Om följdändringar till slopandet av den kommunala garanti- och utbobeskattningen m. m.

Skatteutskottets betänkande 1986/87:5

om följdändringar till slopandet av den kommunala garanti- och utbobeskattningen m. m. 1986/87-5

(prop. 1986/87:30 och 12 i viss del)

Sammanfattning

I proposition 1986/87:30 föreslås vissa följdändringar m. m. framför allt med anledning av lagstiftningen våren 1986 angående slopandet av den kommunala garanti- och utbobeskattningen. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker en motion som väckts i ärendet. Samtidigt genomförs en redaktionell ändring som föreslagits i proposition 1986/87:12.

Propositionerna

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:30 att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

4. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

5. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,

8. lag om ändring i lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem.

Riksdagen beslöt våren 1986 i bl. a. förenklingssyfte omfattande ändringar i den kommunala beskattningen. Huvudpunkterna i reformen innebär att den kommunala garantibeskattningen och utbobeskattningen av fysiska personer slopas fr. o. m. taxeringen 1988. Riksdagens beslut avsåg endast de grundläggande lagreglerna i reformen. I propositionen behandlas ytterligare ändringar som behöver göras i skatteförfattningarna. Förutom rena konsekvensändringar föreslås vissa materiella ändringar och förtydliganden. Detta gäller bl. a. definitionen av rörelse bedriven här i riket, en utvidgning av begreppet riket till att omfatta också kontinentalsockeln samt beskattningsorten för den som på grund av sin anknytning till riket anses bosatt här.

De nya reglerna skall i princip tillämpas på beskattningsår som påbörjats den 1 januari 1987 eller senare.

1¶Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 5

Rättelse: S. 39 rad 5 nerifrån Står 3-18 Skall vara 3-38

I detta sammanhang behandlar utskottet även proposition 1986/87:12 i vad den avser ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Detta förslag, som är av redaktionell natur, har här nedan sammanförts med det i proposition 1986/87:30 framlagda förslaget rörande samma lag, och i samband därmed har ytterligare en redaktionell ändring införts i förslaget (s. 33 och 34).

Lagförslagen har — med nu angivna redaktionella ändringar — följande lydelse.

SkU 1986/87:5

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)1 dels att 23 § 2 morn., 26 § 2 morn., 30 § 7 morn., 46 § 4 morn., 48 § 4 morn., 51 och 61 §§, punkt 5 av anvisningarna till 18 §, anvisningarna till

34 §, anvisningarna till 37 § samt punkt 4 av anvisningarna till 46 § skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 23 § 1 morn., 26 § 1 mom. och 30 § 1 mom. skall betecknas 23, 26 respektive 30 §, dels att 17 och 18 §§, de nya 23, 26 och 30 §§, 46 § 1 och 2 morn., 48 § 2 och 3 morn., 50 §, 53 § 1-3 morn., 66 §, 70 § 1 morn., 71 och 73 §§, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 18 §, punkt 4 av anvisningarna till

35 §, punkterna 2 a och 4 av anvisningarna till 36 §, punkt 6 av anvisningarna till 46§, punkt 3 av anvisningarna till 53 § samt anvisningarna till 70 § skall ha följande lydelse,

dels att det i anvisningarna till 53 § skall införas en ny punkt, 2 a, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §2

Kommunal inkomstskatt utgår för:

a) inkomst av jordbruksfastighet,

b) inkomst av annan fastighet,

c) inkomst av rörelse,

d) inkomst av tjänst,

e) inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet samt

f) inkomst av kapital.

För ett vart av nu nämnda slag av inkomst skall inkomsten av varje särskild förvärvskälla uppskattas för sig.

Att kommunal inkomstskatt skall i vissa fall utgå å garantibelopp för fastighet framgår av bestämmelserna i 47 §.

18 §3

Såsom särskild förvärvskälla anses i fråga om:

a) jordbruksfastighet: varje fastighet, fastighetsdel eller komplex av fastigheter, som i ägarens eller brukarens hand är att anse såsom förvaltningsenhet; b)

annan fastighet: varje fastighet, fastighetsdel eller komplex av fastigheter, som är att anse såsom förvaltningsenhet; dock att fastighet, till den del densamma ingått uti av ägaren driven rörelse, skall anses tillhöra förvärvskällan rörelse;

1 Senaste lydelse av 23 § 2 mom. 1953: 400 26 § 2 mom. 1953:400 30 8 7 mom. 1969: 749 46 8 4 morn 1958:86 48 8 4 mom. 1970: 162 51 8 1955: 122

2 Senaste lydelse 1953:400.

' Senaste lydelse 1951:790.

61 8 1967:748

punkt 5 av anvisningarna till 18 8 1981: 387 anvisningarna till 34 8 1953:400 anvisningarna till 37 8 1953:400 punkt 4 av anvisningarna till 46 8 1958:86.

SkU 1986/87:5

3 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

c) rörelse: varje förvärvsverksamhet, som är att anse såsom självständig rörelse;

d) tjänst: all till tjänst hänförlig förvärsverksamhet, som skattskyldig utövat, ävensom alla honom tillkommande, till tjänst hänförliga inkomstgivande rättigheter;

e) tillfällig förvärvsverksamhet: e) tillfällig förvärvsverksamhet:

1. icke yrkesmässig avyttring 1. icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom ävensom av fast eller lös egendom samt del deltagande

i lotteri, försåvitt enligt tagande i lotteri;

denna lag inkomsten därav skall beskattas i en och samma kommun;

2. all övrig tillfällig förvärvsverksamhet, som skattskyldig utövat;

f) kapital:

1. all skattskyldig tillhörig egendom, därav intäkten skall hänföras till intäkt av kapital, dock med undantag av fastighet och rörelse i utlandet;

2. all fastighet och rörelse, som

1 morn.* Vad som återstår av intäkt av jordbruksfastighet, sedan avdrag enligt 22 § gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående balans, utgör nettointäkt av jordbruksfastighet. Beträffande makar gäller särskilda bestämmelser i anvisningarna till 52 §.

26 I morn.5 Vad som återstår av intäkt av annan fastighet, sedan avdrag enligt 25 § gjorts och, om intäkter och avdrag har beräknats enligt bokföringsmässiga grunder, hänsyn tagits till in- och utgående balans, utgör nettointäkt av annan fastighet.

30 I momf Vad som återstår av intäkt av rörelse, sedan avdrag enligt 29 § gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående balans, utgör nettointäkt av rörelse. Beträffande makar gäller särskilda bestämmelser i anvisningarna till 52 §.

skattskyldig haft i utlandet.

(Se vidare anvisningarna.)

§

Vad som återstår av intäkt av jordbruksfastighet, sedan avdrag enligt 22 § gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående balans, (nettointäkten) utgör inkomst av jordbruksfastighet. Beträffande makar gäller särskilda bestämmelser i anvisningarna till 52 §.

§

Vad som återstår av intäkt av annan fastighet, sedan avdrag enligt 25 § gjorts och, om intäkter och avdrag har beräknats enligt bokföringsmässiga grunder, hänsyn tagits till in- och utgående balans, (nettointäkten) utgör inkomst av annan fastighet.

§

Vad som återstår av intäkt av rörelse, sedan avdrag enligt 29 § gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående balans, (nettointäkten) utgör inkomst av rörelse. Beträffande makar gäller särskilda bestämmelser i anvisningarna till 52 §.

4 Senaste lydelse 1976: 1094.

5 Senaste lydelse 1978:942.

6 Senaste lydelse 1976: 1094.

4 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

46 §

I mom. Uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av förvärvskälla får, med de undantag som anges i detta moment och med iakttagande av föreskriften i 74 §, underskottet avräknas från den skattskyldiges inkomst från andra förvärvskällor.

1 morn.7 Uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av förvärvskälla får, med de undantag som anges i detta moment och med iakttagande av föreskriften i 74 §, underskottet avräknas från den skattskyldiges inkomst från andra förvärvskällor i den mån underskottet och inkomsten enligt 56—59 §§ hänför sig till samma kommun.

Avdrag medges inte för

1) underskott av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom eller av deltagande i lotteri,

2) underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) underskott som har uppkommit på grund av att avdrag enligt 45 § överstigit nettointäkten av förvärvskällan,

4) underskott i den mån hänsyn 3) underskott i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av till det har tagits vid beräkning av sjömansskatt. sjömansskatt.

Har avdrag gjorts enligt 1 § lagen (1966: 172) om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m. m. och uppkommer underskott i förvärvskällan får den del av underskottet som svarar mot avdraget avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Har avdrag gjorts för värdeminskning av skepp eller luftfartyg och överstiger avdraget för år räknat 10 procent av anskaffningsvärdet av skepp eller 15 procent av anskaffningsvärdet av luftfartyg gäller samma begränsning av rätten att avräkna underskott i fråga om den överskjutande delen av avdraget. För underskott som inte har kunnat utnyttjas föreligger rätt till avdrag senast vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter det kalenderår då taxering skett för det beskattningsår då underskottet uppkom. Sådant avdrag får dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av inkomst av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse sedan denna inkomst i förekommande fall minskats med annat underskott som avses i detta stycke.

Tredje stycket tillämpas inte på fiskeskepp eller köpekontrakt som avser fiskeskepp, om den skattskyldige har licens enligt förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiskare eller är medlem i fiskelag som har sådan licens.

Föreligger synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från tillämpning av tredje stycket. Bryter skattskyldig mot villkor som har uppställts för medgivandet, skall taxering ske enligt tredje stycket på samma sätt som vid eftertaxering för det beskattningsår som medgivandet avser.

2 morn.8 I hemortskommunen får skattskyldig, som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

7 Senaste lydelse 1984: 1060.

8 Senaste lydelse 1986:507.

2 mom. Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, får dessutom göra avdrag:

1 * Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

3) för obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete i ett annat nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1981: 1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet, om den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i Sverige;

4) för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola, gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6), endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.

48 §

2 mom ,9 Skattskyldig fysisk 2 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt person, som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, äger under hela beskattningsåret, har att å den i hemortskommunen taxe- rätt till kommunalt grundavdrag rade inkomsten åtnjuta kommunalt med 10000 kronor, grundavdrag med 10000 kronor.

Har skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för vatje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskattningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 mom. lagen skattepliktig dagpenning. Det sålunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

3 morn.10 Skattskyldig fysisk 3 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt person, som varit bosatt här i riket

endast under en del av beskatt- endast under en del av beskatt ningsåret,

äger i hemortskom- ningsåret, har rätt till kommunalt munen åtnjuta kommunalt grund- grundavdrag med en tolftedel av

avdrag med en tolftedel av 10000 10000 kronor för varje kalenderkronor för varje kalendermånad el- månad eller del därav, varunder

ler del därav, varunder han varit han varit bosatt här i riket. Härvid

9 Senaste lydelse 1986: 507.

10 Senaste lydelse 1986: 507.

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

här i riket bosatt. Härvid gäller bestämmelserna i 2 mom. andra stycket. Det sålunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

gäller bestämmelserna i 2 mom. andra stycket. Det sålunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

1 mom. Skattskyldigs inom en kommun beskattningsbara inkomst skall, med iakttagande av vad nedan i 51 och 52 §§ stadgas, fastställas enligt de i 2 och 3 mom. angivna grunder.

2 morn.11 För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, länsrättens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10000 kronor. Har skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum) är den skattskyldige berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension, är - om särskilda omständigheter icke föranleda annat - berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

§

1 mom. Skattskyldigs beskattningsbara inkomst fastställs enligt bestämmelserna i 2 och 3 mom. samt 52 §.

2 mom . För fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela eller någon del av beskattningsåret, utgörs den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall anges i helt hundratal kronor, så att överskjutande "belopp, som inte uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

11 Senaste lydelse 1984: 1060.

7 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

Vad i andra stycket sägs angående tid och ordning för särskild framställning om avdrag samt angående minskning av avdraget med belopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

3 morn.12 För skattskyldig, som i 2 mom. avses, såvitt angår annan kommun än hemortskommunen, utgör den taxerade inkomsten tillika beskattningsbar inkomst, utom i fall varom nedan i andra stycket förmäles.

Kan kommunalt grundavdrag helt eller delvis icke utnyttjas i hemortskommunen och har taxerad inkomst påförts den skattskyldige i annan kommun, skall bristen avräknas från sistnämnda inkomst.

Därvid skola i förekommande fall bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 46 § äga motsvarande tillämpning. Vad efter dylik avräkning återstår utgör för den skattskyldige beskattningsbar inkomst i kommunen.

För annan skattskyldig än som i 2 mom. avses utgör den taxerade inkomsten tillika beskattningsbar inkomst.

Den beskattningsbara inkomsten avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

53 §

I morn.'3 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här för inkomst av rörelse, som här bedrivits; bedrivits från fast driftställe;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

3 mom. För annan skattskyldig än som avses i 2 mom. utgör den taxerade inkomsten tillika beskattningsbar inkomst.

12 Senaste lydelse 1984: 1060.

13 Senaste lydelse 1986:507.

8¶Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 10000 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse; för

ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349); för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter, för restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna;

för vinst vid icke yrkesmässig för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse avyttring av fastighet här i riket el här

i riket eller tillbehör till sådan ler rörelse som bedrivits från fast

fastighet eller rörelse och av egen- driftställe här i riket eller tillbehör

dom som avses i 35 § 3 a mom. och till sådan fastighet eller rörelse och

som innefattar nyttjanderätt till ett av egendom som avses i 35 § 3 a

hus eller del av ett hus här i riket; mom. och som innefattar nyttjan samt

derätt till ett hus eller del av ett hus

här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring dels av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 §, dels av konvertibla skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avses i 35 § 3 mom. första stycket, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

2 morn.1* Inkomst hos vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederier och juridiska personer, som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta annan samfällighet än sådan som har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfäl -

SkU 1986/87:5

14 Senaste lydelse 1984: 1060.

9 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

lighet eller regleringssamfällighet, hänförs till de särskilda delägarnas inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samfällighetens inkomst. Delägare i s. k. gruvbolag taxeras för den inkomst han åtnjutit av bolagets verksamhet.

Vad i föregående stycke sägs skall i förekommande fall äga motsvarande tillämpning beträffande garantibelopp för fastighet.

3 morn.'* Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet inträffade, dödsboet efter honom taxeras såväl för inkomst, vilken den avlidne haft, som för inkomst, vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet, och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelserna i denna lag skolat gälla för den avlidne.

Vad i föregående stycke sägs skall i förekommande fall äga motsvarande tillämpning beträffande garantibelopp för fastighet.

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt här i riket; i annat fall anses dödsbo som sådan här i riket icke hemmahörande juridisk person som inte skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde kalenderåret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxerad inkomst än 10000 kronor eller större skattepliktig förmögenhet än 100000 kronor. Dödsbo på vilket bestämmelserna om handelsbolag varit tillämpliga något beskattningsår anses därefter som sådant bolag i beskattningshänseende, oavsett storleken av boets inkomst eller förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas icke på fideikommissbo.

Om särskilda skäl föreligga, må Om särskilda skäl föreligger, får riksskatteverket på ansökan förkla- riksskatteverket på ansökan förklara att oskiftat dödsbo, som enligt ra att dödsbo, som enligt föregåen föregående

stycke skall behandlas de stycke skall behandlas såsom

såsom handelsbolag i beskattnings- handelsbolag i beskattningshän hänseende,

må taxeras enligt be- seende, får taxeras enligt bestäm stämmelserna

i tredje stycket. An- melserna i andra stycket. Ansökan

sökan skall för att kunna upptagas skall för att kunna upptagas till

till prövning göras hos riksskatte- prövning göras hos riksskattever verket

senast under året efter det ket senast under året efter det taxe taxeringsår,

då oskiftat dödsbo ringsår, då dödsboet första gången

första gången skall behandlas som skall behandlas som handelsbolag i

handelsbolag i beskattningshän- beskattningshänseende. Mot beseende. Mot beslut, som riksskatte- slut, som riksskatteverket meddelat

verket meddelat i sådant ärende, i sådant ärende, får talan inte föras.

må talan icke föras.

15 Senaste lydelse 1984: 1060.

10 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

66 §16

Med hemortskommun förstås i denna lag den kommun, där den skattskyldige författningsenligt skall vara mantalsskriven för året näst före taxeringsåret.

För den, som varit under ett beskattningsår eller del därav bosatt här i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i någon kommun beträffande honom förelegat för året näst före taxeringsåret, skall såsom hemortskommun anses den kommun, där han först varit bosatt under det år, som närmast föregått taxeringsåret.

För den som på grund av väsentlig anknytning, som avses i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 §, skall anses som bosatt här i riket skall såsom hemortskommun anses den kommun till vilken anknytningen varit starkast under året före taxeringsåret.

För dödsbo efter den som vid dödsfallet varit bosatt här i riket, skall såsom hemortskommun anses den avlidnes hemortskommun.

(Se vidare anvisningarna.)

70 §

1 morn.17 En person, som har 1 mom. En person, som har tilltillhört främmande makts beskick- hört främmande makts beskickning

ning eller lönade konsulat häri riket eller lönade konsulat här i riket eidler beskickningens eller konsula- ler beskickningens eller konsulatets

tets betjäning, som inte har varit betjäning, som inte har varit svensk

svensk medborgare och som inte medborgare och som inte var bosatt

var bosatt här i riket när han kom här i riket när han kom att tillhöra

att tillhöra beskickningen eller kon- beskickningen eller konsulatet eller

sulatet eller beskickningens eller beskickningens eller konsulatets

konsulatets betjäning anses i be- betjäning anses i beskattningshän skattningshänseende

inte ha varit seende inte ha varit bosatt här i ri bosatt

här i riket. För inkomster, ket. För inkomster, vilka beskattas

vilka enligt föreskrifterna i denna enligt denna lag skall skatt av sådan

lag beskattas i hemortskommunen, person utgöras i den kommun här i

skall skatt av sådan person utgöras riket, där han under beskattnings i

den kommun här i riket, där han året först haft sitt egentliga bo och

under beskattningsåret först haft hemvist eller, utan att sådant fall

sitt egentliga bo och hemvist eller, förelegat, stadigvarande vistats,

utan att sådant fall förelegat, stadigvarande vistats.

Vad ovan sagts gäller också sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare.

16 Senaste lydelse 1984: 1060.

17 Senaste lydelse 1984: 894.

11 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

71 Skatt, som jämlikt bestämmelserna i 57 § I morn., 59 § 3 mom. och 72 § 1 mom. utgöres för gemensamt kommunalt ändamål, skall användas till utjämning av skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter emellan.

73 Under förutsättning av ömsesidighet må regeringen medgiva befrielse från utgörande av skatt för garantibelopp som skall beräknas för främmande stat tillhörig, för dess beskickning eller konsulat härstädes avsedd fastighet, jå ock för inkomst av densamma.

§18

Skatt, som enligt bestämmelserna i 56 § och 72 § I mom. utgöres för gemensamt kommunalt ändamål, skall användas till utjämning av skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter emellan.

§19

Under förutsättning av ömsesidighet får regeringen medge befrielse från utgörande av skatt för inkomst av främmande stat tillhörig fastighet avsedd för dess beskickning eller konsulat här i riket.

Anvisningar

till 18 §

1,20 I allmänhet torde — vad angår jordbruksfastighet - förvärvskälla sammanfalla med taxeringsenhet.

Men detta är inte alltid fallet, utan ibland kan flera taxeringsenheter i innehavarens hand bilda en förvärvskälla. Detta inträffar exempelvis om fastigheter brukas tillsammans som en förvaltningsenhet, något som jämförelsevis ofta inträffar i fråga om skogsfastigheter. För att fastigheter skall tillsammans bilda en förvaltningsenhet fordras inte bara att de har gemensam innehavare och står under överinseende av innehavaren eller dennes representant utan även att de står under gemensam förvaltning och drift på sådant sätt att de framträder, ekonomiskt sett, som en naturlig enhet.

Vidare är att märka att om olika skattskyldiga har inkomst av samma fastighet, så kan denna fastighet för den ene skattskyldige vara att anse som särskild förvärvskälla men för den andre som ingående i en mera omfattande förvärvskälla. Om ägaren av ett större gods har vissa därunder lydande hemman eller hemmansdelar utarrenderade men en del under eget bruk, så är varje utarrenderat område att för arrendatorns del räkna som särskild förvärvskälla under det att för ägaren godset i dess helhet kan bli en enda förvärvskälla. Härför erfordras emellertid att fastigheterna i ägarens hand bildar ett verkligt driftkomplex som inte bara har gemensam central ledning utan även gemensam förvaltning eller andra gemensamma driftkostnader.

Om flera fastigheter, som utgör en förvaltningsenhet, ligger till en del inom en kommun och till annan del inom annan kommun, skall inkomsten av sådan förvärvskälla fördelas till beskattning inom de olika kommunerna enligt bestämmelserna i 56 §.

18 Senaste lydelse 1978:925.

19 Senaste lydelse 1953:400.

20 Senaste lydelse 1979: 500.

12 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

2.21 Även i fråga om annan fastighet torde förvärvskälla i allmänhet sammanfalla med taxeringsenhet. Flera taxeringsenheter bildar dock i ägarens hand en förvärvskälla, om de brukas tillsammans som en förvaltningsenhet. Vid bedömande av frågan om flera taxeringsenheter skall anses som en förvaltningsenhet iakttages i tillämpliga delar vad som sägs ovan under punkt 1. Fastighetsbolags fastighetsinnehav torde i regel utgöra en förvaltningsenhet. Även t. ex. en enskild persons innehav av hyresfastigheter utgör en förvaltningsenhet, om fastigheterna, på sätt anges under punkt 1, står under gemensam ledning, förvaltning och drift. Som exempel på förvaltningsenhet kan också nämnas villor på brunnseller badortsanläggning och fritidshus o. d. på en fastighet.

Vad som sägs i fjärde stycket av punkt I gäller även i fråga om annanfastighet.

Därest skattskyldig helt eller delvis använder egen fastighet i av honom bedriven rörelse, ingår hyresvärdet av fastigheten, i den mån den sålunda disponerats, i intäkten av rörelsen och skall följaktligen icke upptagas såsom intäkt av annan fastighet, liksom omkostnader och utgifter för sålunda använd fastighet eller del därav icke få avdragas från intäkt av annan fastighet.

till 35 §

4.22 Med avyttring av fastighet likställs överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap. och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988), om överföringen eller uppdelningen sker mot ersättning helt eller delvis i pengar, samt avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap. samma lag. Har den ersättning i pengar som en skattskyldig erhållit på grund av en överföring enligt 5 kap. eller en uppdelning enligt 11 kap. nämnda lag inte överstigit 5 000 kronor, är dock inte någon del av vinsten skattepliktig. Om ersättningen i pengar överstiger 5 000 kronor, skall som skattepliktig inkomst tas upp så stor del av hela realisationsvinsten som ersättningen i pengar, minskad med 5 000 kronor, utgör av det totala vederlaget för överföringen eller uppdelningen, minskat med 5000 kronor, dock att den skattepliktiga inkomsten inte skall tas upp till högre belopp än som motsvarar den del av ersättningen i pengar som överstiger 5 000 kronor.

Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. Härmed avses ersättning på grund av sådan inskränkning i förfoganderätt till fastigheten som skett enligt naturvårdslagen (1964:822) eller på grund av motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller på grund av upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten för obegränsad tid (jfr punkt 8 av anvisningarna till 21 §). Engångsersättningen är i dessa fall att betrakta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten, anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av fastighetens hela värde vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyttjanderätten eller servitutsrätten.

Har den skattskyldige i samband med allframtidsupplåtelse fått ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, om den

21 Senaste lydelse 1978: 942.

22 Senaste lydelse 1981:256. 13

1** Riksdagen 1986/87. 6sami. Nr5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

skattskyldige yrkar det, anses som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen (jfr punkt 5 tredje stycket av anvisningarna till 21 §). Har den skattskyldige i nu avsett fall fått ersättning för avyttrade skogsprodukter, får 60 procent av ersättningen behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. Vad som sägs i detta stycke gäller dock endast om skatteplikt för ersättningen för avverkningsrätten eller skogsprodukterna inträtt under samma beskattningsår som ersättningen på grund av allframtidsuppiåtelsen.

Från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar som den skattskyldige under ett beskattningsår har fått på grund av upplåtelser inom en och samma kommun är han berättigad till avdrag med 2000 kronor om han inte visar att han haft avdragsgilla omkostnader enligt anvisningarna till 36 § till samma eller högre belopp. Avdraget får dock inte överstiga det sammanlagda ersättningsbeloppet för upplåtelser inom kommunen.

Från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar som den skattskyldige under ett beskattningsår har fått på grund av allframtidsupplåtelser är han berättigad till avdrag med 5 000 kronor, om han inte visar att han haft avdragsgilla omkostnader enligt anvisningarna till 36 § till samma eller högre belopp. Avdraget får dock inte överstiga det sammanlagda ersättningsbeloppet för upplåtelserna.

till 36 §

2 a.23 Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten tas upp som intäkt av fastighet eller av rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §) får i omkostnadsbeloppet inte inräknas utgift som hänför sig till sådan del av fastigheten som vid inkomsttaxeringen har behandlats enligt reglerna för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad fastighet eller i förekommande fall del därav har beräknats enligt 24 § 2 morn., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet, samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b eller c och för vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad, som inte har uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna har uppgått till minst 3000 kronor. Kostnad, som har uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden har uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket arbete som har utförts.

Har fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- eller underhållsarbete i ägarens byggnadsrörelse skall - med iakttagande av de begränsningar som har angetts i föregående stycke -

23 Senaste lydelse 1984: 1060.

14 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

som förbättringskostnad räknas det belopp som enligt punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 27 § har tagits upp som intäkt i rörelsen på grund av byggnadsarbetet.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m. m., som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på grund av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkterna 1, 4, 7 och 9 av anvisningarna till 22 § samt punkterna 1, 8 och 16 av anvisningarna till 29 §). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna till 25 § samt punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 §), dock inte för år då avdraget har understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall minskas även med belopp varmed fastigheten har avskrivits i samband med ianspråktagande av investeringsfond e. d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsatt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen, får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsatt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

till maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följande. Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen som belöper på egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken. Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - om det inte har beräknats enligt trettonde stycket sista meningen - liksom de förbättringskostnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminskningsavdrag och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet skall i den omfattning som anges i punkterna 6 a och 6 b nedan räknas om med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under den tid då fastigheten har innehafts.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten. Om det taxerade byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå till 10000 kronor, avdrages 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medges inte för tidigare år än år 1952 och inte heller för senare år än år 1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medges även för tid då denna byggnad funnits på fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medges avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av en del av en fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tillämpning

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

av de beloppsgränser som anges i andra och fjärde styckena skall dock hänsyn tas till förhållandena på hela fastigheten. Avdrag enligt tolfte stycket får göras endast om avyttringen har omfattat bostadsbyggnad som vid tiden för avyttringen var huvudbyggnad för hela fastigheten. På den skattskyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastighetsdelen - i stället för att beräknas enligt första meningen — tas upp till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet — i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. I sist avsedda fall skall, om den skattskyldige begär det och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eiler ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de fem första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §, skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. — anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 35 § erhåller avdrag från den eller de engångsersättningar han fått på grund av upplåtelser inom en och samma kommun får inte tillgodoräkna sig något omkostnadsbelopp hänförligt till dessa ersättningar.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat en del av en fastighet, skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastig -

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §, skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet — i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 35 § erhåller avdrag från den eller de engångsersättningar han fått på grund av upplåtelser får inte tillgodoräkna sig något omkostnadsbelopp hänförligt till dessa ersättningar.

17 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

hetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §. Har den skattskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970: 988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid avyttring av återstoden av fastigheten eller del därav med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m. m. ägt rum, är bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och underhållsarbete för vilket försäkringsersättning eller annan skadeersättning har utgått beaktas, såvida ersättningen inte räknas till skattepliktig inkomst enligt denna lag, vid beräkning av realisationsvinst endast i den mån kostnaden har överstigit ersättningen. Har sådan skattefri ersättning uppburits med större belopp än det som har gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, omräknat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger återstoden av det omräknade ingångsvärdet till grund för omräkning enligt tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastighet till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

4.24 Avdrag för realisationsför- 4. Avdrag för realisationsförlust, lust, beräknad enligt punkt 3 ovan, beräknad enligt punkt 3 ovan, får

får, om inte annat följer av andra göras från realisationsvinst eller

eller fjärde stycket, göras från så- lotterivinst, om inte annat följer av

dan realisationsvinst eller lotteri- andra stycket,

vinst som enligt punkt 5 av anvisningarna till 18 § är hänförlig till samma förvärvskälla som förlusten.

Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premieobligationer, som har utfärdats här i riket, får göras endast från realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de

24 Senaste lydelse 1985: 307.

18 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

med förlust avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare, får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring

av

a) sådan aktie i svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och

b) andel i sådan svensk aktiefond som, vid ingången av det år då andelen avyttras, till minst två tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisationsvinst eller lotterivinst som är hänförlig till samma beskattningsår som realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnat utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare beskattningsår, dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinst som det senare beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänförliga till det året.

till 46 §

6.25¶Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Avdraget får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §, får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomståret närmast dessförinnan.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i

25 Senaste lydelse 1986: 507.

19 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 §. Har skattskyldig, som — själv eller genom förmedling av juridisk person — drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som anges i andra stycket.

Oavsett föreskrifterna i de före- Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för gående styckena medges avdrag för avgift som avses i 46 § 2 mom. förs- avgift som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 i hemortskommunen ta stycket 6 inte med högre belopp

inte med högre belopp än skillna- än skillnaden mellan sammanlagda

den mellan sammanlagda beloppet beloppet av inkomster från olika

av inkomster från förvärvskällor, förvärvskällor och övriga avdrag

som är skattepliktiga i kommunen, enligt 46 §. Avdrag, som på grund

och övriga avdrag enligt 46 §. Kan av vad nu sagts inte kunnat utnytt avdrag

för avgift som avses i 46 §2 jas vid taxeringen för det beskatt mom.

första stycket 6 inte utnyttjas ningsår då avgiften betalades, får

i hemortskommunen, medges av- utnyttjas senast vid taxering för

drag för återstoden i annan kom- sjätte beskattningsåret efter betal mun

med belopp intill den där re- ningsåret. Inte heller i sistnämnda

dovisade inkomsten, i förekom- fall får avdraget överstiga vad som

mande fall efter andra avdrag en- återstår sedan övriga avdrag enligt

ligt 46 § som medges vid taxeringen 46 § gjorts.

i kommunen. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskatt -

20 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

ningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.

Med A-inkomst avses inkomst av tjänst samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Med B-inkomst avses övriga inkomster.

till 53 §

2 a. Till riket hänförs förutom Sveriges land- och sjöterritorium också varje annat område utanför Sveriges territorialvatten inom vilket Sverige i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler och avtal med främmande makter äger rätt att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar.

3. Med fast driftställe för rörelse avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken rörelsen helt eller delvis bedrivs.

Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt:

a) plats för företagsledning,

b) filial,

c) kontor,

d) fabrik,

e) verkstad,

f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar,

g) plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet,

h) fastighet som utgör omsättningstillgång i rörelse.

Fast driftställe anses också föreligga, om någon är verksam för rörelsen här i riket och har fått och regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal för rörelsens innehavare.

Fast driftställe anses däremot inte föreligga enbart av det skälet

21 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

3.26 Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar skall, såvida ersättningen skall hänföras till intäkt av rörelse och ersättningen härrör från här i riket bedriven rörelse, anses som intäkt av rörelse, som här bedrivits.

att någon bedriver affärsverksamhet här i riket genomförmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, om denne därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar skall anses som intäkt av rörelse som här bedrivits från fast driftställe, om ersättningen skall hänföras till intäkt av rörelse och om den härrör från en här i riket från fast driftställe bedriven rörelse.

till 70 §27

Å person, som i I mom. av denna paragraf avses, äro icke tillämpliga de om allmänna avdrag i 46 § 2 mom. meddelade bestämmelserna och icke heller föreskrifterna om grundavdrag (48 §) eller de i 50 och 51 §§för i riket bosatt person meddelade föreskrifterna om beskattningsbar inkomst och om lägsta skattepliktiga belopp. De i 49 § meddelade stadgarna äro icke gällande för dödsbo efter person, varom i I mom. av förevarande paragraf är fråga.

Bestämmelserna i 46 § 2 mom. om allmänna avdrag, i 48 § om grundavdrag och i 50 § om beskattningsbar inkomst tillämpas inte i fråga om skattskyldig som avses i 70 § 1 mom. Inte heller tillämpas bestämmelserna i 49 § beträffande dödsbo efter person som avses i 70 § I mom.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering, om inte annat följer av punkterna 2-5 nedan.

2. Äldre bestämmelser i 17 §, 23 § 1 och 2 morn., 26 § 1 och 2 morn., 30 § 1 och 7 morn., 46 § 1 mom. andra stycket samt 2 och4 morn., 48 § 2-4 morn., 50 § 1-3 morn., 53 § 2 och 3 morn., 61, 71 och 73 §§, punkterna I och 2 av anvisningarna till 18 § samt punkterna 4 och 6 av anvisningarna till 46 § tillämpas vid 1988 års taxering i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986.

3. Avdrag enligt punkt 4 av anvisningarna till 36 § för realisationsförlust, som hänför sig till 1987 eller tidigare års taxeringar, får till den del det avser förlust vid avyttring av fastighet göras endast i den mån den skattskyldige har realisationsvinst eller lotterivinst, som enligt de intill den 1 januari 1987 gällande reglerna om indelning i förvärvskällor skulle ha hänförts till samma förvärvskälla som realisationsförlusten.

26 Senaste lydelse 1981: 1150.

27 Senaste lydelse 1984:344.

4. Avdrag för underskott som avses i 46 § 1 mom. tredje stycket och som hänför sig till 1987 eller tidigare års taxeringar får, om det avser rörelse som bedrivits från fast driftställe, göras endast i den mån den skattskyldige har inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse som enligt de intill den 1 januari 1987 gällande reglerna om beskattningsort skulle ha hänförts till samma kommun som den förvärvskälla vari underskottet uppkommit.

5. De nya bestämmelserna i 53 § 1 morn., 66 § samt punkterna 2 a och 3 av anvisningarna till 53 § tillämpas inte vid taxering för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

SkU 1986/87:5

2¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 1 morn., 4 §, 6 § 1 och 3 mom. samt 16 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1 morn.2 Om vad som är att hänföra till skattepliktig inkomst och om beräkning av inkomst från olika förvärvskällor skall gälla vad i 17 § första och andra styckena samt 18-44 §§ kommunalskattelagen (1928: 370) är stadgat i den mån inte annat följer av denna lag.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs restituerad, avkortad eller avskriven vinstdelningsskatt i den mån avdrag har medgetts för skatten.

Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet, inkomst av annan fastighet eller inkomst av rörelsefår avdrag som i 45 § kommunalskattelagen sägs icke göras, och skall i följd härav såsom inkomst av förvärvskälla som nu sagts anses den enligt de i nämnda lag meddelade bestämmelserna beräknade nettointäkten.

4¶Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 §, avdrag göras för underskott i förvärvskälla. Vidare medges avdrag för vinstdelningsskatt som har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret. I fråga om underskott i förvärvskälla iakttas att

1) avdrag för realisationsförlust får göras endast från realisationsvinst eller lotterivinst,

2) avdrag inte får göras för underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) avdrag inte får göras för underskott på grund av avskrivning av skepp eller luftfartyg eller på köpe -

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1984: 1061.

3 Senaste lydelse 1984: 1061.

§3

Från det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 §, avdrag göras för underskott i förvärvskälla med de begränsningar som anges i 46 § 1 mom. andra— femte styckena kommunalskattelagen (1928:370). Vad som sägs i tredje stycket av nyssnämnda moment gäller dock inte i fråga om svenskt aktiebolag vars aktier noteras på börs eller är föremål för liknande notering eller i fråga om dotterföretag till sådant bolag.

Vidare medges avdrag för vinstdelningsskatt som har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret.

SkU 1986/87:5

24 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

kontrakt, som avser sådan tillgång, i vidare mån än som följer av 46 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:

370),

4) avdrag inte får göras för underskott i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av sjömansskatt.

Vad i första stycket 3 föreskrivs om begränsning av rätten till avdrag för underskott gäller inte i fråga om svenskt aktiebolag vars aktier noteras på börs eller är föremål för liknande notering eller i fråga om dotterföretag till sådant bolag.

Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret eller del av detta, får avdrag för periodiskt understöd, egenavgifter, försäkringspremier m. m. i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen.

Att avdrag inte är medgivet för underskott som uppkommit före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av 2 § 5 mom.

6 §

1 momf Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53 § 1 mom. a kommunalskattelagen (1928:370) samt, såvitt avser tid under vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här för inkomst av rörelse, som här bedrivits; bedrivits från fast driftställe;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. kommunalskattelagen och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket;

4 Senaste lydelse 1986:508.

25 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar skall, såvida ersättningen skall hänföras till intäkt av rörelse och ersättningen härrör från här i riket bedriven rörelse, anses som intäkt av rörelse, som här bedrivits.

3 morn.5 Bestämmelserna i 53 § 3 mom. första, tredje, fjärde och femte styckena kommunalskattelagen om taxering av oskiftat dödsbo äga motsvarande tillämpning vid taxering till statlig inkomstskatt.

I fråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i punkt 3 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.

3 m o m . Bestämmelserna i 53 § 3 mom. kommunalskattelagen

(1928:370) om taxering av dödsbo tillämpas också vid taxering till statlig inkomstskatt.

16 §

1 morn.6 Vad i denna lag stadgas om person, som varit här i riket bosatt, skall även gälla person som stadigvarande vistats i Sverige utan att vara bosatt här. Detsamma gäller den som har vistats tillfälligt här och har haft arbetsanställning, vid vilken skatteavdrag enligt 39 §

1 mom. uppbördslagen (1953:272) har kommit i fråga. Vad som nu har sagts om skattskyldig som har vistats här tillfälligt skall dock icke gälla vid tillämpning av 6§ 1 mom. och icke heller då den skattskyldige vid vistelsen här uppbär lön av anställning hos svenska staten eller svensk kommun om anställningen avses fortsätta utomlands.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Vid taxering för beskattningsår som har påböljats före ikraftträdandet tillämpas dock äldre bestämmelser i 6 § 1 mom. och därmed, på grund av hänvisningen i 6 § 1 mom. första stycket a till 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370), det senare lagrummet i dess lydelse intill den 1 januari 1987.

Vid 1988 års taxering tillämpas äldre bestämmelser i 2 § 1 mom. i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986.

1 mom. Vad som föreskrivs i denna lag om person, som varit bosatt här i riket, skall även gälla person som stadigvarande vistats i Sverige utan att vara bosatt här.

5 Senaste lydelse 1966: 725.

6 Senaste lydelse 1978:926.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ samt punkterna 1 -3 av anvisningarna till 2 § lagen (1960: 63) om förlustavdrag1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Med förlust, som enligt vad i 1 § sägs må genom förlustavdrag utnyttjas för förlustutjämning, förstås det belopp, varmed summan av skattskyldigs underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag visst beskattningsår (förluståret) överstigit sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor samma år. I nämnda summa inräknas ej underskottsbelopp som enligt 46 § I mom. tredje stycket kommunalskattelagen (1928: 370) får avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse.

Till förlustavdrag berättigar endast sådan förlust som hänför sig till beskattningsår, för vilket den skattskyldige enligt 22 § 1 mom. första stycket 1 taxeringslagen (1956: 623) har varit skyldig att avlämna självdeklaration, eller under vilket den skattskyldiges bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor uppgått till sådant belopp att han enligt bestämmelserna vid 2, 3 eller 4 nämnda stycke har varit skyldig att avlämna självdeklaration. Vid bedömande av fråga om rätt till förlustavdrag föreligger skall beträffande äkta makar och dödsbo också iakttas vad som föreskrivs i tredje och sjätte styckena i nämnda moment. För rätt till förlustavdrag krävs också att deklarationsskyldigheten för förluståret har fullgjorts under vederbörligt taxeringsår.

Rätten till förlustavdrag bort- Rätten till förlustavdrag bortfaller, om förlusten för förluståret faller, om förlusten för förluståret ej uppgår till 1 000 kronor. Detta inte uppgår till 1 000 kronor. gäller inte vid taxering till kommu- (Se vidare anvisningarna.)

nal inkomstskatt om den skattskyldiges förluster under förluståret i olika kommuner sammanlagt uppgår till minst 1000 kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

3 §3

Förlustavdrag må utnyttjas senast det beskattningsår, för vilket taxering sker sjätte eller - såvitt gäller förlustavdrag som yrkas av aktiebolag eller ekonomisk förening - tionde kalenderåret efter det, då taxering för förluståret ägt rum. Förlustavdraget må, om den skattskyldige så önskar, fördelas på två eller flera år inom den nyss angivna tidsperioden. Hinder möter ej att med olika belopp erhålla förlustavdrag vid taxering till statlig och till kommunal inkomstskatt.

Rätten till förlustavdrag bort- Rätten till förlustavdrag bortfaller, om den skattskyldige för för- faller, om den skattskyldige för förluståret åsatts taxering, vid vilken luståret åsatts taxering, vid vilken

beskattningsbar inkomst fastställts. beskattningsbar inkomst fastställts.

SkU 1986/87:5

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987.

2 Senaste lydelse 1984: 1088.

3 Senaste lydelse 1984: 1063.

27 Nuvarande lydelse

Vad nu sagts har dock ej avseende å fall, där fastställandet av den beskattningsbara inkomsten berott på att investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet återförts till beskattning eller, såvitt fråga är om taxering till kommunal inkomstskatt, garantibelopp för fastighet upptagits såsom skattepliktig inkomst.

Har skattskyldig försatts i konkurs och har konkursen icke blivit nedlagd på grund av att borgenärerna erhållit full betalning, må den skattskyldige vid taxering för det beskattningsår, varunder beslut om konkursen meddelats, och för senare år icke åtnjuta avdrag enligt denna lag för förlust, som uppkommit under konkursen eller tidigare.

Har skattskyldig eller vanligt handelsbolag eller kommanditbolag, vari han är delägare, erhållit ackord utan konkurs, må i förlustavdrag, som enligt denna lag medgives vid taxering för det beskattningsår, varunder ackordet beviljats, eller för senare år, icke inräknas under förstnämnda beskattningsår eller tidigare uppkommet underskott i sådan förvärvskälla, till vilken efterskänkt skuld varit att hänföra.

Avdrag enligt denna lag är inte medgivet för förlust som uppkommit före eller i samband med sådana företagsöverlåtelser som avses i 2 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Föreslagen lydelse

Vad nu sagts har dock ej avseende å fall, där fastställandet av den beskattningsbara inkomsten berott på att investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet återförts till beskattning.

Anvisningar

till 2 §

l.4 Förlust, som berättigar till förlustavdrag, skall beräknas på grundval av den för förluståret avgivna självdeklarationen men får bestämmas till större eller mindre belopp än vad deklarationen utvisar. Avdrag för värdeminskning av tillgång i förvärvskälla och på grund av avyttring av skog får dock inte tillgodoräknas den skattskyldige med större belopp än han har yrkat i deklarationen för förluståret.

Har särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet eller annan investeringsfond än allmän investeringsfond återförts till beskattning, skall vid beräkning av den förlust, som berättigar till förlustavdrag, bortses från det belopp, som på grund av återföringen upptagits som skattepliktig intäkt. Vad nu sagts gäller endast i den mån det till beskattning återförda beloppet inryms i den för förluståret fastställda beskattningsbara inkomsten minskad, i förekommande fall, med garantibelopp för fastighet.

Har särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet eller annan investeringsfond än allmän investeringsfond återförts till beskattning, skall vid beräkning av den förlust, som berättigar till förlustavdrag, bortses från det belopp, som på grund av återföringen upptagits som skattepliktig intäkt. Vad nu sagts gäller endast i den mån det till beskattning återförda beloppet inryms i den för förluståret fastställda beskattningsbara inkomsten.

SkU 1986/87:5

4 Senaste lydelse 1981:298.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

2. I förlustavdrag att utnyttjas vid taxering till statlig inkomstskatt må endast sådana underskott i förvärvskälla och andra allmänna avdrag inräknas, för vilka den skattskyldige varit jämlikt 4 § / mom. lagen om statlig inkomstskatt berättigad till avdrag vid taxering för förluståret men som han då ej kunnat utnyttja. Förlustavdrag må icke omfatta realisationsförlust i den mån densamma överstiger till förluståret hänförlig skattepliktig inkomst i form av realisationsvinst och lotterivinst.

3. I förlustavdrag att utnyttjas vid taxering till kommunal inkomstskatt må endast sådana underskott i förvärvskälla och andra allmänna avdrag inräknas, för vilka den skattskyldige ägt vid taxering för förluståret njuta avdrag jämlikt 46 §

1 och 2 mom. kommunalskattelagen men som han då ej kunnat utnyttja. Därvid iakttages att ett icke utnyttjat underskott i förvärvskälla inom viss kommun grundar rätt till förlustavdrag allenast vid taxering av inkomst från förvärvskälla, som enligt bestämmelserna om beskattningsort är att hänföra till samma kommun. Vad angår i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen omförmält avdrag, som icke kunnat utnyttjas vid taxering för förluståret i hemortskommunen eller, jämlikt 4 mom. sistnämnda paragraf, i annan kommun, må sådant avdrag genom senare förlustavdrag tillgodoföras den skattskyldige, i första hand vid taxering i hans hemortskommun — detta oavsett om hemortskommunen är en annan än under förluståret — och i andra hand vid taxering i annan kommun, därvid i förekommande fall bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen äga motsvarande tillämpning.

Exempel utvisande beräkning av förlustavdrag vid taxering till kommunal inkomstskatt:

. 2. I förlustavdrag att utnyttjas vid taxering till statlig inkomstskatt får endast inräknas sådana underskott i förvärvskälla och andra allmänna avdrag för vilka den skattskyldige enligt 4§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt varit berättigad till avdrag vid taxering för förluståret men som han ej kunnat utnyttja då.

3. I förlustavdrag att utnyttjas vid taxering till kommunal inkomstskatt får endast inräknas sådana underskott i förvärvskälla och andra allmänna avdrag för vilka den skattskyldige enligt 46 § 1 och 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) varit berättigad till avdrag vid taxering för förluståret men som han ej kunnat utnyttja då.

29 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

Kommun

A B

(= hem(ortskommun) -

Överskott i för -

värvskälla

Underskott i för -

värvskälla

14000 6 000

-4000 -6000

Allmänna avdrag enl. 46 § 2 mom. kommunalskatte -

lagen

Förlustavdrag

20000 -

24000 6 000

I beloppet 24 000 kronor ingå alltså andra allmänna avdrag än underskott i förvärvskälla med 20000 kronor. Sistnämnda belopp, 20000 kronor, avräknas - när fråga uppkommer om förlustavdragets tillgodoförande — i första hand vid taxering i den skattskyldiges hemortskommun, oavsett vilken denna dåmera kan vara, och i andra hand, i enlighet med vad ovan sagts, vid taxering i annan kommun. Återstående del av förlustavdraget, 4 000 kronor, får så länge A kommun utgör den skattskyldiges hemortskommun, utnyttjas allenast vid taxering i denna kommun. Förlustavdraget å 6 000 kronor kan medgivas endast vid taxering i B kommun. Om den skattskyldige efter förluståret byter hemortskommun, får förlustavdraget å 4000 kronor, till den del detsamma utgöres av underskott å fastighet belägen i A kommun eller å rörelse utövad från fast driftställe i nämnda kommun, utnyttjas endast vid taxering i A

nämnda förlustavdrag får däremot utnyttjas vid taxering i den nya hemortskommunen. Har den skattskyldige i hemortskommunen underskott i flera förvärvskällor, skall det belopp, varmed summa underskott i förvärvskälla överstiger summa överskott, anses fördela sig å de olika förvärvskällorna i förhållande till storleken av underskotten i desamma.

I avseende å taxering till kommunal inkomstskatt skall ock följande 30

kommun. Återstående de! av sist -

iakttagas.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

Är skattskyldig berättigad till förlustavdrag, som omfattar såväl underskott i förvärvskälla som andra allmänna avdrag, och har förlustavdraget tidigare utnyttjats men allenast till viss del, skall så anses som om vad som utnyttjats i första hand hänför sig till underskottet i förvärvskälla, under förutsättning att hinder i enlighet med vad förut sagts icke förelegat mot förlustavdragets utnyttjande i denna del.

Garantibelopp för fastighet må ej inräknas i inkomst, varemot förlustavdrag får göras.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-4 nedan.

2. Äldre bestämmelser i 2 och 3 §§ samt punkt 1 av anvisningarna till 2 § tillämpas i fråga om förluster som hänför sig till 1987 och tidigare års taxeringar. Detsamma gäller i fråga om förluster som hänför sig till 1988 års taxering, i den mån den skattskyldige då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 maj 1986.

3. Vid taxering till kommunal inkomstskatt får förlustavdrag, som hänför sig till 1987 och tidigare års taxeringar, till den del det avser underskott av fastighet eller av rörelse som bedrivits från fast driftställe göras endast i den mån den skattskyldige har inkomst som enligt de intill den 1 januari 1987 gällande reglerna om beskattningsort skulle ha hänförts till samma kommun som den förvärvskälla vari underskottet uppkommit.

4. Skall skattskyldig vid 1988 års taxering på grund av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:473) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) åsättas taxering i annan kommun än hemortskommunen, skall förlustavdrag som avser underskott i förvärvskälla i den andra kommunen i första hand avräknas vid taxeringen där.

4 Förslag till

SkU 1986/87:5

Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1986: 468) om avräkning av utländsk skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga inkomstskatt, beräknad utan avräkning, som dessa inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad inkomst).

Kommunal inkomstskatt i en kommun anses hänföra sig till de utländska inkomsterna till sä stor del som dessa utgör av den skattskyldiges sammanräknade inkomst vilken skall taxeras i denna kommun.

Föreslagen lydelse

Den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga inkomstskatt, beräknad utan avräkning, som dessa inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad inkomst). Motsvarande gäller i fråga om kommunal inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

5 Förslag till

SkU 1986/87:5

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 6 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

I morn.2 Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysiska personer, vilka var bosatta här i riket vid beskattningsårets utgång, och dödsbon efter personer, som vid dödsfallet var bosatta här i riket, med undantag av dödsbon som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas såsom handelsbolag, samt sådana familjestiftelser som avses i 10 a § tredje stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inte på grund av medlemskapet äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juridisk person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952: 166) om häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna eller förvaltar sockenallmänning, sockensamfälld mark eller mark som av ålder är samfälld o. d. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst och om ej annat följer av femte stycket:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke c) fysiska personer, vilka inte

voro här i riket bosatta vid be- var bosatta här i riket vid beskatt skattningsårets

utgång, oskifta ningsårets utgång, och dödsbon ef dödsbon

efter personer, som vid ter personer, som vid dödsfallet

dödsfallet icke voro här i riket bo- inte var bosatta här i riket, samt

satta, samt utländska bolag: utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid be- för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i ri- skattningsårets utgång haft här i riket nedlagd, till den del den icke ket nedlagd, till den del den icke

utgjorts av svenska aktier eller an- utgjorts av svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, dock att delar i svensk aktiefond, dock att

skattskyldighet föreligger för så- skattskyldighet föreligger för sådana aktier och andelar, som äro dana aktier och andelar, som varit

nedlagda i rörelse här i riket. nedlagda i rörelse som bedrivits

från fast driftställe här i riket.

För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och jordbru- Hypoteksföreningar och före kets

kreditkassor äro frikallade från ningsbanker är frikallade från skatt 1

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

2 Senaste lydelse 1984: 1080. 33

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87:5

skattskyldighet för förmögenhet. skyldighet för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter Utländska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet är frikallade från skattskyldighet för

för förmögenhet, som hänför sig till förmögenhet, som hänför sig till här i

här i riket bedriven försäkringsrö- riket bedriven försäkringsrörelse,

reise.

Skattskyldiga som avses i 7 § 4-6 mom. lagen om statlig inkomstskatt är frikallade från skattskyldighet för förmögenhet. För förmögenhet nedlagd i rörelse föreligger skattefrihet dock endast om den skattskyldige är frikallad från skattskyldighet för inkomst av rörelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Vid denna taxering skall dock iakttas att den som på grund av punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och första stycket andra meningen av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:000) om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt inte skall taxeras för inkomst av rörelse, som bedrivits här i riket från fast driftställe, inte heller skall taxeras till statlig förmögenhetsskatt för förmögenhet nedlagd i rörelsen.

6 Förslag till

SkU 1986/87:5

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet, oskiftat dödsbo efter sådan person, utländskt bolag eller juridisk person, som enligt 16 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall likställas med utländskt bolag, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits här.

För handelsbolag, kommanditbolag, rederi och dödsbo, på vilket enligt 53 § 3 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas bestämmelserna om handelsbolag, föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits här i landet och som belöper på delägare som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter sådan person, utländskt bolag eller juridisk person, som enligt 16 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall likställas med utländskt bolag, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits från fast driftställe här i riket.

För handelsbolag, kommanditbolag, rederi och dödsbo, på vilket enligt 53 § 3 mom. tredje stycket kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas bestämmelserna om handelsbolag, föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger vidare för utdelningsberättigad, om denne genom annat fång än arv eller testamente innehar rätt till utdelningen utan att ha förvärvat även aktien. Detta gäller dock ej om den utdelningsberättigade enligt 7 § lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt skall likställas med ägare i fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet för den aktie, på vilken utdelningen belöper, eller, i fall han ej är underårig, genom gåva erhållit rätten till utdelningen för en tid icke understigande tio år eller för sin återstående livstid.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.

35 SkU 1986/87:5

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. De äldre bestämmelserna tillämpas dock på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning dessförinnan. I fråga om utdelning som utgör inkomst av rörelse och blivit tillgänglig för lyftning efter ikraftträdandet tillämpas också de äldre bestämmelserna, om 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller 6§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i momentens lydelse intill den 1 januari 1987 skall tillämpas på inkomsten.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Som ägare av fastighet anses vid Bestämmelserna i 1 kap. 5 § fastillämpningen av denna lag den tighetstaxeringslagen (1979:1152)

som enligt kommunalskattelagen om vem som i vissa fall skall anses

(1928:370) är skyldig att betala som ägare av fastighet gäller också

skatt för garantibelopp för fastig- vid tillämpningen av denna lag. heten.

Har huvudman för allmän va-anläggning träffat avtal med annan än fastighetsägare om brukande av anläggningen, gäller för denne vad som i lagen föreskrives om fastighetsägare.

När omständigheterna föranleder det tillämpas bestämmelse om fastighet i denna lag på byggnad eller annan anläggning, som ej tillhör ägaren till marken. Vad som i lagen föreskrives om ägare av fastighet skall därvid gälla anläggningens ägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

SkU 1986/87:5

8 Förslag till

SkU 1986/87:5

Lag om ändring i lagen (1981: 1354) om allmänna värmesystem

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1981: 1354) om allmänna värmesystem skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

4¶Som ägare av en fastighet anses vid tillämpningen av denna lag den som enligt kommunalskattelagen (1928:370) är skyldig att betala skatt för garantibelopp för fastigheten.

Har huvudmannen för ett allmänt värmesystem träffat avtal med någon annan än fastighetsägaren om brukande av systemet gäller för denne vad som i lagen föreskrivs om fastighetsägare.

När omständigheterna föranleder det tillämpas bestämmelser om fastighet i denna lag på byggnad eller annan anläggning som inte tillhör ägaren till marken. Vad som i lagen föreskrivs om ägaren av fastighet skall därvid gälla anläggningens ägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Motionerna

I motion 1986/87:Skl02 av Kjell Johansson m. fl. (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utbobeskattningen.

I motion 1986/87:N121 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) yrkas avslag på proposition 1986/87:12. Motionen har överlämnats till utskottet från näringsutskottet i vad den avser ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Utskottet

Våren 1986 genomfördes omfattande ändringar i den kommunala beskattningen (prop. 1985/86:150, SkU 50>). Bl. a. slopades — med verkan fr. o. m. 1988 års taxering — den kommunala garantibeskattningen och utbobeskattningen av fysiska personer och dödsbon. Riksdagens beslut omfattade de grundläggande lagreglerna.

Den nu aktuella propositionen - 1986/87:30 - innehåller i huvudsak förslag till olika konsekvensändringar och förtydliganden som föranleds av reformen.

I motion Skl02 anför Kjell Johansson m.fl. (fp) att reformen i våras innebär ett väsentligt skattebortfall för vissa kommuner. Motionärerna vidhåller det då framförda kravet att konsekvenserna för de enskilda kommunerna klarläggs.

Föreslagen lydelse

§

Bestämmelserna i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) om vem som i vissa fall skall anses som ägare av fastighet gäller också vid tillämpningen av denna lag.

Riksdagens beslut i våras grundade sig på förutsättningen att de kommunalekonomiska frågorna skulle komma att få en för kommunerna tillfredsställande lösning. Kommunerna skulle få kompensation för sina minskade intäkter, och avsikten var att en proposition härom skulle läggas fram våren 1988 på grundval av resultatet av 1987 års taxering. Dessa riktlinjer gäller fortfarande. Eftersom syftet med motionen således redan är tillgodosett avstyrker utskottet densamma.

Ett av förslagen i propositionen innebär att frågan om rätt hemortskommun vid beskattning här i landet regleras i en speciell situation. Våren 1985 beslutade riksdagen (prop. 1984/85:175, SkU 59) att den som flyttat utomlands ändå skulle kunna anses som bosatt här i landet om han under beskattningsåret haft väsentlig anknytning till Sverige. I den aktuella propositionen föreslås att man nu reglerar frågan om vilken kommun som i så fall skall anses som rätt beskattningsort.

Med anledning av vad som anförs i motionen i denna fråga vill utskottet framhålla att det inte i detta sammanhang är aktuellt att ompröva riksdagens ställningstagande beträffande det grundläggande bosättningsbegreppet. I motionen har inte framförts några invändningar mot att den nyss angivna detaljfrågan löses på det sätt som nu föreslås i propositionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet de förslag som läggs fram i proposition 30.

Ett av förslagen i propositionen berör ett lagrum som också tas upp i proposition 12. I den sistnämnda propositionen föreslås att orden ”jordbrukets kreditkassor” i 6 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt byts ut mot ”föreningsbanker”. Detta förslag kan genomföras utan att avvakta riksdagens ställningstagande till propositionen i övrigt. Utskottet förordar att detta sker nu och föreslår samtidigt en redaktionell ändring i lagrummet. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion N121 av Christer Eirefelt m. fl. (fp) yrkande 1 i vad yrkandet kan anses omfatta denna fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk 102,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:30 och till proposition 1986/87:12 i vad den behandlas i detta betänkande, med avslag på motion 1986/87:N121 yrkande 1 i motsvarande del och till följd av vad utskottet anfört antar de här ovan på s. 3-38 återgivna lagförslagen.

Stockholm den 25 november 1986 På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

SkU 1986/87:5

39 Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s)*, Karl Björzén (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s) och Leif Olsson (fp)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1986/87:5

gotab Stockholm 1386 11844