1 §  Denna lag gäller i verksamhet vid riksdagen och vid följande myndigheter under riksdagen:

1. Riksdagsförvaltningen,
2. Riksbanken,
3. Riksdagens ombudsmän,
4. Riksrevisionen,
5. Nämnden för lön till riksrevisorerna,
6. Partibidragsnämnden,
7. Riksdagens ansvarsnämnd,
8. Riksdagens arvodesnämnd,

i ) Riksdagens överklagandenämnd,

j ) Statsrådsarvodesnämnden och

1. Valprövningsnämnden. Lag (2011:751).

2 §  I verksamhet där lagen gäller skall det säkerhetsskydd finnas som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter.

Säkerhetsskyddet skall utformas med beaktande av enskildas rätt att enligt tryckfrihetsförordningen ta del av allmänna handlingar samt med beaktande av enskildas integritet.

Vid utformningen av säkerhetsskyddet i riksdagen och Riksdagsförvaltningen skall öppenhet gentemot allmänheten och företrädare för massmedierna särskilt beaktas. Lag (2011:751).

3 §  Med säkerhetsskydd avses

1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet,
2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet och
3. skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet. Lag (2009:513).

4 §  Säkerhetsskyddet skall förebygga

1. att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet),
2. att obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till uppgifter som avses i 1 eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs (tillträdesbegränsning) och
3. att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning).

Säkerhetsskyddet skall även i övrigt förebygga terrorism.

5 §  Vid utformningen av informationssäkerheten skall behovet av skydd för automatiserad informationsbehandling beaktas särskilt.

6 §  Tillträdesbegränsningar ska utformas så att den enskildes rätt att röra sig fritt inte inskränks mer än nödvändigt.

Bestämmelser om allmänhetens tillträde till riksdagens kammare och utskott finns i riksdagsordningen och i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler.

Bestämmelser som möjliggör förbud mot tillträde till vissa byggnader, andra anläggningar och områden finns i skyddslagen (2010:305). Lag (2010:311).

7 §  För riksdagen och de myndigheter som avses i 1 § finns bestämmelser om säkerhetsskyddsklass, säkerhetsprövning och säkerhetsintyg i säkerhetsskyddslagen (2018:585). Lag (2018:589).

8 §  När en myndighet som lagen gäller för avser att begära in anbud eller träffa avtal om upphandling där det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säkerhet omfattas av sekretess, ska myndigheten träffa ett skriftligt avtal (säkerhetsskyddsavtal) med anbudsgivaren eller leverantören om det säkerhetsskydd som behövs i det särskilda fallet.

Om säkerhetsskyddslagen (2018:585) gäller för anbudsgivaren eller leverantören på grund av 1 kap. 1 § i den lagen, kan anbudsgivarens eller leverantörens skyldigheter enligt lagen inte göras mindre långtgående genom villkoren i säkerhetsskyddsavtalet. Lag (2018:589).

9 §  De myndigheter som avses i 1 § skall var och en inom sitt verksamhetsområde se till

1. att de som berörs av bestämmelserna i denna lag informeras om innehållet i lagen och ges utbildning i frågor om säkerhetsskydd och
2. att säkerhetsskyddet kontrolleras.

10 §  Av 7 § lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen framgår att Riksdagsförvaltningen får meddela föreskrifter inom sitt verksamhetsområde.

Övriga myndigheter som avses i 1 § får meddela de närmare föreskrifter inom sitt verksamhetsområde som behövs för tillämpning av

1. denna lag och
2. säkerhetsskyddslagens (2018:585) bestämmelser om säkerhetsskyddsklass, säkerhetsprövning och säkerhetsintyg. Lag (2018:589).