Prop. 1978/79:161

om ändring i uppbördsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m.m.

Prop. 1978/79: 161 Regeringens proposition

1978/79: 161

om ändring i uppbördsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m.m.

beslutad den I mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bi-_ fogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en enhetlig ordning för inbetalning av skatt enligt uppbördslagen (1953: 272; UBL). Sådan skatt skall i fortsättningen alltid betalas till länsstyrelsens skattepostgirokonto senast den 18 i var och en av de månader under vilka nuvarande uppbördsterminer infaller. Arbetsgi- varnas redovisning av innehållen skatt förenklas samtidigt. Bl.a. slopas systemet med skatteanvisningar. lnbetalning skall i stället göras med sär- skilt inbetalningskort. På detta finns utrymme för att lämna en s.k. upp- bördsdeklaration. I denna skall arbetsgivaren lämna uppgift om redovis- ningsperiod, lönesumma m.m. Har arbetsgivaren regelmässigt högst fyra anställda skall han också ange personnummer och namn på de arbetstagare för vilka skatteavdrag har verkställts. När särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen ålägga annan arbetsgivare att lämna sådana uppgifter. Också skattskyldig skall betala sin skatt med särskilt inbetalningskort. ] uppbör- den av skatt förutsätts bankerna medverka. Uppgiftslämnandet enligt taxeringslagen(1956: 623: TL) förenklas i fråga om vissa räntor som beta- las ut genom värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. F. n. kan vissa arbetsgivare tillämpa s.k. summarisk redovsning. Den innehållna preliminära A-skatten krediteras enligt detta förfarande för var- je arbetstagare först efter inkomstårets utgång. Denna ordning för kredite- ringen utvidgas att gälla i fråga om all innehållen preliminär A-skatt. Kre- ditering skall nämligen enligt förslaget verkställas på grundval av de upp- gifter om preliminär skatt. som arbetsgivarna lämnar för varje arbetstagare på kontrolluppgiftema. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning effekti- viseras genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och redo- visade skattebelopp. ] Riksdagen [978/79. ] saml. Nr 161

Prop. 1978/79: 161

|»)

En arbetsgivare som underlåter att lämna uppbördsdeklaration i rätt tid skall enligt propositionen erlägga förseningsavgift. Sådan avgift föreslås också beträffande de meddelanden som skall lämnas till länsstyrelsen en- ligt kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning (Ask) när innehållen skatt inte betalas i rätt tid.

En justering görs av de beloppsgränser som gäller i fråga om skatteav- drag på ersättningar från försäkringsanstalter och vid preliminär taxering för ellerjämkning av preliminär B-skatt.

UBL:s bestämmelser om anstånd och restavgift jämkas i överensstäm- melse med ändringarna i uppbördsförfarandet. Någrajämkningar görs ock- så för att skattebelopp, som omfattas av anstånd. skall kunna undantas från restlängdema. Vidare öppnas möjlighet för regeringen och riksskatte- verket (RSV) att meddela anstånd med inbetalning av skatt i samband med att tillämpningen av ett dubbelbeskattningsavtal prövas.

Någon särskild inkomstlängd, förmögenhetslängd eller debiteringslängd skall enligt propositionen inte längre framställas. Uppgifterna i dessa läng- der skall i stället föras in i en gemensam handling, kallad skattelängd.

Förfarandet med förtryckta deklarationsblanketter utvidgas. Mot bak- grund härav föreslås att deklarationsskyldig, som inte har deklarerat i rätt tid. skall kunna anmanas att lämna deklaration, utan att först ha erinrats om sin skyldighet. Vidare föreslås vissa jämkningar i TL som samman- hänger med ändringar som har vidtagits tidigare i enlighet med prop. 1977/78: 181.

Arbetsgivare som underlåter att verkställa skattavdrag är enligt 75% UBL solidariskt ansvarig med arbetstagaren for skattebeloppet. För att be- talningsskyldighet skall kunna åläggas arbetsgivaren förutsätts dock att ar— betstagaren är känd. Enligt propositionen ändras bestämmelserna så att beslut om betalningsskyldighet kan meddelas också när lön har betalats till arbetstagare som inte kan identifieras.

Prop. 1978/79: 161 3

]. Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)1 dels att 23 å och punkt 4 av anvisningarna till 45 å skall upphöra att gälla,

dels att i rubriken närmast före 22 å, i 34—36 åå, 40 å, 43 5 2 mom., 46, 78 och 84 åå samt i anvisningarna till 40 och 46 åå ordet ”debet- sedel” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”skattsedel” i motsva- rande form,

dels att 2 å 2 mom., 10 och 13 åå, 17 å 1 mom., 24 å 2 mom., 26 å, 27 å 1 mom., 28, 31, 33, 37 och 38 åå, 39 å 1 mom., 42 å, 43 å 1 mom., 45 5 1 och 2 mom., 47 5, 48 å 1 och 2 mom., 49 ä 3 mom., 50—57 55, 58 å 1 mom., 59 å, 68 å 4 mom., 69 å 2 mom., 75, 77, 83 och 86 åå samt punkt 4 av anvisningarna till 39 å skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 49 å skall införas ett nytt moment, 2 a mom., av nedan an- givna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 75 a å, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 25

2 mom.2 I denna lag förstås med slutlig skatt: skatt som påförts vid den årliga debiteringen på grund av taxeringsnämnds be- slut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 och 5 mom. samt 2 å lagen (1978: 423) om skatte- lättnader för vissa sparformer;

preliminär skatt: i 3 å omförmäld skatt, som erlägges i avräkning å slutlig skatt;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att erlägga, se- dan preliminär skatt avräknats från slutlig Skatt;

slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debite- ringen på grund av taxerings- nämnds beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid så- dan debitering, och återstår efter iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 och 5 mom. samt 2 5 lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer;

preliminär skatt: i 3 å nämnd skatt, som betalas i avräk- ning på slutlig skatt;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, se- dan preliminär skatt har avräk- nats från slutlig skatt;

1 Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. 2 Senaste lydelse 1978: 426.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

tillkommande skatt: skatt som skall erläggas på grund av eftertaxering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt avslutats;

Föreslagen lydelse

tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av eftertaxering eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslutats;

kvarskatteavgift: avgift enligt 27 5 3 mom.; respitränta: ränta enligt 32 å; anslåndsränta: ränta enligt 49 å 4 mom.; ö-skatteränta: ränta enligt 69 å 1 mom.; reslilutionsränta: ränta enligt 69 5 2 mom.; skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.; särskild skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 5 mom.;

i n k 0 m st ä r: det kalenderår, som närmast föregått taxerings- året;

inkomstår: det kalender- år, som närmast har föregått tax- eringsåret;

uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år till och med februari månad nästföljande år:

uppbordsmanad: mars, maj, juli, september, november och januari;

gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 5 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) och 11 å ] mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt;

ogift skattskyldig: an- nan skattskyldig fysisk person än nyss sagts.

ogift skattskyldig: an- nan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts.

10 å3

Preliminär A—skatt skall icke be- räknas å ersättning, som vid kom- munal tjänst anvisas för vissa med tjänsten förenade kostnader, ej hel- ler å ersättning, som vid enskild tjänst anvisas för sådana kostna- der, därest ieke ersättningen vä- sentligen överstiger vad som skä- ligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke ut- gå för:

a) folkpension och tilläggspen- sion enligt lagen om allmän för- säkring, där ej annat följer av för- ordnande enligt 3 å 3 mom. eller

3 Senaste lydelse 1977: 281.

Preliminär A-skatt skall inte be- räknas på ersättning, som vid kom- munal tjänst lämnas för vissa med tjänsten förenade kostnader, ej heller på ersättning, som vid enskild tjänst lämnas för sådana kostnader, om inte ersättningen väsentligen överstiger vad som skä- ligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall inte ut- gå för:

a) folkpension och tilläggspen- sion enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, där ej annat följer av förordnande enligt 3 å 3

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

Föreslagen lydelse

mom. eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag enligt familjebidragslagen(1946: 99); eller

d) sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst 3 000 kronor för år; dock att vad nu sagts ej skall tillämpas på pension och vårdbi- drag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension enligt lagen (l975:380) om del- pensionsförsäkring och på yrkes- skadelivränta eller livränta enligt lagen (1976: 380) om arbetsskade- försäkring eller lagcn (1977: 265) om statligt personskadeskydd.

d) sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst hälften av det bas- belopp som enligt lagen om all- män försäkring gällde för decem- ber månad året före det år under vilket ersättningen utges. Vad nu ltar sagts skall dock ej tillämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om all- män försäkring, delpension enligt lagen (1975: 380) om delpensions- försäkring och på yrkesskadeliv- ränta eller livränta enligt lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäk- ring eller lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.

13 å4

Preliminär B-skatt skall, där ne- dan icke annorledes stadgas eller särskilda omständigheter ej till an- nat föranleda, utgå med belopp motsvarande den slutliga skatt, som påförts den skattskyldige året näst före inkomståret, till den del sistnämnda skatt avser annat än ut- skiftningsskatt, ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen eller sådan i denna lag icke omnämnd skatt eller avgift, vilken påförts jämlikt bestämmelse i annan författning. Vid beräkning av preliminär B- skatt skall hänsyn tagas till preli- minär A-skatt som den skattskyl- dige kan ha att erlägga på grund av förordnande enligt 3 å 3 mom. andra stycket.

Har skattskyldig enligt den årli- ga taxeringen året näst före in- komståret icke påförts slutlig skatt

* Senaste lydelse 1978: 201.

Preliminär B-skatt skall, om inte annat sägs nedan eller föranleds av särskilda omständigheter, utgå med belopp motsvarande den slutliga skatt, som har påförts den skatt- skyldige året före inkomståret, till den del sistnämnda skatt avser an- nat än utskiftningsskatt, ersätt- ningsskatt, skattetillägg eller för- seningsavgift enligt taxeringslagen(1956: 623) eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestäm- melse i annan författning. Vid be- räkning av preliminär B-skatt skall, om möjligt, hänsyn tagas till preliminär A-skatt som den skatt- skyldige kan ha att betala på grund av förordnande enligt 3 å 3 mom. andra stycket.

Har skattskyldig inte påförts slutlig skatt enligt den årliga tax- eringen året före inkomståret, men

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

i den kommun där den preliminä- ra B-skatten skall debiteras, men kan han antagas komma att vid ärlig taxering året näst efter in- komståret där taxeras till statlig eller kommunal inkomstskatt, skall preliminär B-skatt beräknas med ledning av särskild taxering till sådan skatt (p re l i min ä r ta x- ering). Äger nu nämnd skatt- skyldig förmögenhet, för vilken skattskyldighet till statlig förmö- genhetsskatt föreligger, skall preli- minär B-skatt även för förmögen- heten beräknas med ledning av så- dan taxering.

Preliminär B-skatt skall jämväl beräknas med ledning av prelimi- när taxering, därest det med san- nolikhet är att antaga, att vid årlig taxering året näst efter inkomst- året till statlig eller kommunal in- komstskatt taxerad inkomst kom- mer att avvika från motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året näst före inkomståret med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst sexltundt'a kronor. Preliminär B-skatt md be- räknas på grundval av preliminär taxering även i annat fall än nyss är sagt, därest Särskilda omstän- digheter därtill föranleda. Sådana omständigheter kunna föreligga exempelvis då fråga är om nedsatt skatteförmåga eller om mer bety- dande skillnad mellan eljest ut- gående preliminär skatt och påräk- nelig slutlig skatt.

Föreslagen lydelse

kan han antagas bli påförd sådan skatt enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret, skall preli- minär B-skatt beräknas med lcd- ning av särskild taxering till stat- lig inkomstskatt, kommunal in- komstskatt och statlig förmögen- hetsskatt (preliminär taxe- r i n g).

Preliminär B-skatt skall också beräknas med ledning av prelimi- när taxering, om det med sannolik- het kan antagas, att vid årlig taxe- ring året efter inkomståret till stat- lig eller kommunal inkomstskatt taxerad inkomst kommer att av- vika från motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en femte- del av sistnämnda inkomst, dock minst 2 000 kronor.

Preliminär B-skatt får beräknas på grundval av preliminär taxe- ring även i annat fall än som sägs i andra eller tredje stycket, om särskilda omständigheter föranle- der det. Sådana omständigheter kan föreligga exempelvis när det är fråga om nedsatt skatteförmåga eller om mer betydande skillnad mellan annars utgående preliminär skatt och påräknelig slutlig skatt.

175

1 m om. Skattskyldig, som har att erlägga preliminär B-skatt, är pliktig att utan anmaning avgiva preliminär självdeklaration:

1) därest han under året näst före inkomståret icke taxerats till statlig eller kommunal inkomst- skatt i den kommun inom vilken preliminär B-skatt skall erläggas;

1 m om. Skattskyldig, som har att betala preliminär B-skatt, skall utan anmaning avge preliminär självdeklaration:

1) om han inte har påförts slut- lig skatt enligt den årliga taxe- ringen året före inkomståret;

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

2) därest i vederbörande kom- mun hans vid årlig taxering året näst cfter inkomståret till statlig el- ler kommunal inkomstskatt taxera- de inkomst, såvitt senast den 1 de- cember året näst före inkomståret kan bedömas. kommer att över- stiga motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året näst före in- komståret i kommunen med minst en femtedel av sistnämnda in- komst, dock minst sexhundra kro- nor; samt

3) därest han året näst före in- komståret haft att erlägga prelimi- när A-skatt.

Föreslagen lydelse

2) om hans vid årlig taxering året efter inkomståret till statlig eller kommunal inkomstskatt taxe- rade inkomst, såvitt senast den 1 december året före inkomståret kan bedömas, kommer att över- stiga motsvarandc inkomst vid den årliga taxeringen året före in- komståret med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst 2 000 kronor; samt

3) om han året före inkomståret har haft att betala preliminär A- skatt.

235

Skatt skall förfalla till betalning under uppbördstermin.

Uppbördsterminerna under upp- bördsåret äro sex och infalla un- der tiden från och med den 6 till och med den 13 i månaderna mars, maj, juli, september, novem- ber och januari; dock att uppbörd icke förrättas å sön- eller helgdag. Skulle uppbördstermin med till— lämpning av nyss angivna regel börja å sön- eller helgdag, skall uppbördsterminer: i stället taga sin början å nästföljande vardag, där- vid slutdagen i motsvarande mån förskjutes.

Riksskatteverket må om sär- skilda omständigheter därtill för- anleda, efter poststyrelsens höran- de, föreskriva att uppbördstermin under viss månad skall infalla un- der annan tid än nyss sagts.

24å

2 mom. Preliminär A-skatt, som innehållits genom skatteav- drag varom i 39 eller 40 å förmä- les, skall förfalla till betalning un- der den uppbördstermin, som in- faller närmast efter utgången av den månad, under vilken skatte- avdraget verkställts.

2 m om. Preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatte- avdrag som avses i 39 eller 40 5, skall betalas senast den 18 i den uppbördsmånad, som infaller när- mast efter utgången av den månad, då skatteavdraget gjordes.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

265

Preliminär B-skatt skall debite- ras i en gemensam post. Skattebe- loppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt del- bart med antalet av de uppbörds- terminer under vilka skatten för- faller till betalning. Skatt som icke uppgår till trehundra kronor på- föres icke.

Preliminär B-skatt skall förfalla till betalning med lika belopp un- der envar upphördstermin under uppbördsåret eller, vid debitering under inkomståret, under envar av de återstående uppbördsterminer- na under uppbördsåret.

Preliminär B-skatt skall debite— ras i en gemensam post. Skattebe- loppet avrundas till det närmast lägre hela krontal, som utan att öretal uppkommer är jämnt del- bart med antalet uppbördsmåna- der under vilka skatten skall be- talas. Skatt som inte uppgår till 600 kronor påförs ej.

Preliminär B-skatt skall betalas med lika stora belopp senast den 18 i var och en av uppbördsmåna- derna under uppbördsåret eller, vid debitering under inkomståret, i var och en av de uppbördsmåna- der som återstår efter utgången av den månad då skatten debiteras.

275

1 rn o m.5 Uträkning av de sär- skilda skatteposter som ingå i slut- lig skatt samt debitering av sådan skatt sker med ledning av uppgif- ter i taxeringslängd eller annat be- slut ont taxeringen. I övrigt iakt- tages:

att för skattskyldiga, som avses i 10 5 1 mom. lagen om statlig in- komstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot den ifrå- gavarande slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas med led- ning av den utdebitering för skat- tekrona och skatteöre som för in- komståret gäller i beskattningsor- ten;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas i en ge— mensam post, därvid skattebelop- pet vid öretal över femtio avrun- das uppåt och vid annat öretal av- rundas nedåt till helt krontal;

5 Senaste lydelse 1979: 88.

1 m 0 m. Vid debitering av slut- lig skatt skall iakttagas:

att för skattskyldiga, som avses i 10 5 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av det procenttal av grundbeloppet, som har fastställts att gälla för den preliminära skatt, vilken skall av- räknas mot den slutliga skatten;

att kommunal inkomstskatt ut- räknas med ledning av den skatte- sats som för inkomståret gäller i beskattningsorten;

att kommunal inkomstskatt ut— räknas i en post, varvid skattebe- loppet vid öretal över 50 avrun- das uppåt och vid annat öretal av- rundas nedåt till helt krontal;

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

att skogsvårdsavgift uträknas med tillämpning av det promille- tal, som enligt vad därom särskilt är stadgat bestämts för det år då den slutliga skatten debiteras;

att tilläggspensionsavgift uträk- nas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procentsat— sen för avgiftsuttaget. därvid öre- tal bortfaller;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel debiteras med be- lopp som uträknats av lokal skat- temyndighet i det fögderi där be— skattningsorten är belägen;

att i l & omförmäld sjukför- säkringsavgift debiteras enligt 19 kap. lagen om allmän försäkring på grundval av uppgifter om för- säkringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskassa;

Föreslagen lydelse

att skogsvårdsavgift uträknas enligt bestämmelserna i I 9 lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift;

att tilläggspensionsavgift uträk- nas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procent- satsen för avgiftsuttaget, varvid öretal bortfaller;

att kommunal inkomstskatt dc- bitcras med belopp som har uträk- nats av lokal skattemyndighet i det fögderi där bcskattningsorten är belägen;

att i 1 & nämnd sjukförsäkrings- avgift debiteras enligt 19 kap. la- gen (1962:381) om allmän för- säkring på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskas- sa;

att socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras med till— lämpning av bestämmelserna i 11 kap. 4 5 samt 19 kap. 3 och 4 a 55 lagen om allmän försäkring;

att i 1 & omförmäld arbetsska- deförsäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 & tredje stycket lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring;

att i 1 5 omförtnäld delpensions- försäkringsavgift debiteras med ledning av bestämmelserna i 21 5 andra stycket lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring;

att i 1 & omförmälda arbetsgi- varavgifter debiteras i en gemen- sam post; samt

att i 1 5 omförmäld annuitet el- ler, därest skattskyldig har att er- lägga flera annuiteter, summan av dessa påföres i helt antal kronor, därvid öretal bortfaller.

att i 1 & nämnd arbetsskadeför- säkringsavgift debiteras med led— ning av bestämmelserna i 7 kap. 2 5 tredje stycket lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring;

att i 1 5 nämnd delpensionsför- säkringsavgift debiteras med led- ning av bestämmelserna i 21 5 andra stycket lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring;

att i 1 & nämnda arbetsgivarav- gifter debiteras .i en gemensam post; samt

att i ] & nämnd annuitet eller. om skattskyldig har att erlägga flera annuiteter, summan av dessa påförs i helt antal kronor, varvid öretal bortfaller.

28 ge

Kvarstående skatt under tjugo- fem kronor uttages icke.

6 Senaste lydelse 1974: 853.

Kvarstående skatt under 25 kro- nor uttages ej.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

Kvarstående skatt förfaller till betalning:

under den första uppbördster- minen under uppbördsåret näst ef- ter taxeringsåret, om skatten upp- går till högst tvåhundra kronor; samt

med lika belopp under vardera av de båda första uppbördstermi- nerna under nämnda uppbördsår, om skatten överstiger tvåhundra kronor, dock att belopp, som för- faller under den förra terminen avrundas till närmast lägre hela antal kronor, varvid återstoden förfaller under den senare termi— nen.

10

Föreslagen lydelse

Kvarstående skatt, som uppgår till högst 200 kronor, skall betalas senast den 18 i uppbördsmånaden mars året efter taxeringsåret. An- nan kvarstående skatt skall heta- las med lika belopp senast den 18 i var och en av uppbördsmånader- na mars och maj året efter taxe- ringsåret. Om öretal uppkommer skall dock det belopp som skall betalas under uppbördsmånaden mars bestämmas till närmast lägre och det andra beloppet till när- mast högre hela antal kronor.

31 57

Uträkning av de särskilda skat- teposter som ingå i tillkommande skatt samt debitering av sådan skatt sker efter samma grunder, som gällt för debitering av mot- svarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid änd- rad debitering avräknas mot höj- ning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under tjugofem kronor uttages icke.

Tillkommande skatt skall fär- falla till betalning under uppbörds- termin eller två på varandra föl- jande uppbördsterminer, som 10- kal skattemyndighet bestämmer. Därvid skall skatten fördelas efter samma grunder som i 28 & sägs.

Uträkning av de särskilda skat- teposter som ingår i tillkommande skatt samt debitering av sådan .skatt verkställs efter samma grun- der, som har gällt för debitering av motsvarande slutliga skatt.

Sänkning av viss skatt vid änd- rad debitering avräknas mot höj- ning av annan skatt till följd av ändringen. Tillkommande skatt under 25 kronor uttages ej.

Tillkommande skatt skall beta- Ias senast den 18 i den uppbörds- månad eller de två på varandra följande uppbördsmånader, som lokal skattemyndighet bestämmer. I sistnämnda fall skall skatten för- delas enligt de grunder som anges i 28 5.

33 53

För skattskyldig skall utfärdas debetsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för till- kommande skatt. Vid debetsedel skola fogas skatteanvisningar av- sedda för inbetalning av skatt och,

7 Senaste lydelse 1974: 853. 8 Senaste lydelse 1974: 771.

För skattskyldig skall utfärdas skattsedel, särskild för preliminär skatt, för slutlig skatt och för till— kommande skatt. Vid skattsedel på preliminär A-skatt skall fogas skat— tekort och skattetabell. Vid skatt—

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

om så är påkallat, skattekort, upp— tagande å debetsedeln angivna uppgifter om den skattskyldige, och skattetabell.

Närmare föreskrifter om debet- sedel och handlingar som skola fogas till debetsedel meddelas av regeringen.

Debetsedel med tillhörande skat- teanvisningar och skattekort skall upprättas i enlighet med formulär som riksskatteverket fastställer.

ll

Föreslagen lydelse

sedel på preliminär B-skatt eller tillkommande skatt samt vid sådan skattsedel på slutlig skatt enligt vilken kvarstående skatt skall be- talas skall fogas inbetalningskort. Vid skattsedel på preliminär B- skatt skall också fogas skattekort.

Närmare föreskrifter om skatt— sedel och handlingar som skall fo- gas till skattsedel meddelas av re- geringen eller myndighet som re- geringen bestämmer.

Skattsedel, skattekort och in- betalningskort skall upprättas i en— lighet mcd formulär som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

375

Anmäler skattskyldig hos lokal skattemyndighet, att han icke er- hållit vederbörlig debetsedel sedan fem dagar förflutit efter den tid- punkt som angives i 35 5 första eller andra stycket eller i 36 5 första stycket, skall myndigheten ofördröjligen tillställa den skatt- skyldige sådan debetsedel som bort utfärdas. Anmälan, som här av- ses, bör göras senast tio dagar ef- ter nyssnämnda tidpunkt.

Anmäler skattskyldig hos lokal skattemyndighet sedan fem dagar har förflutit efter den tidpunkt som anges i 35 5 första eller andra stycket eller i 36 5 första stycket att han inte har fått den skattse- del som han skall ha, skall sådan skattsedel, som hade bort utfärdas, ofördröjligen tillställas den skatt- skyldige. Anmälan, som här av- ses, bör göras senast tio dagar ef- ter nyssnämnda tidpunkt.

385

Skattskyldig äger hos vederbö- rande lokala skattemyndighet utfå duplettdebetsedel, då behov av yl-

Skattskyldig har rätt att hos Io- kal skattemyndighet få duplett- skattsedel och ytterligare inbetal-

terIigare skatteanvisningar förelig- ningskort. Begärda handlingar ger eller anledning eljest uppkom— skall skyndsamt tillställas den mit. Duplettdebetsedel skall skynd- skattskyldige. samt sändas till den skattskyldige.

39 5

1 m 0 m. Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottaga- ren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst av tjänst som i 3 5 2 mom. under 1 första och andra styckena avses (l ö 11), skall den som utbetalar beloppet (a r b e t 5- g i v a r e n) verkställa avdrag för

1 m 0 m. Vid utbetalning av kontant belopp, som för mottaga- ren (arbetstagaren) utgör sådan inkomst av tjänst som i 3 5 2 mom. under 1 första och andra styckena avses (l 6 n), skall den som utbetalar beloppet (a r h e t 5- giva re n) göra avdrag för be-

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

gäldande av preliminär A-skatt som arbetstagaren har att erlägga (skatteavdrag).

Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preli- minär A-skatt, att erlägga kvar- stående skatt, som påförts i hans hemortskommun för året näst före taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig att vid utbetalning av lön verkställa skatteavdrag även för sådan skatt. Avdragsskyldighet fö- religger dock icke, därest anställ- ningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För betalning av den kvarstående skatten skall ar— betsgivaren vid varje utbetalnings- tillfälle avdraga det belopp, som motsvarar så stor del av den un- der nästföljande uppbördstermin förfallande skatten, som belöper å utbetalningstillfället med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången av den månad, då uppbördsterminen infaller. Belopp, som avdrages vid annat utbetal- ningstillfälle än det första, skall dock avrundas till närmast lägre hela antal kronor och återstoden avdragas vid det första utbetal- ningstillfället.

12

Föreslagen lydelse

talning av preliminär A-skatt som arbetstagaren har att betala (skatteavdrag).

Har arbetstagare, vilken har att vidkännas skatteavdrag för preli- minär A-skatt. att erlägga kvar- stående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras, är arbetsgivaren skyl- dig att vid utbetalning av lön göra skatteavdrag även för sådan skatt. Avdragsskyldighet föreligger dock inte, om anställningen är avsedd att vara kortare tid än en vecka. För betalning av den kvarstående skatten skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle avdraga det belopp, som motsvarar så stor del av den skatt som skall betalas under nästföljande uppbördsmå- nad som belöper på utbetalnings- tillfället med hänsyn till antalet utbetalningstillfällen före ingången av nämnda uppbördsmånad. Be- lopp, som dras av vid annat ut- betalningstillfälle än det första, skall dock avrundas till närmast lägre hela antal kronor och åter-

stoden dras av vid det första ut- betalningstillfället.

425

Är utbetald lön icke av den stor- lek, att därå kan verkställas skatte- avdrag motsvarande för lönen ut- gående preliminär skatt jämte den kvarstående skatt, som belöper å utbetalningstillfället, skall genom skatteavdraget innehållet belopp anses i första hand avse preliminär skatt.

Kan vid visst utbetalningstillfäl- le skatteavdrag icke verkställas med belopp, som motsvarar å ut- betalningstillfället belöpande skatt, skall vid senare utbetalningstillfäl- le före ingången av den månad, då nästföljande uppbördstermin in—

Om utbetald lön inte är så stor, att skatteavdrag kan göras för bå- de utgående preliminär skatt och den kvarstående skatt, som belöper på utbetalningstillfället, skall ge- nom skatteavdraget innehållet be- lopp anses i första hand avse pre- liminär skatt.

Kan vid visst utbetalningstill- fälle skatteavdrag för kvarstående skatt inte göras med belopp, som motsvarar på utbetalningstillfället belöpande skatt, skall vid senare utbetalningstillfälle före ingången av nästföljande uppbördsmånaä

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

faller, avdragas så stort belopp att de innehållna beloppen tillhopa förslå att gälda under nämnda appbördstermin förfallande skatt. Kan så icke ske och inbetalar icke arbetstagaren efter anmodan från arbetsgivaren felande belopp se- nast den 11 i den månad, då upp- bördsterminen infaller, skola de innehållna beloppen av arbetsgiva- ren inbetalas på sätt i 56 9 2 mom. omförmäles.

l3

Föreslagen lydelse

avdragas så stort belopp att de innehållna beloppen tillsammans förslår till den skatt som skall be- talas under nämnda uppbördsmå- nad.

435

l m om. Arbetsgivare skall vid varje avlöningstillfälle genom sär- skilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift om det belopp, som genom skatteav- drag innehållits å lönen. Skyldig- het att lämna sådan uppgift före- ligger dock icke, om lönen kvitte- ras & avlöningslista, varå skatteav- draget angivits.

Efter utgången av den sista upp- bördstermin, under vilken skatt enligt debetsedel skall erläggas, el- ler, om arbetstagare tidigare slutat sin anställning, vid dennas slut skall arbetsgivaren till arbetstaga- ren återställa debetsedeln. Därvid skall arbetsgivaren lämna arbets- tagaren skriftlig uppgift om sum- man av verkställda skatteavdrag och den tid av inkomståret som avdragen avse. Dylik uppgift, som skall vara av arbetsgivaren eller någon hos honom anställd under- tecknad eller signerad, skall till- lika omfatta arbetsgivarens namn

1 mo m. Arbetsgivare skall vid varje avlöningstillfälle genom sär— skilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagare uppgift om det belopp, som genom skatteav- drag har innehållits på lönen. Skyldighet att lämna sådan upp- gift föreligger dock inte, om lönen kvitteras på avlöningslista, där skatteavdraget har angivits.

Har skatteavdrag för kvarståen- de skatt inte kunnat göras med så stort belopp, som skall betalas un- der viss uppbördsmånad, skall ar- betsgivaren vid det avlöningstill- fälle, som närmast föregår denna uppbördsmånad, underrätta ar- betstagaren om storleken av felan- de belopp.

Efter den 18 i den sista upp- bördsmånad, under vilken skatt enligt skattsedel skall erläggas, el- ler, om arbetstagare tidigare har slutat sin anställning, vid dennas slut skall arbetsgivaren återlämna skattsedeln till arbetstagaren. Har arbetstagaren slutat sin anställning under tid då avdrag för kvarståen- de skatt skall göras, skall arbets- givaren lämna arbetstagaren skrift- lig uppgift om summan av gjorda skatteavdrag för sådan skatt och den tid som avdragen avser. Sådan uppgift, som skall vara underteck- nad eller signerad av arbetsgivaren

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

och adress. Uppgift som nu sagts skall tecknas å debetsedeln, om ar- betstagaren slutat sin anställning före utgången av månaden när- mast före den sista uppbördster- min, under vilken skatt enligt de- betsedeln skall erläggas.

Har debetsedel icke överläm- nats, skall arbetsgivaren efter ut- gången av den sista uppbördster- min, vid vilken genom skatteav- drag innehållen preliminär eller kvarstående skatt skall inbetalas, eller, om arbetstagaren tidigare slutat sin anställning, vid dennas slut till arbetstagaren överlämna skriftlig uppgift i enlighet med vad i föregående stycke sägs. Har skat- teavdrag verkställts för såväl preli- minär som kvarstående skatt, skall uppgift lämnas särskilt för den preliminära och särskilt för den kvarstående skatten.

Riksskatteverket kan befria ar- betsgivare från skyldigheten att underskriva eller signera uppgift om avdragen skatt liksom från skyldigheten att lämna sådan upp- gift på debetsedel [ fall som avses i andra stycket såvitt fråga ej är om kvarstående skatt och arbets- tagaren slutat sin anställning före utgången av sista avdragsperioden.

Riksskatteverket fastställer for- mulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skola kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.

14

Föreslagen lydelse

eller någon hos honom anställd, skall också omfatta arbetsgivarens namn och adress.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till blanketter för upp- gifter enligt detta moment. Blan- ketterna skall kostnadsfritt tillhan- dahållas arbetsgivare.

455

1 mom. Sedan debetsedel å preliminär skatt utfärdats, må, därest bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande slutliga skatten där- igenom kan antagas uppkomma, genom jämkning föreskrivas änd- rade grunder för uttagande av den

1 mom. Sedan skattsedel på preliminär skatt har utfärdats, får, om bättre överensstämmelse mel- lan den preliminära och den mot- svarande slutliga skatten därige- nom kan antagas uppkomma, ge— nom jämkning föreskrivas ändrade grunder för uttagande av den pre-

Prop. 1978/79: 161.

Nuvarande lydelse

preliminära skatten. Jämkning skall göras bland annat i följande fall, nämligen

i) då skattskyldig har att erläg- ga preliminär A-skatt och enligt underrättelse från länsstyrelsen så- dan ändring skett i den skattskyl- diges civilstånd, vartill hänsyn skall tagas vid taxering eller debi- tering under året näst efter in- komståret;

2) då skattskyldig visar eller, så- vitt gäller sambandet mellan ho- nom tillkommande skattereduktion och makes inkomst, gör sannolikt att preliminär A-skatt skall erläg- gas efter annan kolumn i skatteta- bellen än som tidigare fastställts;

3.) då skattskyldig gör sannolikt eller det eljest för myndigheten framstår såsom troligt, att den pre- liminära skatten till följd av änd- ring i inkomst eller i avdrag för omkostnader i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt;

4) då skattskyldig visar eller myndigheten eljest erhåller kän- nedom om att den skattskyldiges skatteförmåga blivit väsentligen nedsatt av anledning, varom i 50 ä 2 mom. kommunalskattelagen för- mäles, dock att jämkning av skäl, som angivas i tredje stycket nämn- da moment, icke skall ske, om den skattskyldige har att utgöra preli- minär A-skatt och således bestäm- melserna i 41 5 2 mom. äro till- lämpliga', eller

15

Föreslagen lydelse

liminära skatten. Jämkning skall göras bland annat i följande fall, nämligen

1) då skattskyldig har att erläg- ga preliminär A-skatt och enligt underrättelse från länsstyrelsen så- dan ändring har skett i den skatt- skyldiges civilstånd, vartill hänsyn skall tagas vid taxering eller debi- tering under året efter inkomst— året;

2) då skattskyldig visar eller, så- vitt gäller sambandet mellan ho- nom tillkommande skattereduktion

' och makes inkomst, gör sannolikt

att preliminär A-skatt skall erläg— gas efter annan kolumn i skatte— tabellen än som tidigare har fast- ställts;

3) då skattskyldig gör sannolikt eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt, att den preliminära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för omkostnader i förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning kommer att avvika från motsvarande slutliga skatt;

4) då skattskyldig visar eller myndigheten annars får kännedom om att den skattskyldiges skatte- förmåga har blivit väsentligt ned- satt av anledning, som anges i 50 ä 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370). Jämkning av skäl, som anges i tredje stycket nämnda moment, skall dock inte ske, om den skattskyldige skall betala pre- liminär A-skatt och således be- stämmelserna i 41 5 2 mom. är tillämpliga; eller

5) då genom ändring i inkomstförhållandena eller av annat skäl änd- rad skatteform synes påkallad.

I fall, som under 3) sägs, bör så- vitt angår preliminär A-skatt jämk- ning vidtagas allenast då på grund av jämkningen preliminär skatt komme att uttagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp

I fall, som avses i första stycket under 3), bör såvitt angår prelimi- när A-skatt jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen preliminär skatt skulle uttagas med minst en femtedel högre eller

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

än som utan jämkning skulle er- läggas. dock att jämkning icke skall ske då ändringen i den preli- minära skatten understiger tjugu- fem kronor. Jämkning av prelimi- när B-skatt i nyss angivna fall bör göras allenast då påräknelig in- komst med minst en femtedel över- eller understiger den tidigare antagna inkomsten, dock med minst sexhandra kronor.

Oaktat vad i föregående stycke sägs, må jämkning verkställas om skillnaden mellan slutlig och eljest utgående preliminär skatt komme att bliva mer betydande eller fråga är om nedsatt skatteförmåga eller annan särskild omständighet.

Erhåller lokal skattemyndighet genom anmälan av skattskyldig el- ler eljest vetskap om att preliminär skatt blivit obehörigen eller med oriktigt belopp påförd eller att felaktighet ägt rum vid utskrivan- det av debetsedel, skall myndig- heten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som i följd härav må erfordras.

Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig, där detta icke uppen- barligen är obehövligt.

Jämkning må icke verkställas efter inkomstårets utgång med mindre den preliminära skatten därigenom nedsättes. Ansökan om sådan jämkning skall av skattskyl- dig ingivas före utgången av april månad året näst efter inkomståret.

2 m 0 m. Har skattskyldig inbe- talt preliminär skatt med belopp, som beräknas överskjuta motsva- rande slutliga skatt med minst en femtedel av sistnämnda skatt, dock minst etthundra kronor, skall efter beslut av den lokala skattemyndig— heten i samband med jämkning det överskjutande beloppet återbetalas till den skattskyldige på sätt i 68 5

16

Föreslagen lydelse

lägre belopp än som utan jämk- ning skulle erläggas. Jämkning av preliminär B-skatt i nyss angivna fall bör göras bara då påräknelig taxerad inkomst med minst en femtedel över- eller understiger den tidigare antagna inkomsten, dock med minst 2 000 kronor.

Oavsett vad som sägs i före- gående stycke, får jämkning verk— ställas om skillnaden mellan slut- lig och annars utgående preliminär skatt skulle bli mer betydande el- ler det är fråga om nedsatt skatte- förmåga eller annan särskild om- ständighet.

Får lokal skattemyndighet ge- nom anmälan av skattskyldig eller annars vetskap om att preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller med oriktigt belopp eller att felaktighet har ägt rum vid utskri- vandet av skattsedel, skall myn- digheten vidtaga den jämkning av nämnda skatt, som kan behövas.

Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas tillfälle att yttra sig, om detta inte uppen— barligen är obehövligt.

Jämkning får inte verkställas ef- ter inkomstårets utgång med mind- re den preliminära skatten däri- genom nedsätts. Ansökan om så- dan jämkning skalL av skattskyl- dig inges före utgången av april månad året efter inkomståret.

2 m 0 m. Har skattskyldig inbe- talt preliminär skatt med belopp, som beräknas överskjuta motsva- rande slutliga skatt med minst en femtedel av sistnämnda skatt, dock minst 500 kronor, skall efter be- slut av den lokala skattemyndig- heten i samband med jämkning det överskjutande beloppet åter— betalas till den skattskyldige på

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

1 mom. sägs utan avvaktan å debi- tering av den slutliga skatten. Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må lokal skattemyndig- het besluta om återbetalning av för mycket erlagd preliminär skatt, även om den inbetalda preliminär- skatten icke Överstiger den beräk- nade slutliga skatten på sätt nyss angivits.

Föreslagen lydelse

det sätt som anges i 68 ä 1 mom. utan avvaktan på debitering av den slutliga skatten. Då särskilda omständigheter föranleder det, får lokal skattemyndighet besluta om återbetalning av för mycket erlagd preliminär skatt, även om den in- betalda prcliminärskatten inte överstiger den beräknade slutliga skatten på det sätt som nyss har angivits.

47%

Har genom skatteavdrag inne- hållits större belopp än som enligt meddelat beslut om jämkning skall under den närmast följande upp- bördsterminen inbetalas, skall ar- betsgivaren skyndsamt mot kvitto tillhandahålla arbetstagaren vad sålunda för mycket innehållits.

Har genom skatteavdrag inne- hållits större belopp än som enligt meddelat beslut om jämkning skall inbetalas under den närmast följande uppbördsmånaden, skall arbetsgivaren Skyndsamt mot kvit- to tillhandahålla arbetstagaren vad som har innehållits för mycket.

48%

l m 0 m. Skattskyldig, vars skat- tebctalningsförmåga blivit på grund av arbetslöshet eller sjuk- dom eller eljest oförvållat nedsatt, må av lokal skattemyndighet er- hålla anstånd med erläggande av preliminär B—skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt, som förfaller till betalning under högst två av de uppbördsterminer, vilka utlöpa närmast efter det an- sökan om anstånd gjorts. Anstån- det må avse hela skatten eller del därav. Anståndstiden må bestäm- mas till längst ett år efter utgång- en av den månad, under vilken den första av nyssnämnda termi- ner infaller.

1 m 0 m. Skattskyldig, vars skat- tcbetalningsförmåga har blivit ned— satt på grund av arbetslöshet eller sjukdom eller annars oförvållat, får av lokal skattemyndighet be— viljas anstånd med erläggande av preliminär B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt. An- sökan om anstånd skall för att kunna prövas ha kommit in senast den dag då den skatt, som ansök— ningen avser, senast skall betalas. Beslut om anstånd får meddelas i fråga om skatt som skall betalas under de två uppbördsmånader, vilka utlöper närmast efter det an- sökan om anstånd har gjorts.

Anståndet får avse hela skatten eller en del av den. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år. Avser anståndet skatt, som skall betalas under två uppbördsmåna- der, skall anståndstiden räknas från utgången av den först in- fallande uppbördsmånaden.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

2 mom. Värnpliktig, som in-

ryck: till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga till följd härav blivit nedsatt, må av lokal skattemyndighet erhålla an- stånd med erläggande av prelimi- när B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt, som för/aller till betalning under uppbördster- min, vilken helt eller delvis infaller under tiden för militiirtjänstgö- ringen eller under tiden därefter, dock senast under tredje kalender- månaden efter den då tjänstgö- ringen upphör. Anståndet må avse hela skatten eller del därav. An- ståndstiden må bestämmas till längst ett år efter utgången av den månad, varunder den uppbördster- min infaller som anståndet avser, dock att anstånd därutöver må beviljas för tiden intill dess den värnpliktige efter beviljad ledighet för återgång till civil verksamhet (hempermittering) eller hemförlov- ning varit fri från tjänstgöring tre kalcndermånader i följd.

18

Föreslagen lydelse

2 mom. Värnpliktig, som har ryckt in till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga till följd härav har blivit nedsatt, får av lokal skattemyndighet beviljas anstånd med erläggande av preli- minär B-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt, som skall betalas under uppbördsmånad, vil- ken helt eller delvis infaller under tiden för militärtjänstgöringen eller under tiden därefter, dock senast under tredje kalendermåna— den efter den då tjänstgöringen upphör. Anståndct får avse hela skatten eller en del av den. An- ståndstidcn får bestämmas till längst ett år. Anstånd får dock därutöver beviljas för tiden intill dess den värnpliktiga efter bevil- jad ledighet för återgång till civil verksamhet (hempcrmittering) el- ler hcmförlovning har varit fri från tjänstgöring tre kalendermå— nader i följd.

49%

3 mom. Anstånd må, utom i fall som avses i 1 mom. vid 7), meddelas att gälla längst intill dess två månader förflutit från dagen för beslut med anledning av an- sökningen eller besvären. Medde- lat anstånd må omedelbart åter- kallas, när skäl föreligger.

2 (1 m 0 m. Regeringen och myn- dighet som regeringen har förord- nat att handlägga ärenden angåen- de tillämpning av avtal för und- vikande av dubbelbeskaltning får vid handläggningen av sådant ärende medge skattskyldig anstånd med inbetalning av skatt, kvar- skaiteavgift eller ränta.

3 mom. Anstånd får, utom i fall som avses i 1 mom. vid 7), meddelas att gälla längst intill dess tre månader har förflutit från da- gen för beslut med anledning av ansökningen eller besvären. Med- delat anstånd får omedelbart åter- kallas, när skäl föreligger.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

19

Föreslagen lydelse

505

Beslut om anstånd enligt 48 å och 49 ä 1 mom. meddelas av den lokala skattemyndighet, som utfär- dat debetsedel & den skatt som anständct avser.

Ansökan om anstånd enligt 48 ä 2 mom. skall ställas till den lokala skattemyndighet, varom i första stycket förmäles, samt ingivas eller insändas till familjebidragsnämn- den i den kommun, som har att utgiva familjebidrag enligt famil- jebidragsförordningen den 29 mars 1946. Sådan ansökan bör av den värnpliktige göras så snart ske kan och senast inom en månad efter utgången av först infallande upp- bärdstermin, som anståndet skall avse. Har ansökan icke inkommit till familjebidragsnämnden inom tre månader efter militärtjänstgö- ringens slut, må ansökningen icke upptagas till prövning.

Beslut om anstånd enligt 48 5 eller 49 5 1 mom. meddelas av den lokala skattemyndighet, som har utfärdat skattsedel på den skatt som anståndet avser.

Ansökan om anstånd enligt 48 & 2 mom. skall ställas till den loka— la skattemyndighet, som avses i första stycket, samt inges eller in- sändas till familjebidragsnämnden i den kommun, som har att utge familjebidrag enligt familjebi- dragslagen (1946: 99). Sådan an- sökan bör av den värnpliktige gö- ras snarast möjligt och senast in- om en månad efter utgången av först infallande uppbördsmånad, som anståndet skall avse. Har an- sökan inte inkommit till familje- bidragsnämnden inom tre månader efter militärtjänstgöringens slut, får ansökningen inte upptagas till prövning.

Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.

I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skola bestäm- melserna i 46 5 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 & äga mot- svarande tillämpning.

I fråga om anstånd avseende kvarstående skatt skall bestäm- melserna i 46 5 3 mom. andra och tredje styckena samt 47 5 tillämpas.

515

Sedan anstånd meddelats, må den av anståndet omfattade skat- ten icke indrivas under tiden för anståndet, ej heller må restavgift varom i 58 5 sägs uttagas för skat- ten.

Är skattskyldig berättigad utfå för mycket erlagd skatt, må denna tagas i anspråk för gäldande av restförd skatt, som med anståndet avses.

Har anståndstiden gått till ända utan att skatten till fullo guldits, skall den skattskyldige erlägga restavgift å den del av skatten, som då återstod ogulden.

Sedan anstånd har meddelats, får den av anståndet omfattade skatten inte indrivas under tiden för anståndet, ej heller får restav- gift uttagas för skatten.

Är skattskyldig berättigad att få tillbaka för mycket erlagd skatt, får denna tagas i anspråk för be- talning av skatt, som avses med anståndet.

Har anståndstiden gått till ända utan att skatten till fullo har be- talats, skall den skattskyldige er- lägga restavgift på den del av skat- ten, som då var obetald.

Prop. 1978/79: 161

N nvarande lydelse

20

Föreslagen lydelse

52 59

Uppbörd av skatt verkställes ge- nom postverket samt de penning- inrättningar, med vilka regeringen därom träffat avtal.

Arbetsgivare skall för arbetsta- gare ombesörja inbetalning av skatt, som innehållits å dennes lön.

Skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall betalas genom insättning på skattepostgirokonto hos länsstyrelsen i det län där ar- betsgivaren är registrerad för in- betalning och redovisning av ar- betstagares skatt. Är arbetsgivaren ej registrerad, skall skatten betalas till länsstyrelsen i det län där ar- betsgivaren är bosatt.

Sådan preliminär A-skatt eller kvarstående skatt, som ej har in- nehållits genom skatteavdrag, pre- liminär B-skatt samt tillkommande skatt skall betalas genom insätt- ning på skattepostgirokonto hos den länsstyrelse till vilken skatten skall betalas enligt skattsedel.

Insättning enligt första eller andra stycket kan göras också ge- nom inbetalning hos de banker, med vilka regeringen har träffat avtal därom.

Om arbetsgivare eller skattskyl- dig ej vet till vilken länsstyrelse in- betalning skall göras, skall skatten sättas in på ett särskilt skattepost— girokonto (centrala skatte— k 0 n t o t ).

Betalas skatt genom girering från postgirokonto, skall skatten anses vara inbetald den dag då gireringshandlingarna kom in till postanstalt. Statlig myndighet, som använder det centrala redovis- ningssystemet (system S) för be- talning av skatt, skall anses ha be- talt den dag då uppdrag att be- tala skatten sändes till redovis- ningscentral i systemet.

lnbetalning av skatt sker kostnadsfritt.

535

1 mo m. Debiterad skatt samt sådan preliminär A-skatt, som av arbetsgivare innehållits med led- ning av debetsedel, skall, där ej nedan i denna paragraf eller i 56 5

9 Senaste lydelse 1974: 771.

1 mom. Vid inbetalning av skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall på inbetalnings— handlingen anges arbetsgivarens namn och postadress.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

annorlunda stadgas, senast under den uppbördstermin, då skatten förfaller till betalning, medelst skatteanvisning inbetalas å post- anstalt inom riket eller hos sådan penninginrättning, varom i 52 55 sägs.

lnbetalning, som icke skall ske på sätt i nästföljande stycke sägs, må ock kunna fullgöras sålunda, att skattebeloppet medelst girering överföres till postgirokontorets skatteavdelning. För att dylik in- betalning, avseende viss uppbörds- termin, skall anses fullgjord un- der denna termin, skall försändelse innehållande gireringskort jämte skatteanvisning eller skatteanvis- ningar ävensom, i sistnämnda fall, summerad förteckning över de olika skattebeloppen hava inkont- mit till postanstalt senast å termi- nens sista dag.

Arbetsgivare med minst två ar- betstagare så ock annan arbetsgi— vare, beträffande vilken den loka- la skattemyndigheten så förordnat, skall inbetala under uppbördster- min förfallande skatt, som in- nehållits å arbetstagares lön och som skall redovisas med skattean- visning enligt vad som föreskrives i 55 5, sålunda, att det sammanlag- da skattebeloppet medelst inbetal- ningskort eller gireringskort inbe- talas eller överföres till särskilt skattepostgirokonto för länssty- relsen i länet. Arbetsgivare, varom i detta stycke förmäles, må samti- digt med inbetalning av arbetstaga- res skatt inbetala jämväl arbetsgi— varen själv påförd preliminär och kvarstående skatt. För att inbetal- ning skall anses verkställd under uppbördsterminen, skall inbetal- ningskortet eller gireringskortet hava inkommit till postanstalt se- nast den 18 i den månad, under vilken terminen infaller.

Skattskyldig, som önskar före utgången av sista uppbördstermi-

Föreslagen lydelse

Länsstyrelsen får på ansökan av arbetsgivare eller när särskilda skäl föreligger besluta att skatt, som innelzålls genom skatteavdrag, skall redovisas till länsstyrelsen under särskilt redovisningsnum- mer. Beslutet meddelas av den länsstyrelse till vilken redovisning skall lämnas under det särskilda redovisningsnumret.

Vid inbetalning av skatt, som avses i 52 5 andra stycket, skall på inbetalningshandlingen anges den skattskyldiges namn och post- adress, person- eller organisations- nummer, skattens beteckning samt det år som skatten avser.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

nen under uppbördsåret erlägga preliminär skatt med belopp ut- över vad som debiteras, må göra detta medelst skatteanvisning, där- vid beloppet antecknas å därför avsedd plats å anvisningen. Sådant belopp skall, därest skattskyldig icke inbetalar vid senare tillfälle under uppbördsåret förfallande skatt, avräknas härå.

2 mom. Sker inbetalning av skatt medelst skatteattvisning å postanstalt eller hos penninginrätt- ning, skall kvitto lämnas i över- ensstämmelse med anvisningar å debetsedeln,

Vad nu sagts skall även gälla, då skatt inbetalats i den ordning, som i 1 mom. andra stycket sägs, därvid det ankommer å postgiro- kontorets skatteavdelning att till den, som verkställt inbetalningen eller gireringen, översända särskilt kvitto beträffande varje skattean- visning.

Kvitto, meddelat i annan ord- ning än i överensstämmelse med anvisningarna å debetsedeln, gäller icke.

3 mom.10 Då särskilda skäl därtill äro må regeringen eller, ef- ter regeringens bemyndigande, riksskatteverket medgiva dels att viss arbetsgivare eller viss grupp av arbetsgivare må, utan att er- lägga sådan särskild avgift eller restavgift som avses i 54 eller 58 5, inbetala arbetstagares under upp- bördstermin förfallande skatt efter utgången av samma termin eller. beträffande arbetsgivare, som i ] ntom. tredje stycket sägs, efter den 18 i den månad, uppbördsterminen infaller, dels ock att viss arbetsgi— vare eller viss grupp av arbetsgi- vare må inbetala skatt för arbets- tagare i annan ordning än i denna lag sägs.

10 Senaste lydelse 1974: 771.

Föreslagen lydelse

2 mom. Länsstyrelsen får om särskilda skäl föreligger medge att arbetsgivare betalar och redovisar skatt, som avses i ] mom. första stycket, inom viss tid efter den dag då skatten rätteligen skall betalas. På skatt som betalas inom den tiden utgår ej restavgift.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 än

Har skattskyldig eller annan ar- betsgivare än i 53 5 1 mom. tredje stycket sägs försumntat att inbe- tala skatt ttnder rätt uppbördster- min, äger han att senast den 18 i den månad, under vilken terminen infallit, på postanstalt ittom riket betala skatten med skatteanvis- ning, varvid ltan skall erlägga sär- skild avgift, utgörande för skatte- belopp om

högst 20 krattor . . 20 öre över 20 men icke över 50 kro- nor . . 50 öre

över 50 men icke över 100 kro- nor .. 1 kratta satnt

över 100 kronor .. 1 kratta för varje påbörjat hundratal krattor.

Oavsett om inbetalning av skatt avser en eller flera skatteposter, vare högsta avgift etthundra kra— nor.

Sådan särskild avgift skall dock icke erläggas av skattskyldig som uppbär pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

lnbetalas skatt i den ordning, som i första stycket sägs, skall postanstalt lätnna kvitto i enlighet med vad i 53 5 2 mom. första stycket finnes föreskrivet samt på kvittot ange den erlagda särskilda avgiften.

Då särskilda omständigheter därtill föranleda, må länsstyrelse förordna om återbetalning, helt el- ler delvis, av avgift, som erlagts enligt bestämmelserna i derma pa-

ra gra f.

11 Senaste lydelse 1977: 119.

1 m o m. Arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag, skall utan att- maning lämna uppgift (up p- bördsdeklaration) om detta till länsstyrelse som avses i

2 9" första stycket. Sådan dekla- ration skall lämnas senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter utgången av den må- nad ttnder vilken skatteavdraget gjordes.

Efter anmaning av länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet är också den, som inte är deklara- tionsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklara- tion.

Uppbördsdeklaration skall av- ges på heder och samvete samt av- fattas på blankett enligt fastställt formulär.

Uppbördsdeklaration skall upp— taga

]) arbetsgivarens mer, organisationsnummer särskilda redavisningsnummer;

2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;

3) summan av de belopp som har dragits av för skatt samt för- delning av denna summa på preli- minär A—skatt och kvarstående skatt;

4) summan av de lönebelopp på vilka skatteavdrag för preliminär A-skatt ltar beräknats.

2 m o m. Underlåter den som är deklarationsskyldig enligt 1 mom. första stycket att lämna uppbörds- deklaratian eller är deklaration ofullständig, kan länsstyrelsen el- ler lokal skattemyndighet anmana den deklarationsskyldige att lämna deklaration eller komplettera den.

3 m o m. Har arbetsgivare, som skall lämna ttppbördsdeklaratian utan anmaning, underlåtit att full- göra denna skyldighet inom före-

personnum- eller

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skriven tid, påförs ltonam förse- ningsavgift med 300 kronor.

Har den som anmanats att läm- na uppbördsdeklaration inte full- gjort denna skyldighet inom tid, som har angivits i antnaningen, skall förseningsavgift påföras med 600 kronor.

Förseningsavgift får helt efter- ges av länsstyrelsen om särskilda skäl föreligger. Närmare föreskrif- ter härom meddelas av regeringen eller myndighet som regerittgen bestämmer.

55 ä12

Arbetsgivare, som har att inbe- tala innehållen skatt i den ordning som föreskrives i 53 5 1 mom. första eller andra stycket, skall på skatteanvisning för preliminär A- skatt, som användes för inbetal— ningen, ha angivit storleken av den preliminära skatt som han ltar att erlägga vid betalningstillfället för den arbetstagare, som skatteanvis- ningen avser. Inbetalar arbetsgiva- ren icke innehållen skatt inom fö- reskriven tid, skall han inorn tid som gäller för inbetalningen läm- na länsstyrelsen meddelande om storleken av den innehållna skatt som han sålunda bart inbetala.

Arbetsgivare, som har att inbe- tala innehållen skatt i den ordning som föreskrives i 53 55 1 mom. tredje stycket, skall inom tid som gäller för inbetalningen till läns- styrelsen insända de skatteanvis- ningar, som avse den till inbetal- ning förfallna och innehållna skat- ten i den mån sådana anvisningar är tillgängliga för arbetsgivaren. På varje skatteanvisning avseende pre- liminär skatt skall arbetsgivaren ha angivit storleken av den preli- minära skatt sotn sålunda skall in— betalas för arbetstagaren.

Oavsett vad som föreskrives i

12 Senaste lydelse 1974: 771.

1 mo m. Arbetsgivare med högst fyra arbetstagare skall i upp- bördsdeklaratian också för varje arbetstagare ange namn och per- sonnummer samt skatteavdrag för preliminär A-skatt. Länsstyrelsen får när särskilda skäl föreligger besluta att annan arbetsgivare skall lämna sådana uppgifter för varje arbetstagare vid redovisning enligt 54 5 1 mom. första stycket. Så- dant beslut skall upphävas av lätts— styrelsen när skäl för att vidhålla det inte längre finns.

Bestämmelserna i denna lag om uppbördsdeklaratian gäller i till- lämpliga delar uppgifter enligt första stycket.

2 mo m. Arbetsgivare skall för varje arbetstagare med inbetal— ningskort som anges i33 5 eller på blankett enligt fastställt formulär redovisa hur mycket som har dra- gits av för kvarstående skatt. Där- vid gäller bestämmelserna om upp- bördsdeklaratian i tillämpliga de- lar.

Vid redovisning enligt första stycket får i stället för inbetal- ningskort användas förteckning enligt formulär, som länsstyrelsen har godkänt efter förslag av ar- betsgivaren.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse föregående stycke äger statlig eller kommunal myndighet satnt hus- Itållningssällskap med stadgar, som fastställts av regeringen eller myn- dighet som regeringen bestämmer, och skagsvårdsstyrelse efter anmä- lan till länsstyrelsen, så ock an- nan arbetsgivare, om han har minst femtio arbetstagare, efter tillstånd av länsstyrelsen insända skatteanvisningar avseende preli- ntinär A-skatt endast en gång om året inom tid som gäller för inbe— talning av skatt förfallande till be- talning under uppbördsterminen i januari månad. Därvid skall ar- betsgivaren för varje arbetstagare insända endast en skatteanvisning, på vilken angivits det sammanlag- da beloppet av den preliminära A- skatt som innehållits för arbetsta- garen och som skall inbetalas i den ordning som avses i 53 5 1 mom. tredje stycket. Arbetsgivare skall dessutom inom tid som gäller för inbetalningen lämna länsstyrelsen skriftligt meddelande om summan innehållen preliminär skatt som det åligger honom att inbetala i nämnda ordning.

Då särskilda skäl äro därtill må regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksskatteverket lämna viss arbetsgivare eller viss grupp av arbetsgivare tillstånd att redovisa skatt för arbetstagare i annan ordning än i andra eller tredje stycket sägs.

Föreslagen lydelse

Riksskatteverket får på ansökan av arbetsgivare medge att skatte- avdrag för kvarstående skatt redo- visas i annan ordning än som an- ges i första eller andra stycket.

56å

] mom. Inbetalas i annat fall än i 53 5 1 mom. tredje stycket eller 54 5 sägs skatt medelst skat- teanvisning under tiden mellan två uppbördsterminer, skall skatten anses vara inbetald under den se- nare av dessa terminer, såvida icke av anteckning å inbetalningskort eller gireringskort eller eljest fram-

Preliminär B-skatt, som skatt- skyldig har inbetalt utöver debite- rat belopp, skall avräknas på se- nare under uppbördsåret förfallan— de B-skatt i den mått den inte er-

läggs.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

går att inbetalningen avser skatt, som förfallit till betalning under en tidigare uppbördstermin.

2 tttam. Till särskilt postgiro- konto (centrala skatte- konto t) skall inbetalas eller medelst git'ering överföras:

a) preliminär A-skatt, som ar- betstagare erlägger utöver vad sattt innehållits genom skatteavdrag å hans lön, eller preliminär B-skatt, som skattskyldig utöver debiterat belopp inbetalar efter utgången av den sista uppbördstet'minen under uppbördsåret;

b) annan skatt än sådan som skall inbetalas enligt 53 5 ] motn. tredje stycket, därest ittbetaltting sker av allenast en del av den skatt, som förfallit till betalning under uppbördstermin;

c) skatt, som icke kan inbetalas på eljest föreskrivet sätt på grund av att debetsedel eller för inbetal- ningen erforderlig skatteanvisning saknas; samt

d) attnan skatt ätt sådan sattt skall inbetalas enligt 53 5 1 motn. tredje stycket, om den icke inbe- talats inom föreskriven tid men er— lägges innan indrivning sker.

Även om arbetstagare vid an- ställning, avsedd att vara kortare tid än en vecka, överlämnat de— betsedel å preliminär A-skatt, tnå arbetsgivaren till centrala skatte- kontot inbetala för arbetstagaren innehållen preliminär A-skatt.

Vid inbetalning av skatt satn un- der d) sägs skall samtidigt inbeta- las restavgift, varom i 58 5 för- mäles.

3 mom. I fall som avses i 2 mom. första stycket b) eller c) samt andra stycket skall följande gälla.

Avser inbetalningen skatt, som innehållits för arbetstagare, vars anställning upphört före ingången av månad, varunder nästföljande

Föreslagen lydelse

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

uppbördstermin inträffar, skall in- betalningen göras inom fjorton da- gar från det anställningen upphör— de, dock att annan arbetsgivare ätt som avses i 53 5 1 mom. tredje stycket icke må verkställa inbetal— ningen senare ätt å nämnda upp- bördstermin. Länsstyrelsen må medgiva anstånd med inbetalning- en till uppbördsterminens sista dag eller, beträffande arbetsgivare som avses i 53 $ 1 mom. tredje stycket, till den 18 i den månad under vil— ken terminen infaller.

I annat fall än i föregående stycke sägs skall inbetalningen verkställas senast under den upp- bördstermin, då skatten förfaller till betalning, eller, såvitt angår inbetalning från arbetsgivare som avses i 53 5 1 mom. tredje styc- ket, senast den 18 i den månad under vilken tertninen infaller.

Arbetsgivare, som icke inbetalat skatt sattt nu avses inom tid som föreskrives i andra eller tredje stycket, skall inom en vecka efter utgången av denna tid till lätts- styrelsen lämna skriftlig uppgift om det skattebelopp som sålunda hade bort inbetalas till det centra- la skattekontot.

4 mom. Skatt, som inbetalas till centrala skattekontot, skall an— ses vara inbetald den dag då in- betalningskort eller försändelse innehållande gireringskort inkom- 'mit till postanstalt.

Vid inbetalnittgen skall å inbe- talningskortet eller gireringskortet angivas den skattskyldiges nanm, debetsedelsnummer och postadress ävensom skatteslag, uppbördsår och uppbördstermitt. Saknas upp- gift ont debetsedelsnummer be- träffande fysisk person angives den skattskyldiges mantalsskriv- ningsadress och personnummer el- ler födelsetid. Då arbetsgivare in- betalar genom skatteavdrag inne-

Föreslagen lydelse

27

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse hållen skatt, skall även arbetsgiva- rens namn och adress angivas. Itt- betalnings- eller gireringskort får ej avse mer än en skattskyldig och en skattepost.

Då arbetsgivare till centrala skattekontot ltar att vid santtna tillfälle inbetala skatt för flera ar- betstagare, må, oaktat vad nyss sagts, inbetalningen ske i en post, därest samtidigt insändes förteck- ning över arbetstagarna utvisande på envar av detn belöpande skatte- belopp. T ill förteckningen, som jämväl skall innehålla uppgifter i ettlighet med vad i nästföregåetzde stycke sägs, skall användas av postverket tillhandahållen blan- kett.

Om arbetsgivare inbetalar en- dast en del av innehållen skatt som det ålegat honom att inbetala till centrala skattekontot vid betal- ningstillfället, skall på mottagar- delen av inbetalningskort eller gi- reringskort som avses i första styc- ket eller på förteckning enligt tred- je stycket lämnas skriftlig uppgift om storleken av hela skattebelop- pet.

5 m o in. Har till centrala skat- tekontot inbetalt belopp på grund av bristfälliga identificringsuppgif— ter icke kunnat tillgodoföras skatt- skyldig inom sju år efter utgången av det uppbördsår, under vilket in- betalningen skedde, skall beloppet tillfalla statsverkct.

Föreslagen lydelse

Har inbetalt skattebelopp på grund av bristfälliga identificrings- uppgifter inte kunnat tillgodoföras skattskyldig inom sju år efter ut— gången av det uppbördsår, under vilket inbetalningen skedde, skall beloppet tillfalla statsverket.

57 513

Penninginrättning, som avses i 52 5, postanstalt och postgirokon- torets skatteavdelning skola redo- visa inbetald skatt till länsstyrel- sen.

Länsstyrelsen skall i den ord- ning regeringen bestämmer an- teckna inbetald skatt för varje skattskyldig samt upprätta rest- längd.

13 Senaste lydelse 1974: 771.

Postverket redovisar inbetald skatt till länsstyrelsen.

Länstyrelsen skall i den ord- ning sotn föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer anteckna inbetald skatt för varje skattskyldig samt upp— rätta restlängd.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

58

1 m om.14 Har skattskyldig el- ler arbetsgivare som verkställt skatteavdrag underlåtit att inbe- tala skatt i tid och ordning, som i 53 eller 54 5 eller 56 5 3 mom. sägs, skall restavgift utgå, beräk- nad efter fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som sålunda icke erlagts, dock ej mind- re än tio kronor. Öretal som upp- kommer vid denna beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal.

Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift er- lägga tilläggsavgift för varje på- börjad tidrymd av sex månader ut- över den första efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller ock fastställes till betalning av den lokala skattemyndigheten. Till- läggsavgift skall för varje sådan tidrymd beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skat- ten, som icke erlagts, d0ck ej mer än tolv öre för hel krona. Bestäm- melserna i denna lag om restav- gift tillämpas även i fråga om till- läggsavgift.

Vad i första och andra styckena sägs skall i fall, som avses i 56 5 3 mom. andra stycket, gälla en- dast am där angiven inbetalning icke verkställts senast under den uppbördstermin, som infaller när- mast efter utgången av den må- nad, under vilken skatteavdraget verkställts, eller, såvitt gäller inbe- talning från arbetsgivare som av- ses i 53 g 1 mom. tredje stycket, senast den 18 i den månad under vilken nämnda uppbördstermin in- faller.

Restavgift utgår även i fall då arbetsgivare icke behörigen läm- nat uppgift om innehållen skatt enligt 55 & eller 56 5 3 eller 4

14 Senaste lydelse 1978: 896.

29

Föreslagen lydelse %

1 m om. Har skattskyldig eller arbetsgivare som gjort skatteav- drag underlåtit att inbetala skatt i tid och ordning, som är föreskri- ven i denna lag, skall restavgift utgå. Denna skall beräknas efter fyra öre för varjc hel krona av den del av skatten, som sålunda inte har erlagts, dock ej mindre än tio kronor. Öretal som uppkommer vid denna beräkning skall rundas av till närmast högre hela krontal.

Arbetsgivare, som avses i första stycket, skall utöver restavgift er- lägga tilläggsavgift för varje på- börjad tidrymd av sex månader ut- över den första efter utgången av den uppbördsmånad, under vilken skatten rätteligen skolat erläggas, intill dess skatten inbetalas eller av den lokala skattemyndigheten fastställs till betalning. Tilläggsav- gift skall för varje sådan tidrymd beräknas till fyra öre för varje hel krona av den del av skatten, som inte har erlagts, dock ej mer än tolv öre för hel krona. Bestäm- melserna i denna lag om restav— gift tillämpas även i fråga om till- läggsavgift.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

mom. Avgiften utgår med två öre för varje hel krona av skattebe- lopp, för vilket uppgift sålunda icke lämnats, dock ej med mindre än tio kronor. Öretal som upp- kommer vid denna beräkning skall jämnas till närmast högre hela krontal. I fall som avses i 56 5 3 mom. fjärde stycket utgår nu av- sedda restavgift endast om upp- giftsskyldigheten icke fullgjorts se- nast under den uppbördstermin som avses i tredje stycket ovan.

30

Föreslagen lydelse

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment jämställs med inbetalning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits emot enligt lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.

59 515

Det åligger utmätningsman att verkställa indrivning av skatt. Därvid får utmätning och införsel äga rum enligt vad som sägs i 60 &.

Bestämmelserna om indrivning av skatt äga motsvarande tillämp- ning på indrivning av kvarskatte- avgift, restavgift, tilläggsavgift el- ler ränta enligt denna lag.

68

4 m 0 m.16 Häftar den, som en- ligt 1 eller 2 mom. är berättigad återbekomma erlagt skattebelopp eller som är berättigad till ränta enligt 69 5 1 mom. för restförd skatt, äger han utfå allenast vad som överstiger det oguldna belop- pet jämte därå belöpande restav- gift. Återstoden skall gottskrivas honom till gäldande av den oguld- na skatten jämte restavgift och i förekommande fall tillställas an- nan länsstyrelse med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 3 mom.

15 Senaste lydelse 1974: 853. 16 Senaste lydelse 1978: 201.

Bestämmelserna om indrivning av skatt skall också tillämpas på indrivning av kvarskatteavgift, restavgift, tilläggsavgift, förse- ningsavgift eller ränta enligt den- na lag.

5

4 m om. Har skattskyldig, som enligt 1 eller 2 mom. är berättigad få tillbaka erlagt skattebelopp el— ler som är berättigad till ränta en- ligt 69 5 1 mom., inte betalt ho— nom påförd skatt inom i denna lag föreskriven tid, äger han utfå en- dast vad som överstiger det obe- talda beloppet och den restavgift som belöper på detta. Återstoden skall gottskrivas honom till betal- ning av den obetalda skatten och restavgiften samt i förekommande fall tillställas annan länsstyrelse med tillämpning av bestämmelser- na i 3 mom.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

Vad i föregående stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning då skattskyldig, vilken enligt 1 mom. är berättigad återbekomma erlagd preliminär skatt eller ränta enligt 69 ä 1 mom., har att gälda tillkommande skatt, som debiterats på grund av taxering för inkomst eller förmögenhet för det år var- till den preliminära skatten hänför sig eller på grund av sådant beslut om skattetillägg eller försenings- avgift enligt taxeringslagen som avser samma taxering. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkommande skatten icke påförts men kan med fog an- tagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av skat- terätt om höjd taxering eller om eftertaxering eller avgift som nyss sagts eller av länsstyrelse om höjd debitering eller av lokal skatte- myndighet om rättelse av taxe- ringslängd eller höjd debitering, må den preliminära skatten eller räntan innehållas i avbidan på att tillkommande skatt påföres.

31

Föreslagen lydelse

Vad i föregående stycke stadgas skall också tillämpas då skattskyl- dig, vilken enligt 1 mom. är be— rättigad få tillbaka erlagd prelimi- när skatt eller ränta enligt 69 & 1 mom., har att betala tillkom- mande skatt, som har debiterats på grund av taxering för inkomst eller förmögenhet för det år var- till den preliminära skatten hän- för sig eller på grund av sådant beslut om skattetillägg eller förse- ningsavgift enligt taxeringslagen(1956: 623 ) som avser samma taxe- ring. Har, då återbetalning enligt 1 mom. skall ske, den tillkomman- de skatten inte påförts men kan med fog antagas, att sådan skatt kommer att påföras på grund av beslut av skatterätt om höjd taxe— ring eller om eftertaxering eller avgift som nyss har sagts eller av länsstyrelse eller av lokal skatte- myndighet om höjd debitering el- ler om rättelse av skattelängd, får den preliminära skatten eller rän- tan innehållas i avvaktan på att tillkommande skatt påförs.

695

2 mom.17 På skatt, kvarskat- teavgift, respitränta och anstånds- ränta, som återbetalas enligt 68 5 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som innehållits med stöd av 68 5 4 mom. andra stycket, utgår ränta (r e s t i t 11- t i o n 5 r ä n t 3). Vid ränteberäk- ningen gälla i tillämpliga delar be— stämmelserna i 32 5 första stycket.

2 mom. På skatt, kvarskatte- avgift, respitränta och anstånds- ränta, som återbetalas enligt 68 ä 2 mom., och vid utbetalning av skatt eller ränta, som har innehål- lits med stöd av 68 5 4 mom. and- ra stycket, utgår ränta (resti— tutionsränta). Vid räntebe- räkningen gäller i tillämpliga de— lar bestämmelserna i 32 & första stycket.

Vid beräkning av restitutionsränta gäller i övrigt, att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret erlagts som preliminär skatt, från utgång- en av taxeringsåret och på annat

17 Senaste lydelse 1975: 1179.

att ränta utgår på belopp, som senast under taxeringsåret har be- talts som preliminär skatt, från ut- gången av taxeringsåret och på an-

Prop. 1978/79: 161

N uvarande lydelse

belopp från utgången av den må— nad, då det betalats;

att, därest skatt betalts före uppbördstermin, då skatten förfal- lit till betalning, skatten anses som erlagd under nämnda uppbörds- termin;

att, därest skatten betalts i flera poster och restitutionen avser alle- nast viss del av det sammanlagda skattebeloppet, det för mycket er- lagda beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist 'guldits;

Föreslagen lydelse

nat be10pp från utgången av den månad, då det har betalts:

att, om skatt har betalts före den uppbördsmånad, då skatten har förfallit till betalning, skatten anses som betald under nämnda uppbördsmånad;

att, om skatten har betalts i fle- ra poster och restitutionen avser endast viss del av det sammanlag- da skattebeloppet, det för mycket betalda beloppet avräknas mot det eller de belopp som sist har be- talts;

att ränta utgår till och med den månad, då beloppet återbetalas; samt att ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Har beslut som föranlett resti- tutionsränta ändrats på sådant sätt att ränta icke skulle ha utgått el- ler utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet beaktats vid rän- teberäkningen, är den skattskyl— dige pliktig återbetala vad han så— lunda uppburit för mycket. Be- stämmelserna i denna lag om till- kommande skatt äga motsvarande tillämpning beträffande restitu- tionsränta.

Om restitutionsränta i särskilt fall föreskrives i 75 & femte styc- ket.

(Se vidare anvisningarna.)

75 5 första stycket

Underlåter arbetsgivare utan skälig anledning att vederbörligen fullgöra sin skyldighet att verk- ställa skatteavdrag, är han jämte arbetstagaren ansvarig för skatt, vilken skatteavdraget skolat avse, till belopp som svarar mot vad han underlåtit att avdraga. Lokal skat- temyndighet som utfärdat eller haft att utfärda arbetstagarens de- betsedel beslutar om arbetsgiva- rens ansvarighet i nämnda fall.

Har beslut som föranlett restitu- tionsränta ändrats på sådant sätt att ränta inte skulle ha utgått el- ler utgått med lägre belopp, om ändringsbeslutet hade beaktats vid ränteberäkningen, är den skatt- skyldige skyldig att återbetala vad han sålunda har uppburit för myc- ket. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall också tillämpas på restitutionsränta.

Om restitutionsränta i särskilt fall föreskrivs i 75 a & fjärde styc- ket.

(Se vidare anvisningarna.)

755

Om arbetsgivare utan skälig an- ledning underlåter att göra avdrag för preliminär eller kvarstående skatt, är han ansvarig för skatt, som skatteavdraget skulle ha av- sett, till belopp som svarar mot vad han har underlåtit att avdraga. Gäller arbetsgivarens ansvarighet på grund av underlåtenhet att göra avdrag för preliminär skatt arbetstagare, som ej är känd, skall vad arbetsgivaren har underlåtit att avdraga anses utgöra 40 pro- cent av den lön på vilken skatte- avdrag skulle ha gjorts.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

75 & andra—sjätte styckena18

Sedan beslut fattats enligt första stycket må krav på erläggande av

L..) b)

Föreslagen lydelse

Fråga 'om arbetsgivares betal- ningsskyldighet enligt första styc- ket skall prövas av den lokala skattemyndighet som har eller skulle ha utfärdat arbetstagarens skattsedel. Om arbetstagaren ej är känd, skall dock frågan prövas av den lokala skattemyndighet som skall debitera slutlig skatt för ar- betsgivaren för det inkomstår un- der vilket skatteavdraget skulle ha gjorts.

Åläggs betalningsskyldighet ar- betsgivare på grund av underlå- tenhet att göra avdrag för preli- minär skatt, innan slutlig skatt har debiterats för det inkomstår un- der vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren, om han är känd. Beloppet får indrivas hos arbets- tagaren i samma ordning som gäl- ler för restförd skatt.

Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts arbetsgivaren, men före de— biteringen av slutlig skatt som av- ses i tredje stycket, skall betal- ningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstagaren. Blir arbets- tagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkon'zmande skatt som omfattas av arbetsgiva- re.-is betalningsskyldighet.

Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde styck- et åläggas arbetstagaren också ef— ter det att slutlig skatt har debite- rats, om det med fog kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom.

75aå

Har betalningsskyldighet enligt 75 & ålagts både arbetsgivare och

19 Senaste lydelse av 75 & femte stycket 1974: 853.

3 Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 16]

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

skattebeloppet riktas mot såväl ar- betsgivaren som arbetstagaren. Vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, må arbetsgivaren krä- vas endast om det kan antagas att arbetstagaren underrättats om sin skyldighet att erlägga skattebelop- pet. Beloppet må indrivas hos ar- betstagaren i samma ordning som gäller för restförd skatt.

Efterkommer arbetsgivaren icke anmodan att erlägga beloppet, må detsamma uttagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av skatt, dock att införsel ej må beviljas.

Arbetsgivare eller arbetstagare, som har att erlägga mot underlå- tet skatteavdrag svarande belopp, är tillika skyldig att å beloppet er— lägga restavgif t.

Därest arbetsgivare efter besvär över lokal skattemyndighets beslut funnits icke vara ansvarig för ar- betstagares skatt, skall länsstyrel- sen till arbetsgivaren återbetala skatt, som denne erlagt för arbets- tagaren, samt erlagd restavgift. På skattebeloppet utgår restitutions- ränta. Häftar arbetsgivare för rest- förd skatt eller arbetstagares skatt, för vilken han funnits ansvarig, äger han dock utfå endast vad som överstiger det obetalda skattebe- loppet och restavgift. I fråga om ränteberäkningen gälla i tillämp- liga delar bestämmelserna i 69 5 2 mom.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indriv- ningskvitto överlämnas till arbets- givaren, nämnda förhållande an- märkas å indrivningskvittot.

34

Föreslagen lydelse

arbetstagare och vistas arbetstaga- ren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet.

Efterkommer arbetsgivaren inte anmodan att betala beloppet, får det uttagas i den ordning som stad— gas i fråga om indrivning av skatt. Införsel får dock ej beviljas.

Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot un- derlåtet skatteavdrag svarande be- lopp, skall också betala restavgift på beloppet.

Om arbetsgivare efter besvär över lokal skattemyndighets beslut har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt, skall länssty- relsen till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har betalat för ar— betstagaren, samt betald restav— gift. På skattebeloppet beräknas restitutionsränta. Står arbetsgivare i skuld för restförd skatt eller ar- betstagares skatt, för vilken betal- ningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut endast vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och restavgift. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 ä 2 mom.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indriv- ningskvitto överlämnas till arbets- givaren, nämnda förhållande an- märkas på indrivningskvittot.

775

Har arbetsgivare verkställt skat- teavdrag men icke inbetalat det in- nehållna beloppet i tid och ord-

Har arbetsgivare gjort skatteav- drag men inte inbetalat det inne- hållna beloppet i tid och ordning,

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

ning, som i 53 eller 54 5 eller 56 5 3 mom. sägs, må beloppet indrivas hos arbetsgivaren i samma ordning som gäller för restförd skatt.

35

Föreslagen lydelse

som är föreskriven i denna lag, får beloppet indrivas hos arbetsgivaren i samma ordning som gäller för restförd skatt.

Arbetstagaren är fri från betalningsansvar för motsvarande skatte-

belopp.

83 519

Hörsammar icke skattskyldig anmaning att avlämna preliminär självdeklaration eller att fullstän- diga sådan deklaration eller att för jämkning inkomma med för den skattskyldige utfärdad debetsedel på preliminär skatt, eller

underlåter någon att hörsamma anmaning enligt 19 5, eller

underlåter arbetsgivare, som är skyldig verkställa skatteavdrag, att fullgöra sådan skyldighet eller verkställer han skatteavdrag med för lågt belopp, eller

fullgör arbetsgivare icke vad ho- nom åligger enligt 43 eller 78 5,

äger den lokala skattemyndig- heten eller länsstyrelsen förelägga den försumlige vite. Vite får ej be- stämmas under femhundra kronor.

Hörsammar inte skattskyldig an— maning att avlämna preliminär självdeklaration eller att komplet- tera sådan deklaration eller att för jämkning inkomma med för den skattskyldige utfärdad skattsedel på preliminär skatt, eller

underlåter någon att hörsamma anmaning enligt 19 eller 54 5, eller

underlåter arbetsgivare, som är skyldig att göra skatteavdrag, att fullgöra sådan skyldighet eller gör han skatteavdrag med för lågt be- lopp, eller

fullgör arbetsgivare inte vad som åligger eller åläggs honom en- ligt 43 5, 55 ä 1 mom. första styc- ket eller 78 5,

får den lokala skattemyndighe- ten eller länsstyrelsen förelägga den försumlige vite. Vite får ej be- stämmas under femhundra kronor.

Vite får icke föreläggas staten, kommun eller annan menighet och ej heller tjänsteman i tjänsten.

Om uttagande av förelagt vite förordnar länsskatterättcn efter anmälan av riksskatteverket, länsstyrelsen eller den lokala skattemyndighcten.

Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen (1956: 623) prövas fråga om uttagande av den skatterätt som är behörig enligt nämnda lag.

Har ändamålet med vitet förfallit, när fråga uppkommer om utdöman- de därav, får vite ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter det anmälan enligt tredje stycket har inkommit, skall ändamålet med vitet icke anses hava förfallit därigenom.

Vid prövning av anmälan enligt tredje stycket får även bedömas frå- ga, huruvida och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas.

19 Senaste lydelse 1978: 318.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 865

1 mom.20 Talan får ej föras mot länsstyrelses beslut enligt 85 5 1 mom. andra stycket. Ej heller får talan föras mot annat beslut av länsstyrelse i fråga om anstånd med inbetalning av skatt eller mot länsstyrelses beslut rörande fram- ställning om försättande i konkurs, ackordsförslag, avskrivning av skatt, revision enligt 78 ä 1 mom. eller föreläggande av vite.

Mot annat beslut av länsstyrelse än som avses i första stycket föres talan hos kammarrätten genom besvär.

2 mom.21 Mot riksskattever- kets beslut enligt 78 5 1 mom. om revision eller varigenom vite har förelagts får talan ej föras.

1 m 0 m. Talan får ej föras mot länsstyrelses beslut enligt 55 5 1 mom. första stycket, 55 5 2 mom. andra stycket eller 85 5 1 mom. andra stycket. Ej heller får talan föras mot annat beslut av läns- styrelse i fråga om anstånd med inbetalning av skatt eller mot läns- styrelses beslut rörande framställ- ning om försättande i konkurs, ackordsförslag, avskrivning av skatt, revision enligt 78 & 1 mom. eller föreläggande av vite.

Mot annat beslut av länsstyrelse än som avses i första stycket förs talan hos kammarrätten genom besvär.

2 mom. Har riksskatteverket beslutat om revision eller föreläg- gande av vite får talan ej föras mot beslutet. Talan får ej heller föras mot beslut enligt 49 5 2 a mom. eller 55 ä 2 mom. tredje stycket.

Anvisningar till 39 ä

4. Föreligga särskilda svårighe- ter för arbetsgivare att göra skat- teavdrag för kvarstående skatt, äger den lokala skattemyndigheten medgiva, att dylikt avdrag icke verkställes. Svårighet att göra skatteavdrag för sådan skatt kan vara för handen, om lön utbetalas för kvartal eller halvår eller eljest vid sådana tidpunkter, att genom skatteavdrag innehållna medel icke förslå att gälda kvarstående skatt under vederbörlig uppbörds- termin. Såväl arbetsgivare som arbets- tagare kunna göra framställning

20 Senaste lydelse 1978: 318. 21 Senaste lydelse 1978: 318.

4. Föreligger särskilda svårighe- ter för arbetsgivare att göra skat- teavdrag för kvarstående skatt, får den lokala skattemyndigheten medge, att sådant avdrag inte görs. Svårighet att göra skatteavdrag för sådan skatt kan vara för han- den, om lön utbetalas för kvartal eller halvår eller annars vid sådana tidpunkter, att genom skatteav- drag innehållna medel inte förslår att betala kvarstående skatt under vederbörlig uppbördsmånad.

Såväl arbetsgivare som arbets- tagare kan göra framställning om

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

om befrielse från skatteavdrag. Har arbetsgivare begärt befrielse från att verkställa skatteavdrag, skall arbetstagare, som beröres av framställningen, eller ombud för denne höras däröver.

Vid prövning av arbetsgivares ansökan om befrielse från skyldig- het att verkställa skatteavdrag skall särskilt beaktas intresset för arbetstagare att erhålla en bekväm skattebetalningsform och för det allmänna att ernå en effektiv ut- skylclsbetalning.

37

Föreslagen lydelse

befrielse från skatteavdrag. Har arbetsgivare begärt befrielse från att göra skatteavdrag, skall arbets- tagare, som berörs av framställ- ningen, eller ombud för denne hö- ras i frågan.

Vid prövning av arbetsgivares ansökan om befrielse från skyldig- het att göra skatteavdrag skall sär- skilt beaktas intresset för arbets— tagare att få en bekväm skattebe- talningsform och för det allmänna att få en effektiv skattebetalning.-

till 45 5

4. Med inkomst, varom i 45 5 1 mom. andra stycket sägs, bör vid jämkning i hemortskommunen som regel förstås den sammanräknade nettoinkomsten vid taxering till statlig inkomstskatt, i förekom- mande fall minskad med utgift för periodiskt understöd och pensions- försäkringspremie.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkom- mit från trycket i Svensk författningssamling såvitt gäller 13 5, 17 & 1 mom., 27 5 1 mom., 49 & 2a och 3 mom. samt 75 och 75a 55,

den 1 januari 1980 såvitt gäller 2 & 2 mom., 10 &, rubriken närmast före 22 5, 23 %, 24 5 2 mom., 26 och 28 55, 31 &, 33———38 55, 39 5 1 mom., 40 och 42 55, 43 €, 45 ä 1 och 2 mom., 46 och 47 åå, 48 ä 1 och 2 mom., 50—57 QQ, 58 5 1 mom., 59 5, 68 ä 4 mom., 69 ä 2 mom., 77, 78, 83, 84 och 86 55, punkt 4 av anvisningarna till 39 5, anvisningarna till 40 5, punkt 4 av anvisningarna till 45 5 samt anvisningarna till 46 &.

I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

1. Äldre bestämmelser i 13 &, 17 5 1 mom., 24 & 2 mom., 26 5, 43 5 1 mom., 45 5 1 mom., 47 5, 53 ä 3 mom., 55 5, 56 ä 3 mom., 58 ä 1 mom. tredje och fjärde styckena samt punkt 4 av anvisningarna till 45 & gäller fortfarande när fråga är om preliminär skatt som skall av- räknas på slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare.

2. Äldre bestämmelser i 23, 31, 33 och 38 55, 48 5 1 och 2 mom., 50 och 52 55, 53 ä 1 och 2 mom., 54 5, 56 ä 1, 2 och 4 mom. samt 69 5 2 mom. gäller fortfarande dels när fråga är om preliminär skatt som skall av-

Prop. 1978/79: 161 38

räknas på slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare, dels när fråga är om tillkommande skatt som enligt fördelning förfal- ler till betalning under november 1979 och januari 1980. Äldre bestäm- melser i 56 5 2 mom. gäller dock ej i fråga om skatt som betalas efter den 18 januari 1980.

3. Äldre bestämmelser i 56 ä 5 mom. gäller fortfarande i fråga om belopp som har inbetalts under år 1979 eller tidigare.

4. Äldre bestämmelser i 75 & gäller fortfarande i stället för de nya bestämmelserna i 75 och 75 a 55 såvitt gäller skatt för vilken skatte- avdrag skulle ha verkställts före lagens ikraftträdande i denna del.

Prop. 1978/79: 161

2. Förslag till

39

Lag om ändring i taxeringslagen (1.956: 623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956: 6123)1 dels att 129 5 6 mom. skall upphöra att gälla, dels att 2 5 1 mom., 16 5 4 mom., 35 och 36 55, 43 ä 1 och 2 mom., 68 och 72a åå, 129 & 1 och 5 mom., 130 5, 174 5 4 mom. samt 184, 185 och 189 55 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

as

1 mom.2 I denna lag förstås med

Föreslagen lydelse

inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig

inkomstskatt;

förmögenhetstaxering: taxering till statlig f örmögenhetsskatt; allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12 & kommunalskattelagen skall verkställas vart femte år; samt

särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som skall verkställas de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum.

lnkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastighets- taxering innefattas under benämningen årlig taxering.

Till den årliga taxeringen hän- föres varje beslut som skall an- tecknas i taxeringslängd enligt vad därom föreskrivits.

Till den årliga taxeringen hän— förs också vad som enligt 68 5 skall antecknas i skattelängden i fråga om annat än inkomsttaxe- ring eller förmögenhetstaxering.

165

4 m 0 111.3 För varje person som kan antagas bliva taxerad upprät- tar länsstyrelsen särskild handling (taxeringsav i) enligt fast- ställt formulär.

4 mom. I de fall som före- skrivs av regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer upprättar länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet för skattskyldig särskild handling (t a x e r in g 5- at vi) enligt fastställt formulär.

35 54

Självdeklaration, som avgives utan anmaning, skall, jämte tillhö- rande handlingar, avlämnas till länsstyrelse eller till lokal skatte- myndighet eller ock till ordföran-

Självdeklaration, som skall av- ges utan anmaning, och därtill hö- rande handlingar, skall Iämnas till

länsstyrelse eller lokal skattemyn- dighet.

1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. 2 Senaste lydelse 1974: 773. 3 Senaste lydelse 1977: 118. 4 Senaste lydelse 1972: 83.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

den i vederbörande nämnd.

Har pä föranstaltande av eller i sa.-'nräd med länsstyrelsen i kom- mun vidtagits särskild anordning för mottagande av deklarationer, må deklaration till ledning för taxering inom länet i enlighet där- med avlämnas.

taxerings-

40

Föreslagen lydelse

Har i kommun för mottagande av deklarationer vidtagits särskild anordning, som har godkänts av länsstyrelsen, får deklaration läm- nas i enlighet därmed.

36 55

Deklarationsskyldig, från vilken självdeklaration icke inkommit in— om föreskriven tid, må anmanas att avgiva självdeklaration.

Är avlämnad självdeklaration icke så upprättad, som i denna lag föreskrives, må den deklarations- skyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller, där de- klarationen är i väsentliga avseen- den bristfällig, med ny, på behö- rigt sätt upprättad deklaration.

Innan anmaning utfärdas, bör den deklarationsskyldige, om det- ta kan ske utan olägenhet, på lämpligt sätt erinras om deklara- tionsskyldigheten. Sådan erinran erfordras ej om den deklarations— skyldige före den dag då han rät- teligen skulle ha lämnat deklara- tion tillställts förtryckt deklara- tionsblankett eller särskild skrivel- se om deklarationsskyldigheten.

Deklarationsskyldig, från vilken självdeklaration icke har inkom- mit inom föreskriven tid, får an- manas att avge självdeklaration.

Är avlämnad självdeklaration icke så upprättad, som i denna lag föreskrivs, får den deklarations- skyldige anmanas att inkomma med felande uppgift eller, där de- klarationen är i väsentliga avseen- den bristfällig, med ny, på behö- rigt sätt upprättad deklaration.

43å

1 m 0 m.6 Envar, som utbe- kommit utdelning & aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 & aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenk- lad aktiehantering icke är tillämp- lig, så ock envar, som här i riket utbekommit

a) utdelning & andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie-

5 Senaste lydelse 1974: 997. 5 Senaste lydelse 1975: 1382.

1 m 0 m. Envar, som har utbe- kommit utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 & aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenk- lad aktiehantering icke är tillämp- lig, så ock envar, som här i riket har utbekommit

a) utdelning på andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktie-

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse fond, för vilken register ej föres enligt 31 & aktiefondslagen (1974: 931), eller från utländsk juridisk person eller

b) ränta, vilken erlagts mot av— lämnande av kupong eller kvitto, å obligation, förlagsbevis eller an- nan för den allmänna rörelsen av- sedd förskrivning,

är skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdelningen eller räntan "avgiva särskild uppgift härom. Lyftes be- loppet för annans räkning, och överlämnas ej därvid en av denne avgiven vederbörlig uppgift, skall uppgift i stället avgivas av den, som lyfter beloppet, och därvid uppgivas namn och hemvist & den, för vars räkning beloppet lyftes. Utbekommer någon utdelning el— ler ränta mot kupong, som han förvärvat utan det värdepapper ku- pongen tillhör, skall jämväl uppgi- vas namn och hemvist å den, från vilken kupongen förvärvats.

41

Föreslagen lydelse

fond, för vilken register ej förs enligt 31 & aktiefondslagcn (1974: 931), eller från utländsk juridisk person eller

b) ränta, vilken har erlagts mot avlämnande av kupong eller kvit- to och icke har betalts ut genom Värdepapperscentralen VPC Ak- tiebolag ( värdepapperscen tralen ), på obligation, förlagsbevis eller annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning,

är skyldig att till ledning för egen taxering vid mottagandet av utdelningen eller räntan avge sär- skild uppgift härom. Lyfts belop- pet för annans räkning, och över- lämnas ej därvid en av denne av- given vederbörlig uppgift, skall uppgift i stället avges av den, som lyfter beloppet, och därvid uppges namn och hemvist på den, för vars räkning beloppet lyfts. Utbekom- mer någon utdelning eller ränta mot kupong, som han har förvär- vat utan det värdepapper kupong— en tillhör, skall också uppges namn och hemvist på den, från vilken kupongen har förvärvats.

Uppgift avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas till den, som utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall tillse att uppgift avlämnas, innan betalning sker.

Den som begär registrering hos värdepapperscentralen av värde- papper som avses i första stycket b) skall samtidigt lämna uppgift om namn och hemvist på den, för vilkens räkning räntan skall lyftas. Ändras förhållande om vilket så- dan uppgift har lämnats, skall den som har lämnat uppgiften utan dröjsmål anmäla detta skriftligen till värdepapperscentralen. Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av ak- tier enligt lagen om förenklad ak- tiehantering, är skyldig att lämna sådan uppgift efter anmodan från värdepapperscentralen. Sådan an- modan får ej göras senare än fem år efter utbetalningen av räntan.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

2 mom.7 Med uppgifter, som avgivits enligt 1 mom. och röra utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, skall förfaras enligt kupongskattelagen.

Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avse utdelning, sko- la för varje år senast den 31 ja- nuari nästföljande år av den som mottagit uppgifterna avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnande av kontrolluppgifter, varom i 37 5 1 mom. punkterna 1—4 förmäles. Har i något fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet vederbörli- gen fullgjorts, skall vid uppgifter- nas avlämnande lämnas upplysning härom.

Enligt 1 mom. avgivna uppgif— ter, som avse ränta, skola avläm- nas i den omfattning och ordning riksskatteverket bestämmer. Hava avlämnade uppgifter icke inom fem år infordrats, må de förstöras.

68

Följande taxeringslängder skola föras, nämligen i n k 0 m s t- längd och förmögenhets- längd, vari av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skola införas med angivande av taxeringens be— lopp och den skattskyldiges namn.

7 Senaste lydelse 1974: 997.

Föreslagen lydelse

2 mom. Med uppgifter, som har avgivits enligt 1 mom. och rör utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, skall förfaras enligt kupongskatte- lagen.

Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avser utdelning, skall för varje är senast den 31 ja- nuari nästföljande år av den som har mottagit uppgifterna avläm- nas i enahanda ordning som gäl- ler för avlämnande av kontroll— uppgifter, som avses i 37 5 1 mom. punkterna 1—4. Har i något fall utbetalning av utdelning skett utan att uppgiftsskyldighet veder- börligen har fullgjorts, skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning härom.

Enligt 1 mom. avgivna uppgif- ter, som avser ränta, skall avläm- nas i den omfattning och ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer. Har avlämnade uppgifter icke inom fem år infordrats får de förstöras.

Värdepapperscentralen skall läm- na uppgift angående utbetalning av ränta på sådan förskrivning, som anges i 1 mom. första stycket b), i den omfattning och ordning som föreskrivs av regeringen el— ler myndighet som regeringen be- stämmer. Uppgift angående sådan utbetalning skall bevaras av värde- papperscentralen under fem år.

58

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skatt- skyldig införas i skattelängd.

”' Lydelse enligt prop. 1978/79: 111 bilaga 7.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

I inkomstlängden antecknas sär- skilt

dels i avseende å statlig in- komstskatt inkomst av olika för- värvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 & 3 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt huruvida in- komsten utgör A-inkomst eller B- inkomst, medgivet avdrag för un- derskott & förvärvskälla, samman— räknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskäl- lor, minskad med avdrag för un- derskott), medgivna allmänna av- drag som icke avse underskott å förvärvskälla, taxerad och beskatt- ningsbar inkomst,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 & lagen (1958: 295) om sjömansskatt och enligt 1 5 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpen- ning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skatt- skyldige uppburit sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjö- mansskattenämndens beslut om jämkning enligt 12 5 4 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt,

dels i avseende å kommunal inkomstskatt taxerad och beskatt- ningsbar inkomst,

43

Föreslagen lydelse

I skattelängden antecknas sär— skilt

dels i avseende på statlig in— komstskatt inkomst av olika för- värvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som av- ses i 9 g 3 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A—inkomst eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla, sam- manräknad nettoinkomst (sum- man av inkomsterna av olika för- värvskällor, minskad med avdrag för underskott), medgivna allmän- na avdrag som inte avser under- skott i förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 & lagen (1958:295) om sjömansskatt och enligt 1 g 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpen- ning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skatt- skyldige har uppburit sådan in- komst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens be- slut om jämkning enligt 12 5 4 mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskatt- ningsbar inkomst,

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 ä 2 och 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion enligt 2 5 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953: 272),

dels beslut, som avser förutsättning för sparskattereduktion enligt 2 & lagen (1978: 423) om skattelättnader för vissa sparformer,

(] el s 0 c k uppgift om de vär- den å skogsmark och växande skog, varå skogsvårdsavgift skall beräknas.

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbe- skattning,

dels uppgift om de värden på skogsmark och växande skog, var— på skogsvårdsavgift skall beräk- nas,

d e ls skattepliktig och beskatt- ningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå enligt 11 5 lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

Uppgår den enligt lagen om stat- lig inkomstskatt beräknade taxera- de inkomsten till minst 6 000 kro- nor för ensamstående och till sam- manlagt minst 6 000 kronor för makar, som varit gifta vid ingång- en av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

I förmögenhetslängden anteck- nas den till statlig förmögenhets- skatt skattepliktiga och beskatt- ningsbara förmögenheten.

Närmare föreskrifter om taxe- ringslängds upprättande meddelas av regeringen.

Taxeringslängd underskrives av lokal skattemyndighet eller annan längdförare. T axeringslängd skall därefter anses innefatta taxerings- nämndens beslut.

72a

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som beslutats av taxeringsnämnd icke införts i taxe- ringslängd inom föreskriven tid el- ler har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i taxeringslängd, må den myndighet som ombesörjt längd- föringen besluta om rättelse av taxeringslängden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 tj lagen (1958: 295) om sjömansskatt eller enligt 1 & 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio da- gar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myn- digheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

9 Senaste lydelse 1974: 773.

44

Föreslagen lydelse

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxeradc inkomsten till minst 6 000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst 6000 kronor för makar, som har varit gifta vid ingången av beskattningsåret och under detta år har levt tillsam- mans, skall den beräknade taxera— de inkomsten införas, även om be- skattningsbar inkomst icke upp- kommer.

Skattelängden skall underskrives av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den är- liga taxeringen med undantag av särskild fastighetstaxering anses innefatta taxeringsnämndens be- slut.

59

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen av— sett eller eljest uppenbarligen in- förts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skat— temyndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har be- skattningsbar inkomst enligt 2 tj lagen (1958: 295) om sjömansskatt eller enligt 1 5 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio da- gar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myn- digheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

Har taxering av fysisk person eller dödsbo för inkomst eller för- mögenhet som beslutats av taxe- ringsnämnd blivit oriktig till följd av

45

F öresla gen lydelse

'Har taxering av fysisk person eller dödsbo för inkomst eller för— mögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd blivit oriktig till följd av

]) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påfö— rande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde eller av- drag som medgives skattskyldig utan särskild utredning,

3) uppenbar felaktighet i fråga om allmänt avdrag, vars rätta be- lopp framgår av debitering, eller avdrag för premier och andra av- gifter, som avses i 46 5 2 mom. första stycket 3) kommunalskatte— lagen, eller motsvarande avdrag enligt 4 5 1 mom. andra stycket lagen om statlig inkomstskatt el- ler avdrag enligt 46 5 3 mom. kommunalskattelagen eller 4 5 2 mom. lagen om statlig inkomst- skatt eller i fråga om grundav- drag eller uppenbar felaktighet till den skattskyldiges nackdel i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion eller särskild skat- tereduktion som enligt 68 5 skall antecknas i inkomstlängd,

4) uppenbar felaktighet, varige- nom A-inkomst enligt 9 5 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt be- tecknats som B-inkomst,

5) uppenbarligen för lågt av- drag enligt 50 5 2 mom. kommu- nalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig in- komstskatt i fall då den skattskyl- diges inkomst eller, vad angår ma- kar som båda taxerats, de skatt- skyldigas inkomster helt eller del- vis utgjorts av folkpension,

må den myndighet som har att ombesörja längdföring av taxe- ringen, om ej särskilda skäl föran-

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påfö- rande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde eller av- drag som medges skattskyldig utan särskild utredning,

3) uppenbar felaktighet i fråga om allmänt avdrag, vars rätta be- lopp framgår av debitering, eller avdrag för premier och andra av- gifter, som avses i 46 5 2 mom. första stycket 3) kommunalskatte- lagen (1928: 370), eller motsvaran- de avdrag enligt 4 5 1 mom. andra stycket lagen (1947:576) om stat- lig inkomstskatt eller avdrag en- ligt 46 5 3 mom. kommunalskatte- lagen eller 4 5 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller i fråga om grundavdrag eller uppenbar felaktighet till den skattskyldiges nackdel i fråga om sådana förut- sättningar för skattcreduktion el- ler särskild skattereduktion som enligt 68 5 skall antecknas i skat- Ielängd,

4) uppenbar felaktighet, varige- nom A-inkomst enligt 9 5 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst,

5) uppenbarligen för lågt av- drag enligt 50 5 2 mom. kommu- nalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig in- komstskatt i fall då den skattskyl- diges inkomst eller, vad angår ma- kar som båda har taxerats, de skattskyldigas inkomster helt eller delvis har utgjorts av folkpension,

får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten, om ej särskil- da skäl föranleder att skatterätten

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

leda att skatterätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse i den- na del.

46

Föreslagen lydelse

bör avgöra frågan, besluta om rät- telse i denna del.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret må rättel- se enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutats skall, om det behövs, yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordföran— de. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle yttra sig innan rät- telse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rät- telse som den skattskyldige yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två vec— kor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 ä 4 mom. andra stycket föreskrives i fråga om underrättelse beträffande taxe- ringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rät- telse enligt denna paragraf mä ej föras särskilt. Talan mot taxering- en må även i den del beslutet av- ser föras hos skatterätten i den ordning som föreskrives i 74, 76, 100 och 101 55.

Närmare föreskrifter om förfa— randet vid rättelse enligt denna pa— ragraf meddelas av regeringen.

Efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret fär rättel- se enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordföran- de. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyl— dige beredas tillfälle yttra sig in- nan rättelse sker, om hinder här- för ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rät- telse som den skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppen- bart överflödigt, beslutet inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 Q 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättel- se beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rät- telse enligt denna paragraf får ej föras särskilt. Talan mot taxering- en får även i den del beslutet av- ser föras hos skatterätten i den ordning som föreskrivs i 74, 76, 100 och 101 55.

129 5

1 mom. Av statsmedel bestri- das:

l) ersättning åt ordförandena och kronoombuden i taxerings- nämnderna,

1 mom. Av statsmedel beta— las:

1) ersättning åt ordförandena i taxeringsnämndcrna,

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

2) bidrag till kostnader, som kommun åtagit sig för särskilda anstalter för taxeringsarbetet ge- nom tillhandahållande av tjänste- män enligt 16 ä 2 mom. eller an- norledes, därest dessa anstalter finnas äga särskilt värde för det allmänna, samt

3) kostnader för taxeringen, vil- ka omförmälas i 3, 5 och 6 mom. här nedan.

5 mom.10 De personer, som jämlikt 60 & inkallats av länssty- relsen för meddelande av upplys- ningar eller för överläggningar rö- rande taxeringsarbetet,

de ordförande och andra leda- möter i taxeringsnämnd, som in- ställt sig efter kallelse jämlikt 17 & tredje stycket, samt

de ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd, som på veder— börlig kallelse inställt sig vid in- struktionssammanträde, som an- ordnats genom länsstyrelsens för- sorg,

äga att för inställelsen åtnjuta ersättning av statsmedel enligt be- stämmelser som meddelas av re- geringen.

Ersättning efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl sak- kunnig, som biträtt i taxeringsfrå- gor.

6 mom. Ersättning till förste konsulent inom Iappväsendet för inställelse vid sammanträde med taxeringsnämnd enligt 61 5 3 mom. utgår enligt allmänna reseregle- mentet.

47

Föreslagen lydelse

2) bidrag till kostnader, som kommun har åtagit sig för särskil- da ätgärder för taxeringsarbetet genom tillhandahållande av tjäns— temän enligt 13 5 eller på annat sätt, onz dessa åtgärder bedöms ha särskilt värde för det allmänna, samt

3) utgifter för taxeringen, som anges i 3 och 5 mom.

5 mom. De ordförande och andra ledamöter i taxerings- nämnd, som har inställt sig efter kallelse av skatteelzefen eller läns- styrelsen för att lämna upplysning- ar eller för överläggningar röran- de taxeringsarbetet har rätt att för inställelsen få ersättning av stats— medel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.

130 5

Av kommun valda ledamöter i taxeringsnämnd äga, därest sådant beslutas av kommunen, att av dess medel åtnjuta arvode, traktamente och resekostnadsersättning efter de grunder, som i kommunallagen

10 Senaste lydelse 1974: 773.

Kommunfullmäktige får besluta att av kommunens medel till de kommunvalda ledamöterna i taxe- ringsnämnd skall utgå arvode, traktamente och resekostnadser- sättning enligt de grunder, som en-

Prop. 1978/79: 161

Nuvarande lydelse

stadgas angående sådan gottgörel- se till ledamöter i kommunala nämnder. Ersättning efter enahan- da grunder må av kommunens me- del utgå jämväl till ordningsman i lappby för inställelse vid sam- manträde enligt 61 5 3 mom.

De av landstingskommunens förvaltningsutskott valda ledamö- ter i särskild taxeringsnämnd äga, därest sådant beslutas av lands- tinget, för sin inställelse vid nämn- dens sammanträden åtnjuta arvo- de, traktamente och resekostnads— ersättning av landstingskommu- nens medel efter de för landstings- nzän stadgade grunder.

48

Föreslagen lydelse

Iigt kommunallagen (1977: 179) gäller för ersättning till ledamöter i kommunala nämnder. Landsting- et har motsvarande rätt i fråga om de landstingsvalda ledamöterna.

174 5 4 mom.11 Särskild fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare lägst fyra och högst åtta ledamöter.

Ordförande och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen i samband med förordnande om särskilda fastighetstaxeringsdistrikt.

Övriga ledamöter väljas av kom- munfullmäktige. Länsstyrelsen be- stämmer antalet ledamöter med hänsyn till det särskilda fastighets- taxeringsdistriktets omfattning. Består särskilt fastighetstaxerings- distrikt av mer än en kommun, bestämmer länsstyrelsen hur många ledamöter som skola väljas inom de olika kommunerna.

Övriga ledamöter väljs av kom- munfullmäktige. Länsstyrelsen be- stämmer antalet ledamöter med hänsyn till det särskilda fastighets- taxeringsdistriktets omfattning. Består särskilt fastighetstaxerings— distrikt av mer än en kommun, bestämmer länsstyrelsen hur många ledamöter som skall väljas inom de olika kommunerna.

Val av ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd jämte supplean- ter, en för varje ledamot, skall förrättas senast den 31 december året näst före taxeringsåret. Den som därvid fört ordet har att underrätta länsstyrelsen, ordföranden i den särskilda fastighetstaxeringsnämnden och de valda om utgången av valet.

De bestämmelser, som enligt 13 & gälla i fråga om ledamöter och suppleanter i lokal taxerings- nämnd, skola gälla även beträffan— de ledamöter och suppleanter i särskild fastighetstaxeringsnämnd.

Bestämmelserna i 133 5 3 mom.

äga motsvarande tillämpning på särskild fastighetstaxeringsnämnd.

11 Senaste lydelse 1973: 1106.

De bestämmelser, som enligt 8 och 9 55 gäller i fråga om leda- möter och suppleanter i lokal taxeringsnämnd, skall gälla även beträffande ledamöter och supp- leanter i särskild fastighetstaxe- ringsnämnd.

Bestämmelserna i 133 9 3 mom. tillämpas i fråga om särskild fas- tighetstaxeringsnämnd.

Prop. "1978/79: 161

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i det följande

49

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i det följande

om taxeringsnämnd eller ordfö- om taxeringsnämnd eller ordfö- randc i taxeringsnämnd gälla rande i taxeringsnämnd gäller även särskild fastighetstaxerings- även särskild fastighetstaxerings- nämnd eller ordförande i sådan nämnd eller ordförande i sådan fastighetstaxcringsnämnd, om ej fastighetstaxeringsnämnd, om ej annat föreskrives. annat föreskrivs.

184 512

Bestämmelserna i 7 5, 16 Q' 3 mom. samt 17 och 59 åå äga mot— svarande tillämpning vid särskild fastighetstaxering.

Samtliga ledamöter i taxerings- nämnden mä deltaga i granskning- en av särskilda fastighetsdeklara- tioner samt uppgifter och andra handlingar som ingivits till ledning för den särskilda fastighetstaxe- ringen.

För avgivande av yttrande i be- svärsmål, som är anhängigt i fas- tighetstaxeringsrättcn, md ordfö- randen rådgöra med ledamot i taxeringsnämnden. Ordföranden må för ändamålet även kalla leda- möterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.

Samtliga ledamöter i taxerings- nämnden fär deltaga i granskning- en av särskilda fastighetsdeklara- tioner samt uppgifter och andra handlingar som har ingivits till ledning för den särskilda fastig- hetstaxeringen.

För avgivande av yttrande i be- svärsmål, som är anhängigt i fas- tighetstaxeringsrätten, får ordfö- randen rådgöra med ledamot i taxeringsnämnden. Ordföranden får för ändamålet även kalla leda- möterna till sammanträde utan hinder av att nämndens arbete i övrigt är avslutat.

185 513

Bestämmelserna i 61 ä, 1, 4 och 5 mom. 62 och 64 55 samt 151 & fjärde——sjunde styckena gälla i tillämpliga delar särskild fastig— hetstaxering.

Beslut om taxering må icke fat- tas av taxeringsnämnd såvida icke ordföranden och minst två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt om- fattar mer än en kommun, minst tre andra ledamöter äro tillstädes. Den omständigheten att ledamot av nämnden har att avträda vid behandling av viss taxering, utgör dock ej hinder mot att beslut fat- tas om denna taxering.

12 Senaste lydelse 1973: 1106. 13 Senaste lydelse 1973: 1106.

4 Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 161

Bestämmelserna i 14 5, 61 5 1, 2 och 4 mom., 62 och 64 55 samt 151 & fjärde—sjunde styckena till- lämpas i fråga om särskild fastig- hetstaxering.

Beslut om taxering får icke fat- tas av taxeringsnämnd såvida icke ordföranden och minst två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt om- fattar mer än en kommun, minst tre andra ledamöter är närvaran- de. Den omständigheten att leda- mot av nämnden har att avträda vid behandling av viss taxering, utgör dock ej hinder mot att be- slut fattas om denna taxering.

Prop. 1973/79: 161

Nuvarande lydelse

Annat nämndens beslut än som avses i andra stycket må fattas av ordföranden ensam.

50

Föreslagen lydelse

Annat nämndens beslut än som avses i andra stycket får fattas av ordföranden ensam.

189 514

Den lokala skattemyndigheten skall så snart det kan ske sända underrättelse på blankett enligt fastställt formulär till den som var ägare av fastighet vid ingången av taxeringsåret samt den som där- efter blivit ägare och som hos myndigheten anmält att han ön- skar erhålla sådan underrättelse, om ny taxering skett eller ny taxe— ring icke skett i det fall särskild fastighetsdeklaration avgivits eller framställning om ny taxering gjorts.

Vidare skall den lokala skatte- myndigheten så snart det kan ske sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxe- ringsvärdet enligt 8 5 3 mom. sis- ta stycket kommunalskattelagen (1928: 370).

I underrättelsen skall lämnas upplysning om innehållet i taxe- ringsnämndens beslut samt, i före— kommande fall, de enligt 10 5 kommunalskattelagen (1928: 370) redovisade delvärden som be- stämts. Underrättelsen skall vidare innehålla upplysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär över taxeringsnämndens be- slut samt om skiljaktig mening, reservation eller särskild mening som antecknats i protokoll eller annan handling.

I övrigt äga bestämmelserna i 69 5 4 mom. andra stycket mot- svarande tillämpning beträffande underrättelse som nu sagts.

Den lokala skattemyndigheten skall så snart det kan ske sända underrättelse på blankett enligt fastställt formulär till den som var ägare av fastighet vid ingången av taxeringsåret samt den som däref- ter har blivit ägare och som hos myndigheten har anmält att han önskar erhålla sådan underrättel- se, om ny taxering har skett eller ny taxering inte har skett i det fall särskild fastighetsdeklaration har avgivits eller framställning om ny taxering har gjorts.

Vidare skall den lokala skatte- myndigheten så snart det kan ske sända underrättelse till sökande som har begärt fördelning av taxe- ringsvärdet enligt 8 9 3 mom. sis- ta stycket kommunalskattelagen ( 1928: 370).

I underrättelsen skall lämnas upplysning om innehållet i taxe- ringsnämndens beslut samt, i före- kommande fall, de enligt 10 & kommunalskattelagen redovisade delvärden som har bestämts. Un- derrättelsen skall vidare innehålla upplysning om vad som skall iakt- tagas vid anförande av besvär över taxeringsnämndens beslut samt om skiljaktig mening, reservation eller särskild mening som har anteck- nats i protokoll eller annan hand- ling.

I övrigt tillämpas bestämmelser- na i 69 5 4 mom. beträffande un- derrättelse som nu har sagts.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. I samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

14 Senaste lydelse 1973: 1106.

Prop. 1978/79: 161 ' 51

1. Äldre bestämmelser i 72 a i;" gäller fortfarande i fråga om rättelse i taxeringslängd.

2. Till dess taxeringsnämnd erhåller erforderligt biträde av tjänste- man hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet får länsstyrelsen med— ge att ordföranden anlitar skrivbiträde. I sådant fall gäller äldre be- stämmelser om skrivbiträde i sin lydelse före den 1 januari 1979.

3. Förekommer i annan författning än taxeringslagen ordet ”taxe- ringslängd”, ”inkomstlängd” eller "förmögenhetslängd" i olika böj- ningsformer, skall detta efter ikraftträdandet av denna lag avse ”skatte- längd” i motsvarande form när fråga är om uppgifter enligt taxeringen år 1979 eller senare.

Prop. 1978/79: 161

3. Förslag till

52

Lag om ändring i kungörelsen (1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning

Härigenom föreskrivs att 6 och 7 55 kungörelsen (1969: 5) om skatte- avdrag i vissa fall från artistersättningl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65

Inbetalas ieke innehållen skatt inom föreskriven tid, skall inom tid som gäller för inbetalningen skriftligt meddelande lämnas till länsstyrelsen i Örebro län om stor- leken av den innehållna skatt som sålunda bort inbetalas.

Inbetalas icke innehållen skatt inom föreskriven tid, skall inom tid som gäller för inbetalningen skriftligt meddelande lämnas till länsstyrelsen i Örebro län om stor- leken av den innehållna skatt som sålunda hade bort inbetalas. Vid underlåtenhet att lämna medde- lande inom föreskriven tid påförs förseningsavgift enligt 54 ä 3 mom. uppbördslagen (1953: 272).

75

Vid tillämpning av bestämmel- serna i 58 å uppbördslagen i fall som avses i 5 och 6 åå beräknas restavgift från utgången av den för inbetalning eller meddelande före- skrivna tiden och tilläggsavgift för varje påbörjad tidrymd av sex må- nader utöver den första efter ut- gången av den månad under vil- ken inbetalningen skulle ha skett.

Vid tillämpning av bestämmel- serna i 58 5 uppbördslagen (1953: 272) i fall som avses i 5 & beräk- nas restavgift från utgången av den för inbetalning föreskrivna ti- den och tilläggsavgift för varje på- börjad tidrymd av sex månader utöver den första efter utgången av den månad under vilken inbe— talningen skulle ha skett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om meddelande om skatt som har inne- hållits före lagens ikraftträdande.

1 Kungörelsen omtryckt 1971: 780.

Prop. 1978/79: 161

4. Förslag till

53

Lag om ändring i förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar

Härigenom föreskrivs att 9 & förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångarl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen I ydelse 952

Uppgift till ledning för egen taxering (deklaration) till utskift- ningsskatt skall i enlighet med av riksskatteverket fastställt formulär innehålla upplysning angående så- väl vad i bolaget tillskjutits som vad därifrån utskiftats.

Deklaration för taxering enligt 6 5 andra stycket skall, efter an- maning av ordförande i taxerings- nämnd eller kronans ombud hos prövningsnämnd, avgivas inom den tid och i den ordning, som i anmaningen angives.

Uppgift till ledning för egen taxering (deklaration) till utskift- ningsskatt skall i enlighet med for- mulär, som fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, innehålla upplysning angående såväl vad i bolaget till— skjutits som vad därifrån utskif- tats.

Deklaration för taxering enligt 6 5 andra stycket skall lämnas ef- ter anmaning. Härvid gäller be- stämmelserna i 5 I 5 första stycket taxeringslagen ( 1956: 623) om an- maning att lämna självdeklaration.

Deklaration för taxering till utskiftningsskatt i andra fall än i andra stycket sagts skall inom den tid och i den ordning, som för bolags deklaration för statlig inkomstskatt finnes stadgad, utan anmaning av- lämnas under det år, då taxeringen skall äga rum.

Vid upplösning av bolag genom fusion skall deklaration avg*ivas av det bolag, som genom fusionen upplöses. Har vid fusion medgivits, att utskiftningsskatteskulden må av moderbolaget övertagas, skall deklara- tionen innehålla uppgifter för beräkning av det belopp varmed moder- bolagets tillskjutna belopp skall minskas.

I övrigt skola de uti gällande taxeringslag rörande taxering till statlig inkomstskatt givna bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrät- telse även med avseende å taxering till utskiftningsskatt.

Över riksskatteverkcts beslut i ärende, som avses i 1 5 2 mom. andra stycket, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Förordningen omtryckt 1950: 587. Senaste lydelse av förordningens rubrik 1950:587. 2 Senaste lydelse 1953: 108.

Prop. 1978/79: 161 54

Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-()3-01

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande. och statsråden Sven Ro- manus. Mundebo. Wikström. Friggebo, Wirtén. Huss, Rodhe. Wahlberg. Hansson. Enlund. Lindahl. Winther. De Geer. Blix, Cars. Gabriel Roma- nus. Tham. Bondestam

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om ändring i uppbördsförfarandet enligt uppbördslagen (1953: 272), m. m.

1 Inledning Regeringen uppdrog ijanuari 1973 åt statskontoret och riksskatteverket (RSV) att gemensamt utreda vissa frågor rörande taxeringen i första in- stans. Utredningsarbetet har bedrivits i ett för ämbetsverken gemensamt projekt. RS-projektet. somjag i fortsättningen kommer att kalla utredning— en. De förslag från utredningen som tidigare har redovisats för riksdagen har framför allt gällt taxeringsorganisationen och taxeringsnämndemas verksamhet. Bland de reformer som dessa förslag har utmynnat i vill jag särskilt nämna det ändrade förfarandet för deklarationsgranskningen. Från att tidigare i stor utsträckning ha utförts som fritidsuppdrag skall gransk- ning och föredragning inför taxeringsnämnd successivt helt övertas av tjänstemän vid länsstyrelserna och de lokala skattemyndighetema. ] sam- band därmed förlängs taxeringsperioden betydligt. Beslut om ändrad taxe- ringsorganisation m. m. fattades i princip är 1975 (prop. 1975187, SkU 1975: 31, rskr l975:229) medan de mer detaljerade bestämmelserna, som förutsattes för reformerna, beslutades år 1978 (prop. 1977/782181. SkU 1977/78: 55. rskr 1977/78: 362). Taxeringsperioden förlängs i enlighet här- med från den 30 juni till den 30 november. De närmaste åren avslutas den dock den 31 oktober

Enligt riksdagens principbeslut år 1975 förutsattes att utredningen suc- cessivt skulle redovisa förslag i sådana frågor som hade samband med en ändrad taxeringsorganisation och det nya ADB-system inom folkbokföring och beskattning för vilket riktlinjer samtidigt drogs upp (prop. 1975: 57, SkU 1975z32. rskr l975:230). Så har också skett. De förslag angående taxeringsorganisationen m. m. som jag redovisade i prop. 1977/78:181'

Prop. 1978/79zl6l 55 grundade sig sålunda på av utredningen i tur och ordning framlagda delrap- porter (1976:1. 197711 och 1977: 3). Utredningen har numera i två delrap- porter (1977: 4: 1 och 1977: 4: 2.) också utarbetat förslag på uppbördsområ- det.

Utredningens förslag bygger i huvudsaklig del på de möjligheter till ra- tionalisering och förenkling som har öppnats genom det nya ADB-syste- met. Jag tänker härvid särskilt på utredningens förslag till enhetliga regler för arbetsgivarnas betalning och redovisning av innehållen skatt och där- med sammanhängande bestämmelscr om uppskov och förseningsavgift m. m. En sådan anknytning till ADB-systemet har utredningens förslag också i vad det gäller krediteringen av innehållen skatt och ordningen för de skattskyldigas inbetalning av preliminär B-skatt. kvarstående skatt och till- kommande skatt. Av de övriga delarna av rapportema som jag avser att behandla i det följande vill jag också särskilt nämna utredningens förslag att i restlängdema över obetald B-skatt. kvarstående skatt och tillkomman- de skatt inte skall tas med skattebelopp som omfattas av anstånd vid läng- demas upprättande och förslaget att uppgifterna i nuvarande inkomst- Iängd. förmögenhetslängd och debiteringslängd skall sammanföras i en ge- mensam handling, kallad skattelängd.

Rapporterna har remissbehandlats. Förteckning över remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. För remissinstansernas uppfattning kommerjag att redogöra i anslutning till de olika frågorna.

I detta sammanhang vill jag också ta upp frågan om fastställelse i vissa fall av arbetsgivares ansvarighet för anställdas skatt.

Jag vill slutligen framhålla attjag avser att inom den närmaste tiden åter- komma med förslag i vissa uppbördsfrågor till vilkajag inte är beredd att ta slutlig ställning i nu förevarande sammanhang. Som framgår av det följan- de gäller detta bl.a. utredningens förslag att skattskyldig. som har försum- mat att betala skatt inom föreskriven tid. skall få tillfälle att fullgöra sin skyldighet inom viss tid för att därmed slippa bli införd i restlängd. De ruti- ner som krävs för detta förfarande kan inte tillämpas förrän tidigast år 1981. Det bör därför vara möjligt att i god tid dessförinnan göra de ytterli- gare överväganden som enligt min mening behövs innan slutlig ställning tas till ett sådant påminnelseförfarande och därmed sammanhängande rest- avgiftsfrågor. Samma bedömning kan göras i fråga om utredningens förslag till anstånds- och förseningsavgiftsbestämmelser beträffande kontrollupp- gifterna. Som jag framhöll i prop. 1977/78: 181 sammanhänger behovet av sådana bestämmelser med kontrolluppgiftemas användning som underlag för kreditering av innehållen preliminär A-skatt. För detta ändamål beräk- nas kontrolluppgifterna dock inte kunna användas förrän år 1981.

Prop. 1978/79zl6l 56 2 Tid för inbetalning av skatt, m. m.

Enligt nuvarande bestämmelser skall skatt betalas under uppbördster— min. Upphördsterminema är sex till antalet och infaller fr.o.m. den 6 t. o. m. den 13 i månadema mars, maj.juli. september. november och janu- ari. Särskilda föreskrifter finns för bl.a. det fall att uppbördstermin börjar på söndag eller helgdag.

Bestämmelsen att skatt skall betalas under uppbördstermin gäller i fråga om preliminär B-skatt. kvarstående skatt och tillkommande skatt. Under uppbördstermin skall enligt 53 få också erläggas skattebelopp. som arbets- givare mcd bara en arbetstagare har innehållit genom skatteavdrag för be- talning av preliminär A-skatt eller kvarstående skatt. Arbetsgivare som har minst två arbetstagare och har tilldelats särskilt redovisningsnummer får betala innehållen skatt senast den 18 i den månad under vilken uppbörds- termin infaller. Denna förlängning av inbetalningstiden gäller också arbets- givarens egen preliminära och kvarstående skatt.

Utredningen anser att det inte finns någon anledning att ha olika betal- ningstider för skatteinbetalningen. Enligt utredningens mening bör en ge— mensam sista tidpunkt gälla för inbetalning och redovisning av såväl debi— terade skatter som av arbetsgivare innehållna skattebelopp. Utredningen anser att en sådan ordning är rättvisare än den nuvarande och att den gör det möjligt att utforma ett enklare och mer enhetligt regelsystem.

Utredningen har som senaste betalningsdag i uppbördsmånad övervägt den 13. 16 och 18. Med hänsyn till ränteeffektema för arbetsgivarna har ut- redningen ansett sig böra välja den 18 i uppbördsmånad. Sådan månad skall fortfarande vara de månader under vilka nuvarande uppbördstermi- ner infaller. Enligt utredningens förslag skall vidare den 18 i uppbördsmå- nad i UBL betecknas "sista inbetalningsdag för skatt".

Remissinstansema har allmänt ställt sig positiva till förslaget. Några re- missinstanser erinrar dock om att den nya semesterlagen (1977: 480") inne- bär att arbetstagarna får minst fyra veckors sammanhängande ledighet un- derjuni—augusti. Detta anses kunna medföra svårigheter i fråga om redo- visningen av juliuppbörden. En lösning som anses böra övervägas är att in- föra någon form av a contobetalning underjuli. Slutredovisning skulle se- dan ske senast den 18 september. Enligt ett annat förslag skullejuliuppbör- den flyttas till augusti.

Jag ansluter mig också för egen del till utredningens förslag att den 18 skall vara sista dag för inbetalning och redovisning av skatt enligt UBL. En för alla bctalningsskyldiga gemensam sista inbetalningsdag ger större rätt- visa än nuvarande ordning. Det är också uppenbart att slopandet av upp- bördsterminer ger möjlighet till betydande förenklingar i uppbördssyste- met. Vad angår uppbörden underjuli ärjag medveten om att denna typiska semestermånad kan medföra besvärligheter i redovisningsarbetet för vissa arbetsgivare. Det skulle emellertid medföra stora praktiska olägenheter att

Prop. 1978/79: 161 57

införa en särskild bctalningsordning för en av redovisningsperiodema. Jag är därför inte beredd att nu frångå den sedan länge gällande ordningen. Jag föreslår därför att bestämmelser i enlighet med utredningens förslag tas in i 24. 26. 28 och 31 åå UBL. Jag anser det dock inte påkallat att i UBL definie- ra den 18 som "sista inbetalningsdag för skatt". Förslaget medför att nu- varande bestämmelscr i 23 & UBL kan utgå.

Genom att begreppet uppbördstermin slopas och ersätts av uppbörds- månad med den 18 som sista inbetalningsdag krävs vissa ytterligare änd- ringar i de nyss nämnda paragraferna. I enlighet med utredningens förslag bör sålunda i 24 ä 2 mom. anges att preliminär A-skatt. som har innehållits genom skatteavdrag. skall betalas i den uppbördsmånad, som infaller när- mast el'ter utgången av den månad under vilken skatteavdraget verkställ- des. På motsvarande sätt bör i 26 & tas in föreskrift om att preliminär B- skatt skall fördelas med lika belopp på de sex uppbördsmånaderna. Utred- ningen har påpekat att det kan behövas en spärregel för att förhindra att B- skatt förfaller till betalning i omedelbar anslutning till debiteringen. Utred- ningen föreslår därför att B-skatt. som debiteras under uppbördsåret. skall betalas under var och en av de uppbördsmånader som återstår efter ut- gången av den månad. då skatten debiteras. Beträffande 26 & förordar ut- redningen vidare att det belopp till vilket B-skatt minst skall uppgå för att sådan skatt skall påföras höjs från nuvarande 300 kr. till 600 kr. Jag biträ- der utredningens förslag också på dessa punkter och föreslår att 245 2 mom. och 265 ändras i enlighet härmed. Utbytet av uppbördstermin mot uppbördsmånad förutsätter också ändring av 39. 42. 43. 47. 48. 50 och 69 åå UBL. Genom att uppbördsterminer slopas och den 18 i uppbördsmå- nad blir en för all skatt gemensam sista inbetalningsdag kan bestämmelsen i 565 1 mom. utgå. 1 25 2 mom. bör vidare tas in bestämmelse om vad som skall förstås med uppbördsmånad. Kvarstående skatt förfaller enligt nuvarande bestämmelser i 285 UBL till betalning under uppbördsterminen i mars året efter taxeringsåret om skatten uppgår till högst 200 kr. i annat fall förfaller den till betalning under uppbördsterminema i mars och maj. Tillkommande skatt skall enligt 31 5 erläggas under uppbördstermin eller två på varandra följande uppbördster— miner. l fråga om 28 och 31 ås' föreslår utredningen. bortsett från vissa re- daktionellajämkningar. bara de ändringar som betingas av att betalningen anknyts till uppbördsmånad i stället för uppbördstermin. Jag kan ansluta mig till utredningens förslag men föreslår några mindre redaktionella avvi- kelser.

Enligt nuvarande bestämmelser i 545 UBL kan skattskyldig och sådan arbetsgivare. som skall redovisa innehållen skatt under uppbördstermin, göra inbetalning senast den 18 i uppbördsmånaden mot erläggande av en särskild avgift. Förutsättning är att skatten betalas på postanstalt med skatteanvisning. Avgiften utgår i vissa beloppsintervaller. Högsta avgift är 100 kr. Någon avgift utgår dock inte på skatt som betalas av skattskyldig som uppbär pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Prop. 1978/79: 161 58

Utredningen framhåller att de här nämnda bestämmelserna kan utgå i och med att den 18 i uppbördsmånad blir gemensam sista inbetalningsdag för all skatt. Utredningen föreslår att i 545 i stället tas in bestämmelser om uppbördsdeklaration. Jag biträder utredningens förslag. Frågorna om upp- bördsdeklaration tar jag upp i ett annat avsnitt.

Som framgår av ett följande avsnitt skall arbetsgivare enligt utredning- ens förslag betala de anställdas skatter genom insättning på skattepostgiro- konto hos länsstyrelsen. Utredningen har dock inte föreslagit några ut- tryckliga bestämmelser om vilken länsstyrelse som avses i det särskilda fallet. Det ligger enligt min mening i sakens natur att skatten regelmässigt bör betalas till länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av skatt. På samma sätt som gäller i fråga om arbetsgivares redovisning av kontrolluppgift bör vidare föreskrivas att ar- betsgivare. som inte är registrerad. skall betala skatten till länsstyrelsen i det län där han är bosatt. Jag föreslår att bestämmelser av denna innebörd tas in i 52.5 UBL. i denna paragraf bör också ges bestämmelse som motsva- rar föreskrifterna i nuvarande 53%? 1 mom. UBL. att gireringskort skall ha kommit in till postanstalt senast den 18 för att betalning skall anses ha skett i rätt tid. En sådan regel passar dock mindre väl i fråga om de betalningsru- tiner som tillämpas av de myndigheter som använder det statliga kassabok- föringssystemet. det 5. k. S-systemet. För dessa myndigheter bör gälla att betalning skall anses erlagd den dag då uppdrag att betala skatten sänds till redovisningscentral i systemet. Jag föreslår att 52 & också förses med bc- stämmelse härom.

Utredningen föreslår vidare att länsstyrelsen när särskilda skäl förelig- ger skall kunna medge arbetsgivare att betala skatt inom viss tid efter den 18. Denna möjlighet anses påkallad främst med tanke på de förseningar som inte kan undvikas när fel uppkommeri arbetsgivarens maskinella re- dovisningssystem. Jag tillstyrker förslaget. Bestämmelsen bör lämpligen tas in i ett 2mom. till 53 & UBL.

3 Sättet för arbetsgivares inbetalning och redovisning av innehållen preliminär skatt

3.1 inledning

Gällande bestämmelser

Arbetsgivares inbetalning av preliminär skatt. som har innehållits genom skatteavdrag på arbetstagares lön, tillgår f. n. på olika sätt beroende på om arbetsgivaren är registrerad eller inte. Arbetsgivare skall vara registrerad om han har minst två arbetstagare. Även annan arbetsgivare skall registre- ras om den lokala skattemyndigheten förordnar att han skall redovisa skatt i samma ordning som arbetsgivare med två eller flera arbetstagare. Regi-

Prop. 1978/79:161 59

streringen består i att länsstyrelsen tilldelar arbetsgivaren särskilt redovis— ningsnummer och upprättar registerkort som tillställs den lokala skatte- myndigheten.

Arbetsgivare som inte är registrerad (ca 195000) skall betala innehållen skatt med skatteanvisning. lnbetalning skall göras på postanstalt eller hos bank. Om arbetsgivaren har postgirokonto. kan skattebeloppet gircras till postgirokontorets skatteavdelning. Är det belopp som betalas in mindre än det som har innehållits skall inbetalning göras till centrala skattekontot (pg 300).

Postanstalt och bank skall insätta inbetalda skattebelopp inom viss före— skriven tid på vederbörande länsstyrelses skattepostgirokonto. Även skat- teanvisningarna skall sändas till länsstyrelsen. Skattebelopp. som har gire- rats till postgirokontorets skatteavdelning. skall likaså inom viss tid insät- tas på det skattepostgirokonto som RSV har bestämt. Skatteanvisningama skall därvid sändas till den länsstyrelse som innehar skattepostgirokontot.

Registrerad arbetsgivare (ca 100000) skall betala det sammanlagda inne- hållna skattebeloppet till skattepostgirokontot för länsstyrelsen i det län där han är registrerad. lnbetalning kan göras med inbetalningskort eller ge- nom girering. Arbetsgivaren skall också översända de skatteanvisningar som betalningen gäller. Om skatteanvisning saknas för arbetstagare skall på denne belöpande skattebelopp i stället betalas till centrala skattekontot. Till detta konto skall betalning ske också i vissa andra fall.

Arbetsgivare med minst 50 arbetstagare kan få tillstånd av länsstyrelsen att använda s.k. summarisk redovisning. Denna innebär att arbetsgivaren betalar skattebeloppen för de första fem uppbördstilllällena utan att sända in Skatteanvisningama. Arbetsgivaren skall i stället vid varje redovisning lämna länsstyrelsen uppgift om summan av den preliminära skatt som har innehållits. I anslutning till sjätte uppbördsterminen ijanuari skall redovis- ning lämnas med skatteanvisning. Därvid skall en skatteanvisning lämnas för varje arbetstagare med uppgift om innehållen skatt. Registrerad arbets- givare kan under vissa förutsättningar använda särskild förteckning eller magnetband i stället för skatteanvisningar. Summarisk redovisning får ef- ter anmälan också tillämpas av statlig och kommunal myndighet, skogs- vårdsstyrelse och hushållningssällskap med stadgar. som har fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Antalet arbetsgiva- re som använder summarisk redovisning är f. n. ca 2 300.

Utredningens förslag

Som har framgått av det förut sagda verkställer postanstalter och banker skatteuppbörd och utgör särskilda redovisningsställen. Utredningen före- slår att detta system frångås och att postanstalter och banker i stället skall fungera enbart som förmedlingsorgan för inbetalning av skatt. Samtliga ar- betsgivare bör enligt utredningens mening alltid betala de anställdas skat- ter till resp. länsstyrelse. Länsstyrelserna skall därvid tilldelas olika post-

Prop. 1978/79:161 60

girokonton. nämligen ett allmänt skattepostgirokonto. ett särskilt skatte- postgirokonto och ett postgirokonto kallat bevakningskonto. Arbetsgiva- res inbetalning av innehållen skatt skall göras till länsstyrelses särskilda skattepostgirokonto.

lnbetalning skall enligt utredningens förslag göras med särskilt inbetal- ningskort på vilket utrymme finns för redovisning av innehållna skattebe- lopp. antal anställda m. m. Denna del av inbetalningskortet benämner ut- redningen uppbördsdeklaration. Utredningens förslag innebär vidare i princip att arbetsgivare med minst två arbetstagare liksom hittills under uppbördsmånad skall lämna redovisning för varje arbetstagare om innehål- len preliminär A-skatt på skatteanvisning. förteckning eller magnetband. Arbetsgivare med endast en arbetstagare. dvs. arbetsgivare som f.n. inte är registrerad. skall lämna uppgift om dennes namn och personnummer samt innehållen skatt i särskild specifikation till uppbördsdeklarationen. Utrymme härför finns också på inbetalningskortet. Redovisning av skat- teavdrag för kvarstående skatt skall arbetsgivarna lämna på de inbetal- ningskort som enligt utredningens förslag skall fogas vid arbetstagarnas debetsedlar på slutlig skatt. Redovisning skall också kunna ske med för- teckning eller magnetband.

Utredningen anser att arbetsgivarna bör ha valfrihet när det gäller den specificerade redovisningen av preliminär A-skatt. Utredningen föreslår därför samtidigt att arbetsgivare som så önskar skall kunna underlåta att lämna sadan redovisning efter anmälan till länsstyrelsen. När särskilda skäl föreligger till det får länsstyrelsen ålägga arbetsgivaren att lämna spe- cificerad redovisning. Målsättningen bör dock enligt utredningens mening på sikt vara att Specifikation i fråga om innehållen A-skatt skall ges enbart på de kontrolluppgifter som arbetsgivare har att lämna enligt 37 9" TL. Re- dan i inledningsskedet skall enbart denna ordning för specifikation använ- das av de myndigheter m. m. som enligt nuvarande bestämmelser får till- lämpa summarisk redovisning efter anmälan.

lnbetalda skattebelopp skall av postgirot redovisas på magnetband. Där- vid skall uppgift lämnas om bl. a. inbetalningsdag. lnbetalningskorten skall successivt levereras till resp. länsstyrelse. Beloppen skall fortlöpande föras över till statsverkets checkräkning.

Utredningens förslag angående arbetsgivares inbetalning och redovis- ning av innehållen preliminär skatt skall ses mot bakgrund av att utred- ningen också föreslår att arbetsgivarnas redovisning av innehållen A-skatt på kontrolluppgifterna skall ligga till grund för att kreditera arbetstagarna skattebeloppen. Den specificerade redovisning som arbetsgivarna enligt utredningens förslag i viss utsträckning kommer att lämna i samband med inbetalningen skall således inte vara underlag för själva krediteringen. Den skall i stället användas i samband med den maskinella avstämning som skall göras mellan uppbördsdeklarationema och kontrolluppgifterna. Här- vid kommer registreringen i arbetsgivarregistren till användning. Sådant

Prop. 1978/79:161 61

register skall uppta samtliga arbetsgivare i länet. Vid kontrollen skall av- stämning bl. a. göras mellan likvid. redovisat belopp enligt uppbördsdekla— ration och tillgänglig specificerad redovisning.

Somjag har nämnt förut anser utredningen att målsättningen bör vara att specifikation skall lämnas enbart på kontrolluppgift. Att utredningen ändå föreslår att arbetsgivare skall ha möjlighet att lämna specifikation har flera skäl. Under utredningens gång har sålunda från länsstyrelsehåll gjorts gäl- lande att en generell avveckling av den specificerade redovisningen i varje uppbördsmånad skulle medföra risk för svårbemästrade problem i sam- band med krediteringen efter årets slut. Sådana problem sades framför allt kunna uppstå i storstadsområdena. Vid överläggningar har vidare vissa ar- betsgivarorganisationer uttalat att det inte kan uteslutas att ett slopande av den löpande specificerade redovisningen av många mindre arbetsgivare skulle upplevas som en osäkrare redovisningsform.

Det bör nämnas att utredningen också har övervägt en lösning enligt vil- ken arbetsgivare skulle kunna lämna specificerad redovisning på en för- tryckt lista. Gången skulle därvid vara följande. En lista trycks före varje uppbördstillfälle med identitetsuppgifter om arbetsgivaren och arbetsta- gama samt uppgift om tabell och kolumn för arbetstagares preliminära skatt. På listan skall vidare finnas en kolumn för manuellt ifyllande av in- nehållen preliminär skatt och en kolumn för ackumulerad preliminär skatt för inkomståret. Listan som avser uppbörden i mars och maj skall dess- utom innehålla uppgift om eventuell kvarstående skatt samt en kolumn för manuellt ifyllande av innehållen kvarstående skatt och en kolumn för ac- kumulerad kvarstående skatt. Lista tillställs arbetsgivaren i god tid före varje uppbördstillfälle. De uppgifter som arbetsgivaren lämnar på listan re- gistreras och ackumuleras specificerat på arbetstagare i arbetsgivarre- gistret.

Utredningen anser att det s. k. listalternativet från arbetsgivarsynpunkt kan ha vissa fördelar framför ett system med skatteanvisningar i de fall specificerad redovisning skall lämnas. Genom att uppgifter om tabell och kolumn för skatteavdrag finns på listan skulle alternativet bl.a. ha den för- delen att arbetsgivaren inte behövde fordra in debetsedlar från arbetstagar- na. Utredningen finner det emellertid mindre välbetänkt att införa en så- dan ny redovisningsform innan större klarhet har vunnits beträffande den framtida omfattningen av specificerad redovisning. Man bör vidare enligt utredningens mening avvakta pågående utredning om redovisningsformer m.m. på avgiftsområdet innan beslut fattas om att ersätta skatteanvisning- ar med förtryckt lista. Utredningen avvisar därför alternativet.

Remissyttrandt'na

Utredningens förslag att arbetstagarna skall krediteras innehållen preli- minär A-skatt på grundval av arbetsgivarnas redovisning på kontrollupp- gifterna har allmänt mottagits positivt av remissinstansema. Bland de loka-

Prop. 1978/79:161 m

la skattemyndighetema råder också stor enighet om att den specificerade redovisningen under löpande år bör kunna undvaras. Många länsstyrelser är däremot inte beredda att tillstyrka utredningens förslag att arbetsgivare som så önskar skall kunna underlåta att vid betalningen lämna specificerad redovisning. Av yttrandena att döma synes en specificerad redovisning i samband med betalningen dock inte tillmätas större betydelse för kontrol- len av att skatteavdrag och inbetalning sker i föreskriven ordning. För den— na kontroll synes det väsentliga anses vara attjämförelse kan göras mellan en arbetsgivares inbetalningar för skilda redovisningsperioder. Värdet av att inbetalningen kombineras med en specificerad redovisning bedöms up- penbarligen främst ligga i att man därmed får bättre möjligheter att klarläg- ga förhållandena om det uppstår misstämning mellan å ena sidan inbetalda skattebelopp och å den andra vad som på kontrolluppgifter anges som in- nehållet genom skatteavdrag. Många länsstyrelser anser som sagt detta så värdefullt att man enligt deras mening inte helt bör släppa kravet på speci- ficerad redovisning vid en övergång till kreditering på grundval av kon- trolluppgifter. l fiera yttranden sägs därvid att förutsättning för att en är- betsgivare inte skall behöva lämna specificerad redovisning vid inbetalning bör vara att länsstyrelsen har lämnat tillstånd. Det bör också nämnas att vissa arbetsgivarorganisationer har uttalat att möjlighet till specificerad re- dovisning i samband med inbetalningen av skatten bör finnas särskilt med tanke på att många småföretagare torde se det som värdefullt att kunna re- dovisa på sådant sätt.

3.2 Kontrolluppgifterna som underlag för krediteringen — årsredovisning och specificerad redovisning

Frågan vilken ordning som bör gälla för arbetsgivares betalning och re- dovisning av innehållen preliminär skatt är ytterst en fråga om vilket un- derlag som behövs dels för att få erforderlig kontroll över att skatteavdrag och inbetalning verkställs enligt gällande bestämmelser dels för att skatte- beloppen skall kunna krediteras arbetstagarna på rätt sätt. Härtill kommer att förfarandet bör vara enkelt och rationellt även från arbetsgivarnas syn- punkt.

Tillämpningen av nuvarande redovisningsmetod innebär att individuell kreditering kan ske för ca 3,5 milj. arbetstagare först i samband med sjätte uppbördstillfället. För övriga arbetstagare — ca 1,7 milj. om man bortser från de personer som erhåller ersättning från RFV — kan kreditering verk- ställas successivt ianslutning till arbetsgivarnas uppbördsredovisning. För den förstnämnda gruppen svarar å andra sidan bara ca 2 300 arbetsgivare medan de arbetsgivare som lämnar specificerad redovisning vid varje upp- bördstillfälle uppgår till nästan 300000.

Uppgifterna på Skatteanvisningama eller däremot svarande uppgifter på förteckningar eller magnetband utgör f.n. grunden för den individuella

Prop. 1978/79: 161 63

krediteringen och detta oberoende av om anvisningarna eller uppgifterna redovisas fortlöpande under uppbördsåret eller först i samband med sjätte uppbörden.

Enligt det förfarande som kommer att tillämpas fr.o.m. år 1979 skall ar— betsgivarnas redovisning på kontrolluppgifterna av lönebelopp m.m. re- gistreras för maskinell kontroll och avstämning mot deklarationerna. Som utredningen har framhållit ligger det då nära till hands att ta tillvara denna registrering också på så sätt att arbetsgivarnas uppgifter om innehållen preliminär A-skatt läggs till grund för skattebeloppens kreditering på ar- betstagarna. En sådan ordning för krediteringen skulle enligt min mening innebära en rationalisering och förenkling i skatteadministrationen.

För att ett förfarande med kontrolluppgiftema som underlag för kredite- ringen av preliminär A-skatt skall bli verkligt rationellt förutsätts dock att ett relativt stort antal arbetsgivare helt befrias från skyldighet att lämna specificerad redovisning i samband med inbetalningen. Det liggeri sakens natur att det därvid främst är av betydelse att Uppgiftslämnandet begränsas för arbetsgivare med många arbetstagare. En allmän förutsättning för att den specificerade redovisningen skall kunna begränsas till arbetsgivarnas uppgiftslämnande på kontrolluppgiftema är självfallet att arbetsgivarna på lämpligt sätt informeras om en sådan ny funktion hos kontrolluppgiften och betydelsen av att angivna skattebelopp stämmer överens med vad som har innehållits genom skatteavdrag.

Man kan enligt min mening utgå från att de arbetsgivare. som i dag till- lämpar summarisk redovisning och alltså lämnar specificerade uppgifter först vid sjätte uppbörden. utan några olägenheter för skatteredovisningen kan befrias från denna specificerade redovisning genom att kreditering i stället verkställs på grundval av kontrolluppgifterna. Om detta förhållande synes också enighet råda bland remissinstansema. För att en sådan ord- ning. som jag vill kalla årsredovisning, skall få önskvärd effekt krävs dock att den kan gälla för flera arbetsgivare och arbetstagare än som omfattas av nuvarande summariska redovisningsmetod.

Nästa fråga är då i vilken mån en ordning med årsredovisning kan ut- sträckas att gälla för en vidare grupp av arbetsgivare. Jag vill härvid först slå fast att sådan arbetsgivare. som regelmässigt bara har en arbetstagare. enligt min mening bör lämna uppgift också om arbetstagares namn och per- sonnummer på inbetalningskortet. Detta innebär att specificerad redovis- ning under alla omständigheter i samband med inbetalningen bör lämnas av ca 195000 arbetsgivare beträffande minst samma antal arbetstagare. En specificerad redovisning i dessa fall anser jag motiverad av flera skäl. Bland dessa mindre arbetsgivare ingår sålunda många utan ordnad löne- bokföring och det bör vara ett gott stöd att en fullständig redovisning läm- nas löpande. Därmed uppnås också den fördelen att arbetstagaren kan kre— diteras skatten med stöd av inbetalningskortet om arbetsgivaren skulle brista i sin uppgiftsskyldighet i fråga om kontrolluppgift. Kreditering av

Prop. 1978/79: 161 64

den innehållna skatten skall dock regelmässigt ske på grundval av arbetsgi- varnas kontrolluppgifter.

Som jag har nämnt förut föreslår utredningen att arbetsgivare inte skall behöva lämna specificerad redovisning vid inbetalningen om han har an— mält till länsstyrelsen att han inte avser att använda sig av denna redovis- ningsform. När särskilda skäl föreligger skall dock länsstyrelsen kunna ålägga arbetsgivare att ändå lämna specificerad redovisning. Möjligheten att efter anmälan bara ha årsredovisning föreligger enligt utredningens för- slag oberoende av hur många arbetstagare arbetsgivaren har och gäller allt- så också arbetsgivare med endast en arbetstagare.

Förslaget skall ses mot bakgrund av att utredningen har ansett sig böra åstadkomma en ordning som medför att inte alla arbetsgivare redan från början kommer att tillämpa årsredovisning. Utredningen har genom sitt förslag velat beakta att specificerad redovisning i samband med inbetal- ningen enligt många remissinstansers uppfattning i viss utsträckning kan behövas särskilt för avstämning mot kontrolluppgifterna. Målet bör dock enligt utredningens mening på sikt vara att alla arbetsgivare skall lämna specifikation enbart på kontrolluppgift.

Jag delar utredningens uppfattning att det finns skäl att i ett inlednings- skede inte ansluta alla arbetsgivare till ett system med enbart årsredovis- ning. Man bör först få vissa erfarenheter av hur ett förfarande med kredite- ring av preliminär A-skatt på grundval av kontrolluppgifterna fungerar i praktiken. Den ordning som utredningen föreslår skulle säkerligen med- föra en begränsning av antalet arbetsgivare med årsredovisning. Hur långt ett krav på anmälan skulle begränsa detta antal kan dock inte förutses med större säkerhet. Övergång till det nya krediteringsförfarandet bör emeller- tid enligt min mening inte ske utan att man relativt bestämt kan bedöma i vilken utsträckning de olika redovisningsmetodema kommer att tillämpas. Jag anser mig med hänsyn härtill inte heller kunna tillstyrka en ordning en- ligt vilken länsstyrelsen skulle kunna meddela tillstånd till årsredovisning efter ansökan.

Tillämpningen av det nya redovisnings- och krediteringsförfarandet bör sålunda enligt min mening följa på förhand kända förutsättningar och inte göras beroende av valfrihet för arbetsgivarna att använda den ena eller andra metoden. Jag anser att den grupp arbctsgivare som bör få tillämpa årsredovisning och alltså inte skall lämna specifikation vid inbetalningen i stället bör bestämmas med utgångspunkt i antalet arbetstagare.

Enligt vadjag har sagt förut bör specificerad redovisning vid inbetalning av innehållen preliminär A-skatt först och främst lämnas av arbetsgivare som regelmässigt bara har en arbetstagare. Arbetstagarens namn och per— sonnummer och innehållet skattebelopp skall därvid anges på inbetalnings- kortet. Denna redovisningsmetod bör enligt min mening med fördel kunna tillämpas också av arbetsgivare med ett något större antal arbetstagare.

Jag anser att man i ett inledningsskede lämpligen bör göra en sådan av-

Prop. 1978/79:16'l 65 vägning att ungefär hälften av de ca löt) 000 arbetsgivare som har fier än en arbetstagare bara skall tillämpa årsredovisning. Ett sådant resultat når man om årsredovisning skall användas av arbetsgivare med minst fem ar- betstagare. Metoden skulle därmed vidare komma att omfatta ca 4.8 milj. arbetsanställningar. Den innebärå andra sidan att antalet arbetsgivare som skall lämna specificerad redovisning i samband med inbetalningen totalt kommer att uppgå till ca 250 000. Dessa arbetsgivare representerar dock bara ca 340000 arbetsanstt'rllningar. Den angivna avvägningen synes lämp- lig även med tanke på att många mindre arbetsgivare enligt vad vissa ar— betsgivarorganisationer har uttalat. kan anse det fördelaktigt att lämna specificerad redovisning också vid inbetalningen.

Jag förordar att frågan löses i enlighet med vadjag har sagt nu. Jag före- slår sålunda att skyldighet att lämna uppgift vid inbetalningen om arbetsta- gares nanm och personnummer och för arbetstagaren innehållen prelimi- när skatt skall föreligga endast för arbetsgivare som regelmässigt har högst fyra arbetstagare. Annan arbetsgivare skall dock kunna åläggas att lämna dessa uppgifter vid inbetalningen om länsstyrelse finner att han inte fullgör sin avdrags- eller rcdovisningsskyldighet på ett tillfredsställande sätt. Mot länsstyrelsens beslut bör talan inte få föras. Om arbetsgivare åsidosätter skyldighet att lämna specificerad redovisning bör vidare länsstyrelse eller lokal skattemyndighet kunna förelägga honom vite.

Uppgifterna om namn m.m. skall somjag har sagt förut anges på inbe- talningskortet. Om arbetsgivare med fier arbetstagare än det finns utrym- me för på kortct åläggs att lämna specificerad redovisning får uppgifterna i stället lämnas på särskild förteckning. Jag förutsätter att arbetsgivarna ge- nom RSV får anvisningar om hur en sådan förteckning enklast kan upprät- tas. Jag förutsätter också att länsstyrelsen upplyser varje registrerad ar- betsgivare om till vilken redovisningskategori han bör enligt länsstyrelsens bedömning.

Utredningen har med sin lösning ansett sig böra behålla skatteanvisning- ama som underlag för specificerad redovisning i samband med inbetalning- en. Många remissinstanser har framhållit att ordningen med skatteanvis- ningar är opraktisk och föråldrad. ] stället förordas att redovisning får läm- nas på i huvudsak det sätt som utredningen har skisserat i sina övervägan- den om en förtryckt lista.

Enligt mitt förslag kommer specificerad redovisning att bara undantags- vis behöva lämnas på annat underlag än inbetalningskortet. Nuvarande system med skatteanvisningar för betalning av A-skatt kan och bör därför avskaffas. 1 de fall arbetsgivare åläggs att lämna specificerad redovisning och inbetalningskortet inte ger utrymme för samtliga arbetstagamamn m.m. bör arbetsgivaren enligt vad jag har sagt förut lämna uppgifterna om namn. personnummer och skattebelopp på en förteckning. Uppgiftsskyl- digheten är så begränsad och enkel att den enligt min mening lätt kan frill- göras utan att arbetsgivaren tillställs någon förtryckt förteckning.

5 Riksdagen 1978/79. [ saml. Nr 161

Prop. 1978/79:161 66

Som jag förut har nämnt skall kreditering av preliminär A-skatt ske på grundval av kontrolluppgifterna också i de fall specificerad redovisning lämnas i samband med inbetalningen. Denna redovisning skall vid behov användas för kontroll och som underlag för avstämning. Det ankommer på RSV att meddela anvisningar om på vilket sätt och i vilken utsträckning de specificerade uppgifterna lämpligen bör registreras maskinellt.

De av mig föreslagna bestämmelserna om specificerad redovisning. vi- tcsföreläggande och besvär har tagits in i 55.5 l mom. samt 83 och 86% UBL. Mitt förslag medför vidare att nuvarande bestämmelse i bl. a. 33.5 UBL om skatteanvisningar till debetsedel på preliminär A-skatt kan slopas. 'l'ill frågan om skatteanvisningamas slopande vid betalning av debiterad skatt återkommerjag i det följande.

3.3 Uppbördsdeklaration

Jag skall härefter ta upp vissa frågor som gäller utredningens förslag om inbetalningskort och det utrymme på kortet. som utredningen benämner Uppbördsdeklaration.

Som jag har redovisat tidigare förordar jag att nuvarande uppbördster- miner slopas och att all skatt enligt UBL skall betalas senast den l8 i de uppbördsmånader under vilka nuvarande uppbördsterminer infaller. Inom samma tid bör i enlighet med utredningens förslag Uppbördsdeklaration lämnas. Enligt vad jag har nämnt i avsnittet om tid för inbetalning av skatt m. m. bör föreskrift härom liksom övriga bestämmelser om uppbördsdek- laration anges i 545 UBL.

Utredningen föreslår att uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete och innehålla sedvanliga identitetsuppgifter om arbetsgivaren. summan av verkställda skatteavdrag under redovisningsperioden och. i förekommande fall. uppgift om samtidigt inbetald förseningsavgift eller restavgift. Vidare skall antal arbetstagare anges för vilka skatteavdrag har verkställts. Om arbetsgivaren bedömer att han inte kommer att ha någon anställd under kommande redovisningsperiod skall han också ange detta. Med den utgångspunkt utredningen har haft för sitt förslag föreligger också skyldighet för arbetsgivaren att uppge om han har att lämna specificerad redovisning.

Bland remissinstansema är det förslaget att antalet anställda skall anges som har tilldragit sig intresse. Flera remissinstanser ifrågasätter sålunda värdet av denna uppgift och anser att det från kontrollsynpunkt är av stör- re vikt att upplysning lämnas om redovisningsperiodens lönesumma. Lö— nesummans betydelse för statistiska beräkningar av olika slag framhålls av RRV. SCB och konjunkturinstitutet.

Jag är inte heller för egen del övertygad om att uppgift angående antal anställda från kontrollsynpunkt har sådant värde att den bör väljas före upplysning om lönesumma. Anledning att kräva båda slagen av uppgifter

Prop. 1978/79: 16] 67

finns inte enligt min mening. Upplysning om lönesumma skulle obestridli- gen vara av stort intresse även med tanke på samhällsekonomiska. statsfi- nansiella och regionalpolitiska behov. Jag föreslår därför att uppgift i stål- let skall lämnas om summan av de löner på vilka skatteavdrag har beräk- nats under redovisningsperioden. Jag är medveten om att det för viss sta- tistisk beräkning skulle kunna vara till än större fördel med uppgift om pe- riodens totala lönesumma. Uppgift om dellönesumma är dock enligt min mening mest lämplig från kontrollsynpunkt. Frågan om annat lönesumme- begrepp torde vidare böra anstå till dess klarhet har vunnits om vilket un- derlag som kan komma att gälla för beräkningen av arbetsgivaravgiftema. Jag är därför inte nu beredd att förorda krav på totallöncsumma. Med hän- syn till att specificerad redovisning enligt vadjag har föreslagit i princip ba- ra skall lämnas av arbetsgivare med högst fyra anställda behöver något krav inte ställas på uppgift. om sådan redovisning skall lämnas eller inte. [ Uppbördsdeklaration bör inte heller krävas uppgift om eventuellt erlagd restavgift. Utrymme härför bör lämnas på annan plats på inbetalningskor- tet.

Mitt förslag innebär sammanfattningsvis att i Uppbördsdeklaration skall lämnas uppgift om arbetsgivarens namn och personnummer eller organisa- tionsnummer. redovisningsperiod. lönesumma på vilken A—skatt har be- räknats samt summan av innehållen preliminär resp. kvarstående skatt. Utrymme bör också finnas för markering i det fall arbetsgivaren räknar med att inte ha någon anställd under nästa redovisningsperiod. Genom en sådan markering kan undvikas att anmaning om uppbördsdeklaration sänds ut för period under vilken lön inte har betalats. Utredningens förslag innebär i övrigt att den som inte är deklarations- skyldig skall lämna uppbördsdeklaration efter anmaning av länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet. Om deklarationsskyldig inte deklarerar eller om Uppbördsdeklaration är ofullständig skall deklarationsskyldig vidare kunna anmanas att fullgöra vad som brister. Därvid skall vite kunna före- läggas. Jag tillstyrker utredningens förslag också på dessa punkter. Be- stämmelserna om anmaning bör tas in i 545 UBL. För att vite skall kunna föreläggas förutsätts tillägg till 83å UBL.

Jag har i andra sammanhang framhållit betydelsen av att man vid ut- formningen av uppgiftskrav beaktar vilka lättnader som kan nås för företa- gen genom samordning av uppgiftsinhämtandet. De uppgifter om lönesum- ma som skall anges i uppbördsdeklaratian bör enligt min mening också kunna användas i SCB:s statistikproduktion. Enligt vad jag har erfarit bör SCB:s behov av att inhämta lönesummeuppgifter på andra vägar därige- nom inte oväsenligt minska. Som jag har uttalat i prop. 1978/792100 (bil. 10 s. 4l) förutsätterjag att SCB undersöker hur lönesummestatistiken bör ut- formas för att uppgifterna i uppbördsdeklarationema skall kunna användas på ett rationellt sätt.

Jag vill till sist också framhålla att systemet med uppbördsdeklarationer

Prop. 1978/79:161 68

och kontrolluppgifterna som underlag för krediteringen är flexibelt. Det kan sålunda enligt min bedömning väl anpassas till den samordning som kan bli aktuell om beräkningen av arbetsgivaravgiftema knyts till lönesum— mor som redovisas i uppbördssystemet. En sådan samordning skulle inne- bära att de särskilda arbetsgivaruppgiftema slopades.

3.4 Förseningsavgift m. m.

Utredningen har också lagt fram förslag till bestämmelser om förse— ningsavgift för det fall att arbetsgivare inte fullgör skyldighet att lämna Uppbördsdeklaration. lnnanjag tar ställning till detta förslag skalljag först säga några ord om nuvarande ordning.

Om arbetsgivare. som skall betala preliminär skatt med skatteanvisning eller vid girering sända in skatteanvisning till länsstyrelsen. helt eller delvis underlåter att fullgöra sin betalningsskyldighet. skall han underrätta läns- styrelsen om vilket skattebelopp som rätteligen hade bort betalas in. Underrättelsen skall regelmässigt lämnas inom tid som gäller för inbetal- ningen.

Arbetsgivare. som tillämpar s.k. summarisk redovisning och alltså läm- nar specifikation för varje arbetstagare först i samband med sjätte upp- bördsterminen. skall varje uppbördstermin meddela länsstyrelsen hur mycket preliminär skatt som han har att betala. Arbetsgivare. som inte lämnar dessa underrättelser i föreskriven tid. påförs restavgift enligt 5853 1 mom. fjärde stycket UBL. Avgiften utgår med 2% av det skattebelopp för vilket uppgift inte har lämnats. dock med minst l0 kr.

Utredningen framhåller att nuvarande avgift i första hand har tillkommit för att säkra att preliminär skatt krediteras arbetstagarna rätt. Uppbörds- deklarationen får. framhåller utredningen. inte samma betydelse för kre- ditering av preliminär skatt som arbetsgivarnas uppgiftslämnande i nuva- rande förfarande. En avgift. som beräknades efter 2% på belopp som inte har uppgetts i rätt tid. skulle därför enligt utredningens mening vara alltför kraftig vid jämförelse med de förseningsavgifter som gäller i fråga om ex- empelvis mervärdeskattedeklaration och allmän självdeklaration. Enligt lagen (l968:430) om mervärdeskatt påförs skattskyldig förseningsavgift med 100 kr. om han inte lämnar deklaration inom föreskriven tid. Har den skattskyldige anmanats att lämna deklaration men inte fullgjort sin skyldig- het inom tid som har angetts i anmaningen utgår avgiften med 200 kr. Så är också fallet om den skattskyldige har underlåtit att deklarera även för minst en av de tre närmast föregående redovisningsperiodema. Avgift med 200kr. skall likaså erläggas av skattskyldig som skall deklarera endast ef- ter anmaning men inte lämnar deklaration inom den i anmaningen angivna tiden. Vid dröjsmål med avlämnande av allmän självdeklaration utgår för- seningsavgiften — såvitt gäller annan skattskyldig än aktiebolag — med viss procent av den beskattningsbara inkomsten och eventuell skatteplik-

Prop. 1978/79:161 69

tig förmögenhet. dock inte med mer än 300 kr. För aktiebolag är förse- ningsavgiften 500 kr. Om skattskyldig trots anmaning har underlåtit att deklarera inom föreskriven tid bestäms avgiften till dubbelt belopp. dvs. till högst 600 resp. lOOO kr. För en förseningsavgift. som är lägre än den nuvarande tvåprocentiga avgiften. finner utredningen också det förhållan- det tala att förseningsavgift i allmänhet kommer att utgå i förening med restavgift på grund av att även skatteinbetalningen försummas.

Utredningen anser att mycket talar för att förseningsavgiften utformas efter mönster av mervärdeskattelagens bestämmelser och föreslår att så- dan avgift skall utgå med 100 kr. om deklaration inte lämnas inom-föreskri- ven tid. Förseningsavgift skall enligt utredningens förslag utgå också om arbetsgivare. som har verkställt skatteavdrag, har anmanats att lämna upp- bördsdeklaration men underlåtit att fullgöra sin skyldighet inom i anma- ningen angiven tid.

Förslaget att förseningsavgift skall utgå. om Uppbördsdeklaration inte lämnas har i princip tillstyrkts av remissinstansema. Många anser dock att 100 kr. är ett för lågt belopp för att önskad effekt skall uppnås. För egen del fårjag anföra följande.

I likhet med utredningen och remissinstansema anserjag att de sanktio- ner som f. n. skyddar källskattesystemet bör kompletteras med en admini- strativ påföljd i form av förseningsavgift. Avgiften bör ges en sådan ut- formning att den-endast för mer allvarliga fall av överträdelser från arbets— givares sida behöver kompletteras med straffansvar enligt skattebrottsla- gen (l97l : 69). Jag syftar här på straffbestämmelsema i 7—9 åå nämnda lag. Enligt dessa kan en arbetsgivare som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att avge Uppbördsdeklaration eller lämnar sådan deklaration med oriktig uppgift straffas med fängelse eller böter under förutsättning att han därigenom föranleder fara för att innehållen skatt eller avgift med orätt belopp påförs den uppgiftsskyldige eller tillgodoräknas annan. Av förarbe- tena till skattebrottslagen framgår att det skall vara fråga om en s.k. kon- kret fara (prop. 1971: 10 s. 259). Det måste alltså i det särskilda fallet ha förelegat en verklig risk för att uppbördsmyndigheten skulle komma att bli vilseledd genom arbetsgivarens åtgärder eller passivitet. Enligt utredning- ens mening kan fara för felaktig kreditering uppkomma först i samband med att specificerad redovisning skall lämnas på kontrolluppgift. Jag anser i motsats till utredningen att en sådan fara i regel föreligger så snart som kontrollerande myndighet inte kan påföra arbetsgivaren eller kreditera ar- betstagaren med rätta belopp med ledning av tillgängligt primärmaterial. Den omständigheten att myndigheten i efterhand genom skriftväxling med den uppgiftsskyldige eller källskatterevision hos denne kan få fram uppgif- ter som medger en korrekt debitering eller kreditering medför således inte att fara i skattebrottslagens mening inte skulle föreligga och att straffan- svar enligt 7—9 55 därför skulle vara uteslutet.

I och för sig utgör de nuvarande straffbestämmelsema i skattebrottsla-

Prop. 1978/79: 161 70

gen ett verksamt medel mot arbetsgivare som underlåter att fullgöra sina uppgiftsskyldigheter i fråga om anställdas skatteavdrag. De ändringar som föreslås beträffande arbetsgivares redovisning och betalning medför ingen ändring i förevarande hänseende. Däremot är såsom tidigare har antytts ti- den nu mogen för att komplettera straffbestämmelsema med någon form av administrativ sanktion som på ett klarare sätt än den nuvarande restav- giften markerar det allvarliga i att inte fullgöra sina uppgiftsskyldigheter gentemot det allmänna i nu aktuella avseenden.

En förseningsavgift har enligt min mening betydelse inte minst som ett påtryckningsmedel för att förmå arbetsgivare att lämna uppbördsdeklara- tion även om han inte helt eller delvis betalar den innehållna skatten i rätt tid. Jag ansluter mig till utredningens förslag att förseningsavgift alltid skall utgå som en fast avgift efter i huvudsak samma regler som gäller i fråga om förseningsavgift enligt mervärdeskattelagen. Jag anser dock i likhet med vissa remissinstanser att en förseningsavgift på lOOkr. i fråga om tipp- bördsdeklaration synes låg. Jag föreslår att avgiften bestäms till 300 kr. Om uppbördsdeklaration inte lämnas inom tid som har angetts i anmaning bör avgift utgå med 600 kr. Ärende angående förseningsavgift bör i princip handläggas i samma ordning som tillämpas i fråga om restavgift. Krav på förseningsavgift bör utfärdas av länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet. Länsstyrelsen bör vidare kunna helt efterge förseningsavgift när särskilda skäl föreligger. Närmare föreskrifter härom bör utfärdas av RSV. Riktlin- jerna för dessa bör vara att befrielse skall kunna medges när sådana om— ständigheter föreligger som förutsätts för befrielse från förseningsavgift enligt TL.

Utredningen har föreslagit att bestämmelserna om förseningsavgift förs in i 58% 2 mom. UBL och att föreskriftema i detta moment om restavgifts- befrielse flyttas till ett nytt 5 mom. Bestämmelserna om förseningsavgift vid underlåtenhet att lämna Uppbördsdeklaration bör dock enligt min me— ning sammanföras med övriga av mig föreslagna bestämmelser i 54.5 om uppbördsdeklaration. Jag föreslår därför att de tas in i ett 3 mom. till denna paragraf. Förslaget om förseningsavgift kräver slutligen ett tillägg till be- stämmelserna om indrivning i 59.5 UBL.

3.5 Redovisningsnivä

Enligt nuvarande ordning skall länsstyrelsen tilldela varje arbetsgivare med minst två arbetstagare ett redovisningsnummer som skall anges när innehållen skatt betalas till länsstyrelsen eller det centrala skattekontot. Bestämmelser härom finns i 77.5 uppbördskungörelsen (l9671626; UK).

Många arbetsgivare har emellertid f.n. sin redovisning uppdelad på flera redovisningsnummer. Att förhållandena har utvecklats på detta sätt beror i stort sett på att arbetsgivare med flera verksamhetsställen eller speciella lönerutiner för olika personalgrupper ansetts böra få ansluta redovisningen till dessa ställen eller rutiner.

Prop. 1978/79: 161 71

Utredningen anser att arbetsgivarnas redovisning i fortsättningen så långt möjligt bör följa enhetliga rutiner. Dessa bör enligt utredningens me- ning innebära att redovisning görs på företagsnivå med användande av ar— betsgivarens person- eller organisationsnummer som identitetsbeteekning. Med en sådan enhetlig redovisningsnivå får man. uttalar utredningen. en- klare rutiner för underhåll av bestånd och innehåll i arbetsgivarregistren. Därmed följer också bl.a. säkrare och smidigare avstämning mellan upp- bördsredovisning och kontrolluppgifter. När särskilda skäl föreligger bör dock länsstyrelsen kunna medge att arbetsgivaren fördelar redovisningen på lämpligt sätt. Tillstånd bör också i särskilt fall kunna ges till redovisning på koncernnivå. Utredningen föreslår vidare att redovisning på annan nivå än företagsnivå skall lämnas under särskilt registreringsnummer.

Utredningens förslag hari princip mottagits positivt av remissinstanser- na. [ flera remissyttranden ges dock uttryck för uppfattningen att inte allt- för stora krav bör ställas på att redovisning skall ske på företagsnivä. En övergång till sådan redovisning sägs kunna medföra svårigheter för vissa arbetsgivare. Vidare framhålls att ett företag som bedriver verksamheter av vitt skilda slag eller har verksamhet inotn skilda regioner kan ha anled- ning att dela upp bokföring och löneutbetalning på verksamhetsgrenar eller regioner. I sådana fall bör redovisning få ske på annan nivå än företagsni— vå. Den synpunkten framförs också att ett företag, som skapar rutiner för redovisning på lägre nivå än företagsnivå. i princip bör kunna få tillstånd att redovisa där företaget har sin avlöningsbokföring.

För egen del får jag anföra följande. F.n. låter länsstyrelserna varje ar- betsgivare i stort sett själv bestämma om han skall lämna redovisning för innehållen skatt under ett för hela företaget gällande redovisningsnummer eller göra en fördelning under särskilda redovisningsnummer för exempel- vis olika verksamheter eller regioner.

Om man inför ett system med kontrolluppgifterna som underlag för kre- ditering bör arbetsgivarens redovisning ske så att uppgiftema i uppbörds- deklaration och kontrolluppgift kan stämmas av mot varandra på ett ratio- nellt och tillförlitligt sätt. Härför förutsätts att redovisningen av skatt och kontrolluppgifter sker på en och samma nivå. Detta har också betonats av utredningen. Delas skatteredovisningen upp på olika verksamheter. regio- ner eller rutiner för löneutbetalning bör sålunda mot denna redovisning svarande kontrolluppgifter särskiljas och lämnas under samma redovis- ningsnummer.

Jag delar utredningens uppfattning att arbetsgivarna i princip bör vara skyldiga att redovisa innehållen skatt på företagsnivå. En sådan ordning innebäri praktiken att redovisning valje uppbördsmånad lämnas i en upp- bördsdeklaration för företaget som helhet. Man får härmed överensstäm- melse med den ordning som nu tillämpas vid arbetsgivamas redovisning av kontrolluppgifter och arbetsgivaruppgifter. Dessa redovisas på företagsni- vå. Det ligger i öppen dag att en sådan överensstämmelse är önskvärd med

Prop. 1978/79:161 72

tanke på register-föring och möjlighetema att göra kontrollerande jämförel- ser mellan arbetsgivarnas redovisning av skatt och avgifter.

Man får å andra sidan inte bortse från att många arbetsgivare har särskil- da bokförings— och löneutbetalningsrutiner för olika verksamheter m. m. Det kan då medföra olägenheter att inte få ansluta till dessa rutiner också när det gäller att betala och redovisa skatt. som har innehållits på arbetsta- garnas löner. En uppdelning av redovisningen på särskild verksamhet eller region kan för övrigt i vissa fall underlätta källskattekontrollen och alltså vara till fördel för myndigheterna.

Jag ansluter mig därför till utredningens förslag att länsstyrelsen skall kunna ge tillstånd till redovisning av innehållen skatt på annan nivå än fö- retagsnivå. Vid länsstyrelsens prövning bör självfallet beaktas vad det skulle innebära för arbetsgivaren att ändra sina egna rutiner eller vidta an— nan åtgärd så att en redovisning för företaget som helhet blev möjlig. Läns- styrelsen bör vidare kunna förena ett tillstånd med villkoret att kontroll- uppgiftema fördelas på samma sätt som skatteredovisningen och ges in un- der samma redovisningsnummer som skatten.

Somjag har nämnt förut kan en uppdelning av redovisningen i vissa fall vara önskvärd för att underlätta källskattekontrollen. Länsstyrelse bör därför när särskilda skäl föreligger kunna ålägga arbetsgivare att lämna särskild redovisning för viss verksamhet eller region av arbetsgivarens verksamhetsområde. Vid övervägandet av sådant beslut bör naturligtvis också beaktas hur arbetsgivarens möjligheter till särskild redovisning på- verkas av hans interna rutiner.

Utredningen har inte lagt fram något förslag till lagtext i anslutning till si- na överväganden i frågorna om uppdelning av skatteredovisningen. Jag föreslår att bestämmelser av den innebörd som jag har förordat här tas in i 539' l mom. UBL. I detta moment bör också införas uttrycklig föreskrift om att arbetsgivare på inbetalningskortet skall ange namn och postadress.

I detta sammanhang bör också avgöras vilken länsstyrelse som skall pröva fråga om redovisning på annan nivå än företagsnivå. Vid den centra- la registreringen i skattesystemet knyts varje arbetsgivare till viss kom- mun. Denna är för fysisk person bosättningskommunen och för juridisk person normalt den kommun där styrelse eller förvaltning har sitt säte. Ar- betsgivaren blir i överensstämmelse härmed vid den regionala registrering- en upptagen under sitt person- eller organisationsnummer hos länsstyrel- sen i det län där han har sådan kommunanknytning. Man har således att välja mellan sådan länsstyrelse elier den länsstyrelse till vilken redovisning skall lämnas om beslut om särskild redovisning meddelas. I vissa fall kan det givetvis bli fråga om en och samma länsstyrelse. Med tanke på att fråga om uppdelning av redovisningen bör prövas med särskild hänsyn till möjligheterna att utöva källskattekontroll föreslår jag att beslutanderätten ges till den länsstyrelse som skall ta emot den särskilda redovisningen. Jag förutsätter självfallet att annan berörd länsstyrelse läm—

Prop. 1978/79zl6l 73

nas tillfälle att yttra sig innan beslut meddelas. Också denna bestämmelse bör ha sin plats i 53ä 1 mom. UBL.

4 lnbetalning av debiterade skatter, m. ut.

Med debiterade skatter avser jag här preliminär B-skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt. B-skatt och tillkommande skatt skall betalas av den skattskyldige själv. F.n. skall inbetalning göras med användande av skatteanvisning. Också kvarstående skatt skall betalas med skattean— visning. Arbetstagare betalar kvarstående skatt genom att arbetsgivaren verkställer skatteavdrag under inkomstårets fyra första månader. Arbets- givare som redovisar innehållen A—skatt till länsstyrelsens skattepostgiro- konto får i samband därmed också betala honom själv påförd preliminär el- ler kvarstående skatt.

Utredningen framhåller att en grundförutsättning för att en skatteinbe- talning skall kunna registreras på ett rationellt sätt hos postanstalter och bankkontor är att själva inbetalningshandlingen fyller vissa krav på form och innehåll. Skatteanvisningama svarar enligt utredningens mening inte mot de krav som måste ställas på handlingen. Utredningen föreslår därför att debiterad skatt skall betalas med särskilt inbetalningskort som medger optisk inläsning eller registrering hos post och bank av förkodade uppgif- ter. Korten som skall fogas vid debetsedlarna på slutlig skatt. preliminär B-skatt och tillkommande skatt skall vidare förtryckas med identitetsupp- gifter för den skattskyldige. kod för typ av skatteinbetalning. belopp och ett antal andra numeriska uppgifter. lnbetalda belopp skall av post och banker regelmässigt redovisas till RSV:s centrala datoranläggning på mag- netband eller liknande. Redovisningen anses kunna ske senast den 25 i resp. uppbördsmånad. Eftersom skatteinbetalningarna skall göras med postgiroinbetalningskort bör enligt utredningens mening postens och ban- kens normala kvittens vara tillräcklig som bevis om när skatten har betalts.

Utredningens förslag har inte föranlett några erinringar från remissin- stansernas sida. Jag bortser härvid från de önskemål om att betalning av skatt skall kunna ske också genom bank som har framförts av arbetsgivar- nas och bankernas företrädare. Härtill återkommer jag i det följande. Jag anser att förslaget innebär en rationell lösning. som är till fördel för alla be- rörda parter. Jag föreslår därför att bestämmelser ges i överensstämmelse med utredningens förslag. i enlighet härmed bör föreskrifterna om skat- teanvisningar i 33% UBL ersättas med bestämmelser om inbetalningskort. Vidare bör i UBL anges att debiterad skatt skall erläggas genom insättning på skattepostgirokonto hos den länsstyrelse till vilken skatten skall betalas enligt uppgift på debetsedeln. Denna bestämmelse bör lämpligen placeras i 52 % UBL. som enligt vad jag har föreslagit förut också kommer att innehål- la föreskrift om arbetsgivares skatteinbetalning. På motsvarande sätt som

Prop. 1978/79:161 74

jag har förordat beträffande arbetsgivares uppgiftsskyldighet bör i 5.3 & l mom. UBL också föreskrivas att skattskyldig på inbetalningshandlingen skall ange namn och postadress. person- eller organisationsnummer. skat- tens beteckning och det år skatten avser.

Jag vill i detta sammanhang också föreslå några mindre ändringar i 37 och 38 & UBL. De betingas i enlighet med utredningens påpekande främst av att framställning om debetsedel inte bör vara bunden till viss lokal skat- temyndighet. Slopandet av skatteanvisningar kräver också en följdänd- ring.

Kvarstående skatt som innehålls av arbetsgivare genom skatteavdrag skall enligt utredningens förslag betalas i samband med redovisningen av innehållen A-skatt. Arbetsgivaren skall vidare alltid specificera innehållen kvarstående skatt med arbetstagarens inbetalningshandling, på särskild förteckning eller på magnetband. Förutsättning för att förteckning skall få användas är liksom f.n. att länsstyrelsen har lämnat sitt godkännande. Magnetband får användas efter RSV:s medgivande. Jag tillstyrker utred- ningens förslag också i denna del och föreslår att i bestämmelserna tas in ett 2 mom. till 5.5 UBL. Mot länsstyrelsens eller RSV:s beslut angående rätt att använda förteckning eller magnetband bör enligt min mening talan inte få föras. Jag föreslår därför att 86% UBL kompletteras med bestämmel- ser härom.

Det ändrade inbetalnings— och redovisningsförfarandet beträffande kvar- stående skatt medför att bestämmelsen i 42.5 andra stycket om inbetalning när verkställt skatteavdrag inte täcker den debiterade skatten kan utgå. l stället bör såsom utredningen har föreslagit i 439” [ mom. tas in föreskrift om att arbetsgivaren i sådant fall skall upplysa arbetstagaren om hur stort belopp som fattas.

Jag skall i detta sammanhang också föreslå en förenkling i fråga om ar- betsgivares skyldighet att lämna arbetstagare uppgift om gjorda skatteav- drag. Enligt nuvarande bestämmelser gälleri korthet följande.

En arbetsgivare skall enligt 43% 1 mom. UBL vid varje avlöningstillfalle genom kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna arbetstagaren uppgift om hur mycket som har innehållits genom skatteavdrag. Särskild uppgift be— höver dock inte lämnas om arbetstagaren har kvitterat sin lön på avlö- ningslista på vilken avdraget har angetts. Arbetsgivaren skall vidare efter utgången av den sista uppbördstermin under vilken skatt skall betalas en- ligt arbetstagarens debetsedel lämna denne skriftlig uppgift om summan av gjorda skatteavdrag och den tid av inkomståret som avdragen avser. Sådan uppgift skall också den arbetstagare ha som slutar sin anställning före upp- bördsterminens utgång.

Bestämmelserna innebär att en arbetsgivare skall lämna uppgift om av- drag för kvarstående resp. preliminär A-skatt dels i samband med att lön betalas ut dels efter utgången av den sista uppbördstermin under vilken av- dragen skatt skall betalas eller, om arbetstagaren har slutat sin anställning

Prop. 1978/79: l61 75

dessförinnan. vid anställningens upphörande. Uppgift om avdragen preli- minär skatt skall arbetsgivaren dessutom enligt 379" TL lämna efter in- komstårets slut på arbetstagarens kontrolluppgift.

Erfarenheterna har visat att detta dubblerade uppgiftslämnande enligt UBL med ett undantag inte fyller något verkligt be hov. Utöver den uppgift som arbetstagare får vid varje avlöningstillfälle behövs enligt min mening bara särskild uppgift angående skatteavdrag för kvarstående skatt när ar- betstagare har slutat sin anställning under tid då avdrag för sådan skatt skall göras. Arbetstagaren bör då för en ny arbetsgivare kunna visa upp in- tyg om hur mycket som har dragits av för kvarstående skatt. Jag föreslår att bestämmelserna i 435 1 mom. UBL ändras i enlighet härmed.

Den som själv vill göra fyllnadsinbetalning av preliminär skatt kan f.n. göra detta med ett inbetalningskort som tillhandahålls på postanstaltema. Ett sådant kort bifogas också broschyren "Dags att deklarera". lnbetal- ningen görs till centrala skattekontot. Ett sådant konto skall enligt utred— ningens förslag finnas också i fortsättningen. Kontot kan behövas för skattskyldig om han är osäker om till vilken länsstyrelse betalning bör ske. Frågan om detta konto bör enligt min mening prövas sedan erfarenheter har vunnits av det nya uppbördsförfarandet och kontots användning. Jag föreslår att bestämmelserna om kontot tas in i 52.6 UBL. Därmed kan be- stämmelserna i 565 2—4 mom. om centrala skattekontot utgå. [ anslutning härtill bör enligt min mening bestämmelsen i paragrafens 5 mom. ges en något annan lydelse än f.n. Enligt nuvarande lydelse skall statsverket till— godoräknas belopp, som har betalts till centrala skattekontot men inte kun- nat tillgodoföras skattskyldig inom viss angiven tid på grund av bristfälliga identifieringsuppgiftcr. Jag föreslår att bestämmelsen ändras så att den också kommer att gälla belopp som har betalts till länsstyrelsens skatte- postgirokonto. Samtidigt bör 57 & formuleras om med hänsyn till det ändra— de inbetalningsförfarandet.

Utredningen påpekar att nuvarande ordning medför avstämnings- och identifieringsproblem i fråga om de skattebelopp som betalas till centrala skattekontot. För att minska dessa olägenheter föreslår utredningen att vid blanketten för inkomstdeklaration skall fogas ett inbetalningskort med resp. länsstyrelses allmänna skattepostgirokonto förtryckt. Jag biträder förslaget. Eftersom fyllnadsbetalningama till mycket stor del görs efter in- komstårets utgång bör den föreslagna ordningen enligt min bedömning bi- dra till en väsentlig förenkling av krediteringsförfarandet. Som torde ha framgått av vad jag har sagt förut ansluter jag mig också till utredningens förslag att fyllnadsbetalning liksom betalning som den skattskyldige själv gör av kvarstående eller tillkommande skatt skall betalas till resp. länssty- relses allmänna skattepostgirokonto.

Enligt nuvarande bestämmelse i 535 1 mom. fjärde stycket UBL kan skattskyldig som så önskar med skatteanvisning betala in mer B-skatt än som har debiterats. Om den skattskyldige underlåter att erlägga senare un-

Prop. 1978/79: 161 76

der uppbördsåret förfallande B-skatt skall överskjutande skattebelopp av- räknas som betalning för denna skatt. Utredningen framhåller att några särskilda bestämmelser om fyllnadsbetalning inte behövs i fortsättningen eftersom både debiterad och inte debiterad B-skatt skall betalas på ett och samma sätt till länsstyrelsens skattepostgirokonto. Bestämmelsen bör där- för enligt utredningens mening behållas bara till den del som den utgör fö- reskrift om att för mycket erlagd B-skatt skall avräknas på B-skatt som för- faller till betalning senare under uppbördsåret men inte betalas. Utredning- en föreslår att denna föreskrift samtidigt flyttas till 56.5 1 mom. Jag biträder utredningens förslag. Eftersom nuvarande bestämmelse i 565 1—4 mom. skall utgå enligt vadjag har föreslagit tidigare. bör dock avräkningsbestäm- melsen och bestämmelsen i nuvarande 5 mom. sammanföras till två styc- ken och momentindelningen slopas.

Jag vill avslutningsvis påpeka att förslagen om en gemensam betalnings- dag. skatteanvisningamas slopande. särskild Uppbördsdeklaration och års- redovisning medför att nuvarande bestämmelser i 23. 54 och 55 55 kan utgå.

5. Bankernas medverkan i skatteuppbörden, m. m.

Uppbörd av skatt skall f. n. enligt 525 UBL verkställas genom postverk- et och de penninginrättningar med vilka regeringen har träffat avtal därom. Det avtal som har ingåtts mot bakgrund av denna bestämmelse innebär att arbetsgivare med bara en arbetstagare och skattskyldig kan betala innehål- len resp. debiterad skatt hos bank på samma sätt som på postanstalt med användande av skatteanvisning som betalningshandling. Bankerna deltar däremot inte i uppbörden på så sätt att skattebelopp kan gireras till något skattebankgirokonto. Girering kan enligt 53å ] mom. bara ske från eget postgirokonto till postgirokontorets skatteavdelning eller särskilt skatte- postgirokonto hos resp. länsstyrelse. Överföring genom bank från eget bankkonto för betalning av skatt förutsätter att banken åtar sig arbetsgiva- rens eller den skattskyldiges uppdrag att ombesörja inbetalning på före— skrivet sätt.

De bestämmelser som jag i överensstämmelse med utredningens förslag har förordat tidigare innebär att betalning av skatt skall ske med särskilt in- betalningskort till länsstyrelses skattepostgirokonto. Därvid skall arbetsgi— varen och den skattskyldige självfallet liksom f.n. också kunna girera skat- tebeloppet från eget postgirokonto. För att betalning skall anses ha skett i rätt tid förutsätts därvid att gireringshandlingama har avlämnats för post- befordran till postgirot senast den 18 i resp. uppbördsmånad.

Vad gäller bankernas medverkan i skatteuppbörden har utredningen an- sett sig böra göra skillnad mellan arbetsgivares och skattskyldigs inbetal- nmg.

Prop. 1978/79:161 77

Vid sina överväganden om ordningen för arbetsgivarnas inbetalning framhåller utredningen inledningsvis att det från arbetsgivarhåll i olika sammanhang har uttalats att det skulle vara till fördel om innehållen skatt också kunde betalas på bankkontor och med användande av bankgiro. Ut- redningen anser emellertid att frågan om bankernas medverkan i uppbör— den av innehållen skatt bör utredas i särskild ordning. Utredningen erinrar härvid också om att RSV och statskontoret har anmält denna fråga till re- geringen i skrivelse den 2 september l977.

Utredningen har med hänsyn till det sagda i fråga om arbetsgivamas in- betalning ansett sig böra föreslå en ordning som svarar mot vad som f. n. gäller beträffande arbetsgivare med två eller fler arbetstagare. Alla arbets- givare skall sålunda enligt utredningens förslag betala innehållen skatt på postkontor eller genom girering från eget postgirokonto. För att inbetal- ning skall kunna ske hos bank förutsätts liksom hittills att banken åtar sig arbetsgivarens uppdrag att ombesörja betalning på föreskrivet sätt.

Utredningen har ansett att också sättet för skattskyldigs inbetalning i princip bör överensstämma med vad som nu gäller. Utredningen föreslår i enlighet härmed att skattskyldig skall kunna använda det särskilda inbetal- ningskortet på både post- och bankkontor för insättning på länsstyrelses skattepostgirokonto. Skattskyldig som vill betala skatt genom överföring från eget bankgiroanslutet konto måste liksom arbetsgivare också i fort- sättningen lämna gireringsuppdraget till banken i sådan tid att det kan be- handlas senast den 18 i resp. uppbördsmånad.

För egen del fårjag anföra följande. Det nya uppbördssystemet bör enligt min mening så långt möjligt vara utformat så att en arbetsgivare eller skattskyldig vid inbetalning av skatt kan använda det betalningssätt som han finner mest lämpligt. Genom att Skatteanvisningama slopas och ett särskilt inbetalningskort tillskapas öpp- nas också möjlighet att låta arbetsgivare och skattskyldig få en sådan val- frihet. Enligt utredningens förslag är det emellertid bara skattskyldig som kan använda både post- och bankkontor för skatteinbetalning. Jag bortser härvid från arbetsgivarens möjlighet att låta bank ombesörja inbetalningen som ett uppdrag. Jag anser att en arbetsgivare också bör kunna välja mel- lan post och bank vid inbetalning av innehållen skatt. En förutsättning här- för bör dock vara att arbetsgivarens inbetalning i likhet med den skattskyl- diges kan bokföras på länsstyrelsens konton av postgirot senast följande dag. Enligt vadjag har inhämtat kan bankema och postgirot samordna si- na bokföringsrutiner på sådant sätt att detta blir möjligt.

Jag föreslår därför att den ordning som enligt utredningens förslag skall gälla för skattskyldigs betalning av skatt också får tillämpas av arbetsgiva- re vid inbetalning av innehållen skatt. Bestämmelserna härom bör tas in i 52å UBL.

Av min tidigare redogörelse framgår att arbetsgivare och skattskyldig kan fullgöra sin betalningsskyldighet i rätt tid genom att översända hand-

Prop. 1978/79:161 78

lingar för girering från eget postgirokonto till postgirot senast den 18. Det girerade beloppet kan då bokföras på länsstyrelsens konto vid samma tid- punkt som de belopp som betalades den 18 på post- eller bankkontor. En motsvarande överföring från eget bankgiroanslutet konto genom postbe- fordran till kontoförande bankkontor skulle förutsätta att gireringshand- lingama översändes till vederbörande bank redan den 17.

Frågan vilka möjligheter som finns att i olika avseendenjämställa bank- och postgirosystemen och att låta betalningar till och från statsverket gö- ras över både bank— och postgiro utreds f. n. av utredningen (Fi 1970: 70) rörande förhållandet mellan bankgiro och postgiro. Utredningen skall en— ligt sina direktiv också ta ställning till bankgirots funktion i samband med skatteuppbörden. Frågan hur uppbörden av innehållna skattebelopp och debiterade skatter bör inordnas i bankgirosystemet bör därför enligt min mening anstå till dess utredningen har slutfört sitt arbete.

Den ändrade ordningen förutsätter att nytt avtal träffas med bankerna. ] avtalet bör bl. a. regleras i vilken tid och ordning som bankerna skall redo— visa inbetald skatt och hur ersättningen för bankemas medverkan skall be- räknas. Överenskommelse bör också träffas med postverket om vissa frå- gor som gäller verkets medverkan i uppbörden och ersättning härför.

Jag vill i detta sammanhang också behandla en fråga som Värdepappers- centralen VPC Aktiebolag (VPC) har tagit upp i skrivelse den l6 oktober 1978 till budgetdepartcmentet. Frågan gäller TL:s bestämmelser om upp- giftsskyldighet beträffande ränta på obligation m. m. Dessa bestämmelser är i korthet följande.

Den som uppbär ränta på obligation. förlagsbevis eller annan förskriv- ning. som är avsedd för den allmänna rörelsen. är enligt 435 1 mom. TL skyldig att lämna uppgift härom. Uppgiften skall avfattas enligt fastställt formulär och lämnas till den som betalar ut räntan. Utbetalaren skall å sin sida se till att uppgift lämnas innan räntan betalas ut. Lämnade uppgifter skall enligt 2 mom. förvaras av utbetalaren och avlämnas i den omfattning och ordning som RSV bestämmer. Om uppgift inte har fordrats in inom fem år får den förstöras. Chef för taxeringsenhet och vissa andra tjänste- män får enligt 5 mom. ta del av uppgifterna för taxeringskontroll. Den som förvarar uppgifterna är därvid skyldig att lämna det biträde som behövs för kontrollens genomförande.

VPC avser att under år 1979 inordna utbetalning för konvertibla skulde- brev och förlagsbevis i det s. k. VPC-systemet. På längre sikt räknar VPC med att ta med också obligationer. Hanteringen av sådana värdepapper skulle därmed förenklas på samma sätt som aktiehanteringen. Enligt VPC:s mening bör den som får ränta utbetald genom systemet vara befriad från uppgiftsskyldighet enligt 435 1 mom. TL i överensstämmelse med vad som gäller vid aktieutdelning genom VPC-systemet.

Jag anser i likhet med VPC att det inte finns anledning att kräva uppgift enligt 43 5 1 mom. av den som får ränta på obligation eller annan liknande

Prop. 1978/79: 161 79

värdehandling utbetald genom VPC-systemet. De uppgifter om utbetal- ningen som skall finnas tillgängliga under fem år för taxeringskontroll kan nämligen tillhandahållas av VPC om innehavare av nämnda värdepapper har anmält till VPC för vems räkning räntan lyfts. Det bör därför föreskri- vas skyldighet att lämna dessa uppgifter till VPC vid registreringen och att anmäla eventuell ändringi registrerade förhållanden. Om sådan uppgift in- te lämnas bör VPC kunna utgå från att räntan skall lyftas för egen del av den som begär registrering. Bank eller fondkommissionär. som är auktori- serad som förvaltare av aktier enligt lagen (l9701596) om förenklad aktie- hantering. bör dock vara skyldig att lämna uppgift om den för vilkens räk- ning räntan lyfts först efter anmodan från VPC. Det bör därvid enligt min mening inte möta något hinder mot att uppgifterna med RSV:s medgivande översänds från bank eller fondkommissionär direkt till verket.

VPC:s åliggande att bevara och lämna uppgifter angående gjorda ränte— utbetalningar bör stå i huvudsaklig överensstämmelse med vad som enligt 435 2 mom. föreskrivs beträffande den som har mottagit uppgift enligt 1 mom. vid utbetalning av ränta.

Jag föreslår att 43 5 I och 2 mom. TL ändras och förses med tillägg i en- lighet med vad jag har sagt här. [ samband därmed bör också vidtas några mindre redaktionella ändringar.

6. Kontrollförfarandet

Enligt utredningens förslag skall kontrollen av att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter i fråga om källskatteuppbörden i betydande utsträckning grundas på ett maskinellt förfarande hos länsstyrelserna. Uppbördsdekla- rationema och influtna skattebelopp skall sålunda registreras med hjälp av ADB. Genom denna registrering kan en maskinell avstämning göras mellan gjorda inbetalningar och arbetsgivarnas uppgifter om hur mycket som har innehållits genom skatteavdrag. Maskinelljämförelse kan också göras med arbetsgivarnas redovisning för tidigare uppbördsmånader. Sådana jämfö- relser kan exempelvis avse skillnaden i procent eller kronor mellan senast och föregående uppbördsmånad redovisat belopp eller variationer i de lö- nesummor på vilka arbetsgivaren har verkställt skatteavdrag.

Dessa avstämningar och jämförelser initierar vid misstämning eller när fastställda jämförelsevärden uppnås en automatisk utskrift av arbetskort för uppbördskontroll. Arbetskortet ger med andra ord impuls om att det finns skäl att vidta den ena eller andra åtgärden. Denna kan exempelvis be- stå i att arbetsgivaren anmanas att betala in felande belopp eller att lämna eller komplettera en Uppbördsdeklaration. Stomme till sådan anmaning Skrivs automatiskt ut. Arbetskort kan också ge anvisning om att arbetsgi- varens räkenskaper bör granskas närmare för kontroll av att skatteavdrag görs och redovisas i föreskriven ordning.

Prop. 1978/79: 161 80

Det maskinella kontrollförfarandet skall enligt utredningens förslag handhas av länsstyrelsen. Utredningen anser sig kunna utgå från att hu- vudparten av länsstyrelsens avstämningsarbete kommer att bestå i att rätta likvidcr eller tekniska fel av olika slag. De närmare undersökningar som måste göras när inbetalt belopp inte stämmer med uppgifterna i uppbörds— deklaration eller när gjordajämförelser annars resulterar i framställning av arbetskort bör enligt utredningens mening utföras av lokal skattemyndig- het i enlighet med den arbetsfördelning som redan nu råder mellan dessa myndigheter och länsstyrelsema.

Som jag har nämnt kommer bristande betalning eller underlåtenhet att lämna Uppbördsdeklaration att automatiskt medföra utskrift av stomme till anmaning. Enligt utredningens förslag skall anmaningarna regelmässigt distribueras av länsstyrelsen. Vid bristande betalning skall bifogas ett in- betalningskort på vilket bl.a. anges felande skattebelopp och utgående restavgift. Erinran som arbetsgivaren eventuellt vill göra med anledning av anmaningen bör vidare enligt utredningens mening i första hand göras hos länsstyrelsen. Måste obetalt skattebelopp fastställas till betalning eller bör arbetsgivarens redovisning granskas närmare skall ärendet överlämnas till lokal skattemyndighet.

Det maskinella kontrollförfarandet hos länsstyrelserna omfattar också en avstämning av arbetsgivares totalt inbetalda och i Uppbördsdeklaration redovisad skatt mot summan av den innehållna A-skatt som anges på kon- trolluppgifterna. Det arbete som kan krävas för att reda ut eventuella miss- stämningar i samband med krediteringen bör enligt utredningens mening utföras av lokal skattemyndighet. Utredningen pekar härvid bl.a. på att detta arbete många gånger kan bli inledning till en fördjupad kontroll av ar- betsgivarens sätt att sköta inbetalning och redovisning av källskatt. Brister i en arbetsgivares källskatteredovisning kan också peka på att även under- laget för andra skatter och avgifter bör kontrolleras närmare.

Bland remissinstansema synes enighet råda om att den maskinella kon- trollen bör handläggas hos länsstyrelserna. Många länsstyrelser vänder sig dock mot att utredningen inte i sitt förslag har öppnat möjlighet för länssty- relse att fastställa skatt till betalning när arbetsgivare inte betalar det be- lopp som enligt uppgift i uppbördsdeklaration har innehållits genom skat- teavdrag. Dessa länsstyrelser anser det naturligt att förfarandet med anma- ning kombineras med en sådan möjlighet. Härigenom skulle man få en klar rationalisering och förenkling eftersom betalningsbevakning. fastställelse och framställning om indrivning kunde ske i ett sammanhang.

Flera länsstyrelser är inte heller redo att acceptera utredningens förslag att lokal skattemyndighet skall utföra det kontrollarbete som kan behövas i anslutning till avstämningen mot kontrolluppgifterna. Härvid pekas bl.a. på att länsstyrelserna enligt utredningens förslag skall ha huvudansvaret för all kreditering och att det för detta ansvar förutsätts att länsstyrelsen har kontroll över hela avstämningsarbetet.

Prop. 1978/79:16l Xl

För egen del fårjag anföra följande. Länsstyrelserna bör enligt min mening också i fonsättningen ha det övergripande ansvaret för krediteringen och kontrollen ifråga om arbetsgi- varnas redovisning av innehållen skatt. Jag anser det vidare ligga i sakens natur att det är länsstyrelserna som skall svara för den del av kontrollen som kan utföras på maskinell väg. Den maskinella avstämningen mellan likvider och uppbördsdeklarationer och mot kontrolluppgifter bör sålunda ankomma på dessa myndigheter. Denna verksamhet behöver dock enligt min mening inte så skarpt avgränsas mot det kontrollarbete som skall ut— föras av lokal skattemyndighet att länsstyrelserna vid konstaterade miss- stämningar underlåter att göra de klarlägganden som på ett enkelt sätt kan nås genom en skriftlig förfrågan eller ett telefonsamtal. Närmare undersök- ning eller kontroll från lokal skattemyndighets sida bör påkallas först när ett klarläggande inte kan erhållas på detta sätt eller utskrivet arbetskort ger anvisning om att närmare kontroll bör vidtas i ett eller annat avseende.

Frågan i vilken utsträckning länsstyrelse bör vidta utredning eller andra åtgärder i anslutning till den maskinella kontrollen sammanhänger i viss mån med förfarandet vid fastställelse av arbetsgivares ansvarighet för in— nehållen skatt. F. n. gäller i detta avseende följande.

Skattebelopp som arbetsgivare har innehållit men inte inbetalt inom fö- reskriven tid får enligt 775 UBL indrivas hos arbetsgivaren i samma ord- ning som gäller för restförd skatt. lndrivning får dock inte ske förrän vissa åtgärder har vidtagits. Föreskrifter härom finnsi UK. Lokal skattemyndig- het skall sålunda upprätta en rapport av vilken framgår hur stort skattebe- lopp som hade bort redovisas och inbetalas. ] rapporten skall också anges vilken restavgift och tilläggsavgift som utgår. Redovisning skall vidare lämnas för hur det innehållna skattebeloppet fördelar sig på arbetstagarna. Sedan rapporten har färdigställts skall arbetsgivaren beredas tillfälle att yttra sig över den. Först sedan den för yttrande bestämda tiden har gått till ända kan den lokala skattemyndigheten meddela beslut om arbetsgivarens ansvarighet och översända detta till kronofogdemyndigheten för indriv— ning.

Utredningen föreslår att rapport i vissa fall skall kunna upprättas i en nå- got annan form än den här beskrivna. När frågan om fastställelse bara gäl- ler skillnaden mellan i uppbördsdeklaration redovisad innehållen skatt och inbetalt belopp bör sålunda enligt utredningens mening rapport kunna upp- rättas och beslut om ansvarighet meddelas utan någon fördelning på de oli- ka arbetstagarna.

Utredningens förslag har inte föranlett någon erinran från remissinstan- sernas sida. Jag anser också för egen del att det inte bör finnas något hin- der mot att förfara på det av utredningen angivna sättet när fastställelsen avser arbetsgivare som inte är skyldig att lämna specificerad redovisning för varje arbetstagare. Det kan dock enligt min mening vara lämpligt att i anslutning till rapporten avfordra arbetsgivaren uppgift om de arbetstagare 6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 161

Prop. 1978/79: 161 82

för vilka skatten har innehållits. Uppgift härom kan ha värde vid avstäm- ningsförfarandet i samband med krediteringen från kontrolluppgifterna. En tillämpning i enlighet med vad jag här har sagt förutsätter endast en mindre jämnkning i UK'.s bestämmelser.

l den mån fastställelse av arbetsgivares ansvarighet på detta sätt kan ske på grundval av arbetsgivarens egna uppgifter skulle det enligt min mening kunna vara till viss fördel om beslut härom också kunde meddelas av läns- styrelsen i anslutning till det maskinella kontrollförfarandet. Jag har med andra ord viss förståelse för de remissinstanser som anser att länsstyrel- serna bör ges möjlighet härtill. Frågan om en arbetsgivares ansvarighet för ett innehållet skattebelopp kan emellertid inte ses som avskild från kon- trollförfarandet i övrigt. Arbetsgivaren kan vara föremål för lokal skatte- myndighets kontroll i fråga om tidigare redovisningsperioder eller i annat sammanhang. som också kan avse ansvarighet för icke innehållen skatt. Det framstår då som önskvärt att myndigheten har den överblick som föl- jer med att alla ärenden om ansvarighet handläggs i en och samma ordning. Jag anser därför att beslutanderätten i fråga om arbetsgivares ansvarighet tills vidare bör ligga kvar hos lokal skattemyndighet.

Frågan hur arbetsuppgifterna också i övrigt på uppbördsområdet slutligt bör fördelas mellan myndigheterna bör enligt min mening prövas sedan man fått tillräcklig erfarenhet av det nya uppbördsförfarandet. .Av betydel- se blir härvid också hur frågan om de lokala skattemyndighetemas inord- nande i länsstyrelserna löses. Denna fråga utreds f.n. av fögderiutredning- en (Kn 1975: 02).

Det förfarande som jag hittills har behandlat har närmast gällt den kon- troll som kan utföras maskinellt i kombination med vad man skulle kunna kalla skrivbordsgranskning. Det beskrivna förfarandet är vidare inriktat på kontroll av att innehållen skatt betalas och redovisas i föreskriven tid och ordning. Härutöver krävs självfallet ofta kontrollåtgärder som för att bli ef- fektiva förutsätter sammanträffande med arbetsgivaren och en genomgång av dennes räkenskaper och anteckningar. Ett sådant granskningsförfaran- de är inte minst viktigt för att kontrollera att arbetsgivare fullgör sin skyl- dighet att verkställa skatteavdrag.

Hur kontrollen bör organiseras och utföras har diskuterats i olika sam- manhang. Bl. a kan nämnas vad RRV uttalade i en rapport av den l3juni l975. Verket ansåg att arbetsgivarkontrollen i huvudsak inriktades på granskning av att arbetsgivarna inbetalar och redovisar gjorda skatteav- drag. Kontrollen av att arbetsgivarna gör riktiga skatteavdrag var enligt verkets bedömning på de flesta håll ringa. Kontrollverksamheten borde därför utökas och organisatoriskt avskiljas från annan verksamhet hos de lokala skattemyndighetema.

Frågan om hur arbetsgivarkontrollen bör bedrivas berördes också i prop. l977/78'. l8l. Jag redovisade där utredningens förslag om samord- ning av denna kontroll med de revisioner. som skall utföras genom revi-

Prop. 1978/79: 161 83

sionsenhetema eller i anslutning till deklarationsgranskningen. Samord- ningen innebär att revisionema för inkomst- och fönnögenhetstaxeringen kombineras med en kontroll av hur arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter i fråga om skatteavdrag. mervärdeskatt. arbetsgivaravgifter m. m. Jag ställde mig i princip positiv till förslaget och föreslog i syfte att underlätta samordningen vissa ändringar i bl. a. UBL. lagen (1959: 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning och lagen (1959: 552) om uppbörd av vis- sa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. Jag framhöll dock att det inte ännu var möjligt att närmare ange i vilken utsträckning en sådan samordning kunde komma till stånd.

Utredningen har i nu föreliggande delrapport berört kontrollfrågan på nytt. Utredningen pekar därvid på att nuvarande kontrollverksamhet är alltför skrivbordsbunden och behöver kompletteras med granskning på fal- tet. Först genom en fältkontroll kan man få den inblick i arbetsgivarens verksamhet och räkenskaper som krävs för att bedöma om arbetsgivaren redovisar utgivna ersättningar på ett från källskattesynpunkt riktigt sätt. Utredningen framhåller vidare betydelsen av att man i samband med käll- skattekontrollen i möjligaste mån granskar arbetsgivarens redovisning be- träffande arbetsgivaravgifter. mervärdeskatt och punktskatter.

Bland remissinstansema råder enighet om att källskattekontrollen behö- ver förstärkas och i större utsträckning än hittills inriktas på kontroll av att skatteavdrag verkställs i föreskriven ordning. Härvid framhåller många länsstyrelser betydelsen av att källskattekontrollen och kontrollen av mer- värdeskatt och arbetsgivaravgifter samordnas med den revisionsverksam- het för taxeringen som länsstyrelsernas revisionsenheter svarar för. Flera länsstyrelser påpekar också att en offensiv källskattekontroll förutsätter viss förstärkning av resurserna hos länsstyrelserna och de lokala skatte- myndigheterna.

Jag vill för egen del först erinra om att man enligt den nya taxeringsorga- nisationen avsatt stora resurser för deklarationsgranskningen. Denna skall bl. a. breddas och fördjupas genom revisioner som skall utföras av gransk- ningspersonal hos länsstyrelser och lokala skattemyndigheter. ] enlighet med prop. l977/78: l8l har vidare öppnats möjlighet att i samband med deklarationsgranskningen företa viss kontroll av räkenskaper. anteckning- ar eller andra handlingar utan att beslut om revision enligt TL meddelas. Förutsättning härför är bl. a. att överenskommelse om detta enklare kon- trollförfarande har träffats mellan taxeringsnämndens ordförande eller föredragande i nämnden och den skattskyldige.

| målsättningen för den nya taxeringsorganisationen ingick att taxerings- revisionema i stor utsträckning skulle vara integrerade, dvs. också omfatta andra skatter och avgifter. såsom källskatt. mervärdeskatt och arbetsgi- varavgifter. Som jag framhöll i prop. l977/78: 181 bör en sådan samordnad kontroll främst vara lämpad för den revisionsverksamhet som bedrivs av länsstyrelsemas revisionsenheter. De revisioner som utförs av dessa enhe-

Prop. 1978/79: 161 84

ters personal bör enligt min mening regelmässigt syfta till en allsidig kon- troll och alltså avse underlagen för inkomsttaxering, källskatt, mervärde- skatt och arbetsgivaravgifter. Det är naturligtvis önskvärt att man vid de revisioner som utförs i direkt anslutning till deklarationsgranskningen i möjligaste mån samtidigt bedömer den skattskyldiges redovisning också i nyss nämnda avseenden. Huvudinriktningen på dessa revisioner måste dock av naturliga skäl vara att erhålla det klarläggande som behövs för åsättande av en riktig taxering i första instans.

Det är å andra sidan uppenbart att den kontroll av källskatt, mervärde- skatt och arbetsgivaravgifter som behöver företas i form av revision eller annars vid besök hos företagaren inte kan byggas enbart på en samordning med taxeringsrevisioner eller annan granskning för taxeringen. Härutöver krävs en fältkontroll i direkt anslutning till lokal skattemyndighets befatt- ning med de olika skatterna och avgifterna. Lokal skattemyndighet bör så- lunda företa revisioner i fråga om källskatt till vilka impulser fås genom det maskinella avstämningsförfarandet eller på annat sätt. t.ex. genom påpe- kande från tjänsteman som har granskat arbetsgivarens självdeklaration el- ler deklaration för mervärdeskatt. Lokal skattemyndighet bör också i före- kommande fall mer ingående kontrollera att arbetsgivaravgift redovisas på rätt sätt.

Som jag har sagt förut är det inte ännu möjligt att mer bestämt ange i vil- ken utsträckning taxeringsrevisioner eller annan granskning i samband med taxeringsarbetet också kan tillgodose behovet av kontroll beträffande källskatt m. m. Erfarenheter behöver först vinnas av den nya taxeringsor- ganisationen. RSV bedriver vidare f.n. ett utvecklingsarbete för att klar- lägga hur de olika skatterna och avgifterna bör ses i förhållande till varand- ra med tanke på möjligheterna att åstadkomma en lämplig fördelning och avvägning av kontrollinsatserna. Det är självfallet önskvärt att ett sådant klarläggande och. med hänsyn därtill. en bedömning av kontrollförfaran- det sker så snart det blir möjligt. Jag avser att återkomma till dessa frågor i ett senare sammanhang.

7. Redovisning av skatteavdrag på artistersättning

Utredningen tar i sin rapport också upp några frågor som rör bestämmel- serna i kungörelsen (1969'. 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersätt- ning (Ask). Bestämmelserna. som har utfärdats med stöd av 35 3 mom. andra stycket UBL, reglerar de fall då ersättning som utges för artistisk verksamhet inte utgör den skattskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst. Skatteavdrag skall då verkställas med 40% av det utbetalda beloppet efter avdrag för särskilt beräknad reseersättning. Innehållen skatt skall av upp- dragsgivaren betalas inom 14 dagar till artistskattekontot hos länsstyrelsen i Örebro län. '

Prop. 1978/79: 161 85

De förslag som utredningen lägger fram gäller tiden för inbetalning av in- nehållna skattebelopp och tillämpning av bestämmelserna vid engagement som avses vara kortare tid än en vecka. Förslagen har inte föranlett några uttalanden från remissinstansemas sida. Jag är inte för egen del beredd att nu ta ställning till dessa frågor. som enligt vad jag under hand har medde- lats kommer att övervägas ytterligare inom RS-projektet. Jag vill därför i nu förevarande sammanhang bara föreslå några ändringar som betingas av mina förslag i tidigare avsnitt. Bestämmelserna är av sådan karaktär att de bör meddelas i form av lag.

Om innehållen skatt inte betalas i föreskriven tid är uppdragsgivaren cn- ligt fifi Ask skyldig att lämna länsstyrelsen skriftligt meddelande om storle- ken av den innehållna skatt som hade bort betalas in. Meddelandet skall lämnas inom den tid som gäller för inbetalningen. Vid underlåtenhet att fullgöra denna skyldighet utgår restavgift med två procent av det skattebe- lopp för vilket uppgift inte har lämnats. Restavgiften utgår enligt hänvis- ning i 75 Ask till bestämmelserna om restavgift i 585 UBL.

Enligt den ordning som enligt mitt förslag skall gälla för inbetalning av innehållen skatt kommer arbetsgivare vid försumlighet att lämna föreskriv- na uppgifter inte att påföras någon restavgift. Vid underlåtenhet att lämna Uppbördsdeklaration i rätt tid skall i stället utgå förseningsavgift. Nuvaran- de bestämmelse i UBL om restavgift efter två procent slopas därför. De skäl som jag har angett för mitt förslag om förseningsavgift vid försummad redovisning enligt UBL talar enligt min mening för att också underlåtenhet att lämna meddelande enligt Ask bör förenas med skyldighet att utge sådan avgift i stället för restavgift. Jag föreslår därför att 6 & Ask förses med hän- visning till bestämmelserna om förseningsavgift i 545 3 mom. UBL. Samti- digt bör hänvisningen till 585 UBL i 7.5 Ask utgå till den del den avser den två-procentiga restavgiften.

8. Skatteavdrag på pension m. m.

Enligt 105 andra stycket d) UBL skall avdrag för preliminär A-skatt inte verkställas på sådan pension, livränta eller från försäkringsanstalt utgåen- de annan skattepliktig ersättning. som uppgår till högst 3000 kr. för år. Från denna bestämmelse görs dock vissa undantag. Bl. &. undantas pension och vårdbidrag som utgår på grund av lagen (1962: 381) om allmän försäk- ring.

RSV har i skrivelse till regeringen den 25 april 1978 lagt fram förslag till höjning av beloppsgränsen. Verket redovisar härvid inledningsvis syn- punkter som har framförts i frågan av Svenska försäkringsbolags riksför- bund. Förbundct har sålunda framhållit att nuvarande beloppsgräns har gällt sedan år 1962 och numera är för låg för att ge den lindring i försäk- ringsbolagens källskattearbete som den var avsedd att medföra. Den mest

Prop. 1978/79:161 86

betungande delen av detta arbete sägs bestå i den årliga kontrollen av hu- ruvida mottagama betalar A-skatt eller B—skatt och, i det förra fallet, huru— vida utbetalt belopp utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av tjänst el- ler inte. Enligt förbundets mening bör beloppsgränsen nu höjas så att den motsvarar det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring som gäller vid beskattningsårets ingång.

RSV delar förbundets uppfattning att nuvarande beloppsgräns genom penningvärdesförändringen har kommit att bli för låg. En höjning till bas- beloppet anser verket dock vara alltför stor. Den skulle i många fall kunna leda till kvarstående skatt. En tänkbar lösning kunde enligt verkets mening vara att knyta beloppsgränsen till basenheten enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 105 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. Den- na basenhet är vid 1979 års taxering 5000 kr. och vid 1980 års taxering 5 400 kr. Verket anser det dock av praktiska skäl bättre att välja en fast be- loppsgräns och förordar att den sätts vid 6000 kr.

Den fråga om beloppsgräns för vilken jag har redovisat här bör enligt min mening avgöras i nu förevarande sammanhang.

Jag ser riksförbundets önskemål om en höjning av beloppsgränsen som berättigat. Jag delar å andra sidan RSV:s uppfattning att en höjning till bas- beloppet skulle vara alltför stor. Detta belopp var för december 12600 kr. Det är uppenbart att riskerna för att kvarstående skatt skall uppkomma ökar betydligt om inkomster av denna storlek undantas från skatteavdrag. Jag anser att RSV:s förslag innebär en rimlig avvägning. Beloppsgränsen bör dock med fördel kunna anknytas till basbeloppet. Med hänsyn till det nyss sagda bör den bestämmas till hälften av basbeloppet för december månad året före det år ersättningen utges. Jag föreslår att 105 UBL ändras i enlighet härmed.

9. Anstånd

Utredningen föreslår vissa ändringar i UBL:s bestämmelser om anstånd. Dessa förslag innebär med ett undantag inte någon avvikelse från nu gäl- lande grunder för meddelande av anstånd. De begränsas huvudsakligen till vad utredningen har ansett påkallat på grund av att skatt i fortsättningen inte skall erläggas under uppbördstermin utan betalas senast den 18 i upp- bördsmånad. För att få ett enkelt system för myndigheternas bevakning av meddelade anstånd föreslår utredningen vidare att anståndstidcrna alltid skall löpa till den 18 i uppbördsmånad. Detta förslag avspeglas också i de ändringar som utredningen föreslår i anståndsbestämmelsema.

Remissinstansema har i sak inte haft något att erinra mot utredningens lagtextförslag. Jag kan också i stort sett ansluta mig till det. Ändringarna bör dock enligt min mening kunna förenklas genom att de i större utsträck- ning ansluts till nuvarande lagtext än som har skett i utredningens förslag."

Prop. 1978/79:161 . 87

Jag delar utredningens uppfattning att det från bevakningssynpunkt skulle vara till fördel att regelmässigt låta anstånd löpa ut den 18 i uppbördsmå- nad. En sådan ordning behöver dock enligt min mening inte påverka ut- formningen av UBL:s anståndsbestämmelser. Dessa bör liksom hittills ange vissa tidsramar. Närmare anvisningar om förfarandet bör utfärdas av RSV. Mitt förslag i här berörda avseenden till lagtextändringar i 485 1 och 2 mom.. 495 3 mom. och 505 torde inte kräva någon ytterligare kommen- tar. Bcträffande förslaget till 495 3 mom. villjag dock framhålla följande. Skattskyldig. som har anfört besvär över taxering eller exempelvis gjort ansökan angående skatteberäkning för ackumulerad inkomst, kan enligt 495 beviljas anstånd i avvaktan på beslut med anledning av besvären eller ansökningen. Enligt 495 3 mom. får anståndet meddelas att gälla längst in- till dess två månader har förflutit från dagen för beslutet. Utredningen har föreslagit att bestämmelsen ändras så. att anstånd kan medges till den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter det att två månader har för- flutit från dagen för beslutet. Jag anser emellertid som jag förut har nämnt att bevakningsförfarandet inte bör påverka anståndsbestämmelsema. An- ståndstiden bör också i fortsättningen avse visst antal månader efter be- slutsdagen. Nuvarande tidsintervall om två månader har i praktiken visat sig vara för kort med tanke på att den skattskyldige bör få rimlig tid på sig för betalning sedan han har fått kännedom om beslutet. Jag föreslår att an- stånd enligt 3 mom. skall kunna meddelas att gälla till dess tre månader har förflutit från beslutsdagen. Utredningen har slutligen föreslagit att beslutanderätten i några an- ståndsfrågor skall flyttas från länsstyrelsen till lokal skattemyndighet. F.n. gäller enligt 495 2 mom. UBL att fråga om anstånd med betalning av skatt på grund av ansökan om skatteberäkning för ackumulerad in- komst eller om befrielse från erläggande av skatt. som har påförts avliden eller hans dödsbo. skall prövas av länsstyrelsen. Utredningen föreslår att beslutanderätten i fråga om anstånd i samband med yrkande om särskild skatteberäkning skall fördelas mellan lokal skattemyndighet och länssty- relse enligt bestämmelserna i 495 1 och 2 mom. angående anstånd vid be- svär eller framställning om rättelse av taxering. som har blivit oriktig på grund av felräkning. misskrivning eller annat uppenbart förbiseende. Be— träffande anstånden i samband med ansökan om dödsbobefrielse föreslår utredningen att beslutanderätten helt läggs på lokal skattemyndighet. Bakgrunden till utredningens förslag är att ärendena om ackumulerad in- komst och dödsbobefrielse av utredningen i en tidigare rapport (Delrap- port 1976: 1) har föreslagits överflyttade från länsskatterätt till taxerings- nämnd. Enligt det förslag som jag lade fram i prop. l977/78: 181 och som antogs av riksdagen (rskr l977/78: 362) kan emellertid ansökan om särskild skatteberäkning göras hos såväl taxeringsnämnd som länsskatterätt. Jag lade vidare inte fram något förslag om överflyttning av ärendena om döds- bobefrielse till taxeringsnämnd. Som jag framhöll i propositionen anserjag

Prop. 1978/79: 161 33

det inte lämpligt att belasta taxeringsnämndema med dessa ärenden i sam- band med övergången till den nya taxeringsorganisationen. Det finns där- för enligt min mening inte anledning att nu ändra gällande ordning enligt vilken det ankommer på länsstyrelsen att besluta i dessa anståndsfrågor.

Jag har inledningsvis antytt att utredningen också har lagt fram ett för- slag som innebär utvidgning av skattskyldigs möjligheter att erhålla an- stånd med inbetalning av skatt. Utredningens förslag avser fall då skatt- skyldig har blivit beskattad för en och samma inkomst eller förmögenhet både här i landet och i främmande stat med vilken avtal för undvikande av dubbelbeskattning har ingåtts. Utredningen föreslår att skattskyldig som gör gällande att han har beskattats i strid med avtalet skall kunna beviljas anstånd med skatt. kvarskatteavgift eller ränta till belopp som betingas av vad han har betalt i skatt till den andra staten. För att anstånd skall kunna meddelas förutsätts enligt utredningens förslag — förutom att den utländ- ska skatten har betalts helt eller delvis — att den skattskyldige i föreskri- ven ordning gjort framställning om att åtgärder vidtas för undvikande av dubbelbeskattning. Fråga om anstånd skall prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen har förordnat att handlägga ärenden enligt dub- belbeskattningsavtal. Utredningen föreslår att bestämmelserna tas in i ett nytt 2 a mom. till 495 UBL.

Utredningens förslag står i huvudsaklig överensstämmelse med vad RSV har förordat i skrivelse den 7juli 1977 till budgetdepartcmentet. För egen del får jag anföra följande.

Ärende som har samband med tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal handläggs av regeringen eller. efter regeringens förordnande. RSV. Det är enligt min mening rimligt att regeringen och RSV får möjlighet att meddela anstånd med erläggande av skatt, restavgift eller ränta i samband med att fråga om tillämpningen av ett dubbelbeskattningsavtal övervägs. Anstånd bör kunna lämnas också i vissa andra fall än de fall av dubbelt skatteuttag som har beskrivits av utredningen. Jag tänker härvid närmast på den situa- tionen då skattskyldig har beskattats i Sverige för viss inkomst eller förmö- genhet men sannolika skäl talar för att med en riktig avtalstillämpning svensk skatt icke skulle ha utgått. Förutsättning för anstånd bör vara att den skattskyldige i anslutning till sin ansökan om prövning av avtalets till- lämpning i förekommande fall visar att den utländska skatten har betalts helt eller delvis och att regeringen eller RSV anser att tillämpningen av av- talet bör prövas närmare. Med hänsyn till dessa beskattningsårendens spe— ciella karaktär bör anståndsbestämmelsema kunna begränsas till föreskrift om att regeringen eller RSV får medge skattskyldig anstånd med inbetal- ning av skatt. kvarskatteavgift eller ränta när fråga om tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal tas upp till prövning. Jag föreslår att sådana be- stämmelser tas in i ett nytt 2 a mom. till 495 UBL. Mot RSV:s beslut i fråga om anstånd bör talan ej få föras. Föreskrift härom bör ges i 865 2 mom. UBL.

Prop. 1978/79: 161 89

Jag vill avslutningsvis nämna att flera remissinstanser har uttalat önske- mål om att lokal skattemyndighet skall kunna meddela skattskyldig an- stånd vid taxeringsbesvär med mindre bundenhet till taxeringsintenden- tens ställningstagande än som f. n. är fallet enligt 495 1 mom. 2) TL. För- slag till ändring i sådan riktning har lagts fram av RSV i skrivelse den 28ju- ni 1978 till regeringen. Detta förslag avserjag att ta ställning till i ett senare sammanhang.

10. Restlängd m. m.

F.nligt gällande ordning skall länsstyrelsen upprätta restlängd över debi- terad skatt (preliminär B-skatt. tillkommande skatt och kvarstående skatt) som inte har betalts i rätt tid. Ett exemplar skall överlämnas till kronofog— demyndigheten senast inom två månader efter uppbördsterminen. ] läng- den tas i princip med varje skattebelopp som är obetalt vid uppbördstermi- nens utgång. Vid längdens upprättande är det dock möjligt att undanta be- lopp som har erlagts för sent men innan längden är färdigställd. 1 praktiken restförs därför inte belopp som betalas senast vid utgången av månaden ef- tcr uppbördsmånaden. På beloppet beräknas däremot restavgift i vanlig ordning.

Utredningen framhåller att nuvarande ordning medför att man i restläng- den också tar med belopp som skattskyldig på grund av anstånd enligt 48 eller 49 5 UBL inte behöver betala förrän vid en senare tidpunkt efter läng- dens upprättande. Utredningen anser denna ordning otillfredsställande och pekar därvid särskilt på att upplysningar lämnas ur längden till inkas- sobyråer. kreditinstitut m. fl.

Utredningen föreslår att skattebelopp som omfattas av anstånd vid rest- längdcns upprättande inte skall tas med i denna. lnföring i restlängd skall ske först om den skattskyldige försummar att betala skattebeloppet vid an- ståndstidens utgång. Enligt utredningens förslag skall vidare såvitt gäller anstånd enligt 485 lokal skattemyndighet. och inte som f.n. kronofogde- myndighet. inför varje uppbördstillfälle bevaka de anstånd som då löper ut. Belopp som betalas senast vid anståndstidens utgång skall registreras i vanlig ordning i centrala skatteregistret. Om betalning inte erläggs i rätt tid skallen betalningspåminnelse skickas till den skattskyldige. Denne får där- med någon ytterligare tid på sig för att betala och undvika att bli införd i restlängd. Beträffande anstånden enligt 495 UBL föreslår utredningen att dessa direkt registreras i centrala skatteregistret via terminal. Både bevak- nings— och påminnelseförfarandet kan därmed ske maskinellt hos länssty- relsen i fråga om dessa anstånd. Utredningen framhåller att den i det fort- satta utrcdningsarbetet kommer att undersöka möjlighetema att också be- handla anstånden enligt 485 UBL maskinellt.

Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga ställer sig

Prop. 1978/79:161 90

positiva till förslaget att skattebelopp, som omfattas av anstånd, skall un- dantas vid restlängdens upprättande. Datainspektionen framhåller att för- slaget innebär stora fördelar från integritetsskyddssynpunkt och flera re- missinstanser vill understryka angelägenheten av att förslaget genomförs. Utredningens förslag om hur bevakningen bör tillgå tillstyrks också all- mänt. Några remissinstanser anser dock att även anstånden enligt 485 re- dan från början bör bevakas maskinellt. För egen del får jag anföra föl- jande.

F.n. finns inte några närmare bestämmelser i lag om vilka belopp som skall föras in i restlängd. I 575 andra stycket UBL sägs bara att länsstyrel- sen skall anteckna inbetald skat för varje skattskyldig och upprätta rest- längd i den ordning som regeringen bestämmer. Frågan har inte heller reg- lerats närmare i UK. Föreskrift finns endast om att länsstyrelsen efter var- je uppbördstermin skall registrera inbetald skatt, upprätta restlängd i två exemplar och skriva ut de indrivningshandlingar som RSV har bestämt (Sl & UK). Hur belopp som omfattas av anstånd bör registreras är därför med nuvarande lagstiftning en fråga av administrativ art.

Restlängden är närmast avsedd att utgöra en förteckning över obetalda skatter som skall ligga till grund för indrivningen. Att belopp, som omfat- tas avanstånd och alltså inte är aktuella för indrivning ändå tas med i rest- längden får bl. a. ses mot bakgrund av att en sådan ordning i ett tidigare tekniskt mindre utvecklat registreringsförfarande torde ha framstått som mest praktisk. Underlaget för restlängden begränsades därigenom till upp- gifter om obetalda belopp vid uppbördsterminens utgång och bevakningen av anstånden kunde förläggas till indrivningsmyndighetema. Med ett ADB-förfarande följer emellertid helt andra möjligheter att beakta anstån— den vid restlängdens upprättande och att samtidigt ordna bevakningen och den s. k. kvittningen på ett rationellt sätt. Genom kvittning kan skattebe- lopp. som skall återbetalas tas i anspråk för betalning av restförd skatt. Kvittning får ske även om anstånd har meddelats. Enligt anvisningar. som har utfärdats av RSV skall dock kvittning regelmässigt inte ske när obetalt skattebelopp omfattas av anstånd enligt 495 UBL.

Jag delar utredningens och remissinstansernas uppfattning att man så långt möjligt bör undvika att i restlängden införa skattebelopp som på grund av anstånd skall betalas först efter den tidpunkt som längden avser. I restlängd bör enligt min mening i princip bara tas med belopp i fråga om vilka betalningsförsummelser föreligger vid längdens upprättande.

Enligt vad utredningen har uttalat bör det ändrade förfarandet tillämpas fr.o.m. uppbördsåret 1980/8], dvs. första gången i fråga om restlängden för mars 1980. Jag har emellertid under hand underrättats om att upplägg- ningen av det nya registrerings- och bevakningsförfarandet kan kräva nå- got längre tid än som från början beräknades.

En viss förskjutning kan bl. a. behövas för ytterligare överväganden om ordningen vid bevakning oeh kvittning beträffande skattebelopp som om- fattas av anstånd enligt 485 UBL.

Prop. 1978/79zl61 91

Enligt vad jag har sagt förut bör närmare föreskrifter om restlängdens upprättande och förfarande i fråga om registrering och bevakning av an- stånd även i fortsättningen kunna meddelas i administrativ ordning. Jag föreslår att frågan löses så att det nu i princip slås fast att restlängd skall upprättas i enlighet med vad jag förut har uttalat. Den nya ordningen bör tillämpas så snart de tekniska förutsättningama föreligger. Det bör ankom- rna på RSV att göra anmälan härom till regeringen.

Nuvarande bestämmelser om kvittning i 5l & och 68 ä 4 mom. UBL gäller bara restförd skatt. Eftersom skattebelopp. som omfattas av anstånd, f. n. förs in i restlängd, blir kvittningsförfarandet tillämpligt också i fråga om så- dana skattebelopp. Så blir däremot inte fallet när den av mig förordade ordningen har genomförts. Jag föreslår att bestämmelserna redan nu änd- ras så att kvittning i dessa fall blir möjlig med det ändrade restlängdsförfa— randet. Jag förutsätter att kvittningsbestämmelsema också i fortsättningen tillämpas i överensstämmelse med de anvisningar som RSV redan tidigare har utfärdat. Förslag till ändring av Slå och 68ä 4 mom. har utarbetats i enlighet med det sagda. Därvid har också gjorts vissa redaktionella jämk- ningar.

Utredningen har också lagt fram ett annat förslag i fråga om restlängden. Enligt förslaget skall restlängdens upprättande föregås av ett påminnelse- förfarande. Den skattskyldige skall erinras om sin betalningsförsummelse och ges tillfälle att betala skattebeloppet inom viss tid för att därmed und- vika att bli införd i längden. Om den skattskyldige har erinringar mot på- minnelsen har han möjlighet att framföra dessa till länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet. En sådan erinran kan exempelvis gälla upplysning om att arbetsgivaren verkställt avdrag för den kvarstående skatten och att den skattskyldige alltså har fullgjort sin betalningsskyldighet i rätt tid. Påmin- nelseförfarandet skall vidare enligt utredningens förslag kombineras med en på särskilt sätt beräknad restavgift. Enligt vadjag har erfarit under hand skulle föreslagna rutiner kunna tillämpas tidigast år 1981.

Utredningens förslag har blivit föremål för starkt delade meningar hos remissinstansema och jag är inte beredd att nu ta slutlig ställning till för- slaget. Till frågan om ett påminnelseförfarande och restavgiftens utform— ning på uppbördsområdet återkommerjag därför i ett senare sammanhang.

Det förslag till betalningsförfarande som jag har lagt fram i fråga om skattskyldigs och arbetsgivares inbetalning av skatt förutsätter dock redan nu vissa mindre jämkningar i UBL:s restavgiftsbestämmelser. [ 58%? l mom. UBL bör sålunda anges att restavgift utgår om skattskyldig eller ar- betsgivare underlåter att betala skatt i tid och ordning som föreskrivs i UBL. Nuvarande bestämmelser i momentets tredje och fjärde stycken bör vidare utgå. Det ändrade betalningsförfarandet kräver också en följdänd- ring i 77 &. Jag förutsätter slutligen att de skattskyldiga genom RSV:s för- sorg informeras om att skatt, som inte har betalts i rätt tid. kan erläggas i vanlig ordning till länsstyrelsen fram till tiden för restlängdens upprättande

Prop. 1978/79:161 92

och att restföring därmed undviks. De skattskyldiga bör också upplysas om att utgående restavgift bör betalas samtidigt med att skattebeloppet er- läggs.

ll Särskild taxering för beräkning av preliminär B-skatt, m. m.

Jag skall i detta avsnitt ta upp en del frågor som huvudsakligen är av rent teknisk natur och endast i begränsad utsträckning har föranlett uttalanden från remissinstansema.

Enligt 13% första stycket UBL skall vid beräkning av preliminär B-skatt hänsyn tas till preliminär A-skatt som den skattskyldige har att erlägga för vissa inkomster. Exempel på sådana inkomster är ersättning för artistisk verksamhet och sjukpenning enligt lagen ( 1962: 381) om allmän försäkring. Utredningen framhåller att det i flertalet fall torde vara omöjligt att förutsä- ga hur stor A-skatt som kommer att utgå. Utredningen föreslår därför före- skrift om att bestämmelsen skall tillämpas "då så kan ske." Jag biträder förslaget.

Preliminär B-skatt skall regelmässigt utgå med belopp som svarar mot den slutliga skatt. som har påförts den skattskyldige året före det inkomst- år under vilket skatten skall betalas. B-skatt skall dock i vissa fall beräknas med ledning av särskild taxering till statlig och kommunal inkomstskatt och förmögenhetsskatt. Till grund för taxeringen skall i allmänhet ligga en preliminär självdeklaration från den skattskyldige.

Särskild taxering skall enligt 13 lå andra stycket UBL ske när skattskyldig vid taxeringen året före inkomståret inte har erhållit slutlig skatt i den kom- mun där B-skatt skall debiteras men kan antas bli taxerad där året efter in- komståret.

Enligt Bä tredje stycket skall B-skatt beräknas enligt särskild taxering om det med sannolikhet kan antas att för inkomståret taxerad inkomst kommer att avvika från den taxerade inkomsten året före inkomståret med minst en femtedel av denna inkomst. Avvikelsen skall dock vara minst 600 kr. B-skatt får beräknas på grundval av särskild taxering också när särskil- da omständigheter ger anledning till det. Sådan omständighet kan föreligga vid nedsatt skatteförmåga eller mer betydande skillnad mellan annars utgå- ende preliminär skatt och påräknelig slutlig skatt.

Utredningen påpekar att bestämmelsen i andra stycket om särskild taxe— ring reglerar två situationer. Den ena är den när skattskyldig har flyttat från en kommun till en annan. När så är fallet har särskild taxering ansetts befogad med hänsyn till att en flyttning ofta är förenad med ändring i den skattskyldiges inkomstförhållanden. Bestämmelsen om särskild taxering skall här ses också mot bakgrund av att lokal skattemyndighet i inflytt- ningskommunen tidigare inte hade kännedom om senast påförda slutliga skatt. Numera får den lokala skattemyndigheten uppgift härom. Den andra

Prop. 1978/79:161 93

situationen är den när skattskyldig inte över huvud taget har blivit påförd slutlig skatt året före inkomståret.

Utredningen anser att B—skatt bör beräknas enligt särskild taxering när större ändring av B-skatten är påkallad. Bestämmelsen i 135 andra stycket bör därför enligt utredningens mening begränsas till fall när skattskyldig in- te över huvud taget har blivit påförd någon slutlig skatt året före inkomst- året. Utredningen påpekar att en sådan utformning av stadgandet i för- ening med föreskrifterna om avgivande av preliminär självdeklaration i 175 medför att B-skatt kommer att beräknas med ledning av särskild taxe- ring när detta är påkallat. Med tanke på att skattskyldigs taxering kan bli så låg att någon skatt inte utgår föreslär utredningen att andra stycket också ändras så att hänsyn skall tas till — i stället för taxeringen — den slutliga skatt som kan antas bli påförd.

Beträffande 13 Gå tredje stycket föreslår utredningen ändring i två avseen- den. Utredningen erinrar härvid om att utredningen i tidigare delrapport 1976: 1 har föreslagit att all taxering skall ske i den skattskyldiges hemorts- kommun. Bestämmelserna i tredje stycket bör därför enligt utredningens mening ändras så att därav framgår att beräkningen av B-skatt skall ske med hänsyn till den skattskyldiges samtliga taxeringar. Utredningen har vidare funnit att nuvarande belopp om 600 kr. är för litet för att fylla någon nämnvärd funktion vid tillämpningen av femtedelsregeln. Utredningen föreslår att beloppet höjs till 1 000 kr.

Utredningens förslag har allmänt godtagits av remissinstansema. Från några håll har dock påpekats att femtedelsregeln i kombination med utred- ningens förslag att B-skatt under 600 kr. inte skall påföras leder till att en inkomstgräns på 1000 kr. inte kommer att fylla någon funktion. Belopps- gränsen anses i stället böra sättas vid 3 000 kr.

För egen del får jag anföra följande. Jag anser i likhet med utredningen att man nu med fördel kan ändra 135 andra stycket så att debitering av B- skatt normalt kan ske på grundval av slutlig skatt som har påförts året före inkomståret i annan kommun än inflyttningskommunen. Jag ansluter mig också till utredningens förslag att frågan om särskild taxering skall göras beroende av huruvida slutlig skatt kan antas komma att påföras. Det är en- ligt min mening likaså befogat med en beloppshöjning. Som vissa remiss- instanser har påpekat bör dock beloppet vara större än 1000 kr. Jag före- slår att nuvarande beloppsgräns på 600 kr. höjs till 2000 kr.

Jag är däremot inte nu beredd att föreslå ändring i 13 & tredje stycket för att i enlighet med utredningens förslag utmärka att skattskyldigs samlade taxering skall ligga till grund vid beräkningen av B-skatt. En sådan ändring sammanhänger med utredningens tidigare förslag att taxeringsnämnden i hemonskommunen skall verkställa taxering av den skattskyldiges för- värvskällor i annan kommun. Till denna fråga ämnarjag inte ta ställning nu utan återkommer härtill i ett senare sammanhang.

Jag föreslår att 135 ändras i enlighet med vad jag har sagt. Också vissa redaktionella ändringar bör vidtas.

Prop. 1978/79:161 94

Som jag har nämnt tidigare grundas särskild taxering för beräkning av preliminär B-skatt i allmänhet på en preliminär självdeklaration från den skattskyldige. Bestämmelse om skyldighet att utan anmaning lämna dekla- ration finns i 17 5. Förutsättningarna för att sådan skyldighet skall föreligga svarar i stort sett mot vad som enligt 13 5 förutsätts för att B—skatt skall be— räknas enligt särskild taxering.

Utredningen föreslår att bestämmelserna i 175 ändras i överensstäm— melse med vad utredningen har förordat i fråga om 13 5 andra och tredje styckena. Jag biträder förslaget. Beloppsgränsen bör dock i likhet med vad jag har förordat i fråga om 135 sättas vid 2 000 kr.

På debetsedlama för preliminär skatt anges efter vilka grunder som av- drag i enlighet med lokal skattemyndighets beslut skall verkställas för pre- liminär A-skatt resp. med hur stort belopp preliminär B-skatt skall betalas. Dessa grunder eller belopp kan dock ändras av lokal skattemyndighet om det kan antas att bättre överensstämmelse därigenom erhålls mellan den preliminära och den slutliga skatten. Beslut om sådan justering — s. k. jämkning — skall enligt 455 1 mom. UBL meddelas bl. a. när skattskyldig gör sannolikt eller det annars framstår som troligt för myndigheten att den preliminära skatten kommer att avvika från den slutliga skatten på grund av ändring i inkomst eller vissa avdrag eller av annan anledning. Jämkning av preliminär A-skatt bör dock bara vidtas om skatt därigenom kommer att tas ut med minst en femtedel högre eller lägre belopp än som annars skulle vara fallet. Om ändringen i den preliminära skatten understiger 25 kr. skall jämkning inte ske. En spärregel finns också beträffande preliminär B-skatt. Sådan skatt bör sålunda jämkas endast när påräknelig inkomst över- eller understiger den tidigare antagna inkomsten med minst en femtedel. dock med minst 600 kr.

Utredningen anser att de här återgivna bestämmelserna bör ändras på vissa punkter. Utredningen påpekar att 25-kronorsregeln vid jämkning av preliminär A-skatt inte fyller någon funktion och därför kan utgå. Enligt ut- redningens mening bör vidare beloppsgränsen vid jämkning av preliminär B-skatt höjas från 600 till 1000 kr. i överensstämmelse med vad utredning- en har föreslagit i fråga om beloppsgränsema i 13 och 1755 UBL. Utred- ningen förordar också att femtedelsregeln vid jämkning av preliminär B- skatt bör ställas i relation till påräknelig taxerad inkomst i stället för som f.n. påräknelig inkomst.

Jag har tidigare föreslagit att de beloppsgränser som enligt 13 och 17 55 gäller i fråga om preliminär taxering och preliminär självdeklaration för B- skatt skall höjas från 600 till 2000 kr. Samma beloppsgräns bör enligt min mening tillämpas vidjämkning av sådan skatt. Jag anser vidare i likhet med utredningen att den nämnda 25-kronorsregeln kan slopas. Jag biträder ock- så utredningens förslag att femtedelsregeln vid jämkning av B-skatt skall ställas i förhållande till påräknelig taxerad inkomst. En sådan bestämmelse torde överensstämma med tillämpningen av nuvarande föreskrift. Jag före-

Prop. 1978/79: 161 95

slår att 455 1 mom. ändras ienlighet med vad jag har sagt här. 1 anslutning härtill bör också några mindre ändringar av redaktionell natur göras. För- slaget medför att anvisningarna i punkt 4 till 455 kan utgå.

Utredningen har även lagt fram förslag till viss ändring av 455 2 mom. UBL. Härom fårjag anföra följande.

Enligt detta stadgande kan lokal skattemyndighet i samband med jämk- ning besluta om återbetalning av för mycket inbetald preliminär skatt. För- utsättning härför är att den inbetalda preliminära skatten beräknas över- skjuta motsvarande slutliga skatt med minst en femtedel av denna skatt. dock minst 100 kr. När särskilda omständigheter föreligger kan dock åter- bétalning av för mycket erlagd skatt ske även om här angivna villkor inte är uppfyllt.

Utredningen föreslår att den angivna beloppsgränsen på 100 kr. med hänsyn till förändringarna i penningvärdet höjs till 500 kr. Förslaget har från remissinstansernas sida föranlett synpunkter i olika riktningar.

Sålunda framhålls att förtidsåterbetalningama tenderar att öka och att förfarandet är arbetskraftskrävande. Förfarandet bör därför i varje fall av- vägas så att återbetalning normalt inte sker före den 15 juni under taxe- ringsåret. En remissinstans anser att man bör inrikta sig på att så småning- om helt slopa möjligheten till förtida återbetalning. ] avvaktan härpå bör reglerna skärpas avsevärt. Ett par remissinstanser förordar att beloppet höjs till minst 1000 kr. Den åsikten framförs också att en höjning till 1000 kr. inte skulle begränsa antalet återbetalningar på något betydande sätt. Beloppsgränsen bör i stället sättas vid 3 000 kr. Några remissinstanser före- slår att femtedelsregeln kompletteras med bestämmelse som medger såväl jämkning som återbetalning när skatten nedsätts med minst 3 000 kr.

För egen del får jag anföra följande. Den normala ordningen för återbe- talning av för mycket erlagd preliminär skatt bör enligt min mening vara att överskjutande belopp betalas ut i samband med att debetsedlama på slutlig skatt översänds till de skattskyldiga. Jag vill erinra om att den skattskyldi— ge därvid tillgodoräknas ränta. Frågan i vilken mån man bör frångå denna ordning och öppna möjlighet till tidigare återbetalning blir närmast beroen- de av vilka hänsyn man anser sig böra ha att ta till å ena sidan de skattskyl- diga och å den andra önskemålet om att uppbördssystemet fungerar på ett så enkelt och rationellt sätt som möjligt.

Jag anser att den avvägning mellan dessa båda intressen som ligger i nu- varande bestämmelser i stort sett framstår som tillfredsställande. Jag tän- ker härvid inte minst på att återbetalning kan medges utan hinder av femte- delsregeln när särskilda omständigheter föreligger. Sådana omständigheter kan vara nedsatt skatteförmåga, sjukdom. arbetslöshet eller utflyttning ur riket. Det bör också nämnas att RSV i anvisningar (Du 1971: 15) har uttalat att återbetalning bör ske när skatten nedsätts med minst 3000 kr. Jag före- slår därför att nuvarande bestämmelse behålls med undantag för denjuste- ring av beloppsgränsen till 500 kr. som utredningen har förordat.

Prop. 1978/79:161% 12 Skattelängd m. m.

Enligt de riktlinjer för taxeringsorganisationen i första instans som riks— dagen antog på förslag i prop. 1975187 (SkU 1975131, rskr 1975: 2991 god- kändes i princip att uppgifter om taxeringen och debiteringen redovisas i en och samma längd. Förslag till en sådan samordning av inkomst- och de- biteringslängderna lade utredningen fram i sin delrapport 1977: 1. Detta förslag bygger på de synpunkter angående längdföringen som redovisades i en tidigare delrapport 1976: 1. Utredningens förslag har inte förut behand- lats av mig. Som jag framhöll i prop. 1977/78: 181 angående ny taxeringsor— ganisation m. m. avsåg jag att återkomma till förslaget i ett senare sam- manhang. Utredningen har numera kompletterat sitt förslag i föreliggande delrapport 1977: 4: 2. Jag vill därför nu för egen del ta ställning till denna fråga. Jag anser mig därvid först böra kort redogöra för nuvarande förfa- rande.

Enligt gällande ordning skall av taxeringsnämnd beslutade taxeringar föras in i inkomstlängd resp. förmögenhetslängd. Sådan längd benämns i 68.5 TL också taxeringslängd. l paragrafen ges relativt utförliga bestäm- melser om vad som skall antecknas i inkomstlängden. l fråga om förmö- genhetslängden föreskrivs att anteckning skall göras om den till statlig för— mögenhetsskatt skattepliktiga och beskattningsbara förmögenheten. När-

mare föreskrifter om längdemas upprättande meddelas av regeringen. Så- dana föreskrifter har tagits in i taxeringskungörelsen (1957: 513; TK).

Taxeringslängd skall enligt 68% TL skrivas under av lokal skattemyndig- het eller annan längdförare. Längden består enligt föreskriftema i TK av tre delar. A. B och C—del. Längdföringen. och därmed underskrivandet av dessa delar. är i allmänhet så fördelad att lokal skattemyndighet svarar för längdföringen av A-delen (fysiska personer. dödsbon och familjestiftelser) medan länsstyrelsen svarar för längdföringen av B- och C-del (aktiebolag. ekonomiska föreningar m.fl.). I många län svarar dock lokal skattemyn- dighet i residensstaden också för B- och C-delama.

Sedan längden har skrivits under skall den anses innefatta taxerings- nämndens beslut (685 sista stycket TL). Undertecknandet sker regelmäs- sigt senast den 10 augusti taxeringsåret.

De debiteringar av skatt m. ni. som lokal skattemyndighet skall verkstäl- la på grundval av taxeringama redovisas i en debiteringslängd. som under- tecknas av myndigheten senast den 5 december taxeringsåret. De närmare föreskrifterna om debiteringslängd finns i UK.

Utredningen framhåller inledningsvis att den beslutade förlängningen av taxeringsperioden medför att uppgifter om taxeringar. debiteringar och pensionsgrundande inkomst (PGI) blir tillgängliga samtidigt för längdföring efter taxeringsperiodens utgång. Denna omständighet och det förhållandet att de båda längdema har delvis samma innehåll talar enligt utredningens mening för att uppgifterna sammanförs i en längd, benämnd skattelängd.

Prop. l978/79:161 97

Förfarandet kommer enligt utredningens redogörelse för förslaget att bli i stort sett följande.

Debetsedlar på slutlig skatt och skattelängd framställs med ADB på grundvalav registrerade uppgifter i det centrala skatteregistret. Debetsed- larna framställs först eftersom de skall vara de skattskyldiga tillhanda se— nast den 15 december taxeringsåret. Framställningen sker successivt med början i november. Sedan debetsedlama har färdigställts trycks skatte, längderna för de olika fögderierna. De lokala skattemyndigheterna tillhan- dahålls längdema under andra hälften av december månad taxeringsåret. dock senast den 31 december. Längderna skall underskrivas av lokal skat- temyndighet och därmed anses innefatta taxeringsnämnds beslut om taxe- ring och lokal skattemyndighets beslut om debitering och PGl. Också för— mögenhetslängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Skatte— Iängden trycks i huvudskrift och två avskrifter. Huvudskriften behålls av lokal skattemyndighet. Avskriftema översänds under första hälften av ja- nuari året efter taxeringsåret till länsstyrelsema och kommunstyrelsema.

Utredningen har utarbetat förslag till de lagändringar. som enligt utred- ningens mening förutsätts. De av utredningen föreslagna ändringarna gäl- ler bl. a. E% 1 mom. samt 68 och 72 ååå TL.

Vad först angår 2 s' 1 mom. och 68 få TL gäller f.n. enligt det förstnämnda stadgandet att till den årliga taxeringen skall hänföras varje beslut som Skall antecknas i taxeringslängd enligt vad som har föreskrivits därom. Ut- redningen föreslår ingen ändring i sak av 25 1 mom. men förordar att be- stämmelsen utformas med utgångspunkt i att de taxeringsnämndsbeslut som skall antecknas i skattelängd eller förmögenhetslängd anges i 68 lå TL. Denna paragraf bör enligt utredningens mening i överensstämmelse här- med förses med tillägg om att i skattelängd också skall särskilt antecknas beslut om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst samt beslut enligt dubbelbeskattningsavtal om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser. Den ändring som utredningen på grund av det ändrade förfarandet vid längdframställningen föreslår be- träffande 72 a 5 TL är av redaktionell natur. Utredningen har slutligen föreslagit ett tillägg till lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst. F. n. skall PGI införas i debiteringslängd. Bestämmelse härom finns i 175 UK. Utredning- en föreslår att den nämnda lagen i en ny 7 aå förses med bestämmelse om att lokal skattemyndighets beslut beträffande PGl skall antecknas i skatte- längd och att den undertecknade längden skall anses innefatta myndighe- tens beslut

Utredningens förslag synes allmänt ha accepterats av remissinstanser- na. [ några fall har dock gjorts påpekanden till vilka jag återkommer. För egen del får jag anföra följande.

Taxeringsperioden har enligt riksdagens beslut förlängts till den 30 no- vemher. Till dess regeringen förordnar annat skall dock taxeringsperioden 7 Riksdagen l978/79. I saml. Nr lé]

Prop. 1978/79:161 93

avslutas den 31 oktober. l'i'örlängningen medför att man efter taxeringspe- riodens slut inte får tid att framställa taxeringslängdcr innan debetsedlama på slutlig skatt framställs. När taxeringslängden kan tryckas är det också tid för att trycka debiteringslängden. Det ligger då också enligt min mening nära till hands att söka samordna de båda längderna. En sådan samordning innebär en uppenbar rationalisering och kan företas utan olägenheter för kommuner eller andra användare. Jag föreslår" därför att den genomförs fr.o.m. 1979 års taxering.

Fram till år 1978 fick förmt'.'>genhetslängd enligt föreskrift i lagen (1937: 249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. m.m. inte utan den skattskyldiges samtycke utlämnas till annan tidigare än 20 år efter längdens datum. Denna bestämmelse är numera slopad och nå- got hindcr mot att låta förmögenhetslängden ingå i samordningen finns där- för inte längre. Enligt vad jag har inhämtat under hand fortgår utrednings- arbete! inom RS-projeklet med en sådan lösning som mål. Jag föreslår att samordningen också skall omfatta förmögenhetslängden. Jag biträder vidare utredningens förslag att den nya längden skall benämnas skatte- längd.

lEtt sammanförande av uppgifterna i inkomstlängdcn. förmögenhetsläng- den och debiteringslängden till en skattelängd är i stort sett en framställ- ningstcknisk fråga. Från lagteknisk synpunkt kunde det därför synas enk- last att i princip behålla nuvarande bestämmelser om dessa längder och in- föra föreskrift om att de skall upprättas i en gemensam handling. En lös- ning. som innebär att beteckningarna på dessa längder slopas. synes emel- lertid inte förutsätta några större ändringar i TL eller andra författningar. Frågan kan till viss del lösas genom att i övergångsbestämmelserna till lag- ändringen i TL tas in föreskrift om att ordet taxeringslängd. inkomstlängd eller förmögenhetslängd. när det förekommer i olika böjningsformer i an- nan författning. skall avse skattclängd i motsvarande form. Jag förordar därför att en sammanslagning av längdema förf'attningstekniskt löses enligt den sist angivna linjen.

Jag föreslår i likhet med utredningen att bestämmelsema i TL utformas med utgångspunkt i att 68.5 skall uppta alla sådana taxeringsnämndsbeslut som skall antecknas i skattelängden. 1 denna paragraf bör därför såsom ut- redningen har föreslagit nu tas med taxeringsnämnds beslut enligt dubbel- beskattningsavtal. Jag kan däremot inte biträda utredningens förslag att fö- reskriften om anteckning i skattelängd också skall gälla taxeringsnämnds beslut om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Bestämmelse om att sådant beslut skall antecknas i skattelängd skulle medföra att beslu- tet hänfördes till årlig taxering enligt bestämmelsen i 25 1 mom. tredje styc- ket TL och därmed kom att omfattas av den processordning som gäller för denna taxering. Processordningen regleras i fråga om särskild skatteberäk- ning i lagen (1951: 763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumule- rad inkomst. Att beslut om särskild skatteberäkning inte anges i 685 hind—

Prop. 1978/79:161 99

rar dock inte att man i fortsättningen — på samma sätt som f.n. i taxerings— längden beträffande länsskatterätts beslut om särskild skatteberäkning — anmärker att sådant beslut har meddelats av taxeringsnämnd.

Vid utformningen av 685 i övrigt samt 2.5 1 mom. TL skall beaktas att inkomsttaxering. förmögenhetstaxering och särskild fastighetstaxering en- ligt sistnämnda stadgande innefattas rrnder benämningen årlig taxering. Be- stämmelsen i 68.5 sista stycket bör ändras så att den underskrivna skatte- längden kommer att innefatta taxeringsnämnds beslut i fråga om inkomst- och förmögenhetstaxering samt vad som i övrigt. med undantag av särskild fastighetstaxering. enligt 2.5 1 mom. skall hänföras till årlig taxering. På motsvarande sätt bör 25 1 mom. sista stycket utformas så att till den årliga taxeringen kommer att hänföras — förutom inkomst- och förmögenhets- taxering samt särskild fastighetstaxering — vad som annars enligt 685 skall antecknas i skattelängden. Jag föreslår att bestämmelserna ändras i enlig- het härmed. Föreskriften i 685 om att skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet skall antecknas i skattelängden tillämpas f. n. bara om fömiö- genhetsskatt skall utgå. Jag föreslår att bestämmelsen bringas i överens- stämmelse med denna tillämpning. Nuvarande bestämmelse i 68.5 att rege- ringen meddelar närmare föreskrifter om taxeringslängds upprättande kan vidare enligt min mening utgå. De verkställighetsföreskrifter som behövs i fråga om skattelängden kan regeringen eller myndighet. som regeringen bestämmer. meddela på gnmd av 8 kap. 135 regeringsformen.

De av mig föreslagna ändringarna i 72 a5 TL är bara följdändringar eller av redaktionell natur.

lnnanjag går över till frågan vilka ändringar som en sammanslagning av längderna kan påkalla i andra författningar villjag först beröra ett påpekan- de av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Påpekandet gäller bestäm- melsen i 68 5 sista stycket att den underskrivna skattelängden — på samma sätt som f.n. den underskrivna taxeringslängden — skall anses innefatta taxeringsnämndens beslut.

Bestämmelsen har. anser länsstyrelsen. den konsekvensen. att längdens innehåll tar över och träder i stället för taxeringsnämndens beslut. Enligt länsstyrelsens mening blir följden att besvär. som anförs trnder taxerings- perioden över taxeringsnämnds beslut. inte kan prövas av länsskatterätt förrän skattelängden föreligger klar och underskriven. Ett sätt att lösa det- ta problem finner länsstyrelsen vara att införa ett markeringsförfarande i det centrala skatteregistret och vid besvär låta detta register innefatta taxe- ringsnämndens beslut.

Jag vill med anledning härav erinra om att ifrågavarande bestämmelse på förslag i prop. 1967: 88 närmast tillkom för att undanröja tveksamhet om vilken av två föreliggande underlag som skall äga vitsord vid besvär. an- teckningarna på deklarationen eller uppgifterna i längden. Den omständig- heten att längden gavs vitsord sedan den har upprättats på grundval av an- teckningarna på deklarationen kan enligt min mening inte medföra att skat-

Prop. 1978/79: 161 101)

ter—ätt skulle vara förhindrad att ta ställning till taxeringsnämnds beslut så- dant det föreligger dessförinnan. Att märka är vidare att taxeringsnämnd enligt 6915 3 mom. TL i dess lydelse fr.o.m. den ljanuari 1979 bara undan- tagsvis kan ompröva beslut över vilket skattskyldig har anfört besvär. Längden får betydelse för processordningen först sedan den har upprättats och undertecknats. Skulle det visa sig att den senare upprättade längden i visst fall inte stämmer med taxeringsnämndens beslut enligt anteckningar— na på deklarationen kan längden rättas med stöd av 72 aå TL eller ändring vidtas efter besvär över taxeringen. Jag anser att det därför inte finns an— ledning att knyta taxeringsnämnds beslut till det centrala skatteregistret på det sätt som länsstyrelsen har föreslagit.

Som jag har nämnt uttalar utredningen att skattelängden efter under- tecknandet skall anses innefatta lokal skattemyndighets beslut om debite- ring av slutlig skatt och PGI. Såvitt gäller PGI föreslår utredningen att ut— trycklig bestämmelse härom tas in i lagen (1959: 551) om beräkning av pen- sionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Nå- got förslag till motsvarande lagbestämmelse i fråga om debiteringen av slutlig skatt har utredningen inte lagt fram. För egen del vill jag anföra föl- jande.

Debiteringen av slutlig skatt och PC] anges f.n. i debiteringslängd. Del- ta förfarande regleras helt i administrativ ordning genom föreskrifter i UK. Den omständigheten att slutlig skatt och PGl genom samordning kommer att anges i en för taxering och debitering gemensam längd i stället för en fristående dehiteringslängd ger i och för sig inte anledning till någon före- skrift av det slag som utredningen föreslär. Det är vidare att märka att skattelängden skall undertecknas av lokal skattemyndighet. Det ligger i sa— kens natur att den undertecknande myndighetens egna beslut innefattas i längden. lin bestämmelse om att längden skall anses innefatta myndighe— tens beslut är inte förenligt med detta förhållande. Jag föreslår därför att längdl'öringen av debitering och PGl också i fortsättningen regleras i admi- nistrativ ordning. Mitt förslag medför att ändringama i andra författningar än TL begränsas till några mindre jämkningar av redaktionell natur i 27.5 1 mom. UBL. Med anledning av att RFV i sitt yttrande har understrukit vik- ten av att PC] förs in i skattelängd även om inkomstskatt inte utgår villjag framhålla att så avses ske.

13. Anmaning att lämna självdeklaration m. m.

Jag vill i detta sammanhang ta upp ett förslag som utredningen lade fram idelrapport 1976: 1 och kompletterade idelrapport 1977: 1. Förslaget gäller bestämmelserna i 365 TL om erinran och anmaning vid underlåtenhet att lämna självdeklaration.

Enligt de här angivna bestämmelserna får deklarationsskyldig. som inte

Prop. 1978/79: 161 101

har lämnat självdeklaration inom föreskriven tid. anmanas att lämna dekla- ration. Anmaning kan utfärdas av chef för taxeringsenhct eller revisions- enhet. fögderichef'. taxeringsnämnd. taxeringsintendent och sådan tjänste- man hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet som biträder taxerings- nämnd. Anmaning får förenas med vitesföreläggande. Vite kan dock inte föreläggas av tjänsteman som biträder taxeringsnämnd. Anmaning får del- ges den skattskyldige när så är påkallat.

Anmaningsförfarandct förutsätts emellertid inte komma till användning i första hand. lnnan anmaning utfärdas bör nämligen den skattskyldige. om det kan ske utan olägenhet. på lämpligt sätt erinras om deklarationsskyl- digheten. Erinran behöver dock inte göras om den deklarationsskyldige in— nan tiden för lämnande av deklaration har gått trt har tillställts förtryckt deklar'ationsblankett eller särskild skrivelse om deklarationsskyldiglretcn.

Föreskriften om att förfarandet med erinran inte behöver tillämpas om den deklarationsskyldige har tillställts förtryckt deklarationsblankett eller särskilt meddelande infördes enligt förslag i prop. 1974: 181 (SkU 1974: 64. rskr" 19741389). Föredraganden framhöll att ett system med utsändande av förtryckta deklarationsblanketter till fysiska personer användes sedan ett par år. Han påpekade också att i vissa län den ordningen tillämpades att ju- ridiska personer. bl. a. aktiebolag. fick särskilt meddelande om sin dekla- rationsskyldighet. När den deklarationsskyldige hade erinrats om sin skyl- dighet på detta sätt. var det enligt föredragandens mening obehövligt med ett särskilt erinringsförfarande innan anmaning utfärdades. I dessa fall in- nebar ett sådant förfarande en onödig komplikation som dessutom försena- de taxcringsarbetet. Skatteutskottet anslöt sig till föredragandens uttalan- den.

Utredningen framhåller att anmaningsrtrtinema i det nya ADB-systemet bör anslutas till registreringen av självdeklarationema. Allteftersom denna registrering utvisar att deklaration inte har avlämnats kan anmaning sän- das ut. Utredningen påpekar vidare att det nya ADB—systemet gör det möj- ligt att tillställa alla deklarationsskyldiga förtryckt deklarationsblankett. Det finns med hänsyn härtill enligt utredningens mening inte tillräcklig an- ledning att i det maskinella förfarandet söka skapa extra rutiner för att ut- skilja sådana personer som inte har registrerats som deklarationsskyldiga men bedöms vara det på grund av att kontrolluppgift föreligger. Utredning- en föreslår därför att man vid utvidgningen av systemet med förtryckta deklarationsblanketter skall slopa ordningen med erinran och bara använ- da anmaningsförfarandet. Enligt utredningens mening bör vidare i 365 TL tas in uttrycklig föreskrift om att länsstyrelsen skall sända förtryckt dekla- rationsblankett till den som kan antas vara deklarationsskyldig. Sådan blankett skall sändas ut i god tid före deklarationstidens utgång.

Mot utredningens förslag att slopa förfarandet med erinran om deklara- tionsskyldighet har remissinstansema inte haft något att invända. Vissa påpekanden görs dock. 1 ett yttrande framhålls att det rådrum. som erinran

Prop. 1978/79: [61 102

och anmaning ger sammanlagt. kommer att förkortas om erinran slopas. Den tidsfrist som skattskyldig ges i anmaning torde f.n. i allmänhet vara åtta dagar. Denna tidsfrist bör enligt remissinstansens mening förlängas nagot. En annan remissinstans anser att bestämmelse om skyldighet för länsstyrelse att sända ut förtryckta deklarationsblanketter är en ordnings- förcskrift som inte har sin plats i TL. Remissinstansen bedömer det dess- utom som en fara att i TL ha både bestämmelse om deklarationsskyldighet och administrativa föreskrifter som har samband med skyldigheten. Om länsstyrelsen misslyckas med att tillställa den deklarationsskyldige blan- ketten kan detta tas till intäkt för att lagens bestämmelser om deklarations- skyldighct inte är tillämpliga.

För egen del fårjag anföra följande. Utsändandet av förtryckta deklara- tionsblanketter är redan enligt nuvarande bestämmelse accepterat som ett förfarande varigenom de skattskyldiga erinras om deklarationsskyldighe- ten. Har deklarationsblankett sänts till den skattskyldige kan han efter deklarationstidens utgång anmanas att lämna deklaration utan att först få särskild erinran om sin deklarationsskyldighet. Föreskriften om erinran är för övrigt inte ovillkorlig. Den deklarationsskyldige bör erinras om sin skyldighet. om detta kan ske utan olägenhet.

Jag delar utredningens uppfattning att man i ett väl utbyggt system för utsändande av förtryckta deklarationsblanketter till alla skattskyldiga bör krrnna avstå från ett förfarande med särskild erinran. Som en remissinstans har påpekat bör dock tidsfristen i anmaningama göras längre än f.n. Här- för talar enligt min mening också det förhållandet att skattskyldig som inte lämnar deklaration inom den i anmaningen angivna tiden kan påföras dub- bel förseningsavgift. Jag ser för övrigt en förlängning av tidsfristen som en av de uppmjukningar i taxeringsförfarandet som är möjlig att vidta genom att laxeringsperioden har förlängts. Enligt min mening bör tidsfristen re- gelmässigt kunna anges till tre veckor. Jag förutsätter vidare att man också i fortsättningen förenar förstagi'rngsanmaning med vitesföreläggande bara om det finns särskilda skäl till det.

Jag föreslår i enlighet med det sagda att nuvarande bestämmelser i 3615 'I'L om särskild erinran slopas. Bestämmelse om att förtryckta blanketter skall tillställas de skattskyldiga genom länsstyrelsens försorg bör enligt min mening inte föras in i paragrafen. En sådan föreskrift är som har påpe- kats i ett remissyttrande av administrativ karaktär.

Jag vill också ta upp ett förslag till ändring av 165 4 mom. TL som RSV har lagt fram i skrivelse till budgetdepartcmentet den 10 augusti 1978. En- ligt detta stadgande skall länsstyrelsen upprätta särskild handling, s.k. taxeringsavi. för varje person som kan antas bli taxerad. Taxeringsavier- na. som sorteras in i självdeklarationema. innehåller vissa uppgifter till ledning för deklarationsgranskning och taxering. RSV framhåller att man vid 1979 och följande års taxeringar i vissa fall bör kunna underlåta att framställa taxeringsavi. Bestämmelsen bör enligt RSV:s mening därför

Prop. 1978/79: 161 ltB

ändras så att avi skall upprättas bara i de fall som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Avi bör vidare kunna upprät— tas av lokal skattemyndighet. Jag biträder verkets förslag och föreslår att los-"1 mom. TL ändras i enlighet därmed.

l 9 få andra stycket förordningen (1927: 3211 om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar finns bestämmelse om att deklaration för taxering till utskiftningsskatt i visst fall skall avges efter anmaning. Sådan anmaning får utfärdas av ordförande i taxeringsnämnd eller av kronans ombud hos pröv- ningsnämnd. Denna bestämmelse är föråldrad. Den bör bringas i överens- stämmelse med vad som gäller i fråga om anmaning att avge självdeklara- tion. Sådan anmaning får enligt 51 s första stycket Tl, utfärdas av chefen för taxeringserrhet. revisionsenhet eller lokal skattemyndighet. taxerings- nämnd. taxcringsintendent samt tjänsteman sonr biträder taxeringsnämn- dcn. Jag föreslår att 9 .5 i förordningen ändras i enlighet härmed. Samtidigt bör föreskriften i paragrafens första stycke om att RSV fastställer formulär ändras att gälla regeringen eller myndighet som regeringen bestämrrrer.

14. Arbetsgivares ansvarighet för ej innehållen skatt

14.1 Gällande bestämmelser m. m.

Arbetsgivama är enligt UBL skyldiga att verkställa avdrag för preliminär och kvarstående skatt på arbetsragamas löner. Uppbördssystemct bygger på att denna skyldighet fullgörs på rätt sätt. Om arbetsgivare utan skälig anledning underlåter att verkställa skatteavdrag är han enligt 755 UBL so- lidariskt ansvarig med arbetstagaren för den skatt som rätteligen hade bort innehållas.

Arbetsgivare. som på grund av sådan ansvarighet har betalt skatt för ar- betstagaren. får enligt 76% söka tillbaka beloppet av denne. Härför förut- sätts bara att arbetsgivaren hos kronofogdemyndigheten visar indrivnings— kvitto eller på annat sätt styrker att han har betalt beloppet.

För att arbetsgivarens ansvarighet skall kunna realiseras genom exekuti- va åtgärder förutsätts att lokal skattemyndighet har meddelat beslut om ansvarigheten. Sådant beslut skall meddelas av den lokala skattemyndig- het som har utfärdat eller hade haft att utfärda debetsedel för arbetstaga- ren. Vidare krävs att beslutet utformas med beaktande av att arbetsgivaren är solidariskt ansvarig med arbetstagaren och har regressrätt mot denne. Den lokala skattemyndigheten har därvid att skilja mellan olika fall.

Om arbetsgivarens ansvarighet beror på underlåtenhet att verkställa av- drag för kvarstående skatt skall betalningsskyldighet bara åläggas arbetsgi- varen. Betalningsskyldighet för arbetstagaren föreligger då redan enligt den verkställda debiteringen och beloppet kan drivas in hos honom enligt rest- längden över kvarstående skatt. Det är därför tillräckligt att det av beslutet framgår att arbetsgivarens betalningsskyldighet avser kvarstående skatt för viss angiven arbetstagare.

Prop. 1978/79:161 ttt4

Förhållandet blir detsamma om arbetsgivaren görs ansvarig för ej innev hållen preliminär A-skatt först sedan arbetstagaren har debiterats kvarstå- ende eller tillkommande skatt för det inkomstår under vilket skatteavdra- get skulle ha gjorts.

lndrivning hos arbetstagaren kan också i dessa fall verkställas på grund- val av restlängd. l beslutet behöver därför bara anges till hur stor del ar- betsgivarens betalningsskyldighet avser viss arbetstagares kvarstående el- ler tillkommande skatt.

Återstår så det fall då beslut om arbetsgivarens ansvarighet för ej inne- hållen preliminär A-skatt meddelas innan arbetstagaren har debiterats slut- lig skatt för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha verkställts. För att solidarisk betalningsskyldighet för beloppet skall uppkomma krävs i detta fall att betalningsskyldighet åläggs både arbetsgivaren och arbetsta- garen. Detta förutsätts också för att beloppet skall kunna gottskrivas ar- betstagaren vid debitering av den slutliga skatten i enlighet med bestäm- melserna i 27% 2 mom. UBL.

Arbetsgivarens och arbetstagarens solidariska ansvarighet för ej inne- hållen skatt kommer i 75 % UBL bl.a. till uttryck på så sätt att krav på erläg- gande av skattebeloppet får riktas mot både arbetsgivaren och arbetstaga- ren sedan lokal skattemyndighet har meddelat sitt beslut. Om arbetstaga- ren vistas på känd ort inom riket får dock arbetsgivaren krävas bara om det kan antas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att betala beloppet.

Bestämmelserna om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt vid underlåtenhet att göra skatteavdrag är i princip oförändrade sedan de infördes i [945 års uppbördsförordning (l945: 896). De ändringar som har vidtagits har bara avsett en uppmjukning av ett ursprungligt krav på att ar- betstagaren i första hand skulle anmanas att fullgöra sin betalningsskyldig- het.

Arbetsgivarens ansvarighet fick sålunda enligt 1945 års uppbördsförord— ning göras gällande bara om arbetstagaren underlät att efter anmaning be- tala skattebeloppet. I den proposition (prop. 1953: IOO. BeU 1953: 33. rskr 1953: 187) som låg till grund för nuvarande uppbördslagtUBL) framhöll de- partementschefen att arbetstagaren slutligen skulle svara för det ej inne- hållna skattebeloppet och att det därför tedde sig naturligt att skattekravet i första hand riktades mot arbetstagaren. Enligt departementschefens me- ning borde dock arbetsgivarens ansvarighet i vissa fall kunna göras gällan- de utan att arbetstagaren först behövde anmodas att erlägga skatten. Som exempel angavs fall då arbetstagaren hade flyttat från riket eller vistades på okänd ort. Departementschefen berörde i sammanhanget också bety- delsen av att arbetsgivarna förde sådana anteckningar om arbetstagarna att de kunde identifieras. Bestämmelserna utformades ienlighet med departe- mentschefens förslag så att arbetsgivaren — om arbetstagaren vistades på känd ort inom landet — fick krävas bara om arbetstagaren hade underlåtit att efter anmaning betala skattebeloppet.

Prop. 1978/79: 161 105

Nuvarande ordning enligt vilken arbetsgivaren i förut angiven situation får krävas bara om det kan antas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet infördes enligt förslag i prop. 1967: 130 (BeU 1967: 53. rskr 1967: 336). Departementschefen ansåg att dennajämk- ning borde vidtas med hänsyn till att det var den lokala skattemyndigheten i arbetstagarens hemort som i fortsättningen skulle besluta om arbetsgiva- rens betalningsskyldighet. Dittills gällande bestämmelse att arbetstagaren skulle krävas i första hand fick därmed enligt depanementschefens mening inte samma betydelse som tidigare.

Särskilda bestämmelser om arbetsgivares ansvarighet finns i UBL också för det fall att arbetsgivare underlåter att inbetala belopp som har innehål- lits genom skatteavdrag. [ sådant fall får beloppet enligt 77å UBL indrivas hos arbetsgivaren i samma ordning som gäller för restförd skatt. I fråga om arbetstagaren gäller att han är fri från betalningsansvar för motsvarande belopp. Bestämmelserna har i sak varit oförändrade sedan källskattesyste- met infördes.

14.2. Reformbehov och tidigare förslag

Nuvarande bestämmelser om arbetsgivares ansvarighet vid underlåten- het att göra skatteavdrag tillkom som jag har nämnt vid källskattesyste- mets införande. Syftet var närmast att åstadkomma en sådan ordning att arbetsgivaren genom särskilt beslut kunde göras betalningsskyldig för icke innehållen preliminär skatt så snart försummelsen upptäcktes samtidigt som skattebeloppet genom beslutet gjordes indrivningsbart också hos ar- betstagaren. Den utformning som bestämmelserna med hänsyn härtill gavs och den omständigheten att arbetsgivaren har regressrätt mot arbetstaga- ren medför att arbetsgivare inte kan åläggas betalningsskyldighet för icke innehållen skatt med mindre än att ansvarighet för skattebeloppet samti- digt fastställs för viss namngiven arbetstagare. Regeringsrätten har i några mål (nr 3083—3084/1975; avgjorda den 19 oktober 1977) angående arbetsgi- vares ansvarighet för skattebelopp. som inte har kunnat hänföras till viss arbetstagare, uttalat att varken ordalagen i 75 & UBL eller utformningen av övriga regler om arbetsgivaransvaret ger utrymme för annan tolkning än att sådan ansvarighet skall fastställas för varje arbetstagare för sig. I ett an- nat likartat och samma dag avgjort mål (nr 2281 — 1976) har regeringsrätten förklarat att av utformningen av reglerna om arbetsgivaransvar följer att detta blott kan avse bestämd arbetstagares skatt. Regeringsrätten har i en- lighet härmed begränsat arbetsgivarens ansvarighet för skatten till så stor del av den utbetalda ersättningen, som kunde uppskattas ha utgjort lön för känd arbetstagare.

En arbetsgivares ansvarighet för icke innehållen skatt bör självfallet va- ra förenad med regressrätt mot arbetstagaren. Det är emellertid enligt min mening inte acceptabelt att låta detta få till följd att en arbetsgivare kan 8 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr I61

Prop. 1978/79: 161 106

undgå ansvarighet genom att inte föra i UBL föreskrivna anteckningar om arbetstagares namn m.m. eller genom att undanhålla sådana anteckningar. Bakom ett sådant förfarande ligger ofta. har det visat sig. inte bara en av- sikt hos arbetsgivaren (uppdragsgivaren) att komma undan ansvarighet för icke innehållen skatt. Det ger samtidigt arbetstagaren (uppdragstagaren) anonymitet och därmed möjlighet att också slutligt undgå beskattning för ersättningen.

Behovet av att kunna fastställa ansvarighet för arbetsgivare utan hinder av att arbetstagaren är okänd har behandlats i ett avsnitt av en inom finans- departementet upprättad promemoria Ansvar för skatt vid entreprenad m. m. (Ds Fi 1976: 4). 1 promemorian framhålls att frågan bl. a. har aktualise- rats av en kontrollaktion beträffande entreprenadföretag på västkusten. Det hade därvid i många fall visat sig svårt att få fram uppgifter om de ar- betstagare som hade deltagit i arbetet och om storleken av utbetalda löner. Detta kunde bero på att bokföringen var bristfällig eller saknades eller att ersättningarna felaktigt hade bokföns som inköp av varulager o.d. l vissa fall kunde vidare det entreprenadföretag, som rätteligen var ansvarigt för arbetstagarens källskatt. ha saknat kännedom om vilka arbetstagare som hade utfört arbetet. Promemorian utmynnar i förevarande del i förslag om att möjlighet öppnas för en uppskattning av ansvarsbeloppet bl. a. när upp- gift om arbetstagare inte föreligger.

Promemorian har remissbehandlats. Flera remissinstanser ser positivt på förslaget att skatt skall kunna beräknas approximativt. Enligt länssty- relsen i Kalmar län ger detta en sedan länge efterlyst möjlighet till snabb indrivning. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att möjligheten till "sköns- uppskattning" blir ett utmärkt komplement till vitesföreläggande för att tvinga fram bokföring eller uppgifter från tredskande arbetsgivare. Även lokala skattemyndigheterna i Malmö och Hallsbergs fögderier tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen i Västernorrlands län, som påpekar att uppbörds- utredningen i sitt betänkande SOU 1965: 23 avvisade tanken på approxi- mativ beräkning som oförenlig med nuvarande uppbördssystem, anser att frågan bör upptas i samband med de ändringar i UBL. som kommer att ge— nomföras med anledning av förestående skattereform. Utredningen om sä- kerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen (USS) anser att frågan bör anstå i avvakten på att statsmakterna tar ställning till förslaget om betalningssäk- ringslag för skatte- och avgiftsprocessen. Antas detta lagförslag minskar nämligen i viss mån behovet av regler om approximativ beräkning.

14.3. Överväganden och förslag

Nuvarande bestämmelser om arbetsgivares och arbetstagares ansvarig- het för icke innehållen skatt tillkom. som jag har nämnt tidigare. vid käll- skattesystemcts införande. De har under lång tid förefallit innebära en till- fredsställande lösning med hänsyn till både det allmännas och arbetsgivar-

Prop. 1978/79: 161 107

nas intressen. En arbetstagares inkomster skall enligt systemet beskattas i direkt anslutning till inkomstemas förvärvande genom att arbetsgivaren gör skatteavdrag. Om han underlåter att göra avdrag kan enligt bestämmel- serna betalningsskyldighet för skattebeloppet omedelbart åläggas honom. Betalar arbetsgivaren beloppet har han för sin del möjlighet att direkt vän- da sig till kronofogdemyndigheten för att få det indrivet hos arbetstagaren.

Det har emellertid under senare år blivit allt vanligare att arbetsgivare lå- ter utföra arbete i sin verksamhet på entreprenad eller entreprenadliknan- dc villkor. När entreprenadarbetena utförs av en självständig företagare med egna arbetstagare är det denne som är arbetsgivare och enligt UBL an- svarig för källskatten på de löner som betalas för arbetet. I sådant fall be- rörs alltså inte den som lämnar entreprenaduppdraget av UBL:s bestäm- melser om ansvarighet. Så blir däremot fallet om arbetet vid närmare granskning visar sig ha utförts av arbetstagare för vilka uppdragstagaren inte är arbetsgivare utan bara företräder dem när arbetsavtal ingås och vid arbetets utförande. Uppdragsgivaren är då arbetsgivare i UBL:s mening och därmed den som skall svara för att skatteavdrag görs. Att det har blivit allt vanligare att uppdrag på detta sätt ges till mellanman som inte är egen företagare omvittnas allmänt av länsstyrelserna och de lokala skattemyn- dighetema. Om uppdragsgivaren (arbetsgivaren) samtidigt underlåter att ta in uppgifter om arbetstagarnas namn och adresser eller undanhåller lo- kal skattemyndighet dessa uppgifter uppkommer somjag har visat förut ett för det allmänna oacceptabelt förhållande.

Bestämmelserna bör därför enligt min mening ändras. Om det klarläggs att lön har betalts för visst arbete utan att skatteavdrag har gjorts bör så- lunda betalningsskyldighet kunna åläggas arbetsgivaren även om arbetsta- garen inte kan identifieras i direkt anslutning till att frågan om arbetsgiva- rens betalningsskyldighet prövas. Beslut varigenom arbetsgivarens re- gressrätt säkerställs får i stället meddelas om och när arbetsgivaren uppger vilken arbetstagare skatten avser eller denne själv ger sig till känna eller kan knytas till arbetsgivaren i samband med undersökning om ansvarighet för kvarstående skatt.

Jag föreslår i enlighet med det sagda att 755 UBL ändras så att betal- ningsskyldighet för icke innehållen preliminär A—skatt kan åläggas arbets- givare även om lönen har betalts till arbetstagare för vilken identitetsupp- gifter inte är kända vid beslutets meddelande. Förutsättning för att beslut om betalningsskyldighet skall meddelas skall självfallet också i fortsätt- ningen vara att arbetsgivaren utan skälig anledning har underlåtit att göra skatteavdrag. Jag vill också erinra om att en arbetsgivare som vill förvissa sig om hur hans uppdrag till viss person skall bedömas med hänsyn till UBL:s bestämmelser om avdragsskyldighet. kan vända sig till lokal skatte- myndighet för besked. Han har också möjlighet att få en bindande förkla- ring av RSV om avdragsskyldigheten. Han undgår därmed risk att mot sin egen uppfattning senare bli bedömd som arbetsgivare. Mitt förslag förut-

Prop. 1978/79: 16] 108

sätter bl. a. att nuvarande bestämmelse om solidarisk ansvarighet i 7595 första stycket utgår och att föreskrift ges om hur skattebelopp skall beräk- nas när arbetstagare är okänd.

En arbetsgivare är enligt gällande bestämmelser ansvarig för icke inne- hållen skatt till belopp som svarar mot vad han har underlåtit att avdraga. Denna bestämmelse bygger på att arbetstagaren är känd och att avdrag för preliminär skatt därför kan beräknas på grundval av kolumn i viss skatteta- bell. En sådan ordning lämpar sig mindre väl när arbetstagaren är okänd. Det synes lämpligare att beräkna skattebeloppet efter en fast procentsats. Jag föreslår att skattebeloppet i de här avsedda fallen skall anses utgöra 409??- av den lön som skatteavdrag skulle ha verkställts på.

Bestämmelserna bör vidare förtydligas så att det klart framgår att betal— ningsskyldighet skall åläggas både arbetsgivare och känd arbetstagare när beslut om sådan skyldighet meddelas innan slutlig skatt har debiterats för det inkomstår under vilket skatteavdraget borde ha gjorts. Beslut om betal- ningsskyldighet för både arbetsgivare och arbetstagare kan behöva medde— las också i ett annat fall. Jag tänker härvid på sådant fall då det upptäcks att arbetsgivaren inte har gjort skatteavdrag och att arbetstagaren inte har tagit upp sin ersättning från arbetsgivaren i självdeklarationen. Betalnings- skyldighet bör då kunna åläggas båda i avvaktan på att arbetstagaren blir debiterad tillkommande skatt. Jag föreslår att bestämmelse härom tas in i 755 UBL.

Som jag redan har nämnt krävs ett särskilt beslut för att säkerställa ar- betsgivarens regressrätt när en arbetstagare blir känd. När arbetstagaren identifieras innan debitering av slutlig skatt har verkställts måste sålunda beslut meddelas om arbetstagarens betalningsskyldighet för det icke inne- hållna skattebeloppet. Betalningsskyldighet bör också kunna åläggas ar- betstagaren i avvaktan på att tillkommande skatt debiteras. 1 andra fall måste beslut meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet. Jag föreslår att bestämmelser av denna innebörd införs.

Enligt nuvarande lydelse av 75.5 UBL skall beslut om arbetsgivares an- svarighet meddelas av den lokala skattemyndighet som har utfärdat eller skulle ha utfärdat debetsedel för arbetstagaren. Denna regel bör gälla ock- så i fortsättningen. Den måste dock kompletteras med bestämmelse för det fall att arbetsgivarens ansvarighet avser icke känd arbetstagare. Jag före- slår att behörighet i sådant fall skall tillkomma den lokala skattemyndighet som har att debitera arbetsgivarens slutliga skatt för det inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha verkställts. Den lokala skattemyndighet. som skall pröva frågan om arbetsgivares betalningsskyldighet bör också meddela beslut om arbetstagares betalningsskyldighet eller om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkommande skatt som omfattas av arbetsgivarens ansvarighet. Jag förutsätter att denna ordning iakttas utan uttryckliga bestämmelser därom.

Prop. 1978/79: 161 109

l samband med de här föreslagna ändringarna bör enligt min mening be- stämmelsen i 755 UBL om ordningen för framställande av krav mot arbets- givaren jämkas något. När arbetsgivarens ansvarighet avser kvarstående eller tillkommande skatt som tidigare har påförts arbetstagaren har denne regelmässigt krävts på betalning innan betalningsskyldighet åläggs arbets- givaren. Nuvarande bestämmelse att arbetsgivaren — när arbetstagaren vistas på känd on i riket — får krävas bara om det kan antas att arbetstaga- ren har underrättats om sin betalningsskyldighet bör därför begränsas till de fall då betalningsskyldighet åläggs både arbetsgivare och arbetstagare. Så kommer att ske när frågan om arbetsgivares betalningsskyldighet prö- vas innan slutlig skatt har debiterats för arbetstagaren eller innan den till- kommande skatt har påförts som föranleds av att skatteavdrag inte har verkställts. Jag föreslår att bestämmelserna jämkas i enlighet med det sagda.

De tillägg och ändringar som mitt förslag förutsätter ger anledning att de- la upp 755 UBL på två paragrafer. 75 5 och en ny 75 35. Lagbestämmelser- na har utformats i enlighet härmed. Samtidigt har några ändringar av re— daktionell natur gjorts.

Mitt förslag bör förses med några ytterligare kommentarer.

Med de föreslagna bestämmelserna avses att täcka en lucka i UBL som gör det möjligt för mindre nogräknade uppdragsgivare att undgå ansvarig— het för preliminär A-skatt genom att inte hämta in identitetsuppgifter om arbetstagarna eller undanhålla lokal skattemyndighet dessa uppgifter. Ett sådant förfarande tillämpas ofta i förening med att köpet av arbetskraft ar- rangeras på sådant sätt, att det utåt lätt framstår som ett uppdragsförhål- lande mellan självständiga företagare medan det i verkligheten är ett an- ställningsförhållande. Det säger sig självt att det under dessa omständighe- ter inte sällan kan uppstå svårigheter för lokal skattemyndighet att få preci- sa uppgifter om hur mycket som har betalts i lön för uppdragets fullgöran- de. Ofta kan det bli nödvändigt att gå igenom arbetsgivarens räkenskaper och andra handlingar. Det är exempelvis vanligt att det av faktureringen framgår att tjänster i form av arbetad tid har utförts. Ledning för bestäm- mandet av lönebeloppet kan också komma att erhållas genom revision hos den av arbetstagarna som har stått som företrädare vid avtalets ingående. Arbetsgivare kan vidare enligt 785 2 mom. UBL föreläggas vid vite att läm- na uppgift om arbetstagare och utbetalda löner. Lokal skattemyndighet el- ler revisionspersonal hos länsstyrelsen bör därför ha goda förutsättningar för att få fram det underlag som behövs för en beräkning av det lönebelopp på vilket skatteavdrag borde ha gjorts. Det ligger i sakens natur att denna beräkning ibland inte kan ske utan en uppskattning med hänsyn till de upp- gifter som har erhållits från räkenskaper eller exempelvis genom upplys- ningar från arbetsgivaren eller kända arbetstagare. Några uttryckliga bes- tämmelser härom behövs dock inte enligt min mening. Jag vill i samman- hanget också erinra om att lokal skattemyndighet enligt 845 UBL kan änd-

Prop. 1978/79: 161 110

ra ett beslut om arbetsgivares ansvarighet om det visas vara felaktigt och att besvär över lokal skattemyndighets beslut skall föras hos länsskatterät- ten.

Mitt förslag medför att det blir möjligt att fastställa betalningsskyldighet för arbetsgivare i huvudsaklig överensstämmelse med vad som åsyftades i den förut nämnda promemorian Ansvar för skatt vid entreprenad m.m. Promemorian behandlar emellertid i huvudsak en annan och vidare fråga.

Denna gäller i vilken mån källskattekontrollen kan effektiviseras genom att viss uppgiftsskyldighet införs i fråga om arbete som uppdras till någon som inte är arbetstagare hos den för vilkens räkning arbetet utförs.

Den av mig här föreslagna ordningen kommer med all säkerhet att inte oväsentligt minska möjligheterna till skatteundandragande. Det återstår dock fortfarande att bedöma i vilken mån en ytterligare effektivisering kan erhållas av skatteuppbörden genom att viss uppgiftsskyldighet åläggs upp- dragsgivare. Jag är emellertid inte beredd att ta ställning till denna fråga nu. Jag avser därför att återkomma till den i ett senare sammanhang.

Jag vill till sist säga några ord om arbetsgivares ansvarighet enligt 775 UBL för skatt som han har innehållit genom skatteavdrag men inte redovi- sat inom föreskriven tid.

Arbetstagaren är i sådant fall fri från betalningsansvar för det innehållna skattebeloppet. Detta gottskrivs honom vid debiteringen av slutlig skatt såsom om det var inbetalt. Fall kan naturligtvis tänkas då arbetsgivare vi- sas ha innehållit visst skattebelopp utan att det samtidigt framgår för vilken arbetstagare skatteavdraget har gjorts. I sådant fall föreligger det enligt min mening inte något hinder mot att betalningsskyldighet åläggs arbetsgi- varen för skattebeloppet. Detta får gottskrivas arbetstagaren när han ger sig till känna för att få utrett varför han har tillgodoräknats preliminär skatt med för lågt belopp och kanske blivit debiterad kvarstående skatt. Jag har därför inte funnit anledning att föreslå någon ändring av 77 5.

15. Vissa följdändringar i TL

Det förslag till ändringar i taxeringsorganisationen och taxeringsförfa— randet som jag lade fram i prop. l977/78: 181 gällde framför allt inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Den nya ordningen förutsätter dessutom vis- sa ändringar i TL:s bestämmelser om fastighetstaxering. Med hänsyn till att reglerna om denna taxering f.n. ses över av fastighetstaxeringskom- mittén (Fi 1976: 05) begränsar jag mitt förslag till ändringar angående den särskilda fastighetstaxeringen. Ändringarna får ses som provisoriska. Följdändringar behövs också i några andra avseenden. Jag redovisar änd— ringarna i anslutning till de paragrafer som berörs.

35 9" l taxeringsnämndsordförandens uppgifter har hittills bl.a. ingått att motta deklarationer. Enligt den nya ordningen skall ordföranden främst

Prop. 1978/79: 16] 111

ha till uppgift att planera och leda nämndens arbete. Han är härvid också skyldig att granska deklarationer och andra handlingar i den utsträckning som fordras för en noggrann och tillförlitlig taxering. Göromål av expedi- tionell natur har så långt möjligt avlastats honom och lagts på personal hos länsstyrelserna och de lokala skattemyndighetema. Ordföranden bör en- ligt min mening nu också befrias från skyldigheten att ta emot deklaratio- ner från allmänheten. Detta åliggande har för övrigt mist sin betydelse i praktiken. Jag föreslår att 355 ändras i enlighet med det sagda. I samband härmed bör också några redaktionella jämkningar företas.

[29 och [30 5.5 Enligt bestämmelserna för den nya taxeringsorganisatio- nen skall taxeringsnämnderna erhålla biträde av tjänstemän hos länsstyrel- se eller lokal skattemyndighet. Kronoombud skall inte längre förekomma. Länsstyrelsen får dock övergångsvis förordna kronoombud att biträda nämnden. I sådant fall gäller äldre bestämmelser om kronoombud. Före- skriften om kronoombud i 1295 1 mom. kan därför utgå. Momentet bör vidarejusteras med hänsyn till den överflyttning till 135 av föreskrifterna i 165 2 mom. som har gjorts tidigare. Samtidigt bör bestämmelserna i 6 mom. om konsulent inom lappväsendet och hänvisningen till detta mo— ment i 1 mom. slopas. Detsamma gäller bestämmelsemai 1305 första styc- ket om ordningsman i lappby. Andra bestämmelseri TL om sådan konsu- lent eller ordningsman har utgått tidigare. Förutom de ändringar som be- tingas av det sagda föreslårjag också någrajämkningar av redaktionell na- turi både 129 och 13055. Jämkningama sammanhänger bl. a. med tidigare beslutade ändringar i bestämmelserna om val av ledamöter i taxerings- nämnd.

174 54 mom. Bestammelser om valbarhetsvillkor m. m. för ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd finns numera i 8 och 9 55. Nuvarande paragraf- hänvisning i 1745 4 mom. femte stycket bör ändras i enlighet därmed. Jag föreslår samtidigt några mindre redaktionellajusteringar.

[84 och [85 få" 1 första stycket av 1845. som avser särskild fastighets- taxering. hänvisas bl. a. till förutvarande 7 och 1755. Dessa paragrafer har ersatts med ändrade bestämmelser i 11 och 1455 om ordförandens uppgif- ter i taxeringsnämnd resp. vad som ankommer på skattechefen.

Beträffande ordförandes uppgifter vid särskild fastighetstaxering torde ordföranden i särskild fastighetstaxeringsnämnd också i fortsättningen bö- ra utföra en del av de åligganden som ankom på taxeringsnämndsordfö- rande enligt förutvarande 7 5. De föreskrifter som kan behövas härom bör enligt min mening lämpligen meddelas i administrativ ordning i avvaktan på den lagstiftning som fastighetstaxeringskommitténs arbete kan resultera i. I anslutning till att hänvisningen till 75 slopas bör hänvisningen till 175 ändras att avse 145 och flyttas till 1855 första stycket.

1 184 5 första stycket hänvisas f. n. också till 165 3 mom. och 59 5. Dessa stadganden är numera slopade i enlighet med prop. l977/78: 181. Möjlighet enligt 165 3 mom. för ordförande att anlita skrivbiträde föreligger dock en-

Prop. 1978/79: 161 112

ligt övergångsbestämmelsema. Hänvisningen till 165 3 mom. och 595 bör nu alltså utgå. Slopandet av hänvisningen till 165 3 mom. bör kombineras med övergångsbestämmelse om att länsstyrelsen får medge att ordföran- den vid särskild fastighetstaxering anlitar skrivbiträde till dess erforderligt biträde lämnas av tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. l sådant fall bör vidare äldre bestämmelser om skrivbiträde gälla i sin ly- delse före den ijanuari 1979.

Jag föreslår att 184 och 185 55 ändras på det sätt som jag har sagt här. Vid ändringen av 1855 har också beaktats att hänvisningen i första stycket till 61 5 5 mom. numera skall avse 2 mom.

[89 5 ] paragrafens sista stycke hänvisas till 695 4 mom. andra stycket. Detta stycke har emellertid upphört att gälla Bestämmelserna om hur un- derrättelse skall sändas har i stället sammanförts i första stycket. Enligt dessa bestämmelser skall underrättelse sändas till den skattskyldige i van- ligt brev. ] särskilda fall får försändelsen rekommenderas eller delges den skattskyldige. Samma ordning bör enligt min mening gälla underrättelse enligt 18.95. Jag föreslår därför att hänvisningen i paragrafens sista stycke ändras i enlighet härmed.

16 Definitioner m. m.

Utredningen har av framför allt systematiska skäl ansett sig böra föreslå att vissa definitioner tas in i 2 5 2 mom. UBL. Dessa definitioner gäller bl. a. begreppen arbetsgivare. arbetstagare, lön och skatteavdrag.

Som utredningen har påpekat har dessa begrepp inte alltid samma inne- börd i UBL:s olika sammanhang. Detta förhållande har dock mig veterligt inte inneburit någon nackdel eller medfört oklarhet om vad som avses i det särskilda fallet. Ja anser mig vidare kunna konstatera att det med hänsyn till UBL:s uppbyggnad inte är helt problemfritt att skapa definitioner av detta slag som når samstämmighet med lagens bestämmelser och anvis- ningar. Jag är därför inte beredd att ansluta mig till utredningens förslag i denna del. Som jag har nämnt i avsnittet om tid för inbetalning av skatt m.m. bör 25 2 mom. däremot i enlighet med utredningens förslag förses med tillägg om vad som skall förstås med uppbördsmånad.

Utredningen har också tagit upp några terminologifrågor som rör UBL:s bestämmelser om landstingsmedel och egenavgifter. Beträffande beteck- ningen landstingsmedel påpekar utredningen att denna i den nya kommu- nallagen (1977: 179) har ersatts med "landstingsskatt”. som enligt 25 KL utgår som kommunal inkomstskatt. Bestämmelserna om kommunal in- komstskatt i UBL avser sålunda också landstingsskatt och detta begrepp bör därför enligt utredningens mening utgå. Utredningens förslag rörande bestämmelserna om egenavgifter syftar till vissa förtydliganden. Jag avser att återkomma till dessa i stort sett redaktionella frågor i annat samman-

Prop. 1978/791161 113

hang. Med hänsyn till att 275 UBL måste ändras av andra skäl föreslårjag dock att begreppet landstingsmedel redan nu slopas i denna paragraf.

För preliminär B-skatt. slutlig skatt och tillkommande skatt skall enligt UBL utfärdas debetsedel. Ordet "debetsedel" är förbundet med ett äldre förfarande för uppbörd av krono- och kommunalutskylder. Dessa betala- des i efterskott och uppbörden anslöt direkt till räkenskapema. Jag anser att man nu bör införa en beteckning som svarar bättre och mer klart mot terminologin i vårt nuvarande uppbördssystem. 1 det allmänna språkbru- ket har ”skattsedel" kommit att bli den vedertagna benämningen. Jag föreslår att denna får ersätta nuvarande beteckning. (')rdet "debetsedel" i olika böjningsformer bör i enlighet härmed bytas ut mot "skattsedel" i motsvarande form där det förekommer i UBL.

17. Ikraftträdande

UBL Den nya ordningen för arbetsgivares inbetalning och redovisning av innehållen preliminär A-skatt bör tillämpas fr. o. rn. uppbördsåret 1980/1981. Detta innebär att bestämmelserna, att innehållen skatt skall be- talas med särskilt inbetalningskort och redovisas i Uppbördsdeklaration. första gången kommer att gälla uppbörden i mars 1980. Den nya ordningen bör på motsvarande sätt första gången tillämpas i fråga om kvarstående skatt som skall betalas senast den 18 i uppbördsmånadema mars och maj 1980. Debetsedlarna på slutlig skatt enligt taxeringen år 1979 måste därför framställas med beaktande av att inbetalningskort skall användas under år 1980 både för arbetsgivares redovisning av innehållen kvarstående skatt och för skattskyldigs egen inbetalning av sådan skatt. Uppbördsåret 1980/1981 bör likaså bli det första uppbördsår under vilket preliminär B- skatt och tillkommande skatt betalas enligt den nya ordningen. I fråga om tillkommande skatt är att märka att den kan fördelas till betalning under uppbördsmånader som infaller under skilda uppbördsår. När tillkomman- de skatt skall erläggas under uppbördsmånadema januari och mars 1980 bör sålunda den nya betalningsordningen också gällai fråga om den del av skatten som förfaller till betalning under januari. Om den tillkommande skatten har fördelats till betalning under november 1979 och januari 1980 bör däremot nuvarande bestämmelser om bl. a. uppbördstermin och betal- ning med skatteanvisning gälla beträffande uppbörden underjanuari 1980.

Lagen bör i enlighet med det sagda träda i kraft den 1 januari 1980 såvitt gäller de ändringar eller tillägg som föranleds av att nuvarande bestämmel— ser om uppbördsterminer och skatteanvisningar ersätts med föreskrifter om inbetalning senast den 18 i uppbördsmånad och skyldighet för arbetsgi- vare att lämna uppbördsdeklaration. Dessa ändringar eller tillägg avser 2 5 2 mom., 245 2 mom., 26. 28 och 3155, 395 1 mom., 42 5. 435 1 mom., 475. 485 1 och 2 mom.. 50 och 52—5555, 565 första stycket. 575. 585 1 mom.,

Prop. l978/79:161 114

595. 695 2 mom.. 77. 83 och 8655 samt punkt 4 av anvisningarna till 395. Samtidigt bör nuvarande bestämmelser i 235 om uppbördstermin m. m. upphöra att gälla. Den ljanuari 1980 bör vara tidpunkt för ikraftträdandet också i fråga om de föreslagna bestämmelserna i 10. 33. 37. 38 och 45 55 om skatteavdrag. debetsedlar och jämkning samt de ändringar i 51 5. 565 andra stycket och 685 4 mom. som avser möjlighet att upprätta restlängd med utelämnande av skattebelopp för vilket anstånd har getts och förfa- randet när skattebelopp inte kan hänföras till viss inbetalare.

Lagen avses i vissa delar bli tillämplig redan under första hälften av år 1979. Detta är sålunda fallet beträffande de bestämmelser om beräkning av preliminär B-skatt, skattelängd och anstånd som föreslås i 135. 175 1 mom.. 275 1 mom. samt 495 2 a och 3 mom. Lagen bör på dessa punkter lämpligen träda i kraft två veckor efter den dag. då den enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Detsamma bör gälla bestämmelserna i 75 och 75a55 om arbetsgivares ansvarighet vid underlåtenhet att göra skatteavdrag. Äldre bestämmelser bör dock fortfa- rande gälla i fråga om skatt som skulle ha innehållits före ikraftträdandet.

Förutsättning för de här angivna ikraftträdandebestämmelsema är att nuvarande föreskrifter tillämpas övergångsvis i vissa avseenden. Över- gångsbestämmelserna bör bl. a. innebära att nu gällande föreskrifter fort- farande skall tillämpas när inbetalning eller redovisning avser preliminär skatt som skall avräknas på slutlig skatt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare. I fråga om tillkommande skatt bör enligt vadjag har sagt för- ut föreskrivas att nuvarande bestämmelser gäller. om skatten enligt fördel- ning förfaller till betalning under november 1979 och januari 1980. Beträf- fande fyllnadsbetalning av preliminär skatt som skall avräknas på slutlig skatt år 1980 bör den nya ordningen gälla om betalning sker efter den l8ja- nuari 1980.

TL Lagen om ändring i TL bör träda i kraft två veckor efter den dag. då den enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författnings- samling. Bestämmelserna i 25 1 mom. och 685 om vad som skall hänföras till den årliga taxeringen och om skattelängd blir därmed tillämpliga första gången i samband med 1979 års taxering. Äldre bestämmelser i 7235 bör fortfarande gälla i fråga om rättelse i nuvarande taxeringslängder. Slopan- det av bestämmelsen angående erinran om deklarationsskyldighet bör där- med också kunna iakttas vid 1979 års taxeringsarbete.

Ask De ändringar som har föreslagits i kungörelsens 6 och 7 55 samman- hänger med förslaget att arbetsgivare enligt UBL skall erlägga försenings- avgift i stället för restavgift när Uppbördsdeklaration inte lämnas i föreskri- ven tid. Bestämmelserna härom skall tillämpas fr. o. m. år 1980. Detsamma bör gälla ändringama i 6 och 7 55 Ask. Äldre bestämmelser i dessa paragra- fer bör dock fortfarande gälla i fråga om meddelande om skatt som har in- nehållits före den ljanuari 1980.

Förslag till bestämmelser angående ikraftträdandet har upprättats i en- lighet med det ovan sagda.

Prop. 1978/79: 161 115

18. Hemställan

Med hänvisning till vadjag har anfört hemställerjag att regeringen före- slår riksdagen att anta inom budgetdepartementet utarbetade förslag till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

3. lag om ändring i kungörelsen ( 1969: 5) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning,

4. lag om ändring i förordningen (1927: 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar.

19. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

Prop. 1978/79: 161 116

Bilaga Rr'mixsinsta/isarna

Efter remiss har yttranden över rapportema avgetts av justitiekanslern (JK). kammarrättema i Stockholm och Sundsvall. bokföringsnämnden. försvarets civilförvaltning. riksförsäkringsverket (RFV). postverket. sta- tens järnvägar (SJ). statistiska centralbyrån (SCB). riksrevisionsverket (RRV), konjunkturinstitutet. riksarkivet. arbetsmarknadsstyrelsen. läns- styrelsemas organisationsnämnd (LON). samtliga länsstyrelser. Stock- holms läns landsting. Stockholms kommun. Malmö kommun. Göteborgs kommun. Sundsvalls kommun. Umeå kommun. lokala skattemyndigheter- na i Stockholms. Handens. Jönköpings. Klippans. Kristianstads. Malmö. Göteborgs. Kungälvs. Västerås. Borlänge och Sundsvalls fögderier. krono- fogdemyndigheterna i Stockholm, Södertälje. Eskilstuna. Nyköping. Mo- tala. Kristianstad. Malmö, Göteborg. Hudiksvall och Umeå. datainspek- tionen. decentraliseringsutredningen. delegationen för företagens uppgifts- lämnande (Defu). kommittén med uppdrag att utreda frågan om behovet av framtida folk- och bostadsräkningar. planeringsgruppen för barnomsorg. sysselsättningsutredningen. utredningen angående statistiska centralby- råns uppgiftsinsamling. centralorganisationen SACO/ SR (SACO/SR), För- eningen auktoriserade revisorer (FAR), Föreningen Sveriges fögderitjäns- temän. Föreningen Sveriges kronofogdar. Föreningen Sveriges uppbörds- chefer. Landsorganisationen i Sverige (LO). Landstingsförbundet. Lant- brukarnas riksförbund (LRF). Länsplanerarnas förening. Svenska arbets- givareföreningen (SAF). Svenska bankföreningen. Svenska företagares riksförbund. Svenska kommunalstatistiska föreningen, Svenska kommun- förbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Svenska revisorsamfundet. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsam- fund. Sveriges hantverks- och industriorganisation (smo), Sveriges indu- striförbund. Sveriges köpmannaförbund. Sveriges redovisningskonsulters förbund. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund och Tjänstemän- nens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S).

Åtskilliga länsstyrelser har bifogat yttranden från lokala skattemyndig- heter och kronofogdemyndigheter. LRF hänvisar till ett inom Lantbrukar— nas skattedelegation upprättat utlåtande.

Prop. 1978/79:161