Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i skatteregisterlagen (1980:343) som innebär att uppgifter från andra myndigheter skall få hämtas in och registreras i det centrala skatteregistret. Uppgifterna skall användas för att genom bl.a. maskinella urvalskontroller ta fram kontrollvärda förhållanden. Flertalet av uppgifterna föreslås gallras efter två år.

Vidare föreslås att skattemyndigheten inför och vid revisioner skall kunna få terminalåtkomst även till uppgifter om delägare som beskattas i annat län än det där det reviderade företaget beskattas.

I propositionen föreslås vidare vissa justeringar i kommunalskattelagen (1928:370) avseende beskattning av sjömän.

Dessutom lämnas förslag till vissa förändringar av bestämmelserna om ställande av säkerhet i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Slutligen föreslås vissa tekniska justeringar i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen.

De nya bestämmelserna föreslås i allt väsentligt träda i kraft den 1 juli 1997.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 2. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister, 4. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 8. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen, 9. lag om ändring i lagen (1845:50 s.1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, 10. lag om ändring i växellagen (1932:130), 11. lag om ändring i checklagen (1932:131), 12. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt, 13. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), 14. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer, 15. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 16. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden, 17. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, 18. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614), 19. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334).

• Sida 6
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7, 10 och 19 §§skatteregisterlagen (1980:343) skall ha följande lydelse.

1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §²

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarför-

1. Sådana uppgifter om

hållandena i fåmansföretag, föreägarförhållandena i fåmansföretag, tag som enligt 3 § 12 a mom. tredföretag som enligt 3 § 12 a mom. je stycket lagen (1947:576) om tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandstatlig inkomstskatt skall las som fåmansföretag, fåmansägt behandlas som fåmansföretag, handelsbolag och dotterföretag fåmansägt handelsbolag och som avses i 2 kap. 16 § lagen dotterföretag som avses i 2 kap. 16 (1990:325) om självdeklaration § lagen (1990:325) om självoch kontrolluppgifter. deklaration och kontrolluppgifter samt uppgift om företagsledare i dessa företag.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen (1958:295) om sjömansskatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-trolluppgifter.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxerings-lagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen, 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen om sjömansskatt. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ.

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt. 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon bilregistret om innehav av fordon s a m t o m f o r d o n e t s s a m t o m f o r d o n e t s registreringsnummer, märke, typ registreringsnummer, märke, typ och årsmodell. och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdesskattelagen.

25. Uppgifter från aktiebolags-registret om styrelseledamöter, verkställande direktör, firma-tecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning

• Sida 9
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.

26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalda belopp och datum för utbetalningen. 28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdes-skatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som uppgifterna avser.

10 §³

Terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret får finnas endast för de ändamål som anges i 1 § och i den utsträckning i övrigt som anges i andra – femte styckena.

Skattemyndigheten i länet får ha Skattemyndigheten i länet får ha terminalåtkomst till uppgifter som terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1–6, 7, dock avses i 5 och 6 §§, 7 § 1–6, 7, dock endast i fråga om uppgifter som endast i fråga om uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 19 § skall lämnas enligt 2 kap. 19 § l a g e n (1990:325) om lagen (1990:325) om s j ä l v d e k l a r a t i o n o c h s j ä l v d e k l a r a t i o n o c h kontrolluppgifter, 8, 9, 13–15, 17 kontrolluppgifter, 8, 9, 13–15, 17, och 22 samt de uppgifter därutöver 22 och 25 samt de uppgifter som behövs för utfärdande av därutöver som behövs för skattsedel och dubblettskattsedel. utfärdande av skattsedel och Skattemyndigheten får ha d u b b l e t t s k a t t s e d e l . terminalåtkomst också till övriga Skattemyndigheten får ha uppgifter som avses i 7 § om de, terminalåtkomst också till övriga för pågående eller annat uppgifter som avses i 7 § om de, beskattningsår, hänför sig till länet för pågående eller annat beskattningsår, hänför sig till länet

• Sida 10
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller avser skattskyldig som eller avser skattskyldig som beskattas i länet. beskattas i länet. Vidare får s k a t t e m y n d i g h e t e n h a terminalåtkomst till uppgifter som behövs inför och vid revision i den utsträckning regeringen föreskriver.

Riksskatteverket får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 – 7 §§.

Kronofogdemyndighet får ha Kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter terminalåtkomst till uppgifter enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och

4. Kronofogdemyndighet i det län

4. Kronofogdemyndighet i den

där ett mål är registrerat för region där ett mål är registrerat för exekutiva åtgärder får vidare ha exekutiva åtgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. uppgifter enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomsten får avse den Terminalåtkomsten får avse den som är registrerad som gäldenär som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan make till gäldenären eller annan som sambeskattas med gäldenären. som sambeskattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § 1 I fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får terminalåtkomsten avse också får terminalåtkomsten avse också den som är delägare i den som är delägare i fåmansföretag där någon som fåmansföretag där någon som avses i tredje meningen är avses i tredje meningen är delägare. delägare.

Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att behörig myndighet i ett annat EU-land får ha terminalåtkomst till uppgifter rörande mervärdesskatt.

19 §⁴

Om inte annat sägs i andra eller Om inte annat sägs i andra –tredje stycket skall sådana upp-fjärde styckena skall sådana uppgifter i det centrala skatteregistret gifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattsom hänför sig till viss beskattningsperiod gallras när sju år gått ningsperiod gallras sju år efter från utgången av det kalenderår utgången av det kalenderår under under vilket perioden gick ut. vilket perioden gick ut.

Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,

7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om upp-

• Sida 11
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om

1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne,

2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,

3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på kontrolluppgift om inkomst av kapital,

4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt,

5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.

Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen ( 1979:561 ) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26–28 skall gallras två år efter utgången av det år då uppgifterna registrerades.

Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades.

Regeringen får meddela före-Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid skrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första för uppgifter som avses i första eller tredje stycket. eller fjärde stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Lagen omtryckt 1983:143.

1

• Sida 12
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Senaste lydelse 1996:1235.

2

Senaste lydelse 1995:1367.

3

Senaste lydelse 1994:1905.

4

• Sida 13
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§skatteregisterlagen (1980:343)¹i paragrafernas lydelse enligt lagen (1996:1344) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägar-

1. Sådana uppgifter om ägar-

förhållandena i fåmansföretag, förhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 a mom. företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. deklaration och kontrolluppgifter samt uppgift om företagsledare i dessa företag.

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953:272) eller 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.

5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om

• Sida 14
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-trolluppgifter.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxerings-lagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen eller 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. 15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370). 17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.

• Sida 15
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19. Uppgift från centrala 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringss a m t o m f o r d o n e t s nummer, märke, typ och registreringsnummer, märke, typ årsmodell. och årsmodell samt tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdesskattelagen.

25. Uppgifter från aktiebolags-registret om styrelseledamöter, verkställande direktör, firma-tecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firma-

• Sida 16
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tecknare, revisor och företagsrekonstruktion.

26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport. 27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen. 28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdes-skatt vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tidsperioder som uppgifterna avser. 29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisationseller personnummer, beräknad löne-summa, datum då försäkringen börjat gälla och datum för förändring av lönesumma samt om sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan.

19 §

Om inte annat sägs i andra eller Om inte annat sägs i andra –tredje stycket skall sådana upp-fjärde styckena skall sådana uppgifter i det centrala skatteregistret gifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattsom hänför sig till viss beskattningsperiod gallras när sju år gått ningsperiod gallras sju år efter från utgången av det kalenderår utgången av det kalenderår under under vilket perioden gick ut. vilket perioden gick ut.

Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,

7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F-skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om upp-

• Sida 17
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om

1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne,

2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,

3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på kontrolluppgift om inkomst av kapital,

4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370).

5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.

Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen ( 1979:561 ) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26–29 skall gallras två år efter utgången av det år då uppgifterna registrerades.

Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades.

Regeringen får meddela före-Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid skrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första för uppgifter som avses i första eller tredje stycket. eller fjärde stycket.

• Sida 18
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lagen omtryckt 1983:143.

1

• Sida 19
•  Original

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §

Uppgifter i ett arbetsförmedlingsregister får lämnas ut på medium för automatisk databehandling till en annan offentlig arbetsförmedling eller ett annat arbetsmarknadsinstitut, om den registrerade anmäls som arbetssökanden vid den förmedlingen eller skrivs in vid det institutet. Uppgifter får även i andra fall lämnas ut till en annan förmedling eller ett annat institut med den registrerades samtycke.

Uppgifter som avses i 5 och 9 – 11 §§ får dessutom, för de ändamål som anges i 2 § 3 och 4, lämnas ut till det centrala kansliet vid den länsarbetsnämnd inom vars ansvarsområde registret förs. Sådana uppgifter får även lämnas till Arbetsmarknadsstyrelsen för det ändamål som anges i 3 §.

I den utsträckning regeringen I den utsträckning regeringen föreskriver får uppgifter som avses föreskriver får uppgifter som avses i 5 och 11 §§ lämnas ut på medium i 5 och 11 §§ lämnas ut på medium för automatisk databehandling för automatisk databehandling även till Riksförsäkringsverket, de även till Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna och allmänna försäkringskassorna och Centrala studiestödsnämnden. Centrala studiestödsnämnden.

Regeringen får också föreskriva att uppgifter som avses i 5 § 14 och 15 och 9 § får lämnas ut till R i k s s k a t t e v e r k e t e l l e r skattemyndigheterna på medium för automatisk databehandling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

• Sida 20
•  Original

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 1 och 4 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse enligt lagen (1996:1331) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningarna

till 49 §

1. Som sjöinkomst räknas in-

1. Som sjöinkomst räknas in-

komst av lön, naturaförmåner eller komst av lön, naturaförmåner eller annan ersättning till sådan arbetsannan ersättning till sådan arbetstagare som enligt sjömanslagen tagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman, om (1973:282) anses som sjöman, om denne är anställd i redarens tjänst denne är anställd i redarens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg. ombord på svenskt handelsfartyg Med anställning hos redare lik-med en bruttodräktighet av minst ställs anställning hos annan arbets-100, vilket huvudsakligen används givare som redaren antagit som i närfart eller fjärrfart. Med anentreprenör. Till sjöinkomst räknas ställning hos redare likställs aninte bara vad sjömannen uppbär ställning hos annan arbetsgivare från redaren utan även drickssom redaren antagit som entreprepengar och dylikt. Vidare räknas nör. Till sjöinkomst räknas inte till sjöinkomst inkomster som enbara vad sjömannen uppbär från ligt det föregående uppbärs av redaren utan även drickspengar och dylikt. Vidare räknas till sjöinkomst inkomster som enligt det föregående uppbärs av

a) den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs byggande eller biträder vid fartygs utrustning för att senare tillträda befattning på fartyget, och

b) den som före leveransen av ett fartyg, som är under byggnad, och innan tjänstgöring ombord påbörjats inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m.

Har sjöman anställts för att tillträda befattning på ett visst fartyg, skall lön eller annan ersättning som utgår under en kortare väntetid anses utgöra inkomst ombord på fartyget. Har sjöman mönstrat av från tjänst ombord på ett visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på ett annat fartyg som tillhör samma redare, skall ersättning som utgår under en kortare väntetid anses som utbetald i tjänsten ombord på det förra fartyget.

4. Riksskatteverket skall årligen

4. Riksskatteverket skall årligen

lämna besked beträffande de fartyg lämna besked beträffande de fartyg ombord på vilka de anställda skall ombord på vilka de anställda skall

• Sida 21
•  Original

få sjöinkomstavdrag enligt 49 § få sjöinkomstavdrag enligt 49 § och skattereduktion enligt 2 § 4 och skattereduktion enligt 2 § 4 mom. andra - fjärde styckena mom. andra - fjärde styckena uppbördslagen (1953:272) samt uppbördslagen (1953:272) samt beträffande vilket fartområde som beträffande vilket fartområde som fartyget går i. Riksskatteverkets fartyget går i (klassificering). beslut får inte överklagas.

Därvid skall ett fartyg anses gå i

En redare skall före den 1 okto-En redare skall före den 1 oktober varje år till Riksskatteverket ber varje år till Riksskatteverket lämna uppgift för nästkommande lämna uppgift för nästkommande år om svenska handelsfartyg med år om sådana svenska handelsfar-en bruttodräktighet om minst 100 tyg som avses i punkt 1 anvisningrörande arna rörande fjärrfart, om det huvudsakligen går i sådan fart. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.

1) storleken av fartyg som redaren skall använda i sin näringsverksamhet,

2) den fart som fartygen är avsedda att användas i, och 3) entreprenör som redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt 4) övriga förhållanden som kan vara av betydelse för Riksskatteverket vid handläggning av ärenden om klassificering.

Inträffar ändring i förhållande om vilken uppgift lämnats, är redaren skyldig att snarast anmäla detta till Riksskatteverket.

• Sida 22
•  Original

2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt

dels att 11, 13, 15 och 35 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas en ny paragraf, 15 a §, samt närmast före 15 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §¹

Upplagshavare i Sverige som Upplagshavare i Sverige som säljer obeskattade varor till annan säljer obeskattade varor till annan svensk upplagshavare eller till svensk upplagshavare eller till näringsidkare i ett annat EG-land näringsidkare i ett annat EG-land skall hos beskattningsmyndigheten skall hos beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning av den ställa säkerhet för betalning av den skatt som kan påföras honom i skatt som kan påföras honom i Sverige eller annat EG-land, innan Sverige eller annat EG-land, innan leveransen av de skattepliktiga leverans av skattepliktiga varor varorna påbörjas. påbörjas. Säkerheten skall uppgå

Beskattningsmyndigheten får sker. bestämma att upplagshavaren skall

Upplagshavare skall även ställa

ställa säkerhet för betalning av säkerhet för betalning av skatten i skatten i samband med samband med tillverkning, tillverkning, bearbetning eller bearbetning eller lagring av lagring av skattepliktiga varor. skattepliktiga varor. Säkerheten till ett belopp som motsvarar den skatt som i medeltal belöper på de obeskattade varor som upplagshavaren transporterar under ett dygn. Vid beräkningen av medeltalet skall hänsyn endast tas till de dygn under ett år då transport av obeskattade varor skall uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av skatten på de varor som upplagshavaren i medeltal förvarar i skatteupplaget under ett år.

13 §

Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd upplagshavare i ett annat EG-land eller som yrkesmässigt från tredje land importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd som upplagshavare, kan hos beskattningsmyndigheten ansöka om registrering som varumottagare.

• Sida 23
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Registrerad varumottagare skall Registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för betalning av ställa säkerhet för betalning av skatten i enlighet med vad beskatt-skatten på de varor som han tar ningsmyndigheten bestämmer. emot. Säkerheten skall uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna.

Bestämmelserna i 12 § om återkallelse tillämpas även på registrerad varumottagare.

15 §

Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar skattepliktiga varor till sådan varumottagare i Sverige som avses i 13 och 14 §§, får utse en skatterepresentant här i landet. Skatterepresentanten skall godkännas av beskattningsmyndigheten. Skatterepresentanten är, i stället för varumottagaren, skattskyldig för de varor som den utländske upplagshavaren levererar till varumottagare i Sverige.

Skatterepresentanten skall ställa Skatterepresentanten skall ställa säkerhet för skattens betalning i säkerhet för betalning av skatten enlighet med vad beskattningspå de varor för vilka han är myndigheten bestämmer. skyldig att betala skatt.

Säkerheten skall uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna.

Bestämmelserna i 12 § om återkallelse tillämpas även på skatterepresentant.

Jämkning av säkerhetsbelopp

15 a §

I fall som avses i 11 § andra stycket, 13 och 15 §§ får beskattningsmyndigheten medge att säkerhet inte behöver ställas eller att den får uppgå till ett lägre belopp än vad som följer av nämnda bestämmelser, om det finns skäl till detta med hänsyn till den skattskyldiges ekonomiska förhållanden eller andra särskilda omständigheter.

• Sida 24
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 §

Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket:

1. beslut om godkännande enligt 10, 13, 15 och 16 §§,

2. beslut om återkallelse enligt 12, 13, 15 och 16 §§,

3. beslut om ställande av

3. beslut om säkerhet enligt

säkerhet enligt denna lag och denna lag och

4. beslut om återbetalning enligt

4. beslut om återbetalning enligt

29–31 §§. 29–31 a §§.

Om en skattskyldig eller sökande överklagar beslut enligt första stycket, förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

Beslut enligt 5 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av säljaren och av Riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1995:612.

1

• Sida 25
•  Original

2.6. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1564) om alkoholskatt

dels att 10, 12, 14 och 35 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas en ny paragraf, 14 a §, samt närmast före 14 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §¹

Upplagshavare i Sverige som Upplagshavare i Sverige som säljer obeskattade varor till annan säljer obeskattade varor till annan svensk upplagshavare eller till svensk upplagshavare eller till näringsidkare i ett annat EG-land näringsidkare i ett annat EG-land skall hos beskattningsmyndigheten skall hos beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning av den ställa säkerhet för betalning av den skatt som kan påföras honom i skatt som kan påföras honom i Sverige eller annat EG-land, innan Sverige eller annat EG-land, innan leveransen av de skattepliktiga leverans av skattepliktiga varor varorna påbörjas. påbörjas. Säkerheten skall uppgå

Beskattningsmyndigheten får sker. bestämma att upplagshavaren skall

Upplagshavare skall även ställa

ställa säkerhet för betalning av säkerhet för betalning av skatten i skatten i samband med tillversamband med tillverkning, kning, bearbetning eller lagring av bearbetning eller lagring av skattepliktiga varor. skattepliktiga varor. Säkerheten till ett belopp som motsvarar den skatt som i medeltal belöper på de obeskattade varor som upplagshavaren transporterar under ett dygn. Vid beräkningen av medeltalet skall hänsyn endast tas till de dygn under ett år då transport av obeskattade varor skall uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av skatten på de varor som upplagshavaren i medeltal förvarar i skatteupplaget under ett år.

12 §

Den som yrkesmässigt tar emot skattepliktiga varor från en godkänd upplagshavare i ett annat EG-land eller som yrkesmässigt från tredje land importerar skattepliktiga varor och som inte själv är godkänd som upplagshavare, kan hos beskattningsmyndigheten ansöka om registrering som varumottagare.

• Sida 26
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Registrerad varumottagare skall Registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för betalning av ställa säkerhet för betalning av skatten i enlighet med vad beskatt-skatten på de varor som han tar ningsmyndigheten bestämmer. emot. Säkerheten skall uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna.

Bestämmelserna i 11 § om återkallelse tillämpas även på registrerad varumottagare.

14 §

Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar skattepliktiga varor till sådan varumottagare i Sverige som avses i 12 och 13 §§, får utse en skatterepresentant här i landet. Skatterepresentanten skall godkännas av beskattningsmyndigheten. Skatterepresentanten är, i stället för varumottagaren, skattskyldig för de varor som den utländske upplagshavaren levererar till varumottagare i Sverige.

Skatterepresentanten skall ställa Skatterepresentanten skall ställa säkerhet för skattens betalning i säkerhet för betalning av skatten enlighet med vad beskattningspå de varor för vilka han är myndigheten bestämmer. skyldig att betala skatt.

Säkerheten skall uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna.

Bestämmelserna i 11 § om återkallelse tillämpas även på skatterepresentant.

Jämkning av säkerhetsbelopp

14 a §

I fall som avses i 10 § andra stycket, 12 och 14 §§ får beskattningsmyndigheten medge att säkerhet inte behöver ställas eller att den får uppgå till ett lägre belopp än vad som följer av nämnda bestämmelser, om det finns skäl till detta med hänsyn till den skattskyldiges ekonomiska förhållanden eller andra särskilda omständigheter.

• Sida 27
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 §

Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket:

1. beslut om godkännande enligt 9, 12, 14 och 15 §§,

2. beslut om återkallelse enligt 11, 12, 14 och 15 §§,

3. beslut om ställande av

3. beslut om säkerhet enligt

säkerhet enligt denna lag och denna lag och

4. beslut om återbetalning enligt

4. beslut om återbetalning enligt

28–31 §§. 28–31 a §§.

Om en skattskyldig eller sökande överklagar beslut enligt första stycket, förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

• Sida 28
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Senaste lydelse 1995:613.

1

• Sida 29
•  Original

2.7. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi

dels att 4 kap. 4, 6, och 8 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 a §, samt närmast före 4 kap. 8 a § en ny rubrik av följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

4 §¹

Om en upplagshavare i Sverige Om en upplagshavare i Sverige säljer bränsle, för vilket säljer bränsle, för vilket skattskyldighet inte inträtt, till skattskyldighet inte inträtt, till annan svensk upplagshavare eller annan svensk upplagshavare eller till upplagshavare eller till upplagshavare eller varumottagare i ett annat EG-land, varumottagare i ett annat EG-land, skall han innan leveransen av skall han innan leverans av bränslet påbörjas hos beskatt-bränsle påbörjas hos beskattningsmyndigheten ställa säkerhet ningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning av den skatt som kan för betalning av den skatt som kan påföras honom i Sverige eller påföras honom i Sverige eller annat EG-land. annat EG-land. Säkerheten skall

Beskattningsmyndigheten får obeskattat bränsle sker bestämma att upplagshavaren skall

Upplagshavare skall även ställa

ställa säkerhet för betalning av säkerhet för betalning av skatten i skatten i samband med tillversamband med tillverkning, kning, bearbetning och lagring av bearbetning eller lagring av bränslen samt återförsäljning eller bränslen. Säkerheten skall uppgå förbrukning av metan. till ett belopp som motsvarar tio

Om leverans av bränsle enligt förvarar i skatteupplaget under första stycket sker med fartyg eller ett år. via rörledning kan beskattningsmyndigheten medge att

uppgå till ett belopp som motsvarar den skatt som i medeltal belöper på de obeskattade bränslen som upplagshavaren transporterar under ett dygn. Vid beräkningen av medeltalet skall hänsyn endast tas till de dygn under ett år då transport av

procent av skatten på de bränslen som upplagshavaren i medeltal

• Sida 30
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

upplagshavaren inte behöver ställa säkerhet för betalning av skatten.

V i d beräkning av säkerhetsbelopp enligt andra stycket får bortses från bränslen som beredskaps-lagras enligt lagen ( 1984:1049 ) om beredskapslagring av olja och kol.

6 §

Annan än upplagshavare kan ansöka om registrering som varumottagre hos beskattningsmyndigheten, om han i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs i Sverige tar emot bränslen från en upplagshavare i ett annat EG-land.

Registrerad varumottagare skall Registrerad varumottagare skall ställa säkerhet för betalning av ställa säkerhet för betalning av skatten, i enlighet med vad skatten på de bränslen som han b e s k a t t n i n g s m y n d i g h e t e n tar emot. Säkerheten skall uppgå bestämmer. till ett belopp som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på bränslena.

Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på registrerad varumottagare.

8 §

Upplagshavare som är registrerad i ett annat EG-land och som levererar bränsle till en varumottagare som avses i 6 eller 7 §, får utse en skatterepresentant i Sverige. Skatterepresentanten skall godkännas av beskattningsmyndigheten.

Skatterepresentanten är, i stället för varumottagaren, skattskyldig för bränsle som den utländske upplagshavaren levererar till varumottagare i Sverige.

Skatterepresentanten skall ställa Skatterepresentanten skall ställa säkerhet för betalning av skatten i säkerhet för betalning av skatten enlighet med vad beskattningspå de bränslen för vilka han är myndigheten bestämmer. skyldig att betala skatt.

Säkerheten skall uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på bränslena.

• Sida 31
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 5 § om återkallelse tillämpas även på skatterepresentant.

Jämkning av säkerhetsbelopp

8 a §

Om leverans av bränsle enligt 4 § första stycket sker med fartyg eller via rörledning kan beskattningsmyndigheten medge att upplagshavaren inte behöver ställa säkerhet för betalning av skatten.

I fall som avses i 4 § andra stycket, 6 och 8 §§ får beskattningsmyndigheten medge att säkerhet inte behöver ställas eller att den får uppgå till ett lägre belopp än vad som följer av nämnda bestämmelser, om det finns skäl till detta med hänsyn till den skattskyldiges ekonomiska förhållanden eller andra särskilda omständigheter.

Lydelse enligt Föreslagen lydelse prop. 1996/97:29

12 kap.

1 §

Följande beslut av beskattningsmyndigheten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skattskyldige, sökanden och Riksskatteverket, nämligen

1. beslut om medgivande enligt 2 kap. 9 §,

2. beslut om godkännande enligt 4 kap. 3 och 6 samt 8 och 10 §§,

3. beslut om återkallelse enligt 4 kap. 5 och 6 samt 8 och 10 §§,

4. beslut om registrering enligt 6 kap. 10 § andra stycket,

5. beslut om ställande av

5. beslut om säkerhet enligt

säkerhet enligt denna lag, denna lag,

6. beslut om återbetalning av, nedsättning av eller kompensation för skatt enligt 9 kap. 1 - 12 §§, och

7. beslut om särskild avgift och nedsättning av eller befrielse från sådan avgift enligt 10 kap. 8 §.

• Sida 32
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om en skattskyldig eller en sökande överklagar ett beslut enligt första stycket förs det allmännas talan av Riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

• Sida 33
•  Original

Senaste lydelse 1995:611.

• Sida 34
•  Original

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen.

Härigenom föreskrivs att 8 och 10 §§ lagen (1995:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §¹

Beskattningsmyndigheten skall Beskattningsmyndigheten skall påföra särskild avgift enligt 7 §. I påföra särskild avgift enligt 7 §. I fall där den oriktiga uppgiften lämfall där den oriktiga uppgiften lämnats i anmälan direkt till nats i anmälan direkt till Tullverket eller det vid kontroll Tullverket eller det vid kontroll som Tullverket företagit som Tullverket företagit framkommit att anmälan inte framkommit att anmälan inte lämnats skall Tullverket påföra lämnats skall Tullverket för särskild avgift. b e s k a t t n i n g s m y n d i g h e t e n s räkning påföra särskild avgift.

10 §²

Beslut enligt denna lag av Beslut enligt denna lag får över-beskattningsmyndigheten eller k l a g a s h o s a l l m ä n tullmyndighet får överklagas hos förvaltningsdomstol. Prövningsallmän förvaltningsdomstol. tillstånd krävs vid överklagande Prövningstillstånd krävs vid till kammarrätten. överklagande till kammarrätten.

Överklagas beslut enligt denna lag förs det allmännas talan av beskattningsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Senaste lydelse 1996:704.

1 Senaste lydelse 1996:704. 2

• Sida 35
•  Original

2.9. Förslag till lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva orden “det län”

1

skall bytas ut mot “den region”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Senaste lydelse av 1 § 1996:249.

1

• Sida 36
•  Original

2.10. Förslag till lag om ändring i växellagen (1932:130)

Härigenom föreskrivs att i 88 § växellagen (1932:130) ordet “länet”

1

skall bytas ut mot “regionen”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Senaste lydelse av 88 § 1988:387.

