Prop. 1994/95:49

Reformerad löneexekution och målhantering hos kronofogdemyndigheten

&

Regeringens proposition 1994/ 95 :49

Reformerad löneexekution och målhantering hos PTOP- _ kronofogdemyndigheten 1994/ 95-49

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 13 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att de två nuvarande formema av löne- exekution, ulmätning av lön och införsel i lön, slås samman till ett enhetligt system, så att all löneexekution sker genom utmätning. Sådan utmätning föreslås, i likhet med den nuvarande införseln, kunna äga rum utan tidsbegränsning i stället för högst sex månader om året som den nuvarande löneutmämingen. Anstånd skall dock kunna medges under pågående löneutmåtning. I princip behålls nuvarande företrädes- ordning så att underhållsbidrag och skatter m.m. har företräde framför andra fordringar. Löneutmätning för vissa fordringar skall kunna ske även under konkurs.

Vid all löneutmätning tillämpas samma förbehållsbelopp för gälde- nären. Dessa belopp höjs något i förhållande till nuvarande förbehålls- belopp vid införsel men ligger lägre än nuvarande förbehållsbelopp vid ulmätning av lön. Detta innebär att nivån kommer att ligga högre än Socialstyrelsens vägledande norm för socialbidrag och därmed också högre än gränsen för vad som anses vara en skälig levnadsnivå.

Vidare föreslås en mera rationell hantering av enskilda mål hos kronofogdemyndigheten. Målen skall handläggas i ettärsperioder och sökanden kan få denna period förlängd. Syftet är att få bort onödigt arbete som är förknippat med att skicka målen fram och tillbaka mellan sökandena och myndigheten. Målen kan hos myndigheten vara föremål för utredning, verkställighet eller bevakning. Reglerna om uppskov med verkställighet anpassas till ettårshanteringen.

Det nya systemet kommer att få en positiv effekt i resurshänseende Prop. 1994/95:49 hos kronofogdemyndighetema. För parterna i målen innebär det förenk- lingar.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Inriktningen är att ikraftträdandet skall kunna ske den 1 januari 1996.

Innehållsförteckning Prop. 1994/95:49

1 Förslag till riksdagsbeslut ...................... 6 2 Lagtext ................................. 7 2.1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ..... . 7 2.2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (l953:272) ........................... 28 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt .......................... 31 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt ................. 32 2.5 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (19702979) ........................... 33 2.6 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (l973:349) ........................... 35 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl ....... 36 2.8 Förslag till lag om ändring i bötesverkställighets- lagen (l979:189) ....................... 38 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ....... 39

2.10 Förslag till lag om ändring i utsölmingsregisterlagen (l986:617) ........................... 40 2.11 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) ........................... 42 2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som

tjänstgör inom totalförsvaret ................ 44 2.13 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497) ........................... 45 2.14 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (l992:830) ........................... 46 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. .......... 47 2.16 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994z334) ........................... 49 2.17 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) . . 51 3 Ärendet och dess beredning .................... 52 4 Något om nuvarande ordning och reformbehovet ........ ' 52 5 Löneexekution ............................. 54 5.1 Ett enhetligt löneexekutivt institut ............. 54 5.2 Företrådesordningen ..................... 56 5.3 Tidsbegränsningar, utmätningsbart belopp och 3

utmämingsbara ersättningar ................. 58

5.4 Förbehållsbelopp ...................... 60 Prop. 1994/95:49 5.5 Löneutmäming under konkurs ............... 64 5.6 Forum för frågor om utmåtning av lön hos gäldenärer som saknar hemvist i Sverige ........ 65

Hanteringen hos kronofogdemyndigheten av mål som

gäller betalningsskyldighet ................ ..... 66 6.1 Enskilda mål .......................... 66 6.1.1 Handläggningstiden ................. 66 6.1.2 Handläggningsåtgärder ............... 67 6.1.3 Underhållsbidrag ................... 69 6.2 Allmänna mål ......................... 70 6.3 Uppskovochanstånd...................'.71 Preslaiption .............................. 73 7.1 Preskription av huvudfordran i enskilda mål ...... 73

7.2 Preskription av förrättningskosmader, särskilt grundavgifter i allmänna mål och mål om

underhållsbidrag ................... '. . . . 74 Förslagens praktiska konsekvenser ................ ' 76 Ekonomiska konsekvenser ............... . ..... 76 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ........... 77 Förfatmingskommentar ........................ 78 11. 1 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken . . 78 11.2 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen

(1953: 272) ........................... 92 11.3 Förslaget till lag om ändring 1 lagen (1958:295) om

sjömansskatt .......................... 92 11.4 Förslaget till lag-öm ändring i lagen (1970:215) om

arbetsgivares kvittningsrätt ................. 92 - 11.5 Förslaget till lag om ändring i förmånsrärtslagen _

(l970:979) ........................... 93 11.6 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen

(l973:349) ........................... 93 11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (19781599) om - -

avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. ....... 93 11.8 Förslaget ' till lag om ändring i bötesverk--

ställighetslagen (1979:189) ................. 94 11.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om

uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ....... 94 11.10 Förslaget " till lag om ändring i utsölmings—

registerlagen (1986:617) ....... -. . .' ....... '. . 94

11.11 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) ........................... 94 4

11.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1488)

Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4

om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret ................ 95 11.13 Förslaget till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497) ........................... 95 11.14 Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992:830) ........................... 95 11.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (19932891) om indrivning av statliga fordringar m.m. .......... 95 11.16 Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen (l994:334) ........................... 96 11.17 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (199411009) .......................... 96 Sammanfattning av RSV Rapport l992:l ........ 97 Lagförslagen i RSV Rapport 1992:1 ........... 100 Förteckning över remissinstansema ............ 165 Lagrådsremissens lagförslag ................ 166 Lagrådets yttrande ...................... 211

Bilaga 5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 13 oktober 1994 ............................. 213 ,

1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

95939:—

.*??”

00

10. 11. 12.

13. 14. 15.

16. 17.

lag om ändring i utsökningsbalken, lag om ändring i uppbördslagen (l953:272), lag om ändring i lagen (l958z295) om sjömansskatt, lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittnings- rätt, lag om ändring i förmånsrättslagen (l970:979), lag om ändring i studiestödslagen (l973:349), lag om ändring i lagen (l978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189), lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617), lag om ändring i konkurslagen (1987:672), lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret, lag om ändring i lönegaranu'lagen (1992:497), lag om ändring i konsumentkreditlagen (19922830), lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., lag om ändring i skuldsaneringslagen (_ 1994z334), lag om ändring i sjölagen (l994:1009).

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken dels att 15 kap. skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. l ä, 2 kap. 3 %, 3 kap. 4, 22 och 23 55, 4 kap. 8—11 och 33 55, 7 kap., 13 kap. l &, 16 kap. 5 5, 17 kap. 3 och 6—8 åå samt 18 kap. 7, 12 och 16 åå skall ha följande lydelse,

dels att det i balken skall införas tolv nya paragrafer, 4 kap. 1 a, 9 a—9 g, 13 a och 36 55, 13 kap. 14 a å och 16 kap. 12 a &, samt närmast före 4 kap. 365 en ny rubrik av följande lydelse.

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 5 Denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan för- pliktelse, samt i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad, eller an-

nan liknande säkerhetsåtgärd.

Verkställighet som avser betal- ningsskyldighet sker genom utmät- ning eller införsel. Verkställighet som avser annan förpliktelse eller säkerhetsåtgärd sker i den ordning som anges i 16 kap.

Verkställighet som avser betal- ningsskyldighet sker genom utmät- ning. Verkställighet som avser an- nan förpliktelse eller säkerhetsåt- gärd sker i den ordning som anges i 16 kap.

2 kap.1 3 5

Ansökan skall göras hos den kronofogdemyndighet som är be- hörig enligt bestämmelsema i 4kap. 8 5, 15 kap. 7 5 eller 16 kap. 1 eller 10 5.

Ansökan skall göras hos den kronofogdemyndighet som är be— hörig enligt bestämmelserna. i 4kap. 8 & eller 16 kap. 1 eller 10 &.

Vid tillämpning av denna balk skall med svarandens hemvist förstås den ort där han är bosatt samt, beträffande dödsbo, den ort där den döde senast var bosatt och, beträffande annan juridisk person, den ort som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar domstols behörighet i tvistemål i allmänhet.

' Senaste lydelse 1993z893.

3 kap. 4 5 Dom som ej har vunnit laga kraft får verkställas i fall och under

villkor som anges i 5—9 55.

Om hinder mot att utmätt egen- dom säljs eller influtna medel be— talas ut finns bestämmelser i 8 kap. 4 &, 13 kap. 14 å och 15 kap. 22 &.

Bestämmelser om hinder mot att utmätt egendom säljs eller influtna medel betalas ut finns i 8 kap. 4 åsam! 13 kap. 1 och 14 55.

225

Upphävs exekutionstitel, skall sökt verkställighet omedelbart in— ställas. Redan vidtagen åtgärd för verkställighet skall såvitt möjligt återgå. Sådan återgång skall ske genast, om ej annat har förord— nats. I mål om utmätning eller införsel skall dock vidtagen åtgärd ej utan särskilt förordnande återgå förrän det avgörande varigenom exekutionstiteln har upphävts har vunnit laga kraft. '

I mål om utmätning eller införsel skall kronofogdemyndigheten på begäran utsöka vad borgenären skall betala tillbaka. Härvid "får ställd säkerhet tagas i anspråk. I annat mål skall myndigheten på begäran återställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder ej möter.

Upphävs en exekutionstitel, skall sökt verkställighet omedele in— ställas. Redan vidtagen åtgärd för verkställighet skall såvitt möjligt återgå. Sådan återgång skall ske genast, om inte annat har förord— nats. I mål om utmätning skall dock vidtagen åtgärd inte utan sär- sldlt förordnande återgå förrän det avgörande varigenom exekutions- titeln har upphävts har vunnit laga kraft.

I mål om utmätning skall krono- fogdemyndigheten på begäran ut- söka vad borgenären skall betala tillbaka. Härvid får ställd säkerhet tas i anspråk. I annat mål skall myndigheten på begäran återställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte möter.

Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom verkställigheten.

23 &

Bestämmelsema i 3—13 och 15-20 åå samt 22 & första stycket tredje och fjärde meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i allmänt mål.

Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betal- ningsskyldighet, får ej verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Annan exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den har vunnit laga kraft, om det är särskilt föreskrivet.

Exekutionstitel i allmänt mål Exekutionstitel i allmänt mål verkställs såsom lagakraftägande dom. I stället för vad som sägs i 22 & första stycket tredje och fjärde meningarna gäller att åter—

verkställs såsom lagakraftägande dom. I stället för vad som sägs i 22 & första stycket tredje och fjärde meningarna gäller att åter-

gång av utmätning eller införsel gång av utmätning skall ske

skall ske genast, när exekutions- genast, när exekutionstiteln har titeln har upphävts. upphävts.

4 lap. ] a &

Utmätning på grund av att gäldenären enligt lag på särskilda tider skall betala underhållsbidrag till make, förutvarande make, eget barn eller annans barn skall avse samtliga bidrag som är förfallna vid verkställighetstilfället. Sökan- den kan dock begära att verk- ställigheten skall begränsas till vissa bidragsbelopp.

Utmätning får inte ske för underhållsbidrag enligt äkten— skapsbalken och föräldrabalken sedan tre år har förflutit från den ursprungliga förfallodagen.

8 53 Frågor om utmätning prövas. av lqonofogdemyndigheten i det län där gäldenären har sitt hemvist, där egendom som tillhör gäldenären finns eller där verkställighet annars lämpligen lan ske.

Frågor om utmätning av lön eller annan förmån som avses i 7 kap. prövas, om gäldenären inte har hemvist här i landet, av kro— nofogdemyndigheten i det län där arbetsgivaren eller någon annan som ger ut förmånen finns.

Frågor om utmätning av lön eller annan förmån som avses i 7 kap. prövas, om gäldenären inte har hemvist här i landet, av Kro- nofogdemyndigheten i Stockholms län.

Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig en- ligt första eller andra stycket, får myndigheten likväl i brådskande fall vidtaga åtgärd som avses i 6 kap. 12 & innan målet enligt 2 kap. 4 5 första stycket överlämnas till honofogdemyndighet som är behörig.

? Senaste lydelse 1993:893.

9 & Ett mål om utmätning handläggs under ett år från dagen för an- sökan. Vid utmätning för ett kan- kursbos räkning enligt 7 kap. 19 & handläggs dock målet under kon- kursen utan tidsbegränsning. Ett mål kan under handläggningstiden

Kronofogdemyndigheten skall i den utsträckning som påkallas av ansökningens innehåll, gälde- närens förhållanden och övriga omständigheter undersöka huru- vida gäldenären har utmätningsbar egendom.

vara föremål för utredning, verkställighetsåtgärder eller be- vakning.

Pågår vid utgången av en ettårs- period utmätning av lån för under- hållsbidrag som avses i 1 a 5 första stycket, skall målet handläg- gas under ytterligare en ettårs- period.

Försälts gäldenären i konkurs avbryts handläggningen av målet, såvida inte utmätning av lön pågår för en fordran som avser under- hållsbidrag med företrädesrätt en- ligt 7 kap. 14% eller utmätning skall ske för ett konkursbos räkning enligt 7kap. 19 5.

9 a %

Handläggningen skall fortsätta under ytterligare en ettårsperiod om sökanden begär det (förnyelse— ansökan). En sådan ansökan får göms tidigast sex månader före handläggningstidens utgång. Handläggningstiden får förlängas ett obegränsat antal gånger:

9 b &

Utmätt gods får säljas och influtna medel redovisas trots att handläggningstiden löpt ut eller handläggningen avbrutits enligt 9 &. Detsamma gäller i jiåga om åtgärd mot arbetsgivare enligt 7 kap. 2] 5.

9 c 5

Om en ansökan avser utmätning utan inskränkning, skall kronofog- demyndigheten i den utsträckning som påkallas av ansökans inne- håll, gäldenärens förhållanden och övriga omständigheter utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden samt under— söka om gäldenären har utmät- ningsbar egendom mtllständig till- gångsundersökning).

9 d &

Om en ansökan om utmätning avser endast lön eller annan för- män som avses i 7kap. ] å och fordringar som avses i ] 5 lagen (1985:146) om avräkning vid åter- betalning av skatter och avgifter, skall kronofogdemyndigheten utre- da gäldenärens anställnings- och inkomsy'örhållanden (begränsad tillgångsundersökning).

9 e &

Om sökanden begär det under handläggningstiden, skall krono- fogdemyndigheten göra en sådan tillgångsundersökning som avses i 9 c eller 9 d & (kompletterande tillgångsundersökning). En sådan undersökning får göras ett obe- gränsat antal gånger.

9f 5

Om kmnofogdemndigheten får kännedom om att gäldenären har utrnätningsbar lös egendom, skall den utmätas även om ansökan om utmätning begränsats enligt 9 d &.

Fordringar som avses i ] & lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och av- gifter skall alltid utmålas.

Särskilda föreskrifter om ut- mätning av fast'egendom, regist- rerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg finns i 4 kap. 5 &.

9 g &

Kronofogdengmdigheten skall i förekommande fall snarast efter genomförd utredning underrätta sökanden om att utmätning av lön inte kan ske eller att gäldenären saknar tillgångar till fll” betalning av urmämingsfordringen.

10 53

Utrnätning i enskilt mål skall ske så snart som möjligt efter det att behövliga handlingar har kommit in till kronofogdemyndigheten.

Om sökanden i enskilt mål medger uppskov med utmätningen och om uppskovet varar över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Om sökan— den medger uppskov Her än två gånger, är ansökan också för— fallen.

Bestämmelser om indrivning i allmänt mål finns i lagen (199389!) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att behövliga handlingar har kommit in till kronofogdemyndigheten.

Om sökanden medger uppskov med utmätningen och om upp- skovet varar över två månader, är ansökan förfallen. Om sökanden medger uppskov fler än två gånger under en ettårig handläggnings- period, är ansökan också förfallen. Under uppskovstiden tillämpas 9 f andra stycket och ]] åå.

115

Har två eller Hera sökt utmätning mot samma gäldenär, skall ut- mätning för fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.

Bestämmelserna i 15 kap. 165 första stycket om jämkning av un— derhållsbidrag vid införsel har motsvarande tillämpning vid utmätning.

Bestämmelserna i 7 kap. 175 första stycket om jämkning av un- derhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan utmätning.

13aå

Under den tid då varken utred- ning eller verkställighetsåtgärder pågår, skall kronofogdemyndig- heten bevaka målet. Under bevak- ningstiden tilllämpas 9 f och ]] åå. '

33 &

Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utmätt egen- dom tillhörde tredje man, skall utmätningen hävas, såvida ej tredje man- nen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendo- men sålts, gäller hävandet av utmätningen endast rätten till infiuma me- del.

Utmätning skall också hävas, om försäljning av egendomen eller in-

Utmätningen skall också hävas, om försäljning av egendomen eller

3 Senaste lydelse 19931893.

drivning av utmätt fordran ej kan antagas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig.

7 kap. Utmätning av lön m.m.

indrivning av utrnätt fordran inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig eller om ford- ringsanspråket kan antas bli till- godosett genom utmätning av lön under handläggningsperioden.

Särskilda bestämmelser allmänna mål

om

36 54

Bestämmelsema i 9—10 och 13 a åå tillämpas inte i allmänt mål. Bestämmelser om indrivning i allmänt mål finns i lagen (1993-891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Allmänna bestämmelser

1 55 - Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av 1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön,

provision eller annan gottgörelse,

2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är jämförhg med en arbetstagares, '

3. belopp som utgår SOm pen— sion eller livränta, -

4. sjukpenning, föräldrapenning— förmåner, rehabiliteringspenning, ersättning enligt lagen (1988zl465) om ersättning och ledighet för när— ståendevård och annan ersättning som utgår på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, ar- betslöshet, vämpliktstjänstgöring

3. periodiskt vederlag för ut- nyttjande av patent, ' rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller'annan sådan rättighet eller för överlåtelse av rörelse,

4. belopp som utgår som pension eller livränta,

5. sjukpenning, föräldrapenning- förmåner, rehabiliteringspenning, ersättning enligt lagen (1988: 1465) om ersättning och ledighet för när- ståendevård och annan ersättning som lämnas på grund av sjukdom, smitta, olycksfall. utbildning, ar- betslöshet, värnpliktstjänstgöring

" Förutvarande 36 & upphävd genom 1993:893.

5 Senaste lydelse l991:1989.

eller annan tjänstgöring som er— sätts med samma eller lilmande förmåner som vämpliktstjänst- göring, allt i den mån ersättningen inte avser att kompensera för sär— skilt angivna kostnader eller skall återbetalas.

Bestämmelserna i detta kapitel är ej tillämpliga när gäldenären är dödsbo eller annan juridisk per- son. För vissa fall när skälig lön ej utgår för gäldenärens arbete gäller enligt 18 & särskilda bestämmelser.

eller annan tjänstgöring som er- sätts med samma eller liknande förmåner som vämpliktstjänst- göring, .allt i den utsträckning ersättningen inte avser att kom- pensera för särskilt angivna kost- nader eller skall återbetalas. Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när gäldenären är dödsbo eller annan juridisk per- son.

25

Vad som föreskrivs om ut- mätning av lön gäller även utmät- ning av annan förmån som avses i l &, om ej annat anges. Bestäm— melser om arbetsgivare gäller därvid den som utger förmånen.

Vad som föreskrivs om ut- mätning av lön gäller även utmät- ning av annan förmån som avses i 1 5, om inte annat anges. Bestäm- melser om arbetsgivare gäller därvid den som utger förmånen.

Villkor för utmätning 3 &

Lön som innestår hos arbets- givaren får utmätas genom att ar- betsgivaren åläggs att innehålla och tillställa kronofogdemyndig- heten viss del. Beslut om utmät- ning får meddelas beträffande lön som förfaller under viss i beslutet angiven tid eller beträfande viss lönepost.

Lön som innestår hos arbets- givaren får utrnätas genom att ar- betsgivaren åläggs att innehålla och betala ut en viss del av lönen till kronofogdemyndigheten. Be- slutet om utmätning får avse fram- tida utbetalningar av lön eller viss lönepost. -

Utmätning av lön skall ske en- dast om det är försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas flyta in.

45

Lön får tagas i anspråk genom utmätning endast i den mån lönen uppenbart överstiger vad som be- hövs för gäldenärens och hans familjs underhåll samt till full- görande av underhållsskyldighet som i övrigt åvilar honom. Om utmätningen avser ackordslön,

Lön får tas i anspråk genom utmätning endast till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll samt till fullgörande av betalnings- skyldighet mot annan som vid utmätning av lön har bättre rätt till lönen. Vid utmätning för

provision eller annan ersättning som innestår för längre tid än en månad, skall särskild hänsyn tagas till detta förhållande.

underhållsbidrag med företrädes- rätt enligt 14 5 skall även be- talningsskyldighet mot annan som har lika rätt som sökanden beak- tas. Om utrnätningen avser ackords- lön, provision eller annan ersätt- ning som innestår för längre tid än en månad, skall särskild hänsyn tas till detta förhållande.

55

Utmätning får ej under ett och samma kalenderår tillämpas sam- manlagt längre tid än sex måna- der. Utrnätning får ej heller under två kalenderår efter varandra ske så att lönen i en följd eller utan större uppehåll tas i anspråk un- der längre tid än sex månader. Det bör om möjligt undvikas att lönen tas i anspråk under gälde- närens semester eller i omedelbar anknytning till denna.

Första stycket är ej tillämpligt vid utmätning av ackordslön, provision eller annan ersättning som innestår för längre tid än en månad. Meddelas i annat fall beslut om utmätning beträffande viss lönepost, skall beslutet vid tillämpning av första stycket anses gälla den tid på vilken den posten belöper.

Om belopp som utgår som pension eller livränta förfaller med längre mellanrum än en månad, får utmätning därav ej ske i vidare mån än om beloppen hade förfallit månadsvis.

Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning oförbehållsbeloppet) bestäms med ledning av belopp multiplicerade med ett tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad närmast före- gående år och prisläget i oktober 1993 (normalbelopp). Beloppen är 43 800 kronor för ensamstående, 72 360 kronor för sammanlevande makar och därmed jämställda, 23 240 kronor för varje barn till och med det kalenderår då barnet fyller-sex år och 26 750 kronor för tid därejier.

Nomialbeloppen skall anses in— nefatta alla vanliga levnadskost- nader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till nonnalbeloppen.

Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer.

Ersättning som utgår i stället för semester och innestår hos ar- betsgivaren får ej i något fall ut- mätas utan gäldenärens med- givande i målet. Detta gäller även semesterrnedel som av arbets-

Utmätning av lön för under- hållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a 5 första stycket får ske endast om bidragsbeloppet utestår obetalt eller om gäldenären vid två eller flera tillfällen under de senaste två åren före utmätningsbeslutet har

givaren har betalats till särskild" kassa och innestår hos denna.

underlåtit att betala i rätt tid och det finns anledning att anta att detta skall upprepas.

Utmätning får bara ske för bidragsbelopp som ar förfallet när verkställighet skall ske eller som förfaller näst därejfer.

Förfarandet

Innan beslut om utmätning med- delas skall gäldenären beredas till- fälle att yttra sig, om det kan ske utan avsevärd tidsutdräkt. Gälde— nären behöver dock ej höras när han byter anställning och beslut skall meddelas om utmätning hos - den nye arbetsgivaren, om ej sär- skilda skäl föreligger.

Innan ett beslut om utmätning meddelas, skall gäldenären ges tillfälle att yttra sig, om det inte avsevärt skulle fördröja handlägg- ningen. Om det-inte finns särskilda skäl för det, behöver gäldenären dock inte höras- när han byter anställning och beslut skall meddelas om utmätning hos den nye arbetsgivaren.

85

Kmnofogdemyndigheten bestäm- mer dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningsu'll— fålle (utmätningsbeloppet), dels det belopp som enligt 4 5 skall för— behållas gäldenären (det "unnar-' ningsfria beloppet).

Är det fråga om utmätning av sjukpenning eller annan dagersätt- ning som avses i 1 & första stycket 4, bestäms utmätningsbeloppet och det utmätningsfria beloppet per dag.

8 a ås När sjukpenning eller annan dagersättning som avses -i l 5

6 Införd genom 1987z372.

Vid utmätning av lön skall kronofogdemyndigheten bestämma dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlönings- tillfålle (utmätningsbeloppet), dels förbehållsbeloppet. I stället för att fastställa ett utmätningsbelopp får myndigheten bestämma att all lön som överstiger förbehållsbeloppet skall tas i anspråk.

Vid utmätning av sjukpenning eller annan dagersättning som avses i 1 5 första stycket 5 be- stäms uUnätningsbeloppet och för- behållsbeloppet per dag. Om sådan ersättning betalas ut för mer än en dag, skall utmätnings— belopp och förbehållsbelopp för samtliga dagar som ingår i ersätt- ningsperioden räknas samman;

Vid utmätning för ett engångs— belopp som avser underhållsbidrag

"'16

första stycket utges för mer än en dag, skall utmåtningsbeloppen och de utmätningsfria beloppen räknas samman för samtliga dagar som ersättningsperioden omfattar.

95

Om särskilda skäl föreligger, får kronofogdemyndigheten ålägga ar- betsgivaren att anpassa sättet för länens utbetalande så att utmät- ning kan verkställas i därför läm- pad ordning.

med företrädesrätt enligt 14 & Prop. 1994/95: 49 skall kronofogdemyndigheten vid behov fördela beloppet på särskil- da poster efter vad som är skäligt med hänsyn till den tid som beloppet är avsett för och övriga omständigheter. De särskilda posterna anses vid utrnätningen förfallna enligt vad som bestämts

vid fördelningen.

Om det finns särskilda skäl, får kronofogdemyndigheten ålägga ar- betsgivaren att anpassa sättet för" 'löneutbetalningen så att utmät- - ningen kan verkställas i lämplig-

ordning.

10 5

Beslut om utmätning skall ändras, om anledning föreligger. Innan ändring beslutas skall den part som ändringen går emot be- redas tillfälle att yttra sig, om ej det är uppenbart obehövligt eller beslutet ej kan uppskjutas.

Ett beslut om utrnälning skall ändras, om det finns anledning till det. Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, skall denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt eller beslutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a 5 första stycket skall hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidrags-

skyldigheten.

11 &

Kmnofogdemyndigheten får på begäran av sökanden eller gäldenären bevilja anstånd under pågående utmätning av lön. På begäran av gäldenären får anstånd dock beviljas endast om sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl.

11 &

Kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren angående beslut om utmätning och i fråga som avses i 9 eller 10 5.

13 57

Utmätningen medför förrnånsrätt när det belopp som skall inne- hållas har förfallit till betalning.

När sjukpenning eller annan dag- ersättning som avses i 1 5 första stycket 4 utges för mer än en dag, skall ersättningen anses ha förfallit till betalning med utmätnings- beloppet varje dag som ersätt- ningsperioden omfattar.

7 Senaste lydelse 1987z372.

12 & Kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren om ett be- slut om utmätning och beslut i.

frågor som avses i 9—11 55.

F öreträdesordning

Utmätning av lön medför för— månsrätt när det belopp som skall innehållas har förfallit till be- talning.

När sjukpenning eller annan dag— ersättning som avses i l 5 första stycket 5 utges för mer än en dag, skall ersättningen anses ha förfallit till betalning med utmätnings- beloppet varje dag som ersätt- nirrgsperioden omfattar.

14 &

Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde fi'amför andra fordringsanspråk:

]. fordran som avser under- hållsbidrag enligt äktenskaps— balken och föräldrabalken,

2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 & konkurslagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,

3. fordran som avses i 2 & lagen (I993:891) om indrivning av stat- liga fordringar m.m.

Företrädesrätten enligt första stycket ] gäller även sådant utländskt underhållsbidrag som får verkställas i Sverige, om bidrags- fordringen vid verkställighets- tillfället inte är äldre än tre år.

Företrädesordning

125

Skatteavdrag har företräde framför utmätning. Om förhållan-

15 & Avdrag för preliminär skatt har företräde framför utmätning av

det mellan införsel och utmätning lön. Utmätning för underhålls— jinns bestämmelser i 15 kap. 16 bidrag med företrädesrätt enligt och 17 åå. 14 å och förrättningskostnadema i målet har företräde framför avdrag för kvarstående skatt. Vid utmätning av lön för annan fordran har avdrag för kvar- stående skatt företräde. En fordran enligt 14 & första stycket 1 har företräde framför förrättnings- kostnaderna i målet.

16 & Vid samtidig utmätning för flera underhållsbidrag med företrädes—

rätt enligt 14 5 skall det inne- hållna beloppet fördelas ejier de löpande bidragens storlek. Om mer än som svarar mot de löpande bidragen har utmätts, har bidrag som har stått ute längre företräde vid fördelningen av det över- skjutande beloppet.

En delbetalning som flyter in på en viss underhållsberättigads fordran avräknas i första hand på den fordran som har stått ute längst. Dock får belopp inte av- räknas på en fordran som är äldre än tre år.

17 &

Bor gäldenären varaktigt till— sammans med sin make och över- stiger underhållsbidrag till maken eller till makamas barn vad som skäligen bör tillkomma den under- hållsberättigade, får bidraget vid tillämpningen av 14 och 16 åå jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken utmätning sker samtidigt. Om det finns särskilda skäl, får sådan jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om

14 5

Har beslut om utmätning för viss fordran meddelats beträfande be- lopp som utgår som pension eller livränta och blir därefter rättig- heten som sådan utmätt för annan fordran, skall den senare utmät- ningen anses ha skett även för obetald del av den förra ford- ringen.

15 &

Försätts gäldenären" i konkurs, får beslut om utmätning ej tillämpas betrafande lön som för- faller under konkursen.

detta överstiger vad som skäligen behövs för den underhållsbe— rättigades försörjning.

Har gäldenären rätt till avdrag på underhållsbidrag enligt 7kap. 4 & föräldrabalken, får belopp som på denna grund tillgodoräknas ho— nom inte tas i anspråk genom ut— mätning för fordran, som till— kommer annan än den under— hållsberättigade eller någon som

. har inträtt i dennes rätt.

18 5

Har utmätning för fordran med företrädesrätt enligt 14 & beviljats i förmån som avses i 1 & första stycket 3 eller 4 och blir därefter rättigheten som" sådan utmätt för . annan fordran, har den förra fordringen företräde till betalning ur vad som flyter in till följd av den senare utmätningen. I fråga .om underhållsbidrag med före- trädesrätt enligt 14 & gäller detta i fråga om bidragsbelopp som har förfallit till betalning när beslutet

om - utmätning av rättigheten meddelas eller förfaller näst därejier.

Har utmätning beviljats i förmån som avses i I & första stycket 3 eller 4- för någon annan fordran än som avses i -14 å och blir därefter rättigheten som sådan utrnätt för ytterligare fordran, skall den senare utrnätningen anses ha skett även för den obe- talda. delen av den förra fordringen.

19 5

Även om gäldenären är i konkurs får utmätning enligt detta kapitel ske för fordran, som avser under- hållsbidrag . med företrädesrätt enligt 14 &. Utmätning får också ske för konkursboets räkning.

Försätts gäldenären i konkurs under pågående utmätning av lön för någon annan fordran än som avser- underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 14 5, skall utmätningen fortsätta för konkurs- boets räkning, om inte konkurs-. förvaltaren begär att verkställig- heten skall upphöra.

Arbetsgivares skyldigheter

16 å” - Utmätningsbeloppet skall inne- hållas endast i den mån lönen överskjuter det utmätningsfria be- loppet.

Arbetsgivaren skall tillställa kro— nofogdemyndigheten innehållet be— lopp på tid och sätt som myndig— heten bestämmer. I de fall rege— ringen föreskriver kan kronofogde— myndigheten besluta att innehållet belopp skall tillställas en annan myndighet än kronofogdemyndig— heten.

Om särskild anledning före— ligger, får arbetsgivaren åläggas att omedelbart tillställa kronofog— demyndigheten innehållet belopp.

17 &

Betalar arbetsgivaren ut lön i uppenbar strid mot beslut om ut- mätning eller underlåter han att inom föreskriven tid eller på an— fordran tillställa kronofogdemyn- digheten innehållet belopp, får hos arbetsgivaren genast utsökas vad denne skulle ha innehållit eller har innehållit.

18 &

Arbetar gäldenären i annans för- värvsverksamhet utan lön eller

8 Senaste lydelse 1983:924.

20 å .

Arbetsgivaren skall innehålla ut— mätningsbeloppet endast till den del som lönen överstiger förbe- hållsbeloppet. ' Arbetsgivaren skall betala ut det . innehållna beloppet till kronofog- . demndigheten på tid och sätt som myndigheten bestämmer. Krono- fogdemyndigheten får, i 'de fall regeringen fireskriver det, besluta att det innehållna beloppet skall betalas ut till en annan myndighet än kronofogdemyndigheten.

Om .det finns särskild anledning till det, får arbetsgivaren-åläggas att omedelbart betala ut det inne- hållna beloppet till kronofogde- myndigheten.

21 &

Betalar arbetsgivaren ut lön i uppenbar strid mot ett beslut om utmätning eller underlåter han att inom föreskriven .tid eller på an- fordran betala ut det innehållna

"beloppet till kronofogdemyndig-

heten, får hos arbetsgivaren genast utsökas vad denne skulle ha innehållit eller har innehållit.

22 & Arbetar gäldenären i annans for- värvsverksamhet utan lön eller

mot uppenbart för låg ersättning och kan till följd därav utmätning ej äga rum, får kronofogdemyn- digheten ålägga arbetsgivaren att, för tid efter det att beslut därom har meddelats och till dess annat förordnas, till myndigheten utge så mycket som hade kunnat tagas ut genom utmätning om skälig lön hade utgått för arbetet. Innan be— slut meddelas skall gäldenären och arbetsgivaren beredas tillfälle att yttra sig.

Åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av lön. Un- derlåter arbetsgivaren att utge be- lopp som har bestämts genom be- slutet, gäller vad som sägs i 17 &.

mot uppenbart för låg ersättning och kan utmätning därför inte ske eller ske endast med för lågt be- lopp, får kronofogdemyndigheten ålägga arbetsgivaren att, för tid efter det att beslut därom har meddelats och till dess annat beslutas, till myndigheten utge-så mycket som hade kunnat tas ut genom utmäming, om skälig lön hade betalats för arbetet. Innan ett sådant beslut meddelas skall gäldenären och arbetsgivaren ges tillfälle att yttra sig.

En åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av lön. Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts ge- nom beslutet, gäller vad som sägs i21 &.

Särskilda bestämmelser

19 &

Samtidigt som utmätning sker av lön får även annan tillgång utmätas till säkerhet för sökandens fordran. Med vidare åtgärd i den delen får anstå under högst ett år i avvaktan på att lön innehålls till betalning av fordringen.

20 5

Sedan lön har betalats ut, gäller om utmätning av medlen vad som sägs i 5 kap.

förlängt

23 5

Har arbetsgivaren innehållit me- del vid utmätning av lön i allmänt mål för fordran som avses i 2 & lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. , är gälde- nären inte längre betalningsskyldig för den del av fordringen som mot-

svaras av det innehållna beloppet, även om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller när medel har innehållits för ford- mn som avser underhållsbidrag, om fordringen tillkommer allmän

försäkringskassa enligt 15 5 lagen (1964-143) om bidragsförskott eller 12 5 lagen (1984.'1095) om bidragsförskott för studerande.

24 5

Sedan lön har betalats ut, kan medlen utmätas endast i enlighet med vad som sägs i 5 kap.

Strajbestämmelse 21 5 25 & Arbetsgivare, som uppsåtligen En arbetsgivare som uppsåtligen

eller av oaktsamhet underlåter att inom föreskriven tid tillställa kro- nofogdemyndigheten belopp som skulle ha innehållits enligt beslut om utmätning, döms till böter.

eller av oaktsamhet underlåter att inom föreskriven tid tillställa kro- nofogdemyndigheten belopp som skulle ha innehållits enligt beslut om utmätning, döms till böter.

13 kap. 1 &

Medel som har iryiutit till kronofogdemyndigheten i mål om utmätning skall redovisas så snart som möjligt. Är influtet belopp ringa och kan det antagas att ytterligare medel kommer att in- flyta i målet, får det avvaktas.

Medel som har flutit in till kronofogdemyndigheten i mål om utmätning skall redovisas så snart som möjligt. Är influtet belopp ringa och kan det antas att ytter- ligare medel kommer att flyta in i målet, får myndigheten avvakta med redovisningen.

Vid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 & andra stycket får redovisning ske tidigast i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

14aå

Vid utmätning av lön för under— hållsbidrag med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 & tillämpas inte 14 ä 3 eller 5. Om det finns särskilda skäl, skall dock 14 & 5

tillämpas.

16 kap. 5 &

Lämnar sökanden anstånd med avhysningen och varar anståndet över sex månader från dagen för ansökningen, skall denna förklaras förfallen, om ej särskilda skäl föranleder att ytterligare anstånd godtas.

Medger sökanden uppskov med avhysningen och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte änns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.

12 a &

Medger sökanden uppskov med verkställith och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen.

Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger.

Kronofogdemyndigheten får be- vilja anstånd med handräckning för återtagande av en vara,- om det änns särskilda skäl med hänsyn till köparens förhållanden och övriga omständigheter. An- stånd får dock inte beviljas för mer än fyra månader ä'ån dagen för ansökan om handräckning. Kronofogdemyndigheten får be-

sluta om villkor för anståndet och, . om det änns anledning till det, . förklara att anståndet skall upphöra att gälla.. 17 kap. 3 (59

Sökanden ansvarar ej för-förrätt- ningskostnadema för utmätning enligt 7 kap. 17 & eller 15 kap. 195 jämförd med 7 kap. 17 & eller för handräckning .- enligt 8 kap. 18 &.

Sökanden ansvarar ej heller för förrättningskosmaderna i mål om införsel.

Sökanden ansvarar inte för för- rättningskosmadema för utmätning enligt 7 ,kap. 21. 5 eller för hand— räckning enligt 8 kap. 18 %.

Sökanden ansvarar inte heller för förrättningskosmadema i mål om utmätning för fordran som vid utmätning av lön har företrädes- rätt enligt 7kap. 14 &.

Vid avhysning ansvarar sökanden ej för kostnad för förvaring av svarandens egendom eller för annan åtgärd som_väsentligen avser att skydda svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnad- för försälng enligt 16 kap. 7 &.

öå

Kronofogdemyndigheten skall ta- ga ut förrättningskosmader utan särskild begäran.

9 Senaste lydelse 19921636. .

Kronofogdemyndigheten skall. ta ut förrättningskosmader utan sär- skild begäran. Preskription av en huvudfordran omfattar även fordran på förrättningskostnad. En fordran på förrättningskostnad som avser ett mål om utmätning för underhållsbidrag preskriberas vid utgången av kalenderåret två

år efter det att avgiäen debi- terades.

7510

Förrättningskosmader i mål om utmätning tas ut ur köpeslcillingen för såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får . vid behov genast utsökas hos gäldenären. Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 5 får genast utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits. Förrättningskostnad i mål om införsel får genast tas ut genom införsel hos gäldenären.

8 .5'

Förrättningskostnader i mål om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd, vilken alltjämt består när verkställighetäger rum för det anspråk som har föranlettt åtgärden, anses som förrättnings- kostnad för sistnämnda verkställighet.

Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 16 kap. 7 &, tas förrättningskosmad för försäljningen ut ur köpeskillingen.

När förrättningskostnader för av— När förrättningskostnader för .av- hysning tas ut hos svaranden, har hysning tas ut hos svaranden, har. kostnad som avses i 3. & andra kostnad som avses i 3 & tredje

stycket företräde framför annan stycket företräde framför annan.. -

förrättningskostnad. --_ . - förrättningskostnad.

18 kap. 7 511 Ett beslut om utmätning som . Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. eller ett beslut om. .avses i 7 kap. får överklagas utan införsel får överklagas utan in- inskränkning till viss tid... skrankning till viss tid. Ett beslut om annan utmätning skall överklagas av sökanden eller svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs honom. Tredje man får överklaga sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 5 första stycket eller 12 kap. 49 & tredje- stycket skall dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden. ' En exekutiv försälng skall överklagas inom tre veckor från för- säljningen. Ett beslut om fördelning eller utbetalning av medel skall överklagas inom tre veckor från beslutet. - Ett sådant överklagande som avses i 6 & andra stycket andra meningen får göras utan inskränkning till viss tid.

'0 Senaste lydelse 1992:636.

” Senaste lydelse 1993:516.

Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall skall överklagas inom tre Prop. 1994/95:49 veckor från det att beslutet delgavs klaganden.

12 än

Tingsrätten får, utan att mot- parten dessförinnan har beretts tillfälle att yttra sig över över- klagandet, förordna att någon åt- gärd för verkställighet tills vidare inte skall vidtas eller, om det finns synnerliga skäl, att en redan vid- tagen åtgärd skall hävas.

Tingsrätten får, utan att mot- parten dessförinnan har getts till- fälle att yttra sig över över- klagandet, förordna att någon åt- gärd för verkställighet tills vidare inte skall vidtas eller, om det finns synnerliga skäl, att en redan vid- tagen åtgärd skall hävas. Vid utmätning av lön för underhålls- bidrag får förordnandet inskränkas till att avse att infiutna medel inte skall betalas ut.

Tingsrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för verkställighet skall genomföras och bestå till dess annat förordnas.

16 åt?: Tingsrättens beslut i en fråga som överklagats dit gäller på det sätt som i 2 kap. 19 & sägs om kronofogdemyndighetens beslut.

I mål om utmätning eller inför- sel skall dock vidtagen åtgärd inte utan särsldlt förordnande återgå innan tingsrättens beslut har vun-

I mål om utmätning skall dock en vidtagen åtgärd inte utan sär- skilt förordnande återgå innan tingsrättens beslut har vunnit laga

nit laga kraft. kraft.

1. Denna lag träder ikraft den dag regeringen bestämmer.

2. De nya föresluiftema skall tillämpas även i mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet beträfande förhållande som hänför sig till tiden därefter. I fråga om överklagande av ett beslut om införsel tillämpas efter ikraftträdandet de nya föreskriftema om överklagande av ett beslut om utmätning.

3. Om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett beslut om införsel eller utmätning av lön, skall honofogdemyndigheten ompröva beslutet med tillämpning av de nya föreskrifterna i 7 kap. Om ett sådant beslut vid iluaftträdandet är föremål för prövning i domstol, skall kronofogdemyndigheten avvakta med omprövningen tills domstols- prövningen är avslutad.

4. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall vid beräkning av den ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 & anses ha kommit in till kronofogdemyndigheten på dagen för iluaftti'ädandet.

” Senaste lydelse 1993z516.

” Senaste lydelse 1993:516.

5. En ansökan om införsel som har gjorts före ikraftträdandet skall an- Prop. 1994/95:49 ses som en ansökan om utmäming med begäran om begränsad tillgångs- undersökning enligt 7 kap. 9 d &.

2. 2 Förslag till lag om ändring 1 uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs att 41 ä 2 mom., 45 ä 3 mom., 75 a och 76 55 uppbördslagen (1953. 272) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

41å

2 mom.2 Om det belopp, som skulle återstå sedan skatteavdrag för kvarstående skatt har gjorts, jämte den inkomst den skatt- skyldige i övrigt kan åtnjuta un- derstiger vad den skattskyldige behöver för eget underhåll och få- miljens behov Uörbehållsbeloppet) får skattemyndigheten efter an— sökan av den skattskyldige för- ordna antingen att skatteavdrag över huvud taget inte skall göras eller att för skatteavdraget får tas i anspråk endast vad av lönen överskjuterförbehållsbelappet.

