessa föreskrifter inne-

26 Svenska kraftnät, 2011, Branschens behov av stöd inom informationssäkerhetsområdet, Dnr: 2011/1199. 27 Rapport till Samordningsrådet, Per Furberg 2014, Rättsfrågor rörande smarta elnät. 28 För att användarna ska kunna garanteras maximal säkerhet nu när kommunikationsnät och informationssystem är så vanligt förekommande att säkerheten har blivit en viktig samhällsfråga har Europeiska unionen (EU) beslutat att inrätta en europeisk byrå för nät- och informationssäkerhet (ENISA) ENISA har en rådgivande och samordnande funktion när det gäller EU-ländernas åtgärder för att skydda sina nät- och informationssystem. 29 ENISA, 2012, Smart Grid Security, Recommendations for Europe and Member States. 30 Affärsverkets svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om elberedskap (SvKFS 2013:2).

håller bland annat närmare bestämmelser om företagens skyldigheter kopplade till risk- och sårbarhetsanalys. Detta innebär att det finns formella förutsättningar för Svenska kraftnät att ta in underlag från branschen till arbetet med risk- och sårbarhetsanalys, vilket kommer att öka möjligheterna att genomföra en nationell risk- och sårbarhetsanalys inom elsektorn.

Energimarknadsinspektionen utfärdar föreskrifter om rapportering av risk- och sårbarhetsanalyser och åtgärdsplaner från elnätsföretagen. Nätföretag har sedan 2006 en skyldighet att analysera risker och sårbarheter för leveranserna i elnätet och att upprätta en åtgärdsplan för förbättringar av leveranssäkerheten i det egna elnätet.

40F31 Dessa redovisningar är också underlag för Svenska kraft-

näts risk- och sårbarhetsanalys.

Energimyndigheten genomför en årlig risk- och sårbarhetsanalys som bland annat omfattar elförsörjningen. Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten samarbetar om risk- och sårbarhetsanalyser och samordnar informationsinsamlingen i så stor utsträckning som möjligt.

4.2.5 Samverkan med övriga delar av energimarknaden – energibärare

Rådets bedömning

Integrationen mellan elsystemet och andra energibärare såsom gas och fjärrvärme kan bidra till lastutjämning genom ökade möjligheter till lagring av värme och kyla. Det ger också tydliga fördelar för kunderna samtidigt som både systemnytta och nätnytta kan tas

31 3 kap. 9 § c ellagen (1997:857).

tillvara. På framtidens elmarknad blir det viktigare att utnyttja den potential som samverkan mellan olika energibärare (t.ex. gas och fjärrvärme) medför. Rådet anser att det är viktigt att stimulera till samverkan mellan olika organisationer med olika kunskap för att överbrygga kulturella och organisatoriska utmaningar. När det gäller samverkan med fjärrvärmesystem är fjärrvärmens framtida konkurrenssituation en viktig faktor.

Det behövs mötesplatser och plattformar för kommunikation och nya samverkansformer mellan olika branscher för att hantera hinder för samverkan mellan olika energibärare.

Rådet bedömer att Energimyndigheten har det övergripande ansvaret för att identifiera hinder och barriärer för ökad samverkan mellan olika energibärare och skapa rätt förutsättningar för att öka kommunikation och samverkan inom området.

Energimyndigheten bör i sitt arbete med olika utvecklingsplattformar ta med systemintegrerade projekt som ett prioriterat område.

Bakgrund och fördjupning

Möjligheter med ökad integration av energibärare

Ett exempel på samverkan är möjligheten att vid överskott av el koppla in elpannor i fjärrvärmenäten som ett alternativ till snabb produktionsminskning. Ytterligare ett exempel är produktion av elektrobränslen, vilket är ett samlingsnamn för kolhaltiga bränslen som producerats med el som främsta energikälla. Själva slutprodukten kan vara bensin, dieselolja eller olika alkoholer samt gaser och det finns många olika produktionsvägar. Tekniken lämpar sig då det finns ett överskott på el, exempelvis vid vindkraftverk, där anläggningar för elektrobränsle ligger i nära anslutning till den genererade överskottselen.

I flera demonstrationsprojekt i Sverige studeras möjligheterna med samverkan mellan olika energibärare för att bidra till byggandet av ett hållbart samhälle. I området Hyllie i Malmö samarbetar Malmö stad, E.ON och VA SYD för att skapa en hållbar stadsdel. Flera lösningar diskuteras här. Bland annat undersöks möjligheten att utnyttja kundernas värmepumpar för att överföra värme till fjärrvärmesystemet vid god tillgång på el och höga produktions-

kostnader i fjärrvärmen. En annan möjlighet är att utnyttja akvifärers

41F32 lagringskapacitet för att lagra värme vid el- eller värmeöver-

skott.

Inom den svenska energiintensiva industrin finns möjligheter att i framtiden kunna bygga mer integrerade anläggningar som industrikombinat. Dagens anläggningar för massa- och pappersproduktion är ett tidigt exempel på detta. Inom järn- och stålindustrin skulle användningen av el kunna öka för att ersätta andra bränslen. Utnyttjande av lågvärdig värme och spillvärme samt returmaterial kan öka i framtiden i syfte att behålla konkurrenskraft och samtidigt uppfylla klimatmålen. Systemoptimering blir viktigt att ta hänsyn till och flera olika aktörer behöver samverka för att öka integrationen.

Potentiella hinder och barriärer

Samordningsrådet har kartlagt gällande lagstiftning och andra omständigheter som kan innebära hinder för samverkan mellan olika energibärare i dag och i framtiden.

42F33 Hindren kan delas in i

legala hinder på kort och lång sikt, ekonomiska hinder samt kulturella och samarbetsmässiga barriärer.

På en marknad med varierande priser kommer relativpriserna, produktionskostnaderna samt skatter avgöra vilka anläggningar som blir lönsamma. Utvecklingen mot att både producenter och konsumenter av el agerar på en timbaserad marknad skulle kunna ge bättre förutsättningar för en integrerad användning av flera energibärare. En sådan möjlighet är att använda el för fjärrvärmeproduktion. En förutsättning för detta är att underlaget för fjärrvärmeproduktion är tillräckligt stort vid de tillfällen som billig el finns tillgänglig. Andra utmaningar kan uppstå, t.ex. i de fall där avfall används som bränsle i fjärrvärmeproduktionen. Efterfrågan på el minskar vid varmare väder medan tillgången på avfallet är konstant.

Fjärrvärmens konkurrenssituation påverkas också av att individuella värmelösningar delvis gynnas skattemässigt. En fastighets-

32 En akvifär (lat. vattenbärare) är en avgränsad berggrundsstruktur, som är tillräckligt porös för att vatten i användbara mängder ska kunna utvinnas eller lagras. 33 Rapport till samordningsrådet, ÅF, 2014, Hinderanalys vid utveckling av smarta elnät.

ägare kan t.ex. ha ett eget vindkraftverk för att driva en värmepump och behöver då inte betala skatt för elen till värmepumpen. I en sådan lösning kan det också vara ointressant att använda värmepumpen för att ta emot överskottsel eftersom det är stor risk att vindkraftverket levererar mycket el samtidigt. Regeringens förslag på skattereduktion för mikroproduktion för förnybar el som föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 gynnar också individuella lösningar. Boverkets byggregler, som fokuserar på antalet köpta kWh energi till fastigheten, är ytterligare ett exempel på ett styrmedel mot småskaliga lösningar då det gynnar egenproducerad el och värmepumpar.

En barriär för utnyttjandet av fjärrvärmeproducerande elpannor i överskottsituationer är att el för fjärrvärmeproduktion är skattebelagd och att elskatten i stora delar av Sverige ligger över biobränslepriserna. Det gör det mer ekonomiskt att elda biobränslen än att använda elpannorna även vid ett mycket lågt elpris.

Det finns inga storskaliga elektrobränsleanläggningar i Sverige. Tekniken ”power-to-gas” är ett område som pekas ut som en möjlighet. Nuvarande relation mellan el- och gaspriser innebär att möjligheten att få ekonomisk avkastning är svag. Vidare är infrastrukturen för gas främst lokaliserad i södra Sverige, vilket begränsar lagrings- och distributionsmöjligheterna. I ett långsiktigt perspektiv är utformningen och omfattningen av det svenska gassystemet en osäkerhetsfaktor. För att gasproduktion för de lokala näten ska bli lönsam krävs att priserna på flytande naturgas stiger kraftigt. Gasen skulle även kunna användas som fordonsgas, men priserna är i dagsläget inte tillräckligt konkurrenskraftiga.

Det finns även en del tekniska hinder och barriärer för samverkan mellan olika energibärare. Ett exempel är att stora värmepumpar som finns i drift i dag är byggda för kontinuerlig drift, vilket begränsar möjligheterna att ta hand om överskottsel under korta perioder utan att uppgradera befintligt bestånd.

Kulturella, mänskliga och organisatoriska faktorer kan försvåra samarbete mellan olika branscher. Dialog och samarbete mellan olika nyckelaktörer är en av de viktigaste förutsättningarna för att olika integrerade lösningar ska utvecklas i energisystemet. En stor del av dagens dialog och samarbeten sker inom etablerade sektorer (el, fjärrvärme, gas etc.). Att integrera olika discipliner och tekniker tillsammans med nya affärsmodeller och med nya aktörer är nöd-

vändigt om de möjligheter som samverkan mellan olika energibärare innebär ska kunna tas tillvara.

4.2.6 Samverkan med övriga delar av energimarknaden – trafiksektorn

Rådets överväganden

Det behövs en särskild samordningsfunktion mellan trafik- och energisektorn och en plan för arbetet med laddinfrastruktur. Härigenom möjliggörs en tydlig uppföljning och kontinuerlig bevakning av de långsiktiga effekterna av elektrifieringen av transportsektorn som kan förväntas få avgörande betydelse för kraftsystemet. Viktiga frågor är bl.a. hur det ökade el- och effektbehovet utvecklas beroende på laddinfrastrukur, laddningsbeteende och acceptans hos elanvändarna.

Bakgrund och fördjupning

Effekter av elektrifiering av vägtransporter

Elektrifieringen av vägtransporter kan kräva ökad flexibilitet i elnätet som en följd av förändrade förbrukningsmönster beroende på fordonsladdning. Även om ökningen i belastning är låg i förhållande till den totala belastningen på elnätet, kan det innebära lokala påfrestningar. Viktiga faktorer för lastprofilen är laddningstillfället,

laddningsplatsen och laddningsbehovet. Sättet som laddningen sker på har också betydelse. Det ställs högre krav på elnäten om snabbladdning används i stor utsträckning och kraven blir ännu större om det sker på ett icke styrbart sätt. Elfordon kan också bidra till stabiliteten i elkraftsystemet om de laddas när efterfrågan på el är låg. En möjlighet som diskuteras i ett långsiktigt perspektiv är att använda elfordonens batterier för återmatning till elnätet vid hög belastning. Det är viktigt att förstå hur elfordon kommer att belasta nätet och vilka möjligheter som finns för att använda dem som energilager i nätet.

Samordningsrådet har tagit fram underlag

43F

34

44F

35

45F36 för elektrifiering

av fordon och vägar och kartlagt den förväntade tekniska utvecklingen och dess effekter på elsystemet. Med den expansion av elfordon som förväntas de närmaste tio åren så är effekterna på elsystemnivå begränsade. Men med en snabbare expansion kan en icke styrd laddning skapa problem i de lokala elnäten. En välutvecklad publik infrastruktur för laddning av elfordon kan minska belastningen på de lokala distributionssystemen genom att laddningen genomförs i kommersiella områden såsom t.ex. köpcentrum och stora parkeringsplatser.

Utredningen om fossilfri fordonstrafik

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (FFF) har i sitt slutbetänkande behandlat frågeställningarna kring elektrifiering av fordonstrafiken till 2030

46F37

47F38. Utredningen har pekat ut samord-

ningsrådet för smarta elnät för att hantera ”påverkan på effektbalans i elsystemet och smarta nät”. Utredningen pekar på vikten av ökad samordning och föreslår att Energimyndigheten får i uppdrag att till sig knyta en nationell samordnare för arbetet med

34 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Översiktlig bedömning av teknikutveckling och tillämpning inom nyckelområden som ställer nya krav på att elnäten utvecklas – elfordon, vindkraft, solceller och energilagring. 35 Rapport till samordningsrådet, STRI, Bollen, M. och Westman, O., 2013, Utmaningar för det smarta elnätet. 36 Rapport till samordningsrådet, KTH, Wallnerström, C.J. et al, 2014, Analys av smarta elnätsteknologier inom kategorin smarta elnätslösningar. 37 Dir. 2012:78, Fossiloberoende fordonsflotta – ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. 38 Statens offentliga utredningar, 2013, Fossilfrihet på väg. SOU 2013:84.

laddinfrastruktur och snabbt ta fram råd och rekommendationer för installation av laddstationer. FFF föreslår också att regeringen ska utse en nationell samordnare med uppgift att underlätta en kommande elektrifiering av vägnätet och kollektivtrafiken genom att i samverkan med berörda intressenter utveckla en plan som påskyndar utvecklingen. Utredningen föreslår även att en nationell samordnare utses med uppgift att underlätta introduktionen av biodrivmedel och att Trafikverket får i uppdrag att bilda ett nationellt råd för minskad klimatpåverkan från vägtrafiken. Betänkandet från FFF-utredningen har remitterats med slutdatum 19 maj 2014 och beredning av utredningens förslag pågår i Regeringskansliet.

4.2.7 Samverkan med övriga delar av energimarknaden – energieffektivisering

Rådets överväganden

Information och kunskapsspridning

Utvecklingen inom EU går mot mer detaljerade krav för energieffektivisering och det är viktigt att dessa inte motverkar möjligheterna till lastutjämning och en flexibel användning. Om energieffektiviseringsåtgärder genomförs så att de bidrar till att balansera

systemet både lokalt och nationellt så kan såväl kundnytta som systemnytta stärkas. I ett framtida elsystem blir effektkonsumtion minst lika viktig som energikonsumtion.

Energimyndigheten har ett sammanhållande ansvar för satsningar inom energieffektivisering. Genom att inkludera möjligheterna med smarta elnät kopplat till efterfrågeflexibilitet och laststyrning i satsningarna kan energieffektivisering även ta hänsyn till de förändrade förutsättningarna för energisystemet.

Inom uppdraget bör Energimyndigheten först analysera hur efterfrågeflexibilitet och laststyrning anpassad till förnybar elproduktion skulle kunna inkluderas i framtida satsningar inom energieffektivisering. Man kan göra analysen i samband med utvärderingar av de nuvarande satsningarna som löper ut 2014.

Energimyndigheten bör sedan sprida information och kunskap inom ramen för sitt arbete till beställare och nyckelaktörer kring möjligheterna med smarta elnät kopplat till energieffektiviserande åtgärder. Dessutom bör myndigheten informera om hur en energikonsumtion som bättre följer den förnybara elproduktionen kan åstadkommas med hjälp av smarta elnät. Man bör också belysa möjligheter till olika energitjänster för att tillvarata potentiella synergieffekter mellan energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet. Speciellt bör dessa insatser inkluderas i pilot och demonstrationsprojekt som finansieras av Energimyndigheten.

Åtgärder i byggnader

Boverket har ett sammanhållande ansvar för föreskrifter och allmänna råd för energihushållning i byggnader. Genom att inkludera möjligheterna med smarta elnät kopplat till energihushållning i detta arbete kan energieffektiviseringsåtgärder i byggnader även ta hänsyn till de förändrade förutsättningarna för energisystemet.

Information om synergieffekter mellan energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet behöver spridas tillsammans med kunskap om hur smarta elnät kan bidra till energieffektiv förvaltning. Av speciellt intresse är flerbostadshus där det på fastighetsnivå finns en tydlig potential att använda efterfrågeflexibilitet i kombination med energieffektivisering, men som inte är lika lätt att tillvarata om styrningen sker separat för varje lägenhet.

Rådet bedömer att marknadsaktörerna har ett viktigt ansvar för att säkerställa att åtgärder för energieffektivisering tar hänsyn till energisystemets utveckling.

Boverket bör inom uppdraget analysera hur efterfrågeflexibilitet och laststyrning anpassad till förnybar elproduktion skulle kunna inkluderas i Boverkets byggregler. Om möjligt bör sådana analyser även ingå i arbetet med energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader.

Boverket bör sprida information och kunskap inom ramen för sitt arbete till beställare och nyckelaktörer om möjligheterna med energieffektivisering i byggnader kopplade till smarta elnät. Även informera om hur en energikonsumtion som bättre följer den förnybara elproduktionen kan åstadkommas med hjälp av smarta elnät bör inkluderas i arbetet.

Bakgrund och fördjupning

Effekter av energieffektivisering för smarta elnät

Lagar och styrmedel som främjar energieffektivisering kan leda till ett ökat behov av energitjänster. Energitjänsteleverantörer kan bidra med den kompetens som kunderna inte själva har men som kan ge dem handlingsfrihet i ett smart elnät. Incitamenten för energieffektivisering kan även påverka behovet och införandet av smarta elnätslösningar. Kunderna behöver kunna kontrollera sin egen energianvändning både när det gäller volym och tid. Det innebär att behovet av att styra energianvändningen i realtid ökar, vilket i sin tur medför ett ökat behov av att kontinuerligt kunna följa upp och analysera den egna energianvändningen. Till exempel så innebär den omfattande installationen av luftvärmepumpar de senaste 15 åren ett ökat behov av intelligent styrning för att minska behovet av topplast under kalla vinterdagar.

Framtida förutsättningar för hur energieffektiviseringsåtgärder kan genomföras, bl.a. i fastigheter, kommer att påverkas av möjligheterna till smarta elnätslösningar.

Användandet av efterfrågeflexibilitet och energieffektivisering samordnat kan även bidra till att nya möjligheter till energieffektivisering tillvaratas i större utsträckning. Med smarta elnät som kan registrera volym och pris på timbasis kan elanvändningen bli effek-

tivare. Om elkunderna kan bli mer aktiva så kan de med stöd av automation reducera effekttoppar genom att styra elkonsumtionen till den del av dygnet då det finns god tillgång på förnybar elproduktion och tillräcklig kapacitet i näten. Flera studier har också visat att värmetröghet i huskroppar gör det möjligt att styra om värmelasten under 1–3 timmar utan betydande påverkan på komforten.

Fältförsök har visat att en automatiserad styrning av uppvärmning i villor leder till att latenta fel och brister i de lokala energisystemen kan upptäckas.

48F39 Med jämnare temperaturreglering kan

hushållen välja något lägre inomhustemperatur utan att uppleva komfortproblem. Regleringen möjliggör också ett minskat behov av höga effektuttag hos värmepumpar de kallaste timmarna på året. Regleringen bidrar också till att förenkla nedreglering av värme under perioder vid bortavaro från hemmet samt ökad energimedvetenhet. Den samlade effekten leder erfarenhetsmässigt till en varaktig energibesparing på 10–15 procent.

Energieffektiviseringsdirektivet

Det finns många program och samarbeten som grundar sig i EU:s energieffektiviseringsdirektiv

49F40 (2012/27/EU) som trädde i kraft

den 4 december 2012. Syftet är att uppnå besparingsmålet på 20 procent av unionens primärenergianvändning 2020 jämfört med prognosen. För att anpassa svenska regler till EU:s energieffektiviseringsdirektiv beslutade riksdagen den 29 april 2014 om en rad lagändringar för effektivare energianvändning.

50F41 Beslutet innebär nya

lagar som bl.a. gäller energikartläggning i stora företag

51F42 och energi-

mätning i byggnader

52F43 samt att kraven skärps på att myndigheter

ska använda energi mer effektivt och att elhandelsföretag ska

39 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förburkningsmönster och minska sin elförbrukning i dag och i framtiden. 40 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG. 41 Näringsutskottets betänkande 2013/14:NU18, Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet. 42 Förordning om energikartläggning i stora företag. (2014:347). 43 Lag (2014:267) om energimätning i byggnader.

fakturera kunder för den faktiskt uppmätta förbrukningen av el, om elhandelsföretaget har tillgång till mätvärden.

Energieffektivisering i byggnader

Syftet med lagen om energimätning i byggnader är att energikostnader ska kunna fördelas efter den faktiska energianvändningen genom energimätning i enskilda lägenheter. Det ger elanvändare intresse av att minska energianvändningen. Lagen ställer krav på mätning av värme, kyla och tappvarmvatten i nya hus och vid ombyggnad (om det är lönsamt).

Direktivet om byggnaders energiprestanda

53F44 syftar i grunden till

att förbättra energiprestandan och främja användningen av förnybar energi i byggnader samt att minska byggnadernas energianvändning och koldioxidutsläpp. En kommande översyn av hela direktivet om byggnaders energiprestanda ska genomföras på EU-nivå. Det finns överlapp mellan detta direktiv och förnybartdirektivet

54F45 som ska

främja användandet av förnybar energi i bl.a. byggnader. Boverket fick i januari 2014 i uppdrag

55F46 av regeringen att analysera och före-

slå en definition av energiprestanda att tillämpas för energihushållningskrav på nära-nollenergibyggnader och föreslå riktlinjer för energihushållning i dessa. Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Energimyndigheten och redovisas den 15 juni 2015.

I Boverkets byggregler finns de regler

56F47 som antagits för att

uppfylla europeiska och nationella mål för energianvändningen.

44 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda. 45 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG 46 N2014/75/E, Uppdrag att föreslå definition och kvantitativ riktlinje avseende energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader. 47 Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd), BFS 2011:6 – BBR 18.

Energieffektivisering inom hushåll, företag och offentlig sektor

Energimyndigheten ansvarar för huvudparten av de nuvarande statliga satsningarna för att stimulera till energieffektivisering. Fokus ligger på energieffektivisering och möjligheterna till laststyrning eller efterfrågeflexibilitet berörs inte direkt.

Hushåll, företag och offentlig sektor kan genom medvetna val påverka vilka energieffektiva varor och tjänster som används. Men det förutsätter att de får allsidig och objektiv information. Energimyndigheten har fått i uppdrag att övergripande ansvara för samordning, genomförande och uppföljning av insatser som information och utbildning m.m. kopplat till energieffektivisering. Åtgärderna bör enligt regeringen genomföras i samverkan med berörda myndigheter.

Energimyndigheten har regeringens uppdrag att samordna arbetet med energieffektiva åtgärder för myndigheter

57F48, tillsam-

mans med Konsumentverket och Naturvårdsverket. Förordningen kommer att upphöra under 2014 och kraven kommer i stället att bl.a. omfattas av förordningen om miljöledningssystem

58F49 i statliga

myndigheter som hanteras av Naturvårdsverket.

Energimyndighetens olika program beskrivs kortfattat nedan och en mer detaljerad redogörelse finns i avsnitt 5.1. Programmen har i sin nuvarande utformning planerad verksamhet till slutet av 2014.

48 Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. 49 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

59F50

Energieffektivisering och utveckling av energitjänster

För utvecklingen av energitjänster anger energieffektiviseringsdirektivet bl.a. att medlemsstaterna ska främja marknaden för energitjänster och tillgången till energitjänster för små och medelstora företag genom att sprida information om bland annat olika energitjänstekontrakt och vilka stöd som finns för energitjänsteprojekt. Ett frivilligt certifieringssystem

60F51 med ackreditering för

personer har föreslagits för energitjänsterna energianalys, energirådgivning, energikartläggningar, drift och underhåll samt serviceavtal. Direkta energitjänster med helhetsåtagande och långsiktiga investeringar i energieffektivisering har bl.a. omfattat offentliga byggnader där samordning och kunskapsspridning har skett bl.a. genom samarbete inom Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor

61F52 (Ufos). Det finns också flera program, beställar-

grupper och nätverk som arbetar med olika fokus kring energieffektivisering, dessa beskrivs i avsnitt 5.1.

50 Energimyndigheten, 2012, Energimyndighetens strategi för regional hållbar tillväxt. Myndighetens interna strategi enligt regeringsuppdrag (2011 – 6906). 51 Energimyndigheten, 2013, Certifiering av leverantörer för energitjänster ER2013:11. 52 Organisationen för offentliga fastigheter (Ufos) http://www.offentligafastigheter.se/ [2014-11-20]

4.2.8 Långsiktig utveckling av politiska ramverk och marknadsvillkor – systemansvar

Rådets bedömning

Rådet noterar att Svenska kraftnät bevakar utvecklingen och bedömer att särskild förståelse behövs för hur systemansvaret kan komma att utvecklas och hur marknadsaktörernas roller kan förändras. Med beaktande av kostnader och nyttor för marknadsaktörerna kan nya krav behöva ställas på nya och befintliga produktionsanläggningar samt hur de ska utformas och utnyttjas. Arbetet på europeisk nivå med nätkoder kommer att påverka kravställningen och behöver beaktas i arbetet. Speciellt behöver kraven i samband med en ökad andel intermittent elproduktion i elnätet kartläggas kopplat till hur näten ska användas på ett driftsäkert sätt. Längre fram behöver aspekterna av egenproducerad el och kraven de ställer på systemansvaret bevakas och hanteras. Här behöver kommunikation och dialog med elnätsägarna bli tydligare.

Elnätägarnas möjligheter att ta ett större ansvar för balansfrågor som en form av systemoperatör på distributionsnivå och hur det påverkar olika regelverk behöver ses över. Rådet anser också att Svenska kraftnät bör se över möjligheterna att utöka dialogen och kommunikationen med elnätsföretagen.

Bakgrund och fördjupning

Systemansvaret i dagens elkraftsystem

Elkraftsystemet är ett komplext system med inbyggd automatik för reglering och styrning och inbördes beroenden mellan produktionsanläggningarna och överföringssystemet. Detta är ett resultat

av att utbyggnaden av kraftsystemet tidigare gjordes på ett koordinerat sätt så att elnätutbyggnaden anpassades till produktionsutbyggnaden, vilket underlättades av att produktion och elnät tidigare fanns i samma företag. I dag är situationen förändrad och ägandet av produktion och elnät är i olika företag.

Svenska kraftnät förvaltar och driver stamnätet för el och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Det innebär ett ansvar för att kraftsystemets alla komponenter och anläggningar kan samverka på ett driftsäkert sätt samt ett ansvar för att hålla balansen mellan produktion och förbrukning i driftsledet. Svenska kraftnät har i den rollen rätten att formulera föreskrifter för kraftsystemets driftsäkerhet. Svenska kraftnät har utnyttjat den rätten och bland annat skrivit föreskrifter för driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar

62F53. De innehåller krav på vilka egen-

skaper produktionsanläggningar ska ha och hur de ska utformas, men föreskrifterna ställer inga krav på hur och när dessa egenskaper ska utnyttjas.

Systemansvaret i framtidens elkraftssystem

Utvecklingen med en ökande andel intermittent elproduktion i elkraftsystemet innebär tekniska utmaningar. Det handlar om balansfrågor och mer kraftsystemtekniska problem när intermittent elproduktion ersätter konventionell elproduktion. Exempelvis minskar systemets svängmassa som påverkar systemets förmåga att hantera störningar, vilket minskar driftsäkerheten i elförsörjningen.

63F54 Dessutom gäller det att få tillgång till realtidsdata för att

möjliggöra en korrekt övervakning av kraftsystemet, vilket är av avgörande betydelse för dess driftsäkerhet.

För att kunna utöva sitt systemansvar kan det innebära att Svenska kraftnät behöver få ett utökat mandat. Det kan bl.a. handla om att få ökade möjligheter att ställa krav på nya och befintliga produktionsanläggningar, hur de ska utformas och hur de ska användas med beaktande av kostnader och nyttor för marknads-

53 Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar (SvKFS 2005:2). 54 Rapport till samordningsrådet, STRI, Bollen, M. och Westman, O., 2013, Utmaningar för det smarta elnätet.

aktörerna. I dag befinner sig kraftsystemet i ett läge mellan otillräckliga befintliga krav i föreskriftsform och nya nätkoder

64F55 som

tas fram i det europeiska samarbetet. De viktigaste nätkoderna i detta sammanhang är dels koden som relaterar till krav för samtliga generatorer, dels koden för nätanslutning, vilken omfattar specifika tekniska krav för alla anläggningar som ansluts till elnäten (alltifrån storskalig produktion till kunder med efterfrågestyrning). Även sammansättningen och lokaliseringen av den intermittenta elproduktionen är en avgörande faktor inte minst när det gäller den tid som omställningen kan förväntas ta. I en nära framtid kommer konsumenter att kunna producera mer el än i dag. Det kommer att försvåra för balansansvariga och Svenska kraftnät att hålla ordning på förutsättningarna för balanshållningen.

Elnätsägarnas roller och ansvar

En fråga inom området som diskuteras på europeisk nivå är hur elnätsägare på regionnätsnivå ska kunna bidra till ett väl fungerande elkraftsystem genom ett utökat ansvar. I ett längre perspektiv talas det också om elanvändare och distribuerad intermittent produktion som frikopplar sig från det sammankopplade överföringsnätet och svarar för sin egen balans. Det kan förändra synen på systemansvaret och behovet av en nationellt ansvarig myndighet för detta.

55 Framework Guidelines and Network Codes, ACER har på uppdrag av EU-kommissionen tagit fram ramriktlinjer inom de områden som specificeras i förordningen (EG) nr 714/2009. Framework Guidelines on Electricity Grid Connections, Ref: FG-2011-E-001, Capacity Allocation and Congestion Management for Electricity, FG-2011-E-002, Electricity System Operation, FG 2011-E-003 och Electricity Balancing, Ref: FG-2012-E-009.

4.2.9 Långsiktig utveckling av politiska ramverk och marknadsvillkor – systemeffekter

Rådets bedömning

Utvecklingen av kraftsystemet inom EU kommer att ha ett betydande inflytande över de förutsättningar som kommer att gälla på den nordiska och svenska elmarknaden.

65F56 En nyckelfråga är hur

elutbytet mellan Norden och kontinenten kommer att utvecklas och i vilken omfattning överföringskapaciteten till våra grannländer kommer att byggas ut. Det är mycket osäkert hur den europeiska elmarknaden kommer att utvecklas. Kommer nationella kapacitetsmarknader att utvecklas och kommer gällande stödsystem till förnybar elproduktion att behålla sin nationella inriktning? Utvecklingen inom EU kan mycket väl komma att tvinga fram förändringar i marknadsdesign och regelverk på olika nivåer också på den nordiska elmarknaden. För att denna typ av anpassningar till vår omvärld ska kunna genomföras på ett planerat och systematiskt sätt krävs en fördjupad förståelse för vilka effekter förändringarna kan få på energisystemet, kunderna och samhället.

Det ankommer på Svenska kraftnät att som systemansvarig myndighet fortlöpande analysera effekterna på systemnivå. Det krävs också fortsatt forskning för att förstå effekterna på systemnivå vid ökad decentraliserad eller storskalig intermittent elproduktion och mikronät. Rådets bedömning är att Energimyndigheten ansvarar för de sammanhållna forskningssatsningarna inom

56 En närmare analys av dessa förhållanden ges i NEPP-rapporten Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2013, Utredning om hur utvecklingen av kraftsystemet utanför Sveriges gränser påverkar behovet av smarta elnät i Sverige.

området. Frågor som särskilt bör belysas är långsiktiga konsekvenser av olika former av incitament och stödsystem och de tekniska och ekonomiska konsekvenserna av ett långtgående decentraliserat system inklusive mikronät. Här är acceptansfrågor också av betydelse. Behovet av ökade anslag för att hantera samtliga frågeställningar kan också behöva ses över.

Bakgrund och fördjupning

Effekter av intermittent elproduktion på systemnivå

Hur stor utbyggnaden av intermittent elproduktion i Sverige och Nordeuropa blir styr vilka utmaningar som elsystemet måste klara av och hur behovet av smarta elnät kommer att se ut i framtiden. Om t.ex. det av samordningsrådets scenarier som har den kraftigaste utbyggnad av intermittent kraftproduktion skulle bli verklighet, kommer mycket stora krav ställas på alla nivåer i elsystemet. Även sammansättningen och lokaliseringen av den intermittenta elproduktionen är en avgörande faktor inte minst när det gäller den tid som omställningen kan förväntas ta. Erfarenheter från andra länder visar att expansionen av egenproducerad el kan gå mycket snabbt och att svårigheterna att anpassa elsystemets olika funktioner till en sådan utveckling kan bli ganska stora.

66F57

Utbyggnad av intermittent elproduktion

Marknadens förutsättningar styr utbyggnadstakten för den intermittenta elproduktionen. Förutsättningarna påverkas i sin tur av de politiska mål och styrmedel som lagts fast. Vad gäller marknadsförutsättningarna i Sverige är det på kort sikt i första hand de utbyggnadsmål och den kvotplikt som lagts fast inom elcertifikatsystemet som förväntas styra utvecklingen. Introduktionen av ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge gör det svårt att bedöma den framtida produktionsutbyggnaden i Sverige av intermittenta produktionskällor som sol- och vindkraft. Men det finns tydliga

57 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2013, Översiktlig bedömning av teknikutveckling och tillämpning inom nyckelområden som ställer nya krav på att elnäten utvecklas: elfordon, vindkraft, solceller och energilagring.

tecken på att utmaningarna för kraftsystemet kan bli stora på nordisk och europisk nivå. Vid sidan av marknadsdesign och utformning av stödsystem till förnybar elproduktion finns också andra effekter av en ökad decentraliserad eller storskalig intermittent elproduktion och mikronät för vilka en fördjupad förståelse behöver utvecklas. Ett sådant område är risk- och sårbarhetsanalyser för elsystem vid denna typ av uppbyggnad.

Pågående satsningar

En större sammanhållen satsning på forskning inom området energisystemstudier genomförs av Energimyndigheten inom programmet Strategisk energisystemforskning för perioden 2014–2018 med en budget om 130 miljoner kronor. Programmet ser till hela energisystemet, från tillförsel och distribution till all energianvändning. Analyserna ska inte bara gälla energisystemet ur ett tekniskt eller ekonomiskt perspektiv, utan även hur olika aktörer, institutioner och övriga delar i systemet samspelar med varandra. Programmet ska också bidra till vetenskapligt underbyggda analyser och beslutsunderlag, såväl nationellt som internationellt. I programmet för strategisk energisystemforskning ingår en särskild satsning på elmarknadsforskning. Syftet med denna satsning är bl.a. att öka myndigheternas möjlighet att få fram oberoende forskningsunderlag i sina utredningar och analyser av elmarknaden.

4.3 Kunddeltagande och samhällsaspekter

Smarta elnät kan skapa förutsättningar för att kunderna blir mer aktiva på marknaden. Utvecklingen av olika smarta tjänster kan bidra till att det blir lättare för kunden att dra nytta av de möjligheter som en mer dynamisk elmarknad innebär. Dessa tjänster är oftast inriktade på att mäta, visualisera och automatiskt styra kundens elanvändning samtidigt som det finns utrymme för kunden att välja utifrån egna preferenser såsom miljöansvar, oberoende etc. Andra produkter och tjänster kan utgå från kundernas intresse för egenproducerad el eller bygga på synergier med lösningar inom andra sektorer.

Som på alla kommersiella marknader kommer denna utveckling i första hand att drivas av marknadens aktörer och avgörande för framgång är kundernas upplevelse av den nytta som kan erbjudas. Inom ramen för en sådan marknadsdriven utveckling finns det dock ett antal frågor som gäller kundernas ställning på marknaden som särskilt behöver uppmärksammas. För att kunderna ska kunna dra nytta av utvecklingen av smarta elnät krävs tillit till marknaden, enkel tillgång till mätdata, tydlig information etc. Ur ett konsumentperspektiv är det även viktigt att uppmärksamma konsekvenserna för de konsumenter som av olika skäl inte engagerar sig i smarta elnät.

I rekommendationerna 4.3.1 och 4.3.2 lyfter vi särskilt fram konsumentperspektivet och att värna kundernas intresse vid hantering av stora mängder data med betydelse för den personliga integriteten. Att bygga upp och sprida kunskap om vad som styr människors preferenser och intresse för smarta elnätslösningar är också en viktig del av kundperspektivet som tas upp i rekommendation 4.3.3. Hur mätdata och information kan göras mer lättillgänglig för kunderna behandlas i rekommendationerna 4.3.4–4.3.6. Här ligger fokus på behovet av regelförändringar, tydligare pris- och kostnadsrelaterad information från marknadens aktörer samt funktionskrav för nästa generations smarta mätare.

I det här kapitlet finns också frågor om mer övergripande samhällsaspekter och hur synergier mellan smarta elnät och annan samhällsutveckling kan tas tillvara. Smarta elnät är en betydelsefull möjliggörare för ett hållbart samhällsbyggande och utvecklingen av smarta städer. För att kunna utnyttja samhällsplaneringens möjligheter att bidra till utvecklingen av energisystemet och smarta elnät behövs ökat informations- och kunskapsutbyte, vilket behandlas i rekommendation 4.3.7.

Synergieffekter mellan energisektorn och smarta produkter och tjänster som utvecklas inom andra områden är en annan viktig möjlighet som bör tas tillvara. Även om denna utveckling i första hand är marknadsdriven finns ett behov av information och kunskapsspridning som tas upp i rekommendation 4.3.8.

4.3.1 Smarta elnät ur ett kundperspektiv – värna kunderna

Rådets bedömning

Introduktionen av smarta elnät behöver ha ett starkt kundfokus. En förutsättning är att kunderna känner tillit till marknaden och får förutsättningar att tillgodogöra sig utvecklingen med smarta elnätsfunktioner. Elmarknaden kan redan i dag upplevas som svårtillgänglig för kunderna t.ex. när det gäller marknadens organisation, kunskap om den egna elanvändningen eller förståelse för olika begrepp

67F58. Utvecklingen med smarta elnät kan göra den ytterligare

komplex. Dessa erfarenheter pekar på att introduktionen av smarta elnät särskilt kan behöva bevakas och följas upp ur ett kundperspektiv och då specifikt ett konsumentperspektiv.

En viktig aspekt att ta hänsyn till här är att kundernas behov och efterfrågan på smarta elnätsfunktioner kommer att utvecklas över tiden och att kunderna är olika och deras behov kan skilja sig åt (se avsnitt 5.4.3).

Konsekvenserna för de kunder som av olika skäl inte engagerar sig i smarta elnät måste också bevakas och även ur denna aspekt behöver kundintressena tas tillvara. Det kan handla om samhällsekonomiska och socioekonomiska effekter som kan uppstå till följd av ökad andel intermittent och decentraliserad elproduktion och en utbredd användning av mikronät. T.ex. kostnads- och förmögenhetsomfördelning då nya ekonomiska förutsättningar skapas. Här finns erfarenheter från utvecklingen i andra länder

58 Konsumentverket, 2010, 2010:15 Fördjupad analys av elmarknaden för konsumenter. Konsumentverket 2010, 2010:25 Konsumenters information om val av leverantörer på sex omreglerade marknader.

exempelvis USA där en allt mindre kundgrupp med dåliga ekonomiska förutsättningar, i vissa fall får bära kostnaderna för de gemensamma distributionsnäten.

Rådet bedömer att Energimarknadsinspektionen ansvarar för långsiktig bevakning och uppföljning av smarta elnät utifrån ett kundperspektiv och vid behov kommer att föreslå förändrat eller utökat konsumentskydd m.m.

Konsumentverket har utarbetat flera metoder

68F59 för att analysera

konsumentproblem på olika marknader. Man kan med dem rangordna marknader, jämföra egenskaper och följa utvecklingen för att bevaka förändringar. Dessa metoder kan vara förebilder för hur problem förknippande med smarta elnät kan identifieras och utvecklingen bevakas ur ett kundperspektiv.

4.3.2 Smarta elnät ur ett kundperspektiv – värna kundernas integritet

59 Konsumentverket, 2014, 2014:10 Underlag till Konsumentrapporten 2014. Konsumentverket 2010, 2010:26 Utveckling av en metod för samlad analys av konsumentproblem.

Rådets överväganden

Infrastruktur för datahantering och legala konsekvenser

Uppdraget bör ske i bred samverkan mellan berörda myndigheter och aktörer så att elkonsumenters och andra aktörers intressen säkerställs. För att en beskrivning av infrastrukturen för mätning, datainsamling, etc. ska kunna överblickas föreslår rådet i sin analys

69F60 en indelning i verksamhetsområden: en elnätsdomän, en

elkunddomän, en servicedomän och en elhandelsdomän.

Integritetsskyddande teknik som del av infrastrukturen

Ett sätt att integritetsskydda hanteringen av kundernas personuppgifter är att man bygger in funktioner i tjänsterna som säkerställer enskildas personliga integritet, s.k. inbyggd integritet. Integritetsskyddande teknik gör att personuppgifter och företagsuppgifter som är direkt hänförliga till enskilda endast används när avidentifiering, anonymisering, aggregering eller liknande åtgärder för skydd inte kan införas. Genom att ta hänsyn till kundernas integritet stärker man deras position och handlingsutrymme i förhållande till insamlande av data om deras energiförbrukning.

Bakgrund och fördjupning

Alltmer uppkopplade och sammankopplade system ökar behovet av integritetsskydd. Utvecklingen av smarta elnät innebär att mätdata och information kommer att samlas in med allt högre upplösning och med allt kortare tidsinternvall. När uppgifterna om enskildas elkonsumtion ökar, ökar också möjligheterna att kartlägga personers och företags förehavanden.

För att skydda integriteten måste informationen hanteras med systematiskt informationssäkerhetsarbete. Det är också viktigt att individen förstår vilken information som faktiskt sprids och används och på vilket sätt. Men data och information om förbrukning och användarmönster utgör också en startpunkt för nya tjänster och

60 Rapport till samordningsrådet, Per Furberg, 2014, Persondataskydd i smarta elnät.

nya företag, som kan bidra till ökad nytta för den enskilda kunden och möjligheter till aktiva val. Det är därför viktigt med en fungerande balans mellan skydd av information och tillgång till information.

Vid behandlingen av personuppgifter skyddas den personliga integriteten genom bestämmelser i personuppgiftslagen

70F61. Person-

uppgiftslagen (PuL) trädde i kraft 1998 och ska skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Begreppet ”behandlas” omfattar insamling, registrering, lagring, bearbetning, spridning m.m. Personuppgiftslagen bygger på gemensamma regler som har beslutats inom EU, det så kallade dataskyddsdirektivet

71F62. Direktivet är teknikneutralt och principerna

för databehandling gäller behandlingen av personuppgifter inom alla områden, och torde således även omfatta smarta nät.

Att integritetsfrågan inte ska försummas har erfarenheter från Tyskland, Österrike och Nederländerna visat där farhågor kring den personliga integriteten har försvårat uppbyggnaden av en infrastruktur för smart mätning. Opinionen har bl.a. medfört att det finns möjligheten att neka till installationen av smarta mätare för kunder, en s.k. ”opt-out” klausul.

72F6373F6474F65

Samordningsrådet har analyserat skyddet för kundernas personliga integritet vid hantering av mätdata och annan personanknuten information för att överväga vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att uppnå ett väl avvägt integritetsskydd för elkunder. 75F66

Analysen har visat att miljön för mätdatahantering måste beskrivas närmare för att man preliminärt ska kunna bestämma hur denna infrastruktur ska utformas så att personuppgifter ska ges ett bal-

61 Personuppgiftslag (1998:204). 62 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. 63 EU Commission, 2014, Commission Staff Working Document, Cost-benefit analyses & state of play of smart metering deployment in the EU-27 Accompanying the document Report from the Commission Benchmarking smart metering deployment in the EU-27 with a focus on electricity. 64 Österreichisches parlament, 2013, Beschluss des Nationalrates: Bundesgesetz, mit dem das Elektrizitätswirtschafts- und –organisationsgesetz 2010, das Gaswirtschaftsgesetz 2011 und das Energie-Control-Gesetz geändert werden; 83 § Abs. 1. 65 Nrc.nl archief 2009-0408, Smart energy meter will not be compulsory, http://vorige.nrc.nl/international/article2207260.ece/Smart_energy_meter_will_not_be_com pulsory [2014-11-18] 66 Rapport till samordningsrådet, Per Furberg, 2014, Persondataskydd i smarta elnät.

anserat rättsligt skydd. Värdet av komponenter som vi ser med våra ögon, t.ex. elmätare, överbetonas ofta på bekostnad av andra kanske viktigare delar av infrastrukturen.

4.3.3 Smarta elnät ur ett kundperspektiv – attityder och beteenden

Rådets överväganden

Människan har en central roll vid utveckling och tillämpning av smarta elnätsfunktioner. Människors förutsättningar och preferenser blir avgörande för hur man kommer att förhålla sig till denna utveckling och det genomslag den därmed kommer att få.

Vi kan inte förvänta oss att kunder blir aktiva och flexibla över en natt, utan det är en gradvis förändring som sker under en lång tid. Givet att vi är miljömedvetna och ekonomiska, är det således troligare att vi är flexibla i vår elanvändning om vi tror att det har

en positiv inverkan på miljön och att det innebär att vi kan spara pengar. Dessa förväntade konsekvenser innebär i sin tur att vi kan utveckla en positiv attityd till affärsmodeller som belönar exempelvis en flexibel elanvändning.

Ju förr vi involverar kunder i utvecklings- och implementeringsprocessen, desto tidigare kommer de att kunna utveckla en medvetenhet om konsekvenserna av sitt energirelaterade beteende i stort och smått. Här kan marknads- och beteendevetenskaplig forskning

76F67 bidra till att förstå människors vanor och drivkrafter

samt övriga förutsättningar för att ta till sig utvecklingen med smarta elnätsfunktioner.

Utöver forskningen kan löpande kunskaps- och attitydundersökningar bidra till detta. Kunskapen från sådana undersökningar kan t.ex. användas vid utformning av kommunikationsinsatser till elanvändarna. Om dessa görs med fokus på kundens perspektiv, kan de bidra till ökad kunskap och positiv attityd till smarta elnätsfunktioner och på sikt få kunden att anamma dem och förändra sitt beteende.

Energimyndigheten bör ha ett övergripande samordningsansvar för att se till att tillvarata kunskapen inom marknads- och beteendevetenskaplig forskning eftersom myndigheten ansvarar för de sammanhållna satsningarna på forskning inom energiområdet. Under perioden 2014–2018 pågår programmet Strategisk energisystemforskning (SE) där en särskild satsning på elmarknadsforskning ingår. I detta omfattas exempelvis effekter av smarta nät på konsumenter och regleringens funktionssätt.

För att kunna dra nytta av resultaten från den marknads- och beteendevetenskapliga forskningen behövs också kunskap om konsekvenserna av de praktiska förändringarna på marknaden. För att bättre kunna bedöma effekterna av olika insatser förslår rådet att fältundersökningar görs på ett systematiskt sätt inför införandet av nya reformer. Detta kan t.ex. gälla införandet av mikroproducerad el. På detta sätt kan vi få värdefulla ingångsdata som ofta saknas i dag när en reforms inflytande över attityder och beteende så småningom ska följas upp.

67 Det finns forskningslitteratur på området som behandlar olika kontaktytor mellan hushållen och smarta elnät, t.ex. återkoppling och visualisering av elanvändning, dynamiska fakturor och mikroproduktion av el visar rapporten till samordningsrådet 2014, Interactive Institute Swedish ICT, Katzeff C. och Ramström, E., 2014, Människan i det smarta elnätet.

Rådet bedömer att det forum som vi föreslår bör ha ett ansvar för att identifiera inom vilka områden med koppling till smarta elnät som dessa undersökningar behöver genomföras.

Förslaget om skattereduktion för mikroproduktion kommer att träda i kraft den 1 januari 2015. Rådet anser att det bör genomföras en kunskaps- och attitydundersökning i samband med eller kort efter reformens genomförande. Undersökningen bör gälla kundernas syn på sin elanvändning och olika smarta elnätsfunktioner kopplat till användningen av egenproducerad el. Vi får då ett utgångsläge för att sedan löpande följa upp och utvärdera vilka eventuella förändringar i attityder och användningen av smarta elnätsfunktioner som uppstått till följd av reformen. Resultaten kan användas för att undanröja hinder och skapa förtroende hos elanvändarna. Rådet bedömer att Energimyndigheten bör ansvara för denna undersökning.

4.3.4 Kundernas tillgång till mätdata och information – mätdata

Rådets överväganden

Rådet bedömer att elanvändarna behöver mätdata med högre upplösning som beslutsunderlag för aktiva val om sin elanvändning. Det är en förutsättning för att stimulera efterfrågeflexibilitet bas-

erat på elpris och tillämpning av kapacitetseffektiva elnätstariffer

77F68

samt energieffektivisering.

Energimarknadsinspektionens utvärderingar 78F

69,

79F70

av

timmätningsreformen som infördes 2012 har visat att få elkunder har tecknat ett timavtal med sitt elhandelsföretag. Det finns därför anledning att ge fler kunder tillgång till timmätvärden (historiska data) för att få kunskap och underlag om sin elanvändning.

Värdena ska kunna användas till att jämföra och ta ställning till olika erbjudanden på marknaden och bedöma den ekonomiska besparingen 80F71. Elanvändare i nät som inte kräver koncession, så kallade icke koncessionspliktiga nät, som inte har ett eget elnätsabonnemang omfattas inte av detta förslag.

Förslaget innebär en merkostnad för elnätsföretagen. En ekonomisk konsekvensanalys är genomförd som visar ett positivt ekonomiskt resultat för kunder och elnätsföretag sammantaget. Konsekvensanalysen redovisas i kapitel 7. I kapitel 7 kommenteras också ikraftträdandet.

Rådet ser inget behov av att specificera på vilket sätt informationen ska lämnas till kunderna utan detta överlämnas till elnätsföretaget att hantera. Det kan tilläggas att det är viktigt att kunden får informationen i ett sådant format att agerande och beslutsfattande underlättas.

Rådet menar att alla kategorier av elanvändare ska ha möjlighet att ta del av mer detaljerad information om sin elförbrukning för att kunna bli mer aktiva och flexibla i sin elanvändning. Av en underlagsrapport till rådet

81F72 framgår att den stora potentialen bland

mindre kunder finns i småhus med elvärme. Potentialen hos lägenhetskunder är mindre. Framöver kommer problemet med mätning för elanvändare i flerbostadshus i icke koncessionspliktiga nät del-

68 Exempelvis effekttariffer eller tidstariffer. Med effekttariff sätts avgiften utifrån den eller de högsta effektuttagen som kunden har under en viss period. Med tidstariff har kunden olika priser beroende på när på dygnet förbrukningen sker 69 Energimarknadsinspektionen, 2014, R2014:05 Uppföljning av timmätningsreformen. 70 Energimarknadsinspektionen, 2013, R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen. 71 I en rapport från Umeå universitet framgår av resultatet av en enkätundersökning att en majoritet av de tillfrågade hushållen vill ha mer information om sin historiska elanvändning. Rapporten är beställd av Energimarknadsinspektionen, 2014, En elmarknad i förändring – Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig? 72 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning i dag och i framtiden.

vis att lösas med den nya lagen om energimätning i byggnader (2014:267) som innebär energimätning av enskilda lägenheter. Sammantaget anser rådet att detta i det korta perspektivet är tillräckligt också mot bakgrunden att den stora potentialen finns i hushåll med elvärme. På sikt behöver ellagen (1997:857) ses över så att alla elanvändare får samma förutsättningar att få kontroll över elförbrukningen och bli mer aktiva och flexibla i sin elanvändning.

Rådet vill också lyfta fram att detta förslag kan stimulera intresset hos kunderna att använda kapacitetseffektiva tariffer. Rådets övergripande arbete pekar på behovet av en utveckling mot kapacitetseffektiva tariffer (se avsnitten 4.2.1 marknadsdesign, 4.2.3 nätinvesteringar och 5.4). Denna utveckling stöds också av förändringar i ellagen

82F73.

Analyser

83F74 i samordningsrådets arbete visar att elnätstarifferna

kan vara en starkare styrsignal för efterfrågeflexibilitet än elpriserna vilket är ytterligare ett skäl att ta bort kravet på elavtal för att få timmätvärden.

Realtidsinformation

Rådets bedömning

Realtidsdata ger elanvändarna ännu bättre överblick över elanvändningen och information om konsekvenserna av de egna valen. Denna information är också en viktig förutsättning för att aktörerna på energitjänstemarknaden ska kunna utveckla och erbjuda anpassade produkter och tjänster till elanvändarna. Redan i dag finns möjligheter för elanvändarna att ta del av sin elanvändning i realtid.

Det finns ungefär 30 000 installerade enheter

84F75 i Sverige i dag

som mäter elförbrukningen i realtid. Rådet bedömer att på kort sikt kommer de tjänster som utvecklas att bygga på den information som redan i dag kan levereras via den optiska utrustning som elan-

734 kap. 1 § ellagen (1997:857). 74 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Analysera effekten av olika förändringar i regelverk, rollfördelning och marknadsmodeller som kan bidra till att utnyttja möjligheterna till efterfrågeflexibilitet bättre. 75 Rapport till samordningsrådet, Sweco, Bergerham, T. et al, 2014, Smarta mätsystem och smarta mätfunktioner.

vändaren själv köper och de produkter

85F76 som kopplas till denna.

Men i en utvecklad elmarknad med ökad andel egen elproduktion och flexibel elanvändning kan mer avancerad hantering av information i realtid behövas.

Ett sätt att uppnå detta är att informationen blir tillgänglig i realtid genom ett lokalt och standardiserat seriellt gränssnitt. Det bör eftersträvas på medellång sikt och behöver beaktas när funktionskraven för smarta mätare utvecklas (avsnitt 4.3.6 funktionskrav). Fördelarna med ett standardiserat seriellt gränssnitt är att lösningen är flexibel, utvecklingsbar och kostnadseffektiv. Den ger elanvändaren kontroll över vem som får tillgång till mätvärdena och kräver inte några mellanhänder för att få fram mätvärden när en energitjänsteleverantör ska anlitas. Detta gränssnitt kan också avräkna småskalig elproduktion, till skillnad från avläsning med optisk utrustning av en pulsutgång. Ett standardiserat gränssnitt kan även bidra till en kostnadseffektiv utveckling av produkter som utnyttjar data från detta gränssnitt. Med denna utveckling får elanvändaren goda möjligheter att ta initiativet till effektivisering av den egna energianvändningen.

Sammantaget är det rådets uppfattning att den föreslagna förändringen i ellagen samt tillgång till realtidsdata i nuläget är mer effektivt än att införa obligatorisk timmätning för alla elanvändare. Rådet anser att det senast under 2018 behöver göras en uppföljning av utvecklingen med realtidsdata och en bedömning av om det finns skäl att införa obligatorisk timmätning. Rådet bedömer att det ligger inom Energimarknadsinspektionens ansvarsområde att löpande följa utvecklingen inom området och vid behov föreslå ytterligare åtgärder.

Bakgrund och fördjupning

Rekommendationen tar sin utgångspunkt i nuvarande utformning av slutkundsmarknaden. Även i den elhandelscentriska modell som är under utveckling kommer elnätsföretagen att ha kontakt med kunderna i fråga om mätning och elnätstariffer. Det som diskuteras är i första hand inte information för avräkning och fakturering utan

76 Diodmätare(trådlösa energimätare som utnyttjar optisk avläsning av elmätarens pulsutgång t.ex. Eliq, Energywatch, 100 Koll, Energidisplay).

information och återkoppling om kundens elförbrukning som kan bidra till optimering och styrning av elanvändningen. Data som används för driften av elnätet behandlas i avsnitt 4.3.6 (funktionskrav).

Mer detaljerad information och återkoppling om elanvändningen ger kunderna ökade möjligheter till kontroll. Med tillgång till detta underlag kan kunden själv välja vilka åtgärder hon eller han vill vidta, t.ex. förändra och variera sin förbrukning eller bli bättre på att effektivisera sin energianvändning. Kunden kan vidta dessa åtgärder manuellt eller genom automatisering och styrning, och göra det själv eller med hjälp av ett energitjänsteföretag. En förutsättning är mätning med kortare tidsintervall (t.ex. timbasis) av energiförbrukningen och att kunden kan följa sin förbrukning i realtid.

Gällande lagstiftning

Den 1 oktober 2012 infördes möjligheten för en elkund, med en säkring om högst 63 ampere, att få timmätning av sin elförbrukning utan att betala någon särskild merkostnad för detta. En förutsättning är att kunden har ett elavtal som kräver timmätning. Energimarknadsinspektionen har på regeringens uppdrag

86F77

87F78 följt upp

timmätningsreformen och funnit att reformen har fått ett svagt genomslag. Få kunder har valt att teckna ett timavtal med sitt elhandelsföretag (cirka 8 600), men andelen elanvändare som mäts per timme på elnätsföretagets eget initiativ har ökat. Energimarknadsinspektionen bedömer att det inte finns skäl att föreslå ytterligare åtgärder nu, bl.a. med hänvisning till genomförandet av energieffektiviseringsdirektivet och det pågående arbetet inom samordningsrådet för smarta elnät.

Energieffektiviseringsdirektivet som infördes i svensk rätt i juni 2014 har flera bestämmelser som ger elanvändare mer inflytande och kontroll över sin elförbrukning samt stödjer olika energitjänster. Den rapportering av mätvärden som elnätsföretagen gör i dag ska på begäran också göras till det företag som kunden utsett

88F79.

77 Energimarknadsinspektionen, 2014, R2014:05 Uppföljning av timmätningsreformen. 78 Energimarknadsinspektionen, 2013, R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen. 793 kap. 10 a § ellagen (1997:857).

Elhandelsföretag ska också förse kunderna med information

89F80 bl.a.

om deras elanvändning, och det ställs krav på elnätsföretagen att de inte får försvåra tillhandahållandet av tjänster i form av ändrad elförbrukning (efterfrågeflexibilitet)

90F81.

Metoder för realtidsmätning

I en underlagsrapport

91F82 till samordningsrådet framgår att det finns

två principiella sätt för elanvändarna att ta del av information om sin elanvändning i realtid. I det närmaste alla installerade mätare i dag har en lysdiod som blinkar i takt med energiförbrukningen. Det är möjligt att läsa av lysdioden genom att sätta en extern utrustning, optisk enhet, på mätaren. Den optiska enheten tolkar lysdiodens blinkningar och skickar/exporterar energiförbrukningen, i princip i realtid, till extern utrustning exempelvis en app (via kundens internetanslutning) eller display i hemmet. Denna utrustning köper och installerar kunden själv och det krävs tillgång till den egna mätaren för installationen. Dessa värden är inte kvalitetsgranskade av elnätsföretaget och baseras inte heller på tidsstämplade mätvärden. Det finns flera kommersiellt tillgängliga produkter på marknaden som ger information om elanvändningen i realtid

92F83.

Det andra sättet för kunden att få information om sin elanvändning i realtid är att använda det fysiska seriella gränssnittet på mätaren. Inkopplingen sköts av elnätsföretaget och kräver fältbesök. Detta gränssnitt finns i dag på en mindre andel av installerade mätare och genom ett svenskt initiativ

93F84 pågår ett arbete kring

standardisering av gränssnittet. Ett alternativ till detta är att kundens utrustning kommunicerar trådlöst med elmätaren. Ett hinder som kan uppstå vid realtidsmätning är att elanvändare som bor i flerbostadshus inte har tillgång till sin elmätare eftersom den ofta är placerad i ett låst utrymme i källaren.

808 kap. 16 § ellagen (1997:857). 813 kap. 16 a § ellagen (1997:857). 82 Rapport till samordningsrådet, Sweco, Bergerham, T. et al, 2014, Smarta mätsystem och smarta mätfunktioner. 83 T.ex. Energywatch (Vattenfall), 100 Koll (E.ON), Eliq (Exibea), Energidisplay m.fl. 84 Proaktivt forum. Ett samarbete mellan Svensk Energi och Elmaterialleverantörerna EL.

Icke koncessionspliktiga nät

I många så kallade icke koncessionspliktiga nät (elnät som inte kräver tillstånd) kan återkopplingen om elförbrukningen se olika ut. I vissa fall beslutar hyresvärden eller bostadsrättsföreningen i egenskap av fastighetsägare att inte tillåta enskilda elavtal för de boende, utan det är istället hyresvärden eller föreningen som är elkund. Mätning av elförbrukningen kan då ske kollektivt för hela fastigheten, men ibland finns även undermätning för de enskilda lägenheterna. Kostnaden för elförbrukningen fördelas då antingen via en schablon eller genom undermätning av varje lägenhet. Liknande lösningar finns även i industriområden där bl.a. små och medelstora företag kan vara hyresgäster.

Om enskilda avtal inte tillåts medför det även att elanvändaren får svårare att påverka avtalstyp, pris eller miljöprestanda för fastighetsägarens avtal och att det konsumentskydd m.m. som finns i ellagen (1997:857) inte gäller. Om det inte finns tillgång till uppgifter om elanvändningen får elanvändaren svårt att följa upp sin förbrukning och sin elkostnad. I de fall det handlar om en schablon kan elanvändaren sakna incitament att genomföra åtgärder.

Problemet med att få tillgång till individuell mätning i icke koncessionspliktiga nät kommer delvis att lösas genom lagen om energimätning i byggnader (2014:267) som trädde ikraft den 1 juni 2014 och som är en följd av införandet av energieffektiviseringsdirektivet. Syftet med den nya lagen är att elanvändaren ska få veta hur mycket energi som används i en lägenhet. Den nya lagen innebär att individuell mätning ska tillhandahållas vid ny- och ombyggnad. bl.a. för energimätning av enskilda lägenheter. Enligt förarbetena

94F85 ska den som uppför en byggnad själv få välja hur

mätkravet ska uppfyllas och fördelningsmätning (undermätning) tas upp som ett alternativ.

Eftersom den nya lagen endast gäller mätning av lägenheter förbättras inte tillgången på mätdata för andra elanvändare i icke koncessionspliktiga nät.

85Prop. 2013/14:174 s. 136.

4.3.5 Kundernas tillgång till mätdata och information – information

Prisinformation – Nord Pool Spot

Rådets bedömning

Det är i dag mycket dyrt för en mindre elanvändare att få elektronisk prisinformation (timvisa spotpriser) i ett anpassat format från Nord Pool Spot. Kostnaden ska jämföras med den besparing som kan uppnås vid en automatisk styrning av ett värmesystem eller en värmepump

95F86 som är 400–1 400 kronor per år (exklusive eventuell

besparing på grund av utnyttjande av tidstariff och eventuell energieffektivisering).

Samordningsrådet bedömer att detta är ett hinder för enskilda elanvändare som vill använda utrustning för automatisk styrning av elförbrukningen utifrån elpriset. Rådet anser att det behöver undersökas hur enskilda elanvändare kan få tillgång till informationen så att man effektivt kan styra elförbrukningen med elbörsens prissättning som styrsignal. Eftersom elbörsen är nordisk och samägd av de nordiska och baltiska systemoperatörerna är detta inte en fråga som kan hanteras endast utifrån ett svenskt perspektiv.

86 Elforsk, 2012, 12:48 Pilotstudie i Vallentuna – Reflexioner rörande affärsmodeller för förbrukarflexibilitet och självlärande prognosstyrning för kundanpassad effektreglering.

Energimarknadsinspektionen medverkar i Nordic Energy Regulators (NordREG), en samarbetsorganisation för de nordiska tillsynsmyndigheterna för energi, och deltar i Nord Pool Spot Regulatory Council, ett forum för utbyte av information och diskussion om utveckling av elbörsens verksamhet. Rådet anser att Energimarknadsinspektionen här bör arbeta för att enskilda elanvändare (inte kommersiella aktörer) ska få tillgång till timspotpriser från elbörsen Nord Pool Spot, i ett anpassat format och kostnadsfritt för att kunna bidra till ökad efterfrågeflexibilitet och har uppfattat att Energimarknadsinspektionen är positiv till detta.

En viktig fråga att uppmärksamma på längre sikt är att flera studier

96F87 visat att om många elanvändare reagerar på elpriset i efter-

hand skapas risk för ökade balanskostnader för elhandelsföretagen (se avsnitten 4.2.1, marknadsdesign och 5.4). Ett sätt att hantera detta är att efterfrågeflexibiliteten kommer in redan vid budgivningen till spotmarknaden. En sådan utveckling kan också medföra behov av att samordna mindre elanvändares elbalanser t.ex. med hjälp av en aggregator.

Bakgrund och fördjupning

Elbörsen tillgängliggör dagligen information om aktuella spotpriser kostnadsfritt på sin webbplats, vilka kan användas för reglering av elanvändningen genom att konsumera mer eller mindre el när priserna är höga respektive låga. Att t.ex. styra en värmepump manuellt efter dessa prisuppgifter är krävande och istället behövs en mer automatiserad metod.

Nord Pool Spot tillhandahåller också prisuppgifter och annan marknadsdata för elmarknaden som uppdateras varje timme via en så kallad ftp-server. För att kunna ladda ner informationen krävs ett ftp-program. Som en del i medlemskapet på elbörsen har medlemmarna tillgång till denna information utan kostnad och andra kan abonnera på tjänsten. Abonnemangsavgiften för data om den fysiska marknaden för el (inkluderar bl.a. elspot) är för närvarande 1 400 euro per år exkl. moms

97F88 (ca 13 000 kronor).

87 Elforsk, 2013, 13:95 Efterfrågeflexibilitet på en energy-only marknad. 88 Nord Pool Spot, www.nordpoolspot.com [2014-11-20]

Elprisinformation och kostnadsutfall

Rådets bedömning

En elanvändare som ska ingå ett elavtal kan jämföra olika elpriser och elavtal via många olika kanaler som t.ex. Elpriskollen. Dessutom har elanvändaren rätt till lagstadgad information kopplad till elavtalet. Genom införandet av energieffektviseringsdirektivet ställs ytterligare krav på elhandelsföretaget att förse kunderna med information

98F89.

Rådet bedömer att elhandelsföretagen kan ge kunden bättre informationen för att bedöma kostnadsutfallet av ett timavtal jämfört med t.ex. ett månadsbaserat elspotpris. Rådet uppmanar marknadsaktörerna att ge elanvändarna förutsättningar att dra nytta av att bli mer aktiva och flexibla i sin elanvändning. Rådet bedömer att Energimarknadsinspektionen ansvarar för att följa upp utvecklingen på området.

Bakgrund och fördjupning

Det finns flera webbplatser där man kan jämföra elavtal och få information om vilka elhandelsavtal som finns på marknaden. Elpriskollen är en oberoende jämförelsesajt som drivs av Energimarknadsinspektionen, den erbjuder f.n. inte jämförelser mellan olika timavtal. Det finns även flera kommersiella jämförelsetjänster för el.

Enligt prisinformationslagen

99F90 ska jämförpris finnas i vissa fall.

Prisinformationslagen reglerar också konsumenters rätt till korrekt och tydlig information

100F91 och konsumentverkets föreskrifter om

prisinformation

101F92 anger hur jämförpris för el ska redovisas för

konsumenterna. I ellagen finns bestämmelser som reglerar avtalsförhållandet mellan en konsument och elhandelsföretaget. Där framgår bl.a. att konsumentens avtal ska säga var konsumenten kan få information om priser och övriga villkor, och denna information ska lämnas innan avtalet ingås eller bekräftas. Det anges också att

89 8 kap. 14–16 § och 11 kap. 18 §ellagen (1997:857). 907 § Prisinformationslagen (2004:347). 91Prisinformationslagen (2004:347). 92 9 § Konsumentverkets föreskrifter om prisinformation (KOVFS 2012:1).

elanvändaren ska underrättas vid prishöjningar och på vilket sätt underrättelsen ska göras

102F93.

När energieffektiviseringsdirektivet infördes i svensk lag den 1 juni 2014 kompletterades ellagen med bestämmelser som ska ge elanvändaren mer inflytande och kontroll över sin elförbrukning.

103F94

Exempelvis ska ett elhandelsföretags faktura vara tydlig och innehålla information om den uppmätta förbrukningen och de aktuella priser som fakturan grundas på 104F95. Vid timavtal är det tillräckligt om dessa uppgifter är tillgängliga via internet och att fakturan förklarar hur elanvändaren kan ta del av informationen.

Förutom i ellagen regleras också förhållandet mellan elhandelsföretaget och konsumenter respektive näringsidkare i de allmänna avtalsvillkoren EL 2012 K och EL 2012 N.

105F96

Information om timavtal

Det finns många olika elavtal för en elanvändare att välja mellan på den konkurrensutsatta delen av elmarknaden. Det kan handla om fastprisavtal eller avtal med rörligt pris eller blandade former av dessa. I detta sammanhang är dock rörligt pris i form av timprisavtal intressantast då detta ger elanvändarna störst möjligheter att vara flexibla i sin elanvändning.

Som framgår ovan kan elanvändaren få viktig information på olika sätt, framförallt inför val av elavtal, men också löpande under avtalsförhållandet. Det finns dock vissa svårigheter. Exempelvis att i förväg jämföra olika timavtal inbördes, men också att jämföra med sådana rörliga prisavtal som baseras på månadsförbrukning. Dessa jämförelser kan bli missvisande eftersom ett eventuellt jämförpris för timprisavtal skulle behöva baseras på ett antagande om en månadsförbrukning utan hänsyn till variationer mellan kunderna, medan den verkliga kostnaden istället baseras på kundens individuella förbrukningsmönster. För kunden kan potentialen att minska sin kostnad vara större genom att flytta elförbrukningen i tiden. Detta jämfört med att välja det elhandelsföretag som redovisar ett

93 11 kap. 13 § 4 och 17 § ellagen (1987:857). 94 8 kap. 14–16 § och 11 kap. 18 § 4 ellagen (1987:857). 958 kap. 16 § ellagen (1987:857). 96 Nuvarande villkor gäller fr.o.m. april 2012 är utarbetade av branschorganisationen Svensk energi efter överenskommelse med Konsumentverket.

lågt pris baserat på ett antagande om en månadsförbrukning utan hänsyn till variationer i kundernas förbrukning.

För information om ett ingånget elavtal är det vanligt att elanvändaren hänvisas till ”mina sidor” på en webbplats och där får information om timpriser och den egna elanvändningen. Denna information från elhandelsföretagen kan utvecklas. Det kan t.ex. handla om att hjälpa en elanvändare som vill bedöma utfallet av ett ingånget avtal baserat på timpris jämfört med ett månadsbaserat börspris.

Information om elnätsavgifter och kostnadsutfall

Rådets överväganden

Det är viktigt att elanvändarna förstår hur elnätsavgiften (tariffen) är utformad och att det skapas acceptens för kapacitetseffektiva elnätstariffer (t.ex. effekttariffer

106F97). Det kräver tydlig information

särskilt vid införandet av nya tariffer och tariffstrukturer. Elanvändarna behöver också få information om utvecklingen av elnätskostnaden.

Här kan elnätsföretagen göra en insats med information om elnätstariffer och den löpande kostnadsutvecklingen. Rådet anser att Energimarknadsinspektionen bör ta fram rekommendationer om tariffinformation och följa upp hur utformningen av denna information utvecklas när det gäller elnätstariffernas utformning, kostnadsutfall m.m.

Bakgrund och fördjupning

I dag är den vanligaste tariffstrukturen för hushållskunder en så kallad säkringstariff. Effekttariffer är vanliga för kunder med en säkring över 63 ampere. Med effekttariff sätts avgiften utifrån den eller de högsta effektuttagen som kunden har under en viss period.

Det är huvudsakligen genom ellagen som elnätsföretagens verksamhet regleras. Av ellagen framgår bl.a. att elnätsföretaget på

97 Med effekttariff sätts avgiften utifrån den eller de högsta effektuttagen som kunden har under en viss period.

begäran utan dröjsmål ska lämna uppgift om sin elnätstariff. Elnätsföretaget ska också offentliggöra sin elnätstariff till den del den är avgifter och övriga villkor för överföringen av el

107F98. Det finns också

krav på elnätsföretaget att i avtal med konsumenterna uppge var konsumenten kan finna information om priser och övriga villkor

108F99.

Till detta kommer de förändringar som införts i och med genomförandet av energieffektiviseringsdirektivet. Exempelvis får inte elhandelsföretaget eller elnätsföretaget debitera någon avgift för att tillhandahålla fakturor och fakturainformation om energianvändningen

109F100.

Enligt mätföreskrifterna

110F101 ska elnätsägaren rapportera enskilda

mätvärden m.m. till elanvändaren senast vid debiteringen och det ska ske på ett för elanvändaren lättförståeligt sätt. I tillägg till ellagen regleras också förhållandet mellan elnätsföretag och konsumenter respektive näringsidkare i de allmänna avtalsvillkoren NÄT 2012 K och NÄT 2012 N.

111F102

Men elnätsföretagen kan behöva anpassa sin information bättre till elanvändare och visa hur olika elnätstariffer fungerar. Detta gäller särskilt tariffer som stimulerar till flexibel användning. Sådana kapacitetseffektiva elnätstariffer kan vara effekttariffer, tidstariffer 112F103 etc. I avsnitt 5.4. ges en mer samlad bild av på vilket sätt sådana elnätstariffer kan ge en stark styrsignal för efterfrågeflexibilitet. Det handlar också om att kunderna ska förstå kostnadsutfallet av tarifferna. För exempelvis effekttariffer är informationen oftast inriktad på gällande villkor för avtalet och kostnaden för att överskrida den effektavgift/det effektuttag (begränsningen i kW) som avtalats.

984 kap. 11 § ellagen (1987:387). 9911 kap. 14 § ellagen (1987:857). 1008 kap. 14 § ellagen (1987:857). 101 3 kap. 5 och 6 § Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el (EIFS 2011:03). 102 Nuvarande villkor gäller fr.o.m. april 2012 och är utarbetade av branschorganisationen Svensk energi efter överenskommelse med Konsumentverket. 103 Med effekttariff sätts avgiften utifrån den eller de högsta effektuttagen som kunden har under en viss period. Med tidstariff har kunden olika priser beroende på när på dygnet förbrukningen sker.

4.3.6 Kundernas tillgång till mätdata och information – funktionskrav

Rådets bedömning

Samordningsrådet anser att mätinfrastrukturen är central i utvecklingen av smarta elnät och en förutsättning för andra smarta elnätsfunktioner. Kring 2017 behöver många av dagens installerade mätare ersättas eftersom den ekonomiska och tekniska livslängden kommer att vara uppnådd vid denna tidpunkt. Rådet bedömer därför att funktionskrav för nästa generation smarta elmätare behöver tas fram så snart som möjligt och det är bra att ett sådant arbete har initierats genom ett regeringsuppdrag till Energimarknadsinspektionen.

Inför Energimarknadsinspektionens genomförande av regeringsuppdraget vill samordningsrådet framhålla att smarta mätfunktioner är relevanta i dessa aktörsperspektiv:

  • elnätsföretag (nätdrift, nätplanering, optimering, elkvalitet, störningsinformation m.m.)
  • elanvändare (information i realtid om elanvändningen)
  • tjänsteföretag (utveckling och erbjudande om anpassade produkter och tjänster till elanvändarna kopplade till realtidsdata om energianvändningen).

Rådet vill betona följande områden där smarta mätfunktioner kan vara värdefulla, som även utpekas i en av rådet framtagen underlagsrapport

113F104.

104 Rapport till samordningsrådet, Sweco, Bergerham, T. et al, 2014, Smarta mätsystem och smarta mätfunktioner.

1. Information i realtid om kundens elanvändning (bl.a. som underlag för efterfrågeflexibilitet). 2. Mätvärdesinsamling med timupplösning (bl.a. effekttariffer, efterfrågflexibilitet). 3. Utökat informationsinnehåll från mätaren (bl.a. avbrottsinformation och leveranskvalitet). 4. Utökad mätning (identifiering av nätförluster, småskalig produktion). Mätning på flera platser i nätet för att ge information till elnätsföretaget så att nätförluster kan reduceras. Det innebär även mätning och styrning av småskalig produktion.

För första punkten är det viktigt att uppdraget inte tolkas för snävt och endast ser till själva elmätaren utan omfattar hela mätinfrastrukturen (Automatic Metering Infrastructure, AMI-systemet). Det är också ett skäl till att vi i rekommendationen har inkluderat informations-hantering. Detta då utvecklingen kan innebära nya funktionaliteter genom andra kanaler, t.ex. att elanvändaren kan ta del av sin elanvändning i realtid.

I avsnitt 4.3.4 påpekas att realtidsmätning (seriellt gränssnitt) på sikt bör eftersträvas. Men vi vill betona att det kan vara lämpligt att utreda förutsättningarna för realtidsmätning redan nu och föreslår att Energimarknadsinspektionen tar hänsyn till detta i sitt arbete.

Rådets enkätundersökning bland Sveriges elnätsägare om smart mätning och smarta mätfunktioner tyder på att användningen av smarta elnätsfunktioner har ökat mellan 2010 och 2013. Enkäten har redovisats i en underlagsrapport till rådet.

114F105

Men det behövs mer information för att ytterligare kunna identifiera befintliga smarta mätfunktioner i drift, säkerställa i vilken omfattning mätfunktionerna används, identifiera vilka kompletteringar och uppdateringar som krävs för att uppfylla funktionskrav för smarta mätfunktioner och beräkna vad dessa kompletteringar kostar.

Med hänsyn till de smarta mätarnas betydelse både för enskilda användare som för systemet i stort bör myndigheter med kompetens och ansvar för säkerhet i produkter (skyddsprofiler) samt hot-

105 Rapport till samordningsrådet, Sweco, Bergerham, T. et al, 2014, Smarta mätsystem och smarta mätfunktioner.

och riskbedömningar ingå i kravställningsarbetet. Exempelvis Försvarets radioanstalt, Försvarets Materielverk och Sveriges Certifieringsorgan för IT-säkerhet (CSEC).

Avslutningsvis är det rådets uppfattning att utvecklingen av funktionskraven så långt som möjligt behöver ske i takt med utvecklingen på EU-nivå. Även om tydligare EU-krav inte finns framtagna behöver funktionskraven definieras utifrån det europeiska underlag som finns innan nästa generation smarta elmätare ska installeras.

Bakgrund och fördjupning

Funktionskraven för smarta mätare sätter ramarna för utvecklingen av andra smarta elnätsfunktioner och skapar förutsättningar för elanvändare, elproducenter, elnätsföretag och energitjänsteföretag. För elnätsföretaget är elmätaren en viktig komponent i elnätet för nätdrift, nätplanering, elkvalitet samt störningsinformation. Samtliga aspekter på funktionskraven omfattas av denna rekommendation således även funktionalitet för nätdrift.

Det finns få formella funktionskrav på mätinfrastrukturen, men det kan behövas en tydligare reglering för att klara mätning med tätare tidsintervall, och utvecklingen av en energitjänstemarknad.

Utvecklingen inom EU

Inom EU-lagstiftningen har flera initiativ tagits för att skapa förutsättningar för en utveckling med smarta elmätare. I det tredje energimarknadspaketet

115F106 finns målet att senast år 2020 ska 80 pro-

cent av alla mätare vara smarta elmätare. En förutsättning för införandet är en positiv ekonomisk bedömning av de långsiktiga kostnaderna och vinsterna för marknaden och kunderna. EU-kommissionens rekommendation

116F107 om förberedelser för uppsättning av

106 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (elmarknadsdirektivet), bilaga I, punkten 2. 107 Kommissionens rekommendation av den 9 mars 2012 om förberedelser för uppsättning av smarta mätsystem 2012/148/EU, EUT L 73 13.3.2012.

smarta mätare (2012/148/EU) beskriver grundläggande krav på mätarfunktionalitet.

Dessa rekommendationer kan sammanfattas enligt följande:

  • samla in data till ett register och tillhandahålla insamlad data till aktörer (slutkund, elhandelsföretag och av kund utsedd tredjepartsaktörer) på marknaden
  • stödja dubbelriktad kommunikation med mätsystem och aktörer på marknaden
  • stödja avancerade tariffer och betalningssystem
  • stödja avstängning och aktivering av elleverans samt effektbegränsning
  • exportera elanvändningsdata i realtid direkt från mätarens register till slutkund eller tredje part utsedd av elanvändaren (kunden)
  • ge information via webbportal, display eller utrustning i hemmet.

Kommissionen presenterade i juni 2014 rapporten Bedömning av införandet av smarta mätare EU-27 med fokus på el

117F108 där man

bedömer hur långt införandet av smarta mätare har kommit och ger rekommendationer för det fortsatta arbetet. Bland annat rekommenderar kommissionen att de minimifunktioner som föreslås i kommissionens rekommendation 2012/148/EU anammas på EUnivå i överensstämmelse med standardiseringsarbetet på området.

Inom EU, Smart Grids Coordination Group, pågår ett arbete för europeiska standarder för interoperabilitet för smarta mätare (el, gas, vatten och värme). I arbetet deltar bl.a. europeiska och nationella standardiseringsorganisationer. Arbetet omfattar kommunikationsprotokoll och ytterligare funktioner som ska underlätta för konsumenterna att genom ökad medvetenhet anpassa sin förbrukning.

108 Benchmarking Smart Metering Deployment in the EU-27 with focus on electricity - Commission Report (COM (2014) 356) - Country fiches (SWD (2014) 188) - Cost–benefit data analysis (SWD (2014) 189).

Inom kommissionens Smart Grid Task Force finns en expertgrupp

118F109 som bl.a. fokuserar på införandet av smarta mätare. Området

berörs också i flera aktuella rapporter från kommissionen

119F110.

Även inom annan EU-lagstiftning berörs smarta elmätare. Exempelvis främjas utveckling av energitjänster baserade på uppgifter från smarta elmätare, laststyrning och dynamisk prissättning i energieffektiviseringsdirektivet

120F111, som infördes i svensk rätt i juni

2014.

Council of European Energy Regulators (CEER) är en europeisk samarbetsorganisation för nationella tillsynsmyndigheter på energiområdet som också arbetar för utvecklingen av smarta elmätare.

121F112

Det är viktigt för Sverige att aktivt delta i och bevaka det arbete som görs inom EU kring smarta mätare, vilket bl.a. Energimarknadsinspektionen gör.

De senaste åren har Energimarknadsinspektionen också publicerat flera rapporter som berör vikten av utvidgade funktionskrav för elmätare och bl.a. pekat på betydelsen för utvecklingen av energitjänstemarknaden. 122F113 123F114 124F115

109 Expert group 3. for Regulatory Recommendations for Smart Grids Deployment. EU Commission Task Force for Smart grids, http://ec.europa.eu/energy/gas_electricity/smartgrids/taskforce_en.htm [20 14-1120] 110 Som exempel kan nämnas Ecory, 2014, The Role of DSOs in a Smart Grid Environment samt två pågående konsultstudier EC Consultancy study in Tariff Design for Distribution Systems och EC Consultancy study on the effective integration for Distributed Energy Resources for providing flexibility to the electricity system. 111 Energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU). 112 Exempel är ACER, 2014, Energy Regulation: A Bridge to 2025 Conclusions Paper. Supporting document to the Recommendation of the Agency for the Cooperation of Energy Regulators No 05/2014 of 19 September 2014 on the regulatory response to the future challenges emerging from developments in the internal energy market. och ett pågående initiativ som rapporteras våren 2015 är Case Studies on Demand Response Including Energy Efficiency. 113 Energimarknadsinspektionen, 2012, EIR2012:12 Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el. 114 Energimarknadsinspektionen, 2010, EIR2010:22 Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden. 115 Energimarknadsinspektionen, 2010, EIR2010:18 Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem – Smarta mätare och intelligenta nät.

Energimarknadsinspektionens uppdrag

Regeringen gav i augusti 2014 Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda och föreslå funktionskrav för elmätare.

125F116 Uppdraget

ska redovisas till regeringen senast den 4 juli 2015. Energimarknadsinspektionen ska särskilt analysera funktionskrav för att underlätta information till elkunderna så att de exempelvis kan svara på marknadens prissignaler samt andra funktioner som främjar en tillförlitlig och effektiv nätdrift, en minskad energianvändning och en ökad integration av lokal produktion. I arbetet ska de rekommendationer och fallstudier som finns på området beaktas, bl.a. EUkommissionens rekommendation 2012/148/EU

126F117. Energimark-

nadsinspektionen ska också genomföra en nytto- och kostnadsanalys för förslagen på funktionskrav.

4.3.7 Synergier mellan smarta elnät och annan samhällsutveckling – samhällsplanering

Rådets överväganden

Samhällsplaneringens inflytande över utvecklingen av smarta elnäts är speciellt viktig när det gäller integrerade tekniska lösningar som kan möjliggöra att elnätet och elanvändarna kan bidra till en hållbar

116 N2014/3506/E, Ändring av regelringsbrev för budgetåret 2014 avseende Energimarknadsinspektionen inom utgiftsområde 21. 117 Kommissionens rekommendation av den 9 mars 2012 om förberedelser för uppsättning av smarta mätsystem 2012/148/EU, EUT L 73 13.3.2012.

samhällsutveckling. Det finns många områden där samhällsplanering kan bidra till att smarta elnät får en viktig roll. Bland annat genom att digitala lösningar bidrar till att skapa mer levande offentliga rum, hållbart resande med integrerad behandling av alla typer av mobilitet (godstransport, personer genom kollektivtrafik, elbilar, ersättning av fysiska resor) och intelligenta transportsystem. Men även genom att visa på kombinationer av småskaliga och storskaliga energilösningar liksom att beakta balansen mellan hållbar försörjning och energieffektivitet samt kretsloppstänkande (material, avfall, vatten och energi). Dessutom kan samhällsplaneringens processer bidra till att smarta elnät blir en mer integrerad del i samhällsstrukturen och att sektorns aktörer kan få ökad möjlighet att framföra sina synpunkter och ge positiva bidrag.

I arbetet med att kartlägga behovet av information och kunskapsutbyte utgör plattformen för hållbar stadsutveckling en viktig kontaktpunkt. Kopplat till detta arbete bör Boverket också utarbeta nya rekommendationer till kommunala översiktsplaner. Rekommendationerna ska syfta till att inkludera en tematisk fördjupning om smarta elnät i översiktsplanen för att belysa hur smarta elnät kan bli en integrerad del av helhetslösningar för markanvändning, trafik- och försörjningsnät etc. I arbetet ska också de aktörer som kommunerna ska samarbeta med i översiktsplanen identifieras.

Plattformen för hållbar stadsutveckling bör även ansvara för att identifiera de aktörer och befintliga plattformar som speciellt bör inkluderas i arbetet med smarta elnät.

Bakgrund och fördjupning

Samhällsplanering som process

Smarta elnät har en viktig funktion i samspelet mellan energisystemet och samhällsplaneringen. Utvecklingen av smarta städer och ett hållbart samhällsbyggande är områden där utvecklingen av smarta elnät är betydelsefull. Samhällsplanering innehåller dialoger och samråd mellan alla berörda intressenter. I planeringen tar man hänsyn till lokalisering, disposition och dimensionering av olika samhällsfunktioner för arbete, boende och service, förläggning av stråk för trafik och teknisk försörjning samt utformning av offent-

liga rum och grönområden. En mer detaljerad beskrivning av samhällsplaneringens nyckelaktörer finns i avsnitt 5.1.2.

Fysisk planering

Den fysiska planeringen regleras i plan- och bygglagen och det är kommunerna som ansvarar för planeringen. Enligt plan- och bygglagen ska kommunerna ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens yta.

127F118 I översiktplanen kan tematiska fördjupningar för

t.ex. förnybar energi eller smarta elnät ingå. Kommunernas möjlighet att ställa egna krav är något som har använts i plan- och bygglagen bl.a. för att bidra till att nå mål om hållbar stadsutveckling. Men riksdagen ändrade 2014 i plan- och bygglagen och begränsade kommunernas möjlighet att bestämma egna tekniska egenskapskrav i fråga om energiprestanda med mera.

Boverket ska ta fram en vägledning till Plan- och bygglagens hållbarhetsbestämmelser i syfte att säkerställa ett ökat fokus på hållbar utveckling vid tillämpningen av plan – och bygglagen. Uppdraget ska redovisas i juni 2015.

Information och kunskapsutbyte kring infrastruktur är viktigt för att samhällsplaneringen ska kunna bidra till utvecklingen av energisystemet och tillvarata potentialen med smarta elnät. Samhällsplanering är en långsiktig process där god framförhållning och ett förebyggande arbete underlättar när det gäller att integrera ny teknik i samhällets system och funktioner.

Plattformen för hållbar stadsutveckling

Samhällsplaneringen kan göra mer för att integrera energisystemet i samhällsbyggandet med smarta elnät som en central komponent. Bland annat gav regeringen i februari 2014 i uppdrag till Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket och Trafikverket att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Plattformen ska arbeta för en hållbar stadsutveckling genom en ökad helhetssyn, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan och inom lokal,

118 Plan- och bygglag (2010:900).

regional samt nationell nivå och näringsliv, forskare och civilsamhälle. Under perioden 2014–2020 ska minst fem procent av de regionala strukturfondsprogrammens medel öronmärkas för arbete med hållbar stadsutveckling. Plattformen bygger vidare på arbetet som Delegationen för hållbara städer gjorde mellan 2008 och 2012 för att främja en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Delegationen presenterade i sin slutrapport 15 hinder för hållbar stadsutveckling.

128F119 Bland annat redovisades bristande sam-

ordning inom och mellan sektorer och politiska nivåer samt otillräckliga satsningar på forskning, kunskapsutveckling och pilotprojekt. Delegationen föreslog en nationell arena för samverkan med uppgift att bland annat främja kunskapsutveckling och stärka sammanhållningen i frågorna. Plattformen för hållbar stadsutveckling arbetar nu med sin handlingsplan och kartlägger vilka aktörer som bör inkluderas i plattformens nätverk. Det är viktigt att energisystemets aktörer med smarta elnät som ett centralt delsystem bidrar till att plattformen blir ett effektivt instrument för att integrera frågorna i samhällsplanering och samhällsbyggande.

Aktörer och föreningar

Fastighetsägare är viktiga för att åstadkomma en hållbar stadsutveckling inte minst med fokus på energisystemet och de smarta elnäten. Samordning och kunskapsspridning inom effektivt fastighetsföretagande sker bl.a. genom befintligt samarbete inom Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (Ufos) med planerad verksamhet till årsskiftet 2014/2015. I Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Borås finns även s.k. innovationsarenor för innovation, lärande och samarbete kring hållbar stadsutveckling och tillsammans är de ett nätverk kring dessa frågor. Aktörer med kunskap inom smarta elnät kan göra dessa arenor till viktiga redskap för att integrera systemet i städernas samhällsbyggande. Regeringen pekar i budgetpropositionen för 2015 ut Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggandes (Formas) satsningar inom forskning om hållbart samhällsbyggande som viktiga för att höja kunskapsnivån.

119 Statens offentliga utredningar, 2011, Slutredovisning av Delegationen för hållbara städers verksamhet, M 2011:01.

Det finns även medlemsfinansierade föreningar såsom IQ Samhällsbyggnad och Sweden Green Building Council. De kan sprida fördjupad kunskap om de smarta elnätens potential för att skapa energieffektiva och attraktiva stadsmiljöer.

4.3.8 Synergier mellan smarta elnät och annan samhällsutveckling – produkt- och tjänsteutveckling

Rådets överväganden

Information och kunskapsutbyte

Samspelet mellan smarta elnät och utvecklingen inom andra sektorer i samhället behöver förstärkas. Produkter och tjänster som skapas för energisektorn bör så långt som möjligt vara kompatibla med andra system då det innebär nya möjligheter bl.a. genom branschglidning. Kundens intresse för smarta elnätstjänster och produkter ökar om dessa kan samköras med annan utrustning i hemmet så att det går att göra hållbara val av energinära tjänster och produkter hemma. Särskilda insatser behövs för att sprida kunskap till konsumenter, små- och medelstora företag och statliga fastighetsägare om möjligheterna till samspel mellan smarta elnät

och andra sektorer. Aktörer med tydliga roller inom området som bör involveras i detta arbete är bl.a. Energimyndigheten, Boverket, Konsumentverket, Statens fastighetsverk samt olika kund- och branschföreträdare. I uppdraget bör även ingå att identifiera de aktörer och plattformar som speciellt bör tas med i arbetet med utvecklingen i andra sektorer och dess påverkan på utvecklingen av smarta elnät.

Statliga fastigheter

Rådet anser att staten bör vara en föregångare och visa på goda exempel i fastighetssektorn. Statens fastighetsverk och övriga statliga fastighetsföretag

129F120 bör i samband med genomförandet av

regeringens uppdrag kring energieffektiviserande åtgärder se över kraven i projekteringsanvisningarna för energi och el- och telesystem. Detta för att tillvarata synergieffekter mellan energinära produkter och tjänster och utvecklingen av smarta elnät i statens fastigheter och lokaler.

Bakgrund och fördjupning

Drivkrafter i samhällsutvecklingen för smarta elnät

Flera faktorer påverkar behovet och nyttan av smarta elnät, förutom själva elsystemets utveckling. Förändring och framsteg inom andra sektorer som t.ex. vård (e-hälsa) och smarta städer påverkar indirekt utvecklingen av smarta elnät genom att infrastrukturen bland annat utnyttjar gemensamma gränssnitt och visualiseringsverktyg. Utvecklingen inom IT och kommunikationsteknik är en viktig drivkraft tillsammans med olika energinära produkter och tjänster. Verksamhetsutvecklingen inom flera samhällssektorer bidrar till ökade krav på de smarta näten, även om utvecklingen drivs av andra aktörer.

120 Vasakronan, Akademiska hus, Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk, Specialfastigheter, Vasallen. Även kommunala fastighetsbolag bör inkluderas.

Samordningsrådet har undersökt vad i samhällsutvecklingen som driver på utvecklingen av smarta elnät.

130F121 Ett exempel är utveck-

lingen inom e-hälsa där patienters tillstånd övervakas i hemmet och därmed innebär krav på säker elleverans och elkvalitet. Tjänsterna ska också möjliggöra för patienter att aktivt förebygga och bota sjukdomar från hemmet samt att upprätthålla och förbättra sin hälsa. Gällande IT och kommunikationsteknik är gränssnitten avgörande för sammankoppling av maskiner, människor och nät i större system, vilket även ställer krav på elnäten. Inom utvecklingen av smarta städer finns en stor potential för att tillvarata synergier mellan olika system som t.ex. energi, vatten, material och avfall. Smarta elnät kan möjliggöra för människor att göra hållbara val enligt principen att det ska vara lätt att göra rätt. De kan också bidra till avancerade systemlösningar på övergripande nivå för att sammankoppla system och tillvarata synergier.

Smarta tjänster och produkter

Utvecklingen av smarta tjänster och produkter drivs i huvudsak av kommersiella aktörer. Men offentliga aktörer i samarbete med privata aktörer kan ha en viktig roll för samordning och information om möjligheterna med smarta tjänster och produkter. En mer detaljerad beskrivning av offentliga nyckelaktörer inom området finns i avsnitt 5.1.1.

Konsumentverket i samverkan med informationsansvariga myndigheter och andra aktörer ansvarar för att tillhandahålla och samordna en upplysningstjänst med opartisk information och vägledning till konsumenter (SFS 2014:110).

131F122

Statligt ägda fastigheter kan vara av betydelse när det gäller att påverka utvecklingen inom fastighetsrelaterade tjänster. Statens Fastighetsverk (SFV) ansvarar för att förvalta en del av statens fasta egendom och ska inom sitt uppdrag bidra till ett hållbart byggande och en hållbar förvaltning. Genom att SFV förvaltar många kulturhistoriskt värdefulla fastigheter finns här möjligheter att utveckla

121 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Analys av vad i samhällsutvecklingen som driver utvecklingen av smarta nät. 122 Förordning om en upplysningstjänst för konsumenter, SFS 2014:110 (inkl. samverkan med bl.a. Konsumenternas energimarknadsbyrå).

mer förfinade metoder och verktyg för att kombinera bevarande och återanvändning av fastigheter med moderna system för energieffektivisering som smarta elnät.

4.4 FoU, innovation och tillväxt

Sverige har en lång och framgångsrik tradition av forskning och utvecklingsprojekt inom elkraftteknik och IT. Den ligger till grund för Sveriges framskjutna position inom smarta elnät. En avgörande faktor för fortsatt framgång är att Sverige kan behålla och vidareutveckla spetskompetens inom dessa områden. En annan viktig framgångsfaktor är en välfungerande samverkan mellan högskolor, universitet, näringsliv och offentlig sektor. För att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft inom området behövs ett samlat grepp om kompetensutveckling, FoU, innovation och främjandeinsatser. Detta är särskilt viktigt med tanke på smarta elnäts tvärvetenskapliga och tvärsektoriella natur.

För att synliggöra behovet av en sådan helhetssyn har vi samlat rekommendationer om att förstärka dessa delar av värdekedjan i detta kapitel. Inledningsvis behandlas behovet av kunskaps- och kompetensförsörjning (4.4.1) där vi i två rekommendationer lyfter fram de nya kompetensbehov som utvecklingen inom smarta elnät innebär och betydelsen av att förstärka attraktionskraften för sådan utbildning. Rekommendationerna 4.4.2 och 4.4.3 fokuserar på behovet av att stimulera forskning, utveckling och innovation. Viktiga inslag är förslag om en tematisk forskningsplan och en samlad strategi för innovation. Betydelsen av att utnyttja och stärka befintliga miljöer och stimulera till ökad samverkan lyfts också fram som viktiga prioriteringar.

Vid satsningar på hela kunskapstriangeln – utbildning, forskning och innovation – spelar test- och demonstrationsprojekt en nyckelroll. Demonstrationsprojekt kan också stödja utvecklingen av nya marknadsmodeller. Hur de satsningar som görs bör utvecklas tas upp i två rekommendationer som redovisas i avsnitt 4.4.4.

Sverige har en stark position inom flera av de teknikområden som är relevanta för utvecklingen av det framtida smarta elsystemet och har hävdat sig bra i internationella jämförelser och utlysningar. Men Sverige är ett litet och exportberoende land och fortsatt inter-

nationalisering är därför viktig om Sverige ska behålla en framskjuten position inom smarta elnät på en global arena. Hur Sverige kan positionera sig på en global marknad tas upp i rekommendation 4.4.5 och 4.4.6 där bl.a. standardisering och interoperabilitet lyfts fram som viktiga verktyg.

4.4.1 Kunskap och kompetensutveckling

Rådets bedömning

Nya kompetensbehov

Rådet bedömer att branschens största utmaning ligger i att kunna rekrytera kompetens i tillräcklig omfattning. Tillgång till kompetent arbetskraft är en viktig förutsättning för en framgångsrik etablering av smarta elnät i Sverige. God kompetens behövs även för att smarta elnät ska kunna utvecklas som en svensk tillväxtbransch.

Samordningsrådets analys av kompetensförsörjningen inom smarta elnät visar att innehållet i dagens utbildningar motsvarar företagens nuvarande rekryteringsbehov

132F123. I dag efterfrågar före-

tagen generalister med en teknisk bakgrund, främst civilingenjörer med någon form av elkraftsutbildning. Den kompetens som i dag

123 Rapport till samordningsrådets, Ramböll, 2014, Kompetensförsörjning inom smarta elnät.

efterfrågas tillgodoses därmed i stort av traditionella ingenjörsutbildningar.

Men kompetenskraven kommer att förändras. Större krav ställs på kunskap inom IT när komplexiteten i smarta elnät ökar. En ökad integration mellan elsystemet med andra energibärare kräver systemkunnande. Kunskap om kundernas preferenser och beteenden kommer också att spela en allt större roll när kunderna blir alltmer aktiva på energimarknaden.

För att skapa en bred rekryteringsbas är det därför viktig att upprätthålla intresset för naturvetenskap och teknik som finns hos många barn och ungdomar. Ett brett och genuint intresse för teknik och energifrågor leder till fler sökande till de tekniska högskolorna, vilket gör det lättare att rekrytera fler till ämnesområden som berör smarta elnät. Ungdomars intresse för energifrågor måste därför stärkas, inte minst intresset bland kvinnliga studenter. Ungdomars kunskaper och intresse för IT och miljö kan användas för att attrahera fler ungdomar till energibranschen i allmänhet och till smarta elnät i synnerhet.

Rådet gör därför bedömningen att myndigheter med ansvar inom området bör kartlägga hur de specifika kompetensbehov som relaterar till utvecklingen av smarta elnät hanteras inom relevanta utbildningar på olika nivåer och vid behov lämna förslag om förändringar.

Kompetensutveckling

Rådet uppmanar berörda aktörer till att delta mer aktivt vid utformningen av utbildningar med relevans för branschen i de fora som finns. Det forum för smarta elnät som vi föreslår bör verka för att området smarta elnät ingår som ett prioriterat område i pågående samarbetsprojekt för kunskaps- och kompetensutveckling. En dialog med branschorganisationer som arbetar för att väcka ungdomars teknikintresse bör inledas, för att diskutera hur man kan inkludera området smarta elnät och smarta energisystem i dessa initiativ. Ansvaret för det här ligger i första hand på branschen. Därutöver behövs en ökad samordning mellan olika statliga- och branschinsatser som görs kopplat till teknisk utbildning på olika nivåer.

Rådet bedömer att Tekniksprånget kan lyftas fram som en modell för en aktiv medverkan av branschen. På så sätt attraheras flera företag verksamma inom smarta elnät att delta i projektet samtidigt som smarta elnät synliggörs som ett attraktivt teknikområde för de sökande ungdomarna. Tekniksprånget ingår i Skolverkets nuvarande uppdrag till Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) som sträcker sig till 2016 vid en positiv utvärdering 2015.

Ett annat positivt exempel som rådet särskilt vill lyfta fram är teknikcollege.se där branscher och utbildningsanordnare på nationell, regional och lokal nivå samarbetar. Även regeringen betonar i budgetpropositionen för 2015 att samverkan i form av yrkescollege bör stimuleras och därmed kunna spridas även till andra branscher. Här bör man förstärka området smarta elnät och dra nytta av det särskilda stasbidrag som regeringen förslår. Man kan också kontakta de nationella Programråden för yrkesprogrammen. Det finns nationella programråd för de olika programmen på teknikcollege. Programråden ska vara sammansatta av en bred representation av branschföreträdare och företrädare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom det yrkesområde som programmet utbildar för. I vissa nationella råd kan representanter för statliga myndigheter ingå. El- och energiprogrammet har ett nationellt programråd bestående av 9 ledamöter

133F124 bland dessa finns dock ingen

som representerar ämnet energiteknik, vilket också är den ämnesinriktningen som har minst sökande i dag.

För att kunna ge Skolverket en samlad bild av de specifika kompetenskraven för smarta elnät gör rådet bedömningen att representation för inriktningen energiteknik behövs.

Bakgrund och fördjupning:

Energibranschen uppger att man redan i dag har svårt med nyrekrytering och återväxt. Undersökningar genomförda av Svensk Energi

134F125

visar att elbranschen behöver uppskattningsvis 7 000–8 000 nya ingenjörer och tekniker med energi- eller elkraftsutbildning de kommande fem åren. Statistiska centralbyråns prognosinstituts

124 Ramböll, 2013, Utvärdering av de nationella programrådens arbete. 125 Svensk Energi, Arbetsmarknadsanalys 2011/2012, http://www.svenskenergi.se/Viarbetar-med/Branschrekrytering/Arbetsmarknadsanalys/ [2014-11-13]

beräkningar för samtliga gymnasie- och högskoleingenjörer visar också att det kan bli en betydande brist på sikt, i storleksordningen 50 000 personer 2030.

135F126 Men behovet av teknisk kompetens kan

till viss del även tillgodoses av andra utbildningsgrupper, som Yrkeshögskolan vilken utbildar många inom teknik och tillverkning. Läsåret 2013/14 läste totalt 15 023 elever el- och energiprogrammet. Om försöket med ett fjärde tekniskt år på gymnasiet (T4) faller väl ut kan även det komma att bidra med ett nettotillskott av teknisk kompetens.

136F127

Samarbete mellan tekniska utbildningar och industrin förekommer, även om förbättringspotential finns. Ett av dessa områden är gymnasieskolans teknikprogram som för närvarande utreds i Yrkesprogramsutredningen 137F128. Forsknings- och innovationsagendan för smarta elektroniksystem

138F129 föreslår att organisationen

Teknikcollege.se utvecklar och tillgängliggör konceptet teknikcollege med elektronikinriktning på en bredare front än i dag för att få fler sökande till högskole- och civilingenjörsutbildningarna.

Vikande söktryck till relevanta utbildningar är en risk för framtida kompetensförsörjning för industrin verksam inom smarta elnät. Branschen behöver attrahera de mest kvalificerade studenterna för att stå sig i den internationella konkurrensen.

För att skapa en bred rekryteringsbas är det viktig att upprätthålla intresset för naturvetenskap och teknik som finns hos många barn och ungdomar. Forskning visar att det är i grundskolan, mellan ettan och sexan som barn bestämmer om de gillar eller inte gillar naturkunskap, teknik (NT) och matematik. Anders Jidesjö beskriver i sin avhandling

139F130 hur man kan bibehålla intresset

för dessa ämnen genom att elever får arbeta med utmaningar som är viktiga för dem och därigenom behålla lusten att lära. Studien visar också att lärare och elever har en samstämmig syn kring varför

126 Statistiska centralbyrån, 2012, Trender och prognoser 2011. Befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2030. 127 Sveriges ingenjörer, 2013, Om behovet av ingenjörer. Arbetslivsanknytning, utbud och efterfrågan samt genomströmningar för högskolans ingenjörsutbildningar. PM 2013-02-18. 128 Yrkesprogramsutredning (U2014:01). 129 Smartare elektroniksystem för Sverige, 2013, Forsknings- och innovationsagenda för smarta elektroniksystem. 130 Jidesjö, A., Linköpings universitet, 2012, En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle – Innehåll, medierna och utbildningens funktion.

teknikämnet är viktigt; det är allmänbildande och påverkar samhällsutvecklingen.

Grund- och gymnasieskolans styrdokument lyfter sedan 2011 fram energi- och hållbarhetsfrågor på ett relevant sätt. Detta utgör en viktig hörnsten i arbetet med att bredda rekryteringsbasen och öka förståelsen för energins betydelse.

Pågående insatser

Flera insatser pågår som ska lyfta intresset för naturvetenskap och teknik. Skolverket har fått i uppdrag att under 2012–2016 utveckla ämnesområdena naturvetenskap och teknik. Uppdraget syftar också till att öka elevernas intresse för vidare studier inom dessa ämnesområden.

140F131 Skolverket har också gett IVA i uppdrag att genomföra

Tekniksprånget, en satsning på praktikplatser inom tekniksektorn för ungdomar.

141F132

Energimyndigheten har sedan 2008 verkat för att öka barns och ungdomars kunskaper och medvetenhet om energi- och klimatfrågor. Fokus har legat på stöd till lärare i grundskolan, i syfte att få resultat på lång sikt. Energimyndigheten bidrog till att grundskolans styrdokument (Lgr11) 142F133 på ett tydligt sätt ställt upp mål för elevernas lärande om energirelaterade frågor. Vidare har myndigheten finansierat och/eller initierat en mängd skolutvecklings- och forskningsprojekt som genererat verktyg, undervisningsexempel, lärarnätverk etc. Dessa bedöms bidra till den breddutbildning som behövs för att skapa rekryteringsbas och förståelse. Denna typ av satsning behöver fortsätta och utökas.

Andra insatser görs oftast via branschföreningar, såsom Teknikspanarna av Teknikföretagen, Elsajten av Svensk Energi eller genom enskilda företag. Ett sådant exempel är Fortum som driver fortbildningsprojekt för lärare tillsammans med Karlstads kommun, IVA och Kungliga Vetenskapsakademin (KVA). KVA:s

131 Regeringskansliet, 2012, Uppdrag att svara för utvecklingsinsatser inom områdena naturvetenskap och teknik, U2012/4111/GV, U2011/7370/S. 132 Regeringskansliet, 2012, U2012/5580/GV – Uppdrag att genomföra Tekniksprånget. U2012/5580/GV 133 Skolverket, 2011, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

material Naturvetenskap och teknik för alla (NTA)

143F134 som används

här har över 140 kommuner och skolhuvudmän som medlemmar, och har på senare tid vidareutvecklats med stöd av Energimyndigheten. Syftet med utbildningsprojektet är att lärarna ska få nya verktyg, kunskap och inspiration att ta med sig ut i klassrummen, och väcka elevernas nyfikenhet. Det är därför ett bra exempel på hur man kan utnyttja nya sätt att överföra kunskap för kompetensutveckling inom smarta elnät. När det gäller fortbildning av yrkesverksamma inom branschen vilar ansvaret på branschen, men stora möjligheter till samarbete med universitet och högskolor finns och bör tillvaratas mera.

4.4.2 Forskningsprioriteringar och samverkan

134 NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) erbjuder förskolans och grundskolans huvudmän ett koncept för skolutveckling: http://www.ntaskolutveckling.se/Om-NTA1/. [2014-11-13]

Rådets överväganden

En samlad tematisk forskningsplan

Rådet bedömer att en samlad tematisk forskningsplan för smarta elnät med tydliga långsiktiga prioriteringar behövs för att Sveriges forskningsinsatser inom smarta elnät även i fortsättningen ska ligga i framkant. Detta kan åstadkommas genom att stärka samverkan mellan olika forskningsfinansiärer och på så sätt bättre kanalisera forskningsmedlen till relevanta forskningsprojekt. Utöver det skapar en gemensam målbild för strategiska forskningsinsatser förutsättningar för gränsöverskridande samverkan som krävs för nya innovativa lösningar inom smarta elnät. Befintliga forskningsmiljöer bör stärkas så att en långsiktig kompetensuppbyggnad kan uppnås och kompetensen tillvaratas.

Arbetet med den tematiska forskningsplanen bör koordineras av det forum för smarta elnät som vi föreslår och ske i samråd med Energimyndigheten och andra berörda forskningsfinansiärer och företrädare från akademin och branschen. Samordningsrådet föreslår ett antal forskningsområden som bör vara i fokus för satsningar för att Sverige ska kunna behålla en ledande position när det gäller forskning inom smarta elnät. Det är grundläggande forskningsområden som bidrar till utvecklingen av smarta elnät inom flera olika tillämpningsområden, som omfattar såväl IT som informationssäkerhet och även integritet. Förslaget till en tematisk forskningsplan för smarta elnät finns i kapitel 5.5 och innehåller en närmare beskrivning av de viktiga forskningsområden som har identifierats för smarta elnät.

Ett forskningsprogram i gränssnitt mellan IT och energi

Forskningsämnet smarta elnät karakteriseras av tvärvetenskaplighet och ligger i gränssnittet mellan energiteknik, informations- och kommunikationsteknik och beteendevetenskap, bland andra. Tvärvetenskaplighet är en förutsättning för att hitta nya innovativa möjligheter och lösningar för framtidens energisystem. På grund av denna tvärvetenskaplighet och komplexitet behöver vi förbättra samverkan och koordinering mellan energiforskning och andra forskningsfinansiärer som kanske inte sysslar med energiteknik

men som behövs för att utnyttja den fulla potentialen för introduktionen av smarta elnät. Rådet bedömer därför att det är viktigt att skapa nationella forskningsprogram som ska fånga upp smarta elnäts tvärvetenskapliga karaktär.

Här har Vinnova en viktig roll som har tjänster och IT som strategiska områden. Flera områden inom IT som hantering av stora datamängder, intelligenta system och molntjänster anses ha stor utvecklingspotential

144F135 men deras användning inom energi-

sektorn är fortfarande begränsade. Rådet bedömer att ett forskningsprogram med utgångspunkt inom IT kan leda till nya innovationer för energisektorn.

Nätverk och tvärsektoriellt samarbete

Forskning kopplat till smarta elnät spänner över många forskningsdiscipliner men utbytet över ämnesgränser är begränsat. Nätverk spelar en viktig roll för att öka och fördjupa utbytet, främja kunskapsutveckling och skapa samordningsvinster. Ett forskarnätverk som även inkluderar beteendevetenskaplig forskning och andra angränsande forskningsområden främjar tvärvetenskaplig och gränsöverskridande forskning genom att underlätta kunskapsutbyte och att man bygger vidare på befintliga forskningsresultat.

Rådet föreslår därför att man inrättar ett öppet nätverk för samarbete över vetenskapliga ämnesgränser och spridning av forskningsresultat. Forskarnätverket kan ha stöd från myndigheter, men ansvaret för formen och organisationen bör ligga på akademin. Som en modell för ett forskarnätverk kan forskarnätverket inom eGovernment tjäna. Detta drivs med stöd av Vinnova sedan 2006.

Bakgrund och fördjupning

Insatser inom forskning och utveckling hela vägen fram till kommersialisering som har betydelse för utvecklingen av smarta elnät kopplar till en rad olika forskningsprogram och initiativ. Dessa har i många fall olika finansiärer på såväl nationell som internationell

135 MIT Technology Review's Top 10 Breakthrough Technologies List 2014, http://www.technologyreview.com/lists/technologies/2014/ [2014-11-13]

nivå och i viss mån disparata målbilder. För att säkerställa långsiktighet och en helhetssyn på behovet av insatser behövs en samlad strategi med tydliga prioriteringar när det gäller såväl utveckling av spetskompetens som mer tvärvetenskapliga FoU-insatser inom smarta elnät.

I dag har Energimyndigheten en övergripande samordningsroll och ansvar för att fördela stöd till forskning, utveckling, demonstration, innovation och kommersialisering inom energiområdet. Den samlade insatsen spänner över hela innovationssystemet och är tänkt att fånga upp värdekedjor med en helhetssyn på energisystemet.

145F136 Energimyndigheten är därmed den enskilt största forsk-

ningsfinansiären för energiforskning. Vinnova ansvarar för innovationsutveckling där branschöverskridande samverkansprojekt för uthållig tillväxt är ett viktigt inslag. Energiomställning är också en central fråga för Vinnova vars ansvarsområde bl.a. omfattar insatser riktade mot små och medelstora företag i energisektorn samt testbäddar inom energi- och miljöteknik. Vinnova arbetar strategiskt med miljö- och energiteknik för att ta tillvara möjligheterna då det handlar om framtidens basnäring och svenskt näringsliv. De insatser som relaterar till smarta elnät sker ofta i samverkan med Energimyndigheten och inom ramen för Sveriges miljöteknikstrategi. Vinnova finansierar också stora och långsiktiga program genom att knyta ihop aktörer inom olika näringsgrenar och kunskapsområden och där samhällsutmaningar är drivkraft för innovation

146F137. Andra relevanta forskningsfinansiärer inom energi-

området är Vetenskapsrådet (VR) som finansierar grundforskning inom ämnet i samverkan med Energimyndigheten.

Sverige har i dag ett antal välfungerande forskningsmiljöer för smarta elnät, men är samtidigt ett litet land sett till antalet forskare och lärosäten. De dominerande orterna är Stockholm och Göteborg som bland annat speglar den forskning som bedrivs på KTH och Chalmers

147F138. Även om forskningen inom smarta elnät i högsta grad

136 Regeringens proposition 2012/13:21, Forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart energisystem. 137 Som exempel med anknytning till smarta elnät kan följande större program hos Vinnova nämnas: strategiska innovationsområden, fordonsstrategisk forskning och innovation, bygginnovation, utmaningsdriven innovation, internationella innovationsprojekt och nationella påverkansplattformar för Horisont 2020. 138 Rapport till samordningsrådet, Ramböll, 2013, Smart Grid forskningsprojekt i Sverige, Kartläggning april–juni 2013.

är internationell behövs det en nationell neutral samverkansplattform inom ämnet med det övergripande syftet att underlätta kunskapsspridning och kontaktskapande mellan forskare och olika forskningsdiscipliner. För att möta detta behov bildades 2013 forskarnätverket SIGRID för samhällsvetenskaplig och tvärvetenskaplig forskning inom området smarta elnät. Forskarna kommer från skilda forskningsområden som samhällsvetenskap, psykologi, ekonomi, beteendevetenskap samt teknik. Inom nätverket möts man för att hitta nya kontaktpunkter och samarbetsmöjligheter samt för att identifiera kunskapsluckor inom nuvarande forskning.

När det gäller tillämpad forskning och teknikutveckling inom smarta elnät sker detta i dag i stor utsträckning i ett nära och oftast välfungerande samarbete mellan universitet, forskningsinstitut och företag. Exempel på dessa samverkansplattformar är Svenska elföretagens forsknings- och utvecklingsaktiebolag Elforsk, befintliga testanläggningar som STRIs högspänningslabb, EITs KIC InnoEnergy som har sitt Europeiska styrkecenter för Smart Grids and Energy Storage i Sverige, Svenskt centrum för smarta elnät och lagring (SweGRIDS), Sustainable Innovation (SUST) med flera.

Dessa forskningssamarbeten, som inte nödvändigtvis behöver vara kopplade till högskolor ökar förutsättningarna för att kunskapen ska komma till användning som grund för vidare forskning och innovation och bör också ges långsiktiga förutsättningar för att värna om den samlade kompetensen som finns där.

Nationella forskningsprogram där flera lärosäten samarbetar dels inbördes och dels med näringslivet hjälper till att stärka kopplingen mellan industri, akademi och samhälle. Befintliga miljöer bör därför stärkas så att en långsiktig kompetensuppbyggnad kan uppnås och kompetensen tillvaratas.

4.4.3 En samlad strategi för innovation inom smarta elnät

Rådets överväganden

En nationell innovationsstrategi

För att smarta elnät ska bli en framgångsrik svensk tillväxtbransch behöver man koordinera och prioritera insatserna inom området med stöd av en tydlig, nationell innovationsstrategi. Strategin ska leda till bättre koordinering av privat och offentlig finansiering och bättre samverkan mellan olika branscher. Många med Sverige jämförbara länder har någon typ av prioritering och samordning av forsknings- och innovationsinsatser för smarta elnät.

148F139

Innovationsstrategin bör utgå från svenska styrkor och möjligheter men sättas i ett internationellt perspektiv genom att inhämta erfarenheter från med Sverige jämförbara länder, som gen-omfört liknande arbete. Internationella erfarenheter bör inhämtas och internationella samarbeten bör stimuleras. Strategin bör knyta an till de initiativ som pågår på EU-nivå och möjligheter att utnyttja finansiering

139 Rapport till samordningsrådet, Tillväxtanalys, 2013, Smartare elnät för förnybar energi och ökad konsumentmakt.

inom Horisont 2020. Den bör även innehålla en omvärldsanalys av viktiga exportmarknader för svensk smart elnätsteknik.

Hur incitament skapas för att få kunder och aktörer utanför elbranschen att delta är också viktigt. Den samlade innovationsstrategin bör användas som underlag för den kommande forskningspropositionen, och på samma sätt som forskningsplanen lyfta smarta elnät som ett strategiskt viktigt område som bidrar till att stärka svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft.

I uppdraget bör även ingå att se över gränsdragningen mellan myndigheter som ansvarar för stöd till olika delar av värdekedjan inom smarta elnät och vid behov föreslå åtgärder för ökad samordning och andra insatser.

Alternativa och kompletterande former för finansiering

För att smarta elnät ska bli en framgångsrik tillväxtbransch behöver medel som satsas på utveckling och innovation inom smarta elnät både koordineras och prioriteras för att kunna utnyttjas optimalt. Det kan därför finnas behov av specifika insatser som tar hänsyn till smarta elnäts tvärsektoriella karaktär.

Många insatser för stöd till teknikutveckling och innovation är dock specifika och inte utformade för att ta hänsyn till smarta elnät branschövergripande karaktär. Sverige kan därför behöva utveckla former för finansiering så att vi kan hävda oss som ett attraktivt land för innovationsutveckling inom smarta elnät. I uppdraget bör ingå att ta fram goda exempel på alternativa finansieringsmöjligheter och vid behov föreslå stödsystem baserade på erfarenheter kring hur andra länder med en hög innovationstakt inom smarta elnät ger stöd till storksaliga smarta elnätssatsningar och hur dessa stödsystem är utformade.

I uppdraget bör också ingå att se över finansieringsmöjligheter för produkter som ligger nära kommersialisering. Det kan vara innovationstävlingar, teknik- och innovationsupphandlingar och att stimulera samarbete mellan staten och branschen.

Bakgrund och fördjupning

Satsningar på forskning och innovation inom smarta elnät ger ny kunskap som kan omsättas i nya produkter och tjänster samt öka näringens tillväxt och konkurrenskraft på en global marknad. Internationella samarbeten där svenska aktörer är lyhörda för olika länders särskilda förutsättningar och erfarenheter är en viktig del i detta arbete som sedan kan ligga till grund för framtida exportandelar. Framgångsrika exempel på satsningar på systemnivå med många olika deltagande aktörer över hela värdekedjan är t.ex. modellregionerna i Tyskland och Österrike och Low Carbon Network Funds i Storbritannien. Men även exempel från Sydkorea, Japan och USA kan utgöra underlag för att utveckla innovativa finansieringsmöjligheter.

Innovation och utveckling av smarta elnät, som kan bidra till ökad sysselsättning och exportintäkter, kräver goda förutsättningar med tydliga och långsiktiga spelregler som gör det möjligt för företagen att växa, både för en inhemsk och för en global marknad. Men många insatser för forskning och innovation inom området är inte specifika för smarta elnät utan behöver inkluderas i ett bredare främjandeperspektiv.

Stimulansåtgärder kan ske på olika nivåer i innovationskedjan och delar av värdekedjan och vara riktade mot olika aktörer. De stora satsningarna i innovationssystemet står näringslivet för

149F140.

Statliga medel till utveckling och innovation fördelas av myndigheter och andra organisationer. I det europeiska forskningsprogrammet Horisont 2020 uttrycks energifrågan som en samhällsutmaning som är utformad för att stödja övergången till ett säkert, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem. Området smarta nät finns i flera av de sju särskilda mål och forskningsområden som beskriver energiutmaningen men är tydligast i visionen att bygga ett enda europeiskt smart elnät.

150F141

140 Regeringens proposition 2012/13:30: Forskning och innovation. 141 European Commission, Horizon 2020, The EU Framework Programme for Research and Innovation. Societal Challenge: Secure, Clean and Efficient Energy: http://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/secure-clean-and-efficientenergy. [2014-11-13]

Regeringens miljöteknikstrategi

151F142 för perioden 2011–2014 är en

viktig förutsättning för näringslivsfrämjande. Miljöteknikstrategin riktar sig brett mot miljöteknik och därmed ingår även smarta elnät i denna satsning. En utvärdering av denna satsning kommer att avslutas våren 2015. Erfarenheterna från denna utvärdering bör tillvaratas.

4.4.4 Villkor för pilot- och demonstrationsprojekt

142 Regeringens promemoria, 2011: Strategi för utveckling och export av miljöteknik 2011– 2014.

Rådets överväganden

Analys av befintligt finansieringsstöd

Kravet på hög motfinansiering vid statliga test- och demonstrationsprojekt kan upplevas som ett hinder för främst små- och medelstora företag med begränsade resurser. Men detta kan även gälla för andra aktörer som behöver medverka för att stärka systemperspektivet, men som inte kan motivera sitt deltagande pga. av bristande lönsamhet för egen del. Utvecklingsprojekt inom smarta elnät sker dessutom inte på en konkurrensutsatt marknad i sin helhet, vilket motiverar en översyn av tillämpningen av reglerna för statsstöd. I uppdraget bör ingå att jämföra hur stödregler för test- och demonstrationsprojekt tillämpas i andra europeiska länder och vid behov bör förbättrade villkor för deltagande av olika aktörer föreslås.

Nya tekniska lösningar inom smarta elnät har dessutom begränsad nytta om de inte kombineras med nya affärs- och marknadsmodeller. För att kunna öka kunskapen bland alla berörda aktörer och framgångsrikt implementera resultat bör man underlätta för nyckelintressenter, inte enbart forskningsfinansiärer, att delta i projekten så att resultaten lättare kan implementeras bl.a. i reglering och riktlinjer. Man bör överväga att avsätta särskilda resurser för samverkan inom nuvarande stödformer för att säkerställa att relevanta aktörer involveras från ett tidigt skede av processen.

Förenkling och anpassning av ansökningsförfarande

Test- och demonstrationsprojekt är mycket olika beroende på hur många som medverkar, projektets komplexitet, om teknik eller kundbeteende är i fokus, m.m., vilket bör återspegla sig i ansökningsprocessen.

Ansökningsprocessen för framförallt större och fleråriga test- och demonstrationsanläggningar är resurskrävande med långa ledtider och har oftast krav på omfattande förstudier, vilket försvårar medverkan för mindre företag med begränsade resurser. Långa handläggningstider riskerar dessutom att tekniken hinner åldras medan ansökan behandlas och förstudier genomförs. Detta kan

leda till konkurrensnackdelar och minska intresset för teknikutvecklare att delta.

Anpassa projektkrav efter smarta elnätsfunktioners särskilda behov

Krav som kan vara relevanta att kopplas till samverkansprojekt ska gynna utvecklingen av smarta elnät och bör omfatta aspekter som annars lätt nedprioriteras pga. kostnadsskäl, men utformas med eftertanke för att inte motverka utvecklingen och hindra aktörer från deltagande.

Exempel på sådana krav är kunskapsutbyte och att man hanterar säkerhetsfrågor. Krav på säkerhet bör finnas med (funktionskrav, inte krav på aktör) och krav på att säkerhetserfarenheter från pilot- och demoprojekt i så stor utsträckning som möjligt ska redovisas öppet. Dessutom bör krav på öppna lösningar övervägas med syfte att ge mer kostnadseffektiva demonstrationer och få ett större deltagande av små- och medelstora företag.

För ökat kunskapsutbyte behöver det också finnas krav på att erfarenheterna från test- och demonstrationsprojekt blir lättillgängliga för fler intressenter. Kunskapsuppbyggnad är ett viktigt mål och genom spridning av resultat ökar möjligheten att bygga på befintliga resultat i nya projekt. Kunskapsöverföringen behöver formaliseras för att ske på ett strukturerat och spårbart sätt, och den bör gälla alla nivåer (finansiärer som utförare) och i alla skeden av samverkansprojekt (befintliga som nya).

Bakgrund och fördjupning

Vägen från en forskningsidé till en kommersiell vara eller tjänst kan inte beskrivas som en linjär process och många aktörer har olika intressen och roller vid olika tidpunkter. Längs innovationskedjan förändras också ekonomiskt fokus och risktagande. Under tidiga faser finns det goda möjligheter till offentlig finansiering medan företagsinsatser och riskkapital blir alltmer betydelsefulla ju närmare kommersialisering och marknadsintroduktion processen kommer.

Innan en fullskalig implementering av nya varor eller tjänster sker kan man använda sig av olika test- och demonstrations-

anläggningar för att utvärdera och visa upp forskningsresultat. Det ger också en möjlighet att bredda finansieringen från både offentlig och privat sektor så att risken fördelas.

Det främsta syftet med test- och demonstrationsanläggningar är att verifiera forskningsresultat och nya lösningar tidigt i utvecklingskedjan, ofta i samverkan med potentiella användare och kunder. En test- och demonstrationsanläggning är dessutom en viktig mötesplats som knyter ihop forskning och teknisk innovation med behov hos slutanvändare och på det viset nyttiggör forskningsresultat för näringsliv och samhälle. Test- och demonstrationsanläggningar utgör därmed en viktig infrastruktur för fortsatt innovation, samtidigt som dessa samverkansplattformer är av största vikt för att få olika aktörer genom hela värde- och innovationskedjan att samarbeta.

Det finns många olika former av test- och demonstrationsanläggningar, som sträcker sig från mer småskaliga försök med få aktörer som testar en teknisk lösning i ett befintligt system (t.ex. energilaget i Falbygden) till testbäddar som utgör neutrala, lättillgängliga samverkansarenor som kan användas till många olika projekt och av många aktörer (t.ex. Naturbruksgymnasiet Sötåsen i samarbete med Kraftsamling Smarta Nät). Men smarta elnät består inte bara av teknik. Ökad kunskap om kundernas beteende och vilja till att aktivt delta på elmarknaden är också viktiga faktorer som bör inkluderas i pilot- och demonstrationsverksamhet för att på så sätt pröva olika affärsmodeller för att underlätta att nya lösningar når marknaden. Hyllie, Norra Djurgårdsstaden och Smart Grid Gotland är exempel på större demonstrationsprojekt som ligger nära hållbar stadsutveckling och där smarta elnät och i viss utsträckning test av nya affärsmodeller ingår som en integrerad del.

Tidigare samverkansprojekt inom smarta elnät har gett värdefulla erfarenheter, men samtidigt visat på flera områden som särskilt behöver uppmärksammas när det gäller förutsättningar för projekten.

Elnätsföretagen, vid sidan av teknikleverantörerna, är några av de viktigaste aktörerna för utveckling och innovation kopplad till de smarta elnäten. Elnätsföretagen agerar dock, till skillnad från teknikleverantörerna och elhandelsföretagen på en reglerad marknad, vilket påverkar deras möjligheter att delta i test- och demonstrationsprojekt som innehåller en stark forskningskomponent.

Elnätverksamhet ska ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet. Verksamhet som bedrivs av elnätsföretag men som inte betraktas som ordinarie nätverksamhet redovisas som sidoordnad verksamhet, och det kan i viss mån gälla deltagande i test- och demonstrationsprojekt. En del smarta lösningar skulle också kunna testas i icke-koncessionspliktiga nät, exempelvis inom industriområden och vindkraftsparker. Kravet i ellagen på likabehandling av nätkunder minskar möjligheten att testa innovativa marknadsmodeller inom en avgränsad kundgrupp. I storskaliga demonstrationsprojekt är smarta elnät dessutom bara en del i det smarta energisystemet. En förutsättning för att olika integrerade lösningar ska utvecklas i energisystemet är bättre dialog och samarbete mellan etablerade sektorer (bygg, el, fjärrvärme, gas, vatten, m fl.). Detta beskrivs också i rekommendation 4.2.5.

De finansieringsmodeller som används i dag för test- och demonstrationsanläggningar och kraven på motfinansiering anses också begränsande när det gäller deltagande av olika aktörer oavsett storlek på företag. Större nationella demonstrationsprojekt har generellt 25 procent i bidrag för fysiska insatser och med krav på en motfinansiering på 75 procent har det varit utmanande att få med sig bl.a. byggherrar och fastighetsbolag i branschöverskridande projekt, som t.ex. i Hyllie och Norra Djurgårdsstaden. Det ska jämföras med möjligheten att få 50 procent i bidrag när det gäller samverkansprojekt med europeisk finansiering.

Andra, mer generella hinder för genomförande av test- och demonstrationsprojekt gäller förutsättningar för medverkan av små- och medelstora företag. För dessa företag innebär gällande villkor om egenfinansiering ett hinder liksom den administrativa börda som ansökningsförfarandet ofta innebär. Tillgång till test- och demonstrationsanläggningar är av särskild vikt för små och medelstora företag eftersom dessa har begränsade finansiella resurser att bygga egna testanläggningar.

Det finns emellertid en stor potential i att utnyttja pågående samverkansprojekt bättre och mer aktivt som flaggskepp inom svenskt smart elnätskunnande för internationell marknadsföring. Det framhävs också i forskningspropositionen att test- och demonstrationsanläggningar behöver utnyttjas bättre. Om denna infrastruktur finns tillgänglig, påverkar det Sveriges attraktionskraft

genom att fler företag, entreprenörer och forskare förlägger sin verksamhet i Sverige.

152F143

4.4.5 Smarta elnät på en global marknad - en nationell främjandestrategi

Rådets överväganden

Insatser på den internationella arena med syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft inom smarta elnät spänner över ett brett område som omfattar såväl samarbetsprojekt som marknadsföring av svensk expertis, tjänster och varor. För att stärka och samordna insatserna för utvecklingen av smarta elnät på den internationella arenan behövs en långsiktig främjandestrategi och en tydlig samordningsfunktion.

Den samlade strategin ska innehålla konkreta förslag om hur man underlättar för svenska aktörer att delta i internationella samarbetsprojekt, attrahera utländska investerare och i övrigt hitta utländska affärskontakter. Strategin bör även innehålla förslag på främjandeinsatser för smarta elnät utifrån resultaten av utvärderingen av miljöteknikstrategin. Förslag om vilka marknader som bör prioriteras i internationella samarbeten inom smarta elnät bör också tas fram. Fastställande av länder att prioritera bör göras efter

143 Regeringens proposition 2012/13:30, Forskning och innovation.

samråd med statliga och privata aktörer. Skälen till val av länder bör särskilt belysas.

Vi behöver sprida en samlad bild av svenska insatser inom smarta elnät, eftersom Sverige i internationella sammanhang inte syns i en utsträckning som motsvarar insatserna. En samlad bild och ett tydligare nationellt synsätt skulle underlätta främjandet av svenskt kunnande och teknik för en internationell publik. En gemensam kommunikations- och marknadsföringsplattform som del av en samlad strategi kan tjäna till att positionera Sverige som en ledande nation för smarta elnät.

Bakgrund och

fördjupning

Sverige är ett litet och exportberoende land. För att Sverige ska behålla sin framträdande position inom smarta elnät är internationalisering av största vikt. Kompetens och utvecklingspotential finns hos svenska storföretag verksamma inom området och detta bidrar till att stärka Sveriges position inom smarta elnät. Samtidigt bör möjligheter tas till vara för små och medelstora företag att utvecklas i en framtida tillväxt- och exportbransch. I detta sammanhang bör även möjligheten att utnyttja pågående pilot- och demonstrationsprojekt som nationella flaggskepp lyftas fram.

Tack vare en långtgående avreglering av elmarknaden och installationer av smarta mätare ligger Sverige långt framme med införande av smarta elnätslösningar. Men Sverige syns inte i internationella sammanhang i den utsträckning som motsvaras av vad som faktiskt görs. Förklaringen är bl.a. att många projekt inte längre befinner sig på forsknings- och utvecklingsstadiet utan oftast genomförs i företagens egen regi. En sammanhållen rapportering och uppföljning saknas därför. Här förlorar Sverige en möjlighet till marknadsföring av Sverige som en framgångsrik smart elnätsnation. Det kan dels förklaras av att det saknas interna resurser inom företagen för resultatspridning

153F144 och att det saknas kana-

ler för att rapportera införande av teknik som inte klassas som FoU-projekt. Detta leder också till en snedvriden rapportering av vad olika länder i Europa gör. I en databas över smarta elnätspro-

144 Möte med företag verksamma inom smart mätning hos Business Sweden, 27 augusti 2014.

jekt som publiceras årligen av EU-kommissionens gemensamma forskningscenter JRC finns t.ex. bara några få projekt från Sverige

154F145.

Snabbt anammande av nya informations- och kommunikationstekniska lösningar har lett till att Sverige är bland de ledande nationerna i utvecklingen av sakernas internet (Internet of Things). Här finns synergieffekter att hämta för att framgångsrikt marknadsföra Sveriges kunnande när man kopplar ihop denna utveckling med utvecklingen inom smarta elnät.

Pågående

insatser

Det pågår flera internationella initiativ globalt och inom EU för att marknadsföra och stärka området smarta elnät. Det är viktigt att Sverige är aktivt i dessa internationella sammanhang för att få genomslag för svenska ståndpunkter i internationella diskussioner. Sverige är verksamt inom flera internationella samarbetsorganisationer. International Smart Grid Action Network (ISGAN) är ett av de viktigaste globala initiativen på nationell nivå och Sverige innehar där en framträdande position. Däremot saknas Sverige som medlem inom Global Smart Grid Federation som samlar ickestatliga aktörer inom smarta elnät.

På nationell nivå utgör också regeringens miljöteknikstrategi

155F146

en viktig förutsättning för export av svensk miljöteknik.

145 Science and Policy Report by the Joint Research Centre of the European Commission, 2014, Smart Grid Projects Outlook 2014. 146 Regeringens promemoria, 2011: Strategi för utveckling och export av miljöteknik 2011– 2014.

4.4.6 Smarta elnät på en global marknad - standardisering och interoperabilitet

Rådets

överväganden

Smarta elnät är ett komplext område som gynnas av en samsyn kring hur standardisering och interoperabilitet på bästa sätt kan bidra till att utveckla smarta elnät som en tillväxtbransch. En strategi för standardisering och interoperabilitet inom smarta elnät syftar till att stärka Sveriges position inom området. Strategin bör också innehålla överväganden om hur vägval i standardiseringen kan påverka marknadstillträdet (för både import och export). Tyskland

156F147 och USA 157F148 har redan sådana strategier.

Det forum för smarta elnät som vi föreslår bör föra en dialog med Sveriges standardiseringsförbund om hur man kan lyfta fram området smarta elnät som ett prioriterat område för svensk deltagande i det internationella arbetet. Forumet för smarta elnät bör även samverka med andra branscher och sektorer om interoperabilitet.

Många aktörer har uppmärksammat vikten av standardisering för utvecklingen av smarta elnät, inte bara för funktionaliteten, utan även som en förutsättning för nya innovationer och möjlighet till kommersialisering, framförallt i gränssnittet mellan IT och

147 The German Roadmap: E-Energy/Smart Grid 2.0. https://www.vde.com/en/dke/std/KoEn/Pages/tgres20.aspx [20 14-11-14] 148 National Institute of Standards and Technology, 2010, NIST Special Publication 1108. NIST Framework and Roadmap for Smart Grid Interoperability Standards.

kommunikationsteknik och elnäten där interoperabilitet är en nyckelfråga. Standardisering är dessutom en förutsättning för att nå en internationell marknad och en nationell strategi för standardisering har lanserats under våren 2014

158F149. För ett exportberoende

land som Sverige är det viktigt att produkter och tjänster lever upp till de krav som den globala marknaden ställer. Aktivt deltagande i internationellt standardiseringsarbete ger konkurrensfördelar, tillträde till större marknader och stärker Sveriges position på den globala marknaden för smarta elnät.

Bakgrund

och fördjupning

Samordningsrådets dialogforum kring standardisering och interoperabilitet

159F150 visade att interoperabilitet och öppna gränssnitt är

minst lika viktiga som standardisering för utvecklingen av nya varor, tjänster och affärsmodeller. Interoperabilitet är förmågan hos olika system att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra. Det gäller speciellt för branschöverskridande projekt, som det oftast är inom smarta elnät. Här behöver man bli bättre på att öppna systemgränser för att få möjlighet till nya tjänster och produktutveckling. Att bygga system på standarder som alla kan använda och implementera utan restriktioner är bra i det stora hela eftersom det främjar konkurrens mellan leverantörer och förhindrar inlåsning till en viss leverantör.

Förändringar i den tekniska infrastrukturen, samt ökat kunddeltagande och nya prissättningsmodeller ställer krav på samverkan, kommunikation och flexibilitet. En modernisering av elnäten påverkar emellertid också de konventionella komponenterna och förmågorna i nätet. För t.ex. distansskydd, mätutrustningar och system för likströmsöverföring krävs nyutveckling och anpassning och nya eller reviderade standarder, för att möta och stötta den nya tekniken.

Smarta elnät berör områden som elöverföring, energieffektivisering, miljökrav, samhällssäkerhet, byggteknik och IT, och de behö-

149 Sveriges standardiseringsförbund, 2014, Svensk strategi för standardisering. 150 Dialogforum om hur interoperabilitet och standardisering kan bidra till att främja innovationer inom smarta elnät, 22 mars 2013, http://www.swedishsmartgrid.se/dialog-ochsamverkan/dialogforum-22-mars-2013/ [2014-11-13]

ver vara kompatibla för att fungera som helhet. För att utnyttja smarta elnäts fulla potential behöver man därför också ta hänsyn till hinder och möjligheter som uppstår när tekniska lösningar inom elnätsområdet med förhållandevis detaljerade standarder ska samverka med nya tjänster och IT-lösningar där standarder ofta saknas.

160F151 Ett system med öppna gränssnitt tillåter interoperabilitet

mellan delsystem och komponenter, skapar flexibilitet och möjligheter att bygga systemlösningar. Det öppnar därmed för nya affärsmöjligheter och fri konkurrens mellan produktutvecklare och underlättar för beställare och användare.

4.5 Behov av långsiktiga åtgärder

Handlingsplanens konkreta förslag till åtgärder fokuserar på insatser som behövs fram till 2020. Som framgår av avsnitt 2.1 innehåller handlingsplanen inte förslag inom politikområden som ligger utanför samordningsrådets uppdrag, även om de har en avgörande betydelse för behovet av och nyttan med smarta elnät. Denna avgränsning gäller i första hand det politiska ramverket för omställning av energisystemet och marknadsvillkoren på den europeiska och nordiska elmarknaden. Men också de generella insatser som görs för att främja hållbar tillväxt och hållbart samhällsbyggande är förhållanden som vi utgått ifrån. På samma sätt har vi byggt våra förslag på de generella insatser som finns för att främja forskning, innovation och tillväxt.

När vi betraktar behovet av åtgärder på lång sikt (2025–2030) kan vi förvänta oss att dagens marknadsvillkor och politiska program kommer att ha förändrats. Utvecklingen av energitekniska lösningar, IT och kundnära tjänster kan gå mycket snabbt och förändra energimarknadernas ramvillkor på ett grundläggande sätt. När vi bedömer behovet av åtgärder på lång sikt finns det alltså skäl att utgå från mer fundamentala samband och behovet av att eftersträva systemeffektiva lösningar.

En avgörande drivkraft för utvecklingen av smarta elnät är de långsiktiga mål som beslutas för energisystemets utveckling och de

151 Kominers, P., 2012, Interoperability Case Study: The Smart Grid, Research Publication No. 2012-6.

generella ramvillkor och specifika styrmedel som används för att uppnå dessa mål. En väsentlig fråga blir då hur de styrmedel som används i dag kan behöva utvecklas på längre sikt i takt med att förutsättningarna på marknaden förändras.

Tillgängliga styrmedel kan på övergripande nivå delas in på liknande sätt som förslagen i handlingsplanen.

  • Lagstiftning.
  • Ekonomiska styrmedel (t.ex. skatter, bidrag och elcertifikat).
  • Insatser inom den offentliga sektorns ansvarsområde (t.ex.

FoU, innovationsstöd, offentlig upphandling etc.).

  • Organisatoriska åtgärder (t.ex. ansvarsfördelning mellan myndigheter, samverkansprogram).
  • Information, kunskapsspridning.

Vi redovisar här vår bedömning av vilka långsiktiga förändringar som kan komma att behövas för användningen av de fyra första av dessa olika styrmedel. Olika insatser för information och kunskapsspridning om smarta elnäts möjligheter kommer att behövas under hela perioden. Dessa insatser bör anpassas till den utveckling som sker och de behov som identifieras under arbetets gång.

4.5.1 Lagstiftning

När det gäller elmarknadens funktion och framtida spelregler på marknaden har vi i våra rekommendationer betonat behovet av tillräckliga incitament för elanvändarna och elproducenterna att långsiktigt bidra till ökad flexibilitet i elsystemet. Det finns stora fördelar med att låta efterfrågeflexibiliteten medverka i prisbildningen men hur detta bör genomföras är en komplex fråga som kräver en utvecklad marknadsdesign. Det behövs därför fortsatta analyser innan konkreta förslag inom detta område kan tas fram. Dessa förslag behöver också samordnas med andra behov av att utveckla elmarknaden och förändra regelverket i en viss riktning. Dessutom påverkar utvecklingen av EU:s inre marknad för el förutsättningarna för Sveriges elmarknad.

Vår samlade bedömning är att en översyn av den nuvarande marknadsdesignen behöver genomföras under de närmaste åren, där man tar hänsyn till förändringar av EU:s regelverk för den integrerade europiska elmarknaden. Frågorna är komplicerade och marknaden behöver tid för omställning när reglerna justeras. Större förändringar av elmarknadens funktion får därför sannolikt inte effekt förrän 2020-2025.

4.5.2 Ekonomiska styrmedel

Elcertifikatssystemet

Inom elmarknaden används en rad olika styrmedel där stödet till förnybar elproduktion genom elcertifikatssystemet är ett av de viktigaste. Även i övriga länder inom EU tillämpas olika system för att stimulera utbyggnaden av förnybar elproduktion. Elcertifikatssystemet infördes 2003 och sedan den 1 januari 2012 har Sverige en gemensam elcertifikatsmarknad med Norge. Målet är att öka den förnybara elproduktionen med totalt 26,4 TWh från 2012 till 2020.

Den som är kvotpliktig enligt lagen om elcertifikat måste köpa en viss andel (kvot) elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning eller elanvändning. Kvotnivåerna är fastställda till och med 2035 och sjunker efter 2020. En kontrollstation där bl.a. kvotnivåerna kan justeras är planerad till 2015 med ikraftträdande 1 januari 2016. Ytterligare en kontrollstation är planerad till 2019.

I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/2015:1) framhåller regeringen att den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare. Regeringen anser att målet ska vara minst 30 TWh ny el från förnybara källor 2020, vilket ska ersätta nuvarande målsättning, och ett mål till 2030 ska tas fram. Elcertifikatsystemet ska användas för att uppnå detta mål och regeringen kommer att diskutera med Norge för att möjliggöra detta.

I avsnitt 5.3 beskriver vi de utmaningar som en stor andel intermittent elproduktion innebär bl.a. för frekvens- och spänningshållning och stabilitet i systemet. När det gäller stora andelar vindkraft har vi också pekat på möjligheten att låta vindkraftverken vara en del i de system som bidrar till spännings- och frekvenshållning. Det pågår flera forsknings- och demonstrationsprojekt för att klarlägga hur vindkraftverk och vindkraftsparker ska kunna bidra med system-

drifttjänster. I ett långsiktigt perspektiv bör det finnas goda förutsättningar för kommersiell introduktion av sådana lösningar. Men det förutsätter att de systemdriftstjänster som en vindkraftsanläggning kan erbjuda får ett värde på marknaden.

Vi bedömer att det på längre sikt kan finnas skäl att stimulera investeringar i vindkraftsanläggningar som kan bidra till stabilitet, frekvens- och spänningshållning. En möjlighet är att inom ramen för den långsiktiga utvecklingen av elcertifikatssystemet införa incitament för att välja sådana lösningar. Här kan erfarenheter utnyttjas från andra länder som redan infört denna typ av incitament i sina nationella stödsystem för förnybar elproduktion.

En annan fråga som bör hanteras är elcertifikatens effekter på prisbildningen i överskottssituationer. Även under timmar då spotpriset är mycket lågt, eller till och med negativt, är produktion från elcertifikatsberättigade anläggningar fortfarande lönsam. I ett långsiktigt perspektiv bör möjligheterna att ändra regelverket på denna punkt övervägas.

Elskattens

utformning

Utformningen av elskatten och olika former av skattebefrielse är kraftfulla styrmedel som utnyttjats på olika sätt för att påskynda en viss utveckling och uppnå energipolitiska mål. Ett historiskt exempel från 1980-talet är skattebefrielse för avkopplingsbara elpannor, som endast fick utnyttjas då det fanns ett produktionsöverskott och elpriset var lågt. Ett annat mer närliggande exempel är skattebefrielsen för el producerad från vindkraft eller mindre produktionsanläggningar av någon som inte yrkesmässigt levererar el. Denna skattebefrielse har stimulerat nya aktörer som Ikea att investera i vindkraft och producera sin egen el.

De ekonomiska förutsättningarna för egen mikroproduktion bestäms också i hög grad av skatteförhållanden eftersom värdet av den producerade elen blir samma som för köpt el. Jämfört med konsumentpriset på el är solelanläggningar konkurrenskraftiga i t.ex. Italien och Belgien. Om kostnaden för att producera el från solceller är densamma eller lägre än kostnaden för köpt el, s.k. grid parity, beror i stor utsträckning på skattenivån. Lönsamheten för mikroproduktion förstärks ytterligare om nettodebitering eller

annan skattereduktion tillämpas för den el som inte konsumeras utan i stället matas in på nätet.

I ett framtida elsystem med en stor andel intermittent produktion kommer värdet av effekt öka vilket vi belyser närmare i avsnitt 5.3.3. De timmar då efterfrågan är hög men sol- och vindkraft ger ett litet tillskott blir värdet av tillgänglig produktion högt. I situationer där efterfrågan är låg samtidigt som produktionen av sol- och vindkraft är hög finns i stället risk för instängd produktion och priskollaps. Men dagens skattesystem innebär skyldighet att betala full elskatt även vid nollpris eller negativa priser.

Utveckling av en mer flexibel efterfrågan är ett sätt att hantera dessa utmaningar och med ökad prisvolatilitet kommer incitamenten för efterfrågeflexibilitet också att öka. Om utvecklingen trots detta inte går i önskvärd riktning kan det finns skäl att överväga om elskattens utformning bör förändras för att förstärka incitamenten för efterfrågeflexibilitet.

4.5.3 Insatser inom offentlig sektor

Smarta

energilösningar

i offentlig verksamhet

I våra rekommendationer har vi lyft fram synergier mellan smarta elnät och annan samhällsutveckling. Detta gäller speciellt inom samhällsplanering och insatserna för att utveckla ett hållbart samhällsbyggande och hållbara städer. På motsvarande sätt har vi pekat på behovet av samverkan mellan smarta elnätslösningar och övriga delar av energisystemet bl.a. inom transportsektorn, energieffektiviseringsområdet och samverkan med andra energibärare som fjärrvärme och fjärrkyla.

Inom samtliga dessa områden är den offentliga sektorn en viktig aktör. Det gäller hela kedjan från samhällsplaneringen, där ramarna för infrastruktur och hållbar stadsutveckling bestäms, till förvaltning av fastigheter och andra anläggningar. I avsnitt 5.1 redovisar vi insatser inom dessa områden och pekar på behovet av att inkludera smarta elnäts möjligheter i dessa satsningar. Det finns också goda exempel på arenor och demonstrationsprojekt inom smarta elnät där kommuner spelar en huvudroll och där ett systemtänkande utvecklas.

I våra förslag har vi pekat på behovet av samverkan och kunskapsuppbyggnad inom alla dessa områden. Ytterligare ett alternativ som bör övervägas på längre sikt är statens möjligheter att vara föregångare inom smarta energisystemslösningar som kan koppla till flera av våra rekommendationer. Staten skulle kunna ha ett program för smarta energilösningar i egna fastigheter och anläggningar. En sådan satsning skulle kunna bygga på de program som redan finns för energieffektivisering i offentliga byggnader och som beskrivs i avsnitt 5.1. Målen för dessa program skulle i så fall kunna utvidgas till att omfatta lösningar som bygger på ett systemtänkande där efterfrågeflexibilitet, smarta styrsystem, mikroproduktion, integrering av transportlösningar och laddinfrastruktur m.m. skulle kunna ingå.

En sådan satsning skulle också kunna ge en tydlig profilering av Sverige som framgångsrikt med införandet av smarta elnätslösningar, vilket skulle kunna bidra till att utveckla smarta elnät till en svensk tillväxtbransch.

Offentlig

upphandling

En annan möjlighet att på lite längre sikt påskynda utvecklingen av olika smarta elnätslösningar är genom att utveckla formerna för offentlig upphandling. Av särskilt intresse är här möjligheterna att tillämpa innovationsupphandling inom områden där smarta elnätslösningar kan utnyttjas.

Konkurrensverket har sedan den 1 januari 2014 uppdraget att ge stöd, vägledning och information om alla aspekter av innovationsupphandling, inom ramen för den upphandlingsstödjande verksamheten. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant sätt att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden.

Vår bedömning är att möjligheten för offentliga aktörer att tillämpa s.k. innovationsvänlig upphandling kan övervägas inom flera av handlingsplanens områden. När erfarenheter från Konkurrensverkets arbete med stöd till innovationsupphandling och paketering och informationsspridning finns på plats kan det finnas skäl

att utnyttja innovationsupphandling för att påskynda introduktionen av vissa smarta elnätslösningar.

4.5.4 Organisatoriska åtgärder

Smarta elnäts tvärsektoriella karaktär gör att vi i våra rekommendationer och förslag lyft fram behovet av ökad samverkan mellan ett antal olika verksamhetsområden. Vi föreslår också att ett särskilt samverkansforum för smarta elnät skapas bl.a. för att följa upp arbetet med handlingsplanen (avsnitt 3). Med de samverkansforum vi föreslagit ser vi inga behov av organisatoriska förändringar i det korta tidsperspektivet.

Men när integreringen mellan elmarknaden och utvecklingen inom IT-området blir allt starkare kan nya marknadslösningar göra att nuvarande organisationsstrukturer behöver ses över. Det gäller särskilt informationssäkerhet och leveranssäkerhet som måste ses ur ett helhetsperspektiv, vilket kan påverka nuvarande ansvarsfördelning.

5. Rådets bedömning av smarta elnäts möjligheter

5.1. Kartläggning av aktörer, ansvar och insatser för smarta elnät i Sverige

Samordningsrådet ska enligt direktivet kartlägga roller, ansvar, drivkrafter, aktiviteter och möjligheter för smarta elnät i Sverige. Uppgifterna är specificerade så här:

  • Kartlägga ansvarsfördelningen för utvecklingen av smarta elnät mellan berörda myndigheter, samt kartlägga roller och drivkrafter för andra aktörer (inklusive kommuner och näringsliv). Handlingsplanen kan innehålla förslag till förtydliganden, justeringar eller nya samarbetsformer.
  • Översiktligt kartlägga statliga, kommunala och privata insatser inom smarta elnät i Sverige.
  • Kartlägga förutsättningar och drivkrafter för olika typer av företag inom olika branscher att delta i och dra fördel av utvecklingen samt kartlägga förutsättningarna i olika delar av landet.

Vi har kartlagt ansvarsfördelningen och aktiviteter inom smarta elnät med underlag bl.a. från dialoger med berörda myndigheter, organisationer samt leverantörer av produkter och tjänster som har betydelse för utvecklingen av smarta elnät. Resultatet av kartläggningarna har publicerats i rådets delårsrapport.

161F1 I delårsrapporten

ingår också en redovisning av rådets uppdrag till Business Sweden

1 Samordningsrådet för smarta elnät, delårsrapport, 2013, Kunskapsplattformen och nuläge i Samordningsrådets arbete.

att genomföra en företagskartläggning inom smarta elnät.

162F2 I arbetet

med företagskartläggningen ingick att upprätta en databas som ligger på samordningsrådets webbplats och uppdateras vartefter. En kort redogörelse av resultatet av kartläggningarna finns i avsnitt 5.2.

Insatser och ramvillkor för utvecklingen inom smarta elnät i områden som mer indirekt berör smarta elnät redogör vi för i avsnitt 5.1.2. Det inkluderar områden som samhällsplanering och bebyggelse, samverkan med övriga delar av energimarknaden, arenor samt insatser inom pilot- och demonstrationsprojekt.

5.1.1. Aktörer och ansvarsfördelning inom smarta elnät i Sverige

Vi beskriver här kortfattat roller och ansvar som statliga, kommunala och privata aktörer har inom smarta elnät sett ur ett helhetsperspektiv. För en mer utförlig redovisning hänvisar vi till samordningsrådets delårsrapport från 2013. Där återfinns mer detaljerade beskrivningar av de myndigheter och nyckelaktörer som har en roll i utvecklingen av smarta elnät. De nyckelaktörer som omfattas är i första hand oberoende aktörer som direkt är involverade i utvecklingen av smarta elnät. En översiktlig sammanställning av aktörer som på sikt kan tänkas bli involverade ingår också. I delårsrapporten finns dessutom en utförlig redovisning av elmarknadens aktörer och deras roller och ansvar.

Myndigheter

Olika myndigheters roller och ansvar redovisas kortfattat i tabell 5.1. Tabellen visar de myndigheter som har eller som kan förväntas få en tydlig roll i utvecklingen av smarta elnät samt deras huvudsakliga ansvarsområden kopplade till denna utveckling.

Ansvarsområdena har delats in i fem huvudgrupper: 1. Föreskrivande och tillsyn

2 Rapport till samordningsrådet, Business Sweden, 2013, Smarta elnät – en kartläggning av företag i Sverige.

2. Finansieringsstöd inklusive stöd till FoU 3. Övriga ekonomiska styrmedel (elcertifikat och utsläppshandel) 4. Information och rådgivning 5. Analysarbete (A) samt övriga ansvarsområden (Ö)

Utöver berörda myndigheter så finns det också av regeringen tillsatta aktörer bland annat i form av nationella samordnare som kan ha en roll inom utvecklingen av smarta elnät. Vindkraftssamordnare har tillsatts för att underlätta samspelet mellan vindkraftprojektörer, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå. Deras uppgift är framförallt att lotsa fram stora anläggningar.

Konsumentverket ska tillhandahålla en ny upplysningstjänst med opartisk information och vägledning till konsumenter tillsammans med informationsansvariga myndigheter och andra aktörer

163F3. Upplysningstjänsten ska bl.a. ge information som under-

lättar för konsumenter att göra olika val, däribland information om hållbar konsumtion.

En nationell miljömålssamordnare för näringslivet har utsetts av regeringen och blir en katalysator för den omställning som behövs för att vi ska kunna nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Miljömålssamordnaren ska redovisa sitt arbete den 30 juni 2017.

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (FFF)

164F4 har behandlat

frågeställningarna kring elektrifiering av fordonstrafiken till 2030. Utredningen föreslår att Energimyndigheten får i uppdrag att till sig knyta en nationell samordnare för arbetet med laddinfrastruktur. FFF föreslår också att regeringen ska utse en nationell samordnare med uppgift att underlätta en kommande elektrifiering av vägnätet och kollektivtrafiken genom att i samverkan med berörda intressenter utveckla en plan som påskyndar utvecklingen. Utredningen föreslår även att en nationell samordnare utses med uppgift att underlätta introduktionen av biodrivmedel och att Trafikverket får i uppdrag att bilda ett nationellt råd för minskad klimatpåverkan från vägtrafiken. Betänkandet från FFF-utredningens förslag

165F5 har

remitterats med slutdatum 19 maj 2014 och beredning av utredningens förslag pågår i Regeringskansliet.

Oberoende nyckelaktörer samt medlems- och branschorganisationer

Oberoende nyckelaktörer vars uppgifter har en direkt koppling till smarta elnät är framför allt de tre svenska standardiseringsorganisationerna Informationstekniska Standardiseringen (ITS), Svensk Elstandard (SEK) och Swedish Standards Institute (SIS). De tre är utsedda av regeringen att fastställa svensk standard inom sina respektive områden. Alla tre är ideella organisationer med fri-

3 Förordning (2014:110) om en upplysningstjänst för konsumenter (inkl. samverkan med bl.a. Konsumenternas energimarknadsbyrå). 4 Kommittédirektiv, Dir. 2012:78, Fossiloberoende fordonsflotta – ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. 5 Statens offentliga utredningar, 2013, Fossilfrihet på väg SOU 2013:84.

villigt deltagande från svenska myndigheter, företag och organisationer som vill medverka i och påverka utvecklingen av standarder inom respektive område. Arbetet bedrivs i tekniska kommittéer, fördelade på olika teknikområden.

Bland de oberoende aktörerna med mer indirekt engagemang inom smarta elnät märks Konsumenternas energimarknadsbyrå och de kommunala energirådgivarna. De kan på sikt spela en viktig roll med råd och stöd till konsumenter om nya affärserbjudanden och nya produkter och tjänster inom smarta elnät.

Det finns flera medlems- och branschorganisationer med ett direkt engagemang i utveckling och införandet av smarta elnät eller angränsande tekniker. Bland sådana organisationer märks:

  • Teknikföretagen – medlemsorganisation för företag inom teknikområdet.
  • Svensk Energi – intresseorganisation för elbranschen.
  • IT- och Telekomföretagen – medlemsorganisation för alla företag inom IT- och telekomsektorn.
  • Villaägarna – medlemsorganisation för småhusägare med fokus på bl.a. energifrågor.
  • Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (Sabo) – bransch- och intresseorganisation för Sveriges allmännyttiga bostadsföretag.
  • Svensk Vindenergi – branschorganisation för företag som arbetar med vindkraft.
  • IQ Samhällsbyggnad – medlemsfinansierad förening som sprider och initierar forskning, innovation och kvalitetsutveckling inom samhällsbyggande.
  • Sweden Green Building Council – medlemsfinansierad förening, öppen för alla företag och organisationer inom den svenska bygg- och fastighetssektorn. Föreningen verkar för grönt byggande samt för att utveckla och påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen.
  • Kraftforum som finns i Västra Götalandsregionen är en arena för företag, ingenjörer och skolor inom kraftområdet. Genom nätverkande, utbildning och gemensam forskning bidrar kraftforum till att öka regionens attraktionskraft för före-

tagsetablering. Kraftforum verkar också för ett ökat teknikintresse och en industrianpassad utbildning i samarbete med regionens skolor.

Aktörer på elmarknaden

Aktörerna på elmarknaden kan delas in i följande grupper:

  • Elanvändare i olika kategorier, allt från industrier till enskilda hushåll. De lokala elnäten brukar delas upp i lågspänningsnät (400/230V) och högspänning (oftast 10–20kV). Till lågspänningsnätet är cirka 5,3 miljoner elanvändare anslutna och till högspänningsnäten cirka 6 500.
  • Elproducenter där de största elproducenterna i Sverige utgörs av

Vattenfall, Fortum Sverige, E.ON Sverige, Statkraft Sverige och Skellefteå Kraft. Totalt äger svenska staten genom Vattenfall cirka 39 procent av den installerade elproduktionskapaciteten, utländska ägare svarar för cirka 39 procent, kommunalt ägande utgör cirka 12 procent och resterande 10 procent fördelar sig mellan övriga ägare.

  • Elnätsföretag som äger och driver elnätet och ansvarar för att elen trasporteras från produktionsanläggningar till elanvändarna. Stamnätet ägs av Svenska kraftnät. Via stamnätet transporteras elen från stora elproducenter till regionnäten. Elnätsföretagen är verksamma inom olika geografiska områden och har ensamrätt att distribuera el till elanvändare inom sitt område. Tre elnätsföretag – E.ON Elnät Sverige, Vattenfall Eldistribution och Fortum Distribution äger större delen av de svenska regionnäten. Lokalnäten distribuerar elen till hushåll, industrier m.m. Lokalnäten ägs av staten, kommuner och privata företag, men även av t.ex. ekonomiska föreningar. Sverige har ungefär 170 elnätsföretag av olika storlek.
  • Elhandelsföretag som köper in el från elproducenter, via elbörsen och/eller från andra elhandelsföretag, och säljer el i olika avtalsformer till elanvändare i konkurrens med andra elhandelsföretag. Ett elhandelsföretag kan ha flera olika roller och även agera som balansansvarig och som elåterförsäljare. Det finns cirka 120 elhandelsföretag i Sverige.
  • Balansansvariga som har ett ekonomiskt ansvar för att produktion och förbrukning av el alltid är i balans inom företagets åtagande. För att vara balansansvarig krävs att företaget har ett avtal om balansansvar med Svenska kraftnät. Vanligast är att ett elhandelsföretag eller en kraftproducent har ett sådant avtal om balansansvar. Även enskilda större användare av el kan vara balansansvariga. I dag finns drygt 30 balansansvariga företag.
  • Svenska kraftnät har rollen som systemansvarig myndighet på den svenska elmarknaden.

Leverantörer av produkter och tjänster

Utvecklingen av IT och kommunikationsteknik är en viktig drivkraft för utvecklingen av smarta elnät tillsammans med olika energinära produkter och tjänster.

Drivkrafterna ser dock olika ut för olika delar av värdekedjan för smarta elnät. Tillväxtpotentialen och värdet för varje affärssegment bestäms av både teknikutveckling och marknadsförhållanden och kan se olika ut för olika delar av värdekedjan för smarta elnät som sträcker sig från produktion till elanvändare, se figur 5.2.

Samordningsrådet har kartlagt företag inom branscher som levererar produkter och tjänster inom området smarta elnät

166F6. Kartlägg-

ningen presenteras närmare under avsnitt 5.2 och baseras på den indelning i teknikområden som tagits fram av International Energy Agency (IEA). Kartläggningen omfattar totalt cirka 140 stora och små företag med bred spridning över IEA:s kategorier. Både svenska och utländska företag med betydelsefull verksamhet i Sverige inom dessa områden har ingått i kartläggningen. Betydelsefull verksamhet i Sverige kan vara forskning och utveckling, förädling, produktanpassning eller kompetensbaserad idégivning.

En sammanställning av produkter och tjänster för smarta elnät för olika delar i värdekedjan finns i figur 5.3. Som framgår av figur 5.2 och 5.3 sträcker sig olika affärsegment över flera områden vilket ger en komplex bild av såväl branschen som dess drivkrafter.

6 Rapport till samordningsrådet, Business Sweden, 2013, Smarta elnät – en kartläggning av företag i Sverige.

Klicka här för att ange Källa eller Anm.

Figur

När det gäller förutsättningarna för företag inom smarta elnät i olika delar av landet så visar vår kartläggning att företagens huvud-

kontor till övervägande del finns i Stockholmsregionen, Västra Götaland och Skåne (totalt cirka 70 procent av företagen). Det stämmer överens med företags geografiska spridning i Sverige överlag, men koncentrationen till storstäderna verkar vara ännu större inom smarta elnät. En förklaring till detta skulle kunna vara att behovet av samverkan generellt är stort. I storstäderna finns närheten till framstående forskning och beslutsfattare. I Stockholm och Malmö finns också kompetens samlad kring nationella demonstrationsprojekt. Förutom att denna närhet underlättar samverkan, kan den även leda till att nykomlingar medvetet söker sig till dessa regioner, samt att lokal kunskapsöverföring driver på ny företagsamhet.

5.1.2. Insatser och ramvillkor som påverkar utvecklingen inom smarta elnät i Sverige

Utvecklingen inom smarta elnät påverkar främst själva elmarknaden. Men verksamhetsutveckling inom flera andra samhällssektorer samverkar också med de smarta näten. Detta gäller speciellt inom samhällsplanering och insatser för att utveckla ett hållbart samhällsbyggande och hållbara städer. Bland annat genom att bidra till att skapa boenden och service i städer och samhällen där möjligheterna med smarta elnät utnyttjas, t.ex. hållbar energianvändning i både offentliga och privata byggnader och lokaler och e-hälsa för vård i hemmet.

Det finns även ett behov av samverkan mellan smarta elnätslösningar och övriga delar av energisystemet bl.a. inom transportsektorn, energieffektiviseringsområdet och samverkan med andra energibärare som fjärrvärme och fjärrkyla. Det kan möjliggöra energibesparingar genom att låta värme, el och avfallsystem interagera med varandra för att kunna tillvarata överskott av något av systemen. Men det kan också bidra till att transportsektorns påverkan på elnäten kan planeras, t.ex. genom att planera för laddningsmönster av elfordon som tar hänsyn till variationer i den förnybara elproduktionen.

Redovisningen i detta avsnitt omfattar områden där stora möjligheter till samverkan med smarta elnät finns och där vi pekar på pågående insatser som kan vara särskilt intressant då dessa möjligheter ska tas tillvara. Det gäller i första hand samhällsplanering och

bebyggelseutveckling samt samverkan med insatser som görs inom energieffektivisering.

Samhällsplanering

och bebyggelse

Kommuner och regionala sammanslutningar är betydelsefulla nyckelaktörer för införandet av smarta elnät. Det gäller bl.a. satsningar inom samhällsplanering och smarta städer. Även myndigheter har en betydelsefull roll i flera av dessa sammanhang.

Samhällsplanering innefattar både en genomtänkt process för dialoger och samråd mellan alla berörda intressenter samt samhällets och städernas rumsliga struktur. Det gäller lokalisering, disposition och dimensionering av olika samhällsfunktioner för arbete, boende och service, förläggning av stråk för trafik och teknisk försörjning samt utformning av offentliga rum och grönområden.

Kommunernas

ansvar och roll

Den fysiska planeringen regleras i plan- och bygglagen och det är kommunerna som ansvarar för planeringen. Enligt plan- och bygglagen ska kommunerna ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen ska ge vägledning och stöd i beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2015

167F7 att trenden med att ta fram kommunala

översiktsplaner fortsätter. Översiktsplanen kan fördjupas för vissa områden t.ex. centrala delar av tätorten eller för stadsdelar. Man kan också göra tematiska fördjupningar för t.ex. förnybar energi eller smarta elnät. Dessutom finns detaljplanen med bindande bestämmelser för den fysiska utformningen.

Kommunerna har använt möjligheten att ställa egna krav bl.a. på energiförsörjning för att nå de kommunala målen för hållbar stadsutveckling. Kommunerna har kunnat ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplaner och andra ärenden enligt lagen. Men riksdagen ändrade 2014 plan- och bygglagen och begränsade kommunernas möjlighet

7Prop. 2014/2015:1, Budgetpropositionen för 2015.

att bestämma egna tekniska egenskapskrav i fråga om energiprestanda med mera.

Markanvisningsavtal mellan kommunen som markägare och exploatörer har också gett kommuner möjligheter att ställa särskilda krav. Markanvisningsavtal har t.ex. använts av Stockholms stad i projektet Norra Djurgårdsstaden för att ställa specifika miljö- och hållbarhetskrav på byggherrarna inom området energi. Det har varit krav på energianvändning, tillgång till individuell mätning av energianvändningen och fiberoptiskt nät med dubbel fiber till samtliga lägenheter. Malmö stad har i projektet Hyllie också använt markanvisningsavtal för att ställa krav på användning av el från förnybar elproduktion och smarta energisystem med t.ex. individuell mätning av tappvarmvatten och hushållsel kopplat till visualiseringsverktyg för de boende samt laddstationer för elbilar.

Plattform för hållbar stadsutveckling och Formas ansvar

Regeringen har uppmärksammat behovet av samverkan mellan olika myndigheter inom samhällsplaneringen. I februari 2014 gav regeringen i uppdrag till Boverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket och Trafikverket att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Plattformen ska underlätta samverkan mellan olika sektorer och visa färdriktningen för en hållbar stadsutveckling. Man ska kunna använda samhällsplaneringen för att integrera och tydliggöra olika perspektiv och intressen samt genomförande av åtgärder för hållbar stadsutveckling. Detta ska ske genom en ökad helhetssyn, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan och inom lokal, regional samt nationell nivå och näringsliv, forskare och civilsamhälle. Plattformen bygger vidare på arbetet i Delegationen för hållbara städer mellan 2008 och 2012 för att främja en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.

Regeringen pekar i budgetpropositionen för 2015 ut Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggandes (Formas) satsningar inom forskning om hållbart samhällsbyggande som viktiga för att höja kunskapsnivån. Satsningen uppgår till 100 miljoner kronor under perioden 2012–2016 och ska finansieras tillsammans med näringslivet. Forskningen ska omfatta hela plan-

processen och handla både om nybyggnad och om renovering av miljonprogramområdena. Regeringen föreslår också att Formas anslag bör öka med 20 miljoner kronor för forskning om hållbart samhällsbyggande.

Fastighetsägarnas

roll för hållbar statsutveckling

Fastighetsägare är viktiga i arbetet för en hållbar stadsutveckling, inte minst med fokus på energisystemet och de smarta elnäten. Samordning och kunskapsspridning inom effektivt fastighetsföretagande sker i dag bl.a. genom Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor

168F8 (Ufos) där Sveriges kommuner och landsting

(SKL), Fortifikationsverket, Akademiska hus, Specialfastigheter och Statens fastighetsverk (SFV) ingår. Dessutom finns Ufos energi som är en särskild satsning på energifrågor tillsammans med Energimyndigheten och som samlar kunskap i ett ”energibibliotek”. De har tagit fram flera energisparverktyg och arbetar med projekt som rör fastighetsförvaltning utifrån ett tydligt energi- och klimatperspektiv. Nuvarande verksamhetsperiod för Ufos pågår till årsskiftet 2014/2015.

Statliga fastigheter kan också påverka utvecklingen inom fastighetsrelaterade tjänster och produkter. Bland annat ska SFV

169F9 inom

sitt uppdrag bidra till ett hållbart byggande och en hållbar förvaltning. Fastigheterna ska förvaltas med god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet. SFV har projekteringsanvisningar för både energi och el

170F10

171F11 och ställer därför tekniska krav och krav på

kvalitetsnivå för arbeten i fastigheterna, utöver myndighetskrav och branschregler. Bland annat finns krav på energimätning och på mätare för t.ex. undermätning av kallvatten och varmvatten för hela fastigheten och hyresgäster.

8 Organisationen Offentliga fastigheter (UFOS), http://www.offentligafastigheter.se/ [2014-11-20]. 9 Förordning (2007:757) med instruktion för Statens fastighetsverk. 10 Statens fastighetsverk, 2014, Projekteringsanvisningar för el- och telesystem, SFV 2014-03-04. 11 Statens fastighetsverk, 2014, Projekteringsanvisningar för energi, SFV 2014-03-04.

Samverkan med övriga delar av energimarknaden

På energimarknaden finns aktörer med olika roller och ansvar både på och utanför själva elmarknaden. Vi beskriver ramvillkor och drivkrafter för smarta elnät inom elmarknaden i avsnitt 5.3. Andra delar av energimarknaden berör energisystemets utveckling i stort och inkluderar bl.a. samverkan mellan olika energibärare. Samordningsrådet har kartlagt potentiella hinder men även möjligheter för ökad samverkan mellan olika energibärare, och förslag inom detta område finns i handlingsplanen under avsnitt 4.2.5.

Även inom energieffektiviseringsområdet finns stora samverkansmöjligheter med smarta elnät. Här har myndigheter, kommunala och regionala aktörer aktiva roller men även fastighetssektorn och andra delar av energimarknaden deltar.

Energieffektiviseringsdirektivet

EU:s energieffektiviseringsdirektiv

172F12 trädde i kraft den 4 december

2012 och syftar till att uppnå besparingsmålet på 20 procent av unionens primärenergianvändning 2020 jämfört med prognosen utan besparing. För att anpassa de svenska reglerna beslutade riksdagen den 29 april 2014 om en rad lagändringar för effektivare energianvändning

173F13. Beslutet innebär bl.a.

  • krav på energikartläggning i stora företag

174F14

  • energimätning i byggnader

175F15

  • att kraven skärps på att myndigheter ska använda energi mer effektivt
  • att elhandelsföretag ska fakturera elanvändare för den faktiskt uppmätta förbrukningen av el, om elhandelsföretaget har tillgång till mätvärden.

12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG. 13 Näringsutskottets betänkande 2013/14:NU18, Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet. 14 Förordning (2014:347) om energikartläggning i stora företag. 15 Lag (2014:267) om energimätning i byggnader.

Beslutet innebär också att nättariffer ska utformas på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning. Regeringen eller Energimarknadsinspektionen får meddela föreskrifter om hur nättarifferna ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet eller en effektiv elproduktion och elanvändning.

Enligt bestämmelser om energikartläggning i stora företag ska alla stora företag senast den 5 december 2015 göra en energikartläggning i enlighet med lagens krav och därefter vart fjärde år. Lagen kommer att uppmuntra införande av energiledningssystem (strukturerat och systematiskt) och även ställa kompetenskrav på energikartläggarna. Kartläggarna ska ha en mer samordnande roll och ta fram förståeliga beslutsunderlag som komplement till de mer tekniska energideklarationerna.

Syftet med lagen om energimätning i byggnader är att energikostnader ska kunna fördelas efter den faktiska energianvändningen genom energimätning i enskilda lägenheter. De som bor i lägenheterna får då incitament att minska energianvändningen. Lagen ställer krav på mätning av värme, kyla och tappvarmvatten i nya hus och vid ombyggnad (om det är kostnadseffektivt).

Med anledning av genomförandet av energieffektiviseringsdirektivet gav regeringen i maj 2014 SFV och Fortifikationsverket i uppdrag att genomföra energieffektiviserande åtgärder i de offentliga byggnader som respektive myndighet förvaltar. Det innebär att SFV till 2020 ska ha minskat mängden energi som används för uppvärmning, komfortkyla, fastighetsel och tappvarmvatten med minst 9 600 MWh. Under samma period ska Fortifikationsverket minska sin energianvändning med minst 11 006 MWh. Beslutet trädde i kraft den 1 juni 2014.

Energihushållning

i byggnader

Direktivet om byggnaders energiprestanda

176F16 syftar i grunden till att

förbättra energiprestandan och främja användningen av förnybar energi i byggnader samt att minska byggnadernas energianvändning och koldioxidutsläpp. En kommande översyn av hela direktivet om

16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda.

byggnaders energiprestanda ska genomföras på EU-nivå. Det finns överlapp mellan detta direktiv och förnybarhetsdirektivet

177F17 som ska

främja användandet av förnybar energi.

Boverket fick i januari 2014 i uppdrag

178F18 av regeringen att

analysera och föreslå en definition av energiprestanda som kan tillämpas för energihushållningskrav på nära-nollenergibyggnader och föreslå riktlinjer för energihushållning i dessa. Uppdraget ska genomföras i nära dialog med Energimyndigheten och redovisas den 15 juni 2015.

Boverkets byggregler (BBR) anger de regler som Boverket antagit för att uppfylla europeiska och nationella mål för energianvändningen. BBR innehåller föreskrifter och allmänna råd med bl.a. övergripande krav på energihushållning och detaljerade krav för värme-, kyl- och luftbehandlingsinstallationer, effektiv elanvändning och installation av mätsystem för uppföljning av byggnaders energianvändning.

Energimyndighetens program riktade mot kommuner och myndigheter

Energimyndigheten har ett särskilt regeringsuppdrag

179F19 att sam-

ordna arbetet med energieffektiva åtgärder för myndigheter tillsammans med Konsumentverket och Naturvårdsverket. Förordningen kommer att upphöra under 2014 och kraven kommer i stället att ingå i förordningen om miljöledningssystem i statliga myndigheter

180F20 som hanteras av Naturvårdsverket.

Uthållig kommun är ett program som Energimyndigheten drivit sedan 2003 för svenska kommuner. Uthållig kommun erbjuder en plattform för erfarenhetsutbyte och kompetensöverföring via nätverksträffar som Energimyndigheten står värd för. Energimyndigheten utlyser också riktade projektbidrag och ger stöd till deltagarkommunerna. Programmet är nu inne på sin tredje etapp som består av nio delprojekt och som löper ut 2014. Huvudspåren är förutom energieffektivisering, fysisk planering och näringspolitik.

17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. 18 Näringsutskottets betänkande N2014/75/E, Uppdrag att föreslå definition och kvantitativ riktlinje avseende energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader. 19 Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. 20 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Efter etappavslut planeras arbete med spridning av goda exempel och metoder.

Kommuner och landsting kan söka stöd till strategiskt arbete med energieffektivisering i den egna organisationen 2010–2014. De som får stöd utarbetar en strategi för energieffektivisering i verksamheten. Strategin inkluderar även nulägesanalys och handlingsplan. Varje år presenterar Energimyndigheten tillsammans med SKL en nyckeltalsrapport med den energistatistik som kommuner och landsting rapporterar in. Det finns i nuläget inte beslut om medel för en fortsättning av stödet efter 2014.

Energimyndigheten jobbar också i stor utsträckning med bidrag till projekt inom energieffektivisering och fysisk planering, där smarta elnät kan vara en pusselbit. Exempelvis jobbar myndigheten med Malmö stad som undersöker hur de kan ta erfarenheter från Hyllie till renoveringsprojekt som planeras inom kommunen.

Regional tillväxt och strukturfonderna

Under perioden 2014–2020 kommer Europeiska struktur- och investeringsfonderna

181F21 (ESI-fonderna) att arbeta tillsammans med

andra europeiska initiativ för att nå målen med Europas 2020strategi. Insatserna kommer att samordnas med initiativ på nationell, regional och lokal nivå. Inom den Europeiska regionala utvecklingsfonden

182F22 (ERUF) koncentreras en stor del av bidragen under

den kommande perioden på att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer. Regionalfonden i Sverige är uppdelad på nio program varav åtta regionala och ett nationellt.

Inom målet att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi har stort fokus lagts på energieffektivisering. Regionalfondens program är inriktade mot projekt med energifokus och medför möjligheter men även utmaningar då det är ett nytt område för flera av regionerna. Inom ramen för svenska regionalfondens nationella program kommer det att finnas en fortsättning på energikartläggningsstödet för små och medelstora företag. Även här kommer en

21 EU:s struktur- och investeringsfonder, http://ec.europa.eu/contracts_grants/funds_sv.htm [2014-11-20] 22 Europeiska regionala utvecklingsfonden, http://ec.europa.eu/regional_policy/thefunds/regional/index_sv.cfm [2014-11-20]

strävan efter struktur och systematik att finnas, främst genom att skapa nätverk av de företag som fått stöd för kartläggning.

Inom arbetet med ”Strategi för regional hållbar tillväxt”

183F23 har

Energimyndigheten arbetat med energitjänster och dess påverkan på sysselsättningen på regional nivå. Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta fram en ny intern strategi för arbetet med regional tillväxt för perioden fram till 2020. Arbetet kommer att presenteras 31 mars 2015.

Information och kunskapsspridning

För att energieffektivisering ska ge resultat är det också viktigt med kunskaps- och informationsspridning. Energimyndigheten har fått i uppdrag att ha det övergripande ansvaret för samordning, genomförande och uppföljning av insatser inom information och utbildning, men arbetet bör enligt regeringen genomföras i samverkan med berörda myndigheter. Energi- och klimatrådgivning som finns i samtliga Sveriges kommuner vänder sig till allmänheten, små och medelstora företag och organisationer. Rådgivningen ska främja en effektiv och miljöanpassad energianvändning och minska dess klimatpåverkan. Energi- och klimatrådgivningen sprider också kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan samt informerar om förutsättningar att förändra energianvändningen i lokaler och bostäder. Energimyndigheten stödjer den kommunala energi- och klimatrådgivningen ekonomiskt och genom utbildning och information.

Energitjänster och beställarinitiativ

Enligt energieffektiviseringsdirektivet ska medlemsstaterna främja marknaden för energitjänster och tillgången till energitjänster för små och medelstora företag genom att sprida information om bland annat olika energitjänstekontrakt och vilka stöd som finns för energitjänsteprojekt. Ett certifieringssystem för energitjänster kan öka kompetensen hos energitjänsteföretagen och stärka för-

23 Energimyndigheten, 2012, Energimyndighetens strategi för regional hållbar tillväxt. Myndighetens interna strategi enligt regeringsuppdrag (2011 – 6906).

troendet för dem. Om det är nödvändigt ska medlemsländerna se till att det finns ett certifieringssystem eller motsvarande kvalificeringssystem för leverantörer av energitjänster, energiansvariga och installatörer av energirelaterade byggnadselement.

Energimyndigheten har på regeringens uppdrag tidigare undersökt behovet av ett sådant system och föreslog ett frivilligt certifieringssystem

184F24 under ackreditering på personnivå för

energianalys, energirådgivning, energikartläggningar, drift och underhåll samt serviceavtal. Den frivilliga certifieringen kommer att inriktas på transparens mellan leverantörer och beställare i framför allt uppföljningen, något som i förlängningen kan leda till bättre kontroll över den egna energianvändningen.

Direkta energitjänster med helhetsåtagande och långsiktiga investeringar i energieffektivisering har bl.a. omfattat offentliga byggnader. Samordning och kunskapsspridning har skett bl.a. genom samarbete inom Ufos.

Det finns flera program, beställargrupper och nätverk som arbetar med energieffektivisering på olika sätt. Bebo

185F25 är ett nätverk

för fastighetsägare som med stöd från Energimyndigheten arbetar med utvecklingsprojekt inom energieffektivitet och miljö. Syftet är att demonstrera vilka energiåtgärder som är lönsamma för flerfamiljshus byggda inom miljonprogrammet och som nu behöver rustas upp. Om flera fastighetsägare satsar på energieffektiv ombyggnad kan den totala energianvändningen för sektorn sänkas avsevärt.

Belok

186F26 är Energimyndighetens beställargrupp för lokaler och

ett nätverk för energieffektiviseringsfrågor där Sveriges största privata och offentliga fastighetsägare av lokaler är medlemmar. Nätverket sprider kunskap och inspiration om effektiva metoder för energieffektivisering i lokalfastigheter genom att driva utvecklingsprojekt och sprida lärdomarna från projekten till fastighetsbranschen. Belok har t.ex. projekt för att utveckla metoder för energiberäkningar för att kunna jämföra det verkliga energibehovet med det beräknade i nya byggnader. Man tar också fram metoder för funktionskontroll i projekt för att säkerställa att t.ex. styr- och

24 Energimynigheten, 2013, Certifiering av leverantörer för energitjänster, ER2013:11. 25 Bebo, Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus, http://www.bebostad.se/ [2014-11-20] 26 Belok, Energimyndighetens beställargrupp för lokaler, http://belok.se/ [2014-11-20]

reglersystem och ventilationssystem uppfyller funktionerna ur energisynpunkt. Den planerade verksamheten för Bebo och Belok pågår till årsskiftet 2014/2015.

Hylok är ett nätverk av elva myndigheter med fokus på effektivisering av både verksamhetsel och energianvändning i myndigheternas lokaler och övriga byggnader.

Det finns även ett program för byggnader med mycket låg energianvändning (Lågan)

187F27 som syftar till att ändra byggprocessen

för att öka byggandet av sådana byggnader. Lågan beviljar stöd till demonstrationsprojekt samt regionala och lokala samverkansinitiativ. Programmet fokuserar också på att ge stöd till idéutveckling genom att utvärdera och sprida information från demonstrationsprojekt. Programmet startade 2010 och pågår till 2015.

Energieffektivisering i industrin

Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) skapades för att bidra till att öka energieffektiviteten i svenska energiintensiva företag inom tillverkningsindustrin. Programmet medförde en möjlighet för företag att få skattereduktion med 0,5 öre/kWh på el som används i tillverkningsprocessen. Programmet initierades med lagen om energieffektivisering i industrin

188F28

svensk lagstiftning anpassades till EU:s energiskattedirektiv. Eftersom lagen upphävdes under 2012 (SFS 2012:686) så kan företag inte längre anmäla sig. Det innebär att de flesta programdeltagarna avslutade PFE den 30 juni 2014 och att de sist anmälda företagen är klara 2017. Energimyndigheten undersöker möjligheterna och formerna till fortsättning.

27 Lågan, Program för byggnader med mycket låg energianvändning, http://www.laganbygg.se/ [2014-11-20] 28 Lag (2004:1196) om program för energieffektivisering.

Arenor samt pilot-och demonstrationsprojekt

I Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Borås finns s.k. innovationsarenor för innovation, lärande och samarbete kring hållbar stadsutveckling och tillsammans utgör de ett nätverk kring dessa frågor.

Myndigheter och kommuner har arbetat tillsammans med andra nyckelaktörer med utveckling inom smarta elnät inom följande projekt:

  • Smart Grid Gotland är ett projekt som utvecklar och testar lösningar för ett förbättrat distributionsnät för el med ny teknik i befintliga nät. Projektet genomförs av det lokala energibolaget Gotlands Energi tillsammans med Vattenfall, ABB, Svenska kraftnät, Schneider Electric och KTH, med Energimyndigheten och Vinnova som viktiga finansiär och samarbetspartner.
  • Norra Djurgårdsstaden (Stockholm Royal Seaport) är en ny stadsdel i Stockholm som beräknas vara fullt utbyggt med 12 000 lägenheter till 2030. Den nybyggda stadsdelen har en stark miljöprofil och fokuserar på bl.a. effektiv energianvändning. Till stadsdelsutvecklingen är innovationsarenan Norra Djurgårdsstaden Innovation knuten, som Stockholms stads exploateringskontor ansvarar för. Arenan arbetar för forskning och utveckling med innovativa miljö- och hållbarhetslösningar inom olika områden där smarta elnät är speciellt utpekat. I dag driver flera företag, organisationer och staden olika forsknings- och innovationsprojekt inom Norra Djurgårdsstaden, där samarbetet regleras i ett samarbetsavtal mellan Norra Djurgårdsstaden Innovation och projektägarna. Många av FoU-projekten har flera samarbetspartner där både företag, organisationer, stadens förvaltningar samt akademi ingår. I dag driver Fortum, Ericsson, ABB, Swedish ICT och flera av stadens förvaltningar olika projekt inom smarta elnät.
  • Stadsdelen Hyllie i Malmö är ett demonstrationsprojekt inom områdena hållbara städer och smarta nät. Genom informationsteknik försöker projektdeltagarna integrera energisystemen för en ökad energieffektivisering i stadsdelen. Hyllies olika energisystem ska testas med hjälp av bland annat interaktiv informationsteknik och visualisering för att man ska kunna optimera

områdets totala energianvändning. Detta görs bl.a. genom att integrera befintliga system för energi, vatten, fjärrvärme, energilagring med mera. Projektet bedrivs i samarbete mellan Malmö stad, E.ON och VA SYD

189F29.

  • Kraftsamling smarta nät i Västra Götalandsregionen är ett initiativ med partners från forskningsvärlden, offentliga organisationer och företag. Satsningen ska stimulera innovation och nya marknader inom smarta nät i Västra Götaland, med fokus på användarsidans funktioner och behov. Kraftsamling smarta nät är ett samarbete mellan Business Region Göteborg, Chalmers tekniska högskola, Innovatum AB, Högskolan i Skövde, Johanneberg Science Park, Naturbruksgymnasiet Sötåsen, Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) och Västra Götalandsregionen. Satsningen projektleds av SP och finansieras av miljönämnden och regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen samt av de deltagande parterna. Initiativet består av flera delprojekt. Demonstrationsprojekt har en central roll för att företag och institutioner snabbt ska kunna testa lösningar för smarta nät i befintlig struktur. Här kommer man t.ex. att testa system som minimerar effekttoppar och förskjuter energibehovet över dygnet i större bostadsområden eller industrianläggningar.
  • Stockholms stad har 2014 blivit utsedd att leda det europeiska projektet GrowSmarter med projektstart 2016. I projektet ingår Slakthusområdet, där Stockholms stad äger och förvaltar ett stort antal fastigheter. Övriga områden är Årstastråket och Hammarby sjöstad. Projektet GrowSmarter handlar om hur städer med hjälp av smarta miljötekniklösningar kan skapa fler jobb och växa, samtidigt som de blir mer energieffektiva, lättframkomliga och attraktiva för invånarna. Ett mål med projektet är att energiförbrukningen och utsläppen från transporter ska minska med 60 procent i de utvalda områdena. Tekniker som ska testas är bl.a. öppna fjärrvärmenät som tar hand om överskottsvärme från t.ex. datorhallar, digitala system som gör att hyresgästen ser energiförbrukningen i realtid och lokala smarta elnät som kopplar samman solceller med hushållens elbehov och

29 VA SYD är ett kommunalförbund med ansvar för vatten och avlopp i Malmöregionen.

laddstolpar. Mer än 20 företag deltar i projektet som ska utvärderas av oberoende forskare. EU kommissionen bidrar till projektet med 25 miljoner euro.

5.1.3. Förändringar i roller och ansvar

Samordningsrådet har kartlagt nuvarande aktörer, roller och ansvarsfördelning inom elmarknaden men även i angränsande områden av betydelse för utvecklingen av smarta elnät. Vi har inte identifierat något behov av organisationsförändringar eller ändrad ansvarsfördelning i dagsläget. Men på vissa områden kommer omvärldsförändringarna att innebära att fördjupade analyser av ansvarsfördelningen behöver genomföras för att se över eventuella behov av förändrat ansvar eller förtydligande av roller i framtiden.

Vi har också identifierat ett behov av ökad samordning och samverkan mellan myndigheter och andra organisationer och aktörer. Rådets arbete har utmynnat i följande rekommendationer som behandlar fortsatt översyn av ansvarsfördelningen och behovet av utökad samordning. En fullständig beskrivning av rekommendationerna finns i kapitel 4.

  • Säkerhet (avsnitt 4.2.4)
  • Energibärare(avsnitt 4.2.5)
  • Trafiksektorn (avsnitt 4.2.6)
  • Energieffektivisering (avsnitt 4.2.7)
  • Systemansvar (avsnitt 4.2.8)
  • Attityder och beteenden (avsnitt 4.3.3)
  • Samhällsplanering (avsnitt 4.3.7)
  • Kunskap och kompetensutveckling (avsnitt 4.4.1)
  • Forskningsprioriteringar och samverkan (avsnitt 4.4.2)
  • En samlad strategi för innovation inom smarta elnät (avsnitt

4.4.3)

  • En nationell främjandestrategi (avsnitt 4.4.5)
  • Standardisering och interoperabilitet (avsnitt 4.4.6)

5.2. Smarta elnät som tillväxtbransch

Samordningsrådet ska enligt direktivet kartlägga Sveriges position på en global marknad för smarta elnät. Uppgiften enligt direktivet beskrivs så här:

  • Analysera möjligheterna för smarta elnät att bli en svensk tillväxtbransch och generera arbetstillfällen, tillväxt, export och utländska investeringar i Sverige. Analysen ska bl.a. ske utifrån kartläggning av näringslivsbasen i Sverige, specifika svenska styrkeområden och utvecklingen på den globala marknaden för smarta nät.
  • Kartlägga och inhämta lärdomar från andra länders nationella politik för att främja utvecklingen av smarta elnät.

Underlaget för analysen är bl.a. utblickar mot andra länder av internationellt intresse för Sverige inom smarta elnät. Samordningsrådet har bland annat kartlagt utvecklingen i Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Dessa kartläggningar har publicerats i samordningsrådets delårsrapport

190F30. För att bidra till kunskapen om andra länders

politik för smarta elnät har Tillväxtanalys analyserat utvecklingen i ett antal länder

191F31. Analysen tar upp vilka utvecklingsinsatser som

görs, hur politiken för att främja smarta elnät ser ut och vilka styrkeområden som kan identifieras.

Kartläggningar av smarta elnätsbranschen

Smarta elnät som bransch är svårdefinierad och överlappar i stora delar elkraftsbranschen men även andra områden som informations- och kommunikationsteknologi utgör en viktig del av branschen.

Flera rapporter beskriver framstående företag och kompetensområden som Sverige har inom smarta elnät. Vi summerar här slutsatser om den svenska kompetensen från aktuella rapporter.

30 Samordningsrådet för smarta elnät, Delårsrapport 2013, Kunskapsplattformen och nuläge. 31 Rapport till samordningsrådet, Tillväxtanalys, 2013, Smartare elnät för förnybar energi och ökad konsumentmakt En internationell utblick kring politik för forskning, teknikutveckling och innovation i Indien, Japan, Kina, Sydkorea och USA.

En övergripande kartläggning som genomfördes av branschorganisationen Power Circle 2009

192F32 kunde visa att elkraftbranschen

med 130 000 sysselsatta personer är en dominerande arbetsgivare i Sverige och en av de större branscherna. Vinnova analyserade företag i energibranschen 2007–2011

193F33 och kunde konstatera att den

omfattar 1 121 företag med 71 105 anställda på 2 383 arbetsställen. Företagen hade en samlad nettoomsättning på 547 miljarder kronor och står för en betydande export. Vinnova konstaterar att företagen med störst export ingår i koncerner med egen FoU-verksamhet i Sverige.

Vinnova har också genomfört en mer fokuserad studie som undersöker tillväxtpotentialen för smarta elnät

194F34 där en av slut-

satserna är att många svenska företag har goda möjligheter att konkurrera. Här nämns flera svenska och globala företag, framför allt Sveriges elteknikkluster med ABB i spetsen. Men även IT- och telekombolag som Ericsson och kunskapsbolag som konsulter och systemintegratörer framhävs som framstående aktörer. Dessutom beskrivs Vattenfall som ett stort och kompetent energiföretag med stark representation i stora delar av Europa och även Fortums och E.ONs starka närvaro i Sverige lyfts fram. Rapporten noterar också arbetet i organisationer som Power Circle och Elforsk för att kraftsamla kring viktiga frågor för svensk elektroteknisk industri. Som ett kvitto på den svenska kompetensen har EU, inom ramen för det europeiska programmet med kunskaps- och innovationsplattformar (Knowledge and Innovation Communities, KIC), delegerat ansvar till svenska forskningsinstitutioner inom elnäts- och informationsteknik. Sverige har en central roll i två av dessa, KIC InnoEnergy och EIT ICT labs.

Energimarknadsinspektionen

195F35 konstaterade att Sverige har

kommit långt sett till aktiva elkunder och återkoppling av förbrukning till elkunder vilket är en direkt konsekvens av utrullningen av fjärravlästa mätare, där Sverige var ett av de första länderna i Europa. Sverige är också världsledande inom teknik för att öka över-

32 Power Circle, 2009: Kartläggning av elkraftbranschen. 33 Vinnova, 2013, Företag i energibranschen i Sverige 2007–2011. 34 Vinnova, 2011, Smart ledning – drivkrafter och förutsättningar för utveckling av avancerade elnät. 35 Energimarknadsinspektionen, 2010: Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem – Smarta mätare och intelligenta nät (EI R2010:18).

föringsförmågan i näten. Denna teknik förutspås spela en viktig roll för att möjliggöra en storskalig användning av förnybar elproduktion på europeisk nivå.

Kraftsamling smarta nät

196F36 har kartlagt företag inom smarta elnät

i Västsverige. Satsningen ska stimulera innovationer och marknadsföra kunskap, kompetens och teknik kring smarta nät Den inkluderar även energibolag och aktörer som i framtiden kan verka inom smarta elnät. Nätverket Kraftforum

197F37 har nyligen tillkommit

och är en representativ samling av aktörer inom elkraft och därmed även till stor del aktörer inom smarta elnät.

Rapporterna visar att smarta elnät är en del av energibranschen, men att området är svårt att avgränsa.

5.2.1. Karakterisering av företag i Sverige verksamma inom smarta elnät

Utifrån det materialet som beskrivs i föregående avsnitt har vi försökt kartlägga kompetensen inom smarta elnät i Sverige i form av produkt- och tjänsteleverantörer.

198F38.

Företagen är indelade i åtta delområden enligt IEA:s definition och figur 5.4 visar hur stor andel av företagen som har verksamhet inom var och en av de åtta kategorierna:

  • Integration av förnybar och decentraliserad produktion
  • Förbättring och förstärkning av transmissionssystemet
  • Effektiviserad drift- och underhållsteknik för distributionssystem
  • Realtidsövervakning och styrning av elnät
  • Avancerad mätinfrastruktur
  • Kundsystem för efterfrågeflexibilitet och energieffektivisering

36 I initialskedet av Kraftsamling Smarta Nät genomfördes en översiktlig kartläggning i syfte att identifiera möjliga aktörer i värdekedjan. Kartläggningen resulterade i ett internt arbetsdokument som har gett input till den nuvarande aktörssammansättningen i Kraftsamling Smarta Nät. 37 Kraftforum , http://www.kraftforum.se/index.html [ 2014-11-17] 38 Rapport till samordningsrådet, Business Sweden, 2013, Smarta elnät– en kartläggning av företag i Sverige.

  • Lagring och laddinfrastruktur för elfordon
  • Integration av informations- och kommunikationsteknik (IKT )

Som figur 5.4 visar är kompetensen spridd relativt brett över de åtta kategorierna. Som minst är cirka 15 procent av företagen aktiva i en kategori och som mest runt 40 procent. Denna spridning och förekomsten av kategoriöverskridande verksamhet tyder på en bred kompetens inom smarta elnät och en god förståelse för helheten. Avancerad mätinfrastruktur med 40 procent utgör den ledande kategorin i termer av antal verksamma företag, följt av kundsystem för efterfrågeflexibilitet och energieffektivisering, där 30 procent av samtliga företag är verksamma. Avancerad mätinfrastruktur ses som ett område där Sverige har god kompetens. Mer specifikt har den mjukvara som har med konnektivitet och energidata utkristalliserats som lösningar där Sverige har framstående kompetens. På hårdvarusidan kan däremot konstateras att endast få leverantörer inom system för avancerad mätning är svenska. Gällande kundsystem för efterfrågeflexibilitet och energieffektivisering är synen

på huruvida Sverige kan uppvisa en styrka inte lika enhällig. Visualisering har dock lyfts fram som ett kompetensområde.

Figur 5.5 visar hur antalet identifierade företag fördelas mellan storlekskategori enligt EUs definition jämfört med Sveriges företagsbas totalt. Jämförelsen visar att en högre andel företag i de större storlekskategorierna finns inom smarta elnät jämfört med Sveriges totala företagspopulation, som till 95 procent utgörs av mikroföretag

199F39.

Ändå dominerar mikro- och små företag även inom smarta elnät med en sammantagen andel av samtliga företag på 65 procent, motsvarande cirka 90 företag. Trots sin storlek har ett antal mikroföretag lyckats göra sig kända bland marknadens experter, som t.ex. Expektra, Ferroamp, eze System eller Ngenic. Ser man till hur mikroföretagen fördelas mellan IEA:s kategorier framgår att verksamhet inom kundsystem för efterfrågeflexibilitet och energieffektivisering omfattas av drygt 40 procent av alla mikroföretagen.

39 Ekonomifakta: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Naringslivets-struktur/ [14-11-25]

Inom kategoring förbättring och förstärkning av transmissionssystemet är andelen mikroföretag lägst.

De medelstora företagen utgör med 10 procent en relativt liten grupp. Till skillnad mot de små företagen kan de medelstora vara verksamma inom en större bredd av applikationsområden och segment. Här återfinns både flera M2M-företag

200F40 som Wireless Main-

gate, Connode eller Telenor Connexion, men även infrastrukturföretag som COWI, Exait eller Eltel Networks. Att medelstora företag inte utgör mer än 10 procent kan tyda på ett behov av att stärka de mindre företag som finns etablerade så att dessa kan växa.

De stora bolagen utgör cirka 20 procent av företagen motsvarande cirka 25 företag. Här återfinns t.ex. ABB, Ericsson och Electrolux, men även ett antal teknikkonsultföretag, som Sweco, Poyry och ÅF och underhållsföretag som t.ex. YIT.

Under vårt arbete med företagsdatabasen har antalet verksamma företag kunnat utökas från 140 till cirka 160, även om enstaka företag framför allt inom segmentet mikroföretag samtidigt har hunnit försvinna. Företagsdatabasen som också finns publicerad på den engelskspråkiga versionen av webben ska marknadsföra svensk expertis inom smarta elnät nationellt och internationellt och samlar leverantörer av tjänster och produkter

201F41.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det bland företagen finns väletablerade storföretag och även dynamiska småföretag. Till antal dominerar dock mikroföretag och små företag inom smarta elnät. Flest andel mikroföretag återfinns i kategorierna kundsystem för efterfrågeflexibilitet och energieffektivisering och inom kategorin förbättring och förstärkning av transmissionssystemet är deras andel minst. En av anledningarna till denna fördelning är säkerligen kapitalintensitetens variation mellan kategorierna. Dynamiken och innovationstakten i de mindre företagen är central för utvecklingen anser även representanter från de stora bolagen. Det finns en betydelsefull tillväxtpotential i mikroföretag och små företag. Det finns också en tillväxtpotential när IT-företagen i större utsträckning blir verksamma inom smarta elnät.

40 Maskin till Maskin (M2M) är en teknik som använder sig av både trådbunden och trådlös kommunikation för att kommunicera med andra likvärdiga enheter. 41 Samordningsrådet för smarta elnät, http://www.swedishsmartgrid.se/foretag/?l=en_US [2014-11-20]

5.2.2. Sveriges konkurrenskraft inom smarta elnät

Konkurrenskraft är beroende av utvecklingen i omvärlden och den påverkas av många faktorer, dessutom kan konkurrenskraft eller olika aspekter av den mätas på flera sätt.

De vitt skilda verksamhetsområdena med en bred spridning över IEA:s åtta kategorier gör det svårt att dra långtgående slutsatser om smarta elnät som bransch och dess konkurrenskraft. Men en vidare utvärdering av företagens huvudnäring kan ge underlag för bedömning av Sveriges konkurrenskraft, framförallt i jämförelse med liknande undersökningar som har genomförts inom ramen för utvärderingen av miljöteknikstrategin

202F42

203F43. Miljöteknikstrategin

utgår från det svenska näringslivets struktur med styrkor och svagheter, och Tillväxtanalys har analyserat Sveriges gröna konkurrenskraft, med fokus på tillverkningsindustrin.

Företagen i vår företagsdatabas för smarta elnät ingår i dessa verksamhetsarter enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI 2007):

Tillverkning (30) –

Försörjning av el, gas, värme och kyla (4) –

Byggverksamhet (8) –

Handel med mera (41) –

Informations- och kommunikationsverksamhet (31) –

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (39) –

Uthyrning med mera (1)

Av de 30 företagen inom tillverkning har 17 verksamheter som har ingått i Tillväxtanalys studie Sveriges gröna konkurrenskraft. Analysen utgår från antagandet att grön innovativitet är en viktig faktor för framtida internationell konkurrenskraft. Trots att man framhäver att metoden har en del viktiga begränsningar går det att dra några slutsatser som även kan tillämpas på företagen inom smarta elnät. Analysen visar att Sveriges gröna konkurrenskraft är relativt god jämfört med den i andra länder, men i exempelvis

42 Tillväxtanalys, 2013, Utvärdering av regeringens miljöteknikstrategi. Resultatuppföljning och konkurrenskraftsanalys. 43 Tillväxtanalys, 2013, Benchmarking green competitiveness.

Europa är Sverige frånsprunget av Danmark och Tyskland. I flera branscher där Sverige är konkurrenskraftigt har motsvarande branscher i flera andra länder en väsentligt högre nivå av grön innovationsaktivitet. Kanske pekar detta på att dessa länder kan utmana Sverige inom dessa branscher i en framtida, grönare ekonomi. Den gröna innovationsaktiviteten är hög i ett fåtal svenska branscher, medan ett stort antal branscher ligger sämre till än jämförbara länder.

Den bilden bekräftas vid en branschjämförelse för tillverkningsindustrin inom smarta elnät, även om urvalet är begränsat.

Diagrammen i figur 5.67 visar att Sverige presterar hyfsat inom de flesta branscher inom smarta nät på tillverkningssidan med medelhög nivå på grön innovativitet och på exportstyrka. Dock finns flera andra länder som förefaller ännu bättre, t.ex. Frankrike och Tyskland som båda har högre grön innovativitet och exportstyrka när det gäller t.ex. tillverkning av eldistributions- och kontrollapparater. Vidare finns Japan, Sydkorea, Storbritannien och USA som har liknande eller lägre exportstyrka, men högre grön innovationsaktivitet i flera andra branscher. Sverige har dessutom ingen komparativ fördel i de två branscher som faller inom IEA:s kategorier avancerad mätarsinfrastruktur och integration av informations- och kommunikationsteknik (IKT), nämligen tillverkning av kommunikationsutrustning och instrument och apparater för mätning, provning och navigering.

De företag som anger tillverkning som huvudnäring utgör dock bara en bråkdel (cirka 20 procent) av alla företag som kan räknas som verksamma inom smarta elnät. Sverige ligger långt framme på flera områden inom smarta elnät om man tar hela branschen i beaktande. Sveriges kompetens inom elkraftsystem och informations- och kommunikationsteknik har lett till många nya innovationer inom bl.a. tekniken för högspänd likström (HVDC). MIT Technology Review

204F44 rankade ABB:s utveckling av en ny brytare för högspänd

likström som av en av tio tekniska banbrytande innovationer 2013 med störst betydelse för framtiden.

Sverige har därmed en fortsatt stark position inom teknikområden som är relevanta för utvecklingen av det framtida smarta elsystemet och har lyckats hävda sig bra i internationella jämförelser och utlysningar.

5.2.3. Internationella samarbeten

Sverige är också aktiv i flera internationella samarbeten kring forskning och innovation inom smarta elnät. Samarbeten drivs inom Norden, EU och International Energy Agency (IEA), samt genom bilaterala avtal där smarta elnät ingår som en del i större samarbeten på energiområdet.

Energimyndigheten deltar i Nordisk Energiforsknings forskningsprogram, Nordisk energiforskning är en finansieringsinstitution för energiforskning under Nordiska ministerrådet

205F45 där

Sverige har den högsta deltagarnivån bland de fem nordiska länderna. Integrering av storskalig vindkraft är ett delprogram med bäring på utvecklingen av smarta elnät. Delprogrammet med 30 miljoner norska kronor i finansiering under fem år stöder utvecklingen av innovativa och hållbara former av vindkraft som bättre kan integreras med energisystemet. Svenska högskolor, företag och forskningsinstitut deltar i alla projekt, Elforsk är projektledare för ett nätverk inom programmet, Nordic Wind Integration Research Network.

Samarbete på europeisk nivå sker främst inom EU:s ramprogram för forskning och utveckling (Horisont 2020) och den

44 MIT Technology Review, 2013, http://www.technologyreview.com/featuredstory/513736/supergrids/ Hämtat 2014-11-14. 45 Nordisk Energiforskning, http://www.nordicenergy.org / [20 14-11-20].

strategiska energiteknikplanen (SET-planen). Representanter från myndigheter, forskning och näringsliv har varit aktivt involverade i framtagandet av innehållet i dessa ramverk. Inom EUs förra ramprogram FP7 placerar sig Sverige på en åttonde plats för beviljade medel jämfört med övriga deltagande länder

206F46. Regeringen bedömer

att Horisont 2020 fortfarande är viktigt för det svenska näringslivets konkurrenskraft och förmåga att möta stora samhällsutmaningar. Vinnovas och andras arbete för ett starkt svenskt deltagande prioriteras därför.

207F47

Energimyndigheten arbetar också med EU:s samarbetsverktyg ERA-NET och ERA-NET plus. ERA-NET är ett instrument för samverkan mellan forskningsfinansiärer i EU-länder som ska stärka europeisk FoU-samverkan. Sverige har genom Energimyndigheten haft en framträdande roll vid utformningen av området smarta nät. EU-kommissionen kan bidra med finansiering upp till 33 procent av projektbudgeten i de kommande utlysningarna inom Smart Grids ERA-NET plus. Smart Grids ERA-Net plus ska stödja genomförandet av de färdplaner som tagits fram av European Electricity Grid Initiative (EEGI) 208F48, European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E)

209F49 och European

Technology Platform for Electricity Networks of the Future (ETP Smartgrids)

210F50 som vi har beskrivit närmare i samordningsrådets

delårsrapport 2013

211F51.

Inom området smarta elnät deltar Sverige också i det multilaterala samarbetet på regeringsnivå, International Smart Grid Action Network, ISGAN. ISGAN bedriver sin verksamhet inom ramen för IEA:s Implementing Agreement for a Co-operative Programme on Smart Grids. ISGAN ska bidra till utvecklingen av smarta elnät globalt genom att främja erfarenhetsutbyte mellan deltagande länder och samarbete mellan statlig och privat sfär. Man arbetar brett med policyfrågor, teknikutveckling, finansieringsfrågor och utbildning. Sverige är aktivt på flera områden inom

46 Vinnova, 2013, Sveriges deltagande i sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (FP7). Lägesrapport 2007–2012. 47Prop. 2014/15:1: Budgetpropositionen för 2015. 48 European Electricity Grid Initiative, 2013, Research and Innovation Roadmap 2013-2022. 49 ENTSO-E, 2012, Research & Development Roadmap 2013-2022. Writing History Again. 50 ETP SmartGrids, 2013, Strategic Reseach Agenda 2035. Summary of Priorities for SmartGrids Research Topics. 51 Samordningsrådet för smarta elnät, Delårsrapport 2013, Kunskapsplattformen och nuläge.

ISGAN och leder och finansierar dessutom samordningen inom området för Power Transmission & Distribution Systems.

Sverige är också representerad genom en nationalkommitté i organisationen Cigré (International Council on Large Electric Systems). Cigré främjar internationell utveckling och informationsutbyte inom generering och överföring av högspänd elektrisk energi. Elforsk administrerar den svenska nationalkommittén för Cigré som svarar för nationella synpunkter, granskning av rapporter samt medlemsfrågor.

Genom de svenska standardiseringsorganisationerna deltar svenska intressenter i det internationella standardiseringsarbetet för smarta elnät. Inom IT-säkerhet samarbetar man både med den europeiska IT-säkerhetsorganisationen ENISA och med den amerikanska myndigheten NIST.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att Sverige är välrepresenterat inom flera organisationer och samarbeten som fokuserar på smarta nät. Sverige är dock inte medlem i Global Smart Grid Federation (GSGF), som är en världsomspännande industriell intresseorganisation. Flera länder, som aktivt jobbar med implementeringen och främjandet av smarta elnät på en internationell marknad finns representerade i denna organisation genom sina nationella smarta elnätsorganisationer. Ett medlemskap här skulle ytterligare kunna stärka Sveriges påverkansmöjligheter på den internationella arenan och framhäva Sverige som en ledande nation inom smarta elnät.

Pågående främjandeinsatser

För närvarande pågår inga specifika främjandesatsningar för smarta elnät som bransch. Men det finns insatser för företag verksamma inom miljöteknik för att stärka den svenska konkurrenskraften samt skapa förutsättningar för jobb i fler och växande företag.

Den viktigaste satsningen är miljöteknikstrategin som lanserades 2011. Målet var en sammanhållen satsning för utveckling och goda förutsättningar för framväxt av miljöteknikföretag i Sverige. Strategin ska också främja export av svensk miljöteknik och forskning och innovation inom området, och underlätta spridning av dessa innovationer. Inom miljöteknikstrategin drivs projekt för att

främja denna utveckling och strategin har en budget på 100 miljoner kronor per år 2011–2014. Flera instrument används, t.ex. stöd till forskning och utveckling, inkubatorer och innovationsupphandling. Miljöteknikstrategin ska också bidra till att skapa en mötesplats för aktörer inom miljöteknik och bättre samordna internationella insatser. Riktade exportfrämjande satsningar genomförs genom bilateralt samarbete med bl.a. USA, Brasilien och Turkiet.

Tillväxtanalys har fått i uppdrag att löpande utvärdera miljöteknikstrategin och resultaten av denna utvärdering bör tillvaratas i genomförandet av samordningsrådets handlingsplan.

I sina delrapporter

212F52

213F53 bedömer Tillväxtanalys att strategin

hittills är väl genomförd men att vissa delar av strategin kan utvecklas för att öka dess bestående påverkan. Tillväxtanalys noterar dessutom att relativt små delar av strategins medel avsatts för främjande av företag i tidiga utvecklingsfaser. En ytterligare svaghet är avsaknaden av efterfrågestimulerande insatser. Här rekommenderar man att dra lärdom av hur Danmark, Tyskland, Storbritannien och Finland har organiserat sådana insatser. Det ligger väl i linje med samordningsrådets rekommendation om nya och kompletterande former för finansiering och en utvärdering av befintligt finanseringsstöd.

5.2.4. Smarta elnäts potential att bli en svensk tillväxtbransch

Sverige står inför valet att främja en bred eller nischad kompetens inom smarta elnät.

I den internationella utvecklingen för smarta elnät har olika länder olika spetskompetens beroende på bakomliggande drivkrafter för utvecklingen. Sverige som i dag har en bred kompetens inom smarta elnäts områden står inför valet att satsa på en bred eller en nischad kompetensutveckling. Det är dessutom mycket viktigt att skilja mellan forskning som är direkt relevant för det svenska elsystemet, och det som är relevant för de globala

52 Tillväxtanalys, 2012, Utvärdering av regeringens miljöteknikstrategi. Delrapport 1: Utvärderingsansats och tidiga reflektioner. 53 Tillväxtanalys, 2013, Utvärdering av regeringens miljöteknikstrategi. Delrapport 2: Resultatuppföljning och konkurrenskraftsanalys.

elsystemen, och därigenom den svenska exportindustrin. I många fall kan en fokusering på det stabila svenska elsystemet med en avreglerad marknad leda till prioriteringar inom forskning och utveckling som inte är internationellt gångbar och inte heller leder till att Sverige kan utveckla spetskompetens för exportindustrins behov.

Ett annat vägval är om förutsättningarna för företagens utveckling bör främjas i Sverige eller internationellt. När det gäller utvecklingen av smarta elnät i Sverige är den grundläggande frågan vad som kommer att driva utvecklingen. I dag finns det inte ett lika stort behov av smarta elnät i Sverige som i andra länder, vars energiförsörjning inte i lika stor utsträckning baseras på kärn- och vattenkraft. Därför måste Sverige välja mellan åtgärder som i första hand gynnar utvecklingen i Sverige, eller som prioriterar åtgärder som ger internationell tillväxt.

Rådet bedömer att Sverige har goda möjligheter att stärka sin konkurrenskraft på en internationell marknad genom både bred och djup kompetens inom många områden.

Behovet av prioritering och fokusering av olika insatser som bedöms som viktiga för en fortsatt framgångsrik utveckling av smarta elnät betonas i samordningsrådets handlingsplan. Den rekommenderar tydliga strategier för forskning, innovation och främjande av smarta elnät. Dessa strategier bör samordnas med andra främjandeinitiativ inom energi- och miljöteknikområdet för att nå bäst effekt. I regeringens budgetproposition för 2015

214F54 pekar

regeringen på hur viktigt det är att tillvarata möjligheter till synergier och samverkan mellan främjandets olika delar på nationell, regional och lokal nivå. Regeringen vill också prioritera viktiga framtidsbranscher, som till exempel miljöteknik och energieffektivisering och skriver att det offentliga åtagandet inom exportfrämjandet särskilt ska inriktas på insatser för små och medelstora företag på strategiska exportmarknader. Regeringen prioriterar dessutom ett aktivt exportfrämjande som möter de små och medelstora företagens behov. Anslaget höjs därför för budgetåret 2015 med 80 miljoner kronor. Mot denna bakgrund finns det goda förutsättningar för att smarta elnät ska bli en framgångsrik tillväxtbransch.

54Prop. 2014/2015:1, Budgetpropositionen för 2015.

Behov av främjandeinsatser för smarta elnät

Vi har genomfört en kartläggning av branschen smarta elnät och pågående främjandeinsatser. Med stöd av referensgruppen för främjande och internationalisering har vi analyserat Sveriges styrkor och utvecklingsområden inom smarta elnät och en sammanfattning visas i figur 5.7.

Både tekniskt kunnande och marknadsmässiga faktorer är avgörande för en framgångsrik utveckling av smarta elnät som en svensk tillväxtbransch. Sammantaget har Sverige ett antal tekniska och marknadsmässiga styrkor inom smarta elnät. De marknadsmässiga utvecklingsområdena rör framför allt tillgång till resurser som kompetens, kapital och aktuell information, men även förutsättningar till snabb kommersialisering.

Utvecklingen mot smarta elnät innebär en fortsatt hög efterfrågan på produkter och tjänster inom kategorierna ”integration av förnybar och decentraliserad produktion” samt ”effektiviserad drift- och underhållssystem för distributionssystem”. Dessa förväntas även i framtiden att avsättas på en marknad med en heterogen kundgrupp bestående av elnätsföretag och elhandelsföretag samt industri och privatpersoner. Den här marknaden är mycket konkurrensutsatt internationellt. I och med att vi inte har en komparativ fördel inom segmentet i dag, kan det bli en utmaning att ta exportandeler.

Däremot bedöms segmenten ”förbättring och förstärkning av transmissionssystemet” och ”realtidsövervakning och styrning av elnät” ha fortsatt stor tillväxtpotential på en global marknad. Det är dock viktigt att notera att företag inom dessa kategorier säljer lösningar på en marknad med ett fåtal stora aktörer. Det medför att det krävs uthållighet i den här typen av systemaffärer, både tidsmässigt och finansiellt och både på hemmamarknaden och utomlands. På grund av vår svenska spetskompetens inom dessa segment, bör vi fortsatt att främja dem med gynnsamma exportkreditvillkor och lån.

Utvecklingen är samtidigt positiv inom segmenten ”avancerad mätinfrastruktur”, ”kundsystem för efterfrågeflexibilitet”, ”energieffektivisering” och ”integration av informations- och kommunikationsteknik” där vi redan i dag lyckats etablera spetskompetens och till viss grad även internationella referenser.

Vi gör bedömningen att dessa segment kan främjas genom att leverantörer av ovanstående produkter och tjänster inkluderas i nya svenska pilotprojekt som är subventionerade av staten och där vi arbetar för att utveckla nästa generations elnät. Till fördel vore också om stora internationella aktörer, som t.ex. systemleverantörer och telekomindustrin inkluderas i svenska pilot- och demonstrationsprojekt. Genom framgångsrikt genomförda projekt med inter-

nationella aktörer på hemmamarknaden kan svenska företag utöka sin tekniska spetskompetens. Det öppnar också upp för möjligheten att använda dem som en potentiell avsättningskanal vid en internationalisering av verksamheten.

Framförallt inom kategorierna ”kundsystem för efterfrågeflexibilitet”, ”energieffektivisering” och ”integration av informations- och kommunikationsteknik” bedömer vi att det finns goda förutsättningar för tillväxt av små- och medelstora företag då inträdesbarriärerna är relativt låga. För dessa aktörer är det viktigt att få möjlighet att delta i olika pilot- och demonstrationsprojekt, helst med internationellt deltagande, så att de via samverkan med större aktörer mognar både tekniskt och kompetensmässigt. På så sätt kan samarbeten i form av pilot- och demonstrationsprojekt bidra till att små- och medelstora leverantörer av produkter och tjänster inom smarta elnät få möjlighet att växa till sig storleks- och finansieringsmässigt.

Baserat på våra analyser och kartläggningar bedömer vi sammanfattningsvis att det finns potential för svenska företag verksamma inom smarta elnät att växa och utvecklas, både på en inhemsk och på en global marknad. På vissa områden behövs dock en bättre samordning och fokusering av främjandeinsatserna, vilket återspeglas i nedanstående rekommendationer:

En fullständig beskrivning av rekommendationerna finns i avsnitt 4.

  • Kunskap och kompetensutveckling (avsnitt 4.4.1)
  • Forskningsprioriteringar och samverkan (avsnitt 4.4.2)
  • En samlad strategi för innovation inom smarta elnät (avsnitt

4.4.3)

  • En nationell främjandestrategi (avsnitt 4.4.5)
  • Standardisering och interoperabilitet (avsnitt 4.4.6)

5.3. Smarta elnäts roll för den långsiktiga utvecklingen av energisystemet

Enligt samordningsrådets direktiv ska ett eller flera framtidsscenarier tas fram för utvecklingen av Sveriges elnät, inklusive smarta elnät, fram till minst 2030. Vi har prioriterat detta arbete för att skapa en förståelse för vilka omvärldsförändringar som kan komma att påverka behovet och utvecklingen av smarta elnät till 2030. Samordningsrådets framtidsscenarier finns publicerade i en särskild rapport

215F55 och en kortfattad beskrivning av scenarierna

finns i avsnitt 5.3.2. Här beskriver vi också den kvantifiering av scenarierna som genomförts för att det ska vara möjligt att jämföra med andra scenarier för energisystemet i Sverige och Europa

216F56.

I direktivet till samordningsrådet preciseras ytterligare ett antal uppgifter som rådet bör genomföra och som är relaterade till den långsiktiga utvecklingen av energisystemet:

  • Översiktligt bedöma teknikutveckling och tillämpning inom nyckelområden som ställer nya krav på att elnäten utvecklas – exempelvis energilagring, solceller, vindkraft och elfordon.
  • Beskriva de konkreta utmaningar som det svenska elnätet står inför med anledning av den pågående omställningen av energisystemet samt beskriva hur ny teknik som smarta elnät på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till denna omställning.
  • Utreda hur utvecklingen av kraftsystemet utanför Sveriges gränser, bl.a. avseende efterfrågan på reglerkraft kopplat till vindkraftsutbyggnaden, påverkar behovet av smarta elnät i Sverige.
  • Bedöma det bidrag som smarta elnät kan ge för att uppfylla enskilda energi- och klimatmål till 2020 och 2030.

Vid genomförandet av dessa uppgifter har ett systemperspektiv och sambanden mellan den svenska marknaden och vår omvärld varit centrala förutsättningar. Dessa samband är komplexa och kräver i många fall avancerade modellverktyg för att olika alternativa utveck-

55 Samordningsrådet för smart elnät, 2014, Rapport om rådets framtidsscenarier. 56 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Fördjupad scenarioanalys och kvantifiering av rådets fyra scenarier.

lingsvägar ska kunna belysas. Analysarbetet kräver också en djup förståelse för nuvarande utvecklingstrender inom bl.a. energiteknik och IT eftersom inriktning och hastighet i denna teknikutveckling har ett avgörande inflytande över vilka slutsatser som kan dras. Av detta skäl har samordningsrådet samarbetat med forskningsprogrammet North European Power Perspectives (NEPP) för att genomföra denna del av uppdraget. Resultaten från energisystemsanalyserna inom samarbetet med NEPP finns i avsnitt 5.3.3 tillsammans med rådets slutsatser utifrån dessa analyser.

Vi har genomfört ett antal studier om teknikutveckling och tillämpning inom de nyckelområden som kan förväntas påverka behovet av smarta elnät, utöver samarbetet med NEPP. Studierna ska belysa effekter på elsystemet mer i detalj. De samlade resultaten från dessa arbeten redovisas i avsnitt 5.3.1.

Samordningsrådet ska också beskriva hur ny teknik som smarta elnät på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till omställningen av energisystemet. Utifrån denna beskrivning ska rådet också bedöma olika samhällsekonomiska kostnader och nyttor som utvecklingen av smarta elnät kan föra med sig på kort och lång sikt. En översiktlig beskrivning av nyttan med olika smarta elnätslösningar finns i avsnitt 5.3.4. tillsammans med samordningsrådets sammanfattande slutsatser kring fördelningen av kostnader och nyttor för smarta elnät.

5.3.1. Teknikutveckling som påverkar behovet av smarta elnät

Behovet av olika tillämpningar inom smarta elnät styrs av utvecklingen inom ett antal angränsande teknikområden. Utvecklingen inom vindkraft, solceller, elfordon och energilager kan innebära nya krav på elnäten och ett ökat behov av smarta elnätslösningar. En bedömning av utvecklingen inom dessa teknikområden redovisas i NEPP-rapporten ”Översiktlig bedömning av teknikutveckling och tillämpning inom nyckelområden som ställer nya krav på att elnäten utvecklas – elfordon, vindkraft, solceller och energilager, december 2013”. Nedan redogör vi kortfattat för resultatet från detta arbete med tonvikt på hur teknikutvecklingen inom dessa områden kan komma att påverka elsystemet.

Vindkraft

Utbyggnaden av vindkraft sker utifrån incitamenten i elcertifikatssystemet och i konkurrens med andra förnybara produktionsslag. Ett annat betydelsefullt incitament är skattebefrielsen för egenproduktion av vindkraft. Skattebefrielsen gäller för den som inte yrkesmässigt levererar el.

Vid utgången av 2013 fanns 2 640 vindkraftverk i Sverige med en total installerad effekt på 4 194 MW. Den totala produktionen för 2013 uppgick till 9,8 TWh

217F57. Svensk Vindenergi bedömer att

produktionen i Sverige kommer att bli cirka 11 TWh under 2014

218F58.

Vindkraften är ett teknikområde som trots viss marknads- och teknikmognad fortfarande utvecklas. Turbinerna blir större både sett till installerad effekt, svepyta och navhöjd samtidigt som marginalkostnaden sjunker. Detta kräver teknikutveckling i form av nya material och konstruktioner för att minska kostnaderna trots större laster. Den genomsnittliga storleken på verken var globalt 1,85 MW och i Sverige 2 MW under 2012.

Utbyggnadstakten på längre sikt kommer i första hand att påverkas av den framtida energi- och klimatpolitiken i Sverige och EU och dess styrmedel för att främja förnybar elproduktion. Men den tekniska utvecklingen kommer också att vara betydelsefull. Inte minst vindkraftens egen förmåga att tillhandahålla systemdriftstjänster för att säkerställa stabil drift under normala förhållanden och stötta systemet vid olika typer av störningar.

När vindkraften ersätter reglerbar produktion och konventionella produktionsanläggningar måste balanskraft, spänningshållning och stabilitet i nätet ses över och säkerställas. Andelen vindkraft som man kan ha i ett kraftsystem beror på vad som finns i systemet för frekvens- och spänningshållning och stabilitet, samt på vindkraftens egen förmåga att tillhandahålla sådana systemdrifttjänster. Här finns två tydliga utvecklingslinjer. Den första innebär att man tydliggör kraven på störningstålighet för vindkraftverken men att dessa inte själva deltar med systemdrifttjänster. Den andra är inriktad på att låta vindkraftverken vara en del i de system som bidrar till spännings- och frekvenshållning. Speciellt för större

57 Energimyndigheten, 2014, Vindkraftsstatistik 2013, ES 2014:02. 58 Svensk Vindenergi, 2014, Vindkraftsstatistik och prognos för kvartal 3 2014.

parker till havs, där parkerna är anslutna via högspänd likström (HVDC), finns möjlighet att introducera teknik som utnyttjar vindkraftsparker på detta sätt.

Det pågår flera forsknings- och demonstrationsprojekt för att klarlägga hur vindkraftverk och vindkraftsparker ska kunna bidra med systemdrifttjänster. Det finns ett tydligt behov av forskning och utveckling kring system där många komponenter i kraftsystemet samverkar för säker drift. I det perspektivet går utvecklingen av vindkraftsteknik och utvecklingen av smarta elnät inte att separera.

Solceller

Den globala tillväxttakten på solel är snabb och satsningar på marknadsstöd i flertalet länder i kombination med utveckling av högkvalitativa lågprisprodukter, talar för att tillväxten består. I första hand bedöms solceller vara intressant för lokal produktion. Tack vare stödsystemen är nu priset på egenproducerad el så lågt i många delar av Europa, att stödsystemen troligen har spelat ut sin roll. I stället tror man att olika former av nettodebitering ska vara tillräckligt för att stödja marknadstillväxten. Genom egen elproduktion kan elkonsumenten minska behovet av köpt el och värdet av den producerade elen blir då samma som priset för köpt el.

Med dagens förutsättningar är solelen alltid värd mest om den används av anläggningsägaren. Detta styr mot små anläggningar i fastigheter, trots att det systemmässigt skulle vara mer fördelaktigt med större system eftersom installationskostnaden sjunker med ökande storlek.

Solceller spelar en blygsam roll i det svenska energisystemet. I slutet av 2012 var den installerade effekten 23,8 MW varav 16,5 MW var nätanslutna system. I regeringens budgetproposition för 2015 föreslås att det införs en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Detta kommer sannolikt att innebära att tillväxttakten ökar. I de scenarioanalyser som gjorts blir dock den totala solelsproduktionen fortfarande begränsad jämfört med andra produktionskällor. I scenarier med den snabbaste tillväxten av förnybar produktion uppgår den svenska produktonen från solceller till cirka 5 TWh 2030.

Det svenska elnätet bedöms kunna klara även en storskalig integration av solel. Simuleringar med tre verkliga distributionsnät, ett stadsnät, ett förortsnät och ett landsbygdsnät, visar på goda möjligheter att integrera solel i distributionsnäten med bibehållen kvalitet.

219F59 I stadsnätet skulle solelanläggningarna kunna dimension-

eras till 100 procent av den årliga elanvändningen utan att nätproblem uppstår och för förorts- och landsbygdsnätet är motsvarande siffra 60 procent.

Simuleringar har också gjorts på nationell nivå

220F60 med resultatet

att det svenska elnätet klarar en storskalig integration av solel eftersom variationer i instrålning fördelas ut över stora områden. Särskilt fördelaktigt är det att kombinera solel och vindkraft eftersom dessa kompletterar varandra när det gäller produktionsprofil. Men med en större andel distribuerad produktion ökar kraven på exakta prognosverktyg för att kunna förutsäga den förväntade produktionen.

Elfordon

Begreppet elfordon rymmer ett flera typer av elektrifierade fordon. Här ingår t.ex. tvåhjuliga elfordon, ultralätta elbilar, personbilar av typen rena elbilar och laddhybrider samt elektrifierade bussar och lastbilar.

Antalet elbilar i världen är mycket begränsat, långt mindre än en procent av den totala fordonsflottan. Marknadsutvecklingen för elbilar bestäms av ett flertal faktorer, där kostnadsläget och fordonens prestanda kommer att vara helt avgörande. Därutöver spelar det en stor roll om energi- och klimatpolitiken i Europa och resten av världen inriktas mot att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn. I praktiken kommer det att krävas kraftfulla styrmedel som på olika sätt gynnar fordon med små eller inga koldioxidutsläpp om elfordonen ska kunna bli ett betydande inslag i fordonsparken.

59 Walla, T. et al, 2012, Determining and increasing the hosting capacity for photovoltaics in Swedish distribution grids.. s.l. : 27th EUPVSEC. 60 Widén, J. 2011, Correlations between large scale solar and wind power in a future scenario for Sweden. IEEE Transactions on Sustainable Energy 2.

Den europeiska bilindustrins intresseorganisation European Automobile Manufacturer’s Association (ACEA) bedömer att försäljningen av elbilar kommer att ligga på 2–8 procent av nybilsförsäljningen i Europa under 2020-talet med dagens förutsättningar. Sverige hade i november 2013 cirka 4,5 miljoner personbilar i trafik

221F61, och av dessa var 3 060 elbilar enligt statistik från Power

Circle.

Regeringen tillsatte i juli 2012 en särskild utredare med uppgift att kartlägga möjliga handlingsalternativ samt identifiera åtgärder för att reducera transportsektorns utsläpp och beroende av fossila bränslen i linje med visionen för 2050. Den 16 december 2013 lämnade utredningen sitt betänkande Fossilfrihet på väg SOU 2013:84. Utredningen har definierat en fossiloberoende fordonsflotta som ett ”vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med biodrivmedel eller elektricitet”. Utredningen räknar med att en omställning till fossiloberoende fordonsflotta kräver betydande insatser inom fem områden där ett är eldrivna vägtransporter.

Elanvändning för fordonsdrift

El får en kraftigt ökad roll för fordonsdrift i analyserna av förutsättningarna för fossiloberoende fordonsflotta.

222F62 Utöver den el

som används för järnväg och bantrafik, så förväntas en övergång till eldrift ske både inom personbilssektorn och bland tunga vägfordon och arbetsmaskiner. I de här refererade analyserna införs eldrift så att den motsvarar cirka 20 procent av den återstående mängden energibehov för personbilar, efter effektivisering m.m. Detta måste betraktas som en mycket kraftig introduktion, men till följd av elens mycket höga energieffektivitet så uppgår det ökade elbehovet endast till 2,4 TWh i detta scenario. Tillsammans med den tunga trafikens elanvändning, som också ökar kraftigt (+ 2,1 TWh) så ökar elanvändningen från 3 till 9 TWh. Totalt leder analyserna till att det 2030 skulle behöva finnas omkring en miljon rena elbilar och laddhybrider om målet om en fossiloberoende fordonsflotta ska uppnås fullt ut.

61 Fordonsstatistik från Transportstyrelsen. 62 Analyser genomförda av Profu på uppdrag av Elforsk och Svensk Energi.

Ett annat räkneexempel har gjorts för ett fall där hälften av alla personbilar i Sverige på sikt ersattes med elbilar. Om energiåtgången antas vara cirka 2 kWh/mil skulle cirka 7 TWh el krävas, således en avsevärd energieffektivisering. Denna siffra kan jämföras med att hela den årliga svenska elanvändningen uppgår till närmare 150 TWh/år. Om samtliga dessa elbilar laddades på ett icke styrt långsamt sätt i samband med att de är parkerade, uppskattas effektbehovet öka med upp emot 2 000 MW. Om däremot laddningen sker på ett mer kontrollerat och styrt sätt, uppskattas effektökningen hamna kring 1 000 MW. Dessa nivåer kan jämföras med de uppskattade marginalerna i Svenska kraftnäts prognoser

223F63. I prognosen för

vintern 2014/2015 bedöms tillgänglig effekt vid topplasttimmen uppgå till 27 541 MW. Inför vintern 2013/2014 var prognosen för maximal elförbrukning i timmen 26 200 MW vid en normalvinter och 27 700 MW vid en tioårsvinter.

För den nationella elförsörjningen utgör en omfattande övergång till elfordon knappast något problem på energinivå. Däremot kan kraftbalansen bli ansträngd vid topplast om laddningen inte sker på ett styrt sätt. Även i distributionsnäten kan problem uppstå om många elfordon laddas samtidigt i samma område inom samma elnät. En välutvecklad offentlig laddinfrastruktur skulle kunna minska belastningen på de lokala distributionsnäten eftersom en del av laddningen då kan ske i kommersiella områden.

Styrning av fordonsladdning och snabbladdning

Med ett stort antal elfordon i den svenska fordonsparken blir det också intressant att kunna styra laddningen över dygnet för att dämpa effekttoppar och utnyttja överskott i elproduktionen. Det kan också handla om att begränsa belastningen i elnäten regionalt eller lokalt. Detta gäller även på fastighetsnivå exempelvis i garage och på parkeringsplatser när säkringar och ledningar inte klarar att ett flertal elfordon laddar samtidigt.

Styrningen kan ske efter olika principer. Om styrning sker utifrån elpris så blir en viktig fråga hur prissignaler, förutom tillgången på el vid en given tidpunkt, också kan ta hänsyn till kapac-

63 Svenska kraftnät, juni 2014, Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrarna 2013/2014 och 2014/2015.

iteten och belastningen på själva elnäten. Det är inte självklart att kapaciteten i elnäten på t.ex. lokal nivå i alla lägen samvarierar med elpriset. Hur framtida system för smart laddning ska utformas och styras för att fungera väl för alla berörda aktörer är en komplex fråga som kommer att kräva särskild uppmärksamhet framöver.

En parallell utvecklingslinje är introduktion av snabbladdning och expansion av snabbladdningssystem som pågår på flera håll i världen. Men i stort sett alla exempel har stora subventioner för installation, drift och laddning av elfordon. I dagsläget finns inga riktigt hållbara affärsmodeller för snabbladdning. En utbyggd infrastruktur för snabbladdning innebär också tydliga utmaningar för elsystemet, eftersom påverkan på effektbehovet kan bli betydligt högre än vid normalladdning.

I Sverige finns ännu inte någon allmän tillgång till snabbladdningsstationer. Men på några platser i Stockholm, Göteborg, Malmö och t.ex. i Jämtland har man varit tidigt ute och satt upp snabbladdningsstationer för tester och utvärderingar.

När det gäller elfordons betydelse för smarta elnät är slutligen begreppet Vehicle to Grid (V2G) centralt. Detta är ett samlingsbegrepp för tekniska lösningar där elfordon samverkar med elsystemet för att

  • bidra med energi och effekt till elsystemet vid höglast
  • ta emot och lagra energi vid låg efterfrågan och hög produktion
  • erbjuda systemtjänster för att hålla spänning och frekvens stabil
  • erbjuda störningsreserv vid plötsliga behov av effekt

De flesta fordon står parkerade i genomsnitt 95 procent av tiden, vilket gör att tjänsten V2G kan uppfattas som rationell. Men det är svårt att uppskatta det verkliga ekonomiska värdet av denna tjänst. Det finns också ett flertal invändningar, inte minst hur detta negativt kan påverka livslängden hos elbilens batterier genom tillkommande laddcykler. Bedömningen nu är att V2G inte kommer att vara aktuellt i Sverige under överskådlig tid.

Energilager

Energilagringssystem, både elektriskt och termiskt baserade, kan hjälpa till vid kapacitetsutjämning. Energilagring medger att el som produceras när förbrukningen är låg eller produktionen för hög (risk för överbelastning av nätet), kan sparas för att användas när efterfrågan är hög respektive produktionen för låg. Olika typer av energilager kan också användas för att öka kontrollen över nätet och elkvaliteten, t.ex. spänningskvalitet och frekvenshållning. De lagringstekniker som diskuterats och utvecklats under de senaste 15 åren är

  • pumpkraftverk
  • tryckluftslagring CAES (Compressed Air Energy Storage)
  • batterier, konventionella och avancerade
  • bränsleceller och vätgas
  • svänghjul
  • superkondensatorer
  • supraledande magnetlager (SMES)
  • Power to Gas (P2G).

Lagringsteknik skulle kunna bidra till att lösa en rad av de utmaningar som elsystemet står inför. McKinsey

224F64 har pekat på

energilagringssystem, och då specifikt på litium-jon batterier, som en av de tolv mest omvälvande tekniker som kommer att påverka oss i framtiden. En förutsättning är dock en fortsatt positiv kostnadsutveckling som gör tekniken lönsam inom fler tillämpningsområden.

I Sverige kan man se vattenkraften och dess roll i regleringen av elproduktionssystemet som ett stort lagringssystem med olika tidsskalor för lagring, från timme till säsong. Den stora vattenkraftsandelen i det svenska elproduktionssystemet har gjort att andra tekniker för energilagring inte blivit en lika prioriterad fråga som i övriga EU och USA. När det gäller ellagring som ett sätt att ta bort

64 McKinsey Global Institute, May 2013: Disruptive technologies: Advances that will transform life, business, and the global economy.

eller lindra effekterna av elavbrott, är däremot svenska problem desamma som andra länders.

Ytterligare en egenskap hos energilagringsteknik är att den kan användas för att skjuta upp investeringar i kapacitetshöjningar, genom att minska toppbelastningar och undvika konflikter om nätutbyggnader.

5.3.2. Samordningsrådets framtidsscenarier

Samordningsrådets framtidsscenarier fokuserar på samhällsutvecklingen i stort som påverkar utvecklingen av smarta elnät. Scenarierna beskriver kvalitativt framtiden 2030 med bäring på utvecklingen mot 2050. Det är viktigt att framhålla att det nödvändigtvis inte är de önskvärda framtidsbilderna som målas upp i scenarierna. Scenarierna är ett medel för att arbeta vidare med konsekvenserna för olika aktörer och områden.

Scenarierna bygger på två huvuddimensioner som speglar de strategiska osäkerheter som definierats som avgörande för behovet och utvecklingen av smarta elnät. Dessa är elproduktionens utveckling och kundernas värderingar. Hur dessa faktorer kommer att utveckla sig är grunden för rådets scenarier. Scenarierna har byggts upp kring två axlar där den ena beskriver en långsam respektive snabb ökning av intermittent elproduktion. Den andra axeln beskriver en liten och otydlig respektive stor och tydlig upplevd kundnytta. Axlarna bildar därmed fyra framtidsscenarier enligt figur 5.8.

Intermittent elproduktion är elproduktion från fluktuerande väderberoende energikällor, som exempelvis vind och sol. Produktionen är oregelbunden med kraftiga variationer och är icke styrbar i nuläget. Med upplevd kundnytta menar vi nyttan av smarta tjänster och lösningar i allmänhet. En stor och tydligt upplevd kundnytta har således definierats som att elanvändare tydligt ser och uppfattar att smarta system och lösningar i allmänhet (inte bara på elmarknaden) är till stor nytta för dem och att de upplever en tillfredsställande grad av valfrihet. En liten och otydligt upplevd kundnytta innebär istället att elanvändaren är misstänksam till smarta system och inte upplever dem som tillräckligt värdeskapande och tillförlitliga även om det kan finnas andra faktiska nyttor såsom leveranssäkerhet och leveranskvalitet.

För att på ett tydligt sätt beskriva de fyra framtidsbilderna har vi gestaltat scenarierna med beskrivningar. Scenariobeskrivningarna

tar fasta på den centrala frågeställningen dvs. faktorer av betydelse för behovet och utvecklingen av smarta elnät. Ovan ges ett sammandrag av dessa beskrivningar i punktform.

Kvantifiering av samordningsrådets scenarier

Samordningsrådets framtidsscenarier har varit ett viktigt verktyg i arbetet med handlingsplanen. Framtidsscenarierna har bidragit till att identifiera långsiktiga konsekvenser för olika aktörer och behov av framtida åtgärder inom våra fokusområden. Men samordningsrådets scenarier innehåller inga kvantitativa bedömningar av energianvändning eller produktionsmix.

Vid bedömningar av utmaningarna i omställningen av energisystemet och kraftsystemets långsiktiga utveckling kan man behöva koppla rådets kvalitativa scenarier till kvantitativa scenarier för energisystemets framtida utveckling, som även belyser kopplingen med utvecklingen på nordisk och europeisk nivå. Exempel på sådana analyser är NEPP-scenarierna, Nordisk ETP

225F65, Naturvårdsverkets

Färdplan 2050 samt Pathwaysprojektet

226F66.

Samordningsrådet har därför uppdragit åt NEPP att belysa effekterna på el- och energisystemnivå för de framtidsscenarier som samordningsrådet tagit fram och genomföra kvantitativa bedömningar utifrån NEPP:s egna scenarier. Dessa fyra energisystemscenarier ger en helhetsbeskrivning av elsystemets möjliga utveckling i Sverige och övriga Nordeuropa. Två av dessa (referensscenariot och ”green policy”-scenariot) ligger till grund för de analyser av energisystemets utveckling som genomförts för samordningsrådets räkning, vilket gör en jämförelse med rådets framtidsscenarier extra relevant. Referensscenariot beskriver en relativt långsam ökning av intermittent kraftproduktion medan ”green policy” beskriver en snabb ökning.

I arbetet har modellen Markal/Times utnyttjats, som är en modell över det tekniska energisystemet och dess utveckling. Modellen omfattar elsystemet, men också värmeförsörjningen och industrins energiförsörjning samt transportsektorns behov av exempelvis el. Den Markal/Times-version som använts hanterar de nordiska länd-

65 Nordisk energiforskning och IEA, 2013, Nordic Energy Technology Perspectives. 66 Pathwayprojektet drivs av Chalmers i nära samarbete med NEPP.

erna samt Tyskland och Polen. Modellen innehåller en detaljerad beskrivning av dagens tekniska system i dessa länder, samt alla de alternativ som står till buds för den framtida utvecklingen. Modellen beräknar den mest kostnadseffektiva utvecklingen av hela energisystemet under den studerade perioden (2010–2050), för ett givet scenario. Varje scenario definieras utifrån olika antaganden om utvecklingen i det tekniska energisystemets omvärld beträffande

  • politiska mål, styrmedel och övriga beslut
  • teknikutvecklingen och tillgängligheten av ny teknik (såsom de förnybara teknikerna, elnät och CCS)
  • energibehovets utveckling, inkl. energieffektiviseringar
  • prisutveckling och tillgång på bränslemarknaderna (olja, kol, naturgas och biobränslen)

Utformningen och utvecklingen av energisystemets olika delsystem, exempelvis elsystemet, blir sedan ett resultat av modellberäkningen för varje scenario.

Rådets framtidsscenarier innehåller däremot en beskrivning av hur både omvärlden och det tekniska systemet utvecklas. För att få en kvantitativ bedömning som är konsistent med rådets scenariobeskrivningar har en stegvis analys genomförts enligt följande:

  • Antaganden om hur de fyra omvärldsfaktorerna utvecklas i rådets scenarier och modellberäkningar för scenarierna utifrån dessa omvärldsantaganden.
  • En jämförelse mellan utvecklingen av det tekniska energisystemet enligt modellresultat och rådets kvalitativa beskrivningar av det tekniska systemets utveckling i respektive scenario.
  • Utifrån denna jämförelse genomförs eventuella korrigeringar eller kompletteringar för att få en så god överensstämmelse som möjligt.

Resultat

Resultatet av modellberäkningarna redovisas i rapporten ”Fördjupad scenarioanalys och kvantifiering av rådets fyra scenarier, slutrapport, maj 2014”. Generellt kan konstateras att analysen ger en god överensstämmelse mellan scenariobeskrivningarna och modellberäkningarna och att skillnaderna är få, vilket tyder på att scenarierna är konsistenta.

Emellertid innebär de ekonomiska optimeringssystem som används vid denna typ av modellberäkningar att det tekniska el- och energisystemet blir trögrörligt. Den existerande energiinfrastrukturen, i form av produktions-, distributions- och användartekniker, ersätts långsamt. I tidsperspektivet 15 år blir därför förändringen av det tekniska systemet inte särskilt stor, även om de ekonomiska incitamenten för förändring stärks. På 35–40 års sikt kan däremot förändringen bli betydande.

Som exempel på analysresultat redovisas nedan i figur 5.10 kvantifieringen av den svenska elproduktionens utveckling i de fyra scenarierna för 2030 och 2050. I beräkningsresultaten har de stora skillnaderna mellan scenarierna inte fått särskilt stort genomslag till 2030 när det gäller elproduktionens sammansättning (möjligen med undantag för scenario B), men däremot till 2050, när det tekniska energisystemet kunnat svara upp emot omvärldsförändringarna fullt ut.

Om även andra drivkrafter än de rent ekonomiska skulle få ett betydande inflytande över utvecklingen kan givetvis förändringen av den tekniska infrastrukturen gå snabbare än vad dessa modellberäkningar indikerar. Sådana drivkrafter kan t.ex. gälla utvecklingen av egenproducerad el, korttidslager och mikronät, faktorer som modellberäkningarna inte fullt ut har möjlighet att ta hänsyn till. Men även med denna reservation ger de kvantifieringar av samordningsrådets scenarier som genomförts ett användbart underlag för att relatera rådets scenariobeskrivningar till andra nationella och internationella scenarier över energisystemets framtida utveckling.

5.3.3. Analys av energisystemets långsiktiga utveckling

Som betonas i direktivet till samordningsrådet innebär den pågående omställningen av energisystemet konkreta utmaningar där ny teknik som smarta elnät kan bidra till att denna omställning genomförs kostnadseffektivt. För att kunna bedöma de utmaningar som de svenska elnäten står inför måste vi ta hänsyn till en rad

lokala förutsättningar, som specifika marknadsförhållanden, vilka produktionsslag som finns tillgängliga, hur elnäten är uppbyggda etc. Av avgörande betydelse är också att det svenska elsystemet är en integrerad del av den nordeuropeiska elmarknaden. Utvecklingen av kraftsystemet utanför Sveriges gränser är således viktig då behovet av och möjligheterna med smarta elnät i framtiden ska bedömas.

Hur påverkar utvecklingen av kraftsystemet utanför Sveriges gränser behovet av smarta elnät?

De analyser som genomförts för samordningsrådets räkning visar att utvecklingen av kraftsystemet utanför Sverige kommer att ha ett avgörande inflytande över behovet av smarta elnät i Sverige. Med en utveckling i Europa snarlik samordningsrådets scenario B

227F67

blir påverkan betydande.

Vi redovisar här kortfattat de tio faktorer och områden som på olika sätt påverkar det framtida behovet av smarta elnät. Samtliga faktorer kan komma att få en avgörande betydelse, samtidigt som utvecklingen är mycket osäker. Det finns scenarier där många av dessa faktorer samverkar så att behovet blir stort relativt snart samtidigt som det finns scenarier som visar en utveckling där omvärldens påverkan på behovet av smarta elnät i Sverige blir liten. Identifieringen av de tio faktorerna har gjorts inom NEPP och grundar sig på beskrivningar, analyser och synteser av hur den framtida utvecklingen kan komma att bli. En fullständig redovisning av underlaget finns i rapporten ”Utredning om hur utvecklingen av kraftsystemet utanför Sveriges gränser påverkar behovet av smarta elnät i Sverige, december 2013, NEPP”.

De tio faktorerna påverkar på olika sätt behovet av smarta elnät. En faktor som återkommer är de utmaningar som ökade mängder av variabel förnybar elproduktion innebär. Eftersom vind- och solkraften typiskt är relativt småskalig och spridd geografiskt så ökar den bl.a. behovet av nätutbyggnad. Balanshållningen i elsystemet försvåras också, vilket ställer krav på reglering av produktions-

67 De analyser som genomförts bygger på NEPP:s scenario ”green policyscenario” som vad gäller takten i utbyggnad av intermittent produktion ligger nära den kvantifiering som gjorts för rådets scenario B.

resurserna. Här har ökad intelligens i systemet stort värde. De ökade elprisvariationerna ökar samtidigt värdet av att anpassa elanvändningen, vilket kräver intelligens i elanvändande apparater. Ny elanvändning, exempelvis i form av elbilar, ger också möjlighet till effektstyrning om man planerar laddningen. För att möjliggöra detta så krävs intelligens i den nya utrustningen. Ökad europeisk samordning av elmarknaden, både fysiskt och regelmässigt, tvingar också fram en ökad intelligens. Samtidigt pågår en parallell utveckling av de nationella regelverken.

Tio faktorer som påverkar utvecklingen

1.

EU:s och medlemsstaternas energi- och klimatpolitik kommer att

ha stor betydelse för kraftsystemets utveckling i våra grannländer. Ett viktig ställningstagande för politiken efter 2020 och 2030 är om man ska ha separata mål och direktiv för förnybar energi och energieffektivisering eller om man ska satsa tydligare på ett enda mål: klimatmålet. 2.

Hur stor utbyggnaden av förnybar, intermittent elproduktion i

Nordeuropa blir har avgörande betydelse för behovet av smarta elnät. I scenarierna med kraftigast utbyggnad når andelen intermittent kraftkapacitet över 50 procent av den totala installerade effekten redan om 25–30 år, såväl i Norden som i Europa som helhet. Blir en sådan utveckling verklighet, ställer det stora krav på utvecklingen av smarta elnät. Även lokaliseringen av den intermittenta elproduktionen har betydelse. Det gäller särskilt vindkraften, där utbyggnaden i Nordeuropa hittills koncentrerats till Danmark och norra Tyskland. I scenarierna med stor utbyggnad av vindkraft dominerar en fortsatt nordvästlig lokalisering, eftersom de bästa vindlägena finns där. En sådan koncentration av vindkraften ställer ökade krav på intelligens i systemet. 3.

Hur sammansättningen av den intermittenta elproduktionen i

Nordeuropa blir är också viktigt för behovet av smarta elnät. De alternativ som dominerar expansionen är vind och sol, där solelen följer dygnsrytmen, medan vindkraften varierar ännu mer. Elproduktionens fördelning över året är också olika och teknikerna skiljer sig åt. Vindkraften är i regel mer storskalig, drivs av professionella aktörer och elen matas in på relativt hög spänningsnivå.

Solcellsanläggningarna är betydligt mindre, drivs av husägare och elen matas in på lågspänningsnätet. 4.

Kommer termiska kraftverk att bibehållas, trots minskade drift-

tider, då förnybar kraft byggs ut? Risken är stor att mycket av den termiska kraften i Europa fasas ut av åldersskäl – två tredjedelar av Europas termiska verk är över 20 år gamla – och för att elpriset inte längre räcker för att hålla kapaciteten i drift vid minskande drifttider. Man kan i så fall antingen acceptera den ökade risken för effektbrist samt de stora elprisvariationerna som det skulle leda till, eller förändra elmarknadens regler så att bibehållen termisk kapacitet görs lönsam. 5.

Efterfrågan på el utvecklas och förändras, även utan smarta elnät.

Kraven på energieffektivisering i EU kan bromsa elanvändningens ökningstakt, även om det är osäkert hur väl effektiviseringen kommer att lyckas. Samtidigt finns nya användningsområden för el som kan växa. Utvecklingen av elfordon är ett exempel. Med nya användningsområden kan också elanvändningsprofilen förändras både över dygnet och mellan säsonger. Exempel på åtgärder som påverkar lastprofilen är utvecklingen för elvärmen och den ökade elanvändningen inom transportsektorn. Om elanvändningen stagnerar, och efterhand minskar i Europa, samtidigt som förnybart byggs ut i stor skala, blir andelen variabel och intermittent kraftproduktion snabbt stor och driften av kraftsystemet blir mer komplicerad. Det ställer då snabbt krav på ökad intelligens i elsystemet. Sedan 2000-talets inledning har elförbrukningen stagnerat i Sverige och Danmark och en motsvarande tendens kan nu skönjas i Finland och Norge. Fortsätter denna utveckling, samtidigt som vi bygger ut produktionen i Norden, finns stora möjligheter till ökning av nettoexporten från Norden. 6.

Elutbytet mellan Norden och övriga kontinenten kan öka kraftigt,

och Sverige kan bli en stor nettoexportör. Sverige och Norden har goda möjligheter att öka den förnybara elproduktionen och en stagnerande nordisk efterfrågan kan ge stor elexport till resten av Europa. Detta är ett trendbrott då Norden länge varit nettoimportör av el. Hur stor elexporten blir beror bl.a. på energi- och klimatpolitiken och regelverket på elmarknaden. Efter 2030 kan den nordiska elexporten bli 20 TWh/år i ett fall med måttliga klimatambitioner, medan exporten kan nå 50–70 TWh/år i ett fall med mycket kraftiga klimatambitioner och stor andel förnybar kraftproduktion. Om den svenska kärnkraften bibehålls så blir

Sverige den dominerande elexportören i Norden, medan en utfasning av kärnkraften får till följd att Sverige endast exporterar små mängder el. 7.

Överföringskapaciteten till våra grannländer får stor betydelse. De

scenarier som visar på kraftig utbyggnad av förnybar kraft i Europa och Norden visar samtidigt på en stor utbyggnad av transmissionskapaciteten, inom och mellan länderna, en flerdubbling jämfört med dagsläget. Nätet måste byggas ut för att utnyttjandet av den nya förnybara kraften ska bli effektivt. Samtidigt är överföringskapaciteten värdefull för kapacitetshållningen i det nordeuropeiska systemet. Men elnätsutbyggnaden är mycket osäker (lönsamhet, opinion, politik, etc.). Det finns också betydande flaskhalsar inom länderna, exempelvis från norra Tyskland – med stor andel variabel elproduktion – till södra Tyskland, där stora delar av den avvecklade kärnkraften fanns. 8.

Utvecklingen påverkas av den fortsatta liberaliseringen av elmark-

naden och hur väl man lyckas förverkliga den politiska ambitionen i EU om en gemensam marknad med lika villkor. Nationella kapacitetsmarknader och stödsystem för förnybar kraftproduktion verkar för ökad planering och nationalisering av marknaden. Den trenden finns i många av EU:s medlemsländer, men ännu inte i Norden. Samtidigt arbetar EU enträget för en integrerad europeisk elmarknad med införandet av nätkoder (network codes) och en europeisk marknadsmodell (target model) 2014. Reformeringen av den europeiska elmarknaden befinner sig därmed vid ett vägskäl – mer marknad eller mer (nationell) planering. Det slutliga vägvalet, eller kombinationen av vägval, kommer att påverka behovet av smarta elnät. 9.

Utvecklingen av kraftsystemet inom Sverige, påverkar också utveck-

lingen i våra grannländer. Vårt nordeuropeiska elsystem är väl integrerat. Våra förändringar och beslut påverkar de beslut våra grannar kommer att ta, och vice versa. Lika viktig är Sveriges roll som reglerresurs för norra Europa. Den beror naturligtvis på utvecklingen i grannländerna, men också på den svenska produktionsmixen och hur regelverken i de olika regionerna utvecklar sig. Avvecklar vi kärnkraften måste vi, eller våra grannländer, ersätta den med annan termisk kapacitet (eller motsvarande reglerresurs). Behåller vi vår kärnkraftskapacitet, genom att successivt reinvestera i takt med att den åldras, minskar behovet av att bygga ut termisk kapacitet i grannländerna. Påverkar vattendirektivet våra vatten-

kraftverk, så att reglerförmågan reduceras kraftigt, påverkar det behovet av reglerkapacitet i våra grannländer. 10.

Den snabba IT-utvecklingen driver också på utvecklingen av smarta elnät. I kraftsystemet kan man kontinuerligt mäta flera storheter, t.ex. spänningar, överföring, produktion och konsumtion. Denna information används för att på ett så effektivt (smart) sätt som möjligt styra produktion, konsumtion och överföring så att driften blir effektiv och tillförlitlig. Utvecklingen mot ett ”smartare elnät” är kontinuerlig och drivs på av den tekniska utvecklingen. Allt tyder på att det kommer bli fler intelligenta lösningar i framtiden, eftersom kostnaderna för dem minskar och värdet av dem ökar. Man talar också om ett sakernas internet, där miljarder maskiner redan i dag kommunicerar med andra maskiner (M2M).

Teknikutvecklingen omfattar naturligtvis inte bara IT-området; även inom energiområdet fortgår den. Utvecklingen av solceller är ett utmärkt exempel, där man bl.a. via snabbt tekniskt lärande sänkt elproduktionskostnaderna avsevärt bara under ett decennium. Teknikutvecklingen inom kraftelektronikområdet påverkar direkt hur snabbt de smarta elnäten kan utvecklas.

Utmaningar för den svenska elmarknaden

En avgörande fråga när omställningen av energisystemet diskuteras är möjligheter och konsekvenser av att basera elförsörjningen på en stor andel intermittent elproduktion. Av föregående avsnitt framgår också att ökningstakten för den intermittenta elproduktionen på europeisk nivå, och hur denna produktion kommer in på marknaden, kommer att få ett avgörande inflytande på det svenska kraftsystemet. Även samordningsrådets scenarier ser takten och omfattningen i utbyggnaden av intermittent förnybar elproduktion som en avgörande faktor för behovet av smarta elnät.

Intermittent produktion innebär att systemets reglerförmåga behöver hantera både variationer i både användning och produktion. Detta innebär följande tre utmaningar för den svenska elmarknaden och därmed för marknadens aktörer:

  • Hantering av den kontinuerliga balanshållningen.
  • Dimensioneringen av systemet så att det är leveranssäkert även de timmar som vindkraft och solkraft ger ett litet tillskott men efterfrågan är hög – ”effektfrågan”.
  • Dimensioneringen av systemet så att timmar med hög vind- och solkraftproduktion och låg elförbrukning inte leder till instängd produktion och priskollaps.

I rapporten ”Beskrivning av de konkreta utmaningar som det svenska elnätet står inför med anledning av den pågående omställningen av energisystemet, Slutrapport, NEPP report december 2013” redovisas de utmaningar som sammanhänger med detta ökade reglerbehov, hur det kan hanteras och konsekvenserna av dessa olika handlingsalternativ.

Det ökade reglerbehovet kan hanteras på dessa sätt:

  • vattenkraften regleras annorlunda (mer)
  • värmekraften används för reglering
  • utrikeshandeln förändras
  • efterfrågan bidrar till reglering
  • nya energilager bidrar till regleringen

Därutöver kan vindkraften vara en del i de system som bidrar till frekvenshållning. Sverige och Norden har stora och lätt reglerbara vattenkraftresurser. Vid en utbyggnad av vind- och solkraft av den omfattning som skisseras t.ex. i rådets scenario B blir en avgörande fråga hur långt reglerförmågan i den nordiska vattenkraften räcker.

I Sverige har vi en maximal produktionskapacitet på cirka 14 000 MW vattenkraft och inom en timme kan produktionen variera med upp emot 3 500 MW upp eller ner. Att reglera med vattenkraft är billigt jämfört med att reglera med andra kraftverk. Figur 5.11 visar hur den svenska vattenkraften används för att möta variationer i förbrukningen. Av figuren framgår att övrig produktion i Sverige körs relativt stabilt. Vi ser också att nettoimporten under denna

januarivecka varierar men det har inte något tydligt samband med förbrukningsvariationerna.

228F68

Kostnaderna för reglering avspeglas i prisvariationerna på spotmarknaden som visas i figur 5.12. Trots de stora variationerna i förbrukning och det betydande reglerarbete vattenkraften åstadkommer, är prisvariationerna förhållandevis små. Den aktuella veckan i januari varierade priset under dygnet maximalt cirka 10 euro per MWh i Sverige. Som jämförelse kan nämnas att de tyska prisvariationerna samma vecka låg kring 40 euro per MWh.

68 Rapport till samordningsrådet, NEPP, december 2013, Beskrivning av de konkreta utmaningar som det svenska elnätet står inför med anledning av den pågående omställningen av energisystemetdecember.

Orsaken till den större prisvolatiliteteten är att kostnaden för reglering med värmekraft, som utnyttjas i Tyskland, är betydligt högre än kostnaderna för reglering med vattenkraft. För svenska förhållanden gäller också att kärnkraften lämpar sig mindre bra för reglering, även om det finns tillfällen då kärnkraften använts för dygnsreglering.

En kraftig utbyggnad av den intermittenta elproduktionen i Sverige kan också förväntas medföra ett ökat handelsutbyte. Bättre överföringskapacitet innebär att vi kan dra nytta av prisvolatiliteten i exempelvis Tyskland genom att sälja mer kraft när priserna är höga och köpa mer när priserna är låga. Det ökar prisvolatiliteten även i Sverige.

Efterfrågeflexibilitet

Prissvängningarna ökar också de ekonomiska drivkrafterna för efterfrågesidan att bidra till regleringen. Vi behandlar incitamenten för kunderna att medverka till ökad efterfrågeflexibilitet i avsnitt 5.4. Beroende på hur efterfrågeflexibiliteten kommer in på marknaden kan de långsiktiga effekterna på elsystemnivå skilja sig på

väsentliga punkter. Det finns alltså skäl att även ta hänsyn till sådana förhållanden då framtida utmaningarna ur ett elsystemperspektiv analyseras. Den enklaste formen av efterfrågeflexibilitet innebär att kunden reagerar på spotpriset som publiceras kl. 13.00 dagen innan och sedan anpassar sin förbrukning manuellt eller med hjälp av automatisk styrning, s.k. reaktiv efterfrågeflexibilitet. Om det blir väldigt många kunder som reagerar på priset kommer det att påverka prisbildningen. Om elhandlarna inte kan förutse hur kunderna kommer att förändra sin förbrukning kommer de behöva handla sig i balans på intradagmarknaden, med ökade kostnader som följd. Dessa kostnader kommer förr eller senare att betalas av kundkollektivet. Om mycket stora volymer behöver hanteras på intradagmarknaden kommer spotpriset inte längre reflektera den verkliga balansen på marknaden. Detta kan leda att trovärdigheten i systempriset urholkas.

Eftersom systempriset ligger till grund för den finansiella handeln är det av vital betydelse att det har en hög trovärdighet. Analyser

229F69 visar också att stora volymer reaktiv efterfrågeflexibilitet

(motsvarande cirka 700 000 hushåll) kan ge oförutsägbara effekter på marknaden och bidra till osäkerhet och ökad volatilitet.

Det är således önskvärt att efterfrågeflexibiliteten bjuds in redan på spotmarknaden dagen före, s.k. explicit efterfrågeflexibilitet. Då undviker man höga balanskostnader samtidigt som prisförändringen kommer samtliga aktörer till godo. Metoden är mer komplicerad och för mindre kunder krävs troligen att en s.k. aggregator tillåts styra lasten hos elkunderna

Analyser visar att denna form av efterfrågeflexibilitet i normala fall bidrar till att sänka både medelpriset och prissvängningarna. Men flaskhalsar mellan två elområden med olika prisnivå kan göra att den prissänkande effekten minskar eller uteblir i området med den lägre prisnivån. Detta kan t.ex. gälla för det nordiska systemet där priset vid höglasttimmarna sätts på kontinenten varför nordisk efterfrågeflexibilitet får en förhållandevis liten prissänkande påverkan. De lägsta priserna uppkommer däremot när det är flaskhalsar i systemet och produktionen ”stängs inne” i Norden. Med ökad

69 Rapport till samordningsrådet, NEPP, december 2013, Beskrivning av de konkreta utmaningar som det svenska elnätet står inför med anledning av den pågående omställningen av energisystemetdecember.

efterfrågeflexibilitet kan dessa flaskhalsar minimeras och då blir priserna under låglasttimmarna i genomsnitt högre.

Sammanfattningsvis kan man grovt förenklat säga att de timmar reglerförmågan i vattenkraften räcker kommer prisvariationerna bli små eftersom vattenkraftens reglerkostnad normalt är låg. Lönsamheten att investera i flexibilitet på efterfrågesidan och i annan topplastproduktion blir liten, medan lönsamheten i nät- och utlandsförbindelser blir god. De timmar reglerförmågan i vattenkraft inte räcker kommer det att krävas att andra, dyrare resurser, hjälper till att reglera systemet och då blir i stället prisvolatiliteten hög och de ekonomiska incitamenten för efterfrågeflexibilitet ökar.

Simulering av prisvariationer och elutbyte

För att konkretisera dessa förhållanden har NEPP gjort simuleringar med Swecos timbaserade elmarknadsmodell som täcker hela Europa. Man har använt NEPP:s gröna scenario (som på europeisk nivå är snarlikt samordningsrådets scenario B), som innefattar stora mängder vindkraft i Sverige och övriga Norden och Europa.

230F70 År

2030 är Norden i detta scenario en stor exportör av kraft bl.a. till följd av investeringar i förnybart men också p.g.a. att kärnkraften i Sverige är intakt och att kärnkraften i Finland har byggts ut. I dessa simuleringar ingår stora utbyggnader av transmissionsnätet för att klara den omfattande exporten från Norden av förnybar kraft.

Resultatet pekar på att kostnaderna för att hålla elsystemet i balans kommer att öka väsentligt i det gröna scenariot, vilket återspeglar sig i kraftigt varierande priser. Detta gäller särskilt i Tyskland, men även i Norden kommer vi att behöva använda annat än vattenkraft för att reglera systemet. Genom att vi bygger ut överföringsförbindelserna med kontinenten kommer vi också att ”smittas” av prisvolatiliteten på kontinenten.

Men det här är ett ganska extremt scenario med exempelvis över 100 TWh vindkraft i Norden. Scenariot bygger också på antagandet att den nuvarande elmarknadsmodellen bibehålls. Skulle det exempelvis införas en kapacitetsmarknadsmodell i Tyskland som

70 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2013, Beskrivning av de konkreta utmaningar som det svenska elnätet står inför med anledning av den pågående omställningen av energisystemetdecember.

stimulerar investeringar i produktionsanläggningar, energilager och förbrukningsreduktion kan prisbild och handelsmönster förändras radikalt.

Slutsatser

Sammanfattningsvis kan konstateras att balansering av produktion och förbrukning blir en betydligt större utmaning än i dag. Variationerna i den framtida nettoförbrukningen (förbrukning minus intermittent kraft) kommer att vara betydligt större än vad systemet är dimensionerat för i dag. Timmar med mycket gott om kraft kommer snabbt att förbytas till timmar med ont om kraft. Systemet måste således dimensioneras korrekt och ha en beredskap att snabbt ställa om. Prognososäkerhet i vindkraften gör dessutom att planeringshorisonten blir kortare.

Den största utmaningen står sannolikt producenterna inför. Introduktionen av förnybar kraft med särskilda stöd, som till stor del är intermittent till sin karaktär, tränger undan annan produktion och skapar åtminstone inledningsvis en prispress på marknaden. Detta undergräver ekonomin för kraftverken och innebär dessutom att det tar längre tid innan de förnybara teknikerna kan finansieras utan statligt stöd. Tyskland är i dag ett exempel på hur den snabba tillväxten av förnyelsebar produktion kraftigt har påverkat kraftverkens finansiella möjligheter att kunna existera vidare och bidra till energisystembalanseringen. Därför pågår nu arbete i Tyskland för att ta fram regelverk för kapacitetsmarknader.

För stamnätsoperatörerna ligger den största utmaningen i att hinna bygga ut näten i den takt som krävs. Det finns en betydande risk att förnybar kraft kommer att bli instängd i vissa regioner.

I smarta nät kan kunderna bidra till balanseringen av elsystemet, och således minska behoven av reglerbar produktion och nätutbyggnad. Det finns en stor potential för efterfrågeflexibilitet hos både hushållskunder och industri. Men det är viktigt att efterfrågeflexibiliteten kommer in på marknaden på ett kontrollerat sätt för att generera största möjliga samhällsnytta. Felaktigt införd kan efterfrågeflexibilitet snarare stjälpa än hjälpa systemet. En utmaning är att det inte alltid ligger i kundens intresse att agera på ett sätt som bidrar till största samhällsnytta.

Smarta elnäts bidrag till de klimat- och energipolitiska målen

Rådet har i sitt kommittédirektiv uppgiften att bedöma det bidrag som smarta elnät kan ge för att uppfylla enskilda energi- och klimatmål till 2020 och 2030. En övergripande analys har genomförts av NEPP och redovisas i sin helhet i rapport till Samordningsrådet NEPP 2014 ”Bedömning av det bidrag som smarta elnät kan ge för att uppfylla energi- och klimatmål”.

Analysen utgår från de energi- och klimatpolitiska målen för

  • reduktion av växthusgasutsläpp till 2020
  • ökning av andelen förnybar energi till 2020
  • ökad energieffektivisering till 2020
  • målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till 2030.

Analysen bygger på jämförelser av energisystemets utveckling i ett antal omställningsscenarier, exempelvis rådets scenario B och D, och ett antal referensscenarier, bl.a. rådets scenario A (och delvis även scenario C). Som komplement har även en s.k. score cardbedömning använts (värdering utifrån en 5-gradig skala). En närmare beskrivning av de metoder som använts för analysen finns i NEPP:s rapport.

Av tidigare redovisning i detta avsnitt framgår att osäkerheten är stor kring hur elmarknaden i Nordeuropa och den svenska omställningen av energisystemet kommer att påverka elmarknaden i Sverige och Norden och därmed behovet av smarta elnät. Den framtida betydelsen av smarta elnät är starkt kopplad till hur specifika energi- och klimatpolitiska mål utformas. För varje mål finns dock ett antal åtgärdskategorier som kan få olika genomslag, var och en med helt olika beroende av smarta elnät.

Ett exempel är genomslaget för elfordon. Med en massiv satsning på incitament för övergång till elfordon får smarta elnät en större roll än om omställningen i första hand inriktas mot förnybara drivmedel. På samma sätt blir smarta elnät viktigare med en massiv satsning på sol- och vindkraft Europa jämfört med t.ex. ett framtida genomslag för koldioxidlagring (CCS) vid konventionell kraftproduktion.

I analysarbetet har följande vi funnit tre grupper teknik och åtgärder som har speciell betydelse för smarta elnäts bidrag till de klimat- och energipolitiska målen:

  • Utbyggnad av vindkraft och solkraft.
  • Eldrift inom transportsektorn, i scenarierna är det främst eldriften av personbilar som får genomslag till 2030.
  • Eleffektivisering i bostads- och servicesektorn, men även inom industrin i vissa tillämpningar.

Vid stort genomslag för dessa åtgärder så blir även smarta elnäts bidrag till måluppfyllelsen stort. Detta är särskilt tydligt på lite längre sikt, när större volymer kan ha uppnåtts, dvs. 2030 och därefter.

Osäkerheten kring marknadens utveckling i stort och genomslag för olika tekniker är betydande. Metoderna ger därför inga säkra besked men ambitionen med analyserna är att få fram rimliga nivåer för smarta elnäts bidrag till uppfyllelsen av energi- och klimatmål. Men med dessa reservationer finns det god grund för bedömningen att de smarta elnäten kommer att bidra till uppfyllelsen av de svenska energi- och klimatmatmålen. Smarta elnät kan förväntas få störst betydelse för målet om en ökad andel förnybar energi, där cirka 40 procent av åtgärderna till 2020 i viss eller ganska stor utsträckning

231F71 kan dra nytta av de smarta elnäten. Motsvarande

bedömning för målen om minskade växthusgaser och energiffektivisering är cirka 30 procent. När det gäller målet om en fossiloberoende fordonsflotta styrs resultatet av genomslaget för elfordon. I scenarier med den största andelen elfordon blir resultatet att smarta elnät har viss eller ganska stor betydelse för cirka 30 procent av de åtgärderna till 2030.

Analyserna indikerar också att de smarta elnäten kan bidra mer till måluppfyllelse av eventuella framtida mål, för exempelvis 2030. Detta är tydligast för förnybar energi, men kan även förväntas gälla för växthusgasreduktion och ökad energieffektivisering.

71 För en närmare beskrivning av hur ”viss betydelse” respektive ”ganska stor betydelse” definierats i analysen hänvisas till rapport till samordningsrådet, NEPP, december 2013, Beskrivning av de konkreta utmaningar som det svenska elnätet står inför med anledning av den pågående omställningen av energisystemetdecember.

Energi- och klimatmålen är alla ”energirelaterade”, men det är uppenbart att de åtgärder som kan nyttiggöra de smarta elnäten har god hjälp av, och även bidrar till, att de smarta elnäten kan hantera de framtida effektproblemen i elsystemet. Det gäller naturligtvis oberoende av om de är en följd av energi- och klimatmål eller om de motiveras av andra orsaker. För bedömningen av storleken på de smarta elnätens bidrag till energi- och klimatmålen, har därför även denna effektdimension varit starkt bidragande.

5.3.4. Kostnad och nytta med smarta elnät

Smarta elnäts roll i den långsiktiga utvecklingen av energisystemet beror på hur olika smarta elnätslösningar utvecklas, hur robust och kostnadseffektiv tekniken kan förväntas bli etc. En central del av samordningsrådets arbete har därför varit att ta fram en mer komplett bild av vilka tekniker och tillämpningar som utvecklas och öka förståelsen för hur smarta elnätslösningar kan bidra till att hantera framtida utmaningar. Med den breda definition av smarta elnät som samordningsrådet utgått från finns också en rad olika tillämpningar med helt olika förutsättningar och möjligheter.

Samordningsrådets ska enligt direktivet bedöma olika samhällsekonomiska kostnader och nyttor som utvecklingen av smarta elnät för med sig på kort och lång sikt. Redovisningen i avsnitten 5.3.1–5.3.3 visar att smarta elnäts framtida roll i elsystemet är förenad med betydande osäkerheter på olika nivåer. Smarta elnäts samhällsekonomiska kostnader och nyttor går bara att bedöma utifrån ett visst scenario med vissa antaganden om teknikutveckling, elsystemets sammansättning och energimarknadernas behov, kundernas acceptans för ny teknik etc. Dessutom finns en rad olika vägval som alla kan kategoriseras som smarta elnäslösningar och som kan ge olika kostnader och nyttor i olika situationer.

Internationella analyser

Trots dessa betydande osäkerheter finns dock ett antal studier som försökt kvantifiera den samlade kostnads- och nyttoeffekten vid en fullständig utbyggnad av smarta elnät. Sådana studier har genomförts för hela regioner eller länder där man utgått från ett visst

scenario för utvecklingen av olika smarta elnätsfunktioner. En sådan analys genomfördes av Electric Power Research Institute (EPRI) 2011

232F72 och var i sin tur var en uppdatering av en tidigare

studie från 2004

233F73. I studien från 2011 utgår man från ett scenario

med omfattande introduktion av intermittent elproduktion, elfordon, automatisk styrning hos konsumenter och inom industrin samt utnyttjande av modern lagringsteknik. Analysresultatet som omfattar hela USA pekar på ett förhållande mellan nytta och kostnad på i storleksordningen 2.8–6,0. Såväl kostnader som nyttor uppträder till helt övervägande del i distributionsnätet och i mindre omfattning på transmissions och kundnivå.

En liknande studie har genomförts av Ernst & Young för utvecklingen av smarta elnät Storbritannien

234F74. Även i denna studie har

man ett mycket brett angreppssätt och utgår från en omfattande förändring och modernisering av hela elnätet. Liksom EPRI kommer man fram till signifikant lägre investeringsnivåer då smarta elnätslösningar utnyttjas jämfört med motsvarande konventionella investeringar. Nyttan blir dock densamma i båda investeringsalternativen.

En studie med ett delvis annorlunda perspektiv har genomförts av Smart Grid Consumer Collaborative 2013

235F75. Här har resultat

från genomförda projekt sammanställts och nyttan ”per kund” har beräknats utifrån tillgängliga utvärderingsresultat. Cirka 2/3 av projekten avsåg introduktion av smarta mätare. Även denna rapport pekar på ett positivt förhållande mellan nytta och kostnad där de nyttor som lyfts fram är dels minskade kostnader för kunden (effektivare elnät, efterfrågeflexibilitet, lägre driftskostnader genom automatisk mätning, minskade förluster), dels indirekta nyttor som minskad miljöpåverkan och ökad tillförlitlighet. För de projekt som ingått i utvärderingen varierar förhållandet mellan de nyttor och kostnader som identifierats mellan 1.5 och 2.6 (nuvärde).

72 EPRI, 2011, Estimating the Costs and Benefits of the Smart Grid – A Preliminary Estimate of the Investment Requirements and the Resultant Benefits of a Fully Functioning Smart Grid, 2011 Technical Report. 73 EPRI, 2004, Power Delivery System of the Future: A Preliminary Estimate of Costs and Benefits. 74 Ernst & Young, 2012, Smart Grid: a race worth winning? A report on the economic benefits of smart grid. 75 Smart grid Consumer Collaborative, 2013, Smart Grid Economic and Environmental Benefits – a review and Synthesis of Research on Smart Grid Benefits and Costs., USA.

De här refererade studierna kan givetvis inte direkt överföras till svenska förhållanden. Ålderstrukturen för befintliga nät, marknadsförhållanden och elanvändningens struktur är exempel på faktorer som påverkar resultatet av analyserna. Resultatens samstämmighet är dock en tydlig indikation på att potentialen för kostnadseffektiva lösningar är stor vid implementering av smarta elnätslösningar.

Beroende på teknikmognad för de val av tekniska lösningar som görs kan givetvis kostnads- och nyttofördelningen dock se olika ut. Ett förenklat exempel skulle kunna gälla en situation med begränsad överföringskapacitet i ett visst nätområde. I stället för nätutbyggnad skulle då elnätsföretaget kunna hantera kapacitetsbristen genom att satsa på efterfrågeflexibilitet med stöd av smarta elnät och tydliga incitament i nättariffen. Ett annat alternativ skulle kunna vara att man investerar i lagring och smart elnätsteknik. Utfallet av kostnad och nytta skiljer sig givetvis mellan dessa två alternativ.

Att fördela värdet av kostnader och nyttor för smarta elnät totalt sett är således knappast möjligt. Men vi kan redovisa vilka smarta elnätslösningar som kan vara samhällsekonomiskt motiverade i olika marknadssituationer och hur den ungefärliga kostnads- och nyttofördelningen kan se ut i dessa fall.

Nyttan av smart elnät i befintlig elnätsverksamhet

Inom ramen för samarbetet med NEPP har en kartläggning

236F76

genomförts av aktuella smarta elnätsteknologier som kan användas av elnätsföretagen vid övervakning och drift av elnäten.

De tekniker som analyserat bygger i samtliga fall på tre funktioner som utnyttjas på ett smart sätt; mäta, analyser och styra. Mäta innebär att givare används för att mäta elektriska eller andra storheter, att mätningen sker automatiskt och att mätdata överförs till datorer för bearbetning. Med hjälp av programvara analyseras dessa mätdata varefter beräkningsresultaten används för att skicka styrsignaler till den utrustning som finns i elnätet. Att mäta, analyser och styra är inget nytt men dessa tillämpningar har fram till nu skett lokalt. Den nya informations- och kommunikations-

76 Rapport till samordningsrådet, NEPP 2014, Teknik för smarta elnät för själva elnäten – kartläggning och behovsanalys.

tekniken gör det möjligt att mäta på skilda geografiska platser i elnätet och utifrån analysresultaten styra utrustning som kan befinna sig på långt avstånd från mätpunkten. Denna typ av teknik finns redan i stora delar av transmissionsnätet men är mindre vanlig på distributionsnivå.

Smarta elnätslösningar för befintligt elnät skapar möjlighet att öka anslutningen av intermittent elproduktion utan att elnätet behöver byggas om eller förstärkas. Tekniken kan också bidra till att elnätet kan utnyttjas närmare sina tekniska gränser. Här krävs dock system som kan kontrollera var gränserna ligger i alla driftsituationer och med en mycket hög tillförlitlighet hos de kommunikations- och IT-system som används om en hög tillförlitlighet ska kunna upprätthållas. Kostnaden för nätutbyggnad är normalt mångdubbelt högre än kostnaden för de smarta elnätslösningarna. Att kunna öka kapacitetsutnyttjandet i befintliga nät är, utifrån ett resurs- och miljöperspektiv, fördelaktigt. Att exempelvis förstärka lokalnät genom att bygga nya ledningar kräver nya miljöintrång, något som kan medför minskade miljövärden och som t.ex. kan påverka fastigheters marknadsvärde negativt. Om man med hjälp av ny teknik kan öka överföringskapacitet i befintliga ledningar med bibehållen tillförlitlighet krävs inga nya miljöintrång, vilket är att föredra.

I den kartläggning som genomförts av NEPP finns ett projekt i Naum i Västergötland där mätning, analys och styrning har skapat möjlighet att överföra större effekter i befintliga ledningar. Ett annat exempel gäller Kårehamn på Öland där mätning och övervakning av ledningstemperaturen har gjort möjligt att installera 48 MW vindkraft även om ledningsnätet bara klarar 30 MW när kylningen är som sämst. I exemplet från Kårehamn har med andra ord den installerade effekten kunnat ökas med 60 procent (exemplet Kårehamn beskrivs närmare i avsnitt 5.4).

Att vissa elnätsföretag trots den positiva kostnads- och nyttoanalysen väljer alternativet nätutbyggnad beror snarast på oklara incitament och eventuellt på tveksamhet kring robusthet och tillförlitlighet hos den nya tekniken. Denna osäkerhet förstärks om resultat från referensanläggningar med liknande förhållanden som den egna anläggningen saknas.

Smarta elnätsteknologier kan också användas för att upprätthålla stabilitet i elnäten. Med kontinuerlig mätning och registrering av

spänning med hjälp av ett större antal elmätare analyseras data och utifrån resultaten styrs transformatorerna så att de hjälper till att hålla spänningen i nätet inom givna gränser.

Ett annat exempel är att smart elnätsteknologi kan användas för att förebygga elavbrott genom underhållsteknik som bygger på mätningar på flera ställen i elnäten och informationstekniska system. När elavbrottet väl uppstått bidrar tekniken för smarta elnät till snabbt återställande och därmed kan avbrottstiderna minska.

Nyttan av smarta elnätslösningar vid förändrade förbrukningsmönster

Smarta elnätsapplikationer kan också användas för att undvika investeringar i elnäten som behövs för att klara en större introduktion av elbilar och distribuerad produktion (vind- samt solkraft). Det finns utmaningar kopplat till såväl distributionsnäten som för stamnätet till följd av denna förändring av kraftsystemet. På distributionsnätsnivå så bedöms primärt ökade lasttoppar från elbilsladdning utgöra en utmaning vintertid då toppbelastningen på nätet ökas. I en studie genomförd av Elforsk

237F77 så uppskattades unge-

fär 30 procent av landets distributionsnät stå inför ett investeringsbehov till följd av detta. Möjligheten att minska detta investeringsbehov har analyserats av NEPP

238F78.

I projektet har utmaningarna på distributionsnivå simulerats vid en ökning av antalet elbilar och lokal solelsproduktion, och nyttan som smarta elnät kan bidra med har kvantifierats. De applikationer som analyserats är bl.a. koordinerad laddning av elbilar och efterfrågeflexibilitet från hushållskunder. Med dessa tekniker minskar effektökning till följd av introduktionen av elbilar. I studien uppskattas att en halvering av antal distributionsnät med investeringsbehov kan ske med hjälp av dessa tekniker.

Nyttan som kan genereras kan också betraktas ur ett kundperspektiv. I en Elforsk studie

239F79 har den ekonomiska besparingen

77 Elforsk, 2014, framtida krav på elnäten, rapport 14:26 2014. 78 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Krav på framtidens elnät – smarta elnät, 79 Elforsk, 2012, Pilotstudie i Vallentuna, Reflektioner rörande affärsmodeller för förbrukarflexibilitet och självlärande prognosstyrning för kundanpassad effektreglering, Elforsk rapport 12:48.

från efterfrågeflexibilitet och automatisk styrning simulerats för en villaägare med bergvärmepump för åren 2010 och 2011. Besparingen har i dessa fall beräknats till cirka 2 200–2 600 kronor. Motsvarande värde för villakund med en elpanna uppgår till cirka 2 800–4 000 kronor beroende på respektive års pris- och temperaturdata. Studien konstaterar att en förbättrad reglering av uppvärmningen sänker energiförbrukningen på flera sätt. Med jämnare temperaturreglering kan hushållen välja något lägre inomhustemperatur utan att uppleva komfortproblem, styra bort topplast och sänka inomhustemperaturen då man är borta från hemmet under längre perioder. Sammantaget uppskattar studien att en 10– 15 procent energieffektivisering kan nås.

Den nytta som i dessa beräkningsfall uppstår för kunden kan inte entydigt sägas bero på användning av smarta elnät. Exemplet illustrerar alltså även att det på kundsidan knappast går att dra någon tydlig gräns mellan smarta elnät smarta energilösningar, vilket gör en entydig analys av kostnader och nyttor för smarta elnät ännu mer komplicerad.

5.4. Analyser av elmarknadens utveckling och förändringsbehov

5.4.1. Drivkrafter för smarta elnät samt fördelning av kostnad och nytta

Av samordningsrådets direktiv framgår att en viktig övergripande uppgift för rådet är att klargöra de ekonomiska drivkrafterna, incitamentsstrukturerna och nyttofördelningsmekanismerna som har betydelse för utvecklingen av smarta elnät. Smarta elnät är inte ett mål i sig utan utvecklingen måste motiveras av bidrag till målsättningar inom klimat- och energipolitiken och av den nytta som uppnås för elkonsumenterna, näringslivet och samhället i stort. Då elförsörjningen är en grundläggande förutsättning för ett fungerande samhälle är det även viktigt att leveranssäkerheten i ett samhällsperspektiv beaktas.

Rådet har prioriterat arbetet med att klargöra de ekonomiska drivkrafterna och incitamentsstrukturerna och detta har varit ett eget fokusområde. Inom området har vi undersökt frågor om

elmarknadens funktion, aktörerna på elmarknaden och hur spelreglerna på elmarknaden påverkar utvecklingen av smarta elnät.

Analyser och slutsatser från detta arbete finns publicerade i en särskild rapport, ”Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden – vilka är aktörernas roller och drivkrafter i utvecklingen med smarta elnät”

240F80. En beskrivning av analyserna om driv-

krafter för smarta elnät samt fördelning av kostnad och nytta för olika aktörer redovisar vi här. Synergier med andra energislag kan också uppkomma, särskilt i kundledet, med integrerade energibärarkoncept där hela kundens energianvändning och kostnad beaktas. Detta behandlas inte här utan bl.a. i avsnitt 4.2.5.

Användningsfall

Av samordningsrådets direktiv kan man utläsa olika syften med att främja utvecklingen av smarta elnät (se bilaga 1). 1. Underlätta introduktionen och utnyttjandet av förnybar elpro-

duktion. 2. Skapa förutsättningar för aktivare elkunder. 3. Underlätta energieffektivisering och minska energianvänd-

ningen. 4. Bidra till effektreduktion och kapa effekttoppar. 5. Bidra till ökad effektivitet, förbättrad elkvalitet och driftsäker-

het i elnätet.

Utifrån dessa syften har vi i arbetet tagit fram och analyserat ett antal användningsfall för smarta elnätsfunktioner. Med exemplen har påverkan på de olika aktörerna i elmarknaden kunnat analyseras vid en tidpunkt då respektive användningsfall kan ha fått sitt genomslag.

För att underlätta förståelsen av analysen redovisar vi en schematisk bild i figur 5.13över elmarknaden och dess aktörer.

80 Rapport från samordningsrådet, 2014, Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden – vilka är aktörernas roller och drivkrafter i utvecklingen av smarta elnät?

En central fråga är hur aktörerna agerar och reagerar i de olika användningsfallen. Ett problem som kan försvåra utvecklingen av olika användningsfall är att de ekonomiska incitamentsstrukturerna kan innebära att kostnaderna för de investeringar som krävs kan behöva finansieras av en aktör medan intäkterna tillfaller en annan.

För användningsfallen analyserar vi därför vem den ekonomiska nyttan tillfaller, vem som betalar och hur incitament kan skapas så det som önskas verkligen sker. Definierar man incitament som en anledning för någon att utföra en viss handling så behöver vi veta den ekonomiska drivkraften som kan få en viss aktör att agera för ett visst användningsfall. För varje användningsfall finns också andra aktörsroller som påverkas indirekt.

Analysen nedan utgår från några av de användningsfall som är centrala i elmarknaden:

  • Storskalig introduktion av vindkraft och solcellsel i större anläggningar och bebyggelse.
  • Flexibel användning för effektstyrning inom fastigheter, bostäder och industri.
  • Energieffektivisering inom fastigheter, bostäder och industri samt introduktion av smarta elmätare och återkoppling av mätvärden.
  • Användningsfall inom elnäten för en effektivare nätverksamhet och säkrare elöverföring.

Användningsfallen utgår från tre aktörsrollers initiativ: elproducenten som investerar i förnybar el, elanvändaren som utvecklar en flexibel elanvändning och som energieffektiviserar och elnätsföretaget som investerar, effektiviserar och utvecklar säkerheten i elöverföringen inom sitt elnät. Slutligen diskuterar vi de ekonomiska incitamenten för elhandelsföretaget att erbjuda smarta elnätsfunktioner. Detta är särskilt intressant eftersom elhandelsföretaget förväntas bli elanvändarens huvudsakliga kontakt i elmarknaden enligt de förändringar som är på gång i riktning mot en elhandlarcentrisk modell.

Vindkraft och solcellsel i parker och bebyggelse – elproducenten har initiativet

Följande händelsekedja bygger upp användningsfallet. Elproducenten investerar i vindkraft och/eller solcellsel. Elnätsföretaget (koncessionspliktigt) ansluter vindkraften, ibland genom att bygga ut eller förstärka sin nätkapacitet. Med en ökande mängd intermittent elproduktion behöver den systemansvariga myndigheten utökade reglerresurser i produktion eller användning, eller genom utökat elutbyte mellan elområden och länder via import och export.

Huvudfrågan för användningsfallet är om elproducentens förväntade intäkter kommer att täcka investeringen i vind- och solkraft och bära alla de kostnader som uppstår i de olika leden av elmarknaden. I dag stimulerar stödsystemet elcertifikat denna typ av produktionsinvestering eftersom marknadspriset inte är tillräckligt högt för att detta skall ske i stor skala annars.

En elproducents ekonomiska kalkyl har följande principiella uppbyggnad:

Det som kan driva fram en storskalig introduktion av vind- och solkraft är att intäkterna från elproduktionen inklusive elcertifikat och kostnader för balansansvar finansierar den totala kostnaden inklusive avkastning för producenten över anläggningens livstid.

I den totala kostnaden ingår kostnaden för att bygga produktionsanläggningen och driften, dvs. investerat kapital och drift och underhåll samt kostnaden för nätanslutning och nätöverföring.

Andra användningsfall finns beskrivna som handlar om att begränsa kostnaden för nätanslutning och säkerställa en säker nätöverföring när mer förnybar kraft ansluts till elnäten, exempelvis flexibel användning, ellagring och introduktion av flexibla ACsystem. I dessa fall blir det betydelsefullt att intäktsregleringen stimulerar elnätsföretagen att tillämpa de mest kostnadseffektiva lösningarna då ny kraft ska anslutas som alternativ till en traditionell och kostsam utbyggnad av elnäten.

Med mer varierande elproduktion i elsystemet kan kostnaden öka för att hålla systemet i balans, dvs. balansansvarskostnaden (minskar nettointäkten för producenten). Även här finns samma typer av användningsfall, exempelvis flexibel användning och ellagring som kompletterar den traditionella balanskraften och begränsar kostnaderna för balansansvaret i en mer volatil elmarknad.

För att förstå hur balansansvarskostnaden kan utvecklas kan vi analysera hur den systemansvariga kan påverkas. Den system-

ansvariga ska upprätthålla elbalansen i elmarknaden genom att erbjuda reglertjänster och fördela kostnaden för balansregleringen mellan de balansansvariga genom balanstjänsten.

Så här ser den principiella ekonomiska kalkylen ut för den systemansvariga Svenska kraftnät:

Om en storskalig introduktion av vind- och solkraft leder till att traditionella kraftverk som används i balanstjänsten konkurreras ut på grund av bristande lönsamhet kan resurserna för balanskraft bli otillräckliga för att hålla systemet i balans. För att säkerställa en tillräcklig mängd balanskraft i marknaden kan den systemansvarige behöva hyra in resurser för balanshållning till en fast kostnad (jfr. effektreserven) vilket kan öka kostnaden för balanshållningen. Detta aktualiserar frågan om behovet av kapacitetsmekanismer i elmarknadens balanstjänst. Syftet med kapacitetsmarknader är att delfinansiera reglerresurser i elproduktion och/eller elanvändning med en fast ersättningskomponent i stället för som i dag med enbart en rörlig energibaserad intäkt.

Resonemanget visar att en storskalig introduktion av vind- och solkraft kan förändra elmarknadens funktion och driva fram en tillämpning av smarta elnätsfunktioner i elmarknaden och elnäten.

Flexibel användning för effektstyrning inom fastigheter, bostäder och industri – elanvändaren har initiativet

Denna händelsekedja bygger upp användningsfallet. Elanvändare investerar i teknik för att flexibelt styra och förskjuta hela eller delar av sin elanvändning till tider när priset är lågt. Detta förutsätter att elnätsföretaget eller elhandelsföretaget har egna skäl att tillämpa en form av prissättning som skapar incitament för elanvändaren att styra om delar av sin användning eller effekt till särskilda tidpunkter. Prissignalerna eller prispåverkan måste också göra det tillräckligt intressant för elanvändaren att anpassa sig till flexibel elanvändning som svar på prissignalerna.

Elnätsföretagets och elhandelsföretagets skäl att tillämpa en form av dynamisk prissättning

Vilka incitament har elhandelsföretagen och elnätsföretagen att införa avtalsformer och tjänster som stimulerar elanvändaren till en tidsflexibel elanvändning?

Elnätsföretagets skäl att erbjuda elanvändarna denna prissättning kan hämtas ur elnätsföretagets principiella ekonomiska kalkyl med utgångspunkt i intäktsregleringen som ser ut på följande sätt:

Med en dynamisk prissättningsmodell för nättjänsten eller genom att införa tjänster för laststyrning ger elnätsföretaget elnätskunden ett tydligt incitament att jämna ut och hålla nere effekten i elnätet (uttag och inmatning). I ett längre tidsperspektiv leder detta till att följande kostnader kan begränsas för elnätsföretaget:

  • kostnader för anslutning till överliggande och gränsande nät
  • kostnader för inköpt eller egenproducerad energi för att täcka nätförluster
  • kapitalkostnaden.

Hinder i nuvarande intäktsreglering

I dagens intäktsreglering behandlas de två första kostnaderna ovan som ”icke påverkbara” och elnätsföretaget tillåts att föra dessa direkt vidare till elnätskunden. Det saknas därför i dag ett tydligt ekonomiskt incitament för elnätsföretaget att minimera dessa kostnader. Förändringar i intäktsregleringen inför kommande reglerperiod utvecklas närmare i avsnitt 4.2.3 nätinvesteringar

241F81.

En annan fråga i regleringen är fastställandet av kapitalkostnadskomponenten och om det härigenom ges tillräckliga incitament för att stimulera elnätsföretagen att göra kapitaleffektiva investeringar i smarta elnätslösningar (se vidare under rubriken Användningsfall inom elnäten för en effektivare nätverksamhet och säkrare elöverföring samt avsnitt 4.2.3).

Reglermodellen behöver bidra till att stimulera elnätsföretaget att tillämpa den totalt mest kostnadseffektiva metoden för att klara sin uppgift, exempelvis genom elanvändarens medverkan med flexibilitet som ett alternativ till dyra kapitalinvesteringar.

Elhandelsföretaget drivs av att kunna minimera sin ekonomiska risk

Elhandelsföretagets anledning att erbjuda elanvändare en prissättning som stimulerar flexibel elanvändning kan härledas ur elhandelsföretagets principiella ekonomiska kalkyl som ser ut så här:

81 I enlighet med den nya bestämmelsen 5 kap. 7 a § ellagen (1997:857) har Energimarknadsinspektionen inför kommande reglerperiod (2016–2019) utvecklat intäktsregleringen med incitament som ska stimulera elnätsföretagen till ett effektivt kapacitetsutnyttjande (minska belastningen i gränspunkterna) och en begränsning av elnätsförlusterna genom att tillämpa metoder som begränsar dessa kostnader.

Elhandelsföretaget för över elmarknadspriset till elanvändaren i paketerad form. I paketet finns bl.a. kostnader för det rena elpriset, balansansvar, prissäkringar och skatter. Elhandelsföretaget kan erbjuda elanvändarna ett rörligt elprisavtal som, trots paketering, avspeglar spotprisets variation på elmarknaden. Om prisvariationen mellan timmarna är tillräckligt stor får elanvändaren incitament att variera sin elanvändning för att minimera elkostnaden.

En övervägande del av elhandelsföretagets ekonomiska risk handlar om avvikelse mellan köpt antal kWh för kommande dygn ner på timnivå och vad elhandelsföretagens kunder i verkligheten använder. Avvikelse i inköpt volym mot verkligt använd volym under drifttimmen kostar pengar i form av balanskraftkostnader, vilka kan adderas till stora belopp. Därtill kommer risker för genomsnittligt högre inköpskostnader förknippade med försäljning av fastprisprodukter med profil- och volymrisker relaterade till den finansiella handeln.

Genom ökad kunskap om elanvändarnas flexibilitet och genom samverkan finns möjligheter för elhandelsföretagen att minska dessa risker. En positiv skillnad mellan elhandelsföretagets beräknade riskkostnad och verkligt utfall kan eventuellt utgöra ett underlag för att dela med kund. För att detta ska ske krävs full information om obalanser i elhandelsföretagets portfölj och att den finns i god tid så att elhandelsföretaget kan agera på kunskapen i samverkan med sina elanvändare.

Effektivare prisbildning på spotmarknaden

Den stora nyttan för elanvändarna skulle emellertid uppkomma om deras möjliga flexibilitet regelmässigt blev inbjuden till spotmarknaden. Då skulle denna resurs nyttiggöras fullt ut vid prisbildningen och bidra till att sänka medelpriset på den volym som elanvändarna, via elhandelsföretagen eller direkt, handlar på spotmarknaden.

En rapport

242F82 inom forskningsprogrammet Market Design,

Elforsk, har visat att efterfrågeflexibilitet utifrån spotprisets variation och utan koppling till prisbildningen på elbörsen bara kan fungera upp till en viss gräns. Över denna gräns ökar kostnaderna i systemet och resultaten blir de motsatta på grund av att det uppstår nya efterfrågetoppar och prisspikar vid andra tidpunkter. Enligt ovan kan tilläggas att elanvändare som styr sin elanvändning efter spotpriset i efterhand också skapar risk för ökade balanskostnader för elhandelsföretagen.

Efterfrågeflexibiliteten bör alltså på sikt komma in redan vid budgivningen till spotmarknaden. Det finns redan idag incitament hos elhandelsföretagen att utveckla flexibilitetsprodukter och drivkraften för detta är elhandelsföretagens behov av att minska sina ekonomiska risker. Denna utveckling kommer att ske utifrån marknadsbehovet och konkurrenssituationen. För att utnyttja potentialen med elanvändarnas flexibilitet fullt ut vid prisbildningen behövs medverkan och utvecklade produkter även från andra aktörer som t.ex. Nord Pool Spot

243F83 och systemansvarig. Det

kan därför finnas anledning att se över mekanismerna för hur efterfrågeflexibilitet bjuds in till marknaden så att rätt incitament kan skapas för elanvändarna och elhandelsföretagen på en framtida elmarknad. Om efterfrågeflexibiliteten sänker elpriset generellt tjänar alla elanvändare på det och då uppstår frågan hur den ekonomiska nyttan ska fördelas mellan aktiva och passiva elanvändare.

82 Elforsk, 2013, 13:95 Efterfrågeflexibilitet på en energy only marknad. 83 Rådet erfar att Nord Pool Spot redan idag arbetar med utveckling av produkter som verkar i denna riktning.

Elanvändarnas incitament för att tillämpa flexibel elanvändning

Den centrala frågan för detta användningsfall är slutligen om den totala nyttan d.v.s. kostnadsreduktionen som uppnås i elsystemet med en tidsflexibel elanvändning räcker för att bära de investerings- och driftkostnader som uppstår hos elanvändaren och övriga aktörer som gör flexibiliteten möjlig.

Kundnyttan vid flexibel elanvändning kan beskrivas med den ekonomiska kalkyl som gäller för en elanvändare:

För att löna sig måste flexibel användning för effektstyrning ge användaren lägre totalkostnad över tiden dvs. kostnaden för inköpt el och kostnaden för nätanslutning och nätöverföring måste reduceras tillräckligt för att kompensera kostnaderna för tekniska anpassningar (exempelvis ellager), egen ansträngning och energitjänster som möjliggör flexibiliteten.

Slutsatsen i ett incitamentsperspektiv är att elanvändaren kan dra fördelar av sin flexibilitet genom att bli belönad för den skapade nyttan för elnätsföretaget, elhandelsföretaget och genom att påverka prisbildningen på spotmarknaden. Det förutsätter att elmarknaden anpassas i viss mån och att intäktsregleringen skapar de rätta incitamenten så att elhandelsföretagen och elnätsföretagen anpassar sin affärsmodell till elanvändaren. Detta användningsfall – introduktion av flexibel användning för effektstyrning inom fastigheter,

bostäder och industri – kan också kopplas till egenproduktion av el. Med hjälp av lagring och ökad flexibilitet kan elanvändaren använda en större del av sin egenproducerade el inom den egna anläggningen och därigenom reducera sitt försörjningsbehov. Då kan ytterligare kostnader sparas inom elnäten och i produktionssystemet. Dessutom är det fördelaktigt för elanvändaren ur skattesynpunkt. Det är också viktigt att beakta att en dynamisk prissättning för el och elnät på marknadsmässiga grunder som gynnar aktiva flexibla elanvändare också kan medföra att elanvändare som inte anpassar sig till de nya förutsättningarna missgynnas ekonomiskt.

Energieffektivisering inom fastigheter, bostäder och industri samt introduktion av smarta elmätare och återkoppling av mätvärden – elanvändaren har initiativet

Det här användningsfallet är mycket likt fallet med effektreduktion genom flexibel användning eftersom det är samma typ av utrustning och parter inblandade i incitamentskedjan.

Denna händelsekedja bygger upp användningsfallet. Elanvändare investerar i en teknik och engagerar sig för att på olika sätt kunna minska eller effektivisera sin energi- och elanvändning.

En förutsättning för detta är att elanvändaren kan kartlägga sitt ”energiläckage” genom att ha tillgång till detaljerad mätinformation om sin el- och energianvändning och utifrån det bestämma vilken åtgärd som ska vidtas. Här kommer betydelsen av smarta elmätare och återkoppling av mätinformation in i bilden.

Liksom i fallet med flexibel användning förutsätts elanvändarens kostnader för inköpt el och elöverföring minska i tillräcklig omfattning för att kompensera elanvändarens egna insats för att uppnå detta. Om energieffektiviseringen blir omfattande inom stora användargrupper kommer kundincitamentets storlek att bestämmas av två huvudsakliga kostnadsslag. Förutom lägre rörliga kostnader för inköpt energi kan energieffektiviseringen leda till minskade kapitalkostnader. Detta genom att eventuella investeringar som görs för att uppnå effektiviseringen kan leda till att avsevärt större kapitalkostnader sparas i andra delar av elsystemet inom producentledet och elnäten. Därför är energieffektivisering nära kopplad till resonemanget som förts ovan om flexibel användning.

Ett effektuttag som är lägre (energieffektivisering) och jämnare (flexibel användning) har potential att spara fasta kapitalkostnader i både elproduktionen och elnäten. På lång sikt ger därför kundincitamenten för energieffektivisering och flexibel användning samma typer av kostnadsbesparingar hos elnätsföretagen och i produktionssystemet och bör ses i ett sammanhang.

En annan fördel med att titta på flexibel elanvändning och energieffektivisering gemensamt är att kunden använder samma typ av verktyg i form av mätning och styrutrustning för att åstadkomma båda nyttorna. De båda användningsfallens ekonomiska incitament förstärker därför varandra.

Användningsfall inom elnäten för en effektivare nätverksamhet och säkrare elöverföring – elnätsföretaget har initiativet

Elnätsföretagen kan använda teknik för en effektivare och säkrare nätöverföring. Exempelvis verktyg och tekniska lösningar som ger förbättrad nätövervakning och styrning, ökad automation eller förbättrad överföringskapacitet.

Incitamenten för elnätsföretagen att systematiskt tillämpa en mer sofistikerad teknik med smarta elnätsfunktioner måste finnas i elnätsföretagens intäktsreglering. Huvudfrågan för elnätsföretaget är hur stor del av kostnadsbesparingen de får behålla vid en effektivisering av verksamheten.

Elnätsföretagets ekonomiska kalkyl har redovisats tidigare i detta kapitel och där framgår att företagen redan i dag har incitament för en effektivisering inom den delen av kostnadsmassan som klassas som ”löpande och påverkbar”. Det är kostnader för drift och beredskap, förebyggande underhåll, mätning och rapportering, administration och kundservice samt avbrottsersättningar. Elnätsföretagen får behålla värdet av den effektivisering de kan åstadkomma utöver den som intäktsregleringen föreskriver, åtminstone fram till nästa reglerperiod (fyraårsintervaller).

För närvarande ger inte intäktsregleringen elnätsföretagen några incitament att påverka kostnader för anslutning till överliggande, angränsande nät och nätförluster. Dessa behandlas i dag som opåverkbara och tillåts föras vidare till nätkunden inom intäkts-

regleringens intäktsram. I enlighet med den nya bestämmelsen i ellagen

244F84 har Energimarknadsinspektionen inför kommande regler-

period (2016–2019) utvecklat intäktsregleringen med incitament som ska stimulera elnätsföretagen till ett effektivt kapacitetsutnyttjande (minska belastningen i gränspunkterna) och en begränsning av elnätsförlusterna.

Ett annat problem med elnätsföretagens incitament är de fall då ny smart teknik kan användas som har potential att på ett kostnadseffektivt sätt begränsa investeringsbehovet och effektivisera kapitalbindningen i nätet. Dessa effektiviseringsåtgärder ger en lägre kapitalbas och därigenom en lägre kapitalkostnadskomponent som grund för elnätsföretagets intäktsram.

Detta kan belysas med exempel som E.ON redovisat till rådets arbete. Till följd av att en stor mängd vindkraft anslutits till bolagets elnät på Öland, utnyttjas nätet i dag nära den gräns det är dimensionerat för. Då vindkraftparken Kårehamn, 48 MW, skulle anslutas medgav befintligt elnät egentligen maximalt 20 MW. En uppdimensionering av överföringsledningarna på Öland skulle kosta cirka 60–100 mnkr i investering (exklusive ny kabel till fastlandet).

Som alternativ till nätförstärkningen användes istället en ny smart elnätslösning, dynamic line rating (DLR), och en investering på endast fem miljoner. Utan denna lösning hade vindkraftparken inte etablerats på grund av för höga nätkostnader. Med DLR mäts temperaturen på ledningen och överförd effekt, och utifrån detta beräknas kontinuerligt den tillgängliga överföringsförmågan i ledningarna. Är ledningarna nära överbelastning får vindkraftparken signal att styra ner produktionen. Detta visade sig bli en bra lösning för kunden, och en viktig förutsättning för att förverkliga vindkraftparken. Men incitamenten för elnätsföretaget att genomföra denna typ av investering är svaga. Skälet är att vid tillämpning av DLR blir kapitalbasen betydligt lägre än vid mer traditionella nätförstärkningar samtidigt som elnätsförlusterna ökar när nätet utnyttjas närmare sin fysiska begränsning.

84 5 kap. 7 a§ ellagen (1997:857).

Elhandelsföretagets roll i olika användningsfall för smarta elnät

Elhandelsföretaget förväntas bli elanvändarens huvudsakliga kontakt i elmarknaden enligt de förändringar som är på gång i riktning mot en elhandlarcentrisk modell. Det är därför intressant att se om elhandelsföretaget har ekonomiska incitament att erbjuda avtalsformer och tjänster som stimulerar elanvändarna till efterfrågeflexibilitet, egenproduktion och energieffektivisering. Elhandelsföretaget är en mellanhand som köper el, hanterar balansansvaret och förpackar elavtalet i en lämplig form och risknivå för elanvändarnas behov.

Exemplen om incitament för efterfrågeflexibilitet och energieffektivisering har visat att elhandelsföretaget själv inte har ekonomiska incitament att driva fram en utveckling som går i denna riktning såvida inte konkurrenssituationen eller lönsamhetsaspekter driver fram detta. Det är först när elanvändarna efterfrågar detta som elhandelsföretaget får anledning att utveckla och sälja tjänster som stödjer detta för att stärka sin affär.

Energieffektivisering kan också leda till minskad elförsäljning som elhandelsföretaget behöver kompensera med intäkter från tjänsteförsäljning.

För efterfrågeflexibilitet är dagens belöningsmekanismer svaga ur ett elhandelsperspektiv. Elanvändare som styr sin elanvändning på spotpriset i efterhand skapar risk för ökade balanskostnader för elhandelsföretagen. Med en framtida utvecklad marknadsmodell som tar in efterfrågeflexibiliteten i spotmarknaden vid budgivningen kan elhandelsföretaget (balansansvarig) bli en länk mellan elanvändaren och grossistmarknaden.

Men det är i första hand elanvändarna (kollektivt) som kommer att få den ekonomiska nyttan av flexibiliteten genom ett lägre elpris. Värdet av det lägre elpriset som blir resultatet av elanvändarnas flexibilitet måste bli tydligt för att elhandelsföretaget ska kunna prissätta och erhålla intäkter för att förmedla tjänsten. För detta behövs en markandsdesign med utvecklade affärsmodeller. Det är därför sannolikt inte elhandelsföretagen ensamma som initialt driver på denna utveckling utan snarare tjänsteleverantörer i bred bemärkelse, den systemansvarige, elnätsföretagen och elanvändarna som kan härleda en direkt nytta.

För elproducenterna är förhållandet ett annat. Producenten måste tjäna på det som säljs av produktionen och har därmed inte samma nytta av mindre elanvändning och lägre priser.

5.4.2. Affärsmodeller och användarvänliga tjänster

Enligt direktivet ska samordningsrådet analysera vilka nya affärsmodeller och typer av användarvänliga tjänster, produkter och elavtal som behöver utvecklas. Rådet har tolkat uppgiften på så sätt att uppdraget i första hand handlar om förutsättningarna för företagen, dvs. marknadsdesign och regelverk. Förändringar innebär också nya affärsmodeller för de aktörer som berörs av en utvecklad elmarknad. Men utvecklingen av tjänster och produkter drivs främst av kommersiella aktörer för att möta kundernas efterfrågan på lösningar för nya behov.

Även dessa frågor behandlas bl.a. i rapporten ”Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden – vilka är aktörernas roller och drivkrafter i utvecklingen med smarta elnät”

245F85. Slut-

satserna som kan dras av detta arbete sammanfattas i korthet nedan.

En utvecklad affärsmodell innebär att en aktör ändrar sitt erbjudande i marknaden för att möta nya kundbehov eller utvecklar sin sitt sätt att möta kunden eller prissätta sin tjänst. Även förändringar i en aktörs leveranssystem eller leveransprocess innebär en utvecklad affärsmodell. I denna bemärkelse gör introduktionen av smarta elnät att de flesta aktörer på elmarknaden kan beröras av omfattande affärsmodellutveckling.

  • En mer intermittent elproduktion kan behöva en tillämpning av efterfrågeflexibilitet i elmarknaden för att effektivisera elprisbildningen och för att balansera elsystemet. Detta kommer att kräva en utvecklad markandsdesign med utvecklade affärsmodeller för de inblandade aktörerna. Elhandlarna, elbörsen, systemansvarig och teknik- och tjänsteleverantörer kommer alla att behöva utveckla en kedja av erbjudanden, prismodeller och processer som tillsammans tar fram den

85 Rapport från samordningsrådet, 2014, Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden – vilka är aktörernas roller och drivkrafter i utvecklingen av smarta elnät?

önskade nyttan och som fördelar densamma ekonomiskt mellan aktörerna. Även elnätsföretagen som kommer att hantera fler mätvärden och en mer komplex avräkning kommer att påverkas av de nya affärsmodellerna för efterfrågeflexibilitet.

  • En strävan från elnätsföretagen att med hjälp av nätkunderna utjämna kapacitetsanvändningen och reducera nätförlusterna kommer också att innebära att elnätsföretagen måste utveckla sin prissättning, sitt erbjudande och sin affärsmodell. Med tidsdynamiska nättariffer, effekttariffer och andra affärsmodeller kan elnätsföretagen belöna kunder som bidrar till att målen uppfylls. Om intäktsregleringen innehåller tydliga incitament för elnätsföretagen att skapa dessa nyttor kommer företagen att fokusera på utvecklingen av sin affärsmodell gentemot nätkunden.
  • Även teknik- och tjänsteleverantörer och leverantörer av finansiering som riktar sig till elanvändarna måste utveckla affärsmodeller som bidrar till att kunden kan tjäna på nya erbjudanden från elmarknaden. Vi har berört hur tekniska plattformar för mätning och styrning kan användas för flera nyttor om de bygger på standardiserad teknik och öppna gränssnitt. Detta är något som de nya leverantörerna i elmarknaden måste ta hänsyn till då de utvecklar sina erbjudanden.

Slutsatser

Slutsatsen som kan dras är att tillämpningen av smarta elnät är direkt kopplad till marknadsaktörernas förmåga att kunna utveckla sina affärsmodeller i elmarknaden. Intäktsregleringens incitament och den fundamentala elmarknadsdesignen utgör endast det nödvändiga och viktiga ramverket som ska möjliggöra för marknadens aktörer att på kommersiell väg utveckla nya erbjudanden inklusive prissättning och leveransprocesser som attraherar kunderna att tillämpa de olika användningsfallen för smarta elnät. Detta gör att utvecklingen av smarta elnät i stor utsträckning är en fråga för marknaden själv att utveckla och att takten bestäms av hur fort nya behov uppkommer och lösningar faller på plats som kunderna uppskattar och köper.

5.4.3. Förutsättningar för efterfrågeflexibilitet

Enligt direktivet ska samordningsrådet analysera förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning i dag och i framtiden. Rådet anser att efterfrågeflexibilitet kommer att vara en viktig resurs i det framtida elsystemet både för balansering av elsystemet och för elnätet lokalt. Rådet har behandlat frågan om efterfrågeflexibilitet i handlingsplanen. Mest centralt är avsnitt 4.2.1 Spelregler på elmarknaden – marknadsdesign. I denna rekommendation förordar rådet en utveckling av den nuvarande övergripande marknadslösningen och regelverket för elmarknaden i syfte att underlätta systembalansering och lösa nätkapacitetsproblem med stöd av elanvändarnas och elproducenternas bidrag till ökad flexibilitet i elsystemet. Men även förutsättningarna för elanvändarna att kunna bli mer flexibla i sin elanvändning genom tillgång till adekvat information som mätdata med hög upplösning avsnitt 4.3.4 samt pris och kostnadsrelaterad information avsnitt 4.3.5 knyter an till detta.

En bedömning av efterfrågeflexibiliteten, möjligheter och modeller för den har analyserats i två rapporter på uppdrag av samordningsrådet.

246F

86

247F87

I litteraturstudien ”Människan i det smarta elnätet” genomförd av Interactive Institute Swedish ICT 2014, på uppdrag av samordningsrådet, behandlas erfarenheter och kunskap med inriktning på beteendefrågor bl.a. kopplat till efterfrågeflexibilitet.

Vi redogör här kortfattat för resultatet från dessa arbeten. Det finns också flera andra studier på området som har varit underlag för rådets bedömningar och rekommendationer på detta område.

86 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förburkningsmönster och minska sin elförbrukning i dag och i framtiden. 87 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Analysera effekterna av förändringar i regelverk, rollfördelning och marknadsmodeller som kan bidra till att utnyttja möjligheterna till efterfrågeflexibilitet bättre.

Möjligheter ur ett kundperspektiv

Ur ett kundperspektiv handlar nytta och möjligheter relaterade till smarta elnät i första hand om att kunden kan få ett ökat inflytande över den egna elanvändningen genom bl.a. lättillgänglig information och kunskap och fler valmöjligheter utifrån sina egna behov. Detta kan ske genom att:

  • förutsättningar skapas för fler valmöjligheter och konkreta kunderbjudanden på marknaden
  • förutsättningar skapas för mer flexibla nättariffer

248F88

  • energieffektivisering och minskad energianvändning underlättas
  • effektivare användning av egenproducerad el underlättas.

Med smarta elnät och smarta mätfunktioner kan kundernas val i större utsträckning styras av de faktiska kostnaderna för elproduktion och distribution. De varierar över tiden men de flesta kunder har hittills inte påverkats av det och inte behövt ta ställning till vad elen är värd i olika situationer. Kunden skulle kunna välja att både konsumera och producera el eller utnyttja lagring när det passar bäst. Genom att det kan vara intressant för vissa kunder att minska sin elanvändning under topplast blir prisspikar mindre branta vilket gynnar hela kundkollektivet. En reduktion på 3–5 procent i efterfrågan under en timmes pristopp kan reducera energikostnaderna för den timmen med 20–50 procent. En mer priskänslig efterfrågesida bidrar också till att minska möjligheterna att utöva marknadsmakt särskilt vid topplastsituationer.

Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning

I NEPP:s rapport ”Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning i dag och i framtiden” analyseras bl.a. dessa frågor:

88 I rapporten till samordningsrådet, Interactive Institute Swedish ICT, Katzeff, C. och Ramström, E., 2014, Människan i det smarta elnät framgår att det än så länge har gjorts få analyser av konsumenters preferenser beträffande dynamiska tariffer.

  • Hur stor är den tekniska och ekonomiska potentialen för efterfrågeflexibilitet?
  • Vilka förutsättningar finns för att potentialen ska kunna utnyttjas (drivkrafter, hinder och lösningar)?
  • Vilken roll kan efterfrågeflexibilitet spela på den framtida elmarknaden i konkurrens med andra resurser?

Drivkrafter för efterfrågeflexibilitet

Både hushållskunder och industrikunder har sett positivt på en framtida möjlighet att styra effekten under någon eller några timmar vid tillfälligt höga spotpriser.

249F89 Drivkrafter för hushållskunder

och industrikunder skiljer sig åt, liksom hinder och möjliga lösningar. Kostnaderna förknippade med efterfrågeflexibilitet är relativt låga för hushållskunder. För industrikunder är den alternativa kostnaden en central del i resonemanget och den kan skilja sig mycket mellan industrier, konjunkturer och produktionslägen.

Av det arbete som rådet genomfört

250F90 framgår att kategorin

privatpersoner har mycket snarlika behov för sin elanvändning, det är elkonsumenter i lägenheter, i flerbostadshus samt villor med och utan elvärme. Den väsentliga skillnaden i användningen är uppvärmningsformen. I övrigt har de likartade behov för att bo och leva, sköta driften i sina fastigheter och att transportera sig. Vi antar också att alla konsumenter oavsett boende- och uppvärmningsform kan vilja investera i och tillgodoräkna sig egenproducerad el i en framtid.

Även inom kategorin kommersiella elkunder finns likartade behov mellan segmenten. I denna kategori finns segmenten fastigheter och lokaler med och utan elvärme, serviceverksamheter, lätt och tung industri. Gemensamt för dessa segment är att de alla behöver tillgång till el för sin verksamhet och drift och de använder sig av person och godstransporter. Skillnader finns även här i

89 Slutrapport till samordningsrådet, NEPP, 2013, Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning i dag och i framtiden. 90 Rapport från samordningsrådet, 2014, Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden – vilka är aktörernas roller och drivkrafter i utvecklingen av smarta elnät?

formen för uppvärmning, men också de specifika industriprocesser som präglar olika typer av tyngre industrier.

En annan generell och väsentlig skillnad i ekonomisk påverkan som gäller för elanvändare i samtliga kundsegment är att vissa äger och investerar i egna anläggningar, t.ex. fastighetsägare och industrikunder, och andra inte. De som investerar själva måste ta hänsyn till teknikval (isolering, maskiner, styrutrustning, mm), finansiering och drift- och underhåll vilket kräver ett betydligt större engagemang från användaren. De som inte äger sin anläggning, t.ex. en hyresgäst, kan i stället hyra eller köpa paketerade tjänster som inte kräver stora investeringar och någon särskild finansiering. Denna skillnad är central i exempelvis användningsfallet energieffektivisering inom fastigheter, bostäder och industri.

Slutsatsen man kan dra är att det vid tillämpning av smarta elnätsfunktioner som t.ex. efterfrågeflexibilitet, förefaller rimligt att skilja på privatpersoner och kommersiella elkunder och att ha specifik kontroll på vilka som är elvärmekunder (styrbara laster). Det är också viktigt att förstå större kommersiella elanvändare med speciella energikrävande industriprocesser i sin elanvändning. En annan aspekt är ägande och upplåtelseform samt ansvar för investeringar i den egna anläggningen där det också kan behövas olika grader av engagemang och kunskap. Det är viktigt att betona att kunderna också kan ha andra drivkrafter än rent ekonomiska för att aktivera sig på elmarknaden. Exempelvis miljöintresse, samhällsansvar och önskan om oberoende. Här är attityder och normer av betydelse. Avgörande för de allra flesta kunder är också kravet på enkelhet.

Olika kundsegment kommer på grund av dessa skillnader ha mer eller mindre nytta, dvs. ha mer eller mindre starka incitament, av smarta elnätsfunktioner. Det är viktigt för aktörerna i en framtida el- och tjänstemarknad att förstå och anpassa sig till det. Kommersiella elkunder i allmänhet kommer sannolikt att ha större ekonomisk förmåga och kunskapsnivå och tillgång till en mer avancerad teknik- och tjänstemarknad.

Utöver elanvändarnas drivkrafter, är det viktigt att det finns drivkrafter för de olika marknadsaktörerna, se avsnitt 5.4.1 om fördelning av kostnad och nytta. Rollerna för kunder, elhandelsföretag och balansansvariga, elnätsföretag och systemoperatören

skiljer sig i hög grad, men de kan alla påverka förekomsten av efterfrågeflexibilitet.

Potential för efterfrågeflexibilitet genom laststyrning

NEPP har studerat möjligheterna till efterfrågeflexibilitet för hushållskunder, fastighetskunder och industrikunder. Potentialen för efterfrågeflexibilitet är stor men beror på många variabler som t.ex. temperatur- och elprisvariation, produktionsprocessen och konjunkturläget m.m. Arbetet belyser inom vilka kundkategorier den stora potentialen för efterfrågeflexibilitet finns.

Bland hushållskunder är småhus med elvärme av central betydelse för efterfrågeflexibilitet, eftersom värmelasten är möjlig att kortsiktigt variera utan komfortpåverkan. Bland industrin är elintensiva företag de som kan anpassa sin last mest.

Den tekniska potentialen bland hushåll uppskattas av NEPP till minst 1 500 MW, vilket ungefär motsvarar en genomsnittlig effektminskning på 3 kW i Sveriges samtliga eluppvärmda villor. Potentialen bland större fastigheter som köpcentrum, kontor, skolor och industrilokaler är cirka 200 MW och potentialen bland svenska industriföretag uppskattas till närmare 2 000 MW. Det är inte en uthållig effektreduktion, utan en neddragning av effekten under 1–3 timmar. Produktionsreserver för mer långsiktiga produktionsbortfall kommer fortfarande att behövas. Därmed är inte efterfrågeflexibilitet genom laststyrning en heltäckande lösning.

Synergieffekter genom ökad energieffektivisering

Vid lyckad introduktion av kundanpassad infrastruktur för efterfrågeflexibilitet kan ytterligare nyttor realiseras, t.ex. energieffektivisering genom automatiserad styrning och inlärning via återkoppling av information samt övervakning av drift som resulterar i en mer anpassad elanvändning.

Det kommersiella värdet i moderna styrsystem ligger inte främst i möjligheten att flytta laster utan i stället i möjligheten att spara el och i den trygghet det innebär att ditt energisystem övervakas och eventuella fel snabbt kan upptäckas.

En förbättrad reglering av uppvärmningen sänker energianvändningen på flera sätt. Sammantaget uppskattas energieffektiviseringen från denna typ av system till cirka 10–15 procent.

När styrningen är automatiserad kan optimeringen anpassas till mycket små prisskillnader. Dessutom kan anläggningen t.ex. programmeras så att den styr hårdare (med komfortpåverkan) när prisskillnaderna är större. Tidsberoende nättariffer stärker väsentligt den ekonomiska nyttan med laststyrning.

En viktig förutsättning för efterfrågeflexibilitet är bl.a. en infrastruktur som möjliggör mätning och avräkning med tillräcklig tidsupplösning. För en kund som avräknas och debiteras efter en standardprofil finns inte något ekonomiskt incitament att flytta förbrukning vid belastningstoppar.

Marknaden behöver också utformas så att det blir möjligt att få med efterfrågeflexibilitet i prisbildningen/optimeringen. På dagens marknad kommer efterfrågeflexibiliteten in efter att spotpriserna är satta dagen före driftstimmen. På så sätt ökar riskerna för ökade kostnader för de balansansvariga och för systemoperatören, vilket i sin tur kan undergräva incitamenten för elhandelsföretagen att erbjuda denna typ av tjänst.

Förändringar för ökad efterfrågeflexibilitet

I NEPP:s rapport ”Förändringar i regelverk, rollfördelning och marknadsmodeller som kan bidra till ökad efterfrågeflexibilitet” har utgångspunkten varit efterfrågeflexibiliteten hos eluppvärmda småhus samt småhus med egenproduktion av solel med möjlighet till lagring. Man valde dem för att de har stor möjlighet att påverka elsystemet framöver. Efterfrågeflexibilitet kan göra nytta både för elsystemet i sin helhet och för elnätet lokalt. I de flesta fall sammanfaller dessa nyttor.

Med dagens relativt stabila priser är incitamenten små för en småhusägare att anpassa sin elanvändning till variationer i elpriset.

I dag erbjuder flera elnätsföretag tidsdifferentierade nättariffer som gör det lönsamt att flytta last från höglastperioder till låglastperioder. Förutom att dessa i dag ger starkare ekonomiska incitament än vad variationerna i elpriset ger är de dessutom mer förutsägbara. Inför man tidsdifferentierade nättariffer i större skala

redan nu ger det en förutsägbarhet som underlättar för konsumenter att investera i styrutrustning. Samtidigt öppnar man för en marknad för energitjänsteföretag. Det finns sedan inget som hindrar att aktörer börjar styra efter elpriserna också när och om de blir mer volatila och modellen utvecklats så att flexibiliteten når elmarknaden.

En ökad efterfrågeflexibilitet kommer också enligt flera studier

251F91

252F92att leda till en ökad energieffektivisering på 10–15

procent.

För att öka incitamenten för elnätsföretaget att differentiera sina tariffer bör regleringen ändras så att det finns incitament att minska förlusterna samt kostnaderna mot överliggande nät. Den kan också ge incitament så att investeringar i kapacitetshöjande åtgärder undviks till förmån för efterfrågeflexibilitet och/eller alternativa kostnadseffektiva lösningar.

Som tidigare nämnts har Energimarknadsinspektionen inför kommande reglerperiod (2016–2019) utvecklat intäktsregleringen med incitament som ska stimulera elnätsföretagen till ett effektivt kapacitetsutnyttjande (minska belastningen i gränspunkterna) och en begränsning av elnätsförlusterna

253F93.

Slutsatser gällande bättre förutsättningar för ökad efterfrågeflexibilitet

Slutsatser som kan dras ur dessa rapporter är att efterfrågeflexibilitet har en stor potential att bidra till en effektivare prisbildning och balansering av elmarknaden när dessa behov blir starkare. En utgångspunkt för rådet är att kunder med stora reglermöjligheter (elanvändare med stora effektuttag) kan initialt motiveras för att göra nytta i systemet dvs. komma med i prisbildningen på Nord Pool Spot och i balansmarknaden. Kunder med små reglermöjligheter (elanvändare med små effektuttag) kan initialt motiveras för att öka effektiviteten i lokalnätet. Om mindre elkunder med flexibla resurser, som elvärmekunder, styrs av tidsdifferentierade

91 Bartusch, C. and Alvehag, K., 2014, Further exploring the potential of residential demand response programs in electricity distribution, Applied Energy, Volume 125, 15 July 2014, Pages 39–59. 92 Elforsk, 2012, 12:48 Pilotstudie i Vallentuna – Reflexioner rörande affärsmodeller för efter¬frågeflexibilitet och självlärande prognosstyrning för kundanpassad effektreglering. 93 Detta i enlighet med den nya bestämmelsen 5 kap. 7 a § ellagen (1997:857).

transparenta nättariffer kan detta ge en förutsägbar kundnytta. Med tillräcklig belöningsnivå kan detta bli ett sätt att få igång dessa grupper att investera i tjänster för automatiserad efterfrågeflexibilitet för ökad nätnytta.

När behovet av flexibilitet i systemet blir så starkt att det motiverar utvecklingen av marknadslösning och affärsmodeller kan även mindre elanvändare motiveras att bidra med flexibilitet för systemnytta. Det här hindrar inte att mindre elanvändare som så önskar kan agera tidigare och styra sin elanvändning efter elpriserna.

Sammanfattande slutsatser avsnitt 5.4.1–5.4.3

Analysen har hjälpt till att identifiera vissa nyckelfrågor kopplade till utvecklingen av olika användningsfall och hur aktörerna i elmarknaden kan komma att påverkas av dessa i ett framtida läge. Vi kan övergripande sammanfatta slutsatserna i sju punkter: 1. Det är i hög grad samhällets energiomställning och teknik- och

tjänsteutvecklingen som driver fram användningsfallen för smarta elnät. Elanvändarna kommer så småningom att få inflytande genom sitt gensvar på nya produkter och tjänster som erbjuds på elmarknaden. 2. En storskalig introduktion av förnybar elproduktion är en stor

omställning för hela elmarknaden och driver fram behovet av en utvecklad elmarknadsdesign och en reglering med förstärkta incitament. 3. Elnätsföretagen kommer att få ett utökat ansvar att transportera

el och tillhandahålla detaljerad mätinformation och påverkas ekonomiskt på nya sätt. Även detta behöver beaktas i en utvecklad reglering. 4. Efterfrågedynamiken med elpriset som styrsignal är en mycket

komplex funktion som påverkar hela elmarknaden. Här krävs en utvecklad elmarknadsdesign och nya produkter på Nord Pool Spot som kan föra in flexibiliteten redan i prisbildningen. Dessutom behövs utvecklade processer och affärsmodeller i slutkundsmarknaden som fördelar ansvar och den ekonomiska

nyttan mellan inblandade parter, inte minst till elanvändarna som bidrar med flexibilitet. 5. Efterfrågedynamiken med nätpriset som styrsignal är mer en

lokal angelägenhet utifrån kapacitetssituationen i elnätet. Det handlar om att hantera kapaciteten i ett elnät för att öka nätets kapacitetsutnyttjande och reducera nätförlusterna. En utvecklad intäktsreglering med förstärkta incitament för elnätsföretagen kan driva på denna utveckling. 6. Elanvändarens kontaktyta med el- och energimarknaden kan bli

komplicerad. Eftersom den framtida elmarknaden potentiellt kommer att erbjuda elanvändarna möjligheter för löpande aktivitet och engagemang och med nya affärsmodeller måste kontakten med marknaden vara smidig för dem. Det finns därför behov av att se över slutkundsmarknadens organisering och kundens kontaktytor med elmarknaden så att de utvecklas med ett starkt kundfokus. 7. Vid investering i ny teknik, infrastruktur och tjänster kommer

integration av olika nyttor att bli intressant för elanvändarna. Detta gäller särskilt för efterfrågeflexibilitet och energieffektivisering men även andra funktioner utanför elmarknaden kan erbjudas kunderna med samma tekniska plattform. Ett helhetsperspektiv på utvecklingen med standards och interoperabilitet behövs därför och teknik och tjänster som leverantörerna utvecklar måste kunna fungera ihop.

5.4.4. Förändringar i det nationella regelverket

Samordningsrådet ska enligt direktivet redovisa eventuellt behov av förändringar i det nationella regelverket, framför allt i elmarknadslagstiftningen, för att Sverige ska kunna dra nytta av utvecklingen av smarta elnät. Av rådets arbete framgår att förändringar i marknadsdesign och regelverk på elmarknaden är centrala för att påverka utvecklingen av smarta elnät och utvecklingens möjligheter att bidra till kundinflytande, hållbar utveckling och försörjningstrygghet. Ett antal rekommendationer i rådets handlingsplan pekar på att det kan finnas behov av förändringar i elmarknadslagstiftningen, men också uppföljning (intäktsregleringen) och fortsatt analys

(marknadsdesignen) innan konkreta förändringsförslag kan lämnas bl.a. med hänsyn till frågornas komplexitet.

Rådets arbete har utmynnat i följande rekommendationer som behandlar regelverksförändringar m.m. Det gäller dels konkreta förändringar i regelverket på elmarknaden, men också utveckling av marknadens design och åtgärder som kan behövas för att tillvarata konsumentintressena. En fullständig beskrivning av rekommendationerna finns i kapitel 4.

  • Marknadsdesign (avsnitt 4.2.1)
  • Energilagring (avsnitt 4.2.2)
  • Nätinvesteringar (avsnitt 4.2.3)
  • Säkerhet (avsnitt 4.2.4)
  • Energieffektivisering (avsnitt 4.2.7)
  • Systemansvar (avsnitt 4.2.8)
  • Systemeffekter (4.2.9)
  • Värna kunderna (avsnitt 4.3.1)
  • Värna kundernas integritet (avsnitt 4.3.2)
  • Mätdata (avsnitt 4.3.4)
  • Information (avsnitt 4.3.5)
  • Funktionskrav (rekommendation 4.3.6)
  • Standardisering och interoperabilitet (avsnitt 4.4.6)

5.5. Övriga behov av insatser för att främja smarta elnät

5.5.1. Kunskapsförsörjning och tematisk plan för forskning inom smarta elnät

Samordningsrådet ska analysera och bedöma behovet av forskning, utveckling och demonstration inom området smarta elnät. Utöver det ska vi utreda behov av ytterligare åtgärder för att säkerställa en god kunskapsnivå och en tillfredsställande kompetensförsörjning

för de nya arbetstillfällena som kan förväntas skapas. Samordningsrådet har genomfört ett antal kartläggningar och undersökningar som relaterar till kunskapsförsörjning, forskning och teknikutveckling inom smarta elnät.

254F94255F 95 256F

96

257F

97

258F98

Arbetet inom referensgruppen forskning, teknikutveckling och kompetensförsörjning har bl.a. resulterat i en tematisk plan för forskning inom smarta elnät som vi redovisar här.

Arbetsgång för framtagandet av den tematiska forskningsplanen

Den tematiska forskningsplanen baseras på arbetet i referensgruppen för Forskning, teknikutveckling och kunskapsförsörjning som identifierade olika utvecklingsområden som bedömdes ha stor vikt för utvecklingen av smarta elnät 259F99. Dessa utvecklingsområden inkluderar även forskning inom informations- och kommunikationsteknik samt informationsteknisk säkerhet och beteendeforskning.

Det är viktigt att betona att forskningsplanen avser just forskning, och inte teknikutveckling, innovation eller utbildning. Samhällsutvecklingen inom olika teknikområden beror på alla dessa aspekter, och relationen dem emellan är inte alltid linjär. Det vill säga att satsningar på forskning inte alltid leder till innovationer, utan att det också kan vara så att teknikutveckling leder till nya produkter och fenomen i samhället som i sin tur väcker forskningsfrågor. Speciellt inom området smarta elnät med mycket tillämpning av teknik från närliggande områden inom elsystemet kan utbildningsinsatser ha minst lika stor betydelse som satsningar på forskning för att påverka samhällsutvecklingen.

De satsningar på forskning som vi föreslår i denna forskningsplan ska därför ses i ljuset av att dessa inte ensamma kommer att leda till den önskade utvecklingen inom smarta elnät. Endast i

94 Rapport till samordningsrådet, Ramböll, 2013, Smart Grid forskningsprojekt i Sverige. 95 Rapport till samordningsrådet, Ramböll, 2014, Kompetensförsörjning inom smarta elnät. 96 Rapport till samordningsrådet: STRI 2013, Utmaningar för det smarta elnätet. 97 Rapport till samordningsrådet, KTH 2014, Analys av smarta elnätsteknologier inom kategorin elnätslösningar. 98 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Teknik för smarta elnät för själva elnäten – Kartläggning och behovsanalys. 99 Fördjupad konsekvensanalys av Samordningsrådets scenarier- referensgrupp 3 forskning, kunskapsförsörjning och teknikutveckling” Version 2013-12-16.

samverkan med utbildningsinsatser och satsningar på demonstration och innovation kan utvecklingen påverkas i önskad riktning. Forskningsplanen ska alltså ses i jämförelse med t.ex. Vetenskapsrådets ämnesöversikt för elteknik

260F100 eller USA:s National Science

Foundations forskningsplaner för Energy Power Control and Networks

261F101.

Det är dessutom av största betydelse att i värderingen av olika forskningsområden skilja mellan den forskning som är direkt relevant för det svenska elsystemet, och det som är relevant för det globala elsystemet, och därigenom den svenska exportindustrin.

Vi beskriver här inledningsvis några av de faktorer i omvärlden som påverkat utformningen av denna tematiska forskningsplan, och de satsningar som vi föreslår.

Samhällsutveckling

Under 2008 blev smart grids ett modeord. Flera forskningsprojekt startades och demonstrationsanläggningar började byggas för att utforska nya möjligheter till effektivare energisystem, lägre priser och aktivare konsumenter. Inom vissa områden har lyckade resultat uppnåtts medan andra inte levt upp till förväntningarna. I samordningsrådets delrapport om Samhällsutvecklingens påverkan på införandet av smarta elnät

262F102 konstateras att mängden intermittent

produktion är av avgörande betydelse för införandet av smarta elnät i stort.

Utbyggnaden av förnybar elproduktion i det svenska kraftsystemet går i vissa avseenden långsammare än tidigare förutspått. Utanför Sveriges gränser finns däremot exempel på att ökningen varit större än väntat. I södra Tyskland har t.ex. utbyggnaden av solcellsanläggningar lett till att den lokala produktionen under perioder överstiger den lokala förbrukningen. Ett annat område som tagit längre tid på sig än förväntat är införandet av elfordon

100 Vetenskapsrådets ämnesöversikt Naturvetenskap & Teknik, http://www.vr.se/download/18.65001ace131e9a45eea8000302/1340207542675/NTamnesoversikt.pdf [2014-11-20] 101 National Science Foundation, 2014, NSF program on Energy Power Control & Networks, Tillgänglig via: http://www.nsf.gov/funding/pgm_summ.jsp?pims_id=13380 [2014-11-20] 102 Samordningsrådets rapport, NEPP, 2014, Analys av vad i Samhällsutvecklingen som driver utvecklingen av smarta nät.

som fortfarande inte lett till stora mängder rena elbilar eller hybridfordon, även om tillväxten ökar konstant. På global nivå har introduktionen av nya energikällor, t.ex. skiffergas, lett till en förändring i energipriserna som tillsammans med den ekonomiska nedgången förändrat det ekonomiska klimatet för investeringar i elsystemet. Energieffektivitet fortsätter att ha hög prioritet, och flera direktiv har utfärdats i Europa för detta ändamål.

Samtidigt sker mycket stora investeringar i elsystemen utanför Sverige och Europa. I Kalifornien utnyttjas till exempel 250 MW i förbrukarledet för hantering av belastningstoppar genom efterfrågeflexibilitet, och arbete pågår för att utöka styrningen till andra situationer. I Kina kommer planerade satsningar på vindenergi leda till omfattande nybyggnad och utbyggnad av stamnäten med både lik- och växelströmsteknik.

Teknisk utveckling sedan 2008

Sedan 2008 kan man se att den tekniska utvecklingen inom några områden mognat, t.ex. smarta elmätare och höghastighetssensorer som mäter de elektriska vågorna i elnätet, med hjälp av en gemensam tidpunkt för synkronisering (fasvinkelmätutrustning), och dessa tekniker införs nu ut på bred front. Tillgång till mätning från stora delar av elsystemet tillsammans med billiga beräkningsresurser förbättrar radikalt möjligheterna att styra på flera nivåer i kraftsystemet. Kommunikationsmöjligheten har ökat kontinuerligt även på avlägsna platser vilket möjliggjort avancerad kontroll och styrning för olika tillämpningar i näten. Men det tar tid att införa dessa avancerade tekniker eftersom elnätsföretagen prioriterar tillförlitlighet och stabilitet. Många företag kan också ha svårigheter att finansiera utvecklingsarbete inom ramen för gällande reglering.

Det finns positiva exempel där elnätsföretag installerat avancerade system för att förbättra kvaliteten och korta avbrottstider. Ett exempel på detta är installation av detaljerad mätning och feldetektering i lågspänningsnät på Gotland. Mer information om dessa och andra satsningar finns i rådets rapport om teknik för de smarta näten

263F103. Ännu ett teknikområde som växt mycket sedan

103 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014 Teknik för smarta elnät för själva elnäten- Kartläggning och behovsanalys.

2008 är algoritmer och system för analys av stora datamängder (big data). Detta område har betydelse för att utvärdera den data som sensorer, t.ex. elmätare och fasvinkelmätare, genererar. Här har tekniken ännu inte mognat, och mycket återstår att göra.

Totalt sett har området smarta elnät mognat och tidigare visionära synsätt har delvis infogats i konkret utveckling, medan andra förpassats till väntrummen igen. Utvecklingen har också blivit tydlig genom de konkretiseringar som återfinns i ENTSO-E:s utvecklingsplaner

264F104, och de nätkoder som är under utvecklade.

Denna mognad är mycket positivt, eftersom den medger en fokusering på grundläggande utmaningar som tidigare kan ha försvunnit i visionerna. I nästa avsnitt presenterar vi tre sådana grundläggande utmaningar som är centrala för forskningsbehovet inom smarta elnät.

Grundläggande drivkrafter

Utvecklingen av elsystemet leder i grunden till att variationerna i parametrar som spänning, effektflöde och frekvens ökar och detta på alla spänningsnivåer. I transmissionsnäten, ökar variationerna på grund av ökat elutbyte över gränserna och ökade sammankopplingar mellan tidigare svagt kopplade områden. En annan orsak är den högre andelen intermittent förnybar elproduktion. I distributionsnäten, på lägre spänningsnivåer, ökar variationerna på grund av utbyggnad av småskalig produktion som sol- och vindkraft, och genom olika lösningar på kundsidan som styrning av värmelast och elfordon. Variationerna behöver inte skapa omedelbara problem, men ökade krav på tillförlitlighet och kvalitet på elförsörjningen tvingar nätoperatörerna att överväga nya metoder för skydd, styrning och optimering.

För det andra, utvecklingen på elmarknaden ger utrymme för nya aktörer och förändrade roller där alla strävar efter optimering inom sin egen del av systemet. Denna utveckling kommer att påverka hur elsystemets delar samverkar, även om det underliggande elkraftsystemet förblir detsamma. Detta kan skapa ett dilemma, eftersom enskilda marknadsaktörers agerande och mål inte

104 ENTSO-E, 2012, Research & Development Roadmap 2013-2022. Writing History Again.

nödvändigtvis överensstämmer med tekniska mål för effektivitet och stabilitet på systemnivå.

Utvecklingen av mekanismer för att hantera dessa utmaningar pågår t.ex. genom framtagning av gemensamma nätkoder på EUnivå. Denna utveckling och liknande initiativ kan leda till nya marknadskoncept för flexibilitet, hantering av överbelastning, styrning av reaktiv effekt och spänning på alla spänningsnivåer i systemet.

Den tredje drivkraften är att tillgången på kommunikations- och beräkningskapacitet ökar radikalt samtidigt som kostnaden sjunker. Denna utveckling gör det möjligt att automatisera och kontrollera processer mycket mer noggrant och högupplöst och på många fler platser till minskade kostnader. Automation, styrning och optimering av kraftsystem kommer i framtiden bestå av mycket mer mätning, databehandling och kontroll för ökad observerbarhet och styrbarhet, vilket ger kostnadseffektivare och tillförlitligare drift av näten.

Föreslagna områden

Nedan presenterar vi de forskningsområden som föreslås vara fokus för satsningar i Sverige under de kommande åren. Återigen ska noteras att dessa områden inte kan jämföras med traditionella utvecklingsområden i andra planer för forskning och utveckling (s.k. R&D roadmaps) för smarta nät. Våra områden utgör grundläggande forskningsområden, vilka dock i sin tur bidrar till utvecklingen av smarta elnät inom flera angränsande områden såsom informations- och kommunikationstjänster och informationssäkerhet. Utvecklingen av informations- och kommunikationstjänster utgör i sin tur en viktig drivkraft för utvecklingen av smarta elnät

265F105.

I slutet av varje avsnitt finns en kort redogörelse, baserad på exempel, som tydliggör hur de olika forskningsområdena stödjer utvecklingen av smarta elnät.

105 Smartare elektroniksystem, 2013, Strategiskt innovationsprogram för Smartare elektroniksystem för Sverige. Forsknings- och innovationsagenda för smarta elektroniksystem 2013.

Materialteknik och komponentutveckling med inriktning på kraftelektronik

Kraftelektronik är en nyckelkomponent i de smarta elnäten. Med komponenterna kan man snabbt kontrollera energiflöden i näten. Dessa behöver dock vidareutvecklas ytterligare för att minska förluster i näten och få ner kostnader för tillverkning och användning. Samtidigt måste komponenterna och materialen bli mindre känsliga för temperaturvariationer. Det görs genom att utveckla både nya komponenter av så kallade ”wide bandgap materials” (t.ex. SiC, GaN, diamant) och moduler kring sådana komponenter samt de omvandlar-topologier som kan utnyttja dem. Sverige är världsledande inom detta område och har unika laboratorieresurser för den utvecklingen. Kraftelektroniken utnyttjas främst i likströms applikationer, t.ex. högspänd likströmsöverföring (HVDC nät) och i flexibla växelströmsöverföringssystem (FACTS för reaktiv effektkompensering), samt även till att ansluta generatorer i vindkraft samt motorer inom industrin. Kraftelektroniken har dessutom en stor betydelse i användningsledet för hushåll och kommersiella fastigheter, samt för anslutning av mikroproduktion. Snart sagt alla lasttyper i hemmet använder sig av kraftelektronik, och minskade förluster i omvandlingen är en bidragande faktor till ökad energieffektivitet.

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) är en utförare med stark kompetens inom både materialteknik och halvledarkomponenter samt hur dessa samverkar i system. Vid Uppsala universitet bedrivs omfattande grundforskning vid Ångströmslaboratoriet vilken har tillämpning på området. Båda dessa utförare ingår dessutom i Energimyndighetens forskningscentrum SweGRIDS, där material och halvledarteknik är starka fokusområden.

266F106

Utvecklingen inom detta område antas få stor betydelse för laddinfrastruktur för fordon, små- och storskalig energilagring, konsumentapparater för flexibel användning och energieffektivisering styr-, kontroll- och skyddssystem för transmissions- och distributionsnät samt generell utveckling mot ökad effektivitet inom nuvarande teknik. Området motsvaras i European Technology

106 Samordningsrådets delårsrapport 2013.

Platforms Smartgrids forskningsstrategi för 2035

267F107 av området

Power Electronics Technologies som fått högsta prioritet i strategin.

Tillförlitliga inbyggda realtidssystem för kraftsystemstyrning

Det elektriska kraftsystemet är både knutet till det fysiska elsystemet och ett diskret kommunikations- och styrsystem. På engelska kallas dessa sammankopplade system ofta för cyberphysical systems (CPS). Ett sådant CPS innehåller alltså mätning, kommunikation och databehandlingskomponenter tätt kopplade med en dynamisk fysikalisk process – kraftsystemet. Utvecklingen inom CPS har de senaste åren utnyttjat den ökade tillgången till kommunikations- och beräkningskapacitet över hela elsystemet. Området kan därför dra nytta av lokal mätning och datorresurser, men också av optimering på systemnivå tack vare förbättrad observerbarhet och styrbarhet. I området ingår även utveckling av robusta och kostnadseffektiva sensorer som fungerar i miljöer med elektromagnetiska störningar. Detta innebär både utveckling av kostnadseffektivare alternativ till existerande tekniker genom ökad effektivitet i tillverkning och användning av material, men också helt nya typer av sensorer som utnyttjar exempelvis optisk eller termisk avkänning. I utvecklingen av sensorer ingår även aspekter som strömförsörjning, vilket säkerställer funktionalitet även under strömavbrott. Elsystemet är dessutom geografiskt utbrett och det leder till ökade krav på långa driftcykler och minimalt behov av underhåll för dessa nya typer av sensorer.

Utvecklingen inom detta område inkluderar integration av tidigare separata områden inom reglerteknik och optimering tillsammans med utveckling inom inbyggda realtidssystem och analysalgoritmer. Tvärvetenskaplig forskning från dessa discipliner gör det möjligt att utveckla nya algoritmer som utnyttjar formalismer från datavetenskap och kan driftsätta dessa på tillförlitliga plattformar.

KTH och Lunds tekniska högskola har stark kompetens inom detta område. Vid KTH är mycket av kompetensen samlad i Linnécentret Access men även i SweGRIDS och inom andra organisa-

107 European Technology Platform Smart grids, 2013, Summary of Priorities for Smartgrids Research topics: Version 19 June 2013.

tioner. I Lund finns motsvarande fokusering inom LCCC – Lund Center for Control of Complex Engineering Systems

268F108. Mellan

dessa utförare finns dessutom samarbetsprojekt finansierat av Strategiska forskningsstiftelsen – ICT– Platform for Sustainable Infrastructures (ICT-PSI). Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) bedriver omfattande verksamhet kring mätning för elkrafttillämpningar, särskilt om sensorer.

Utvecklingen inom detta område antas få stor betydelse för områdena laddinfrastruktur för fordon, små- och storskalig energilagring, konsumentapparater för flexibel användning och energieffektivisering styr-, kontroll- och skyddssystem för transmissions- och distributionsnät samt även informationsteknisk säkerhet och informations- och kommunikationsteknologi. Området motsvaras i European Technology Platforms Smartgrids forskningsstrategi för 2035

269F109 av områdena” Modelling Power Systems and ICT together”

samt ”Distributed self-organisation vs. central control” som båda fått högsta prioritet i strategin.

Realtidsmetoder för analys av stora datamängder

Inom kraftsystemet ökar ständigt mängden data som sensorer genererar. Den stora mängden data blir om den hanteras rätt en ovärderlig källa för kunskap om tillståndet i elsystemet. Detta ger möjlighet att analysera såväl tekniska driftegenskaper som marknadsaspekter, t.ex. kunders användningsprofiler, och därigenom dra slutsatser om framtida styrning på kort eller lång sikt. De driftlägen som det framtida kraftsystemet kan antas uppvisa, med t.ex. stora mängder intermittent elproduktion, kan också analyseras, och därigenom göras säkrare, med hjälp av realtidsanalys av stora datamängder från sensorer runt om i elsystemet.

Det här kräver utveckling av offline-algoritmer för optimering av marknadsaktörers deltagande, och analys av nätutbyggnadsplaner, men även realtidsapplikationer som stabilitetsanalys och samordnat skydd mot kollaps i kraftsystemet. Till det kommer behovet

108 Lund Center for Control of Complex Engineering Systems, https://www.lccc.lth.se [2014-1120] 109 European Technology Platform Smart grids, 2013, Summary of Priorities for Smartgrids Research topics: Version 19 June 2013.

att analysera förbrukningsprofiler för att identifiera möjligheter till energieffektivisering, och anpassning till lokal produktion.

Utvecklingen inom detta område antas få stor betydelse för utvecklingen av nya styr-, kontroll- och skyddssystem, effektiviserad drift- och underhållsteknik, generell utveckling mot minskade förluster i elöverföringsnätet samt utveckling av nya tjänster, tekniker och metoder riktade till energianvändare. Området motsvaras i European Technology Platforms Smartgrids forskningsstrategi för 2035

270F110 av områdena ”Monitoring and control tech-

nologies to observe and control the 2035 pan-European network” och ”Energy Cloud” som fått högsta prioritet i strategin.

Området har ännu inte några starka miljöer även om det hos de flesta utförare finns enstaka projekt inom området, exempelvis I-Tesla

271F111. Dessutom finns vid KTH både kraftsystemkompetens och

kunskap om världsledande analysmetoder för stora datamängder tack vare att KTH är en av fyra parter i Swedish E-science center

272F112.

Där utvecklas metoder för analys av stora datamängder tillsammans med Stockholms universitet, Karolinska institutet och Linköpings universitet. Detta center har i dag ingen verksamhet inom kraftsystemområdet, men det finns en grund för nysatsningar inom området. Kunskaps- och innovationsplattformen EIT ICTLabs spelar också en nyckelroll i att stärka samarbetet mellan företag inom IT och kommunikationsteknik och energisektorn inom detta område.

Multi-domän modellering och simulering för utveckling av nya material

Under de senaste åren har prediktiv materialutveckling accelererat. Det som för fem år sedan sågs som en utopi är i dag verkligt. Forskarmiljöer kan designa potentiella material med förbättrade egenskaper och man kommer kunna tillverka material utifrån applikationen. För de smarta elnäten behöver flera produkter bättre material. Kablar, kondensatorer, transformatorer och brytare

110 European Technology Platform Smart grids, 2013, Summary of Priorities for Smartgrids Research topics: Version 19 June 2013. 111 iTesla, http://www.itesla-project.eu [2014-11-20] 112 Swedish E-science center, http://www.e-science.se [2014-11-20]

behöver bättre material för framtidens högspända likströmsnät. Förbättrade material som ökar energitätheten och minskar kostnaden för energilager behövs också. Förbättrade isolationsmaterial kräver forskning inom förädlade materialegenskaper, dvs. materialets elektriska, termiska och mekaniska karaktäristik. Men det innefattar också utveckling av tillverkningsprocesser och designmetoder ur ett elektrotekniskt perspektiv. Inom isolationsområdet finns tre huvudområden: dielektrisk ytbeläggning för att öka kapacitansers energitäthet, förbättrad isolation och fältreglerande material för ökad tillförlitlighet och minskade förluster i kablar samt förbättrade elektriska och termiska egenskaper i isolationsmaterial i transformatorer.

För att driva utvecklingen mot nya material och materialegenskaper är det centralt att använda och utveckla simulerings- och modelleringsverktyg för att undersöka och utveckla de önskade egenskaperna. Materialen är komplexa till sin kemiska sammansättning, och därför krävs simulering i flera skalor från nano till makroskalan för att med tillräcklig noggrannhet kunna förutsäga materialens egenskaper. De kritiska kompetensområden som behövs för forskningen är därför fysikalisk kemi, flödesdynamik, beräkningskemi och även simulering av elektromagnetiska fält och mekanik.

Uppsala universitet och KTH har stark kompetens inom detta område. De samverkar inom materialområdet med fokus på elkrafttillämpningar i flera centrum och projekt, inklusive SweGRIDS

273F113

och STandUP 274F114 där material har stort utrymme.

Utvecklingen inom detta område får stor betydelse för små- och storskalig energilagring, kraftelektronik för hela elsystemet, material (t.ex. grafen, isolations- och högtemperaturmaterial) samt generell utveckling mot minskade förluster i elöverföringsnätet. Området har i European Technology Platforms Smartgrids forskningsstrategi för 2035

275F115 ingen specifik motsvarighet eftersom

planen har större fokus på forskning än ETP-strategin.

113 SweGRID S, http://www.kth.se/en/ees/omskolan/organisation/centra/swegrids [2014-11-20] 114 STandUP for Energy, http://www.standupforenergy.se [2014-11-14] 115 European Technology Platform Smart grids, 2013, Summary of Priorities for Smartgrids Research topics: Version 19 June 2013.

Marknads

- och incitamentsmodeller och beteendeforskning

För att hantera ett elsystem där användningen behöver anpassas till den tillgängliga produktionen i stället för som traditionellt tvärtom, måste marknadsmekanismerna utvecklas. En sådan anpassning bör t.ex. omfatta tilldelning av tillgänglig överföringsförmåga, hantering av kapacitet i distributionsnät samt hur flexibilitet i användning och produktion kan användas effektivare för att balansera elsystemet. Detta område ligger i gränslandet mellan teknik, samhällsvetenskap och beteendevetenskap, då alla dessa discipliner måste kombineras för att skapa marknadsmekanismer som leder till det resultat som eftersträvas. Även om den faktiska utvecklingen och genomförandet av marknadsförändringar till stor del är en politisk fråga, kan forskning inom området klarlägga de tekniska och organisatoriska möjligheter och begränsningar som föreligger.

Utvecklingen inom detta område kan få stor betydelse för områdena laddinfrastruktur för fordon, små- och storskalig energilagring, konsumentapparater för flexibel användning och energieffektivisering, styr-, kontroll- och skyddssystem för transmissions- och distributionsnät samt även utveckling av nya tjänster, tekniker och metoder riktade till energianvändare. Området motsvaras i European Technology Platforms Smartgrids forskningsstrategi för 2035

276F116 av områdena ”Pan-European market tools for

2035 ancillary services and balancing needs” och ”Market mechanisms for ensuring system adequacy and efficiency in electric systems by 2035” som fått högsta prioritet i strategin.

KTH med sin verksamhet inom elmarknader och regleringsmodeller är en stark utförare inom området. Inom energimarknader i stort finns flera starka utförare inom landet, exempelvis Linköpings universitet, Uppsala universitet, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet. I sammanhanget bör också det nu avslutade mångåriga forskningsprogrammet Market Design

277F117 lett

av Elforsk nämnas. Här har mycket kunskap byggts upp inom området, och tillkommande satsningar bör göras med utgångspunkt från resultat av programmet.

116 European Technology Platform Smart grids, 2013, Summary of Priorities for Smartgrids Research topics: Version 19 June 2013. 117 Elforsk, http://www.elforsk.se/marketdesign [2014-11-20]

Slutsats

Förutom de specifika områden som beskrivits ovan finns några generella aspekter på forskningsstöd för smarta elnät.

Sverige har sedan en lång tid ett antal starka utförare inom både elkraftområdet och informations- och kommunikationsteknik. Fleråriga industriella och samhälleliga satsningarna på dessa utförare har lett till att de i många fall har världsledande kompetens inom sina specialområden. För att få bästa avkastning är det mycket viktigt att nya satsningar sker samordnat med redan pågående verksamhet. De redan etablerade utförarna bör stärkas ytterligare eftersom den internationella konkurrensen inom området är mycket hård och endast starka forskningsutförare kan nå framgång. Forskningen ställer också höga krav på infrastruktur, t.ex. laboratorier för materialutveckling samt realtidssimulatorer m.m. för att kunna producera relevanta resultat.

Forskningen liksom den svenska exportindustrin agerar på en global arena. Detta innebär att en ensidig fokusering på det svenska elsystemets behov inte leder till att relevanta forskningsprojekt formuleras och startas. Endast med ett globalt perspektiv kan vi nå framgång inom spetsforskning och bygga upp kunskap för den svenska exportindustrin.

Denna tematiska forskningsplan ska ses i relation till liknande strategier från organisationer och länder i omvärlden. De områden som föreslås i denna plan överensstämmer till stora delar med andra planer och forskningsstrategier sett till utvecklingsområdena i stort. Men samordningsrådets plan går längre genom att specifikt fokusera på den forskning som är en nödvändig komponent för samhällsutvecklingen.

5.5.2. Kommunikationsinfrastruktur, säkerhet och integritet

Vi beskriver här hot och risker som kan uppstå vid övergången till smarta elnät, och hur frågor kring IT- och informationssäkerhet och integritet bör hanteras.

Sverige ställer om sitt elsystem till ett smart elnät, liksom resten av våra grannländer i Europa och övriga världen, genom betydande moderniseringar och förändringar. Detta är ofta likställt med att

föra in ny teknik, digitala och elektroniska automationsdelar i elproduktion och elnät.

Ett elnät är ett distribuerat komplext realtidssystem som till stora delar förlitar sig på en fungerande IT-infrastruktur. En stor mängd IT-system krävs också för att hålla reda på hur mycket el kunderna konsumerar, och i vissa fall även producerar. Informationstekniken i elnäten är alltså dels så kallade administrativa system, dels industriella styrsystem.

Elsystemet är beroende av att aktörerna för produktion och distribution bedriver ett systematiskt informationssäkerhetsarbete för att behålla en hög driftsäkerhet och undvika incidenter samt i värsta fall strömavbrott. Beroendet av ett systematiskt informationssäkerhetsarbete kommer att öka avsevärt med smarta elnät på grund av kraftigt ökad komplexitet, ökad mängd aktörer och ökad mängd IT-system.

I utvecklingen mot smarta elnät kommer ytterligare ett kommunikationslager att växa fram ovanpå det redan komplexa maskineriet som elnätet utgör. Detta kommunikationslager förväntas göra det möjligt att utnyttja och styra alla delar av elnätet effektivare.

Kommunikationsinfrastrukturen drivs av företagen som väljer mellan olika tekniker för informationsöverföring beroende på olika förutsättningar. Det vanligaste är att utnyttja befintligt infrastruktur (Power Line Communication eller PLC) eller trådlös kommunikation (GSM/GPRS-kommunikation eller nätstandarden Zig Bee som fick sitt genom brott vid installationen av smarta mätare).

Trådlösa nätverksåtkomstpunkter kan med fördel användas för överföring av uppgifter från smarta mätare som lokalt loggar data om energiförbrukning. Men vilken kommunikationsinfrastruktur som till slut byggs beror på marknaden och flera lösningar kan samexistera.

Ett extra kommunikationslager innebär samtidigt ökad komplexitet och nya sårbarheter. Kommunikationslagret kan också utnyttjas av den som avsiktligt vill orsaka störningar, avbrott eller haverier (antagonist) eller utsättas för oavsiktliga mänskliga misstag och spontana fel i utrustning. Elnätet kommer till exempel att innehålla cirka fyra miljoner smarta elmätare vilka även kan utgöra en form av anslutningspunkter till det omfattande kommunika-

tionsnät som krävs för att indirekt styra och reglera hela elnätet. Beaktas all industriell styrutrustning och den nätverksutrustning som krävs för att styra all datakommunikation är det lätt att förstå att antalet ingångar till elnätet ökar kraftigt i framtiden. Samordningsrådets studie

278F118 summerar de viktigaste bakomliggande

orsakerna och riskerna vid övergången till smarta elnät i figur 5.19.

Kommunikationssystemet kommer också att fyllas av stora mängder information om kundernas beteenden och deras energianvändning. För att värna kundernas integritet måste därför informationen hanteras med ett stort mått av systematiskt informationssäkerhetsarbete. Ett sätt att underlätta det är att bygga in funktioner i de tjänster som utvecklas som säkerställer enskildas personliga integritet, s.k. privacy by design, eller inbyggd integritet som det kallas på svenska.

118 Rapport till samordningsrådet, 2013, 4C Strategies, 2013, Risker och sårbarheter i smarta elsystem – en förstudie.

Enkät om behovet av säkerhet och integritet i smarta elnät

Vid framtagandet av rapporten rörande säkerhet i smarta elnät

279F119

genomfördes en enkät om behovet av säkerhet i smarta elnät som besvarade av 63 respondenter med olika befattningar i relevanta organisationer, främst inom elbranschen. Behovet av säkerhet i smarta elnät understryks av de svar som lämnades i den genomförda enkätundersökningen.

En absolut majoritet, 95 procent av de svarande, ansåg att ITsäkerhet är mycket viktig för smarta elnät. Informationssäkerhetens betydelse är även den mycket viktig enligt nästan 80 procent av respondenterna. När det gäller frågan om en säker hantering av personuppgifter anser en majoriteten att det är av stor vikt att personuppgifter hanteras på ett säkert sätt, då det annars kan leda till att förtroendet för det smarta elnätet riskeras och förtroendet för aktörerna som är involverade i produkter och tjänster inom smarta elnät urholkas. Utöver detta kan det uppstå problem och skador för personer som använder produkter och tjänster i det smarta elnätet.

Enkätsvaren indikerar att IT-säkerhet är en kritisk framgångsfaktor för smarta elnät. Utöver det pekar man på betydelsen av att lagstiftning, föreskrifter, etc. tar hänsyn till säkerhetsfrågor i smarta

119 Samordningsrådets rapport, Malmgren, R. och Johansson, E., 2014, Rapport rörande säkerhet i smarta elnät.

elnät. Enligt enkäten upplever också experter i branschen att svenska myndigheter inte är särskilt insatta i och förstår de säkerhetsrelaterade frågor och svårigheter som införandet av smarta elnät innebär. De frågor som respondenterna svarade på i detta samanhang var om relevanta juridiska frågor såsom lagstiftning, föreskrifter, etc. tar hänsyn till säkerhetsfrågor och om svenska myndigheter är väl insatta i och förstår de säkerhetsrelaterade frågor och svårigheter som införandet av smarta elnät innebär för samhället.

Vi har genomfört en översiktlig genomgång av de lagar, förordningar och andra regler av betydelse för smarta elnät som rör informationssäkerhet

280F120 och integritet 281F121.

För att en juridisk genomlysning beträffande smarta elnät ska bli meningsfull behöver det klargöras hur en sådan infrastruktur kan förväntas bli utformad och vilka grundläggande funktioner som ska införas. För en bedömning av regelbehovet är det vidare av betydelse att klargöra vilken roll det allmänna ska spela, vilka gemensamma funktioner som behövs inom infrastrukturen för att den ska fungera och hur det kan förhindras att regler införs som motverkar innovation och konkurrens inom elmarknaden.

120 Rapport till Samordningsrådet, Per Furberg, 2014, Rättsfrågor rörande smarta elnät. 121 Rapport till Samordningsrådet, Per Furberg, 2014, Persondataskydd i smarta elnät.

Också för tolkningen och tillämpningen av reglerna om persondataskydd blir behovet av att klargöra infrastrukturens närmare utformning tydligt. Det kan inte uteslutas att vissa av de behandlingar som behöver utföras med användning av personuppgifter måste ges stöd i lag. Även för de avtal och allmänna villkor som behöver utarbetas inom området är det en förutsättning att infrastrukturens närmare utformning tydliggörs.

En första åtgärd bör därför vara att ta fram mer konkreta beskrivning av den infrastruktur som ska införas. Detta bör ske i bred samverkan mellan berörda aktörer så att elkonsumenters och andra aktörers befogade intressen säkerställs. För att en sådan beskrivning ska kunna överblickas bör en grundläggande indelning göras i olika verksamhetsområden. Vi föreslår här en indelning i en Elnätsdomän, en Elkunddomän, en Servicedomän och en Elhandelsdomän.

Exempel på sådana förenklingar som kan fungera för juridiska överväganden

282F122 finns t.ex. i Kanada.

Genom en sådan indelning kan de juridiska frågorna också ges en tydlig struktur samt konkretiseras och anpassas till respektive område.

Sammanfattning

Sverige har stora möjligheter att skapa ett elnät där informationssäkerhet och integritet beaktats i ett tidigt skede. Sverige kan därmed också visa resten av världen hur man med planering kan skapa ett säkert och robust smart elnät. Bygger vi upp kunskap om hur man skapar säkerhet i smarta elnät kan svenska tjänster och produkter inom detta område bli efterfrågade utomlands.

På vissa områden behövs dock en bättre samordning och mera kunskap av säkerhets- och integritetsfrågor. Vi lämnar därför förslag om hur man kan förbättra säkerheten inom smarta elnät och värna om kundernas integritet.

  • Säkerhet (avsnitt 4.2.4)
  • Värna kundernas integritet (avsnitt 4.3.2)

122 Information and Privacy Commissioner, Ontario, Canada, 2011, Operationalizing Privacy by Design: The Ontario Smart Grid Case Study.

Utöver förslagen ovan är det också viktigt att informationssäkerhet och integritet inkluderas i de forsknings- och utvecklingssatsningar som beskrivs i följande rekommendationer:

  • Forskningsprioriteringar och samverkan (avsnitt 4.4.2)
  • En samlad strategi för innovation inom smarta elnät (avsnitt

4.4.3)

  • Villkor för test- och demoprojekt (avsnitt 4.4.4)
  • En nationell främjandestrategi (avsnitt 4.4.5)
  • Standardisering och interoperabilitet (avsnitt 4.4.6)

6. Kunskapsplattformen

6.1. Bakgrund

Av direktivet till Samordningsrådet för smarta elnät (2012:48) framgår att rådet ska etablera en kunskapsplattform för att öka kunskaperna om framtida krav på elnäten och om nyttan och möjligheterna med ny teknik. Målgruppen ska vara bred men fokus ska ligga på elmarknadens aktörer, sakägare och intresseorganisationer samt närmast berörda branscher. Kunskapsplattformen ska även vara en väg in för den som söker information om smarta elnät och som vill veta vilken myndighet eller organisation man ska vända sig till. Kunskapsplattformen ska vara en webbplats, som också kan vara rådets kanal för verksamheten.

Rådet ska ta fram en övergripande strategi och årliga kommunikationsplaner för webbplatsen. Därutöver specificerar direktivet inte bara en mängd innehåll och funktioner för webbplatsen, utan också vilka övriga kommunikationsaktiviteter rådet ska genomföra och hur de ska integreras med webbplatsen.

Arbetsprocesser och resursanvändning i arbetet med webbplatsen redovisas i avsnitt 1.4.

6.2. Kommunikationsplanering

6.2.1. Övergripande kommunikationsstrategi och prioriterade målgrupper

Under vintern 2012/2013 initierade rådet ett arbete för att ta fram en övergripande kommunikationsstrategi och genomförde en förstudie till webbplatsen. I arbetet ingick dessutom att utforma en grafisk profil för digitalt och tryckt material. Syftet var att detta tillsammans skulle resultera i ett styrdokument som kunde

användas i kravställningen mot webbyrån och internt stöd vid framtagande av innehåll och andra val.

Det styrdokument

283F1 som rådet antog i februari 2013 grundar sig

på följande underlag:

  • Kommittédirektivet: detaljerade skrivningar om syfte, målgrupper, innehåll och funktioner.
  • Behovsanalys: elva telefonintervjuer som ger en bild av målgruppernas behov kring innehåll och funktioner.
  • Riktmärke: fyra webbplatser användes som modeller för att visa hur andra som haft liknande utmaningar löst dem på ett bra sätt.
  • Användarprofiler: Utifrån behovsanalysen togs användarprofiler fram för att illustrera och prioritera bland målgruppernas behov.
  • Seminarium med referensgruppen kommunikation och kunskapsspridning.

En viktig aspekt i arbetet var att anpassa ambitionsnivån på webbplatsen till den tid och de resurser rådet hade till sitt förfogande. Arbetet är därför baserat på att det kunskapshöjande syftet och den breda målgruppen måste ses i ett långsiktigt perspektiv. Kunskapsplattformen ska fortsätta att utvecklas även efter det att rådet har avslutat sitt uppdrag. Figuren nedan visar den övergripande kommunikations-strategins målgruppsindelning och tidsperspektiv.

1 Gullers Grupp, 2013, Samordningsrådet för smarta elnät: Styrdokument för webbplats.

Specificeringarna av innehåll och funktioner ska enligt styrdokumentet följa den prioriterade målgruppsindelningen och tidsperspektivet. För att lyckas med detta rekommenderades en decentraliserad produktion dvs. att t.ex. rådsmedlemmarna och referensgruppsmedlemmarna ska bidra med fakta och skapa dialog. Därefter utvecklas innehåll och funktioner som respondenterna i förstudien uttryckte behov om.

6.2.2. Årliga kommunikationsplaner

Webbplatsen är en integrerad del av rådets övriga verksamhet och kommunikationen kring den. Kommunikationsplanerna och genomförandet av dem finns beskrivna i rådets årsredovisning och delårsrapport för 2012 samt i årsredovisningen för 2013. Här beskriver vi vilken effekt planerna har fått för just utvecklingen av webbplatsen fram till december 2014.

Revidering av den övergripande strategin 2014

I årsskiftet 2013/2014 beslutade rådet att revidera den övergripande strategin, så att branschen och närmast berörda aktörer skulle vara primär målgrupp även under 2014. Detta för att kunna informera och föra dialog om förslaget till nationell handlingsplan. Tanken var att förbereda målgruppen på planens rekommendationer och åtgärdsförslag, och att det skulle underlätta genomförandet av planen.

Marknadsföring av webbplatsen 2014

En första version av webbplatsen lanserades i slutet av april 2013 och direktivets åtgärder för att bl.a. skapa trafik till och dialog på webbplatsen är genomförda. Men, att med begränsade resurser och på mycket kort tid göra webbplatsen välbesökt, tyckte rådet krävde ytterligare insatser. I samband med kommunikationsplaneringen för 2014 beslöt rådet därför att starta ett nyhetsbrev för att dra besökare till webbplatsen.

Under 2014 har rådet skickat ut 4 nyhetsbrev med i snitt 6 notiser och länkar till material på webbplatsen via e-post till drygt 800 mottagare. Av dessa har omkring 30 procent öppnat brevet. I princip alla som har öppnat brevet har också klickat på länkarna i det och därmed hamnat på webbplatsen. I snitt har besökarna hittills stannat i 4 minuter och tittat på 5–15 sidor. Figuren nedan visar effekten av det första nyhetsbrevet. Över tid har nyhetsbrevet även bidragit till att öka trafiken i snitt till webbplatsen.

På webbplatsen finns ett nyhetsrum, där man kan anmäla sitt intresse för att prenumerera på nyheter från rådet. Att löpande

publicera nyheter har alltså varit ett annat viktigt sätt att marknadsföra webbplatsen. I samband med kommunikationsplaneringen inför 2014 beslöt därför rådet att komplettera detta med ett konto på Mynewsdesk. Det är en etablerad webbplats som underlättar för journalister att hitta information inom olika områden. Publiceringen av rådets nyheter där med länkar till den egna webbplatsen har både gett nyheterna större spridning och lockat in besökare på webbplatsen.

6.3. Webbplatsens status

6.3.1. Övergripande om webbplatsens innehåll och struktur

Webbplatsen lanserades i ett grundutförande i slutet av april 2013 efter en nästan tre månader lång förstudie- och upphandlingsprocess samt en kort produktionsprocess. Därefter har webbplatsen utvecklats i ett par mer övergripande steg.

Rådets verksamhet ska grundas på bl.a. erfarenheter från genomförda, pågående och planerade aktiviteter och studier inom smarta elnät i Sverige. Lärdomar från internationella projekt ska också användas i verksamheten.

I november 2013 gav rådet ut sin delårsrapport för 2013 med en sammanställning av dittills inhämtat kunskapsmaterial utifrån specificeringarna i direktivet. Webbplatsen fick då sin nuvarande struktur för att pedagogiskt kunna tillgängliggöra både innehållet i rapporten och kommande material på webbplatsen för en bred målgrupp.

Webbplatsen struktur och innehåll bygger alltså på direktivets specificeringar av innehåll och funktioner, samt på att den är rådets kommunikationskanal. Av nedanstående figur framgår vilka delar av webbplatsen som utgör kunskapsplattformen respektive kanal för rådets verksamhet.

En

väg in för näringsliv och andra intressenter

Enligt direktivet ska webbplatsen vara ”en väg in” för den som söker olika sorts information om smarta elnät och vill veta vilken myndighet eller organisation man ska vända sig till. På webbplatsen finns både generell och mycket specifik information om smarta elnät. Under menyingångarna Smarta elnät i Sverige respektive Smarta elnät internationellt finns information om och länkar till myndigheter, organisationer etc.

Dessutom finns under menyingången Smarta elnät i Sverige en databas över företag verksamma smarta elnät i Sverige. Det här visar hur plattformen stöttar rådets främjandeuppdrag.

Int

e

raktiv dialog

Webbplatsen ska ha ett interaktivt forum där man kan få synpunkter eller diskutera specifika frågor. Besökare på webbplatsen kan nu kommentera och diskutera smarta elnät och rådets verksamhet genom dialogrutor och en blogg. På webbplatsen finns även ingångar till Facebook och Twitter. Rådet har dessutom en egen Facebook-sida och ett eget Twitter-konto, som kan användas för att stimulera dialog.

Internationella

intressenter

Direktivet specificerar att webbplatsen på ett samlat sätt ska informera om verksamheter inom smarta elnät i Sverige för en internationell publik. Webbplatsen har en ingång till en engelskspråkig sida med övergripande och kortfattad information, inkl. länkar, om allt från svenska myndigheter till forskningsinstitutioner. Där finns också en engelsk version av databasen över företag inom smarta elnät i Sverige.

Seminarier och konferenser som utnyttjar teknik för effektiv kommunikation och informationsutbyte

Enligt direktivet ska seminarier och konferenser knytas till webbplatsen, och rådet ska använda ny teknik för effektiv kommunikation och informationsutbyte. På webbplatsen finns menyingången Dialog och samverkan som rådet har använt för att påannonsera dialogforum och seminarier och rapportera från dessa. Totalt finns där information om elva evenemang med både generella och specifika teman. Två av evenemangen har genomförts som en form av webbinar, där webbplatsen har fungerat som en kanal för direktsändning och dialog. Ytterligare två evenemang har spelats in så att besökare kan ta del av dem i efterhand. I anslutning till rapporteringen från respektive evenemang finns möjlighet att kommentera innehållet genom dialogrutor.

Informationsmaterial

riktat till olika aktörer

Rådet ska ta fram informationsmaterial riktat till olika aktörer och publicera det på webbplatsen. I samband med förstudien kom det fram att respondenterna i behovsanalysen gärna ville att innehåll skulle ha dessa egenskaper:

  • Transparensskapande: redovisar rådets arbete, dess syn på olika frågor och dokumentation från olika typer av möten.
  • Kunskapshöjande, inspirerande, nyhetsrelaterat: förklaring av vad smarta elnät är och nyttan med smarta elnät. Omvärldsbevakning internationellt och inom EU. Pedagogiskt presenterat och med konkreta fall. På sikt visa upp Sveriges ledande position.

Eftersom rådets arbete utgår från specificeringarna i direktivet använder vi en bred definition av vad smarta elnät är. Inom ramen för denna återfinns aktörer längs hela värdekedjan, från produktion till kund. Till detta kommer ett flertal aktörer, t.ex. leverantörer av produkter eller tjänster inom smarta elnät. Målgruppen som vill ha anpassad information inom hela rådets verksamhetsområde är alltså mycket bred. Men utifrån rådets övergripande kommunikationsstrategi har fokus för kommunikationen framför allt varit branschen och närmast berörda aktörer.

På webbplatsen finns mycket transparensskapande innehåll, t.ex. om rådets arbete och rapportering från dialogform samt seminarier. Detta material presenteras i en form som är tillgänglig för en bred målgrupp. Det gäller även de konkreta fallen, bl.a. olika pilotprojekt.

Det kunskapshöjande materialet är i huvudsak rapporter för branschinsatta, men en del av rapporterna har tillgängliggjorts för en bredare allmänhet. Det handlar t.ex. om vad smarta elnät är och nyttan av dem för olika aktörer.

Arbetet

med en nationell handlingsplan för smarta elnät

Rådets kommunikationsplan inkluderar uppdraget att ta fram ett förslag till nationell handlingsplan för smarta elnät. (Läs mer under rubriken Kommunikationsplanering ovan.) I detta har webbplatsen bl.a. utnyttjats för att påannonsera och återrapportera från rådets evenemang i Almedalen, då en första skiss av handlingsplanen presenterades. Därefter publicerades skissen och de 34 rekommendationerna på webbplatsen. Där hade alla som ville möjlighet att kommentera rekommendationerna och komma med förslag genom att skriva i dialogrutorna.

6.3.2. Innehåll och funktioner som inte specificeras av direktivet

Nyheter

och kalendarium

Förstudien visade att webbplatsen av resursskäl inte kunde vara nyhetsdriven, men att många av respondenterna gärna ville ha löpande nyheter om smarta elnät. Därför kompletterades webbplatsen ganska omgående med en nyhetsfunktion och ett kalendarium. Detta är också funktioner som drar besökare till webbplatsen.

Dokumenthanteringssystem

Webbplatsen har en inloggningsfunktion för att underlätta intern kommunikation. På denna del av webbplatsen finns ett dokumenthanteringssystem där alla dokument till råds- och expertgruppsmötena publiceras. Den här delen av webbplatsen kan utvecklas med andra funktioner och skulle därför kunna fungera som ett intranät för en framtida samordningsorganisation inom smarta elnät.

Övriga

funktioner

På webbplatsen (i publiceringsverktyget) finns ett verktyg för att producera nyhetsbrevet och en mejlserver som skickar ut det. Här ingår också en statistikfunktion som återrapporterar hur många som tagit emot, öppnat och klickat på någon av länkarna i brevet.

För att kunna förbättra webbplatsens innehåll och struktur har hela webbplatsen dessutom försetts med statistikrapportering. I den kan man t.ex. avläsa vilka och hur många sidor samt hur lång tid besökaren har varit inne på webbplatsen.

Webbplatsen har också ett digitalt arkiveringssystem för att uppfylla Riksarkivets krav på att myndigheters webbplatser kontinuerligt måste dokumenteras.

6.4. Webbplatsens utvecklingsmöjligheter och fortsatta förvaltning

Webbplatsen innehåller mycket information riktad till många olika aktörer men det mesta av informationen ligger nu som rapporter. Vi skulle kunna göra rapporterna mer tillgängliga genom att bearbeta dem redaktionellt och illustrera dem med pedagogiska bilder för både branschinsatta och en bredare målgrupp. I förstudien finns också önskemål från respondenterna om både innehåll och funktioner som förhållandevis enkelt skulle kunna införas på webbplatsen. Det kan vara att med typfall illustrera nyttan med smarta elnät för olika aktörer, eller att för branschen öka kunskapen om konsumenterna och deras drivkrafter, som uttryckligen anges i direktivet.

I kapitel 3 ger rådet förslag på en samordningsfunktion som bl.a. skulle kunna ansvara för förvaltningen och den fortsatta utvecklingen av webbplatsen.

7. Konsekvensanalys

7.1. Ekonomiska och andra konsekvenser av utredningens förslag

En utredning som lämnar förslag om nya eller ändrade regler ska enligt 15 a § kommittéförordningen (1998:1474) redovisa förslagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser. Rådet lämnar endast ett förslag som innebär en regelförändring. Konsekvenserna av förslaget presenteras i avsnitt 7.1.1.

Konsekvenser för övriga förslag i betänkandet redovisas översiktligt i avsnitt 7.1.2.

7.1.1. Konsekvenser av utredningens förslag om mätdata

Rådet föreslår en komplettering av dagens regelverk som innebär att kunderna får tillgång till information, som minst motsvarar timmätvärden, vid förfrågan utan det krav på elavtal som gäller i dag och utan särskild kostnad för kunden. Med denna ändring specificeras inte på vilket sätt informationen ska lämnas.

Rådet bedömer att elanvändarna behöver mätdata med högre upplösning (historiska timmätvärden) som beslutsunderlag för sin elanvändning. Det är en förutsättning för att stimulera efterfrågeflexibilitet baserad på elpris eller elnätstariffer, tillämpning av mer kapacitetseffektiva elnätstariffer (t.ex. effekttariffer) samt energieffektivisering. Förslaget redovisas mer utförligt i avsnitt 4.3.4.

Aktörer som berörs av förslaget

Syftet med den föreslagna regelförändringen är att förenkla för kunderna att få tillgång till beslutsunderlag i form av timdata så att intresset för efterfrågeflexibilitet och energieffektivisering ökar. Ett sådant ökat intresse bör i förlängningen kunna leda till förändrat efterfrågemönster vilket påverkar elmarknadens samtliga aktörer i mer eller mindre grad. En förändring som innebär ökad energieffektivisering och en jämnare efterfrågan är i linje med de nationella mål som ställts upp för både energieffektivisering och förnybar elproduktion. En övergripande utgångspunkt är också strävan att uppnå det kvantitativa mål avseende minskad energianvändning som ställts upp på EU-nivå för varje medlemsland.

Flera av aktörerna på elmarknaden, inklusive leverantörer av teknik (utrustning), berörs således i någon mån av vårt förslag. Elnätsföretagen och kunder med en säkringsstorlek upp till och med 63A blir dock direkt berörda av förslaget och för dessa aktörer har en mer fördjupad konsekvensanalys gjorts som redovisas nedan. Effekter för övriga aktörer sammanfattas i korthet här.

Elhandelsföretagen

och balansansvariga

Förslaget involverar inte elhandelsföretagen och balansansvariga direkt. Energimarknadsinspektionens utvärderingar

284F1 av timmät-

ningsreformen (från 2012

285F2) visar att intresset för timavtal har varit

lågt. Tillgång till den information som vårt förslag innebär bör i förlängningen kunna öka kundernas intresse för att teckna timavtal. Timavtal kräver mer av elhandelsföretagen (administration m.m.) än avtal som bygger på schablonmätning, men kan också bidra till att minska riskerna i elhandelsföretagens och/eller balansansvarigas verksamhet.

286F3 I den konsekvensanalys som presenterades

i regeringens proposition 2011/12:98 framhålls dessutom att den stora förändringen för elhandelsföretagen blir den utökade möjligheten att ingå nya former av avtal med elkunderna. Vårt förslag bör

1 Energimarknadsinspektionen, 2014, R2014:05 Uppföljning av timmätningsreformen och Energimarknadsinspektionen, 2013, R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen. 2 Prop 2011/12:98 Timmätning för aktiva elkonsumenter. 3 Energimarknadsinspektionen, 2010, EIR2010:22 Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden. Timmätning för elkunder med abonnemang om högst 63 ampere.

i förlängningen kunna bidra till att den hittills svaga efterfrågan på sådana avtal ökar.

Elproducenter

I det fall förslaget för med sig ett mer omfattande intresse för timmätning kan effekter uppstå även för elproducenterna. Fler kunder kommer att ha möjlighet att följa sin elanvändning på timbasis, vilket kan resultera i ökat intresse för minskad elanvändning eller att justera användningen efter aktuellt timpris. På aggregerad nivå innebär ett genomslag för efterfrågeflexibilitet i normala fall en sänkning av både prisvolatilitet och medelpriset (se avsnitt 5.4.3). Därutöver medverkar en minskad elanvändning till att förskjuta efterfrågekurvan vilket också har en prissänkande effekt. Dessa effekter utgör i första hand en omfördelning från producentledet till användningsledet som på övergripande nivå bedöms få positiva samhällsekonomiska effekter genom att bidra till uppfyllelse av målen om energieffektivisering och förnybar elproduktion.

Leverantörer

av produkter och tjänster

För leverantörer av produkter och tjänster inom energieffektiviseringsområdet kan förslaget förväntas leda till en viss ökad efterfrågan genom att det blir enklare för kunden att få tillgång till mätvärden. Hur stor denna effekt kan tänkas bli är mycket svårt att kvantifiera. Ur samhällsekonomisk synvinkel kan dock effekten förväntas vara positiv med hänsyn till de tydliga mål som finns för energieffektivisering där energitjänstemarknaden ses som ett viktigt verktyg.

Svenska

kraftnät

Bedömningen är att den systemansvariga myndigheten, Svenska kraftnät inte påverkas av förslaget.

Kunder och elnätsföretag

Förslaget att möjliggöra tillgång till information om timmätvärden utan krav på elavtal har en direkt påverkan på elnätsföretag och kunder. För elnätsföretagen kan det komma att innebära ökade kostnader. För kunderna kan det komma att innebära lägre kostnader genom energieffektivisering och genom att kunskapen om den egna elanvändningen bidrar till beslut om byte till förmånligare elavtal och/eller elnätstariffer.

Samordningsrådet har uppdragit åt SWECO Energuide AB att göra kostnads- och nyttoanalyser beträffande förslaget för kunder och elnätsföretag. Resultatet av analysen visar ett positivt ekonomiskt resultat för kunderna och elnätsföretagen sammantaget. Det finns dock osäkerhetsfaktorer. Därför har en känslighetsanalys genomförts för utvalda poster i analysen.

I SWECO:s rapport

287F4 presenteras tre olika beräkningsalternativ

(scenarier) med olika utrullningstakt, vilka resulterar i en stor skillnad i ekonomiskt utfall. Sammantaget visar flertalet beräkningsalternativ som studerats ett positivt netto och även känslighetsanalysen uppvisar till övervägande del ett positivt resultat.

Förutsättningar

för beräkningsalternativen

De tre utrullningsscenarierna (10 000, 100 000 eller 1 000 000 kunder) är valda utifrån olika förutsättningar. Alternativet med 10 000 kunder är valt utifrån att intresset hittills varit svalt för timmätning

288F5 och att bedömningen har varit att många kunder som

är intresserade och inte vill riskera högre elkostnader redan i dag har skaffat s.k diodmätning, dvs. optisk mätning och insamling av data lokalt

289F6. Ett scenario avser 100 000 kunder där timmätning

uppmärksammas och blir mycket populärare än det hittills har varit men ändå ingen succé. Det tredje alternativet 1 000 000 kunder är

4 Rapport till samordningsrådet, Sweco Energuide AB, 2014, Lindén, M. et al, Timvärden för nätägare. 5 Energimarknadsinspektionen, 2014, R2014:05 Uppföljning av timmätningsreformen och Energimarknadsinspektionen, 2013, R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen 6 Rapport till samordningsrådet, Sweco Energuide AB, 2014, Bergerham, T. et al, Smarta mätsystem och smarta mätfunktioner.

ett ”kioskvältare”-alternativ, det vill säga att möjligheten till timmätning blir mycket populärt.

För 10 000 och 100 000 är diodmätaralternativet valt utifrån att det är billigare. I dag går det att köpa en diodmätare för cirka 1 000 kronor vilket är billigare än installation och kommunikationslösning för vanlig mätning.

Utgångspunkten vid skapandet av scenarierna har varit dels att skapa en stor bredd avseende popularitet (antalet kunder som väljer timvärden utan elhandelsavtal), dels att fånga upp minst en avgörande skillnad i de ekonomiska förutsättningarna.

Två olika mättekniker har utgjort basen för kostnadsbedömningen. Vanlig mätning respektive det som här kallas diodmätning. Med vanlig mätning avses den typ av mätning som elnätsföretagen har i dag, dvs. en elmätare som uppfyller de krav som gällande föreskrifter ställer och som kommunicerar med ett centralt insamlingssystem. Med diodmätning

290F7 avses den typ av mätare som fästs

på en vanlig elmätare och räknar pulser från denna. Den stora skillnaden är att diodmätningen installeras och underhålls av kunden och att den inte uppfyller kraven för debitering. Ytterligare en stor skillnad mellan de olika sätten att mäta är att diodmätarna ger möjlighet till realtidsinformation (nuvärde) och kontinuerlig statistik till skillnad från vanlig mätning som levererar information i efterskott (minst ett dygn).

Anledningen till valet av de två olika mätteknikerna är att grundtanken bakom rådets förslag är att skapa medvetenhet om energianvändning och att denna medvetenhet skall kunna skapas utan ”omvägen” via ett elhandelsavtal och därmed förekommer inget krav på debiteringsunderlag.

7 Exempel på diodmätning är Eliq, EnergyWatch, 100Koll och Energidisplay.

Beräkningsalternativen

Källa: Sweco.

Med beräkningsalternativ 1 antas att elnätsföretaget eller tredjepart på uppdrag av elnätsföretaget kommer att skicka ut en diodmätare som installeras av kunden själv för scenariot avseende 10 000 och 100 000 kunder. Vidare antas att ordinarie mätning sker i de fall kunden redan har timmätning via sitt elnätsföretag med befintligt system. Här antas det att befintlig mätteknik, dvs. samma teknik som redan används inom ett elnätsföretag, kompletteras kund för kund vid begäran om timmätning om behov finns. Detta sker främst vid utrullning till 1 000 000 kunder.

Med beräkningsalternativ 2, diodmätning eller så kallad tredjepartsmätning via diodmätare, krävs en mindre avancerad mätarlösning än för alternativ 1 för utrullningsalternativet 1000 000 kunder. Istället för att mäta och samla in timvärden via befintlig mätinfrastruktur, skickar elnätsföretaget ut diodmätare till kunderna som själva får installera den trådlösa elmätaren på sin befintliga elmätare. Här sker således mätningen lokalt, vilket innebär att detta alternativ blir billigare än vanlig mätning med tanke på att det inte krävs något platsbesök av installatör, kundens Wifi används för kommunikation och att en diodmätare har lägre anskaffningskostnad. För alternativet med 10 000 och 100 000 kunder är beräkningsalternativ 1 och 2 samma.

I beräkningsalternativ 3, är antagandet att timmätning för samtliga mätpunkter kommer att införas för alla kunder i Sverige av andra orsaker, t.ex. förändringar i regelverk. De mätpunkter som inte hanterar timvärden i dag ses över men kostnaderna för denna översyn belastar inte kalkylen i detta alternativ.

10 000 100 000 1 000 000

Beräkningsalternativ 1

Diodmätning Diodmätning Diodmätning år 1-5, därefter vanlig mätning

Beräkningsalternativ 2

Diodmätning Diodmätning Diodmätning

Beräkningsalternativ 3

Vanlig mätning Vanlig mätning Vanlig mätning

därefter vanlig mätning

Skälet till att rådet valt att inte ta med kostnaderna för mätarna i detta alternativ är att det är troligt att den kostnad som uppkommer för elnätsföretagen, tas in i företagens intäktsram och slutligen förs över till kunderna. Rådet menar även att antalet timmätta kunder i Sverige har varit stigande

291F8 och bedömningen är att tim-

mätning kommer att fortsätta öka oaktat rådets förslag.

Kostnaderna för de cirka 2 miljoner kunder

292F9 som i dag är tim-

mätta har beslutats och tagits av de elnätsföretag som infört timmätningen av helt andra anledningar. De 2 miljoner kunderna utgör cirka 42 procent av Sveriges samtliga elkunder. Med en fortsatt utveckling med utökad timmätning (utifrån samma grunder som de 2 miljoner kunderna) ökar årligen antalet redan timmätta kunder märkbart för varje år. En anledning till ökad hastighet för utrullning av timmätning skulle kunna vara förändringar i regelverket

293F10.

Utgående från dessa förutsättningar sammantaget har beslutet varit att inte ta med kostnaderna för mätarna i detta alternativ.

En viktig förutsättning för beräkningsalternativ 3 är att införandet av det aktuella förslaget (timmätning för elnätsföretag) sker i ett längre tidsperspektiv. Vid införande exempelvis vid halvårsskiftet 2015 anses alternativet inte vara relevant. Detta på grund av en långsammare utvecklingstakt för timmätning av anledningar oberoende av vårt förslag.

Diodmätning kräver kommunikation via WiFi. Detta kan vara ett problem exempelvis för kunder i flerbostadshus där elmätarna kan vara placerade i källaren och kunden kan ha svårt både med tillgång till mätaren och WiFi. Av denna anledning har 10 procent av kunderna i diodmätarfallen istället kostnadsberäknats utifrån vanlig mätning.

I scenariot med 1 000 000 kunder är antagandet att utrullningen påbörjas med diodmätare (utifrån att kostnaden är lägre) men att allt eftersom takten ökar så övergår mätningen till ”vanlig mätning” och kostnaden för diodmätning blir då så kallad gammal kostnad (sunk cost).

8 Energimarknadsinspektionen, 2013, R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen. 9 Energimarknadsinspektionen, 2013, R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen. 10 Exempel på detta är t.ex. aktuella förändringar i 4 kap. 1 § och 5 kap. 7 a §ellagen (1997:857). Förändringarna handlar bl.a. om att elnätsföretagens nättariffer ska utformas på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet.

Utöver val av scenarier i en kostnads- och nyttoanalys måste ett antal antaganden göras. Antaganden som i olika omfattning påverkar resultatet. För att fånga upp svårigheten i att göra antaganden över framtida kostnader/nyttor har en känslighetsanalys genomförts där kostnaden för diodmätning har höjts med 20 procent och nyttan har sänkts med 20 procent.

Kostnad

och nytta

De tre beräkningsalternativens kostnads- och nyttoposter utreds och beräknas med de tre kundutrullningsnivåerna, 10 000, 100 000 och 1 000 000 kunder under en tolvårsperiod. Resultatet visar följande:

Källa: Sweco. Gul nyans avser diodmätning. Gul nyans i del av cell avser diodmätning under del av tid.

Ett enda beräkningsfall visar en förlust. Det är alternativ 1 avseende en utrullningsnivå på 1 000 000 kunder, här uppgår förlusten till närmare 950 MSEK under tolvårsperioden. Den främsta anledningen till detta är de tillkommande kostnaderna för utbyte av

MSEK

10 000 100 000 1 000 000

Alternativ 1

Kostnad

15

146

2 350

Besparingspotential 18

183

1 406

Resultat

3

37

– 945

Alternativ 2

Kostnad

15

146

1 167

Besparingspotential 18

183

1 361

Resultat

3

37

194

Alternativ 3

Kostnad

6

57

428

Besparingspotential 18

182

1 353

Resultat

12

125

926

mätare som inte klarar timmätning, koncentratorer och systemanpassningar.

I beräkningsalternativ 2 visar beräkningarna, att om ytterligare 1 000 000 kunder är aktiva och timmäts från dagens nivåer, så kan besparingspotentialen uppgå till nästan 200 MSEK under en tolvårsperiod.

Resultatet för beräkningsalternativ 3 visar låga kostnader för samtliga utrullningsnivåer under tolvårsperioden. Detta förklaras av att kostnaderna endast ligger i systemanpassningar och inte i kapitalintensiva tekniska komponenter. Kostnaderna för dessa komponenter faller istället på elnätsföretagen av andra anledningar. Med 1 000 000 kunder som timmäts i beräkningsalternativ 3, blir kostnaden 428 MSEK, vilket gör detta alternativ till det klart billigaste. Nyttan i form av besparingspotential är hela 900 MSEK större än kostnaden för detta alternativ. Tidsperspektivet för införande är en osäkerhet. Det finns redan i dag förändringar i regelverket

294F11 som till sin karaktär kan driva fram mer timmätning.

Reglerna stipulerar dock ingen teknisk lösning. Rådets bedömning är att förändringstakten kommer att vara relativt hög och att redan inom några år kan en betydande ökning av timmätning ske.

Känslighetsanalys

För att nyansera och se hur vissa av de antagna kostnads- och besparingsposterna slår på kalkylerna redovisas också en känslighetsanalys. Eftersom många av posterna försöker förutspå kostnader/besparingar i framtiden, finns det alltid en osäkerhetfaktor. Det är generellt lätt att underskatta kostnader och överskatta besparingar. För att nyansera detta har två särskilda poster valts ut och justerats. Den första är kostnaden för diodmätare: 1 000 kronor per styck

Det kan diskuteras huruvida kostnaden för diodmätare är något underskattad med tanke på eventuella installationskostnader. Även om det är kunden som tar ansvar för installationen kommer det sannolikt att krävas support från elnätsföretaget eller av elnätsföretaget utsedd entreprenör (energitjänsteföretag) för att kunden

114 kap. 1 § och 5 kap. 7 a §ellagen (1997:857).

ska kunna få igång utrustningen och kommunikationen. Detta sannolikt både per telefon (för de flesta) och via besök. Därför antas istället kostnaden per diodmätare stiga med 20 procent. Kostnaden blir således 1 200 kronor per mätare. Detta gäller även beräkningsalternativ 2, där kostnaden ökar med 20 procent från 800 kronor till 960 kronor för fallet med 1 000 000 nya kunder.

Den andra posten är besparingspotentialen för elnätsföretagen: 15 kronor per kund och år.

Det kan argumenteras om den beräknade nyttan för elnätsföretagen och för kunder som har timmätning är för optimistiskt antagen. Gemensamt för många av posterna som presenteras i denna rapport är att en viss osäkerhet alltid kommer att finnas. Därför har även här valts att justera ner denna post med 20 procent per kund och år. Besparingspotentialen blir således 12 kronor per kund och år.

Källa: Sweco, Gul nyans avser diodmätning. Gul nyans i del av cell avser diodmätning under del av tid.

Justeringarna för de utvalda posterna visar förändringar för alla utrullningsnivåer, men med varierande storlek. Den utförda

MSEK

10 000 100 000 1 000 000

Alternativ 1

Kostnad

16

159

2 372

Besparingspotential 18

183

1 395

Resultat

2

24

-977

Alternativ 2

Kostnad

16

159

1 274

Besparingspotential 18

183

1 360

Resultat

2

24

86

Alternativ 3

Kostnad

6

57

428

Besparingspotential 18

182

1 353

Resultat

12

125

926

känslighetsanalysen visar att skillnaderna i besparing dock är begränsad.

För beräkningsalternativ 1 var besparingspotentialen i princip oförändrad för 10 000 och 100 000 kunder, medan det förekom en minskning av besparing på 11 MSEK för 1 000 000 kunder. På kostnadssidan för beräkningsalternativ 1 ökade kostnaderna för 10 000 kunder med 1 MSEK och för 100 000 kunder med 13 MSEK. För utrullningsalternativet med 1 000000 nya kunder ökade kostnaderna med 22 MSEK. Tittar man på nettoresultatet av kostnaderna och besparingarna istället, visar det sig för 10 000 och 100 000 kunder, att den positiva siffran minskar med cirka en tredjedel. Samtidigt framgår att för 1 000 000 kunder försvagas det redan negativa resultatet med ytterligare 32 MSEK till -977 MSEK (-945 MSEK).

För beräkningsalternativ 2 var besparingspotentialen i princip oförändrad för 10 000 och 100 000 kunder, medan potentialen minskade för 1 000 000 kunder med cirka 1 MSEK. På kostnadssidan såg vi en marginellt ökande kostnad för 10 000 kunder, medan ökningen var 13 MSEK för 100 000 kunder. För fallet med 1 000 000 nya kunder ökade kostnaderna efter känslighetsanalysen med 107 MSEK. Resultatet mellan kostnaderna och besparingarna för 10 000 kunder minskade något. För 100 000 kunder reduceras det positiva resultatet från 37 MSEK till 24 MSEK. För utrullningsalternativet 1 000 000 kunder ändras resultatet från 194 MSEK till 86 MSEK.

Beräkningsalternativ 3 är oförändrat eftersom de nya parametrarna i känslighetsanalysen inte påverkar detta alternativ.

Information

om förslaget

För att medvetandegöra kunderna om de möjligheter som förslaget innebär behövs information. Rådet gör bedömningen att ett visst ansvar för detta åvilar elnätsföretagen, men också Energimarknadsinspektionen. Myndigheten arbetar inom området kundinformation för att bidra till mer medvetna och aktiva kunder och öka kunskapen genom att sprida information om regelverken bl.a. på elmarknaden.

Ikraftträdande

Rådet föreslår att inriktningen för ikraftträdandet bör vara den 1 juli 2016. Någon särskild övergångsbestämmelse bedöms inte behövas. Vissa frågor behöver dock regleras på föreskriftsnivå.

Med referens till den långsamma utvecklingen av timpriskopplade elavtal har rådet gjort bedömningen att ett förslag som ger alla som så önskar rätt till information om timvärden inte kommer att innebära en omedelbar och stor ökning av efterfrågan om detta. Elnätsföretagen bör dock ges en rimlig tid för att planera införandet av förändringen så att kostnaderna för införandet kan begränsas.

EU-

lagstiftningen

Avslutningsvis gör rådet bedömningen att regleringen överensstämmer med och inte går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Förslaget är i linje med EU-lagstiftningen exempelvis elmarknadsdirektivet

295F12 och energi-

tjänstedirektivet

296F13. Det senare främjar särskilt utvecklingen av

energitjänster, laststyrning och dynamisk prissättning.

Slutsatser

Resultatet av den ekonomiska konskevensanalysen visar ett positivt ekonomiskt resultat för kunderna och elnätsföretagen sammantaget och även känslighetsanaslysen uppvisar ett positivt resultat.

Med hänsyn till den långsamma utvecklingen av timpriskopplade elavtal gör rådet bedömningen att ett förslag som ger alla som så önskar rätt till timvärden inte kommer att innebära en omedelbar och stor ökning av efterfrågan på information om timmätvärden, men att det kan bidra till en positiv utveckling över tiden.

12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (elmarknadsdirektivet). 13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG.

Införande av obligatorisk timmätning för samtliga elkunder hade kunnat vara ett alternativ till rådets förslag, men det hade inneburit helt andra kostnadsnivåer bl.a. för kommunikationen för insamling av mätvärden.

Syftet med förslaget är att skapa medvetenhet om energianvändningen, utan krav på timavtal, vilket förväntas kunna leda till en mer effektiv användning. Avsikten är inte att informationen ska ligga till grund för avräkning och debitering och det specificeras inte heller på vilket sätt informationen tas fram.

Trots positivt netto för förslaget innebär det en kostnad för elnätsföretagen. Den är beroende av hur stor efterfrågan om informationen blir från kunderna. Detta är dock något som elnätsföretagen måste hantera redan i dag till följd av timmätningsreformen som infördes i oktober 2012.

Det sätt som elnätsföretaget väljer att uppfylla informationskravet kommer också att påverka kostnadsbilden och den arbetsinsats som kommer att krävas för att uppfylla kravet på information. Här ger den ekonomiska analysen vägledning om vilka kostnader som kan bli aktuella beroende på hur elnätsföretaget väljer att gå till väga.

Rådet bedömer att det i den pågående utvecklingen finns flera olika skäl och drivkrafter som leder till att elnätsföretagen kommer att arbeta för utökad timmätning och att timmätning kommer att bli allt vanligare.

Rådet gör också bedömningen att förslaget är av intresse även från samhällets perspektiv då införandet av denna informationsmöjlighet till kunderna förväntas leda till en mer effektiv och medveten elanvändning. Det kan även uppfylla politiska målsättningar om att stärka kundinflytandet samt bidra till samhällsvinster genom ökad efterfrågeflexibilitet.

Kostnaderna för elnätsföretagen bör också vägas mot de förväntade positiva effekterna för kunderna och marknadens funktion. Ett av huvudsyftena med en övergång till timmätning är att begränsa effektuttaget. Analyser

297F14 i samordningsrådets arbete visar

att elnätstarifferna kan vara en starkare styrsignal för efterfråge-

14 Rapport till samordningsrådet, NEPP, 2014, Analysera effekten av olika förändringar i regelverk, rollfördelning och marknadsmodeller som kan bidra till att utnyttja möjligheterna till efterfrågeflexibilitet bättre.

flexibilitet än elpriserna vilket är ytterligare ett skäl att kunna ta del av timmätvärden utan kravet på elavtal.

Om tillräckligt många uttagskunder bidrar till minskade effekttoppar kommer detta på sikt att i viss mån minska elnätsföretagens behov av investeringar i näten.

7.1.2. Konsekvenser av samordningsrådets övriga förslag

Kommittéförordningens krav på konsekvensbeskrivningar är följande: Enligt 14 § kommittéförordningen skall utredningen redovisa om förslagen påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda samt en beräkning av dessa konsekvenser. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska även dessa redovisas. Om förslagen innebär kostnadsökningar eller intäktsminskningar för det allmänna (stat, kommun, landsting) ska förslag till finansiering lämnas.

Enligt 15 § samma förordning ska förslagens konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning och den offentliga servicen, små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, jämställdheten mellan kvinnor och män samt de integrationspolitiska målen bedömas.

Övergripande

konsekvenser

I avsnitt 5.3.4 har kostnader och nyttor för smarta elnät redovisats. Av redovisningen framgår att den nytta som generereras av olika smarta elnätslösningar sannolikt är betydligt större än de kostnader som uppstår. Vårt förslag till handlingsplan syftar till att ta tillvara de möjligheter som smarta elnät kan ge så att elnätet lättare kan anpassas till de krav som omställningen av energisystemet medför. Om elmarknaden istället utvecklas på ett mer traditionellt sätt kommer detta sannolikt innebära högre kostnader eller att måluppfyllelsen för energieffektivisering och förnybar elproduktion sker i en långsammare takt.

Den övergripande utgångspunkten för utredningens arbete har varit att Sverige skall eftersträva ett ökat utnyttjande av smarta

elnät bl.a. med syfte att nå kvantitativa mål avseende minskad energianvändning och förnybar elproduktion samt ökat kundinflytande. I handlingsplanen lämnas en rad rekommendationer och förslag som sammantagna ska bidra till att dessa mål nås.

Konsekvenser

för staten

Vårt förslag till handlingsplan innebär att flera myndigheter engagerar sig i handlingsplanens genomförande. Uppgifterna omfattar vidareutveckling av förslagen i handlingsplanen, analysarbete, ökad samverkan m.m. De förslag vi lämnar innebär ökad fokusering på frågor som bedömts som särskilt betydelsefulla, omprioriteringar och i viss mån utvidgade uppgifter. De föreslagna aktiviteterna bedöms dock rymmas inom ramen för myndigheternas uppdrag även om de behöver formaliseras. De direkta kostnaderna för dessa arbetsinsatser ska också ställas i relation till den nytta och måluppfyllelse som förväntas.

Förslaget om inrättande av ett forum för smarta elnät innebär vissa kostnader för staten. Verksamheten bedöms kräva 1–2 heltidstjänster och i övrigt stödja sig på underlag från de myndigheter som kommer att medverka i forumet. Därutöver krävs också resurser för att förvalta kunskapsplattformen. De direkta kostnaderna för forumets verksamhet bedöms uppgå till cirka 1.5 miljoner kronor per år.

Övriga konsekvenser

Förslaget till handlingsplan och om ett nationellt forum för smarta elnät innebär inga konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, jämställdheten mellan kvinnor och män samt de integrationspolitiska målen.

Den fortsatta hanteringen av handlingsplanens rekommendationer och vidareutveckling av åtgärdsförslagen kan dock i ett senare skede komma att kräva bedömningar av konsekvenser för sysselsättning och den offentliga servicen, små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag.

8. Författningskommentar

8.1. Förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857)

3 kap. Nätverksamhet m.m.

Efterfrågeflexibilitet och information till elanvändare

16 b § Om en elanvändare begär det ska en nätkoncessionshavare utan särskild kostnad tillhandahålla information som minst visar elanvändarens förbrukning per timme.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om tillhandahållandet av informationen enligt första stycket.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

Av paragrafen som är ny följer att elanvändare vid begäran har rätt att få information om sin elanvändning som minst visar förbrukningen per timme och att nätkoncessionshavaren har en skyldighet att tillhandahålla denna information. Den merkostnad som uppstår för att tillhandahålla informationen får inte debiteras kunden.

Syftet med paragrafen är att förenkla för kunderna att få tillgång till information i form av minst timdata för att skapa medvetenhet och kunskap om den egna elanvändningen. I ett nästa steg kan det leda till en mer effektiv användning genom att stimulera till efterfrågeflexibilitet baserat på elpris och kapacitetseffektiva elnätstariffer.

Avsikten är inte att informationen ska ligga till grund för avräkning och debitering och i paragrafen anges inte på vilket sätt informationen ska lämnas till kunderna. Kravet på information kan

exempelvis uppfyllas genom att elanvändaren erhåller timserier. För att uppfylla syftet behöver informationen dock vara enkel och utformad på ett användarvänligt sätt.

I andra stycket finns ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om informationsskyldigheten. Det kan exempelvis handla om hur informationen ska utformas och vilken period den ska omfatta.

Överväganden och bakgrund finns i avsnitt 4.3.4. Tidpunkten för ikraftträdandet behandlas i kapitel 7.

Kommittédirektiv 2012:48

Samordningsråd med kunskapsplattform för smarta elnät

Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Sammanfattning

Ett samordningsråd ska etablera en nationell kunskapsplattform för att inhämta, sammanställa och sprida kunskaper om elnätets utveckling och om smarta elnät bland berörda aktörer och i samhället i stort. Sverige bör dra nytta av de möjligheter som skapas i och med utvecklingen av smarta elnät, dvs. elnät med högre nyttjande av bl.a. informationsteknik vilket möjliggör nya funktioner för elkunderna och ett mer effektivt resursutnyttjande inom kraftsystemet som helhet.

Utvecklingen av smarta elnät bidrar till att nå klimat- och energimål och bidrar till en effektivare elmarknad med elkundernas behov i centrum. Samtidigt kan relaterade produkter, tjänster och systemlösningar utvecklas till en svensk tillväxtbransch och bidra till sysselsättning och exportintäkter. Samordningsrådet ska även utarbeta ett förslag till handlingsplan för utvecklingen av smarta elnät i Sverige. Samordningsrådet ska biträdas av ett kansli. Rådet med tillhörande dialogforum ska ha en bred representation från olika intressenter i samhället.

Samordningsrådet och kunskapsplattformen ska verka till och med den 31 december 2014. Samordningsrådet ska senast den 1 februari varje år rapportera om sin verksamhet för föregående år. Det samlade förslaget till handlingsplan för smarta elnät ska slutrapporteras senast den 1 december 2014. Efter överenskommelse med företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och

utifrån de specifika behov som identifieras ska dock delar av handlingsplanen redovisas tidigare.

Smarta elnät (smart grid) – ett samlingsbegrepp för framtidens elnät

Intelligenta elnät eller smarta elnät (på engelska smart grid) är ett brett begrepp som beskriver framtidens moderna elnät med större utnyttjande av ny teknik som informationsteknik för kontinuerlig information om energiflöden i elnätet. Därigenom blir det lättare för elproducenter och elkonsumenter att anpassa sin elproduktion och elkonsumtion till prissignaler från marknaden. Hela kraftsystemet kan på det sättet bli mer flexibelt och nätet kan utnyttjas mer effektivt. Detta är inte minst viktigt i en situation då vi ser en allt högre andel icke-reglerbar vindkraft i kraftsystemet. Organisationen för EU:s tillsynsmyndigheter för elmarknaderna (ERGEG) har definierat smarta elnät som "ett elnät som kostnadseffektivt kan integrera beteenden och beslut hos alla användare som är anslutna till det - elproducenter, elkonsumenter och de som är både och - för att garantera ett hållbart kraftsystem med låga förluster och hög kvalitet, försörjningstrygghet och säkerhet".

Olika studier visar att smarta elnät både möjliggör och kan minska kostnaderna för en ökad andel förnybar elproduktion och en effektivare elanvändning. Samtidigt kan elkonsumenternas ställning stärkas genom att förutsättningar skapas för dem att bli mer aktiva och på det sättet påverka sina elkostnader. En förutsättning är dock att de nya tjänsterna är användarvänliga och tilltalar konsumenterna, vilket är något av en nyckelfråga för att hela utvecklingen av smarta elnät ska bli framgångsrik. En förutsättning är också att konsumenter och samhället i stort kan ha förtroende för säkerheten i det smarta elnätet. Den nya tekniken ställer nya krav på it- och informationssäkerhet som måste beaktas redan från början. Smarta elnät kan också spela en viktig roll för att understödja introduktionen av elfordon i transportsektorn. Slutligen kan modern elnätsteknik även öka förmågan att motstå och hantera störningar och därmed stärka driftssäkerheten generellt och minska risken för elavbrott.

Sverige har en bra utgångspunkt för att kunna dra nytta av utvecklingen

I en internationell jämförelse ligger Sverige bra till för att tidigt kunna utveckla nästa generations elnät. Statens energimyndighet (Energimyndigheten) och Verket för innovationssystem (Vinnova) har delfinansierat ett flertal studier och projekt som bidragit till utvecklingen av framtidens tjänster och produkter, bl.a. förstudier för de storskaliga demonstrationsprojekten i Norra Djurgårdsstaden och på Gotland. Sverige ligger i täten inom EU och även i världen vad gäller andelen s.k. smarta elmätare i hushållen. Smarta elmätare är ett begrepp som beskriver elmätare som klarar av mer avancerade funktioner, bl.a. automatisk och högfrekvent distansavläsning av elförbrukning och styrning. I EU som helhet har 10 procent av hushållen smarta elmätare. I stort sett samtliga svenska hushåll har vad som skulle kunna definieras som smarta elmätare, dock är potentialen för nya tjänster ännu outnyttjad. Sverige har också en avreglerad elmarknad med jämförelsevis aktiva och miljömedvetna elkunder som därmed skulle kunna dra nytta av nya tjänster under förutsättning att de utformas på ett för kunderna praktiskt och relevant sätt. Den svenska elkraftsbranschen är redan framträdande i ett internationellt perspektiv. Branschens exportvärde kan jämföras med exportvärdet för massa- och pappersindustrin eller järn- och stålindustrin. Sverige har vidare fått ett erkännande från EU för sin position inom smarta elnät genom att Kungl. Tekniska högskolan och Uppsala universitet getts i uppdrag att leda EU:s forsknings- och innovationssamarbete "InnoEnergy" inom smarta elnät och lagring av el. Syftet med samarbetet är bl.a. att skapa nya patent och företag inom området. Sverige är även delaktigt i det internationella arbetet kring smarta elnät inom Clean Energy Ministerial, en högnivåprocess som initierats av USA:s energiminister inom ramen för G20 och med deltagande av endast vissa särskilt inbjudna länder.

Regeringens

uppdrag till Energimarknadsinspektionen

Mot bakgrund av den nytta som smarta elnät kan ge för att bidra till utvecklingen av ett uthålligt energisystem och för att skapa förutsättningar för aktivare elkunder gav regeringen 2010 Energi-

marknadsinspektionen i uppdrag att identifiera hinder för och föreslå möjliga åtgärder för att snabba på utvecklingen av smarta elnät. Energimarknadsinspektionen identifierade i sin rapport Anpassning av elnäten till ett uthålligt energisystem – Smarta mätare och intelligenta nät (EI R2010:18) ett antal hinder för utvecklingen. Dessa inkluderade bl.a. låg prioritering och dålig samordning av forskning, utveckling och demonstration, svaga drivkrafter för investeringar i den nya tekniken, nättariffer som inte ger rätt incitament för kunder att minska effekten vid effekttoppar, avsaknad av en övergripande nationell plan för den framtida utvecklingen av elnäten och brist på kunskaper om ny teknik och nyttan med den.

I mars 2011 genomförde Regeringskansliet (Näringsdepartementet) ett dialogmöte om smarta elnät. Totalt deltog ett drygt trettiotal representanter för berörda myndigheter, branschorganisationer, miljöorganisationer och konsumentorganisationer. Vid mötet diskuterades förutom förslagen i Energimarknadsinspektionens rapport mer övergripande frågor om utvecklingen av smarta elnät i Sverige, bl.a. hur en vision för Sverige skulle kunna se ut, hur Sverige kan ta en ledande roll i utvecklingen och vad regeringen och olika aktörer kan göra för att bidra till detta. Det fanns vid dialogmötet en bred samsyn om potentialen för smarta elnät att kunna bidra till utvecklingen av det svenska kraftsystemet och till att kunna stärka konsumenternas ställning på elmarknaden. Det rådde även enighet om att Sverige är väl positionerat för att ta en ledarposition i utvecklingen. Några framgångsfaktorer för att lyckas med detta uppgavs vara god samverkan mellan olika aktörer och ett starkt fokus på kundperspektivet så att de nya funktionerna och tjänsterna blir användarvänliga och ger reell nytta för elkunderna.

Regeringens

proposition om stärkt konsumentroll för utvecklad

elmarknad och hållbart energisystem

Regeringen överlämnade i juni 2011 propositionen Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem (prop. 2010/11:153) till riksdagen. I propositionen redovisar regeringen ett stort antal åtgärder som syftar till att underlätta för elkonsumenter att anpassa sin elförbrukning till aktuella elpriser, att effektivisera sin elförbrukning, att producera sin egen förnybara

elproduktion och att enklare kunna ladda sitt elfordon. I propositionen redovisas bl.a. förslag på inriktning för att fler elkonsumenter ska få sin elkonsumtion timmätt, vilket i sin tur möjliggör elavtal med timpriser som gör att elkonsumenter kan anpassa sin elkonsumtion när priserna är som högst. Propositionen innehåller även en redovisning av kompletterande åtgärder i syfte att underlätta för nya aktörer att utveckla innovativa nya tjänster när fler elkonsumenter får timmätning. Bl.a. uttalas att elkonsumenterna bör ges möjlighet att bestämma att tredje part ska kunna ta del av kundens mätvärden och att regeringen avser att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda förutsättningarna för en konkurrensutsättning av marknaden för mätning av el. I propositionen anger regeringen även att ett införande av ett system med s.k. nettodebitering i syfte att underlätta för småskalig förnybar elproduktion i anslutning till det egna hemmet bör utredas vidare. I propositionen anges dessutom att det bör bli enklare att bygga laddstolpar för elfordon och att marknaden för energitjänster bör utvecklas.

Sammantaget redovisas i propositionen ett antal åtgärder som i förlängningen kommer att ställa högre krav på ett smartare elnät för att kunna dra nytta av att elkonsumenterna blir mer aktiva. I propositionen gjorde regeringen därför också bedömningen att Sverige bör dra nytta av de möjligheter som skapas av utvecklingen av smarta elnät eftersom en sådan utveckling bidrar till uppfyllelse av klimat- och energimål och samtidigt ger förutsättningar för ökat konsumentinflytande på elmarknaden. I propositionen gjordes även bedömningen att kunskapen om smarta elnät behöver öka bland berörda aktörer och i samhället i stort samt att det kan finnas ett behov av att skapa en kunskapsplattform för att hålla samman och sprida kunskaper från framför allt forskning, utveckling och demonstration. I propositionen angavs vidare att samverkan bör stärkas mellan olika aktörer när det gäller utvecklingen av smarta elnät och att det oberoende samordningsråd som Energimarknadsinspektionen föreslagit kan spela en roll i sammanhanget. I propositionen angavs slutligen att en handlingsplan för smarta elnät bör tas fram.

Behovet av samordningsråd, kunskapsplattform och en nationell handlingsplan för smarta elnät

Som regeringen redan konstaterat i propositionen Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem är utvecklingen av smarta elnät viktigt för att bidra till att regeringens politik inom olika områden uppnås, inte minst för att bidra till utvecklingen av ett uthålligt energisystem i enlighet med allianspartiernas överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik som presenterades i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163). Smarta elnät kan även bidra till att utveckla elmarknaden när fler aktiva elkonsumenter anpassar sin elkonsumtion till aktuella elpriser. En sådan ökning av den s.k. förbrukarflexibiliteten gynnar inte bara de mest aktiva elkonsumenterna, utan även kundkollektivet som helhet genom lägre elpriser. Smarta elnät har även förutsättningar att generera tillväxt, sysselsättning och exportintäkter.

Regeringen konstaterade samtidigt att utvecklingen av smarta elnät i första hand måste vara marknadsdriven, men att utvecklingen av smarta elnät går relativt långsamt, inte minst mot bakgrund av den potentiella samhällsnytta som utvecklingen kan medföra.

För framgång behöver olika aktörer i samhället, såväl statliga myndigheter som näringsliv, bidra inom sina respektive ansvars- och verksamhetsområden. Om utvecklingen inom olika områden går i takt kan en större total samhällsnytta uppnås. Även kommunerna har här en viktig roll att spela genom ansvaret för den fysiska planeringen. Genom att integrera smarta elnät i planering och byggande av hållbara städer, t.ex. som i fallet Norra Djurgårdsstaden, finns potential både för bättre genomslag för nätets möjligheter och intressanta synergieffekter med annan infrastruktur. Statens kompetens och resurser är nödvändiga för att det ska kunna etableras smarta elnät med tillräckligt skydd, något som även bidrar till att skapa förtroende hos användarna.

Det är regeringens bedömning att det i dag finns såväl stora som små utmaningar om Sverige ska kunna dra nytta av utvecklingen av smarta elnät:

  • Det saknas i dag ett forum för en verkligt bred samverkan mellan myndigheter, näringsliv och intresseorganisationer.
  • En otydlig ansvarsfördelning mellan myndigheter kan försvåra utvecklingen av statliga insatser samt en effektiv dialog med näringslivet och andra intressenter.
  • Avsaknaden av en nationell samsyn om den framtida utvecklingen av elnäten medför en viss grad av osäkerhet för näringslivet, inklusive elnätsföretagen.
  • Avsaknaden av en handlingsplan ökar risken för en utveckling baserad enbart på lokala initiativ, vilket kan innebära suboptimeringar ur ett nationellt perspektiv.
  • En låg prioritering och/eller dålig samordning av forskning, utveckling och demonstration inom området smarta elnät försvårar för Sverige att utveckla konkurrenskraftig och konsumentvänlig teknik samt systemlösningar. Resultaten från forskning, utveckling och demonstration i andra länder kan inte heller alltid appliceras för de svenska elnäten eftersom utgångspunkten måste vara nationella förhållanden, vilka i Sverige karaktäriseras av hög elförbrukning, hög andel kärnkraft och vattenkraft samt i huvudsak storskalig förnybarproduktion.
  • Elkonsumenterna har generellt lågt förtroende för elmarknaden, för elleverantörer och elnätsföretag. Detta påverkar inställningen till och förväntningar på det smarta elnätet. I dag saknar konsumenterna relevant, lättillgänglig och begriplig information om sin elförbrukning och elpriser som de kan agera på.
  • Svaga drivkrafter inbyggda i regelverket (nättariffer, m.m.) kan göra investeringar i den nya tekniken mer riskabla jämfört med investeringar i traditionell teknik.
  • Brist på kunskap hos elmarknadens aktörer, framför allt elnätsföretagen, om framtidens krav på elnäten och om ny teknik och nyttan med den är ett hinder för utvecklingen. Ett närliggande problem är utmaningar vad gäller kompetensförsörjning för berörda aktörer, inklusive för elkraftteknikföretagen.
  • De ekonomiska incitamentsstrukturerna med dagens regelverk försvårar utvecklingen genom att kostnaderna för de investeringar som krävs kan behöva finansieras av en aktör medan intäkterna tillfaller en annan.
  • Den nya tekniken kräver att it- och informationssäkerhet samt frågan om personlig integritet omhändertas i ett tidigt skede.
  • Med tanke på områdets systemkaraktär är standardisering av central betydelse och svenska intressenter bör i större utsträckning beakta och delta i aktuella internationella och europeiska standardiseringsprojekt som berör smarta elnät, för att påverka och för att tidigt hämta hem relevant kunskap.
  • Det saknas en samlad bild av vad som görs i Sverige inom området smarta elnät vilket gör att Sverige i internationella sammanhang inte syns i den utsträckning som motsvarar vad som faktiskt görs. De saknas även ett tydligt och samlat svenskt synsätt på smarta elnät. En bättre sammanställning och tydligare nationellt synsätt skulle underlätta främjandet av svenskt kunnande och teknik för en internationell publik.

Uppdraget

Ett nationellt samordningsråd för smarta elnät tillsätts med uppdrag att etablera en nationell kunskapsplattform för att inhämta, sammanställa och sprida kunskaper om elnätets utveckling och om smarta elnät bland berörda aktörer och i samhället i stort. Sverige bör dra nytta av de möjligheter som skapas i och med utvecklingen av smarta elnät. Utvecklingen bidrar till att nå klimat- och energimål samt kan ge förutsättningar för ökat konsumentinflytande på elmarknaden. Samtidigt kan produkter, tjänster och systemlösningar inom smarta elnät utvecklas till en svensk tillväxtbransch och därmed bidra till sysselsättning och exportintäkter. Samordningsrådet ska ansvara för att en nationell kunskapsplattform etableras för att inhämta, sammanställa och sprida kunskaper från bl.a. forskning, utveckling och demonstration om elnätets utveckling. Samordningsrådet ska ta fram ett förslag på nationell handlingsplan för smarta elnät.

Samordningsråd för

smarta elnät

Uppgifter

Samordningsrådet ska etablera en nationell kunskapsplattform och ta fram ett förslag på handlingsplan för smarta elnät. För detta arbete ska samordningsrådet involvera en bred representation av olika berörda aktörer och intresseorganisationer i samhället. Samordningsrådet ska stimulera till informationsutbyte och ökad samverkan mellan dessa aktörer, framför allt mellan myndigheter och företag och mellan företag i olika branscher. Samordningsrådet ska även stimulera till diskussion om vissa strategiska frågor, exempelvis behov av justeringar i regelverk, behov av och deltagande i standardiseringsarbete samt användning av standarder, hantering av it- och informationssäkerhet och integritet, krav på it- och kommunikationsinfrastruktur, behov av forskning, utveckling och demonstration inom området smarta elnät, kompetensförsörjning, kunskapsuppbyggnad, konsument-förutsättningar och beteenden, internationella frågor samt innovation, entreprenörskap och näringslivsutveckling och export- och investeringsfrämjande.

Samordningsrådet ska så långt som möjligt se till att alla former av eventuell horisontell samverkan och informationsutbyte mellan företag, som sker med anledning av rådets verksamhet, noga prövas utifrån konkurrensreglerna och allmän lämplighet i syfte att främja en fungerande konkurrens.

En viktig övergripande uppgift för rådet är att klargöra de ekonomiska drivkrafterna, incitamentsstrukturerna och nyttofördelningsmekanismerna som har betydelse för utvecklingen av smarta elnät. Smarta elnät är inte ett mål i sig utan utvecklingen måste motiveras av bidrag till målsättningar inom klimat- och energipolitiken och av den nytta som uppnås för elkonsumenterna, för näringslivet och för samhället i stort. Då elförsörjningen är en grundläggande förutsättning för ett fungerande samhälle är det även av vikt att leveranssäkerheten i ett samhällsperspektiv beaktas. Samordningsrådet ska vidare utgöra ett komplement och stöd till pågående insatser, inte ersätta dessa.

Organisation

Samordningsrådet ska ha en ordförande som ska leda rådets arbete och en vice ordförande. Samordningsrådet ska ha en sammansättning som speglar viktiga perspektiv för utvecklingen, inklusive konsumentperspektivet. Näringslivets perspektiv ska inkludera flera berörda branscher som kraftteknik, it och energi samt både små och stora företag eftersom det är svårt att i dag bedöma vilka företag och aktörer som i framtiden kommer att kunna bli involverade i utvecklingen.

Till samordningsrådet ska knytas ett kansli för hantering av löpande verksamhet. Till samordningsrådet knyts även en expertgrupp med representanter från Regeringskansliet. Samordningsrådet ska tillsätta dialogforum för olika frågekomplex som behöver behandlas för handlingsplanen. Representationen i varje dialogforum ska anpassas för den specifika frågeställningen men utgångspunkten ska vara så bred representation som möjligt. Det är viktigt att det finns en balanserad och proportionerlig sammansättning av de olika grupperna, så att till exempel både små och stora företag, företag i olika branscher och företag, konsumentintressen och myndigheter finns representerade. Vilka personer som finns representerade i olika konstellationer i arbetet ska offentliggöras, liksom vilken organisation eller vilket företag de företräder. Alla dagordningar, beslut och protokoll ska offentliggöras. Kansliet ska tillsammans med närmast berörd myndighet vara sammankallande för respektive dialogforum och kansliet ska tillsammans med varje dialogforum utarbeta det underlag som behövs till handlingsplanen.

Samordningsrådet ska löpande hålla kontakten och vid behov koordinera sitt arbete med andra pågående statliga utredningar och processer inklusive regeringens aviserade digitaliseringskommission, delegationen för hållbara städer, regeringens vindkraftssamordnare och plattform hos Energimyndigheten för Sveriges deltagande i ISGAN (International Smart Grid Action Network). Samordningsrådet ska hålla sig uppdaterat om vilka åtgärder som vidtas inom ramen för regeringens miljöteknikstrategi. Beträffande arbetet med it- och informationssäkerhet ska samordningsrådet samverka med de myndigheter som ingår i Samverkansgruppen för informationssäkerhet dvs. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, Försvarets radioanstalt, Säker-

hetspolisen, Rikskriminalpolisen. Försvarets materielverk/Sveriges Certifieringsorgan för IT-säkerhet och Försvarsmakten/Militära underrättelse- och säker-hetstjänsten. Beträffande kommunernas roll i utvecklingen ska samordningsrådet samråda med Sveriges Kommuner och Landsting.

Rapportering

Samordningsrådet ska ta fram ett förslag till nationell handlingsplan för smarta elnät. Därutöver ska minst en årlig avrapportering ske av uppnått resultat och eventuella rekommendationer.

Kunskapsplattform

för att öka kunskaperna om smarta elnät

Samordningsrådet för smarta elnät ska ansvara för att en kunskapsplattform etableras i syfte att öka kunskaperna om framtida krav på elnäten och om nyttan och möjligheterna med ny teknik. Målgruppen ska vara bred men fokus ska ligga på elmarknadens olika aktörer, sakägare och intresseorganisationer samt närmast berörda branscher. Kunskapsplattformen ska även utgöra ”en väg in” för näringsliv och andra intressenter som söker olika sorts information om smarta elnät och som vill veta vilken myndighet eller organisation som man ska vända sig till. Rent konkret ska kunskapsplattformen utgöras av en webbportal till vilken relevant information länkas. Webbportalen kan även utgöra samordningsrådets webbplats. Webbportalen ska även tillhandahålla ett interaktivt forum som kan nyttjas för att inhämta synpunkter eller diskutera specifika frågeställningar. Webbportalen ska vidare utgöra en kanal för att på ett samlat sätt informera om svenska verksamheter inom smarta elnät i Sverige för en internationell publik.

Till webbportalen ska knytas informationsverksamhet i form av seminarier och konferenser, framtagande av informationsmaterial riktat till olika aktörer, m.m. Särskild vikt ska läggas vid ny teknik för effektiv kommunikation och informationsutbyte. Samordningsrådet ska ta fram en verksamhetsplan för de aktiviteter som ska utföras inom kunskapsplattformen. Verksamhetsplanen ska innehålla en kommunikationsstrategi, inklusive en sammanställning av prioriterade målgrupper och budget. För att undvika dubbel-arbete

ska verksamhetsplanen ta hänsyn till den informationsverksamhet om smarta elnät som redan bedrivs av olika intressenter. Verksamhetsplanen ska även svara upp mot samordningsrådets uppdrag att ta fram ett förslag till nationell handlingsplan för smarta elnät. Samordningsrådets kansli ska ansvara för samordning av det praktiska genomförandet.

Den kunskapsbas som verksamheten ska grundas på är bl.a. erfarenheter från genomförda, pågående och planerade aktiviteter och studier inom smarta elnät i Sverige. Även lärdomar från internationella projekt ska inhämtas och på lämpligt sätt nyttjas i verksamheten. Ett särskilt fokus ska även läggas vid att öka kunskapen om konsumentperspektivet i syfte att säkerställa att utvecklingen av smarta elnät utgår från konsumenters förutsättningar så att de potentiella vinsterna kan uppnås och så att de kommer elkonsumenterna till nytta.

Nationell

handlingsplan

för utvecklingen av smarta elnät i Sverige

Samordningsrådet ska ta fram ett förslag till handlingsplan för utvecklingen av smarta elnät i Sverige. Handlingsplanen ska beskriva hur Sverige på bästa sätt ska kunna dra nytta av utvecklingen av smarta elnät. Handlingsplanen ska lägga grunden för ett samlat svenskt synsätt på smarta elnät. Handlingsplanen ska varken begränsa konkurrensen på den avreglerade elmarknaden eller marknaden för ny teknologi och ska omfatta alla delar och spänningsnivåer i elnätet. Handlingsplanen ska gälla från 2015 till minst 2030 och vara flexibel så att uppdateringar är möjliga i takt med omvärldsförändringar som innebär att planen behöver uppdateras.

Samordningsrådet ska i förslaget till handlingsplan göra bl.a. följande:

  • Redovisa ett eller flera framtidsscenarier för utvecklingen av

Sveriges elnät, inklusive smarta elnät, med tidsperspektivet fram till minst 2030.

  • Kartlägga ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter för utvecklingen av smarta elnät samt kartlägga roller och drivkrafter för andra aktörer (inklusive kommuner och näringsliv). Vid behov kan handlingsplanen innehålla förslag till förtydliganden justeringar eller nya samarbetsformer.
  • Redovisa eventuellt behov av förändringar i det nationella regelverket, framför allt i elmarknadslagstiftningen, för att Sverige ska kunna dra nytta av utvecklingen av smarta elnät.
  • Analysera vilka nya affärsmodeller och typer av användarvänliga tjänster, produkter och elavtal som behöver utvecklas.
  • Analysera och bedöma behov av forskning, utveckling och demonstration, inklusive tvärvetenskaplig sådan, inom området smarta elnät.
  • Klarlägga vilka it- och kommunikationsinfrastrukturer som behövs inklusive behov av deltagande i standardisering och användning av standardisering samt beskriva lämplig ägar- och ansvarsfördelning och finansiering av den infrastruktur som ska kunna betjäna ett stort antal aktörer och inte minst kunna nyttjas för att ge elkonsumenterna lättillgänglig och begriplig information att agera utifrån.
  • Utreda behov av ytterligare åtgärder för att säkerställa en god kunskapsnivå och en tillfredsställande kompetens-försörjning för de nya arbetstillfällena som kan förväntas skapas.
  • Föreslå hur frågor kring it- och informationssäkerhet och integritet tidigt ska kunna omhändertas och vid behov föreslå justering av befintligt regelverk.
  • Föreslå hur handlingsplanen ska kunna uppdateras i takt med omvärldsförändringar.

Samordningsrådet ska i handlingsplanen även göra följande:

  • Bedöma det bidrag som smarta elnät kan ge för att uppfylla enskilda energi- och klimatmål till 2020 och 2030. Det gäller exempelvis att belysa möjligheterna för smarta elnät att bidra till mål om förnybar energi till 2020, till energieffektiviseringsmål till 2020 genom att stimulera åtgärder i bl.a. industri- och fastighetssektorerna och till målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta till 2030.
  • Bedöma olika samhällsekonomiska kostnader och nyttor som utvecklingen av smarta elnät för med sig på kort och lång sikt.
  • Översiktligt bedöma teknikutveckling och tillämpning inom nyckelområden som ställer nya krav på att elnäten utvecklas – exempelvis energilagring, solceller, vindkraft och elfordon.
  • Beskriva de konkreta utmaningar som det svenska elnätet står inför med anledning av den pågående omställningen av energisystemet samt beskriva hur ny teknologi som smarta elnät på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till denna omställning.
  • Utreda hur utvecklingen av kraftsystemet utanför Sveriges gränser, bl.a. avseende efterfrågan på reglerkraft kopplat till vindkraftsutbyggnaden, påverkar behovet av smarta elnät i Sverige.
  • Analysera den potential som smarta elnät har att bli en svensk tillväxtbransch och generera arbetstillfällen, tillväxt, export och utländska investeringar i Sverige. Analysen ska bl.a. ske utifrån kartläggning av näringslivsbasen i Sverige, specifika svenska styrkeområden och utvecklingen av den globala marknaden för smarta nät.
  • Kartlägga förutsättningar och drivkrafter för olika typer av företag inom olika branscher att delta i och dra fördel av utvecklingen samt kartlägga förutsättningar i olika delar av landet.
  • Analysera förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning i dag och i framtiden.
  • Kartlägga och inhämta lärdomar från andra länders nationella politik för att främja utvecklingen av smarta elnät.
  • Översiktligt kartlägga aktuella statliga, kommunala och privata insatser inom smarta elnät i Sverige.
  • Utreda och sammanställa väsentliga hinder som finns för utvecklingen av smarta elnät i Sverige.
  • Analysera hot och risker för elförsörjningen vid övergång till smarta elnät samt beskriva hur utvecklingen av smarta elnät kan stärka samhällets förmåga att motstå och hantera störningar.

De förslag och bedömningar som lämnas i handlingsplanen ska ta särskild hänsyn till nyttan och förutsättningar för elkonsumenterna samt till förutsättningarna för små och medelstora företag att

hantera och dra nytta av utvecklingen av smarta elnät. Till handlingsplanen ska även utarbetas informationsmaterial med riktad information till olika kategorier av aktörer.

Konsekvensbeskrivningar

De ekonomiska konsekvenserna för elkonsumenterna, för berörda myndigheter, berörda företag och för samhället i stort av de förslag som lämnas ska redovisas, inklusive förslag till finansiering. Även effekterna för konkurrensen mellan företag i olika branscher ska belysas, liksom effekterna för både stora och små företag.

Samråd och redovisning av uppdraget

Förslaget till handlingsplan ska tas fram genom ett brett samråd mellan myndigheter, kommuner, näringsliv, konsumentorganisationer och andra intresseorganisationer och med hänsyn till synpunkter som inkommit genom kunskapsplattformen för smarta elnät.

Det samlade förslaget till handlingsplan ska slutredovisas senast den 15 december 2014. Efter överenskommelse med företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) ska dock delar av förslaget redovisas tidigare utifrån de specifika behov som uppmärksammas. Senast den första februari 2013 och 2014 ska även en redogörelse lämnas för genomförda aktiviteter under föregående år.

(Näringsdepartementet)

Rådets referensgruppsmedlemmar, dialogforum och seminarier

Rådets referensgruppsmedlemmar

Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv (grupp 1)

Ordförande Erik Brandsma

0B

Organisation

1B

Representant

Rådsledamot Carin Torstensson Chalmers Anders Ådahl Energimarknadsinspektionen Rémy Kolessar Energimyndigheten Susanne Lindmark E.ON Sverige Patrick Schneckenburger (t.o.m. mars 2014) Karin Jönsson (fr.o.m. mars 2014) Ericsson Henrik Abramowicz Göteborg Energi Lars Ohlsson KTH/SWECO Ulf Ranhagen SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Monica Axell

Svenska kraftnät Ulf Moberg Svenskt Näringsliv Maria Sunér Fleming

Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden (grupp 2)

Ordförande Yvonne Fredriksson (t.o.m. januari 2013) och Anne Vadasz Nilsson (fr.o.m. februari 2013)

2B

Organisation

3B

Representant

Rådsledamot Bo Hesselgren ABB Tommy Carlsson Energimarknadsinspektionen Sara Sundberg E.ON Sverige Johan Mörnstam (t.o.m. december 2013) Alf Larsen (fr.o.m. januari 2014) Göteborg Energi Nät Per-Anders Gustafsson Interactive Institute Swedish ICT/KTH

Cecilia Katzeff

Sustainable Innovation Roland Elander (t.o.m. mars 2013) Joachim Lindborg (fr.o.m. mars 2013) Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO

Per Holm

Svensk Energi Anders Richert Svenska kraftnät Elin Broström Zarah Andersson (fr.o.m. juli 2013)

Forskning, teknikutveckling och kunskapsförsörjning (grupp 3)

Ordförande Lina Bertling Tjernberg

4B

Organisation

5B

Representant

Rådsledamot Bo Normark ABB Mikael Dahlgren Elforsk Magnus Gustavsson Energimyndigheten Sara Bargi (t.o.m. februari 2014) Fredrik Lundström (fr.o.m. februari 2014) Ericsson Craig Donovan (t.o.m. juli 2013) Per Ljungberg (fr.o.m. juli 2014) Interactive Institute Swedish ICT

Anton Gustavsson

KTH Lars Nordström SEK Svensk Elstandard Thomas Borglin SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Magnus Brolin

Svenska kraftnät Göran N. Ericsson Vinnova Peter Nõu

Informationssäkerhet och integritet (grupp 4)

Ordförande Anne-Marie Fransson

6B

Organisation

7B

Representant

Datainspektionen Ulrika Bergström (t.o.m. december 2013) Daniel Brinnen (fr.o.m. januari 2014) Ericsson Mats Nilsson Försvarets materielverk Dag Ströman Försvarets radioanstalt Jan-Ove Larsson Microsoft Daniel Akenine Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Daniel Haglund (t.o.m. februari 2013) Martin Eriksson (fr.o.m. februari 2013)

Post- och telestyrelsen Britt-Marie Jönson SICS Swedish ICT Markus Bylund Svenska kraftnät Kristoffer Sjökvist (fr.o.m. januari 2014) Totalförsvarets forskningsinstitut

Jonas Hallberg

Vattenfall Jachym Ctvrtek (t.o.m. maj 2013) Daniel Zajd (fr.o.m. januari 2014)

Främjande och internationella kontakter (grupp 5)

Ordförande Bo Normark

8B

Organisation

9B

Representant

Rådsledamot Lina Bertling Tjernberg ABB Claudio Marchetti Business Sweden Håkan Dahlfors Energimyndigheten Fredrik Lundström (t.o.m. december 2013) E.ON Sverige Peter Sigenstam Ferroamp Björn Jernström (fr.o.m januari 2014) Fortum Marie Fossum KIC InnoEnergy Kenneth Johansson Näringsdepartementet Bo Diczfalusy (fr.o.m. december 2013) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Anders Lindskog (t.o.m. december 2013) Johan Söderbom (fr.o.m. januari 2014)

Vattenfall Johan Söderbom (t.o.m december 2013) Vinnova Jonas Brändström (fr.o.m. januari 2014)

Kommunikation och kunskapsspridning (grupp 6)

Ordförande Bo Dahlbom

10B

Organisation

11B

Representant

Rådsledamot Lina Bertling Tjernberg Energimarknadsinspektionen Ing-Marie Olofsdotter (t.o.m. maj 2013) Energimyndigheten Margareta Zeicu IT&Telekomföretagen Ellinor Bjennbacke (t.o.m. maj 2013) Sofia Yngwe Konsumenternas Energimarknadsbyrå

Susanne Torén (fr.o.m. januari 2014)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Carolina Dolff (t.o.m. maj 2014) Oscar Räftegård

Svenska kraftnät Viktor Wallström (t.o.m juni 2013) Irene Klee Svensk Energi Malin Thorsén Swedish ICT Vesna Wågmark (t.o.m. juni 2013) Jenny Sperens Teknikföretagen Pär Hermerén

Rådets dialogforum och seminarier

10 december 2012, dialogforum om hur konsumentinflytandet kan

öka med smarta elnät. 22 mars 2013, dialogforum om hur interoperabilitet och standard-

isering kan bidra till att främja innovationer inom smarta elnät. 26 april 2013, seminarium om hur Sverige kan utveckla smarta

elnät. 7 maj 2013, dialogforum om elnätsföretagens roll och framtidens

elnät. 9 september 2013, dialogforum om smarta elnät som tillväxt-

bransch för små och medelstora företag. 23 oktober 2013, dialogforum om hur tillverkande industri kan dra

nytta av smarta elnät. 19 november 2013, dialogforum inklusive webbinarium om vad

som kan göras för att stimulera utvecklingen av smarta elnät hos elnätsföretag och vad som kan lösas i förhandsregleringen. 26 november 2013, seminarium inklusive webbinarium om rådets

framtidsscenarier och konsekvensanalyser. 29 april 2014, expertseminarium om vad i samhällsutvecklingen

som driver utvecklingen av smarta elnät. 5 juni 2014, expertseminarium om mätning, användningen av

informationen och nyttan för olika aktörer. 30 juni 2014, hearing och dialoglunch i Almedalen för att informera

och föra dialog om rådets förslag i skiss till handlingsplan. 8 december 2014, avslutningsseminarium med övergripande

presentation av slutbetänkandet och rådets handlingsplan.

Samordningsrådets rapporter

Samordningsrådets egna rapporter

Årsrapport 2012

Delårsrapport 2013

Årsrapport 2013

Rapport om rådets framtidsscenarier, 2014.

Rapport om rådets arbete inom incitamentsstruktur och kundinflytande – vilka är aktörernas roller och drivkrafter i utvecklingen av smarta elnät?, september, 2014.

Rapport från referensgruppen för forskning, teknikutveckling och kunskapsförsörjning - Tematisk plan för forskning inom Smarta Elnät, 2014. Nordström, L. et al.

Underlagsrapporter till samordningsrådet

Business Sweden, 2013: Smarta elnät – En kartläggning av företag i Sverige.

Rapportens huvudsyfte var att kartlägga vilken kompetens det finns i Sverige i form av företag som levererar eller skulle kunna leverera produkter och tjänster in till smarta elnät. Det saknades en nationell kartläggning om vilka företag som är verksamma inom smarta elnät i Sverige och vad som karakteriserar dem.

FOI Memo 4500, Jessica Johansson, 2013, Litteraturstudie – Risk- och sårbarhetsanalyser för smarta elnät.

I denna studie listas ett antal europeiska och nordamerikanska initiativ som berör risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) för smarta elnät. Några svenska aktiviteter inom området nämns också och ett axplock av referenser till publicerad forskning ges.

Interactive Institute Swedish ICT, Katzeff, C. och Ramström, E., 2014, Människan i det smarta elnätet.

Litteraturstudien kartlägger nuvarande internationella erfarenheter och kunskap vad gäller beteendemässiga aspekter på energianvändning, speciellt med avseende på drivkrafter för energieffektivisering, förbrukarflexibilitet och egenproduktion av el.

KTH, 2014, Wallnerström, C.J. et al., Analys av smarta elnätsteknologier inom kategorin elnätslösningar.

I detta uppföljningsprojekt till förstudien av STRI, 2013 genomförs inventeringar och analyser för de teknologier som i förstudien klassificeras som lösningar i elnätet. Rapporten innehåller modellering av ett smart elnät med Gotland som exempel.

Malmgren, R. och Johansson E., 2014, Rapport rörande säkerhet i smarta elnät.

I denna rapport påvisas en rad olika samspelande faktorer som påverkar informationssäkerhet och integritet vid utvecklingen av smarta elnät. Rapporten innehåller även förslag på fortsatt arbete och rekommendationer inom området.

NEPP, 2013, Beskrivning av de konkreta utmaningar som det svenska elnätet står inför med anledning av den pågående omställningen av energisystemet.

NEPP har studerat vilka konkreta utmaningar som det svenska elsystemet står inför med anledning av den pågående omställningen av energisystemet med bl.a. en hög andel intermittent elproduktion.

NEPP, 2013, Förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning i dag och i framtiden.

Rapporten tydliggör vilken roll efterfrågeflexibiliteten kan spela på den framtida elmarknaden. Fokus i denna rapport är på den kortsiktiga efterfrågeflexibiliteten med en varaktighet från 1 till 3 timmar.

NEPP, 2013, Hur utvecklingen av kraftsystemet utanför Sveriges gränser påverkar behovet av smarta elnät i Sverige.

I rapporten analyseras hur kraftsystemet utanför Sveriges gränser påverkar det svenska elsystemet (handelsutbyte, priser etc.) och behovet av smarta elnät.

NEPP, 2013, Översiktlig bedömning av teknikutveckling och tillämpning inom nyckelområden som ställer nya krav på att elnäten utvecklas – elfordon, vindkraft, solceller och energilagring.

Rapporten ger en översikt över tekniker som påverkar framtidens elsystem och beskriver marknadsutveckling, kostnader och utvecklingspotential för elfordon, vindkraft, solceller och energilagring.

NEPP, 2014, Analysera effekten av olika förändringar i regelverk, rollfördelning och marknadsmodeller som kan bidra till att utnyttja möjligheterna till efterfrågeflexibiliteten bättre.

Rapporten undersöker hur förändringar i regelverk, rollfördelningar och marknadsmodeller kan bidra till att utnyttja möjligheterna till efterfrågeflexibilitet bättre. Rapporten fokuserar på efterfrågeflexibiliteten hos eluppvärmda småhus med egenproduktion av solel med möjlighet till lagring då dessa anses ha en stor potential att påverka elsystemet framöver.

NEPP, 2014, Analys av vad i samhällsutvecklingen som driver utvecklingen av smarta nät.

Analysen beskriver vilka faktorer som bidrar till utvecklingen av smarta elnät inom olika samhällssektorer. Studien beskriver kortfattad de viktigaste drivkrafterna för utvecklingen av smarta elnät och föreslår hur man skulle kunna genomföra en analys och utvärdering av dessa drivkrafters betydelse för utvecklingen av smarta elnät.

NEPP, 2014, Bedömning av det bidrag som smarta elnät kan ge för att uppfylla energi- och klimatmål.

Rapport försöker ange hur stort bidrag de smarta elnäten ger till måluppfyllelsen för energi- och klimatmålen både i de fall då teknikvalen är ”maximalt smarta elnätsberoende” och för alternativ där vägvalen är mindre beroende av smarta elnät.

NEPP, 2014, Fördjupad scenarioanalys och kvantifiering av rådets fyra scenarier.

Studien belyser effekterna på el- och energisystemsnivå för de framtidscenarier som Samordningsrådet har tagit fram och inkluderar kvantitativa bedömningar utifrån NEPPs egna scenarier.

NEPP 2014, Krav på framtidens elnät – smarta nät.

Rapporten analyserar hur smarta nätapplikationer kan bidra till att minska investeringsbehovet i elnäten vid en omfattande introduktion av elbilar och distribuerad produktion (vind- samt solkraft). Analysen omfattar både investeringsbehov på transmissions- och distributionsnivå.

NEPP, 2014, Teknik för smarta elnät för själva elnäten. Kartläggning och behovsanalys.

Rapporten är en sammanställning över konkreta tekniska lösningar som är aktuella för att byggas in i det framtidens smarta elnät.

Per Furberg, 2014, Rättsfrågor rörande smarta elnät.

Rapporten ger en översikt av de lagar, förordningar och andra regler som rör informationssäkerhet och integritet och är av betydelse för smarta elnät.

Per Furberg, 2014, Persondataskydd i smarta elnät.

Rapporten analyserar skyddet för kundernas personliga integritet vid hantering av mätdata och annan personanknuten information och pekar på åtgärder som kan behöva vidtas för att uppnå ett väl avvägt integritetsskydd för elkunder.

Power Circle, 2014, Energilager i energisystemet.

Rapporten redogör kortfattat för olika energilagers möjliga roller i energisystemet på olika nivåer (lokalt/centralt). Den beskriver problemställningarna kring hur ramverk och affärslogik påverkar energilagring samt potentiella hinder och möjligheter för dagens och framtidens system.

Ramböll, 2013, Smart grid forskningsprojekt i Sverige – kartläggning april–juni 2013.

Rapporten är en kartläggning över pågående forskningsprojekt som kan tänkas tillhöra området smarta elnät och genomfördes apriljuni 2013. Kartläggningen baseras på enkät som skapades med utgångspunkt från den europeiska JRC enkäten The Inventory of Smart Grids projects in EU. Utgångspunkten för kartläggningen har varit en bred ansats där projekt som har någon bäring på smarta elnät inkluderats för att få en så heltäckande bild som möjligt.

Ramböll, 2014, Kompetensförsörjning inom smarta elnät.

Ramböll har genomfört en gap-analys kopplat till kompetensförsörjning inom området smarta elnät. Rapporten analyserar nutida och framtida kompetensbehov bland företag verksamma inom utvalda områden/branscher med koppling till smarta elnät.

STRI, Bollen, M. och Westman, O., 2013, Utmaningar för det smarta elnätet.

STRI har på uppdrag av samordningsrådet gjort en förstudie som syftar till att ge en detaljerad beskrivning av utmaningarna i elnätet, där ny teknologi som en del av smarta elnät, kan vara ett alternativ till befintlig teknologi. Förstudien utgår från de förändringar som elsystemet står inför, beskriver de konkreta utmaningar som dessa förändringar medför och identifierar översiktligt de teknologier som kan bidra till att lösa dessa problem.

Sweco Energuide AB, Bergerham, T. et al., 2014, Smarta mätsystem och smarta mätfunktioner.

Studien ger en nulägesbeskrivning av vilka smarta mätfunktioner som finns tillgängliga och används hos elnätsföretagen.

Sweco Energuide AB, 2014, Lindén, M. et al, Timvärden för nätägare.

Rapporten redovisar Swecos analys av de ekonomiska effekterna av rådets förslag om mätdata.

Tillväxtanalys, 2013, Smartare elnät för förnybar energi och ökad konsumentmakt. En internationell utblick kring politik för forskning, teknikutveckling och innovation i Indien, Japan, Kina, Sydkorea och USA.

Den här rapporten beskriver den huvudsakliga inriktningen kring utvecklingen av smarta elnät i Kina, USA, Sydkorea och Japan. Rapporten presenterar även en utblick mot Indien där utvecklingen fortfarande är i ett väldigt tidigt skede. Syntesrapporten sammanfattar innehållet från de delrapporter som finns att ladda ner på Tillväxtanalys hemsida: www.tillvaxtanalys.se/publikationer. Teman som belyses är viktiga aktörer, stöd till utvecklingen av smarta nät, näringsliv och affärsmetoder, konsumtion och konsumentengagemang samt en analys av möjligheter och svårigheter med att utveckla smarta elnät.

ÅF, 2014, Hinderanalys vid utveckling av smarta energisystem.

Denna studie belyser två huvudfrågor, den första frågan omfattar hur smarta elnät kan utnyttjas för att stimulera integration mellan elsystemet och andra energibärare så som fjärrvärme, fjärrkyla och gas. Den andra frågeställningen innefattar hinder för pilot och demonstrationsprojekt för smarta elnät och hur relevanta regelverk behöver utvecklas och anpassas för att stimulera fler projekt och också underlätta test och verifiering av nya marknadsmodeller.

4C Strategies, 2013, Risker och sårbarheter i smarta elsystem – en förstudie.

Rapporten identifierar riskområden med störst potential att påverka elsystemets förmåga att leverera el.

Övriga referenser

ACER, 2011, Framework Guidelines on Electricity Grid

Connections, 20 July 2011, Ref: FG-2011-E-001 ACER, 2011, Framework Guidelines on Capacity Allocation and

Congestion Management for Electricity, 29 July 2011, FG-2011-E-002 ACER, 2011, Framework Guidelines on Electricity System

Operation, 2 December 2011, FG 2011-E-003 ACER, 2012, Framework Guidelines on Electricity Balancing, Ref:

FG-2012-E-009 ACER, 2014, Energy Regulation: A Bridge to 2025 Conclusions

Paper. Supporting document to the Recommendation of the Agency for the Cooperation of Energy Regulators No 05/2014 of 19 September 2014 on the regulatory response to the future challenges emerging from developments in the internal energy market. Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om

driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar (SvKFS:2005:2). Affärsverkets svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om

elberedskap (SvKFS 2013:2). Bartusch, C. and Alvehag, K., 2014, Further exploring the potential

of residential demand response programs in electricity distribution, Applied Energy, Volume 125, 15 July 2014, Pages 39– 59. Bebo, Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva fler-

bostadshus, http://www.bebostad.se/ [2014-11-20] Belok, Energimyndighetens beställargrupp för lokaler,

http://belok.se/ [2014-11-20]

Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd), BFS 2011:6 –

BBR 18. Bredbandsforum, http://www.bredbandivarldsklass.se/ [2014-11-

26] Ecory, 2014, The role of DSOs in a Smart Grid environment. EC

Consultancy study. Ekonomifakta, http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Foretagande/

Naringslivet/Naringslivets-struktur/ [14-11-25] Elforsk, http://www.elforsk.se/marketdesign [2014-11-20] Elforsk, 2012, Pilotstudie i Vallentuna – Reflexioner rörande affärs-

modeller för förbrukarflexibilitet och självlärande prognosstyrning för kundanpassad effektreglering. Elforsk rapport 12:48. Elforsk, 2012, Övergripande drivkrafter för efterfrågeflexibilitet.

Elforsk rapport 12:73. Elforsk, 2013, Efterfrågeflexibilitet på en energy only-marknad.

Elforsk rapport 13:95. Elforsk, 2014, Further development of Elspot. Elforsk rapport

14:23. Elforsk, 2014, Framtida krav på elnäten. Elforsk rapport 14:26 Ellag (1997:857) t.o.m. SFS 2014:576 Energimarknadsinspektionen, 2010, EIR2010:22 Ökat inflytande

för kunderna på elmarknaden. Energimarknadsinspektionen, 2010, EIR2010:18 Anpassning av

elnäten till ett uthålligt energisystem – Smarta mätare och intelligenta nät. Energimarknadsinspektionen, 2010, EIR2010:22 Ökat inflytande

för kunderna på elmarknaden. Timmätning för elkunder med abonnemang om högst 63 ampere. Energimarknadsinspektionen, 2011, EIFS 2011:03 Energimarknads-

inspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el. Energimarknadsinspektionen, 2012, EIR2012:12 Vägval för en

utvecklad marknad för mätning och rapportering av el. Energimarknadsinspektionen, 2013, R2013:05 Uppföljning av tim-

mätningsreformen.

Energimarknadsinspektionen, 2014, EI R2014:05 Uppföljning av

timmätningsreformen. Energimarknadsinspektionen, 2014, Ei R2014:09 Bättre och tyd-

ligare reglering av elnätsföretagets intäktsramar. Energimarknadsinspektion, 2014, En elmarknad i förändring – Är

kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig? Energimyndigheten, 2012, Energimyndighetens strategi för regional

hållbar tillväxt. Myndighetens interna strategi enligt regeringsuppdrag (2011 – 6906). Energimyndigheten, 2013, Certifiering av leverantörer för energi-

tjänster, ER2013:11. Energimyndigheten, 2014, Vindkraftsstatistik 2013, ES 2014:02. ENISA, 2012, Smart Grid Security, Recommendations for Europe

and Member States ENTSO-E, 2012, Research & Development Roadmap 2013-2022.

Writing History Again. Tillgänglig via: https://www.entsoe.eu/publications/research-anddevelopment-reports/Documents/121217_ENTSO-E_R_D_Plan_2013_2022.pdf [2014-11-20] EPRI, Grid modernization, http://www.epri.com/Our-

Work/Pages/Grid-Modernization.aspx [2014-11-10] EPRI, 2004, Power Delivery System of the Future: A Preliminary

Estimate of Costs and Benefits,” EPRI. EPRI, 2011, Estimating the Costs and Benefits of the Smart Grid -

A Preliminary Estimate of the Investment Requirements and the Resultant Benefits of a Fully Functioning Smart Grid, 2011 Technical Report. ERGEG, 10 juni 2010, Position paper on smart grids – An ERGEG

conclusions paper, (E10-EQS-38-05) Ernst & Young, 2012, Smart Grid: a race worth winning? A report

on the economic benefits of smart grid. ETP SmartGrids, 2013, Strategic Reseach Agenda 2035. Summary

of Priorities for SmartGrids Research Topics.

EU Commission, 2014, Commission Staff Working Document

Cost-benefit analyses & state of play of smart metering deployment in the EU-27 Accompanying the document Report from the Commission Benchmarking smart metering deployment in the EU-27 with a focus on electricity. EU Commission Task Force for Smart Grids,

http://ec.europa.eu/energy/gas_electricity/smartgrids/taskforce _en.htm [2014-11-20] European Commission, Horizon 2020, The EU Framework Pro-

gramme for Research and Innovation. Societal Challenge: Secure, Clean and Efficient Energy: http://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020section/secure-clean-and-efficient-energy. [2014-11-13] European Electricity Grid Initiative, 2013, Research and

Innovation Roadmap 2013-2022. EU-kommissionen, 2014, COM(2014) 356 final rapport, Bedöm-

ning av införandet av smarta mätare i EU-27 med fokus på el. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24

oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli

2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (elmarknadsdirektivet). Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april

2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av

den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003. Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj

2010 om byggnaders energiprestanda.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25

oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG. European Technology Platform Smart grids, 2013, Summary of

Priorities for Smartgrids Research topics: Version 19 June 2013, http://www.smartgrids.eu/documents/sra/ETPSG%20-%2020130628%20-%20SRA_2035_Priorities_Short.pdf [2014-11-20] Europeiska regionala utvecklingsfonden,

http://ec.europa.eu/regional_policy/thefunds/regional/index_sv. cfm [2014-11-20] EU:s struktur- och investeringsfonder,

http://ec.europa.eu/contracts_grants/funds_sv.htm [2014-11-20] Förordning (2007:757) med instruktion för Statens fastighetsverk. Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndig-

heter. Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Förordning (2010:304) om fastställande av intäktsram enligt el-

lagen (1997:857). Förordning (2014:110) om en upplysningstjänst för konsmenter

(inkl. samverkan med bl.a. Konsumenternas energimarknadsbyrå). Förordning (2014:347) om energikartläggning i stora företag. Förordning (2014:1064) om intäktsram för elnätsföretag. Gullers Grupp, 2013, Samordningsrådet för smarta elnät: Styr-

dokument för webbplats. Information and Privacy Commissioner, Ontario, Canada, 2011,

Operationalizing Privacy by Design: The Ontario Smart Grid Case Study. iTESLA, http://www.itesla-project.eu [2014-11-20] Jidesjö, A., 2012, En problematisering av ungdomars intresse för

naturvetenskap och teknik i skola och samhälle – Innehåll, medierna och utbildningens funktion (Linköpings universitet).

JRC, Science and Policy Report by the Joint Research Centre of

the European Commission, 2014, Smart Grid Projects Outlook 2014. Kominers, P., 2012, Interoperability Case Study: The Smart Grid,

Research Publication No. 2012-6. Kommissionens rekommendation av den 9 mars 2012 om för-

beredelser för uppsättning av smarta mätsystem 2012/148/EU, EUT L 73 13.3.2012. Kommittédirektiv, Dir. 2012:78, Fossiloberoende fordonsflotta –

ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Konsumentverket, 2010, Fördjupad analys av elmarknaden för

konsumenter. Rapport 2010:15. Konsumentverket 2010, Konsumenters information om val av

leverantörer på sex omreglerade marknader. Rapport 2010:25. Konsumentverket 2010, Utveckling av en metod för samlad analys

av konsumentproblem. Rapport 2010:26. Konsumentverket, 2012, Konsumentverkets föreskrifter om pris-

information (KOVFS 2012:1). Konsumentverket, 2014, Underlag till Konsumentrapporten 2014.

Rapport 2014:10. Kraftforum, http://www.kraftforum.se/index.html [2014-11-17] Lag (2004:1196) om program för energieffektivisering Lag (2014:267) om energimätning i byggnader Lund Center for Control of Complex Engineering Systems,

https://www.lccc.lth.se [2014-11-20] Lågan, Program för byggnader med mycket låg energianvändning,

http://www.laganbygg.se/ [2014-11-20] McKinsey Global Institute, 2013: Disruptive technologies: Advances

that will transform life, business, and the global economy. MIT Technology Review, 2013,

http://www.technologyreview.com/featuredstory/513736/super grids/ [2014-11-14]

MIT Technology Review's Top 10 Breakthrough Technologies List

2014, http://www.technologyreview.com/lists/ technologies/2014/ [2014-11-13] National Institute of Standards and Technology, 2010, NIST

Special Publication 1108. NIST Framework and Roadmap for Smart Grid Interoperability Standards. National Science Foundation, 2014, NSF program on Energy

Power Control & Networks, Tillgängligt via: http://www.nsf.gov/funding/pgm_summ.jsp?pims_id=13380 [2014-11-20] Naturvårdsverket, 2013, Underlag till en färdplan för ett Sverige

utan klimatutsläpp 2050 Nordisk Energiforskning, http://www.nordicenergy.org/ [2014-

11-20] Nordisk energiforskning och IEA, 2013, Nordic Energy Technology

Perspectives. Nord Pool Spot: www.nordpoolspot.com [2014-11-20]. Nrc.nl archief 2009-0408, Smart energy meter will not be compulsory,

http://vorige.nrc.nl/international/article2207260.ece/Smart_ene rgy_meter_will_not_be_compulsory [2014-11-18] NTA (Naturvetenskap och teknik för alla)

http://www.ntaskolutveckling.se/Om-NTA1/. [2014-11-13]. Näringsutskottets betänkande 2013/14:NU18 Genomförande av

energieffektiviseringsdirektivet. Organisationen Offentliga fastigheter (UFOS),

http://www.offentligafastigheter.se/ [2014-11-20]. Personuppgiftslag (1998:204) Plan- och bygglag (2010:900) Power Circle, 2009, Kartläggning av elkraftbranschen. Prisinformationslag (2004:347) Ramböll, 2013, Utvärdering av de nationella programrådens arbete. Regeringens promemoria, 2011, Strategi för utveckling och export

av miljöteknik 2011–2014. Regeringens proposition, 2011, Prop. 2011/12:98 Timmätning för

aktiva elkonsumenter.

Regeringens proposition, 2012, Prop. 2012/13:21, Forskning och

innovation för ett långsiktigt hållbart energisystem. Regeringens proposition, 2012, Prop. 2012/13:30 Forskning och

innovation. Regeringens proposition, 2013, Prop. 2013/14:174 Genomförande

av energieffektiviseringsdirektivet. Regeringskansliet, 2010, Uppdrag till Post- och telestyrelsen i fråga

om administrativt stöd till Bredbandsforum, N2010/2461/ITP. Regeringskansliet, 2012, Uppdrag att svara för utvecklingsinsatser

inom områdena naturvetenskap och teknik, U2012/4111/GV, U2011/7370/S. Regeringskansliet, 2012, Uppdrag att genomföra Tekniksprånget,

U2012/5580/GV Regeringskansliet, 2014, Regeringsbeslut N2014/75/E, Uppdrag att

föreslå definition och kvantitativ riktlinje avseende energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader. Regeringskansliet, N2014/3506/E, Ändring av regelringsbrev för

budgetåret 2014 avseende Energimarknadsinspektionen inom utgiftsområde 21. Regeringskansliet, 2014, Budgetpropositionen för 2015. Prop.

2014/2015:1. Samordningsrådet för smarta elnät,

http://www.swedishsmartgrid.se/foretag/?l=en_US [2014-11-20] Skolverket, 2011, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011. Smartare elektroniksystem för Sverige, 2013, Forsknings- och

innovationsagenda för smarta elektroniksystem. Smartare elektroniksystem, 2013, Strategiskt innovationsprogram

för Smartare elektroniksystem för Sverige. Forsknings- och innovationsagenda för smarta elektroniksystem 2013. Smart Grid Consumer Collaborative, 2013, Smart Grid Economic

and Environmental Benefits – a review and Synthesis of Research on Smart Grid Benefits and Costs, USA. STandUP for Energy, http://www.standupforenergy.se [2014-11-

14]

Statens Fastighetsverk, 2014, Projekteringsanvisningar för el- och

telesystem, SFV 2014-03-04. Statens Fastighetsverk, Projekteringsanvisningar för energi, SFV

2014-03-04. Statens Offentliga Utredningar, 2011, Slutredovisning av Delega-

tionen för hållbara städers verksamhet, M 2011:01. Statens Offentliga Utredningar, 2013, Fossilfrihet på väg, SOU

2013:84 Statens Offentliga Utredningar, 2014, Yrkesprogramsutredning

(U2014:01). Statistiska centralbyrån, 2012, Trender och prognoser 2011.

Befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2030. Svenska kraftnät, 2011, Förstudierapport – branschens behov av

stöd inom informationssäkerhetsområdet, Dnr: 2011/1199 Svenska kraftnät, 2011, Branschens behov av stöd inom informations-

säkerhetsområdet, Dnr: 2011/1199. Svenska kraftnät, 2014, Kraftbalansen på den svenska elmarknaden

vintrarna 2013/2014 och 2014/2015 Svensk Energi, Arbetsmarknadsanalys 2011/2012,

http://www.svenskenergi.se/Vi-arbetarmed/Branschrekrytering/Arbetsmarknadsanalys/ Hämtat 2014-11-13. Svensk Vindenergi, 2014, Vindkraftsstatistik och prognos för

kvartal 3 2014. Sveriges standardiseringsförbund, 2014, Svensk strategi för standard-

isering. Sveriges ingenjörer, 2013, Om behovet av ingenjörer. Arbetslivs-

anknytning, utbud och efterfrågan samt genomströmningar för högskolans ingenjörsutbildningar. PM 2013-02-18. Swedish e-science centre, http://www.e-science.se [2014-11-20] SweGRIDS,

http://www.kth.se/en/ees/omskolan/organisation/centra/swegrids [2014-11-20] Tillväxtanalys, 2012, Utvärdering av regeringens miljöteknikstrategi.

Delrapport 1: Utvärderingsansats och tidiga reflektioner.

Tillväxtanalys, 2013, Utvärdering av regeringens miljöteknik-

strategi. Delrapport 2: Resultatuppföljning och konkurrenskraftsanalys. Tillväxtanalys, 2013, Benchmarking green competitiveness. The German Roadmap: E-Energy/Smart Grid 2.0,

https://www.vde.com/en/dke/std/KoEn/Pages/tgres20.aspx [2014-11-20] Transportstyrelsen, Fordonsstatistik,

https://www.transportstyrelsen.se/sv/Press/Statistik/Vag/

Fordons

statistik/ [2014-11-20] Vetenskapsrådets ämnesöversikt Naturvetenskap & Teknik,

http://www.vr.se/download/18.65001ace131e9a45eea8000302/1 340207542675/NT-amnesoversikt.pdf [2014-11-20] Vinnova, 2011, Smart ledning – drivkrafter och förutsättningar för

utveckling av avancerade elnät. Vinnova, 2013, Företag i energibranschen i Sverige 2007–2011. Vinnova, 2013, Sveriges deltagande i sjunde ramprogrammet för

forskning och teknisk utveckling (FP7). Lägesrapport 2007– 2012. Walla, T. et al, 2012, Determining and increasing the hosting

capacity for photovoltaics in Swedish distribution grids. s.l.: 27th EUPVSEC. Widén, J., 2011, Correlations between large scale solar and wind

power in a future scenario for Sweden. IEEE Transactions on Sustainable Energy 2. Österreichisches Parlament, 2013: Beschluss des Nationalrates:

Bundesgesetz, mit dem das Elektrizitätswirtschafts- und – organisationsgesetz 2010, das Gaswirtschaftsgesetz 2011 und das Energie-Control-Gesetz geändert werden; 83 § Abs. 1