Rättsfall från MÖD (Mark- och miljööverdomstolen)

MÖD 2019:12

2019-08-30

Omprövning av dikningsföretag ----- Mål om omprövning av en markavvattningssamfällighet (dikningsföretag). Trafikverket ansökte som väghållare av en väg, E4, som korsar dikningsföretagets anläggning om omprövning. Mark- och miljööverdomstolen har godtagit att Trafikverket får bl.a. betala ett engångsbelopp för att inte behöva vara deltagare i dikningsföretaget men ändrat den ersättning Trafikverket ska betala till dikningsföretaget. Även den underhållsskyldighet för Trafikverket som mark- och miljödomstolen hade bestämt har ändrats.

MÖD 2019:11

2019-07-02

Byggsanktionsavgift ----- Även om allmänna lämplighetsskäl starkt talar för att slutbesked enligt PBL ska vara skriftliga (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 8 januari 2014 i mål nr P 7235-13 angående startbesked) har även ett muntligt slutbesked rättsverkningar. Mark- och miljööverdomstolen har därför funnit att byggsanktionsavgift inte ska tas ut när en byggnad har tagits i anspråk efter det att ett muntligt slutbesked har lämnats.

MÖD 2019:10

2019-06-28

Prövotidsfrågor m.m. avseende tillstånd till ståltillverkning ----- I mål avseende prövotidsfrågor m.m. för tillstånd till ståltillverkning har Mark- och miljööverdomstolen delvis bifallit länsstyrelsens överklagande bl.a. genom att upphäva mark- och miljödomstolens beslut att upphäva prövotidsförordnandena angående totala utsläpp till luft och till vatten. Målet har återförvisats i dessa delar och bolaget har förelagts att till mark- och miljödomstolen redovisa förslag till slutliga villkor för totala utsläpp till luft och till vatten.

MÖD 2019:16

2019-06-20

Ansökan om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus (uterum) ----- Fråga om bedömning av planenlighet. Det är endast sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av de bestämmelser som anges i 9 kap. 30 § tredje stycket PBL (s.k. attefallsåtgärder) som man ska bortse från vid bedömningen av planenlighet. Den komplementbyggnad som fanns på aktuell fastighet var inte uppförd som en sådan bygglovsbefriad åtgärd, utan med bygglov. Det saknades därför möjlighet att bortse från komplementbyggnadens byggnadsarea vid bedömningen av planenligheten. Även fråga om liten avvikelse.

MÖD 2019:9

2019-06-20

Fastighetsbestämning av servitut ----- Fråga om ett officialservitut från 1943 avseende bland annat båt- och badplats blivit lokaliserat. Bestämningen gjordes med beaktande av servitutets ordalydelse och innebörd men även nya anläggningar på tjänande fastighet och de faktiska förhållandena på platsen.

MÖD 2019:15

2019-06-18

Bygglov för ombyggnad och tillbyggnad av enbostadshus ----- Bygglovet avsåg bl.a. att bostadshuset skulle byggas till och byggas samman med ett garage och ett rum med matplats belägen ovanpå den innersta delen av garaget. Bygglovet omfattade även en ny takkonstruktion med ett sadeltak över hela bostadshuset. Taket skulle sträcka sig över matplatsen och den inre delen av garaget. Länsstyrelsen hade upphävt bygglovet enbart avseende garaget. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att garaget utgjorde en integrerad del av bostadshuset och att det inte varit möjligt att dela upp lovprövningen. Bygglovsbeslutet upphävdes därför i dess helhet.

MÖD 2019:8

2019-06-14

Jäv ----- Ett tekniskt råd i mark- och miljödomstolen hade i ett avgörande angående bestämmande av andelstal i väg (gemensamhetsanläggning) uttalat sig om den s.k. tonkilometermetodens tillförlitlighet och tillämpbarhet. Det tekniska rådet handlade senare ett annat mål med samma klaganden rörande en annan gemensamhetsanläggning, vilket också rörde tillförlitligheten och tillämpbarheten av tonkilometermetoden. Klagandena gjorde i det senare målet gällande att det tekniska rådet var jävig genom att i det tidigare målet ha gjort vissa uttalanden om tonkilometermetodens tillförlitlighet och tillämpbarhet. Mark- och miljööverdomstolen har uttalat att utfyllande metoder inte är ovanliga när det gäller att bestämma vad som är skäligt i fråga om kostnader eller ersättning för olika situationer inom fastighetsrätten. Uttalanden i ett avgörande om tillförlitligheten eller tillämpbarheten av sådana metoder får mot den bakgrunden i regel inte anses kunna leda till hinder för en domare att på grund av jäv handlägga ett senare mål där metoden ånyo ifrågasätts. De uttalanden som gjordes i den tidigare domen har heller inte ansetts så kategoriska i fråga om tonkilometermetodens tillförlitlighet eller tillämpbarhet att det kunde anses föreligga ett legitimt tvivel om det tekniska rådets opartiskhet i det aktuella målet. Mark- och miljööverdomstolen har instämt i mark- och miljödomstolens bedömning att det inte föreligger jäv.

MÖD 2019:14

2019-06-13

Återställande av försutten tid ----- I ett ansökningsmål har mark- och miljödomstolens dom kommit fram till en av parterna mindre än en vecka innan överklagandefristen gick ut. Trots att 22 kap. 21 § tredje stycket miljöbalken föreskriver att domstolens skyldighet att underrätta parterna om innehållet i domen ska anses fullgjord genom att domen hålls tillgänglig hos aktförvararen har MÖD funnit att parten haft laga förfall för sin underlåtenhet att överklaga domen i rätt tid.

MÖD 2019:7

2019-05-27

Bygglov för enbostadshus ----- Länsstyrelsen upphävde kommunens beslut om bygglov med motiveringen att god jordbruksmark får tas i anspråk för exploatering bara i undantagsfall. Mark- och miljödomstolen gjorde annan bedömning och ändrade beslutet. Mark- och miljööverdomstolen kunde vid syn på platsen konstatera att den mark där byggnaden skulle placeras i detta fall inte utgjorde brukningsvärd jordbruksmark och fastställde byggnadsnämndens beslut att ge bygglov. Bestämmelsen i 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken har därmed inte varit tillämplig. Det förhållandet att fastigheten, som var taxerad som lantbruksenhet, vid fastighetsbildningsbeslut om avstyckning ansetts lämplig för bostadsändamål har dock inte ansetts ha bindande verkan vid bygglovsprövning.

MÖD 2019:6

2019-04-24

Tillsyn enligt miljöbalken ----- Klagomål på buller från vindkraftverk. Mark- och miljödomstolen bedömde att föreskrivet försiktighetsmått för buller riskerade att överskridas på fastigheter vars ägare inte hade framfört klagomål, och återförvisade ärendet till tillsynsmyndigheten. Mark- och miljööverdomstolen fann dock att eventuella störningar på andra fastigheter än klagandens, s.k. tredjemansintressen, inte bör beaktas av överprövande instans i tillsynsärenden.

MÖD 2019:5

2019-04-01

Tillstånd till vindkraftpark ----- I ett mål om tillstånd till uppförande av vindkraftverk ansökte ett bolag om att få sätta upp totalt högst 48 vindkraftverk i fyra olika delområden. Miljöprövningsdelegationen gav tillstånd till 25 vindkraftverk i två av områdena men mark- och miljödomstolen, som delade bedömningen att dessa två områden i och för sig var lämpliga för vindkraft, avslog hela ansökan med hänsyn till de kumulativa effekter som en etablering av ytterligare vindkraftverk skulle innebära för rennäringen. Mark- och miljööverdomstolen delade underinstansernas bedömning att riksintresset för naturvård och för rennäring ska ges företräde i de två områden som fått avslag i båda underinstanserna, även efter att yrkandet i MÖD minskats till 19 verk i dessa områden, men fastställde miljöprövningsdelegationens beslut att ge tillstånd till högst 25 verk i de två andra områdena med vissa villkorsändringar. Dessa två områden är till största delen utpekade som riksintresse för vindkraft vilket gavs företräde.

MÖD 2019:13

2019-03-19

Skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken ----- Järnvägsarbeten har föranlett avstängning av en väg med reducerad framkomlighet till en livsmedelsbutik som följd. MÖD har bedömt att den störning som avstängningen inneburit har varit sådan att den skäligen får tålas med hänsyn till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden. Butikens talan om ersättning för den omsättningsminskning som avstängningen gett upphov till har därför ogillats.

MÖD 2019:4

2019-03-11

Skyldighet att kommunicera granskningsutlåtande i detaljplaneärende ----- En kommuns underlåtenhet att skicka granskningsutlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hölls tillgängligt till berörda sakägare i ett detaljplaneärende har ansetts utgöra ett sådant handläggningsfel som motiverar att planen upphävs.

MÖD 2019:3

2019-03-04

Regresstalan avseende efterbehandlingsansvar enligt 10 kap. 6 § miljöbalken ----- Förvärvaren av en förorenad fastighet har i ett för en tidigare ägare gynnande tredjemansavtal åtagit sig att hålla den tidigare ägaren skadeslös med avseende på vissa kostnader för sanering av fastigheten. Sedan den nya ägaren utfört vissa markarbeten som föranlett kostnader för sanering har tvist uppstått om vem som slutligen ska bära dessa kostnader. Vid en skälighetsbedömning enligt 10 kap. 6 § andra stycket miljöbalken har MÖD bedömt att den tidigare fastighetsägaren inte ska bära någon del av saneringskostnaderna.

MÖD 2019:2

2019-02-18

Detaljplan för uppförande av bostadshus ----- Kommunen har i detaljplan upphävt strandskydd inom område som i översiktsplanen pekats ut som område för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område). Kommunens motivering i översiktsplanen till att området utgör ett LIS-område har haft vissa brister. Länsstyrelsen har dock inte haft någon invändning mot utpekandet i översiktsplanen. Det har inte heller framkommit något i målet som tydligt talar för att kommunens redovisning och utpekande av området som ett LIS-område bör ifrågasättas. MÖD har därför funnit att området utgör ett LIS-område. MÖD har vidare funnit att den exploatering som möjliggörs i detaljplanen kan bidra till utvecklingen av landsbygden och att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses. Det har därför förelegat särskilda skäl att upphäva strandskyddet i detaljplanen och kommunenens beslut att anta planen har fastställts.

MÖD 2019:1

2019-01-15

Ansökan om tillbyggnad av komplementbyggnad ----- Den aktuella komplementbyggnaden saknar bygglov och det har inte heller framkommit några omständigheter som tyder på att den är lagligen uppförd. Att ett eventuellt ingripande avseende komplementbyggnaden inte längre skulle vara möjligt pga. preskriptionsbestämmelserna medför inte att bygglov för tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad kan prövas utan att pröva om bygglov kan ges för hela byggnaden. Under dessa förhållanden har nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov för tillbyggnad av komplementbyggnaden varit riktigt.

MÖD 2018:24

2018-12-20

Anmälan om ändring av tillståndspliktig verksamhet ----- Länsstyrelsen ansåg att en anmäld ändring av en miljöfarlig verksamhet var tillståndspliktig och förbjöd bolaget att genomföra den anmälda ändringen innan tillstånd hade erhållits. Mark- och miljödomstolen ansåg att den anmälda verksamheten kunde anses inrymmas i företagets grundtillstånd som hade lämnats 1979 enligt miljöskyddslagen och upphävde beslutet. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att den ändrade verksamheten inom denna industripark, som gällde transport av stora mängder avfall och farligt avfall från ett annat företag inom industriområdet fram till hamnen och utlastning till fartyg, inte kunde rymmas inom tillståndet från 1979 och att verksamheten kunde medföra olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön. Ändringen var därmed tillståndspliktig enligt 1 kap. 4 § första stycket 2 miljöprövningsförordningen. MÖD fastställde länsstyrelsens beslut.

MÖD 2018:23

2018-12-18

Strandskyddsdispens Anläggandet av en 450 meter lång mindre grusväg genom ett skogsområde som omfattas av strandskydd har inte ansetts hindra eller avhålla allmänheten från att beträda området. Inte heller har åtgärden ansetts väsentligen förändra livsvillkoren för djur- eller växtarter. Anläggandet av vägen har inte ansetts otillåten och någon dispens har därför inte erfordrats.

MÖD 2018:29

2018-10-17

Skadestånd enligt miljöbalken ----- MÖD har, i likhet med mark- och miljödomstolen, bedömt att brand genom gnistbildning vid markberedning inte utgör en sådan störning som kan föranleda strikt skadeståndsansvar enligt 32 kap. 3 § första stycket 8 miljöbalken.

MÖD 2018:25

2018-09-19

Klagorätt ----- Fråga om ägaren till en fastighet har klagorätt över beslut om bygglov på en grannfastighet när fastigheterna skiljs åt av ett vattenområde. Med hänsyn till förhållandena på platsen och avståndet mellan fastigheterna kan inte vattenområdet som skiljer fastigheterna åt jämställas med en gata eller väg på ett sådant att sätt att klagandena kan tillerkännas klagorätt på den grunden. Inte heller har de åtgärder som bygglovet avser kunnat läggas till grund för klagorätt för ägarna av fastigheten på andra sidan vattenområdet.

MÖD 2018:15

2018-06-21

Dammsäkerhetsklassificering ----- MÖD har vid klassificering av regleringsdammen Knon i Hagfors kommun funnit att risken för förlust av människoliv i samband med ett dammhaveri, även vid ett värsta fall- scenario, är försumbar och den aktuella dammen har därför klassificerats i dammsäkerhetsklass C. (MÖD har samma datum meddelat domar i målen M 1995-17 och M 1997-17 rörande samma fråga).

MÖD 2018:14

2018-06-13

Föreläggande att ansöka om lagligförklaring alternativt tillstånd för kraftverk och damm samt tillstånd att bedriva vattenverksamheten ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det genom ett domstolsutslag från 1911 finns ett gällande tillstånd omfattande damm och kraftstation samt tillhörande vattenverksamhet. Med hänsyn härtill har Mark- och miljööverdomstolen upphävt ett av länsstyrelsen utfärdat föreläggande riktat till kraftverksägaren om att ansöka om lagligförklaring och tillstånd att bedriva verksamheten.

MÖD 2018:28

2018-06-12

Tillstånd till åtgärder som riskerar att leda till försämrad ytvattenstatus ----- Tillstånd har getts för bl.a. grävningsarbeten i en vattenförekomst i Mölndalsån trots att åtgärderna riskerar att leda till en försämring av vattenförekomstens status. Vid bedömningen har MÖD funnit att rimlighetsavvägningen enligt 2 kap. 7 § miljöbalken ska ske med beaktande av de krav som följer av art. 4.7 i ramdirektivet för vatten och att omständigheterna i fallet - där syftet med åtgärderna var att förebygga samhällsskadliga översvämningar - var sådana att det fanns förutsättningar för tillstånd trots att åtgärderna kunde leda till försämrad ytvattenstatus.

MÖD 2018:8

2018-06-05

Byggsanktionsavgift avseende industrihall -----

MÖD 2018:26

2018-05-18

Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Länsstyrelsen upphävde nämndens beslut att bevilja bygglov. Nämnden och sökandena överklagade till mark- och miljödomstolen som avslog överklagandena. Både nämnden och sökandena överklagade mark- och miljödomstolens dom. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att domen inte gått nämnden emot och nämndens överklagande har därför avvisats.

MÖD 2018:10

2018-05-18

Syn ----- Enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska mark- och miljödomstolen hålla syn på stället, om det behövs. Bestämmelsen har tillämpats analogivis vid prövning av frågan om syn i Mark- och miljööverdomstolen.

MÖD 2018:20

2018-05-17

Utdömande av vite ----- Ett bolag förelades att begränsa antalet besökare i en motionslokal. Föreläggandet förenades med ett löpande vite på 5 000 kr per tillfälle och person utöver det tillåtna antalet som vistades i lokalen. MÖD har bedömt att en ansökan om utdömande av vitet avser flera överträdelser och att det, enligt 9 § 2 st lagen (1985:206) om viten, inte är möjligt att döma ut vite för mer än en av dessa. Vitesbeloppet, 45 000 kr, har beräknats med utgångspunkt i den allvarligaste överträdelsen, då antalet besökare var nio fler än tillåtet.

MÖD 2018:6

2018-05-15

Ändringstillstånd avseende ändrad höjd av vindkraftpark ----- Ett bolag ansökte om ändringstillstånd för höjning av vindkraftverk i en vindkraftpark från 172,5 meter till 220 meter. Kommunen, inom vars område verken låg, motsatte sig ändringstillståndet. Miljöprövningsdelegationen gjorde bedömningen att någon kommunal tillstyrkan enligt 16 kap. 4 § miljöbalken inte krävdes och biföll ansökan trots kommunens inställning. Mark- och miljödomstolen gjorde samma bedömning när det gäller kravet på kommunal tillstyrkan. Målet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen som konstaterade att det enligt 1 kap. 4 § miljöprövningsförordningen (2013:251) krävs tillstånd för varje ändring av tillståndspliktig verksamhet som innebär att det kan uppkomma olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön. Redan det förhållandet att en ändring bedöms vara tillståndspliktig får enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning anses utgöra tillräckliga skäl för att ändringstillstånd som gäller vindkraft inte ska kunna ges utan kommunal tillstyrkan. Mark- och miljööverdomstolen upphävde därför delegationens beslut och avslog ansökan om ändringstillstånd.

MÖD 2018:5

2018-05-11

Tolkningsbesked avseende undantag från kravet på nätkoncession ----- Frågan i målet är om en vindkraftpark utgör en funktionell enhet som omfattas av 22 a § förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen. I motiven till denna förordning anges att för att medges undantag från kravet på nätkoncession ska området vara tydligt avgränsat. Man måste enligt motiven lätt kunna konstatera var gränsen mellan området och övrig mark går. I målet rör det sig om två tydligt avgränsade grupper av vindkraftverk. Avståndet mellan de två grupperna tillsammans med längden på ledningen grupperna emellan gör det enligt domstolen svårt att bedöma områdets gränser mot övrig mark. Området kan således inte sägas vara väl avgränsat. Vindkraftparken kan därför som helhet inte anses utgöra en funktionell enhet och är därmed inte heller undantagen från koncessionsplikten.

MÖD 2018:19

2018-04-25

Tillstånd till vindkraftpark ----- Mål om ansökan att få uppföra en vindkraftpark enligt den s.k. boxmodellen, som innebär att vindkraftverkens exakta antal, i detta fall maximalt 144 verk, och närmare placering inom ett större område inte har angetts i ansökan utan att beslut om detta ska delegeras till tillsynsmyndigheten. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att på det underlag som har presenterats i målet går det inte att avgöra om verkens lokalisering är lämplig utifrån kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken. En sådan delegering är inte heller i enlighet med 22 kap. 25 § miljöbalken som anger att endast villkor av mindre betydelse får delegeras. Detsamma har ansetts gälla för alternativyrkandet att tillstånd ska ges för vindkraftverk enligt den s.k. exempellayout som har gjorts i målet. Ansökan om tillstånd har därför avslagits.

MÖD 2018:4

2018-04-20

Bygglov för nybyggnation av flerbostadshus ----- Ansökan om bygglov för nybyggnation av flerbostadshus inom ett äldre villaområde. Åtgärden avvek från detaljplanen på så sätt att största tillåtna byggnadsarea för huvudbyggnad överskreds med 10 procent. Domstolen konstaterade att avvikelsen inte var av obetydlig omfattning. Det hade inte heller framkommit några omständigheter som talade för att överskridandet skulle behövas för att ge byggnaden en bättre planlösning eller några andra byggnadstekniska skäl. Domstolen fann inte heller att det var förenligt med gällande praxis att schablonmässigt bedöma ett överskridande av byggnadsarean med 10 procent som en liten avvikelse. Mark- och miljööverdomstolen fann vid en samlad bedömning att avvikelsen i detta fall inte kunde anses vara en sådan liten avvikelse som avses i 9 kap. 31 b § PBL.

MÖD 2018:9

2018-04-18

Utdömande av vite ----- En miljönämnd förbjöd vid vite en fastighetsägare att hyra ut bostäder p.g.a. fuktskador. När en hyresgäst inte avflyttade frivilligt ansökte fastighetsägaren hos Kronofogdemyndigheten om avhysning som beviljades. Vid nämndens inspektion bodde en hyresgäst i fastigheten eftersom avhysningen inte hade hunnit verkställas. Nämndens ansökan om utdömande av vite har avslagits av Mark- och miljööverdomstolen eftersom fastighetsägaren har gjort vad han har kunnat för att efterkomma förbudet genom att ansöka om avhysning när hyresgästen inte avflyttade frivilligt.

MÖD 2018:18

2018-04-18

Avverkningsförbud ----- Skogsstyrelsen förbjöd en skogsägare att genomföra avverkning i ett område där det förekommer lavskrikor eftersom det enligt artskyddsförordningen är förbjudet att skada lavskrikans fortplantningsområden eller viloplatser. Mark- och miljödomstolen undanröjde beslutet på den grunden att Skogsstyrelsen inte är dispens- eller tillsynsmyndighet i artskyddsfrågan och inte har möjlighet att göra en sådan proportionalitetsbedömning som krävs enligt MÖD:s uttalanden i det s.k. bombmurklemålet. MÖD konstaterar att Skogsstyrelsen, vid sidan om länsstyrelsen, har ett tillsynsansvar när det gäller artskyddsfrågor. Eftersom frågan om artskyddsdispens och därmed sammanhängande frågor om proportionalitet kan prövas efter ansökan om dispens hos länsstyrelsen eller, under vissa förutsättningar, direkt i domstol har det inte funnits anledning att undanröja Skogsstyrelsens beslut av de skäl som mark- och miljödomstolen anfört. MÖD har därför återförvisat målet till mark- och miljödomstolen. Återförvisningen har skett till den domstol inom vars domsaga Skogsstyrelsens lokala enhet fattade beslut och inte till den domstol inom vars domsaga Skogsstyrelsen har sitt säte.

MÖD 2018:16

2018-04-16

Buller från bergtäktsverksamhet

MÖD 2018:7

2018-04-13

Klagorätt ----- Fråga om klagorätt beträffande beslut om att anta en detaljplan. En kommun har antagit en detaljplan vars syfte är att omvandla ett tidigare industriområde till kvarter för bostadsändamål. Planområdets enda tillfartsväg utgörs av en villagata. Vissa av fastighetsägarna längs med villagatan har överklagat kommunens beslut. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att den trafikökning som detaljplanen kommer medföra får, med hänsyn till gatans karaktär, anses vara påtaglig. Till skillnad från mark- och miljödomstolen har Mark- och miljööverdomstolen därför funnit att dessa fastighetsägare har rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen.

MÖD 2018:12

2018-04-13

Fastighetsbestämning ----- Lantmäteriet har genom fastighetsbestämning fastställt omfattning och läget av ett vägservitut samt därefter beslutat om ändring av servitutet genom fastighetsreglering. Till grund för beslutet om fastighetsreglering har Lantmäteriet lagt en överenskommelse mellan parterna. Eftersom en överenskommelse enligt 7 kap. 8 § FBL innebär att en fastighetsreglering kan ske utan beaktande av de krav som ska skydda enskilda intressen och då en överenskommelse som huvudregel inte kan frånträdas, är det enligt Mark- och miljööverdomstolen av betydelse att parterna förstår att en överenskommelse är bindande och vad den innebär. Det är också viktigt att lantmätaren försäkrar sig om att parterna är införstådda med att de har träffat en överenskommelse. Med hänsyn till omständigheterna i målet fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte var osannolikt att den klagande i målet kunde ha uppfattat det som att en bindande överenskommelse inte förelåg. Med hänsyn till detta ansåg domstolen att det inte fanns en överenskommelse enligt 7 kap. 8 § FBL. Målet återförvisades till Lantmäteriet.

MÖD 2018:22

2018-03-26

Talerätt vid överklagande av startbesked ----- En kommunal nämnd gav startbesked för uppförande av en bygglovsbefriad komplementbyggnad. En granne, som bl.a. hävdade att byggnadens placering innebar en betydande olägenhet för honom, gavs klagorätt eftersom startbeskedet bedömdes angå grannens civila rättigheter i den mening som avses i artikel 6 Europakonventionen.

MÖD 2018:13

2018-03-20

Bygglov för uppförande av enbostadshus ----- Den aktuella huvudbyggnaden var utformad som ett parhus. Exteriört uppfattades den som att den bestod av två lika stora sammanbyggda byggnadsdelar som var förskjutna i förhållande till varandra. Planlösningarna var spegelvända och identiska förutom att det saknades köksinredning i en av delarna. Väggen mellan byggnadsdelarna hade en tjocklek som motsvarade den som krävs för en lägenhetsskiljande vägg. I väggen redovisades dock en dörröppning på vardera planet, på bottenplanet mellan de två vardagsrummen och på det övre planet mellan två sovrum. Även om utgångspunkten är att en bygglovsansökan ska prövas utifrån vad som anges vara den åtgärd som bygglov söks för har MÖD i detta fall bedömt att huvudbyggnaden i själva verket inrymmer två bostäder och att den sökta åtgärden därmed strider mot detaljplanen som anger att huvudbyggnad endast får inrymma en lägenhet. Bygglovsansökan har därför avslagits. (Mark- och miljööverdomstolen har samma dag meddelat dom i mål P 7503-17 rörande samma fråga).

MÖD 2018:3

2018-02-23

Fastighetsägares ansvar för undersökningar avseende markföroreningar ----- Fråga om fastighetsägares subsidiära ansvar för föroreningsskador som denne vid köpet inte kände till. Fastigheten var en näringsfastighet på vilken säljaren tidigare bedrivit plantskola men som vid köpet bestod av åkermark. Miljönämnden förelade fastighetsägaren att vidta vissa undersökningar avseende markföroreningar på fastigheten efter en bildemonteringsverksamhet som annan person bedrivit där fram till 1970-talet. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att omständigheterna vid köpet var sådana att klaganden inte kan anses ha bort upptäcka eventuella föroreningar från bildemonteringsanläggningen och att det därför inte kan krävas att klaganden i egenskap av fastighetsägare ska vidta undersökningar i enlighet med nämndens föreläggande. Föreläggandet har upphävts.

MÖD 2018:2

2018-02-13

Fråga om fullföljd ----- Ett beslut av Lantmäterimyndigheten i fråga om en anteckning i fastighetsregistret ska tas bort enligt 34 § fjärde stycket anläggningslagen på grund av att ett anläggningsbeslut har upphört att gälla enligt 33 § samma lag är ett beslut som inte får överklagas till mark- och miljödomstol. Beslutet är att se som ett beslut i registerhänseende som får överklagas till allmän förvaltningsdomstol enligt 12 § lagen om fastighetsregister.

MÖD 2018:27

2018-01-29

Detaljplan ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en av kommunen antagen detaljplan som upprättats för att planlägga ett område med skogs- och ängsmark för industri och lager. Enligt Mark- och miljööverdomstolen visar dock utredningen att det inte är möjligt att i samband med detaljplanläggning förutse vilka olika miljöstörningar som kan uppkomma av den verksamhet som planen medger. En detaljplan kan därför inte reglera alla de miljöstörningar som en viss verksamhet kan medföra. Det finns möjligheter att vid bygglov ställa utformningskrav på verksamheten så att denna inte medför en betydande olägenhet för omgivningen. Om verksamheten är miljöstörande kan ytterligare villkor komma att ställas på verksamheten med stöd av miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen har med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställt kommunens beslut att anta detaljplanen.

MÖD 2018:17

2018-01-17

Bygglov för teletorn ----- Bygglov för teletorn och teknikbod på mark som i en detaljplan från år 2011 är utlagd som naturpark. Mark- och miljööverdomstolen har, främst med hänsyn till områdets uttalade värde som natur- och rekreationsområde, funnit att den sökta åtgärden inte kan godtas som en liten avvikelse enligt 9 kap. 31 b § plan- och bygglagen (2010:900).

MÖD 2018:1

2018-01-09

Planenligt utgångsläge ----- Tillämpning av bestämmelsen om s.k. planenligt ursprungsläge i 9 kap. 30 § första stycket 1 plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett beslut om bygglov för nybyggnad av fritidshus eftersom den fastighet på vilken huset planeras att uppföras är mindre än vad som föreskrivs i den gällande byggnadsplanen.

MÖD 2017:52

2017-12-22

Tillstånd till enskilt avlopp ----- Med ändring av underinstansernas avgöranden har MÖD förklarat en CE-märkt enskild avloppsanläggning för BDT- och WC-vatten som uppfyller kraven på hög skyddsnivå tillåtlig. MÖD har vid avgörandet beaktat följderna av generell tillståndsgivning och ansett att om villkor på gällande serviceavtal ställs upp är anläggningen tillräckligt robust för att erbjuda tillräcklig rening (biokemisk syreförbrukning, fosfor och kväve) och därför anses tillåtlig i den aktuella recipienten.

