Inaktuell version
Lag (1995:1649) om byggande av järnväg
- Departement
- Näringsdepartementet
- Utfärdad
- 1995-12-21
- Ändring införd
- SFS 1995 i lydelse enligt SFS 2010:1066
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
- 2019-06-18
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 § Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnvägstrafik. Till en spåranläggning hör spår och de övriga fasta anordningar som behövs för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhetsanläggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elförsörjning av trafiken.
Vad som föreskrivs om järnväg tillämpas också på tunnelbana och spårväg.
Prop. 2011/12:118: Paragrafen innehåller grundläggande definitioner och avgränsning av lagens tillämpningsområde.
- MÖD 2006:44:Tillstånd till anläggande av en järnvägsbro m.m.-----Efter att regeringen vid prövning av en ansökan enligt 17 kap. miljöbalken tillåtit Banverket att bygga en järnväg (del av Botniabanan) ansökte Banverket hos miljödomstolen om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § (avseende Natura 2000-områden) och 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet). Miljödomstolen meddelade tillstånd som överklagades. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att en tillståndsmyndighet vid sin prövning av en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, måste anses vara bunden av regeringens föregående tillåtlighetsbedömning (17 kap. MB) som i detta fall inkluderade påverkan på Natura 2000-områdena. På grund av att prövningens omfattning bara kom att gälla villkor för tillståndet avslog MÖD begäran om att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen angående alternativa järnvägssträckningar. I sak hade regeringen inte tagit slutlig ställning till frågan om vilka kompensationsåtgärder som krävdes för att meddela tillstånd. MÖD uttalade att en åtgärd, för att fylla sin funktion som kompensation, i huvudsak skall vara genomförd redan när intrånget i Natura 2000-området sker. Därför var det inte möjligt att sätta en av Banverket föreslagen kompensationsåtgärd, en våtmark som eventuellt skulle kunna komma i konflikt med flygsäkerhetsintressen, på prövotid. De kompensationsåtgärder som Banverket i övrigt hade presenterat befanns inte vara tillräckliga. MÖD upphävde miljödomstolens domar och visade målen åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
1 a § För vissa frågor om järnvägssystem finns särskilda bestämmelser i järnvägslagen (2004:519). Lag (2004:523).
2 § Med byggande av järnväg avses att anlägga en ny järnväg samt att lägga om spår i en ny sträckning, lägga ut ytterligare spår och på annat sätt bygga om en järnväg.
3 § Vid planläggning av järnväg och vid prövning av ärenden om byggande av järnväg ska 24 kap. och 5 kap. 3 §miljöbalken tillämpas. Fastställande av järnvägsplan enligt denna lag ska då jämställas med meddelande av tillstånd enligt miljöbalken.
Vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg ska hänsyn tas till både enskilda intressen och allmänna intressen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning ska eftersträvas. Lag (2010:892).
Prop. 1997/98:117: Ä ndringen innebär att de allmänna intressen till vilka hänsyn skall tas vid planläggning, byggande och underhåll av järnväg exemplifieras enligt mönster från väglagen (1971:948). Vidare understryks genom ett tillägg att en estetisk utformning skall eftersträvas. Ä ndringen har behandlats i avsnitt 6.3.2.
Prop. 2009/10:184: Ändringen innebär att de nya bestämmelserna i 2 kap. 7 § andra och tredje stycket miljöbalken ska tillämpas i stället för de tidigare bestämmelserna i 2 kap. 7 § andra stycket och 16 kap. 5 §miljöbalken. Övriga ändringar är endast ...
- RÅ 2004:108:I ett ärende enligt lagen om byggande av järnväg har Banverket överlämnat frågan om byggandet av järnvägen till regeringen för tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1 § miljöbalken. Enskilda som inte behandlats som parter i regeringsärendet har inte ansetts behöriga att ansöka om rättsprövning av tillåtlighetsbeslutet, eftersom det först vid fastställandet av järnvägsplanen säkert går att uttala sig om vilka som är saklegitimerade och de som berörs av den kommande järnvägen på ett sådant sätt att de skall anses som sakägare har möjlighet att få en domstolsprövning till stånd av beslutet om fastställelse av järnvägsplanen.
- RÅ 2004:109:Vid rättsprövning av ett regeringsbeslut har konstaterats att regeringen begått ett fel vid ärendets avgörande. Regeringens beslut har trots detta inte upphävts då det med hänsyn till senare tillkommen utredning ansetts uppenbart att felet inte påverkat utgången i sak.
4 § Vid planläggning och byggande av järnväg skall tillses, att järnvägen får ett sådant läge och utförande att ändamålet med järnvägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Lag (1998:804).
Prop. 1997/98:117: Ä ndringen motsvarar den som gjorts i 13 § väglagen (1971:948). Den har behandlats i avsnitt 6.3.2.
- RÅ 2004:109:Vid rättsprövning av ett regeringsbeslut har konstaterats att regeringen begått ett fel vid ärendets avgörande. Regeringens beslut har trots detta inte upphävts då det med hänsyn till senare tillkommen utredning ansetts uppenbart att felet inte påverkat utgången i sak.
- MÖD 2006:44:Tillstånd till anläggande av en järnvägsbro m.m.-----Efter att regeringen vid prövning av en ansökan enligt 17 kap. miljöbalken tillåtit Banverket att bygga en järnväg (del av Botniabanan) ansökte Banverket hos miljödomstolen om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § (avseende Natura 2000-områden) och 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet). Miljödomstolen meddelade tillstånd som överklagades. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att en tillståndsmyndighet vid sin prövning av en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, måste anses vara bunden av regeringens föregående tillåtlighetsbedömning (17 kap. MB) som i detta fall inkluderade påverkan på Natura 2000-områdena. På grund av att prövningens omfattning bara kom att gälla villkor för tillståndet avslog MÖD begäran om att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen angående alternativa järnvägssträckningar. I sak hade regeringen inte tagit slutlig ställning till frågan om vilka kompensationsåtgärder som krävdes för att meddela tillstånd. MÖD uttalade att en åtgärd, för att fylla sin funktion som kompensation, i huvudsak skall vara genomförd redan när intrånget i Natura 2000-området sker. Därför var det inte möjligt att sätta en av Banverket föreslagen kompensationsåtgärd, en våtmark som eventuellt skulle kunna komma i konflikt med flygsäkerhetsintressen, på prövotid. De kompensationsåtgärder som Banverket i övrigt hade presenterat befanns inte vara tillräckliga. MÖD upphävde miljödomstolens domar och visade målen åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
5 § Inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser får en järnväg inte byggas i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.
En järnväg får inte byggas så att syftet med skyddsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för användning av bebyggelse, mark eller vatten motverkas. Om det finns särskilda skäl får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, medge undantag från sådana bestämmelser.
6 § Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, skall vad som i denna lag är föreskrivet om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten.
7 § I denna lag förstås med särskild rätt till fastighet nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft samt liknande rätt.
8 § När den verksamhet som har bedrivits på järnväg upphör är verksamhetsutövaren skyldig att ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning av berörda områden i den omfattning det behövs för att förebygga störningar eller olägenheter i framtiden. Lag (1998:850).
2 kap. Järnvägsplan m. m.
Ändrad: SFS 1998:850 (Följdlagstiftning till miljöbalken m.m.), 2010:93 (Ny myndighetsstruktur på transportområdet), 2005:944 (Tredimensionell fastighetsindelning - kompletterande lagtekniska frågor), 2005:579 (En effektivare miljöprövning), 2017:963 (Miljöbedömningar), 2004:599 (Miljöbedömningar av planer och program)
Upphävd: SFS 2012:440 (Planeringssystem för transportinfrastruktur)
1 § Den som planerar att bygga en järnväg skall genomföra en förstudie. I förstudien skall förutsättningarna för den fortsatta planeringen klarläggas. Förstudien skall även ange om en järnvägsutredning enligt 1 a § behövs innan en järnvägsplan upprättas.
Vid utarbetandet av förstudien skall den som avser att bygga en järnväg samråda enligt 6 kap. 4 § första-tredje styckenamiljöbalken med berörda länsstyrelser, kommuner och ideella föreningar som enligt sina stadgar har till ändamål att ta till vara naturskydds- eller miljöskyddsintressen samt med den allmänhet som kan antas bli särskilt berörd.
Efter samrådet skall den länsstyrelse, inom vars område järnvägsprojektet huvudsakligen skall utföras, enligt 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken besluta om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet skall fattas efter samråd med övriga berörda länsstyrelser. Bestämmelser om planer och planeringsunderlag finns i 6 kap.19 och 20 §§miljöbalken. Lag (2005:579).
Prop. 2011/12:118: I första stycket återfinns den övergripande bestämmelsen om den nya sammanhållna planeringsprocessen. Planeringen ska enligt bestämmelsen utmynna i en järnvägsplan.
1 a § En järnvägsutredning skall genomföras när det i förstudien har klarlagts att alternativa sträckningar behöver studeras. I järnvägsutredningen skall redovisas olika utbyggnadsalternativ, som skall jämföras såväl sinsemellan som med alternativet att inte genomföra den aktuella järnvägsutbyggnaden.
