Prop. 1986/87:30

om följdändringar till slopandet av den kommunala garanti- och utbobeskattningen.

Regeringens proposition 1986/87: 30

om följdändringar till slopandet av den Prop kommunala garanti- och utbobeskattningen 1986/87: 30 m.m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 september 1986.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-OlofFeldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen beslöt våren 1986 i bl. a. förenklingssyfte omfattande ändringar i den kommunala beskattningen. Huvudpunkterna i reformen innebär att den kommunala garantibeskattningen och utbobeskattningen av fysiska personer slopas fr.o.m. taxeringen 1988. Riksdagens beslut avsåg endast de grundläggande lagreglerna i reformen. I propositionen behandlas ytterli- gare ändringar som behöver göras i skatteförfattningarna. Förutom rena konsekvensändringar föreslås vissa materiella ändringar och förtydligan- den. Detta gäller bl.a. definitionen av rörelse bedriven här i riket. en utvidgning av begreppet riket till att omfatta också kontinentalsockeln samt beskattningsorten för den som på grund av sin anknytning till riket anses bosatt här.

De nya reglerna skall i princip tillämpas på beskattningsår som påbörjats den ljanuari 1987 eller senare.

Lagförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet. Pro— positionen innehåller därför -— förutom själva lagförslagen (s. 2—37) — tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 38), lagrådets yttrande (s. 58) och föredragande statsrådets ställningstagandc till lagrådets syn- punkter (s. 62).

Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslaget måste därför läsa alla tre delarna.

1. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (21928: 370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)[ dels att 23 ä 2 mom.. 26 & 2 mom., 30 ä 7 mom., 46 ä 4 mom.. 48 ä 4 mom., 51 och 61 åå, punkt 5 av anvisningarna till 18 5, anvisningarna till 34 &. anvisningarna till 37 % samt punkt 4 av anvisningarna till 46 så skall upphöra att gälla.

dels att nuvarande 23 ä 1 mom., 26 ä 1 mom. och 305 .1 mom. skall betecknas 23, 26 respektive 30 %,

dels att 17 och 18 55, de nya 23, 26 och 30 55. 46 ä 1 och 2 mom.. 48 ä 2 och 3 mom.. 50 5, 535 1—3 mom., 66 .5, 705 1 mom., 71 och 73 55, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 18 5, punkt 4 av anvisningarna till 35 &. punkterna 2 a och 4 av anvisningarna till 36 5. punkt 6 av anvisningar- na till 46.5. punkt 3 av anvisningarna till 53 5 samt anvisningarna till 70 & skall ha följande lydelse.

dels att det i anvisningarna till 53 & skall införas en ny punkt, Za. av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 52

Kommunal inkomstskatt utgår för:

a) inkomst av jordbruksfastighet,

b) inkomst av annanfastiglzet,

c) inkomst av rörelse,

d) inkomst av tjänst,

e) inkomst av tillfällig fört-'ärvsverksamhet samt 0 inkomst av kapital. För ett vart av nu nämnda slag av inkomst skall inkomsten av varje särskild förvärvskälla uppskattas för sig.

Att kommunal inkomstskatt skall i vissa fall utgå å garantiheloppför fastighet framgår av bestämmel- serna i47 $.

18 &

Såsom särskild förvärvskälla anses i fråga om:

a) jt'7rdbruksfastighet: varje fastighet. fastighetsdel eller komplex av fastigheter, som i ägarens eller brukarens hand är att anse såsom förvalt— ningsenhet;

b) unnanfhstiglzet: varje fastighet, fastighetsdel eller komplex av fastig- heter, som är att anse såsom förvaltningsenhet: dock att fastighet. till den del densamma ingått uti av ägaren driven rörelse, skall anses tillhöra förvärvskällan rörelse:

' Senaste lydelse av 23 52 mom. 1953:400 61 & 1967:748 26 ä 2 mom. 1953: 400 punkt 5 av anvisningarna till 18 5 1981: 387 30 ä 7 mom. 1969: 749 anvisningarna till 34 5 1953: 400 46 & 4 mom. 1958: 86 anvisningarna till 37 ;" 1953: 400 48 ä 4 mom. 1970: 162 punkt 4 av anvisningarna till 46 5 1958: 86, 51 s" 1955: 122 2 Senaste lydelse 1953: 400. 3 Senaste 1yde1scl951 : 790.

lx)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) rörelse: varje förvärvsverksamhet. som är att anse såsom självstän-

dig rörelse;

d) tjänst: all till tjänst hänförlig förvärsverksamhet. som skattskyldig utövat, ävensom alla honom tillkommande, till tjänst hänförliga inkomstgi- vandc rättigheter;

e) tillfälligförvärvsverksamhet: 1. icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom ävensom deltagande i lotteri. försåvitt enligt denna lag inkomsten därav skall beskattas i en och samma kommun .'

e) tillfälligförvärvsverksamltet:

1. icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom samt del— tagande i lotteri;

2. all övrig tillfällig förvärvsverksamhet. som skattskyldig utövat;

f) kapital:

1. all skattskyldig tillhörig egendom, därav intäkten skall hänföras till intäkt av kapital, dock med undantag av fastighet och rörelse i utlandet: 2. all fastighet och rörelse, som skattskyldig haft i utlandet.

(Se vidare anvisningarna.)

23.5

I mom .4 Vad som återstår av intäkt av jordbruksfastighet, sedan avdrag enligt 22 & gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående balans, utgör nettointäkt av jordbruks- fastighet. Beträffande makar gäller särskilda bestämmelser i anvisning- arna till 52 5.

Vad som återstår av intäkt av jordbruksfastighet, sedan avdrag enligt 22 ll gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående balans. (net- tointäkten) utgör inkomst av jordbruksfastighet. Beträffande makar gäller särskilda bestämmel- ser i anvisningarna till 52 5.

265

] mom .5 Vad som återstår av intäkt av annan fastighet. sedan av- drag enligt 25 & gjorts och, om in- täkter och avdrag har beräknats en- ligt bokföringsmässiga grunder, hänsyn tagits till in- och utgående balans. utgör nettointäktav an- nan fastighet.

Vad som återstår av intäkt av an- nan fastighet, sedan avdrag enligt 25 & gjorts och, om intäkter och av- drag har beräknats enligt bokfö— ringsmässiga grunder, hänsyn tagits till in- och utgående balans, (net— tointäkten) utgör in ko mst av an- nan fastighet.

30ä

] mom ." Vad som återstår av intäkt av rörelse, sedan avdrag en- ligt 29 s gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående balans, utgör nettointäkt av rörelse. Beträf- fande makar gäller särskilda be- stämmelser i anvisningarna till 52 å.

" Senaste lydelse 1976: 1094. 5 Senaste lydelse 1978: 942. 5 Senaste lydelse 1976: 1094.

Vad som återstår av intäkt av rö- relse. sedan avdrag enligt 29 & gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående balans, (nettointäkten) ut- gör inkomst av rörelse. Beträf- fande makar gäller särskilda be- stämmelser i anvisningarna till 52 &.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

465

1 mom.7 Uppkommer under- skott vid beräkningen av inkomst av förvärvskälla får. med de undan- tag som anges i detta moment och med iakttagande av föreskriften i 74 &, underskottet avräknas från den skattskyldiges inkomst från andra förvärvskällor i den mån un-

1 mom. Uppkommer under- skott vid beräkningen av inkomst av förvärvskälla får, med de undan- tag som anges i detta moment och med iakttagande av föreskriften i 74 &. underskottet avräknas från den skattskyldiges inkomst från andra förvärvskällor.

derskottet och inkomsten enligt 56—59 åå hänför sig till samma kommun.

Avdrag medges inte för 1) underskott av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom eller av deltagande i lotteri.

2) underskott av fastighet eller rörelse i utlandet. 3) underskott som har uppkom- mit på grund av att avdrag enligt 45 # överstigit nettointc'ikten avfär- värvskällan.

4) underskott i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av sjömansskatt.

3) underskott i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av sjömansskatt.

Har avdrag gjorts enligt 1 5 lagen (1966: 172) om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m.m. och uppkommer underskott i förvärvskällan får den del av underskottet som svarar mot avdraget avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Har avdrag gjorts för värdeminskning av skepp eller luftfartyg och överstiger avdraget för år räknat 10 procent av anskaffningsvärdet av skepp eller 15 procent av anskaffningsvärdet av luftfartyg gäller samma begränsning av rätten att avräkna underskott i fråga om den överskjutande delen av avdraget. För underskott som inte har kunnat utnyttjas föreligger rätt till avdrag senast vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter det kalenderår då taxering skett för det beskattningsår då underskottet uppkom. Sådant avdrag får dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av inkomst av rederi—, luftfarts- och varvsrörelse sedan denna inkomst i förekommande fall minskats med annat underskott som avses i detta stycke.

Tredje Stycket tillämpas inte på fiskeskepp eller köpekontrakt som avser fiskeskepp. om den skattskyldige har licens enligt förordningen ( 1978: 517) om licens för yrkesfiskare eller är medlem i fiskelag som har sådan licens.

Föreligger synnerliga skäl. får regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer medge undantag från tillämpning av tredje stycket. Bryter skattskyldig mot villkor som har uppställts för medgivandet, skall taxering ske enligt tredje stycket på samma sätt som vid eftertaxering för det beskattningsår som medgivandet avser.

2 mom.8 1 hemortskommunen 2 mom. Skattskyldig, som har får skattskyldig. som varit besatt här i riket under hela beskattnings- året. dessutom göra avdrag:

7 Senaste lydelse 1984: 1060. ** Senaste lydelse 1986: 507.

varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, får dessutom göra avdrag:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

!) för periodiskt understöd eller därmedjämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den ut- sträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

3) för obligatoriska avgifter som den skattskyldige, på grund av arbete i ett annat nordiskt land, enligt slutligt fastställd debitering skall betala i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1981: 1284) om tillämpning av en konvention den 5 mars 1981 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet, om den avgifts- grundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i Sverige;

4) för belopp som den skattskyldige under beskattningsåret har betalat för eller tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn intill dess barnet fyllt 18 år eller intill dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola. gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3 000 kronor för varje barn;

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjö- mansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsför- säkring och underhållsbidrag, som anges i första stycket 4) och 6), endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidra- get vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt- ningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.

485

2 mom? Skattskyldig fysisk 2 person, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret. äger att å den [ hemortskammunen taxe— rade inkomsten åtnjuta kommunalt

mom. Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret, har rätt till kommunalt grundavdrag med 10000 kronor.

grundavdrag med 10000 kronor.

Har skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön eller annan gott- görelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1958z295) om sjö- mansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskattningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt l ä 2 mom. lagen skattepliktig dagpenning. Det sålunda beräknade grundavdraget avrundas uppåt till helt hundratal kronor.

3 mom.") Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt endast under en del av beskatt— ningsåret, äger [ lzemortskom- munen åtnjuta kommunalt grund- avdrag med en tolftedel av 10000 kronor för varje kalendermånad el- ler del därav, varunder han varit

9 Senaste lydelse 1986: 507. '0 Senaste lydelse 1986: 507.

3 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket endast under en del av beskatt- ningsåret. har rätt till kommunalt grundavdrag med en tolftedel av 10000 kronor för varje kalender- månad eller del därav, varunder han varit bosatt här i riket. Härvid

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

här i riket bosatt. Härvid gäller be- gäller bestämmelserna i 2 mom. stämmelserna i 2 mom. andra andra stycket. Det sålunda beräk- stycket. Det sålunda beräknade nade grundavdraget avrundas upp- grundavdragct avrundas uppåt till åt till helt hundratal kronor. helt hundratal kronor.

505 1mom.Skattskyldigs inom en 1 mom. Skattskyldigs be- kommun beskattningsbara skattningsbara inkomst in ko m st skall. med iakttagande fastställs enligt bestämmelserna i 2 av vad nedan i 51 och 52 55 stad- och 3 mom. samt 52 %. gas, fastställas enligt de i 2 och 3 mom. angivna grunder.

2 mom.” För fysisk person, 2 mom. För fysisk person, som som varit här i riket bosatt under varit bosatt här i riket under hela hela eller någon del av beskatt- eller någon delav beskattningsåret. ningsåret, utgöres såvitt angår utgörs den beskattningsbara in- hemortskommunen den beskatt- komsten av den taxerade inkoms- ningsbara inkomsten av den taxera- ten minskad med kommunalt de inkomsten minskad med kom- grundavdrag. Den beskattningsbara munalt grundavdrag. Den beskatt- inkomsten skall anges i helt hund- ningsbarainkomsten skallangivasi ratal kronor, så att överskjutande helt hundratal kronor. så att belopp, som inte uppgår till helt överskjutande belopp, som icke hundratal kronor, bortfaller. uppgår till helt hundratal kronor. bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålder- dom. underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmedjämförlig omstän- dighet, må efter taxeringsnämndens eller. om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxe- ringsåret, länsrättens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10000 kronor. Har skatt- skyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit av- drag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det belopp. varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn ( existensminimmn) är den skattskyldige berättigad till av- drag för nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folk- pension, är — om särskilda omständigheter icke föranleda annat -— berätti- gad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

” Senaste lydelse 1984: 1060.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i andra stycket sägs angående tid och ordning för särskild framställ- ning om avdrag samt angående minskning av avdraget med belopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

3 mo m .12 För skattskyldig, som i2 mom. avses, såvitt angår annan kommun än hemortskommunen. ut- gör den taxerade inkomsten tillika beskattningsbar inkomst, utom i fall varom nedan i andra stycket förmäles.

Kan kommunalt grundavdrag helt eller delvis icke utnyttjas ihern- ortskommunen och ltar taxerad in- komst påförts den skattskyldige i annan kommun, skall bristen av- räknas från sistnämnda inkomst. Därvid skola i förekommande fall bestämmelserna ipunkt 4 av anvis- ningarna till 46 5 äga motsvarande tillämpning. Vad efter dylik avräk- ning återstår utgör för den skatt- skyldige beskattningsbar inkomst i kommunen.

För annan skattskyldig än som i 2 mom. avses utgör den taxerade in- komsten tillika beskattningsbar in- komst.

3 mom. För annan skattskyldig än som avses i 2 mom. utgör den taxerade inkomsten tillika beskatt- ningsbar inkomst.

Den beskattningsbara inkomsten avrundas nedåt till helt hundratal kro-

nor.

(Se vidare anvisningarna.)

535

I mom.13 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 åå sägs:

a) fysisk person: för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt för tid. under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits från fast driftställe;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ- ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:

'2 Senaste lydelse 1984: 1060. '3 Senaste lydelse 1986: 507.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962z381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 10000 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste- pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för- säkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293") om ersätt- ning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst- göring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskade- skydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349); för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst:

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen ( 1981: 691) om socialav- gifter, för restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 ä 2 mom. första stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet här i riket el- ler rörelse som bedrivits från fast

fastighet eller rörelse och av egen- dom som avses i 35 5 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; samt

driftställe här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 355 3 a mom. och som innefattar nyttjan- derätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring dels av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 &. dels av konvertibla skuldebrev som utgivits av svenska aktiebolag och dels av sådana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avses i 35 ä 3 mom. första stycket, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalen- derår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) dödsbo:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

2 mom.14 Inkomst hos vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederier och juridiska personer. som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta annan samfällighet än sådan som har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfäl-

” Senaste lydelse 1984: 1060.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lighet eller regleringssamfällighet, hänförs till de särskilda delägarnas in- komst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samfällighetens inkomst. Delägare i s. k. gruvbolag taxeras för den inkomst han åtnjutit av bolagets verksamhet.

Vad iföregående stycke sägs skall i förekommande fall öga mot- svarande tillämpning beträffande garantibelopp för fastighet.

3 mom.15 Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet inträffade, dödsboet efter honom taxeras såväl för inkomst, vilken den avlidne haft, som för inkomst, vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet. och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelserna i denna lag skolat gälla för den avlidne.

Vad i föregående stycke sägs skall i förekommande fall äga mot- svarande tillämpning beträffande garantibelopp för fastighet.

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt här i riket; i annat fall anses dödsbo som sådan här i riket icke hemmahörande juridisk person som inte skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde kalen- deråret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas dock be- stämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt häri riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till statlig inkomstskatt taxerad inkomst än 10000 kronor eller större skattepliktig förmögenhet än 100000 kronor. Dödsbo på vilket bestämmelserna om handelsbolag varit tillämpliga något beskattningsår anses därefter som sådant bolag i beskattningshänseende. oavsett storleken av boets inkomst eller förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas icke på fidei- kommissbo.

Om särskilda skäl föreligga. må riksskatteverket på ansökan förkla- ra att oskiftat dödsbo, som enligt föregående stycke skall behandlas såsom handelsbolag i beskattnings- hänseende, må taxeras enligt be- stämmelserna i tredje stycket. An- sökan skall för att kunna upptagas till prövning göras hos riksskatte- verket senast under året efter det taxeringsår, då oskiftat dödsbo första gången skall behandlas som handelsbolag i beskattningshän- seende. Mot beslut, som riksskatte- verket meddelat i sådant ärende. må talan icke föras.

'5 Senaste lydelse 1984: 1060.

Om särskilda skäljöreligger, får riksskatteverket på ansökan förkla- ra att dödsbo, som enligt föregåen- de stycke skall behandlas såsom handelsbolag i beskattningshän- secnde, får taxeras enligt bestäm- melserna i andra stycket. Ansökan skall för att kunna upptagas till prövning göras hos riksskattever- ket senast under året efter det taxe- ringsår, då dödsboet första gången skall behandlas som handelsbolag i beskattningshänseende. Mot be- slut, som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, får talan inte föras.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

66 516

Med hemortskommun förstås i denna lag den kommun, där den skatt- skyldige författningsenligt skall vara mantalsskriven för året näst före taxeringsåret.

För den. som varit under ett beskattningsår eller del därav bosatt här i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i någon kommun beträffande honom förelegat för året näst före taxeringsårct, skall såsom hemortskom- mun anses den kommun. där han först varit bosatt under det år, som närmast föregått taxeringsåret.

För den som på grund av väsent- lig anknytning, som avses ipunkt ] andra stycket av anvisningarna till 53 5. skall anses som bosatt här i riket skall såsom hemortskommun anses den kommun till vilken an- knytningen varit starkast under året före taxeringsåret.

För dödsbo efter den som vid dödsfallet varit bosatt här i riket. skall såsom hemortskommun anses den avlidnes hemortskommun.

(Se vidare anvisningarna.)

70.5

1 mom.17 En person, som har tillhört främmande makts beskick- ning eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsula- tets betjäning, som inte har varit svensk medborgare och som inte var bosatt här i riket när han kom att tillhöra beskickningen eller kon- sulatet eller beskickningens eller konsulatets betjäning anses i be- skattningshänseende inte ha varit bosatt här i riket. För inkomster, vilka enligt föreskrifterna i denna lag beskattas [ hemortskommunen, skall skatt av sådan person utgöras i den kommun här i riket, där han under beskattningsåret först haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall förelegat, stadig- varande vistats.

] mom. En person, som har till- hört främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket el- ler beskickningens eller konsulatets betjäning. som inte har varit svensk medborgare och som inte var bosatt här i riket när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller beskickningens eller konsulatets betjäning anses i beskattningshän- seende inte ha varit bosatt här i ri- ket. För inkomster. vilka beskattas enligt denna lag skall skatt av sådan person utgöras i den kommun här i riket, där han under beskattnings- året först haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall förelegat, stadigvarande vistats.

Vad ovan sagts gäller också sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska

medborgare.

[6 Senaste lydelse 1984: 1060. '7 Senaste lydelse 1984: 894.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

71 t'”

Skatt, som jämlikt bestämmelser- na i 575 1 mom.. 59 5 3 mom. och 72 & 1 mom. utgöres för gemensamt kommunalt ändamål. skall använ- das till utjämning av skattetrycket olika kommuner eller andra menig- heter emellan.

Skatt, som enligt bestämmelser- na i 56 å och 72 ä 1 mom. utgöres för gemensamt kommunalt ända- mål, skall användas till utjämning av skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter emellan.

73 5'9

Under förutsättning av ömsesi- dighet må regeringen medgiva be- frielse från utgörande av skatt för garantibelopp som skall beräknas för främmande stat tillhörig, för dess beskickning eller konsulat här-

Under förutsättning av ömsesi— dighet får regeringen nzedge befriel- se från utgörande av skatt för in- komst av främmande stat tillhörig fastighet avsedd för dess beskick- ning eller konsulat här i riket.

städes avsedd fastighet, så ock för inkomst av densamma.

Anvisningar till 18 5

l.20 I allmänhet torde — vad angår jordbruksfastighet —— förvärvskälla sammanfalla med taxeringsenhet.

Men detta är inte alltid fallet, utan ibland kan flera taxeringsenheter i innehavarens hand bilda en förvärvskälla. Detta inträffar exempelvis om fastigheter brukas tillsammans som en förvaltningsenhet, något som jämfö- relsevis ofta inträffar i fråga om skogsfastigheter. För att fastigheter skall tillsammans bilda en förvaltningsenhet fordras inte bara att de har gemen- sam innehavare och står under överinseende av innehavaren eller dennes representant utan även att de står under gemensam förvaltning och drift på sådant sätt att de framträder, ekonomiskt sett, som en naturlig enhet.

Vidare är att märka att om olika skattskyldiga har inkomst av samma fastighet, så kan denna fastighet för den ene skattskyldige vara att anse som särskild förvärvskälla men för den andre som ingående i en mera omfattande förvärvskälla. Om ägaren av ett större gods har vissa därunder lydande hemman eller hemmansdelar utarrenderade men en del under eget bruk, så är varje utarrenderat område att för arrendatorns del räkna som särskild förvärvskälla under det att för ägaren godset i dess helhet kan bli en enda förvärvskälla. Härför erfordras emellertid att fastigheterna i äga- rens hand bildar ett verkligt dn'ftkomplex som inte bara har gemensam central ledning utan även gemensam förvaltning eller andra gemensamma driftkostnader.

Om flera fastigheter, som utgör en förvaltningsenhet, ligger till en del inom en kommun och till annan del inom annan kommlm, skall in- komsten av sådan förvärvskälla fördelas till beskattning inom de olika kommunerna enligt bestäm- melserna i56 5.

'8 Senaste lydelse 1978: 925. '9 Senaste lydelse 1953: 400. 20 Senaste lydelse 1979: 500.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2.” Även i fråga om annan fastighet torde förvärvskälla i allmänhet sammanfalla med taxeringsenhet. Flera taxeringsenheter bildar dock i ägarens hand en förvärvskälla. om de brukas tillsammans som en förvalt- ningsenhet. Vid bedömande av frågan om flera taxeringsenheter skall anses som en förvaltningsenhet iakttages i tillämpliga delar vad som sägs ovan under punkt 1. Fastighetsbolags fastighetsinnehav torde i regel utgö— ra en förvaltningsenhet. Även t. ex. en enskild persons innehav av hyresfastigheter utgör en förvaltningsenhet, om fastigheterna. på sätt anges under punkt 1, står under gemensam ledning, förvaltning och drift. Som exempel på förvaltningsenhet kan också nämnas villor på brunns- eller badortsanläggning och fritidshus o.d. på en fastighet.

Vad som sägs [fjärde stycket av punkt [ gäller även ifråga om an- nan fastighet.

Därest skattskyldig helt eller delvis använder egen fastighet i av honom bedriven rörelse, ingår hyresvärdet av fastigheten. i den mån den sålunda disponerats, i intäkten av rörelsen och skall följaktligen icke upptagas såsom intäkt av annan fastighet, liksom omkostnader och utgifter för sålunda använd fastighet eller del därav icke få avdragas från intäkt av annan fastighet.

till 35 ä

4.22 Med avyttring av fastighet likställs överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap. och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen (19701988). om överföringen eller uppdelningen sker mot ersättning helt eller delvis i pengar, samt avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap. samma lag. Har den ersättning i pengar som en skattskyldig erhållit på grund av en överföring enligt 5 kap. eller en uppdelning enligt 11 kap. nämnda lag inte överstigit 5 000 kronor, är dock inte någon del av vinsten skattepliktig. Om ersättningen i pengar överstiger 5000 kronor, skall som skattepliktig in— komst tas llpp så stor del av hela realisationsvinsten som ersättningen i pengar, minskad med 5000 kronor, utgör av det totala vederlaget för överföringen eller uppdelningen. minskat med 5000 kronor, dock att den skattepliktiga inkomsten inte skall tas upp till högre belopp än som motsva- rar den del av ersättningen i pengar som överstiger 5 000 kronor. Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. Härmed avses ersätt- ning på grund av sådan inskränkning i förfoganderätt till fastigheten som skett enligt naturvårdslagen (1964z822) eller på grund av motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller på grund av upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastigheten för obegränsad tid (jfr punkt 8 av anvisningarna till 21 å). Engångsersättningen är i dessa fall att betrak- ta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten, anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av fastighetens hela värde vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyttjande- rätten eller servitutsrätten. Har den skattskyldige i samband med allframtidsupplåtelse fått ersätt— ning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, om den

2' Senaste lydelse l978:942. 3” Senaste lydelse 1981: 256.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattskyldige yrkar det, anses som engångsersättning på grund av allfram- tidsupplåtelsen (jfr punkt 5 tredje stycket av anvisningarna till 21 5). Har den skattskyldige i nu avsett fall fått ersättning för avyttrade skogspro- dukter, får 60 procent av ersättningen behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. Vad som sägs i detta stycke gäller dock endast om skatteplikt för ersättningen för avverkningsrätten eller skogs- produktcrna inträtt under samma beskattningsår som ersättningen på grund av allframtidsupplåtelsen.

Från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar som den skattskyldige under ett be- skattningsår har fått på grund av upplåtelser inom en och samma kommun är han berättigad till av- drag med 2000 kronor om han inte visar att han haft avdragsgilla om- kostnader enligt anvisningarna till 36 Så till samma eller högre belopp.

Från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar som den skattskyldige under ett be- skattningsår har fått på grund av allframtidsupplåtelser är han berät- tigad till avdrag med 5000 kronor. om han inte visar att han haft av- dragsgilla omkostnader enligt an- visningarna till 36 5 till samma eller högre belopp. Avdraget får dock

inte överstiga det sammanlagda er- sättningsbeloppet för upplåtel- serna.

Avdraget får dock inte överstiga det sammanlagda ersättningsbclop- pet för upplåtelser inom kom- munen.

till 36 5

2a.23 Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten tas upp som intäkt av fastighet eller av rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 &) får i omkostnadsbeloppet inte inräknas utgift som hänför sig till sådan del av fastigheten som vid inkomsttaxcringen har behandlats enligt reglerna för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Som förbättringskostnad enligt punkt ] räknas även kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad fastighet eller i förekommande fall del därav har beräknats enligt 24 ä 2 mom., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen. i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet. samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 ä 2 mom. första stycket b eller c och för vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad, som inte har uppförts på avskriv- ningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller under- hållskosmad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna har uppgått till minst 3000 kronor. Kostnad, som har uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden har uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning har erhållits. varav framgår vilket arbete som har utförts.

Har fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- eller underhållsarbete i ägarens byggnadsrörelse skall — med iakttagande av de begränsningar som har angetts i föregående stycke —

” Senaste lydelse 1984: 1060.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som förbättringskostnad räknas det belopp som enligt punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 27 & har tagits upp som intäkt i rörelsen på ' grund av byggnadsarbetet.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m.m.. som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på grund av avyttring av skog. avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkterna 1, 4, 7 och 9 av anvisningarna till 22 5 samt punkterna 1, 8 och 16 av anvisningarna till 29 5). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m.m. (jfr punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 22 &, punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna till 25 & samt punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 å), dock inte för år då avdraget har understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall mins- kas även med belopp varmed fastigheten har avskrivits i samband med ianspråktagande av investeringsfond e. d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet. som förvärvats före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1957. Dock får det vid förvärvet erlagda vederla- get för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsatt för år 1952. får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet. i vilken den avyttrade egendomen ingått. eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyl- dige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsva- rande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avytt- ringen. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxe- ringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen. skall hänsyn vid vinstbe- räkningen icke tagas till kostnader och avdrag. som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen. får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller ge- nom bodelning i anledning av makes död. får den skattskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregå- ende köp, byte eller därmed jämförliga fång elleri stället för ett med stöd av föregående stycke framräknat värde. som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträf- fade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskattehånscendc gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsatt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har in- gångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke. skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsårct.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till maskiner och andra inventarier ijordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 å), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten belöper på egendom. som vid beräkning av värde- minskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages föl- jande. Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års fastighetstaxe- ring, skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier. utgör av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare. dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederla- get vid avyttringen som belöper på egendom som avses i 2 kap. 35 jordabalken. Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses bclöpa på egendom. som vid beräkning av värdeminsk- ningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet — om det inte har beräknats enligt trettonde stycket sista meningen — liksom de förbättringskostnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminsk- ningsavdrag och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet skall i den omfattning som anges i punkterna 6a och 6b nedan räknas om med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under den tid då fastigheten har innehafts.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsu- mentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad. som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10000 kronor. avdrages ytterligare ett belopp av 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fas- tigheten. Om det taxerade byggnadsvärdct inte uppgått eller bort uppgå till 10000 kronor, avdrages 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medges inte för tidigare år än år 1952 och inte heller för senare år än år 1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande. skall avdrag enligt detta stycke medges även för tid då denna byggnad funnits på fastigheten. om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medges avdrag enligt detta stycke endast förtid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av en del av en fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tillämpning

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av de beloppsgränser som anges i andra och fjärde styckena skall dock hänsyn tas till förhållandena på hela fastigheten. Avdrag enligt tolfte stycket får göras endast om avyttringen har omfattat bostadsbyggnad som vid tiden för avyttringen var huvudbyggnad för hela fastigheten. På den skattskyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastighetsdelen — i stället för att beräknas enligt första meningen — tas upp till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbe— loppet — iförekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. — som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. l sist avsedda fall skall, om den skattskyldige begär det och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde. får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadrat- meter. dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de fem första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen

(19701988).

Har den skattskyldige erhållit så- dan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisning- arna till 35 %, skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade om- kostnadsbeloppet — i förekomman- de fall minskat med värdeminsk- ningsavdrag m.m. — anses belöpa på den del av fastigheten som er- sättningen avser, som engångser- sättningcn utgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfogande- rätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskri— vet i fråga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 35 & erhåller av- drag från den eller de engångser— sättningar han fått på grund av upp- låtelser inom en och samma kom- mun får inte tillgodoräkna sig något omkostnadsbelopp hänförligt till dessa ersättningar.

Har den skattskyldige erhållit så- dan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisning- arna till 35 5, skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade om- kostnadsbeloppet — iförekomman- de fall minskat med värdeminsk- ningsavdrag m.m. — anses belöpa på den del av fastigheten som er- sättningen avser, som engångser- sättningen utgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfogande- rätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskri- vet i fråga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 35 å erhåller av- drag från den eller de engångser- sättningar han fått på grund av upp- låtelser får inte tillgodoräkna sig nå- got omkostnadsbelopp hänförligt till dessa ersättningar.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat en del av en fastig- het. skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet — i förekommande fall minskat med värdeminsk- ningsavdrag m.m. — för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastig-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hetsdelen. skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersätt- ning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet — i förekommande fall minskat med värdeminsk- ningsavdrag m.m. — för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 &. Har den skattskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighets- bildningslagen (1970: 988). skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fas- tigheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid avyttring av återstoden av fastighe- ten eller del därav med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m. m. ägt rum, är bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och underhållsarbete för vilket försäkringsersättning eller annan skadeersätt- ning har utgått beaktas, såvida ersättningen inte räknas till skattepliktig inkomst enligt denna lag, vid beräkning av realisationsvinst endast i den mån kostnaden har överstigit ersättningen. Har sådan skattefri ersättning uppburits med större belopp än det som har gått åt för Skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, omräknat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger återstoden av det omräknadc ingångsvärdet till grund för omräkning enligt tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastig- het till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

4.24 Avdrag för realisationsför- lust. beräknad enligt punkt 3 ovan, får, om inte annat följer av andra eller fjärde stycket, göras från så— dan realisationsvinst eller lotteri- vinst sam enligt punkt 5 av anvis- ningarna till 18 5 är lzänförlig till samma förvärvskälla som förlus— ten.

4. Avdrag för realisationsförlust. beräknad enligt punkt 3 ovan, får göras från realisationsvinst eller lotterivinst, om inte annat följer av andra stycket.

Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premieobliga- tioner, som har utfärdats här i riket. får göras endast från realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de

24 Senaste lydelse 1985: 307.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med förlust avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare. får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring av

a) sådan aktie i svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och

b) andel i sådan svensk aktiefond som, vid ingången av det år då andelen avyttras. till minst två tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisa- tionsvinst eller lotterivinst som är hänförlig till samma beskattningsår som realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnat utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare beskatt- ningsår. dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinst som det senare beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänför- liga till det året.

till 46 5

6.25 Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäk- ringen ägs av den skattskyldige. Avdraget får inte överstiga den skattskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Ifråga om sådan A-inkomst som hänför sig tilljordbruksfastighct eller rörelse eller som hänför Sig till anställning, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 c femte stycket av anvisningarna till 29 å. får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxerings- året samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del den tillsam- mans med A-inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje mening- arna av detta stycke får avdraget beräknas till högst ett belopp motsvaran- de angivet basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsva- rande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet anting- en på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomståret närmast dessförinnan. Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning. får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för in— komst av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i

25 Senaste lydelse 1986: 507.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryg- gande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte stycket av anvisningarna till 29 5. Har skattskyldig. som — själv eller genom förmedling av juridisk person — drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksam- hetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivitjordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i 46 5 2 mom. första stycket 6. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsva- rar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring be- stämts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som nettointäkt av för- värvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt i tredje stycket av anvisningarna till 31 & medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring. anger riksskatteverket det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Här-

vid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för" ' skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke får talan inte föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i 46 & 2 mom. första stycket 6 men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda är över- stiger vad som anges i andra stycket.

Oavsett föreskrifterna i de före- gående styckena medges avdrag för avgift som avses i 46 5 2 mom. förs- ta stycket 6 i hemortskommunen inte med högre belopp än skillna-

Oavsett föreskrifterna i de före- gående styckena medges avdrag för avgift som avses i 46 ä 2 mom. förs- ta stycket 6 inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda

den mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som är skattepliktiga i kommunen. och övriga avdrag enligt 46 &. Kan avdragför avgift som avses i46 & 2 mom. första stycket 6 inte utnyttjas i hemortskommunen. medges av- drag för återstoden i annan kont- mun med belopp intill den där re- dovisade inkomsten, i förekom- mande fall efter andra avdrag en- ligt46 åsom medges vid taxeringen [kommunen. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnytt- jas vid taxeringen för det beskatt-

bcloppet av inkomster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 &. Avdrag. som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnytt- jas vid taxeringen för det beskatt- ningsår då avgiften betalades. får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betal- ningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 % gjorts.

Nuvarande lydelse

ningsår då avgiften betalades, får utnyttjas senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter betal- ningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 % gjorts.

Föreslagen lydelse

Med A-inkomst avses inkomst av tjänst samt inkomst av jordbruksfas- tighet och rörelse om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 5 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Med B-inkomst avses övriga inkomster.

till 53 5

2 11. Till riket hänförs förutom Sveriges land- och sjöterritorium också varje annat område utanför Sveriges territorialvatten inom vil- ket Sverige i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler och avtal med främmande makter äger rätt att utforska kontinental- sockeln och utvinna dess naturtill- gångar.

3. Med fast driftställe för rörelse avses en stadigvarande plats för uf- fiirsverksamhet. från vilken rörel- sen helt eller delvis bedrivs. Uttrycket fast driftställe innefat- tar särskilt:

a) plats förföretagsledning,

b) filial,

c) kontor,

a') fabrik,

e) verkstad, ]) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för ut- vinning av naturtillgångar,

g) plats för byggnads-, anlägg- nings- eller installationsverksam- het,

lt) fastighet som utgör omsätt- ningstillgång i rörelse.

Fast driftställe anses också före- ligga. om någon är verksam för rö- relsen här i riket och har fått och regelmässigt använderfiillmakt att sluta avtal för rörelsens innehava- re.

Fust driftställe anses däremot inte föreligga enbart av det skälet

Nuvarande lydelse

3.26 Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av materiella eller im- materiella tillgångar skall, såvida ersättningen skall hänföras till in- täkt av rörelse och ersättningen härrör från här i riket bedriven rö- relse, anses som intäkt av rörelse, som här bedrivits.

Föreslagen lydelse

att någon bedriver ajfärsverksam- het här i riket genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, om denne därvid bedriver sin sedvanliga af- färsverksamhet.

Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för ut- nyttjande av materiella eller imma- teriella tillgångar skall anses som intäkt av rörelse som här bedrivits från fast driftställe, om ersättning- en skall hänföras till intäkt av rörel- se och om den härrör från en här i riket från fast driftställe bedriven rörelse.

till 70 &”

Å person, som i 1 mom. av denna paragrafavses, äro icke tillämpliga de om allmänna avdrag i 465 2 mom. meddelade bestämmelserna och icke heller föreskrifterna om grundavdrag (48 9") eller de i50 och 51 Så för i riket bosatt person med- delade föreskrifterna om beskatt- ningsbar inkomst och om' lägsta skattepliktiga belopp. De i 49 5 nzeddelade stadgarna äro icke gäl- lande för dödsbo efter person, varom i 1 mom. av förevarande pa- ragraf är fråga.

Bestämmelserna i 46 5 2 mom. om allmänna avdrag, i 48.5 om grundavdrag och i 50 5 om beskatt- ningsbar inkomst tillämpas inte i fråga om skattskyldig som avses i 70 5 1 mom. Inte heller tillämpas bestämmelserna i49 & beträffande dödsbo efter person som avses i 70 ,é' ] mom.

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. om inte annat följer av punkterna 2—5 nedan.

2. Äldre bestämmelser i 17 %, 23 %$ 1 och 2 mom., 26 5 1 och 2 mom.. 30 ä 1 och 7 mom. . 46 5 1 mom. andra stycket samt 2 och 4 mom.. 48 å2—4 mom., 50 5 1—3 mom., 53 ä 2 och 3 mom.. 61. 71 och 73 åå, punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 18 5 samt punkterna 4 och 6 av anvisningarna till 46 & tillämpas vid 1988 års taxering i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986.

3. Avdrag enligt punkt 4 av anvisningarna till 36 & för realisationsför- lust, som hänför sig till 1987 eller tidigare års taxeringar, får till den del det avser förlust vid avyttring av fastighet göras endast i den mån den skatt- skyldige har realisationsvinst eller lotterivinst. som enligt de intill den 1 januari 1987 gällande reglerna om indelning i förvärvskällor skulle ha hänförts till samma förvärvskälla som realisationsförlusten.

26 Senaste lydelse 1981: 1150. 27 Senaste lydelse 1984: 344.

4. Avdrag för underskott som avses i 46 ä 1 mom. tredje stycket och som hänför sig till 1987 eller tidigare års taxeringar får, om det avser rörelse som bedrivits från fast driftställe, göras endast i den mån den skattskyldige har inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse som enligt de intill den 1 januari 1987 gällande reglerna om beskattningsort skulle ha hänförts till samma kommun som den förvärvskälla vari underskottet uppkommit.

5. De nya bestämmelserna i 53 5 1 mom., 66 5 samt punkterna 2 a och 3 av anvisningarna till 53 & tillämpas inte vid taxering för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 lå 1 mom., 4 &, 6 & 1 och 3 mom. samt 16 ä 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskattl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25

I mom.2 Om vad som är att hänföra till skattepliktig inkomst och om beräkning av inkomst från olika förvärvskällor skall gälla vad i 17 9" första och andra styckena samt 18—44 åå kommunalskattelagen (l928:370) är stadgat i den mån inte annat följer av denna lag.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs restituerad, avkortad eller avskriven vinstdelningsskatt i den mån avdrag har medgetts för skat- ten.

Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet, inkomst av an- nanfastighet eller inkomst av rörel- se år avdrag som i45 å kommunal- skattelagen sägs icke göras, och skall i följd härav såsom inkomst av förvärvskälla som nu sagts anses den enligt de i nämnda lag medde- lade bestämmelserna beräknade nettointäkten.

4553

Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får, med iaktta- gande av föreskriften i 22 &, avdrag göras för underskott i förvärvs- källa. Vidare medges avdrag för vinstdelningsskatt som har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret. [ fråga om under— skott i förtl'ärvskälla iakttas att

I ) avdrag för realisationsförlust får göms endast från realisations- vinst eller lotterivinst,

2) avdrag inte får göras för un- derskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) avdrag inte får göras för un- derskott på grund av avskrivning av skepp eller luftfartyg eller på köpe-

Från det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 &, avdrag göras för underskott i för- värvskälla med de begränsningar som anges i 46 ä 1 mom. andra— femte styckena kommunalskattela- gen (1928:370). Vad som sägs i tredje stycket av nyssnämnda mo- ment gäller dock inte i fråga om svenskt aktiebolag vars aktier no- teras på börs eller är föremål för liknande notering eller i fråga om dotterföretag till sådant bolag.

Vidare medges avdrag för vinst- delningsskatt som har påförts den skattskyldige under året före taxe- ringsåret.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. 2 Senaste lydelse 1984: 1061. 3 Senaste lydelse 1984: 1061.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kontrakt, som avser sådan tillgång, i vidare mån än somföljer av 46 & 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370),

4) avdrag inte får göras för un- derskott [ den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av sjö- mansskatt.

Vad i första stycket 3 föreskrivs om begränsning av rätten till av- drag för underskott gäller inte i frå- ga om svenskt aktiebolag vars ak- tier noteras på börs eller är föremål för liknande notering eller i fråga om dotterföretag till sådant bolag.

Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret eller del av detta, får avdrag för periodiskt understöd, egenavgifter, försäk- ringspremier m. m. i den omfattning som anges i 46 ä 2 mom. kommunal- skattelagen.

Att avdrag inte är medgivet för underskott som uppkommit före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av 2 5 5 mom.

6 &

1 mom.4 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 åå sägs:

a) fysisk person: för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53 5 1 mom. a kommunalskattelagen (1928: 370) samt, såvitt avser tid under vilken han ej varit bosatt här i riket. för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar;

b) svenska aktiebolag och sådana bolag. som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam- fund. stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådanajuridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om sam- fälligheten taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfäl- lighet eller regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats:

c) utländska bolag: för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här för inkomst av rörelse, som här bedrivits; bedrivits från fast driftställe;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 ä 3 a mom. kommunalskattelagen och som innefattar nyttjande- rätt till ett hus eller del av ett hus här i riket;

4 Senaste lydelse 1986: 508.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för slutlig skatt eller tillkommande skatt. som restituerats, avkortats eller avskrivits. i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar. Ersättning iform av royalty eller periodvis utgående avgift för ut- nyttjande av materiella eller imma- teriella tillgångar skall, såvida er- sättningen skall hänföras till intäkt av rörelse och ersättningen härrör från här i riket bedriven rörelse, anses som intäkt av rörelse, som här bedrivits.

3 mom .5 Bestämmelserna i 535 3 mom. första, tredje, fjärde och femte styckena kommunalskattela- gen om taxering av oskiftat dödsbo äga motsvarande tillämpning vid taxering till statlig inkomstskatt.

1 mom .6 Vad i denna lag stad- gas om person, som varit häri riket bosatt, skall även gälla person som stadigvarande vistats i Sverige utan att vara bosatt här. Detsamma gäl-

lfråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i punkt 3 av anvisningarna till 535 kommunalskattelagen.

3 mom. Bestämmelserna i 53 ä 3 mom. kommunalskattelagen (I928:370) om taxering av dödsbo tillämpas också vid taxering till statlig inkomstskatt.

16%

1 m 0 m . Vad som föreskrivs i denna lag om person, som varit bo- satt här i riket, skall även gälla per- son som stadigvarande vistats i Sverige utan att vara bosatt här.

ler den som har vistats tillfälligt här och har haft arbetsanställning, vid vilken skatteavdrag enligt 395 1 mom. uppbördslagen (I953:272) har kommit ifråga. Vad som nu har sagts om skattskyldig som har vis— tats här tillfälligt skall dock icke gälla vid tillämpning av 65 I mom. och icke heller då den skattskyldige vid vistelsen här uppbär lön av an- ställning hos svenska staten eller svensk kommun om anställningen avses fortsätta utomlands.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Vid taxering för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet tillämpas dock äldre bestämmelser i 6 5 1 mom. och därmed, på grund av hänvisningen i 6 & 1 mom. första stycket a till 53 ä 1 mom. kommunalskattelagen ( 1928: 370), det senare lagrummet i dess ly- delse intill den 1 januari 1987.

Vid 1988 års taxering tillämpas äldre bestämmelser i 25 1 mom. i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986.

5 Senaste lydelse 1966: 725. 5 Senaste lydelse 1978: 926.

3. Förslag till Prop. 1986/87: 30 Lag om ändring i lagen (1960: 63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 55 samt punkterna 1—3 av anvisningar- na till 2,83 lagen (1960: 63) om förlustavdragl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 52

Med förlust, som enligt vad i l & sägs må genom förlustavdrag utnyttjas för förlustutjämning, förstås det belopp, varmed summan av skattskyldigs underskott i förvärvskälla och övriga allmänna avdrag visst beskattningsår (förluståret) överstigit sammanlagda beloppet av den skattskyldiges in- komster från olika förvärvskällor samma år. I nämnda summa inräknas ej underskottsbelopp som enligt 46å 1 mom. tredje stycket kommunalskatte- lagen (1928: 370) får avräknas endast från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse.

Till förlustavdrag berättigar endast sådan förlust som hänför sig till beskattningsår, för vilket den skattskyldige enligt 22% 1 mom. första stycket 1 taxeringslagen (1956: 623) har varit skyldig att avlämna självdek- laration, eller under vilket den skattskyldiges bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor uppgått till sådant belopp att han enligt bestämmelser-' na vid 2. 3 eller 4 nämnda stycke har varit skyldig att avlämna självdeklara- tion. Vid bedömande av fråga om rätt till förlustavdrag föreligger skall beträffande äkta makar och dödsbo också iakttas vad som föreskrivs i tredje och sjätte styckena i nämnda moment. För rätt till förlustavdrag krävs också att deklarationSskyldigheten för förluståret har fullgjorts un- der vederbörligt taxeringsår.

Rätten till förlustavdrag bort- Rätten till förlustavdrag bort- faller, om förlusten för förluståret faller, om förlusten för förluståret ej uppgår till 1000 kronor. Detta inte uppgår till 1000 kronor. gäller inte vid taxering till kommu- (Se vidare anvisningarna.) nal inkomstskatt om den skattskyl- diges förluster under förluståret i olika kommuner sammanlagt upp- går till minst [000 kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

351

Förlustavdrag må utnyttjas senast det beskattningsår, för vilket taxering sker sjätte eller — såvitt gäller förlustavdrag som yrkas av aktiebolag eller ekonomisk förening — tionde kalenderåret efter det, då taxering för för- luståret ägt rum. Förlustavdraget må, om den skattskyldige så önskar. fördelas på två eller flera år inom den nyss angivna tidsperioden. Hinder möter ej att med olika belopp erhålla förlustavdrag vid taxering till statlig och till kommunal inkomstskatt.

Rätten till förlustavdrag bort- Rätten till förlustavdrag bort— faller, om den skattskyldige för för- faller, om den skattskyldige för för- luståret åsatts taxering, vid vilken luståret åsatts taxering, vid vilken beskattningsbar inkomst fastställts. beskattningsbar inkomst fastställts.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1983: 987. 2 Senaste lydelse 1984: 1088. _, 3 Senaste lydelse 1984: 1063. 96

Nuvarande lydelse

Vad nu sagts har dock ej avseende å fall, där fastställandet av den be- skattningsbara inkomsten berott på att investeringsfond, särskild nyan- skaffningsfond eller fond för åter- anskaffning av fastighet återförts till beskattning eller, såvittfråga är om taxering till kommunal inkomst— skatt, garantibelopp för fastighet upptagits såsom skattepliktig in- komst.

Föreslagen lydelse

Vad nu sagts har dock ej avseende å fall, där fastställandet av den be- skattningsbara inkomsten berott på att investeringsfond, särskild nyan- skaffningsfond eller fond för åter- anskaffning av fastighet återförts till beskattning.

Har skattskyldig försatts i konkurs och har konkursen icke blivit nedlagd på grund av att borgenärerna erhållit full betalning. må den skattskyldige vid taxering för det beskattningsår, varunder beslut om konkursen medde- lats, och för senare år icke åtnjuta avdrag enligt denna lag för förlust, som uppkommit under konkursen eller tidigare.

Har skattskyldig eller vanligt handelsbolag eller kommanditbolag, vari han är delägare, erhållit ackord utan konkurs, må i förlustavdrag, som enligt denna lag medgives vid taxering för det beskattningsår, varunder ackordet beviljats, eller för senare är, icke inräknas under förstnämnda beskattningsår eller tidigare uppkommet underskott i sådan förvärvskälla, till vilken efterskänkt skuld varit att hänföra.

Avdrag enligt denna lag ärinte medgivet för förlust som uppkommit före eller i samband med sådana företagsöverlåtelser som avses i 2.5 5 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

Anvisningar till 2 %

1.4 Förlust, som berättigar till förlustavdrag, skall beräknas på grundval av den för förluståret avgivna självdeklarationcn men får bestämmas till större eller mindre belopp än vad deklarationen utvisar. Avdrag för värde- minskning av tillgång i förvärvskälla och på grund av avyttring av skog får dock inte tillgodoräknas den skattskyldige med större belopp än han har yrkat i deklarationen för förluståret.

Har särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet eller annan investerings- fond än allmän investeringsfond återförts till beskattning, skall vid beräkning av den förlust, som be- rättigar till förlustavdrag, bortses från det belopp, som på grund av återföringen upptagits som skatte- pliktig intäkt. Vad nu sagts gäller endast i den mån det till beskattning återförda beloppet inryms i den för förluståret fastställda beskattnings- bara inkomsten minskad, i före- kommande fall, med garantibelopp för fastighet.

4 Senaste lydelse 1981: 298.

Har särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet eller annan investerings- fond än allmän investeringsfond återförts till beskattning, skall vid beräkning av den förlust, som be— rättigar till förlustavdrag, bortses från det belopp, som på grund av återföringen upptagits som skatte- pliktig intäkt. Vad nu sagts gäller endast i den mån det till beskattning återförda beloppet inryms i den för förluståret fastställda beskattnings- bara inkomsten.

Nuvarande lydelse

2. I förlustavdrag att utnyttjas vid taxering till statlig inkomstskatt må endast sådana underskott i för- värvskälla och andra allmänna av- drag inräknas. för vilka den skatt- skyldige varitjämlikt 4å 1 mom. la- gen om statlig inkomstskatt berätti- gad till avdrag vid taxering för för- luståret men som han då ej kunnat utnyttja. Förlustavdrag må icke omfatta realisationsförlust i den mån densamma överstiger till för- luståret hänförlig skattepliktig in- komst iform av realisationsvinst och lotterivinst.

3. I förlustavdrag att utnyttjas vid taxering till kommunal inkomst- skatt må endast sådana underskott i förvärvskälla och andra allmänna avdrag inräknas, för vilka den skattskyldige ägt vid taxering för förluståret njuta avdrag jämlikt 46 ä 1 och 2 mom. kommunalskattela- gen men som han då ej kunnat ut- nyttja. Därvid iakttages att ett icke utnyttjat underskott i förvärvskälla inom viss kommun grundar rätt till förlustavdrag allenast vid taxering av inkomst från förvärvskälla, som enligt bestämmelserna om beskatt- ningsort är att hänföra till samma kommun. Vad angår i 46.6 2 mom. kommunalskattelagen omförmält avdrag, som icke kunnat utnyttjas vid taxering för förluståret i hem- ortskommunen eller, jämlikt 4 mom. sistnämnda paragraf. i an- nan kommun, må sådant avdrag genom senare förlustavdrag tillgo- doföras den skattskyldige, i första hand vid taxering i hans hemorts- kommun —- detta oavsett om hem- ortskommunen är en annan än un- derförluståret —- och i andra hand vid taxering i annan kommun, där- vid i förekommande fall bestäm- melserna i punkt 4 av anvisningar- na till 465 kommunalskattelagen äga motsvarande tillämpning. Exempel utvisande beräkning av förlustavdrag vid taxering till kom- munal inkomstskatt:

Föreslagen lydelse

2. I förlustavdrag att utnyttjas vid taxering till statlig inkomstskatt får endast inräknas sådana under- skott i förvärvskälla och andra all- männa avdrag för vilka den skatt- skyldige enligt 4å lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt varit berät- tigad till avdrag vid taxering för för- luståret men som han ej kunnat ut- nyttja då.

3. I förlustavdrag att utnyttjas vid taxering till kommunal inkomst- skatt får endast inräknas sådana underskott i förvärvskälla och and- ra allmänna avdrag för vilka den skattskyldige enligt 46% 1 och 2 mom. kommunalskattelagen (]928:370) varit berättigad till av- drag vid taxering för förluståret men som han ej kunnat utnyttja då.

Nuvarande lydelse

Kommun A B ( = Item- ( ortskom- " man ) Overskott i för- värvskälla ...... 10 000 —— Underskott i för- värvskälla ...... I4 000 6 000 —4 000 —6 000 Allmänna avdrag enl. 46 5 2 mom. kommunalskatte- lagen ........... 20 000 — F örlusla vdrag 24 000 6 000

I beloppet 24 000 krattor ingå allt- så andra allmänna avdrag än un- derskott i förvärvskälla med 20000 kronor. Sistnämnda belopp, 20000 krattor, avräknas — när fråga upp- kommer om förlustavdragets tillgo- doförande — i första hand vid taxe- ring i den skattskyldiges hemorts- kommun, oavsett vilken denna då- mera kan vara. och i andra hand, i enlighet med vad ovan sagts. vid taxering i annan kommun. Åter- stående del av förlustavdraget. 4000 kronor, får så länge A kom- mun utgör den skattskyldiges hem- ortskommun, utnyttjas allenast vid taxering i denna kommun. Förlust— avdraget å 6000 kronor kan medgi- vas endast vid taxering i B kom- mun. Om den skattskyldige efter förluståret byter hemortskommun, får förlustavdraget å 4000 kronor. till den del detsamma utgöres av underskott å fastighet belägen iA kommun eller å rörelse utövad från fast driftställe i nämnda kommun. utnyttjas endast vid taxering i A kommun. Återstående del av sist- nämnda förlustavdrag får däremot utnyttjas vid taxering i den nya hemortskommunen. Har den skatt- skyldige i hetnortskommunen un- derskott i flera förvärvskällor, skall det belopp, varmed summa under- skott i förvärvskälla överstiger summa överskott. anses fördela sig å de olika jörvärvskällorna i förhål- lande till storleken av underskotten i desamma.

[ avseende å taxering till kommu- nal inkomstskatt skall ock följande iakttagas.

Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är skattskyldig berättigad till för- lustavdrag. som omfattar såväl un- derskott i förvt'irvskälla som andra allmänna avdrag, och har förlust- avdraget tidigare utnyttjats men al- lenast till viss del, skall så anses sont om vad som utnyttjats i första hand hänför sig till underskottet i förvärvskälla, under förutsättning att hinder i enlighet med vad förut sagts icke förelegat mot förlustav- dragets utnyttjande i denna del.

Garantibeloppjörfastighet må ej inräknas i inkomst. varetnot för- lustavdrag får göras.

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering om inte annat följer av punkterna 2—4 nedan.

2. Äldre bestämmelser i 2 och 3 55 samt punkt 1 av anvisningarna till 25 tillämpas i fråga om förluster som hänför sig till 1987 och tidigare års taxeringar. Detsamma gäller i fråga om förluster som hänför sig till [988 års taxering, i den mån den skattskyldige då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den I maj 1986.

3. Vid taxering till kommunal inkomstskatt får förlustavdrag, som hän- för sig till 1987 och tidigare års taxeringar, till den del det avser underskott av fastighet eller av rörelse som bedrivits från fast driftställe göras endast i den mån den skattskyldige har inkomst som enligt de intill den I januari 1987 gällande reglerna om beskattningsort skulle ha hänförts till samma kommun som den förvärvskälla vari underskottet uppkommit.

4. Skall skattskyldig vid 1988 års taxering på grund av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1986: 473) om ändring i kommunal- skattelagen (1928: 370) åsättas taxering i annan kommun än hemortskom— munen, skall förlustavdrag som avser underskott i förvärvskälla i den andra kommunen i första hand avräknas vid taxeringen där.

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1986: 468) om avräkning av utländsk skatt

Härigenom föreskrivs att 7 5 lagen (1986: 468) om avräkning av utländsk skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkoms- terna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga inkomstskatt, beräknad utan avräkning. som dessa inkoms— ter utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika för- värvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad inkomst).

Kommunal inkomstskatt i en kommun anses hänföra sig till de utländska inkomsterna till så stor del som dessa utgör av den skatt- skyldiges sammanräknade inkomst vilken ska/] taxeras i denna kom- mun.

75

Föreslagen lydelse

Den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkoms- terna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga inkomstskatt, beräknad utan avräkning, som dessa inkoms- ter utgör av den skattskyldiges sammanlagda inkomst av olika för- värvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad inkomst). Motsva- rande gäller ifråga om kommunal inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

5. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 6 5 1 mom. lagen (1947: 577") om statlig förmö- genhetsskattl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 5

I mom.2 Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger. såframt ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av över- enskommelse eller beslut. varom i 20 och 21 åå sägs:

a) fysiska personer. vilka var bosatta här i riket vid beskattningsårets utgång, och dödsbon efter personer. som vid dödsfallet var bosatta här i riket, med undantag av dödsbon som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas såsom handelsbolag. samt sådana familjestiftelser som avses i 10 a & tredje stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt:

för all den förmögenhet. de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort:

b) föreningar och samfund. vilkas medlemmar inte på grund av med- lemskapet äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juridisk person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952: 166) om hä- radsallmänningar eller lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna eller förvaltar sockenallmänning, sockensamfälld mark eller mark som av ålder är samfälld o.d. enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst och om ej annat följer av femte stycket:

för den förmögenhet. de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort:

c) fysiska personer. vilka icke voro här i riket bosatta vid be— skattningsårets utgång. oskifta dödsbon efter personer. som vid dödsfallet icke vara här i riket bo- satta, samt utländska bolag:

för den förmögenhet. de vid be- skattningsårets utgång haft här i ri- ket nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller an- delar i svensk aktiefond, dock att skattskyldighet föreligger för så- dana aktier och andelar. som ära nedlagda i rörelse häri riket.

c) fysiska personer. vilka inte var bosatta här i riket vid beskatt- ningsårets utgång. och dödsbon ef- ter personer. som vid dödsfallet inte var bosatta här i riket. samt utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid be- skattningsårets utgång haft här i ri- ket nedlagd. till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller an- delar i svensk aktiefond. dock att skattskyldighet föreligger för så- dana aktier och andelar. som varit nedlagda i rörelse som bedrivits

från fast driftställe här i riket.

För skattskyldiga. om vilka i 18 & förmäles, bestämmes skyldigheten att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade före- skrifter.

Hypoteksföreningar och jordbrukets kreditkassor äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859. 2 Senaste lydelse 1984: 1080.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utländska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Skattskyldiga som avses i 7 5 4-6 mom. lagen om statlig inkomstskatt är frikallade från skattskyldighet för förmögenhet. För förmögenhet nedlagdi rörelse föreligger skattefrihet dock endast om den skattskyldige är frikallad från skattskyldighet för inkomst av rörelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången

vid 1988 års taxering. Vid denna taxering skall dock iakttas att den som på grund av punkt 5 av övergångsbestämmelscrna till lagen (1986:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) och första stycket andra me- ningen av övergångsbestämmelserna till lagen (1986:000) om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt inte skall taxeras för inkomst av rörelse, som bedrivits här i riket från fast driftställe, inte heller skall taxeras till statlig förmögenhetsskatt för förmögenhet nedlagd i rörelsen.

6. Förslag till

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970: 624)

Härigenom föreskrivs att 45 kupongskattelagen (l970:624)' skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

45

Skattskyldighet föreligger för ut- delningsberättigad. om denne är fysisk person. som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i landet. oskiftat dödsbo efter sådan person. utländskt bolag eller juridisk per- son. som enligt 16 5 2 mom. lagen (_1947: 576) om statlig inkomstskatt skall likställas med utländskt bolag, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits här.

För handelsbolag, kommanditbo- lag, rederi och dödsbo, på vilket enligt 53 5 3 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen ( 1928: 370) skall tillämpas bestämmelserna om handelsbolag, föreligger skattskyl- dighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits här i landet och som belöper på delägare som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Föreslagen lydelse

Skattskyldighet föreligger för ut- delningsberättigad. om denne är fysisk person. som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket. dödsbo efter sådan person, ut- ländskt bolag eller juridisk person, som enligt 16 ä 2 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall likställas med utländskt bolag, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits från fast driftställe här i riket.

För handelsbolag, kommanditbo- lag, rederi och dödsbo, på vilket enligt 53 5 3 mom. tredje stycket kommunalskattelagen ('l928:370) skall tillämpas bestämmelserna om handelsbolag, föreligger skattskyl- dighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av rörelse som bedrivits från fast drift- ställe här i riket och som belöper pä delägare som ej är bosatt eller sta- digvarande vistas här.

Skattskyldighet föreligger vidare för utdelningsberättigad. om denne genom annat fång än arv eller testamente innehar rätt till utdelningen utan att ha förvärvat även aktien. Detta gäller dock ej om den utdelningsberätti- gade enligt 7 lå lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt skall likstäl- las med ägare i fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet för den aktie. på vilken utdelningen belöper, eller, i fall han ej är underårig, genom gåva erhållit rätten till utdelningen för en tid icke understigande tio år eller för sin återstående livstid.

Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad. som inne- har aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.

Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 5 eller 18 % 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 996.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. De äldre bestämmelserna tillämpas dock på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning dessförinnan. I fråga om utdelning som utgör inkomst av rörelse och blivit tillgänglig för lyftning efter ikraftträdandet tillämpas också de äldre bestämmelserna, om 53 ä 1 mom. kommunalskattelagen (19281370) eller 6 5 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt i momentens lydelse intill den ljanuari 1987 skall tillämpas på inkomsten.

7. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar

Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (1970: 244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 5

Som ägare av fastighet anses vid Bestämmelserna i 1 kap. 5 5 fas- tillämpningen av denna lag den tig/1etstaxeringslagen (1979: 1152) som enligt kommunalskattelagen om vem som i vissa fall skall anses ( l928:370) är skyldig att betala som ägare av fastighet gäller också skatt för garantibelopp för fastig- vid tillämpningen av denna lag. heten.

Har huvudman för allmän va-anläggning träffat avtal med annan än fastighetsägare om brukande av anläggningen, gäller för denne vad som i lagen föreskrives om fastighetsägare.

När omständigheterna föranleder det tillämpas bestämmelse om fastig- het i denna lag på byggnad eller annan anläggning, som ej tillhör ägaren till

marken. Vad som i lagen föreskrives om ägare av fastighet skall därvid .

gälla anläggningens ägare.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1987.

8. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981: 1354) om allmänna värmesystem

Härigenom föreskrivs att 4 5 lagen (1981: 1354) om allmänna värme- system skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45

Som ägare av en fastighet anses Bestämmelserna i 1 kap. 5 5 fas- vid tillämpningen av denna lag den tighetstaxeringslagen (1979: 1152) som enligt kommunalskattelagen om vem som i vissa fall skall anses (1928.'370) är skyldig att betala som ägare avfastighet gäller också skatt för garantibelopp för fastig- vid tillämpningen av denna lag. heten.

Har huvudmannen för ett allmänt värmesystem träffat avtal med någon annan än fastighetsägaren om brukande av systemet gäller för denne vad som i lagen föreskrivs om fastighetsägare.

När omständigheterna föranleder det tillämpas bestämmelser om fastig- het i denna lag på byggnad eller annan anläggning som inte tillhör ägaren till marken. Vad som i lagen föreskrivs om ägaren av fastighet skall därvid gälla anläggningens ägare.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1987.

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 augusti 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bod- ström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström. Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Feldt

Lagrådsremiss om följdändringar till slopandet av den kommunala garanti- och utbobeskattningen rn. m.

Riksdagen beslöt i våras att slopa garantibeskattningen av fysiska p'erso- ners och dödsbons fastigheter liksom tidigare skett i fråga om fastigheter som ägs av juridiska personer. Reformen finansieras delvis genom att det extra avdraget från inkomst av schablontaxerad fastighet samtidigt avskaf- fades. Vid samma tillfälle beslöt riksdagen slopa beskattningen i utbokom- mun av fysiska personer och dödsbon. [ förenklingssyfte avskaffades också den individuella schablonbeskattningen av bostadsrättshavare (prop. 1985/86: 150 bil. 1, SkU 50, rskr. 360, SFS 1986: 473).

Riksdagens beslut avsåg endast de grundläggande lagreglerna om garan- tibelopp, procentavdrag, extra avdrag och beskattningsort.

Jag tar här upp ytterligare ändringar som behövs i skatteförfattningarna. Flertalet åtgärder är rena konsekvensändringar. [ sammanhanget föreslås också vissa materiella ändringar samt förtydliganden. Dessa avser för- värvskälleindelningen rörande realisationsvinster (avsnitt 2.1), schablon- avdraget vid beräkning av realisationsvinst vid allframtidsupplåtelse (av- snitt 2.2), deftnitionen av att rörelse bedrivs här i riket (avsnitt 2.3) och beskattningsort för den som på grund av sin anknytning till riket anses bosatt här (avsnitt 2.4).

Följdändringar behövs också i taxerings- och uppbördsförfattningarna. Jag avser att inom kort ta upp dessa i anslutning till lagstiftning rörande utbrytningen av skatteavdelningarna ur länsstyrelserna.

Förslaget att slopa utbobeskattningen aktualiserar det samband som finns mellan kommunal taxering och kommunal besvärsrätt enligt 7 kap. l & kommunallagen (1977: 179). Enligt nämnda lagrum får kommunala be- slut överklagas av den som är medlem i kommunen. Medlem av kom- munen är enligt 1 kap. 3ä kommunallagen bl.a. den som är taxerad till kommunalskatt där. Chefen för civildepartementet kommer senare att ta upp denna fråga.

2.1. Förvärvskälleindelningen rörande realisationsvinster

Mitt förslag: Samtliga realisationsvinster och lotterivinster hänförs till en förvärvskälla inom inkomstslaget tillfällig förvärvsverksam- het.

Skälen för mitt förslag: En huvudpunkt i de förenklingar riksdagen beslutade om i våras är att beskattning av all inkomst skall ske endast i hemortskommunen eller för gemensamt kommunalt ändamål i Stockholm. Vid angivna förhållande saknas för den kommunala beskattningen anled- ning att behålla den nuvarande förvärvskälleuppdelningen av realisations- vinster där avyttring av fastigheter belägna i en viss kommun utgör en särskild förvärvskälla med undantag för hemortskommunen där avyttring av all slags egendom samt lotterivinst utgör en förvärvskälla.

De nya reglerna bör i stället utformas så att samtliga realisationsvinster och lotterivinster hänförs till en och samma förvärvskälla. Ändringen berör också den statliga taxeringen där förvärvskälleindelningen av prak- tiska skäl helt bygger på den kommunala taxeringen. Detta innebär att vid den statliga taxeringen uppnås den ytterligare förenklingen att en realisa- tionsförlust vid avyttring av fastighet i en utbokommun inte skall läggas till vid beräkningen av underlag för tilläggsbelopp. Förlusten blir i stället avdragsgill som kostnad i förvärvskällan och kan fullt kvittas mot realisa- tionsvinster på samma sätt som nu får ske om vinsten och förlusten hänför sig till samma kommun (punkt 4 av anvisningarna till 36 & kommunalskatte- lagen (1928: 370). KL, och 2ä 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomst- skatt, SIL).

Hänvisningar till S2-1

2.2. Schablonavdraget vid allframtidsupplåtelse

Mitt förslag: Det schabloniserade omkostnadsavdraget vid allfram- tidsupplåtelse höjs från 2000 kr. till 5000 kr. Samtidigt skall en skattskyldig endast kunna få ett avdrag för varje beskattningsår och inte som nu ett avdrag i varje kommun där sådan upplåtelse skett.

Skälen för mitt förslag: Engångsersättning på grund av allframtidsupplå- telse av fastighet jämställs i inkomstskattesammanhang med en avyttring av fastighet och faller därför under reglerna för realisationsvinstbeskatt- ning (punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 & KL). Med ersättning på grund av allframtidsupplåtelse avses ersättning på grund av inskränk- ning i förfoganderätten till en fastighet som sker enligt naturvårdslagen (19641822), motsvarande inskränkningar enligt andra författningar samt upplåtelser av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastighet för obegränsad tid. Om den skattskyldige i samband med upplåtelsen har fått ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt till skog skall också denna ersätt-

ning i vissa fall kunna behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse.

Engångsersättningarna är att betrakta som köpeskilling, varvid så stor del av fastigheten anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av fastig- hetens hela värde vid tiden för inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyttjanderätten eller servitutsrätten. Vid vinstberäkningen får den skattskyldige avdrag med 2000 kr. från det sammanlagda beloppet av de engångsersättningar som denne under ett beskattningsår har fått på grund av upplåtelser inom en och samma kommun. om han inte visar att han har haft avdragsgilla omkostnader till samma eller högre belopp (punkt 4 sista stycket av anvisningarna till 355 KL).

När schablonavdraget infördes år 1968 bestämdes det till 500 kr. och avsåg den skattskyldiges samtliga upplåtelser under beskattningsåret. Av- draget höjdes till 2000 kr. år 1971 eftersom det framstod som väl lågt i förhållande till det fribelopp om 5000 kr. som samtidigt infördes för reali- sationsvinstberäkningarna i samband med marköverföring. I syfte att för- enkla den kommunala taxeringen beslutade riksdagen våren 1981 att av- draget i fortsättningen skulle få beräknas särskilt för varje kommun där den skattskyldige under beskattningsåret har gjort en eller flera upplåtelser (prop. 1980/81: 104, SkU 40, rskr. 228, SFS 1981:256). Eftersom all in- komst i framtiden skall beskattas i hemortskommunen är det inte längre av taxeringstekniska skäl motiverat att behålla bestämmelsen om att schab- lonavdraget skall beräknas för varje kommun för sig där allframtidsupplå- telser gjorts.

Schablonavdraget har varit oförändrat 2000 kr. sedan år 1971. Med hänsyn till penningvärdets fall och för att motverka en skatteskärpning i de fall den skattskyldige gör upplåtelser i flera kommuner ett visst beskatt- ningsår finns det skäl att något höja avdraget. För att schablonavdraget skall fylla sin funktion att förenkla taxeringsarbetet är 5000 kr. enligt min mening en lämpligt avvägd nivå.

2.3. Begreppet rörelse bedriven här i riket

Mitt förslag: Fysisk person som inte är bosatt här i riket och ut- ländskt bolag är skattskyldiga här för bl. a. inkomst av rörelse, som här bedrivits. Begreppet rörelse som här bedrivits preciseras till att avse rörelse som bedrivits från fast driftställe här. Begreppet fast driftställe ges en ny definition. Vidare föreskrivs att med begreppet riket avses även kontinentalsockeln.

Skälen för mitt förslag: Fysiska personer som är bosatta utomlands och utländska bolag är enligt 53 ä 1 mom. KL och 65 1 mom. SIL skattskyldiga iSverige bl.a. för inkomst av rörelse om rörelsen har bedrivits här i landet.

Skattelagstiftningen innehåller inte någon bestämmelse som anger när rörelse skall anses bedriven i Sverige. Har rörelse utövats från ett fast driftställe här i landet torde det dock vara helt klart att skattskyldighet föreligger. Även när fast driftställe saknas torde en rörelse i princip kunna

anses bedriven i Sverige. För detta talar bl. a. att det sedan länge funnits en —— numera upphävd — bestämmelse om beskattningsort för sådana fall (57.6 1 mom. andra stycket KL). Det är svårt att ange under vilka omständighe- ter detta skall anses vara fallet. De regeringsrättsavgöranden som finns på området är få. Praxis synes emellertid ha intagit en restriktiv hållning vid bedömningen av om en rörelse skall anses utövad i Sverige i de fall att det inte finns något fast driftställe.

Reglerna om fast driftställe i nuvarande 61 & KL torde i praktiken vara vägledande för bedömningen av om en rörelse skall anses ha bedrivits häri riket även om lagrummet formellt endast reglerar frågan om rätt beskatt- ningsort. Den svenska beskattningsrättcn bestämd på detta sätt har visat sig vara mera begränsad än den som regelmässigt tillkommer oss enligt ingångna dubbelbeskattningsavtal.

Enligt OECD:s modellavtal, som ligger till grund för flertalet svenska dubbelbeskattningsavtal, beskattas inkomst av rörelse i den stat där den som bedriver rörelsen har hemvist (hemviststaten). Om rörelsen bedrivs från fast driftställe i den andra staten (källstaten), får dock källstaten beskatta så stor del av inkomsten som är hänförlig till det fasta driftstället. De krav som uppställs i modellavtalet för att ett fast driftställe skall anses föreligga är i vissa avseenden lägre än de som gäller enligt 61 & KL. Detta har somjag redan nämnt medfört att vi på grund av våra interna regler inte kunnat utnyttja den beskattningsrätt som tillkommit oss enligt dubbelbe- skattningsavtal. Ett exempel på detta är beskattningen av entreprenad- verksamhet.

Enligt 61 å KL skall med fast driftställe i rörelse likställas bl. a. "plats, där entreprenadarbete av större omfattning drivits under lokal ledning". Av praxis framgår att ett entreprenadarbete måste drivas med stor själv- ständighet i förhållande till huvudkontoret för att kunna anses drivet under lokal ledning. I praktiken har detta inneburit att utländska entreprenadfö- retag med verksamhet i Sverige ibland ansetts sakna fast driftställe även om de arbeten som utförts pågått under längre tid med ett stort antal sysselsatta. Enligt modellavtalet föreligger fast driftställe vid entreprenad om och endast om entreprenad- eller anläggningsarbetet pågått minst tolv månader. Något krav på viss omfattning eller lokal ledning finns alltså inte.

Definitionen av begreppet fast driftställe i 61 & KL kan leda till att utländska entreprenadföretag i vissa fall helt undgår skattskyldighet här i landet trots att Sverige har beskattningsrätt enligt det dubbelbeskattnings- avtal som har ingåtts med företagets hemviststat. Om hemviststaten tilläm- par den s. k. excmptmetoden — dvs. inkomsten undantas helt från beskatt- ning i hemviststaten — kommer företagets inkomst av verksamheten i Sverige inte att beskattas i något av länderna. Detta innebär i klartext att det utländska företaget befinner sig i en helt annan konkurrenssituation än de svenska på marknaden. Det är alltså ur denna aspekt viktigt att Sverige utnyttjar sin beskattningsrätt.

Frågan har behandlats i departementspromemorian (Ds B 1981: 10) Be- skattning av verksamhet i utlandet rn. rn. I promemorian, som remissbe- handlats, föreslogs att bestämmelserna i punkt 3 av anvisningarna till 53 5 skulle kompletteras med en bestämmelse av innebörd att en rörelse avse—

ende entreprenadarbete skulle anses bedriven här i riket om arbetet varade minst sex månader. Så skulle dock kunna anses vara fallet även om arbetet varade kortare tid om de kriterier som gällt tidigare var uppfyllda. Vidare föreslogs den ändringen i 61,5 att platsen för entreprenadarbetet alltid skulle anses som ett fast driftställe när rörelsen var att anse som bedriven här i riket.

Flertalet remissinstanser tillstyrkte förslaget eller lämnade det utan erin- ran. En remissinstans ansåg dock att tidsgränsen borde vara tolv månader och en annan att rörelsen skulle anses bedriven här i riket först efter sexmånadersperiodens utgång. I ett par remissvar framfördes önskemål om en närmare precisering i vilka fall ett arbete som avsåg kortare tid än sex månader skulle anses bedrivet här i riket.

Jag föreslår i det följande att bestämmelserna om fast driftställe i 61 & KL upphör som en följd av den slopade utbobeskattningen. Våra interna regler i fråga om beskattningsrättcn till inkomst av rörelse bör då anpassas till vad som gäller internationellt.

Vid utformningen av de interna skattskyldighetsreglerna bör framför allt två förhållanden beaktas. Det ena är att den interna beskattningsrätten bör vara så vidsträckt att den motsvarar den som tillkommer oss enligt de dubbelbeskattningsavtal vi ingår. Det andra är att de interna reglerna bör bygga på samma principer som OECD:s modellavtal, vilket numera alltid ligger till grund för de dubbelbeskattningsavtal Sverige ingår. Detta under- lättar tillämpningen av såväl de interna reglerna som dubbelbeskattnings- avtalen.

Den interna beskattningsrättcn bör i likhet med vad som föreskrivs i OECD:s modellavtal omfatta verksamhet som bedrivs från fast driftställe här i riket.

När det gäller exemplifieringen av fast driftställe bör även den. av skäl som nyss nämnts, ansluta till den som finns i OECD:s modellavtal (artikel 5 punkt 2). Uttrycket fast driftställe bör alltså särskilt innefatta platsen för företagsledning, filial. kontor. fabrik, verkstad samt gruva, olje- eller gas- källa, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

Enligt modellavtalet (artikel 5 punkt 3) anses ett entreprenadarbete som fast driftställe endast om det pågått mer än tolv månader. Som tidigare sagts bör den interna beskattningsrätten vara lika omfattande som den som tillkommer oss enligt ingångna dubbelbeskattningsavtal. Vid angivna för- hållanden och då bestämmelserna i vissa av Sveriges ingångna dubbelbe- skattningsavtal har en kortare tidsperiod än tolv månader eller helt saknar krav på viss varaktighet bör någon sådan tidsgräns inte tas in i de interna reglerna.

Enligt svensk rätt beskattas vissa inkomster som härrör från fast egen- dom i inkomstslaget rörelse. Detta gäller inkomst av tomtrörelse och vissa andra fall där fastigheter utgör omsättningstillgångar i rörelse. OECD:s modellavtal utgår från att alla inkomster som härrör från fast egendom beskattas i det land där den fasta egendomen är belägen. Det kan emeller- tid tänkas att en tomtrörelse avseende fastigheter i Sverige undantagsvis kan bedrivas i sådana former att det saknas ett fast driftställe i Sverige enligt definitionen i modellavtalet. Sverige skulle alltså i dessa fall inte

kunna utnyttja sin beskattningsrätt. En anpassning till svensk rätt av begreppet driftställe så som det definieras i modellavtalet måste därför göras på denna punkt. Detta bör ske på så sätt att med fast driftställe avses också fastighet som utgör omsättningstillgång i rörelse. Med en sådan definition kan fysisk person som inte är bosatt här och utländsk juridisk person beskattas här i landet för inkomst av tomtrörelse och annan rörelse där fast egendom utgör omsättningstillgång.

I modellavtalet finns en bestämmelse (artikel 5 punkt 4) som föreskriver att — utan hinder av vad som tidigare sagts i artikeln om fast driftställe (punkterna 2 och 3) — innehavet av bl. a. vissa lager och utställningslokaler och liknande inte skall anses utgöra fast driftställe. Dessa "undantag” tas inte alltid med i de svenska dubbelbeskattningsavtalen. Därtill kommer att det är diskutabelt om de verksamheter av förberedande och biträdande art som omnämns i bestämmelsen över huvud taget självständigt kan utgöra fast driftställe så som det definieras i modellavtalet. Vid angivna förhållan- den finns det inte tillräckliga skäl att införa liknande undantagsbestäm- melser i vår interna lagstiftning.

Det är en vedertagen princip att ett företag bör behandlas som om det hade ett fast driftställe i en stat, om det finns en person där som har fått och regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal för företaget även om företa- get inte har en stadigvarande plats för sin affärsverksamhet i denna stat i den mening som avses i artikel 5 punkterna 1 och 2 i OECD:s modellavtal. Även den svenska interna beskattningsrättcn bör omfatta sådan verksam- het. I klarläggande syfte bör i bestämmelsen slås fast att i de fall rörelsens innehavare företar affärstransaktioner genom förmedling av mäklare, kom- missionär eller annan oberoende representant inte enbart detta förhållande kan grunda ett fast driftställe. Detsamma gäller givetvis när verksamhet bedrivs här i riket genom ett dotterbolag. Detta följer av principen att ett dotterbolag vid beskattningen är ett självständigt rättssubjekt.

Förslaget föranleder ändringar i reglerna om skattskyldighet i 535 1 mom. och punkt 3 av anvisningarna till 535 KL samt 65 1 mom. SIL.

Uttrycken "här" och "här i riket" torde enligt sin ordalydelse endast syfta på områden över vilka Sverige har oinskränkt suveränitet. Genom internationella överenskommelser har vissa begränsade rättigheter till kon- tinentalsockeln tillagts stater som har sådan sockel i anslutning till sitt territorium. Dessa rättigheter medför en rätt att utforska och utvinna naturtillgångar som kan finnas på sockeln. I de dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått under senare tid tillförsäkrar sig Sverige en rätt att beskatta verksamhet som har anknytning till sockeln. Så gör också övriga stater med kontinentalsockel när de ingår dubbelbeskattningsavtal. För närvarande torde på grund av intern svensk rätt möjlighet saknas att beskatta sådan verksamhet på Sveriges kontinentalsockel om den bedrivs av ett företag som inte har hemvist i Sverige. Detta faktum har i dagens läge ingen praktisk betydelse, men kan få det i den händelse naturtillgångar påträffas som är av ekonomiskt intresse. Jag föreslår därför att en defini- tion som också omfattar kontinentalsockeln förs in i en ny punkt, 2 a, av anvisningarna till 53 5 KL. '

Hänvisningar till S2-3

2.4. Beskattningsort vid återanknytning till riket m.m.

Mitt förslag: För den som har flyttat utomlands men på grund av sin anknytning till Sverige ändå skall anses bosatt här skall den kom- mun till vilken anknytningen är starkast anses som hemortskommun och följaktligen utgöra beskattningsort.

Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslutade våren 1985 (prop. 1984/85: 175, SkU 59, rskr. 351, SFS 1985: 362 och 363) att utvidga det skatterätts- liga bosättningsbegreppet till att i princip omfatta alla fysiska personer som tidigare har haft sitt egentliga bo och hemvist i Sverige och som under beskattningsåret har väsentlig anknytning till Sverige (punkt 1 av anvis— ningarna till 535 KL). Regeln innehåller också en uppräkning av omstän- digheter som skall beaktas vid bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Dessa omständigheter är i huvudsak svenskt med- borgarskap, den tidrymd under vilken bosättning i Sverige förelegat, bo- stad i Sverige för åretruntbruk och aktivt ekonomiskt engagemang i Sveri- ge.

Samtidigt beslutade riksdagen att skärpa presumtionsregeln (den s.k. treårsregeln) för bosättning i Sverige. Den nya bestämmelsen innebär i huvudsak följande. En person som flyttar från Sverige och som är svensk medborgare eller under sammanlagt minst tio år haft sitt egentliga bo och hemvist i Sverige eller stadigvarande vistats här skall anses bosatt i Sveri- ge intill dess fem år förflutit från det han flyttade från Sverige, såvida han inte kan visa att han under beskattningsåret inte har väsentlig anknytning till Sverige.

Det skatterättsliga bosättningsbegreppet är avgörande för bedömningen av frågan om en person är oinskränkt skattskyldig i Sverige. Enligt de äldre reglerna byggde det skatterättsliga bosättningsbegreppet på att den skatt- skyldige hade sitt ”egentliga bo och hemvist" här i landet. En svensk medborgare skulle dock, om väsentlig anknytning till Sverige alltjämt förelåg, anses bosatt här. Det var alltså —— vid tillämpningen av treårsregeln — i princip fråga om en kontinuitet i bosättningen i syfte att komma till rätta med skenbosättningar utomlands.

