M 307-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens deldom dels på det sättet att villkor 6, i den del som avser starkt bullrande verksamhet, villkor 16, villkor 17 och utredningsföreskriften U1 ska ha följande lydelse, dels på det sättet att det införs ett nytt villkor, villkor 23, samt en ny utredningsföreskrift, U2, med följande lydelse.

Villkor 6 Starkt bullrande verksamhet såsom borrning, sprängning och skuthantering, får endast bedrivas helgfria vardagar, måndag fredag, kl. 07.00 18.00.

Villkor 16 De delar av deponin som saknar en naturlig geologisk barriär ska förses med en konstgjord geologisk barriär i såväl täktbotten som längs deponins sidor.

Vid beräkning av transporttid ska recipient avse Lillhäradsbäcken, Vretabäcken samt de närmaste enskilda dricksvattentäkterna.

Villkor 17 Senast tre månader innan deponering påbörjas i respektive etapp ska bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad beskrivning av den geologiska barriärens utformning för det område där deponering kommer att ske.

Innan respektive etapp anläggs ska bolaget redovisa en plan för kvalitetssäkring av den geologiska barriären. Kvalitetssäkringsplanen ska innehålla uppgifter som visar hur barriärens utformning, konstruktionsmaterial och utförande verifieras och dokumenteras, såväl löpande som i samband med slutbesiktning. Planen ska vidare innehålla uppgift om den oberoende sakkunnige som bolaget har utsett. Anläggning av den geologiska barriären får inte påbörjas innan tillsynsmyndigheten har godkänt kvalitetssäkringsplanen.

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

Deponering inom en ny etapp får inte påbörjas innan den geologiska barriären för den aktuella etappen är godkänd av den oberoende sakkunnige som bolaget har utsett. I godkännandet ska det tydligt anges inom vilket område godkännandet gäller.

Villkor 23 För anläggande av bullervallar och återvinningsytor utanför godkända deponietapper får endast användas avbaningsmassor och morän från verksamhetsområdet samt externa massor som understiger nivåerna för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden.

Utredningsföreskrift U1 Swerock ska under en prövotid utreda tekniska och ekonomiska möjligheter att installera erforderliga reningsanläggningar (dammar etc.) för utgående vatten från återvinningsverksamheten och den inerta deponin. Utredningen ska sträva efter att begränsa utsläppen av suspenderat material, olja, kväve samt de metaller och andra föroreningar som kan antas förekomma med hänsyn till de typer av avfall som tas emot och utifrån de flöden som kan bli aktuella. Provtagning och behandling av olika delflöden ska anpassas till det avrinnande vattnets ursprung och innehåll. Utifrån resultaten av utredningen ska bolaget föreslå villkor för omhändertagande av vatten från respektive delverksamhet samt villkor för utsläpp till recipient. Swerock ska senast fem år efter det att tillståndsdomen fått laga kraft till mark- och miljödomstolen komma in med en prövotidsredovisning.

Utredningsföreskrift U2 Swerock ska utreda storleken på utsläpp av uran samt förutsättningarna att minska utsläppet från verksamhetsområdet. Av utredningen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, kostnaderna för dessa åtgärder, potentialen i åtgärderna, en bedömning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken av rimligheten att vidta respektive åtgärd samt förslag till slutliga villkor. Resultatet av utredningen ska ges in till mark- och miljödomstolen senast tre år från det att tillståndet fått laga kraft.

2Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandena i övrigt.

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen i Västmanlands län har yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska ändras på följande sätt.

1Villkor 16 och 17 ska upphävas och ett villkor med följande lydelse beslutas.

a) De delar av deponin som saknar en naturlig geologisk barriär ska förses med en konstgjord geologisk barriär i såväl täktbotten som längs deponins sidor.

b) Senast tre månader innan deponering påbörjas i respektive etapp ska bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad beskrivning av den geologiska barriärens utformning för det område där deponering kommer att ske.

c) Innan respektive etapp anläggs ska bolaget redovisa en plan för kvalitetssäkring av den geologiska barriären. Kvalitetssäkringsplanen ska innehålla uppgifter som visar hur barriärens utformning, konstruktionsmaterial och utförande verifieras och dokumenteras, såväl löpande som i samband med slutbesiktning. Planen ska vidare innehålla uppgift om den oberoende sakkunnig som bolaget har utsett. Anläggning av den geologiska barriären får inte påbörjas innan tillsynsmyndigheten har godkänt kvalitetssäkringsplanen.

d) Deponering inom en ny etapp får inte påbörjas innan den geologiska barriären för den aktuella etappen är godkänd av den oberoende sakkunnig som bolaget har utsett. I godkännandet ska det tydligt anges inom vilket område godkännandet gäller.

Länsstyrelsen har även yrkat att det av villkoret för den geologiska barriären ska framgå att Lillhäradsbäcken, Vretabäcken och de närmaste enskilda dricksvattentäkterna ska betraktas som recipient vid den beräkning som ska göras av transporttiden för lakvattnet genom den geologiska barriären.

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

2Ett nytt villkor ska beslutas med i första hand följande lydelse. För anläggande av bullervallar och återvinningsytor utanför godkända deponietapper får endast användas avbaningsmassor och morän från

som inte är reglerade i tabell 4 får förekomma i halter upp till de lokala bakgrundshalterna.

I andra hand ska det nya villkoret ges följande lydelse. För anläggande av bullervallar och återvinningsytor utanför godkända deponietapper får endast användas avbaningsmassor och morän från verksamhetsområdet samt externa massor som understiger nivåerna för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden.

3Den sista delen av sista meningen i utredningsföreskriften U1 ska strykas så att föreskriften får följande avslutning.

Swerock ska senast fem år efter det att tillståndsdomen fått laga kraft till mark- och miljödomstolen komma in med en prövotidsredovisning.

4Riktvärdet för koppar i den provisoriska föreskriften P1 ska bestämmas till 18 µg/l.

5En ny utredningsföreskrift ska beslutas med följande lydelse.

U2. Swerock ska utreda storleken på utsläpp av uran samt förutsättningarna för att minska utsläppet från verksamhetsområdet. Av utredningen ska framgå vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, kostnaderna för dessa åtgärder, potentialen i åtgärderna, en bedömning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken av rimligheten att vidta respektive åtgärd samt förslag till slutliga villkor.

Resultatet av utredningen ska ges in till domstolen senast tre (3) år från det att tillståndet fått laga kraft.

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

Västerås kommun (kommunen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på följande sätt.

1Tillståndet till deponiverksamheten ska gälla i 30 år från att det tas i anspråk. 2. Omfattningen på det inerta avfall som tas emot för deponi ska anpassas och minskas till en tillståndstid på 30 år. 3. Deponin ska placeras ovanför den lägsta grundvattennivån. 4. I villkor 16 ska det läggas till att den konstgjorda geologiska barriären ska finnas i såväl täktbotten som längs deponins sidor. 5. I villkor 17 ska det läggas till att den sakkunnige som ska godkänna den geologiska barriären ska vara oberoende. 6. Swerock ska under en prövotid utreda möjligheterna att kontrollera PFAS i det avfall som tas emot för återvinning och deponi.

och har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och avslå ansökan om tillstånd. De har i andra hand yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska ändras på följande sätt.

1Kontroll av PFAS, bekämpningsmedel och miljögifter ska ske avseende avfall som ska deponeras och återvinnas. 2. Att villkor 12 kompletteras med krav på regelbunden provtagning av PFAS och miljögifter i inkomna massor. 3. Att deponin ska ligga över grundvattennivån. 4. Att massor som ska användas för att anlägga bullervallar utanför godkänt deponiområde endast får innehålla föroreningshalter motsvarande känslig markanvändning (KM). 5. Att föreskrift om provtagning av uran i lakvatten ska införas. 6. Att arbetstiderna avseende starkt bullrande verksamhet i villkor 6 begränsas till 06.00 17.00 under perioden 1 maj 30 september. 7. Att begränsningsvärdena för buller i villkor 7 sänks under vardagar 06.00 09.00, lördagar, söndagar och helgdagar 06.00 10.00 samt nattetid.

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

8Att kontroll av buller sker årligen genom både närfältsmätning och immissionsmätning vid närliggande fastigheter. Mätningen ska avse normala driftsförhållanden. Vid förflyttning av krossverksamheten eller andra förändringar av verksamheten som kan påverka verksamhetens bullernivåer ska en ny mätning göras inom tre månader. Resultatet av mätningen ska delges närliggande fastigheters ägare. 9. Att bolaget i samråd med berörda markägare ska utreda möjligheten att bibehålla en skyddande zon av vegetation under hela tillståndstiden. 10. A 11. Att det ska ske årlig kontroll av närliggande brunnar avseende vattentillgång och vattenkvalitet. Provtagning ska ske genom ackrediterat laboratorium och vara kompletta, inklusive radon. Protokoll från provtagning ska delges berörda fastighetsägare.

, och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på följande sätt. 1. Att provtagning avseende PFAS ska ske avseende samtliga massor som förs in till täkten samt i grundvatten och Lillhäradsbäcken. 2. I första hand att vatten inte tillåts släppas ut från täktverksamheten till Lillhäradsbäcken till dess påverkan från uran på vattenlevande organismer har utretts och i andra hand att utsläpp av uranhaltigt vatten utreds i lämplig omfattning.

har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska sänka begränsningsvärdena i bullervillkoret i mark- och miljödomstolens dom.

och har yrkat att bolaget ska åläggas att bekosta kontinuerlig vattenprovtagning av deras brunn, att begränsningsvärdena avseende buller för verksamheten ska sänkas samt att bolaget ska åläggas att utföra värderingar av fastigheter inom tre kilometer från täkten och ersätta eventuella marknadsvärdeminskningar.

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

och har yrkat att utredningen i målet ska kompletteras avseende riskerna med damning och utsläpp av radon och uran samt att begränsningsvärdena avseende buller från verksamheten ska ändras så att starkt bullrande verksamhet endast får bedrivas vardagar 07.00 17.00.

har yrkat att mark- och miljödomstolens dom ändras och, såvitt hans talan får förstås, att det ska ske tätare kontroller av vattenkvalitén i brunnar på närliggande fastigheter som ska bekostats av Swerock, samt att olägenheter såsom buller regleras ytterligare.

Swerock AB (bolaget) har yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska ändras så att den ekonomiska säkerheten för miljöfarlig verksamhet i stället bestäms till 19 miljoner kronor.

Bolaget har medgett att tillståndet villkoras med att den konstgjorda geologiska barriären enligt villkor 16 ska finnas i täktbotten och längs deponins sidor. Bolaget har också medgett att det ska vara en oberoende sakkunnig som godkänner den geologiska barriärens utformning inför varje etapp samt anfört att Lillhäradsbäcken, Vretabäcken och de närmaste enskilda drickvattenstäkterna kommer att betraktas som recipient. Vidare har bolaget medgett länsstyrelsens yrkade ändring av utredningsföreskriften U1 och länsstyrelsens andrahandsyrkande att innehållet i externa massor ska uppfylla kraven för känslig markanvändning (KM).

Om Mark- och miljööverdomstolen anser att prövotidsutredning avseende uran behövs har bolaget föreslagit följande utredningsföreskrift.

U2. Bolaget ska utreda storleken på utsläpp av uran samt förutsättningarna att minska utsläppet från verksamhetsområdet till den nivå som bedöms vara rimlig mot bakgrund av de ändringar som gjorts i 4 kap. 4 c § vattenförvaltningsförordningen (2004:600) samt översynen av Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter 2019:25.

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

Inom ramen för utredningen ska bolaget fortsätta undersöka utgående vatten från verksamhetsområdet samt vid behov föreslå eventuella reningsåtgärder för att begränsa utsläppet av uran till recipient. Av utredningen ska vidare framgå förslag till slutliga villkor, vilka åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra, de bedömda konsekvenserna av åtgärderna och vilka åtgärder som bolaget avser att vidta. Resultatet av utredningen ska ges in till domstolen senast fem (5) år från det att tillståndet fått laga kraft.

Bolaget har i övrigt motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Länsstyrelsen har motsatt sig bolagets yrkade ändring av den ekonomiska säkerheten samt bolagets föreslagna lydelser av utredningsföreskriften för uran.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Tillåtlighet

och har begärt att tillståndsansökan ska avslås och sammanfattningsvis anfört följande. Nya kemiska ämnen tillkommer hela tiden och det är okänt hur de påverkar människor. Det är självklart att deponin ska ligga över grundvattennivån för att kunna hantera och åtgärda deponin i framtiden, till undvikande av skador på natur och människors hälsa.

Kommunen har anfört i huvudsak följande. Kommunen delar bolagets bedömning av att det finns ett behov av att etablera en deponi för inert avfall i kommunen eller dess närområde. Omfattningen av deponiverksamheten ifrågasätts dock och lokaliseringsutredningen skulle behöva förtydligas i detta avseende samt innefatta en jämförelse av flera platser. En deponi ska vidare placeras ovanför lägsta grundvattennivå. En sådan ger bättre förutsättningar att återvinna/återanvända avfallet i framtiden och bättre förutsättningar för kontroll av lakvatten och eventuell behandling av vattnet. Den mängd massor som mark- och miljödomstolen gett tillstånd till för deponering är för stor och fyller mer än det lokala behovet. Det finns en risk att det i stället för återvinning blir fråga om kvittblivning av stora mängder massor. Det finns

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

flera täkter närmre Stockholm som kan fylla det behov av deponering som finns där och det finns redan andra deponier, befintliga eller under prövning, inom rimligt avstånd från Västerås. Transporttiden för lakvatten genom den geologiska barriären för en inert deponi ska vara minst ett år. Grundvattnet ska ses som recipient för lakvattnet och transporttiden ska klaras till grundvattennivå. Med en deponi under grundvattenytan blir det svårt eller omöjligt att i efterhand åtgärda de problem som kan uppstå om grundvattnet förorenas. Den stora mängd massor som tillåtits innebär i sig att man kan utgå från att de kommer att innehålla PFAS.

Bolaget har i allt väsentligt anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen om behovet av ballast i Västerås, Västmanland och Mälardalsregionen och de fördelar som bolaget anser finns med att samlokalisera brytning, återvinning och deponi. När det gäller lokaliseringsutredningen har bolaget också anfört i allt väsentligt detsamma som i mark- och miljödomstolen och i övrigt hänvisat till miljökonsekvensbeskrivningen. Bolaget har förtydligat att avsikten inte är att bolaget ska ta emot avfall som transporterats från Stockholm. Det finns andra deponier för detta ändamål i Stockholmstrakten. Varken Sveriges geologiska undersökning, SGU, eller Statens geotekniska institut, SGI, har haft synpunkter på placeringen av deponin under grundvattenytan. Bolaget kommer att följa förordningen (2001:512) om deponering av avfall, deponeringsförordningen, och deponering under mark- och grundvattenyta vid efterbehandling av en täkt är vanligt förekommande. Bolaget har själv tre täkter som ligger helt eller delvis under grundvattennivån.

Bedömning Det är i målet fråga om en utökning av en befintlig täktverksamhet men också om ny verksamhet i form av återvinning och deponi. Bland annat kommunen har yrkat att deponin placeras ovanför grundvattennivån. Med beaktande av att ansökan omfattar en begäran om att placera deponin under grundvattennivån får frågan anses höra ihop med den sökta deponiverksamhetens tillåtlighet.

Enligt 2 kap. 6 § miljöbalken ska det för en verksamhet väljas den plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Bestämmelsen är tillämplig vid såväl lokalisering av ny

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

verksamhet som utökning av befintlig verksamhet, även om den får störst betydelse för en ny verksamhet där tidigare orörd mark ska tas i anspråk. Det är verksamhetsutövaren som ska visa att platsen är lämplig och att verksamheten kan bedrivas på ett godtagbart sätt.

Även om den ansökta verksamheten är belägen på en delvis redan ianspråktagen plats måste prövningen också ske utifrån att påverkan och belastningen på miljön kan bli större jämfört med nuvarande verksamhet. Bolaget har utförligt redogjort för det behov av ballast som enligt bolagets mening finns i täktens avsättningsområde. Lokaliseringsutredningen har utgått från behovet av ballast, den kvalitet som berggrunden i den befintliga täkten har och geologiska förutsättningar av motsvarande slag som den befintliga täktens. Även om dessa förutsättningar varit styrande för bolagets urval av alternativa lokaliseringar, instämmer Mark- och miljööverdomstolen med mark- och miljödomstolen om att bolaget i tillräcklig utsträckning har utrett lokaliseringen och redovisat att det finns ett behov av både täktverksamhet och återvinnings- och deponiverksamhet. En sådan samlokalisering får också anses vara i överenstämmelse med hushållningsprincipen i 2 kap. 5 § miljöbalken. Kommunens invändningar om behovet av en deponiverksamhet av denna storlek har varit på en mer övergripande nivå. Kommunen har också instämt i bolagets bedömning om att det behövs en deponi för inert avfall i kommunen eller dess närområde. Domstolen bedömer därför sammantaget att det är visat i målet att de nu ansökta verksamheterna är lämpligt lokaliserade.

Det är fråga om en deponi för inert avfall. För att avfall ska få deponeras på en deponi för inert avfall krävs att det antingen är fråga om sådant inert avfall som är särskilt utpekat i 24 § i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10) eller avfall som uppfyller kriterierna om utlakning och innehåll av organiska ämnen enligt 22 och 23 §§ NFS 2004:10. Avfall som deponeras på en deponi för inert avfall förväntas därmed inte ge upphov till lakvatten med ett sådant föroreningsinnehåll att det äventyrar kvaliteten på yt- eller grundvatten. SGI har yttrat sig vid mark- och miljödomstolen men inte haft några särskilda synpunkter på att deponin ska placeras under grundvattennivån. SGU har i yttrande till mark- och miljödomstolen anfört att

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

myndigheten inte har några synpunkter i målet. Naturvårdsverket har i sin tur avstått från att yttra sig. Mot denna bakgrund anser Mark- och miljööverdomstolen inte att omständigheterna i det här fallet innebär att deponins placering under grundvattennivån som sådan ska anses som otillåten. Domstolen återkommer emellertid till frågorna om kvaliteten på massorna, frågor kring PFAS och utformningen av den geologiska barriären nedan under särskilda rubriker.

Med beaktande av aktuella skyddsåtgärder och villkor bedömer Mark- och miljööverdomstolen att verksamheten inte heller kommer ge upphov till en otillåten påverkan på skyddade arter, såsom bland annat större vattensalamander, av betydelse för verksamhetens tillåtlighet. Domstolen återkommer emellertid till frågor om naturvärden och artskydd nedan under särskild rubrik.

Det ovan anförda innebär att Mark- och miljööverdomstolen sammantaget delar markoch miljödomstolens bedömning att tillstånd kan ges i enlighet med bolagets yrkanden. Överklagande i dessa delar ska avslås.

Tillståndets begränsning i tid

Kommunen har begärt att verksamhetstiden för deponin ska begränsas till 30 år. Bolaget har motsatt sig ändring i denna del och bland annat anfört att det fordras en driftstid om 50 år för att det ska finnas möjlighet att färdigställa efterbehandlingen i enlighet med den ansökta deponiverksamheten.

Bedömning Mark- och miljööverdomstolen instämmer i den bedömning som mark- och miljödomstolen har gjort gällande tidbegränsningen av deponiverksamheten. Kommunens överklagande i denna del ska alltså avslås.

Deponiverksamhet (villkoren 16 och 17)

Länsstyrelsen, kommunen och bolaget är ense i fråga om att det i villkor ska läggas till att den konstgjorda geologiska barriären ska finnas i såväl täktbotten som längs

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

deponins sidor och att den sakkunnige som ska godkänna den geologiska barriären inför en ny etapp ska vara oberoende. Bolaget har anfört att Lillhäradsbäcken, Vretabäcken och de närmaste enskilda dricksvattentäkterna kommer att betraktas som recipient vid beräkning av transporttiden för lakvattnet genom den geologiska barriären. Mark- och miljööverdomstolen gör ingen annan bedömning i de frågor som parterna är ense och anser att länsstyrelsens begäran om att recipienterna ska anges i villkoret kan bifallas. Villkor 16 och 17 ska därmed justeras i enlighet med vad nämnda parter är överens om i dessa delar på sätt som framgår av domslutet.

Länsstyrelsen och bolaget är också ense om att det inte behöver framgå av villkor att barriären ska ge ett skydd som är minst likvärdigt med effekten av en permeabilitet om <10 meter per sekund vid en mäktighet om >1 meter. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att, eftersom det framgår av bestämmelsen i 20 § deponeringsförordningen vilka krav som ställs på en geologisk barriär, finns det inte skäl att reglera den frågan i ett villkor. Villkor 16 ska således ändras på sätt som framgår av domslutet.

Länsstyrelsen har också yrkat att det ska finnas ett villkor som utöver kravet på redovisning av en detaljerad beskrivning av den geologiska barriärens utformning (se villkor 17 i mark- och miljödomstolens dom) också ställer krav på redovisning av en kvalitetssäkringsplan med visst innehåll. Länsstyrelsen har i denna del anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg och förtydliganden. Villkor 16 och 17 såsom de formulerats i mark- och miljödomstolens dom är inte tillräckliga för att säkerställa att deponeringsförordningens krav kommer att uppfyllas. Det är ett långt tidsperspektiv för verksamheten, inte minst deponin, och det är viktigt att det blir rätt från början. Det är svårt att åtgärda brister i efterhand. Den geologiska barriärens funktion är central för att minimera påverkan i omgivningen från det deponerade avfallet och det lakvatten som bildas. Deponeringen kommer att ske under markytan och grundvattennivån och deponin kommer att finnas kvar på platsen även efter det att tillståndet löpt ut. Det kan ta lång tid innan brister upptäcks och de kan bli svåra och dyra att åtgärda. Den detaljerade beskrivning som bolaget ska redovisa för tillsynsmyndigheten enligt villkor 17 i mark- och miljödomstolens dom och kvalitetssäkringsplanen fyller olika syften. Den detaljerade beskrivningen enligt villkor 17 avser hur man tänker gå till väga vid anläggandet av barriären medan en

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

kvalitetssäkringsplan har till syfte att säkerställa att barriären också utförs på det sätt som man beskrivit. Det finns inget som hindrar att bolaget ger in den detaljerade beskrivningen och kvalitetssäkringsplanen samtidigt till tillsynsmyndigheten. Vad som utgör en etapp av barriären överlåts åt bolaget att avgöra. Det viktiga är att bolaget inte påbörjar en etapp av anläggandet av barriären eller någon deponering innan barriären är kvalitetssäkrad.

Kommunen har i allt väsentligt anslutit sig till det som länsstyrelsen anfört.

Bolaget har anfört i huvudsak följande. De naturliga förhållandena i verksamhetsområdet är till stora delar sådana att de uppfyller kraven i 20 § deponeringsförordningen. Två områden kräver dock en konstgjord geologisk barriär för att möta kraven i 19 § samma förordning. Avsikten är att barriären ska anläggas löpande i takt med att deponin byggs upp. Det är inte brukligt att detaljreglera utförandet av den geologiska barriären genom en kvalitetssäkringsplan. Det är också svårt att förstå behovet av både en detaljerad beskrivning och en kvalitetssäkringsplan. Kravet på att tillsynsmyndigheten ska godkänna kvalitetssäkringsplanen innan anläggningen av barriären får påbörjas är betungande för bolaget och riskerar att leda till tidsutdräkt.

Bedömning Som mark- och miljödomstolen angett är miljöbalkens allmänna hänsynsregler styrande för vilka krav som kan ställas vid utformning av villkor för en verksamhet. Verksamhetsutövaren ska enligt 2 kap. 3 § miljöbalken utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors miljö eller hälsa.

Flera frågor i målet har ett samband. Det gäller till exempel sambandet mellan den mängd avfallsmassor som tillståndet tillåter att bolaget tar in för återvinning eller deponering och det förhållandet att deponin avses placeras under grundvattennivån och kommer att finnas kvar under överskådlig framtid. Det finns också ett samband mellan mängden massor som ska tas emot och risken för att de innehåller PFAS och andra

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

föroreningar. Domstolen instämmer med länsstyrelsen och kommunen om att det innebär att höga krav måste ställas på den geologiska barriären. En tillämpning av försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken innebär i det här fallet att villkoren 16 och 17 om den geologiska barriären ska utformas i linje med länsstyrelsens yrkande och att det inte kan anses orimligt betungande för bolaget att vidta de ytterligare åtgärder i form av främst en kvalitetssäkringsplan som det innebär.

Kontroll av PFAS

Kommunen har yrkat att bolaget under en prövotid ska utreda möjligheterna att kontrollera innehållet av PFAS i det avfall som tas emot för återvinning och deponi och anfört i huvudsak följande. Det är grundvattnet som är recipient för de föroreningar som kan finnas på verksamhetsområdet. På Tösta deponi som också tillhör bolaget har inerta jord- och schaktmassor använts för att sluttäcka deponin under åren 2015 till 2024 och enstaka provtagningar visar att dräneringsvattnet och ytvattnet i anslutning till deponin numera innehåller PFAS 11. Det visar på att ämnet finns i miljön och kan spridas vidare från jordmaterial. Varken NFS 2004:10 eller deponeringsförordningen innehåller någon reglering av PFAS. Livsmedelsverkets föreskrifter gäller endast för större dricksvattentäkter och skyddar till exempel inte enskilda brunnar. Utan en reglering i domen finns det inget skydd mot PFAS. Har föroreningen väl kommit in till anläggningen blir det svårt att bli av med den, bland annat eftersom kunskapen om reningstekniker är begränsad. Frågan kan inte lämnas till tillsynen eftersom det skulle innebära kostsamma analyser.

, och har anfört sammanfattningsvis följande. Det är inte tillräckligt med den kontroll som följer av villkor 12 i mark- och miljödomstolens dom, som särskilt ska avse avfallets ursprung, mängd och avfallsproducentens identitet. Provtagning är den enda metoden för att objektivt kunna konstatera om massorna innehåller PFAS. PFAS har skadliga långtidseffekter, bryts inte ner och bioackumuleras och en PFASförorening är därmed irreversibel. Urlakning av PFAS kan ske både medan verksamheten pågår och långt efter det att den upphört. Provtagning behöver också ske i grundvatten och i Lillhäradsbäcken för att i tid upptäcka urlakning och spridning av PFAS, bland annat

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

för att i ett tidigt skede kunna skydda dricksvattnet i de närboendes brunnar. Det är inte riktigt att, som mark- och miljödomstolen gjort, hänvisa till att PFAS senare kan regleras av tillsynsmyndigheten under pågående verksamhet. Skada kan då hinna uppstå och det är svårt, om inte omöjligt, att reparera en skada i anledning av PFAS i efterhand. Begränsad kunskap kan inte vara ett skäl att inte agera när det gäller miljö och hälsa.

och har till stöd för sitt yrkande i huvudsak anfört att nya kemiska ämnen tillkommer hela tiden och det är okänt hur dessa påverkar oss. Det är inte tillräckligt med de kontroller som följer av villkor 12 i mark- och miljödomstolens dom. Genom åren har kvittblivning av avfall skett på olagligt vis och medfört skador på natur och människors hälsa. Den tillåtna halten PFAS i dricksvatten har från den 1 januari 2026 sänkts.

Bolaget, som motsätter sig yrkandet om kontroll av PFAS, har i Mark- och miljööverdomstolen redogjort för hur mottagningskontrollen och riskbedömningen av innehållet i de inkommande massorna, i enlighet med ansökan, sker. Bolaget har också redogjort för dess egenkontroll och verifierande provtagning av massorna. Vidare har bolaget vidhållit det som tidigare anförts och förtydligat och tillagt i huvudsak följande. Deponeringen i Tösta genomfördes i enlighet med gällande rätt och det tillstånd som fanns för verksamheten. Deponering och sluttäckning har dessutom skett i en tid då det saknades kunskap om spridningen av PFAS i samhället. Förhållandena där är inte jämförbara eller relevanta för den ansökta verksamheten. Det har inte presenterats några omständigheter som tyder på att det finns särskilda skäl att anta att det förekommer PFAS-förorening i de massor som kommer att tas emot. Det har inte heller påvisats några brister i den kontrollmetod som bolaget använder och som redan tillämpas för PFAS. Det finns således ingen påvisad förhöjd risk för förekomst av föroreningar som skulle motivera ytterligare utredning av möjligheter för kontroll av PFAS. Bolaget bevakar kontinuerligt utvecklingen i samhället vad gäller ny kunskap och avfallsklassning som leder till förändrad lagstiftning eller riktlinjer. De massor som ska tas emot för återvinning ska inte ha högre halter än 30 µg/kg TS PFAS 11, vilket motsvarar Naturvårdsverkets kriterier för mindre känslig markanvändning. Det kan inte anses proportionerligt att lägga det utredningsansvar som kommunen och de

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

enskilda yrkar på bolaget som enskild aktör utan frågan bör rimligen hanteras på en nationell nivå.

Bolaget har i Mark- och miljööverdomstolen åtagit sig att låta PFAS ingå i verifieringsprovtagning och stickprovskontroll för att fortsätta bygga upp en kunskapsbas vad gäller de aktuella ämnena.

Bedömning Som mark- och miljödomstolen konstaterat är miljöbalkens allmänna syfte enligt dess 1 kap. 1 § att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Mot denna bakgrund kan en verksamhetsutövare i enlighet med bestämmelsen i 2 kap. 3 § miljöbalken bland annat åläggas sådana villkor som behövs för att se till att det inte uppstår skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Det ska, som framgår av mark- och miljödomstolens dom, dock alltid göras en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken på så sätt att kraven på en verksamhetsutövare gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. För frågan om kontroll av PFAS-föroreningar är det kunskapskravet enligt 2 kap. 2 § miljöbalken som står i centrum för denna rimlighetsavvägning. Kunskapskravet innebär såvitt nu är aktuellt att alla som bedriver en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.

Det är riktigt som kommunen anfört inledningsvis att det enbart genom mängden avfallsmassor som tillståndet tillåter bolaget att ta in för återvinning eller deponering finns en viss risk för att PFAS förs in i verksamheten. Det är också riktigt som de enskilda anfört att PFAS kan ha skadliga långtidseffekter och att det finns stora svårigheter att komma till rätta med en skada när den väl uppkommit. SGI anger i sitt yttrande till mark- och miljödomstolen att det på senare år framkommit att det sker en oönskad spridning av PFAS i miljön bland annat från avfallshantering och deponier. SGI betonar vikten av att mottagningskontrollen beaktar risken för förekomst av PFAS, speciellt i avfall som ska deponeras på en deponi för inert avfall, eftersom miljöskyddsåtgärderna är begränsade och en del av avfallet sedan säljs och används

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

externt. Mottagningskontrollen är således viktig för att minska risken för ett fortsatt spridande av dessa ämnen i samhället och miljön. SGI lyfter också fram att det är ett generellt problem vid hantering av stora mängder massor från olika områden, så som är fallet i detta mål, att säkerställa att samtliga massor som förs in i ett område faktiskt är rena.

Bolaget har i Mark- och miljööverdomstolen ingående redogjort för bolagets arbetssätt och rutiner i samband med mottagning och hantering av inkommande massor. Det saknas anledning att ifrågasätta att bolaget generellt har den kunskap och använder de metoder som kan anses rimliga att kräva vid mottagning av externa massor i den omfattning och av det slag som nu är i fråga. Bolaget har nu även åtagit sig att låta PFAS ingå i verifieringsprovtagning och stickprovskontroll för att fortsätta bygga upp en kunskapsbas vad gäller de aktuella ämnena. Det finns ett stort antal olika PFASämnen. Vilka PFAS-ämnen som regleras och nivåerna på till exempel gränsvärden för dricksvatten och i miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten har nyligen ändrats och kan sannolikt ändras fler gånger i framtiden. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens sammantagna bedömning om den relativt begränsade risken med att få in PFAS-förorenade massor i verksamheten. Av dessa skäl är det lämpligare och tillräckligt att tillsynsmyndigheten med delegationen i domen ges möjlighet att reglera hur kontrollen ska ske än att föreskriva om utredning eller fastställa slutliga villkor. I denna bedömning har domstolen också beaktat att lokaliseringen av anläggningen i det här fallet inte kan anses särskilt känslig (jfr Markoch miljööverdomstolen dom den 29 oktober 2018 i mål nr M 3171-18 och MÖD 2021:5).

Utredningar under prövotid

Utredningsföreskriften U1 om reningsanläggningar för utgående vatten Bolaget har medgett länsstyrelsens yrkande om att stryka sista delen av sista meningen i utredningsföreskriften U1. Mark- och miljööverdomstolen gör ingen annan bedömning och föreskriften ska därmed ha den lydelse som framgår av domslutet.

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

Utredningsföreskrift U2 angående utsläpp av uran Länsstyrelsen, som har yrkat att bolaget åläggs att utreda frågan om utsläpp av uran i en ny utredningsföreskrift, har framfört sammanfattningsvis följande. Bolaget har redovisat de utredningar som hittills har genomförts beträffande uran i grundvatten, enskilt dricksvatten och ytvatten samt resultat från försök av rening av uran i utgående vatten från verksamheten. Teoretiska beräkningar för täkten pekar på att halttillskottet av uran överskrider gränsvärdet för god status för särskilda förorenande ämnen (SFÄ) vid den miljöövervakningsstation som ligger nedströms. Bolaget har redovisat att det finns olika tillgängliga reningstekniker och har genomfört tester i begränsad omfattning med två av dessa. Reningstesterna indikerar att halterna kan reduceras i hög grad och att ämnet behöver utredas vidare under en prövotid. Länsstyrelsen delar bolagets bedömning att det behövs kompletterande provtagningar och utredningar. Samtliga åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra behöver utredas, potentialen i dessa åtgärder och kostnaderna för respektive åtgärd. Först därefter kan valet av reningsteknik göras och den frågan bör avgöras av domstol. Det är rimligt med tre år för fortsatt utredning.

Den naturliga bakgrundshalt av uran som bolaget räknat fram är en överskattning som riskerar att tillåta större utsläpp än vad vattenförekomsten tål. Enligt Havs- och vattenmyndighetens vägledning Miljögifter i vatten klassificering av ytvattenstatus Vägledning för tillämpning av HVMFS 2013:19 är en naturlig bakgrundshalt inte nutida bakgrundshalt utan den naturliga andelen. Det innebär att även diffusa källor uran som jordbruk, väg och skogsbruk ska beaktas vid framräknande av naturlig bakgrundshalt. Valet av R4b som representativ övervakningsstation (se Mark- och miljööverdomstolens aktbilaga 83, bilaga 2, figur 4) är också tveksam. En övervakningsstation kan vara representativ även om den ligger nära utsläppskällan. Övervakningsstationen bör i det här fallet ligga närmare verksamhetens utlopp än R4b, om än inte i direkt anslutning. Utifrån de data som bolaget redovisat (se Mark- och miljöverdomstolens aktbilaga 83, bilaga 2, tabell 3) bör någon av de två lokalerna uppströms verksamhetens utlopp, R1 eller R2a (samma aktbilaga, figur 4), rimligtvis anses representera naturlig bakgrundshalt. I provtagningspunkten R2a i tabell 3 framgår det tydligt att ingen mätning uppvisat halter i närheten av den bakgrundshalt på 45 µg/l som bolaget föreslår. Länsstyrelsen förstår problematiken med att den

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

naturliga bakgrundshalten är starkt korrelerad med flödesvariationer och det kan vara möjligt med en bakgrundshalt som varierar med flödet. Det finns vad länsstyrelsen känner till inte en förenklad modell eller verktyg som kan användas för att beräkna biotillgänglighet av uran. Det finns heller inget underlag från bolaget att bedöma med avseende på biotillgänglig halt. Om bolaget tar fram sådant underlag behöver modellen och antagandena beskrivas.

och har anfört i huvudsak följande. Det behövs en noggrann kontroll av uranhalten i lakvattnet från verksamheten eftersom berggrunden har höga halter av uran och det inte får släppas ut i Vretabäcken som avvattnas direkt ut i Mälaren.

och har anfört i huvudsak följande. De har höga halter av uran i sin brunn. Mark- och miljödomstolen tog inte yttrandet från Hallstahammars Bygg- och miljönämnd på tillräckligt stort allvar i fråga om riskerna med förekomsten av uran. Bolaget bör stå för kostnaderna för kontinuerliga provtagningar och de övriga åtgärder som kan behövas för att dricksvatten ska bli tjänligt, även i fråga om radon.

och har i huvudsak anfört följande. Täkten ligger i ett område med mycket höga halter av uran. Det är ett giftigt ämne med liknande effekter som bly på människor, djur och natur. Det finns enligt Hallstahammars kommun en risk för att uran släpps ut i Vretabäcken och Lillhäradsbäcken till följd av bergbrytningen. Uran i ytvatten påverkar vattenlevande organismer negativt och är ett särskilt förorenande ämne enligt Havs- och vattenmyndigheten som också har tagit fram en miljökvalitetsnorm för uran i ytvatten. Så länge riskerna för vattenlevande organismer i vattendragen inte är utredda, kan inte bortledande av så stora mängder vatten som tillståndet medger tillåtas. I vart fall bör utsläpp av uran från verksamheten kontrolleras genom provtagning. Det finns också en påtaglig risk för översvämning i området i anledning av vattenverksamheten. Det har redan förekommit viss översvämning och höga flöden i Lillhäradsbäcken och Vretabäcken.

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

och har i huvudsak anfört att de i fråga om uran ansluter sig till det som framgår av yttrandet från Hallstahammars Bygg- och miljönämnd till mark- och miljödomstolen. Påverkan från verksamheten på grundvattnet är en källa till stor oro i förhållande till bland annat områdets natur och djurliv och lokala, expanderande jordbruk. Ytvattnet och grundvattnet från verksamheten leder till slut ut i Mälaren och alla boende i kommunen som använder Mälaren som dricksvattentäkt borde ha ingått i bolagets samråd. Bolaget har inte visat hur vattnet nedströms från täkten skyddas.

har i huvudsak anfört att det finns en stor oro kring hur verksamheten påverkar brunnarna och att det bör regleras att vattenkvaliteten i brunnarna ska kontrolleras oftare, på bekostnad av bolaget.

Bolaget har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen med följande tillägg och förtydliganden. Bergtäkten ligger inom ett område med naturligt höga uranhalter och därför är de lokala bakgrundshalterna i yt- och grundvatten höga. Den referensprovtagning som gjorts i enskilda brunnar under sommaren 2024 visar på uranhalter med mycket stor rumslig variation. I berggrundvatten varierar uranhalten inom 2 270 µg/l med ett medianvärde på 65 µg/l. I jordgrundvatten är uranhalten markant lägre. Halterna kan även variera på ett betydande sätt över tid. Uranhalten i länshållningsvattnet är hög, vilket kan spåras nedströms fram till R2. Påverkan kan också spåras lokalt i ytvattenförekomsten men svårligen i miljöövervakningsstationen R4b, till stor del som en följd av att tillkommande vatten från avrinningsområde R3 och R4 har större inverkan på halt i R4b än vattnet från R2. Tillskottet av uran från täkten bedöms inte inverka på statusklassningen för Vretabäcken. Det beror bland annat på att tillskottet från lokala avrinningsområden är stort till följd av den höga, naturliga bakgrundshalten av uran och även till följd av påverkan från annan mänsklig verksamhet. Halten toxisk uran från täkten är dessutom låg. Två reningsmetoder har testats och vattenrening har genomförts vid täktens sedimentationsdamm under perioden mars-september 2025. Uranhalten i inkommande vatten varierade under denna period mellan 309 583 µg/l. Reningsförsöket visar att en god reningsgrad kan

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

uppnås med båda de reningsmetoder som testats. Bolaget har alltså teknisk förmåga och kunskap för att genomföra rening om det behövs.

Det är mycket svårt att fastställa bakgrundshalten för uran eftersom det är stor variation av halterna i området och även över tid, beroende av vattenflödet och vädret. Den övervakningsstation som föreslås av länsstyrelsen är inte representativ eftersom det naturligt finns höga halter av uran i det området.

Bedömning Det står klart att täkten ligger inom ett område med naturligt höga uranhalter och inom ett lokalt avrinningsområde med höga naturliga bakgrundshalter av uran. Det står också klart att de naturliga bakgrundshalterna av uran i täktens närområde varierar och delvis är oklara. Det råder heller ingen tvekan om att uran är skadligt för människors hälsa och miljön. Det är utpekat som ett av de särskilt förorenande ämnena i sjöar och vattendrag enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).

Bolaget har presenterat underlag som visar att uranhalten i berggrunden i och i närheten av verksamhetsområdet är högre än i stora delar av Vretabäckens och Lillhäradsbäckens avrinningsområden uppströms verksamhetsområdet. Mark- och miljööverdomstolen anser liksom bolaget att bakgrundshalterna av uran i bäckarna sannolikt ökar när de passerar mer uranrika områden och det är möjligt att uranhalterna i tillflödet från delområde 3 bättre avspeglar det naturliga lokala tillskottet av uran än provpunkterna i Vretabäcken och Lillhäradsbäcken uppströms verksamheten. Det går däremot inte att applicera halterna från delområde 3 direkt på avloppsvattnet från verksamheten. Hänsyn behöver även tas till hur stora de naturliga vattenflödena från verksamhetsområdet var jämfört med avloppsvattenflödena från den planerade verksamheten, eftersom det är mängden utsläppt uran som avgör påverkan på statusen i vattenförekomsterna. Enligt bolagets egna beräkningar kommer vattenavledningen vid fullt utbruten täkt vara betydligt större än den naturliga nettoavrinningen från området. Samtidigt planerar bolaget att återanvända en del av vattnet för våtsiktning och dammbekämpning, vilket inte förefaller ha ingått i vattenflödesberäkningarna. Bolaget

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

behöver alltså som en del av prövotiden utreda närmare vilka mängder uran som kommer släppas ut från verksamheten jämfört med naturlig bakgrundsbelastning.

De mätningar av uran i vatten som bolaget har låtit genomföra visar att uranhalterna i länshållningsvattnet i den befintliga verksamheten är mycket höga och att det vid flera mättillfällen har synts en tydlig påverkan i Vretabäcken av utsläppen från verksamheten. Särskilt tydligt är det för 2024, då uranhalterna vid några tillfällen höjts med över 100 µg/l närmast nedströms utsläppspunkten. Vid de tillfällena syntes även en tydlig påverkan i provpunkterna längre nedströms i Vretabäcken. Av utredningen framgår även att bolaget testat vissa reningstekniker i begränsad omfattning men med positivt resultat. Mot denna bakgrund är det motiverat med en utredningsföreskrift avseende uran.

I vattenförvaltningsförordningen finns de närmare bestämmelser som gäller för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön enligt 5 kap. miljöbalken, bland annat genom fastställande av miljökvalitetsnormer. Den 10 februari 2026 trädde en ny bestämmelse, 4 kap. 4 c §, i vattenförvaltningsförordningen i kraft. Bestämmelsen innebär att vid fastställande av kvalitetskraven för ytvatten ska den högsta tillåtna koncentrationen av uran i en ytvattenförekomst bestämmas i förhållande till den biotillgängliga koncentrationen av uran. Bolaget har i sitt förslag till utredningsföreskrift angett att förutsättningarna för att minska utsläppet av uran ska utredas till den nivå som bedöms vara rimlig mot bakgrund av denna nya bestämmelse, liksom till översynen av Havs- och vattenmyndighetens föreskrift om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25). Mark- och miljööverdomstolen anser inte att det är lämpligt att begränsa utredningen på detta sätt. Domstolen instämmer också med länsstyrelsen om att det är problematiskt att det ännu inte synes finnas någon rimlig metod för att beräkna biotillgänglighet för uran.

Av hänsynsreglerna i miljöbalken följer bland annat en skyldighet för en verksamhetsutövare att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Vidare åligger det en verksamhetsutövare att, så snart det finns skäl att anta att en verksamhet kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

eller miljön, vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka sådan skada eller olägenhet. (Se 2 kap. 2 och 3 §§ miljöbalken.) Den oklarhet som delvis gäller i fråga om de naturliga bakgrundshalterna för uran i verksamhetsområdets närhet, bör mot denna bakgrund falla på bolaget.

Hur en verksamhet påverkar statusen och möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna i en vattenförekomst avser alla delar av vattenförekomsten. Vilka provpunkter vattenmyndigheten har använt för att bedöma vattenförekomstens status saknar i det sammanhanget betydelse. Mark- och miljööverdomstolen delar i den delen länsstyrelsens ståndpunkt att verksamhetens påverkan behöver kontrolleras så nära nedströms utsläppet från verksamheten som möjligt i den vattenförekomst som utsläppen sker i och innan större tillkommande delflöden nedströms. Eftersom bolaget planerar att släppa ut vattnet i Lillhäradsbäcken kan påverkan på statusen i både Lillhäradsbäcken och Vretabäcken behöva ingå i prövotidsutredningen. Den exakta placeringen av provpunkter utreds emellertid lämpligast som en del av prövotidsutredningen liksom hur de två vattenförekomsterna kan påverkas av verksamheten.

Länsstyrelsen har förordat att resultatet av utredningen ska ges in till domstolen senast tre år från det att tillståndet fått laga kraft medan bolaget slutligen förordat en utredningstid om fem år. Domstolen bedömer att det är rimligt med en utredningstid om tre år och har därvid beaktat att utredningen då även kan innefatta deponiverksamhetens påverkan på det utgående vattnet. Sammantaget ska bolaget åläggas en utredningsföreskrift med den lydelse som länsstyrelsen förordat.

Den provisoriska föreskriften P1 om koppar

Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (rapport 4913) och Naturvårdsverkets förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (rapport 5799) kan användas som utgångspunkt för riktvärdet för koppar. Enligt den förstnämnda rapporten klassas halter av koppar över 45 µg/l som mycket höga och av den sistnämnda rapporten framgår att en koncentration på 8,2 µg/l är säker för 95 % av alla arter i naturliga vatten. Västerås

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

stad antog den 9 mars 2023 en dagvattenpolicy (dnr KS 2021/02273) där riktvärdet för utsläpp av dagvatten till övriga vattenförekomster anges till 18 µg/l. Det är svårt att redan nu ange ett värde och resultatet av bolagets utredning får visa slutligt vad det bör vara, men riktvärdet i dagvattenpolicyn är ett rimligt riktvärde att tillämpa i den provisoriska föreskriften. Koppar är ett ackumulerande ämne och redan små mängder innebär skada.

Bolaget har anfört i huvudsak följande. Enligt den utredning som redovisats i markoch miljödomstolen innebär riktvärdet 75 µg/l att utsläppet av överskottsvatten från återvinnings- och deponiverksamheten inte bidrar till någon försämring av statusklassningen på parameternivå eller något äventyrande av miljökvalitetsnormen.

Bedömning Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att det underlag som bolaget redovisat är tillräckligt för att i den provisoriska föreskriften föreskriva 75 µg/l för koppar. Länsstyrelsens överklagande ska därmed avslås i denna del.

Massor för anläggningsändamål

Länsstyrelsen, som har yrkat att ytterligare ett villkor ska beslutas avseende användning av massor för anläggningsändamål inom verksamhetsområdet, har i huvudsak anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen, med bland annat följande tillägg och förtydliganden. Det finns numera stöd i praxis för ett villkor motsvarande länsstyrelsens yrkande i första hand om att massorna ska uppfylla kraven för mindre än ringa risk enligt Naturvårdsverkets handbok - och miljööverdomstolens avgöranden den 21 november 2025 i mål nr M 1609-24 och den 27 juni 2024 i mål nr M 13782-22.

och har anfört att bullervallen kommer att ligga i direkt anslutning till Vretabäcken som avvattnas direkt ut i Mälaren och det finns en stor risk att lakvattnet kommer ut i bäcken utan att ha passerat en geologisk barriär.

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

Bolaget har i huvudsak anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen. Bullervallarna är nu uppförda och i allt väsentligt slutförda i enlighet med åtagandet och verkställighetsförordnandet i mark- och miljödomstolens dom. De innehåller massor från äldre bullervallar på området men också massor som kommer utifrån. Massorna i bullervallarna ska sedan användas för efterbehandlingen av täkten och deponin. Riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) har accepterats vid ett flertal prövningar för att reglera lämpliga föroreningshalter vid återvinning av avfall för anläggningsändamål. Av avgörandena framgår att det inte går att göra några generella bedömningar avseende återvinning av avfall för anläggningsändamål utan en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Massorna är i det här fallet kontrollerade massor av lågteknisk kvalitet och svagt påverkade av mänsklig aktivitet. De kan till exempel ha sitt ursprung från schaktning i bostadsområde. Rätt massor ska användas på rätt plats i samhället. Ju renare massorna är, desto lämpligare att använda dem i projekt i känsliga mark- och vattenområden. I Vändle saknas det miljömässig nytta med att använda massor som underskrider kraven på mindre är ringa risk enligt Naturvårdsverkets handbok .

Bedömning Regleringen av kvaliteten på massorna till bullervallarna och de återvinningsytor som behövs utanför deponiområdet bör göras på ett sätt som inte är omotiverat strängt. Samtidigt behövs tillräckliga skyddsnivåer för att minimera risk för skada och olägenhet för människors hälsa och miljön. Generella riktvärden med stöd i Naturvårdsverkets handbok, Återvinning av avfall i anläggningsarbeten 2010:1 används regelmässigt i villkor för att reglera föroreningshalter i anläggnings- och återställandesyfte. När det är fråga om större mängder massor kan platsspecifika riktvärden emellertid ge en mer rättvisande bild av behovet av skyddsnivå. Sådana platsspecifika haltvillkor skulle till exempel kunna fastställas utifrån bakgrundsnivåerna i närområdet. (Se Mark- och miljööverdomstolens dom den 21 november 2025 i mål nr M 1609-24.)

Det är här fråga om relativt stora mängder massor som ska användas först för anläggningsändamål och därefter för återställande, vilket typiskt sett kan innebära att

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

platsspecifika riktvärden är att föredra framför generellt satta riktvärden (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 april 2026 i mål nr M 9099-24). Mark- och miljööverdomstolen beaktar emellertid i det här fallet följande. Bolaget har upplyst att bullervallarna är uppförda i enlighet med bolagets åtagande i mark- och miljödomstolen. Bolaget har redogjort för varifrån massorna i bullervallarna kommer, vilka typiska ursprung övriga massor som ska användas för anläggningsarbeten har och den mottagningskontroll som dessa ska genomgå. Massorna ska sedermera användas för efterbehandlingen bland annat av deponin för inert avfall. Det finns inte heller något i närområdet som motiverar extra hänsyn i förhållande till dessa massor. Mot denna bakgrund får utredningen i det här fallet anses tillräcklig för att ett krav på massorna motsvarande riktvärden för känslig markanvändning är rimligt, i enlighet med vad bolaget åtagit sig och motsvarande länsstyrelsens yrkande i andra hand. (Jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 21 november 2025 i mål nr M 1609-24.) Åtagandet bör dock, i enlighet med vad länsstyrelsen anfört, formuleras som ett villkor.

Buller

, , , , , och har alla framställt yrkanden i olika omfattning om begränsning och kontroll av bullret från verksamheten. De har bland annat anfört att en utvidgning av verksamheten kommer att innebära att gränsvärdena för buller överskrids och att bullret bör begränsas den tid som de närboende vistas mycket utomhus. Det buller som förekommer dagtid påverkar också möjligheterna till en tillfredsställande arbetsmiljö i hemmet, liksom möjligheten till en hälsosam livsstil eftersom rekreationsmöjligheterna minskar.

Bolaget har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen och bland annat tillagt att den senaste beräkningen av buller har gjorts i år.

Bedömning De arbetstider och riktvärden för buller som framgår av villkor 6 8 i mark- och miljödomstolens dom är i enlighet med praxis och de värden för externt industribuller

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

och trafikbuller som föreskrivs i Naturvårdsverkets vägledningar; Vägledning om industri- och verksamhetsbuller, rapport 6538 respektive Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid befintliga bostäder, ÄNR NV-08465-15. Av vägledningen för industri- och annat verksamhetsbuller framgår att riktvärdena för buller är avsedda att användas som utgångspunkt och vägledning för den bedömning som ska göras i varje enskilt fall. Vidare anges att nivåerna i normalfallet bör vara vägledande för bedömningen av om buller utgör en olägenhet, men det anmärks också att det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer, såväl högre som lägre, liksom andra tider. I en täktverksamhet förekommer arbetsmoment med sådan bullerkaraktär att de kan upplevas som störande även om riktvärdena klaras. Det kan därför vara motiverat att reglera särskilda arbetstider för särskilt bullrande moment (se bland annat Mark- och miljööverdomstolens domar den 18 mars 2025 i mål nr M 5837-24 och den 6 mars 2023 i mål nr M 11112-21). Mark- och miljööverdomstolen har också tidigare uttalat att det kan vara svårt att göra generella uttalanden om vilka verksamheter som kan ge upphov till ljud med impulskaraktär, hörbara tonkomponenter eller annars särskilt störningsframkallande ljudkaraktärer. I varje mål måste det därför göras en individuell bedömning och det som är avgörande är bland annat hur ljudet kommer att uppfattas vid de närliggande bostäderna. (Se MÖD 2018:16). Täkten ligger i det här fallet nära bostäder och med det utökade verksamhetsområdet minskar avståndet ytterligare. Ett antal bostäder kommer då att ligga närmare än 500 meter från verksamhetsområdet och de närmaste endast cirka 260 meter bort. Av de uppgifter som de närboende lämnat framgår också samstämmigt att buller från verksamheten upplevs som påtagligt störande. Det finns mot denna bakgrund skäl att ändra villkor 6 i mark- och miljödomstolens dom och begränsa de starkt bullrande delarna av verksamheten, såsom sprängning, borrning och skuthantering till helgfria vardagar, måndag fredag, kl. 07.00 18.00.

Det som framkommit i Mark- och miljööverdomstolen är inte tillräckligt för att det i övrigt ska finnas skäl att ifrågasätta att villkoren innehålls eller att föreskriva andra villkor. Domstolen noterar också att det av villkor 6 framgår att kontroller ska genomföras vid förändringar i verksamheten som kan öka bullerbidraget, vid befogade klagomål eller på tillsynsmyndighetens begäran. Vidare framgår det att kontrollerna ska utföras som närfältsmätningar eller beräkningar vid berörda bostäder.

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

Naturvärden och artskydd

, , och har anfört att det finns skyddade arter och naturvärden i området. De har sammanfattningsvis anfört följande. Det finns bastardsvärmare i Åskebro, fladdermöss i trakten och eventuellt även bombmurkla i Hammarbacken i Lilla Åskebro. Enligt Västmanlands naturvårdsplan från 2020 är Torsvad en flodkräftslokal. Troligen finns det även signalkräfta. Vid Torsvad finns också ett ekoch hasselbestånd som är biotopskyddat. Det finns tecken på att grodpopulationen i området är stressad. Den barriär som bolaget har åtagit sig att uppföra som skydd för större vattensalamander ska godkännas av groddjursexperter. Det kan ifrågasättas om det område som avsatts för den större vattensalamandern är tillräckligt stort.

Bolaget har i huvudsak anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen och i Markoch miljööverdomstolen tillagt sammanfattningsvis följande. De fynd som påtalats av de enskilda är antingen arter av det slag som kan gynnas av en täkt, såsom bastardsvärmare och groddjur, eller inte påverkas av verksamheten. När det särskilt gäller fladdermöss finns det sex arter som observerats i närområdet och rapporterats i artportalen. Det finns inga lämpliga boplatser för fladdermöss inom det inventerade området men däremot platser lämpliga för födosök. Bedömningen är emellertid att den kontinuerliga ekologiska funktionen upprätthålls för fladdermössen. Barriären som ska skydda den större vattensalamandern konstrueras med ett överhäng som hindrar salamandern från att ta sig över den och in i täktområdet. Biotopskyddet vid Torsvad har beaktats och det skyddade området bedöms inte påverkas.

Bedömning Av 2 kap. 1 § miljöbalken följer att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att visa att hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. I 2 kap. 2 § miljöbalken finns krav på verksamhetsutövaren att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda miljön mot skada eller olägenhet. En verksamhetsutövare måste således kunna redogöra för miljökonsekvenserna av sitt handlande, vilket inbegriper hur åtgärden påverkar arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen (2007:845). Denna förordning är att se

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

som en precisering av vad som kan följa av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter (se t.ex. MÖD 2013:13).

Bolaget har genom den utredning som finns i målet och som presenterats vid huvudförhandlingen visat att det har tillräcklig kunskap om hur verksamheten påverkar skyddsvärda arter och natur i området. Det finns inte skäl att ifrågasätta uppgifterna från de enskilda om de fynd och iakttagelser som de gjort. Uppgifterna är emellertid till del obestämda och i övriga delar har bolaget i Mark- och miljööverdomstolen kunnat bemöta dem på ett underbyggt sätt. Underlaget avseende naturvärdena i området framstår sammantaget som gediget och det saknas skäl att ifrågasätta bolagets bedömningar i fråga om behovet av skyddsåtgärder. Bolagets åtaganden får anses tillräckliga.

Övriga frågor

, , , , , och har alla anfört att verksamheten även på andra sätt påverkar omgivningen och deras närmiljö på ett negativt sätt. De har bland annat anfört följande. Vattnet i deras brunnar är redan påverkat av radon till följd av naturligt höga halter. Såväl vattennivån i brunnarna som radonhalten kan komma att påverkas av den sprickbildning som sker vid sprängningar i verksamhetsområdet, och leda till ytterligare försämring av kvaliteten på dricksvattnet. Damm från kvarts innehåller mycket små partiklar och är skadligt för hälsan vid inandning. Det kan minska lungkapaciteten och även leda till en rad andra sjukdomar, såsom KOL och lungcancer. De enskilda har också invänt att samrådet inte gått rätt till och att marknadsvärdet på deras fastigheter påverkas negativt av verksamheten.

Bolaget har redogjort för sina utredningar i fråga om hydrogeologi och sprängningar, med en riskanalys för vibrationer och luftstötsvågor. Bolaget har i övrigt anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen med följande förtydliganden och tillägg. Enskilda brunnar är inventerade väl utanför påverkansområdet för verksamheten. Referensprovtagning av kvaliteten på dricksvatten har gjorts i alla brunnar inom en kilometer från verksamhetsområdet. Det finns också grundvattenrör

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

installerade för att hålla koll. Det är inte rimligt att kontrollera närliggande brunnar

tydligt och utformat så att det inte råder någon tvekan om vad som krävs av tillståndshavaren. Åtgärder för att minska damning i en bergtäkt är främst en arbetsmiljöfråga för de som arbetar i täkten. Mätresultat visar att kvarts- och stendammsnivåerna på personalen vid varje mättillfälle sedan 2010 har underskridit gränsvärdena enligt arbetsmiljöföreskrifterna om kvarts - stendamm i arbetsmiljön (AFS 2015:2) med god marginal.

Bedömning Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning att bolaget har genomfört samråd enligt bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken. Det saknas skäl att ifrågasätta den utredning om omgivningspåverkan som bolaget lagt fram i fråga om risker för sprickbildning och dricksvattenkvaliteten i de enskilda brunnarna. Samma bedömning görs i fråga om och yrkande Frågan om hur fastighetspriserna kan påverkas av verksamheten och ersättning för en eventuell värdeminskning kan inte prövas i detta mål. Överklagandena som avser aktuella delar ska således avslås.

Den ekonomiska säkerheten

Bolaget har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg och förtydliganden. Mark- och miljödomstolen har gjort en felaktig bedömning av den ekonomiska säkerheten både avseende beräkningsgrund och storlek. Det finns ingen motivering till varför den beräkningsmodell och storlek som bolaget föreslagit inte kan anses betryggande. En schabloniserad modell kan bli missvisande i det enskilda fallet och bör enligt vad Mark- och miljööverdomstolen uttalat i mål nr M 10574-19 inte ensamt ligga till grund för bedömningen av säkerhetens storlek. Hänsyn bör även tas till de faktiska kostnaderna. Det är i det här fallet inte fråga om en renodlad täktverksamhet med efterbehandling i form av till exempel en täktsjö utan deponiverksamheten, med inert avfall, utgör här en del av efterbehandlingen. Eftersom deponiverksamheten initialt är av begränsad omfattning har bolaget ställt en ekonomisk säkerhet för den tid då täktverksamheten pågår. Bolaget har använt den

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

schabloniserade beräkningsmodellen enligt Miljösamverkan Sverige för brytningsområdet medan övriga områden bedöms kunna efterbehandlas mot en kostnad på 200 000 kr. Schablonbeloppet om 4 kr/m² utanför brytningsområdet förefaller för många täkter oproportionerligt i förhållande till de kostnader som uppkommer vid efterbehandling. Enligt Miljösamverkan Sveriges beräkningsformel ska ett kvadratmeterpris endast användas för själva brytområdet och inte övriga delar av verksamhetsområdet. De uttalanden som gjordes i Mark- och miljööverdomstolens dom i mål nr M 6204-11 är inte tillämpliga i det här fallet och har överspelats av ny praxis. Sammantaget bedöms en ekonomisk säkerhet om 19 000 000 kr vara tillräcklig.

Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande. Skillnaden mellan bolagets beräkning av beloppet och länsstyrelsens utgörs av den del av beräkningen som avser verksamhetsytan. Med verksamhetsytan avses den del av verksamhetsområdet som är utanför brytområdet. Länsstyrelsen har använt Miljösamverkan Sveriges beräkningsformel kombinerat med ett schablonbelopp på 4 kr/m för verksamhetsytan. Det är samhällets kostnad som ska täckas och erfarenhetsmässigt blir kostnaden för efterbehandling högre om en tillsynsmyndighet, som behöver anlita konsulter, ska utföra arbetet jämfört med om ett bolag i branschen utför arbetet i egen regi. Kostnaden är beroende av storleken på ytan som ska efterbehandlas. Vid användande av schablonbelopp blir kostnaden rättvis och förutsägbar för branschen och för de tillståndsprövande myndigheterna.

Bedömning Som framgår av mark- och miljödomstolens dom följer det av 9 kap. 6 e § miljöbalken att tillstånd till en täkt endast får ges om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet enligt 16 kap. 3 § miljöbalken för uppfyllandet av de villkor som ska gälla för tillståndet. Enligt första stycket i den bestämmelsen ska säkerheten täcka kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som kan komma att behövas med anledning av verksamheten. Av tredje stycket i samma bestämmelse framgår att säkerheten ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Kravet på att säkerheten ska vara betryggande avser både dess form och storlek (se prop. 2021/22:219 s. 38). Det är sökanden som ska visa att den erbjudna säkerheten är betryggande. Säkerheten bör bedömas med utgångspunkt i kostnaderna

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

för avhjälpande eller återställande. Eftersom huvudsyftet med kraven på att ställa säkerheter är att skydda samhället från risken att behöva svara för kostnader för efterbehandling bör säkerheten uppnå detta syfte. Samtidigt ska säkerheten som utgångspunkt tillåta att så mycket kapital som möjligt är kvar hos verksamhetsutövaren. Ambitionen bör därför vara att till en rimlig kostnad för verksamhetsutövaren minimera risken för att samhället får bära avhjälpandekostnaden. (Se prop. 2006/07:95 s. 110 och 135.)

Det saknas skäl att frångå tidigare praxis såtillvida att den ekonomiska säkerheten för att vara betryggande för sitt ändamål ska omfatta inte enbart täktens brytningsområde utan även andra delar av verksamhetsområdet som nyttjas för täktverksamheten. Det kan till exempel handla om att täcka kostnader för efterbehandling av upplagsplatser, transportvägar och andra anläggningar. (Se Mark- och miljööverdomstolens dom den 3 april 2011 i mål nr M 6204-11 och MÖD 2010:27.) Vidare har Mark- och miljööverdomstolen tidigare uttalat att schabloniserade beräkningar av säkerhetens storlek har fördelen att det ökar förutsägbarheten för både verksamhetsutövare och myndigheter, vilket kan underlätta tillståndsprövningen. Schabloniserade beräkningar kan dock inte ensamt ligga till grund för säkerhetens storlek utan en bedömning ska som huvudregel göras i det enskilda fallet. (Se Mark- och miljööverdomstolens dom den 3 juni i mål nr M 10574-19.)

Mark- och miljööverdomstolen fann i mål nr M 6204-11, med beaktande av verksamhetens omfattning och vad länsstyrelsen hade anfört, att säkerheten skulle motsvara en kostnad om 4 kr/m för efterbehandling av verksamhetsytor utanför brytningsområdet. Det är också det belopp per kvadratmeter som länsstyrelsen använt i det här målet vid sin beräkning av kostnaden för efterbehandling av motsvarande ytor. Enligt bolaget kan dessa ytor efterbehandlas till en fast kostnad om 200 000 kr. Domstolen anser att det finns fog för länsstyrelsens synpunkt att kostnaden för en efterbehandling typiskt sett blir högre om en tillsynsmyndighet ska utföra arbetet jämfört med om ett bolag med erfarenhet i branschen ska göra det i egen regi. Ett huvudsyfte med säkerheten är att skydda samhället från risken att behöva svara för kostnader för efterbehandling. Även om länsstyrelsens beräkning av storleken på beloppet i denna del är schabloniserad, framstår det som befogat att utgå från storleken

SVEA HOVRÄTT DOM M 307-24

på det område som ska efterbehandlas. Mot denna bakgrund instämmer Mark- och miljööverdomstolen i mark- och miljödomstolens bedömning av storleken på säkerheten. Bolagets överklagande ska avslås i denna del.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 15 september 2026.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsrådet Åsa Hanna, tekniska rådet Torbjörn Johansson och hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent.

Sid 1 (88) NACKA TINGSRÄTT DELDOM Mål nr M 3193-23 Mark- och miljödomstolen 2023-12-06 meddelad i Nacka

PARTER

Sökande Swerock AB

Ombud 1 3: och samt

Ombud 4: Swerock AB

SAKEN Tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken till bergtäkt, återvinningsverksamhet, deponi och vattenverksamhet m.m. vid Vändle bergtäkt i Västerås och Hallstahammars kommuner, Västmanlands län

Sid 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

DOMSLUT Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen, slutför miljöbedömningen och ger Swerock AB (Swerock) tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken till bergtäkt m.m. och vattenverksamhet vid Vändle bergtäkt i Västerås och Hallstahammars kommuner enligt följande.

Tillstånd

Täkt- och återvinningsverksamhet Mark- och miljödomstolen lämnar Swerock tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att på fastigheterna , och i Västerås kommun och fastigheterna , , och samt i Hallstahammars kommun, inom det verksamhetsområde som markerats på domsbilaga 1 bedriva täktverksamhet av berg samt återvinningsverksamhet i enlighet med verksamhetskoderna 10.11, 10.50, 90.30, 90.70, 90.100 samt 90.141 i miljöprövningsförordningen (2013:251) innefattande:

Täkt av berg och morän, inkluderande uttag av maximalt 45 miljoner ton berg och 360 000 ton morän under den totala tillståndstiden. Ett maximalt årligt uttag om 1 500 000 ton berg och 360 000 ton morän, inklusive uppförande och drift av anläggning för krossning, sortering och tvättning. Årlig mottagning, lagring, krossning och sortering av maximalt 200 000 ton entreprenadberg (biprodukt). Återvinning, innefattande mottagning och återvinning i form av krossning, siktning och sortering av icke farligt avfall till en årlig mängd om 600 000 ton fördelat på de avfallsslag som framgår av domsbilaga 2. Till återvinning får den totala mängden avfall som lagras samtidigt, både före och efter behandling, vara maximalt 300 000 ton. Införsel av totalt 549 000 ton icke-farligt avfall för anläggande av bullervall (225 000 ton) och återvinningsytor (324 000 ton). Avfallet utgörs av jord- och schaktmassor och är inkluderade i den totalt tillåtna mängden som får mottas för återvinning årligen (600 000 ton per år).

Sid 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Deponiverksamhet Mark- och miljödomstolen lämnar Swerock tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan jämte bilagor, på fastigheterna , och i Västerås kommun och fastigheterna , , och samt i Hallstahammars kommun, anlägga och bedriva deponi för inert avfall i enlighet med verksamhetskod 90.310 i miljöprövningsförordningen innefattande:

En maximal årlig deponering av 800 000 ton inert icke-farligt avfall, fördelat på de avfallsslag som framgår av domsbilaga 3, till en slutnivå som varierar mellan +17 och +35 meter (RH 2000).

Vattenverksamhet Mark- och miljödomstolen lämnar Swerock tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att på fastigheterna , och i Västerås kommun och fastigheterna , , och samt i Hallstahammars kommun, uppföra och bibehålla erforderliga anläggningar för att bortleda allt i täkten samt deponi inläckande yt- och grundvatten som lägst ned till -18,0 meter (RH 2000), allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökningshandlingarna samt vad som bolaget i övrigt har uppgett eller åtagit sig i målet.

Tillståndets begränsning i tid 1. Tillståndet till täktverksamheten ska gälla i 30 år från att det tas i anspråk. 2. Tillstånden till återvinnings- och deponiverksamheten ska gälla i 50 år från att de tas i anspråk.

Villkor för verksamheten För verksamheten gäller följande villkor.

Allmänt villkor 1. Om inte annat framgår av nedanstående villkor ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget har angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i målet.

Sid 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Brytdjup samt information om brytnings- och verksamhetsområdet 2. Gränser för brytnings- och verksamhetsområdet ska märkas ut i terrängen med väl synliga och under tillståndstiden varaktiga markeringar. På avsnitt med olycksfallsrisker ska allmänheten tydligt uppmärksammas på riskerna med att beträda området.

3Uttag av berg och morän får ske lägst till -15 meter (RH 2000) inom brytningsområde som är markerat på exploateringsplan M102A och M102B i domsbilaga 4, undantaget pumpgropar där uttag av berg får ske till lägst -18 meter (RH 2000).

4Deponering får ske till en maximal höjd om mellan +17 och +35 meter (RH 2000). Utformningen ska anpassas till omgivande landskap efter samråd med tillsynsmyndigheten.

5Sprängning får endast ske vid till närboende i förväg meddelade tidpunkter och efter tydlig, hörbar varningssignal. Sprängning ska senast dagen före anslås på bestämd plats i närheten av täktområdet.

Arbetstider och buller 6. Verksamheten får bedrivas helgfria vardagar, måndag fredag, kl. 06.00 22.00 med följande undantag: - Starkt bullrande verksamhet såsom borrning, sprängning och skuthantering, får endast bedrivas helgfria vardagar, måndag fredag, kl. 06.00 18.00. - Lossning och lastning samt transporter inom verksamheten samt till/från verksamheten får bedrivas helgfria vardagar dygnet runt. - Tillsynsmyndigheten får därutöver vid specifika behov medge att arbetstiderna vid verksamheten utökas under förutsättning att övriga villkor innehålls.

7Buller från verksamheten, inklusive transporter inom verksamhetsområdet, får inte överskrida högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än följande: Vardag kl. 06.00 18.00 50 dBA Lör-, sön- och helgdag kl. 06.00 22.00 45 dBA

Sid 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Kväll kl. 18.00 22.00 45 dBA Natt kl. 22.00 06.00 40 dBA

Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer utomhus vid bostäder över 55 dBA får inte utföras nattetid (kl. 22.00 06.00).

Kontroller ska genomföras vid förändringar i verksamheten som kan öka bullerbidraget, vid befogade klagomål eller på tillsynsmyndighetens begäran. Kontroller ska utföras som närfältsmätningar och/eller beräkningar för berörda bostäder.

8Buller från anläggandet av bullervallen får inte ge upphov till högre nivåer än vad som framgår av kraven i Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser (NFS 2004:15).

Utsläpp till luft 9. Damning från verksamheten ska begränsas. Bevattning eller andra dammbekämpande åtgärder i produktion, upplag samt av transportvägar ska utföras vid behov.

Vibrationer och luftstötvåg 10. Markvibrationer definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled orsakade av sprängning får inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus vid mer än 10 % av mättillfällena och då högst 6 mm/s. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard, för närvarande SS 460 48 66.

11Luftstötvåg till följd av sprängning mätt genom frifältsmätning får vid bostadshus inte överstiga 100 Pa vid mer än 10 % av mättillfällena och då högst 150 Pa. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard, för närvarande SS 02 52 10.

Återvinningsverksamhet 12. Mottagningskontroll och dokumentation av inkommande massor ska ske. Kontroller ska särskilt avse avfallets ursprung, mängd och avfallsproducentens identitet.

Sid 6 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Kemikaliehantering m.m. 13. Oljehantering inklusive tankning av fordon och parkering av arbetsmaskiner får endast ske på hårdgjord yta för att förhindra att spill och läckage når omgivningen. Utrustning för omhändertagande av spill ska finnas lättillgängligt inom verksamhetsområdet.

14Förvaring av flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska ske på en yta som är ogenomsläpplig för de aktuella ämnena, försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt vara utformad så att nederbörd inte ansamlas.

Uppsamlingsvolymen inom respektive yta ska minst motsvara den största behållarens volym plus tio procent av övriga behållares volymer. Cisterner ska förses med påkörningsskydd.

15Tillfällig uppställning av ADR-klassad drivmedelstank undantas från kravet på invallning.

Deponiverksamhet 16. De delar av deponiområdet där geologisk barriär inte uppfyller kriterie om minst ett års transporttid till recipient ska förses med en konstgjord geologisk barriär. Den konstgjorda geologiska barriären ska ge ett skydd som är minst likvärdigt med effekten av en permeabilitet om <10 meter per sekund vid en mäktighet om >1 meter.

17Senast tre månader innan deponering påbörjas i respektive etapp ska bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad beskrivning av den geologiska barriärens utformning för det område där deponering kommer att ske. Deponering inom en ny etapp får inte påbörjas innan den geologiska barriären för den aktuella etappen är godkänd av sakkunnig.

Sid 7 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

18Senast sex månader innan sluttäckningen av deponin påbörjas ska bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad sluttäckningsplan innehållande uppgifter om sluttäckningens utformning och en tidplan för arbetet. Sluttäckningsplanen ska vara framtagen i samråd med markägare och tillsynsmyndighet.

Ekonomisk säkerhet 19. Den ekonomiska säkerheten för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som kan komma att behövas med anledning av verksamheten ska begränsas succesivt vart tionde år, räknat från det år tillståndet tas i anspråk. En ändring av säkerhetens storlek ska prövas av mark- och miljödomstolen efter ansökan av bolaget.

Senast tre år innan täktverksamheten beräknas upphöra ska bolaget lämna in ett nytt förslag på ekonomisk säkerhet till mark- och miljödomstolen omfattandes deponiverksamheten inklusive sluttäckning av deponin. Säkerheten för deponin ska godkännas av domstolen innan säkerheten för täktverksamheten kan återtas.

Kontrollprogram m.m. 20. Swerock ska ta fram ett kontrollprogram för verksamheten. I kontrollprogrammet ska bland annat anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att tillståndet har tagits i anspråk. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och får i samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider.

21Swerock ska skriftligen underrätta tillsynsmyndigheten när bolaget avser att ta detta tillstånd i anspråk. Om verksamheten avbryts eller upphör innan den slutförts enligt vad som följer av denna dom, ska anmälan om detta göras till tillsynsmyndigheten.

Slutligt villkor för utsläpp av överskottsvatten från täktverksamheten 22. Innehållet av föroreningar i utgående överskottsvatten från täktverksamheten får som årsmedelvärde av minst fyra representativa provtillfällen inte överstiga följande värden:

Sid 8 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Totalkväve 5 mg/l Ammoniumkväve 0,2 mg/l Suspenderande ämnen 10 mg/l Oljeindex 1 mg/l

Åtaganden Listan nedan över åtaganden är inte heltäckande. I listan anges de mer preciserade åtaganden som Swerock har gjort och särskilt redovisat.

Deponeringsplan Swerock åtar sig att senast 6 månader innan deponeringen påbörjas till tillsynsmyndigheten redovisa en översiktlig deponeringsplan.

Asfalt Swerock åtar sig att den asfalt som tas emot för återvinning inte får överstiga 70 mg/kg TS (70 ppm) PAH 16.

Sprängningar Swerock åtar sig att anpassa sprängningsförfarandet så att järnvägen och väg 56 inte hamnar inom säkerhetszonen för bakåtkast. Extra försiktighetsåtgärder tas vid skjutning inom 240 meter från dessa objekt.

Vattenverksamhet Swerock åtar sig att vid behov installera infiltrationsbrunnar i syfte att höja grundvattennivåer intill Mälarbanan. Åtgärden kommer utföras om det vid uppföljning av grundvattenavsänkningen visar sig förekomma ett sådant behov.

Ersättning vid vattenbrist Swerock åtar sig att ersätta berörda fastighetsägare med nya brunnar med likvärdig vattenkvalitet om tillgången till vatten eller vattenkvaliteten påverkas till följd av den ansökta verksamheten.

Sid 9 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Kulturmiljö Swerock åtar sig att i terrängen märka ut fornminnen placerade på gränsen till verksamhetsområdet för att undvika att dessa påverkas av verksamheten.

Större vattensalamander Swerock åtar sig att anlägga en funktionell skyddsbarriär mellan verksamhetsområdet och den damm där större vattensalamander har identifierats. Skyddsbarriären ska anläggas i huvudsaklig överensstämmelse med figur 1 och 2 i domsbilaga 5. Syftet med barriären är att förebygga att större vattensalamander tar sig in på verksamhetsområdet. Skyddsbarriären ska godkännas av groddjurssakkunnig.

Kvalitet på massor För anläggningsändamål inom verksamhetsområdet, men utanför deponiområdet, åtar sig Swerock att endast använda externa massor som motsvarar halter för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets rapport 5976.

Anläggande av bullervall Swerock åtar sig att anlägga bullervallen i huvudsaklig överensstämmelse med ritning i figur 3 och 4 i domsbilaga 6.

Referensprovtagning grundvattenrör Swerock åtar sig att innan ianspråktagande av tillståndsgiven återvinnings- och deponiverksamhet genomföra referensprovtagning i fyra grundvattenrör, i olika riktningar runtom ansökt verksamhet, med avseende på grundvattnets kvalitet.

Delegation Tillsynsmyndigheten får föreskriva om villkor för kontroll och dokumentation av inkommande massor.

Uppskjutna frågor Mark- och miljödomstolen skjuter med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken under en prövotid upp fastställande av slutliga villkor för utsläpp av vatten (U1).

Sid 10 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Utredningar under prövotid Mark- och miljödomstolen ålägger Swerock att under prövotiden genomföra följande utredning.

U1.Swerock ska under en prövotid utreda tekniska och ekonomiska möjligheter att installera erforderliga reningsanläggningar (dammar etc.) för utgående vatten från återvinningsverksamheten och den inerta deponin. Utredningen ska sträva efter att begränsa utsläppen av suspenderat material, olja, kväve samt de metaller och andra föroreningar som kan antas förekomma med hänsyn till de typer av avfall som tas emot och utifrån de flöden som kan bli aktuella. Provtagning och behandling av olika delflöden ska anpassas till det avrinnande vattnets ursprung och innehåll. Utifrån resultaten av utredningen ska bolaget föreslå villkor för omhändertagande av vatten från respektive delverksamhet samt villkor för utsläpp till recipient.

Swerock ska senast fem år efter det att tillståndsdomen vunnit laga kraft till mark- och miljödomstolen komma in med en prövotidsredovisning samt föreslå slutliga haltvillkor för suspenderande ämnen, totalkväve, oljeindex, pH och fosfor.

Provisoriska föreskrifter Under prövotiden och till dess annat beslut vunnit laga kraft gäller följande provisoriska föreskrifter.

P1. Innehållet av föroreningar i utgående överskottsvatten från återvinnings- och deponiverksamheten får som riktvärde och årsmedelvärde av minst fyra provtillfällen inte överstiga följande värden: Fosfor 0,03 mg/l Arsenik 5 ug/l Koppar 75 ug/l Krom 3 ug/l Bly 3 ug/l Nickel 10 ug/l

Sid 11 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Kadmium 0,5 u/l Zink 75 ug/l Suspenderande ämnen 10 mg/l Oljeindex 1 mg/l Totalkväve 5 mg/l Ammoniumkväve 0,2 mg/l

Igångsättningstid Igångsättningstiden räknat från den dag domen har fått laga kraft bestäms till två år för täkt- och återvinningsverksamheten, och fem år för deponiverksamheten.

Arbetstid De arbeten hänförliga till vattenverksamheten som medgetts i denna dom ska vara utförda senast inom 10 år från det att domen har fått laga kraft.

Oförutsedd skada Tiden för att framställa anspråk med anledning av oförutsedda skador till följd av vattenverksamheten bestäms till 20 år räknat från arbetstidens utgång.

Verkställighetsförordnande 1. Tillståndet till miljöfarlig verksamhet i den del det avser täkt- och återvinningsverksamhet får tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft.

2Tillståndet till vattenverksamhet får tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft, under förutsättning att bolaget hos Länsstyrelsen i Västmanlands län ställt säkerhet om 50 000 kronor. Säkerheten, som ska bestå av pant eller borgen enligt bestämmelserna i 2 kap. 25 § utsökningsbalken, ska godkännas av och förvaras hos länsstyrelsen.

Ekonomisk säkerhet för miljöfarlig verksamhet Tillståndet till miljöfarlig verksamhet får inte tas i anspråk förrän bolaget ställt säkerhet om 20 900 000 kr kronor för det avhjälpande av en miljöskada och de

Sid 12 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

andra återställningsåtgärder som kan komma att behövas med anledning av verksamheten. Säkerheten prövas av mark- och miljödomstolen efter ansökan av bolaget. Säkerheten ska förvaras hos Länsstyrelsen i Västmanlands län.

Övriga yrkanden Mark- och miljödomstolen avslår samtliga övriga yrkanden.

Prövningsavgift Prövningsavgiften bestäms slutligt till 55 400 kr.

Rättegångskostnader Swerock ska betala ersättning för rättegångskostnader till Länsstyrelsen i Västmanlands län med 25 000 kronor för arbete. På beloppet ska utgå ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Sid 15 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

INLEDNING Swerock (fortsättningsvis Swerock, sökanden eller bolaget) är en av Sveriges största leverantörer av grus och bergprodukter, med ett innehav av ca 150 täkter. Täkten i Vändle har bedrivits sedan 1990-talet och i Swerocks regi sedan 2003. Det årliga uttaget har ökat under de senaste åren för att kunna möta behovet inom en expansiv region. Tillståndgivet uttag har nu, år 2023, nått sin maximala gräns trots att det är över tio år kvar av tillståndstiden. Swerock ansöker därför om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet.

SÖKANDENS YRKANDEN, VILLKORSFÖRSLAG OCH ÅTAGANDEN Nedan redogörs för sökandens yrkanden, villkorsförslag och åtaganden så som de slutligen har formulerats.

Täkt- och återvinningsverksamhet Swerock ansöker om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i denna ansökan jämte bilagor, på fastigheterna , och i Västerås kommun och fastigheterna , , och samt i Hallstahammars kommun, inom det verksamhetsområde som markerats på ritning M101 till den tekniska beskrivningen

enlighet med verksamhetskoderna 10.11, 10.50, 90.30, 90.70, 90.100 samt 90.141 i miljöprövningsförordningen (2013:251) innefattande: Täkt av berg och morän, inkluderande uttag av maximalt 45 miljoner ton berg och 360 000 ton morän under den totala tillståndstiden. Ett maximalt årligt uttag om 1 500 000 ton berg och 360 000 ton morän, inklusive uppförande och drift av anläggning för krossning, sortering och tvättning. Årlig mottagning, lagring, krossning och sortering av maximalt 200 000 ton entreprenadberg (biprodukt). Återvinning, innefattande mottagning och återvinning i form av krossning, siktning och sortering av icke farligt avfall till en årlig mängd om 600 000 ton fördelat på de avfallsslag som framgår av domsbilaga 2. Till återvinning får den

Sid 16 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

totala mängden avfall som lagras samtidigt, både före och efter behandling, vara maximalt 300 000 ton. Införsel av totalt 549 000 ton icke-farligt avfall för anläggande av bullervall (225 000 ton) och återvinningsytor (324 000 ton). Avfallet utgörs av jord- och schaktmassor och är inkluderade i den totalt tillåtna mängden som får mottas för återvinning årligen (600 000 ton per år).

Deponiverksamhet Swerock ansöker om tillstånd att på fastigheterna , och i Västerås kommun och fastigheterna , , och samt i Hallstahammars kommun, anlägga och bedriva deponi för inert avfall i enlighet med verksamhetskod 90.310 i miljöprövningsförordningen innefattande: En maximal årlig deponering av 800 000 ton inert icke-farligt avfall, fördelat på de avfallsslag som framgår av domsbilaga 3, till en slutnivå som varierar mellan +17 och +35 meter (RH 2000).

Vattenverksamhet Swerock ansöker om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att på fastigheterna , och i Västerås kommun och fastigheterna , , och samt i Hallstahammars kommun, uppföra och bibehålla erforderliga anläggningar för att bortleda allt i täkten samt deponi inläckande yt- och grundvatten som lägst ned till -18,0 meter (RH 2000), allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökningshandlingarna samt vad som bolaget i övrigt har uppgett eller åtagit sig i målet.

Swerock ansöker reservationsvis om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att vid behov ha rätt att pumpa upp grundvatten i syfte att skyddsinfiltrera samt anlägga och bibehålla nödvändiga anläggningar för infiltration, på fastigheterna och , , inom område angivet i Bilaga B2, figur 20.

Dispens enligt artskyddsförordningen För det fall mark- och miljödomstolen skulle göra en annan bedömning än Swerock avseende den ansökta verksamhetens påverkan på arten grön sköldmossa, yrkar

Sid 17 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Swerock reservationsvist att dispens enligt 15 § artskyddsförordningen från förbuden i 8 § artskyddsförordningen ska meddelas av följande skäl: 1. att det inte finns någon annan lämplig lösning, och 2. att dispensen inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.

Övriga yrkanden Swerock yrkar vidare att mark- och miljödomstolen: a) Fastställer att tillståndet avseende täktverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken ska tidsbegränsas till att gälla i trettio (30) år från det att tillståndet tas i anspråk samt att återvinnings- och deponiverksamheten tidsbegränsas till att gälla i femtio (50) år från det att tillståndet tas i anspråk. b) Fastställer igångsättningstiden enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken till två (2) år för täkt- och återvinningsverksamheten samt fem (5) år för deponiverksamheten från lagakraftvunnet tillstånd. c) Bestämmer tiden enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken, då arbetena hänförliga till vattenverksamheten ska vara utförda, till tio (10) år från lagakraftvunnet tillstånd. d) Bestämmer den tid enligt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken inom vilken anspråk på ersättning med anledning av oförutsedda skador av vattenverksamhet ska framställas till tjugo (20) år räknat från utgången av den av domstolen bestämda arbetstiden. e) Fastställer de villkor som föreslås av bolaget. f) Godkänner den i ansökan ingående miljökonsekvensbeskrivningen. g) Meddelar verkställighetsförordnande avseende täkt- och återvinningsverksamheten samt vattenverksamheten, dvs. förordnar att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har fått laga kraft. h) Fastställer den ekonomiska säkerheten för fullgörandet av efterbehandlingen till 19 miljoner kronor. i) Fastställer den ekonomiska säkerheten för vattenverksamheten kopplat till verkställighetsförordnandet till 50 000 kronor. j) Beslutar att prövningsavgiften för ansökan fastställs till 55 400 kronor.

Sid 18 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Swerock ska skriftligen underrätta tillsynsmyndigheten när bolaget avser ta det nya tillståndet i anspråk.

Förslag till villkor

Allmänt villkor 1. Om inte annat framgår av nedanstående villkor ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget har angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i målet.

Brytdjup samt information av brytnings- och verksamhetsområdet 2. Gränser för brytnings- och verksamhetsområdet ska märkas ut i terrängen med väl synliga och under tillståndstiden varaktiga markeringar. På avsnitt med olycksfallsrisker ska allmänheten tydligt uppmärksammas på riskerna med att beträda området.

3Uttag av berg och morän får ske lägst till -15 meter (RH 2000) inom brytningsområde som är markerat på exploateringsplan M102A och M102B i domsbilaga 4, undantaget pumpgropar där uttag av berg får ske till lägst -18 meter (RH 2000).

4Deponering får ske till en maximal höjd om mellan +17 och +35 meter (RH 2000). Utformningen ska anpassas till omgivande landskap efter samråd med tillsynsmyndigheten.

5Sprängning får endast ske vid till närboende i förväg meddelade tidpunkter och efter tydlig, hörbar varningssignal. Sprängning ska senast dagen före anslås på bestämd plats i närheten av täktområdet.

Arbetstider och buller 6. Verksamheten får bedrivas helgfria vardagar, måndag fredag, kl. 06.00 22.00 med följande undantag: - Starkt bullrande verksamhet såsom borrning, sprängning och skuthantering, får endast bedrivas helgfria vardagar, måndag fredag, kl. 06.00 18.00.

Sid 19 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

- Lossning och lastning samt transporter inom verksamheten samt till/från verksamheten får bedrivas helgfria vardagar dygnet runt. - Tillsynsmyndigheten får därutöver vid specifika behov medge att arbetstiderna vid verksamheten utökas under förutsättning att övriga villkor innehålls.

7Buller från verksamheten, inklusive transporter inom verksamhetsområdet, får inte överskrida högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än följande: Vardag kl. 06.00 18.00 50 dBA Lör-, sön- och helgdag kl. 06.00 22.00 45 dBA Kväll kl. 18.00 22.00 45 dBA Natt kl. 22.00 06.00 40 dBA

Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer utomhus vid bostäder över 55 dBA får inte utföras nattetid (kl. 22.00 06.00).

Kontroller ska genomföras vid förändringar i verksamheten som kan öka bullerbidraget, vid befogade klagomål eller på tillsynsmyndighetens begäran. Kontroller ska utföras som närfältsmätningar och/eller beräkningar vid berörda bostäder.

8Buller från anläggandet av bullervallen får inte ge upphov till högre nivåer än vad som framgår av kraven i Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser (NFS 2004:15).

Utsläpp till luft 9. Damning från verksamheten ska begränsas. Bevattning eller andra dammbeämpande åtgärder i produktion, upplag samt av transportvägar ska utföras vid behov.

Vibrationer och luftstötvåg 10. Markvibrationer definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled orsakade av sprängning får inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus vid mer än 10 % av mättillfällena och då högst 6 mm/s. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard, för närvarande SS 460 48 66.

Sid 20 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

11Luftstötvåg till följd av sprängning mätt genom frifältsmätning får vid bostadshus inte överstiga 100 Pa vid mer än 10 % av mättillfällena och då högst 150 Pa. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard, för närvarande SS 02 52 10.

Utsläpp till vatten 12. [Swerock har frånfallit villkorsförslaget.]

Vattenverksamhet m.m. 13. [Swerock har frånfallit villkorsförslaget.]

Återvinningsverksamhet 14. Mottagningskontroll och dokumentation av inkommande massor ska ske. Kontroller ska särskilt avse avfallets ursprung, mängd och avfallsproducentens identitet.

Kemikaliehantering m.m. 15. Oljehantering inklusive tankning av fordon och parkering av arbetsmaskiner får endast ske på hårdgjord yta för att förhindra att spill och läckage når omgivningen. Utrustning för omhändertagande av spill ska finnas lättillgängligt inom verksamhetsområdet.

16Förvaring av flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska ske på en yta som är ogenomsläpplig för de aktuella ämnena, försedd med invallning eller annan konstruktion till skydd mot utsläpp samt i övrigt vara utformad så att nederbörd inte ansamlas.

Uppsamlingsvolymen inom respektive yta ska minst motsvara den största behållarens volym plus tio procent av övriga behållares volymer. Cisterner ska förses med påkörningsskydd.

17Tillfällig uppställning av ADR-klassad drivmedelstank undantas från kravet på invallning.

Sid 21 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Deponiverksamhet 18. De delar av deponiområdet där geologisk barriär inte uppfyller kriterie om minst ett års transporttid till recipient ska förses med en konstgjord geologisk barriär. Den konstgjorda geologiska barriären ska ge ett skydd som är minst likvärdigt med effekten av en permeabilitet om <10 meter per sekund vid en mäktighet om >1 meter.

19Senast tre månader innan deponering påbörjas i respektive etapp ska bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad beskrivning av den geologiska barriärens utformning för det område där deponering kommer att ske. Deponering inom en ny etapp får inte påbörjas innan den geologiska barriären för den aktuella etappen är godkänd av sakkunnig.

20[Swerock har frånfallit villkorsförslaget.]

21Senast sex månader innan deponin sluttäcks ska bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad sluttäckningsplan innehållande uppgifter om sluttäckningens utformning och en tidplan för arbetet. Sluttäckningsplanen ska vara framtagen i samråd med markägare och tillsynsmyndighet.

Ekonomisk säkerhet 22. Den ekonomiska säkerheten för fullgörandet av efterbehandlingen ska begränsas succesivt vart tionde år, räknat från det år tillståndet tas i anspråk. Senast tre år innan täktverksamheten beräknas upphöra ska bolaget lämna in ett nytt förslag på ekonomisk säkerhet till mark- och miljödomstolen omfattandes deponiverksamheten inklusive sluttäckning av deponin. Säkerheten för deponin ska godkännas av domstolen innan säkerheten för täktverksamheten kan återtas.

Kontrollprogram m.m. 23. Ett utkast till kontrollprogram för verksamheten ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att tillståndet har tagits i anspråk. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och får i samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider.

Sid 22 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

24Tillståndshavaren ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillståndet tas i anspråk. Om verksamheten avbryts eller upphör innan den slutförts enligt detta beslut, ska anmälan om detta göras till tillsynsmyndigheten.

Slutligt villkor för utsläpp av överskottsvatten från täktverksamheten 25. Innehållet av föroreningar i utgående överskottsvatten från täktverksamheten får som årsmedelvärde av minst fyra representativa provtillfällen inte överstiga följande värden: Totalkväve 5 mg/l Ammoniumkväve 0,2 mg/l Suspenderande ämnen 10 mg/l Oljeindex 1 mg/l

Uppskjuten fråga Fastställandet av eventuella slutliga villkor för utsläpp till vatten från återvinningen och deponin skjuts enligt 22 kap. 27 § miljöbalken upp under en prövotid. Swerock ska under prövotiden genomföra följande utredning:

U1.Bolaget ska under en prövotid utreda tekniska och ekonomiska möjligheter att installera erforderliga reningsanläggningar (dammar etc.) för utgående vatten från återvinningsverksamheten och den inerta deponin. Utredningen ska sträva efter att begränsa utsläppen av suspenderat material, olja, kväve samt de metaller och andra föroreningar som kan antas förekomma med hänsyn till de typer av avfall som tas emot och utifrån de flöden som kan bli aktuella. Provtagning och behandling av olika delflöden ska anpassas till det avrinnande vattnets ursprung och innehåll. Utifrån resultaten av utredningen ska bolaget föreslå villkor för omhändertagande av vatten från respektive delverksamhet samt villkor för utsläpp till recipient.

Redovisning ska ges in till domstolen senast 5 år efter att tillståndet har vunnit laga kraft.

Sid 23 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Provisorisk föreskrift Innehållet av föroreningar i utgående överskottsvatten från återvinnings- och deponiverksamheten får som riktvärde och årsmedelvärde av minst fyra provtillfällen inte överstiga följande värden: Fosfor 0,03 mg/l Arsenik 5 ug/l Koppar 75 ug/l Krom 3 ug/l Bly 3 ug/l Nickel 10 ug/l Kadmium 0,5 u/l Zink 75 ug/l Suspenderande ämnen 10 mg/l Oljeindex 1 mg/l

Åtaganden

Deponeringsplan Swerock åtar sig att senast 6 månader innan deponeringen påbörjas till tillsynsmyndigheten redovisa en översiktlig deponeringsplan.

Asfalt Swerock åtar sig att den asfalt som tas emot för återvinning inte får överstiga 70 mg/kg TS (70 ppm) PAH 16.

Sprängningar Swerock åtar sig att anpassa sprängningsförfarandet så att järnvägen och väg 56 inte hamnar inom säkerhetszonen för bakåtkast. Extra försiktighetsåtgärder tas vid skjutning inom 240 meter från dessa objekt.

Vattenverksamhet Swerock åtar sig att vid behov installera infiltrationsbrunnar i syfte att höja grundvattennivåer intill Mälarbanan. Åtgärden kommer utföras om det vid uppföljning av grundvattenavsänkningen visar sig förekomma ett sådant behov.

Sid 24 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Ersättning vid vattenbrist Swerock åtar sig att ersätta berörda fastighetsägare med nya brunnar med likvärdig vattenkvalitet om tillgången till vatten eller vattenkvaliteten påverkas till följd av den ansökta verksamheten.

Kulturmiljö Swerock åtar sig att i terrängen märka ut fornminnen placerade på gränsen till verksamhetsområdet för att undvika att dessa påverkas av verksamheten.

Större vattensalamander Swerock åtar sig att anlägga en funktionell skyddsbarriär mellan verksamhetsområdet och den damm där större vattensalamander har identifierats. Skyddsbarriären ska anläggas i huvudsaklig överensstämmelse med figur 1 och 2 i domsbilaga 5. Syftet med barriären är att förebygga att större vattensalamander tar sig in på verksamhetsområdet. Skyddsbarriären ska godkännas av groddjurssakkunnig.

Kvalitet på massor För anläggningsändamål inom verksamhetsområdet, men utanför deponiområdet, åtar sig Swerock att endast använda externa massor som motsvarar halter för känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets rapport 5976.

Anläggande av bullervall Swerock åtar sig att anlägga bullervallen i huvudsaklig överensstämmelse med ritning i figur 3 och 4 i domsbilaga 6.

Referensprovtagning grundvattenrör Swerock åtar sig att innan ianspråktagande av tillståndsgiven återvinnings- och deponiverksamhet genomföra referensprovtagning i fyra grundvattenrör, i olika riktningar runtom ansökt verksamhet, med avseende på grundvattnets kvalitet.

Sid 25 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

MOTPARTERNAS INSTÄLLNING

Länsstyrelsen i Västmanlands län (länsstyrelsen) Länsstyrelsen tillstyrker, med undantag för vad som redovisas nedan under rubriken Motparternas synpunkter och sökandens bemötande, den ansökta miljöfarliga verksamheten och vattenverksamhet. Påverkan på människors hälsa och miljön bedöms acceptabel med de yrkanden om villkor som länsstyrelsen föreslår tillsammans med de skyddsåtgärder och villkor som bolaget har åtagit sig i målet.

Länsstyrelsen yrkar ersättning för rättegångskostnader i målet med 25 000 kr baserat på 32 arbetstimmar för handläggare vattenverksamhet.

Miljö- och konsumentnämnden i Västerås kommun Miljö- och konsumentnämnden i Västerås kommun (nämnden) anser att fortsatt verksamhet för bergtäkt och återvinning kan tillstyrkas under förutsättning att nämndens synpunkter (redovisas nedan under rubriken Motparternas synpunkter och sökandens bemötande) beaktas samt att deponiverksamheten under grundvattenytan ska avslås. Nämnden yrkar att deponin ska ligga ovan grundvattennivån samt att deponins omfattning minskar och anpassas till en drifttid om 30 år. Nämnden medger verkställighetsförordnande i enlighet med Swerocks yrkande.

Övriga och samt och har motsatt sig en expansion av verksamheten. Statens geotekniska institut (SGI), Bygg- och miljönämnden i Hallstahammars kommun, Skanova samt och har inte motsatt sig verksamheten, men har lämnat synpunkter på underlag och villkor. Synpunkterna återges nedan under rubriken Motparternas synpunkter och sökandens bemötande.

DOMSTOLENS HANDLÄGGNING Ansökan kom in till domstolen den 28 april 2023. Domstolen beslutade om prövningsavgift den 12 maj 2023. Domstolen kungjorde därefter ansökan den 21 juni 2023, varpå kommunicering mellan sökanden, remissinstanser, närboende samt

Sid 26 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

andra aktörer inleddes. Den 26 juni kommunicerades en preliminär tidsplan. Efter synpunkter från parterna upprättades en tidsplan den 1 september som parterna har följt. Den 13 och 16 oktober kungjorde domstolen tid för huvudförhandling med syn, som hölls den 14 15 november dels i lokal i Västerås, dels vid Vändle bergtäkt. Under huvudförhandlingen har sökanden, länsstyrelsen och nämnden justerat yrkanden, villkorsförslag och inställning. I domen redovisas yrkanden, inställningar och villkorsförslag så som de slutligen har formulerats.

ANSÖKAN Sökanden har i ansökan med bilagor redogjort för den sökta verksamheten, omgivningsförutsättningar samt verksamhetens miljökonsekvenser m.m. och har i huvudsak redovisat följande.

Ansökans utformning och avgränsning Ansökan består av själva ansökningshandlingen med bilagor. Teknisk beskrivning (TB) har bifogats ansökan som bilaga A (samt A1 A2) och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som bilaga B (samt B1 B5). Därutöver bilaga C I med bl.a. behovsutredning, lokaliseringsutredning, handlingsprogram Seveso, sakägarförteckning, och gällande beslut.

Tidigare beslut Swerocks nuvarande verksamhet vid Vändle bergtäkt regleras genom ett grundtillstånd från den 14 december 2010 av Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Västmanlands län (dnr. 551-1316-07). Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Uppsala län meddelade den 26 oktober 2018 beslut om ändring av grundtillståndet från 2010. Ändringen av tillståndet omfattar i huvudsak ett större årligt uttag, och därmed snabbare uttagstakt, av bergmaterial inom det ursprungliga tillståndets ramar. Nuvarande tillstånd för täkt av berg och morän gäller till och med den 31 december 2035.

Prövningens omfattning och avgränsning Ansökan omfattar tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. Täktverksamheten innefattar dels brytning av berg och morän inom

Sid 27 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

ansökt brytområde (se domsbilaga 1), dels uppförande och drift av till verksamheten tillhörande anläggningar, däribland anläggning för sortering och krossning av berg och entreprenadberg. För dessa verksamheter söks en tillståndstid på 30 år.

Ansökan omfattar även tillstånd till införsel, lagring, krossning, sortering och återvinning av externa massor som anges i MKB, tabell 3.4.2.1. Det huvudsakliga syftet med massorna är att de ska återvinnas för att sedan säljas för anläggningsändamål. Ansökan omfattar även anläggande av bullervallar och återvinningsyta. Återvinningsverksamheten innebär mottagande av icke-farligt avfall.

Vid iordningställande av återvinningsytan och vid anläggande av bullervallar planeras externa massor användas. Riktvärden understigande känslig markanvändning

krav på mottagna externa massor. För anläggandet av bullervallar och återvinningsyta kommer det användas maximalt 549 000 ton massor. Bullervallen kommer att uppföras i god tid innan föreskrivna bullernivåer riskerar att överskridas vid närmaste bostad. Anläggande av återvinningsytan påbörjas så snart ett nytt tillstånd tas i anspråk. Åtgärderna bedöms vara utförda inom senast 5 år. Då såväl återvinningsytan som bullervallarna krävs för att den ansökta verksamheten ska kunna bedrivas i enlighet med ansökan kommer dessa åtgärder att behöva utföras oavsett om Swerock kan nyttja lätt förorenade massor eller jungfruliga massor. Men ur ett hushållningsperspektiv, och i enlighet med avfallstrappan, är det bättre att använda sig av lätt förorenade massor än jungfruliga massor.

Därutöver omfattar ansökan anläggande och drift av deponi för inert, icke-farligt, avfall i huvudsaklig överensstämmelse med förslag till deponeringsplan enligt Bilaga A1 till ansökan, ritningsbilaga M104. För att möjliggöra brytning av berg samt anläggande av deponi måste grund- och markvatten samt nederbörd som ansamlas i täkten ledas bort genom pumpning. Ansökan omfattar därför tillstånd till vattenbortledning samt uppförande och drift av de anläggningar som behövs för vattenverksamhetens bedrivande enligt 11 kap. miljöbalken.

Sid 28 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Den ansökta verksamheten omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att föreeftersom laddningar (explosiva ämnen) om tio ton eller mer kan komma att användas vid sprängning.

Ansökan omfattar inte prövning av de två asfaltverk som etablerats inom verksamhetsområdet som drivs av andra verksamhetsutövare.

Samrådsprocessen Verksamheten medför enligt 6 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) betydande miljöpåverkan. Avgränsningssamråd har därför hållits med länsstyrelsen, Västerås och Hallstahammars kommuner, de enskilda som ansetts berörda av verksamheten samt med övriga statliga myndigheter, föreningar, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Närboende inom 1 kilometer från planerad verksamhetsområdesgräns har fått samrådsunderlag hemskickat. Ärendet har kungjorts två gånger i Västerås Tidning samt Västmanlands tidning. Med hänsyn till att verksamheten utgör en s.k. Seveso-verksamhet har även samråd skett med Räddningstjänsten Mälardalen och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Processen finns beskriven i samrådsredogörelsen, bilaga B1 till ansökan.

Omgivningsbeskrivning Täkten ligger på gränsen mellan Västerås kommun i öst och Hallstahammars

Vändle. Avståndet till de västra delarna av Västerås tätort är cirka 6 kilometer. De östra delarna av Hallstahammars tätort ligger cirka 5,5 kilometer nordost om täkten. Av de mindre samhällen i närheten finns Dingtuna tätort cirka 1,2 kilometer väster om täkten.

Verksamhetsområdet Ansökt verksamhet avses bedrivas inom och i direkt anslutning till redan befintligt täktområde. Ansökan omfattar ett verksamhetsområde på ca 106,7 hektar, varav brytningsområdet uppgår till ca 73,5 hektar. Ansökan omfattar även ett område för upplag, återvinningsverksamhet samt deponiverksamhet.

Sid 29 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Markanvändning och omgivning Utökade arealer för brytning planeras på mark som utgörs av områden för småskaligt skogsbruk med delvis berg i dagen samt inom befintligt bryt- och verksamhetsområde för bergtäkt. Markanvändningen runt täkten domineras av aktivt brukad skogsmark och åkermark. Närmare omgivning är i sin helhet relativt glest bebyggt. Närmaste bostadshus ligger cirka 180 meter öster täkten men avgränsas av väg 56. Cirka 260 500 meter norr om verksamhetsområdets gräns ligger ett tiotal bostadshus. I nordväst och västlig riktning om täkten ligger bostadshusen på ett avstånd om cirka 260 470 meter. I sydlig riktning ligger Mälarbanan och på andra sidan järnvägen ligger närmaste bostadshus cirka 420 meter från täkten.

Riksintressen och andra områden skyddade enligt miljöbalken Den planerade verksamheten ligger inte inom ett utpekat område av riksintresse. In- och utfartsvägen ligger i östra delen av täkten och ansluter direkt till väg 56, som utgör riksintresse för kommunikation. Söder om täkten ligger Mälarbanan och norr om täkten ligger motorväg E18. Både järnvägen och motorvägen utgör riksintresse för kommunikation. Det sökta verksamhetsområdet ligger varken inom eller i närheten av andra skyddsformer, exemeplvis Natura 2000, nationalparker, naturreservat eller kulturreservat.

Yt- och grundvatten Det förekommer inga kända naturliga källor eller vattenskyddsområden inom eller i närheten av täkten. Täkten ligger inte inom någon i vattenförvaltningen utpekad grundvattenförekomst. Täkten ligger inte heller inom någon i vattenförvaltningen utpekad ytvattenförekomst. Närmaste ytvattenförekomst Lillhäradsbäcken angränsar till sökt verksamhetsområde i väster. Avledning av grund- och ytvatten från brytområdet kommer ske till denna recipient. Lillhäradsbäcken övergår i Vretabäcken och Bodabäcken för att senare mynna i Freden som är en vik i Mälaren.

Planförhållanden Verksamhetsområdet inom Västerås kommun omfattas inte av detaljplan. Gällande

bergtäkt är däri utpekad som prioriterat område där brytning av berg ska prioriteras

Sid 30 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

framför annan markanvändning. I byggprojekt ska schaktmassor i första hand återvinnas på den plats de uppkommit. I andra hand ska de återvinnas i området och om detta inte är möjligt ska massorna avyttras på anvisad plats inom kommunen.

Verksamhetsområdet inom Hallstahammar kommun omfattas inte av detaljplan. Gäl 2011. Vändle bergtäkt är särskilt utpekad som ett område som bör skyddas mot åtgärder som kan försvåra framtida täktverksamhet. Vidare framgår att det behövs en deponi för inerta massor, även om berg och schaktmassor i första hand bör återvinnas. På samma område för en inert deponi kan återvinning av betong lämpligen ske. En yta i en bergtäkt i kommunen skulle vara lämplig för både mellanlagring och förädling av dessa massor.

Fastighetsförhållanden inklusive rådighet Den ansökta verksamheten kommer bedrivas inom flera fastigheter. Swerock har nyttjanderättsavtal med fastigheterna , och i Västerås kommun och fastigheterna , , och samt i Hallstahammars kommun. Swerock har genom nyttjanderättsavtalen rådighet enligt 2 kap. lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet över det område där den ansökta vattenverksamheten kommer att bedrivas. Sökanden uppfyller därmed de krav som kan ställas på rådigheten, både avseende den formella rådigheten att ansöka om tillstånd och den praktiska rådigheten över den framtida driften.

Berg- och jordkvalitet och behov Erfarenheter från pågående verksamhet i Vändle och de bergartskarteringar som gjorts i bergtäkten visar på att berggrunden inom ansökt brytområdet består av rosa, medelkornig (3 mm kornstorlek) granit med mindre än 10% biotit. Vid avbaning tillvaratas ovanliggande jordlager. Den dominerande jordarten inom ansökt brytområde består av morän. Materialet har kvaliteter som erfarenhetsmässigt lämpar sig mycket väl för väg- och järnvägsändamål samt viss betongproduktion. Bergmaterialet uppfyller kraven för klass 1 för väg och klass 2 för betongändamål. Bergmaterialet som bryts i Vändle klarar kraven för CE-märkning för alla produkter där CE-märkning finns. Utbrutet ballastmaterial säljs bland annat till Trafikverket,

Sid 31 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

kommuner, asfalt- och betongproducenter (ej för husbyggnad), Infranord, Strukton Rail, byggbolag och privatpersoner.

För alla vägar, järnvägar, anläggningar och byggnader som byggs i samhället behövs berg-, jord- och grusmaterial. Samlingsbeteckningen för detta byggmaterial är ballast. Västmanlands län har stora utmaningar att möta en ökad efterfrågan på ballast. Den geografiska marknaden för dagens verksamhet i Vändle är i huvudsak, Västerås, Västmanland och Mälardalsregionen. Täkten bedöms vara avgörande för samhällets långsiktiga försörjning av högkvalitativa ballastprodukter i regionen.

Masshushållningen inom Västra Mälardalen har beskrivits i en äldre rapport från 2001. Rapporten är upprättad av sex kommuner och tre länsstyrelser. Enligt rapporten bör användningen av naturgrus minska och användningen av krossat berg samt återvunna massor öka. Täkter ska i första hand lokaliseras till de platser som pekats ut i rapporten, bland annat täkten i Vändle. Täktrelaterade verksamheter, såsom asfaltstillverkning och återvinning bör samlokaliseras.

Västerås, Västmanland och Mälardalsregionen är områden där behovet per invånare bedöms vara högre än riksgenomsnittet och uppgå till cirka 11 ton per person. Orsaken är bland annat befolkningsökning, stora infrastruktursatsningar och exploatering. Västerås kommun är dessutom Sveriges sjunde största kommun sett till invånare. Behovet av ballastmaterial till bostadsexploatering och infrastrukturprojekt bedöms förbli på en hög nivå i framtiden. Detta styrks av bland annat webbsidan Sverige Bygger som sammanställt flera byggnadsprojekt inom regionen. Inom de närmaste åren finns flera, cirka 620, byggnadsprojekt i Västerås och Hallstahammar kommuner.

Utifrån bedömt ballastbehov per person uppgår behovet av ballastmaterial till drygt 3 miljoner ton per år i Västmanlands län. Bara i Västerås kommun bedöms behovet öka från nuvarande nivåer på 1,5 miljoner ton per år till att år 2050 ligga på 2,2 miljoner ton per år. Täktens centrala placering i en region där efterfrågan är mycket stor medför att fortsatt verksamhet i Vändle bidrar starkt till hållbar ballastförsörjning både genom att transportavstånden till avsättningsområden blir korta

Sid 32 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

och möjligheten till långsiktig täktverksamhet som finns på platsen. Behovet av ballastmaterial, målsättningen om att öka återvinningen samt säkerställande om omhändertagande av inert avfall i regionen talar för att ansökt verksamhet i Vändle är rätt täkt att förse marknaden i den omfattning som krävs och bidra till ett resurseffektivt utnyttjande av redan ianspråktagen mark.

Miljökonsekvensbeskrivning I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs den planerade verksamhetens påverkan på pågående markanvändning, riksintressen och områdesskydd, naturmiljö, kulturmiljö och landskapsbild, friluftsliv och rekreation, yt- och grundvatten, buller, vibrationer och luftstötvåg vid sprängning, resursförbrukning, transporter, kemikalier och avfall, utsläpp till luft/mark/vatten samt risk och säkerhet. Med planerad verksamhet avses täkt av berg, krossning och sortering, återvinning av externa massor, bortledning av grundvatten, återvinning och inert deponi.

Miljökonsekvensbeskrivningen avgränsas i sak till det ansökta verksamhetsområdet inklusive transportväg samt närmaste omgivningar. I vissa avseenden bedöms miljökonsekvenser i ett större lokalt och/eller regionalt perspektiv. Utgångspunkten är att redovisa planerad verksamhets miljöeffekter utifrån ett worst case-scenario vid full produktion och högsta förväntade konsekvenser. Bedömningen görs av både indirekta och direkta effekter. Varje bedömning inkluderar övervägande om eventuella kumulativa effekter som redovisas i de fall det förekommer. Konsekvenser för miljömål och miljökvalitetsnormer beskrivs genomgående.

Nollalternativ Befintligt täkttillstånd är begränsat i tid och gäller fram till och med 31 december 2035. Tillståndet är även begränsat till maximalt uttag av berg och morän. Nollalternativet i nu aktuellt fall innebär att den planerade verksamheten inte kommer till stånd och att nuvarande täkt fortsätter att bedrivas till dess tillståndsgivet uttag nått sin maximala volym. Swerock bedömer att detta innebär att täkten avslutas under innevarande år, 2023, och att efterbehandling sedan ska påbörjas.

Sid 33 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Nollalternativet betyder att de störningsmoment som är relaterade till verksamheten, såsom vibrationer, buller, damning, transporter etcetera, upphör. Dessa störningar kommer då öka vid någon annan befintlig verksamhet eller uppstå vid ett annat oexploaterat område för att tillgodose regionens långsiktiga behov av bergmaterial, vars kvalitetskrav inte kan uppfyllas av tillfälliga överskott av entreprenadberg. Nollalternativet innebär således att dagens samt framtidens behov av ballastmaterial i Mälardalen behöver tillgodoses från andra täkter belägna på längre avstånd från regionen. Nollalternativet medför att transportavstånden till det huvudsakliga avsättningsområdet, idag ca 35 40 kilometer, ökar och med detta större miljöpåverkan genom utsläpp av luftföroreningar och högre olycksrisker längs vägarna som konsekvens.

Vidare medför nollalternativet att bristen på högkvalitativt ballastmaterial ökar, och underskottet svårare att komma till rätta med. Då tillståndsgivet uttag tar slut under 2023 kommer en omedelbar brist uppstå på marknaden. Bristen på högkvalitativt ballastmaterial kan medföra att planerade bygg- och anläggningsprojekt inte kommer kunna genomföras för att det saknas ballastmaterial. Alternativt kan projekten bli för dyra att genomföra till följd av ett ökat pris på ballastmaterial. Risken med nollalternativet är därför att störningarna indirekt kommer att bli mer omfattande på annan plats jämfört med huvudalternativet i Vändle.

Alternativa lokaliseringar Utgångspunkten vid utredning av alternativ lokalisering för en bergtäkt är att finna ett geografiskt område där det finns rätt kvalitet i berggrunden och rätt geologiska förutsättningar. Endast realistiska alternativ till huvudalternativet ska utredas. Täktverksamheten i Vändle har bedrivits i cirka 30 år och materialet har visat sig lämpligt för flera användningsområden. Det är få motstående intressen såsom närboende, naturvärden och friluftslivet för en bergtäkt i denna del av regionen. Berörda översiktsplaner anger att området företrädesvis ska nyttjas för bergtäkt.

En geografisk avgränsning har gjorts utifrån lämplig lokalisering utifrån flera parametrar såsom bergkvaliteten. Vid urval 1 har 3 områden (benämnda som område 2,

Sid 34 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

5 och 9) identifierats som möjliga för bergtäkt. Vid urval 2 har möjligheten att etablera återvinningsverksamhet och deponi utretts. I korthet kan konstateras att alternativområde 5 är för litet för samtliga ansökta verksamheter och att alternativområde 9 ligger på ett för långt avstånd till det aktuella avsättningsområdet för att vara hållbart. Område 2, huvudalternativet, bedöms som mest lämplig lokalisering. Utöver ovanstående skulle en eventuell flytt av befintlig anläggning vara förenat med enorma kostnader. Därtill medför en annan lokalisering med stor sannolikhet produktion av ballastmaterial med sämre kvalitet och med betydligt längre avstånd till avsättningsområdet, vilket leder till större miljöpåverkan i form av exempelvis koldioxidutsläpp från transporter.

Alternativ utformning Den ansökta verksamheten har dels anpassats till de befintliga förutsättningarna i verksamhetsområdet, dels utformats för att optimera den ansökta verksamheten med hänsyn till naturliga förutsättningar inom det utvidgade verksamhetsområdet, till exempel avseende hantering av vatten samt med hänsyn till transporter och buller. Med anledning härav saknas det skäl att redovisa alternativ på utformningar inom Vändle bergtäkt.

Utsläpp till luft Verksamheten genererar idag och antas generera utsläpp av avgaser och damning. Stationära kross- och sorteringsenheter är dock eldrivna. Framtida våtsiktsanläggning kommer vara eldriven. Den mobila maskinparken drivs med dieselolja av miljöklass 1. Den ansökta verksamheten tillsammans med föreslagna skyddsåtgärder bedöms sammantaget medföra en liten negativ konsekvens i förhållande till nollalternativet. Verksamheten medför ingen risk för överskridande av någon miljökvalitetsnorm.

Vibrationer och luftstötvåg Förutsatt att samverkande laddning reduceras eller motsvarande försiktighetsmått är bedömningen att verksamheten kan bedrivas utan risk för skada på byggnader eller

Sid 35 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

överskridande av komfortvärden. Därmed bedöms även föreslagna värden för luftstötvågor, 100 Pa mätt som frifältsvärde, kunna innehållas. Verksamheten bedöms medföra en liten negativ konsekvens med avseende på vibrationer och luftstötvågor.

Transporter Producerat ballastmaterial, massor för återvinning samt till den inerta deponin kommer att transporteras i huvudsak på lastbil eller lastbil med släp. Transporter till och från verksamheten går direkt ut på väg 56 och sedan vidare mot E18. Trafikverket planerar en ombyggnation vid korsningen till väg 56 för att klara den ökade trafikmängden från den ansökta verksamheten och förväntade ökade trafikmängder totalt över tid på väg 56.

Vid maximal produktion i den ansökta verksamheten kommer antalet lastbilstransporter till och från täkten dubbleras jämfört med befintlig verksamhet. På väg 56 beräknas den befintliga verksamheten i täkten stå för 4,3 % av den totala trafiken. Andelen av de tunga transporterna uppgår till 36,1 %. Vid beräkning av det framtida bidraget på väg 56 och med trafikuppräkningstal fram till och med 2053, antas den planerade verksamheten stå för 8,2 % av den totala trafiken och 48,3 % av den tunga trafiken.

Med beaktande av de skyddsåtgärder som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen, bedöms den ansökta verksamheten medföra måttligt negativa konsekvenser med avseende på transporter och trafiksäkerhet.

Buller Beräkningar har utförts för externt industribuller enligt den Nordiska beräkningsmodellen DAL 32 samt för trafikbuller enligt Naturvårdsverkets rapport 4653. Riktvärden för externt industribuller samt trafikbuller framgår av Naturvårdsverkets rapport 6538 (Vägledning om industri- och verksamhetsbuller, april 2015) respektive rapport ÄNR NV-08465-1513 (Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid befintliga bostäder, rev. juni 2017).

- -scenario. I realiteten uppstår sällan dessa scenarier. Förutsatt att en bullervall uppförs längst den västra

Sid 36 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

och södra gränsen för verksamhetsområdet beräknas riktvärdena för industribuller innehållas i alla skeden av verksamheten. Under förutsättning att Swerock vidtar de föreslagna skyddsåtgärderna, bland annat skyddsåtgärder under vissa beräkningsfall under kvällstid samt vid skutknackning, kommer ljudnivåerna från industribuller medföra liten negativ konsekvens. Beräkning för trafikbuller visar att gällande åtgärdsnivåer underskrids, varför inga skyddsåtgärder krävs.

Naturmiljö Bolaget har låtit utföra naturvärdes-, groddjurs-, samt fågelinventeringar under 2022. Naturvärdesinventeringen utfördes enligt svensk standard för Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Inventeringsområdet omfattar cirka 195 hektar mark. Inverkan på naturmiljön kommer delvis ske genom ianspråktagande av tidigare oexploaterat område. Inom tillkommande brytområde kommer avverkning och avbaning ske. En stor del av verksamhetsområdet är dock redan exploaterat av hittills bedriven täktverksamhet.

Vid naturvärdesinventeringarna har naturvårdsarter i form av kärlväxter och groddjur påträffats. Vid fågelinventering, tillsammans med utförda naturvärdesinventeringar, har flera fågelarter noterats. Endast ett fåtal fågelarter som betraktas som skyddsvärda noterades vid inventeringen. Det gäller bland annat gulsparv, backsvala och entita. I övrigt återfanns en relativt trivial häckfågelfauna. Vid groddjursinventeringen identifierades sex lokaler som lämpliga för groddjur, varav vid tre av dessa har groddjur noterats. En av dessa lokaler kommer påverkas i samband med brytning samt ytterligare en lokal bedöms delvis påverkas.

Sammantaget bedöms den ansökta verksamheten under driftskedet ha liten negativ konsekvens för naturmiljön, mycket beroende av lokal påverkan på naturvärdesobjekt och vissa arter. Driftskedet medför dock inslag av positiva konsekvenser då unika livsmiljöer tillskapas och som gynnar många arter, däribland flertalet rödlistade kärlväxter, grod- och kräldjur samt fåglar.

Fåglar Majoriteten av de påträffande fågelarterna är vanligt förekommande i Mälardalen och klassade som livskraftiga (LC). Deras livsmiljöer förväntas bibehållas i och i

Sid 37 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

närheten av täkten och deras kontinuerliga ekologiska funktion bedöms bli opåverkad. Vad beträffar de mer skyddsvärda fågelarterna, exempelvis gulsparv, ärtsångare och trädlärka, är bedömningen att den ansökta verksamheten inte medför någon påverkan alls, eller till och med gynnar arterna genom de habitat som skapas vid en täktverksamhet. Entita bedöms inte häcka inom ansökt verksamhetsområde. Lämpliga habitat finns dock i närheten och innebär att artens kontinuerliga ekologiska funktion bibehålls om arten upprätthåller sig i närheten av täkten.

Sammantaget är bedömningen att ingen fågelarts bevarandestatus kommer påverkas negativt av ansökt verksamhet, varken på lokal, regional eller nationell nivå. Vissa arter påverkas positivt och kan i vissa fall vara helt beroende av de habitat som skapas vid en täkt. Förbudsbestämmelsen i 4 § artskyddsförordningen aktualiseras därmed inte.

Kärlväxter Inom ansökt verksamhetsområde, men utanför brytområdet, har exemplar av grön sköldmossa påträffats. Arten är fridlyst enligt 8 § artskyddsförordningen och klassad som livskraftig (LC). Planerad grundvattenavsänkning kan komma att påverka naturvärdesobjekt (nr 2) inom vilket arten har noterats. Bedömningen är dock att artens bevarandestatus inte kommer påverkas varken på nationell eller regional nivå och bör inte heller påverkas på lokal nivå.

Groddjur Samtliga naturligt förekommande groddjursarter är fridlysta enligt 6 § artskyddsförordningen. Påträffade groddjursarter vid inventerande lokaler är mycket vanliga och kan med enkelhet förflytta sig till andra lokaler i närheten. För mindre vattensalamander, vanlig groda och vanlig padda bedöms en utökning av täkten inte riskera påverka arternas bevarandestatusar negativt. För större vattensalamander är bedömningen att berörd damm där arten påträffas kommer kunna fortsätta utgöra ett lämpligt lekvatten. Artens bevarandestatus och lokala population påverkas således inte negativt av åtgärden.

Sid 38 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Kulturmiljö Eftersom inga kända förhistoriska lämningar kommer att beröras av verksamheten bedöms konsekvenserna för kulturmiljön bli obetydliga. Om en misstänkt fornlämning, som inte tidigare varit känd, upptäcks under tillståndstiden avbryts arbetet direkt och länsstyrelsen informeras.

Friluftsliv och rekreation I täktens direkta närhet ligger E18, väg 56 samt Mälarbanan. Området är idag påverkat från buller av nämnda anläggningar. Omgivande skog och mark bedöms ha mycket begränsade värden för rekreation och friluftsliv. För att minska överraskningsmomentet för människor som befinner sig i närheten kommer signal före sprängning vara tydligt hörbar i hela det aktuella området. Påverkan på friluftsliv och rekreation bedöms ha en liten negativ konsekvens.

Landskapsbild Bortsett från insyn från verksamhetsområdets omedelbara närhet, bedöms att verksamheten i stort inte kommer att bli visuellt störande från omgivningen. Påverkan på landskapsbilden bedöms ha en liten negativ konsekvens.

Resursförbrukning och kemikalie- och avfallshantering Ansökt verksamhet bedöms medföra en positiv konsekvens med avseende på hushållning med naturresurser mot bakgrund av den goda bergkvaliteten på platsen som har ett brett användningsområde och som kan ersätta naturgruset, samt återvinningsverksamheten och deponin som med den planerade anläggningen kan utvecklas för hela regionen. Reningen och recirkuleringen av vatten inom området bidrar till att resurshushållning kan ske och är en positiv effekt av den planerade verksamheten. Återvinningsverksamheten som planeras bidrar till minskad resursförbrukning i samhället genom att återvinning av massor kan ske på ett sätt så att användningen av jungfruliga massor kan minska.

Täktverksamheten ger inte upphov till några betydande mängder avfall. Farligt avfall förvaras i avsedd miljöcontainer och borttransport sker av entreprenör med

Sid 39 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

erforderliga tillstånd. Föreslagna skyddsåtgärder och fortsatt god egenkontroll och rutiner bedöms som väl tillräckliga för att säkerställa en god kemikalie- och avfallshantering.

Avfallshanteringsplan Den ansökta verksamheten ger inte upphov till utvinningsavfall i enlighet med utvin te inkomma med en avfallshanteringsplan enligt 23 § UtvavF. Definitionen av avfall följer av EU:s Avfallsdirektiv, 15 kap. 1 § miljöbalken samt genom hänvisning i avfallsförordningen (2020:614). Avfall är material som innehavaren är antingen i) skyldig att göra sig av med, eller ii) har för avsikt att göra sig av med. Först om det står klart att materialet ska klassificeras som avfall är nästa steg att bedöma om avfallet utgör utvinningsavfall enligt bestämmelserna i UtvavF.

Swerock kan i Vändle säkerställa att allt material som uppkommer inom ramen för verksamheten kommer att användas, antingen genom avsättning på marknaden eller vid efterbehandling av täkten. För en sådan fortsatt användning fordras ingen ytterligare bearbetning än sådan som är normal i industriell praxis. Fraktionerna och materialet produceras som en integrerad del av produktionsprocessen, till exempel vid vattenverksamheten (sediment i sedimentationsdammarna) eller markförberedande åtgärder (avbaningsmassor). Innehållet i materialet leder inte heller till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa då sedimenten och avbaningsmassorna inte är förorenade.

Av praxis framgår att, för att verksamheten inte ska ge upphov till utvinningsavfall, ska sedimentationsdammen tömmas minst vart tredje år. Sediment återförs kontinuerligt i produktionen och på så vis uppstår det inget utvinningsavfall i denna del. Vidare kan här anmärkas att frågan om utvinningsavfall och avfallshanteringsplan

Sid 40 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

utgör en fråga för tillsynen. Det finns ingen skyldighet enligt gällande rätt att i ansökningsmål enligt miljöbalken inge en avfallshanteringsplan .

Mot bakgrund av ovanstående finner Swerock att frågan om utvinningsavfall faller utanför prövningen av ansökan. Detta då Swerock inte har för avsikt eller skyldighet att göra sig av med de aktuella materialen. Materialen träffas således inte av definitionen av ett avfall. De uppkomna materialen och fraktionerna är således att betrakta som produkter alternativt biprodukter enligt gällande avfallslagstiftning.

Risk och säkerhet (Seveso) Bolaget har låtit genomföra en riskanalys med fokus på riskbedömningar och förslag på kontrollåtgärder gällande vibrationer, luftstötvågor och stenkast. De risker som i huvudsak bedöms kunna uppstå i samband med täktens verksamhet är förutom ras vid bergsbranter, kopplade till Sevesoverksamheten som exempelvis läckage vid transport, hantering av produkter vid laddning, personskador vid transport, hantering av explosiva varor samt vid sprängning. Sprängning utförs av extern aktör. Närboende informeras via brev och anslag vid väg 56.

Risker som föreligger i ansökt verksamhet kommer att hanteras i enlighet med gällande rätt. Under förutsättning att erforderliga skyddsåtgärder vidtas bedöms påverkan vad gäller risk och säkerhet vara liten. Till ansökan biläggs ett handlingsprogram för Sevesoverksamheten, Bilaga E, med en närmare beskrivning av verksamhetens mål, handlingsprinciper och organisation för hanteringen av allvarliga kemikalieolyckor.

Sid 41 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Särskilt om vattenverksamheten

Vattenverksamhetens omfattning Täktverksamheten planeras ske under ursprunglig grundvattennivå och inläckande grundvatten liksom tillrinnande ytvatten kommer i den planerade verksamheten behöva bortledas från täktbotten. Enligt definition i 11 kap. 3 § miljöbalken är bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta, vattenverksamhet.

Utredning och beräkningar Bolaget har låtit utföra en hydrogeologisk utredning i syfte att undersöka påverkan från vattenbortledningen. Den planerade brytningen innebär att täkten bryts ut till som lägst nivå -15 meter (RH2000). Brytning kommer ske under grundvattennivån varvid bolaget behöver avleda grundvatten för att sänka nivån ner till -15,5 meter (RH2000). I de delar där pumpgropar anläggs kan grundvattennivån behöva sänkas till -18,0 meter (RH2000). Bolaget kommer att avsänka grundvattennivån närmast täkten. Pumpgropar, dammar, kulvertar, uttagsbrunnar och infiltrationsbrunnar kommer att anläggas inom sökt verksamhetsområde. I takt med att täkten utvidgas i både yt- och djupled kommer volymen bortlett vatten successivt öka. Vattenbortledning har beräknats till 20,4 l/s vid fullt utbruten täkt, varav grundvatteninläckaget har beräknats till 10,6 l/s. Nettonederbörden har beräknats till cirka 9,8 l/s. Bedömt flöde motsvarar ett medelvärde över längre tid då grundvattennivåer fluktuerar beroende på bland annat nederbörd och årstid. Den maximala årliga grundvattenbortledningen, beräknat utifrån en hypotetisk situation där fullt utbruten och länshållen täkt kombineras med ett våtår, uppgår till cirka 503 700 m .

Motstående intressen Påverkansområdet har definierats som den yttre gränsen av en beräknad nivåpåverkan i jord på 0,1 meter respektive 0,3 meter i berg.

Sid 42 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Riksintresse för kommunikation Varken väg 56 eller E18 bedöms påverkas av den planerade vattenverksamheten. Trots detta avser Swerock att installera bergborrade grundvattenrör för att följa upp sänkningen av grundvattentrycknivån i närheten av täkten. Mälarbanan bedöms vara potentiellt känslig för grundvattensänkning i friktionsjord under lera, varför särskild skyddsåtgärd föreslås. Skyddsåtgärden innebär en möjlighet till styrning av grundvattentrycknivåer genom infiltrationsbrunnar i södra delen av täkten.

Brunnar Brunnsinventering har genomförts i närområdet. I de fall där information från fastighetsägaren inte har erhållits trots förfrågan har det antagits att varje bebyggd fastighet har minst en brunn samt att denna brunn är grävd. Nivåsänkning har beräknats och påverkan har bedömts för 10 brunnar inom påverkansområdet för grundvattenbortledning. Utförd hydrogeologisk utredning visar på att den planerade verksamheten inte kan förutses medföra någon skadlig påverkan på närliggande brunnar. Bolaget avser följa upp vattennivån i brunnarna inom ramen för ett kontrollprogram.

Markavvattningsföretag och åkermark Eftersom ingen skadlig påverkan kan förutses på nedströms liggande markavvattningsföretag eller åkermark bedöms inga skyddsåtgärder behövas.

Påverkan på utpekade naturvärdesobjekt Totalt bedöms fyra grundvattenberoende naturvärdesobjekt ligga inom påverkansområdet. Eftersom ingen skadlig påverkan kan förutses på något naturvärdesobjekt bedöms inga skyddsåtgärder behövas.

Oförutsedd skada Med hänsyn till risk för påverkan vid vissa brunnar, föreslår Swerock att tiden för anmälan av oförutsedda skador av vattenverksamhet ska framställas till 20 år räknat från utgången av den av domstolen bestämda arbetstiden.

Sid 43 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Verksamhetens tillåtlighet enligt miljöbalken Swerock har närmare beskrivit hur miljöbalkens regler följs, bl.a. de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 1 7 §§ om kunskapskrav, försiktighetsprincipen och teknikval, produktval, hushållnings- och kretsloppsreglerna samt val av plats. Vidare har Swerock konstaterat att det inte finns något hinder mot den sökta verksamheten med hänsyn till 3 och 4 kap. Slutligen har Swerock angett att den ansökta verksamheten inte bedöms bidra till att uppnåendet av någon miljökvalitetsnorm äventyras eller att statusen hos någon kvalitetsfaktor för en vattenförekomst försämras och att verksamheten således är tillåtlig i förhållande till 5 kap. miljöbalken enligt vad som utvecklas nedan.

Den planerade verksamheten medför att två olika system för avledning av vatten kommer att anläggas, det norra diket och det södra diket. Vatten från respektive verksamhet, det vill säga täkt-, återvinning- och deponiverksamhet, kommer passera olika dammar och reningssteg innan det avleds till Lillhäradsbäcken i samma utsläppspunkt.

Endast formellt utpekade vattenförekomster omfattas av MKN. Påverkan från Vändle ska därmed utredas utifrån statusen för Lillhäradsbäcken vilket även är närmaste recipient för planerad vattenavledning. Beslutade MKN är måttlig ekologisk status samt att bäcken inte uppnår god kemisk status. De källor med betydande påverkan på klassningen är jordbruk, enskilda avlopp samt atmosfärisk deposition. Lillhäradsbäcken mynnar i Bodabäcken/Vretabäcken. Beslutade MKN är måttlig ekologisk status samt att bäcken inte uppnår god kemisk status. Även i denna del är påverkanskällorna främst jordbruk, enskilda avlopp samt atmosfärisk deposition.

Den mängd vatten som leds bort från den ansökta verksamheten bedöms inte påverka recipienten Lillhäradsbäcken negativt. Vidare bedöms det utsläpp av vatten som planerade verksamheter ger upphov inte bidra till försämring av statusklassning (på parameternivå) eller äventyrande av MKN. Bedömningen görs dels baserat på de uppgifter som finns tillgängliga i VISS, dels baserat på bolagets omfattande erfarenhet och kunskap från andra likvärdiga verksamheter som bedrivs av bolaget och

Sid 44 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

som har bedrivits av bolaget under lång tid. Mot denna bakgrund gör Swerock bedömningen att den ansökta verksamheten inte strider mot försämringsförbudet eller förbudet mot äventyrande enligt 5 kap 4 § miljöbalken. Sammantaget visar utförda utredningar att föreslagna skyddsåtgärder och rutiner innebär ett fullgott skydd för ytvatten i den ansökta verksamhetens omgivning.

