lagen.nu

NJA 2007 s. 309

Tidningsartiklar som ingått i en databastjänst har ansetts ha tillhandahållits allmänheten av tidningens redaktion och därigenom vara omfattade av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen trots att databastjänsten bedrevs av en särskild juridisk person och inte av tidningen. Datafilerna med tidningsartiklarna har ansetts utgöra en egen databas skild från motsvarande databaser i tjänsten vilkas innehåll hämtats från andra källor.

P.A. och fyra andra personer väckte i särskilda mål vid Stockholms tingsrätt talan mot Pressens Bild AB och bolagets verkställande direktör H.K. De yrkade att H.K. skulle dömas för förtal eller, i andra hand, för förolämpning samt att bolaget och H.K. skulle åläggas att solidariskt utge skadestånd till dem. Till grund för sin talan åberopade de att Pressens Bild genom databaspublicering på Internet hade tillhandahållit artikeltexter i vilka de utpekades som brottsliga och klandervärda i sitt levnadssätt.

H.K. och Pressens Bild yrkade att käromålen skulle avvisas. De gjorde i första hand gällande att den s.k. bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF var tillämplig på yttrandena. Om bilageregeln inte ansågs tillämplig kunde 1 kap. 9 § andra stycket YGL vara tillämplig.

Tingsrätten avvisade i beslut den 21 november 2001 kärandenas talan. Tingsrätten fann att bilageregeln i 1 kap. 7 § TF var tillämplig på de ifrågavarande texterna och att den talan som kärandena förde därför endast fick föras i den ordning som följer av TF. Kärandenas talan mot H.K. och Pressens Bild hade alltså väckts i fel ordning. Tingsrättens beslut överklagades till Svea hovrätt, som i beslut den 25 mars 2002 instämde i tingsrättens bedömning och avslog överklagandena.

Hovrättens beslut överklagades till HD. HD fann i beslut den 29 januari 2003 att bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF inte var tillämplig i målet. Vid denna bedömning kvarstod ytterligare frågor att pröva, däribland frågan om databasregeln i 1 kap. 9 § YGL var tillämplig på det påtalade tillhandahållandet av artiklarna. Det borde enligt HD ankomma på tingsrätten att pröva dessa frågor. Med ändring av hovrättens beslut undanröjde HD därför tingsrättens beslut och visade de överklagade målen åter till tingsrätten för fortsatt behandling. (NJA 2003 s. 31.)

Stockholms tingsrätt

Efter målets återupptagande yrkade H.K. och Pressens Bild att tingsrätten skulle ogilla, alternativt avvisa P.A:s och medparters talan.

H.K. yrkade i andra hand, för den händelse tingsrätten skulle finna att H.K. hade att svara för omstämda yttranden, att tingsrätten skulle avvisa P.A:s och medparters talan såvitt gällde påståendena om förtal, grov förolämpning och förolämpning.

P.A. och medparter bestred avvisning och yrkade att tingsrätten skulle pröva målet i sak enligt den för allmänna brottmål stadgade ordningen.

H.K. och Pressens Bild anförde som grund för ogillande alternativt avvisande bl.a.: Den databas som målet rör, här benämnd PressText, är till sin tekniska konstruktion och sitt innehåll en sådan databas som avses i den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL. Sändningarna från PressText tillhandahålls allmänheten med hjälp av elektromagnetiska vågor på särskild begäran. Mottagarna av sändningar ur PressText saknar möjlighet att göra ändringar i databasen. Tillhandahållandet av de uppgifter som satts i fråga av P.A. och medparter omfattas av databasregeln. Tillhandahållandet till allmänheten skall i databasregelns mening i första hand anses ha skett i verksamhet som bedrivs av annan än Pressens Bild. Under sådana förhållanden förhindrar exklusivitetsgrundsatsen i 1 kap. 4 § YGL och ansvarighetsreglerna i YGL att P.A:s och medparters talan kan föras mot H.K. och Pressens Bild. Talan kan därför inte till någon del bifallas. Skulle tingsrätten finna att H.K:s och Pressens Bilds ansvarsfrihet enligt 6 kap. och 8 kap. YGL i förening med förfarandereglerna innebär att talan skall avvisas yrkar de att så sker.

