Föreskrifter och allmänna råd om skyddsvakter
Bemyndigande
Med skyddsvakt ska i denna föreskrift förstås den som godkänts för sådan uppgift av länsstyrelsen. Andra begrepp som nämns i denna föreskrift ska ha samma innebörd som i skyddslagen (2010:305).
2 kap. Utbildning av skyddsvakt
Grundutbildning
Endast den som med godkänt resultat genomgått – föreskriven grundutbildning för skyddsvakt enligt bilaga 1, eller – militär grundutbildning 2016 och senare samt av Försvarsmakten föreskriven utbildning för skyddsvakt, får godkännas som skyddsvakt efter prövning enligt 25 § skyddslagen (2010:305).
Utan hinder av 1 § får den som är – behörig att utföra arbete som ordningsvakt eller väktare, eller – med godkänt resultat genomgått av Försvarsmakten föreskriven utbildning för skyddsvakt efter 2010, godkännas som skyddsvakt efter prövning enligt 25 § skyddslagen (2010:305) om han eller hon med godkänt resultat har genomgått föreskriven förkortad grundutbildning för skyddsvakt enligt bilaga 2.
Utbildning enligt 1 och 2 §§ får inte vara äldre än fem år för att kunna läggas till grund för ett godkännande som skyddsvakt.
Fortbildning
Endast den som med godkänt resultat har genomgått fortbildning i enlighet med 5 § denna föreskrift och prövats enligt 25 § skyddslagen (2010:305) får på nytt godkännas som skyddsvakt.
Fortbildningen ska omfatta 20 lektionstimmar och innehålla en repetition av grundutbildningen. Fortbildning ska vara genomförd senast fem år efter att grundutbildning eller förkortad grundutbildning genomförts. Därefter ska fortbildning vara genomförd senast vart femte år räknat från att föregående fortbildning genomförts. Har ett godkännande som skyddsvakt löpt ut utan att fortbildning har genomförts får ett nytt godkännande inte beslutas innan fortbildning har genomförts med godkänt resultat. Har mer än ett år förflutit sedan ett godkännande har löpt ut måste sökanden genomgå en ny grundutbildning i enlighet med 1–2 §§ innan ett nytt godkännande som skyddsvakt får meddelas.
Utbildning
I enlighet med vad som sägs i 2 § andra stycket lagen (1974:191) om bevakningsföretag får föreskriven utbildning av skyddsvakter enligt denna föreskrift endast bedrivas efter beslut om auktorisation för verksamhetsslaget Utbildning av skyddsvakt.
Utbildning enligt denna föreskrift får inte inrymma fler än 50 lektionstimmar per kalendervecka och inte mer än 10 lektionstimmar per dag. En lektionstimme ska omfatta 45 minuter. I de teoretiska ämnena får grupperna som undervisas bestå av högst 25 elever per lärare. I de praktiska momenten får grupperna bestå av högst 13 elever per lärare. Det antal lektionstimmar som föreskrivs hindrar inte att olika ämnen integreras med varandra.
Särskild utbildning
En skyddsvakt som bevakar en kärnteknisk anläggning ska på begäran av Polismyndigheten delta i särskild utbildning som Polismyndigheten anordnar gällande säkerheten vid kärnteknisk anläggning. Utbildningen ska vara kostnadsfri och får inte överstiga fem dagar per år.
3 kap. Godkännandeprövning
Laglydnad
Medborgerlig pålitlighet
Lämplighet i övrigt
4 kap. Funktionsbeteckning och uniform m.m.
Uniform och funktionsbeteckning
En skyddsvakt ska bära en för uppdraget lämplig uniform. Den uniform som bärs ska på ett otvetydigt sätt skilja sig från de uniformer som föreskrivs för poliser och ordningsvakter. En skyddsvakt ska bära funktionsbeteckning enligt bilaga 11. Funktionsbeteckning för annan typ av bevakning får inte bäras synligt.
Bevis om godkännande
En skyddsvakt ska på begäran visa upp sitt bevis om godkännande för envar. Skyddsvaktens personnummer får då vara dolt. Bevis om godkännande behöver dock inte visas upp om begäran uppenbarligen framställs i trakasseringssyfte eller om begäran inte föranleds av skyddsvaktens bevakningsuppdrag. Identitetshandling och bevis om förordnande ska på begäran visas upp för polis och myndighet som utför tillsyn av tjänstgöringsstället. Skyddsvaktens personnummer ska kunna vara läsbart vid tillsyn eller annan kontroll som utförs av myndighet.
Ett bevis om godkännande av skyddsvakt ska innehålla uppgift om – vilken länsstyrelse som har meddelat godkännandet, – skyddsvaktens fullständiga namn och personnummer, – datum för bevisets utfärdande, – anställning eller uppdrag hos arbets- eller uppdragsgivare eller tjänstgöring vid vissa skyddsobjekt, och – den tid under vilken godkännandet gäller.
5 kap. Utrustning
En skyddsvakt ska vara utrustad med handfängsel. Handfängslen ska vara av metall och av samma typ som poliser får använda. Under ledning av och i samverkan med polis får skyddsvakt vid särskild insats använda även andra typer av handfängsel som delats ut av polisen.
En skyddsvakt får vara utrustad med gummibatong eller expanderbar batong. Endast sådana batonger som anges i bilaga 8 får bäras och användas. Skyddsvakt får endast bära expanderbar batong om han eller hon – har genomgått föreskriven utbildning för skyddsvakt i ämnet expanderbar batong enligt bilaga 7 denna föreskrift, eller – är behörig att bära expanderbar batong i annan av Polismyndigheten föreskriven bevakningsfunktion, eller – har genomgått föreskriven utbildning i ämnet expanderbar batong enligt bilaga 8 Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om bevakningsföretag och bevakningspersonal, FAP 573-1.
En skyddsvakt får medföra och använda hund för eget skydd och ingripanden som sker med stöd av 11–13 §§ skyddslagen (2010:305) om – han eller hon har genomgått sådan kurs som föreskrivs för utbildning för hundförare i Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om bevakningsföretag och bevakningspersonal, FAP 573-1, och
– ekipaget prövats och godkänts i den ordning som föreskrivs för prövning och godkännande av hund och hundekipage i FAP 573-1.
En skyddsvakt får efter medgivande av länsstyrelsen använda hund (sökhund) för att söka efter sprängämnen och andra farliga föremål. Hundföraren ska vid ansökan om sådant godkännande genom intyg kunna styrka att ekipaget med godkänt resultat har genomgått en för uppgiften lämplig utbildning. Av intyget ska framgå – utbildningens omfattning, mål och syfte, – vem som anordnat och ansvarat för utbildningen, – vem som undervisat i aktuella ämnen, – vilka krav som ställts för godkänt resultat, och – att utbildning genomförts av sökanden med godkänt resultat.
En skyddsvakt får efter medgivande av länsstyrelsen vara utrustad med OC-spray om han eller hon med godkänt resultat har genomgått utbildning i hantering av OC-spray enligt bilaga 3 eller erhållit utbildning som av länsstyrelsen bedömts som likvärdig. Endast sådan OC-spray som anges i bilaga 9 får bäras och användas. En grundläggande förutsättning för bärande är dock att vapenlagens (1996:67) krav på licens för OC-spray är uppfyllda.
