NJA 2007 s. 309

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Ann-Britt Jansson) anförde i beslut den 28 augusti 2003:

Skäl

Enligt 1 kap. 3 § TF gäller att för missbruk av tryckfriheten får inte någon fällas till ansvar eller åläggas ersättningsskyldighet i annan ordning eller annat fall än som följer av TF. En motsvarande grundsats får anses gälla, vilket framgår av 1 kap. 4 § YGL, beträffande missbruk av yttrandefriheten som faller under YGL. Grundsatsen innebär hinder att uppta förfaranden som är att betrakta som brott mot yttrandefriheten ävensom enskilda anspråk på grund därav i annan ordning än som följer av YGL samt att yrkanden därom skall avvisas. P.A. och medparter har begärt att deras talan skall tas upp till prövning inom ramen för den allmänna brottmålsprocessen och inte i den för yttrandefrihetsmål stadgade ordningen. Därigenom aktualiseras en fråga om rättegångshinder som rätten har att uppta även utan yrkande.

Kärandenas talan avser brotten förtal och förolämpning samt skadestånd grundade på dessa brott. Enligt 5 kap. 1 § YGL och 7 kap. 4 § TF utgör brotten yttrandefrihetsbrott om de begåtts i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag. Skadestånd får inte dömas ut på grund av innehållet i ett radioprogram eller en teknisk upptagning i andra fall än när framställningen innefattar ett tryckfrihetsbrott. Vidare är enligt 1 kap. 9 § YGL grundlagens föreskrifter om radioprogram tillämpliga också när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för ett radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor på särskild begäran tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur ett register med upptagningar för automatisk databehandling under förutsättning att mottagaren inte kan ändra innehållet i registret (databasregeln).

Såsom framgått av redovisningen av bakgrunden har HD funnit att bilageregeln i TF inte är tillämplig på det påtalade tillhandahållandet av artiklarna i PressText. För tingsrätten återstår härnäst att ta ställning till om databasregeln är tillämplig på tillhandahållandet av artiklarna.

I målet är beträffande sakförhållandena rörande Pressens Bild och databasen i fråga följande upplyst: Pressens Bild och AB Kvällstidningen Expressen ägs av Bonnierkoncernen. Pressens Bild är en särskild affärsenhet och handhar material publicerat i periodiska skrifter. På Expressens uppdrag hanteras bl.a. material som varit publicerat i Expressen. Senast dagen efter utgivningen av en tryckt skrift sänds allt redaktionellt material som varit föremål för publicering från en tidningsredaktions server till en server hos Pressens Bild. Sändningen är elektronisk och består av komprimerade datafiler. Någon ändring av textinnehållet i förhållande till innehållet i den tryckta periodiska skriften sker inte och materialet från Expressen hålls avskilt i egna filer. Textinnehållet ändras alltså aldrig. Däremot kan en särskild notering göras vid sidan om texten exempelvis om det i efterhand förekommit att ett namn stavats fel. Tekniskt betingade skillnader förekommer vad avser sådant som layout, grafik, typsnitt och faksimil. Bilder förekommer inte i datafilerna. Hos Pressens Bild sker en konfiguration av översända datafiler, innan texterna görs tillgängliga i databasen som internt benämns PressText. Vid införandet av texter från Expressen förses varje text med en logisk märkning och identifiering i form av läsbar uppgift som anger när och var texten publicerades. Detta gör det möjligt att fastställa vem som varit ansvarig utgivare av texten. De texter som härrör från tidningen i fråga avskiljs i egna filer. Sökning på ett samlat sätt kan ske uteslutande i textmaterial som varit publicerat i tidningen. Via Internetuppkoppling som bl.a. skolor och bibliotek har mot PressText kan enskilda användare/läsare ta del av tillgängliga texter. Gränssnittet i PressText är så utformat att uppgift om bl.a. från vilken periodisk skrift texten härrör och i vilken sektion och sida i den periodiska skriften texten publicerats alltid framgår. Pressens Bild saknar rätt att göra ändringar i textinnehållet. I Pressens Bilds uppdrag, exempelvis för Expressen, ingår endast åtaganden av teknisk art. Användarna av PressText saknar möjlighet att påverka eller ändra databasens innehåll. Besluten att publicera artiklarna i papperstidningen respektive elektroniskt i databasen PressText har i varje enskilt fall fattats av den vid publiceringstillfället utsedde ansvarige utgivaren för Expressen. Expressen råder självständigt över alla beslut som rör när och hur länge visst material skall hållas tillgängligt i PressText.

Bedömning

Tingsrättens tidigare prövning av avvisningsfrågan under annan ordförande har inneburit att tingsrätten funnit att bilageregeln i TF omfattat också ett tillhandahållande enligt databasregeln av innehållet i en periodisk skrift. Som ett led i den tidigare prövningen har tingsrätten alltså funnit databasregeln tillämplig på tillhandahållandet av ifrågavarande artiklar i PressText. Sedan HD, som inte godtagit detta resonemang, visat målet åter till tingsrätten, har rätten på nytt att ta ställning till om databasregeln är tillämplig på nämnda tillhandahållande. För att databasregeln ska vara tillämplig krävs att databasen drivs av ett massmediaföretag såsom bl.a. en redaktion för en tryckt periodisk skrift. Det kan hävdas att en strikt tillämpning av regeln bör medföra att den inte är tilllämplig när databasen tillhandahålls av en särskild juridisk person som inte är en tidningsredaktion eller ett annat massmediaföretag som anges i 1 kap. 9 § YGL. I detta fall kan dock konstateras att Expressen är delägare till Pressens Bild som liksom Expressen ingår i Bonnierkoncernen. Mediegrundlagsutredningen har också ansett att ett formalistiskt synsätt inte är motiverat på området (SOU 2001:28 s. 198 f.). I prop. 2001/02:74 s. 46 har departementschefen anslutit sig till detta genom att framhålla att sakliga förhållanden och inte formella bör vara avgörande i det enskilda fallet. Utredningen i målen får anses utvisa att Expressen självständigt förfogar över vilket material som skulle tillhandahållas i PressText. Tidningen råder också över beslut som rör när och hur länge ett visst material skall hållas tillgängligt i PressText. Pressens Bild tillhandahåller erforderlig datateknisk utrustning och viss administration i förhållande till mottagarna men förvärvar inte någon upphovsrätt, äganderätt eller förfoganderätt till texterna. Förhållandena är enligt tingsrättens mening sådana att det får anses att det är Expressen som i YGL:s mening tillhandahåller allmänheten upplysningar ur ifrågavarande databas. Beträffande frågan vad som skall anses utgöra en databas när material från flera olika periodiska skrifter, som i detta fall, finns på samma Internetadress har Mediegrundlagsutredningen gett uttryck för att innehållet ur en periodisk skrift får anses utgöra en egen databas om det finns avskilt i en egen fil så att det är naturligt att betrakta det som en egen enhet. Tingsrätten ansluter sig till detta synsätt och konstaterar att förhållandena i detta fall är sådana att materialet, som kommer på fil från Expressen och hålls samlat i PressText, är att anse som en egen databas. Det råder heller inte någon tvekan om att upplysningarna ur den aktuella databasen tillhandahålls allmänheten på särskild begäran vilket också är en förutsättning för att databasregeln skall vara tillämplig. Det är vidare klarlagt att varken Pressens Bild eller allmänheten kan ändra innehållet i registren. På grund av det anförda, och då vad som i övrigt framkommit i målen inte medför någon annan bedömning, finner tingsrätten att databasregeln i 1 kap. 9 § YGL är tilllämplig på ifrågavarande texter. Den talan som riktas mot H.K. och Pressens Bild får därför endast föras i den ordning som följer av YGL. Vid denna bedömning saknas anledning pröva om databasregeln är direkt tillämplig på Pressens Bild såsom bl.a. ett företag för yrkesmässig framställning av tekniska upptagningar. Det saknas också skäl att pröva övriga av H.K. och Pressens Bild framställda yrkanden och åberopade grunder.

Den av P.A. och medparter förda talan bör avvisas såsom väckt i fel ordning.

Domslut

Tingsrättens avgörande

Tingsrätten avvisar den talan som envar av kärandena fört mot H.K. och Pressens Bild AB.

Domskäl

HD (justitieråden Göran Regner, Dag Victor, Ann-Christine Lindeblad, Ella Nyström, referent, och Per Virdesten) meddelade den 14 maj 2007 följande slutliga beslut:

Skäl

HD har att pröva om 1 kap. 9 § YGL, den s.k. databasregeln, är tillämplig på de ifrågavarande artiklarna i PressText vilka tillhandahölls under tiden den 22 augusti 1996-den 10 april 2002. Enligt bestämmelsen i dess lydelse mellan den 1 januari 1999 och den 31 december 2002 skall lagens föreskrifter om radioprogram tillämpas när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor på särskild begäran tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur ett register med upptagningar för automatisk databehandling. Det gäller dock inte om den mottagande kan ändra innehållet i registret. - Såvitt här är av intresse hade bestämmelsen samma sakliga innehåll före den 1 januari 1999.

I nuvarande lydelse av YGL används termen databas, vilken sakligt inte torde skilja sig från uttrycket register med upptagningar för automatisk databehandling. I fortsättningen används här ordet databas.

H.K. och Pressens Bild har i första hand gjort gällande att det är redaktionen för den periodiska skriften tidningen Expressen som tillhandahållit de ifrågasatta artiklarna i PressText på sätt som skyddas av databasregeln.

På grundval av det som tingsrätten och hovrätten har funnit utrett om sakförhållandena utgår HD från i huvudsak följande omständigheter. Artiklarna tillhandahölls på Internet genom databastjänsten PressText som bedrevs av Pressens Bild. De hade varit publicerade i Expressen. Allt redaktionellt material som varit publicerat i Expressen sändes senast dagen efter utgivningen, i oförändrat skick, på elektronisk väg i form av komprimerade datafiler till en server hos Pressens Bild. I anslutning till artiklarna angavs att de publicerats i Expressen samt datum för publiceringen. Pressens Bild hade inte rätt att göra ändringar i artikeltexten. Expressens redaktion bestämde självständigt när och hur länge visst material skulle hållas tillgängligt i PressText. Pressens Bild och Expressens ägare var skilda juridiska personer, låt vara att det vid den tid målet rör fanns ett ägarsamband mellan företagen. Pressens Bild hanterade i PressText även material publicerat i andra periodiska skrifter än Expressen.

Databasregeln är enligt vad som uttalades vid dess tillkomst (se prop. 1990/91:64 s. 63 ff.) tänkt att vara ett komplement till den s.k. bilageregeln (1 kap. 7 § andra stycket TF) som HD i NJA 2003 s. 31 fann inte vara tillämplig på sådant tillhandahållande ur en databas som avses i databasregeln. Bilageregeln ger t.ex. en dagstidning möjlighet att under samma ansvarsregler som gäller för den periodiska skriften tillhandahålla hela eller delar av dennas innehåll i oförändrat skick genom ett radioprogram eller en teknisk upptagning. Genom databasregeln skall redaktionellt material hos en tidning, vilket inte redan publicerats i tidningen, kunna få ett motsvarande skydd som tryckt information. Också tidningens ”pressklipp” i elektronisk form omfattas - sett i belysning av HD:s ställningstagande i NJA 2003 s. 31 - av databasregeln, i vart fall så länge det är tidningen själv som har databasen hos sig. En viktig del av motivet till regeln är behovet av skydd för nyhetsförmedlingens källor. Den krets av aktörer som databasregeln ursprungligen tog sikte på och som skulle tillhandahålla informationen anslöt till bestämmelsen i 1 kap. 2 § YGL om vilka som utgör mottagare av uppgifter som omfattas av meddelarfrihet.

Bedömningen av om databasregeln är tillämplig i ett fall som det förevarande är beroende av vem som skall anses ha tillhandahållit informationen. Genom att det i regeln används uttrycket tillhandahålla kan det därmed avses något annat än det faktiska utsändandet av informationen (jfr att det i 1 kap. 6 § YGL talas om sändningar av radioprogram vilka uppenbarligen inte behöver tekniskt omhänderhas av programföretaget). Avgörande för bedömningen bör därför inte vara var databasen kan sägas vara placerad eller om databasverksamheten är förlagd till en särskild juridisk person. I stället får anses mest förenligt med de intressen som grundlagarna bygger på, inte minst intresset av att källskyddet bevaras, att den som faktiskt råder över informationen i databasen också betraktas som den som tillhandahåller den. Ett sådant mindre formalistiskt synsätt överensstämmer med det synsätt som för dessa frågor i ett senare lagstiftningsärende (som inte innebar någon lagändring i nu aktuellt avseende) förespråkades av Mediegrundlagsutredningen (SOU 2001:28 s. 198 f.) och till vilket departementschefen i huvudsak anslöt sig (prop. 2001/02:74 s. 46 f.). (Jfr även NJA 2001 s. 445 och 2004 s. 574.)

Vad nu sagts pekar mot att redaktionen för tidningen Expressen, som har gjort det redaktionella urvalet vid publiceringen av artiklarna och som behållit kontrollen över materialet, skall anses ha tillhandahållit allmänheten Expressenartiklarna i PressText. Annat har inte framkommit än att informationen ur databasen tillhandahållits på särskild begäran och att mottagaren inte kunnat ändra innehållet.

Av 4 kap. 1 § YGL följer att en databas som har grundlagsskydd skall ha en utgivare som ansvarar för innehållet och som utses av den som bedriver tillhandahållandet av informationen ur databasen. Härav följer i sin tur att en sådan databas bara kan ha ett enda massmedieföretag som huvudman. En databas där information från flera sådana företag samlats går därför inte att förena med det yttrandefrihetsrättsliga regelsystemet. I YGL finns inte någon bestämmelse om hur avgränsningen mellan olika databaser skall göras. I ett något annat sammanhang (beträffande frågan om hur man skall skilja en databas från en annan när det gäller databaser där användaren/informationsmottagaren kan ändra i innehållet) har anförts att det får anses utgöra en databas om det med hänsyn till hur innehållet är ordnat på databasadressen är naturligt att betrakta den som en enhet (SOU 2001:28 s. 202). Samma synsätt bör kunna anläggas i förevarande sammanhang.

I det nu aktuella fallet visar utredningen följande om hur innehållet på databasadressen http://www.prb.se var ordnat. En startsida hade en lista på de tidningar m.m. som var källor till PressText och en ”starta sökning”-funktion. På sidan för denna funktion kunde fritextsökning göras, eventuellt begränsad till viss tidsperiod, med val av en eller flera källor (t.ex. alla källor eller Expressen), namn, upphov (t.ex. artikelförfattare), avdelning (t.ex. ekonomi) och format för träffar (t.ex. antal träffar per sida). På sidan för en viss artikel som visades angavs bl.a. källa (t.ex. Expressen), avdelning (t.ex. NYH) och datum.

Mot bakgrund av det som tidigare anförts om syftet med databasregeln får det anses naturligt att betrakta innehållet i den samling av datafiler som innehållit Expressenartiklar som en enhet i PressText och alltså som en egen databas som var skild från motsvarande databaser med innehåll hämtat från andra källor och vars innehåll tillhandahölls av Expressens redaktion.

Det anförda innebär att det av P.A. och medparter påtalade tillhandahållandet av artiklar skall anses omfattas av YGL:s skydd, varför överklagandet skall lämnas utan bifall. Hinder mot denna utgång kan inte anses föreligga på grund av Europakonventionen, något som P.A. och medparter har hävdat.

Domslut

HD:s avgörande

HD avslår överklagandet.