MÖD 2017:51

2017-12-19

Förbud mot doftsättning i galleria ----- En miljönämnd har förbjudit ett bolag att doftsätta entréer och toaletter i en centrumgalleria. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att gallerian är en lokal för allmänt ändamål enligt 9 kap. 9 § miljöbalken. Domstolen har vidare funnit att vid bedömningen av om doftsättning är en olägenhet för människors hälsa ska hänsyn tas till personer som lider av sensorisk hyperreaktivitet, s.k. doftöverkänslighet. Utredningen i målet har ansetts ge stöd för att doftsättning kan medföra olägenhet för doftöverkänsliga personer. Även om utredningen inte med säkerhet har visat att komponenterna i den doftsättning som bolaget använt var sådana att de orsakade besvär, har domstolen funnit att redan risken för olägenhet medför att bolaget varit skyldigt att vidta åtgärder. Doftsättningen har inte heller ansetts som ringa eller tillfällig. Ett åtagande från bolaget att hålla vissa entréer och toaletter doftfria har inte ansetts som en tillräcklig försiktighetsåtgärd. Ett föreläggande att upphöra med doftsättning har av domstolen inte ansetts vara mer ingripande än vad som krävts eller orimligt i förhållande till de kostnader som det medfört för bolaget. Nämndens föreläggande har därmed fastställts.

MÖD 2017:59

2017-12-07

Miljösanktionsavgift på grund av överträdelse av tidsintervall för läckagekontroll ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det funnits förutsättningar att påföra ett bolag en miljösanktionsavgift för varje applikation innehållande flourerade växthusgaser där föreskrivna tidsintervall för läckagekontroll inte följts.

MÖD 2017:68

2017-12-05

Ersättning enligt naturvårdslagen ----- Ett av en kommun beslutat naturreservat från år 1998 innehåller bl.a. föreskrift om att det krävs tillstånd att uppföra helt ny byggnad. Efter det att kommunen nekat uppförande av två nya boningshus på en fastighet där det i dag finns några mindre enklare fritidshus har det gjorts en ansökan om ersättning från kommunen. I första hand åberopas 31 kap. miljöbalken alternativt naturvårdslagen och i andra hand 2 kap. 15 § regeringsformen (RF) alternativt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna EKMR). Ansökan om ersättning har inte gjorts av fastighetsägaren utan av ett bolag till vilket fastighetsägaren har överlåtit sin ersättningsfordran. Mark- och miljödomstolen har avslagit yrkandet om ersättning och funnit att vardera parten jämlikt 25 kap. 6 § miljöbalken ska stå sina egna rättegångskostnader. Efter överklagande har Mark- och miljööverdomstolen funnit följande: 1. Ramen för prövningen utgörs av den ansökan om att uppföra två boningshus som gjorts, 2. uppförandet av de nya husen är inte att anse som pågående markanvändning och rätt till ersättning enligt i denna del tillämpliga naturvårdslagen finns inte, 3. rätt till ersättning enligt RF och EKMR föreligger inte och 4. att fordran överlåtits hindrar inte att även bolaget omfattas av i denna del tillämpliga 25 kap. 6 § och bolaget har därmed rätt till ersättning för sina rättegångskostnader i underinstansen.

MÖD 2017:49

2017-12-01

Upphävande av detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt Vadstena kommuns beslut att anta en detaljplan eftersom ett genomförande av planen, nybyggnation av tre flerfamiljshus i slottsparken i Vadstena, kan medföra påtaglig skada på ett riksintresse för kulturmiljövården och då kommunens beslutsunderlag är bristfälligt eftersom det saknas en analys av vilka konsekvenser ett genomförande av planen kan få för fladdermöss som förekommer i planområdet.

MÖD 2017:50

2017-12-01

Avvisat överklagande av startbesked ----- Fråga om klagorätt i mål om startbesked. Byggnadsnämnden har gett startbesked för uppförande av en s.k. attefallsbyggnad. Beslutet har överklagats av ett bolag i egenskap av ägare till grannfastigheten. Enligt 13 kap. 15 § PBL får endast sökanden och anmälaren överklaga ett sådant beslut. Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen har avvisat överklagandet. MÖD har funnit att det överklagade startbeskedet rör en prövning av bolagets civila rättigheter och skyldigheter och att bolaget med stöd av artikel 6.1 i Europa-konventionen har rätt till domstolsprövning och återförvisat målet till länsstyrelsen.

MÖD 2017:48

2017-11-28

Upphävande av servitut ----- Efter bildandet av ett vägservitut har den tjänande fastigheten delats genom avstyckning och ett hus uppförts i närheten av servitutsvägen. Dessa omständigheter har inte ansetts utgöra sådana ändrade förhållanden som, enligt 7 kap. 5 § andra stycket fastighetsbildningslagen, kan motivera att servitutet upphävs.

MÖD 2017:62

2017-11-22

Detaljplan för bostäder ----- En kommun har i detaljplan upphävt strandskyddet inom kvartersmark. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att en del av det område inom detaljplanen där strandskyddet upphävts inte tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Detaljplanen avsåg visserligen att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. Den utredning som fanns i målet gav dock inte stöd för att intresset av att bygga bostäder inte kunde tillgodoses utanför strandskyddat område. Några andra särskilda skäl för att upphäva strandskyddet förelåg inte heller. Mot den bakgrunden hade det inte funnits förutsättningar att upphäva strandskyddet inom planområdet Mark- och miljööverdomstolen har därför upphävt detaljplanen.

MÖD 2017:57

2017-11-13

Strandskyddsdispens för hästhagar ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att utnyttjandet av mark till bete för hästar utgör jordbruksverksamhet och att hagar som har en koppling till beteshållningen omfattas av undantagsregeln för jordbruket enligt 7 kap. 16 § 1 miljöbalken. Strandskyddsdispens har därför inte krävts.

MÖD 2017:58

2017-11-13

Fastighetsreglering (servitut) alternativt anläggningsåtgärd berörande vissa fastigheter ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det saknas förutsättningar att bilda servitut eller inrätta gemensamhetsanläggning avseende en grannfastighets brandtrappa då väsentlighetsvillkoren i 7 kap. 1 § fastighetsbildningslagen respektive 5 § anläggningslagen inte varit uppfyllda.

MÖD 2017:47

2017-11-10

Bygglov för förskola ----- Bygglov för förskola beviljades av byggnadsnämnden där detaljplanen för tomt för skola saknade reglering av hur nära en skolbyggnad kunde placeras tomtgräns samt högsta tillåtna byggnadshöjd för byggbar del och högsta tillåtna byggnadsarea. Placeringen av förskolan med en hög gavel 0,7 meter från gränsen till grannfastigheten har bedömts innebära betydande olägenhet för de boende i den byggnaden på grund av minskat ljusinsläpp, skymd utsikt och en känsla av instängdhet och insyn. Bygglovet har upphävts av Mark- och miljööverdomstolen eftersom en alternativ placering och utformning är möjlig som inte skulle begränsa den i detaljplanen tillåtna byggrätten på ett otillåtet sätt.

MÖD 2017:46

2017-11-02

Debitering av förrättningskostnad ----- Sakägare gjorde gällande att det träffats en muntlig överenskommelse med lantmäterimyndigheten om fast pris för förrättningen. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att bestämmelsen om skriftligt anbud i 5 § förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar inte utesluter att en överenskommelse om fast pris kan ingås muntligt. Vid oenighet om vad som avtalats är det den som påstår att ett fast pris överenskommits som ska bevisa att så är fallet. Eftersom klaganden, mot lantmäteriets bestridande, inte visat att en överenskommelse om fast pris träffats, har Mark- och miljööverdomstolen avslagit överklagandet av debiteringsbeslutet.

MÖD 2017:66

2017-10-20

Föreläggande att söka tillstånd för vattenverksamhet ----- I ett tillsynsärende förelade länsstyrelsen ett bolag vid vite att inom viss tid ansöka om tillstånd för vattenverksamhet vid vattenkraftverk. Om bolaget inte följde föreläggandet förbjöds fortsatt verksamhet. Bolagets inställning var att det inte hade rådighet över vattnet där verksamheten bedrevs. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det inte fanns skäl att förelägga bolaget ansöka om tillstånd. Eftersom bolaget med en sådan inställning i fråga om rådigheten inte kunde få en tillståndsprövning till stånd, var föreläggandet om att söka tillstånd inte meningsfullt. I en sådan situation kunde det inte heller krävas att ett förbud mot fortsatt verksamhet föregåtts av ett sådant föreläggande. Mark- och miljööverdomstolen har inte ändrat mark- och miljödomstolens beslut att upphäva föreläggande.

MÖD 2017:60

2017-10-19

Bygglov för fasadändring på terminalbyggnaden vid resecentrum i Uppsala kommun ----- Jernhusen Stationer AB ansökte om bygglov för att dels ersätta tre befintliga skjutdörrar på terminalbyggnaden vid resecentrum i Uppsala med tre karuselldörrar och förlänga befintliga skärmtak ovanför dessa dörrar, dels montera två slagdörrar på byggnaden. MÖD fastställde plan- och byggnadsnämndens beslut att avslå ansökan eftersom de sökta åtgärderna skulle innebära en förvanskning av såväl byggnaden i sig som stationsområdet och därför stred mot bestämmelsen i 8 kap. 13 § PBL om förbud mot förvanskning av byggnader och bebyggelseområden.

MÖD 2017:56

2017-10-18

Intervention och klagorätt gällande detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att en fastighetsägare inte har rätt att överklaga ett avgörande varigenom ett beslut att anta en detaljplan avseende den egna fastigheten upphävts och inte funnit det motiverat att utöka kretsen klagoberättigade genom att tillämpa rättegångsbalkens bestämmelser om intervention analogt. Ansökan om intervention har därför avslagits och överklagandet avvisats.