Användning av OC-spray ska ske med hänsyn tagen till den smärta och det obehag som åtgärden innebär för den som utsätts för sprayen.
OC-spray får användas bara om uppgiften inte kan lösas på något annat, mindre ingripande sätt.
En skyddsvakt som använt OC-spray mot en person ska, om det är möjligt, snarast se till att personen befrias från sprayen (sanering). Skyddsvakt som är utrustad med OC-spray ska därför också medföra för ändamålet avsedd saneringsduk.
En skyddsvakt får efter medgivande av länsstyrelsen vara utrustad med skjutvapen om han eller hon med godkänt resultat har – genomgått föreskriven utbildning i hantering av skjutvapen för skyddsvakt enligt bilaga 4, eller – genomgått föreskriven utbildning i hantering av skjutvapen för väktare enligt Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om bevakningsföretag och bevakningspersonal, FAP 573-1 och därefter genomgått för-
| PMFS 2017:9 som inte är helautomatiskt med en kaliber på högst 9 mm. annan typ och kaliber bäras. Ammunitionen ska vara av den typ som polisen får använda i sina tilldelade vapen. vapenhantering. Fortbildning och kompetensskjutning enligt genomföras årligen och får genomföras i ett bevakningsföretags regi eller motsvarande om den leds av en person med behörighet att vara instruktör i utbildningsföretag avseende hantering av skjutvapen för skyddsvakt. utbildning enligt bära skjutvapen enligt denna föreskrift. har genomförts med godkänt resultat. | kortad utbildning i hantering av skjutvapen för skyddsvakt enligt bilaga 5. En skyddsvakt får som huvudregel endast bära och använda enhandsvapen Efter särskilt beslut av Polismyndigheten får dock förstärkningsvapen av Den som tilldelats skjutvapen ska ges regelbundna tillfällen till träning i bilaga 4 ska Länsstyrelsen ska föra en förteckning över skyddsvakter som genomgått bilaga 4 och 5 samt skyddsvakter som erhållit tillstånd att Skyddsvakt ska årligen inge intyg till länsstyrelsen om att kompetensprov |
| 10 § digheten bedömt ett skyddsobjekt vara särskilt känsligt för rikets säkerhet och att en konkret hotbild föreligger på en sådan nivå att förstärkt vapenkapacitet är nödvändig. Polismyndigheten. | Polismyndigheten får besluta om förstärkningsvapen om Polismyn- Utbildning i hantering av förstärkningsvapen ska ske i samråd med |
| 11 § medel avsedda för våldsanvändning än de som nämns i 5 kap. 1–5 och 9– 10 §§. | En skyddsvakt får inte vara utrustad med och använda andra hjälp- |
| 12 § förhållandena så kräver. Hjälmen ska vara blå och uppfylla de krav som ställs i ningsvapen ska även s.k. ballistisk skyddshjälm och skyddsväst bäras. Ballistisk skyddshjälm ska vara svart eller blå och får vara tyngre än vad som föreskrivs i | En skyddsvakt får vara utrustad med och använda skyddshjälm när bilaga 10. Har Polismyndigheten beslutat att skyddsvakt ska utrustas med förstärkbilaga 10. |
| 13 § länsstyrelsen visa intyg som styrker att utrustningen eller utbildning uppfyller de krav som ställs. | En skyddsvakt som bär utrustning enligt 5 kap. ska på anmodan av |
6 kap. Befogenheter och rapporteringsskyldigheter
Skyddsvakts befogenheter
Bestämmelser om skyddsvakts befogenheter att använda tvångsmedel och våld finns i – 24 kap. 7 § och 27 kap. 4 § rättegångsbalken, – 24 kap. 1, 2 och 5 §§ brottsbalken,
– 10–17 §§ skyddslagen (2010:305), och – 10 § 2 och 4, 19 § 1 och 29 § polislagen (1984:387).
Rapportering
7 kap. Användande av skjutvapen
Ett skjutvapen ska hanteras så att skott inte avlossas av våda och så att säkerheten inte äventyras i övrigt. Skjutvapen, ammunition och kompletterande utrustning ska hanteras aktsamt så de inte går förlorade eller att obehöriga kommer åt dem. Aktsamhetskravet i andra stycket innebär att skjutvapnet, ammunition och kompletterande utrustning vid all tjänstgöring ska hållas under uppsikt och att skjutvapnet vid bärande förvaras i sin bäranordning på avsett sätt. I kravet ingår också att regelbundet, särskilt efter ett ingripande eller en insats, kontrollera att skjutvapnet och dess bäranordning är hela och sitter fast i avsett bälte, livrem eller plagg.
Tjänstevapen får bäras med eller utan patron införd i patronläget. En skyddsvakt ska ha genomfört övning och kompetensprov för det sätt han eller hon bär sitt vapen. Pistol ska bäras i sitt hölster. Pistolen ska då vara säkrad om den har patron i patronläge. När förhållandena kräver höjd beredskap får pistolen bäras i handen. Patron ska då vara införd i patronläget. När förhållandena inte längre kräver höjd beredskap ska pistolen åter placeras i sitt hölster. Ett förstärkningsvapen får bäras på det sätt som bäst främjar möjligheten till ett snabbt användande. Med hänsyn till risken för vådaskott får avtryckarfingret läggas an mot avtryckaren först när skottlossning bedöms vara omedelbart förestående.
En skyddsvakt får sikta med skjutvapnet mot någon eller något först när det finns förutsättningar för verkanseld eller varningsskott eller det finns skäl att anta att sådana förutsättningar kan komma att uppstå i situationen. Under förflyttning med ett laddat skjutvapen ska särskild försiktighet iakttas. Ett förstärkningsvapen ska vara säkrat under förflyttning som inte sker under en pågående insats där det krävs att vapnet bärs i skjutställning. En skyddsvakt som behöver använda grepptekniker vid ett ingripande ska, om det inte medför allvarlig fara för skyddsvakten själv, placera pistolen i sin bäranordning respektive säkra förstärkningsvapnet.
Innan en skyddsvakt använder ett skjutvapen ska skyddsvakten, om det inte framstår som olämpligt eller verkningslöst, klart ge till känna att han eller hon är skyddsvakt och har för avsikt att skjuta. Innan skott avlossas ska skyddsvakt, om det är möjligt, ha kontroll över skottfältet. Varningsskott ska om möjligt riktas så att skada inte uppstår. Skjutning från eller mot ett fortskaffningsmedel i rörelse ska undvikas i det längsta och särskild försiktighet iakttas.
Rapport över avlossat skott
En skyddsvakt som avlossat skott med avsikt eller våda eller riktat vapnet mot någon person ska omedelbart rapportera detta till – Polismyndigheten, – länsstyrelsen i det län där skottet avlossades, – den länsstyrelse som bedriver tillsyn där skyddsvakten är anställd, samt – till bevakningsföretagets vapenansvarige eller föreståndare. Är skyddsvakten inte anställd av ett bevakningsföretag bör den interna rapporteringen lämnas till motsvarande funktion hos arbetsgivaren. Den vapenansvarige bör, med eget yttrande över situationen, skyndsamt lämna rapporten vidare till Polismyndigheten samt till länsstyrelsen i det län där skottet avlossades. Om det vid träning eller fortbildning i hantering av skjutvapen framstår som olämpligt att skyddsvakten ska bära skjutvapen ska ansvarig instruktör lämna rapport om detta till länsstyrelsen för beslut om återkallelse av tillstånd att bära skjutvapen, samt till det företag där skyddsvakten är anställd.
Omständigheterna vid ingripandet, anledningen till att våldsanvändning var nödvändig samt skälen till att skjutvapen har använts ska, oavsett annan dokumentation i ärendet, dokumenteras utförligt. Nämnda rutin avser även sådant användande av skjutvapen som innebär att vapnet riktats mot någon person.
8 kap. Återkallelse
Skyddsobjektsförteckning
Länsstyrelsen ska upprätta en förteckning över civila skyddsobjekt inom länen. Förteckningen ska delges berörda myndigheter.
10 kap. Undantag
Polismyndigheten får om särskilda skäl finns efter ansökan medge undantag från bestämmelserna i denna föreskrift. Kopia av sådant beslut ska skickas till länsstyrelsen.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna föreskrift träder ikraft den 1 februari 2018, då Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skyddsvakter; RPSFS 2012:16, FAP 694-1, ska upphöra att gälla. 2. Utan hinder av vad som sägs om utbildning i 2 kap. 1, 2 och 5 §§ får skyddsvakter utbildas enligt de äldre föreskrifterna fram till utgången av 2018, och sådan äldre utbildning få ligga till grund för beslut om godkännande eller behörighet att bära sådan utrustning som anges i 5 kap. 3. Skyddsvakt som genomgått föreskriven grundutbildning, förkortad utbildning eller fortutbildning för skyddsvakt enligt RPSFS 2012:16, FAP 694-1, och då utbildningen inte är äldre än fem år, ska anses fortsatt behörig att prövas för godkännande som skyddsvakt. 4. Skyddsvakt ska anses fortsatt behörig att bära expanderbar batong som vid ikraftträdandet av denna föreskrift genomgått föreskriven utbildning i ämnet expanderbar batong enligt bilaga 8, Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (1974:191) och förordningen (1989:149) om bevakningsföretag; RPSFS 2012:18, FAP 579-2. 5. Skyddsvakt ska anses fortsatt behörig att medföra och använda hund för eget skydd och ingripanden som sker med stöd av 11–13 §§ skyddslagen (2010:305) om han eller hon vid ikraftträdandet av denna föreskrift har genomgått föreskriven utbildning för hundförare enligt RPSFS 2012:18, FAP 579-2 samt att ekipaget prövats och godkänts i den ordning som föreskrivs för prövning och godkännande av hund och hundekipage i RPSFS 2012:18, FAP 579-2. 6. Skyddsvakt ska anses fortsatt behörig att, efter medgivande av länsstyrelsen, vara utrustad med OC-spray om han eller hon med godkänt resultat genomgått utbildning i hantering av OC-spray enligt bilaga 3 Riks-
polisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skyddsvakter, RPSFS 2012:16, FAP 694-1. 7. Skyddsvakt ska anses fortsatt behörig att bära skjutvapen som vid ikraftträdandet av denna föreskrift genomgått föreskriven utbildning i hantering av skjutvapen för skyddsvakt enligt bilaga 4 RPSFS 2012:16, FAP 694-1, eller genomgått föreskriven utbildning i handhavande av skjutvapen för väktare enligt RPSFS 2012:18, FAP 579-2, och därefter genomgått förkortad utbildning i handhavande av skjutvapen för skyddsvakt enligt bilaga 5 FAP 694-1.
På Polismyndighetens vägnar
DAN ELIASSON Lars Sjöberg (Rättsavdelningen)
Bilaga 1
Grundutbildning för skyddsvakt
80 lektionstimmar
De lektionstimmar som anvisas hindrar inte att olika ämnen integreras med varandra.
| Ämne | Introduktion |
|---|---|
| Innehåll | – Definition av begreppen skyddsvakt och skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305) och skyddsförordningen (2010:523). |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomentet ha övergripande kunskap om skyddsvaktens uppgift, vilka objekt som kan vara skyddsobjekt och skillnader mellan dessa, exempelvis värdedepå jämfört med myndighetsbyggnad. |
| Genomförande | Målet ska nås genom teoretisk undervisning. |
| Beräknad tid | 2 timmar. |
| Ämne | Juridik |
| Innehåll | – 2 kap. regeringsformen. – FN:s konvention om barnets rättigheter. – 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. – Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. – 27 kap. 4 § rättegångsbalken. – 23 och 24 kap. brottsbalken samt kriterierna för de mest relevanta brotten i denna balk. – 10 § första stycket 2, 19 § första stycket 1 och 29 § polislagen (1984:387). – Skyddslag (2010:305). – Skyddsförordningen (2010:523). – Dokumentation över frihetsberövande enligt 6 kap. 1 § FAP 694-1. – 8 kap. 5, 6 §§, 13 kap. 4 §, 19 kap. 5 §, 20 kap. 1, 3 §§ brottsbalken. – Lag om straff för terroristbrott (2003:148). – Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). – Säkerhetsskyddsförordning (1996:633). – FAP 694-1. – Straffrättslig immunitet. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomentet ha sådana PMFS 2017:9 juridiska kunskaper att han eller hon kan tillämpa de regler som styr och i övrigt är relevanta för ett ingripande. Deltagaren ska skriftligen kunna redogöra för de juridiska överväganden som har föregått ett gripande enligt – 13 § skyddslagen (2010:305), – 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken, eller – 35 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Deltagaren ska också, i förekommande fall, kunna redogöra varför den som blivit gripen frigivits utan att Polismyndigheten har kontaktats. |
| Genomförande | De nödvändiga juridiska kunskaperna ska inhämtas dels genom problembaserad inlärning och undervisning, dels genom seminariediskussioner med utgångspunkt från verklighetsbaserade händelser. Deltagaren ska vidare, med hänsyn till föreskriven dokumentationsskyldighet, öva sig i att på ett juridiskt relevant sätt skriftligen redogöra för de olika överväganden som föregått ett gripande och, i förekommande fall, varför Polismyndigheten inte kontaktats. Ämnet ska ledas av en person som har minst 15 högskolepoäng i juridik eller med minst motsvarande kunskapsnivå. |
| Beräknad tid | 26 timmar. |
| Ämne | Risk- och hotbildsanalys |
| Innehåll | – Aktuella säkerhetshot mot skyddsobjekt. – Historisk bild av brott mot skyddslagen. – Risk- och hotbildsanalys. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomentet ha fått övergripande kännedom om – aktuella säkerhetshot och hotbilder, – olika typer av hotande verksamhet mot olika skyddsobjekt, – exempel på handlingar som kännetecknar förberedelser och fullbordandet av olika typer av brottsliga angrepp, – metoder för hur risker kan identifieras, samt – metoder för att hantera identifierade risker. 15 |
Genomförande Målet ska nås genom teoretisk undervisning. Beräknad tid 5 timmar.
| Ämne | Bevakningstjänst |
|---|---|
| Innehåll | – Polisens uppgifter, ansvarsfördelning och samverkan. – Skyddsvaktens uppgifter. – Begreppet myndighetsutövning. – Utrustning. – Bevakningsinstruktioner. – Grundförfarande vid olika typsituationer. – Praktiskt genomförande av tvångsmedel. – Arbetsmiljöregler. – Protokollföring och rapportering. – Tekniska hjälpmedel vid bevakningen. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomentet ha sådana kunskaper att han eller hon kan tillämpa de regler som i övrigt är relevant för bevakningsuppgiften. |
| Genomförande | Målet ska nås genom teoretisk undervisning. |
| Beräknad tid | 8 timmar. |
| Ämne | Brand |
| Innehåll | – Räddningstjänstens organisation och roll. – Brandförlopp. – Släckteknik. – Släckmedel. – Brandsyn. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha kunskap om hur bränder kan förebyggas samt hur man vidtar primära brandbekämpande åtgärder. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning och genom att deltagaren praktiskt får öva att släcka en brand Ämnet ska ledas av en person som med godkänt resultat lägst genomgått utbildning för räddningsinsats (9 veckor) i regi av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) eller motsvarande utbildning i äldre system eller motsvarande kunskap. |
| Beräknad tid | 5 timmar. |
Ämne Yrkesetik och moral
| Innehåll | – Värderingar. – Människosyn. – Mental förberedelse på frestelser i bevakningsarbetet. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha fått en god yrkesetisk grund att utgå ifrån i sitt arbete. Deltagaren ska även i viss mån kunna förutse och identifiera de moraliska dilemman och frestelser som en skyddsvakt kan utsättas för i samband med sitt arbete. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom att deltagarna i diskussioner och rollspel analyserar situationer som bygger på verkliga eller fingerade situationer. Ämnet ska ledas av en person med intresse och god fallenhet för yrkesetiska frågeställningar. |
| Beräknad tid | 3 timmar. |
| Ämne | Konflikthantering och självskydd |
| Innehåll | – Konflikthantering och annan yrkespsykologi. – Säkerhetstänkande. – Greppteknik. – Användande av utrustning bl.a. batong och handfängsel. – Rollspel. |
| Mål | Deltagaren ska efter genomförd utbildning kunna – redogöra för beskrivningsmodellen konflikttrappan, – ge praktiska exempel på hur man vid ingripanden kan undvika beteenden som motsvaras av trappans steg 3, 4 och 6, – redogöra för vad som definierar ett aktivt lyssnande, – redogöra för minst tre konfliktreducerande strategier, – genomföra utlärda grepptekniker korrekt, samt – i ett scenario uppvisa ett säkerhetsmässigt beteende genom att tillämpa lämplig placering, avstånd, kommunikation m.m. 17 |
Genomförande Med utgångspunkt från Polismyndighetens handbok i självskydd ska lämpliga metoder läras ut i såväl teori som praktik. Momentet självskydd ska ledas av instruktör i auktoriserat utbildningsföretag behörig att leda ämnet konflikthantering och självskydd.
Beräknad tid 14 timmar.
| Ämne | Akutsjukvård |
|---|---|
| Innehåll | – L-ABCDE. – Grundläggande HLR. – Hjärtstartarutbildning (AED). – Luftvägstopputbildning enligt Svenska rådet för Hjärt/lungräddnings (HLR-rådet) rekommendationer och riktlinjer baserade på internationella riktlinjer från European Resuscitation Council (ERC). |
| Mål | Efter att ha genomgått utbildningsmomentet ska deltagaren kunna ge första hjälpen. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teori och praktiska övningar. Ämnet ska ledas av en legitimerad sjuksköterska eller annan person med minst motsvarande kunskapsnivå. |
| Beräknad tid | 6 timmar. |
| Ämne | Beslutsträning |
| Innehåll | – Analysera teoretiska problem. – Välja lämpliga alternativa lösningar. – Välja lagstöd och grundförfarande. – Tillämpa rättssäkerhetsprinciperna och regler för tvångsmedelsanvändning. – Göra riskanalys och besluta om handlingsplan. – Tillämpa regler för rapportering. |
| Mål | Deltagaren ska kunna lösa teoretiska problem genom att använda kunskaper från utbildningen. |
| Genomförande | Teoretiska problem presenteras för deltagaren som därefter löser dessa enskilt med hjälp av tilldelat studiematerial. Deltagarna ska få återkoppling på sin lösning av läraren. |
| Beräknad tid | 4 timmar. |
Ämne Praktisk övning
| Innehåll | Lösa bevakningsuppgifter med hjälp av olika grundförfaranden vid olika typsituationer i skyddsvaktens arbete. |
| Mål | Deltagaren ska kunna utföra grundförfaranden genom att använda kunskaper från utbildningen. |
| Genomförande | Formell praktisk övning. |
| Beräknad tid | 4 timmar. |
| Ämne | Skriftligt och praktiskt prov |
| Innehåll | Ett skriftligt prov med frågor som tar sikte på de ämnen som behandlats under utbildningen och ett praktiskt prov. |
| Genomförande | Deltagaren ska för att bli godkänd klara såväl ett skriftligt som praktiskt prov. Det praktiska provet ska utföras i form av ett rollspel där deltagaren på ett lämpligt sätt ska lösa en konstruerad bevakningsuppgift. |
| Beräknad tid | 3 timmar. 19 |
Bilaga 2
Förkortad utbildning för skyddsvakt
40 lektionstimmar
De lektionstimmar som anvisas hindrar inte att olika ämnen integreras med varandra.
| Ämne | Introduktion |
|---|---|
| Innehåll | – Definition av begreppen skyddsvakt och skyddsobjekt enligt skyddslagen (2010:305) och skyddsförordningen (2010:523). |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomentet ha övergripande kunskap om skyddsvaktens uppgift, vilka objekt som kan vara skyddsobjekt och skillnader mellan dessa, exempelvis värdedepå jämfört med myndighetsbyggnad. |
| Genomförande | Målet ska nås genom teoretisk undervisning. |
| Beräknad tid | 1 timme. |
| Ämne | Juridik |
| Innehåll | – 2 kap. regeringsformen. – FN:s konvention om barnets rättigheter. – 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. – Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. – 27 kap. 4 § rättegångsbalken. – 23 och 24 kap. brottsbalken samt kriterierna för de mest relevanta brotten i denna balk. – 10 § första stycket 2, 19 § första stycket 1 och 29 § polislagen (1984:387). – Skyddslag (2010:305). – Skyddsförordningen (2010:523). – Dokumentation över frihetsberövande enligt 6 kap. 1 § FAP 694-1. – 8 kap. 5, 6 §§, 13 kap. 4 §, 19 kap. 5 §, 20 kap. 1, 3 §§ brottsbalken. – Lag om straff för terroristbrott (2003:148). – Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). – Säkerhetsskyddsförordning (1996:633). – FAP 694-1. – Straffrättslig immunitet. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomentet ha sådana PMFS 2017:9 juridiska kunskaper att han eller hon kan tillämpa de regler som styr och i övrigt är relevanta för ett ingripande. Deltagaren ska skriftligen kunna redogöra för de juridiska överväganden som har föregått ett gripande enligt – 13 § skyddslagen (2010:305), – 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken, eller – 35 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Deltagaren ska också, i förekommande fall, kunna redogöra varför den som blivit gripen frigivits utan att Polismyndigheten har kontaktats. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom att innehållet i de nämnda bestämmelserna lärs ut dels genom problembaserad inlärning och undervisning, dels genom seminariediskussioner med utgångspunkt från verklighetsbaserade händelser. Deltagaren ska vidare, med hänsyn till föreskriven dokumentationsskyldighet, öva sig i att på ett juridiskt relevant sätt skriftligen redogöra för de överväganden som föregått ett gripande och, i förekommande fall, varför Polismyndigheten inte har kontaktats. Ämnet ska ledas av en person med minst 15 högskolepoäng i juridik eller med minst motsvarande kunskapsnivå. |
| Beräknad tid | 16 timmar. |
| Ämne | Risk- och hotbildsanalys |
| Innehåll | – Aktuella säkerhetshot mot skyddsobjekt. – Historisk bild av brott mot skyddslagen. – Risk- och hotbildsanalys. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomentet ha fått övergripande kännedom om – aktuella säkerhetshot och hotbilder, – olika typer av hotande verksamhet mot olika skyddsobjekt, – exempel på handlingar som kännetecknar förberedelser och fullbordandet av olika typer av brottsliga angrepp, – metoder för hur risker kan identifieras, samt – metoder för att hantera identifierade risker. 21 |
Genomförande Målet ska nås genom teoretisk undervisning. Beräknad tid 4 timmar.
| Ämne | Bevakningstjänst |
|---|---|
| Innehåll | – Polisens uppgifter, ansvarsfördelning och samverkan. – Skyddsvaktens uppgifter. – Begreppet myndighetsutövning. – Utrustning. – Bevakningsinstruktioner. – Grundförfarande vid olika typsituationer. – Praktiskt genomförande av tvångsmedel. – Arbetsmiljöregler. – Protokollföring och rapportering. – Tekniska hjälpmedel vid bevakningen. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomentet ha sådana kunskaper att han eller hon kan tillämpa de regler som i övrigt är relevant för bevakningsuppgiften. |
| Genomförande | Målet ska nås genom teoretisk undervisning. |
| Beräknad tid | 8 timmar. |
| Ämne | Beslutsträning |
| Innehåll | – Analysera teoretiska problem. – Välja lämpliga alternativa lösningar. – Välja lagstöd och grundförfarande. – Tillämpa av rättssäkerhetsprinciperna och regler för tvångsmedelsanvändning. – Göra riskanalys och besluta om handlingsplan. – Tillämpa regler för rapportering. |
| Mål | Deltagaren ska kunna lösa teoretiska problem genom att använda kunskaper från utbildningen. |
| Genomförande | Teoretiska problem presenteras för deltagaren som därefter löser dessa enskilt med hjälp av tilldelat studiematerial. Deltagaren ska få återkoppling på sin lösning av läraren. |
| Beräknad tid | 4 timmar. |
Ämne Praktisk övning
| Innehåll | Lösa bevakningsuppgifter med hjälp av olika grundförfaranden vid olika typsituationer i skyddsvaktens arbete. |
| Mål | Deltagaren ska kunna utföra grundförfaranden genom att använda kunskaper från utbildningen. |
| Genomförande | Praktisk övning. |
| Beräknad tid | 4 timmar. |
| Ämne | Skriftligt och praktiskt prov |
| Innehåll | Ett skriftligt prov med frågor som tar sikte på de ämnen som behandlats under utbildningen och ett praktiskt prov. |
| Genomförande | Deltagaren ska för att bli godkänd klara såväl ett skriftligt som praktiskt prov. Det praktiska provet ska utföras i form av ett rollspel där deltagaren på ett lämpligt sätt ska lösa en konstruerad bevakningsuppgift. |
| Beräknad tid | 3 timmar. 23 |
Bilaga 3
Utbildning för användare av pepparspray (OC-spray)
8 lektionstimmar
Endast den som med godkänt resultat har genomgått utbildning för skyddsvakt enligt 2 kap. 1–2 §§ FAP 694-1 eller motsvarande utbildning enligt äldre bestämmelser får antas till utbildningen. Examination ska ske praktiskt och teoretiskt i olika moment under kursen. För att bli godkänd krävs närvaro vid samtliga moment och att deltagaren examinerats med godkänt resultat.
| Ämne | Juridik |
|---|---|
| Innehåll | – 8 och 10 §§ polislagen (1984:387). – 24 kap brottsbalken. – FAP 694-1. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomentet känna till – de regler som styr skyddsvakts användande av OCspray, och – hur avrapportering ska ske. |
| Genomförande | Målet ska nås genom teoretisk undervisning. Ämnet ska ledas av en person med minst 15 högskolepoäng i juridik eller med minst motsvarande kunskapsnivå. |
| Beräknad tid | 2 timmar. |
| Ämne | Teknik och taktik |
| Innehåll | Information om – OC-spray och dess effekter. – Kommunikation och etik. – Mental förberedelse och stresshantering. |
| Mål | Deltagaren ska känna till vilken effekt som OC-spray kan orsaka, risker för sekundär spridning och kontaminering, och etiska och andra konsekvenser av användningen av OC-spray. |
| Genomförande | Målet ska nås genom teoretisk undervisning. Utbildningsmomentet ska ledas av en person behörig att vara OC-sprayinstruktör i auktoriserat utbildningsföretag. |
| Beräknad tid | 2 timmar. |
Ämne Praktisk övning
| Innehåll | Målet ska nås genom praktisk övning med OC-spray. |
| Mål | – Förmåga att använda OC-spray, – kunskap om OC-spray och dess effekter, och – effekter av exponering. |
| Genomförande | Övningen ska omfatta handgrepp och taktik samt att deltagaren utsätts för OC-spray och påföljande sanering. Momentet sanering ska övas ingående. Utbildningsmomentet ska ledas av en person behörig att vara OC-sprayinstruktör i auktoriserat utbildningsföretag. |
| Beräknad tid | 4 timmar. 25 |
Bilaga 4
Utbildning i hantering av skjutvapen för skyddsvakt
43 timmar
Endast den som med godkänt resultat har genomgått utbildning för skyddsvakt enligt 2 kap. 1–2 §§ FAP 694-1 eller motsvarande utbildning enligt äldre bestämmelser får antas till utbildningen.
| Ämne | Innehav och förvaring av bevaknings- och utbildningsföretags och väktares skjutvapen |
| Innehåll | – 2 kap. 3, 13 §§, 3 kap. 7 §, 9 kap. 2 § vapenlagen (1996:67). – 1 kap. 3 § och 17 kap. 1 § vapenförordningen (1996:70). – 6 kap. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (RPSFS 2002:9), FAP 551-3. – 4 kap. 2–5 §§, 10 §, 7 kap. 1 § 1–5 Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens och andra statliga myndigheters förvaring och transport av skjutvapen och ammunition (RPSFS 2005:9, FAP 943-1). |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomentet kunna redogöra för innehållet i de författningsbestämmelser som reglerar bevaknings- och utbildningsföretags samt skyddsvakts möjligheter att få tillstånd att inneha skjutvapen och hur vapnen ska förvaras. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning med utgångspunkt från relevanta författningsbestämmelser. Utbildningsmomentet ska ledas av en person med minst 15 högskolepoäng i juridik eller med minst motsvarande kunskapsnivå. |
| Beräknad tid | 5 timmar. |
| Ämne | Skyddsvakts bärande och användande av skjutvapen |
| Innehåll | – 24 kap. 1 och 5 §§ brottsbalken. – 13 § skyddslagen (2010:305). |
| Mål | Deltagaren ska efter att ha genomgått ämnet kunna redogöra för de regler som styr när en skyddsvakt får använda skjutvapen. |
Genomförande Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning utifrån fingerade eller verkliga fallbeskrivningar. Utbildningsmomentet ska ledas av en person med minst 15 högskolepoäng i juridik eller med minst motsvarande kunskapsnivå.
Beräknad tid 8 timmar.
| Ämne | Vapenkunskap |
|---|---|
| Innehåll | – Tjänstevapnets konstruktion och funktion. – Vapenvård, ammunitionsverkan. – Säkerhetsregler vid vapenhantering. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomentet ha kunskap om generella säkerhetsregler vid vapenhantering, konstruktion och funktion av tjänstevapnet samt vapenvård. Kännedom om verkan av olika slags ammunition. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom information om ammunitions verkan samt att deltagaren under ledning av instruktör utbildas i vapnets konstruktion, funktion samt vapenvård. Egenstudier av aktuellt kursmaterial. Utbildningsmomentet ska ledas av en person behörig att vara vapeninstruktör i auktoriserat utbildningsföretag. |
| Beräknad tid | 3 timmar. |
| Ämne | Vapenhantering – Allmänna grunder |
| Innehåll | – Ladda och patron ur. – Riktmedel och siktbild. – Grepp om vapnet. – Skjutställning. – Avfyringsteknik. – Precisionsskjutning. – Nödvärnsdrag (utan tidskrav). – Uppföljning av skottet och andning. – Åtgärder vid eldavbrott och magasinsbyte. – Repetition av generella säkerhetsregler samt säkerhetsregler på skjutbanan. |
| Mål | Deltagaren ska förstå förutsättningarna i grundträningen och kunna utföra momenten på ett säkert sätt. 27 |
Genomförande Målet ska uppnås genom att deltagaren får praktisk övning i allmänna grunder i vapenhantering. Utbildningsmomentet ska ledas av en person behörig att vara vapeninstruktör i auktoriserat utbildningsföretag.
Beräknad tid 4 timmar.
| Ämne | Vapenhantering – Färdighetsträning |
|---|---|
| Innehåll | – Nödvärnsdrag (med tidskrav). – Eldgivning från låg färdigställning (med tidskrav). – Alternativa skjutställningar. – Enhandsskjutning. – Ficklampstekniker (skjutning under sämre ljusförhållanden). – Skydd och skyl. |
| Mål | Deltagaren ska ha god kunskap och färdighet i att bära och hantera tjänstevapnet säkert och tjänstemässigt. Deltagaren ska träna upp ett automatiserat beteende och på så sätt uppnå stresstålighet i vapenhanteringen. |
| Genomförande | Utbildningsmomentet ska ledas av en person behörig att vara vapeninstruktör i auktoriserat utbildningsföretag. |
| Beräknad tid | 12 timmar. |
| Ämne | Vapenhantering – Beslutsträning |
| Innehåll | – Vapenanvändning med stöd av 24 kap. 1 och 5 §§ brottsbalken samt 13 § skyddslagen. – Teoretisk kunskap om nödvärnssituationer och ingripanden med stöd av laga befogenhet ska förstärkas genom att deltagarna får uppleva att agera i motsvarande situation på ett så verklighetsnära sätt som möjligt. – Realistiska övningar genom att deltagarna får träna på att tolka olika situationer samt fatta och verkställa för situationen adekvat beslut. – Upplevelsebaserade övningar i syfte att tydliggöra mänsklig förmåga respektive begränsning. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomenten ha god förmåga att hantera situationer där tjänstevapnet kan komma till användning med stöd av nödvärnsrätten enligt 24 kap. 1 och 5 §§ brottsbalken eller laga befogenhet enligt 13 § skyddslagen. |
Genomförande En nödvärnssituation eller ett ingripande med stöd av laga befogenhet är en komplex händelse där deltagaren har ett stort antal faktorer som påverkar hans eller hennes förmåga att lyckas i situationen. Deltagaren ska öva på sådana situationer under så realistiska förhållanden som möjligt. Deltagaren ska efter sådana övningar ges möjlighet att utvärdera sin egen förmåga. Utbildningsmomentet ska ledas av en person behörig att vara vapeninstruktör i auktoriserat utbildningsföretag.
Beräknad tid 8 timmar.
| Ämne | Kompetensprov |
|---|---|
| Innehåll | – Skriftligt prov på deltagarens kunskap om den del av nödvärnsrätten och laga befogenhet som ger stöd för skyddsvakt att i vissa fall använda skjutvapen och de författningsbestämmelser som reglerar bevaknings- och utbildningsföretags och skyddsvakts möjligheter att få tillstånd att inneha skjutvapen och hur vapnen ska förvaras. – Praktiskt prov på deltagarens färdighet att bära och hantera skjutvapnet. |
| Mål | Det ska efter kompetensprovet stå klart om deltagaren har den kunskap och färdighet som krävs för att han eller hon ska kunna bära och använda skjutvapen i bevakningsarbetet säkert och rättsenligt. |
| Genomförande | Skriftligt prov. Det skriftliga provet ska ledas av en person med minst 15 högskolepoäng i juridik eller med motsvarande kunskapsnivå. Det praktiska provet ska genomföras i enlighet med kravnivån på det prov som poliser måste klara för att få bära vapen i tjänsten. Provet ska i denna del ledas en person behörig att vara vapeninstruktör i auktoriserat utbildningsföretag. |
| Beräknad tid | 3 timmar. 29 |
Bilaga 5
Förkortad utbildning i hantering av skjutvapen för skyddsvakt
16 timmar
Endast den som med godkänt resultat har genomgått utbildning för skyddsvakt enligt 2 kap. 1–2 §§ FAP 694-1 eller motsvarande utbildning enligt äldre bestämmelser samt föreskriven utbildning i hantering av skjutvapen enligt FAP 573-1 eller motsvarande utbildning enligt äldre bestämmelser får antas till utbildningen.
| Ämne | Innehav och förvaring av bevaknings- och utbildningsföretags och väktares skjutvapen |
|---|---|
| Innehåll | – 2 kap. 3, 13 §§, 3 kap. 7 §, 9 kap. 2 § vapenlagen (1996:67). – 1 kap. 3 § och 17 kap. 1 § vapenförordningen (1996:70). – 6 kap. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (RPSFS 2002:9); FAP 551-3. – 4 kap. 2–5 §§, 10 §, 7 kap. 1 § 1–5 Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens och andra statliga myndigheters förvaring och transport av skjutvapen och ammunition (RPSFS 2005:9); FAP 943-1. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomentet kunna redogöra för innehållet i de författningsbestämmelser som reglerar bevaknings- och utbildningsföretags samt skyddsvakts möjligheter att få tillstånd att inneha skjutvapen och hur vapnen ska förvaras. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning med utgångspunkt från relevanta författningsbestämmelser. Utbildningsmomentet ska ledas av en person med minst 15 högskolepoäng i juridik eller med minst motsvarande kunskapsnivå. |
| Beräknad tid | 1 timme. |
| Ämne | Skyddsvakts bärande och användande av skjutvapen |
| Innehåll | – 24 kap. 1 och 5 §§ brottsbalken. – 13 § skyddslagen (2010:305). |
| Mål | Deltagaren ska efter att ha genomgått ämnet kunna PMFS 2017:9 redogöra för de regler som styr när en skyddsvakt får använda skjutvapen. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning utifrån fingerade eller verkliga fallbeskrivningar. Utbildningsmomentet ska ledas av en person med minst 15 högskolepoäng i juridik eller med minst motsvarande kunskapsnivå. |
| Beräknad tid | 2 timmar. |
| Ämne | Vapenhantering – Repetition |
| Innehåll | – Ladda och patron ur. – Riktmedel och siktbild. – Grepp om vapnet. – Skjutställning. – Avfyringsteknik. – Precisionsskjutning. – Nödvärnsdrag (utan tidskrav). – Uppföljning av skottet och andning. – Åtgärder vid eldavbrott och magasinsbyte. – Repetition av generella säkerhetsregler samt säkerhetsregler på skjutbanan. |
| Mål | Deltagaren ska förstå förutsättningarna i grundträningen och kunna utföra momenten på ett säkert sätt. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom att deltagaren får praktisk övning i allmänna grunder i vapenhantering. Utbildningsmomentet ska ledas av en person behörig att vara vapeninstruktör i auktoriserat utbildningsföretag. |
| Beräknad tid | 2 timmar. 31 |
Ämne Vapenhantering – Beslutsträning
| Innehåll | – Vapenanvändning med stöd av 24 kap. 1 och 5 §§ brottsbalken samt 13 § skyddslagen. – Teoretisk kunskap om nödvärnssituationer och ingripanden med stöd av laga befogenhet ska förstärkas genom att deltagarna får uppleva att agera i motsvarande situation på ett så verklighetsnära sätt som möjligt. – Realistiska övningar genom att deltagarna får träna på att tolka olika situationer samt fatta och verkställa för situationen adekvat beslut. – Upplevelsebaserade övningar i syfte att tydliggöra mänsklig förmåga respektive begränsning. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningsmomenten ha god förmåga att hantera situationer där tjänstevapnet kan komma till användning med stöd av nödvärnsrätten enligt 24 kap. 1 och 5 §§ brottsbalken eller laga befogenhet enligt 13 § skyddslagen. |
| Genomförande | En nödvärnssituation eller ett ingripande med stöd av laga befogenhet är en komplex händelse där deltagaren har ett stort antal faktorer som påverkar hans/hennes förmåga att lyckas i situationen. Deltagaren ska öva på sådana situationer under så realistiska förhållanden som möjligt. Deltagaren ska efter sådana övningar ges möjlighet att utvärdera sin egen förmåga. Utbildningsmomentet ska ledas av en person behörig att vara vapeninstruktör i auktoriserat utbildningsföretag. |
| Beräknad tid | 8 timmar. |
| Ämne | Kompetensprov |
| Innehåll | Skriftligt prov på deltagarens kunskap om den del av nödvärnsrätten och laga befogenhet som ger stöd för skyddsvakt att i vissa fall använda skjutvapen och de författningsbestämmelser som reglerar bevakningsoch utbildningsföretags och skyddsvakts möjligheter att få tillstånd att inneha skjutvapen och hur vapnen ska förvaras. Praktiskt prov på deltagarens färdighet att bära och hantera skjutvapnet. |
| Mål | Det ska efter kompetensprovet stå klart om deltagaren har den kunskap och färdighet som krävs för att han eller hon ska kunna bära och använda skjutvapen i bevakningsarbetet säkert och rättsenligt. |
Genomförande Skriftligt prov. Det skriftliga provet ska ledas av en person med minst 15 högskolepoäng i juridik eller med minst motsvarande kunskapsnivå. Det praktiska provet ska genomföras i enlighet med kravnivån på det prov som poliser måste klara för att få bära vapen i tjänsten. Provet ska i denna del ledas en person behörig att vara vapeninstruktör i auktoriserat utbildningsföretag.
Beräknad tid 3 timmar.
Bilaga 6
Handfängsel för skyddsvakt
1. Allmänt
Handfängsel ska – vara av metall och ha så stor brottstyrka att en normal person inte kan ta sig loss t.ex. under transport i fordon, – ha en låsning av typen ”push-pin” så att innermåttet inte oavsiktligt kan förändras. – kunna användas både utom- och inomhus. De ska tåla hög användningsfrekvens över lång tid i olika miljöförhållanden, – inte innehålla några giftiga ämnen eller på annat sätt avge hälsofarliga ämnen, – vara funktionella och enkla att använda, både vid på- och avtagning samt under transport, – bör vara underhållsfria utöver nödvändig rengöring och eventuell smörjning utan att fängslens funktion försämras, och – konstruerade och tillverkade så att inga skador eller sjukdomar onödigtvis framkallas vare sig på den som beläggs med handfängsel eller den som utför åtgärden. Handfängslet ska m.a.o. ha en sådan konstruktion att sårskador i största möjliga mån undviks på den som beläggs med fängslet. Ytskiktet ska vara så utformat att det inte flagnar så att skarpa kanter kan bildas och därmed orsaka blödningar på en fängslad person. Nitar ska vara helt inslipade mot underlaget och vara utan skarpa kanter. Insidan av handfängslet ska vara väl avrundat.
2. Konstruktion
Handfängsel ska ha en fast och en rörlig klov på varje sida.
3. Tålighetstest
Handfängslen ska vara av rostfritt stål och uppfylla standarden U.S. N.I.J. 0307.01. eller motsvarande krav.
4. Rörlighet
Klovarna ska vara så sammanfogade i ett rörligt system så att klovarna inte kan låsas mot varandra och därmed brytas isär.
5. Vikt och mått
Fängslen bör inte väga mer än 300 g och bör ha – minimum innermått 150 mm i omkrets, maximum innermått 220 mm i omkrets.
6. Lås
Låsfunktionen ska – ske med nyckel av samma typ som passar polisens handfängsel och – inte kunna upphävas genom stötar. Låsfunktionen bör ha minst 19 låspositioner.
Bilaga 7
Utbildning i expanderbar batong
10 lektionstimmar
| Ämne | Expanderbar batong och konflikthantering |
|---|---|
| Innehåll | – 24 kap. brottsbalken. – 10 § 2 polislagen (1984:387), jfr 29 § samma lag. – Batongtekniker och moment i form av; – grundställning, – högt och lågt utslag, – ihopslag, – färdigställning, – forehand- och backhandslag, – blockering, – medicinska risker, – mental förberedelse, – konflikthantering, – kommunikation, och – kompetensprov. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha god – färdighet i att använda expanderbar batong, – kunskap i konflikthantering och kommunikation, och – kunskap om de medicinska risker som följer med slag från en expanderbar batong. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom förflyttningsövningar och händelsestyrda övningar. Kursen ska avslutas med kunskapskontroll i form av en tillämpad praktisk övning. Utbildningsmomentet ska i den praktiska delen ledas av en person som med godkänt resultat har genomgått Polismyndighetens huvudinstruktörs eller instruktörsutbildning i konflikthantering med kommunikation och självskydd, eller med godkänt resultat utbildats till instruktör av sådan godkänd huvudinstruktör. Inget krav på fortbildning. |
| Beräknad tid | 10 timmar. |
Bilaga 8
Batonger som får bäras av skyddsvakt
Batonger som uppfyller kraven i avsnitt 1 och 2 får bäras av skyddsvakt som genomgått föreskriven utbildning för detta.
1. Teknisk beskrivning av gummibatong för skyddsvakt
Skyddsvakt får när han eller hon utför bevakning endast bära och använda gummibatong med egenskaper enligt följande.
Färg: svart Format:
Material: 1. Gummi – homogent utan blåsor för handtaget: svart yt- eller genomfärgat naturgummi hårdhetsgrad 70–75 grader IRH för övrigt: svart naturgummi, hårdhetsgrad ca 60 grader IRH. 2. Stålrör, härdat: SIS 142225, 18 dy X 1 mm. Stålröret ska vara koncentriskt belagt med gummi på sådant sätt att en jämn tjockleksökning erhålls från handtaget till batongens spets. Vid handtaget ska gummitjockleken vara minst 4 mm (från stålröret) och vid batongens tjockaste del minst 10 mm. 3. Handrem av nylonband. 4. Bärbygel av rostfritt stål 18/8. 5. Uniformsknapp av metall.
2. Teknisk beskrivning av expanderbar batong för skyddsvakt
Skyddsvakt får när han eller hon utför bevakning endast bära och använda expanderbar batong med egenskaper enligt följande detaljkrav. Batongen ska – vara tillverkad av stål, – vara högst 26 tum i utfällt läge, 37
– ha svart ytbeläggning, – inte ha en konstruktion som kan orsaka oavsiktliga personskador, – kunna användas utan att driftstörningar uppstår eller att batongen eller dess ingående delar börjar rosta, – vara användarvänlig och ha en greppyta som är tillverkad i ett halksäkert material, – ha en greppyta (gummimaterial eller dylikt) som är fastsatt på sådant sätt att det inte kan glida eller lossna utan användande av verktyg, – vara konstruerad på sådant sätt att den håller sig kvar i infällt respektive utfällt läge när så krävs, samt – kunna motstå skador som kan uppstå om batongen tappas från cirka 1 meters höjd vid upprepade tillfällen i hårt underlag.
Bilaga 9
OC-spray för skyddsvakt
1. Krav
1.1. Komponent Den aktiva komponenten måste vara baserad på växtextrakt och Capsaisin derivat. Utöver Capsaisin får OC-sprayen inte innehålla substanser som enligt Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 klassats som – giftiga, – oxiderande, – hälsoskadliga, – irriterande, – cancerframkallande, – allergiframkallande, eller – genetiskt skadliga eller giftiga avseende reproduktionsförmåga.
1.2. Drivgas Drivgasen får inte innehålla substanser som enligt Montrealprotokollet är otillåtna med avseende på negativ inverkan på ozonlagret.
2. Funktion
Behållaren får inte innehålla mer än 50 gram. Sprayen får antingen vara i form av en stråle, kon eller kombination av dessa två. Räckvidden vid sprayning ska vara minst tre meter. Behållaren ska vara kapabel att producera åtminstone tre repetitioner av sprayning som var och en varar minst en sekund där den sista sprayningen ska kunna levereras med acceptabelt resultat avseende nivå av Capsaisin och räckvidd.
1 39 Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer.
Bilaga 10
Hjälm för skyddsvakt
1. Allmänt
Skyddshjälm ska – vara av liknade typ som polisen använder, – bestå av hjälmskal, visir, hakband och nackskydd, – väga maximalt 1 650 gram exklusive nackskydd, – vara anpassad för bärande av sådan skyddsmask som finns på objektet, – ha märkning invändigt med tillverkningsår och skyddsklass, samt – vara försedd med hakband med ”säkerhetslås” med nödutlösning. Hjälmens skal ska – vara tillverkat i ett stycke av reptålig formsprutad Polykarbonat (Lexan alternativt likvärdigt eller bättre material gällande bl.a. slaghållfasthet). Visir ska – vara fällbart och tillverkat av 4 mm Polykarbonat (Lexan alternativt likvärdigt eller bättre material gällande bl.a. slagtålighet), – vara välventilerat men även tätat i överkant som skydd mot att vätska rinner ned, – kunna fixeras både i uppfällt och nedfällt läge, – täcka ansiktet ner till en linje strax under tänderna i underkäken, och – överlappa hjälmskalet i sidled.
Bilaga 11
Tjänstetecken för och utmärkning av skyddsvakt
Skyddsvakt som är arbetsledare får även bära armbindel, axelmarkering eller bricka som visar hans eller hennes funktion.
Tjänstetecken Bärandeföreskrift Beskrivning
Funktionsbeckning Ska finnas på plaggets SKYDDSVAKT bröst vänstra bröst. Inga Svart botten med gul andra funktionsbeteck- text, maximalt ytterningar är tillåtna att mått 110 x 33 mm. kombinera med denna. Broderat märke eller bricka av metall med gul text och svart botten. Om bevakningsuppdraget innebär krav på flamskyddad klädsel eller liknande får funktionsbeteckningen utföras på ett för uppgiften lämpligt sätt. Se bild 1.
Bild 1
Tjänstetecken Bärandeföreskrift Beskrivning
Ärmemblem Ärmemblem ska finnas SKYDDSVAKT, på samtliga unifoms- rektangulärt märke plagg som bärs syn- med böjd övre kant på liga. De ska antingen svart botten bestående vara av en sköld med lilla – fast monterade som riksvapnet lagd över tygmärke på båda är- två korsande fasces vimar eller lande på eklöv. Ovan- – löstagbar svart arm- för skölden texten bindel med tryckt ärm- SKYDDS och under emblem på båda ärmar. skölden texten VAKT Armbindel får vara med gul text. Broderat försedd med bevak- i gult, svart och blått ningsföretagets och/el- garn. ler uppdragsgivarens Om bevakningsupplogotyp. draget innebär krav på flamskyddad klädsel eller liknande får emblemet utföras på ett för uppgiften lämpligt sätt. Se bild 2. Ärmemblem ska alltid vara placerade centrerat 50 mm nedanför ärmkullen. Ärmemblem får bäras på samtliga jackor, skjortor, pikétröjor etc.
Bild 2
Företagsemblem Bärandeföreskrift Beskrivning
Företagsemblem 10 mm nedanför ärm- Maximalt mått av emblem ska, i förekom- 90 x 45 mm. mande fall, bevak- Om bevakningsuppningsföretagets och/el- draget innebär krav på ler uppdragsgivarens flamskyddad klädsel logotyp finnas. Valfria eller liknande får emfärger. Inga andra em- blemet utföras på ett blem är tillåtna. för uppgiften lämpligt sätt.
Bilaga 12
Varselväst för skyddsvakt
Tjänstetecken Bärandeföreskrift Beskrivning
Varselväst Får bäras vid all tjänst- Fluorescerande gul göring. Om tjänstgö- väst med reflexer. ring kräver synlighet SKYDDSVAKT enligt EN 471 klass 2 tryckt i reflekterande ska västen vara utfor- material på blå botten mad enligt bild 3. I an- fram- och baktill på nat fall får en mid- plagget. Bottenplattan jekort väst med synlig- ska vara blå enligt het enligt klass 1 bäras, NCS 7015-R90B. se bild 4. Västen får Se bild 3 och 4. även förses med text ”ARBETSLEDARE”.
Bild 3 Bild 4
Elanders Sverige AB, 2018