1

• Sida 37
•  Original

2.11. Förslag till lag om ändring i checklagen (1932:131)

Härigenom föreskrivs att i 66 § checklagen (1932:131) ordet “länet”

1

skall bytas ut mot “regionen”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Senaste lydelse av 66 § 1988:388.

1

• Sida 38
•  Original

2.12. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Härigenom föreskrivs att i 7 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt orden “det län” skall bytas ut mot “den region”.

1

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Senaste lydelse av 7 § 1988:391.

1

• Sida 39
•  Original

2.13. Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 6 § och 14 kap. 16 §aktiebolagslagen (1975:1385) ordet “län” i olika böjningsformer skall bytas ut mot

1

“region” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Senaste lydelse av

1

6 kap. 6 § 1994:802 14 kap. 16 § 1994:802.

• Sida 40
•  Original

2.14. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer

Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer orden “det län” skall bytas ut mot “den region”.

1

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Senaste lydelse av 4 § 1996:259.

1

• Sida 41
•  Original

2.15. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ordet “länet” skall bytas ut mot “regionen”.

1

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Senaste lydelse av 12 kap. 6 § 1988:398.

1

• Sida 42
•  Original

2.16. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs att i 3 och 22 §§ lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden orden “Stockholms län” skall

1

bytas ut mot “Stockholm”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Senaste lydelse av

1

3 § 1993:495

22 § 1994:1654.

• Sida 43
•  Original

2.17. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning orden “det län” skall bytas ut mot “den

1

region”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Senaste lydelse av 6 § 1994:2088.

1

• Sida 44
•  Original

2.18. Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

Härigenom föreskrivs att i 8 kap. 3 § bostadsrättslagen (1991:614)¹orden “det län” skall bytas ut mot “den region”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

Senaste lydelse av 8 kap. 3 § 1995:1464.

1

• Sida 45
•  Original

2.19. Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)

Härigenom föreskrivs att i 9 § skuldsaneringslagen (1994:334) orden “det län” skall bytas ut mot “den region” och orden “ Stockholms län” bytas ut mot “Stockholm”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

• Sida 46
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Riksskatteverket har i en promemoria den 25 oktober 1996 lagt fram förslag till ändringar i bl.a. skatteregisterlagen (1980:343) för att möjliggöra inhämtande och registrering i det centrala skatteregistret av uppgifter från andra myndigheter i syfte att utveckla ett maskinellt urvalssystem. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi96/4477).

Vidare föreslås vissa justeringar i kommunalskattelagen (1928:343) avseende beskattning av sjömän.

I rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT nr L 076, 23.3.1992 s 1, Celex 392L0012) finns vissa allmänna regler om ställande av säkerhet för harmoniserade punktskatter. Direktivet överlåter den närmare regleringen av dessa säkerheter till medlemsstaterna. Direktivet har genomförts i svensk lagstiftning genom bestämmelserna om säkerhet i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi. Det har framkommit att det finns behov av att i den svenska lagstiftningen ytterligare precisera reglerna rörande ställande av säkerhet. Mot denna bakgrund har en promemoria om ställande av säkerhet för harmoniserade punktskatter utarbetats inom Finansdepartementet. I promemorian lämnas förslag till vissa förändringar av bestämmelserna om ställande av säkerhet i lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt och lagen om skatt på energi.

Följande företag, myndigheter och organisationer har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian: Alkoholinspektionen, Föreningen Sveriges Fria Bryggerier, Kemetyl AB, Lagena Distribution AB, Riksskatteverket, Svenska Bryggareföreningen, Svenska Fjärrvärmeföreningen, Svenska Förbundet för Sprit- och Vinintressenter, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Petroleum Institutet, Svenska Tobaks AB, Sveriges Industriförbund, Sveriges Vin- & Spritimportörers Förening, Treab Plus AB och Vin & Sprit AB. Några av dessa instanser har haft synpunkter på förslagen. Övriga har i princip godtagit förslagen. De synpunkter som kommit in redovisas i det följande.

Slutligen föreslås vissa tekniska justeringar i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen. Synpunkter har inhämtats från Riksskatteverket och Generaltullstyrelsen. Förslagen behandlas i författningskommentaren.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 27 februari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 2. De förslag som inte

• Sida 47
•  Original

remitterats är av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. I förhållande till lagrådsremissen har också gjorts vissa ändringar i lagtexten av redaktionell karaktär.

4. Ändringar i skatteregisterlagen

4.1. Allmänna utgångspunkter

Skattemyndighetens kontrollverksamhet

En viktig del av skattemyndigheternas kontrollarbete riktar sig mot företag och avser skyldigheten att redovisa och betala mervärdesskatt, källskatt, arbetsgivaravgifter samt debiterad preliminär skatt. Kontrollerna kan indelas i period- och registreringskontroll. Periodkontrollen syftar till att kontrollera att de registrerade företagen redovisar och betalar skatter och avgifter i rätt tid och med rätt belopp. Registreringskontrollen tar bl.a. sikte på företag som driver näringsverksamhet men som inte lämnat uppgift om detta till skattemyndigheten. Vad gäller t.ex. mervärdesskatt skall den som skall redovisa mervärdesskatten i särskild deklaration göra anmälan för registrering i samband med att verksamhet som medför skattskyldighet för eller återbetalningsrätt av mervärdesskatt påbörjas. Det är inte ovanligt att näringsidkare väntar med registrering till dess att t.ex. självdeklaration eller kontrolluppgifter lämnas, vilket kan innebära att skattemyndighetens krav på mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter, personalens källskatt och företagens egen skatt kommer långt efteråt. Det finns då också en påfallande risk för att de ackumulerade skulderna inte kan betalas och därför överlämnas till kronofogdemyndigheterna för indrivning, ibland med konkursansökan som resultat.

Ett effektivt kontrollarbete förutsätter att det bedrivs i nära anslutning till att en skattepliktig omsättning har skett, en avgiftsgrundande ersättning har betalats ut eller ett skatteavdrag har gjorts.

De företag som fångas upp i kontrollarbetet i dag är huvudsakligen de som redan är registrerade. Det finns behov av att fånga upp även de företag som bedriver verksamhet men som aldrig lämnar uppgift om detta till skattemyndigheten, s.k. non-filers. I dag har skattemyndigheten begränsade möjligheter att hitta dessa företag. Ett sätt är t.ex. att studera telefonkataloger och reklam. Denna form av urval är dock resurskrävande och ger ett slumpmässigt resultat. Myndigheter utanför skatteförvaltningen skulle i stället kunna bidra med information som de redan har i syfte att effektivisera skattemyndigheternas urvalsmetoder.

• Sida 48
•  Original

Riksskatteverkets förslag

Riksskatteverket har påbörjat utvecklingen av ett maskinellt urvalssystem med vars hjälp skattemyndigheten kan ta fram de företag som bör granskas närmare. Med hjälp av det nya urvalssystemet skall aktuell information från andra myndigheter kunna jämföras med den information som redan finns i det centrala skatteregistret om fysiska och juridiska personer. Syftet med uppgiftsinhämtandet är att förbättra skattemyndighetens möjligheter att i ett tidigt skede fånga upp företag som inte redovisar och betalar skatter och avgifter i rätt tid och med rätt belopp.

Riksskatteverkets förslag omfattar inhämtande av uppgifter från bl.a. Vägverket, Alkoholinspektionen, Generaltullstyrelsen och länsarbetsnämnderna. Det rör sig bl.a. om uppgifter om olika tillstånd och bidrag m.m. som ett företag beviljats eller uppgifter som den enskilde själv lämnat för att få en förmån. Vidare föreslås att uppgifter om företagarförsäkring och sjukpenninggrundande inkomst skall få hämtas in från Riksförsäkringsverket och att uppgifter rörande mervärdesskatt vid import skall få hämtas in från Generaltullstyrelsen. I promemorian föreslår Riksskatteverket också att uppgifter om näringsförbud, domar i brottmål och misstanke om brott skall få registreras. Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot huvuddelarna av förslaget. Vad gäller förslaget om att få registrera uppgifter som har anknytning till brott har emellertid flertalet remissinstanser varit negativa. Justitiekanslern menar att det för den enskilde får framstå som uppenbart att uppgifter hos exempelvis Patentoch registreringsverket eller Vägverket också används av andra myndigheter för kontroll i olika sammanhang. Annorlunda förhåller sig saken när det gäller polisregistret. Datainspektionen avstyrker att promemorian läggs till grund för lagstiftning. Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), Industriförbundet, Företagarnas riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) avstyrker samtliga förslag och anför bl.a. att förslagen behöver övervägas ytterligare. Det är framför allt frågor om integritet och säkerhet som måste utredas. Detta särskilt mot bakgrund av den utvidgning av registret som förslaget innebär. Statskontoret anser att Riksskatteverket bör utveckla funktioner att ersätta uppgiftsinhämtning och lagring i det centrala skatteregistret med tekniska lösningar som gör det möjligt att vid skattemyndighetens handläggning av ett ärende, elektroniskt fråga den aktuella myndigheten om uppgift som har betydelse för ärendet. Statskontoret anser att det bör övervägas om uppgifterna inte kan hämtas in vid behov i stället för att registreras i skatteregistret.

Allmänna överväganden

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen Samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (Skr. 1994/95:217) uttalat att skattekontrollen

• Sida 49
•  Original

skall stärkas för att förebygga ekonomisk brottslighet och öka upptäcktsrisken vid överträdelser. En viktig del av skattemyndighetens kontrollarbete är den som riktar sig mot företag och avser skyldigheten att redovisa och betala mervärdesskatt, källskatt, arbetsgivaravgifter samt debiterad preliminär skatt. För en effektiv kontroll är en nära samverkan mellan myndigheter viktig.

Avsikten med ett flertal reformer under senare år har varit att göra kontrollverksamheten mer effektiv och styra den mot skattskyldiga som från olika aspekter är kontrollvärda. Förfinade metoder för urval av kontrollobjekt är ett viktigt instrument för en effektivare skattekontroll. Ett effektivare urval innebär att skattemyndigheten kan frigöra resurser som kan satsas på fördjupad kontroll.

Frågan om att hämta in uppgifter från andra myndigheter för bearbetning med uppgifter i skatteregistret rymmer emellertid även andra aspekter än effektivitet. Det föreslagna inhämtandet av uppgifter från andra myndigheters register innebär en form av sambearbetning mellan olika personregister. Samma synpunkter som kan anföras mot att register får samköras uppkommer även när uppgifter överförs från ett register till ett annat. Samkörningen kan emellertid också bidra till förbättrade beslutsunderlag i enskilda ärenden och därmed också höja kvaliteten på besluten. En avvägning måste göras mellan verksamhetsmässiga skäl för ett utvidgat innehåll i det centrala skatteregistret och de risker från integritetssynpunkt som registreringen kan medföra.

Som Statskontoret framhållit är det från integritetsskyddssynpunkt bättre om uppgifter som finns registrerade hos en annan myndighet inte behöver lagras i skatteregistret utan kan hämtas in vid behov. För att en maskinell urvalskontroll skall kunna göras fordras emellertid att uppgifterna som skall användas finns i det centrala skatteregistret. Terminalförfrågning mot andra myndigheters registeruppgifter kan endast bli aktuella i ärenden som redan valts ut för kontroll. Det bör i detta sammanhang framhållas att de maskinella urvalen enbart utgör ett komplement till de manuella kontrollerna. Manuella kontroller kommer alltid att utgöra en viktig del av skattemyndigheternas arbete.

Merparten av de uppgifter som föreslås få registeras i det centrala skatteregistret får redan i dag hämtas in av skattemyndigheten. Uppgifterna avser företag eller enskilda personer i deras egenskap av näringsidkare. Flertalet uppgifter har lämnats av företaget eller den enskilde själv för att t.ex. beviljas ett bidrag eller tillstånd. Visserligen kan mängden uppgifter som föreslås få registreras synas omfattande. I likhet med vad Justitiekanslern anfört i sitt remissyttrande anser regeringen dock att det för den enskilde torde framstå som uppenbart att uppgifter hos t.ex. Patent- och registreringsverket eller Vägverket också används av andra myndigheter för kontroll i olika sammanhang. För den enskilde torde det också sakna betydelse om en kontroll sker manuellt eller automatiskt via datamedium. Flertalet av de aktuella uppgifterna omfattas inte heller av någon sekretess. Beträffande sekretesskyddade uppgifter som tas in i skatteregistret innebär sekretessen i 9 kap. 1 §

• Sida 50
•  Original

sekretesslagen (1980:100) att uppgifterna kommer att omfattas av den stränga sekretess som finns på skatteområdet.

Det är väsentligt att myndigheterna har goda kontrollmöjligheter och att kontrollen sker i så nära anslutning som möjligt till den händelse som skall registreras. Det kan därigenom undvikas att skatte- och avgiftsskulder ackumuleras och till slut resulterar i att staten går miste om betydande intäkter. Även från brottsförebyggande synpunkt är det angeläget att skattemyndigheten ges förbättrade möjligheter att snabbt kunna skaffa sig information om näringsidkare som inte fullgör sina skyldigheter för att härefter kunna vidta lämpliga åtgärder. Genom att man snabbt upptäcker misstänkta brottsliga förfaranden kan även bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten såväl intensifieras som göras effektivare. De föreslagna ändringarna i skatteregisterlagen utgör enligt regeringens mening ett led i att tillgodose dessa syften.

Genom ett utökat uppgiftslämnande och registrering av uppgifterna finns förutsättningar att ta fram kontrollvärda förhållanden med hjälp av skatteregistret. När det gäller merparten av uppgifterna anser regeringen att någon egentlig integritetskränkning inte kan anses föreligga enbart på den grunden att uppgifterna kontrolleras mot andra uppgifter i det centrala skatteregistret. Resultatet av en urvalskontroll kommer inte i sig att föranleda att skattemyndigheten fattar ett beslut i beskattningsärendet. Resultatet skall användas som underlag för att bedöma om en särskild utredning eller kontroll skall vidtas eller inte. Innan beslut fattas kommer således skattemyndigheten att utreda förhållandena i det enskilda fallet. Regeringen vill även framhålla att det är viktigt att eventuella urvalsträffar utreds noga innan några ytterligare åtgärder vidtas mot enskilda personer. Regeringen anser mot bakgrund härav att det behov som finns av att förbättra möjligheterna till en effektiv kontroll väger tyngre än de risker från integritetssynpunkt som registreringen av uppgifterna kan medföra. Vi återkommer närmare till vilka uppgifter som skall få registreras i avsnitt 4.2.1–4.2.9. Redan nu kan dock sägas att regeringen inte ställer sig bakom Riksskatteverkets förslag om att i skatteregistret registrera uppgifter om brott och brottsmisstanke.

Datainspektionen har under hand förklarat att inspektionen godtar de förslag som regeringen nu lägger fram.

4.2. Inhämtande och registrering av uppgifter

4.2.1. Uppgift om företagsledare i fåmansföretag

Regeringens förslag: Uppgift om företagsledare i fåmansföretag skall få registreras i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.

• Sida 51
•  Original

Skälen för regeringens förslag: Skattsedel på preliminär F-skatt (Fskattesedel) skall efter ansökan utfärdas för en skattskyldig som bedriver eller som kan antas komma att bedriva näringsverksamhet. Den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200) skall, med vissa undantag, registreras och är skyldig att anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten. Några bestämmelser om registrering av arbetsgivare finns inte. Av uppbördslagens bestämmelser framgår dock att sådan registrering skall ske. Regeringen har nyligen i en lagrådsremiss om ett nytt system för skattebetalning föreslagit att det i den nya skattebetalningslagen tas in bestämmelser om att arbetsgivare och den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen skall anmäla sig för registrering.

En anmälan görs på blankett enligt formulär som fastställs av Riksskatteverket. Riksskatteverket avser att utforma blanketten på så sätt att uppgift om vem eller vilka som är företagsledare i fåmansföretag skall lämnas. Uppgifterna avses uppdateras med bl.a. den eller de personer som i självdeklarationen uppger sig vara företagsledare.

I dag får uppgift om delägare i fåmansföretag registreras i det centrala skatteregistret. Enligt regeringens mening är det naturligt att även uppgift om företagsledare i fåmansföretag får registreras. Företagsledare i fåmansföretag är ett centralt begrepp inom skattelagstiftningen och omfattas av ett flertal skatteregler. Företagets egen uppgift om vem som är företagsledare skulle vara till hjälp vid skattemyndighetens bedömning i frågan. Uppgiften är nödvändig för beskattningsverksamheten och bör därför finnas i det centrala skatteregistret så att informationen kan vara lätt tillgänglig för skattemyndigheten via terminal. Uppgiften kan också användas vid maskinella urval för kontroll av om de specifika reglerna efterlevs. Exempelvis kan en företagsledares skatteskulder utgöra skäl för att avslå fåmansföretagets ansökan om F-skattesedel eller att återkalla fåmansföretagets F-skattesedel. Genom maskinella urval skulle det snabbt gå att hitta dessa fall.

Regeringen föreslår mot bakgrund av det angivna att uppgift om företagsledare i fåmansföretag skall få registreras i det centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta bör tas in i 7 § 1 skatteregisterlagen (1980:343).

4.2.2. Uppgifter om tillstånd m.m. från Vägverket

Regeringens förslag: Uppgift om trafiktillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och biluthyrningstillstånd enligt lagen (1979:561) om biluthyrning skall få registreras i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig särskilt i denna fråga tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.

• Sida 52
•  Original

Kammarrätten i Göteborg anser dock att promemorian är otillräcklig som underlag för att ta ställning till hur leasade bilar skall behandlas.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om yrkesmässig trafik finns i yrkestrafiklagen (1988:263). För att bedriva yrkesmässig trafik fordras särskilt tillstånd (trafiktillstånd). Med yrkesmässig trafik avses när fordon med förare mot betalning ställs till allmänhetens förfogande för transport av personer eller gods. Trafiktillstånd meddelas av länsstyrelsen. Tillstånd medges endast den som med hänsyn till bl.a. yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden och vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna bedöms vara lämplig att bedriva verksamheten. Den som avser att bedriva biluthyrningsverksamhet måste ha särskilt tillstånd enligt lagen (1979:561) om biluthyrning. Uppgifter om trafiktillstånd och biluthyrningstillstånd finns registrerade i det centrala bilregistret hos

Vägverket. Registret förs med stöd av bilregisterkungörelsen (1972:599).

Innehav av trafiktillstånd och biluthyrningstillstånd är ett tecken på att verksamhet bedrivs, vilket i sin tur ger indikationer på att företaget bör vara registrerat för mervärdesskatt, att anställda kan förekomma och att arbetsgivaravgifter och preliminär skatt därmed skall betalas. Åkeribranschen är arbetskraftsintensiv och arbetsgivarregistrering torde därför ofta vara aktuell. Innan länsstyrelsen beviljar tillstånd görs en kontroll av att den som beviljas tillstånd betalar sina skatter och avgifter. Denna kontroll kan dock av naturliga skäl inte bli heltäckande. När verksamheten har bedrivits en tid kan förhållandena vara förändrade, t.ex. kan företaget ha avregistrerat sig som näringsidkare. Det kan även vara så att deklarationer avseende mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och inkomstskatt inte lämnats. Skattemyndigheten bör därför ha möjlighet att kontinuerligt kontrollera att de som har trafik- eller biluthyrningstillstånd även är registrerade hos myndigheten.

Enligt regeringens mening finns det för beskattningsverksamheten behov av att registrera uppgift om trafiktillstånd och biluthyrningstillstånd i det centrala skatteregistret. Genom att uppgift om tillstånden finns registrerad möjliggörs en förbättrad kontroll av att den som fått tillstånd fullgör sina skyldigheter gentemot det allmänna. Uppgifterna kan inte anses vara av integritetskänslig natur och de avser företag eller enskilda personer i deras egenskap av näringsidkare. Uppgifterna omfattas heller inte av sekretess. Regeringen föreslår mot bakgrund av det angivna att uppgifter om tillstånden får registreras i det centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta tas lämpligen in i 7 § 19 skatteregisterlagen som reglerar vilka uppgifter som i dag får hämtas in från bilregistret.

Riksskatteverket avser vidare att i det centrala skatteregistret registrera uppgift om att ett företag leasar bilar. Uppgift om brukare av leasingfordon finns i bilregistret. Det förhållandet att ett företag leasar bilar kan tyda på att företaget har anställda som brukar bilarna. Det kan således finnas anledning att undersöka om företaget är registrerat som arbetsgivare. Vidare skall företaget om det leasar bilarna för att tillhandahålla anställda i företaget fri bil redovisa förmånsvärdet i sin

• Sida 53
•  Original

redovisning till skattemyndigheten av t.ex. avdragen preliminär skatt och i kontrolluppgifter för de anställda.

Enligt 7 § 19 skatteregisterlagen får uppgifter från det centrala bilregistret om innehav av fordon samt fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell registreras i det centrala skatteregistret. Enligt Riksskatteverket innefattar detta även företag som leasar fordon. Malmö tingsrätt delar verkets uppfattning. Kammarrätten i Göteborg anser emellertid att det är tveksamt om uttrycket “innehav av fordon” omfattar även leasingbilar. Regeringen anser i likhet med Riksskatteverket och Malmö tingsrätt att begreppet “innehav av fordon” även innefattar brukare av leasingbilar. Någon komplettering av 7 § 19 behövs därför inte i detta avseende.

4.2.3. Uppgifter från Patent- och registreringsverket

Regeringens förslag: Uppgifter i Patent- och registreringsverkets aktiebolagsregister om styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor skall få registreras i det centrala skatteregistret. Detsamma skall gälla uppgifter om att årsredovisning inte lämnats i tid, om att styrelsen inte är fulltalig och om företagsrekonstruktion och fusion. Vidare skall uppgifter i handels- och föreningsregistret om firmatecknare, revisorer och företagsrekonstruktion få registreras.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. Riksskatteverket har dock föreslagit att även uppgift om näringsförbud skall få hämtas in och registreras.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget. Patent- och registreringsverket har anfört att den uppräkning av företrädare som finns i förslaget bör kompletteras med de företrädare som är registrerade i handels- och föreningsregistret.

Skälen för regeringens förslag: Patent- och registreringsverket (PRV) för aktiebolagsregistret med stöd av aktiebolagsförordningen (1975:1387) och handels- och föreningsregister med stöd av förordningen (1992:1454) om förande av handels- och föreningsregister hos Patent- och registreringsverket. Aktiebolagsregistret innehåller bl.a. uppgifter om personnummer på styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor samt uppgifter om ändringar vad gäller dessa uppdrag. Vidare innehåller registret markeringar om att styrelsen inte är fulltalig eller att årsredovisning inte lämnats i tid samt datum för företagsrekonstruktion och fusion. I handels- och föreningsregistret registreras bl.a. bolagsmän i handelsbolag och enkla bolag, komplementärer och kommanditdelägare i kommanditbolag samt innehavare av enskild firma.

• Sida 54
•  Original

Skattemyndigheterna har i dag tillgång till nämnda uppgifter genom terminalåtkomst till PRV:s register samt genom veckovisa aviseringar från PRV. Uppgifterna används vid handläggning av ansökningar om Fskattesedel och ansökningar om registrering till mervärdesskatt. Uppgifterna används också vid andra kontrollåtgärder. När en ansökan kommer in görs i dag manuella kontroller av att personerna kring det ansökande företaget t.ex. inte är försatta i konkurs eller har stora skatteskulder. Även information om uppdrag i andra företag är av intresse, t.ex. att en person är registrerad som revisor i ett stort antal bolag.

Om dessa kontroller i stället kan göras maskinellt innebär det att arbetet kan effektiviseras väsentligt. Endast sådana ansökningar där någon av personerna kring företaget uppfyller vissa villkor tas ut för vidare bedömning. Handläggningstiden för varje enskilt ärende skulle på detta sätt kunna förkortas, vilket också är till fördel för företaget.

När det gäller vilka företrädare som skall få registreras omfattar Riksskatteverkets förslag uppgifter om styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisorer. Som PRV påpekat benämns företrädare i handelsbolag och enskild näringsverksamhet inte styrelseledamöter utan bolagsmän (i kommanditbolag komplementärer och kommanditdelägare) respektive innehavare. Företrädare för handelsbolag samt enskild näringsidkare får dock redan i dag registreras i det centrala skatteregistret i den utsträckning som är nödvändig för beskattningen. Däremot bör även i fråga om handelsbolag uppgift om firmatecknare, revisor och i förekommande fall uppgift om företagsrekonstruktion få registreras.

Uppgifter om när en förändring inträffat i personkretsen kring företaget är av stor betydelse eftersom de kan vara avgörande för om en utredning skall inledas. Som exempel kan nämnas följande. Ett välkänt företag exporterar varor och redovisar därför regelmässigt mervärdesskatt att återfå i sina särskilda deklarationer. Företagets uppgifter har kontrollerats vid flera tillfällen och godtagits av skattemyndigheten. Företaget byter ägare och styrelse. De nytillträdda personerna fortsätter att redovisa mervärdesskatt att återfå med ungefär samma belopp som tidigare utan att någon verksamhet bedrivs. I ett sådant fall är ofta den enda urvalssignalen att ägarbyte och ändring av styrelse ägt rum. För att skattemyndigheten skall kunna arbeta mot den ekonomiska brottsligheten och i ett tidigt skede få möjlighet att bevaka sina intressen som borgenär är det därför av vikt att skattemyndigheten får kännedom om förändringarna.

Information om att styrelsen inte är fulltalig, att revisor saknas, att ett aktiebolag inte har lämnat årsredovisning till PRV i tid och att företagsrekonstruktion inletts utgör ofta en indikation på att något inte står rätt till i företaget. Informationen kan vara av vikt vid skattemyndighetens bedömning av företaget och kan i kombination med andra uppgifter vara avgörande för att skattemyndigheten skall inleda en utredning, t.ex. om företaget begär att belopp skall återbetalas eller då företaget underlåtit att lämna redovisningar till skattemyndigheten.

• Sida 55
•  Original

Ifrågavarande uppgifter är som tidigare nämnts redan i dag tillgängliga för skattemyndigheten genom terminalåtkomst eller genom avisering från PRV. Uppgifterna omfattas inte heller av någon sekretess. Det förhållandet att uppgifterna även registreras i det centrala skatteregistret kan enligt regeringens bedömning inte anses leda till otillbörligt intrång i den enskildes personliga integritet. Inte heller det förhållandet att urvalskontrollerna kommer att omfatta även ett företags styrelseledamöter, verkställande direktör och revisorer kan anses utgöra något hinder mot att uppgifterna registreras. Regeringen anser därför att uppgifterna bör få registreras i det centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta skall tas in i en ny punkt 25 i 7 § skatteregisterlagen.

Riksskatteverket har föreslagit att även uppgift om näringsförbud skall få registreras. Sådana förbud grundas emellertid i så gott som samtliga fall på brott. En registrering av förbudet skulle således indirekt innebära att uppgift om brott registrerades i skatteregistret. Som regeringen återkommer till i avsnitt 4.2.9 går det inte att ta ställning till Riksskatteverkets förslag i de delar som rör registrering av brott i skatteregistret. Uppgift om näringsförbud bör därför inte nu tas in i det centrala skatteregistret.

4.2.4. Uppgifter om tillstånd m.m. från Alkoholinspektionen

Regeringens förslag: Uppgift om tillstånd enligt alkohollagen (1994:1738) samt uppgift om redovisad omsättning i s.k. restaurangrapporter skall få registreras i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.

Alkoholinspektionen har påpekat att syftet med restaurangrapporterna är att ligga till grund för uppföljning, kontroll och statistik avseende utvecklingen på alkoholområdet. Om uppgifter från restaurangrapporterna regelbundet skall överföras från inspektionen till ett register hos skattemyndigheten kan kvalitén på de lämnade uppgifterna komma att påverkas om de systematiskt kommer att användas i ett annat syfte. Trots dessa invändningar motsätter sig inte

Alholinspektionen förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Alkoholinspektionen utfärdar tillverkningstillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd enligt alkohollagen (1994:1738). Kommunerna utfärdar tillstånd till servering av spritdrycker, vin och starköl. Innan tillstånd utfärdas kontrolleras att företaget har t.ex. F-skattesedel. Alkoholinspektionen, som är central tillsynsmyndighet, för ett register med uppgifter om de tillstånd som utfärdats enligt alkohollagen. Även uppgifter om rörelsen får registreras.

Genom de s.k. restaurangrapporterna kommer registret att innehålla uppgifter om bl.a. omsättningen på restauranger. Uppgifter i registret får

• Sida 56
•  Original

enligt 12 kap. 8 § alkohollagen lämnas ut på medium för automatisk databehandling till skattemyndigheten för beskattning.

Uppgift om innehav av tillstånd enligt alkohollagen kännetecknar i likhet med bl.a. trafiktillstånd att verksamhet bedrivs, vilket ger indikationer på att företaget bör vara registrerat för mervärdesskatt, att anställda kan förekomma och att arbetsgivaravgifter och källskatt därmed skall redovisas. Restaurangbranschen är i likhet med åkeribranschen arbetskraftsintensiv och arbetsgivarregistrering torde därför ofta vara aktuell när verksamhet drivs. Motsvarande skäl som anförts beträffande behovet av att registrera vilka personer som har trafik- och biluthyrningstillstånd gör sig gällande även beträffande dem som fått tillstånd enligt alkohollagen (se avsnitt 4.2.2). Uppgifter om vilka som fått tillstånd bör därför få registreras i det centrala skatteregistret.

Även de uppgifter om omsättningen som innehavare av tillstånd skall lämna till Alkoholinspektionen i de s.k. restaurangrapporterna är av betydelse för beskattningsverksamheten. I deklarationer avseende mervärdes-skatt skall uppgift om omsättningen lämnas. Syftet med restaurangrapporterna är att ligga till grund för uppföljning, kontroll och statistik avseende utvecklingen på alkoholområdet. Datainspektionen har påpekat att det inte är säkert att ett begrepp har samma betydelse i olika sammanhang. Detta skulle kunna gälla t.ex. uppgift om omsättning. En uppgift om en verksamhets omsättning torde dock enligt regeringens bedömning ha samma innebörd oavsett till vilken myndighet den lämnas. Med hjälp av uppgifterna om omsättning i restaurangrapporterna skulle enklare avstämningar kunna göras mot mervärdesskatteredovisningen. Det bör dock framhållas att skillnader i de olika redovisningarna inte omedelbart kommer att ligga till grund för ett beslut om beskattning. Uppgiften kommer endast att utgöra ett underlag för bedömningen av om en kontroll av företaget behöver vidtas. De fall som skulle vara av intresse är de näringsidkare som redovisar omsättning till Alkoholinspektionen men som t.ex. inte har lämnat någon mervärdesskattedeklaration till skattemyndigheten eller som redovisar högre omsättning till inspektionen än till skattemyndigheten. Något hinder från integritetsskyddssynpunkt att registrera uppgift om den omsättning som redovisats i restaurangrapporten kan enligt regeringens mening inte anses föreligga.

Regeringen föreslår att uppgifter om vilka som fått alkoholtillstånd samt redovisad omsättning skall få registreras i det centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta bör tas in i en ny punkt 26 i 7 § skatteregisterlagen. Uppgiften om omsättning i restaurangrapporten omfattas av sekretess enligt 9 kap. 24 § sekretesslagen (1980:100). I bl.a. 3 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324) och 78 § 2 mom. uppbördslagen 1953:272) finns bestämmelser om att uppgifter som myndigheter förfogar över och som behövs för beskattning på skattemyndighetens begäran skall tillhandahållas denna. Skattemyndigheterna kan därigenom få tillgång till sekretessbelagda uppgifter hos andra myndigheter. Någon

• Sida 57
•  Original

ändring i alkohollagen behövs därför inte för att uppgifterna skall få lämnas ut.

4.2..5 Uppgifter från länsarbetsnämnderna

Regeringens förslag: Uppgifter om beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av rekryterings-, vikariatsoch utbildningsstöd, lönebidrag och starta-eget-bidrag, utbetalt belopp och datum för utbetalningen skall få registreras i det centrala skatteregistret. Länsarbetsnämnderna skall få lämna ut uppgifterna på medium för automatisk databehandling.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) verkar genom länsarbetsnämnderna som administrerar olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bland dessa kan nämnas rekryteringsstöd, vikariatsstöd, utbildningsstöd, lönebidrag och startaeget-bidrag.

Bestämmelser om rekryterings-, vikariats- och utbildningsstöd finns i förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd. Rekryteringsstöd innebär att arbetsgivare som anställer en arbetslös kan få ett ekonomiskt bidrag. Vikariatsstöd och utbildningsstöd lämnas till arbetsgivare som anställer en utbildningsvikarie för den ordinarie anställde som med lön deltar i av arbetsgivaren anordnad fortbildning eller är ledig för att starta egen verksamhet. Bestämmelserna om vikariats- och utbildningsstöd har fr.o.m. den 1 januari 1997 ersatt tidigare regler om utbildningsvikariat, som innebar att arbetsgivaren i stället för ett bidrag fick avdrag från de redovisade arbetsgivaravgifterna i företagets uppbördsdeklarationer. Lönebidrag ges till arbetsgivare som anställer handikappade personer. Dessa stöd utgår med viss del av lönesumman för personer som stödet avser. Summan av dessa bidrag uppgick enligt AMS till cirka två miljarder kronor under år 1995. Starta-eget-bidrag kan, efter beslut av länsarbetsnämnden, utgå till personer som har för avsikt att starta någon form av näringsverksamhet.

I skattemyndigheternas kontrollarbete har uppmärksammats att vissa arbetsgivare som erhållit stöd inte redovisar och betalar de arbetsgivaravgifter och den innehållna A-skatt som belöper på de lönebelopp för vilka bidrag utbetalats. Samtidigt har uppmärksammats att arbetsgivare inte har lämnat kontrolluppgifter, vilket resulterar i att de anställda över huvud taget inte beskattas för inkomsten. Ett skattekontor i Stockholms län har efter manuellt urval kontrollerat ett tiotal arbetsgivare. Denna kontroll resulterade dels i krav på arbetsgivaravgifter och innehållen A-skatt om cirka en miljon kronor och dels i höjd inkomsttaxering avseende de anställda om cirka 700 000 kr.

• Sida 58
•  Original

Länsarbetsnämnderna lämnar i dag kontrolluppgifter till skattemyndigheten om utbetalda bidragsbelopp. För att kontinuerligt kunna följa upp att arbetsgivare som erhållit olika former av stöd faktiskt fullgör sina skyldigheter vad gäller registrering samt redovisning och betalning behöver skattemyndigheten löpande få hämta in uppgifter om stöd som beviljats. Syftet är att se till att mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och preliminär skatt betalas i rätt tid och ordning. Skatteförvaltningen får också möjlighet att erbjuda företagen information och service i fråga om de regler som gäller.

Det är enligt regeringens mening angeläget att den som uppbär bidrag från det allmänna fullgör sina skyldigheter gentemot skatteförvaltningen. Genom de kontroller som kan göras om uppgifterna registreras i det centrala skatteregistret möjliggörs en förbättrad kontroll av stöd och bidrag till framför allt företag och arbetsgivare men också gentemot enskilda personer. Den förbättrade kontrollen kan även säkerställa att syfte och villkor som gäller för bidrag vilka betalas ut av länsarbetsnämnderna uppfylls i ökad utsträckning. Regeringen anser mot bakgrund av det angivna att uppgifter om stöd som utgått till företag och uppgifter om starta-eget-bidrag skall få registreras i det centrala skatteregistret.

När det gäller frågan om vilka uppgifter som behövs för beskattningsverksamheten är till att börja med uppgiften om vilka företag som erhållit stöd nödvändiga. Denna uppgift kan användas vid framför allt registreringskontroll eftersom den är ett tecken på att verksamhet drivs. Även vilken typ av bidrag som beviljats, utbetalda belopp och när bidrag utbetalats behövs. Rekryterings-, vikariats- och utbildningsstöd samt lönebidrag är stöd som utgår för anställda i företaget, vilket innebär att företaget skall vara registrerat som arbetsgivare. Uppgift om utbetalda bidrag kan användas för avstämning mot arbetsgivaravgifter som redovisats till skattemyndigheten. Datum för utbetalning av bidrag är av betydelse när det gäller att avgöra när redovisning av arbetsgivaravgifter skall göras. Datum för beslut och utbetalning av starta-eget-bidrag har betydelse när det gäller frågan om vid vilken tidpunkt verksamhet kan ha startat. Ifrågavarande uppgifter omfattas inte av någon sekretess och kan inte heller anses integritetskänsliga. Bestämmelser om att dessa uppgifter skall få registreras i det centrala skatteregistret föreslås tas in i en ny punkt 27 i 7 § skatteregisterlagen.

Länsarbetsnämnden för med stöd av lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister register över utbetalda bidrag m.m. I 17 § denna lag regleras utlämnandet av uppgifter från registren. Bestämmelser om att länsarbetsnämnderna får lämna ut uppgifterna till Riksskatteverket och skattemyndigheterna skall därför tas in i nämnda paragraf.

4.2.6. Uppgifter från Generaltullstyrelsen och tullmyndigheterna

• Sida 59
•  Original

Regeringens förslag: Uppgifter om debiterad mervärdesskatt vid import, exportvärden och antal export- och importtillfällen samt den period som uppgifterna avser skall, i fråga om företag som handlar med tredje land, få registreras i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Sveriges medlemskap i EU har medfört att beskattningen av varor som förs in från andra EU-länder har flyttats från tullmyndigheterna till skattemyndigheterna. Vid import från länder utanför EU (tredje land) hanterar dock fortfarande tullmyndigheterna tulldeklarationer och fastställer tull m.m.

Tullmyndigheterna debiterar även mervärdesskatt avseende importen i dessa fall. Uppgifterna registreras i tulldatasystemet, vars innehåll m.m. regleras i tullregisterlagen (1990:137).

I deklarationen med redovisningen av mervärdesskatt som lämnas till skattemyndigheten medges, enligt de allmänna reglerna för avdragsrätt, avdrag för den mervärdesskatt som påförts vid importen. I deklarationen redovisas också hur stor exportomsättningen varit under perioden. Vid handel med andra länder inom EU skall värdet av varuleverenser till EU och varuförvärv från EU redovisas i deklarationen. De uppgifter avseende affärstransaktioner med EU-länder som finns i de deklarationer som kommer in till skattemyndigheten utgör underlag för kontroll. De uppgifter som finns i tulldatasystemet har dock skattemyndigheten inte direkt åtkomst till, varför de inte utan särskild begäran kan användas som underlag vid kontroll. Riksskatteverket anser att skattemyndigheternas kontroll av företag som handlar med tredje land skall vara likvärdig med den kontroll som görs av företag som handlar inom EU.

Uppgifter om debiterad mervärdesskatt avseende import kan utgöra underlag för kontroll av att företaget fullgör sin registrerings- och redovisningsskyldighet till skattemyndigheten. Som exempel kan nämnas ett företag som av Tullverket debiterats mervärdesskatt avseende import med 100 000 kr och som i mervärdesskatteredovisningen avseende samma period endast yrkat avdrag för ingående mervärdesskatt med 50 000 kr. Differensen kan tyda på att företaget har “krympt” verksamheten eller att det har felperiodiseringar i sin bokföring. Om den ingående mervärdesskatten avseende föregående eller efterföljande period inte överstiger 100 000 kr tyder detta i ännu högre grad på att redovisningen har “krympts”. I ett annat fall kan en inlämnad redovisning utvisande ett ovanligt stort belopp att återfå direkt få sin förklaring genom att skattemyndigheten av de uppgifter som finns tillgängliga ser att en import skett under perioden.

Vidare kan uppgifter om att någon importerar eller exporterar i viss omfattning utgöra indikationer på att näringsverksamhet bedrivs. För att kunna se vilken omfattning verksamheten har är information om antalet export- och importtillfällen betydelsefulla. Vid import gäller vidare

• Sida 60
•  Original

särskilda regler för avdragsrättens inträde för den mervärdesskatt som debiterats i tullräkning. Skatten är avdragsgill tidigast under den period som företaget mottagit tullräkningen. Uppgifter om import kan då utgöra underlag för att kontrollera att dessa regler efterlevs.

