1 §  I varje förvaltningsrätt finns en lagman som är administrativ chef för förvaltningsrätten. Lagmannen ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att förvaltningsrätten hushållar väl med statens medel.

I förvaltningsrätterna finns också chefsrådmän, rådmän, assessorer, förvaltningsrättsfiskaler, förvaltningsrättsnotarier och andra anställda.

Om inte annat anges, ska föreskrifterna i denna förordning om rådman också tillämpas på chefsrådman.

Med kammarrätten avses i denna förordning den kammarrätt under vilken förvaltningsrätten hör. Förordning (2009:885).

1 a §  Lagmannen är skyldig att vid förvaltningsrätten genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Förordning (2009:885).

2 §  Förvaltningsrätten får besluta att domstolen ska vara indelad i avdelningar. Chef för en avdelning är lagmannen eller en chefsrådman. Om det på en avdelning som inte leds av lagmannen finns flera chefsrådmän, bestämmer lagmannen vem av chefsrådmännen som är chef. Chefen för avdelningen leder arbetet på denna samt fördelar tjänstgöringen i rätten efter samråd med domarna på avdelningen.

Förvaltningsrätten får också besluta att domstolen ska vara indelad i andra organisatoriska enheter än avdelningar. Uppgifter som innefattar chefskap över ordinarie domare får dock utövas endast av lagmannen eller en chefsrådman. Förordning (2014:1407).

3 §  Vid förvaltningsrätterna i Stockholm, Malmö och Göteborg finns en administrativ enhet, som leds av en chef. Förordning (2009:885).

4 §  Lagmannen ansvarar för att förvaltningsrättsfiskalerna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning enligt den utbildningsplan som Domstolsverket har beslutat i samråd med kammarrätterna. Lagmannen ger också vitsord över förvaltningsrättsfiskalernas tjänstgöring.

För varje förvaltningsrättsfiskal ska en ordinarie domare utses som handledare. Till handledare ska den utses som har särskilt intresse och i övrigt är lämplig för uppdraget. Förordning (2009:885).

5 §  Lagmannen ansvarar, med beaktande av Notarienämndens föreskrifter om notarietjänstgöring, för att förvaltningsrättsnotarierna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning. Förordning (2009:885).

5 a §  En nämndeman som har utsetts för tjänstgöring i domstolen ska genomgå introduktionsutbildning innan tjänstgöringen påbörjas.

Om en nämndeman har genomgått introduktionsutbildningen ska han eller hon genomgå repetitionsutbildning inom sex månader efter tjänstgöringsperiodens början.

Lagmannen ska, efter samråd med Domstolsverket, ansvara för att nämndemännen ges introduktions- och repetitionsutbildning och regelbunden information. Förordning (2014:1357).

6 §  Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515) tillämpas på förvaltningsrätterna:

6 § om allmänna uppgifter,

8 § om arbetsgivarpolitik,

19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och

21 § om myndighetens beslut.

Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Förordning (2009:885).

7 §  Grunderna för fördelningen av arbetsuppgifterna och de övriga bestämmelser som behövs för verksamheten i förvaltningsrätten skall framgå av arbetsordningen.

Domstolsverket meddelar allmänna råd om utformningen av arbetsordningarna. Förordning (2009:885).

7 a §  En förvaltningsrätt får i arbetsordningen meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i administrativa ärenden. Förordning (2009:885).

8 §  Mål ska fördelas mellan de organisatoriska enheter som anges i arbetsordningen.

Kriterierna för fördelningen av mål ska framgå av arbetsordningen. Förordning (2018:431).

10 §  En förvaltningsrättsfiskal får inte tilldelas arbetsuppgifter i större omfattning än som är lämpligt med hänsyn till fiskalens erfarenhet av arbete i domstol. En fiskal får inte tilldelas arbetsuppgifter som kräver särskild erfarenhet. Vid tilldelningen av arbetsuppgifter ska fiskalens behov av att delta i utbildning beaktas.