Förbehållsbeloppet beräknas med ledning av bestämmelserna i 15 kap. 6 a & utsökningsbalken.

2 mom. Om den ersättning, som skulle återstå sedan skatteavdrag för kvarstående skatt har gjorts, understiger vad den skattskyldige behöver för sitt eget och familjens underhåll, skall skattemyndig- heten efter ansökan av den skatt- skyldige besluta att skatteavdrag inte skall göras med större belopp än att den skattskyldige har medel som behövs för hans eget och familjens underhåll Hörbehålls— beloppet).

Förbehållsbeloppet berälmas en- ligt 7kap. 4 och 5 åå utsöknings- balken. Har ett förbehållsbelopp bestämts i ett beslut om utmätning av lön i ett mål hos kronofogde- myndigheten, skall detta förbe- hållsbelopp tillämpas under den tid beslutet gäller också i fråga om avdrag för kvarstående skatt. Arbetsgivare skall tillämpa beslut om skatteavdrag enligt första stycket senast från och med det utbetalningstillfalle som inträffar sedan en vecka förflutit från det han fått del av beslutet eller, om det inte kan ske, inom fyra dagar efter nämnda utbetalningstillf'alle tillställa den skattskyldige det belopp som skulle ha tillkommit denne om beslutet tillämpats.

45 &

3 mom. Sker avdrag för preliminär A—skatt för arbetstagare, som är försatt i konkurs, och kan det antagas att avdraget är större än som fordras för att den preliminära skatten skall motsvara den slutliga skatten, må skattemyndigheten efter ansökan av konkursboet genom

1 Lagen omtryckt 199197. Senaste lydelse av lagens rubrik l974:77l.

2 Senaste lydelse 19922680.

jämkning förordna om' minskning av skatteavdraget och i samband därmed meddela beslut om utbetalning till konkursboet av för mycket innehållen preliminär skatt.

Motsvarande gäller efter ansökan Motsvarande gäller efter ansökan av krOnofogdemyndighet när lön av lcronofogdemyndighet när lön tages i anspråk genom införsel tas i anspråk genom utmätning. eller utmätning.

75 a 53

Har betalningsskyldighet enligt 75 & ålagts både arbetsgivare och ar- betstagare och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbets- givaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har under- rättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet.

Efterkommer arbetsgivaren inte Om arbetsgivaren inte följer en anmodan att betala beloppet, får anmodan att betala beloppet, får det uttagas i den ordning som det tas ut i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av föreskrivs i fråga om indrivning av skatt. Införsel får dock ej beviljas. skatt. Vid utmätning av lön har en

sådan fordran inte företrädesrätt enligt 7 kap. 14 & utsöknings- balken.

Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot under- låtet skatteavdrag svarande belopp, skall också betala dröjsmålsavgift på beloppet. Som förfallodag rälmas därvid den dag då beloppet skulle ha betalats om skatteavdrag hade gjorts.

Om arbetsgivare efter omprövning eller överklagande av skatte- myndighets beslut har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt, skall skattemyndigheten till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har betalat för arbetstagaren, samt betald dröjsmålsavgift. På skattebeloppet berälmas restitutionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämp- liga delar bestämmelserna i 69 5 2 mom.

Står arbetsgivare i skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för vilken betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut endast vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och dröjsmåls- avgift. I lagen (1985:146) om avrälming vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indriv- ningskvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållanden anmär- kas på indrivningskvittot.

76 å4 Arbetsgivare som har betalat skatt i enlighet med beslut om betal- ningsskyldighet enligt 75 & får söka beloppet åter av arbetstagaren. Den arbetsgivare som vill söka belopp åter av arbetstagaren skall till krono—

3 Senaste lydelse 1992: 1 176. 4 Senaste lydelse 1992:624.

fogdemyndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat skatten. Kronofogdemyndigheten får hos Kronofogdemyndigheten får hos arbetstagaren driva in beloppet i arbetstagaren driva in beloppet i den ordning som gäller för indriv- den ordning som gäller för indriv- ning av skatt. Införsel får dock ning av skatt. Vid utmätning av inte beviljas. lön har en sådan fordran inte före— trädeer enligt 7kap. 14 & ut- sökningsbalken. Bestämmelsen i 4 & preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om arbetsgivarens regressfordran enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om Prop. 1994/95:49 sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 18 5 lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 &I

Har en redare, som inte har verkställt skatteavdrag, betalat skatt för en sjöman, får redaren söka beloppet åter av sjömannen. Den redare som vill söka beloppet åter av sjömannen skall till kronofogde- myndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat skatten.

Kronofogdemyndigheten får hos Kronofogdemyndigheten får hos sjömannen driva in beloppet i den sjömannen driva in beloppet i den ordning som gäller för indrivning ordning som gäller för indrivning av skatt. Införsel får dock inte av skatt. Vid utmätning av lön har . beviljas. fordringen inte företrädesrätt en-

ligt 7kap. 14 & utsökningsbalken.

Bestämmelsen i 4 & preskriptionslagen (1981:l30) gäller i fråga om redarens regressfordran enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Lagen omtryckt l970:933. 31 1 Senaste lydelse 1992z626.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om

arbetsgivares kvittningsrätt

Härigenom föreskrivs att 5 5 lagen (1970:215) om arbetsgivares =kvitt— ningsrätt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

551

Skatteavdrag samt införsel, som beslutats innan lönefordringen förfallit till betalning, har före- träde framför kvitming enligt den- na lag.

Är arbetsgivarens fordran sådan - att rätt till kvittning föreligger en— ligt 3 å och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han ålagts att innehålla genom beslut om ut- mätning av lön, beslutar kronofog- demyndigheten om beloppets för- delning mellan arbetsgivaren och utmätningssökanden efter fordring- arnas storlek.

I övrigt får kvittning ej åberopas mot beslut om utmätning av lön.

lillan mot kronofogdemyndig- hetens beslut enligt andra stycket föres i hovrätten genom besvär. Iblan är ej inskränkt till viss tid.

Föreslagen lydelse

Skatteavdrag har företräde fram- för. kvittning enligt denna lag. Detsamma gäller utmätnin g av lön för sådan fordran som har företrä- desrätt enligt 7 kap. 14 & utsök-

. ningsbalken, om utmätningen har

beslutats innan lönefordringen för- fallit till betalning.

Är arbetsgivarens fordran sådan att rätt till kvitming föreligger en- ligt 3 5 och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han. ålagts att innehålla genom beslut om utmätning av lön för en fordran som inte har företrädeer enligt 7kap. I 4 & utsökningsbalken, be- slutar kronofogdemyndigheten om beloppets fördelning mellan ar- betsgivaren och utmätningssökan- den efter fordringamas storlek.

I övrigt får kvittning inte åbe- ropas mot beslut om utmätning av lön.

Kronofogdemyndighetens beslut enligt andra stycket får överklagas hos tingsrätten utan inskränkning till viss tid. Vid överklagandet och vid handläggningen i domstol tillämpas 18 kap. utsökningsbal- ken.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. ] fråga om beslut enligt 5 & andra stycket som meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

' Senaste lydelse 1981z833.

2.5 Förslag till lag om ändring i förrnånsrättslagen

(l970:979) '

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 9 55 förmånsrättslagen (l970:979) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

' Föreslagen lydelse

1 5 _ . Vid utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning enligt denna lag. Föreslaift om lika rätt till betalning innebär att varje borgenär får betalt i förhållande till sin fordran.

I fråga om företräde till betal— ning vid införsel gäller särskilda bestämmelser.

I "fråga om företräde till betalning vid utmätning av lån gäller särskilda bestämmelser.

35

Förmånsrätt består, även om fordringen överlåtes eller tages i anspråk genom utmätning eller in—

Förmånsrätt består, även om fordringen överlåts eller tas 1 an- språk genom utmätning eller på

försel eller på annat sätt övergår annat sätt övergår till annan. till annan.

9 51

Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafemas följd och efter den i 4—7 åå angivna numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 5 3 har dock företräde framför förrnånsrått enligt 4 & 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 & sjö- lagen (1994:1009).

Förmånsrått på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av företagsinreckning, vilken har sökts samma dag som be— slutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteclming om utmätningen har tagits upp eller

senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen- dom, om ej annat följer av 4 kap. 30 å andra stycket eller 7 kap. 13 & utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om det inbördes före- trädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt

1 Senaste lydelse 1994:1018.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen- dom, om inte annat följer av 4 kap. 30 å andra stycket eller 7 kap. 13 & utsökningsbalken. Ut- mätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt, om inte något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 & utsökningsbalken. Om det in- bördes företrädet i övrigt mellan

änns för vissa fall särskilda be- fordringar med samma slag av stämmelser. förmånsrätt änns för vissa fall sär— skilda bestämmelser. Vad i denna paragraf föreskrives om förmånsrätt på grund av utmäming tillämpas även i fråga om förmånsrätt på grund av betalningssälcring.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.6 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen

( 1973z349)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3å studiestödslagen (l973:349)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 3 52 En fordran på studiestöd kan inte överlåtas. En fordran på studiehjälp eller studiemedel får inte tas i anspråk genom utmätning eller införsel. Andra fordringar på studiestöd kan utmätas och tas i anspråk genom införsel i den ordning och i den omfattning som anges i 7 kap. och 15 kap.utsökningsbalken.

En fordran på studiehjälp eller studiemedel får inte tas i anspråk genom utmätning. Andra ford- ringar på studiestöd kan tas 1 an— språk genom utmätning av lön enligt 7 kap. utsökningsbalken.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

] Lagen omtryckt 19871303. 2 Senaste lydelse 1988zl4l.

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:599) om avbetalnings- köp mellan näringsidkare m.fl.

dels att 14 5' skall upphöra att gälla, dels att 12, 16 och 18 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 52

Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6 5 andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan, skall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid ansölmingen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i 11 &.

Utsökningsavgift skall förskotteras av sökanden, om kronofogde- myndigheten begär det. Betalas inte förskott inom förelagd tid, får handräckningen inställas.

I fråga om handräckning enligt I fråga om handräckning enligt denna lag tillämpas bestämmel- denna lag tillämpas bestämmel- serna om verkställighet i 16 kap. serna om verkställighet i 16 kap. 10—12 åå utsökningsbalken. 10—12 a åå utsökningsbalken.

16 53

Yalan mot beslut i fråga om Beslut om handräckning får handräckning förs i hovrätten överklagas hos tingsrätten. Vid genom besvär. Besvär skall an- överklagandet och vid handlägg- föras inom tre veckor från det att ningen i domstol tillämpas 18 kap. beslutet delgavs klaganden. Mot utsökningsbalken. Hovrättens be- hovrättens beslut får talan ej slut får inte överklagas. föras. ' ' Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd vid handräckningen, är han oförhindrad att väcka talan mot den andre vid domstol.

Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att beslutet om handräckning vann laga kraft mot honom, får köparen hos kronofogdemyndigheten lyfta belopp som har nedsatts enligt 10 & första stycket.

' Senaste lydelse av 14 5 1981:802. 2 Senaste lydelse 1988:395. 3 Senaste lydelse 19811802.

18 %* Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats

återlämna vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen ' eller muntligen, varvid domen skall ges in.

I fråga om verkställigheten tillämpas 14 å och, om ej armat följer av domen, 15 &. Beträd'ande talan mot kronofogdemyndighetens värdering tillämpas 16 å andra och tredje styckena.

I fråga om verkställigheten tillämpas 16 kap. 12aå utsök— ningsbalken och, om inte något annat följer av domen, 15 &. Be- träffande talan mot kronofogde- myndighetens värdering tillämpas 16 å andra och tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskriftema i 12, 14 och 18 55 gäller i sin äldre lydelse i fråga om ansölmingar om handräckning som gjorts före ikraftträdandet. Föreskriftema i 16 & gäller i_. sin äldre lydelse i fråga om beslut som meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet.

* Senaste lydelse 1981z802.

2.8 Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen

(1979:189)

Härigenom föreskrivs att 13. & bötesverkställighetslagen (1979:189) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

135

Mot kmnofogdemyndighets för- ordnande enligt 12 å får åkla- garen i den ort där den bötfällde jinns föra talan genom besvär hos tingsrätten i samma ort. Besvärs- handling skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då åklagaren fick del av be- slutet. I ärendet äger lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden motsvarande tillämpning. Därvid skall i fråga om besvärshandlingen gälla vad som i den lagen sägs om ansökan och skall vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 & samma lag rätten bestå av en lagfaren domare och nämnd.

Mot kmnofogdemyndighets beslut att icke meddela förordnande enligt 12 5 får talan ej föras. Den bötfällde får dock begära prövning av beslutet i samband med klagan över uttnätning eller införsel.

Åklagaren i den ort där den böt- fällde finns får överklaga ett förordnande av en kronofogde- myndighet enligt 125 hos tings- rätten i samma ort. Överklagandet skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då åklagaren fick del av beslutet. I ärendet tillämpas lagen (1946:807) om handläggning av domstols- ärenden. Därvid skall i fråga om överklagandet gälla vad som i den lagen sägs om ansökan. Vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 & samma lag skall rätten bestå av en lagfaren domare och nämnd.

Kmnofogdemyndighetens beslut att inte meddela förordnande enligt 12 & får inte överklagas. Den bötfällde får dock begära prövning av beslutet i samband med klagan över utmätning.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 1994/95 :49

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 18 & lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 52 Beslut om betalningsskyldighet enligt 16 5 första stycket skall fattas av skattemyndigheten.

.Den som har fullgjort betalningsskyldighet i enlighet med ett "beslut enligt 165 får söka beloppet åter av F—skattesedelsinnehavaren. Den som vill söka beloppet åter skall till kronofogdemyndigheten ge in det kvitto som han fått vid betalningen eller" på annat sätt styrka, att han har betalat avgifterna.

Kronofogdemyndigheten får hos Kronofogdemyndigheten får hos F—skattesedelsinnehavaren driva in F—skattesedelsinnehavaren driva in beloppet i den ordning som gäller beloppet i den ordning som gäller för indrivning av arbetsgivar- för indrivning av arbetsgivar— avgifter. Införsel får dock inte avgifter. Vid utmätning av lön har beviljas. F—skattesedelsinnehava- fordringen dock inte företrädesrön ren skall betala dröjsmålsavgift på enligt 7 kap. 14 & utsöknings— beloppet. balken. F—skattesedelsinnehavaren

skall betala dröjsmålsavgift på beloppet.

Bestämmelsen i 4 & preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt andra stycket. '

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Lagen omtryckt 1991:98.

2 Senaste lydelse 1993:9os.

_39

2.10 Förslag till lag om ändring i_utsökningsregisterlagen

(1986:617)

Härigenom föreskrivs att 6 & utsökningsregisterlagen (1986:617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

651. Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 55 får utsökningsregistret, i _den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om

1. exekutionstitel, skuldens stor— lek, arbetsgivare eller annan utbe- talare av ersättning som avses i 7 kap. 1 & eller 15 kap. 2_å utsök— ningsbalken, medelsslag, dag när skulden fastställdes och när den förföll till betalning, influtna me- del, den tidpunkt vid vilken skul- den preskriberas samt andra för- hållanden av betydelse för betal- ningsskyldigheten som framgår av exekutions titeln eller av andra handlingar i målet,

1. exekutionstitel, skuldens stor— lek, arbetsgivare eller annan utbe- talare av ersättning som avses i 7 kap. l & utsökningsbalken, me- delsslag, dag när skulden fast- ställdes och när den förföll till be- talning, infiutna medel, den tid- punkt vid vilken skulden presk— riberas samt andra förhållanden av betydelse för betalningsskyldig- heten som framgår av exekutions— titeln eller av andra handlingar i målet,

2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,

3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för utbetalning av influtna medel och annan redovisning, 4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,

5. utmätning, exekutiv försälj- ning, införsel, avräkning och be- talnm' gssakrm" ' g,

6. kvarstad och återtagande av vara,

7. bötesförvandling,

5. utmätning, exekutiv försälj- ning, avräkning och betalnings— säkring,

8. betalningsinstållelse och likvidation, 9. Skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (l994:334), konkurs, ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt 2 & ackordslagen (1 970: 847) ,

10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av

tillgångar,

10 a. förekomst av och tidpunkt för gäldenärsutredning enligt Gå lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,

11. redovisningen av verkställighetsuppdraget, 12. adminstrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets

användning.

' Senaste lydelse 1994:343.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.11. Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672) dels att 3 kap. 4 och 7 55 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 14 a 5, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 4å

Gäldenären får behålla lön och inkomst som vid utmätning jäm- ställs med lön, om beloppet inte betalts ut vid konkursens början, samt inkomst av sådant slag som gäldenären förvärvar därefter. Detta gäller dock inte i den mån inkomsten, efter skatteavdrag, uppenbart överstiger vad som be- hövs för gäldenärens och hans fa- miljs underhåll samt för annan un- derhållsskyldighet som gäldenären har. Om rätten till pension eller livränta är sådan att den kan ut- rnätas, får konkursboet förfoga över den.

löd som sägs om lön tillämpas också i fråga om periodiskt utgående ersättning för utnyttjande av rätt till litterärt eller konst- närligt verk eller annat sådant.

Gäldenären är skyldig att un- derrätta förvaltaren om sådan in- komst som avses i första och andra styckena. Vill förvaltaren göm anspråk på inkomsten, skall han underrätta arbetsgivare eller annan som skall utge förmånen. Innan sådan underrättelse har lämnats får förfallet belopp be- talas ut till gäldenären.

För att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda för- måner som överstiger förbe- hållsbeloppet får förvaltaren för konkursboets rökning hos krono— fogdemyndigheten begära utmät— ning enligt 7kap. utsöknings- balken.

Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fort- sätta för konkursboets räkning följer av 7kap. 19 å andra stycket utsökningsbalken.

75

Sedan beslut om konkurs har meddelats, får egendom som hör till konkursboet inte utrnätas för fordran hos gäldenären. Om det

Sedan beslut om konkurs har meddelats, får egendom som hör till konkursboet inte utmätas för fordran hos gäldenären, om inte

ändå sker, är åtgärden utan ver- något annat följer av 7kap. 19 & Prop. 1994/95:49 kan. första stycket utsökningsbalken. En utmätning som sker i strid mot detta är utan verkan.

7 kap. 14 a 5 Att förvaltaren hos kronofog- demyndigheten kan begära utmät- ning av lön och därmed jämställda förmåner framgår av 3 kap. 4 &.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskriftema i 3 kap. 4 & tredje stycket gäller i sin äldre lydelse om en förvaltare före ikraftträdandet har gjort anspråk på en förmån som avses i den paragrafen.

2.12. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 &

Fordran på familjebidrag får inte Fordran på familjebidrag får inte överlåtas och inte heller tas i an- överlåtas och inte heller tas i an— språk genom utmätning eller in- språk genom utmätning. försel. '

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.13. Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992 :497)

Härigenom föreskrivs att 6 och 24 åå lönegarantilagen (1992:497) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65

Den som är berättigad till under- håll har rätt till garantibelopp för underhållsbidrag som har inne- hållits genom införsel. Allmänna försäkringskassor som har betalat ut bidragsförskott för underhålls- bidrag har inte rätt till garanti— belopp.

Den som är berättigad till under— håll har rätt till garantibelopp för underhållsbidrag som har inne- hållits genom utmätning av lön. Allmänna försäkringskassor som har betalat ut bidragsförskott för underhållsbidrag har inte rätt till garantibelopp.

245

Innan garantibelopp betalas ut skall länsstyrelsen verkställa skat- teavdrag samt avdrag med belopp som skall innehållas på grund av beslut om införsel eller utmätning i lön. Dessutom skall avräkning göras för förskottsbetalning som skett enligt 11 kap. 14å kon- kurslagen (1987:672) och som av- ser fordringar som omfattas av garantin.

Innan garantibelopp betalas ut skall länsstyrelsen verkställa skat- teavdrag samt avdrag med belopp som skall innehållas på grund av beslut om utmätning av lön. Dess— utom skall avräkning göras för förskottsbetalning som skett enligt 11 kap. 14 å konkurslagen (1987:672) och som avser ford— ringar som omfattas av garantin.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.14. Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992z830)

Härigenom föreskrivs att 32 å konsumentkreditlagen (1992z830) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32å

I fråga om handräckning och verkställighet av dom, som anges i 31 å tredje stycket, tillämpas i öv- rigt 12 å andra och tredje styckena samt 14—18 åå lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan nä- ringsidkare m.fl., varvid hän- visningen i 16 å tredje stycket till

I fråga om handräckning och verkställighet av dom, som anges i 31 å tredje stycket, tillämpas i övrigt 12 å andra och tredje styckena samt 15—18 åå lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., varvid hänvisningen i 16 å tredje stycket

10 å första stycket skall avse 18 å till 10 å första stycket skall avse första stycket denna lag. 18 å första stycket denna lag.

Denna lag träder i loaft den dag regeringen bestämmer. Äldre före- skrifter gäller fortfarande i fråga om ansökningar om handräckning som gjorts före ikraftträdandet. I fråga om beslut som meddelats av krono- fogdemyndighet gäller dock äldre föreskrifter endast om beslutet meddelats före ikraftträdandet.

2.15. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 13 åå lagen (l993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2å'

Under indrivningen får införsel enligt 15å utsökningsbalken ske för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i

Under indrivningen gäller bestämmelsema i 7kap. 14 å utsökningsbalken om företrädeer vid utmätning av [ön för böter och viten samt för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i

1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen, 2. lagen (l958z295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den

lagen,

3. lagen (1972z435) om överlastavgift,

4. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

5. lagen (1972:339) om saluvagnsskatt,

6. lagen (l984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

7. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, om inte annat föreskrivs i den lagen,

8. fordonsskattelagen (19882327),

9. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten, 10. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt, 11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt artister m.fl.,

12. mervärdesskattelagen (l994z200), eller 13. lagen (1994:419) om brottsofferfond. Att införsel får ske för böter och viten är föreskrivet i 15 kap. ] å 2 utsökningsbalken.

65

Kronofogdemyndigheten skall, utöver vad som följer av 4 kap. 9 5 utsökningsbalken, göra den ut- redning om gäldenärens ekono- miska förhållanden som behövs för att en lämplig indrivningsåt- gärd skall kunna bestämmas (gäl- denärsutredning).

1 Senaste lydelse 1994z423.

Kronofogdemyndigheten skall, utöver vad som följer av 4 kap. 9cå utsökningsbalken, göra den utredning om gäldenärens ekono— miska förhållanden som behövs för att en lämplig indrivningsåt- gärd skall kunna bestämmas (gäl- denärsutredning).

13 å

Sedan kronofogdemyndigheten beslutat att ta säkerhet i anspråk gäller, om säkerheten utgörs av

1. pant: att den får tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom, '

2. borgen: att den genast får ut— 2. borgen: att den genast får ut- sökas och att bestämmelserna om sökas och att bestämmelserna om indrivning i denna lag då gäller indrivning 'i denna lag då gäller samt att införsel får äga rum om samt att utmätning av lön med det är medgivet för den fordran företrädesrätt enligt 2 å får äga som säkerheten avser, rum om det är medgivet för den

fordran som säkerheten avser,

3. företagshypoteksbrev: att utmätning genast får ske i den egendom som omfattas av företagshypoteket, även när detta gäller i annan näringsverksamhet än gäldenärens.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 1994/95 :49

2.16. Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen

(l994:334)

Härigenom föreskrivs att 8 och 25 åå skuldsaneringslagen (l994:334) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 5 Vid en skuldsanering skall bestämmas 1. vilka fordringar som enligt 6 å skall omfattas av skuldsaneringen och vad som enligt 7 å skall gälla för dem, 2. vilket belopp som skall fördelas mellan borgenärema, 3. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje borgenärs fordran skall betalas.

Belopp som "avses i första stycket 2 skall bestämmas så att skuldsaneringen tar i anspråk gäldenärens samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som skall förbehållas gäldenären för hans och hans familjs försörj— ning. Därvid skall beståmmelsema i 15 kap. 6 a å utsökningsbalken om förbehållsbelopp vara väg- ledande. Vid skuldsaneringen får bestämmas att förbehåll även skall göras för betalning av en fordran som, enligt 6 å tredje stycket eller beslut som fattas med stöd av 6 å andra stycket, inte omfattas av skuldsaneringen.

Belopp som avses i första stycket 2 skall bestämmas så att skuldsaneringen tar i anspråk gäl- denärens samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som skall förbehållas gäldenären för hans och hans familjs försörj— ning. Därvid Skall bestämmelserna i 7kap. 4 och 5 åå utsöknings- balken om förbehållsbelopp vara vägledande. Vid skuldsaneringen får bestämmas att förbehåll även skall göras för betalning av en fordran som, enligt 6å tredje stycket eller beslut som fattas med stöd av 6å andra Stycket, inte omfattas av skuldsaneringen.

Av fördelningen enligt första stycket 2 skall framgå hur stor procentandel av fordringamas belopp som skall kvarstå.

Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 3 skall löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en längre eller kortare tid.

25å

Efter kronofogdemyndighetens beslut om att inleda skuldsanering får utmätning eller införsel för fordringar som uppkommit dess— förinnan inte äga rum innan frågan om skuldsanering är avgjord, om inte, efter överlämnande eller överklagande, rätten på begäran av en borgenär bestämmer annat.

Efter kronofogdemyndighetens beslut om att inleda skuldsanering får utmätning för fordringar som uppkommit dessförinnan inte äga rum innan frågan om skuldsane- ring är avgjord, om inte, efter överlämnande eller överklagande, rätten på begäran av en borgenär bestämmer annat. Om utmätning

Om utmätning eller införsel ändå ändå sker är åtgärden utan verkan. Prop. 1994/95:49 sker är åtgärden utan verkan.

Första stycket gäller inte fordringar, som enligt 6 & tredje stycket inte omfattas av skuldsaneringen.

Vad som sägs i denna paragraf tillämpas även i fråga om beslut om betalningssäkring och verkställighet av sådant beslut.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.17. Förslag till lag om ändring i sjölagen (l994:1009)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 48 & sjölagen (l994:1009) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 48 &

Sjöpanträtt består även om Sjöpanträtt består även om fordringen överlåts eller tas i an— fordringen överlåts eller tas i an- språk genom utmätning eller språk genom utmätning eller på införsel eller på annat sätt övergår annat sätt övergår till någon till någon annan. annan. '

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3. Ärendet och dess beredning

Kronofogdemyndighetemas huvudsakliga uppgift är att handlägga mål om verkställighet enligt utsökningsbalken (UB), s.k. utsökningsmål. Riksskatteverket (RSV) har på regeringens uppdrag genomfört en översyn av utsökningsbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1982. RSV har därvid avlämnat tre rapporter, vilka har lett till viss lagstiftning. I detta ärende tar regeringen upp återstående huvudfrågor i slutrapporten, RSV Rapport 1992:1 Översyn av utsökningsbalken, som huvudsakligen behandlar frågor om löneexekution och målhantering hos kronofogdemyndigheten. En sammanfattning av rapporten samt dess lagförslag änns i bilagorna ] och 2. Rapporten-har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av rernissyttrandena änns tillgänglig i Justitie- departementet (dnr Ju92/1673).

Regeringen beslutade den 19 maj 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de förslag som utarbetats i ärendet. Remissen till Lagrådet omfattade även ett förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Detta förslag har inte tagits med i propositionen, eftersom det bör tas upp i samband med andra frågor som gäller den summariska processen och som för närvarande bereds i ett annat sammanhang. De lagförslag som remitterades till Lagrådet änns i bilaga 4.

Lagrådet har föreslagit vissa kompletteringar av övergångs- bestämmelsema till förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken och har i övrigt lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande änns i bilaga 5.

Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Regeringen återkommer till detta i författningskommentaren. Dessutom har en del redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.

4. Något om nuvarande ordning och reform— behovet

Löneexekution är en sammanfattande benämning för utmätning av lön och införsel i lön. Båda dessa former av löneexekution används för att ta i anspråk en gäldenärs inkomst, men de företer också en del olikheter sinsemellan. Löneexekutionen är en mycket viktig del av kronofogde- myndighetemas verkställighetsuppgifter. Den svarar både för en stor del av myndigheternas arbetsuppgifter och för en stor del av de pengar som drivs in. Det är givetvis av vital betydelse att systemet är så effektivt som möjligt. Detta kan inte sägas vara fallet i dag, till stor del beroende just på att reglerna inte är enhetliga.

Införsel får bara ske för fordran på underhållsbidrag och i de flesta s.k. allmänna mål, dvs. mål där fordringen är av offentligrättslig natur och tillkormner staten eller något annat offentligt subjekt. Löne-

utmätning får däremot ske för alla sorters fordringar. Införsel har Prop. 1994/95:49 företräde framför löneutrnätning. Den som vill ha löneexekution för en fordran på underhållsbidrag väljer lämpligast att ansöka om införsel, eftersom denna verkställighetsforrn har bäst rätt. Om sökanden därutöver vill kunna få del av andra tillgångar, t.ex. överskjutande skatt eller annan lös egendom, måste han dessutom göra ansökan om utmätning. Detta gäller inte bara för enskilda fordringsanspråk, utan även när försäkringskassan söker verkställighet mot den underhålls- skyldige för utbetalt bidragsförskott.

När det gäller de belopp som gäldenären skall få förbehålla sig för sitt uppehälle änns olika normer och beräkningsgrunder för utmätning av lön och för införsel. Denna ordning innebär vissa problem.

Vid införsel för t.ex. löpande underhållsbidrag förekommer det att hela utrymmet för införsel inte behöver utnyttjas. Detta innebär i sin tur att det kan ännas utrymme för beslut om utmätning av lön i ett annat mål som är anhängigt samtidigt. Sådana s.k. parallella beslut är resurs- krävande för alla inblandade.

Införsel får ske utan några tidsbegränsningar. Utmätning av lön däremot får tillämpas i sammanlagt högst sex månader under sanuna kalenderår, och under två år efter varandra får inte lönen i följd eller utan större uppehåll tas i anspråk under längre tid än sex månader. Man brukar i detta sammanhang tala om tidskonsumtion. Reglerna om tids— konsumtion är svårtillärnpade, särskilt när det samädigt änns två beslut om löneutrnätnirrg, varav ett avser lön och det andra avser dagersättning som betalas ut av t.ex. försäkringskassan. Tidskonsumtionsberäknirrgen kan föranleda mycket arbete för både myndigheterna och arbetsgivarna.

Under konkurs får utmätning av lön inte ske. Däremot får införsel ske, om inte konkursförvaltaren tar gäldenärens lön i anspråk för konkursboets räkning genom att begära att arbetsgivaren redovisar en viss del av lönen till förvaltaren. Förfarandet är omständligt för förvaltama. Det används i praktiken inte ofta och resultatet blir då att' gäldenären får behålla hela sin lön. Ett sätt att bättre kunna ta i anspråk lönen skulle vara att löneexekution för konkursboets räkning kunde ske genom kronofogdemyndighetens försorg även under konkurs.

Även själva handläggningsordningen för utsökningsmål är splittrad. De flesta allmänna mål, alltså där fordringen tillkommer staten eller något annat offentligt subjekt, handläggs numera lika och är föremål för kontinuerlig bevakning och verkställighet tills de antingen är fullt betalda eller har preskriberats. Övriga mål, de s.k. enskilda målen, redovisas däremot åter till sökanden så snart det konstaterats att verkställighet eller vidare verkställighet inte kan ske.

Av de enskilda mål som handläggs och redovisas av myndigheterna under ett år återkommer ungefär hälften under påföljande år. Detta innebär ett mycket stort arbete för myndigheterna med att registrera och redovisa dessa mål gång på gång. Även för borgenärema och arbetsgivarna och i någon män för gäldenärema innebär denna ordning en belastning. Borgenärema i dessa mål missgynnas också" på så sätt att de går näste om verkställighet för sina fordringar, om målet inte 53 änns inne för handläggning när tillgångar yppas, medan de äesta

allmänna mål däremot är föremål för konänuerlig bevakning och verk— ställighet. Handläggningen skulle förenklas betydligt om de enskilda målen också handlades mer kontinuerligt.

Såsom framgått hänger svaghetema i nuvarande ordning i stor utsträckning samman med att olika typer av mål behandlas på olika sätt och att den rättsliga regleringen är splittrad och därigenom svår- tillämpad. En reform på det aktuella området bör därför ha två huvud— drag. Ett enhetligt löneexekutivt institut bör införas. Själva målhante- ringen hos kronofogdemyndigheten bör göras enklare och mer enhetlig. Båda dessa komponenter syftar till ett effektivare och bättre system för indrivning av fordringar.

Hänvisningar till S4

  • Prop. 1994/95:49: Avsnitt 5.1

5. Löneexekution

5.1. Ett enhetligt löneexekutivt institut

Regeringens förslag: Ett enhetligt löneexekutivt institut införs. Verkställighetsformen införsel avskaäas. All löneexekution skall

ske genom utmätning av lön.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har nästan genomgående godtagit förslaget. Skälen för regeringens förslag: Som redan nämnts änns det vissa skillnader mellan införsel och utmätning av lön. Införsel får ske för vissa privilegierade fordringsslag, nämligen för underhållsbidrag enligt föräldrabalken och äktenskapsbalken och för flertalet utländska under- hållsbidrag, för skatter och allmänna avgifter i särskilt angivna fall samt för böter och viten. Införsel får ske utan begränsning i tiden och de belopp som måste förbehållas gäldenären för hans eget uppehälle, de s.k. förbehållsbeloppen, är relativt låga. Utmätning av lön får ske för alla fordringar i både enskilda och allmänna mål, dock högst sex måna- der per kalenderår och med något högre förbehållsbelopp. Införsel har företräde framför utmätning.

Samtidigt företer de båda verkställighetsformema likheter i de flesta avseenden. I båda fallen åläggs arbetsgivare eller annan utbetalare att innehålla ett visst belopp från gäldenärens lön eller annan ersättning och att redovisa detta till kronofogdemyndigheten, medan gäldenären förbehålls ett visst belopp för eget uppehälle m.m. Handläggningen riktar sig mot fysiska personer och samma forumregler gäller. Kronofogdemyndigheten har i båda fallen möjlighet att ändra tidigare meddelade beslut.

Möjligheten att införa ett enhetligt löneexekuävt institut övervägdes i förarbetena till utsökningsbalken (prop. 1980/81:8 s. 537 f.). Före- dragande statsrådet ansåg emellertid att alla fordringar inte kan behand- las på samma sätt och att man därför ändå i praktiken skulle få två skil-

da former av löneexekution. Regleringen skulle därmed bli komplicerad och knappast innebära några fördelar.

De senaste årens ständigt ökande målmängd och löneexekutionens alltmer dominerande plats i indrivningsarbetet gör att behovet av rationaliseringar blir allt tydligare. Som framgått av vad som sagts i det föregående (avsnitt 4) innebär dagens system med två former av löne- exekution en hel del extra arbete både för myndigheterna, parterna och arbetsgivarna. Uppdelningen i utmätning och införsel har gjort att vissa hinder mot en rationell handläggning har byggts in i systemet. Dess- utom gör reglerna om den s.k. tidskonsumtionen att löneutmätningen som sådan är svåradministrerad. Fördelarna med en enhetlig löneexe- kution ökar också markant om denna, såsom RSV föreslagit, kombi- neras med att reglerna för målhanteringen allmänt sett görs mer enhet- liga och verkställigheten präglas av större kontinuitet. Remissbehand— lingen har visat att det änns ett mycket starkt stöd för införandet av ett enhetligt löneexekutivt institut.

Enligt regeringens mening är det uppenbart att mycket står att vinna genom att man inför en enhetlig ordning för löneexekution. Det änns vinster att göra både för myndigheterna, borgenärema, arbetsgivarna och i någon mån även för gäldenärema. Detta gäller även om man be- håller vissa diäerentieringar inom ett nytt enhetligt system.

Frågan är då vilka differentieringar som bör ännas. Förbehållsbe- loppens storlek, verkställighetens längd och de slag av ersättningar som skall få tas i anspråk genom löneutmätning är faktorer som i första hand påverkar gäldenären. Det är svårt att se tillräckligt starka motiv för att gäldenären skall behandlas strängare om han underlåtit att betala t.ex. skatt eller underhållsbidrag än om det gäller andra skulder. Några principiella hinder för enhetliga regler om förbehållsbelopp, verkställig— hetsäder och ianspråktagbara ersättningar borde därför inte ännas. Den omständigheten att vissa fordringar kan anses mer angelägna än andra kan tillgodoses genom att de ges viss företrädesrätt. Regeringen återkommer närmare till dessa frågor i det följande (avsnitten 5 .2—5.4).

Ett enhetligt löneexekutivt institrrt bör alltså införas. All löneexekution bör i fortsättningen ske genom utmätning av lön. Sådan utmätning bör vara tillämplig på alla typer av fordringar.

5 .2 Företrädesordningen

Regeringens förslag: 1 den nya enhetliga löneutrnätningen behålls i princip dagens företrädesordning vid löneexekution, vilket innebär:

1. Underhållsbidrag.

2. Konkursbos fordran avseende anspråk på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 & konkurslagen (1987:672).

3. Fordran i allmänt mål som enligt nuvarande bestämmelser i indrivningslagen (19932891) kan bli föremål för införsel. Vid löneutrnätningen skall dock arbetsgivaren alltid först göra avdrag för preliminär skatt." Vidare skall efter avdrag för ut- mätning av lön för underhållsbidrag göras avdrag för kvarstående skatt under perioden januari mars. Sist i företrädesordningen vid utmätning av lön kommer alla- övriga fordringar. Dessa har inbördes lika rätt.

RSV:s förslag överensstämmer i stora drag med regeringens. Dock har RSV när det gäller fordringar i allmänt mål tagit lagen (l985:l46) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter (avräkningslagen) som utgångspunkt i stället för indrivningslagen, vilket innebär att något äer typer av offentligrättsliga fordringar skulle få företrädesrätt.

Remissinstanserna är oeniga. De flesta biträder förslaget eller lämnar det utan erinran, men några ifrågasätter privilegiet för skatter och avgifter m.m.

Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts har införsel företräde framför utmätning av lön. Därvid har införsel för underhålls- bidrag företräde framför införsel för skatter m.m. Däremot har ford- ringar som kan tas ut genom införsel, t.ex. underhållsbidrag och skatter, inte något företräde framför andra fordringar vid fördelning av pengar som kommer från gemensam utmätning av annan lös egendom eller fast egendom. Dock gäller vid ianspråktagande av överskjutande skatt och andra restitutionsfordringar ett företräde för flertalet allmänna mål på så sätt att avräkning enligt den s.k. avräkningslagen (l985:l46) får ske för sådana fordringar innan utmätning får ske i andra mål.

RSV har föreslagit att nuvarande företrädesordning vid löneexekution i princip behålls oförändrad inom den nya enhetliga löneutrnätningen. Förslaget innebär att pengar som flyter in vid samtidig utmätning av lön i äera mål fördelas enligt följande.

1. Underhållsbidrag. även sådana som har fastställts i ett utländskt av- görande.

2. Konkursbos fordran på gäldenärens lön.

3. Fordran som får avräknas enligt avräkningslagen samt utländska skatter m.m. enligt lagen (1990:3l4) om ömsesidig handräckning i skatteårenden. Enligt förslaget skall dock arbetsgivaren alltid först göra avdrag för preliminär skatt och efter avdrag för fordran på underhållsbidrag — göra avdrag för kvarstående skatt under perioden januari - mars. Efter

alla nu nämnda poster kommer övriga fordringar och dessa har inbördes lika rätt.

När det gäller ordningen för avdrag för preliminär skatt, underhålls- bidrag och kvarskatt innebär förslaget ingen ändring i förhållande till gällande rätt. Om företrädesrätten så långt änns också en bred enighet bland rerrrissinstansema.

När det gäller ett konkursbos företrädesrätt för fordran på gäldenärens lön är det inte heller fråga om någon saklig ändring i förhållande till gällande rätt. Konkursförvaltaren kan enligt gällande ordning begära att arbetsgivaren redovisar viss del av gäldenärens lön till boet, nämligen den del som efter skatteavdrag uppenbart överstiger vad gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll samt för annan underhålls- skyldighet som han har. Skillnaden i RSV:s förslag ligger främst i att det i fortsättningen skall vara fråga om en regelrätt löneutrnätning som kronofogdemyndigheten sköter på begäran av förvaltaren. Vi återkom- mer i det följande (avsnitt 5.5) närmare till formerna för utmätning av lön under konkurs. .

Nästa punkt i företrädesordningen är enligt RSV:s förslag skatter och liknande fordringar, närmare bestämt fordringar som kan avräknas enligt avräkningslagen och därutöver flertalet utländska skatter, avgifter m.m.

Frågan är till att börja med om skatter och allmänna avgifter m.m. över huvud taget skall ha något företräde framför privata fordringar vid utmätning av lön. För närvarande åstadkoms som framgått denna företrädesrätt rent tekniskt genom att införsel medges för skatterna m.m. och att införsel har företräde framför löneutrnätning.

En del remissinstanser har satt i fråga om skatter m.m. i fortsätt- ningen bör ha något företräde vid umrätrring av lön med tanke på att så inte är fallet vid annan utmätning. Enligt vår mening är det inte motiverat att ändra på företrädesordningen för skatter och liknande fordringar vid löneexekution enbart därför att man, inom ramen för en i huvudsak teknisk översyn av löneexekutionen, avskaffar begreppet införsel och inför ett enhetligt löneexekutivt institut, utmätning av lön.

När det så gäller vilka allmänna fordringar som närmare bestämt skall ha denna företrädesrätt vid utmätning av lön har RSV föreslagit att det skall vara samma typer av fordringar som får avräknas enligt avräk- ningslagen samt flertalet utländska skatter. Detta skulle innebära en utvidgning jämfört med nuvarande tillämpningsområde för införsel, på så sätt att bl.a. TV—avgifter och studiemedelsavgifter skulle komma att omfattas. Under remissbehandlingen framfördes vissa invändningar mot förslaget. Sedan dess har riksdagen i ett annat lagstiftrringsärende be- slutat bl.a. en ny indrivningslag, lagen (19932891) om indrivning av statliga fordringar m.m. De lagändringama trädde i kraft den 1 januari 1994. I 2 & indrivningslagen räknas upp de fordringsslag för vilka införsel får ske och denna nya reglering har inte inneburit någon för- ändring av tillärnpningsområdet för införsel. Det saknas enligt rege- ringens mening skäl att nu avgränsa gruppen av fordringar med före— trädesrätt vid löneutmätning på något annat sätt. Vi förordar därför att

de aktuella företrädesberättigade fordringsslagen bestäms genom en hän- visning till indrivningslagen.

När det gäller utländska skatter innebär regeringens förslag inte någon skillnad mot gällande ordning och inte heller i förhållande till RSV:s förslag. Av 5 5 lagen om ömsesidig handräckning i skatte- ärenden följer nämligen att handräckningen, med vissa undantag, skall genomföras i enlighet med vad som gäller för närmast jämförliga svenska skatt. Detta innebär att företrädesrätt kommer att gälla för den utländska skatten om sådan gäller för den svenska motsvarigheten.

Den företrädesordning som regeringen förordar är alltså underhållsbi- drag, konkursbos fordran, fordran som enligt nuvarande regler är inför- selbar, övriga fordringar i nu nämnd ordning.

Hänvisningar till S5-1

5.3. Tidsbegränsningar, utmätningsbart belopp och utmätningsbara ersättningar

Regeringens förslag: Nuvarande regler om tidsbegränsning och s.k. tidskonsumtion vid utmätning av lön slopas. Sådan utmätning skall i princip kunna fortgå utan tidsbegränsningar. Kronofogde- myndigheten skall ha möjlighet att besluta att hela det utmät- ningsbara utrymmet i gäldenärens lön skall tas i anspråk genom löneutmätning. Alla de typer av ersättningar som för närvarande får tas i anspråk genom införsel skall i fortsättningen få tas i anspråk genom löneutmätning.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens. Remissutfallet är i huvudsak positivt. Några remissinstanser anser dock att systemet kan bli för betungande för gäldenärema, om inte några tidsbegränsningar görs.

Skälen för regeringens förslag: Utmätning av lön får i dag ske under högst sex månader per kalenderår. Under två år efter varandra får lönen inte i följd eller utan större uppehåll tas i anspråk för längre tid än sex månader. Kan arbetsgivaren inte göra något avdrag alls vid ett visst lönetillfälle anses verkställighetstid för denna löneperiod inte ha konsumerats. Så snart något litet belopp har innehållits anses emellertid hela tidsperioden konsumerad. Om det finns två beslut, t.ex. hos både arbetsgivare och försäkringskassa, som verkställs samtidigt konsumeras normalt tid i båda besluten. Ytterligare en del regler finns, t.ex. för det fall att ersättning från försäkringskassan betalas ut under avdragsperioden hos arbetsgivaren. Sammanfattningsvis kan sägas att detta system med s.k. tidskonsumtion är synnerligen svårtillårnpat och orsakar åtskilligt arbete för alla inblandade. Det är därför enligt regeringens mening mycket angeläget att en reform på området också innefattar att systemet med tidskonsumtion avskaffas.

RSV har diskuterat ett system med fasta s.k. frimånader, under vilka löneutmätning inte skulle få ske, t.ex. juli och december. Bl.a. med

tanke på att ett sådant system kan uppmuntra till manipulationer har RSV emellertid stannat för att föreslå en ordning utan tidsbegränsningar. Remissinstansema har till övervägande del tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.

Regeringen änner för sin del att den enda möjligheten till ett effektivt- och lättillämpat system är att all löneutmätning i princip kan få fortgå utan tidsbegränsningar, så som nu är fallet vid införsel. Att ett sådant system inte blir oskäligt betungande för gäldenärema kan säkerställas dels genom rimliga förbehållsbelopp, dels genom vissa möjligheter till anstånd med verkställigheten. Till dessa frågor återkommer vi nämrare i det följande (avsnitten 5.4 och 6.3). Redan nu kan emellertid sägas att förbehållsbeloppen enligt regeringens förslag ligger på en nivå som överstiger den fastställda nivån för rätt till socialbidrag. Vidare skall kronofogdemyndigheten enligt regeringens förslag få möjlighet att bevilja anstånd med verkställighet av beslut om löneutmätning, om det änns särskilda skäl för det. I detta sammanhang bör också nämnas att vi i det följande (avsnitt 6.1.1) kommer att föreslå att bl.a. enskilda utsök- ningsmål skall handläggas i ettårsperioder med möjlighet till förlängning efter en fömyelseansökan. För att löneutmätning i sådana mål skall fortsätta under längre tid än en ettårsperiod krävs alltså en aktiv åtgärd från sökandens sida.

Förutom förbehållsbeloppet skall kronofogdemyndigheten enligt nuvarande ordning också besluta hur mycket som skall utmätas. Gäldenärens lönebelopp kan variera vid olika avlöningstillfa'llen och detta kan i en del fall vålla bekymmer i dagens system. Regeln är den att myndigheten skall besluta hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle. Inget hindrar i och för sig att myndigheten mäter ut hela det utmätningsbara beloppet och så sker också i stor utsträckning. Men enligt praxis anser sig myndigheterna förhindrade att formulera beslutet så att allt utöver förbehållsbeloppet skall tas i anspråk och anger därför ett visst belopp. Endast när det gäller utmätning av dagersättning, t.ex. från försäkringskassan, förekommer beslut som anger att allt som överstiger förbehållsbeloppet skall utmätas. Vid införsel gäller samma förhållanden.

RSV har nu föreslagit en uttrycng möjlighet för kronofogdemyndig- heten att i stället för ett preciserat utmätningsbelopp ange att hela det utmätningsbara utrymmet -i lönen skall tas i anspråk. Förslaget har i princip godtagits under remissbehandlingen. Dock har man från några håll manat till en försiktig tillämpning av en sådan regel.

Regeringen förordar att RSV:s förslag genomförs. När det gäller tillämpningen av den nya regeln blir det enligt vår mening, precis som med dagens regel, frågan om att kronofogdemyndigheten får göra en avvägning mellan borgenärs- och gäldenärsintressen.

En ytterligare fråga är vilka slags ersättningar som skall kunna tas i anspråk genom löneutmätning i det nya systemet.

För närvarande får genom utmätning av lön tas i anspråk arbets- tagares lön och annan jämförlig ersättning, pension eller livränta, sjukpenning och vissa andra sociala förmåner. Genom införsel får där- utöver tas i anSpråk periodiskt vederlag för utnyttjande av patent, rätt

Prop. 1994/95 :49

59"

till litterärt eller konstnärligt verk eller annan sådan rättighet eller för överlåtelse av rörelse. I det nya systemet är det enligt regeringens mening rimligast att, såsom RSV föreslagit, samtliga de nu nämnda - ersättningarna får tas i anspråk, eftersom borgenärsintressena annars onödigtvis skulle åsidosättas.

Enligt dagens regler gäller att semesterersättning som innestår hos arbetsgivaren eller som han har betalat till en särskild kassa inte får utmätas utan gäldenärens medgivande. Vidare änns ett visst skydd för själva lönen under gäldenärens semester eller i omedelbar anknytning till denna. Sålunda anges att man om möjligt bör undvika att ta sådan lön i anspråk genom utmätning. När det gäller införsel änns inga mot- svarande regler.

RSV har inte föreslagit någon motsvarighet till de nu nämnda skydds- reglerna i det nya löneutrnätningssystemet. Under remissbehandlingen har detta inte heller efterlysts. Skyddsreglema är snarast att betrakta som en kvarleva från en tid då många inskränkningar rådde i fråga om löneutmätning. Det nya systemet liknar mera den nuvarande införseln och har utformats för att i princip kunna pågå hela året utan att bli för betungande för gäldenären. Regeringen anser därför att några särskilda regler till tryggande av gäldenärens semester inte bör ännas i den nya ordningen.

Hänvisningar till S5-3

  • Prop. 1994/95:49: Avsnitt 11.1, 5.4

5.4. Förbehållsbelopp

Regeringens förslag: Samma förbehållsbelopp skall gälla oavsett vilken sorts fordran löneutrnätningen gäller. Förbehållsbeloppet bestäms med ledning av ett normalbelopp som innefattar alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, vilken beräknas särsldlt och läggs till normalbeloppet. Norrnalbeloppen för vuxna skall ligga något högre än dagens normalbelopp vid införsel men lägre än nuvarande utmätningsfria belopp vid utmätning av lön. Nivån kommer därigenom att ligga högre än Socialstyrelsens vägledande norm för rätt till socialbidrag och då också över den nivå som normalt skall anses som nedre gräns för skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen (1980:620). För barn görs en viss differentiering beroende på barnets ålder och dessa normalbelopp ligger i nivå med Socialstyrelsens norm. Alla normalbelopp omrälmas årligen i förhållande till konsument— prisindex. Med 1994 års siä'ror blir norrnalbeloppen per månad 3 650 kr för ensamstående, 6 030 kr för makar, 1 936 kr för barn under 7 år och 2 229 kr för äldre barn. -

RSV:s förslag: RSV har också föreslagit enhetliga förbehållsbelopp. Dessa grundas dock i huvudsak på Konsumentverkets beräkningar av nödvändiga vardagsutgifter och ligger därmed högre än belöppen i regeringens förslag.

Remissinstanserna har överlag godtagit förslaget om enhetliga förbehållsbelopp. Man har anfört att det är viktigt att gäldenären förbehålls ett högre belopp än vad som anses vara minimigränsen för skälig levnadsstandard. Några remissinstanser stöder uttryckligen förslaget att Konsumentverkets beräkningar för hushållsbudget läggs till grund för de nya normalbeloppen. Men några påpekar också att höjda förbehållsbelopp kommer att inverka menligt på indrivningen, särskilt av underhållsbidrag och skatter.

Skälen för regeringens förslag: Vid löneexekution får gäldenären alltid behålla ett visst belopp för sitt eget och familjens underhåll. Vid införsel kallas detta belopp förbehållsbelopp och vid utmätning av lön kallas det utmätningsfritt belopp. Dessa belopp är olika för ensam- stående, för makar och för barn och de bestäms enligt dagens ordning på något olika sätt vid införsel och vid utmätning av lön. Vid införsel får lön tas i anspråk i den mån den överstiger vad gäldenären behöver för eget underhåll m.m. Vid utmätning får lön tas i anspråk endast i den mån den uppenbart överstiger vad gäldenären behöver. Förbehålls- beloppen vid införsel bestäms med ledning av vissa i utsökningsbalken fastlagda normalbelopp. Dessa normalbelopp skall anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad som beräknas särskilt. Normalbeloppen utgörs enligt 15 kap. 6 a & UB för kalenderår av vissa belopp som skall multipliceras med ett jämförelsetal som speglar konsumentprisindex. Normalbeloppen fastställs efter dessa riktlinjer av RSV. Normalbeloppen per månad för 1994 är för en ensamstående 3 581 kr, för makar och jämställda 5 937 kr och för barn 2 040 kr. De utmätningsfria beloppen vid löneutmätning däremot bestäms av RSV efter de allmänna riktlinjerna i lagen. Dessa belopp ligger för när— varande fem procent högre än normalbeloppen vid införsel; de utmätningsfria beloppen är 3 760 kr för ensamstående, 6 233 kr för makar och 2 141 kr för barn. Ett förbehåll grundat på Konsument- verkets beräkningar för hushållsbudget skulle komma att ligga ännu något högre. Socialstyrelsen har utarbetat en vägledande norm för rätt till socialbidrag. Denna norm bör, enligt vad Regeringsrätten har slagit fast, läggas till grund för bedömningen av vad som är skälig levnadsnivå enligt socialtjänstlagen (1980:620), om inte särskilda om- ständigheter föranleder något annat (rättsfallet RÅ 1993 ref. ll). Socialstyrelsens norm ligger i genomsnitt omkring fem procent lägre än normalbeloppen vid införsel. Socialstyrelsens norm för 1994 är 3 403 kr för ensamstående, 5 632 kr för makar och 1 643—2 229 kr för barn beroende på ålder.

Skillnaderna mellan införsel och utmätning av lön är historiskt betingade. År 1917 kom de första reglerna om införsel. Ursprungligen kunde införsel bara ske för familjerättsliga underhållsbidrag. Successivt har därefter möjlighet till indrivning av allmänna fordringar genom införsel skapats. Löneutmätning i sin nuvarande form infördes först år 1969. Denna var då begränsad till tre månader om året. Enligt då gällande förutsättningar äck löneutmätning inte ske om det med skäl kunde antas att gäldenären hade gjort vad han förmått för att betala skulden. I och med utsökningsbalken ökades tiden till nuvarande sex

månader. Kravet på ”kvaliäcerad betalningsovilja” togs bort, men det förutsattes fortfarande att löneutmätning skulle användas återhållsamt. När det gällde förbehållsbeloppen vid utmätning av lön låg dessa alltjämt på en avsevärt högre nivå än vid införsel.

Efter en framställning från RSV år 1991 beslutade riksdagen på regeringens förslag (prop. 1991/92:24) om höjda förbehållsbelopp från den 1 januari 1992 vid införsel. Det direkta syftet var att förbehålls— beloppen skulle föras upp i nivå med Socialstyrelsens vägledande norm för socialbidrag. Anledningen till att förbehållsbeloppen nu är högre än socialbidragsnormen är att förbehållsbeloppen räknas upp med konsu- mentprisindex medan Socialstyrelsens norm räknas upp med basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Denna utveckling har samtidigt medfört att skillnaden mellan de utrnätningsfria beloppen vid löneutmätning och förbehållsbeloppen vid införsel numera inte är särskilt stor, endast fem procent.

Det änns i dagens samhälle ett flertal olika system som anger olika normer för vad den enskilde skall tillerkännas för sitt uppehälle. På senare tid har det funnits en strävan att nå en gemensam syn på vilka minimibelopp den enskilde skall få förbehålla sig för sin försörjning. Socialtjänstkommittén har t.ex. haft till uppgift att precisera rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen och även att överväga möjligheterna att åstadkomma större enhetlighet mellan kommunernas socialbidrags- normer och andra närliggande system. Kommittén har i sitt betänkande (SOU 1993z30) inte föreslagit några ändringar av nivån för rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, utan har i detta avseende endast föreslagit vissa preciseringar och ett ökat utrymme för individuella och flexibla lösningar.

RSV har nu föreslagit att det inom den nya löneutmätningen skall tillämpas enhetliga förbehållsbelopp oavsett vilken typ av fordran det gäller.

När det gäller förbehållsbeloppens storlek har RSV föreslagit att dessa grundas på Konsumentverkets beräkningar för nödvändiga hushållsutgifter. Detta innebär förbehållsbelopp som i genomsnitt ligger något högre än dagens utmätningsfria belopp vid utmätning av lön.

Remissinstansema har i allmänhet godtagit tanken på enhetliga förbe— hållsbelopp. När det gäller nivån på dessa är bilden inte lika klar. Alla som yttrat sig i frågan förefaller dock vara överens om att nivån bör ligga högre än vad som är fastlagt som den normalt sett undre gränsen för skälig levnadsnivå.

Regeringen änner inte tillräckliga skäl för att gäldenären skall behandlas olika beroende på vilken sorts fordran som är föremål för indrivning. Det änns alltså enligt vår mening inte anledning att ha olika förbehållsbelopp vid löneutmätning för olika sorters fordringar. Enhetliga förbehållsbelopp är också av effektivitetsskäl ett viktigt inslag i denna reform av löneexekutionen. Man får ett för alla inblandade enklare och mera lättbegripligt system om man har enhetliga förbehålls— belopp. Vi övergår nu till att diskutera vilken nivå dessa bör läggas på.

Det är närmast självklart att ett förbehållsbelopp vid löneexekution bör ligga högre än normen för socialbidrag, eftersom risken annars är

uppenbar att gäldenären förlorar ett incitament till öppet arbete. Det är Prop. 1994/95:49 också viktigt att den som är föremål för löneexekution inte därigenom automatiskt blir berättigad till socialbidrag. Frågan är då om de nya förbehållsbeloppen bör sättas i nivå med de förbehållsbelopp som i dag gäller vid införsel, i nivå med de utrnätningsfria beloppen vid utmätning av lön eller på någon annan nivå.

Frågan om förbehållsbeloppens storlek bör bedömas i belysning av att löneutmätning föreslås kunna pågå hela året och med möjlighet till förlängning (jfr avsnitt 5.3). Denna ordning kan anföras som ett skäl för generösa förbehållsbelopp. Å andra sidan har institutet införsel så länge det har funnits varit konstruerat just på det sättet att förbehållsbeloppen har varit relativt låga och att löneavdragen har kunnat göras utan tidsbegränsning, och det har inte framkommit att denna ordning skulle vara ohållbar. Inte heller torde incitamentet till öppet arbete påverkas av om löneavdrag görs för skatter och underhållsbidrag eller för privatskulder.

Regeringen anser också att man måste ta allvarligt på risken att indrivningen blir lidande om förbehållsbeloppen höjs så pass mycket som RSV har föreslagit. Ett sämre indrivningsresultat skulle i första hand drabba underhållsbidragen, både de bidrag som den underhålls- berättigade själv försöker få in och de fordringar som staten har för utgivna bidragsförskott. Därnäst skulle skatter och allmänna avgifter drabbas och i sista hand övriga fordringar. RSV har valt att i rapporten inte försöka presentera någon siä'ermässig beräkning av vilket bortfall verkets förslag skulle kunna leda till. Anledningen är givetvis den stora mängden osäkra eller okända faktorer. I många fall skulle t.ex. hela skulden kunna drivas in även med de av RSV föreslagna förbehålls— beloppen, men det skulle ta längre tid. Ett överslag ger ändå vid handen att fordringar motsvarande något tiotal miljoner kronor årligen skulle hamna i farozonen med RSV:s lösning. Regeringen änner inte tillräck- liga skäl att förorda en ordning som kan leda till minskad indrivning med så pass stora belopp.

Av vad som hittills har sagts framgår att regeringen anser att de förbehållsbelopp som för närvarande tillämpas vid införsel i princip är lämpligast att använda i det nya enhetliga systemet. En viss höjning av dessa bör dock göras. Mot bakgrund av den höjning av förbehålls- beloppen vid införsel som genomfördes den 1 januari 1992 bör man kunna nöja sig med en måttlig justering uppåt. Vi stannar därför för att förorda normalbelopp som med 1994 års siäror för vuxna blir 3 650 kr per månad för en ensamstående och 6 030 kr för makar och jämställda. För barn föreslår vi normalbelopp i nivå med Socialstyrelsens väg- ledande norrn. Dock bör, såsom RSV föreslagit, en differentiering av praktiska skäl bara göras mellan barn under 7 år och äldre barn, och inte mellan tre olika åldersgrupper som i Socialstyrelsens norm. Beloppen blir 1 936 resp. 2 229 kr. I övrigt förordar vi samma tekniska lösning som den som nu används vid införsel. Detta innebär att normalbeloppen anges i utsökningsbalken och att bostadskostnaden beräknas särsldlt. Vidare bör liksom hittills föreskrivas att 63 normalbeloppen varje år omräknas i förhållande till konsument-

prisindex, detta för att normalbeloppen i så hög grad som möjligt skall garanteras värdebeständighet.

Att ändringar görs i de belopp som skall förbehållas gäldenären vid löneexekution innebär inte några ändringar av hur bidrag enligt socialtjänstlagen skall beräknas.

RSV har regeringens bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om bestämmande av förbehållsbelopp vid införsel och utmätningsfria belopp vid utmätning av lön. RSV utfärdar med stöd därav varje år föreskrifter och rekommendationer. Rekommendationema behandlar bl.a. vilka ”vanliga levnadskostnader” som normalbeloppen skall anses omfatta, vilka avvikelser som skall kunna göras därifrån och hur bostadskostnad bör beräknas. Denna ordning bör gälla även i det nya systemet.

Hänvisningar till S5-4

  • Prop. 1994/95:49: Avsnitt 11.1

5.5. Löneutmätning under konkurs

Regeringens förslag: Om en gäldenärs lön skall tas i anspråk under en konkurs skall löneutmätning ske genom kronofogde- myndighetens försorg. Utrnätning av lön skall kunna göras dels för underhållsbidrag, dels för konkursboets räkning om förvaltaren begär det.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har ställt sig positiva till förslaget. Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt får utmätning av lön inte ske under en konkurs. Om löneutmätning pågår vid konkursutbrortet skall den avbrytas. Införsel i lön får däremot ske, under förutsättning att lönen inte ingår i konkursboet (se 15 kap. 18 & UB).

Konkursförvaltaren kan besluta att göra anspråk på den del av gäldenärens lön som inte ingår i beneäciet, alltså det som skall förbe- hållas gäldenären. Beneäciet omfattar också underhållsskyldighet mot annan. Förvaltaren skall vända sig direkt till arbetsgivaren med ett be- slut om löneavdrag. Det är då inte frågan om införsel eller löneut- mätning genom kronofogdemyndighetens försorg. Denna ordning kan leda till att ett löneexekutivt beslut först måste hävas på grund av ett konkursutbrott och att förvaltaren därefter på egen hand måste begära att arbetsgivaren på nytt börjar göra löneavdrag. Detta förfarande är omständligt för alla inblandade och i praktiken tas gäldenärens lön endast sällan i anspråk under konkurs.

RSV har föreslagit att i det nya enhetliga löneexekutiva systemet kronofogdemyndigheten skall sköta all hantering som gäller ianspråk- tagande av lön. Förslaget har allmänt tillstyrkts under remissbehand- lingen.

Också regeringen änner det mest ändamålsenligt att kronofogde- myndigheten har ansvar för all löneexekution. Det är också av värde att löneexekution kan pågå i så stor utsträckning som möjligt oberoende av

konkursen. Detta har både administrativa och indrivningsmässiga fördelar. Med en sådan ordning kan utmätning ske i första hand för underhållsbidrag, som har bästa företrädesrätt. Kronofogdemyndigheten redovisar då beloppet direkt till den underhållsberättigade. Vidare kan utmätning av lön på begäran av konkursförvaltaren göras för fordringar som kan göras gällande i konkursen. Myndigheten redovisar då till konkursboet.

Om löneutmätning för underhållsbidrag redan pågår vid konkursut- brottet, bör denna fortsätta oförändrad. Om löneutmätning vid samma tid pågår för någon annan fordran, bör denna fortsätta, och då för konkursboets räkning, om inte förvaltaren begär att den skall upphöra.

Hänvisningar till S5-5

  • Prop. 1994/95:49: Avsnitt 11.1, 5.1

5.6. Forum för frågor om utmätning av lön hos gäldenärer som saknar hemvist i Sverige

Regeringens förslag: Kronofogdemyndigheten i Stockholms län skall handlägga alla frågor om utmätning av lön hos gäldenärer som saknar hemvist i Sverige.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Utsökningsbalken innehåller regler om kronofogdemyndigheternas lokala behörighet i olika typer av utsökningsmål. Nyligen har beslutats vissa ändringar av dessa forum- regler (prop. 1993/94:50, bet. 1993/94 LU13, rskr. 1993/94:113, SFS 1993zl650) som syftar till att målen skall kunna handläggas där det är lämpligast från verkställighetssynpunkt. Dessa ändringar bygger också på RSV:s rapport 1992:1 om översyn av utsökningsbalken. I det lagstiftningsärendet uttalades att RSV:s förslag att koncentrera handläggningen av löneexekution mot gäldenärer som inte har hemvist i Sverige borde prövas i anslutning till lagförslagen om övergripande ändringar av det löneexekutiva systemet.

RSV har föreslagit att all löneexekutiv verksamhet som gäller gäldenärer med hemvist utanför Sverige skall bedrivas vid Kronofogde— myndigheten i Stockholms län. För närvarande gäller att sådana frågor skall handläggas hos den kronofogdemyndighet där arbetsgivaren eller annan utbetalare av ersättning änns. Vid löneexekution mot gäldenärer bosatta utomlands är det oftast pensionsutbetalningar som tas i anspråk. Sådana utbetalningar görs från Stockholm och Sundsvall, varför målen i stor utsträckning handläggs på dessa orter. Enligt RSV:s mening är det lämpligast att handläggningen sker vid en enda myndighet med tanke bl.a. på de särsldlda kostnadsbedömningar som måste göras med hänsyn till förhållandena i det land där gäldenären bor; förbehållsbeloppen enligt utsökningsbalken gäller bara inom Sverige. Enligt RSV väger intresset av en enhetlig rättstillämpning på området tyngre än närheten mellan myndigheten och arbetsgivaren eller motsvarande utbetalare.

Kronofogdemyndigheten i Stockholm har föreslagits för handläggningen därför att myndigheten redan har en stor del av dessa mål och för att ta till vara närheten till Utrikesdepartementet och de utländska ambassaderna, som ofta är behjälpliga vid utredningen i målen.

Under remissbehandlingen har inte framförts någon erinran mot för- slaget. Regeringen tycker att det har anförts goda skäl för förslaget och förordar att det genomförs.

Hänvisningar till S5-6

  • Prop. 1994/95:49: Avsnitt 11.1

6. Hanteringen hos kronofogdemyndigheten av mål som gäller betalningsskyldighet

6.1. Enskilda mål 6.1.1 Handläggningstiden

Regeringens förslag: Enskilda mål som gäller betalnings- skyldighet skall handläggas under ett års tid räknat från dagen för ansökan. Sökanden kan genom en s.k. fömyelseansökan begära att målet handläggs under ytterligare en ettårsperiod. Fömyelse- ansökan kan göras ett obegränsat antal gånger.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna är i stort sett positiva till förslaget. Skälen för regeringens förslag: Enskilda mål som gäller pengar, alltså mål om betalningsskyldighet, verkställs i dag genom utmätning eller införsel. I fortsättningen skall de enligt vad som föreslås i detta ärende verkställas endast genom utmätning. Utmätning kommer, liksom tidigare, att kunna avse lös egendom, fast egendom, lön samt över- skjutande skatt eller andra s.k. restitutionsfordringar.

I dagens system redovisas de enskilda målen tillbaka till sökanden så snart det har konstaterats att verkställighet eller vidare verkställighet inte kan ske. Ändå är de flesta mål redan i dag föremål för hand— läggning större delen av året. Det beror på att det med dagens regler om tidskonsumtion är en fördel för sökanden att ge in ansökan i början av året om han vill få del av löneutmätning, samtidigt som hanteringen av den överskjutande skatten är klar först mot slutet av året.

Ungefär hälften av målen återkommer till myndigheterna nästan direkt efter att de har redovisats till sökandena. Att redovisa mål och att nyregistrera mål tar i anspråk stora resurser hos kronofogde- myndighetema. Även för sökandena innebär detta skickande av mål fram och tillbaka mycket arbete. Det änns mot denna bakgrund skäl att överväga en mer kontinuerlig handläggning hos kronofogdemyndigheten av enskilda mål, mer lik den som nu tillämpas i flertalet allmänna mål. RSV:s förslag innebär att alla enskilda mål om betalningsskyldighet skall handläggas i ettårsperioder och att sökanden genom en s.k. fömyelseansökan skall kunna begära att handläggningen fortsätter under

ytterligare en ettårsperiod. För varje fömyelseansökan skall en viss avgift tas ut.

Remissinstanserna har i stort sett tillstyrkt förslaget. Regeringen bedömer att förslaget har stora förtjänster. För myndigheterna och för sökandena bör det kunna medföra väsentliga besparingar och därutöver bidra till att arbetsbelastningen blir jämnare. Det är också tydligt att en sådan ordning i praktiken inte skulle innebära några stora förändringar för gäldenärema, särskilt inte om man kräver att sökanden är aktiv för att målet skall handläggas längre än en ettårsperiod.

Vi föreslår alltså att alla enskilda mål om betalningsskyldighet inled- ningSVis skall handläggas under en ettårsperiod, såvida de inte dess- förinnan blir fullbetalda, återkallas eller förfaller. Vi återkommer i det följande till de olika handläggningsåtgärdema (avsnitt 6.1.2). Sökanden bör dessutom få möjlighet att under andra hälften av ettårsperioden begära att handläggningen förlängs med ett år. Efter en sådan fömyelse- ansökan skall kronofogdemyndigheten fortsätta handläggningen av målet med den handläggningsåtgärd som pågår när den innevarande ettårs- perioden löper ut.

I det följande (avsnitt 6.1.3) återkommer vi med vissa Specialregler för mål om underhållsbidrag.

Hänvisningar till S6-1

6.1.2. Handläggningsåtgärder

Regeringens förslag: Under handläggningstiden kan ett enskilt mål vara föremål för utredning, verkställighetsåtgärder eller bevakning. Kronofogdemyndigheten skall även utan yrkande i målet utmäta lös egendom, om myndigheten på grund av samordning med annat mål eller av någon annan anledning får kännedom om sådan egendom. Restitutionsfordringar skall alltid utmätas. Sökanden skall under handläggrringstiden kunna begära ny utredning om gäldenärens löneförhållanden eller förekomsten av utrnätningsbar lös eller fast egendom (kompletterande tillgångsundersökning). Reglerna om s.k. säkerhetsutrnätning upphävs.

RSV:s förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna är i stort sett positiva till förslaget. Skälen för regeringens förslag: Vid ansökan om utmätning kan sökanden enligt den ordning som gäller i dag begära antingen full- ständig eller, mot en lägre avgift, begränsad tillgångsundersökning. I det första fallet undersöker kronofogdemyndigheten förekomsten av all utmätningsbar egendom. Om begränsad tillgångsundersökning har begärts, undersöker myndigheten endast möjligheterna till utmätning av lön och restitutionsfordringar. Sedan denna utredning gjorts följer verkställighetsåtgärder, om det änns förutsättningar för det, främst i form av utmätning av sådan egendom som ansökan omfattar. RSV föreslår inga andra förändringar av systemet med fullständig och

begränsad tillgångsundersökning än att detta skall regleras i utsökningsbalken i stället för som hittills endast i förordning. Också regeringen anser att så bör ske.

Emellertid har RSV påpekat att myndigheten ibland vid handläggning av mål, där endast begränsad tillgångsundersökning begärts, utan någon särskild utredning får kännedom om utmätningsbar lös egendom. Detta kan hända till följd av samordning med något annat mål mot samma gäldenär men också av andra skäl. Enligt dagens regler kan utmätning av den nämnda lösa egendomen inte göras i ett mål där bara begränsad tillgångsundersökning har begärts. I likhet med RSV änner regeringen denna ordning otillfredsställande och förordar en uttrycklig regel om att utmätning skall få göras i den beskrivna situationen.

När det gäller själva verkställighetsåtgårderna har RSV föreslagit två ändringar. Den ena gäller s.k. säkerhetsutmätning enligt nuvarande 7 kap. 19 & UB. En sådan utmätning innebär att kronofogdemyndigheten i samband med löneutmätning även beslutar om utmätning av annan egendom för att trygga sökandens fordran och därefter avvaktar resul- tatet av löneutmätningen innan några ytterligare åtgärder vidtas med den säkerhetsutmätta egendomen. Enligt RSV:s utredning har det visat sig att institutet säkerhetsutmätning saknar praktiskt värde, varför reglerna därom föreslås upphävda. Den andra ändringen gäller införande av en ut1rycklig möjlighet för honofogdemyndigheten att häva en sak- utmätning om det visar sig att skulden kan betalas genom en senare beslutad utmätning av lön. Remissbehandlingen har givit stöd åt förslagen och regeringen ställer sig bakom dem.

När utrednings- och verkställighetsåtgärdema i ett enskilt mål tills vidare är avslutade, skall målet enligt RSV:s förslag bevakas under återstoden av handläggningSperioden. Regeringen, liksom i allmänhet remissinstansema, biträder det förslaget. Om det under handläggnings- tiden kommer till myndighetens kännedom att det änns egendom som kan utrnätas, skall myndigheten göra detta oavsett vilka yrkanden som änns i målet. Detta kan bli aktuellt t.ex. vid samordning med ett armat inneliggande mål mot samma gäldenär. Och om en restitutionsfordran skall återbetalas under handläggningstiden, skall myndigheten utmäta denna fordran i den mån den inte skall tas i anspråk genom avrälming enligt avräkningslagen.

Ytterligare en nyhet som RSV har föreslagit är att sökanden när som helst under handläggningstiden skall kunna begära en kompletterande utredning om gäldenärens löneförhållanden eller om förekomsten av utmätningsbar lös eller fast egendom. Detta kallas i RSV:s förslag för tillåggsansökan, vilken skall ske mot en ny avgift för varje ansökan. Även detta förslag har godtagits av remissinstansema. Regeringen accepterar förslaget i sak men anser att en bättre benämning är kompletterande tillgångsundersökning. En begäran om kompletterande tillgångsundersölming skall följa samma mönster som en ursprunglig ansökan, dvs. avse antingen begränsad eller fullständig tillgångs- undersökning. Myndigheten skall alltså göra utredning - eller i förekommande fall förnyad utredning - av de egendomsslag som begäran avser och sedan vidta åtgärder för verkställighet. Systemet

kommer t.ex. att möjliggöra för sökanden att först inge en utmätnings- ansökan med begäran om begränsad tillgångsundersökning för att senare, beroende på utfallet, eventuellt begära fullständig tillgångs- undersökning. Det blir också möjligt för sökanden att i det pågående målet begära ny utredning, om han har fått indikationer på att gälde- nären numera har utmätningsbar egendom som inte påträä'ats vid tidigare utredning. Möjligheten att begära kompletterande tillgångs- undersökning ett obegränsat antal gånger kan också bidra till att reducera antalet av- och nyregistreringar av mål.

Hänvisningar till S6-1-2

  • Prop. 1994/95:49: Avsnitt 11.1, 6.1

6.1.3. Underhållsbidrag

Regeringens förslag: Om utmätning av lön pågår för en fordran på underhållsbidrag skall kronofogdemyndigheten ta upp till verk— ställighet även sådan skuld som avser tillkommande bidrags- månader och som har förfallit efter det att ansökan gjordes i målet. Vid pågående löneutmätning för underhållsbidrag fortsätter handläggningen av målet under ytterligare en ettårsperiod utan någon fömyelseansökan. Myndigheten skall självmant iaktta den treåriga preskriptionstiden för svenska underhållsbidrag.

RSV:s förslag överensstämmer i princip med regeringens. Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Vid införsel för underhållsbidrag enligt dagens regler omfattar verkställigheten alla bidrag som är förfallna vid verkställighetstillfället oavsett om så var fallet vid tiden för ansökan eller ej. I likhet med RSV anser regeringen att samma ordning är den lämpligaste även för det nya löneutrnätningssystemet.

Regeringen har i det föregående (avsnitt 6.1.1) presenterat förslaget om handläggning av mål i ettårsperioder med möjlighet att göra fömyelseansökan. [ princip bör denna ordning gälla även vid löneutmät- ning för underhållsbidrag. RSV har emellertid föreslagit att löneutmät- ning för underhållsbidrag skall fortsätta utan särskild begäran, om den pågår vid utgången av ettårsperioden. Därigenom får man en rutin som överensstämmer med dagens regler för införsel för underhållsbidrag. Vi biträder detta förslag.

Svenska underhållsbidrag preskriberas efter tre år. Utländska under- hållsbidrag har regelmässigt en längre preskriptionstid. Införsel får enligt dagens regler inte äga rum för underhållsbidrag som är äldre än tre år. RSV har föreslagit en uttrycklig regel om att kronofogde- myndigheten självmant skall beakta den treåriga preskriptionstiden för svenska bidrag. För andra bidrag skulle däremot utsökningsbalkens huvudregel gälla, nämligen att det ankommer på gäldenären att göra invändning mot verkställigheten. Förslaget, som torde överensstämma med dagens praxis, har inte mött någon kritik under remiss- behandlingen. Regeringen ansluter sig i sak till förslaget och förordar en regel enligt vilken utmätning inte får ske för svenska underhålls- bidrag som är äldre än tre år.

Hänvisningar till S6-1-3

6.2. Allmänna mål

Regeringens bedömning: Inga ändringar i handläggnings- ordningen för allmänna mål bör göras i detta ärende.

RSV:s förslag: De allmänna mål, som kallas handräckningsmedel och som inte är föremål för kontinuerlig verkställighet, skall handläggas på samma sätt som föreslagits för enskilda mål.

Remissinstanserna har inte haft några invändningar. Skälen för regeringens bedömning: Allmänna mål utmärks bl.a. av att det är kronofogdemyndigheten som företräder sökanden, dvs. staten eller något annat offentligt subjekt, och därmed utövar de funktioner som tillkommer borgenären.

De allmänna målen har sedan lång tid uppdelats i en belopps- och antalsmässigt dominerande grupp som varit föremål för kontinuerlig handläggning hos kronofogdemyndigheten och en mindre grupp som handlagts på likartat sätt som enskilda mål. Med en term som hämtats från äldre redovisningsrutiner har den förstnämnda gruppen kallats månadsräkningsmedel, medan den sistnämnda kallats handräcknings- medel.

RSV har föreslagit att de regler för enskilda mål om ettårshand- läggning, bevakning m.m. som regeringen behandlat i det föregående (avsnitten 6.1.1—6.1.2) skall tillämpas även på de allmänna mål som tillhör kategorin handräckningsmedel. Remissinstansema har inte framfört några invändningar mot förslaget.

Genom det nya regelverk på indrivningsområdet som trätt i kraft den 1 januari 1994 har tillämpningsområdet för de handläggningsrutiner som redan tidigare gällt för månadsräkningsmedel utvidgats till ytterligare medelsslag. Rutinerna för vad som brukat kallas handräckningsmedel är tillämpliga i så pass få mål att de saknar större praktisk betydelse.

Mot denna bakgrund är det inte längre aktuellt att i utsökningsbalken ge föreskrifter om handläggningen av allmänna mål i de avseenden som det nu gäller.

6.3. Uppskov och anstånd

Regeringens förslag: I mål om betalningsskyldighet" skall sökanden kunna medge uppskov vid högst två tillfällen under ettårsperioden och under en tid av högst två månader vid varje tillfälle. Om ytterligare uppskov medges förfaller ansökan. Alla uppskov är villkorade på så sätt att samordning med utmätning i annat mål mot samma gäldenär samt utmätning av re- stitutionsfordringar skall ske utan hinder därav. När det gäller pågående utmätning av lön kan kronofogdemyndigheten själv bevilja anstånd, dels på begäran av sökanden, dels på begäran av gäldenären om det änns särskilda skäl.

För mål om avhysning och mål om kvarstad föreslås inga nya regler. I övriga handräckningsmål skall sökanden kunna medge uppskov högst två gånger och under högst sex månader från dagen för ansökan. Vid ytterligare uppskov förfaller ansökan.

RSV:s förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har i allmänhet inte haft något att invända. Några har dock velat att det skall kunna medges längre uppskov.

Skälen för regeringens förslag: I utsökningsbalken änns regler om att verkställighet i vissa fall kan uppskjutas. Genom lagändringar i ärendet om indrivningslagen lades den terminologin hst att ordet ”anstånd” i utsökningsbalken skall användas om åtgärder som krono- fogdemyndigheten i sin egenskap av myndighet beslutar om, medan ordet ”uppskov” skall användas om åtgärder som sökanden förfogar över. Om kronofogdemyndigheten såsom företrädare för borgenären, t.ex. staten, beslutar i en sådan fråga, benämns detta alltså uppskov.

Gällande rätt innebär att sökanden alltid kan medge svaranden uppskov upp till sex månader från ansökningsdagen. I mål som gäller betalningsskyldighet fär uppskov medges högst två gånger. Om ytter- ligare uppskov skulle medges förfaller ansökan. I mål om avhysning får längre uppskov än sex månader från dagen för ansökan inte medges utan särskilda skäl. För övriga handräckningsmål änns inga begräns- ningar alls.

RSV menar att denna ordning motverkar en rationell handläggning och har föreslagit vissa uppstramningar. Enligt förslaget skall för alla mål om verkställighet, utom mål om avhysning och kvarstad, gälla att ansökan förfaller om sökanden medger uppskov mer än två gånger. I mål om betalningsskyldighet får tiden för varje uppskov inte överstiga två månader. När det gäller mål om avhysning och mål om kvarstad föreslås inga ändringar, men för övriga handräckningsmål föreslås en längsta uppskovstid av sex månader från dagen för ansökan.

Förslaget har i huvudsak godtagits under remissbehandlingen. Från några håll har dock kommit önskemål om möjlighet till längre upp- skovstid för att underlätta kontroll och fullföljande av uppgjorda avbe- talningsplaner.

Regeringen håller med RSV om att nuvarande generösa möjligheter att medge uppskov kan motverka en rationell handläggning. Utgångs- punkten bör i stället vara att verkställighet skall ske snarast och att mål där verkställighet inte sker fastän detta skulle vara möjligt inte heller skall belasta kronofogdemyndigheten. En möjlighet till kortare uppskov bör emellertid ännas. Ett sådant kan möjliggöra för gäldenären att frivilligt göra rätt för sig eller visa att han följer en uppgjord betal- ningsplan. På så sätt kan ett uppskov medverka till en mera skonsam och billig lösning i målet. Vi anser att RSV:s förslag är väl avvägt. I mål om betalningsskyldighet bör sökanden alltså få medge uppskov två gånger under varje ettårsperiod som handläggningen varar och därvid bör varje uppskov få vara högst två månader. I handräckningsmål är verkställighet regelmässigt mera omständlig än i betalningsmålen. För att verkställigheten här skall kunna ske så billigt och smidigt som möjligt är det motiverat med möjlighet till längre uppskov. När det gäller mål om avhysning och mål om kvarstad är inga ändringar påkallade. För övriga handräckningsmål bör den längsta uppskovstiden lämpligen vara sex månader från ansökningsdagen. Även här bör gälla att ansökan förfaller om längre uppskov skulle medges, eller om upp- skov medges en tredje gång.

Uppskov i mål om betalningsskyldighet bör inte hindra att utmätning ändå sker om det blir aktuellt på grund av samordning med verkställighet i något annat mål eller på grund av att det änns en utrnätningsbar restitutionsfordran. En sådan ordning gör att man inte som nu formth behöver besluta om hävning av uppskovet för att få till stånd samordning eller utmätning av restitutionsfordran.

När det gäller utmätning av lön har RSV föreslagit en kompletterande regel enligt vilken kronofogdemyndigheten själv skall kunna bevilja anstånd med pågående löneutmätning. Detta skall kunna ske på begäran av någon av parterna, och det skall krävas särskilda skäl om sökanden motsätter sig anstånd. Enligt regeringens mening är en sådan ordning motiverad med hänsyn till att tidsbegränsningen för löneutmätning skall tas bort. Beslutet om anstånd bör alltså ligga i kronofogdemyndighetens hand och myndigheten bör inte vara bunden av parternas önskemål. En begäran om anstånd från sökanden bör alltså kunna avslås om myndig- heten änner anstånd olämpligt. Om gäldenären begär anstånd under pågående löneutmätning och borgenären inte medger detta, bör kronofogdemyndigheten kunna bevilja visst anstånd om det änns särskilda skäl. Anstånd bör därvid kunna komma i fråga vid sjukdom, olycksfall och andra liknande situationer som gäldenären inte kunnat råda över eller förutse. Däremot bör exempelvis inte enbart en omständighet som att gäldenären skall ha semester motivera anstånd. I fråga om anstånd som beslutas av kronofogdemyndigheten bör inga formella begränsningar gälla. Det ligger dock i sakens natur att dessa anstånd som regel blir få och korta.

Hänvisningar till S6-3

  • Prop. 1994/95:49: Avsnitt 11.1

7. Preskription Prop. 1994/95 :49

7.1. Preskription av huvudfordran i enskilda mål

Regeringens bedömning: Inga nya regler för bestämning av preskriptionstid behövs till följd av de föreslagna reglerna om ett- årig målhandläggning med möjlighet till fömyelseansökningar.

RSV:s förslag: En fömyelseansökan skall ha samma verkan i preskriptionshänseende som målets redovisning.

Remissinstanserna: De flesta av dem som yttrat sig i denna fråga avstyrker förslaget.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt 7 & preskriptionslagen (198lzl30) kan preskription avbrytas bl.a. genom att fordringen åberopas hos exekutiv myndighet. Om gäldenären har delgetts eller på annat sätt underrättats om handläggningen, börjar ny preskriptionstid att löpa från målets redovisning till borgenären. Om målet redovisas utan att kronofogdemyndigheten haft ”gäldenärskontakt” kommer emellertid inte någon ny preskriptionstid att löpa, utan fordringen presluiberas som om något avbrott inte skett. Det änns dock en särregel som föreskriver att fordringen preskriberas tidigast ett år efter det att målet avslutats, varmed får förstås att det också har redovisats till sökanden. RSV har förslagit att en fömyelseansökan i ett mål skall ha samma verkan som målets avslutande. Förslaget innebär att fordringen skall kunna preskri— beras ett år efter det att handläggningen har fortsatt på grund av en för- nyelseansökan, om inte annat följer av en redan löpande preskriptionstid för fordringen. Förslaget är motiverat av hänsyn till gäldenären; efter- som ett mål med stöd av fömyelseansökningar kan komma att ligga inne hos kronofogdemyndigheten mycket länge, kan också preslcription komma att uppskjutas under mycket lång tid.

