HFD 2018 not 26

Under handläggningen i kammarrätten anmälde socialnämnden att det framkommit uppgifter om M.T:s agerande som ingav oro. Kammarrätten beslutade därefter att entlediga honom från uppdraget som offentligt biträde och därmed även som ställföreträdare för A.J. Beslutet motiverades med att de privata kontakter som M.T. haft med A.J. varit mycket olämpliga. I stället förordnades ett nytt offentligt biträde för henne.

Yrkanden m.m.

I uppgiven egenskap av offentligt biträde, ställföreträdare och ombud för A.J. överklagar M.T. kammarrättens beslut och yrkar i första hand att han ska återinsättas som offentligt biträde och i andra hand att målet återförvisas till kammarrätten.

Skälen för avgörandet

A.J. är under 15 år och har därför inte rätt att själv föra sin talan i målet om beredande av vård enligt LVU. Hennes intressen i processen tillvaratas i stället av hennes offentliga biträde och ställföreträdare (se RÅ 2009 not. 26).

Till följd av det överklagade beslutet är M.T. inte längre offentligt biträde och ställföreträdare för A.J. Hon är på grund av sin ålder inte heller behörig att utse ett ombud i målet. Det överklagande som M.T. har gett in måste därför behandlas som ett överklagande för egen räkning.

Enligt 8 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde får beslut enligt lagen överklagas av den som är enskild part och av Justitiekanslern. Med enskild part avses den som biträde kan förordnas för, t.ex. den som är föremål för ett ingripande enligt LVU.

Regleringen i 8 § är dock inte uttömmande såvitt avser vilka som kan klaga på ett beslut enligt lagen. Frågan om klagorätt måste därför avgöras utifrån de principer som utvecklats i praxis.

Frågan är då om M.T. har rätt att överklaga beslutet om entledigande.

Ett förordnande av offentligt biträde syftar till att den enskilde, som är part i det aktuella målet, ska kunna bevaka sina intressen. I regel saknas anledning att beakta ett förordnat, föreslaget eller entledigat offentligt biträdes intresse i saken. Denne saknar därmed normalt ett sådant av rättsordningen erkänt intresse i saken som medför att han eller hon ska tillerkännas klagorätt (jfr t.ex. RÅ 1992 ref. 13 och RÅ 1994 ref. 82).

Ett beslut att entlediga ett offentligt biträde kan därför inte överklagas av den entledigade då entledigandet sker på begäran av den enskilde (se RÅ 2010 not. 102). Detsamma bör gälla då entledigandet sker på initiativ av rätten. Vidare bör ett beslut att inte förordna den person som den enskilde har föreslagit som biträde kunna överklagas endast av den enskilde och inte av det föreslagna biträdet. Inte heller bör ett beslut att avslå en begäran om byte av offentligt biträde kunna överklagas av det föreslagna biträdet.

Utöver ersättningsfrågor kan det emellertid finnas situationer då ett beslut på ett mer direkt sätt berör ett offentligt biträde med följd att denne har klagorätt. Så kan vara fallet då det offentliga biträdet begärt att bli entledigad med hänvisning till exempelvis intressekonflikter eller advokatetiska hänsyn, men denna begäran har avslagits (jfr RÅ 2003 not. 164). I förevarande fall föreligger dock inte någon sådan situation.

Även om klaganden inte har ett av rättsordningen erkänt intresse i saken kan klagorätt motiveras av andra skäl, t.ex. med att denne har ett beaktansvärt intresse av att få saken prövad (se t.ex. RÅ 2006 ref. 9 och HFD 2013 ref. 74).

Ett beslut att entlediga ett offentligt biträde, eller att inte förordna ett föreslaget biträde, med hänvisning till att denne anses olämplig kan antas påverka möjligheterna att få liknande uppdrag i andra sammanhang. Mot bakgrund av att regleringen syftar till att tillvarata enskild parts intressen kan emellertid ett sådant beslut enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte anses angå det entledigade eller föreslagna biträdet på ett sådant sätt att denne bör ges klagorätt.

Av det sagda följer att M.T. inte heller har ett sådant beaktansvärt intresse av att få saken prövad som medför klagorätt. Överklagandet ska därför avvisas.

Kammarrätten i Göteborg (2018-08-06, Ocklind, Rubenson och Lindholm):

Enligt 5 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde och 26 § rättshjälpslagen (1996:1619) ska den som förordnas till offentligt biträde vara lämplig för uppdraget. Enligt samma bestämmelser får ett biträde entledigas om det finns skäl till det.

Ett förordnande ska enligt förarbetena kunna återkallas t.ex. när ett biträde inte utför uppdraget med tillräcklig omsorg eller på annat sätt åsidosätter sina plikter som biträde (prop. 1972:4 s. 328).

Den som är offentligt biträde i ett mål enligt LVU för någon som är under 15 år är, enligt 36 § LVU, utan särskilt förordnande den unges ställföreträdare i målet.

Socialnämnden har anfört följande. Den 19 juli 2018 besökte en handläggare A.J. i jourhemmet. A.J. meddelade då att hon skulle träffa M.T. för att spela minigolf. A.J. visade handläggaren en sms-konversation med M.T. där det framgick att det var M.T. som frågade om han kunde hämta henne kl. 17 samma dag och att det var flera sms dem emellan. Under telefonsamtal med M.T. framgick det att han hade tänkt spela minigolf med A.J. och att de hade varit på en spelhall tillsammans efter den muntliga förhandlingen i Malmö i juni. När handläggaren frågade honom om syftet och upplyste om A.J:s ålder och situation svarade han att det inte gjorde någonting om han träffade A.J. utöver sitt arbete.

M.T. har inte invänt mot vad socialnämnden har anfört.

Kammarrätten anser, mot bakgrund av att A.J. är 14 år gammal och vad socialnämnden har anfört i målet om hennes situation, att M.T:s privata kontakter med henne har varit mycket olämpliga. Kammarrätten finner därför skäl att entlediga M.T. från uppdraget som ställföreträdare och offentligt biträde för henne. Nytt biträde ska utses i hans ställe.

Det finns inte förutsättningar för kammarrätten att besluta att M.T. inte ska komma i fråga för framtida uppdrag som ställföreträdare och offentligt biträde. – Kammarrätten entledigar M.T. och förordnar i stället advokaten B.C. som ställföreträdare och offentligt biträde för A.J.