Domsrätt

Beskrivning saknas!

Rättsfall15

NJA 2010 s. 508: Internationellt skiljeförfarande. Svenskt rättskipningsintresse och svensk domsrätt samt förutsättningar för en fastställelsetalan rörande skiljemäns behörighet har ansetts föreligga i en tvist mellan ett engelskt bolag och Ryska Federationen.
NJA 2005 s. 100: Talan grundad på avtal om utarrendering av hotellrörelse, innefattande andrahandsupplåtelse av hotellets lokaler, har inte ansetts avse nyttjanderätt till fast egendom i den mening som avses i artikel 16.1 i Brysselkonventionen.
AD 2004 nr 15: En svensk arbetstagare var anställd hos ett danskt bolag som bedrev viss verksamhet i Sverige. Arbetstagaren hade huvudsakligen arbetat i Sverige när anställningen avbröts och tvist uppkom om bl.a. lön och skadestånd. Enligt bolagets planering skulle arbetstagaren, om anställningen inte avbrutits, i fortsättningen huvudsakligen ha arbetat i Danmark. Fråga om svensk domsrätt föreligger och, i så fall, om svensk lag skall tillämpas på anställningsförhållandet. Avgörande för båda dessa frågor har ansetts vara innebörden av uttrycket ”vanligtvis utför sitt arbete” i artikel 5.1 i Brysselkonventionen och 6.2 a) i Romkonventionen. Arbetsdomstolen har i detta fall funnit att det är den faktiska anställningsperioden som skall beaktas vid fastställandet av den ort där arbetstagaren vanligtvis har utfört sitt arbete.
HFD 2015:47: Skatteverket har ansetts behörigt att pröva en ansökan om att en utländsk medborgare ska dödförklaras när dennes enda anknytning till Sverige är äktenskap med en person som är bosatt i Sverige.
NJA 2017 s. 168: Ett avtal om mahr träffades i anslutning till att ett äktenskap ingicks i Iran. Enligt avtalet skulle mannen vid anfordran utge ett större penningbelopp till den blivande hustrun. Den ene maken hade sedan tidigare hemvist i Sverige och makarna avsåg att gemensamt ta hemvist här. Svensk rätt blev därmed tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden. Avtalet har bedömts närmast vara att likna vid ett avtal om en partiell framtida bodelning och ansågs därmed inte giltigt enligt svensk rätt.
RH 2008:9: Svensk domsrätt har - med stöd av 10 kap. 3 § rättegångsbalken och utan hinder av EG-rättsliga bestämmelser - ansetts föreligga i en återvinningstalan där svaranden, som har hemvist i annat EU-land, har anmält en fordran i konkursen.
RH 2008:4: Svensk domstol har ansetts behörig att med stöd av artikel 5.3 Luganokonventionen pröva den omedelbara skada som kan ha uppstått i Sverige genom att ett norskt rättsubjekt publicerat ett upphovsrättsligt skyddat verk på Internet.
AD 1997 nr 27: En arbetstagare väcker talan vid en tingsrätt mot ett utländskt bolag. Tingsrätten finner att svensk domstol inte är behörig att pröva tvisten och avvisar stämningsansökan. Arbetsdomstolen uttalar att det på detta stadium av målet saknas förutsättningar för att ta ställning till frågan om svensk domsrätt och återförvisar målet till tingsrätten för förnyad handläggning.
RÅ 2010 not 49: Fråga i mål om prövningstillstånd om svensk domstols behörighet att pröva ansökan om beredande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga
HFD 2015 not 44: Skatteverket ansågs behörigt att pröva en ansökan om dödförklaring av en utländsk medborgare vilkens enda anknytning till Sverige var äktenskap med en person som var bosatt i Sverige
NJA 2004 s. 255: Fråga om svensk jurisdiktion för att påföra vattenföroreningsavgift på grund av ett påstått utsläpp av olja från ett utländskt fartyg i Sveriges ekonomiska zon.
RÅ 2006:36: Fråga om svensk domstol är behörig att pröva ansökan om beredande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga när barnen vid den tidpunkt då domstolsprocessen inleds vistas i ett annat land.
AD 2014 nr 76: Ett bolag med säte i Norge har väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetstagarorganisation med säte i Norge. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att pröva målet. Arbetsdomstolen har funnit att svensk domsrätt varken följer av artikel 23, 5.1 eller 5.5 i Luganokonventionen eller någon annan artikel i konventionen, varför talan avvisats.
RH 2005:1: Talan om klander av skiljedom har avvisats då något svenskt rättskipningsintresse inte har ansetts föreligga och svensk domsrätt härigenom saknats.
NJA 2018 s. 957: Bryssel I-förordningen. Svensk domsrätt har inte ansetts föreligga, trots att en behörighetsinvändning framställts senare än vad som följer av 34 kap. 2 § RB

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator