lagen.nu

NJA 2001 s. 750

Tolkning av villkor i försäkringsavtal innefattande rättsskydd.

Trygg-Hansa Försäkrings AB (Trygg-Hansa) beviljade åkeriföretaget SPEDAB rättsskydd i en avtalstvist med Rockwool AB. Tvisten handlades i skiljeförfarande. Sedan SPEDAB försatts i konkurs bilades tvisten genom att konkursförvaltaren inträdde och träffade förlikning med Rockwool.

För rättsskyddet gällde försäkringsvillkor R 50:6. I avsnitt 6.6 i försäkringsvillkoren anges: "Vid varje tvist är självrisken 20 % av basbeloppet jämte 20 % av överskjutande kostnader."

Advokaten S. L. företrädde SPEDAB i avtalstvisten och yrkade därefter ersättning ur SPEDAB:s rättsskyddsförsäkring. De sammanlagda ombudskostnaderna uppgick till 30 000 kr. Efter avdrag för självrisk om sammanlagt 11 760 kr betalade Trygg-Hansa 18 240 kr till Advokaten S. L. AB ("Advokatbolaget").

Trygg-Hansa beräknade självrisken på följande sätt:

Bruttobelopp enligt fakturan 30 000 kr

Grundsjälvrisk 20 % av basbeloppet för 1997,

dvs. 20 % x 36 300=7 260 avrundat till 7 200 kr

20 % av (30 000-7 200) 4 560 kr

------------

Tillerkänt belopp 18 240 kr

Advokatbolaget väckte talan mot Trygg-Hansa vid Stockholms TR och yrkade förpliktande för Trygg-Hansa att utge 4 560 kr till Advokatbolaget.

Trygg-Hansa bestred käromålet men vitsordade beloppet som skäligt i och för sig.

TR:n (rådmannen Camving) anförde i dom d. 26 febr. 1999: Advokatbolaget har som grund för sin talan anfört: Villkoret "20 % av överskjutande kostnader" skall tolkas som skillnaden mellan ett basbelopp och yrkat belopp, vilket leder till att Trygg-Hansa skall betala ytterligare 4 560 kr. Självriskvillkoret är utformat på ett oklart sätt och denna oklarhet skall i enlighet med den inom avtalsrätten tillämpade oklarhetsprincipen gå ut över den som utformat villkoret, dvs. försäkringsbolaget. Villkoret skall därför tolkas till dess nackdel.

Trygg-Hansa har som grund för bestridandet anfört att försäkringsvillkoret inte är otydligt och att det skall tolkas på det sätt försäkringsbolaget gjort vid utbetalning av ersättning till Advokatbolaget. Ytterligare ersättning skall därför inte utgå.

Advokatbolaget har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande.

Tvisten gäller frågan om vilken innebörd som skall ges åt villkoret under p 6.6 i Trygg-Hansas försäkringsvillkor R 50:6 avseende rättsskyddsförsäkring för företag. Ett försäkringsvillkor utgör en del av avtalet mellan försäkringsgivaren och försäkringstagaren. Vid tvist om hur ett sådant villkor skall tillämpas i ett enskilt fall får villkorets innebörd fastställas med hjälp av sedvanliga regler för avtalstolkning. I första hand får tolkning ske utifrån villkorets språkliga formulering. Om denna, som här, är oklar får tolkning ske med stöd av de hjälpregler som utformats inom doktrin och praxis.

Trygg-Hansa har tolkat uttrycket "överskjutande kostnader" som skillnaden mellan yrkat belopp och grundsjälvrisken 20 % av basbeloppet. Den tolkningen är inte riktig och som stöd härför åberopas beslut d. 16 jan. 1996 av Skadeförsäkringens Villkorsnämnd. Nämnden har tolkat begreppet "överskjutande kostnader" som skillnaden mellan yrkat belopp och ett basbelopp. En sådan tolkning ger i förevarande fall följande resultat:

Bruttobelopp enligt fakturan 30 000 kr

Grundsjälvrisk 20 % av basbeloppet för 1997,

dvs. 20 % x 36 300=7 260 avrundat till 7 200 kr

Ytterligare självriskavdrag skall ej ske, eftersom

fordrat belopp understiger aktuellt basbelopp

Att erhålla 22 800 kr

Det återstår därmed ytterligare (22 800-18 240=) 4 560 kr att betala för Trygg-Hansa.

Trygg-Hansa har anfört i huvudsak följande.

Självrisken består av två moment dels en grundsjälvrisk om 20 % av basbeloppet och dels en rörlig självrisk på 20 % av överskjutande kostnader. Självriskens storlek har också bekräftats i ett brev från Trygg-Hansas handläggare till Advokatbolaget d. 17 sept. 1997. I brevet anförs "Självrisken är i detta fall 7 200 kr jämte 20 % av överskjutande belopp".

Ett av motiven för självrisken är att minska de administrativa kostnaderna. För att självrisken skall vara inflationsanpassad har beräkningen knutits till basbeloppet för allmän försäkring. Självrisken har även en skadeförebyggande uppgift. För att undvika att icke oundgängliga processkostnader uppkommer finns även en rörlig del av självrisken.

Rättsskyddsförsäkringen har funnits sedan 1960-talet. Denna skrivning och detta sätt att beräkna självrisken har varit etablerat och gemensamt för försäkringsbranschen under lång tid. Detta framgår bl.a. av Kommentarer till Allmänna villkor av år 1979 för rättsskyddsförsäkring för företag utarbetat av Allmänna kommittén hos Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag Sak. Med undantag av utlåtandet nr 78/1995 av Skadeförsäkringens Villkorsnämnd har skrivningen inte varit föremål för andra tolkningar.

Det förefaller inte logiskt att tolka skrivningen som om försäkringstagaren först har en självrisk om 20 % av basbeloppet och i praktiken då betalar de första ombudskostnaderna motsvarande 7 200 kr och härefter får följande ombudskostnader motsvarande ett basbelopp dvs. 36 300 kr täckta för att därefter debiteras en rörlig självrisk. En sådan tolkning av självriskens storlek överensstämmer inte med motiven för en rörlig självrisk och har ingen likhet med beräkning av självrisk i andra typer av företagsförsäkringar. Trygg-Hansa finner heller inte något språkligt stöd för den tolkning av självriskens storlek som käranden har gjort.

Advokatbolaget har genmält att det är ointressant vad en enskild handläggare hos Trygg-Hansa skrivit i ett brev, eftersom det är villkorstexten som avgör hur villkoret skall tillämpas.

Domskäl. Tvisten i målet rör frågan om hur självriskvillkoret i en företagsförsäkring skall tolkas. Vid avtalstolkning är den grundläggande principen att man skall utgå från den gemensamma partsviljan. I ett fall som detta när det är fråga om ett ensidigt utformat standardavtal är denna tolkningsmöjlighet utesluten. I stället får stöd vid avtalstolkningen sökas i andra tolkningsmetoder.

I doktrin och praxis har särskilt i försäkringsrätten den s.k. oklarhetsprincipen aktualiserats vid avtalstolkning. Enligt doktrinen har oklarhetsregeln främst betydelse vid tolkning av avtal som förelagts andra parten för undertecknande, i synnerhet när oklarheten finns i ett ensidigt utformat standardavtal (se bl.a. Adlercreutz, Avtalsrätt II, 4 uppl. 1996 s. 99 och Bernitz, Standardavtalsrätt, 6 uppl. 1993 s. 50).

En rent semantisk tolkning av avtalsvillkoret ger utrymme för såväl Trygg-Hansas som Advokatbolagets tolkning. Villkoret är därför att betrakta såsom tvetydigt eller otydligt i avtalsrättsligt hänseende. Vad som har angivits i ett brev från Trygg-Hansas handläggare saknar betydelse, eftersom det är avtalsvillkoret i sig som är avtalsinnehåll mellan parterna. För att tolka ett villkor i en försäkring bör det inte krävas att försäkringstagaren skall ta del av en kommentar till försäkringen utan innebörden bör kunna utläsas av villkoret i sig. Såsom Skadeförsäkringens Villkorsnämnd har angivit bör när oklarhet av detta slag föreligger den tolkning väljas som är mest förmånlig för försäkringstagaren. Detta leder till att självrisken i förevarande fall, i enlighet med vad Advokatbolaget angett, skall bestämmas till endast 7 200 kr. Trygg-Hansa har följaktligen att till Advokatbolaget utge återstående belopp om 4 560 kr.

Domslut. Trygg-Hansa skall till Advokatbolaget betala 4 560 kr.

Trygg-Hansa överklagade i Svea HovR och yrkade ogillande av käromålet.

Advokatbolaget bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagsmannen Ewerlöf och hovrättsrådet Ljungqvist) anförde i dom d. 19 okt. 2000: Domskäl. Utredningen i HovR:n. Parterna har i HovR:n åberopat samma grunder för sin talan som vid TR:n. Till utveckling av sin talan har de också anfört huvudsakligen detsamma som vid TR:n. Trygg-Hansa har tillagt att brevet d. 17 sept. 1997 till Advokatbolaget utgjorde en bekräftelse på vad som gällde i fråga om bl.a. självrisk i försäkringsärendet, att Advokatbolaget inte tog någon kontakt med Trygg-Hansa beträffande innehållet i brevet och att Trygg- Hansa därför har utgått från att det inte har funnits någon erinran mot sättet att beräkna självrisken. Advokatbolaget har för sin del tillagt att Länsförsäkringar Wasa följde Skadeförsäkringens Villkorsnämnds utlåtande nr 78/1995 och fortsättningsvis beräknade självrisken på sätt som angavs i utlåtandet.

HovR:ns bedömning.

Utredningen i HovR:n är i allt väsentligt densamma som vid TR:n.

Frågan i målet avser den bestämmelse i de aktuella försäkringsvillkoren, som lyder: "Vid varje tvist är självrisken 20 % av basbeloppet jämte 20 % av överskjutande kostnader". Enligt Advokatbolaget är bestämmelsen så oklar att den bör tolkas på det sätt som Advokatbolaget hävdar medan Trygg-Hansa har bestritt att bestämmelsen är oklar och gjort gällande att bestämmelsen har tillämpats på ett riktigt sätt av försäkringsbolaget.

HovR:n finner att det ifrågavarande försäkringsvillkoret är enkelt och kortfattat. Parterna har emellertid olika uppfattningar om vad som avses med begreppet "överskjutande kostnader". Den omständigheten att två parter tolkar en bestämmelse i ett försäkringsvillkor på olika sätt behöver dock inte innebära att bestämmelsen är oklar på ett sådant sätt att den s.k. oklarhetsregeln är tillämplig. Oklarhetsregeln är inte den enda metoden för att tolka innebörden av ett försäkringsvillkor. Hänsyn skall tas även till villkorets syfte, försäkringens och kundkretsens art, traditioner i fråga om formulering, anslutning till lagens uttryckssätt, gängse praxis osv. (se Hellner, Försäkringsrätt, 2 uppl. 1965 s. 72 ff.). För att oklarhetsregeln skall kunna tillämpas på ett försäkringsvillkor bör det, enligt HovR:ns mening, dessutom finnas två tolkningar av villkoret som förefaller i princip lika rimliga.

HovR:n anser att det i detta fall rent språkligt ligger närmast till hands att utgå från att begreppet "överskjutande kostnader" åsyftar de kostnader som kvarstår när grundsjälvrisken, 20 % av basbeloppet, har dragits av. Även logiskt är en sådan tolkning av villkoret, enligt HovR:ns mening, den mest näraliggande. Advokatbolagets påstående att "överskjutande kostnader" skulle avse bara de kostnader som överstiger basbeloppet förefaller däremot långsökt.

Den innebörd som Trygg-Hansa har givit bestämmelsen överensstämmer, såvitt HovR:n har förstått, också med den gängse uppfattningen på försäkringsområdet. Den omständigheten att Länsförsäkringar Wasa, till dess bolagets försäkringsvillkor kunde ändras, valde att tillämpa den tolkning som Skadeförsäkringens Villkorsnämnd gjort i sitt utlåtande nr 78/1995 ändrar inte denna bedömning.

HovR:n finner sammanfattningsvis att det ifrågavarande försäkringsvillkoret inte är på det sättet tvetydigt eller oklart att det finns skäl att med stöd av oklarhetsregeln tolka villkoret på det sätt som Advokatbolaget har gjort gällande i målet. Advokatbolagets talan skall följaktligen ogillas. TR:ns dom skall därmed upphävas och Trygg-Hansa befrias från skyldigheten att betala det omtvistade beloppet.

Domslut. HovR:n upphäver TR:ns dom samt ogillar Advokatbolagets talan i målet.

Referenten, hovrättsassessorn Avsan, var skiljaktig och anförde: Fråga är i målet om ett ensidigt upprättat försäkringsvillkor. Det råder tvekan om innebörden i försäkringsvillkoret eftersom villkoret inte har getts en så klar utformning att villkorstexten i sig kan tillerkännas någon avgörande betydelse vid tolkningen. Det kan således inte anses klart framgå att Trygg-Hansas tolkning av försäkringsvillkoret skall vinna företräde framför Advokatbolagets tolkning. Försäkringstagaren är liksom Trygg-Hansa visserligen en juridisk person men detta utgör inte hinder mot att tillämpa den inom avtalsrätten utvecklade oklarhetsprincipen (jfr NJA 1981 s. 1072).

Lika med TR:n - och på av TR:n anförda skäl - finner jag således att den för försäkringstagaren förmånligaste tolkningen skall väljas. Jag fastställer därför TR:ns dom.

Advokatbolaget överklagade och yrkade att HD skulle med ändring av HovR:ns dom fastställa TR:ns dom.

Trygg-Hansa bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Melchior, föreslog i betänkande följande dom: Domskäl. Frågan i målet avser den bestämmelse i de aktuella försäkringsvillkoren, som lyder: "Vid varje tvist är självrisken 20 % av basbeloppet jämte 20 % av överskjutande kostnader". En rent semantisk tolkning av avtalsvillkoret ger utrymme för såväl Trygg-Hansas som Advokatbolagets tolkning. Avtalet är därför otydligt i avtalsrättsligt hänseende. - Vad som angivits i brev från Trygg-Hansa till Advokatbolaget saknar betydelse, eftersom endast avtalsvillkoret är avtalsinnehåll mellan parterna. För att tolka ett villkor i en försäkring bör det inte krävas att försäkringstagaren skall ta del av en kommentar till försäkringen utan innebörden bör kunna utläsas av villkoret i sig. När oklarhet råder av detta slag bör den tolkning väljas som är mest förmånlig för försäkringstagaren. Det sagda leder till att självrisken i förevarande fall, i enlighet med vad Advokatbolaget angett, skall bestämmas till 7.200 kr och således Trygg- Hansa förpliktas utge 4.560 kr till Advokatbolaget.

HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns dom förpliktas Trygg-Hansa att till Advokatbolaget betala 4.560 kr.

HD (JustR:n Magnusson, Lennander, Thorsson, referent, Regner och Dahllöf) beslöt följande dom: Domskäl. Tvisten i målet rör innebörden av uttrycket "överskjutande kostnader" i det försäkringsvillkor som i sin helhet lyder: "Vid varje tvist är självrisken 20 % av basbeloppet jämte 20 % av överskjutande kostnader."

Ett avtal om rättsskyddsförsäkring är ett avtal till förmån för såväl försäkringstagaren som ombudet (NJA 2000 s. 48), och Advokatbolaget är således berättigat att åberopa avtalsvillkoret. Det av Trygg-Hansa i målet åberopade brevet till Advokatbolaget d. 17 sept. 1997 får anses endast ge uttryck för Trygg-Hansas tolkning av det villkor varom tvist råder.

Ordalagen medger i och för sig att uttrycket tolkas i enlighet med vad såväl Trygg-Hansa som Advokatbolaget hävdat. Vid tolkningen av ett försäkringsvillkor har man emellertid att ta hänsyn till, utöver ordalydelsen, klausulens syfte, försäkringens och kundkretsens art, traditioner i fråga om formulering, anslutning till lagens uttryckssätt, gängse praxis osv. Man får också pröva vad som sakligt sett är en förnuftig och rimlig reglering. Först om något resultat inte kan uppnås vid en sådan prövning har man anledning att falla tillbaka på andra, mera generella tolkningsprinciper, såsom den s.k. oklarhetsregeln. (Jfr Hellner, Försäkringsrätt, 2 uppl. 1965 s. 72 f.)

En tolkning i enlighet med vad Trygg-Hansa har hävdat innebär att självrisken är 100 % upp till kostnader om drygt 7 000 kr, varefter den är 20 % upp till försäkringens takbelopp, vilket förefaller vara en rimlig ordning. Advokatbolagets tolkning innebär att självrisken inledningsvis är 100 %, därefter 0 % upp till ca 36 000 kr, och slutligen 20 % av överskjutande belopp. Den lösningen framstår som mindre rimlig. I brist på andra utslagsgivande faktorer för tolkning av villkoret bör därför den tolkning som Trygg-Hansa hävdat ges företräde och överklagandet lämnas utan bifall.

Domslut. HD avslår överklagandet.

HD:s dom meddelades d. 20 nov. 2001 (mål nr T 4254-00).

Metadata

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2001-11-20
Målnummer
T4254-00
Rättsfall
NJA 2000 s. 48
Sökord
Rättsskyddsförsäkring
Avtalstolkning
Försäkringsvillkor
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (6)

NJA 2004 s. 534: Tolkning av försäkringsavtal.
NJA 2006 s. 53: Tolkning av försäkringsvillkor för olycksfallsskada.
NJA 2009 s. 877: Tolkning av försäkringsvillkor.
NJA 2010 s. 227: En person som köpt en bil på avbetalning medåtertagande-ochäganderättsförbehåll sålde bilen vidare innan skulden på bilen var betald. Den nye köparen tecknade vagnskadeförsäkring för bilen. Eftersom...
NJA 2015 s. 741: Tolkning av ett avtal med ett stort antal parter.
RH 2009:95: I mål om försäkringsersättning avseende bilolycka på tävlingsbana uppkommer fråga om innebörden av uttrycket ”inhägnat tävlingsområde” i 1 § trafikskadelagen. Även fråga om villkorstolkning mot...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation