Prop. 2003/04:152: I paragrafen görs en ändring med anledning av de ändringar som föreslås i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Dessa innebär bl.a. att forumbestämmelserna för handläggning i en allmän försäkringskassa upphävs eftersom den nya Försäkringskassan utgör en rikstäckande myndighet.

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar 1 a § i den gamla lagen och anger att det i socialförsäkringslagen (SofL) finns bestämmelser om vem som omfattas av lagen. I SofL anges de grundläggande villkoren för att en person skall vara försäkrad för förmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller omfattas av särskilda förmånslagar, bl.a. lagen om bostadstillägg till pensionärer ...

Prop. 2007/08:124: Bestämmelsen i det nya sista stycket innebär att bostadstillägg kan beviljas en person som inte uppbär sjukersättning på grund av minskningsreglerna i 16 a kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Prop. 2001/02:164: I sista stycket görs ett tillägg som innebär att en person kan vara berättigad till bostadstillägg även om sjukersättning eller aktivitetsersättning inte skall betalas på grund av att personen är intagen på sådan institution som avses i 16 kap. 20 § AFL. En förutsättning för att det i detta fall skall kunna föreligga rätt till bostadstillägg är att ersättningen är indragen endast på grund av institutionsvistelsen.

Prop. 2000/01:140: I denna paragraf anges vilka kategorier som kan få bostadstillägg. I avsnitt 6 behandlas närmare målgrupperna för det nya bostadstillägget.

Enligt första stycket 1 utges bostadstillägg till den som har hel ålderspension från det allmänna ålderspensionssystemet. Till skillnad från nuvarande bostadstilläggssystem där rätt till bostadstillägg föreligger även vid uttag av partiell ålderspension krävs ...

Prop. 2000/01:140: Av punkten 1 framgår att en pensionär som uppbär endast ålderspension för tid före den månad då han eller hon fyller 65 år inte kan få bostadstillägg. Pensionär som samtidigt har någon annan av de förmåner som nämns i 2 § är således berättigad till bostadstillägg även om han eller hon inte har fyllt 65 år. Denna punkt motsvarar 1 § tredje stycket i den gamla lagen.

Punkten 2 i paragrafen innebär att bostadstillägg inte utges till en kvinna som är född år 1945 eller senare och ...

Prop. 2000/01:140: Särskilt bostadstillägg kan utges till den som uppbär bostadstillägg enligt lagen. Särskilt bostadstillägg är en utfyllnad till bostadstillägget och storleken av detta tillägg skall prövas av försäkringskassan utan att särskild ansökan behöver inges till kassan. Bestämmelserna om hur sådant tillägg beräknas finns i 20 och 21 §§.

Prop. 2005/06:159: I andra stycket införs en ny bestämmelse som anger att sambor skall likställas med makar. Villkoren att samborna tidigare skall ha varit gifta med varandra, ha eller ha haft barn tillsammans eller ha samma folkbokföringsadress slopas i den nya bestämmelsen. I stället införs samma makebegrepp som i lagen (1993:737) om bostadsbidrag (BoL). Begreppet ”sambor” införs i stället för de nuvarande uttrycken ”bidragsberättigad som stadigvarande ...

Prop. 2000/01:140: Paragrafen har sin motsvarighet 3 § i den gamla lagen. Av paragrafen framgår bl.a. att en vuxen person som lever tillsammans med en annan vuxen person och som inte är gifta med varandra men lever tillsammans och är folkbokförda på samma adress skall betraktas som makar i bostadstilläggssammanhang, om inte skäl visas för annat. I förhållande till 3 § andra stycket andra meningen i den gamla lagen görs nu bestämmelsen könsneutral. Det finns emellertid situationer då två vuxna personer sammanbor då ...

Prop. 2000/01:140: Paragrafen anger att med prisbasbelopp enligt denna lag skall avses det prisbasbelopp som beräknas och fastställs enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Paragrafen klarlägger endast vilket prisbasbelopp som används vid beräkningarna i lagen och den innebär ingen ändring i materiellt hänseende i förhållande till bestämmelserna i den gamla lagen. ...

Prop. 2001/02:164: I denna paragraf införs ett nytt tredje stycke med vissa tidsgränser för bostadstillägg till den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. Vid en strafftid på över två år utges inte bostadstillägg. Bostadstillägget skall i sådant fall dras in inom två månader efter det att vistelsen i kriminalvårdsanstalten inleddes eller verkställigheten av fängelsestraffet på annat sätt påbörjades. Med det sistnämnda avses det fallet att den försäkrade börjar verkställa ett fängelsestraff medan han eller ...

Prop. 2008/09:202: Paragrafens andra stycke innehåller bestämmelser om vilken myndighet, Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten, som ska bedöma om vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen är stadigvarande. Lagtexten kompletteras så att det framgår att bedömningen görs av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten beroende av vilken myndighet som i det enskilda fallet är handläggande myndighet.

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar i princip 2 § första och andra styckena i den gamla lagen. I första stycket har den del av första meningen som anger att bostadstillägg skall svara för del av pensionärens bostadskostnad tagits bort. Detta får anses framgå av bestämmelserna i 9 § som anger hur stor del av bostadskostnaden som kan ersättas med bostadstillägg.

I andra stycket har uttrycket ”en liknande inrättning” bytts ut mot ”ett liknande boende”. Någon ändring i sak avses ...

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar 2 § tredje stycket i den gamla lagen.

Prop. 2001/02:84: Ett nytt andra stycke införs. Bestämmelsen motsvarar 2 § första stycket andra och tredje meningarna i den nuvarande lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:1, utgiftsområde 11, sid. 9 och 18). Den nuvarande lagen ersätts fr.o.m. 2003 av lagen (2001:761) ...

Prop. 2000/01:140: I denna paragraf finns bestämmelser om bostadstilläggets storlek. Den motsvarar 4 § i den gamla lagen, dock med vissa ändringar.

I paragrafens första stycke anges att bostadstillägg utges med 91 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 4 500 kronor för den som är ogift och med 2 250 kronor för den som är gift. Vidare anges i stycket att bostadskostnaden för var och en av makar skall beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad. Detta ...

Prop. 2000/01:140: I paragrafen anges att bostadstillägget är beroende av den sökandes bidragsgrundande inkomst och reduceringsinkomst. Om den sökande är gift skall även hans eller hennes makes inkomster påverka storleken av bostadstillägget. Den bidragsgrundande inkomsten är den inkomst som någon kan antas komma att få under den närmaste tiden, uppräknat till ett årsbelopp, och skall beräknas på sätt som närmare anges i 12–17 §§. Den bidragsgrundande inkomsten skall räknas om till en reduceringsinkomst, vilket sker ...

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar i princip 6 § första stycket i den gamla lagen. Den anger hur den bidragsberättigades beräknade reduceringsinkomst skall minska det högsta möjliga bostadstillägg som i det enskilda fallet kan komma i fråga.

Prop. 2001/02:119: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur den bidragsgrundande inkomsten skall beräknas. I första stycket 3 anges nu att överskott i inkomstslaget kapital skall beräknas enligt 14 § för året före det år då ansökan om bostadstillägg görs i stället för året före det år ansökan om bostadstillägget avser. Eftersom bostadstillägg ofta kommer att beviljas för ett år i taget och detta år i allmänhet inte sammanfaller med kalenderår innebär ändringen att det är de senast kända uppgifterna per den 31 december ...

Prop. 2000/01:140: Den bidragsgrundande inkomsten skall beräknas på i princip samma sätt som i bostadsbidragssystemet dvs. med utgångspunkt från det skatterättsliga inkomstbegreppet. Det är alltså inkomster av i huvudsak skattepliktig natur som skall läggas till grund för inkomstprövningen av bostadstillägg. Det centrala för beräkningen är då de tre inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt skattelagstiftningen. Vid beräkning av inkomst av tjänst och näringsverksamhet skall därvid en uppskattning ...

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar del av 4 a § lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Vid inkomstberäkningen skall de i paragrafen angivna avdragsposterna i inkomstslaget näringsverksamhet återläggas. Utgift för egen pension har mer karaktären av frivillig disposition än nödvändig omkostnad, och bör liksom allmänna avdrag inte minska den bidragsgrundande inkomsten. Härmed likabehandlas ...

Prop. 2006/07:19: Ändringen är av redaktionell karaktär. Paragrafen anpassas till den nya terminologin i inkomstskattelagen (1999:1229) genom att ”uppskovsavdrag” byts ut mot ”avdrag för uppskovsbelopp”. Ändringen innebär inte någon förändring i sak.

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar 4 b § första stycket lagen om bostadsbidrag. Genom denna paragraf begränsas verkan av avdrag från inkomst av kapital till tre fall. I dessa fall återläggs således inte gjorda avdrag. De två första gäller realisationsvinster som inte tidigare har ingått i bidragsgrundande inkomst. Kvittning tillåts här mot realisationsförluster under samma inkomstår, och minskning av kapitalinkomsten tillåts genom uppskovsavdrag enligt 47 ...

Prop. 2000/01:140: I paragrafen anges att den bidragsgrundande inkomsten skall ökas med vissa andra inkomster som inte är skattepliktiga. Punkterna 1–3 i paragrafen motsvarar 4 § tredje stycket 1–3 i lagen om bostadsbidrag. Punkten 1 avser sådana inkomster som på grund av dubbelbeskattningsavtal m.m. inte är skattepliktiga. Detsamma gäller för andra utländska in-

komster ...

Prop. 2001/02:119: I denna paragraf görs en motsvarande ändring som i 12 §. Se kommentaren till den paragrafen.

Prop. 2008/09:203: Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att som förmögenhet ska räknas sådan förmögenhet som anges i den nya lagen om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner i stället för den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Övriga bestämmelser i stycket förs över till den nya lagen om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner (se kommentaren till 5 § i lagförslag 7.1. ...

Prop. 2000/01:140: I denna paragraf och i 17 § anges att tillägg skall göras till den bidragsgrundande inkomsten på visst sätt för förmögenhet. Till skillnad från nuvarande regler skall förmögenheten beräknas utifrån skatterättsliga regler. Anknytningen till den statliga förmögenhetsbeskattningen skall ske på så sätt att beräkningen av förmögenhet i princip grundas på skattepliktig förmögenhet per den 31 december året före det år bostadstillägget avser.

Liksom enligt nuvarande bestämmelser om ...

Prop. 2000/01:140: I paragrafens första stycke anges att tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för makar. Det är makarnas gemensamma förmögenhet som skall beräknas innan avdraget görs. Därefter skall förmögenhetsbeloppet avrundas nedåt till närmaste helt tusental kronor.

Av andra stycket framgår att det enligt första stycket framräknade förmögenhetsbeloppet ...

Prop. 2001/02:164: I denna paragraf, som är ny, finns en beräkningsregel för de fall att den försäkrade är intagen på en institution och därvid får sin huvudförmån tillfälligt indragen eller får avdrag för uppehälle från denna. Den bidragsgrundande inkomsten skall i dessa fall beräknas som om den

försäkrade faktiskt erhöll huvudförmån och detta utan avdrag för uppehälle. ...

Prop. 2001/02:164: I andra stycket införs en föreskrift om att vad som föreskrivs i 17 a § skall gälla även vid beräkning av reduceringsinkomst. Detta medför att förändringar av huvudförmånen på grund av en vistelse på institution på statens bekostnad inte påverkar bostadstilläggets storlek.

Prop. 2000/01:140: I denna paragraf och den följande anges hur den framräknade bidragsgrundande inkomsten skall räknas om till en reduceringsinkomst. Omräkning av den bidragsgrundande inkomsten till en reduceringsinkomst görs bl.a. för att neutralisera olikheter i marginaleffekter som annars skulle uppstå för olika inkomsttyper beroende på om de ingår i avräkningen av garantipension eller sjuk- eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning eller inte. Paragrafen har i huvudsak formulerats i enlighet med ...

Prop. 2000/01:140: Från den sökandes inkomst enligt föregående paragraf skall avräknas ett fribelopp. Detta skall i princip motsvara de basnivåer som gäller för garantipension respektive garantiersättning som gäller inom pensionssystemen och de nya aktivitets- och sjukersättningarna. Paragrafen har formulerats i enlighet med Lagrådets förslag dock med vissa tillägg i andra stycket.

Som huvudregel gäller enligt första stycket att fribeloppet för den som är ogift skall motsvara 2,17 ...

Prop. 2000/01:140: I princip skall samma inkomstprövningsregler gälla vid beräkning av det särskilda bostadstillägget (SBTP) som vid inkomstprövningen för BTP.

Prop. 2001/02:84: Ändringen i andra stycket är ett förtydligande och innebär att för makar skall inkomsterna läggas samman och sedan delas lika mellan dem.

Prop. 2006/07:29: Punkten 3 har delats upp på så sätt att endast inkomst som avses i 15 § 1 skall regleras under denna punkt. De inkomster som regleras i 15 §2–4 flyttas utan att någon ändring i sak sker avseende dessa till punkten 4.

Den nu föreslagna ändringen av bestämmelsen i punkten 3 avser utländska inkomster som enligt svensk skattelagstiftning kan kategoriseras ...

Prop. 2000/01:140: I första stycket anges vilka inkomster som skall beaktas vid beräkningen av särskilt bostadstillägg. Förändringarna i förhållande till motsvarande bestämmelser i den gamla lagen är en följd av de nya inkomstprövningsreglerna för bostadstillägg. I princip är det den bidragsgrundande inkomsten efter avdrag för preliminär skatt på inkomst av tjänst och näringsverksamhet och avdrag för skatt på kapitalinkomster som skall beräknas. Därutöver skall bostadstillägget enligt 11 § läggas till. ...

Prop. 2008/09:202: Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om hos vilken myndighet, Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten, som en ansökan om bostadstillägg ska göras. Lagtexten kompletteras så att det framgår att ansökan ska göras till Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten beroende av vilken myndighet som i det enskilda fallet är handläggande myndighet.

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar i princip bestämmelserna i 11 § första stycket första och andra meningarna i den gamla lagen. Endast redaktionella ändringar har gjorts.

Prop. 2000/01:140: I paragrafens första stycke anges att bostadstillägg utges från och med den månad som anges i ansökan. Vidare anges att bostadstillägg inte får utges för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Dessa bestämmelser innebär att försäkringskassan inte schablonmässigt skall bevilja bostadstillägg med tre månaders retroaktivitet. Det krävs att den sökande i ansökningen anger att han eller hon vill ha en sådan prövning. Vad nu sagts innebär en viss förändring i förhållande till ...

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar i stort 6 § andra stycket i den gamla lagen.

I andra stycket anges att bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad inte betalas ut. Bostadstillägg skall dock alltid betalas ut om särskilt bostadstillägg ingår. Andra meningen har ändrats efter Lagrådets granskning på grund av att den planerade propositionen om äldreförsörjningsstöd inte överlämnas till riksdagen samtidigt som denna proposition.

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar 9 § sista stycket i den gamla lagen. Paragrafen torde inte komma till användning i någon större omfattning med hänsyn till de nya reglerna om hälftendelning av bostadskostnaden. Det kan dock inte uteslutas att paragrafen kan fylla ett behov i vissa situationer, t.ex. om andra maken beviljas en sjukersättning för retroaktiv tid och detta påverkar inkomstberäkningen betydligt.

Prop. 2000/01:140: Motsvarigheten till denna paragraf finns i 8 § första stycket i den gamla lagen, dock med den ändringen att anmälningsskyldighet inte längre föreligger vid väsentligt ändrade förhållanden beträffande kapitalförändringar. Anledningen härtill är att beräkningen av bidragsgrundande inkomst av kapital alltid skall ske med utgångspunkt från överskott i denna inkomstkälla per den 31 december året före det år bostadstillägget avser. Någon skyldighet att anmäla förändringar av förmögenhetstillgångar behövs ...

Prop. 2008/09:203: Ändringen i andra stycket är en följdändring med anledning av ändringen i 16 §.

Prop. 2006/07:29: Ändringarna i paragrafen medför att bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse dels om årsinkomsten ändras till följd av ändrat taxeringsvärde för fastighet som inte är den bidragsberättigades permanentbostad, dels om preliminärt bostadsbidrag enlig lagen (1993:737) om bostadsbidrag ändras.

Prop. 2000/01:140: Paragrafens första stycke motsvarar 9 § första stycket i den gamla lagen. I andra stycket har en utvidgning skett i förhållande till vad som gäller enligt 9 § andra stycket i den gamla lagen. I stället för att räkna upp de förmåner som får föranleda omräkning av bostadstillägget utan föregående underrättelse anges nu att sådan omräkning får göras i de fall då den del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut av försäkringskassan. Omräkning får således göras även ...

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar 9 § fjärde stycket i den gamla lagen.

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar 12 § i den gamla lagen med vissa redaktionella ändringar.

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar i princip 13 § första stycket i den gamla lagen.

Enligt paragrafens första stycke skall försäkringskassan besluta att bostadstillägg som betalats ut felaktigt under vissa förutsättningar skall återbetalas. Till skillnad från reglerna i 13 § i den gamla lagen föreskrivs här inte att återbetalningsskyldighet föreligger när den som uppburit BTP ”på annat sätt” än genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller ...

Prop. 2008/09:202: Eftersom två myndigheter handlägger ärenden om bostadstillägg ändras ordet Försäkringskassan till den handläggande myndigheten.

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar i princip 13 § andra stycket i den gamla lagen.

Har ett beslut om återkrav fattats av en allmän försäkringskassa får belopp som skall återbetalas dras av från framtida utbetalningar enligt denna lag. Avdrag får göras såväl för en ersättning som skall återbetalas enligt denna lag som en ersättning som har betalats ut på grund av en annan författning om försäkringskassan har beslutat om återkrav av den ersättningen. I förarbetena till motsvarande bestämmelse ...

Prop. 2000/01:140: Paragrafen har sin motsvarighet i 14 § i den gamla lagen.

Prop. 2003/04:152: Hänvisningen till bestämmelserna i 18 kap.46 och 47 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring upphävs. Sistnämnda bestämmelser upphävs som en konsekvens av att den nya Försäkringskassan övertar såväl Riksförsäkringsverkets ...

Prop. 2000/01:140: Paragrafen motsvarar 15 § i den gamla lagen med vissa ändringar. Hänvisningen i den gamla lagen till 16 kap. 12 § lagen om allmän försäkring om utbetalning till annan har utmönstrats. Den paragrafen skall upphöra att gälla den 1 januari 2003 enligt förslag i propositionen Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension (prop. 2000/01:96). Vidare har hänvisningen i 15 § i den gamla lagen till bestämmelserna ...