2

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

15) lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 7 september 1914 (nr 182)

angående förbud mot lufttrafik över svenskt område;

16) lag angående ändrad lydelse av 1 § 9 och 10 mom. lagen den 8 juni

1923 (nr 147) om straff för olovlig varuinförsel;

17) lag om ändrad lydelse av 8 § 1 och 2 mom. lagen den 20 juni 1924

(nr 225) med särskilda bestämmelser angående olovlig befattning med sprit­

drycker och vin; samt

18) lag angående ändrad lydelse av 4 § lagen den 18 juni 1949 (nr 398)

om straff för olovlig varuutförsel.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Genom de i propositionen framlagda lagförslagen beredes möjlighet att

inteckna luftfartyg till säkerhet för fordran. Härigenom öppnas ökade kredit­

möjligheter för luftfarten samtidigt som luftfartsnäringens kreditgivare —

bl. a. statens luftfartslånefond — erbjudes en betydelsefull garanti för att

lånen återbetalas. Det är avsett att ett inskrivningsväsen för luftfartyg skall

anordnas vid Stockholms rådhusrätt. Inskrivningsärendena skall vid nämn­

da rådhusrätt handläggas av en särskild inskrivningsdomare, som över så­

dana ärenden skall föra en inskrivningsbok för luftfartyg. Reglerna har ut­

arbetats med nära anknytning till den inskrivningslagstiftning som vi redan

har på andra rättsområden. I främsta rummet har 1901 års lag om inteckning

i sjögående fartyg fått tjäna såsom förebild.

Det praktiska värdet av det nya inteckningsinstitutet är givetvis i hög

grad beroende av den omfattning i vilken det kan bli internationellt erkänt.

Detta spörsmål regleras i den i Geneve den 19 juni 1948 avslutade konven­

tionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. I propo­

sitionen begäres riksdagens godkännande av att Sverige ansluter sig till

denna konvention. De framlagda lagförslagen har utformats med hänsyn

härtill och innehåller sålunda bl. a. de bestämmelser angående erkännande

här i riket av rättigheter inskrivna i andra konventionsstater, vilka är er­

forderliga vid vår anslutning till konventionen.

Reglerna om inskrivning av rättigheter här i riket har sammanförts i en

lag om inskrivning av rätt till luftfartyg. Då dessa regler nära anknutits

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Convention

on the International Recognition of

Rights in Aircraft.

Whereas the International Civil Avia-

tion Conference, held åt Chicago in No­

vember—December 1944, recommended

the early adoption of a Convention deal-

ing with the transfer of title to aircraft,

whereas it is highly desirable in the

interest of the future expansion of

international civil aviation that rights

in aircraft be recognised internationally,

the undersigned, duly authorized,

have agreed, on behalf of their respect-

ive governments, as follows:

Article I.

(1) The Contracting States under-

take to recognise:

(a) rights of property in aircraft;

(b) rights to acquire aircraft by

purchase coupled with possession of

the aircraft;

(c) rights to possession of aircraft

under leases of six months or more;

(d) mortgages, hypotheques and simi­

lar rights in aircraft which are con-

tractually created as security för pay-

ment of an indebtedness;

provided that sucli rights

(i) have been constituted in accord-

ance with the law of the Contracting

State in which the aircraft was registered

as to nationality åt the time of their

constitution, and

(ii) are regularly recorded in a public

record of the Contracting State in which

the aircraft is registered as to nation­

ality.

Convention

relative å la reconnaissance inter­

nationale des droits sur aéronef.

Considérant que la Conférence de

1’aviation civile internationale, réunie

å Chicago aux mois de novembre et

décembre 1944, a recommandé l’adop-

tion å une date rapprochée d’une Con­

vention concernant le transfert de pro­

preté d’aéronefs,

considérant qu’il est hautement désir-

able, dans 1’intérét de 1’expansion future

de 1’aviation civile internationale, que

des droits sur aéronef soient inter-

nationalement reconnus,

les soussignés dument autorisés, sont

convenus, au nom de leurs Gouverne-

ments respectifs, des dispositions sui-

vantes:

Artide I.

(1) Les Etats contractants s’engagent

å reconnaitre:

(a) le droit de propriété sur aéronef,

(b) le droit pour le détenteur d’un

aéronef d’en acquérir la propriété par

voie d’achat,

(c) le droit d’utiliser un aéronef en

exécution d’un contrat de location con-

senti pour une durée de six mois au

moins,

(d) 1’hypothéque, le «mortgage» et

tout droit similaire sur un aéronef créé

conventionnellement en garantie du

paiement d’une dette,

å condition que de tels droits soient

(i) constitués conformément å la loi

de 1’Etat contractant ou 1’aéronef est

immatriculé lors de leur constitution, et

(ii) réguliérement inscrits sur le re­

gistre public de l’Etat contractant ou

l’aéronef est immatriculé.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

The regularity of successive recordings

in different Contracting States shall be

determined in accordance with the law

of the State where the aircraft was regis­

tered as to nationality åt the time of

each recording.

(2) Nothing in this Convention shall

prevent the recognition of any rights

in aircraft under the law of any Con­

tracting State; but Contracting States

shall not admit or recognise any right

as taking priority over the rights men-

tioned in paragraph (1) of this Article.

Artide 11.

(1) All recordings relating to a given

aircraft must appear in the same

record.

(2) Except as otherwise provided in

this Convention, the effects of the record­

ing of any right mentioned in Article I,

paragraph (1), with regard to third

parties shall be determined according to

the law of the Contracting State where

it is recorded.

(3) A Contracting State may pro-

hibit the recording of any right which

cannot validly be constituted according

to its national law.

Artide III.

(1) The address of the autliority re-

sponsible for maintaining the record

must be shown on every aircraffs cer-

tificate of registration as to nationality.

(2) Any person shall be entitled to

receive from the authority duly certified

copies or extracts of the particulars

recorded. Such copies or extracts shall

constitute prima fade evidence of the

contents of the record.

(3) If the law of a Contracting State

provides that the filing of a document

för recording shall have the same effect

as the recording, it shall have the same

effect for the purposes of this Conven­

tion. In that case, adequate provision

shall be made to ensure that such docu­

ment is open to the public.

La régularité des inscriptions succes-

sives dans différents Etats contractants

est déterminée d’aprés la loi de l’Etat

contractant ou 1’aéronef est immatriculé

au moment de chaque inscription.

(2) Aucune disposition de la présente

Convention n’interdit aux Etats con­

tractants de reconnaitre, par applica-

tion de leur loi nationale, la validité

d’autres droits grevant un aéronef. Tou-

tefois, aucun droit préférable å ceux

énumérés au paragraphe (1) du présent

Article ne doit étre admis ou reconnu par

les Etats contractants.

Artide II.

(1) Toutes inscriptions relatives å

un aéronef sont effectuées sur le méme

registre.

(2) Sauf disposition contraire de la

présente Convention, les effets å 1’égard

des tiers de 1’inscription d’un des droits

énumérés au paragraphe (1) de 1’Article

I sont déterminés conformément å la loi

de l’Etat contractant ou ce droit est

inscrit.

(3) Tout Etat contractant peut inter-

dire 1’inscription d’un droit sur un

aéronef qui ne pourrait étre valablement

constitué aux termes de sa loi nationale.

Artide III.

(1) L’adresse du service chargé de

la tenue du registre est indiquée sur le

certificat d’immatriculation de tout aéro­

nef.

(2) Toute personne peut se faire

délivrer par ce service des expéditions,

copies ou extraits certifiés conformes qui

font foi jusqu’å preuve contraire des

énonciations du registre.

(3) Si la loi d’un Etat contractant

prévoit que la mise sous dossier d’un

document tient lieu de 1’inscription,

cette mise sous dossier a les mémes

effets que l’inscription aux fins de la

Convention. Dans ce cas, toutes dispo­

sitions sont prises pour que ce docu­

ment soit accessible au public.

8

hungl. Majds proposition nr 13.

(4) Reasonable charges may be made

för services performed by the authority

maintaining the record.

Article IV.

(1) In the event that any claims in

respect of:

(a) compensation due for salvage of

the aircraft, or

(b) extraordinary expenses indispens-

able for the preservation of the aircraft

give rise, under the law of the Contract-

ing State where the operations of salvage

or preservation were terminated, to a

right conferring a charge against the

aircraft, such right shall be recognised

by Contracting States and shall take

priority over all other rights in the

aircraft.

(2) The rights enumerated in para-

graph (1) shall be satisfied in the in-

yerse order of the dates of the incidents

in connexion with which they have

arisen.

(3) Any of the said rights may, within

three months from the date of the

termination of the salvage or preserva­

tion operations, be noted on the record.

(4) The said rights shall not be recog­

nised in other Contracting States after

expiration of the three months men-

tioned in paragraph (3) unless, within

this period,

(a) the right has been noted on the

record in conformity with paragraph (3),

and

(b) the amount has been agreed upon

or judicial action on the right has been

commenced. As far as judicial action is

concerned, the law of the forum shall

determine the contingencies upon which

the three months period may be inter-

rupted or suspended.

(5) This Article shall apply notwith-

standing the provisions of Article I,

paragraph (2).

Artide V.

The priority of a right mentioned in

Article I, paragraph (1) (d), extends to

all sums thereby secured. However,

(4) Des taxes raisonnables peuvent

étre per^ues å 1’occasion de toutes

opérations effectuées par le service

chargé de la tenue du registre.

Artide IV.

(1) Les Etats contractants reconnais-

sent que les créances afférentes:

(a) aux rémunérations dues pour sau-

vetage de 1’aéronef,

(b) aux frais extraordinaires indis-

pensables å la conservation de 1’aéronef,

sont préférables å tous autres droits

et créances grevant 1’aéronef, å la con­

dition d’étre privilégiés et assortis d’un

droit de suite au regard de la loi de

1’Etat contractant ou ont pris fin les

opérations de sauvetage ou de con­

servation.

(2) Les créances énumérées au para-

graphe (1) du présent Article prennent

rang dans 1’ordre chronologique inverse

des événements qui les ont fait naitre.

(3) Elles peuvent faire 1’objet d’une

mention au registre dans les trois mois

å compter de l’achévement des opéra­

tions qui leur ont donné naissance.

(4) Les Etats contractants s’inter-

disent å 1’expiration du délai de trois

mois ci-dessus prévu de reconnaitre les

suretés dont il s’agit, å moins qu’au

cours dudit délai:

(a) la créance privilégiée ne fasse

1’objet d’une mention au registre con-

formément au paragraphe (3),

(b) le montant de la créance ne soit

fixé amiablement ou qu’une action

judiciaire concernant cette créance ne

soit introduite. Dans ce cas la loi du

tribunal saisi détermine les causes d’in-

terruption ou de suspension du délai.

(5) Les dispositions du présent Article

s’appliquent nonobstant celles du para­

graphe (2) de 1’Article I.

Artide V.

La priorité qui s’attache aux droits

mentionnés au paragraphe (1) (d) de

1’Article I s’étend å toutes les sommes

9

(4) Podrån cobrarse derechos razo- (4) Skäliga avgifter må uttagas i ären-

nables por cualquier servicio efectuado den som handläggas av inskrivningsmyn-

por la oficina encargada del registro. digheten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Articulo IV.

(1) Los Estados contratantes reco-

nocerån que los créditos originados:

(a) por las remuneraciones debidas

por el salvamento de la aeronave;

(b) por los gastos extraordinarios

indispensables para la conservaciön de

la aeronave,

seran preferentes a cualesquiera otros

derechos y créditos que graven la aero­

nave, a condiciön de que sean privi-

legiados y provistos de efectos perse-

cutorios de acuerdo con la ley del Estado

contratante donde hayan finalizado las

operaciones de salvamento o de con-

servaciön.

(2) Los créditos enumerados en el

inciso (1) del presente articulo, adquieren

preferencia en orden cronolögico in­

verso a los acontecimientos que los

originaron.

(3) Tales créditos podrån ser objeto

de anotaciön en el registro, dentro de

los tres meses a contar de la fecha de

terminaciön de las operaciones que los

hayan originado.

(4) Los Estados contratantes no reco-

nocerån tales gravamenes después de la

expiraciön del plazo de tres meses pre-

visto en el inciso (3), salvo que dentro de

ese plazo:

(a) dicho crédito privilegiado haya

sido objeto de anotaciön en el registro

conforme al inciso (3),

(b) el monto del crédito haya sido

fijado de comun acuerdo o una acciön

judicial haya sido iniciada con relaciön

a ese crédito. En este caso, la ley del

tribunal que conozca la causa deter-

minarå los motivos de interrupciön o de

suspension del plazo.

(5) Las disposiciones del presente

articulo se aplicarån no obstante las

del inciso (2) del articulo I.

Articulo V.

La preferencia acordada a los de­

rechos mencionados en el inciso (1),

articulo I, apartado (d), se extiende a

Artikel IV.

(1) Därest fordran för

(a) ersättning på grund av bärgning

av luftfartyg eller

(b) extraordinära kostnader som varit

oundgängliga för bevarande av sådant

fartyg

enligt lagen i den fördragsslutande

stat, där åtgärderna för bärgningen eller

bevarandet avslutades, giver upphov

till rättighet som belastar fartyget,

skall sådan rättighet erkännas av de för­

dragsslutande staterna med förmånsrätt

före alla andra rättigheter i fartyget.

(2) De i paragraf (1) omförmälda

rättigheterna skola njuta företräde i

motsatt ordning mot tidsföljden av de

händelser från vilka de härröra.

(3) I paragraf (1) omnämnd rättighet

må, inom tre månader efter avslutandet

av åtgärderna för bärgningen eller be­

varandet, antecknas i inskrivningsboken.

(4) Nämnda rättigheter må icke er­

kännas i andra fördragsslutande stater

efter utgången av den i paragraf (3)

nämnda tiden av tre månader med

mindre inom denna frist

(a) rättigheten blivit antecknad i in­

skrivningsboken i enlighet med para­

graf (3), och

(b) överenskommelse träffats om dess

belopp eller talan väckts om rättighe­

ten. I sistnämnda fall skall lagen i den

stat där talan föres vara avgörande för

de villkor, på vilka tremånadersfristen

må avbrytas eller utsträckas.

(5) Denna artikel skall äga tillämp­

ning utan hinder av bestämmelserna i

artikel I paragraf (2).

Artikel V.

Förmånsrätt för rättighet som avses

i artikel I paragraf (1) (d) omfattar alla

belopp, för vilka säkerhet ställts. För-

10

Rungl. Maj.ts proposition nr 13.

the amount of interest included shall

not exceed that accrued during the

three years prior to the execution pro-

ceedings together with that accrued

during the execution proceedings.

Article VI.

In case of attachment or sale of an

aircraft in execution, or of any right

therein, the Contracting States shall

not be obliged to recognise, as against

the attaching or executing creditor or

against the purchaser, any right men-

tioned in Article I, paragraph (1), or

the transfer of any such right, if con-

stituted or effected with knowledge of

the sale or execution proceedings by the

person against whom the proceedings

are directed.

Artide VII.

(1) The proceedings of a sale of an

aircraft in execution shall be deter-

mined by the law of the Contracting

State where the sale takes place.

(2) The following provisions shall

however be observed:

(a) The date and place of the sale

shall be fixed åt least six weeks in

advance.

(b) The executing creditor shall supply

to the Court or other competent

authority a certified extract of the

recordings concerning the aircraft. He

shall give public notice of the sale åt

the place where the aircraft is registered

as to nationality, in accordance with

the law there applicable, åt least one

month before the day fixed, and shall

concurrently notify by registered letter,

if possible by air mail, the recorded

owner and the holders of recorded rights

in the aircraft and of rights noted on the

record under Article IV, paragraph (3),

according to their addresses as shown on

the record.

(3) The consequences of failure to

observe the requirements of paragraph

(2) shall be as provided by the law of the

Contracting State where the sale takes

place. However, any sale taking place

in contravention of the requirements of

garanties. Toutefois, en ce qui concerne

les intéréts, la priorité n’est accordée

qu’å ceux échus au cours des trois an-

nées antérieures å 1’ouverture de la

procédure d’exécution et au cours de

cette derniére.

Artide VI.

En cas de saisie ou de vente forcée

d’un aéronef ou d’un droit sur aéronef,

les Etats contractants ne sont pas tenus

de reconnaitre au préjudice soit du

créancier saisissant ou poursuivant, soit

de 1’acquéreur, la constitution ou le

transfert de l’un des droits énumérés

au paragraphe (1) de 1’Article I par

celui contre lequel est poursuivie la

procédure de vente ou d’exécution, alors

qu’il en avait connaissance.

Artide VII.

(1) Les procédures de vente forcée

d’un aéronef sont celles prévues par la

loi de l’Etat contractant ou la vente est

effectuée.

(2) Les dispositions suivantes doi-

vent, toutefois, étre respectées:

(a) la date et le lieu de la vente sont

fixés six semaines au moins å 1’avance;

(b) le créancier saisissant doit remettre

au tribunal ou å toute autre autorité

compétente un extrait certifié conforme

des inscriptions concernant 1’aéronef.

Il doit, un mois au moins avant le jour

fixé pour la vente, en faire 1’annonce au

lieu ou Faéronef est immatriculé con-

formément aux dispositions de la loi

locale et prévenir, par lettre recom-

mandée envoyée, si possible par poste

aérienne, aux adresses portées sur le

registre, le propriétaire ainsi que les

titulaires de droits ou de créances pri-

vilégiées mentionnées au registre con-

formément au paragraphe (3) de l’Ar-

ticle IV.

(3) Les conséquences de 1’inobserva-

tion des dispositions du paragraphe (2)

sont celles prévues par la loi de 1’Etat

contractant ou la vente est effectuée.

Néanmoins, toute vente effectuée en

contravention des régles définies dans

12

that paragraph may be annulled upon ce paragraphe peut étre annulée sur

demand made within six months from demande introduite dans les six mois

the date of the sale by any person suffer- å compter de la vente, par toute per-

ing damage as the result of such con- sonne ayant subi un préjudice du fait

travention.

de cette inobservation.

(4) No sale in execution can be effec.t- (4) Aucune vente forcée ne peut étre

ed unless all rights having priority effectuée si les droits dont il est justifié

over the claim of the executing creditor devant 1’autorité compétente et qui

in accordance with this Convention sont préférables, aux termes de la

which are established before the com- présente Convention, å ceux du créan-

petent authority, are covered by the cier saisissant ne peuvent étre éteints

proceeds of sale or assumed by the pur- gråce au prix de la vente ou ne sont pris

chaser.

å charge par 1’acquéreur.

(5) When injury or damage is caused (5) Lorsque, dans le territoire de

to persons or property on the surface 1’Etat contractant ou la vente est effec-

of the Contracting State where the tuée, un dommage est causé å la surface

execution sale takes place, by any air- par un aéronef grevé, en garantie d’une

craft subject to any right referred to créance, d’un des droits prévus å l’Ar-

in Artide I held as security for an indeb- ticle I, la loi nationale de cet Etat con-

tedness, unless adequate and effective tractant peut disposer, en cas de saisie

insurance by a State or an insurance de cet aéronef ou de tout autre aéronef

undertaking in any State has been ayant le méme propriétaire et grevé

provided by or on behalf of the operator de droits semblables au profit du méme

to cover such injury or damage, the créancier:

national law of such Contracting State

may provide in case of the seizure of

such aircraft or any other aircraft

owned by the same person and en-

cumbered with any similar right held

by the same creditor:

(a) that the provisions of paragraph (a) que les dispositions du paragraphe

(4) above shall have no effect with (4) ci-dessus sont sans effet å 1’égard des

regard to the person suffering such injury victimes ou de leurs ayants droit

or damage or his representative if he créanciers saisissants;

is an executing creditor;

(b) that any right referred to in (b) que les droits prévus å 1’Article I

Article I held as security for an indeb- garantissant une créance et grevant

tedness encumbering the aircraft may 1’aéronef saisi ne sont opposables aux

not be set up against any person suffer- victimes ou å leurs ayants droit qu’å

ing such injury or damage or his repre- concurrence de 80 % de son prix de

sentative in excess of an amount equal vente.

to 80 % of the sale price.

Toutefois, les dispositions ci-dessus

du présent paragraphe ne sont pas appli-

cables lorsque le dommage causé å la

surface est convenablement et suffisam-

ment assuré par 1’exploitant ou en son

nom auprés d’un Etat ou une entreprise

d’assurance d’un Etat quelconque.

In the absence of other limit estab- En 1’absence de toute autre limitation

lished by the law of the Contracting prévue par la loi de l’Etat contractant

State where the execution sale takes ou il est procédé å la vente sur saisie

place, the insurance shall be considered d’un aéronef, le dommage est réputé

Kungl. Maj.ts proposition nr 13

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

adequate within the meaning of the

present paragraph if the amount of the

insurance corresponds to the value when

new of the aircraft seized in execution.

(6) Costs legally chargeable under the

law of the Contracting State where the

sale takes place, which are incurred in

the common interest of creditors in the

course of execution proceedings leading

to sale, shall be paid out of the proceeds

of sale before any claims, including those

given preference by Article IV.

Article Vill.

Sale of an aircraft in execution in

conformity with the provisions of Article

VII shall effect the transfer of the prop-

erty in such aircraft free from all rights

which are not assumed by the purchaser.

Artide IX.

Except in the case of a sale in execu­

tion in conformity with the provisions

of Article VII, no transfer of an aircraft

from the nationality register or the

record of a Contracting State to that of

another Contracting State shall be

made, unless all holders of recorded

rights have been satisfied or consent

to the transfer.

Artide X.

(1) If a recorded right in an aircraft

of the nature specified in Article 1,

and held as security for the payment of

an indebtedness, extends, in conformity

with the law of the Contracting State

where the aircraft is registered, to spare

parts stored in a specified place or

piaces, such right shall be recognised

by all Contracting States, as long as the

spare parts remain in the place or piaces

specified, provided that an appropriate

public notice, specifying the description

of the right, the name and address of

the holder of this right and the record in

which such right is recorded, is exhibited

åt the place where the spare parts are

located, so as to give due notification to

tliird parties that such spare parts are

encumbered.

suffisamment assuré au sens du présent

paragraphe si le montant de 1’assurance

correspond å la valeur å neuf de 1’aéro-

nef saisi.

(6) Les frais légalement exigibles selon

la loi de l’Etat contractant ou la vente

est effectuée, et exposés au cours de la

procédure d’exécution en vue de la

vente et dans 1’intérét commun des

créanciers, sont remboursés sur le prix

avant toutes autres créances, méme

celles privilégiées aux termes de l’Ar-

ticle IV.

Artide VIII.

La vente forcée d’un aéronef confor-

mément aux dispositions de 1’Article

VII transfére la propriété de 1’aéronef

libre de tous droits non repris par l’ac-

quéreur.

Artide IX.

Sauf dans le cas de vente forcée

poursuivie conformément aux disposi­

tions de 1’Article VII, aucun transfert

d’inscription ou d’immatriculation d’un

aéronef du registre d’un Etat contrac­

tant å celui d’un autre Etat contrac­

tant ne peut étre effectué sans main-

levée préalable des droits inscrits ou

sans le consentement de leurs titulaires.

Artide X.

(1) Si en vertu de la loi de 1’Etat con­

tractant ou un aéronef est immatriculé,

l’un des droits prévus å 1’Article I,

réguliérement inscrit sur un aéronef et

constitué en garantie d’une créance,

s’étend å des piéces de rechange entre-

posées en un ou plusieurs emplacements

déterminés, cette extension est reconnue

par tous les Etats contractants, sous

condition que lesdites piéces soient con-

servées auxdits emplacements et qu’une

publicité appropriée, effectuée sur place

par voie d’affichage, avertisse dument

les tiers de la nature et de 1’étendue du

droit dont ees piéces sont grevées, et

indique le registre ou il est inscrit ainsi

que le nom et 1’adresse de son titulaire.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

(2) A statement indicating the cha-

racter and the approximate number of

such spare parts shall be annexed to or

included in the recorded document.

Such parts may be replaced by similar

parts without affecting the right of the

creditor.

(3) The provisions of Article VII,

paragraphs (1) and (4), and of Article

VIII shall apply to a sale of spare parts

in execution. However, where the exe-

cuting creditor is an unsecured creditor,

paragraph 4 of Article VII in its applica-

tion to such a sale shall be construed so

as to permit the sale to take place if a

bid is received in an amount not less

than two-thirds of the value of the

spare parts as determined by experts

appointed by the authority responsible

for the sale. Further, in the distribution

of the proceeds of sale, the competent

authority may, in order to provide for

the claim of the executing creditor,

limit the amount payable to holders of

prior rights to two-thirds of such pro­

ceeds of sale after payment of the costs

referred to in Article VII, paragraph (6).

(4) For the purpose of this Article

the term “spare parts” means parts of

aircraft, engines, propellers, radio ap-

paratus, instruments, appliances, fur-

nishings, parts of any of the foregoing,

and generally any other artides of

whatever description maintained for

installation in aircraft in substitution

for parts or artides removed.

Artide XI.

(1) The provisions of this Convention

shall in each Contracting State apply

to all aircraft registered as to nation-

ality in another Contracting State.

(2) Each Contracting State shall also

apply to aircraft there registered as to

nationality:

(a) The provisions of Artides II,

III, IX, and

(b) The provisions of Article IV,

unless the salvage or preservation opera­

tions have been terminated within its

own territory.

(2) Un inventaire indiquant la nature

et le nombre approximatif desdites

piéces est annexé au document inscrit.

Ces piéces peuvent étre remplacées par

des piéces similaires sans affecter le

droit du créancier.

(3) Les dispositions de VArticle VII

(1) et (4) et de 1’Article VIII s’appli-

quent å la vente sur saisie des piéces de

rechange.- Toutefois, si la créance du

saisissant n’est assortie d’aucune sureté

réelle, les dispositions de 1’Article VII,

paragraphe (4), sont considérées comme

permettant 1’adjudication sur une en-

chére des deux tiers de la valeur des

piéces de rechange telle qu’elle est fixée

par experts désignés par 1’autorité

chargée de la vente. En outre, lors de la

distribution du prix, 1’autorité chargée

de la vente peut limiter, au profit du

créancier saisissant, le montant payable

aux créanciers de rang supérieur, aux

deux tiers du produits de la vente

aprés déduction des frais prévus å

1’Article VII, paragraphe (6).

(4) Au sens du présent Article, l’ex-

pression «piéces de rechange» s’applique

aux parties composant les aéronefs,

moteurs, hélices, appareils de radio,

instruments, équipement, garnitures,

parties de ces divers éléments, et plus

généralement å tous autres objets, de

quelque nature que ce soit, conservés en

vue du remplacement des piéces com­

posant 1’aéronef.

Artide XI.

(1) Les dispositions de la présente

Convention ne s’appliquent dans chaque

Etat contractant qu’aux aéronefs im-

matriculés dans un autre Etat contrac­

tant.

(2) Toutefois, les Etats contractants

appliquent aux aéronefs immatriculés

sur leur territoire:

(a) les dispositions des Articles II,

III, IX, et

(b) les dispositions de 1’Article IV,

sauf si le sauvetage ou les opérations

conservatoires ont pris fin sur leur

propre territoire.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

ence in the archives of the International

Civil Aviation Organization.

Article XXII.

(1) Any Contracting State may de-

nounce this Convention by notification of

denunciation to the International Civil

Aviation Organization, which shall give

notice of the date of receipt of such

notification to each signatory and adher-

ing State.

(2) Denunciation shall take effect

six months after the date of receipt by

the International Civil Aviation Organ­

ization of the notification of denuncia­

tion.

Artide XXIII.

(1) Any State may åt the time of

deposit of its instrument of ratification

or adherence, declare that its acceptance

of this Convention does not apply to

any one or more of the territories för the

foreign relations of which such State is

responsible.

(2) The International Civil Aviation

Organization shall give notice of any

such declaration to each signatory and

adhering State.

(3) With the exception of territories

in respect of which a declaration has

been made in accordance with paragraph

(1) of this Article, this Convention shall

apply to all territories for the foreign

relations of which a Contracting State

is responsible.

(4) Any State may adhere to this

Convention separately on behalf of

all or any of the territories regarding

which it has made a declaration in

accordance with paragraph (1) of this

Article and the provisions of paragraphs

(2) and (3) of Article XXI shall apply

to such adherence.

(5) Any Contracting State may de-

nounce this Convention, in accordance

with the provisions of Article XXII,

separately for all or any of the terri­

tories for the foreign relations of which

such State is responsible.

de 1’Organisation de 1’aviation civile

internationale.

Artide XXII.

(1) Chaque Etat contractant peut

dénoncer la présente Convention en

notifiant cette dénonciation å V Organisa­

tion de 1’aviation civile internationale

qui informe chacun des Etats signataires

et adhérents de la date de réception de

cette notification.

(2) La dénonciation prend effet six

mois apres la date de réception par

1’Organisation de la notification de

dénonciation.

Artide XXIII.

(1) Tout Etat peut, au moment du

dépöt de son instrument de ratification

ou d’adhésion, déclarer que son accep-

tation de la présente Convention ne

vise pas l’un ou plusieurs des territoires

qu’il représente dans les relations exté-

rieures.

(2) L’Organisation de 1’aviation civile

internationale notifie une telle déclara-

tion å chacun des Etats signataires ou

adhérents.

(3) A 1’exception des territoires å

1’égard desquels une déclaration a été

faite conformément au paragraphe (1) du

présent Article, la présente Convention

s’applique å tous les territoires qu’un

Etat contractant représente dans les

relations extérieures.

(4) Toute Etat peut adhérer å la

présente Convention séparément au nom

de tous ou de l’un quelconque des

territoires å l’égard desquels il a fait

une déclaration conformément au para­

graphe (1) du présent Article; dans ce

cas, les dispositions des paragraphes (2)

et (3) de 1’Article XXI s’appliquent å

cette adhésion.

(5) Tout Etat contractant peut dénon­

cer la présente Convention, conformé­

ment aux dispositions de 1’Article XXII,

séparément pour la totalité ou pour l’un

quelconque des territoires que cet Etat

représente dans les relations extérieures.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

23

archivos de la Organizaciön de Aviaciön

Civil International.

Articulo XXII.

(1) Cada Estado contratante podrå

denunciar este Convenio notificando esta

denuncia a la Organizaciön de Aviaciön

Civil International, la que comunicarå

la fecha del recibo de tal notificaciön a

cada Estado signatario y adherente.

(2) La denuncia surtirå efecto seis

meses después de la fecha en que la

Organizaciön de Aviaciön Civil Inter­

national reciba la notificaciön de dicha

denuncia.

Articulo XXIII.

(1) Cualquier Estado podrå declarar,

en el momento del depösito de su instru­

mento de ratificaciön o adhesion, que su

aceptaciön de este Convenio no se

extiende a alguno o algunos de los

territorios de cuyas relaciones exteriores

es responsable.

(2) La Organizaciön de Aviaciön Civil

Internacional notificarå tal declaraciön

a cada uno de los Estados signatarios y

adherentes.

(3) Este Convenio se aplicarå a todos

los territorios de cuyas relaciones ex­

teriores es responsable un Estado con­

tratante, con la excepciön de los terri­

torios respecto a los cuales se ha for-

mulado una declaraciön conforme al

inciso (1) del presente articulo.

(4) Cualquier Estado podrå adherir

a este Convenio separadamente en

nombre de todos o alguno de los terri­

torios con respecto a los cuales ha for-

mulado una declaraciön conforme al

inciso (1) del presente articulo, en este

caso se aplicarån a esa adhesion las

disposiciones contenidas en los incisos

(2) y (3) del articulo XXL

(5) Cualquier Estado podrå denunciar

este Convenio, conforme a las dis­

posiciones del articulo XXII, separada­

mente por todos o por alguno de los

territorios de cuyas relaciones exteriores

este Estado es responsable.

civila luftfartsorganisationens arkiv.

Artikel XXII.

(1) Envar av de fördragsslutande sta­

terna må uppsäga konventionen genom

notifikation därom till Internationella

civila luftfartsorganisationen. Organisa­

tionen skall giva envar av de stater

som undertecknat eller anslutit sig till

konventionen underrättelse om dagen

för mottagandet av sådan notifikation.

(2) Uppsägning skall medföra verkan

sex månader efter den dag Internatio­

nella civila luftfartsorganisationen mot­

tagit notifikation om uppsägning.

Artikel XXIII.

(1) Envar stat äge då dess ratifika­

tions- eller anslutningsinstrument depo­

neras förklara att dess antagande av

denna konvention icke skall gälla för

ett eller flera av de territorier för vilkas

utländska angelägenheter staten svarar.

(2) Internationella civila luftfartsorga­

nisationen skall giva envar av de stater

som undertecknat eller anslutit sig till

konventionen underrättelse om sådan

förklaring.

(3) Med undantag av territorier för

vilka förklaring avgivits i enlighet med

paragraf (1) i denna artikel skall denna

konvention äga tillämpning å alla terri­

torier för vilkas utländska angelägen­

heter fördragsslutande stat svarar.

(4) Envar stat må ansluta sig till

denna konvention särskilt för alla eller

något av de territorier beträffande

vilka den avgivit förklaring i enlighet

med paragraf (1) i denna artikel. I

fråga om sådan anslutning skola be­

stämmelserna i artikel XXI paragraferna

(2) ocli (3) äga tillämpning.

(5) Envar av de fördragsslutande

staterna må uppsäga denna konvention

på sätt i artikel XXII sägs särskilt för

alla eller något av de territorier för

vilkas utländska angelägenheter staten

svarar.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

In witness whereof the undersigned En foi de quoi les Plénipotentiaires

Plenipotentiaries, having been duly soussignés, döment autorisés, ont signé

authorized, have signed this Convention. la présente Convention.

Done åt Geneva, on the nineteenth

day of the month of June of the year

one thousand nine hundred and forty-

eight in the English, French and Spanish

languages, each text being of equal

authenticity.

This Convention shall be deposited

in the archives of the International

Civil Aviation Organization where, in

accordance with Article XVIII, it shall

remain open for signature.

Fait å Geneve le dix-neuviéme jour

du mois de juin de l’an mil neuf cent

quarante-huit, en frangais, anglais et

espagnol, chacun de ees textes faisant

également foi.

La présente Convention sera déposée

dans les archives de 1’Organisation de

1’aviation civile internationale ou, con-

formément å 1’Article XVIII, elle restera

ouverte å la signature.

(Underskrifter.)

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Förslag

till

Lag

om inskrivning av rätt till luftfartyg.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser.

1

§■

Vad i denna lag är stadgat om inteckning i luftfartyg och om vissa an-

teckningar beträffande sådant fartyg äger tillämpning på luftfartyg, som

är infört i det svenska luftfartygsregistret.

Om vissa internationella förhållanden beträffande rätt till luftfartyg är

särskilt stadgat.

2

§.

Ärenden som avses i denna lag (inskrivningsärenden rörande luftfartyg)

upptagas av den inskrivningsdomare vid Stockholms rådhusrätt som är där­

till utsedd.

Över sådana ärenden skall föras särskild inskrivningsbok.

Om beviljande av inteckning.

3 §.

Där ägaren det medgiver, må luftfartyg genom inskrivning i inskrivnings­

boken intecknas till säkerhet för fordran å visst belopp i penningar.

Inteckning ma till säkerhet för en och samma fordran meddelas i flera

luftfartyg, dock ej så, att något av dem kommer att besväras av inteck­

ning, som ej gäller med samma förmånsrätt i de övriga. Fartyg, som är

intecknat för samma fordran som annat fartyg, må ej särskilt intecknas.

Ej må inteckning meddelas i lott i luftfartyg.

4

§.

Inteckning i luftfartyg må, om fartygets ägare medgiver det, beviljas

att gälla jämväl i lager av reservdelar, som tillhör fartygsägaren, eller i ho­

nom tillhörig lott i sådant lager, såvida delarna till art och ungefärligt antal

förtecknats i fordringshandlingen eller i därvid fogad bilaga och förvaras på

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

10

§.

Har,^ då inteckning sökes, talan väckts om klander å den uppgivne äga­

rens fång eller om återgång därav, vare ansökningen vilande i avbidan

på målets utgång. Fullföljes ej ansökningen senast å den inskrivningsdag

som infaller näst efter tre månader från det dom eller beslut, varigenom

målet avgjorts, vunnit laga kraft, vare ansökningen förfallen.

11

§•

Överlåter någon till annan luftfartyg eller lott i sådant fartyg, och har,

innan ny agares fång anmäles till luftfartygsregistret, inteckning blivit

sokt på grund av tidigare ägares medgivande, utgöre överlåtelsen ej hin­

der för inteckningens beviljande.

Sökes inteckning samma dag ny ägares fång anmäles till luftfartygsre­

gistret eller därefter, skall ansökningen avslås, utan så är att nye ägaren

iklätt sig förbindelse att låta luftfartyget intecknas på grund av tidigare

agares medgivande eller eljest är med honom lika förbunden.

12

§.

Upplyses att före den dag inteckning sökes eller ock samma dag ansök-

ningen göres den egendom som ansökningen avser tagits i mät, och visas

ej att utmätningen upphört att gälla, skall ansökningen avslås.

13 §.

Är, när inteckning sökes, den som inteckningen medgivit eller, där fle­

ra äro som den medgivit, någon av dem försatt i konkurs, eller meddelas

beslut om egendomsavträde samma dag som ansökningen göres, skall an­

sökningen avslås.

Om intecknings verkan och omfattning.

14 §.

Sedan inteckning i luftfartyg meddelats, njute fordringsägaren panträtt

i fartyget.

Panträtten omfattar förutom flygkroppen jämväl motorer, propellrar, ra­

dioutrustning, instrument och andra tillbehör, vare sig de äro anbragta i

luftfartyget eller tillfälligt skilda därifrån.

Har tillbehör förvärvats under villkor att överlåtaren skall äga rätt att

återtaga det, om förvärvaren åsidosätter vad honom åligger, eller att ägande­

rätten därtill skall förbliva hos överlåtaren intill dess betalning erlagts eller

annan förutsättning uppfyllts, må villkoret ej göras gällande mot inteck-

ningshavaren.

30

handlingar, som skola sättas i stället, till inskrivningsdomaren; och göre

denne om utbytet anteckning i inskrivningsboken samt anmärke å den eller

de nya inteckningshandlingarna vad för inteckningsrättens bedömande är av

betydelse. Utbyte varom nu sagts må ock ske på begäran av intecknings-

havare, där det visas att den intecknade egendomens ägare samtyckt till

åtgärden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

22

§.

Företes inteckningshandling för inskrivningsdomaren med begäran om in­

teckningens dödande helt och hållet eller för visst belopp eller, där flera

luftfartyg äro intecknade för samma fordran, i visst fartyg, varde i enlig­

het därmed inteckningen dödad, där det visas att ägaren av den egendom,

beträffande vilken dödning skall ske, samtyckt till åtgärden.

Under de villkor som angivas i första stycket äge innehavare av sådan

inteckning, som omfattar jämväl reservdelar, få inteckningen dödad i samt­

liga reservdelar eller i de reservdelar som förvaras på viss plats.

Dödande av inteckning i visst luftfartyg eller i reservdelar må ej ske

så, att inteckningsförhållandena efter åtgärden komma att stå i strid mot

vad i 3 § andra stycket eller 4 § första stycket stadgas.

23 §.

Vill någon låta inteckning under annan nedsättas, äge vad i 22 § är stad­

gat i fråga om intecknings dödande motsvarande tillämpning.

Är egendomen besvärad av flera inteckningar, må ej någon av dem sättas

efter annan, med mindre den tillika sättes att gälla efter den eller de in­

teckningar, vilka äga lika rätt som eller bättre rätt än denna.

24 §.

Varder intecknat luftfartyg enligt vad därom är särskilt stadgat avfört ur

luftfartygsregistret, skall inskrivningsdomaren, sedan anmälan om förhål­

landet inkommit från luftfartsstyrelsen, å nästa inskrivningsdag avföra in­

teckningen ur inskrivningsboken.

25 §.

Sker försäljning av luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådant far­

tyg i den ordning som är stadgad beträffande försäljning av utmätt sådan

egendom, da skall, sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen er­

lagts, den sålda egendomen icke vidare häfta för annat intecknat belopp än

sådant, som fått innestå i egendomen i avräkning å köpeskillingen. Omfattar

inteckningen i den sålda egendomen jämväl annan egendom, skall denna

icke vidare häfta för belopp, som täckes av köpeskillingen för den sålda

egendomen.

I fall då enligt vad därom är särskilt stadgat mellan rättsägare i utmätt

egendom, som omfattas av inteckning i luftfartyg, medel skola fördelas ändå

31

att försäljning av egendomen ej skett, och betalning därvid utfaller å huvud­

stolen av intecknad fordran, vare inteckningen till motsvarande belopp

utan verkan.

26 §.

Har domstol, vid meddelande av förklaring att luftfartyg skall vara för­

verkat till kronan, tillika beträffande inteckning i fartyget förklarat att

panträtten i fartyget skall upphöra, må, sedan domen vunnit laga kraft, in­

teckningen dödas på ansökan utav ny ägare av fartyget eller lott däri, ändå

att inteckningshandlingen i huvudskrift ej företes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Om ägarehypotek.

27 §.

Har intecknad fordringshandling blivit inlöst utav ägaren av den inteck­

nade egendomen eller eljest kommit i hans hand, och är ej sådant fall för

handen att inteckningen är ogill eller utan verkan, må handlingen ånyo ut­

givas med oförändrad inteckningsrätt.

28 §.

Innehaves inteckningshandling, när egendomen utmätningsvis säljes, av

ägaren, må denne vid försäljningen tillgodonjuta samma rätt som skulle

tillkomma annan innehavare av inteckningen; dock att, där i handlingen

ränta är förskriven, sådan ej må räknas ägaren till godo. Är ägaren försatt

i konkurs, äge konkursboet den rätt nu sagts.

Finnes, när egendomen utmätningsvis säljes, att ägaren gjort avbetalning

å belopp varför egendomen på grund av inteckning häftar eller att inteck­

ning i egendomen belånats till lägre belopp än det varå den lyder, skall i

fråga om den del av intecknade beloppet, som icke tillkommer intecknings-

havaren, vad i första stycket är stadgat äga tillämpning; dock att inteck-

ningshavaren för sin fordran äger företräde.

29 §.

Har ägare av intecknad egendom gjort avbetalning å intecknat belopp,

vare inteckningshavaren, där ej annat förbehåll skett, pliktig att på begäran

av ägaren och mot förskott av nödig kostnad uppvisa inteckningshandlingen

för inskrivningsdomaren för avbetalningens antecknande i inskrivningsbo­

ken. I boken skall anmärkas, att handlingen ej vidare medför intecknings­

rätt för avbetalade beloppet.

Sedan anteckning om avskrivning sålunda skett, må, där ägaren det be­

gär och tillika ingiver handling innefattande medgivande som i 5 § sägs, in­

teckning till belopp motsvarande vad som avskrivits meddelas att gälla

med förmånsrätt näst efter intcckningshavarens återstående fordran. Äga­

ren må dock utan inteckningshandlingens företeende få inteckningen dödad

till belopp motsvarande vad som avskrivits.

32

30 §.

Utmätes ägaren tillkommande rätt till andel i inteckning eller varder

ägare, vilken sådan rätt tillkommer, försatt i konkurs, vare intecknings-

havaren, ändå att han betingat sig annat, pliktig att på begäran av utmät­

ningsmannen eller konkursförvaltaren uppvisa iuteckningshandlingen för

avskrivning, såsom i 29 § sägs, av det ägaren tillkommande beloppet. Sedan

avskrivning sålunda skett, må inteckning å det avskrivna beloppet med ränta

meddelas på ansökan av utmätningsmannen eller konkursförvaltaren, ändå

att inteckningsmedgivandet icke är tecknat å sådan handling som i 5 § sägs.

Handling, på grund varav inteckning sålunda meddelas, skall innehålla att

beloppet förfaller till betalning sex månader efter uppsägning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Om personlig ansvarighet för intecknad fordran.

31 §.

Låter innehavare av intecknad fordran ny ägare till den intecknade egen­

domen å inteckningshandlingen teckna förbindelse, varigenom han över­

tager skulden, vare förre gäldenären fri från sin förbindelse, där ej annat

är avtalat.

32 §.

Har innehavare av skuldförbindelse, till säkerhet för vilken inteckning

blivit fastställd i egendom som sedermera kommit i annan ägares hand,

låtit inteckningen utan samtycke av förbindelsens utgivare helt eller del­

vis dödas eller ock nedsättas, och kan fordran till följd därav icke ur egendo­

men uttagas, vare utgivaren fri från ansvar för fordringen. Vad nu är sagt

om förbindelsens utgivare gälle ock om annan ägare, som åtagit sig skul­

den eller eljest svarar för denna i utgivarens ställe.

33 §.

Har vid försäljning av utmätt intecknad egendom i den ordning som för

sådan försäljning är stadgad borgenär, som i egendomen har inteckning

för fordran, ägt taga betalning ur köpeskillingen, men låter han efter över­

enskommelse med köparen intecknat belopp, som kunnat ur köpeskillingen

gäldas, kvarstå i egendomen, vare den som personligen svarade för fordring­

en fri från ansvarighet för sadant belopp. Samma lag vare i fråga om be­

lopp, som köparen i egenskap av inteckningshavare fått avräkna å köpe­

skillingen.

34 §.

Later ägaren av intecknat luftfartyg utan inteckningshavarens samtvcke

föra fartyget til] stat, varest här i riket verkställd inskrivning ej erkän­

nes i överensstämmelse med den i 4 § omförmälda konventionen, vare äga­

ren, i den mån inteckningen till följd av denna åtgärd ej kan göras gällan­

de, personligen ansvarig för den intecknade fordringen, ändå att sådan an­

svarighet ej förut ålåg honom.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

33

Om

intecknings ogiltighet i vissa fall

m. m.

35 §.

Beviljas inteckning på grund av medgivande av annan än den som är

rätt ägare, vare inteckningen ogill, där ej sådant fall är för handen som i

11 § sägs eller annat eljest följer av vad särskilt är stadgat.

36 §.

Har inteckning meddelats i strid mot vad i 13 § stadgas, vare den utan

verkan.

37 §.

Utan hinder av inteckning må tvist om intecknad fordrans giltighet lag­

ligen prövas.

Om vissa anteckningar i inskrivningsboken.

38 §.

Vill någon att i inskrivningsboken skall antecknas att han innehar ford-

ringshandling, på grund varav inteckning beviljats eller ansökan därom för­

klarats vilande, uppvise handlingen i huvudskrift för den inskrivningsdoma­

re som handlägger inskrivningsärenden rörande luftfartyg; och göre denne

i boken anteckning om innehavet.

Uppvisande varom nu är sagt må ock ske inför annan inskrivningsdo­

mare. Denne skall, då sådant sker, å handlingen teckna bevis om uppvisandet

och ändamålet därmed ävensom därom utfärda särskilt bevis; sedan ingive

inteckningshavaren för anteckningens verkställande sistnämnda bevis till

den inskrivningsdomare, som i första stycket avses.

Anmäler den, vilken senast blivit antecknad såsom innehavare av in-

teckningshandling, hos inskrivningsdomaren i skriftlig av vittnen styrkt

handling att innehavet upphört, varde förhållandet i inskrivningsboken an­

tecknat.

39 §.

Den som i inteckningsärende, enligt de grunder som angivas i 7 §, an­

setts vara ägare av luftfartyg, varde i sådan egenskap antecknad i inskriv­

ningsboken.

Har ny ägare av intecknat luftfartyg blivit införd i luftfartygsregistret,

skall inskrivningsdomaren, sedan underrättelse därom inkommit från luft-

fartsstyrelsen, å nästa inskrivningsdag anmärka förhållandet i inskriv­

ningsboken.

40 §.

Var som väckt talan om klander å annans åtkomst till luftfartyg eller

om återgång av köp, byte eller gåva av sådant fartyg vare skyldig att an­

mäla förhållandet för antecknande i inskrivningsboken. Rätten skall, om

så erfordras, giva käranden nödig tid till sådan anmälan innan förberedel-

!! Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 13.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

sen i målet avslutas. Försummas denna tid, vare käromålet förfallet. Visas

att målet avgjorts genom laga kraft ägande dom eller beslut, varde ock där­

om anteckning gjord i inskrivningsboken.

Visas att inteckning helt eller till någon del är ogill enligt dom eller

beslut, som äger laga kraft, eller på grund av förhållande som avses i 36 §,

skall anteckning därom ske i inskrivningsboken.

41 §.

Då utmätning skett av luftfartyg eller lott däri eller till sådant fartyg

hörande, intecknade reservdelar, eller då jämlikt 71 § konkurslagen äskats

att luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådant fartyg må utmätnings­

vis säljas, skall, sedan i enlighet med 85 § utsökningslagen bevis härom

inkommit till inskrivningsdomaren, å nästa inskrivningsdag göras anteck­

ning om förhållandet i inskrivningsboken. Visas att utmätningen upphävts

eller att frågan om egendomens försäljning eljest förfallit, värde ock det i

boken antecknat.

Har egendom blivit såld i den ordning som är stadgad beträffande för­

säljning av utmätt luftfartyg och av utmätta, intecknade reservdelar, var­

de anteckning därom efter vad i första stycket sägs införd i inskrivnings­

boken, när handling som visar köpeskillingens fördelning inkommer till

inskrivningsdomaren. Var egendomen intecknad, skall i inskrivningsboken

tillika antecknas den verkan som försäljningen enligt vad i 25 § stadgas

medför beträffande inteckningen. Skedde ej försäljning, men skola ändock

enligt vad därom är särskilt stadgat medel fördelas mellan rättsägare i egen­

domen, skall motsvarande anteckning göras när fördelningslängden inkom­

mer.

Har domstol beträffande inteckning i luftfartyg meddelat förklaring som

i 26 § sägs, åligger det domstolen att därom översända bevis till inskriv­

ningsdomaren, som har att å nästa inskrivningsdag göra anteckning om för­

hållandet i inskrivningsboken.

42 §.

Anmäler någon skriftligen, att han för fordran å bärgarlön eller å ersätt­

ning för särskilda kostnader, som varit oundgängliga för bevarande av

luftfartyg, äger luftpanträtt i fartyget enligt vad därom är särskilt stad­

gat, skall inskrivningsdomaren, om anmälningen sker inom tre månader

från det åtgärderna för bärgningen eller bevarandet avslutades, å nästa

inskrivningsdag göra anteckning om anmälningen i inskrivningsboken.

Visas att genom fordringens betalning eller annorledes panträtten upphört

att gälla, varde ock det antecknat i inskrivningsboken.

43 §.

Har i luftfartygsregistret, enligt vad därom är särskilt stadgat, blivit an­

märkt att beträffande visst luftfartyg inträffat förhållande av beskaffenhet

att böra föranleda fartygets avförande ur registret men att detta ej kunnat

35

ske på grund av att inteckningshavare ej samtyckt till åtgärden, skall in­

skrivningsdomaren, sedan underrättelse om anmärkningen inkommit från

luftfartsstyrelsen, å nästa inskrivningsdag göra anteckning därom i inskriv­

ningsboken.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Vissa bestämmelser om förfarandet hos inskrivningsdomaren.

44 §.

Inskrivningsärende rörande luftfartyg må upptagas allenast å inskriv­

ningsdag.

Ansökan i sådant ärende anses ej gjord innan den upptages å inskriv­

ningsdag.

Anmälan som avses i 42 § skall anses gjord då den inkommer till in­

skrivningsdomaren.

45 §.

över samtliga inskrivningsärenden rörande luftfartyg skall genom in­

skrivningsdomarens försorg föras dagbok.

46 §.

När inskrivningsärende rörande luftfartyg förekommer, anskaffe inskriv­

ningsdomaren skyndsamt från luftfartsstyrelsen bevis om vad luftfartygs-

registret innehåller av betydelse för ärendets behandling.

47 §.

Handlingar i inskrivningsärenden rörande luftfartyg skola sammanföras

i akter.

Har sökande eller annan lämnat uppgift eller avgivit förklaring av bety­

delse för ärendets prövning, eller har särskild utredning i ärendet funnits

nödig, skall vad därom antecknats upptagas i akten och bestyrkas av in­

skrivningsdomaren.

48 §.

Om inskrivningsdomarens beslut eller annan åtgärd, som vidtagits med

anledning av ansökan hos inskrivningsdomaren, meddelas besked genom

bevis, som tecknas å den till grund för ansökningen åberopade handlingen.

Beviset skall angiva det rum i inskrivningsboken, vari inskrivningen verk­

ställts. Bevis angående inteckning i reservdelar skall innehålla erinran om

vad i 15 § stadgas.

Innefattar beslutet, att ansökan ej bifallits, skall sökanden eller hans

ombud genast i rekommenderat brev underrättas om skälen för beslutet.

När inteckningshavare enligt vad därom är särskilt stadgat för inskriv­

ningsdomaren uppvisar inteckningshandlingen för att lämna samtycke till

att det intecknade luftfartyget avföres ur luftfartygsregistret, skall inskriv­

ningsdomaren dels utfärda särskilt bevis om uppvisandet och ändamålet

därmed dels ock teckna sådant bevis å inteckningshandlingen.

36

49 §.

Bifalles ansökan om meddelande av inteckning eller om annan åtgärd

beträffande inteckning, varde i enlighet därmed inskrivning gjord i inskriv­

ningsboken. Bifalles ej ansökningen, skall i boken inskrivas allenast att

ärendet uppskjutits eller att ansökningen förklarats vilande eller avslagits;

anteckning om skälen för beslutet upptages i akten.

50 §.

Sökes inteckning i luftfartyg och varder ej ansökningen av inskrivnings­

domaren genast avslagen genom beslut som vinner laga kraft, beviljas så­

dan inteckning eller inträffar förhållande, som medför att luftfartyg icke

längre besväras av inteckning eller beröres av ansökan därom, skall in­

skrivningsdomaren ofördröjligen meddela luftfartsstyrelsen detta. Samma

lag vare, när det antecknas att talan som avses i 40 § första stycket blivit

väckt eller slutligen avgjord.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Om besvär.

51 §.

Över inskrivningsdomarens beslut enligt denna lag må klagan föras hos

hovrätten genom besvär.

Beträffande anförda besvär ävensom beslut som av inskrivningsdomaren

eller högre rätt meddelas i anledning av besvären skall anteckning verk­

ställas i inskrivningsboken.

52 §.

Har beslut, varigenom ansökan om intecknings beviljande helt eller till

någon del avslagits, blivit till följd av besvär ändrat, vare sökanden pliktig

att senast å den inskrivningsdag, som infaller näst efter tre månader från

det beslutet om ändringen vann laga kraft, förete detsamma hos inskriv­

ningsdomaren, vid äventyr att i annat fall den inteckning, som på grund av

beslutet beviljas, gäller såsom vore den sökt först å den dag beslutet företes

för inskrivningsdomaren.

Om tillämpningsföreskrifter.

53 §.

Närmare föreskrifter om inskrivningsboken, dagboken och akter samt

angående tillämpningen i övrigt av denna lag meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Har luftfartyg blivit infört i luftfartygsregistret före den dag denna lag

träder i kraft, må utan hinder av vad i 7 § andra stycket stadgas inteckning

beviljas, där den som medgivit inteckningen blivit vid fartygets införande i

registret upptagen såsom ägare eller ock härleder sin rätt från den däri först

införde ägaren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

37

Förslag

till

Lag

om registrering av luftfartyg samt om bärgning av sådant fartyg m. m.

Härigenom för ordnas som följer.

1 KAP.

Om registrering av luftfartyg och om dess nationalitet.

1 §•

Över luftfartyg skall hos luftfartsstyrelsen föras register (luftfartygs­

register).

Om inskrivning av rätt till luftfartyg samt om vissa internationella för­

hållanden beträffande rätt till luftfartyg är särskilt stadgat.

2

§•

Luftfartyg må registreras här i riket endast om ägaren är svenska sta­

ten, svensk kommun eller annan sådan menighet, svensk medborgare eller

svenskt dödsbo eller ock bolag, förening, annat samfund, stiftelse eller

annan sådan inrättning med svensk nationalitet.

Utan hinder av vad sålunda stadgats må Konungen, beträffande fartyg

som i regel nyttjas med utgångspunkt här i riket, medgiva att det må in­

föras i registret.

3 §.

Ej må luftfartyg, som är registrerat i främmande stat, här i riket re­

gistreras, med mindre det avföres ur den främmande statens register.

4 §.

Luftfartyg må icke registreras, med mindre det har luftvärdighetsbevis

som utställts eller godkänts här i riket.

5 §.

Ansökan om registrering av luftfartyg skall göras skriftligen av ägaren

och innehålla för registreringen nödiga upplysningar rörande fartyget,

ägaren och dennes förvärv av fartyget. Ansökningen skall åtföljas av

utredning till styrkande av att sökanden är ägare av fartyget och att i öv­

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

rigt de i 2—4 §§ upptagna villkoren äro uppfyllda, så ock av handling som

utmärker när, var och av vem fartyget är byggt.

6

§•

Registret skall för varje luftfartyg innehålla fartyget tillkommande na­

tionalitets- och registreringsbeteckning, de uppgifter som äro nödiga för att

identifiera det, upplysning angående äganderätten till fartyget och ägarens

fång samt huruvida fartyget är intecknat, hänvisning till fartygets luftvär-

dighetsbevis ävensom anteckning om tiden, då fartyget införes i registret,

ändring i äganderätten registreras eller fartyget avföres ur registret, så ock

i övrigt vad som bestämmes av Konungen eller den Konungen därtill be­

myndigar.

7 §.

Sedan luftfartyg införts i registret, äger det svensk nationalitet.

Om införandet i registret skall, i enlighet med formulär som Konungen

fastställer, av luftfartsstyrelsen utfärdas bevis (nationalitets- och registre­

ringsbevis).

Fartyget skall märkas i enlighet med dess nationalitets- och registrerings­

beteckning; och skola märkena föras så länge fartyget är registrerat.

8

§.

Sker ändring i äganderätten till luftfartyg som införts i registret eller

ändras ägarens nationalitet eller undergår fartyg efter registreringen änd­

ring av betydelse för fartygets identifiering, vare ägaren skyldig att där­

om ofördröjligen göra anmälan till luftfartsstyrelsen för införande i re­

gistret. Samma skyldighet åligge vid ändring i äganderätten jämväl den

förutvarande ägaren.

Införes i registret ny ägare av intecknat luftfartyg, åligge det luftfarts­

styrelsen att därom ofördröjligen underrätta inskrivningsdomaren.

Anmäles ny ägare av luftfartyg men finnes utredningen ej vara sådan,

att han kan införas i registret, skola ändock däri anmärkas hans namn,

det uppgivna fånget och dagen då anmälan skedde.

9 §.

Luftfartyg skall avföras ur registret, om ägaren det begär.

Samma lag vare, om det i 2 § första stycket för registrering uppställda

villkoret ej längre är uppfyllt och Konungen icke jämlikt andra stycket i

samma paragraf medgiver att fartyget det oaktat må kvarstå i registret, så

ock om fartyget förolyckats, upphuggits eller annorledes förstörts eller om

det efter anträdd luftfärd ej avhörts under en tid av tre månader. Har om­

ständighet som nu sagts inträffat, åligge det ägaren att därom ofördröjli­

gen göra anmälan till registret, såvida sådan ej skett på grund av vad i 8 §

stadgas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

39

Har fartyg sedan tre år icke innehaft gällande luftvärdighetsbevis, må

fartyget avföras ur registret, där ägaren ej inom tid, som av luftfartssty-

relsen bestämmes, visar att fartyget är luftvärdigt.

10

§.

Luftfartyg, som är intecknat, må ej på grund av ägarens begäran eller an­

nan i 9 § avsedd omständighet avföras ur registret, med mindre i ärendet

företes bevis från inskrivningsdomaren, att inteckningshandlingen upp­

visats för honom samt att inteckningshavaren samtyckt till åtgärden, men

skall i registret göras anmärkning om vad i ärendet förekommit.

Avföres luftfartyg ur registret eller sker i registret anmärkning som i

första stycket sägs, skall inskrivningsdomaren ofördröjligen underrättas

därom.

11

§.

Där luftfartyg avförts ur registret eller anmärkning skett enligt 10 §,

skall fartygets ägare eller, i fall då fartyget avförts ur registret till följd

av att det övergått till utländsk ägare, den förre ägaren ofördröjligen åter­

ställa nationalitets- och registreringsbeviset till luf tf artsstyrelsen. Har eljest

ändring i förhållande, varom beviset innehåller upplysning, införts i re­

gistret, skall fartygsägaren ofördröjligen avlämna beviset till luftfartssty­

relsen, som antecknar ändringen å beviset eller, där så finnes lämpligare,

utställer nytt bevis.

12

§.

Innehaves luftfartyg på grund av köp utan att äganderätten övergått å

innehavaren, skola i registret antecknas innehavarens namn och den rätt

som tillkommer honom. Det åligger dem som slutit avtalet att därom oför­

dröjligen göra anmälan till luf tf artsstyrelsen.

Upplåter någon luftfartyg för obestämd tid eller för en tid av minst fjor­

ton dagar till annan för att av denne nyttjas för egen räkning, skall på be­

gäran av upplåtaren eller innehavaren i registret göras anteckning om upp­

låtelsen.

13 §.

Har å utrikes ort luftfartyg byggts för svensk räkning eller övergått i

svensk ägo och äro de i 2 och 3 §§ för registrering angivna villkoren upp­

fyllda, må fartyget, i enlighet med bestämmelser som Konungen medde­

lar, för viss tid antecknas i ett särskilt bihang till luftfartygsregistret och

förses med interimistiskt nationalitets- och registreringsbevis.

Under sålunda bestämd tid äger fartyget svensk nationalitet.

Fartyget skall under samma tid vara märkt enligt föreskrifter som med­

delas av Konungen.

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

2 KAP.

Om bärgning m. m.

14 §.

Den som bärgar förolyckat eller nödställt luftfartyg eller ombordvaran­

de gods eller något, som hört till sådant fartyg eller gods, så ock envar som

medverkar vid bärgningen har rätt att, vare sig bärgningen ägt rum till sjöss,

på land eller i luften, undfå bärgarlön i enlighet med de grunder, som jäm­

likt 225—227 §§ sjölagen gälla vid bärgning av fartyg och gods. Till an­

del i lön som för bärgningen skall utgå vare ock den berättigad, vilken

under den nöd som föranlett bärgningen räddat människor från fartyget

eller medverkat vid deras räddning. Har någon eljest för bevarande av

luftfartyg eller gods vidkänts särskilda kostnader, som varit oundgängliga

för bevarandet av fartyget eller godset, varde ock dessa honom ersatta.

Har gods eller något, som hört till gods, bärgats eller bevarats, häfte

ägaren med det bärgade eller bevarade, men svare ej personligen.

Rätt till bärgarlön skall icke tillkomma den som medverkat vid bärg­

ningsföretag trots uttryckligt och befogat förbud av fartygets befälhavare,

ägare eller innehavare. Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande till-

lämpning beträffande kostnader för bevarande av fartyg och gods.

15 §.

Borgenär, som har fordran å bärgarlön eller å ersättning för kostnader

som avses i 14 §, njute i fartyget eller godset luftpanträtt med förmånsrätt

framför de i 17 kap. handelsbalken omförmälda borgenärerna, såframt bär­

garlönen eller ersättningen hänför sig till åtgärder vilka slutförts här i riket.

I första stycket avsedda fordringar skola, var i förhållande till fordring­

ens belopp, njuta lika rätt om de härröra av samma händelse; eljest skall

yngre fordran äga företräde framför äldre.

Utan borgenärens samtycke må icke, innan betalning för dennes fordran

guldits eller säkerhet därför blivit ställd, luftfartyget lämna det ställe, där

åtgärderna för bärgningen eller bevarandet slutfördes, eller godset av ägaren

tagas i besittning.

16 §.

Angående luftpanträttshavares rätt till ersättning, som utgår på grund av

tagen försäkring, är särskilt stadgat.

Har luftfartygets eller godsets ägare på annan grund fordran å ersätt­

ning för skada å egendomen, skall luftpanträtt i egendomen tillika omfatta

sådan fordran; och skall i nu angivet hänseende vad i 272 och 279 §§ sjö­

lagen stadgas äga motsvarande tillämpning.

41

17 §.

Försäljes luftfartyg eller gods efter utmätning eller under konkurs i den

ordning, som för försäljning av utmätt sådan egendom är stadgad, upphöre

luftpanträtten i fartyget eller godset, men borgenären äge undfå del i köpe­

skillingen enligt vad därom är särskilt stadgat.

Lossas gods, som häftar för fordran, till avsändares eller lastemottagares

förfogande, upphöre luftpanträtten i godset. Utlämnas godset utan borgenä­

rens tillstånd, vare den som mottager godset med kunskap om fordringen

ansvarig för denna, dock icke utöver det värde godset hade vid lossningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

18 §.

Luftpanträtt i luftfartyg, som är registrerat här i riket, upphöre efter

tre månader från det åtgärderna för bärgningen eller bevarandet av farty­

get avslutades, såvida icke inom nämnda tid borgenärens anspråk på pant­

rätt blivit anmält till inskrivningsdomaren för anteckning i inskrivnings­

boken för luftfartyg samt dessutom överenskommelse träffats om panträt­

tens belopp eller talan om panträtten väckts i laga ordning.

Är fartyget registrerat i främmande stat, som biträtt den i Geneve den 19

juni 1948 avslutade konventionen rörande internationellt erkännande av

rätt till luftfartyg, vare lag som i första stycket sägs, med iakttagande av

att anmälan skall ske hos den myndighet som för inskrivningsboken för

fartyget.

I fall då fartyget icke är registrerat eller då det är registrerat i annan

främmande stat än i andra stycket sägs, upphöre luftpanträtten i fartyget

efter ett år från det åtgärderna för bärgningen eller bevarandet avslutades,

såframt ej inom nämnda tid överenskommelse träffats om panträttens be­

lopp eller talan om panträtten väckts i laga ordning.

3 KAP.

Ansvarsbestämmelser m. m.

19 §.

Lämnar någon vid ansökan om registrering av luftfartyg eller vid ansökan

att fartyg må kvarstå i eller avföras ur luftfartygsregistret eller vid anmälan

till registret uppsåtligen oriktig uppgift, straffes med dagsböter eller fängel­

se i högst sex månader. Sker det av grov oaktsamhet, dömes till dagsböter.

Framför någon luftfartyg med vetskap om att det är märkt med oriktig

nationalitets- och registreringsbeteckning eller att det eljest saknar i denna

lag eller med stöd därav föreskrivna märken, dömes till fängelse eller straff­

arbete i högst två år eller, där brottet är ringa, till dagsböter.

Åsidosätter någon i annat fall än nu sagts vad enligt 1 kap. åliggei ho­

nom, straffes med dagsböter.

42

20

§.

Ej må straff enligt denna lag ådömas, där brottet enligt allmänna straff­

lagen är belagt med strängare straff.

21

§.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av vad i denna lag stadgas

meddelas av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Genom denna lag upphävas:

§§ 4 13 samt § 40 andra stycket förordningen den 26 maj 1922 (nr 383)

om luftfart ävensom stadgandet i § 44 mom. 1 samma förordning, såvitt

stadgandet avser straff för den som i anmälan till luftfartygsregistret mot

bättre vetande lämnar oriktig uppgift;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller författning stridande mot nya lagens

bestämmelser.

°

Förekommer i lag eller författning hänvisning till författningsrum som

ersatts genom bestämmelse i nya lagen, skall den bestämmelsen i stället till-

lämpas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

43

Förslag

till

Lag

i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande

internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Denna lag äger tillämpning på luftfartyg infört i nationalitetsregister i

främmande stat, som tillträtt den i Geneve den 19 juni 1948 avslutade kon­

ventionen rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg, eller i

territorium, för vars utländska angelägenheter fördragsslutande stat svarar

och för vilket föres särskilt nationalitetsregister, såvida icke den staten

gjort förbehåll om att konventionen icke skall vara tillämplig å territoriet.

Vad i 5 § stadgas skall dock gälla jämväl luftfartyg som är registrerat här i

riket.

Till luftfartyg hänföras i denna lag, förutom flygkroppen, jämväl moto­

rer, propellrar, radioutrustning, instrument och andra tillbehör, vare sig

de äro anbragta i fartyget eller tillfälligt skilda därifrån.

2

§.

Före alla andra rättigheter än de i 5 § avsedda skola äganderätt till luft­

fartyg, med besittning förenad rätt att genom köp förvärva sådant fartyg

samt nyttjanderätt till sådant fartyg enligt upplåtelse på minst sex månader,

så ock panträtt eller annan sådan rätt till luftfartyg, tillkommen enligt avtal

och såsom säkerhet för fordran till visst belopp, erkännas här i riket, så­

framt rätten tillkommit enligt lagen i den fördragsslutande stat, i vars natio­

nalitetsregister fartyget då var infört, och rätten är inskriven i inskrivnings­

bok i den stat, där fartyget är registrerat då rätten göres gällande.

Förmånsrätt för panträtt eller annan sådan rätt till luftfartyg omfattar

varje belopp för vilket säkerhet ställts, dock icke ränta som är upplupen för

längre tid än tre år före utmätning eller, vid konkurs, före konkursansök­

ningens ingivande.

3 §•

Verkan i förhållande till tredje man av inskrivning, varom förmäles i 2 §,

bedömes enligt lagen i den stat där rätten är inskriven. Där luftfartyg här i

riket utmätts eller belagts med kvarstad eller skingringsförbud eller luftfar­

tyg omfattas av konkurs, som inträffat här i riket, och gäldenären med vet­

skap därom träffat det avtal, som ligger till grund för inskrivningen, må

denna dock ej till förfång för utsökningsborgenären eller konkursborgenä­

rerna eller för köparen vid exekutiv försäljning åberopas i vidare mån än

som följer av svensk lag.

4 §.

Där en i 2 § omförmäld rätt till luftfartyg, vilken innehaves såsom säker­

het för fordran, enligt lagen i den stat där fartyget är registrerat förklarats

omfatta tillika reservdelar som förvaras på angivna platser, skall rätten här

i riket erkännas jämväl i dessa reservdelar, såframt vid förvaringsplatsen

finnes anslaget ändamålsenligt och väl synligt tillkännagivande om rättens

beskaffenhet och omfattning, om namnet å dess innehavare och hans adress

samt om den inskrivningsbok i vilken rätten är inskriven.

Till reservdelar räknas föremål avsedda att anbringas i luftfartyg i stället

för delar eller föremål som borttagits därifrån, såsom delar av flygkroppen

samt motorer, propellrar, radioutrustning och instrument jämte delar därav.

5 §.

Hava åtgärder för bärgning eller bevarande av luftfartyg avslutats i främ­

mande stat som tillträtt den i 1 § nämnda konventionen, och är med ford­

ran på lön för bärgningen eller på ersättning för särskilda kostnader,

som varit oundgängliga för bevarandet av fartyget, enligt lagen i den

stat där åtgärderna för bärgningen eller bevarandet avslutades förenad

luftpanträtt i fartyget, skall panträtten här i riket erkännas med förmåns­

rätt framför varje annan rätt till fartyget. Finnas flera sådana fordringar,

njute de som sammanhänga med en senare händelse företräde framför

dem som härröra av en tidigare.

Vad sålunda stadgats gälle dock icke, såvida tre månader förflutit från

det åtgärderna avslutades utan att borgenärens anspråk på luftpanträtt

i fartyget antecknats i inskrivningsboken i den stat där fartyget är registre­

rat och dessutom överenskommelse träffats om det belopp panträtten avser

eller talan om borgenärens rätt väckts i laga ordning.

44

Knrtgl. Maj. ts proposition nr 13.

6 §•

Där försäljning av luftfartyg eller i 4 § omnämnda reservdelar till sådant

fartyg skall äga rum i den ordning, som stadgas i lagen med särskilda be­

stämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m., åligge den som på­

kallat försäljningen att till auktionsförrättaren ingiva ett av vederbörande

myndighet i den stat där fartyget är registrerat utfärdat gravationsbevis an­

gående egendomen jämte styrkt översättning av beviset ävensom att, då fråga

är om luftfartyg, senast en månad före auktionen låta kungöra försälj­

ningen å registreringsorten enligt där gällande lag. Inom samma tid skall

underrättelse varom stadgas i 3 § lagen med särskilda bestämmelser om för­

45

säljning av utmätt luftfartyg m. m. sändas till innehavaren av varje i

fartyget inskriven rättighet, som skall erkännas enligt denna lag.

I borgenärsförteckningen skall upptagas, utöver de i 4 § lagen med sär­

skilda bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m. avsedda

fordringarna och kostnaderna, annan rättighet som skall erkännas enligt

denna lag. Försäljningen skall ske under förbehåll om beståndet av sådan

rättighet, därest den enligt förteckningen faller inom lägsta budet. Faller

rättigheten utom lägsta budet, äge vad i 123 § utsökningslagen sägs mot­

svarande tillämpning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

7 §.

Besväras luftfartyg av inskriven rättighet, som enligt denna lag skall

erkännas här i riket, må fartyget ej överföras till det svenska luftfartygs-

registret, med mindre innehavaren av rättigheten medgivit att fartyget här

registreras.

överföres fartyget till det svenska luftfartygsregistret, äge rättighetens

innehavare få den inskriven i inskrivningsboken för luftfartyg, såframt

den är av sådan beskaffenhet, att den enligt lagen om inskrivning av rätt

till luftfartyg kan inskrivas såsom inteckning.

Sökes inskrivningen senast å den inskrivningsdag som infaller näst efter

tre månader från det fartyget registrerades här i riket, gälle rättigheten med

samma förmånsrätt som den åtnjöt i den stat där fartyget sist var regist­

rerat. Fråga huruvida rättigheten lagligen tillkommit prövas enligt lagen i

den stat där fartyget var registrerat vid tiden för rättighetens tillkomst.

8

§•

Det åligger luftfartsstyrelsen att, så snart luftfartyg som avses i 7 § blivit

registrerat, till inskrivningsdomaren översända bevis om registreringen och

om de inskrivna rättigheterna. Inskrivningsdomaren skall å nästa inskriv­

ningsdag anmärka rättigheterna i inskrivningsboken.

Har borgenärs anspråk på luftpanträtt blivit inom den i 5 § andra stycket

angivna tiden antecknat i vederbörande inskrivningsbok och överföres far­

tyget till det här i riket förda luftfartygsregistret, skall luftfartsstyrelsen så

snart registrering skett översända bevis därom samt om anteckningen till

inskrivningsdomaren, vilken har att å nästa inskrivningsdag göra motsva­

rande anteckning i inskrivningsboken.

9 §.

Bestämmelserna i denna lag utgöra icke hinder mot tillämpning beträf­

fande luftfartyg av vad som är eller framdeles kan bliva stadgat rörande

tvångsåtgärder mot den som överträder föreskrifter angående luftfart, in­

vandring samt införsel och utförsel av varor.

46

Denna lag skall icke äga tillämpning på luftfartyg, som äro avsedda för

militär-, tull- eller polistjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

10

§.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av vad i denna lag stadgas

meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

47

Förslag

till

Lag

om ändring i handelsbalken.

Härigenom förordnas, att 10 kap. 7 § samt 17 kap. 2, 3 och 16 §§ handels-

balken1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

10 KAP.

7 §•

Fartyg, som är för fordran inteck- Fartyg, som är för fordran inteck­

nat eller äger den dräktighet, att, en- nät eller äger den dräktighet, att, en­

ligt vad särskilt är stadgat, inteck- ligt vad särskilt är stadgat, inteck­

ning däri kan meddelas, må ej med ning däri kan meddelas, må ej med

laga verkan sättas i pant efter ty nu laga verkan sättas i pant efter ty nu är

är sagt.

sagt. Ej heller må luftfartyg sålunda

pantsättas.

17 KAP.

2

§.

Vad i--------------- —--------------------

Sedan njute borgenärer betalning

av boet, efter ty, som nedan sägs;

dock att angående vissa fordringars

företräde till betalning ur fartyg,

frakt och inlastat gods gäller vad i

sjölagen stadgas.

3

--------------- annat dylikt.

Sedan njute borgenärer betalning

av boet, efter ty, som nedan sägs;

dock att angående vissa fordringars

företräde till betalning ur fartyg,

frakt och inlastat gods eller ur luft­

fartyg och ombordvarande gods gäl­

ler vad därom är särskilt stadgat.

§•

Har någon--------------------------------

Den, som för sin fordran har in­

teckning i fartyg, äge ock samma för­

månsrätt i fartyget och dess tillbehör;

dock gälle ej förmånsrätt för ränta,

som före utmätning eller, vid kon­

kurs, före konkursansökningens ingi­

vande är upplupen, för längre tid än

tre år. Är fartyget intecknat för fle-

------------------alla andra.

Den, som för sin fordran har in­

teckning i fartyg, äge ock samma

förmånsrätt i fartyget och dess tillbe­

hör. Har någon för sin fordran in­

teckning i luftfartyg, njute han ena­

handa förmånsrätt i fartyget jämte

tillbehör samt, med den begräns­

ning varom förmäles i 74 § lagen med

1 Senaste lydelse av 10 kap. 7 § se SFS 1901: 26 s. 11, av 17 kap. 2 § se 1944: 182, av 17

kap. 3 § se 1928: 162 ocli av 17 kap. 16 § se 1912: 219.

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 13

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

res fordringar, äge den företräde,

som först sökt inteckning; hava fle­

re sökt inteckning samma dag, äge

lika rätt.

Därnäst äge------

Innehar borgenär

särskilda bestämmelser om försälj­

ning av utmätt luftfartyg m. m., i de

reservdelar, som inteckningen må

omfatta. För ränta, som före utmät­

ning eller, vid konkurs, före kon­

kursansökningens ingivande är upp­

lupen, gälle dock ej förmånsrätt för

längre tid än tre år. Är fartyget eller

luftfartyget intecknat för fleres ford­

ringar, äge den företräde, som först

sökt inteckning; hava flere sökt in­

teckning samma dag, äge lika rätt.

--------------- ------- å godset.

---- ------- -------- därom stadgas.

16

§.

Är gods------------------ ------------- —-

Har under konkursen fast egen­

dom, som hör till boet, blivit till gäl­

dande av fordran, varför egendomen

på grund av inteckning eller enligt

11 kap. 2 § jordabalken häftar, ut­

bjuden till försäljning i den ordning

utsökningslagen bestämmer men för­

säljning icke kommit till stånd, äge

innehavare av sådan fordran, där han

själv äskat försäljning till fordring­

ens gäldande eller har sämre rätt än

den, som sålunda äskat försäljning,

njuta betalning för sin fordran så­

som i första stycket sägs utan hin­

der därav, att den fasta egendomen

fortfarande häftar för fordringen;

har den bjudna köpeskillingen läm­

nat tillgång till betalning av någon

del av den fordran, till vars gäldande

försäljning skolat ske, äge fordring­

ens innehavare allenast för återsto­

den den rätt nu sagts.

-----------------------sin fordran.

Har under konkursen till boet hö­

rande fast egendom eller luftfartyg

eller reservdelar till sådant fartyg

blivit till gäldande av fordran, var­

för egendomen på grund av inteck­

ning eller, där fråga är om fast egen­

dom, enligt 11 kap. 2 § jordabalken

häftar, utbjuden till försäljning i den

ordning, som om utmätt dylik egen­

dom finnes särskilt stadgad, men

försäljning icke kommit till stånd,

äge innehavare av sådan fordran,

där han själv äskat försäljning till

fordringens gäldande eller har sämre

rätt än den, som sålunda äskat för­

säljning, njuta betalning för sin

fordran såsom i första stycket sägs

utan hinder därav, att egendomen

fortfarande häftar för fordringen;

har den bjudna köpeskillingen läm­

nat tillgång till betalning av någon

del av den fordran, till vars gäldan­

de försäljning skolat ske, äge ford­

ringens innehavare allenast för åter­

stoden den rätt nu sagts.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

49

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 31 § lagen den 11 juni 1915 (nr 218) om

avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Härigenom förordnas, att 31 § lagen den 11 juni 1915 om avtal och andra

rättshandlingar på förmögenhetsrättens område skall erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

31 §.

Har någon —-------------------------- — — — — — den förfördelade.

Lag samma — —---------------------------------------------- kunskap därom.

Om avtal rörande bärgning gälle Om avtal rörande bärgning gälle

vad i 227 § sjölagen är stadgat.

vad särskilt är stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

4

Bihang till riksdagens protokoll 1055. i samt. Nr 13.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

F örslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av § 14 förordningen den 4 mars 1862 (nr 10)

om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer.

Härigenom förordnas, att § 14 förordningen den 4 mars 1862 om tioårig

preskription och om kallelse å okända borgenärer1 skall erhålla följande

ändrade lydelse.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

§ 14.

Är borgenärs fordran intecknad i

fast egendom eller i tomträtt eller i

vattenfallsrätt eller i fartyg, eller har

han lös egendom såsom pant eller

eljest under panträtt i handom; nju-

te han ur den egendom, som sålun­

da häftar, betalning, ändå att han ej,

efter kallelse å okända borgenärer,

sin fordran angiver. Om rätt till

kvittning för genfordran vare ock lag

som i 7 § sägs, ändå att den fordran

ej blivit efter sådan kallelse angiven.

Är borgenärs fordran intecknad i

fast egendom eller i tomträtt eller i

vattenfallsrätt eller i fartyg eller luft­

fartyg, eller har han lös egendom så­

som pant eller eljest under panträtt

i handom; njute han ur den egen­

dom, som sålunda häftar, betalning,

ändå att han ej, efter kallelse å okän­

da borgenärer, sin fordran angiver.

Om rätt till kvittning för genford­

ran vare ock lag som i 7 § sägs, ändå

att den fordran ej blivit efter sådan

kallelse angiven.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

1 Senaste lydelse se SFS 1933: 326

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

51

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 8 april 1927 (nr 77)

om försäkringsavtal.

Härigenom förordnas, att 54 § lagen den 8 april 1927 om försäkringsav­

tal skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

54 §.

Har försäkring tagits å gods utan

angivande av det intresse försäkring­

en avser, skall försäkringen, där ej

annat framgår av omständigheterna,

anses gälla till förmån för envar,

som, i egenskap av ägare, pantha-

vare eller innehavare av annan rät­

tighet till godset eller emedan han i

anledning av avtal om godset står

faran för detta, har intresse av att

dess värde icke minskas eller går

förlorat. I fråga om sjöpanträtt skall

vad sålunda stadgats äga tillämpning

endast om panträtten är förbunden

med personlig fordran hos pantens

ägare.

Är förbehåll------------------------------

Har försäkring tagits å gods utan

angivande av det intresse försäkring­

en avser, skall försäkringen, där ej

annat framgår av omständigheterna,

anses gälla till förmån för envar,

som, i egenskap av ägare, panthava-

re eller innehavare av annan rättig­

het till godset eller emedan han i an­

ledning av avtal om godset står fa­

ran för detta, har intresse av att dess

värde icke minskas eller går förlo­

rat. I fråga om sjöpanträtt och luft­

panträtt skall vad sålunda stadgats

äga tillämpning endast om panträt­

ten är förbunden med personlig ford­

ran hos pantens ägare.

— — eller kreatursförsäkring.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Förslag

till

Lag

om ändring i utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 62, 63, 66, 71, 73, 74, 85, 87, 88, 89, 91, 92, 138,

139, 163, 165 och 198 §§ utsökningslagen1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

62 §.

Av gäldenär® tillgångar skola, där

ej borgenär och gäldenär annorlun­

da sämjas, tagas i mät först lösören,

därnäst fordran eller annan rättighet,

som kan överlåtas, och sist fast

egendom. Sådana obligationer eller

andra värdepapper, vilka med lätt­

het kunna i penningar förvandlas,

skola i fråga om ordningen för de­

ras utmätande anses lika med lös­

ören.

Häftar på grund av inteckning gäl-

denärens fasta egendom för fordran,

varför utmätning skall ske, varde

den egendom först utmätt, där ej

borgenären hellre vill taga betalning

ur annan egendom. Skall utmätning

på en gång ske för fleras fordringar,

må borgenär, för vars fordran den

fasta egendomen sålunda häftar, ej

för vad därur kan utgå till förfång

för annan borgenär taga betalning

ur övriga tillgångar.

Av gäldenärs tillgångar skola, där

ej borgenär och gäldenär annorlun­

da sämjas, tagas i mät först andra

lösören än luftfartyg, därnäst ford­

ran eller annan rättighet, som kan

överlåtas, och sist luftfartyg eller fast

egendom. Sådana obligationer eller

andra värdepapper, vilka med lätt­

het kunna i penningar förvandlas,

skola i fråga om ordningen för de­

ras utmätande anses lika med lös­

ören.

Häftar på grund av inteckning gäl-

denärens fasta egendom eller luftfar­

tyg eller reservdelar till sådant far­

tyg för fordran, varför utmätning

skall ske, eller är fordringen förenad

med luftpanträtt i sådant fartyg, var­

de den egendom först utmätt, där

ej borgenären hellre vill taga betal­

ning ur annan egendom. Skall ut­

mätning på en gång ske för fleras

fordringar, må borgenär, för vars

fordran viss egendom sålunda häf­

tar, ej för vad därur kan utgå till

förfång för annan borgenär taga be­

talning ur övriga tillgångar.

1 Senaste lydelse av 62 § se SFS 1953: 153, av 63 § se 1912: 211, av 66 § se 1901: 26 s. 17,

av 71 § se 1912: 211, av 73 § se 1937: 129, av 74 § se 1912: 211, av 85 § se 1937: 452, av 87 §

se 1924: 388, av 88 § se 1937: 452, av 89 § se 1912: 211, av 91 § se 1944: 68, av 92, 138 och

139 §§ se 1912: 211, av 163 § se 1925: 176, av 165 § se 1917: 307 samt av 198 § se 1924: 131.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

53

Hurusom med------------ nämnda lag.

Vid utmätning------------avbetalningsköp iakttagas.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

63

Ej må utmätning av fast egendom

ske för fordran, varför egendomen

icke på grund av inteckning häftar,

med mindre borgenären sådant sär­

skilt begär.

66

Ej må något, som till fartyg hörer,

tagas i mät annorledes än genom ut­

mätning av fartyget.

71

Har någon panträtt i gäldenärs lö­

sa gods eller rätt att sådant gods till

säkerhet för sin fordran kvarhålla,

må hinder därav ej möta för godsets

utmätande och försäljande för an­

nan gäldenärens skuld; och njute så­

dan borgenär rätt till betalning ur

köpeskillingen, såsom i 6 kap. sägs.

Den, som har lös egendom såsom

pant eller eljest under panträtt i

handom, vare dock, där egendomen

icke utgöres av fartyg eller gods i

fartyg, ej pliktig att lämna panten

från sig, med mindre full lösen där­

för gives, eller panthavaren nöjes

med att för sin betalning hålla sig

till köpeskillingen; ej äge panthava-

§•

Ej må, med mindre borgenären det

begär, utmätning av fast egendom el­

ler luftfartyg eller intecknade reserv­

delar till sådant fartyg ske för annan

fordran än sådan, för vilken egen­

domen på grund av inteckning häftar

eller som, där fråga är om luftfartyg,

är förenad med luftpanträtt i farty­

get.

§.

Ej må något, som till fartyg eller

luftfartyg hörer, tagas i mät annor­

ledes än genom utmätning av farty­

get eller luftfartyget.

Omfattar inteckning i luftfartyg

jämväl reservdelar, må ej särskild

av de på viss plats förvarade reserv­

delarna för sig utmätas, med mindre

inteckningshavaren därtill samtyc­

ker.

§•

Har någon panträtt i gäldenärs lö­

sa gods eller rätt att sådant gods till

säkerhet för sin fordran kvarhålla,

må hinder därav ej möta för godsets

utmätande och försäljande för an­

nan gäldenärens skuld; och njute så­

dan borgenär rätt till betalning ur

köpeskillingen, såsom i 6 kap. sägs.

Den, som har lös egendom såsom

pant eller eljest under panträtt i

handom, vare dock, där egendomen

icke utgöres av fartyg eller av gods

i fartyg eller i luftfartyg, ej pliktig

att lämna panten från sig, med mind­

re full lösen därför gives, eller pant­

havaren nöjes med att för sin betal­

ning hålla sig till köpeskillingen; ej

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

ren vägra att taga lösen, då den, i

fall som nu är sagt, honom bjudes,

ändå att hans fordran ej är till betal­

ning förfallen.

Har inteckning i fast egendom bli­

vit av fastighetsägaren lämnad så­

som pant, skall inteckningen icke

utmätas utan i stället den rätt till

andel i inteckningen, som, efter ty

särskilt är stadgat, må tilkomma

gäldenären, tagas i mät i den ord­

ning 74 § stadgar.

äge panthavaren vägra att taga lö­

sen, då den, i fall som nu är sagt,

honom bjudes, ändå att hans ford­

ran ej är till betalning förfallen.

Har inteckning i fast egendom el­

ler i luftfartyg eller reservdelar till

sådant fartyg blivit av ägaren till

den intecknade egendomen lämnad

såsom pant, skall inteckningen icke

utmätas utan i stället den rätt till

andel i inteckningen, som, efter ty

särskilt är stadgat, må tillkomma

gäldenären, tagas i mät i den ord­

ning 74 § stadgar.

73 §.

Lös egendom, som utmätes, skall Lös egendom, som utmätes, skall

av utmätningsmannen upptecknas av utmätningsmannen upptecknas

och värderas; och äge han, där så och värderas; och äge han, där så

finnes nödigt, tillkalla sakkunnige finnes nödigt, tillkalla sakkunnige

män att vid värderingen biträda. Är män att vid värderingen biträda. Ut­

fråga om utmätning av fordran el- mätas av inteckning besvärade re-

ler rättighet, vare den från vilken servdelar till luftfartyg, skola sak­

fordringen eller rättigheten skall ut- kunniga städse anlitas vid värde-

gå pliktig att, efter anmaning, läm- ringen. Är fråga om utmätning av

na utmätningsmannen erforderliga fordran eller rättighet, vare den från

upplysningar angående dess inne- vilken fordringen eller rättigheten

håll; efterkommes ej anmaningen, skall utgå pliktig att, efter anma-

äge överexekutor efter anmälan av ning, lämna utmätningsmannen er­

utmätningsmannen förelägga den forderliga upplysningar angående

tredskande vite samt fälla honom dess innehåll; efterkommes ej anraa-

därtill.

ningen, äge överexekutor efter an­

mälan av utmätningsmannen före-

lägge den tredskande vite samt fälla

honom därtill.

Utmätes helt---- — — eller sysslomannen.

Vid utmätning av luftfartyg eller

gods i sådant fartyg skall vad i 2

mom. stadgas i tillämpliga delar

gälla.

74 §.

Utmätas penningar----------- kostnad förskjuter.

Utmätes gäldenärs----------- att övergå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

55

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

Skall utmätning ske av den rätt

till andel i inteckning, som, efter ty

särskilt är stadgat, tillkommer gäl-

denären såsom ägare av intecknade

egendomen, varde förbud inteck-

ningshavaren meddelat att till förfång

för den, till vilken i följd av utmät­

ningen gäldenärens rätt kan komma

att övergå, utlämna intecknings-

handlingen eller att på begäran av

annan än denne eller utmätnings­

mannen uppvisa handlingen vid

domstol för sådant ändamål, som i

26 § förordningen angående inteck­

ning i fast egendom sägs. Förbud,

som nu sagts, skall tecknas å inteck-

ningshandlingen, där icke denna av

inteckningshavaren överlämnas till

utmätningsmannen för att av honom

uppvisas. Kostnaden för sådant upp­

visande ävensom för anskaffande av

särskild inteckningshandling å den

utmätta andelen i inteckningen vare

borgenären pliktig att förskjuta, där

utmätningsmannen det äskar.

Skall utmätning ske av den rätt

till andel i inteckning, som, efter ty

särskilt är stadgat, tillkommer gäl-

denären såsom ägare av intecknade

egendomen, varde förbud inteck­

ningshavaren meddelat att till förfång

för den, till vilken i följd av utmät­

ningen gäldenärens rätt kan komma

att övergå, utlämna intecknings-

handlingen eller att på begäran av

annan än denne eller utmätnings­

mannen uppvisa handlingen vid

domstol för sådant ändamål, som i

26 § förordningen angående inteck­

ning i fast egendom eller 29 § lagen

om inskrivning av rätt till luftfartyg

sägs. Förbud, som nu sagts, skall

tecknas å inteckningshandlingen, där

icke denna av inteckningshavaren

överlämnas till utmätningsmannen

för att av honom uppvisas. Kostna­

den för sådant uppvisande ävensom

för anskaffande av särskild inteck­

ningshandling å den utmätta andelen

i inteckningen vare borgenären plik­

tig att förskjuta, där utmätningsman­

nen det äskar.

85 §.

Då fast egendom blivit tagen i mät Då fast egendom eller luftfartyg el-

eller utmätningsman å landet tagit i ter intecknade reservdelar till sådant

mät fartyg, varom i 94 § sägs, ålig- fartyg tagits i mät eller då utmät-

ger det utmätningsmannen att genast ningsman å landet tagit i mät far-

anmäla det hos överexekutor. Har i tyg, varom i 94 § sägs, åligger det

fråga om fast egendom å landet gäl- utmätningsmannen att genast anmäla

denären vid utmätningen uppgivit det hos överexekutor. Har i fråga om

auktionsställe, såsom i 98 § sägs, gi- fast egendom å landet gäldenären

ve utmätningsmannen ock det till- vid utmätningen uppgivit auktions-

känna.

ställe, såsom i 98 § sägs, give ut­

mätningsmannen ock det tillkänna.

Då fast —------- — — — utmätningen skett.

Utmätes fartyg —------------------- urskiljande erfordras.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

Myndighet, vilken meddelat förord­

nande, som i 28 § sägs, eller hos vil­

ken enligt 70 eller 71 § konkurslagen

äskats, att fastighet eller intecknat

fartyg må utmätningsvis säljas, vare

ock pliktig att därom insända bevis

efter ty nyss är sagt.

Har domstol-------------------- --— till

Sker utmätning — -—--------------- t

Gäller utmätningen luftfartyg, som

blivit infört i luftfartygsregistret, el­

ler lott i eller intecknade reservdelar

till sådant fartyg, skall bevis om ut­

mätningen, i vilket fartygets nationa­

litets- och registreringsbeteckning fin­

nes angiven, genast sändas till luft-

fartsstyrelsen samt till den inskriv­

ningsdomare, som handlägger in-

skrivningsärenden rörande luftfar­

tyg-

Myndighet, vilken meddelat dom

eller utslag, varigenom intecknad

fordran fastställts till betalning ur

fast egendom, eller hos vilken enligt

70 eller 71 § konkurslagen äskats,

att fastighet, intecknat fartyg eller

ock i luftfartygsregistret infört luft­

fartyg eller intecknade reservdelar till

sådant fartyg må utmätningsvis säl­

jas, vare ock pliktig att därom insän­

da bevis efter ty nyss är sagt.

överexekutor.

11 kommerskollegium.

87 §.

äger företräde.

Där luftfartyg eller reservdelar till

sådant fartyg utmätts, äger den, som

för sin fordran har inteckning i den

utmätta egendomen och vilkens rätt

kan vara beroende av dess försälj-

Ar fast

88

Har utmätning av fast egendom

upphävts eller eljest frågan om sådan

egendoms försäljning förfallit, ålig­

ger det utmätningsmannen eller över­

exekutor, om ärendet där är anhäng-

igt eller det eljest ankommit på över­

exekutor att försälja egendomen, att

ning, sådan befogenhet som i 1 mom.

sägs.

§•

Har utmätning av fast egendom

eller av luftfartyg, som blivit infört

i luftfartygsregistret, eller av inteck­

nade reservdelar till sådant fartyg

upphävts eller eljest frågan om sådan

egendoms försäljning förfallit, åligger

det utmätningsmannen eller överexe-

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

därom genast göra anmälan hos in­

skrivningsdomaren.

kutor, om ärendet där är anhängigt

eller det eljest ankommit på överexe-

kutor att försälja egendomen, att

därom genast göra anmälan hos ve­

derbörande inskrivningsdomare samt,

då fråga är om luftfartyg eller reserv­

delar till sådant fartyg, jämväl lins

luf tfartsstyrelsen.

89 §.

Försäljning av----------------------- offentlig auktion.

Om försäljning av utmätt luftfar­

tyg och av utmätta, intecknade re­

servdelar till sådant fartyg meddelas

bestämmelser i särskild lag.

91 §.

Kungörelse om--------------- — — är sagd.

Har gäldenären tillkommande rätt

till andel i inteckning i hans fasta

egendom blivit utmätt, läte utmät­

ningsmannen anskaffa särskild in-

teckningshandling å det gäldenären

tillkommande beloppet, där laga hin­

der däremot icke möter; skall sådan

handling anskaffas, må ej förr än det

skett kungörelse om auktionen utfär­

das. Skall försäljning ske av inteck-

ningshandling, vilken tagits i mät hos

någon, som enligt handlingen är per­

sonligen ansvarig för det däri för­

skrivna beloppet, åligger det utmät­

ningsmannen, där ej med gäldenä-

rens samtycke handlingen säljes med

bibehållande av hans ansvarighet, att,

innan handlingen utlämnas till köpa­

ren, förse densamma med påskrift,

varigenom gäldenären frikallas från

ansvarighet.

----------------ske

Har gäldenären tillkommande rätt

till andel i inteckning i hans fasta

egendom eller i hans luftfartyg eller

därtill hörande reservdelar blivit ut­

mätt, läte utmätningsmannen anskaf­

fa särskild inteckningshandling å det

gäldenären tillkommande beloppet,

där laga hinder däremot icke möter;

skall sådan handling anskaffas, må ej

förr än det skett kungörelse om auk­

tionen utfärdas. Skall försäljning ske

av inteckningshandling, vilken tagits

i mät hos någon, som enligt handling­

en är personligen ansvarig för det

däri förskrivna beloppet, åligger det

utmätningsmannen, där ej med gäl-

denärens samtycke handlingen säljes

med bibehållande av hans ansvarig­

het, att, innan handlingen utlämnas

till köparen, förse densamma med

påskrift, varigenom gäldenären fri­

kallas från ansvarighet,

kan.

Skall fartyg-------

58

Vid försäljning av gods i luftfartyg

skall kungörelse ske minst tre veckor

före auktionen och inom samma tid

jämväl införas i allmänna tidningar­

na. Kungörelsen skall innehålla, att

de borgenärer, som, ändå att de ej

vunnit utmätning, äga rätt till betal­

ning ur köpeskillingen för godset, ha­

va att före auktionen anmäla sådant

hos auktionsförrättaren på sätt i

139 § sägs. Minst tre veckor före auk­

tionen skola ock, såvitt ske kan, un­

derrättelser om försäljningen i re­

kommenderade brev sändas till bor­

genären och ägaren av godset samt

till den sam, enligt vad känt blivit,

äger luftpanträtt i detta. Vinnes se­

nare kunskap om sådan panträtt,

varde underrättelse genast avsänd.

Underrättelse till utrikes ort skall

om möjligt sändas med flygpost.

Är fråga----------------------- nödiga kostnad.

92 §.

Skall egendom------- — panthavarens rätt.

Vid försäljning av lott i fartyg till- Vid försäljning av lott i fartyg

kännagive utmätningsmannen, att eller luftfartyg tillkännagive utmät-

försäljningen ej medför rubbning i ningsmannen, att försäljningen ej

panträtt, som i hela fartyget gäller; medför rubbning i panträtt, som i

meddele ock före utropet underrät- hela fartyget eller luftfartyget gäl-

telse om de fordringar, för vilka far- ler; meddele ock före utropet under­

tyget veterligen utgör pant.

rättelse om de fordringar, för vilka

fartyget eller luftfartyget veterligen

utgör pant.

138 §.

Har, då någon vunnit utmätning å Har, då någon vunnit utmätning å

lös egendom, som annan hade under lös egendom, som annan hade under

panträtt i handom, panthavaren, så- panträtt i handom, panthavaren, så­

som i 71 § sägs, förklarat sig nöjas som i 71 § sägs, förklarat sig nöjas

med att för sin betalning hålla sig till med att för sin betalning hålla sig till

köpeskillingen, njute han sin rätt till köpeskillingen, njute han sin rätt till

godo inom den tid, som i 137 § stad- godo inom den tid, som i 137 § stad-

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

gas; dock att, där i fråga om utmät­

ningsvis sålt fartyg eller gods i far­

tyg annan borgenär påstår betalning

för fordran, som skall utgå med för­

månsrätt framför panthavarens, den­

ne ej äger njuta betalning i annan

ordning, än i 140 eller 141 § sägs.

gas; dock att, där i fråga om utmät­

ningsvis sålt fartyg eller gods i far­

tyg eller i luftfartyg annan borgenär

påstår betalning för fordran, som

skall utgå med förmånsrätt framför

panthavarens, denne ej äger njuta

betalning i annan ordning, än i 140

eller 141 § sägs.

139

Borgenär, som, då lös egendom för

annans fordran utmättes, hade pant­

rätt i egendomen, utan att hava den

under panträtt i handom, eller ock

ägde rätt att till säkerhet för sin ford­

ran hålla egendomen kvar, vare ock

berättigad att ur köpeskillingen, efter

ty nedan sägs, undfå betalning, såvi­

da han därom hos utmätningsman­

nen före auktionen framställt yrkan­

de. Skall under konkurs fartyg eller

gods i fartyg utmätningsvis försäljas,

äge jämväl borgenär, som för sin

fordran har förmånsrätt enligt 4 eller

7 § i 17 kap. handelsbalken, den rätt,

nu är sagd.

Har fartyg-------—------------ tid im

§•

Borgenär, som, då lös egendom för

annans fordran utmättes, hade pant­

rätt i egendomen, utan att hava den

under panträtt i handom, eller ock

ägde rätt att till säkerhet för sin

fordran hålla egendomen kvar, vare

ock berättigad att ur köpeskillingen,

efter ty nedan sägs, undfå betalning,

såvida han därom hos utmätnings­

mannen före auktionen framställt yr­

kande. Skall under konkurs fartyg el­

ler gods i fartyg eller i luftfartyg ut­

mätningsvis försäljas, äge jämväl

borgenär, som för sin fordran har

förmånsrätt enligt 4 eller 7 § i 17

kap. handelsbalken, den rätt, nu är

sagd.

163 §.

Är fartyg, i annat fall än i 165 §

sägs, eller gods i fartyg utmätt, eller

skall utmätt fordran eller rättighet

säljas, och varder ej det utmätta sålt

å landet inom tre månader och i stad

inom två månader efter det utmät­

ningsmannen emottagit de i 54 och

56 §§ nämnda handlingar; vare om

ansvarigheten lag som i 162 § sägs.

Är fartyg, i annat fall än i 165 §

sägs, eller gods i fartyg eller i luft­

fartyg utmätt, eller skall utmätt ford­

ran eller rättighet säljas, och varder

ej det utmätta sålt å landet inom tre

månader och i stad inom två må­

nader efter det utmätningsmannen

emottagit de i 54 och 56 §§ nämnda

handlingar; var.e om ansvarigheten

lag som i 162 § sägs.

165 §.

Har utmätning skett av fast egen- Har utmätning skett av fast egen­

dom eller, å landet, av fartyg, som dom eller luftfartyg eller intceknade

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

i 94 § sägs, skall utmätningsmannen

så skyndsamt vidtaga alla de åtgär­

der, vilka på honom ankomma, att

försäljningen av det utmätta ej må

genom hans vållande fördröjas, i frå­

ga om fast egendom, å landet över

fyra månader och i stad över tre må­

nader, samt beträffande fartyg, som

nyss är sagt, över tre månader från

mottagandet av de i 54 och 56 §§

nämnda handlingar.

(Gällande lydelse.)

reservdelar till sådant fartyg, eller, å

landet, av fartyg, som i 94 § sägs,

skall utmätningsmannen så skynd­

samt vidtaga alla de åtgärder, vilka

på honom ankomma, att försäljning­

en av det utmätta ej må genom hans

vållande fördröjas, i fråga om fast

egendom, å landet över fyra månader

och i stad över tre månader, samt

beträffande annan egendom, som

nyss är sagd, över tre månader från

mottagandet av de i 54 och 56 §§

nämnda handlingar.

(Föreslagen lydelse.)

198 §.

All nödig------------------

Sökes utmätning-------

Ej vare utmätningsman pliktig att

verkställa utmätning å dom eller ut­

slag, som ej vunnit laga kraft, med

mindre kostnaden för förrättningen

förskjutes av sökanden. Den, som

begär utmätning av fast egendom

eller verkställighet av förordnande,

som i 28 § sägs, vare, ändå att domen

eller utslaget äger laga kraft, pliktig

att på anfordran förskjuta erforder­

ligt belopp till bestridande av förrätt-

ningskostnaden. Äskas jämlikt 70 §

konkurslagen försäljning av konkurs­

boets fasta egendom, skall ock kost­

naden på anfordran förskjutas.

hela kostnaden,

underrätta utmätningsmannen.

All nödig

Ej vare utmätningsman pliktig att

verkställa utmätning å dom eller ut­

slag, som ej vunnit laga kraft, med

mindre kostnaden för förrättningen

förskjutes av sökanden. Den, som be­

gär utmätning av fast egendom eller

luftfartyg eller intecknade reservde­

lar till sådant fartyg eller ock verk­

ställighet av dom eller utslag, var­

igenom intecknad fordran fastställts

till betalning ur fast egendom, vare,

ändå att domen eller utslaget äger

laga kraft, pliktig att på anfordran

förskjuta erforderligt belopp till be­

stridande av förrättningskostnaden.

Äskas jämlikt 70 eller 71 § konkurs­

lagen, att i konkursboet ingående

egendom, som nu är sagd, utmät­

ningsvis säljes, skall ock kostnaden

på anfordran förskjutas.

----motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

61

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser om försäljning av utmätt luftfartyg m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid försäljning av utmätt luftfartyg och av utmätta, intecknade reservde­

lar till luftfartyg samt vid fördelning av medel, som inflyta vid sådan för­

säljning, skola de föreskrifter som enligt utsökningslagen gälla beträffande

försäljning av fartyg, vilket blivit i fartygsregistret infört, äga tillämpning

med iakttagande av de särskilda bestämmelser som meddelas i denna lag.

Att vid försäljning av vissa främmande luftfartyg eller av intecknade re­

servdelar till sådana fartyg andra särskilda bestämmelser därjämte äro

att iakttaga framgår av lagen i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års

konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.

2

§.

Auktion skall förrättas av överexekutor eller, där auktion å landet skall

hållas annorstädes än å landskansli, av den som överexekutor för ändamålet

till förrättningsman särskilt förordnar.

3 §.

Genom auktionsförrättare^ försorg skall tid och ställe för auktionen

minst sex veckor i förväg kungöras på sätt i 90 § första stycket utsöknings­

lagen stadgas. Kungörelsen skall tillika inom samma tid införas i allmänna

tidningarna. I kungörelsen skall angivas, att den som har fordran, varför

luftfartyget eller reservdelarna häfta eller för vilken han eljest må njuta be­

talning ur köpeskillingen, äger att vid auktionen bevaka sin rätt. Minst en

månad före auktionen skola underrättelser om försäljningen i rekommen­

derade brev sändas till borgenären och ägaren av den utmätta egendomen

ävensom till innehavare av däri meddelad inteckning eller i utmätt fartyg

gällande luftpanträtt, som finnes antecknad i inskrivningsboken eller eljest

då är känd. Framgår adressen av inskrivningsboken, varde underrättelse

sänd under den adressen. Vinnes senare upplysning om annan luftpanträtt

i fartyget, skall underrättelse som nu sagts genast tillställas dess innehavare.

Underrättelse till utrikes ort skall om möjligt sändas med flygpost.

4 §.

Auktionsförrättaren skall vid början av auktionen uppläsa såväl proto­

kollet över utmätningen som gravationsbeviset; anmane ock dem, vilka äro

tillstädes och hava fordran som skall vid auktionen bevakas, att sådant an­

62

mäla. Tillfälle skall beredas tillstädeskomna rättsägare samt gäldenären, där

han är närvarande, att yttra sig över de anspråk som framställas så ock

angående de villkor som skola gälla för försäljningen.

Sedan den i första stycket omförmälda förhandlingen avslutats, skall auk-

tionsförrättaren uppgöra borgenärsförteckning. I denna förteckning skola,

ordnade efter det företräde dem emellan lag stadgar, upptagas, förutom

fordran varför utmätning skett, dels fordran, för vilken den utmätta egendo­

men på grund av inteckning häftar, där fordringen finnes upptagen i grava-

tionsbeviset eller blivit hos auktionsförrättaren anmäld, dels ock fordran,

med vilken är förenad luftpanträtt i utmätt fartyg eller varmed följer rätt

att såsom säkerhet kvarhålla utmätt egendom, såvida yrkande om betal­

ning för fordringen blivit hos auktionsförrättaren framställt.

Vid upprättande av borgenärsförteckningen skall vad i 107 § andra och

tredje styckena, 108—110 §§, 112 § första stycket samt 118 § utsöknings-

lagen stadgas beträffande borgenärsförteckning för fast egendom äga mot­

svarande tillämpning; dock skall vid försäljning under konkurs utöver de

i 107 § tredje stycket nämnda fordringarna under där angiven förutsätt­

ning jämväl fordran med förmånsrätt enligt 17 kap. 7 § handelsbalken

upptagas i borgenärsförteckningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

5 §•

Sedan auktionsförrättaren efter ty i 4 § är sagt antecknat de fordringar,

vilka böra vid auktionen iakttagas, skola de fordringsbelopp, som hava bätt­

re rätt än den fordran för vars gäldande försäljningen äger rum, samt kost­

naderna för förfarandet sammanräknas; och varde i borgenärsförteckningen

angivet, att det lägsta bud, som, där ej annat föranledes av vad i 11 § andra

stycket stadgas, må vid auktionen antagas, skall överstiga den sålunda er­

hållna summan.

Är fråga om försäljning av reservdelar på begäran av borgenär, som ej

för sin fordran har inteckning i dessa, må lägsta budet ej i något fall be­

stämmas högre än till två tredjedelar av det å reservdelarna jämlikt 73 §

utsökningslagen satta värdet.

6

§•

Vid försäljning av flera luftfartyg skall särskilt utrop av varje fartyg äga

rum; sådana fartyg, som äro i samma ägares hand och häfta för samma

fordringar, skola dock utropas gemensamt, där ej fartygens ägare eller

någon

av borgenärerna begär att särskild försäljning av visst eller vissa

fartyg skall ske. Särskild borgenärsförteckning skall upprättas för vad som

säljes vid varje utrop; och skall i förekommande fall beträffande fordran,

för vilken flera luftfartyg häfta, i förteckningen anmärkas, att mindre be­

lopp än vad i förteckningen upptagits kan komma att falla å egendomen till

följd av att köpeskillingen för annan egendom lämnar tillgång till betalning

av fordringen eller del därav.

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid försälj­

ning av luftfartyg jämte intecknat lager av reservdelar; dock må luftfartyg

Kiingl. Maj:ts proposition nr 13.

63

och reservdelslager ej utropas gemensamt, såvida fordran bevakats av bor­

genär, som icke för fordringen har inteckning i reservdelarna.

Lager av reservdelar, som ej utropas gemensamt med luftfartyg, må på

begäran av lagrets ägare eller någon av borgenärerna utropas i skilda pos­

ter, med förbehåll att försäljning av varje utropad post sker allenast så­

framt med hänsyn jämväl till de bud, som vid utrop av andra poster av­

givas, försäljningen kan godkännas enligt de i 11 § stadgade grunderna.

7 §•

Där luftfartyg eller intecknade reservdelar ingå i konkursbo och, efter ty

i 71 § konkurslagen sägs, auktion skall på begäran av borgenärerna hållas

för egendomens försäljning i den ordning, som i denna lag är stadgad, vare

borgenär, som i konkursen bevakat fordran, för vilken egendomen på grund

av inteckning häftar eller med vilken är förenad luftpanträtt i egendomen

eller varmed följer rätt att såsom säkerhet kvarhålla egendomen eller för­

månsrätt som i 17 kap. 4 eller 7 § handelsbalken sägs, berättigad att, där

hans rätt till betalning ur egendomen är ostridig eller styrkt, äska att för­

säljningen i stället sker till gäldande av hans fordran; framställe dock yr­

kande härom till auktionsförrättaren senast vid den i 4 § nämnda för­

handlingen. Göres ej sådant yrkande, må ej försäljning ske till förfång för

de i borgenärsförteckningen upptagna rättsägarna.

8

§.

Huvudstolen av intecknad gäld, som faller inom köpeskillingen, må, där

ej fråga är om fordran av beskaffenhet, som avses i 108 eller 109 § utsök-

ningslagen, efter överenskommelse mellan inteckningshavaren och köparen

innestå i avräkning å köpeskillingen. Omfattar inteckningen flera luftfar­

tyg eller luftfartyg jämte reservdelar, må fordringen dock sålunda innestå

allenast såframt all den intecknade egendomen utmätts och säljes vid ge­

mensamt utrop.

Vad som ej skall innestå av köpeskillingen skall i reda penningar gäldas.

I borgenärsförteckningen skall beträffande fordringar, som enligt första

stycket icke må innestå, detta särskilt anmärkas.

9 §•

Innan utrop av egendomen sker, skall auktionsförrättaren uppläsa borge­

närsförteckningen samt meddela fullständig och tydlig underrättelse om

sättet för försäljningen; give ock till känna, å vad tid köpeskillingen sist

skall inbetalas.

10

§.

Vid tillämpning av vad i 95 § första stycket utsökningslagen stadgas skall

iakttagas, att köparen ej är pliktig att gälda eller ställa säkerhet för större

belopp än som jämlikt 8 § denna lag skall i reda penningar gäldas och att

han städse skall gälda eller ställa säkerhet för den kostnad, varom i 198 §

utsökningslagen förmäles.

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

11

§•

Göres å auktionen sådant bud, att det enligt 5 § må antagas, och uppfyller

köparen vad enligt 95 § första stycket utsökningslagen och 10 § denna lag

åligger honom, skall försäljning av egendomen ske, utan så är att köpeskil­

lingen ej förslår till fulla gäldandet av utmätningssökandens fordran och

han bestrider att försäljning må ske.

Göres icke så högt bud, skall försäljning ändock ske, där sådant yrkas

av utmätningssökanden och innehavarna av de fordringar, vilka äga före­

träde framför hans fordran men icke fullt täckas av den bjudna köpeskil­

lingen, därtill samtycka.

Sker ej försäljning, gånge utmätningen åter.

12

§.

Varder ej sist å det sammanträde, som i 140 g utsökningslagen sägs, köpe­

skillingen, i den mån avräkning enligt 8 § denna lag ej skall ske, till fullo

gulden, vare köpet ogillt, och besörj e genast auktionsförrättaren, att egen­

domen varder till försäljning ånyo utlyst på sätt i 3 § stadgas. Är pant

eller borgen ställd för köpeskillingen, läte auktionsförrättaren ofördröjli­

gen försälja panten i den ordning, som om utmätta lösören stadgas, eller

utsöka borgensförbindelsen hos löftesmannen. Understiger vad vid nya ut­

ropet högst bjudes förra köpeskillingen med laga ränta därå från den dag,

då betalning sist bort ske, ersätte den försumlige inroparen skillnaden el­

ler, där försäljning ej kommer till stånd, vad vid förra auktionen bjudits

utöver sammanlagda beloppet av de fordringar, som äga företräde framför

utmätningssökandens fordran, jämte ränta därå ävensom kostnaderna för

samma auktion; går egendomen till mera, have förre köparen ej rätt till

överskottet. Kostnaden för senare försäljningen skall ock av förre köparen

gäldas, där den ej kan gottgöras genom överskott å köpeskillingen.

När ny auktion hålles, skall fordran, som upptagits i den för förra auk­

tionen upprättade borgenärsförteckningen, upptagas i den nya förteckning­

en, ändå att fordringen ej ånyo anmäles. Har rättsägare på grund av för­

summad anmälan ej blivit upptagen i den förra förteckningen, äge ej an­

nan rätt än i 15 § sägs. Vid bestämmande av lägsta budet skall avdrag ske

för vad förre inroparen vid inropet erlagt i reda penningar eller som in­

flutit genom försäljning av pant eller utsökande av borgen.

13 §.

Har i fall som i 12 § sägs luftfartyg eller reservdelar försålts efter nytt

utrop, och är förre inroparen skyldig att utgiva ersättning, skall ersättnings­

beloppet, såvitt detsamma av honom guldits eller influtit genom försälj­

ning av pant eller utsökande av borgen, tillika med köpeskillingen fördelas.

Avslutas auktionen utan att försäljning kommer till stånd, skall fördel­

ning av ersättningsbelopp som i första stycket sägs ske vid sammanträde,

varom i 140 § utsökningslagen förmäles. Sedan kostnaderna för förfarandet

guldits ur beloppet, skall det användas till betalning av utmätningssökan-

dens fordran; vad därefter må återstå skall fördelas i samma ordning som

köpeskilling.

14 §.

Vid fördelning av köpeskillingen skall borgenärsförteckningen lända till

efterrättelse. I fall som i 5 § andra stycket sägs må dock innehavare av

inteckning i reservdelar icke, till förfång för borgenär som ej för sin ford­

ran har inteckning i reservdelarna, göra sin rätt gällande till högre belopp

än som svarar mot två tredjedelar av köpeskillingen för reservdelarna

minskad med kostnaderna för förfarandet. Finnes till fördelning ersätt­

ningsbelopp som i 13 § avses, skall vid tillämpning av vad i andra punk­

ten stadgas detta belopp läggas till köpeskillingen.

15 §.

Har fordran, som, där den anmälts vid den i 4 § omförmälda förhand­

lingen, bort upptagas i borgenärsförteckningen, blivit senare anmäld, varde

utdelning, i den mån tillgång finnes, borgenären tillagd efter de i förteck­

ningen upptagna beloppen.

16 §.

I fall då fordran, för vilken egendomen på grund av inteckning häftar,

avräknats å köpeskillingen, åligger det auktionsförrättaren att därom göra

anteckning å inteckningshandlingen, där denna är tillgänglig för honom.

17 §.

Har auktion hållits å luftfartyg, som blivit infört i det svenska luftfartygs-

registret, eller å intecknade reservdelar till sådant fartyg, skall auktionsför­

rättaren, sedan auktionen vunnit laga kraft samt köpeskillingen erlagts

och sammanträde hållits för köpeskillingens fördelning, genast göra an­

mälan därom hos den inskrivningsdomare, som handlägger inskrivnings-

ärenden rörande luftfartyg, och hos luftfartsstyrelsen samt därvid tillika

insända det vid sammanträdet förda protokollet jämte borgenärsförteck­

ningen.

Därest försäljning ej kommit till stånd men vid fördelning som i 13 §

andra stycket avses likvid utfallit å huvudstolen av intecknad fordran,

åligger det den som förrättat fördelningen att, sedan denna blivit godkänd

eller vunnit laga kraft, därom till inskrivningsdomaren göra anmälan som

nyss sagts och tillika insända fördelningslängden.

18 §.

Angående klagan över utmätningsmans eller överexekutors åtgärd vid

auktion eller i fråga om fördelning av köpeskilling eller av medel, som eljest

finnas att redovisa, gälle vad i sådant hänseende är i utsökningslagen stad­

gat beträffande försäljning av fast egendom.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

65

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

5

Bihang till riksdagens protokoll I9öö. t samt. Nr 13.

