lagen.nu

RH 1997:20

Särskild anledning till adoption av en 21-åring i strid mot hennes moders samtycke har ansetts föreligga, huvudsakligen på grund av 21-åringens behov av stöd och den speciella relation som utvecklats mellan henne och sökandena.

Makarna P.M. och M.M. ansökte vid Norrköpings tingsrätt om tillstånd att adoptera L.M., född 1975. De anförde i huvudsak följande:

De är gifta med varandra och har i äktenskapet tre barn. P.M. har känt L.M. i fyra och ett halvt år. De träffades i samband med att L.M. praktiserade på det daghem där P.M. tjänstgör. De fick genast god kontakt med varandra och de träffades då och då under årens lopp. L.M. har haft en jobbig uppväxt. Sista tiden innan M.M. och P.M. kom fram till adoptionsbeslutet tillbringade L.M. en stor del av sin lediga tid hos dem. Hon har eget rum. Det har vuxit fram starka band mellan dem och L.M.. Deras tre barn älskar L.M.. Både de och L.M. anser att en adoption skulle vara till fördel för L.M..

Makarna M. åberopade även ett intyg från en legitimerad psykolog och ett brev skrivet av L.M..

L.M. samtyckte till adoptionen medan hennes moder (och mormodern) motsatte sig denna och anförde:

L.M. har bott i flera fosterhem och är nog känslomässigt splittrad. L.M:s biologiska släkt försöker stötta henne och en adoption skulle inte vara bra. Familjen M känner knappt L.M..

L.M:s fader var avliden.

Norrköpings tingsrätt (1995-12-07, tingsfiskalen Ann-Charlotte Bragsjö) lämnade ansökningen utan bifall och anförde:

I 4 kap. 6 § 1 st. föräldrabalken föreskrivs att rätten skall pröva om det är lämpligt att en adoption äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns särskild anledning till adoptionen.

L.M. har uppnått vuxen ålder och hon har inte uppfostrats av sökandena. Frågan är då om omständigheterna i ärendet är sådana att det finns särskild anledning till adoption trots att L.M. varken har uppfostrats eller skall uppfostras av makarna M.. Enligt förarbetena (se Prop. 1980/81:112 s. 8 f och 14 f) kan en sådan särskild anledning vara att det i särskilda fall finns anledning att befästa ett nära personligt förhållande mellan sökandena och den som skall adopteras, normalt av väsentligt samma innehåll som mellan föräldrar och barn.

Det saknas anledning att ifrågasätta riktigheten av de uppgifter som lämnats om det personliga förhållandet mellan makarna M. och L.M.. Uppgifterna om att det knutit starka familjeband får alltså godtas. Den känslomässiga förankring som inträtt får förutsättas vara till fördel för familjen M. och L.M..

Tillstånd till adoption av annan vuxen bör inte lämnas endast som en stadfästelse av att det mellan adoptanterna och den de önskar adoptera råder en mycket god relation. Förhållandet mellan dem bör istället vara av sådant djupgående slag att det kan jämställas med det mellan föräldrar och barn. M.M. och P.M. har känt L.M. under en relativt kort period och hon har varit bosatt hos dem drygt ett halvår. Enligt tingsrättens mening är omständigheterna ej sådana att det föreligger särskilda skäl att befästa det personliga förhållandet mellan makarna M. och L.M. genom en adoption. Mot bakgrund av vad som nu anförts finner tingsrätten att förutsättningar för bifall till adoptionsansökningen inte föreligger.

Makarna M. överklagade tingsrättens beslut och vidhöll sin ansökan.

Såväl L.M. som hennes moder (och mormoder) intog samma ståndpunkter i hovrätten som vid tingsrätten.

Göta hovrätt (1996-10-25, hovrättslagmannen Lars Lunning, hovrättsrådet Johan Stenberg och hovrättsassessorn Ann Ganelind, referent) som höll förhandling i ärendet och hörde bl.a. L.M., biföll ansökningen och anförde:

Förutom kravet att en adoption skall vara till fördel för adoptivbarnet måste det föreligga en särskild anledning till adoptionen med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet. En sådan särskild anledning är att sökanden har uppfostrat eller vill uppfostra barnet. Detta förutsätter i regel att barnet är under 18 år. Även i övrigt kan det emellertid i särskilda fall finnas anledning att genom en adoption befästa ett personligt förhållande mellan sökanden och adoptivbarnet. Det bör då normalt vara fråga om ett förhållande av väsentligen samma innehåll som det som föreligger mellan föräldrar och barn. Tillstånd till adoption av en vuxen bör inte lämnas endast som en stadfästelse av att det mellan sökanden och adoptivbarnet råder en mycket god relation.

I målet har framkommit att L.M. har varit fosterhemsplacerad under hela sin uppväxt och att hon farit illa av de uppbrott som detta har fört med sig. Kontakten mellan L.M. och hennes släkt har inte varit särskilt tät och utmärks inte av någon särskild entusiasm från släktens sida. L.M. och makarna M. lärde känna varandra för fyra-fem år sedan. Det var dock bara för ungefär ett och ett halvt år sedan som L.M. flyttade till familjen M.. Av de uppgifter som makarna M och inte minst L.M. själv lämnat inför hovrätten framgår att det på en förhållandevis kort tid har knutits en mycket djup och nära kontakt mellan dem. Denna uppfattning delas av psykolog. Liksom tingsrätten anser hovrätten denna känslomässiga förankring vara till klar fördel för L.M..

Vid prövning av frågan om förhållandet mellan makarna M. och L.M. har samma djupa innebörd som det som brukar känneteckna förhållandet mellan föräldrar och barn, fäster hovrätten särskild vikt vid att L.M. tycks vara i stort behov av en genuin familj. Även om hon uppnått vuxen ålder framgår det av utredningen att hon på grund av obearbetade känslomässiga problem fortfarande har ett särskilt behov av stöd i sin utveckling. Den kontakt hon har med sin biologiska familj uppfyller inte detta. Det har framkommit att det i och med kontakten med familjen M för första gången i L.M:s liv har funnits en fungerande familjerelation, innehållande både stöd och krav. Åldersskillnaden utgör inte något hinder mot att L.M. kan betraktas som storasyster till familjen M:s barn. Slutligen skall stor vikt fästas vid att L.M. gett ett moget och väl övervägt uttryck för sin önskan att adoptionen skall beviljas.

Trots den relativt korta tid som makarna M. och L.M. har känt varandra anser hovrätten därför att deras relation har utvecklats till ett förhållande av väsentligen samma innehåll som det som föreligger mellan föräldrar och barn. Adoptionsansökningen får antas ha till främsta syfte att befästa denna personliga relation.

Målnummer Ö 1727/95

Metadata

Domstol
Göta hovrätt
Avgörandedatum
1996-10-25
Målnummer
Ö1727-95
Lagrum
4 kap. 6 § första stycket föräldrabalken
Rättsfall
NJA 1985 s. 651
NJA 1986 s. 604
NJA 1989 s. 67
NJA 1989 s. 401 I och II
NJA 1991 s. 194
RH 1985:43
RH 1987:22
Litteratur
Prop. 1980/81:112 s. 8 f, 14 f
Gösta Walin, Föräldrabalken och internationell föräldrarätt, 5 uppl., s. 163-165.
Sökord
Adoption
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (1)

RH 2016:4: Särskild anledning till adoption av 22-åring, i strid mot hennes mors samtycke, har inte ansetts finnas. Relationen har visserligen ansetts vara sådan som krävs för att adoption ska tillåtas, men det...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation