Upphävd författning
Lag (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden
- Departement
- Justitiedepartementet L2
- Utfärdad
- 1971-04-30
- Ändring införd
- SFS 1971:112
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
1 § Är villkor, som näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet använder vid erbjudande av vara, tjänst eller annan nyttighet till konsument för huvudsakligen enskilt bruk, med hänsyn till vederlaget och övriga omständigheter att anse som oskäligt mot konsumenten, kan marknadsdomstolen, om det är påkallat från allmän synpunkt, meddela näringsidkaren förbud att framdeles i liknande fall använda samma eller väsentligen samma villkor. Förbud skall förenas med vite, om ej detta av särskilda skäl är obehövligt.
Första stycket äger motsvarande tillämpning på villkor som näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet använder vid förmedling från näringsidkare eller annan av erbjudande som avses i första stycket.
Förbud kan meddelas även anställd hos näringsidkaren och annan som handlar på dennes vägnar. Lag (1977:452).
2 § Denna lag gäller ej i fråga om verksamhet som står under tillsyn av bankinspektionen eller försäkringsinspektionen. Lag (1982:715).
3 § Fråga om förbud upptages efter ansökan. Sådan ansökan göres av konsumentombudsmannen. Beslutar denne för visst fall att ej göra ansökan, får ansökan göras av sammanslutning av näringsidkare, konsumenter eller löntagare.
3 a § Näringsidkare är skyldig att på anmaning av konsumentombudsmannen inkomma med yttrande eller upplysning i ärende enligt denna lag. Efterkommes icke sådan anmaning, får ombudsmannen förelägga näringsidkaren att fullgöra sin skyldighet vid vite av högst 10 000 kronor.
Mot ombudsmannens beslut om vitesföreläggande får talan ej föras. Lag (1977:452).
4 § Beslut i fråga om förbud utgör ej hinder att samma fråga prövas på nytt, när ändrade förhållanden eller annat särskilt skäl föranleder det.
5 § Om särskilda skäl föranlder det, kan förbud meddelas även för tiden till dess slutligt beslut föreligger.
6 § Fråga om förbud får i fall som ej är av större vikt prövas av konsumentombudsmannen genom att den som antages ha använt oskäligt avtalsvillkor förelägges förbud till godkännande omdelbart eller inom viss tid (förbudsföreläggande).
Har förbudsföreläggande godkänts, gäller det som förbud av marknadsdomstolen. Godkännande som sker sedan den i föreläggandet utsatta tiden har gått till ända är dock utan verkan.
Närmare bestämmelser om förbudsföreläggande meddelas av regeringen. Lag (1984:293).
7 § Talan om utdömande av vite förs vid allmän domstol av konsumentombudsmannen. I fråga om vite som marknadsdomstolen har förelagt på talan av annan får talan om utdömande föras även av denne. Lag (1985:213).
Ändringar och övergångsbestämmelser
Lag (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden
- Förarbeten
- Prop. 1971:15
Ändring, SFS 1972:730
- Omfattning
- ändr. 1, 6, 7 §§; ny 3 a §
Lag (1977:452) om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor
- Förarbeten
- Prop. 1976/77:110
- Omfattning
- ändr. 1, 3 a §§
Lag (1980:526) om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor
- Förarbeten
- Prop. 1978/79:170
- Omfattning
- ändr. 2 §
Lag (1982:715) om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor
- Förarbeten
- Prop. 1981/82:180
- Omfattning
- ändr. 2 §
Lag (1984:293) om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor
- Förarbeten
- Prop. 1983/84:92
- Omfattning
- ändr. författningsrubr., 6 §
- Ikraftträder
- 1984-07-01
Lag (1985:213) om ändring i lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Prop. 1984/85:96
- Omfattning
- ändr. 7 §
- Ikraftträder
- 1985-07-01
Ändring, SFS 1994:1512
- Omfattning
- upph.