P.A. och medparter anförde som grund för bestridandet av avvisningsyrkandet att databasregeln inte var tillämplig i målet och därmed heller inte reglerna i YGL.

Tingsrätten (rådmannen Ann-Britt Jansson) anförde i beslut den 28 augusti 2003:

Skäl

Enligt 1 kap. 3 § TF gäller att för missbruk av tryckfriheten får inte någon fällas till ansvar eller åläggas ersättningsskyldighet i annan ordning eller annat fall än som följer av TF. En motsvarande grundsats får anses gälla, vilket framgår av 1 kap. 4 § YGL, beträffande missbruk av yttrandefriheten som faller under YGL. Grundsatsen innebär hinder att uppta förfaranden som är att betrakta som brott mot yttrandefriheten ävensom enskilda anspråk på grund därav i annan ordning än som följer av YGL samt att yrkanden därom skall avvisas. P.A. och medparter har begärt att deras talan skall tas upp till prövning inom ramen för den allmänna brottmålsprocessen och inte i den för yttrandefrihetsmål stadgade ordningen. Därigenom aktualiseras en fråga om rättegångshinder som rätten har att uppta även utan yrkande.

Kärandenas talan avser brotten förtal och förolämpning samt skadestånd grundade på dessa brott. Enligt 5 kap. 1 § YGL och 7 kap. 4 § TF utgör brotten yttrandefrihetsbrott om de begåtts i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag. Skadestånd får inte dömas ut på grund av innehållet i ett radioprogram eller en teknisk upptagning i andra fall än när framställningen innefattar ett tryckfrihetsbrott. Vidare är enligt 1 kap. 9 § YGL grundlagens föreskrifter om radioprogram tillämpliga också när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för ett radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor på särskild begäran tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur ett register med upptagningar för automatisk databehandling under förutsättning att mottagaren inte kan ändra innehållet i registret (databasregeln).

Såsom framgått av redovisningen av bakgrunden har HD funnit att bilageregeln i TF inte är tillämplig på det påtalade tillhandahållandet av artiklarna i PressText. För tingsrätten återstår härnäst att ta ställning till om databasregeln är tillämplig på tillhandahållandet av artiklarna.

I målet är beträffande sakförhållandena rörande Pressens Bild och databasen i fråga följande upplyst: Pressens Bild och AB Kvällstidningen Expressen ägs av Bonnierkoncernen. Pressens Bild är en särskild affärsenhet och handhar material publicerat i periodiska skrifter. På Expressens uppdrag hanteras bl.a. material som varit publicerat i Expressen. Senast dagen efter utgivningen av en tryckt skrift sänds allt redaktionellt material som varit föremål för publicering från en tidningsredaktions server till en server hos Pressens Bild. Sändningen är elektronisk och består av komprimerade datafiler. Någon ändring av textinnehållet i förhållande till innehållet i den tryckta periodiska skriften sker inte och materialet från Expressen hålls avskilt i egna filer. Textinnehållet ändras alltså aldrig. Däremot kan en särskild notering göras vid sidan om texten exempelvis om det i efterhand förekommit att ett namn stavats fel. Tekniskt betingade skillnader förekommer vad avser sådant som layout, grafik, typsnitt och faksimil. Bilder förekommer inte i datafilerna. Hos Pressens Bild sker en konfiguration av översända datafiler, innan texterna görs tillgängliga i databasen som internt benämns PressText. Vid införandet av texter från Expressen förses varje text med en logisk märkning och identifiering i form av läsbar uppgift som anger när och var texten publicerades. Detta gör det möjligt att fastställa vem som varit ansvarig utgivare av texten. De texter som härrör från tidningen i fråga avskiljs i egna filer. Sökning på ett samlat sätt kan ske uteslutande i textmaterial som varit publicerat i tidningen. Via Internetuppkoppling som bl.a. skolor och bibliotek har mot PressText kan enskilda användare/läsare ta del av tillgängliga texter. Gränssnittet i PressText är så utformat att uppgift om bl.a. från vilken periodisk skrift texten härrör och i vilken sektion och sida i den periodiska skriften texten publicerats alltid framgår. Pressens Bild saknar rätt att göra ändringar i textinnehållet. I Pressens Bilds uppdrag, exempelvis för Expressen, ingår endast åtaganden av teknisk art. Användarna av PressText saknar möjlighet att påverka eller ändra databasens innehåll. Besluten att publicera artiklarna i papperstidningen respektive elektroniskt i databasen PressText har i varje enskilt fall fattats av den vid publiceringstillfället utsedde ansvarige utgivaren för Expressen. Expressen råder självständigt över alla beslut som rör när och hur länge visst material skall hållas tillgängligt i PressText.

Bedömning

Tingsrättens tidigare prövning av avvisningsfrågan under annan ordförande har inneburit att tingsrätten funnit att bilageregeln i TF omfattat också ett tillhandahållande enligt databasregeln av innehållet i en periodisk skrift. Som ett led i den tidigare prövningen har tingsrätten alltså funnit databasregeln tillämplig på tillhandahållandet av ifrågavarande artiklar i PressText. Sedan HD, som inte godtagit detta resonemang, visat målet åter till tingsrätten, har rätten på nytt att ta ställning till om databasregeln är tillämplig på nämnda tillhandahållande. För att databasregeln ska vara tillämplig krävs att databasen drivs av ett massmediaföretag såsom bl.a. en redaktion för en tryckt periodisk skrift. Det kan hävdas att en strikt tillämpning av regeln bör medföra att den inte är tilllämplig när databasen tillhandahålls av en särskild juridisk person som inte är en tidningsredaktion eller ett annat massmediaföretag som anges i 1 kap. 9 § YGL. I detta fall kan dock konstateras att Expressen är delägare till Pressens Bild som liksom Expressen ingår i Bonnierkoncernen. Mediegrundlagsutredningen har också ansett att ett formalistiskt synsätt inte är motiverat på området (SOU 2001:28 s. 198 f.). I prop. 2001/02:74 s. 46 har departementschefen anslutit sig till detta genom att framhålla att sakliga förhållanden och inte formella bör vara avgörande i det enskilda fallet. Utredningen i målen får anses utvisa att Expressen självständigt förfogar över vilket material som skulle tillhandahållas i PressText. Tidningen råder också över beslut som rör när och hur länge ett visst material skall hållas tillgängligt i PressText. Pressens Bild tillhandahåller erforderlig datateknisk utrustning och viss administration i förhållande till mottagarna men förvärvar inte någon upphovsrätt, äganderätt eller förfoganderätt till texterna. Förhållandena är enligt tingsrättens mening sådana att det får anses att det är Expressen som i YGL:s mening tillhandahåller allmänheten upplysningar ur ifrågavarande databas. Beträffande frågan vad som skall anses utgöra en databas när material från flera olika periodiska skrifter, som i detta fall, finns på samma Internetadress har Mediegrundlagsutredningen gett uttryck för att innehållet ur en periodisk skrift får anses utgöra en egen databas om det finns avskilt i en egen fil så att det är naturligt att betrakta det som en egen enhet. Tingsrätten ansluter sig till detta synsätt och konstaterar att förhållandena i detta fall är sådana att materialet, som kommer på fil från Expressen och hålls samlat i PressText, är att anse som en egen databas. Det råder heller inte någon tvekan om att upplysningarna ur den aktuella databasen tillhandahålls allmänheten på särskild begäran vilket också är en förutsättning för att databasregeln skall vara tillämplig. Det är vidare klarlagt att varken Pressens Bild eller allmänheten kan ändra innehållet i registren. På grund av det anförda, och då vad som i övrigt framkommit i målen inte medför någon annan bedömning, finner tingsrätten att databasregeln i 1 kap. 9 § YGL är tilllämplig på ifrågavarande texter. Den talan som riktas mot H.K. och Pressens Bild får därför endast föras i den ordning som följer av YGL. Vid denna bedömning saknas anledning pröva om databasregeln är direkt tillämplig på Pressens Bild såsom bl.a. ett företag för yrkesmässig framställning av tekniska upptagningar. Det saknas också skäl att pröva övriga av H.K. och Pressens Bild framställda yrkanden och åberopade grunder.

Den av P.A. och medparter förda talan bör avvisas såsom väckt i fel ordning.

Tingsrättens avgörande

Tingsrätten avvisar den talan som envar av kärandena fört mot H.K. och Pressens Bild AB.

Svea hovrätt

P.A. och medparter överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle ändra tingsrättens avvisningsbeslut och återförvisa målen till tingsrätten för prövning i sak.

H.K. och Pressens Bild bestred ändring. I andra hand yrkade de att hovrätten skulle ogilla åtalen och de enskilda anspråken.

Hovrätten (hovrättslagmannen Göran Persson, hovrättsrådet Birgitta Hahn och hovrättsassessorn Anna-Karin Winroth, referent, anförde i beslut den 16 december 2005:

Skäl

Sedan HD - till skillnad från tingsrätten och hovrätten - funnit att den s.k. bilageregeln i 1 kap. 7 § TF inte är tillämplig på de nu aktuella artiklarna i den databas - benämnd PressText - som Pressens Bild AB tillhandahåller på Internet, har målen återförvisats till tingsrätten bl.a. för prövning om i stället den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL i dess lydelse före den 1 januari 2003 är tillämplig. Tingsrätten har funnit att så är fallet och på nytt avvisat den av P.A. och medparter förda talan såsom väckt i fel ordning.

Det får av utredningen i hovrätten anses framgå att AB Kvällstidningen Expressen (Expressen) och Pressens Bild AB är helägda dotterbolag till numera Tidnings AB Marieberg och att bolagen följaktligen såsom skilda juridiska personer ingår i samma massmediekoncern. Av utredningen får i övrigt anses framgå väsentligen vad som finns antecknat i tingsrättens slutliga beslut.

Hovrätten anser liksom tingsrätten att ett formalistiskt synsätt inte är motiverat på frågan om det är Expressen eller Pressens Bild AB som i YGL:s mening kan anses tillhandahålla allmänheten de aktuella artiklarna i databasen PressText. Det är alltså de sakliga förhållandena som i stället bör vara avgörande. Hovrätten gör härvidlag ingen annan bedömning än den tingsrätten gjort och finner sammantaget att databasregeln i 1 kap. 9 § YGL är tillämplig på det påtalade tillhandahållandet av artiklarna i PressText. Den av P.A. och medparter förda talan bör därför avvisas såsom väckt i fel ordning. Vad P.A. och medparter anfört om Europakonventionen och bl.a. kravet på effektiva rättsmedel föranleder inte någon annan bedömning.

Hovrätten avslår överklagandena - - -.

Högsta domstolen

P.A. och medparter överklagade och yrkade att HD skulle ändra hovrättens beslut att avvisa deras talan samt återförvisa målet till tingsrätten för prövning i sak.

H.K. och Pressens Bild (nuvarande firma Pressens Bild Images Aktiebolag) bestred ändring. I andra hand yrkade de att HD skulle ogilla motparternas i målet förda talan.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, rev.sekr. Rikard Backelin, föreslog i betänkande följande beslut:

Skäl

Liksom underrätterna har HD att pröva om 1 kap. 9 § YGL - den s.k. databasregeln - i dess lydelse före den 1 januari 2003 är tillämplig på det påtalade tillhandahållandet av artiklar i ”PressText”. Enligt bestämmelsen, i dess lydelse mellan den 1 januari 1999 och den 31 december 2002, skall lagens föreskrifter om radioprogram tillämpas när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor på särskild begäran tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur ett register med upptagningar för automatisk databehandling. Det gäller dock inte om den mottagande kan ändra innehållet i registret. Såvitt är av intresse för bedömningen av om AB Kvällstidningen Expressen (Expressen) har tillhandahållit artiklarna på ett sätt som omfattas av databasregeln hade bestämmelsen samma sakliga innehåll före den 1 januari 1999.

Mediegrundlagsutredningen diskuterade i sitt betänkande SOU 2001:28, Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet, frågan om databasregelns tillämplighet när ett sådant traditionellt massmedieföretag som avses i regeln förlägger sin databasverksamhet till en särskild juridisk person. Enligt utredningen kunde man tänka sig åtminstone två olika synsätt. Det ena formella innebär att databasverksamheten faller utanför databasregeln så snart verksamheten flyttas till en särskild juridisk person som inte samtidigt är en sådan aktör som nämns i databasregeln. Även ett helägt dotterbolag skulle med ett sådant synsätt falla utanför regeln. Det andra synsättet är mindre formellt och innebär att man låter frågan avgöras av om det är massmedieföretaget som alltjämt kan anses vara den som tillhandahåller allmänheten upplysningarna i databasen eller inte. Utredningen uttalade att skäl kunde anföras för båda betraktelsesätten, men ansåg att det senare mindre formella fick anses vara det som borde anläggas. Härvid hänvisade utredningen till skäl som Justitiekanslern anlagt i ett tidigare beslut, nämligen att detta alternativ torde vara bäst förenligt med de intressen som bär upp grundlagarna och att källskyddet, som motiverat databasregeln, annars skulle kunna urholkas (se a. SOU s. 198 f.).

I det lagstiftningsärende som Mediegrundlagsutredningens betänkande låg till grund för diskuterade regeringen den nyss berörda frågan och uttalade därvid samma uppfattning som utredningen hade gjort. Förutom de av utredningen anförda skälen framhöll regeringen att bestämmelsens lydelse - i den talas om redaktion, företag och nyhetsbyrå men inte om särskilda juridiska personer - talade mot ett strikt formellt synsätt. Regeringen uttalade vidare att prövningen av om massmedieföretaget i en situation av aktuellt slag fortfarande kan anses vara den som tillhandahåller allmänheten upplysningarna eller inte får göras på grundval av samtliga omständigheter i varje enskilt fall (se prop. 2001/02:74 s. 46 f.). Någon lagändring gjordes inte i anledning av regeringens överväganden i denna del; de ändringar i 1 kap. 9 § YGL som beslutades i lagstiftningsärendet avsåg andra frågor. Den nu berörda frågan har inte diskuterats i äldre förarbeten.

Det synsätt som Mediegrundlagsutredningen och regeringen sålunda förordat ligger i linje med praxis i så måtto att rättsfallen NJA 2001 s. 445 och 2004 s. 574 illustrerar att ett massmedieföretag - med bibehållet grundlagsskydd - kan förlägga sin databasverksamhet till en annan juridisk person. Synsättet kan inte anses strida mot grundlagsbestämmelsens lydelse och det får, på ovan berörda skäl, anses ha fog för sig. Med utgångspunkt från detta har HD först att ta ställning till om Expressen kan anses ha tillhandahållit allmänheten de aktuella artiklarna i PressText.

Av utredningen framgår att det under hela den tid som är av relevans i målet - den 22 augusti 1996-10 april 2002 - förelegat ett nära associationsrättsligt samband mellan Pressens Bild och Expressen. Under hela perioden har båda bolagen haft samma moderbolag eller, mellan den 1 januari 1999 och den 31 december 2000, koncernmoderbolag (Tidnings AB Marieberg). Vid sidan av det gemensamma ägande som förenat Pressens Bild och Expressen har H.K. och Pressens Bild åberopat att Expressen alltid varit representerat i Pressens Bilds styrelse. Utredningen i HD bekräftar i övrigt vad som i tingsrättens beslut redovisats om sakförhållandena rörande Pressens Bild och databasen i fråga.

Utifrån vad som sålunda framkommit får det - på de skäl som tingsrätten angett och då det faktum att databasregeln må vara direkt tillämplig på Pressens Bild inte inverkar på bedömningen - anses vara Expressen som i YGL:s mening tillhandahållit allmänheten artiklarna i fråga.

En ytterligare förutsättning för att databasregeln skall vara tillämplig med Expressen som tillhandahållare är att det material som funnits tillgängligt hos PressText och som härrört från Expressen kan anses utgöra en egen databas. Mediegrundlagsutredningen har uttalat som sin mening att i de fall det finns material från flera olika periodiska skrifter på samma www- adress så får innehållet ur en periodisk skrift anses utgöra en egen databas om det finns avskilt i en egen fil så att det är naturligt att betrakta det som en egen enhet (se a. SOU s. 200). Detta ligger i linje med vad som i förarbeten uttalats om den situationen att det på samma www-adress finns både nyheter som användarna inte kan ändra utan endast läsa och ett diskussionsforum där användarna kan göra inlägg som direkt blir tillgängliga för andra användare; beroende på hur materialet är ordnat kan det vara naturligt att betrakta forumet som en egen enhet med följd att databasregeln kan tillämpas på övrigt material (jfr SOU 2006:96 s. 173 f. med där förekommande hänvisningar).

Utifrån den av Mediegrundlagsutredningen angivna utgångspunkten får det från Expressen härrörande materialet anses utgöra en egen databas. Annat har inte framkommit än att upplysningarna ur databasen tillhandahållits allmänheten på särskild begäran och att mottagare av registret inte kunnat ändra dess innehåll.

Det anförda innebär att det av P.A. och medparter påtalade tillhandahållandet av artiklar skall anses omfattas av YGL:s skydd. Detta utgör inte skäl för avvisning, men innebär att i målet förd talan inte mot 1 kap. 4 § YGL lagligen kan bifallas. Tingsrätten borde således inte ha tagit upp frågan som ett spörsmål om rättegångshinder. Den ogillande dom, som i stället bort meddelas, skulle emellertid ha grundats på samma prövning som den som har legat till grund för tingsrättens avvisningsbeslut. Varken sakligt sett eller i rättskraftshänseende finns det i denna situation någon skillnad mellan ett avvisningsbeslut och en ogillande dom; såväl det ena som det andra avgörandet innebär, om det blir bestående, att det blir rättskraftigt fastslaget att H.K. och Pressens Bild åtnjuter skydd enligt YGL mot straff- och skadeståndsansvar grundat på aktuella publiceringar. Mot denna bakgrund bör överklagandet lämnas utan bifall (jfr t.ex. NJA 2003 s. 25).

HD:s avgörande

HD avslår överklagandet.

HD (justitieråden Göran Regner, Dag Victor, Ann-Christine Lindeblad, Ella Nyström, referent, och Per Virdesten) meddelade den 14 maj 2007 följande slutliga beslut:

Skäl

HD har att pröva om 1 kap. 9 § YGL, den s.k. databasregeln, är tillämplig på de ifrågavarande artiklarna i PressText vilka tillhandahölls under tiden den 22 augusti 1996-den 10 april 2002. Enligt bestämmelsen i dess lydelse mellan den 1 januari 1999 och den 31 december 2002 skall lagens föreskrifter om radioprogram tillämpas när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor på särskild begäran tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur ett register med upptagningar för automatisk databehandling. Det gäller dock inte om den mottagande kan ändra innehållet i registret. - Såvitt här är av intresse hade bestämmelsen samma sakliga innehåll före den 1 januari 1999.