De nya reglerna innebär bl.a. att rekvisitet väsentlig anknytning till Sverige har gjorts till självständig grund för bosättning vid sidan av rekvisi- tet "egentligt bo och hemvist". Det kan alltså enligt de nya reglerna bli fråga om skattemässig "återbosättning" i Sverige även om kanske avse- värd tid förflutit sedan den ursprungliga bosättningen här upphört.

Som tidigare nämnts ansågs kontinuitet föreligga i bosättningen här i riket när någon på grund av väsentlig anknytning behandlades som bosatt här. Det var då följdriktigt att anse den skattskyldige som bosatt i den kommun som vid avresan var hans hemortskommun. Som lagrådet påpe- kade i samband med sin granskning av lagstiftningsärendet kan inte samma synsätt tillämpas beträffande återanknytningsfallen.

Lagrådet ansåg att man vid fall av återbosättning inte utan särskild reglering kan falla tillbaka på den kommun som utgjort den skattskyldiges

hemortskommun vid avflyttningen från Sverige. Om väsentlig anknytning hit grundar bosättning bör enligt lagrådet valet av hemortskommun rimli- gen bestämmas efter de principer som enligt 66å andra stycket KL gäller vid inflyttning i riket, dvs. den kommun i vilken det återknytande förhål- landet uppstått blir bosättningskommun och därmed hemortskommun. Lagrådet ansåg vidare att en reglering torde behövas åtminstone i de fall där väsentliga återanknytningsmoment finns i flera kommuner. Lagrådet menade att ett alternativ att reglera frågan på var att taxera alla som omfattas av de nya reglerna i det gemensamma distriktet.

En av de mer centrala frågorna i den nu aktuella reformen, rörande slopandet av utbobeskattningen, är att utforma nya regler just för beskatt- ningsorten. Jag har därför funnit det lämpligt att nu lägga fram förslag också i denna fråga angående rätt beskattningsort som togs upp av lagrå- det. Därvid bör givetvis samma regler gälla i det fall den skattskyldige behållit sin skatterättsliga anknytning till Sverige vid utflyttningen och i återanknytningsfallen.

När det gäller valet av beskattningsort anser jag det rimligt att den kommun till vilken den skattskyldige har den starkaste anknytningen ock- så skall utgöra dennes beskattningsort. De anknytningsmoment som i första hand bör beaktas är de som enligt punkt 1 av anvisningarna till 53 5 KL grundar skattskyldighet i Sverige. Därvid skall i princip en prövning av beskattningsorten ske för varje beskattningsår och någon kontinuitet behö- ver alltså inte föreligga vid tillämpningen av femårsregeln. Det hindrar givetvis inte att man i den praktiska tillämpningen som regel kan utgå från att kontinuitet i bosättningen föreligger och en närmare prövning vid taxeringen blir aktuell först när t. ex. uppgifter i deklarationen ger anled- ning till det.

De nya bestämmelserna om beskattningsort bör tas in som ett nytt tredje stycke i 665 KL. Genom den hänvisning som redan finns i l4å 1 mom. andra stycket SIL kommer bestämmelserna också att gälla vid den statliga taxeringen.

Hänvisningar till S2-4

2.5. Avdrag för tidigare förluster

Mitt förslag: Skattskyldiga med gamla förlustavdrag i annan kom- mun än hemortskommunen får utnyttja dessa endast mot senare inkomster i samma kommun. På motsvarande sätt behandlas gamla realisationsförluster och underskott i rederi-, luftfarts- eller varvs- rörelse.

Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag har skattskyldiga rätt till avdrag för förlust som hänför sig till ett tidigare beskattningsår. Vid taxeringen till kommunal inkomstskatt får avdrag som avser underskott av fastighet eller av rörelse från fast driftställe dock endast ske vid taxering i samma kommun. I och med att all inkomst skall beskattas i hemortskommunen blir rätten till förlustavdrag inte beroende av var förlusten har uppkommit. För förluster som hänför sig till 1988 års

taxering bör detta gälla även om den skattskyldige då helt eller delvis har taxerats enligt äldre regler på grund av övergångsbestämmelserna.

När det gäller gamla förluster. varmed här avses förluster som hänför sig till 1987 och tidigare års taxeringar, uppkommer frågan om dessa skall bli avdragsgilla fullt ut även mot inkomster som hänför sig till en annan kommun än den där förlusten uppkommit. Det skulle här röra sig om att i efterhand tillskapa en avdragsrätt för flera år tillbaka och detta skulle också medföra ett avsevärt skattebortfall koncentrerat till ett eller ett fåtal år. Jag kan därför inte förorda en sådan lösning.

I stället bör utgångspunkten vara att äldre förluster skall kunna utnyttjas i oförändrad omfattning. Detta innebär emellertid övergångsvis en kompli- kation eftersom det då måste fastställas om förutsättningar för avdrag hade förelegat enligt tidigare regler. Vidare krävs en viss anpassning till de nya reglerna. Vissa förenklingar är därför nödvändiga även om de i enstaka fall kan innebära att möjligheten till avdrag blir större än enligt tidigare regler.

Huvudprincipen bör vara att förlustavdrag som avser underskott av fastighet eller av rörelse med fast driftställe endast får dras av om den skattskyldige har inkomster från samma kommun som den där underskot- tet uppkommit. Yrkar den skattskyldige avdrag för sådant underskott krävs alltså att den skattskyldige har överskott av förvärvskällor som enligt tidigare regler om beskattningsort skulle ha taxerats i samma kom- mun som den där underskottet uppkommit. Förlustavdraget får uppgå högst till summan av dessa inkomster. Däremot saknar det betydelse om den skattskyldige också har underskott som skulle ha varit att hänföra till denna kommun. Sådana nya underskott börju utan begränsning få räknas av mot inkomster i någon annan kommun och förlustavdraget kan ju inte användas annat än i den mån det annars skulle föreligga en taxerad in- komst.

Även i fråga om avdrag för realisationsförluster hänförliga till tidigare år och underskott i rederi—, luftfarts- eller varvsrörelse från fast driftställe föreligger avdragsrätt endast vid taxeringen i den kommun där förlusten resp. underskottet har uppkommit. Vad som sagts i det föregående om förlustavdrag bör gälla även i dessa fall. Avdrag för gamla realisationsför- luster avseende fastighet kan alltså ske med så stort belopp som motsvarar de realisationsvinster och lotterivinster som den skattskyldige har haft under beskattningsåret och som skulle vara att hänföra till samma för- värvskälla enligt äldre regler. Förekomsten av realisationsförluster saknar betydelse på annat sätt än att avdrag aldrig kan ske med större belopp än som återstår sedan avdrag från de sammanlagda vinsterna har gjorts för årets förluster.

En förutsättning för förlustavdrag är att förlusten har uppgått till minst 1 000 kr. vid taxeringen. [ fråga om taxering till kommunal inkomstskatt får därvid en gemensam beräkning ske för den skattskyldiges taxeringar i olika kommuner samma år. Denna regel bör alltjämt gälla i fråga om äldre förluster.

Hänvisningar till S2-5

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, lag om ändring i lagen (1960: 63) om förlustavdrag, lag om ändring i lagen (1986: 468) om avräkning av utländsk skatt, lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt, lag om ändring i kupongskattelagen (1970: 624), 7. lag om ändring i lagen (1970: 244) om allmänna vatten- och avloppsan- läggningar, 8. lag om ändring i lagen (1981: 1354) om allmänna värmesystem. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bllaga'. Förslaget under 7 har upprättats i samråd med chefen för bostadsdepar- tementet och förslaget under 8 i samråd med statsrådet Dahl.

????!”

Ändringen beror på att garantibeskattningen avskaffats.

185

Se avsnitt 2.1 om förvärvskälleindelningen rörande realisationsvinster.

23?)

Bestämmelsen motsvarar förutvarande 235 1 och 2 mom. Sedan procent- avdraget enligt 45% slopats som en följd av att garantibeskattningen av fastigheter avskaffats kommer nettointäkten att motsvara inkomsten av jordbruksfastigheten. Begreppet nettointäkt har likväl behållits, eftersom det används i Skattelagstiftningen för att beteckna resultat av en förvärvs- källa.

26.5

Se kommentaren till 23 å.

' Av bilagan har här endast tagits med punkt 2 a av anvisningarna till 535 kommu- nalskattelagen. övergångsbestämmelserna till lagen om statlig inkomstskatt, över- gångsbestämmelserna till lagen om statlig förmögenhetsskatt samt övergångsbe- stämmelserna till kupongskattclagen. [ övrigt är lagförslagen, frånsett redationella ändringar och att 705 1 mom. kommunalskattelagen tillkommit. likalydande med dem som är fogade till propositionen.

305

Se kommentaren till 23 %.

465 1. 2 och 4 mom.

Ändringarna är en konsekvens av att det 5. k. procentavdraget slopats och att all inkomst beskattas i hemortskommunen.

485 2, 3 och 4 mom.

Ändringarna är en konsekvens av att all inkomst skall beskattas i hemorts- kommunen.

505

Ändringarna är en konsekvens av att all inkomst skall beskattas i hemorts- kommunen, varvid bl.a. bestämmelserna som reglerar rätten att i visst fall utnyttja det kommunala grundavdraget i annan kommun än hemortskom- munen kan utmönstras.

515

Bestämmelsen blev onödig redan i och med att den kommunala beskatt- ningen av juridiska personer slopades och upphävs därför. För fysiska personer och dödsbon avrundas beskattningsbar inkomst nedåt till helt hundratal kronor.

535 1 mom.

Se avsnitt 2.3 angående begreppet rörelse bedriven här i riket.

2 och 3 mom.

Ändringarna beror på att garantibeskattningen av fastigheter avskaffats.

615

Bestämmelsen, som definierar begreppet fast driftställe som använts i de redan upphävda 57 och 58 åå där reglerna om beskattningsort för inkomst- slaget rörelse fanns samlade, upphävs, jfr även avsnitt 2.3.

665

Se avsnitt 2.4 om beskattningsort vid återanknytning till riket.

715

Ändringen är en konsekvens av att reglerna om beskattningsort ändrats.

735

Ändringen är en konsekvens av att garantibeskattningen slopas.

Anvisningar till 185 punkterna 1 och 2

Ändringen är en direkt följd av att all inkomst skall beskattas i hemorts- kommunen.

punkt 5

Bestämmelsen upphävs som en konsekvens av att all realisationsvinst och lotterivinst skall redovisas i en och samma förvärvskälla i hemortskom- munen, jfr vidare avsnitt 2.1.

till 34 5

Bestämmelsen upphävs som en konsekvens av att garantibeskattningen och därmed procentavdraget slopas.

till 35 5 punkt 4

Se avsnitt 2.2 angående schablonavdraget vid allframtidsupplåtelser.

till 365 punkt 2 a

Se avsnitt 2.2 angående schablonavdraget vid allframtidsupplåtelser.

punkt 4

Ändringen är en konsekvens av att indelningen av realisationsvinster och realisationsförluster i olika förvärvskällor slopats. Se vidare avsnitt 2.1.

till 375

Lagrummet upphävs som en konsekvens av att garantibeskattningen och därmed procentavdraget slopas.

till 46 5 punkterna 4 och 6

Ändringen är en konsekvens av att den skattskyldiges inkomster endast skall beskattas i hemortskommunen.

till 53 5 punkt 2 a

Den nya punkten föreskriver att till riket skall i beskattningshänseende även räknas kontinentalsockeln. Frågan har behandlats i avsnitt 2.3 an- gående begreppet rörelse bedriven här i riket.

punkt 3

Se avsnitt 2.3 angående begreppet rörelse bedriven här i riket.

till 705 Ändringen är en följd av att 51 & upphävts.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Huvudregeln är att de nya reglerna skall tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Detta framgår av punkt 1. I övriga punkter föreskrivs undan- tag från huvudregeln.

Lagstiftningen under våren (SFS 1986: 473) innebar att de nya reglerna om slopande av garanti- och utbobeskattningen inte skulle tillämpas i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986 (punkt 3 av övergångsbestämmelserna till nyssnämnda författning). Detsamma skall enligt punkt 2 gälla för de direkta följdändringarna till slopandet.

Som framgår av avsnitt 2.5 om behandlingen av tidigare förluster får avdrag för gamla realisationsförluster på fastighet (förluster som hänför sig till 1987 eller tidigare års taxeringar) göras endast i den mån den skattskyl- dige har realisationsvinst eller lotterivinst som enligt de tidigare reglerna om indelning av realisationsvinster i förvärvskällor skulle ha tillhört sam- ma förvärvskälla. Detta framgår av punkt 3.

I avsnitt 2.5 behandlas också gamla underskott i rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. På motsvarande sätt gäller här enligt punkt 4 att sådana underskott som avser rörelse från fast driftställe får dras av bara i den mån den skattskyldige har överskott från en förvärvskälla som enligt äldre regler om beskattningsort skulle ha beskattats i samma kommun.

De nya reglerna rörande när rörelse har bedrivits i Sverige, beskatt- ningsort vid återanknytning till riket och preciseringen av begreppet riket tillämpas inte vid taxering för beskattningsår som har påbörjats före lagens ikraftträdande den 1 januari 1987. Detta framgår av punkt 5. I fråga om skattskyldig som taxeras för flera förvärvskällor räcker det om beskatt- ningsåret för någon av dessa har börjat tidigare.

4.2. Lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt Prop. 1986/87:30

25 1 mom.

Bestämmelsen i andra stycket angående procentavdrag upphävs som kon- sekvens av den slopade garantibeskattningen av fastigheter.

45

Ändringarna innebär en anpassning i fråga om rätten till avdrag för realisa- tionsförluster till den ändrade förvärvskälleindelningen inom inkomstsla- get tillfällig förvärvsvcrksamhet beträffande realisationsvinstbeskattning- en (se vidare avsnitt 2.1). Vidare har vissa redaktionella ändringar gjorts i bestämmelsen.

65 1 mom.

Se avsnitt 2.3 om begreppet rörelse bedriven här i riket.

3 mom.

Ändringarna är en konsekvens av att garantibeskattningen slopas. Vidare har en redaktionell ändring gjorts i momentet.

165 1 mom.

Ändringen är en konsekvens av de nya reglerna om beskattningsort.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Liksom ändringarna i KL skall de nya bestämmelserna i SIL tillämpas första gången vid 1988 års taxering. På motsvarande sätt skall dock de nya bestämmelserna rörande innebörden av att rörelse bedrivits i riket och om vad som hör till riket inte tillämpas om den skattskyldige har ett beskatt- ningsår som har börjat före ikraftträdandet. Vidare kvarstår äldre bestäm- melser i 25 1 mom. som tar sikte på garantibeskattningen i de fall de äldre reglerna i KL skall tillämpas för en viss förvärvskälla.

Hänvisningar till S4-2

4.3. Övriga författningar

Lagen ( 1960: 63) om förlustavdrag 2 5

Ändringen är en följd av att beskattning skall ske endast i hemortskom- munen.

35 och punkt 1 av anvisningarna till 25

Ändringarna är en följd av att garantibeskattningen slopas.

Punkt 2 av anvisningarna till 25

Förutom vissa redaktionella ändringar upphävs sista meningen som är onödig. Eftersom realisationsförluster inte ger rätt till avdrag enligt 4 5 SIL framgår förbudet redan av första meningen.

Punkt 3 av anvisningarna till 25

Genom att beskattning bara skall ske i en kommun behövs inte längre reglerna om hur förlustavdrag skall beräknas vid taxering i flera kom- muner. Regleringen kommer därför att överensstämma med regleringen i punkt 2 avseende taxering till statlig inkomstskatt.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

Lagen tillämpas enligt punkt [ första gången vid 1988 års taxering men kommer på grund av övergångsbestämmelserna väsentligen att kunna på- verka beskattningen först vid 1989 års taxering.

Beträffande gamla förluster (varmed avses förluster som hänför sig till 1987 och tidigare års taxeringar). liksom förluster vid 1988 års taxering i den mån äldre bestämmelser om garantibeskattning och beskattningsort skall tillämpas, gäller äldre regler rörande garantibelopp och om rätt till sammanläggning av kommunala taxeringar för att uppnå spärrbeloppet 1000 kr. Detta framgår av punkt 2.

Som framgår av avsnitt 2.5 om tidigare förluster får förlustavdrag som avser underskott av fastighet eller rörelse som bedrivits från fast driftställe dras av endast i den mån den skattskyldige har inkomster som enligt äldre regler skulle ha beskattats i samma kommun. Detta framgår av punkt 3.

Vid 1988 års taxering kan skattskyldig för en eller flera förvärvskällor beskattas i en utbokommun. Om den skattskyldige yrkar avdrag för förlust som hänför sig till en sådan kommun skall avdraget i första hand ske vid taxeringen där. Detta framgår av punkt 4.

Lagen (1986: 468) om avräkning av utländsk skatt

Ändringen i 7 5 är en direkt följd av den slopade utbobeskattningen.

Lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt och kupongskattelagen (1970: 624)

Ändringarna är en följd av preciseringen av begreppet rörelse bedriven här i riket, se avsnitt 2.3.

Lagen (1970: 244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar och lagen Prop. 1986/87: 30 (1981: 1354) om allmänna värmesystem

Ändringarna är en följd av slopandet av garantibeskattningen.

Hänvisningar till S4-3

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). 2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, 3. lag om ändring i lagen (1960: 63) om förlustavdrag, 4. lag om ändring i lagen (1986: 468) om avräkning av utländsk skatt, 5. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhets- skatt,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970: 624),

7. lag om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,

8. lag om ändring i lagen (1981: 1354) om allmänna värmesystem.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Bilaga Prop De remitterade förslagen

(delar av)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 53 5

2 a. Till riket hänförs förutom Sveriges land- och sjöterritoriutn också varje annat område utanför Sveriges territorialvatten inom vil- ket Sverige i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler äger rätt att utforska kontinental- sockeln och utvinna dess naturtill— gångar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Dcnna lag träder i kraft den I januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. De nya bestämmelserna i 6å ] mom. tillämpas dock inte vid taxering för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

Äldre bestämmelser i 25 1 mom. tillämpas vid [988 års taxering i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986.

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Den nya bestämmelserna tillämpas dock inte om den skattskyldige då skall taxeras för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den ] januari 1987. De nya bestämmelserna tillämpas dock inte på utdelning som utgör inkomst av rörelse om 65 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt i momentets lydelse intill den 1 januari 1987 skall tillämpas på inkomsten.

Utdrag LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde l986-O9-24

Närvarande: f. d. justitierådet Hult. regeringsrådet Dahlman, justitierådet Gad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 augusti l986 har rege- ringen på hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttran- de över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

3. lag om ändring i lagen (1960: 63) om förlustavdrag,

4. lag om ändring i lagen (1986: 468) om avräkning av utländsk skatt,

5. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (l970: 624),

7. lag om ändring i lagen (1970: 244) om allmänna vatten- och avloppsan- läggningar,

8. lag om ändring i lagen (1981: 1354) om allmänna värmesystem. Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Olle Stenman.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

Punkten 2 a av anvisningarna till 535

Bestämmelsen innebär att till riket skall i beskattningshänseende också hänföras vår del av kontinentalsockeln. Avgränsningen av kontinental- sockeln sker genom en hänvisning till vad "folkrättens allmänna regler” säger om kuststatens rätt att utforska sockeln och utvinna dess naturtill- gångar. Med folkrättens allmänna regler torde i första hand avses konven- tionen dcn 29 april 1958 om kontinentalsockeln vilken Sverige ratificerat. Med hänsyn till att Sverige därutöver träffat avtal med flertalet av sina grannländer i fråga om den geografiska fördelningen av rätten till kontin- tentalsockcln, bör förevarande bestämmelse för fullständighetens skull kompletteras i detta avseende. Lagrådet föreslår att anvisningspunkten får följande lydelse:

"Till riket hänförs förutom Sveriges land- och sjöterritorium också varje annat område utanför Sveriges territorialvatten inom vilket Sverige i över- ensstämmelse med folkrättens allmänna regler och avtal med främmande länder äger rätt att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtill- gångar."

70.5 1 mom.

Med anledning av den nya regeln i 56å KL (SFS 19861473) om beskatt- ningsort finns det anledning att — utöver de lagändringar som föreslås i lagrådsremissen — jämka lagtexten också i 70%? l mom.

Enligt momentet gäller att personal anställd vid främmande makters beskickningar och lönade konsulat här i riket. som inte är svenska medbor- gare och som inte heller var bosatta här när de anställdes, i beskattnings- hänseende skall anses som icke bosatta här i riket. För en person som inte är bosatt här i riket gäller normalt att han är skattskyldig endast för vissa inkomster från Sverige (53é 1 mom.) och att han skall beskattas i Stock- holm för gemensamt kommunalt ändamål. I sistnämnda avseende, beträf- fande beskattningsorten, görs emellertid den särregleringen i förevarande moment att beskattningen skall ske i den kommun där han bor. Lagrådet föreslår att 70 & 1 mom. första stycket sista punkten ges följande lydelse:

”För inkomster, vilka beskattas enligt denna lag, skall skatt av sådan person utgöras i den kommun här i riket, där han under beskattningsåret först haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall förelegat, stadigvarande vistats.”

Övergångsbestämmelserna

Lagrådet vill i detta sammanhang påpeka en konsekvens av den utform- ning övergångsbestämmelserna har fått som inte omnämnts i motiveringen till förslaget.

Vid inkomstberäkningen i en kommun medges enligt nuvarande regler inte avdrag för underskott i förvärvskälla som skall beskattas i en annan kommun, 465 1 mom. första stycket. I lagrådsremissen föreslås att detta det 5. k. kommunala avdragsförbudct slopas som en konsekvens av riksda- gens beslut i våras att avskaffa utbobeskattningen fr.o.m. 1988 års taxe- ring, SFS 1986: 473. Enligt punkt 3 av övergångsbestämmelserna till denna författning skall dock äldre bestämmelser angående utbobeskattningen — och den samtidigt slopade garantibeskattningen — tillämpas i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986. Detsamma skall enligt punkt 2 av förevarande övergångsbestämmelser gälla de direkta följdändringar som föreslås beträffande den slopade garan- ti- och utbobeskattningen. Lagrådet vill understryka. att med den föreslag- na utformningen av övergångsbestämmelserna, där 46% 1 mom. första stycket inte tagits med i punkt 2, motsvarande inte skall gälla för avskaf- fandet av det kommunala avdragsförbudet. Detta innebär att ett under- skott i en förvärvskälla, för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986 och där på grund av övergångsbestämmelserna taxering skall ske i annan kommun än hemortskommunen, är avdragsgillt vid 1988 års taxering i hemortskommunen.

Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt

Övergångsbestämmelserna .

Fysisk person som inte är bosatt här i riket är enligt gällande regler skattskyldig till både kommunal och statlig inkomstskatt för bl. a. inkomst av rörelse, som bedrivits här (53.6 1 mom. KL och 65 1 mom. första stycket a lagen om statlig inkomstskatt). Motsvarande gäller för utländskt bolag vid den statliga inkomstbeskattningen (65 1 mom. första stycket c

lagen om statlig inkomstskatt). I lagrådsremissen föreslås att begreppet rörelse som bedrivits här preciseras till att avse rörelse som bedrivits från fast driftställe här. Eftersom skattskyldigheten till statlig inkomstskatt för fysiska personer i detta avseende framgår av en hänvisning i 6å 1 mom. första stycket a lagen om statlig inkomstskatt till 53% 1 mom. KL, har förslaget såvitt gäller sådan person endast föranlett ändring i sistnämnda lagrum. För de utländska bolagen har motsvarande ändring skett i 6ä [ mom. första stycket c lagen om statlig inkomstskatt.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987 för att tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Eftersom de i vissa fall kan innebära ett utvidgat beskattningsanspråk, föreslås i punkt 5 av övergångsbestäm- melserna till lagen om ändring i kommunalskattelagen och i förevarande övergångsbestämmelser, att de nya reglerna inte skall tillämpas för be- skattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet. Med den utformning förslaget till förevarande övergångsbestämmelser har fått kommer de nya reglerna, på grund av hänvisningen i den oförändrade bestämmelsen i 65 1 mom. första stycket a lagen om statlig inkomstskatt till 53 5 l mom. KL att gälla redan vid 1988 års taxering till statlig inkomstskatt, även om den skattskyldige då skall taxeras för ett beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet. Då detta inte har varit avsikten. föreslår lagrådet att de nu aktuella övergångsbestämmelserna får följande lydelse:

”Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Vid taxering för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet tillämpas dock äldre bestämmelser i 65 1 mom. och därmed, på grund av hänvisningen i 65 1 mom. första stycket a till 53å 1 mom. kommunalskattelagen (19281370), det senare lagrummet i dess ly- delse före den ljanuari 1987.

Vid 1988 års taxering tillämpas äldre bestämmelser i 25 l mom. i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före den 1 maj 1986."

Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt

Övergångsbestämmelserna

I övergångsbestämmelserna talas om beskattningsår utan att det klart framgår, att det inte är fråga om beskattningsår för vilket taxering verk- ställs enligt förevarande lag (jfr ] & tredje stycket). För att undvika varje tveksamhet i detta avseende föreslår lagrådet att bestämmelsen får denna lydelse:

"Denna lag träderi kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången vid 1988 års taxering. Vid denna taxering skall dock iakttas att den som på grund av punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (l986:000) om ändring i kommunalskattelagen ( 1928: 370) och första stycket andra me- ningen i övergångsbestämmelserna till lagen (1986: 000) om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt inte skall taxeras för inkomst av rörel- se, som bedrivits här i riket från fast driftställe, inte heller skall taxeras till statlig förmögenhetsskatt för förmögenhet nedlagd i rörelsen.”

Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen

Övergångsbestämmelserna

Övergångsbestämmelserna bör i tydlighetens intresse ges en något utför- ligare formulering. Lagrådet föreslår följande lydelse:

"Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. De äldre bestämmelserna tillämpas dock på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning dessförinnan. I fråga om utdelning som utgör inkomst av rörelse och blivit tillgänglig för lyftning efter ikraftträdandet tillämpas också de äldre bestämmelserna, om 535 1 mom. kommunalskattelagen ( 1928: 370) eller 65 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt i momentens lydelse intill den 1 januari 1987 skall tillämpas på inkomsten.”

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 september 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Lund- kvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Petcrson, Bodström, Görans- son. R. Carlsson, Holmberg. Hellström, Wickbom. Johansson. Hulter- ström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition Om följdändringar till slopandet av den kommunala garanti- och utbobeskattningen m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 21 augusti 1986) över förslag till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (19281370), . lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, . lag om ändring i lagen (1960: 63) om förlustavdrag. . lag om ändring i lagen (1986: 468) om avräkning av utländsk skatt, . lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt, . lag om ändring i kupongskattelagen (1970: 624),

7. lag om ändring i lagen (1970: 244) om allmänna vatten- och avloppsan- läggningar.

8. lag om ändring i lagen (1981: l354) om allmänna värmesystem. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Lagrådet har i några avseenden föreslagit kompletterande bestämmel- ser. Så har skett i kommunalskattelagen beträffande utvidgningen av be- greppet riket till att avse även vår del av kontinentalsockeln och beträffan- de beskattningsorten för vissa anställda vid de utländska beskickningarna i Sverige. Lagrådet har också föreslagit förtydliganden av vissa övergångs- bestämmelser. Jag kan ansluta mig till vad lagrådet har anfört och föresla- git i dessa delar.

Lagrådet har vidare påpekat en konsekvens av utformningen av över- gångsbestämmelserna i fråga om upphörandet av det 5. k. kommunala avdragsförbudet vilken inte kommenterats i motiveringen till de remittera— de förslaget. Anledningen till att det kommunala avdragsförbudet för un- derskott upphör helt vid 1988 års taxering även i fråga om förvärvskällor där taxering i övrigt sker enligt äldre regler om beskattningsort är att det från administrativ synpunkt är önskvärt att de nya reglerna kan tillämpas så långt det är möjligt vid denna taxering.

I övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagförslagen.

OSM-kWh)

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade förslagen med vid- tagna ändringar.

Regeringcn ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 63