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

Förslag

till

Lag

om ändring i konkurslagen.

Härigenom förordnas, att 21, 24, 26, 29, 62, 71, 73, 76, 126 och 198 §§

konkurslagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

21

§.

Konkursdomaren skall----------- i konkurs.

Avträdes ämbets------------- närmaste förman.

Utvisar den i anledning av konkur­

sen upprättade bouppteckningen att

fast egendom finnes i boet, skall så

snart ske kan å inskrivningsdag om

konkursen göras anteckning i inteck-

ningsprotokollet samt i intecknings-

eller fastighetsboken. Ligger egendo­

men inom annan rätts dom värj o, skall

för verkställande av sådan anteck­

ning konkursdomaren ofördröjligen

till inskrivningsdomaren i den ort där

egendomen ligger insända bevis om

konkursen jämte utdrag ur boupp­

teckningen. Hör till boet fartyg som

blivit infört i fartygsregistret, skall

anmälan om konkursen med angivan­

de av fartygets registreringsnummer

ofördröjligen göras till den myndig­

het som handlägger ärenden angåen­

de inteckning i fartyg; och varde å

den inskrivningsdag, då det först kan

ske, anteckning om konkursen gjord

i inteckningsboken för fartyg. Hör till

boet lott i fartyg, skall anmälan om

konkursen ofördröjligen avsändas till

den myndighet som för fartygsregist­

ret; och varde i anmälningen intag­

na de uppgifter som erfordras för

fartygets säkra urskiljande.

Utvisar den i anledning av konkur­

sen upprättade bouppteckningen att

fast egendom finnes i boet, skall så

snart ske kan å inskrivningsdag om

konkursen göras anteckning i inteck-

ningsprotokollet samt i intecknings-

eller fastighetsboken. Ligger egendo­

men inom annan rätts domvärjo,

skall för verkställande av sådan an­

teckning konkursdomaren ofördröj­

ligen till inskrivningsdomaren i den

ort där egendomen ligger insända be­

vis om konkursen jämte utdrag ur

bouppteckningen.

Hör till boet fartyg som blivit in­

fört i fartygsregistret, skall anmälan

om konkursen med angivande av

fartygets registreringsnummer oför­

dröjligen göras till den myndighet

som handlägger ärenden angående

inteckning i fartyg; och varde å den

inskrivningsdag, då det först kan ske,

anteckning om konkursen gjord i in­

teckningsboken för fartyg. Hör till

boet lott i fartyg, skall anmälan om

konkursen ofördröjligen avsändas till

den myndighet som för fartygsregist­

ret; och varde i anmälningen intag­

na de uppgifter som erfordras för

fartygets säkra urskiljande.

1 Senaste lydelse av 21 § se SFS 1933: 229, av 26 § se 1940: 809 och av 29 § se 1932: 175.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

67

Ingår i konkursboet luftfartyg, som

blivit infört i luftfartygsregistret, el­

ler lott i eller intecknade reservde­

lar till sådant fartyg, skall anmälan

om konkursen med angivande av

fartygets nationalitets- och registre­

ringsbeteckning ofördröjligen sändas

till luftfartsstyrelsen samt till den

inskrivningsdomare, som handlägger

inskrivningsärenden rörande luftfar­

tyg. Inskrivningsdomaren har att å

första inskrivningsdag i inskrivnings­

boken för luftfartyg göra anteckning

om konkursen.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

24 §.

Har innan------------------------av konkursen.

Där i andra fall utmätning skett å

fast egendom eller å fartyg eller luft­

fartyg eller å gods i fartyg eller luft­

fartyg eller å intecknade reservdelar

till luftfartyg, skall verkställigheten

fortgå, så vida ej efter ty i 68 § sägs

framställning om dess inställande gö-

res innan försäljning av egendomen

ägt rum.

Har eljest — ------------------- besluts meddelande.

Där i andra fall utmätning skett å

fast egendom eller å fartyg eller gods

i fartyg, skall verkställigheten fort­

gå, så vida ej efter ty i 68 § sägs

framställning om dess inställande

göres innan försäljning av egendo­

men ägt rum.

26 §.

Varder beslut------------------------anslagna kungörelsen.

Finnes i gäldenärens bo fast egen- Finnes i gäldenärens bo fast egen­

dom eller fartyg, som blivit infört i

fartygsregistret, eller lott i fartyg,

skall vad i 21 § tredje stycket före-

dom eller fartyg, som blivit infört i

fartygsregistret, eller lott i fartyg el­

ler ock luftfartyg, som blivit infört i

skrivits angående anteckning eller luftfartygsregistret, eller lott i eller

intecknade reservdelar till sådant far-

tyg, skall vad i 21 § tredje, fjärde och

femte styckena föreskrivits angående

anteckning eller anmälan om konkur­

sen äga motsvarande tillämpning i

fråga om den högre rättens beslut,

sig betalas.

anmälan om konkursen äga motsva­

rande tillämpning i fråga om den

högre rättens beslut.

Innan i —

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

29 §.

Har gäldenären----------- konkursboet åter.

Har borgenär under ovan angivna

tid sökt inteckning i gäldenärens

egendom för fordran, vid vars till­

komst sådan säkerhet ej betingats,

och är ej fråga om inteckning, som

inom den i 11 kap. 2 § jordabalken

stadgade tid sökts för fordran, som

där avses, vare borgenären pliktig att

på talan av konkursboet antingen

återställa inteckningshandlingen till

boet eller ock tillhandahålla inteck-

ningshandling angående fast egen­

dom för verkställande av utbyte efter

ty därom är stadgat samt handling,

på grund varav inteckning i fartyg,

förlagsinteckning eller inteckning i

jordbruksinventarier sökts, för in­

teckningens dödande.

Har borgenär under ovan angivna

tid sökt inteckning i gäldenärens

egendom för fordran, vid vars till­

komst sådan säkerhet ej betingats,

och är ej fråga om inteckning, som

inom den i 11 kap. 2 § jordabalken

stadgade tid sökts för fordran, som

där avses, vare borgenären pliktig att

på talan av konkursboet antingen

återställa inteckningshandlingen till

boet eller ock tillhandahålla inteck-

ningshandling angående fast egendom

eller luftfartyg för verkställande av

utbyte efter ty därom är stadgat samt

handling, på grund varav inteckning i

fartyg, förlagsinteckning eller inteck­

ning i jordbruksinventarier sökts,

för inteckningens dödande.

Vad sålunda----------- om konkursansökningen.

62 §.

Efter första borgenärssammanträ-

det skall boets egendom säljas så

snart ske kan, där ej annat föranle-

des av bestämmelserna i 60, 63, 64

och 66 §§, 70 § andra stycket samt

149 § andra stycket.

Efter första borgenärssammanträ-

det skall boets egendom säljas så

snart ske kan, där ej annat föranle-

des av bestämmelserna i 60, 63, 64

och 66 §§, 70 § andra stycket, 71 §

femte stycket samt 149 § andra styc­

ket.

Vill förvaltaren-----

Lös egendom — —

Samtycke, varom —

Skall helt-------------

71 §.

--------------- kan ske.

försäljningen beroende.

----- noterat värdepapper.

------- och köparen.

Är fråga om försäljning av luft­

fartyg eller av intecknade reserv­

delar till sådcuit fartyg och finnes

egendomen inom riket, skall vad i

70 § första och andra styckena sågs

äga motsvarande tillämpning. Vill

förvaltaren, ehuru auktion ej ägt

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

69

(Gällande lydelse.)

Skall gäldenären tillkommande rätt

till andel i inteckning i hans fasta

egendom säljas, läte förvaltaren in­

nan försäljning sker anskaffa sär­

skild inteckningshandling å det gäl­

denären tillkommande beloppet, där

laga hinder däremot icke möter. Skall

försäljning ske av inteckningshand­

ling, som innehaves av gäldenären

och för vilken han är personligen an­

svarig, vare förvaltaren pliktig att,

där ej gäldenären medgiver, att

handlingen må försäljas med bibe­

hållande av hans ansvarighet, förse

handlingen med påskrift, varigenom

gäldenären frikallas från ansvarig­

het.

73

Har borgenär lös egendom såsom

pant eller eljest under panträtt i

handom, äge han besörja, att egen­

domen varder såld å auktion eller, då

fråga är om å fondbörs noterat vär­

depapper, genom fondkoinmissionär

till gällande börspris; dock må sådan

rum i den ordning som för utmätt

sådan egendom är stadgad, med om­

budsmannens samtycke underlåta att

föranstalta om egendomens avyttran­

de, skall dock därtill lämnas tillstånd

av de borgenärer, som i konkursen

bevakat fordran, för vilken egendo­

men på grund av inteckning häftar

eller med vilken är förenad luftpant­

rätt i egendomen eller varmed följer

rätt att såsom säkerhet kvarhålla

egendomen eller förmånsrätt som i 17

kap. 4 eller 7 § handelsbalken sägs.

Gods i luftfartyg skall säljas i sam­

ma ordning som gods i sjögående far-

t Uff-

SkaU gäldenären tillkommande rätt

till andel i inteckning som belastar

hans fasta egendom eller luftfartyg

eller till sådant fartyg hörande re­

servdelar säljas, läte förvaltaren in­

nan försäljning sker anskaffa sär­

skild inteckningshandling å det gäl­

denären tillkommande beloppet, där

laga hinder däremot icke möter. Skall

försäljning ske av inteckningshand­

ling, som innehaves av gäldenären

och för vilken han är personligen an­

svarig, vare förvaltaren pliktig att,

där ej gäldenären medgiver, att hand­

lingen må försäljas med bibehållande

av hans ansvarighet, förse handling­

en med påskrift, varigenom gäldenä­

ren frikallas från ansvarighet.

§•

Har borgenär lös egendom såsom

pant eller eljest under panträtt i

handom, äge han besörja, att egen­

domen varder såld å auktion eller,

då fråga är om å fondbörs noterat

värdepapper, genom fondkommissio-

när till gällande börspris; dock må

(Föreslagen lydelse.)

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

försäljning ej utan förvaltarens sam­

tycke äga rum tidigare än fyra vec­

kor efter första borgenärssamman-

trädet. Försäljning genom borgenä­

rens försorg må ej heller ske, där för­

valtaren vill lösa egendomen för kon­

kursboets räkning; åliggande det bor­

genären att minst en vecka innan han

vidtager åtgärder för egendomens för­

säljning hembjuda den åt förvaltaren

till inlösen. Utgöres egendomen av

fartyg eller gods i fartyg, skall för­

säljningen ske i den ordning, som om

dylik egendom, den där blivit utmätt,

särskilt är stadgad. Skall egendomen

säljas annorledes än utmätningsvis

och är ej fråga om sådan försäljning

av värdepapper, som enligt vad nyss

sagts må ske utan auktion, må för­

säljningen ej äga rum å annan ort än

den, där egendomen finnes, med

mindre förvaltaren samtycker därtill;

och läte borgenären förvaltaren minst

tre veckor förut veta, när och var

försäljningen skall ske. Har försälj­

ning skett i annan än den för utmätt

egendom stadgade ordning, vare bor­

genären pliktig att för förvaltaren re­

dovisa för vad som influtit.

Vill ej borgenären föranstalta om

försäljningen, äge förvaltaren därom

besörja. Dock må inteckning i fast

egendom, vilken blivit av fastighets­

ägaren lämnad såsom pant, icke av

förvaltaren säljas, utan äge han alle­

nast låta sälja den rätt till andel i in­

teckningen, som efter ty särskilt är

stadgat må tillkomma gäldenären.

sådan försäljning ej utan förvaltarens

samtycke äga rum tidigare än fyra

veckor efter första borgenärssamman-

trädet. Försäljning genom borgenä­

rens försorg må ej heller ske, där

förvaltaren vill lösa egendomen för

konkursboets räkning; åliggande det

borgenären att minst en vecka innan

han vidtager åtgärd för egendomens

försäljning hembjuda den åt förval­

taren till inlösen. Utgöres egendo­

men av fartyg eller av gods i fartyg

eller i luftfartyg eller av intecknade

reservdelar till luftfartyg, skall för­

säljningen ske i den ordning, som om

dylik egendom, den där blivit utmätt,

särskilt är stadgad. Skall egendomen

säljas annorledes än utmätningsvis

och är ej fråga om sådan försäljning

av värdepapper, som enligt vad nyss

sagts må ske utan auktion, må för­

säljningen ej äga rum å annan ort än

den, där egendomen finnes, med

mindre förvaltaren samtycker där­

till; och läte borgenären förvaltaren

minst tre veckor förut veta, när och

var försäljningen skall ske. Har för­

säljning skett i annan än den för ut­

mätt egendom stadgade ordning, vare

borgenären pliktig att för förvaltaren

redovisa för vad som influtit.

Vill ej borgenären föranstalta om

försäljningen, äge förvaltaren därom

besörja. Dock må inteckning i fast

egendom eller i luftfartyg eller re­

servdelar till sådant fartyg, vilken

blivit av ägaren till den intecknade

egendomen lämnad såsom pant, icke

av förvaltaren säljas, utan äge han

allenast låta sälja den rätt till andel

i inteckningen, som efter ty särskilt

är stadgat må tillkomma gäldenären.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

71

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

76 §.

Finner förvaltaren det i 74 § före­

skrivna kungörelsesätt icke vara äg­

nat att bereda kungörelsen nödig of­

fentlighet, ankomme på honom att

vidtaga de ytterligare åtgärder, som

må anses erforderliga. Skulle han i

något fall anse tillfyllest, att auktio­

nen kungöres i mindre utsträckning

än i nämnda paragraf stadgas, begä-

re samtycke därtill av rättens om­

budsman. Inskränkning i fråga om

kungörande av auktion å lös egen­

dom, vari borgenär har panträtt eller

annan särskild förmånsrätt, som i 17

kap. handelsbalken sägs, må dock

icke äga rum, med mindre den bor­

genär samtycker därtill; ej heller må

utan gäldenärens medgivande sådan

inskränkning ske beträffande kun­

görande av auktion å fast egendom.

Finner förvaltaren det i 74 § före­

skrivna kungörelsesätt icke vara äg­

nat att bereda kungörelsen nödig of­

fentlighet, ankomme på honom att

vidtaga de ytterligare åtgärder, som

må anses erforderliga. Skulle han i

något fall anse tillfyllest, att auktio­

nen kungöres i mindre utsträckning

än i nämnda paragraf stadgas, begäre

samtycke därtill av rättens ombuds­

man. Inskränkning i fråga om kun­

görande av auktion å fast egendom

eller luftfartyg eller intecknade re­

servdelar till sådant fartyg må dock

icke äga rum utan gäldenärens sam­

tycke; ej heller må sådan inskränk­

ning ske beträffande kungörande av

auktion å annan lös egendom, vari

borgenär har panträtt eller annan

särskild förmånsrätt, som i 17 kap.

handelsbalken sägs, med mindre den

borgenär samtycker därtill.

126 §.

På förvaltaren--------------------— äga rum.

Finnes tillgång------------------------ samtycker därtill.

Kan utdelning -— — — •—• -—- — andra borgenärer.

Sedan all konkursboets tillgängli­

ga egendom blivit förvandlad i pen­

ningar, skall slututdelning ske; dock

må ej kungörelse om sådan utdel­

ning utfärdas före utgången av tid,

inom vilken borgenär har att ingiva

bevis därom att honom förelagd ed­

gång, som i 116 eller 123 § sägs, bli­

vit fullgjord. I fall, varom i 70 §

andra stycket förmäles, utgöre den

omständigheten, att boet tillhörig

fast egendom icke blivit försåld, ej

hinder för slututdelning.

Sedan all konkursboets tillgängli­

ga egendom blivit förvandlad i pen­

ningar, skall slututdelning ske; dock

må ej kungörelse om sådan utdel­

ning utfärdas före utgången av tid,

inom vilken borgenär har att ingiva

bevis därom att honom förelagd ed­

gång, som i 116 eller 123 § sägs, bli­

vit fullgjord. I fall, varom i 70 § and­

ra stycket eller 71 § femte stycket

förmäles, utgöre den omständighe­

ten, att där avsedd egendom icke bli­

vit försåld, ej hinder för slututdel-

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

72

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

198 §.

Har konkurs — --------eller inteckningsbok.

Vad i första stycket stadgas skall

äga motsvarande tillämpning beträf­

fande luftfartyg, som blivit infört i

luf tf ar tyg sregistret, samt lott i och in­

tecknade reservdelar till sådant far­

tyg-

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

73

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av l och 13 §§ lagen den 20 december 1046

(nr 808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslag).

Härigenom förordnas, att 1 och 13 §§ lagen den 20 december 1946 om

lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslag) skola erhålla änd­

rad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

1 §•

För fordran —-------------------- nedan sägs.

Borgenär som för sin fordran har

inteckning i fast egendom eller i far­

tyg äge ock genom lagsökning söka

betalning ur den intecknade egen­

domen.

13

Äro ej sådana skäl för handen att

målet bör hänslcjutas till rättegång,

skall betalningsskyldighet åläggas

gäldenären; avser lagsökningen be­

talning ur intecknad fast egendom

eller intecknat fartyg, fastställe rät­

ten fordringen till betalning ur den

intecknade egendomen.

Borgenär, som för sin fordran har

inteckning i fast egendom eller i far­

tyg eller i luftfartyg eller reservdelar

till sådant fartyg, äge ock genom lag­

sökning söka betalning ur den in­

tecknade egendomen.

Äro ej sådana skäl för handen att

målet bör hänskjutas till rättegång,

skall betalningsskyldighet åläggas

gäldenären; avser lagsökningen be­

talning ur intecknad fast egendom

eller intecknat fartyg eller luftfartyg

eller intccknadc reservdelar till luft­

fartyg, fastställe rätten fordringen

till betalning ur den intecknade egen­

domen.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av

10

och

13 §§

lagen den

8

april

1927

(nr

85)

om dödande av förkommen handling.

Härigenom förcrdnas, att 10 och 13 §§ lagen den 8 april 1927 om dödande

av förkommen handling1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

10 S.

Är handling, om vars dödande

gjorts ansökning, intecknad, skall

rätten underrätta vederbörande in­

skrivningsdomare om ansökningen,

och har denne att därom så snart

ske kan å inskrivningsdag göra an­

teckning i fastighets- eller inteck-

ningsboken. Vad nu sagts om ansök­

ningen skall ock gälla rättens slutli­

ga utslag i ärendet; dock må, då an­

sökningen avslagits, anteckning ej

verkställas förrän utslaget vunnit la­

ga kraft.

Sedan utslag, varigenom intecknad

handling dödats, vunnit laga kraft,

skall inskrivningsdomaren, på ansö­

kan, å inskrivningsdag göra anteck­

ning i fastighets- eller inteckningsbo-

ken, att ny handling, som utfärdats

jämlikt 9 §, medför den inteck-

ningsrätt som tillkommit den döda­

de. När ansökan göres, skall den

nya handlingen vara åtföljd av av­

skrifter enligt vad beträffande ansö­

kan om inteckning är stadgat.

Är handling, om vars dödande

gjorts ansökning, intecknad, skall

rätten underrätta vederbörande in­

skrivningsdomare om ansökningen,

och har denne att därom så snart ske

kan å inskrivningsdag göra anteck­

ning i fastighetsboken eller annan in­

skrivningsbok varom fråga är. Vad

nu sagts om ansökningen skall ock

gälla rättens slutliga utslag i ären­

det; dock må, då ansökningen avsla­

gits, anteckning ej verkställas förr­

än utslaget vunnit laga kraft.

Sedan utslag, varigenom intecknad

handling dödats, vunnit laga kraft,

skall inskrivningsdomaren, på ansö­

kan, å inskrivningsdag göra anteck­

ning i fastighetsboken eller annan

inskrivningsbok varom fråga är, att

ny handling, som utfärdats jämlikt

9 §, medför den inteckningsrätt som

tillkommit den dödade. När ansökan

göres, skall den nya handlingen va­

ra åtföljd av avskrifter enligt vad

beträffande ansökan om inteckning

är stadgat.

1 Senaste lydelse av 10 § se SFS 1946: 105 och av 13 § se 1946: 878.

75

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

13 §.

------- allmänna tidningarna.

------- -— den förfallen.

handlingens företeende.

Rätten skall underrätta inskriv-

Hava tio-------

Fullföljes ej —

Finner rätten -

Rätten skall underrätta inskriv­

ningsdomaren om ansökan som i

första stycket sägs, och har denne

att så snart ske kan å inskrivnings­

dag göra anteckning därom i fastig­

hets- eller inteckningsboken. Vad nu

sagts om ansökningen skall ock gäl­

la rättens slutliga utslag i ärendet;

dock må, då ansökningen avslagits,

anteckning ej verkställas förrän ut­

slaget vunnit laga kraft.

ningsdomaren om ansökan som i

första stycket sägs, och har denne

att så snart ske kan å inskrivnings­

dag göra anteckning därom i fastig-

hetsboken eller annan inskrivnings­

bok varom fråga är. Vad nu sagts

om ansökningen skall ock gälla rät­

tens slutliga utslag i ärendet; dock

må, då ansökningen avslagits, an­

teckning ej verkställas förrän utsla­

get vunnit laga kraft.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 10 juli 1917 (nr 186)

om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.

Härigenom förordnas, att 11 § lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa

utanför Sverige befintliga handlingar skall erhålla följande ändrade ly­

delse.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

11

8

.

Är handling, om vars dödande

gjorts ansökning, intecknad, skall

nämnden skyndsamt underrätta ve­

derbörande inskrivningsdomare om

ansökningen, och har denne att där­

om så snart ske kan å inskrivnings­

dag göra anteckning i fastighets- el­

ler inteckningsboken. Vad nu sagts

om ansökningen skall ock gälla

nämndens slutliga beslut i ärendet.

Sedan intecknad handling dödats,

skall inskrivningsdomaren, på ansö­

kan, å inskrivningsdag göra anteck-

ning i fastighets- eller intecknings­

boken, att ny handling, som utfär­

dats jämlikt 10 §, medför den in-

teckningsrätt som tillkommit den dö­

dade. När ansökan göres, skall den

nya handlingen vara åtföljd av av­

skrifter enligt vad beträffande an­

sökan om inteckning är stadgat.

Är handling, om vars dödande

gjorts ansökning, intecknad, skall

nämnden skyndsamt underrätta ve­

derbörande inskrivningsdomare om

ansökningen, och har denne att där­

om så snart ske kan å inskrivnings­

dag göra anteckning i fastighetsbo-

ken eller annan inskrivningsbok var­

om fråga är. Vad nu sagts om ansök­

ningen skall ock gälla nämndens

slutliga beslut i ärendet.

Sedan intecknad handling dödats,

skall inskrivningsdomaren, på ansö­

kan, å inskrivningsdag göra anteck­

ning i fastighetsboken eller annan in­

skrivningsbok varom fråga är, att ny

handling, som utfärdats jämlikt 10 §,

medför den inteckningsrätt som till­

kommit den dödade. När ansökan gö­

res, skall den nya handlingen vara

åtföljd av avskrifter enligt vad be­

träffande ansökan om inteckning är

stadgat.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

77

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 kap. 17 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 17 § strafflagen1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

17 §.

Vad som använts såsom hjälpme­

del vid gärning, vilken i denna lag

år belagd med straff, eller frambragts

genom sådan gärning må, såvitt äga­

ren eller någon som var i hans stäl­

le uppsåtligen förövat gärningen el­

ler medverkat därtill, förklaras helt

eller delvis förverkat till kronan, om

det är påkallat till förebyggande av

brott eller eljest särskilda skäl fö­

religga och det ej är uppenbart obil­

ligt; finnes egendomen ej i behåll,

må i stället värdet förklaras förver­

kat. Samma lag vare om hjälpmedel,

varmed någon tagit befattning som

innebär i denna lag straffbelagd för­

beredelse till brott. Vad nu sagts gäl-

le dock ej mot den som i god tro för­

värvat egendomen eller särskild rätt

därtill. Avser förverkandeförklaring

fartyg, som besväras av sjöpanträtt

eller inteckning, må domstolen ock

förklara, att panträtten i fartyget

skall upphöra. Finnes i annat fall

någons rätt till föremål som förkla­

ras förverkat böra oaktat förklaring­

en bestå, göre domstolen förbehåll

därom.

Vad som använts såsom hjälpme­

del vid gärning, vilken i denna lag

är belagd med straff, eller frambragts

genom sådan gärning må, såvitt äga­

ren eller någon som var i hans ställe

uppsåtligen förövat gärningen eller

medverkat därtill, förklaras helt eller

delvis förverkat till kronan, om det är

påkallat till förebyggande av brott

eller eljest särskilda skäl föreligga

och det ej är uppenbart obilligt; fin­

nes egendomen ej i behåll, må i stäl­

let värdet förklaras förverkat. Samma

lag vare om hjälpmedel, varmed nå­

gon tagit befattning som innebär i

denna lag straffbelagd förberedelse

till brott. Vad nu sagts gälle dock ej

mot den som i god tro förvärvat

egendomen eller särskild rätt därtill.

Avser förverkandeförklaring fartyg,

som besväras av sjöpanträtt eller in­

teckning, eller luftfartyg, besvärat av

luftpanträtt eller inteckning, må

domstolen ock förklara, att panträt­

ten skall upphöra i den förverkade

egendomen. Finnes i annat fall nå­

gons rätt till föremål som förklaras

förvdrkat böra oaktat förklaringen

Senaste lydelse se SFS 1948: 448.

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

Ändå att----------- — -------

bestå, göre domstolen förbehåll där­

om.

- förklaras förverkat.

I stället -----------—--------av missbruk.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Kungl. Maj.ts proposition

nr

13.

79

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 § lagen den 7 september 1914 (nr 182)

angående förbud mot lufttrafik över svenskt område.

Härigenom förordnas, att 3 § lagen den 7 september 1914 angående för­

bud mot lufttrafik över svenskt område1 skall erhålla följande ändrade

lydelse.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

3

Den som överträder förbud, som i

1 § avses, straffes med dagsböter,

lägst fem; och skall det använda

luftfartyget tagas i beslag samt, där

ej Konungen för visst fall annorlun­

da förordnar, dömas förbrutet.

§•

Den som överträder förbud, som i

1 § avses, straffes med dagsböter,

lägst fem; och skall det använda

luftfartyget tagas i beslag samt, där

ej Konungen för visst fall annorlun­

da förordnar, dömas förbrutet. Be­

sväras fartyget av luftpanträtt eller

inteckning, må domstolen, när skäl

därtill åro, förklara att panträtten i

fartyget skall upphöra.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

1 Senaste lydelse se SFS 1939: 729.

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 1 § 9 och 10 mom. lagen den 8 juni 1923

(nr 147) om straff för olovlig varuinförsel.

Härigenom förordnas, atl 1 § 9 och 10 mom. lagen den 8 juni 1923 om

straff för olovlig varuinförsel1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

1 §•

9 mom. Är olovligen ------------ock förverkat:

a) emballage eller ------------varuinförsel; samt

b) farkost av mindre nettodräktig-

het än etthundratjugo ton eller dra­

gare och fordon eller annat forslings-

redskap, som för transport av det

olovligen införda godset begagnats

vid resa, vilken måste antagas hava

ägt rum i väsentligt syfte att företa­

ga olovlig varuinförsel, eller eljest

vid tillfälle, då de forslade varorna

till väsentlig del utgjorts av olovligen

infört gods, allt dock endast för så

vitt forslingsredskapet tillhör eller på

grund av avbetalningsköp innehaves

av godsets ägare eller annan, som

finnes hava ägt kännedom om den

olovliga varuinförseln eller skälig an­

ledning att misstänka densamma,

samt tillika godset anträffats under

forslingen.

10 mom. Avser förverkandeförkla-

ring farkost, som besväras av sjö­

panträtt eller inteckning, må dom-

b) farkost av mindre nettodräk-

tighet än etthundratjugo ton eller

luftfartyg vars högsta tillåtna vikt

enligt dess luftvärdighetsbevis under­

stiger fyra ton eller dragare och for­

don eller annat forslingsredskap, som

för transport av det olovligen införda

godset begagnats vid resa, vilken mås­

te antagas hava ägt rum i väsentligt

syfte att företaga olovlig varuinför­

sel, eller eljest vid tillfälle, då de

forslade varorna till väsentlig del ut­

gjorts av olovligen infört gods, allt

dock endast för så vitt forslingsred­

skapet tillhör eller på grund av av­

betalningsköp innehaves av godsets

ägare eller annan, som finnes hava

ägt kännedom om den olovliga varu­

införseln eller skälig anledning att

misstänka densamma, samt tillika

godset anträffats under forslingen.

10 mom. Avser förverkandeförkla-

ring farkost, som besväras av sjö­

panträtt eller inteckning, eller luft-

1 Senaste lydelse se SFS 1949: 399.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

81

(Gällande lydelse.)

stolen ock förklara, att panträtten i

farkosten skall upphöra. Finnes i

annat fall någons rätt till föremål,

som förklaras förverkat, böra oaktat

förklaringen bestå, göre domstolen

förbehåll därom.

(Föreslagen lydelse.)

fartyg, besvärat av luftpanträtt eller

inteckning, må domstolen ock för­

klara, att panträtten skall upphöra

i den förverkade egendomen. Finnes

i annat fall någons rätt till föremål,

som förklaras förverkat, böra oaktat

förklaringen bestå, göre domstolen

förbehåll därom.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

(! Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 13.

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Förslag'

till

Lag

om äudrad lydelse av 8 § 1 och 2 inom. lagen deri 20 juni 1924 (nr 225)

med särskilda bestämmelser angående olovlig befattning med

spritdrycker och vin.

Härigenom förordnas, att 8 § 1 och 2 mom. lagen den 20 juni 1924 med

särskilda bestämmelser angående olovlig befattning med spritdrycker och

vin1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

8

§.

1 inom. Har vid olovlig införsel av

spritdrycker eller vin i annat fall, än

i 3 § 1 mom. andra och tredje styc­

kena sägs, eller har vid olovlig fors­

ling, som i 5 § avses, nyttjats far­

kost av mindre nettodräktighet än

femhundra ton eller dragare och for­

don eller annat forslingsredskap,

skall, evad ansvar för brottet ådö-

mes eller ej, forslingsredskapet vara

förverkat, därest det forslade godset

till väsentlig del utgjorts av olovligen

införda spritdrycker eller vin, eller

därest den färd, vid vilken redskapet

nyttjats, eljest måste antagas hava

ägt rum i väsentligt syfte att företa­

ga olovlig införsel eller forsling av

spritdrycker eller vin.

1 mom. Har vid olovlig införsel av

spritdrycker eller vin i annat fall, än

i 3 § 1 mom. andra och tredje styc­

kena sägs, eller har vid olovlig fors­

ling, som i 5 § avses, nyttjats far­

kost av mindre nettodräktighet än

femhundra ton eller luftfartyg vars

högsta tillåtna vikt enligt dess luft-

vårdighetsbevis understiger fyra ton

eller dragare och fordon eller annat

forslingsredskap, skall, evad ansvar

för brottet ådömes eller ej, forslings­

redskapet vara förverkat, därest det

forslade godset till väsentlig del ut­

gjorts av olovligen införda spritdryc­

ker eller vin, eller därest den färd,

vid vilken redskapet nyttjats, eljest

måste antagas hava ägt rum i väsent­

ligt syfte att företaga olovlig införsel

eller forsling av spritdrycker eller vin.

Påfölj d av------- ---------------- icke inträda:

a) där det — ------------— — vin; eller

b) då äganderätten------- - -—- användande; eller

c) där forslingsredskapets----------- olovliga användande.

2 mom. Farkost av mindre netto- 2 mom. Farkost av mindre netto­

dräktighet än fyrtio ton, vilken up- dräktighet än fyrtio ton, vilken up-

1 Senaste lydelse av 8 § 1 mom. se SFS 1933: 188.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

83

(Gällande lydelse.)

pehåller förbindelse mellan land och

där utanför beläget fartyg, skall, så­

vida fartygets resa uppenbarligen

skett i syfte att företaga eller främja

olovlig införsel av spritdrycker eller

vin och farkostens färd skäligen får

antagas hava avsett befordrande av

sådant syfte, vara förverkad, ändå

att farkostens ägare, brukare eller

förare icke kan dömas till ansvar för

olovlig införsel eller forsling av dy­

lika drycker; dock skall vad i 1 mom.

andra stycket stadgas angående un­

dantag från påföljd av förverkande

äga motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse.)

pehåller förbindelse mellan land och

där utanför beläget fartyg, skall, så­

vida fartygets resa uppenbarligen

skett i syfte att företaga eller främja

olovlig införsel av spritdrycker eller

vin och farkostens färd skäligen får

antagas hava avsett befordrande av

sådant syfte, vara förverkad, ändå

att farkostens ägare, brukare eller fö­

rare icke kan dömas till ansvar för

olovlig införsel eller forsling av dy­

lika drycker; dock skall vad i 1 mom.

andra stycket stadgas angående un­

dantag från påföljd av förverkande

äga motsvarande tillämpning. Vad så­

lunda stadgas om farkost ao mindre

nettodråktighet än fyrtio ton skall

ock gälla i 1 mom. avsett luftfartyg,

vilket uppehåller sådan förbindelse

som nyss sagts.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 4 § lagen den 18 juni 1949 (nr 398)

om straff för olovlig varautförsel.

Härigenom förordnas, att 4 § lagen den 18 juni 1949 om straff för olov­

lig varuutförsel skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

4 §.

Gods som —------- ------------- dess värde.

Tillika skall förklaras förverkat Tillika skall förklaras förverkat

a) emballage eller ------------ varuutförsel; samt

b) farkost av mindre nettodräk-

tighet än etthundratjugu ton eller

dragare och fordon eller annat fors-

lingsredskap som för transport av

godset begagnats vid resa, vilken

måste antagas hava ägt rum i vä­

sentligt syfte att företaga olovlig va­

ruutförsel, eller eljest vid tillfälle,

då de forslade varorna till väsentlig

del utgjorts av gods som var avsett

att olovligen utföras, allt dock en­

dast om forslingsredskapet tillhör el­

ler på grund av avbetalningsköp in-

nehaves av godsets ägare eller an­

nan, som finnes hava ägt kännedom

om den olovliga varuutförseln eller

skälig anledning att misstänka den­

samma, samt tillika godset anträf­

fats under forslingen.

Avser förverkandeförklaring far­

kost som besväras av sjöpanträtt el­

ler inteckning, må domstolen ock för­

klara att panträtten i farkosten skall

b) farkost av mindre nettodräk-

tighet än etthundratjugu ton eller

luftfartyg vars högsta tillåtna vikt

enligt dess luftvärdighetsbevis under­

stiger fyra ton eller dragare och for­

don eller annat forslingsredskap som

för transport av godset begagnats vid

resa, vilken måste antagas hava ägt

rum i väsentligt syfte att företaga

olovlig varuutförsel, eller eljest vid

tillfälle, då de forslade varorna till

väsentlig del utgjorts av gods som var

avsett att olovligen utföras, allt dock

endast om forslingsredskapet tillhör

eller på grund av avbetalningsköp in-

nehaves av godsets ägare eller annan,

som finnes hava ägt kännedom om

den olovliga varuutförseln eller skä­

lig anledning att misstänka densam­

ma, samt tillika godset anträffats un­

der forslingen.

Avser förverkandeförklaring far­

kost som besväras av sjöpanträtt el­

ler inteckning eller luftfartyg besvä­

rat av luftpanträtt eller inteckning,

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

85

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

upphöra. Finnes i annat fall någons

rätt till föremål som förklaras för­

verkat böra oaktat förklaringen be­

stå, göre domstolen förbehåll därom.

må domstolen ock förklara att pant­

rätten skall upphöra i den förverka­

de egendomen. Finnes i annat fall

någons rätt till föremål som förkla­

ras förverkat böra oaktat förklaring­

en bestå, göre domstolen förbehåll

därom.

Framgår av — — —----------- skall inträda.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

S^köld, Z^etterberg, T^orsten N^ilsson, S^träng, E^ricsson, A^ndersson,

N^orup, H^edlund, P^ersson, H^jälmar N^ilson, L^indell, N^ordenstam.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt che­

ferna för kommunikations- och finansdepartementen anmäler chefen för

justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om Sveriges anslutning

till en konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg

samt om lagstiftning beträffande inskrivning av rätt till luftfartyg m. m.

Föredraganden anför följande.

Alltsedan år 1925 har arbete pågått för att få till stånd internationella

konventioner om äganderätt till och andra sakrätter i luftfartyg samt där­

med sammanhängande frågor. Arbetet bedrevs till en början inom den in­

ternationella tekniska kommittén av lufträttsexperter (Comité international

technique d.’experts juridiques aériens, i förkortning kallad CITEJA). År

1946 överlämnades då föreliggande konventionsförslag till den provisoriska

internationella civila luftfartsorganisationen (Provisional International Civil

Aviation Organization, PICAO), som påföljande år ersattes av en slutgiltig

organisation, Internationella civila luftfartsorganisationen (International

Civil Aviation Organization, i förkortning ICAO). Uppgiften slutfördes vid

ICAO:s andra församlingsmöte, hållet i Geneve i juni 1948, och konventio­

nen (i det följande benämnd inskrivningskonventionen) avslutades den 19

i nämnda månad.

Inskrivningskonventionen undertecknades av Sverige den 4 januari 1949.

Den 24 september 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt riksmarskalken L. B.

Ekeberg i egenskap av ordförande samt f. d. hovrättsrådet och divisionsord-

föranden i Svea hovrätt H. Chr. Wikander och sedermera hovrättsrådet i

hovrätten för Nedre Norrland G. A. Björklund att inom 1945 års lufträtts-

sakkunniga verkställa den vidare utredning, som erfordrades beträffande

frågan om Sveriges ratifikation av inskrivningskonventionen, samt utarbeta

de lagförslag, som föranleddes därav. Sedan nuvarande lagmannen i Svea

hovrätt A. T. Salén under viss tid biträtt de sakkunniga, förordnade Kungl.

Maj:t den 2 mars 1951 numera hovrättsrådet i Svea hovrätt K. J. E. Siden-

bladh att såsom sakkunnig deltaga i utredningsarbetet.

Under fullgörandet av sitt uppdrag har de sakkunniga deltagit i över­

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

87

läggningar med lufträttskommittéer i övriga nordiska länder vid nordiska

lufträttsmöten dels i Helsingfors i oktober 1949, dels i Stockholm i april och

maj 1950. År 1951 har de sakkunniga utsänt vissa författningsutkast jämte

åtföljande förklarande anmärkningar på remiss, i anledning varav yttran­

den till de sakkunniga inkommit från luftfartsstyrelsen, Svenska försäk­

ringsbolags riksförbund, Aktiebolaget Aerotransport och Kungl. svenska

aeroklubben. Därjämte har Svenska bankföreningen till de sakkunniga över­

lämnat en promemoria i ärendet.

De sakkunniga har därefter avgivit ett den 30 juni 1953 dagtecknat stencile-

rat förslag till lag om inskrivning av rätt till luftfartyg m. m. Förslaget torde

få fogas såsom bilaga till detta protokoll (Bilaga B). Betänkandet var åt­

följt av en av de sakkunniga ombesörjd svensk översättning av inskriv-

ningskonventionen, vilken jämte de engelska, franska och spanska texterna

jämväl torde få fogas såsom bilaga till protokollet (Bilaga C).1

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av Göta hovrätt,

hovrätten för Västra Sverige, lagberedningen, luftfartsstyrelsen, statskon­

toret, Stockholms rådhusrätt, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svens­

ka bankföreningen, Aktiebolaget Aerotransport och Kungl. svenska aero­

klubben. Tillfälle att avgiva utåtande över betänkandet har beretts även

Sveriges advokatsamfund, som emellertid icke inkommit med något yttrande.

Sedan ärendet varit föremål för övervägande inom justitiedepartementet,

anhåller jag således nu att få anmäla detsamma.

I. Inskrivningskonventionens huvudsakliga innehåll.

Utmärkande för inskrivningskonventionen är, att den i huvudsak blott

innehåller lcollisionsnormer. Någon enhetlig materiell rätt har icke kunnat

skapas, trots allvarliga på sin tid av CITEJA gjorda bemödanden. Detta vi­

sar sig främst på det sättet, att konventionen icke innehåller vare sig stad-

ganden rörande de rättigheter i luftfartyg, som må inskrivas hos de för­

dragsslutande staterna, eller angående det sätt, varpå dessa stater skall an­

ordna sitt inskrivningsväsen beträffande luftfartyg. Konventionen reglerar

i huvudsak endast frågan om det erkännande, som i en stat vederbörligen

stiftade rättigheter i luftfartyg skall åtnjuta i andra konventionsstater.

Konventionens huvudregel innehålles i art. I paragraf 1. De fördragsslu-

tande staterna skall erkänna vissa slag av rättigheter i luftfartyg under för­

utsättning dels att rättigheten tillkommit i överensstämmelse med lagen

i den fördragsslutande stat, i vilken luftfartyget var nationalitetsregistrerat

vid tiden för rättighetens tillkomst, dels ock att rättigheten är vederbörligen

inskriven i offentlig inskrivningsbok i den fördragsslutande stat, där farty-

1 Bilaga C har här uteslutits. Den är likalydande med den vid propositionen fogade kon

ventionen jämte översättning, frånsett dels att i översättningen av art. XVI orden »vad i övrigt

är avsett att användas å luftfartyget, vare sig det är anbragt däri eller tillfälligt skilt därifrån»

ersatts med »alla övriga föremål som äro avsedda att användas å luftfartyget, vare sig de iiro

anbragta däri eller tillfälligt skilda därifrån», dels ock att i översättningen av art. VII paragraf 5

och art. XV vidtagits smärre formella jämkningar.

88

Klingl. Maj.ts proposition nr 13.

get är nationalitetsregistrerat. De rättigheter, som sålunda skall erkännas, är

fördelade på fyra kategorier, nämligen

a) äganöerätt till luftfartyg,

b) med besittning av luftfartyg förenad rätt att genom köp förvärva far­

tyget,

c) nyttjanderätt till luftfartyg enligt upplåtelse på minst sex månader,

samt

d) hypotek, »mortgage» och annan liknande rättighet i luftfartyg, till­

kommen enligt avtal såsom säkerhet för betalning av gäld.

Av dessa rättigheter omfattar den under a) nämnda äganderätten icke

blott den fulla äganderätten utan även exempelvis säljarens ägareförbehåll

vid avbetalningsköp och långivarens äganderätt vid det amerikanska insti­

tutet »equipment trust», där långivaren inträder såsom fartygets ägare,

medan låntagaren erhåller nyttjanderätt till fartyget samt rätt att få ägande­

rätten å sig överlåten när försträckningen är återbetald. Optionsrätten un­

der b) har upptagits i konventionen med tanke på köparens rätt enligt ett

avbetalningskontrakt, varigenom han fått fartyget överlåtet till nyttjande

under ägareförbehåll för säljaren, och låntagarens rätt enligt »equipment

trust» att framdeles förvärva äganderätten. Den under c) upptagna nytt-

j anderätten innebär intet främmande för svensk rättsuppfattning. Vad slut­

ligen beträffar rättigheterna under d) omfattar de ett flertal olika slag av

rättigheter, däribland inteckning för fordran av den i Sverige kända typen

och det uttryckligen nämnda anglosachsiska, särskilt engelska, »rnort-

gage». Detta sistnämnda institut har karakteriserats sålunda, att ägande­

rätten överföres på långivaren, vilken dock icke må tillträda luftfartyget

eller eljest utöva en ägares befogenheter, såvida ej låntagaren bringar äga­

rens säkerhet i fara eller underlåter att i avtalad ordning återbetala för­

sträckningen. Även i sådana fall, där långivaren kunnat tillträda fartyget

och påkalla dess försäljning till gäldens täckande, har enligt vad som fram­

hållits låntagaren rättighet att inom viss frist »återköpa» fartyget genom att

betala sin skuld.

I art. I paragraf 2 föreskrives, att enligt paragraf 1 erkända rättigheter

skall utgå med bästa förmånsrätt i luftfartyget. Från denna regel innehål­

ler emellertid art. IV ett undantag, varom mera i det följande. Något hin­

der för fördragsslutande stat att erkänna andra rättigheter i luftfartyg än

de i paragraf 1 omnämnda föreligger icke, men de skall då åtnjuta sämre

förmånsrätt. Om sådan rättighet skall erkännas i andra fördragsslutande

stater avgöres ej av konventionen. Den frågan torde vara att bedöma enligt

den internationella privaträttens regler.

Art. II och III innehåller, liksom även art. V, ett antal detaljföreskrifter,

vilka här torde kunna förbigås.

Som nyss nämndes innehåller art. IV ett undantag från regeln om bästa

förmånsrätt för de i art. I nämnda rättigheterna. Detta undantag gäller

vissa panträtter, som motsvarar sjörättens sjöpanträtter. Konventionen har

ej givit något namn åt dessa panträtter, men de sakkunniga har i analogi

med den sjörättsliga termen kallat dem luftpanträtter.

89

Konventionen ger enligt art. IV paragraf 1 internationellt skydd endast

tit ett begränsat antal luftpanträtter, nämligen panträtter som är förenade

med fordran antingen för ersättning på grund av bärgning av luftfartyg

eller ock för extraordinära kostnader som varit oundgängliga för bevarande

av sådant fartyg. En förutsättning för att rätten skall erkännas i andra för-

dragsslutande stater är, att fordringen enligt lagen i den stat, där åtgärder­

na för bärgningen eller bevarandet avslutades, ger upphov till en rättighet

som belastar fartyget.

Art. IV föreskriver vidare dels i paragraf 3, att en luftpanträtt må anteck­

nas i inskrivningsboken för vederbörande luftfartyg inom tre månader efter

det åtgärderna för bärgningen eller bevarandet avslutades, dels ock i para­

graf 4 att rättigheten icke må erkännas i andra fördragsslutande stater efter

utgången av nämnda tid av tre månader, med mindre inom denna frist rät­

tigheten blivit antecknad i inskrivningsboken i enlighet med paragraf 3 och

överenskommelse träffats om rättighetens belopp eller talan väckts om rät­

tigheten.

I art. VI meddelas en regel om hur det skall förfaras, när gäldenären

upplåter nya rättigheter i ett luftfartyg, sedan utsökningsförfarande mot

fartyget inletts i annan fördragsslutande stat. Vidare upptager konventio­

nen i art. VII och VIII stadganden om exekutiv försäljning av luftfartyg.

Huvudregeln meddelas i art. VII paragraf 1: förfarandet bestämmes av

lagen i den fördragsslutande stat där försäljningen sker. Enligt paragraf

2 skall dock vissa särskilda formaliteter iakttagas, syftande till att inneha­

vare av rättigheter i god tid skall få kännedom om försäljningen. Bland

artikelns innehåll i övrigt må nämnas paragraf 4, som ger en regel om ett

lägsta bud. Exekutiv försäljning må icke ske, med mindre alla vederbör­

ligen styrkta rättigheter med förmånsrätt före utsökningsborgenärens ford­

ran täckes av köpeskillingen eller övertages av köparen.

Art. Vill stadgar, att exekutiv försäljning medför att fartyget övergår i

köparens ägo fritt från alla rättigheter för vilka köparen icke iklätt sig an­

svar.

Frågan hur de av konventionen skyddade rättigheterna skall respekteras,

när ett luftfartyg överföres från en fördragslutande stat till cn annan, be­

svaras i art. IX på det sätt, att fartyget icke må överföras, med mindre alla

innehavare av inskrivna rättigheter blivit förnöjda eller samtycker till över­

förandet.

Art. X föreskriver att en i ett luftfartyg inskriven rättighet, som inne-

haves som säkerhet för betalning av gäld, skall erkännas även i reservdelar

till sådant fartyg, om rättigheten enligt lagen i den fördragsslutande stat där

fartyget är registrerat omfattar jämväl reservdelar. Stadgandet komplette­

ras med formella bestämmelser; bl. a. skall reservdelarna förvaras på sär­

skilt angivna platser, försedda med offentliga anslag om rättigheten. Nå­

gon begränsning i fråga om den stat, där intecknade reservdelar må för­

varas, föreskrives icke. I en stat förvarade reservdelar kan alltså vara be­

svärade av inteckning, meddelad i annan stat.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

90

Beträffande exekutiv försäljning av reservdelar gäller i huvudsak det­

samma som i fråga om sådan försäljning av luftfartyg.

Enligt art. XI är konventionen i envar fördragsslutande stat tillämplig på

alla luftfartyg som är nationalitetsregistrerade i annan fördragsslutande stat.

Vissa stadganden i konventionen måste dock tillämpas även på de egna

luftfartygen, bl. a. de förut återgivna bestämmelserna i art. IV och IX.

De återstående artiklarna, XII—XXIII, kan knappast sägas innehålla

något som belyser konventionens allmänna innehåll. De rör bl. a. vissa

undantag från konventionens bestämmelser i övrigt och meddelar föreskrif­

ter om konventionens ikraftträdande. Som konventionen till följd av skedda

ratifikationer redan trätt i kraft mellan Amerikas Förenta Stater, Pakistan

och Brasilien, kommer enligt art. XX en svensk ratifikation att medföra

att konventionen för Sveriges del träder i kraft på nittionde dagen efter det

ratifikationsinstrumentet deponeras.

Det kan tilläggas, att man i Norge redan antagit den lagstiftning som er-

tordras för att kunna biträda konventionen. Arbete på sådan lagstiftning

pågår i ett avsevärt antal andra stater, däribland — förutom Danmark och

Finland — Nederländerna och Schweiz, med vilkas motsvarande utrednings-

organ de sakkunniga haft kontakt under sitt arbete.

Kungl. Ma j. ts proposition nr 13.

II. Huvudgrunderna för lagstiftningen.

De sakkunniga. De sakkunniga har inledningsvis framhållit, att uppgif­

ten för det föreliggande lagstiftningsarbetet varit av dubbel art. Först och

främst har det gällt att utforma erforderliga stadganden till fullgörande av

de förpliktelser, som skulle åligga Sverige efter ratifikation av inskrivnings-

konventionen. De sakkunniga har emellertid också ansett det angeläget att

tillgodose de starka önskemål om en inhemsk lagstiftning rörande inskriv­

ning av rätt till luftfartyg även oavsett konventionen, som under utredning­

en framkommit från det praktiska livets sida.

Vid utformningen av ifrågavarande lagstiftning har de sakkunniga fun­

nit det ligga nära till hands att söka anknytning till föreliggande inskriv-

ningslagstittning på andra rättsområden. De sakkunniga har därvid främst

beaktat 1901 års lagstiftning om inteckning i sjögående fartyg, vilken de

ansett ha, trots vissa vid dess tillkomst uttalade farhågor, visat sig i prak­

tiken fylla sin uppgift på ett i det väsentliga tillfredsställande sätt.

Självfallet har de sakkunniga avvikit från fartygsinteckningslagstiftningen

i den mån sådant varit påkallat med hänsyn till innehållet i konventionen.

Därjämte har de ansett det bäst överensstämma med konventionens anda

att i förslaget införa stadganden om ägarehypotek, varvid ledning i det stora

hela kunnat hämtas från 1912 års lagstiftning på fastighetsrättens område.

De sakkunniga har betonat, att förebilderna för den av dem föreslagna

lagstiftningen är tämligen ålderstigna och i betydande omfattning bygger på

den utformning, som år 1875 gavs åt inskrivningsväsendet på fastighets­

91

rättens område. Det vore enligt de sakkunnigas mening endast naturligt att

den gällande lagstiftningen numera i åtskilliga avseenden icke längre stode

i full överensstämmelse med rådande privaträttsliga och inskrivningsrätts-

liga uppfattning.

De sakkunniga har funnit det vara i och för sig önskvärt, att man kun­

nat i dessa avseenden giva den nya lagstiftningen en mera modern utform­

ning. De har emellertid beaktat, att lagberedningen för närvarande är sys­

selsatt med att reformera inskrivningsrätten i fråga om fast egendom, och

ansett det icke vara lämpligt att söka föregripa resultatet av lagberedning­

ens arbete. Den starka önskvärdheten av en lagstiftning om inskrivning av

rätt till luftfartyg har ansetts utesluta att man avvaktar de resultat, till

vilka lagberedningen kan komma. De sakkunniga har därför funnit över­

vägande skäl tala för att man nu stannar för en avfattning, som nära an­

sluter sig till den bestående inskrivningslagstiftningen, och låter den nya

lagstiftningen bli föremål för revision, sedan inskrivningsrätten på fas-

tighetsväsendets område blivit moderniserad.

Med denna de sakkunnigas inställning sammanhänger, att de sakkunniga,

när de övervägt vilka rättigheter av de i inskrivningskonventionen art. I

angivna, som bör få inskrivas här i riket, har stannat för att föreslå, att be­

träffande luftfartyg ingen annan inskrivning må komma i fråga än pen­

ninginteckning av sedvanlig svensk typ. De har väl funnit vissa skäl tala

till förmån för att möjlighet beredes till privaträttslig inskrivning av ägande­

rätt och nyttjanderätt till luftfartyg men också framhållit, att införande av

sådan inskrivning förutsätter att ståndpunkt tages till en serie delvis in­

vecklade och omstridda problem, vilka knappast borde lösas allenast i fråga

om luftfartyg; det vore lämpligast att samtliga frågor om inskrivning av

äganderätt eller nyttjanderätt till lös egendom och de materiella rättsverk­

ningarna av sådan inskrivning bleve lösta i ett sammanhang.

De sakkunniga har emellertid såsom viss ersättning för inskrivning av

äganderätt till luftfartyg och för att såvitt möjligt tillförsäkra fartygens

ägare vissa av konventionen erbjudna förmåner föreslagit att äganderätt till

sådant fartyg skall få antecknas i inskrivningsboken.

Vid uppgörandet av sitt förslag till införlivande av inskrivningskonven­

tionen med svensk rätt har de sakkunniga eftersträvat att såvitt möjligt fö­

reslå regler, som kan tillämpas lika å svenska luftfartyg och å andra för-

dragsslutande staters luftfartyg. De har sålunda föreslagit, att man även

i Sverige skall kunna inteckna reservdelar till luftfartyg och att de luftpant­

rätter, vilkas erkännande konventionen medger, skall kunna uppkomma

också här i riket. Uppenbarligen måste dock i vissa avseenden särregler gälla

för utländska luftfartyg.

Det viktigaste av de sakkunnigas författningsförslag är förslaget till lag

om inskrivning av rätt till luftfartyg, som i huvudsak innehåller stadgan-

den om inteckning i sådant fartyg. Utöver vad som framgår av vad nyss an­

förts torde här främst böra framhållas, att de sakkunniga föreslår att in­

teckning skall få meddelas för samma fordran i flora luftfartyg. De till­

Kungl. Maj. ts proposition nr 13.

92

mötesgår därmed önskemål, vilka framförts både under förarbetena till in-

skrivningskonventionen och i de yttranden som infordrats av de sakkunniga.

Det sålunda föreslagna institutet skiljer sig emellertid i ett väsentligt av­

seende från gemensam inteckning i fast egendom. De olika luftfartygen —

och likaså ett lager av reservdelar, som är gemensamt intecknat med ett eller

flera luftfartyg — skall nämligen svara primärt solidariskt för hela det in­

tecknade beloppet.

De sakkunniga har ansett att, liksom fallet är beträffande sjögående fartyg,

ett privaträttsligt inskrivningsväsen bör upprättas vid sidan av det offent­

ligrättsliga registret och förläggas till Stockholms rådhusrätt, där inskriv­

ningsbok för luftfartyg skall föras. Den offentligrättsliga registreringen skall

liksom förut ske i det hos luftfartsstyrelsen förda luftfartygsregistret.

De nu i förordningen den 26 maj 1922 om luftfart ingående föreskrifterna

om den offentligrättsliga registreringen av luftfartyg har översetts av de

sakkunniga'. Vidare har de sakkunniga utarbetat med motsvarande stadgan-

den i sjölagen nära överensstämmande regler om bärgning av luftfartyg,

i vilka regler bestämmelser om luftpanträtt ingår. Både föreskrifterna om

registrering och reglerna om bärgning avses skola ingå i den luftfartslag,

som är under utarbetande hos de sakkunniga, men har för tiden till dess

denna lag kan träda i kraft utbrutits till en särskild lag om registrering av

luftfartyg och om bärgning.

Såsom en tredje huvudförfattning har de sakkunniga föreslagit en lag i

anledning av Sveriges tillträde till inskrivningskonventionen. Detta lagför­

slag innehåller de särbestämmelser, som erfordras dels beträffande främ­

mande konventionsstaters luftfartyg jämte tillhörande reservdelslager, dels

i fråga om luftpanträlter som uppkommit i främmande konventionsstat och

dels rörande spörsmålet, hur i annan konventionsstat tidigare registrerade

luftfartyg kan överföras till det svenska luftfartygsregistret.

Av de talrika följ dförfattningar, som föreslås av de sakkunniga, bör i

främsta rummet nämnas lagen om ändring i vissa delar av handelsbalken

och lagen om ändring i vissa delar av utsökningslagen. Det förra av dessa

lagtörslag innehåller huvudsakligen av konventionen föranledda stadganden

om förmånsrätt i luftfartyg, medan det senare upptager omfattande bestäm­

melser rörande utmätning och exekutiv försäljning av luftfartyg. Följdänd­

ringar har därjämte föreslagits i åtskilliga andra lagar, bl. a. konkurslagen

och strafflagen.

Remissyttrandena. Det av de sakkunniga framlagda förslaget har i sina

huvudgrunder tillstyrkts eller lämnats utan väsentliga erinringar i alla de

avgivna remissyttrandena.

Götn hovrätt, som begränsat sin granskning till förslagets allmänna grun­

der, förklarar kort och gott att denna granskning ej givit hovrätten anled­

ning till erinran. Samma förklaring avgives av statskontoret, som främst

bedömt förslaget från de förhållanden som avser ämbetsverkets förvaltning

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

av luf tf artslånefonden och den från denna fond bedrivna låneverksam-

heten.

Lagberedningen anför beträffande de allmänna utgångspunkterna för ut­

formningen av lagstiftningen:

Vad angår de inskrivningsrättsliga delarna föreligga vissa beröringspunkter

med inskrivning rörande fast egendom. Såsom de sakkunniga framhållit,

har ock förutom inskrivningsväsendet rörande fartyg även gällande lagstift­

ning rörande inskrivning i fast egendom fått tjäna till förebild. I åtskilliga

hänseenden torde sistnämnda lagstiftning icke motsvara de anspråk som

numera måste ställas på inskrivningsväsendet. Detta gäller ej minst den

centrala del av ämnet som angår panträtt. Särskilt på denna punkt torde det

förslag till ny jordabalk, som är under utarbetande, komma att innefatta

väsentliga avvikelser från de remitterade förslagen. Sålunda ma erinras att

lagberedningen i sitt förslag icke har för avsikt att upptaga någon motsva­

righet till de nuvarande gemensamma inteckningarna. För att tillgodose det

syfte som ligger till grund för den gemensamma inteckningen ämnar lag­

beredningen föreslå ett annat institut, benämnt inskrivningsenhet. Detta

institut innebär att fastigheter, vilka äro i en ägares hand, må kunna sam­

manföras till en inskrivningsenhet med verkan att å enheten skola i in-

skrivningsrättsligt hänseende tillämpas de regler som eljest gälla i fråga

om fastighet. Huruvida de synpunkter som ligga till grund för det remit­

terade förslagets bestämmelser i denna del skulle kunna komma till sin

rätt genom en motsvarande anordning beträffande luftfartyg har, såvitt

framgår av betänkandet, icke varit föremål för närmare övervägande. —

Angående det sätt, varå lagstiftningen från de valda utgångspunkterna ut­

formats, har lagberedningen vid sin genomgång icke funnit anledning till

någon mera väsentlig erinran.

Lagberedningen framhåller emellertid, att förslaget avsåge ämnen, som

i stort sett läge utanför beredningens nuvarande arbetsområde och att be­

redningen av denna anledning icke ansåge sig i stånd att ingå på någon

saklig granskning av förslagen. Beredningen har endast berört ett spörsmål

av lagteknisk natur, nämligen frågan om inarbetandet i utsökningslagen av

de erforderliga exekutionsrättsliga reglerna. Härom anför beredningen:

Uppenbarligen föreligga stora svårigheter att i utsökningslagen inpassa

de särskilda exekutiva stadganden som ansetts erforderliga. Den redan nu

genom upprepade tillägg och överarbetningar i hög grad försvårade över­

blicken över utsökningslagens principala stadganden kommer genom för­

slaget ytterligare att fördunklas. Det kan därtör ifrågasättas, huruvida ej

i en särskild lag bort upptagas de avvikande bestämmelserna med hänvis­

ning i tillämpliga delar till utsökningslagen. För de sakkunnigas ståndpunkt

kan visserligen åberopas, att motsvarande tillvägagångssätt använts i fråga

om sjögående fartyg. Beträffande sådana fartyg äro dock avvikelserna från

de allmänna reglerna avsevärt mera begränsade och deras inpassande i den

äldre lagtexten har kunnat ske utan att sammanhanget i högre grad brutits.

För de exekutiva myndigheterna, som väl endast i ett fåtal fall komma att

syssla med den nya lagstiftningen, torde det ock innebära en lättnad, att

de förekommande avvikelserna åtminstone tills vidare och i avbidan på en

reform av utsökningsrätten i dess helhet sammanföras i en särskild lag.

Enligt lagberedningens mening bör denna fråga upptagas till förnyat över­

vägande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

93

94

Svenska bankföreningen hälsar med tillfredsställelse alt det ur många

synpunkter betydelsefulla problemet om utnyttjande av luftfartyg såsom sä­

kerhet för kredit genom de sakkunnigas förslag bragts ett viktigt steg när­

mare sin lösning. Föreningen ansluter sig också i stort sett till de allmänna

principer, varpå de sakkunnigas förslag är grundat, och de erinringar för­

eningen framför avser väsentligen detaljfrågor. Beträffande dessa erin­

ringar gör föreningen följande sammanfattande anmärkning:

Det är självfallet, att de sakkunniga vid utformningen av sitt förslag ta­

git hänsyn till gällande inskrivningsrättsliga regler och då särskilt till lag­

stiftningen om inteckning i fartyg. Reglerna om inteckning i fast egen­

dom behandlas ju för närvarande av lagberedningen och en reform av detta

inteckningssystem kan alltså så småningom förväntas, i samband varmed

även samtliga övriga inteckningsrättsliga författningar torde komma att

revideras. Lagen om inteckning i fartyg, som nu är mera än femtio år gam­

mal, motsvarar enligt allmän uppfattning icke längre på alla punkter de

önskemål, som måste ställas på en ändamålsenlig lagstiftning i ämnet. Vid

de sakkunnigas arbete ha icke sällan uppkommit fall, då eii i och för sig

ändamålsenlig lösning av ett problem skulle komma att avvika från det

sätt, varpå motsvarande fråga behandlats t. ex. i inteckningsförordningen

eller fartygsinteckningslagen. De sakkunniga ha därvid med hänvisning till

den blivande allmänna inskrivningsreformen i regel valt att utforma sitt

förslag så, att överensstämmelse skulle erhållas med gällande bestämmel­

ser. Bankföreningen delar den principiella uppfattning, efter vilken de sak­

kunniga sålunda arbetat. Det är dock bankföreningens mening, att de sak­

kunniga med fördel kunnat i något större utsträckning avvika från far-

tygsinteckningslagens bestämmelser, nämligen där dessa — utan att lik­

väl strida mot mera allmänna inteckningsrättsliga principer — uppen­

barligen äro föråldrade och icke ändamålsenliga med hänsyn till nuva­

rande förhållanden. Den allmänna reform av vår inskrivningsrätt, som

torde bli resultatet av lagberedningens arbete, kan ju dröja åtskillig tid

ännu och det kan då icke vara välbetänkt att för denna tid lagfästa från

början föråldrade regler för inteckning i luftfartyg.

Bland de erinringar på särskilda punkter som bankföreningen framför

må i detta sammanhang nämnas, att föreningen understryker att vissa

nackdelar vore förenade med ett system med två, av olika myndigheter

förda register, vilka båda skulle äga betydelse i privaträttsligt hänseende.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Departementschefen. Under förarbetena till inskrivningskonventionen lik­

som under de sakkunnigas sysslande med det uppdrag, som nu är i fråga,

har det framstått såsom en viktig angelägenhet att tillgodose luftfartens

kreditbehov. Yrkesmässig civil luftfart kan numera icke bedrivas utan att

avsevärt kapital står till förfogande. I all synnerhet gäller detta den regel­

bundna lufttrafiken. Ett flygplan som användes för trafik mellan konti­

nenterna eller eljest där stora enheter erfordras kostar flera miljoner kro-

noi. Inom en nära framtid — då reaktionsdriften kan beräknas komma

att i betydande omfattning utnyttjas även för den civila samfärdseln —-

ökas kapitalbehovet ytterligare. Bakom denna utveckling mot större och

mera kapitalkrävande luftfartyg ligger i främsta rummet hänsyn till drifts­

ekonomien och därmed förbundna konkurrenssynpunkter. Erfarenheten har,

95

åtminstone såvitt rör de luftfartyg som kommit till användning hos oss,

visat att större och dyrbarare enheter bättre än sina mindre och billigare

föregångare tillåtit luftfart med tillfredsställande förräntning och amorte­

ring av det i luftfartygen nedlagda kapitalet.

Vad jag nu anfört rörande den regelbundna lufttrafiken äger i stor ut­

sträckning tillämpning även på andra former av luftfart, ehuru de enskilda

luftfartygen där genomgående är mindre kapitalkrävande. Jag vill här en­

dast erinra om sådan verksamhet som luftfart för distribution av tidningar,

taxiflyg och bekämpning av skadeinsekter från luften.

Genom inrättandet av luftfartslånefonden har statsmakterna erkänt luft­

fartens stora kreditbehov. De nu framlagda lagförslagen har till syfte att till­

skapa ett institut, varigenom luftfartsnäringen beredes möjlighet att såsom

säkerhet för beviljad kredit lämna inteckningar i luftfartyg. Härigenom öpp­

nas ökade kreditmöjligheter för luftfarten samtidigt som förslaget tillgodo­

ser kreditgivarnas — alltså även statsverkets — intressen genom att erbjuda

dem en betydelsefull garanti för att lämnad kredit blir vederbörligen återbe­

tald. Den säkerhet som en inteckning i luftfartyg erbjuder är så till vida

osäker som man måste räkna med risken för att luftfartyget råkar ut för

flyghaveri. Gentemot denna risk kan inteckningshavaren emellertid skydda

sig genom att tillse att erforderlig försäkring tagits och vidmakthålles. En

ytterligare ökning av inteckningssäkerheten kan erhållas genom att samma

fordran intecknas i flera luftfartyg och risken sålunda fördelas.

Det är givet att värdet av rättigheter i luftfartyg är i hög grad beroende

av den omfattning i vilken rättigheterna är internationellt erkända. Den

fulla äganderätten till luftfartyg torde redan enligt den internationella pri­

vaträttens regler vara i godtagbar mån skyddad i det övervägande antalet av

de stater, där lufttrafik med svenska luftfartyg kan beräknas komma att

äga rum. Inteckning för fordran eller annan rättighet åtnjuter däremot ej

önskvärt skydd. För närvarande kan i olika stater rättigheter av skilda slag

tillerkännas förmånsrätt framför en inteckning och därmed allvarligt även­

tyra dess värde. En anslutning från vår sida till konventionen innebär en

garanti för att inteckningen åtminstone i övriga fördragsslutande stater blir

vederbörligen skyddad. Blott få länder har ännu biträtt konventionen, men

det kan väntas att anslutningen snart kommer att öka. Inom en nära fram­

tid torde bl. a. Danmark och Norge komma att biträda konventionen.

Vad sålunda anförts synes mig böra föranleda att Sverige nu biträder in-

skrivningskonventionen och att vi genomför den på området erforderliga lag­

stiftningen. Denna lagstiftning måste uppläggas efter två huvudlinjer. Dels

bör frågan om inskrivning här i riket av rätt till lufltartyg göras till löre-

mål för reglering, och dels bör bestämmelser meddelas angående erkännande

här i riket av rättigheter som är inskrivna i andra konventionsstater. Be­

stämmelser i det senare avseendet är erforderliga med hänsyn till våra ålig­

ganden vid anslutning till konventionen.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen för konventionen inne­

håller denna i huvudsak blott kollisionsnormer. Den ger sålunda i allmänhet

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

96

ej några anvisningar om vilket innehåll som den materiella rätten i konven-

tionsstaterna bör ha. Under sådana förhållanden kommer vi att vid anslut­

ning till konventionen i det stora hela bibehålla vår frihet att på det sätt,

som vi själva önskar, utforma de regler som skall gälla för inskrivning av rät­

tigheter här i riket. De sakkunniga har valt den naturliga vägen att utarbeta

dessa regler med nära anknytning till den inskrivningslagstiftning som vi

redan har på andra rättsområden. I främsta rummet har 1901 års lag om

inteckning i sjögående fartyg fått tjäna såsom förebild. En konsevens härav,

som de sakkunniga varit fullt medvetna om, är att lagstiftningen icke i alla

avseenden kan göras fullt tidsenlig. De sakkunniga har emellertid förutsatt

att en revision får ske i samband med att inskrivningsväsendet på fastig­

hetsrättens område moderniseras.

Enligt de sakkunnigas förslag skall ett privaträttsligt inskrivningsväsen

för luftfartyg anordnas vid Stockholms rådhusrätt. Inskrivningsärendena

skall vid nämnda rådhusrätt handläggas av en särskild inskrivningsdomare,

som över sådana ärenden för en särskild inskrivningsbok för luftfartyg. Vid

sidan härav bibehålies — med oförändrad karaktär och med samma upp­

gifter som för närvarande — den offentligrättsliga registreringen hos luft-

fartsstyrelsen. Enligt förslaget skall i likhet med vad som gäller beträffande

sjögående fartyg endast panträtt för fordran kunna inskrivas. Äganderätt

till luftfartyg skall sålunda ej bli föremål för inskrivning. Detta innebär att

vi i fråga om luftfartyg ej får någon motsvarighet till institutet lagfart å fast

egendom. Det är emellertid avsett att ägarens namn skall antecknas icke

blott i det hos luftfartsstyrelsen förda registret utan även i inskrivnings­

boken. I övrigt har de sakkunniga vid utformningen av förslaget strävat

efter att —• i den mån detta varit förenligt med den nyss angivna allmän­

na utgångspunkten för arbetet —- tillskapa bestämmelser som medför lik­

artad reglering för sådana rättigheter i luftfartyg, som inskrivits i Sverige,

och för de i andra konventionsstater inskrivna rättigheterna.

Förslaget innehåller ett mycket vidlyftigt lagmaterial. Reglerna om in­

skrivning av rättigheter här i riket har sammanförts i en lag om inskriv­

ning av rätt till luftfartyg. Då det är avsett att endast sådana luftfartyg som

registrerats hos luftfartsstyrelsen skall få intecknas, har det blivit nödvän­

digt att i samband härmed i viss omfattning revidera de gällande bestämmel­

serna om sådan registrering. Bestämmelser om registrering har jämte vissa

regler om s. k. luftpanträtt — en motsvarighet till sjöpanträttsinstitutet —

införts i en särskild lag. Denna avses emellertid få endast provisorisk ka­

raktär, då bestämmelserna i densamma sedermera skall inarbetas i en luft­

fartslag som de sakkunniga för närvarande förbereder. De bestämmelser

som avser erkännande här i riket av inskrivning i annan konventionsstat

skall enligt förslaget ingå i en särskild lag i anledning av Sveriges tillträde

till inskrivningskonventionen. Till de nämnda lagförslagen ansluter ett

stort antal andra lagförslag, bl. a. avseende de exekutionsrättsliga förhål­

landena.

Som tidigare nämnts har de sakkunniga vid utarbetandet av lagförslagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

Kangl. Maj.ts proposition nr 13.

97

samrått med representanter för luftfarten och kreditinstitutionerna. De har

sålunda haft tillfälle att beakta praktiska önskemål från dem som närmast

beröres av lagstiftningen. Vid remissbehandlingen av de sakkunnigas förslag

har icke heller framkommit några väsentliga erinringar mot förslaget. Lag­

beredningen, som för närvarande är sysselsatt med revision av inskrivnings­

väsendet rörande fast egendom, har vid sin granskning av förslaget ej fun­

nit anledning till någon mera väsentlig erinran mot det sätt, varpå lagstift­

ningen från de valda utgångspunkterna utformats. Även jag finner förslaget

vara väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Jag vill således

ansluta mig till ståndpunkten att en privaträttslig inskrivning för luftfartyg

bör anordnas såsom ett särskilt institut vid sidan av den offentligrättsliga

registreringen, ehuru man med ett sådant system ej kan undgå dubbel­

registrering i vissa avseenden. De punkter där jag med hänsyn till yrkan­

den som framställts i remissyttrandena eller av annan anledning funnit av­

vikelser från förslaget motiverade berör detaljer utan nämnvärd betydelse

i fråga om huvudgrunderna för lagstiftningen. Jag vill här endast nämna

en punkt där avvikelse skett, nämligen beträffande frågan om möjlighet att

inteckna flera luftfartyg för samma fordran. Lagberedningen har antytt, att

beredningen ej har för avsikt att i sitt blivande förslag upptaga någon mot­

svarighet till de nuvarande gemensamma inteckningarna i fast egendom

men att den för tillgodoseende av det syfte som ligger till grund för den

gemensamma inteckningen ämnar föreslå ett annat institut, benämnt in­

skrivningsenhet. Jag har funnit lämpligt att man i fråga om inteckning i

luftfartyg i viss mån anknyter till denna tanke. Detta har i departements-

förslaget kommit till uttryck bl. a. däri att särinteckningar icke tillätes i

det fall då flera luftfartyg är intecknade för samma fordran.

I formellt avseende har en del jämkningar i förslaget vidtagits. Den vik­

tigaste av dessa gäller reglerna om exekution i luftfartyg. I de sakkunnigas

förslag har dessa regler inarbetats i utsökningslagen. Såsom lagberedningen

påpekat blir härigenom den redan nu svåröverskådliga utsökningslagen yt­

terligare tillkrånglad i sin redaktionella utformning. De regler som har sam­

band med själva utmätningen kan emellertid knappast med fördel utbrytas

ur utsökningslagen. Däremot har jag ansett lagstiftningen vinna i reda och

överskådlighet genom att bestämmelserna rörande exekutiv försäljning av

luftfartyg och vad därmed äger samband överföres till en särskild lag.

Då jag härefter övergår till en redogörelse för de särskilda lagförslagen

kan jag i väsentliga delar inskränka mig till en hänvisning till de motiv som

åtföljer de av de sakkunniga utarbetade förslagen. I det följande beröres

alltså endast sådana spörsmål som behandlats i remissyttrandena eller som

jag eljest ansett mig böra upptaga till särskilt övervägande.

7

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 13.

98

Kungl. AIaj:ts proposition nr 13.

III. De särskilda lagförslagen.

Förslaget till lag om inskrivning av rätt till luftfartyg.

Inledande bestämmelser.

1

§•

Denna paragraf saknar motsvarighet i de sakkunnigas förslag.

Departementschefen. En viktig grundsats vid utarbetandet av förslaget

till inskrivningslag har varit att endast luftfartyg som är infört i det sven­

ska luftfartygsregistret skall kunna intecknas här i landet. Även de an­

teckningar beträffande luftfartyg, som föreskrives i lagen och som har till

huvudsakligt syfte att skydda inteckningsrätten, har betydelse blott be­

träffande här registrerade fartyg. Det synes lämpligt att denna grundprin­

cip kommer till uttryck i en inledande paragraf. I första stycket av före­

varande paragraf har därför utsagts, att vad i lagen är stadgat om inteck­

ning i luftfartyg och om vissa anteckningar beträffande sådant fartyg äger

tillämpning å luftfartyg, som är infört i det svenska luftfartygsregistret.

Med förslagets ståndpunkt, att endast i luftfartygsregistret införda luft­

fartyg må intecknas, har frågan om den närmare innebörden av begreppet

luftfartyg icke någon egentlig betydelse för tillämpningen av inskrivnings­

lagen. Beträffande denna fråga hänvisas till vad som anföres vid 1 § i för­

slaget till lag om registrering av luftfartyg m. m.

Inskrivningslagen har till huvudsaklig uppgift att reglera verkningarna

av här i riket verkställd inskrivning av rätt till luftfartyg. Frågan om de

grunder efter vilka inskrivning som sker i vissa främmande stater skall

erkännas i Sverige behandlas i förslaget till lag i anledning av Sveriges

tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av

rätt till luftfartyg. Med hänsyn till det nära sambandet mellan dessa båda

lagar torde i inskrivningslagen böra intagas en erinran om tillträdeslagen.

En dylik erinran har införts såsom ett andra stycke av 1 §.

2

§.

Paragrafen motsvarar 1 och 2 §§ i de sakkunnigas förslag.

De sakkunniga har i 1 § angivit vad som skall anses såsom inskrivnings-

ärenden rörande luftfartyg (ärenden som angår inskrivning av rätt till

luftfartyg eller avser i lagen föreskrivna anteckningar om förhållande av

betydelse för rätt till sådant fartyg) och därjämte i paragrafen infört stad­

gande om att sådana ärenden skall upptagas av den inskrivningsdomare

vid Stockholms rådhusrätt som är därtill utsedd. I 2 § av de sakkunnigas

förslag föreskrives, att särskild inskrivningsbok skall föras över inskriv-

ningsärenden rörande luftfartyg och att denna bok skall innehålla upplägg

för varje fartyg, beträffande vilket inskrivningsärende förekommer. De sak­

kunniga har övervägt att i förslaget upptaga en regel om att mål om utsökan­

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

99

de av fordran ur intecknat luftfartyg eller om giltigheten av meddelad in­

teckning alltid skall handläggas vid Stockholms rådhusrätt men på anförda

skäl stannat för att ej föreslå en dylik bestämmelse.

Stockholms rådhusrätt har intet att erinra mot förslaget att inskriv-

ningsärenden rörande luftfartyg upptages vid rådhusrätten och förklarar

sig förutsätta att Stockholms stad kommer att ställa medel till förfogande

för den händelse behov av extra arbetskraft på grund därav skulle uppstå.

Hovrätten för Västra Sverige anmärker att enligt förslaget forumregler­

na i 10 kap. rättegångsbalken komme att bli tillämpliga, därest intecknings-

liavare ville vid domstol utsöka sin fordran eller om tvist yppades om gil­

tigheten av meddelad inteckning. Rättegångsbalkens forumregler kunde vid

tillämpningen ■—■ särskilt i fråga om luftfartyg som ägdes av utlänning —

föranleda tvekan om vilken domstol som vore rätt forum. Med hänsyn där­

till och till de omständigheter som de sakkunniga funnit tala för en enda

behörig domstol funne hovrätten övervägande skäl tala för att ifrågavaran­

de mål borde upptagas av Stockholms rådhusrätt.

Departementschefen. På de skäl som de sakkunniga anfört finner jag

det mest rationellt att inskrivningsärenden rörande luftfartyg -— i likhet

med ärenden angående inteckning i sjögående fartyg -—- centraliseras till

Stockholms rådhusrätt. Det är tydligt att en dylik centralisering ur vissa

synpunkter kan vara önskvärd även beträffande mål om utsökande av in­

tecknad fordran och om giltigheten av meddelad inteckning. Detta spörs­

mål torde dock böra behandlas i samband med utarbetandet av förslag till

luftfartslag.

Med anledning av att i departementsförslaget införts en inledande para­

graf, som saknar motsvarighet i de sakkunnigas förslag, har 1 och 2 §§ i

de sakkunnigas förslag sammanslagits och ingår såsom första resp. andra

stycke i förevarande paragraf. Vissa ändringar i avfattningen har därjämte

vidtagits. Sålunda har det ej ansetts erforderligt att såsom en särskild term

i lagen upptaga begreppet inskrivningsbok för luftfartyg. Vidare har före­

skriften att inskrivningsboken skall innehålla upplägg för varje luftfartyg,

beträffande vilket inskrivningsärende förekommer, uteslutits. Bestämmelse

härom kan lämpligen meddelas i den tillämpningskungörelse som skall ut­

färdas.

Om beviljande av inteckning.

3

§.

Första och tredje styckena motsvarar 3 § i de sakkunnigas förslag, medan

andra stycket saknar motsvarighet i sakkunnigförslaget.

De sakkunnigas förslag stadgar att luftfartyg, som är infört i luftfartygs-

registret, må med ägarens medgivande intecknas till säkerhet för fordran å

visst belopp i penningar. Jämlikt förslaget får ej inteckning meddelas i far-

lygslott. Enligt vad som uttalas i motiven har de sakkunniga övervägt att

föreslå en begränsning av inteckningsmöjligheten på så sätt att allenast

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

luftfartyg med viss minsta flygvikt finge intecknas. På anförda skäl har de

sakkunniga emellertid ansett att alla registrerade luftfartyg bör få inteck-

ras. Vidare har spörsmålet huruvida inteckning må kunna meddelas i luft­

fartyg under byggnad varit föremål för övervägande hos de sakkunniga, vil­

ka dock stannat för att icke i förslaget upptaga bestämmelser om sådan in­

teckning.

Luf tf artsstyrelsen har i sitt yttrande erinrat om att styrelsen på ett tidi­

gare stadium av utredningsarbetet ifrågasatt om icke en begränsning av in-

teckningsmöjlighelen till att gälla luftfartyg med en högsta tillåten llygvikt

överstigande 1 500 kilogram borde införas. Emellertid hade även mindre

flygplan i större utsträckning än väntat kommit att användas i yrkesmässig

luftfart, nämligen för vissa speciella ändamål såsom malmletning samt

skogs- och jordbruksvårdande åtgärder. Härvid hade vissa lånebehov gjort

sig gällande. Med hänsyn därtill och till styrelsens mindre goda erfarenhet av

avbetalningsköp av flygplan samt till vad de sakkunniga anfört ville styrel­

sen för sin del tillstyrka att någon begränsning med hänsyn till flygvikten

ej stadgades. Svenska aeroklubben uttalar stor tillfredsställelse med att en­

ligt de sakkunnigas förslag alla registrerade luftfartyg blir inteckningsbara.

Frågan om möjligheten alt medgiva inteckning i luftfartyg under byggnad

heröres av bankföreningen, som framhåller att det utan tvivel skulle vara av

stor praktisk betydelse, om en kreditgivares rätt kunde skyddas redan under

byggnadstiden. De skäl som de sakkunniga anfört till stöd för sin uppfatt­

ning syntes emellertid giva ett gott stöd för att spörsmålet icke borde lösas

i samband med att lagstiftningen i övrigt genomfördes, men det vore lämp­

ligt att problemet upptoges till särskilt övervägande.

Departementschefen. Det synes ej vara anledning till erinran mot stånd­

punkten att inteckning i luftfartyg bör få medgivas utan begränsning med

avseende å luftfartygets storlek. Jag ansluter mig även till de sakkunnigas

åsikt beträffande spörsmålet om inteckning i luftfartyg under byggnad, och

jag har sålunda icke upptagit några bestämmelser om sådan inteckning i

förslaget.

Fartygsinteckningslagen innehåller i 1 § förbud mot meddelande av in­

teckning i fartygslott eller i flera fartyg för samma fordran. I de sakkun­

nigas förslag har motsvarande förbud uppställts beträffande inteckning i lott

av luftfartyg. På sätt den tidigare redogörelsen ger vid handen uppställer där­

emot förslaget icke något hinder mot att flera luftfartyg intecknas för samma

fordran. En dylik anordning anses enligt vad som framgår av de sakkunni­

gas motiv ägnad att stärka kreditmöjligheterna för luftfarten. Såsom fram­

går av 17 § är det emellertid icke avsett att efterlikna de gemensamma in­

teckningar som förekommer inom fastighetsrätten, utan varje intecknat luft­

fartyg skall primärt svara för hela det intecknade beloppet. Jag har ej velat

motsätta mig förslaget i denna del, men som jag förut framhållit har jag

funnit lämpligt att i viss mån anknyta till lagberedningens tanke att till­

skapa en inskrivningsenhet. Inteckning av samma fordran i flera luftfartyg

torde sålunda böra tillåtas endast under förutsättning att icke något av

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

101

luftfartygen besväras av särinteckning, och ett luftfartyg som jämte annat

luftfartyg blivit intecknat för samma fordran bör icke sedermera få inteck-

nas särskilt. Härigenom undviker man komplicerade och slumpartade si­

tuationer vid exekutiv försäljning.

Vid avfattningen av första stycket i paragrafen har framhävts, att medde­

landet av inteckning innebär inskrivning av rättighet till skillnad från de

anteckningar av olika slag som föreskrives i lagen.

4 §•

Paragrafen motsvarar första och tredje styckena av 16 § i de sakkunnigas

förslag.

De sakkunniga har i första stycket av 16 § upptagit stadgande om att in­

teckning i luftfartyg må beviljas eller utsträckas att omfatta jämväl fartygs­

ägaren tillhörigt lager av reservdelar eller honom tillkommande lott i sådant

lager, såvida delarna till art och ungefärligt antal förtecknats i fordrings-

handlingen eller i därvid fogad bilaga och förvaras på angivna platser här i

riket eller i stat som biträtt inskrivningskonventionen. I tredje stycket av 16 §

har de sakkunniga infört definition av begreppet reservdelar. Förslaget om

inteckning i reservdelar ansluter till art. X i nämnda konvention. De sak­

kunniga har anfört att vissa principiella och praktiska svårigheter kan vara

förbundna med att införa ett dylikt institut. Med hänsyn till önskvärdheten

atl uppnå överensstämelse med konventionen och då institutet kan väntas

medföra vissa fördelar i form av vidgade kreditmöjligheter för luftfartyg

har de sakkunniga emellertid ansett sig böra upptaga bestämmelser i ämnet

i förslaget. Det är icke avsett att tillskapa någon självständig inteckning i re­

servdelar, ulan en förutsättning är att inteckning meddelats eller samtidigt

meddelas i ett eller flera luftfartyg. Under de sakkunnigas behandling av

frågan har invändning framförts mot kravet att förvaringsplatserna för re­

servdelarna skall vara belägna i Sverige eller i stat som biträtt inskrivnings­

konventionen, varför även möjligheten att kunna inteckna reservdelar lig­

gande i icke-konventionsstater övervägts. De sakkunniga har dock ansett vad

sålunda ifrågasatts näppeligen stå i överensstämmelse med konventionens

ståndpunkt i detta avseende och i samband därmed framhållit att i avsak­

nad av stöd i konventionen ett stadgande i den antydda riktningen i prak­

tiken skulle visa sig ha ringa värde.

Bankföreningen anser det lämpligt att även reservdelslager utplacerade i

stater som icke biträtt inskrivningskonventionen får intecknas. Ur kredit­

givarens synpunkt vore det ett intresse, att samtliga till en flyglinje hörande

reservdelslager omfattades av panträtten. Särskild betydelse skulle en

sådan

regel få om kreditgivaren för kortare eller längre tid nödgades övertaga drif­

ten. Att konventionen på donna punkt intoge en snävare ståndpunkt borde

enligt bankföreningens mening ej utgöra hinder för att den nationella lag­

stiftningen utformades på ett ändamålsenligt sätt.

Aktiebolaget Aerotransport berör de fall, att nya flygrouter upplägges eller

att trafiken på en linje flyttas från en tidigare använd flygplats till en ny, i

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

vilka fall fråga kunde uppkomma att flytta intecknade reservdelar till nya

flygplatser. Det borde då finnas teknisk möjlighet att få en redan existe­

rande reservdelsinteckning genom beslut av inskrivningsdomaren utsträckt

till att omfatta sådan ny plats.

Departementschefen. Såsom framgår av den föregående redogörelsen

har förslaget om inteckning i reservdelar utformats i nära anslutning till

inskrivningskonventionen. Det föreslagna institutet ger anledning till vissa

betänkligheter, då det ej i alla avseenden synes uppfylla de krav man har

anledning att ställa på ett panträttsinstitut. Å andra sidan kan det med

hänsyn till våra internationella förbindelser medföra vissa nackdelar att

frångå konventionens ståndpunkt i detta avseende. Jag vill därför icke mot­

sätta mig att bestämmelser i ämnet upptages i lagen. Att här i riket inskriva

rätt till egendom, som förvaras i icke-konventionsstat, synes mig ej böra

komma i fråga. Möjligheten att inteckna reservdelar bör alltså i enlighet

med de sakkunnigas förslag begränsas till reservdelar som förvaras här i

landet eller i annan stat som biträtt inskrivningskonventionen.

I förevarande paragraf har de grundläggande bestämmelserna om inteck­

ning i reservdelar upptagits. I första stycket har sålunda stadgats att inteck­

ning i luftfartyg må beviljas eller utsträckas att gälla jämväl i lager av re­

servdelar, som tillhör fartygsägaren, eller i honom tillhörig lott av sådant

lager, såvida delarna till art och ungefärligt antal förtecknats i fordrings-

handlingen eller därvid fogad bilaga och förvaras på angivna platser här i

riket eller i stat som biträtt inskrivningskonventionen. Därjämte stadgas,

genom hänvisning till 3 § andra stycket, att reservdelarna skall tillsam­

mans med luftfartyget bilda en enhet i inteckningshänseende; det får alltså

icke i luftfartyget finnas någon annan inteckning, som ej tillika gäller i

samma reservdelslager. I andra stycket har upptagits definition på begrep­

pet reservdelar. Begreppet anknyter nära till tillbehörsbegreppet, som be­

handlas i 14 §. Vad vid nämnda paragraf anföres om vad som skall anses

såsom tillbehör har därför betydelse jämväl i fråga om reservdelar. Föremål,

som ej är av sådan art att de kan utgöra tillbehör till luftfartyg eller ingå

såsom delar av luftfartyg, får ej intecknas såsom reservdelar.

Med anledning av vad Aktiebolaget Aerotransport anfört vill jag tillägga att

en inteckning, som redan omfattar på en eller flera platser förvarade reserv­

delar, självfallet kan sedermera utsträckas att avse på ytterligare platser

upplagda reservdelar.

5 §.

Paragrafen motsvarar 4 § i de sakkunnigas förslag med en mindre jämk­

ning i avfattningen.

6

§•

Denna paragraf motsvarar 5 och 6 §§ i de sakkunnigas förslag.

7 §•

Paragrafen motsvarar 7 § i de sakkunnigas förslag med vissa formella

jämkningar. Någon motsvarighet till 8 § i sakkunnigförslaget har ej upp­

tagits i departementsförslaget.

103

De sakkunniga har i 7 § sammanfört bestämmelser angående äganderätts-

prövningen i inteckningsärende, i huvudsak motsvarande 6 § första stycket

och 7 § första och andra styckena fartygsinteckningslagen. Till komplette­

ring härav har de sakkunniga i 8 § infört bestämmelse, att intecknings-

ansökan ej må bifallas, därest den uppgivne ägarens rätt grundas å testa­

mente, dom eller annan handling, som tager åt sig laga kraft, och det ej

visas att handlingen blivit ståndande. Vidare stadgas i samma paragraf att,

därest överlåtelse av luftfartyg är beroende av villkor, inteckningsansökan ej

må bifallas, med mindre det visas att villkoret blivit uppfyllt.

Aktiebolaget Aerotransport har i sitt yttrande upptagit frågan om befo­

genheten för bolaget att inteckna de på bolaget i Sverige registrerade flyg­

plan, vilka inginge i Scandinavian Airlines Systems (SAS) luftflotta. Vid

yttrandet har fogats en svensk översättning av konsortialavtalet mellan bo­

laget, Det Danske Luftfartselskab A/S och Det Norske Luftfartselskap A/S

av den 8 februari 1951 om bildandet av SAS. Avtalet innehåller bl. a. be­

stämmelser om äganderätten till de i konsortiet ingående tillgångarna. Hu­

vudregeln är att konsortiets tillgångar äges gemensamt av delägarna. Sär­

skilda bestämmelser om äganderätten till de i konsortiet ingående flyg­

planen meddelas emellertid i avtalet. Bolaget förklarar sig utgå från att be­

stämmelserna i avtalet skall så förstås, att bolaget kan medgiva inteckning

i de på bolaget registrerade flygplanen. I detta sammanhang upplyser bo­

laget, att Det Norske Luftfartselskap i Norge erhållit penninginteckning i

de på samma sätt i SAS’ flotta ingående, på selskapet registrerade flygpla­

nen.

Hovrätten för Västra Sverige framför vissa erinringar mot den av de sak­

kunniga föreslagna 8 §. Det kunde bli föremål för tvekan, huruvida para­

grafen skulle så förstås, att ansökningen skulle avslås eller om den skulle

förklaras vilande eller inteckningsärendet uppskjutas. Den uppkomna tvek­

samheten ökades, därest första stycket i 8 § jämfördes med 10 § i de sak­

kunnigas förslag, innebärande att om talan väckts om klander å den upp­

givne ägarens fång eller om återgång därav, ansökningen skulle förklaras

vilande i avbidan på målets utgång. I motiven till andra stycket i den före­

slagna 8 § hade utsagts, att bestämmelsen torde betaga avbetalningsköparen

möjlighet att inteckna luftfartyg. Hovrätten ansåge att bestämmelsen icke

med erforderlig tydlighet gåve uttryck åt en sådan innebörd. Den föreslagna

lagtexten förde närmast tanken på suspensiva villkor vid vanligt köp. I

detta sammanhang kunde påpekas att bestämmelsen i 14 § andra stycket

i sakkunnigförslaget beträffande tillbehör till luftfartyg omnämnde avbetal-

ningsköpet på sådant sätt alt det med lätthet kunde identifieras.

Departementschefen. Frågan om prövningen av äganderätten till det luft­

fartyg som skall intecknas torde böra regleras i huvudsaklig överensstäm­

melse med fartygsinteckningslagen. Bestämmelser i ämnet ingår i föreva­

rande paragraf, som motsvarar 7 § i de sakkunnigas förslag. Det synes

ej vara påkallat att i lagtexten ingå på sådana spörsmål som avser ägande­

rättens övergång vid köp och andra fång. Givet är att inskrivningsdomaren

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 13.

även utan särskilt stadgande har att beakta sådana förhållanden som avses

i den av de sakkunniga föreslagna 8 §. Det får i varje särskilt fall prövas

i vad mån det fång som den uppgivne ägaren åberopar innefattar villkor

av beskaffenhet att inskränka hans möjligheter att pantförskriva luftfarty­

get. Någon motsvarighet till 8 § i de sakkunnigas förslag har därför icke

upptagits i departementsförslaget. Det finns ej heller anledning att i lag­

texten reglera frågan om behörighet att medgiva inteckning i fall då luft­

fartyget på sätt Aktiebolaget Aerotransport angivit disponeras enligt kon­

sortialavtal. Med anledning av vad hovrätten för Västra Sverige i detta sam­

manhang anfört vill jag framhålla, att inteckningsansökan kan förklaras

vilande blott i det fall som avses i 10 §, d. v. s. då talan väckts om klander

å den uppgivne ägarens fång eller om återgång därav. Eljest skall ansök­

ningen avslås eller eventuellt uppskjutas, därest inskrivningsdomaren ej kan

godtaga den i ärendet förebragta utredningen angående äganderätten (jfr

49 §).

8

§.

Denna paragraf saknar motsvarighet i de sakkunnigas förslag.

De sakkunniga har i motiven till 16 § diskuterat vilken utredning rörande

äganderätten till reservdelar som borde krävas för beviljande av inteckning

i sådana delar. Enligt de sakkunnigas mening måste kravet på utredningens

fullständighet sättas något lägre beträffande reservdelar än beträffande själva

luftfartygen. De sakkunniga har emellertid ansett särskilt stadgande kunna

undvaras, då det kan antagas att den, som avser att bevilja försträckning

mot säkerhet av inteckning i reservdelar, skaffar sig erforderlig kännedom

om den erbjudna säkerheten och frågan sålunda torde sakna större praktisk

betydelse.

Departementschefen. Jag delar åsikten att man icke kan ställa alltför

stränga krav på utredningens fullständighet när det gäller prövningen av

äganderätten till reservdelar, som skall intecknas. Om emellertid ingen be­

stämmelse i ämnet upptages, kan detta föranleda den uppfattningen, att nå­

gon äganderättsprövning ej alls skall äga rum. Jag vill därför förorda att i

förevarande paragraf upptages föreskrift om att nöjaktig utredning skall

förebringas till styrkande av att reservdelarna eller den lott av dessa, vari

inteckningen skall gälla, tillhör luftfartygets ägare. Med denna avfattning

ankommer det på inskrivningsdomaren att i varje särskilt fall bedöma till­

förlitligheten av den utredning som förebringas och eventuellt kräva kom­

plettering av densamma. I regel torde det ej finnas anledning att kräva före­

teende av fångeshandling, utan det torde vara tillfyllest med intyg av tro­

värdig person att reservdelarna befinner sig i fartygsägarens besittning. Be­

träffande reservdelar på utrikes ort bör sådant intyg i regel utfärdas eller

bestyrkas av svensk beskicknings- eller konsulatstjänsteman.

9 §.

Paragrafen motsvarar 9 § i de sakkunnigas förslag med den ändringen,

att även reservdelar omnämnts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

105

10

§.

Paragrafen motsvarar 10 § i de sakkunnigas förslag med en formell jämk­

ning.

11

§•

I denna paragraf, som med ett par formella jämkningar överensstämmer

med 11 § i de sakkunnigas förslag, meddelas bestämmelser om det fall då

inteckning sökes på grund av tidigare ägares medgivande. Första stycket

avser det fall då inteckningen sökes innan ny ägares fång anmäles till luft-

fartygsregistret, medan i andra stycket förutsättes att inteckningen sökes

samma dag eller därefter. I det fall som avses i första stycket utgör ej över­

låtelsen hinder för inteckning. I andra styckets fall åter skall inteckningsan-

sökningen avslås, såvida ej nye ägaren iklätt sig förbindelse att låta fartyget

intecknas på grund av tidigare ägares medgivande eller eljest är med honom

lika förbunden.

Hovrätten för Västra Sverige anmärker att det beträffande fall som avså-

ges i andra stycket ej framginge av stadgandet eller annan bestämmelse, hur

inskrivningsdomaren, därest ny ägares fång anmälts till luftfartygsregistret

samma dag som en inskrivningsdag, redan å inskrivningsdagen skulle er­

hålla kännedom därom. Därest luftfartsstyrelsen översände uppgiften per

post, torde den gjorda anmälan i allmänhet komma till inskrivningsdoma­

rens kännedom först efter inskrivningsdagen.

Departementschefen. Jämlikt 46 § i förslaget åligger det inskrivningsdo­

maren att när inskrivningsärende rörande luftfartyg förekommer skynd­

samt från luftfartsstyrelsen anskaffa bevis om vad registret innehåller be­

träffande sådana förhållanden, vilka kan vara av betydelsen för ärendets be­

handling. Framför allt är det uppgift angående den registrerade ägaren som

här kommer i fråga. Det synes ej behövligt att härutöver tynga lagen med

bestämmelser om hur inskrivningsdomaren skall erhålla kännedom om an­

mälan till luftfartygsregistret. Sådana bestämmelser har ej heller ansetts

påkallade beträffande inteckning i sjögående fartyg.

12

§.

I de sakkunnigas förslag stadgas att, därest det upplyses att före den dag

inteckningen söktes eller samma dag ansökningen gjordes luftfartyget eller

lott däri tagits i mät, ansökningen skall avslås, såframt det ej visas att ut­

mätningen upphört att gälla.

Departementschefen. Den grundsats som kommit till uttryck i det före­

slagna stadgandet bör gälla även där inteckning sökes i reservdelar. För den

händelse att av utredningen i inskrivningsärendet framgår att utmätning av

reservdelarna skett, bör ansökningen liksom när fråga är om inteckning i

luftfartyg avslås. Med hänsyn härtill har formuleringen av stadgandet något

jämkats i jämförelse med sakkunnigförslaget.

Enligt 85 § utsökningslagen i dess föreslagna lydelse skall inskrivningsdo­

106

maren omedelbart underrättas om utmätning av luftfartyg, som är infört i

luftfartygsregistret, eller av intecknade reservdelar. Däremot får icke in­

skrivningsdomaren genom utmätningsmannens försorg besked om utmät­

ning av ointecknade reservdelar. Därest inteckning skulle meddelas i egen­

dom som är utmätt, blir inteckningen — i motsats till vad som gäller vid

konkurs (se 13 och 37 §§ i förevarande lagförslag) — bestående. Vad angår

utmätta reservdelar är det emellertid avsett att en tredjedel av värdet alltid

skall förbehållas borgenärer utan inteckning (se 14 § andra punkten för­

slaget till lag med särskilda bestämmelser om försäljning av utmätt luft­

fartyg m. m.).

13 §.

Bestämmelsen motsvarar 13 § i de sakkunnigas förslag med allenast en

formell jämkning.

Om intecknings verkan och omfattning.

14 §.

De sakkunniga har i första stycket av paragrafen upptagit stadgande om

att fordringsägare, som fått inteckning i luftfartyg, skall njuta panträtt i

fartyget. Enligt andra stycket omfattar panträtten jämväl motorer, pro­

pellrar, radioutrustning, instrument samt andra tillbehör, som anbragts i

luftfartyget, även om de tillfälligt skilts därifrån. Därjämte stadgas att

därest sådant föremål förvärvats under villkor att överlåtaren skall äga rätt

att återtaga det, om förvärvaren åsidosätter vad honom åligger, eller att

äganderätten därtill skall förbli hos överlåtaren intill dess betalning erlagts

eller annan förutsättning uppfyllts, villkoret ej må göras gällande mot in-

teckningshavaren. I motiven har de sakkunniga utförligt diskuterat den när­

mare innebörden av tillbehörsbegreppet. Genom uttrycket »anbragts i far­

tyget» förklarar de sakkunniga sig ha sökt ernå överensstämmelse med det

i art. XVI i inskrivningskonventionens engelska text förekommande uttryc­

ket »installed therein». De sakkunniga anför i anslutning härtill, att genom

det angivna uttryckssättet från panträtten uteslötes vissa utrustningsdetal­

jer men att det vore givet att, i den mån sådana föremål skulle finnas om­

bord å lul tf artyget för att detta skulle anses luftvärdigt, de vore att inräkna

bland fartygets tillbehör.

Bankföreningen anför beträffande tillbehörsbegreppet att det ur kredit­

synpunkt vore önskvärt att inteckning gällde i ett komplett luftfartyg. Den

säkerhet inteckningen medförde minskades, om från panträtten skulle un­

dantagas sådana för luftfartygets användning och utnyttjande så viktiga

föremål som de av de sakkunniga avsedda utrustningsdetaljerna. Om så

bleve fallet, skulle t. ex. dessa föremål i händelse av luftfartygsägarens kon­

kurs bli undandragna inteckningshavaren, varjämte föremålen separat när

som helst skulle kunna utmätas för annan borgenärs fordran, allt till på­

tagligt förfång för inteckningshavaren. Inteckningen borde enligt bankför­

eningens uppfattning för att fylla sin funktion på ett ändamålsenligt sätt

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

107

omfatta alla sådana tillbehör, som normalt sett liörde till ett luftfartyg, oav­

sett om de vore på det ena eller det andra sättet anbragta i luftfartyget eller

ej och oavsett om de vore erforderliga för att luftfartyget skulle anses luft-

värdigt. Att avgöra vilka tillbehör som sålunda skulle höra till luftfartyget

torde i praktiken icke medföra några större svårigheter. Denna bestämning

av vad som vore att hänföra såsom tillbehör till luftfartyg syntes icke vaia

vidare än definitionen i inskrivningskonventionen, och även om så skulle

vara fallet, borde detta ej utgöra hinder för att den nationella lagstiftningen

utformades på det av bankföreningen föreslagna sättet. En bestämning av

tillbehörsbegreppet enligt vad bankföreningen förordat stode för övrigt i

bättre överensstämmelse med motsvarande regel i fartygsinteckningslagen.

Enligt denna lag syntes nämligen såsom tillbehör till fartyg hänföras alla

sådana lösöreföremål, som vore bestämda för varaktigt bruk för fartyget

under vanlig sjöfart.

Även Aktiebolaget Aerotransport har i sitt yttrande upptagit frågan om

tillbehörsbegreppet. Bolaget förklarar sig utgå från att de sakkunniga med

sitt uttalande om detta begrepps anknytning till luftvärdigheten avsett den

tekniska luftvärdighet, som vore grundläggande för att luftfartyget skulle

inneha luftvärdighetsbevis. En sådan definition syntes förvisso avgränsa

pantobjektet på ett i klarhetens intresse tillfredsställande sätt. Det syntes

dock kunna ifrågasättas, huruvida icke panträtten borde omfatta även vissa

andra lösa tillbehör än dem som erfordrades för att flygplanet skulle vara

ur teknisk synpunkt luftvärdigt, nämligen sådana övriga mera lösa föremål,

som normalt hörde till ett flygplan och som erfordrades för att detta, mera

allmängiltigt sett, skulle vara i driftsmässigt skick för sitt ändamål. Bortsett

från exempelvis stolarna i ett passagerarflygplan, vilka helt naturligt torde

böra ingå under tillbehörsbegreppet, även om de i vissa fall, för att vara lätt

utbytbara, vore monterade på löpskenor, avsåges här sådana tillbehör av

mera lös karaktär — de vore dock i vissa fall insatta i särskilda fastsätt-

ningsanordningar — såsom exempelvis handeldsläckare, syrgasmasker för

besättning, sjukvårdslåda, fallskärmsljus, handyxa, nödstege och reserv­

lampa. Undantagna borde emellertid vara exempelvis för betjänandet av

passagerarna ombord under själva flygningen varande särskilda lösa före­

mål, såsom knivar, gafflar, tallrikar, filtar, kuddar o. dyl., ävensom driv­

medel och proviant.

Hovrätten för Västra Sverige påpekar att stadgandet i andra stycket andra

punkten avsåge ej allenast avbetalnings- och lösöreköp utan även andra fall

då föremål överlätes under äganderättsförbehåll, t. cx. gåva (jfr lagbered­

ningens motiv till 2 kap. 7 § i dess år 1947 framlagda förslag till jorda­

balk). De sakkunniga hade i motiven angivit att förslaget angående ägande-

rättsförbehållets verkan endast uttalade, att villkoret ej finge göras gällande

mot inteckningshavaren samt att man ansett det bäst överensstämma med

den föreslagna lagens karaktär att lämna Öppet huruvida äganderättstöibe­

håll kunde vara giltigt i andra situationer. Hovrätten ansåge att stadgandet

borde erhålla en sådan avfattning, att därav framginge huruvida ägande-

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

108

rättsförbehållet vore giltigt mot luftpanträtter. Det kunde anmärkas att lag­

beredningens motsvarande bestämmelse stadgade, att villkor av ifrågava­

rande slag över huvud taget ej finge göras gällande.

Departementschefen. Det är givet att den panträtt som en inteckning i luft-

tartyg medför skall omfatta ej blott själva flygkroppen utan även vad eljest

hör till luftfartyget. Såsom framgår av den föregående redogörelsen bygger

förevarande stadgande i förslaget angående innebörden av begreppet tillbe­

hör på en bestämmelse i inskrivningskonventionen, enligt vilken luftfartyg

omfattar flygkroppen, motorer, propellrar, radioutrustning och vad i övrigt

är avsett att användas å luftfartyget, vare sig det är anbragt däri eller till­

fälligt skilt däriirån. Det torde ej vara behövligt att i lagtexten mera i detalj

definiera begreppet. Stadgandet i förevarande paragraf har emellertid om­

redigerats för att ännu närmare följa konventionstexten. Såsom de sak­

kunniga i motiven anfört bör bland tillbehören inräknas alla föremål som

är nödvändiga för att luftfartyget skall vara luftvärdigt. Jag delar dock den

av bankföreningen och även Aktiebolaget Aerotransport hävdade uppfatt­

ningen, att man ej bör stanna härvid utan också låta andra föremål som nor­

malt sett hör till ett luftfartyg ingå bland tillbehören. Givetvis uteslutes så­

dana lösa föremål som knivar, gafflar, tallrikar, filtar och kuddar. Det tor­

de även av definitionen få anses framgå, att proviant och drivmedel ej inne­

fattas bland tillbehören (jfr 13 § fartygsinteckningslagen).

Bestämningen av tillbehörsbegreppet har betydelse även i fråga om reserv­

delar. Såsom antörts vid 4 § får föremål, som ej är av sådan art att de kan

utgöra tillbehör till lutttartyg eller ingå såsom delar av luftfartyg, ej in-

tecknas såsom reservdelar.

Beträffande stadgandet angående äganderättsförbehåll har hovrätten för

Västra Sverige hemställt om sådan ändring av lydelsen, att det framgår

huruvida förbehållet är giltigt mot luftpanträtter. Ett särskilt stadgande

härom — vilket för övrigt ej skulle ha sin plats i inskrivningslagen — kan

emellertid ej anses behövligt, då det ligger i sakens natur att luftpanträtt

kan göras gällande oavsett vem som är ägare till egendomen.

15 §.

Paragrafen har motsvarighet i 16 § andra stycket i de sakkunnigas

förslag.

De sakkunniga har i 16 § andra stycket i överensstämmelse med föreskrift

i inskrivningskonventionen upptagit en bestämmelse om att vid plats där

intecknade reservdelar förvaras skall vara anslaget tillkännagivande om in­

teckningens beskaffenhet och föremål, om inteckningshavarens namn och

adress samt därom att inteckningen inskrivits i den här i riket förda in­

skrivningsboken för luftfartyg.

Stockholms rådhusrätt anmärker att det ej syntes uteslutet, att hos all­

mänheten tvekan kunde uppstå om vem som skulle utfärda sådant tillkän­

nagivande, varom här vore fråga. Det kunde därför vara lämpligt att i lagen

angiva vem som skulle utfärda dylikt tillkännagivande. Vidare kunde det

Kungl. Ulaj.ts proposition nr 13.

109

ifrågasättas, om icke i anslutning till 22 § föreskrift borde givas därom att

dödning jämlikt nämnda paragraf i vissa fall skulle föranleda till att ändring

skedde av tillkännagivandet. Även bankföreningen och Aktiebolaget Aero-

transport hemställer att stadgande införes om vem som skall uppsätta till­

kännagivandet. Bankföreningen tillägger att åtskilliga andra spörsmål röran­

de anslaget vore oklara, t. ex. konsekvenserna av att anslag icke uppsatts

i vederbörlig ordning. Av särskild vikt vore enligt bankföreningens mening

att reglerna i vår interna lagstiftning utformades så att inteckningshavaren

ej lede rättsförlust på grund av att anslaget obehörigen borttagits.

Hovrätten för Västra Sverige anser att bestämmelsen i 14 § angående

äganderättsförbehåll jämväl borde omfatta reservdelslager eller lott i sådant

lager.

Departementschefen. Enligt inskrivningskonventionen gäller såsom förut­

sättning för att inteckning i reservdelar skall erkännas av de fördragsslutan-

de staterna, att på förvaringsplatsen ändamålsenligt tillkännagivande är

offentligen anslaget till upplysning för tredje man angående inteckningen.

1 överensstämmelse härmed bör stadgas, att inteckningshavaren åtnjuter

panträtt i reservdelarna såframt vid förvaringsplatsen finns anslaget väl syn­

ligt tillkännagivande om inteckningen, med angivande av dess omfattning

samt inteckningshavarens namn och adress, ävensom därom att inteckning­

en inskrivits i den här i riket förda inskrivningsboken för luftfartyg. Det

kan knappast komma i fråga att låta myndighet ombesörja uppsättande av

anslaget, utan detta bör ankomma på borgenären. Närmare anvisningar

om anslaget och dess uppsättande torde kunna meddelas i administrativ

ordning. Det här ifrågavarande formkravet torde få uppfattas så att, där­

est borgenären underlåter att uppsätta anslaget, inteckningen ej kan göras

gällande mot tredje man, även om denne äger kännedom om inteckningen.

Om däremot anslag uppsatts men borttagits av obehörig person eller av

annan anledning försvunnit utan borgenärens medverkan, bör inteckning­

en kunna göras gällade mot tredje man, som är i ond tro. Uppenbarligen

måste vid bedömandet av frågan om tredje man är i god tro tagas i betrak­

tande, huruvida anslaget varit försvunnet endast viss kortare tid eller om

det kanske under liera månader saknats utan att borgenären vidtagit någ­

ra åtgärder för dess förnyande. Jag har övervägt att i förslaget, till skydd

för inteckningshavaren, upptaga en särskild bestämmelse om ansvar spåföljd

för den som obehörigen avlägsnar anslaget, men en dylik bestämmelse synes

kunna undvaras. Med anledning av vad Stockholms rådhusrätt anfört ma

framhållas att det får anses framgå av den föreslagna avfattningen, att till­

kännagivandet bör kompletteras i samband med ändringar i intecknings-

förhållandena. Något särskilt lagstadgande härom är alltså ej behövligt.

Enligt 48 § skall inskrivningsdomarens bevis om inteckning i reservdelar

innehålla erinran om vad i förevarande paragraf är stadgat.

Hovrätten för Västra Sverige har givit uttryck åt den uppfattningen, att

bestämmelsen i 14 § angående äganderättsförbehåll borde omfatta jämväl

intecknade reservdelar. Såsom framgår av de sakkunnigas motiv till 17 § i

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

110

sakkunnigförslaget har denna fråga varit föremål för övervägande hos de

sakkunniga. På de skäl som de sakkunniga anfört anser jag mig ej kunna

biträda hovrättens uppfattning på denna punkt.

16 §.

Paragrafen motsvarar 17 § andra stycket i de sakkunnigas förslag.

17 g.

Första stycket av paragrafen är likalydande med 15 § i de sakkunnigas

förslag, medan andra stycket motsvarar 17 § första stycket.

Zle sakkunniga har i 15 § upptagit stadgande om att därest inteckning

är meddelad i flera luftfartyg, ettvart av fartygen skall häfta för den in­

tecknade fordringens hela belopp. Enligt 17 § första stycket skall vad i 15 §

stadgas äga motsvarande tillämpning i fall då reservdelar till luftfartyg om­

fattas av inteckning.

Bankföreningen anmärker att förslaget icke reglerar regressförhållandena

i samband med gemensam inteckning i flera, olika personer tillhöriga luft­

fartyg. Det hade varit önskvärt att frågan berörts till ledning för den prak­

tiska tillämpningen.

Departementschefen. Såsom framgår av 3 och 4 §§ är det tillåtet att in­

teckna samma fordran i flera luftfartyg eller i luftfartyg jämte lager av

reservdelar. I förevarande paragraf meddelas föreskrifter om den verkan

sådan inteckning medför. Dessa föreskrifter anknyter ej till det inom fas­

tighetsrätten förekommande institutet gemensam inteckning, vilket bygger

på grundsatsen om subsidiärt solidarisk ansvarighet för varje intecknad

fastighet. I stället föreskrives att varje intecknat luftfartyg resp. intecknat

reservdelslager primärt solidariskt ansvarar för hela det intecknade belop­

pet. Detta kan alltså i sin helhet utsökas ur vilket som helst av de intecknade

luftfartygen eller ur intecknat reservdelslager. Med hänsyn till luftfartygens

rörlighet och då intecknade reservdelar kan vara placerade på olika ställen

såväl här i riket som utomlands, är det ingalunda säkert att all den inteck­

nade egendomen på en gång är tillgänglig för exekution. Under dessa för­

hållanden blir givetvis den primärt solidariska ansvarigheten av stor bety­

delse.

Bankföreningen har anmärkt, att regressförhållandena i samband med

att samma fordran är intecknad i flera luftfartyg, tillhöriga olika personer,

icke reglerats. Därest olika ägare av luftfartyg låter inteckna sina fartyg

lör samma fordran eller om luftfartyg, som redan är intecknade för samma

fordran, genom frivillig överlåtelse kommer i olika ägares hand, bör det

emellertid få ankomma på parterna själva att avtalsvis reglera regressfrå­

gan. Kommer luftfartyg, som är intecknade för samma fordran, i olika

ägares hand till följd av försäljning vid exekutiv auktion, kan något problem

i förevarande avseende ej uppkomma. I detta fall skall nämligen, enligt de:

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

exekutionsrättsliga regler som föreslagits, försäljningen medföra att inteck­

ningen avvecklas.

18 §.

Paragrafen motsvarar 18 § i de sakkunnigas förslag med en mindre jämk­

ning i ordalagen.

De sakkunniga har beträffande inteckningshavares rätt till ersättning,

som utgår på grund av tagen försäkring, ansett riktigast att regeln i 54 §

försäkringsavtalslagen tillämpas. I överensstämmelse härmed har i första

stycket av förevarande paragraf allenast hänvisats till vad i detta hänseende

är särskilt stadgat. I andra stycket har stadgats, att ersättning som på an­

nan grund än försäkring utgår för skada å luftfartyget icke i fartygets ställe

skall häfta för intecknad fordran. De sakkunniga har i detta sammanhang

i motiven berört spörsmålet, huruvida särskild bestämmelse är erforderlig

för att trygga inteckningshavarens rätt, därest försäkringsgivaren förbehål­

lit sig att efter eget val antingen betala ett kontant ersättningsbelopp eller

ock i stället för ett förolyckat luftfartyg lämna ett annat lika gott fartyg

(»pay or make good»). Då det kunde antagas att i det praktiska livet par­

terna komme att ordna frågan genom överenskommelse har emellertid de

sakkunniga ansett sig kunna och böra underlåta att i förslaget reglera äm­

net. Vidare har de sakkunniga haft under övervägande huruvida någon mot­

svarighet till det sjörättsliga kondemnationsinstitutet kan anses ändamåls­

enligt och önskvärt även på lufträttens område. Då erfarenheten på detta

område ännu vore ringa, hade man emellertid underlåtit att nu utarbeta sär­

skilda bestämmelser om kondemnation.

Bankföreningen har gjort invändning mot den föreslagna regeln, att er­

sättning som på annan grund än försäkring utgår för skada å luftfartyget

icke skall i luftfartygets ställe häfta för intecknad fordran. I detta hänse­

ende åberopar föreningen vad som anförts i den av föreningen till de sak­

kunniga överlämnade promemorian. Föreningen hemställer att lagstiftning­

en får en sådan utformning att inteckningshavaren i förevarande fall äger

rätt också i ersättningssumman. Vid en reglering av spörsmålet på detta

sätt vunnes den fördelen, att överensstämmelse uppnåddes med stadgandet i

16 § andra stycket i lagen om registrering och bärgning. Visserligen skedde

en avvikelse från fartygsinteckningslagens ståndpunkt, men det vore icke

nödvändigt att på alla punkter följa denna lag. — I anslutning till vad de

sakkunniga anfört i fråga om klausulen »pay or make good» understryker

bankföreningen vikten av att det redan i samband med den nya lagstift­

ningens genomförande tveklöst klargjordes, huruvida panträtten ginge över

på ett utbytesfartyg eller ej. I varje fall borde enligt föreningens mening

kunna krävas, att en klausul »pay or make good» icke skulle få åberopas

mot inteckningshavaren med mindre honom bereddes en likvärdig säkerhet

i ersättningsfartyg eller annorledes. Lämpligen borde ett stadgande av detta

innehåll inflyta i lagen. Föreningen understryker i detta sammanhang även

vikten av alt spörsmålet om införande av regler om ett kondemnationsför-

Kungl. Maj:ts proposition nr 13.

111