I nuvarande lydelse av YGL används termen databas, vilken sakligt inte torde skilja sig från uttrycket register med upptagningar för automatisk databehandling. I fortsättningen används här ordet databas.

H.K. och Pressens Bild har i första hand gjort gällande att det är redaktionen för den periodiska skriften tidningen Expressen som tillhandahållit de ifrågasatta artiklarna i PressText på sätt som skyddas av databasregeln.

På grundval av det som tingsrätten och hovrätten har funnit utrett om sakförhållandena utgår HD från i huvudsak följande omständigheter. Artiklarna tillhandahölls på Internet genom databastjänsten PressText som bedrevs av Pressens Bild. De hade varit publicerade i Expressen. Allt redaktionellt material som varit publicerat i Expressen sändes senast dagen efter utgivningen, i oförändrat skick, på elektronisk väg i form av komprimerade datafiler till en server hos Pressens Bild. I anslutning till artiklarna angavs att de publicerats i Expressen samt datum för publiceringen. Pressens Bild hade inte rätt att göra ändringar i artikeltexten. Expressens redaktion bestämde självständigt när och hur länge visst material skulle hållas tillgängligt i PressText. Pressens Bild och Expressens ägare var skilda juridiska personer, låt vara att det vid den tid målet rör fanns ett ägarsamband mellan företagen. Pressens Bild hanterade i PressText även material publicerat i andra periodiska skrifter än Expressen.

Databasregeln är enligt vad som uttalades vid dess tillkomst (se prop. 1990/91:64 s. 63 ff.) tänkt att vara ett komplement till den s.k. bilageregeln (1 kap. 7 § andra stycket TF) som HD i NJA 2003 s. 31 fann inte vara tillämplig på sådant tillhandahållande ur en databas som avses i databasregeln. Bilageregeln ger t.ex. en dagstidning möjlighet att under samma ansvarsregler som gäller för den periodiska skriften tillhandahålla hela eller delar av dennas innehåll i oförändrat skick genom ett radioprogram eller en teknisk upptagning. Genom databasregeln skall redaktionellt material hos en tidning, vilket inte redan publicerats i tidningen, kunna få ett motsvarande skydd som tryckt information. Också tidningens ”pressklipp” i elektronisk form omfattas - sett i belysning av HD:s ställningstagande i NJA 2003 s. 31 - av databasregeln, i vart fall så länge det är tidningen själv som har databasen hos sig. En viktig del av motivet till regeln är behovet av skydd för nyhetsförmedlingens källor. Den krets av aktörer som databasregeln ursprungligen tog sikte på och som skulle tillhandahålla informationen anslöt till bestämmelsen i 1 kap. 2 § YGL om vilka som utgör mottagare av uppgifter som omfattas av meddelarfrihet.

Bedömningen av om databasregeln är tillämplig i ett fall som det förevarande är beroende av vem som skall anses ha tillhandahållit informationen. Genom att det i regeln används uttrycket tillhandahålla kan det därmed avses något annat än det faktiska utsändandet av informationen (jfr att det i 1 kap. 6 § YGL talas om sändningar av radioprogram vilka uppenbarligen inte behöver tekniskt omhänderhas av programföretaget). Avgörande för bedömningen bör därför inte vara var databasen kan sägas vara placerad eller om databasverksamheten är förlagd till en särskild juridisk person. I stället får anses mest förenligt med de intressen som grundlagarna bygger på, inte minst intresset av att källskyddet bevaras, att den som faktiskt råder över informationen i databasen också betraktas som den som tillhandahåller den. Ett sådant mindre formalistiskt synsätt överensstämmer med det synsätt som för dessa frågor i ett senare lagstiftningsärende (som inte innebar någon lagändring i nu aktuellt avseende) förespråkades av Mediegrundlagsutredningen (SOU 2001:28 s. 198 f.) och till vilket departementschefen i huvudsak anslöt sig (prop. 2001/02:74 s. 46 f.). (Jfr även NJA 2001 s. 445 och 2004 s. 574.)

Vad nu sagts pekar mot att redaktionen för tidningen Expressen, som har gjort det redaktionella urvalet vid publiceringen av artiklarna och som behållit kontrollen över materialet, skall anses ha tillhandahållit allmänheten Expressenartiklarna i PressText. Annat har inte framkommit än att informationen ur databasen tillhandahållits på särskild begäran och att mottagaren inte kunnat ändra innehållet.

Av 4 kap. 1 § YGL följer att en databas som har grundlagsskydd skall ha en utgivare som ansvarar för innehållet och som utses av den som bedriver tillhandahållandet av informationen ur databasen. Härav följer i sin tur att en sådan databas bara kan ha ett enda massmedieföretag som huvudman. En databas där information från flera sådana företag samlats går därför inte att förena med det yttrandefrihetsrättsliga regelsystemet. I YGL finns inte någon bestämmelse om hur avgränsningen mellan olika databaser skall göras. I ett något annat sammanhang (beträffande frågan om hur man skall skilja en databas från en annan när det gäller databaser där användaren/informationsmottagaren kan ändra i innehållet) har anförts att det får anses utgöra en databas om det med hänsyn till hur innehållet är ordnat på databasadressen är naturligt att betrakta den som en enhet (SOU 2001:28 s. 202). Samma synsätt bör kunna anläggas i förevarande sammanhang.

I det nu aktuella fallet visar utredningen följande om hur innehållet på databasadressen http://www.prb.se var ordnat. En startsida hade en lista på de tidningar m.m. som var källor till PressText och en ”starta sökning”-funktion. På sidan för denna funktion kunde fritextsökning göras, eventuellt begränsad till viss tidsperiod, med val av en eller flera källor (t.ex. alla källor eller Expressen), namn, upphov (t.ex. artikelförfattare), avdelning (t.ex. ekonomi) och format för träffar (t.ex. antal träffar per sida). På sidan för en viss artikel som visades angavs bl.a. källa (t.ex. Expressen), avdelning (t.ex. NYH) och datum.

Mot bakgrund av det som tidigare anförts om syftet med databasregeln får det anses naturligt att betrakta innehållet i den samling av datafiler som innehållit Expressenartiklar som en enhet i PressText och alltså som en egen databas som var skild från motsvarande databaser med innehåll hämtat från andra källor och vars innehåll tillhandahölls av Expressens redaktion.

Det anförda innebär att det av P.A. och medparter påtalade tillhandahållandet av artiklar skall anses omfattas av YGL:s skydd, varför överklagandet skall lämnas utan bifall. Hinder mot denna utgång kan inte anses föreligga på grund av Europakonventionen, något som P.A. och medparter har hävdat.

HD:s avgörande

HD avslår överklagandet.

HD:s beslut meddelat: den 14 maj 2007.

Mål nr: Ö 5070-05.

Lagrum: 1 kap. 9 § YGL.

Rättsfall: NJA 2001 s. 445, NJA 2003 s. 25, NJA 2003 s. 31 och NJA 2004 s. 574.

Metadata

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2007-05-14
Målnummer
Ö5070-05
Lagrum
1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)
Rättsfall
NJA 2001 s. 445
NJA 2003 s. 25
NJA 2004 s. 574
NJA 2003 s. 31
Sökord
Yttrandefrihetsgrundlagen
Databas
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (1)

NJA 2014 s. 128: Information som tillförs av en utomstående användare i anslutning till en grundlagsskyddad databas kan utgöra en egen databas i yttrandefrihetsgrundlagens mening.
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation