om ändring i uppbördsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m.m.
Regeringens proposition
1978/79:161
om ändring i uppbördsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272),
m.m.
beslutad den I mars 1979,
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en enhetlig ordning för inbetalning av skatt enligt
uppbördslagen (1953:272; UBL). Sådan skatt skall i fortsättningen alltid
betalas till länsstyrelsens skattepostgirokonto senast den 18 i var och en av de månader under vilka nuvarande uppbördsterminer infaller. Arbetsgi-
varnas redovisning av innehållen skatt förenklas samtidigt. Bl. a. slopas
systemet med skatteanvisningar. Inbetalning skall i stället göras med sär-
skilt inbetalningskort. På detta finns utrymme för att lämna en s.k. uppbördsdeklaration. I denna skall arbetsgivaren lämna uppgift om redovisningsperiod, lönesumma m. m. Har arbetsgivaren regelmässigt högst fyra anställda skall han också ange personnummer och namn på de arbetstagare för vilka skatteavdrag har verkställts. När särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen ålägga annan arbetsgivare att lämna sådana uppgifter. Också skattskyldig skall betala sin skatt med särskilt inbetalningskort. I uppbörden av skatt förutsätts bankerna medverka. Uppgiftslämnandet enligt taxeringslagen (1956: 623; TL) förenklas i fråga om vissa räntor som betalas ut genom värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.
F.n. kan vissa arbetsgivare tillämpa s.k. summarisk redovsning. Den innehållna preliminära A-skatten krediteras enligt detta förfarande för varje arbetstagare först efter inkomstårets utgång. Denna ordning för krediteringen utvidgas att gälla i fråga om all innehållen preliminär A-skatt. Kre-
ditering skall nämligen enligt förslaget verkställas på grundval av de uppgifter om preliminär skatt, som arbetsgivarna lämnar för varje arbetstagare
på kontrolluppgifterna. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning effektiviseras genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och redo-
visade skattebelopp.
1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 161
En arbetsgivare som underlåter att lämna uppbördsdeklaration i rätt tid skall enligt propositionen erlägga förseningsavgift. Sådan avgift föreslås också beträffande de meddelanden som skall lämnas till länsstyrelsen enligt kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning (Ask) när innehållen skatt inte betalas i rätt tid.
En justering görs av de beloppsgränser som gäller i fråga om skatteavdrag på ersättningar från försäkringsanstalter och vid prelimimär taxering för eller jämkning av preliminär B-skatt.
UBL:s bestämmelser om anstånd och restavgift jämkas i överensstämmelse med ändringarna i uppbördsförfarandet. Några jämkningar görs också för att skattebelopp, som omfattas av anstånd, skall kunna undantas
från restlängderna. Vidare öppnas möjlighet för regeringen och riksskatte-
verket (RSV) att meddela anstånd med inbetalning av skatt i samband med
att tillämpningen av ett dubbelbeskattningsavtal prövas.
Någon särskild inkomstlängd, förmögenhetslängd eller debiteringslängd
skall enligt propositionen inte längre framställas. Uppgifterna i dessa läng-
der skall i stället föras in i en gemensam handling, kallad skattelängd.
Förfarandet med förtryckta deklarationsblanketter utvidgas, Mot bak-
grund härav föreslås att deklarationsskyldig, som inte har deklarerat i rätt tid, skall kunna anmanas att lämna deklaration, utan att först ha erinrats
om sin skyldighet. Vidare föreslås vissa jämkningar i TL som samman-
hänger med ändringar som har vidtagits tidigare i enlighet med
prop. 1977/78: 181. Arbetsgivare som underlåter att verkställa skattavdrag är enligt 75 § UBL solidariskt ansvarig med arbetstagaren för skattebeloppet. För att be-
talningsskyldighet skal! kunna åläggas arbetsgivaren förutsätts dock att arbetstagaren är känd. Enligt propositionen ändras bestämmelserna så att beslut om betalningsskyldighet kan meddelas också när lön har betalats till arbetstagare som inte kan identifieras.
1 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)!
dels att 23 8& och punkt 4 av anvisningarna till 45 8 skall upphöra att gälla,
dels att i rubriken närmast före 22 8, i 344—36 88, 40 §, 43 & 2 mom.,
46, 78 och 84 §§ samt i anvisningarna till 40 och 46 §§ ordet ”debet-
sedel” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattsedel” i motsva-
rande form,
dels att 2 8 2 mom., 10 och 13 88, 17 & I mom., 24 8 2 mom., 26 8, 27 8 I mom., 28, 31, 33, 37 och 38 §§, 39 8 1 mom., 42 8, 43 8& 1 mom., 45 8 1 och 2 mom., 47 8, 48 § 1 och 2 mom., 49 8 3 mom., 50—57 §§, 58 8 I mom., 59 8, 68 8 4 mom., 69 § 2 mom., 75, 77, 83 och 86 838 samt punkt 4 av anvisningarna till 39 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i 49 § skall införas ett nytt moment, 2 a mom., av nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 75 a §, av nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 mom.? I denna lag förstås med slutlig skatt: skatt som slutlig skatt: skatt som påförts vid den årliga debiteringen har påförts vid den årliga debitepå grund av taxeringsnämnds be- ringen på grund av taxerings-
slut eller på grund av annat beslut, nämnds beslut eller på grund av som enligt gällande föreskrifter annat beslut, som enligt gällande
skall beaktas vid sådan debitering, föreskrifter skall beaktas vid så-
och återstår efter iakttagande av dan debitering, och återstår efter bestämmelserna om nedsättning av iakttagande av bestämmelserna skatt enligt 4 och 5 mom. samt om nedsättning av skatt enligt 4 2 § lagen (1978: 423) om skatte- och 5 mom. samt 2 § lagen (1978: lättnader för vissa sparformer; 423) om skattelättnader för vissa
sparformer;
preliminär skatt: i38 preliminär skatt: i 38 omförmäld skatt, som erlägges i nämnd skatt, som betalas i avräk-
avräkning å slutlig skatt; ning på slutlig skatt; kvarstående skatt: kvarstående skatt:
skatt, som återstår att erlägga, se- skatt, som återstår att betala, se-
dan preliminär skatt avräknats dan preliminär skatt har avräkfrån slutlig skatt; nats från slutlig skatt;
1 Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. 2 Senaste lydelse 1978: 426.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse tillkommande skatt: tillkommande skatt: skatt som skall erläggas på grund skatt som skall betalas på grund av eftertaxering eller enligt beslut av eftertaxering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen om debitering sedan påföringen av av slutlig skatt avslutats; slutlig skatt har avslutats; kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.; respitränta: ränta enligt 32 8; anståndsränta: tänta enligt 49 § 4 mom.; ö-skatteränta: ränta enligt 69 & 1 mom.; restitutionsränta: ränta enligt 69 8 2 mom.; skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.; särskild skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 5 mom.; inkomstår: det kalenderår, inkomstår: det kalendersom niirmast föregått taxerings- år, som närmast har föregått taxåret: eringsåret; uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år till och med februari månad nästföljande år; uppbördsmånad: mars, maj, juli, september, november och januari; gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och 11 & I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt; ogift skattskyldig: an- ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nan skattskyldig fysisk person än nyss sagts. nyss har sagts.
10 §8? Preliminär A-skatt skall icke be- Preliminär A-skatt skall inte beräknas å ersättning, som vid kom- räknas på ersättning, som vid kommunal tjänst anvisas för vissa med munal tjänst lämnas för vissa tjänsten förenade kostnader, éj hel- med tjänsten förenade kostnader,
ler å ersättning, som vid enskild ej heller på ersättning, som vid
tjänst anvisas för sådana kostna- enskild tjänst lämnas för sådana der, därest icke ersättningen vä- kostnader, om inte ersättningen sentligen överstiger vad som skä- väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara erforderligt ligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande. för kostnadernas bestridande. Preliminär A-skatt skall icke ut- Preliminär A-skatt skall inte utgå för: gå för: a) folkpension och tilläggspen- a) folkpension och tilläggspension enligt lagen om allmän för- sion enligt lagen (1962: 381) om säkring, där ej annat följer av för- allmän försäkring, där ej annat ordnande enligt 3 8 3 mom. eller följer av förordnande enligt 3 8 3
3 Senaste lydelse 1977: 281.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
den skattskyldige begär att avdrag mom. eller den skattskyldige begär
för sådan skatt skall göras; att avdrag för sådan skatt skall
göras;
c) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1946: 99); eller
d) sådan pension, livränta eller d) sådan pension, livränta eller
från försäkringsanstalt utgående från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst 3 000 kronor för uppgår till högst hälften av det bas-
år; dock att vad nu sagts ej skall belopp som enligt lagen om all-
tillämpas på pension och vårdbi- män försäkring gällde för decemdrag, som utgår på grund av lagen ber månad året före det år under
om allmän försäkring, delpension vilket ersättningen utges. Vad nu enligt lagen (1975: 380) om del- har sagts skall dock ej tillämpas
pensionsförsäkring och på yrkes- på pension och vårdbidrag, som skadelivränta eller livränta enligt utgår på grund av lagen om all-
lagen (1976: 380) om arbetsskade- män försäkring, delpension enligt försäkring eller lagen (1977: 265) lagen (1975: 380) om delpensions-
om statligt personskadeskydd. försäkring och på yrkesskadeliv-
ränta eller livränta enligt lagen
(1976: 380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller lagen (1977: 265) om
statligt personskadeskydd.
13 §i
Preliminär B-skatt skall, där ne- Preliminär B-skatt skall, om inte dan icke annorledes stadgas eller annat sägs nedan eller föranleds av särskilda omständigheter ej till an- särskilda omständigheter, utgå med nat föranleda, utgå med belopp belopp motsvarande den slutliga
motsvarande den slutliga skatt, skatt, som har påförts den skattsom påförts den skattskyldige året skyldige året före inkomståret, till
näst före inkomståret, till den del den del sistnämnda skatt avser ansistnämnda skatt avser annat än ut- nat än utskiftningsskatt, ersättskiftningsskatt, ersättningsskatt, ningsskatt, skattetillägg eller förskattetillägg eller förseningsavgift seningsavgift enligt taxeringslagen
enligt taxeringslagen eller sådan i (1956: 623) eller sådan i denna lag
denna lag icke omnämnd skatt inte omnämnd skatt eller avgift,
eller avgift, vilken påförts jämlikt vilken har påförts enligt bestäm-
bestämmelse i annan författning. melse i annan författning. Vid be-
Vid beräkning av preliminär B- räkning av preliminär B-skatt skatt skall hänsyn tagas till preli- skall, om möjligt, hänsyn tagas till
minär A-skatt som den skattskyl- preliminär A-skatt som den skatt-
dige kan ha att erlägga på grund skyldige kan ha att betala på grund av förordnande enligt 3 § 3 mom. av förordnande enligt 3 & 3 mom. andra stycket. andra stycket. Har skattskyldig enligt den årli- Har skattskyldig inte påförts ga taxeringen året näst före in- slutlig skatt enligt den årliga taxkomståret icke påförts slutlig skatt eringen året före inkomståret, men
4 Senaste lydelse 1978: 201.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse i den kommun där den preliminä- kan han antagas bli påförd sådan ra B-skatten skall debiteras, men skatt enligt den årliga taxeringen kan han antagas komma att vid året efter inkomståret, skall preli-
årlig taxering året näst efter in- minär B-skatt beräknas med ledkomståret där taxeras till statlig ning av särskild taxering till stat-
eller kommunal inkomstskatt, skall lig inkomstskatt, kommunal inpreliminär B-skatt beräknas med komstskatt och statlig förmögen-
ledning av särskild taxering till hetsskatt (preliminär taxesådan skatt (preliminärtax- ring). eting). Äger nu nämnd skatt-
skyldig förmögenhet, för vilken skattskyldighet till statlig förmögenhetsskatt föreligger, skall preliminär B-skatt även för förmögenheten beräknas med ledning av sådan taxering.
Preliminär B-skatt skall jämväl Preliminär B-skatt skall också
beräknas med ledning av prelimi- beräknas med ledning av prelimi-
när taxering, därest det med san- när taxering, om det med sannolik-
nolikhet är aft antaga, att vid årlig het kan antagas, att vid årlig taxe-
taxering året näst efter inkomst- ring året efter inkomståret till stat-
året till statlig eller kommunal in- lig eler kommunal inkomstskatt
komstskatt taxerad inkomst kom- taxerad inkomst kommer att avmer att avvika från motsvarande vika från motsvarande inkomst
inkomst vid den årliga taxeringen vid den årliga taxeringen året före året näst före inkomståret med inkomståret med minst en femte-
minst en femtedel av sistnämnda del av sistnämnda inkomst, dock inkomst, dock minst sexhundra minst 2 000 kronor. kronor. Preliminär B-skatt må be- Preliminär B-skatt får beräknas
räknas på grundval av preliminär på grundval av preliminär taxe-
taxering även i annat fall än nyss ring även i annat fall än som sägs är sagt, därest särskilda omstän- i andra eller tredje stycket, om digheter därtill föranleda. Sådana särskilda omständigheter föranle-
omständigheter kunna föreligga der det. Sådana omständigheter exempelvis då fråga är om nedsatt kan föreligga exempelvis när det
skatteförmåga eller om mer bety- är fråga om nedsatt skatteförmåga dande skillnad mellan eljest ut- eller om mer betydande skillnad
gående preliminär skatt och påräk- mellan annars utgående preliminär nelig slutlig skatt. skatt och påräknelig slutlig skatt.
17 §
1 mom. Skattskyldig, som har 1 mom. Skattskyldig, som har att erlägga preliminär B-skatt, är att betala preliminär B-skatt, skall
pliktig att utan anmaning avgiva utan anmaning avge preliminär
preliminär självdeklaration: självdeklaration:
1) därest han under året näst 1) om han inte har påförts slutföre inkomståret icke taxerats till lig skatt enligt den årliga taxestatlig eller kommunal inkomst- ringen året före inkomståret; skatt i den kommun inom vilken
preliminär B-skatt skall erläggas;
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2) därest i vederbörande kom- 2) om hans vid årlig taxering
mun hans vid årlig taxering året året efter inkomståret till statlig
näst efter inkomståret till statlig el- eller kommunal inkomstskatt taxe-
ler kommunal inkomstskatt taxera- rade inkomst, såvitt senast den I
de inkomst, såvitt senast den 1 de- december året före inkomståret cember året näst före inkomståret kan bedömas, kommer att överkan bedömas, kommer att över- stiga motsvarande inkomst vid den stiga motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året före inårliga taxeringen året näst före in- komståret med minst en femtedel
komståret i kommunen med minst av sistnämnda inkomst, dock minst en femtedel av sistnämnda in- 2 000 kronor; samt komst, dock minst sexhundra kro-
nor; samt 3) därest han året näst före in- 3) om han året före inkomståret komståret haft att erlägga prelimi- har haft att betala preliminär A-
när A-skatt. skatt.
23 §
Skatt skall förfalla till betalning under uppbördstermin.
Uppbördsterminerna under uppbördsåret äro sex och infalla under tiden från och med den 6 till och med den I3 i månaderna mars, maj, juli, september, novem-
ber och januari; dock att uppbörd
icke förrättas å sön- eller helgdag. Skulle uppbördstermin med tilllämpning av nyss angivna regel börja å sön- eller helgdag, skall uppbördsterminen i stället taga sin början å nästföljande vardag, därvid slutdagen i motsvarande mån förskjutes.
Riksskatteverket må om sär-
skilda omständigheter därtill föranleda, efter poststyrelsens hörande, föreskriva att uppbördstermin under viss månad skall infalla under annan tid än nyss sagts.
24 §
2 mom. Preliminär A-skatt, 2 mom. Preliminär A-skatt, som innehållits genom skatteav- som Aar innehållits genom skattedrag varom i 39 eller 40 § förmä- avdrag som avses i 39 eller 40 §,
les, skall förfalla till betalning un- skall betalas senast den 18 i den der den uppbördstermin, som in- uppbördsmånad, som infaller när-
faller närmast efter utgången av mast efter utgången av den månad,
den månad, under vilken skatte- då skatteavdraget gjordes. avdraget verkställts.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
26 §
Preliminär B-skatt skall debite- Preliminär B-skatt skall debiteras i en gemensam post. Skattebe- fas i en gemensam post. Skattcbeloppet avrundas till det närmast loppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att lägre hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt del- öretal uppkommer är jämnt delbart med antalet av de uppbörds- bart med antalet uppbördsmånaterminer under vilka skatten för- der under vilka skatten skall befaller till betalning. Skatt som icke talas. Skatt som inte uppgår till uppgår till trehundra kronor på- 600 kronor påförs ej. föres icke.
Preliminär B-skatt skall förfalla Preliminär B-skatt skall betalas till betalning med lika belopp un- med lika stora belopp senast den der envar uppbördstermin under 18 i var och en av uppbördsmånauppbördsåret eller, vid debitering derna under uppbördsåret eller, under inkomståret, under envar av vid debitering under inkomstiret, de återstående uppbördsterminer- i var och en av de uppbördsmånana under uppbördsåret. der som återstår efter utgången av
den månad då skatten debiteras.
27 §
1 mom.5 Uträkning av de sär- 1 mom. Vid debitering av slutskilda skatteposter som ingå i slut- lig skatt skall iakttagas: lig skatt samt debitering av sådan skatt sker med ledning av uppgifter i taxeringslängd eller annat beslut om taxeringen. I övrigt iakttages:
att för skattskyldiga, som avses att för skattskyldiga, som avses i 10 8 I mom. lagen om statlig in- i 10 8 1 mom. lagen (1947: 576) komstskatt, sådan skatt uträknas om statlig inkomstskatt, sådan med tillämpning av det procenttal skatt uträknas med tillämpning av av grundbeloppet, som fastställts det procenttal av grundbeloppet, att gälla för den preliminära skatt, som har fastställts att gälla för den vilken skall avräknas mot den ifrå- preliminära skatt, vilken skall avgavarande slutliga skatten; räknas mot den slutliga skatten;
att kommunal inkomstskatt och att kommunal inkomstskatt utlandstingsmedel uträknas med led- räknas med ledning av den skattening av den utdebitering för skat- sats som för inkomståret gäller i tekrona och skatteöre som för in- beskattningsorten; komståret gäller i beskattningsorten;
att kommunal inkomstskatt och att kommunal inkomstskatt utlandstingsmedel uträknas i en ge- räknas i en post, varvid skattebemensam post, därvid skattebelop- loppet vid öretal över 50 avrunpet vid öretal över femtio avrun- das uppåt och vid annat öretal avdas uppåt och vid annat öretal av- rundas nedåt till helt krontal; rundas nedåt till helt krontal;
5 Senaste lydelse 1979: 88.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
att skogsvårdsavgift uträknas att skogsvårdsavgift uträknas
med tillämpning av det promille- enligt bestämmelserna i I $ lagen tal, som enligt vad därom särskilt (1946: 324) om skogsvårdsavgift; är stadgat bestämts för det år då den slutliga skatten debiteras;
att tilläggspensionsavgift uträk- att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den för nas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procentsat- inkomståret fastställda procentsen för avgiftsuttaget, därvid öre- satsen för avgiftsuttaget, varvid tal bortfaller; öretal bortfaller; att kommunal inkomstskatt och att kommunal inkomstskatt delandstingsmedel debiteras med be- biteras med belopp som har uträk-
lopp som uträknats av lokal skat- nats av lokal skattemyndighet i
temyndighet i det fögderi där be- det fögderi där beskattningsorten
skattningsorten är belägen; är belägen; att i I 8 omförmäld sjukför- att i I $ nämnd sjukförsäkrings-
säkringsavgift debiteras enligt 19 avgift debiteras enligt 19 kap. la-
kap. lagen om allmän försäkring gen (1962: 381) om allmän för-
på grundval av uppgifter om för- säkring på grundval av uppgifter säkringsförhållanden som lämnas om = försäkringsförhållanden som av allmän försäkringskassa; lämnas av allmän försäkringskassa;
att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras med tilllämpning av bestämmelserna i 11 kap. 4 § samt 19 kap. 3 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring;
att i I 8 omförmäld arbetsska- att i I $ nämnd arbetsskadeför-
deförsäkringsavgift debiteras med säkringsavgift debiteras med led-
ledning av bestämmelserna i 7 kap. ning av bestämmelserna i 7 kap.
2 § tredje stycket lagen (1976: 2 § tredje stycket lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring; 380) om arbetsskadeförsäkring;
att i 1 8 omförmäld delpensions- att i I 8 nämnd delpensionsförförsäkringsavgift debiteras med säkringsavgift debiteras med ledledning av bestämmelserna i 21 § ning av bestämmelserna i 21 8 andra stycket lagen (1979: 84) andra stycket lagen (1979: 84)
om delpensionsförsäkring; om delpensionsförsäkring;
att i I 8 omförmälda arbetsgi- att i I 8 nämnda arbetsgivarav-
varavgifter debiteras i en gemen- gifter debiteras i en gemensam
sam post; samt post; samt att i I $ omförmäld annuitet cl- att i I $ nämnd annuitet eller, ler, därest skattskyldig har att er- om skattskyldig har att erlägga lägga flera annuiteter, summan av flera annuiteter, summan av dessa dessa påföres i helt antal kronor, påförs i helt antal kronor, varvid därvid öretal bortfaller. öretal bortfaller.
28 §e
Kvarstående skatt under tjugo- Kvarstående skatt under 25 kro-
fem kronor uttages icke. nor uttages ej.
6 Senaste lydelse 1974: 853.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Kvarstående skatt förfaller till Kvarstående skatt, som uppgår betalning: till högst 200 kronor, skall betalas
under den första uppbördster- senast den 18 i uppbördsmånaden minen under uppbördsåret näst ef- mars året efter taxeringsåret. Anter taxeringsåret, om skatten upp- nan kvarstående skatt skall betagår till högst tvåhundra kronor; las med lika belopp senast den 18 samt i var och en av uppbördsmånader-
med lika belopp under vardera na mars och maj året efter taxeav de båda första uppbördstermi- ringsåret. Om öretal uppkommer nerna under nämnda uppbördsår, skall dock det belopp som skall om skatten överstiger tvåhundra betalas under uppbördsmånaden kronor, dock att belopp, som för- mars bestämmas till närmast lägre faller under den förra terminen och det andra beloppet till näravrundas till närmast lägre hela mast högre hela antal kronor. antal kronor, varvid återstoden förfaller under den senare terminen.
31 8
Uträkning av de särskilda skat- Uträkning av de särskilda skatteposter som ingå i tillkommande teposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt samt debitering av sådan skatt sker efter samma grunder, .skatt verkställs efter samma grunsom gällt för debitering av mot- der, som har gällt för debitering svarande slutliga skatt. av motsvarande slutliga skatt.
Sänkning av viss skatt vid änd- Sänkning av viss skatt vid ändrad debitering avräknas mot höj- rad debitering avräknas mot höjning av annan skatt till följd av ning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande «skatt ändringen. Tillkommande <skatt under tjugofem kronor uttages under 25 kronor uttages ej. icke.
Tillkommande skatt skall för- Tillkommande skatt skall betafalla till betalning under uppbörds- las senast den 18 i den uppbördstermin eller två på varandra föl- månad eller de två på varandra jande uppbördsterminer, som l1o- följande uppbördsmånader, som kal skattemyndighet bestämmer. lokal skattemyndighet bestämmer. Därvid skall skatten fördelas efter I sistnämnda fall skall skatten församma grunder som i 28 § sägs. delas enligt de grunder som anges
i 288.
33 88
För skattskyldig skall utfärdas För skattskyldig skall utfärdas debetsedel, särskild för preliminär skattsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för till- skatt, för slutlig skatt och för tillkommande skatt. Vid debetsedel kommande skatt. Vid skattsedel på skola fogas skatteanvisningar av- preliminär A-skatt skall fogas skatsedda för inbetalning av skatt och, tekort och skattetabell. Vid skatt-
7 Senaste lydelse 1974: 853. 8 Senaste lydelse 1974: 771.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse om så är påkallat, skattekort, upp- sedel på preliminär B-skatt eller tagande å debetsedeln angivna tillkommande skatt samt vid sådan uppgifter om den skattskyldige, skattsedel på slutlig skatt enligt och skattetabell. vilken kvarstående skatt skall be-
talas skall fogas inbetalningskort.
Vid skattsedel på preliminär B-
skatt skall också fogas skattekort.
Närmare föreskrifter om debet- Närmare föreskrifter om skattsedel och handlingar som skola sedel och handlingar som skall fofogas till debetsedel meddelas av gas till skattsedel meddelas av reregeringen. geringen eller myndighet som re-
geringen bestämmer.
Debetsedel med tillhörande skat- Skattsedel, skattekort och inteanvisningar och skattekort skall betalningskort skall upprättas i enupprättas i enlighet med formulär lighet med formulär som fastställs som riksskatteverket fastställer. av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.
37 §
Anmäler skattskyldig hos lokal Anmäler skattskyldig hos lokal skattemyndighet, att han icke er- skattemyndighet sedan fem dagar hållit vederbörlig debetsedel sedan har förflutit efter den tidpunkt fem dagar förflutit efter den tid- som anges i 35 § första eller andra punkt som angives 1 35 § första stycket eller i 36 § första stycket eller andra stycket eller i 36 § att han inte har fått den skattseförsta stycket, skall myndigheten del som han skall ha, skall sådan ofördröjligen tillställa den skatt- Skattsedel, som hade bort utfärdas, skyldige sådan debetsedel som bort ofördröjligen tillställas den skattutfärdas. Anmälan, som här av- skyldige. Anmälan, som här avses, bör göras senast tio dagar ef- ses, bör göras senast tio dagar efter nyssnämnda tidpunkt. ter nyssnämnda tidpunkt.
38 §
Skattskyldig äger hos vederbö- Skattskyldig har rätt att hos lorande lokala skattemyndighet utfå kal skattemyndighet få duplettduplettdebetsedel, då behov av yt- skattsedel och ytterligare inbetalterligare skatteanvisningar förelig- — ningskort. Begärda handlingar ger eller anledning eljest uppkom- = skall skyndsamt = tillställas den mit. Duplettdebetsedel skall skynd- = skattskyldige. samt sändas till den skattskyldige.
39 §
1 mom. Vid utbetalning av 1 mom. Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottaga- kontant belopp, som för mottagaren (arbetstagaren) utgör ren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst av tjänst som i 3 § sådan inkomst av tjänst som i 3 § 2 mom. under 1 första och andra 2 mom. under 1 första och andra styckena avses (lön), skall den styckena avses (lön), skall den som utbetalar beloppet (arbets- som utbetalar beloppet (arb etsgivaren) verkställa avdrag för givaren) göra avdrag för be-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse gäldande av preliminär A-skatt talning av preliminär A-skatt som som arbetstagaren har att erlägga arbetstagaren har att = betala (skatteavdrag). (skatteavdrag). Har arbetstagare, vilken har att Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preli- vidkännas skatteavdrag för preliminär A-skatt, att erlägga kvar- minär A-skatt, att erlägga kvarstående skatt, som påförts i hans stående skatt, som har debiterats hemortskommun för året näst före året före det år skatteavdraget taxeringsåret, är arbetsgivaren skall göras, är arbetsgivaren skylskyldig att vid utbetalning av lön dig att vid utbetalning av lön göra verkställa skatteavdrag även för skatteavdrag även för sådan skatt. sådan skatt. Avdragsskyldighet fö- Avdragsskyidighet föreligger dock religger dock icke, därest anställ- inte, om anställningen är avsedd ningen är avsedd att vara kortare att vara kortare tid än en vecka. tid än en vecka. För betalning av För betalning av den kvarstående den kvarstående skatten skall ar- skatten skall arbetsgivaren vid betsgivaren vid varje utbetalnings- varje utbetalningstillfälle avdraga tillfälle avdraga det belopp, som det belopp, som motsvarar så stor motsvarar så stor del av den un- del av den skatt som skall betalas der nästföljande uppbördstermin under nästföljande uppbördsmåförfallande skatten, som belöper å nad som belöper på utbetalningsutbetalningstillfället med hänsyn tillfället med hänsyn till antalet till antalet — utbetalningstillfällen utbetalningstillfällen före ingången före ingången av den månad, då av nämnda uppbördsmånad. Beuppbördsterminen infaller. Belopp, lopp, som dras av vid annat utsom avdrages vid annat utbetal- betalningstillfälle än det första, ningstillfälle än det första, skall skall dock avrundas till närmast dock avrundas till närmast lägre lägre hela antal kronor och återhela antal kronor och återstoden stoden dras av vid det första utavdragas vid det första utbetal- betalningstillfället. ningstillfället.
42 § Är utbetald lön icke av den stor- Om utbetald lön inte är så stor, lek, att därå kan verkställas skatte- att skatteavdrag kan göras för båavdrag motsvarande för lönen ut- de utgående preliminär skatt och gående preliminär skatt jämte den den kvarstående skatt, som belöper kvarstående skatt, som belöper å på utbetalningstillfället, skall geutbetalningstillfältet, skall genom nom skatteavdraget innehållet beskatteavdraget innehållet belopp lopp anses i första hand avse preanses i första hand avse preliminär liminär skatt. skatt. Kan vid visst utbetalningstillfäl- Kan vid visst utbetalningstillle skatteavdrag icke verkställas fålle skatteavårag för kvarstående med belopp, som motsvarar å ut- skatt inte göras med belopp, som betalningstillfället belöpande skatt, motsvarar på utbetalningstillfället skall vid senare utbetalningstillfäl- belöpande skatt, skall vid senare le före ingången av den månad, då utbetalningstillfälle före ingången nästföljande uppbördstermin in- av nästföljande uppbördsmånad
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse faller, avdragas så stort belopp att avdragas så stort belopp att de
de innehållna beloppen tillhopa innehällna beloppen tillsammans
förslå att gälda under nämnda förslår till den skatt som skall beuppbördstermin förfallande skatt. talas under nämnda uppbördsmå- Kan så icke ske och inbetalar icke nad. arbetstagaren efter anmodan från
arbetsgivaren felande belopp senäst den II i den månad, då upp-
bördsterminen infaller, skola de innehållna beloppen av arbetsgivaren inbetalas på sätt i 56 § 2 mom. omförmäåäles.
43 § I mom. Arbetsgivare skall vid 1 mom. Arbetsgivare skall vid varje avlöningstillfälle genom sär- varje avlöningstillfälle genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt skilt kvitto eller på annat lämpligt
sätt lämna arbetstagare uppgift om sätt lämna arbetstagare uppgift om det belopp, som genom skatteav- det belopp, som genom skatteav-
drag innehållits å lönen. Skyldig- drag har innehållits på lönen. het att lämna sådan uppgift före- Skyldighet att lämna sådan uppligger dock icke, om lönen kvitte- gift föreligger dock inte, om lönen
ras å avlöningslista, varå skatteav- kvitteras på avlöningslista, där
draget angivits. skatteavdraget har angivits. Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så
stort belopp, som skall betalas un-
der viss uppbördsmånad, skall ar-
betsgivaren vid det avlöningstill-
fälle, som närmast föregår denna
uppbördsmånad, underrätta = ar-
betstagaren om storleken av felan-
de belopp.
Efter utgången av den sista upp- Efter den 18 i den sista uppbördstermin, under vilken skatt bördsmånad, under vilken skatt enligt debetsedel skall erläggas, el- enligt skattsedel skall erläggas, eller, om arbetstagare tidigare slutat ler, om arbetstagare tidigare har
sin anställning, vid dennas slut slutat sin anställning, vid dennas skall arbetsgivaren till arbetstaga- slut skall arbetsgivaren återlämna ren återställa debetsedeln. Därvid skattsedeln till arbetstagaren. Har
skall arbetsgivaren lämna arbets- arbetstagaren slutat sin anställning
tagaren skriftlig uppgift om sum- under tid då avdrag för kvarståen-
man av verkställda skatteavdrag de skatt skall göras, skall arbets-
och den tid av inkomståret som givaren lämna arbetstagaren skriftavdragen avse. Dylik uppgift, som lig uppgift om summan av gjorda
skall vara av arbetsgivaren eller skatteavdrag för sådan skatt och
någon hos honom anställd under- den tid som avdragen avser. Sådan tecknad eller signerad, skall till- uppgift, som skall vara undertecklika omfatta arbetsgivarens namn nad eller signerad av arbetsgivaren
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse och adress. Uppgift som nu sagts eller någon hos honom anställd, skall tecknas å debetsedeln, om ar- skall också omfatta arbetsgivarens betstagaren slutat sin anställning namn och adress. före utgången av månaden närmast före den sista uppbördstermin, under vilken skatt enligt debetsedeln skall erläggas.
Har debetsedel icke överläm-
nats, skall arbetsgivaren efter utgången av den sista uppbördstermin, vid vilken genom skatteav-
drag innehållen preliminär eller
kvarstående skatt skall inbetalas, eller, om arbetstagaren tidigare slutat sin anställning, vid dennas slut till arbetstagaren överlämna skriftlig uppgift i enlighet med vad i föregående stycke sägs. Har skatteavdrag verkställts för såväl preliminär som kvarstående skatt, skall uppgift lämnas särskilt för den
preliminära och särskilt för den
kvarstående skatten.
Riksskatteverket kan befria arbetsgivare från skyldigheten att underskriva eller signera uppgift
om avdragen skatt liksom från
skyldigheten att lämna sådan uppgift på debetsedel i fall som avses i andra stycket såvitt fråga ej är om kvarstående skatt och arbetstagaren slutat sin anställning före utgången av sista avdragsperioden.
Riksskatteverket fastställer for- Regeringen eller myndighet som
mulär till blanketter för uppgifter regeringen bestämmer fastställer enligt detta moment. Blanketterna formulär till blanketter för uppskola kostnadsfritt tillhandahållas gifter enligt detta moment. Blanarbetsgivare. ketterna skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.
45 §
1 mom. Sedan debetsedel å 1 mom. Sedan skattsedel på preliminär skatt utfärdats, må, preliminär skatt har utfärdats, får,
därest bättre överensstämmelse om bättre överensstämmelse melmellan den preliminära och den lan den preliminära och den motmotsvarande slutliga skatten där- svarande slutliga skatten därigeigenom kan antagas uppkomma, nom kan antagas uppkomma, gegenom jämkning föreskrivas änd- nom jämkning föreskrivas ändrade rade grunder för uttagande av den grunder för uttagande av den pre-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse preliminära — skatten. Jämkning liminära skatten. Jämkning skall skall göras bland annat i följande göras bland annat i följande fall, fall, nämligen nämligen
1) då skattskyldig har att erläg- 1) då skattskyldig har att erlägga preliminär A-skatt och enligt ga preliminär A-skatt och enligt underrättelse från länsstyrelsen så- underrättelse från länsstyrelsen sådan ändring skett i den skattskyl- dan ändring har skett i den skattdiges civilstånd, vartill hänsyn skyldiges civilstånd, vartill hänsyn skall tagas vid taxering eller debi- skall tagas vid taxering eller debitering under året näst efter in- tering under året efter inkomstkomståret; året;
2) då skattskyldig visar eller, så- 2) då skattskyldig visar eller, såvitt gäller sambandet mellan ho- vitt gäller sambandet mellan honom tillkommande skattereduktion nom tillkommande skattereduktion och makes inkomst, gör sannolikt ” och makes inkomst, gör sannolikt att preliminär A-skatt skall erläg- att preliminär A-skatt skall erläggas efter annan kolumn i skatteta- gas efter annan kolumn i skattebellen än som tidigare fastställts; tabellen än som tidigare har fast-
ställts;
3) då skattskyldig gör sannolikt 3) då skattskyldig gör sannolikt eller det eljest för myndigheten eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt, att den pre- framstår såsom troligt, att den liminära skatten till följd av änd- preliminära skatten till följd av ring i inkomst eller i avdrag för ändring i inkomst eller i avdrag för omkostnader i förvärvskälla eller omkostnader i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att av annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga avvika från motsvarande slutliga skatt; skatt;
4) då skattskyldig visar eller 4) då skattskyldig visar eller myndigheten eljest erhåller kän- myndigheten annars får kännedom nedom om att den skattskyldiges om att den skattskyldiges skatteskatteförmåga blivit väsentligen förmåga har blivit väsentligt nednedsatt av anledning, varom i 50 § satt av anledning, som anges i 50 8 2 mom. kommunalskattelagen för- 2 mom. kommunalskattelagen mäles, dock att jämkning av skäl, (1928: 370). Jämkning av skäl, som angivas i tredje stycket nämn- som anges i tredje stycket nämnda da moment, icke skall ske, om den moment, skall dock inte ske, om skattskyldige har att utgöra preli- den skattskyldige skall betala preminär A-skatt och således bestäm- liminär A-skatt och således bemelserna i 41 § 2 mom. äro till- stämmelserna i 41 §& 2 mom. är lämpliga; eller tillämpliga; eller
5) då genom ändring i inkomstförhållandena eller av annat skäl ändrad skatteform synes påkallad.
I fall, som under 3) sägs, bör så- I fall, som avses i första stycket vitt angår preliminär A-skatt jämk- under 3), bör såvitt angår prelimining vidtagas allenast då på grund när A-skatt jämkning vidtagas av jämkningen preliminär skatt bara då på grund av jämkningen komme att uttagas med minst en preliminär skatt skulle uttagas femtedel högre eller lågre belopp med minst en femtedel högre eller
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse än som utan jämkning skulle er- Kigre belopp än som utan jämkläggas, dock att jämkning icke ning skulle erläggas. Jämkning av skall ske då ändringen i den preli- preliminär B-skatt i nyss angivna minära skatten understiger tjugu- fall bör göras bara då påräknelig fem kronor. Jämkning av prelimi- taxerad inkomst med minst en när B-skatt i nyss angivna fall bör femtedel över- eller understiger göras allenast då påräknelig in- den tidigare antagna inkomsten, komst med minst en femtedel dock med minst 2 000 kronor. över- eller understiger den tidigare antagna inkomsten, dock med minst sexhundra kronor.
Oaktat vad i föregående stycke Oavsett vad som sägs i föresägs, må jämkning verkställas om gående stycke, får jämkning verkskillnaden mellan slutlig och eljest ställas om skillnaden mellan slututgående preliminär skatt komme lig och annars utgående preliminär att bliva mer betydande eller fråga skatt skulle bli mer betydande elär om nedsatt skatteförmåga eller ler det är fråga om nedsatt skatteannan särskild omständighet. förmåga eller annan särskild om-
ständighet.
Erhåller lokal skattemyndighet Får lokal skattemyndighet gegenom anmälan av skattskyldig el- nom anmälan av skattskyldig eller ler eljest vetskap om att preliminär annars vetskap om att preliminär skatt blivit obehörigen eller med skatt har blivit påförd obehörigen oriktigt belopp påförd eller att eller med oriktigt belopp eller att felaktighet ägt rum vid utskrivan- felaktighet har ägt rum vid utskridet av debetsedel, skall myndig- vandet av skattsedel, skall mynheten vidtaga den jämkning av digheten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som i följd härav nämnda skatt, som kan behövas. må erfordras.
Innan jämkning äger rum, skall Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas tillfälle den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig, där detta icke uppen- att yttra sig, om detta inte uppenbarligen är obehövligt. barligen är obehövligt.
Jämkning må icke verkställas Jämkning får inte verkställas efefter inkomstårets utgång med ter inkomstårets utgång med mindmindre den preliminära skatten re den preliminära skatten däridärigenom nedsättes. Ansökan om genom nedsätts. Ansökan om såsådan jämkning skall av skattskyl- dan jämkning skall av skattskyldig ingivas före utgången av april dig inges före utgången av april månad året näst efter inkomståret. månad året efter inkomståret.
2 mom. Har skattskyldig inbe- 2 mom. Har skattskyldig inbetalt preliminär skatt med belopp, talt preliminär skatt med belopp, som beräknas överskjuta motsva- som beräknas överskjuta motsvarande slutliga skatt med minst en rande slutliga skatt med minst en femtedel av sistnämnda skatt, dock femtedel av sistnämnda skatt, dock minst etthundra kronor, skall efter minst 500 kronor, skall efter bebeslut av den lokala skattemyndig- slut av den lokala skattemyndigheten i samband med jämkning det heten i samband med jämkning överskjutande beloppet återbetalas det överskjutande beloppet åter-
till den skattskyldige på sätt i 68 § betalas till den skattskyldige på
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 mom. sägs utan avvaktan å debi- det sätt som anges i 68 § 1 mom. tering av den slutliga skatten. Då utan avvaktan på debitering av särskilda omständigheter = därtill den slutliga skatten. Då särskilda föranleda, må lokal skattemyndig- omständigheter föranleder det, får het besluta om återbetalning av för lokal skattemyndighet besluta om mycket erlagd preliminär skatt, återbetalning av för mycket erlagd även om den inbetalda preliminär- preliminär skatt, även om den inskatten icke överstiger den beräk- betalda — preliminärskatten = inte nade slutliga skatten på sätt nyss överstiger den beräknade slutliga angivits. skatten på det sätt som nyss har
angivits.
47 §
Har genom skatteavdrag innce- Har genom skatteavdrag innehållits större belopp än som enligt hållits större belopp än som enligt meddelat beslut om jämkning skall meddelat beslut om jämkning under den närmast följande upp- skall inbetalas under den närmast bördsterminen inbetalas, skall ar- följande uppbördsmånaden, skall betsgivaren skyndsamt mot kvitto arbetsgivaren skyndsamt mot kvittillhandahålla arbetstagaren vad to tillhandahålla arbetstagaren vad sålunda för mycket innehållits. som har innehållits för mycket.
48 §
1 mom. Skattskyldig, vars skat- 1 mom. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga = blivit — på tebetalningsförmåga har blivit nedgrund av arbetslöshet eller sjuk- satt på grund av arbetslöshet eller dom eller eljest oförvållat nedsatt, sjukdom eller annars oförvållat, må av lokal skattemyndighet er- får av lokal skattemyndighet behålla anstånd med erläggande av viljas anstånd med erläggande av preliminär B-skatt, kvarstående preliminär B-skatt, kvarstående skatt cHer tillkommande skatt, skatt eller tillkommande skatt. Ansom förfaller till betalning under sökan om anstånd skall för att högst två av de uppbördsterminer, kunna prövas ha kommit in senast vilka utlöpa närmast efter det an- den dag då den skatt, som ansöksökan om anstånd gjorts. Anstån- ningen avser, senast skall betalas. det må avse hela skatten eller del Beslut om anstånd får meddelas i därav. Anståndstiden må bestäm- fråga om skatt som skall betalas mas till längst ett år efter utgång- under de två uppbördsmånader, en av den månad, under vilken vilka utlöper närmast efter det anden första av nyssnämnda termi- sökan om anstånd har gjorts. ner infaller. Anståndet får avse hela skatten
eller en del av den. Anståndstiden
får bestämmas till längst ett år.
Avser anståndet skatt, som skall
betalas under två uppbördsmåna-
der, skall anståndstiden räknas
från utgången av den först in-
fallande uppbördsmånaden.
2 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 161
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 mom. Värnpliktig, som in- 2 mom. Värnpliktig, som har ryckt till militärtjänstgöring och ryckt in till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga till vars skattebetalninzsförmåga till följd härav blivit nedsatt, må av följd härav har blivit nedsatt, får lokal skattemyndighet erhålla an- av lokal skattemyndighet beviljas stånd med erläggande av prelimi- anstånd med erläggande av prelinär B-skatt, kvarstående skatt eller minär B-skatt, kvarstående skatt tillkommande skatt, som förfaller eller tillkommande skatt, som skall till betalning under uppbördster- betalas under uppbördsmånad, vilmin, vilken helt celler delvis infaller ken helt eller delvis infaller under under tiden för militärtjänstgö- tiden för — militärtjänstgöringen ringen eller under tiden därciter, eller under tiden därefter, dock dock scnast under tredje kalender- senast under tredje kalendermånamånaden efter den då tjänstgö- den efter den då tjänstgöringen ringen upphör. Anståndet må avse upphör. Anståndet får avse hela hela skatten eller del därav. An- skatten eller en del av den. Anståndstiden må bestämmas = till ståndstiden får bestämmas till längst ett år efter utgången av den längst ett år. Anstånd får dock månad, varunder den uppbördster- därutöver beviljas för tiden intill min infaller som anståndet avser, dess den värnpliktige efter bevildock att anstånd därutöver må jad ledighet för återgång till civil beviljas för tiden intill dess den verksamhet (hempcermittering) elvärnpliktiec efter beviljad ledighet ler hemförlovning har varit fri för återgång till civil verksamhet från tjänstgöring tre kalendermå- (hempermittering) eller hemförlov- nader i följd. ning varit fri från tjänstgöring tre kalendermånader i följd.
49 §
2a mom. Regeringen och myn-
dighet som regeringen har förord-
nat att handlägga ärenden angåen-
de tillämpning av avtal för und-
vikande av dubbelbeskattning får
vid handläggningen av sådant
ärende medge skattskyldig anstånd
med inbetalning av skatt, kvar-
skaiteavgift eller ränta.
3 mom. Anstånd må, utom i 3 mom. Anstånd får, utom i fall som avses i 1 mom. vid 7), fall som avses i 1 mom. vid 7), meddelas att gälla längst intill dess meddelas att gälla längst intill dess två månader förflutit från dagen tre månader har förflutit från daför beslut med anledning av an- gen för beslut med anledning av sökningen eller besvären. Medde- ansökningen celler besvären. Medlat anstånd må omedelbart åter- delat anstånd får omedelbart återkallas, när skäl föreligger. kallas, när skäl föreligger.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
50 §
Beslut om anstånd enligt 48 8 Beslut om anstånd enligt 48 8 och 49 8 1 mom. meddelas av den eller 49 & 1 mom. meddelas av lokala skattemyndighet, som utfär- den lokala skattemyndighet, som dat debetsedel å den skatt som har utfärdat skattsedel på den anståndet avser. skatt som anståndet avser.
Ansökan om anstånd enligt 48 8 Ansökan om anstånd enligt 48 8 2 mom. skall ställas till den lokala 2 mom. skall ställas till den lokaskattemyndighet, varom i första la skattemyndighet, som avses i stycket förmäles, samt ingivas eller första stycket, samt inges eller ininsändas till familjebidragsnämn- sändas till familjebidragsnämnden den i den kommun, som har att i den kommun, som har att utge utgiva familjebidrag enligt famil- familjebidrag enligt — familjebijebidragsförordningen den 29 mars dragslagen (1946:99). Sådan an- 1946. Sådan ansökan bör av den sökan bör av den värnpliktige gövärnpliktige göras så snart ske kan ras snarast möjligt och senast inoch senast inom cen månad efter om en månad efter utgången av utgången av först infallande upp- först infallande uppbördsmånad, bördstermin, som anståndet skall som anståndet skall avse. Har anavse. Har ansökan icke inkommit sökan inte inkommit till familjetill familjebidragsnämnden inom bidragsnämnden inom tre månader tre månader efter militärtjänstgö- efter militärtjänstgöringens slut, ringens slut, må ansökningen icke får ansökningen inte upptagas till upptagas till prövning. prövning.
Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.
I fråga om anstånd avscende I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skola bestäm- kvarstående skatt skall bestämmelserna i 46 § 3 mom. andra och melserna i 46 § 3 mom. andra tredje styckena samt 47 § äga mot- och tredje styckena samt 47 § svarande tillämpning. tillämpas.
51 §
Sedan anstånd meddelats, må Sedan anstånd har meddelats, den av anståndet omfattade skat- får den av anståndet omfattade ten icke indrivas under tiden för skatten inte indrivas under tiden anståndet, ej heller må restavgift för anståndet, ej heller får restavvarom i 58 § sägs uttagas för skat- gift uttagas för skatten. ten.
Är skattskyldig berättigad utfå Är skattskyldig berättigad att få för mycket erlagd skatt, må denna tillbaka för mycket erlagd skatt, tagas i anspråk för gäldande av får denna tagas i anspråk för berestförd skatt, som med anståndet talning av skatt, som avses med avses. anståndet.
Har anståndstiden gått till ända Har anståndstiden gått till ända utan att skatten till fulio guldits, utan att skatten till fullo har beskall den skattskyldige erlägga talats, skall den skattskyldige errestavgift å den del av skatten, lägga restavgift på den del av skatsom då återstod ogulden. ten, som då var obetald.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
52 §? Uppbörd av skatt verkställes ge- Skatt, som har innehållits genom
nom postverket samt de penning- skatteavdrag, skall betalas genom inrättningar, med vilka regeringen insättning på skattepostgirokonto därom träffat avtal. hos länsstyrelsen i det län där ar- Arbetsgivare skall för arbetsta- betsgivaren är registrerad för ingare ombesörja inbetalning av betalning och redovisning uv arskatt, som innehållits å dennes lön. betstagares skatt. Är arbetsgivaren
ej registrerad, skall skatten betalas
till länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren är bosatt. Sådan preliminär A-skatt eller kvarstående skatt, som ej har innehållits genom skatteavdrag, preliminär B-skatt samt tillkommande skatt skall betalas genom insätt-
ning på skattepostgirokonto hos
den länsstyrelse till vilken skatten skall betalas enligt skattsedel. Insättning enligt första eller
andra stycket kan göras också genom inbetalning hos de banker,
med vilka regeringen har träffat avtal därom. Om arbetsgivare eller skattskyldig ej vet till vilken länsstyrelse inbetalning skall göras, skall skatten sättas in på ett särskilt skattepostgirokonto (centrala skattekonto!) Betalas skatt genom girering
från postgirokonto, skall skatten anses vara inbetald den dag då
gireringshandlingarna kom in till postanstalt. Statlig myndighet, som använder det centrala redovisningssystemet (system S) för betalning av skatt, skall anses ha be-
talt den dag då uppdrag att betala skatten sändes till redovisningscentral i systemet. Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.
53 §
1 mom. Debiterad skatt samt 1 mom. Vid inbetalning av sådan preliminär A-skatt, som av skatt, som har innehållits genom arbetsgivare innehållits med led- skatteavdrag, skall på inbetalningsning av debetsedel, skall, där ej handlingen anges arbetsgivarens nedan i denna paragraf eller i 56 § namn och postadress.
2 Senaste lydelse 1974: 771.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse annorlunda stadgas, senast under Länsstyrelsen får på ansökan av den uppbördstermin, då skatten arbetsgivare eller när särskilda förfaller till betalning, medelst skäl föreligger besluta att skatt,
skatteanvisning inbetalas å post- som innehålls genom skatteavdrag, anstalt inom riket eller hos sådan skall redovisas till länsstyrelsen
penhinginrättning, varom i 52 § under särskilt redovisningsnum-
Sägs. mer. Beslutet meddelas av den
Inbetalning, som icke skall ske länsstyrelse till vilken redovisning på sätt i nästföljande stycke sägs, skall lämnas under det särskilda må ock kunna fullgöras sålunda, redovisningsnumret.
att skattebeloppet medelst girering Vid inbetalning av skatt, som överföres = till postgirokontorets avses i 52 § andra stycket, skall
skatteavdelning. För att dylik in- på inbetalningshandlingen anges betalning, avseende viss uppbörds- den skattskyldiges namn och post-
termin, skall anses fullgjord un- adress, person- eller organisationsder denna termin, skall försändelse nummer, skattens beteckning samt
innehållande gireringskort jämte det år som skatten avser. skatteanvisning eller skatteanvisningar ävensom, i sistnämnda fall, summerad förteckning över de olika skattebeloppen hava inkom-
mit till postanstalt senast å terminens sista dag. Arbetsgivare med minst två arbetstagare så ock annan arbetsgi-
vare, beträffande vilken den lokala skattemyndigheten så förordnat, skall inbetala under uppbördstermin förfallande skatt, som in-
nehållits å arbetstagares lön och som skall redovisas med skattean-
visning enligt vad som föreskrives i 55 §, sålunda, att det sammanlagda skattebeloppet medelst inbetalningskort eller gireringskort inbetalas eller överföres till särskilt skattepostgirokonto för länsstyrelsen i länet. Arbetsgivare, varom i detta stycke förmäles, må samtidigt med inbetalning av arbetstaga-
res skatt inbetala jämväl arbetsgivaren själv påförd preliminär och kvarstående skatt. För att inbetalning skall anses verkställd under uppbördsterminen, skall inbetalningskortet eller gireringskortet
hava inkommit till postanstalt senast den I8 i den månad, under vilken terminen infaller.
Skattskyldig, som önskar före utgången av sista uppbördstermi-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
nen under uppbördsåret erlägga preliminär skatt med belopp ut-
över vad som debiteras, må göra
detta medelst skatteanvisning, där-
vid beloppet antecknas å därför
avsedd plats å anvisningen. Sådant
belopp skall, därest skattskyldig icke inbetalar vid senare tillfälle under uppbördsåret förfallande skatt, avräknas härå.
2 mom. Sker inbetalning av 2 mom. Länsstyrelsen får om skatt medelst skatteanvisning å särskilda skäl föreligger medge att
postanstalt eller hos penninginrätt- arbetsgivare betalar och redovisar ning, skall kvitto lämnas i över- skatt, som avses i I mom. första ensstämmelse med anvisningar å stycket, inom viss tid efter den dag
debetsedeln. då skatten rätteligen skall betalas.
Vad nu sagts skall även gälla, På skatt som betalas inom den
då skatt inbetalats i den ordning, tiden utgår ej restavgift.
som i I mom. andra stycket sägs,
därvid det ankommer å postgirokontorets skatteavdelning att till
den, som verkställt inbetalningen
eller gireringen, översända särskilt
kvitto beträffande varje skatteanvisning.
Kvitto, meddelat i annan ordning än i överensstämmelse med anvisningarna å debetsedeln, gäller icke.
3 mom Då särskilda skäl
därtill äro må regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
riksskatteverket medgiva dels att
viss arbetsgivare eller viss grupp av arbetsgivare må, utan att erlägga sådan särskild avgift eller restavgift som avses i 54 eller 58 §, inbetala arbetstagares under uppbördstermin förfallande skatt efter
utgången av samma termin eller,
beträffande arbetsgivare, som i I mom. tredje stycket sägs, efter den
18 i den månad, uppbördsterminen infaller, dels ock att viss arbetsgivare eller viss grupp av arbetsgi-
vare må inbetala skatt för arbetstagare i annan ordning än i denna
lag sägs.
10 Senaste lydelse 1974: 771.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
54 gi!
Har skattskyldig eller annan ar- I mom. Arbetsgivare, som har betsgivare än i 53 § I mom. tredje gjort skatteavdrag, skall utan anstycket sägs försummat att inbe- maning lämna uppgift (upptala skatt under rätt uppbördster- bördsdeklaration) om min, äger han att senast den 18 i detta till länsstyrelse som avses i den månad, under vilken terminen 2 § första stycket. Sådan deklainfallit, på postanstalt inom riket ration skall lämnas senast den 18 betala skatten med skatteanvis- i den uppbördsmånad som infaller
ning, varvid han skall erlägga sär- närmast efter utgången av den måskild avgift, utgörande för skatte- nad under vilken skatteavdraget
belopp om gjordes.
högst 20 kronor .. 20 öre Efter anmaning av länsstyrelsen
över 20 men icke över 50 kro- eller lokal skattemyndighet är nor .. 50 öre också den, som inte är deklara-
över 50 men icke över 100 kro- tionsskyldig enligt första stycket, nor .. I krona samt skyldig att avge uppbördsdeklara-
över 100 kronor .. I krona för tion. varje påbörjat hundratal kronor. Uppbördsdeklaration skall av-
Oavsett om inbetalning av skatt ges på heder och samvete samt avavser en eller flera skatteposter, fattas på blankett enligt fastställt vare högsta avgift etthundra kro- formulär.
nor. Uppbördsdeklaration skall upp-
Sådan särskild avgift skall dock taga icke erläggas av skattskyldig som 1) arbetsgivarens personnumuppbär pension enligt lagen (1962: mer, organisationsnummer eller 381) om allmän försäkring. särskilda redovisningsnummer;
Inbetalas skatt i den ordning, 2) uppgift om den tid för vilken som i första stycket sägs, skall redovisning lämnas; postanstalt lämna kvitto i enlighet 3) summan av de belopp som med vad i 53 § 2 mom. första har dragits av för skatt samt förstycket finnes föreskrivet samt på delning av denna summa på prelikvittot ange den erlagda särskilda minär A-skatt och kvarstående avgiften. skatt;
Då särskilda omständigheter 4) summan av de lönebelopp på därtill föranleda, må länsstyrelse vilka skatteavdrag för preliminär förordna om återbetalning, helt el- A-skatt har beräknats. ler delvis, av avgift, som erlagts 2 mom. Underlåter den som är enligt bestämmelserna i denna pa- deklarationsskyldig enligt I mom. ragraf. första stycket att lämna uppbörds-
deklaration eller är deklaration
ofullständig, kan länsstyrelsen el-
ler lokal skattemyndighet anmana
den deklarationsskyldige att lämna
deklaration eller komplettera den.
3 mom. Har arbetsgivare, som skall lämna uppbördsdeklaration
utan anmaning, underlåtit att full-
göra denna skyldighet inom före-
11 Senaste lydelse 1977: 119.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse skriven tid, påförs honom förseningsavgift med 300 kronor. Har den som anmanats att lämna uppbördsdeklaration inte full-
gjort denna skyldighet inom tid,
som har angivits i anmaningen, skall förseningsavgift påföras med
600 kronor.
Förseningsavgift får helt efter-
ges av länsstyrelsen om särskilda
skäl föreligger. Närmare föreskrif-
ter härom meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer.
55 g12
Arbetsgivare, som har att inbe- I mom. Arbetsgivare med
tala innehållen skatt i den ordning högst fyra arbetstagare skall i uppsom föreskrives i 53 § I mom. bördsdeklaration också för varje
första eller andra stycket, skall på arbetstagare ange namn och perskatteanvisning för preliminär A- sonnummer samt skatteavdrag för
skatt, som användes för inbetal- preliminär A-skatt. Länsstyrelsen ningen, ha angivit storleken av den får när särskilda skäl föreligger preliminära skatt som han har att besluta att annan arbetsgivare skall
erlägga vid betalningstillfället för lämna sådana uppgifter för varje den arbetstagare, som skatteanvis- arbetstagare vid redovisning enligt
ningen avser. Inbetalar arbetsgiva- 54 § I mom. första stycket. Såren icke innehållen skatt inom fö- dant beslut skall upphävas av länsreskriven tid, skall han inom tid styrelsen när skäl för att vidhålla som gäller för inbetalningen läm- det inte längre finns.
na länsstyrelsen meddelande om Bestämmelserna i denna lag om
storleken av den innehållna skatt uppbördsdeklaration gäller i tillsom han sålunda bort inbetala. lämpliga delar uppgifter enligt Arbetsgivare, som har att inbe- första stycket.
tala innehållen skatt i den ordning 2 mom. Arbetsgivare skall för som föreskrives i 53 § 1 mom. varje arbetstagare med inbetaltredje stycket, skall inom tid som ningskort som anges i 33 § eller på gäller för inbetalningen till läns- blankett enligt fastställt formulär
styrelsen insända de skatteanvis- redovisa hur mycket som har draningar, som avse den till inbetal- gits av för kvarstående skatt. Därning förfallna och innehållna skat- vid gäller bestämmelserna om upp-
ten i den mån sådana anvisningar bördsdeklaration i tillämpliga deär tillgängliga för arbetsgivaren. På lar.
varje skatteanvisning avseende pre- Vid redovisning enligt första liminär skatt skall arbetsgivaren stycket får i stället för inbetalha angivit storleken av den preli- ningskort användas förteckning
minära skatt som sålunda skall in- enligt formulär, som länsstyrelsen
betalas för arbetstagaren. har godkänt efter förslag av ar- Oavsett vad som föreskrives i betsgivaren.
1? Senaste lydelse 1974: 771.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse föregående stycke äger statlig eller Riksskatteverket får på ansökan kommunal myndighet samt hus- av arbetsgivare medge att skatte-
hållningssällskap med stadgar, som avdrag för kvarstående skatt redo-
fastställts av regeringen eller myn- visas i annan ordning än som andighet som regeringen bestämmer, ges i första eller andra stycket. och skogsvårdsstyrelse efter anmälan till länsstyrelsen, så ock an-
nan arbetsgivare, om han har
minst femtio arbetstagare, efter tillstånd av länsstyrelsen insända skatteanvisningar avseende preliminär A-skatt endast en gång om
året inom tid som gäller för inbe-
talning av skatt förfallande till betalning under uppbördsterminen i
januari månad. Därvid skall ar-
betsgivaren för varje arbetstagare
insända endast en skatteanvisning, på vilken angivits det sammanlag-
da beloppet av den preliminära A-
skatt som innehållits för arbetsta-
garen och som skall inbetalas i den ordning som avses i 53 § I mom.
tredje stycket. Arbetsgivare skall
dessutom inom tid som gäller för
inbetalningen lämna länsstyrelsen skriftligt meddelande om summan
innehållen preliminär skatt som
det åligger honom att inbetala i
nämnda ordning.
Då särskilda skäl äro därtill må
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksskatteverket lämna viss arbetsgivare eller viss grupp av arbetsgivare tillstånd att
redovisa skatt för arbetstagare i
annan ordning än i andra eller tredje stycket sägs.
56 8
1 mom. Inbetalas i annat fall Preliminär B-skatt, som skatt-
än i 53 § I mom. tredje stycket skyldig har inbetalt utöver debiteeller 54 § sägs skatt medelst skat- rat belopp, skall avräknas på seteanvisning under tiden mellan två nare under uppbördsåret förfallan-
uppbördsterminer, skall skatten de B-skatt i den mån den inte er-
anses vara inbetald under den se- läggs. nare av dessa terminer, såvida icke av anteckning å inbetalningskort
eller gireringskort eller eljest fram-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
går att inbetalningen avser skatt,
som förfallit till betalning under en tidigare uppbördstermin.
2 mom. Till särskilt postgirokonto (eentrala skattekontot) skall inbetalas eller
medelst girering överföras: a) preliminär A-skatt, som arbetstagare erlägger utöver vad som
innehållits genom skatteavdrag å hans lön, eller preliminär B-skatt,
som skattskyldig utöver debiterat
belopp inbetalar efter utgången av den sista uppbördsterminen under
uppbördsåret;
b) annan skatt än sådan som skall inbetalas enligt 53 § I mom. tredje stycket, därest inbetalning sker av allenast en del av den skatt, som förfallit till betalning under uppbördstermin;
c) skatt, som icke kan inbetalas
på eljest föreskrivet sätt på grund av att debetsedel eller för inbetal-
ningen erforderlig skatteanvisning saknas; samt
d) annan skatt än sådan som
skall inbetalas enligt 53 § I mom.
tredje stycket, om den icke inbetalats inom föreskriven tid men erlägges innan indrivning sker.
Även om arbetstagare vid anställning, avsedd att vara kortare tid än en vecka, överlämnat de-
betsedel å preliminär A-skatt, må
arbetsgivaren till centrala skattekontot inbetala för arbetstagaren
innehållen preliminär A-skatt. Vid inbetalning av skatt som under d) sägs skall samtidigt inbetalas restavgift, varom i 58 § förmäles.
3 mom. I fall som avses i 2 mom. första stycket b) eller c) samt andra stycket skall följande
gälla.
Avser inbetalningen skatt, som
innehållits för arbetstagare, vars anställning upphört före ingången
av månad, varunder nästföljande
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
uppbördstermin inträffar, skall inbetalningen göras inom fjorton dagar från det anställningen upphörde, dock att annan arbetsgivare än som avses i 53 § I mom. tredje stycket icke må verkställa inbetal-
ningen senare än å nämnda uppbördstermin. Länsstyrelsen — må medgiva anstånd med inbetalning-
en till uppbördsterminens sista dag eller, beträffande arbetsgivare som avses i 53 § I mom. tredje stycket, till den 18 i den månad under vilken terminen infaller.
I annat fall än i föregående stycke sägs skall inbetalningen verkställas senast under den uppbördstermin, då skatten förfaller till betalning, eller, såvitt angår
inbetalning från arbetsgivare som
avses i 53 § I mom. tredje stycket, senast den 18 i den månad under vilken terminen infaller.
Arbetsgivare, som icke inbetalat skatt som nu avses inom tid som föreskrives i andra eller tredje stycket, skall inom en vecka efter utgången av denna tid till länsstyrelsen lämna skriftlig uppgift
om det skattebelopp som sålunda
hade bort inbetalas till det centrala skattekontot.
4 mom. Skatt, som inbetalas till centrala skattekontot, skall anses vara inbetald den dag då inbetalningskort eller försändelse innehållande gireringskort inkommit till postanstalt.
Vid inbetalningen skall å inbetalningskortet eller gireringskortet angivas den skattskyldiges namn, debetsedelsnummer och postadress
ävensom = skatteslag, uppbördsår
och uppbördstermin. Saknas uppgift om debetsedelsnummer beträffande fysisk person angives den skattskyldiges mantalsskrivningsadress och personnummer el-
ler födelsetid. Då arbetsgivare in-
betalar genom skatteavdrag inne-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse hållen skatt, skall även arbetsgivarens namn och adress angivas. In-
betalnings- eller gireringskort får
ej avse mer än en skattskyldig och en skattepost.
Då arbetsgivare till centrala
skattekontot har att vid samma tillfälle inbetala skatt för flera arbetstagare, må, oaktat vad nyss sagts, inbetalningen ske i en post, därest samtidigt insändes förteck-
ning över arbetstagarna utvisande på envar av dem belöpande skatte-
belopp. Till förteckningen, som
jämväl skall innehålla uppgifter i enlighet med vad i nästföregående
stycke sägs, skall användas av
postverket — tillhandahållen — blankett. Om arbetsgivare inbetalar en-
dast en del av innehållen skatt som
det ålegat honom ant inbetala till
centrala skattekontot vid betal-
ningstillfället, skall på mottagardelen av inbetalningskort eller gireringskort som avses i första stycket eller på förteckning enligt tred-
je stycket lämnas skriftlig uppgift om storleken av hela skattebeloppet.
5 mom. Har till centrala skat- Har inbetalt skattebelopp på
tekontot inbetalt belopp på grund grund av bristfälliga identifieringsav bristfälliga identificringsuppgif- uppgifter inte kunnat tillgodoföras ter icke kunnat tillgodoföras skatt- skattskyldig inom sju år efter utskyldig inom sju år efter utgången gången av det uppbördsår, under av det uppbördsår, under vilket in- vilket inbetalningen skedde, skall
betalningen skedde, skall beloppet beloppet tillfalla statsverket.
tillfalla statsverket.
g13
57 Penninginrättning, som avses i Postverket redovisar inbetald 52 §, postanstalt och postgirokon- skatt till länsstyrelsen. torets skatteavdelning skola redovisa inbetald skatt till länsstyrel-
sen. Länsstyrelsen skall i den ord- Länstyrelsen skall i den ord-
ning regeringen bestämmer an- ning som föreskrivs av regeringen
teckna inbetald skatt för varje eller myndighet som regeringen
skattskyldig samt upprätta rest- bestämmer anteckna inbetald skatt
längd. för varje skattskyldig samt upp-
rätta restlängd.
13 Senaste lydelse 1974: 771.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
58 §
1 mom. Har skattskyldig el- 1 mom. Har skattskyldig eller
ler arbetsgivare som =<:verkställt arbetsgivare som gjort skatteav-
skatteavdrag underlåtit att inbe- drag underlåtit att inbetala skatt i
tala skatt i tid och ordning, som tid och ordning, som är föreskrii 53 eller 54 § eller 56 & 3 mom. ven i denna lag, skall restavgift sägs, skall restavgift utgå, beräk- utgå. Denna skall beräknas efter nad efter fyra Öre för varje hel fyra öre för varje hel krona av den krona av den del av skatten, som del av skatten, som sålunda inte sålunda icke erlagts, dock ej mind- har erlagts, dock ej mindre än tio
re än tio kronor. Öretal som upp- kronor. Öretal som uppkommer
kommer vid denna beräkning skall vid denna beräkning skall rundas
jämnas till närmast högre hela av till närmast högre hela krontal.
krontal.
Arbetsgivare, som avses i första Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift er- stycket, skall utöver restavgift erlägga tilläggsavgift för varje på- lägga tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex månader ut- börjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av över den första efter utgången av
den uppbördsmånad, under vilken den uppbördsmånad, under vilken
skatten rätteligen skolat erläggas, skatten rätteligen skolat erläggas,
intill dess skatten inbetalas eller intill dess skatten inbetalas eller ock fastställes till betalning av den av den lokala skattemyndigheten
lokala skattemyndigheten. = Till- fastställs till betalning. Tilläggsav-
läggsavgift skall för varje sådan gift skall för varje sådan tidrymd
tidrymd beräknas till fyra öre för beräknas till fyra öre för varje hel
varje hel krona av den del av skat- krona av den del av skatten, som
ten, som icke erlagts, dock ej mer inte har erlagts, dock ej mer än
än tolv öre för bel krona. Bestäm- tolv öre för hel krona. Bestäm-
melserna i denna lag om restav- melserna i denna lag om restavgift tillämpas även i fråga om till- gift tillämpas även i fråga om tillläggsavgift. läggsavgift.
Vad i första och andra styckena sägs skall i fall, som avses i 56 8 3 mom. andra stycket, gälla endast om där angiven inbetalning icke verkställts senast under den uppbördstermin, som infaller närmast efter utgången av den månad, under vilken skatteavdraget verkställts, eller, såvitt gäller inbe-
talning från arbetsgivare som av-
ses 1 53 8 I mom. tredje stycket, senast den 18 i den månad under vilken nämnda uppbördstermin infaller.
Restavgift utgår även i fall då
arbetsgivare icke behörigen lämnat uppgift om innehållen skatt enligt 55 §& eller 56 & 3 eller 4
14 Senaste lydelse 1978: 896.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse mom. Avgiften utgår med två öre för varje hel krona av skattebelopp, för vilket uppgift sålunda icke lämnats, dock ej med mindre än tio kronor. Öretal som uppkommer vid denna beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal. I fall som avses i 56 8 3 mom. fjärde stycket utgår nu avsedda restavgift endast om uppgiftsskyldigheten icke fullgjorts senast under den uppbördstermin som avses i tredje stycket ovan.
Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment jämställs med inbetalning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot enligt lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter.
59 &15
Det åligger utmätningsman att verkställa indrivning av skatt. Därvid
får utmätning och införsel äga rum enligt vad som sägs i 60 8.
Bestämmelserna om indrivning Bestämmelserna om indrivning
av skatt äga motsvarande tillämp- av skatt skall också tillämpas på
ning på indrivning av kvarskatte- indrivning av :kvarskatteavgift, avgift, restavgift, tilläggsavgift el- restavgift, tilläggsavgift, förseler ränta enligt denna lag. ningsavgift eller ränta enligt den-
na lag.
8
4 m om.!$ Häftar den, som en- 4 mom. Har skattskyldig, som ligt 1 eller 2 mom. är berättigad enligt 1 eller 2 mom. är berättigad återbekomma erlagt skattebelopp få tillbaka erlagt skattebelopp eleller som är berättigad till ränta ler som är berättigad till ränta enenligt 69 & 1 mom. för restförd ligt 69 §& I mom., inte betalt ho-
skatt, äger han utfå allenast vad nom påförd skatt inom i denna lag
som överstiger det oguldna belop- föreskriven tid, äger han utfå en-
pet jämte därå belöpande restav- dast vad som överstiger det obegift. Återstoden skall gottskrivas talda beloppet och den restavgift
honom till gäldande av den oguld- som belöper på detta. Aterstoden
na skatten jämte restavgift och i skall gottskrivas honom till betalförekommande fall tillställas an- ning av den obetalda skatten och
nan länsstyrelse med motsvarande restavgiften samt i förekommande tillämpning av bestämmelserna i 3 fall tillställas annan länsstyrelse mom. med tillämpning av bestämmelser-
na i 3 mom.
15 Senaste lydelse 1974: 853.
16 Senaste lydelse 1978: 201.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vad i föregående stycke stadgas Vad i föregående stycke stadgas
skall äga motsvarande tillämpning skall också tillämpas då skattskyldå skattskyldig, vilken enligt 1 dig, vilken enligt I mom. är bemom. är berättigad återbekomma rättigad få tillbaka erlagd prelimi-
erlagd preliminär skatt eller ränta när skatt eller ränta enligt 69 § enligt 69 §& I mom., har att gälda 1 mom., har att betala tillkomtillkommande skatt, som debiterats mande skatt, som har debiterats
på grund av taxering för inkomst på grund av taxering för inkomst
eller förmögenhet för det år var- eller förmögenhet för det år var-
till den preliminära skatten hänför till den preliminära skatten hänsig eller på grund av sådant beslut för sig eller på grund av sådant om skattetillägg eller försenings- beslut om skattetillägg eller förse-
avgift enligt taxeringslagen som ningsavgift enligt taxeringslagen avser samma taxering. Har, då (1956: 623) som avser samma taxeåterbetalning enligt 1 mom. skall ring. Har, då återbetalning enligt ske, den tillkommande skatten 1 mom. skall ske, den tillkomman-
icke påförts men kan med fog an- de skatten inte påförts men kan
tagas, att sådan skatt kommer att med fog antagas, att sådan skatt påföras på grund av beslut av skat- kommer att påföras på grund av terätt om höjd taxering eller om beslut av skatterätt om höjd taxeeftertaxering eller avgift som nyss ring eller om eftertaxering eller sagts eller av länsstyrelse om höjd avgift som nyss har sagts eller av debitering eller av lokal skatte- länsstyrelse eller av lokal skatte-
myndighet om rättelse av taxe- myndighet om höjd debitering el-
ringslängd eller höjd debitering, ler om rättelse av skattelängd, får må den preliminära skatten eller den preliminära skatten eller rän-
räntan innehållas i avbidan på att tan innehållas i avvaktan på att
tillkommande skatt påföres. tillkommande skatt påförs.
69 §
2 mom.!l7 På skatt, kvarskat- 2 mom. På skatt, kvarskatte-
teavgift, respitränta och anstånds- avgift, respitränta och anstånds-
ränta, som återbetalas enligt 68 § ränta, som återbetalas enligt 68 8
2 mom., och vid utbetalning av 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som innehållits skatt eller ränta, som har innehål-
med stöd av 68 § 4 mom. andra lits med stöd av 68 §& 4 mom. andstycket, utgår ränta (restitu- ra stycket, utgår ränta (restitionsränta). Vid ränteberäk- tutionsränta). Vid räntebeningen gälla i tillämpliga delar be- räkningen gäller i tillämpliga destämmelserna i 32 § första stycket. lar bestämmelserna i 32 8 första
stycket.
Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt, att ränta utgår på belopp, som att ränta utgår på belopp, som
senast under taxeringsåret erlagts senast under taxeringsåret har be-
som preliminär skatt, från utgång- talts som preliminär skatt, från ut-
en av taxeringsåret och på annat gången av taxeringsåret och på an-
17 Senaste lydelse 1975: 1179.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse belopp från utgången av den må- nat belopp från utgången av den nad, då det betalats; månad, då det har betalts;
att, därest skatt betalts före att, om skatt har betalts före
uppbördstermin, då skatten förfal- den uppbördsmånad, då skatten
lit till betalning, skatten anses som har förfallit till betalning, skatten erlagd under nämnda uppbörds- anses som betald under nämnda
termin; uppbördsmånad;
att, därest skatten betalts i flera att, om skatten har betalts i fleposter och restitutionen avser alle- ra poster och restitutionen avser nast viss del av det sammanlagda endast viss del av det sammanlagskattebeloppet, det för mycket er- da skattebeloppet, det för mycket lagda beloppet avräknas mot det betalda beloppet avräknas mot det
eller de belopp som sist guldits; eller de belopp som sist har be-
talts;
att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas; samt att ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.
Har beslut som föranlett resti- Har beslut som föranlett restitututionsränta ändrats på sådant sätt tionsränta ändrats på sådant sätt
att ränta icke skulle ha utgått el- att ränta inre skulle ha utgått el-
ler utgått med lägre belopp, om ler utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet beaktats vid rän- ändringsbeslutet hade beaktats vid teberäkningen, är den skattskyl- ränteberäkningen, är den skattdige pliktig återbetala vad han så- skyldige skyldig att återbetala vad lunda uppburit för mycket. Be- han sålunda har uppburit för myc-
stämmelserna i denna lag om till- ket. Bestämmelserna i denna lag
kommande skatt äga motsvarande om tillkommande skatt skall också tillämpning beträffande = restitu- tillämpas på restitutionsränta. tionsränta.
Om restitutionsränta i särskilt Om restitutionsränta i särskilt fall föreskrives i 75 8 femte styc- fall föreskrivs i 75 a § fjärde stycket. ket.
(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)
75 § första stycket 75 §
Underlåter arbetsgivare utan Om arbetsgivare utan skälig an-
skälig anledning att vederbörligen ledning underlåter att göra avdrag
fullgöra sin skyldighet att verk- för preliminär eller kvarstående
ställa skatteavdrag, är han jämte skatt, är han ansvarig för skatt,
arbetstagaren ansvarig för skatt, som skatteavdraget skulle ha avvilken skatteavdraget skolat avse, sett, till belopp som svarar mot till belopp som svarar mot vad han vad han har underlåtit att avdraga. underlåtit att avdraga. Lokal skat- Gäller arbetsgivarens ansvarighet temyndighet som utfärdat eller på grund av underlåtenhet att haft att utfärda arbetstagarens de- göra avdrag för preliminär skatt betsedel beslutar om arbetsgiva- arbetstagare, som ej är känd, skall rens ansvarighet i nämnda fall. vad arbetsgivaren har underlåtit
att avdraga anses utgöra 40 pro-
cent av den lön på vilken skatte-
avdrag skulle ha gjorts.
Prop. 1978/79: 161 fd a
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Fråga om arbetsgivares betal-
ningsskyldighet enligt första stycket skall prövas av den lokala skattemyndighet som har eller skulle ha utfärdat arbetstagarens skattsedel. Om arbetstagaren ej är känd, skall dock frågan prövas av den lokala skattemyndighet som skall debitera slutlig skatt för arbetsgivaren för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts.
Åläggs betalningsskyldighet arbetsgivare på grund av underlå-
tenhet att göra avdrag för preliminär skatt, innan slutlig skatt har debiterats för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren, om han är känd. Beloppet får indrivas hos arbetstagaren i samma ordning som gäller för restförd skatt.
Om arbetstagare blir känd först sedan = betalningsskyldighet har ålagts arbetsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje stycket, skall betal-
ningsskyldighet för skattebeloppet
åläggas arbetstagaren. Blir arbetstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.
Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket åläggas arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debite-
rats, om det med fog kan antagas
att tillkommande skatt kommer att påföras honom.
75 8 andra—sjätte styckena!8 75a§ Sedan beslut fattats enligt första Har betalningsskyldighet enligt stycket må krav på erläggande av 75 8 ålagts både arbetsgivare och
18 Senaste lydelse av 75 § femte stycket 1974: 853. 3 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 1617
Nuvarar:de lydelse Föreslagen lydelse
skattebeloppet riktas mot såväl ar- arbetstagare och vistas arbetstaga-
betsgivaren som = arbetstagaren. ren på känd ort inom riket, får Vistas arbetstagaren på känd ort arbetsgivaren krävas endast om
inom riket, må arbetsgivaren krä- det kan antagas att arbetstagaren
vas endast om det kan antagas att har underrättats om sin skyldighet arbetstagaren underrättats om sin att berala skattebeloppet. skyldighet att erlägga skattebeloppet. Beloppet må indrivas hos arbetstagaren i samma ordning som gäller för restförd skatt.
Efterkommer arbetsgivaren icke Efterkommer arbetsgivaren inte anmodan att erlägga beloppet, må anmodan att betala beloppet, får detsamma uttagas i den ordning det uttagas i den ordning som stadsom stadgas i fråga om indrivning gas i fråga om indrivning av skatt. av skatt, dock att införsel ej må Införsel får dock ej beviljas. beviljas.
Arbetsgivare eller arbetstagare, Arbetsgivare eller arbetstagare, som har att erlägga mot underlå- som är skyldig att berala mot untet skatteavdrag svarande belopp, derlåtet skatteavdrag svarande beär tillika skyldig att å beloppet er- lopp, skall också betala restavgift lägga testavgift. på beloppet.
Därest arbetsgivare efter besvär Om arbetsgivare efter besvär över lokal skattemyndighets beslut över lokal skattemyndighets beslut
funnits icke vara ansvarig för ar- har funnits inte vara ansvarig för
betstagares skatt, skall länsstyrel- arbetstagares skatt, skall länsstysen till arbetsgivaren återbetala relsen till arbetsgivaren återbetala skatt, som denne erlagt för arbets- skatt, som han har betalat för artagaren, samt erlagd restavgift. På betstagaren, samt berald restavskattebeloppet utgår restitutions- gift. På skattebeloppet beräknas ränta. Häftar arbetsgivare för rest- restitutionsränta. Srår arbetsgivare förd skatt eller arbetstagares skatt, i skuld för restförd skatt eller arför vilken han funnits ansvarig, betstagares skatt, för vilken betaläger han dock urfå endast vad som ningsskyldighet har ålagts honom, överstiger det obetalda skattebe- har han dock rätt att få ut endast loppet och restavgift. I fråga om vad som överstiger det obetalda ränteberäkningen gälla i tillämp- skattebeloppet och restavgift. I liga delar bestämmelserna i 69 § fråga om ränteberäkningen gäller
2 mom. i tillämpliga delar bestämmelserna
169 § 2 mom.
Har arbetstagares skatt uttagits Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indriv- hos arbetsgivare, skall, om indriv-
ningskvitto överlämnas till arbets- ningskvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållande an- givaren, nämnda förhållande an-
märkas då indrivningskvittot. märkas på indrivningskvittot.
71 8
Har arbetsgivare verkställt skat- Har arbetsgivare gjort skatteav-
teavdrag men icke inbetalat det in- drag men inte inbetalat det innenehållna beloppet i tid och ord- hållna beloppet i tid och ordning,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ning, som i 53 eller 54 § eller 56 8 som är föreskriven i denna lag, får 3 mom. sägs, må beloppet indrivas beloppet indrivas hos arbetsgivaren hos arbetsgivaren i samma ordning i samma ordning som gäller för som gäller för restförd skatt. restförd skatt. Arbetstagaren är fri från betalningsansvar för motsvarande skattebelopp.
83 g19
Hörsammar icke skattskyldig Hörsammar inte skattskyldig ananmaning att avlämna preliminär maning att avlämna preliminär självdeklaration eller att fullstän- självdeklaration eller att komplet-
diga sådan deklaration celler att för tera sådan deklaration eller att för
jämkning inkomma med för den jämkning inkomma med för den
skattskyldige utfärdad debetsedel skattskyldige utfärdad skattsedel på preliminär skatt, eller på preliminär skatt, eller
underlåter någon att hörsamma underlåter någon att hörsamma anmaning enligt 19 §, eller anmaning enligt 19 eller 54 8, eller underlåter arbetsgivare, som är underlåter arbetsgivare, som är skyldig verkställa skatteavdrag, att skyldig att göra skatteavdrag, att fullgöra sådan skyldighet eller fullgöra sådan skyldighet eller gör verkställer han skatteavdrag med han skatteavdrag med för lågt beför lågt belopp, eller lopp, eller fullgör arbetsgivare icke vad ho- fullgör arbetsgivare inte vad nom åligger enligt 43 eller 78 §, som åligger eller åläggs honom enligt 43 §, 55 § I mom. första stycket eller 78 §, äger den lokala skattemyndig- får den lokala skattemyndigheheten eller länsstyrelsen förelägga ten eller länsstyrelsen förelägga den försumlige vite. Vite får ej be- den försumlige vite. Vite får ej bestämmas under femhundra kronor. stämmas under femhundra kronor. Vite får icke föreläggas staten, kommun eller annan menighet och ej
heller tjänsteman i tjänsten.
Om uttagande av förelagt vite förordnar länsskatterätten efter anmälan
av riksskatteverket, länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten. Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen (1956: 623) prövas fråga om uttagande av den skatterätt som är behörig enligt nämnda lag. Har ändamålet med vitet förfallit, när fråga uppkommer om utdömande därav, får vite ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter det anmälan enligt tredje stycket har inkommit, skall ändamålet med vitet icke anses hava förfallit därigenom. Vid prövning av anmälan enligt tredje stycket får även bedömas fråga, huruvida och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas.
19 Senaste lydelse 1978: 318.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
86 §
1 mom.?0 Talan får ej föras 1 mom. Talan får ej föras mot
mot länsstyrelses beslut enligt 85 § länsstyrelses beslut enligt 55 & I 1 mom. andra stycket. Ej heller mom. första stycket, 55 8 2 mom. får talan föras mot annat beslut av andra stycket eller 85 & 1 mom.
länsstyrelse i fråga om anstånd andra stycket. Ej heller får talan
med inbetalning av skatt eller mot föras mot annat beslut av länslänsstyrelses beslut rörande fram- styrelse i fråga om anstånd med ställning om försättande i konkurs, inbetalning av skatt eller mot länsackordsförslag, avskrivning «av styrelses beslut rörande framställskatt, revision enligt 78 § 1 mom. ning om försättande i konkurs, eller föreläggande av vite. ackordsförslag, avskrivning av
skatt, revision enligt 78 § I mom.
eller föreläggande av vite. Mot annat beslut av länsstyrelse Mot annat beslut av länsstyrelse än som avses i första stycket föres än som avses 1 första stycket förs talan hos kammarrätten genom talan hos kammarrätten genom besvär. besvär. 2 mom.2l Mot riksskattever- 2 mom. Har riksskatteverket kets beslut enligt 78 § I mom. om beslutat om revision eller förelägrevision eller varigenom vite har gande av vite får talan ej föras förelagts får talan ej föras. mot beslutet. Talan får ej heller föras mot beslut enligt 49 § 2 a mom. eller 55 § 2 mom. tredje stycket.
Anvisningar
till 39 §
4. Föreligga särskilda svårighe- 4, Föreligger särskilda svårighe-
ter för arbetsgivare att göra skat- ter för arbetsgivare att göra skat-
teavdrag för kvarstående skatt, teavdrag för kvarstående skatt, får äger den lokala skattemyndigheten den lokala = skattemyndigheten
medgiva, att dylikt avdrag icke medge, att sådant avdrag inte görs.
verkställes. Svårighet att göra Svårighet att göra skatteavdrag
skatteavdrag för sådan skatt kan för sådan skatt kan vara för han-
vara för handen, om lön utbetalas den, om lön utbetalas för kvartal för kvartal eller halvår eller eljest eller halvår eller annars vid sådana vid sådana tidpunkter, att genom tidpunkter, att genom skatteav-
skatteavdrag innehållna medel drag innehållna medel inte förslår
icke förslå att gälda kvarstående att betala kvarstående skatt under skatt under vederbörlig uppbörds- vederbörlig uppbördsmånad. termin. Såväl arbetsgivare som arbets- Såväl arbetsgivare som arbets-
tagare kunna göra framställning tagare kan göra framställning om
20 Senaste lydelse 1978: 318. 21 Senaste lydelse 1978: 318.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
om befrielse från skatteavdrag. befrielse från skatteavdrag. Har
Har arbetsgivare begärt befrielse arbetsgivare begärt befrielse från från att verkställa skatteavdrag, att göra skatteavdrag, skall arbetsskall arbetstagare, som beröres av tagare, som berörs av framställframställningen, eller ombud för ningen, eller ombud för denne hödenne höras däröver. ras i frågan.
Vid prövning av arbetsgivares Vid prövning av arbetsgivares ansökan om befrielse från skyldig- ansökan om befrielse från skyldig-
het att verkställa skatteavdrag het att göra skatteavdrag skall särskall särskilt beaktas intresset för skilt beaktas intresset för arbetsarbetstagare att erhålla en bekväm tagare att få en bekväm skattebe-
skattebetalningsform och för det talningsform och för det allmänna
allmänna att ernå en effektiv ut- att få en effektiv skattebetalning. skyldsbetalning.
till 45 3
4. Med inkomst, varom 1 45 §
1 mom. andra stycket sägs, bör vid
jämkning i hemortskommunen som
regel förstås den sammanräknade nettoinkomsten vid taxering till statlig inkomstskatt, i förekom-
mande fall minskad med utgift för
periodiskt understöd och pensions-
försäkringspremie.
Denna lag träder i kraft
två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkom-
mit från trycket i Svensk författningssamling såvitt gäller 13 §, 17 § 1 mom., 27 § I mom., 49 § 2 a och 3 mom. samt 75 och 75 a §§,
den 1 januari 1980 såvitt gäller 2 § 2 mom., 10 §, rubriken närmast
före 22 8, 23 §, 24 & 2 mom., 26 och 28 §§, 31 8, 33—38 88, 39 §& 1
mom., 40 och 42 §§, 43 §, 45 § I och 2 mom., 46 och 47 §§, 48 § 1 och
2 mom., 50-—57 §§, 58 8§ 1 mom., 59 8, 68 § 4 mom., 69 & 2 mom., 77,
78, 83, 84 och 86 §§, punkt 4 av anvisningarna till 39 §, anvisningarna till 40 §, punkt 4 av anvisningarna till 45 § samt anvisningarna till 46 §.
I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.
1. Äldre bestämmelser i 13 §, 17 § 1 mom., 24 § 2 mom., 26 §, 43 § 1 mom., 45 8 1 mom., 47 §, 53 8 3 mom., 55 3, 56 8& 3 mom.,, 58 § 1 mom. tredje och fjärde styckena samt punkt 4 av anvisningarna till 45 8 gäller fortfarande när fråga är om preliminär skatt som skall avräknas på slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare.
2. Äldre bestämmelser i 23, 31, 33 och 38 §§, 48 8 I och 2 mom., 50 och 52 §§, 53 § I och 2 mom., 54 §, 56 § 1, 2 och 4 mom. samt 69 § 2 mom. gäller fortfarande dels när fråga är om preliminär skatt som skall av-
räknas på slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare,
dels när fråga är om tillkommande skatt som enligt fördelning förfal-
ler till betalning under november 1979 och januari 1980. Äldre bestämmelser i 56 § 2 mom. gäller dock ej i fråga om skatt som betalas efter den 18 januvari 1980.
3. Äldre bestämmelser i 56 § 5 mom. gäller fortfarande i fråga om
belopp som har inbetalts under år 1979 eller tidigare.
4. Äldre bestämmelser i 75 §& gäller fortfarande i stället för de nya
bestämmelserna i 75 och 75 a §§ såvitt gäller skatt för vilken skatteavdrag skulle ha verkställts före lagens ikraftträdande i denna del.
2 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 623)!
dels att 129 § 6 mom. skall upphöra att gälla, dels att 2§ 1 mom., 16 § 4 mom., 35 och 36 §§, 43 8 1 och 2 mom., 68 och 72 a §§, 129 § I och 5 mom., 130 §, 174 § 4 mom. samt 184, 185 och 189 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
2§
I mom.? I denna lag förstås med inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig inkomstskatt; förmögenhetstaxering: taxering till statlig förmögenhetsskatt: allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12 §
kommunalskattelagen skall verkställas vart femte år; samt särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som skall
verkställas de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum. Inkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastighetstaxering innefattas under benämningen årlig taxering.
Till den årliga taxeringen hän- Till den årliga taxeringen hän-
föres varje beslut som skall an- förs också vad som enligt 68 § tecknas i taxeringslängd enligt vad skall antecknas i skattelängden i därom föreskrivits. fråga om annat än inkomsttaxering eller förmögenhetstaxering.
16 §
4 mom. För varje person som 4 mom. I de fall som förekan antagas bliva taxerad upprät- skrivs av regeringen eller myndigtar länsstyrelsen särskild handling het som regeringen bestämmer
(taxeringsavi) enligt fast- upprättar länsstyrelsen eller lokal
ställt formulär. skattemyndighet för skattskyldig
särskild handling (taxerings-
avi) enligt fastställt formulär.
35 81 Självdeklaration, som = avgives Självdeklaration, som skall av-
utan anmaning, skall, jämte tillhö- ges utan anmaning, och därtill hö-
rande handlingar, avlämnas till rande handlingar, skall lämnas till länsstyrelse eller fill lokal skatte- länsstyrelse eller lokal skattemyn-
myndighet eller ock till ordföran- dighet.
1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 2 Senaste lydelse 1974: 773. 3 Senaste lydelse 1977: 118. 4 Senaste lydelse 1972: 83.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse den i vederbörande = taxeringsnämnd.
Har på föranstaltande av eller i Har i kommun för mottagande samråd med länsstyrelsen i kom- av deklarationer vidtagits särskild mun vidtagits särskild anordning anordning, som har godkänts av för mottagande av deklarationer, länsstyrelsen, får deklaration lämmå deklaration till ledning för nas i enlighet därmed. taxering inom länet i enlighet därmed avlämnas.
36 85
Deklarationsskyldig, från vilken Deklarationsskyldig, från vilken självdeklaration icke inkommit in- självdeklaration icke har inkomom föreskriven tid, må anmanas mit inom föreskriven tid, får anatt avgiva självdeklaration. manas att avge självdeklaration.
Är avlämnad självdeklaration Är avlämnad självdeklaration icke så upprättad, som i denna lag icke så upprättad, som i denna lag föreskrives, må den deklarations- föreskrivs, får den deklarations-
skyldige anmanas att inkomma skyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller, där de- med felande uppgift eller, där deklarationen är i väsentliga avseen- klarationen är i väsentliga avseenden bristfällig, med ny, på behö- den bristfällig, med ny, på behö-
rigt sätt upprättad deklaration. rigt sätt upprättad deklaration.
Innan anmaning utfärdas, bör den deklarationsskyldige, om detta kan ske utan olägenhet, på lämpligt sätt erinras om deklarationsskyldigheten. Sådan erinran erfordras ej om den deklarationsskyldige före den dag då han rätteligen skulle ha lämnat deklaration tillställts förtryckt deklarationsblankett eller särskild skrivelse om deklarationsskyldigheten.
43 §
1 mom.8 Envar, som utbe- 1 mom. Envar, som har utbe-
kommit utdelning å aktier i kommit utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap.
8 § aktiebolagslagen (1975: 1385) 8 8 akticbolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenk- eller lagen (1970: 596) om förenk-
lad aktiehantering icke är tillämp- lad aktiehantering icke är tillämplig, så ock envar, som här i riket lig, så ock envar, som här i riket
utbekommit har utbekommit
a) utdelning å andelar i svensk a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie- ekonomisk förening, svensk aktie-
5 Senaste lydelse 1974: 997.
6 Senaste lydelse 1975: 1382.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse fond, för vilken register ej föres fond, för vilken register ej förs enligt 31 8 aktiefondslagen (1974: enligt 31 § aktiefondslagen (1974: 931), eller från utländsk juridisk 931), eller från utländsk juridisk person eller person eller
b) ränta, vilken erlagts mot av- b) ränta, vilken har erlagts mot lämnande av kupong eller kvitto, avlämnande av kupong eller kvitå obligation, förlagsbevis eller an- to och icke har betalts ut genom nan för den allmänna rörelsen av- Värdepapperscentralen VPC Aksedd förskrivning, tiebolag (värdepapperscentralen),
på obligation, förlagsbevis eller
annan för den allmänna rörelsen
avsedd förskrivning,
är skyldig att till ledning för är skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av egen taxering vid mottagandet av utdelningen eller räntan avgiva utdelningen eller räntan avge särsärskild uppgift härom. Lyftes be- skild uppgift härom. Lyfts beloploppet för annans räkning, och pet för annans räkning, och överöverlämnas ej därvid en av denne lämnas ej därvid en av denne av-
avgiven vederbörlig uppgift, skall given vederbörlig uppgift, skall
uppgift i stället avgivas av den, uppgift i stället avges av den, som som lyfter beloppet, och därvid lyfter beloppet, och därvid uppges
uppgivas namn och hemvist å den, namn och hemvist på den, för vars
för vars räkning beloppet lyftes. räkning beloppet lyfts. Utbekom- Utbekommer någon utdelning el- mer någon utdelning eller ränta ler ränta mot kupong, som han mot kupong, som han har förvärförvärvat utan det värdepapper ku- vat utan det värdepapper kupongpongen tillhör, skall jämväl uppgi- en tillhör, skall också uppges namn
vas namn och hemvist å den, från och hemvist på den, från vilken
vilken kupongen förvärvats. kupongen har förvärvats.
Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den, som utbetalar utdelning elier ränta. Denne skall tillse att uppgift avlämnas,
innan betalning sker.
Den som begär registrering hos
värdepapperscentralen av värde-
papper som avses i första stycket
b) skall samtidigt lämna uppgift
om namn och hemvist på den, för
vilkens räkning räntan skall lyftas.
Ändras förhållande om vilket så-
den uppgift har lämnats, skall den
som har lämnat uppgiften utan
dröjsmål anmäla detta skriftligen
till värdepapperscentralen. Bank
eller fondkommissionär, som är
auktoriserad som förvaltare av ak-
tier enligt lagen om förenklad ak-
tiehantering, är skyldig att lämna
sådan uppgift efter anmodan från
värdepapperscentralen. Sådan an-
modan får ej göras senare än fem
år efter utbetalningen av räntan.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 mom.” Med uppgifter, som 2 mom. Med uppgifter, som
avgivits enligt I mom. och röra har avgivits enligt 1 mom. och utdelning på svenska aktier eller rör utdelning på svenska aktier andelar i svensk aktiefond, skall eller andelar i svensk aktiefond, förfaras enligt kupongskattelagen. skall förfaras enligt kupongskattelagen.
Övriga enligt 1 mom. avgivna Övriga enligt 1 mom. avgivna
uppgifter, som avse utdelning, sko- uppgifter, som avser utdelning, la för varje år senast den 31 ja- skall för varje år senast den 31 januari nästföljande år av den som nuari nästföljande år av den som
mottagit uppgifterna avlämnas i har mottagit uppgifterna avlämenahanda ordning som gäller för nas i enahanda ordning som gälavlämnande av kontrolluppgifter, ler för avlämnande av kontroll-
varom 1 37 § 1 mom. punkterna uppgifter, som avses i 37 8 I mom. 1-—4 förmäles. Har i något fall punkterna 1—4. Har i något fall utbetalning av utdelning skett utan utbetalning av utdelning skett
att uppgiftsskyldighet vederbörli- utan att uppgiftsskyldighet vedergen fullgjorts, skall vid uppgifter- börligen har fullgjorts, skall vid
nas avlämnande lämnas upplysning uppgifternas avlämnande lämnas
härom. upplysning härom.
Enligt 1 mom. avgivna uppgif- Enligt 1 mom, avgivna uppgifter, som avse ränta, skola avläm- ter, som avser ränta, skall avläm-
nas i den omfattning och ordning nas i den omfattning och ordning
riksskatteverket bestämmer. Hava som föreskrivs av regeringen eller avlämnade uppgifter icke inom myndighet som regeringen bestämfem år infordrats, må de förstöras. mer. Har avlämnade uppgifter icke inom fem år infordrats får de förstöras. Värde papperscentralen skall lämna uppgift angående utbetalning av ränta på sådan förskrivning, som anges i I mom. första stycket b), i den omfattning och ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Uppgift angående sådan utbetalning skall bevaras av värdepapperscentralen under fem år.
68 §8
Följande taxeringslängder skola Av taxeringsnämnd beslutade föras, nämligen inkomst- taxeringar skall för varje skattlängd och förmögenhets- skyldig införas i skattelängd. längd, vari av taxeringsnämnd
beslutade taxeringar skola införas
med angivande av taxeringens belopp och den skattskyldiges namn.
7 Senaste lydelse 1974: 997. & Lydelse enligt prop. 1978/79: 111 bilaga 7.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse I inkomstlängden antecknas sär- I skattelängden antecknas sär-
skilt skilt
dels i avseende å statlig in- dels i avseende på statlig in-
kXomstskatt inkomst av olika för- komstskatt inkomst av olika för-
värvskällor med angivande tillika i värvskällor med angivande tillika
fråga om skattskyldiga som avses i fråga om skattskyldiga som av-
1983 mom. lagen (1947: 576) om ses 19 § 3 mom. lagen (1947: 576) statlig inkomstskatt huruvida in- om statlig inkomstskatt huruvida
komsten utgör A-inkomst eller B- inkomsten utgör A-inkomst eller
inkomst, rmedgivet avdrag för un- B-inkomst, medgivet avdrag för
derskott å förvärvskälla, samman- underskott i förvärvskiälla, samräknad nettoinkomst (summan av manräknad nettoinkomst (suminkomsterna av olika förvärvskäl- man av inkomsterna av olika förlor, minskad med avdrag för un- värvskällor, minskad med avdrag
derskott), medgivna allmänna av- för underskott), medgivna allmändrag som icke avse underskott å na avdrag som inte avser under-
förvärvskälla, taxerad och beskatt- skott i förvärvskälla, taxerad och ningsbar inkomst, beskattningsbar inkomst, dels beskattningsbar inkomst dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958: 295) om enligt 2 § lagen (1958: 295) om sjömansskatt och enligt 1 § 2 mom. sjömansskatt och enligt 1 8 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpen- nämnda lag skattepliktig dagpen-
ning samt det antal perioder om ning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skatt- trettio dagar för vilka den skatt-
skyldige uppburit sådan inkomst skyldige har uppburit sådan inunder beskattningsåret, samt sjö- komst under = beskattningsåret, mansskattenämndens beslut om samt sjömansskattenämndens bejämkning enligt 12 § 4 mom, lagen slut om jämkning enligt 12 8 4 (19358: 295) om sjömansskatt, mom, lagen om sjömansskatt, dels i avseende å kommunal dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskatt- inkomstskatt taxerad och beskattningsbar inkomst, ningsbar inkomst, dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion enligt 2 § 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953: 272), dels beslut, som avser förutsättning för sparskattereduktion enligt 2 § lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer, dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser = enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, dels ock uppgift om de vär- dels uppgift om de värden på den å skogsmark och växande skogsmark och växande skog, varskog, varå skogsvårdsavgift skall på skogsvårdsavgift skall beräkberäknas. nas,
dels skattepliktig och beskatt-
ningsbar förmögenhet, om skatt
skall utgå enligt 11 § lagen (1947:
577) om statlig förmögenhetsskatt.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Uppzgår den enligt lagen om stat- Uppgår den enligt lagen om lig inkomstskatt beräknade taxera- statlig inkomstskatt beräknade de inkomsten till minst 6 000 kro- taxerade inkomsten till minst 6 000 nor för ensamstående och till sam- kronor för ensamstående och till manlagt minst 6 000 kronor för sammanlagt minst 6 000 kronor
makar, som varit gifta vid ingång- för makar, som har varit gifta vid en av beskattningsåret och under ingången av beskattningsåret och
detta år levt tillsammans, skall under detta år har levt tillsamden beräknade taxerade inkomsten mans, skall den beräknade taxerainföras, även om beskattningsbar de inkomsten införas, även om beinkomst icke uppkommer. skattningsbar inkomst icke upp-
I förmögenhetslängden anteck- kommer. nas den till statlig förmögenhetsskatt skattepliktiga och beskattningsbara förmögenheten.
Närmare föreskrifter om taxeringslängds upprättande meddelas av regeringen.
Taxeringslängd underskrives av Skattelängden skall underskrivas lokal skattemyndighet eller annan av lokal skattemyndighet. Den längdförare. Taxeringslängd skall skall därefter såvitt gäller den år-
därefter anses innefatta taxerings- liga taxeringen med undantag av
nämndens beslut. särskild fastighetstaxering anses
innefatta taxeringsnämndens be-
slut.
72a 89
Har taxering för inkomst eller Har taxering för inkomst eller
förmögenhet som «beslutats av förmögenhet som har beslutats av
taxeringsnämnd icke införts i faxe- taxeringsnhämnd icke införts i ringslängd inom föreskriven tid el- skattelängd inom föreskriven tid ler har sådan taxering införts för eller har sådan taxering införts annan än den taxeringen avsett för annan än den taxeringen av-
eller eljest uppenbarligen införts sett eller eljest uppenbarligen in-
felaktigt i taxeringslängd, må den förts felaktigt i sådan längd, får myndighet som ombesörjt längd- länsstyrelsen eller den lokala skatföringen besluta om rättelse av temyndigheten besluta om rättelse taxeringslängden i denna del. Har av längden i denna del. Har be-
beskattningsbar inkomst enligt 2 § skattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958: 295) om sjömansskatt lagen (1958: 295) om sjömansskatt
eller enligt 1 § 2 mom. nämnda eller enligt 1 § 2 mom. nämnda
lag skattepliktig dagpenning eller lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio da- det antal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit gar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myn- sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad digheten vidtaga härav betingad
rättelse av längden. rättelse av längden.
2 Senaste lydelse 1974: 773.
Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse
Har taxering av fysisk person "Har taxering av fysisk person
eller dödsbo för inkomst eller för- eller dödsbo för inkomst eller för-
mögenhet som beslutats av taxe- mögenhet som har beslutats av ringsnämnd blivit oriktig till följd taxeringsnämnd blivit oriktig till
av följd av
1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration,
2) uppenbar felaktighet i fråga 2) uppenbar felaktighet i fråga
om uppgift till ledning för påfö- om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om rande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde eller av- fastighets taxeringsvärde eller avdrag som medgives skattskyidig drag som medges skattskyldig utan särskild utredning, utan särskild utredning,
3) uppenbar felaktighet i fråga 3) uppenbar felaktighet i fråga
om allmänt avdrag, vars rätta be- om allmänt avdrag, vars rätta be-
lopp framgår av debitering, eller lopp framgår av debitering, eller avdrag för premier och andra av- avdrag för premier och andra av-
gifter, som avses i 46 § 2 mom. gifter, som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3) kommunalskatte- första stycket 3) kommunalskattelagen, eller motsvarande avdrag lagen (1928: 370), eller motsvaranenligt 4 § 1 mom. andra stycket de avdrag enligt 4 § 1 mom. andra lagen om statlig inkomstskatt el- stycket lagen (1947: 576) om statler avdrag enligt 46 § 3 mom. lig inkomstskatt eller avdrag enkommunalskattelagen eller 4 § 2 ligt 46 §& 3 mom. kommunalskattemom. lagen om statlig inkomst- lagen eller 4 § 2 mom. lagen om skatt eller i fråga om grundav- statlig inkomstskatt eller i fråga drag eller uppenbar felaktighet till om grundavdrag eller uppenbar den skattskyldiges nackdel i fråga felaktighet till den skattskyldiges om sådana förutsättningar för nackdel i fråga om sådana förut-
skattereduktion eller särskild skat- sättningar för skattereduktion el-
tereduktion som enligt 68 § skall ler särskild skattereduktion som
antecknas i inkomstlängd, enligt 68 § skall antecknas i skat-
telängd,
4) uppenbar felaktighet, varige- 4) uppenbar felaktighet, varige-
nom ÅA-inkomst enligt 9 §& 3 mom. nom A-inkomst enligt 9 & 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt be- lagen om statlig inkomstskatt har tecknats som B-inkomst, betecknats som B-inkomst,
5) uppenbarligen för lågt av- 5) uppenbarligen för lågt av-
drag enligt 50 & 2 mom. kommu- drag enligt 50 § 2 mom. kommunalskattelagen eller motsvarande nalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig in- avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt i fall då den skattskyl- komstskatt i fall då den skattskyldiges inkomst eller, vad angår ma- diges inkomst eller, vad angår makar som båda taxerats, de skatt- kar som båda har taxerats, de skyldigas inkomster helt eller del- skattskyldigas inkomster helt eller vis utgjorts av folkpension, delvis har utgjorts av folkpension,
må den myndighet som har att får länsstyrelsen eller den lokala ombesörja längdföring av taxe- skattemyndigheten, om ej särskil-
ringen, om ej särskilda skäl föran- da skäl föranleder att skatterätten
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse leda att skatterätten bör avgöra bör avgöra frågan, besluta om rätfrågan, besluta om rättelse i den- telse i denna del. na del. Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden. Efter utgången av mars månad Efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret må rättel- året efter taxeringsåret får rättel-
se enligt denna paragraf beslutas se enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning 1 fråga om endast om anmärkning i fråga om
felaktighet av den art som denna felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan gjorts paragraf avser dessförinnan har
hos den som har att besluta om gjorts hos den som har att besluta
rättelsen. om rättelsen. Innan rättelse beslutats skall, Innan rättelse beslutas skall,
om det behövs, yttrande inhämtas om det behövs, yttrande inhämtas
från taxeringsnämndens ordföran- från taxeringsnämndens ordföran-
de. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt de. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt
andra eller tredje stycket höjning andra eller tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige av taxering, skall den skattskylberedas tillfälle yttra sig innan rät- dige beredas tillfälle yttra sig intelse sker, om hinder härför ej nan rättelse sker, om hinder härmöter. för ej möter.
Beslutas rättelse eller vägras rät- Beslutas rättelse eller vägras rät-
telse som den skattskyldige yrkat, telse som den skattskyldige har skall, om detta ej är uppenbart yrkat, skall, om detta ej är uppen-
överflödigt, beslutet inom två vec- bart överflödigt, beslutet inom två
kor tillställas den skattskyldige i veckor tillställas den skattskyldige den ordning som i 69 § 4 mom. i den ordning som i 69 § 4 mom.
andra stycket föreskrives i fråga föreskrivs i fråga om underrättel-
om underrättelse beträffande taxe- se beträffande taxeringsnämnds ringsnämnds beslut. beslut. Talan mot beslut i fråga om rät- Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf må ej telse enligt denna paragraf får ej föras särskilt. Talan mot taxering- föras särskilt. Talan mot taxeringen må även i den del beslutet av- en får även i den del beslutet avser föras hos skatterätten i den ser föras hos skatterätten i den
ordning som föreskrives i 74, 76, ordning som föreskrivs i 74, 76,
100 och 101 §§. 100 och 101 88.
Närmare föreskrifter om förfa-
randet vid rättelse enligt denna pa-
ragraf meddelas av regeringen.
129 8
1 mom. Av statsmedel bestri- 1 mom. Av statsmedel betadas: las:
1) ersättning åt ordförandena 1) ersättning åt ordförandena i och kronoombuden i taxerings- taxeringsnämnderna,
nämnderna,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2) bidrag till kostnader, som 2) bidrag till kostnader, som kommun åtagit sig för särskilda kommun har åtagit sig för särskilanstalter för taxeringsarbetet ge- da åtgärder för taxeringsarbetet nom tillhandahållande av tjänste- genom tillhandahållande av tjänsmän enligt 16 § 2 mom. eller an- temän enligt 13 §& eller på annat norledes, därest dessa anstalter sätt, om dessa åtgärder bedöms ha finnas äga särskilt värde för det särskilt värde för det allmänna, allmänna, samt samt
3) kostnader för taxceringen, vil- 3) utgifter för taxeringen, som ka omförmälas 1 3, 5 och 6 mom. anges i 3 och 5 mom. här nedan.
5 mom.!0 De personer, som 5 mom. De ordförande och jämlikt 60 § inkallais av Yänssty- andra ledamöter i taxeringsrelsen för meddelande av upplys- nämnd, som har inställt sig efter ningar eller för överläggningar rö- kallelse av skattechefen eller YVäns-
rande taxeringsarbetet, styrelsen för att lämna upplysning-
de ordförande och andra leda- ar eller för överläggningar röranmöter i taxeringsnämnd, som in- de taxeringsarbetet har rätt att för ställt sig efter kallelse jämlikt 17 § inställelsen få ersättning av statstredje stycket, samt medel enligt bestämmelser som
de ordförande och kronoombud meddelas av regeringen. I taxeringsnämnd, som på vederbörlig kallelse inställt sig vid instruktionssammanträde, som anordnats genom länsstyrelsens för- Sorg,
äga att för inställelsen årnjuta ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.
Ersättning efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl sakkunnig, som biträtt i taxeringsfrågor.
6 mom. Ersättning till förste konsulent inom lappväsendet för inställelse vid sammanträde med taxeringsnämnd enligt 61 8 3 mom. utgår enligt allmänna resereglementet.
130 3
Av kommun valda ledamöter i Kommunfullmäktige får besluta taxeringsnämnd äga, därest sådant att av kommunens medel till de beslutas av kommunen, att av dess kommunvalda ledamöterna i taxemedel åtnjuta arvode, traktamente ringsnämnd skall utgå arvode,
och resekostnadsersättning efter traktamente och resekostnadser-
de grunder, som i kommunallagen sättning enligt de grunder, som en-
10 Senaste lydelse 1974: 773.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse stadgas angående sådan gottgörel- ligt "kommunallagen (1977: 179) se till ledamöter i kommunala gäller för ersättning till ledamöter nämnder. Ersättning efter enahan- i kommunala nämnder. Landstingda grunder må av kommunens me- et har motsvarande rätt i fråga om del utgå jämväl till ordningsman de landstingsvalda ledamöterna. i lappby för inställelse vid sammanträde enligt 61 8 3 mom. De av landstingskommunens förvaltningsutskott valda ledamöter i särskild taxeringshämnd äga, därest sådant beslutas av landstinget, för sin inställelse vid nämndens sammanträden åtnjuta arvode, traktamente och resekostnadsersättning av landstingskommunens medel efter de för landstingsmän stadgade grunder.
174 § 4 mom.!X Särskild fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare lägst fyra och högst åtta ledamöter.
Ordförande och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen i
samband med förordnande om särskilda fastighetstaxeringsdistrikt.
Övriga ledamöter väljas av kom- Övriga ledamöter väljs av kommunfullmäktige. Länsstyrelsen be- munfullmäktige. Länsstyrelsen be-
stämmer antalet ledamöter med stämmer antalet ledamöter med hänsyn till det särskilda fastighets- hänsyn till det särskilda fastighetstaxeringsdistriktets omfattning. taxeringsdistriktets omfattning.
Består särskilt fastighetstaxerings- Består särskilt fastighetstaxerings-
distrikt av mer än en kommun, distrikt av mer än en kommun, bestämmer länsstyrelsen — hur bestämmer =: länsstyrelsen = hur många ledamöter som skola väljas många ledamöter som skall väljas inom de olika kommunerna. inom de olika kommunerna. Val av ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, en för varje ledamot, skall förrättas senast den 31 december året näst före taxeringsåret. Den som därvid fört ordet har att underrätta länsstyrelsen, ordföranden i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden och de valda om utgången av valet.
De bestämmelser, som enligt 13 De bestämmelser, som enligt 8
$ gälla i fråga om ledamöter och och 9 88 gäller i fråga om leda-
suppleanter i Jlokal taxerings- möter och suppleanter i lokal
nämnd, skola gälla även beträffan- taxeringsnämnd, skall gälla även
de ledamöter och suppleanter i beträffande ledamöter och suppsärskild fastighetstaxeringsnämnd. lcanter i särskild fastighetstaxe-
ringsnämnd. Bestämmelserna i 133 § 3 mom. Bestämmelserna i 133 § 3 mom. äga motsvarande tillämpning på tillämpas i fråga om särskild fassärskild fastighetstaxeringsnämnd. tighetstaxeringsnämnd.
11 Senaste lydelse 1973: 1106.
Nuvarande lIyvdelse Föreslagen Iydelse
Bestämmelserna i det följande Bestämmelserna i det följande om taxeringsnämnd eller ordfö- om taxeringsnämnd eller ordförande i taxeringsnämnd gälla rande i taxeringsnämnd gäller även särskild fastighetstaxerings- även särskild fastighetstaxeringsnämnd eller ordförande i sådan nämnd eitler ordförande i sådan fastighetstaxeringsnämnd, om ej = fastighetstaxeringsnämnd, om ej annat föreskrives. annat föreskrivs.
184 §i?
Bestämmelserna i 7 3, 16 § 3 mom. samt 17 och 59 §§ äga motsvarande tillämpning vid särskild fastighetstaxering.
Samtliga ledamöter i taxerings- Samtliga ledamöter i taxeringsnämnden må deltaga 1 granskning- nämnden får deltaga i granskningen av särskilda fastighetsdeklara- en av särskilda fastighetsdeklarationer samt uppgifter och andra tioner samt uppgifter och andra
handlingar som ingivits till ledning handlingar som har ingivits till
för den särskilda fastighetstaxe- ledning för den särskilda fastigtingen. hetstaxeringen.
För avgivande av yttrande i be- För avgivande av yttrande i be-
svärsmål, som är anhängigt i fas- svärsmål, som är anhängigt i fastighetstaxeringsrätten, må ordfö- tighetstaxeringsrätten, får ordföranden rådgöra med ledamot i randen rådgöra med ledamot i taxeringshämnden. Ordföranden taxeringsnämnden. Ordföranden må för ändamålet även kalla leda- får för ändamålet även kalla ledamöterna till sammanträde utan möterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat. övrigt är avslutat.
185 §13
Bestämmelserna i 61 §, 1, 4 och Bestämmelserna i 14 §, 61 §& 1, 5 mom. 62 och 64 §§ samt 151 § 2 och 4 mom., 62 och 64 §§ samt fjärde-—-sjunde styckena gälla i 151 § fjärde—sjunde styckena till-
tillämpliga delar särskild fastig- lämpas i fråga om särskild fastig-
hetstaxering. hetstaxering.
Beslut om taxering må icke fat- Beslut om taxering får icke fattas av taxeringsnämnd såvida icke tas av taxeringsnämnd såvida icke ordföranden och minst två eller, i ordföranden och minst två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt om- taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun, minst fattar mer än en kommun, minst tre andra ledamöter äro tillstädes. tre andra ledamöter är närvaran- Den omständigheten att ledamot de. Den omständigheten att ledaav nämnden har att avträda vid mot av nämnden har att avträda
behandling av viss taxering, utgör vid behandling av viss taxering,
dock ej hinder mot att beslut fat- utgör dock ej hinder mot att betas om denna taxering. slut fattas om denna taxering.
12 Senaste lydelse 1973: 1106.
13 Senaste lydelse 1973: 1106. 4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 161
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Annat nämndens beslut än som Annat nämndens beslut än som avses i andra stycket må fattas av avses i andra stycket får fattas av ordföranden ensam. ordföranden ensam.
189 §14
Den lokala skattemyndigheten Den lokala skattemyndigheten skall så snart det kan ske sända skall så snart det kan ske sända underrättelse på blankett enligt underrättelse på blankett enligt
fastställt formulär till den som var fastställt formulär till den som var
ägare av fastighet vid ingången av ägare av fastighet vid ingången av taxeringsåret samt den som där- taxeringsåret samt den som däref-
efter blivit ägare och som hos ter har blivit ägare och som hos
myndigheten anmält att han ön- myndigheten har anmält att han skar erhålla sådan underrättelse, önskar erhålla sådan underrättelom ny taxering skett eller ny taxe- se, om ny taxering har skett eller ring icke skett i det fall särskild ny taxering inte har skett i det
fastighetsdeklaration avgivits eller fall särskild fastighetsdeklaration framställning om ny taxering har avgivits eller framställning om
gjorts. ny taxering har gjorts.
Vidare skall den lokala skatte- Vidare skall den lokala skatte-
myndigheten så snart det kan ske myndigheten så snart det kan ske sända underrättelse till sökande sända underrättelse till sökande
som begärt fördelning av taxe- som har begärt fördelning av taxe-
tingsvärdet enligt 8 & 3 mom. sis- ringsvärdet enligt 8 § 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen ta stycket kommunalskattelagen
(1928: 370). (1928: 370).
I underrättelsen skall lämnas I underrättelsen skall lämnas upplysning om innehållet i taxe- upplysning om innehållet i taxeringsnämndens beslut samt, i före- ringsnämndens beslut samt, i förekommande fall, de enligt 10 8 kommande fall, de enligt 10 § kommunalskattelagen (1928: 370) kommunalskattelagen redovisade redovisade delvärden som be- delvärden som har bestämts. Unstämts. Underrättelsen skall vidare derrättelsen skall vidare innehålla innehålla upplysning om vad som upplysning om vad som skall iaktskall iakttagas vid anförande av tagas vid anförande av besvär över besvär över taxeringsnämndens be- taxeringsnämndens beslut samt om slut samt om skiljaktig mening, skiljaktig mening, reservation eller
reservation eller särskild mening särskild mening som har anteck-
som antecknats i protokoll eller nats i protokoll eller annan handannan handling. ling.
I övrigt äga bestämmelserna i I övrigt tillämpas bestämmelser- 69 § 4 mom. andra stycket mot- na i 69 § 4 mom. beträffande unsvarande tillämpning beträffande derrättelse som nu har sagts. underrättelse som nu sagts.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.
14 Senaste lydelse 1973: 1106.
Prop. 1978/79: 161 i 51
1. Äldre bestämmelser i 72 a § gäller fortfarande i fråga om rättelse i taxeringslängd.
2. Till dess taxeringsnämnd erhäller erforderligt biträde av tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet får länsstyrelsen medge att ordföranden anlitar skrivbiträde. I sådant fall gäller äldre bestämmelser om skrivbiträde i sin lydelse före den 1 januari 1979.
3. Förekommer i annan författning än taxeringslagen ordet ”taxeringslängd”, ”inkomstlängd” eller ”förmögenhetslängd” i olika böjningsformer, skall detta efter ikraftträdandet av denna lag avse ”skattelängd” i motsvarande form när fråga är om uppgifter enligt taxeringen år 1979 eller senare.
3 Förslag till
Lag om ändring i kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning
Härigenom föreskrivs att 6 och 7 §§ kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §
Inbetalas icke innehållen skatt Inbetalas icke innehållen skatt
inom föreskriven tid, skall inom inom föreskriven tid, skall inom
tid som gäller för inbetalningen tid som gäller för inbetalningen skriftligt meddelande lämnas till skriftligt meddelande lämnas till
länsstyrelsen i Örebro län om stor- länsstyrelsen i Örebro län om stor-
leken av den innehållna skatt som leken av den innehållna skatt som sålunda bort inbetalas. sålunda hade bort inbetalas. Vid
underlåtenhet att lämna medde-
lande inom föreskriven tid påförs
förseningsavgift enligt 54 § 3 mom.
uppbördslagen (1953: 272).
7§
Vid tillämpning av bestämmel- Vid tillämpning av bestämmel-
serna i 58 § uppbördslagen i fall serna i 58 § uppbördslagen (1953: som avses i 5 och 6 88 beräknas 272) i fall som avses i 5 8 beräkrestavgift från utgången av den för nas restavgift från utgången av inbetalning eller meddelande före- den för inbetalning föreskrivna ti-
skrivna tiden och tilläggsavgift för den och tilläggsavgift för varje på-
varje påbörjad tidrymd av sex må- börjad tidrymd av sex månader nader utöver den första efter ut- utöver den första efter utgången
gången av den månad under vil- av den månad under vilken inbe-
ken inbetalningen skulle ha skett. talningen skulle ha skett.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om meddelande om skatt som har innehållits före lagens ikraftträdande.
1 Kungörelsen omtryckt 1971: 780.
4 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar
Härigenom föreskrivs att 9 § förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §?
Uppgift till ledning för egen Uppgift till ledning för egen taxering (deklaration) till utskift- taxering (deklaration) till utskiftningsskatt skall i enlighet med av ningsskatt skall i enlighet med forriksskatteverket fastställt formulär mulär, som fastställs av regeringen
innehålla upplysning angående så- eller myndighet som regeringen
väl vad i bolaget tillskjutits som bestämmer, innehålla upplysning vad därifrån utskiftats. angående såväl vad i bolaget till-
skjutits som vad därifrån utskif-
tats.
Deklaration för taxering enligt Deklaration för taxering enligt 6 § andra stycket skall, efter an- 6 § andra stycket skall lämnas efmaning av ordförande i taxerings- ter anmaning. Härvid gäller benämnd eller kronans ombud hos stämmelserna i 51 § första stycket prövningsnämnd, avgivas inom taxeringslagen (1956: 623) om anden tid och i den ordning, som i maning att lämna självdeklaration. anmaningen angives.
Deklaration för taxering till utskiftningsskatt i andra fall än i andra stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som för bolags deklaration för statlig inkomstskatt finnes stadgad, utan anmaning avlämnas under det år, då taxeringen skall äga rum.
Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration avgivas av det bolag, som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden må av moderbolaget övertagas, skall deklarationen innehålla uppgifter för beräkning av det belopp varmed moderbolagets tillskjutna belopp skall minskas.
I övrigt skola de uti gällande taxeringslag rörande taxering till statlig inkomstskatt givna bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrättelse även med avseende å taxering till utskiftningsskatt.
Över riksskatteverkets beslut i ärende, som avses i 18 2 mom. andra stycket, må klagan icke föras.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt
uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 Förordningen omtryckt 1950: 587. Senaste lydelse av förordningens rubrik 1950:587.
2 Senaste lydelse 1953: 108.
Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde
1979-03-01
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström. Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande: statsrådet Mundebo
Proposition om ändring i uppbördsförfarandet enligt uppbördslagen
(1953: 272), m. m.
1¶Inledning
Regeringen uppdrog i januari 1973 åt statskontoret och riksskatteverket (RSV) att gemensamt utreda vissa frågor rörande taxeringen i första in-
stans. Utredningsarbetet har bedrivits i ett för ämbetsverken gemensamt
projekt. RS-projektet, som jag i fortsättningen kommer att kalla utredning-
en. De förslag från utredningen som tidigare har redovisats för riksdagen
har framför allt gällt taxeringsorganisationen och taxeringsnämndernas verksamhet. Bland de reformer som dessa förslag har utmynnat i vill jag
särskilt nämna det ändrade förfarandet för deklarationsgranskningen. Från att tidigare i stor utsträckning ha utförts som fritidsuppdrag skall gransk-
ning och föredragning inför taxeringsnämnd successivt helt övertas av tjänstemän vid länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. I samband därmed förlängs taxeringsperioden betydligt. Beslut om ändrad taxe-
ringsorganisation m. m. fattades i princip år 1975 (prop. 1975:87, SkU
1975: 31, rskr 1975: 229) medan de mer detaljerade bestämmelserna, som
förutsattes för reformerna, beslutades år 1978 (prop. 1977/78:181, SkU
1977/78: 55, rskr 1977/78: 362). Taxeringsperioden förlängs i enlighet här-
med från den 30 juni till den 30 november. De närmaste åren avslutas den
dock den 31 oktober
Enligt riksdagens principbeslut år 1975 förutsattes att utredningen successivt skulle redovisa förslag i sådana frågor som hade samband med en ändrad taxeringsorganisation och det nya ADB-system inom folkbokföring och beskattning för vilket riktlinjer samtidigt drogs upp (prop. 1975: 57, SkU 1975:32, rskr 1975: 230). Så har också skett. De förslag angående
taxeringsorganisationen m. m. som jag redovisade i prop. 1977/78: 181
grundade sig sålunda på av utredningen i tur och ordning framlagda delrapporter (1976:1, 1977:1 och 1977:3). Utredningen har numera 1 två delrapporter (1977: 4: I och 1977: 4: 2) också utarbetat förslag på uppbördsområdet.
Utredningens förslag bygger i huvudsaklig del på de möjligheter till rationalisering och förenkling som har öppnats genom det nya ADB-systemet. Jag tänker härvid särskilt på utredningens förslag till enhetliga regler för arbetsgivarnas betalning och redovisning av innehållen skatt och därmed sammanhängande bestämmelser om uppskov och förseningsavgift m.
m. En sådan anknytning till ADB-systemet har utredningens förslag också i
vad det gäller krediteringen av innehållen skatt och ordningen för de skattskyldigas inbetalning av preliminär B-skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt. Av de övriga delarna av rapporterna som jag avser att behandla i det följande vill jag också särskilt nämna utredningens förslag att i restlängderna över obetald B-skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt inte skall tas med skattebelopp som omfattas av anstånd vid längdernas upprättande och förslaget att uppgifterna i nuvarande inkomstlängd, förmögenhetslängd och debiteringslängd skall sammanföras i en gemensam handling, kallad skattelängd.
Rapporterna har remissbehandlats. Förteckning över remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. För remissinstansernas uppfattning kommer jag att redogöra I anslutning till de olika frågorna.
I detta sammanhang vill jag också ta upp frågan om fastställelse i vissa fall av arbetsgivares ansvarighet för anställdas skatt.
Jag vill slutligen framhålla att jag avser att inom den närmaste tiden återkomma med förslag i vissa uppbördsfrågor till vilka jag inte är beredd att ta slutlig ställning i nu förevarande sammanhang. Som framgår av det följande gäller detta bl. a. utredningens förslag att skattskyldig, som har försummat att betala skatt inom föreskriven tid, skall få tillfälle att fullgöra sin skyldighet inom viss tid för att därmed slippa bli införd i restlängd. De rutiner som krävs för detta förfarande kan inte tillämpas förrän tidigast år 1981. Det bör därför vara möjligt att i god tid dessförinnan göra de ytterligare överväganden som enligt min mening behövs innan slutlig ställning tas till ett sådant påminnelseförfarande och därmed sammanhängande restavgiftsfrågor. Samma bedömning kan göras i fråga om utredningens förslag till anstånds- och förseningsavgiftsbestämmelser beträffande kontrollupp-
gifterna. Som jag framhöll i prop. 1977/78: 181 sammanhänger behovet av
sådana bestämmelser med kontrolluppgifternas användning som underlag för kreditering av innehållen preliminär A-skatt. För detta ändamål beräknas kontrolluppgifterna dock inte kunna användas förrän år 1981.
s6
2¶Tid för inbetalning av skatt, m. m.
Enligt nuvarande bestämmelser skall skatt betalas under uppbördstermin. Uppbördsterminerna är sex till antalet och infaller fr.o.m. den 6 t.v. m. den 13 i månaderna mars, maj, juli, september, november och januart. Särskilda föreskrifter finns för bl. a. det fall att uppbördstermin börjar på söndag eller helgdag.
Bestämmelsen att skatt skall betalas under uppbördstermin gäller i fråga om preliminär B-skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt. Under uppbördstermin skall enligt 53 § också erläggas skattebelopp, som arbetsgivare med bara en arbetstagare har innehållit genom skatteavdrag för betalning av preliminär A-skatt eller kvarstående skatt. Arbetsgivare som har minst två arbetstagare och har tilldelats särskilt redovisningsnummer får
betala innehållen skatt senast den 18 i den månad under vilken uppbördstermin infaller. Denna förlängning av inbetalningstiden gäller också arbetsgivarens egen preliminära och kvarstående skatt.
Utredningen anser att det inte finns någon anledning att ha olika betalningstider för skatteinbetalningen. Enligt utredningens mening bör en gemensam sista tidpunkt gälla för inbetalning och redovisning av såväl debiterade skatter som av arbetsgivare innehållna skattebelopp. Utredningen anser att en sådan ordning är rättvisare än den nuvarande och att den gör det möjligt att utforma ett enklare och mer enhetligt regelsystem.
Utredningen har som senaste betalningsdag i uppbördsmånad övervägt den 13. 16 och 18. Med hänsyn till ränteeffekterna för arbetsgivarna har ut-
redningen ansett sig böra välja den 18 i uppbördsmånad. Sådan månad
skall fortfarande vara de månader under vilka nuvarande uppbördsterminer infaller. Enligt utredningens förslag skall vidare den 18 i uppbördsmånad i UBL betecknas ”sista inbetalningsdag för skatt”.
Remissinstanserna har allmänt ställt sig positiva till förslaget. Några remissinstanser erinrar dock om att den nya semesterlagen (1977: 480) innebär att arbetstagarna får minst fyra veckors sammanhängande ledighet under juni-augusti. Detta anses kunna medföra svårigheter i fråga om redovisningen av juliuppbörden. En lösning som anses böra övervägas är att införa någon form av å contobetalning under juli. Slutredovisning skulle se-
dan ske senast den 18 september. Enligt ett annat förslag skulle juliuppbör-
den flyttas till augusti.
Jag ansluter mig också för egen del till utredningens förslag att den 18 skall vara sista dag för inbetalning och redovisning av skatt enligt UBL. En
för alla betalningsskyldiga gemensam sista inbetalningsdag ger större rättvisa än nuvarande ordning. Det är också uppenbart att slopandet av uppbördsterminer ger möjlighet till betydande förenklingar i uppbördssystemet. Vad angår uppbörden under juli är jag medveten om att denna typiska semestermånad kan medföra besvärligheter i redovisningsarbetet för vissa arbetsgivare. Det skulle emeHertid medföra stora praktiska olägenheter att
införa en särskild betalningsordning för en av redovisningsperioderna. Jag är därför inte beredd att nu frångå den sedan länge gällande ordningen. Jag föreslår därför att bestämmelser i enlighet med utredningens förslag tas in i 24, 26, 28 och 31 §§ UBL. Jag anser det dock inte påkallat att i UBL definie-
ra den 18 som "sista inbetalningsdag för skatt”. Förslaget medför att nuvarande bestämmelser i 23 & UBL kan utgå.
Genom att begreppet uppbördstermin slopas och ersätts av uppbörds-
månad med den I8 som sista inbetalningsdag krävs vissa ytterligare änd-
ringar i de nyss nämnda paragraferna. I enlighet med utredningens förslag bör sälunda i 24 § 2 mom. anges att preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall betalas i den uppbördsmånad, som infaller närmast efter utgången av den månad under vilken skatteavdraget verkställ-
des. På motsvarande sätt bör I 26 § tas in föreskrift om att preliminär B-
skatt skall fördelas med lika belopp på de sex uppbördsmånaderna. Utredningen har påpekat att det kan behövas en spärregel för att förhindra att B-
skatt förfaller till betalning i omedelbar anslutning till debiteringen. Utredningen föreslår därför att B-skatt, som debiteras under uppbördsåret, skall
betalas under var och en av de uppbördsmånader som återstår efter utgången av den månad, då skatten debiteras. Beträffande 26 § förordar ut-
redningen vidare att det belopp till vilket B-skatt minst skall uppgå för att sådan skatt skall påföras höjs från nuvarande 300 kr. till 600 kr. Jag biträ-
der utredningens förslag också på dessa punkter och föreslår att 24§
2 mom. och 26 § ändras i enlighet härmed. Utbytet av uppbördstermin mot
uppbördsmånad förutsätter också ändring av 39, 42, 43, 47, 48, 50 och 69§§ UBL. Genom att uppbördsterminer slopas och den 18 i uppbördsmånad blir en för all skatt gemensam sista inbetalningsdag kan bestämmelsen i 568 I mom. utgå. I 2§ 2 mom. bör vidare tas in bestämmelse om vad som skall förstås med uppbördsmånad.
Kvarstående skatt förfaller enligt nuvarande bestämmelser i 288 UBL till betalning under uppbördsterminen i mars året efter taxeringsåret om skatten uppgår till högst 200 kr. I annat fali förfaller den till betalning under
uppbördsterminerna i mars och maj. Tillkommande skatt skall enligt 31§
erläggas under uppbördstermin eller två på varandra följande uppbördsterminer. I fråga om 28 och 31 §§ föreslår utredningen, bortsett från vissa redaktionella jämkningar, bara de ändringar som betingas av att betalningen anknyts till uppbördsmånad i stället för uppbördstermin. Jag kan ansluta
mig till utredningens förslag men föreslår några mindre redaktionella avvi-
kelser.
Enligt nuvarande bestämmelser i 54§ UBL kan skattskyldig och sådan arbetsgivare, som skall redovisa innehållen skatt under uppbördstermin,
göra inbetalning senast den 18 i uppbördsmånaden mot erläggande av en
särskild avgift. Förutsättning är att skatten betalas på postanstalt med
skatteanvisning. Avgiften utgår i vissa beloppsintervaller. Högsta avgift är 100 kr. Någon avgift utgår dock inte på skatt som betalas av skattskyldig som uppbär pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Utredningen framhåller att de här nämnda bestämmelserna kan utgå i och med att den 18 i uppbördsmånad blir gemensam sista inbetalningsdag för all skatt. Utredningen föreslår att i 54 § i stället tas in bestämmelser om uppbördsdeklaration. Jag biträder utredningens förslag. Frågorna om uppbördsdeklaration tar jag upp i ett annat avsnitt.
Som framgår av ett följande avsnitt skall arbetsgivare enligt utredningens förslag betala de anställdas skatter genom insättning på skattepostgirokonto hos länsstyrelsen. Utredningen har dock inte föreslagit några uttryckliga bestämmelser om vilken länsstyrelse som avses i det särskilda fallet. Det ligger enligt min mening i sakens natur att skatten regelmässigt bör betalas till länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av skatt. På samma sätt som gäller i fråga om
arbetsgivares redovisning av kontrolluppgift bör vidare föreskrivas att ar-
betsgivare, som inte är registrerad, skall betala skatten till länsstyrelsen i det län där han är bosatt. Jag föreslår att bestämmelser av denna innebörd tas in i52§ UBL. I denna paragraf bör också ges bestämmelse som motsvarar föreskrifterna i nuvarande 53 § I mom. UBL, att gireringskort skall ha kommit in till postanstalt senast den 18 för att betalning skall anses ha skett i rätt tid. En sådan regel passar dock mindre väl i fråga om de betalningsrutiner som tillämpas av de myndigheter som använder det statliga kassabok-
föringssystemet, det s.k. S-systemet. För dessa myndigheter bör gälla att
betalning skall anses erlagd den dag då uppdrag att betala skatten sänds till redovisningscentral i systemet. Jag föreslår att 52 § också förses med be-
stämmelse härom.
Utredningen föreslår vidare att länsstyrelsen när särskilda skäl föreligger skall kunna medge arbetsgivare att betala skatt inom viss tid efter den 18. Denna möjlighet anses påkallad främst med tanke på de förseningar som inte kan undvikas när fel uppkommer i arbetsgivarens maskinella redovisningssystem. Jag tillstyrker förslaget. Bestämmelsen bör lämpligen
tas in i ett 2 mom. till 53 & UBL.
3¶Sättet för arbetsgivares inbetalning och redovisning av innehållen
preliminär skatt
3.1 Inledning
Gällande bestämmelser
Arbetsgivares inbetalning av preliminär skatt, som har innehållits genom skatteavdrag på arbetstagares lön, tillgår f. n. på olika sätt beroende på om
arbetsgivaren är registrerad eller inte. Arbetsgivare skall vara registrerad om han har minst två arbetstagare. Även annan arbetsgivare skall registreras om den lokala skattemyndigheten förordnar att han skall redovisa skatt i samma ordning som arbetsgivare med två eller flera arbetstagare. Regi-
streringen består i att länsstyrelsen tilldelar arbetsgivaren särskilt redovisningsnummer och upprättar registerkort som tillställs den lokala skattemyndigheten.
Arbetsgivare som inte är registrerad (ca 195 000) skall betala innehållen skatt med skatteanvisning. Inbetalning skall göras på postanstalt eller hos bank. Om arbetsgivaren har postgirokonto, kan skattebeloppet gireras till pastgirokontorets skatteavdelning. Är det belopp som betalas in mindre än det som har innehållits skall inbetalning göras till centrala skattekontot
(pg 300). Postanstalt och bank skall insätta inbetalda skattebelopp inom viss före-
skriven tid på vederbörande länsstyrelses skattepostgirokonto. Även skatteanvisningarna skall sändas till länsstyrelsen. Skattebelopp, som har girerats till postgirokontorets skatteavdelning, skall likaså inom viss tid insät-
tas på det skattepostgirokonto som RSV har bestämt. Skatteanvisningarna
skall därvid sändas till den länsstyrelse som innehar skattepostgirokontot.
Registrerad arbetsgivare (ca 100000) skall betala det sammanlagda inne-
hållna skattebeloppet till skattepostgirokontot för länsstyrelsen i det län där han är registrerad. Inbetalning kan göras med inbetalningskort eller genom girering. Arbetsgivaren skall också översända de skatteanvisningar som betalningen gäller. Om skatteanvisning saknas för arbetstagare skall
på denne belöpande skattebelopp i stället betalas till centrala skattekontot.
Till detta konto skall betalning ske också i vissa andra fall.
Arbetsgivare med minst 50 arbetstagare kan få tillstånd av länsstyrelsen
att använda s. k. summarisk redovisning. Denna innebär att arbetsgivaren
betalar skattebeloppen för de första fem uppbördstillfållena utan att sända
in skatteanvisningarna. Arbetsgivaren skall i stället vid varje redovisning
lämna länsstyrelsen uppgift om summan av den preliminära skatt som har innehållits. I anslutning till sjätte uppbördsterminen i januari skall redovisning lämnas med skatteanvisning. Därvid skall en skatteanvisning lämnas för varje arbetstagare med uppgift om innehållen skatt. Registrerad arbetsgivare kan under vissa förutsättningar använda särskild förteckning eller
magnetband i stället för skatteanvisningar. Summarisk redovisning får ef-
ter anmälan också tillämpas av statlig och kommunal myndighet, skogsvårdsstyrelse och hushållningssällskap med stadgar, som har fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Antalet arbetsgivare som använder summarisk redovisning är f.n. ca 2300.
Utredningens förslag
Som har framgått av det förut sagda verkställer postanstalter och banker skatteuppbörd och utgör särskilda redovisningsställen. Utredningen föreslår att detta system frångås och att postanstalter och banker i stället skall fungera enbart som förmedlingsorgan för inbetalning av skatt. Samtliga arbetsgivare bör enligt utredningens mening alltid betala de anställdas skatter till resp. länsstyrelse. Länsstyrelserna skall därvid tilldelas olika post-
girokonton, nämligen ett allmänt skattepostgirokonto, ett särskilt skattepostgirokonto och ett postgirokonto kallat bevakningskonto. Arbetsgivares inbetalning av innehållen skatt skall göras till länsstyrelses särskilda skattepostgirokonto.
Inbetalning skall enligt utredningens förslag göras med särskilt inbetalningskort på vilket utrymme finns för redovisning av innehållna skattebelopp. antal anställda m. m. Denna del av inbetalningskortet benämner ut-
redningen uppbördsdeklaration. Utredningens förslag innebär vidare i
princip att arbetsgivare med minst två arbetstagare liksom hittills under
uppbördsmäånad skall lämna redovisning för varje arbetstagare om innehål-
len preliminär A-skatt på skatteanvisning, förteckning eller magnetband. Arbetsgivare med endast en arbetstagare, dvs. arbetsgivare som f.n. inte är registrerad, skall lämna uppgift om dennes namn och personnummer
samt innehållen skatt i särskild specifikation till uppbördsdeklarationen.
Utrymme härför finns också på inbetalningskortet. Redovisning av skat-
teavdrag för kvarstående skatt skall arbetsgivarna lämna på de inbetal-
ningskort som enligt utredningens förslag skalt fogas vid arbetstagarnas debetsedlar på slutlig skatt. Redovisning skall också kunna ske med för-
teckning eller magnetband.
Utredningen anser att arbetsgivarna bör ha valfrihet när det gäller den specificerade redovisningen av preliminär A-skatt. Utredningen föreslår
därför samtidigt att arbetsgivare som så önskar skall kunna underlåta att lämna sådan redovisning efter anmälan till länsstyrelsen. När särskilda
skäl föreligger till det får länsstyrelsen ålägga arbetsgivaren att lämna spe-
cificerad redovisning. Målsättningen bör dock enligt utredningens mening
på sikt vara att specifikation i fråga om innehållen A-skatt skall ges enbart på de kontrolluppgifter som arbetsgivare har att lämna enligt 37 & TL. Redan i inledningsskedet skall enbart denna ordning för specifikation användas av de myndigheter m. m. som enligt nuvarande bestämmelser fär tilllämpa summarisk redovisning efter anmälan.
Inbetalda skattebelopp skall av postgirot redovisas på magnetband. Därvid skall uppgift lämnas om bl.a. inbetalningsdag. Inbetalningskorten skall successivt levereras till resp. länsstyrelse. Beloppen skall fortlöpande föras över till statsverkets checkräkning.
Utredningens förslag angående arbetsgivares inbetalning och redovisning av innehållen preliminär skatt skall ses mot bakgrund av att utred-
ningen också föreslår att arbetsgivarnas redovisning av innehållen A-skatt på kontrolluppgifterna skall ligga till grund för att kreditera arbetstagarna skattebeloppen. Den specificerade redovisning som arbetsgivarna enligt
utredningens förslag i viss utsträckning kommer att lämna i samband med inbetalningen skall således inte vara underlag för själva krediteringen. Den skall i stället användas i samband med den maskinella avstämning som skall göras mellan uppbördsdeklarationerna och kontrolluppgifterna. Härvid kommer registreringen i arbetsgivarregistren till användning. Sådant
register skall uppta samtliga arbetsgivare i länet. Vid kontrollen skall avstämning bl. a. göras mellan likvid, redovisat belopp enligt uppbördsdeklaration och tillgänglig specificerad redovisning.
Som jag har nämnt förut anser utredningen att målsättningen bör vara att specifikation skall lämnas enbart på kontrolluppgift. Att utredningen ändå föreslår att arbetsgivare skall ha möjlighet att lämna specifikation har flera skäl. Under utredningens gång har sålunda från länsstyrelsehåll gjorts gällande att en generell avveckling av den specificerade redovisningen i varje
uppbördsmånad skulle medföra risk för svårbemästrade problem i sam-
band med krediteringen efter årets slut. Sådana problem sades framför allt
kunna uppstå i storstadsområdena. Vid överläggningar har vidare vissa arbetsgivarorganisationer uttalat att det inte kan uteslutas att ett slopande av
den löpande specificerade redovisningen av många mindre arbetsgivare skulle upplevas som en osäkrare redovisningsform.
Det bör nämnas att utredningen också har övervägt en lösning enligt vil-
ken arbetsgivare skulle kunna lämna specificerad redovisning på en förtryckt lista. Gången skulle därvid vara följande. En lista trycks före varje
uppbördstillfälle med identitetsuppgifter om arbetsgivaren och arbetsta-
garna samt uppgift om tabell och kolumn för arbetstagares preliminära skatt. På listan skall vidare finnas en kolumn för manuellt ifyllande av innehållen preliminär skatt och en kolumn för ackumulerad preliminär skatt
för inkomståret. Listan som avser uppbörden i mars och maj skall dessutom innehålla uppgift om eventuell kvarstående skatt samt en kolumn för manuellt ifyllande av innehållen kvarstående skatt och en kolumn för ac-
kumulerad kvarstående skatt. Lista tillställs arbetsgivaren i god tid före varje uppbördstillfälle. De uppgifter som arbetsgivaren lämnar på listan re-
gistreras och ackumuleras specificerat på arbetstagare i arbetsgivarregistret.
Utredningen anser att det s.k. listalternativet från arbetsgivarsynpunkt
kan ha vissa fördelar framför ett system med skatteanvisningar i de fall specificerad redovisning skall lämnas. Genom att uppgifter om tabell och
kolumn för skatteavdrag finns på listan skulle alternativet bl. a. ha den fördelen att arbetsgivaren inte behövde fordra in debetsedlar från arbetstagarna. Utredningen finner det emellertid mindre välbetänkt att införa en sådan ny redovisningsform innan större klarhet har vunnits beträffande den framtida omfattningen av specificerad redovisning. Man bör vidare enligt utredningens mening avvakta pågående utredning om redovisningsformer
m. m. på avgiftsområdet innan beslut fattas om att ersätta skatteanvisning-
ar med förtryckt lista. Utredningen avvisar därför alternativet.
Remissyttrandena
Utredningens förslag att arbetstagarna skall krediteras innehållen preli-
minär A-skatt på grundval av arbetsgivarnas redovisning på kontrollupp-
gifterna har allmänt mottagits positivt av remissinstanserna. Bland de loka-
la skattemyndigheterna råder också stor enighet om att den specificerade redovisningen under löpande år bör kunna undvaras. Många länsstyrelser
är däremot inte beredda att tillstyrka utredningens förslag att arbetsgivare som så önskar skall kunna underlåta att vid betalningen lämna specificerad
redovisning. Av yttrandena att döma synes en specificerad redovisning i
samband med betalningen dock inte tillmätas större betydelse för kontrol-
len av att skatteavdrag och inbetalning sker i föreskriven ordning. För denna kontroll synes det väsentliga anses vara att jämförelse kan göras mellan en arbetsgivares inbetalningar för skilda redovisningsperioder. Värdet av
att inbetalningen kombineras med en specificerad redovisning bedöms up-
penbarligen främst ligga i att man därmed får bättre möjligheter att klarlägga förhållandena om det uppstår misstämning mellan å ena sidan inbetalda skattebelopp och å den andra vad som på kontrolluppgifter anges som innehållet genom skatteavdrag. Många länsstyrelser anser som sagt detta så
värdefullt att man enligt deras mening inte helt bör släppa kravet på speci-
ficerad redovisning vid en övergång till kreditering på grundval av kontrolluppgifter. I flera yttranden sägs därvid att förutsättning för att en arbetsgivare inte skall behöva lämna specificerad redovisning vid inbetalning
bör vara att länsstyrelsen har lämnat tillstånd. Det bör också nämnas att
vissa arbetsgivarorganisationer har uttalat att möjlighet till specificerad redovisning i samband med inbetalningen av skatten bör finnas särskilt med tanke på att många småföretagare torde se det som värdefullt att kunna redovisa på sådant sätt.
3.2 Kontrolluppgifterna som underlag för krediteringen — årsredovisning och specificerad redovisning
Frågan vilken ordning som bör gälla för arbetsgivares betalning och redovisning av innehållen preliminär skatt är ytterst en fråga om vilket underlag som behövs dels för att få erforderlig kontroll över att skatteavdrag och inbetalning verkställs enligt gällande bestämmelser dels för att skattebeloppen skall kunna krediteras arbetstagarna på rätt sätt. Härtill kommer
att förfarandet bör vara enkelt och rationeHHt även från arbetsgivarnas syn-
punkt.
Tillämpningen av nuvarande redovisningsmetod innebär att individuell
kreditering kan ske för ca 3,5 milj. arbetstagare först i samband med sjätte
uppbördstillfället. För övriga arbetstagare — ca 1,7 milj. om man bortser från de personer som erhåller ersättning från REV — kan kreditering verkställas successivt i anslutning till arbetsgivarnas uppbördsredovisning. För den förstnämnda gruppen svarar å andra sidan bara ca 2300 arbetsgivare medan de arbetsgivare som lämnar specificerad redovisning vid varje uppbördstillfälle uppgår till nästan 300 000.
Uppgifterna på skatteanvisningarna eller däremot svarande uppgifter på
förteckningar eller magnetband utgör f.n. grunden för den individuella
krediteringen och detta oberoende av om anvisningarna eller uppgifterna redovisas fortlöpande under uppbördsåret eller först i samband med sjätte uppbörden.
Enligt det förfarande som kommer att tillämpas fr. o. m. år 1979 skall ar-
betsgivarnas redovisning på kontrotlluppgifterna av lönebelopp m.m. registreras för maskinell kontroll och avstämning mot deklarationerna. Som utredningen har framhållit ligger det då nära till hands att ta tillvara denna registrering också på så sätt att arbetsgivarnas uppgifter om innehållen
preliminär A-skatt läggs till grund för skattebeloppens kreditering på arbetstagarna. En sådan ordning för krediteringen skulle enligt min mening
innebära en rationalisering och förenkling i skatteadministrationen.
För att ett förfarande med kontrolluppgifterna som underlag för kredite-
ringen av preliminär A-skatt skall bli verkligt rationellt förutsätts dock att
ett relativt stort antal arbetsgivare helt befrias från skyldighet att lämna specificerad redovisning i samband med inbetalningen. Det ligger i sakens natur att det därvid främst är av betydelse att uppgiftslämnandet begränsas för arbetsgivare med många arbetstagare. En allmän förutsättning för att den specificerade redovisningen skall kunna begränsas till arbetsgivarnas uppgiftslämnande på kontrolluppgifterna är självfallet att arbetsgivarna på lämpligt sätt informeras om en sådan ny funktion hos kontrolluppgiften och betydelsen av att angivna skattebelopp stämmer överens med vad som
har innehållits genom skatteavdrag.
Man kan enligt min mening utgå från att de arbetsgivare, som i dag till-
lämpar summarisk redovisning och alltså lämnar specificerade uppgifter först vid sjätte uppbörden, utan några olägenheter för skatteredovisningen kan befrias från denna specificerade redovisning genom att kreditering i
stället verkställs på grundval av kontrolluppgifterna. Om detta förhållande
synes också enighet råda bland remissinstanserna. För att en sådan ord-
ning, som jag vill kalla ärsredovisning, skall få önskvärd effekt krävs dock
att den kan gälla för flera arbetsgivare och arbetstagare än som omfattas av
nuvarande summariska redovisningsmetod.
Nästa fråga är då i vilken mån en ordning med årsredovisning kan utsträckas att gälla för en vidare grupp av arbetsgivare. Jag vill härvid först slå fast att sådan arbetsgivare, som regelmässigt bara har en arbetstagare, enligt min mening bör lämna uppgift också om arbetstagares namn och per-
sonnummer på inbetalningskortet. Detta innebär att specificerad redovisning under alla omständigheter i samband med inbetalningen bör lämnas
av ca 195 000 arbetsgivare beträffande minst samma antal arbetstagare. En specificerad redovisning i dessa fall anser jag motiverad av flera skäl.
Bland dessa mindre arbetsgivare ingår sålunda många utan ordnad lönebokföring och det bör vara ett gott stöd att en fullständig redovisning läm-
nas löpande. Därmed uppnås också den fördelen att arbetstagaren kan kre-
diteras skatten med stöd av inbetalningskortet om arbetsgivaren skulle
brista i sin uppgiftsskyldighet i fråga om kontrolluppgift. Kreditering av
den innehållna skatten skall dock regelmässigt ske på grundval av arbetsgivarnas kontrolluppgifter.
Som jag har nämnt förut föreslår utredningen att arbetsgivare inte skall behöva lämna specificerad redovisning vid inbetalningen om han har an-
mält till länsstyrelsen att han inte avser att använda sig av denna redovis-
ningsform. När särskilda skäl föreligger skall dock länsstyrelsen kunna ålägga arbetsgivare att ändå lämna specificerad redovisning. Möjligheten
att efter anmälan bara ha årsredovisning föreligger enligt utredningens för-
slag oberoende av hur många arbetstagare arbetsgivaren har och gäller alltså också arbetsgivare med endast en arbetstagare.
Förslaget skall ses mot bakgrund av att utredningen har ansett sig böra åstadkomma en ordning som medför att inte alla arbetsgivare redan från
början kommer att tillämpa årsredovisning. Utredningen har genom sitt
förslag velat beakta att specificerad redovisning i samband med inbetalningen enligt många remissinstansers uppfattning i viss utsträckning kan behövas särskilt för avstämning mot kontrolluppgifterna. Målet bör dock enligt utredningens mening på sikt vara att alla arbetsgivare skal! lämna
specifikation enbart på kontrolluppgift.
Jag delar utredningens uppfattning att det finns skäl att i ett inledningsskede inte ansluta alla arbetsgivare till ett system med enbart årsredovisning. Man bör först få vissa erfarenheter av hur ett förfarande med kreditering av preliminär A-skatt på grundval av kontrolluppgifterna fungerar i praktiken. Den ordning som utredningen föreslår skulle säkerligen medföra en begränsning av antalet arbetsgivare med årsredovisning. Hur långt
ett krav på anmälan skulle begränsa detta antal kan dock inte förutses med
större säkerhet. Övergång till det nya krediteringsförtarandet bör emellertid enligt min mening inte ske utan att man relativt bestämt kan bedöma i vilken utsträckning de olika redovisningsmetoderna kommer att tillämpas. Jag anser mig med hänsyn härtill inte hefler kunna tillstyrka en ordning enligt vilken länsstyrelsen skulle kunna meddela tillstånd till årsredovisning
efter ansökan.
Tillämpningen av det nya redovisnings- och krediteringsförfarandet bör
sålunda enligt min mening följa på förhand kända förutsättningar och inte
göras beroende av valfrihet för arbetsgivarna att använda den ena eller andra metoden. Jag anser att den grupp arbetsgivare som bör få tillämpa årsredovisning och alltså inte skall lämna specifikation vid inbetalningen i stället bör bestämmas med utgångspunkt i antalet arbetstagare.
Enligt vad jag har sagt förut bör specificerad redovisning vid inbetalning av innehållen preliminär A-skatt först och främst lämnas av arbetsgivare
som regelmässigt bara har en arbetstagare. Arbetstagarens namn och per-
sonnummer och innehållet skattebelopp skall därvid anges på inbetalningskortet. Denna redovisningsmetod bör enligt min mening med fördel kunna
tillämpas också av arbetsgivare med ett något större antal arbetstagare.
Jag anser alt man i ett inledningsskede lämpligen bör göra en sådan av-
vägning att ungefär hälften av de ca 100.000 arbetsgivare som har fler än en arbetstagare bara skall tillämpa årsredovisning. Ett sådant resultat når man om årsredovisning skall användas av arbetsgivare med minst fem arbetstagare. Metoden skulle därmed vidare komma att omfatta ca 4,8 milj. arbetsanställningar. Den innebär å andra sidan att antalet arbetsgivare som skall lämna specificerad redovisning i samband med inbetalningen totalt kommer att uppgå till ca 250000. Dessa arbetsgivare representerar dock bara ca 340 000 arbetsanställningar. Den angivna avvägningen synes lämplig även med tanke på att mänga mindre arbetsgivare enligt vad vissa arbetsgivarorganisationer har uttalat. kan anse det fördelaktigt att lämna specificerad redovisning också vid inbetalningen.
Jag förordar att frågan löses I enlighet med vad jag har sagt nu. Jag föreslår sålunda att skyldighet att lämna uppgift vid inbetalningen om arbetsta-
gares namn och personnummer och för arbetstagaren innehållen prelimi-
när skatt skall föreligga endast för arbetsgivare som regelmässigt har högst fyra arbetstagare. Annan arbetsgivare skall dock kunna åläggas att lämna dessa uppgifter vid inbetalningen om länsstyrelse finner att han inte fullgör sin avdrags- eller redovisningsskyldighet på ett tillfredsställande sätt. Mot länsstyrelsens beslut bör talan inte få föras. Om arbetsgivare äsidosätter skyldighet att lämna specificerad redovisning bör vidare länsstyrelse eller
lokal skattemyndighet kunna förelägga honom vite.
Uppgifterna om namn m. m. skall som jag har sagt förut anges på inbetalningskortet. Om arbetsgivare med fler arbetstagare än det finns utrymme för på kortet åläggs att lämna specificerad redovisning får uppgifterna i stället lämnas på särskild förteckning. Jag förutsätter att arbetsgivarna genom RSV får anvisningar om hur en sådan förteckning enklast kan upprättas. Jag förutsätter också att länsstyrelsen upplyser varje registrerad arbetsgivare om till vilken redovisningskategori han hör enligt länsstyrelsens bedömning.
Utredningen har med sin lösning ansett sig böra behålla skatteanvisningarna som underlag för specificerad redovisning i samband med inbetalningen. Många remissinstanser har framhållit att ordningen med skatteanvisningar är opraktisk och föråldrad. I stället förordas att redovisning får läm-
nas på i huvudsak det sätt som utredningen har skisserat i sina övervägan-
den om en förtryckt lista.
Enligt mitt förslag kommer specificerad redovisning att bara undantagsvis behöva lämnas på annat underlag än inbetalningskortet. Nuvarande
system med skatteanvisningar för betalning av A-skatt kan och bör därför
avskaffas. I de fall arbetsgivare åläggs att lämna specificerad redovisning och inbetalningskortet inte ger utrymme för samtliga arbetstagarnamn m. m. bör arbetsgivaren enligt vad jag har sagt förut lämna uppgifterna om namn, personnummer och skattebelopp på en förteckning. Uppgiftsskyldigheten är så begränsad och enkel att den enligt min mening lätt kan fullgöras utan att arbetsgivaren tillställs någon förtryckt förteckning. S Riksdagen 1978/79. I saml. Nr I61
Som jag förut har nämnt skall kreditering av preliminär A-skatt ske på grundval av kontrolluppgifterna också i de fall specificerad redovisning
lämnas i samband med inbetalningen. Denna redovisning skall vid behov
användas för kontroll och som underlag för avstämning. Det ankommer på RSV att meddela anvisningar om på vilket sätt och i vilken utsträckning de specificerade uppgifterna lämpligen bör registreras maskinellt.
De av mig föreslagna bestämmelserna om specificerad redovisning, vi-
tesföreläggande och besvär har tagits in i 558 I mom. samt 83 och 86 88
UBL. Mitt förslag medför vidare att nuvarande bestämmelse i bl. a. 33§ UBI. om skatteanvisningar till debetsedel på preliminär A-skatt kan slopas. Till frågan om skatteanvisningarnas slopande vid betalning av debiterad skatt återkommer jag I det följande.
3.3 Uppbördsdeklaration
Jag skall härefter ta upp vissa frågor som gäller utredningens förslag om inbetalningskort och det utrymme på kortet, som utredningen benämner uppbördsdeklaration.
Som jag har redovisat tidigare förordar jag att nuvarande uppbördsterminer slopas och att all skatt enligt UBL skall betalas senast den 181 de uppbördsmånader under vilka nuvarande uppbördsterminer infaller. Inom samma tid bör i enlighet med utredningens förslag uppbördsdeklaration
lämnas. Enligt vad jag har nämnt i avsnittet om tid för inbetalning av skatt m.m. bör föreskrift härom liksom övriga bestämmelser om uppbördsdek-
laration anges I 54§ UBL.
Utredningen föreslår att uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete och innehålla sedvanliga identitetsuppgifter om arbetsgivaren, summan av verkställda skatteavdrag under redovisningsperioden och, i förekommande fall, uppgift om samtidigt inbetald förseningsavgift eller restavgift. Vidare skall antal arbetstagare anges för vilka skatteavdrag har verkställts. Om arbetsgivaren bedömer att han inte kommer att ha någon anställd under kommande redovisningsperiod skall han också ange detta.
Med den utgångspunkt utredningen har haft för sitt förslag föreligger också
skyldighet för arbetsgivaren att uppge om han har att lämna specificerad redovisning.
Bland remissinstanserna är det förslaget att antalet anställda skall anges som har tilldragit sig intresse. Flera remissinstanser ifrågasätter sålunda värdet av denna uppgift och anser att det från kontrollsynpunkt är av större vikt att upplysning lämnas om redovisningsperiodens lönesumma. Lönesummans betydelse för statistiska beräkningar av olika slag framhålls av
RRV, SCB och konjunkturinstitutet.
Jag är inte heller för egen del övertygad om att uppgift angående antal anställda från kontrollsynpunkt har sådant värde att den bör väljas före upplysning om lönesumma. Anledning att kräva båda slagen av uppgifter
finns inte enligt min mening. Upplysning om lönesumma skulle obestridli-
gen vara av stort intresse även med tanke på samhällsekonomiska, statsfinansiella och regionalpolitiska behov. Jag föreslår därför att uppgift i stäl-
let skall lämnas om summan av de löner på vilka skatteavdrag har beräknats under redovisningsperioden. Jag är medveten om att det för viss statistisk beräkning skulle kunna vara tll än större fördel med uppgift om periodens totala lönesumma. Uppgift om dellönesumma är dock enligt min mening mest lämplig från kontrollisynpunkt. Frågan om annat lönesumme-
begrepp torde vidare böra anstå till dess klarhet har vunnits om vilket un-
derlag som kan komma att gälla för beräkningen av arbetsgivaravgifterna. Jag är därför inte nu beredd att förorda krav på totallönesumma. Med hänsyn till att specificerad redovisning enligt vad jag har föreslagit i princip barå skall lämnas av arbetsgivare med högst fyra anställda behöver något krav inte ställas på uppgift. om sådan redovisning skall lämnas eller inte. I uppbördsdeklaration bör inte heller krävas uppgift om eventuellt erlagd restavgift. Utrymme härför bör lämnas på annan plats på inbetalningskortet.
Mitt förslag innebär sammanfattningsvis att i uppbördsdeklaration skall
lämnas uppgift om arbetsgivarens namn och personnummer eller organisationsnummer, redovisningsperiod, lönesumma på vilken A-skatt har be-
räknats samt summan av innehållen preliminär resp. kvarstående skatt.
Utrymme bör också finnas för markering i det fall arbetsgivaren räknar
med att inte ha någon anställd under nästa redovisningsperiod. Genom en
sådan markering kan undvikas att anmaning om uppbördsdeklaration sänds ut för period under vilken lön inte har betalats.
Utredningens förslag innebär i övrigt att den som inte är deklarationsskyldig skall lämna uppbördsdeklaration efter anmaning av länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet. Om deklarationsskyldig inte deklarerar eller om uppbördsdektaration är ofullständig skall deklarationsskyldig vidare kunna anmanas att fullgöra vad som brister. Därvid skall vite kunna föreläggas. Jag tillstyrker utredningens förslag också på dessa punkter. Bestämmelserna om anmaning bör tas in I 54§ UBL. För att vite skall kunna
föreläggas förutsätts tillägg till 83§ UBL.
Jag har i andra sammanhang framhållit betydelsen av att man vid utformningen av uppgiftskrav beaktar vilka lättnader som kan nås för företagen genom samordning av uppgiftsinhämtandet. De uppgifter om lönesumma som skall anges i uppbördsdeklaration bör enligt min mening också kunna användas i SCB:s statistikproduktion. Enligt vad jag har erfarit bör
SCB:s behov av att inhämta lönesummeuppgifter på andra vägar därigenom inte oväsenligt minska. Som jag har uttalat i prop. 1978/79:100 (bil. 10
s. 41) förutsätter jag att SCB undersöker hur lönesummestatistiken bör utformas för att uppgifterna i uppbördsdeklarationerna skall kunna användas på ett rationellt sätt.
Jag vill till sist också framhålla att systemet med uppbördsdeklarationer
och kontrolluppgifterna som underlag för krediteringen är flexibelt. Det kan sålunda enligt min bedömning väl anpassas till den samordning som kan bli aktuell om beräkningen av arbetsgivaravgifterna knyts till lönesummor som redovisas I uppbördssystemet. En sådan samordning skulle innebära att de särskilda arbetsgivaruppgifterna slopades.
3.4 Förseningsavgift m. m.
Utredningen har också lagt fram förslag till bestämmelser om förseningsavgift för det fall att arbetsgivare inte fullgör skyldighet att lämna uppbördsdeklaration. Innan jag tar ställning till detta förslag skall jag först säga några ord om nuvarande ordning.
Om arbetsgivare, som skall betala preliminär skatt med skatteanvisning eller vid girering sända in skatteanvisning till länsstyrelsen. helt eller delvis underlåter att fullgöra sin betalningsskyldighet, skall han underrätta länsstyrelsen om vilket skattebelopp som rätteligen hade bort betalas in. Underrättelsen skall regelmässigt lämnas inom tid som gäller för inbetalningen.
Arbetsgivare, som tillämpar s. k. summarisk redovisning och alltså lämnar specifikation för varje arbetstagare först i samband med sjätte uppbördsterminen, skall varje uppbördstermin meddela länsstyrelsen hur
mycket preliminär skatt som han har att betala. Arbetsgivare, som inte
lämnar dessa underrättelser i föreskriven tid, påförs restavgift enligt 58§ I mom. fjärde stycket UBL. Avgiften utgår med 22 av det skattebelopp för vilket uppgift inte har lämnats, dock med minst 10 kr.
Utredningen framhåller att nuvarande avgift i första hand har tillkommit för att säkra att preliminär skatt krediteras arbetstagarna rätt. Uppbördsdeklarationen får, framhåller utredningen, inte samma betydelse för kreditering av preliminär skatt som arbetsgivarnas uppgiftslämnande i nuvarande förfarande. En avgift, som beräknades efter 2 7£ på belopp som inte har uppgetts i rätt tid, skulle därför enligt utredningens mening vara alltför kraftig vid jämförelse med de förseningsavgifter som gäller i fråga om exempelvis mervärdeskattedeklaration och allmän självdeklaration. Enligt
lagen (1968:430) om mervärdeskatt påförs skattskyldig förseningsavgift
med 100kr. om han inte lämnar deklaration inom föreskriven tid. Har den skattskyldige anmanats att lämna deklaration men inte fullgjort sin skyldighet inom tid som har angetts i anmaningen utgår avgiften med 200 kr. Så är också fallet om den skattskyldige har underlåtit att deklarera även för minst en av de tre närmast föregående redovisningsperioderna. Avgift med
200 kr. skall likaså erläggas av skattskyldig som skall deklarera endast ef-
ter anmaning men inte lämnar deklaration inom den i anmaningen angivna
tiden. Vid dröjsmål med avlämnande av allmän självdeklaration utgår för-
seningsavgiften — såvitt gäller annan skattskyldig än aktiebolag — med viss procent av den beskattningsbara inkomsten och eventuell skatteplik-
tig förmögenhet, dock inte med mer än 300 kr. För aktiebolag är förseningsavgiften 500 kr. Om skattskyldig trots anmaning har underlåtit att deklarera inom föreskriven tid bestäms avgiften till dubbelt belopp, dvs. till högst 600 resp. 1000 kr. För en förseningsavgift, som är lägre än den nuvarande tvåprocentiga avgiften, finner utredningen också det förhållandet tala att förseningsavgift i allmänhet kommer att utgå i förening med restavgift på grund av att även skatteinbetalningen försummas.
Utredningen anser att mycket talar för att förseningsavgiften utformas efter mönster av mervärdeskattelagens bestämmelser och föreslår att så-
dan avgift skall utgå med 100 kr. om deklaration inte lämnas inom föreskri-
ven tid. Förseningsavgift skall enligt utredningens förslag utgå också om arbetsgivare, som har verkställt skatteavdrag, har anmanats att lämna uppbördsdeklaration men underlåtit att fullgöra sin skyldighet inom i anmaningen angiven tid.
Förslaget att förseningsavgift skall utgå, om uppbördsdeklaration inte lämnas har i princip tillstyrkts av remissinstanserna. Många anser dock att 100 kr. är ett för lågt belopp för att önskad effekt skall uppnås. För egen del får jag anföra följande.
I likhet med utredningen och remissinstanserna anser jag att de sanktioner som f. n. skyddar källskattesystemet bör kompletteras med en administrativ påföljd i form av förseningsavgift. Avgiften bör ges en sådan utformning att den endast för mer allvarliga fall av överträdelser från arbetsgivares sida behöver kompletteras med straffansvar enligt skattebrottsla-
gen (1971: 69). Jag syftar här på straffbestämmelserna i 7—9 §§ nämnda lag.
Enligt dessa kan en arbetsgivare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att avge uppbördsdeklaration eller lämnar sådan deklaration
med oriktig uppgift straffas med fängelse eller böter under förutsättning att
han därigenom föranleder fara för att innehållen skatt eller avgift med orätt belopp påförs den uppgiftsskyldige eller tillgodoräknas annan. Av förarbetena till skattebrottslagen framgår att det skall vara fråga om en s. k. konkret fara (prop. 1971: 10 s. 259). Det måste alltså i det särskilda fallet ha förelegat en verklig risk för att uppbördsmyndigheten skulle komma att bli vilseledd genom arbetsgivarens åtgärder eller passivitet. Enligt utredningens mening kan fara för felaktig kreditering uppkomma först i samband med att specificerad redovisning skall lämnas på kontrolluppgift. Jag anser i motsats till utredningen att en sådan fara i regel föreligger så snart som kontrollerande myndighet inte kan påföra arbetsgivaren eller kreditera ar-
betstagaren med rätta belopp med ledning av tillgängligt primärmaterial. Den omständigheten att myndigheten i efterhand genom skriftväxling med den uppgiftsskyldige eller källskatterevision hos denne kan få fram uppgifter som medger en korrekt debitering eller kreditering medför således inte
att fara i skattebrottslagens mening inte skulle föreligga och att straffan-
svar enligt 7—9§§ därför skulle vara uteslutet.
I och för sig utgör de nuvarande straffbestämmelserna i skattebrottsla-
gen ett verksamt medel mot arbetsgivare som underlåter att fullgöra sina uppgiftsskyldigheter i fråga om anställdas skatteavdrag. De ändringar som föreslås beträffande arbetsgivares redovisning och betalning medför ingen ändring i förevarande hänseende. Däremot är såsom tidigare har antytts tiden nu mogen för att komplettera straffbestämmelserna med någon form av administrativ sanktion som på ett klarare sätt än den nuvarande restavgiften markerar det allvarliga i att inte fullgöra sina uppgiftsskyldigheter gentemot det allmänna i nu aktuella avseenden.
En förseningsavgift har enligt min mening betydelse inte minst som ett
påtryckningsmedel för att förmå arbetsgivare att lämna uppbördsdeklara-
tion även om han inte helt eller delvis betalar den innehållna skatten i rätt tid. Jag ansluter mig till utredningens förslag att förseningsavgift alltid skall utgå som en fast avgift efter i huvudsak samma regler som gäller i fråga om förseningsavgift enligt mervärdeskattelagen. Jag anser dock i likhet med vissa remissinstanser att en förseningsavgift på 100kr. i fråga om upp-
bördsdeklaration synes låg. Jag föreslår att avgiften bestäms till 300 kr. Om
uppbördsdeklaration inte lämnas inom tid som har angetts i anmaning bör avgift utgå med 600kr. Ärende angående förseningsavgift bör i princip handläggas i samma ordning som tillämpas i fråga om restavgift. Krav på förseningsavgift bör utfärdas av länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet. Länsstyrelsen bör vidare kunna helt efterge förseningsavgift när särskilda skäl föreligger. Närmare föreskrifter härom bör utfärdas av RSV. Riktlin- Jerna för dessa bör vara att befrielse skall kunna medges när sådana omständigheter föreligger som förutsätts för befrielse från förseningsavgift enligt TL.
Utredningen har föreslagit att bestämmelserna om förseningsavgift förs in 158§ 2 mom. UBL och att föreskrifterna i detta moment om restavgiftsbefrielse flyttas till ett nytt 5 mom. Bestämmelserna om förseningsavgift
vid underlåtenhet att lämna uppbördsdeklarationa bör dock enligt min me-
ning sammanföras med övriga av mig föreslagna bestämmelser i 548 om uppbördsdeklaration. Jag föreslår därför att de tas in i ett 3 mom. till denna paragraf. Förslaget om förseningsavgift kräver slutligen ett tillägg till be-
stämmelserna om indrivning i 59& UBL.
3.5 Redovisningsnivå
Enligt nuvarande ordning skall länsstyrelsen tilldeta varje arbetsgivare med minst två arbetstagare ett redovisningsnummer som skall anges när innehållen skatt betalas till länsstyrelsen eller det centrala skattekontot. Bestämmelser härom finns i 77 § uppbördskungörelsen (1967: 626; UK).
Många arbetsgivare har emellertid f. n. sin redovisning uppdelad på flera
redovisningsnummer. Att förhållandena har utvecklats på detta sätt beror i
stort sett på att arbetsgivare med flera verksamhetsställen eller speciella lönerutiner för olika personalgrupper ansetts böra få ansluta redovisningen till dessa ställen eller rutiner.
Utredningen anser att arbetsgivarnas redovisning i fortsättningen så längt möjligt bör följa enhetliga rutiner. Dessa bör enligt utredningens mening innebära att redovisning görs på företagsnivå med användande av arbetsgivarens person- eller organisationsnummer som identitetsbeteckning. Med en sådan enhetlig redovisningsnivå får man, uttalar utredningen, en-
klare rutiner för underhåll av bestånd och innehåll i arbetsgivarregistren.
Därmed följer också bl. a. säkrare och smidigare avstämning mellan uppbördsredovisning och kontrolluppgifter. När särskilda skäl föreligger bör
dock länsstyrelsen kunna medge att arbetsgivaren fördelar redovisningen på lämpligt sätt. Tillstånd bör också i särskilt fall kunna ges till redovisning
på koncernnivå. Utredningen föreslär vidare att redovisning på annan nivå än företagsnivå skall lämnas under särskilt registreringsnummer.
Utredningens förslag har t princip mottagits positivt av remissinstanserna. I flera remissyttranden ges dock uttryck för uppfattningen att inte alltför stora krav bör ställas på att redovisning skall ske på företagsnivä. En övergång till sådan redovisning sägs kunna medföra svårigheter för vissa
arbetsgivare. Vidare framhålls att ett företag som bedriver verksamheter
av vitt skilda slag eller har verksamhet inom skilda regioner kan ha anledning att dela upp bokföring och löneutbetalning på verksamhetsgrenar eller regioner. I sådana fall bör redovisning få ske på annan nivå än företagsni-
vå. Den synpunkten framförs också att ett företag, som skapar rutiner för redovisning på lägre nivå än företagsnivå, i princip bör kunna få tillständ
att redovisa där företaget har sin avlöningsbokföring.
För egen del får jag anföra följande. F.n. låter länsstyrelserna varje ar-
betsgivare i stort sett själv bestämma om han skall lämna redovisning för innehållen skatt under ett för hela företaget gällande redovisningsnummer eller göra en fördelning under särskilda redovisningsnummer för exempelvis olika verksamheter eller regioner.
Om man inför ett system med kontrolluppgifterna som underlag för kreditering bör arbetsgivarens redovisning ske så att uppgifterna i uppbördsdeklaration och kontrolluppgift kan stämmas av mot varandra på ett ratio-
nellt och tillförlitligt sätt. Härför förutsätts att redovisningen av skatt och
kontrolluppgifter sker på en och samma nivå. Detta har också betonats av utredningen. Deltas skatteredovisningen upp på olika verksamheter, regioner eller rutiner för löneutbetalning bör sälunda mot denna redovisning
svarande kontrolluppgifter särskiljas och lämnas under samma redovis-
ningsnummer.
Jag delar utredningens uppfattning att arbetsgivarna i princip bör vara skyldiga att redovisa innehållen skatt på företagsnivå. En sådan ordning innebär i praktiken att redovisning varje uppbördsmånad lämnas i en uppbördsdeklaration för företaget som helhet. Man får härmed överensstämmelse med den ordning som nu tillämpas vid arbetsgivarnas redovisning av kontroliuppgifter och arbetsgivaruppgifter. Dessa redovisas på företagsni-
vå. Det ligger i öppen dag att en sådan överensstämmelse är önskvärd med
tanke på registerföring och möjligheterna att göra kontrollerande jämförelser mellan arbetsgivarnas redovisning av skatt och avgifter.
Man får å andra sidan inte bortse från att många arbetsgivare har särskil-
da bokftörings- och löneutbetalningsrutiner för olika verksamheter m. m.
Det kan då medföra olägenheter att inte få ansluta till dessa rutiner också
när det gäller att betala och redovisa skatt, som har innehållits på arbetsta-
garnas löner. En uppdelning av redovisningen på särskild verksamhet eller region kan för övrigt i vissa fall underlätta källskattekontrollen och alltså
vara till fördel för myndigheterna.
Jag ansluter mig därför till utredningens förslag att länsstyrelsen skall
kunna ge tillstånd till redovisning av innehållen skatt på annan nivå än fö-
retagsnivå. Vid länsstyrelsens prövning bör självfallet beaktas vad det skulle innebära för arbetsgivaren att ändra sina egna rutiner eller vidta annan åtgärd så att en redovisning för företaget som helhet blev möjlig. Länsstyrelsen bör vidare kunna förena ett tillstånd med villkoret att kontrolluppgifterna fördelas på samma sätt som skatteredovisningen och ges in un-
der samma redovisningsnummer som skatten.
Som jag har nämnt förut kan en uppdelning av redovisningen i vissa fall vara önskvärd för att underlätta källskattekontroHen. Länsstyrelse bör därför när särskilda skäl föreligger kunna ålägga arbetsgivare att lämna
särskild redovisning för viss verksamhet eller region av arbetsgivarens
verksamhetsområde. Vid övervägandet av sådant beslut bör naturligtvis också beaktas hur arbetsgivarens möjligheter till särskild redovisning påverkas av hans interna rutiner.
Utredningen har inte lagt fram något förslag till lagtext I anslutning till sina överväganden i frågorna om uppdelning av skatteredovisningen. Jag föreslår att bestämmelser av den innebörd som jag har förordat här tas in i 538 I mom. UBL. I detta moment bör också införas uttrycklig föreskrift
om att arbetsgivare på inbetalningskortet skall ange namn och postadress.
I detta sammanhang bör också avgöras vilken länsstyrelse som skall pröva fråga om redovisning på annan nivå än företagsnivå. Vid den centrala registreringen i skattesystemet knyts varje arbetsgivare till viss kommun. Denna är för fysisk person bosättningskommunen och för juridisk person normalt den kommun där styrelse etler förvaltning har sitt säte. Ar-
betsgivaren blir i överensstämmelse härmed vid den regionala registrering-
en upptagen under sitt person- eller organisationsnummer hos länsstyrelsen i det län där han har sådan kommunanknytning. Man har således att välja mellan sådan länsstyrelse elier den länsstyrelse till vilken redovisning skall lämnas om beslut om särskild redovisning meddelas. I vissa fall kan
det givetvis bli fråga om en och samma länsstyrelse.
Med tanke på att fråga om uppdelning av redovisningen bör prövas med särskild hänsyn till möjligheterna att utöva källskattekontroll föreslår jag
att beslutanderätten ges till den länsstyrelse som skall ta emot den särskilda redovisningen. Jag förutsätter självfallet att annan berörd länsstyrelse läm-
nas tillfälle att yttra sig innan beslut meddelas. Också denna bestämmelse bör ha sin plats i 53§ I mom. UBL.
4¶Inbetalning av debiterade skatter, m. m.
Med debiterade skatter avser jag här preliminär B-skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt. B-skatt och tillkommande skatt skall betalas
av den skattskyldige själv. F.n. skall inbetalning göras med användande
av skatteanvisning. Också kvarstående skatt skall betalas med skattean-
visning. Arbetstagare betalar kvarstående skatt genom att arbetsgivaren verkställer skatteavdrag under inkomstårets fyra första månader. Arbetsgivare som redovisar innehållen A-skatt till länsstyrelsens skattepostgirokonto får i samband därmed också betala honom själv påförd prehminär el-
ler kvarstående skatt.
Utredningen framhåller att en grundförutsättning för att en skatteinbetalning skall kunna registreras på ett rationellt sätt hos postanstalter och
bankkontor är att själva inbetalningshandlingen fyller vissa krav på form och innehåll. Skatteanvisningarna svarar enligt utredningens mening inte
mot de krav som måste ställas på handlingen. Utredningen föreslår därför att debiterad skatt skall betalas med särskilt inbetalningskort som medger optisk inläsning eller registrering hos post och bank av förkodade uppgifter. Korten som skall fogas vid debetsedlarna på slutlig skatt, preliminär B-skatt och tillkommande skatt skall vidare förtryckas med identitetsupp-
gifter för den skattskyldige, kod för typ av skatteinbetalning. belopp och
ett antal andra numeriska uppgifter. Inbetalda belopp skall av post och banker regelmässigt redovisas till RSV:s centrala datoranläggning på magnetband eller liknande. Redovisningen anses kunna ske senast den 25 i resp. uppbördsmånad. Eftersom skatteinbetalningarna skall göras med postgiroinbetalningskort bör enligt utredningens mening postens och bankens normala kvittens vara tillräcklig som bevis om när skatten har betalts.
Utredningens förslag har inte föranlett några erinringar från remissinstansernas sida. Jag bortser härvid från de önskemål om att betalning av skatt skall kunna ske också genom bank som har framförts av arbetsgivar-
nas och bankernas företrädare. Härtill återkommer jag i det följande. Jag anser att förslaget innebär en rationell lösning, som är till fördel för alla be-
rörda panter. Jag föreslår därför att bestämmelser ges i överensstämmelse med utredningens förslag. I enlighet härmed bör föreskrifterna om skat-
teanvisningar i 33§ UBL ersättas med bestämmelser om inbetalningskort. Vidare bör i UBL anges att debiterad skatt skall erläggas genom insättning på skattepostgirokonto hos den länsstyrelse till vilken skatten skall betalas
enligt uppgift på debetsedeln. Denna bestämmelse bör lämpligen placeras i 523 UBL, som enligt vad jag har föreslagit förut också kommer att innehålla föreskrift om arbetsgivares skatteinbetalning. På motsvarande sätt som
jag har förordat beträffande arbetsgivares uppgiftsskyldighet bör i 538 I mom. UBL också föreskrivas att skattskyldig på inbetalningshandlingen skall ange namn och postadress, person- eller organisationsnummer. skattens beteckning och det år skatten avser. Jag vill i detta sammanhang ocksä föreslå några mindre ändringar i 37 och 388 UBL. De betingas i enlighet med utredningens päpekande främst av alt framställning om debetsedel inte bör vara bunden till viss lokal skattemyndighet. Slopandet av skatteanvisningar kräver också en följdändring. Kvarstående skatt som innehålls av arbetsgivare genom skatteavdrag skall enligt utredningens förslag betalas i samband med redovisningen av
innehällen A-skatt. Arbetsgivaren skall vidare alltid specificera innehållen
kvarstående skatt med arbetstagarens inbetalningshandling, på särskild förteckning eller på magnetband. Förutsättning för att förteckning skall få
användas är liksom f.n. att länsstyrelsen har lämnat sitt godkännande.
Magnetband får användas efter RSV:s medgivande, Jag tillstyrker utred-
ningens förslag också i denna del och föreslår att i bestämmelserna tas in
ett 2 mom. till 55§ UBL. Mot länsstyrelsens eller RSV:s beslut angående rätt att använda förteckning eller magnetband bör enligt min mening talan
ser härom. Det ändrade inbetalnings- och redovisningsförfarandet beträffande kvarstående skatt medför att bestämmelsen i 42 § andra stycket om inbetalning när verkställt skatteavdrag inte täcker den debiterade skatten kan utgå. 1
stället bör såsom utredningen har föreslagit i 43§ I mom. tas in föreskrift
om att arbetsgivaren i sådant fall skall upplysa arbetstagaren om hur stort belopp som fattas. Jag skall i detta sammanhang också föreslå en förenkling i fråga om arbetsgivares skyldighet att lämna arbetstagare uppgift om gjorda skatteavdrag. Enligt nuvarande bestämmelser gäller i korthet följande. En arbetsgivare skall enligt 43§ I mom. UBL vid varje avlöningstillfälle genom kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagaren uppgift om hur mycket som har innehållits genom skatteavdrag. Särskild uppgift behöver dock inte lämnas om arbetstagaren har kvitterat sin Jön på avlöningslista på vilken avdraget har angetts. Arbetsgivaren skall vidare efter
utgången av den sista uppbördstermin under vilken skatt skall betalas en-
ligt arbetstagarens debetsedel lämna denne skriftlig uppgift om summan av
gjorda skatteavdrag och den tid av inkomståret som avdragen avser. Sådan
uppgift skall också den arbetstagare ha som slutar sin anställning före uppbördsterminens utgång.
Bestämmelserna innebär att en arbetsgivare skall lämna uppgift om av-
drag för kvarstående resp. preliminär A-skatt dels i samband med att lön betalas ut dels efter utgängen av den sista uppbördstermin under vilken avdragen skatt skall betalas eller, om arbetstagaren har slutat sin anställning
dessförinnan, vid anställningens upphörande. Uppgift om avdragen preli-
minär skatt skall arbetsgivaren dessutom enligt 378 TL lämna efter inkomstårets slut på arbetstagarens kontrolluppgift.
Erfarenheterna har visat att detta dubblerade uppgiftslämnande enligt UBL med ett undantag inte fyller något verkligt behov. Utöver den uppgift som arbetstagare får vid varje avlöningstillfälle behövs enligt min mening bara särskild uppgift angående skatteavdrag för kvarstående skatt när arbetstagare har slutat sin anställning under tid då avdrag för sådan skatt skall göras. Arbetstagaren bör då för en ny arbetsgivare kunna visa upp intyg om hur mycket som har dragits av för kvarstående skatt. Jag föreslår att bestämmelserna i 43§ I mom. UBL ändras i enlighet härmed.
Den som själv vill göra fyllnadsinbetalning av preliminär skatt kan f.n. göra detta med ett inbetalningskort som tillhandahålls på postanstalterna. Ett sådant kort bifogas också broschyren "Dags att deklarera”. Inbetalningen görs till centrala skattekontot. Ett sådant konto skall enligt utredningens förslag finnas också i fortsättningen. Kontot kan behövas för skattskyldig om han är osäker om till vilken länsstyrelse betalning bör ske. Frågan om detta konto bör enligt min mening prövas sedan erfarenheter har vunnits av det nya uppbördsförfarandet och kontots användning. Jag föreslår att bestämmelserna om kontot tas in i 528 UBL. Därmed kan bestämmelserna i 56 § 2—4 mom. om centrala skattekontot utgå. I anslutning härtill bör enligt min mening bestämmelsen i paragrafens 5 mom. ges en något annan lydelse än f. n. Enligt nuvarande lydelse skall statsverket till-
godoräknas belopp, som har betalts till centrala skattekontot men inte kun-
nat tillgodoföras skattskyldig inom viss angiven tid på grund av bristfälliga identifieringsuppgifter. Jag föreslår att bestämmelsen ändras så att den också kommer att gälla belopp som har betalts till länsstyrelsens skattepostgirokonto. Samtidigt bör 57 § formuleras om med hänsyn till det ändrade inbetalningsförfarandet.
Utredningen påpekar att nuvarande ordning medför avstämnings- och identifieringsproblem i fråga om de skattebelopp som betalas till centrala skattekontot. För att minska dessa olägenheter föreslår utredningen att vid
blanketten för inkomstdeklaration skall fogas ett inbetalningskort med
resp. länsstyrelses allmänna skattepostgirokonto förtryckt. Jag biträder förslaget. Eftersom fyllnadsbetalningarna till mycket stor del görs efter inkomstårets utgång bör den föreslagna ordningen enligt min bedömning bidra till en väsentlig förenkling av krediteringsförfarandet. Som torde ha framgått av vad jag har sagt förut ansluter jag mig också till utredningens förslag att fyllnadsbetalning liksom betalning som den skattskyldige själv
gör av kvarstående eller tillkommande skatt skall betalas till resp. länssty-
relses allmänna skattepostgirokonto.
Enligt nuvarande bestämmelse i 53§ I mom. fjärde stycket UBL kan skattskyldig som så önskar med skatteanvisning betala in mer B-skatt än som har debiterats. Om den skattskyldige underlåter att erlägga senare un-
der uppbördsåret förfallande B-skatt skall överskjutande skattebelopp avräknas som betalning för denna skatt. Utredningen framhåller att några särskilda bestämmelser om fyllnadsbetalning inte behövs i fortsättningen eftersom både debiterad och inte debiterad B-skatt skall betalas på ett och samma sätt till länsstyrelsens skattepostgirokonto. Bestämmelsen bör därför enligt utredningens mening behållas bara till den del som den utgör fö-
reskrift om att för mycket erlagd B-skatt skall avräknas på B-skatt som för-
faller till betalning senare under uppbördsåret men inte betalas. Utredningen föreslår att denna föreskrift samtidigt flyttas till 56 & I mom. Jag biträder
utredningens förslag. Eftersom nuvarande bestämmelse i 568 1-4 mom. skall utgå enligt vad jag har föreslagit tidigare, bör dock avräkningsbestäm-
melsen och bestämmelsen i nuvarande 5 mom. sammanföras till två stycken och momentindelningen slopas.
Jag vill avslutningsvis påpeka att förslagen om en gemensam betalnings-
dag, skatteanvisningarnas slopande, särskild uppbördsdeklaration och års-
redovisning medför att nuvarande bestämmelser i 23, 54 och 55§§ kan
utgå.
$ Bankernas medverkan i skatteuppbörden, m. m.
Uppbörd av skatt skall f. n. enligt 528 UBL verkställas genom postverket och de penninginrättningar med vilka regeringen har träffat avtal därom. Det avtal som har ingåtts mot bakgrund av denna bestämmelse innebär att arbetsgivare med bara en arbetstagare och skattskyldig kan betala innehål-
len resp. debiterad skatt hos bank på samma sätt som på postanstalt med
användande av skatteanvisning som betalningshandling. Bankerna deltar däremot inte i uppbörden på så sätt att skattebelopp kan gireras till något skattebankgirokonto. Girering kan enligt 538 1 mom. bara ske från eget postgirokonto till postgirokontorets skatteavdelning eller särskilt skattepostgirokonto hos resp. länsstyrelse. Överföring genom bank från eget bankkonto för betalning av skatt förutsätter att banken åtar sig arbetsgivarens eller den skattskyldiges uppdrag att ombesörja inbetalning på föreskrivet sätt.
De bestämmelser som jag i överensstämmelse med utredningens förslag
har förordat tidigare innebär att betalning av skatt skall ske med särskilt in-
betalningskort till länsstyrelses skattepostgirokonto. Därvid skall arbetsgivaren och den skattskyldige självfallet liksom f.n. också kunna girera skattebeloppet från eget postgirokonto. För att betalning skall anses ha skett i rätt tid förutsätts därvid att gireringshandlingarna har avlämnats för postbefordran till postgirot senast den 18 i resp. uppbördsmånad.
Vad gäller bankernas medverkan i skatteuppbörden har utredningen an-
sett sig böra göra skillnad mellan arbetsgivares och skattskyldigs inbetalning.
Vid sina överväganden om ordningen för arbetsgivarnas inbetalning
framhåller utredningen inledningsvis att det från arbetsgivarhåll i olika
sammanhang har uttalats att det skulle vara till fördel om innehållen skatt
också kunde betalas på bankkontor och med användande av bankgiro. Ut-
redningen anser emellertid att frågan om bankernas medverkan i uppbörden av innehållen skatt bör utredas i särskild ordning. Utredningen erinrar härvid också om att RSV och statskontoret har anmält denna fråga till regeringen i skrivelse den 2 september 1977.
Utredningen har med hänsyn till det sagda i fråga om arbetsgivarnas inbetalning ansett sig böra föreslå en ordning som svarar mot vad som f.n. gäller beträffande arbetsgivare med två eller fler arbetstagare. Alla arbetsgivare skall sålunda enligt utredningens förslag betala innehällen skatt på postkontor eller genom girering från eget postgirokonto. För att inbetal-
ning skall kunna ske hos bank förutsätts liksom hittills att banken åtar sig arbetsgivarens uppdrag att ombesörja betalning på föreskrivet sätt.
Utredningen har ansett att också sättet för skattskyldigs inbetalning i princip bör överensstämma med vad som nu gäller. Utredningen föreslär i enlighet härmed att skattskyldig skall kunna använda det särskilda inbetalningskortet på både post- och bankkontor för insättning på länsstyrelses skattepostgirokonto. Skattskyldig som vill betala skatt genom överföring
från eget bankgiroanslutet konto måste liksom arbetsgivare också i fort-
sättningen lämna gireringsuppdraget till banken i sådan tid att det kan behandlas senast den 18 i resp. uppbördsmånad.
För egen del får jag anföra följande.
Det nya uppbördssystemet bör enligt min mening så långt möjligt vara utformat så att en arbetsgivare eller skattskyldig vid inbetalning av skatt kan använda det betalningssätt som han finner mest lämpligt. Genom att skatteanvisningarna slopas och ett särskilt inbetalningskort tillskapas öppnas också möjlighet att låta arbetsgivare och skattskyldig få en sådan valfrihet. Enligt utredningens förslag är det emellertid bara skattskyldig som kan använda både post- och bankkontor för skatteinbetalning. Jag bortser härvid från arbetsgivarens möjlighet att låta bank ombesörja inbetalningen som ett uppdrag. Jag anser att en arbetsgivare också bör kunna välja mellan post och bank vid inbetalning av innehållen skatt. En förutsättning härför bör dock vara att arbetsgivarens inbetalning i likhet med den skattskyldiges kan bokföras på länsstyrelsens konton av postgirot senast följande dag. Enligt vad jag har inhämtat kan bankerna och postgirot samordna sina bokföringsrutiner på sådant sätt att detta blir möjligt.
Jag föreslår därför att den ordning som enligt utredningens förslag skall gälla för skattskyldigs betalning av skatt också får tillämpas av arbetsgivare vid inbetalning av innehållen skatt. Bestämmelserna härom bör tas in i
52§ UBL.
Av min tidigare redogörelse framgår att arbetsgivare och skattskyldig kan fullgöra sin betalningsskyldighet i rätt tid genom att översända hand-
lingar för girering från eget postgirokonto till postgirot senast den 18. Det girerade beloppet kan då bokföras på länsstyrelsens konto vid samma tidpunkt som de belopp som betalades den 18 på post- eller bankkontor. En motsvarande överföring från eget bankgiroanslutet konto genom postbe-
fordran till kontoförande bankkontor skulle förutsätta att gireringshand-
lingarna översändes till vederbörande bank redan den 17.
Frågan vilka möjligheter som finns att i olika avseenden jämställa bankoch postgirosystemen och att låta betalningar till och från statsverket göras Över både bank- och postgiro utreds f. n. av utredningen (Fi 1970: 70) rörande förhållandet mellan bankgiro och postgiro. Utredningen skall enligt sina direktiv också ta ställning till bankgirots funktion i samband med skatteuppbörden. Frågan hur uppbörden av innehållna skattebelopp och
mening anstå till dess utredningen har slutfört sitt arbete.
Den ändrade ordningen förutsätter att nytt avtal träffas med bankerna. I avtalet bör bl. a. regleras i vilken tid och ordning som bankerna skall redovisa inbetald skatt och hur ersättningen för bankernas medverkan skall be-
räknas. Överenskommelse bör också träffas med postverket om vissa frå-
gor som gäller verkets medverkan i uppbörden och ersättning härför.
Jag vill i detta sammanhang också behandla en fråga som Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (VPC) har tagit upp i skrivelse den 16 oktober 1978 till budgetdepartementet. Frågan gäller TL:s bestämmelser om uppgiftsskyldighet beträffande ränta på obligation m. m. Dessa bestämmelser
är i korthet följande.
Den som uppbär ränta på obligation, förlagsbevis eller annan förskrivning, som är avsedd för den allmänna rörelsen, är enligt 43§ I mom. TEL skyldig att lämna uppgift härom. Uppgifien skall avfattas enligt fastställt formulär och lämnas till den som betalar ut räntan. Utbetalaren skall å sin sida se till att uppgift lämnas innan räntan betalas ut. Lämnade uppgifter skall enligt 2 mom. förvaras av utbetalaren och avlämnas i den omfattning och ordning som RSV bestämmer. Om uppgift inte har fordrats in inom fem år får den förstöras. Chef för taxeringsenhet och vissa andra tjänste-
män får enligt 5 mom. ta del av uppgifterna för taxeringskontroll. Den som förvarar uppgifterna är därvid skyldig att lämna det biträde som behövs för
kontrollens genomförande.
VPC avser att under år 1979 inordna utbetalning för konvertibla skuldebrev och förlagsbevis i det s.k. VPC-systemet. På längre sikt räknar VPC
med att ta med också obligationer. Hanteringen av sådana värdepapper skulle därmed förenklas på samma sätt som aktiehanteringen. Enligt VPC:s mening bör den som får ränta utbetald genom systemet vara befriad från uppgiftsskyldighet enligt 438 I mom. TL i överensstämmelse med vad som gäller vid aktieutdelning genom VPC-systemet.
Jag anser i likhet med VPC att det inte finns anledning att kräva uppgift enligt 43§ I mom. av den som får ränta på obligation eller annan liknande
värdehandling utbetald genom VPC-systemet. De uppgifter om utbetalningen som skall finnas tillgängliga under fem år för taxeringskontroll kan
nämligen tillhandahållas av VPC om imnehavare av nämnda värdepapper
har anmält till VPC för vems räkning räntan lyfts. Det bör därför föreskrivas skyldighet att lämna dessa uppgifter till VPC vid registreringen och att anmäla eventuell ändring i registrerade förhållanden. Om sådan uppgift in-
te lämnas bör VPC kunna utgå från att räntan skall lyftas för egen del av den som begär registrering. Bank eller fondkommissionär, som är auktori-
serad som förvaltare av aktier enligt lagen (1970: 596) om förenklad aktiehåntering. bör dock vara skyldig att lämna uppgift om den för vilkens räkning räntan lyfts först efter anmodan från VPC. Det bör därvid enligt min mening inte möta något hinder mot att uppgifterna med RSV:s medgivande översänds från bank eller fondkommissionär direkt till verket.
VPC:s åliggande att bevara och lämna uppgifter angående gjorda ränteutbetalningar bör stå i huvudsaklig överensstämmelse med vad som enligt 43§ 2 mom. föreskrivs beträffande den som har mottagit uppgift enligt I mom. vid utbetalning av ränta.
Jag föreslår att 438 I och 2 mom. TL ändras och förses med tillägg i en-
lighet med vad jag har sagt här. I samband därmed bör också vidtas några
mindre redaktionella ändringar.
6 Kontrollförfarandet
Enligt utredningens förslag skall kontrollen av att arbetsgivaren fullgör
sina skyldigheter i fråga om källskatteuppbörden i betydande utsträckning
grundas på ett maskinellt förfarande hos länsstyrelserna. Uppbördsdekla-
rationerna och influtna skattebelopp skall sålunda registreras med hjälp av ADB. Genom denna registrering kan en maskinell avstämning göras mellan gjorda inbetalningar och arbetsgivarnas uppgifter om hur mycket som har innehållits genom skatteavdrag. Maskinell jämförelse kan också göras med arbetsgivarnas redovisning för tidigare uppbördsmånader. Sådana jämförelser kan exempelvis avse skillnaden i procent eller kronor mellan senast och föregående uppbördsmånad redovisat belopp eller variationer i de lönesummor på vilka arbetsgivaren har verkställt skatteavdrag.
Dessa avstämningar och jämförelser initierar vid misstämning eller när
fastställda jämförelsevärden uppnås en automatisk utskrift av arbetskort för uppbördskontroll. Arbetskortet ger med andra ord impuls om att det finns skäl att vidta den ena eller andra åtgärden. Denna kan exempelvis be-
stå i att arbetsgivaren anmanas att betala in felande belopp eller att lämna
eller komplettera en uppbördsdeklaration. Stomme till sådan anmaning skrivs automatiskt ut. Arbetskort kan också ge anvisning om att arbetsgivarens räkenskaper bör granskas närmare för kontroll av att skatteavdrag
görs och redovisas i föreskriven ordning.
Det maskinella kontrollförfarandet skall enligt utredningens förslag handhas av länsstyrelsen. Utredningen anser sig kunna utgä från att huvudparten av länsstyrelsens avstämningsarbete kommer att bestå i att rätta
likvider eller tekniska fel av olika slag. De närmare undersökningar som
måste göras när inbetalt belopp inte stämmer med uppgifterna i uppbördsdeklaration eller när gjorda jämförelser annars resulterar I framställning av arbetskort bör enligt utredningens mening utföras av lokal skattemyndighet i enlighet med den arbetsfördelning som redan nu råder mellan dessa myndigheter och länsstyrelserna.
Som jag har nämnt kommer bristande betalning eller underlåtenhet att
lämna uppbördsdeklaration att automatiskt medföra utskrift av stomme till
anmaning. Enligt utredningens förslag skall anmaningarna regelmässigt distribueras av länsstyrelsen. Vid bristande betalning skall bifogas ett inbetalningskort på vilket bl.a. anges felande skattebelopp och utgående restavgift. Erinran som arbetsgivaren eventuellt vill göra med anledning av anmaningen bör vidare enligt utredningens mening i första hand göras hos länsstyrelsen. Måste obetalt skattebelopp fastställas till betalning eller bör arbetsgivarens redovisning granskas närmare skall ärendet överlämnas till lokal skattemyndighet.
Det maskinella kontrollförfarandet hos länsstyrelserna omfattar också
en avstämning av arbetsgivares totalt inbetalda och i uppbördsdeklaration redovisad skatt mot summan av den innehållna A-skatt som anges på kon-
trolluppgifterna. Det arbete som kan krävas för att reda ut eventuella miss-
stämningar i samband med krediteringen bör enligt utredningens mening
utföras av lokal skattemyndighet. Utredningen pekar härvid bl. a. på att detta arbete många gånger kan bli inledning till en fördjupad kontroll av arbetsgivarens sätt att sköta inbetalning och redovisning av källskatt. Brister
i en arbetsgivares källskatteredovisning kan också peka på att även under-
laget för andra skatter och avgifter bör kontrolleras närmare.
Bland remissinstanserna synes enighet råda om att den maskinella kontrollen bör handläggas hos länsstyrelserna. Många länsstyrelser vänder sig dock mot att utredningen inte i sitt förslag har öppnat möjlighet för länsstyrelse att fastställa skatt till betalning när arbetsgivare inte betalar det be-
lopp som enligt uppgift i uppbördsdeklaration har innehållits genom skat-
teavdrag. Dessa länsstyrelser anser det naturligt att förfarandet med anmaning kombineras med en sådan möjlighet. Härigenom skulle man få en klar
rationalisering och förenkling eftersom betalningsbevakning, fastställelse
och framställning om indrivning kunde ske i ett sammanhang.
Flera länsstyrelser är inte heller redo att acceptera utredningens förslag
att lokal skattemyndighet skall utföra det kontrollarbete som kan behövas i
anslutning till avstämningen mot kontrolluppgifterna. Härvid pekas bl. a. på att länsstyrelserna enligt utredningens förslag skall ha huvudansvaret för all kreditering och att det för detta ansvar förutsätts att länsstyrelsen har kontroll över hela avstämningsarbetet.
För egen del får jag anföra följande.
Länsstyrelserna bör enligt min mening också i fortsättningen ha det övergripande ansvaret för krediteringen och kontrollen I fråga om arbetsgivarnas redovisning av innehällen skatt. Jag anser det vidare ligga i sakens natur att det är länsstyrelserna som skall svara för den del av kontrollen
som kan utföras på maskinell väg. Den maskinella avstämningen mellan likvider och uppbördsdeklarationer och mot kontrolluppgifter bör sålunda
ankomma på dessa myndigheter. Denna verksamhet behöver dock enligt min mening inte så skarpt avgränsas mot det kontrollarbete som skall utföras av lokal skattemyndighet att länsstyrelserna vid konstaterade missstämningar underläter att göra de klarlägganden som på ett enkelt sätt kan nås genom en skriftlig förfrågan eller ett telefonsamtal. Närmare undersökning eller kontroll från lokal skattemyndighets sida bör påkallas först när ett klarläggande inte kan erhållas på detta sätt eller utskrivet arbetskort ger anvisning om att närmare kontroll bör vidtas i ett eller annat avseende.
Frågan i vilken utsträckning länsstyrelse bör vidta utredning eller andra åtgärder i anslutning till den maskinella kontrollen sammanhänger i viss
mån med förfarandet vid fastställelse av arbetsgivares ansvarighet för in-
nehållen skatt. F.n. gäller i detta avseende följande.
Skattebelopp som arbetsgivare har innehållit men inte inbetalt inom föreskriven tid får enligt 77§ UBL indrivas hos arbetsgivaren i samma ord-
ning som gäller för restförd skatt. Indrivning får dock inte ske förrän vissa åtgärder har vidtagits. Föreskrifter härom finns i UK. Lokal skattemyndighet skall sålunda upprätta en rapport av vilken framgår hur stort skattebelopp som hade bort redovisas och inbetalas. I rapporten skall också anges vilken restavgift och tilläggsavgift som utgår. Redovisning skall vidare
lämnas för hur det innehållna skattebeloppet fördelar sig på arbetstagarna.
Sedan rapporten har färdigställts skall arbetsgivaren beredas tillfälle att yttra sig över den. Först sedan den för yttrande bestämda tiden har gått till ända kan den lokala skattemyndigheten meddela beslut om arbetsgivarens ansvarighet och översända detta till kronofogdemyndigheten för indrivning.
Utredningen föreslår att rapport i vissa fall skall kunna upprättas i en något annan form än den här beskrivna. När frågan om fastställelse bara gäl-
ler skillnaden mellan i uppbördsdeklaration redovisad innehållen skatt och inbetalt belopp bör sålunda enligt utredningens mening rapport kunna upprättas och beslut om ansvarighet meddelas utan någon fördelning på de oli-
ka arbetstagarna.
Utredningens förslag har inte föranlett någon erinran från remissinstansernas sida. Jag anser också för egen del att det inte bör finnas något hinder mot att förfara på det av utredningen angivna sättet när fastställelsen
avser arbetsgivare som inte är skyldig att lämna specificerad redovisning
för varje arbetstagare. Det kan dock enligt min mening vara lämpligt att i anslutning till rapporten avfordra arbetsgivaren uppgift om de arbetstagare 6 Riksdagen 19781/79. I saml. Nr 161
för vilka skatten har innehållits. Uppgift härom kan ha värde vid avstämningsförfarandet i samband med krediteringen från kontrolluppgifterna. En tillämpning i enlighet med vad jag här har sagt förutsätter endast en mindre jämnkning i UK:s bestämmelser.
I den män fastställelse av arbetsgivares ansvarighet på detta sätt kan ske
på grundval av arbetsgivarens egna uppgifter skulle det enligt min mening kunna vara till viss fördel om beslut härom också kunde meddelas av läns-
styrelsen i anslutning till det maskinella kontrollförfarandet. lag har med
andra ord viss förståelse för de remissinstanser som anser att länsstyrelserna bör ges möjlighet härtill. Frågan om en arbetsgivares ansvarighet för
ett innehållet skattebelopp kan emellertid inte ses som avskild från kon-
trollförfarandet i övrigt. Arbetsgivaren kan vara föremål för lokal skattemyndighets kontroll i fråga om tidigare redovisningsperioder eller i annat sammanhang, som också kan avse ansvarighet för icke innehållen skatt. Det framstår då som önskvärt att myndigheten har den överblick som följer med att alla ärenden om ansvarighet handläggs i en och samma ordning. Jag anser därför att beslutanderätten i fråga om arbetsgivares ansvarighet tills vidare bör ligga kvar hos lokal skattemyndighet.
Frågan hur arbetsuppgifterna också i övrigt på uppbördsområdet slutligt
bör fördelas mellan myndigheterna bör enligt min mening prövas sedan man fått tillräcklig erfarenhet av det nya uppbördsförfarandet. Av betydelse blir härvid också hur frågan om de lokala skattemyndigheternas inordnande i länsstyrelserna löses. Denna fråga utreds f. n. av fögderiutredningen (Kn 1975: 02).
Det förfarande som jag hittills har behandlat har närmast gällt den kontroll som kan utföras maskinellt i kombination med vad man skulle kunna kaila skrivbordsgranskning. Det beskrivna förfarandet är vidare inriktat på kontroll av att innehållen skatt betalas och redovisas I föreskriven tid och ordning. Härutöver krävs självfallet ofta kontrollåtgärder som för att bli effektiva förutsätter sammanträffande med arbetsgivaren och en genomgång av dennes räkenskaper och anteckningar. Ett sådant granskningsförfarande är inte minst viktigt för att kontrollera att arbetsgivare fullgör sin skyl-
dighet att verkställa skatteavdrag. Hur kontrollen bör organiseras och utföras har diskuterats i olika sam-
manhang. Bl. a kan nämnas vad RRV uttalade i en rapport av den 13 juni
1975. Verket ansåg att arbetsgivarkontrollen i huvudsak inriktades på
granskning av att arbetsgivarna inbetalar och redovisar gjorda skatteavdrag. Kontrollen av att arbetsgivarna gör riktiga skatteavdrag var enligt
verkets bedömning på de flesta håll ringa. Kontrollverksamheten borde
därför utökas och organisatoriskt avskiljas från annan verksamhet hos de lokala skattemyndigheterna.
Frågan om hur arbetsgivarkontrollen bör bedrivas berördes också i prop. 1977/78: 181. Jag redovisade där utredningens förslag om samord-
ning av denna kontroll med de revisioner, som skall utföras genom revi-
slonsenheterna eller i anslutning till deklarationsgranskningen. Samordningen innebär att revisionerna för inkomst- och förmögenhetstaxeringen kombineras med en kontroll av hur arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter i fråga om skatteavdrag, mervärdeskatt, arbetsgivaravgifter m.m. Jag ställde mig i princip positiv till förslaget och föreslog i syfte att underlätta samordningen vissa ändringar i bl. a. UBL, lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning och lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. Jag framhöll dock att det inte ännu var möjligt att närmare ange i vilken utsträckning en sådan samordning kunde komma till stånd.
Utredningen har i nu föreliggande delrapport berört kontrollfrågan på nytt. Utredningen pekar därvid på att nuvarande kontrollverksamhet är alltför skrivbordsbunden och behöver kompletteras med granskning på fäl-
tet. Först genom en fältkontroll kan man få den inblick i arbetsgivarens
verksamhet och räkenskaper som krävs för att bedöma om arbetsgivaren redovisar utgivna ersättningar på ett från källskattesynpunkt riktigt sätt.
Utredningen framhåller vidare betydelsen av att man i samband med käll-
skattekontrollen i möjligaste mån granskar arbetsgivarens redovisning beträffande arbetsgivaravgifter, mervärdeskatt och punktskatter.
Bland remissinstanserna råder enighet om att källskattekontrollen behöver förstärkas och i större utsträckning än hittills inriktas på kontroll av att
skatteavdrag verkställs i föreskriven ordning. Härvid framhåller många
länsstyrelser betydelsen av att källskattekontrollen och kontrollen av mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter samordnas med den revisionsverksamhet för taxeringen som länsstyrelsernas revisionsenheter svarar för. Flera länsstyrelser påpekar också att en offensiv källskattekontroll förutsätter viss förstärkning av resurserna hos länsstyrelserna och de lokala skatte-
myndigheterna.
Jag vill för egen del först erinra om att man enligt den nya taxeringsorganisationen avsatt stora resurser för deklarationsgranskningen. Denna skall bl. a. breddas och fördjupas genom revisioner som skall utföras av granskningspersonal hos länsstyrelser och lokala skattemyndigheter. I enlighet med prop. 1977/78: 181 har vidare öppnats möjlighet att i samband med
deklarationsgranskningen företa viss kontroll av räkenskaper, anteckning-
ar eller andra handlingar utan att beslut om revision enligt TL meddelas.
Förutsättning härför är bl. a. att överenskommelse om detta enklare kon-
trollförfarande har träffats mellan taxeringsnämndens ordförande eller föredragande i nämnden och den skattskyldige.
I målsättningen för den nya taxeringsorganisationen ingick att taxeringsrevisionerna I stor utsträckning skulle vara integrerade, dvs. också omfatta andra skatter och avgifter, såsom källskatt, mervärdeskatt och arbetsgi-
varavgifter. Som jag framhöll i prop. 1977/78: 181 bör en sådan samordnad kontroll främst vara lämpad för den revisionsverksamhet som bedrivs av länsstyrelsernas revisionsenheter. De revisioner som utförs av dessa enhe-
ters personal bör enligt min mening regelmässigt syfta till en allsidig kontroll och alltså avse underlagen för inkomsttaxering, källskatt, mervärde-
skatt och arbetsgivaravgifter. Det är naturligtvis önskvärt att man vid de
revisioner som utförs i direkt anslutning till deklarationsgranskningen i möjligaste mån samtidigt bedömer den skattskyldiges redovisning också i nyss nämnda avseenden. Huvudinriktningen på dessa revisioner måste dock av naturliga skäl vara att erhålla det klarläggande som behövs för åsättande av en riktig taxering i första instans.
Det är å andra sidan uppenbart att den kontroll av källskatt, mervärde-
skatt och arbetsgivaravgifter som behöver företas i form av revision eller annars vid besök hos företagaren inte kan byggas enbart på en samordning
med taxeringsrevisioner eller annan granskning för taxeringen. Härutöver krävs en fältkontroll i direkt anslutning till lokal skattemyndighets befattning med de olika skatterna och avgifterna. Lokal skattemyndighet bör säålunda företa revisioner i fråga om källskatt till vilka impulser fås genom det maskinella avstämningsförfarandet eller på annat sätt, 1. ex. genom påpekande från tjänsteman som har granskat arbetsgivarens självdeklaration eller deklaration för mervärdeskatt. Lokal skattemyndighet bör också i före-
kommande fall mer ingående kontrollera att arbetsgivaravgift redovisas på
rätt sätt.
Som jag har sagt förut är det inte ännu möjligt att mer bestämt ange i vil-
ken utsträckning taxeringsrevisioner eller annan granskning i samband med taxeringsarbetet också kan tillgodose behovet av kontroll beträffande
källskatt m. m. Erfarenheter behöver först vinnas av den nya taxeringsorganisationen. RSV bedriver vidare f.n. ett utvecklingsarbete för att klar-
lägga hur de olika skatterna och avgifterna bör ses I förhållande till varandra med tanke på möjligheterna att åstadkomma en lämplig fördelning och avvägning av kontrollinsatserna. Det är självfallet önskvärt att ett sådant klarläggande och, med hänsyn därtill. en bedömning av kontrollförfarandet sker så snart det blir möjligt. Jag avser att återkomma till dessa frågor i ett senare sammanhang.
7¶Redovisning av skatteavdrag på artistersättning
Utredningen tar i sin rapport också upp några frågor som rör bestämmel-
serna i kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersätt-
ning (Ask). Bestämmelserna, som har utfärdats med stöd av 3§ 3 mom.
andra stycket UBL, reglerar de fall då ersättning som utges för artistisk
verksamhet inte utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst. Skatteavdrag skall då verkställas med 40 26 av det utbetalda beloppet efter avdrag för särskilt beräknad reseersättning. Innehållen skatt skall av uppdragsgivaren betalas inom 14 dagar till artistskattekontot hos länsstyrelsen
i Örebro län. |
De förslag som utredningen lägger fram gäller tiden för inbetalning av innehållna skattebelopp och tillämpning av bestämmelserna vid engagement som avses vara kortare tid än en vecka. Förslagen har inte föranlett några uttalanden från remissinstansernas sida. Jag är inte för egen del beredd att nu tå ställning till dessa frågor, som enligt vad jag under hand har meddelats kommer att övervägas ytterligare inom RS-projektet. Jag vill därför i nu förevarande sammanhang bara föreslå några ändringar som betingas av mina förslag i tidigare avsnitt. Bestämmelserna är av sådan karaktär att de bör meddelas i form av lag.
Om innehållen skatt inte betalas i föreskriven tid är uppdragsgivaren enligt 6§ Ask skyldig att lämna länsstyrelsen skriftligt meddelande om storleken av den innehållna skatt som hade bort betalas in. Meddelandet skall lämnas inom den tid som gäller för inbetalningen. Vid underlåtenhet att fullgöra denna skyldighet utgår restavgift med två procent av det skattebelopp för vilket uppgift inte har lämnats. Restavgiften utgår enligt hänvisning i 7§ Ask till bestämmelserna om restavgift 1 58§ UBL.
Enligt den ordning som enligt mitt förslag skall gälla för inbetalning av innehållen skatt kommer arbetsgivare vid försumlighet att lämna föreskrivna uppgifter inte att påföras någon restavgift. Vid underlåtenhet att lämna uppbördsdeklaration i rätt tid skall i stället utgå förseningsavgift. Nuvarande bestämmelse i UBL om restavgift efter två procent slopas därför. De skäl som jag har angett för mitt förslag om förseningsavgift vid försummad redovisning enligt UBL talar enligt min mening för att också underlåtenhet att lämna meddelande enligt Ask bör förenas med skyldighet att utge sådan avgift i stället för restavgift. Jag föreslår därför att 6 § Ask förses med hänvisning till bestämmelserna om förseningsavgift i 54§ 3 mom. UBL. Samtidigt bör hänvisningen till 588 UBL 17§ Ask utgå till den del den avser den två-procentiga restavgiften.
8¶Skatteavdrag på pension m. m.
Enligt 108 andra stycket d) UBL skall avdrag för preliminär A-skatt inte verkställas på sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst 3000 kr. för år. Från denna bestämmelse görs dock vissa undantag. BL. a. undantas pension och vårdbidrag som utgår på grund av lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
RSV har i skrivelse till regeringen den 25 april 1978 lagt fram förslag till höjning av beloppsgränsen. Verket redovisar härvid inledningsvis synpunkter som har framförts i frågan av Svenska försäkringsbolags riksförbund. Förbundet har sålunda framhållit att nuvarande beloppsgräns har gällt sedan år 1962 och numera är för låg för att ge den lindring i försäkringsbolagens källskattearbete som den var avsedd att medföra. Den mest
betungande delen av detta arbete sägs bestå i den årliga kontrollen av huruvida mottagarna betalar A-skatt eler B-skatt och, i det förra fallet, huruvida utbetalt belopp utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av tjänst eller inte. Enligt förbundets mening bör beloppsgränsen nu höjas så att den motsvarar det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring som gäller vid beskattningsärets ingång.
RSV deltar förbundets uppfattning att nuvarande beloppsgräns genom
penningvärdesförändringen har kommit att bli för låg. En höjning till basbeloppet anser verket dock vara alltför stor. Den skulle i många fall kunna leda till kvarstående skatt. En tänkbar lösning kunde enligt verkets mening
vara att knyta beloppsgränsen till basenheten enligt lagen (1977: 1071) om
basenhet enligt 108 I mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. Denna basenhet är vid 1979 års taxering 5 000 kr. och vid 1980 års taxering
5400 kr. Verket anser det dock av praktiska skäl bättre att välja en fast be-
loppsgräns och förordar att den sätts vid 6 000 kr.
Den fråga om beloppsgräns för vilken jag har redovisat här bör enligt min mening avgöras i nu förevarande sammanhang.
Jag ser riksförbundets önskemål om en höjning av beloppsgränsen som berättigat. Jag delar å andra sidan RSV:s uppfattning att en höjning till basbeloppet skulle vara alltför stor. Detta belopp var för december 12 600 kr. Det är uppenbart att riskerna för att kvarstående skatt skall uppkomma ökar betydligt om inkomster av denna storlek undantas från skatteavdrag. Jag anser att RSV:s förslag innebär en rimlig avvägning. Beloppsgränsen bör dock med fördel kunna anknytas till basbeloppet. Med hänsyn till det nyss sagda bör den bestämmas till hälften av basbeloppet för december månad året före det är ersättningen utges. Jag föreslår att 10§ UBL ändras i enlighet härmed.
9 Anstånd
Utredningen föreslår vissa ändringar i UBL:s bestämmelser om anstånd. Dessa förslag innebär med ett undantag inte någon avvikelse från nu gäl-
lande grunder för meddelande av anstånd. De begränsas huvudsakligen till
vad utredningen har ansett påkallat på grund av att skatt i fortsättningen inte skall erläggas under uppbördstermin utan betalas senast den 18 i uppbördsmånad. För att få ett enkelt system för myndigheternas bevakning av
meddelade anstånd föreslår utredningen vidare att anståndstiderna alltid
skall löpa till den 18 i uppbördsmånad. Detta förslag avspeglas också i de ändringar som utredningen föreslår i anståndsbestämmelserna.
Remissinstanserna har i sak inte haft något att erinra mot utredningens
lagtextförslag. Jag kan också i stort sett ansluta mig till det. Ändringarna
bör dock enligt min mening kunna förenklas genom att de i större utsträck-
ning ansluts till nuvarande lagtext än som har skett i utredningens förslag.
Jag delar utredningens uppfattning att det från bevakningssynpunkt skulle vara till fördel att regelmässigt låta anstånd löpa ut den 18 i uppbördsmånad. En sådan ordning behöver dock enligt min mening inte påverka utformningen av UBL:s anståndsbestämmelser. Dessa bör liksom hittills
ange vissa tidsramar. Närmare anvisningar om förfarandet bör utfärdas av
RSV. Mitt förslag i här berörda avseenden till lagtextändringar i 48§ I och 2 mom., 49§ 3 mom. och 503 torde inte kräva någon ytterligare kommentar. Beträffande förslaget till 49§ 3 mom. vill jag dock framhålla följande.
Skattskyldig, som har anfört besvär över taxering eller exempelvis gjort ansökan angående skatteberäkning för ackumulerad inkomst, kan enligt
49§ beviljas anstånd i avvaktan på beslut med anledning av besvären eller
ansökningen. Enligt 49§ 3 mom. får anståndet meddelas att gälla längst intill dess två månader har förflutit från dagen för beslutet. Utredningen har föreslagit att bestämmelsen ändras så, att anstånd kan medges till den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter det att två månader har förflutit från dagen för beslutet. Jag anser emellertid som jag förut har nämnt att bevakningsförfarandet inte bör påverka anståndsbestämmelserna. Anståndstiden bör också i fortsättningen avse visst antal månader efter beslutsdagen. Nuvarande tidsintervall om två månader har i praktiken visat sig vara för kort med tanke på att den skattskyldige bör få rimlig tid på sig för betalning sedan han har fått kännedom om beslutet. Jag föreslår att an-
stånd enligt 3 mom. skall kunna meddelas att gälla till dess tre månader har
förflutit från beslutsdagen.
Utredningen har slutligen föreslagit att beslutanderätten i några anståndsfrågor skall flyttas från länsstyrelsen till lokal skattemyndighet.
F.n. gäller enligt 49§ 2 mom. UBL att fråga om anstånd med betalning av skatt på grund av ansökan om skatteberäkning för ackumulerad inkomst eller om befrielse från erläggande av skatt, som har påförts avliden eller hans dödsbo, skall prövas av länsstyrelsen. Utredningen föreslår att
beslutanderätten i fråga om anstånd i samband med yrkande om särskild
skatteberäkning skall fördelas mellan lokal skattemyndighet och länsstyrelse enligt bestämmelserna 1 49§ I och 2 mom. angående anstånd vid besvär eller framställning om rättelse av taxering, som har blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende. Beträffande anstånden i samband med ansökan om dödsbobefrielse föreslår utredningen att beslutanderätten helt läggs på lokal skattemyndighet.
Bakgrunden till utredningens förslag är att ärendena om ackumulerad inkomst och dödsbobefrielse av utredningen i en tidigare rapport (Delrapport 1976: 1) har föreslagits överflyttade från länsskatterätt till taxeringsnämnd. Enligt det förslag som jag lade fram i prop. 1977/78: 181 och som antogs av riksdagen (rskr 1977/78: 362) kan emellertid ansökan om särskild skatteberäkning göras hos såväl taxeringsnämnd som länsskatterätt. Jag lade vidare inte fram något förslag om överflyttning av ärendena om dödsbobefrielse till taxeringsnämnd. Som jag framhöll i propositionen anser jag
det inte lämpligt att belasta taxeringsnämnderna med dessa ärenden i samband med övergången till den nya taxeringsorganisationen. Det finns därför enligt min mening inte anledning att nu ändra gällande ordning enligt vilken det ankommer på länsstyrelsen att besluta i dessa anståndsfrågor.
Jag har inledningsvis antytt att utredningen också har lagt fram ett förslag som innebär utvidgning av skattskyldigs möjligheter att erhålla an-
stånd med inbetalning av skatt. Utredningens förslag avser fall då skattskyldig har blivit beskattad för en och samma inkomst eller förmögenhet både här i landet och i främmande stat med vilken avtal för undvikande av dubbelbeskattning har ingåtts. Utredningen föreslår att skattskyldig som gör gällande att han har beskattats i strid med avtalet skall kunna beviljas anstånd med skatt, kvarskatteavgift eller ränta till belopp som betingas av vad han har betalt i skatt till den andra staten. För att anstånd skall kunna meddelas förutsätts enligt utredningens förslag — förutom att den utländ-
ska skatten har betalts helt eller delvis — att den skattskyldige i föreskri-
ven ordning gjort framställning om att åtgärder vidtas för undvikande av dubbelbeskattning. Fråga om anstånd skall prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen har förordnat att handlägga ärenden enligt dubbelbeskattningsavtal. Utredningen föreslår att bestämmelserna tas in i ett nytt 2 a mom. till 49§ UBL.
Utredningens förslag står i huvudsaklig överensstämmelse med vad RSV har förordat i skrivelse den 7 juli 1977 till budgetdepartementet. För egen del får jag anföra följande.
Ärende som har samband med tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal
handläggs av regeringen eller, efter regeringens förordnande, RSV. Det är
enligt min mening rimligt att regeringen och RSV får möjlighet att meddela anstånd med erläggande av skatt, restavgift eller ränta i samband med att fråga om tillämpningen av ett dubbelbeskattningsavtal övervägs. Anstånd bör kunna lämnas också i vissa andra fall än de fall av dubbelt skatteuttag som har beskrivits av utredningen. Jag tänker härvid närmast på den situationen då skattskyldig har beskattats i Sverige för viss inkomst eller förmögenhet men sannolika skäl talar för att med en riktig avtalstillämpning svensk skatt icke skulle ha utgått. Förutsättning för anstånd bör vara att den skattskyldige i anslutning till sin ansökan om prövning av avtalets tilllämpning i förekommande fall visar att den utländska skatten har betalts helt elter delvis och att regeringen eller RSV anser att tillämpningen av avtalet bör prövas närmare. Med hänsyn till dessa beskattningsärendens spe-
ciella karaktär bör anståndsbestämmelserna kunna begränsas till föreskrift om att regeringen eller RSV får medge skattskyldig anstånd med inbetal-
ning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta när fråga om tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal tas upp till prövning. Jag föreslår att sådana be-
stämmelser tas in i ett nytt 2 a mom. till 499§ UBL. Mot RSV:s beslut i fråga om anstånd bör talan ej få föras. Föreskrift härom bör ges i 868 2 mom. UBL.
Jag vill avslutningsvis nämna att flera remissinstanser har uttalat önskemål om att lokal skattemyndighet skall kunna meddela skattskyldig anstånd vid taxeringsbesvär med mindre bundenhet till taxeringsintendentens ställningstagande än som f. n. är fallet enligt 49§ I mom. 2) TL. Förslag till ändring i sådan riktning har lagts fram av RSV i skrivelse den 28 junt 1978 till regeringen. Detta förslag avser jag att ta ställning till i ett senare sammanhang.
10¶Restlängd m. m.
Enligt gällande ordning skall länsstyrelsen upprätta restlängd över debiterad skatt (preliminär B-skatt, tillkommande skatt och kvarstående skatt) som inte har betalts i rätt tid. Ett exemplar skalt överlämnas till kronofogdemyndigheten senast inom två månader efter uppbördsterminen. 1 längden tas i princip med varje skattebelopp som är obetalt vid uppbördsterminens utgång. Vid längdens upprättande är det dock möjligt att undanta belopp som har erlagts för sent men innan längden är färdigställd. I praktiken
ter uppbördsmånaden. På beloppet beräknas däremot restavgift i vanlig ordning.
Utredningen framhåller att nuvarande ordning medför att man i restläng-
den också tar med belopp som skattskyldig på grund av anstånd enligt 48
eller 49 & UBL inte behöver betala förrän vid en senare tidpunkt efter längdens upprättande. Utredningen anser denna ordning otillfredsställande och pekar därvid särskilt på att upplysningar lämnas ur längden till inkassobyråer, kreditinstitut m. fl.
Utredningen föreslår att skattebelopp som omfattas av anstånd vid restlängdens upprättande inte skall tas med i denna. Införing i restlängd skall ske först om den skattskyldige försummar att betala skattebeloppet vid anständstidens utgång. Enligt utredningens förslag skall vidare såvitt gäller anstånd enligt 488 lokal skattemyndighet, och inte som f.n. kronofogdemyndighet, inför varje uppbördstillfälle bevaka de anstånd som då löper ut. Belopp som betalas senast vid anståndstidens utgång skall registreras i vanlig ordning i centrala skatteregistret. Om betalning inte erläggs i rätt tid skall en betalningspåminnelse skickas till den skattskyldige. Denne får därmed någon ytterligare tid på sig för att betala och undvika att bli införd i restlängd. Beträffande anstånden enligt 49§ UBL föreslår utredningen att
dessa direkt registreras i centrala skatteregistret via terminal. Både bevak-
nings- och påminnelseförfarandet kan därmed ske maskinellt hos länsstyrelsen i fråga om dessa anstånd. Utredningen framhåller att den i det fortsatta utredningsarbetet kommer att undersöka möjligheterna att också behandla anstånden enligt 488 UBL maskinellt.
Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga ställer sig
positiva till förslaget att skattebelopp, som omfattas av anstånd, skall undantas vid restlängdens upprättande. Datainspektionen framhåller att förslaget innebär stora fördelar från integritetsskyddssynpunkt och flera remissinstanser vill understryka angelägenheten av att förslaget genomförs.
Utredningens förslag om hur bevakningen bör tillgå tillstyrks också all-
mänt. Några remissinstanser anser dock att även anstånden enligt 48§ re-
dan från början bör bevakas maskinellt. För egen del får jag anföra föl-
Jande.
F.n. finns inte nägra närmare bestämmelser i lag om vilka belopp som skall föras in i restlängd. I 57§ andra stycket UBL sägs bara att länsstyrel-
sen skall anteckna inbetald skat för varje skattskyldig och upprätta restlängd i den ordning som regeringen bestämmer. Frågan har inte heller reg-
lerats närmare i UK. Föreskrift finns endast om att länsstyrelsen efter var-
je uppbördstermin skall registrera inbetald skatt, upprätta restlängd i två exemplar och skriva ut de indrivningshandlingar som RSV har bestämt
(5158 UK). Hur belopp som omfattas av anstånd bör registreras är därför
med nuvarande lagstiftning en fråga av administrativ art.
Restlängden är närmast avsedd att utgöra en förteckning över obetalda
skatter som skall ligga till grund för indrivningen. Att belopp, som omfat-
tas avanstånd och alltså inte är aktuella för indrivning ändå tas med i restlängden får bl. a. ses mot bakgrund av att en sådan ordning i ett tidigare tekniskt mindre utvecklat registreringsförfarande torde ha framstått som mest praktisk. Underlaget för restlängden begränsades därigenom till uppgifter om obetalda belopp vid uppbördsterminens utgång och bevakningen
av anstånden kunde förläggas till indrivningsmyndigheterna. Med ett
ADB-förfarande följer emellertid helt andra möjligheter att beakta anstånden vid restlängdens upprättande och att samtidigt ordna bevakningen och den s.k. kvittningen på ett rationellt sätt. Genom kvittning kan skattebe-
lopp. som skall återbetalas tas i anspråk för betalning av restförd skatt.
Kvittning får ske även om anstånd har meddelats. Enligt anvisningar, som har utfärdats av RSV skall dock kvittning regelmässigt inte ske när obetalt skattebelopp omfattas av anstånd enligt 49 § UBL.
Jag delar utredningens och remissinstansernas uppfattning att man så
långt möjligt bör undvika att i restlängden införa skattebelopp som på grund av anstånd skall betalas först efter den tidpunkt som längden avser. I restlängd bör enligt min mening i princip bara tas med belopp i fråga om vilka betalningsförsummelser föreligger vid längdens upprättande.
Enligt vad utredningen har uttalat bör det ändrade förfarandet tillämpas fr.o.m. uppbördsåret 1980/81, dvs. första gången i fråga om restlängden för mars 1980. Jag har emellertid under hand underrättats om att upplägg-
ningen av det nya registrerings- och bevakningsförfarandet kan kräva nå-
got längre tid än som från början beräknades.
En viss förskjutning kan bl. a. behövas för ytterligare överväganden om
ordningen vid bevakning och kvittning beträffande skattebelopp som omfattas av anstånd enligt 48§ UBL.
Enligt vad jag har sagt förut bör närmare föreskrifter om restlängdens upprättande och förfarande i fråga om registrering och bevakning av anstånd även i fortsättningen kunna meddelas i administrativ ordning. Jag föreslär att frågan löses så att det nu i princip slås fast att restlängd skall upprättas i enlighet med vad jag förut har uttalat. Den nya ordningen bör tillämpas så snart de tekniska förutsättningarna föreligger. Det bör ankomma på RSV att göra anmälan härom till regeringen.
Nuvarande bestämmelser om kvittning i 51 § och 68 § 4 mom. UBL gäller bara restförd skatt. Eftersom skattebelopp, som omfattas av anstånd, f.n. förs in i restlängd, blir kvittningsförfarandet tillämpligt också i fråga om så-
dana skattebelopp. Så blir däremot inte fallet när den av mig förordade ordningen har genomförts. Jag föreslår att bestämmelserna redan nu ändras så att kvittning i dessa fall blir möjlig med det ändrade restlängdsförfa-
randet. Jag förutsätter att kvittningsbestämmelserna också i fortsättningen
tillimpas i överensstämmelse med de anvisningar som RSV redan tidigare har utfärdat. Förslag till ändring av 51§ och 68§ 4 mom. har utarbetats i enlighet med det sagda. Därvid har också gjorts vissa redaktionella jämkningar.
Utredningen har också lagt fram ett annat förslag i fråga om restlängden. Enligt förslaget skall restlängdens upprättande föregås av ett påminnelse-
förfarande. Den skattskyldige skall erinras om sin betalningsförsummelse
och ges ullfälle att betala skattebeloppet inom viss tid för att därmed undvika att bli införd i längden. Om den skattskyldige har erinringar mot påminnelsen har han möjlighet att framföra dessa till länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet. En sådan erinran kan exempelvis gälla upplysning om att arbetsgivaren verkställt avdrag för den kvarstående skatten och att den skattskyldige alltså har fullgjort sin betalningsskyldighet i rätt tid. Påmin-
nelseförfarandet skall vidare enligt utredningens förslag kombineras med
en på särskilt sätt beräknad restavgift. Enligt vad jag har erfarit under hand skulle föreslagna rutiner kunna tillämpas tidigast år 1981.
Utredningens förslag har blivit föremål för starkt delade meningar hos
remissinstanserna och jag är inte beredd att nu ta slutlig ställning till för-
slaget. Till frågan om ett påminnelseförfarande och restavgiftens utformning på uppbördsområdet återkommer jag därför i ett senare sammanhang.
Det förslag till betalningsförfarande som jag har lagt fram 1 fråga om skattskyldigs och arbetsgivares inbetalning av skatt förutsätter dock redan
nu vissa mindre jämkningar i UBL:s restavgiftsbestämmelser. I 58§ I
mom. UBL bör sålunda anges att restavgift utgår om skattskyldig eller arbetsgivare underlåter att betala skatt i tid och ordning som föreskrivs i UBL. Nuvarande bestämmelser i momentets tredje och fjärde stycken bör vidare utgå. Det ändrade betalningsförfarandet kräver också en följdänd-
ring i 77 §. Jag förutsätter slutligen att de skattskyldiga genom RSV:s för-
sorg informeras om att skatt, som inte har betalts i rätt tid, kan erläggas i vanlig ordning till länsstyrelsen fram till tiden för restlängdens upprättande
och att restföring därmed undviks. De skattskyldiga bör också upplysas om att utgående restavgift bör betalas samtidigt med att skattebeloppet er-
läggs.
11¶Särskild taxering för beräkning av preliminär B-skatt, m. m.
Jag skall i detta avsnitt ta upp en del frågor som huvudsakligen är av rent teknisk natur och endast i begränsad utsträckning har föranlett uttalanden från remissinstanserna.
Enligt 13§ första stycket UBL skall vid beräkning av preliminär B-skatt hänsyn tas till preliminär A-skatt som den skattskyldige har att erlägga för vissa inkomster. Exempel på sådana inkomster är ersättning för artistisk verksamhet och sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Utredningen framhåller att det i flertalet fall torde vara omöjligt att förutsä-
ga hur stor A-skatt som kommer att utgå. Utredningen föreslår därför föreskrift om att bestämmelsen skall tillämpas "då så kan ske.” Jag biträder förslaget.
Preliminär B-skatt skall regelmässigt utgå med belopp som svarar mot den slutliga skatt, som har påförts den skattskyldige året före det inkomstår under vilket skatten skall betalas. B-skatt skall dock i vissa fall beräknas med ledning av särskild taxering till statlig och kommunal inkomstskatt och förmögenhetsskatt. Till grund för taxeringen skall i allmänhet ligga en preliminär självdeklaration från den skattskyldige.
Särskild taxering skall enligt 13 § andra stycket UBL ske när skattskyldig vid taxeringen året före inkomståret inte har erhållit slutlig skatt i den kommun där B-skatt skall debiteras men kan antas bli taxerad där året efter inkomståret.
Enligt 138 tredje stycket skall B-skatt beräknas enligt särskild taxering om det med sannolikhet kan antas att för inkomståret taxerad inkomst kommer att avvika från den taxerade inkomsten året före inkomståret med minst en femtedel av denna inkomst. Avvikelsen skall dock vara minst 600 kr. B-skatt får beräknas på grundval av särskild taxering också när särskil-
da omständigheter ger anledning till det. Sådan omständighet kan föreligga
vid nedsatt skatteförmåga eller mer betydande skillnad mellan annars utgående preliminär skatt och påräknelig slutlig skatt.
Utredningen påpekar att bestämmelsen i andra stycket om särskild taxering reglerar två situationer. Den ena är den när skattskyldig har flyttat från en kommun till en annan. När så är fallet har särskild taxering ansetts
befogad med hänsyn till att en flyttning ofta är förenad med ändring i den
skattskyldiges inkomstförhållanden. Bestämmelsen om särskild taxering skall här ses också mot bakgrund av att lokal skattemyndighet i inflytt-
ningskommunen tidigare inte hade kännedom om senast påförda slutliga skatt. Numera får den lokala skattemyndigheten uppgift härom. Den andra
situationen är den när skattskyldig inte över huvud taget har blivit påförd
slutlig skatt året före inkomståret. Utredningen anser att B-skatt bör beräknas enligt särskild taxering när
större ändring av B-skatten är påkallad. Bestämmelsen i 13 § andra stycket bör därför enligt utredningens mening begränsas till fall när skattskyldig inte över huvud taget har blivit påförd någon slutlig skatt året före inkomståret. Utredningen påpekar att en sådan utformning av stadgandet i förening med föreskrifterna om avgivande av preliminär självdeklaration i 17 § medför att B-skatt kommer att beräknas med ledning av särskild taxering när detta är påkallat. Med tanke på att skattskyldigs taxering kan bli så låg att någon skatt inte utgår föreslår utredningen att andra stycket också
ändras så att hänsyn skall tas till — i stället för taxeringen — den slutliga
skatt som kan antas bli påförd.
Beträffande 13 § tredje stycket föreslår utredningen ändring i två avseenden. Utredningen erinrar härvid om att utredningen i tidigare delrapport
1976: I har föreslagit att all taxering skall ske i den skattskyldiges hemortskommun. Bestämmelserna i tredje stycket bör därför enligt utredningens
mening ändras så att därav framgår att beräkningen av B-skatt skall ske med hänsyn till den skattskyldiges samtliga taxeringar. Utredningen har vidare funnit att nuvarande belopp om 600 kr. är för litet för att fylla någon
nämnvärd funktion vid tillämpningen av femtedelsregeln. Utredningen
föreslår att beloppet höjs till 1000 kr.
Utredningens förslag har allmänt godtagits av remissinstanserna. Från några håll har dock påpekats att femtedelsregein i kombination med utredningens förslag att B-skatt under 600 kr. inte skall påföras leder till att en inkomstgräns på 1000 kr. inte kommer att fylla någon funktion. Belopps-
gränsen anses I stället böra sättas vid 3 000 kr. För egen del får jag anföra följande. Jag anser i likhet med utredningen
att man nu med fördel kan ändra 13 § andra stycket så att debitering av Bskatt normalt kan ske på grundval av slutlig skatt som har påförts året före inkomståret i annan kommun än inflyttningskommunen. Jag ansluter mig också till utredningens förslag att frågan om särskild taxering skall göras
beroende av huruvida slutlig skatt kan antas komma att påföras. Det är en-
ligt min mening likaså befogat med en beloppshöjning. Som vissa remissinstanser har påpekat bör dock beloppet vara större än 1000 kr. Jag föreslår att nuvarande beloppsgräns på 600 kr. höjs till 2000 kr.
Jag är däremot inte nu beredd att föreslå ändring i 13 § tredje stycket för att i enlighet med utredningens förslag utmärka att skattskyldigs samlade taxering skall ligga till grund vid beräkningen av B-skatt. En sådan ändring
sammanhänger med utredningens tidigare förslag att taxeringsnämnden i
hemortskommunen skall verkställa taxering av den skattskyldiges förvärvskällor i annan kommun. Till denna fråga ämnar jag inte ta ställning nu utan återkommer härtill i ett senare sammanhang.
Jag föreslår att 13§ ändras i enlighet med vad jag har sagt. Också vissa
redaktionella ändringar bör vidtas.
Som jag har nämnt tidigare grundas särskild taxering för beräkning av preliminär B-skatt i allmänhet på en preliminär självdeklaration från den skattskyldige. Bestämmelse om skyldighet att utan anmaning lämna dekla-
ration finns i 178. Förutsättningarna för att sådan skyldighet skall föreligga
svarar I stort sett mot vad som enligt 13 § förutsätts för att B-skatt skall beräknas enligt särskild taxering. Utredningen föreslår att bestämmelserna i 17§ ändras I överensstämmelse med vad utredningen har förordat i fråga om 13 § andra och tredje styckena. Jag biträder förslaget. Beloppsgränsen bör dock i likhet med vad jag har förordat i fråga om 138 sättas vid 2 000 kr. På debetsedlarna för preliminär skatt anges efter vilka grunder som av-
drag i enlighet med lokal skattemyndighets beslut skall verkställas för preliminär A-skatt resp. med hur stort belopp preliminär B-skatt skall betalas.
Dessa grunder eller belopp kan dock ändras av lokal skattemyndighet om det kan antas att bättre överensstämmelse därigenom erhålls mellan den
preliminära och den slutliga skatten. Beslut om sådan justering — s. k.
jämkning — skall enligt 45§ I mom. UBL meddelas bl. a. när skattskyldig gör sannolikt eller det annars framstår som troligt för myndigheten att den preliminära skatten kommer att avvika från den slutliga skatten på grund av ändring i inkomst eller vissa avdrag eller av annan anledning. Jämkning
av preliminär A-skatt bör dock bara vidtas om skatt därigenom kommer att
tas ut med minst en femtedel högre eller lägre belopp än som annars skulle vara fallet. Om ändringen i den preliminära skatten understiger 25 kr. skall jämkning inte ske. En spärregel finns också beträffande preliminär B-skatt.
Sådan skatt bör sålunda jämkas endast när påräknelig inkomst över- eller
understiger den tidigare antagna inkomsten med minst en femtedel, dock med minst 600 kr. Utredningen anser att de här återgivna bestämmelserna bör ändras på vissa punkter. Utredningen påpekar att 25-kronorsregeln vid jämkning av preliminär A-skatt inte fyller någon funktion och därför kan utgå. Enligt utredningens mening bör vidare beloppsgränsen vid jämkning av preliminär B-skatt höjas från 600 till 1000 kr. i överensstämmelse med vad utredningen har föreslagit i fråga om beloppsgränserna i 13 och 17§§& UBL. Utredningen förordar också att femtedelsregeln vid jämkning av preliminär B-
skatt bör ställas i relation till påräknelig taxerad inkomst i stället för som
f.n. påräknelig inkomst.
Jag har tidigare föreslagit att de beloppsgränser som enligt 13 och 178§ gäller i fråga om preliminär taxering och preliminär självdeklaration för Bskatt skall höjas från 600 till 2000 kr. Samma beloppsgräns bör enligt min
mening tillämpas vid jämkning av sådan skatt. Jag anser vidare i likhet med utredningen att den nämnda 25-kronorsregeln kan slopas. Jag biträder också utredningens förslag att femtedelsregeln vid jämkning av B-skatt skall stältas i förhållande till påräknelig taxerad inkomst. En sådan bestämmelse torde överensstämma med tillämpningen av nuvarande föreskrift. Jag före-
slär att 458 I mom. ändras i enlighet med vad jag har sagt här. I anslutning härtill bör också några mindre ändringar av redaktionell natur göras. För-
slaget medför att anvisningarna i punkt 4 till 45§ kan utgå.
Utredningen har även lagt fram förslag till viss ändring av 45§ 2 mom. UBL. Härom får jag anföra följande.
Enligt detta stadgande kan lokal skattemyndighet i samband med jämkning besluta om återbetalning av för mycket inbetald preliminär skatt. För-
skjuta motsvarande slutliga skatt med minst en femtedel av denna skatt,
dock minst 100 kr. När särskilda omständigheter föreligger kan dock återbetalning av för mycket erlagd skatt ske även om här angivna villkor inte
är uppfyllt.
Utredningen föreslår att den angivna beloppsgränsen på 100 kr. med hänsyn till förändringarna i penningvärdet höjs till 500 kr. Förslaget har från remissinstansernas sida föranlett synpunkter i olika riktningar.
Sålunda framhålls att förtidsåterbetalningarna tenderar att öka och att förfarandet är arbetskraftskrävande. Förfarandet bör därför i varje fall av-
vägas så att återbetalning normalt inte sker före den 15 juni under taxeringsåret. En remissinstans anser att man bör inrikta sig på att så småning-
om helt slopa möjligheten till förtida återbetalning. I avvaktan härpå bör reglerna skärpas avsevärt. Ett par remissinstanser förordar att beloppet
höjs till minst 1000 kr. Den åsikten framförs också att en höjning till 1 000 kr. inte skulle begränsa antalet återbetalningar på något betydande sätt. Beloppsgränsen bör i stället sättas vid 3 000 kr. Några remissinstanser före-
slår att femtedelsregeln kompletteras med bestämmelse som medger såväl
jämkning som återbetalning när skatten nedsätts med minst 3 000 kr.
För egen del fär jag anföra följande. Den normala ordningen för återbe-
talning av för mycket erlagd preliminär skatt bör enligt min mening vara att
överskjutande belopp betalas ut i samband med att debetsedlarna på slutlig skatt översänds till de skattskyldiga. Jag vill erinra om att den skattskyldige därvid tillgodoräknas ränta. Frågan i vilken mån man bör frångå denna ordning och öppna möjlighet till tidigare återbetalning blir närmast beroende av vilka hänsyn man anser sig böra ha att ta till å ena sidan de skattskyldiga och å den andra önskemålet om att uppbördssystemet fungerar på ett så enkelt och rationellt sätt som möjligt.
Jag anser att den avvägning mellan dessa båda intressen som ligger i nu-
varande bestämmelser i stort sett framstår som tillfredsställande. Jag tän-
ker härvid inte minst på att återbetalning kan medges utan hinder av femte-
delsregeln när särskilda omständigheter föreligger. Sådana omständigheter
kan vara nedsatt skatteförmåga, sjukdom, arbetslöshet eller utflyttning ur riket. Det bör också nämnas att RSV i anvisningar (Du 1971: 15) har uttalat
att återbetalning bör ske när skatten nedsätts med minst 3 000 kr. Jag föreslår därför att nuvarande bestämmelse behålls med undantag för den juste-
ring av beloppsgränsen till 500 kr. som utredningen har förordat.
12¶Skattelängd m. m.
Enligt de riktlinjer för taxeringsorganisationen i första instans som riksdagen antog på förslag i prop. 1975: 87 (SkU 1975: 31, rskr 1975: 299) godkändes i princip att uppgifter om taxcringen och debiteringen redovisas i en och samma längd. Förslag till en sådan samordning av inkomst- och debiteringslängderna lade utredningen fram i sin delrapport 1977:1. Detta förslag bygger på de synpunkter angående längdföringen som redovisades i en tidigare delrapport 1976: 1. Utredningens förslag har inte förut behandlats av mig. Som jag framhöll i prop. 1977/78: 181 angående ny taxeringsor-
ganisation m. m. avsåg jag att återkomma till förslaget i ett senare sammanhang. Utredningen har numera kompletterat sitt förslag i föreliggande
delrapport 1977:4:2. Jag vill därför nu för egen del ta ställning till denna fråga. Jag anser mig därvid först böra kort redogöra för nuvarande förfarande.
Enligt gällande ordning skall av taxeringsnämnd beslutade taxeringar föras in i inkomstlängd resp. förmögenhetslängd. Sådan längd benämns I 688 TL också taxeringslängd. I paragrafen ges relativt utförliga bestämmelser om vad som skall antecknas i inkomstlängden. 1 fråga om förmögenhetslängden föreskrivs att anteckning skall göras om den till statlig för-
mögenhetsskatt skattepliktiga och beskattningsbara förmögenheten. När-
mare föreskrifter om längdernas upprättande meddelas av regeringen. Sådana föreskrifter har tagits in i taxeringskungörelsen (1957: 513; TK).
Taxeringslängd skall enligt 68§ TL skrivas under av lokal skattemyndig-
het eller annan längdförare. Längden består enligt föreskrifterna i TK av tre delar, A. B och C-del. Längdföringen, och därmed underskrivandet av
dessa delar, är i allmänhet så fördelad att lokal skattemyndighet svarar för
längdföringen av A-delen (fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser) medan länsstyrelsen svarar för längdföringen av B- och C-del (aktiebolag, ekonomiska föreningar m. fl.). I många län svarar dock lokal skattemyn-
dighet i residensstaden också för B- och C-delarna.
Sedan längden har skrivits under skall den anses innefatta taxerings-
nämndens beslut (68§ sista stycket TL). Undertecknandet sker regelmässigt senast den 10 augusti taxeringsåret.
De debiteringar av skatt m. m. som lokal skattemyndighet skall verkställa på grundval av taxeringarna redovisas i en debiteringslängd, som undertecknas av myndigheten senast den 5 december taxeringsåret. De närmare föreskrifterna om debiteringslängd finns i UK.
Utredningen framhåller inledningsvis att den beslutade förlängningen av taxeringsperioden medför att uppgifter om taxeringar, debiteringar och pensionsgrundande inkomst (PGI1) blir tillgängliga samtidigt för längdföring efter taxeringsperiodens utgång. Denna omständighet och det förhållandet att de båda längderna har delvis samma innehåll talar enligt utredningens
mening för att uppgifterna sammanförs i en längd, benämnd skattelängd.
Förfarandet kommer enligt utredningens redogörelse för förslaget att bli i stort sett följande.
Debetsedlar på slutlig skatt och skattelängd framställs med ADB på grundvålav registrerade upppifter i det centrala skatteregistret. Debetsedlarna framställs först eftersom de skall vara de skattskyldiga tillhanda senast den 15 december taxeringsåret. Framställningen sker successivt med
början i november. Sedan debetsedlarna har färdigställts trycks skatte-
längderna för de olika fögderierna. De lokala skattemyndigheterna tillhandahålls längderna under andra hälften av december månad taxeringsåret, dock scnast den 31 december. Längderna skall underskrivas av lokal skattemyndighet och därmed anses innefatta taxeringsnämnds beslut om taxe-
ring och lokal skattemyndighets beslut om debitering och PGI. Också för-
mögenhetslängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Skattelängden trycks i huvudskrift och två avskrifter. Huvudskriften behålls av lokal skattemyndighet. Avskrifterna översänds under första hälften av januari året efter taxeringsåret till länsstyrelserna och kommunstyrelserna.
Utredningen har utarbetat förslag till de lagändringar, som enligt utredningens mening förutsätts. De av utredningen föreslagna ändringarna gäl-
ler bl. a. 2§ I mom. samt 68 och 72 a §§ TL.
Vad först angår 2 § I mom. och 688 TL gäller f. n. enligt det förstnämnda stadgandet att till den årliga taxeringen skall hänföras varje beslut som skall antecknas i taxeringslängd enligt vad som har föreskrivits därom. Ut-
redningen föreslår ingen ändring i sak av 2§ I mom. men förordar att be-
stämmelsen utformas med utgångspunkt i att de taxeringsnämndsbeslut som skall antecknas i skattelängd eller förmögenhetslängd anges i 68§ TL. Denna paragraf bör enligt utredningens mening i överensstämmelse härmed förses med tillägg om att i skattelängd också skall särskilt antecknas beslut om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst samt beslut enligt dubbelbeskattningsavtal om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser. Den ändring som utredningen på grund av det ändrade förfarandet vid längdframställningen föreslår beträffande 72 a § TL är av redaktionell natur.
Utredningen har slutligen föreslapit ett tillägg till lagen (1951: 763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst. F.n. skall PGI införas i debiteringslängd. Bestämmelse härom finns i 178 UK. Utredningen föreslår att den nämnda lagen i en ny 7 a§ förses med bestämmelse om att lokal skattemyndighets beslut beträffande PGI skall antecknas i skattelängd och att den undertecknade längden skall anses innefatta myndighetens beslut.
Utredningens förslag synes allmänt ha accepterats av remissinstanserna. I några fall har dock gjorts påpekanden till vilka jag återkommer. För egen del får jag anföra följande.
Taxeringsperioden har enligt riksdagens beslut förlängts tll den 30 november. Till dess regeringen förordnar annat skall dock taxeringsperioden 7 Riksdagen (978179. I saml. Nr I61
avslutas den 31 oktober. Förlängningen medför att man efter täxeringsperiodens slut inte fär tid att framställa taxeringslängder innan debetsedlarna på slutlig skatt framställs. När taxeringslängden kan tryckas är det också tid för att trycka debiteringslängden. Det ligger då också enligt min mening nära till hands att söka samordna de båda längderna. En sådan samordning innebär en uppenbar rationalisering och kan företas utan olägenheter för kommuner eller andra användare. Jag föreslår därför att den genomförs fr.o.m. 1979 års taxering.
Fram till år 1978 fick förmögenhetslängd enligt föreskrift i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar,
m. m. inte utan den skattskyldiges samtycke utlämnas till annan tidigare än
20 år efter längdens datum. Denna bestämmelse är numera slopad och något hinder mot att låta förmögenhetslängden ingå i samordningen finns därför inte längre. Enligt vad jag har inhämtat under hand fortgår utredningsarbetet inom RS-projektet med en sådan lösning som mål. Jag föreslår att samordningen också skall omfatta förmögenhetslängden. Jag biträder vidare utredningens förslag att den nya längden skall benämnas skattelängd.
Ett sammanförande av uppgifterna i inkomstlängden, förmögenhetsläng-
den och debiteringslängden till en skattelängd är i stort sett en framställ-
ningsteknisk fråga. Från lagteknisk synpunkt kunde det därför synas enklast att i princip behålla nuvarande bestämmelser om dessa längder och införa föreskrift om att de skall upprättas i en gemensam handling. En lösning, som innebär att beteckningarna på dessa längder slopas, synes emellertid inte förutsätta några större ändringar i TL eller andra författningar. Frågan kan till viss del lösas genom att i övergångsbestämmelserna till lagändringen i TE tas in föreskrift om att ordet taxeringslängd, inkomstlängd eller förmögenhetslängd. när det förekommer i olika böjningsformer i annan författning, skall avse skattelängd i motsvarande form. Jag förordar därför att en sammanslagning av längderna författningstekniskt löses enligt den sist angivna linjen.
Jag föreslår i likhet med utredningen att bestämmelserna i TL utformas
med utgångspunkt i att 68§ skall uppta alla sådana taxeringsnämndsbeslut
som skall antecknas i skattelängden. I denna paragraf bör därför såsom utredningen har föreslagit nu tas med taxeringsnämnds beslut enligt dubbelbeskattningsavtal. Jag kan däremot inte biträda utredningens förslag att föreskriften om anteckning i skattelängd också skall gälla taxeringsnämnds beslut om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Bestämmelse om att sådant beslut skall antecknas i skattelängd skulle medföra att beslutet hänfördes till årlig taxering enligt bestämmelsen i 2 § I mom. tredje stycket TL och därmed kom att omfattas av den processordning som gäller för denna taxering. Processordningen regleras I fråga om särskild skatteberäkning i lagen (1951: 763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumule-
rad inkomst. Att beslut om särskild skatteberäkning inte anges i 68§ hind-
rar dock inte att man i fortsättningen — på samma sätt som tf. n. i taxeringslängden beträffande länsskatterätts beslut om särskild skatteberäkning — anmärker att sådant beslut har meddelats av taxeringsnämnd.
Vid utformningen av 68§ i övrigt samt 28 I mom. TL skall beaktas att inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och särskild fastighetstaxering enhpt sistnämnda stadgande innefattas under benämningen årlig taxering. Bestämmelsen i 688 sista stycket bör ändras så att den underskrivna skattelängden kommer att innefatta taxeringsnämnds beslut i fråga om inkomstoch förmögenhetstaxering samt vad som i övrigt, med undantag av särskild fastighetstaxering, enligt 28 I mom. skall hänföras till årlig taxering. På
motsvarande sätt bör 2§ I mom. sista stycket utformas så att till den årliga
taxeringen kommer att hänföras — förutom inkomst- och förmögenhets-
taxering samt särskild fastighetstaxering — vad som annars enligt 68 § skall antecknas i skattelängden. Jag föreslår att bestämmelserna ändras i enlig-
het härmed. Föreskriften i 688 om att skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet skall antecknas i skattelängden tillämpas f. n. bara om förmö-
genhetsskatt skall utgå. Jag föreslår att bestämmelsen bringas i överensstämmelse med denna tillämpning. Nuvarande bestämmelse i 68 § att rege-
ringen meddelar närmare föreskrifter om taxeringslängds upprättande kan vidare enligt min mening utgå. De verkställighetsföreskrifter som behövs i fråga om skattelängden kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer. meddela på grund av 8 kap. 13§ regeringsformen.
De av mig föreslagna ändringarna i 72 a § TL är bara följdändringar eller av redaktionell natur.
Innan jag går Över till frågan vilka ändringar som en sammanslagning av längderna kan påkalla i andra författningar vill jag först beröra ett påpekande av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Påpekandet gäller bestämmelsen i 68 § sista stycket att den underskrivna skattelängden — på samma sätt som f.n. den underskrivna taxeringslängden — skall anses innefatta taxeringsnämndens beslut.
Bestämmelsen har, anser länsstyrelsen, den konsekvensen, att längdens innehåll tar över och träder i stället för taxeringsnämndens beslut. Enligt länsstyrelsens mening blir följden att besvär, som anförs under taxeringsperioden över taxeringsnämnds beslut, inte kan prövas av länsskatterätt förrän skattelängden föreligger klar och underskriven. Ett sätt att lösa det-
ta problem finner länsstyrelsen vara att införa ett markeringsförfarande i
det centrala skatteregistret och vid besvär låta detta register innefatta taxeringsnämndens beslut.
Jag vill med anledning härav erinra om att ifrågavarande bestämmelse på förslag I prop. 1967: 88 närmast tillkom för att undanröja tveksamhet om vilken av två föreliggande underlag som skall äga vitsord vid besvär, anteckningarna på deklarationen eller uppgifterna i längden. Den omständigheten att längden gavs vitsord sedan den har upprättats på grundval av anteckningarna på deklarationen kan enligt min mening inte medföra att skat-
terätt skulle vara förhindrad att ta ställning till taxeringsnämnds beslut sådant det föreligger dessförinnan. Att märka är vidare att taxeringsnämnd enligt 698 3 mom. TL i dess lydelse fr. o. m. den i januari 1979 bara undantagsvis kan ompröva beslut över vilket skattskyldig har anfört besvär. Längden fär betydelse för processordningen först sedan den har upprättats och undertecknats. Skulle det visa sig att den senare upprättade längden i visst fall inte stämmer med taxeringsnämndens beslut enligt anteckningarna på deklarationen kan längden rättas med stöd av 72a§& TL eller ändring vidtas efter besvär över taxeringen. Jag anser att det därför inte finns anledning att knyta taxeringsnämnds beslut till det centrala skatteregistret på det sätt som länsstyrelsen har föreslagit.
Som jag har nämnt uttalar utredningen att skattelängden efter under-
tecknandet skall anses innefatta lokal skattemyndighets beslut om debite-
ring av slutlig skatt och PGI. Såvitt gäller PGI föreslår utredningen att ut-
trycklig bestämmelse härom tas in i lagen (1959: 551) om beräkning av pen-
sionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Något förslag till motsvarande lagbestämmelse i fråga om debiteringen av slutlig skatt har utredningen inte lagt fram. För egen del vill jag anföra följande.
Debiteringen av slutlig skatt och PGI anges f.n. i debiteringslängd. Detta förfarande regleras helt i administrativ ordning genom föreskrifter i UK. Den omständigheten att slutlig skatt och PG1 genom samordning kommer alt anges i en för taxering och debitering gemensam längd i stället för en fristående debiteringslängd ger i och för sig inte anledning till någon föreskrift av det slag som utredningen föreslår. Det är vidare att märka att skattelängden skall undertecknas av lokal skattemyndighet. Det ligger i sa-
kens natur att den undertecknande myndighetens egna beslut innefattas i
längden. En bestämmelse om att längden skall anses innefatta myndighe-
tens beslut är inte förenligt med detta förhållande. Jag föreslår därför att
längdföringen av debitering och PGI1 också i fortsättningen regleras i administrativ ordning. Mitt förslag medför att ändringarna i andra författningar än TL begränsas till nägra mindre jämkningar av redaktionell natur i 278 I mom. UBL. Med anledning av att RFV i sitt yttrande har understrukit vik-
ten av att PGI förs in i skattelängd även om inkomstskatt inte utgår vill jag
framhålla att så avses ske.
13¶Anmaning att lämna självdeklaration m. m.
Jag vill i detta sammanhang ta upp ett förslag som utredningen lade fram i delrapport 1976: I och kompletterade i delrapport 1977: 1. Förslaget gäller
bestämmelserna i 36§ TL om erinran och anmaning vid underlåtenhet att
lämna självdeklaration.
Enligt de här angivna bestämmelserna får deklarationsskyldig, som inte
har lämnat självdeklaration inom föreskriven tid. anmanas att lämna deklaration. Anmaning kan utfärdas av chef för taxeringsenhet eller re visionsenhet, fögderichef, taxeringsnämnd., taxeringsintendent och sådan tjänsteman hos länsstyrelse eller Jokal skattemyndighet som biträder taxeringsnämnd. Anmauning får förenas med vitesföreläggande. Vite kan dock inte föreläpgas av tjänsteman som biträder taxeringsnämnd. Anmaning får delges den skattskyldige när så är påkallat.
Anmaningsförfarandet förutsätts emellertid inte komma till användning i första hand. Innan anmaning utfärdas bör nämligen den skattskyldige, om det kan ske utan olägenhet, på lämpligt sätt erinras om deklarationsskyldigheten. Erinran behöver dock inte göras om den deklarationsskyldige innan tiden för lämnande av deklaration har gått ut har tillställts förtryckt deklarationsblankett eller särskild skrivelse om deklarationsskyldigheten.
Föreskriften om att förfarandet med erinran inte behöver tillämpas om den deklarationsskyldige har tillställts förtryckt deklarationsblankett eller särskilt meddelande infördes enligt förslag i prop. 1974: 181 (SKU 1974: 64, rskr 1974: 389). Föredraganden framhöll att ett system med utsändande av förtryckta deklarationsblanketter till fysiska personer användes sedan ett par år. Han påpekade också att i vissa län den ordningen tillämpades att juridiska personer, bl. a. aktiebolag, fick särskilt meddelande om sin deklarationsskyldighet. När den deklarationsskyldige hade erinrats om sin skyldighet på detta sätt, var det enligt föredragandens mening obehövligt med ett särskilt erinringsförfarande innan anmaning utfärdades. I dessa fall in-
nebar ett sådant förfarande en onödig komplikation som dessutom försena-
de taxeringsarbetet. Skatteutskottet anslöt sig till föredragandens uttalanden.
Utredningen framhåller att anmaningsrutinerna i det nya ADB-systemet bör anslutas till registreringen av självdeklarationerna. Allteftersom denna registrering utvisar att deklaration inte har avlämnats kan anmaning sändas ut. Utredningen påpekar vidare att det nya ADB-systemet gör det möjligt att tillställa alla deklarationsskyldiga förtryckt deklarationsblankett. Det finns med hänsyn härtill enligt utredningens mening inte tillräcklig anledning att i det maskinella förfarandet söka skapa extra rutiner för att utskilja sådana personer som inte har registrerats som deklarationsskyldiga men bedöms vara det på grund av att kontrolluppgift föreligger. Utredningen föreslår därför att man vid utvidgningen av systemet med förtryckta
deklarationsblanketter skall slopa ordningen med erinran och bara använ-
da anmaningsförfarandet. Enligt utredningens mening bör vidare i 368 TEL tas in uttrycklig föreskrift om att länsstyrelsen skall sända förtryckt deklarationsblankett till den som kan antas vara deklarationsskyldig. Sådan blankett skall sändas ut i god tid före deklarationstidens utgång.
Mot utredningens förslag att slopa förfarandet med erinran om deklarationsskyldighet har remissinstanserna inte haft något att invända. Vissa påpekanden görs dock. I ett yttrande framhålls att det rådrum, som erinran
och anmaning ger sammanlagt, kommer att förkortas om erinran slopas. Den tidstrist som skattskyldig ges i anmaning torde f.n. i allmänhet vara åtta dagar. Denna tidsfrist bör enligt remissinstansens mening förlängas
något. En annan remissinstans anser att bestämmelse om skyldighet för
länsstyrelse att sända ut förtryckta deklarationsblanketter är en ordningsföreskrift som inte har sin plats i TL. Remissinstansen bedömer det dessutom som en fara att I TL ha både bestämmelse om deklarationsskyldighet och administrativa föreskrifter som har samband med skyldigheten. Om
länsstyrelsen misslyckas med att tillställa den deklarationsskyldige blan-
ketten kan detta tas till intäkt för att lagens bestämmelser om deklarations-
skyldighet inte är tillämpliga.
För egen del får jag anföra följande. Utsändandet av förtryckta deklara-
tonsblankKetter är redan enligt nuvarande bestämmelse accepterat som ett
förfarande varigenom de skattskyldiga erinras om deklarationsskyldighe-
ten. Har deklarationsblankett sänts till den skattskyldige kan han efter
deklarationstidens utgång anmanas att lämna deklaration utan att först få särskild erinran om sin deklarationsskyldighet. Föreskriften om erinran är för övrigt inte ovillkorlig. Den deklarationsskyldige bör erinras om sin skyldighet. om detta kan ske utan olägenhet.
Jag delar utredningens uppfattning att man i ett väl utbyggt system för utsändande av förtryckta dektarationsblanketter till alla skattskyldiga bör kunna avstå från ett förfarande med särskild erinran. Som en remissinstans har påpekat bör dock tidsfristen i anmaningarna göras längre än f. n. Härför talar enligt min mening också det förhållandet att skattskyldig som inte lämnar deklaration inom den i anmaningen angivna tiden kan påföras dubbel förseningsavgift. Jag ser för övrigt en förlängning av tidsfristen som en av de uppmjukningar i taxeringsförfarandet som är möjlig att vidta genom all taäxeringsperioden har förlängts. Enligt min mening bör tidsfristen regelmässigt kunna anges till tre veckor. Jag förutsätter vidare att man också i fortsättningen förenar förstagängsanmaning med vitesföreläggande bara om det finns särskilda skäl utt det.
Jag föreslär i enlighet med det sagda att nuvarande bestämmelser i 36 §
TL om särskild erinran slopas. Bestämmelse om att förtryckta blanketter skall tillställas de skattskyldiga genom länsstyrelsens försorg bör enligt
min mening inte föras in I paragrafen. En sådan föreskrift är som har påpekals i ett remissyttrande av administrativ karaktär.
Jag vill också ta upp ett förslag till ändring av 168 4 mom. TL som RSY har lagt fram i skrivelse till budgetdepartementet den I0 augusti 1978. Enligt detta stadgande skall länsstyrelsen upprätta särskild handling, s.k. taxeringsavi, för varje person som kan antas bli taxerad. Taxeringsavier-
na, som sorteras in i självdeklarationerna. innehåller vissa uppgifter till
ledning för deklarationsgranskning och taxering. RSV framhåller att man
vid 1979 och följande års taxeringar I vissa fall bör kunna underlåta att framställa taxeringsavi. Bestämmelsen bör enligt RSV:s mening därför
ändras så att avi skall upprättas bara i de fall som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Avi bör vidare kunna upprättas av lokal skattemyndighet. Jag biträder verkets förslag och föreslår att 168 4 mom. TIL ändras i enlighet därmed.
I 9 § andra stycket förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av
aktiebolags tillgångar finns bestämmelse om att deklaration för taxering till
utskiftningsskatt i visst fall skall avges efter anmaning. Sådan anmaning får utfärdas av ordförande i taxeringsnämnd eller av kronans ombud hos prövningsnämnd. Denna bestämmelse är föråldrad. Den bör bringas i överensstämmelse med vad som gäller i fråga om anmaning att avge självdeklaration. Sädan anmaning får enligt 51 § första stycket TEL utfärdas av chefen för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet. taxeringsnämnd. taxeringsintendent samt tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Jag föreslår att 9 §i förordningen ändras I enlighet härmed. Samtidigt bör föreskriften i paragrafens första stycke om att RSV fastställer formulär ändras att gälla regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
14¶Arbetsgivares ansvarighet för ej innehållen skatt
14.1 Gällande bestämmelser m. m.
Arbetsgivarna är enligt UBL skyldiga att verkställa avdrag för preliminär och kvarstående skatt på arbetstagarnas löner. Uppbördssystemet bygger på att denna skyldighet fullgörs på rätt sätt. Om arbetsgivare utan skälig anledning underlåter att verkställa skatteavdrag är han enligt 75 § UBL so-
lidariskt ansvarig med arbetstagaren för den skatt som rätteligen hade bort
innehållas.
Arbetsgivare, som på grund av sådan ansvarighet har betalt skatt för arbetstagaren, får enligt 76 § söka tillbaka beloppet av denne. Härför förutsätts bara att arbetsgivaren hos kronofogdemyndigheten visar indrivningskvitto eller på annat sätt styrker att han har betalt beloppet.
För att arbetsgivarens ansvarighet skall kunna realiseras genom exekutiva åtgärder förutsätts att lokal skattemyndighet har meddelat beslut om ansvarigheten. Sådant beslut skall meddelas av den lokala skattemyndighet som har utfärdat eller hade haft att utfärda debetsedel för arbetstaga-
ren. Vidare krävs att beslutet utformas med beaktande av att arbetsgivaren
är solidariskt ansvarig med arbetstagaren och har regressrätt mot denne. Den lokala skattemyndigheten har därvid att skilja mellan olika fall.
Om arbetsgivarens ansvarighet beror på underlåtenhet att verkställa avdrag för kvarstående skatt skall betalningsskyldighet bara åläggas arbetsgivaren. Betalningsskyldighet för arbetstagaren föreligger då redan enligt den verkställda debiteringen och beloppet kan drivas in hos honom enligt rest-
längden över kvarstående skatt. Det är därför tillräckligt att det av beslutet
framgår att arbetsgivarens betalningsskyldighet avser kvarstående skatt
för viss angiven arbetstagare.
Förhållandet blir detsamma om arbetsgivaren görs ansvarig för ej inne-
hållen preliminär A-skatt först sedan arbetstagaren har debiterats kvarstäende eller tillkommande skatt för det inkomstär under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts.
Indrivning hos arbetstagaren kan också i dessa fall verkställas på grund-
val av restlängd. I beslutet behöver därför bara anges till hur stör del ar-
betsgivarens betalningsskyldighet avser viss arbetstagares kvarstående eller tillkommande skatt.
Återstår så det fall då beslut om arbetsgivarens ansvarighet för ej inne-
hålten preliminär A-skatt meddelas innan arbetstagaren har debiterats slut-
lig skatt för det inkomstär under vilket skatteavdraget skulle ha verkställts. För att solidarisk betalningsskyldighet för beloppet skall uppkomma krävs
i detta fall att betalningsskyldighet åläggs både arbetsgivaren och arbetsta-
garen. Detta förutsätts också för att beloppet skall kunna gottskrivas arbetstagaren vid debitering av den slutliga skatten i enlighet med bestäm-
melserna i 27§ 2 mom. UBL. Arbetsgivarens och arbetstagarens solidariska ansvarighet för ej inne-
hållen skatt kommer i 75 § UBL bl. a. till uttryck på så sätt att krav på erläggande av skattebeloppet får riktas mot både arbetsgivaren och arbetstagaren sedan lokal skattemyndighet har meddelat sitt beslut. Om arbetstagaren vistas på känd ort inom riket får dock arbetsgivaren krävas bara om det kan antas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att betala
beloppet.
Bestämmelserna om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt vid underlåtenhet att göra skatteavdrag är i princip oförändrade sedan de infördes i 1945 års uppbördsförordning (1945: 896). De ändringar som har vidtagits har bara avsett en uppmjukning av ett ursprungligt krav på att arbetstagaren i första hand skulle anmanas att fullgöra sin betalningsskyldighet.
Arbetsgivarens ansvarighet fick sålunda enligt 1945 års uppbördsförordning göras gällande bara om arbetstagaren underlät att efter anmaning betala skattebeloppet. I den proposition (prop. 1953: 100, BeU 1953: 33, rskr 1953: 187) som låg till grund för nuvarande uppbördslag (UBL) framhöll departementschefen att arbetstagaren slutligen skulle svara för det ej inne-
hållna skattebeloppet och att det därför tedde sig naturligt att skattekravet
i första hand riktades mot arbetstagaren. Enligt departementschefens mening borde dock arbetsgivarens ansvarighet i vissa fall kunna göras gällande utan att arbetstagaren först behövde anmodas att erlägga skatten. Som exempel angavs fall då arbetstagaren hade flyttat från riket eller vistades på okänd ort. Departementschefen berörde i sammanhanget också betydelsen av att arbetsgivarna förde sådana anteckningar om arbetstagarna att de kunde identifieras. Bestämmelserna utformades i enlighet med departementschefens förslag så att arbetsgivaren — om arbetstagaren vistades på
känd ort inom landet — fick krävas bara om arbetstagaren hade underlåtit
att efter anmaning betala skattebeloppet.
Nuvarande ordning enligt vilken arbetsgivaren i förut angiven situation får krävas bara om det kan antas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet infördes enligt förslag i prop. 1967: 130 (BeU 1967:53. rskr 1967: 336). Departementschefen ansåg att denna jämkning borde vidtas med hänsyn till att det var den lokala skattemyndigheten i arbetstagarens hemort som 1 fortsättningen skulle besluta om arbetsgivarens betalningsskyldighet. Dittills gällande bestämmelse att arbetstagaren skulle krävas i första hand fick därmed enligt departementschefens mening
inte samma betydelse som tidigare. Särskilda bestämmelser om arbetsgivares ansvarighet finns i UBL också
för det fall att arbetsgivare underlåter att inbetala belopp som har innehållits genom skatteavdrag. I sådant fall får beloppet enligt 778 UBL indrivas hos arbetsgivaren i samma ordning som gäller för restförd skatt. I fråga om arbetstagaren gäller att han är fri från betalningsansvar för motsvarande belopp. Bestämmelserna har I sak varit oförändrade sedan källskattesystemet infördes,
14.2¶Reformbehov och tidigare förslag
Nuvarande bestämmelser om arbetsgivares ansvarighet vid underlåtenhet att göra skatteavdrag tillkom som jag har nämnt vid källskattesyste-
mets införande. Syftet var närmast att åstadkomma en sådan ordning att
arbetsgivaren genom särskilt beslut kunde göras betalningsskyldig för icke innehållen preliminär skatt så snart försummelsen upptäcktes samtidigt som skattebeloppet genom beslutet gjordes indrivningsbart också hos ar-
betstagaren. Den utformning som bestämmelserna med hänsyn härtill gavs och den omständigheten att arbetsgivaren har regressrätt mot arbetstagaren medför att arbetsgivare inte kan åläggas betalningsskyldighet för icke innehållen skatt med mindre än att ansvarighet för skattebeloppet samtidigt fastställs för viss namngiven arbetstagare. Regeringsrätten har i några
mål (nr 3083 —3084/1975; avgjorda den 19 oktober 1977) angående arbetsgi-
vares ansvarighet för skattebelopp, som inte har kunnat hänföras till viss arbetstagare, uttalat att varken ordalagen i 75 § UBL eller utformningen av övriga regler om arbetsgivaransvaret ger utrymme för annan tolkning än att sådan ansvarighet skail fastställas för varje arbetstagare för sig. I ett annat likartat och samma dag avgjort mål (nr 2281—1976) har regeringsrätten
förklarat att av utformningen av reglerna om arbetsgivaransvar följer att
detta blott kan avse bestämd arbetstagares skatt. Regeringsrätten har i enlighet härmed begränsat arbetsgivarens ansvarighet för skatten till så stor del av den utbetalda ersättningen, som kunde uppskattas ha utgjort lön för känd arbetstagare.
En arbetsgivares ansvarighet för icke innehållen skatt bör självfallet va-
ra förenad med regressrätt mot arbetstagaren. Det är emellertid enligt min mening inte acceptabelt att låta detta få till följd att en arbetsgivare kan 8 Riksdagen 1978179. I saml. Nr I61
undgå ansvarighet genom att inte föra i UBL föreskrivna anteckningar om arbetstagares namn m. m. eller genom att undanhålla sådana anteckningar. Bakom ett sådant förfarande ligger ofta, har det visat sig, inte bara en avsikt hos arbetsgivaren (uppdragsgivaren) att komma undan ansvarighet för icke innehållen skatt. Det ger samtidigt arbetstagaren (uppdragstagaren) anonymitet och därmed möjlighet att också slutligt undgå beskattning för ersättningen.
Behovet av att kunna fastställa ansvarighet för arbetsgivare utan hinder
av att arbetstagaren är okänd har behandlats i ett avsnitt av en inom finansdepartementet upprättad promemoria Ansvar för skatt vid entreprenad m. m. (Ds Fi 1976: 4). I promemorian framhålls att frågan bl. a. har aktualiserats av en kontrollaktion beträffande entreprenadföretag på västkusten. Det hade därvid i mänga fall visat sig svårt att få fram uppgifter om de arbetstagare som hade deltagit i arbetet och om storleken av utbetalda löner. Detta kunde bero på att bokföringen var bristfällig eller saknades eller att ersättningarna felaktigt hade bokförts som inköp av varulager o. d. I vissa fall kunde vidare det entreprenadföretag, som rätteligen var ansvarigt för arbetstagarens källskatt, ha saknat kännedom om vilka arbetstagare som hade utfört arbetet. Promemorian utmynnar t förevarande del i förslag om att möjlighet öppnas för en uppskattning av ansvarsbeloppet bl. a. när uppgift om arbetstagare inte föreligger.
Promemorian har remissbehandlats. Flera remissinstanser ser positivt på förslaget att skatt skall kunna beräknas approximativt. Enligt länsstyrelsen i Kalmar län ger detta en sedan länge efterlyst möjlighet till snabb indrivning. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att möjligheten till ”skönsuppskattning” blir ett utmärkt komplement till vitesföreläggande för att tvinga fram bokföring eller uppgifter från tredskande arbetsgivare. Även lokala skattemyndigheterna i Malmö och Hallsbergs fögderier tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen i Västernorrlands län, som påpekar att uppbördsutredningen i sitt betänkande SOU 1965: 23 avvisade tanken på approximativ beräkning som oförenlig med nuvarande uppbördssystem, anser att frågan bör upptas i samband med de ändringar i UBL, som kommer att genomföras med anledning av förestående skattereform. Utredningen om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen (USS) anser att frågan bör anstå i avvakten på att statsmakterna tar ställning till förslaget om betalningssäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen. Antas detta lagförslag minskar nämligen i viss mån behovet av regler om approximativ beräkning.
14.3¶Överväganden och förslag
Nuvarande bestämmelser om arbetsgivares och arbetstagares ansvarighet för icke innehållen skatt tillkom, som jag har nämnt tidigare, vid källskattesystemets införande. De har under lång tid förefallit innebära en till-
fredsställande lösning med hänsyn till både det allmännas och arbetsgivar-
nas intressen. En arbetstagares inkomster skall enligt systemet beskattas i direkt anslutning till inkomsternas förvärvande genom att arbetsgivaren gör skatteavdrag. Om han underlåter att göra avdrag kan enligt bestämmelserna betalningsskyldighet för skattebeloppet omedelbart åläggas honom. Betalar arbetsgivaren beloppet har han för sin del möjlighet att direkt vända sig till kronofogdemyndigheten för att få det indrivet hos arbetstagaren.
Det har emellertid under senare år blivit allt vanligare att arbetsgivare låter utföra arbete i sin verksamhet på entreprenad eller entreprenadliknande villkor. När entreprenadarbetena utförs av en självständig företagare med egna arbetstagare är det denne som är arbetsgivare och enligt UBL ansvarig för källskatten på de löner som betalas för arbetet. I sådant fall berörs alltså inte den som lämnar entreprenaduppdraget av UBL:s bestämmelser om ansvarighet. Så blir däremot fallet om arbetet vid närmare granskning visar sig ha utförts av arbetstagare för vilka uppdragstagaren inte är arbetsgivare utan bara företräder dem när arbetsavtal ingås och vid arbetets utförande. Uppdragsgivaren är då arbetsgivare i UBL:s mening och därmed den som skall svara för att skatteavdrag görs. Att det har blivit allt vanligare att uppdrag på detta sätt ges till mellanman som inte är egen företagare omvittnas allmänt av länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. Om uppdragsgivaren (arbetsgivaren) samtidigt underlåter att ta in uppgifter om arbetstagarnas namn och adresser eller undanhåller Iokal skattemyndighet dessa uppgifter uppkommer som jag har visat förut ett för det allmänna oacceptabelt förhållande.
Bestämmelserna bör därför enligt min mening ändras. Om det klarläggs
att lön har betalts för visst arbete utan att skatteavdrag har gjorts bör så-
lunda betalningsskyldighet kunna åläggas arbetsgivaren även om arbetstagaren inte kan identifieras i direkt anslutning till att frågan om arbetsgivarens betalningsskyldighet prövas. Beslut varigenom arbetsgivarens regressrätt säkerställs får i stället meddelas om och när arbetsgivaren uppger vilken arbetstagare skatten avser eller denne själv ger sig till känna eller kan knytas till arbetsgivaren i samband med undersökning om ansvarighet för kvarstående skatt.
Jag föreslår i enlighet med det sagda att 75§ UBL ändras så att betalningsskyidighet för icke innehållen preliminär A-skatt kan åläggas arbetsgivare även om lönen har betalts till arbetstagare för vilken identitetsuppgifter inte är kända vid beslutets meddelande. Förutsättning för att beslut om betalningsskyldighet skall meddelas skall självfallet också i fortsättningen vara att arbetsgivaren utan skälig anledning har underlåtit att göra skatteavdrag. Jag vill också erinra om att en arbetsgivare som vill förvissa sig om hur hans uppdrag till viss person skall bedömas med hänsyn till
UBL:s bestämmelser om avdragsskyldighet, kan vända sig till lokal skattemyndighet för besked. Han har också möjlighet att få en bindande förkla-
ring av RSV om avdragsskyldigheten. Han undgår därmed risk att mot sin egen uppfattning senare bli bedömd som arbetsgivare. Mitt förslag förut-
sätter bl. a. att nuvarande bestämmelse om solidarisk ansvarighet i 758 första stycket utgår och att föreskrift ges om hur skattebelopp skalt beräknas när arbetstagare är okänd.
En arbetsgivare är enligt gällande bestämmelser ansvarig för icke innehållen skatt till belopp som svarar mot vad han har underlåtit att avdraga. Denna bestämmelse bygger på att arbetstagaren är känd och att avdrag för preliminär skatt därför kan beräknas på grundval av kolumn i viss skattetabell. En sådan ordning lämpar sig mindre väl när arbetstagaren är okänd. Det synes lämpligare att beräkna skattebeloppet efter en fast procentsats.
Jag föreslår att skattebeloppet i de här avsedda fallen skall anses utgöra
402 av den lön som skatteavdrag skulle ha verkställts pä.
Bestämmelserna bör vidare förtydligas så att det klart framgår att betal-
ningsskyldighet skall åläggas både arbetsgivare och känd arbetstagare när
beslut om sådan skyldighet meddelas innan slutlig skatt har debiterats för det inkomstår under vilket skatteavdraget borde ha gjorts. Beslut om betal-
ningsskyldighet för både arbetsgivare och arbetstagare kan behöva meddelas också i ett annat fall. Jag tänker härvid på sådant fall då det upptäcks
att arbetsgivaren inte har gjort skatteavdrag och att arbetstagaren inte har tagit upp sin ersättning från arbetsgivaren i självdeklarationen. Betalningsskyldighet bör då kunna åläggas båda i avvaktan på att arbetstagaren blir debiterad tillkommande skatt. Jag föreslår att bestämmelse härom tas in i
75§ UBL. Som jag redan har nämnt krävs ett särskilt beslut för att säkerställa ar-
betsgivarens regressrätt när en arbetstagare blir känd. När arbetstagaren
identifieras innan debitering av slutlig skatt har verkställts måste sålunda
beslut meddelas om arbetstagarens betalningsskyldighet för det icke innehållna skattebeloppet. Betalningsskyldighet bör också kunna åläggas arbetstagaren i avvaktan på att tillkommande skatt debiteras. I andra fall måste beslut meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.
Jag föreslår att bestämmelser av denna innebörd införs.
Enligt nuvarande lydelse av 75 § UBL skall beslut om arbetsgivares an-
svarighet meddelas av den lokala skattemyndighet som har utfärdat eller
skulle ha utfärdat debetsedel för arbetstagaren. Denna regel bör gälla också i fortsättningen. Den måste dock kompletteras med bestämmelse för det
fall att arbetsgivarens ansvarighet avser icke känd arbetstagare. Jag före-
slår att behörighet i sådant fall skall tillkomma den lokala skattemyndighet
som har att debitera arbetsgivarens slutliga skatt för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha verkställts. Den lokala skattemyndighet, som skall pröva frågan om arbetsgivares betalningsskyldighet bör också
meddela beslut om arbetstagares betalningsskyldighet eller om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfattas av arbetsgivarens ansvarighet. Jag förutsätter att denna ordning iakttas utan
uttryckliga bestämmelser därom.
I samband med de här föreslagna ändringarna bör enligt min mening be-
stämmelsen i 75 & UBL om ordningen för framställande av krav mot arbetsgivaren jämkas något. När arbetsgivarens ansvarighet avser kvarstående elier tillkommande skatt som tidigare har påförts arbetstagaren har denne
regelmässigt krävts på betalning innan betalningsskyldighet åläggs arbets-
givaren. Nuvarande bestämmelse att arbetsgivaren — när arbetstagaren vistas på känd ort i riket — får krävas bara om det kan antas att arbetstagaren bar underrättats om sin betalningsskyldighet bör därför begränsas till de fall då betalningsskyldighet åläggs både arbetsgivare och arbetstagare. Så kommer att ske när frågan om arbetsgivares betalningsskyldighet prö-
vas innan slutlig skatt har debiterats för arbetstagaren eller innan den tillkommande skatt har påförts som föranleds av att skatteavdrag inte har
verkställts. Jag föreslår att bestämmelserna jämkas i enligbet med det sagda.
De tillägg och ändringar som mitt förslag förutsätter ger anledning att dela upp 75 § UBL på två paragrafer, 75 § och en ny 75 a §. Lagbestämmelser-
na har utformats i enlighet härmed. Samtidigt har några ändringar av redaktionell natur gjorts.
Mitt förslag bör förses med några ytterligare kommentarer.
Med de föreslagna bestämmelserna avses att täcka en lucka i UBL som gör det möjligt för mindre nogräknade uppdragsgivare att undgå ansvarighet för preliminär A-skatt genom att inte hämta in identitetsuppgifter om
arbetstagarna eller undanhålla lokal skattemyndighet dessa uppgifter. Ett
sådant förfarande tillämpas ofta i förening med att köpet av arbetskraft arrangeras på sådant sätt, att det utåt lätt framstår som ett uppdragsförhållande mellan självständiga företagare medan det i verkligheten är ett anställningsförhållande. Det säger sig självt att det under dessa omständigheter inte sällan kan uppstå svårigheter för lokal skattemyndighet att få precisa uppgifter om hur mycket som har betalts i lön för uppdragets fullgörande. Ofta kan det bli nödvändigt att gå igenom arbetsgivarens räkenskaper och andra handlingar. Det är exempelvis vanligt att det av faktureringen
framgår att tjänster i form av arbetad tid har utförts. Ledning för bestäm-
mandet av lönebeloppet kan också komma att erhållas genom revision hos den av arbetstagarna som har stått som företrädare vid avtalets ingående. Arbetsgivare kan vidare enligt 78§ 2 mom. UBL föreläggas vid vite att läm-
na uppgift om arbetstagare och utbetalda löner. Lokal skattemyndighet el-
ler revisionspersonal hos länsstyrelsen bör därför ha goda förutsättningar för att få fram det underlag som behövs för en beräkning av det lönebelopp på vilket skatteavdrag borde ha gjorts. Det ligger i sakens natur att denna beräkning ibland inte kan ske utan en uppskattning med hänsyn till de upp-
gifter som har erhållits från räkenskaper eller exempelvis genom upplysningar från arbetsgivaren eller kända arbetstagare. Några uttryckliga bestämmelser härom behövs dock inte enligt min mening. Jag vill i samman-
hanget också erinra om att lokal skattemyndighet enligt 8485 UBL kan änd-
ra ett beslut om arbetsgivares ansvarighet om det visas vara felaktigt och att besvär över lokal skattemyndighets beslut skall föras hos länsskatterätten. Mitt förslag medför att det blir möjligt att fastställa betalningsskyldighet för arbetsgivare i huvudsaklig överensstämmelse med vad som åsyftades i den förut nämnda promemorian Ansvar för skatt vid entreprenad m. m. Promemorian behandlar emellertid i huvudsak en annan och vidare fråga. Denna gäller i vilken mån källskattekontrollen kan effektiviseras genom
att viss uppgiftsskyldighet införs i fråga om arbete som uppdras till någon
som inte är arbetstagare hos den för vilkens räkning arbetet utförs. Den av mig här föreslagna ordningen kommer med all säkerhet att inte oväsentligt minska möjligheterna till skatteundandragande, Det återstår
dock fortfarande att bedöma i vilken mån en ytterligare effektivisering kan erhållas av skatteuppbörden genom att viss uppgiftsskyldighet åläggs upp-
dragsgivare. Jag är emellertid inte beredd att ta ställning till denna fråga
nu. Jag avser därför att återkomma till den i ett senare sammanhang.
Jag vill till sist säga några ord om arbetsgivares ansvarighet enligt 77 §
UBL för skatt som han har innehållit genom skatteavdrag men inte redovisat inom föreskriven tid. Arbetstagaren är i sådant fall fri från betalningsansvar för det innehållna
skattebeloppet. Detta gottskrivs honom vid debiteringen av slutlig skatt såsom om det var inbetalt. Fall kan naturligtvis tänkas då arbetsgivare vi-
sas ha innehållit visst skattebelopp utan att det samtidigt framgår för vilken
arbetstagare skatteavdraget har gjorts. I sådant fall föreligger det enligt min mening inte något hinder mot att betalningsskyldighet åläggs arbetsgivaren för skattebeloppet. Detta får gottskrivas arbetstagaren när han ger
sig till känna för att få utrett varför han har tillgodoräknats preliminär skatt
med för lågt belopp och kanske blivit debiterad kvarstående skatt. Jag har
därför inte funnit anledning att föreslå någon ändring av 77 8.
15¶Vissa följdändringar i TE
Det förslag till ändringar I! taxeringsorganisationen och taxeringsförfarandet som jag lade fram i prop. 1977/78: 181 gällde framför allt inkomst-
och förmögenhetstaxeringen. Den nya ordningen förutsätter dessutom vissa ändringar i TL:s bestämmelser om fastighetstaxering. Med hänsyn till
att reglerna om denna taxering f.n. ses över av fastighetstaxeringskom-
mittén (Fi 1976: 05) begränsar jag mitt förslag till ändringar angående den särskilda fastighetstaxeringen. Ändringarna får ses som provisoriska. Följdändringar behövs också i några andra avseenden. Jag redovisar ändringarna i anslutning till de paragrafer som berörs. 35 § I taxeringsnämndsordförandens uppgifter har hittills bl. a. ingått att motta deklarationer. Enligt den nya ordningen skall ordföranden främst
ha till uppgift att planera och leda nämndens arbete. Han är härvid också skyldig att granska deklarationer och andra handlingar i den utsträckning som fordras för en noggrann och tillförlitlig taxering. Göromål av expeditionell natur har så långt möjligt avlastats honom och lagts på personal hos
länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. Ordföranden bör en-
ligt min mening nu också befrias från skyldigheten att ta emot deklarationer från allmänheten. Detta åliggande har för övrigt mist sin betydelse i praktiken. Jag föreslår att 35 § ändras i enlighet med det sagda. I samband
härmed bör också några redaktionella jämkningar företas.
129 och 130 §§ Enligt bestämmelserna för den nya taxeringsorganisatio-
nen skall taxeringsnämnderna erhålla biträde av tjänstemän hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. Kronoombud skall inte längre förekomma. Länsstyrelsen får dock övergångsvis förordna kronoombud att biträda nämnden. I sådant fall gäller äldre bestämmelser om kronoombud. Föreskriften om kronvombud i 129§ I mom. kan därför utgå. Momentet bör vidare justeras med hänsyn till den överflyttning till 13 % av föreskrifterna i 16§ 2 mom. som har gjorts tidigare. Samtidigt bör bestämmelserna i 6
mom. om konsulent inom lappväsendet och hänvisningen till detta mo-
ment i I mom. slopas. Detsamma gäller bestämmelserna i 130 § första stycket om ordningsman i lappby. Andra bestämmelser i TL om sådan konsu-
lent eller ordningsman har utgått tidigare. Förutom de ändringar som betingas av det sagda föreslår jag också några jämkningar av redaktionell na-
tur i både 129 och 130 §§. Jämkningarna sammanhänger bl. a. med tidigare beslutade ändringar i bestämmelserna om val av ledamöter i taxeringsnämnd.
174 §4 mom. Bestammelser om valbarhetsvillkor m. m. för ledamot eller
suppleant i taxeringsnämnd finns numera i 8 och 9 §§. Nuvarande paragrafhänvisning i 174 § 4 mom. femte stycket bör ändras i enlighet därmed. Jag föreslår samtidigt några mindre redaktionella justeringar.
184 och 185 §§ I första stycket av 184§, som avser särskild fastighetstaxering, hänvisas bl. a. till förutvarande 7 och 17 §§. Dessa paragrafer har ersatts med ändrade bestämmelser i 11 och 14§§ om ordförandens uppgifter i taxeringsnämnd resp. vad som ankommer på skattechefen.
Beträffande ordförandes uppgifter vid särskild fastighetstaxering torde ordföranden i särskild fastighetstaxeringsnämnd också i fortsättningen bö-
ra utföra en del av de åligganden som ankom på taxeringsnämndsordfö-
rande enligt förutvarande 7§. De föreskrifter som kan behövas härom bör enligt min mening lämpligen meddelas i administrativ ordning i avvaktan
på den lagstiftning som fastighetstaxeringskommitténs arbete kan resultera 1. I anslutning till att hänvisningen till 7§ slopas bör hänvisningen till 17 § ändras att avse 14§ och flyttas till 185§ första stycket.
I 184 § första stycket hänvisas f. n. också till 16 § 3 mom. och 59 §. Dessa
stadganden är numera slopade i enlighet med prop. 1977/78: 181. Möjlighet
enligt 16§ 3 mom. för ordförande att anlita skrivbiträde föreligger dock en-
ligt övergängsbestämmelserna. Hänvisningen till 16§ 3 mom. och 598 bör
nu alltså utgå. Stopandet av hänvisningen till 168 3 mom. bör kombineras
med övergångsbestämmelse om att länsstyrelsen får medge att ordföranden vid särskild fastighetstaxering anlitar skrivbiträde till dess erforderligt biträde lämnas av tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet.
I sådant fall bör vidare äldre bestämmelser om skrivbiträde gälla i sin ly-
delse före den 1 januari 1979.
Jag föreslår att 184 och 185§§ ändras på det sätt som jag har sagt här. Vid ändringen av 185§ har också beaktats att hänvisningen i första stycket till 6£$ 5 mom. numera skall avse 2 mom.
189 § I paragrafens sista stycke hänvisas till 69§ 4 mom. andra stycket.
Detta stycke har emellertid upphört att gälla Bestämmelserna om hur underrättelse skall sändas har i stället sammanförts i första stycket. Enligt dessa bestämmelser skall underrättelse sändas till den skattskyldige i vanligt brev. I särskilda fall får försändelsen rekommenderas eller delges den skattskyldige. Samma ordning bör enligt min mening gälla underrättelse enligt 1893. Jag föreslår därför att hänvisningen i paragrafens sista stycke
ändras I enlighet härmed.
16¶Definitioner m. m.
Utredningen har av framför allt systematiska skäl ansett sig böra föreslå
att vissa definitioner tas in i 285 2 mom. UBL. Dessa definitioner gäller bl. a. begreppen arbetsgivare, arbetstagare, lön och skatteavdrag.
Som utredningen har påpekat har dessa begrepp inte alltid samma innebörd i UBL:s olika sammanhang. Detta förhållande har dock mig veterligt inte inneburit någon nackdel eller medfört oklarhet om vad som avses i det särskilda fallet. Ja anser mig vidare kunna konstatera att det med hänsyn till UBL:s uppbyggnad inte är helt problemfritt att skapa definitioner av detta slag som når samstämmighet med lagens bestämmelser och anvisningar. Jag är därför inte beredd att ansluta mig till utredningens förslag i
denna del. Som jag har nämnt i avsnittet om tid för inbetalning av skatt m.m. bör 28 2 mom. däremot i enlighet med utredningens förslag förses med tillägg om vad som skall förstås med uppbördsmånad. Utredningen har också tagit upp några terminologifrågor som rör UBL:s bestämmelser om landstingsmedel och egenavgifter. Beträffande beteckningen landstingsmedel påpekar utredningen att denna i den nya kommunallagen (1977: 179) har ersatts med "landstingsskatt, som enligt 28 KL
utgår som kommunal inkomstskatt. Bestämmelserna om kommunal inkomstskatt i UBL avser sålunda också landstingsskatt och detta begrepp bör därför enligt utredningens mening utgå. Utredningens förslag rörande
bestämmelserna om egenavgifter syftar till vissa förtydliganden. Jag avser
att återkomma till dessa i stort sett redaktionella frågor i annat samman-
hang. Med hänsyn till att 27§ UBL måste ändras av andra skäl föreslår jag
dock att begreppet landstingsmedel redan nu slopas i denna paragraf.
För preliminär B-skatt, slutlig skatt och tillkommande skatt skall enligt UBL utfärdas debetsedelt. Ordet ”debetsedel” är förbundet med ett äldre förfarande för uppbörd av krono- och kommunalutskylder. Dessa betalades i efterskott och uppbörden anslöt direkt till räkenskaperna. Jag anser
att man nu bör införa en beteckning som svarar bättre och mer klart mot terminologin i vårt nuvarande uppbördssystem. I det allmänna språkbru-
ket har ' ”skattsedel” kommit att bli den vedertagna benämningen. Jag
föreslår att denna fär ersätta nuvarande beteckning. Ordet ”debetsedel”' i
olika böjningsformer bör i enlighet härmed bytas ut mot ”skattsedel”” i motsvarande form där det förekommer i UBL.
17 Ikraftträdande
UBL Den nya ordningen för arbetsgivares inbetalning och redovisning av innehållen preliminär A-skatt bör tillämpas fr. o. m. uppbördsåret 1980/1981. Detta innebär att bestämmelserna, att innehållen skatt skall betalas med särskilt inbetalningskort och redovisas i uppbördsdeklaration,
första gången kommer att gälla uppbörden i mars 1980. Den nya ordningen bör på motsvarande sätt första gången tillämpas i fråga om kvarstående skatt som skall betalas senast den 18 i uppbördsmånaderna mars och maj 1980. Debetsedlarna på slutlig skatt enligt taxeringen år 1979 måste därför framställas med beaktande av att inbetalningskort skall användas under år 1980 både för arbetsgivares redovisning av innehållen kvarstående skatt
och för skattskyldigs egen inbetalning av sådan skatt. Uppbördsåret
1980/1981 bör likaså bli det första uppbördsår under vilket preliminär B-
skatt och tillkommande skatt betalas enligt den nya ordningen. I fråga om
tillkommande skatt är att märka att den kan fördelas till betalning under uppbördsmånader som infaller under skilda uppbördsår. När tillkommande skatt skall erläggas under uppbördsmånaderna januari och mars 1980 bör sålunda den nya betalningsordningen också gälla i fråga om den del av skatten som förfaller till betalning under januari. Om den tillkommande skatten har fördelats till betalning under november 1979 och januari 1980 bör däremot nuvarande bestämmelser om bl. a. uppbördstermin och betalning med skatteanvisning gälla beträffande uppbörden under januari 1980.
Lagen bör i enlighet med det sagda träda i kraft den 1 januari 1980 såvitt gäller de ändringar eller tillägg som föranleds av att nuvarande bestämmelser om uppbördsterminer och skatteanvisningar ersätts med föreskrifter om inbetalning senast den 18 i uppbördsmånad och skyldighet för arbetsgivare att lämna uppbördsdeklaration. Dessa ändringar eller tillägg avser 2 §
2 mom., 248 2 mom. , 26, 28 och 31 §§, 398 I mom., 42§, 43§ I mom., 47§, 48§ I och 2 mom., 50 och 52-55 §§, 56§ första stycket, 57§, 58§ I mom.,
5935, 69§ 2 mom., 77, 83 och 86 §§ samt punkt 4 av anvisningarna till 39 §. Samtidigt bör nuvarande bestämmelser i 238 om uppbördstermin m. m. upphöra att gälla. Den 1 januari 1980 bör vara tidpunkt för ikraftträdandet
också i fråga om de föreslagna bestämmelserna i 10, 33, 37, 38 och 45 §§
om skatteavdrag, debetsedlar och jämkning samt de ändringar i 518, 568 andra stycket och 688 4 mom. som avser möjlighet att upprätta restlängd med utelämnande av skattebelopp för vilket anstånd har getts och förfa-
randet när skattebelopp inte kan hänföras till viss inbetalare.
Lagen avses I vissa delar bli tillämplig redan under första hälften av år 1979. Detta är sälunda fallet beträffande de bestämmelser om beräkning av
preliminär B-skatt, skattelängd och anstånd som föreslås i 138, 178 I
mom., 27§ I mom. samt 49§ 2 a och 3 mom. Lagen bör på dessa punkter lämpligen träda i kraft två veckor efter den dag, då den enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Detsamma bör gälla bestämmelserna i 75 och 75 a §§ om arbetsgivares ansvarighet vid
underlåtenhet att göra skatteavdrag. Äldre bestämmelser bör dock fortfarande gälla i fråga om skatt som skulle ha innehållits före ikraftträdandet.
Förutsättning för de här angivna ikraftträdandebestämmelserna är att nuvarande föreskrifter tillämpas övergångsvis i vissa avseenden. Övergångsbestämmelserna bör bl. a. innebära att nu gällande föreskrifter fortfarande skall tillämpas när inbetalning eller redovisning avser preliminär skatt som skall avräknas på slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare. I fråga om tillkommande skatt bör enligt vad jag har sagt förut föreskrivas att nuvarande bestämmelser gäller, om skatten enligt fördel-
ning förfaller till betalning under november 1979 och januari 1980. Beträf-
fande fyllnadsbetalning av preliminär skatt som skall avräknas på slutlig skatt år 1980 bör den nya ordningen gälla om betalning sker efter den 18 januari 1980.
TL Lagen om ändring i TE bör träda i kraft två veckor efter den dag, då
den enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelserna i 2§ I mom. och 68 § om vad som skall hänföras
till den årliga taxeringen och om skattelängd blir därmed tillämpliga första gången i samband med 1979 års taxering. Äldre bestämmelser i 72a§8 bör fortfarande gälla i fråga om rättelse i nuvarande taxeringslängder. Siopan-
det av bestämmelsen angående erinran om deklarationsskyldighet bör där-
med också kunna iakttas vid 1979 års taxeringsarbete.
Ask De ändringar som har föreslagits i kungörelsens 6 och 7 §§ samman-
hänger med förslaget att arbetsgivare enligt UBL skall erlägga försenings-
avgift i stället för restavgift när uppbördsdeklaration inte lämnas i föreskriven tid. Bestämmelserna härom skall tillämpas fr. o. m. år 1980. Detsamma bör gälla ändringarna i 6 och 7 §§ Ask. Äldre bestämmelser i dessa paragrafer bör dock fortfarande gälla i fråga om meddelande om skatt som har innehållits före den 1 januari 1980. Förslag till bestämmelser angående ikraftträdandet har upprättats i en-
lighet med det ovan sagda.
18 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta inom budgetdepartementet utarbetade förslag till
1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),
2. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),
3. lag om ändring i kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall
från artistersättning,
AH . lag om ändring i förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar.
19 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Bilaga
Remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över rapporterna avgetts av justitiekanslern
(JK), kammarrätterna i Stockholm och Sundsvall, bokföringsnämnden, försvarets civilförvaltning, riksförsäkringsverket (RFV), postverket, sta-
tens järnvägar (SJ), statistiska centralbyrån (SCB), riksrevisionsverket (RRV), konjunkturinstitutet, riksarkivet, arbetsmarknadsstyrelsen, läns-
styrelsernas organisationsnämnd (LON), samtliga länsstyrelser, Stockholms läns landsting, Stockholms kommun, Malmö kommun, Göteborgs
kommun, Sundsvalls kommun, Umeå kommun, lokala skattemyndigheterna i Stockholms, Handens, Jönköpings, Klippans, Kristianstads. Malmö. Göteborgs, Kungälvs, Västerås, Borlänge och Sundsvalls fögderier, kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Södertälje, Eskilstuna. Nyköping, Mo-
tala, Kristianstad, Malmö, Göteborg, Hudiksvall och Umeå, datainspek-
tionen, decentraliseringsutredningen, delegationen för företagens uppgiftslämnande (Defu), kommittén med uppdrag att utreda frågan om behovet av
framtida folk- och bostadsräkningar, planeringsgruppen för barnomsorg,
sysselsättningsutredningen, utredningen angående statistiska centralby-
råns uppgiftsinsamling, centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), För-
eningen auktoriserade revisorer (FAR), Föreningen Sveriges fögderitjäns-
temän, Föreningen Sveriges kronofogdar, Föreningen Sveriges uppbördschefer, Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lant-
brukarnas riksförbund (LRF). Länsplanerarnas förening, Svenska arbets-
givareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen, Svenska företagares
riksförbund, Svenska kommunalstatistiska föreningen, Svenska kommunförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Svenska revisorsamfundet, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SH1I0O), Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges redovisningskonsulters
förbund, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund och Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S).
Åtskilliga länsstyrelser har bifogat yttranden från lokala skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter. LRF hänvisar till ett inom Lantbrukarnas skattedelegation upprättat utlåtande.