NJA 2009 s. 877

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Manne Pavón) anförde i dom den 20 november 2006:

Bakgrund

BPM Musik Handelsbolag (BPM) tecknade försäkringsavtal som omfattade bl.a. egendomsförsäkring, i vilken ingick inbrottsförsäkring, med WASA SAK Försäkringsbolag (WASA), som övertogs av Länsförsäkringar Stockholm (Länsförsäkringar) år 1999. Med inbrott förstås enligt försäkringen att någon olovligen med våld brutit sig in i lokal eller med dyrk tagit sig in i lokal. Såvitt nu är av intresse gäller försäkringen för skada genom bl.a. stöld i lokal förövad av person som tagit sig in i lokal, vilken uppfyller ställda skyddskrav, genom inbrott eller med för låset avsedd nyckel, kod eller låskombination som åtkommits genom rån eller inbrott i lokal som uppfyller skyddskraven. Som skyddskrav gäller för försäkringen skyddsklass 3, vilket innebär att omslutningsytan (vägg, golv, tak, dörr- och fönsterenhet m.m.) skall – såväl vad avser det byggnadstekniska utförandet som lås och reglingsanordningar – i sin helhet ge ett efter förhållandena godtagbart skydd mot inbrott och försvåra bortförandet av stöldgods. Om lokalen vid inträffad skada inte uppfyller skyddskraven, gäller försäkringen endast om den försäkrade kan visa att skadan skulle ha inträffat eller fått samma omfattning även om kraven uppfyllts.

Innan avtalet med WASA tecknades besiktigades BPM:s affärslokal av besiktningsmannen R.C. som bedömde att lokalen, med undantag för en anmärkning som saknar betydelse i målet, uppfyllde kraven för skyddsklass 3 enligt försäkringsvillkoren.

Natten till den 1 mars 2004 drabbades BPM:s försäkrade affärslokal av stöld som innebar att musikinstrument m.m. till ett betydande värde avhändes BPM. Vid stölden hade även kassaskåp och montrar brutits upp. Det är ostridigt att gärningsmännen vid stölden klippt upp ett hänglås på en gallergrind som funnits bakom den fönsterförsedda entrédörren och som varit fästad på samma dörram som entrédörren.

Entrédörren var försedd med två lås, ett tillhållarlås och ett cylinderlås. Lokalen var larmad genom mikrobrytare i tillhållarlåset. Larmet aktiverades respektive avaktiverades genom omvridning av nyckel. Till samtliga lås i såväl gallergrind som entrédörr fanns fyra uppsättningar nycklar. Bevakningsföretaget Securitas har haft en uppsättning nycklar.

BPM har med åberopande av försäkringen begärt att få ersättning för den stulna egendomen. Länsförsäkringar har emellertid avböjt att utge försäkringsersättning.

Tvisten i målet gäller i första hand om stölden i BPM:s affärslokal förövats genom inbrott i försäkringsavtalets mening.

Yrkande och inställning

BPM har yrkat att tingsrätten skall förpliktiga Länsförsäkringar att till BPM utge 182 413 kr jämte ränta – – –.

Länsförsäkringar har bestridit käromålet. Det yrkade kapitalbeloppet och ränteyrkandet har vitsordats som skäliga i och för sig.

Rättsliga grunder

BPM

BPM har genom försäkringsavtalet varit försäkrat för skada genom inbrottsstöld. BPM har i sin affärslokal utsatts för inbrottsstöld, varigenom egendom som tillhört BPM frånhänts bolaget. Den skada som drabbat BPM omfattas av försäkringsavtalet och BPM har uppfyllt de villkor som ställs i försäkringsavtalet för att ersättning skall utgå. BPM är därför berättigat till ersättning av Länsförsäkringar, som övertagit WASA:s förpliktelser enligt försäkringsavtalet.

För det fall tingsrätten skulle finna att försäkringsfall inte föreligger skall avtalet jämkas enligt 36 § avtalslagen eftersom det med anledning av omständigheterna vid försäkringsavtalets ingående, bolagets agerande för att uppfylla försäkringsvillkoren samt omständigheterna vid inbrottsstölden är oskäligt att ersättning inte skall utgå.

Länsförsäkringar

Det föreligger inte något försäkringsfall eftersom skada på grund av stöld genom inbrott enligt försäkringsvillkorens mening inte har förekommit.

Försäkringsavtalet innehåller gängse villkor inom försäkringsbranschen och är inte oskäligt, varför anledning att jämka avtalet inte finns.

Sakframställningar

BPM

Den sista februari 2004 besökte P.O. och L.S. affärslokalen för att återlämna instrument som hade använts vid en spelning. När de lämnade lokalen låste de gallergrinden och entrédörren. Varken någon bolagsman eller anställd har därefter besökt lokalen före stölden. Utöver bolagsmännen är det endast bevakningsföretaget Securitas som har nycklar till lokalen. Enligt avtalet med Securitas skall bevakningspersonal inte gå in i lokalen annat än då detta är påkallat av bevakningsuppdraget.

Det går inte att fastställa hur entrédörren har öppnats vid stölden. Det är möjligt att Securitas varit ovarsamt i sin nyckelhantering och glömt att låsa ett eller båda låsen i entrédörren. Tjuvarna kan också ha öppnat cylinderlåset i entrédörren med s.k. bumpningsteknik. Oavsett hur entrédörren har öppnats föreligger det ett försäkringsfall eftersom gärningsmännen har forcerat sig in i lokalen genom att klippa av hänglåset på gallergrinden.

Om försäkringsfall inte föreligger enligt försäkringsavtalet bör avtalet jämkas enligt 36 § avtalslagen med hänsyn till omständigheterna vid avtalets tillkomst. Eftersom stölden förövats genom inbrott, som BPM försäkrat sig mot, vore det oskäligt mot BPM att inte betala ut försäkringsersättning.

Länsförsäkringar

R.C. besiktigade för Wasas räkning BPM:s affärslokal den 15 januari 1998 i syfte att kontrollera huruvida lokalen uppfyllde kraven enligt skyddsklass 3. Så var fallet på grund av bl.a. följande omständigheter. Entrédörren hade två separata låsenheter. Eftersom entrédörren var försedd med en glasruta fordrades dessutom att det enligt särskilt villkor för inbrottsförsäkring–skyddsklass 3 fanns ett godtagbart ”inkrypningsskydd” för öppningen i omslutningsytan. Med inkrypningsskydd avses därmed en sådan anordning som syftar till att försvåra för obehöriga att ta sig in i lokal. Den med hänglås försedda gallergrinden utgjorde ett sådant godtagbart inkrypningsskydd. Gallergrinden hade därutöver ingen betydelse för frågan om entrédörren uppfyllde skyddskraven i försäkringsavtalet.

Efter stölden företogs undersökning av entrédörren. Några märken på lås eller dörr upptäcktes inte. En av säkerhetspolisen, teknikroteln, genomförd undersökning av låshus och låscylindrar på entrédörren visade inga tecken på att främmande föremål varit i låsen så att en öppning av låset skulle ha kunnat ske. Den slutsats som kan dras är därför att tjuvarna har öppnat entrédörren med originalnyckel eller nyckelkopia. Eftersom BPM:s ställföreträdare uppgett att entrédörren hade låsts kom misstankarna att riktas mot Securitas. Metoden att öppna lås genom bumpning kan inte användas på tillhållarlås.

Försäkringsavtalet innehåller för branschen gängse villkor. Varken Wasa eller Länsförsäkringar har medverkat till att BPM skulle anlita Securitas som bevakningsföretag eller att Securitas skulle ges nycklar till försäkringslokalen. Några omständigheter som kan föranleda att försäkringsavtalet skall jämkas enligt 36 § avtalslagen finns därför inte.

BPM

Försäkringsavtalet bör tolkas på det sättet att BPM redan genom den med hänglås försedda gallergrinden har uppfyllt skyddskravet i försäkringen.

Bevisning

I målet har BPM:s ställföreträdare B.A. och P.O. hörts under sanningsförsäkran. J.A., L.S., R.C. och T.K. har hörts som vittnen.

Parterna har som skriftlig bevisning åberopat bl.a. försäkringsavtalet, försäkringsbrev, allmänna villkor för affärsförsäkring och särskilt villkor för inbrottsförsäkring-skyddsklass 3, rapport från undersökning av låshus och låscylinder och besiktningsprotokoll. Därjämte har fotografier på lokalens dörr och gallergrind tillhandahållits för syn.

T.K. har uttalat att en öppning av lås med nyckel eller nyckelkopia inte lämnar märken efter sig i en låscylinder men att en öppning av lås med dyrk alltid lämnar märken efter sig i en låscylinder.

Domskäl

Av utredningen i målet framgår inledningsvis att BPM har drabbats av en stöld och att det inte har funnits någon åverkan på entrédörren till affärslokalen eller på låsen till entrédörren, men att hänglåset till den gallergrind som funnits innanför entrédörren var avklippt. Tingsrätten har till en början att bedöma huruvida det inträffade är att bedöma som ett inbrott i försäkringsavtalets mening. För företagsförsäkringar gäller att försäkringstagaren har att göra klart mer sannolikt att ett försäkringsfall inträffat än att så inte skett.

Det är ostridigt mellan parterna att försäkringen gäller för skada genom stöld i lokal förövad av person som tagit sig in i lokal, vilken uppfyller ställda skyddskrav, genom inbrott eller med för låset avsedd nyckel, kod eller låskombination som åtkommits genom rån eller inbrott i lokal som uppfyller skyddskraven. Med inbrott avses att någon olovligen med våld brutit sig in i lokal eller med dyrk brutit sig in i lokal. Som framgått ger utredningen inget stöd för att gärningsmännen begagnat sig av någon av angivna metoder för att öppna entrédörren.

Av betydelse i målet blir därför att avgöra vad forcerandet av den hänglåsförsedda gallergrinden har för frågan om ett inbrott i försäkringsavtalets mening har skett. Enligt försäkringsvillkoren har för inbrottsförsäkringen gällt skyddsklass 3. Enligt det särskilda villkoret skall samtliga fönster, utom skyltfönstret i vissa fall, vara skyddade med inkrypningsskydd. Länsförsäkringars ståndpunkt i den berörda frågan är att gallergrinden endast haft betydelse som ett dylikt inkrypningsskydd för att BPM:s lokal skulle uppfylla kravet på skyddsklass 3 i försäkringen. Länsförsäkringars ståndpunkt om att försäkringsavtalet har denna innebörd får stöd av det av R.C. upprättade protokollet över besiktning av försäkringslokalen den 15 januari 1998 och den av honom till BPM den 16 januari 1998 ställda skrivelsen att besiktningsprotokollet utgör del av försäkringsavtalet.

I rättsfallen NJA 2001 s. 750 och 2006 s. 53 har HD slagit fast att vid tolkning av ett försäkringsvillkor skall utöver ordalydelsen hänsyn tas till klausulens syfte, försäkringens och kundkretsens art, traditioner i fråga om formulering, anslutning till lagens uttryckssätt, gängse praxis osv. En tolkning i enlighet med vad Länsförsäkringar har hävdat innebär en begränsning av försäkringens omfattning och därmed en minskning av försäkringsbolagets risk. Det framstår enligt tingsrättens bedömning som att det är rimligt att den effekten var syftet med att ge försäkringsvillkoren den utformning som de har. Mot bakgrund av detta samt att en försäkringstagare genom varsam nyckelhantering relativt enkelt kan skydda sig mot att någon obehörigen tar sig in i en affärslokal med nycklar finner tingsrätten att Länsförsäkringars tolkning av försäkringsavtalet skall ges företräde. Det faktum att gallergrinden var uppbruten med våld saknar således betydelse för frågan huruvida något försäkringsfall föreligger.

På grund av det anförda finner tingsrätten att BPM inte har visat att stölden i försäkringslokalen har skett genom inbrott i försäkringsavtalets mening. Utredningen i målet ger tvärtom närmast vid handen att gärningsmännen berett sig tillträde till försäkringslokalen genom att öppna låsen i entrédörren med passande nycklar eller nyckelkopior. Något försäkringsfall föreligger därmed inte.

BPM har vidare anfört att försäkringsavtalet, för det fall det skall tolkas på det sätt som Länsförsäkringar har gjort gällande, är oskäligt och skall jämkas med stöd av 36 § avtalslagen.

Tingsrätten gör i denna del följande bedömning.

HD slog i rättsfallet NJA 1989 s. 346 fast att en begränsning av försäkringsskyddet när det gäller inbrott med hjälp av originalnycklar eller kopior av dessa inte är oskäligt i sig.

Det finns inte skäl att ifrågasätta att BPM vid försäkringsavtalets ingående varit av den uppfattningen att inbrottsdefinitionen i försäkringsvillkoren omfattade även det fallet då dörren hade öppnats med nycklar och endast gallergrinden forcerats med våld. Det har emellertid inte framkommit att varken WASA eller Länsförsäkringar uppställt några krav på att försäkringslokalen skulle vara försedd med en gallergrind. BPM:s uppfattning i detta avseende kan därför inte tas till intäkt för att försäkringsavtalets villkor i aktuellt hänseende är oskäligt mot BPM. Inte heller i övrigt föreligger någon omständighet som gör att det kan anses oskäligt att tillämpa den aktuella begränsningen i försäkringsvillkoren. Enligt tingsrättens mening kan varken försäkringsavtalets villkor eller omständigheterna vid avtalets tillkomst ligga till grund för någon jämkning av försäkringsavtalet enligt 36 § avtalslagen.

Vad som nu anförts innebär att käromålet skall ogillas.

Domslut

Domslut

BPM Musik Handelsbolags talan lämnas utan bifall.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Birgitta Widebäck, hovrättsrådet Per Sundberg, referent, och f.d. hovrättsrådet Karl Matz) anförde i dom den 30 april 2008:

Hovrättens domskäl

Hovrätten har enligt 50 kap. 13 § andra stycket RB avgjort målet utan huvudförhandling.

Parterna har i hovrätten åberopat samma grunder och omständigheter som vid tingsrätten.

Vad som förekommit här leder inte till någon annan bedömning än den som tingsrätten har gjort. Tingsrättens dom ska därför fastställas.

Hovrättens domslut

Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

Domskäl

HD (justitieråden Johan Munck, Leif Thorsson och Severin Blomstrand, referent) meddelade den 18 december 2009 följande dom:

Domskäl

BPM bedrev verksamhet i en butikslokal i Södertälje. I ingången till lokalen fanns en dörr, som var försedd med två lås, och innanför dörren en gallergrind, som var fästad i samma ram som dörren och försedd med ett hänglås. Natten till den 1 mars 2004 tillgreps egendom i lokalen. Under den följande utredningen kunde ingen åverkan påvisas vare sig på dörren eller på låsen i dörren. Däremot var hänglåset till gallergrinden avklippt.

I målet begär BPM ersättning av Länsförsäkringar för den stulna egendomen. BPM åberopar inbrottsförsäkringen i den affärsförsäkring som BPM hade tecknat hos Länsförsäkringar. I punkten 13.1 i försäkringsvillkoren sägs att försäkringen gäller för skada genom stöld eller skadegörelse förövad av person som tagit sig in i lokal, vilken uppfyller skyddskraven i A.13.1.1, genom bl.a. inbrott. Med inbrott förstås enligt villkoren att någon olovligen med våld brutit sig in i lokal eller med dyrk tagit sig in i lokal. Enligt försäkringsbrevet ska ett särskilt villkor om skyddsklass 3 gälla i stället för bestämmelserna i A.13.1.1. i de allmänna villkoren. Det särskilda villkoret föreskriver bl.a. följande. Omslutningsyta (vägg, golv, tak, dörr- och fönsterenhet m.m.) ska – såväl vad avser det byggnadstekniska utförandet som lås och regleringsanordningar – i sin helhet ge ett efter förhållandena godtagbart skydd mot inbrott och försvåra bortförandet av stöldgods. Samtliga fönster utom skyltfönster vars nedre kant är belägen lägre än 4 m över markplan eller som på annat sätt är lätt åtkomligt (t.ex. från balkong, tak, brandstege) ska vara skyddade med inkrypningsskydd. För inbrottsförsäkringens giltighet gäller dessutom enligt försäkringsbrevet de skyddskrav som angivits i besiktningsprotokoll över inbrottsskydd den 15 januari 1998. Enligt detta protokoll är kravet på godtagbart inkrypningsskydd uppfyllt. Besiktningsmannen förklarade under vittnesförhör vid tingsrätten att gallergrinden fick tjäna som inkrypningsskydd för ett fönster i entrédörren.

BPM gör gällande att det har skett ett inbrott i och med att gallergrinden har forcerats med våld och att det därmed föreligger ett försäkringsfall.

Länsförsäkringar å sin sida menar att vad som har hänt inte utgör ett inbrott i försäkringsvillkorens mening. Försäkringsbolaget har anfört följande. Ordalydelsen i försäkringsvillkorets definition av ”inbrott” kan rimligen inte innebära att vilket våld som helst som gärningsmän må ha använt för att ta sig in i en lokal innebär att försäkringsfall är för handen. Villkoret ska i stället tolkas så att av betydelse är endast sådant våld som möjliggör för förövaren att ta sig in i en lokal på ett sätt som skyddskravet i fråga syftar till att försvåra. En sådan tolkning medför att, om gärningsmännen tagit sig in i lokalen genom att krypa in genom entrédörrens ruta och utöva våld mot gallergrindens lås för att på så sätt eliminera inkrypningsskyddet, så skulle också försäkringsfall vara för handen, ett inbrott i försäkringsvillkorens mening. I det nu aktuella fallet har dock gärningsmännen tagit sig in genom att öppna entrédörren, som omfattats av skyddskrav, utan att använda våld mot entrédörren. Inbrott i försäkringsvillkorens mening är därmed inte för handen.

I målet har inte kunnat klargöras på vilket sätt gärningsmännen tog sig in genom entrédörren. Länsförsäkringar anförde vid tingsrätten att den sannolikaste förklaringen till detta är att de hade tillgång till en passande nyckel till entrédörrens lås och har även i HD uttalat att det av bevisningen i målet inte kan dras någon annan rimlig slutsats än att gärningsmännen berett sig tillträde genom originalnycklar eller nyckelkopior, om låsen i entrédörren över huvud taget var låsta. Länsförsäkringars talan måste anses vara så att förstå att den omständighet som har lagts till grund för bolagets invändning i målet är att stölden inte har förövats genom inbrott.

Avgörande för om det föreligger ett försäkringsfall blir då hur försäkringsvillkorens definition av ”inbrott” ska förstås. Definitionen är allmänt hållen; enligt den här aktuella delen av definitionen krävs bara att ”någon olovligen med våld brutit sig in i lokal”. I förevarande fall har gärningsmännen tagit sig in i lokalen genom att forcera en låst gallergrind. Detta förfarande omfattas utan tvivel av definitionens ordalydelse.

Som Länsförsäkringar har anfört måste emellertid någon begränsning läsas in i definitionen. Det kan inte vara avsett att varje slag av våld ska medföra att det föreligger ett inbrott. Våldet måste i vart fall vara relevant för att övervinna ett faktiskt hinder mot att komma in i lokalen. Den begränsning som Länsförsäkringar vill lägga in i definitionen har dock en annan innebörd, som bygger på att inkrypningsskyddet har en särskild funktion. Emellertid är inkrypningsskyddet till just för att hindra ett inträngande i lokalen, och det utgör en del av de åtgärder som krävs för att det särskilda försäkringsvillkoret om skyddsklass 3 skall vara uppfyllt. Vid besiktning från försäkringsbolagets sida har också gallergrinden godkänts som inkrypningsskydd. Så som gallergrinden var placerad räckte det inte med att öppna dörren för att komma in i lokalen; även grinden måste passeras. Under nu angivna förhållanden måste det för försäkringstagaren ha framstått som överraskande att det inte skulle vara fråga om inbrott när inkrypningsskyddet forcerades på det sätt som har skett i det här fallet.

Det finns i och för sig inte anledning att betvivla att Länsförsäkringar har avsett att försäkringsvillkoren ska ha den innebörd som bolaget hävdar, men något sådant har inte kommit till uttryck i villkorstexten och kan därför inte göras gällande mot försäkringstagaren. Länsförsäkringar har inte åberopat någon annan grund för att det inte skulle föreligga ett försäkringsfall.

Med hänsyn till det anförda får det anses att ett försäkringsfall har inträffat. Länsförsäkringar har vitsordat yrkat kapitalbelopp och yrkad ränta. BPM:s talan ska därför bifallas.

Domslut

Domslut

Med ändring av hovrättens dom i huvudsaken förpliktar HD Länsförsäkringar Stockholm att till BPM Musik Handelsbolag betala 182 413 kr jämte ränta – – –.