Förslaget har kritiserats under remissbehandlingen. Kritiken tar sikte på risken att en fordran med RSV:s lösning skulle kunna preskriberas under målets handläggning hos kronofogdemyndigheten, vilket inte kan ske med dagens regler. Man framhåller också den pedagogiska svårig- het som ligger i att jämställa målets fortsättning efter fömyelseansökan med dess avslutning.

Regeringen bedömer att det nya systemet hos kronofogdemyndigheten med möjlighet till långtidsbevakning av fordringar på grund av fömyelseansökan inte kommer att ge upphov till förlängd preskriptions- tid i sådan omfattning att nya regler av det slag RSV föreslagit är motiverade. Denna ståndpunkt kan givetvis omprövas om det efter någon tid visar sig att det nya systemet får oönskade konsekvenser i preskriptionshänseende.

Frågan om beaktande av den treåriga preskriptionstiden för svenska underhållsbidrag har behandlats i det föregående (avsnitt 6.1.3).

Hänvisningar till S7-1

7.2. Preskription av förrättningskostnader, särskilt grundavgifter i allmänna mål och mål om underhållsbidrag

Regeringens förslag: En uttryckäg regel tas in i utsökningsbalken enligt vilken preskription av en huvudfordran omfattar även fordran på förrättningskostnad. En förrättningskostnad i mål om underhållsbidrag skall preskriberas vid utgången av kalenderåret två år efter det att avgiften debiterades.

RSV:s rapport: Rapporten innehåller inget sådant förslag. Remissinstanserna har inte berört frågan. Ett förslag som i huvudsak överensstämmer med regeringens har under hand förts fram från före- trädare för RSV och har godtagits av ett antal andra representanter för exekutionsväsendet.

Skälen för regeringens förslag: I enskilda mål svarar sökanden normalt för fönättningskosmadema. Försök skall göras att ta ut kostnaderna av gäldenären i målet. Om målet avslutas utan att kostnaderna kunnat tas ut av gäldenären, kan sökanden inte få verkställighet för dessa kostnader i ett senare mål. I princip gäller dock den tioåriga preskriptionstiden för förrättningskosmadema i enskilda mål. Bestämmelsen i 8 & presloiptionslagen (19812130) om att preskription av en huvudfordran också omfattar ränta eller annan tilläggsförpliktelse är inte tillämplig här, eftersom förrättningskostnad inte räknas som ”annan tilläggsförpliktelse”.

Sedan den 1 januari 1993 tas grundavgift ut även i allmänna mål och mål om införsel för underhållsbidrag. En grundavgift i mål om införsel för underhållsbidrag debiteras den 1 januari varje år som målet handläggs. Den är för närvarande 500 kr. I alla de nu nämnda målen gäller att sökanden inte svarar för avgiften men den skall om möjligt tas ut av gäldenären. Om målet däremot avslutas därför att fortsatt införsel inte är möjlig i målet, tas avgiften inte heller ut i någon annan särskild ordning. Om målet återkallas görs ett försök att ta ut avgiften genom införsel och därefter avslutas målet, om det inte sker fortsatt verk— ställighet för något annat fordringsanspråk. Enligt nu gällande lydelse av 15 kap. 15 5 andra stycket UB har fordran på underhållsbidrag företräde framför förrättningskostnadema i målet. När det gäller skatter och andra allmänna mål är företrädesordningen den motsatta. Ingen ändring i dessa avseenden avses i det nya enhetliga löneexekutiva systemet.

Förenklat kan sägas att skattefordringar och liknande fordringar preskriberas efter fem år och svenska underhållsbidrag efter tre år.

För flertalet allmänna mål följer av lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. att grundavgift preskriberas samtidigt med huvudfordringen. Lagen gäller emellertid inte alla fordringar, t.ex. inte utländska skatter. För de allmänna målen änns alltså behov av en heltäckande regel.

För grundavgift i mål om underhållsbidrag finns ingen särskild preskriptionsregel och 8 & preskriptionslagen är som nämnts inte tillämplig, vilket innebär att den tioåriga preskriptionstiden blir tillämp- lig på dessa grundavgifter. Detta gäller vare sig fordran drivs in genom införsel eller genom utmätning. Man riskerar därmed att ett mycket stort belopp av ackumulerade grundavgifter änns kvar att driva in sedan väl själva underhållsbidragen, både upplupen skuld och löpande bidrag, har drivits in. Detta skulle kunna bli alltför betungande för gäldenären.

En enhetlig regel om att preskription av en huvudfordran också omfattar en fordran på förrättningskosmad skulle vara av stort värde. För de allmänna målen gäller detta till största delen redan i dag. I de fall en förrättningskostnad hänför sig till flera olika allmänna mål med olika preskriptionstider torde utan någon särskild föreskrift gälla att kostnaden preskriberas samtidigt som den sista av huvudfordringama.

I underhållsmålen är grundavgiften inte knuten till själva bidraget, som ju normalt förfaller varje kalendermånad, utan i stället till målet som sådant och debiteras för varje år målet handläggs. En regel om att förrättningskostnad preskriberas samädigt med huvudfordringen skulle alltså inte bli tydlig när det gäller underhållsbidragen. Andra vägar måste därför prövas. Ett sätt kan vara att föreskriva att grundavgift i mål om underhållsbidrag skall preskriberas vid utgången av kalenderåret två år efter det att avgiften debiterades. Denna lösning har under hand förts fram från företrädare för RSV och har också under ärendets beredning inom regeringskansliet godtagits av ett antal andra represen- tanter för exekutionväsendet.

Regeringen gör samma bedömning och föreslår alltså en regel om att grundavgiften i underhållsmålen preskriberas vid utgången av kalender- året två år efter det att avgiften debiterades.

RSV har också fört fram förslag om en hjälpregel som möjliggör preskription det tidigare datum som följer av att det sista i målet aktuella bidraget preskriberas. En sådan regel skulle bli aktuell att tillämpa i mål där endast en upplupen underhållsskuld och inget löpande bidrag har varit föremål för verkställighet. En sådan ordning skulle vidare regelmässigt leda till att grundavgiften överhuvudtaget inte skulle kunna tas ut. Någon föreskrift om att en grundavgift kan preskriberas tidigare än tre år efter den 1 januari i debiteringsåret är regeringen därför inte beredd att föreslå. Å andra sidan är det inte någon bra lösning om kronofogdemyndigheten skulle tvingas bevaka indrivning av grundavgift under närmare tre år efter det att det sista under- hållsbidraget har drivits in eller bortfallit. Detta kan emellertid undvikas genom en reglering av själva handläggningsordningen och kräver alltså inte någon särreglering av preskriptionen. I stället bör det föreskrivas att, när inget bidrag längre änns att driva in, ett försök till indrivning av återstående grundavgifter skall göras och att målet därefter skall avslutas. En sådan föreskrift behöver inte ha lagforrn.

Om grundavgiften, såsom regeringen har föreslagit, preskriberas senast efter tre år änns det alltså risk att den i en del mål om underhållsbidrag aldrig kommer att kunna drivas in. Så länge det änns en upplupen underhållsskuld som kan drivas in i målet måste det

accepteras att grundavgiften får stå tillbaka. När emellertid indrivning sker endast för löpande bidrag och det änns något utrymme därutöver, bör detta utrymme enligt vår mening genast tas i anspråk för att, om än bara delvis, täcka grundavgiften. Annars riskerar man att grundavgiften i underhållsmål nästan aldrig kommer att kunna tas ut. En föreskrift om detta behöver inte heller ha lagforrn. Det merarbete som kan uppkomma med upprepade krediteringar på grundavgiften måste accepteras.

För övriga enskilda mål och för allmänna mål uppkommer inte samma problemställning, eftersom fön'ättningskostnaderna i dessa mål tas ut före huvudfordringen. För andra enskilda utsölmingsmål än underhållsmål innebär regeringens förslag att fönättningskostnad som hänför sig till en konsumentfordran preskriberas efter tre år och övriga efter tio år. Givetvis är det därvid bara fråga om preskriptionen gentemot gäldenären, inte mot sökanden. I flertalet allmänna mål kommer förrättningskostnadema att preskriberas efter cirka fem år.

Hänvisningar till S7-2

  • Prop. 1994/95:49: Avsnitt 11.1

8. Förslagens praktiska konsekvenser

Regeringens bedömning. Förslagen kommer att minska arbets- belastningen hos kronofogdemyndighetema. Även för parter och andra som är inblandade i målen uppnås rationaliseringsvinster.

RSV:s bedömning sammanfaller med regeringens. Skälen för regeringens bedömning: Förslagen som läggs fram i detta ärende leder till större enhetlighet och kontinuitet i handläggningen av mål hos kronofogdemyndighetema. Beslutsfattandet underlättas och minskar i omfattning. Målhanteringen förenklas bland annat genom att antalet ny— och avregistreringar minskar. Arbetsbelastningen för krono- fogdemyndighetema kommer härigenom att minska och dessutom bli jämnare. Den mer kontinuerliga handläggningen möjliggör en bättre helhetssyn på gäldenäremas ekonomi. För borgenärer, arbetsgivare, konkursförvaltare och i någon mån även för gäldenärema innebär det nya systemet raäonaliseringar och bättre service.

9. Ekonomiska konsekvenser

Regeringens bedömning: Sedda för sig kan förslagen beräknas kosta omkring 11 miljoner kronor att genomföra i 1992 års kostrradsläge, men med samordning med annat utvecklingsarbete inom exekutionsväsendet blir särkostnaden väsentligt lägre. Indrivningsresultatet påverkas endast marginellt.

Skälen för regeringens bedömning: Kronofogdemyndighetema behöver ett välutvecklat ADB—stöd för det nya förfarandet. RSV har i sin rapport beräknat att det för detta utvecklingsarbete kommer att åtgå högst nio årsarbetskrafter och att vissa ökade kostnader för den löpande driften av ADB—systemet tillkommer. För utbildningsinsatser har RSV beräknat drygt 6,3 miljoner kronor. Sammanlagt blir kostnaden omkring 11 miljoner kronor i 1992 års kostrradsläge.

När det gäller ADB—utvecklingen och även utbildningsinsatsema är det dock osäkert hur mycket extrakostnader genomförandet av förslagen i detta ärende kommer att medföra. Det mesta tyder nämligen nu på att förslagen inte kommer att genomföras inom ramen för det beäntliga REX—systemet utan direkt i ett nytt ADB—system, med arbetsnanmet INDEX, som är under uppbyggnad (jfr avsnitt 10). Om så sker kommer särkostnaden för förslagen i detta ärende att reduceras högst väsentligt.

Kostnaderna som är förenade med det nya systemets införande motsvaras på någon sikt gott och väl av resurser som till följd av det eäektivare systemet kan frigöras för andra uppgifter inom kronofogde— myndighetema. Kostnaderna bör därför, med hänsyn till den anslagskredit som RSV och kronofogdemyndighetema har tillgång till, kunna änansieras inom beäntliga resursrarnar.

Vad beträffar indrivningsresultatet änns det olika inslag i reformen som verkar i olika riktningar. Att förbehållsbeloppen höjs något jämfört med nuvarande förbehållsbelopp vid införsel kan innebära att lägre belopp avseende underhållsbidrag och skatter . kan drivas eller att indrivningen tar längre tid, men det kan inte säkert sägas att det blir fråga om någon negativ inverkan på det slutliga indrivningsresultatet. För andra sorters fordringar kan reformen ge ökat utrymme för löneexekution, eftersom tidsbegränsningama tas bort och de föreslagrm förbehållsbeloppen är lägre än de nuvarande vid löneutmätning. Vissa av förslagen medför också att fler utmätningar kommer att kunna genomföras. Det gäller bl.a. reglerna om löneutmätning under konkurs och även vissa förslag i RSV:s rapport som redan har genomförts (SFS 1993:1650) och som avser själva utmätningsordningen. Regeringens bedömning är att indrivningsresultatet sammantaget inte kommer att påverkas mer än marginellt.

Hänvisningar till S9

10. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Reformen skall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Siktet är inställt på ett genomförande den 1 januari 1996. De nya reglerna skall i princip tillämpas även på mål som kommit in före ikraftträdandet.

Skälen för regeringens förslag: Det nya systemet bör tas i bruk utan onödigt dröjsmål. I likhet med RSV bedömer vi dock att det behövs en

Prop. 1994/95 :49

framförhållning på omkring ett år, med hänsyn till arbetet med ADB—utveckling, utbildning, utveckling av nya rutiner m.m. När det gäller ADB-utvecklingen änns en omständighet som är mycket viktig att beakta. Under hösten 1993 har RSV som redan nämnts inlett ett projekt som syftar till att ta fram ett nytt ADB—stöd, INDEX, som successivt skall ersätta exekutionsväsendets nuvarande datasystem REX. Mycket arbete kan sparas om den föreslagna nya ordningen för löneexekution och målhantering redan från början kan tas om hand inom ramen för INDEX i stället för att man först skall anpassa REX—systemet till de nya reglerna. För att målhanteringen skall underlättas bör de nya bestämmelserna i största möjliga utsträckning tillämpas även i mål som redan är anhängiga vid kronofogdemyn- dighetema vid tiden för ikraftträdandet. Detta fordrar vissa ingrepp i dessa mål. Det är därför en fördel om ikraftträdandet kan ske i nära anslutning till ett årsskifte, då antalet inneliggande mål är som minst.

Dessa omständigheter gör att man enligt regeringens bedömning för närvarande bör inrikta sig på ett ikraftträdande kring den 1 januari 1996. Det är emellertid alltför vanskligt att så här pass långt i förväg äxera ett visst datum för ikraftträdandet. Regeringen bör därför bemyndigas att bestämma detta datum.

Hänvisningar till S10

  • Prop. 1994/95:49: Avsnitt 9

11. Författningskommentar

11.1. Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

] kap. ] & I andra stycket har orden "eller införsel" tagits bort.

2 kap. 3 &

2 kap. 3 &

Hänvisningen i första stycket till 15 kap., som upphävs, har tagits bort.

3 kap. 4 &

Paragrafen behandlar verkställighet av domar som inte vunnit laga kraft. Hänvisningen i andra stycket till 15 kap. 22 5 har tagits bort. I stället hänvisas till 13 kap. l 5 som i andra stycket i sin nya lydelse innehåller en modiäerad motsvarighet till nuvarande 15 kap. 22 & första stycket (jfr kommentaren till 13 kap. 1 å). En motsvarighet till 15 kap. 22 å andra stycket änns redan i 13 kap. 14 5 1.

22 och 23 55 Begreppet införsel har utmönstrats och några språkliga moderniseringar har gjorts.

4 kap. 1 a &

4 kap. 1 a &

Paragrafen är ny. Första meningen i första stycket lagfäster vad som nu enligt praxis gäller vid införsel för underhållsbidrag, nämligen att verkställigheten skall omfatta alla bidrag som är förfallna vid varje verkställighetstillfälle, dvs. också belopp som förfallit efter ansöknings- tillfållet. Detta skall i fortsättningen gälla vid all utmätning för underhållsbidrag, alltså även vid utmätning av annat än lön och även beträffande sådant bidrag som fastställts i ett utländskt avgörande.

Enligt andra meningen kan dock sökanden begära att verkställigheten begränsas till vissa bidragsbelopp.

Enligt andra stycket får utmätning inte ske för svenska underhålls- bidrag som är äldre än tre år. Regeln motsvarar nuvarande 15 kap. 5 & andra stycket men gäller nu all utmätning. För utländska bidrag innebär regeln ingen ändring mot vad som gäller i dag.

8 &

Genom en ändring i andra stycket bestäms att alla frågor om utmätning av lön hos gäldenärer som inte har hemvist i Sverige skall prövas av Kronofogdemyndigheten i Stockholms län. Skälen för förslaget har utvecklats i avsnitt 5.6.

9—9 h 55 I dessa paragrafer ges de flesta bestämmelsema om det nya mål- hanteringssystemet för enskilda mål om utmätning.

9 &

Nuvarande 9 5 har arbetats in i den föreslagna nya 9 c &. I den föreslagna lydelsen fastläggs i 9 & första stycket den nya regeln om ettårshantering under vilken målet kan vara föremål för utredning, verkställighetsåtgärder eller bevakning. Ett mål om utmätning skall alltså handläggas under ett år räknat från dagen för ansökan. Sedan är huvudregeln att målet skall redovisas till sökanden, men denna huvudregel är försedd med ett flertal betydelsefulla undantag. Det första undantaget gäller löneutmätning under gäldenärens pågående konkurs; sådan kan fortgå så länge konkursen pågår. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.5 . Ett annat undantag framgår av andra stycket. Om löneutmätning för underhållsbidrag pågår vid utgången av en ettårsperiod, skall handläggningen fortsätta ett år till. Denna regel har kommenterats i avsnitt 6.1.3. Ytterligare undantag änns i 9 a och 9 b 55.

Tredje stycket behandlar konkurs som inträder under pågående handläggning av ett mål om utmätning. Grundregeln är då att målet avslutas. Men om löneutmätning pågår för underhållsbidrag som har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 & fortsätter denna. Och om löneutmätning för annan fordran pågår fortsätter denna för konkursboets räkning om inte förvaltaren begär annat, jfr 7 kap. 19 &.

9 a 5

Här behandlas fömyelseansökan, som är en nyhet. Sökanden kan under andra hälften av den ettåriga handläggningsperioden göra en fömyelseansökan. I så fall fortsätter handläggningen ytterligare ett år efter det att den pågående ettårsperioden gått ut. En fömyelseansökan kan, precis som den ursprungliga ansökan, vara skriftlig eller muntlig, och det änns också utrymme att medge att den görs på ADB-medium, jfr 2 kap. 1 5 första stycket. En fömyelseansökan medför att målet fortsätter med den handläggningsåtgärd som pågår när den aktuella ettårsperioden löper ut och därefter handläggs under ytterligare ett år. I fall som avses i 9 5 andra stycket behövs givetvis ingen för- nyelseansökan. Om sökanden särskilt vill påkalla nya utredningsåtgärder får han kombinera sin fömyelseansökan med en begäran om kom- pletterande tillgångsundersökning, jfr 9 e &.

Fömyelseansökan kan göras ett obegränsat antal gånger. Fömyelseansökan kommer att avgiftsbeläggas enligt vad regeringen avser att bestämma senare.

9bå

Paragrafen anger att vissa avslutande åtgärder får vidtas även efter det att handläggningstiden egentligen har gått ut.

9 c 5

Här behandlas den fullständiga tillgångsundersökningen. Regler om fullständig och begränsad tillgångsundersölming änns för närvarande bara i förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyn- dighetema men förs nu in i utsökningsbalken, delvis på grund av att det även föreslås regler om kompletterande tillgångsundersökning, jfr 9 e 5. Den mer allmänt hållna regeln om Iconofogdemyndighetens utred- ningsplikt som änns i nuvarande 9 5 har arbetats in i förevarande paragraf. Den nya regleringen innebär inga sakliga ändringar.

9 d & Paragrafen behandlar begränsad tillgångsundersökning, jfr kom- mentaren till 9 c 5.

9 e 5

Här behandlas kompletterande tillgångsundersökning som är en nyhet. Skälen för förslaget har utvecklats i avsnitt 6.1.2. Sökanden kan under handläggningstiden begära kompletterande utredning av gäldenärens egendomsförhållanden och få till stånd motsvarande verkställighet, om förutsättningar änns för det. Det kan bli fråga om att begära mer omfattande utredning än i den ursprungliga ansökan. Det kan också gälla en begäran om ny utredning av samma slag som tidigare; sökan- den kan ju ha fått indikationer på att gäldenären numera har någon sådan utmätningsbar egendom.

Strukturen på en begäran om kompletterande tillgångsundersökning skall vara densamma som gäller för en första ansökan i ett utsöknings-

mål, dvs. sökanden kan välja mellan fullständig och begränsad tillgångs- undersökning.

En sådan begäran får göras ett obegränsat antal gånger. Den kan förstås göras både under en första ettårig handläggrringsperiod och under någon senare sådan.

När en ettårsperiod löper ut, avbryts handläggningen oberoende av om en begäran om kompletterande utredning har gjorts och utredningen inte hunnit slutföras. För att gardera sig mot detta måste en sökande, som kommer in med en sådan begäran mot slutet av en ettårsperiod, kombinera denna med en fömyelseansökan.

En begäran om kompletterande tillgångsundersökning kan vara munt- lig eller skriftlig, precis som den ursprungliga ansökan i målet. Den kommer att avgiftsbeläggas enligt vad regeringen avser att besta senare.

9f &

Paragrafens första stycke anger att utmätning av lös egendom skall ske även om sökanden bara har begärt begränsad tillgångsundersökning. Föreskriften innebär en nyhet i förhållande till dagens regler. Skälen för förslaget har utvecklats i avsnitt 6.1.2. Oavsett vilken utredning som sökanden faktiskt har begärt i just det aktuella målet skall alltså kronofogdemyndigheten utmäta lös egendom, om myndigheten får kännedom om att så kan ske. Det är förstås främst vid samordning med andra mål som det blir aktuellt att göra utmätning utöver vad ansökan i ett mål formellt avser. Om sökanden har medgett uppskov, skall utmätning ske endast om det är fråga om samordning med annat mål, jfr 10 och 11 Gå. För att utmätning skall göras, krävs att åtgärden framstår som försvarlig, jfr 4 kap. 3 5 första stycket. Av andra stycket framgår att utmätning av restitutionsfordringar dock alltid skall ske, givetvis under förutsättning att det änns något utrymme efter att eventuell avräkning enligt avräkningslagen har gjorts.

I tredje stycket hänvisas till 4 kap. 5 & när det gäller utrnäming av fast egendom m.m. Sådan egendom får bara utrnätas på särskild begäran, om det inte gäller fordran med särskild förmånsrätt i egendomen.

9 g & Paragrafen skall säkerställa att sökanden snarast möjligt får besked om hur utredningen om gäldenärens tillgångar har utfallit, nämrare bestämt i förekommande fall besked om att utmätning av lön inte kan ske eller att utmätning inte kan ske på ett sådant sätt att utmät- ningsfordringen blir fullbetald. Detta kan nämligen ha betydelse för sökanden t.ex. i frågan huruvida han skall begära kompletterande tillgångsundersökning (jfr 9 e &) längre fram under handläggningstiden. Ett bevis om att gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar kan också tjäna som underlag för att begära gäldenären i konkurs. Kronofogde- myndighetens underrättelseskyldighet enligt denna paragraf är en nyhet i förhållande till nuvarande ordning på så sätt att underrättelse skall lämnas snarast.

I 0 5

I första och andra styckena utgår orden i enskilt mål, jfr kommentaren till 36 5.

Genom ändringar i andra stycket förkortas den tillåtna tiden för varje uppskov i enskilda mål om utmätning till två månader. Under varje ettårsperiod som handläggningen pågår får sökanden bara medge upp— skov två gånger. Om någon av dessa begränsningar överskrids, förfaller ansökan. Den nuvarande kopplingen till ansökningsdagen har tagits bort. Utgångspunkten för tidsberäkrringen är i stället den första dagen i det medgivna uppskovet.

Av sista meningen följer att utmätning skall ske trots medgivet uppskov, om samordning skall ske med andra irmeliggande mål (11 å) och att utmätning av restitutionsfordran alltid skall ske (9 f & andra stycket). Uppskoven är på detta sätt villkorade. Att fömyelseansökan får göras under uppskovstiden följer redan av 9 a &, eftersom uppskovs- tiden är en del av handläggningstiden.

Tredje stycket har flyttats till nya 36 5.

I I & Hänvisningen till en införselsituation i 15 kap. 16 5 har ersatts med en hänvisning till en löneutrnätningssituation i föreslagna 7 kap. 17 5.

13 a 5

Paragrafen är ny. Här regleras den handläggningsfas som kallas bevakning. Den är en nyhet som har införts som en konsekvens av reglerna om ettårig handläggning. Bevakning vidtar när varken utredning eller verkställighetsåtgärder pågår. Under bevakningstiden gäller att utmätning skall ske av egendom som kronofogdemyndigheten — normalt utan särskild utredning — får kännedom om (9 f å). Vidare gäller regeln i 11 & om att utmätning normalt skall ske samtidigt för alla inneliggande mål mot samma gäldenär. Att reglerna .om fömyelseansökan och kompletterande tillgångsundersökning gäller även under bevakningstiden följer redan av 9 a och 9 e åå, eftersom bevakningstiden är en del av handläggningstiden.

33 5

Genom ett tillägg i andra stycket införs en möjlighet för kronofogdemyndigheten att häva en sakutrnätning om det senare visar sig att fordringen kan antas bli betald genom utmätning av lön. En förutsättning är dock att så skall kunna bli fallet inom den handlägg- ningsperiod som pågår; sökanden skall alltså inte tvingas att göra en fömyelseansökan. Bakgrunden till den nya bestämmelsen, som kommenterats i avsnitt 6.1.2, är att löneutmätning regelmässigt innebär mindre ingrepp och omkostnader än fullföljande av en sakutrnätrring.

36 &

Paragrafen är ny och har försetts med en egen rubrik. Den anger att målhanteringsbestämrnelsema i 9—10 och 13 a %% inte skall tillämpas i allmänna mål. Bakgrunden till paragrafen har utvecklats i avsnitt 6.2.

Nuvarande 10 & tredje stycket har flyttats till denna paragraf som en andra mening och orden i enskilt mål har tagits bort i 10 & första och andra styckena.

7kap. Kapitlet har i viss mån disponerats om bl.a. till följd av att 15 kap. om införsel upphävts och bestämmelserna i 15 kap. i behövliga delar

arbetats in i 7 kap.

I &

I första stycket punkt 3 i den nya lydelsen anges som ny utmät- ningsbar förmån periodiskt vederlag för utnyttjande av patent m.m. Dessa förmåner har hittills bara kunnat tas i anspråk genom införsel enligt nuvarande 15 kap. 2 &. I det nya enhetliga systemet kan de alltså tas i anspråk genom löneutmätning.

Paragrafens nuvarande tredje stycke har utgått såsom onödigt.

2 & Endast en språklig justering har gjorts i paragrafen. Den innehåller definitioner av begreppen lön och arbetsgivare.

3 &

I paragrafen ges de grundläggande förutsätmingama för löne- utmätning. I första stycket görs en anpassning till att reglerna om tidskonsumtion upphävs.

Andra stycket, som är nytt, anger att löneutmätning skall ske endast om det är försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas flyta in. Löneutmätning skall alltså inte beslutas om det endast finns ett mycket litet utrymme för det. Regeln kan sägas innebära en kodifiering av gällande praxis. Den har en motsvarighet för sakutrnätningar i 4 kap. 3 & första stycket.

4 &

Paragrafen innehåller de grundläggande reglerna för hur mycket som får tas i anspråk av gäldenärens lön.

Första stycket är en sammansmältning av nuvarande 4 & första meningen och 15 kap. 6 a & första stycket. Lön får tas i anspråk genom utmätning endast till den del lönen överstiger vad gäldenären behöver för sitt och familjens underhåll. Hänsyn skall också tas till annan betalningsskyldighet som gäldenären har, om denna betalningsskyldighet grundas på en fordran som vid utmätning av lön har bättre rätt till lönen. Detta innebär bl.a. att det vid en löneutmätning för en oprioriterad fordran kan reserveras utrymme för betalning av t.ex. en skattefordran enligt en avbetalningsplan som gäldenären har gjort upp med kronofogdemyndigheten. Avbetalningsplanen behöver alltså inte hävas när utmätning skall ske för den oprioriterade fordringen, vilket är en nyhet i förhållande till vad som gäller i dag. När det gäller utmätning av lön för företrädesberättigade underhållsbidrag skall, precis

som enligt dagens ordning, även betalningsskyldighet mot annan som Prop. 1994/95:49 har lika rätt beaktas. Andm stycket motsvarar nuvarande första stycket andra meningen.

5 %

Paragrafens nuvarande innehåll har ingen motsvarighet i den nya lydelsen till följd av att reglerna om tidskonsumtion avskaffas.

Den nya lydelsen lägger fast de normalbelopp som skall ligga till grund för bestämning av förbehållsbeloppen. I första stycket bestäms storleken av normalbeloppen för ensamstående, sammanlevande makar och barn. Beloppens storlek har diskuterats i avsnitt 5.4. En nyhet är att norrnalbeloppet för barn differentieras, beroende på om barnet är upp till sex år eller äldre.

Andra och tredje styckena innehåller inga principiella förändringar jämfört med vad som gäller i dag enligt 15 kap. 6 a 5 andra stycket sista meningen och tredje stycket.

6 &

Den nuvarande regeln i paragrafen om semesterersättning m.m. har ingen motsvarighet i det nya systemet, jfr avsnitt 5.3.

I sin nya lydelse behandlar paragrafen vissa särskilda förutsättningar för utmätning av lön för underhållsbidrag. Första stycket i den nya lydelsen motsvaras av 15 kap. 5 5 första stycket. Andra stycket mot- svarar 15 kap. 5 & tredje stycket.

7 % Paragrafen, som behandlar kommunikation med gäldenären före ett löneutmätningsbeslut, har endast justerats språkligt.

8 5

Första stycket första meningen motsvarar nuvarande första stycket. Enligt andra meningen kan myndigheten, i stället för att fastställa ett utmätningsbelopp i lcronor, bestämma att hela den summa som ligger ovanför förbehållsbeloppet skall utmätas. Detta är delvis en nyhet i förhållande till i dag. Skälen har utvecklats i avsnitt 5.3.

Andra stycket motsvarar med språkliga ändringar nuvarande andra stycket samt 8 a &.

Tredje stycket gäller utmätning för underhållsbidrag som bestämts genom ett engångsbelopp. Det motsvarar nuvarande 15 kap. 10 & första stycket.

95 Paragrafen innehåller vissa regler om sättet för löneutbetalning. Endast språkliga ändringar har gjorts.

10 &

Av första stycket följer att gäldenären normalt skall ges tillfälle att yttra sig innan ett beslut om löneutmätning ändras till hans nackdel. Skillnaden mot nuvarande reglering, som också finns i 10 &, är att

skyldigheten att i motsvarande situation kommunicera med sökanden i målet av praktiska skäl har slopats.

Andra stycket motsvaras huvudsakligen av nuvarande 15 kap. 12 5 andra stycket. Ett beslut om löneutmätning skall hävas om gäldenären betalar förfallna underhållsbidrag och vilket är en nyhet — uppkomna förrättningskostnader, och det änns skäl att tro att han frarndeles gör rätt för sig.

11 &

Paragrafen reglerar en nyhet för löneexekutionen, nämligen att honofogdemyndigheten kan bevilja anstånd under pågående löneut- mätning. Denna möjlighet är föranledd av att löneutmätning enligt den nya ordningen i princip kan fortgå utan tidsbegränsningar. Mot sökandens vilja får anstånd bara beviljas om det finns särskilda skäl. Vilka överväganden som därvid kan göras har berörts i avsnitt 6.3. En förebild till paragrafen änns i 8 kap. 3 & andra stycket, där anstånd med försäljning av utmätt gods regleras.

Under pågående löneutmätning är det alltså bara myndigheten själv som kan besluta om anstånd med denna och den är inte bunden av parternas önskemål. Balkens regler om uppskov, t.ex. i 4 kap. 10 5, blir inte tillämpliga här, eftersom en exekutiv åtgärd, nämligen beslutet om löneutmätning, redan har vidtagits. Beslutet om anstånd gäller bara själva löneutmätningen. Utmätning av annan egendom kan göras utan hinder av sådant anstånd.

12 &

Den föreslagna paragrafen motsvarar nuvarande 11 5, med det tillägget att kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren även om ett beslut om anstånd enligt nya 11 &.

Nuvarande 12 & motsvaras delvis av föreslagna 15 &.

13—1955 Paragraferna behandlar huvudsakligen företrädesordningen vid utmätning av lön.

13 & Paragrafen behandlar bl.a. förmånsrätten för lönebelopp som utrnätts. Endast redaktionella ändringar har gjorts.

14 5

I sin nya lydelse anger paragrafen de företrädesberättigade fordringarna. Första stycket 1 anger, precis som nu 15 kap. 1 & 1, att underhållsbidragen enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken kommer först i företrädesordningen. Utländska bidrag inlduderas enligt vad som sägs i andra stycket. De har samma företräde som svenska sådana, om de får verkställas i Sverige och inte är äldre än tre år. Utländska under- hållsbidrag kan ha en längre preskriptionstid än tre år. För tiden efter utgången av treårsperioden kan de visserligen verkställas men de får alltså ingen företrädesrätt. Enligt nuvarande praxis torde införsel vägras

för vissa s. k. exorbitanta utländska underhållsbidrag (se Utsöknings— balken och promulgationslag m.m., En kommentar, Walin m.fl., 2:a uppl. s. 531 f.). I motsvarande fall torde sådana bidrag i det nya systemet komma att frånkännas företrädesrätt.

Därnäst kommer enligt punkt 2 i första stycket konkursbos fordran på gäldenärens lön, jfr nuvarande 15 kap. 18 &. En förutsättning är att löneavdraget gjorts under konkursen. Med lön avses också därmed jämställda förmåner. Sist bland de prioriterade fordringarna kommer enligt punkt 3 i första stycket fordringar som avses i 2 & indriv- ningslagen, dvs. fordringar i allmänna mål som enligt lagrummets nuvarande lydelse är införselbara. Samma företrädesrätt har vissa ut- ländska skatter m.m. enligt vad som följer av 5 & lagen om ömsesidig handräckning i skatteårenden.

Alla övriga fordringar är efterställda vid utmätning av lön och har inbördes lika rätt.

Nuvarande innehåll i paragrafen motsvaras av 18 5.

15 &

Paragrafen anger företrädesordningen mellan preliminär skatt, kvarskatt, utrnätningsfordringama och förrättningskostnadema. I sak motsvaras paragrafen av nuvarande 12 & samt 15 kap. 14 5 och 15 å andra stycket.

Nuvarande 15 & saknar direkt motsvarighet i förslaget.

16 & Paragrafen behandlar fördelning av pengar vid utmätning för underhållsbidrag. I sak motsvaras den av nuvarande 15 kap. 15 & tredje

och fjärde styckena. Nuvarande 16 & motsvaras av 20 5.

17 &

Paragrafen behandlar bl.a. jämkning av underhållsbidrag och särskilt beaktas här den situationen att gäldenären varaktigt bor ihop med sin make. Första stycket motsvarar i princip nuvarande 15 kap. 16 & första stycket. Enligt första meningen får i ett sådant fall av sammanboende ett bidrag till maken eller till makarnas barn jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken utmätning sker samtidigt om bidraget överstiger vad som skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade.

Enligt andra meningen får även annat underhållsbidrag jämkas om det änns särskilda skäl och bidraget överstiger vad som skäligen behövs för den underhållsberättigades försörjning. Här görs den ändringen i förhållande till nuvarande ordning att det inte längre krävs att bidraget uppenbart överstiger vad som skäligen behövs för försörjningen. Den nuvarande ordningen har inneburit att utrymmet för jämlming har varit både svårbestärnt och alltför inskränkt.

Andra stycket uppmärksammar det fallet att gäldenären har rätt till avdrag på underhållsbidrag enligt 7 kap. 4 & föräldrabalken. Detta motsvaras av nuvarande 15 kap. 16 & tredje stycket.

Nuvarande 15 kap. 16 å andra stycket saknar motsvarigheti förslaget. Det föreskriver i dag att första stycket har motsvarande tillämpning när skatteavdrag eller utmätning inte kan göras till följd av att införsel enligt första stycket pågår. Någon särregel som täcker in utmätning behövs inte längre, eftersom all löneexekution i fortsättningen skall ske som utmätning. Jämkning till förmån för skatteavdrag har förlorat sin huvudsakliga betydelse sedan preliminärskatt efter den 1 juli 1990 har getts företräde framför underhållsbidrag.

Det nuvarande innehållet i paragrafen motsvaras av 21 å.

18 &

Paragrafen behandlar utmätning av rättighet efter löneutmätning. Den motsvaras i sak av nuvarande 14 å och 15 kap. 17 å andra stycket.

De nuvarande reglerna i paragrafen motsvaras av 22 å.

19 å

Paragrafen behandlar löneutmätning under konkurs. Enligt första stycket får utmätning för underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 14 å äga rum utan hinder av konkursen. Dessutom får löneutmätning göras för konkursboets räkning. Detta är en teknisk nyhet. Hittills har konkursförvaltaren varit tvungen att vända sig direkt till arbetsgivaren eller motsvarande och själv administrera saken. I fortsättningen skall allt ske som löneutmätning i honofogde- myndighetens regi. Om löneutmätning redan pågår när gäldenären försätts i konkurs, skall denna fortsätta för konkursboets räkning om inte förvaltaren begär annat. Detta framgår av andra stycket. Be— stämmelserna har kommenterats i avsnitt 5.5.

Paragrafen reglerar i sin nuvarande lydelse s.k. säkerhetsutmätning. Dessa regler föreslås upphävda enligt vad som sagts i avsnitt 6.1.2.

20—22 åå

Dessa paragrafer behandlar arbetsgivarens skyldigheter när det gäller löneutmätning. Med arbetsgivare jämställs annan som utger den förmån som är föremål för utmätning, se 2 å. 20-22 åå motsvarar med språk- liga justeringar i stort sett nuvarande 16—18 åå, till vilka också nuvarande 15 kap. 19 å hänvisar. I föreslagna 22 å änns dock en ny formulering som gäller den situationen att löneutmätning i och för sig skulle kunna ske på grundval av den formella lönen men att mer skulle kunna mätas ut om lönen inte var uppenbart för låg. I praktiken torde bestämmelsen redan i dag tolkas som att denna situation omfattas, trots ordalydelsen som egentligen bara täcker den situationen att utmätning av lön inte alls kan ske.

23 å

Paragrafen motsvarar i princip nuvarande 15 kap. 21 å. Den gäller gäldenärens ansvar i den situationen att arbetsgivaren har gjort löneavdrag men inte redovisat pengarna till kronofogdemyndigheten. I dag gäller att gäldenären inte längre är betalningsskyldig, ifall införsel har skett för en fordran som avses i 15 kap. 1 å 2, dvs. skatter m.m.,

eller för en försäkringskassas fordran på grund av utgivet bi- dragsförskott enligt 15 å lagen (1964:143) om bidragsförskott.

Kretsen av de fordringar i allmänna mål för vilka gäldenärens ansvar kan bortfalla bestäms i fortsättningen genom en hänvisning till 2 å indrivningslagen. För utländska skatter, avgifter och böter tillåts enligt dagens praxis inte något bortfall av gäldenärens ansvar. Utländska skatter m.m. har nu tydligt undantagits genom att de utländska skatterna etc. inte änns uppräknade i 2 å indrivningslagen.

När det gäller bidragsförskotten föreslås ingen saklig ändring av dagens system. Även s.k. förlängt bidragsförskott omfattas enligt praxis. Nu har tagits in en uttrycklig hänvisning till 12 å lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande.

24 å

Paragrafen motsvaras av nuvarande 20 å. Den anger att beneäcie- reglema i 5 kap. blir tillämpliga när lönen väl har betalats ut till gäldenären.

25 å Paragrafen motsvaras av nuvarande 21 å och 15 kap. 25 å. Den inne- håller en straäbestärnmelse för arbetsgivare.

13 kap. I 5

13 kap. I 5

I första stycket har endast språkliga justeringar gjorts. Andra stycket motsvarar delvis nuvarande 15 kap. 22 å första stycket. En ändring är att den nya formuleringen ger utrymme för att redovisa ett underhållsbidrag för närmast påföljande månad redan någon kortare tid före början av den månaden. Därigenom säkerställs att den under- hållsberättigade kan få sina pengar redan på förfallodagen som kan sägas regelmässigt vara den sista dagen i månaden innan, eftersom underhållsbidrag oftast skall betalas förskottsvis varje månad - och inte först senare.

I 4 a å

Paragrafen är ny. Den kompletterar reglerna i 14 å om i vilka fall medel inte får betalas ut utan säkerhet. Om medlen avser under- hållsbidrag med företrädesrätt skall 14 å 3 och 5 inte tillämpas. Om det änns särskilda skäl skall dock punkt 5 tillämpas. Det är inte aktuellt att undanta övriga punkter i 14 å. Regleringen kommer på detta sätt att i sak överensstämma med dagens ordning (jfr 15 kap. 22 å andra stycket och 23 å).

16 kap. 5 &

16 kap. 5 &

Ordet anstånd har bytts ut mot uppskov, jfr kommentaren till 12 a å. Även i övrigt har gjorts några språkliga justeringar.

12 a å

Paragrafen gäller möjligheter att skjuta upp verkställighet. Såsom anmärkts i avsnitt 6.3 används därvid numera ordet uppskov när det är sökanden i målet som bestämmer och ordet anstånd när det gäller ett myndighetsbeslut.

Paragrafen reglerar möjligheterna att uppskjuta verkställigheten i mål som inte gäller betalningsskyldighet, avhysning eller kvarstad, utan som gäller annan handräckning. För de äesta av dessa mål har det hittills inte funnits några begränsningar i fråga om vilka uppskov som har kunnat ges.

För mål som gäller återtagande av varor enligt konsumentkreditlagen (19921830) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare har dock funnits regler i de lagarna. Där har det beträffande verkställigheten i övrigt hänvisats till 16 kap. 10—12 åå UB. När nu regler om uppskov i handräckningsmål ges i 12 a å är det naturligt att i de båda andra nämnda lagarna också hänvisa till utsökningsbalkens regler om uppskov och att därvid även äytta reglerna om anstånd till 12 a 5.

Nu fastläggs alltså i denna paragraf i första stycket att sökanden inte får medge uppskov mer än två gånger eller längre än sex månader från dagen för ansökan. Om så sker förfaller ansökan. För rrrålen om återtagande (andra stycket) innebär detta endast den nyheten att ansökan förfaller om uppskov medges en tredje gång.

17kap. 3 5

I första stycket har redaktionella ändringar gjorts. I andra stycket i dess nuvarande lydelse anges att sökanden inte ansvarar för förrättningskostnad i mål om införsel. I framtiden kan inte samma distinktioner upprätthållas, eftersom all verkställighet som gäller pengar då sker genom utmätning. Någon särskild inskränkning till just löneutmätning kan inte göras. I stället föreskrivs att i fortsättningen sökanden inte skall svara för förrättningskostrrad i mål om utmätning för sådan fordran som vid löneutmätning har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 å.

6 5 Här föreslås regler för preskription av förrättningskostnader. För- slagen har behandlats i avsnitt 7.2.

7 & Nuvarande regel om införsel för förrättningskosmader upphävs.

8 5 En korrigering har gjorts av en felaktig hänvisning i tredje stycket.

18 kap. 7 och 16 åå Hänvisningama till införsel har tagits bort.

12 å

Paragrafen behandlar domstolsbeslut om inhibition. Det föreslås i första stycket ett tillägg som går ut på att ett förordnande att vidare verkställighet inte skall ske kan inskränkas till att avse att utbetalning inte skall göras av inäutrra medel i fall av löneutmätning för under- hållsbidrag. Syftet med förslaget är att öppna en möjlighet att låta verkställigheten av löneutmätningen pågå men samtidigt gardera gäldenärens rättigheter genom att tills vidare inte betala ut pengarna. Den nya bestämmelsen kan få särskild betydelse vid betalningar till personer i utlandet.

Ikraftträdande— och övergångsbestämmelser

18 kap. 7 och 16 åå Hänvisningama till införsel har tagits bort.

Enligt punla ] skall lagändringama träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Som tidigare angetts är siktet inställt på den 1 januari 1996.

Enligt punkt 2 första meningen skall de nya föreskrifterna tillämpas även i mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet beträffande förhållande som hänför sig till tiden därefter. Denna övergångs- bestämmelse, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, tar sikte både på processuella och materiella regler. Såvitt gäller processuella frågor syftar regeln främst till att underlätta målhanteringen hos kronofogdemyndigheten genom att alla mål efter ikraftträdandet skall hanteras enligt samma regler oavsett om de kommit in till myndigheten före eller efter ikraftträdandet. Vissa Specialregler ges i de följande punkterna för att uppnå denna likformiga hantering. När det gäller den materiella prövningen har Lagrådet, med hänvisning till att det remitterade förslaget enbart föreskrev att de nya föreskrifterna skall tillämpas även i mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet, uttalat följande.

"Den materiella prövningen i domstol av beslut som fattats före ikraftträdandet styrs av allmänna rättsgrundsatser. Äldre rätt tillämpas på sådant som avser tid före ikraftträdandet. Så skall t.ex. löneavdrag för sådan tid bedömas enligt äldre regler för införsel resp. utmätning av lön. Med hänsyn till lydelsen av punkt 2 första meningen framgår dock detta inte helt klart av lagtexten. Den nämnda meningen bör förses med tillägget ”beträffande förhållande som hänför sig till tiden därefter”. Såvitt avser tid efter ikraftträdandet skall som nämnt de nya materiella reglerna tillämpas. Här måste dock instansordningsprincipen beaktas. Om t.ex. en domstol efter överklagande i ett fall av löneexekution som första instans bestämmer utmätningsbelopp och förbehållsbelopp med tillämpning av de nya reglerna skulle denna princip riskera att åsidosättas. Domstolen kan då välja att i stället återförvisa målet till kronofogdemyndigheten för beslut i sådana frågor. Däremot skall domstolen uttala sig i andra typer av frågor som föranleds av överklagandet och som har betydelse för den fortsatta prövningen. Detta gäller t.ex. frågor om vilka inkomster och utgifter som skall få beaktas vid löneutmätning. Om domstolen bedömer att verkställighet över- huvudtaget inte skall få ske, kan återförvisning inte komma i fråga."

Regeringen ansluter sig till vad Lagrådet har uttalat. Det är givetvis så att det blir domstolarna som oftast får anledning att efter ikraftträdandet tillämpa äldre materiella regler. Det kan dock även bli aktuellt för kronofogdemyndigheten, särskilt i fall av rättelse eller annan ändring av beslut.

Enligt punkt 2 andra meningen skall efter iloaftträdandet de nya föreskrifterna om överklagande av beslut om utmätning tillämpas i fråga om överklagande av beslut om införsel. Denna regel har tillkommit efter förslag av Lagrådet. Den skall säkerställa att införselbeslut både av kronofogdemyndighet och av domstol skall kunna överklagas även efter ikraftträdandet.

Punkt 3 gäller kronofogdemyndighetens omprövning av vissa beslut. Om det vid iloaftträdandet pågår verkställighet av ett beslut om införsel eller utmätning av lön, skall kronofogdemyndigheten ompröva beslutet med tillämpning av de nya föreskriftema om löneutmätning. Det inne- bär att beslut om införsel om möjligt skall ändras till beslut om utmätning av lön och att därvid de nya reglerna om förbehållsbelopp vid löneutmätning skall börja tillämpas genast. Eftersom förbehållsbeloppen är något lägre vid den nuvarande införseln, innebär detta i sin tur att utmätningsbeloppen kan minska och i de fall då utrymme saknas måste löneexekutionen avbrytas. Vidare innebär denna övergångsbestämmelse att beslut om utmätning av lön som är under verkställighet skall omprövas med tillämpning av de nya reglerna; i dessa fall kan det därvid ännas utrymme för ett högre utmätningsbelopp, eftersom de nya förbehållsbeloppen, åtminstone för vuxna, är lägre än nuvarande utmät- ningsfria belopp.

Andra meningen i punkt 3 har tillkommit på förslag av Lagrådet. Här föreskrivs beträffande löneexekutiva beslut som vid ikraftträdandet är föremål för prövning i domstol att kronofogdemyndigheten skall avvakta med omprövning enligt första meningen tills domstolsprövningen är avslutad. Detta står bäst i överensstämmelse med den ordning som redan gäller i fråga om rättelse och annan ändring av beslut; kronofogdemyndigheten brukar avstå från att vidta sådana ändringar efter det att ett mål har överlämnats till prövning i domstol (jfr prop. 1980/81:8 s. 167).

Den omprövning som kronofogdemyndigheten enligt punkt 3 har att göra efter avslutad domstolsprövning kan givetvis sammanfalla med den prövning som myndigheten i ett återförvisningsbeslut åläggs att göra (jfr vad Lagrådet uttalat under punkt 2 om instansordningspn'ncipen).

Enligt punkt 4 skall mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet vid beräkning av den ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 å anses ha kommit in till kronofogdemyndigheten på dagen för ikraftträdandet.

Enligt punkt 5 skall en ansökan om införsel som gjorts före ikraft- trädandet anses som en ansökan om utmätning med begäran om begrän- sad tillgångsundersölming.

Hänvisningar till S11-1

11.2. Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

41 å 2 mom.

Lagrummet behandlar jämkning av avdrag för kvarstående skatt och förbehållsbelopp för den skattskyldige.

Första stycket i sin nuvarande lydelse har ibland skapat osäkerhet om hur förbehållsbeloppet skall bestämmas i de fall den skattskyldige även har inkomster vid sidan av lönen från huvudarbetsgivaren. Stycket har nu omformulerats i förtydligande syfte. Ingen ändring i sak är åsyftad. Sidoinkomster medför alltså även i fortsättningen att förbehållsbeloppet sänks i motsvarande män.

I andra stycket har gjorts ett tillägg. Det är en föreskrift att ett förbehållsbelopp som beslutats i ett mål om utmätning av lön hos en kronofogdemyndighet skall tillämpas också i fråga om avdrag för kvar- stående skatt. Sakligt sett är detta ingen nyhet. Motsvarande regel änns nu i 15 kap. 9 å andra stycket UB. Regeln har emellertid sin naturliga placering i uppbördslagen.

45å3mom., 75aåoch 76å Dessa paragrafer har anpassats till att reglerna om införsel upphävs.

11.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

18 å har anpassats till de nya reglerna om utmätning av lön.

11.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Förslaget gäller ändringar i 5 å.

I första—tredje styckena är ändringarna av redaktionell art. Fjärde stycket gäller överklagande av kronofogdemyndighetens beslut enligt andra stycket om fördelning av pengar, som flyter in genom löneutmätning, mellan en arbetsgivare som har en kvittningsgill fordran och utrnätningsborgenären. Sådana beslut överklagas för närvarande till hovrätten. Genom lagändringar som gäller från den 1 januari 1994 har bestämts att flertalet övriga beslut av kronofogdemyndighet skall överklagas till tingsrätt. Samma ordning bör gälla även för den här aktuella måltypen. En föreskrift om överklagande till tingsrätten kompletteras med en hänvisning till reglerna i 18 kap. UB.

Övergångsbestänmtelsen

Om ett beslut av en kronofogdemyndighet meddelas före ikraftträdandet skall det överklagas enligt äldre bestämmelser, även om själva överklagandet sker efter ikraftträdandet.

Hänvisningar till S11-4

  • Prop. 1994/95:49: Avsnitt 11.7

11.5. Förslaget till lag om ändring i förrnånsrättslagen (1970:979)

De aktuella paragraferna har anpassats till de nya reglerna om utmätning av lön.

11.6. Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (l973:349)

Andra stycket i 9 kap. 3 5 har anpassats till de nya reglerna om utmätning av lön.

11.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

12 och 18 åå

Förslaget har kommenterats i anslutning till 16 kap. 12 a & UB. 14 å i förevarande lag innehåller för närvarande regler om anstånd med verkställighet som kan meddelas av sökanden i målet eller av lcronofogdemyndigheten. I 12 & görs hänvisning till utsökningsbalken såvitt gäller vissa andra verkställighetsregler. När nu regler om anstånd och uppskov tas in i 16 kap. 12 a & UB upphävs 14 å i förevarande lag och hänvisning i 12 och 18 55 sker till utsölmingsbalken även i dessa avseenden.

16 &

Ändringen gäller överklagande av kronofogdemyndighetens beslut i fråga om handräckning. Såsom redovisats under avsnitt 11.4 över— klagas numera flertalet av kronofogdemyndighetens beslut till tingsrätt. Enligt denna paragraf är det dock fortfarande hovrätten som gäller. Besluten i fråga är av den arten att de lämpligen bör överklagas till tingsrätt. En föreskrift därom kompletteras med en hänvisning till reglerna i 18 kap. UB. Av detta kommer att följa att sådana beslut av kronofogdemyndigheten skall överklagas inom tre veckor från det att klaganden fick del av beslutet, jfr 18 kap. 7 & femte stycket UB. LiksOm enligt dagens regler föreskrivs också att hovrättens beslut inte får överklagas.

Övergångsbestärmnelserna

För mål där ansökan om handräckning har gjorts före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser gälla. Detta får viss betydelse för sökandens möjligheter att medge uppskov med verkställigheten (12,14 och 18 55). Överklagande skall dock ske enligt de nya reglerna om beslutet meddelas efter ikraftträdandet vilket framgår av sista meningen.

Hänvisningar till S11-7

  • Prop. 1994/95:49: Avsnitt 11.14
  • SOU 2003:97: Avsnitt 11.6

11.8. Förslaget till lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189)

Ändringarna är av redaktionell och språng art och innebär en anpassning till den numera gängse terminologin för överklagande och därmed sammanhängande frågor.

11.9. Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

Bestämmelserna i 18 & har anpassats till de nya reglerna om utmätning av lön.

11.10. Förslaget till lag om ändring i utsöknings— registerlagen (1986:617)

I 6 5 1 har hänvisningen till 15 kap. UB tagits bort och i 6 & 5 har begreppet införsel tagits bort.

11.11. Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

3 kap. 4 &

3 kap. 4 &

I första stycket läggs fast den nyheten att ett eventuth ianspråk- tagande av gäldenärens lön m.m. även under konkurs skall ske genom löneutmätning som handhas av kronofogdemyndigheten på begäran av förvaltaren.

I andra stycket erinras om att en pågående löneutmätning kan fortsätta enligt 7 kap. 19 % UB trots ett konlmrsutbrott, om utmätningen sker för konkursboets räkning.

7 & Ändringen är av redaktionell art.

7kap. 14 a &

I detta kapitel, som handlar om bl.a. förvaltningen av konkursboet, har tagits in en ny paragraf med erinran om de regler enligt vilka förvaltaren kan få till stånd utmätning av lön m.m.

Övergångsbestärrmtelsen Om en förvaltare vid tiden för ikraftträdandet redan har börjat ta i

anspråk gäldenärens lön enligt nu gällande regler i 3 kap. 45 tredje stycket, kan detta fortsätta även efter ikraftträdandet av de nya reglerna.

11.12. Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

I 3 & har begreppet införsel tagits bort.

11.13. Förslaget till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

6 och 24 55 har ändrats med anledning av de nya reglerna om utmätning av lön.

11.14. Förslaget till lag om ändring i konsument- kreditlagen (1992z830)

Hänvisningama i 32 & har anpassats till ändringarna i lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. (avsnitt 11.7). Genom hänvisningen till 16 å i den lagen kommer beslut om handräckning enligt konsumentkreditlagen också att överklagas till tingsrätt.

När det gäller övergångsbestämmelsema hänvisas till motsvarande regler vad gäller lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare må.

Hänvisningar till S11-14

11.15. Förslaget till lag om ändring i lagen (l993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

2 &

I första stycket anges för närvarande att införsel enligt 15 kap. UB får ske för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i vissa i paragrafen uppräknade lagar. Det handlar i detta sammanhang om flertalet allmänna mål. Införsel i sådana mål motsvaras i det nya systemet av löneutmätning med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 & UB, som i sin tur innehåller en hänvisning till förevarande paragraf.

Andra stycket erinrar i nuvarande lydelse om regeln i 15 kap. UB om att införsel får ske för böter och viten.

I sin nya lydelse anger paragrafen att under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 & UB om företrädesrätt vid utmätning av lön dels för böter och viten, dels för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i de i paragrafen uppräknade lagarna. Härvid har nuvarande andra stycket arbetats in i första stycket.

6 & En redaktionell ändring har gjorts till följd av ändringarna i 4 kap. UB.

13 ä 1 punkt 2 har gjorts en redaktionell ändring med anledning av de nya bestämmelserna om utmätning av lön.

11.16. Förslaget till lag om ändring i skuldsanerings- lagen (l994:334)

1 8 5 andra stycket görs en redaktionell ändring med anledning av den nya regleringen av förbehållsbelopp i utsökningsbalken och i 25 & tas begreppet införsel bort.

11.17. Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

1 3 kap. 48 & tas begreppet införsel bort.

Sammanfattning Prop. 1994/95:49

I denna rapport behandlas frågor om löneexekution och anstånd.

Dessutom föreslås ändringar i handläggningsordningen vid kronofogdemyndighetema.

Beträffande löneexekutionen föreslås att endast ett löneexekutivt institut skall finnas. All löneexekution sker då som löneutmätning samtidigt som exekutionsforrnen införsel upphör. Den nuvarande företrädesrätten för underhållsbidrag och skatter m.m. (flertalet allmänna mål) kvarstår inom ramen för löneutmätningsförfarandet. Beträffande den löneexekutiva företrädesrätten för allmänna mål föreslås att företräde skall ges för sådan fordran som avses i 2 & lagen (l985:l46) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. Härigenom överensstämmer förmånsrätten avseende allmänna mål vid ianspråktagande av restitutionsfordringar (överskjutande skatt) och utmätning av lön. För all löneutmätning tillämpas samma förbehålls- beloppsnivå, vilken höjs något i förhållande till det nu gällande utmätningsfria beloppet. Detta. är motiverat bl.a. med hänsyn till att tidskonsumtionsbestämmelsen avseende den nuvarande löneutmätningen föreslås borttagen. Kronofogdemyndighet har dock möjlighet att under vissa förutsättningar medge gäldenär anstånd under pågående löneutmätning. '

Bestämmelserna om verkställighet under konkurs föreslås ändrade så att löneutmätning kan ske även under konkursen. Förvaltare kan för konkursbos räkning hos kronofogdemyndighet begära löneutmätning. Försätts gäldenär i konkurs under pågående löneutmätning fortsätter utmätningen för konkursboets räkning, om inte konkursförvaltaren begär att verkställigheten skall upphöra. Särskild löneutmätning för underhållsbidrag tillåts dock under konkurs.

Målhanteringen avsende enskilda fordringsanspråk (enskilda mål) föreslås ändrad så att målen handläggs i ettårsperioder. Detsamma gäller sådana allmänna mål som redovisas till uppdragsgivaren efter avslutad verkställighet (s.k. handräckningsmål). Undantag görs dock för de ovannämnda löneutmätningama som pågår under konkurs. Om borgenär önskar förlänga verkstäligheten för ytterligare en ettårsperiod kan ansökan härom (s.k. fömyelseansökan) inges till kronofogde- myndigheten redan under den senare delen av den första ettårsperioden. Förslaget medför att målen inte kommer att skickas fram och tillbaka mellan kronofogdemyndighet och sökande i lika stor omfattning som nu. Ändring föreslås i preskriptionslagen så att förslaget om fömyelse- ansökan i preskriptionshänseende jämställs med gällande regler vid återredovisning av mål till sökanden efter avslutad verkställighet.

Förutom utredning och verkställighet föreslås att mål under hand- läggningstiden kan vara föremål för ett bevakning, som är ett vilande indrivningsförfarande. Under bevakningstiden utrnäts i förekommande fall restitutionsfordran och lös egendom som blir känd för kronofogde— myndigheten (t.ex. vid samordning med annat mål). Borgenär kan under bevakningstiden genom Iilläggsansökan begära att myndigheten utreder 97 gäldenärens inkomstförhållanden eller efterforskar förekomsten av

utmämingsbar lös och fast egendom. I förekommande fall görs dess- Prop." 1994/95:49 utom utmätningsåtgärder. Bilaga 1

Borgenär kan inskränka sin utmätningsansökan till att avse utredning om gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden (begränsad tillgångsundersölming). I övriga fall efterforskas även förekomsten av lös och fast egendom (fullständig tillgångsundersökning). Kronofogdemyndighet skall göra utredningåtgärder i den omfattning som begärs av borgenären. När det är fråga om den begränsade tillgångsundersölmingen kan, om det anses vara lämpligt, dock utmätning föras av sådan lös egendom som är eller blir känd hos kronofogdemyndigheten, t.ex. vid samordning med annat mål. Aktualiseras under handläggningstiden utbetalning av restitutionsfordran utrnäts den oberoende av yrkande om utmätning.

Borttagandet av införselinstitutet innebär att en underhållsberättigad (även försäkringskassa) inte som nu behöver lämna in två ansökningar avseende samma fordringsanspråk för att få löneexekution och ut— mätning av överskjutande skatt. Det räcker med en begäran om t. ex. begränsad tillgångsundersölming. Kronofogdemyndighetema debiterar i pågående mål skuld för nytillkomna bidragsmänader och krediterar preskriberade bidrag. Den ettåriga handläggningstiden förlängs utan särskilt yrkande om löneutmätning pågår.

Anståndsreglema vid utmätning har anpassats till förslaget om ettårig handläggning. Sökande får under handläggningsperiod inte lämna anstånd mer än två gånger. Ett anstånd får inte tillämpas mer än två månader. Då detär fråga om anstånd under pågående löneutmätning har den föreslagna anståndsregeln anpassats till systematiken i den nu gällande regeln betråäande försäljning av utmätt gods i 8 kap. 3 & utsökningsbalken. Kronofogdemyndighet kan på begäran av någon av parterna bevilja anstånd under pågående löneutmätning. På begäran av gäldenären får anstånd dock beviljas endast om utrnätriingssökanden medger det eller det ändå finns särskilda skäl till det. Vad avser anstånd vid handräckning föreslås en ny bestämmelse i 16 kap. utsöknings- balken. Genom hänvisningar tillärnpas denna anståndsregel även vid handräckningar enligt konsumentkreditlagen och lagen om avbetalnings- köp mellan näringsidkare.

Reglerna om fördehiing av belopp vid utmätning och utbetalning av små belopp ändras. De nuvarande reglerna att kostnaderna skall tas ut först och att utmätning inte skall ske om kostnaderna inte blir täckta föreslås avskaffade. Fördelning skall ske proportionth efter målens fordringsbelopp i vilket grundavgifter ingår. Övriga avgifter, de gemensarntna avgifterna, skall tas ut först. Regeln, att utmätning inte skall ske om kosmadema inte blir täckta. ersätts med att KFM i ökad utsträckning före en utmätning skall överväga om utmätningen kan tänkas ge ett reSultat som gör åtgärden försvarlig. Dessutom föreslås också att KFM i enskilda mål inte skall betala ut belopp under 25 kr samt att allmänna mål till ringa belopp endast undantagsvis skall registreras i REX. Vidare föreslås ändring av forumreglema. Kronofogdemyndighet bör få möjlighet att uppta mål mot flera 93 gäldenärer från olika myndigheter till gemensam handläggning, om

Bilaga 1 stark intressegemenskap föreligger. . Prop. 1994/95:49

Författningsförslag Prop. 1994/95:49

.. . _. . . .. . Bilaga 2 Forslag till lag om andrrng r utsoknrngsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken dels att 4 kap. 8 å och 15 kap. skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1 å, 2 kap. 2—4 och 30 åå, 3 kap. 4 och 21—23 åå, 4 kap. 3, 9—11, 30, 33 och 36 åå, 7 kap., 13 kap. 1, 6 och 20 a åå, 17 kap. 1, 3 och 7 åå, 18 kap. 7, 12 och 16 åå och rubrikerna i 7 kap., skall ha följande lydelse, dels att i balken skall införas femton nya paragrafer, 1 kap. 13 å, 2 kap. 9 a—9 k åå, 4 kap. 2 a å, 13 kap. 14 b å och 16 kap. 12 a å, samt närmast före 1 kap. 13 å, 2 kap. 9 a, 9 f, 9 i och 9 k åå nya rubriker av följande lydelse, dels att rubriken närmast före 4 kap. 8 å skall sättas närmast före 4 kap. 9 å.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lkap. 15

Denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse, samt i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd.

Verkställighet som avser be- talningsskyldighet sker genom utmätning eller införsel. Verkställighet som avser annan förpliktelse eller säkerhetsåtgärd sker i den ordning som anges i 16 kap.

l3å

Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning. Verkställighet som avser annan förpliktelse eller säkerhetsåtgärd sker i den ordning som anges i 16 kap.

Underhållsbidrag

Är någon skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet på sär- skilda tider utge bidrag till make, förutvarande make, eget barn eller annans barn, skall utmätningen avse samtliga vid verkställighetstilUZillet förfallna bidrag.

Sökanden kan dock begära att verkställigheten skall begränsas till vissa bidragsbelopp.

2 kap. Prop. 1994/95:49 2 5 Bilaga 2

Sökanden skall ange den Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar. verkställighetsåtgärd som an-

sökningen avser.

Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verkställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen inges.

Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogde— myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som avses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

Görs ansökan på medium för automatisk databehandling behöver exekutionstiteln inte inges, om den är ett utslag i mål om betalnings- föreläggande, som har meddelats tidigast tre år innan verkställighet söks.

3 5

Om behörig kronofogde- Ansökan om utmätning skall myndighet fnns bestämelser i 4 göms hos kronofogdemyndig- kap. 8 å, 15 kap. 7 å samt 16 heten i det län där gäldenären kap.] och 10 åå. har sitt hemvist. Vid till- Vid tillämpning av denna balk lämpning av denna balk skall skall med svarandens hemvist med svarandens hemvist förstås förstås den ort där han är bosatt den ort där han är bosatt samt, samt, beträffande dödsbo, den beträffande dödsbo, den ort där ort där den döde senast var den döde senast var bosatt och, bosatt och, beträffande annan beträffande annan juridisk juridisk person, den ort som person, den ort som enligt 10 enligt 10 kap. rättegångsbalken kap. rättegångsbalken grundar grundar domstols behörighet i domstols behörighet i tvistemåli tvistemål i allmänhet. allmänhet.

Ansökan om utmätning får också göras hos kronofogde— myndigheten i det län där egendom som tillhör svaranden fnns eller där verkställighet annars med fördel kan äga rum.

Har gäldenären inte hemvist här i riket, söks löneutmätning vid kronofogdemyndigheten i Stockholms län.

I fråga om avhysning och annan verkställighet finns regler om behörig kronofogdemyndig- het i16 kap. 1 och 10 åå. 101

Har ansökan gjorts hos en kronofogdemyndighet som ej är behörig, skall målet genast överlämnas till den kronofogde- myndighet som enligt vad handlingarna visar är behörig. Ansökan anses gjord, när ansökningshandlingen kom in till den förra myndigheten eller, i fråga om muntlig ansökan, när sådan ansökan gjordes där.

Har ansökan gjorts hos en behörig kronofogdemyndighet och är även annan kronofogde- myndighet behörig, får målet överlämnas till den myndig- heten, om målet ej utan avse- värd olägenhet kan handläggas vid den förra myndigheten eller överlämnande annars uppenbart främjar målets handläggning.

45

9aå

Har ansökan gjorts hos en kronofogdemyndighet som inte är behörig, skall målet genast överlämnas till en kronofogde— myndighet som enligt vad handlingarna visar är behörig. Ansökan anses gjord, när den kom in till den första myndigheten eller, i fråga om muntlig ansökan, när sådan ansökan gjordes hos den första myndigheten. Trots att en myrt- dighet inte är behörig får myndigheten i brådskande fall vidta åtgärd som avses i 6 kap. 12 å innan målet överlämnas till den behöriga myndigheten.

Även om den myndighet där ansökan gjorts är behörig, får målet överlämnas till annan behörig kronofogdemyndighet, om det främjar målets hand— läggning. Målet får också över- lämnas efter det att utmätning har verkställts eller andra åtgärder vidtagits.

Ansökan om utmätning

Ett mål om utmätning hand— läggs under ett år från dagen för ansökan. Målet kan under handläggningstiden vara föremål för utredning, verkställighet eller bevakning. Vid utmätning för konkursbos räkning enligt 7 kap. 24 å handläggs dock målet under konkursen utan tidsbegränsning. Pågår vid utgången av ettårsperioden löneutmätnin g för underhållsbidrag som omfattas av 1 kap. 13 å, skall målet

handläggas under ytterligare ettårsperiod.

Försätts gäldenären i konkurs, Prop. 1994/95:49 avbryts handläggningen av Bilaga 2 målet, om inte löneutmätning äger rum för en fordran som avser underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 7 kap. 16 å ].

9 b 5

Även efer det att ett- årsperioden löpt ut eller handläggningen avbrutits enligt 9 a 5 får utmätt gods säljas, irylutna medel redovisas och åtgärd mot arbetsgivare enligt 7kap. 25 å vidtas.

9 c &

Får kronofogdemyndigheten under handläggningstiden kännedom om förekomsten av utmätningsbar lön eller lös egendom, utmäter myndigheten lönen eller egendomen, om det med beaktande av 4 kap. 3 & bör ske.

I fråga om utmätning av fast egendom, registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg tilllämpas 4 kap. 5 &.

9 d &

Skall under handlägg- ningstiden till gäldenären åter- betalas sådan restitutionsfordran som avses i lagen (l985:l46) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, utmäter kronofogdemyndigheten fordringen till den del den inte tas i anspråk genom avräkning.

9 e & Sökanden kan under de sista sex månaderna av handlägg- ningstiden begära att hand- läggningen skall fortsätta under 103

ytterligare en period Öömyelse- Prop. 1994/95:49 ansökan). Bilaga 2

En fömyelseansökan får göras ett obegränsat antal gånger och

kan avse endast bevakning av målet.

Begränsad och fullständig tillgångsundersökning

9 f 5 Har sökanden begärt begränsad tillgångsundersökning och är gäldenären en fysisk person, utreder krvno fogdemyndigheten svarandens anställnings— och

inkomstförhållanden.

9 så

Har sökanden begärt ut- mätning utan inskränkning Oitllständig tillgångsundersök- ning), skall kronofogdemyndig- heten utreda svarandens anställnings- och inkomst— förhållanden samt efterforska förekomsten av utmätningsbar lös och fast egendom.

9 h &

Kronofogdemyndigheten skall i förekommande fall snarast möjligt efter genomförd utred- ning underrätta sökanden om

I . att utmätning av lön inte kan ske eller

2. att svaranden saknar till- gångar till full betalning av utrnätningsfordringen.

Tilläggsansökan

9 iå Sökanden kan under hand- läggningstiden i en tilläggs- ansökan begära att myndigheten 104 utreder svarandens inkomst-

förhållanden eller ejterforskar Prop. 1994/95:49 förekomsten av utmätningsbar Bilaga 2 läs och fast egendom.

9j & Tilläggsansökan får göras obegränsat antal gånger.

Bevakning

9 k 5 Under den tid då varken utredning eller verkställighet pågår, bevakar kronofogdemyn- digheten målet. Under bevak- ningstiden tilllämpas 9 c 9 e, 91” — 9j åå och 4kap.11å.

30 &

Bestämmelserna i 1 och 2 åå, 4 & första stycket, 5 & och 10 å andra stycket gäller ej i allmänt mål. I fråga om sökanden i sådant mål gäller ej 6 & och ej heller 29 å i fall då exekutionstiteln upphävs.

Föreskrifterna i 9 a—9 k 55 tillämpas inte för sådan fordran i allmänt mål som avskrivs med stöd av bestärmnelser i upp- bördslagen (1953.-272), bötesverkställighetslagen (1979:189), lagen (I984.'15l ) om punktskatter och prisregle- ringsavgtfter, förordningen (1976:1 128) om felparkeringsav— gift, bötesverkställighetsför- ordningen (1979:197) samt sådan fordran enligt rätts- hjälpslagen (1972:429) som enligt avskrivningskungörelsen (1965:92]) avskrivs av rättshjälpsmyndigheten.

Sökanden i allmänt mål företräds av kronofogdemyndigheten. I tvist som avses i 4 kap. 20-23 och 26 55, 9 kap. ll & tredje stycket och 13 kap. 7 5 andra stycket samt vid utförande av talan i överklagat utsökningsmäl företräds dock sökanden i allmänt mål av riksskatteverket.

I allmänt mål anses ansökan gjord, när indrivningshandlingama har kommit in till kronofogdemyndigheten eller, om myndigheten är an- 105 sluten till systemet för automatisk databehandling inom exekutions-

Bilaga 2

väsendet, när indrivningsuppdraget har förts in i systemet och upp— gifterna är tillgängliga för kronofogdemyndigheten.

3 kap. 4 5

Dom som ej har vunnit laga kraft får verkställas i fall och under villkor som anges i 5—9 åå.

Om hinder mot att utmätt egendom säljs eller inäutrra medel betalas ut finns bestämmelser i 8 kap. 4 &, 13 kap. 14 å och 15 kap. 22 &.

Om hinder mot att utmått egendom säljs eller influtna medel betalas ut finns bestämmelser i 8 kap. 4 & samt 13 kap.] och 14 åå.

21 &

Visar svaranden att han har fullgjort betalningsskyldighet eller annan förpliktelse som ansökningen om verkställighet avser, får verkställighet ej äga rum. Detsamma gäller om svaranden till kvitlning åberopar fordran, som har hstställts genom exekutionstitel vilken får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger.

Gör svaranden gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkstäng het och kan invändningen ej lämnas utan avseende, får verkställighet ej heller äga rum.

Kronofogdemyndigheten be- aktar dock självmant pre— skriptionen av fordringar av— seende underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller för- äldrabalken.

Föreligger fall som avses i första eller andra stycket och har åtgärd för verkställighet redan vidtagits i målet, skall åtgärden återgå, om det kan ske.

Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som avses i första eller andra stycket hindrar ej att saken prövas i rättegång.

22 &

Upphävs exekutionstitel, skall Upphävs exekutionstitel, sökt verkställighet omedelbart skall sökt verkställighet inställas. Redan vidtagen åtgärd omedelbart inställas. Redan för verkställighet skall såvitt vidtagen åtgärd för verk— möjligt återgå. Sådan återgång skall ske genast, om ej annat har förordnats.

I mål om utmätning eller införsel skall dock vidtagen åtgärd ej utan särskilt för- ordnande återgå förrän det av- görande varigenom exe-

ställighet skall såvitt möjligt återgå. Sådan återgång skall ske genast, om ej annat har förord- nats.

I mål om utmätning skall dock vidtagen åtgärd ej utan särskilt förordnande återgå förrän det avgörande varigenom

Bilaga 2

kutionstiteln har upphävts har vunnit laga kraft.

I mål om utmätning eller införsel skall kronofogdemyn- digheten på begäran utsöka vad borgenären skall betala tillbaka. Härvid får ställd säkerhet tagas i anspråk. I annat mål skall myn- digheten på begäran återställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder ej möter.

exekutionstiteln har upphävts har vunnit laga kraft.

I mål om utmätning skall kronofogdemyndigheten på be- gäran utsöka vad borgenären skall betala tillbaka. Härvid får ställd säkerhet tagas i anspråk. I annat mål skall myndigheten på begäran återställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder ej möter.

Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom verkställigheten.

23 &

Bestämmelserna i 3—13 och 15—20 55 samt 22 & första stycket tredje och fjärde meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i allmänt mål.

Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet, får ej verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Annan exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den har vunnit laga kraft, om det är särskilt föreskrivet.

Exekutionstitel i allmänt mål verkställs såsom lagalcraftägande dom. I stället för vad som sägs i 22 & första stycket tredje och fjärde meningarna gäller att återgång av utmätning eller införsel skall ske genast, när exekutionstiteln har upphävts.

Exekutionstitel i allmänt mål verkställs såsom lagakraftägande dom. I stället för vad som sägs i 22 5 första stycket tredje och fjärde meningarna gäller att återgång av utmäming skall ske genast, när exekutionstiteln har upphävts.

4 kap. 2 a &

Fordran på återbetalning av skatt och avgif får utmätas för fordran i enskilt mål först i samband med att kronofogde- myndigheten enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter är berättigad att ta i anspråk fordringsbeloppet för avräkning enligt den lagen. Fordran på överskjutande skatt enligt 68 ä 1 mom. uppbörds- lagen (1953.'272) får inte ut- mätas i ett mål som kommit in

Bilaga 2

35

till myndigheten under perioden den 1 september — den 3] december det år under vilket den överskjutande skatten ut- betalas.

Utmätning skall ske endast om försäljningen av egendom efter avdrag för kostnaderna kan beräknas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig.

Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk sådan tillgång som kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären, om ej annat följer av 4—6 åå.

Kronofogdemyndigheten skall i den utsträckning som påkallas av ansökningens innehåll, gäldenärens förhållanden och övriga omständigheter under- söka huruvida gäldenären har utmätningsbar egendom.

Utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att behövliga handlingar har kommit in till kronolcronofog- demyndigheten.

Lämnar sökanden anstånd med utmäming och varar anståndet över sex månader från dagen för ansölmingen, är denna förfallen.

Om sökanden ger anstånd fler än två gånger, är ansökningen också förfallen.

95

10å

Vid fidlständi g tillgångsunder— sökning och efter en tilläggs- ansökan som avser efterforskning av lös och fast egendom undersöker krono- fogdemyndigheten förekomsten av utmätningsbar egendom i den utsträckning som påkallas av uppgifter i ansökningen, gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt.

Utmätning skall ske så snart som möjligt sedan de behövliga handlingarna har kommit in till

kronofogdemyndigheten. lämnar sökanden anstånd med utmätning och varar

anståndet mer än två månader, är ansökningen förfallen. Detsamma gäller när sökanden lämnar anstånd för tredje gången under en ettårsperiod.

Under anståndstiden till- lämpas 2 kap. 9 d och 9 e åå samt 4 kap. 11 å.

11 å Prop. 1994/95:49 Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, skall Bilaga 2 utmätning för fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.

Bestämmelserna i 15 kap. Bestämmelserna i 7 kap. 16 å första stycket om 22 å första stycket om jämkning av underhållsbidrag jämkning av underhållsbidrag vid införsel har motsvarande vid löneutmätning har mot- tillärnpning vid utmäming. svarande tilllämpning vid annan

utmätning. 30 å

Utmätning medför förmånsrätt Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om ej annat i och med beslutet, om ej annat följer av andra eller &ärde följer av andra eller fjärde stycket eller 7 kap. 13 å. stycket eller 7 kap. 15 å.

Utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför ej förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätning tas upp på inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, skall den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i riket registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i främmande stat innan det har tagits om hand av krono- fogdemyndigheten, skall den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt.

Utmätning av fast egendom medför företräde framför rättighet i egendomen, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den inskrivningsdag då inslq'ivning av rättigheten söks.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt aktiekontolagen (1989:827) eller lagen (1991:195) om penningmarknadskonton medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt de lagarna. En utmäming som avses i 7 kap. 7 å tredje stycket lagen om penningmarknadskonton medför dock förmånsrätt genom underrättelse till panthavaren eller, om denne har placerarombud, till ombudet. Utrnäts en rättighet som förvaltas enligt 8 kap. aktiekontolagen eller 3 kap. 1 å andra stycket lagen om penningmarknadskonton inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt nämnda kap. i aktiekontolagen eller sistnämnda lagrum i lagen om penningmarknadskonton.

33 å

Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utrnätt egendom tillhörde tredje man, skall utmätningen hävas, såvida ej tredje mannen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendomen sålts, gäller hävandet av utmätningen endast rätten till influtna medel.

Utmätning skall också hävas, Utmätningen skall också 109 om försäljning av egendomen hävas,

Bilaga 2

eller indrivning av utrnätt fordran ej kan antagas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig.

Bestämmelserna i 10 å gäller ej i allmänt mål. I sådant mål skall utmätning ske så snart som möjligt efter den tidpunkt som anges i 2 kap. 30 å tredje stycket om ej uppskov beviljas med betalningen eller annat särskilt skäl föreligger i målet.

36å

]. om försäljning av egen- domen eller indrivning av utmätt fordran ej kan antagas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig eller

2. om fordringsanspråket kan antas bli tillgodosett genom ut- mätning enligt 7 kap.

Bestämmelserna i 10 å gäller ej i allmänt mål. I sådant mål skall utmätning ske så snart som möjligt efter den tidpunkt som anges i 2 kap. 30 å fjärde stycket om ej uppskov beviljas med betalningen eller annat särskilt skäl föreligger i målet.

7 kap.

Utmätning av lön m.m.

Allmänna bestämmelser

Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmäming av

1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackord slön, provision eller annan gottgörelse, 2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är jämförlig med en arbetstagares,

3. belopp som utgår som pension eller livränta,

4. sjukpenning, föräldra- penningförmåner, rehabilite- ringspenning, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersätt- ning och ledighet för när- ståendevård och annan ersättning som utgår på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, arbetslöshet, väm- pliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring som ersätts med samma eller liknande förmåner

1. arbetstagares lön, vare den utgår som tidlön, ackordslön, provision eller annan gottgörelse, 2. annan ersättning för

arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är jämförlig med en arbetstagares,

3. periodiskt vederlag för utnyttjande av patent, rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annan sådan rättighet eller för överlåtelse av rörelse, 4. belopp som utgår som pension eller livränta,

5. sjukpenning, föräldrapenning- förmåner, rehabilite— ringspenning, ersättning enligt lagen (198811465) om ersätt- ning och ledighet för när- ståendevård och annan ersättning som utgår på grund

Bilaga 2

som vämpliktstjänstgöring, allt i den mån ersättningen inte avser att kompensera för särsldlt angivna kostnader eller skall återbetalas.

Bestämmelserna i detta kapitel är ej tillämpliga när gäldenären är dödsbo eller annan juridisk person.

För vissa fall när skälig lön ej utgår för gäldenärens arbete gäller enligt 18 å särskilda bestämmelser.

2 5

Vad som föreskrivs om utmätning av lån gäller även utmätning av annan förmån som avses i 1 å, om ej annat anges. Bestämmelser om arbetsgivare gäller därvid den som utger förmånen.

Villkor för utmätning

Lön som innestår hos ar— betsgivaren får utrnätas genom att arbetsgivaren åläggs att innehålla och tillställa kronofogdemyndigheten viss del. Beslut om utmätning får meddelas beträffande lön som förfaller under viss i beslutet angiven tid eller beträffande viss lönepost.

35

av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, arbetslöshet, väm- pliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring som ersätts med samma eller liknande förmåner som vämpliktstjänstgöring, allt i den mån ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller skall återbetalas.

För vissa fall när skälig lön ej utgår för gäldenärens arbete gäller enligt 27 å särskilda bestämmelser.

lad som föreskrivs om utmätning av lön gäller även utmätning av annan förmån som avses i 1 å, om ej annat anges. Bestämmelser om arbetsgivare gäller därvid den som utger förmånen.

Särskilda förutsättningar för utmätning

Lön får tagas i anspråk genom utmätning endast i den mån lönen uppenbart överstiger vad som behövs för gäldenärens och hans familjs underhåll samt till fullgörande av underhållsskyldighet som i övrigt

45

Utmätning av [ön för unde- rhållsbidrag som omfattas av 1 kap. 13 å får ske endast om bi- dragsbeloppet utestår obetalt eller om gäldenären vid två eller fiera tillfällen under de senaste två åren före utmätningsbeslutet

Bilaga 2

åvilar honom. Om utmätningen avser ackordslön, provision eller annan ersättning som innestår för längre tid än en månad, skall särskild hänsyn tagas till detta förhållande.

Utmätning får ej under ett och samma kalenderår tillämpas sammanlagt längre tid än sex månader. Utmätning får ej heller under två kalenderår efter varandra ske så att lönen i en följd eller utan större uppehåll tas i anspråk under längre tid än sex månader. Det bör om möjligt undvikas att lönen tas i anspråk under gäldenärens semester eller i omedelbar ankrtytning till denna.

Första stycket är ej tillämpligt vid utmätning av ackordslön, provision eller annan ersättning som innestår för längre tid än en månad. Meddelas i annat fall beslut om utmätning beträfande viss lönepost, skall beslutet vid tillämpning av första stycket anses gälla den tid på vilken den posten belöper.

Om belopp som utgår som pension eller livränta förfaller med längre mellanrum än en månad, får utmätning därav ej ske i vidare mån än om beloppen hade förfallit månadsvis.

65

Ersättning som utgår i stället för semester och innestår hos arbetsgivaren får ej i något fall utmätas utan gäldenärens

har underlåtit att betala i rätt tid och det finns anledning anta att detta skall upprepas. Utmätningen får dock aldrig ske för annat bidragsbelopp än sådant som är förfallet när verkställighet skall ske eller som

förfaller näst därefter. Förfarandet Lön som innestår hos arbetsgivaren får utmätas genom att arbetsgivaren åläggs att innehålla och tillställa kronofogdemyndigheten viss del. Beslutet om utmätning får avse framtida utbetalningar av lön eller viss lönepost. Löneut- mätning får inte äga rum när gäldenären är en juridisk person.

Lön får tas i anspråk genom utmätning endast i den mån lönen överstiger vad gäldenären behöver för sitt eget underhåll

Bilaga 2

medgivande i målet. Detta gäller även semestemtedel som av arbetsgivaren har betalats till särskild kassa och innestår hos denna.

Förfarandet

Innan beslut om utmätning meddelas skall gäldenären beredas tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan avsevärd tidsutdräkt. Gäldenären behöver dock ej höras när han byter anställning och beslut skall meddelas om utmätning hos den nye arbetsgivaren, om ej särskilda skäl föreligger.

och familjens behov samt till fullgörande av betalningsskyldighet till annan som vid tillämpning av bestämmelsema i detta kapitel har bättre rätt till lönen. Vid utmätning för underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 16 å ], skall även betalningsskyldighet till annan som har lika rätt som sökanden beaktas.

Löneutmätnin g skall beslutas i ersättning som avses i ] å 1—2 endast om den beräknas regelbundet inbringa mer än 100 kr. per kalendermånad. Om det finns särskilda skäl skall utmätning ske utan hinder härav.

Den del av lönen som skall förbehållas gäldenären Öör- behållsbeloppet) bestäms med ledning av ett normalbelopp, som för kalenderår utgör för ensamstående 44 000 kronor samt sarmnanlevande makar och därmed jämställda 70 000 kronor, och för varje barn 21 500 kronor till och med det kalenderår det fyller 6 år. För äldre barn är normalbeloppet 27 OOOkronor.

Normalbeloppen skall varje nytt kalenderår multipliceras med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad föregående år och prisläget i oktober 1991. Normalbeloppen skall anses innefatta alla vanliga levnads— kostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen.

Bilaga 2

Kronofogdemyndigheten be- stämmer dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningstilljölle (utmätnings- beloppet), dels det belopp som enligt 4 å skall förbehållas gäldenären (det utmätningsfria beloppet).

Är det fråga om utmätning av sjukpenning eller annan dagersättning som avses i 1 å första stycket 4, bestäms utmät- ningsbeloppet och det utrnät— ningsfria beloppet per dag.

När sjukpenning eller annan dagersättning som avses i ] å första stycket utges för mer än en dag, skall utmät- ningsbeloppen och de ut— mätningsfria beloppen räknas samman för samtliga dagar som ersättningspen'oden omfattar.

Om särskilda skäl föreligger, får kronofogdemyndigheten ålägga arbetsgivaren att an— passa sättet för lönens ut- betalande så att utmätning kan verkställas i därför lämpad ordning.

Normalbeloppen fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

8 5

Vid utmätning av lön skall kronofogdemyndigheten be— stämma dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle (utmätnings- beloppet) och dels förbehålls— beloppet. I stället för att fast- ställa ett utmätningsbelopp får myndigheten bestämma att hela det utmätningsbara utrymmet skall tas i anspråk.

Är fråga om utmätning av sjukpenning eller annan dag- ersättning som avses i 1 å 5, bestäms utmätningsbeloppet och förbehållsbeloppet per dag. Utges den ifrågavarande ersättningen för mer än en dag, skall utbetalaren räkna samman utmätningsbelopp och förbehållsbelopp för samtliga dagar som ingår i ersätt- ningsperioden.

8aå

9 5

Innan beslut om utmätning meddelas, skall gäldenären ges tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan avsevärd tidsutdräkt. Om det inte finns särskilda skäl för det, behöver gäldenären dock inte höras när han byter anställning och beslut skall

Bilaga 2

Beslut om utmätning skall ändras, om anledning före— ligger. Innan ändring beslutas skall den part som ändringen går emot beredas tillfälle att yttra sig, om ej det är uppenbart obehövligt eller beslutet ej kan uppskjutas.

Kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren angå- ende beslut om utmätning och i fråga som avses i 9 eller 10 å.

Företrädesordning

Skatteavdrag har företräde framför utmätning. Om för- hållandet mellan införsel och utmätning finns bestämmelser i 15 kap. 16 och 17 åå.

Utmätningen medför för— månsrätt när det belopp som skall innehållas har förfallit till beta ning.

När sjukpenning eller annan dagersättning som avses i 1 å första stycket 4 utges för mer än en dag, skall ersättningen anses ha förfallit till betalning med utmätningsbeloppet varje dag

10å

11å

12å

13å

meddelas om utmätning hos den nye arbetsgivaren.

Beslut om utmätning skall ändras, om det finns anledning till det. Innan en ändring som går gäldenären emot beslutas, skall denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt eller beslutet ej kan uppskjutas.

Vid utmätning av ett engångsbelopp för fordringar som avses i 16 å ] skall kronofogdemyndigheten vid behov fördela beloppet på särskilda poster efter vad som är skäligt med hänsyn till den tid för vilken beloppet är avsett och övriga omständigheter. De särskilda posterna anses vid utmätningen förfallna enligt vad som sålunda bestämts.

Om det finns särskilda skäl, får kronofogdemyndigheten ålägga arbetsgivaren att an- passa sättet för löneutbetal— ningen så att utmätningen kan verkställas i avsedd ordning.

Kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren om ett beslut om utmätning, om ändring av utmätning samt om beslut enligt 12 å om sättet för löneutbetalningen.

Bilaga 2

som ersättningsperioden omfattar.

Har beslut om utmätning för viss ordran meddelats be- träffande belopp som utgår som pension eller livränta och blir däreher rättigheten som sådan utmätt för annan fordran, skall den senare utmätningen anses ha skett även för obetald del av den förra fordringen.

Försätts gäldenären i konkurs, får beslut om utmätning ej tillämpas beträfande lön som förfaller under konkursen.

Arbetsgivares skyldigheter

Utmätningsbeloppet skall innehållas endast i den mån lönen överskjuter det utmätningsfria beloppet.

Arbetsgivaren skall tillställa kronofogdemyndigheten inne— hållet belopp på tid och sätt som myndigheten bestämmer. 1 de fall regeringen föreskriver kan kronofogdemyndigheten besluta att innehållet belopp skall tillställas en annan myndighet än kronofogdemyndigheten.

145

r5g

16å

K ronofogdemyndigheten får på begäran av utmätnin gs- sökanden eller gäldenären bevilja anstånd under pågående löneutmätning. På begäran av gäldenären får anstånd dock beviljas endast om utmätnings- sökanden medger det eller det ändå finns särskilda skäl.

Företrädesordningen

Löneutmätning medför för- månsrätt enligt 8 å förmåns- rättslagen (l970:979) när det belopp som skall innehållas har förfallit till betalning.

När sjukpenning eller annan dagersättning som avses i 1 å 5 utges för mer än en dag, skall ersättningen anses ha förfallit till betalning med utrnätnings— beloppet varje dag som ersätt— ningsperioden omfattar.

Vid löneutmätning har följande fordringar i nämnd ordning företräde framför andra fordringsanspråk.

]. Fordran som avser under- hållsbidrag enligt äktenskaps- balken eller föräldrabalken.

2. Fordran till konkursbo avseende anspråk enligt 3 kap. 4 å konkurslagen (1987:672), när avdraget gjorts under konkursen.

3. Fordran som avses i 2 å lagen (1985:146) om avräkning

Om särskild anledning före- ligger, får arbetsgivaren åläggas att omedelbart tillställa krono— fogdemyndigheten innehållet belopp.

Betalar arbetsgivaren ut lön i uppenbar strid mot beslut om utmätning eller underlåter han att inom föreskriven tid eller på anfordran tillställa kronofogde— myndigheten innehållet belopp, får hos arbetsgivaren genast utsökas vad denne skulle ha innehållit eller har innehållit.

Arbetar gäldenären i annans förvärvsverksamhet utan lön eller mot uppenbart för låg ersättning och kan till följd därav utmätning ej äga rum, får kronofogdemyndigheten ålägga arbetsgivaren att, för tid efter det att beslut därom har meddelats och till dess annat förordnas, till myndigheten utge så mycket som hade kunnat tagas ut genom utmätning om skälig lön hade utgått för arbetet. Innan beslut meddelas skall gäldenären och arbetsgiva- ren beredas tillfälle att yttra sig.

Åtgärd som avses i första stycket räknas som utrrtätning av lön. Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts genom beslutet, gäller vad som sägs i 17 å.

vid återbetalning av skatter och Prop. 1994/95:49 avgifter Samma företrädesrätt Bilaga 2 har en fordran som avser utländska skatter, avgifter och böter i den mån handräckning skall lämnas enligt lagen (1990:314) om ömsesidig hand- räckning i skatteärenden.

] 7 å

Företrädesrätten enligt 16 å 1 gäller även sådant utländskt underhållsbidrag som får verk- ställas i Sverige, om bidraget vid verkställighetstillfället inte är äldre än tre år.

Företrädesrätten enligt 16 å 3 gäller även vid indrivning mot annan än den som ursprungligen ansvarade för fordringen, om inte något annat följer av den författning enligt vilken verkställighet får ske.

18å

Skatteavdrag för preliminär skatt har företräde framför löneutmätning. Utmätning för underhållsbidrag med före- trädesrätt enligt 16 å har företräde jjamför avdrag för kvarstående skatt. Vid löne— utmätning för annan fordran har avdraget för kvarstående skatt företräde.

Det förbehållsbelopp som har bestämts i ett utmätningsbeslut tillämpas under den tid som beslutet avser också vid löneavdrag för kvarstående skatt.

Bilaga 2

Särskilda bestämmelser

Samtidigt som utmätning sker av lön får även annan tillgång utmätas till säkerhet för sökan- dens fordran. Med vidare åtgärd i den delen får anstå under högst ett år i avvalaan på att [ön innehålls till betalning av fordringen.

Sedan lön har betalats ut, gäller om utmätning av medlen vad som sägs i 5 kap.

Stralfbestämmelse

Arbetsgivare, som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom föreskriven tid tillställa kronofogdemyndigheten belopp som skulle ha innehållits enligt beslut om utmätning, döms till böter.

19 5

Vid samtidig utmätning för flera underhållsbidrag med före- trädesrätt enligt 16 & skall det innehållna beloppet fördelas efter de löpande bidragens storlek. Om mera än som svarar mot de löpande bidragen har utrnätts, har bidrag som har stått ute längst företräde vid fördelningen av det över— skjutande beloppet. Delbetalning som inflyter på viss underhållsberättigads fordran, avräknas i första hand på den fordran som har stått ute längst. Dock får belopp inte avräknas på en fordran som är äldre än tre år.

20 5

Vid utmätning för flera fordringar avseende skatt m.m. enligt 16 ä 3 skall avräkning ske på den fordran som enligt 2—3 åå lagen (1982.-188) om preskription av skattefordringar m.m. stått ute längst. Be- trafande lika gamla skulder skall infiutet belopp fördelas (mer skuldemas storlek.

21 &

Vid samtidig utmätning för andra fordringar än sådana som har företrädesrätt enligt 16 & har dessa lika rätt om inte något annat följer av 13 kap. 20 a 5.

22 & Bor gäldenären varaktigt tillsammans med sin make och

överstiger underhållsbidrag till Prop. 1994/95:49 maken eller till makarnas barn Bilaga 2 vad som skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade, får bidraget vid tillämpningen av 18, 19 och 21 åå jämkas till fördel för annan fordran för vilken utmätning sker samtidigt. Om det finns särskilda skäl, får sådan jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta överstiger vad som skäligen behövs för den under— hållsberättigades försörjning.

Har gäldenären rätt till av- drag på underhållsbidrag enligt 7 kap. 4 & föräldrabalken, får belopp som på grund härav tillgodoräknas honom inte tas i anspråk genom utmätning för fordran som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som har inträtt i dennes rätt.

23 &

Har utmätning för fordran med företrädeer enligt 16 & beviljats i förmån som avses i 1 & 3 eller 4 och blir därefter rättigheten som sådan utrnätt för annan fordran, har den förra utmätningen företräde till betalning ur vad som inflyter till följd av den senare utmämingen. I fråga om underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 16 & gäller det nu sagda de bidragsbelopp som har förfallit till betalning när beslutet om utmätning av rättigheten meddelas eller förfaller näst därefter:

Har utmätning beviljats i förmån som avses i 1 & 3 eller 4 för annan fordran än sådan som avses i 16 å och blir därefter rättigheten som sådan utmätt för 119 ytterligare fordran, skall den

senare utmätningen anses ha Prop. 1994/95:49 skett även för den obetalda Bilaga 2 delen av den förra fordringen.

24 &

Utmätning enligt detta kapitel får utan hinder av att gälde— nären är i konkurs äga rum

1. för fordran som avser underhållsbidrag med före- trädesrätt enligt 16 å ] och

2. för konkursboets räkning. Försätts gäldenären i konkurs under pågående löneutmätning för annan fordran än som sägs i första stycket 1. fortgår utrnät— ningen för konkursboets räkning, om inte konkursförvaltaren begär att verkställigheten skall upphöra.

Arbetsgivares skyldigheter

25 %

Arbetsgivaren skall innehålla utmätningsbeloppet endast till den del som lönen överstiger förbehållsbeloppet.

Arbetsgivaren skall tillställa kronofogdemyndigheten det innehållna beloppet på tid och sätt som myndigheten bestäm— mer. Kronofogdemyndigheten får, i de fall regeringen medger det, besluta att det innehållna beloppet skall tillställas en annan myndighet än krono— fogdemyndigheten.

Om det finns en särskild anledning till det, får arbets- givaren åläggas att omedelbart tillställa kronofogdemyndigheten det innehållna beloppet.

26 & Betalar arbetsgivaren ut lön i uppenbar strid mot ett beslut om 120 löneutmätning eller underlåter

han att inom föreskriven tid Prop. 1994/95:49 eller på anfordran tillställa Bilaga 2 kronofogdemyndigheten det innehållna beloppet, får myndig— heten hos arbetsgivaren genast genom utmätning ta ut vad denne skulle ha eller har innehållit.

27 &

Arbetar gäldenären i annans förvärvsverksamhet utan lön eller mot uppenbart för låg ersättning och kan till följd därav utmätning inte ske eller ske endast med ett belopp som enligt kronofogdemyndighetens mening är för litet, får myndig- heten ålägga arbetsgivaren att för tid etter det att beslut därom har meddelats och till dess annat förordnas till myndigheten utge så mycket som hade kunnat tas ut genom utmätning, om skälig lön hade utgått för arbetet. Innan ett sådant beslut meddelas skall gäldenären och arbetsgivaren ges tillfälle att yttra sig.

Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts genom beslutet, gäller vad som sägs i 26 &.

Verkan av utmätning

28 &

Har arbetsgivaren innehållit medel vid löneutmätning i allmänt mål för fordran som avses i 2 & lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, är gäldenären inte längre betal- ningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det innehållna beloppet, även om 121 det inte kan tas ut hos

Bilaga 2

Medel som har indutit till kronofogdemyndigheten i mål om utmätning skall redovisas så snart som möjligt. Är indutet belopp ringa och kan det antagas att ytterligare medel kommer att inliyta i målet, får det avvaktas.

295

arbetsgivaren. Detsamma gäller när medel innehållits för underhållsbidrag, om fordringen tillkommer allmän för— säkringskassa enligt 15 5 lagen (1964:143) om bidragsförskott.

Sedan lön betalats ut, kan medlen utmätas endast i enlighet med vad som sägs i 5 kap.

Stralfbestämmelse 305 En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom föreskriven tid tillställa kronofogdemyn- digheten belopp som skulle ha innehållits enligt beslut om löneutmätning döms till böter.

13 kap.

15

Medel som har intlutit till kronofogdemyndigheten i mål om utmäming skall redovisas så snart som möjligt. Är inliutet belopp ringa och kan det antagas att ytterligare medel kommer att indyta i målet, får redovisningen avvakms.

Belopp som har influtit vid löneutmätning skall redovisas till sökanden eller, i förekom- mande fall, till dennes ombud. Att redovisning skall ske till konkursförvaltaren när gälde- nären är försatt i konkurs följer av 3 kap. 8 & konkurslagen (1987:672).

Belopp som har injlutit vid löneutmätning för fordran som avser underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 7 kap.

16 å ] skall dock även under konkurs redovisas till sökanden,

Bilaga 2

Fordran som skall beaktas u

eller, i förekommande fall, till dennes ombud.

Vid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7kap. 4 & för redovisning ske tidigast i anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

6 & pptas med det belopp till vilket den

uppgår på fördelningsdagen. Som fördelningsdag anses härvid den dag till vilken fördelningssammanträde är utsatt, även om hinder möter att då verkställa fördelningen. När sammanträde ej hålls, anses den dag då kronofogdemyndighetens beslut meddelas som fördelningsdag.

Vid fördelning betraktas sådan förrättningskostnad som

sökanden svarar för som en del av hans fordran. Kostnader som är gemensamma för flera sökande skall tas ut före fördelningen.

Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, skall utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.

Kronofogdemyndigheten är inte skyldig att betala ut belopp som understiger tio kronor. Om beloppet inte betalas ut, tillfaller det staten.

14 b &

Vid löneutmätning för under- hållsbidrag med företrädesrätt enligt 7 kap. 16 å ] tillämpas inte 14 ä 3.

20 a & Belopp som understiger 25 kr. betalas inte ut utan tillfaller staten.

Om det finns flera sökande och om det belopp som skall betalas ut till en av dessa understiger 100 kr., skall be- loppet, om särskilda skäl inte föranleder något annat, inte betalas ut till sökanden utan fördelas mellan andra sökande som inte har tillgodosetts fullt ut.

16 kap. 12 aå Lämnar sökanden anstånd med verkställighet och varar

Bilaga 2

I utsökningsmål tas ut er— sättning för statens kostnader för förfarandet hos kronofogdemyn- digheten i den omfattning rege- ringen föreskriver (förrättnings- kostnader). Vid införsel tas dock ej ut någon ersättning.

Sökanden ansvarar ej för förrättningskostnaderna för utmätning enligt 7 kap. 17 5 eller p. 19 & jämförd med 7 kap. 17 5 eller för handräckning enligt 8 kap. 18 &.

anståndet utöver sex månader från dagen för ansökan, är an- sökningen förfallen. Detsamma gäller när sökanden ger anstånd för tredje gången.

Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med handräck- ning, om särskilda skäl före- ligger med hänsyn till köparens förhållanden och övriga omstän— digheter. Anstånd får dock inte beviljas utöver fyra månader från dagen för ansökningen om handräckning. Kronofogdemyn- digheten får föreskriva villkor för anståndet och, om anledning förekommer till det, förklara att anståndet skall upphöra att gälla.

17 kap.

15

I utsökningsmål tas ut er- sättning för statens kostnader för förfarandet hos kronofogdemyn- digheten i den omfattning rege- ringen föreskriver (förrättnings- kostnader).

Sökanden ansvarar ej för förråttningskostnaderna för utmätning enligt 7 kap. 26 & eller för handräckning enligt 8 kap. 18 5.

Vid avhysning ansvarar sökanden ej för kostnad för förvaring av svarandens egendom eller för annan åtgärd som väsentligen avser att skydda svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnad för försäljning enligt 16 kap. 7 s.

75

Fön'ätmingskosmader i mål om utmäming tas ut ur köpeskillingen för såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får vid behov genast utsökas hos gäldenären.

Förrättningskostnader som är gemensamma för flera mål har

företräde framför kostnader som endast avser ett mål. Förrättningskosmad för handräckning enligt 8 kap. 18 5 får genast utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits.

18 kap. 7 &

Talan mot beslut om ut- mätning som avses i 7 kap. eller mot beslut om införsel får föras utan inskränkning till viss tid.

I fråga om annan utmätning skall talan av sökanden eller svaranden föras inom tre veckor från det att beslutet delgavs honom. Tredje man får föra talan mot sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Talan mot beslut som avses i 8 kap. 9 & första stycket eller 12 kap. 49 & tredje stycket skall dock föras inom tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden.

Klagan över exekutiv försäljning skall föras inom tre veckor från försäljningen. Mot beslut om fördelning eller utbetalning av medel skall talan föras inom tre veckor från beslutet.

Talan som avses i 6 & andra stycket andra meningen får föras utan insld'änlming till viss tid.

Talan mot kronofogdemyndighetens beslut i andra fall skall föras inom tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden.

Talan mot beslut om löne— utmätning får föras utan insk— ränkning till viss tid.

12 & Hovrätten får, utan att motparten dessförinnan har

Hovrätten får, utan att motparten dessförinnan har

beretts tillfälle att inkomma med förklaring. förordna att åtgärd för verkställlighet ej skall vidtagas tills vidare eller, om synnerliga skäl föreligger, att redan vidtagen åtgärd skall hävas.

beretts tillfälle att inkomma med förklaring, förordna att åtgärd för verkställighet ej skall vidtagas tills vidare eller, om synnerliga skäl föreligger, att redan vidtagen åtgärd skall hävas. Vid löneutmätning för underhållsbidrag med före— trädesrätt enligt 7 kap. 16 å ]

får förordnandet inskränkas till

att avse utbetalning av influtna medel.

Hovrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för verkställighet skall genomföras och bestå till dess annat förordnas.

165

Hovrättens beslut i dit fullföljd fråga länder till efterrättelse enligt vad som sägs i 2 kap. 19 5 om kronofogdemyndighetens beslut.

I mål om utmätning eller införsel skall dock vidtagen åt— gärd ej utan särskilt förordnande

I mål om utmätning skall dock vidtagen åtgärd ej utan särskilt förordnande återgå

Bilaga 2

återgå innan hovrättens beslut innan hovrättens beslut har har vunnit laga kraft. vunnit laga kraft.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. Äldre bestämmelser tillämpas alltjämt i mål som är anhängiga vid ikraftn'ädandet med undantag för vad som sägs i punkterna 3—4.

3. Beslut om införsel som tillämpas vid ikraft trädandet skall omedelbart ändras till ett beslut om utmätning enligt de nya bestämmelserna.

4. De nya reglerna om förbehållsbelopp i 7 kap. 7 & tillämpas omedel- bart efter ikraftträdandet.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (l953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (l953:272) dels att 60 & skall upphöra att gälla, dels att 41 5 2 mom., 45 ä 3 mom., 59, 64—66, 68 5 6 mom., 75 a och 76 55 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 5 2 mom.

Om det belopp, som skulle återstå sedan skatteavdrag för kvarstående skatt har gjorts, jämte den inkomst den skattskyldige i övrigt kan åtnjuta understiger vad den skattskyldige behöver för eget underhåll och familjens behov (förbehållsbeloppet) får skattemyndigheten efter an— sökan av den skattskyldige förordna antingen att skatteavdrag över huvud taget inte skall göras eller att för skatteavdraget får tas i anspråk endast vad av lönen överskjuter förbehållsbeloppet.

Förbehållsbeloppet beräknas Förbehållsbeloppet beräknas med ledning av bestämmelserna med ledning av bestämmelserna i 15 kap. 6 a & utsöknings- i7kap. 7éutsökningsbalken. balken.

Arbetsgivare skall tillämpa beslut om skatteavdrag enligt första stycket senast från och med det avlöningstillfålle som inträffar sedan en vecka förflutit från det han fått del av beslutet eller, om det ej kan ske, inom fyra dagar efter nämnda avlöningstillfälle tillställa den skattskyldige det belopp som skulle ha tillkommit denne om beslutet tillämpats.

45 ä 3 mom.

Sker avdrag för preliminär A—skatt för arbetstagare, som är försatt i konkurs, och kan det antagas att avdraget är större än som fordras för att den preliminära skatten skall motsvara den slutliga skatten, må skattemyndigheten efter ansökan av konkursboet genom jämkning förordna om minskning av skatteavdraget och i samband därmed meddela beslut om utbetalning till konkursboet av för mycket innehållen preliminär skatt.

Motsvarande gäller efter an- Motsvarande gäller efter an- sökan av kronofogdemyndighet sökan av kronofogdemyndighet när lön tages i anspråk genom när lön tas i anspråk genom införsel eller utmätning. löneutmätning.

59 5 Det åligger kronofogdemyndigheten att verkställa indrivning av skatt. Därvid får verkställighet enligt utsökningsbalken äga rum.

Bilaga 2

Bestämmelserna om indrivning av skatt skall också tillämpas på indrivning av kvarskatteavgift, restavgift, tilläggsavgift, förseningsavgift eller ränta enligt denna lag.

Staten tillkommande fordran, som får uttagas genom utrnät- ning utan föregående dom, indrives i samma ordning som skatt enligt denna lag, dock att införsel ej får äga rum vid indrivningen. Restavgift utgår enligt 58 ä 1 mom. Under den tid, då sådan fordran är föremål för indrivning genom krono- fogdemyndighetens försorg, be- räknas ej ränta, som på grund av särskild föreskrift skall utgå efter förfallodagen.

645

655-

Uppgår obetald skatt och avgift eller ränta enligt andra stycket sammanlagt endast till ett ringa belopp skall de inte överlämnas för indrivning om det inte jinns några särskilda skäl för det.

Staten tillkommande fordran, som får uttagas genom utrnät- ning utan föregående dom, in- drives i samma ordning som skatt enligt denna lag. Restavgift utgår enligt 58 ä 1 mom. Under den tid, då sådan fordran är föremål för indrivning genom kronofogdemyndighetens för- sorg, beräknas ej ränta, som på grund av särskild föreskrift skall utgå efter förfallodagen.

Avkortning av obetald debiterad skatt skall äga rum, då någon vunnit nedsättning i eller befrielse från honom påförd debitering, dock att preliminär skatt skall avkortas endast i den mån den blivit restförd.

Vidare skall, om skattskyldig vid debitering av slutlig skatt gottslcrivits preliminär skatt till högre belopp än den slutliga skatten, det överskjutande beloppet avkortas i den mån det är obetalt.

Har en arbetsgivare för betalning av arbetstagares skatt verkställt avdrag på lön enligt denna lag eller enligt 15 kap. utsökningsbalken men trots an- maning underlåtit att inbetala det innehållna beloppet, skall häremot svarande skatt, om denna är debiterad, avkortas såvitt den skattskyldige angår samtidigt som ett motsvarande belopp uppdebiteras såsom fordran på arbetsgivaren.

Har en arbetsgivare för betal- ning av arbetstagares skatt verkställt avdrag på lön enligt denna lag eller enligt beslut om löneutmätning enligt utsök- ningsbalken men trots anmaning underlåtit att inbetala det inne- hållna beloppet, skall häremot svarande skatt, om denna är debiterad, avkortas såvitt den skattskyldige angår samtidigt som ett motsvarande belopp uppdebiteras såsom fordran på arbetsgivaren.

rum:

1) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar och fordringen ej kan uttas genom införsel enligt 15 kap. utsök- ningsbalken, dock att avskriv- ning icke må ske för fordran, för vilken fast egendom svarar, med mindre utretts att betalning för fordringen icke kunnat vinnas ur egendomen;

66 & Avskrivning av debiterad skatt, kvarskatteavgift eller ränta må äga

1) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar och fordringen ej kan uttas genom löneutmätning enligt utsöknings- balken, dock att avskrivning icke må ske för fordran, för vilken fast egendom svarar, med mindre utretts att betalning för fordringen icke kunnat vinnas ur egendomen;

2) då upplysning icke kunnat erhållas om skattskyldigs vistelseort eller skattskyldig icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade upplysningar antagits uppehålla sig;

3) då den skattskyldige vistas utomlands och kronofogdemyndigheten vidtagit åtgärd för att driva in fordringen i utlandet utan att uppnå något resultat eller avstått från sådan åtgärd därför att den framstått som utsiktslös eller inte var försvarlig med hänsyn till kostnadema för förfarandet;

4) då fordran icke överstiger trehundra kronor och förutsättningar för övrigt föreligga för avskrivning enligt föreskrifter av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer; samt

5) då fordran preskriberats eller bortfallit på grund av ackord som antagits enligt 62 & tredje stycket.

Avskrivning av preliminär skatt må i annat fall än då skattefordran bortfallit på grund av ackord icke äga rum förrän efter utgången av andra uppbördsåret efter det, under vilket skatten förfallit till betalning.

Avskrivning av kvarstående och tillkommande skatt må i annat fall än då skattefordran bortfallit på grund av ackord icke äga rum förrän efter utgången av det uppbördsår, under vilket skatten förfallit till betalning.

Då arbetsgivare jämlikt 75 5 är ansvarig för arbetstagares skatt, må avskrivning av denna icke äga rum, förrän det befunnits, att skatten av anledning, som i första stycket sägs, ej heller kan utfås av arbets- givaren.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer äger föreskriva att avskrivning av skattefordran hos juridisk person i särskilda fall får äga rum före de tidpunkter som angivits i andra och tredje styckena.

68 ä 6 mom. ,

Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt denna lag, må ej överlåtas särskilt, innan beloppet kan lyftas.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får där avsedd fordran utmätas. Fordran på överskjutande skatt, som avses i 1 mom. första stycket, och ränta på sådan fordran får dock utmätas först i samband med att kronofogdemyndighet vid den årliga debiteringen av slutlig skatt bereds tillfälle att ta sådana fordringar i anspråk enligt lagen (l985:l46) 129 om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter. I enskilt mål får

Bilaga 2

fordringar av sistnämnda slag inte utmätas efter ansökan som gjorts senare än den 1 september under taxeringsåret.

Bestämmelserna i 5 kap. 1—3 55 utsökningsbalken äga icke tillämpning vid utmätning av fordran som avses i första stycket. I enskilt mål skall dock undantagas ett belopp om femhundra kronor utom i mål om vad enslcild har att utgiva enligt lagen om socialhjälp eller bamavårdslagen eller på grund av underhållsskyldighet enligt giftemrålsbalken, föräldrabalken eller annan lag.

Utmätning i enskilt mål må icke ske utan att åtgärden kan beräknas inbringa sökanden något utöver vad som fordras för att täcka kostnaderna för utmätningen.

75 a &

Har betalningsskyldighet enligt 75 & ålagts både arbetsgivare och arbetstagare och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbetsgivaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har underrättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet.

Efterkommer arbetsgivaren Efterkommer arbetsgivaren inte anmodan att betala be- loppet, får det uttagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av skatt. Införsel får dock inte beviljas.

inte anmodan att betala be— loppet, får det uttagas i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av skatt. Vid löneut— mätning har en sådan fordran

inte företrädesrätt enligt 7 kap. 16 ä 3 utsökningsbalken.

Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot underlåtet skatteavdrag svarande belopp, skall också betala restavgift på beloppet.

Om arbetsgivare efter omprövning eller överklagande av skattemyndighets beslut har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt, skall skattemyndigheten till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har betalat för arbetstagaren, samt betald restavgift. På skattebeloppet beräknas restitutionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 69 5 2 mom.

Står arbetsgivare i skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för vilken betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut endast vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och restavgift. I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indrivningskvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållanden anmärkas på indrivningskvittot.

76 & Prop. 1994/95:49 Arbetsgivare som har betalat skatt i enlighet med beslut om Bilaga 2 betalningsskyldighet enligt 75 5 får söka beloppet åter av arbetstagaren. Den arbetsgivare som vill söka belopp åter av arbetstagaren skall till lcronofogemyndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat skatten.

Kronofogdemyndigheten får Kronofogdemyndigheten får hos arbetstagaren driva in hos arbetstagaren driva in beloppet i den ordning som beloppet i den ordning som gäller för indrivning av skatt. gäller för indrivning av skatt. Införsel får dock inte beviljas. Vid löneutmätning har en sådan Arbetstagaren skall betala rest— fordran inte företrädesrätt enligt avgift på beloppet. 7 kap. 16 ä 3 utsökningsbalken.

Arbetstagaren skall betala restavgift på beloppet. Bestämmelsen i 4 & preskriptionslagen (1981:l30) gäller i fråga om arbetsgivarens regressfordran enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om

arbetsgivares kvittningsrätt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt att 5 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Skatteavdrag samt införsel, som beslutats innan löneford- ringen förfallit till betalning, har företräde framför kvittning enligt denna lag.

Är arbetsgivarens fordran sådan att rätt till kvittning före— ligger enligt 3 5 och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han ålagts att innehålla genom beslut om utmätning av lån, beslutar kronofogdemyn- digheten om beloppets fördel- ning mellan arbetsgivaren och utrnätningssökanden efter ford- ringamas storlek.

I övrigt får kvittning ej åberopas mot beslut om utmätning av län.

55

Föreslagen lydelse

Slatteavdrag samt löneutmät- ning för sådan fordran som har företrädesrätt enligt 7kap.

16 & utsökningsbalken har före- träde framför kvittning enligt denna lag. Löneutmätningen skall ha beslutats innan löne- fordringen förfallit till betalning.

Är arbetsgivarens fordran så- dan att rätt till kvittning före- ligger enligt 3 5 och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han ålagts att innehålla genom beslut om löneutmätning för sådan fordran som inte har företrädesrätt enligt 7kap. 16 & utsökningsbalken, beslutar kronofogdemyndigheten om be- loppets fördelning mellan arbetsgivaren och utmätnings- sökanden efter fordringamas storlek.

I övrigt får kvittning ej åberopas mot beslut om löneutmätning.

Talan mot kronofogdemyndighetens beslut enligt andra stycket föres i hovrätten genom besvär. Talan är inskränkt till viss tid.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (19701741) om statlig Prop. 1994/95:49 lönegaranti vid konkurs Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19701741) om statlig lönegaranti vid konkurs att 5 och 11 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 &

Garantibelopp betalas av myn- Garantibelopp ' betalas av dighet som regeringen bestäm- myndighet som regeringen mer. Härvid verkställes skatte- bestämmer. Härvid verkställes avdrag samt avdrag med belopp skatteavdrag samt avdrag med som skall innehållas på grund av belopp som skall innehållas på beslut om införsel eller grund av beslut om löneutmät- utrnätning i lön. ning enligt utsökningsbalken.

Garantibelopp får ej betalas förrän beslutet om konkurs vunnit laga haft och ej heller förrän arbetstagarens fordran har förfallit till betalning. Garantibelopp som avser fordran på lön för uppsägningstid får betalas efter hand under uppsägningstiden. Åberopas motfordran hos arbetstagaren, får garantibelopp, som motsvarar sådan del av motfordringen med vilken kvittning kan ske enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt, betalas först om det utrönes att mot- fordringen icke föreligger.

Betalning enligt garantin av en fordran som bedöms som klar eller betalningsgrundande och som är förfallen till betalning får dock ske trots att konkursbeslutet inte har vunnit laga kraft.

Om ett bevakningstörfarande har anordnats, får betalning enligt garantin inte ske på grund av en underrättelse enligt 8 & fjärde stycket. Om en betalning redan har skett, skall denna räknas av från det lönegarantibelopp som arbetstagaren senare visar sig ha rätt till.

11 &

Överlåtes fordran, har förvärvaren rätt till garantibelopp enligt denna lag endast om förvärvet avsett av arbetsgivaren innehållet, ej utbetalt mätningsarvode eller därmed jämförlig avgift eller facng medlemsavgift eller förvärvet skett sedan konkursbeslutet meddelats och förvärvaren är arbetstagarorganisation i vilken överlåtaren är medlem eller fond i vars förvaltning organisationen deltar.

Rätt till garantibelopp enligt Rätt till garantibelopp enligt lagen tillkommer underhållsbe- lagen tillkommer underhållsbe- rättigad för underhållsbidrag rättigad för underhållsbidrag som har innehållits genom in- som har innehållits genom försel. Sådan rätt tillkommer löneutmätning. Sådan rätt till- dock ej allmän försäkringskassa kommer dock ej allmän för- som har utgivit bidragsförskott säkringskassa som har utgivit - för underhållsbidrag. bidragsförskott för underhålls- bidrag. 133

Prop. 1994/95:49 Bilaga 2 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i förrnånsrättslagen (l970:979) Prop. 1994/95:49

Härigenom föreskrivs i fråga om förmånsråtslagen (l970:979) att 1, Bllaga 2 3 och 9 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 5 Vid utmäming eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning enligt denna lag. Föreskrift om lila rätt till betalning innebär att varje borgenär får betalt i förhållande till sin fordran.

I fråga om företräde till I fråga om företräde till betalning vid införsel gäller betalning vid löneutmätning särskilda bestämmelser. gäller särskilda bestämmelser.

3 &

Förmånsrätt består, även om Förmånsrätt består, även om fordringen överlåtes eller tages fordringen överlåts eller tas i i anspråk genom utmätning eller anspråk genom utmätning eller införsel eller på annat sätt på annat sätt övergår till annan. övergår till annan.

9 &

Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafemas följd och efter den i 4—7 åå angivna numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 å 3 har dock företräde framför fömiånsrätt enligt 4 5 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 247 å sjölagen (1891:35 s. 1).

Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inslqivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare.

Utmätning ger företräde Utmätning ger företräde framför senare utmäming av framför senare utmätning av samma egendom, om ej annat samma egendom, om ej annat följer av 4 lap. 30 å andra följer av 4 kap. 30 å andra stycket eller 7 kap. 13 å stycket eller 7 lap. 15 å utsökningsbalken. Utmätning för utsölmingsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger flera fordringar på en gång ger lila rätt. Om det inbördes lila rätt, om inte något annat företrädet i övrigt mellan ford- följer av 7 kap. 16 och 19 åå ringar med samma slag av eller 13 kap. 20 a å förmånsrätt änns för vissa fall utsökningsbalken. Om det Särskilda bestärmnelser. inbördes företrädet i övrigt

mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt änns för 135

vissa fall särskilda bestäm- Prop. 1994/95:49 melser. Bilaga 2

Vad i denna paragraf föreskrivs om förmånsrätt på grund av utmätning tillämpas även i fråga om förmånsrätt pågrund av betalningssäkring.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i preskriptionslagen (1981:130)

Härigenom föreskrivs i fråga om preskriptionslagen (1981:130) att 7 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Om preskription har avbrutits genom att talan har väckts eller genom att fordringen annars har åberopats enligt 5 å 3, löper en ny preskriptionstid enligt 2 å från den dag dom eller slutligt beslut meddelas eller det rättsliga förfarandet avslutas på annat sätt. Fullföljs talan eller återupptas förfarandet av någon annan anledning före den nya preskriptionstidens utgång, av- bryts preskriptionen, varefter ny tid räknas från den dag det återupptagna förfarandet av- slutas.

75

Föreslagen lydelse

Om preskription har avbrutits genom att talan har väckts eller genom att fordringen annars har åberopats enligt 5 å 3, löper en ny preskriptionstid enligt 2 å från den dag dom eller slutligt beslut meddelas eller det rättsliga förfarandet avslutas på annat sätt. Ett mål om utmätningskall därvid anses av- slutat även om handläggningen fortsätter på grund av en sådan fömyelseansökan som avses i 2 kap. 9 e å utsökningsbalken. Fullföljs talan eller återupptas förfarandet av någon annan anledning före den nya preskriptionstidens utgång, avbryts preskriptionen, varefter ny tid räknas från den dag det återupptagna förfarandet avslutas.

Avslutas det rättsliga förfarandet utan att gäldenären har delgivits eller på annat sätt underrättats om borgenärens framställning, beräknas dock preskriptionstiden som om något avbrott inte hade skett. Fordringen preskriberas likväl tidigast ett år efter det att förfarandet avslutas.

Preskriptionstiden kan inte förlängas enligt andra stycket andra meningen mer än en gång.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i utsölmingsregisterlagen

(1986:617)

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsregisterlagen (1986:617) att 6 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 &

Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 åå får utsökningsregistret, i den utsträclming som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om

1. exekutionstitel, skuldens storlek, arbetsgivare eller annan utbetalare av ersättning som avses i 7 kap. 1 å eller 15 kap. 2 å utsökningsbalken, medels- slag, dag när skulden fast— ställdes och när den förföll till betalning, inäutrra medel, den tidpunkt vid vilken skulden preskriberas samt andra för- hållanden av betydelse för betal- ningsskyldigheten som framgår av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet,

2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,

3. den som sökt verk- ställigheten och vad som i övrigt behövs för utbetalning av in- äutrra medel och annan redovis- ning,

4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,

5. utmätning, exekutiv försäljning, införsel, avräkning och betalningssäkring,

6. kvarstad och återtagande av varar

7. bötesförvandling,

8. betalningsinställelse och likvidation,

9. konkurs, ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt 2 å ackordslagen (1970:847),

1. exekutionstitel, skuldens storlek, arbetsgivare eller annan utbetalare av ersättning som avses i 7 kap. 1 å utsöknings- balken, medelsslag, dag när skulden fastställdes och när den förföll till betalning, inäutna medel, den tidpunkt vid vilken skulden preskriberas samt andra förhållanden av betydelse för betalningsskyldigheten som framgår av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet,

2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,

3. den som sökt verk- ställigheten och vad som i övrigt behövs för utbetalning av in— äutrra medel och annan redo— visning,

4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,

5. utmätning, exekutiv försäljning, avräkning och betalningssäkring,

6. kvarstad och återtagande av vara,

7. bötesförvandling

8. betalningsinställelse och likvidation,

9. konkurs, ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt 2 å ackordslagen (1970:847),

Bilaga 2

10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av tillgångar,

11. redovisningen av verkställighetsuppdraget,

12. adminstrativa och teknisla uppgifter som behövs för registrets användning.

10. förhör eller annan åtgärd Prop. 1994/95:49 som har vidtagits för efterforskning av tillgångar, 11. redovisningen av

verkställighetsuppdraget, 12. administrativa och

tekniska uppgifter som behövs för registrets användning.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672) deLs att 3 kap. 4 och 7 åå skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 14 a å, av följande

lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 lap. 4 &

Gäldenären får behålla lön och inkomst som vid utmätning jämställs med lön, om beloppet inte betalts ut vid konkursens början, samt inkomst av sådant slag som gäldenären förvärvar därefter Detta gäller dock inte i den mån inkomsten, efter skatteavdrag, uppenbart över— stiger vad som behövs för gäldenärens och hans familjs underhåll samt för annan underhållsskyldighet som gäldenären har. Om rätten till pension eller livränta är sådan att den kan utmätas, får kon- kursboet förfoga över den.

lad som sägs om lån tillämpas också i fi*åga om periodisld utgående ersättning för utnyttjande av rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annat sådant.

Gäldenären är skyldig att underrätta förvaltaren om sådan inkomst som avses i första och andra styckena. Vill förvaltaren göra anspråk på inkomsten, skall han underrätta arbets- givare eller annan som skall utge förmånen. Innan sådan underrättelse har lämnats får förfallet belopp betalas ut till

gäldenären.

Av lön eller annan ersättning som kan utmätas enligt 7 kap. ] å utsökningsbalken får gälde— nären behålla förbehållsbeloppet enligt 6—7 åå samma kapitel.

För att ta i anspråk ersättning som överstiger förbehålls- beloppet får förvaltaren för konkursboets räkning hos krono- fogdemyndigheten begära löne- utmätning enligt 7 kap. ut- sökningsbalken.

Att en pågående löneut— mätning efier konkursutbrottet kan fortsätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 24 å andra stycket utsökningsbalken.

7 5 Prop. 1994/95 :49

Sedan beslut om konkurs har Sedan beslut om konkurs har Bilaga 2 meddelats, får egendom som meddelats, får egendom som hör till konkursboet inte ut- hör till konkursboet inte utmätas mätas för fordran hos gålde- för fordran hos gäldenären, om nären. Om det ändå sker, är inte något annat följer av 7kap. åtgärden utan verkan. 24 å första stycket utsöknings-

balken. En utmätning som sker i strid mot detta är utan verkan.

7 kap. 14 a å Att förvaltaren hos krono- fogdemyndigheten kan begära utmätning av lön eller annan ersättning som avses i 7 kap. ] å utsökningsbalken framgår av 3 kap. 4 å.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l990:746) om betalningsföreläggande och handräckning att 8 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 &

Har ansökan gjorts hos en Har ansökan gjorts hos en kronofogdemyndighet som ime kronofogdemyndighet som inte är behörig, skall målet genast är behörig, skall målet genast överlämnas till en kronofogde- överlämnas till en kronofogde- myndighet, som enligt vad myndighet, som enligt vad handlingarna visar är behörig. handlingarna visar är behörig. Även om den myndighet där Även om den myndighet där ansökan gjorts är behörig, får ansökan gjorts är behörig, får målet överlämnas till annan målet överlämnas till annan be- behörig kronofogdemyndighet, hörig kronofogdemyndighet, om om det inte utan avsevärd det främjar målets hand- olägenhet kan handläggas vid läggning. Ansökan anses gjord den första myndigheten eller om när den kom in till den första det av andra skäl är uppenbart myndigheten. att ett överlämnande skulle främja målets handläggning. Ansökan anses gjord när den kom in till den första myndigheten.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömans- skatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l958z295) om sjömansskatt att 17 b och 18 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 b å

Belopp som sjömansskattenämnden fastställt till betalning eller som avses i 17 a å andra stycket mä indrivas i den ordning, som gäller i fråga om skatt enligt uppbördslagen.

Införsel enligt 15 kap. utsök- ningsbalken må äga rum vid indrivning av sjömansskatt och dära belöpande restavgift och tilläggsavgift hos sjömannen och i fall, som avses i 17 å 1 mom. andra stycket, hos redaren.

18å

Har en redare, som inte har verkställt skatteavdrag, betalat skatt för en sjöman, får redaren söka beloppet åter av sjömannen. Den redare som vill söka beloppet åter av sjömannen skall till kronofogdemyn- digheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat skatten.

Kronofogdemyndigheten får hos sjömannen driva in beloppet i den ordning som gäller för indrivning av skatt. Införsel får dock inte beviljas. Sjömannen skall betala restavgift på beloppet enligt bestämmelserna i 14 å 2 mom.

Kronofogdemyndigheten får hos sjömannen driva in beloppet i den ordning som gäller för indrivning av skatt. Vid löneutmätning har fordringen inte företrädesrätt enligt 7 kap. 16 å 3 utsökningsbalken. Sjö- mannen skall betala restavgift på beloppet enligt bestämmelserna i 14 å 2 mom.

Bestämmelsen i 4 å preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om redarens regressfordran enligt första stycket.

Denna lag träder i luaft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19621381) om allmän försäkring att 17 kap. 1 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap. l &

Har en ersättning enligt denna lag eller enligt en annan författning betalats ut av en allmän försäkringskassa eller en erkänd arbets— löshetskassa och beviljas senare en annan ersättning retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen skall den retroaktiva ersättningen minskas. Minskningen skall ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha utgetts om beslut om båda ersättningama hade

förelegat samtidigt. Avräkningen mellan

ersättningama skall därvid ske månadsvis.

Om någon i väsentlig mån har fått sin försörjning genom socialbidrag enligt 6 å social- tjänstlagen (l980:620) får socialnämnden från försäkrings— kassan uppbära retroaktivt beviljad periodisk ersättning enligt denna lag, till den del den motsvarar vad socialnämnden har betalat ut till dennes samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som den retroaktiva ersättningen avser.

Om någon i väsentlig mån har fått sin försörjning genom socialbidrag enligt 6 å social- tjänstlagen (l980:620) får socialnämnden från försäk- ringskassan uppbära retroaktivt beviljad periodisk ersättning enligt denna lag, till den del den motsvarar vad socialnämnden har betalat ut till dennes samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som den retroaktiva ersättningen avser. Skatteavdrag och beslut om löneutmätning enligt utsökningsbalken har företräde

framför sådan utbetalning till socialnämnd.

I fråga om minskning av pension då livränta utgår enligt äldre lagstiftning om yrkesskador gäller 2 å.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärde- skatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968z430) om mervärdeskatt att 48 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

48å

Föreslagen lydelse

Betalas inte skatt i behörig tid och ordning skall skatten och den restavgift, som belöper på denna, drivas in.

Bestämmelsema i uppbörds- lagen (1953:272) om indrivning, avkortning och avskrivning samt efterkrav gäller i tilllämpliga delar i fråga om mervärdeskatt. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av mervärdeskatt och restavgift på skatten.

Bestämmelserna i uppbörds— lagen (1953z272) om indrivning, avkomling och avskrivning samt efterkrav gäller i tilllämpliga delar i fråga om mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (l973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (l973:349) att 9 kap. 3 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

9 kap.

35

Föreslagen lydelse

En fordran på studiestöd kan inte överlåtas. En fordran på studiehjälp eller studiemedel får inte tas i anspråk genom utmätning eller införsel. Andra fordringar på studiestöd kan utmätas och tas i anspråk genom införsel i den ordning och i den omfattning som anges i 7 kap. och 15 kap.utsökningsbalken.

En fordran. på studiehjälp eller studiemedel får inte tas i anspråk genom utmätning. Andra fordringar på studiestöd kan tas i anSpråk genom löneutmätning enligt utsök- ningsbalken.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminal— Prop. 1994/95:49 Vård i anstalt Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt att 45 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 å Har intagen uppsåtligen förstört egendom som tillhör anstalten, får ersättning härför tagas ut av medel som tillkommer honom enligt 44 å första stycket.

Arbetsersätming som för Arbetsersättning som för intagens räkning innestår hos intagens räkning innestår hos kriminalvårdsmyndighet får ej kriminalvårdsmyndighet får ej utmätas. utmätas. Dock får arbetsersätt—

ningen dessförinnan . utmätas enligt reglerna om löneutmät- ning i utsökningsbalken.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:206) om fel-

parkeringsavgift

Härigenom föreskrivs i

fråga

om lagen (1976:206) om

felparkeringsavgift att 13 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Om ej annat följer av denna lag gäller uppbördslagen (l953:272) i tillämpliga delar i fråga om felparkeringsavgift. Reglerna om restavgift skall dock inte tillämpas. Regeringen får föreskriva avvikelser från uppbördslagen, när det gäller avkortning, avskrivning och det administrativa förfarandet i fråga om felparkeringsavgift. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av felparke- ringsavgijt.

13å

Föreslagen lydelse

Om ej annat följer av denna lag gäller uppbördslagen (l953:272) i tillämpliga delar i fråga om felparkeringsavgift.. Reglerna om restavgift skall dock inte tillämpas. Regeringen Får föreskriva avvikelser från uppbördslagen, när det gäller avkortning, avskrivning och det administrativa förfarandet i fråga om felparkeringsavgift.

Åläggande enligt 6 å andra stycket får ej utfärdas senare än ett år efter den dag då överträdelsen skedde.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagns- Prop. 1994/95:49 skatt Bilaga 2' '

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:339) om saluvagnsskatt att 6 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 5 Vad i uppbördslagen (l953:272) stadgas om indrivning, avkortning och avskrivning av skatt skall i tillämpliga delar gälla saluvagnsskatt. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av saluvagnsskatt och restavgtfi.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen

(1977z981)

Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen (1977:98l) att 22 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

I fråga om handräckning och verkställighet av dom, som anges i 21 å tredje stycket, äger i övrigt 12 å andra och tredje styckena samt 14—18 åå lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. motsvarande tillämpning. Härvid skall hänvisningen i 16 å tredje stycket till 10 å första stycket avse 18 å första stycket denna lag.

22å

Föreslagen lydelse

I fråga om handräckning och verkställighet av dom, som anges i 21 å tredje stycket, äger i övrigt 12 å andra och tredje styckena samt 15—18 åå lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. motsvarande tillämpning. Härvid skall hänvisningen i 16 å tredje stycket till 10 å första stycket avse 18 å första stycket denna lag.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) om avbetal- Prop. 1994/95:49 ningsköp mellan näringsidkare m.fl. Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., dels att 14 å skall upphöra att gälla, dels att 12 och 18 åå slall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 å

Ansölan om handräckning slall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6 å andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan, slall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid ansölmingen slall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i 11 å.

Utsökningsavgift skall förskotteras av sökanden, om kronofogdemyndigheten begär det. Betalas inte förskott inom förelagd tid, får handräclmingen inställas.

I fråga om handräclming I fråga om handräckning enligt denna lag tillämpas be- enligt denna lag tillämpas be- stämmelserna om verkställighet stämmelserna om verkställighet i 16 kap. 10—12 åå utsöknings- i 16 lap. 10—12 a åå utsök- balken. ningsbalken.

18 å

Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats återlämna vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller muntligen, varvid domen slall ges in.

I fråga om verkställigheten I fråga om verkställigheten tillämpas 14 å och, om ej annat tillämpas 15 å, om ej annat följer av domen, 15 å. följer av domen. Beträffande Beträd'ande talan mot krono- talan mot kronofogdemyndig- fogdemyndighetens värdering henens värdering tillämpas 16 å tillämpas 16 å andra och tredje andra och tredje styckena. styckena.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:882) om säkerhet för skattefordringar m.m. att 4 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse _! Föreslagen lydelse 4 &

Pant får tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom.

Borgen får genast utsökas. Borgen får genast utsökas. Därvid gäller i tillämpliga delar' Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i uppbördslagen . bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av ' (1953:272) om indrivning av restförd skatt. Införsel får äga restförd skatt.

rum om det är

medgivet betråfande den ford-

ran som säkerheten avser. - . . Om ett företagshypoteksbrev. utgör säkerhet, får utmätning genast sk

i den egendom som omfattas av företagshypoteket, även när detta gäller i annan näringsverksamhet än gäldenärens.

Denna lag träder i kraft "den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagenProp. 1994/95:49 (1979:189) Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om bötesverkställighetslagen (1979:189) att 7, 9 och 13 åå slall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 & Indrivning inleds genom att den bötfällde avkrävs betalning, om ej särskilda skäl finns att underlåta krav. Kronofogdemyndigheten får Kronofogdemyndigheten får bevilja uppskov med betalningen bevilja uppskov med betalningen eller medge avbetalning. Mot eller medge avbetalning. Mot beslut angående uppskov eller beslut angående uppskov eller avbetalning får talan ej föras. avbetalning får talan ej föras. Den bötfällde får dock begära Den bötfällde får dock begära prövning av beslutet i samband prövning av beslutet i samband med klagan över utmätning eller med klagan över utmätning. införsel.

9 5

I den mån betalning inte kan I den mån betalning inte kan erhållas med tillämpning av erhållas med tillämpning av 7 å eller lagen (l985:l46) om 7 å eller lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, sker in- slatter och avgifter, sker in— drivning genom utmätning eller drivning genom utmäming. införsel enligt vad som är sär- skilt föreskrivet.

13 å

Mot kronofogdemyndighets förordnande enligt 12 å får åldagaren i den ort där den bötfällde finns föra talan genom besvär hos tingsrätten i samma ort. Besvärshandling slall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då åklagaren fick del av beslutet. I ärendet äger lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden motsvarande tillämpning. Därvid skall i fråga om besvärshandlingen gälla vad som i den lagen sägs om ansökan och skall vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 å samma lag rätten bestå av en lagfaren domare och nämnd.

Mot kronofogdemyndighets Mot kronofogdemyndighets beslut att icke meddela förord- beslut att icke meddela förord- nande enligt 12 å får talan ej nande enligt 12 å får talan ej föras. Den bötfällde får dock föras. Den bötfällde får dock begära prövning av beslutet i begära prövning av beslutet i samband med klagan över ut— samband med klagan över ut— mätning eller införsel. mätning. 153

Prop. 1994/95:49 Bilaga 2 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar att 17 och 22 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Om en uppdragsgivare har irmehållit ett belopp enligt 5 å men inte betalat in detta i rätt tid och ordning eller är betal- ningsskyldig för ett belopp en- ligt 12 å, får beloppet, sedan beslut om betalningskyldighet har meddelats, dn'vas in i den ordning som gäller för indriv- ning av skatt enligt uppbörds- lagen (1953:272). Detsamma gäller om en uppgiftsskyldig är betalningsskyldig för ett belopp enligt 13 å. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum utom för belopp för vilket betalningsskyldighet ålagts med stöd av 12 å. Bestämmelserna i uppbördslagen om avkortning, avskrivning och antagande av ackordsförslag skall också till- lämpas.

175

22å

Föreslagen lydelse

Om en uppdragsgivare har innehållit ett belopp enligt 5 å men inte betalat in detta i rätt tid och ordning eller är betal— ningsskyldig för ett belopp en- ligt 12 å, får beloppet, sedan beslut om betalningskyldighet har meddelats, drivas in i den ordning som gäller för indriv- ning av skatt enligt uppbörds- lagen (1953:272). Detsamma gäller om en uppgiftsskyldig är betalningsskyldig för ett belopp enligt 13 å. Löneutmätning med företrädeer enligt 7 kap. 16 å 3 utsökningsbalken får äga mm utom för belopp för vilket betalningsskyldighet ålagts med stöd av 12 å. Bestämmelsema i uppbördslagen om avkortning, avskrivning och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas.

Den som i egenskap av företrädare för en uppdragsgivare, som är juridisk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att betala in ett innehållet belopp i rätt tid och ordning är tillsammans med uppdragsgivaren betalningsskyldig för beloppet och den restavgift som belöper på detta. Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges om

det föreligger särskilda skäl.

Bilaga 2

Talan om att ålägga betal- ningsskyldighet enligt första stycket skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan uppdragsgivarens betal- ningsskyldighet för beloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som som har blivit ålagd betal- ningsskyldighet får indrivning ske i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen (l953:272). Där- vid för införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken äga rum.

Talan om att ålägga betal- ningsskyldighet enligt första stycket skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan uppdragsgivarens betal- ningsskyldighet för beloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som som har blivit ålagd betal- ningsskyldighet får indrivning ske i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen ( 1 953 2272).

Den som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får söka beloppet åter av den juridiska personen. _Därvid skall be— stämmelserna i 19 å tilllämpas.

Bestämmelsen i 4 å preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om , regressfordringar enligt tredje stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (l984:151) om Prop. 1994/95:49 punktskatter och prisregleringsavgifter Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (l984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter att 5 kap. 16 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

5 kap. 16 å

Föreslagen lydelse

Betalas inte skatten i rätt tid och ordning skall den drivas in. Bestämmelserna i uppbörds— lagen (1953 :272) om indrivning, avkortning, avslu'ivning och efterkrav gäller i tilllämpliga delar för skatt enligt denna lag. Beskattningsmyndigheten beslutar dock om avkomling

och kronofogdemyndigheten om -

avskrivning av skatt. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av skatten.

Bestämmelserna i uppbörds- lagen (l953:272) om indrivning, avkortning, avskrivning och efterkrav gäller i tilllämpliga delar för skatt enligt denna lag. Beskattningsmyndigheten beslutar dock om avkortning och kronofogdemyndigheten om avskrivning av skatt.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare att 21 och 28 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 å Den som i egenskap av företrädare för en arbetsgivare, som är juridisk person, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har underlåtit att betala arbetsgivaravgifter i den tid och ordning som följer av 4, 7 och 9 åå är tillsammans med arbetsgivaren betalningsskyldig för beloppet samt den restavgift och tilläggsavgift som belöper på detta. Betalningsskyldigheten får jämkas eller efterges om det föreligger särskilda skäl.

Talan om att ålägga betal- ningsskyldighet skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan arbetsgivarens be— talningsskyldighet för beloppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betalnings- skyldighet får indrivning ske i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt uppbördslagen (l953:272). Där—

Talan om att ålägga betal- ningsskyldighet skall föras vid allmän domstol. Talan får inte väckas sedan arbetsgivarens betalningsskyldighet för be- loppet har bortfallit enligt lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Hos den som har blivit ålagd betal- ningsskyldighet får indrivning ske i den ordning som gäller för indrivning av skatt enligt upp— bördslagen (l953:272).

vid får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken äga rum.

Den som fullgjort sin betalningsskyldighet enligt första stycket får söka beloppet åter av arbetsgivaren. Därvid skall bestämmelserna i 76 å uppbördslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 4 å preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt tredje stycket.

28 å Har arbetsgivaravgifter inte betalats i den tid och ordning som är föreskriven i denna lag för betalning av sådan avgift eller som har bestämts enligt 7 å, eller 30 å, utgår restavgift och tilläggsavgift enligt 58 å 1 mom. uppbördslagen (l953:272). Därvid skall bestämmelserna i 58 å 2 mom. första stycket samma lag tillämpas.

Bilaga 2

Uppbördslagens bestämmelser om indrivning, avkortning, avskrivning och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas i fråga om belopp på vilket denna lag är tillämplig. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum.

Uppbördslagens bestämmelser om indrivning, avkortning, avskrivning och antagande av ackordsförslag skall också tillämpas i fråga om belopp på vilket denna lag är tillämplig.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988z327) Prop. 1994/95:49

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1988z327)_ att Bllaga 2 66 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

66 å

Betalas inte skatten i rätt tid skall den drivas in.

Bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) om indrivning, avkortning och avskrivning gäller även skatt enligt denna lag. Vad som sägs i 58 å 2 mom. första stycket och 67 å första stycket uppbördslagen om skattemyndighet skall därvid i stället gälla beskatmingsmyndigheten. Fordonsskatt som skulle ha betalats men inte har erlagts får avkortas genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret. Vid återbetalning av skatt skall avräknas endast sådan till betalning förfallen fordonsskatt eller kilometerskatt som inte erlagts, restavgift och skattetillägg som belöper på sådan skatt, förseningsavgift enligt 48 å samt sådana avgifter enligt bilregisterkungörelsen (1972:599) som uppbärs i samband med uppbörd av vägtrafikskatt. I fråga om avräkningen skall 37, 38, 45 och 84 åå tillämpas.

Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av skatten.

Denna lag träder i haft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1989z47l) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten

Härigenom föreskrivs i

fråga

om lagen (1989z47l) om

investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten att 10 å skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

På framställning av skatte— myndigheten skall investerings- skatt, som inte har betalats inom av skattemyndigheten angiven tid, indrivas i den ordning som föreskrivs i uppbördslagen (l953:272) om indrivning av restförd skatt. Därvid utgår restavgift enligt 58 å 1 mom. första stycket nämnda lag. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av investeringsskatt eller restavgifi.

10å

Föreslagen lydelse

På framställning av skatte- myndigheten skall investerings- skatt, som inte har betalats inom av skattemyndigheten angiven tid, indrivas i den ordning som föreskrivs i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd skatt. Därvid utgår restavgift enligt 58 å 1 mom. första stycket nämnda lag.

När särskilda omständigheter föranleder det, får skattemyndigheten meddela befrielse från skyldighet att betala restavgift. Därvid skall bestämmelserna i 58 å 2 mom. första stycket uppbördslagen tillämpas.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild Prop. 1994/95:49 inkomstskatt för utomlands bosatta Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta att 22 å skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild Prop. 1994/95:49 inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. att 24 å skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om hand- läggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret att 3 å skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 &

Fordran på familjebidrag får Fordran på familjebidrag får inte överlåtas och inte heller tas inte överlåtas och inte heller tas i anspråk genom utmätning eller i anspråk genom utmätning. införsel.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Remissinstanserna

Yttranden över RSV Rapport 1992:1 har till Justitiedepartementet avgetts av Justitiekanslern, Domstolsverket, Rättshjälpsmyndigheten, Kriminalvårdsstyrelsen, Datainspektionen, Överbefälhavaren, Social— styrelsen, Riksförsälcringsverket, Konsumentverket, Centrala studie- stödsnämnden, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Svea hovrätt, Riksdagens ombudsmän, Försvarets civilförvaltning, Skattemyndigheten i Malmöhus län, Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Juridiska hkultetsnämnden vid Stockholms universitet, Sveriges advokatsamfund, Tjänstemännens centralorganisation, IUSEK, Svenska Arbetsgivare- föreningen, Svenska Bankföreningen, Sparbankemas bank, Föreningen Sveriges honofogdar, Ackordscentralen i Stockholm, Konkursförvaltar- kollegiemas förening, Arbetslöshetskassomas Samorganisation, Finans- bolagens förening, Svenska Inkassoföreningen, Socialtjänstlags- utredningen (dir. 1991:50) och Göteborgs konsumentnämnd.

Lagtext 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken dels att 15 kap. skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1 å, 2 kap. 3 å, 3 kap. 4, 22 och 23 åå, 4 kap. 8—11, 33 och 36 åå, 7 kap., 13 kap. 1 å, 16 kap. 5 å, 17 kap. 3 och 6—8 åå samt 18 kap. 7, 12 och 16 åå skall ha följande lydelse,

dels att det i balken skall införas elva nya paragrafer, 4 kap. 1 a, 9 a—9 g och 13 a åå, 13 kap. 14 a å och 16 kap. 12 a å, samt närmast före 4 kap. 36 å en ny mbrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 1 5 Denna balk är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan för— pliktelse, samt i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad eller an-

nan liknande säkerhetsåtgärd.

Verkställighet som avser betal— ningsskyldighet sker genom utrnät— ning eller införsel. Verkställighet som avser annan förpliktelse eller säkerhetsåtgärd sker i den ordning som anges i 16 kap.

Verkställighet som avser betal— ningsskyldighet sker genom utrnät- ning. Verkställighet som avser an- nan förpliktelse eller säkerhetsåt- gärd sker i den ordning som anges i 16 kap.

2kap.1 3å

Ansökan skall göras hos den kronofogdemyndighet som är be- hörig enligt bestämmelserna i 4kap. 8 å, 15 kap. 7 å eller 16 kap. 1 eller 10 å.

Ansökan skall göras hos den kronofogdemyndighet som är be- hörig enligt bestämmelserna i 4kap. 8 å eller 16 kap. 1 eller 10 å.

Vid tillämpning av denna balk skall med svarandens hemvist förstås den ort där han är bosatt samt, beträffande dödsbo, den ort där den döde senast var bosatt och, beträffande annan juridisk person, den ort som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar domstols behörighet i tvistemål i allmänhet.

3 kap. 4 å Dom som ej har vunnit laga kraft får verkställas i fall och under villkor som anges i 5—9 åå.

* Senaste lydelse 1993z893.

Bilaga 4

Om hinder mot att utrnätt egen- dom säljs eller inäutna medel be- talas ut änns bestämmelser i 8kap. 4 å, 13 kap. 14 å och 15 kap. 22 å.

Bestämmelser om hinder mot att utrnätt egendom säljs eller inäutna medel betalas ut änns i 8kap. 4 å samt 13 kap.] och 14 åå.

22å

Upphävs exekutionstitel, skall sökt verkställighet omedelbart in- ställas. Redan vidtagen åtgärd för verkställighet skall såvitt möjligt återgå. Sådan återgång skall ske genast, om ej annat har förord- nats. I mål om utmätning eller införsel skall dock vidtagen åtgärd ej utan särskilt förordnande återgå förrän det avgörande varigenom exekutionstiteln har upphävts har vunnit laga kraft.

I mål om utmätning eller införsel skall lo'onofogdemyndigheten på begäran utsöka vad borgenären skall betala tillbaka. Härvid får ställd säkerhet tagas i anspråk. I annat mål skall myndigheten på begäran återställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder ej möter.

Upphävs en exekutionstitel, skall sökt verkställighet omedelbart in- ställas. Redan vidtagen åtgärd för verkställighet skall såvitt möjligt återgå. Sådan återgång skall ske genast, om inte annat har förord- nats. I mål om utmätning skall dock vidtagen åtgärd inte utan sär- skilt förordnande återgå förrän det avgörande varigenom exekutions- titeln har upphävts har vunnit laga loaft.

I mål om utmätning skall krono- fogdemyndigheten på begäran ut- söka vad borgenären skall betala tillbaka. Härvid får ställd säkerhet tas i anspråk. I annat mål skall myndigheten på begäran återställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte möter.

Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom verkställigheten.

23 å

Bestämmelserna i 3—13 och 15—20 åå samt 22 å första stycket tredje och fjärde meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i allmänt mål.

Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan särsldld rättsverkan av brott som innefattar betal- ningsskyldighet, får ej verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Annan exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den har vunnit laga kraft, om det är särskilt föreslcrivet.

Exekutionstitel i allmänt mål Exekutionstitel i allmänt mål verkställs såsom lagalcraftägande dom. I stället för vad som sägs i 22 å första stycket tredje och fjärde meningarna gäller att åter— gång av utmätning eller införsel skall ske genast, när exekutions— titeln har upphävts.

verkställs såsom lagakraftägande dom. I stället för vad som sägs i 22 å första stycket tredje och fjärde meningarna gäller att åter- gång av utmätning skall ske genast, när exekutionstiteln har upphävts.

Bilaga 4

4kap. laå

Om någon på grund av under- hållsskyldighet enligt lag på sär- skilda tider skall betala bidrag till make, förutvarande make, eget barn eller annans barn, skall ut- mätningen avse samtliga vid verk- ställighetstillfället förfallna bidrag. Sökanden kan dock begära att verkställigheten skall begränsas till vissa bidragsbelopp.

Utmätning får inte ske för underhållsbidrag enligt äkten- skapsbalken och föräldrabalken sedan tre år har förflutit från den ursprungliga förfallodagen.

8 å2 Frågor om utmätning prövas av kronofogdemyndigheten i det län där gäldenären har sin hemvist, där egendom som tillhör gäldenären änns eller där verkställighet annars lämpligen kan ske.

Frågor om utmätning av lön eller annan förmån som avses i 7 kap. prövas, om gäldenären inte har hemvist här i landet, av kro— nofogdemyndigheten i det län där arbetsgivaren eller någon annan som ger ut förmånen finns.

Frågor om utmätning av lön eller annan förmån som avses i 7 kap. prövas, om gäldenären inte har hemvist här i landet, av Kro- nofogdemyndigheten i Stockholms län.

Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig en- ligt första eller andra stycket, får myndigheten likväl i brådskande fall vidtaga åtgärd som avses i 6 kap. 12 å innan målet enligt 2 kap. 4 å första stycket överlämnas till kronofogdemyndighet som är behörig.

2 Senaste lydelse 1993:893.

9 5 Ett mål om utmätning handläggs under ett år från dagen för an- sökan. Målet kan under handlägg- ningstiden vara föremål för ut— redning, verkställighet eller bevak- ning. th utmätning för ett kon— kursbos räkning enligt 7kap. 19 å handläggs dock målet under kon— kursen utan tidsbegränsning.

Pågår vid utgången av ettårspe- rioden utmätning av lön för under—

Bilaga 4

95

Kronofogdemyndigheten skall i den utsträckning som påkallas av ansökningens innehåll, gälde- närens förhållanden och övriga omständigheter undersöka huru— vida gäldenären har utmätningsbar egendom.

hållsbidrag som avses i 1 a &, skall målet handläggas under ytterligare en ettårsperiod.

Försätts gäldenären i konkurs, avbryts handläggningen av målet, såvida inte utmätning av lön pågår för en fordran som avser under- hållsbidrag med företrädesrätt en- ligt 7 kap. 14 5 första stycket 1 eller utmätning skall ske för ett konkursbos räkning enligt 7 kap. 19 5.

9 a &

Sökanden kan under de sista sex månaderna av handläggningstiden begära att handläggningen skall fortsätta under ytterligare en ett- årsperiod (fömyelseansökan). En fömyelseansökan får göras ett obegränsat antal gånger.

9 b &

Utmätt gods får säljas och infiutna medel redovisas trots att handläggningstiden löpt ut eller handläggningen avbrutits enligt 9 &. Detsamma gäller i fråga om åtgärd mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 5.

9cå

Om en ansökan avser utmätning utan inskränkning, skall kronofog- demyndigheten i den utsträckning som påkallas av ansökans inne- håll, gäldenärens förhållanden och övriga omständigheter utreda gäldenärens anställnings— och inkomstförhållanden samt under- söka om gäldenären har utmät- ningsbar egendom O'itllständig till- gångsundersökning).

9 d 5

Om en ansökan om utmätning avser endast lön eller annan för- mån som avses i 7kap. 1 5 och

Bilaga 4

fordringar som avses i ] 5 lagen (1985:146) om avräkning vid åter- betalning av skatter och avgifter, skall kronofogdemyndigheten utre- da gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden (begränsad tillgångsundersökning).

9 e &

Sökanden kan under handlägg- ningstiden begära att kronofogde— myndigheten skall göra sådan tillgångsundersökning som avses i 9 c eller 9 d & (kompletterande tillgångsundersökning). En sådan begäran får upprepas ett obegrän— sat antal gånger.

9f 5

Om kronofogdemyndigheten får kännedom om att gäldenären har utmätningsbar lös egendom, skall den utmätas även om ansökan om utmäming begränsats enligt 9 d &.

Fordringar som avses i ] & lagen (l985:l46) om avräkning vid återbetalning av skatter och av- gifter skall alltid utmätas.

Särskilda föreskrifter om utmätning av fast egendom, registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg finns i 4 kap. 5 &.

9 g &

Kronofogdemyndigheten skall i förekommande fall snarast efter genomförd utredning underrätta sökanden om att utmätning av lön inte kan ske eller att gäldenären saknar tillgångar till fil” betalning av utmätningsfordringen.

Bilaga 4

10 å3 Utmätning i enskilt mål skall ske så snart som möjligt efter det att be- hövliga handlingar har kommit in till kronofogdemyndigheten.

Om sökanden i enskilt mål medger uppskov med utmätningen och om uppskovet varar över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Om sökan- den medger uppskov lier än två gånger, är ansökan också för- fallen.

Bestämmelser om indrivning i allmänt mål finns i lagen (1991-891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Om sökanden i enskilt mål medger uppskov med utmätningen och om uppskovet varar över två månader, är ansökan förfallen. Om sökanden medger uppskov ller än två gånger under en ettårig handläggningsperiod, är ansökan också förfallen. Under uppskovs— tiden tillämpas 9 f andra stycket och ]] åå.

llå

Har två eller Hera sökt utmätning mot samma gäldenär, skall ut- mätning för fordringarna ske samtidigt, om ej utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt.

Bestämmelserna i 15 kap. 165 första stycket om jämkning av un- derhållsbidrag vid införsel har motsvarande tillämpning vid utmäming.

Bestämmelserna i 7 kap. 17å första stycket om jämkning av un- derhållsbidrag vid utmätning av lån tillämpas även vid annan utmätning.

13aå

Under den tid då varken utred- ning eller verkställighet pågår, skall kronofogdemyndigheten be— vaka målet. Under bevaknings— tiden tilllämpas 9 f och ]] åå.

33 å

Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utrnätt egen- dom tillhörde tredje man, skall utmätningen hävas, såvida ej tredje man- nen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendo- men sålts, gäller hävandet av utmätningen endast rätten till inllutna me- del.

Utmätning skall också hävas, om försälng av egendomen eller in-

Utmätningen skall också hävas, om försäljning av egendomen eller

3 Senaste lydelse 19931893.

Bilaga 4

drivning av utrnätt fordran ej kan antagas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig.

indrivning av utrnätt fordran inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig eller om ford- ringsanspråket kan antas bli till- godosett genom utmätning av lön under handläggningsperioden.

Särskild bestämmelse om allmänna mål

36 å4

7 kap. Utmätning av lön m.m.

Bestämmelserna i 9—10 och 13 a åå tillämpas inte i allmänna mål. Bestämmelser om indrivning i allmänna mål änns i lagen (I993.'891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Allmänna bestämmelser

1 åS Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmäming av 1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, provision eller annan gottgörelse,

2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är jämförlig med en arbetstagares,

3. belopp som utgår som pen- sion eller livränta,

4. sjukpenning, föräldrapenning- förmåner, rehabiliteringspenning, ersättning enligt lagen (l988zl465) om ersättning och ledighet för när- ståendevård och annan ersättning som utgår på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, ar- betslöshet, vämpliktstjänstgöring

3. periodiskt vederlag för ut- nyttjande av patent, rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annan sådan rättighet eller för överlåtelse av rörelse,

4. belopp som utgår som pension eller livränta,

5. sjukpenning, föräldrapenning— förmåner, rehabiliteringspenning, ersättning enligt lagen (l988zl465) om ersättning och ledighet för när- ståendevård och annan ersättning som lämnas på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, ar- betslöshet, vämpliktstjänstgön'ng

' Förutvarande 36 å upphävd genom 1993z893.

5 Senaste lydelse l991:1989.

Bilaga 4

eller annan tjänstgöring som er- sätts med samma eller liknande förmåner som vämpliktstjänst- göring, allt i den mån ersätmingen inte avser att kompensera för sär- skilt angivna kostnader eller skall återbetalas.

Bestämmelserna i detta kapitel är ej tillämpliga när gäldenären är dödsbo eller annan juridisk per- son.

För vissa fall när skälig lön ej utgår för gäldenärens arbete gäller enligt 18 å särskilda bestämmelser.

eller annan tjänstgöring som er— sätts med samma eller liknande förmåner som vämpliktstjänst— göring, allt i den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller skall återbetalas. Bestämmelsema i detta kapitel är inte tillämpliga när gäldenären är dödsbo eller annan juridisk per- son.

25

Vad som föreskrivs om ut- mätning av lön gäller även utrnät- ning av annan förmån som avses i 1 å, om ej annat anges. Bestäm— melser om arbetsgivare gäller därvid den som utger förmånen.

Vad som föreskrivs om ut- mätning av lön gäller även utrnät- ning av annan förmån som avses i l å, om inte annat anges. Bestäm- melser om arbetsgivare gäller därvid den som utger förmånen.

Villkor för utmätning

35

Lön som innestår hos arbets- givaren får utmätas genom att ar- betsgivaren åläggs att innehålla och tillställa kronofogdemyndig- heten viss del. Beslut om utrnät- ning får meddelas beträfande lön som fönfaller under viss i beslutet angiven tid eller betrafande viss lönepost.

Lön som innestår hos arbets- givaren får utmätas genom att ar- betsgivaren åläggs att innehålla och betala ut en viss del av lönen till kronofogdemyndigheten . Be— slutet om utmäming får avse fram- tida utbetalningar av lön eller viss lönepost.

Utmätning av lön skall ske en- dast om det är försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas flyta in.

4?)

Lön får tagas i anspråk genom utmäming endast i den mån lönen uppenbart överstiger vad som be- hövs för gäldenärens och hans familjs underhåll samt till full- görande av underhållsskyldighet som i övrigt åvilar honom. Om utmätningen avser ackordslön,

Lön får tas i anspråk genom utmätning endast till den del den överstiger vad gäldenären behöver för sitt eget underhåll och famil- jens behov samt till fullgörande av betalningsskyldighet mot annan som vid utmätning av lön har bättre rätt till lönen. Vid

Bilaga 4

provision eller annan ersättning som innestår för längre tid än en månad, skall särskild hänsyn tagas till detta förhållande.

utmätning för underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 14 5 första stycket 1 skall även be— talningsskyldighet mot annan som har lika rätt som sökanden beak— tas.

Om utmätningen avser ackords- lön, provision eller annan ersätt- ning som innestår för längre tid än en månad, skall särsldld hänsyn tas till detta förhållande.

55

Utmätning får ej under ett och samma kalenderår tillämpas sam- manlagt längre tid än sex måna- der. Utmätning får ej heller under två kalenderår eäter varandra ske så att lönen i en följd eller utan större uppehåll tas i anspråk un- der längre tid än sex månader. Det bör om möjligt undvikas att lönen tas i anspråk under gälde- närens semester eller i omedelbar anknytning till denna.

Första stycket är ej tillämpligt vid utmätning av ackordslön, provision eller annan ersättning som innestår för längre tid än en månad. Meddelas i annat fall beslut om utmätning betrafande viss lönepost, skall beslutet vid tillämpning av första stycket anses gälla den tid på vilken den posten belöper.

Om belopp som utgår som pension eller livränta förfaller med längre mellanrum än en månad, får utmätning därav ej ske i vidare mån än om beloppen hade förfallit månadsvis.

Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) bestäms med ledning av ett normalbelopp, som för kalenderår utgör för ensam- stående 43 800 kronor, för sam— manlevande makar och därmed jämställda 72 360 kronor och för varje barn 23 240 kronor till och med det kalenderår barnet fyller 6 år. För äldre barn är normal- beloppet 26 750 kronor.

Normalbeloppen skall varje nytt kalenderår multipliceras med ett jämförelsetal som anger för- hållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad före- gående år och prisläget i oktober 1993. Normalbeloppen skall anses innefatta alla vanliga levnadskost— nader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen.

Normalbeloppen fastställs av re- geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

65

Ersättning som utgår i stället för semester och innestår hos ar- betsgivaren får ej i något fall ut- mätas utan gäldenärens med- givande i rnålet. Detta gäller även semestennedel som av arbets-

Utmätning av [ön för under- hållsbidrag som omfattas av 4 kap. 1 a å får ske endast om bidragsbeloppet utestår obetalt eller om gäldenären vid två eller flera tillfällen under de senaste två

Bilaga 4

givaren har betalats till särskild kassa och innestår hos denna.

åren före utmätningsbeslutet har underlåtit att betala i rätt tid och det änns anledning att anta att detta skall upprepas.

Utmätning får dock inte ske för annat bidragsbelopp än sådant som är förfallet när verkställighet skall ske eller som förfaller näst därefter.

Förfarandet

75

Innan beslut om utmäming med- delas skall gäldenären beredas till— falle att yttra sig, om det kan ske utan avsevärd tidsutdräkt. Gälde- nären behöver dock ej höras när han byter anställning och beslut skall meddelas om utmätning hos den nye arbetsgivaren, om ej sär- skilda skäl föreligger.

Innan ett beslut om utmäming meddelas, skall gäldenären ges tillfälle att yttra sig, om det inte avsevärt skulle fördröja handlägg- ningen. Om det inte änns särskilda skäl för det, behöver gäldenären dock inte höras när han byter anställning och beslut skall meddelas om utmätning hos den nye arbetsgivaren.

85

Kronofogdemyndigheten bestäm- mer dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningslill- fälle (utmätningsbeloppet), dels det belopp som enligt 4 å skall för- behållas gäldenären (det utmät— ningsfria beloppet).

Är det fråga om utmätning av sjukpenning eller annan dagersätt- ning som avses i 1 å första stycket 4, bestäms utmätningsbeloppet och det utmätningsfria beloppet per dag.

Vid utmätning av lön skall kronofogdemyndigheten bestämma dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlönings- tillfalle (utmätningsbeloppet), dels förbehållsbeloppet. I stället för att fastställa ett utmätningsbelopp får myndigheten bestämma att all lön som överstiger förbehållsbeloppet skall tas i anspråk.

Vid utmätning av sjukpenning eller annan dagersättning som avses i l å första stycket 5, be- stäms utmätningsbeloppet och för— behållsbeloppet per dag. Om sådan ersättning betalas ut för mer än en dag, skall utmätnings- belopp och förbehållsbelopp för samtliga dagar som ingår i ersätt- ningsperioden räknas samman.

Bilaga 4

8 a å'S

När sjukpenning eller annan dagersättning som avses i ] å första stycket utges för mer än en dag, skall utmämingsbeloppen och de utmätningsfria beloppen räknas samman för samtliga dagar som ersättningsperioden omfattar.

Vid utmätning för ett engångs— belopp som avser underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 14 å första stycket 1 skall kronofogde- myndigheten vid behov fördela beloppet på särskilda poster eäer vad som är skäligt med hänsyn till den tid som beloppet är avsett för och övriga omständigheter: De särskilda posterna anses vid utmätningen förfallna enligt vad som bestämts vid fördelningen. .

95

Om särslcilda skäl föreligger, får kronofogdemyndigheten ålägga ar- betsgivaren att anpassa sättet för länens utbetalande så att utrnät- ning kan verkställas i därför läm- pad ordning.

Om det änns särskilda skäl, får kronofogdemyndigheten ålägga ar- betsgivaren att anpassa sättet för löneutbetalningen så att utmät— ningen kan verkställas i avsedd ordning.

10å

Beslut om utmäming skall ändras, om anledning föreligger. Innan ändring beslutas skall den part som ändringen går emot be— redas tillfälle att yttra sig, om ej det är uppenbart obehövligt eller beslutet ej kan uppskjutas.

6 Införd genom 19871372.

Ett beslut om utmätning skall ändras, om det änns anledning till det. Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, skall denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt eller beslutet inte kan uppskjutas.

Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag med företrädes— rätt enligt 14 å första stycket ] skall hävas. om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden ätllgör bidragsskyldigheten.

11 å

Kronofogdemyndigheten får på begäran av sökanden eller gäldenären bevilja anstånd under pågående utmätning av lön. På

Bilaga 4

11 å

Kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren angående beslut om utmätning och i fråga som avses i 9 eller IO å.

begäran av gäldenären får anstånd dock beviljas endast om sökanden medger det eller om det änns särskilda skäl.

12 å Kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren om ett be— slut om utmäming och i fråga som avses i 9-11 åå.

13 å7

Utmätningen medför förmånsrätt när det belopp som skall inne- hållas har förfallit till betalning.

När sjukpenning eller annan dag- ersättning som avses i 1 å första stycket 4 utges för mer än en dag, skall ersättningen anses ha förfallit till betalning med utmätnings— beloppet varje dag som ersätt- ningsperioden omfattar.

7 Senaste lydelse 1987z372.

F öreträdesordning

Utmätning av lön medför för— månsrätt när det belopp som skall innehållas har förfallit till be- talning.

När sjukpenning eller annan dag- ersättning som avses i ] å första stycket 5 utges för mer än en dag, skall ersättningen anses ha förfallit till betalning med utmätnings- beloppet varje dag som ersätt- ningsperioden omfattar.

14å Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde framför andra fordringsanspråk: ]. fordran som avser under- hållsbidrag enligt äktenskaps-

balken och föräldrabalken,

2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 å konkurslagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen,

3. fordran som avses i 2 å lagen (1993:891) om indrivning av stat- liga fordringar m.m.

Företrädesrätten enligt första stycket ] gäller även sådant utländskt underhållsbidrag som får

Bilaga 4

F öreträdesordning

12 å

Skatteavdrag har företräde framför utmätning. Om förhållan- det mellan införsel och utmätning änns bestämmelser i 15 kap. 16 och 17 åå.

verkställas i Sverige, om bidrags- fordringen vid verkställighets- tillfället inte är äldre än tre år.

15 å

Avdrag för preliminär skatt har företräde framför utmätning av lån. Utmätning för underhålls- bidrag med företrädesrätt enligt 14å första stycket 1 och förrättningskostnadema i målet har företräde framför avdrag för kvarstående skatt. Vid utmätning av lön för annan fordran har avdraget för kvarstående skatt företräde. En fordran enligt 14 å första stycket 1 har företräde framför förrättningskostnaderna i målet.

16 å

Vid samtidig utmätning för flera underhållsbidrag med företrädes- rätt enligt 14 å första stycket 1 skall det innehållna beloppet fördelas efter de löpande bidragens storlek. Om mer än som svarar mot de löpande bidragen har utmätts, har bidrag som har stått ute längre företräde vid fördelningen av det överskjutande beloppet.

En delbetalning som flyter in på en viss underhållsberättigads fordran avräknas i första hand på den fordran som har stått ute längst. Dock får belopp inte av- räknas på en fordran som är äldre än tre år.

17 å

Bor gäldenären varaktigt till— sarrrmans med sin make och över- stiger underhållsbidrag till maken eller till makamas barn vad som skäligen bör tillkomma den under- hållsberättigade, får bidraget vid

14 å

Har beslut om utmätnin g för viss fordran meddelats betrafande be— lopp som utgår som pension eller livränta och blir därefter rättig— heten SOm sådan utrnätt för annan fordran, skall den senare utmät— ningen anses ha skett även för obetald del av den förra ford- ringen.

tillämpningen av 14 och 16 åå Prop. 1994/95: 49 jämkas med hänsyn till annan Bilaga 4 fordran för vilken utmätning sker samtidigt. Om det finns särskilda skäl, får sådan jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta överstiger vad som skäligen behövs för den underhållsbe- rättigades försörjning.

Har gäldenären rätt till avdrag på underhållsbidrag enligt 7kap. 4 å föräldrabalken, får belopp som på grund av det tillgodoräknas ho— nom inte tas i anspråk genom ut- mätning för fordran, som till- kommer annan än den under hållsberättigade eller någon som har inträtt i dennes rätt.

18 å

Har utmätning för fordran med företrädesrätt enligt 14 å beviljats i förmån som avses i 1 å första stycket 3 eller 4 och blir därefter rättigheten som sådan utrnätt för annan fordran, har den förra fordringen företräde till betalning ur vad som inflyter till följd av den senare utmätningen. I fråga om underhållsbidrag med före— trädesrätt enligt 14 å första stycket ] gäller detta ifråga om bidrags— belopp som har jörfallit till be- talning när beslutet om utmätning av rättigheten meddelas eller förfaller näst därejier.

Har utmätning beviljats i förmän som avses i 1 å första stycket 3 eller 4 för någon annan fordran än som avses i 14 å första stycket och blir därefter rättigheten som sådan utrnätt för ytterligare fordran, skall den senare utmät— ningen anses ha skett även för den obetalda delen av den förra fordringen.

Bilaga 4

15å

Försätts gäldenären i konkurs, får beslut om utmätning ej tillämpas beträffande lön som för- faller under konkursen.

19 å

Även om gäldenären är i konkurs får utmätning enligt detta kapitel ske för fordran, som avser under- hållsbidrag med företrädesrätt enligt 14 å första stycket 1, och för konkursboets räkning.

Försätts gäldenären i konkurs under pågående utmätning av lön för någon annan fordran än som avses i 14 å första stycket 1, skall utmätningen fortsätta för konkurs- boets räkning, om inte konkurs- förvaltaren begär att verkställig— heten skall upphöra.

Arbetsgivares skyldigheter

16 å8

Utmätningsbeloppet skall inne- hållas endast i den mån lönen överskjuter det utmätningsfria be- loppet.

Arbetsgivaren skall tillställa kro— nofogdemyndigheten innehållet be- lopp pä tid och sätt som myndig- heten bestämmer. I de fall rege— ringen föreskriver kan kronofogde- myndigheten besluta att innehållet belopp skall tillställas en annan myndighet än kronofogdemyndig- heten.

Om särslcild anledning före- ligger, får arbetsgivaren åläggas att omedelbart tillställa kronofog- demyndigheten innehållet belopp.

17 å

Betalar arbetsgivaren ut lön i uppenbar strid mot beslut om ut- mäming eller underlåter han att inom föreskriven tid eller på an- fordran tillställa kronofogdemyn- digheten innehållet belopp, får hos arbetsgivaren genast utsökas vad

8 Senaste lydelse 1983:924.

20 å

Arbetsgivaren skall innehålla ut- mätningsbeloppet endast till den del som lönen överstiger förbe- hållsbeloppet.

Arbetsgivaren skall betala ut det innehållna beloppet till kronofog- demyndigheten på tid och sätt som myndigheten bestämmer. Krono— fogdemyndigheten får, i de fall regeringen föreskriver det, besluta att det innehållna beloppet skall betalas ut till en annan myndighet än kronofogdemyndigheten.

Om det finns särskild anledning till det, får arbetsgivaren åläggas att omedelbart betala ut det inne- hållna beloppet u'll kronofogde- myndigheten

21 å

Betalar arbetsgivaren ut lön i uppenbar strid mot ett beslut om utmätning eller underlåter han att inom föreskriven tid eller på an- fordran betala ut det innehållna beloppet till kronofogdemyndig- heten, får hos arbetsgivaren genast

Bilaga 4

denne skulle ha innehållit eller har innehållit.

18 å

Arbetar gäldenären i annans för- värvsverksamhet utan lön eller mot uppenbart för låg ersättning och kan till följd därav utmätning ej äga rum, får kronofogdemyn- digheten ålägga arbetsgivaren att, för tid efter det att beslut därom har meddelats och till dess annat förordnas, till myndigheten utge så mycket som hade kunnat tagas ut genom utmätning om skälig lön hade utgått för arbetet. Innan be- slut meddelas skall gäldenären och arbetsgivaren beredas tillfålle att yttra sig. .

Åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av lön. Un— derlåter arbetsgivaren att utge be- lopp som har bestämts genom be- slutet, gäller vad som sägs i 17 å.

utsökas vad denne skulle ha eller har innehållit.

22 å

Arbetar gäldenären i annans för- värvsverksamhet utan lön eller mot uppenbart för låg ersättning och kan utmätning därför inte ske eller ske endast med för lågt be- lopp, får kronofogdemyndigheten ålägga arbetsgivaren att, för tid efter det att beslut därom har meddelats och till dess annat beslutas, till myndigheten utge så mycket som hade kunnat tas ut genom utmätning, om skälig lön hade betalats för arbetet. Innan ett sådant beslut meddelas skall gäldenären och arbetsgivaren ges tillfälle att yttra sig.

En åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av lön. Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts ge- nom beslutet, gäller vad som sägs i21 å.

Särskilda bestämmelser

19 å

Samtidigt som utmätning sker av lön får även annan tillgång utmätas till säkerhet för sökandens fordran. Med vidare åtgärd i den delen får anstå under högst ett år i avvaktan på att lön innehålls till betalning av fordringen.

23 å Har arbetsgivaren innehållit me- del vid utmätning av lön i allmänt mål för fordran som avses i 2 å lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., är gälde- nären inte längre betalningsskyldig för den del av fordringen som mot- svaras av det innehållna beloppet, även om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller när medel har innehållits för fordran som avser underhållsbi- drag, om fordringen tillkommer allmän försäkringskassa enligt 15 å lagen (1964:143) om bidragsförskott.

Bilaga 4

20 å

Sedan lön har betalats ut, gäller om utmätning av medlen vad som sägs i 5 kap.

24 å

Sedan lön har betalats ut, kan medlen utmätas endast i enlighet med vad som sägs i 5 kap.

Strajfbestämmelse 21 å 25 å Arbetsgivare, som uppsåtligen En arbetsgivare som uppsåtligen

eller av oaktsamhet underlåter att inom föreskriven tid tillställa kro- nofogdemyndigheten belopp som skulle ha innehållits enligt beslut om utmätning, döms till böter.

eller av oaktsamhet underlåter att inom föreskriven tid tillställa lao- nofogdemyndigheten belopp som skulle ha innehållits enligt beslut om utmätning döms till böter.

13 kap. 1 &

Medel som har influtit till kronofogdemyndigheten i mål om utmätning skall redovisas så snart som möjligt. Är iniiutet belopp ringa och kan det antagas att ytterligare medel kommer att in- jiyta i målet, får det avvaktas.

Medel som har flutit in till kronofogdemyndigheten i mål om utmätning skall redovisas så snart som möjligt. Är influtet belopp ringa och kan det antas att ytter— ligare medel kommer att flyta in i målet, får myndigheten avvakta med redovisningen.

Vid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 å andra stycket får redovisning ske tidigast i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning.

14aå

Vid utmätning av lön för under- hållsbidrag med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 å första stycket ] tillämpas inte 14 å 3.

16 kap. 5 &

Lämnar sökanden anstånd med avhysningen och varar anståndet över sex månader från dagen för ansökningen, skall denna förklaras förfallen, om ej särskilda skäl föranleder att ytterligare anstånd godtas.

Lämnar sökanden uppskov med avhysningen och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.

Bilaga 4

12 a å

Medger sökanden uppskov med verkställighet och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger.

Kronofogdemyndigheten får be— vilja anstånd med handräckning för åter-tagning av en vara, om det finns särskilda skäl med hänsyn till köparens förhållanden och övriga orrrständigheter. Anstånd får dock inte beviljas för mer än fyra månader från dagen för ansökan om handräckning.

Kronofogdemyndigheten får be- sluta om villkor för anståndet och, om det finns anledning till det, förklara att anståndet skall upphöra att gälla.

17 kap. 3 å9

Sökanden ansvarar ej för förrätt- ningskostnadema för utmätning enligt 7 kap. 17 å eller 15 kap. 19å jämförd med 7 kap. 17 å eller för handräckning enligt 8 kap. 18 å.

Sökanden ansvarar ej heller för förrättningskostnadema i mål om införsel.

Sökanden ansvarar inte för för— rättningskostnadema för utmäming enligt 7 kap. 21 å eller för hand- räclming enligt 8 kap. 18 å.

Sökanden ansvarar inte heller för förrättningskostnadema i mål om utmätning för fordran som vid utmätning av lön har företrädes— rätt enligt 7kap. 14 å.

Vid avhysning ansvarar sökanden ej för kostnad för förvaring av svarandens egendom eller för annan åtgärd som väsentligen avser att skydda svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnad för försäljning enligt 16 kap. 7 å.

6 &

Kronofogdemyndigheten skall ta— Kronofogdemyndigheten skall ta ga ut förrättningskostnader utan ut förrättningskostnader utan sär- särskild begäran. skild begäran. Preskription av en

huvudfordran omfattar även

9 Senaste lydelse 1992:636.

Bilaga 4

fordran på förrättningskostnad. En förrättningskostnad som avser ett mål om utmätning för under- hållsbidrag preskriberas vid ut- gången av kalenderåret två år qter det att avgiften debiterades.

7 glo

Förrättningskosmader i mål om utmäming tas ut ur köpesldllingen för såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får vid behov genast utsökas hos gäldenären.

Fön-ättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 å får genast utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits.

Förrättningskostnad i mål om införsel får genast tas ut genom införsel hos gäldenären.

8 &

Förrättningskosmader i mål om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd, vilken alltjämt består när verkställighet äger rum för det anspråk som har föranlettt åtgärden, anses som förrättnings- kostnad för sistnämnda verkställighet.

Om egendom i samband med avhysning säljs enligt 16 kap. 7 å, tas förrättningskostnad för försäljningen ut ur köpeskillingen.

När förrättningskostnader för av— hysning tas ut hos svaranden, har kostnad som avses i 3 5 andra stycket företräde framför annan förrättningskostnad.

När förrättningskostnader för av- hysning tas ut hos svaranden, har kostnad som avses i 3 å tredje stycket företräde framför annan fön'ättrringskosmad.

18 kap. 7 &11

Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. eller ett beslut om införsel får överklagas utan in- skränkning till viss tid.

Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. får överklagas utan inskränkning till viss tid.

Ett beslut om annan utmätning skall överklagas av sökanden eller svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs honom. Tredje man får överklaga sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 å första stycket eller 12 kap. 49 å tredje stycket skall dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet

delgavs klaganden.

") Senaste lydelse 1992:636.

” Senaste lydelse 1993:516.

En exekutiv försäljning skall överklagas inom tre veckor från för- säljningen. Ett beslut om fördelning eller utbetalning av medel skall överklagas inom tre veckor från beslutet.

Ett sådant överklagande som avses i 6 å andra stycket andra meningen får göras utan inskränlming till viss tid.

Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall skall överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs klaganden.

12 512

Tingsrätten får, utan att mot- parten dessförinnan har beretts tillfälle att yttra sig över över— klagandet, förordna att någon åt- gärd för verkställighet tills vidare inte skall vidtas eller, om det finns synnerliga skäl, att en redan vid- tagen åtgärd skall hävas.

Tingsrätten får, utan att mot- parten dessförinnan har getts till- fälle att yttra sig över över- klagandet, förordna att någon åt- gärd för verkställighet tills vidare inte skall vidtas eller, om det finns synnerliga skäl, att en redan vid- tagen åtgärd skall hävas. Vid utmätning av lön för underhålls- bidrag får förordnandet inskränkas till att avse utbetalning av influtna medel.

Tingsrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för verkställighet skall genomföras och bestå till dess annat förordnas.

16 åt:! ' Tingsrättens beslut i en fråga som överklagats dit gäller på det sätt som i 2 kap. 19 å sägs om kronofogdemyndighetens beslut.

I mål om utmätning eller inför- sel skall dock vidtagen åtgärd inte utan särskilt förordnande återgå innan tingsrättens beslut har vun-

I mål om utmätning skall dock en vidtagen åtgärd inte utan sär- skilt förordnande återgå innan tingsrättens beslut har vunnit laga

nit laga kraft. kraft.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2. De nya föreskrifterna skall tillämpas även i mål som har an- hängiggjorts före ikraftträdandet. Om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett beslut om införsel eller utmätning av lön, skall beslutet omprövas med tillämpning av de nya föreskriftema i 7 kap.

3. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall vid beräkning av den ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 å anses ha kommit in till kronofogdemyndigheten på dagen för ikraftträdandet.

” Senaste lydelse 1993:516.

185 13 Senaste lydelse 19932516.

4. En ansökan om införsel som har gjorts före ikraftträdandet skall an- Prop. 1994/95:49 ses som en ansökan om utmätning med begäran om begränsad tillgångs- Bilaga 4 undersökning enligt 7 kap. 9 d å.

Bilaga 4

2 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen

(l953:272)

Härigenom föresluivs att 41 å 2 mom., 45 å 3 mom., 75 a och 76 åå uppbördslagen (l953:272)1 skall ha följande lydelse.

Nuvamnde lydelse Föreslagen lydelse

41å

2 mom.2 Om det belopp, som skulle återstå sedan skatteavdrag för kvarstående skatt har gjorts, jämte den inkomst den skatt- skyldige i övrigt kan åtnjuta un— derstiger vad den skattskyldige behöver för eget underhåll och fa- miljens behov (förbehållsbe— loppet) får skattemyndigheten efter ansökan av den skattskyldige förordna antingen att skatteavdrag över huvud taget inte skall göras eller att för skatteavdraget får tas i anspråk endast vad av lönen överskjuterförbehållsbeloppet.

Förbehållsbeloppet beräknas med ledning av bestämmelserna i 15 kap. 6 a å utsökningsbalken.

2 mom. Om den lön, som skulle återstå sedan skatteavdrag för kvarstående skatt har gjorts, un- derstiger vad den skattskyldige behöver för sitt eget underhåll och familjens behov, får skattemyndigheten efter ansökan av den skattskyldige besluta antingen att skatteavdrag inte skall göras eller att lönen får tas i anspråk för skatteavdraget endast till den del den överstiger ett förbehållsbelopp som myndigheten bestämmer.

Förbehållsbeloppet beräknas med ledning av bestämmelserna i 7kap. 4 och 5 åå utsöknings- balken. Har ett förbehållsbelopp bestämts i ett beslut om utmätning av lön i ett mål hos kronofogde- myndigheten, skall detta förbe- hållsbelopp tillämpas under den tid beslutet gäller också i fråga om avdrag för kvarstående skatt.

Arbetsgivare skall tillämpa beslut om skatteavdragenligt förstastycket senast från och med det avlöningstillfålle som inträffar sedan en vecka förflutit från det han fått del av beslutet eller, om det inte kan ske, inom fyra dagar efter nämnda avlöningstillfalle tillställa den skattskyldige det belopp som skulle ha tillkommit denne om beslutet tillämpats.

' Lagen omtryckt 199197.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z771.

= Senaste lydelse 1992:680.

Bilaga 4

455

3 mom. Sker avdrag för preliminär A—skatt för arbetstagare, som är försatt i konkurs, och kan det antagas att avdraget är större än som fordras för att den preliminära skatten skall motsvara den slutliga skatten, må skattemyndigheten efter ansökan av konkursboet genom jämlming förordna om minslming av skatteavdraget och i samband därmed meddela beslut om utbetalning till konkursboet av för mycket innehållen preliminär skatt.

Motsvarande gäller efter ansökan Motsvarande gäller efter ansökan av la'onofogdemyndighet när lön av kronofogdemyndighet när lön tages i anspråk genom införsel tas i anspråk genom utmäming. eller utmätning.

75 a å3

Har betalningsskyldighet enligt 75 å ålagts både arbetsgivare och ar- betstagare och vistas arbetstagaren på känd ort inom riket, får arbets— givaren krävas endast om det kan antagas att arbetstagaren har under- rättats om sin skyldighet att betala skattebeloppet.

Efterkommer arbetsgivaren inte Om arbetsgivaren inte följer en anmodan att betala beloppet, får anmodan att betala beloppet, får det uttagas i den ordning som det tas ut i den ordning som stadgas i fråga om indrivning av föreskrivs i fråga om indrivning av skatt. Införsel får dock ej beviljas. skatt. Vid utmätning av lön har en

sådan fordran inte företrädesrätt enligt 7 kap. 14 å utsöknings- balken.

Arbetsgivare eller arbetstagare, som är skyldig att betala mot under- låtet skatteavdrag svarande belopp, skall också betala dröjsmålsavgift på beloppet. Som förfallodag räknas därvid den dag då beloppet skulle ha betalats om skatteavdrag hade gjorts.

Om arbetsgivare efter omprövning eller överklagande av skatte- myndighets beslut har funnits inte vara ansvarig för arbetstagares skatt, skall skattemyndigheten till arbetsgivaren återbetala skatt, som han har betalat för arbetstagaren, samt betald dröjsmålsavgift. På skattebeloppet beräknas restitutionsränta. I fråga om ränteberäkningen gäller i tillämp- liga delar bestämmelserna i 69 å 2 mom.

Står arbetsgivare i skuld för restförd skatt eller arbetstagares skatt, för vilken betalningsskyldighet har ålagts honom, har han dock rätt att få ut endast vad som överstiger det obetalda skattebeloppet och dröjsmåls- avgift. I lagen (1985 :146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter änns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Har arbetstagares skatt uttagits hos arbetsgivare, skall, om indriv- " ningskvitto överlämnas till arbetsgivaren, nämnda förhållanden anmär- kas på indrivningskvittot.

3 Senaste lydelse 1992:1176.

76 å' Prop. 1994/95:49 Arbetsgivare som har betalat skatt i enlighet med beslut om betal- Bilaga 4 ningsskyldighet enligt 75 å får söka beloppet åter av arbetstagaren. Den arbetsgivare som vill söka belopp åter av arbetstagaren skall till krono- fogdemyndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat Skatten. Kronofogdemyndigheten får hos Kronofogdemyndigheten får hos arbetstagaren driva in beloppet i arbetstagaren driva in beloppet i den ordning som gäller för indriv- den ordning som gäller för indriv- ning av skatt. Införsel får dock ning av skatt. Vid utmätning av inte beviljas. lön har en sådan fordran inte före- trädeer enligt 7kap. 14 å ut- sökningsbalken. Bestämmelsen i 4 å preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om arbetsgivarens regressfordran enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

189 * Senaste lydelse 1992:624.

Bilaga 4

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 18 å lagen (1958:295) om sjömansskattl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 å2

Har en redare, som inte har verkställt skatteavdrag, betalat skatt för en sjöman, får redaren söka beloppet åter av sjömannen. Den redare som vill söka beloppet åter av sjömannen Skall till kronofogde- myndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat skatten.

Kronofogdemyndigheten får hos Kronofogdemyndigheten får hos sjömannen driva in beloppet i den sjömannen driva in beloppet i den ordning som gäller för indrivning ordning som gäller för indrivning av skatt. Införsel får dock inte av skatt. Vid utmätning av lön har beviljas. fordringen inte företrädesrätt en-

ligt 7kap. 14 å utsökningsbalken.

Bestämmelsen i 4 å preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om redarens regressfordran enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

' Lagen omtryckt 19701933. 2 Senaste lydelse 1992:626.

Bilaga 4

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt

Härigenom föreskrivs att 5 å lagen (1970:215) om arbetsgivares kvitt- ningsrätt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Så1

Skatteavdrag samt införsel, som beslutats innan lönefordringen förfallit till betalning, har före- träde framför kvittning enligt den- na lag.

Är arbetsgivarens fordran Sådan att rätt till kvittning föreligger en- ligt 3 å och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han ålagts att innehålla genom beslut om ut- mätning av lön, beslutar kronofog- demyndigheten om beloppets för- delning mellan arbetsgivaren och utrnåtrlingssökanden efter fordring- amas storlek.

I övrigt får kvittning ej åberopas mot beslut om utmäming av lön.

Talan mot kronofogdemyndig- hetens beslut enligt andra stycket föres i hovrätten genom besvär. Talan är ej inskränkt till viss tid.

Skatteavdrag har företräde fram- för kvittning enligt denna lag. Detsamma gäller utmätning av lön för sådan fordran som har företrä- deer enligt 7 kap. 14 å utsök- ningsbalken, om utmätningen har beslutats innan lönefordringen för- fallit till betalning.

Är arbetsgivarens fordran sådan att rätt till kvittning föreligger en- ligt 3 å och vill arbetsgivaren kvitta mot belopp som han ålagts att innehålla genom beslut om utmätning av lön för en fordran som inte har företrädesrätt enligt 7kap. 14 å utsökningsbalken, be- slutar kronofogdemyndigheten om beloppets fördelning mellan ar- betsgivaren och utmätningssökan- den efter fordringamas storlek.

I övrigt får kvittning inte åbe- ropas mot beslut om utmätning av lön.

Kmnofogdemyndighetens beslut enligt andra stycket får överklagas hos tingsrätten utan inskränkning till viss tid. Vid överklagandet och vid handläggningen i domstol tillämpas 18 kap. utsökningsbal- ken.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I fråga om beslut enligt 5 å andra stycket som meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet gäller äldre föreslaifter.

' Senaste lydelse 1981z833.

Bilaga 4

5 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen ( 1970:979)

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 9 åå förmånsrättslagen (l970:979) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 &

Vid utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning enligt denna lag. Föreskrift om lika rätt till betalning innebär att varje borgenär får betalt i förhållande till sin fordran.

I fråga om företräde till betal- I fråga om företräde till ning vid införsel gäller särskilda betalning vid utmätning av lön bestämmelser. gäller särskilda bestämmelser.

315

Förmånsrätt består, även om fordringen överlåtes eller tages i anspråk genom utmätning eller in-

Förrnånsrätt består, även om fordringen överlåts eller tas i an- språk genom utmäming eller på

försel eller på annat sätt övergår annat sätt övergår till annan. till annan.

9 å'

Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafemas följd och efter den i 4—7 åå angivna numreringen.

Förmånsrätt enligt 4 å 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt 4 å 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 å sjö- lagen (l994:000).

Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som be- slutet om utmäming meddelades eller senare, och framför förmånsrätt på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteclming om utrnätrlingen har tagits upp eller senare.

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen- dom, om ej annat följer av 4 kap. 30 å andra stycket eller 7 kap. 13 å utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt. Om det inbördes före— trädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt

Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen- dom, om inte annat följer av 4 kap. 30 å andra stycket eller 7 kap. 13 å utsökningsbalken. Ut- mätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt, om inte något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 å utsökningsbalken. Om det in- bördes företrädet i övrigt mellan

* Lydelse enl. prop. 1993/94:151 och 195.

änns för vissa fall särskilda be— fordringar med samma slag av för- Prop. 1994/95:49 stämmelser. månsrätt änns för vissa fall sär- Bilaga 4 skilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

13 Riksdagen 1994/95. 1 sant!. Nr 49

Bilaga 4

6 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973 : 349)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3å studiestödslagen (1973z349)1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 3 å2 En fordran på studiestöd kan inte överlåtas. En fordran på studiehjälp eller studiemedel får inte tas i anspråk genom utmätning eller införsel. Andra fordringar på studiestöd kan utmätas och tas i anspråk genom införsel i den ordning och i den omfattning som anges i 7 kap. och 15 kap.utsökningsbalken.

En fordran på studiehjälp eller studiemedel får inte tas i anspråk genom utmätning. Andra ford- ringar på studiestöd kan tas i an- språk genom utmätning av lön enligt 7 kap. utsökningsbalken.

Denna lag träder i haft den dag regeringen bestämmer.

1 Lagen omtryckt 1987:303. 2 Senaste lydelse 1988zl41.

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:599) Prop. 1994/95:49 om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. 11 Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:599) om avbetalnings- köp mellan näringsidkare m.fl.

dels att 14 å' skall upphöra att gälla, dels att 12, 16 och 18 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 å2

Ansökan om handräclming skall göras skriftligen. Den skall innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om säljaren gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som avses i 6 å andra stycket, ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan, skall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i 11 å.

Utsökningsavgift Skall förskotteras av sökanden, om kronofogde— myndigheten begär det. Betalas inte förskott inom förelagd tid, får handräckrringen inställas.

I fråga om handräckning enligt I fråga om handräckning enligt denna lag tillämpas bestämmel— denna lag tillämpas bestämmel- serna om verkställighet i 16 kap. serna om verkställighet i 16 kap. 10—12 åå utsökningsbalken. 10—12 a åå utsökningsbalken.

16 å3

Yalan mot beslut i fråga om Beslut om handräckning får handräckning förs i hovrätten överklagas hos tingsrätten. Vid genom besvär. Besvär skall om överklagandet och vid handlägg- föras inom tre veckor från det att ningen i domstol tillämpas 18 kap. beslutet delgavs klaganden. Mot utsökningsbalken. Hovrättens be- hovrättens beslut får talan ej slut får inte överklagas. föras.

Är köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd vid handräclmingen, är han oförhindrad att väcka talan mot den andre vid domstol.

Visar inte säljaren att han har väckt talan vid domstol inom en månad efter det att beslutet om handräclming vann laga kraft mot honom, får köparen hos kronofogdemyndigheten lyfta belopp som har nedsatts enligt 10 å första stycket.

1 Senaste lydelse av 14 å 1981:802. 2 Senaste lydelse 1988z395. 195 3 Senaste lydelse 19811802.

Bilaga 4

18 å4 Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats återlämna vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller muntligen, varvid domen skall ges in.

I fråga om verkställigheten tillämpas 14 å och, om ej annat följer av domen, 15 å. Beträffande talan mot kronofogdemyndighetens värdering tillämpas 16 å andra och tredje styckena.

I fråga om verkställigheten tillämpas 16 kap. 12 aå utsök- ningsbalken och, om inte något annat följer av domen, 15 å. Be— trääande talan mot kronofogde- myndighetens värdering tillämpas 16 å andra och tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskriftema i 12, 14 och 18 åå gälleri sin äldre lydelse i fråga om ansökningar om handräckning som gjorts före ikraftträdandet. Föreskrifterna i 16 å gäller i sin äldre lydelse i fråga om beslut som meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet.

* Senaste lydelse 19811802.

Bilaga 4

8 Förslag till lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979: 189)

Härigenom föreskrivs att 13 å bötesverkställighetslagen (1979:189) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13å

Mot kronongdemyndighets förordnande enligt 12 å får åkla- garen i den ort där den böyöllde finns föra talan genom besvär hos tingsrätten i samma ort. Besvärs- handling skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då åklagaren äck del av be- slutet. I ärendet äger lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden motsvarande tillämpning. Därvid skall i fråga om besvärshandlingen gälla vad som i den lagen sägs om ansökan och skall vid annan handläggning änsomsägsi3eller4åsamma lag rätten bestå av en lagfaren domare och nämnd.

Mot kronofogdemyndighets beslut att icke meddela förordnande enligt 12 å får talan ej föras. Den bötfällde får dock begära prövning av beslutet i samband med klagan över utmätning eller införsel.

Åklagaren i den ort där den böt- fällde finns får överklaga ett förordnande av en kronofogde- myndighet enligt 12å hos tings— rätten i samma ort. Överklagandet skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då åklagaren äck del av beslutet. I ärendet tillämpas lagen (1946:807) om handläggning av domstols- ärenden. Därvid skall i fråga om överklagandet gälla vad som i den lagen sägs om ansökan och skall vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 å samma lag rätten bestå av en lagfaren domare och nämnd.

Kmnofogdemyndighetens beslut att inte meddela förordnande enligt 12 å får inte överklagas. Den bötfällde får dock begära prövning av beslutet i samband med klagan över utrnätrling.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 4

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare

%genom föreskrivs att 18 5 lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 €?

Beslut om betalningsskyldighet enligt 16 5 första stycket skall fattas av skattemyndigheten.

Den som har fullgjort betalningsskyldighet i enlighet med ett beslut enligt 165 får söka beloppet åter av F—skattesedelsinnehavaren. Den som vill söka beloppet åter skall till kronofogdemyndigheten ge in det kvitto som han fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat avgifterna.

Kronofogdemyndigheten får hos F—skattesedelsinnehavaren driva in beloppet i den ordning som gäller för indrivning av arbetsgivar- avgifter. Införsel får dock inte beviljas. F—skattesedelsinnehava- ren skall betala dröjsmålsavgift-på beloppet.

Kronofogdemyndigheten får hos F—skattesedelsirmehavaren driva in beloppet i den ordning som gäller för indrivning av arbetsgivar— avgifter. Vid utmätning av lön har fordringen dock inte företrädesrätt enligt 7kap. 14 & första stycket 3 utsökningsbalken. F—skattesedels— innehavaren skall betala dröjs- målsavgift på beloppet.

Bestänunelsen i 45 preslq'iptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt andra stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

* Lagen omtryckt 1991:98.

2 Senasre lydelse 19932908.

Bilaga 4

10 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)

Härigenom föreskrivs att 6 & utsökningsregisterlagen (1986:617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 51 Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 åå får utsökningsregistret, i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om

1. exekutionstitel, skuldens stor- lek, arbetsgivare eller annan utbe— talare av ersättning som avses i 7 kap. l & eller 15 kap. 2 & utsök— ningsbalken, medelsslag, dag när skulden fastställdes och när den förföll till betalning, iniiutna me— del, den tidpunkt vid vilken skul— den preskriberas samt andra för— hållanden av betydelse för betal— ningsskyldigheten som framgår av exekutions titeln eller av andra handlingar i målet,

1. exekutionstitel, skuldens stor- lek, arbetsgivare eller annan utbe- talare av ersättning som avses i 7 kap. l & utsökningsbalken, me— delsslag, dag när skulden fast— ställdes och när den förföll till be- talning, influtna medel, den tid- punkt vid vilken skulden presk- riberas samt andra förhållanden av betydelse för betalningsskyldig- heten som framgår av exekutions- titeln eller av andra handlingar i målet,

2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,

3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för utbetalning av influtna medel och annan redovisning,

4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,

5 . utmätning, exekutiv försälj— ning, införsel, avräkning och be- talningssäkring,

6. kvarstad och återtagande av vara,

7. bötesförvandling,

5. utmäming. exekutiv försälj- ning, avräkning och betalnings- sakrm" ' g,

8. betalningsinställelse och likvidation, 9. konkurs, ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt 2 & ackordslagen (1970:847),

10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av

tillgångar,

10 a. förekomst av och tidpunkt för gäldenärsutredning enligt öå lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,

11. redovisningen av verkställighetsuppdraget, 12. adminstrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets

användning.

1 Senaste lydelse 1993:910.

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 4

11 (1987:672)

Förslag till lag om ändring i konkurslagen

Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672) dels att 3 kap. 4 och 7 55 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 14 a &, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3kap. 45

Gäldenären får behålla lön och inkomst som vid utmätning jäm- ställs rned lön, om beloppet inte betalts ut vid konkursens början, samt inkomst av sådant slag som gäldenären förvärvar därefter. Detta gäller dock inte i den mån inkomsten, ejier skatteavdrag, uppenbart överstiger vad som be- hövs för gäldenärens och hans fa— miljs underhåll samt för annan un- derhållsskyldighet som gäldenären har. Om rätten till pension eller livränta är sådan att den kan ut- mätas, får konkursboet förfoga över den.

lad som sägs om lön tillämpas också i fråga om periodiskt utgående ersättning för utnyttjande av rätt till litterärt eller konst- närligt verk eller annat sådant.

Gäldenären är skyldig att un- derrätta förvaltaren om sådan in— komst som anses i första och andra styckena. Vill förvaltaren göra anspråk på inkomsten, skall han underrätta arbetsgivare eller annan som skall utge förmånen. Innan sådan underrättelse har lämnats får förfallet belopp be- talas ut till gäldenären.

Av lön eller annan förmån som kan utmätas enligt 7 kap. I & utsökningsbalken får gäldenären behålla förbehållsbeloppet enligt 4 och 5 55 samma kapitel.

För att ta i anspråk lön som överstiger förbehållsbeloppet får förvaltaren för konkursboets räk- ning hos kronofogdemyndigheten begära utmätning enligt 7kap. utsökningsbalken.

Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan fort- sätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 19 å andra stycket utsökningsbalken.

75

Sedan beslut om konkurs har meddelats, får egendom som hör

Sedan beslut om konkurs har meddelats, får egendom som hör

Bilaga 4

till konkursboet inte utmätas till konkursboet inte utmätas för förfordran hos gäldenären. Om det fordran hos gäldenären, om inte ändå sker, är åtgärden utan ver— något annat följer av 7 kap. 19 &

kan. första stycket utsökningsbalken. En utmätning som sker i strid mot detta är utan verkan.

7 kap. 14 a 5 Att förvaltaren hos kronofog- demyndigheten kan begära utrnät- ning av lön eller annan förmån som avses i 7kap. ] & utsöknings- balken framgår av 3 kap. 4 &.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Föreskrifterna i 3 kap. 4 & tredje stycket gäller i sin äldre lydelse om en förvaltare före ikraftträdandet har gjort anspråk på en förmån som avses i den paragrafen.

Bilaga 4

12 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Härigenom föreskrivs att 8 5 lagen (l990:746) om betalningsföre- läggande och handräckning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har ansökan gjorts hos en kro- nofogdemyndighet som inte är behörig, skall målet genast över- lämnas till en kronofogdemyndig- het, som enligt vad handlingarna visar är behörig. Även om den myndighet där ansökan gjorts är behörig, får målet överlämnas till annan behörig kronofogdemyn- dighet, om det inte utan avsevärd olägenhet kan handläggas vid den första myndigheten eller om det av andra skäl är uppenbart att ett överlämnande skulle främja målets handläggning. Ansökan anses gjord när den kom in till den första myndigheten.

Har ansökan gjorts hos en kro- nofogdemyndighet som inte är be- hörig, skall målet genast överläm- nas till en kronofogdemyndighet, som enligt vad handlingarna visar är behörig. Även om den myn- dighet där ansökan gjorts är be- hörig, får målet överlämnas till annan behörig kronofogdemyndig- het, om det främjar målets hand- läggning. Ansökan anses gjord när den kom in till den första myndig- heten.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 4

13 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) Prop. 1994/95:49 om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 &

Fordran på familjebidrag får inte Fordran på familjebidrag får inte överlåtas och inte heller tas i an- överlåtas och inte heller tas i an- språk genom utrnätrring eller in- språk genom utmätning. försel.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 4

14 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen

(1992 :497)

Härigenom föreskrivs att 6 och 24 åå lönegarantilagen (1992:497) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65

Den som är berättigad till under- håll har rätt till garantibelopp för underhållsbidrag som har inne- hållits genom införsel. Allmänna försäkringskassor som har betalat ut bidragsförskott för underhålls- bidrag har inte rätt till garanti- belopp.

Den som är berättigad till under- håll har rätt till garantibelopp för underhållsbidrag som har inne- hållits genom utmätning av lön. Allmänna försäkringskassor som har betalat ut bidragsförskott för underhållsbidrag har inte rätt till garantibelopp.

245

Innan garantibelopp betalas ut skall länsstyrelsen verkställa skat— teavdrag samt avdrag med belopp som skall innehållas på grund av beslut om införsel eller utmäming i lön. Dessutom skall avräkning göras för förskottsbetalning som skett enligt 11 kap. 14 å kon— kurslagen (1987:672) och som av— ser fordringar som omfattas av garantin.

Innan garantibelopp betalas ut skall länsstyrelsen verkställa skat- teavdrag samt avdrag med belopp som skall innehållas på grund av beslut om utmätning av lön. Dess- utom skall avräkning göras för förskottsbetalning som skett enligt 11 kap. 14 å konkurslagen (1987:672) och som avser ford- ringar som omfattas av garantin.

Denna lag träder i haft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 4

15 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1992: 830)

Härigenom föreskrivs att 32 å konsumentkreditlagen (19921830) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32å

I fråga om handräckning och verkställighet av dom, som anges i 31 å tredje stycket, tillämpas i öv- rigt 12 å andra och tredje styckena mt 14—18 åå lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan nä- ringsidkare m.fl., varvid hän- visningen i 16 å tredje stycket till 10 å första stycket skall avse 18 å första stycket denna lag.

I fråga om handräckning och verkställighet av dom, som anges i 31 å tredje stycket, tillämpas i övrigt 12 å andra och tredje styckena samt 15—18 åå lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., varvid hänvisningen i 16 å tredje stycket till 10 å första stycket skall avse 18 å första stycket denna lag.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre före- skrifter gäller fortfarande i fråga om ansökningar om handräckning som gjorts före ilaaftträdandet. I fråga om beslut som meddelats av krono- fogdemyndighet gäller dock äldre föreskrifter endast om beslutet meddelats före ikraftträdandet.

Bilaga 4

16 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 13 åå lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2å1

Under indrivningen får införsel enligt 15å utsökningsbalken ske för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i

Under indrivningen gäller bestämrnelsema i 7 kap. 14 å utsökningsbalken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i

1. uppbördslagen (1953 :272), om inte annat föreskrivs i den lagen, 2. lagen (1958:295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den

lagen,

3. lagen (1972:435) om överlastavgift,

4. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

5. lagen (1972:339) om saluvagnsskatt,

6. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

7. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, om inte annat föreskrivs i den lagen,

8. fordonsskattelagen (1988:327),

9. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten, 10. lagen (1991:586) om särsldld inkomstskatt för utomlands bosatt, 11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatt artister m.fl.,

12. mervärdesskattelagen (19941200), eller 13. lagen (1 994z000) om brottsofferfond. Att införsel får ske för böter och viten är föreskrivet i 15 kap. ] å 2 utsökningsbalken.

Kronofogdemyndigheten skall, utöver vad som följer av 4 kap. 9 å utsökningsbalken, göra den ut- redning om gäldenärens ekono— rruska förhållanden som behövs för att en lämplig indrivningsåt- gärd skall kunna bestämmas (gäl- denärsutredning).

' Lydelse enl. bet. 1993/94 JuU25.

Kronofogdemyndigheten skall, utöver vad som följer av 4 kap. 9 cå utsökningsbalken, göra den utredning om gäldenärens ekono— miska förhållanden som behövs för att en lämplig indrivningsåt- gärd skall kunna bestämmas (gäl- denärsutredning).

Bilaga 4

13 å

Sedan kronofogdemyndigheten beslutat att ta säkerhet i anspråk gäller, om säkerheten utgörs av

1. pant: att den får lillgodogöras i den ordning som gäller för utrnätt egendom,

2. borgen: att den genast får ut- 2. borgen: att den genast får ut- sökas och att bestämmelserna om sökas och att bestämmelserna om indrivning i denna lag då gäller indrivning i denna lag då gäller samt att införsel får äga rum om samt att utmätning av län med det är medgivet för den fordran företrädesrätt enligt 2 å får äga som säkerheten avser, rum om det är medgivet för den

fordran som säkerheten avser,

3. företagshypoteksbrev: att utmätning genast får ske i den egendom som omfattas av företagshypoteket, även när detta gäller i annan näringsverksamhet än gäldenärens.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bilaga 4

17 Förslag till lag om ändring i sjölagen ( 1 994: 000)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 48å sjölagen (l994:000) skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 48 å'

Sjöpanträtt består även om fordringen överlåts eller tas i an- språk genom utmätning eller införsel eller på annat sätt övergår till någon annan.

Sjöpantrått består även om fordringen överlåts eller tas i an— språk genom utrnätning eller på annat sätt övergår till någon annan.

Denna lag träder i haft den dag regeringen bestämmer.

] Lydelse enl. prop. 1993/94:195.

Bilaga 4

18 Förslag till lag om ändring i skuldsanerings-

lagen (1994:000)

Härigenom föreskrivs att 8 och 25 åå skuldsaneringslagen (l994:000) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse1

Föreslagen lydelse

8 5 Vid en skuldsanering skall bestämmas 1. vilka fordringar som enligt 6 å skall omfattas av skuldsaneringen och vad som enligt 7 å skall gälla för dem, 2. vilket belopp som skall fördelas mellan borgenärema, 3. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje borgenärs fordran skall betalas.

Belopp som avses i första stycket 2 skall bestämmas så att skuldsaneringen tar i anspråk gäldenärens samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som skall förbehållas gäldenären för hans och hans familjs försörj- ning. Därvid skall bestämmelserna i 15 kap. 6 a å utsökningsbalken om förbehållsbelopp vara väg- ledande. Vid skuldsaneringen får bestämmas att förbehåll även skall göras för betalning av en fordran som, enligt 6 å tredje stycket eller beslut som fattas med stöd av 6 å andra stycket, inte omfattas av skuldsaneringen.

Belopp som avses i första stycket 2 skall bestämmas så att skuldsaneringen tar i anspråk gäl- denärens samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som skall förbehållas gäldenären för hans och hans familjs försörj- ning. Därvid skall bestämmelserna i 7kap. 4 och 5 åå utsöknings- balken om förbehållsbelopp vara vägledande. Vid skuldsaneringen får bestämmas att förbehåll även skall göras för betalning av en fordran som, enligt 6å tredje stycket eller beslut som fattas med stöd av 6å andra stycket, inte omfattas av skuldsaneringen.

Av fördelningen enligt första stycket 2 skall framgå hur stor procentandel av fordringamas belopp som skall kvarstå.

Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 3 skall löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en längre eller kortare tid.

25å

Efter kronofogdemyndighetens beslut om att inleda skuldsanering får utmäming eller införsel för fordringar som uppkommit dess— förinnan inte äga rum innan frågan om skuldsanering är avgjord, om

1 Lydelse enl. prop. 1993/94:123.

Efter kronofogdemyndighetens beslut om att inleda skuldsanering får utmätning för fordringar som uppkommit dessförinnan inte äga rum innan frågan om skuldsane- ring är avgjord, om inte, efter

inte, efter överlämnande eller överlämnande eller överklagande, Prop. 1994/95:49 överklagande, rätten på begäran rätten på begäran av en borgenär Bilaga 4 av en borgenär bestämmer annat. bestämmer annat. Om utmätning Om utmätning eller införsel ändå ändå sker är åtgärden utan verkan. sker är åtgärden utan verkan. Första stycket gäller inte fordringar, som enligt 6 å tredje stycket inte omfattas av skuldsaneringen. Vad som sägs i denna paragraf tillämpas även i fråga om beslut om betalningssäkring och verkställighet av sådant beslut.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-09-20

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Harndahl, justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 19 maj 1994 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i utsökningsbalken m.m. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Göran Anér. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

Enligt punkt 2 första meningen i förslaget till övergångsbestämmelser skall de nya föreskriftema tillämpas även i mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet. För det fall att ett beslut om införsel har meddelats av kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet men överklagandetiden inte har gått till ända finns i förslaget inte några bestämmelser som gör det möjligt att efter ikraftträdandet överklaga ett införselbeslut.

Lagrådet föreslår att i övergångsbestämrnelsema förs in en regel som säger att i fråga om överklagande av ett beslut av kronofogdemyndig- heten om införsel tillämpas efter ikraftträdandet de nya föreskriftema om överklagande av utmätning.

I andra meningen den nämnda punkten i remissförslagets övergångsbestämmelser föreskrivs också att om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett beslut om införsel eller utmätning av lön, beslutet skall omprövas med tillämpning av de nya föreskriftema i 7 kap. När det gäller beslut som överklagats före ikräftträdandet bör dock enligt Lagrådets mening kronofogdemyndigheten avvakta med ompröv- ningen tills domstolsprövningen är avslutad. En bestämmelse av denna innebörd bör tillföras övergångsbestämmelsema.

Den materiella prövningen i domstol av beslut som fattats före ikraftträdandet styrs av allmänna rättsgrundsatser. Äldre rått tillämpas på sådant som avser tid före ikraftträdandet. Så skall t.ex. löneavdrag för sådan tid bedömas enligt äldre regler för införsel resp. utmätning av lön. Med hänsyn till lydelsen av punkt 2 första meningen framgår dock detta inte helt klart av lagtexten. Den nämnda meningen bör förses med tillägget "beträffande förhållande som hänför sig till tiden därefter".

Såvitt avser tid efter ikraftträdandet skall som nämnt de nya materiella reglerna tillämpas. Här måste dock instansordningsprincipen beaktas. Om t.ex. en domstol efter överklagande i ett fall av löneexekution som första instans bestämmer utmätningsbelopp och förbehållsbelopp med tillämpning av de nya reglerna skulle denna princip riskera att åsido- sättas. Domstolen kan då välja att i stället återförvisa målet till kronofogdemyndigheten för beslut i sådana frågor. Däremot skall domstolen uttala sig i andra typer av frågor som föranleds av över- klagandet och som har betydelse för den fortsatta prövningen. Detta

gäller t.ex. frågor om vilka inkomster och utgifter som skall få beaktas Prop. 1994/95:49 vid löneutmätning. Om domstolen bedömer att verkställighet över— Bilaga 5 huvudtaget inte skall få ske, kan återförvisning inte komma i fråga.

Övriga lagförslag

Förslagen länmas utan erinran.

J ustitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 oktober 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Freivalds

Regeringen beslutar proposition 1994/95:49 Reformerad löneexekution och målhantering hos kronofogdemyndighten.