Tillståndets giltighetstid Ansökan omfattar tillstånd att bedriva täktverksamheten i 30 år från det att tillståndet tas i anspråk. Vad gäller buller, vibrationer och luftstötvågor kommer omgivningspåverkan att minska i takt med att täkten blir djupare. Swerock kan leverera ett i princip komplett sortiment av både nyutbrutet och återvunnet material, inklusive bergkross som i många fall kan ersätta naturgrus och är därför strategiskt viktig för regionen. Ju längre tillståndstid en täkt har, desto enklare är det för verksamhetsutövaren att optimera brytningen efter varierande efterfrågan vad gäller olika kvaliteter. Sammantaget finns det goda skäl att meddela en trettioårig tillståndstid för den ansökta verksamheten i Vändle.

Vad gäller återvinningsverksamheten är den av vikt och betydelse för att kunna arbeta med deponin. Som framgår av ansökan kan de utsorterade rester som inte uppfyller gällande produktkrav för återvinning, utgöra ett avfall som kan behöva deponeras. De rester som uppfyller kraven för inert deponi kan således komma att deponeras på platsen. Då detta nära samband finns med deponin, yrkas samma tillståndstid för återvinningsverksamheten, dvs. 50 år. Gällande deponin bör den tid som den får bedrivas styras av den slutnivå som Swerock har angett gällande deponin, samt tillgången på inerta massor att deponera. Deponering avses ske etappvis från öster mot väster efterhand som berget bryts. Tillståndstid om 50 år yrkas utifrån hur lång tid det kommer att ta att fylla deponin.

Igångsättningstid Den ansökta verksamheten avser täkt av berg, återvinning samt efterbehandling genom deponi av inert avfall. Anläggandet av deponin för inert avfall planeras att på-

Sid 45 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

börjas i takt med att berg bryts ut ur täkten. För att kunna påbörja deponeringsverksamheten krävs att ett visst djup nåtts i berget och att tillräcklig yta finns tillgänglig. Igångsättningstiden för deponeringsverksamheten bör därför bestämmas till 5 år. För täkt- respektive återvinningsverksamheten yrkas en igångsättningstid på 2 år.

Efterbehandling och ekonomisk säkerhet Den säkerhet som ska ställas för den ansökta verksamheten ska garantera att en miljömässigt godtagbar efterbehandling kan genomföras. Tillskapande av en inert deponi är ett i många avseende attraktivt alternativ för efterbehandling och godtagbart enligt miljöbalken. Deponeringsverksamheten kommer initialt vara av begränsad omfattning. Den föreslagna säkerheten ska därför gälla under tiden som täktverksamheten pågår. Bolaget ska därefter ställa en ny säkerhet för enbart den del av deponin som inte är klar. Beräkningen av säkerheten har därför utgått från detta alternativ. Säkerhet för efterbehandling ställs successivt varefter verksamheten fortskrider i täkten. Den föreslagna säkerheten får anses säkerställa att en miljömässigt godtagbar efterbehandling kan genomföras, såväl vad gäller deponin som användningen av avbaningsmassor eller externa massor för efterbehandling av övriga delar av verksamhetsområdet. Beräkningen av säkerheten redovisas i avsnitt 14 i ansökan.

KOMPLETTERING AV ANSÖKAN Swerock har kompletterat ansökan med uppdaterad bullerutredning avseende byggbuller från anläggande av bullervall, daterad den 6 oktober 2023, PM om större vattensalamander, daterad den 5 oktober 2023 samt analysresultat parametrar i berg utfärdad den 5 oktober 2023. Därtill har Swerock kompletterat ansökan med bemötande av inkomna yttranden avseende grundvatten, koordinatlista (domsbilaga 7), Principskisser uppfyllnad deponiverksamhet vid sceneriet att endast 50 % respektive 75 % av planerade massor inkommer till deponin, samt behov av deponi med kartor över aktiva och samtliga deponier inom närområdet.

Sid 46 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

MOTPARTERNAS SYNPUNKTER OCH SÖKANDENS BEMÖTANDE Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning (SGU) har avstått från att lämna synpunkter.

Remissmyndigheter De remissmyndigheter som har yttrat sig har i huvudsak lämnat följande synpunkter.

Statens geotekniska institut (SGI) SGI vill speciellt uppmärksamma att det på senare år framkommit att det sker en oönskad spridning av PFAS i miljön bland annat från avfallshantering och deponier. SGI anser därför att det är viktigt att mottagningskontrollen beaktar risken för förekomst av PFAS i alla material som tas in på en anläggning och speciellt i avfall som ska deponeras på en deponi för inert avfall eftersom miljöskyddsåtgärderna är begränsade och massorna säljs vidare och används externt. Detta för att minska risken för ett fortsatt spridande av dessa ämnen i samhället och miljön.

Mot bakgrund av att anläggningen kommer att ta emot stora mängder massor som kan komma från många olika områden och innehålla olika PFAS-ämnen med olika egenskaper, rekommenderar SGI att tillståndet bör innehålla ett utredningsuppdrag under en prövotid för att utreda hur PFAS-innehållande avfall kan identifieras, hanteras och lagras så att påverkan på vatten minimeras och för att förhindra att PFAS sprids vidare vid försäljning av förädlade massor (se t.ex. MÖD 2021:5). Mark- och miljödomstolen får avgöra om ett sådant krav är rimligt att ställa på Swerock som enskild verksamhetsutövare.

Sökandens bemötande Swerock motsätter sig att under en prövotid utreda hur PFAS-innehållande avfall kan identifieras, hanteras och lagras. Det kan inte anses proportionerligt att lägga ett sådant utredningsansvar på en enskild aktör, utan frågan bör rimligen hanteras på en nationell nivå. Swerock har i ansökan beskrivit mottagningskontrollen bland annat

Sid 47 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

med avseende på massor vars ursprung kan antas ligga inom fastigheter där PFAS kan förekomma.

Trafikverket Trafikverket planerar att bygga om korsningen mellan väg 56, väg 553 och Vändle bergtäkt, Dingtunakorset, till en planskild trafikplats för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten. Planerad ombyggnation har utformats med hänsyn till täktens verksamhet. Enligt uppgift i augusti 2023 har en granskningshandling av vägplanen tagits fram. Mellan Köping och Västjädra pågår ombyggnation av E18 till motorväg med två körfält i vardera riktningen för att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten.

Trafikverket anser att de förslag på innehåll i kontrollprogram som kopplats till Trafikverkets anläggningar är bra. Trafikverket ställer sig dock frågande till varför grundvattenrör inte bedöms behövas i de östra delarna av Mälarbanan (inom påverkansområdet) där det finns lera. Trafikverket anser att följande punkter ska säkerställas genom att skrivas in som villkor i tillståndet:

inom säkerhetszonen för bakåtkast. Därmed bör extra försiktighetsåtgärder tas

Den skyddsåtgärd som föreslås för att begränsa grundvattenpåverkan för Mälarbanan enligt den hydrogeologiska utredningen. Vidare förutsätter Trafikverket att täkten regelbundet utför kontroller i enlighet med redovisat kontrollprogram.

Sökandens bemötande I enlighet med vad som angetts i ansökan, åtar sig Swerock att installera infiltrationsbrunnar i syfte att höja grundvattennivåer intill Mälarbanan. Skyddsåtgärden kommer utföras om det vid uppföljning av grundvattenavsänkningen visar sig förekomma ett sådant behov. Swerock åtar sig att vidta de skyddsåtgärder avseende sprängning som redovisas ovan under rubriken Åtaganden.

Sid 48 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsens synpunkter Länsstyrelsen har, så som de slutligen preciserat sin inställning, anfört i huvudsak följande.

Villkorsförslag 8 (Arbetstider och buller) Länsstyrelsen motsätter sig bolagets föreslag till villkor 8 och yrkar att villkoret stryks i sin helhet. Länsstyrelsen anser att begränsningsvärden i villkor 7 ska gälla även vid anläggande av bullervallar.

Bolaget har kompletterat bullerutredningen med beräkningar av ekvivalenta ljudnivåer från anläggandet av bullervall. Enligt tabell 12 klaras begränsningsvärdet 50 dBA dagtid kl. 06.00 18.00 i alla beräkningspunkter. Redovisningen i tabell 12 motiverar därmed inte ett särskilt villkor för buller från anläggande av bullervallar. Vid beräkningen av ljudnivåerna har hänsyn inte tagits till den övriga verksamheten som kommer att pågå på anläggningen samtidigt som bullervallar anläggs. Det saknas därmed uppgifter om vilka ljudnivåer som totalt kan komma att uppstå i beräkningspunkterna under den tid bullervallar anläggs.

Länsstyrelsen anser att bolaget tydligare behöver redovisa i vilken omfattning arbete med att anlägga bullervallar kommer att förekomma d.v.s. vilka tider under dagen och under hur lång tid totalt som arbete med att anlägga bullervallar kan komma att pågå. Av bolagets bemötande framgår att anläggande av bullervallar utgör ett tillfälligt anläggningsarbete samt att anläggandet sker under dagtid. Länsstyrelsen anser att uppgifterna är alltför vaga för att det ska vara möjligt att bedöma omfattningen på den bullerstörning som kommer att uppstå för närboende.

I det fall domstolen ändå finner skäl att ange ett särskilt villkor för buller från anläggande av bullervallar yrkar Länsstyrelsen att bullernivåer ska anges som begränsningsvärden i villkoret. Länsstyrelsen motsätter sig ett villkor med en hänvisning till Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser där bullernivåer anges som riktvärden med möjlighet till undantag. Länsstyrelsen anser att ett villkor ska anges utifrån beräknade ljudnivåer och med hänsyn tagen till möjliga skyddsåtgärder.

Sid 49 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Villkorsförslag 19 och 20 (Deponiverksamhet) Länsstyrelsen yrkar på följande tillägg till villkorsförslag 19:

Länsstyrelsen har inga invändningar mot att både konstgjorda och naturliga ytor används som geologisk barriär så länge kraven i deponeringsförordningen uppfylls. Bolaget anger att bedömningen av transporttiden för lakvattnet till recipient baseras

19 § i deponeringsförordningen gäller även under driften av deponin. Länsstyrelsen anser därmed att bolagets redovisning inte är tillräcklig för att visa att deponeringsförordningens krav på geologisk barriär uppfylls. Länsstyrelsen vidhåller att den redovisning som bolaget ska lämna in till tillsynsmyndigheten innan deponeringen påbörjas ska omfatta såväl den naturliga som den konstgjorda barriären. Detta för att säkerställa att kraven i deponeringsförordningen kommer att följas för hela den geologiska barriären. Länsstyrelsen anser att det är angeläget att det vid anläggandet av en deponietapp finns en kvalitetssäkringsplan som säkerställer att den geologiska barriären uppfyller de krav som ställs.

Länsstyrelsen anser att varje etapp av den geologiska barriären ska godkännanas i sin helhet av en oberoende sakkunnig, d.v.s. kravet ska gälla både för den naturliga och den konstgjorda barriären.

Nytt villkorsförslag (massor för anläggningsändamål) Länsstyrelsen yrkar på följande villkor för massor som ska användas för anläggningsändamål inom verksamhetsområdet:

Sid 50 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen anser inte att lakningskriterierna för inert avfall (NFS 2004:10) kan tillämpas som krav vid mottagning av externa massor som ska användas för anläggande av bullervallar och återvinningsytor utanför godkända deponietapper. Lakningskriterierna gäller för deponering av massor på deponier som uppfyller kraven i deponeringsförordningen, t.ex. kravet på att avrinnande vatten ska passera genom en geologisk barriär som motsvarar en transporttid för vattnet på minst ett år.

Länsstyrelsen anser att bolaget inte har visat att det finns skäl att medge några andra nivåer för halter och utlakning i massor än vad som anges i Naturvårdsverkets handbok 2010:1 för återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Till exempel saknas en platsspecifik riskbedömning för användning av den typen av massor som bolaget anger. Om lakningskriterierna ensamt får avgöra vilka massor som kan användas innebär det att massor med föroreningshalter upp till gränsen för farligt avfall skulle kunna användas i bullervallar och återvinningsytor. Ansökan avser en stor mängd massor till bullervallar och återvinningsytor utanför godkända deponietapper.

Förteckning med koordinater Länsstyrelsen yrkar på att en förteckning med koordinater över samtliga gränspunkter för brytområdet, deponin och verksamhetsområdet ska bifogas som en bilaga i tillståndet.

Efterbehandling Länsstyrelsen anser att bolaget behöver redovisa risken för spridning av föroreningar från deponerat material vid olika scenarier efter att pumpning av vatten har upphört.

Utredningsvillkor (U1) Länsstyrelsen anser att uppsamling och omhändertagande av vatten från olika delverksamheter (bergtäkt, återvinningsytor och deponi) ska hållas isär och separerade i olika delflöden. Detta för att möjliggöra provtagning och anpassad behandling av olika delflöden beroende på det avrinnande vattnets ursprung och innehåll.

Slutliga villkor för utsläpp av överskottsvatten från täktverksamheten

Sid 51 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen anser att utsläpp av vatten från täktverksamheten ska ingå i prövotiden. Länsstyrelsen motsätter sig bolagets förslag till slutligt villkor för utsläpp av överskottsvatten från täktverksamheten. Länsstyrelsen anser att utsläppshalter för totalkväve och ammoniumkväve kan läggas till i den provisoriska föreskriften. Bolaget anför att slutliga villkor med utsläppshalter ska fastställas för utsläpp av överskottsvatten från täktverksamheten. Bolaget har inte visat vilket underlag som har använts för de utsläppshalter som föreslås.

Provisorisk föreskrift Bolaget har inte visat vilket underlag som har använts för de riktvärden som föreslås. Det saknas t.ex. en bedömning av effekterna på recipienten. Länsstyrelsen anser att tiden har varit för knapp för att kunna yttra sig om bolagets förslag till provisorisk föreskrift. Länsstyrelsen bedömer dock att de föreslagna riktvärdena för koppar och zink förefaller vara höga.

Naturmiljö Länsstyrelsen anser att sökandens utredning angående påverkan på större vattensalamander är tillräcklig för att bedöma artens möjligheter att fortleva inom området. Dock saknas beskrivning av försiktighetsåtgärder för att inte groddjur ska komma in i verksamhetsområdet när de rör sig österut från lokal 4. För att undvika detta behöver den gamla körvägen som går igenom lokal 4 i nord-sydlig riktning bevaras och groddjursbarriärer sättas upp så att groddjur inte kan hamna inom verksamhetsområdet. Länsstyrelsen accepterar bolagets åtagande med tillägget att skyddsbarriären ska vara funktionell och ligga längs verksamhetsgränsen såsom framgår av bolagets presentation vid huvudförhandlingen (aktbilaga 91).

Kulturmiljö Länsstyrelsen påpekar att det inte går att bedöma en verksamhets grad av påverkan på kulturmiljön utan att ha kännedom om och vilka forn- och kulturlämningar som finns inom området. Bolaget har dock nyligen till Länsstyrelsen inkommit med en begäran om arkeologisk utredning av den utökade verksamhetsytan. Den arkeologiska processen för att utreda om fornlämning berörs av verksamheten har därmed påbörjats (Länsstyrelsens dnr 431-5488-2023).

Sid 52 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Vattenverksamhet Bolaget har åtagit sig att installera infiltrationsbrunnar som en skyddsåtgärd i syfte att höja grundvattennivåer vid Mälarbanan. Länsstyrelsen anser att de föreslagna skyddsåtgärderna är tillståndspliktiga enligt 11 kap. miljöbalken.

Ekonomisk säkerhet Länsstyrelsen yrkar på att beloppet för den ekonomiska säkerheten ska fastställas till 20 900 000 kr. Länsstyrelsen har beräknat den ekonomiska säkerheten enligt den formel som länsstyrelserna gemensamt har tagit fram. Vid beräkningen har schablonbeloppet 14 kr/m använts för brytområdet och 4 kr/m för verksamhetsytan. Kostnaden för verksamhetsytan görs med hänvisning till Mark- och miljööverdomstolens dom den 3 april 2012 i mål nr M 6204-11.

Sökandens bemötande Swerock har så som de slutligen preciserat sitt bemötande av länsstyrelsens synpunkter anfört i huvudsak följande.

Villkorsförslag 8 (Arbetstider och buller) Av tabell 7 i den uppdaterade bullerutredningen framgår att verksamheten kvällstid, 18.00 22.00, i beräkningsfall 1 tangeras 45 dB(A) i beräkningspunkt 1 och 8. I beräkningsfall 2 överskrids 45 dB(A) i beräkningspunkt 1 och 9 samt tangeras i beräkningspunkt 4. I beräkningsfall 3 tangeras 45 dB(A) i beräkningspunkterna 4 och 5.

I utredningen lämnas flera förslag på åtgärder för att minska bidraget av buller i de punkter där beräkningar visar på att 45 dB(A) tangeras eller överskrids. Vidare framgår att det är den fasta krosslinan som har det största bullerbidraget. Åtgärder som föreslås i utredningen är lokala avskärmningar vid krosslinan med exempelvis materialupplag eller containrar. Eftersom det är visat att riktvärdena för buller under kvällstid riskerar att överskridas i olika beräkningspunkter och beräkningsfall är det Swerocks bedömning att ett fast bullerskydd krävs. I syfte att minimera risken för störningar till omgivningen är förslaget att anlägga en bullervall runt täkten. Bullervallens placering framgår av figur 8 i bullerutredningen (gul markering) och har ingått i fortsatta beräkningar.

Sid 53 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Utöver bullervall visar bullerberäkningarna på behov av ytterligare åtgärder. Det är Swerocks bedömning att lokala skärmar, exempelvis containrar, behövs i bullerreducerande syfte. Att nyttja upplag som lokala avskärmningar är en sämre lösning. Dels tar det stor plats i volym och areal, dels utgörs de av produkter som framställs för försäljning vilket innebär att de inte kan vara varaktiga.

Det bör även noteras att anläggande av bullervallen utgör ett tillfälligt anläggningsarbete som inte ingår i täktens ordinarie verksamhet. Anläggandet sker under dagtid och beräkningar från detta framgår av den uppdaterade bullerutredningen, (aktbil. 41). Sammantaget avser Swerock att vidta flera åtgärder i syfte att minimera störningar i form av buller. Villkor 8 utgör en reglering under tiden bullervallen anläggs. Villkoret får anses följa vad som är vedertaget i praxis.

Villkorsförslag 19 och 20 (Deponiverksamhet) koret med villkor 20 gällande godkännande av sakkunnig innan deponering får påbörjas. Swerock har strukit villkor 20 och slagit ihop delar av det med villkor 19.

Efterbehandling m.m. Swerock har kompletterat ansökan med en principskiss avseende förslag till efterbehandling vid sceneriet att endast 50 % respektive 75 % av planerade massor inkommer till deponin. Swerock har också kompletterat ansökan med en mer detaljerad beskrivning gällande behovet av deponiverksamhet. Vid en behovsutredning behöver det dels göras åtskillnad mellan vilket avfall som får tas emot på respektive anläggning, dels förtydligas om deponin är aktiv eller om den är avslutad och under sluttäckning. Det senare fallet innebär att anläggningar som tar emot massor idag endast är potentiella anläggningar för mottagning av vissa typer av massor och under en mycket begränsad framtid då dessa deponier helt kommer att upphöra. Av kompletteringen framgår med tydlighet denna åtskillnad.

Nytt villkorsförslag (massor för anläggningsändamål)

Sid 54 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Swerock har i ansökan angett att massor som underskrider gränsen för känslig mark användas för byggande av bullervallen. Riktvärden för KM och mindre känslig markanvändning halter vid återvinning av avfall för anläggningsändamål. Av avgörandena framgår att det inte går att göra några generella bedömningar avseende återvinning av avfall för anläggningsändamål. En bedömning måste ske i varje enskilt fall.

KM-massor motsvarar generella riktvärden där markanvändningen anses lämplig för bostadsområden och lekplatser. MKM-massor anses lämpliga för industri- och kontorsområden. Swerock har för avsikt att låta bullervallen och återvinningsytan i Vändle utgöra en del av ansökt deponi. Bullervallen ska användas i slutfasen av deponin och är således inte av permanent karaktär.

De externa massor som Swerock planerar att använda är kontrollerade massor av lågteknisk kvalitet och svagt påverkade av mänsklig aktivitet. Massorna kan exempelvis ha sitt ursprung från schaktning i bostadsområde. Swerocks kravställning om provtagning innan avtalsskrivning med kund innebär att behov av att genomföra ytterligare kontroller vid ankomst identifieras. Att inte kunna återvinna KM-massor för anläggningsändamål inom ett täktområde skulle strida mot hushållningsprincipen och en cirkulär användning av material, dvs. målet att återvinna massor inom bygg- och anläggningsindustrin. Att exempelvis använda jungfruligt material rade ändamål kan inte anses vara i linje med nyss nämnda hushållningsprincip.

föroreningsgrad, desto mer lämpligt att nyttja dem i projekt i känsliga mark- och vattenområden. Swerock anser att det i Vändle saknas miljömässig nytta att använda massor som underskrider kraven på MRR. Länsstyrelsens förslag till villkor ska därmed inte användas.

Sid 55 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Naturmiljö Swerock har kompletterat ansökan med utredning gällande påverkan på större vattensalamander samt gjort ett åtagande om skyddsbarriär. Som försiktighetsåtgärd föreslås att grävning och avverkning inom 100 meter från dammen utförs under den period arten befinner sig i vattnet, ungefär under maj-augusti. Swerock bedömer sammantaget att den lokala populationen av större vattensalamander inte påverkas på ett sådant sätt att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras.

Kulturmiljö Swerock har i ansökan angett att bolaget avser att utföra den arkeologiska utredning som länsstyrelsen efterfrågar, om ett nytt tillstånd medges. I detta fall kommer länsstyrelsen att kontaktas innan verksamheten inleds i det utökade verksamhetsområdet.

Vattenverksamhet Swerock åtar sig att installera infiltrationsbrunnar i syfte att höja grundvattennivåer intill Mälarbanan. Åtgärden kommer utföras om det vid uppföljning av grundvattenavsänkningen visar sig förekomma ett sådant behov.

Nämndens synpunkter Nämnden har, så som de slutligen preciserat sin inställning, anfört i huvudsak följande.

Lokaliseringsutredning deponi och tillståndstid Nämnden anser att bolaget behöver förtydliga lokaliseringsutredningen för deponin och jämföra flera platser mot varandra. Nämnden anser även att lokaliseringsutredningen behöver jämföra en plats där avfallet ligger ovan grundvattenytan mot Vändle. Bolaget uppger i behovsutredningen att deponin kommer att ha ett upptagningsområde som omfattar en radie av 75 kilometer från täkten. Inom den radien finns få aktiva inerta deponier. Nämnden delar bolagets bedömning om att det finns ett behov av att etablera en inert deponi i kommunen eller i dess närområde. Nämndens invändning är i första hand omfattningen och att avfallet ska ligga under grundvattenytan.

Sid 56 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

En tydlig lokaliseringsutredning kan ge svar på om det är miljömässigt motiverat att frakta jord- och schaktmaterial långa sträckor (75 kilometer) till Vändle. Transporter är i regel något samhället försöker minimera eftersom det ger en klimatpåverkan. De flesta jord- och schaktmassorna uppkommer öster ut (närmare Stockholmsområdet), i vilken riktning det finns flera etablerade verksamheter med lång tid kvar på sina tillstånd, till exempel NCC:s deponi (M 9308-20) samt Sand & grus AB Jehander (M 8144-20) i Upplands-Bro kommun. Det mest lämpliga är i de flesta fallen att etablera en deponi i närheten av där avfallet uppkommer. Det uppstår förstås avfallsmassor i kommunen och i närområdet som behöver deponeras inom kommunen, men inte i en omfattning på 47 miljoner ton.

I bolagets förtydligande gällande behov av inert deponi förutsätts att alla schaktmassor behöva deponeras. En del av dessa massor borde i stället kunna återanvändas. Dessutom pågår andra prövningsprocesser i Västerås närområde, där andra aktörer vill etablera deponier eller sluttäckning av deponi. Det finns även andra anmälningspliktiga anläggningar som kan ta emot schaktmassor (avfall för anläggningsändamål). Flera aktörer på marknaden kommer att dela på det behov som finns, varav att det inte är rimligt att räkna på att enbart en deponi behöver täcka hela behovet.

Sammanfattningsvis anser nämnden att omfattningen av deponin inte kan anses gynna avfallshierarkin och möjligheten att återvinna/återanvända avfallet. I stället riskerar deponin bli en fråga om kvittblivning av stora mängder avfall. Att anlägga en deponi under grundvattenytan gör det dessutom svårt eller rent av omöjligt att i efterhand åtgärda de problem som kan uppstå om deponin förorenar grundvattnet. Deponering ovan mark ger bättre förutsättningar att kunna återvinna/återanvända avfallet i framtiden och bättre förutsättningar till kontroll av lakvatten och eventuell behandling av vattnet.

En deponi tar emot avfall som avfallslämnaren vill göra sig av med. Avfallet uppstår oftast i urbana miljöer i områden som är förorenade. När stora mängder avfall tas emot blir det svårt att säkerställa att allt avfall som förs in i området uppfyller

Sid 57 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

kraven för inert avfall samt icke-farligt avfall. Det finns en risk för att avfallet felklassas och innehåller föroreningar som kan laka från jordmaterialet. Framför allt då flera viktiga grupper föroreningar som PFAS, bekämpningsmedel och organiska miljögifter inte finns angiva i Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2004:10).

Kunskapen om olika föroreningar och hur de kan spridas i mark- och vatten ändras kontinuerligt. PFAS är ett exempel på detta. Vad som är bästa möjliga teknik idag kan vara något helt annat om 30 år. Sammanfattningsvis anser nämnden att drifttiden och omfattningen behöver ändras. Ny prövning av deponeringsverksamheten är rimlig att göra efter 30 år. Om det finns ett fortsatt behov av att deponera avfall finns möjligheten för bolaget att söka nytt tillstånd.

Yrkande täkt- och återvinningsverksamhet (fjärde punkten) Nämnden yrkar på att fjärde punkten ändras och formuleras enligt följande.

Som den nuvarande formuleringen är skriven finns utrymme för tolkning av framför allt ordet lagring. Det går att tolka det som att den lagrade mängden icke-farligt avfall per år ska adderas till den mängden avfall som ska krossas per år. Ett lager på 600 000 ton icke farligt avfall anser nämnden även är för omfattande.

Nämnden yrkar på att kolumnen tas bort i bilaga X samt att kolumnen samt texterna och tas bort i bilaga Y.

Yrkande täkt- och återvinningsverksamhet (femte punkten) Nämnden yrkar att beslutsmeningen stryks i sin helhet och ersätts med nedanstående förslag:

Sid 58 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Bolaget ansöker för verksamhetskod 90.141 om att återvinna icke-farligt avfall för anläggningsändamål på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa. Bolaget uppger att bullervallen ska vara en del av den ansökta deponin.

Det är otydligt om tätskiktet även ska finnas under bullervallen i och med att vallen är en del av deponin. Om tätskiktet inte ska finnas under bullervallen, kommer vallen att finnas i ca 50 år innan den schaktas ner i deponin. Under den tiden riskerar föroreningarna att laka från jordmaterialet. Bolaget behöver visa på att det inte finns några risker med att använda KM-massor på den aktuella platsen och att föroreningsrisken är ringa (90.141) i likhet med mark- och miljödomstolens dom daterad den 31 augusti 2021 i mål M 8985-19. Området i Vändle är ett opåverkat område där låga föroreningshalter förväntas finnas i omgivningen. De jordmassor bolaget kommer att tillföra området kommer vara mer förorenade. Att förorena en redan ren plats är oftast inte förenligt med miljöbalken.

Bolaget uppger att lakningskriterierna för inert avfall ska gälla för mottagning av jordmassor till anläggningsytan. I nuvarande formulering används begreppet ickefarligt avfall.

Nämnden anser att bolaget behöver förtydliga vilka förororeningshalter som får tas emot för anläggning av ytan. Syftet med att anlägga en gemensam anläggningsyta är fortfarande oklart och riskerar mer att bli en fråga om kvittblivning av avfall. Bolaget beskriver även att anläggningsytan ska vara del av deponin. I så fall behöver det avfall som tas emot för anläggandet uppfylla samma krav som det avfall som tas emot för deponin. Det vill säga uppfylla lakningskriterierna, deponiförordningens krav på dokumentation och tätskikt. För att uppfylla 90.141 krävs att föroreningsrisken är ringa och att omfattningen är rimlig, vilket går att ifrågasätta i detta fall. Nämnden anser att föroreningshalter för mottagning av avfall till anläggande av bullervall och anläggningsyta ska presenteras på samma sätt som i dom M 11112-21 villkor 14.

Sid 59 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Yrkande täkt- och återvinningsverksamhet (fjärde och femte punkten) Nämnden yrkar på att fjärde och femte punkten ändras på så sätt att begreppet - används.

Karta över deponiområdets gränser Nämnden yrkar på att bolaget lägger till uppgifter om utbredningen på deponiområde i yrkandet avseende deponiverksamheten och i ritning M101. Det behöver framgå var deponiområdets gränser går på kartan. På så sätt blir det tydligare var tätskiktet förväntas att finnas.

Villkorsförslag 5 (Brytdjup m.m.) Nämnden yrkar att villkorsförslag 5 stryks i sin helhet och ersätts med följande förslag:

Nämnden anser att som villkoret är utformat framkommer det inte på vilket avstånd varningssignalen ska höras. Dessutom blir informationen om när sprängningarna ska ske otillgängligt för närboende om sprängtillfället bara finns tillgängligt vid en särskild plats. Detta kräver att närboende aktivt söker upp platsen för att nås av informationen.

Villkorsförslag 6 (Arbetstider och buller) Nämnden yrkar på att villkorsförslag 6 ändras och i stället får följande lydelse:

Sid 60 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Nämnden anser att mottagningen av avfall inte kan ske dygnet runt. Bommarna till tillfartsväg behöver vara låsta eller på annat sätt förhindra dumpning av avfall nattetid då ingen personal finns tillgängligt. Det behöver finnas möjlighet till undantag för vissa arbetsprojekt, som måste utföras nattetid. Transporter till täktverksamheten för att hämta produkter behöver ske på säkert sätt, så olovlig dumpning av avfall inte är möjlig.

Villkorsförslag 14 (Återvinningsverksamhet) Nämnden yrkar på att villkorsförslag 14 ändras enligt följande:

Det behövs en ändamålsenlig mottagningskontroll av det avfall som tas emot vid både deponi- och återvinningsverksamheten. Samma regler som gäller för deponering, i förordningen om deponering av avfall, om karaktärisering bör även gälla för återvinningsdelen. Schaktmassor med föroreningshalt icke-farligt avfall (IFA) eller mindre känslig markanvändning (MKM) kommer bli svårt att sälja till någon annan. Anledning till detta är att det finns få platser där det är tillåtet att ta emot massor med dessa föroreningshalter. I praktiken är risken stor att dessa massor i

Sid 61 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

stället kommer att behöva deponeras och då behöver det finnas dokumentation av avfallets ursprung som motsvarar kraven i deponiförordningen.

Villkorsförslag 18 (Deponiverksamhet) Nämnden yrkar på att villkorsförslag 18 ändras på så sätt att läggs till sist i första meningen.

Villkorsförslag 19 (Deponiverksamhet) Nämnden yrkar på att villkorsförslag 19 ändras på så sätt att läggs till i andra meningen innan sakkunnig samt att följande läggs till som en ny andra mening:

Villkorsförslag 23 Nämnden yrkar att villkorsförslag 23 stryks och ersätts med följande förslag:

Prövotidsutredning vatten Under prövotiden yrkar nämnden att bolaget utreder de tekniska och ekonomiska möjligheterna att installera erforderliga separata reningsanläggningar för utgående lak- och/eller dagvatten från täkten, återvinningen och den inerta deponin.

Genom att utreda möjligheterna att installera separata reningsanläggningar hålls de olika vattentyperna isär från varandra så att det finns en möjlighet att behandla dem separat. Lakvatten och dagvatten från deponi- och återvinningsverksamheten riskerar vara mer förorenad och av olika karaktärer.

Utloppen ska utformas så att en representativ provtagning av utgående vatten möjliggörs för varje del och det ska var möjligt att stoppa utlopp, med en avstängningsventil. Utredningen ska sträva efter att begränsa utsläppen av suspenderat material,

Sid 62 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

olja, kväve, PFAS, bekämpningsmedel, PCB samt de metaller och andra föroreningar som kan antas förekomma med hänsyn till de typer av avfall som tas emot och utifrån de flöden som kan bli aktuella.

Utifrån resultaten av utredningen ska bolaget föreslå vilka villkor som bör gälla för omhändertagande av vatten och utsläpp till recipient. I dom M 3697-17 och M 2164-19 har ett av bolagen fått krav på sig att utreda PFAS i lakvatten. Nämnden anser vidare att vilka krav som bör ställas på vatten som släpps ut från verksamheten ska fastställas av domstolen.

Under prövotidsutredningen bör verksamheten dokumentera vilka mängder och typer av avfall som har hanterats under prövotidsperioden samt extrapolera redovisade halter/mängder till maximala mängder enligt tillstånd samt att det även bör redovisas påverkan på recipienten vid utsläpp från maximalt utnyttjat tillstånd. Utredningen bör omfatta samlingsprovtagningar 12 gånger per år.

Förslag på ytterligare villkor Nämnden yrkar på att följande villkor läggs till:

Villkorsförslag a (Bullervallar)

Tillsynsmyndigheten kommer få svårt att kontrollera anläggandet av bullervallarna om inget villkor finns i tillståndet om hur de ska se ut. Nämnden anser att bullervallarnas utformning och placering ska framgå av en bilaga till domen och där ska den maximala höjden, bredd i basen och bredd i toppen framgå.

Villkorsförslag b (Deponi- och återvinningsverksamhet)

Sid 63 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Syftet med provtagningen är att undersöka nivåer av föroreningar innan etableringen av deponin, så att det ska gå att jämföras provtagningar när deponin väl är i drift. Nämnden anser att som minst bör följande ämnen analyseras: metaller, pHvärde, PCB, PFAS, organiska föroreningar och bekämpningsmedel. Nämnden tycker inte att bolaget ska behöva mäta i dricksvattenbrunnarna, utan de grundvattenrör redan finns placerade runt täkten kan användas. I sådana fall handlar kostnaderna framför allt om analyskostnader. Detta tas upp i miljöprövningsdelegationens beslut den 29 juni 2021, dnr. 551-19527-2020.

Villkorsförslag e (Deponi- och återvinningsverksamhet)

Nämnden anser att det behövs en prövotid för att utreda om det är möjligt att provta avfallet så att fler parametrar än de som finns för inert avfall och icke-farligt avfall ingår i provtagningen. Prövotiden ska särskilt fokusera på att utreda hur PFASämnen i avfallet ska hanteras, så inte spridning sker till grundvatten. Det är rimligt att bolaget utreder hur de ska inrätta de rutiner och andra skyddsåtgärder som krävs för att minimera en eventuell spridning.

Villkorsförslag f (Deponi- och återvinningsverksamhet) Nämnden yrkar i först hand att det finns villkor för återvinning av jord- och schaktmassor som reglerar gränsvärden för utlakning enligt 22 § i NFS 2004:10 enligt text och tabell nedan. I andra hand yrkar nämnden totalvärden som motsvarar samma beskaffenhet när det gäller utsläppsvärde.

Sid 64 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Avfall som tas emot till återvinningsdelen och som sedan visar sig inte kan återvinnas behöver uppfylla kraven i Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2004:10) om laktester. Liknande villkor är prövat i dom M 1050-20. Skillnaden mellan ickefarligt avfall och farligt avfall är minimal och delvis otydlig. För att göra tydligt vad som får tas emot behövs ett villkor som reglerar utlakning och/eller halter. Representativa provtagningar ska tas på mottagna massor. Nämndens bedömning, utifrån dagens kunskapsnivå, är att minst ett samlingsprov ska tas per 200 m , vilket motsvarar ca 110 ton eller fyra lastbilar och släp med massor. Provtagningsfrekvensen kan vara en del av bolagets rutiner.

Villkorsförslag g (Deponi- och återvinningsverksamhet) Nämnden yrkar med samma motivering som ovan beträffande villkorsförslag f att nedanstående villkor läggs till eller motsvarande haltvärden.

Sid 65 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Villkoret ska kontrolleras genom provtagning och analys av de avfall som tas emot enligt gällande Svensk Standard. Mätmetoder och mätfrekvens ska framgå av bolagets kontrollprogram.

Villkorsförslag h (Deponi- och återvinningsverksamhet)

Villkorsförslag i (Deponi- och återvinningsverksamhet)

Sökandens bemötande Swerock motsätter sig nämndens yrkanden förutom avseende mottagning av asfalt för återvinning där Swerock har åtagit sig att den asfalt som tas emot för återvinning inte får överstiga 70 mg/kg TS (70 ppm) PAH 16. För några av nämndens yrkanden och synpunkter har Swerock utvecklat sin inställning i huvudsak enligt följande.

-farligt avfall i yrkandena för återvinningsverksamheten

Sid 66 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

-farligt avfall i yrkandena för återvinningsverksamheten. Förslaget innebär att alla massor som ska tas emot för återvinning ska laktestas. Ett sådant krav kan inte anses miljömässigt motiverat med hänsyn till massornas egenskaper och förhållandevis ringa föroreningshalter. Därutöver kommer själva hanteringen av massorna och provtagningen med laktester att påverka och begränsa återvinningsverksamheten väsentligt då det tar tid, uppemot flera veckor, att genomföra dessa tester och under tiden kan massorna inte användas i produktionen, vilket kommer att leda tid längre ledtider i verksamheten som i sin tur leder till att Swerock kanske inte kan ta emot massorna. Det medför även att massorna kommer att behöva lagras någonstans i avvaktan på provresultaten från testerna och detta kan då leda till platsbrist inom verksamhetsområdet. Därutöver är dessa lakningstester relativt kostsamma och om alla massor ska provtas och laktestas leder det till stora kostnader för Bolaget. Dessa kostnader kan därmed leda till att Swerock blir förhindrade att motta massor för återvinning i verksamheten då det helt enkelt påverkar slutpriset på materialet för mycket. Swerock hänvisar också till det åtagande gällande kvalitet på massor som bolaget gjorde under huvudförhandlingen.

Villkorsförslag 6 (Arbetstider och buller) Swerock motsätter sig nämndens begränsning av arbetstiderna. Enligt praxis är det inte miljömässigt motiverat eller ekonomiskt rimligt att föreskriva lägre nivåer för buller om riktvärdena kan innehållas, jämför 2 kap. 7 § miljöbalken. Om verksamheten innehåller Naturvårdsverkets riktvärden saknas anledning att ytterligare begränsa verksamhetens arbetstider (Se bl.a. MÖD M 9015-17 samt MÖD M 7582- 18, MÖD 2018:16).

Den verksamhet som omfattas av ansökan medför att arbetstiderna behöver utökas jämfört med arbetstiderna som är reglerade i nuvarande tillstånd för att verksamheten ska kunna bedrivas. Beräkningarna har gjorts utifrån ett worst case-scenario, d.v.s. att samtliga bullrande moment av verksamheten utförs samtidigt med bullerutbredelse i alla riktningar, så normal drift av den ansökta verksamheten kommer att generera lägre bullernivåer än de som redovisats. Den ansökta verksamheten inne-

Sid 67 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

håller, med vidtagande av föreslagna skyddsåtgärder, riktvärdena i Naturvårdsverkets vägledning gällande industri- och annat verksamhetsbuller (Naturvårdsverkets rapport 6538.). Därmed är det enligt praxis inte miljömässigt motiverat eller ekonomiskt rimligt att begränsa arbetstiderna enligt nämndens förslag.

Villkorsförslag 14 (Återvinningsverksamhet) Swerock har accepterat att villkorsförslag 14 förenas med en delegation i enlighet

Swerock anser att nämndens förslag endast innebär ett allt för komplicerat och dubbelreglerande villkor. Det är inte lämpligt med ett alltför detaljerat villkor i denna del. Hur mottagningen går till framgår av bolagets rutiner, som bygger på gällande lagstiftning. Villkoret som nämnden föreslår begränsar Swerock att anpassa kontrollen efter nya riktlinjer framöver, vilket skapar inlåsningseffekter och ska därför inte detaljregleras i villkor. Swerock finner det olämpligt att föreskriva villkor som följer av lag eller förordning som exempelvis 7 kap. 7 § avfallsförordningen.

bolagets yrkanden samt ansökan i övrigt vilka avfallsslag som ska tas emot i verksamheten. Det saknas således anledning av ytterligare reglera detta i villkor.

Bygg- och miljönämnden i Hallstahammars kommun Bygg- och miljönämnden i Hallstahammars kommun anser att följande bör beaktas. Swerock vill bedriva verksamhet mellan kl. 06 och 22 helgfria vardagar och förlägga starkt bullrande delar av verksamheten mellan kl. 06 och 18. Nämnden anser att starkt bullrande verksamhet bör förläggas mellan kl. 07 och 17 helgfria vardagar. Enligt uppgifter från närboende finns det redan problem med buller, och med den nya ansökan kommer verksamheten att förflyttas cirka 500 meter närmare bostäder och hamna endast 350 meter ifrån. I miljökonsekvensbeskrivningen nämns att materialet från Vändle bergtäkt innehåller för höga halter radon för att kunna användas vid husbyggnationer.

Sid 68 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Nämnden saknar ett utlåtande om till exempel eventuellt sprickbildningar i berget skulle kunna innebära risker för att radonhalter i närliggande bergborrade brunnar kan öka. Om verksamhetsdelar (till exempel återvinningen) ska flyttas inom verksamhetsområdet, och om det kan innebära risk för olägenhet (till exempel buller), ska kommunen informeras om det, samt ha möjlighet att yttra sig. Berget i Vändle bergtäkt innehåller höga halter av uran. När uran utsätts för luftens syre oxideras det och blir lättrörligt. Det betyder att uranet på täktens ytor och på lossbrutet berg kan lakas ut till vattnet i bergtäkten och kan i värsta fall pumpas ut i Vretabäcken. Det finns risk för att Havs- och vattenmyndighetens hårda gränsvärde för uran i vatten kommer att överskridas.

Sökandens bemötande Synpunkterna om radon fångas upp av det föreslagna prövotidsvillkoret. I övrigt har Swerock hänvisat till sitt bemötande av synpunkter från övriga motparter.

Enskilda och företag De enskilda och företag som har yttrat sig har i huvudsak lämnat följande synpunkter.

Skanova Skanova ingår i koncernen Telia Company. Ett av bolagen i koncernen har ett arrendeavtal med markägaren för placering av en teknikbod på fastigheten Hallstahammar för att möjliggöra för bolaget att placera antenner i den befintliga radiooch telekommunikationsmasten som finns på fastigheten. Markägaren har under året inkommit med en felaktig uppsägning av arrendeavtalet.

Sökandens bemötande Ägaren till har sagt upp arrendeavtalet för aktuellt område. Uppsägningen har bekräftats och därmed sagts upp på rätt sätt. Anläggningen är placerad inom ett område som ligger inom de sista brytetapperna för ansökt verksamhet. Brytning inom berört område förväntas ske efter cirka 10 12 år från det att Swerock har tagit tillståndet i anspråk. Avveckling av anläggningen som omfattades av

Sid 69 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

arrendeavtalen kommer därmed kunna ske i god tid innan aktiv brytning påbörjas på aktuell plats.

och De är nyinflyttade på Hallstahammar och har startat processen med nybyggnation mot bergtäktens håll. De har beviljats bygglov för två tomter på och och har planer på ytterligare tre tomter. Bergtäktens utökning västerut kommer att påverka deras planer på alla sett och vis. Fastigheternas värde kommer att reduceras. De hade inte räknat med sådant buller när de flyttade ut på landet. Tider för kross och arbete kan inte börja kl. 06 på vardagar. Det måste begränsas. Utökandet av bergtäkten kommer att avsevärt påverka boendekvalitet och vattenförsörjning då de planerade tomterna ligger 250 m från den tilltänkta bergtäkten. Finns det kontroller när sprängningar läggs ut på utestående part? De har byggnader som ligger närmare brottet. Men ändå görs mätningen på ett betongfundament längst bort på tomten som inte är anslutet till huset. De ser hur sprängningarna påverkar ekonomibyggnaden som är närmast när de står och jobbar där.

Sökandens bemötande Genomförd brunnsinventering visar att fastigheten har två borrade brunnar för permanentbostad respektive bevattning. Brunnar i anslutning till de nu avstyckade fastigheterna och har inte rapporterats av fastighetsägaren vid genomförd brunnsinventering och kan därför inte bemötas. Framtagen grundvattenmodellering visar på att ingen skadlig påverkan på enskilda brunnar förväntas uppstå.

Fastigheten , belägen cirka 240 meter från ansökt verksamhetsområdesgräns, har ingått i bullerutredningen. Beräknade bullernivåer visar att Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller kan innehållas med marginal vid denna bostad. Fastigheterna och är belägna cirka 390 respektive 350 meter från ansökt verksamhetsområdesgräns. Av resultatet från bullerberäkningarna framgår att det även vid aktuella bostäder är möjligt att innehålla föreslagna bullernivåer.

och ( )

Sid 70 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Som fastighetsägare, medborgare och föräldrar till ett 5 år gammalt barn förtjänar de en röst för alla oförutsedda effekter eller förändringar i deras vattenförsörjning eller andra miljömässiga effekter av Swerocks expansion av täkten. I andra länder är den minsta buffertzonen till täkter 1 kilometer. De är chockerade över att de först fick meddelande om att de var berörda för att senare bli exkluderade. Samrådet har inte tydligt angett om och när det skulle hållas möten med berörda. Swerock borde ha kommunicerat med närboende för flera år sedan och inte bara några månader innan deras planer på expansion.

Erbjudanden om kompensation om dricksvattnet påverkas gör dem bara mer oroliga. Det har inte presenterats någon plan för vad som kommer att göras om dricksvattnet påverkas. Deras brunn har inte provtagits. De är redan i dagsläget störda av buller, särskilt på morgonen. Störningarna har ökat de senaste åren eftersom träd som tidigare utgjorde en naturlig skyddszon nu har avverkats. En utökning av arbetstiden från kl. 06.00 till 22.00 kommer att vara mycket störande med konstant buller och trafik. De flyttade till landet för att få lugn och ro. Nu kommer deras livskvalitet att minska. Sprängningarna märks allt mer. Fönstren skakar, husgrunden rör sig och barn och hundar blir skrämda. De är oroliga för sprickor i grunden och risken för att radon frigörs. Det är starka vindar i området. Fönstren i ett av sovrummen där deras dotter ibland sover ligger mot öst i riktning mot täkten. I rummet har de observerat mer damm av en annan typ jämfört med övriga rum. De är oroliga för om dammet innehåller kristalliserad kiseldioxid som kan orsaka andningsbesvär och cancer. Barn är särskilt känsliga och har astma.

De har inte sett några förslag i underlaget för att skydda populationen av fladdermöss som finns i området. Utökningen innebär fler lastbilstransporter som bidrar till högre utsläpp av koldioxid. Träd som kan bidra till att ta upp koldioxiden huggs ner. Vretabäcken rinner 180 300 meter från den nya täktgränsen. Bäcken rinner genom jordbrukslandskap och har sitt utlopp i Mälaren. Hur påverkas bäcken av föroreningar från verksamheten? Under senare år har de observerat förändringar i vattnets kvalité, färg och mängd.

Sid 71 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

De har nyligen fått reda på att de tidigare ägarna till deras hus var medvetna om expansionsplanerna när huset såldes 2018. Om de hade vetat om planerna hade de aldrig köpt huset. Deras största investering och pensionsbesparing kommer att minska i värde om expansionen fortsätter. Finns det någon lösning eller kompensation för denna värdeminskning?

Sammantaget stödjer de inte expansionen. Även om det inte bor så många i området bör inte en enda familj drabbas av expansionen. Om täkter ska tillåtas expandera i bebodda områden måste det finnas en rimlig balans för boende, natur och den lokala miljön. Ekonomisk nytta bör aldrig vara viktigare än grundläggande mänskliga rättigheter till hälsa och välmående. De vill bli inkluderade i all typ av kompensation för oförutsedda händelser som direkt påverkar deras hälsa (luftkvalitet, vattenförsörjning och buller), deras familj eller värdet på deras fastighet.

Sökandens bemötande Fastigheten har enligt brunnsinventeringen en borrad brunn för hushållsbehov. Framtagen grundvattenmodellering visar på att ingen skadlig påverkan på enskilda brunnar förväntas uppstå. Eftersom ligger utanför beräknat påverkansområde för grundvattenavsänkning saknas det anledning att genomföra provtagningar avseende vattenkvaliteten i brunnen på fastigheten.

och Det finns ett starkt motstånd mot den utökade verksamheten från samtliga närboende (förutom de som sålt marken), och det är anmärkningsvärt att det inte har hållits något fysiskt möte under samrådsprocessen trots att önskemål framfördes om

trodde att det endast gällde inlämnandet av synpunkter och brunnsinventeringen. Detta försvårades av att många var lediga eller bortresta under jul- och nyårshelgerna.

De önskar att starkt bullrande verksamhet begränsas till måndag till fredag, mellan kl. 07.00 och 17.00. Redan i dag är verksamheten störande.

Sid 72 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Ansökan saknar specificerade gränsvärden och en detaljerad beskrivning av mätmetoder för och åtgärder för dammbekämpning. Det är viktigt att beskriva i detalj hur dammbekämpningen kommer att utföras och att den bästa tillgängliga tekniken används. De anser också att användning av Dust Foam-skumteknik bör vara ett krav för att minska effekterna av damm. Kravet att krossverket förblir på sin nuvarande plats och att man använder bästa möjliga teknik för att förhindra dammspridning bör också fastställas. Dammet från kvarts innehåller mycket små partiklar som kan fastna i lungorna och orsaka ärrbildning, vilket i sin tur minskar lungkapaciteten och leder till andningssvårigheter, andnöd och en ökad belastning på hjärtat. Dessutom ökar risken för sjukdomar som silikos (stendammlunga), KOL, lungcancer och andra former av cancer.

Först och främst föreslår de att gränsen för verksamheten inte utökas åt väster. Redan nu störs området av buller från krossverken och en förflyttning av gränsen mot Åskebro by skulle försämra situationen. För det andra föreslår de att gränsen mot Åskebro by minskas med cirka 130 meter. För närvarande finns det ingen skog som kan fungera som ljud- och dammskydd mot Åskebro By. Förslaget på minskat område motsvarar endast ca 4 % av det totala brytningsområdet. Det har väldigt liten betydelse för Swerock, men stor betydelse för de kringboende. Man bör även beakta att brottgränsen kommer väldigt nära bäcken.

En utökning av verksamhetsområdet får ekonomiska konsekvenser för fastighetsvärdena i de berörda områdena. När människor söker boende på landsbygden förväntar de sig inte att bo endast 350 meter från en bergtäkt. Flertalet av de närboende hade aldrig köpt fastigheter om de hade känt till denna möjlighet. Det är svårförståeligt att Sverige skulle tillåta en bergtäkt så nära bebyggelsen. Det är inte rimligt att en fastighetsägare utnyttjar sin fastighet på ett sätt som ger dem en stor ekonomisk vinning samtidigt som det väsentligt skadar närliggande fastigheter utan att dessa kompenseras för detta. I Danmark får fastighetsägare som ligger nära vindkraftverk årlig ersättning. Efter att ha haft samtal med fastighetsmäklare är det uppenbart att fastighetsvärdena kommer att minska och i vissa fall kommer det att bli mycket svårt att sälja fastigheter i området. Situationen kan liknas vid delexpropriation, där

Sid 73 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

marknadsvärdet före expropriationen beräknas utan hänsyn till verksamhetens påverkan och marknadsvärdet efter expropriationen (på den kvarvarande delen av fastigheten) beräknas med hänsyn till påverkan.

Sammanfattningsvis är de boende emot en utökning av bergtäkten som medför att stenbrottet kommer att ligga ca 350 meter från permanent bebyggelse. Det känns oskäligt att deras hem ska offras för att Sweroc ska kunna öka sina intäkter.

Sid 74 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

DOMSKÄL

Rådighet För att få bedriva vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (restvattenlagen) ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Swerock har yrkat tillstånd att få bedriva vattenverksamhet i form av att uppföra och bibehålla erforderliga anläggningar för att bortleda allt i täkten samt deponi inläckande ytoch grundvatten inom fastigheterna , och i Västerås kommun och fastigheterna , , och samt i Hallstahammars kommun. Kravet på rådighet gäller inom det område där vattenverksamheten bedrivs. Det finns inte något krav på rådighet för vattnet inom påverkansområdet för den sökta vattenverksamheten på det sätt som länsstyrelsen har invänt. Mark- och miljödomstolen bedömer att Swerock genom i målet ingivna nyttjanderättsavtal har sådan rådighet som krävs enligt restvattenlagen.

Tillåtlighet Ingen av remissinstanserna i målet har ifrågasatt tillåtligheten av verksamheten. Däremot har några enskilda motsatt sig en expansion av verksamheten. Mark- och miljödomstolen bedömer att de villkor som tillståndet förenas med och de åtaganden som Swerock har gjort innebär att påverkan från verksamheten får anses vara acceptabel för närboende. Sammantaget anser mark- och miljödomstolen att tillstånd kan ges i enlighet med Swerocks yrkanden. Nedan redovisar domstolen sin bedömning i några frågor som har betydelse för tillåtligheten.

Sevesodokument Mängden sprängmedel i täkten vid sprängning innebär att verksamheten omfattas av den lägre kravnivån enligt Sevesolagstiftningen. Enligt 8 § lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) ska ett handlingsprogram utarbetas. Mark- och miljödomstolen konstaterar att Swerock har lämnat in ett handlingsprogram, bilaga E till ansökan, och uppfyllt kraven enligt Sevesolagen.

Sid 75 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Slutförande av miljöbedömning och samråd Eftersom verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan har en specifik miljöbedömning gjorts. Bolaget har genomfört samråd enligt 6 kap. miljöbalken och Sevesolagen och har beaktat de synpunkter som har lämnats i samråden vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Domstolen bedömer att innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med de kompletteringar som bolaget har gjort under målets handläggning utgör ett tillräckligt underlag som möjliggör för domstolen att identifiera, beskriva och göra en slutlig och samlad bedömning av miljöeffekterna av den sökta verksamheten. Miljökonsekvensbeskrivningen kan därmed godkännas och miljöbedömningen slutföras.

Planer Ett tillstånd får enligt 2 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Verksamhetsområdet som ligger inom Västerås och Hallstahammars kommuner omfattas inte av några detaljplaner eller områdesbestämmelser.

Miljöbalkens hänsynsregler Mark- och miljödomstolen bedömer att Swerock genom beskrivningarna i ansökningshandlingarna och genom åtaganden och villkor har visat att kunskapskravet, försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, produktvalsprincipen samt hushållnings- och kretsloppsreglerna i 2 kap. 2 5 §§ miljöbalken är uppfyllda. Domstolen anser att Swerock i tillräcklig utsträckning har redovisat att det finns ett behov av både täktverksamhet samt deponi- och återvinningsverksamhet. Det får anses tillräckligt att bolaget på ett övergripande plan har redovisat behovet av en deponi. Det kan inte krävas att bolaget på ett mer precist sätt motiverar den ansökta mängden massor för deponering i förhållande till behovet. Domstolen anser också att den lokaliseringsutredning som Swerock har redovisat är tillräcklig. Sammantaget anser domstolen därmed att kravet på val av plats i 2 kap. 6 § miljöbalken är uppfyllt.

Sid 76 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Vattenverksamhet Swerock har åtagit sig att vid behov installera infiltrationsbrunnar i syfte att höja grundvattennivåer intill Mälarbanan. Länsstyrelsen anser att de föreslagna skyddsåtgärderna är tillståndspliktiga enligt 11 kap miljöbalken. Swerock anser att tillstånd inte krävs men yrkar tillstånd till vattenverksamhet för åtgärderna reservationsvis.

Swerock har genom denna dom yrkat och medgetts tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att inom verksamhetsområdet på de fastigheter som framgår av domslutet uppföra och bibehålla erforderliga anläggningar för att bortleda allt i täkten samt deponi inläckande yt- och grundvatten. Av Swerocks ansökan (punkt 8.6, aktbilaga 1) framgår att infiltrationsbrunnarna kommer att ligga inom sökt verksamhetsområde. Infiltrationen utförs genom uttag av grundvatten och återinfiltration av vattnet inom verksamhetsområdet. Mark- och miljödomstolen bedömer därmed att de föreslagna skyddsåtgärderna i form av infiltration intill Mälarbanan ingår i tillståndsgiven vattenverksamhet och att det därmed inte behövs något särskilt tillstånd.

Större vattensalamander Under målets handläggning har fråga uppkommit om verksamheten innebär en otillåten påverkan på större vattensalamander. Bolaget har på länsstyrelsens begäran kompletterat utredningen i denna del och frågan har diskuterats under huvudförhandlingen och i skriftväxling efter förhandlingen. Bolaget har efter dessa diskussioner föreslagit det åtagande som framgår av domslutet under rubriken åtaganden. Mark- och miljödomstolen anser att den utredning bolaget presenterat och åtagandet om skyddsbarriär innebär att verksamheten därmed inte utgör någon otillåten påverkan på större vattensalamander.

Grön sköldmossa Swerock har reservationsvis yrkat dispens enligt artskyddsförordningen för det fall mark- och miljödomstolen skulle göra en annan bedömning än Swerock avseende verksamhetens påverkan på arten grön sköldmossa. Frågan har inte närmare berörts av någon remissinstans under målets handläggning. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att grön sköldmossa finns inom verksamhetsområdet, men inte inom

Sid 77 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

brytområdet och att den är fridlyst men klassad som livskraftig. Den sammanfattande bedömningen i miljökonsekvensbeskrivningen (avsnitt 7.8.4) är att inga skyddsåtgärder behöver vidtas eftersom den planerade verksamheten inte bedöms medföra någon negativ påverkan på sköldmossans bevarandestatus vare sig nationellt eller regionalt samt att den inte heller bör påverkas lokalt.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att grön sköldmossa inte finns inom brytområdet men dock inom verksamhetsområdet. Verksamheten kommer sannolikt innebära en påverkan på mossans livsmiljö inom verksamhetsområdet. Med hänsyn till att mossan är livskraftig, förekommer lokalt och regionalt samt möjligheten för mossan att återetablera sig på platsen när området har efterbehandlats efter avslutad verksamhet anser domstolen att den ansökta verksamheten inte utgör en sådan påverkan på arten grön sköldmossa att förbudet i artskyddsförordningen aktualiseras.

Nämndens yrkanden om ändringar i tillståndets omfattning och bilagor Bolaget har ändrat fjärde punkten i yrkandet avseende täkt och återvinningsverksamhet i enlighet med nämndens synpunkter. Någon ändring i detta avseende är därmed inte påkallad. När det gäller nämndens påpekande om att domsbilagor över avfallskoder är onödigt detaljerade kan domstolen visserligen hålla med om denna synpunkt men anser inte att det finns tillräckliga skäl att ändra i bilagorna. Genom utformningen av tillståndsmeningen är det avfallskoderna som är av betydelse ur rättslig synpunkt. Övrig information i bilagorna är endast av informativ karaktär. Nämndens begäran om mer information om deponiområdets gränser har tillgodosetts genom den uppdaterade förteckningen med koordinater över samtliga gränspunkter för brytområdet, deponin och verksamhetsområdet som bifogas som domsbilaga 7.

Tillståndets begränsning i tid Tillstånd får tidsbegränsas enligt 16 kap. 2 § miljöbalken. Mark- och miljödomstolen anser att tillståndstiden för täktverksamheten ska bestämmas till 30 år i enlighet med Swerocks yrkande. Domstolen anser vidare att även återvinningsverksamheten och deponin ska tidsbegränsas. Domstolen anser att den av Swerock angivna tiden om 50 år är rimlig bland annat med hänsyn till de uppskattningar bolaget har

Sid 78 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

gjort om tillgång till massor och hur lång tid det kommer ta att fylla deponin. Med hänsyn till det nära samband som finns mellan deponin och återvinningsverksamheten anser domstolen att båda delarna ska tidsbegränsas till samma tid, dvs. 50 år.

Villkor, skyddsåtgärder och åtaganden Swerock har under målets handläggning justerat yrkanden, villkorsförslag och åtaganden efter inkomna synpunkter från motparter. Mark- och miljödomstolen bedömer att de villkorsförslag som yrkats av bolaget och medgetts av motparterna i huvudsak kan fastställas. För några av villkoren och vissa frågor som berör villkorsskrivningen redovisar domstolen sin bedömning enligt vad som framgår nedan.

Allmänna utgångspunkter vid villkorsskrivning En allmän utgångspunkt för all villkorsskrivning är att tillståndshavaren ska ha rättsliga och faktiska förutsättningar att klara de krav som villkoret innebär. Ett villkor måste vara klart och tydligt och utformat så att det inte råder någon tvekan om vad som krävs av tillståndshavaren. Det ska gå att objektivt fastställa när en överträdelse har skett (se bl.a. MÖD 2009:2). Villkor ska dessutom utformas så att de kan utgöra grund för att konstatera om en överträdelse har begåtts och i så fall också kunna ligga till grund för påföljder enligt sanktionssystemet (NJA 2006 s. 310).

Nämnden har inkommit med ett stort antal förslag på tillägg och ändringar av Swerocks villkorsförslag samt även föreslagit ett antal ytterligare villkor. Det har varit värdefulla synpunkter och Swerock har också i flera avseenden justerat villkorsförslag och yrkanden med anledning av synpunkterna. Mark- och miljödomstolen har också i vissa avseenden gjort justeringar av villkoren med anledning av nämndens synpunkter. I andra avseenden uppfyller inte nämndens förslag de generella krav som ställs vid utformning av villkor. Det är t.ex. ofta inte nödvändigt eller lämpligt att i ett villkor återge en bilaga till en föreskrift i sin helhet (se nämndens villkorsförslag f och h). Swerock är skyldig att följa föreskriften oavsett om den finns i ett villkor eller inte. En föreskrift kan också komma att ändras i framtiden. Med hänsyn till kravet på att det objektivt ska kunna fastställas om en straffsanktionerad överträdelse har ägt rum är det oftast inte heller lämpligt att i detalj i ett villkor beskriva hur ett visst utförande ska ske (se nämndens förslag på tillägg i

Sid 79 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

villkorsförslag 14). Dessutom har Swerock beskrivit i ansökan hur olika delar av verksamheten ska utföras. Det allmänna villkoret innebär att Swerock ska bedriva verksamheten i huvudsak i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan.

Information om sprängningar (villkorsförslag 5) Mark- och miljödomstolen konstaterar att Swerocks villkorsförslag är likalydande med det villkor som gäller enligt nuvarande tillstånd. Domstolen instämmer i Swerocks bedömning att det saknas skäl att nu ändra lydelsen av villkoret.

Arbetstider och buller (villkorsförslag 6 8) En begränsning av arbetstiderna som nämnden, Bygg- och miljönämnden i Hallstahammars kommun samt vissa närboende föreslår är en allt för ingripande åtgärd för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt bland annat med hänsyn till att vägbyggnads- och infrastrukturprojekt även sker nattetid. Miljönyttan med en begränsning av arbetstider för transporter kan även ifrågasättas med hänsyn till att väg 56 som transporterna sker via är relativt hårt trafikerad. Dessutom skulle en uppdelning av olika transporter på det sätt som nämnden föreslår vara svårt för verksamhetsutövaren att efterleva och tillsynsmyndigheten att kontrollera.

För anläggandet av bullervall yrkar länsstyrelsen att värdena enligt villkor 7 ska gälla i stället för Naturvårdverkets allmänna råd om buller från byggplatser. Markoch miljödomstolen konstaterar att bullervallen kommer att anläggas under en begränsad tid och att de arbeten som kommer att utföras motsvarar normal byggoch anläggningsverksamhet. De bulleralstrande arbetena kommer, till skillnad mot de sökta verksamheterna belägna inom området som avgränsas av bullervallen, inte att vara av kontinuerlig och stationär karaktär vilket gör att verksamma bullerreducerande åtgärder enligt domstolens bedömning blir orimligt komplicerade att åstadkomma och övervaka. Ett särskilt villkor för buller vid anläggande av bullervall är förenligt med praxis för täktverksamhet m.m. av den omfattning som är aktuell i detta mål. Att Swerocks utredningar visar att det lägre värdet enligt villkor 7 kan innehållas medför inte någon annan bedömning. Länsstyrelsens yrkande om att värdena enligt villkor 7 även ska gälla vid anläggande av bullervall avslås därför.

Sid 80 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen yrkar också att, i det fall domstolen ändå finner skäl att ange ett särskilt villkor för buller från anläggande av bullervallar, bullernivåer ska anges som begränsningsvärden. Domstolen bedömer att anläggandet av bullervallen och de arbeten som kommer att utföras inte skiljer sig från normal anläggningsverksamhet på så sätt att det finns anledning att använda begränsningsvärden i stället för riktvärden. Länsstyrelsens yrkande om begränsningsvärden ska därför avslås.

Geologisk barriär (villkorsförslag 19 och 20) Länsstyrelsen anser att den redovisning som bolaget ska lämna till tillsynsmyndigheten innan deponeringen påbörjas ska omfatta såväl den naturliga som den konstgjorda barriären samt att varje etapp av den geologiska barriären ska godkännas av sakkunnig. Bolaget har ändrat villkorsförslag 19 och 20 enligt länsstyrelsens synpunkter och föreslagit att villkoren skrivs ihop som ett nytt villkorsförslag 19. Mark- och miljödomstolen anser att villkor kan föreskrivas i enlighet med bolagets ändrade lydelse. Eftersom villkoret innehåller ett krav på en detaljerad beskrivning som ska godkännas av sakkunnig anser domstolen inte att det är nödvändigt att specificera vad en kvalitetssäkringsplan ska innehålla på det sätt som länsstyrelsen och nämnden föreslår. Det får anses vara tillräckligt att godkännande sker av sakkunnig och därmed inte nödvändigt att lägga till oberoende som nämnden och länsstyrelsen föreslår.

Kontrollprogram m.m. (villkorsförslag 23 och 24) Mark- och miljödomstolen anser att ett villkor om kontrollprogram lämpligen utformas som en sammanslagning av Swerocks och nämndens förslag. Villkor om ianspråktagande av tillstånd m.m. utformas som en sammanslagning av Swerocks uppgift under rubriken yrkanden om ianspråktagande av tillståndet och den första meningen i villkorsförslag 24.

Efterbehandling Swerock har kompletterat ansökan med principskisser avseende uppfyllnad av deponiverksamhet vid sceneriet att endast 50 % respektive 75 % av planerade massor inkommer till deponin. Swerock har även vid huvudförhandlingen beskrivit hur

Sid 81 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

sluttäckningen kan gå till. Med dessa kompletteringar och de villkor tillståndet förenas med anser mark- och miljödomstolen att länsstyrelsens synpunkter om redovisning av risken för spridning av förorenat material vid olika scenarier är tillräckligt tillgodosedd. Domstolen bedömer också att övervakningen av eventuell föroreningsspridning som kan kopplas till sluttäckningens olika etapper kan hållas flexibel och anpassas i kontrollprogrammet, som ska hållas aktuellt och kan justeras i samråd med tillsynsmyndigheten allteftersom verksamheten fortskrider.

PFAS I målet har SGI, nämnden och länsstyrelsen lyft frågan om reglering av verksamheten i olika avseenden för att motverka spridning av PFAS. SGI föreslår att tillståndet bör innehålla ett utredningsuppdrag att under en prövotid utreda hur PFASinnehållande avfall kan identifieras, hanteras och lagras så att påverkan på vatten minimeras och för att förhindra att PFAS sprids vidare vid försäljning av förädlade massor. Länsstyrelsen anser att PFAS bör ingå i prövotidsvillkoret. Nämnden instämmer i SGI:s och länsstyrelsens synpunkter. Swerock har motsatt sig SGI:s förslag och har inte heller i övrigt föreslagit några villkor eller annan särskild reglering i frågan.

Inledningsvis konstaterar mark- och miljödomstolen att det inte finns någonting i utredningen som talar för att eventuell förekomst av PFAS i de massor som bolaget kommer att hantera i verksamheten utgör ett hinder mot tillåtlighet. Det är inte heller någon av remissinstanserna som har ifrågasatt verksamhetens tillåtlighet. Frågan är därmed om PFAS på något sätt ska regleras i villkor eller inom ramen för prövotidsförfarandet.

Vid utformningen av villkor är miljöbalkens allmänna hänsynsregler styrande för vilka krav som kan ställas. Verksamhetsutövaren ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap. 3 § miljöbalken). Detta utifrån miljöbalkens allmänna syfte att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö (1 kap.

Sid 82 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

1 § miljöbalken). Det ska dock alltid göras en rimlighetsavvägning. Kraven i 2 kap. miljöbalken gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem (2 kap. 7 § miljöbalken).

Av kunskapskravet i 2 kap. 2 § miljöbalken framgår att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Som SGI påpekar har det först på senare år framkommit att det sker en oönskad spridning av PFAS i miljön bland annat från avfallshantering och deponier. Kunskaperna om förekomst och spridningsvägar för PFAS är fortfarande inte helt känt. Vid en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken instämmer mark- och miljödomstolen i Swerocks bedömning att SGI:s förslag om ett utredningsuppdrag är för långtgående att ställa på en enskild verksamhetsutövare. Däremot delar domstolens remissmyndigheternas uppfattning att frågan är viktig i förhållande till den verksamhet som Swerock bedriver vid Vändle bergtäkt.

En grundläggande fråga för att undvika att verksamheten vid Vändle bergtäkt bidrar till spridning av PFAS är en ändamålsenlig och tillräcklig reglering av mottagningskontrollen. Mark- och miljödomstolen har förenat tillståndet med sedvanliga villkor för mottagningskontroll. Swerock har också i ansökan redogjort för hur bolaget arbetar med mottagningskontrollen för att undvika att få in oönskade massor till verksamhetsområdet. Därtill är Swerock som verksamhetsutövare skyldig att följa relevanta bestämmelser om bland annat klassificering och kodning som följer av avfallslagstiftningen och författningsregleringen för deponier. Mark- och miljödomstolen anser att gällande författningsreglering, villkoren i detta tillstånd samt Swerocks rutiner för mottagningskontroll innebär att risken för att få in PFASförorenade massor får betraktas som förhållandevis liten. Men risken kan inte uteslutas. I denna bedömning har domstolen också beaktat att det ligger i verksamhetsutövarens intresse att inte få in PFAS-förorenade massor i verksamheten. Frågan är då om risken för att PFAS-föroreningar ändå kommer in i verksamheten motiverar någon särskild reglering.

Sid 83 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Med hänsyn till det generellt begränsade kunskapsunderlaget om PFAS och det begränsade underlag som finns i detta mål anser domstolen att det inte är lämpligt att i det nu meddelade tillståndet som får rättskraft enligt bestämmelserna i 24 kap. 1 § miljöbalken föreskriva slutliga villkor i fråga om PFAS. Domstolen har därför övervägt om PFAS bör ingå i prövotidsförfarandet eller om frågan bör lämnas oreglerad och därmed omfattas av tillsynen och verksamhetsutövarens egenkontroll. Med hänsyn till det begränsade kunskapsunderlaget och att frågan nu är uppmärksammad anser domstolen att fördelarna med att lämna frågan oreglerad överväger fördelarna med att reglera frågan. Tillsynsmyndigheten kan därmed i dialog med Swerock bland annat inom ramen för kontrollprogrammet adressera frågor om PFAS.

Kvalitet på massor och mottagningskontroll Länsstyrelsen och nämnden har haft invändningar om vilken kvalitet som ska gälla för massor som hanteras och vilka krav som ska ställas på mottagningskontroll. Nämndens förslag till reglering är i många delar för detaljerade och inte lämpligt att föreskriva som villkor. Mark- och miljödomstolen konstaterar att Swerock har gjort åtagande om kvalitet på massor och att tillsynsmyndigheten genom delegation har fått möjlighet att föreskriva om villkor för kontroll och dokumentation av inkommande massor. Domstolen bedömer att denna reglering är ändamålsenlig och tillräcklig. Med hänsyn till bland annat det Swerock anfört om hushållningsprincipen och en cirkulär användning av material anser mark- och miljödomstolen att länsstyrelsens förslag om att endast använda massor som understiger nivåerna för mindre än ringa risk ska avslås.

Nämndens villkorsförslag a (bullervallar) Swerock har åtagit sig att anlägga bullervallen i huvudsaklig överensstämmelse med ritning som bifogas denna dom som domsbilaga 6. Det saknas därmed skäl att villkorsreglera frågan på det sätt som nämnden föreslår.

Delegation Swerock har accepterat att villkor 12 gällande mottagningskontroll förenas med en delegation. Bland annat med hänvisning till nämndens synpunkter i denna fråga

Sid 84 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

anser mark- och miljödomstolen att en delegation med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken enligt vad som framgår av domslutet är lämplig.

Uppskjutna frågor Mark- och miljödomstolen anser att Swerocks förslag till utredningsvillkor på ett tillräckligt sätt tillgodoser länsstyrelsens och nämndens synpunkter på att vatten från olika delar av verksamheten ska hållas isär. Domstolen anser att övriga synpunkter från nämnden i denna del på ett tillräckligt sätt fångas upp av Swerocks förslag och inte motiverar en ändring av utredningsvillkoret. Frågan om PFAS har behandlats ovan under rubriken villkor, skyddsåtgärder och åtaganden. Mark- och miljödomstolen anser alltså att utredningsvillkoret kan utformas i enlighet med Swerocks förslag.

Länsstyrelsen saknar underlag för Swerocks förslag till slutliga villkor för utsläpp av överskottsvatten från täktverksamheten och den provisoriska föreskriften och har därför motsatt sig förslagen. Swerock har under huvudförhandlingen redovisat underlag till föreslagna utsläppshalter och påpekat att Swerock har lång erfarenhet av att bedriva bergtäktsverksamhet på platsen. Mark- och miljödomstolen instämmer i Swerocks bedömning och anser att det finns tillräckligt underlag för att föreskriva dels slutligt villkor för utsläpp av överskottsvatten från täktverksamheten, dels provisoriska föreskrifter för övriga delar av verksamheten i enlighet med Swerocks förslag. Swerock har godtagit länsstyrelsens synpunkt att även utsläppshalter för totalkväve och ammoniumkväve kan läggas till i den provisoriska föreskriften. Ett tillägg med dessa utsläppshalter ska därför göras i den provisoriska föreskriften med, som det får förstås, samma halter som yrkats i slutvillkoren för utsläpp från täktverksamheten.

Igångsättningstid och arbetstid Igångsättningstiden för den miljöfarliga verksamheten enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken bestäms lämpligen i enlighet med Swerocks yrkande, dvs. senast två år från den dag tillståndsdomen får laga kraft avseende täkt- och återvinningsverksamheten samt senast fem år från laga kraft avseende deponiverksamheten. Arbetstiden för utförande av vattenverksamheter enligt nämnda bestämmelse

Sid 85 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

ska fastställas till 10 år från den dag tillståndsdomen får laga kraft i enlighet med Swerocks yrkande.

Oförutsedd skada Med hänsyn till risken för påverkan på vissa brunnar har Swerock föreslagit att tiden för anmälan av oförutsedda skador ska sättas till 20 år räknat från utgången av den av domstolen bestämda arbetstiden. 20 år är den längsta tiden som domstolen kan förordna om i en tillståndsdom (se 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken). Mark- och miljödomstolen anser att bolagets yrkande ska fastställas.

Verkställighetsförordnande Huvudregeln är att ett tillstånd får tas i anspråk när det har fått laga kraft. Undantagsvis får domstolen dock besluta att ett tillstånd får tas i anspråk före nämnda tidpunkt. Verkställighetsförordnande får endast ges när det finns skäl till det. Verksamhetsutövarens intresse måste med viss marginal väga tyngre än de intressen som talar för att tillståndet får tas i anspråk först när det har fått laga kraft. Särskild hänsyn ska därvid tas till de skador på miljön som kan uppstå om tillståndet omedelbart tas i anspråk. (se NJA 2012 s. 623.). Ett skäl som talar emot ett verkställighetsförordnande är om tillåtligheten bestrids av sakägare och enskilda motstående intressen har viss tyngd (jfr. MÖD 2003:21 och 2003:52).

Swerock har som skäl för verkställighetstillstånd angett i huvudsak följande. Täktverksamhet har bedrivits i Vändle sedan 1990-talet. Nuvarande tillstånd beviljades år 2010 och täkten är av mycket stor betydelse för regionens materialförsörjning. Ändringstillståndet som meddelades 2018 medger ett större årligt uttag av bergmaterial inom det ursprungliga tillståndets ramar. Det finns nu endast en sprängning kvar av tillståndsgivna mängder bergmaterial. Om inte verkställighetsförordande medges kommer bergmaterialet ta slut under 2023. Losshållet och krossat material används bland annat till de två asfaltsverk som finns i täkten. Ett upphörande i täktverksamheten har en omedelbar konsekvens för regionens försörjning av krossat bergmaterial samt driften av asfaltverken. Om inte Vändle bergtäkt försörjer asfaltverken med bergmaterial kommer materialet behöva köpas in från annan täkt vilket leder till onödiga transporter och störningar på annan plats.

Sid 86 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

Länsstyrelsen och nämnden har tillstyrkt att verkställighetsförordnande ges. Det har inte framställts någon invändning mot ett verkställighetsförordnande av någon annan remissinstans eller part. Däremot har några enskilda motsatt sig en utökning av verksamheten. Mark- och miljödomstolen har ovan gjort bedömningen att de villkor som tillståndet förenas med och de åtaganden som Swerock har gjort innebär att påverkan från verksamheten får anses vara acceptabel för närboende. Med hänsyn till detta och de skäl som Swerock anger för ett verkställighetstillstånd, bedömer mark- och miljödomstolen att det finns skäl att tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att domen har fått laga kraft. Verkställighetsförordnande avseende täktoch återvinningsverksamheten samt vattenverksamheten ska därmed medges i enlighet med Swerocks yrkande.

Som villkor för verkställighet föreskriver mark- och miljödomstolen att Swerock ska ställa säkerhet för vattenverksamheten kopplat till verkställighetsförordnandet i enlighet med 22 kap. 28 § första stycket miljöbalken. Domstolen bedömer att beloppet kan uppgå till 50 000 kr i enlighet med bolagets yrkande.

Ekonomisk säkerhet för miljöfarlig verksamhet Enligt 9 kap. 6 e § miljöbalken får tillstånd till täkt ges endast om det för uppfyllandet av de villkor som ska gälla för tillståndet ställs säkerhet enligt 16 kap. 3 § miljöbalken. Säkerheten ska täcka kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda.

Swerock avser att efterbehandla deponin stegvis i fyra etapper och har därför föreslagit villkor för en succesiv nedtrappning av säkerhetens storlek. Mark- och miljödomstolen föreskriver ett sådant villkor i huvudsaklig överensstämmelse med bolagets förslag med tillägget att en sådan ansökan om nedtrappning ska prövas av mark- och miljödomstolen efter ansökan av bolaget.

Swerock har yrkat att säkerheten ska bestämmas till 19 000 000 kr och länsstyrelsen har yrkat att den bestäms till 20 900 000 kr. Skillnaden mellan beloppen är att länsstyrelsen vid sin beräkning har använt schablonbeloppet 4 kr/m för verksamhetsytan medan Swerock har använt ett fast belopp om 200 000 kr som inte tar hänsyn

Sid 87 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

till storleken på verksamhetsytan. Av Mark- och miljööverdomstolens dom den 3 april 2012 i mål nr M 6204-11 framgår att säkerheten inte enbart ska omfatta täktens brytningsområde för att vara betryggande utan även ska omfatta andra delar av verksamhetsområdet som nyttjas för täktverksamheten. Mark- och miljödomstolen bestämmer därför säkerheten till 20 900 000 kr i enlighet med länsstyrelsens yrkande.

Övriga yrkanden Övriga yrkanden eller förslag som inte tillgodosetts genom uttryckliga åtaganden från Swerocks sida eller annars behandlats i denna dom, ska avslås.

Prövningsavgift Swerock har inte haft någon invändning mot den preliminärt fastställda prövningsavgiften om 55 400 kr. Det har inte heller i övrigt framkommit några skäl för att ompröva avgiften. Vid en prövning enligt 9 kap. 3 § andra stycket förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, finner domstolen att avgiften ska fastställas slutligt till samma belopp. Avgiften har redan betalats.

Rättegångskostnader Enligt 25 kap. 2 § första stycket miljöbalken svarar sökanden i ansökningsmål om vattenverksamhet för sina egna och motpartens kostnader i mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsen har yrkat ersättning för rättegångskostnader om 25 000 kr avseende 32 arbetstimmar i den del målet avser vattenverksamhet. Swerock har medgett länsstyrelsen yrkande och ska därför ersätta länsstyrelsen för denna kostnad.

Sid 88 NACKA TINGSRÄTT DOM M 3193-23 Mark- och miljödomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 8 (MMD-01) Överklagande senast den 27 december 2023.

Christoffer Sheats Tony Persson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Christoffer Sheats, ordförande, och tekniska rådet Tony Persson samt de särskilda ledamöterna Anders Dahllöv och Inger Strömdahl.