NJA 2006 s. 524

Domskäl

Tingsrätten (ordförande rådmannen Monica Felding) anförde i dom den 27 oktober 2005:

Domskäl

K.M. och M.R. har erkänt gärningarna under åtalspunkterna 1 respektive 2. De har dock gjort gällande att det endast är tillgreppen under 1 a) och 2 a) som skall bedömas som stöld medan övriga tillgrepp skall bedömas som snatteri. - - -.

K.M. och M.R. har hörts över åtalet.

De har angående åtalspunkterna 1-2 i huvudsak berättat följande. De hade sällskap med en kamrat som kallas MC till Nova. De hade inte planerat att de skulle tillgripa några varor och vet inte hur det kom sig att det blev så. När de väl hade tagit de första sakerna och märkte att det gick bra så bara fortsatte de. På Spirit visade MC dem hur de skulle dra bort larmen från byxorna och skärpen. Detta gjorde de var för sig i olika provrum. De lade varorna de tog i sina medhavda vanliga väskor. I de affärer det fanns expediter i närheten täckte de varandra och hjälptes på så sätt åt att ta varorna.

- - -.

Tingsrättens bedömning

Åtalspunkterna 1-2

Genom K.M:s och M.R:s erkännanden och vad de i övrigt har berättat är det styrkt att de förfarit på sätt åklagaren påstått i gärningsbeskrivningen. De har således förövat flera på varandra följande tillgreppsbrott i samma köpcentrum. Gärningarna under 1 a) respektive 2 a) skall såväl med hänsyn till det tillgripnas värde som till att larmbrickorna avlägsnats från varorna bedömas som stöld. När det gäller övriga tillgrepp har dessa var för sig ett lägre värde än det som normalt medför att ett butikstillgrepp skall bedömas som stöld. Tillgreppen har inte präglats av någon större förslagenhet. Tingsrätten anser inte heller att det sammanlagda värdet av det tillgripna är så högt att var och en av gärningarna under 1 b)-h) respektive 2 b)-e) av det skälet bör bedömas som stöld. Vid en helhetsbedömning anser tingsrätten att brotten i dessa fall är ringa och att de därför är att bedöma som snatteri.

- - -.

Påföljd

Påföljden för både K.M. och M.R. bör bestämmas till dagsböter.

- - -.

Domslut

Domslut

Tingsrätten dömde K.M. enligt 8 kap. 1 och 2 §§ BrB för stöld och snatteri samt M.R. enligt 8 kap. 1 och 2 §§ och 9 kap. 6 § första stycket 1 BrB för stöld, snatteri och häleri, envar till 100 dagsböter å 30 kr.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Staffan Anderberg och Björn R. le Grand, referent, tf. hovrättsassessorn Anne Zeift samt två nämndemän) anförde i dom den 20 december 2005:

Hovrättens domskäl

I enlighet med tingsrättens dom skall K.M. och M.R. dömas för de åtalade gärningarna. Hovrätten delar tingsrättens uppfattning, att gärningarna enligt åtalspunkterna 1 a) och 2 a) skall bedömas som stöld - - -. Målet här gäller om även de övriga tillgreppsbrotten skall bedömas som stöld eller, som tingsrätten funnit, snatteri.

Utgångspunkten vid rubriceringen av brott är att brottets svårhet skall bedömas med beaktande av omständigheterna vid detta utan att domstolen sneglar på andra brott som den tilltalade begått. I fråga om vissa brottstyper framgår emellertid av straffbudet att återfall kan utgöra en grund för att bedöma brottet svårare än annars. Detta gäller t.ex. brottet olovlig körning. I fråga om andra brottstyper kan även av straffbudet framgå att det finns skäl hänföra brottet till en högre svårhetsgrad när detta varit ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning. Detta gäller t.ex. grovt skattebrott.

Sådana butikstillgrepp som K.M. och M.R. gjort sig skyldiga till bedöms i första hand med utgångspunkt från det tillgripnas värde. En värdegräns på omkring 800 kr gäller därvid. Tillgrepp som avsett lägre värden rubriceras som snatteri, högre som stöld. Övriga omständigheter vid brottet kan dock föranleda att ett tillgrepp som avsett mindre värden ändå bedöms som stöld. Det kan vara att tillgreppet präglats av ett större mått av förslagenhet än vad som är normalt, exempelvis när gärningsmannen haft med sig ett särskilt verktyg för att kunna avlägsna larmbrickor. Sådana omständigheter vid gärningen vittnar om gärningsmannens förslagenhet och är ett tecken på planering, ofta syftande till en mera omfattande - systematisk - tillgreppsbrottslighet.

De tillgrepp i olika butiker som åklagaren nu yrkat skall bedömas som stöld i stället för som snatteri har var för sig avsett värden som ligger klart under den angivna värdegränsen. Tillgreppen enligt åtalspunkterna 1 b)-1 h) har således gällt värden från 50 till 598 kr, enligt åtalspunkterna 2 b)-2 e) från 19 till 447 kr. Tillgreppen har inte föregåtts av någon planering utan inletts av en impuls. De vittnar inte om någon förslagenhet. Snarare ger de intryck av att vara utslag av ungdomligt oförstånd. Det sammanlagda värdet av vad K.M. respektive M.R. tagit föranleder inte heller att tillgreppen bör bedömas allvarligare än snatteri. Hovrätten finner därför att ifrågavarande butikstillgrepp, som tingsrätten också ansett, bör bedömas som snatteri.

Hovrättens domslut

Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Domskäl

HD (justitieråden Regner, Victor, Nyström, Calissendorff och Virdesten, referent) meddelade den 13 september 2006 följande dom:

Domskäl

K.M. och M.R. skall, i enlighet med hovrättens i dessa delar inte överklagade dom, dömas till ansvar för de gärningar som åtalet omfattar. Frågan i HD är hur de tillgreppsbrott som de gjort sig skyldiga till skall rubriceras samt vilken påföljd som skall bestämmas för brottsligheten.

Den 10 augusti 2005 besökte K.M. och M.R. köpcentret Nova i Lund tillsammans med en yngre kamrat. Enligt vad de uppgivit anlände de till köpcentret kring halv ett och lämnade det kring halv fem. Under besöket tillgrep K.M. varor från åtta av butikerna i centret till ett sammanlagt värde om 3 840 kr och M.R. varor från fem av butikerna till ett sammanlagt värde om 2 759 kr. Från en av butikerna tillgrep var och en av flickorna varor till ett värde som klart överstiger den s.k. snatterigränsen. Dessa tillgrepp har av underrätterna bedömts som stöld medan tillgreppen från övriga butiker, som avsett varor till ett värde mellan 19 och 598 kr, har bedömts som snatteri. Riksåklagaren har gjort gällande att det varit fråga om systematiska tillgrepp som präglats av förslagenhet och att hela förfarandet bör bedömas i ett sammanhang varvid det sammanlagda värdet på de tillgripna varorna bör vara avgörande för rubriceringen.

Innan frågan om rubriceringen av ett gradindelat brott prövas kan ställning behöva tas till hur många brott som det åtalade förfarandet innefattar. Några generella regler för vad som utgör en brottsenhet finns inte. När det gäller olovliga tillgrepp är det i allmänhet det rums- och tidsmässiga sambandet som är avgörande. Vid butikstillgrepp är emellertid varje fullbordat sådant tillgrepp (jfr NJA 1972 s. 253) regelmässigt att bedöma som ett särskilt brott även om den tilltalade under en kort tidsrymd tillgripit varor från flera olika närliggande butiker. Vart och ett av de olika tillgrepp som åtalen mot K.M. och M.R. avser bör i enlighet härmed bedömas som ett särskilt brott.

Enligt 8 kap. 2 § BrB skall den som begått ett brott som uppfyller rekvisiten för stöld dömas för snatteri om brottet är att anse som ringa med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet. Vid butikstillgrepp, där omständigheterna ofta är likartade, är i allmänhet värdet av det tillgripna helt avgörande. Överstiger värdet den s.k. snatterigränsen döms regelmässigt för stöld medan brottet annars betecknas som snatteri. Som framgår av lagtexten är det emellertid inte uteslutet att ett butikstillgrepp kan bedömas som stöld trots att värdet av det tillgripna ligger under snatterigränsen. En förutsättning för detta får emellertid anses vara att det vid tillgreppet förelegat särskilda, försvårande omständigheter. Vad som närmast torde kunna komma ifråga är fall där tillgreppet präglats av systematik i den meningen att det kan sägas ha ingått som ett led i en brottslig verksamhet som varit noga planlagd eller där tillgreppet på annat sätt präglats av särskild förslagenhet, exempelvis genom användning av för ändamålet speciellt utformade hjälpmedel.

Riksåklagaren har bl.a. framhållit att K.M. och M.R. avlägsnat larmbrickor i den butik där tillgreppen avsåg varor över snatterigränsen och att de vid ett par av tillfällena täckt varandra för att undgå uppmärksamhet. Varken dessa omständigheter eller vad som i övrigt framkommit i målet är dock tillräckligt för att anse att alla de tillgrepp som K.M. och M.R. gjort sig skyldiga till präglats av någon systematik eller förslagenhet i den nyss angivna meningen. Frågan är istället närmast den om den omständigheten att ett butikstillgrepp ingår i en serie tillgrepp som sammantagna avser värden till ett belopp som överstiger snatterigränsen bör anses vara tillräcklig för att tillgreppet skall rubriceras som stöld oberoende av det tillgripnas värde i det enskilda fallet.

En sådan ordning medför emellertid ofrånkomligen gränsdragningsproblem när det gäller exempelvis vilka krav som bör ställas på antalet tillgrepp och sambandet mellan dem, som måste anses stå i strid med intresset av ett enhetligt och lättillämpat regelsystem för butikstillgrepp. Det kan inte heller sägas föreligga något behov från påföljdssynpunkt av att kunna uppgradera enskilda butikstillgrepp. Redan straffskalan för snatteri ger utrymme för att bedöma att ett tillgrepp har ett straffvärde motsvarande upp till sex månaders fängelse (jfr också 26 kap. 2 § BrB).

Sammantaget finner HD att det i målet inte framkommit några sådana omständigheter som kan ge anledning att rubricera tillgreppen på annat sätt än underrätterna gjort.

När brotten begicks hade K.M. nyss fyllt 17 år och M.R. var 15 år. Redan de såsom stöld bedömda tillgrepp som var och en av dem gjort sig skyldiga till skulle, om brotten hade begåtts av en vuxen person, få anses ha ett straffvärde som motsvarar fängelse i en månad. Med beaktande härav och att bägge förutom för dessa tillgrepp skall dömas för också annan brottslighet av inte obetydligt straffvärde finner HD inte anledning att ändra den av hovrätten bestämda påföljden (jfr NJA 2005 s. 878). Hovrättens domslut skall därför fastställas.

Domslut

Domslut

HD fastställer hovrättens domslut.