MÖD 2017:55

2017-10-18

Tillsynsärende avseende klagomål på ovårdad tomt ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att 8 kap. 15 § plan- och bygglagen (2010:900), som stadgar att en tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att betydande olägenhet för omgivningen inte uppkommer, inte är tillämplig på trädrötter som trängt in på grannes fastighet.

MÖD 2017:38

2017-10-17

Rivningslov för enbostadshus ----- Mark- och miljööverdomstolen har fastställt en byggnadsnämnds beslut att neka rivningslov enligt 9 kap. 34 § 2 PBL för en byggnad som uppfördes 1910 därför att byggnaden har kulturhistoriska värden. Den kulturhistoriska bedömning som nämnden låtit göra har ansetts utgöra ett tillräckligt underlag för nämndens beslut. Det finns ett allmänt intresse av att bevara byggnaden och detta intresse överväger fastighetsägarens intresse att få riva byggnaden och utnyttja byggrätten enligt detaljplanen.

MÖD 2017:42

2017-10-12

Bygglov för gatukök ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det är förenligt med en detaljplan att bygga ett mindre gatukök inom ett område som enligt detaljplanen utgör en allmän plats, gatumark. Domstolen har vid bedömningen utgått från den allmänna platsens funktion inom det aktuella området.

MÖD 2017:65

2017-10-04

Dispens från biotopskyddsbestämmelserna för borttagande av stenmur ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 11 b § miljöbalken för dispens att ta bort stenmur från åkermark. Jordbruksverket har utvecklat ett beräkningsverktyg för dispensprövningen som ska bidra till att standardisera tillämpningen. Enligt Mark- och miljööverdomstolen finns det ofta skäl att vara försiktig med att ensamt lägga beräkningsverktygets resultat till grund för bedömningen. Beräkningsverktyget ger en indikation på om förutsättningarna för dispens är uppfyllda men den slutliga prövningen måste alltid ske genom en saklig bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. När det gäller bedömningen av den företagsekonomiska nyttan av åtgärden kan beräkningsverktyget ofta ge god ledning men det finns anledning att vara försiktig då resultaten i beräkningsmodellen är beroende av vilka ingångsvärden som används och dessa kan i vissa fall vara baserade på skönsmässiga uppskattningar. Detta gäller särskilt när resultaten ligger i närheten för om dispens ska medges. Det finns i regel inte anledning att ifrågasätta sökandens bedömning att åtgärden kommer att bidra till att göra verksamheten mer ekonomiskt hållbar om det endast är frågan om mindre avvikelser mot resultatet i beräkningsmodellen. Då det gäller bedömningen om biotopskyddets syften fortfarande kan tillgodoses finns det större anledning att vara försiktig med vilken betydelse resultaten ges eftersom det är svårt att med någon närmare precision göra denna bedömning utifrån en samhällsekonomisk kalkyl. I det aktuella fallet har Mark- och miljööverdomstolen funnit att åtgärden behövs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark samt att biotopskyddets syften fortfarande kan tillgodoses även om stenmuren tas bort. Dispensen har förenats med skyldighet att utföra kompensationsåtgärder.

MÖD 2017:35

2017-09-26

Bygglov för ändring av carport till entré och förråd ----- Den sökta åtgärden innebar att det inte längre skulle finnas möjlighet till parkering på tomten. Fastighetens ägare gjorde gällande att fastighetens parkeringsbehov var tillgodosett genom möjlighet till parkering av två bilar på gatan framför huset, som var inrättad som en gemensamhetsanläggning. Nämnden motsatte sig att parkeringsbehovet var tillgodosett, eftersom parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen hade anlagts utan bygglov. MÖD har funnit att det är osäkert om parkeringsplatserna inom gemensamhetsanläggningen kommer att vara tillgängliga för fastigheten på lång sikt och att de därmed inte tillgodoser fastighetens parkeringsbehov. Nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov har därför fastställts.

MÖD 2017:45

2017-09-18

Lagligförklaring ----- En person hade ansökt om lagligförklaring av en damm som inte användes för vattenkraft eller liknande verksamhet. MÖD fann att dammen var en anläggning som syftade till att förändra vattnets djup och läge. Redan på denna grund ansåg MÖD att vattenanläggningen medförde att vattenverksamhet bedrevs. Prövningen borde därför gjorts på sådant sätt att det kunde föreskrivas ändamålsenliga villkor för både verksamheten och anläggningen. Frågan om lagligheten av vattenanläggningen borde enligt MÖD ha prövats tillsammans med en ansökan om tillstånd för vattenverksamheten. Någon tillståndsansökan fanns inte i målet och MÖD undanröjde därför beslutet om lagligförklaring och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

MÖD 2017:37

2017-09-13

Ansökan om bygglov för flerbostadshus ----- Målet avsåg bygglov för ett flerbostadshus med tolv plan och två separata trapphus där bostadslägenheterna endast hade tillgång till endera av trapphusen. Mark- och miljödomstolen hade upphävt av nämnden beviljat bygglov med motiveringen att bygglov inte kunde beviljas på grund av att kravet på tillgänglighet inte var uppfyllt. Mark- och miljödomstolen hade därvid tillämpat föreskriften i byggreglerna (BFS 2011:6, avsnitt 3:144) där det anges att ”ytterligare en personhiss ska finnas i byggnader som har fler än tio plan” och funnit att föreskriften skulle tolkas som att varje trapphus i byggnaden ska vara försett med två hissar. Mark- och miljööverdomstolen avslog sökandens överklagande av mark- och miljödomstolens dom. Domstolen fann, med utgångspunkt från bestämmelserna i plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen, att byggnad och bostadslägenheter ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, samt med stöd av Boverkets yttrande i målet att den aktuella byggföreskriften skulle tolkas som att kravet på tillgänglighet är uppfyllt när alla bostadslägenheter i en byggnad med mer än tio plan också har tillgång till en ytterligare personhiss. I det föreliggande fallet innebar detta att det krävdes att varje trapphus var försett med två personhissar. Med hänsyn till att lagstiftaren lagt särskild vikt vid betydelsen av en god tillgänglighet till bostäder kunde avvikelsen vad avser antalet hissar inte godtas som en mindre avvikelse som kan medges.

MÖD 2017:41

2017-09-12

Detaljplan ----- Samhällsbyggnadsnämnden i en kommun antog en detaljplan som möjliggjorde byggande av bostadshus. Under det samrådet yttrade sig kommunstyrelsen och tillstyrkte att planen antogs. Kommunstyrelsens yttrande fattades på delegation av ett kommunalråd. Samma kommunalråd var även vice ordförande i den kommunala stiftelse som skulle uppföra bostadshusen. Mark- och miljööverdomstolen fann att en jävssituation förelegat. Med hänsyn till att yttrandet inte var att anse som myndighetsutövning medförde undantaget i 6 kap. 27 § första stycket första meningen kommunallagen att nämndens planbeslut inte skulle upphävas på grund av jäv i samband med handläggningen.

MÖD 2017:36

2017-09-04

Tillsynsavgift enligt miljöbalken ----- Mark- och miljööverdomstolen har, i likhet med mark- och miljödomstolen, ansett att en tillsynsmyndighet inte kan få kostnader för arbete med att upprätta en ansökan om utdömande av vite ersatt med stöd av 27 kap. 1 § miljöbalken.

MÖD 2017:39

2017-07-10

Fråga i tillsynsärende om planenlig åtgärd. ----- Ett trädäck har uppförts på mark som i detaljplanen är korsmarkerad och som enligt planbestämmelserna endast får bebyggas med uthus. I ett tillsynsärende beslutade nämnden, efter klagomål från grannar, att inte ingripa mot trädäcket. Mark- och miljööverdomstolen har, lika med mark- och miljödomstolen, bedömt att trädäcket är att anse som en anläggning och därmed utgör ett byggnadsverk samt att planen inte tillåter något annat byggnadsverk än uthus på marken. Eftersom trädäcket strider mot detaljplanen borde tillsynsärendet inte ha avslutats utan åtgärd.

MÖD 2017:26

2017-07-04

Klagorätt beträffande detaljplan ----- En kommun antog detaljplan för utbyggnad av befintlig marina. En fastighetsägareförening, som ägde en fastighet vid inloppet till viken där marinan finns, ansågs av mark- och miljödomstolen inte berättigad att överklaga kommunens antagandebeslut. Föreningens fastighet gränsade inte till planområdet. MÖD fann dock att detaljplanen kommer innebära en påtagligt ökad båttrafik vid föreningens fastighet och antagandebeslutet ansågs därför angå föreningen i den mening som avses i 22 § förvaltningslagen. Mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut undanröjdes och målet återförvisades dit för fortsatt handläggning.

MÖD 2017:54

2017-06-28

Detaljplan för bl.a. nytt gårdshus för bostäder i stadsdelen Kungsholmen i Stockholms kommun ----- Området ligger mycket centralt i Stockholm och de boende har därför haft att räkna med att ett bostadshus uppförs på den idag öppna innergården relativt nära redan befintlig bebyggelse. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att den relativt stora olägenhet som de befintliga lägenheterna drabbas av i form av ökad insyn och minskat dagsljusinsläpp trots allt inte är betydande i den mening som avses i 2 kap. 9 § plan- och bygglagen.

MÖD 2017:61

2017-06-27

Utdömande av vite ----- Samhällsbyggnadsnämnden hade förelagt en fastighetsägare att dels riva ett olovligt uppfört garage, dels återställa de ursprungliga marknivåerna på fastigheten. I målet om utdömande av vite invände fastighetsägaren att garaget hade rivits och ersatts med ett förråd samt att det, med hänsyn till senare vidtagna åtgärder på fastigheten, inte längre var möjligt att återställa marknivåerna. MÖD fann att de åtgärder som vidtagits med garaget sammantagna måste betraktas som en genomgående ombyggnad och inte som en rivning och att föreläggandet i den delen därmed inte hade följts. MÖD fann vidare att fastighetsägaren hade haft faktisk möjlighet att återställa de ursprungliga marknivåerna vid tidpunkten för föreläggandets utfärdande och att han inte haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att följa föreläggandet. Även fråga om jämkning av vite.

MÖD 2017:43

2017-06-27

Avvisad ansökan om avstyckning ----- En dom om bättre rätt till del av fastighet har inte kunnat läggas till grund för en ansökan om avstyckning när den åberopade köpehandlingen inte uppfyller jordabalkens formkrav.

MÖD 2017:34

2017-06-22

Tillsynsärende avseende hundskall ----- I ett tätbebyggt område har man inte att förvänta sig att hundskall förekommer på nätterna i större omfattning än sporadiskt. En granne har därför förelagts att hålla sina hundar inomhus på nätterna, trots att omfattningen av störningen inte var fullt utredd.

MÖD 2017:67

2017-06-22

Anmälan om vattenverksamhet ----- En anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast åtta veckor efter det att anmälan gjorts, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. I aktuellt fall har länsstyrelsen inte bestämt annat inom de åtta veckor som följde på anmälan. Länsstyrelsen har efter det att åttaveckorsfristen löpt ut och inom ramen för anmälningsärendet förbjudit verksamhetsutövaren att påbörja vattenverksamheten i enlighet med anmälan. Att de åtta veckorna passerat utan beslut från länsstyrelsen om att ändra tidsfristen innebär enligt Mark- och miljööverdomstolens mening att länsstyrelsen inte längre haft möjlighet att inom ramen för anmälningsärendet förbjuda verksamheten. Länsstyrelsens beslut har därför upphävts.

MÖD 2017:25

2017-06-20

Tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av studentbostäder ----- I mål om tidsbegränsat bygglov till studentbostäder har Mark- och miljööverdomstolen funnit att den bygglovssökande har visat att det är möjligt att avveckla åtgärden och återställa platsen inom den avsedda tiden. Domstolen har vidare ansett att det saknas anledning att ifrågasätta sökandens bedömning att kostnaderna för återställningsarbetena är ekonomiskt rimliga. Till skillnad mot vad som var fallet i MÖD 2016:27 var det i detta fall inte fråga om att utföra omfattande markarbeten med bl.a. sprängning, schaktning, spontning och marksanering utan endast fråga om pålningsarbeten, anläggande av bottenplatta och mindre justeringar av marknivån. Även övriga förutsättningar för att ge ett tidsbegränsat bygglov har ansetts vara uppfyllda. I - mål nr P 11278-16, II - mål nr P 11330-16.

MÖD 2017:33

2017-06-20

Anmälan om olovlig byggnation ----- En anmälan om olovlig byggnation över Värtabanans järnvägsspår lämnades utan åtgärd av byggnadsnämnden. Mark- och miljödomstolen ansåg att konstruktionen var en byggnad och återförvisade målet till nämnden. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att den utformning som en åtgärd avses ha när den är färdigställd är avgörande för prövningen av åtgärden. Av handlingarna i målet framgick att den aktuella konstruktionen är en del av en

MÖD 2017:27

2017-06-19

Tillstånd till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att en ansökan om tillstånd enligt den s.k. boxmodellen till att uppföra och driva en vindkraftspark ska avslås. Med hänsyn till omfattningen av vindkraftparken och omgivningens naturvärden har ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen inte ansetts ge tillräckligt underlag för att kunna bedöma alla de konsekvenser som verksamheten vid olika alternativutformningar kommer att ge upphov till. Det har därför inte gått att avgöra om verksamhetens lokalisering är lämplig utifrån kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken.

MÖD 2017:28

2017-06-13

Bygglov för takterrass ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att nyttjandet av en takterrass inte medför en sådan påtaglig känsla av insyn att det utgör en betydande olägenhet för grannen i den mening som avses i 2 kap. 9 § plan- och bygglagen. Bygglov har därför beviljats. Vid bedömningen har beaktats att grannen har en helt insynsskyddad uteplats framför huset mot havet.

MÖD 2017:40

2017-06-09

Inrättande av gemensamhetsanläggning för väg ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det var av väsentlig betydelse för två fastigheter att få tillgång till en befintlig väg som gick över fastigheterna. Mark- och miljööverdomstolen har också funnit att båtnadsvillkoret var uppfyllt i fallet med hänvisning till att det är mer resurs- och kostnadseffektivt att flera fastigheter delar på kostnaderna för anläggande och underhåll av en gemensam väg jämfört med att de anlägger och underhåller egna utfartsvägar. Inrättandet av en gemensamhetsanläggning för vägen har inte ansetts strida mot egendomsskyddet.

MÖD 2017:64

2017-06-07

Förlängd nätkoncession för linje enligt ellagen ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett villkor i koncessionsbeslutet om framförande av maskiner på våtmarker, då sådan verksamhet omfattas av miljöbalkens regler om bl.a. samråd i 12 kap. 6 §. Det är i detta fall inte miljömässigt motiverat att föreskriva ett sådant villkor i koncessionsbeslutet och det är även mer lämpligt att de tillsynsmyndigheter som har lokalkännedom beslutar om försiktighetsmått och utövar den operativa tillsynen. Mark- och miljööverdomstolen har samma dag meddelat domar i flera mål rörande denna fråga, se även mål nr M 9393-16, M 9395-16 och M 9397-16.

MÖD 2017:11

2017-05-31

Avvisning av överklagande ----- En kommunal nämnd beslutade att lämna klagomål på buller utan ytterligare åtgärd. Sedan mark- och miljödomstolen upphävt nämndens beslut och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning, överklagade nämnden domstolens avgörande. Mark- och miljööverdomstolen har inte ansett att nämnden haft rätt att överklaga avgörandet. Mark- och miljödomstolens avgörande angick nämnden, men det gick inte nämnden emot på ett sätt som gav nämnden rätt att överklaga. Överklagandet har därför avvisats.

MÖD 2017:10

2017-05-12

Byggsanktionsavgift ----- Byggsanktionsavgift för inrättande av cistern på fastighet med bensinstation. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att det krävs bygglov för att ta bort en gammal cistern och ersätta den med en ny av samma storlek och volym. Enligt 11 kap. 51 § PBL ska byggsanktionsavgift tas ut om en lovpliktig åtgärd påbörjas innan startbesked lämnats. Nämnden har emellertid tagit ut en byggsanktionsavgift på den grunden att åtgärden har saknat bygglov, vilket inte motsvaras av någon bestämmelse i PBF. Därmed kan någon byggsanktionsavgift inte tas ut.

MÖD 2017:32

2017-05-10

Bygglov för ändrad användning från café till bostad ----- Ändrad användning av en fastighet från café till fritidshus i ett område som omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv och riksintresse kustzon enligt 4 kap. 2 och 4 §§ samt riksintresse för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Den ändrade användningen ansågs medföra att såväl byggnaden som ett område runt byggnaden skulle komma att uppfattas som privat. Åtgärden bedömdes kunna inverka negativt på allmänhetens tillgång till den allmänna badplatsen och naturområdet kring byggnaden. Den ändrade användningen ansågs därför inte vara en från allmän synpunkt lämplig användning av marken.

MÖD 2017:20

2017-05-08

Uppförande och drift av vindkraftanläggning ----- Frågan om ett antal vindkraftverk på ett visst område innebar påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård med hänsyn till vindkraftverkens placering i förhållande till äldre gårdar som av Unesco utpekats som världsarv. Även fråga om placeringen är olämplig med hänsyn till negativ påverkan på kungsörn. MÖD fann att lokaliseringen på den aktuella platsen skulle förändra det öppna landskapets orördhet och således påverka de karaktärsdrag som bidrar till gårdens värde ur kulturmiljösynpunkt. Placeringen innebar därför påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård. När det gäller påverkan på kungsörnen fann MÖD, bl.a. mot bakgrund av att verksamhetsområdet inte bedömdes som ett kärnområde för fåglarna, att vindkraftverken inte kom i konflikt med artskyddsbestämmelserna.

MÖD 2017:44

2017-05-04

Särtaxa ----- Mark- och miljödomstolen avgjorde målet, som bl.a. avsåg förutsättningar för tillämpning av särtaxa, med en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Mot bakgrund av att utredningen i mark- och miljödomstolen varit av begränsad omfattning och med hänsyn till de frågor som domstolen haft att pröva, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att det har varit tillräckligt att målet avgjorts av en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Huvudmannen för va-anläggningen har i Mark- och miljööverdomstolen gett in och åberopat utredning till stöd för sin talan. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att målet, i den del det avser tillämpningen av bestämmelsen om särtaxa, är av indispositiv karaktär vilket medför att det finns större utrymme för att tillåta en ny utredning i Mark- och miljööverdomstolen. Mot denna bakgrund och med beaktande av att mark- och miljödomstolen inte har utrett parternas ståndpunkter fullt ut har Mark- och miljööverdomstolen ansett att det finns skäl att tillåta utredningen. I målet bedömdes att huvudmannen inte visat att förutsättningar finns för särtaxa.