Vid sidan av lagmannen ansvarar handledaren för att fördelningen av arbetsuppgifter till fiskalen sker på det sätt som anges i första stycket. Förordning (2009:885).

11 §  Lagmannen meddelar de riktlinjer som behövs för tillämpningen av arbetsordningen.

12 §  Lagmannen delar för en bestämd tid in domarna till tjänstgöring inom förvaltningsrätten.

Indelningen skall göras så att domarna får erfarenhet av olika slag av mål. Förordning (2009:885).

13 §  Om det finns särskilda skäl, får lagmannen besluta om tillfälliga avvikelser från vad som har beslutats med stöd av 7 eller 12 §.

14 §  För varje mål ska det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig domare.

Första stycket gäller inte mål som förvaltningsrättsnotarier handlägger med stöd av förordnanden enligt 20–21 §§. För sådana mål ansvarar den förordnade.

Den närmare ansvarsfördelningen ska framgå av arbetsordningen. Ansvarsfördelningen ska ordnas så att ansvaret ska kunna utövas på ett effektivt sätt. Förordning (2009:885).

15 §  Om nämndemän deltar i avgörandet, avgörs ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål efter föredragning.

Har målet eller frågan gåtts igenom i sin helhet vid en muntlig förhandling, får målet eller frågan avgöras utan föredragning, om avgörandet meddelas senast fyra veckor efter den dag förhandlingen avslutades. Förordning (2003:327).

16 §  Målen bereds till avgörande av personal som har utsetts därtill.

Beredningen av mål som avses i 16 § skattebrottslagen (1971:69) leds alltid av en ordinarie domare, en assessor eller en förvaltningsrättsfiskal.

Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål ska genast anmälas till den ansvarige domaren, om målet eller frågan kräver skyndsamt avgörande. Förordning (2009:885).

17 §  Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen.

18 §  En dom eller ett annat beslut skall meddelas så snart det kan ske och senast fyra veckor efter den dag då föredragningen avslutades. Om förvaltningsrätten avgör ett mål efter en muntlig förhandling, räknas tiden från den dag då förhandlingen avslutades.

Kan domen eller beslutet inte meddelas inom fyra veckor med hänsyn till målets eller frågans art eller på grund av något annat särskilt skäl, får förvaltningsrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än vad som är oundgängligen nödvändigt. Förordning (2009:885).

19 §  Lagmannen får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd att på eget ansvar

1. i den utsträckning lagmannen bestämmer sköta sådan skriftväxling som följer av föreskrifter i lagar eller andra författningar,
2. underteckna och expediera kallelser, förelägganden, förordnanden och andra meddelanden,
3. fullgöra förvaltningsrättens eller domarens uppgifter i samband med delgivningar,
4. underteckna och expediera skrivelser, underrättelser, kungörelser och uppgifter som förvaltningsrätten eller domaren ska utfärda eller avge i samband med domar eller beslut,
5. ta emot överklaganden av förvaltningsrättens domar eller beslut och pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och, om så är fallet, vidta de åtgärder som behövs,
6. förordna tolk,
7. besluta i fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till någon som har medverkat i målet eller ärendet, och
8. i den utsträckning lagmannen bestämmer utföra andra arbetsuppgifter som inte enligt lag eller annan författning måste utföras av någon som är lagfaren.

Ett förordnande enligt första stycket 4 för någon som inte är lagfaren får inte innefatta arbetsuppgifter som enligt särskilda bestämmelser ska utföras av någon som är lagfaren. Förordning (2017:551).

20 §  Lagmannen får förordna en förvaltningsrättsnotarie som har tjänstgjort minst ett år samt bedöms ha tillräcklig erfarenhet och i övrigt vara lämplig att på eget ansvar

1. handlägga mål om återkallelse av körkort, körkortstillstånd eller traktorkort enligt körkortslagen (1998:488),
2. handlägga mål om återbetalning av studiemedel och studielån enligt studiestödslagen (1973:349) eller studiestödslagen (1999:1395),
3. handlägga mål om bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller socialtjänstlagen (2001:453),
4. handlägga mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskattningen, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken,
5. handlägga mål enligt lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, och
6. handlägga mål om saken är uppenbar. Förordnanden enligt första stycket får endast avse mål av enkel beskaffenhet som inte kräver särskild erfarenhet. Den ansvarige domaren eller den domare han eller hon utser ska efter prövning i varje enskilt fall avgöra om målet är av sådan art att det kan handläggas av en notarie.

När en notarie handlägger tvistiga mål ska nämndemän alltid delta i avgörandet. Förordning (2010:1696).

20 a §  Lagmannen får förordna en förvaltningsrättsnotarie som har tjänstgjort minst ett år samt bedöms ha tillräcklig erfarenhet och i övrigt vara lämplig att på eget ansvar utan medverkan av nämndemän handlägga mål enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. Förordning (2009:885).

21 §  Lagmannen får förordna en förvaltningsrättsnotarie som har tjänstgjort minst ett år och sex månader samt bedöms ha tillräcklig erfarenhet och i övrigt vara lämplig att, utöver vad som anges i 20 och 20 a §§, på eget ansvar handlägga mål av enkel beskaffenhet som inte kräver särskild erfarenhet.

I fråga om uppgifter som avses i första stycket ska den ansvarige domaren eller den domare han eller hon utser efter prövning i varje enskilt fall avgöra om målet är av sådan art att det kan handläggas av en notarie.

När en notarie handlägger mål efter ett förordnande enligt första stycket ska nämndemän alltid delta i avgörandet. Förordning (2009:885).

23 §  Förordnanden enligt 20–21 §§ ska fortlöpande omprövas.

Vid tillämpningen av 20, 20 a eller 21 § eller 41 § femte stycket ska notarietjänstgöring enligt notarieförordningen (1990:469) räknas som tjänstgöring som förvaltningsrättsnotarie även om den inte har fullgjorts vid en förvaltningsrätt. En förvaltningsrättsnotarie får dock inte förordnas enligt någon av dessa paragrafer innan han eller hon genom tjänstgöring vid en förvaltningsrätt har vunnit tillräcklig erfarenhet av det område som förordnandet avser. Förordning (2009:885).

24 §  Lagmannen eller en chefsrådman bör delta när ett mål avgörs, om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets art.

25 §  För varje dag då det hålls sammanträde för muntlig förhandling skall förvaltningsrätten upprätta en förteckning över de mål som har utsatts till förhandling (uppropslista).

På uppropslistan skall det för varje mål eller grupp av mål anges när förhandlingen beräknas börja.

Under sammanträdesdagen skall uppropslistan hållas tillgänglig på rättens kansli och vara anslagen på lämplig plats i anslutning till den lokal där förhandlingen äger rum. Uppropslistan skall vara tillgänglig för allmänheten på rättens kansli senast den helgfria dagen närmast före sammanträdesdagen. Förordning (2009:885).

26 §  Administrativa ärenden avgörs av lagmannen.

Lagmannen får hänskjuta ärenden till kollegium eller, vid en förvaltningsrätt som har plenum men inte kollegium, till plenum.

Kollegium ska finnas i förvaltningsrätterna i Stockholm, Malmö och Göteborg. Förordning (2009:885).

27 §  Plenum består av lagmannen som ordförande samt alla som är eller har tidsbegränsad anställning som rådman, assessor eller förvaltningsrättsfiskal. Förordning (2009:885).

28 §  Kollegium består av lagmannen som ordförande, en eller två chefsrådmän samt chefen för den administrativa enheten.

För varje annan ledamot än lagmannen och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en chefsrådman.

Ledamöterna och ersättarna utses av plenum. De skall vara anställda hos och tjänstgöra i förvaltningsrätten. De skall utses för högst ett år i sänder. Förordning (2009:885).

29 §  Administrativa ärenden skall avgöras med iakttagande av den enskilde domarens självständighet i dömande och rättstillämpande uppgifter.

Lagmannen skall samråda med kollegiet eller, vid en förvaltningsrätt som har plenum men inte kollegium, med plenum innan han eller hon avgör ärenden som avser

1. viktigare frågor om förvaltningsrättens organisation eller arbetsformer, eller
2. arbetsordningen. Förordning (2009:885).

32 §  Lagmannen får uppdra åt en avdelning eller någon som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol, en hyresnämnd eller Rättshjälpsmyndigheten att i sitt ställe avgöra administrativa ärenden.

Lagmannen får dock endast uppdra åt en chefsrådman att avgöra sådana ärenden som avses i 19–21 och 23 §§. Förordning (2017:551).

33 §  I administrativa ärenden som efter att ha hänskjutits av lagmannen handläggs i plenum eller i kollegium är förvaltningsrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. Förordning (2009:885).

34 §  Administrativa ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium avgörs efter föredragning om inte lagmannen bestämmer något annat. Sådana ärenden föredras av den som lagmannen utser. Förordning (2004:1214).

36 §  Bestämmelser om utnämning av lagman, chefsrådman och rådman finns i lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare.

Förvaltningsrätten ska anmäla till Domstolsverket när det finns en ledig anställning som ordinarie domare som behöver tillsättas.

Om en ordinarie domare har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen efter förslag av Domarnämnden. Detsamma gäller om en sådan domare ska anställas för en begränsad tid för något annat än vikariatsändamål.

Vid tidsbegränsad anställning som ordinarie domare gäller inte 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2016:1357).

37 §  Förvaltningsrättsfiskaler anställs genom beslut av kammarrätten. Sådana anställningar får ges till den som har tjänstgjort minst ett år som kammarrättsfiskal eller hovrättsfiskal.

Domstolsverket beslutar hur många förvaltningsrättsfiskaler som ska finnas anställda vid en förvaltningsrätt. Domstolsverket får överlämna till kammarrätten eller förvaltningsrätten att besluta detta.

Vid anställning av förvaltningsrättsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§anställningsförordningen (1994:373). Förordning (2009:885).

38 §  Ett förordnande för en kammarrättsassessor att fullgöra domaruppgifter i en förvaltningsrätt enligt 45 § andra stycket förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion meddelas av kammarrätten. Förordning (2009:885).

39 §  Förvaltningsrättsnotarier anställs genom beslut av Domstolsverket enligt föreskrifter i notarieförordningen (1990:469).

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en anställning som förvaltningsrättsnotarie. Förordning (2009:885).

40 §  Andra anställningar beslutas av förvaltningsrätten. Förordning (2009:885).

41 §  Lagmannen ska ha en ställföreträdare. Han eller hon utses av förvaltningsrätten.

Om en rådman är ledig ska han eller hon i första hand ersättas genom att arbetsuppgifterna omfördelas.

Som ersättare för lagmannen eller för en rådman får den anlitas som är eller har varit ordinarie domare eller som är eller har varit ledamot eller fiskal i kammarrätt eller hovrätt eller som under minst sex månader har utfört en kammarrätts- eller hovrättsfiskals arbetsuppgifter. Om det inte finns någon med sådan behörighet att tillgå som ersättare för lagmannen, får kammarrätten förordna en förvaltningsrättsnotarie som har tjänstgjort sammanlagt minst ett år och sex månader och som under den tiden har haft förordnanden enligt 20–21 §§ i sådan utsträckning att han eller hon kan antas ha fått tillräcklig erfarenhet. Ett förordnande får dock inte innefatta handläggning av mål eller ärenden som är omfattande eller svåra eller som kräver särskild erfarenhet.

Om det inte är möjligt att lösa ersättarbehovet på det sätt som anges i första–tredje styckena får förvaltningsrätten anställa en vikarie för lagmannen eller för en rådman, om vikariatet beräknas vara högst ett år i följd.

Som vikarie för lagmannen eller för en rådman får den anställas som är eller har varit ordinarie domare eller som är kammarrätts- eller hovrättsassessor. Om det inte finns någon med sådan behörighet att tillgå och om vikariatet beräknas vara endast sex månader får som vikarie för en rådman även den anställas som har varit ledamot eller fiskal i kammarrätt eller hovrätt eller som under minst sex månader har utfört en kammarrätts- eller hovrättsfiskals arbetsuppgifter. Förordning (2013:397).

42 §  Om en lagman är förhindrad att utöva sin anställning och om någon ersättare eller vikarie inte har utsetts eller anställts av regeringen eller förvaltningsrätten, skall kammarrätten förordna en ersättare. Förordning (2009:885).

43 §  Vid tillfällig arbetsanhopning får förvaltningsrätten anställa den som är eller har varit ordinarie domare eller som är eller har varit ledamot eller fiskal i kammarrätt eller hovrätt eller som under minst sex månader har utfört en kammarrätts- eller hovrättsfiskals arbetsuppgifter att för enstaka, kortvariga perioder utföra domaruppgifter i förvaltningsrätten. Förordning (2009:885).

43 a §  Lagmannen får förordna en ordinarie domare i en annan allmän förvaltningsdomstol eller i en allmän domstol eller ett hyresråd att tjänstgöra vid förvaltningsrätten, om han eller hon samtycker. Ett förordnande ges för viss tid eller för särskilt angivna uppgifter.

Lagmannen får förordna en icke ordinarie domare som tjänstgör i en annan förvaltningsrätt eller i en tingsrätt att tjänstgöra vid förvaltningsrätten, om han eller hon samtycker. Ett förordnande ges för viss tid eller för enstaka mål eller ärenden. Förordning (2017:551).

43 b §  Innan en nämndeman påbörjar en tjänstgöringsperiod i domstolen ska förvaltningsrätten inhämta uppgifter om honom eller henne ur belastningsregistret enligt förordningen (1999:1134) om belastningsregister, om det inte möter något hinder enligt 7 § lagen (1998:620) om belastningsregister. Förordning (2014:910).

44 §  Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten, beslutar förvaltningsrätten om ledighet för egen personal. Förordning (2009:885).

46 §  Frågor om anställningars upphörande enligt 6 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning prövas av Domstolsverket. När det gäller lagmän prövar Domstolsverket även i övrigt frågor om anställnings upphörande. Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen.

47 §  Statens ansvarsnämnd beslutar om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande när det gäller icke ordinarie domare i förvaltningsrätt.

Domstolsverket beslutar i sådana frågor när det gäller andra anställda än domare. Notarienämnden beslutar dock när det gäller förvaltningsrättsnotarier.

En anmälan till Statens ansvarsnämnd enligt 15 § första stycket anställningsförordningen (1994:373) görs av förvaltningsrätten när det gäller andra domare än lagmän.

Av lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän följer att Justitiekanslern och Riksdagens ombudsmän har behörighet att göra sådan anmälan när det gäller lagmän. Förordning (2009:885).

47 a §  En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall ärendet överlämnas till regeringen. Förordning (2005:769).

48 §  Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av Domarnämnden när det gäller lagmän. Förordning (2008:426).

49 §  Förvaltningssrättens beslut i andra administrativa ärenden än anställningsärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Förvaltningsrättens beslut i fråga om vikariat för en ordinarie domare får överklagas hos Domarnämnden. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

Beslut om indelningen av domare på organisatoriska enheter, om att ett visst mål eller ärende ska tilldelas en viss organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål eller ärende får inte överklagas. Förordning (2009:885).