En järnvägsutredning skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter i övrigt som behövs för att kunna utvärdera och välja alternativ. Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i järnvägsutredningen.
När det gäller förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3 §, 4 § första-tredje styckena, 6 och 7 §§, 8 § första stycket och 10, 19 och 20 §§miljöbalken tillämpas. Lag (2005:579).
1 b § Trafikverket ska med eget yttrande överlämna frågan om byggande av järnväg till regeringen för prövning enligt 17 kap. 1 § miljöbalken. Detsamma gäller om regeringen enligt 17 kap. 3 § miljöbalken har förbehållit sig prövningen av järnvägens tillåtlighet. Regeringens prövning ska ske på grundval av en upprättad järnvägsutredning enligt 1 a §. Lag (2010:93).
- RÅ 2004:108:I ett ärende enligt lagen om byggande av järnväg har Banverket överlämnat frågan om byggandet av järnvägen till regeringen för tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1 § miljöbalken. Enskilda som inte behandlats som parter i regeringsärendet har inte ansetts behöriga att ansöka om rättsprövning av tillåtlighetsbeslutet, eftersom det först vid fastställandet av järnvägsplanen säkert går att uttala sig om vilka som är saklegitimerade och de som berörs av den kommande järnvägen på ett sådant sätt att de skall anses som sakägare har möjlighet att få en domstolsprövning till stånd av beslutet om fastställelse av järnvägsplanen.
1 c § Den som avser att bygga en järnväg skall upprätta en järnvägsplan. En järnvägsplan behöver dock inte upprättas för anläggande av industrispår eller hamnspår uteslutande på egen fastighet. En järnvägsplan får upprättas för avstängning av plankorsning, även när denna åtgärd inte är att betrakta som byggande av järnväg.
I de delar som planen medför att mark eller annat utrymme eller särskild rätt till mark eller annat utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 4 kap. 1 § skall planen utformas så att de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda. Lag (2005:944).
2 § I järnvägsplanen skall den mark eller det utrymme och de särskilda rättigheter anges som behöver tas i anspråk för järnvägen och för byggandet av järnvägen. Om mark eller annat utrymme behöver tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt, skall det av planen framgå vilken mark eller vilket utrymme som avses och under vilken tid marken eller utrymmet skall nyttjas. Planen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. I de fall länsstyrelsen under förstudien har beslutat att järnvägsprojektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, skall miljökonsekvensbeskrivningen föregås av samråd enligt 6 kap. 4 § första-tredje styckena och 6 § miljöbalken, om inte ett sådant samråd har skett enligt 1 a §. Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i järnvägsplanen.
När det gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap.3, 7, 10, 19 och 20 §§miljöbalken tillämpas.
De skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga störningar och andra olägenheter från trafiken eller anläggningen skall anges särskilt i planen. Till planen skall en genomförandebeskrivning fogas. I beskrivningen skall de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen redovisas. Lag (2005:944).
Prop. 2016/17:200: En bestämmelse i paragrafens tredje stycke tillkommer som innebär att länsstyrelsen ska redovisa sin bedömning i fråga om miljökonsekvensbeskrivningens inriktning och omfattning om den som avser att bygga vägen begär det. Tillägget innebär ett tydligare genomförande av artikel 5.2 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.
Övervägandena finns i avsnitt 12.1.
- RÅ 2004:109:Vid rättsprövning av ett regeringsbeslut har konstaterats att regeringen begått ett fel vid ärendets avgörande. Regeringens beslut har trots detta inte upphävts då det med hänsyn till senare tillkommen utredning ansetts uppenbart att felet inte påverkat utgången i sak.
- MÖD 2006:44:Tillstånd till anläggande av en järnvägsbro m.m.-----Efter att regeringen vid prövning av en ansökan enligt 17 kap. miljöbalken tillåtit Banverket att bygga en järnväg (del av Botniabanan) ansökte Banverket hos miljödomstolen om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § (avseende Natura 2000-områden) och 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet). Miljödomstolen meddelade tillstånd som överklagades. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att en tillståndsmyndighet vid sin prövning av en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, måste anses vara bunden av regeringens föregående tillåtlighetsbedömning (17 kap. MB) som i detta fall inkluderade påverkan på Natura 2000-områdena. På grund av att prövningens omfattning bara kom att gälla villkor för tillståndet avslog MÖD begäran om att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen angående alternativa järnvägssträckningar. I sak hade regeringen inte tagit slutlig ställning till frågan om vilka kompensationsåtgärder som krävdes för att meddela tillstånd. MÖD uttalade att en åtgärd, för att fylla sin funktion som kompensation, i huvudsak skall vara genomförd redan när intrånget i Natura 2000-området sker. Därför var det inte möjligt att sätta en av Banverket föreslagen kompensationsåtgärd, en våtmark som eventuellt skulle kunna komma i konflikt med flygsäkerhetsintressen, på prövotid. De kompensationsåtgärder som Banverket i övrigt hade presenterat befanns inte vara tillräckliga. MÖD upphävde miljödomstolens domar och visade målen åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
3 § Till järnvägsplanen skall en fastighetsförteckning fogas. I fastighetsförteckningen skall, i den mån de berörs av planen, redovisas
- fastigheter och ägare till dessa,
- mark- och vattenområden som är samfällda för flera fastigheter samt ägare till dessa fastigheter,
- innehavare av annan särskild rätt än bostadsrätt och hyresrätt,
- gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) och samfälligheter enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet samt ägarna till de fastigheter som deltar i anläggningarna och samfälligheterna,
- vägsamfälligheter och vägföreningar.
Om en samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter förvaltar samfällighet, särskild rätt eller gemensamhetsanläggning, skall föreningen anges i stället för ägare eller innehavare. Lag (1998:850).
5 § Den som upprättar en järnvägsplan skall samråda i fråga om järnvägens sträckning och förslaget i övrigt med berörda fastighetsägare, kommuner och länsstyrelser samt med andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. De synpunkter som har framförts vid samrådet samt kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna skall redovisas i en samrådsredogörelse.
6 § Avser en järnvägsplan endast ändring av den plan som gäller för ett ännu inte färdigställt järnvägsbygge, får ett efter omständigheterna förenklat samrådsförfarande tillämpas.
Ägare till sådan mark eller sådant utrymme som kan komma att tas i anspråk eller till sådant vattenområde som kan komma att påverkas skall alltid ges tillfälle att yttra sig. Detsamma gäller innehavare av särskild rätt till sådan mark eller sådant utrymme eller vattenområde. Lag (2005:944).
7 § Trafikverket ska ställa ut en järnvägsplan för granskning. Därvid gäller vad som i 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken sägs om att miljökonsekvensbeskrivning ska kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten.
En järnvägsplan som enbart avser ombyggnad av järnväg behöver dock ställas ut endast
- om ombyggnaden bedöms komma att medföra betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser, eller
- om någon annans mark eller utrymme behöver tas i anspråk eller särskild rättighet behöver upphävas eller begränsas och ett sådant ianspråktagande eller upphävande eller en sådan begränsning inte skriftligen medgetts av berörda fastighetsägare och innehavare av särskild rätt.
Vad som sägs i andra stycket gäller också i fråga om en järnvägsplan som endast innefattar ändring av planen för ett järnvägsbygge som ännu inte är färdigställt. Lag (2010:93).
Prop. 2016/17:200: Paragrafen ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken. Den nuvarande bestämmelsen om samråd med andra länder i 6 kap. 6 § miljöbalken motsvarar 6 kap. 33 § miljöbalken i förslaget. I 6 kap. 34 § ...
8 § En järnvägsplan fastställs av Trafikverket efter samråd med berörda länsstyrelser. Om Trafikverket och en länsstyrelse har olika uppfattningar, ska Trafikverket hänskjuta frågan om att fastställa planen till regeringens prövning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Trafikverket hänskjuta frågan till regeringens prövning.
Om planen innebär att mark eller annat utrymme eller särskild rätt kan tas i anspråk enligt 4 kap. 1 §, ska Trafikverket särskilt pröva om de fördelar som kan vinnas med planen överväger de olägenheter som denna orsakar enskilda. Av beslutet att fastställa planen ska det framgå om planen ger rätt till ett sådant ianspråktagande.
Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen samt resultatet av samråd och yttranden ska beaktas då järnvägsplanen fastställs.
Ett beslut om fastställelse av en järnvägsplan ska kungöras. Har samråd enligt 6 kap. 6 § miljöbalken hållits med ansvarig myndighet i annat land ska denna informeras. Lag (2010:93).
Prop. 2016/17:200: Tredje stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken. Den nuvarande bestämmelsen om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll i 6 kap. 7 § miljöbalken motsvaras närmast av 6 kap.35–...
- MÖD 2006:44:Tillstånd till anläggande av en järnvägsbro m.m.-----Efter att regeringen vid prövning av en ansökan enligt 17 kap. miljöbalken tillåtit Banverket att bygga en järnväg (del av Botniabanan) ansökte Banverket hos miljödomstolen om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § (avseende Natura 2000-områden) och 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet). Miljödomstolen meddelade tillstånd som överklagades. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att en tillståndsmyndighet vid sin prövning av en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, måste anses vara bunden av regeringens föregående tillåtlighetsbedömning (17 kap. MB) som i detta fall inkluderade påverkan på Natura 2000-områdena. På grund av att prövningens omfattning bara kom att gälla villkor för tillståndet avslog MÖD begäran om att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen angående alternativa järnvägssträckningar. I sak hade regeringen inte tagit slutlig ställning till frågan om vilka kompensationsåtgärder som krävdes för att meddela tillstånd. MÖD uttalade att en åtgärd, för att fylla sin funktion som kompensation, i huvudsak skall vara genomförd redan när intrånget i Natura 2000-området sker. Därför var det inte möjligt att sätta en av Banverket föreslagen kompensationsåtgärd, en våtmark som eventuellt skulle kunna komma i konflikt med flygsäkerhetsintressen, på prövotid. De kompensationsåtgärder som Banverket i övrigt hade presenterat befanns inte vara tillräckliga. MÖD upphävde miljödomstolens domar och visade målen åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
9 § Ett beslut att fastställa en järnvägsplan upphör att gälla om järnvägsbygget inte har påbörjats inom fem år från utgången av det år då beslutet vann laga kraft.
10 § Har ett beslut att fastställa en järnvägsplan upphävts eller annars upphört att gälla och begär därefter samma sökande att en i huvudsak överensstämmande järnvägsplan skall fastställas, får planen fastställas endast om det finns synnerliga skäl.
Prop. 2016/17:200: Första stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken. Den nuvarande bestämmelsen om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll i 6 kap. 7 § miljöbalken motsvaras närmast av 6 kap.35– ...
11 § När en järnväg byggs får endast oväsentliga avvikelser göras från järnvägsplanen.
12 § Om byggande av en järnväg eller avstängning av en plankorsning medför att en enskild väg behöver byggas eller att ändrade förhållanden uppstår som väsentligt inverkar på väghållningen för en sådan väg, skall den som bygger eller innehar järnvägen, om det behövs, begära förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) för att ordna väghållningen för den enskilda vägen.
Prop. 2016/17:200: Första stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken. Den nuvarande bestämmelsen om kungörelse i 6 kap. 8 § första stycket motsvaras närmast av 6 kap. 39 § första stycket, 40 och 41 §§ ...
13 § Ett beslut att fastställa en järnvägsplan ska upphävas, helt eller delvis, om förhållandena efter beslutet har ändrats så att förutsättningarna för att fastställa planen inte längre föreligger. Har beslutet meddelats av regeringen ska regeringen upphäva det. I annat fall ska Trafikverket upphäva beslutet. Trafikverket får dock hänskjuta frågan om upphävande av beslutet till regeringens prövning. Lag (2010:93).
3 kap. Tillfälligt ianspråktagande av mark, m. m.
1 § Den som avser att bygga en järnväg kan av länsstyrelsen ges rätt att få tillträde till en fastighet för att verkställa mätning eller stakning, undersökning av grund eller annan förberedande åtgärd för byggande av järnvägen. Om sådan rätt ges skall den som avser att bygga järnvägen underrätta fastighetsägaren om beräknad tidpunkt för tillträde. I en trädgård, park eller liknande plantering får träd eller buskar inte skadas eller fällas utan fastighetsägarens samtycke. Även i övrigt skall skada så långt möjligt undvikas.
Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att åtgärderna skall kunna genomföras.
2 § På den järnvägsmark som anges i en fastställd järnvägsplan får inte utan tillstånd av Trafikverket uppföras byggnader, göras tillbyggnader, utföras andra anläggningar eller vidtas andra åtgärder som väsentligt kan försvåra områdets användning för järnvägsändamål. Förbudet gäller från det att beslut att fastställa järnvägsplanen meddelas och upphör att gälla om beslut meddelas att upphäva fastställelsebeslutet eller om planen annars upphör att gälla.
Förbudet är inte tillämpligt i fråga om åtgärder som lagligen har påbörjats innan förbudet började gälla.
Om åtgärder vidtagits i strid med första stycket, får Trafikverket vidta de åtgärder som behövs för rättelse. Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för att rättelse ska kunna ske.
Vad som sägs i denna paragraf om järnvägsmark gäller även annat utrymme avsett för järnväg. Lag (2010:93).
3 § Om mark i närheten av järnvägsmarken i en fastställd järnvägsplan avsatts för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av järnvägen, skall länsstyrelsen på begäran av den som avser att bygga järnvägen besluta att marken får tas i anspråk med nyttjanderätt för den tid som angetts i planen. I samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de villkor som behövs.
Vad som sägs i denna paragraf om mark gäller även annat utrymme. Lag (2005:944).
4 § Om träd eller buskar intill mark eller annat utrymme som skall användas för järnväg medför olägenheter för trafik- eller driftsäkerheten på järnvägen, får länsstyrelsen besluta att de skall avlägsnas eller beskäras genom järnvägsinnehavarens försorg. I samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de villkor som behövs. Lag (2005:944).
4 kap. Inlösen och ersättning
1 § Den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga en järnväg som tillgodoser ett allmänt transportbehov får lösa sådan mark eller sådant utrymme som enligt planen inte endast tillfälligt skall användas för järnvägsändamål.
Besväras sådan mark eller sådant utrymme som får lösas enligt första stycket av särskild rätt, får rättigheten lösas. Lag (2005:944).
- MÖD 2006:44:Tillstånd till anläggande av en järnvägsbro m.m.-----Efter att regeringen vid prövning av en ansökan enligt 17 kap. miljöbalken tillåtit Banverket att bygga en järnväg (del av Botniabanan) ansökte Banverket hos miljödomstolen om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § (avseende Natura 2000-områden) och 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet). Miljödomstolen meddelade tillstånd som överklagades. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att en tillståndsmyndighet vid sin prövning av en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, måste anses vara bunden av regeringens föregående tillåtlighetsbedömning (17 kap. MB) som i detta fall inkluderade påverkan på Natura 2000-områdena. På grund av att prövningens omfattning bara kom att gälla villkor för tillståndet avslog MÖD begäran om att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen angående alternativa järnvägssträckningar. I sak hade regeringen inte tagit slutlig ställning till frågan om vilka kompensationsåtgärder som krävdes för att meddela tillstånd. MÖD uttalade att en åtgärd, för att fylla sin funktion som kompensation, i huvudsak skall vara genomförd redan när intrånget i Natura 2000-området sker. Därför var det inte möjligt att sätta en av Banverket föreslagen kompensationsåtgärd, en våtmark som eventuellt skulle kunna komma i konflikt med flygsäkerhetsintressen, på prövotid. De kompensationsåtgärder som Banverket i övrigt hade presenterat befanns inte vara tillräckliga. MÖD upphävde miljödomstolens domar och visade målen åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
2 § Om fastighetsägaren begär det, skall den som i enlighet med en gällande järnvägsplan skall bygga en sådan järnväg som avses i 1 § lösa sådan mark eller sådant utrymme som enligt planen inte endast tillfälligt skall användas för järnvägsändamål. Lag (2005:944).
- MÖD 2017:53:Avvisad talan ----- En fastighetsägare yrkade i stämning till mark- och miljödomstolen förtida inlösen av fastigheten enligt lagen om byggande av järnväg. När järnvägsplanen vann laga kraft ändrades talan till inlösen av fastigheten. Eftersom det redan pågick en lantmäteriförrättning om fastighetsreglering för att genomföra järnvägsplanen avvisade mark- och miljödomstolen då talan enligt principen om litispendens. Mark- och miljööverdomstolen har endast ändrat beslutet avseende ersättning för rättegångskostnader och tillerkänt fastighetsägaren ersättning för hans rättegångskostnader.
3 § Om tillstånd enligt 3 kap. 2 § vägrats, är fastighetsägaren och innehavare av särskild rätt till fastigheten berättigade till ersättning av den som avser att bygga järnvägen för den skada de lider på grund av att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten.
4 § Den som avser att bygga en järnväg skall ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 3 kap. 1 § och skador till följd av att mark eller annat utrymme tagits i anspråk enligt 3 kap. 3 §. Järnvägsinnehavaren skall ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 3 kap. 4 §. Lag (2005:944).
5 § I mål om inlösen och ersättning ska expropriationslagen (1972:719) tillämpas, i den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i denna lag. Om en talan i ett mål som väckts av en fastighetsägare eller den som innehar särskild rätt till en fastighet ogillas, tillämpas bestämmelserna i 15 kap. 8 § plan- och bygglagen (2010:900) i fråga om rättegångskostnaderna. Lag (2010:915).
Prop. 2009/10:162: Paragrafen anger hur ersättningen ska bestämmas i mål om inlösen och ersättning.
Bestämmelsen om tillämpningen av den s.k. presumtionsregeln i 4 kap. 3 § expropriationslagen (1972:719) har tagits bort. Ändringen beror på att den paragrafen har upphävts. Ersättning ska därmed betalas även för den del av markens eller utrymmets marknadsvärde som avser förväntningar om en ändring av det tillåtna användningssättet. ...
- MÖD 2017:53:Avvisad talan ----- En fastighetsägare yrkade i stämning till mark- och miljödomstolen förtida inlösen av fastigheten enligt lagen om byggande av järnväg. När järnvägsplanen vann laga kraft ändrades talan till inlösen av fastigheten. Eftersom det redan pågick en lantmäteriförrättning om fastighetsreglering för att genomföra järnvägsplanen avvisade mark- och miljödomstolen då talan enligt principen om litispendens. Mark- och miljööverdomstolen har endast ändrat beslutet avseende ersättning för rättegångskostnader och tillerkänt fastighetsägaren ersättning för hans rättegångskostnader.
6 § Talan om inlösen får väckas även om beslutet att fastställa järnvägsplanen inte har vunnit laga kraft.
5 kap. Överklagande m. m.
1 § Trafikverkets beslut får överklagas hos regeringen. Beslut enligt 3 kap. 2 § överklagas dock hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2010:93).
- MÖD 2006:44:Tillstånd till anläggande av en järnvägsbro m.m.-----Efter att regeringen vid prövning av en ansökan enligt 17 kap. miljöbalken tillåtit Banverket att bygga en järnväg (del av Botniabanan) ansökte Banverket hos miljödomstolen om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § (avseende Natura 2000-områden) och 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet). Miljödomstolen meddelade tillstånd som överklagades. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att en tillståndsmyndighet vid sin prövning av en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, måste anses vara bunden av regeringens föregående tillåtlighetsbedömning (17 kap. MB) som i detta fall inkluderade påverkan på Natura 2000-områdena. På grund av att prövningens omfattning bara kom att gälla villkor för tillståndet avslog MÖD begäran om att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen angående alternativa järnvägssträckningar. I sak hade regeringen inte tagit slutlig ställning till frågan om vilka kompensationsåtgärder som krävdes för att meddela tillstånd. MÖD uttalade att en åtgärd, för att fylla sin funktion som kompensation, i huvudsak skall vara genomförd redan när intrånget i Natura 2000-området sker. Därför var det inte möjligt att sätta en av Banverket föreslagen kompensationsåtgärd, en våtmark som eventuellt skulle kunna komma i konflikt med flygsäkerhetsintressen, på prövotid. De kompensationsåtgärder som Banverket i övrigt hade presenterat befanns inte vara tillräckliga. MÖD upphävde miljödomstolens domar och visade målen åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.
1 a § Trafikverkets beslut i fråga om fastställelse av en järnvägsplan får överklagas av en sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Lag (2010:892).
Prop. 2009/10:184: Ändringen är en följdändring med anledning av ändringen i 16 kap. 13 § miljöbalken.
Prop. 2004/05:65: Bestämmelsen är ny och ger de miljöorganisationer som har möjlighet att överklaga beslut och domar enligt miljöbalken rätt att överklaga Banverkets beslut i fråga om fastställelse av järnvägsplan. Med bestämmelsen genomförs artikel 9.2 i Århuskonventionen och artiklarna 3.7 och 4.4 i direktivet om allmänhetens deltagande.
2 § Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Länsstyrelsens beslut enligt 2 kap. 1 § tredje stycket, 1 a § andra stycket eller 2 § första stycket får dock inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1998:850).
Prop. 2011/12:118: I första stycket görs ett tillägg till nuvarande lydelse av paragrafen som innebär att länsstyrelsens beslut enligt 3 kap. 3 a §, om nyttjanderätt för tillfällig järnväg, får överklagas till regeringen.
3 § Trafikverket och kommuner får överklaga länsstyrelsens beslut. Kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och regionplaneorgan enligt 7 kap.plan- och bygglagen (2010:900) får överklaga Trafikverkets beslut. Lag (2010:1066).
4 § I ett beslut om tillstånd får förordnas att beslutet skall gälla omedelbart.
Ändringar och övergångsbestämmelser
Lag (1995:1649) om byggande av järnväg
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 1995/96:127, Prop. 1995/96:2, Bet. 1995/96:TU8
- Ikraftträder
- 1996-02-01
Lag (1997:742) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 1997/98:10, Prop. 1996/97:115, Bet. 1997/98:TU3
- Omfattning
- ändr. 5 kap 3 §
- Ikraftträder
- 1998-01-01
Lag (1998:804) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 1997/98:225, Prop. 1997/98:117, Bet. 1997/98:KrU14
- Omfattning
- ändr. 1 kap 4 §
- Ikraftträder
- 1999-01-01
Lag (1998:850) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
- Skyldigheten att vidta återställningsåtgärder enligt 1 kap. 8 § gäller även då järnvägen har tillkommit före denna lags ikraftträdande.
- Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som vid denna lags ikraftträdande har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande enligt 2 kap. 4 §. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.
- Förarbeten
- Rskr. 1997/98:279, Prop. 1997/98:90, Bet. 1997/98:JoU25
- Omfattning
- upph. 2 kap 4 §; ändr. 1 kap 3 §, 2 kap 1, 2, 3, 7, 8 §§, 5 kap 2 §; nya 1 kap 8 §, 2 kap 1 a, 1 b, 1 c §§
- CELEX-nr
- 397L0011
- Ikraftträder
- 1999-01-01
Lag (2000:1338) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:101, Prop. 2000/01:29, Bet. 2000/01:TU7
- Omfattning
- ny 1 a §
- CELEX-nr
- 31996L0048
- Ikraftträder
- 2001-01-01
Lag (2004:523) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:258, Prop. 2003/04:123, Bet. 2003/04:TU14
- Omfattning
- ändr. 1 kap 1 a §
- Ikraftträder
- 2004-07-01
Lag (2004:599) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:235, Prop. 2003/04:116, Bet. 2003/04:MJU21
- Omfattning
- ändr. 2 kap 1, 1 a, 2 §§
- Ikraftträder
- 2004-07-21
Lag (2005:185) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:193, Prop. 2004/05:65, Bet. 2004/05:MJU11
- Omfattning
- ny 5 kap 1 a §
- CELEX-nr
- 32003L0035
- Ikraftträder
- 2005-05-15
Lag (2005:579) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:312, Prop. 2004/05:129, Bet. 2004/05:MJU15
- Omfattning
- ändr. 2 kap 1, 1 a, 2 §§
- Ikraftträder
- 2005-08-01
Lag (2005:944) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:50, Prop. 2004/05:169, Bet. 2005/06:BoU2
- Omfattning
- ändr. 2 kap 1 c, 2, 6, 7, 8 §§, 3 kap 2, 3, 4 §§, 4 kap 1, 2, 4 §§
- Ikraftträder
- 2006-01-01
Lag (2010:93) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:183, Prop. 2009/10:59, Bet. 2009/10:TU9
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 1 b, 7, 8, 13 §§, 3 kap. 2 §, 5 kap. 1, 1 a, 3 §§
- Ikraftträder
- 2010-04-01
Lag (2010:829) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010.
- Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ersättning enligt
- I de fall som avses i 2 ska hänvisningarna till expropriationslagen (1972:719) avse den lagens lydelse vid utgången av juli 2010.
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:362, Prop. 2009/10:162, Bet. 2009/10:CU21
- Omfattning
- ändr. 4 kap. 5 §
- Ikraftträder
- 2010-08-01
Lag (2010:892) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:353, Prop. 2009/10:184, Bet. 2009/10:MJU24
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 3 §, 5 kap. 1 a §
- Ikraftträder
- 2010-09-01
Lag (2010:915) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:366, Prop. 2009/10:170, Bet. 2009/10:CU25
- Omfattning
- ändr. 4 kap. 5 §, 5 kap. 3 §
- Ikraftträder
- 2011-05-02
Lag (2010:1066) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:379, Prop. 2009/10:200, Bet. 2009/10:TU21
- Omfattning
- ändr. 5 kap. 3 §
- Ikraftträder
- 2012-01-01
Lag (2012:440 ) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:257, Prop. 2011/12:118, Bet. 2011/12:TU13
- Omfattning
- upph. 2 kap.; ändr. 1 kap. 1, 2, 4 §§, 3 kap. 1, 3, 4 §§, 4 kap. 4 §, 5 kap. 2 §; nya 1 kap. 4 a §, 2 kap., 3 kap. 3 a §, 4 kap. 2 a §,
- Ikraftträder
- 2013-01-01
Lag (2017:963) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:20, Prop. 2016/17:200, Bet. 2017/18:MJU5
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 4 a §, 2 kap. 2, 7, 8, 10, 12, 15 §§
- Ikraftträder
- 2018-01-01
Lag (2018:1417) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Prop. 2017/18:243, Bet. 2017/18:CU31
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 3 §
- Ikraftträder
- 2019-01-01
Lag (2018:1734) om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:31, Prop. 2017/18:266, Bet. 2018/19:CU2
- Omfattning
- ändr. 5 kap. 3 §
- Ikraftträder
- 2019-01-01