lagen.nu

Kungörelse (1974:153) om beslutad ny riksdagsordning

Departement
Justitiedepartementet L6
Utfärdad
1974-02-28
Ändring införd
t.o.m. SFS 2013:763
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2013-11-01
Övrigt
Rättelseblad 2007:87 har iakttagits.

1 kap. Riksmöten

Tidpunkt för val till riksdagen

1 § Ordinarie val till riksdagen hålls i september. Bestämmelser om tid för extra val finns i 3 kap. 11 § och 6 kap. 5 § regeringsformen. Lag (2010:1411).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1411

Riksmötets start

2 § Riksdagen samlas efter ett riksdagsval till ett nytt riksmöte i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 10 § regeringsformen på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts.

Under de år då ordinarie riksdagsval inte hålls, inleds ett nytt riksmöte på den dag i september som riksdagen på förslag av riksdagsstyrelsen fastställt vid det föregående riksmötet.

Har ett tillkännagivande om extra val gjorts före den fastställda dagen, ska ett nytt riksmöte enligt andra stycket inledas endast om riksdagen med anledning av valet samlas före juni månads utgång.

Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar. Lag (2010:1411).

Ändringar/Förarbeten (5)

3 § Vid det första sammanträdet med kammaren under en valperiod föredras en berättelse av Valprövningsnämnden om granskning av bevis om val av ledamöter och ersättare. Därefter ropas ledamöterna upp. Kammaren väljer sedan talman och vice talmän enligt 8 kap. 1 § samt valberedning enligt 7 kap. 2 §.

Vid det första sammanträdet med kammaren under övriga riksmöten ropas ledamöterna upp.

Berättelser om granskning av bevis som kommer in under valperioden föredras så snart som möjligt. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

1.3.1

Kammarens första sammanträde under ett riksmöte börjar klockan 11.

Kammarkansliet skall skicka ut en underrättelse till riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första sammanträdet. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1472

Riksmötets öppnande

4 § Ett riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde med kammaren senast på riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar därvid på talmannens begäran riksmötet öppnat. Vid förhinder för statschefen förklarar talmannen riksmötet öppnat.

Vid sammanträdet avger statsministern en regeringsförklaring, om det inte finns särskilda skäl för honom eller henne att avstå från detta.

Talmannen fastställer efter samråd med vice talmännen ordningen för detta sammanträde. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

1.4.1

Efter ett riksdagsval äger sammanträdet för riksmötets öppnande rum klockan 14 den andra dagen under riksmötet, annars den första dagen vid samma tidpunkt. Talmannen får bestämma en annan tidpunkt. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1979:934, 1992:86, 1994:1472

Talmannens och riksdagsstyrelsens ledning av riksdagsarbetet

5 § Talmannen eller, i hans eller hennes ställe, någon av vice talmännen leder riksdagens arbete.

Riksdagsstyrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet, leder riksdagsförvaltningen samt beslutar i ärenden av större vikt rörande riksdagens internationella kontaktverksamhet.

Riksdagsstyrelsen består av talmannen som ordförande samt tio andra ledamöter som riksdagen utser inom sig för riksdagens valperiod.

De partigrupper i riksdagen som motsvarar partier med minst fyra procent av rösterna i hela riket vid senaste val till riksdagen utser vardera en särskild företrädare som skall samråda med talmannen om arbetet i kammaren i enlighet med bestämmelser i denna lag. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

1.5.1

Riksdagsstyrelsen sammanträder på kallelse av talmannen. Lag (2003:180).

1.5.2

Om talmannen är förhindrad att närvara inträder någon av de vice talmännen som ordförande vid sammanträden med riksdagsstyrelsen. Riksdagen utser tio ersättare för de valda ledamöterna av riksdagsstyrelsen. Frånvarande ledamots plats intas av ersättare som tillhör samma partigrupp. Varje partigrupp utser en personlig ersättare för sin särskilda företrädare. Riksdagsstyrelsen sammanträder inom stängda dörrar. Om styrelsen vill inhämta upplysningar av någon som inte tillhör styrelsen, får den kalla honom eller henne till sammanträde. De vice talmännen, de av de särskilda företrädarna för partigrupperna som inte är ledamöter av styrelsen samt riksdagsdirektören får delta i styrelsens överläggningar. Lag (2009:176).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ledighet från uppdraget som riksdagsledamot

6 § En riksdagsledamot kan efter prövning få ledigt från sitt uppdrag. Om en ledamot får ledigt för en tid av minst en månad, skall ledamotens uppdrag under den tid han eller hon är ledig utövas av en ersättare.

Ansökan om ledighet prövas av talmannen om den gäller ledighet under en kortare tid än en månad och av riksdagen om den gäller för längre tid. Ansökan som görs under längre uppehåll än en månad i kammarens arbete prövas dock alltid av talmannen. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

1.6.1

En ansökan om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot skall innehålla skälen för ledigheten. Ansökan skall avse ledighet under en viss tid. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1472

Inkallande av ersättare

7 § När en ersättare ska inträda i stället för talmannen eller en riksdagsledamot som tillhör regeringen på grund av bestämmelserna i 4 kap. 13 § regeringsformen eller i stället för en ledig riksdagsledamot på grund av bestämmelserna i 6 § i detta kapitel, ska talmannen kalla ersättaren till tjänstgöring. Talmannen ska då följa den ordning mellan ersättarna som har bestämts enligt lag om val till riksdagen. Om det finns särskilda skäl, får dock talmannen frångå denna ordning. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

1.7.1

En ersättare som skall utöva uppdrag som riksdagsledamot skall få ett skriftligt bevis om detta. Beviset skall ange vilken ledamot som ersättaren träder i stället för och tiden för förordnandets början och slut. Bevis om slutdagen kan utfärdas särskilt.

Talmannen skall tillkännage för kammaren när en ersättare träder i en ledamots ställe och när en ledamot återtar sin plats. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (4)

8 § Om en riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag, fortsätter en tjänstgörande ersättare att utöva sitt uppdrag till dess en ny ledamot har utsetts. Lag (2003:180).

Ordförandekonferensen

9 § Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt intresse för verksamheten i kammaren, utskotten och EU-nämnden.

Ordförandekonferensen består av talmannen som ordförande samt utskottens och EU-nämndens ordförande. Lag (2003:180).

2 kap. Kammarsammanträden

Talmannens uppgifter

1 § Talmannen leder kammarens sammanträden. Han eller hon får vid överläggning i ett ämne som är upptaget på föredragningslistan inte yttra sig i sakfrågan. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

2.1.1

Vid ledningen av kammarens sammanträden biträds talmannen av en kammarsekreterare. Lag (2009:176).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ersättare för talmannen

2 § Talmannen får överlåta åt en vice talman att leda ett sammanträde.

Om talmannen och samtliga vice talmän har förhinder, leds sammanträdet av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Detsamma skall gälla, innan talmannen och vice talmännen har valts.

Vad som enligt 1 § gäller om begränsning i talmannens yttranderätt skall tillämpas också på vice talmännen och annan ledamot som leder ett sammanträde med kammaren. Lag (2003:180).

Ledamöternas placering i plenisalen

3 § För varje ledamot skall det finnas en särskild plats i plenisalen. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

2.3.1

Ledamöterna tar plats i plenisalen valkretsvis. Särskilda platser skall finnas för talmannen och vice talmännen samt för statsråden. Lag (2003:180).

Öppna och slutna sammanträden

4 § Riksdagen får besluta att ett sammanträde ska hållas inom stängda dörrar, om det krävs med hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet till en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Om regeringen vid ett sammanträde ska lämna information till riksdagen, får även regeringen besluta om stängda dörrar på samma grunder som riksdagen.

En ledamot eller tjänsteman i riksdagen får inte obehörigen röja vad som har förekommit vid ett sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen får dock besluta att i ett särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

2.4.1

I plenisalen skall det finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, får talmannen utvisa samtliga åhörare.

Besökare till åhörarläktaren skall på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt föremål som kan användas för att störa ordningen i plenisalen. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras tillträde till åhörarläktaren. Under besöket på åhörarläktaren förvaras de inlämnade tillhörigheterna i särskilda utrymmen.

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1411

Kallelser till sammanträden

5 § Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen om inte annat föreskrivs i regeringsformen eller denna lag.

Av kallelsen skall det framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkanden får tas upp till avgörande.

Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. Om det finns synnerliga skäl, får kallelsen dock anslås senare. I så fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av riksdagens ledamöter medger det. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.5.1

Talmannen beslutar om annonsering av kammarens sammanträden och av övrig verksamhet i riksdagen. Lag (2006:885).

2.5.2

När ett val skall förrättas, anges detta särskilt i kallelsen. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1472

Uppehåll i kammarens arbete

6 § Talmannen beslutar efter samråd med riksdagsstyrelsen vilka uppehåll i kammarens arbete om en vecka eller längre tid som skall förekomma under pågående riksmöte.

Om regeringen har beslutat om extra val, får talmannen på begäran av regeringen besluta att ett uppehåll skall göras i kammarens arbete under återstoden av valperioden.

Talmannen får besluta att avbryta ett uppehåll i kammarens arbete. Ett sådant beslut skall fattas om regeringen eller minst etthundrafemton av ledamöterna begär det. Talmannen skall kalla kammaren till ett sammanträde som skall hållas inom tio dagar från det att en sådan begäran framställdes. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

2.6.1

Meddelande om tidpunkten för det första sammanträdet med kammaren när ett uppehåll i kammararbetet avbryts skall offentliggöras. Kammarkansliet skall skicka ut underrättelser till riksdagsledamöterna om tidpunkten för ett sådant sammanträde med kammaren. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (3)

Föredragningslista

7 § Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta en föredragningslista över alla ärenden som vilar på kammarens bord. Undantag får göras för ett ärende som antas bli behandlat inom stängda dörrar.

Av föredragningslistan skall det framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkanden får tas upp till avgörande.

Vid sammanträdet skall ärendena behandlas i den ordning de har tagits upp på föredragningslistan. Med ärende jämställs val som skall förrättas vid sammanträdet. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.7.1

Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga, statsministeromröstning enligt 6 kap. 3 § regeringsformen, förslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring förs upp som första punkt på föredragningslistan. Om det finns mer än ett sådant ärende, tas de upp i den ordning de nu har angetts. När det gäller ordningen mellan en statsministeromröstning och ett yrkande om misstroendeförklaring gäller detta endast om inte talmannen bestämmer annat.

I övrigt tas ärendena upp i följande ordning, om inte talmannen bestämmer annat:

  • 1. val,
  • 2. propositioner samt skrivelser från regeringen,
  • 3. framställningar och redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott,
  • 4. motioner,
  • 5. EU-dokument som avses i 10 kap. 5-6 och 8 §§,
  • 6. utskottsbetänkanden och utlåtanden som avses i 10 kap. 5-6 och 8 §§ i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1. Lag (2010:1411).

2.7.2

På föredragningslistan skall det anges att ett ärende avses bli bordlagt, hänvisat till utskott eller avgjort. Om ett utskott eller talmannen har föreslagit att ett ärende skall avgöras efter endast en bordläggning, skall det anmärkas särskilt. Lag (2003:180).

2.7.3

Bestämmelser om anteckning på föredragningslistan för särskilda fall finns i tilläggsbestämmelserna 2.10.1, 3.6.2, 5.1.2 och 6.1.2. Lag (2003:180).

2.7.4

Föredragningslistan skall finnas tillgänglig i plenisalen och i övrigt på det sätt som talmannen bestämmer. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1984:1031

Avslutning och ajournering av sammanträde

8 § Beslut att ett sammanträde skall avslutas eller att ett uppehåll skall göras i ett pågående sammanträde fattas av kammaren utan föregående överläggning. Lag (2003:180).

Ställande av proposition till beslut

9 § Talmannen ställer proposition till beslut med anledning av de yrkanden som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, ska han eller hon vägra att ställa proposition och ange skäl för denna vägran. Om kammaren ändå begär proposition, ska talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra att ställa proposition om utskottet har förklarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag.

Det som föreskrivs i första stycket om prövning av ett yrkandes grundlagsenlighet gäller inte frågan om huruvida 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen är tillämpligt på ett visst lagförslag. Lag (2010:1411).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1979:934, 2010:1411

Yttranderätten

10 § Vid ett sammanträde får varje ledamot och varje statsråd, med de undantag som föreskrivs i denna lag, fritt yttra sig i alla frågor som är under behandling och om lagligheten av allt som tilldrar sig vid sammanträdet.

Statschefen får avge ämbetsförklaring inför kammaren.

Talmannen får efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna besluta att en debatt utan samband med annan handläggning skall äga rum vid ett sammanträde med kammaren. En sådan debatt får begränsas till ett särskilt ämne eller delas in i avsnitt efter ämne. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

2.10.1

Ett meddelande om en debatt enligt 10 § tredje stycket skall tas upp på föredragningslistan till det sammanträde då debatten skall äga rum. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2000:418

Jäv

11 § Ingen får vid ett sammanträde delta i behandlingen av ett ärende som personligen rör honom eller henne eller någon närstående. Ett statsråd får dock delta i överläggningen i ett ärende som rör hans eller hennes tjänsteutövning. Lag (2003:180).

Begränsningar i yttrandefriheten

12 § Ingen får vid ett sammanträde uttala sig otillbörligt om någon annan eller använda personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller handling uppträda på ett sätt som strider mot god ordning.

Den som har ordet skall begränsa sitt anförande till det ämne som behandlas.

Om någon bryter mot bestämmelserna i första eller andra stycket och inte rättar sig efter talmannens erinran, får talmannen ta från honom eller henne ordet för den pågående överläggningen. Lag (2003:180).

Uppläggningen av debatterna

13 § Talmannen skall samråda med de särskilda företrädarna för partigrupperna om uppläggningen av kammarens överläggningar. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2000:418

Begränsningar i yttranderätten

14 § Riksdagen får i en tilläggsbestämmelse begränsa antalet anföranden som en talare får hålla under överläggningen i en fråga samt tiden för varje anförande. Därvid får skillnad göras mellan olika kategorier av talare, såsom statsråd och företrädare för majoritet eller minoritet i utskott eller för partigrupp, samt mellan talare som har gjort en förhandsanmälan inför en överläggning och talare som inte har gjort det.

En sådan begränsning i yttranderätten får på förslag av talmannen beslutas också särskilt i samband med överläggningen i en viss fråga. Beslutet fattas utan föregående överläggning.

Var och en som vill yttra sig i en fråga skall dock få tala minst fyra minuter. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.14.1

Den som önskar ordet vid en överläggning i kammaren skall om möjligt anmäla detta till kammarkansliet senast klockan 16.30 dagen före det sammanträde då överläggningen skall inledas. Anmälan skall innehålla den beräknade tiden för anförandet.

Ett anförande från en ledamot som inte gjort förhandsanmälan enligt första stycket får inte överstiga fyra minuter, om inte talmannen finner skäl att medge längre tid.

Ett nytt anförande från den som tidigare haft ordet för anförande vid överläggningen i en viss fråga får inte överstiga två minuter.

Bestämmelserna i första-tredje styckena skall inte tillämpas när en interpellation eller en fråga besvaras. Lag (2003:180).

2.14.2

Talmannen bestämmer efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna om tiden för anföranden i en särskilt anordnad debatt enligt 10 § tredje stycket. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1998:734

Talarordningen

15 § Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som före överläggningen i en viss fråga har anmält att de vill yttra sig. De som begär ordet under överläggningen yttrar sig i anmälningsordning.

Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan får talmannen medge att

  • 1. ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande får ordet för ett anförande och
  • 2. ett statsråd eller en ledamot som redan har hållit ett anförande får ordet för en replik med anledning av en föregående talares anförande. Lag (2012:393).

Tilläggsbestämmelser

2.15.1

Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan kan ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande vid överläggningen i en viss fråga få ordet för ett anförande om högst tio minuter.

En replik begärs i omedelbar anslutning till anförandet.

Tiden för en replik får inte överstiga två minuter, om inte talmannen av särskilda skäl medger en utsträckning till fyra minuter. Varje talare kan få avge två repliker på samma huvudanförande. Har talmannen redan beviljat en talare rätt till replik, får talaren yttra sig innan ett statsråd håller ett anförande som bryter talarordningen. Lag (2012:393).

2.15.2

Oberoende av talarordningen får en ledamot under överläggningen i en fråga instämma med föregående talare utan att ange skäl. Lag (2003:180).

2.15.3

Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin plats i plenisalen. Talmannen får dock anvisa en annan plats i plenisalen. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1998:734, 2012:393

Protokoll

16 § Vid sammanträdena förs fullständiga protokoll. Ingen får tala utanför protokollet. Vid justering av ett protokoll får beslut inte ändras.

Kammarens protokoll samt de handlingar som hör till detta protokoll skall tryckas, om de inte skall hållas hemliga enligt särskilda föreskrifter. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

2.16.1

Ett yttrande vid ett sammanträde skall upptecknas stenografiskt, skrivas ut och utan dröjsmål göras tillgängligt på kammarkansliet. Om talaren inte har gjort någon anmärkning mot utskriften senast klockan 12 den tredje vardagen, lördagar oräknade, efter sammanträdet, anses han eller hon ha godkänt den. Om talaren justerar utskriften, bör han eller hon anteckna sitt namn eller sin signatur på den. Lag (2003:180).

2.16.2

Ett protokoll justeras av kammaren på femte vardagen efter sammanträdet, om riksdagen sammanträder då, och annars vid det närmast följande sammanträdet. Ett protokoll som inte kan justeras inom en månad, justeras vid den tidpunkt som talmannen bestämmer.

Protokollet justeras inför de ledamöter som är närvarande.

Vid justeringen får en ledamot begära beriktigande av protokollet i fråga om ett yttrande som en annan ledamot har godkänt enligt 2.16.1. Lag (2003:180).

3 kap. Ärendenas väckande

Propositioner

1 § Regeringen lämnar ett förslag till riksdagen genom en proposition.

En proposition skall innehålla regeringens protokoll i ärendet, en redovisning av ärendets beredning och skälen för regeringens förslag. Propositioner med lagförslag skall i förekommande fall innehålla Lagrådets yttrande. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

3.1.1

En proposition ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts tillgänglig för ledamöterna i tryckt form. Lag (2009:176).

Budgetpropositionen

2 § Budgetåret börjar den 1 januari. Regeringen ska dessförinnan lämna en proposition med förslag till statens inkomster och utgifter för budgetåret (budgetproposition).

Budgetpropositionen ska innehålla en finansplan och ett förslag till beslut om statens budget. Om riksdagen med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 12 § har fattat beslut om att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden, ska förslaget till statens budget innehålla en fördelning av anslagen på dessa utgiftsområden.

Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk- politiska skäl, får en proposition om statens inkomster eller utgifter för det närmast följande budgetåret lämnas efter budgetpropositionen.

En proposition med förslag om ett nytt eller väsentligen höjt anslag eller om riktlinjer enligt 9 kap. 6 § regeringsformen för statens verksamhet för längre tid än anslaget till verksamheten avser bör innehålla en uppskattning av de framtida kostnaderna för det ändamål som förslaget avser. Om ett förslag till anslag grundar sig på en plan för en längre tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas. Lag (2012:393).

Tilläggsbestämmelser

3.2.1

Budgetpropositionen skall lämnas senast den 20 september under de år då riksdagsval inte hålls i september. I annat fall skall budgetpropositionen lämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande. Om detta till följd av regeringsskifte inte är möjligt, skall budgetpropositionen lämnas inom tio dagar efter det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november. Lag (2003:180).

3.2.2

Regeringen skall årligen senast den 15 april lämna en proposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekonomisk vårproposition). Lag (2003:180).

3.2.3

Ytterligare bestämmelser om budgetprocessen finns i budgetlagen (2011:203). Lag (2011:209).

När propositioner skall lämnas

3 § Riksdagen fastställer på förslag av talmannen när propositioner som enligt regeringens mening bör behandlas under det pågående riksmötet, senast skall lämnas. Om en särskild tidpunkt föreskrivs i denna lag, gäller dock den tidpunkten. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1473

4 § Beslut enligt 3 § gäller inte

  • 1. i fråga om en proposition varigenom regeringen enligt lag underställer riksdagen en utfärdad förordning för prövning eller
  • 2. om regeringen anser att det finns synnerliga skäl att lämna en proposition senare. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (3)

5 § Regeringen bör lämna propositioner på sådana tider att en anhopning av arbete hos riksdagen om möjligt undviks. Regeringen skall samråda med talmannen om detta. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1472

Skriftlig och muntlig information från regeringen

6 § Regeringen får lämna information till riksdagen genom en skrivelse eller muntligen genom ett statsråd vid ett sammanträde med kammaren. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

3.6.1

En skrivelse ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts tillgänglig för ledamöterna i tryckt form. Lag (2009:176).

3.6.2

Om ett statsråd avser att lämna muntlig information vid ett sammanträde med kammaren, bör detta antecknas på föredragningslistan till sammanträdet. Lag (2003:180).

3.6.3

Genom en skrivelse skall regeringen årligen, senast den 1 mars, lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som tillsatts på grund av regeringens beslut. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1996:1530, 1994:1651

Utskottsinitiativ

7 § Ett utskott får väcka förslag hos riksdagen i ett ämne som hör till dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Ett utskottsinitiativ tas genom ett utskottsbetänkande.

Finansutskottet får i ekonomisk-politiskt syfte väcka förslag även i ett ämne som hör till ett annat utskotts beredningsområde. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1473

Framställningar och redogörelser från riksdagsorgan

8 § Riksdagsstyrelsen, fullmäktige och direktionen i Riksbanken, Riksdagens ombudsmän samt riksrevisorerna får göra framställningar hos riksdagen i frågor som rör organets kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer.

Riksdagen får föreskriva att riksdagsstyrelsen, fullmäktige och direktionen i Riksbanken och Riksdagens ombudsmän även i andra fall får göra framställningar hos riksdagen.

Särskilda bestämmelser om redogörelser till riksdagen från ett riksdagsorgan finns i lag.

Vad som sägs i första stycket gäller också var och en av riksrevisorerna i Riksrevisionen. Ytterligare föreskrifter om sådana framställningar finns i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Lag (2010:1417).

Tilläggsbestämmelser

3.8.1

En framställning eller en redogörelse från ett riksdagsorgan ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts tillgänglig för ledamöterna i tryckt form. Lag (2009:176).

3.8.2

Riksdagsstyrelsen får göra framställningar hos riksdagen i frågor som gäller riksdagsarbetets bedrivande eller i andra frågor som hör till styrelsens handläggning. Styrelsen får vidare i andra fall göra framställningar hos riksdagen i frågor som gäller riksdagen eller dess organ om framställningarna grundar sig på förslag från utredningar som styrelsen har tillsatt på riksdagens uppdrag. Lag (2003:180).

3.8.3

Riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion får göra framställningar hos riksdagen inom sina ansvarsområden. Lag (2003:180).

3.8.4

Chefsjustitieombudsmannen och justitieombudsmännen får göra framställningar hos riksdagen med anledning av en fråga som uppkommit i deras tillsynsverksamhet. Ytterligare föreskrifter om sådana framställningar finns i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän. Lag (2003:180).

3.8.5

Var och en av riksrevisorerna får till riksdagen lämna redogörelser avseende revisionsberättelserna över årsredovisningen för staten, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Lag (2010:1417).

Ändringar/Förarbeten (4)

Riksrevisorernas granskningsrapporter

8 a § Var och en av riksrevisorerna lämnar sina granskningsrapporter över effektivitetsrevisionen till riksdagen.

Riksrevisorerna lämnar den årliga rapporten med de viktigaste iakttagelserna vid effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen till riksdagen. Lag (2010:1417).

Tilläggsbestämmelser

3.8a.1

En granskningsrapport och den årliga rapporten ges in till kammarkansliet. De anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att de har gjorts tillgängliga för ledamöterna i tryckt form. Lag (2010:1417).

3.8a.2

Den årliga rapporten och granskningsrapporter som rör den verksamhet som bedrivs av Riksdagsförvaltningen och myndigheter under riksdagen lämnas som en redogörelse. Lag (2012:747).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1417

Motioner

9 § En riksdagsledamot lämnar ett förslag till riksdagen genom en motion.

I en och samma motion får inte förslag i skilda ämnen sammanföras. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

3.9.1

En motion ges in till kammarkansliet senast klockan 16.30 sista motionsdagen. Motioner bör innehålla uppgift om den partigrupp som motionären tillhör.

Talmannen anmäler motionerna för kammaren. Lag (2009:176).

Den allmänna motionstiden

10 § Motioner får en gång om året väckas i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning (allmän motionstid).

Den allmänna motionstiden pågår, om inte riksdagen på förslag av talmannen bestämmer annat, från början av riksmöte som inleds under augusti, september eller oktober och så länge som motioner får lämnas med anledning av budgetpropositionen. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1994:1472, 1994:1473

Följdmotioner

11 § Motioner med anledning av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse får väckas inom femton dagar från den dag då propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen anmäldes i kammaren. Om en proposition eller en framställning måste behandlas skyndsamt, får riksdagen, om den anser att det finns synnerliga skäl, på förslag av regeringen eller det riksdagsorgan som lämnat framställningen besluta om kortare motionstid. Om det finns särskilda skäl, får riksdagen på förslag av talmannen besluta att förlänga motionstiden. Lag (2009:176).

Tilläggsbestämmelse

3.11.1

Ett förslag om förlängning av motionstiden lämnas senast vid det andra sammanträdet efter det då propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen anmäldes i kammaren. Ett beslut om förlängning fattas senast vid nästa sammanträde. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (6)

Följdmotioner med anledning av uppskov

12 § Om behandlingen av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse har uppskjutits från en valperiod för riksdagen till nästa, får motioner med anledning av propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen väckas inom sju dagar från början av den nya valperioden. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1472

Motioner med anledning av en händelse av större vikt

13 § Motioner med anledning av en händelse av större vikt får väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om händelsen inte kunde förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden eller någon annan motionstid som anges i detta kapitel. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1988:899

Anmälan av vilande beslut och undantag från en tidsfrist

14 § Konstitutionsutskottet ska till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i ärenden angående grundlag eller riksdagsordningen. Om den ordning som gäller för grundlagsändring eller ändring av riksdagsordningen, enligt en bestämmelse i regeringsformen ska tillämpas i något annat fall, ska ett vilande beslut i ärendet anmälas av det utskott till vars handläggning frågan hör.

Konstitutionsutskottet ska vidare till kammaren anmäla ett beslut om undantag från den tidsfrist som gäller för framläggande av förslag som ska antas i den ordning som föreskrivs i 8 kap. 14 § regeringsformen. Lag (2010:1411).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2010:1411, 1994:1472

EU-dokument

14 a § Grön- och vitböcker som överlämnas till riksdagen ska behandlas av riksdagen enligt bestämmelserna i 10 kap. 5 §. Detsamma gäller i fråga om de andra dokument från Europeiska unionen, med undantag för utkast till lagstiftningsakter, som talmannen efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna bestämmer ska behandlas på detta sätt. Riksdagen ska på det sätt som anges i 10 kap. 6 § pröva om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Riksdagen ska på det sätt som anges i 10 kap. 8 § godkänna eller avslå ett initiativ från Europeiska rådet att besluta om ett bemyndigande för rådet att ändra beslutsordningen på ett visst område eller i ett visst fall från enhällighet till kvalificerad majoritet eller från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Riksdagen ska också på samma sätt godkänna eller avslå ett förslag från Europeiska kommissionen att ange vilka aspekter av familjerätten som har gränsöverskridande följder och som kan bli föremål för lagstiftningsakter som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Lag (2009:1332).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2009:1332, 2006:1437

Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om misstroendeförklaring

15 § Ett yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om en misstroendeförklaring skall framställas vid ett sammanträde med kammaren. Yrkandet skall lämnas skriftligen så snart det har framställts. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1994:1472

Ansökan om medgivande om åtal eller frihetsberövande

16 § Om en åklagare vill att riksdagen ska medge att talan väcks mot en riksdagsledamot eller att ett ingripande görs i hans eller hennes personliga frihet enligt 4 kap. 12 § första stycket regeringsformen, ska åklagaren skriftligen ansöka om det hos talmannen. Samma förfarande ska tillämpas om någon annan vill begära riksdagens medgivande att få föra talan vid en domstol med anledning av en riksdagsledamots handlande.

Om ansökningshandlingen är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för riksdagens prövning eller om sökanden inte har gjort troligt att han eller hon är behörig att väcka talan eller begära denna åtgärd hos en myndighet, ska talmannen avvisa ansökan. I annat fall ska talmannen anmäla den vid ett sammanträde med kammaren. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

3.16.1

En sökande skall i ansökningshandlingen ange de omständigheter som ansökan grundas på. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1979:934, 2010:1411

Återkallelser

17 § En proposition, en skrivelse, en framställning, en redogörelse eller en motion får återkallas till dess ett utskott har avgett ett betänkande i ärendet. Ett förslag som vilar minst tolv månader enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen får återkallas till dess utskottet har avgett ett nytt betänkande enligt 4 kap. 9 § fjärde stycket denna lag.

Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse återkallas, faller de följdmotioner som har väckts.

Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse har återkallats, får motioner väckas med anledning av återkallelsen inom sju dagar från det att den anmäldes i kammaren. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

3.17.1

En återkallelse av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse skall göras i en skrivelse med återkallelse som ges in till kammarkansliet. En återkallelse av en motion ges in skriftligen till kammarkansliet. Talmannen avskriver propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser och motioner som har återkallats eller fallit på grund av återkallelsen och anmäler detta i kammaren. Om propositionen, skrivelsen, framställningen, redogörelsen eller motionen har hänvisats till ett utskott, skall utskottet underrättas om avskrivningen. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1979:934, 2010:1411

Beräkning av lagstadgad tid

18 § Vad som i allmänhet gäller om beräkning av lagstadgad tid skall tilllämpas också på tid då en åtgärd enligt en bestämmelse i detta kapitel senast skall vidtas. Lag (2003:180).

4 kap. Ärendenas beredning

Beredningstvånget

1 § Propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser och motioner skall hänvisas till ett utskott för beredning. Detsamma skall gälla en ansökan enligt 3 kap. 16 § om medgivande av åtal eller frihetsberövande som talmannen har anmält i kammaren.

Innan ett ärende hänvisas till ett utskott skall det bordläggas vid ett sammanträde med kammaren, om kammaren inte beslutar om omedelbar hänvisning. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1988:899

Utskotten

2 § Riksdagen tillsätter inom sig för varje valperiod ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott och ett erforderligt antal andra utskott. Valet gäller till valperiodens slut.

Riksdagen kan även under valperioden tillsätta utskott för längst den tid som återstår av valperioden. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

4.2.1

Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen för första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod tillsätta följande femton utskott:

  • 1. ett konstitutionsutskott (KU),
  • 2. ett finansutskott (FiU),
  • 3. ett skatteutskott (SkU),
  • 4. ett justitieutskott (JuU),
  • 5. ett civilutskott (CU),
  • 6. ett utrikesutskott (UU),
  • 7. ett försvarsutskott (FöU),
  • 8. ett socialförsäkringsutskott (SfU),
  • 9. ett socialutskott (SoU),
  • 10. ett kulturutskott (KrU),
  • 11. ett utbildningsutskott (UbU),
  • 12. ett trafikutskott (TU),
  • 13. ett miljö- och jordbruksutskott (MJU),
  • 14. ett näringsutskott (NU) och
  • 15. ett arbetsmarknadsutskott (AU).

Utskotten väljs i den ordning de har tagits upp ovan. Lag (2006:885).

4.2.2

Om riksdagen tillsätter ytterligare något utskott, skall den ange detta utskotts huvudsakliga arbetsuppgifter. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (4)

Utskottens ledamotsantal

3 § Varje utskott skall bestå av ett udda antal ledamöter, lägst femton. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

4.3.1

Antalet ledamöter i utskotten fastställs av riksdagen på förslag av valberedningen. Lag (1990:532).

Konstitutionsutskottets uppgifter

4 § Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden som rör grundlagarna och riksdagsordningen. Bestämmelser om konstitutionsutskottets uppgifter finns också i 2 kap. 22 §, 8 kap. 14 § och 13 kap. 1 § regeringsformen samt i 2 kap. 9 §, 3 kap. 14 §, 4 kap. 11 §, 6 kap. 1 och 4 §§, 8 kap. 11 och 13 §§, 9 kap. 8 § och 10 kap. 6 § samt tilläggsbestämmelserna 4.6.1, 5.4.1, 8.4.1, 8.5.1, 8.11.1, 8.11.2 och 8.12.1 denna lag. Lag (2010:1411).

Lagrumshänvisningar hit (6)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2009:1332, 2010:1411

Finansutskottets och skatteutskottets uppgifter

5 § Finansutskottet ska bereda ärenden om

  • 1. allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken och för beslut om statens budget samt
  • 2. Riksbankens verksamhet.

Finansutskottet ska dessutom bereda förslagen till utgiftsramar för utgiftsområden och till beräkning av statens inkomster, om riksdagen har beslutat att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden enligt 5 kap. 12 §. Bestämmelser om finansutskottets uppgifter finns också i 9 kap. 5 § regeringsformen och i 3 kap. 7 §, 4 kap. 8 §, 9 kap. 8 § samt i tilläggsbestämmelserna 4.6.2, 4.9.1 och 8.7.1 denna lag.

Skatteutskottet ska bereda ärenden om statliga och kommunala skatter. Bestämmelser om skatteutskottets uppgifter finns också i tilläggsbestämmelsen 4.6.3 denna lag. Lag (2012:393).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (5)

Ärendefördelningen mellan utskotten

6 § Riksdagen föreskriver efter vilka grunder övriga ärenden ska fördelas mellan utskotten. Därvid ska ärenden som hör till ett och samma ämnesområde hänföras till samma utskott. Riksdagen får dock bestämma att det ska finnas ett utskott för beredning av ärenden om sådana lagar som avses i 8 kap. 2 § första stycket 1 regeringsformen, oberoende av ämnesområde.

Riksdagen får avvika från de grunder som har fastställts liksom från 5 §, om det i ett särskilt fall är påkallat av hänsyn till sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena.

Under samma förutsättningar som anges i andra stycket får ett utskott överlämna ett ärende till ett annat utskott, om detta utskott samtycker till det. Det utskott som överlämnar ärendet kan i samband med överlämnandet yttra sig över ärendet till det mottagande utskottet. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

4.6.1

Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden om

  • 1. lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen,
  • 2. lagstiftning om radio, television och film,
  • 3. yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet,
  • 4. press- och partistöd,
  • 5. Riksrevisionen, såvitt avser val av riksrevisor, skiljande av riksrevisor från uppdraget och åtal mot riksrevisor,
  • 6. riksdagen och riksdagens myndigheter i övrigt utom Riksbanken,
  • 7. länsförvaltningen och rikets administrativa indelning,
  • 8. den kommunala självstyrelsen samt
  • 9. medgivande från riksdagen att väcka talan mot en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse bereds av konstitutionsutskottet Lag (2010:1417).

4.6.2

Finansutskottet ska bereda ärenden om

  • 1. penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken,
  • 2. kredit- och fondväsendet,
  • 3. det affärsmässiga försäkringsväsendet,
  • 4. Riksrevisionen i den mån ärendena inte tillhör konstitutionsutskottets beredning,
  • 5. den kommunala ekonomin,
  • 6. statliga arbetsgivarfrågor, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering,
  • 7. statens egendom och upphandling i allmänhet,
  • 8. förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör enbart ett visst ämnesområde samt
  • 9. budgettekniska frågor.

Utskottet ska även granska beräkningen av statens inkomster, sammanställa statens budget och granska årsredovisningen för staten.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska unionen bereds av finansutskottet. Lag (2012:393).

4.6.3

Skatteutskottet skall bereda ärenden om

  • 1. taxering och skattebetalning,
  • 2. folkbokföring samt
  • 3. exekutionsväsendet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution bereds av skatteutskottet. Lag (2003:180).

4.6.4

Justitieutskottet skall bereda ärenden om

  • 1. domstolarna,
  • 2. arrendenämnderna och hyresnämnderna,
  • 3. åklagarväsendet,
  • 4. polisväsendet,
  • 5. rättsmedicinen,
  • 6. kriminalvården samt
  • 7. brottsbalken, rättegångsbalken och lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet bereds av justitieutskottet. Lag (2003:180).

4.6.5

Civilutskottet ska bereda ärenden om

  • 1. äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning,
  • 2. försäkringsavtalsrätt,
  • 3. bolags- och föreningsrätt,
  • 4. skadeståndsrätt,
  • 5. transporträtt,
  • 6. konkursrätt,
  • 7. konsumentpolitik,
  • 8. internationell privaträtt,
  • 9. lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet,
  • 10. bostadspolitik,
  • 11. vattenrätt,
  • 12. bebyggelseplanläggning,
  • 13. byggnadsväsendet,
  • 14. fysisk planering samt
  • 15. expropriation, fastighetsbildning och lantmäteriväsendet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik bereds av civilutskottet. Lag (2012:468).

4.6.6

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om

  • 1. rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer,
  • 2. bistånd till andra länders utveckling samt
  • 3. utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete,

allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan och 7 Internationellt bistånd bereds av utrikesutskottet. Lag (2003:180).

4.6.7

Försvarsutskottet ska bereda ärenden om

  • 1. totalförsvar,
  • 2. samhällets räddningstjänst,
  • 3. åtgärder för att minska samhällets sårbarhet,
  • 4. kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd samt
  • 5. sjö- och kustövervakning,

allt i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag till utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap bereds av försvarsutskottet. Lag (2008:757).

4.6.8

Socialförsäkringsutskottet ska bereda ärenden om

  • 1. allmän försäkring,
  • 2. allmän pension,
  • 3. arbetsskadeförsäkring,
  • 4. ekonomiskt stöd åt barnfamiljer,
  • 5. svenskt medborgarskap samt
  • 6. migration.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn bereds av socialförsäkringsutskottet. Lag (2012:468).

4.6.9

Socialutskottet ska bereda ärenden om

  • 1. omsorger om barn och ungdom i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning,
  • 2. omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning,
  • 3. åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor,
  • 4. alkoholpolitiska åtgärder,
  • 5. hälso- och sjukvård samt
  • 6. sociala ärenden i övrigt.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg bereds av socialutskottet. Lag (2012:468).

4.6.10

Kulturutskottet skall bereda ärenden om

  • 1. allmänna kultur- och bildningsändamål,
  • 2. folkbildning,
  • 3. ungdomsverksamhet,
  • 4. internationellt kulturellt samarbete,
  • 5. idrotts- och friluftsverksamhet,
  • 6. trossamfunden i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning samt
  • 7. radio och television i den mån de inte tillhör konstitutionsutskottets beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid bereds av kulturutskottet. Lag (2003:180).

4.6.11

Utbildningsutskottet ska bereda ärenden om

  • 1. skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet,
  • 2. högre utbildning och forskning samt
  • 3. studiestöd.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning bereds av utbildningsutskottet. Lag (2010:867).

4.6.12

Trafikutskottet skall bereda ärenden om

  • 1. vägar och vägtrafik,
  • 2. järnvägar och järnvägstrafik,
  • 3. hamnar och sjöfart,
  • 4. flygplatser och luftfart,
  • 5. post,
  • 6. elektroniska kommunikationer samt
  • 7. IT-politik.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer bereds av trafikutskottet. Lag (2006:885).

4.6.13

Miljö- och jordbruksutskottet ska bereda ärenden om

  • 1. jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske,
  • 2. vädertjänst,
  • 3. naturvård samt
  • 4. miljövård i övrigt som inte tillhör något annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel bereds av miljö- och jordbruksutskottet. Lag (2009:928).

4.6.14

Näringsutskottet ska bereda ärenden om

  • 1. allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor,
  • 2. industri och hantverk,
  • 3. handel,
  • 4. immaterialrätt,
  • 5. energipolitik,
  • 6. regional tillväxtpolitik,
  • 7. statlig företagsamhet samt
  • 8. pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv bereds av näringsutskottet. Lag (2008:757).

4.6.15

Arbetsmarknadsutskottet ska bereda ärenden om

  • 1. arbetsmarknadspolitik,
  • 2. arbetslivspolitik med arbetsrätt,
  • 3. integration,
  • 4. åtgärder mot diskriminering i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning samt
  • 5. jämställdhet mellan kvinnor och män i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 13 Integration och jämställdhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv bereds av arbetsmarknadsutskottet. Lag (2008:757).

Lagrumshänvisningar hit (6)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1411

Delning av ärenden mellan flera utskott

7 § Andra ärenden än budgetpropositionen får delas mellan två eller flera utskott endast om det finns särskilda skäl för det. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (4)

Samarbetet mellan utskotten

8 § Ett utskott får bereda ett annat utskott tillfälle att yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör detta utskotts beredningsområde. Innan ett utskott avger ett betänkande med förslag i ett ärende som väckts inom riksdagen, skall finansutskottet beredas tillfälle att yttra sig, om förslaget kan innebära mer betydande framtida återverkningar på de offentliga utgifterna och inkomsterna.

Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende begär det, skall utskottet inhämta ett yttrande enligt första stycket. Detsamma skall gälla om en sådan begäran framställs utan samband med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om ett yttrande, om den framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet skall i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till att begäran har avslagits.

Ett utskott får komma överens med ett eller flera utskott om att bereda ett ärende gemensamt genom deputerade i ett sammansatt utskott. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (4)

Behandlingstvång

9 § Utskotten ska avge betänkanden till kammaren i de ärenden som har hänvisats till dem och som inte har återkallats. Sammansatta utskott avger betänkanden till kammaren.

Betänkanden i ärenden vars behandling har uppskjutits till nästa valperiod enligt bestämmelserna i 5 kap. 10 § ska avges av de utskott som har tillsatts av den nyvalda riksdagen.

Ett utskott ska tillsammans med anmälan till kammaren av ett vilande beslut enligt 3 kap. 14 § lämna ett yttrande i ärendet.

Om ett lagförslag har vilat i minst tolv månader enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen, ska utskottet avge ett nytt betänkande i ärendet. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

4.9.1

Beslut av finansutskottet i en fråga som avses i 9 kap. 5 § regeringsformen meddelas regeringen genom en skrivelse. Lag (2010:1411).

4.9.2

Utskotten skall i skrivelser till kammaren meddela i vilka ärenden betänkanden inte har avgetts. Lag (2006:885).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2006:885, 2010:1411

Återförvisning och hänvisning till ett annat utskott

10 § Ett ärende, i vilket ett utskott har avgett ett betänkande, skall återförvisas av kammaren till utskottet för ytterligare beredning, om minst en tredjedel av de röstande ansluter sig till ett yrkande om det. Återförvisning enligt denna paragraf får inte göras mer än en gång i samma ärende.

Kammaren får även hänvisa ärendet till ett annat utskott för ytterligare beredning. Om det samtidigt finns ett yrkande om detta och ett yrkande om återförvisning, skall det sistnämnda yrkandet prövas först. Om återförvisning beslutas, faller yrkandet om hänvisning till ett annat utskott. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (5)

Statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar och avge yttrande till ett utskott

11 § En statlig myndighet ska lämna upplysningar och avge yttrande, då ett utskott begär det, om inte annat följer av 13 § tredje stycket. Denna skyldighet har dock regeringen endast i fråga om arbetet inom Europeiska unionen på utskottets ämnesområde. En myndighet som inte lyder under riksdagen får hänskjuta en begäran från ett utskott till regeringen för avgörande. Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende begär det, ska utskottet inhämta upplysningar eller ett yttrande enligt första stycket. Detsamma ska gälla om en sådan begäran framställts utan samband med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om upplysningar eller ett yttrande, om den framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet ska i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till att begäran har avslagits.

Konstitutionsutskottet får inte avge förklaring att 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen inte är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag, utan att Lagrådet har yttrat sig. Lag (2010:1411).

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (3)

Tid för utskottens sammanträden

12 § Ett utskott sammanträder när riksdagsarbetet kräver det. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

4.12.1

Ett utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter valet. Därefter sammanträder utskottet på kallelse av ordföranden. Ordföranden ska kalla utskottet till sammanträde om minst fem ledamöter av utskottet begär det. För ändamål som sägs i 9 kap. 5 § regeringsformen ska talmannen sammankalla finansutskottet också på begäran av regeringen.

En personlig kallelse ska skickas till samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelsen bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet. Lag (2010:1411).

4.12.2

Ett utskott får sammanträda samtidigt med kammaren endast om överläggningen i kammaren avser annat än ett ärendes avgörande eller ett val. Lag (2006:885).

4.12.3

Innan en ordförande har valts, förs ordet av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Lag (2003:180).

4.12.4

Protokoll skall föras vid utskottssammanträden. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1987:1299

Slutna och öppna utskottssammanträden

13 § Ett utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Utskottet får dock besluta att ett sammanträde till den del det avser inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara offentligt.

Ett utskott får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i utskottet är närvarande vid ett slutet sammanträde, om det finns särskilda skäl.

Vid en offentlig del av ett utskottssammanträde är företrädare för en statlig myndighet inte skyldig att lämna en uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

4.13.1

Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett utskottssammanträde får göras om inte utskottet beslutar annorlunda. Lag (2003:180).

4.13.2

Vid en offentlig del av ett utskottssammanträde skall det finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, får ordföranden utvisa samtliga åhörare.

Besökare till en offentlig del av ett utskottssammanträde skall på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt sådana föremål som kan användas för att störa ordningen vid sammanträdet. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras tillträde till sammanträdet. De inlämnade tillhörigheterna förvaras under besöket i särskilda utrymmen.

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Jäv vid ett utskottssammanträde

14 § Ingen får närvara i ett utskott, när ett ärende som personligen rör honom eller henne eller någon närstående behandlas. Lag (2003:180).

Omröstning och reservationsrätt i utskotten

15 § En omröstning inom ett utskott skall göras öppet. Om det blir lika röstetal, gäller den mening som ordföranden biträder.

En ledamot som har förlorat vid en omröstning inom ett utskott får till utskottets betänkande lämna en reservation med ett yrkande. Om omröstningen gäller utskottets ställningstagande i ett yttrande till ett annat utskott, får ledamoten lämna en avvikande mening till yttrandet. Betänkandet eller yttrandet får dock inte fördröjas därigenom. Lag (2003:180).

Särskilt yttrande

16 § En ledamot får förklara sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande till ett utskottsbetänkande eller till ett yttrande till ett annat utskott. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1985:867, 2001:581, 1994:1472

Tystnadsplikt i utskotten

17 § En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i ett utskott får inte obehörigen röja vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet skall hållas hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl som betingas av förhållandet till en främmande stat eller en mellanfolklig organisation. Lag (2003:180).

Utskottens uppföljning och utvärdering

18 § I utskottens beredning av ärendena skall ingå uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom de ämnesområden som för varje utskott anges i 4-6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser. Lag (2003:180).

Beredningen av Riksrevisionens granskningsrapporter

18 a § Talmannen ska överlämna en granskningsrapport från Riksrevisionen till det utskott vars beredningsområde berörs av rapportens innehåll enligt bestämmelserna i 4 kap. 4-6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser. Om utskottet vill inhämta information med anledning av en sådan granskningsrapport ska 11 § tillämpas.

Talmannen ska överlämna en granskningsrapport, som inte rör den verksamhet som bedrivs av riksdagens förvaltning eller en myndighet under riksdagen, till regeringen.

Regeringen ska lämna en skrivelse till riksdagen för varje granskningsrapport över effektivitetsrevisionen som talmannen lämnar till regeringen. I skrivelsen ska regeringen redovisa för riksdagen vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Om regeringen har vidtagit eller avser att vidta likartade åtgärder på grund av iakttagelserna i flera granskningsrapporter, kan dock regeringen lämna en skrivelse som omfattar flera granskningsrapporter till riksdagen.

Regeringens skrivelse ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen har mottagit rapporten. Vid beräkning av fristen ska juli och augusti månader inte räknas in. Lag (2010:1417).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1417

Utskottens utrikesresor

19 § Ett utskott skall samråda med riksdagsstyrelsen, innan det fattar beslut om en utrikesresa. Styrelsen skall uttala sig om i vad mån resan lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tas till riksdagens internationella förbindelser, till kostnaderna och till omständigheterna i övrigt.

Riksdagsstyrelsen får meddela närmare bestämmelser om utskottens utrikesresor. Lag (2003:180).

5 kap. Ärendenas avgörande

Anmälan och bordläggning av utskottsbetänkanden

1 § Ett utskottsbetänkande ska anmälas i kammaren och före avgörandet bordläggas vid två sammanträden med kammaren, om inte riksdagen på utskottets eller talmannens förslag beslutar att ärendet ska avgöras efter endast en bordläggning. Bestämmelser om ytterligare bordläggning av utskottsbetänkanden finns i 7 § andra stycket.

Ett yrkande enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen att ett lagförslag ska vila i minst tolv månader får framställas när utskottets betänkande över förslaget har anmälts i kammaren. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

5.1.1

Ett utskottsbetänkande får inte anmälas i kammaren förrän det har delats ut till riksdagens ledamöter.

Talmannen skall samråda med utskottets ordförande och vice ordförande innan han eller hon väcker förslag att ett ärende skall avgöras efter endast en bordläggning. När talmannen väcker ett sådant förslag skall detta anmälas i kammaren i samband med att utskottsbetänkandet anmäls till bordläggning. Lag (2003:180).

5.1.2

Ett yrkande att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader framställs skriftligen och tas om möjligt upp på kammarens föredragningslista. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (4)

Bordläggning och tid för avgörande av vissa andra ärenden

2 § Yrkanden om folkomröstning i en grundlagsfråga eller om en misstroendeförklaring ska ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då yrkandet framställdes. Ärendet ska avgöras senast vid nästa sammanträde.

Ett förslag av talmannen till ny statsminister ska ligga på kammarens bord till det andra sammanträdet efter det då förslaget framställdes. Ärendet ska i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 4 § andra stycket regeringsformen avgöras senast på fjärde dagen efter den då förslaget framställdes. Lag (2010:1411).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1411

Yrkanden under överläggningen om ett utskottsbetänkande

3 § Under överläggningen om ett utskottsbetänkande får en ledamot yrka bifall till och avslag på de förslag till beslut som behandlas i betänkandet.

Bestämmelser om yrkande och beslut om återförvisning till det utskott som har avgett betänkandet och hänvisning till ett annat utskott finns i 4 kap. 10 §. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ärendenas avgörande

4 § Ett ärende i vilket överläggning äger rum får inte tas upp till avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har funnit att överläggningen är avslutad. Ett utskottsbetänkande får tas upp till avgörande endast vid ett sammanträde som i kallelsen enligt 2 kap. 5 § och på föredragningslistan enligt 2 kap. 7 § angetts som ett arbetsplenum.

Ett ärende avgörs med acklamation eller, om en ledamot yrkar det, genom omröstning. Om en särskild beslutsregel enligt 9 § ska tillämpas, ska ärendet alltid avgöras genom omröstning.

Avgörandet av ett ärende ska, om det behövs, delas upp på skilda beslut. Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen att ett lagförslag ska vila i minst tolv månader och dessutom ett yrkande att förslaget ska förkastas, ska riksdagen pröva det sistnämnda yrkandet innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

5.4.1

Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen att ett lagförslag ska vila i minst tolv månader och om lagförslaget vid omröstningen inte uppnår den majoritet av fem sjättedelar av de röstande som krävs enligt denna bestämmelse i regeringsformen för omedelbart antagande av förslaget, ska förslaget hänvisas till konstitutionsutskottet för prövning enligt tredje stycket i nämnda paragraf i regeringsformen om vilandeförfarandet är tillämpligt i fråga om lagförslaget. Om konstitutionsutskottet har förklarat att förfarandet är tillämpligt, ska riksdagen på nytt pröva om förslaget kan avslås eller omedelbart antas. I annat fall återförvisas det till det utskott som har berett ärendet. Lag (2010:1411).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1411

Avgörande genom acklamation

5 § När ett ärende avgörs med acklamation, skall talmannen ställa proposition på varje yrkande som har lagts fram under överläggningen. Propositionen avfattas så att den kan besvaras med ja eller nej. Talmannen tillkännager hur beslutet har blivit enligt hans eller hennes uppfattning och befäster det med ett klubbslag, om inte omröstning begärs av någon ledamot. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Avgörande genom omröstning

6 § När ett ärende avgörs genom omröstning, är huvudpropositionen det yrkande som riksdagen enligt talmannens uppfattning har bifallit med acklamation. När acklamation inte har skett, är huvudpropositionen det yrkande som talmannen bestämmer. Mot huvudpropositionen ställs ett annat yrkande som kontraproposition. Om det finns flera än två yrkanden som kan ställas mot varandra, ska riksdagen först, med tillämpning av 5 §, besluta vilket yrkande som ska vara kontraproposition.

Omröstning görs öppet. I enlighet med bestämmelsen i 4 kap. 7 § regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande, om inte något annat anges i regeringsformen eller i denna lag. Talmannen tillkännager hur omröstningen har utfallit och befäster beslutet med ett klubbslag. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

5.6.1

När en omröstning ska äga rum, upprättar talmannen en omröstningsproposition. Om en särskild beslutsregel enligt 9 § ska tillämpas i ett visst fall, anges det i omröstningspropositionen.

Sedan ledamöterna efter förvarning har intagit sina platser i plenisalen, läses omröstningspropositionen upp och underställs kammaren för godkännande.

En omröstning får förrättas med uppresning. Om talmannen efter omröstning med uppresning tvekar om omröstningens resultat eller en ledamot begär rösträkning, sker en ny omröstning elektroniskt eller, när det inte kan ske, med namnupprop. Lag (2012:393).

5.6.2

Vid en omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de ledamöter som vill rösta för ja-propositionen att resa sig och riktar därefter samma uppmaning till de ledamöter som vill rösta för nej-propositionen.

Vid en elektronisk omröstning registreras hur varje ledamot har röstat.

Vid en omröstning med namnupprop uppmanar talmannen två ledamöter att ta plats vid talmansbordet för att föra anteckningar över omröstningen. Vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter valkretsvis. Något av följande svar ska avges: ja, nej, avstår. Lag (2012:393).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1983:954, 2010:1411

Förfarandet vid lika röstetal

7 § Om det blir lika röstetal vid en omröstning om vilket yrkande som skall vara kontraproposition, avgörs utgången genom lottning.

Om det blir lika röstetal i en huvudomröstning, skall ärendet bordläggas. Om det blir lika röstetal när ärendet behandlas på nytt, ställer talmannen proposition på förslag om återförvisning av ärendet till utskottet för ytterligare beredning. Ärendet skall återförvisas om minst hälften av de röstande förenar sig om detta. I annat fall avgör lotten vilken mening som skall vara riksdagens beslut.

Efter återförvisning upptas ärendet på nytt i sin helhet till avgörande i kammaren. Om det åter blir lika röstetal vid huvudomröstning, skall avgörandet ske genom lottning. Lag (2003:180).

Återförvisning av lagärenden som avgjorts genom delbeslut

8 § Om avgörandet i ett lagärende har delats upp på två eller flera beslut, får riksdagen omedelbart efter det sista delbeslutet på förslag av talmannen eller en ledamot besluta att ärendet skall återförvisas till utskottet för ytterligare beredning. Om riksdagen beslutar om återförvisning, har delbesluten fallit. Beslut enligt denna paragraf om återförvisning av ett ärende får inte upprepas. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1979:934

Beslut med särskild beslutsregel

9 § Om det för beslut krävs annat än enkel majoritet och det finns fler än ett förslag till ett sådant beslut gäller följande. Riksdagen väljer först, med tillämpning av vad som gäller för beslut i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgörs, med tillämpning av den särskilda beslutsregeln, om detta förslag ska antas eller förkastas. Detta förfarande ska tillämpas även när det är fråga om flera lagförslag som är oförenliga inbördes och ett yrkande har väckts att något av dem ska vila i minst tolv månader enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om folkomröstning i fråga om samma vilande grundlagsförslag eller om misstroendeförklaring mot samma statsråd, ska endast en omröstning äga rum. Lag (2010:1411).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2010:1411, 1983:954

Uppskov med behandlingen av ärenden

10 § Ett ärende bör avgöras under den valperiod då det väckts. Riksdagen får dock medge att behandlingen får uppskjutas till det första riksmötet i nästa valperiod. Behandlingen av ett ärende som väckts under ett uppehåll i kammararbetet som sträcker sig fram till det första riksmötet i nästa valperiod anses vidare vara uppskjuten till detta riksmöte. Detsamma gäller behandlingen av ett ärende som riksdagen inte har hunnit avgöra då ett uppehåll görs i kammarens arbete med anledning av ett extra val.

Ett ärende som gäller statens budget för närmast följande budgetår ska avgöras före budgetårets ingång om det inte utan olägenhet för beslut om statens budget kan avgöras senare.

Ett lagförslag som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen ska prövas före utgången av kalenderåret därpå. Om ett annat lagförslag har ett nära samband med ett lagförslag som vilar enligt denna bestämmelse, får riksdagen besluta att det ska avgöras inom den tid som gäller för prövningen av det vilande lagförslaget. Om ett ärende som avses i detta stycke till följd av beslut om extra val inte kan avgöras inom föreskriven tid, ska det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammanträtt. Lag (2012:393).

Tilläggsbestämmelser

5.10.1

Beslut att behandlingen av ett ärende får uppskjutas fattas på förslag av det utskott, till vars beredning ärendet hör. Kammaren får även utan sådant förslag besluta om uppskov. Lag (2003:180).

5.10.2

Beslut enligt 10 § tredje stycket andra meningen fattas på förslag av det utskott till vars handläggning ärendet hör. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (6)

Slutligt beslut i ärende som vilat över ett val

11 § Ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 14-17 §§ regeringsformen ska avgöras vid det första riksmötet i den valperiod då slutligt beslut enligt dessa bestämmelser i regeringsformen först får fattas, om inte förslaget i ärendet dessförinnan förkastas. Avgörandet får genom beslut av riksdagen uppskjutas till ett annat riksmöte. Beslutet får upprepas. Ärendet ska avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen.

I fråga om uppskov i samband med extra val ska bestämmelserna i 10 § första stycket tillämpas.

Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett annat beslut som fattas i samma ordning har förkastats vid en folkomröstning, ska det utskott till vars beredning frågan hör göra anmälan om detta till kammaren. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

5.11.1

Beslut om uppskov med slutligt beslut i ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 14-17 §§ regeringsformen fattas på förslag av det utskott till vars handläggning ärendet hör. Lag (2010:1411).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2010:1411, 1994:1472

Beslut under budgetprocessen

12 § Riksdagen får genom lag besluta att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden.

Om riksdagen har fattat beslut enligt första stycket, fastställer riksdagen för det närmast följande budgetåret genom ett enda beslut

dels för varje utgiftsområde en utgiftsram, som anger det belopp till vilket summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna högst får uppgå,

dels en beräkning av inkomsterna på statens budget.

Beslut om anslag eller andra utgifter i staten för närmast följande budgetår får inte fattas innan ett beslut fattats enligt andra stycket. Anslag eller andra utgifter i staten fastställs för varje utgiftsområde genom ett enda beslut.

Beslut om anslag för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas får inte fattas innan ett beslut om godkännande av en ändrad utgiftsram fattats. Lag (2012:393).

Tilläggsbestämmelse

5.12.1

Statsutgifterna ska hänföras till följande utgiftsområden: 1 Rikets styrelse, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4 Rättsväsendet, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 7 Internationellt bistånd, 8 Migration, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 13 Integration och jämställdhet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studiestöd, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, 19 Regional tillväxt, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, 24 Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska unionen.

Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som ska innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Lag (2012:468).

Riksdagens skrivelser

13 § Om ett riksdagsbeslut kräver verkställighet, skall det organ som har att verkställa beslutet underrättas genom en skrivelse. Riksdagens beslut med anledning av en proposition eller en framställning skall alltid meddelas regeringen respektive det riksdagsorgan som lämnat framställningen genom en skrivelse. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

5.13.1

Riksdagens skrivelser sätts upp av kammarkansliet och undertecknas av talmannen.

Utskott som har berett ett ärende skall få del av kammarens beslut i ärendet. Lag (2003:180).

5.13.2

I 10 kap. 6 och 8 §§ finns bestämmelser om riksdagsskrivelser till institutioner inom Europeiska unionen. Lag (2010:867).

6 kap. Interpellationer och frågor till statsråd

Interpellationer

1 § En interpellation ska ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en motivering. Talmannen beslutar att en interpellation får framställas. Om talmannen anser att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, ska han eller hon vägra tillstånd till att interpellationen framställs och ange skäl för detta beslut. Om kammaren ändå begär att interpellationen ska få framställas ska talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra tillstånd till interpellationen om utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag.

En interpellation besvaras av ett statsråd inom två veckor från det att den överlämnats till statsrådet. Om kammaren under tvåveckorsperioden gör ett uppehåll i sitt arbete, förlängs tiden med vad som motsvarar uppehållet.

Om ett svar inte lämnas inom den tid som har angetts i andra stycket, ska statsrådet meddela riksdagen varför svaret uteblir eller anstår. Meddelandet får inte följas av överläggning.

En interpellation faller om den inte har besvarats vid det riksmöte då den väcktes. Lag (2009:176).

Tilläggsbestämmelser

6.1.1

En interpellation ges in till kammarkansliet. Talmannen anmäler utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren beslut att interpellationen ska eller inte ska få framställas. Om talmannen har medgett att interpellationen får framställas, överlämnar talmannen utan dröjsmål interpellationen till statsrådet.

Talmannen fastställer efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna den dag under ett riksmöte då interpellationer senast får ges in till kammarkansliet för besvarande före ett uppehåll i kammararbetet som är längre än en månad.

Interpellationen ska redovisas i riksdagens protokoll. Lag (2009:176).

6.1.2

Talmannen bestämmer efter samråd med statsrådet och interpellanten vid vilket sammanträde svaret skall lämnas. Meddelande om detta lämnas utan dröjsmål på det sätt som talmannen bestämmer och tas upp på föredragningslistan.

Svaret på en interpellation får delas ut till ledamöterna i förväg. Lag (2003:180).

6.1.3

När ett statsråd besvarar en interpellation får svaret lämnas i ett anförande som räcker längst sex minuter. Statsrådet kan därutöver få ordet för ytterligare tre anföranden, varav de första två får räcka längst fyra minuter vardera och det tredje längst två minuter.

Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden, varav de första två får räcka längst fyra minuter vardera och det tredje längst två minuter.

Andra talare kan få ordet för högst två anföranden, varav det första får räcka längst fyra minuter och det andra längst två minuter.

En talare får inte anmäla sig senare än under andra omgången. Lag (2012:393).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (6)

Frågor

2 § En fråga kan vara muntlig eller skriftlig. Den skall ha ett bestämt innehåll. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1981:287, 1995:1678

Muntliga frågor

3 § En muntlig fråga framställs vid en frågestund som anordnas i kammaren. Den besvaras omedelbart av ett statsråd.

Talmannen beslutar om vem som skall få ordet vid en frågestund. Talmannen får besluta om en begränsning av anförandena till längst en minut. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

6.3.1

En frågestund anordnas varje torsdag under de veckor som kammaren sammanträder för annan handläggning än bordläggning.

Om arbetsförhållandena i riksdagen kräver det, får talmannen för en viss vecka besluta att frågestunden anordnas på en annan dag än en torsdag eller att frågestunden ställs in.

Regeringskansliet anmäler till kammarkansliet senast på fredagen i veckan före frågestunden vilka statsråd som kommer att vara närvarande. Meddelande om detta lämnas utan dröjsmål på det sätt som talmannen bestämmer. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1995:1678, 1994:1472

Skriftliga frågor

4 § En skriftlig fråga får vara försedd med en kort inledande förklaring. Talmannen beslutar att en skriftlig fråga får framställas. Om talmannen anser att en skriftlig fråga strider mot grundlag eller denna lag, skall han eller hon vägra tillstånd till att frågan framställs och ange skäl för detta beslut. Om kammaren ändå begär att frågan skall få framställas skall talmannen hänvisa saken till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra tillstånd till frågan om utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag.

En skriftlig fråga besvaras skriftligen av ett statsråd. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

6.4.1

En skriftlig fråga ges in till kammarkansliet. Talmannen anmäler utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren beslut att frågan ska eller inte ska få framställas. Om talmannen har medgett att frågan får framställas, låter talmannen utan dröjsmål statsrådet få del av frågan.

Det skriftliga svaret lämnas till kammarkansliet som överlämnar svaret till den ledamot som ställt frågan.

De skriftliga frågor som under en vecka getts in senast klockan 10 på fredagen besvaras senast klockan 12 på onsdagen i följande vecka.

Under längre uppehåll i kammarens arbete än en månad får talmannen besluta att svaren lämnas inom fjorton dagar efter det att frågorna framställts. Talmannen fattar sitt beslut efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna.

Om ett svar inte lämnas inom den tid som anges i tredje eller fjärde stycket, ska statsrådet meddela kammarkansliet när frågan kommer att besvaras eller att den inte kommer att besvaras. Lag (2012:393).

6.4.2

Skriftliga frågor liksom statsrådens svar på frågorna skall redovisas i riksdagens protokoll. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1995:1678

7 kap. Gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen

Föreskrifternas tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i 2-12 §§ gäller val som förrättas av kammaren och bestämmelserna i 13 och 14 §§ val inom ett utskott eller ett annat riksdagsorgan som helt eller delvis väljs av kammaren. Lag (2003:180).

Valberedningen

2 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall val som förrättas av kammaren beredas av en särskild valberedning, utsedd inom riksdagen.

Valberedningen utses vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod för tiden till valperiodens slut. Varje partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, skall besätta en plats. Därutöver fördelas tio platser proportionellt mellan samma partigrupper. Ledamöterna tillsätts med tillämpning av det förfarande som anges i 12 § första stycket. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

7.2.1

Talmannen fastställer för varje partigrupp det antal ledamöter som partigruppen skall tillsätta i valberedningen. Vid den proportionella fördelningen tillämpas den beräkningsgrund som anges i 4 § tredje stycket. Lag (2003:180).

7.2.2 /Upphör att gälla U:2014-05-01/

Valberedningen bereder inte val av riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som skall inträda som tillfällig riksföreståndare, talman, vice talmän, riksdagsdirektör, riksdagens ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän, riksrevisorer samt val till Statsrådsarvodesnämnden och Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna

Föreskrifter om beredning av val finns i fråga om riksdagsdirektör i tilläggsbestämmelsen 9.1.1, i fråga om ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän i tilläggsbestämmelsen 8.11.2, i fråga om riksrevisorer i tilläggsbestämmelsen 8.12.1, i fråga om ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden i tilläggsbestämmelsen 8.4.1 samt i fråga om ledamöter i Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna i tilläggsbestämmelsen 8.5.1. Lag (2011:406).

7.2.2 /Träder i kraft I:2014-05-01/

Valberedningen bereder inte val av riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som ska inträda som tillfällig riksföreståndare, talman, vice talmän, riksdagsdirektör, riksdagens ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän, riksrevisorer samt val till Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna och Riksdagens arvodesnämnd.

Föreskrifter om beredning av val finns i fråga om riksdagsdirektör i tillläggsbestämmelsen 9.1.1, i fråga om ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän i tilläggsbestämmelsen 8.11.2, i fråga om riksrevisorer i tilläggsbestämmelsen 8.12.1, i fråga om ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden i tillläggsbestämmelsen 8.4.1, i fråga om ledamöter i Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna i tilläggsbestämmelsen 8.5.1 samt i fråga om ledamöter i Riksdagens arvodesnämnd i tilläggsbestämmelsen 8.4a.l. Lag (2013:763).

7.2.3

Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde samma dag som den utses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse av ordföranden.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § första stycket första meningen och andra stycket samt tilläggsbestämmelserna 4.12.1 andra stycket och 4.12.2-4 tilllämpas också på valberedningen. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Val med acklamation

3 § Vid val som avser två eller flera personer får valberedningen lägga fram en gemensam lista. Listan ska innehålla namn på så många personer som valet avser och ska godkännas av alla ledamöter som har deltagit i valberedningens sammanträde eller av alla utom en.

Talmannen ska framställa förslag om godkännande av den gemensamma listan och, vid bifall, förklara de på listan upptagna personerna valda. Val med slutna sedlar ska dock förrättas, om det begärs av minst så många riksdagsledamöter som motsvarar den kvot som man får, om samtliga röstberättigade ledamöters antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas till närmaste högre hela tal. Detta val ska äga rum vid ett följande sammanträde.

Om det föreskrivs att en innehavare av ett visst uppdrag ska väljas för sig, ska valet förrättas med acklamation. Om någon ledamot begär det, ska valet dock förrättas med slutna sedlar. Om det organ eller den grupp som berett valet har lagt fram ett enhälligt förslag, ska valet med slutna sedlar äga rum först vid ett följande sammanträde. Lag (2010:867).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:867

Val med slutna sedlar

4 § Val förrättas med slutna sedlar, om inte annat följer av 3 § eller av annan huvudbestämmelse i denna lag.

Om två eller flera personer skall utses genom val med slutna sedlar, fördelas platserna proportionellt mellan varje gruppering av riksdagsledamöter som vid valet uppträder under särskild beteckning.

Platserna fördelas mellan grupperingar genom att en i taget tilldelas den gruppering som för varje gång får det högsta jämförelsetalet. Jämförelsetalet är lika med grupperingens röstetal, så länge grupperingen inte har tilldelats någon plats. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att grupperingens röstetal delas med det antal platser som grupperingen har tilldelats, ökat med 1. Vid lika jämförelsetal skall avgörandet ske genom lottning.

Vid val av en person är den vald som har fått flest röster, om inte riksdagen föreskriver annat i huvudbestämmelse i denna lag. Vid lika röstetal skall valet avgöras genom lottning. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

7.4.1

Valsedlarna skall vara enkla, slutna och omärkta samt lika till storlek, material och färg. De får innehålla uppgift om det val för vilket de gäller.

En valsedel är ogiltig om den är försedd med något kännetecken som uppenbarligen har blivit anbragt på valsedeln med avsikt.

Om en ledamot i ett val har lämnat mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Om sedlarna har samma innehåll, skall dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanräkningen. Lag (2003:180).

7.4.2

Vid proportionellt val skall det på valsedeln finnas en beteckning i ord för en viss gruppering av riksdagsledamöter. Efter denna beteckning förs namnen upp i en följd under varandra.

En valsedel är ogiltig om

  • 1. den saknar beteckning för en gruppering av riksdagsledamöter,
  • 2. den innehåller mer än en beteckning, eller
  • 3. den saknar namn på en valbar kandidat.

Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om

  • 1. kandidaten inte är valbar,
  • 2. namnet är överstruket,
  • 3. det inte klart framgår vem som avses, eller
  • 4. ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln inte klart framgår.

Ordningsföljden mellan kandidatnamnen inom varje gruppering av riksdagsledamöter skall bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 14 kap. 10 § vallagen (2005:837). Om flera kandidater får lika stora jämförelsetal, skall valet avgöras genom lottning. Lag (2006:885).

7.4.3

Vid val av en person skall det på valsedeln finnas ett kandidatnamn.

En valsedel är ogiltig om

  • 1. den innehåller två eller flera kandidatnamn,
  • 2. den innehåller namnet på en kandidat som inte är valbar,
  • 3. namnet är överstruket,
  • 4. det inte klart framgår vem som avses, eller
  • 5. den innehåller beteckning på en gruppering av riksdagsledamöter.

Föreskrifter om vem som är vald vid val av en person finns i 8 kap. 1-3, 11 och 12 §§ samt i 9 kap. 1 och 5 §§. Lag (2007:343).

7.4.4

Vid val med slutna sedlar uppmanar talmannen fem ledamöter att ta plats vid talmansbordet. Av dessa ska tre biträda när valsedlarna öppnas och granskas och två föra anteckningar över valet.

Ledamöterna ropas upp i den ordning som anges i tilläggsbestämmelse 5.6.2. När en ledamot ropas upp, ska han eller hon gå fram till talmansbordet och lämna sin valsedel till talmannen.

Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen och antecknats av den tjänstgörande kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämförs anteckningarna över valet.

Talmannen fastställer resultatet av valet och tillkännager det för kammaren. Lag (2009:176).

7.4.5

Om två eller flera val med slutna sedlar skall förrättas, får talmannen, om inte en ledamot yrkar annat, bestämma att valsedlarna skall lämnas i samtliga val, innan sammanräkning görs i något av valen. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Överklagande av val med slutna sedlar

5 § Val med slutna sedlar får överklagas av en riksdagsledamot hos Valprövningsnämnden. Valet gäller även om det har överklagats. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

7.5.1

Skrivelse med överklagande ställs till Valprövningsnämnden. Skrivelsen skall ha kommit in till kammarkansliet inom fem dagar från den dag då resultatet av valet meddelades i kammaren.

Så snart tiden för överklagande har gått ut, skall talmannen vid sammanträde med kammaren tillkännage samtliga överklaganden som har kommit in. Talmannen skall bestämma den tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till Valprövningsnämnden.

När förklaringstiden har gått ut skall talmannen genast sända skrivelserna med överklaganden till Valprövningsnämnden. Talmannen bör dessutom skyndsamt till Valprövningsnämnden ge in yttrande över överklagandena. Lag (2003:180).

7.5.2

Valprövningsnämnden skall vid prövningen av ett överklagande upphäva ett val och förordna om omval, om en föreskrift i 4 § eller i tilläggsbestämmelserna 7.4.1-5 har blivit åsidosatt vid valet.

Ett omval skall dock förordnas bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Om felet kan avhjälpas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall Valprövningsnämnden dock i stället uppdra åt talmannen att vidta denna rättelse. Lag (2003:180).

7.5.3

Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras under betryggande säkerhet till dess att valet har vunnit laga kraft. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Valens tidpunkt och giltighet

6 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall val som avser tid motsvarande riksdagens valperiod förrättas snarast efter valperiodens början och gälla till dess att riksdagen förrättar nytt val under nästa valperiod. Lag (2003:180).

Omval

7 § Har en ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att utgången av val till riksdagen har blivit ändrad efter ett överklagande, skall val som riksdagen har förrättat dessförinnan under valperioden göras om, om det begärs av minst tio riksdagsledamöter. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Suppleantval

8 § Om inte riksdagen föreskriver annat, ska vid val som avser två eller flera personer också suppleanter utses till minst samma antal som de ordinarie ledamöterna. Vad som är föreskrivet om valet av dessa tillämpas även på suppleanterna.

Sedan riksdagen har förrättat val till ett organ och därvid utsett suppleanter, får den besluta om en förändring av antalet suppleanter i organet, så länge det inte underskrider antalet ordinarie ledamöter.

Utan att antalet suppleanter i utskottet eller i EU-nämnden utökas får ersättare som har kallats till tjänstgöring utses till suppleant i ett utskott eller i EU-nämnden om den lediga riksdagsledamoten tillhör utskottet eller nämnden. Då tillämpas det förfarande som anges i 12 § första stycket. Lag (2010:867).

Tilläggsbestämmelser

7.8.1

En fråga om ett större antal suppleanter än som ursprungligen valts bereds av valberedningen.

Suppleantval som föranleds av en utökning av antalet suppleanter skall förrättas så snart det kan ske. Lag (2003:180).

7.8.2

Om inte annat föreskrivs eller särskilt beslutas, skall suppleanter utses till samma antal som de ordinarie ledamöterna. Lag (2003:180).

7.8.3

Föreskrifter om suppleanter finns för riksdagsstyrelsen i tilläggsbestämmelsen 1.5.2, för Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 §, för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna i 8 kap. 5 §, för Utrikesnämnden i 8 kap. 8 §, för Riksrevisionens parlamentariska råd i 8 kap. 14 § och för krigsdelegationen i 8 kap. 15 §. Lag (2010:1417).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1975:1346, 2010:867

Suppleanternas tjänstgöring

9 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall en frånvarande ledamots plats i ett organ intas av en suppleant som hör till samma partigrupp. Om detta inte kan ske, gäller att suppleanterna har företräde i den ordning i vilken de har valts eller, om valet har förrättats med gemensam lista, i den ordning i vilken de har förts upp på listan. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Obehörighet

10 § Om inte riksdagen föreskriver annat, skall den som är vald av kammaren till ett uppdrag, för vilket det krävs ledamotskap av riksdagen, avgå från uppdraget, om han eller hon lämnar riksdagen eller utses till riksdagens talman eller till statsråd. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

7.10.1

Föreskrifter om behörighet att ingå i olika organ finns för talmannen i 10 kap. 12 § regeringsformen, i 1 kap. 5 § och 8 kap. 15 § denna lag, för riksdagsledamot som också är statsråd i 8 kap. 15 § denna lag samt för avgången riksdagsledamot i tilläggsbestämmelsen 8.6.2 denna lag. Lag (2010:1411).

Valbarhet och skyldighet att åta sig uppdrag

11 § Endast den som är svensk medborgare får inneha uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen. Bestämmelser om krav på svenskt medborgarskap för riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna finns i 12 kap. 6 § regeringsformen.

Den som har utsetts till ett sådant uppdrag genom val av riksdagen får inte undandra sig uppdraget utan att riksdagen medger det. Lag (2010:1411).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1411

Efterträdare

12 § Om någon som har valts till ett organ, som vid valperiodens början tillsattes genom val av två eller flera personer, lämnar sitt uppdrag i förtid, skall den eller de partigrupper som han eller hon var vald för, till talmannen anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar den anmälda efterträdaren vald. Om en sådan anmälan inte görs eller om mer än en person anmäls, utser talmannen en efterträdare.

Om en plats blir ledig i förtid och det ursprungliga valet avsåg endast en person, tillämpas för kompletteringsvalet för den återstående tiden samma förfarande som vid det ursprungliga valet.

Föreskrifterna i denna bestämmelse gäller om inte riksdagen föreskriver annat. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 1975:1346

Ordförandeval

13 § Ett organ, vars ledamöter helt eller delvis utses av kammaren, väljer inom sig ordförande och en eller flera vice ordförande, om inte annat är föreskrivet. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

7.13.1 /Upphör att gälla U:2014-05-01/

Föreskrifter om val av ordförande och vice ordförande finns för Valprövningsnämnden i 3 kap. 12 § regeringsformen och 8 kap. 2 § denna lag, för Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 § denna lag, för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna i 8 kap. 5 §, för Riksrevisionens parlamentariska råd i 8 kap.14 § och för Riksdagens överklagandenämnd i 9 kap. 5 § denna lag. Lag (2010:1417).

7.13.1 /Träder i kraft I:2014-05-01/

Föreskrifter om val av ordförande och vice ordförande finns för Valprövningsnämnden i 3 kap. 12 § regeringsformen och 8 kap. 2 § denna lag, för Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 § denna lag, för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna i 8 kap. 5 §, för Riksrevisionens parlamentariska råd i 8 kap. 14 §, för Riksdagens överklagandenämnd i 9 kap. 5 § och för Riksdagens arvodesnämnd i 8 kap. 4 a § denna lag. Lag (2013:763).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Val inom ett riksdagsorgan

14 § Val inom ett organ som avses i 13 § förrättas med acklamation eller, om någon ledamot begär det, med slutna sedlar. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

7.14.1

Valsedlarna skall vara enkla, slutna och omärkta samt lika till storlek, material och färg. Vid lika röstetal skall valet avgöras genom lottning. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (2)

8 kap. Vissa befattningshavare och organ

Val av talmän

1 § Val av talman samt av förste, andre och tredje vice talman enligt 4 kap. 2 § regeringsformen förrättas vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod och gäller till valperiodens slut. Talmännen väljs var för sig i nu nämnd ordning.

Om valet förrättas med slutna sedlar, är den vald som får mer än hälften av de avgivna rösterna. Om sådan röstövervikt inte uppnås, förrättas nytt val. Om inte heller då någon får mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnådde de högsta röstetalen. Vid den tredje omröstningen är den vald som får de flesta rösterna. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Val av ordförande och ersättare för ordföranden i Valprövningsnämnden

2 § Bestämmelser om val av ordförande i Valprövningsnämnden finns i 3 kap. 12 § regeringsformen.

Riksdagen utser genom särskilt val en ersättare för ordföranden i Valprövningsnämnden. Bestämmelserna i 3 kap. 12 § regeringsformen om ordföranden tillämpas också på ersättaren.

Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för ordföranden tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Lag (2010:1411).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1411

Riksföreståndarval

3 § Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riksföreståndare enligt 5 kap. 5 § regeringsformen eller person som ska kunna inträda som tillfällig riksföreståndare enligt 5 kap. 7 § regeringsformen tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riksdagen beslutar annat. Lag (2010:1411).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1411

Statsrådsarvodesnämnden

4 § Statsrådsarvodesnämnden består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses.

Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller hennes ställe så länge hindret varar. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

8.4.1

Val av ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden bereds av konstitutionsutskottet. Lag (1993:1423).

Riksdagens arvodesnämnd

(Träder i kraft 2014-05-01 00:00:00)

4 a § Riksdagens arvodesnämnd består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Lag (2013:763).

8.4a.1 /Träder i kraft I:2014-05-01/

Val av ledamöter i Riksdagens arvodesnämnd bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2013:763).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2013:763

Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna

5 § Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses.

Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller hennes ställe så länge hindret varar. Lag (2007:343).

Tilläggsbestämmelse

8.5.1

Val av ledamöter i Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2007:343).

Internationella delegationer

6 § Om det träffats en internationell överenskommelse att riksdagen bland sina ledamöter skall utse ledamöter i en delegation till en mellanfolklig organisation, får bestämmelser om detta införas i en tilläggsbestämmelse till denna paragraf. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

8.6.1

Riksdagen väljer tjugo ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation. Delegationen väljs för varje riksmöte.

Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180).

8.6.2

Riksdagen väljer sex ledamöter i Europarådets svenska delegation. Delegationen väljs för tiden från den 1 november samma år som val till riksdagen ägt rum till motsvarande tidpunkt efter nästa val.

En ledamot eller en suppleant av Europarådets svenska delegation som lämnat riksdagen i samband med ett riksdagsval får kvarstå under den återstående delen av delegationens mandatperiod.

Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180).

8.6.3

Riksdagen väljer åtta ledamöter i den svenska delegationen till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Delegationen väljs för riksdagens valperiod.

Delegationen skall årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Lag (2003:180).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1988:1445, 1998:1403

Val av riksbanksfullmäktige

7 § Val av fullmäktige i Riksbanken enligt 9 kap. 13 § regeringsformen avser riksdagens valperiod. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelse

8.7.1

Ledamöter av fullmäktige får inte

  • 1. vara statsråd,
  • 2. vara ledamot av Riksbankens direktion,
  • 3. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för en bank eller ett annat företag som står under Finansinspektionens tillsyn eller
  • 4. inneha en annan anställning eller ett annat uppdrag som gör dem olämpliga för uppdraget som fullmäktig.

Ledamöterna får inte heller vara underåriga, i konkurs, underkastade näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Om en ledamot tar en sådan anställning eller ett sådant uppdrag som kan strida mot bestämmelserna i första stycket, skall riksdagen på förslag av finansutskottet entlediga ledamoten från uppdraget i fullmäktige. De anställningar eller uppdrag som en ledamot tar skall anmälas till riksdagen. Lag (2003:180).

Utrikesnämnden

8 § Val av ledamöter i Utrikesnämnden enligt 10 kap. 12 § regeringsformen avser riksdagens valperiod.

För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden. Antalet valda suppleanter ska vara nio. Lag (2010:1411).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1411

9 § Utrikesnämnden sammanträder inom stängda dörrar. Statsministern får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant, ett statsråd eller en tjänsteman är närvarande. Lag (2003:180).

Tilläggsbestämmelser

8.9.1

Protokoll skall föras vid Utrikesnämndens sammanträden. Sekreterare hos nämnden förordnas av regeringen.

Suppleant i Utrikesnämnden skall alltid underrättas om nämndens sammanträden. Lag (2003:180).

8.9.2

En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman ska första gången han eller hon är närvarande vid ett sammanträde med Utrikesnämnden avge försäkran om att följa åliggande om tystnadsplikt enligt 10 kap. 12 § regeringsformen. Lag (2010:1411).

10 § För förordnande att krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställe enligt 15 kap. 2 § regeringsformen sammanträder Utrikesnämndens ledamöter på kallelse av talmannen eller, vid förhinder för talmannen, vice talman, eller på kallelse av två av nämndens övriga ledamöter. Förhandlingarna leds av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem är närvarande, av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Om det vid omröstning till beslut blir lika röstetal, gäller den mening som ordföranden biträder. Lag (2010:1411).

Ändringar/Förarbeten (5)

Riksdagens ombudsmän

11 § Riksdagen väljer enligt 13 kap. 6 § regeringsformen ombudsmän som ska utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar.

Riksdagens ombudsmän ska vara fyra, en chefsjustitieombudsman och tre justitieombudsmän. Chefsjustitieombudsmannen är administrativ chef och bestämmer inriktningen i stort av verksamheten. Riksdagen får härutöver välja en eller flera ställföreträdande ombudsmän. Ställföreträdande ombudsman ska ha tjänstgjort som riksdagens ombudsman.

Chefsjustitieombudsmannen, övriga ombudsmän samt ställföreträdande ombudsmän väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas förfarandet i 1 § andra stycket.

Val av ombudsman gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att nytt val har genomförts under fjärde året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet ska emellertid aldrig gälla längre än till utgången av detta år. Val av ställföreträdande ombudsman gäller för en tid av två år från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer. På förslag av konstitutionsutskottet får riksdagen dock dessförinnan entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte har riksdagens förtroende.

Om en ombudsman avgår i förtid, ska riksdagen snarast välja en efterträdare för en ny fyraårsperiod. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

8.11.1

Konstitutionsutskottet skall, på eget initiativ eller på begäran av någon av riksdagens ombudsmän, samråda med en ombudsman om arbetsordningen eller i andra frågor av organisatorisk art. Lag (2003:180).

8.11.2

Val av ombudsman och ställföreträdande ombudsman bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2003:180).

Riksrevisionen

12 § Riksdagen ska enligt 13 kap. 8 § regeringsformen välja tre riksrevisorer.

Riksrevisorerna väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas förfarandet i 1 § andra stycket. Val av riksrevisor gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att nytt val har genomförts under sjunde året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet ska emellertid aldrig gälla längre än till utgången av detta år. En riksrevisor kan inte väljas om. En av riksrevisorerna ska vara riksrevisor med administrativt ansvar och svara för myndighetens administrativa ledning. Riksdagen bestämmer vem av riksrevisorerna som ska ha denna uppgift.

En riksrevisor får inte vara i konkurs, underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En riksrevisor får inte heller inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan påverka riksrevisorns självständiga ställning. Lag (2010:1417).

Tilläggsbestämmelser

8.12.1

Val av riksrevisor bereds av konstitutionsutskottet. Lag (2003:180).

8.12.2

En riksrevisor skall skriftligen anmäla följande förhållanden till riksdagen

  • 1. innehav och ändring i innehavet av finansiella instrument som anges i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
  • 2. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller pensionsförmån som utges under tid som omfattas av uppdraget i Riksrevisionen,
  • 3. avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär,
  • 4. inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksrevisor,
  • 5. uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om uppdraget inte är av endast tillfällig karaktär, och
  • 6. annan anställning, uppdrag eller annat ägande som kan antas påverka uppdragets utförande. Lag (2007:87).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

13 § Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget på begäran av konstitutionsutskottet.

Om en riksrevisor avgår i förtid, skall riksdagen snarast välja efterträdare för en ny sjuårsperiod. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2002:1021, 2003:181

14 § Riksdagen väljer för riksdagens valperiod Riksrevisionens parlamentariska råd.

Rådet består av en riksdagsledamot från varje partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket. Inga suppleanter ska finnas.

Riksdagen väljer bland ledamöterna en ordförande och en eller flera vice ordförande. Ordförande och varje vice ordförande väljs var för sig. Lag (2010:1417).

Tilläggsbestämmelse

8.14.1 Har upphävts genom lag (2010:1417).

Krigsdelegationen

15 § Riksdagen ska enligt 15 kap. 2 § regeringsformen välja en krigsdelegation inom sig.

Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och av femtio andra ledamöter, som riksdagen väljer för riksdagens valperiod.

En riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigsdelegationen även om han eller hon tillhör regeringen.

Suppleanter ska inte utses till krigsdelegationen.

Om en ledamot får varaktigt förhinder när delegationen har trätt i riksdagens ställe, utses en annan riksdagsledamot till ersättare på det sätt som anges i 7 kap. 12 § första stycket. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

8.15.1

Krigsdelegationens ordförande och vice ordförande skall förbereda delegationens verksamhet för den händelse delegationen skulle träda i riksdagens ställe. Lag (2003:180).

8.15.2

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § första stycket första meningen och andra stycket samt tilläggsbestämmelserna 4.12.1 andra stycket och 4.12.2 och 4.12.4 tillämpas också på krigsdelegationen när den inte är i riksdagens ställe. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (2)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ytterligare bestämmelser

16 § Riksdagen får meddela närmare bestämmelser för riksdagens organ samt utse representanter i visst fall. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelser

8.16.1

Riksdagen fastställer stadgar för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och väljer tolv ledamöter i stiftelsens styrelse i enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS 1988:1).

Stiftelsen ska årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Lag (2010:867).

8.16.2

Riksdagen väljer i enlighet med bestämmelserna i 4 § lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare två ledamöter som representerar allmänheten i Domarnämnden och en personlig ersättare för var och en av dem. Lag (2011:406).

Rättsfall (1)

RÅ 2008 ref. 6: Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har inte ansetts jämställd med en...

Ändringar/Förarbeten (3)

9 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning

Riksdagsdirektör

1 § Kammaren utser en riksdagsdirektör. Riksdagsdirektören låter föra protokollet vid sammanträden med kammaren. Han eller hon expedierar riksdagens beslut och biträder i övrigt talmannen i riksdagsarbetet. Riksdagsdirektören är också chef för riksdagsförvaltningen och sekreterare i krigsdelegationen.

Val av riksdagsdirektör äger rum vid början av riksmötet närmast efter ett ordinarie val till riksdagen och gäller för tiden till dess ett nytt val av riksdagsdirektör förrättas. Valet ska beredas.

Vid val med slutna sedlar är den vald som får tre fjärdedelar eller fler av de avgivna rösterna. Om en sådan röstövervikt inte uppnås, förrättas ett nytt val. Om inte heller då någon får tre fjärdedelar eller fler av de avgivna rösterna sker en ny beredning av valet. Lag (2009:176).

Tilläggsbestämmelse

9.1.1

Valet av riksdagsdirektör ska beredas av en grupp bestående av talmannen och de särskilda företrädarna för partigrupperna. Lag (2009:176).

Lagrumshänvisningar hit (1)

Ändringar/Förarbeten (3)

Ändrad: SFS 1998:731, 2000:418, 2009:176

Kanslier för utskotten och EU-nämnden

2 § Utskotten och EU-nämnden biträds av kanslier som ingår i riksdagsförvaltningen. Chefen för ett sådant kansli skall vara svensk medborgare. Lag (2000:418).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1998:731, 2000:418

Riksdagsförvaltningen

3 § Riksdagen beslutar om instruktion för riksdagsförvaltningen. Lag (2000:418).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 1974:1034, 2000:418

4 § Riksdagsförvaltningen ska, när det gäller riksdagen och riksdagens myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer

  • 1. handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare samt andra personalfrågor,
  • 2. upprätta förslag till anslag på statens budget, dock inte för Riksrevisionen,
  • 3. i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken, och
  • 4. besluta om föreskrifter och råd i sådana frågor som avses i 1-3. Lag (2012:393).

Överklagande

5 § Beslut av ett riksdagsorgan i ett förvaltningsärende som får överklagas enligt särskilda bestämmelser, prövas av allmän förvaltningsdomstol i de fall som riksdagen bestämmer och i övriga fall av Riksdagens överklagandenämnd.

Överklagandenämnden består av ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare och inte vara ledamot av riksdagen, och fyra andra ledamöter, valda inom riksdagen. Ordföranden väljs särskilt. Val till överklagandenämnden avser riksdagens valperiod.

För ordföranden skall det finnas en ersättare. Bestämmelser om ordföranden skall tillämpas även på ersättaren.

Vid val med slutna sedlar av ordförande eller ersättare för ordföranden i överklagandenämnden tillämpas det förfarande som anges i 8 kap. 1 § andra stycket. Lag (2006:994).

Ledamöternas arvode och andra ekonomiska villkor

6 § En riksdagsledamot skall av statsmedel erhålla arvode för sitt uppdrag. Bestämmelser om detta, om andra ekonomiska villkor med anledning av uppdraget och om gottgörelse till ersättare för riksdagsledamot finns i lag. Lag (2003:180).

Bistånd med sakuppgifter

7 § Riksdagens ledamöter och organ ska ha tillgång till bibliotek och rätt till bistånd i övrigt med sakuppgifter för riksdagsarbetet. Lag (2009:176).

Tilläggsbestämmelse

9.7.1 Har upphävts genom lag (2009:176).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2009:176

Åtal

8 § Åtal mot nedan angivna befattningshavare för ett brott, begånget i utövningen av hans eller hennes uppdrag eller tjänst får beslutas

  • 1. endast av finansutskottet när det gäller åtal mot en fullmäktig i Riksbanken eller en ledamot av Riksbankens direktion,
  • 2. endast av konstitutionsutskottet när det gäller åtal mot en ledamot av riksdagsstyrelsen, av Valprövningsnämnden eller av Riksdagens överklagandenämnd eller mot en av riksdagens ombudsmän, mot en av riksrevisorerna eller mot riksdagsdirektören.

Bestämmelserna i första stycket om åtal mot en ledamot av Riksbankens direktion ska inte tillämpas i fråga om ett brott begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering. Lag (2010:1417).

Tilläggsbestämmelse

9.8.1

I fråga om behörighet att besluta om åtal mot vissa andra befattningshavare än de som nämns i 8 § finns särskilda föreskrifter. Lag (2003:180).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (6)

10 kap. Behandlingen av frågor i Europeiska unionen

Information från Europeiska unionen

1 § Riksdagen får skriftlig information om arbetet i Europeiska unionen från unionens institutioner i enlighet med fördragen och de till fördragen hörande protokollen. Lag (2009:1332).

Ändringar/Förarbeten (4)

Regeringens skyldighet att informera riksdagen om EU-arbetet

2 § Regeringen ska enligt 10 kap. 10 § regeringsformen fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen.

Regeringen ska redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen samt varje år lämna en skrivelse med berättelse över verksamheten i Europeiska unionen till riksdagen. Lag (2010:1411).

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2010:1411, 2010:867

Regeringens skyldighet att informera riksdagen om sin syn på dokument från Europeiska unionen

3 § Regeringen ska informera riksdagen om sin syn på de dokument som Europeiska unionens institutioner överlämnat till riksdagen och som regeringen bedömer som betydelsefulla. Lag (2009:1332).

Ändringar/Förarbeten (3)

Utskottens arbete med EU-frågor

4 § Utskotten ska följa arbetet i Europeiska unionen inom de ämnesområden som för varje utskott anges i 4 kap. 4-6 §§ med tillhörande tillläggsbestämmelser.

Regeringen ska överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i Europeiska unionen som utskotten bestämmer. Utskottet får besluta att dessa överläggningar ska äga rum offentligt. I övrigt tillämpas bestämmelserna om slutna och öppna utskottssammanträden i 4 kap. 13 § med tilläggsbestämmelser.

Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, ska utskottet besluta att överlägga med regeringen enligt andra stycket. Utskottet får avslå en sådan begäran om den begärda åtgärden skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet ska i så fall i sitt protokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits.

Beträffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar i EU-frågor till utskotten finns bestämmelser i 4 kap. 11 §. Lag (2009:1332).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2006:1437

Behandlingen av EU-dokument

5 § På det sätt som anges i denna paragraf ska riksdagen behandla de grönböcker och vitböcker som överlämnas till riksdagen. Talmannen får efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna bestämma att även andra dokument från Europeiska unionen, med undantag för utkast till lagstiftningsakter, ska behandlas på samma sätt.

Kammaren ska med tillämpning av 4 kap. 1 och 7 §§ för granskning hänvisa ett sådant dokument till berört utskott enligt bestämmelserna i 4 kap. 4-6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.

Vid utskottets granskning av dokumentet är 4 kap. 8 § tillämplig. Utskotten ska inhämta behövliga upplysningar från regeringen.

Utskottet ska redovisa sin granskning i ett utlåtande till kammaren. Vid beslutet om utlåtandet är 4 kap. 15 och 16 §§ tillämpliga.

Kammaren beslutar om utlåtandet med tillämpning av reglerna i 4 kap. 10 §, 5 kap. 1, 3-7 och 10 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.

Beträffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar i EU-frågor till utskotten finns bestämmelser i 4 kap. 11 §. Lag (2009:1332).

Lagrumshänvisningar hit (3)

Ändringar/Förarbeten (3)

Subsidiaritetskontroll

6 § Riksdagen ska pröva om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Kammaren ska med tillämpning av 4 kap. 1 och 7 §§ för prövning hänvisa ett utkast till berört utskott enligt bestämmelserna i 4 kap. 4-6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.

Vid utskottets prövning är 4 kap. 8 § tillämplig. Regeringen ska inom två veckor från den dag då utskottet begär det informera om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i det aktuella utkastet.

Om utskottet anser att utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen ska utskottet avge ett utlåtande till kammaren med förslag om att riksdagen ska avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Utskottet ska också avge ett utlåtande till kammaren om minst fem ledamöter av utskottet begär det. I annat fall ska utskottet anmäla genom protokollsutdrag till kammaren att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen.

Vid utskottets beslut om utlåtande är 4 kap. 15 och 16 §§ tillämpliga.

Kammaren beslutar om utlåtandet med tillämpning av reglerna i 4 kap. 10 §, 5 kap. 1, 3-7 och 10 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.

Ett beslut om ett motiverat yttrande ska meddelas Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande genom en riksdagsskrivelse.

Konstitutionsutskottet ska följa tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. Lag (2010:867).

Ledamöter i konvent för fördragsändringar inom Europeiska unionen

7 § Kammaren ska inom sig välja ledamöter och suppleanter för dessa ledamöter i konvent som inrättas för att förbereda fördragsändringar inom Europeiska unionen. Om ett riksdagsval äger rum under tiden som ett konvent arbetar ska riksdagen efter riksdagsvalet förrätta ett nytt val av ledamöter och suppleanter i konventet. Vid valet tillämpas i övrigt bestämmelserna i 7 kap. 2-5 och 7 §§ samt för suppleanternas tjänstgöring 7 kap. 9 §.

Konventsledamöter ska lämna information om konventets arbete vid sammanträden med kammaren. Lag (2009:1332).

Ändringar/Förarbeten (3)

Godkännande av vissa initiativ från Europeiska unionen

8 § Riksdagen ska godkänna eller avslå ett initiativ från Europeiska rådet att besluta om ett bemyndigande för rådet att ändra beslutsordningen på ett visst område eller i ett visst fall från enhällighet till kvalificerad majoritet eller från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Riksdagen ska också godkänna eller avslå ett förslag från Europeiska kommissionen att ange vilka aspekter av familjerätten som har gränsöverskridande följder och som kan bli föremål för lagstiftningsakter som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Kammaren ska med tillämpning av 4 kap. 1 och 7 §§ hänvisa ett initiativ till berört utskott enligt bestämmelserna i 4 kap. 4-6 §§ med tillhörande tillläggsbestämmelser.

Vid utskottets behandling är 4 kap. 8 § tillämplig. Utskotten ska inhämta behövliga upplysningar från regeringen.

Utskottet ska redovisa sitt förslag till beslut i ett utlåtande till kammaren. Vid beslutet om utlåtandet är 4 kap. 15 och 16 §§ tillämpliga.

Kammaren beslutar om utlåtandet med tillämpning av reglerna i 4 kap. 10 §, 5 kap. 1, 3-7 och 10 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.

Ett beslut om avslag av ett initiativ eller ett förslag ska meddelas Europeiska rådets ordförande respektive kommissionens och rådets ordförande genom en riksdagsskrivelse. Lag (2010:867).

Lagrumshänvisningar hit (4)

Ändringar/Förarbeten (2)

Ändrad: SFS 2010:867, 2009:1332

EU-nämnden

9 § För samråd enligt 10 kap. 10 § regeringsformen ska riksdagen för varje valperiod inom sig tillsätta en nämnd för Europeiska unionen (EU-nämnden).

EU-nämnden ska bestå av ett udda antal ledamöter, lägst femton.

Vid nämndens sammanträden har varje partigrupp som är representerad i nämnden rätt att ersätta en ledamot i nämnden med en ledamot av det utskott vars område berörs av de frågor som nämndens överläggningar med regeringen rör. Denna rätt har dock inte en partigrupp som redan har en ledamot eller suppleant i nämnden som samtidigt är ledamot av det berörda utskottet. Lag (2010:1411).

Tilläggsbestämmelse

10.9.1

Antalet ledamöter i EU-nämnden fastställs av riksdagen på förslag av valberedningen. Lag (2009:1332).

Ändringar/Förarbeten (1)

Ändrad: SFS 2010:1411

Regeringens skyldighet att underrätta och rådgöra med EU- nämnden

10 § Regeringen skall underrätta EU-nämnden om frågor som skall beslutas i Europeiska unionens råd. Regeringen skall också rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet skall föras inför besluten i rådet.

Regeringen skall överlägga med EU-nämnden i andra frågor rörande arbetet i Europeiska unionen när nämnden på grund av särskilda skäl påkallar sådan överläggning.

Regeringen skall rådgöra med nämnden inför möten i Europeiska rådet. Lag (2009:1332).

EU-nämndens sammanträden

11 § EU-nämnden skall sammanträda inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att ett sammanträde helt eller delvis skall vara offentligt.

Nämnden får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant, ett statsråd, en tjänsteman som åtföljer statsrådet eller en tjänsteman i nämnden är närvarande vid ett slutet sammanträde.

Vid en offentlig del av ett sammanträde är företrädare för en statlig myndighet inte skyldig att lämna en uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten. Lag (2009:1332).

Tilläggsbestämmelser

10.11.1

EU-nämnden sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter det att nämnden valts. Därefter sammanträder nämnden på kallelse av ordföranden. Ordföranden skall kalla nämnden till sammanträde om minst fem ledamöter av nämnden begär det.

En personlig kallelse skall skickas till samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelsen bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast kl. 18 dagen före sammanträdet. Lag (2003:180).

10.11.2

Innan en ordförande har valts, förs ordet av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Lag (2003:180).

10.11.3

Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett sammanträde med EU-nämnden får göras om inte nämnden beslutar annorlunda. Lag (2003:180).

10.11.4

Vid en offentlig del av ett sammanträde med EU-nämnden skall det finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, får ordföranden utvisa samtliga åhörare.

Besökare till en offentlig del av ett sammanträde med EU- nämnden skall på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt sådana föremål som kan användas för att störa ordningen vid sammanträdet. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras tillträde till sammanträdet. De inlämnade tillhörigheterna förvaras under besöket i särskilda utrymmen.

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127).

Tystnadsplikt i EU-nämnden

12 § En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i EU-nämnden får inte obehörigen röja vad som enligt beslut av regeringen eller nämnden skall hållas hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl som betingas av förhållandet till en främmande stat eller mellanfolklig organisation. Lag (2009:1332).

Protokoll vid EU-nämndens sammanträden

13 § Protokoll skall föras vid sammanträden med EU-nämnden.

Stenografiska uppteckningar skall vid sammanträde med nämnden göras över vad som yttras vid nämndens överläggningar med regeringen. Lag (2009:1332).

Ändringar och övergångsbestämmelser

1974:153

Ansvarig myndighet
Justitiedepartementet L6
Förarbeten
Prop. 1973:90, KU 1973:26, rskr 1973:265, KU 1974:8, rskr 1974:19
SFS-nummer
1974:153
Övergångsbestämmelse

1974:1034

Förarbeten
KU 1974:65, rskr 1974:384
Omfattning
ändr. 9 kap 3 §, tilläggsbest. 2.6.1, 3.9.1, rubr. närmast före tilläggsbest. 7.8.1;ny tilläggsbest. 7.8.2
SFS-nummer
1974:1034

1975:1056

Förarbeten
KU 1975/76:22, rskr 1975/76:27
Omfattning
ändr. 8 kap 10 §, tilläggsbest. 7.2.2, 8.10.2
SFS-nummer
1975:1056

1975:1346

Förarbeten
KU 1975/76:26, rskr 1975/76:48
Omfattning
ändr. 7 kap 8, 12 §§, tilläggsbest. 1.8.1;ny 1 kap 10 §
SFS-nummer
1975:1346

Lag (1976:47) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1975/76:35, rskr 1975/76:148
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 7.1.1
Rubrik
Lag (1976:47) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1976:47

Lag (1976:219) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1975/76:45, rskr 1975/76:249
Omfattning
upph. tilläggsbest. 1.2.1;ändr. 1 kap 2, 7 §§, 3 kap 11 §, tilläggsbest. 2.14.1, 4.2.1, 4.6.2, 4.6.7, 4.6.15, 4.6.16
Rubrik
Lag (1976:219) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1976:219

Lag (1976:1006) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1976/77:13, rskr 1976/77:36
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 3.13.1, 8.5.3
Rubrik
Lag (1976:1006) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1976:1006

Lag (1977:90) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1976/77:28, rskr 1976/77:149
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 3.11.2;omtryck
Rubrik
Lag (1977:90) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1977:90

Lag (1978:193) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1977/78:30, rskr 1977/78:175
Omfattning
ändr. 4 kap 2 §, tilläggsbest. 4.2.1
Rubrik
Lag (1978:193) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1978:193

Lag (1979:93) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1978/79:18, rskr 1978/79:129
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 2.16.2, 3.11.2
Rubrik
Lag (1979:93) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1979:93

Lag (1979:934) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Prop. 1978/79:195, KU 1978/79:39, rskr 1978/79:359, KU 1979/80:1, rskr 1979/80:2
Omfattning
ändr. 1 kap 4 §, 2 kap 9 §, 3 kap 16, 17, 19 §§, 4 kap 8, 10 §§, 5 kap 1-3, 8, 10, 12 §§, tilläggsbest. 2.7.1, 2.7.3;nya tilläggsbest. 5.1.3, 5.3.1;omtryck
Rubrik
Lag (1979:934) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1979:934

Lag (1981:287) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1980/81:21, rskr 1980/81:220
Omfattning
ändr. 6 kap 1, 2 §§, tilläggsbest. 3.11.2, 6.1.1, 7.1.1
Rubrik
Lag (1981:287) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1981:287

Lag (1981:1097) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1981/82:10, rskr 1981/82:25
Omfattning
ändr. 3 kap 2 §
Rubrik
Lag (1981:1097) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1981:1097

Riksdagsordning (1983:86)

Omfattning
omtryck
Rubrik
Riksdagsordning (1983:86)
SFS-nummer
1983:86

Lag (1983:175) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1982/83:25, rskr 1982/83:207
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 4.11.1
Ikraft
1983-07-01
Rubrik
Lag (1983:175) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1983:175

Lag (1983:474) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Förs. 1981/82:22, KU 1982/83:31, rskr 1982/83:320
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 4.2.1, 4.6.2, 4.6.5, 4.6.8, 4.6.9, 4.6.11, 4.6.14 - 4.6.16
Ikraft
1983-07-01
Rubrik
Lag (1983:474) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1983:474

Lag (1983:954) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1980/81:21, rskr 1980/81:220, KU 1983/84:9, rskr 1983/84:49
Omfattning
upph. 5 kap 9 §;ändr. 5 kap 1, 6 §§
Ikraft
1984-01-06
Rubrik
Lag (1983:954) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1983:954

Lag (1983:1060) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Förs. 1982/83:25, KU 1983/84:5, rskr 1983/84:44
Omfattning
ändr. 9 kap 4 §
Ikraft
1984-01-01
Rubrik
Lag (1983:1060) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1983:1060

Lag (1984:1031) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1984/85:11, rskr 1984/85:39
Omfattning
ändr. 2 kap 6, 7 §§, 5 kap 1, 3 §§, tilläggsbest. 2.7.2, 5.1.1
Ikraft
1985-02-01
Rubrik
Lag (1984:1031) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1984:1031

Lag (1985:517) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Prop. 1984/85:190, KU 1984/85:36, rskr 1984/85:397
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 4.6.5, 4.6.7, 4.6.16, 7.1.1;nya tilläggsbest. 6.1.3, 6.2.3
Ikraft
1985-07-01
Rubrik
Lag (1985:517) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1985:517

Lag (1985:867) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Prop. 1984/85:83, KU 1984/85:34, rskr 1984/85:295, KU 1985/86:1, rskr 1985/86:1
Omfattning
upph. 8 kap 4, 5 §§;ändr. 4 kap 5 §;ny 4 kap 16 §
Ikraft
1986-01-01
Rubrik
Lag (1985:867) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1985:867

Lag (1985:1054) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Förs. 1984/85:26, KU 1985/86:6, rskr 1985/86:41
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 2.4.1
Ikraft
1986-01-01
Rubrik
Lag (1985:1054) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1985:1054

Lag (1985:1068) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Prop. 1984/85:83, KU 1985/86:10, rskr 1985/86:83
Omfattning
upph. tilläggsbest. 8.5.2-8.5.5;ändr. tilläggsbest. 4.8.1, 8.5.1;omtryck
Ikraft
1986-01-01
Rubrik
Lag (1985:1068) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1985:1068

Lag (1986:261) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1985/86:26, rskr 1985/86:280
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 7.1.1
Ikraft
1986-06-15
Rubrik
Lag (1986:261) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1986:261

Lag (1986:421) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1985/86:30, rskr 1985/86:309
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 6.1.3, 6.2.3
Ikraft
1986-09-01
Rubrik
Lag (1986:421) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1986:421

Lag (1986:764) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Förs. 1985/86:6, KU 1986/87:2, rskr 1986/87:3
Omfattning
ändr. 8 kap 10 §, tilläggsbest. 8.10.1
Ikraft
1986-12-01
Rubrik
Lag (1986:764) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1986:764

Lag (1986:1385) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1986/87:14, rskr 1986/87:102
Omfattning
ändr. 6 kap 1 §, tilläggsbest. 6.1.3, 6.2.3
Ikraft
1987-01-01
Rubrik
Lag (1986:1385) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1986:1385

Lag (1987:50) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1986/87:19, rskr 1986/87:111
Omfattning
upph. tilläggsbest. 8.5.1, rubr. närmast före tilläggsbest. 8.5.1;ändr. tilläggsbest. 8.8.1, rubr. närmast före tilläggsbest. 8.8.1;ny tilläggsbest. 8.8.2
Ikraft
1987-04-01
Rubrik
Lag (1987:50) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1987:50

Lag (1987:60) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1986/87:22, rskr 1986/87:116
Omfattning
ändr. 8 kap 10 §
Ikraft
1987-03-25
Rubrik
Lag (1987:60) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1987:60

Lag (1987:723) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1986/87:34, rskr 1986/87:321
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 6.1.3, 6.2.3
Ikraft
1987-09-01
Rubrik
Lag (1987:723) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1987:723

Lag (1987:808) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Prop. 1986/87:86, LU 1986/87:26, rskr 1986/87:247
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 4.6.5
Ikraft
1988-01-01
Rubrik
Lag (1987:808) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1987:808

Lag (1987:1226) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1987/88:20, rskr 1987/88:66
Omfattning
ny tilläggsbest. 8.13.1
Ikraft
1988-01-01
Rubrik
Lag (1987:1226) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1987:1226

Lag (1987:1299) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Prop. 1987/88:22, KU 1987/88:18, rskr 1987/88:73
Omfattning
ändr. 4 kap 10, 12 §§, tilläggsbest. 7.2.3, 8.12.2;nya tilläggsbest. 4.12.1, 4.12.2
Ikraft
1988-02-01
Rubrik
Lag (1987:1299) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1987:1299

Lag (1988:81) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Prop. 1987/88:11, KU 1987/88:24, rskr 1987/88:118
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 3.11.2
Ikraft
1988-04-01
Rubrik
Lag (1988:81) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1988:81

Lag (1988:143) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Förs. 1987/88:9, KU 1987/88:34, rskr 1987/88:167
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 2.4.1, 4.12.2
Ikraft
1988-05-01
Rubrik
Lag (1988:143) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1988:143

Lag (1988:899) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Prop. 1987/88:22, KU 1987/88:43, rskr 1987/88:405
Omfattning
upph. tilläggsbest. 3.11.2, 3.13.1;ändr. 3 kap 2, 11, 13 §§, 4 kap 1, 7, 8, 10, 11 §§, tilläggsbest. 4.6.3, 4.6.9, 4.6.15, 6.1.3, 6.2.3;ny tilläggsbest. 4.8.2
Ikraft
1988-09-01
Rubrik
Lag (1988:899) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1988:899

Lag (1988:1014) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
KU 1988/89:1, rskr 1988/89:1
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 4.3.1
Ikraft
1988-10-10
Rubrik
Lag (1988:1014) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1988:1014

Lag (1988:1445) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Prop. 1986/87:143, KU 1987/88:1, rskr 1987/88:4, 1988/89:KU2, rskr 1988/89:11
Omfattning
ändr. 8 kap 6 §, 9 kap 4 §
Ikraft
1989-01-01
Rubrik
Lag (1988:1445) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1988:1445

Lag (1988:1446) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Prop. 1986/87:143, KU 1987/88:1, rskr 1987/88:4, 1988/89:KU2, rskr 1988/89:11
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 3.8.3, 4.6.1, 4.6.2, 7.1.1;omtryck
Ikraft
1989-07-01
Rubrik
Lag (1988:1446) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1988:1446

Lag (1989:187) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Förs. 1988/89:23, 1988/89:KU35, rskr 1988/89:210
Omfattning
ändr. 9 kap 5 §
Ikraft
1989-07-01
Rubrik
Lag (1989:187) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1989:187

Lag (1989:674) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1988/89:KU37, rskr 1988/89:317
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 6.1.3, 6.2.3
Ikraft
1989-09-01
Rubrik
Lag (1989:674) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1989:674

Lag (1989:811) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1989/90:KU20, rskr 1989/90:7
Omfattning
ändr. 5 kap. 10 §;ny tilläggsbest. 5.10.2
Ikraft
1989-12-01
Rubrik
Lag (1989:811) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1989:811

Lag (1989:878) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1989/90:KU19, rskr 1989/90:20
Omfattning
ändr. 3 kap 2 §, 4 kap 7 §
Ikraft
1990-01-01
Rubrik
Lag (1989:878) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1989:878

Lag (1989:1058) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1989/90:KU24, rskr 1989/90:41
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 4.6.5, 4.6.14, 4.6.16
Ikraft
1990-01-15
Rubrik
Lag (1989:1058) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1989:1058

Lag (1989:1059) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1989/90:KU25, rskr 1989/90:66
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 2.16.1, 2.16.2
Ikraft
1990-02-01
Rubrik
Lag (1989:1059) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1989:1059

Lag (1990:126) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1989/90:KU37, rskr 1989/90:179
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 2.14.1, 3.9.1
Ikraft
1990-05-01
Rubrik
Lag (1990:126) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1990:126

Lag (1990:532) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1989/90:KU36, rskr 1989/90:303
Omfattning
upph. tilläggsbest. 4.8.2;ändr. 3 kap 2 §, 4 kap 2, 7, 8, 10 §§, tilläggsbest. 4.3.1, 6.2.3
Ikraft
1990-07-01
Rubrik
Lag (1990:532) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1990:532

Lag (1990:758) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1989/90:KU40, rskr 1989/90:344
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 9.8.1
Ikraft
1990-07-01
Rubrik
Lag (1990:758) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1990:758

Lag (1990:1506) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1990/91:KU8, rskr 1990/91:29
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 8.10.1, 8.10.2
Ikraft
1991-10-01
Rubrik
Lag (1990:1506) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1990:1506

Lag (1991:432) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1990/91:KU42, rskr 1990/91:256
Omfattning
ändr. 3 kap 2 §, 6 kap 1 §, tilläggsbest. 6.2.3
Ikraft
1991-07-01
Rubrik
Lag (1991:432) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1991:432

Lag (1991:1157) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1990/91:KU47, rskr 1990/91:371
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 4.6.5, 4.6.7, 4.6.10, 4.6.11, 4.6.13, 4.6.16
Ikraft
1991-10-01
Rubrik
Lag (1991:1157) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1991:1157

Riksdagsordning (1992:43)

Omfattning
omtryck
Rubrik
Riksdagsordning (1992:43)
SFS-nummer
1992:43

Lag (1992:86) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1991/92:KU24, rskr 1991/92:120
Omfattning
upph. tilläggsbest. 1.4.1;ändr. 1 kap. 4 §;ny 8 kap. 14 §
Ikraft
1992-04-01
Rubrik
Lag (1992:86) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1992:86

Lag (1992:793) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1991/92:KU37, rskr 1991/92:306
Omfattning
ändr. 3 kap 2 §, tilläggsbest. 6.2.3
Ikraft
1992-10-01
Rubrik
Lag (1992:793) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1992:793

Lag (1992:1550) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Bet. 1992/93:KU16, rskr 1992/93:143
Omfattning
upph. tilläggsbest. 6.2.3;ändr. 3 kap 4 §, 4 kap 7 §, 8 kap 14 §, tilläggsbest. 6.1.1, 6.2.2, 7.1.1
Ikraft
1993-01-01
Rubrik
Lag (1992:1550) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1992:1550

Lag (1992:1603) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Prop. 1992/93:126, bet. 1992/93:FiU6, rskr 1992/93:121
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 9.8.1
Ikraft
1993-01-01
Rubrik
Lag (1992:1603) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1992:1603

Lag (1993:962) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Bet. 1992/93:KU37, rskr. 1992/93:436
Omfattning
ändr. 8 kap. 14 §, tilläggsbest. 7.1.1
Ikraft
1994-01-01
Rubrik
Lag (1993:962) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1993:962

Lag (1993:1423) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Bet. 1993/94:KU11, rskr. 1993/94:62
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 7.2.2;nya 8 kap 4 §, tilläggsbest. 8.4.1
Ikraft
1993-12-15
Rubrik
Lag (1993:1423) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1993:1423

Lag (1993:1596) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Jfr bet. 1993/94:KU8, rskr. 1993/94:94
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 2.6.1, 2.7.2, 2.7.4, 3 kap 2 §
Ikraft
1994-01-01
Rubrik
Lag (1993:1596) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1993:1596

1993:1646

Omfattning
ikrafttr. av 1993:962
SFS-nummer
1993:1646

Lag (1994:1031) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
1993/94:TK3, bet. 1993/94:KU18, rskr. 1993/94:422
Omfattning
ändr. 4 kap 2 §
Ikraft
1994-10-01
Rubrik
Lag (1994:1031) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1994:1031

Lag (1994:1471) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Förs. 1993/94:TK2, bet. 1993/94:KU18, 1994/95:KU2, rskr. 1993/94:425, 1994/95:4
Omfattning
ny 3 kap 2 a §
Ikraft
1995-01-01
Rubrik
Lag (1994:1471) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1994:1471

Lag (1994:1472) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Förs. 1993/94:TK1, prop. 1993/94:77, bet. 1993/94:KU18, 1994/95:KU2, rskr. 1993/94:425, 1994/95:4
Omfattning
upph. 1 kap 3, 4 §§, 3 kap 14 §, 4 kap 16 §, 5 kap 11 §, tilläggsbest. 3.11.3, 5.11.1, rubr. närmast före tilläggsbest. 5.11.1,;nuvarande 2 kap 5, 6 §§, tilläggsbest. 2.6.1, 2.6.2 betecknas 2.4.2, 2 kap 5 §, 2.5.1, 2.5.2;ändr. 1 kap 2, 6, 7 §§, den nya 2 kap 5 §, 3 kap 2, 4, 5, 10, 11, 12, 15 §§, 4 kap 2, 5, 11 §§, 5 kap 3, 10, 12 §§, tilläggsbest. 1.8.1, 2.15.4, 2.16.2. 3.11.1, 4.8.1, 4.11.1, 4.11.3, 5.10.1, 5.10.2, 5.12.1, 6.1.1, 6.2.2, 7.1.1, rubr. närmast före tilläggsbest. 2.4.1, 2.6.1, 3.11.1.;nya 2 kap 6 §, 6 kap 3 §, tilläggsbest. 2.6.1, 6.3.1, 6.3.2, rubr. närmast före tilläggsbest. 2.5.1
Ikraft
1995-01-01
Rubrik
Lag (1994:1472) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1994:1472

Lag (1994:1473) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Förs. 1993/94:TK2, bet. 1993/94:KU18, 1994/95:KU2, rskr. 1993/94:425, 1994/95:4
Omfattning
nuvarande 5 kap 12 § betecknas 5 kap 11 §;ändr. 1 kap 2 §, 3 kap 2, 3, 4, 7, 10, 11, 19 §§, 4 kap 5, 8 §§;nya 5 kap 12 §, tilläggsbest. till 3.2.1, rubr. närmast före 3.2.1
Ikraft
1996-01-01
Rubrik
Lag (1994:1473) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1994:1473

Lag (1994:1651) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Förs. 1994/95:TK1, bet. 1994/95:KU22, rskr. 1994/95:65
Omfattning
ändr. 3 kap 6 §, 4 kap 10 §, 8 kap 14 §;nya 8 kap 15, 16, 17, 18, 19 §§, tilläggsbest. 8.14.1, 8.17.1, 8.17.2
Ikraft
1994-12-16
Rubrik
Lag (1994:1651) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1994:1651

Lag (1994:1652) om ändring i lagen (1994:1472) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Förs. 1994/95:TK1, bet. 1994/95:KU22, rskr. 1994/95:65
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 7.1.1 i 1994:1472
Rubrik
Lag (1994:1652) om ändring i lagen (1994:1472) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1994:1652

Riksdagsordning (1995:272)

Omfattning
omtryck
Rubrik
Riksdagsordning (1995:272)
SFS-nummer
1995:272

Lag (1995:403) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Bet. 1994/95:KU33, rskr. 1994/95:276
Omfattning
ändr. 8 kap 10 §, tilläggsbest. 7.2.2, 8.10.2
Ikraft
1995-07-01
Rubrik
Lag (1995:403) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1995:403

Lag (1995:566) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Bet. 1994/95:KU48, rskr. 1994/95:328
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 3.8.2
Ikraft
1995-07-01
Rubrik
Lag (1995:566) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1995:566

Lag (1995:1678) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Förs. 1995/96:TK1, bet. 1995/96:KU18, rskr. 1995/96:137
Omfattning
upph. tilläggsbest. 6.2.1, 6.2.2, rubr. närmast före tilläggsbest. 6.2.1;nuvarande tilläggsbest. 6.3.2 betecknas 6.4.2;ändr. 6 kap 1, 2, 3 §§, tilläggsbest. 2.7.3, 2.14.1, 2.15.1, 6.1.1, 6.1.2, 6.1.3, 6.3.1, rubr. närmast före tilläggsbest. 6.3.1;nya 6 kap 4 §, tilläggsbest. 6.4.1, rubr. närmast före tilläggsbest. 6.4.1
Ikraft
1996-02-01
Rubrik
Lag (1995:1678) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1995:1678

Lag (1996:158) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Bet. 1995/96:KU21, rskr. 1995/96:158
Omfattning
nuvarande tilläggsbest. 5.12.1 betecknas 5.11.1;ändr. tilläggsbest. 3.6.2, 4.6.1-4.6.16;ny tilläggsbest. 5.12.1, rubr. före tilläggsbest. 5.11.1
Ikraft
1996-04-01
Rubrik
Lag (1996:158) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1996:158

Lag (1996:1060) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Bet. 1996/97:KU3, rskr. 1996/97:28
Omfattning
ändr. 5 kap 12 §, rubr. närmast före tilläggsbest. 3.2.1;ny tilläggsbest. 3.2.2
Ikraft
1996-12-01
Rubrik
Lag (1996:1060) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1996:1060

Lag (1996:1530) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Bet. 1996/97:KU2, rskr. 1996/97:75
Omfattning
upph. 8 kap 14, 15, 16, 17, 18, 19 §§, tilläggsbest. 8.14.1, 8.17.1, 8.17.2;ändr. 3 kap 6 §;nytt 10 kap
Ikraft
1997-01-01
Rubrik
Lag (1996:1530) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1996:1530

Lag (1997:160) om ändring i riksdagsordningen

Förarbeten
Prop. 1996/97:70, bet. 1996/97:KU16, rskr. 1996/97:177
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 7.4.2
Ikraft
1997-06-01
Rubrik
Lag (1997:160) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1997:160

Lag (1998:731) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Förs. 1997/98:RFK4, bet. 1997/98:KU34, rskr. 1997/98:299
Omfattning
ändr. 9 kap 1, 2 §§, tilläggsbest. 1.7.2, 9.1.2;ny tilläggsbest. 9.1.3
Ikraft
1998-10-01
Rubrik
Lag (1998:731) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1998:731

Lag (1998:733) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 1997/98:KU35, rskr. 1997/98:302
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 7.1.1
Ikraft
1998-10-01
Rubrik
Lag (1998:733) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1998:733

Lag (1998:734) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Förs. 1997/98:TK1, bet. 1997/98:KU27, rskr. 1997/98:288
Omfattning
upph. tilläggsbest. 2.15.3;ändr. 2 kap 14, 15 §§, 6 kap 1 §, tilläggsbest. 2.14.1, 2.14.2, 2.15.1, 4.2.1, 4.6.9, 4.6.11, 4.6.13, 4.6.14, 4.6.15, 6.1.3
Ikraft
1998-10-01
Rubrik
Lag (1998:734) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1998:734

Lag (1998:1403) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 1997/98:40, bet. 1997/98:KU15, 1998/99:KU2, rskr. 1997/98:147, 1998/99:6
Omfattning
upph. tilläggsbest. 9.8.1;ändr. 3 kap 8 §, 8 kap 6 §, 9 kap 8 §, tilläggsbest. 3.8.3
Ikraft
1999-01-01
Rubrik
Lag (1998:1403) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
1998:1403

Riksdagsordning (1998:1450)

Officiell version (PDF)

Omfattning
omtryck
Rubrik
Riksdagsordning (1998:1450)
SFS-nummer
1998:1450

Lag (2000:418) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
1999/2000:TK1, bet. 1999/2000:KU19, rskr. 1999/2000:214
Omfattning
upph. tillägsbest. 1.7.3, 2.4.2, 9.1.3;ändr. 1 kap 2, 7 §§, 2 kap 6, 10, 13 §§, 9 kap 1, 2, 3, 4, 8 §§, tilläggsbest. 1.7.1, 1.7.2, 2.14.2, 3.8.2, 6.1.1, 6.4.1, 9.1.2, 9.7.1;ny 1 kap 11 §
Ikraft
2000-07-01
Rubrik
Lag (2000:418) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2000:418

Lag (2000:1062) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:KU4, rskr. 2000/01:19
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 4.6.1, 5.12.1
Ikraft
2000-11-20
Rubrik
Lag (2000:1062) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2000:1062

Lag (2001:581) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:275
Omfattning
ändr. 5 kap 12 §, 10 kap 1, 6, 7 §§, tilläggsbest. 3.2.1, 4.6.2, 4.6.3, 4.6.4, 4.6.6, 4.6.12, 4.6.13, 4.6.15, 5.12.1;ny 4 kap 16 §
Ikraft
2001-09-01
Rubrik
Lag (2001:581) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2001:581

Lag (2002:651) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:KU37, rskr. 2001/02:335
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 4.6.7, 5.12.1
Ikraft
2002-09-23
Rubrik
Lag (2002:651) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2002:651

Lag (2002:910) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2001/02:72, bet. 2001/02:KU18, 2002/03:KU6, prot. 2001/02:124, rskr. 2002/03:15
Omfattning
ändr. 10 kap 1 §
Ikraft
2003-01-01
Rubrik
Lag (2002:910) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2002:910

Lag (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2001/02:190, bet. 2002/03:KU12, rskr. 2002/03:22
Omfattning
nuvarande 8 kap 12, 13 §§, tilläggsbest. 8.12.1, 8.12.2, 8.13.1 betecknas 8 kap 14, 15 §§, 8.14.1, 8.14.2, 8.15.1;ändr. 3 kap 8 §, 8 kap 11 §, 9 kap 4, 8 §§, tilläggsbest. 3.8.3, 4.6.1, 4.6.2, 7.2.2;nya 8 kap 5, 12, 13 §§, tilläggsbest. 8.5.1, 8.11.1, 8.13.1
Ikraft
2003-01-01
Rubrik
Lag (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2002:1021

Lag (2003:180) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2002/03:KU15, rskr. 2002/03:130
Ikraft
2003-07-01
Rubrik
Lag (2003:180) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2003:180

Lag (2003:181) om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordning

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2002/03:KU15, rskr. 2002/03:130
Omfattning
upph. 3 kap 8 §, 8 kap 11, 12, 13 §§, 9 kap 4, 8 §§, tilläggsbest. 3.8.3, 4.6.1, 4.6.2, 8.11.1, 8.13.1 i 2002:1021
Ikraft
2003-07-01
Rubrik
Lag (2003:181) om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordning
SFS-nummer
2003:181

Lag (2003:471) om ändring i lagen (2003:181) om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2002/03:KU22, rskr. 2002/03:241
Omfattning
upph. 2003:181
Rubrik
Lag (2003:471) om ändring i lagen (2003:181) om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2003:471

Lag (2003:472) om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2002/03:KU22, rskr. 2002/03:241
Omfattning
upph. 2002:1021 utom såvitt avser 8 kap 5 §, tilläggsbest. 7.2.2, 8.5.1;ändr. ikrafttr.
Rubrik
Lag (2003:472) om ändring i lagen (2002:1021) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2003:472

Lag (2003:473) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:KU22, rskr. 2002/03:241
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 4.6.14, 5.12.1
Ikraft
2003-09-15
Rubrik
Lag (2003:473) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2003:473

Riksdagsordning (2003:594)

Officiell version (PDF)

Omfattning
omtryck
Rubrik
Riksdagsordning (2003:594)
SFS-nummer
2003:594

Lag (2003:1057) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2003/04:KU5, rskr. 2003/04:76
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 5.4.1
Ikraft
2004-01-01
Rubrik
Lag (2003:1057) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2003:1057

Lag (2006:127) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Framst. 2005/06:RS1, bet. 2005/06:KU16, rskr. 2005/06:154
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 2.4.1, 4.13.2, 10.7.4
Ikraft
2006-07-01
Rubrik
Lag (2006:127) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2006:127

Lag (2006:885) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:335
Omfattning
upph. tilläggsbest. 4.6.16;ändr. 3 kap 11 §, 4 kap 9 §, 5 kap 10 §, tilläggsbest. 2.5.1, 4.2.1, 4.6.1, 4.6.5, 4.6.7, 4.6.8, 4.6.12, 4.6.13, 4.6.14, 4.6.15, 4.12.2, 5.12.1, 7.4.2, 7.4.3, rubr. närmast före tilläggsbest. 4.9.1;ny tilläggsbest. 4.9.2
Ikraft
2006-10-01
Rubrik
Lag (2006:885) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2006:885

Lag (2006:886) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:335
Omfattning
nuvarande tilläggsbest. 10.4.1 betecknas 10.5.1;ändr. tilläggsbest. 2.7.1
Ikraft
2007-01-01
Rubrik
Lag (2006:886) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2006:886

Lag (2006:994) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Framst. 2005/06:RS4, bet. 2005/06:KU33, rskr. 2005/06:379
Omfattning
ändr. 9 kap 5 §
Ikraft
2006-07-01
Rubrik
Lag (2006:994) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2006:994

Lag (2006:1437) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21 och 2006/07:KU3, rskr. 2005/06:133 och 2006/07:25
Omfattning
upph. 10 kap 6 §;nuvarande 10 kap 4, 5 §§ betecknas 10 kap 5, 6 §§;ändr. 10 kap 1, 3, 5, 6, 7 §§, rubr. närmast före 10 kap 3 §;nya 3 kap 14 a §, 10 kap 4 §, rubr. närmast före 3 kap 14 a §, 10 kap 4 §
Ikraft
2007-01-01
Rubrik
Lag (2006:1437) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2006:1437

Lag (2007:87) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Framst. 2005/06:RRS28, bet. 2006/07:KU6, rskr. 2006/07:104
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 8.12.2
Ikraft
2007-04-01
Rubrik
Lag (2007:87) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2007:87

Lag (2007:343) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Framst. 2006/07:RS1, bet. 2006/07:KU21, rskr. 2006/07:172
Omfattning
upph. rubr. närmast före 10 kap 6 §;ändr. 8 kap 5 §, tilläggsbest. 7.4.3, 8. 5. 1, rubr. närmast före 8 kap 5 §, rubr. närmast före 10 kap 4 sätts närmast före 10 kap 5 §, rubr. närmast före 10 kap 5 sätts närmast före 10 kap 6 §
Ikraft
2007-07-01
Rubrik
Lag (2007:343) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2007:343

Riksdagsordning (2007:726)

Officiell version (PDF)

Omfattning
omtryck
Rubrik
Riksdagsordning (2007:726)
SFS-nummer
2007:726

Lag (2008:757) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2007/08:100, bet. 2007/08:KU24, rskr. 2007/08:265
Ikraft
2008-10-01
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 4.6.7, 4.6.14, 4.6.15, 5.12.1
SFS-nummer
2008:757
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2008 och tillämpas första gången i fråga om statsbudgeten för 2009.

Rubrik
Lag (2008:757) om ändring i riksdagsordningen

Lag (2009:176) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Framst. 2008/09:RS1, bet. 2008/09:KU14, rskr. 2008/09:180
Ikraft
2009-04-01
Omfattning
upph. tilläggsbest. 9.7.1;ändr. 3 kap. 11 §, 6 kap. 1 §, 9 kap. 1, 7, 8 §§, 10 kap. 3 §, tilläggsbest. 1.5.2, 3.1.1, 3.6.1, 3.8.1, 3.9.1, 5.6.2, 6.1.1, 6.4.1, 7.2.2, 7.4.4, 9.1.1, rubr. närmast före 9 kap. 1, 7 §§;ny tilläggsbest. 2.1.1
SFS-nummer
2009:176
Övergångsbestämmelse
  • 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
  • 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för en studieresa som beslutats före den 1 april 2009.
Rubrik
Lag (2009:176) om ändring i riksdagsordningen

Lag (2009:928) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2008/09:100, bet. 2008/09:KU26, rskr. 2008/09:306
Ikraft
2009-10-01
Omfattning
ändr. 4.6.13, 5.12.1
SFS-nummer
2009:928
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2009 och tillämpas första gången i fråga om statsbudgeten för 2010.

Rubrik
Lag (2009:928) om ändring i riksdagsordningen

Lag (2009:1332) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Framst. 2008/09:RS4, bet. 2009/10:KU2, rskr. 2009/10:41
Omfattning
nuvarande 10 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 §§, tilläggsbest. 10.5.1, 10.7.1, 10.7.2, 10.7.3, 10.7.4 betecknas 10 kap. 2, 3, 4, 5, 9, 10, 11, 12, 13 §§, resp. 10.9.1, 10.11.1, 10.11.2, 10.11.3, 10.11.4;ändr. 3 kap. 14 a §, 4 kap. 4 §, tilläggsbest. 2.7.1, 4.6.2, 5.12.1, rubr. närmast före 10 kap. 3 §, nya 10 kap. 3, 5 §§;nya 10 kap. 1, 6, 7, 8 §§, rubr. närmast före 10 kap. 1, 6, 7, 8 §§
Ikraft
2009-12-01
Rubrik
Lag (2009:1332) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2009:1332

Lag (2009:1575) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2009/10:KU33, rskr. 2009/10:137
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 5.12.1;rubr. närmast före 10 kap. 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 §§ sätts närmast före 2, 4, 5, 9, 10, 11, 12, 13 §§
Ikraft
2010-01-01
Rubrik
Lag (2009:1575) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2009:1575

Lag (2010:867) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:KU39, rskr. 2009/10:333
Ikraft
2010-08-01
Omfattning
upph. rubr. före 10 kap. 2 §;ändr. 7 kap. 3, 8 §§, 10 kap. 6, 8 §§, tilläggsbest. 4.6.9, 4.6.11, 5.12.1, 8.16.1;ny tilläggsbest. 5.13.2
SFS-nummer
2010:867
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om tilläggsbestämmelserna 4.6.9 och 4.6.11 och i övrigt den 1 augusti 2010.

Rubrik
Lag (2010:867) om ändring i riksdagsordningen

Lag (2010:1411) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2009/10:80, bet. 2009/10:KU19, rskr. 2009/10:304, bet. 2010/11:KU4, rskr. 2010/11:21
Omfattning
ändr. 1 kap. 1, 2, 7 §§, 2 kap. 4, 9 §§, 3 kap. 2, 14, 16, 17 §§, 4 kap. 4, 5, 6, 9, 11 §§, 5 kap. 1, 2, 4, 6, 9, 10, 11 §§, 7 kap. 11 §, 8 kap. 2, 3, 8, 10, 11, 15, 16 §§, 10 kap. 2, 9 §§, tilläggsbest. 2.7.1, 4.9.1, 4.12.1, 5.4.1, 5.11.1, 7.10.1, 8.9.2, rubr. närmast före 7 kap. 11 §, 8 kap. 16 §
Ikraft
2011-01-01
Rubrik
Lag (2010:1411) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2010:1411

Lag (2010:1417) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Framst. 2009/10:RS4, bet. 2009/10:KU17, rskr. 2009/10:301, bet. 2010/11:KU2, rskr. 2010/11:25
Omfattning
upph. tilläggsbest. 8.14.1;ändr. 3 kap. 8 §, 8 kap. 12, 14 §§, 9 kap. 4, 8 §§, tilläggsbest. 3.8.5, 4.6.1, 4.6.2, 7.8.3, 7.13.1;nya 3 kap. 8 a §, 4 kap. 18 a §, tilläggsbest. 3.8a.1, 3.8a.2, rubr. närmast före 3 kap. 8 a §, 4 kap. 18 a §
Ikraft
2011-01-01
Rubrik
Lag (2010:1417) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2010:1417

Lag (2011:209) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2010/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr. 2010/11:177
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 3.2.3
Ikraft
2011-04-01
Rubrik
Lag (2011:209) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2011:209

Lag (2011:406) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Bet. 2010/11:KU4, rskr. 2010/11:21
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 7.2.2, rubr. närmast före tilläggsbest. 8.16.1;ny tilläggsbest. 8.16.2
Ikraft
2011-01-01
Rubrik
Lag (2011:406) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2011:406

Lag (2012:393) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Framst. 2011/12:RS1, bet. 2011/12:KU23, rskr. 2011/12:226
Omfattning
ändr. 2 kap. 15 §, 3 kap. 2 §, 4 kap. 5 §, 5 kap. 10, 12 §§, 9 kap. 4 §, tilläggsbest. 2.15.1, 4.6.2, 5.6.1, 5.6.2, 6.1.3, 6.4.1
Ikraft
2012-08-01
Rubrik
Lag (2012:393) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2012:393

Lag (2012:468) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Prop. 2011/12:100, bet. 2011/12:KU24, rskr. 2011/12:273
Ikraft
2012-10-01
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 4.6.5, 4.6.8, 4.6.9, 5.12.1
SFS-nummer
2012:468
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2012 och tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2013.

Rubrik
Lag (2012:468) om ändring i riksdagsordningen

Lag (2012:747) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Framst. 2011/12:RS3, bet. 2012/13:KU5, rskr. 2012/13:31
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 3.8a.2
Ikraft
2013-01-01
Rubrik
Lag (2012:747) om ändring i riksdagsordningen
SFS-nummer
2012:747

Lag (2013:763) om ändring i riksdagsordningen

Officiell version (PDF)

Förarbeten
Framst. 2012/13:RS7, bet. 2013/14:KU3, rskr. 2013/14:5
Ikraft
2014-05-01
Omfattning
ändr. tilläggsbest. 7.2.2, 7.13.1;ny 8 kap. 4 a §, ny tilläggsbest. 8.4a.1, rubr. närmast före 8 kap. 4 a §
SFS-nummer
2013:763
Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2014 och tillämpas första gången vid val till de nämnder som ska ske efter valet till riksdagen 2014.

Rubrik
Lag (2013:763) om ändring i riksdagsordningen
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation