• AD 2009 nr 20:En verkställande direktör har i samband med att han lämnade sin anställning träffat ett skriftligt avtal vari bl.a. anges att han är arbetsbefriad och har rätt till uppsägningslön under fyra månader. Fråga dels om parterna dessutom träffat ett muntligt avtal som inneburit att uppsägningslönen villkorats av att den verkställande direktören skulle stå till arbetsgivarens förfogande på visst sätt under uppsägningstiden, dels med vilket belopp uppsägningslönen skulle utgå. Även fråga om arbetsgivaren gjort sig skyldig till brott mot kvittningslagen då uppsägningslönen inte betalats ut.
• AD 2013 nr 79:Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare och ett fackförbund träffat ett avtal som bl.a. innebar att arbetsgivaren skulle betala visst belopp till arbetstagarna. Tvist har uppkommit om vad som omfattades av avtalet. Arbetsgivaren, som vid förhandlingarna biträtts av en förhandlare från sin arbetsgivarorganisation, har vid tolkningen av avtalet tillräknats vad förhandlaren insett om fackförbundets uppfattning om avtalets innebörd. Även fråga bl.a. om bolaget brutit mot kvittningslagen genom att dra av visst belopp från arbetstagarnas slutlön och om betalningsskyldighet enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.

• AD 2013 nr 79:Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare och ett fackförbund träffat ett avtal som bl.a. innebar att arbetsgivaren skulle betala visst belopp till arbetstagarna. Tvist har uppkommit om vad som omfattades av avtalet. Arbetsgivaren, som vid förhandlingarna biträtts av en förhandlare från sin arbetsgivarorganisation, har vid tolkningen av avtalet tillräknats vad förhandlaren insett om fackförbundets uppfattning om avtalets innebörd. Även fråga bl.a. om bolaget brutit mot kvittningslagen genom att dra av visst belopp från arbetstagarnas slutlön och om betalningsskyldighet enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.
• AD 2021 nr 40:Arbetsdomstolen har funnit att en advokatbyrå genomfört en otillåten kvittning av en biträdande jurists lön genom ett löneavdrag motsvarande nästan en månadslön. Till följd härav har arbetstagaren haft rätt att omedelbart frånträda anställningen och arbetsgivarens i genkäromål framställda yrkande om skadestånd för att arbetstagaren slutat anställningen utan att iaktta sin uppsägningstid har därför avslagits. Arbetsdomstolen ansåg att det inte var visat att arbetstagaren utsatts för trakasserier. Hon har tillerkänts lön och allmänt skadestånd för brott mot kvittningslagen. Däremot ansågs grunden för frånträdandet inte varit sådan att hon har haft rätt till allmänt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen.

• AD 1996 nr 70:Fråga i visst fall om löneavdrag varit otillåtna såsom stridande mot bestämmelser i lagen om arbetsgivares kvittningsrätt eller om avdragen är att betrakta som en sådan i efterhand genomförd korrigering av preliminärt utbetalad lön som inte utgör en kvittningsåtgärd. (Se rättsfallen AD 1977 nr 27 och 101 samt 1980 nr 59).
• AD 2006 nr 126:En polismyndighet utannonserade tre lediga anställningar som polisinspektör med funktion som yttre befäl. En kvinnlig polis sökte en sådan anställning. Polismyndigheten beslöt att anställa tre män. Med anledning av anställningsförfarandet och senare händelser har uppkommit tvist beträffande i huvudsak följande frågor: - 1. Har polismyndigheten gjort sig skyldig till könsdiskriminering genom sitt sätt att dels inhämta referenser, dels sammanställa de inhämtade referenserna? - 2. Innebar polismyndighetens beslut om anställning av en av männen att den kvinnliga sökanden blev diskriminerad på grund av kön? - 3. Har polismyndigheten genom en senare vidtagen lönesänkning och ett retroaktivt löneavdrag utsatt kvinnan för repressalier i strid mot jämställdhetslagen? - 4. Har polismyndigheten brutit mot kollektivavtal genom lönesänkningen och löneavdraget? - 5. Har polismyndigheten genom det retroaktiva löneavdraget gjort sig skyldig till otillåten kvittning i lön?
• NJA 2011 s. 10:Förening av mål enligt 14 kap. 7 a § rättegångsbalken. Frågor om handläggning och betydelsen av bestämmelsen i 9 § andra stycket lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.
• AD 2013 nr 79:Sedan tvist uppkommit om lön till ett antal arbetstagare har en arbetsgivare och ett fackförbund träffat ett avtal som bl.a. innebar att arbetsgivaren skulle betala visst belopp till arbetstagarna. Tvist har uppkommit om vad som omfattades av avtalet. Arbetsgivaren, som vid förhandlingarna biträtts av en förhandlare från sin arbetsgivarorganisation, har vid tolkningen av avtalet tillräknats vad förhandlaren insett om fackförbundets uppfattning om avtalets innebörd. Även fråga bl.a. om bolaget brutit mot kvittningslagen genom att dra av visst belopp från arbetstagarnas slutlön och om betalningsskyldighet enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.

• 6 §
• 18 kap. 3 § Utsökningsförordning (1981:981)

• 7 §, 8 §

Prop. 2005/06:200: Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

• AD 2012 nr 1:Sex arbetstagare har arbetat som abonnemangsförsäljare med helt provisionsbaserad lön. Fråga bl.a. om arbetsgivaren brutit mot kvittningslagen. Tvisten i målet gäller i huvudsak vilka lönevillkor som kan anses avtalade dels i fråga om de provisionsgrundande villkoren dels i fråga om utbetalningssättet, närmare bestämt om den provisionslön som utbetalades var preliminär med rätt för arbetsgivaren att göra löneavdrag eller inte.

• AD 1994 nr 152:Mellan å ena sidan en arbetsgivare, ett bolag, och å andra sidan en verkställande direktör, B, i bolaget träffades ett anställningsavtal enligt vilket B hade rätt till bl.a. avgångsförmåner. Under anställningstiden förvärvade bolaget en fastighet, vilken B hyrde av bolaget. Sedan B väckt talan mot bolaget och yrkat att detta skall till honom utge avgångsförmåner m.m., har bolaget bestritt käromålet samt anhängiggjort ett genkäromål och därvid gjort gällande bl.a. att B till följd av en utfästelse från hans sida är skyldig att till bolaget utge ersättning för kostnader för förvärv och hållande av den fastighet som bolaget hyrt ut till honom. Fråga bl.a. dels huruvida lagen om arbetsgivares kvittningsrätt är tillämplig i tvisten, dels - för det fall lagen skulle anses tillämplig - huruvida det föreligger förutsättningar att med stöd av 9 § andra stycket i lagen avgöra målet om B:s lönefordran utan samtidig prövning av genkäromålet.
• AD 1995 nr 154:En tingsrätt beslutade att inte pröva arbetstagares lönefordran utan samtidig prövning av arbetsgivarens kvittningsinvändning och ett av arbetsgivaren väckt genkäromål ävensom att sammanlägga målet med andra tvistemål. Beslutet överklagades av arbetstagaren med stöd av 49 kap. 7 § rättegångsbalken. Arbetsdomstolen finner att prövningen av arbetstagarens lönefordran oskäligt uppehålles, om kvittningsinvändningen, genkäromålet och andra tvistemål skall prövas samtidigt. Domstolen förordnar om att kvittningsinvändningen skall avvisas, att prövningen av genkäromålet skall anstå till dess lönefordringen prövats och att målet om lönefordringen skall särskiljas från övriga tvistemål.
• NJA 2011 s. 10:Förening av mål enligt 14 kap. 7 a § rättegångsbalken. Frågor om handläggning och betydelsen av bestämmelsen i 9 § andra stycket lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.
• AD 1994 nr 151:Mellan å ena sidan en arbetsgivare (ett bolag) och å andra sidan bl.a. en förutvarande arbetstagare hos bolaget har det efter anställningens upphörande träffats ett förlikningsavtal enligt vilket bolaget förbundit sig att till arbetstagaren betala ett visst belopp. Enligt avtalet har arbetstagaren medgett att betalningen "kan komma att ske kvittningsvis". Sedan arbetstagaren väckt talan mot bolaget och yrkat att detta skall till honom utge den ifrågavarande lönefordringen, har bolaget bestritt käromålet samt anhängiggjort ett genkäromål och därvid bl.a. bestritt skyldighet att utge det av arbetstagaren yrkade beloppet, eftersom denne skulle vara skadeståndsskyldig gentemot bolaget. Fråga bl.a. huruvida det föreligger förutsättningar att med stöd av 9 § andra stycket lagen om arbetsgivares kvittningsrätt avgöra målet om lönefordringen utan samtidig prövning av genkäromålet.
• AD 2016 nr 63:En barnskötare har varit frånvarande från arbetet eftersom hon inte ansett sig kunna ta sig till arbetet på grund av hot mot familjen. Fråga om hon avslutat anställningen själv eller om arbetsgivaren avskedat eller sagt upp henne samt om det funnits skäl för avskedande eller uppsägning till följd av att hennes frånvaro. Även fråga om arbetsgivaren ska åläggas att betala allmänt skadestånd för överträdelse av bl.a. föreskrifterna i 19, 20 och 30 §§ anställningsskyddslagen då denne utgick från att barnskötaren själv avslutat anställningen (s.k. konsekvensskadestånd). Därutöver fråga bl.a. om bolaget brutit mot viss förhandlingsskyldighet.
• NJA 2009 s. 230:Vid tillämpning av 14 kap. 7 a § rättegångsbalken har ett mål vid en tingsrätt om arbetsgivares på kollektivavtal grundade krav mot arbetstagare på återbetalning av utbildningskostnader ansetts inte böra förenas med ett mål vid en annan tingsrätt mellan samma parter om arbetstagarens fordran på lön.