MÖD 2017:71

2017-05-04

Skadestånd ----- Ett utsläpp av transformatorolja har skett på en fastighet där Trafikverket bedriver järnvägsverksamhet. Oljeutsläppet har orsakat en störning i form av en markförorening då olja har spridit sig i markprofilen. Oljepåverkan har även konstaterats i flera av de grundvattenrör som har inrättats efter olyckan, och det står därigenom klart att markföroreningen har övergått i en grundvattenförorening. Oljeläckaget har skett inom vattenskyddsområde för kommunens vattentäkt. Även om det inte är klarlagt hur långt oljan har spridits med grundvattnet har det förelegat en risk för spridning av föroreningen till vattentäkten, vars tillrinningsområde ligger i grundvattnets strömningsriktning från olycksplatsen. Kommunen har som huvudman för vattenförsörjningen en skyldighet att säkerställa vattnets kvalitet och måste därmed också förväntas att vidta skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder för att skydda vattentäkten. Det kan inte förväntas att den som ansvarar för vattentäkten ska hålla sig avvaktande eller passiv vid ett utsläpp av farliga ämnen inom vattenskyddsområdet. Kommunens åtgärder att stoppa vattenuttaget och låta genomföra egna undersökningar av föroreningens eventuella spridning till grundvattnet har ansetts vara sådana skadeförebyggande åtgärder som typiskt sett bör omfattas av rätten till skadestånd enligt 32 kap. miljöbalken. Även om det i efterhand har kunnat konstateras att föroreningen inte har spridits till vattentäkten har MÖD bedömt att det har varit befogat för kommunen att stoppa dricksvattenuttaget och att vidta undersökningsåtgärder fram till den tidpunkt då det kunde bedömas att det inte fanns någon risk för spridning av föroreningen till vattentäkten. Kostnaderna för dessa åtgärder har fram till denna tidpunkt ansetts som skador enligt 32 kap. miljöbalken för vilka kommunens försäkringsbolag har regressvis rätt till ersättning av Trafikverket.

MÖD 2017:9

2017-05-03

Inhibition av bygglovsbeslut ----- Mark- och miljödomstolen hade avvisat yrkande om inhibition av ett bygglovsbeslut eftersom startbesked inte hade getts och att bygglovsbeslutet därmed inte var förenat med verkställighet. MÖD fann med hänsyn särskilt till startbeskedets karaktär och att införande av startbesked inte inneburit någon förändring ifråga om bygglovets giltighet, att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att inhibera bygglovsbeslut oavsett om startbesked getts eller ej. Mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut har därför undanröjts och målet återförvisats till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.

MÖD 2017:19

2017-05-03

Lagligförklaring av vattenanläggningar ----- MÖD konstaterar att vattenanläggningarna i fråga och vattenverksamheten som de används till har ett direkt samband med varandra. Det är därför enligt MÖD nödvändigt att prövningen av verksamheten och anläggningarna görs på sådant sätt att det kan föreskrivas ändamålsenliga villkor för både verksamheten och vattenanläggningarna. För att kunna föreskriva lämpliga villkor för vattenhushållning m.m. krävs det, enligt MÖD, att vattenanläggningarnas laglighet prövas tillsammans med tillståndet till vattenverksamhet. Mot bakgrund av att sökandebolaget gjort gällande att det inte avser att söka tillstånd till vattenverksamhet har MÖD avvisat ansökan om lagligförklaring.

MÖD 2017:24

2017-04-28

Anläggningsavgift för allmän va-anläggning ----- I ett mål som överlämnats från den nedlagda Va-nämnden till mark- och miljödomstol ville fastighetsägaren få fastställt att han inte behövde betala anläggningsavgift för allmän va-anläggning. Mark- och miljödomstolen ogillade talan. Mark- och miljööverdomstolen har undanröjt domen och återförvisat målet till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen har brustit i den materiella processledningen genom att inte klarlägga partens yrkanden och genom att inte pröva alla invändningar han framställt och se till att utredningen i målet fått den inriktning och omfattning som den typen av mål kräver.

MÖD 2017:53

2017-04-24

Avvisad talan ----- En fastighetsägare yrkade i stämning till mark- och miljödomstolen förtida inlösen av fastigheten enligt lagen om byggande av järnväg. När järnvägsplanen vann laga kraft ändrades talan till inlösen av fastigheten. Eftersom det redan pågick en lantmäteriförrättning om fastighetsreglering för att genomföra järnvägsplanen avvisade mark- och miljödomstolen då talan enligt principen om litispendens. Mark- och miljööverdomstolen har endast ändrat beslutet avseende ersättning för rättegångskostnader och tillerkänt fastighetsägaren ersättning för hans rättegångskostnader.

MÖD 2017:63

2017-04-21

Tillstånd till ökad avledning av vatten genom turbinerna i ett vattenkraftverk ----- Lasele kraftstation ligger i Ångermanälven, som är ett av Sveriges mest utbyggda älvsystem. Fallhöjden är 54 meter och en minimitappning är föreskriven med 100-200 liter/sekund. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det inte finns någon reell risk för negativ påverkan på vattenförekomsternas status med en ökad avledning av vatten från 275 till 340 kubikmeter/sekund. Åtgärden äventyrar inte heller möjligheten att nå gällande miljökvalitetsnorm God ekologisk potential. Ett tillstånd till ökad avledning av vatten har också bedömts förenlig med miljöbalkens regler i övrigt. Några skadeförebyggande åtgärder har med hänsyn till nuvarande reglering inte bedömts motiverade. Mark- och miljööverdomstolen har också samma dag meddelat dom i mål nr M 2650-16 rörande avledning av vatten genom turbinerna i Långbjörn, som är den kraftstation som ligger närmast uppströms i förhållande till Lasele kraftstation.

MÖD 2017:70

2017-04-19

Föreläggande att bestämma verksamhetsområde för dagvatten ----- Utredningen har inte ansetts ge stöd för att det föreligger sådana hälso- eller miljöskäl som förutsätts för att en kommun ska vara skyldig att omhänderta dagvatten i ett område med samlad bebyggelse genom en allmän va-anläggning.

MÖD 2017:16

2017-04-19

Vitesföreläggande om borttagande av brygga m.m. ----- I - Den aktuella bryggan och komplementbyggnaden hade funnits inom strandskyddat område sedan i vart fall 1986. Ny ägare förvärvade fastigheten 2010. Det hade inte framkommit något som tydde på att överlåtelsen av fastigheten skett i syfte att kringgå strandskyddet eller att fastighetsägaren haft anledning att misstänka att strandskyddsdispens saknades. Vid sådana förhållanden fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte var skäligt att förelägga fastighetsägaren att riva bryggan och komplementbyggnaden. II - Av utredningen i målet framgick att den aktuella bryggan funnits i vart fall sedan 1989 och att det varit möjligt att förelägga tidigare fastighetsägare att riva den. Fastigheten förvärvades av ny ägare 2012. Det hade inte framkommit något som tydde på att överlåtelsen av fastigheten skett i syfte att kringgå strandskyddet eller att fastighetsägaren haft anledning att misstänka att strandskyddsdispens saknades. Vid sådana förhållanden fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte var skäligt att förelägga fastighetsägaren att riva bryggan.

MÖD 2017:14

2017-04-18

Bygglov ----- Ansökan om bygglov för flerbostadshus. Den sökta åtgärden skulle innebära att gaveln på ett befintligt bostadshus skulle sammanbyggas med en ny byggnad. Två fönster på det befintliga bostadshuset skulle då byggas för. MÖD har bedömt att den omgivningspåverkan det innebär att bygga samman den nya byggnaden med det vid planens antagande befintliga huset inte hade prövats i gällande detaljplan. MÖD har också bedömt att det skulle innebära en betydande olägenhet att få fönstren förbyggda och upphävt bygglovsbeslutet.

MÖD 2017:12

2017-04-13

Ansökan om bygglov och marklov ----- Målen avsåg ansökningar om bygglov och marklov för att bygga ytterligare ett bostadshus på vardera av två intilliggande tomter inom område med samma detaljplan. Inom området var husen placerade utmed gatan. De planerade bostadshusen var tänkta att placeras en bit in på tomten bakom befintliga bostadshus utmed gatan. Enligt detaljplanen skulle byggnad förläggas på i planen angiven byggnadslinje och, där förgård finns, i dennas inre begränsningslinje om inte särskilda förhållanden föranledde annat. Såväl nämnden som länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen hade i sin prövning bedömt att det fanns särskilda förhållanden och att placeringen av de nya husen var planenlig. Mark- och miljööverdomstolen fann att de omständigheter som i sammanhanget var att beteckna som särskilda förhållanden borde begränsas till sådant som innebar att den aktuella fastigheten hade någon särskild egenskap eller annat kännetecken som gjorde att den skilde sig från övriga fastigheter inom detaljplaneområdet, när det gäller möjligheten att efterleva planens bestämmelse angående tillåten placering av byggnad. Enligt Mark- och miljööverdomstolen hade det inte framkommit något i målet som visade att det fanns några sådana omständigheter. De sökta placeringarna av bostadshusen bedömdes därför inte vara förenliga med detaljplanen. Avvikelsen från detaljplanebestämmelsen bedömdes, med hänsyn till dess art och omfattning, inte heller vara liten. Mark- och miljööverdomstolen upphävde därför det givna bygglovet och avslog bygglovsansökan. Mark- och miljööverdomstolen fann vidare att de separata marklov som nämnden gett i målen endast syftade till att möjliggöra den byggnation som avsågs i bygglovsansökningarna och att det därför inte fanns skäl att ge marklov när byggnationen inte kunde tillåtas.

MÖD 2017:31

2017-04-10

Förhandsbesked för enbostadshus ----- Enligt ansökan skulle ett enbostadshus uppföras på ett idag obebyggt skifte i tätorten Vinäs vid Siljan. Platsen omfattades inte av vare sig detaljplan eller områdesbestämmelser. Däremot gällde strandskydd för en del av skiftet, men den föreslagna tomtplatsen låg utanför strandskyddat område. MÖD har funnit att utredningen i målet inte ger tillräckligt stöd för att konstatera att marken på den aktuella platsen utgör brukningsvärd jordbruksmark. Inte heller i övrigt har det framkommit några skäl för att inte tillåta byggnationen på den aktuella platsen.

MÖD 2017:30

2017-04-07

Förbindelsepunkt inom va-anläggning ----- Fråga om det fanns särskilda skäl att frångå kravet på att förbindelsepunkten ska ligga i en fastighets omedelbara närhet. Kommunen ville placera förbindelsepunkten i anslutning till en lokalgata ca 150 meter från fastigheten. Marken mellan fastigheten och lokalgatan var enligt detaljplanen allmän plats med användningen natur. Kommunen var inom detaljplaneområdet huvudman för allmänna platser och ägde marken. MÖD har funnit att det inte är förenligt med detaljplanen att medge servitut för va-ledningar för enskilda fastigheter inom område för allmän plats och att det därmed inte finns särskilda skäl att placera förbindelsepunkten på den plats som kommunen bestämt.

MÖD 2017:2

2017-03-20

Beslut om rättelse på den felandes bekostnad utan föregående föreläggande eller förbud ----- Utsläpp av diesel skedde i ett hamnområde som arrenderades av en båtförening. Miljö- och samhällsnämnden beslutade om rättelse på föreningens bekostnad utan föregående föreläggande eller förbud. MÖD fann att föreningen, som arrenderar det aktuella området och upplåter platser till båtägare, måste anses ha ett bestämmande inflytande över den verksamhet som bedrivs där. Föreningen hade därmed faktiska och rättsliga möjligheter att vidta åtgärder vid störningar och olägenheter. Av arrendeavtalet med bilagor framgick tydligt vilket område som arrenderades och hur området var avgränsat. Förhållandena på platsen var sådana att det kunde uteslutas att utsläppet skulle ha skett utanför det av föreningen kontrollerade området. Föreningen ansågs vara verksamhetsutövare i aktuellt fall. MÖD fann även att det var fråga om sådana brådskande åtgärder att det fanns förutsättningar att fatta ett sådant beslut utan föregående föreläggande eller förbud. Nämndens beslut fastställdes därför.

MÖD 2017:8

2017-03-17

Byggsanktionsavgift ----- Vid bestämmande av byggsanktionsavgift har en kioskbyggnad, som efter tillbyggnad upptar en yta om 53 kvadratmeter, ansetts som annan liten byggnad i den mening som avses i 9 kap. 7 § första stycket punkten 2 PBF. Av bestämmelsens ordalydelse framgår att det är byggnader i samma storleksordning som komplementbyggnader som avses.

MÖD 2017:23

2017-03-17

Rättegångskostnader ----- Efter drygt ett halvårs handläggning i mark- och miljödomstolen återkallade kommunen sin talan om avgift för allmänna vattentjänster. Kommunen uppgav att återkallelsen föranleddes av fastighetsägarens invändning att de formella förutsättningarna för avgiftsskyldighet inte var uppfyllda. Tvister enligt lagen om allmänna vattentjänster har en offentligrättslig karaktär och det får förutsättas att en kommun, mot bakgrund av den ställning kommunen har mot en enskild fastighetsägare, noggrant överväger om det finns formella förutsättningar för avgiftsskyldighet innan kommunen inleder ett rättsligt förfarande för att kräva betalning för en avgift. Kommunen har med stöd av 56 d § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster förpliktats ersätta motparts rättegångskostnad. Det har inte bedömts finnas skäl att förplikta kommunens ombud att tillsammans med parten ersätta rättegångskostnaden.

MÖD 2017:15

2017-03-16

Upphävande av detaljplan ----- Detaljplan med syfte att möjliggöra utbyggnad av ett 20-tal enbostadshus i närheten av större tätort. Då det inte av underlaget till planen framgick hur utfarten från det nya området till en större länsväg, särskilt anslutningen till kollektivtrafik, kunde lösas på ett trafiksäkert sätt har planen hävts.

MÖD 2017:3

2017-03-14

Byggsanktionsavgift ----- Ett bolag fick bygglov för nybyggnad av fyra flerbostadshus och fyra uthus. Det startbesked bolaget fick i anslutning till bygglovet avsåg enbart markarbeten, pålning och grundläggning, ett s.k. partiellt startbesked. Bolaget påbörjade också andra åtgärder, bl.a. montering av husstommar för flerbostadshus, som omfattades av det aktuella bygglovet men som inte omfattades av startbeskedet. Bolaget meddelades därefter byggsanktionsavgift med stöd av 9 kap. 6 § plan- och byggförordningen. MÖD fann att bestämmelsen kan tolkas så att den inte träffar en situation där någon utför en åtgärd som omfattas av ett beviljat bygglov men inte av ett meddelat startbesked. MÖD ansåg därför att denna mildare tolkning som innebar att sanktionsavgift inte kunde tas ut, skulle ges företräde. Nämndens beslut att påföra bolaget sanktionsavgift upphävdes därför. En ledamot var skiljaktig i motiveringen och menade att det redan av 10 kap. 3 § plan- och bygglagen följde att bolaget inte utfört en åtgärd i strid med kravet på startbesked.

MÖD 2017:22

2017-03-13

Tillstånd till odling av fisk ----- Mot bakgrund av att det är frågan om ett betydande punktutsläpp av näringsämnen, den teknik som valts (öppna kassar), osäkerheterna i bedömningen av vilken miljöpåverkan som kan förväntas samt lokaliseringen av verksamheten till områden med ogynnsamma recipientförutsättningar, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att fiskodlingen inte kan tillåtas på den aktuella platsen. Bolaget har därför endast beviljats tillstånd till fortsatt verksamhet under en avvecklingstid om 3 år.

MÖD 2017:21

2017-03-13

Tillstånd till odling av fisk i Storsjön ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att verksamheten inte kan tillåtas i den omfattning som mark- och miljödomstolens dom medger med hänsyn till den teknik som valts (öppna kassar), osäkerheterna i bedömningen av vilken miljöpåverkan som verksamheten kan förväntas få samt lokaliseringen av verksamheten till en avgränsad del av en insjö med naturligt låga halter av näringsämnen. Med hänsyn till prövningsramen i målet har den tillåtna produktionen bestämts till den lägre produktion som angetts i miljöprövningsdelegationens beslut.

MÖD 2017:4

2017-03-03

Byggsanktionsavgift ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ett slakteri inte kan anses utgöra en bygglovsbefriad ekonomibyggnad för jordbruket enligt 9 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Ombyggnaden av en ekonomibyggnad till ett slakteri har därmed utgjort en bygglovspliktig ändring enligt 9 kap. 2 § första stycket 3a PBL. Ändringen har utförts innan startbesked meddelats och det har därmed funnits grund för nämnden att ta ut en byggsanktionsavgift.

MÖD 2017:5

2017-02-28

Klagorätt ----- En länsstyrelse överklagade en annan länsstyrelses beslut att godkänna ett ingivet kontrollprogram. Mark- och miljödomstolen avvisade överklagandet. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att beslutet, varigenom det ingivna kontrollprogrammet godkändes, inte kan anses utgöra ett led i tillståndsprövningen och att det därför inte omfattas av bestämmelsen om talerätt i 22 kap. 6 § miljöbalken. Någon annan bestämmelse som uttryckligen ger länsstyrelsen rätt att överklaga beslutet finns inte och länsstyrelsen kan därför inte tillerkännas klagorätt enligt 16 kap. 12 § första stycket 4 miljöbalken. Det har inte heller framkommit att beslutet angår länsstyrelsen i den mening som avses i 16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken. Det var därför rätt av mark- och miljödomstolen att avvisa överklagandet.

MÖD 2017:13

2017-02-27

Klagorätt i mål om bygglov ----- En byggnadsnämnd hade gett bygglov för hotell- och fritidshusanläggning med stugor på tre olika fastigheter belägna intill varandra. En fastighetsägare som klagat till MÖD ägde en fastighet som inte gränsade till men var belägen relativt nära de fastigheter som byggloven avsåg. MÖD har funnit, med hänsyn till omfattningen och utformningen av anläggningen på de tre fastigheterna och anläggningsens belägenhet i nära grannskap till klagandens fastighet, att samtliga tre bygglovsbesluten angick klaganden på ett sådant sätt att han hade rätt att överklaga besluten. - Även fråga om bygglovens förenlighet med detaljplan.

MÖD 2017:6

2017-02-21

Klagorätt ----- En byggnadsnämnd har inte ansetts ha rätt att överklaga en länsstyrelses beslut att ändra nämndens avskrivningsbeslut. Länsstyrelsens beslut angick nämnden, men det gick inte nämnden emot eftersom det inte innebar en begränsning av nämndens möjlighet att bevaka de intressen som nämnden har att bevaka enligt plan- och bygglagstiftningen.

MÖD 2017:18

2017-02-16

Rivningsföreläggande m.m. ----- En kommunal nämnd har vid vite förelagt en fastighetsägare att riva två byggnader och städa upp tomten. Utredningen i målet visade att fastighetsägaren på grund av sjukdom var förhindrad att själv vidta de förelagda åtgärderna, men att en god man förordnats för honom med uppdrag att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Fastighetsägarens sjukdom ansågs därför inte utgöra ett hinder mot att förena föreläggandet med ett vite. Utredningen i målet visade dock att fastighetsägaren saknade ekonomiska tillgångar och därmed faktiska möjligheter att följa föreläggandet. Eftersom ett föreläggande då inte får förenas med vite fann Mark- och miljööverdomstolen att mark- och miljödomstolens dom skulle ändras på så sätt att vitet togs bort.

MÖD 2017:29

2017-02-16

Tillsynsåtgärder avseende kraftledning ----- Miljö- och klimatnämnden förelade ledningsrättshavaren att minska de elektromagnetiska fälten från en kraftledning i ett koloniområde genom att dels ersätta två befintliga trästolpar med vinkelstolpar av stål, dels flytta en av stolparna ett antal meter. MÖD har inte funnit skäl att vare sig kräva mera långtgående åtgärder eller att upphäva föreläggandet. För att inte i onödan begränsa valet av metod för reducering av de elektromagnetiska fälten har MÖD däremot ansett att det är lämpligt att tillsynsmyndigheten får möjlighet att godkänna andra åtgärder än de som anges i föreläggandet förutsatt att dessa åtgärder medför angiven magnetfältsreducering. Ett sådant tillägg har därför gjorts.