Med hänsyn till det behov för beskattningsverksamheten som finns av uppgifterna anser regeringen att dessa bör få registreras i det centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta bör tas in i en ny punkt 28 i 7 § skatteregisterlagen.

Ifrågavarande uppgifter omfattas av sekretess enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen. Någon särskild reglering av att uppgifterna får lämnas ut till Riksskatteverket och skattemyndigheterna behövs emellertid inte. Enligt 118 § tullagen (1994:1550) skall tullmyndigheterna på begäran tillhandahålla bl.a. Riksskatteverket och skattemyndigheterna uppgifter som förekommer hos tullmyndigheterna och som rör import eller export av varor.

4.2.7. Uppgifter från Riksförsäkringsverket

Regeringens förslag: Uppgifter om försäkring mot kostnader för sjuklön samt uppgift om datum för anmäld sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete skall få hämtas in från

Riksförsäkringsverket på medium för automatisk databehandling och registreras i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.

Riksförsäkringsverket, som i övrigt ställer sig positivt till förslaget, har anfört att det skulle vara en fördel att låta de nya utlämnandereglerna träda i kraft när den nya registerlagstiftningen på socialförsäkringsområdet träder i kraft.

Skälen för regeringens förslag: I dag är arbetsgivare skyldiga att betala sjuklön under en anställds första 28 sjukdagar. Arbetsgivare kan enligt lagen (1991:1047) om sjuklön hos försäkringskassan försäkra sig mot kostnader för sjuklön till anställda. Försäkringen omfattar företag med en lönesumma om högst 130 basbelopp. Försäkringen omfattar i dag cirka 8 000 arbetsgivare.

Riksskatteverket har föreslagit att arbetsgivarens organisations- eller personnummer, beräknad lönesumma för kommande år, datum från vilken tidpunkt försäkringen gäller och datum för ändrad lönesumma skall få registreras i det centrala skatteregistret.

Uppgift om att ett företag har tecknat företagarförsäkring kan användas vid urval för registreringskontroll. Har företaget en företagarförsäkring tyder det på att det har anställda och bör vara registrerat som arbetsgivare. Genom urvalskontroller kan skattemyndigheten hitta företag som har en företagarförsäkring men som

• Sida 61
•  Original

inte är registrerade som arbetsgivare. Om företaget är registrerat som arbetsgivare kan uppgift om beräknad lönesumma för försäkringen jämföras med den beräknade lönesumma som angetts i deklarationen eller på kontrolluppgifter. En större differens som innebär att företaget lämnat högre löneuppgifter till försäkringskassan än till skattemyndigheten kan vara ett skäl att inleda en utredning.

Sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete

Den som är försäkrad och inskriven hos allmän försäkringskassa har enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring rätt till sjukpenning om hans eller hennes sjukpenninggrundande inkomst uppgår till minst 6 000 kr. Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen som arbetstagare (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Med inkomst av annat förvärvsarbete avses bl.a. inkomst av näringsverksamhet. En egenföretagare anmäler således inkomst av annat förvärvsarbete till försäkringskassan för att få sjukpenning om han blir sjuk.

Har en person anmält till försäkringskassan att han har sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete indikerar det att personen bedriver näringsverksamhet. Uppgift om datum för registrering av sådan inkomst kan användas vid jämförelse med förekomsten av debiterad skatt, anmälan om registrering för mervärdesskatt och eventuell arbetsgivarregistrering. I det fall uppgifter om registrering saknas går ärendet vidare för utredning.

För denna kontroll behöver skattemyndigheten uppgifter om egenföretagarens personnummer och datum för anmäld sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete. Uppgifterna är i dag tillgängliga för skattemyndigheten i taxeringsarbetet, dvs. efter inkomstårets slut. Riksförsäkringsverket lämnar uppgifterna på medium för automatisk databehandling och de används vid skattemyndighetens arbete med skönstaxeringar. Om uppgifterna i stället togs in under inkomståret skulle det vara möjligt att i ett tidigt skede fånga upp företagare som inte anmält sig för registrering och eventuellt åsätta dem en debitering av preliminär skatt. Enligt regeringens bedömning kan det förhållandet att uppgifterna även hämtas in under beskattningsåret inte anses utgöra ett sådant intrång i den personliga integriteten att hinder mot inhämtandet föreligger. Regeringen föreslår därför att uppgifterna får registreras i det centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta tas in i en ny punkt 29 i 7 § skatteregisterlagen.

Utlämnande av uppgifterna

Riksförsäkringsverket för i dag register med ifrågavarande uppgifter med stöd av olika tillstånd från Datainspektionen. Tillstånden är

• Sida 62
•  Original

tidsbegränsade till den 31 december 1997 och avses ersättas med författningsreglering. Riksförsäkringsverket har påpekat att det är lämpligt att avvakta med regleringen av utlämnandet tills dess att författningsregleringen av registren är beslutad. Regeringen delar denna bedömning.

4.2.8. Bevakningsmarkering

Regeringens förslag: En bevakningsmarkering skall få tas in i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens.

Riksskatteverket har föreslagit att det även bör vara möjligt att skriva och spara en kortfattad beskrivning av syftet med markeringen.

Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget.

Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), Industriförbundet, Företagarnas riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen avstryrker dock förslaget. FUD är särskilt kritisk till att bevakningsmarkeringar med fri text får föras in i registret eftersom det innebär en alldeles oreglerad utvidgning av innehållet i registret.

Skälen för regeringens förslag: I samband med bl.a. urval av kontrollobjekt avses en bevakningsmarkering i vissa fall registreras på de företag som valts ut (uppfyller urvalskriterierna). Bevakningsmarkering skall vara knuten till ett visst företag och innebär att företaget automatiskt genereras som en urvalsträff inom den tid som anges när markeringen registreras. Markeringen kommer inte att sättas dit automatiskt utan först sedan en handläggare gjort en bedömning av förhållandena i ärendet. En markering kan föras in i skatteregistret t.ex. om ett företag fått sin F-skattesedel återkallad och skattemyndigheten vill kontrollera att företaget inte fortsätter att åberopa den trots att den är återkallad. Bevakningsmarkeringen kan t.ex. innebära att företaget några månader senare genererar en urvalsträff. Ett system med bevakningsmarkeringar kan enligt regeringens mening på ett enkelt sätt effektivisera skattemyndigheternas kontrollarbete. Enligt regeringens bedömning kan en sådan markering inte anses leda till otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet.

Enligt 7 § 6 skatteregisterlagen får de administativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen registreras. Med administrativa uppgifter förstås bl.a. sådana uppgifter som i första hand hänför sig till myndighetens verksamhet och inte till den skattskyldige. Hit hör bl.a. uppgifter om planerad och verkställd behandling av ett ärende men också uppgifter om sådan klassificering av de skattskyldiga som sker för verksamheten (prop. 1997/80:146 s. 45). Bevakningsmarkeringarna i sig kommer inte att innehålla några subjektiva bedömningar utan innebär endast att en granskning av den skattskyldige planeras. Enligt vår

• Sida 63
•  Original

mening innebär markeringen inte att registret tillförs någon ny typ av uppgift. Markeringen utgör enligt regeringens bedömning en sådan administrativ uppgift som avses i 7 § 6 skatteregisterlagen. Någon ändring i skatteregisterlagen behövs därför inte.

Riksskatteverket har föreslagit att bevakningsmarkeringarna skall kunna kompletteras med en beskrivning av syftet med markeringen. Regeringen har förståelse för att en sådan text skulle innebära att arbetet underlättas väsentligt. Fri text i det centrala skatteregistret skulle emellertid, som också påtalats av FUD, innebära att vilka uppgifter som helst skulle kunna föras in i registret. Genom ändringar i skatteregisterlagen som trädde i kraft den 1 januari 1995 (prop. 1994/95:93, bet. 1994/95:SkU15, rskr. 1994/95:158) har införts en möjlighet att ha s.k. elektroniska akter i de regionala skatteregistren. I dessa akter får finnas både handlingar som upprättats i elektronisk form och handlingar som scannats in. Detta innebär att fri text kan tas in i akterna. För att tillgodose skyddet för den enskildes personliga integritet är åtkomsten till uppgifterna starkt begränsad och det är inte heller möjligt att söka på uppgifter i handlingarna i registret. Dessa begränsningar finns inte såvitt gäller det centrala skatteregistret. Enligt regeringens mening bör därför en möjlighet att införa fri text i det centrala skatteregistret inte införas. Skattemyndigheterna får i stället på annat sätt tillgodose de behov som finns av att enkelt kunna ta fram vad markeringen avser.

4.2.9. Uppgifter från Rikspolisstyrelsen m.m.

Regeringens bedömning: Uppgifter om misstanke om brott, domar i brottmål och uppgifter från skattemyndigheternas diarier rörande anmälningar om misstänkta brott, företrädaransvar och anmälan avseende auktoriserade eller godkända revisorer skall inte få registreras i det centrala skatteregistret.

Riksskatteverket har föreslagit att uppgifter om misstanke om brott, domar i brottmål och uppgifter från skattemyndigheternas diarier rörande anmälningar om misstänkta brott, företrädaransvar och anmälan avseende auktoriserade eller godkända revisorer skall få hämtas in och registreras i det centrala skatteregistret.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har avstyrkt förslaget. Skälen för regeringens bedömning: Riksskatteverkets föreslag om att även uppgifter om misstanke om brott, domar i brottmål och uppgifter från skattemyndigheternas diarier rörande anmälningar om misstänkta brott m.m. skall få hämtas in och registreras i det centrala skatteregistret har kritiserats av flertalet remissinstanser. Remissinstanserna har framhållit bl.a. att det är fråga om mycket integritetskänsliga uppgifter som i dag inte är tillgängliga för vare sig åklagare eller domstolar, trots att de har ett omedelbart behov av uppgifterna i sitt arbete. Några

• Sida 64
•  Original

överväganden rörande det principiellt lämpliga i att registrera uppgifter om brott och brottsmisstanke i det centrala skatteregistret har inte redovisats.

Enligt regeringens mening måste de risker från integitetssynpunkt som registreringen av de aktuella uppgifterna kan medföra noga övervägas innan ställning kan tas till om uppgifterna skall få registreras i det centrala skatteregistret. Några sådana överväganden har inte redovisats i promemorian. Regeringen delar därför remissinstansernas bedömning att det inte går att ta ställning till Riksskatteverkets förslag i dessa delar. Något förslag i denna del läggs därför inte fram.

4.3. Terminalåtkomst

4.3.1. Åtkomst till de nya uppgifterna

Regeringens förslag: Samtliga skattemyndigheter skall få ha terminalåtkomst till de uppgifter som skall hämtas in från Patentoch registreringsverket. I fråga om övriga uppgifter skall en skattemyndighet endast ha terminalåtkomst till uppgifterna i den mån de avser en skattskyldig som beskattas i länet.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget. Företagens uppgiftslämnardelegation,

Industriförbundet, Företagarnas riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen avstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Frågan om terminalåtkomst till uppgifter i det centrala skatteregistret regleras i 10 § skatteregisterlagen.

Samtliga skattemyndigheter får ha terminalåtkomst till vissa basuppgifter i det centrala skatteregistret, s.k. riksåtkomst. Till det stora flertalet uppgifter i registret får terminalåtkomst emellertid finnas endast i den mån uppgifterna hänför sig till länet eller rör skattskyldig som beskattas i länet.

När det gäller de uppgifter som föreslås få hämtas in från Patent- och registreringsverket har samtliga skattemyndigheter behov av att få tillgång till uppgifterna. Uppgifterna kan inte anses integritetskänsliga och skattemyndigheterna har redan i dag tillgång till samtliga dessa uppgifter. Enligt regeringens mening bör därför uppgifterna omfattas av riksåtkomst. Åtkomsten till övriga uppgifter som föreslås få registreras i skatteregistret bör däremot i likhet med flertalet av de uppgifter som nu finns i skatteregistret vara begränsad till skattemyndigheten i det län som har att handlägga ärendet.

4.3.2. Åtkomst till uppgifter som behövs för revision

• Sida 65
•  Original

Regeringens förslag: Skattemyndigheten skall få möjlighet att vid och inför revision ha terminalåtkomst till uppgifter om ett företags delägare som är bosatt i annat län än det där det reviderade företaget beskattas. Regeringen skall få föreskriva om vilka uppgifter som skall omfattas av terminalåtkomsten.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget. Företagens uppgiftslämnardelegation,

Industriförbundet, Företagarnas riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen avstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Skattemyndigheterna får, som nämnts i avsnitt 4.3.1, ha terminalåtkomst till flertalet av de uppgifter som finns i registret endast i den mån de rör skattskyldiga som beskattas i länet.

Inför revision av ett företag har revisorn behov av att kunna granska även bolagets delägare, i syfte att undersöka eventuella transaktioner mellan bolaget och dess delägare. Om delägarna är bosatta i ett annat län än det där bolaget har sitt säte har revisorn inte terminalåtkomst till samtliga uppgifter om bolagets delägare. Revisorn måste då kontakta skattemyndigheten i det andra länet och be personal ta fram uppgifterna om delägaren och skicka över dessa på papper.

Det är av vikt att skattemyndigheterna har ett informationsstöd som medger en effektiv kontroll och som gör det möjligt att upptäcka brister i uppgiftslämnandet med en rimlig arbetsinsats. Genom att utöka terminalåtkomsten vid revisioner till att omfatta även delägare som är bosatt i annat län än det där bolaget beskattas kan arbetet med revisioner underlättas. Begränsningen i åtkomsten kan utnyttjas av näringsidkare som har för avsikt att missbruka systemet.

Skatteförvaltningens ADB-system har ett behörighetssystem som utnyttjas på så sätt att man begränsar åtkomsten till uppgifterna i registret till endast de tjänstemän som har behov av uppgifterna. Regeringen anser att något hinder från integritetssynpunkt inte kan anses föreligga mot att tillåta revisorer att få terminalåtkomst även till uppgifter om ett bolags delägare som är bosatt i annat län. Med hänsyn härtill och det behov av uppgifterna som revisorerna har anser regeringen att terminalåtkomsten kan utökas när det behövs för revisioner. Vilka uppgifter som skall omfattas bör överlämnas till regeringen att bestämma. Förslaget föranleder ändringar i 10 § skatteregisterlagen.

4.4. Gallring

Regeringens förslag: Uppgifter om företagsledare i fåmansföretag samt de uppgifter som avses hämtas från Patent- och

• Sida 66
•  Original

registreringsverket skall gallras enligt vanliga regler. Övriga uppgifter skall gallras när två år gått efter utgången av det år då de registrerades.

Riksskatteverkets förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inte något att erinra mot förslaget. Datainspektionen, Företagens uppgiftslämnardelegation, Industriförbundet, Företagarnas riksförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen avstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 19 § skatteregisterlagen skall flertalet av uppgifterna i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gått ut. Uppgifter om styrelseledamöter, verkställande direktör, m.m. som skall hämtas in från Patent- och registreringsverket samt uppgifter om företagsledare i fåmansföretag bör enligt regeringens mening gallras efter samma tid som gäller för övriga uppgifter i registret, t.ex. uppgift om delägare i fåmansföretag.

Uppgifterna kan enligt regeringens mening inte anses vara av sådan art att det finns skäl att ha kortare gallringstid.

När det gäller övriga uppgifter som föreslås få registreras i det centrala skatteregistret finns det enligt regeringens mening skäl att ha en kortare gallringstid. Riksskatteverket har föreslagit att uppgifter om trafiktillstånd och biluthyrningstillstånd skall gallras efter sju år. Regeringen anser emellertid att dessa tillstånd bör behandlas på samma sätt som tillstånd enligt alkohollagen. Riksskatteverket har i sin framställning anfört att skattemyndigheterna har behov av att ha tillgång till de uppgifter som gäller aktuellt år samt de två föregående åren. Uppgifter för tid som inte avser aktuellt år kan behövas om förhållandena ändras, t.ex. kan nya avstämningar behöva göras om en arbetsgivare kommer in med en ändrad kontrolluppgift. I likhet med Riksskatteverket anser regeringen att det inte kan finnas behov av att ha uppgifterna i registret mer än två år utöver innevarande år. Bestämmelser om detta bör tas in i 19 § skatteregisterlagen.

• Sida 67
•  Original

5. Vissa justeringar i bestämmelserna om beskattning av sjömän

Regeringens förslag: Bestämmelserna om sjöinkomst förtydligas så att det klart framgår att med sjöinkomst avses inkomst från anställning ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100 som huvudsakligen används i närfart eller fjärrfart samt att skattelättnaderna beräknas med utgångspunkt i det fartområde där fartyget huvudsakligen används.

Skälen för regeringens förslag: Enligt riksdagens beslut (prop. 1995/96:227, bet. 1996/97:SkU3, rskr. 1996/97:66) upphör lagen (1958:295) om sjömansskatt att gälla vid utgången av 1997. Sjömännen kommer därefter att beskattas enligt bestämmelser i kommunalskattelagen (1928:370), KL, och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.

Enligt nuvarande bestämmelser i sjömansskattelagen erläggs sjömansskatt av sjöman för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 100, som huvudsakligast nyttjas i närfart eller fjärrfart. Sjömansskatt skall däremot inte erläggas av sjöman ombord på svenskt handelsfartyg som går i s.k. inre fart, dvs. fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.

Sjömansskatt betalas enligt olika tabeller beroende på om inkomsten kommer från anställning ombord på fartyg som går i närfart eller i fjärrfart. Det åligger Sjömansskattenämnden att lämna besked om på vilka fartyg de anställda skall betala sjömansskatt och enligt vilken tabell skatten skall beräknas, dvs. om sjömansskatten för fartygets ombordanställda skall beräknas för närfart eller för fjärrfart. Dessa s.k. klassificeringsbeslut skall för varje år tas in i Riksskatteverkets författningssamling. Till ledning för klassificeringen skall redare före den 1 oktober varje år lämna uppgift – redaruppgift – om bl.a. den fart som fartygen är avsedda att användas i.

Ett och samma fartyg kan under ett år gå i både fjärrfart, närfart och inre fart. För att t.ex. inte olika skattetabeller skall vara tillämpliga på ett och samma fartyg beroende på i vilken fart det vid viss tidpunkt går i, används vid klassificeringen av fartyg ett huvudsaklighetskriterium. För att sjömansskatt över huvud taget skall erläggas för inkomst av anställning ombord på fartyget skall fartyget huvudsakligast nyttjas i närfart eller fjärrfart. Ett fartyg skall vidare anses gå i fjärrfart, om det huvudsakligast används i sådan fart. Används fartyget för inre fart är, som sagts tidigare, sjömansskattelagens bestämmelser normalt inte tillämpliga.

Enligt de bestämmelser i KL som börjar gälla från och med år 1998 skall skattskyldig som uppburit sjöinkomst medges sjöinkomstavdrag med 34 000 kr vid anställning på ett svenskt handelsfartyg som går i

• Sida 68
•  Original

närfart och med 35 000 kr, om fartyget går i fjärrfart (49 § KL). Den som uppburit sjöinkomst skall vidare medges skattereduktion med 8 000 kr om fartyget går i närfart och med 13 000 kr om fartyget går i fjärrfart (2 § 4 mom. uppbördslagen [1953:272]). Om sjöinkomst uppburits under del av ett år skall sjöinkomstavdraget och skattereduktionen proportioneras och beräknas utifrån det antal dagar av hela året som sjöinkomst uppburits (en trehundrasextiofemtedel av resp. belopp för varje dag).

Vad som avses med sjöinkomst anges i punkt 1 av anvisningarna till

49 § KL. Där sägs bl.a. att som sjöinkomst räknas inkomst av lön m.m. till den som anses som sjöman enligt sjömanslagen (1973:282), om denne är anställd i redarens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg. I anvisningarna till 49 § KL anges vidare vad som avses med anställning på svenskt handelsfartyg och vad som skall likställas med sådan anställning (punkt 2) samt vad som menas med inre fart, närfart och fjärrfart (punkt 3). Bestämmelser om klassificering och om skyldighet att lämna redaruppgifter finns i punkt 4 av anvisningarna till 49 § KL. Där sägs också att Riksskatteverket skall lämna besked om bl.a. vilket fartområde fartyget går i.

I KL och flera andra författningar finns bestämmelser som är tillämpliga på skattskyldig som uppbär sådan sjöinkomst som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § KL eller är sådan arbetstagare som avses i anvisningspunkten, dvs. ombordanställda på svenskt handelsfartyg. T.ex. gäller bestämmelsen om att förmån av fri resa till och från fartyg inte skall tas upp till beskattning sådan arbetstagaren som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § (punkt 7 av anvisningarna till

32 § KL). Definitionen av sjöinkomst och av arbetstagare som uppbär sjöinkomst har således betydelse för tillämpningen av dessa bestämmelser.

Upphävandet av sjömansskattelagen har inneburit att en stor del av bestämmelserna i den lagen har förts över till KL med sakligt oförändrat innehåll. En grundtanke har därvid varit att reglerna om klassificering av fartyg och om fartområden skall ha samma betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om bl.a. sjöinkomst som de har för sjömansskatten enligt sjömansskattelagens bestämmelser. T.ex. bör som sjöinkomst endast räknas inkomst av anställning ombord på svenskt handelsfartyg med viss storlek som huvudsakligen används i närfart eller fjärrfart.

Utformningen av bestämmelserna i KL som träder i kraft vid årskiftet har uppfattats som otydliga på dessa punkter. Vi föreslår därför ett förtydligande av punkt 1 av anvisningarna till 49 § KL. Det bör vidare i punkt 4 av anvisningarna göras ett förtydligande om att ett fartyg som används i både närfart och fjärrfart skall anses gå i fjärrfart, om det huvudsakligen går i sådan fart. En justering behöver också göras beträffande skyldigheten att lämna redaruppgifter.

• Sida 69
•  Original

6. Ställande av säkerhet för harmoniserade punktskatter

Regeringens förslag: Upplagshavare skall ställa säkerhet för betalning av skatt i samband med tillverkning, bearbetning och lagring. Storleken av säkerheten skall framgå av lag. Detsamma skall gälla de säkerheter som upplagshavare, registrerade varumottagare och skatterepresentanter enligt nuvarande bestämmelser är skyldiga att ställa.

Skälen för regeringens förslag: Enligt bestämmelser i lagen om skatt på energi (1994:1776), lagen om alkoholskatt (1994:1564) och lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall upplagshavare ställa säkerhet för betalning av skatt i samband med transport av obeskattade varor.

Beskattningsmyndigheten får bestämma att upplagshavare även skall ställa säkerhet för betalning av skatt i samband med tillverkning, bearbetning eller lagring samt, vad gäller lagen om skatt på energi, även återförsäljning eller för- brukning av metan. Dessa bestämmelser grundar sig på artiklarna 13 och 15 i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT nr L 076, 23.3.1992 s. 1, Celex 392L0012). Av bestämmelser i lagarna om skatt på energi, alkohol och tobak följer att registrerade varumottagare och skatterepresentant skall ställa säkerhet för betalning av skatt i enlighet med vad beskattningsmyndigheten bestämmer. Bestämmelserna grundar sig på artiklarna 16 och 17 i rådets direktiv 92/12/EEG.

Enligt nuvarande bestämmelser är det alltså beskattningsmyndigheten som bestämmer om upplagshavare skall ställa säkerhet för betalning av skatt i samband med tillverkning, bearbetning eller lagring. Det finns inga i lag angivna omständigheter till ledning för beskattningsmyndighetens bedömning. Enligt uppgift från Riksskatteverket kräver beskattningsmyndigheten att upplagshavare ställer säkerhet i enlighet med vissa schablonbelopp. Beloppen anses täcka både transport och lagring av obeskattade varor. Beskattningsmyndigheten kräver alltså regelmässigt att upplagshavare skall ställa säkerhet även för lagring av obeskattade varor.

Enligt regeringens mening är det en brist att kraven på säkerhet i samband med tillverkning m.m. inte utryckligen regleras i lag. För att öka förutsebarheten bör det därför införas en generell skyldighet för upplagshavare att ställa säkerhet även i dessa fall. Även hur stort belopp säkerheten skall uppgå till bör regleras i lag. Av praktiska skäl bör säkerhetens storlek beräknas enligt en schablonregel. För att undvika att upplagshavare avkrävs en mer omfattande säkerhet än vad som kan anses nödvändigt i det enskilda fallet bör beskattningmyndigheten ges möjlighet att sätta ned säkerhetsbelopp som beräknats enligt schablon.

• Sida 70
•  Original

Några av de instanser som har beretts tillfälle att yttra sig över lagförslagen efterlyser en bestämmelse i energiskattelagen som anger att det vid beräkning av säkerhetsbelopp avseende tillverkning m.m. får bortses från bränslen som beredskapslagras enligt lagen (1984:1049) om beredsskapslagring av olja och kol. En bestämmelse av sådan innebörd har tagits in i 4 kap. 4 § tredje stycket lagen om skatt på energi. Svenska Petroleum Institutet anser att man även bör bortse från flygbränslen och bränslen som är avsedda för export eftersom skatt inte skall tas ut i dessa fall.

Syftet med att kräva säkerhet i samband med tillverkning m.m. är att säkerställa att skatt betalas när bränsle försvunnit från skatteupplag genom t.ex. stöld och dylikt. Regeringen anser därför inte att det finns skäl att bortse från flygbränslen eller bränslen avsedda för export vid beräkning av säkerhetsbelopp avseende tillverkning m.m.

Svenska Fjärrvärmeföreningen anser mot bakgrund av sina medlemmars varierande behov av att lagra bränslen att det vid sidan om möjligheten att få jämkning bör införas ett maximibelopp för den säkerhet som skall ställas i samband med tillverkning m.m. Regeringen anser att en sådan bestämmelse skulle kunna leda till för låga säkerheter i vissa fall och att syftet med kravet på säkerhet därför inte skulle uppnås.

Både Vin & Sprit AB och Svenska Bryggareföreningen ifrågasätter om det behövs krav på säkerhet i samband med tillverkning m.m. De anser nämligen att den omfattande tillsyn som Alkoholinspektionen och andra myndigheter utövar över alla med partihandelstillstånd gör att risken för stölder och annat okontrollerat svinn är förhållandevis liten. Vin & Sprit AB anser vidare att det föreslagna säkerhetsbeloppet är för högt. Regeringen anser att även om den kontroll som främst Alkoholinspektionen utövar över alla med partihandeltillstånd minskar risken för stölder m.m. så säkerställer inte kontrollen att skatt betalas för varor som försvunnit från skatteupplag genom stöld eller dylikt. När det gäller frågan om säkerhetens storlek utgör möjligheten till jämkning en garanti för att upplagshavare inte avkrävs en mer omfattande säkerhet för tillverkning m.m. än vad som kan anses nödvändigt i det enskilda fallet.

Svenska Bryggareföreningen har också synpunkter på att registrerade varumottagare och skatterepresentanter föreslås kunna få sina säkerhetsbelopp jämkade. Föreningen anser att nämnda aktörers situation kan jämföras med en upplagshavare som transporterar obeskattade varor. Den säkerhet som upplagshavare skall ställa för transporter av obeskattade varor omfattas inte av bestämmelsen om jämkning, vilket enligt föreningen innebär en snedvridning av konkurrensen.

Registrerade varumottagares och skatterepresentanters hantering av skattepliktiga varor är i princip begränsad till varor för vilka skattskyldighet redan inträtt. Regeringen anser därför att risken för skattebortfall i samband med att nämnda aktörer hanterar skattepliktiga varor är betydligt lägre än motsvarande risk i samband med transporter av obeskattade varor. Det bör dessutom nämnas att

• Sida 71
•  Original

cirkulationsdirkektivet ger de enskilda medlemsstaterna större utrymme att själva utforma kraven på säkerhet när det gäller registrerade varumottagare och skatterepresentanter än vad som är fallet i fråga om transporter av obeskattade varor. Mot bakgrund av nu angivna förhållanden anser regeringen att det inte är lämpligt att låta bestämmelsen om jämkning även omfatta den säkerhet som upplagshavare skall ställa i samband med transporter av obeskattade varor.

Risken för skattebortfall i samband med att upplagshavare förbrukar eller återförsäljer metan får bedömas som förhållandevis liten. Någon generell skyldighet att ställa säkerhet i dessa fall bör därför inte införas. Av samma skäl kan den möjlighet som i dag finns för beskattningsmyndigheten att kräva att säkerhet ställs i samband med återförsäljning eller förbrukning av metan slopas.

Som framgått av redogörelsen ovan är upplagshavare skyldiga att ställa säkerhet i samband med transport av obeskattade varor. Säkerheten skall i princip omfatta all skatt på samtliga transporter. Det är dock inte möjligt av praktiska skäl att kräva säkerhet för varje transport av obeskattade varor. Beskattningsmyndigheten har inte heller krävt att säkerhet skall ställas för varje enskild transport utan i stället beräknat säkerheten utifrån vissa schablonbelopp. För att undanröja eventuella oklarheter bör det anges i lag hur stor säkerhet som upplagshavarna skall ställa för transporterna och hur denna skall beräknas. I enlighet med vad som tidigare sagts bör storleken av säkerheten beräknas enligt en schablonregel.

Vin & Sprit AB anser att säkerhetsbeloppet är för högt. Regeringen vill med anledning därav påpeka att enligt cirkulationsdirektivet skall säkerheten för transporter av obeskattade varor täcka de risker som är förknippade med sådana transporter. Mot den bakgrunden kan den föreslagna nivån på säkerheten inte anses för hög.

För närvarande gäller att registrerade varumottagare och skatterepresentanter skall ställa säkerhet i enlighet med vad beskattningsmyndigheten bestämmer. Även i dessa fall bör det framgå av lagen hur stor säkerhet som skall ställas. En bestämmelse av sådan innebörd bör därför införas. I likhet med de fall som behandlats tidigare är det av praktiska skäl lämpligt att beräkna storleken av säkerheten enligt en schablonregel. Grunderna för denna beräkning skall anges i lag. Beskattningsmyndigheten bör ges möjlighet att sätta ned säkerhetsbelopp som beräknats för registrerade varumottagare och skatterepresentanter.

Regler om i vilken form säkerhet skall ställas bör framgå av tillämpningsföreskrifter. I förordningarna till lagarna om skatt på alkohol, tobak och energi har Riksskatteverket bemyndigats att meddela sådana föreskrifter om ställande av säkerhet.

Förslagen föranleder ändringar i 11, 13, 15 och 35 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 10, 12, 14 och 35 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt och 4 kap. 4, 6, och 8 §§ samt 12 kap 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi. Vidare införs en ny bestämmelse i respektive lag. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

• Sida 72
•  Original

7. Omorganisationen av exekutionsväsendet

Den 1 januari 1997 ändrades myndighetsindelningen inom exekutionsväsendet på det sättet att det i stället för de dittillsvarande 24 kronofogdemyndigheterna, en i varje län, bildades tio nya myndigheter. För de nya myndigheternas geografiska verksamhetsområden valdes beteckningen region.

Efter förslag av regeringen i 1997 års budgetproposition (prop. 1996/97:1, utg. omr. 4) har ordet “län” i olika böjningsformer bytts ut mot “region” i motsvarande böjningsform i de lagar där det även krävts andra ändringar med anledning av omorganisationen. I budgetpropositionen påpekade regeringen att sådant utbyte av ord behövde göras i ytterligare ett antal lagar, men gjorde bedömningen att detta kunde anstå något. Regeringen lägger nu fram förslag till återstående ändringar av detta slag. Förslagen gäller lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva, växellagen (1932:130), checklagen (1932:131), lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt, aktiebolagslagen (1975:1385), lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer, skatteregisterlagen (1980:343), lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden, lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, bostadsrättslagen (1991:614) och skuldsaneringslagen (1994:334).

8. Ekonomiska konsekvenser

Enligt regeringens mening torde förslagen om ändringar i skatteregisterlagen komma att innebära att befintliga resurser för skattekontroll kan utnyttjas effektivare. Förslagen medför däremot inte några beaktansvärda kostnader. De kostnader som eventuellt kan uppkomma för registrering och inhämtande av uppgifter får bestridas inom befintliga anslag.

Föreslagna ändringar i lagarna om skatt på alkohol, tobak och energi samt i lagen om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen förväntas leda till endast en marginell ökning av arbetsbelastningen för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Övriga förslag innebär inte några ökade kostnader.

• Sida 73
•  Original

9. Författningskommentar

9.1. Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

7 §

I punkt 1 har införts bestämmelser om att uppgifter om företagsledare i fåmansföretag skall få tas in i skatteregistret. Det är i första hand den uppgift som den enskilde själv lämnar i deklarationer eller i en anmälan om registrering för t.ex. mervärdesskatt som registreras. Även uppgift om företagsledare som inte är bosatta i landet får registreras om uppgift om denne har lämnats.

I punkt 19 har tagits in en bestämmelse om att trafiktillstånd och biluthyrningstillstånd skall få registreras i skatteregistret (se avsnitt -4.2.2).

I fyra nya punkter, 25–28, har tagits in bestämmelser om vilka uppgifter från Patent- och registrerigsverket (PRV), Alkoholinspektionen, länsarbetsnämnderna och Generaltullstyrelsen som skall få tas in i registret.

Uppgifterna i punkt 25 skall hämtas från PRV. I fråga om styrelseledamöter, verkställande direktör, revisor och firmatecknare får de identifikationsuppgifter registreras som behövs. Även tidpunkten för när en ändring av uppdraget ägt rum får registreras. En person som inte är bosatt här i landet kan vara t.ex. styrelseledamot i ett bolag. Även dessa personer skall få registeras med stöd av denna bestämmelse. Saknar personen i fråga personnummer får i stället ett särskilt registreringsnummer registreras. Motiven till bestämmelsen finns i avsnitt 4.2.3.

Enligt alkohollagen (1994:1738) kan Alkoholinspektionen utfärda tillverkningstillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd. Kommunerna utfärdar tillstånd till servering av spritdrycker, vin och starköl. Alkoholinspektionen registrerar dessa tillstånd. I punkt 26 har tagits in en bestämmelse som innebär att dessa tillstånd skall få registreras i skatteregistret. Även uppgift om omsättning som restauranger lämnar i de s.k. restaurangrapporterna skall få registreras (se avsnitt 4.2.4).

Punkt 27 omfattar uppgifter som hämtas från länsarbetsnämnderna (se avsnitt 4.2.5). De uppgifter som avses är olika stöd och bidrag som utbetalas till arbetsgivare som anställer arbetslösa, t.ex. rekryteringsstöd, vikariatstöd och lönebidrag. Även uppgifter om starta-eget-bidrag som en enskild fått skall få registreras. Stöd som utgår till arbetsgivare kan variera. Om nya stödformer införs kan det finnas skäl för att även dessa uppgifter skall få registreras. I paragrafen regleras därför inte vilka stöd och bidrag som skall få registreras. Innehållet begränsas i stället genom att länsarbetsnämnderna endast får lämna ut vissa uppgifter.

I punkt 28 har tagits in bestämmelser om vilka uppgifter från tulldeklarationer som skall få registreras. Vid import från länder utanför

• Sida 74
•  Original

EU fastställer tullmyndigheterna tull m.m. samt debiterar mervärdesskatt.

10 §

19 §

9.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

7 §

9.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister

• Sida 75
•  Original

17 §

9.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Anvisningar

punkt 1

till 49 §

punkt 4

9.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

11 §

Ändringen i första stycket innebär att det anges i lag hur stor säkerhet som upplagshavarna skall ställa för transporter och hur säkerheten skall beräknas. I andra stycket införs dessutom en generell skyldighet för upplagshavare att ställa säkerhet för betalning av skatten i samband med tillverkning, bearbetning eller lagring.

Frågor om godkännande av upplagshavare prövas av beskattningsmyndigheten på särskild ansökan. För att bli godkänd som upplagshavare krävs att sökanden med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som upplagshavare. I 12 § lagen om tobaksskatt föreskrivs att ett godkännande av upplagshavare får återkallas om förutsättningarna för godkännande inte längre finns. Ett godkännande får också återkallas om ställd säkerhet inte längre är godtagbar.

I lagrådsremissen uttalade regeringen att frågan om en säkerhet är godtagbar bör prövas i samband med att beskattningsmyndigheten prövar en ansökan om godkännande av upplagshavare.

• Sida 76
•  Original

Beskattningsmyndigheten skall alltså inte behöva fatta något särskilt beslut om säkerhet. Eftersom en säkerhet som inte är godtagbar utgör grund för återkallelse av godkännande som upplagshavare skall självfallet inte ansökningar som är bristfälliga härvidlag bifallas. Det innebär att om beskattningsmyndigheten vid prövningen av en ansökan om godkännande av upplagshavare bedömer att säkerheten inte är godtagbar bör myndigheten avslå ansökan eller i vart fall inte bifalla ansökan förrän en godtagbar säkerhet ställts.

Lagrådet har yttrat att den ovan beskrivna ordningen i och för sig förefaller praktisk i många fall men har samtidigt påpekat att det varken av förevarande paragraf eller av 9 §, som behandlar förutsättningarna för godkännande av upplagshavare, kan utläsas någon skyldighet för den som ansöker om godkännande som upplagshavare att redan i det ärendet ställa säkerhet. Med hänsyn till detta anser Lagrådet att det inte synes finnas någon grund för beskattningsmyndigheten att i alla lägen göra det till en förutsättning för beslut om godkännande att säkerhet dessförinnan har ställts.

Regeringen instämmer i vad Lagrådet yttrat. Det föreligger således inte något generellt krav på ställande av säkerhet vid godkännande av upplagshavare. I vilka lägen beskattningsmyndigheten bör kräva att säkerhet ställts får bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

När det gäller redan godkända upplagshavare kommer det däremot att bli nödvändigt för beskattningsmyndigheten att fatta särskilda beslut om säkerhet. Om dessa upplagshavare inte kan prestera en godtagbar säkerhet bör beskattningsmyndigheten väcka frågan om återkallelse av godkännande som upplagshavare.

13 §

15 §

Ändringen innebär att det införs en skyldighet för skatterepresentanter att ställa säkerhet för betalning av skatten på varor för vilka de är skattskyldiga. Denna skyldighet preciseras i paragrafen genom att det anges hur stor säkerhet som skall ställas och hur denna skall beräknas.

• Sida 77
•  Original

En skatterepresentant skall godkännas av beskattningsmyndigheten. De bestämmelser som gäller vid återkallelse av godkännanden som upplagshavare skall även tillämpas på skatterepresentanter.

Vad som sägs i kommentaren till 11 § om hur frågor om säkerhet bör hanteras av beskattningsmyndigheten är även relevant när det gäller skatterepresentanter.

15 a §

35 §

9.6. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt

10 §

12 §

Se kommentaren till 15 § tobaksskattelagen

14 a §

Se kommentaren till 15 a § tobaksskattelagen.

• Sida 78
•  Original

9.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

4 kap. 4 §

4 kap. 6 §

4 kap. 8 §

4 kap 8 a §

12 kap 1 §

9.8. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen

8 §

10 §

9.9. Förslagen till lagändringar under avsnitt 2.9-2.19

• Sida 79
•  Original

Ändringarna är föranledda av införandet av en ny myndighetsindelning inom exekutionsväsendet (se avsnitt 7).

• Sida 80
•  Original

Prop. 1996/97:116 Bilaga 1

Förteckning över de remissinstanser som yttrat si g över Riksskatteverkets promemoria Förslag til l ändringar i skatteregisterlagen (1980:343)

Efter remiss har yttranden över Riksskatteverkets förslag avgivits av Riksdagens ombudsmän (JO), Justitiekanslern, Kammarrätten i Göteborg Malmö tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län, Datainspektionen, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrelsen, Patent- och registreringsverket,Vägverket, Riksförsäkringsverket, Statskontoret, Alkoholinspektionen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), Industriförbundet, Revisorsnämnden, Företagarna och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).

Riksåklagaren har bifogat yttranden som han hämtat in från Åklagarmyndigheterna i Malmö och Sundsvall och Statsåklagaren för speciella mål.

Föreningen auktoriserade revisorer har avstått från att yttra sig.

• Sida 81
•  Original

Prop. 1996/97:116 Bilaga 2

Lagrådsremissens lagförslag

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1997

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, Klingvall, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet statsrådet Östros

Regeringen beslutar proposition 1996/97:116 Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.